<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2450757</hangar_id>
 <dok_id>FZ03105</dok_id>
 <rm>1975/76</rm>
 <beteckning>105</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1975/76:105</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>105</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1976-03-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:33:51</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-12 17:16:55</publicerad>
 <titel>med förslag till arbetsrättsreform m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/FZ03105/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/FZ03105</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ03105</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:285.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105 legeringens proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1975/76:105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
förslag till arbetsrättsreform m. m.;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutad
den 18 mars 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har
upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag för de
åtgärder och ända­mål som föredragandena har hemställt om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:275.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringens vägnar OLOF PALME&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:60.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;INGEMUND
BENGTSSON        KJELL-OLOF FELDT&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I propositionen läggs fram förslag till
lagstiftning som skall öppna vä­gen för en demokratisering av arbetslivet genom
att ge de anstäUda rätt till medbestämmande i kraft av deras arbete.
Lagstiftningen syftar till att stödja strävandena till en social förnyelse av
arbetslivet. Den bygger på övertygelsen att demokratiska principer, samverkan
och gemensamt ansvar bör prägla förhållandena på arbetsplatsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De lagar som f. n. reglerar förhållandet mellan
arbetsmarknadens par­ter — framför allt lagen (1928: 253) om kollektivavtal och
lagen (1936: 506) om förenings- och förhandlingsrätt — föreslås bli ersatta av
en ny lag om medbestämmande i arbetslivet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslaget bygger — liksom gällande lagstiftning
— på förenings­rättens och förhandlingsrättens grund. Arbetstagare och
arbetsgivare skall ha rätt att sluta sig samman i organisationer och genom
förhand­lingar reglera sina förhållanden. Kollektivavtalet är liksom hittiUs
det främsta instrument för en sådan reglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den mest betydande nyheten i lagförslaget är
regler, som skaU göra det möjligt för arbetstagarna att genom förhandUngar och
avtal vinna inflytande över arbetslednings- och företagsledningsfrågor. Den
regel som under en lång följd av år har präglat relationerna mellan arbets­marknadens
parter — att arbetsgivaren ensam äger att leda och för­dela arbetet samt fritt
anställa och avskeda arbetare — ersätts av en lagregel, som ger uttryck för att
kollektivavtal bör träffas om medbe­stämmanderätt för de anstäUda. En annan
viktig nyhet är att de koUek-tivavtalsbärande fackliga organisationerna får
tolkningsföreträde vid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tvist
om arbetsskyldighet och tillämpningen av medbestämmanderätts­avtal och att en
begränsning sker av arbetsgivarens tolkningsföreträde i lönetvister. Vidare
förbättras de fackliga organisationernas ställning i frågor, som inte har
reglerats i kollektivavtal, genom regler om för­stärkt förhandlingsrätt och
förbättrad information.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den förstärkta förhandlingsrätten består framför
allt i regler om s. k. primär förhandlingsskyldighet för arbetsgivaren. Denne
måste enligt för­slaget förhandla med de fackliga organisationerna på eget
initiativ innan han fattar beslut om viktigare förändringar på arbetsplatsen,
t. ex. om­läggning av driften, organisationsförändringar, överlåtelse av
företaget etc. Även viktigare förändringar av betydelse för enskUd
arbetstagare, t. ex. omplaceringar, berörs av den primära
förhandlingsskyldigheten. I andra frågor kan arbetsgivaren bli
förhandlingsskyldig om den fackliga organisationen begär förhandling. Den
föreslagna förhandlingsskyldig­heten fullgörs i första hand gentemot den
berörda kollektivavtalsbundna lokala arbetstagarorganisationen. Uppnås inte
enighet om det beslut som arbetsgivaren avser att fatta, kan frågan tas upp på
central nivå med det berörda fackförbundet. Arbetsgivaren är enligt förslaget
skyl­dig att dröja med beslut eller med att verkställa den tilltänkta åtgärden
till dess förhandling har slutförts. I nödsituationer och därmed jämför­liga
undantagsfall befrias arbetsgivaren från uppskovsskyldigheten, men
förhandlingsskyldigheten som sådan består.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den primära förhandlingsrätten har i lagförslaget
förenats med reg­ler om rätt till information. Arbetsgivaren föreslås bli
skyldig att under­rätta berörda lokala kollektivavtalsbärande organisationer om
den ekono­miska och produktionsmässiga utvecklingen av sin verksamhet samt om
riktlinjerna för personalpolitiken. Organisationeirna föreslås också få rätt
att ta del av räkenskaper och andra handlingar i den omfattning som
organisationen behöver för att ta till vara medlemmarnas gemensamma intressen i
förhållandet till arbetsgivaren. Arbetsgivaren blir enligt för­slaget också
skyldig att inom rimliga gränser biträda med sådant utred­ningsarbete som
behövs för nyss angivet ändamål. Skyddet för arbets­givarens och enskilds
intressen-tUlgodoses genom regler om tystnads­plikt. Tystnadsplikten bestäms i
första hand genom förhandling mellan parterna på arbetsplatsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna lagens främsta syfte är emellertid
att främja kollek­tivavtal om medbestämmanderätt för de anställda.
Arbetstagarinflytan-det skall enligt förslaget kunna göras gällande i alla
frågor som rör för­hållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, dvs. även
frågor om före­tagsledning etc. Arbetstagarorganisationen föreslås få rätt att
använda fackliga stridsåtgärder i den mån koUektivavtal om medbestämmande­rätt
inte kommer tiU stånd, s. k. kvarlevände stridsrätf. Én förutsättning är dock
att kravet på medbestämmanderätt har förts fram i samband med förhandUngarna om
kollektivavtal om löner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En viktig fråga i förhåUandet meUan parterna på
arbetsplatsen är. vems mening som skall gälla om det uppstår tvist om
tolkningen av reg­ler som bestämmer partemas inbördes förhållanden. Detta s. k.
tolk­ningsföreträde, som f.n. anses i vid utsträckning tillkomma arbetsgiva-,
ren i kraft av rätten att leda och fördela arbetet, föreslås i fortsättningen •
tUlkomma den koUektivavtalsbärande fackföreningen vid tvist om till-lämpningen
av medbestämmanderättsavtal och vid tvist om arbetsskyl­dighet.
Arbetstagarpartens tolkningsföreträde gäller dock inte om det skulle strida mot
lag eller i andra extraordinära fall. I lönetvister föreslås arbetsgivarens
tolkningsföreträde bli begränsat på det sättet att arbetsta­garpartens
uppfattning om löneavtalets rätta innebörd slår igenom, om inte arbetsgivaren
omgående tar initiativet tUl förhandlingar och rätte­gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagregler föreslås som ger de
kollektivavtalsbärande fackliga organi­sationerna vetorätt mot entreprenader
etc., som kan antas medföra åsido­sättande av lag eller kollektivavtal eUer
annars strider mot vad som är allmänt godtaget inom branschen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande föreningsrätten, dvs. rätten att bilda
och tillhöra orga­nisationer på arbetsmarknaden och att verka i sådana
organisationer, föreslås inte några mera väsentliga förändringar av gällande
rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om den fredsplikt som följer med ingångna
kollektivavtal in­nebär lagförslaget att den s. k. 200-kronorsregeln, som
begränsar den enskilde arbetstagarens skadeståndsansvar vid olovlig konflikt,
behålls. Dessutom föreslås regler om skyldighet för arbetsgivaren och den be­rörda
lokala fackföreningen att ta upp överläggningar så snart en olov­lig konflikt
har bmtit ut och att gemensamt verka för dess upphörande. Vid bedömande av
påföljd för deltagande i olovlig konflikt skall sär­skild hänsyn tas till de
omständigheter som har framkommit vid över­läggningen och verkningarna av
denna. Beträffande politiska strejker och fackliga sympatiåtgärder med utländsk
bakgrund sker inga föränd­ringar i lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslaget innehåller slutligen en rad
bestämmelser av övervägande teknisk natur, t. ex. regler om tvisteförhandling
och rättegång. Vidare har skett en översyn av medlingsverksamheten i
arbetstvister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Många av lagreglerna är dispositiva för att
arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal skall kunna anpassa den nya
lagstiftningen till de speciella förhållanden som råder inom olika branscher.
De gmndläg-gande reglerna om bl. a. förenings- och förhandUngsrätt är dock
tving­ande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Propositionen innehåller vidare förslag tUl en ny
lag om offentlig anställning. Förslaget ansluter tUl lagen om medbestämmande i
arbets­livet. Det innehåller bl. a. de särskilda ställningstaganden som för den
offentliga sektorns del har ansetts påkallade av hänsyn främst till den
politiska demokratin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nya lagen om offentlig anställning föreslås
ersätta de tre vik­tigaste av de författningar, som kom tUl genom 1965 års
förhandlings­rättsreform, nämligen statstjänstemannalagen (1965: 274),
kommunal-tjänstemannalagen (1965: 275) och stadgan (1965: 602) om vissa tjänste­man
hos konununer m. fl. Den nya lagen har emellertid ett vidsträck­tare
tillämpningsområde. Den är sålunda avsedd att i vissa delar gälla för hela den
offentUga sektorn. Det betyder att den skall omfatta olika slags anställningar
både hos staten och hos kommuner m. fl., däribland anställning som
kommunalarbetare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Strävan
att demokratisera arbetsUvet inom den offentliga sektorn kommer genom förslaget
att vUa på samma rättsliga grund som inom samhället i övrigt. Medbestämmandelagen
avses gälla även de offentligt anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
hittillsvarande lagkonstruktionen — med ett särskUt förbud mot avtal i en del
frågor — har helt frångåtts i den nya lagen om of­fentlig anställning.
Därigenom undgår man de problem som följer med de krav på en teoretiskt bestämd
gräns som ett avtalsförbud innebär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
reformen lämnas åtskilliga nya frågor över för reglering i koUektivavtal. Den
nya ordningen utgår från partemas gemensamma uppfattning om den politiska
demokratins suveränitet. Vidare utvidgas rätten att — i egen sak eller som
sympatiåtgärd — använda stridsåt­gärder i arbetskonflikter. För statsanställda
m. fl. har en del andra frågor också ansetts kräva fortsatt lagreglering. Som
exempel kan nämnas frågor om tjänstetillsättning, bisysslor, anställnings
upphörande, turordningar,   disciplinansvar,   avskedande,  
läkarundersökning   m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionen
innehåller också förslag till följdändringar i ett stort antal lagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:188.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:189.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde 1976-03-18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson,
Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengts­son, Norling, Feldt, Zachrisson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsministern och statsråden Bengtsson, Feldt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Proposition
med förslag till arbetsrättsreform m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsministern
anför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reformarbetet under 70-talet har ställt människornas
vUlkor i ar­betet i förgrunden. På bred front har åtgärder satts in för att
hävda arbetets värde och värdighet i vårt tekniskt och ekonomiskt högt ut­vecklade
industrisamhälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industraliseringen
har inneburit väldiga materieUa framsteg. Förhål­landena i industriländerna
präglas emellertid också av att en rad svår­bemästrade problem följt i den
snabba tekniska och ekonomiska utveck­lingens spår. Inom ramen för
marknadskrafterna gör sig en stark kon­centrationsprocess gällande, varigenom
näringslivet utvecklas mot större och färre enheter och kapitaltUlgångarna
läggs i allt färre händer. Struk­turomvandlingen i näringslivet innebär att
produktion och sysselsättning får en lokalisering som motverkar regional
balans. Med den indu­striella produktionen följer hårda påfrestningar på natur
och miljö. I själva produktionen, i arbetslivet, möter de anställda stegrade
krav och många upplever att deras arbetsmiljö innebär risk till hälsa och liv.
För att möta dessa problem, som är de ekonomiska framstegens baksida i in­dustriländerna,
har reformarbetet i vårt land vidgats till nya områden och alltmer kommit att
gälla det ekonomiska livets förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sverige tillhör de länder som i sin utveckling
målmedvetet sökt förena ekonomiska och sociala framsteg. Hos oss har aldrig den
ekonomiska tillväxten betraktats som ett mål i sig. De stora löntagargrupperna
har ställt kravet att tillväxten måste ges ett socialt innehåll. Den väldiga
produktionsökning industrialiseringen möjliggjort har därför tagits i an­språk
för ett brett upplagt reformarbete. Produktionsresultatet har för­delats så att
välfärd och trygghet kommit de breda folklagren till del. Samhällsingripanden i
marknadsekonomin har skett för att hävda sys-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sdsättningen,
för att motverka regional obalans och för att värna vår miljö. Utvecklingen i
vårt land präglas av konstruktiva samhälls­insatser för att ta till vara de
stora möjligheter till socialt framåtskri­dande som skapas i industrisamhället.
Den svenska utvecklingen har också präglats av uppfattningen att sociala
reformer och ekonomiska framsteg betingar varandra. Svensk industri
kännetecknas av hög teknisk nivå, förmåga till förnyelse och skicklig
företagsledning. Den välfärd och trygghet som människorna vunnit i
samhällsomdaningen har också haft en viktig produktiv innebörd därigenom att
den gjort det möjligt för den enskilde att godta den snabba föränderlighet som
är det modema produktionslivets främsta kännemärke. Den sociala tryggheten och
en utbyggd samhällsorganisation har varit viktiga för de enskilda män­niskornas
välfärd och för styrkan i vår ekonomi. Av stor vikt har därvid varit att de
sociala ambitionerna inte sträckts längre än vad som i varje skede varit
ekonomiskt möjligt. En lugn och stabil samhäUsutveckling har ställt Sverige i
främsta ledet när det gäller såväl den enskildes väl­färd och valmöjligheter
som industrins slagkraft och utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vi har således goda erfarenheter av hur en
framgångsrik ekonomisk utveckling går att förena rried socialt framåtskridande
på demokratisk grund. Dessa erfarenheter lägger en viktig grund för våra
ansträng­ningar att komma till rätta med de problem som i dag framträder i den
industriella utvecklingen. Vi bör gå vidare på den väg som innebär att de
problem människorna upplever angrips i ett praktiskt, steg för steg genomfört
reformarbete. Det är på den vägen vi kan förena en fortsatt industriell
utveckling med de ökade krav människorna ställer. Uppfatt­ningar av detta slag
har hos oss lagts tUl grund för en positiv framtids­debatt. De dystra
framtidsbilder som dominerar debatten i många län­der motsvaras i vårt land av
en stark vilja att värna och förnya uidustri-samhället. Den viljan är förenad
med en insikt om att detta endast kan åstadkommas genom att demokratins
verkningskrets vidgas. Skall vi lyc­kas förhindra att det tekniskt högt
utvecklade samhället blir okänsligt för sociala och mänskliga strävanden, måste
maktförhållandena omge­staltas så att alla ges ihöjlighet att i demokratisk
ordning öva inflytande på utvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som nu kommer att föreslås ingår i ett brett
upplagt reform­arbete för att komma tUl rätta rried' industrisamhällets
grundläggande problem. Utmärkande är därvid att problemen angrips direkt i
produk­tionslivet och att reformarbetet riktas in på en förnyelse och demokrati­sering
av arbetslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarna har geiiom sina organisationer ställt
sig i spetsen för dessa strävanden. Det är uttryck för deras bestämda vUja att
ta ett vid­gat ansvar för vårt lands fortsatta utveckling som en framstående in­dustrination.
Detta innebär en väldig styrka för framtiden. Det har ock­så bidragit till att
ge reforméma en klar inriktning. Dessa tar sin ut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gångspunkt
i uppfattningen att arbetet är gmnden för aU välfärd och att folkets vilja till
arbete är nationens viktigaste tillgång. Reformerna bygger på uppfattningen att
arbetet är en social rättighet och en väg till självförverkligande och ett
meningsfullt liv. De präglas av insikten att arbetet ger människorna mycket av
deras identitet och självkänsla i det utvecklade industrisamhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Huvudtanken är att förnyelsen av arbetslivet skall
komma till stånd genom att de anställda ges rätt till medbestämmande över förhållan­dena
på arbetsplatserna. Den nya roll de anställda därigenom får i arbetslivet
kommer också till uttryck i nya och vidgade uppgifter för de fackliga
organisationerna. Dessa kommer som löntagarnas instru­ment för samverkan att
spela en stor och viktig roll i ett arbetsliv präg­lat av medbestämmande för de
anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
svenska fackliga rörelsen föddes med industrialismen. Dess första årtionden
kännetecknades av kampen för rätten att existera, att organi­sera löntagarna,
att nå förhandlings- och strejkrätt. När dessa grund­läggande rättigheter
vunnits, vidtog en period av inre konsolidering och uppbyggnad. Sedan årtionden
tillbaka är svensk fackföreningsrö­relse en utomordentligt viktig del av vårt
samhälle. Arbetares och tjänstemäns fackliga organisationer har tillvunnit sig
allmän respekt och erkännande för sin styrka, sin stabilitet och sin vilja och
förmåga till brett ansvarstagande i sitt hävdande av löntagarnas intressen.
Inter­nationellt framhålls svensk arbetsmarknad ofta som ett föredöme när det
gäller att på fredlig väg och utan samhällsekonomiska störningar lösa de
fackliga intressefrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Huvuduppgiften för de fackliga organisationerna är
att främja sina medlemmars ekonomiska intressen och anställningsvillkor i
allmänhet. Steg för steg har intressebevakningen vidgats från att huvudsakligen
gälla lönefrågor till att omfatta arbetets villkor i en vid mening —
arbetsmiljön, anställningstryggheten, hälsofrågorna, arbetarskyddet etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
flera av dessa områden har de fackliga organisationernas krav på inflytande
över sina medlemmars arbetsvillkor tillgodosetts. I myc­ket stor utsträckning
har det kunnat ske förhandlingsvägen, i andra fall har lagstiftning använts.
Men oberoende av vilken väg som valts har de uppnådda lösningarna haft stöd i
en utbredd uppfattning att de arbe­tande själva har rätt till medbestämmande
och medinflytande i frågor, som gäller deras hälsa, trygghet och framtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
reform som nu föreslås bygger på dessa gmndläggande värde­ringar av hur
arbetstagarnas villkor bör avgöras i vårt samhälle. Den har sin rot i
hundratusentals människors upplevelser av arbetslivets vardag, där fortfarande
många av för dem viktiga beslut fattas av arbetsgivaren utan att deras önskemål
och uppfattningar ges möjlighet att påverka besluten. De fackliga
organisationemas krav på en utbyggd företagsdemokrati är sålunda inte något
uttryck för organisationsrepre-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sentanternas
vUja till makt för egen del. Vad de eftersträvar är del­aktighet och engagemang
hos de arbetande människorna i de beslut som rör deras dagliga arbetsmiljö. I
det arbete som föregått det nu föreliggande reformförslaget har
organisationerna mycket klart redo­visat denna uppfattning liksom sin insikt om
det ansvar löntagarna åtar sig som medverkande i beslutsfattandet på
arbetsplatserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det principiellt viktigaste inslaget i strävandena
mot en utbyggd före­tagsdemokrati är att de fackliga organisationerna krävt
inflytande för sina medlemmar vid beslutsfattande på aUa nivåer i företagen. De
har hävdat att detta är nödvändigt inte bara för att de anställda skall kunna
påverka och ta ställning till beslut som gäller deras trygghet och framtid utan
också för att de skall få inflytande på de förhållan­den, som berör den
enskilde arbetstagarens dagliga och nära villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsmakterna
ställs därmed inför ett principiellt viktigt val när det gäller att medverka
till en fortsatt demokratisering av arbetslivet. En möjlighet är att i lag
reglera formerna och omfattningen för inflytan­det. En annan möjlighet är att
utforma de grundläggande arbetsrätts­liga lagarna så att de anställda får rätt
att genom förhandlingar och kollektivavtal söka sig fram tUl de former ooh den
omfattning för medbestämmande, som på varje särskilt område ter sig angeläget
och lämpligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
har för sin del funnit övervägande skäl tala för att den senare Unjen väljes.
För det första ges därmed möjUghet att låta före­tagsdemokratin växa fram i den
takt och med den inriktning, som låter sig förenas med kravet på engagemang och
delaktighet i det företags­demokratiska arbetet från de anställdas sida.
Löntagarorganisationerna har pekat på det stora behovet av utbUdning och
träning för sina med­lemmar för de nya uppgifterna och det växande ansvaret. De
synes också vara beredda att ta den tid på sig som krävs för att en från både
företagets och de anställdas synpunkt fungerande företagsdemokrati skall kunna
utvecklas. För det andra ger avtalslinjen utrymme för den anpassning tUl
förhållandena på skilda delar av arbetsmarknaden, som kan vara nödvändig. Den
möjliggör också en fortlöpande anpassning av företagsdemokratins former och
innehåll tUl de förändringar, som med tiden kan ske i arbetsliv och näringsliv
i vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den lagstiftning om medbestämmande i arbetslivet
som de an­svariga statsråden senare kommer att presentera följer avtalslinjen.
Tyngdpunkten i reformarbetet på arbetslivets område har sålunda för­lagts till
den grundläggande arbetsrättsliga lagstiftningen. Såväl detta som uppfattningen
att inflytandefrågorna bör regleras i kollektivavtal har brett stöd i den
allmänna opinionen. Det har kommit till uttryck i den diskussion som förts
under de senaste åren och i den arbetsplats­remiss som genomfördes under år
1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
principiellt nya inslagen i den lagstiftning som nu läggs fram&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är
regler, som ger de fackliga organisationerna uttryckligt stöd för att få till
stånd kollektivavtal i medbestänmiandefrågor. Sådana avtal bör träffas, om
arbetstagarorganisationerna så begär. Organisationerna får möjlighet att vidta
stridsåtgärder för att få till stånd avtal om medbestämmande även om
kollektivavtal om löner och allmänna an­ställningsvillkor har ingåtts. Vidare
får löntagarorganisationerna tolk­ningsföreträde såväl när det gäller tvist om
arbetsskyldighet som vid tvist om rätta innebörden av medbestämmanderättsavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De fackliga organisationernas
förhandlingspositioner förstärks även på de områden, som inte täcks av
kollektivavtal. På dessa områden blir arbetsgivaren skyldig att förhandla innan
beslut fattas eller åtgärd vid­tas. Vid viktigare förändring av verksamheten
och vid viktigare för­ändring av arbets- eller anställningsvUlkor Införs s. k.
primär förhand­lingsskyldighet varigenom arbetsgivaren blir skyldig att ta
initiativet till förhandling. Då arbetsgivaren är skyldig att förhandla
föreligger även skyldighet att dröja med beslut eller åtgärd till dess
förhandlingen har genomförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att nå det inflytande som krävs för att effektivt
kunna ta tUl vara medlemmarnas intressen tillförsäkras de fackliga
organisationerna rätt till den information de behöver. Bland inflytandereglerna
kan i övrigt nämnas att arbetsgivaren blir primärt förhandlingsskyldig innan
han ingår avtal om entreprenad och att den centrala fackliga organisationen,
dvs. som regel fackförbundet, får en vetorätt mot sådana avtal om de innebär
risk för ett kringgående av lagar eller kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kravet på inflytande över arbetsförhållandena har
självfallet samma tyngd för alla anställda. Den lagstiftning om medbestämmande
i arbets­livet som kommer att föreslås omfattar därför hela arbetsmarknaden och
skall i största möjliga utsträckning tUlämpas också för de offentligt
anställda. Den måste emellertid anpassas efter de speciella förutsätt­ningar
som följer av att den offentliga verksamheten är demokratiskt uppbyggd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den offentliga verksamheten utgår från medborgarnas
intressen så­dana de kommer tUl uttryck genom beslut i politiskt demokratisk
ord­ning. Medan den private arbetsgivarens handlande styrs av marknads­förhållanden
bestäms den offentliga verksamheten av behovsavvägningar i organ som
medborgarna utser och kontrollerar. Alla röstberättigade — alltså även de
offentligt anställda arbetstagarna — kan med sin röst påverka beslut om den
offentliga verksamheten. Dét skulle strida mot vår demokratiska ordning att
låta de offentligt anställda avtalsvägeri få ett större inflytande än andra
medborgare över beslut om mål, inriktning och omfattning av myndigheters verksamhet.
Att genom kollektivavtal förändra de av politiska organ fattade besluten vore,
även om det skulle tjäna intressen hos större grupper anställda, inte ett bra
uttryck för demokrati. Medborgarna har rätt att ställa särskilda krav&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på
den offentliga verksamheten. Alla medborgare skall behandlas lika och den
enskildes rättssäkerhet skall tryggas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är av stort värde att kunna konstatera att det
råder enighet mel­lan parterna på den offentliga arbetsmarknaden om att de
anställdas särskilda intressen måste vika för det allmännas intresse att värna
om den poUtiska demokratin sådan denna har bestämts främst genom rege­ringsformen
och övriga grundlagar och genom kommunallagarna. Det står således oemotsagt att
frågor om den offentliga verksamhetens mål, inriktning och omfattning skall
avgöras genom beslut i offentligrättslig ordning av de politiskt ansvariga
organen eller på deras uppdrag av myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
system som infördes genom 1965 års förhandlingsrättsreform byg­ger på
förtroende för organisationernas vilja och förmåga att under an-, svar utöva
sin maktställning. Detta system har nu prövats i tio år. Den ordning för
medbestämmande inorn den offentliga sektorn som rege­ringen kommer att föreslå utgår
från parternas gemensamma uppfatt­ning om den politiska demokratins suveränitet
och skall ses som ett ut­tryck för ett fortsatt förtroende men också ett ökat
ansvar för de etable­rade fackliga organisationerna inom den offentliga
sektorn. I linje med detta ligger det särskilda huvudavtal som har träffats
mellan arbetsgi-var- och arbetstagarparterna på den offentliga sektorn och som
inne­håller regler om hur man i fredliga former skall lösa tvister mellan par­terna
i fråga om vad hänsynen till den politiska demokratin kan anses kräva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I förhållande till nuvarande ordning innebär
regeringens förslag att åt­skilliga nya frågor lämnas över för reglering i
kollektivavtal. Den nya lagen omfattar i motsats till de nuvarande
tjänstemannalagarna alla an­ställda på den offentliga sektorn, oberoende av om
de är tjänstemän eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I anslutning till medbestäitimandelagen.skapar
sålunda lagen om of­fentlig anställning ett nytt läge för avtalsparterna på det
offentliga om­rådet. Det blir nu deras sak att inom den politiska demokratins
ram i sina avtal bestämma vilket iimehåll som skall ges åt den offentliga an­ställningen.
Den positiva syn regeringen har på ett ökat inflytande för de anställda över
frågor som berör dem bör också prägla statens agerande som arbetsgivare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den reform som nu föreslås innebär otvivelaktigt
väsentliga föränd­ringar i arbetslivets villkor och en förskjutning i den
traditionella för­delningen av makt och inflytande i arbetslivet till
löntagarnas förmån. Under remissbehandlingen av arbetsrättskommitténs förslag
och i den allmänna debatten har reformens grundläggande principer, som redan
nämnts, fått ett brett stöd. Men invändningar av olika slag har också
framförts. Bland annat har det från vissa håll yppats farhågor för att
arbetsrättsreformen kan leda till en byråkratisering av beslutsfattan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det
i företagen samt att i praktiken det ökade inflytandet kommer att vara
förbehållet endast ett fåtal fackliga förtroendemän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min uppfattning har dessa och liknande farhågor inför arbets­rättsreformens
praktiska verkningar föga stöd i de erfarenheter, som hit­tills gjorts av
försöken med löntagarinflytande i företagen och av ett ökat fackligt engagemang
i företagsdemokratiska frågor. Icke desto mindre bör stora ansträngningar göras
för att de också i framtiden skall visa sig oberättigade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller den befarade byråkratiseringen av
företagens besluts­fattande vill jag först erinra om den insikt om sitt
medansvar för att de demokratiska beslutsformerna blir både effektiva och
smidiga, som lön­tagarorganisationerna visat. Det har skett såväl i förarbetet
till ar­betsrättsreformen som, enligt enstämmiga uppgifter även från arbets­givarhåll,
i det praktiska agerandet i de fall och på de områden där sådana beslutsformer
redan trängt sig fram. Vidare borde valet av för­handlings- och avtalslinjen
vid arbetsrättsfrågans lösning säkerställa, att parterna finner lösningar som
minimerar risken för ett tungrott och om­ständligt beslutsförfarande. Även vid
tillämpningen av den primära för­handlingsskyldigheten och den fackliga
organisationens förhandlingsrätt är det enligt min mening ett gemensamt ansvar
för parterna att dessa regler tillämpas på ett-sådant sätt, att de möjliggör
den snabbhet och ef­fektivitet i beslutsfattandet, som i dagens näringsliv i
många fall är nöd­vändigt för att bibehålla konkurrenskraft och
utyécklingsduglighet. Att detta ligger också i de anställdas intresse torde
vara en självklarhet, inte minst för de organisationer som har att bevaka deras
inkomst- och sys­selsättningstrygghet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Också i fråga om farhågorna för att
företagsdemokratin bara blir en angelägenhet för en professionell elit i de
fackliga organisationerna ta­lar erfarenheten ett aimat språk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vi har redan en rad försök med mer demokratiska
beslutsformer, som bl. a. innefattar samråd mellan arbetsgivare och fackliga
organisa­tioner och ibland också direkta former för inflytande över besluten.
Ofta har inflytandet vuxit fram i kraft av styrkan och slagkraften i det fack­liga
arbetet. Det har kunnat konstateras att när arbetstagarna genom sina
organisationer får möjlighet att medverka till att lösa de problem som uppstår
på arbetsplatserna, då skapar det också en ökad aktivitet inom de fackliga
organisationerna. Ett vidgat inflytande och ansvar för de anställda torde
därför kunna öka medlemmarnas engagemang i den fackliga organisationens arbete
för att ta till vara gemensamma intres­sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill härvid peka på en annan konsekvens av en
utvidgad företags­demokrati. Den skjuter fram frågor om en decentralisering av
besluten i företagen. Det lagförslag som kommer att läggas fram förutsätter att
centraliserade former för beslut och styrning ersätts med ett beslutsfat-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tände,
som ligger närmare dem som är berörda av besluteri. Det inne­bär en stor
möjlighet att förnya den inre organisationen i många företag för att på så sätt
ta tUlvara förmågan till initiativ och viljan till ansvar hos alla anställda.
Däri ligger stora, i dag outnyttjade, resurser, vars effektiva tillvaratagande
är av största betydelse för folkhushållet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av vad jag nu sagt innebär denna reform att en för vårt arbetsliv
nödvändig utveckling inleds som kommer att innebära genomgripande förändringar.
Det bör emellertid understrykas att det inte är fråga om att i ett slag
lagstifta fram nya former för besluts­fattande i företag och förvaltningar. Den
utformning som förslagen ges innebär att ett nytt system för de anställdas medbestämmande
gradvis kommer att växa fram. I lag kommer inte att ges föreskrifter om tak­ten
och omfattningen av demokratiseringen utan det får ankomma på parterna att
genom förhandlingar och avtal bestämma härom. Därige­nom bör det vara väl sörjt
för att demokratiska förhållanden i arbets­livet får växa fram i en fortlöpande
efter de skiftande praktiska för­utsättningarna avpassad process. Att så kan
ske bör vara ett gemen­samt intresse för såväl löntagarna, företag som
samhälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förslag som nu läggs fram markerar inte slutpunkten i strävan­dena att
demokratisera arbetslivet. Flera frågor kvarstår ännu olösta. Det
utredningsarbete som behövs för att lösa dem har redan inletts. Vi­dare kommer
en kartläggning att ske av krav som rests om en förändring i företagsdemokratisk
riktning av aktiebolagslagen och annan associa­tionsrättslig lagstiftning.
Syftet är att stämma av dessa krav mot den nu föreslagna lagstiftningen och att
förbereda ett ställningstagande till det fortsatta utredningsarbetet på detta
område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
reformer på arbetslivets område som hittills beslutats och den som nu är
aktuell bärs upp av principen att det är de som är verksamma i produktionen som
skall tillerkännas medbestämmande och ansvar i kraft av sitt arbete. Det är
genom en organiserad samverkan löntagarna kan åstadkomma den maktförskjutning i
företagen som krävs för att förnya arbetslivet. Lagstiftningen innebär endast
att väg röjes för demokratise­ringen. Det är genom löntagarnas aktiva medverkan
som ett arbetsliv kan byggas upp präglat av samverkan och gemensamt
ansvarstagande, av trygghet, meningsfulla arbetsuppgifter och arbetsglädje.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statsråden Bengtsson och Feldt föredrar de delar av
det samlade för­slaget till arbetsrättsreforih som faller inom arbetsmarknads-
resp. fi­nansdepartementets verksamhetsområde. Anförandena redovisas i
under-protokollen för resp. departement.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsministern
avslutar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till vad jag och övriga statsråd här
har anfört hem­ställer jag att regeringen i en gemensam proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1975/76:105&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad
jag nu har anfört om arbetslivets demokratisering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;dels förelägger riksdagen vad övriga föredragande
har anfört för de åtgärder som de har hemstäUt om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen ansluter sig tiU statsministerns och
övriga föredragandes överväganden och beslutar att genom proposition förelägga
riksdagen vad här har anförts för de åtgärder som föredragandena har hemställt
om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreskriver att de anföranden och förslag som har upp­tagits i arbetsmarknads-
och finansdepartementens underprotokoll skall bifogas propositionen som
bilagorna 1 och 2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:149.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM 197&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'&gt;»&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'&gt; 750533&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:229.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1 till regeringens proposition nr 105 år 1975/76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:188.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET   PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:192.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1975-12-11&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Sträng, An­dersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist,
Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson,
Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Bengtsson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremiss med förslag till lag om medbestämmande i
arbetslivet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågan om arbetslivets
demokratisering har under senare år alltmer trätt i förgmnden. Som ett led i
det pågående reformarbetet på detta område uppdrog chefen för dåvarande
inrikesdepartementet i december 1971 åt särskilt tillkallade sakkunniga' att
göra en allmän översyn av de lagar som reglerar förhållandena mellan parterna
på arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De sakkunniga, som antog namnet
arbetsrättskommittén, har i januari i år avlämnat betänkandet (SOU 1975:1)
Demokrati på arbetsplatsen.* Det i betänkandet intagna förslaget till lag om
förhandlingsrätt och kollektivav­tal (FKL) bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 1.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efter remiss har yttranden över
betänkandet avgetts av justitiekanslem (JK), Svea hovrätt, kammarrätten i
Stockholm, styrelsen för internationell utveckling (SIDA), överbefälhavaren
(ÖB), försvarets civilförvaltning, so­cialstyrelsen, riksförsäkringsverket
(RFV), poststyrelsen, televerket, sta-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' Landshövdingen Kurt Nordgren,
ordförande, statssekreteraren Ame Aldestam, direktören Lennart Bratt, docenten,
numera rådmannen Sten Edlund, riksdagsleda­möterna Bernt Ekinge, Ame Fransson,
Stig Gustafsson, Lilly Hansson och Sven Lindberg, direktören Gunnar Lindström,
dåvarande förbundsordföranden Åke Nilsson samt riksdagsledamoten Gunnar
Oskarson.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' När betänkandet avgavs hade Åke
Nilsson ersatt Nordgren som ordförande och andre ordföranden i
Landsorganisationen i Sverige Lars Westerberg inträtt som le­damot i kommittén.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;a href="file:///\\atle2-s\-Riksdagen"&gt;&lt;span
style='color:windowtext;text-decoration:none'&gt;\-Riksda&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;a
href="file:///\\atle2-s\-Riksdagen"&gt;&lt;span style='color:windowtext;text-decoration:
none'&gt;gen&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;1975/76. I saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet       2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tens
järnvägar (SJ), statens vägverk, statskontoret, generaltullstyrelsen,
riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket, statens avtalsverk (SAV), statens
personalpensionsverk, statens personalnämnd (SPN), universitets­kanslersämbetet
(UKÄ), skolöverstyrelsen (SÖ), lantbmksstyrelsen, ar­betsdomstolen (AD),
statens förlikningsmannaexpedition, arbetsmark­nadsstyrelsen (AMS),
arbetarskyddsstyrelsen, statens invandrarverk (SIV), statens industriverk,
statens vattenfallsverk, domänverket, länssty­relserna i Stockholms, Älvsborgs,
Gävleborgs och Västerbottens län, ar­betsmiljöutredningen, utredningen om den
kommunala demokratin, dele­gationen för förvaltningsdemokrati, riksdagens
ombudsmannaexpedition (JO), Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet,
Svenska arbetsgi­vareföreningen (SAF), Skogs- och lantarbetsgivareföreningen,
Föreningen skogsbrukets arbetsgivare, Bankinstitutens arbetsgivareorganisation,
Sve­riges redareförening. Tidningamas arbetsgivareförening. Kooperationens
förhandlingsorganisation (KFO), Sveriges kooperativa och allmännyttiga
bostadsföretags förhandlingsorganisation (KAB), Fastighetemas förhand­lingsorganisation
(FFO), Statsföretagens förhandlingsorganisation (SFO), Sveriges hantverks- och
industriorganisation (SHIO), Svensk industriför­ening, Sveriges
köpmannaförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Sveriges arbetares
centralorganisation (SAC), ILO-kom-mittén, Sveriges personaladministrativa
förening (SPF), Sveriges domare­förbund samt Svenska kyrkans församlings- och
pastoratsförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Yttranden över betänkandet har överlämnats av
socialstyrelsen från centrala företagsnämnden vid styrelsen, av UKÄ bl. a. från
konsistoriet och juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, juridiska
fakulteten vid Lunds universitet och en arbetsgmpp inom juridiska fakulteten
vid Stock­holms universitet, av AMS från samtliga länsarbetsnämnder, av
länsstyrel­sen i Stockholms län från Stockholms kommun och Stockholms läns
lands­ting, av SAF från Svenska byggnadsindustriförbundet samt av LO från Be­klädnadsarbetarnas
förbund. Svenska bleck- och plåtslagareförbundet. Svenska
byggnadsarbetareförbundet. Svenska elektrikerförbundet. Svenska
fabriksarbetareförbundet, Fastighetsanställdas förbund, Försäk-ringsanställdas
förbund, Grafiska fackförbundet. Svenska gmvindustriar-betareförbundet, HandelsanstäUdas
förbund. Hotell- och restaurangan-ställdas förbund. Svenska
kommunalarbetareförbundet. Svenska lantarbe­tareförbundet, Svenska
livsmedelsarbetareförbundet, Svenska metallindu­striarbetareförbundet. Svenska
målareförbundet. Svenska pappersindu­striarbetareförbundet, Svenska
sjöfolksförbundet, Svenska skogsarbetare­förbundet. Statsanställdas förbund
(SF), Svenska transportarbetare­förbundet och Svenska
träindustriarbetareförbundet. LO har dessutom överlämnat en sammanfattning av
resultatet av en av organisationen och Sveriges socialdemokratiska
arbetareparti anordnad arbetsplatsremiss på gmndval av betänkandet. Mer än
125000 medlemmar i drygt 12500 gmp-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet        3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;per
har till LO redovisat sina synpunkter och erfarenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Yttranden över betänkandet har dessutom inkommit
från försvarets ma­terielverk. Svenska bleck- och plåtslagareförbundet, Svenska
transportar­betareförbundet, Sveriges arbetsledareförbund (SALF), Svenska
hamnar­betarförbundet. Svenska lokmannaförbundet. Svenska driftpersonalför­bundet.
Svenska teaterförbundet. Arkitektförbundet, Sveriges sjukskö­terskeelevers
förbund, Göteborgs- och Bohusläns krets av Sveriges för-skoUärares riksförbund.
Svenska företagares riksförbund och studentkå­ren i Växjö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 januari 1968 uppdrog chefen för dåvarande
inrikesdepartementet åt en särskilt tillkallad sakkunnig* att utreda frågan om
förhandlingsrätt för ar­betstagarorganisation beträffande pensionerade
medlemmar. Den sakkun­nige avlämnade i maj 1972 betänkandet (SOU 1972:33)
Förhandlingsrätt för pensionärer.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts
av Göta hovrätt, RFV, SAV, AD:s ordförande, länsstyrelserna i Jönköpings och
Älvsborgs län, statens personalpensionsverk. Svenska kommunförbundet. Lands­tingsförbundet,
SAF, Sveriges redareförening. Bankinstitutens arbetsgiva­reorganisation,
Föreningen skogsbmkets arbetsgivare. Skogs- och lantar­betsgivareföreningen,
Försäkringsbolagens förhandlingsorganisation. Handelns
arbetsgivareorganisation. Svenska teaterförbundet, KFO, LO. TCO, Sveriges
akademikers centralorganisation (SACO), Statstjänste­männens riksförbund (SR),
Enskilda företags tjänstepensionärer. Pensio­näremas riksorganisaion.
Statspensionäremas riksförbund samt Svenska Personal-Pensionskassan (SPP).&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 mars 1973 uppdrog chefen för dåvarande
inrikesdepartementet åt en särskilt tillkallad sakkunnig' att i enlighet med
vad som uttalats i andra lagutskottets utlåtande 1969:70 (rskr 1969: 325)
undersöka under vUka för­utsättningar och i vilken omfattning politisk
informationsverksamhet och propaganda förekommer på arbetsplatser. Den
sakkunnige avlämnade i april i år betänkandet (SOU 1975:27) Politisk propaganda
på arbetsplatser.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sedan arbetsrättskommitténs uppdrag i december 1974
utvidgats till att omfatta även en utredning rörande information och utbildning
med anled­ning av kommitténs reformförslag samt rörande politisk verksamhet på
ar­betsplatser har kommittén i november i år avlämnat utredningsrapporten (Ds A
1975:11) Information och utbUdning kring arbetsrättsreformen. PoU-tisk
verksamhet på arbetsplatserna.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågor som rör kringgående av bl. a. den
arbetsrättliga lagstiftningen ge­nom anlitande av entreprenadavtal, uppdragsavtal
o. d. har behandlats i en interdepartementai arbetsgmpp under ledning av
statsrådet Lidbom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:147.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.d.
generaldirektören Ernst Bexelius. ' Docenten Tore Sigeman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet       4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag avser nu att ta upp de i det föregående nämnda
frågorna till behand­ling. De kompletterande bestämmelser som behövs för den
offentliga sek torn kommer senare att redovisas av statsrådet Feldt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2  
Allmän översikt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2,1
Huvuddragen i gällande lagstiftning ni. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommitléns uppdrag har varit att göra en
allmän översyn av den s. k. arbetsfredslagstiftningen och att inom den ramen
lägga fram för­slag till lagstiftningsåtgärder i syfte att ge
löntagarorganisationerna det stöd som behövs för att få till stånd en
demokratisering av arbetslivet. Uppdraget omfattade enligt direktiven i princip
alla arbetstagare, även de offentligt anställda. Därmed innefattades i
kommitténs arbete även en översyn i det nyss angivna syftet av den särskilda
lagstiftningen för offent­ligt anstäUda tjänstemän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;TUl arbetsfredslagstiftningen har bmkat räknas
lagen (1928:253) om kol­lektivavtal (KAL; ändrad senast 1974:373), lagen
(1936:506) om för­enings- och förhandlingsrätt (FFL; ändrad senast 1974:374),
lagen (1920:245) om medling i arbetstvister (MedIL; ändrad senast 1967: 118)
och den särskUda lagstiftningen om rättegången i tvister på arbetsrättens
område, dvs. tidigare lagen (1928:254) om arbetsdomstol och numera lagen (1974:
371) om rättegången i arbetstvister (LRA; ändrad senast 1974:1092). Till
området kan också sägas höra vissa andra lagar och författningar med anknytning
till de här nämnda centrala lagarna, t. ex. kungörelsen (1920:898) med närmare
föreskrifter angående medling i arbetstvister (ändrad senast 1967: 121), lagen
(1920: 248) om särskilda skiljedomare i ar­betstvister, kungörelsen (1920:899)
med närmare föreskrifter angående särskilda skiljedomare i arbetstvister och
kungörelsen (1950:163) angåen­de rikets indelning i distrikt för medling i
arbetstvister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utanför arbetsfredslagstiftningens område och
därmed i princip också utanför kommitténs uppdrag, faller däremot åtskillig
annan lagstiftning på det arbetsrättsliga området. Som exempel på sådan
lagsttftning kan näm­nas lagstiftning av betydelse för särskilda kategorier av
arbetstagare, så­som sjömanslagen (1973:282) och lagen (1970:943) om arbetstid
m. m. i husligt arbete, lagstiftningen om anstäUningsskydd, omfattande bl. a.
lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med
anledning av värnpliktstjänstgöring m. m., lagen (1945:844) om för­bud mot
uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av äktenskap eller
havandeskap m. m. och lagen (1974: 12) om anstäUnings­skydd och vidare den
allmänna skadeståndslagen med dess regler om ar­betstagares skadeståndsansvar,
arbetstidslagstiftningen, lagstiftningen om semester och om olika lönefrågor,
arbetarskyddslagstiftningen, socialför­säkringslagstiftningen och
arbetmarknadslagstiftningen, etc. Inte heller har kommitténs uppdrag berört
viss lagstiftning utanför det arbetsrättsliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet       5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;området
av betydelse för utvecklingen av arbetstagarnas inflytande i ar­betslivet, t.
ex. inom det associationsrättsliga fäUet med den allmänna bo­lagsrättsliga och
föreningsrättsliga lagstiftningen och den särskilda lagstift­ningen om
representation för de anstäUda i vissa företags styrelser. Under tiden för
kommitténs utredningsarbete har slutligen tillkommit viss lagstift­ning, lagen
(1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplat­sen, vUken har
nära beröring med området för kommitténs arbete men som av naturliga skäl inte
omfattats av lagstiftningsuppdraget. Även den nya lagstiftningen om rättegången
i arbetstvister har tillkommit efter kom­mitténs tillsättande och faller som
sådan utanför dess uppdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;KAL innehåller centrala regler om kollektivavtalet
och om dettas rätts­verkningar. I 1 § i lagen definieras ett koUektivavtal som
ett skriftligt avtal mellan arbetsgivare eller förening av arbetsgivare samt
fackförening eller annan liknande förening av arbetstagare om villkor som skall
gälla för an­ställning av arbetstagare eller om förhåUandet i övrigt mellan
arbetsgivare öch arbetstagare. 1 2 § fastslås principen att kollektivavtal som
slutits av förening är bindande även för medlem i föreningen, medan det i 3 §
före­skrivs att arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av samma koUek­tivavtal
inte ha rätt att träffa överenskommelse om avvikelse från koUek-tivavtalet om
detta inte tillåter sådan avvikelse. Regler om fredsplikt under koUektivavtals
giltighetsperiod finns i 4 § KAL innehåUer vidare regler om förfarandet vid
uppsägning av koUektivavtal (6 §) och om uppsägningsrätt för med- och motpart
till part som för egen del frigjort sig från avtalet ge­nom utnyttjande av de
uppsägningsregler avtalet innehåUer (5 §). 1 7 § ges regler om rätt för part
att under vissa omständigheter utverka AD:s beslut om hävning av koUektivavtal
eller om befrielse från viss förpliktelse enligt kollektivavtal eller KAL när
motpart bmtit mot avtalet eller lagen. Regler om skadestånd vid brott mot
koUektivavtal eller KAL har tagits upp i 8 och 9 §§. 1 10 § föreskrivs
slutligen att tvister om tillämpning av KAL prövas av AD.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;FFL innehåUer i sina centrala delar regler om skydd
för föreningsrätten och om den rätt och skyldighet som föreligger för parter på
arbetsmarkna­den att förhandla med motpart. Med föreningsrätt menas enligt 3 §
första stycket i lagen rätten att tillhöra förening av arbetsgivare eller
arbetstaga­re, att utnyttja medlemskap i och att verka för förening eller för
bildandet av sådan. Föreningsrätten skall lämnas okränkt. Detta innebär att det
är förbjudet för var och en på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan att vidta åt­gärd
mot någon på andra sidan för att förmå denne att inte utnyttja sin för­eningsrätt,
liksom att vidta åtgärd till skada för vederbörande för att denne utnyttjat sin
rätt (3 § andra och tredje styckena). Den som kränker någons föreningsrätt kan
åläggas att utge skadestånd och sker kränkningen genom rättshandling, t. ex.
uppsägning, eller genom avtalsbestämmelse kan rätts­handlingen eller
avtalsbestämmelsen förklaras ogiltig (3 § fjärde stycket). Även förening kan
tillerkännas skadestånd. Förening är nämligen inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet       6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skyldig att tåla sådan kränkning av någons föreningsrätt
som innebär in­trång i föreningens verksamhet (3 § andra stycket). Med
förhandlingsrätt i FFL menas rätten att påkalla förhandling rörande reglering
av anstäU-ningsvillkoren liksom rörande förhåUandet i övrigt mellan
arbetsgivare och arbetstagare (4 § första stycket). Förhandlingsrätt tillkommer
på ena sidan arbetsgivare eller förening av arbetsgivare och på den andra
förening av ar­betstagare vari de ifrågavarande arbetstagarna är medlemmar.
Förhand­lingsrätt för part motsvaras av förhandlingsskyldighet för motparten.
La­gen innehåller vidare vissa regler om förfarandet vid förhandling, om rätt
till ledighet för deltagande i förhandling m. m. Däremot finns inte någon
lagstadgad sanktion mot vägran alt förhandla vid sidan av att part ges möj­lighet
att vända sig tUl förlikningsman, som kan i sin tur utverka vitesföre­läggande
och utdömande av vite hos AD. Även mål enligt FFL prövas av AD (29 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;MedlL innehåUer regler om det
statliga förlikningsväsendet och om för­likningsmännens uppgifter bl. a. som
medlare i arbetstvister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid sidan av lagstiftningen regleras rättsförhåUandena
mellan parterna på arbetsmarknaden i vid utsträckning i koUektivavtal. Av
särskild bety­delse för frågan om arbetstagarnas inflytande i arbetslivet är
vissa centrala avtal på detta område. Såsom exempel kan nämnas avtal om
företags­nämnder som träffats för olika delar av arbetsmarknaden och som täcker
de något större företagen på praktiskt taget hela denna. På det för SAF samt LO
och TCO gemensamma området gäller dessa avtal, som innehål­ler regler om bland
annat information och samråd, i sin nuvarande utform­ning sedan 1966.
Företagsnämnderna har vid sidan av sina avtalade uppgif­ter fått vissa
uppgifter genom lagstiftning, t. ex. enligt lagen (1974: 325) om avsättning
till arbetsmiljöfond och lagen (1972: 826) om uppgiftsskyldighet i
planeringsfrågor. Även åtskilliga andra avtal av betydelse på området gäl­ler
på arbetsmarknaden. Ett förhållandevis nytt exempel härpå är den
överenskommelse som i februari 1975 träffades mellan SAF samt LO och
Privattjänstemannakartellen (PTK) om ekonomikommitté och arbetslagar-konsulter
och som innehåUer regler, som är avsedda att i nya former bere­da de anstäUda
insyn i företagens verksamhet. Vid sidan av de här avsedda centrala avtalen
förekommer i olika former en omfattande försöksverk­samhet i syfte att utveckla
arbetstagamas inflytande i arbetslivet. En över­sikt återfinns i kommitténs
betänkande (SOU 1975: I s. 103 ff).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2 Kommittén&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommittén har utarbetat ett förslag
till ny lagstiftning om förhandlings­rätt och kollektivavtal som i en gemensam
lag samlar de olika ämnen som nu behandlas i KAL, FFL och MedlL. Den föreslagna
lagen om förhand­lingsrätt och koUektivavtal (FKL), som är avsedd att gälla för
hela arbets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet       &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;marknaden,
inleds med vissa aUmänna bestämmelser, huvudsakligen vissa gmndläggande
begreppsbestämningar (1-5 §§), och upptar sedan i särskil­da avsnitt regler om
föreningsrätt (6-10 §§), förhandlingsrätt vari inbe­grips vissa regler om rätt
till information (11-19 §§), koUektivavtal (20-30 §§) fredsplikt (31-36 §§),
medling (37-44 §§), skadestånd (45-50 §§), tystnadsplikt (51 -53 §§) samt
tvisteförhandling och rättegång (54-59 §§).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För uppbyggnaden inom denna ram av lagregler med
särskilt syfte att vidga arbetstagarnas inflytande i arbetslivet har kommittén
angivit såsom utgångspunkt vissa centrala uttalanden i utredningsdirektiven.
Där sägs att medbestämmanderätt för arbetstagarna i företagen på olika nivåer
bör i första hand åstadkommas genom avtal och i former som inte förändrar de
fackliga organisationernas ställning som fria och oberoende organisatio­ner.
Men, sägs det vidare, för att förhandlingar skall kunna leda till resultat
måste förhandlingsrätten byggas ut och koUektivavtalslagstiftningen änd­ras så
att arbetstagarna och deras organisationer får en med arbetsgivaren mer
Jämbördig stäUning. Den utbyggda förhandlingsrätten bör i princip va­ra så
vidsträckt att förhandlingar kan inledas i alla frågor pä olika besluts­nivåer
som det är angeläget för de anställda att få inflytande på. 1 direkti­ven anges
vidare en rad olika frågor av betydelse för kommitténs uppdrag och vilka bUdar
utgångspunkter för kommitténs utredningsarbete och för­slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén har fäst särskUd vikt vid grundsatsen att
förhandlingar och koUektivavtal mellan parterna på arbetsmarknaden skall vara
det främsta medlet, såvitt gäUer den arbetsrättsliga delen av ämnesområdet, att
stärka och vidga demokratin i arbetslivet. Lagförslaget innehåUer inte heller
någ­ra detaljregler om inflytande för arbetstagarna på särskUda områden eller i
särskilda former. 1 stäUet har kommittén velat föreslå aUmänna regler på
förhandlingsrättens och koUektivavtalsrättens områden, vUka syftar tUl att göra
det möjligt för arbetstagarsidan att få tiU stånd en från inflytandesyn­punkt
önskvärd koUektivavtalsreglering liksom att ge arbetstagarsidan i redan
träffade koUektivavtal en från samma synpunkt förstärkt stäUning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En utgångspunkt för kommitténs förslag på detta
område är att i princip varje fråga som rör förhåUandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare skall kunna tas upp tUl förhandlingar och regleras i
koUektivavtal, det må sedan gäUa frågor som rör företagets produktion,
affärsledningen eller arbetsled­ningen eller något annat (11 och 20 §§ FKL).
Mot denna bakgmnd föreslår kommktén på förhandlingsrättens område nya regler
som syftar tUl att ålägga koUektivavtalsbunden arbetsgivare att förhandla med
sin lokala motpart i koHektivavtalet före beslut eller åtgärder i frågor på bl.
a. före­tagslednings- och arbetsledningsområdena. 1 viktigare fall skall
arbetsgiva­ren ha skyldighet att själv ta initiativ tUl förhandlingar, s. k.
primär för­handlingsskyldighet (13 § FKL), och i andra fall skall han förhandla
på be­gäran av arbetstagarparten med skyldighet i princip att skjuta upp beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eller
åtgärd till dess förhandlingen slutförts. Till dessa regler om förhand­lingsskyldighet
för koUektivavtalsbunden arbetsgivare ansluter i kom­mitténs förslag en regel
om skyldighet för sådan arbetsgivare att fortlöpan­de håUa den lokala motparten
underrättad om den aUmänna produktions­mässiga och ekonomiska utvecklingen i
företaget liksom om de allmänna riktlinjerna för personalpolitiken (18§). Bland
förhandlingsrättsreglema i förslaget finns också en allmän regel om skyldighet
för förhandlande part att på begäran av motpart ge denne upplysningar och
material som parten förfogar över och som erfordras för en riktig bedömning av
förhandlings­frågan (17§). På koUektivavtalsrättens område har kommittén stäUt
upp förslag tUl vissa gmndläggande regler i syfte att bana väg för
koUektivavtal om rätt till medbestämmande för arbetstagama (26 och 34 §§). När
sedvan­liga kollektivavtal om löner m. m. sluts skall enligt 26 §, om det
påkallas av den avtalsslutande arbetstagarparten, i avtalet tas in regler om
inflytande för arbetstagarsidan i frågor beträffande arbetets ledning och
fördelning, ingående eller hävande av arbetsavtal och påföljder vid
avtalsbrott. Till skillnad från förhandlingsrättsreglema omfattar 26 § sålunda
inte frågor som ligger på området för företagsledningen. Till regeln i 26 § knyter
sig regler i 34 § om s. k. kvarlevände stridsrätt. Dessa har i huvudsak den
inne­börden att fredsplikt inte skall gäUa under avtalsperioden för avtal om lö­ner
och allmänna anstäUningsvUlkor i frågor av den art, som anges i 26 §, om
arbetstagarsidan har påkallat avtal om inflytande men någon uttrycklig
avtalslösning inte kommit till stånd. Ett viktigt syfte bakom de här senast
nämnda reglerna är att det skall vara möjligt för arbetstagarparten att själv
bestämma i vilken takt och omfattning anspråk skall stäUas på vidgning av
arbetstagarnas inflytande. Ett ytterligare förslag på koUektivavtalsrättens
område, vilket hör samman med de regler som syftar till att vidga arbetsta­gamas
inflytande, är en regel i 27 § FKL som är avsedd att begränsa det s.k. tolkningsföreträde
i arbetsskyldighetstvister som arbetsgivaren har enligt nu tUlämpad praxis hos
AD. Regeln innebär i princip att arbetsgivar­sidan skall vara skyldig att ta
initiativ till lösning av tvister i frågor som hör till området för arbetets
ledning och fördelning genom förhandlingar och rättegång, med den verkan av
underlåtenhet att ta sådant initiativ att ar­betstagarpartens mening i tvisten
blir gäUande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även utanför ramen av de regler som direkt syftar
till att vara en lösning av kommitténs huvuduppgift, att genom lag ge
löntagarorganisationerna stöd i deras strävanden att vidga
arbetslivsdemokratin, har kommittén fö­reslagit åtskilliga ändringar i och
tillägg till den nu gällande arbetsfredslag­stiftningen. SärskUt förekommer
sådana förslag, delvis av djupgående be­tydelse, på fredspliktens och den
koUektivavtalsrättsliga skadeståndsrät­tens områden. I andra delar innebär
förslaget däremot i det väsentliga ett överförande av nu gällande regler tiU
den föreslagna nya lagen. Exempel härpå är föreningsrätten och reglema om
medling i arbetstvister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
förslag är inte enhäUiga. Åtskilliga reservationer och sär-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet        9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skilda
yttranden har avlåtits av olika ledamöter i kommittén. Bland dem kan särskilt
nämnas en gemensam reservation av de två företrädama för LO och TCO i
kommittén. Däri ansluter sig reservanterna till gmnd-satsen att lagstiftningen
i princip skall syfta tUl att vidga arbetstagarin-flytandet genom förhandlingar
och koUektivavtal men framställer krav på skärpningar av snart sagt alla
konmiittémajoritetens förslag tUl reg­ler i detta syfte. Till de krav på sådana
skärpningar som framstäUs av re-servantema hör krav på utvidgning av den
primära förhandlingsskyldig­heten och förstärkning även i övrigt av
förhandlingsrätten enligt 12 och 13 §§ FKL, bl. a. genom att arbetstagarna ges
rätt att förhandla även cen­tralt i sådana fall som avses med paragraferna,
krav på utvidgning av till-lämpningsområdet för 26 och 34 §§ till att omfatta
även företagslednings­frågor och krav på mera långtgående regler tUl
arbetstagarsidans förmän på området för det s. k. tolkningsföreträdet. Särskilt
på det senare området framstäUs liknande krav även av andra ledamöter i
kommittén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 det följande skall först översiktligt redovisas
vad remissinstansema haft att säga om den allmänna uppläggningen och
inriktningen av kom­mitténs förslag och om förslagets tekniska utformning m. m.
Därefter kom­mer förslagen att redovisas mera i detalj i särskilda avsnitt som
följer dis­positionen av lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3
Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna stäUer sig i princip genomgående
positiva tiU gmnd-tanken i kommittéförslaget att de anstäUda skall ges ökade
möjligheter att påverka förhåUandena i arbetslivet. Uppfattningarna går däremot
isär när det gäUer hur långt arbetstagarnas inflytande skall sträcka sig och
hur lag­stiftningen bör vara utformad för att bäst främja sina syften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 vissa remissyttranden utvecklas ingående
remissinstansemas gmnd­läggande syn på hithörande frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;LO anför att organisationens yttersta målsättning
är att förverkliga de­mokratins idéer om frigörelse. Jämlikhet och soUdaritet
inom alla delar av samhäUet. Av den första paragrafen i LO:s stadgar framgår
att organisatio­nen skall verka för en samhäUsutveckling på gmndval av
politisk, social och ekonomisk demokrati. Den politiska demokratin,
medborgarrätten, fortsätter LO, är i dag självklar. Väsentliga delar av den
sociala demo­kratin har befästs. I den situationen framstår det som alltmer
orimligt att löntagarna inte effektivt kan påverka förhåUandena på sina
arbetsplatser, av vUka de är beroende för sin försörjning och sin framtid.
Demokratin är inte delbar. Även den ekonomiska demokratin måste förverkligas.
Rätten att påverka vUlkoren för det egna livetpch arbetet har ett egenvärde.
Men&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      'O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
ekonomiska demokratin är också ett instmment för förändringar. Med ekonomisk
demokrati kan produktionen organiseras så att varje löntagare kan känna
trygghet till liv och hälsa och trygghet mot godtycklig behand­ling. Samtidigt
kan varje löntagare ges ökade möjligheter till egna initiativ och
personlighetsutveckling. Löntagarnas krav på makt har av arbetsgi­varna i regel
bemötts med effektivitetsargument. 1 dag borde det, enligt LO:s mening, dock
stå klart för alla att ökad makt för löntagarna snarare är ett medel att höja
effektivitet och produktion. Ingen behärskar arbetet bättre än den som utför
det. Genom ett demokratiskt inflytande över pro­duktionen skuUe hela den fond
av kunskap och erfarenhet, som finns hos löntagarkoUektivet, bättre kunna
utnyttjas. LO:s syn på arbetet innebär att arbetet är gmnden för all välfärd
och att kapitalet är resultatet av allas samlade arbetsinsatser. Det är alltså
arbetet som skall grundlägga rätten till medbestämmande utan att ytterligare
behöva legitimeras med ägande­rätt. Reformeringen av arbetsrätten måste syfta
till att stärka arbetets, lön­tagarnas StäUning på arbetsplatserna. Den skall
ge de fackliga organisatio­nerna bättre möjligheter att i förhandlingar hävda
medlemmarnas intres­sen. Den skall också ge arbetstagarna reella möjligheter
att sluta avtal i frå­gor där arbetsgivaren tidigare, i kraft av §32, haft
ensam beslutanderätt. Organisationen hävdar vidare att kapital och arbete inte
får betraktas som Jämbördiga produktionsfaktorer utan att det mänskliga arbetet
måste sät­tas främst. Trots att reformeringen av arbetsrätten är ett viktigt
bidrag till den ekonomiska demokratin betonar LO vidare, att den bara utgör en
del av ett stort reformarbete. Förändringar av de arbetsrättsliga förhåUandena
och förändringar av inkomst- och ägarstmkturen måste ses som två kom­pletterande
instmment for förverkligande av ekonomisk demokrati. Det räcker inte, anför LO,
med att kunna påverka det som nära och omedel­bart berör den egna
arbetssituationen. På längre sikt måste demokratise­ringen också gälla makten
över produktionsapparaten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;LO framhåUer att den vidare målsättningen,
ekonomisk demokrati, inte kan uppnås med enbart fackliga medel.
ProduktionsförhåUandena bestäm­mer allas livsvillkor. Därför måste alla
människor ha rätt att som medbor­gare genom samhället, som löntagare genom de
fackliga organisationema och som konsumenter genom sina organisationer vara med
och bestämma över produktionens inriktning och omfattning. Varken behovet av en
över­gripande planmässig hushåUning eller hänsynen till konsumentintressena kan
anses stå i strid med behovet av ökat fackligt inflytande inom ramen för en
reformerad arbetsrätt. Dessa tre vägar för demokratiskt inflytande skall
snarare ses som nödvändiga komplement till varandra. Det finns inte någon
anledning att tro, framhåller LO, att den fackliga rörelsen skuUe överge sitt
samhäUsansvar tUl förmån för en hänsynslös facklig intressepo­litik, som skuUe
stå i strid med ett vidare samhäUsintresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Formerna för jöntagan'nflytande inom den offentliga
sektorn är enligt LO en fråga som kräver särskild uppmärksamhet. Speciellt
gäller det här&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;problemet
hur medbestämmanderätten skall utformas för att inte komma i konflikt med den
politiska demokratin. 1 princip måste avtalsfriheten vika för den politiska
demokratin. Men detta får inte betyda att inte i princip al­la arbetsrättsliga
regler skall gälla över hela arbetsmarknaden. Endast frå­gan om myndighets
målsättning och inriktning bör undandras avtalsregle­ring. LO fäster
uppmärksamheten på att likartade avvägningar måste göras inom folkrörelser och
andra organisationer. Medlemmama måste där ha en självständig rätt att
faststäUa organisationens målsättning, inriktning och stadgar. Inom dessa ramar
bör däremot de anställda i organisationen ges samma rätt som övriga löntagare
till medbestämmande. Organisationerna, främst folkrörelserna, bör ha större
möjlighet just genom sin demokratiska förankring att ge medbestämmandet inom fastställda
ramar ett verkligt in­nehåU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;LO övergår härefter till att teckna hur debatten om
företagsdemokratin skjutit fart under senare delen av 1960-talet och vilka krav
som framställts inom organisationen på ett fackligt reformprogram. Det har i
dessa sam­manhang betonats att inflytandet måste ge omedelbara och synliga
resultat i den enskildes vardag. Rätt till samråd är därför inte nog.
Programmet måste syfta till en vidsträckt medbestämmanderätt. Det måste vidare
byg­ga på de kunskaper och erfarenheter som arbetstagarna har. Men lagstift­ningen
får inte utformas så att den låser utvecklingen mot demokrati i före­tagen
genom att på olika sätt begränsa området för det fackliga inflytandet.
Lagstiftningen måste göras så rymlig att den banar väg för en kontinuerlig
utveckling mot allt större löntagarinflytande. Formerna för inflytandet måste
vara sådana att var och en kan bli delaktig. En vidgning av den en­skildes
frihet och självständighet är ett väsentligt mål. De inflytandeformer man
väljer måste emellertid också vara sådana att fackföreningsrörelsens fria och
oberoende stäUning garanteras. Detta bör ske genom att de tradi­tionella
fackliga metoderna, kollektivavtal genom förhandlingar, sätts i centmm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Demokratiseringen i arbetslivet måste, betonar LO,
bäras upp av de fackliga organisationema. En stark förankring av samhäUsarbetet
i folkrö­relserna är inte något hot mot demokratin utan i stäUet en fördjupning
och en vidareutveckling. Att öppna nya möjligheter för de fackliga organisatio­nerna
att effektivare hävda arbetarnas intressen gentemot arbetsgivarna måste därför
vara en bättre metod för medbestämmande än-att i detalj reg­lera inflytandet i
lag. De anstäUda skall själva genom sina organisationer kunna avgöra i vUken
takt, i vUka frågor och i vilka former man vUl ha medbestämmande. LO anser att
lagen måste vara utformad så att organisa­tionema ges möjligheter att bestämma
detta från fall tUl fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;TCO redovisar inledningsvis i sitt yttrande den
verksamhet som på sena­re år bedrivits inom organisationen för att öka de
anstäUdas och deras or­ganisationers möjligheter tUl inflytande på
arbetsplatserna. I det arbetet har slagits fast att syftet med demokratisering
av arbetslivet är att vidga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga
1    Arbetsmarknadsdepartementet       12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
enskilda människans möjligheter tUl inflytande i frågor som är väsent­liga för
henne på arbetsplatsen. Detta medför krav på en utvidgning av det demokratiska
mönstret inom alla sektorer. Inflytandet över den ekonomis­ka utvecklingen har
därvid en väsentlig betydelse. För den anstäUde är frå­gan om att kunna utöva
inflytande på den egna arbetssituationen mest nä­raliggande och påtaglig. För
att kunna påverka beslutsprocessen måste de anstäUda få information om
företagets verksamhet men också ha möjlighet att påverka företaget som helhet.
Flertalet frågor är av den arten att de an­stäUda direkt berörs av de beslut
som fattas. Det gäUer bl. a. i frågor om produktionens inriktning,
inskränkningar och utvidgningar i produktionen, ekonomiska frågor,
lokaliseringsfrågor, centralisering eller decentralise­ring. En avgörande
betydelse har företagets personalpolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 sammanhanget har enligt TCO också stor betydelse
tillmätts frågan om det inflytande ägare och anställda skall kunna utöva i
företaget. Det har sagts att ägare och anstäUda ingår som huvudintressenter i
företagets verk­samhet. Hittills har inflytandet från ägarsidan genom dess
företrädare varit klart dominerande, särskilt vad gäller rätten att besluta om
verksamhetens inriktning samt att leda och fördela arbetet. Tiden har
emellertid kommit att mera allvarligt än hittills ta upp frågan om JämstäUdhet
mellan ägarin-tresset och de anställdas intresse. Arbetsgivarens nuvarande rätt
att ensam leda och fördela arbetet kan därför inte bestå obeskuren. En
demokratise­ring måste innebära en annan fördelning av inflytandet och andra
möjlighe­ter för de enskilda anstäUda och gmpper av anställda, som nu står
utanför beslutsprocessen, att medverka i denna. Åtskilliga åtgärder blir här av
be­tydelse. En reformering av förhandlingsrätten måste upplösa det automa­tiska
samband mellan skilda frågeområden som ligger i att avtalen om lö­ner och
allmänna anstäUningsvUlkor medför i praktiken total fredsplikt. Varje avtal
måste få sin egen giltighetstid och det skall vara en fråga för parterna att nå
överenskommelser om koppling av två eller flera avtal till varandra. Frågor som
inte reglerats i avtal måste förbli öppna i den me­ningen att de inte faller
under fredsplikt därest partema inte träffat över­enskommelse härom.
Arbetsgivaren förlorar därvid möjligheten att under löpande avtalsperiod
ensidigt genomföra förändringar i arbetsorganisation och beträffande
arbetsformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avgörande för en demokratisering blir, framhåUer
TCO vidare, de avtal som träffas rörande de anstäUdas insyn och inflytande. Ett
inflytandesy­stem måste ha former, i vilka de anstäUda direkt eller genom valda
repre­sentanter kan aktivt medverka. Förhandlingsrätten måste i princip omfatta
alla anstäUnings- och arbetsvillkor. Man kan inte dra gränser mellan olika
kategorier av frågor, redan därför att förberedelser, beslut och verkställig­het
i skilda frågor berör samtidigt flera delar av verksamheten och påver­kar de
anstäUda och deras uppgifter oavsett var i företaget de återfinns. Förändringar
på ett område får regelmässigt konsekvenser på ett eller flera andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet      13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SAF betonar att ett effektivt arbetande näringsliv
utgör fömtsättningen för ekonomiskt framåtskridande och därmed också för goda
arbetsvillkor. Det är också fömtsättningen för att företagsdemokratin skall
kunna beva­ras och utvecklas. Den föreslagna arbetsrättsreformen måste ta
hänsyn tiU det gmndläggande effektivitetskravet och därvid tillgodose vissa
gmndsat-ser. Besluten i företagen måste fattas på ett sätt som befrämjar
effektivite­ten. Härför krävs samspel mellan företagsledning, arbetsledning och
övri­ga anstäUda. Detta samspel kan inte ersättas av ensidiga vetorättsregler
el­ler externa fackförbundsbeslut. Den löpande produktionen måste kunna fortgå
oavsett att olika meningar i konkreta fall gör sig gäUande beträffande
angelägenheten av visst arbete eller beträffande tolkningen av viss avtals­bestämmelse.
Inflytanderegler till förmån för arbetstagarsidan måste för­bindas med
motsvarande regler om ansvar. Kollektivavtalet bör som hit­tills vara ett
uttryck för en träffad överenskommelse och en därav följande fredsplikt. Av
särskild betydelse är också att den arbetsrättsliga lagstift­ningen utformas så
att den kan tUlämpas vid de mindre företagen utan sär­skilda svårigheter.
Reglema måste vara enkla och göra det möjligt för dessa företag att bestå och
utvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Redan det lagförslag som kommiftémajoriteten stäUt
sig bakom innehål­ler enligt SAF punkter som knappast är förenliga med de här
angivna gmndläggande kraven. Den reservation som avgetts av löntagarrepresen­tanterna
strider helt mot dessa krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SAF säger sig av flera skäl ha en positiv syn på
medinflytande för arbets­tagama. I första hand beror det på erfarenheten, att
inflytandet kan leda tUl bättre beslut genom att beslutsunderlaget blir bättre.
Medinflytandet kan även medföra ökad motivation då det gäller att förverkliga
besluten. Det är likaså &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;SäF:s &lt;/span&gt;erfarenhet
att medinflytande i lämpliga former kan förbättra trivsel och
arbetstillfredsställelse. Även därigenom påverkas effektiviteten indirekt genom
att frånvaron och personalomsättningen minskar. Lika uppenbart är emellertid,
understryker SAF, att effektiviteten i företagen kan hämmas av
medinflytandeformer som innebär en trög beslutsprocess och som inte på ett
ändamålsenligt sätt är anpassad till förhåUandena på den enskilda
arbetsplatsen. En allvarlig brist i kommitténs förslag är, enligt &lt;span
style='text-transform:uppercase'&gt;SAF:s &lt;/span&gt;mening, att kommittén inte på
något sätt sökt att till det ökade infly­tandet för den fackliga organisationen
knyta några däremot svarande skyl­digheter. SAF anser att i det fall då den
lokala arbetstagarparten kan kom­ma att i kraft av sin rätt till medinflytande
agera så att företagets intressen totalt sett skadas, måste såsom en
balanserande faktor finnas möjlighet att utkräva ansvar i form av skadestånd.
Det positiva i kommitténs förslag lig­ger, enligt SAF, i alt man vill slå vakt
om koUektivavtalet och på den gmnden utveckla de anstäUdas inflytande i
företagen. Det betänkliga är att man löper risken att på politisk väg få
faststäUt ett fackligt inflytande som kan äventyra de gmndläggande
fömtsättningarna för det svenska arbets­marknadssystemet. SAF syftar då på
löntagarreservanternas förslag och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
debatt som har utgått därifrån. Arbetet för ökat medinflytande och
medbestämmanderätt kan enligt SAF leda till betydelsefuUa vinster men också
till svåra förluster för den totala effektiviteten. Vilketdera som kom­mer att
bli fallet beror i hög grad på hur medinflytande- och medbestäm­mandefrågorna
behandlas av de medverkande parterna. Lagstiftningen anger inom vilka ramar de
har praktiska handlingsalternativ. Tenderar la­gen att styra företagens
förhåUande i detalj blir valfriheten ringa. Innehål­ler den å andra sidan
dispositiva regler öppnas möjligheter till olika system och lösningar. Under
alla förhåUanden måste enligt SAF handlingsfriheten inom lagstiftningens ram
vara tillräcklig för att kravet på så stor effektivitet som möjligt skall kunna
tillgodoses. Lagar och koUektivavtal bör endast ge de vida ramama och
färdriktningarna. Ingrepp dämtöver centralt eller på förbundsplanet i det
enskilda företagets organisation och verksamhet ris­kerar, framhåUer SAF, att
skada denna nödvändiga individualitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De synpunkter som framförs av SAF får stöd av
Skogs- och lantarbets­givareföreningen, Föreningen skogsbrukets arbetsgivare,
Bankinstitutens arbetsgivareorganisation samt Tidningarnas
arbetsgivareförening.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SFO stöder förslagets allmänna syfte att genom
lagstiftningsåtgärder främja en fortsatt och helst påskyndad demokratisering av
arbetslivet. In­riktningen bör vara att i första hand åstadkomma ett verkligt
arbetstagarin-flytande på områden som berör den enskilde arbetstagaren nära och
dagli­gen. Enligt SFO:s mening skall därför lagar och på dem byggda avtal i
första hand kunna tillgodose krav som gmndas på förhåUandena vid re­spektive
företag. SFO framhåller att det är de anställda i företaget som med denna
utgångspunkt normalt representerar sakkunskap och erfaren­het på
arbetstagarsidan. Den aktuella lagstiftningen måste därför, anför SFO, vara en
ramlagstiftning som lämnar tillräckligt utrymme för företags-anpassade
lösningar av inflytandefrågorna. SFO påpekar att utvecklingen i riktning mot
ökad demokrati i företagen och ökat inflytande för de anstäU­da f. n. sker
efter flera huvudlinjer. En utvecklingslinje är förstärkning av arbetstagarnas
inflytande genom utökad förhandlings- och avtalsrätt enligt det förevarande
förslaget. En annan linje representeras av den pågående försöksverksamheten med
arbetstagarledamöter i företagens styrelser och en tredje synes vara på väg
genom utredningsinitiativ beträffande s. k. lön­tagarfonder, som kan leda tUl
att de anstäUda erhåUer ökat inflytande på en mera traditionell väg via
ägarrollen. SFO anser att det i ett mera långsiktigt perspektiv synes nödvändigt
att principiellt ta stäUning till om någon av dessa utvecklingslinjer skall få
försteg. För dagen vill SFO endast peka på att den i och för sig
eftersträvansvärda involveringen av arbetstagarna och deras fackliga
organisationer i företagens ledningsfunktioner med säkerhet kommer att leda
till oklarhet beträffande parternas roller och ansvar i före­taget. För att de
stora inbördes olikheterna mellan skilda företag skall kun­na beaktas och ett
ökat individuellt inflytande tillgodoses är, enligt SFO:s mening, de centrala
fackliga organisationernas instäUning av avgörande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;betydelse.
SFO anser att det är väsentligt att de centrala organisationerna inte själva
tar hand om det ökade inflytandet utan att de i första hand stö­der och
biträder den lokala fackliga verksamheten. SFO anför vidare att många av
organisationens medlemsföretag har pekat på de risker som lig­ger i att det,
med både företagsledningens och de fackliga organisationer­nas goda minne,
utvecklas en förhandlingselit som tar hand om de reella avgörandena, vilket
skuUe kunna leda till att i framtiden beslut som berör det dagliga arbetet
fattas vid förhandlingsbordet istäUet för på arbetsplat­sen. Ett sätt att
förebygga detta kan enligt SFO vara att arbetstagarinfly-tandet integreras med
verksamheten i företagets reguljära arbetsorganisa­tion. SFO:s erfarenheter
från det pågående utvecklingsarbetet inom orga­nisationens område tyder på att
de bästa resultaten i företagsdemokratiskt hänseende kan nås genom
företagsanpassade system, där man bygger in arbetstagarinflytandet på
överenskomna punkter i företagets normala be­slutsprocess. SFO menar att denna
metod att på ett naturligt sätt integrera arbetstagama och deras lokala
fackliga organisationer på olika nivåer i fö­retagets ordinarie beslutssystem
innebär väsentliga fördelar både beträf­fande de anställdas möjligheter tiU
reellt inflytande och i fråga om företa­gets effektivitet. Liknande synpunkter
framförs a\ juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, som anser att det
från samhäUets synpunkt borde va­ra att föredra såsom medel för medinflytande
att de anställda gavs rätt att genom sina företrädare direkt delta i
beslutsprocessen i företagen på olika nivåer, medan det borde vara mindre
lämpligt, att inflytandet åstadkom­mes genom att arbetstagarsidan under
koUektivavtalets giltighetstid skall kunna hindra, försena eller försvåra
produktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt konstaterar att kommittén ytterst tydligen
syftar till att ar­betstagarinflytandet skall utvecklas till deltagande i de
beslut som arbetsgi­varen fattar i denna sin egenskap eller eljest såsom
företagare, varvid i det senare fallet tankes att beslutet indirekt kan påverka
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Särskilt den långtgående
syftningen väcker enligt hovrättens mening frågan om det verkligen är naturligt
att göra för­handlingsrätt och koUektivavtal till hörnstenar i förevarande
sammanhang. Liksom bakomliggande anstäUningsavtal utgår dessa företeelser med
tUl-hörande påtryckningsmedel från ett till relationen arbetsgivare/arbets­tagare
begränsat förhåUande, där parterna i åtskilligt har motsatta intres­sen.
Hovrätten menar att arbetstagarorganisationen kan få en dubbelroU med negativ
inverkan på antingen företaget som sådant eller organisatio­nens ställning som
organ för tillvaratagande av medlemmarnas intressen och med deras oinskränkta
förtroende. Under alla förhåUanden torde, en­ligt hovrätten, en materiell
lagstiftning utanför den kollektiva arbetsrättens område krävas, om mera
djupgående förändringar inom företagen skall komma till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som allmän karakteristik av förslaget anför
juridiska fakulteten vid Lunds universitet, att det visserligen innehåller
viktiga nyheter men att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga I    Arbetsmarknadsdepartementet       16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mycket,
kanske alltför mycket, hämtats från de nuvarande lagama i nästan oförändrat
skick och att motiveringarna mot vissa aktualiserade nyord­ningar i hög grad
bygger på gamla välkända argument utan att någon egent­lig rättspolitisk
diskussion och prövning av olika alternativ förekommer. Detta är kanske i och
för sig inte så förvånande med tanke på utrednings­uppdragets stora omfattning
och den korta tid som kommittén har haft till sitt förfogande. Fakulteten anser
dock att förslaget öppnar vägen för av­talslösningar som på sikt kan medföra
genomgripande förändringar i rela-tionema mellan partema på arbetsmarknaden.
Kanske är förslaget, fort­sätter fakulteten, som helhet en ganska välbetänkt
kompromiss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
SPF:s mening utgör kommitténs förslag en nödvändig förutsätt­ning för en
önskvärd utveckling av arbetslivets demokratisering. SPF an­ser att
lagförslaget ger parterna stora möjligheter att komma fram till lös­ningar som
är anpassade till de olika fömtsättningar och förhåUanden som råder på olika
arbetsplatser. Det är riktigt, anför RRV, att nu genom lag­stiftning genomföra
reformer som syftar till att bereda de anstäUda möjlig­heter att genom avtal
uppnå vidgat inflytande i företags och myndigheters beslutsprocess.
Riksskatteverket tUlstyrker att en reform av arbetslivets demokratisering sker
i huvudsak på det sätt som kommittén har föreslagit. En ramlagsttftning, med
allmänna regler för ett gmndläggande inflytande från de anstäUda, kompletterad
med avtalsregler synes verket vara att föredra framför en arbetsrättslig
detaljreglering. Statens industriverk fram­håller att det är betydelsefullt att
försöka frigöra idag outnyttjad kapacitet i form av initiativförmåga, kunskap,
verksamhetslust och ansvarskänsla hos de i produktionen verksamma människorna
genom ett väsentligt ökat lön­tagarinflytande. Poststyrelsen, domänverket och
AMS säger sig i huvud­sak kunna biträda kommitténs förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmiljöutredningen
anför att förslaget ligger väl i linje med utred­ningens allmänna synsätt på
partemas medverkan vid utformningen av ar­betsmiljön. Utredningen menar att det
genom förslaget skapas ökade för­utsättningar för förhandling och avtalsreglering
på detta område, som lig­ger särskilt väl till för medinflytande från de
anställdas sida. SACO/SR ut­talar aH organisationen har en positiv gmndsyn på
strävandena att demo­kratisera arbetslivet och man hälsar med stor
tillfredsstäUelse de förslag till lagändringar som skall göra det möjligt att
fortsätta dessa strävanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO
och TCO understryker med skärpa att kommitténs förslag i viktiga delar inte kan
läggas till grand för det fortsatta lagstiftningsarbetet. För att garantera
arbetstagarna verklig makt på alla nivåer inom företaget anser organisationema
att löntagarreservanternas förslag måste tas som utgångs­punkt. 1 vissa fall
vUl de gå längre än reservantema. TCO betonar att avgö­rande för en
demokratisering av arbetslivet blir de avtal som träffas röran­de de anstäUdas
insyn och inflytande. Ett inflytandesystem måste enligt TCO:s mening ha former,
i vUka de anställda direkt eller genom valda representanter aktivt kan
medverka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilagal   
Arbetsmarknadsdepartementet      17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunförbundet anser att
kommittén inte har med tillräcklig konsekvens fullföljt syftet att förändra
nuvarande av obalans präglade maktstmktur. Förbundet menar att en bearbetning
av förslaget är erforder­lig för att den avsedda nydaningen på arbetsrättens
område ska bringas i samklang med en tiU nutid och framtid anpassad syn på
människornas rätt till inflytande över sina arbetsförhåUanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Varken kommittéförslaget eller
löntagarreservationen leder enligt 5ÄC.S mening fram till ett samhäUe med
ekonomisk och industriell demo­krati. Svenska hamnarbetarförbundet finner
innehållet i kommitténs för­slag vara ett befästande av arbetsgivarnas makt.
Förbundet ser förslaget som ett slag riktat mot svensk fackföreningsrörelse.
Förbundet förkastar såväl kommitténs förslag som löntagarreservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SFO anser att lagstiftningsarbetet
bör gmndas på majoritetsförslaget och avstyrker därför i princip
löntagarreservationen. Bakgmnden till SFO:s inställning är att redan
majoritetsförslaget anses innebära betydan­de förändringar och därför leder
till stora påfrestningar för arbetsmarkna­dens parter. SFO anser att
reservationen i och för sig innehåller flera påpe­kanden och synpunkter som har
visst fog för sig, men generellt gäller att den är så allmänt formulerad att
det inte finns möjligheter att gmnda vä­sentliga och långtgående
arbetsrättsliga reformer enbart på detta underlag. Reservationen med sin långa
rad av önskemål beträffande ytterligare åt­gärder för att öka
arbetstagarinflytandet synes, enligt SFO:s mening, mera ha karaktären av
utredningsdirektiv för fortsatt behandling än av konkreta förslag avsedda att
ligga till gmnd för seriöst lagstiftningsarbete. Liknande synpunkter framförs
av Landstingsförbundet och juridiska fakulteten vid Uppsala universitet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Från flera håU efterlyses ett
klarläggande av de praktiska konsekvenser­na av kommitténs förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;KFO och KAB menar att det är en
allvarlig brist att kommittén inte be­handlar de ekonomiska och administrativa
verkningar, som den föreslagna förhandlingsrätten kan komma att medföra. KFO
påpekar också att vissa delar av förslaget kommer att medföra en alltför
störande påverkan av pro­duktionen och produktiviteten, vilket på sikt torde
medföra svårigheter även för arbetstagarorganisationema att friktionsfritt
utöva det i förslaget angivna inflytandet. Enligt SFO:s mening saknas i alltför
hög grad analys och bedömning av förslagets praktiska följdverkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Poststyrelsen framhåUer att ett
genomförande av kommitténs förslag kan få effekter som inte närmare har berörts
i motivuttalandena. Så finns t. ex. risk för ett ökat personalbehov med därav
betingade ökade admi­nistrationskostnader. Poststyrelsen hävdar att för de
affärsdrivande ver­ken, och i synnerhet för postverket med sin geografiskt
utbredda organisa­tion, kan speciella lösningar behöva tillgripas. AMS påpekar
att åtgärder som vidtas i arbetslöshetsbekämpande syfte i regel är av temporär
art. Be­redskapsarbetenas och arkivarbetenas speciella karaktär framgår också
av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2-Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;del
faktum att de inte omfattas av lagen om anstäUningsskydd. Styrelsen finner det
nödvändigt att omfattningen, påbörjandet och avvecklingen av
sysselsätlningsfrämjande åtgärder också i fortsättningen skall anpassas tUl de
behov som uppkommer genom förändringar på arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SAF påpekar alt restriktioner på företagens val av
organisationsform i Sverige inte påverkar företag i utlandet som svenska
företag har att kon­kurrera med. SAF framhåUer att en positiv samhäUsutveckling
i hög grad beror av att svenska företag kan hävda sig i konkurrens med utländska
i fråga om nyskapande, initiativkraft och frihet för ledningen att utnyttja
föreliggande internationella affärsmöjligheter. SAF konstaterar vidare att
kommittén inte närmare har behandlat lagstiftningens effekter på viljan tUl
nyföretagande och viljan att nyinvestera i befintliga företag. SAF betonar att
samhäUet varken kan eller vill ersätta skickliga företagsledare med en
ineffektiv företagsbyråkrati. Reglerna får inte, anför SAF, frambringa ett
system som åstadkommer att dugande yngre människor föredrar andra karriärer
framför alt söka sig till företagen. SAF menar att denna synpunkt ökar i
betydelse allteftersom Jämlikheten bl. a. i inkomsthänseende ökar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
stor betydelse för den reella effekten av kommitténs förslag är, enligt SFO,
huruvida det går att upprätthålla en klar distinktion mellan arbetsled­ningsfrågor
och företagsledningsfrågor. SFO framhåUer att en slutlig lag­stiftning som
baseras på denna åtskillnad kommer att föranleda tolknings­svårigheter. Ett
önskemål från SFO är därför att lagstiftaren i motiven ytterligare utvecklar
hur gränsen är avsedd att dras i tvistiga fall. SFO konstaterar att kommitténs
förslag bygger på samordnade förhandlingar, vilket innebär att de fackliga
organisationema fömtsätts vara beredda att sinsemellan lösa uppkommande
problem. SFO påpekar att om organisatio­nerna förblir oeniga i någon fråga
saknas i kommittéförslaget anvisning på en konfliktlösningsmekanism.
Arbetsgivaren saknar enligt förslaget varje möjlighet att medverka, bl. a. på
grand av att han inte har rätt att ta initia­tiv till avtalsreglering av
inflytandefrågor. Enligt SFO:s mening kan det bli mycket svårt för
företagsledningen att avgöra vilken organisation som skall ha rätt att
förhandla, utöva tolkningsföreträde, kräva information etc. i de fall
organisationema inte är eniga. SFO noterar vidare att kommittén inte föreslagit
några metoder att komma tillrätta med organisationer eller grupper som inte
svarar mot de krav som den föreslagna lagsttftningen ställer. Enligt
lagförslaget skuUe de lokala fackliga organisationema få en omfattande
förfoganderätt över viktiga områden. Kommittén har därvid, anför SFO, utgått
från att organisationerna har en sådan vilja och förmåga till samarbete med
sina motparter på arbetsgivarsidan, att resultatet blir ef­fektivt fungerande
företag. SFO menar att i de flesta fall är väl detta också möjligt. SFO
framhåUer dock att det finns en påtaglig risk för att den kom­mande
lagstiftningen kan komma att missbmkas för syften, som inte är uteslutande
fackliga och som är ägnade att störa verksamheten och åstad­komma
beslutsförlamning i företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      '9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det sistnämnda förhållandet uppmärksammas också av
Svenska kom­munförbundet som hävdar att en gmndläggande fömtsättning för en lag­stiftning
om medinflytande är att partema på arbetsmarknaden utövar sitt inflytande på
ett ansvarsfullt sätt. Erfarenheterna av den hittillsvarande ut­vecklingen inom
vårt land ger enligt förbundet all anledning att betrakta detta som en
realistisk fömtsättning. Förbundet anser emeUertid att det är erforderligt att
i lagstiftningen skapa skydd mot risken för det mindre san­nolika handlandet,
där endera parten låter sitt agerande helt styras av kortsiktigt bevakande av
egna intressen. Enligt förbundet är det viktigt att observera, att båda parter
har rätt att kräva att sådana skyddsmekanismer skapas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ärbelsledarnas
situation uppmärksammas särskilt av TCO och SALF. TCO framhåller att
arbetsledarnas arbete självfallet påverkas när arbetets ledning och fördelning
hänförs till det förhandlingsbara området. TCO sä­ger sig emellertid föredra
att inte behandla dessa frågor i sitt yttrande, ef­tersom organisationen inte
är övertygad om alt de lämpar sig att lösas ge­nom lagstiftning. Det är enligt
TCO:s mening möjligt att dessa frågor bättre löses genom
kollektivavtalsreglering. Erfarenheterna av den nya arbetar­skyddslagen och
skyddsombudsverksamheten visar, anför SALF, att den enskilde arbetstagaren har
fåll en bättre möjlighet att på den egna arbets­platsen påverka sin egen
arbetssituation i arbetsmiljöfrågor. SALF har övervägt möjligtheterna att ge
den enskilde arbetstagaren ett ökat inflytan­de på övriga frågor, som berör
honom nära och dagligen, och därvid funnit att systemet med skyddsombud kan
användas som modell. SALF betonar att detta inte får innebära att den lokala
fackliga organisationen förlorar sin möjlighet dels att utöva inflytande på
övergripande frågor, dels att ge hjälp i och handlägga de frågor som berör de
enskilda arbetstagama nära och dagligen. Ett sådant system i lagstiftningen,
menar SALF, kan utformas enligt följande principer. Arbetstagarorganisation som
är eller brukar vara bunden av kollektivavtal skall vid arbelsstäUe som
regelbundet sysselsät­ter minst fem arbetstagare ges möjlighet att utse
inflytandeombud i till­räckligt antal, med uppgift att gentemot arbetsgivarens
representant på ar-belssläUet företräda den gmpp som han representerar. Tanken
härmed är att det skall utses ett inflytandeombud för varje arbetsledarområde,
efter­som arbetsledaren för arbetsgivarens räkning handlägger de flesta frågor
som berör den enskilde arbetstagaren nära och dagligen. Inflytandeombu­dets
uppgift blir alt vara mottagare av arbetsgivarens primära förhand­lingsskyldighet
och informationsskyldighet. Inflytandeombudet skall vida­re ha rätt att ta upp
förhandlingar med den arbetsledare som normalt hand­lägger de frågor som berör
den gmpp arbetstagare inflytandeombudet representerar. Om inflytandeombudet så
begär, skall vederbörande ar­betsledare avvakta med beslut eller åtgärd som
berör de arbetstagare som inflytandeombudet representerar. Inflytandeombudet
skall vidare äga rätt att hänskjuta frågor till den lokala fackliga
organisationen. Avsikten med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet     20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;denna regel är att en fråga med principiell betydelse för
flera än den grupp inflytandeombudet representerar bör kunna hänskjutas till
klubben eller motsvarande. Den lokala fackliga organisationen skall också äga
rätt att ta upp fråga till prövning utan att detta påkallas av
inflytandeombudet. Ge­nom systemet med inflytandeombud anser SALF att det
skapas möjlighet för de anstäUda att få det inflytande, som har anvisats i
direktiven till kom­mittén, på de frågor som berör dem nära och dagligen. Dessa
frågor kom­mer i så fall inte att handläggas och avgöras långt ifrån och över
huvudet på dem som berörs. SALF understryker att detta system inte på något
sätt utesluter att det lagstadgade inflytandet i företagen kommer alt behöva
kompletteras genom koUektivavtal för att i de medelstora och stora företa­gen
kunna garantera inflytandet för större grupper av arbetstagare i de frå­gor som
varken är av övergripande natur eller omfattas av systemet med inflytandeombud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska sjöfolksförbundet framhåUer att det inte kan
bortses ifrån att förhåUandena till sjöss i särskilda fall kan kräva helt annan
reglering av re­lationerna mellan arbetsgivare och arbetstagare än vad som kan
anses lämpligt och ändamålsenligt i land. Dessa av naturliga skäl förefintliga
olik­heter bör. enligt förbundets mening, enklast kunna utjämnas genom att
lagstiftningen till visa del görs dispositiv. Sjöfolksförbundet påpekar vida­re
att det är myckel vanligt att fartyg övergår i utländsk ägo. Genom ägar­skiftet
kommer i sådana fall arbetsförhållandena att lyda under utländsk lag. Sådant
ägarebyte medför vittgående konsekvenser för sjömännens so­ciala StäUning och
enligt förbundets uppfattning bör de ombordanställda därför få ett vidsträckt
inflytande över fartygsförsäljningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Grafiska fackförbundet stäUer sig
frågan om de anstäUdas demokratiska och arbetsrättsliga intressen är
tillgodosedda när data införs i företagen. Förbundet menar att det med tanke på
den alltmer ökade användningen av datatekniken inom industrin är nödvändigt att
införa regler som ger de an­ställda ett klart inflytande vid avgörande
behandling av olika projekts ge­nomförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många remissinstanser, främst sådana som företräder
arbetsgivarsidan, menar alt kommitténs förslag inte är lämpligt för de små och
medelstora företagen. De mindre företagens konkurtensförmåga och effektivitet
har i hög grad, anför Svensk industriförening, sin gmnd i flexibilitet och
snabb anpassningsförmåga. Enligt föreningens mening skulle denna styrka tUl
stor del förloras om den byråkratiska och regelomgärdade samarbetsform, som
kommittén föreslår, skuUe införas. Föreningen anser att det är nöd­vändigt med
en radikal omarbetning av förslaget med inriktning på anpass­ning till de
mindre företagen. KAB förespråkar en lösning som innebär att vissa regler i den
föreslagna lagen görs dispositiva medan andra remissin­stanser föreslår att
lagen inte skall bli tillämplig på företag med mindre än ett visst antal
anstäUda. De små företagens problem berörs även av bl. a. SAF, SHIO. Sveriges
köpmannaförbund, FFO. Svenska företagares riks-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förbund,
SPF och statens industriverk.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En viktig och solidarisk målsättning för samhället
och fackföreningsrö­relsen är, enligt HandelsanstäUdas förhund, att
utvecklingen av arbetsli­vets demokratisering blir likartad i stora och små
företag. Förbundet un­derstryker att problemen med fackligt arbete vid små
företag måste utre­das och lösas inom en snar framtid. Andra remissinstanser
som tar upp problemen för den fackliga verksamheten vid de mindre företagen är
Be­klädnadsarbetarnas förbund. Svenska lantarbetareförbundet och Fastig­hetsanställdas
förbund.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett flertal remissinstanser framhåUer att det finns
risk för motsättningar mellan arbetstagarens intresse av inflytande och andra
intressenters an­språk på att få fastställa inriktning och målsättningar i
vissa verksamheter, även utanför den offenfliga sektorn. Frågan berörs av bl.
a. kammarrätten i Stockholm, länsstyrelsen i Älvsborgs län, KFO, SFO, KAB, LO
och SACO/SR. Exempel på områden där sådana intressekoUisioner kan uppstå är
kooperationen, folkrörelseföretagen, massmediaområdet och samhäUs-ägda företag
som drivs i aktiebolagsform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med anledning av risken för koUision mellan de egna
medlemmarnas in­tressen och den föreslagna förhandlingsrätten och rätlen till
inflytande, an­ser KFO att det är av yttersta vikt att för
konsumentkooperationens del i ett huvudavtal fastslå gränserna mellan
arbetslednings- och företagsled­ningsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt SFO:s mening äger synpunktema i reservanten
Aldestams yttran­de angående bibehållande av nu gällande avtalsförbud för den
offentliga sektorn giltighet även för vissa statsägda bolag. Som exempel på
sådana bolag nämner SFO Statsföretag AB, ÄBAB, AB Vin &amp;amp; Spritcentralen samt
AB Tipstjänst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 några remissyttranden berörs kommittéförslagets
förhållande till annan lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De arbetsrättsliga förändringama kräver, enligt
LO:s mening, en över­syn av lagstiftningen inom andra områden, bl. a.
aktiebolagslagen och la­gen om facklig förtroendemans stäUning på
arbetsplatsen. LO hävdar att medbestämmanderätt för de anstäUda måste
garanteras även vid försälj­ning av företag eller större aktieandelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;TCO påpekar att konsekvensändringar torde krävas,
fömtom i den asso­ciationsrättsliga lagstiftningen, i kommunallagarna,
sjömanslagen och sek­retesslagen. Organisationen fömtsätter att detta anpassningsarbete
ge­nomförs med största skyndsamhet så att den av kommittén föreslagna la­gen så
långt som möjligt kan tUlämpas fuUt ut från den 1 Januari 1977. Skul­le denna
anpassning inte vara helt avslutad vid nämnda tidpunkt menar TCO att detta
förhåUande inte får åberopas som skäl för att även uppskjuta ikraftträdandet av
den nu aktuella lagen. TCO understryker särskilt vikten av att en översyn av
gällande aktiebolagslag företas i samband med refor­meringen av
arbetsrättslagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet      22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En\\g\. juridiska fakulteten vid
Uppsala universitet hade det i högsta grad varit önskvärt att tilltänkta
arbetsrättsliga och associationsrättsliga refor­mer på företagelsdemokratins
område hade samordnats och genomförts samtidigt. Liknande synpunkter framförs
av juridiska fakulteten vid Lunds universitet och Svensk industriförening.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens industriverk påpekar att
det utgör ett problem att skilda inflytan­delagar kompletterar varandra men att
gränserna i vissa fall kan uppfattas som oklara. Enligt verket torde således
kommitténs förslag göra frågan om slyrelserepresentation förhandlingsbar för de
anställda inom samtliga före­tag, medan den nuvarande styrelserepresentationslagstiftningen
stipulerar att representation i styrelsen utgör en rättighet för de anstäUda i
aktiebolag och ekonomiska föreningar med minst 100 anställda. Verket framhåller
alt delsamma gäUer den rätt till information som överenskommelsen om eko­nomikommitté
och arbetstagarkonsulter ger de anstäUda i förelag med fö­retagsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCO efterlyser ett klargörande av begreppet lokal
organisation, speciellt när det gäller det statliga området. Den kommande lagen
och motivskriv­ningarna får enligt TCO inte hindra de fackliga organisationerna
från att bi-behåUa sina nuvarande organisationsformer eller försvåra eller
omöjliggö­ra för förbunden att i framtiden ändra sin organisationsuppbyggnad på
sätt de själva finner lämpligt. TCO anser vidare att begreppen huvudorganisa­tion
och centralorganisation närmare borde ha behandlats av kommittén inte minst
beroende på att många lagar hänvisar tUl huvudorganisations­begreppet i FFL.
Enligt TCO:s mening bör FFL:s bestämmelser om hu­vudorganisation bibehållas i
en ny lagsttftning. Även AD anser att frågan om huvudorganisationsbegreppet bör
få sin lösning i förevarande samman­hang. Som utgångspunkt för fastställandet
av vilka organisationer på ar­betstagarsidan som skall ha rätt att göra avsteg
från annars tvingande lag genom kollektivavtal bör, enligt AD, väljas dels de
uttalanden som gjordes i lagrådet i 1970 års proposition med förslag till
arbetstidslagstiftning, dels vad som har anförts i ämnet i prop. 1973: 129 och
1974: 88. Del kan enligt AD övervägas att som huvudsakligt kännetecken på
organisationen utnytt­ja det förhållandet att organisationen brukar sluta
koUektivavtal av riksav­talskaraktär för sina medlemmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa remissinstanser uppehåller
sig vid den tekniska utformningen av kommitténs lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom kapitelrubriker och
förhåUandevis korta paragrafer har den före­slagna lagen, enligt/?7?V.-5
mening, blivit tämligen överskådlig och förefal­ler i så måtto mer lättillämpad
än de författningar som idag gäUer på områ­det. RRV noterar att kommittén i
sitt förslag sökt använda ett modernare och lättillgängligare språk än det på
vilket gällande arbetsfredslagstiftning är avfattad. Här anser dock verket att
ytterligare förbättringar torde kunna åstadkommas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Synpunkter av mer kritisk natur framförs av Svea hovrätt, juridiska
fa-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet     23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kulteten vid Lunds universitet, LO, TCO och SAF.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till den stora och inte
genomgående arbetsrättsligt skolade krets som berörs av den föreslagna lagen
och till de reglerade frågornas art är det, enligt Svea hovrätt, av särskild
vikt att redan lagtexten ger klarläg­gande besked om vad som skall gäUa.
Hovrätten menar att motivuttalan­den som är svårförenliga med eller långsökta i
förhåUande till lagtexten in­te är tillfyllest som reglering. 1 fall av allmänt
håUen lagtext på punkter där gemensamma värderingar saknas, måste enligt
hovrättens uppfattning en­tydiga motivuttalanden föreligga. Dessa synpunkter
är, fortsätter hovrät­ten, närmast föranledda av vad kommittén anfört i
anslutning till bestäm­melsema om fredsplikt, utvidgad förhandlingsrätt och
primär förhand­lingsskyldighet, skälig ursäkt vid olovlig stridsåtgärd samt
rörande storle­ken av det skadestånd arbetstagare kan åläggas alt utge för
deltagande i olovlig stridsåtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från formell synpunkt finns det, anför juridiska
fakulteten vid Lunds universitet, en del att säga om lagtextens utformning. När
sakliga ändring­ar inte åsyftats har den ofta ålderdomligt och osmidigt
formulerade lagtex­ten i de lagar som nu föreslås upphävda fått ingå
oförändrade i den nya la­gen. Även den nya lagen, fortsätter fakulteten, är på
sina håll tungt och otympligt formulerad. Frågan är enligt fakultetens mening
om inte en språklig översyn av hela lagtexten med sikte på enklare och klarare
språk vore på sin plats. Det rör sig Ju denna gång om en lag som bör kunna
läsas och förstås långt utanför Juristers och andra fackkunnigas krets.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LO menar att det snåriga och onödigt
tillkrånglade språket i kommitténs betänkande inte uppfyller ens de mest
elementära krav på begriplighet. 1 den kommande propositionen måste därför,
anför LO, språket avsevärt förenklas. Liknande synpunkter framförs av TCO.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SAF anför att den Juridiska analysen
av naturliga skäl präglar även de överväganden varpå betänkandet såsom
lagförslag bygger. 1 det avseendet säger sig SAF emellertid inte kunna frigöra
sig från intrycket att den for­mella Juridiken i vissa hänseenden har drivits
väl långt. Begrepp och dis­tinktioner som teoretiskt är svåra att uppfatta har
enligt SÄF:s mening lagts till gmnd för tillämpningsregler som knappast kan
iakttas i det prak­tiska livet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Eftersom den föreslagna
lagstiftningens tyngdpunkt ligger i arbetstagar­nas rätt till medbestämmande,
anser LO och TCO, i likhet med löntagarre-servanterna, att lagen bör kallas
&amp;quot;lag om medbestämmande&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SFO anser att en realistisk
bedömning ger till resultat att det blir mycket svårt att hinna genomföra
kommitténs förslag på ett tillfredsstäUande sätt fram till årsskiftet 1976/77.
Om man önskar bibehåUa den 1 Januari 1977 som datum för ikraftträdande, kan,
anför SFO, ett alternativ vara att sänka ambitionsnivån i detta refofmsteg för
att vid senare tidpunkt återkomma med ytterligare åtgärder. Ett successivt
genomförande av arbetsrättsrefor­men förespråkas av Sveriges köpmannaförbund
och KFO.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsiparknadsdepartemenlet        24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Från arbetstagarorganisationemas sida framhålls att
lagen inte får för­dröjas och att den måste träda i kraft som planerat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fömtom de i andra avsnitt redovisade kraven på
utredning av skilda frå­gor framför remissinstansema en del ytterligare förslag
till frågor som de anser böra utredas vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med tanke på den snabba stmkturomvandling inom
svenskt näringsliv, som bl. a. innebär alt fler och fler företag kommer att
ingå i olika typer av koncernförhållanden, menar 5fF att det är viktigt att
förhållandena i dessa avseenden blir föremål för en fördjupad utredning. Vad
beträffar sådana fall där ett utländskt bolag är moderbolag anser SPF det
rimligt att avvakta de utredningar som arbetar på detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;LO, TCO, SACO/SR ochjuridiska fakulteten vid
Uppsala universitet tar upp frågan om fackföreningsfunktionärers rätt att
besöka arbetsplatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;LO anser det vara anmärkningsvärt att
arbetsrättskommittén, trots att det ingått i kommitténs uppdrag, inte har
behandlat tillträdesrätten. LO framhåller att många av LO:s förbund kräver
lagstiftning som ger fackUga funktionärer rätt till tillträde till
arbetsplatsen. LO menar att denna fråga måste lösas i anslutning till det
fortsatta lagstiftningsarbetet. Frågan måste enligt LO:s uppfattning lösas så
att både anstäUda lokala och centrala fack­liga företrädare och valda fackliga
företrädare får en ovillkorlig tillträdes­rätt till inte bara den egna
arbetsplatsen. TCO anför liknande synpunkter och uttalar vidare att många
förbund inom TCO är organiserade på ett så­dant sätt att lagen om facklig
förtroendemans ställning på arbetsplatsen in­te kan tillämpas på dem i samma
utsträckning som inom övriga förbund. Det är därför såväl ett rättvisekrav som
en nödvändig fömtsättning för dessa förbund, att frågan om de fackliga
förtroendemännens stäUning får en snabb, total och slutgiltig lösning. Även TCO
fömtsätter att detta sker i förevarande sammanhang eller åtminstone genom
tilläggsdirektiv till kom­mittén. Ett annat förhållande som tas upp av LO är
att varken de fackliga organisationema eller samhäUet utan arbetsgivarens
samtycke kan komma in på arbetsplatserna för att genomföra forskningsprojekt.
Som exempel nämner LO den verksamhet som bedrivs av kommittén för försöksverk­samhet
med vuxenutbildning och forskning som bedrivs med anslag från arbetsmiljöfonden.
LO säger sig utgå från att frågorna om betalning och fi­nansiering löses i
linje med föredragande statsrådets uttalande i prop. 1974:88.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR anser att frågan om fackliga förtroendemän
och andra funk­tionärers tUlträde till arbetsplatsen bör utredas i syfte att
säkerstäUa fritt tillträde för förtroendemän och funktionärer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet
betonar att den företagsde­mokratiska reformen bör bygga på att föreningarna
skall ha goda möjlighe­ter att inhämta upplysningar om rådande förhåUanden på
de enskilda ar­betsplatserna. Ett naturligt led i reformen synes enligt
fakulteten vara att sådan besöksrätt nu lagfästs. Fakulteten anser att
besöksrätten bör be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet       25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gränsas
till att avse ändamål som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare
och vidare att det synes rimligt att varje fackförening som har medlemmar
anstäUda på arbetsplatsen tillerkänns besöksrätt i skälig ut­sträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Betydelsen av utbildning och information i samband
med den nya arbets­rättsliga lagstiftningen betonas av en rad remissinstanser.
Finansieringen av denna verksamhet måste enligt flera remissinstansers
uppfattning bäras av produktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;TCO noterar med tUlfredsställelse att kommittén
genom tilläggsdirektiv har fått i uppdrag att framlägga förslag till riktlinjer
för informations- och utbildningsinsatser från samhällets sida i anslutning
till att den nya lagen träder i kraft. TCO framhåUer att den kommande lagen
medför ett mycket stort behov av allmän information samt av utbUdning av
framförallt de fackliga förtroendemän, som skall tillämpa lagen. Liknande
synpunkter framförs av LO, SACO/SR samt länsstyrelserna i Gävleborgs och Väster­bottens
län.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;LO framhåller att det, med hänsyn till att reformen
kommer att få stor betydelse för både företagen och samhäUet samt till att
företagsdemokratin måste ses som en integrerad del av företagets verksamhet, är
naturligt att produktionen får bära kostnadema för utbildnings- och
informationsverk­samheten. Samma uppfattning har TCO och SACO/SR.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SALF framhåUer att förbundet har mycket goda
erfarenheter från den gemensamma utbildningen av skyddsombud och arbetsledare.
Förbundet anser därför att arbetsledare och fackliga förtroendemän,, i enlighet
med vad som gäller i arbetsmiljöfrågor, bör ges erforderlig utbUdning. Utbild­ningen
bör så långt som det är möjligt bedrivas gemensamt, då detta ger möjlighet att
diskutera bl. a. olika samarbetsfrågor på arbetsplatsen. SALF menar vidare att
samfliga arbetsledare utöver denna utbildning bör få sär­skild
arbetsledamtbildning till följd av den nya lagsttftningen och inflytan­deavtalen.
Denna särskilda arbetsledareutbildning bör enligt förbundets mening anordnas
och bekostas av företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR understryker att de genomgripande
förändringarna stäUer krav på problemlösningsinriktad beteendevetenskaplig
forskning och ut­värderande forskning. Organisationen framhåller vikten av att
forskningen på dessa områden ges omfattande resurser och stark förankring i de
fackli­ga organisationema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statens invandrarverk betonar att staten måste, i
samarbete med de fackliga organisationerna och invandrarorganisationerna
utforma en lätt­fattlig information om innebörden av den nya lagstiftningen
också på in­vandrarspråk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     26&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:222.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  
Föreningsrätt 3.1 Gällande rätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med termen föreningsrätt avses i FFL rätten att
tillhöra och utnyttja medlemskap i arbetsgivare- och arbetstagareförening utan
att bli utsatt för påtryckningar eller annan obehörig inblandning av motpart i
anstäUnings-förhållandet. Det är med andra ord fråga om det privaträttsliga
(civUrättsli-ga) begreppet föreningsrätt i förhåUandet mellan arbetsgivare och
arbetsta­gare. Såsom föreningsrättsliga problem betecknas ibland också problem
som rör förhåUandet mellan föreningar, ekonomiska eller ideella, och de­ras
medlemmar eller som rör verkan gentemot utomstående av rättshand­lingar som
företas på föreningens vägnar. Sådana problem är i princip inte av
arbetsrättslig natur och regleras inte i FFl. Inte heller reglerar den lagen
föreningsrätten (föreningsfriheten) i den mån därmed menas den allmänna
medborgerliga rätten att utan hinder eller inblandning av offentlig myndig­het
sammansluta sig tUl föreningar och att i sådana verka för gemensamma syften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 2 § första stycket FFL är en förening av
arbetstagare i lagens me­ning en förening som består av arbetstagare och enligt
stadgarna har till uppgift att ta tillvara arbetstagarnas intressen rörande
anställningsvillkor och förhåUandet i övrigt till arbetsgivaren. En förening av
arbetsgivare är enligt 2 § andra stycket en motsvarande sammanslutning på
arbetsgivarsi­dan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 3 § första stycket FFL anges närmare vad som
menas med termen för­eningsrätt i lagen. Där sägs att föreningsrätt är rätten
för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra sådan förening, som anges i 2 §
i lagen, att utnyttja medlemskap i sådan förening och att verka för förening
eller för bildandet av sådan. Föreningsrätten skall enligt 3 § andra stycket
lämnas okränkt. 1 3 § tredje stycket beskrivs vad som skall anses vara en
kränkning av för­eningsrätten. Sammanfattningsvis kan en sådan kränkning sägas
bestå i en åtgärd, som vidtas på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan mot någon
på andra sidan i ett anstäUningsförhåUande för att förmå denne att inte utnytt­ja
sin föreningsrätt eller för att skada honom för att han har utnyttjat sin rätt.
Föreningarna som sådana skyddas av lagen endast indirekt på så sätt, att de
enligt 3 § andra stycket inte är skyldiga att tåla sådan kränkning av enskUd
arbetsgivares eller arbetstagares föreningsrätt som innebär intrång i
föreningens verksamhet. Skyddet för föreningsrätten kan inte sättas åt si­dan
genom avtal. Kränkning av föreningsrätten och intrång i förenings verksamhet
kan föranleda skadeståndsansvar enligt närmare regler i lagen (20-25 §§). Sker
föreningsrättskränkning genom att avtal sägs upp eller genom annan sådan
rättshandling eller genom bestämmelse i avtal, är vida­re rättshandlingen eller
bestämmelsen ogiltig (3 § Qärde stycket). Talan om föreningsrättskränkning
föres hos AD och prövas enligt lagen LRA (29 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet     27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 3 § femte stycket FFL stadgas
särskilt att lagens bestämmelser om skydd för föreningsrätten inte hindrar
föreskrifter i avtal att arbetsledare inte fär vara medlem i förening, somayser
tillvaratagande av honom un­derställd personals intressen gentemot
arbetsgivaren. Detta betyder med andra ord att s. k.
arbetsledareklausuler-tillåts. Lagens bestämmelser om kränkning av
föreningsrätten är inte tillämpliga på åtgärder som gmndas på sådan föreskrift
i avtal. Med arbetsledare menas enligt en avslutande be­stämmelse i stycket den
som är anstäUd att såsom arbetsgivarens stäUföre-trädare leda, fördela och
kontrollera arbete, vilket utföres av honom un­derställd personal och i vilket
han inte annat än tillfäUigtvis själv deltar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2 Kommittén&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 arbetsrättskommitténs direktiv
berörs inte närmare föreningsrätten. Kommitténs utredningsuppdrag har
emellertid omfattat en allmän översyn av hela det område, som bmkar sägas höra
till arbetsfredslagstiftningen, och av vilket föreningsrätten är en viktig del.
Mot den bakgrunden har kommittén granskat även den föreningsrättsliga delen av
FFL och invente­rat de problem som finns på det området. Därvid har kommittén
tagit upp dels vissa grundläggande frågor som alla kan sägas beröra
omfattningen av det lagstadgade skyddet för föreningsrätten, dels vissa problem
av mindre allmän räckvidd som under senare år har aktualiserats i rättspraxis
eller i andra sammanhang. Bortses från Justeringar av närmast teknisk och redak­tionell
art föreslår kommittén ändringar i den nu gällande lagstiftningen en­dast på en
punkt: kommittén menar att bestämmelserna i 3 § femte stycket FFL om
tillåtligheten av arbetsledareklausuler kan strykas utan att för den skuU
möjligheterna från föreningsrättslig synpunkt att träffa avtal med så­dana
klausuler inskränks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vill man översiktligt beskriva
omfattningen av det i FFL stadgade skyd­det för föreningsrätten kan sägas att
enbart den s. k. positiva föreningsrät­ten är skyddad av lagen men däremot inte
den negativa föreningsrätten, dvs. rätten att stå utanför förening, att skyddet
i princip fömtsätter ett an­stäUningsförhåUande (här bortses från s. k.
beroende uppdragstagare) eller med andra ord att lagen inte ger något skydd åt
arbetssökande och i princip inte heller åt fömtvarande arbetstagare och att
förening inte har något &amp;quot;självständigt&amp;quot; skydd enligt lagen utan
enbart skyddas mot intrång i verk­samheten genom kränkning av enskildas
föreningsrätt. På alla dessa punk­ter har alltsedan sekelskiftet, då
lagstiftning på föreningsrättens område först sattes i fråga, stått diskussion
om hur långt det lagstadgade förenings­rättsskyddet bör sträcka sig. Förslag
har tid efter annan och även på sena­re tid framställts om utvidgningar av
skyddet för föreningsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommitténs betänkande innehåller en
redogörelse för hur dessa frågor har behandlats i tidigare
lagstiftningssammanhang och för de förslag som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet       28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;framförts
på området (SOU 1975: 1 s. 213ff). Mot bakgmnd därav diskute­rar kommittén
önskvärdheten av ifrågasatta utvidgningar och möjligheter­na från rättsliga och
andra synpunkter att genomföra dem. Resultaten av denna diskussion är i
huvudsak följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som nyss nämnts bereder FFL, såvitt gäUer
arbetstagarsidan, i princip skydd enbart för redan anställda arbetstagares
anspråk på att få tillhöra facklig organisation och utnyttja medlemskap i denna
(den positiva för­eningsrätten). Anställda arbetstagare kan emellertid numera,
när det gäUer själva anställningstryggheten, sägas ha fått ett motsvarande
skydd även för rätten att utan inblandning från arbetsgivarsidan stå utanför
förening: den omständigheten att arbetstagare är oorganiserad anses nämligen
inte vara saklig grand för uppsägning eller avskedande enligt lagen om anstäU­ningsskydd
eller för att vägra företrädesrätt till ny anstäUning enligt samma lag, vare
sig arbetsgivaren är bunden av s. k. organisationsklau-sul eller inte. Mot
andra åtgärder från arbetsgivarens sida i syfte att påverka arbetstagare att
organisera sig finns däremot i princip inte något rättsligt skydd. Och
arbetssökande har med undantag för vissa speciella si­tuationer inte något
skydd gentemot den arbetsgivare, hos vilken de söker arbete, vare sig för
rätten att utan inblandning vara fackligt organiserad el­ler för rätten att stå
utanför förening. Häri torde numera ligga den i prakti­ken väsentligaste
begränsningen av det lagstadgade föreningsrättsskyddet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 sin analys av hithörande frågor framhåUer
kommittén att en arbetsgiva­res vägran att anstäUa arbetssökande på gmnd av att
denne är fackligt or­ganiserad, tillhör viss facklig organisation (i stäUet för
en annan) eller är och vill vara oorganiserad visserligen kan bero enbart på
arbetsgivarens egen instäUning. I regel är skälet till arbetsgivarens handlande
emellertid att söka i att han har i förhåUande till viss organisation på
arbetstagarsidan bundit sig för att inta en viss attityd till de anstäUdas
organisationsförhål­landen. Frågan om tUlåtligheten och de rättsliga
verkningarna av organisa­tionsklausuler är med andra ord en betydelsefuU
aspekt, kanske den prak­tiskt viktigaste, både av problemet om rättsligt skydd
för den negativa för­eningsrätten och av frågan om skydd för arbetssökandes
föreningsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén konstaterar att frågan humvida
lagstiftningen bör innefatta skydd även för den negativa föreningsrätten i
princip är en fristående vär­deringsfråga. Enbart därav att lagen skyddar den
positiva föreningsrätten behöver inte av logiska eller rättsliga skäl följa,
att även den negativa rät­ten skall skyddas. Den positiva föreningsrätten
uppfattas i aUmänhet som en förutsättning för en rättsligt skyddad
förhandlingsrätt och skälen till stadganden i lag till dess skydd är att hämta
i detta samband. De skäl som skuUe kunna åberopas till stöd för ett skydd i lag
för den negativa för­eningsrätten är principiellt av annan innebörd. Ytterst
skuUe det här vara fråga om den allmänna värderingen, att skydd bör ges åt den
enskildes &amp;quot;ekonomiska självbestämmanderätt&amp;quot; i förhållandet till
andra, organisatio­ner och enskilda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utan att närmare gå in på de här aktuella
värderingsfrågorna slår kom­mittén fast, att ett skydd för den negativa
föreningsrätten i relationen mel­lan arbetsgivare och arbetstagare i och för
sig skulle kunna komma till ut­tryck i FFL genom alt den där beskrivna
föreningsrätten angavs omfatta inte bara rätt att tillhöra förening utan även
rätt att inte tillhöra förening. Kommittén finner emellertid att en rad
omständigheter sammantagna ut­gör avgörande skäl för att inte i det här
aktuella lagstiftningssammanhangel lägga fram förslag till lagreglering av den
negativa föreningsrätten. Till dessa omständigheter hör enligt kommittén till
en början att frågan om skydd mot organisationstvång har betydelse även utanför
arbetsmarkna­dens förhåUanden och att det därför kan hävdas, att den bör
övervägas i ett större sammanhang. Även om man håller sig inom ramen för
arbetsmark­nadens förhåUanden är vidare att märka, att problemen inte enbart
eller ens i första hand berör förhåUandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Tvärtom är det främst frågor om förhåUandet mellan organisationer och enskilda
på vardera sidan som är de i sammanhanget betydelsefulla. Skall lagstiftning
övervägas, talar därför enligt kommitténs mening flera skäl för att detta sker
med beaktande av sidor av saken som ligger utanför kom­mitténs
utredningsuppdrag. Men kommittén finner dessutom att vissa sär­skilda skäl
talar emot en begränsad reform, vilken enbart skuUe gäUa för­hållandet mellan
arbetsgivare och arbetstagare. Dessa skäl berör både re­formens faktiska
betydelse, främst att den skulle få praktisk effekt enbart tillsammans med en
utvidgning av föreningsrättsskyddet till att omfatta även arbetssökande, och
den rättsliga sidan av problemet. På den senare punkten utvecklar kommittén
särskilt hur ett rättsligt skydd för den negati­va föreningsrätten efter i
princip samma regler som hittills utbildats till skydd för den positiva skuUe
komma att innebära en knappast önskvärd utveckling i riktning mot rättslig
skyldighet för arbetsgivarna att i allahän­seenden och oberoende av
organisationstillhörighet behandla alla arbetsta­gare lika. Häri skuUe, betonar
kommittén, ligga verkningar för det fackliga organisationsväsendet som manar
till försiktighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I viss mån liknande överväganden ligger bakom alt
kommittén avstår från att lägga fram förslag om skydd för arbetssökandes
föreningsrätt. Ett effektivt skydd på detta område skuUe nämligen, framhåUer
kommittén, inte kunna upprätthållas utan att arbetsgivarna i princip ålades att
i varje fall av konkurrens om anstäUning styrka, att alla sökandes meriter
värde­rats på ett helt objektivt sätt. Ytterst skuUe resultatet bli att man
tvangs in­föra obligatorisk arbetsförmedling eller något liknande system. Olika
i och för sig tänkbara lösningar av mindre långtgående art skuUe bli av mindre
värde med hänsyn till uppenbara möjligheter till kringgående och givna be­visningssvårigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén granskar i detta sammanhang särskilt
problemen kring olika slag av organisationsklausuler och kommer, efter att ha
redovisat resulta­tet av vissa undersökningar i frågan, till slutsatsen att det
numera är en klar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;minoritet av arbetstagarna på arbetsmarknaden i dess
helhet som omfattas av koUektivavtal med sådana klausuler (vid årsskiftet
1973-1974 totalt omkring 15 % av medlemmarna i vissa LO-förbund representerande
skilda branscher och med omkring 550000 medlemmar). Kommittén anför vissa
rättsliga skäl, i princip desamma som vid diskussionen av frågan om en all­män
regel till skydd för den negativa föreningsrätten, mot ett förbud i lag mot
organisationsklausuler. När kommittén härefter förklarar sig inte vilja lägga
fram förslag till lagstiftning på området tillägger den, att den beaktar det
allmänna betraktelsesätt som synes prägla arbetsmarknadens parter, nämligen att
frågan om organisationstillhörighet bör i princip få fritt avgö­ras av den
enskilde. 1 anslutning härtill uttalar kommittén vidare som sin bestämda mening
att facklig anslutning principiellt bör ske frivilligt och be­ro av den
enskildes bestämmanderätt; avsaknad av lagstadgat förbud får inte medföra
missbruk av den avtalsfrihet som råder på området. Kom­mittén konstaterar
slutligen att parterna numera i aUmänhet undviker att ta med
organisationsklausuler i koUektivavtal och tillägger att frågan om lag­stiftning
bör tas upp på nytt om framdeles menliga effekter av rådande av­talsfrihet
skuUe uppträda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sin behandling av den lagstadgade föreningsrättens
omfattning tar kommittén avslutningsvis upp frågan om ett direkt och
självständigt skydd för föreningars anspråk på att ostört få bedriva sin
verksamhet. Kom­mittén konstaterar att denna fråga hänger samman med frågan om
skydd för arbetssökandes föreningsrätt, eftersom systematisk vägran av arbetsgi­vare
att anstäUa facklig organisations medlemmar brukat betecknas såsom det för
svenska förhållanden enda praktiskt betydelsefuUa fallet av intrång i förenings
verksamhet utan att enskildas föreningsrätt kränks. Detta sam­band visar enligt
kommittén att en allmän regel om skydd för förenings verksamhet skulle
föranleda i princip samma invändningar som ett lagstad­gat skydd för
arbetssökandes föreningsrätt. Även vid sidan härav skuUe emellertid en
utvidgning av den föreningsrättsliga lagstiftningen till att om­fatta ett
självständigt skydd för föreningars verksamhet medföra svårighe­ter, främst när
det gäUer gränsdragningen t. ex. till områdena för den all­männa
yttrandefriheten och för rätten att vidta fackliga stridsåtgärder till stöd för
en ståndpunkt i en materiell tvistefråga. Mot denna bakgrand för­klarar sig
kommittén även på detta område vilja avstå från att föreslå en ut­vidgning av
gällande föreningsrättslagsliftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamoten Ekinge förklarar, att det
enligt hans förmenande borde ha varit en naturlig uppgift för kommittén alt
bygga ut föreningsrättsskyddet till ett fullt lagligt föreningsrättsskydd för
arbetssökande. Ledamoten Oskarson yttrar att han godtar kommitténs uppfattning,
att avgörande skäl talar för att inte i förevarande lagstiftningssammanhang
lägga fram förslag till reglering av den negativa föreningsrätten, men att han
samtidigt vill framhåUa att han finner denna fråga vara av mycket stor
principiell bety­delse för den enskilde individen, varför den negativa föreningsrätten
i hela&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet      31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dess
vidd snarast bör göras till föremål för utredning med inriktning på
lagstiftning på området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som redan nämnts har kommittén på föreningsrättens
område också ta­git upp några ytterligare problem som visserligen knappast kan
sägas ha samma allmänna räckvidd som de här senast behandlade men som dock har
beröring med betydelsefulla aspekter på det lagstadgade förenings­rättsskyddet.
Hit hör frågan huruvida principema för föreningsrättsskyd­det kan under några
fömtsättningar föranleda skyldighet att träffa kollek­tivavtal och frågan om
föreningsrättsskyddet under öppen facklig konflikt. På dessa områden redovisas
gäUande rätt och erinras om problemens berö­ring med andra områden av det
arbetsrättsliga fältet. Såvitt gäUer den se­nare frågan hänvisas särskilt till
de förslag som läggs fram av kommittén rörande systemet av påföljder för
deltagande i olovliga stridsåtgärder. Vidare diskuterar kommittén det s. k.
mätningsmonopolet inom byggnads­industrin och redogör för den debatt som förts
beträffande AD:s praxis på den punkten. Kommitténs överväganden utmynnar i
omdömet att domsto­lens praxis, som bygger på kriteriet teknisk mätning, inte
kan sägas vara oriklig från rättslig utgångspunkt. Kommittén avvisar tanken på
lagstift­ning i syfte att komma till rätta med vissa olägenheter med nuvarande
sy­stem som kritiker av detta ansett sig kunna påvisa. En lagstiftning med in­riktning
enbart på problemen kring mätningsmonopolet skuUe enligt kom­mittén te sig svår
att passa in i det föreningsrättsliga systemet och en mera allmänt utformad
regel skuUe möta i princip samma invändningar som bl. a. tanken på lagstiftning
mot organisationsklausuler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 ett särskilt avsnitt om s. k.
arbetsledarklausuler redogör kommittén översiktligt för bakgmnden till 3 §
femte stycket FFL och för den faktiska förekomsten av sådana klausuler liksom
för de fåtaliga avgöranden röran­de tillämpningen av lagens stadganden på
området, som fällts av AD. Vidare redovisar kommittén hur frågan om behovet av
regler på området bedömdes vid tillkomsten av 1965 års tjänstemannalagstiftning
för den of­fentliga sektorn; med hänsyn till förhållandena inom den sektorn och
till möjligheterna att falla tillbaka på allmänna Jävsregler ansågs
återhåUsam-het böra iakttas från statens och kommunernas sida när fråga uppkom
om tillämpning av undantagsregeln i 3 § femte stycket FFL på andra arbetsta­gare
än dem för vilka regeln ostridigt gäUde, dvs. verkmästare och förmän i
industriell och liknande drift, och anledning ansågs inte föreligga att med
sikte på de offentligt anställda tjänstemännen genom lagstiftning förtydliga
FFL:s regler i ämnet. Kommittén har mot denna bakgmnd också tagit upp frågan om
avskaffande av 3 § femte stycket i det nu aktuella lagstiftnings­sammanhanget.
Efter en analys av de rättsliga effekterna av en sådan åt­gärd, vilken bygger
bl. a. på tanken alt det finns vissa konfliktsituationer i vilka enligt sakens
natur anspråk inte kan resas på föreningsrättsskydd en­ligt FFL eller med andra
ord där åberopande av föreningsrätten skuUe framstå som ett missbmk av denna,
kommer kommittén till resultatet att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;något
behov av en sådan undantagsregel som i 3 § femte stycket FFL inte finns.
Kommittén föreslår därför att undantagsregeln upphävs. Mot detta förslag
reserverar sig ledamöterna Bratt och Lindström med motiveringen att ett
bibehåUande av undantagsregeln svårligen kan innebära några olä­genheter, under
det att ett avskaffande innebär att man ersätter ett i hu­vudsak klart
rättsläge, som ej medfört några olägenheter, med ett oklart rättsläge vars
följder är svåra att överblicka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
förpliktelser som åvilar Sverige på förenings- och förhandlingsrät­tens område
till följd av åtaganden i skilda internationella sammanhang granskas av
kommittén i ett avsnitt som berör både föreningsrättens och förhandlingsrättens
områden. Det är främst ILO-konventionerna nr 87 angående föreningsfrihet och
skydd för organisationsrätten och nr 98 an­gående tillämpningen av principerna
för organisationsrätten och den kol­lektiva förhandlingsrätten, som här
tilldrar sig intresse. Men även vissa andra ILO-instmment granskas liksom
Europarådets konvention den 4 no­vember 1950 angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grund­läggande friheterna, den av Europarådet utarbetade
europeiska sociala stadgan den 18 oktober 1961 och 1966 års bada
FN-konventioner om med­borgerliga och politiska rättigheter resp. om
ekonomiska, sociala och kul­turella rättigheter. Kommittén finner efter denna
granskning att dess för­slag till lagstiftning på förenings- och
förhandlingsrättens område inte i nå­got hänseende strider mot de ifrågavarande
intemationella överenskom­melserna. Förslaget innebär liksom gäUande rätt alt
alla föreningar, som uppfyUer de relativt blygsamma krav i fråga om stadgar och
styrelse som ställs upp av vår rättsordning för att en sammanslutning skall
kunna be­traktas som en facklig organisation med rättspersonlighet, haren
grandläg­gande rätt till förhandlingar med vederbörande motpart och tillerkänns
rättslig behörighet att träffa kollektivavtal liksom rätt att med tillgängliga
fackliga medel förmå motsidan att träffa sådant avtal. Dessa gmndläggan­de
fömtsättningar för organiserad facklig verksamhet är desamma för alla. Och
skyddet i förhåUande till motpart för rätten att efter fritt val ansluta sig
till och verka i föreningar på arbetsmarknaden är också detsamma för alla. Den
begränsning av vissa lagstadgade rättigheter enligt kommitténs förslag (12, 13
och 18 §§ i lagförslaget) till att tillkomma enbart föreningar, som står i
kollektivavtalsförhåUande till vederbörande motpart, berör enligt kommitténs
uppfattning inte det område (närmast rätten till koUektiva för­handlingar), som
åsyftas i ifrågavarande intemationella konventioner, och innefattar därför inte
heller något avsteg från Sveriges här aktuella intema­tionella förpliktelser.
Kommitténs förslag på dessa punkter innebär inte något ingrepp i den
gmndläggande rättsliga likstäUigheten på förenings-och förhandlingsrättens
område och försämrar inte i någon mån någon facklig organisations
hittillsvarande möjligheter att företräda sina medlem­mar i fackliga frågor. 1
sammanhanget framhåUer kommittén slutligen att en motsvarande begränsning gäUer
enligt flera andra lagar och att detta in-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   
33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;te ansetts stå i strid mot Sveriges internationella
åtaganden på förenings-och förhandlingsrättens område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3 Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommitténs analyser och förslag på
föreningsrätten,5iiömråde har läm­nats utan särskUda kommentarer av de flesta
remissinstanserna. Några har dock tagit upp de olika aspekter på omfattningen
av föreningsrättsskyddet som har diskuterats av kommittén. I några fall har
också kommitténs för­slag om strykning av 3 § femte stycket FFL blivit föremål
för tillstyrkande eller invändningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SAF vill behåUa en uttrycklig regel
i lagen om möjlighet till visst undan­tag för arbetsledare. Några
omständigheter som visar att man utan olägen­het skulle kunna undvara
ifrågavarande regel föreligger enligt SÄF:s me­ning inte, såvitt gäUer den
privata arbetsmarknaden. Kommitténs förmo­dan, att vederbörande arbetstagare i
samband med befordran till arbetsle­dare automatiskt lämnar LO-organisationen
och övergår till arbetsledare­förbundet, delas inte av SAF. SAF anser att det
finns risk för påtryckning­ar som går ut på att förhindra
organisationsförändring och att arbetareför­bunden i framtiden kanske inte
längre skuUe se sig ha anledning att frivil­ligt acceptera en övergång till
arbetsledareförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bland dem som tUlstyrker
utredningens förslag på denna punkt kan näm­nas SPF, domänverket, KFO, Svenska
transportarbetareförbundet, TCO och  SACO/SR.   Under fömtsättning  att 
arbetstagareorganisationema själva löser eventuella gränsdragningsproblem anser
KAB att frågan om slopande av lagens regler saknar betydelse inom KAB:s
avtalsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;TCO understryker vikten av de
uttalanden som kommittén gjort beträf­fande de s. k. frikretsreglema. Enligt
TCO torde dessa uttalanden medföra att motiven för att bibehålla frikretsen har
förlorat i styrka. FFO sätter där­emot i fråga om inte anstäUda med
företagsledande funktioner borde un­dantas från tillämpningen av lagens
bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakulteten vid Lunds
universitet påpekar att uppgifter i betän­kandet utvisar att en inte helt
obetydlig del av arbetsmarknaden berörs av organisationsklausuler i
koUektivavtal samt att arbetsmarknadens parter i princip är negativt instäUda
till sådana klausuler. Enligt fakulteten ligger det nära till hands att införa
förbud mot sådana klausuler. Andra remissin­stanser som förespråkar förbud mot
organisationsklausuler är KFO, KAB, SACO/SR och SAC. Sveriges domareförbund
anser att frågan om den ne­gativa föreningsrätten snarast bör bli föremål för
reglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska transportarbetareförhundet,
SACO/SR och arbetsgruppen inom juridiska fakuheten vid Stockholms universitet
uttalar sig positivt angående föreningsrättsligt skydd för arbetssökande.
Svenska transportar­betareförbundet och arbetsgmppen anser vidare att det vore
önskvärt med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i-Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 105. Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ett
självständigt föreningsrättsligt skydd för organisationer. De båda in­stanserna
vill emellertid se denna fråga i samband med en allmän lagstift­ning mot
diskriminering i arbetslivet och föreslår att lagen om anställnings­skydd
utvidgas med skydd mot andra diskriminerande åtgärder än uppsäg­ningar och
avskedanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO
föreslår att bevisbördan i föreningsrättsmål helt läggs på arbetsgiva­ren.
Enligt LO:s uppfattning förekommer föreningsrättskränkningar i stör­re
omfattning än vad som avspeglas i AD:s domar. Det avfört största pro­blemet för
arbetstagarsidan är att styrka att en av arbetsgivaren vidtagen åtgärd utgör en
kränkning av föreningsrätten. Motsvarande bevisregel bör enligt LO:s mening
även införas i mål som rör brott mot 4 § lagen om fack­lig förtroendemans
stäUning på arbetsplatsen. TCO framför liknande syn­punkter. Svenska
transportarbetareförbundet påpekar att det i likhet med vad utredningen
framhåUer finns anledning att stäUa frågan om inte be­greppet &amp;quot;objektivt
godtagbart skäl&amp;quot; i föreningsrättslig bemärkelse skaU ha samma innebörd som
termen &amp;quot;saklig gmnd&amp;quot; enligt lagen om anstäUnings­skydd. Även om
förbundet är av uppfattningen att det föreningsrättsliga skyddet bör stärkas,
förefaller det klart att ett sådant samband mellan FFL och lagen om
anställningsskydd kan få olyckliga konsekvenser. Förbundet menar att AD med nuvarande
regler har svårigheter att lösa problem som hänger samman med förhåUandet
mellan FFL och anstäUningsskydds-lagen. Regeln om den delade bevisbördan
fungerar som en regel om exklu­sivt bevis. Om bevisbördan övergått på
arbetsgivaren, anses han inte ha fuUgjort vad som ankommer på honom med mindre
han presenterar ett ob­jektivt godtagbart skäl. Däremot gäUer att vid prövning
av i vad mån fack­föreningen visat sannolika skäl för att arbetsgivaren haft
föreningsrätts-kränkande motiv varje bevis godtas om annan än
föreningsrättskränkande avsikt från arbetsgivarens sida. Här kan således
processen avgöras genom att arbetsgivaren styrker att han haft ett
&amp;quot;subjektivt godtagbart&amp;quot; skäl. För att undvika otillfredsstäUande
konsekvenser av den strängare innebörden av begreppet &amp;quot;objektivt
godtagbart skäl&amp;quot;, som regeln om saklig grand medför, måste AD använda sig
av denna utväg. Förbundet menar att en så­dan ordning är onödigt tillkrånglad
och vill stäUa frågan om inte ett system med omvänd bevisbörda vore mer tillfredsstäUande.
I föreningsrättsmål skuUe arbetsgivaren gå fri om han kan visa att han
verkligen har haft ett an­nat skäl för sin åtgärd. Däremot skuUe han inte gå
fri från ansvar enligt la­gen om anstäUningsskydd med mindre hans motiv varit
sakligt. Enligt sist­nämnda lag gäUer här omvänd bevisbörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SAC konstaterar att föreningsrättskränkningar kan
inträffa som är föran­ledda av att organisationer på samma sida är oense och
därför agitatoriskt bekämpar varandra. Därför bör enligt SAC en horisontellt
verkande för­eningsrätt ge sig tillkänna, inte enbart den vertikala ordningen
som nu är gäUande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
remissinstanser berör frågan om rätt att teckna koUektivavtal och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;minoritetsorganisationernas stäUning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SAC hävdar sålunda att förhandlingsrätten måste
kompletteras med en rätt att teckna avtal om parterna i övrigt är överens om
det förhandlingen gäUer och om den ena parten begär att avtal skall tecknas.
SAC anser vida­re att en översyn måste göras av föreningsrätten, av
arbetarskyddslagen vad gäller val av skyddsombud, av lagen om facklig
förtroendemans stäU­ning på arbetsplatsen och av företagsnämndsavtalen, så att
fackliga mino-ritelsorganisalioner inte ständigt skjuts åt sidan i sammanhang
där dessa organisationer har behov av att företräda sina medlemmar och försvara
de­ras intressen. Liknande åsikter framförs av Svenska lokmannaförbundet och
Svenska driftpersonalförbundet. De båda sistnämnda förbunden hän­visar dessutom
till Sveriges förpliktelser enligt Europarådskonventionen och enligt Europeiska
sociala stadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inte heWer SACO/SR finner sig kunna acceptera att seriöst
arbetande or­ganisationer utestängs från väsentliga delar av det förhandlings-
och infor­mationssystem som skall bygga på den nya lagsttftningen genom att
arbets­givaren vägrar att acceptera dem som avtalsparter. Kammarrätten i Stock­holm
föreslår att föreningar som under viss tid har haft en fast organisation och
som har ett icke obetydligt antal medlemmar på arbetsplatsen i princip bör
tillerkännas samma rätt att förhandla om medinflytandefrågor som de
&amp;quot;etablerade&amp;quot; organisationerna. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet
och arbetsgruppen inom juridiska fakulteten vid Stockholms universitet för fram
tanken på en rätt för organisation alt ansluta sig som part till ett redan
bestående koUektivavtal, dvs. någon form av hängavtal. Arbets­gmppen menar att
den avtalsslutande parten då bör bli beroende av de ur-sprangliga parternas
tolkning av koUektivavtalet. 1 förhåUande till nuva­rande rätt skuUe en sådan
lagändring innebära den skillnaden att minori­tetsorganisationerna fick
möjlighet att kräva skadestånd för egen del när de för talan inför AD gmndad på
att arbetsgivaren kränkt medlems rättig­heter enligt kollektivavtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ILO-kommittén har Jämfört arbetsrättskommitténs förslag
med bestäm­melserna i vissa av intemationella arbetsorganisationen (ILO)
antagna in­strament som har samband med kommitténs förslag. Det gäUer främst
kon­ventionen nr 87 angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrät­ten
och konventionen nr 98 angående tillämpningen av principema för or­ganisationsrätten
och den koUektiva förhandlingsrätten. Förslaget berör delvis också konventionen
nr 135 om arbetstagarrepresentanters skydd inom företaget och åtgärder för att
underiätta deras verksamhet samt re­kommendationen nr 143 i samma ämne.
ILO-kommittén finner den redo­görelse som kommittén lämnar för konventionerna
nr 87 och 98 riktig. Mot bakgmnd av de uttalanden som gjorts av framför allt
lLO:s expertkom­mitté för tUlämpning av konventioner och rekommendationer, som
redovi­sas i betänkandet, och Jämförelser i övrigt mellan bestämmelsema i berör­da
konventioner och kommitténs förslag, finner ILO-kommittén, utifrån&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de
synpunkter den har att beakta, inte anledning till erinran mot kom­mitténs
förslag till lag om förhandlingsrätt och koUektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:202.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4  
Förhandlingsrätt 4.1 Gällande rätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna regler i lag om förhandlingsrätt och
förhandlingsskyldighet på arbetsmarknaden finns i 4-7 §§ lagen FFL. I 4 §
första stycket beskrivs inledningsvis den i lagen stadgade förhandlingsrätten
som en rätt att påkal­la förhandling rörande reglering av anställningsvillkoren
ävensom rörande förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Innebörden här­av anses vara att förhandlingsrätt enligt lagen föreligger både
i s. k. intres­setvister, när part vill förhandla om avtal i en fråga som inte
är reglerad i avtal mellan partema och i rättstvister, dvs. när syftet med
förhandlingen är att behandla ett mellanhavande mellan parterna som i sista
hand kan av­göras på rättslig väg. Förhandlingsrätten tillkommer på ena sidan
arbetsgi­varen eller förening av arbetsgivare, vari han är medlem, och på andra
si­dan förening av arbetstagare, vari de ifrågavarande arbetstagama är med­lemmar.
Enligt 4 § andra stycket medför förhandlingsrätt för en part skyl­dighet för
andra parten att träda i förhandling. Skyldigheten innebär ålig­gande att själv
eller genom ombud inställa sig vid förhandlingssammanträ­de och att, där så
erfordras, med angivande av skäl framlägga förslag till lösning av fråga varom
förhandling påkallats. 1 5 § finns vissa gmndläggan­de regler om hur
förhandling påkallas och hur sammanträde för förhand­ling bestäms och vidare om
att protokoU skall föras när endera parten be­gär det. Enligt andra stycket i 5
§ är stadgandena i paragrafen på det sättet dispositiva att avvikelse får
föreskrivas i koUektivavtal. Övriga bestäm­melser om förhandlingsrätt anses
vara tvingande utan att detta har uttryck­ligen angivits i lagen. Lagen
innehåller vidare i 7 § en bestämmelse enligt vilken arbetsgivare inte får
vägra arbetstagare skälig ledighet för deltagan­de i förhandling om fråga, vari
han är utsedd att vara representant för sin förening. Vägran att uppfyUa den i
lagen stadgade förhandlingsskyldighe­ten kan inte föranleda skadeståndsskyldighet
och är inte heller underkas­tad någon annan direkt rättslig sanktion. Den
förhandlingsberättigade par­ten kan emellertid vända sig till förlikningsman
och utverka att denne kal­lar motparten till förhandlingar enligt MedlL. Härom
har tagits in en erin­ran i 6 § FFL. Förlikningsmannen kan anmäla försummelse
att fullgöra förhandlingsskyldighet till AD, som kan förelägga och utdöma vite
(6 § andra stycket MedlL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagens
stadganden är såsom framgår av denna redogörelse enkla och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga I    Arbetsmarknadsdepartementet     37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;myckel
översiktliga. De innefattar bara de mest gmndläggande bestäm­melserna om ämnet
för förhandlingar enligt lagen, om partsstäUningen i så­dana förhandlingar och
om vad som krävs för att part skall anses ha fuU­gjort sin
förhandlingsskyldighet. Däratöver finns i princip inte mera än vis­sa allmänt
hållna anvisningar om ordningen för förhandlingar. Ett mera detaljerat mönster
av regler rörande bl. a. påkallande, genomförande och avslutande av
förhandlingar har utbildats i takt med utvecklingen av för-handlingsväsendel på
arbetsmarknaden - i synnerhet genom att precisera­de regler tagits in i
kollektivavtalens förhandlingsordningar. Dessa inne­håUer bl. a. regler om
förhandlingsframställnings form och innehåU, frister för utsättande av
förhandlingssammanträde och för kallelse till förhand­ling, fömtsättningar av
skilda slag för att förhandlingsparts skyldighet att förhandla skall anses
fullgjord och förhandling kunna betraktas såsom av­slutad, etc. Regler av denna
art är förbundna med skilda slag av rättsverk­ningar utav stor betydelse för
förhandlingsförfarandet, såsom t. ex. pre­skription av rätten att påkalla
förhandling, rätt för part att gå vidare i avta­lad instansordning för
förhandlingarna och ytterst att väcka talan hos AD, rätt att utkräva skadestånd
för förhandlingsvägran. AD:s praxis på för­handlingsrättens område gäUer i hög
grad tolkning och tillämpning av avta­lade regler om förhandlingar. På många
punkter har sådana avgöranden av domstolen dock betydelse även för
tillämpningen av FFL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna i FFL innehåller inte något om skyldighet
för part att förse motparten med underlag för förhandlingarna eller eljest att
tillhandahåUa information. Sådana regler saknas i allmänhet också i de avtalade
förhand­lingsordningarna. Däremot innehåUer de s. k. samarbetsavtal - främst av­tal
om förelagsnämnder - som nu täcker huvuddelen av de medelstora och stora
företagen åtskilliga regler härom. Genom överenskommelse våren 1975 mellan SAF
samt LO och PTK om ekonomikommitté och arbetsta­garkonsulter har vidare
utvecklats nya former för information och för ar­betstagamas insyn i företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid sidan av de allmänna lagreglerna om
förhandlingsrätt upptar den nyare arbetsrättsliga lagstiftningen ibland regler
om en överläggningsrätt för den lokala fackliga arbetstagarorganisationen innan
beslut får genomfö­ras i vissa angivna situationer, t. ex. vid planerade
uppsägningar, permitte-ringar och nyanställningar enligt 29 och 32 §§ LAS, vid
ifrågasatta föränd­ringar av fackliga förtroendemäns arbetsförhåUanden eller
anstäUningsvUl­kor enligt 5 § lagen om facklig förtroendemans stäUning på
arbetsplatsen och vid uppskjutande av studieledigheter enligt 4 § lagen (1974:981)
om ar­betstagares rätt till ledighet för utbUdning. Vid uppsägningar och avske­danden
har också den berörde arbetstagaren en motsvarande överlägg­ningsrätt innan den
planerade åtgärden får genomföras. Rätten till över­läggning är
skadeståndssanktionerad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      38 4.2 Kommittén&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén tar först upp frågan om
förhandlingsrättens omfattning och konstaterar att denna fråga gäUer dels vilka
ämnen som kan komma i fråga för förhandlingar mellan arbetsgivare och
arbetstagare, dels verkan på den förhandlingsrätt som må tillkomma
arbetstagarsidan av att arbetsgivaren genom tyst eller uttryckligt avtal
tillförsäkrats bestämmanderätten på det aktuella området. För gällande rätts
del sammanfaller det förstnämnda av dessa spörsmål med frågan om tolkningen av
uttrycket &amp;quot;reglering av an­ställningsvillkoren ävensom rörande förhåUandet
i övrigt mellan arbetsgi­vare och arbetstagare&amp;quot; i 4 § första stycket FFL.
Det senare spörsmålet rör den från synpunkten av arbetstagamas inflytande över
sina arbetsförhål­landen mest centrala aspekten på innebörden av den
lagstadgade förhand­lingsrätten, eller med andra ord humvida förhandlingsrätt
tillkommer ar­betstagarsidan som en gmndläggande form för inflytande på området
för arbetsgivarens befogenheter att utöva företagsledningen och att leda och
fördela arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om vidden av ämnesområdet för förhandlingar
enligt FFL är i princip densamma som frågan i vUka ämnen koUektivavtal kan
enligt 1 § KAL träffas med giltig verkan, och kommittén hänvisar därför på den
punkten till sin behandling av denna senare fråga. Därvid föratskickar
kommittén dock att dess eget förslag på denna punkt innebär att den
grandläggande förhandlingsrätten skall, liksom de rättsliga möjlighetema att
reglera förhåUanden mellan arbetsgivare och arbetstagare i koUektivav­tal, ha
en mycket vidsträckt tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I frågan huruvida den nu gäUande lagen ger
arbetstagarsidan rätt att för­handla på området för arbetsgivarens befogenhet
att besluta om företags­ledningen och om arbetets ledning och fördelning
konstaterar kommittén, att del är en utbredd uppfattning på arbetsmarknaden att
någon sådan rätt inte följer av lagen men att det rent rättsliga underlaget för
tolkningen av FFL på denna punkt är osäkert. Förarbetena ger, anser kommittén,
när­mast intrycket att frågan om den fackliga förhandlingen såsom ett medel att
bereda arbetstagarna ett vidgat inflytande på områden, där arbetsgiva­ren om
annat inte avtalats har bestämmanderätten, i det väsentliga har upplevts såsom
liggande vid sidan av vad som främst åsyftades med lag­stiftningen. AD:s praxis
ger inte heller någon säker vägledning. Uteslutet är inte att den lagfästa
förhandlingsrätten skulle kunna anses inrymma en rätt för arbetstagarsidan att
vid förhandlingar med arbetsgivaren åtminsto­ne få anlägga synpunkter och
framföra klagomål eller krav i anledning av redan fattade eller förestående
beslut. Enligt kommittén finns skäl både för och emot en sådan tolkning av
FFL:s regler om förhandlingsrätten. Om det emellertid är tänkbart att en rätt
av denna innebörd ligger i den lagstad­gade förhandlingsrätten synes det enligt
kommittén däremot ganska klart, att lagen inte grandar någon skyldighet för
arbetsgivaren att uppskjuta be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;slut
som han enligt avtal äger ensidigt fatta eller uppskjuta verkställighet av
sådana beslut. 1 den meningen torde med andra ord saknas en rättsligt
garanterad möjlighet för arbetstagarna att genom fackliga förhandlingar in­verka
på avgörandet av frågor, som hör till områdena för företagsledning­en och
ledningen och fördelningen av arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med dessa anmärkningar lämnar kommittén frågan om
innebörden av gäUande rätt på den här aktuella punkten och övergår till att
redovisa sina förslag till nya regler i lag om förhandlingsrätt såsom ett
grandläggande medel att vidga arbetstagarnas inflytande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
anger som sin huvuduppgift på förhandlingsrättens område att på gmndval av den
nu gäUande lagens regler om förhandlingsrätt och förhandlingsskyldighet i
intresse- och rättstvister utforma nya regler, som otvetydigt ger
arbetstagarsidan rätt att förhandla i frågor över vilka arbets­givaren har
beslutanderätt enligt avtal. En huvudtanke bakom kommitténs lagförslag är att
mera utvecklade former av inflytande för arbetstagarna, dvs. mer eller mindre
långtgående rätt att delta i beslutsprocessen hos ar­betsgivaren, skall
tillförsäkras dem genom koUektivavtal. Lagförslaget in­nehåUer regler (främst
26 och 34 §§) vilka är avsedda att ge stöd åt arbets­tagarnas anspråk på sådana
koUektivavtal. I den utsträckning beslutande­rätten emellertid fortfarande
tillätes ligga kvar hos arbetsgivaren skall ar­betstagama genom lagstiftningen
om förhandlingsrätt tillerkännas i varje fall den grandläggande form av
inflytande, som ligger i rätten att förhandla innan beslut fattas eller åtgärd
verkställes av arbetsgivaren. Det från ar­betstagarnas synpunkt väsentliga
momentet i en sådan lagstadgad förhand­lingsrätt är enligt kommitténs synsätt
att arbetsgivaren åläggs, under ska­deståndsansvar, att avvakta med beslut
eller åtgärd till dess förhandlingen genomförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivarens skyldighet att uppskjuta beslut och
åtgärder i avvaktan på förhandlingar kan enligt kommittén konstraeras antingen
så att arbets­givaren åläggs att själv ta initiativet tUl förhandlingar med
arbetstagarsidan innan han fattar sitt beslut eller vidtar ifrågavarande
åtgärd, s. k. primär förhandlingsskyldighet, eller så att arbetsgivaren åläggs
uppskovsskyldig­het under fömtsättning att arbetstagarsidan begär
förhandlingar. Vid valet mellan dessa båda former bör enligt kommittén hänsyn
tas till båda sidors intresse av att lagen inte föreskriver en alltför tungrodd
och osmidig ord­ning, enligt vilken förhandlingar måste föregå varje enskilt
beslut eller åt­gärd i företagslednings- eller arbetsledningsfrågor oberoende
av dess bety­delse för arbetstagarsidan. Primär förhandlingsskyldighet bör med
hänsyn härtill förbehåUas sådana frågor, i vilka det finns skäl att generellt
utgå från att arbetstagarnas fackliga organisation alltid vill förhandla. 1
frågor av mindre allmän betydelse bör det enligt kommittén vara tillräckligt
att fast­slå en rätt för arbetstagarsidan att förhandla och en skyldighet för
arbetsgi­varen att avvakta med beslut och åtgärder till efter slutförandet av
för­handling på begäran av motparten. Det fömtsätts i förslaget på denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet       40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;punkt
att närmare regler för utövandet av arbetstagarsidans förhandlings­rätt och
arbetsgivarens uppskovsskyldighet skall utformas i koUektivavtal och att
därigenom skaU skapas praktiskt verkande ordningar, som ger ar­betstagarsidan
alla de möjligheter att öva inflytande i förhandlingens form som kan av den
sidan betraktas som önskvärda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot den här angivna bakgmnden föreslår kommittén
följande regler om förhandlingsrätt och förhandlingsskyldighet, upptagna i
11-13 §§ av den föreslagna lagen om förhandlingsrätt och koUektivavtal (FKL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 11 §, som i sina huvuddrag motsvarar de
centrala stadgandena i 4 § FFL, skall förening på endera arbetsgivar- eller
arbetstagarsidan äga rätt att påkalla förhandUng med förening på motsidan
rörande villkor varom koUektivavtal kan träffas eller eljest rörande förhåUande
som avses med den föreslagna lagen. Sådan rätt skall tillkomma förening av
arbetstagare även i förhållande till arbetsgivare, hos vilken medlem i
föreningen är eller varit arbetstagare, liksom arbetsgivare i förhållande till
sådan förening. Rätt för part att påkalla förhandling medför enligt en sista
punkt i paragra­fen skyldighet för motparten att träda i förhandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 12 och 13 §§ av förslaget anges vUken
förhandlingsskyldighet som skall åvila arbetsgivare i fråga som han enligt
avtal äger att slutligen bestämma över. Innebörden av paragraferna är att
arbetsgivaren skall, om han är bunden av koUektivavtal, vara skyldig att i
varje sådan fråga förhandla med sin av frågan berörda lokala motpart i
koUektivavtalet. Arbetsgivaren skall vidare i princip vara skyldig att avvakta
med beslut eller åtgärd till dess den lokala förhandlingen hunnit genomföras. I
frågor av mera allmän betydelse har arbetsgivarens förhandlings- och
uppskovsskyldighet kon-straerats som en regel om primär förhandlingsskyldighet:
enligt 13 § skall den koUektivavtalsbundne arbetsgivaren träda i förhandling
innan beslut fattas eller eljest åtgärd vidtas som rör av avtalet bunden
arbetstagare och som innebär omläggning, nedläggning eller inskränkning av
driften eller överlåtelse eller upplåtelse av företaget eller som eljest medför
viktigare förändring av drifts- eller arbetsförhåUandena eller av
anställningsförhål­landena i övrigt. I frågor som enbart berör individuella
fall eUer som eljest är av mindre ingripande betydelse för
arbetstagarkoUektivet i dess helhet skall det i stäUet vara arbetstagarsidans
sak att ta initiativet tUl förhand­ling. Enligt 12 § skall koUektivavtalsbunden
arbetsgivare vara skyldig att när det påkallas förhandla med lokal motpart i
varje fråga, som rör förhål­landet mellan arbetsgivaren och hos honom anställd
arbetstagare vilken är medlem i den avtalsslutande föreningen på
arbetstagarsidan, även om frå­gan rör förhåUande varöver arbetsgivaren enligt
koUektivavtal äger att be­stämma. Och arbetsgivaren åläggs vidare skyldighet
att avvakta med be­slut eller annan åtgärd tUl dess förhandlingen slutförts, om
sådant uppskov skäligen kan krävas av honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad gäller ämnesområdet för förhandlingar enligt de
föreslagna reglema har detta angivits i 11 § genom uttrycket &amp;quot;rörande
villkor varom koUektiv-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet      41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avtal
kan träffas eUer eljest rörande förhåUande som avses med denna lag&amp;quot;.
Enligt kommitténs motivtexter är syftet med detta sätt att bestämma
tillämpningsområdet för lagens regler att markera, att förhandlingsrätten skall
vara så vidsträckt att inga frågor som det är angeläget för arbetstagar­na att
få inflytande över skall bli uteslutna. När fråga är om ett mellan par­terna
oreglerat förhåUande kommer området för förhandlingsrätten enligt kommitténs
förslag att sammanfalla med det område, inom vUket uppgö­relse mellan parterna
kan ges koUektivavtalets form. Liksom enligt gäUan­de rätt skall förhandlingar
enligt den föreslagna lagen dock även kunna ut­mynna i enskilt avtal mellan
arbetsgivare och arbetstagare. Vidare omfat­tas liksom enligt 4 § FFL
förhandlingar i rättstvister av den föreslagna la­gens regler, vare sig tvisten
rör tolkning eller tillämpning av enskilt eller koUektivt avtal eller den rör
tillämpning av lag som har betydelse för för­hållandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Liksom enligt gällande rätt bygger kommitténs
förslag på anknytningen till ett avtalsförhåUande mellan arbetsgivare och
arbetstagare. En utveck­ling har dock skett i förslaget så till vida som även
ett föratvarande anstäU­ningsförhåUande i princip är tillräckligt för
förhandlingsrätt. Däremot avvi­sar kommittén tanken att införa lagstadgad
förhandlingsrätt för arbetssö­kande. Skälet härtill är i huvudsak att behovet
av en sådan utvidgning av förhandlingsrätten inte anses motsvara de därav
följande komplikationer­na, främst när det gäller att finna en principiellt och
praktiskt någorlunda invändningsfri avgränsning av den förhandlingsskyldighet
som skulle ge­nom utvidgningen åläggas arbetsgivarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén behandlar i sina motiv ingående
avgränsningen av den för­handlingsrätt för arbetstagarsidan i företags- och
arbetsledningsfrågor, som föreskrivits i 12 och 13 §§ av lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad gäUer anknytningen av förhandlingsrätten till
koUektivavtalsför-hållanden förklarar kommittén inledningsvis, att avsteg inte
bör göras från gäUande rätts princip att de gmndläggande rättsliga
betingelserna för fack­lig verksamhet - förhandlingsrätt och skydd för
föreningsrätten, behörig­het att träffa kollektivavtal och rätt inom de ramar
som dras upp i lagstift­ningen att gå till facklig strid - skall vara desamma
för alla sammanslut­ningar på arbetsmarknaden oavsett målsättning och storlek.
Något sådant avsteg görs emellertid enligt kommitténs åsikt inte när man
förbehåUer kol­lektivavtalsbundna arbetstagarorganisationer rätten att genom
förhandling ingripa i beslutsprocessen hos arbetsgivaren; med regler om sådan
rätt har man lämnat det hittills vedertagna området för fackliga förhandlingar
och det kan då i princip, uttalar kommittén, inte finnas något hinder att, i
den utsträckning som ter sig nödvändig eller lämplig, även genom rättsliga be­gränsningar
ta hänsyn till det ömsesidiga intresset av att ingreppet inte får till effekt
att arbetsgivarens verksamhet hindras eller väsentligt försvåras. Genom
anknytningen till koUektivavtalsförhåUanden bevaras likstäUighe­ten så till
vida som alla arbetstagarsammanslutningar har från rättsliga syn-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;punkter
samma möjligheter att tillvinna sig den ifrågavarande rätten gent­emot
arbetsgivaren, ytterst genom att med fackliga maktmedel förmå ho­nom att träffa
kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén tillägger emellertid att de övervägande
praktiska skäl, som talar för att förhandlingsrätten enligt 12 och 13 §§
förbehåUs arbetstagaror­ganisationer med koUektivavtal, inte nödvändiggör en så
sträng gränsdrag­ning att andra arbetstagarsammanslutningar skuUe vara helt
avskurna från rätt att i förhandlingens form anlägga synpunkter på frågor som
faller un­der arbetsgivarens bestämmanderätt. Den allmänna förhandlingsrätten
en­ligt 11 § skall enligt kommittén anses grunda en skyldighet för arbetsgiva­ren
åtminstone att på begäran samtala om enskilda beslut med företrädare för
minoritelsorganisation till vilken av beslutet berörd arbetstagare hör, låt
vara att denna skyldighet inte är förenad med något åliggande att upp­skjuta
beslutet i avvaktan på förhandlingens genomförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anknytningen
av den här ifrågavarande förhandlingsrätten till etablera­de
koUektivavtalsförhåUanden motiveras enligt kommittén även av syftet att bygga
vidare på redan utvecklat samarbete mellan arbetsgivarna och de
arbetstagarorganisationer, med vilka de regelmässigt har koUektivavtal.
Kommittén ser ett värde i anknytningen till de redan existerande kontak­terna
på det lokala planet mellan arbetsgivaren och vederbörande arbetsta­garorganisationers
lokala sammanslutningar, vare sig partema väljer att genom avtal skapa
särskilda former för förhandlingarna i hithörande frågor eller de avstår
därifrån. Enligt kommittén talar även intresset av samord­ning med andra former
för arbetstagarinflytande i företagen, t. ex. med stöd av lagstiftningen om
styrelserepresentation för de anstäUda eller av avtal om företagsnämnder, för
att förhandlingar enligt 12 och 13 §§ förläggs till det lokala planet.
Förhandlingar enligt 12 och 13 §§ skall enligt kom­mittén ses som ett led i det
företagsdemokratiska systemet i det enskilda företaget. Som framgått är de
föreslagna förhandlingsrättsreglema också utformade på detta sätt. Skyldighet
för arbetsgivare att förhandla även på central nivå i sådana frågor som avses
med 12 och 13 §§, och till äventyrs att uppskjuta beslut eller åtgärd till dess
sådan central förhandling slut­förts, är enligt kommitténs förslag beroende av
om avtal kan träffas därom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
regler om skyldighet för arbetsgivaren att avvakta med beslut och åt­gärder,
för vilka här redogjorts, är tillämpliga enbart i förhandlingar med stöd av 12
och 13 §§ FKL. Såvitt gäller förhandlingar i rätlstvister enligt den föreslagna
11 § saknas enligt kommitténs uppfattning behov av en motsvarande uttrycklig
regel, eftersom i sådana fall samma resultat uppnås genom att arbetsgivaren bär
skadeståndsansvar för att beslut inte fattas i strid mot kollektivavtal eller
lag och för att oriktigt beslut inte fattas när tvist råder om innebörden av
avtal. Och vid förhandlingarj intressetvister uppkommer enligt sakens natur
inte någon självständig fråga om behov av uppskov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällande
lagstiftning om förhandlingsrätt innehåller inte några regler om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet      43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skyldighet
för part att i förhandlingar förete material, som utgör underiag för partens
eget stäUningstagande i förhandlingen, eller eljest några regler om bevisningen
vid tvisteförhandlingar. Inte heller finns några stadganden om rätt för
arbetstagarsidan till information om företagens förhållanden el­ler till insyn
i övrigt i arbetsgivarens verksamhet. Regler av den arten finns däremot i
kollektivavtal, främst i de s. k. företagsnämndsavtalen vilka fö­reskriver
skyldighet för arbetsgivarna att tillhandahåUa information i pro­duktionsfrågor,
ekonomiska frågor och personalfrågor. Genom den förat nämnda, under våren 1975,
efter det att kommittén avlämnat sitt huvudbe­tänkande, träffade
överenskommelsen mellan SAF samt LO och PTK om ekonomikommitté och
arbetstagarkonsulter har delvis nya former valts för strävandena att vidga arbetstagarnas
insyn i företagen. Enligt överens­kommelsen skall i de därav omfattade
förelagen en särskilt inrättad s. k. ekonomikommitté eller en i särskild
ordning utsedd ekonomisk konsult för arbetstagarna få i princip fullständig
tillgång till skriftlig och muntlig infor­mation av betydelse för att bedöma
företagets ekonomiska ställning och ,utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén har funnit att reglema om lagstadgad
förhandlingsrätt bör kompletteras med vissa grandläggande bestämmelser om rätt
till informa­tion. I kommitténs förslag ingår därför dels en regel om
skyldighet för för­handlande part att på motparts begäran låta denne ta del av
och, om det kan ske utan oskälig kostnad eller omgång, eller denne överlämna
bestyrkt avskrift av sådana handlingar och uppgifter varöver parten förfogar
och vilka erfordras för en riktig bedömning av den fråga förhandlingen avser
(17 §), dels ett stadgande om skyldighet för koUektivavtalsbunden arbetsgi­vare
att fortlöpande håUa motpart, gentemot vilken han är förhandlings­skyldig
enligt 12 och 13 §§, underrättad om den produktionsmässiga och ekonomiska
utvecklingen i företaget liksom om riktlinjerna för företagets personalpolitik
(18 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till att vid tiden för slutförandet av
kommitténs uppdrag för­handlingar pågick mellan de centrala parterna på
arbetsmarknaden i frågan om rätt att utse s. k. arbetstagarkonsulter i
företagen, sedan förslag till sär­skild lagstiftning i det ämnet utarbetats
inom industridepartementet, har kommittén förklarat sig för sin del vilja avstå
från att gå in på den frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén har ansett att den utvidgning av
förhandlingsskyldigheten och av parts skyldighet att ställa material till
motparts förfogande som in­nefattas i lagförslaget kräver att part i mycket
angelägna undantagsfall ges rätt till befrielse från honom eljest åliggande
skyldigheter. Mot denna bak­grand har kommittén föreslagit en bestämmelse (19
§) av innehåU att vad som sägs i 13 §, om primär förhandlingsskyldighet samt i
17 och 18 §§ om rätt till information inte skall gäUa om parts fullgörande av
där stadgad skyldighet skulle för honom eller annan medföra påtaglig risk för
skada. Denna regel, som enligt vad kommittén betonar skall tillämpas mycket re­striktivt,
hänger nära samman med regler i den föreslagna lagen om tyst-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet      44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nadsplikt. Dessa regler (51 och 52 §§) har fått den
utformningen att part, som på gmnd av 13, 17 eller 18 §§ skall lämna motpart
besked om enskilt företags eller sammanslutnings affärs- eller
driftsförhåUanden, skall äga göra skriftligt förbehåll om tystnadsplikt i fråga
om beskedet. Göres sådant förbehåU är parten enligt förslaget inte skyldig att
lämna beskedet till andra än sådana representanter för motparten vilka denne på
förhand tUl skäligt antal utsett att ta emot beskedet. Sådan representant har
tystnadsplikt, vil­ken sanktionerats med hötes- och skadeståndsansvar. KontroU
över att rätten att göra förbehåU om tystnadsplikt inte utnyttjas på obehörigt
sätt föreslås kunna uppnås genom rätt alt föra talan om hävande av tystnads­plikten,
när skada inte kan anses följa av att det besked förbehåUet avser yppas eller
nyttjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bland de av kommittén föreslagna reglema om
förhandlingsrätt ingår även vissa, delvis från FFL överförda, regler om
innebörden av förhand­lingsskyldighet enligt lagen och om ordningen för
påkallande och genomfö­rande av förhandlingar m. m. Nya är vissa regler i
förslaget om tidsfrister för inledande av förhandlingar (15 §), vilka har till
syfte att motverka de ibland avsevärda dröjsmål på den punkten som nu
förekommer i prakti­ken, liksom vissa regler om rätt för
arbetstagarrepresentanter i förhand­lingar till ombbade anstäUningsförmåner vid
deltagande i förhandlingar (16§).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De av kommittén föreslagna reglema om förhandlingsrätt och
rätt till in­formation är i den meningen tvingande att part inte kan genom
avtal förbin­da sig att på förhand avstå från rättigheten som lagen ger.
Dispositiva är enligt förslaget bara reglema om vissa frister för inledande av
förhandling­ar i 15 § andra stycket FKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till skillnad från vad som är fallet i gäUande rätt har de
skyldigheter, som föreslagits av kommittén i hithörande avsnitt av FKL, enligt
förslaget förenats med skadeståndssanktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ledamötema Edlund, Gustafsson och Westerberg anför på en
rad punk­ter annan mening när det gäller kommitténs förslag på
förhandlingsrättens område. De framhåUer till en början att den
förhandlingsrätt för arbetsta­garsidan i frågor inom området för arbetsgivarens
bestämmanderätt, som kommittén föreslagit, bör vara en fuUi utbildad
förhandlingsrätt av samma innebörd och med samma status som fackliga
förhandlingar i allmänhet; den nya förhandlingsrätten får inte utformas på
sådant sätt att den i realite­ten inte är något annat eller mera än sådan rätt
till samråd eller överlägg­ningar som nu förekommer med stöd i avtal eller, på
vissa områden, i sär­skild lagstiftning. Vidare betonar de att alla former av
förhandlingar, vare sig de rör intresse- eller rättstvister eller de utgör
sådana förhandlingar inom arbetsgivarens bestämmandeområde som avses med
kommitténs re­formförslag, bör vara gmndade på enhetligt konstraerade regler i
lag. Det­ta innebär att lagen inte bör innehålla någon begränsning av
förhandlings­rätten till att omfatta enbart förhandlingar i förhåUandet mellan
arbetsgi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet     45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;varna och deras lokala motparter. Vidare bör regler om
skyldighet för ar­betsgivaren att uppskjuta beslut och åtgärder i avvaktan på
slutförandet av förhandlingar gälla generellt och oavsett arten av den
ifrågavarande för­handlingen, dvs. även om arbetstagarparten vill föra upp
förhandlingen på central nivå. Vad beträffar anståndsskyldigheten för
arbetsgivaren bör en­ligt dessa ledamöter huvudregeln vara att det skall
tillkomma arbetstagar­parten att avgöra om arbetsgivaren skall låta anstå med
beslut eller inte. Den primära förhandlingsskyldigheten bör vidare ges ett mera
vidsträckt tillämpningsområde an enligt den föreslagna 13 § FKL och avse även
vis­sa frågor av individuell natur. Slufligen kan enligt reservantemas mening
komma i fråga alt på särskilda punkter bygga ut reglema om förhandlings­rätt
och förhandlingsskyldighet med regler om en på ett eller annat sätt konstraerad
vetorätt för arbetstagarparten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Reservanterna Edlund, Gustafsson
och Westerberg behandlar också frå­gan om förhandlingsrätt för pensionerade
arbetstagare och understryker det önskvärda i att lagstiftningsarbetet på den
punkten snarast förs till ett slut enligt de linjer som drogs upp i ett år 1972
framlagt utredningsförslag (SOU 1972:33) Förhandlingsrätt för pensionärer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även på området för
informationsskyldigheten och rätten till insyn anför Edlund, Gustafsson och
Westerberg på en rad punkter en annan mening än kommitténs majoritet.
Principiellt bör enligt deras uppfattning gälla alt de anställda skall ha rätt
till all den insyn i företagel och arbetsförhållandena som de finner sig ha
behov av. För att informationen skall kunna användas på bästa sätt måste den
också kunna föras vidare inom arbetstagarnas or­ganisation. Arbetsgivaren skall
inte ha rätt att efter eget gottfinnande av­göra i vad mån information skall
lämnas. Skulle företagets berättigade in­tresse kräva viss begränsning av
informationen, bör den fackliga organisa­tionen likväl genom utsedda
företrädare håUas underrättad. Del bör vara parternas sak att i koUektivavtal
fastställa närmare regler på området. Kan därvid inte nås enighet bör
arbetstagarorganisationens bedömning gäUa. Mera konkret innebär dessa
ledamöters ståndpunkt alt lagen bör innehåUa en principregel om rätt för
arbetstagarna till obegränsad information om förelaget och dess verksamhet,
medan närmare regler om utövandet av denna rätt och om eventuella
inskränkningar i rätten till vidareförande av information bör göras till
föremål för förhandlingar och koUektivavtal. Vidare föreslås att den i 17 § FKL
stadgade skyldigheten att lämna ut handlingar och uppgifter inte skall vara
begränsad till att gäUa enbart i sam­band med förhandlingar, liksom att
skyldigheten skall för arbetsgivarpar­tens del byggas ut till att även omfatta
åliggande att medverka till gemen­sam komplettering av utredningsmaterial.
Undantagsregeln i 19 § FKL bör enligt dessa ledamöters mening vidare helt utgå
ur lagen och reglema om tystnadsplikt i princip ersättas med koUektivavtal i
samma ämne. Bötespå-följd för brott mot tystnadsplikt bör i vaije fall inte
komma i fråga. Slutli­gen anser de tre ledamöterna att vissa frågor bör
underkastas ytterligare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utredning,
främst problemen kring bevisskyldighet i tvisteförhandlingar, frågan om förhandingsrätt
och fackliga rättigheter i övrigt för pensionärer och frågan om fackliga
förtroendemäns tUlträde till arbetsplatserna förfuU-görande av sina uppdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även andra av kommitténs ledamöter tar i
reservationer eller särskilda yttranden upp frågor med anknytning till
förhandlingsrätten. Ledamötema Hansson och Lindberg berör särskilt frågan om
effektiviteten av förhand­lingsrätt såsom medel att skapa ett grundläggande
inflytande för arbetsta­garna i frågor, som ligger inom ramen för
arbetsgivarens bestämmanderätt, och tar i anslutning därtill upp ett flertal
problem som hänger samman med de lokala fackliga organisationemas resurser att
förhandla effektivt. De pe­kar vidare särskilt på svårigheterna att skapa
fömtsättningar för ett effek­tivt fackligt arbete på små arbetsplatser och
föreslår att därmed förknippa­de problem blir föremål för utredning i särskild
ordning. Såvitt gäUer rätten till information och insyn i arbetsgivarens
verksamhet betonar de särskilt fördelarna med den lösning som ligger i rätt för
arbetstagarna att utse eko­nomiska konsulter, s. k. arbetstagarkonsulter.
Ledamoten Ekinge utveck­lar i ett särskilt yttrande det samband som föreligger
mellan utvidgning av förhandlingsrätten Jämte andra därmed sammanhängande
arbetsrättsliga reformer, å ena sidan, och ändringar i företagsdemokratiskt
syfte av sådan lagstiftning som den associationsrättsliga och den
kommunalrättsliga. Le­damöterna Bratt och Lindström, slufligen, föreslår i
fråga om tystnads­pliktsreglerna dels den skärpningen av bestämmelsen om
utseende av mot­tagare av förtrolig information att dessa skall, om annat inte
bestämts i så­dant partssammansatt organ som åsyftas i 26 § andra stycket FKL,
utses i samråd med arbetsgivaren till ett antal av högst två, dels att ett
uttalande görs om att den naturliga påföljden för den som bryter mot honom
åvilande tystnadsplikt bör vara att han av sina huvudmän entledigas från sitt
upp­drag och ersätts med någon annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.
Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.1.
Allmänt om förhandlingsrätten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag och uttalanden om den
lagstadgade förhandlingsrät­ten i allmänhet har fått ett i huvudsak positivt
mottagande. Remissinstan­ser som företräder arbetsgivaresidan efterlyser dock
på några punkter en tydligare avgränsning av skyldigheten att förhandla och föreslår
regler som förhindrar missbruk av förhandlingsrätten. Några remissinstanser
menar tvärtom att den allmänna lagstadgade förhandlingsrätten bör utvidgas i
några avseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;TCO finner det positivt att kommittén på ett så
klart sätt fastslagit att förhandlingsrätten gäUer i alla frågor som rör
förhållandet mellan arbetsgi­vare och arbetstagare. Organisationen tillstyrker
också kommitténs förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
förhandlingsskyldigheten skall vara förenad med skadeståndsansvar. Även LO
uttalar sig positivt om förslaget på dessa punkter. Arbetsmiljöut­redningen
finner det vara av betydelse från utredningens utgångspunkter att det blir
klariagt att arbetsgivaren är förhandlingsskyldig beträffande ar­betsmiljöfrågorna
i hela deras vidd och att skyldigheten gäller även i för­hållande till icke
avtalsbundna organisationer liksom beträffande frågor som har betydelse endast
för enskild arbetstagare. Även SAC hälsar med tillfredsställelse att kommittén
särskilt har uttalat att förhandlingsrätten gäUer i frågor som berör t. ex. en
enskild medlem i en minoritetsorganisa­tion som inte har eget koUektivavtal på
en arbetsplats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SAF säger sig inte ha anledning till erinran från
lagteknisk synpunkt mot kommitténs förslag till utformning av de allmänna
reglema om förhand­lingsrätt i 11 § FKL. Föreningens uppfattning är dock att
det bör finnas gränser för förhandlingsrätten. Sålunda bör inte
förhandlingsrätten kunna åberopas när syftet är att ändra på en redan avtalad
kollektivavtalsreg­lering. Enligt SÄF:s uppfattning föreligger inte några
sakliga skäl för för­handlingsrätt när syftet är detta. SAF förklarar att det
är angeläget att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet blir fastslaget att
det skall finnas en be­gränsning i förhandlingsrätten på denna punkt och att
denna begränsning skall äga tillämpning även på frågor som är negativt
reglerade i kollektivav­tal. Beträffande rättstvister är det SAF:s uppfattning
att förhandlingsrätt inte rimligtvis bör föreligga om inte part som vill
påkalla förhandlingar själv gör gällande att det sakligt sett föreligger en
tvist. 1 den mån det rör sig om lagföreskrifter eller av myndighet utfärdade
anvisningar som ar­betsgivaren är skyldig att iaktta kan det enligt SAF
givetvis inte heller vara berättigat att arbetstagarsidan med åberopande av
förhandlingsrätt söker ändra tillämpningen av föreskrifterna. Slutligen
efteriyser SAF bättre väg­ledning i fråga om gränserna mellan den allmänna
förhandlingsrätten enligt 11 § FKL och reglema i 12 och 13 §§ FKL om utvidgad
förhandlingsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;KFO anser att regler bör tillskapas för att
förhindra missbruk av för­handlingsrätten. I preventivt syfte bör
skadeståndsansvar lämpligen före­skrivas för organisation som gör sig skyldig
till missbrak. KFO påpekar att de föreslagna reglema ålägger
arbetstagarorganisationerna ett stort ansvar för att förhandlingsverksamheten
inte får sådana proportioner att den men­ligt inkräktar på den övriga
verksamheten. I den mån man inte kommer att leva upp till detta ansvar kan
enligt KFO de föreslagna reglema komma att medföra betydande skadeverkningar.
KFO hyser ingen oro för att de före­slagna reglema skall komma att missbmkas av
de etablerade organisatio­nerna, men anser att det inte kan uteslutas att en
organisation av olika an­ledningar kan finna den utvidgade förhandlingsrätten
vara ett hjälpmedel i strävan att vinna medlemmar från andra organisationer.
KFO framhåUer vidare att avsaknaden av allmän lagstiftning om ideella
föreningar och oklarheten beträffande fömtsättningarna för att förening skall
anses ha rättskapacitet kan komma att våUa arbetsgivarna bekymmer vid
ställnings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tagande
till förhandlingsframställningar från icke etablerad organisation. Enligt KFO:s
mening torde den utvidgade förhandlingsrätt som tillerkän-nes föreningar enligt
förslaget kunna medföra ett ökat intresse för frak­tionsbildningar och
därigenom göra förhandlingsarbetet orimligt betungan­de. Det förhåUandet att
förslaget, liksom flera av de under senare år tillska­pade lagarna på
arbetsrättens område, erbjuder förening att med rättsver­kan gentemot medlem
och motpart företa rättshandlingar i flera olika sam­manhang kräver enligt KFO
all man i lag faststäUer de formella fömtsätt­ningarna för att fackliga
organisationer skall vinna rättskapacitet. KFO sätter vidare i fråga om
förhandlingsrätten bör vara obegränsad för för­eningar med ett fåtal medlemmar
på en arbetsplats. KFO efterlyser slutli­gen också regler för lösande av
gränslinjetvister mellan arbetstagarorgani­sationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
förslag att arbetslagareförening skall ha förhandlingsrätt även i förhåUande
till arbetsgivare hos vilken medlem i föreningen tidigare har varit ansläUd
lämnas ulan erinran av så gott som samtliga remissinstan­ser. LO påpekar alt
kommitténs förslag på denna punkt innebär att de frå­gor som behandlas i
betänkandet (SOU 1972:33) Förhandlingsrätt för pen­sionärer delvis fått sin
lösning. LO framhåller emellertid vikten av att ock­så övriga frågor i detta
sammanhang snarast lagregleras i enlighet med vad som föreslagits i
betänkandet. TCO anser det glädjande att kommittén föreslår att
arbetstagarorganisationerna skall ha förhandlingsrätt och rätt att sluta
kollektivavtal om förmåner som hänför sig till förutvarande an­stäUning. TCO
pekar dock pä att förhandlingsrätten enligt förslaget till­kommer endast den
arbetstagarorganisation till vilken medlemmarna vid förhandlingstillfället är
anslutna och att det ofta händer att en arbetstagare övergår från ett
avtalsområde till ett annat. Om arbetstagaren då byter or­ganisation skall
enligt förslaget förhandling med den tidigare arbetsgivaren föras av
arbetstagarens nya organisation. Detta innebär att en organisation riskerar att
tvingas förhandla inom ett avtalsområde som är helt främman­de för den. TCO
anser att ett sådant system inte är ändamålsenligt utan föreslår, att
förhandlingsrätt också skall tillkomma förening av arbetstaga­re vari
ifrågavarande arbetstagare har varit medlem. TCO framhåller dess­utom att
parterna måste vara berättigade att vidta stridsåtgärder för att för­handlingsrätten
skall vara meningsfull.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsrätten
enligt 11 § i kommitténs förslag gäller endast för det fall att den fackliga
organisationen har medlemmar anstäUda hos arbetsgi­varen. Svenska
transportarbetareförbundet finner denna begränsning föga motiverad och anser att
del är synnerligen otillfredsställande att lagen inte ger skyldighet för
arbetsgivare alt träda i förhandling för slutande av kol­lektivavtal även när
han inte har anställda medlemmar i föreningen. För­bundet understryker att en
sådan skyldighet att träda i förhandling skuUe innebära en fördel för
oorganiserade arbetsgivare. Genom förhandlingen skulle de ges information om
arbetets villkor och om försäkringsvillkor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;m.
m. Förbundet förordar därför att även fackförening utan medlemmar vid ett
företag skall ges rätt till förhandling med företaget. Förbundet anför vidare
att det vid företag utan anstäUda är väsentligt att kollektivavtal finns som
genast träder i tillämpning när en person anställs. Särskilt inom åkeri­branschen
finns ett stort antal sådana företag, som förbundet inte har nå­gon möjlighet
att kontinuerligt bevaka. LO, som instämmer i vad Svenska
transportarbetareförbundet anför i denna fråga, förklarar all rätten att teckna
avtal med en arbetsgivare inte får göras beroende av om arbetsgiva­ren har
personal anställd i sin verksamhet. Arbetsgruppen inom juridiska fakidteten vid
Stockholms universitet framför liknande synpunkter och framhåUer dessutom att
om arbetssökande ges föreningsrätt bör de också ha förhandlingsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt Hotell- och restauranganställdas förbund bör
den fackliga organi­sationen ha rätt till koUektivavtal på arbetsplatser där
den har eller normalt brukar ha medlemmar. Arbetsgivaren bör enligt förbundet
automatiskt bli bunden av kollektivavtal två veckor efter att sådant avtal
begärts, om han inte dessförinnan förhandlat med arbetstagarsidan. Svenska
målareför­bundet är mot bakgmnden av erfarenheter från sitt verksamhetsområde
in­ne på liknande tankegångar och menar att arbetsgivare bör vara av lagen
förhindrade att söka undgå koUektivavtal med primär arbetstagarorganisa­tion
genom att sluta avtal med annan organisation på arbetstagarsidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.2.
Förhandlingsrätt enligt 12 och 13 §§ FKL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bland remissinstanserna råder i huvudsak enighet om
att lagen bör inne­håUa regler om förhandlingsrätt i de fall som åsyftas med 12
och 13 §§ FKL. Meningarna om reglernas närmare innehåll och utformning är där­emot
olika. Flertalet av de remissinstanser som företräder arbetsgivarin-tressen
säger sig i stort sett kunna acceptera kommitténs förslag, medan
arbetstagarorganisationerna i allmänhet ansluter sig till de lösningar som
föreslås av LO;s och TCO:s representanter i kommittén. Mest omstridda är
frågorna om skyldighet för arbetsgivaren att avvakta med beslut och åt­gärder
till dess han förhandlat med motpart på arbetstagarsidan, omfatt­ningen av den
s. k. primära förhandlingsskyldigheten och kommitténs för­slag att
arbetsgivarens förhandlingsskyldighet enligt 12 och 13 §§ FKL skall gälla
enbart i förhåUande till lokal sammanslutning av arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser noterar att kommitténs
förslag om primär förhand­lingsskyldighet i huvudsak ansluter till gäUande
bestämmelser i företags­nämndsavtalen. Svenska kommunförbundet påpekar sålunda
att den för­handlingsskyldighet som föreskrivs i 13 § FKL redan i dag i stort
sett iakt­tas, eftersom i aUmänhet samråd sker och hänsyn tas till de anstäUdas
syn­punkter innan någon väsentlig förändring sker av deras
anstäUningsförhål-landen. Kommunförbundet finner det för egen del självklart
att de anstäU­das synpunkter bör utgöra del av beslutsunderlaget vid viktigare
föränd­ringar rörande deras arbetsförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilagal   
Arbetsmarknadsdepartementet     50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SAF betonar att arbetsgivarens
skyldigheter förändras enligt kom­mitténs förslag till att avse förhandling
medan det enligt företagsnämnds­avtalen enbart rör sig om skyldighet att
informera och samråda. En utvidg­ning ligger också däri att lagförslaget är
tillämpligt på alla företag medan företagsnämndsavtalen enbart gäUer de större.
Vid många företag har man numera, framhåller SAF, lyckats bygga upp ett gott
och harmoniskt sam­arbete. Från företagens sida befarar man att detta samarbete
kommer att påverkas ofördelaktigt av den förskjutning av inflytandet till de
fackliga or­ganisationerna som den föreslagna reformen innebär. SAF säger sig
för sin del inte kunna acceptera en längre gående innebörd av den utvidgade för­handlingsrätten
än den som kommitténs majoritet stäUt sig bakom. Svea hovrätt anser att det
allmänt sett framstår som i hög grad berättigat att de anstäUda genom sina organisationer
beredes tillfäUe till överläggning med arbetsgivaren innan denne vidtar
tilltänkta åtgärder som innebär genomgri­pande förändringar. Detta gäller
enligt hovrätten oberoende av förekoms­ten av kollektivavtal. Ätt generellt
föreskriva förandlingsskyldighet med principiell uppskovsskyldighet när
arbetsgivaren enligt avtal har rätt att slutligt bestämma ter sig däremot
enligt hovrättens uppfattning mindre följdriktigt. En sådan reglering kan vid
ett flitigt utnyttjande från arbetsta­garorganisationens sida innebära
betydande risk för praktiska olägenheter, exempelvis en ineffektivitet vid
verksamhetens bedrivande som normalt inte anses försvarbar, och ökade
motsättningar mellan partema, allt till ömsesidig nackdel, samtidigt som den
inte hindrar arbetsgivaren från att i sina beslut underiåta att la önskvärd
hänsyn till arbetstagaresidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO säger sig konstatera med djup besvikelse att stadgandet
om primär förhandlingsskyldighet har fått en så snäv avfattning alt det inte
går längre än samrådsskyldigheten i gäUande företagsnämndsavtal. Dessa regler
är prövade under många års förelagsnämndsarbete och framstår enligt LO:s mening
som klart otillräckliga. LO anser det vara utomordentligt viktigt att även
sådana förändringar som kan vara mycket betydelsefuUa för enskilda arbetstagare
omfattas av arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet. LO framhåller att
den fortgående tekniska utvecklingen medför problem för arbetstagarna, både som
koUektiv och som enskilda individer. LO erin­rar också om att flera av de nya
lagarna på arbetsrättens område ger rätt till förhandlingar före beslut även
vid rent individuella förändringar. LO krä­ver en regel, som innebär alt det
skall åvila arbetsgivaren att initiera för­handlingar i alla frågor där han
önskar vidta förändringar, utom då annan lag eller avtal föreskriver annat. TCO
framför liknande synpunkter och be­gär också att arbetsgivarna skall åläggas
primär förhandlingsskyldighet in­för alla förändringar som de önskar företa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även SACO/SR anser alt den primära
förhandlingsskyldigheten bör ut­vidgas till att gäUa också vid ingripande
ändring i arbetsvillkoren för en­skild arbetstagare, t. ex. långvarig
förflyttning eller väsentligt och under längre tid ändrade arbetsuppgifter. I
dessa fall bör enligt SACO/SR under-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet      51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rättelsen
lämnas både till den kollektivavtalsslutande organisationen och till den
berörde individen, så att denne får tillfäUe att begära biträde av sin egen
organisation, om denna inte har slutit koUektivavtal med arbetsgiva­ren.
Påkallar en sådan koUeklivavtalslös organisation överiäggningar i den aktuella
frågan, vilket är möjligt enligt förslagets 11 §, bör arbetsgivaren liksom
enligt 12 § vara skyldig att avvakta med verkställighet av beslutet, om sådant
uppskov skäligen kan krävas av honom. Statens industriverk anför att material
som verket samlat in tyder på att betydelsefulla beslut i företagen ofta fattas
utan att företagsnämnden i förväg har behandlat frå­gorna. Detta belyser enligt
industriverket nämndinstitutionens begräns­ningar och behovet av att en primär
förhandlingsskyldighet för arbetsgiva­ren i centrala frågor tillskapas. Svenska
teaterförbundet anser att den ut­vidgade förhandlingsrätten skall vara en
uttalad förhandlingsrätt och inte en samråds- eller överläggningsrätt samt att
den skall omfatta även indivi­duella fall. Arkitektförbundet föreslår att icke
koUektivavtalsbunden ar­betsgivare skall åläggas förhandlingsskyldighet av samma
innebörd och omfattning som den som gäller för koUektivavtalsbunden
arbetsgivare. Samma åsikt framförs av Svenska hamnarbetarförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län påpekar att den nya
förhandlingsrätten i praktiken inte torde tillföra arbetstagarsidan något mer
än en vagt utfor­mad rätt till samråd, eftersom den inte innebär skyldighet för
arbetsgivaren all medverka till något direkt resultat av förhandlingarna. Ett
liknande synsätt kommer till uttryck i åtskilliga andra yttranden.
Arbetsmiljöutred­ningen framhåUer att de lokala förhandlingsmöjlighelerna har
självständig betydelse i förhållande till den möjlighet alt framtvinga
medinflytande i ar­betsmiljöfrågor som 26 § i den föreslagna lagen erbjuder,
bl. a. därigenom att förhandlingsskyldigheten också omfattar frågor som faller
utanför arbe­tets ledning och fördelning. Så kan exempelvis vara fallet då
beslut om själva produktionsinriktningen medför konsekvenser för arbetsmiljön.
Ar­betsmiljöutredningen framhåller vidare att starka skäl talar för att förhand­lingar
enligt reglerna om den utvidgade förhandlingsrätten bör samordnas med
verksamheten inom skyddskommittéerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;FFO framhåller att praktiskt taget varje förändring
av drifts-, arbets- el­ler anställningsförhållandena kan sägas beröra hela
arbetsstyrkan på få-mansarbetsplatserna. FFO ifrågasätter därför om inte den
primära för­handlingsskyldigheten bör förbehållas frågor och situationer, som
berör en större krets av arbetstagare. Möjlighet att avtala bort åtminstone
delar av den primära förhandlingsskyldigheten är nödvändig för de små
arbetsplat­serna. SPF ifrågasätter nödvändigheten av alt inrymma individuella
om­placeringsfrågor under den primära förhandlingsskyldigheten, eftersom dessa
frågor kommer att falla under 26 § i förslaget och dessas handlägg­ning alltså
omfattas av en reell förhandlingsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om de nya reglema om bl. a. informationsplikt och
primär förhandlings­skyldighet inte alltför lätt skall kunna kringgås är det
enligt TCO.s uppfäll-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet      52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ning nödvändigt att arbetsgivare som bryter mot dessa
regler ådöms kraf­tigt tUltagna skadestånd. Arbetsgivarnas
skadeståndsskyldighet måste va­ra så kännbar att de inte frestas att kalkylera
med utgifter för skadestånd i sitt budgetarbete. En möjlighet vore enligt TCO
att tillämpa ett system motsvarande det som finns i lagen om vissa
anstäUningsfrämJande åtgär­der. Liknande synpunkter framförs av LO.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En fråga som har tilldragit sig
särskilt stor uppmärksamhet vid remissbe­handlingen är huruvida
förhandlingsrätten enligt 12 och 13 §§ FKL skall begränsas till lokala
förhandlingar eller om förhandlingarna skall kunna föras upp på central nivå.
Kommitténs förslag på denna punkt har utsatts för stark kritik från
arbetstagarsidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LO anför att den normala
förhandlingsordningen inom LO-området in­nefattar både lokala och centrala
förhandlingar. Samma förhandlingsord­ning bör gälla i detta sammanhang. Samma
uppfattning framförs i de flesta yttrandena från LO:s förbund. TCO framhåUer
att det medbestämmande, som den nya lagstiftningen har till uppgift att skapa
förutsättningar för, i största utsträckning skall utövas av de lokala
arbetstagarorganisationerna. Enligt TCO:s mening finns det emellertid ingen
anledning att anta att de koUektivavtalsslutande parterna skulle vilja frångå
det väl inarbetade för­handlingsmönster som i dag gäller enligt flertalet
koUektivavtal. Det finns, förklarar TCO, inget rimligt skäl för lagstiftaren att
nu försöka påverka ett system som under årtionden har fungerat utan aUvarliga
störningar. Enligt TCO:s mening bör lagen endast tillförsäkra partema på
arbetsmarknaden rätt alt förhandla men överlåta på respektive organisation att
självständigt eller genom koUektivavtal avgöra hur och av vem
förhandlingsrätten skall utövas. Arbetsgruppen inom juridiska fakulteten vid
Stockholms universi­tet anser det vara en naturlig målsättning att
handläggningen av inflytande­frågor skall följa det ordinära förhandlingssystemet
med lokala och centra­la förhandlingar. Förhandlingsrätt enligt lag bör således
tillkomma avtals­slutande förbund. Det bör dock tillses att förhandlingar på
det centrala pla­net inte får föranleda uppskov med åtgärder som är brådskande.
Svenska hamnarbetarförbundet kräver att förhandlingarna skall vara verkliga för­handlingar
direkt med den lokala fackliga organisationen och anser att de skall få föras
till central nivå endast om den lokala fackliga organisationen begär det.
Svenska kommunförbundet anser att frågan när lokala resp. centrala
förhandlingar bör föras med fördel kan överlämnas till arbets­marknadens parter
att avgöra. Förbundet föreslår därför att förhandlings­rätten inte i lag
begränsas till lokala förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motsatt ståndpunkt hävdas främst av
remissinstanser som företräder ar­betsgivarsidan. SAF hävdar att den lösning
som förespråkats av löntagar­representanterna i kommittén innebär en ordning
som i normalfallen leder till skada för företaget och de anställda och att
förbundspartema i normal­fallet saknar kompetens att bedöma förevarande frågor.
Förstaget är enligt SAF:s åsikt dessutom oförenligt med ekonomiska realiteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SPF anser att frågor som omfattar företagsledning
och myndighetsutöv­ning inte bör föras in i den traditionella
förhandlingsordningen med de ris­ker för byråkratisering och beslutsföriamning
detta skuUe medföra. Fram­förallt motsätter sig SPF kravet på att dessa frågor
skall kunna föras vidare till centrala förhandlingar. En sådan ordning skulle
innebära att företags­ledningsfrågor kunde lyftas ur det enskilda företagel och
lösas i centrala förhandlingar. SPF anser det mest angeläget att
arbetstagarparten får ett lagstiflningsstöd på den lokala nivån, där den
enskilde individen har störst möjlighet att göra sitt inflytande gäUande.
Kommitténs förslag i detta avse­ende anser SPF innebära en önskvärd skärpning
av arbetsgivarens sam­rådsskyldighet i företagsledningsfrågor.
Uppskovsskyldigheten med beslut och åtgärder kommer enligt SPF att tvinga fram
en reell underhandssam­verkan, vilket bör ge en bättre förankring av besluten
och skärpa kraven på företagens planering. SACO/SR anser att syftet med den
föreslagna re­formen bör vara att skapa medinflytande för de anställda genom
alt stärka de lokala fackliga organisationernas förhandlingsrättsliga stäUning.
Utifrån den utgångspunkten är det enligt SACO/SR:s mening naturligt att
begränsa förhandlingsrätten, sådan den garanteras genom lagstiftning, till det
lokala planet. KFO erinrar om att förhandlingarna torde avse frågor som hänger
intimt samman med förhåUandena på arbetsplatsen och att det därför inte kan
anses föreligga skäl att utvidga förhandlingsverksamheten. KFO pekar också på
att övergripande planeringsfrågor i förelag av koncerntyp regel­mässigt
handläggs centralt. Det är därför av värde att sådana frågor kan upptagas av
samrådsorgan, som befinner sig på koncernnivå. SFO anser att kravet på att
förhandlingar skall kunna föras till central nivå är helt oac­ceptabelt.
Särskilt när det gäUer förhandlingsfrågor av företagsledningska­raktär, som kan
vara av helt avgörande betydelse för förelagets verksam­het, framstår det
enligt SFO som orimligt att de skall hänskjutas till avgö­rande genom
förhandlingar mellan centrala organisationer utan naturlig förankring i
företaget. Instanser utanför företaget skuUe därigenom få rätt och möjlighet
att disponera över företagets resurser. Risk skulle föreligga för sådan fördröjning
av beslutsförloppet att allvarliga effektivitetsförlus­ter kunde bli följden.
Man skuUe kunna komma att fatta beslut på central förhandlingsnivå avseende
företags interna driftförhållanden som mynnar ut i för alla parter
otillfredsställande kompromisslösningar. Enligt SFO är det nödvändigt att
konstraera en annan lösning på problemet att ge den lo­kala förhandlingsrätten
ett starkare värde. En utväg kan vara att förstärka arbetstagarinflytandet i
företagens styrelser och låta styrelsen vara slut­ligt avgörande instans i de
frågor som inte kan lösas genom förhandlingar mellan de lokala parterna i
företaget. Enligt SFO:s åsikt bör det vara av största vikt såväl för företaget
som för de anställda att konfliktslösningen i berörda frågor sker inom företagets
egen beslutsapparat. Sveriges redare­förening, som säger sig inte kunna
acceptera en utvidgning av förhand­lingsskyldigheten till att omfatta även
centrala förhandlingar, pekar på de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;speciella förhållanden som råder inom rederinäringen.
Rederierna har sina arbetsplatser spridda över hela världen och möjlighet till
kontakt under de stundom långa sjöresorna är begränsad. Det är enligt
föreningen nödvän­digt att lokal förhandling inte anses avslutad förrän
rederiet konstaterat så vara fallet. Del kan inte heller vara riktigt att de
anstäUda på varje failyg bildar en lokal sammanslutning av arbetstagare.
Samrådsfunklionen måste centraliseras och utövas i land. Föreningen anser
angeläget att en särbe­stämmelse för sjöfarten införs i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meningarna bryter sig även i frågan om arbetsgivarens
skyldighet att av­vakta med beslut eller åtgärder till dess förhandlingar enligt
12 eller 13 § FKL slutförts. Löntagarorganisationerna bland remissinstanserna
kräver i allmänhet en mera långtgående uppskovsskyldighet än den av kommittén
föreslagna. Flera remissinstanser stöder löntagarreservanterna på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO anser att arbetsgivaren bör åläggas att skjuta upp
beslut intill dess förhandlingarna mellan parterna har slutförts. Det innebär
att även centra­la förhandlingar skall omfattas av anståndsskyldigheten.
Skyldigheten bör enligt LO:s mening dessutom gälla förhandlingar såväl enligt
12 och 13 §§ som enligt 11 § i kommitténs förslag. Vid förhandlingar enligt 11
§ bör dock anståndsskyldigheten begränsas till sädan arbetsgivare, som är eller
bru­kar vara bunden av koUektivavtal med den arbetstagarparl som förhand­lar.
Svenska skogsarbetareförbundet framhåller alt det bör skapas regler som förmår
arbetsgivaren att skyndsamt ta upp frågor till lokala förhand­lingar. Förbundet
påpekar också att det fordras alt såväl den lokala som den centrala
organisationen har resurser att snabbt kunna gå in i förhand­lingar. Förbundet
pekar på att problem härvidlag kan uppstå för organisa­tioner som har många små
företag eller spridda arbetsplatser inom sitt verksamhetsområde. Svenska
transportarbetareförbundet anser att den nya lagstiftningen bör utformas på ett
sätt som ger en verklig förhandlings­rätt. Därför bör vissa sanktioner ges åt
arbetstagarsidan. Sådana kan enligt förbundet utformas på många sätt. En möjlig
lösning är att ge arbetstagar­sidan rätt att kräva att arbetsgivaren låter
anslå med genomförandet av sin åtgärd under viss tid efter förhandlingarnas
avslutande, varefter åtgärden får genomföras först efter ännu ett
förhandlingssammanträde på den nivå där den tidigare förhandlingen avslutades.
SkuUe emellertid lagstiftaren finna att förhandlingsrätten bör få karaktären av
samrådsrätt, anser för­bundet alt lagstiftningen bör genom angivande av
tidsfrister garantera att tillräcklig lid avsätts för samrådsförfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska
metallindustriarbetareförbundet anser att det måste klargöras att arbetsgivaren
har att visa saklig grund för avsteg från anståndsskyldig­heten. Förbundet
anser dessutom att anståndsskyldigheten skall vara till­lämplig på alla frågor,
som inte uttryckligen reglerats i kollektivavtal eller som arbetsgivaren i
sådant avtal har tillförsäkrats beslutanderätten i. För­bundet framhåUer vidare
att det bör åvila arbetsgivaren att visa att saklig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;grand
har förelegat för åsidosättande av den primära förhandlingsskyldig­heten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR ansluter sig till bedömningen, att
arbetsgivaren på eget ansvar skall avgöra humvida det finns grand för uppskov
med beslut eller åtgärd tills förhandling är avslutad. Organisationen betonar
dock, att obefogad vägran att avvakta med beslut skall medföra kännbart
skadestånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regler som leder till att beslut eller åtgärder
uppskjuts måste enligt SAF:s mening utformas med största försiktighet för att
behovet av effekti­vitet inom företaget skall kunna tillgodoses. SAF anser att
en uppskovs­skyldighet som omfattar även centrala förhandlingar innebär stora
risker för kompromissartade och föga rationella lösningar i exempelvis produk­tionsledningsfrågor.
Löntagarreservanternas förslag om en kraftigt utvid­gad förhandlingsrätt med
uppskovs- och vetoregler som samtidigt sträcker sig till det centrala planet
visar enligt SAF:s mening att de inte förstått för­handlingssystemets egentliga
innebörd. Synsättet underkänner omdömet och viljan att nå fram till riktiga
lösningar hos dem som är verksamma på arbetsplatserna. Den kompetens och de
kunskaper som kan förbättra be­slutsprocessen finns inom förelagen och inte i
de centrala organisationer­na. En ursprunglig avsikt att reformera arbetsrätten
för alt skapa ökad lik-stäUighet mellan parterna har enligt SÄF:s uppfattning
av reservanterna omformats till något som skuUe kunna liknas vid fackligt
envälde på det ar­betsrättsliga området. Även domänverket uttalar oro för alt
nödvändiga beslut fördröjs genom förhandlingar. Verket anser vidare att
ansvarsfrågan på arbetstagarsidan bör utredas. Om lokal förhandling inte leder
till en uppgörelse, bör frågan kunna föras till central förhandling endast om
den kan anses ha betydelse utanför den lokala arbetsplatsen. Uppskovsskyl­digheten
bör dock avse endast lokala förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt, domänverket, Svenska kommunförbundet
och SAF anser alt innebörden av uttrycket &amp;quot;skäligen kan krävas&amp;quot; i 12
§ FKL bör precise­ras. Enligt SAF:s mening ger den föreslagna lagtexten inte
tillräcklig väg­ledning för bedömningarna i de enskilda fall som kan uppkomma.
Svea hovrätt anser att uttrycket kan ge arbetsgivaren en felaktig förestäUning
om rätten att motsätta sig uppskov. Enligt motiven framgår att detta får ske
endast i rena undantagsfall. Lagen kan emellertid enligt hovrätten tol­kas så
att en intresseavvägning från mera allmänna utgångspunkter skall göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska transportarbetareförbundet anser att den
tidpunkt intill vilken arbetsgivaren har att låta anstå med beslut är
otillfredsställande definierad. 1 lagförslaget anges tidpunkten vara
förhandlingarnas slutförande. Det finns emellertid ingen antydan om när
slutförandet skall anses ha skett, mer än vad som ligger i ett fullgörande av
förhandlingsskyldigheten från ar­betsgivarens sida. Enligt förbundet förefaller
det klart att arbetsgivaren kan avbryta förhandlingarna på ett relativt tidigt
stadium. Möjligen kan del antas att förhandlingarna inte skall anses avslutade
så länge som arbetsta-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet       56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;garsidan begär ytterligare information. Det kan emellertid
förmodas att denna möjlighet inte är tänkt att utnyttjas som sanktion och
arbetstagarsi­dan kan således inte dra ut på förhandlingarna särskUt länge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Från flera håll pekas särskilt på
de problem som den föreslagna lagstift­ningen kan medföra för småföretagen.
Statens industriverk anser att det med hänsyn till de små och medelstora
företagens speciella problem är värdefullt att lagen inte ges en detaljerad
utformning och framhåller att det är väsentligt att dessa företag bereds
tillfäUe till flexibla inflytandeformer. Beklädnadsarbetarnas förbund framhåUer
att det är viktigt att de små före­tagen kommer med och fångas in av
lagstiftningen. Det kan bli nödvändigt att vederbörande avdelning får träda in
och bli något slags ställföreträdan-. de verkstadsklubb för småföretagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Så länge förhandlingsskyldigheten
kan fullgöras gentemot de fackliga representanterna inom förelaget synes enligt
SAF:s uppfattning ifrågava­rande bestämmelser i och för sig vara möjliga att
tillämpa även för småfö­retag. SAF framhåUer dock att det i småföretagen är det
vanliga att äga­rens personliga ekonomi och personliga förhållanden är integrerade
i före­taget. Ägaren deltar i stor utsträckning i företagets verksamhet på
samma sätt som de anställda. Det råder ett nära och personligt förhållande
mellan honom och de anställda. För ägaren måste det framstå såsom någonting
närmast absurt att han skuUe vara underkastad primär förhandlingsskyl­dighet i
sina företagsledningsfrågor gentemot någon storavdelning. Det kan med visshet
sägas, tillägger SAF, att en sådan ordning inte heller skulle fungera i
praktiken. Enligt föreningens uppfattning är det nödvändigt att i lagens regler
om primär förhandlingsskyldighet gör undantag för de typis­ka småföretagen.
SHIO framför liknande synpunkter och framhåller dess­utom att de små och
medelstora företagen vanligen saknar personal med utbildning och erfarenhet av
den typ av överläggningar som ryms inom den utvidgade förhandlingsrätten. En
lagstiftning enligt förslaget kan därför förväntas medföra stora praktiska
problem. Svensk industriförening anser att direktkontakten mellan anstäUda och
företagsledning kommer att för­svinna om förslaget genomförs. För de fackliga
ombudsmännen kan det uppstå besvärliga situationer, eftersom dessa får inblick
i åtskilliga kon­kurrerande företags hemligheter. Samarbetet kan komma att i
hög grad försvåras. En tänkbar lösning på detta problem vore enligt föreningen
att i första hand låta de anstäUdas rätt tUl inflytande realiseras genom
represen­tation även i de små företagens styrelser. Därigenom skulle de
anställda få ett bättre medinflytande och problemen med olika organs kompetens
och sammansättning elimineras. I de fall företaget inte drivs i aktiebolagsform
och styrelse följaktligen saknas kunde någon form av förtroenderåd eller
samrådsgmpp, vari ett visst antal anstäUda skulle ingå, anförtros motsva­rande
uppgifter. Svenska företagares riksförbund anser att en överföring av
förhandlingar och medinflytande till fackföreningsfunktionärer utanför det
enskilda företaget måste verka negativt på såväl företagarens som hans&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medarbetares
känsla av självständighet och möjlighet att påverka företa­gets skötsel.
Sveriges köpmannaförbund säger sig föratsätta att kontakt­män eller motsvarande
vid små företag kommer att Jämställas med lokal sammanslutning av arbetsgivare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SAV ifrågasätter med tanke på den offentliga
sektorns förhållanden om inte möjlighet bör öppnas för avtalsparterna att
överenskomma att för­handling på arbetstagarsidan skall föras inte av lokal
sammanslutning utan i stället av huvudorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även en rad frågor av mindre allmän betydelse i
samband med förslaget till 12 och 13 §§ FKL har tilldragit sig
remissinstansernas intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser framför erinringar mot att
uttrycket förhandlingar används i 12 och 13 §§ och menar att det vore bättre
att tala om samråd el­ler överläggningar. Bland dem som berör denna fråga kan
nämnas poststy­relsen, försvarets civilförvaltning. Svenska kommunförbundet och
SPF.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med tanke på den snabba strakturomvandlingen inom
svenskt närings­liv, som bl. a. innebär att allt fler företag kommer att ingå i
olika typer av koncernförhållanden, menar PF att det är viktigt att
förhåUandena i dessa avseenden blir föremål för en fördjupad utredning. Även
SFO tar upp den­na fråga och frågar sig hur stora möjligheter som skall ges de
anstäUda i moderbolag att påverka dotterbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;LO och TCO anser att bestämmelserna i 12 och 13 §§
bör vara dispositi­va, så att parterna på ett smidigt sätt kan lösa de praktiska
problem som kan uppstå vid tillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet anför att landstingen i
aUmänhet står i koUektivav-talsförhållande till ett tjugofemtal
arbetstagarorganisationer och att flera av dessa representerar endast några få
anstäUda. Förbundet framhåller att obegränsad skyldighet att förhandla med en
mångfald minoritetsorganisa­tioner skuUe innebära en avsevärd belastning på
förhandlingsorgani­sationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;LO påpekar att tvekan kan uppstå om vad som skall
gälla när flera ar­betstagarorganisationer på en arbetsplats intar olika
ståndpunkter i för­handlingar med arbetsgivaren. 1 frågor som berör flera
organisationer bör enligt LO den uppfattning gäUa som företräds av den
organisation eller de organisationer som har flest medlemmar pä arbetsplatsen. I
frågor som be­rör enbart en arbetstagarkategori bör den koUektivavtalsbundna
organisa­tionens mening gäUa. För varje koUektivavtalsområde bör arbetsplatsbe­greppets
tillämpning i detta sammanhang närmare preciseras av de avtals­slutande
organisationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tidningarnas arbetsgivareförening ifrågasätter om
kommittén i sitt för­slag beaktat tryckfrihetsförordningens regler beträffande
rätten att utge tryckt skrift, rätten att utse ansvarig utgivare och reglerna
beträffande den­nes ställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SPF framhåller vikten av att den personliga
integriteten skyddas. Upp­gifter av personlig natur om en enskild anställd kan
nå en vidare krets än&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den anstäUde själv önskar. Det bör därför ges möjlighet
för den anställde alt först ta stäUning till om viss information får delges den
fackliga organi­sationen. Detsamma kan enligt SPF i vissa fall komma att gäUa
för en fack­lig organisation gentemot en annan och även i sådana fall bör
möjlighet ges för den fackliga organisationen att skydda sin integritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LO och TCO påpekar att den primära
förhandlingsskyldigheten bör gälla i förhållande till den eller de
arbetstagarorganisationer som är eller bmkar vara bundna av kollektivavtal och
således gälla även under avtalslösl till­stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska transportarbetareförbundet
framhåller att kommittén baserar sin uppfattning om innebörden av 12 och 13 §§
FKL på tanken att bestäm­manderätten är förbehållen arbetsgivaren så länge som
inte koUektivavtal har träffats om medinflytande. Förbundet menar att kommittén
därmed bygger på doktrinen om s. k. dolda klausuler. Den doktrinen bör enligt
för­bundet utmönstras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även arbetsgruppen inom juridiska
fakulteten vid Stockholms universi­tet konstaterar att kommitténs förslag
bygger på att det är arbetsgivaren ensam som fattar del formella beslutet.
Arbetsgruppen anför att målet lik­väl är att nå något slag av överenskommelse,
eller vad man skuUe kunna kalla ett sambeslut. Enligt arbetsgruppen kan man
ställa sig frågan vad som kan vara den rättsliga effekten t. ex. av ett
medgivande av arbetsgiva­ren att inte som avsett lägga ned en avdelning och
flytta produktionen till annan ort. Det är inte säkert att sambeslutet
uppfyller de krav som ställs på ett koUektivavtal. Lagen borde enligt
arbetsgmppen ange att arbetsgivaren är bunden. Till lagtexten kunde måhända
fogas en föreskrift att arbetsgiva­ren är skyldig alt verka för beslutets
genomförande om ett sambeslut fat­tas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AIS påpekar att arbetsgivaren
enligt kommitténs förslag skall inleda förhandlingar med arbetstagarparten
innan varsel lämnas enligt gällande bestämmelser. AMS anser det angeläget att
berörd länsarbetsnämnd infor­meras så tidigt som möjligt i anslutning till att
förhandlingar inleds mellan arbetsgivar- och arbetstagarparterna rörande
förändringar som får konse­kvenser för arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från några håll framförs synpunkter av lagteknisk
karaktär. Ett par re­missinstanser anser att det är osäkert hur omfattande
förhandlingsskyldig­heten enligt 13 § i kommitténs förslag är avsedd att vara.
Kammarrätten i Stockholm påpekar att avfattningen av 13 § är mycket allmänt
håUen och att del ligger en rättssäkerhetsrisk i att låta ett så allmänt hållet
stadgande bilda utgångspunkt för rättsliga sanktioner. Enligt kammartätten kan
det vara svårt för en arbetsgivare att veta var gränsen går för den primära
för-handUngsskyldigheten. Vad kommittéen i anslutning till 13 § anför därom att
de i lagtexten angivna fallen endast är avsedda att ge en viss ledning för
tolkningen av den allmänna beskrivningen men inte i och för sig bör få åbe­ropas
till stöd för inskränkning av paragrafens tillämpningsområde synes å&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;andra
sidan, enligt SJ:s uppfattning, ägnat att betaga lagtexten det mätt av
precision som den eljest förefaUer att erbjuda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AD
anser att betänkandet ger en oklar bild av del ämnesområde som 11, 12 och 13 §§
behandlar. AD kommer dock fram till att avsikten kan antagas vara att 11 §
skall omfatta varje fråga som rör förhåUandet mellan arbetsgi­vare och
arbetstagare, att 12 § avser en begränsad sektor av 11 §, nämligen sådana
frågor i vilka arbetsgivaren enligt kollektivavtal har tillerkänts be­stämmanderätt,
och att ämnesområdet i 13 § är detsamma som i 12 § med den ytterligare
begränsningen att fråga skall vara om viktigare förändringar av drifts- eller
arbetsförhåUandena. Även med detta antagande kvarstår enligt AD en viss
oklarhet rörande tillämpningsområdet för 12 §, nämligen i fråga om vad som
ligger i att arbetsgivaren enligt kollektivavtal har be­stämmanderätt. AD menar
att två betydelsefulla iakttagelser kan göras. Det ena är att arbetsgivarens
bestämmanderätt kan vara mer eller mindre obunden inom vida gränser, men säUan
helt fri. Den andra iakttagelsen är att det är arbetstagarsidans instäUning som
avgör om en förhandlingsfråga utgör en tolkningstvist eller om den endast rör
det lämpliga i att fatta visst beslut. Enligt AD:s uppfattning torde
tillämpningsområdet för 12 § inte kunna uppfattas på annat sätt än all
paragrafen blir tillämplig så snart ar­betstagarparten inte till stöd för sin
ståndpunkt åberopar avtalsbestämmel­se utan endast sätter i fråga visst besluts
lämplighet. Den enda skillnaden mellan 11, 12 och 13 §§ synes då vara att med
12 och 13 §§ följer en skyldig­het att avvakta med beslut eller besluts
verksläUande tills lokal förhandling har slutförts. När det gäUer betydelsen av
uppskovsregeln erinrar AD om kommitténs uttalande, att det vid rättstvister
finns en faktisk uppskovsre­gel i det skadeståndsansvar som åvilar
arbetsgivaren för en felaktig avtals­tillämpning och att därmed gränsdragningen
mellan sådana tvister, som en­ligt förslaget hör till 11 §, och de frågor som
avses med 12 och 13 §§ torde sakna egentlig betydelse från uppskovssynpunkl.
Delta uttalande är enligt AD inte realistiskt, eftersom skadeståndsregeln
uppenbarligen inte funge­rar som en uppskovsregel om arbetsgivaren är säker på
sin ståndpunkt. AD anser att den frågan bör ställas, om det är nödvändigt och
lämpligt alt begränsa tillämpningsområdet för 12 § till endast vissa typer av
förhand­lingsfrågor, och alt del bör undersökas om det är möjligt att ge 12 §
samma vida tillämpningsområde som 11 §. Det kan enligt AD ligga nära till hands
att också undersöka i vad män uppskovsregeln kan avse även den centrala
förhandlingsomgången. Arbetsgivaren skulle då vara hänvisad till att i
brådskande fall tillämpa den särskilda regeln att uppskovsskyldighet en­dast gäller
om uppskov skäligen kan krävas. AD sätter även i fråga ett utta­lande av
kommittén, enligt vilket arbetstagarna i ett företag inte kan med stöd av
förhandlingsrätten enligt 13 § inverka på om företaget överiåts ge­nom att
aktieägare säljer aktier. AD finner det svårt att se varför arbetsgi­varen i en
situation, där en förändring av ett aktiebolags ägarförhållanden är avsedd att
i större utsträckning påverka drifts- eller arbetsförhållande-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;na,
inte skulle vara skyldig att genom förhandling med arbetstagarparten föra
information om förändringen vidare och bereda den parten tillfäUe att framföra
sina synpunkter. Det förhållandet att arbetsgivaren i vissa situa­tioner, men
långt ifrån alltid, inte själv har något bestämmande inflytande över den
tilltänkta aktietransaktionen, synes inte böra tillmätas någon av­görande
betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet
konstaterar att skyldighet för arbetsgivaren enligt 12 § att avvakta med beslut
eller åtgärd föreligger endast i fall då vederbörande arbetstagarförening
påkallat förhandling in­nan åtgärden har vidtagits. Enligt ett av kommittén
gjort motivultalande skulle det stå i strid med lagen att arbetsgivaren i ett
enskilt fall, då han måste antaga att arbetstagarsidan vill ha förhandling och
göra gäUande uppskovsrätt, snabbt genomför sin åtgärd innan arbetstagarsidan
har fått kännedom om frågan. Att detta är meningen framgår enligt fakulteten
emellertid inte av lagtexten, som därför bör ändras. Fakulteten anser flera
tekniska lösningar tänkbara. En möjlighet är att reglema i lagen om arbets­givarens
skyldighet att lämna information till vederbörande arbetstagarför­ening
tillförs en bestämmelse om att arbetsgivaren har att underrätta för­eningen om
vissa mer betydelsefulla tilltänkta förändringar i arbetsvillko­ren för enskild
arbetstagare, främst förflyttning som inte är tillfällig eller mtinmässig. En
annan möjlighet är att utsträcka tillämpningsområdet för reglerna om primär
förhandlingsskyldighet till att omfatta här avsedda fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;RRV noterar att enligt lagtexten förhandling med
rättsverkan enligt 12 § skall kunna påkallas i varje fråga som rör förhållandet
mellan arbetsgiva­ren och hos honom anställd arbetstagare medan i
specialmotiveringen utta­las att 12 §, liksom också 13 §, gäller
förhandlingsskyldighet för arbetsgiva­ren i frågor beträffande vilka han enligt
koUektivavtalet har befogenhet att slutligt besluta. Lagtexten bör enligt RRV göras
samstämmig med moti­ven. SAV, slutligen, påpekar att 12 § bör ändras så att det
tydligare fram­går att den bara gäUer frågor som arbetsgivaren äger avgöra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.3.
Reglerna otn förhandlingsrätt i 14-16 §§ FKL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén föreslår vissa nya regler om tid inom
vilken förhandling efter framställning skall påbörjas. KFO är positivt inställd
till vad kommittén har föreslagit i ifrågavarande hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt SAF:s uppfattning är det orimligt att en
arbetstagarparl skall äga begära förhandling med uppskovsrätt i en
arbetsledningsfråga utan att samtidigt ha en uttrycklig skyldighet att ställa
upp till förhandling. Vägrar arbetstagarparten att medverka måste under alla
förhållanden den praktis­ka huvudregeln vara att det inte är skäligt att
arbetsgivaren skall uppehål­las med sitt beslut eller sin åtgärd. Även Svea
hovrätt anser att uppskovs­skyldigheten utgör ett skäl att söka åstadkomma en
regel om tid inom vU­ken arbetstagarorganisation är skyldig att ställa upp till
förhandling, om partema inte kommer överens på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1  
Arbetsmarknadsdepartementet      61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommittén föreslår vidare regler om
ledighet och betalning i samband med förhandlingar. FFO påpekar att förslaget i
denna del innebär att den lokala arbetstagarorganisationen äger utse två
representanter, vilket enligt ordalagen skulle innebära detta antal även på
tvåmansarbetsplalser. FFO menar att ordet högst bör inskjutas före två
arbetstagare. KFO framför lik­nande synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LO delar uppfattningen att
ledighet, liksom hittills, skall medges vid för­handlingar. Däremot bör enligt
LO inte i lag föreskrivas med vilket antal företrädare, som den lokala
arbetstagarorganisationen äger att deltaga vid förhandlingar. Det bör organisationen
själv få bestämma på samma sätt som i lagen om facklig förtroendemans stäUning
på arbetsplatsen. Vidare anser LO att frågan om ersättning vid förhandlingar
bör lösas inom ramen för den lagen. Denna åsikt delas av TCO.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska skogsarbetareförbundet fömtsätter
att rätten att utse två repre­sentanter, som med bibehåUna anställningsförmåner
kan delta i förhand­lingar, tillkommer varje förening som har anställda vid
företag där kollek­tivavtal saknas. Arbetsmiljöutredningen konstaterar att det
i fråga om ar­betstagare som avses i förtroendemannalagen hänvisas till den
lagen. För annan arbetstagare ges särskilda bestämmelser. Arbetstagare som
repre­senterar organisation som inte har koUektivavtal åtnjuter exempelvis inte
rätt till ersättning för förhandling som förs på fritid.
Ärbetsmiljöutred-ningen noterar vidare att i fråga om skyddet mot försämrade
anstäUnings­vUlkor för sådana arbetstagare hänvisas i betänkandet till skyddet
för för­eningsrätten. Utredningen erinrar om alt en liknande situation föreligger
beträffande skyddsombuden. I enlighet med uttalanden i prop. 1974:88 med
förslag till lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen överväger
arbetsmiljöutredningen möjligheten att samordna reglerna om rätt till ledighet
för skyddsombud och motsvarande regler för de fackliga förtroendemännen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SACO/SR anför att åtskilliga
frågor, som kan komma att aktualiseras i förhandlingar enligt bestämmelserna i
12 § FKL kan vara av den naturen att den lokala arbetstagarföreningen kan ha
behov av samråd med sitt för­bund. Föreningen kan vidare önska biträde av
förbundsombudsman i för­handlingarna. SACO/SR fömtsätter, att bestämmelsen om
möjlighet för förhandlingspart att inställa sig genom ombud också medger part
att vid förhandlingen åtföljas av biträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3.4. Rätt till information. Tystnadsplikt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinstanser ansluter
sig till eller lämnar utan erinran grand­tanken bakom kommitténs förslag att
parter i förhandlingar skall vara skyl­diga att till motparten lämna ut sådant
befintligt material som är av bety­delse för förhandlingen. Åtskilliga
remissinstanser, i synnerhet löntagaror­ganisationerna, begär dock
utvidgningar. Särskilt ofta framstäUs krav att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skyldigheten, den s. k. edilionsplikten, inte skall vara
begränsad till att gäl­la enbart vid förhandlingar. Å andra sidan förekommer
åtskilliga krav på begränsning av den regel som kommittén har föreslagit (17 §
FKL). Det är här särskilt hänsynen till förelagens kontakter med utomstående
och till enskildas personliga integritet som åberopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SHIO, som i princip godtar
kommitténs förslag till 17 §, framhåller att förslaget medför att parterna vid
en förhandling har tillgång till likalydande objektivt material, vilket kan
vara väl ägnat alt undanröja onödiga missför­stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sveriges köpmannaförbund och SFO
accepterar förslaget men anför re­servationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sveriges köpmannaförbund har inte
några invändningar i princip mot regler som ger båda parter tillgång till
likvärdigt och objektivt informa­tionsmaterial. Förbundet understryker
emellertid alt del förutsätts att kommitténs förslag om tystnadsplikt
förverkligas. Förbundet anser vidare alt den dokumentation som avses i
bestämmelsen om editionsplikl bör be­gränsas till att gälla de uppgifter och
fakta som finns inom företaget för dess normala administration och planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Grundtanken att samma faktamaterial
skall stå till förfogande för båda sidor i en förhandlingssituation är även
enligt SFO:s mening i princip rik­tig. Parternas ställningstagande bör i
princip kunna gmndas på likvärdigt underlag. SFO betonar dock att bakom
faktamaterial kan dölja sig förhål­landen, varom part kan ha kännedom i egenskap
av arbetsgivare men vil­kas yppande kan innebära kränkning av någons
integritet. SFO konstate­rar att organisationernas informationskrav kan medföra
alt insyn måste ges beträffande enskilda medlemmars personliga förhållanden
inom andra organisationer, så snart det påstås att en uppgift av ifrågavarande
slag kan ha betydelse vid bedömningen av en förhandlingsfråga. SFO säger sig
inte kunna acceptera sådana konsekvenser av ett informationsbehov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt SAF är en sådan skyldighet
att lämna ut uppgifter som den av kommittén föreslagna inte godtagbar.
Föreningen menar alt det inte kan vara acceptabelt alt en arbetsgivare i
samband med löneförhandlingar är underkastad en editionsplikt som öppet
avslöjar hela hans ekonomiska si­tuation för motparten. Antingen bör
bestämmelsen helt utgå, och frågan hänvisas till arbetsmarknadens parter för
avtalsmässig reglering, eller bör regeln väsentligt modifieras. En allvarlig
brist är, anför SAF vidare, att nå­gon allmän förbehållsregel avseende
utomstående inte finns i den föreslag­na bestämmelsen. Reglerna om
tystnadsplikt är inte tillräckliga. Förening­en anser att en kompletterande
regel bör ange att part inte får lämna ut skriftlig handling som parlen
mottagit enligt 17 § till utomstående, exem­pelvis massmedia och konkurrenter,
annat än efter att ha inhämtat uttryck­ligt samtycke från motparten. Enligt SAF
bör editionsplikten dessutom be­gränsas på grand av parts, främst
arbetsgivares, förpliktelser mot utomstå­ende, exempelvis kunder, leverantörer,
affärskontakter, offentliga myn-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;digheter,
etc. Även utländsk lagstiftning kan föreskriva sekretess. Företa­get riskerar
till följd av förslaget skadestånd antingen för brott mot edi­lionsplikten
eller för avtals- eller lagbrott i förhållande till utomstående. För alt
undvika sådan konkurrens efterlyser SAF en regel som anger att editionsplikl
inte föreligger om part på grand av lag, avtal eller annan för­pliktelse i
förhåUande till annan inte äger lämna ut uppgiften eller handling­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt uttrycker tveksamhet beträffande den
uppgiftsskyldighet som föreskrivs i bestämmelsen om editionsplikt. Med
paragrafens avfatt­ning kan, enligt hovrätten, denna skyldighet uppfattas som
utomordentligt långtgående. Den omfattar intressefrågor utan urskillning och
gäller även gentemot förhandlingsmotpart i förhållande till vilken
koUektivavlalsbun-denhet inte ens bmkar föreligga. I sistnämnda fall kan
uppgiftsskyldighe­ten inte ses som en förpliktelse med anledning av
koUektivavtal. För fall där stadgandet om editionsplikl inte utgör en lämplig
intresseavvägning er­bjuder enligt hovrättens mening reglerna om rätt för part
att vid påtaglig risk för skada vägra att fullgöra sin skyldighet mycket små
möjligheter att nå en rättvisande lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I likhet med sina representanter i kommittén kräver
LO och TCO att de fackliga organisationerna skall ha en obegränsad rätt att få
ta del av hand­lingar och dokument, som arbetsgivaren innehar, oavsett om
förhandling pågår eller ej. Samma åsikt framförs av Landstingsförbundet i vad
gäller dess verksamhetsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;LO, TCO och Landstingsförbundet delar även
löntagartesei-vanternas uppfattning att arbetsgivare skall vara skyldig att
medverka till att fråga ge­mensamt utreds när befintligt utredningsmaterial
inte är tillfyUest. LO an­ser vidare att arbetsgivaren också skall vara skyldig
att bereda arbetstagar­sidan möjlighet att medverka i utredningar, som han
själv inleder. Alla ut­redningar på arbetsplatsen som berör intresset mellan
arbetsgivare och ar­betstagare skall enligt LO bekostas av produktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SHIO motsätter sig en sådan utökning av
informationsplikten, eftersom en bestämmelse i enlighet med reservanternas
förslag skulle kunna tvinga företaget att la fram uppgifter som i och för sig
är helt ointressanta för dess löpande verksamhet och egen planering. 1
sammanhanget erinrar SHIO om det pågående utredningsarbetet beträffande
företagens uppgifts- och uppbördsskyldighet. SHIO menar att det är ologiskl att
samtidigt som ar­bete pågår för att minska företagens uppgiftsskyldighet nya
lagar genom­förs som medverkar till en ökning av uppgiftsskyldigheten, även om
skyl­digheten enligt det förevarande förslaget gäller i förhållande till
facklig or­ganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag i 18 § FKL om skyldighet för
koUektivavtalsbunden arbetsgivare att fortlöpande informera om vissa
förhållanden har också i allmänhet godtagits i princip. Även på denna punkt
reses däremot invänd­ningar mot innehållet i och utformningen av förslaget.
Löntagarorganisa-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tionema menar praktiskt taget enhälligt att förslaget inte
går tillräckligt långt. Från arbetsgivarhåll hävdas däremot att den regel som
kommittén har formulerat helt allmänt innefattar otillräckliga hänsyn till den
avväg­ning som måste göras mellan motstående intressen. Vidare betonas i syn­nerhet
de svårigheter som alltför långtgående förpliktelser på området kommer att
medföra för de mindre företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt anser att den
fortlöpande undertättelseskyldigheten med hänsyn till frågornas art framstår
som ett naturligt åhggande oberoende av förhandlingsskyldigheten enligt
bestämmelserna om utvidgad förhand­lingsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO konstaterar att den informationsplikt som
utredningsmajorileten föreslår inte går längre än bestämmelserna i gäUande
företagsnämndsavtal. LO kräver att arbetsgivaren skall vara skyldig att
informera koUektivav­talsbunden lokal arbetstagarorganisation om samtliga
företagsaktuella för­hållanden så fort information finns tillgänglig. Hur
informationsflödet från arbetsgivaren närmare skall ordnas bör enligt LO
regleras i avtal. LO an­ser att den fortlöpande informationsskyldigheten och
editionsplikten mås­te gälla även i förhållande till arbetstagarorganisation
gentemot vUken ar­betsgivaren brakar vara bunden av koUektivavtal. LO
understryker vidare att brott mot informationsplikten bör sanktioneras med
kraftigt skade­stånd. De föreslagna informationsreglerna bör enligt LO:s
uppfattning även gälla för förvaltningsbolag, investmentbolag och moderbolag i
kon-cernliknande förhåUanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt TCO:s uppfattning måste informationsplikten omfatta
alla arter av frågor. 1 den mån det av praktiska skäl skuUe visa sig olämpligt
att följa denna huvudregel, bör det ankomma på de avtalsslutande parterna att
ge­nom koUektivavtal avvika härifrån. Även TCO anser att informationsskyl­digheten
bör gälla också i förhåUande till arbetstagarorganisation med vil­ken arbetsgivaren
brukar vara bunden av koUektivavtal. För att garantera att det medbestämmande
som den nya lagen skall ge arbetstagarna är för­ankrat hos och kan återföras
till den enskilde arbetstagaren, är det enligt TCO:s mening angeläget alt
frågan om medlemsmöten på arbetstid snarast utreds. Denna senare fråga berörs
även av LO, som anser att de fackliga organisationer som är eller brukar vara
bundna av koUektivavtal med ar­betsgivaren måste ges laglig rätt att bedriva
viss facklig verksamhet, t. ex. arbetsplatsmöten, på betald arbetstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SACO/SR anser att regelsystemet bör
kompletteras med en bestämmel­se om att arbetsgivaren har skyldighet att på
begäran av arbetstagarför­ening lämna den information som föreningen begär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakulteten vid Lunds universitet
anser att det bör övervägas att skärpa de förslagna reglerna om information.
Enligt fakulteten visar erfa­renheten att man inom näringslivet ofta håUer
skeenden inom företagen hemliga av ren slentrian. En öppen debatt om ett
företags problem kan även bidra till positiva lösningar i en krissituation för
företaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet    65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska hamnarbetarförbundet anser
att de anställdas rätt till informa­tion skall vara fullständig och utan
inskränkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SPF framhåller alt del är orimligt
att kräva obegränsad information. Även med den bästa vilja i världen torde det
inte vara praktiskt möjligt att realisera ett sådant krav. SPF anför vidare att
eftersom såväl informations­skyldighet som primär förhandlingsskyldighet skall
fullgöras gentemot den lokala fackliga organisationen kan uppgifter av
personlig natur om enskild anställd nå en vidare krets är den anstäUde själv
önskar. SPF anser att det därför bör ges möjligheter för den anstäUde att först
ta ställning till om viss information får delges den fackliga organisationen.
Detsamma kan i vissa fall komma att gäUa för en facklig organisation gentemot
en annan och även i sådana fall bör enligt SPF ges möjlighet för den fackliga
organisatio­nen att skydda sin integritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SAF framhåller att företagen har
ett väsentligt intresse av väl fungeran­de information såväl i förhållande till
fackföreningen som till samtliga an­ställda. Samtidigt måste företagen kunna
göra anspråk på tillräckliga ga­rantier för sekretess i samband med
affärsförhandlingar, yrkes- och till­verkningshemligheter, patentfrågor,
uppgifter som rör andra företag eller enskilda personers förhållanden och
liknande. Alla regler om informa­tionsskyldighet måste enligt föreningen bygga
på en rimlig avvägning mel­lan dessa intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser berör
särskilt de problem som informationsskyl­digheten skapar för små företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SAF kan inte tänka sig att den typiske småföretagaren
skulle kunna i praktiken uppfylla en förpliktelse gentemot den lokala
storavdelningen som innebär att denna skall håUas underrättad om den
produktionsmässiga och ekonomiska utvecklingen i företaget liksom om
riktlinjerna för företa­gets personalpolitik. FFO menar att 18 § FKL utgör ett
exempel på hur kommittén har sökt kringgå svårigheterna att anpassa sina regler
efter oli­ka faktiskt förhåUanden. Regeln passar enligt FFO inte för många av
ar-betsgivama inom dess område. SHIO anser sig kunna konstatera att åtskil­liga
av de mindre företagen redan i dag lever upp till den målsättning som anges i
bestämmelserna om editionsplikt och fortlöpande informations­skyldighet i
förhåUande till de anställda. Som exempel nämns samråd vid nyanstäUningar och
uppsägningar. En obegränsad informationsskyldighet beträffande
familjeföretagens ekonomi skulle emellertid innebära att infor­mation också
måste ges beträffande företagens egna privatekonomiska för­håUanden och
dispositioner. I åtskilliga fall, anför SHIO, måste också en sådan information,
om den skall vara av något värde, kompletteras med de familjerättsliga
dispositioner som företagaren har vidtagit. Enligt SH10:s uppfattning måste
därför sättas en gräns för informationsskyldigheten som skyddar den enskilde
företagarens personliga integritet och privata ekono­miska förhållanden.
Sveriges köpmannaförbund framför liknande syn­punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;S-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet     66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag till
tystnadspliktsregler är föremål för delade me­ningar. Intressemotsättningarna i
denna fråga har visat sig vara stora.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt Svensk industriförening
innebär informationsskyldigheten att ar­betstagarsidan får en total insyn i
företagets vitala affärs- och driftsförhål­landen. Föreningen efterlyser
garantier för en fuUständig tystnadsplikt och anser att denna skall förenas med
skadeståndsansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SAF anser att kommitténs förslag
när del gäUer lystnadsplikt ger ett nå­gorlunda fuUgotl skydd för
affärsförhandlingar, tillverkningsförhållanden, patentfrågor och ekonomiska
förhåUanden. Däremot torde bestämmelser­na enligt föreningen inte kunna
åberopas beträffande sådana uppgifter som rör arbetstagares eller andras
personliga förhållanden. Fömtom uppgifter om enskilda personers lön och ekonomi
har företagen ofta data om arbets­tagarnas personliga och sociala förhållanden.
1 den mån uppgifterna behö­ver lämnas vid kontakt med fackföreningar föreligger
ett behov av tyst­nadsplikt. SAF framhåller vidare att reglerna om
tystnadsplikt även bör vara tillämpliga i samband med parts allmänna
skyldigheter i förhandling­ar. SAF betonar att avvägningen mellan företagens
och de fackliga organi­sationemas intressen måste göras på ett rimligt sätt.
Enligt föreningens mening har företagel som informationsutlämnare bättre
fömtsättningar att bedöma eventuella skadeverkningar än fackföreningen. Sådan
bedömning förutsätter nämligen kännedom om informationens allmänna
tillgänglighet, dess betydelse i Jämförelse med annan information i företaget
och andra förhållanden. 1 övrigt instämmer SAF i vad ledamöterna Bratt och Lind­ström
har anfört i sin reservation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Domänverket anser att arbetsgivaren
och den fackliga organisationen i samråd bör bestämma antalet mottagare av
information. Sveriges redare­förening anser att information skall behöva lämnas
till högst två fackliga företrädare, vilka utsetts i samråd med arbetsgivaren,
när arbetsgivaren har gjort förbehåU om tystnadsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet anser att de
fackliga företrädama bör hållas under­rättade även när det finns skäl att
begränsa informationen. Arbetstagaror­ganisationerna har annars inga
möjligheter att kontroUera att arbetsgivaren verkligen följer lagen. Förbundet
anser i övrigt att parterna bör kunna komma överens i avtal om närmare regler
för informationens omfattning och spridning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LO menar att reglerna om
lystnadsplikt helt kan utgå. 1 första hand an­ser LO att det skall ankomma på
parterna att i avtal reglera tystnadsplik­tens omfattning, om så anses
erforderligt. Om sådant avtal inte har träf­fats, skall den lokala fackliga
organisationen avgöra vilka och hur många som skall mottaga information som
arbetsgivaren vill belägga med tyst­nadsplikt. Därefter bör enligt LO dessa
personer och den lokala fackliga organisationen i samråd bestämma i vilken
utsträckning och omfattning tystnadsplikt skall gäUa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCO finner det förvånande att kommittén inte ens har
föreslagit en regel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;motsvarande den som återfinns i arbetarskyddslagen och som
ger skydds­ombud rätt att i tystnadsbelagd fråga konsultera styrelsen i sin
lokala orga­nisation. Enligt TCO:s mening borde en sådan regel ha lagts tUl
grand för ett fortsatt resonemang. TCO anser att det bör ankomma på partema att
genom koUektivavtal avgöra när och i vilka former tystnadsplikt skall före­ligga.
Lagen får inte innehåUa regler härom. Även om TCO finner sig till nöds kunna
acceptera koUektivavtalsreglering understryker organisatio­nen att den inte
anser det nödvändigt med regler om tystnadsplikt. Gene­rellt sett torde,' menar
TCO, de anstäUdas intresse av det företag där de är anstäUda vara större än
enskilda aktieägares och av dessa utsedda repre­sentanters. För det fall regler
om tystnadsplikt skuUe anses vara nödvändi­ga bör det i vart fall ankomma på
respektive arbetstagarorganisation att vid varje särskilt tillfäUe avgöra hur
många och vilka som skall få ta del av be­skedet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även SAC hävdar att frågan om
tystnadsplikt måste avgöras genom kol­lektivavtalsbestämmelser och inte genom
lag. Svenska hamnarbetarför­bundet anser att fackföreningens representanter
själva skall avgöra om in­formationen skall föras vidare och att det enda de då
skall behöva beakta är om informationen är viktig för deras arbetskamrater
eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LO, TCO och SACO/SR motsätter sig
förslaget om kriminalisering av brott mot tystnadsplikten och anser att det är
fullt tillräckligt att sådana brott sanktioneras med skadestånd enligt
bestämmelser i kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag om en allmän
regel om undanlag från skyldigheten att lämna information och att fullgöra
primär förhandlingsskyldighet (19 § FKL) har föranlett vitt skilda meningar hos
remissinstansema. En allmän uppfattning på löntagarsidan är att regeln bör helt
utgå. Även andra re­missinstanser hyser den uppfattningen. På arbetsgivarsidan
ser man där­emot i allmänhet regeln som ett viktigt led i regelsystemet av stor
betydel­se för att en riktig avvägning av arbetsgivarnas skyldigheter skall
kunna göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LO, TCO, SACO/SR, juridiska
fakulteten vid Lunds universitet och SPF förordar att undantagsbestämmelsen
slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LO anför att en motsvarande
bestämmelse finns i företagsnämndsavta­len, där den har inneburit att
arbetsgivarens informationsskyldighet gent­emot arbetstagarorganisationema har
förlorat sitt värde, speciellt när in­formationsbehovet har varit som störst,
t. ex. vid förhandlingar om överlå­telse av företag. TCO framför liknande
synpunkter och erinrar dessutom om att överenskommelsen mellan SAF samt LO och
PTK om ekonomi-kommitté och arbetstagarkonsulter inte innehåUer någon
undantagsbe­stämmelse som motsvarar den av kommittén förslagna bestämmelsen.
SACO/SR anser att uppgifter som enligt arbetsgivarens bedömning är av den arten
alt det kan medföra skada om de sprids på olämpligt sätt kan skyddas med
tUlämpning av bestämmelserna om tystnadsplikt och genom skadeståndsansvar för
informationsmottagaren. SPF tror alt den part som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet      68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vill alltid kan finna argument som motiverar en
tillämpning av undantags­regeln. SPF anser att ett slopande av bestämmelsen är
en förutsättning för att ett ömsesidigt förtroende mellan parterna skall kunna
byggas upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt konstaterar att
undantagsregeln är avsedd att gäUa endast om det står klart för den förpliktade
alt fullgörelse av förhandlings- eller in­formationsskyldighet vid visst
tillfälle måste väntas medföra skada. Hov­rätten frågar sig om det inte bör
vara tillfyllest med &amp;quot;risk för allvarlig ska­da&amp;quot;. Enligt ett annat
uttalande, anför hovrätten vidare, får beaktas endast skada genom alt
omständighet blir känd utanför partsförhållandet. I be­stämmelsen om
tystnadsplikt ges möjlighet att göra förbehåll om tystnads­plikt vid besked om
affärs- eller driftsförhållanden. Eftersom meningen in­te torde vara att part
med framgång skall få åberopa risken för att motpar­tens representanter inte
respekterar ett sådant förbehåll blir enligt hovrät­ten tillämpningsområdet för
undanlagsregeln försvinnande litet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;FFO påpekar att formuleringen av
undantagsregeln är så sträng att re­geln i praktiken ytterst sällan torde komma
att kunna tillämpas. Detta tor­de komma att gälla så mycket mer som det klart
utsägs att arbetstgivaren i första hand skall tillämpa reglerna om
lystnadsplikt. Denna tillämpning är enligt FFO:s mening i sin tur så krånglig
att det förefaller sannolikt att knappast någon kan begagna sig härav. FFO framhåUer
att arbetsgivarens position möjligen förbättras något om ordet
&amp;quot;påtaglig&amp;quot; i den föreslagna lagtexten byts ut mot ordet
&amp;quot;sannolik&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Eftersom den enskilda arbetstagaren
inte kan erhålla skydd enligt be­stämmelserna om tystnadsplikt, menar A'FO att
konkreta exempel bör an­ges i lagens förarbeten på situationer då part med stöd
av undantagsregeln kan vägra utlämna uppgifter och handlingar beträffande
enskild person.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:211.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.    Kollektivavtal 5.1 Gällande rätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I KAL finns grandläggande regler om
kollektivavtalet såsom rättsligt in­stitut, främst om sådant avtals form och
innehåll, om partsstäUningen och om rättsverkningama av att kollektivavtal
träffas, om uppsägning av kol­lektivavtal och om påföljder för avtalsbrott.
Lagen reglerar dock inte full­ständigt koUektivavtalet och dess
rättsverkningar. Liksom för avtal i all­mänhet gäller för kollektivavtal
allmänna rättsgrandsatser, närmare belys­ta och utvecklade i domstolspraxis,
och i särskilda författningar intagna bestämmelser (t. ex. reglerna i den
allmänna avtalslagen). Kollektivavtal är också i skilda avseenden beroende av
rättslig reglering på andra områ­den än det avtalsrättsliga, såsom exempelvis
av regler om sådana förening­ar som kan uppträda såsom parter i kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 I § första stycket KAL finns de villkor som skall vara
uppfyUda för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1   Arbetsmarknadsdepartementet     69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en
överenskommelse skall utgöra koUektivavtal och omfattas av KAL. Dessa villkor
är dels att överenskommelsen är träffad mellan arbetsgivare eller förening av
arbetsgivare och fackförening eller annan liknande för­ening av arbetstagare,
dels att den rör vUlkor som skall lända till efterrät­telse för anstäUning av
arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och
arbetstagare, dels att den är upprättad skriftligen (varvid skriftlighetskravet
enligt lagtexten är uppfyllt även när avtalet intagits i protokoll och när
skriftligt avtalsförslag godkänts genom brev). Uppfyller ett av förening slutet
avtal dessa krav är avtalet, beträffande yrkesgrapper och område som avses i
avtalet, enligt 2 § KAL bindande även för medlem i föreningen, vare sig denne
inträtt i föreningen före eller efter avtalet (dock ej i den mån han redan är
bunden av annat koUektivavtal); och utträ­der medlem ur föreningen upphör han
inte enbart av det skälet att vara bunden av avtalet. Av 3 § i lagen framgår
vidare att arbetsgivare och ar­betstagare, vilka är bundna av samma
kollektivavtal, inte kan träffa giltig överenskommelse om avvikelse från
koUektivavtalet i vidare mån än avvi­kelsen kan anses tillåten enligt detta
avtal. 14 § ges reglerom fredsplikt un­der koUektivavtals giltighetstid. Dessa
redovisas närmare i ett senare av­snitt (6.1). 15 och 6 §§ finns bestämmelser
om uppsägning av koUektivavtal när enligt avtalet uppsägning krävs för att
avtalet skall upphöra att gälla. Sådan uppsägning skall ske skriftligen eller
genom telegram. Av särskilt in­tresse är här reglerna om uppsägning för det
fall att det finns flera avtals­parter på ena sidan eller på båda. Har en sådan
part sagt upp avtalet hos en eller flera parter på andra sidan, har alltid
varje annan part på ena eller andra sidan rätt att själv .säga upp avtalet,
helt eller delvis, under viss för­längd uppsägningstid. 1 7 § ges regler om
hävande av kollektivavtal till följd av avtalsbrott. Dessa reglerutgårfrån att
partinte äger rätt att själva hä­va avtalet. Parten har i stäUet att vända sig
till AD för att få dess förklaring att avtalet till följd av brott på motsidan
mot avtalet eller mot KAL inte vidare skall vara gällande. Och sådan förklaring
kan utverkas endast om brottet i synneriig mån strider mot avtalet (eller KAL)
och är av väsentlig betydelse för avtalsförhållandet i dess helhet. 7 § ger
också möjlighet att i fall av brott på ena sidan mot koUektivavtal eller mot
KAL erhåUa förkla­ring av AD alt någon på andra sidan - arbetsgivare,
arbetstagare eller för­ening - skall vara befriad från sådan förpliktelse
enligt avtalet eller enligt KAL vars fullgörande inte skäligen kan påfordras så
länge rättelse inte skett på motsidan. I 8 och 9 §§ finns lagens regler om
skadestånd såsom på­följd för brott mot koUektivavtal eller mot KAL. De
reglerna behandlas i ett följande avsniU (8.1). Lagen avslutas med ett
stadgande i 10 § av inne­håll att mål om lagens tUlämpning prövas av AD och
handläggs enligt LRA. - Till de här återgivna bestämmelsema ansluter vissa
begreppsbestäm­ningar av intresse. 1 1 § femte stycket stadgas sålunda, att
bestämmelser­na i KAL om förening av arbetsgivare eller av arbetstagare skall
gäUa även förbund av flera sådana föreningar, och att lagens stadganden om
medlem i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förening
även skall gälla om anslutna föreningar liksom om dessas med­lemmar. Dessutom
utsägs i 1 § andra stycket att vid tUlämpning av KAL såsom arbetstagare skall
anses även s. k. beroende uppdragstagare. Upp­dragsgivaren skall då anses såsom
arbetsgivare. I 1 § Qärde stycket, slufli­gen, finns en regel om fömtsättningar
för giltighet av koUektivavtal som in­nefattar avvikelse från vissa regler i
Jordabalken rörande hyresrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2
Kommittén&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
har gått igenom och granskat KÄL:s allmänna regler om kol­lektivavtalet och dess
verkningar liksom den praxis som utvecklats hos AD på hithörande område. I
stort sett har kommittén funnit sig kunna till sitt lagförslag orubbade
överföra bestämmelserna i 1-3 och 5-7 §§ KAL. På några punkter ha kommittén
dock ansett sig böra något närmare klar­lägga innebörden av reglema och i några
andra enskildheter har Justeringar i lagtexten ansetts påkallade. Av särskild
betydelse är att nämna, att kom­mittén har föreslagit en omformulering av nu
gällande beskrivning i I § första stycket KAL av kollektivavtals innehåU i
syfte att fastslå att i prin­cip varje fråga som rör förhållandet mellan ett
företag och dess anstäUda skall kunna regleras i kollektivavtal. Enligt den
föreslagna 20 § FKL skall såsom kollektivavtalsvillkor anses dels villkor rörande
arbetet och lön el­ler annan ersättning härför, dels villkor i övrigt rörande
förhåUandet mel­lan arbetsgivare och arbetstagare. Denna beskrivning är avsedd
att uttryc­ka att koUektivavtal skall kunna omfatta, fömtom bestämmelser om
löner och allmänna anställningsvillkor, varje typ av frågor som rör förhåUandet
mellan arbetsgivare och arbetstagare med avseende på arbetet och den rö­relse
vari delta bedrivs, frågan må sedan gäUa företagets produktion, af­färsledning,
arbetsledning eller något annat. Den lagstadgade förhandlings­rätten föreslås
få samma tillämpningsområde (jfr 11 § FKL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid sidan av de nämnda justeringarna på enskilda
punkter i hithörande delar av lagens regler om kollektivavtalet har kommittén
främst ägnat sin uppmärksamhet ål några huvudfrågor med anknytning till detta
rättsområ­de, nämligen problemet att genom lagstiftning främja tillkomsten av
regler i koUektivavtal om inflytande för arbetstagarna, frågan om
arbetsgivarens s. k. tolkningsföreträde vid tvist om arbetsskyldighet enligt avtal
och frå­gan om fortsall giltighet av kollektivavtal vid överlåtelse av förelag
och or­ganisationsförändringar i föreningar som är bundna av kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som tidigare nämnts (se under 2.2 och 4.2) ser
kommittén sina förslag om förstärkning av den lagstadgade förhandlingsrätten
som en grandläg­gande reform i syfte att bredda arbetstagarnas inflytande på
arbetsplatser­na och i företagen. Mera utvecklade former av inflytande för
arbetstagarsi­dan bör enligt kommitténs synsätt i princip uppnås genom att koUektivav­tal
träffas därom. Och det blir då kommitténs uppgift att föreslå regler i lag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet      71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vilka
är ägnade att främja tillkomsten av sådana avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén inventerar olika tänkbara möjligheter att
bygga upp sädan lagstiftning och diskuterar därvid både möjligheten att genom
lag under­kasta parterna tvångsskiljeförfarande när enighet inte kan uppnås om
infly­tanderegler i kollektivavtal och tanken att anlita skadeståndsansvar som
sanktion mot part som vägrar att träffa ett av motparten önskat kollektiv­avtal
om medinflytande. Båda dessa alternativ avvisas emellertid av kom­mittén, i
huvudsak därför att de i realiteten inte skiljer sig från alternativet att
direkt i lag ge regler om inflytande för arbetstagama och att de därmed inte
för fram till målet att verksamt främja arbetstagarnas inflytande med
bibehållande av de fackliga organisationernas ställning som fria och obe­roende
organisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
StäUet föreslår kommittén en lösning som bygger på att här liksom el­jest
rätten alt tillgripa facklig strid skall vara arbetstagarorganisationernas
medel att uppnå kollektivavtal med bestämmelser om rätt till inflytande.
Utgångspunkten för kommitténs förslag är att enligt nu gäUande rätt ar­betsgivarens
befogenheter att utöva ledningen av företaget, att leda och fördela arbetet och
att besluta om ingående och hävande av arbetsavtal normall skyddas av
fredsplikt när kollektivavtal gäller, antingen på grand av att arbetsgivaren
uttryckligen har tillförsäkrats nyssnämnda befogenhe­ter genom bestämmelse i
kollektivavtalet eller till följd av den rättstillämp­ning hos AD enligt vilken
beslutsbefogenheterna anses skyddade av freds­plikt trots att någon sådan
uttrycklig bestämmelse inte finns i avtalet. Ge­nom kommitténs förslag ändras
detta rättsläge såtillvida som arbetstagar­organisationerna ges möjlighet att
vid förhandlingar om vanliga koUektiv­avtal rörande löner och allmänna
anstäUningsvUlkor reservera åt sig rätt att gå till strid även under löpande
kollektivavtalsperiod - vad kommittén har kallat &amp;quot;kvarlevände
stridsrätt&amp;quot; - för den händelse krav som framstäUs vid
avtalsförhandlingarna på bestämmelser i kollektivavtal om arbetstagar­inflytande
inte leder till något resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
förslaget till 26 § första stycket FKL har i enlighet härmed föreskrivits att
när koUektivavtal slutes rörande lön och allmänna anställningsvillkor för
arbetstagare som är medlem av avtalsslutande förening skall, om ar­betstagareföreningen
påkallar det, i avtalet intagas regler om inflytande för arbetstagarsidan i
frågor som rör arbetets ledning eller fördelning eller som rör ingående eller
hävande av arbetsavtal eller eljest meddelande av på­följd för arbetstagare som
begått avtalsbrott. Och i den föreslagna 34 § stadgas att vad i övrigt
föreskrivits i lagens huvudregler om fredsplikt när kollektivavtal gäller inte
skall utgöra hinder för den som slutit kollektivav­talet att anordna
stridsåtgärd (eller för medlem i förening som slutit sådant avtal att deltaga i
åtgärd som anordnats av föreningen) om syftet med åt­gärden är att vinna
reglering i fråga som avses i 26 §, dock att stridsåtgär­den är olovlig om part
som har rätt därtill enligt 26 § inte påkallat reglering i frågan vid de förhandlingar
som föregått avtalet eller, där sådan reglering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet       72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;påkallats,
om frågan uttryckligen vunnit annan reglering i avtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén har med denna uppbyggnad av sitt förslag
till en början velat tillgodose intresset av att lagen innehåUer en otvetydig
programförklaring om arbetstagarnas rätt till inflytande över de frågor, som
angivits i 26 § första stycket. Avsikten har vidare varit att uttrycka, att
arbetstagarsidan skall disponera över paragrafens tillämpning genom att efter
eget bedö­mande påkalla inflylandereglering i kollektivavtal; lagen skall inte
lägga ett inflytande på arbetstagarsidan förrän denna själv är beredd att utöva
det. Anknytningen till förhandlingarna om vanliga kollektivavtal rörande löner
och allmänna anställningsvillkor och kravet att arbetstagarsidan skall &amp;quot;på­kalla&amp;quot;
åsyftad inflytandereglering ser kommittén som en hanterlig metod alt bestämma
området för den stridsrätt under avtalsperioden, vilket yt­terst skall vara
arbetstagarsidans påtryckningsmedel för att uppnå avtal om inflytande.
Förslaget skall här också ses mot bakgmnd av den förut­sättning som har gällt
för kommitténs utredningsarbete att grundema för nu gällande system med
fredsplikt under kollektivavtalsperioderna inte skall överges. Kvarlevände
stridsrätt kommer med den föreslagna kon-straktionen av reglerna att gälla inom
den ram som bestäms av arbetstagar­sidans påkallande av inflytanderegler vid
koUektivavtalsförhandlingarna och i den mån detta påkallande inte lett fram
till uttryckliga regleri kollek­tivavtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medan det är arbetstagarsidan som har rätt enligt
förslaget att vid för­handlingar om koUektivavtal rörande löner och allmänna
anställningsvill­kor påkalla regler om arbetstagarinflytande har den
kvarlevände stridsrät­ten i den föreslagna lagtexten gjorts ömsesidig inom det
område som kan komma alt öppnas för den. Vidare har rätten att under
avtalsperioden be­sluta om stridsåtgärd förbehåUits avtalsparterna, dvs. på
arbetstagarsidan vederbörande arbetstagarförening som ursprangligen har bestämt
utrym­met för stridsrätten med sitt påkallande av inflytandereglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som nyss framgått har kommittén i den föreslagna 26
§ valt att fastställa tillämpningsområdet för de här redovisade reglerna till
att omfatta frågor som rör arbetets ledning eller fördelning eller som rör
ingående eller hä­vande av arbetsavtal eller eljest meddelande av påföljd för
arbetstagare som begått avtalsbrott. (Dock uteslules frågor som rör skadestånd
i anled­ning av brott mot fredsplikt.) Därmed har de särskilda bestämmelserna
om inflytanderegler i koUektivavtal och om kvarlevände stridsrätt fått ett
mindre vidsträckt tillämpningsområde än de allmänna reglerna om för­handlingsrätt
i 11 § och om möjligheterna att med giltig verkan sluta kollek­tivavtal i 20 §
FKL. Kommittén behandlar i sina motiv de gränsdragnings-frågor som är
förknippade med detta sätt att bestämma tillämpningsområ­det för 26 §, främst
frågan om innebörden av begreppet arbetets ledning och fördelning, och
uppehåller sig i sammanhanget också vid vissa frågor rörande ordningen för
bestämmandet av påföljder vid enskilda arbetstaga­res avtalsbrott. På denna
senare punkt uppmärksammar kommittén sär-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet      73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skilt frågan om s. k. disciplinära påföljder vid
avtalsbrott av enskilda ar­betstagare. I direktiven för utredningsuppdraget har
satts i fråga om ett syslem av dubbla påföljder (såväl skadeståndsskyldighet
som disciplinär bestraffning) är en lämplig ordning och uttalats, att
disciplinära åtgärder som kan uppfattas enbart som uttryck för ett auktoritärt
förhållande mel­lan arbetsgivare och arbetstagare inte hör hemma i ett system
som bygger på medbestämmanderätt för arbetstagarna. Kommittén redogör i korthet
för nuvarande rättsläge på detta område, enligt vilket disciplinära åtgärder
inte får förekomma utan stöd i avtal, och för vissa undersökningar som fö­retagits
i fråga om förekomsten av bestämmelser därom i kollektivavtal. Enligt kommittén
bör hithörande problem lösas genom att arbetstagarsi­dan får inflytande vid
fattandet av beslut om disciplinära åtgärder, och det­ta är bakgranden till
kommitténs förslag att även andra påföljder för avtals­brott än hävande av
arbetsavtalet skall omfattas av inflytandereglerna i 26 och och 34 §§ FKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den utbyggnad av den lagstadgade förhandlingsrätten i
förening med viss lagfäst informationsskyldighet för arbetsgivaren som
kommittén före­slår (12, 13 och 18 §§ FKL) liksom det deltagande i
beslutsprocessen hos arbetsgivaren i många frågor som åsyftas med kommitténs
förslag till 26 och 34 §§ FKL, reser enligt kommittén även frågan om
tillskapande av sär­skilda fasta former för arbetstagarsidans utövande av sina
nya rättigheter. Kommittén har övervägt att föreslå regler i lag om inrättande
på arbets­platserna av särskilda parissammansatta organ för utövande av den nya
förhandlingsrätten och den rätt till medverkan i beslut, som skall tillförsäk­ras
arbetstagarsidan genom koUektivavtal, och har i betänkandet också skisserat en
regelsamling i syfte alt belysa vilka typer av regler som kan komma i fråga i
ett sådant sammahang. Mot bakgrand av svårigheterna att finna för flertalet
fall ändamålsenliga lösningar redan beträffande sådana primära frågor som vid
vilka företag partssammansatta organ skall finnas inrättade och hur mandalen i
organen skall fördelas mellan skilda fackliga organisationer har kommittén dock
stannat för att inte lägga fram något förslag till mera utförlig reglering, ens
av dispositiv art. 1 stäUet tänker sig kommittén att partssammansatta organ
skall inrättas genom koUektivavtal, eftersom detta ger utrymme för en smidig
anpassning av frågornas lösning till lokala och andra förhållanden. Kommittén
föreslår en reglering i lag (26 § andra stycket och 34 §), vilken ansluter till
de förut redovisade be­stämmelserna om skyldighet alt träffa kollektivavtal om
inflytanderegler och om kvarlevände stridsrätl. När kollektivavtal slutes
rörande lön och allmänna anställningsvillkor skall, om därtill berättigad part
påkallar det, i avtalet även tagas in regler om inrättande på arbetsplats som
anges i avta­let av partssammansatta organ, vari skall fullgöras förhandling
enligt de nya reglerna i 12 och 13 §§ samt underrättelseskyldighet enligt 18 §;
har reglering påkallats men uppgörelse inte kunnat nås i saken, skall stridsåt­gärd
kunna vidtas under avtalsperiod i syfte att nå önskad reglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om rätten att påkalla regler om
partssammansatta organ anser hälften av kommittén att denna rätt bör vara
ömsesidig, medan andra hätf-ten anser att rätten bör (liksom enligt 26 § första
stycket) tillkomma enbart arbetstagarsidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid tvist om arbetstagares arbetsskyldighet enligt
avtal gäller, enligt praxis som utbildats hos AD, i princip att arbetsgivaren
har rätt att utkräva arbete av arbetstagarna i överensstämmelse med sin mening
om rätta tolk­ningen av avtalet intill dess lolkningstvisten blivit rättsligt
prövad. Regeln gäller dock endast om arbetsgivaren hävdar sin mening om
avtalstolkning­en i god tro, dvs. arbetsgivaren har inte rätt att utkräva
arbete enligt en tolkning som han vet vara oriklig eller vars oriktighet han
åtminstone hade bort inse. Inte heller medför regeln skyldighet att arbeta om
åtlydnad av en arbetsorder skulle innebära att arbetstagarna gör sig skyldiga
till straffbar handling (t. ex. överträdelse av trafikregler), eller att
arbetstagarna eljest överträder någon lagföreskrift som avser den allmänna
säkerheten, vare sig överträdelsen är straffbelagd eller inte. Arbetstagare är
i princip inte heller skyldiga att efterfölja arbetsorder som utsätter dem
förfara tiU liv el­ler hälsa. Helt allmänt gäUer också att arbetsgivaren inte
får föreskriva nå­got arbetsvillkor som visserligen inte strider mot lag men
väl mot goda se­der.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetstagares vägran att åtlyda en arbetsorder kan
enligt denna rättstill-lämpning i princip medföra skadeståndsskyldighet, även
om ordergivning-en gmndas på en felaktig avtalstolkning. Denna praxis hos AD
har bmkat sägas innebära att arbetsgivaren har, med avsteg från vanliga regler
i av­talsförhållanden, tillerkänts tolkningsföreträde i tvister om
arbetsskyldig­het. Från arbetstagarhåU har regeln kritiserats såsom ett
principiellt och praktiskt betydelsefullt uttryck för bristen på jämvikt i
rättsförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommittén framhåller att
tolkningsföreträdet för arbetsgiva­ren för närvarande får sin praktiska
betydelse främst när fråga uppkommer om arbetsskyldighetens mer allmänna
gränser, men även när arbetsgiva­rens rätt att leda och fördela arbetet i någon
viss fråga ersatts av uttryckli­ga avtalsbestämmelser som anger
arbetsskyldighetens omfattning och in­nebörd. Genomföres de av kommittén
föreslagna reglema om förhand­lingsrätt och om skyldighet för arbetsgivaren att
medverka till koUektivav­tal om inflytande för arbetstagarna i bland annat
frågor som rör arbetets ledning och fördelning, minskar enligt kommittén i
motsvarande mån bety­delsen av problemen kring arbetsgivarens
tolkningsföreträde. Kommittén anser dock att en reform bör komma till stånd
även i fråga om själva tolk­ningsföreträdesregeln. Såsom utgångspunkt för sitt
förslag på den punkten väljer kommittén den olägenhet i processuellt hänseende
som arbetsgiva­rens nuvarande företräde innebär för arbetstagarsidan därigenom,
att den sidan enligt vanliga processuella regler är hänvisad att ta initiativet
till rättslig prövning hos AD om den vill hävda en avtalstolkning som avviker&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;från
arbetsgivarsidans. 1 27 § FKL föreslår kommittén en reglering av in­nebörd i
princip att det vid tvist hos viss arbetsgivare i en fråga om inne­börden av
koUektivavtal vad avser arbetets ledning och fördelning skall åvila
arbetsgivarsidan att inom viss kortare tid, av kommittén bestämd till tio dagar
från slutförandel av tvisteförhandlingar, föra tvisten till rättslig prövning
vid äventyr att eljest arbetstagarsidans tolkning blir gäUande mot den
ifrågavarande arbetsgivaren. Bestämmelserna i den föreslagna para­grafen kan
sägas innebära alt arbetsgivaren behåUer det tolkningsföreträde i hithörande
tvister, som nu tillkommer honom enligt ÄD:s praxis, men att
tolkningsföreträdet föres över till arbetstagarsidan (med reservationer
motsvarande dem som nu gäUer för arbetsgivarens tolkningsföreträde) om
arbetsgivarsidan inte för saken till rättslig prövning eller, i förekommande
fall, om saken inte inom tio dagar föres vidare av arbetsgivarsidan från lo­kal
till central tvisteförhandling. De av kommittén föreslagna bestämmel­serna på
denna punkt är dispositiva på så sätt, att föreskrift i kollektivavtal om
bundenhet för arbetsgivare av arbetstagarpartens tolkning utöver vad som följer
av lagens bestämmelser, skall vara gällande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
samband med sin behandling av frågor som rör koUektivavtal och dess
rättsverkningar tar kommittén, som redan nämnts, slutligen upp frågan om
fortsatt giltighet av kollektivavtal vid överiåtelse av företag och vid änd­ringar
i fråga om organisalionsstmkturen när förening står som part i kol­lektivavtal.
Kommittén erinrar här inledningsvis om praxis hos AD i fråga om verkningarna på
den fortsatta bundenheten av kollektivavtal utav för­ändringar på
arbetsgivarsidan. Denna praxis kan i stora drag sägas innebär att vissa slag av
sådana förändringar, t. ex. när dödsbo eller konkursbo fortsätter den avlidnes
resp. konkursgäldenärens rörelse, saknar betydelse för koUektivavtalets
fortsatta giltighet och att vissa möjligheter också finns att på rättslig väg
komma åt sådana skenförfaranden som vidtas i syfte att sätta träffade
koUektivavtal ur spel, men att å andra sidan verkliga före­tagsöverlåtelser i
formellt riktig ordning (däri inräknade förändringar av den rättslig formen för
bedrivande av rörelse) i regel medför att koUektiv­avtal inte utan särskild
överenskommelse blir gäUande för den som övertar företaget resp. för det nya
rättssubjektet. De olägenheter som följer härav är enligt kommittén främst att
det kan förekomma, i synnerhet i kollektiv­avtalsförhållanden där
arbetsgivarparten är en oorganiserad mindre ar­betsgivare, att arbetstagarsidan
i kollektivavtalet inte blir underrättad om förändringen på arbetsgivarsidan
och inte heller eljest observerar att en så­dan förändring förekommit.
Resultatet kan då enligt erfarenhet bli att kol­lektivavtalet först lång tid
efter förändringen på arbetsgivarsidan befinnes inte längre vara gällande. Med
de föreslagna reglema i FKL ökar enligt kommittén möjligheterna att förekomma
händelser av detta slag, kanske främst genom förslaget om primär
förhandlingsskyldighet (13 § FKL) vil­ken skall gälla bland annat vid
överlåtelse av företag eller del av företag. Kommittén anser sig emellertid
såsom ett komplement härtill böra föreslå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;även
en regel som mera direkt riktar in sig på en överlåtelses verkan på
koUektivavtalet. Övergår förelag från arbetsgivare som är bunden av kol­lektivavtal
till nya arbetsgivare som inte själv är bunden av annat koUek­tivavtal skall
enligt kommitténs förslag (24 §) avtalet i tillämpliga delar nor­malt gäUa
mellan den nye arbetsgivaren och den arbetstagareförening som slutit avtalet.
Dock skall arbetstagarföreningen ha rätt att med omedelbar verkan säga upp
avtalet inom trettio dagar efter det att den tidigare arbets­givaren
underrättat föreningen om övergången; och före överlåtelsen skall även den
tidigare arbetsgivaren kunna säga upp avtalet, dock att avtalet i sådant fall
skall fortsätta att gäUa i företagel under sextio dagar efter upp­sägningen.
Regeln har alltså den innebörden att arbetsgivare som övertar företag blir
bunden av överlåtarens koUektivavtal om ej någondera av överlåtaren och
arbetstagarföreningen genom uppsägning klargör att fort­satt bundenhet inte
önskas. Den ömsesidiga uppsägningsrätten motverkas av att överlåtelsen kan ge
anledning till Justeringar i avtalet eller till att det­ta avlöses av ett annat
avtal. Som exempel kan nämnas det fallet att över­låtelsen sker i samband med
en företagsrekonstmktion som medför att rö­relsen kommer att höra till en annan
bransch, all driften lägges om eller lik­nande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är emellertid inte endast byte av arbetsgivare
vid företagsöverlåtelse som för närvarande kan medföra att löpande
koUektivavtal upphör att gäl­la. Så kan bli fallet även när en förening
upplöses, något som särskilt kan bli aktuellt när en förening upphör att
existera därför att den slås samman med en annan förening. Även på denna punkt
upptar lagförslaget en ny re­gel, också den intagen i 24 §. Sammanslås två
eller flera föreningar skall enligt den regeln koUektivavtal som gäUer för
förening som upphör att exi­stera vid sammanslagningen i stället bli gentemot
motsidan i avtalet gäUan­de för den sammanslagna föreningen på samma sätt som
om avtalet slutits av denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även på det här aktuella området har reservationer
och särskilda yttran­den fogats till kommitténs betänkande. Dessa gäUer dels
kommitténs för­slag till lagbestämmelser i syfte alt främja tillkomsten av
kollektivavtal med regler om inflytande för arbetstagarna (26 och 34 §§ FKL),
dels för­slaget till lagreglerom det s. k. tolkningsföreträdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ledamöterna
Edlund, Gustafsson och Westerberg förklarar att det i princip inte finns något
att erinra mot den teknik som valts i 26 och 34 §§ för att förändra
maktförhållandena i företaget. Instmmenten i lagen får dock inte vara så svagt
utvecklade att det redan nu kan beräknas, att de är otillräckli­ga för att
demokratiseringsprocessen skall få acceptabel bredd och djup och inte gå för
långsamt. På visa områden, främst arbetsmiljön och hälso­vården, räcker det
inte med medbestämmanderätt utan arbetstagarna mås­te i stället ges rätt till
självbestämmande i direkt och representativa former. Här måste lagstiftningen
innehålla mer direkt styrande uttalanden som ga-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet     77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ranti för att avtalsreglering med avsett innehåll skall
kunna genomföras utan dröjsmål. Mot kommitténs förslag till 26 och 34 §§ FKL är
enligt re­servanterna i övrigt att invända främst att de däri intagna
inflytanderegler­na bör ges samma räckvidd som den allmänna förhandlingsrätten.
För den begränsning av 'tUlämpningsområdet för 26 §, som kommitténs majoritet
förslagit, saknas skäl. En annan sak är att det sedan måste ankomma på ar­betstagarorganisationerna
alt själva bedöma hur långtgående anspråk på avtal som bör resas och i vilken
takt utbyggnaden av arbetslagarnas infly­tande bör ske.
Arbetstagarorganisationerna bör ensamma avgöra om partssammansalta organ eller
andra fasta anordningar bör inrättas på ar-betsplatsema för utövande av
förhandlingsrätt och andra former för infly­tande; lagen bör inte innehålla
några regler härom och i synnerhet bör inte införas någon sådan initiativrätt
för arbetsgivaren på detta område som hälften av kommittén förespråkar. I
blivande lagstiftning bör mer ingående än som skett i betänkandet klarläggas
hur en avvägning kan ske, med bibe­hållet utrymme för stridsrätt, mellan vad
som regleras centralt och vad som kan överlämnas till lokalt avtal. Det bör
slutligen åligga arbetsgivaren att ta initiativet för den händelse han skulle
önska tillgång till särskilda dis­ciplinpåföljder vid enskilda arbetstagares
avtalsbrott. 1 lagen bör därför i ett särskilt stadagande, uppstäUas ett
obetingat krav på att det för arbets­platsen gällande koUektivavtalet skall
innehåUa regler i detta avseende för att speciella disciplinpåföljder skall
komma i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I ett särskilt yttrande med
anknytning till 26 och 34 §§ betonar ledamö­terna Hansson och Lindberg särskilt
de problem, som rör samordningen mellan ett vidgat inflytande för de anställda
och åtgärder som måste vidtas för att tillgodose intressen som samhället i
stort kan ha alt vinna inflytande över produktionsbesluten. I yttrandet
behandlas också de förväntade verkningarna av kommitténs förslag såvitt gäUer
beslut som fattas pä före­tagsledningsplanet och uttalas, att lagen bör
utformas så att den inte lägger hinder i vägen för strävandena att ge
arbetstagamas representanter tillträ­de till de högre beslutsfunkdonema i
företagen. Slufligen betonas att ar­betsgivaren inte bör med stöd av 26 § andra
stycket och 34 § FKL ges möj­lighet att tvinga fram särskilda
organisationsformer för medinflytandefrå-gorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamöterna Bratt och Lindström
anser i en reservation att förbud bör ställas upp mot sympatiåtgärder till
förmån för part som går till strid med utnyttjande av kvarlevände stridsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om tolkningsföreträdet
förklarar ledamöterna Edlund, Gustafs­son och Westerberg att följande bör gälla
såsom huvudregel i koUektivav-talstvister som rör arbetsskyldigheten. Så snart
tvist uppstått på en arbets­plats och den lokala arbetstagarorganisationen,
fackklubb eller annan, trätt in och ställt sig bakom en tolkning som avviker
från den av arbetsgi­varen hävdade skall denna tolkning gälla intill dess annat
bestäms genom förhandling eller prövning av AD (eller skiljenämnd).
Arbetstagarparten bör således ha företräde för sin uppfattning redan innan
frågan eventuellt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommit till lokal förhandling. Vill arbetsgivaren inte
finna sig i arbetstagar­sidans tolkning får det ankomma på honom att påkalla
förhandling och i sista hand rättslig prövning. 1 vissa fall kan dock enligt
dessa ledamöter förhållandena vara sådana, alt det för bägge parter kan te sig
motiverat att arbetsgivaren får ha tolkningsföreträde åtminstone till dess att
lokal för­handling ägt rum. Om detta sker bör å andra sidan arbetstagarparten
kunna beredas tolkningsföreträde i tvister som gäUer lönefrågor eller andra
tviste­ämnen utan anknytning till tvist rörande arbetsskyldigheten. Eftersom
emellertid förhåUandena kan vara mycket skiftande och avtalsstrakturerna
sammansatta och svåra alt överblicka, bör ytterst beredas utrymme för reglering
av hithörande frågor i avtal allt efter vad parterna finner funktio­nellt på
varje avtalsfält. TUl detta senaste synsätt ansluter sig ledamötema Hansson och
Lindberg i ett yttrande över frågan om tolkningsföreträdet. I detta yttrande
betonar de vidare dels att disciplinära påföljder inte bör få förekomma utan
föregående förhandlingar och utan att arbetsgivaren, om enighet inte kunnat
uppnås vid förhandlingarna, fört frågan till rättslig prövning, dels att lagstiftningen
bör innehålla särskilda regler om s. k. om­vänd bevisbörda i vissa kategorier
av ackordstvister. Ledamöterna Ekinge och Fransson, slufligen, anser alt
kommitténs förslag rörande tolkningsfö­reträdet borde ha givits en motsvarande
utformning som viss ny arbets­rättslig lagstiftning på närliggande områden för
att därigenom åstadkomma en bättre JämstäUdhet mellan arbegsgivaren och den
lokala fackliga orga-nistionen. Detta kunde enligt Ekinge och Fransson ha
möjliggjorts genom en bestämmelse om att i avbidan på AD:s prövning av
tolkningstvisten skall i alla de situationer där detta är praktiskt möjligt och
där särskilda skäl inte föranleder annat, den av arbetstagaiparten hävdade
innebörden gälla. Den närmare tillämpningen av en sådan bestämmelse skuUe sedan
överlämnas till parterna att faststäUas genom avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3 Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3.1 Inflytandeavtal och kvarlevände stridsrätt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag till 26 och 34
§§ FKL med vissa regler om koUektiv­avtal, som ger arbetstagarna inflytande
över frågor som nu i allmänhet kan avgöras av arbetsgivaren ensam, och om s. k.
kvarlevände stridsrätt får ses som en huvudpunkt i det framlagda lagförslaget.
Hithörande frågor äg­nas också stort intresse av remissinstansema. Några
ställer sig kritiska el­ler skeptiska till tanken på kvarievande stridsrätt
såsom medel att främja tillkomsten av koUektivavtal om arbetstagarinflytande.
De flesta yttrande­na ger emellertid uttryck för upfattningen att man inte bör
bygga upp detal­jerade regler i lag om arbetstagarinflytande i skilda former
och på olika om­råden, och att det då knappast finns något egentligt alternativ
till kom­mitténs förslag. Inom ramen för förslagets allmänna principer är
meningar­na däremot i hög grad delade. En huvudfråga i remissinstansernas
diskus-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sion
av förslaget är den avgränsning av tillämpningsområdet för 26 och 34 §§ som
kommittémajoriteten föreslagit. Men även andra frågor som var föremål för
meningsmotsättningar redan inom kommittén har visat sig kon­troversiella under
remissinstansernas granskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kritik mot att 26 och 34 §§ FKL har begränsats till
att gäUa enbart ar­betsledningsfrågor och personalpolitiska frågor kommer
främst från re­missinstanser på arbetstagarsidan. LO anser att de föreslagna
bestämmel­serna är otillräckliga för att åstadkomma ett verkligt medbestämmande
för löntagama. Den avgränsning som kommittén har gjort mellan arbetsled­ningsfrågor
och företagsledningsfrågor är enligt LO svårförståelig av både principiella och
praktiska skäl. LO anser att förhandlingsrätt i medbestäm­mandefrågor, med stöd
av kvarievande stridsrätt, skall gälla alla frågor oavsett typ eller nivå.
Samma ståndpunkt intas av TCO. Krav på en mer långtgående rätt att sluta
koUektivavtal reses också av bl. a. Svenska bygg­nadsarbetareförbundet, Svenska
fabriksarbetareförbundet. Svenska livs­medelsarbetareförbundet. Svenska
hamnarbetarförbundet och juridiska fakuheten vid Lunds universitet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska fabriksarbetareförbundet och Svenska
livsmedelsarbetare­förbundet anser att de anställda bör ha en uttalad rätt till
medbestämmande och medinflytande på alla nivåer i företaget, dvs. rätt till
medverkan också i de högsta styrfunktionerna. Såvitt Svenska byggnadsarbetareförbundet
har kunnat finna nämner kommittén inget om i vilken kategori, arbetsled­ning
eller företagsledning, anlitandet av underentreprenör hör hemma. En­ligt
förbundets mening är det uppenbart att sådana dispositioner i stor ut­sträckning
har företagsledande karaktär. Med hänsyn tiU underentrepre­nörsystemets
utomordentliga betydelse anser sig förbundet ha alldeles sär­skilda skäl att
kräva lagens stöd för avtalsreglering även av företagsled­ningsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakulteten vid Lunds universitet pekar på
att förhandlingsrätt och möjlighet till kollektivavtalsreglering föreligger i
varje fråga. När del kommer till kritan skall man emellertid bara kunna
genomdriva inflytandet när det gäller arbetsledningsfrågor, personalpolitiska
frågor och disciplin­frågor. Mot denna begränsning åberopar fakulteten att den
gör det omöjligt att på ett meningsfullt sätt knyta samman inflytandet i
bolagsstyrelserna med inflytandet över företaget i övrigt, om arbetsgivaren
inte intar en posi­tiv attityd. Vidare är, anför fakulteten, gränsen mellan
produktionsbeslut och beslut i arbetsledningsfrågor oskarp och
gränsdragningsproblemen kommer att bli legio. Fakulteten framhåUer dessutom att
den uppräkning av frågor som kommittén gör kan uppfattas som ett stäUningstagande
av lagstiftaren till var gränsen för arbetstagarnas medinflytande bör gå. En
konkretisering av det område som skall omfattas av regeln rörande infly­tandeavtal
torde dock, enligt fakulteten, vara ofrånkomlig med hänsyn till den kvarievande
stridsrätl som kopplats till den. Fakulteten anser att man bör välja en
formulering som täcker alla frågor, som förelagsledningen har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
ta StäUning till, men avgränsa mot den typ av frågor som redan i dag regleras
koUektivavtalsvägen. ÄvenÄÖ sätter i fråga om det är möjligt att dra någon klar
gräns mellan arbetsledningsfrågor och företagledningsfrå-gor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även en rad andra remissinstanser berör frågan om
vilka områden som bör omfattas av lagens regler om inflytandeavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SAF hävdar att redan de regler om medinflytande och
om kvarievande stridsrätl som kommittén föreslår ligger på gränsen till vad som
är prak­tiskt möjligt att tillgodose i en förhandlingssituation. SAF avvisar
tanken på en formlig medbestämmaderält eller vetorätt för de anstäUda i rena fö­retagsledningsfrågor.
Detta gäller produktionsinriktning, inköp och försälj­ning, vinstdisposilion,
prisfrågor, marknadsföring samt produktionsplane­ring, såväl den långsiktiga
som den dagliga produktionsledningen. Enligt SAF är del omöjligt att bedriva en
effektiv verksamhet om de anstäUdas synpunkter och godkännande skall inhämtas
före varje åtgärd. SAF menar att konsekvensema skuUe bli helt förödande, om de
nämnda frågorna skul­le underkastas kvarievande stridsrätt i enlighet med
reservanternas för­slag. SAF framhåller att reservanternas ståndpunkt
beträffande företagled-ningsfrågor inte tar någon hänsyn till de särskilda
besluts- och ansvarsreg­ler som gäller enligt aktiebolagslagstiftningen. Enligt
olika slag av special­lagstiftning av betydelse för företagens verksamhet är
styrelse och verk­ställande ledning såväl slraffrättsligt som ekonomiskt
ansvariga för företa­gens åtgärder i olika hänseenden. Detta beaktas inte
heller av reservanter­na. Föreningen framhåUer vidare att
arbetsgivarorganisationerna inte har mandat att förhandla om kollektivavtal som
inskränker bolagsstämmans eller styrelsens befogenheter enligt
aktiebolagslagen. Som exempel på vik­tiga områden som däremot ägnar sig för
medinflytande nämner SAF de an­ställdas medverkan i företagets
skyddsorganisation samt handläggande av arbetsmiljö- och vissa
rationaliseringsfrågor. Ett i viss mån annorlunda ex­empel erbjuder enligt SAF
personalpolitiken. Ett rimligt inflytande för de anställda bör finnas i fråga
om de personalpolitiska strategierna i företaget. Den dagliga personalledningen
måste däremot enligt SAF vara förenad med den direkta arbetsledningen. SAF
konstaterar att avsikten med be­stämmelserna om inflytandeavtal och kvarievande
stridsrätt är att inflytan­defrågorna skall finna sin lösning i de reguljära
riksavtalen. Det säger sig självt, menar föreningen, att det i praktiken inte
framstår som möjligt att i traditionella riksavtal inta en sådan reglering
rörande arbetsledningsfrågor att därmed åstadkommes en lösning för hela den
mängd av konkreta ar­betsledningsfrågor, som hänför sig till varje enskilt
företag. Det kan även betvivlas att regleringen i riksavtalen kan ske utan stöd
från de centrala or­ganisationernas sida. Medverkan från dessa torde, anser
SAF, också i praktiken vara erforderlig för att åstadkomma en lämplig
avgränsning av arbetsledningsbegreppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
SHIO motsätter sig tanken på en formell medbestämmanderätt för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de
anstäUda i företagsledningsfrågor. Också när det gäller mindre och till-fäUiga
inskränkningar av driften måste, enligt SHIO:s mening, företagen även i
fortsättningen äga rätt att själv, efter vederbörligt samråd, bestäm­ma om en
nedskärning av personalstyrkan måste ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SPF, som ansluter sig till kommitténs förslag,
menar att de centrala för­handlingarna bör resultera i principavtal som drar
upp mål och ramar. De måste emellertid lämna utrymme för de lokala parterna att
träffa avtal som passar den egna enheten. Föreningen framhåUer att i lokala
medbestäm­mandeavtal bör kunna tas in regler för samråd vid rekrytering och
anstäU­ning av ledande personal. SPF påpekar även att begreppet inflytande bör
bytas ut mot medbestämmande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KAB
ansluter sig i princip till att de i motiveringen tUl regeln om inflytan­deavtal
nämnda frågorna skall anses ligga utanför arbetets ledning och för­delning. Om
exempelvis medlemmama i en bostadsrättsförening har valt att för ett visst
arbete anlita entreprenör, bör emellertid, anför KAB, klara­re regler ge vid
handen att en sådan fråga ligger utanför begreppet. Arbets­miljöutredningen
uttalar att även om vissa delar av arbetsmiljöområdet närmast ingår i
företagsledningen, är det uppenbart att en betydande del av arbetsmiljön,
främst det direkta arbetarskyddet, omfattas av arbetstagarsi­dans rätt att
påfordra avtalsreglering. Utredningen uttrycker en förhopp­ning om att den av kommittén
föreslagna ordningen skall leda till en fort­satt och intensifierad
avtalsreglering på detta område. Svenska kommun­förbundet finner det naturligt
att man i det fortsatta lagstiftningsarbetet ut­talar ett starkare stöd för att
medinflytandeavtal kommer till stånd inom områden som arbetsmiljö och
företagshälsovård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Liksom på förhandlingsrättens område behandlar
några remissinstanser särskilt möjligheterna att genomföra lagförslaget vid de
små och medel­stora företagen. SHIO har efter kontakter med sina
delägarorganisationer funnit att ett ökat inflytande inte kan accepteras
försåvitt inte arbetstagar­na påtar sig ett motsvarande ekonomiskt ansvar.
Gemensamt för egenföre-tagare är att de är personligt ansvariga för ingångna
förbindelser med samt­liga personliga tillgångar. Detsamma gäUer även
familjeföretag som drivs i aktiebolagsform där företagaren och dennes hustm
vanligen genom per­sonlig borgen påtagit sig betalningsansvar när det gäUer
bankåtaganden och liknande. Sveriges köpmannaförbund påpekar vidare att den
anstäUde inte är bunden till sin arbetsplats och att han därför kan helt lämna
ett före­tag utan ansvar för företagets framtid, trots att han medverkat till
ett beslut som kan få klart negativa effekter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SHIO finner ej anledning att motsätta sig
utredningens förslag om med­inflytande i frågor om ingående av
anstäUningsavtal. SHIO framhåller att samarbete redan i dag bmkar förekomma i
dessa frågor. Enligt SHIO:s uppfattning kan dock regler om medbestämmande när
det gäUer uppsäg­ning eller avskedande av arbetstagare enligt kommitténs
förslag och regler­na i lagen om anställningsskydd komma i konflikt med
varandra. SHIO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6-Riksdagen 1975/76. I samt. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;menar
att om det genomförs en lagstadgad medbestämmanderätt i dessa frågor måste i
lagstiftningen samtidigt tas upp bestämmelser som reglerar den fackliga
organisationens ekonomiska ansvar om skadeståndsfrågor skulle bli aktuella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt ifrågasätter om det är sakligt
motiverat att i bestämmelsen om inflytandeavtal inbegripa spörsmål rörande
hävande av arbetsavtal el­ler eljest meddelande av påföljd för arbetstagare som
begått avtalsbrott. På dessa områden är arbetsgivarens bestämmaderätt starkt
kringskuren och hans beslut kan underkastas rättslig prövning. Det är också
enligt hovrät­ten svårt att finna en lämplig samverkansform för dessa fall där
motsats­ställningen arbetsgivare/arbetstagare är särskilt markerad. Hovrätten
an­ser att kommittén inte heller har lyckats med den uppgiften. Särskilt
viktig, menar hovrätten, är frågan om arbetsmarknadens parter över lag när det
gäUer det mest betydelsefulla inflytandeområdet, arbetets ledning och för­delning,
kan skapa samverkansformer som innefattar en lämplig avvägning mellan de olika
intressen - inte endast parternas egna - som gör sig gäl­lande i sammanhanget.
Kommittén har inte gått närmare in på hur en infly­tandereglering kan utfalla i
praktiken. Hovrätten tillägger att kommittén inte heller berört vad en djupt
ingripande reglering kan få för följdverk­ningar på tillämpningen av
rättsregler och på rättsförhåUanden som byggts upp från helt andra
utgångspunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SFO anser att det bör övervägas att tiltföra regeln
om inflylandeavtal be­stämmelser om rätt också för arbetsgivarsidan att påkalla
avtalsreglering i inflytandefrågor, i varje fall om det kan visas att frågorna
varit föremål för lokala förhandlingsframställningar enligt bestämmelserna om
förhand­lingsrätt i 12 och 13 §§ FKL. I många fall skuUe, anför SFO, säkerligen
en avtalsreglering innebära väsentliga fördelar för det löpande arbetet i före­taget
Jämfört med ett tidsödande och kostnadskrävande lokalt förhand­lingsförfarande,
som dessutom genom uppskovsskyldigheten gör besluts­processen besvärande
långsam.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
fabriksarbetareförbundet och arbetsgruppen inom juridiska fa­kidteten vid
Stockholms universitet föreslår en regel som gör kollektivav­talsbestämmelser
om inflytande slutna före den nya lagens ikraftträdande ogiltiga. En andra
åtgärd som enligt arbetsgmppen bör övervägas är utfor­mandet av dispositiva
regler om inflytande. Även Försäkringsanställdas förbund är inne på tanken att
lagen bör tillföras vissa minimibestämmelser. Svenska elektrikerförbundet talar
om en baslag vars bestämmelser bör gö­ras dispositiva så att de kan anpassas
efter branschbehov, om arbetstagar­sidan begär en avvikande reglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag om s. k. kvarievande stridsrätt
som medel för att understödja de fackliga organisationernas krav på
kollektivavtal om rätt till inflytande utsätts som redan nämnts för kritik från
skilda utgångspunk­ter. Även remissinstanser som i princip accepterar
konstraktionen med kvarievande stridsrätt har invändningar att göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet      83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De flesta remissinstanser som
företräder arbetsgivarintressen kan tänka sig att acceptera kommitténs förslag
om kvarievande stridsrätt under för­utsättning att deras invändningar på
särskilda punkter beaktas. Till denna kategori hör KAB, Landstingsförbundet.
KFO, domänverket, SAF, SHIO och Sveriges köpmannaförbund.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I brist på annat lämpligt förslag
säger sig KAB och KFO godta kom­mitténs lösning med kvarievande stridsrätt.
Samtidigt understryker KAB att denna stridsrätl måste kunna begränsas i
nödsituationer. Landstings-JÖrbundet tillstyrker förslaget men anser att det
behövs ytterligare precise­ringar av begreppen &amp;quot;påkalla&amp;quot; och
&amp;quot;annan reglering&amp;quot; i den föreslagna tex­ten till 34 § FKL. Vidare bör
enligt förbundet reglema om kvarievande stridsrätt kompletteras med regler om
samordning när en stridsfråga berör flera arbetstagarorganisationer. De steg på
vägen mot en demokratisering av arbetslivet som redan tagits inom domänverket
har, anför verket, varit till gagn för verksamheten. Domänverket menar att den
kvarievande stridsrätten i princip kan anses användbar. Dock bör en precisering
av be­greppet &amp;quot;arbetets ledning och fördelning&amp;quot; ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt SAF:s mening bör regeln om
kvarievande stridsrätt gälla endast beträffande sådana inflytandefrågor som
aktualiserats i samband med för­handlingarna och beträffande vilka parterna är
ense om att varken någon positiv eller någon negativ lösning åstadkommits. SFO
framför liknande synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SHIO säger sig vara motståndare
till ett system som tillåter legala strej­ker under pågående avtalsperiod. För
att arbetsmarknaden och därmed också företagen skall fungera på ett
tillfredsställande sätt krävs att det rå­der arbetsfred. Det kan därför
fömlsättas, anför SHIO, att de frågor som kan utgöra bakgmnd till åberopande av
kvarievande stridsrätt las upp till behandling i sanband med att kollektivavtal
träffas och att dessa frågor därvid även löses. Endast under dessa
fömtsättningar och med stor tvekan accepterar organisationen kommitténs förslag
om kvarievande stridsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtidigt som Sveriges
köpmannaförbund anser att tanken bakom en avtalsreglering i enlighet med
kommitténs förslag är riktig, uttrycker för­bundet oro inför konsekvenserna av
den kvarievande stridsrätten. Alla torde enligt förbundet vara ense om att ett
kollektivavtal med kvarievande stridsrätl saknar egentligt värde. Riskerna med
den kvarievande stridsrät­ten fömtsätts kunna elimineras genom det huvudavtal,
som SAF och LO-TCO förväntas träffa före den planerade tidpunkten för lagens
ikraftträ­dande och som skulle dra upp rikUinJema för partemas agerande på för­bundsplanet.
Ett dylikt huvudavtal är, anser förbundet, en fömtsättning för att
konstraktionen med kvarievande stridsrätt skall kunna accepteras. Förbundet
anför vidare att mycket synes tala för att arbetsmarknadens parter borde ges
tiltfälle att söka träffa överenskommelse i inflytandefrå­gorna i samband med
1977 års avtalsförhandlingar och innan något beslut om lagstiftning över huvud
taget fattas. Förbundet framhåUer vidare att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
den utvidgning av inflytandeområdet och därmed området för den kvarievande
stridsrätten, som löntagarreservanterna begär, skulle huvud­avtalet inte täcka
alla de inflytandefrågor, som arbetarpartema kunde komma att aktualisera.
Därmed skulle, menar förbundet, den kvarievande stridsrätten bli en definitiv
fara för arbetsfreden och helt oacceptabel, om ett rimligt svenskt näringsliv
skall kunna upprätthållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SFO, Svensk industriförening, Sveriges
redareförening och FFO släUer sig helt avvisande till den kvarievande
stridsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SFO
anser att gmnderna för fredsplikten rubbas i väsentlig utsträckning om man, som
kommittén föreslår, öppnar möjlighet till fackliga strider un­der tid då
koUektivavtal gäller mellan parterna. Det är för övrigt, menar SFO, sannolikt
att bestämmelsen om den kvarievande stridsrätten skulle få en huvudsakligen
illusorisk prägel, eftersom arbelsgivarpartema troli­gen skuUe komma att vägra
att över huvud taget sluta avtal utan att alla ak­tualiserade frågor och därmed
den totala fredsplikten garanterats. SFO framhåller att inom organisationen är
respektive företag avtalsslutande part på arbetsgivarsidan, vilket, redan med
kommitténs förslag, skulle in­nebära en form av lokal stridsrätt på
SFO-områdel. SFO pekar också på att det modema samhäUets effektiva
nyhetsförmedling och den uppmärk­samhet som ägnas arbetsmarknadsfrågor innebär
att redan varsel om kon­flikt eller ibland redan strandningssituationer är
förhåUanden som kan leda till starkt negativa konsekvenser för företagen. Om
trots allt någon form av kvarievande stridsrätl införs, vill SFO framhåUa all
det måste utformas regler av innebörd att kvarievande stridsrätt bara kan gäUa
under den av­talsperiod, som följer på den förhandling då påkallandet skett.
Vill man hålla frågan levande över flera avtalsperioder, måste den alltså
aktualise­ras på nytt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovrätt framhåUer att nu gällande bestämmelser inte i och för sig hindrar avtal
om rätt tiU inflytande och att de föreslagna reglema inte ga­ranterar
tillkomsten av sådana avtal ens där så har påkallats. Det kan för­väntas alt
varje initierad part på arbetsgivarhåll ställer som villkor för av­talsslut att
det inte lämnas utrymme för kvarievande stridsrätt. På det psy­kologiska planet
torde emellertid enligt hovrätten det nya systemet kunna få mycket stor
betydelse för skapande av inflytande genom koUektivavtal. AD är inne på samma
linje och konstaterar att det nu liksom tidigare är styrkan i parternas
förhandlingspositioner som blir avgörande för om och i vad mån en
inflytandereglering kommer till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även från arbetstagarorganisationernas sida
framförs kritik mot kom­mitténs förslag om kvarievande stridsrätt. LO anser
sålunda att konstrak­tionen och värdet av den kvarievande stridsrätten kan
diskuteras, men till­styrker ändock förslaget med vissa ändringar. Dessa
innebär, i överens­stämmelse med LO:s uppfattning om tillämpningsområdet för 26
§ FKL, att stridsrätten skall vara lika omfattande som den allmänna
förhandlings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet     85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rätten. Vidare anser LO, liksom även TCO, att lagstiftaren
inte skall ange när förhandlingar om medbestämmandefrågor skall ske. Det bör
vara en fråga för arbetsmarknadens parter att själva reglera. LO framhåUer att
det­ta inte behöver innebära att fredsplikt aldrig kommer att gälla.
Organisatio­nen anser det vara ett gemensamt intresse för parterna på
arbetsmarkna­den att, liksom hittUls, även i framtiden få vissa fredsperioder.
Slutligen framhåller LO att en stridsåtgärd får vidtas endast när den inte
strider mot lag, avtal eller förbundets stadgar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SACO/SR tillstyrker förslaget om kvarievande stridsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska hamnarbetarförbundet anser
att den kvarievande stridsrätten skall gäUa alla frågor som partema inte
reglerat i koUektivavtal oavsett om sådan reglering påkallats eller ej. SPF
anser alt kopplingen till förhandling om löne- och anstäUningsvUlkor är
olämplig, emedan företaget inte skall kunna köpa sig fritt från medinflytandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den s. k. negativa regleringen i koUektivavtal kritiseras
allmänt av TCO, Svenska metallindustriarbetareförbundet och Arkitektförbundet.
TCO an­ser att fredsplikt skall råda endast i frågor som uttryckligen regleras
i kol­lektivavtal. Organisationen konstaterar att förbud mot negativ reglering
har stadgats i bestämmelsen om kvarievande stridsrätt men att denna be­stämmelse
gäller endast under vissa föratsättningar. TCO menar att regler­na om
inflytandeavtal och kvarievande stridsrätt helt kan utgå och ersättas med en
bestämmelse som ger klart uttryck för ett förbud mot negativ regle­ring.
Arbetsgruppen inom juridiska fakulteten vid Stockholms universitet och Svenska
transportarbetareförbundet anser det olämpligt att skriva in principen om de
dolda klausulerna i den nya lagstiftningen. Arbetsgrappen menar att den
föreslagna vägen synes bli mindre effektiv då kopplingen mellan de två
avtalstyperna innebär att arbetsgivaren kan dra in inflytan­defrågorna i
löneavtalen och där använda dem som bytesobjekt. Trans­portarbetareförbundet
efterlyser en regel som innebär att de dolda klausu­lerna upphör att gäUa och
föreslår ett altemativ av skiljedomskaraktär. Liksom arbetsgmppen förordar
förbundet även en lösning som innebär att inflytandeavtalen löper tills vidare
med uppsägningstid, medan löneavta­len i enlighet med rådande tradition skall
löpa på viss tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Åsikten att den kvarievande
stridsrätten tillkommit för att arbetstagarsi­dan skall tillföras ett verksamt
påtryckningsmedel och därför primärt bör kunna tillgripas endast av
arbetstagarsidan framförs av SACO/SR, Svens­ka elektrikerförbundet, Hotell- och
restauranganställdas förbund samt Svenska livmedelsarbetareförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska lantarbetareförbundet understryker att rätten till
kvarievande stridsrätl i första hand bör tillkomma arbetstagarorganisation
centralt. Det bör dock finnas möjlighet att delegera den kvarievande
stridsrätten till den lokala organisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SAF och SFO anser att arbetstagarsidan bör åläggas krav på
skriftlig form när den aktualiserar sina medinflytandekrav. Svea hovrätt anser
att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet      86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bevisfrågor kring fredspliktens omfattning bör undvikas.
Förutom skrift­lighetskravet nämner hovrätten att det bör övervägas att införa
bestäm­melser om att påkallandet av inflytandereglering måste vara preciserat
så­vitt gäUer arten av frågor och formen för inflytandet för att kvarievande
stridsrätt skall kunna inträda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;KFO anser att frågan om
sympatiåtgärder i samband med kvarievande stridsrätl bör bli föremål för ytterligare
överväganden innan lagen kan trä­da i kraft med den föreslagna lydelsen av
stridsrättsreglerna. Även SFO och KAB SläUer sig avvisande till sympatiåtgärder
i detta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3.2 Andra former för arbetstagarinflytande.
Partssammansatta organ&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa av remissinstanserna tar i
sina yttranden upp löntagarreservanter­nas uttalanden av innebörd att
lagstiftningen eventuellt bör innehålla även vissa regler om medbestämmanderätt
eller självbestämmanderätt på sär­skilt angivna områden. Vidare ägnas i åtskilliga
yttranden uppmärksamhet åt frågan om inrättande av partssammansatta organ på
arbetsplatserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SAF menar att
löntagarreservanternas resonemang angående förhand­lingsrätten skuUe kunna
utmynna i ett förhållande som vore liktydigt med en åtminstone temporär facklig
vetorätt mot förändringar. Att påtvinga ar­betsgivarna ett sådant fackligt
envälde skulle, anser SAF, inte främja den förhandlingsvilja och den
samförståndsanda som med möda byggts upp i vårt land. Del skuUe inte heller
vara till gagn för effektiviteten i den pro­duktion som ensam skapar välstånd.
SFO framhåller att en i lag stadgad vetorätt kräver ett förtydligande av vad
som skall gälla som ansvarsfördel­ningen mellan parterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCO understryker att kommitténs lagförslag måste
kompletteras för att ge garantier för ett reellt medbestämmande. Det är
nödvändigt, anför TCO, att det i lagen införs en bestämmelse av innebörd att
avtalsslutande arbetstagarorganisation ges en permanent vetorätt. Som LO:s och
TCO:s representanter i utredningen framhåUit i sin reservation torde det vara
yt­terligt svårt att dra en gräns mellan vad som är företagsledningsfrågor och
arbelsledningsfrågor. TCO anser alt en lagbestämmelse som ger arbetsta­gama
vetorätt endast i arbetsledningsfrågor skuUe kunna leda till ständiga
lolkningstvister om lagens innebörd. En sådan ordning är enligt TCO:s mening
oacceptabel. Svenska byggnadsarbetareförbundet framför krav på en central
facklig vetorätt. Svenska teaterförbundet förespråkar vetorätt vid tillsättande
av företags- och arbetsledning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LO framhåUer att frågan om vetorätt
är otillräckligt belyst och att under­lag saknas för en bedömning av hur ett
system med central facklig vetorätt skulle fungera i praktiken. LO finner dock
idén vara värd att prövas i det fortsatta reformarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsmiljön och
förelagshälsovården, personalpolitiken, löneformer och löneutbetalning och
arbetstidens förläggning är de områden som i första hand nämns i diskussionen
om självbestämmanderätt för arbetsta-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet     87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;garna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SPF, SFO och domänverket är positivt inställda till att
arbetstagarna får ett avgörande inflytande på frågor om arbetsmiljö och
företagshälsovård. Arbetsgruppen inom juridiska fakulteten vid Stockholtns
universitet näm­ner arbetarskydd, arbetsmiljö, matsalar och andra sociala
anordningar som tänkbara områden. Enligt arbelsgrappens uppfattning förutsätter
dock en lagsttftning ytterligare utredning. De nämnda remissinstanserna påpekar
att självbestämmande måste ske inom fastställda budgetramar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågan om ansvaret för fattade
beslut vid självbestämmanderätt för ar­betstagarna berörs av SFO och
arbetarskyddsstyrelsen. SFO framhåller att självbestämmande kräver ett
förtydligande av ansvarsfördelningen. Ar-betarskydddsstyrelsen menar att om en
ny lagstiftning medför att bestäm­manderätten inom företagen över t. ex.
planering av driften, arbetsledning eller arbetsinstmktioner förskjuts från
arbetsgivaren, frågan uppkommer om detta låter sig förena med det nuvarande
ansvarssystemet i arbetar­skyddslagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO hävdar att löntagarna bör ges rätt till
självbestämmande i vissa frå­gor som berör dem dagligen och nära.
Självbestämmanderätten måste en­ligt LO utövas inom i förväg uppdragna ramar
och utformas som en rättig-hel, som den koUektivavtalsslutande
arbetstagarorganisationen kan ta i an­språk i samband med förhandlingar om
medbestämmande. LO anser att självbestämmanderätt bör ges beträffande
löneformen, arbetstidens för­läggning och företagshälsovården. Löneformen har i
den företagsdemo­kratiska försöksverksamheten visat sig ha stor betydelse för
de åsyftade förändringarna i arbetsorganisationen. Även inom vissa givna
tidsramar är detaljregleringen av arbetstiden värdefuU för arbetstagarna. När
det gäUer företagshälsovården understryker LO vikten av att arbetsgivama åläggs
att ställa tillräckliga ekonomiska resurser till förfogande. LO konstaterar alt
medlemsförbunden stäUt krav på självbestämmanderätt även i frågor som rör
arbetsmiljön och personalpolitiken. På dessa två områden anser emellertid LO
att det krävs ytteriigare underiag, innan organisationen kan ta slutgiltig
ställning tUl självbestämmandets utformning och omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;TCO anser att arbetstagarna bör ges
självbestämmanderätt i arbetsmiljö-och hälsofrågor samt i bl. a.
personalpolitiska frågor såsom introduktion, omplacering och utbildning och i
arbetsorganisatoriska frågor såsom ar-betsutformning, arbetsutvidgning,
arbetsväxling och liknande frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska hamnarbetarförbundet anser
att den lokala fackföreningen skall ha det slufliga avgörandet åtminstone när
det gäUer frågor som rör hälsovård, arbetsmiljö, arbetarskydd, omflyttning och
nyanställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I anslutning till frågan om
partssammansatta organ framhåller åtskilliga remissinstanser, främst
arbetsgivarorganisationer och vissa statliga verk och myndigheter, att det är
betydelsefuUt att man finner fasta och praktis­ka former för den utvidgade
förhandlingsverksamhet som följer av kom­mitténs förslag. Man ser detta som en
förutsättning för att arbetstagannfly-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet       88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lande
i förhandlingens form skall kunna förenas med rimliga effektivi­tetskrav och hävdar
att arbetsgivarsidan därför bör få rätt att påkalla inrät­tande av
parissammansatta organ såsom forum förfuUgörande av förhand­lings- och
informationsskyldigheten. Löntagarorganisationerna bland re­missinstanserna
anser i allmänhet att de regler i ämnet som föreslagits av kommittén bör utgå.
I varje fall bör enligt deras mening arbetsgivarsidan inte ha rätt att ta
initiativet till inrättande av partssammansatta organ; detta skuUe innebära ett
obehörigt ingrepp i deras rätt att själva bestämma for­merna för utövande av
sin verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SAF konstaterar att arbetsrätlskommittén har tänkt
sig att utövandet av den fördjupade förhandlingsrätten, liksom tillämpningen av
medinflytan-deregleringar beträftande anställningsfrågor och påföljdsfrågor,
skall ske i parissammansatta organ. Möjligen har kommittén menat att detsamma
skall gäUa beträffande arbetsledningen. SAF framhåller att det inte torde vara
möjligt att utan oskälig belastning för parterna realisera de i betänkan­det
angivna förhandlings- och medinflytandereglema utan att dessa kan in­passas i
rationella, företagsanpassade former. Partssammansatta organ kan vara en sådan
form. SAF framhåller vidare att initiativet till inrättan­det av dylika organ
inte rimligtvis kan vara förbehåUet arbetstagarsidan utan även bör tillkomma
arbetsgivarsidan. När det gäller initiativrätten framförs liknande åsikter av
Sveriges redareförening, SPF, KFO och Landstingsförbundet. SFO finner
löntagarreservanternas motstånd mot li­ka initiativrätt oförklarligt, särskilt
mot bakgrand av att reservantema har betygat arbetstagarpartens förmåga att med
gott omdöme delta i besluts­fattandet på företagets alla nivåer. Ett
tillräckligt skäl för att arbetsgivaren bör ha rätt att påkalla inrättande av
partssammansatta organ är, enligt kammarrätten i Stockholm, arbetsgivarens
behov av kontinuerlig kontakt med motparten i samband med fullgörandet av den
primära förhandlings­skyldigheten. Svenska kommunförbundet anför att
arbetsgivar- och ar­betstagarsidan skall ses som två Jämbördiga parter och att
medinflytande skall åstadkommas genom avtal efter regelrätta förhandlingar.
Genom i denna ordning träffade avtal kan frågan om inrättande av eventuella
parts­sammansatta organ regleras, liksom även sådant organs uppgifter och be­fogenheter.
Någon särskild lagreglering av initiativrätten bör enligt kom­munförbundet inte
vara erforderiig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;LO avstyrker bestämmelser i lagen om inrättande av
partssammansatta organ. Enligt LO:s uppfattning är det inte lagstiftarens
uppgift att föreskri­va i vilka former de fackliga organisationerna skall utöva
bestämmande rätt. Det måste de fackliga organisationema själva få avgöra. Det
innebär inte att LO kategoriskt avvisar partssammansatta organ som metod för
medbestämmande. Men om sådana organ skall inrättas är det ett krav att detta
får ske endast på begäran av lokal facklig organisation. Sådant
parts-sammansatt organ skall dessutom kunna upplösas endast efter begäran av
lokal facklig organisation. LO anser vidare att det på arbetsplatser med fle-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ra
arbetstagarorganisationer bör vara den eller de koUektivavtalsbundna
arbetstagarorganisationer, som företräder de flesta medlemmarna, som skall
bestämma om ett partssammansatt organ skall inrättas. TCO framför liknande
åsikter. SACO/SR avstyrker förslaget om partssammansatta or­gan med
motiveringen att tillkomsten av sådana organ, deras arbetsuppgif­ter och
sammansättning, ändå ingår i det område inom vilket den kvarie­vande
stridsrätten kan utnyttjas. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet finner
det naturligt att vid inflytandeförhandlingar ta upp frågan om ett ge­mensamt
organ för bl. a. förhandlingar och information. Med tanke på att regleringen
främst tUlkommit i arbetstagarsidans intresse, anser fakulteten att det bör
ankomma på den sidan att avgöra i vilken form en intressebe­vakning effektivast
kan ske. Måhända kan man, enligt fakulteten, inte ute­sluta att
arbetsgivarsidan föreslår en institutionalisering för att försvaga slagkraften
hos arbetstagarinflytandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SAF
menar att vad som framför allt bör klart belysas är huravida beslut i det
partssammansatta organet är rättsligt bindande för den enskilde arbets­givaren
resp. arbetstagaren. Tanken att en oorganiserad arbetstagare en­ligt
fuUmaktsregler skuUe vara rättsligt bunden av ett beslut i det partssam­mansatta
organet synes enligt SAF sakna bärande gmnd. När det gäUer småföretagen
instämmer SAF i kommitténs överväganden, att en lösning torde kunna vara att
arbetstagarparten utser vederbörande fackliga för­troendeman för avtalsfrågor
på arbetsplatsen att vara bärare av de rättig­heter som eljest skolat ankomma
på arbetstagarsidan i ett formellt inrättat partssammansatt organ. Samtidigt
som SAF således instämmer häri fram­håUer föreningen att det inte är
tillräckligt att denna ståndpunkt framkom­mer endast såsom en rekommendation i
motiven. Ståndpunkten måste även komma till uttryck i själva lagtexten.
Samtidigt påpekar SAF att den anvisade utvägen inte löser hela det aktuella
småföretagsproblemet. SAF antar att det i många små företag saknas
föratsättningar ens för utseende av facklig förtroendeman. Föreningen hävdar
allmänt att de regler i lagen som inte i praktiken är tillämpliga på
småföretagen måste göras dispositi­va. KAB, som tillstyrker kommitténs förslag,
påpekar också att idén med partssammansatta organ kan vara svår att realisera i
små företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SFO noterar att enligt förslaget mer än ett organ
kan inrättas. Organisa­tionen StäUer sig frågan om därmed avses att varje organ
skall syssla en­bart med en viss typ av frågor och om varje fackförbund kan
kräva att på varje arbetsplats få ett eget organ för varje typ av frågor. Om
svaret är Ja, menar SFO att man riskerar att få en mycket tungrodd och föga
effektiv administration av inflytandefrågorna. Risk föreligger också att olika
organ inom samma problemområde kan komma till skiljaktiga, i värsta fall mot­stridiga,
beslut. SFO konstaterar vidare att inflytande genom partssam­mansatta organ kan
få flera former, t. ex. samråd eller vetorätt i frågor där arbetsgivaren har
beslutanderätt eller beslutsfattande i organ där båda par­ter medverkar. 1 det
senare fallet kan beslutanderätten i realiteten komma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att ligga hos arbetstagarrepresentanterna. Både vetorätten
och den till ar­betstagarsidan överflyttade beslutsrätten kräver, enligt SFO
ett förtydli­gande av vad som skall gäUa om ansvarsfördelningen. I båda fallen
kan ar­betstagarsidan direkt styra beslut om åtgärder från företagels sida,
beslut som är rättligt bindande för företaget. SFO påpekar att verksläUande di­rektör
formellt är ansvarig för alla sådana beslut. 1 de här avsedda fallen, då det
partssammansatta organets sammansättning och befogenheter be­stämts av utanför
företaget stående avtalsslutande organisationer, anser SFO emellertid att det
inte är rimligt att låta tesen om verkstäUande direk­törens ansvar för
delegering vara gällande. Det redovisade synsättet moti­verar SFO även med att
det enligt förslaget inte krävs att arbetstagarrepre­sentanterna i de
partssammansalta organen skall vara anstäUda i förelaget. SFO anser att
problemet skuUe kunna lösas genom att det fastslås att de anstäUdas representanter
i partsammansatta organ medverkar i dessa or­gan i sin egenskap av företrädare
för den avtalsslutande organisationen, vilken gentemot förelaget bär ansvaret
för deras åtgärder. Detta skuUe i så fall enligt SFO innebära ett nytt synsätt
på ansvarsfrågorna i företagen och SFO anser att frågan rätteligen borde
regleras genom ändrade bestämmel­ser inom associationsrätten. Organisationen
menar att motsvarande syn­punkter kan anföras även beträffande andra delar av
kommitténs förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetarskyddsstyrelsen menar att förslaget kan komma att
kräva änd­ringar i arbetarskyddslagstiftningen. Styrelsen vill inte i detta
sammanhang ta ställning till vilken utformning sådana ändringar bör ges. Som
exempel nämner styrelsen att, om beslutanderätt i arbetsmiljöfrågor skall
utövas i partssammansatta organ, även medlemmama i dessa organ bör ha ett lag­fäst
ansvar för att arbetarskyddslagstiftningens regler iakttas. Det måste även slås
fast i vilket förhållande sådana organ skall stå till skyddskom-mittéema och
yrkesinspektionen. Enligt styrelsens uppfattning är det an­geläget att dessa
frågor blir föremål för noggranna överväganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunförbundet säger sig sakna en klar belysning
av förhål­landet mellan de i dag befintliga företagsnämnderna och de nya
parissam­mansatta organen. KFO anför att de partssammansalta organen synes kun­na
överta de uppgifter som nu åvilar företagsnämnderna. Detta nödvändig­gör,
enligt KFO, bl. a. omarbetning av företagsnämndavtalen och det mel­lan
arbetsmarknadsparterna nyligen ingångna avtalet om ekonomikom­mitté och
arbetstagarkonsulter. KFO menar att endast ett organ bör inrät­tas där
representanter för samtliga koUektivavtalsbundna parter har lags­tadgad
skyldighet att inga. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet anser att
uppbyggandet av partssammansatta organ i praktiken bör anknytas till
företagsnämnd där sådan finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;KAB hävdar att hänsyn tas även till
tredjepartsintresset. Möjlighet till representation i de partssammansatta
organen måste också ges andra grup­per, exempelvis boende, som genom lag eUer
avtal har rätt till medbestäm­mande i hithörande frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;AMS påpekar alt de frågor som åvilar anpassningsgmpperna
i fortsätt­ningen kan komma att behandlas också av de partssammansatta organen.
Det blir därför sannolikt nödvändigt, anför AMS, att i samband med den nya
lagstiftningen se över och närmare reglera anpassningsgruppernas ställning.
Oavsett vilken status anpassningsgrupperna skall ha i fortsätt­ningen,
understryker AMS vikten av att det nuvarande trepartssamarbetet på området
bibehålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lämpligheten
av partssammansalta organ kan, anser Sven hovrätt, ifrå­gasättas från flera
synpunkter. Hovrätten noterar att belänkandet innehål­ler en regelsamling för
ett organ med såväl uppgifter enligt bestämmelserna om utvidgad
förhandlingsrätt och underrättelseskyldighet som beslutande­rätt i
uppsägnings-, avskedande- och disciplinfrågor. Kommittén har inte berört den
splittring som en sådan sammankoppling måste innebära för
ar-betstagarledamöterna i organet. Än skall de vid förhandling enligt bestäm­melserna
om utvidgad förhandlingsrätt företräda och tillvarata arbetstagar­sidans
intressen gentemot arbetsgivaren, än skall de vid uppkommen fråga om skiljande
från anställning inta funktionen av arbetsgivare med skyldig­het alt frångå en
ensidigt arbetstagarvänligt betraktelsesätt. Det är, menar hovrätten, med andra
ord svårt att komma ifrån att organet får en slags dö­mande funktion i vad som
kan vara tvist mellan de parter som bUdar orga­net, varvid utslaget gäUer vUken
ståndpunkt ena parten i saken skall inta i förhållande till andra parten.
Hovrätten anför vidare att det är en renare linje om man vill uppnå det syfte
som antagligen tänkts tillgodosett genom ifrågavarande organ att, om
arbetsgivarsidan är villig till det, i kollektivav­tal föreskriva skyldighet
för arbetsgivaren att under vissa omständigheter på begäran av
arbetstagarorganisation avstå från den rätt alt exempelvis säga upp
arbetstagare som eljest tillkommer honom. Som kompletterande föreskrift kan
tänkas en bestämmelse om all förhandling i frågan, lämpli­gen i hela
uppsägningsfrågan, skall ske i partssammansatta organ. Arbets­givaren fattar sedan
ensam beslut om hur han skall ställa sig, ett beslut om tillämpning av lag och
avtal som arbetstagarsidan kan angripa i rättegång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska byggnadsarbetareförbundet menar att de
partssammansatta or­ganen lätt kan bli ett hot mot den lokala fackliga organisationens
självstän­dighet och oberoende. Aktivitet i partssammansatta organ kan bli en
er­sättning för aktivitet inom det egna facket. Förbundet hävdar att det finns
alla skäl att slå vakt om den lokala fackliga organisationens roll och att det­ta
kan ske bara om den är den lokala arbetsgivarens naturliga förhandlings­motpart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska fabriksarbetareförbundet anser att
inflytande genom partssam­mansatta organ skall vara organisatoriskt inordnat på
alla nivåer i arbetsor­ganisationen. Representation skall även vara möjlig i
direktion eller mot­svarande högsta verkställande ledning. I den mån annan
lagstiftning lägger hinder i vägen skall denna undanröjas. Förbundet
understryker att lagstift­ningen skall ge möjlighet till inflytandereglering på
alla nivåer som ter sig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ändamålsenliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
lantarbetareförbundet ser som en nödvändighet att lagförslaget i sin
slutgiltiga utformning ger möjlighet till partssammansatta organ om­fattande
flera arbetsstäUen. Denna möjlighet anses vara en fömtsättning för att
förbundets medlemmar på små arbetsstäUen skall kunna utnyttja la­gens
möjligheter till förhandling, information m. m. Lantarbetareförbundet säger sig
ha mycket svårt att se effekten av ett partssammansatt organ på arbetsstäUen
med en eller två anstäUda. Då arbetstagarna på denna typ av arbetsstäUen saknar
stöd från exempelvis en fackklubb, är det enligt för­bundet naturligt att dessa
arbetstagare befinner sig i ett underläge i förhål­lande till arbetsgivaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3.3
Tolkningsföreträdet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag till regler på området för det
s. k. tolkningsföreträ­det i arbetsskyldighetstvister är en av de punkter i
lagförslaget som har för­orsakat mest debatt och störst meningsskiljaktigheter
bland remissinstan­sema. I flera yttranden från arbetsgivarföreträdare göres
gällande att den praxis, som har utvecklats av AD, är den bästa och rimligaste
lösningen och att den i realiteten inte har skapat några problem av betydelse
för ar­betstagama. Ändra remissinstanser på arbetsgivarsidan ansluter sig i
prin­cip tUl kommitténs förslag till 27 § FKL. På arbetstagarsidan är det där­emot
en allmänt spridd uppfattning att det förslaget är otillräckligt. Man vill där
gå längre både i fråga om utformningen av lagens tolkningsföreträ­desregel, så
att denna kommer att innebära en verklig företrädesrätt för ar­betstagarsidan
vid avtalstolkning, och när det gäUer de olika slag av tvister som lagens
regler skall vara tillämpliga på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bland
de remissinstanser som accepterar kommitténs förslag kan näm­nas domänverket.
Sveriges redareförening, SFO, KFO och KAB. KFO menar dock att bestämmelsema om
tolkningsföreträde ger utrymme för den enskilde arbetstagaren att hos sin
fackliga förtroendeman begära ut­nyttjande av tolkningsföreträdet i sådan
utsträckning, att risk kan förligga att denne på sikt får svårigheter att
upprätthåUa meningsfuUa kontakter med såväl medlemmar som arbetsgivare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utan
att ta ställning till vilken part som bör ha tolkningsföreträde till­styrker
arbetsmiljöutredningen kommitténs förslag när det gäller omfatt­ningen av den
enskilde arbetstagarens rätt till arbetsvägran när arbetet är farligt.
Utredningen konstaterar att arbetstagaren enligt förslaget går fri från ansvar
så snart hans subjektiva uppfattning av faran är berättigad med hänsyn till de
omständigheter i vilka han befann sig. Att gå ett steg längre skulle innebära
att man godtog arbetsvägran så snart arbetstagaren utan varje fog bedömde arbetsuppgiften
som farlig. Ärbetsmiljöutredningen på­pekar att bestämmelsen om
tolkningsföreträde emellertid är konstraerad som en regel beträffande
koUektivavtal mellan partema. I det fall då ar­betsgivare och arbetstagare inte
är bundna av koUektivavtal följer arbetsgi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vårens
tolkningsföreträde av sedvänja och domstolspraxis. Det är enligt utredningens
mening önskvärt att den rätt att underiåta fariigt arbete, som nu föreslås i 27
§ FKL, i praxis så tidigt som möjligt kommer att gäUa även när koUektivavtal
saknas. Arbetsmiljöutrednngen menar att delta bör fast­slås i den kommande
propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SAF, SHIO och Sveriges köpmannaförbund anser att
del nuvarande systemet med tolkningsföreträde för arbetsgivaren och möjlighet
för ar­betstagarparten alt föra frågan till central förhandling och till AD i
prakti­ken visat sig fungera väl. SAF hävdar att den princip för
toUcningsföreträ-det som har fastslagits i rättspraxis är den enda
ändamålsenliga. Man kan vidare fastslå, anför föreningen, att det i praktiken
är sällan som en arbets-tagarpart haft anledning att klaga på en arbetsgivares
utövning av tolk­ningsföreträdet. Trots att det kan hävdas att den ena parten
är lika kompe­tent som den andra att ta stäUning tUl en tolkningsfråga, menar
SAF att det för frågan vem som skall ha tolkningsföreträde är väsentligt att
det är ar­betsgivaren som bär det ekonomiska ansvaret. Det är också han som i
nor­malfallet bäst kan bedöma alla konsekvenser av att en viss åtgärd företas
eller inte företas. Föreningen föreslår även åtgärder för det fallet att ett re­ellt
missnöje skulle föreligga med arbetsgivarsidans sätt att utöva arbets­ledningen,
varav tolkningsföreträdet är en del. Den utväg SAF anvisar är att
arbetsmarknadens parter själva inrättar organ som snabbt löser upp­kommande
tolkningsproblem. Sådana organ behöver enligt SAF inte nöd­vändigtvis ha status
av skiljenämnder. Det väsenfliga är att tolkningsfrå­gan kan bli föremål för en
auktoritativ och sakkunnig bedömning. Den tids-utdräkt som är förbunden med
lokala och centrala förhandlingar skulle en­ligt SAF radikalt skäras ned om man
på antydda sätt kunde enas om for­mer för handläggning av olika uppkommande
tolkningsproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Från arbetstagarorganisationernas sida framförs
däremot som nämnts krav på regler som på ett mera effektivt sätt än vad
kommittén föreslagit förskjuter rättslägel till arbetstagarsidans förmån. LO
förklarar att kom­mitténs förslag om tolkningsföreträde inte uppfyller de
facklig kraven. Se­dan utredningen tUlsattes har nya lagar trätt i kraft, där
tolkningsföreträdet för arbetsgivaren har starkt begränsats. Arbetsgivarens
tolkning gäUer en­bart om den lokala fackliga organisationen inte stäUer sig
bakom en annan tolkning. LO:s erfarenheter av denna lösning är mycket positiva.
De fack­liga organisationerna måste, anför LO, anses vara lika kompetenta som
ar­betsgivaren att tolka koUektivavtal. Dessutom medför de nya reglerna att
arbetsgivarna blir mer intresserade av snabba förhandlingar. LO anser att
tolkningsföreträde av den typ som finns i t. ex. lagen om facklig förtroen­demans
ställning på arbetsplatsen bör införas i alla avtalsreglerade frågor.
Tolkningsföreträdet skall alltså vid tvist gå över till arbetstagarsidan när
den lokala fackliga organisationen stäUer sig bakom en annan tolkning än
arbetsgivarens. Om arbetsgivaren inte är nöjd med tolkningen måste han påkalla
förhandling eller, som sista utväg, ta upp tvisten inför AD eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skiljenämnd.
Enligt LO:s uppfattning bör den fackliga organisationen kun­na dömas till
skadestånd endast om avtalet tolkats fel med uppsåt eller om man bort inse att
tolkningen var felaktig. 1 likhet med LO anser TCO att kommittéförslaget inte
tillnärmelsevis når upp till den nivå som uppnåtts i senare års lagstiftning på
arbetsrättens område. TCO är av den uppfatt­ningen att arbetstagarorganisationerna
skall där de så finner nödvändigt, lämpligt eller ändamålsenligt ha
tolkningsföreträde i alla rätlstvister som kan uppkomma på arbetsplatsema, dvs.
oavsett om tvisten rör en avtals-eller en lagbestämmelse. Något i lag stadgat
undantag från arbetstagamas rätt till tolkningsföreträde bör enligt TCO inte
finnas. Uppkommer en si­tuation där undantag vore motiverat får det enligt TCO
förutsättas att ar­betstagarna avstår från att använda sitt tolkningsföreträde.
Har flera orga­nisationer skilda uppfattningar i en gemensam tolkningstvist med
arbetsgi­varen bör den mening gäUa som företräds av den organisation eller de
organisationer som har sammanlagt mer än fyra femtedelar av antalet
kol-lektivavtalsBundna arbetstagare på arbetsplatsen, såvida annat inte ha be­stämts
i koUektivavtal med arbetsgivaren. När det gäller frågan om skade­stånd hävdar
TCO att det enligt mönster från förtroendemannalagen bör framgå, att skadestånd
kan förekomma endast när lokal arbetstagarorgani­sation avsiktligt har hävdat
en Oriktig tolkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även Hotell- och restauranganställdas förbund anser
att arbetstagarsi­dan bör ha tolkningsföreträde i alla avtals- och lagfrågor
som berör arbets­platsens förhållanden. Svenska hamnarbetarförbundet anser att
den lokala fackföreningen bör ha tolkningsföreträde i alla frågor som berörs av
över­enskommelser och avtal. Förbundet säger sig inte kunna acceptera några
undantag från denna regel. Förbundet anser vidare att tolkningsföreträdet inte
får vara förenat med något skadeståndsansvar eller någon skyldighet att
åberbetala lön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förslag i fråga om tolkningsföreträdet som förs fram av LO:s och TCO:s
representanter i kommittén stöds av en rad arbetstagarorganisa­tioner. Även
Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet anslu­ter sig till förslaget.
När det gäller tvister rörande arbetsskyldigheten an­sluter sig vidare även SPF
till reservanternas linje. Den maktförskjutning till de anstäUdas förmån som
denna skulle innebära överensstämmer enligt SPF väl med det övriga
lagstiftningsarbetet på arbetslivets område. Det kommer, hävdar föreningen, att
öka arbetsgivarens respekt för den enskil­des rättigheter och skärpa kraven på
föratseende och planmässigt handlan­de. Vidare menar SPF att arbetstagarpartens
tolkningsföreträde rörande arbetsskyldigheten kommer att medföra ett ökat
ansvarsmedvetande hos den lokala arbetstagarparten. Erfarenhetema från de
företag, där det i prak­tiken redan fungerar som om den lokala fackföreningen
hade tolkningsfö­reträde, tyder enligt SPF på att risken för missbruk inte bör
överdrivas. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet menar att tolknings­företrädet
rörande arbetets ledning och fördelning bör ligga hos arbetsta-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;garna.
Landstingsförbundet anser vidare alt det även i andra tvister kan vara
motiverat med tolkningsföreträde för arbetstagarparten. Båda förbun­den betonar
däremot att arbetstagarsidan inte bör ha tolkningsföreträde i tvister rörande
vad som skall vara att hänföra under begreppet &amp;quot;myndig­hets
verksamhet&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser tar med skärpa avstånd från
löntagarreservanter­nas förslag. Enligt SAF ligger förslaget mycket nära en
ordning som inne­bär ett direkt ingrepp i fredsplikten. Möjligheterna att med
åberopande av tolkningsföreträdet stoppa arbetet skulle många gånger få samma
konse­kvenser som en strejk i avsikt att påverka en betalningsfråga. Skulle mot
&lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;SäF:s &lt;/span&gt;bestämda mening
reservantemas förslag läggas till grand för någon form av lagstiftning, anser
föreningen att en komplettering måste ske med regler som syftar till att
förhindra missbruk. SAF anser att det ligger i öp­pen dag alt
tolkningsföreträdet enligt löntagarreservanternas alternativ kan utnyttjas
otillbörligt som påtryckningsmedel av en mindre nogräknad fackförening.
Sveriges redareförening anför att löntagarrepresentanternas förslag kan komma
att äventyra fartygens säkerhet och innebära negativa ekonomiska konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skulle reservanternas förslag om tolkningsföreträde
vinna bifall säger sigSHIO utgå från att den fackliga organisationen vid
feltolkning, även när det gäUer lönetvister, åläggs fuU skadeståndsskyldighet
med belopp mot­svarande den skada som företaget åsamkats. 5FO avstyrker
reservantemas förslag bl. a. med hänsyn till del ekonomiska ansvaret för
åtgärder, som skulle kunna beslutas av den fackliga organisationen med stöd av
tolk­ningsföreträdet. Även Svensk industriförening lar bestämt avstånd från re­servanternas
förslag. Sveriges köpmannaförbund anser att ett tillgodose­ende av
reservanternas anspråk skulle i många fall kunna orsaka allvarlig skada när
omsorgen om företagets ekonomi kräver snabba beslut och åt­gärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarreservanterna framför tanken att
arbetstagarsidan skall ha tolk­ningsföreträde även i lönetvister. Arbetsgruppen
inotn juridiska fakulteten vid Stockholtns universitet finner inte myckel vara
vunnet med delta. En lönetvist avser vanligen skillnaden mellan den ena eller
den andra tariffen eller det berättigade i ett tillägg för övertid eller för
obekväm föriäggning av arbetstiden. Det är fråga om ett mindre belopp jämfört
med den ostridi­ga delen av lönen. Arbetsgrappen menar att löntagaren bör anses
kompen­serad om han får dröjsmålsränta när tvisten är avgjord. I särskilda
fall. an­för arbetsgrappen, skuUe man kunna tänka sig ett allmänt skadestånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska skogsarbetareförbundet pekar på att
svårigheter kan uppstå för arbetstagarsidan vid vissa typer av ackordstvister
där beräkningsgrander förändras eller där underlag saknas för mätning i
efterhand. I sådana typer av lönetvister anser förbundet att ett
tolkningsföreträde för den lokala fackföreningen vore av betydelse. Svenska
bleck- och plåtslagareförbun­det framhåUer att den lokala fackliga
organisationen bör förvalta tvistiga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;belopp
genom insättande på räntebärande konto till dess tvisten lösts i skil­jenämnd
eller av AD. Svenska byggnadsarbetareförbundet förespråkar en liknande lösning
och menar att det viktiga är att arbetsgivaren inte kan fritt disponera en
tvistig lönesumma för andra ändamål så länge tvisten inte är löst. Även TCO
anser att tvistiga lönebelopp bör insättas på räntebärande konto till dess
tvisten har blivit löst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser föreslår alternativ till
kommitténs bestämmelser om tolkningsföreträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag erbjuder inte någon praktisk
lösning på problemet med rådande intressemotsättningar menar Svea hovrätt. Den
föreslagna regleringen torde enligt hovrätten försvåra uppgörelse i det enskUda
fallet och framkalla ett mera omfattande förhandlande och processande än nå­gon
av parterna egentligen önskar. Om nuvarande rättsläge befinnes oac­ceptabelt
för arbetstagarsidan och om man inte heller tilltror denna sida om att
avtalsvägen kunna utverka önskvärda förbättringar bör enligt hov­rätten
övervägas andra lösningar än den av kommittén förordade. Tolk­ningsföreträdet
kan tänkas bestämt efter en uppdelning av de frågor som inryms i det aktuella
området för arbetets ledning och fördelning på så sätt, att arbetstagarsidan
ges tolkningsföreträde i vissa angivna typer av frågor - exempelvis varaktig
omplacering av arbetstagare - där normalt arbets­tagarsidans faktiska intresse
är framträdande och där de praktiska ölägen­heterna av att den sidan ges
tolkningsföreträde är måttliga, medan arbets­givarsidan får tolkningsföreträde
i övriga frågor. En annan möjlighet är, menar hovrätten, att i lag föreskriva
flera och oftare tillämpliga gmnder för undantag än som annars skulle gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;AD säger sig betvivla att tillräcklig precisering
av parternas ståndpunk­ter i tolkningstvister kan uppnås vid förhandlingarna.
Erfarenheten från domstolens verksamhet ger vid handen att det är utomordentligt
svårt att formulera ett faststäUelseyrkande på sådant sätt alt det på ett
klargörande vis täcker den avsedda tolkningsfrågan. AD skisserar ett annat sätt
att be­gränsa arbetsgivarens nuvarande tolkningsbefogenheter. Tolkningsföre­trädet
bör som huvudregel tillkomma arbetstagarorganisationen från det organisationen
har anmält avvikande uppfattning i en uppkommen arbets­ledningsfråga intill
dess rättslig prövning har skett. Tolkningsföreträdet in­nebär då att
arbetstagare inte är skyldig att följa den anvisning i arbetsled­ningsfrågan
som arbetsgivaren har lämnat. Arbetsgivaren berättigas dock att, i fall då ett
uppskov med arbetsledningsbeslutet inte skäligen kan krä­vas av honom,
genomföra beslutet utan att först avvakta rättslig prövning. 1 denna situation
kan arbetsgivaren ådra sig skadeståndsskyldighet inte ba­ra om det visar sig
att hans tolkning av avtalet är felaktig, utan också om det saknades fog för
hans bedömning att ett uppskov med beslutet inte kunde ske. Det kan enligt AD
också övervägas att göra uppskovsskyldig­heten absolut i vissa typer av
arbetsledningsfrågor. Arbetstagare som väg­rar att efterkomma anvisning i en
sådan situation som berörts sist kan bli&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skadeståndsskyldig
i princip oberoende av hur avtalet rätteligen är att tol­ka. VUl arbetsgivaren
genomföra ett arbetsledningsbeslut i ett fall när tolk­ningsföreträdet
tillkommer arbetstagarorganisationen eller har han genom­fört beslutet under
åberopande av att ett uppskov inte skäligen kan krävas av honom, åvilar honom
att påkalla förhandling och i sista hand underkas­ta tvisten rättslig prövning.
Underlåter arbetsgivaren att fullfölja ärendet blir han normalt
skadeståndsskyldig om beslutet genomförs. 1 andra fall har frågan fallit och
arbetstagarsidan undgår skadeständsskyldighet även om dess avtalstillämpning i
själva verket har varit felaktig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen
inom juridiska fakulteten vid Stockholms universitet sä­ger sig vilja framkasta
kompletterande förslag som är avsedda att begränsa arbetsgivarens användande av
tolkningsföreträdet samtidigt som produk-lionsansvaret tillgodoses när del är
befogat. Vid tvist om arbetsskyldighe­ten skall, föreslår arbetsgrappen,
arbetsgivaren ha en plikt att omedelbart undertätta den fackliga
förtroendemannen. Kräver arbetsgivaren att arbe­te skall utföras mot fackets
protest, skall arbetsgivaren i händelse av felak­tig avtalslolkning utge ett
skadestånd till arbetstagaren och facket. Skade­ståndet bör vara strikt och
utgå även om man skulle kunna säga att arbets­givarens tolkning haft vissa skäl
för sig. I lagen skrives in att skadeståndet bör sättas relativt högt.
Arbetsgmppen menar att effekten av en sådan re­gel bör bli att arbetsgivaren i
normalfallen låter arbetet vänta till dess tvis­ten fått sin lösning
förhandlingsvägen eller genom avgörande av AD. Ett annat alternativ som
föreslås av arbetsgrappen är en regel som liknar 5 § köplagen; om tvist rörande
arbetsskyldigheten föreligger och arbetsgiva­ren påkallar arbetets utförande
skall han för den händelse det visar sig att någon arbetsskyldighet inte råder
betala arbetstagaren vad denne begär, där det inte kan anses oskäligt. Ett
likartat förslag framförs av Svenska transportarbetareförbundet som tillägger
att frågan om tolkningsföreträdet tillmätts en något överdriven betydelse såväl
i debatten som av kom­mittén. Förbundet menaratt en realistisk syn på
tolkningsföreträdet måste utgå från att produktionsintresset har företräde och
att frågor om arbets­skyldigheten lämpligen bör behandlas som lönefrågor.
Förbundet föreslår en metod som förekommer i koUektivavtalet för åkerier och i
stuveriavta-let. Dessa bestämmelser innebär att arbetet skall utföras även vid
tvist om arbetsskyldigheten. Visar den rättsliga prövningen att någon
arbetsskyl­dighet inte gäUt, skall arbetsgivaren betala arbetstagaren vad denne
eller den lokala fackföreningen begär, där det ej kan anses oskäligt. 1
avvaktan på tvistens lösning skall ett a contobelopp utbetalas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakuheten vid Uppsala universitet anser att det rättslekniskt enklaste sättet
att komma till rätta med problemen kring tolkningsföreträ­det skulle vara att
införa de regler som i allmänhet gäller inom obligations­rätten, när tvist
uppkommer om parts skyldighet att prestera och tvisten inte hinner avgöras
innan prestation bör ske. Part får enligt dessa regler temporärt tolka avtalet
beträffande sin egen förpliktelse vid äventyr av an-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet       98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;svar för kontraktsbrott. Det är naturligtvis fullt
möjligt, fortsätter fakulte­ten, att som reservanterna förordar konstraera
regler av innebörd att tolk­ningsföreträde i princip tillerkänns den lokala
arbetstagarorganisationen. Detta för dock med sig en del komplikationer.
Fakulteten framhåller att det med hänsyn inte minst till samhällsintresset av
ostörd produktion är angeläget alt lagen inrymmer motvikter mot att
tolkningsföreträdet miss­bmkas eller utnyttjas vårdslöst. Ett sätt att göra
detta vore enligt fakulte­ten att införa ett särskilt strängt skadeståndsansvar
för arbetsgivaren om han krävt utförande av arbete under felaktigt utnyttjande
av tolkningsföre­trädet. Även SACO/SR erinrar om att del enligt allmänna
civilrättsliga grundsatser tillkommer avtalspart att vid skadeståndsansvar
tolka avtalets bestämmelser om sin prestationsskyldighet. Arbetsrättens regler
om tolk­ningsföreträde bör enligt organisationens åsikt utformas med utgångspunkt
i en konsekvent tillämpning av denna princip. Detta innebär att arbetsta­garparten
skall tilläggas tolkningsföreträde beträffande arbetsprestatio­nens omfattning
och innehåll, vari ingår arbetets lednng och fördelning. SACO/SR menar vidare
att kommitténs förslag beträffande tolkningsföre­trädets övergång till
arbetstagarsidan vid arbetsgivarsidans passivitet bör gälla i tvister om
löneförmåner eller andra prestationer från arbetsgivarens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Grafiska fackförbundet anser att
tolkningsföreträdet bör ges till arbets­tagarsidan när del gäUer
arbetsskyldigheten och att man därefter kan avta­la om en fördelning av
befogenhetema. Ätt skadestånd skall utgå när ar­betstagarna utnyttjat sitt
tolkningsföreträde på ett oriktigt sätt anser för­bundet oskäligt. Svenska
sjöfolksförbundet anser all arbetstagarnas hu­vudorganisationer bör ges
tolkningsföreträde även vid tvist om arbetsgiva­rens lagstadgade
förhandlingsskyldighet. Svenska bleck- och plåtslagare­förbundet anser att de
avtalsslutande organisationerna bör ges tolkningsfö­reträde i tvister om vilket
avtal som skall gäUa för arbetsgivaren. SHIO och Svensk industriförening menar
att kommitténs förslag kommer alt medföra orimliga problem och en helt
oacceptabel pappersexercis för de små företagen. Sveriges redareförening menar
att lokalt tolkningsföreträ­de för arbetstagarsidan i många fall inte lämpar
sig för sjöfarten. Det måste därför enligt föreningen ges möjlighet att vid
central avtalsreglering avgöra vad som skall handläggas av de avtalsslulande
parterna. Svenska sjöfolks­förbundet påpekar bland annat att tolkningstvister
ombord på fartyg enligt sakens natur ofta inte kan hänskjutas till central
förhandling. I allmänhet måste sådana ärenden hänskjutas till arbetstagarnas
förtroendeman om­bord. Förbundet anser därför att lagen om facklig
förtroendemans ställning på arbetsplatsen bör ges en sådan utformning att även
frågor rörande ar­betsledning i viss omfattning tvingas under bedömning av den
fackliga or­ganisationen på arbetsplatsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Några av remissinstanserna tar upp
vissa mera speciella frågor med an­knytning till reglerna om
tolkningsföreträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;f*rop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet       99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten I Stockholm framhåller
all den part som får tolkningsfö­reträdet också rimligen bör bära
konsekvenserna av en felaktig tolkning. Att denna principiella uppfattning i
särskilda fall möjligen inte kan upprätt­hållas bor enligt kammarrätten bli
föremål för närmare överväganden än som skett i kommitténs förslag. SFO ställer
sig frågan om en lolkningstvisl även kan avse en fråga som är tyst reglerad i
kollektivavtal. Organisatio­nen föreslår att osäkerheten avlägsnas genom en
skrivning av innebörd alt bestämmelsen om tolkningsföreträde endast skall gälla
fall av uttrycklig avtalsreglering rörande arbetets ledning och fördelning. FFO
och Svenska elektrikerförbundet anser att bestämmelserna om tolkningsföreträde
bör göras dispositiva. Även enligt SALF:s mening bör den närmare utform­ningen
av tolkningsföreträdet kunna regleras i kollektivavtal. SALF fram­håller att
det i undanlagsfall, exempelvis av tidsskäl, kan vara nödvändigt att låta
arbetsgivaren behåUa tolkningsföreträdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De av kommittén föreslagna
tidsfristerna i 27 § FKL kritiseras av SAF, KFO, KAB och domänverket. SAF anser
att framför allt fristen mellan central förhandling och stämning till AD är för
kort. Föreningen föreslår att åtminstone denna frist förlängs till 20 dagar.
Domänverket anser att minst två veckor är erforderiigt för lokal förhandling
för att ge goda möjlig­heter att nå överenskommelser och därmed minska behovet
och betydel­sen av tolkningsföreträdet. KFO och KAB anser alt
tidsfristsreglerna bör göras dispositiva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SAF påpekar att kommittén inte har
klargjort effekten av de föreslagna reglema när arbetsgivaren har flera
arbetsplatser. SAF menar att det bör komma till klart uttryck att den bundenhet
som kan uppstå för arbetsgiva­ren är begränsad till den arbetsplats där tvisten
har uppkommit och be­handlats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SFO och Landstingsförbundet frågar
sig vad som händer om flera ar­betstagarorganisationer hävdar olika
uppfattningar i en tolkningsfråga där arbetstagarsidan har tolkningsföreträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt menar att det inte bör
tillkomma arbetsgivarorganisa­tionerna alt disponera över tolkningsföreträdet
på de enskilda arbetsgivar­nas vägnar. Kommitténs förslag på denna punkt
strider enligt hovrättens åsikt mot vad som eljest gäUer om förenings rätt att
förfoga över medlems rättigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett par remissinstanser berör
bevisfrågor. SAF framhåller att det bör gö­ras klart att det är
arbetstagarparten som har bevisbördan för all man efter lokal förhandling har
vidhåUit sin ståndpunkt med den konsekvensen all det har ålegat
arbetsgivarparten att föra ärendet vidare till central förhand­ling. Föreningen
förespråkar också en regel som ålägger arbetstagarparten att redovisa sin
ståndpunkt i skriftlig form. SHIO efterlyser bestämmelser innebärande att
arbetstagarparten har att till arbetsgivaren anmäla om ar­betstagarparten anser
alt denne vid tvist har begagnat sig av sitt tolknings­företräde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet    100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt och AD anser att det i
lagtexten bör klargöras att arbetsgi­varsidan kan väcka talan i en
tolkningstvist även efter utgången av den frist, som anges i 27 § FKL, och att
bundenheten vid arbetstagarsidans tolkning då saknar betydelse för tvistens
bedömande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3.4 Övrigt om kollektivavtal&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser kommenterar
de övriga bestämmelser som i kom­mitténs förslag presenteras under
kollektivavtalsavsnittet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommitténs uttalande att
koUektivavtal kan innefatta även anställnings­villkor som avser viss eller
vissa individualiserade arbetstagare finner AD var? av särskilt intresse. I den
mån detta innebär ett ändrat rättsläge finner AD ingen anledning till erinran
mot förslaget. AD anmärker dock att kon­sekvensen torde bli att man också bör
anse organisationen behörig att utan särskild fullmakt från medlemmen träffa
ett sådant avtal. Detta får anses följa av organisationens stadgeenliga uppgift
att företräda sina medlemmar på det kollektivavtalsrättsliga området. En annan
sak är att organisation inte kan förfoga genom kollektivavtal över vad som
brakar kallas medlems intjänla rätt. LO finner det tillfredsställande att inte
någon fråga, som berör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, har
undantagits från möjligheten till reglering i koUektivavtal. Det är, menar LO,
väsentligt att även individuella förhåUanden kan regleras i koUektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska transportarbetareförbundet konstaterar alt
kommittén inte har gått närmare in på frågan vilka regler som bör gäUa när två
kollektivavtal reglerar samma arbetsuppgifter. AD har i några mål år 1974
förklarat att det inte föreligger hinder mot samtidig tillämpning av två
kollektivavtal när det gäller förpliktelser på organisationsplanet. Däremot
skall det först träf­fade kollektivavtalet gäUa beträffande förpliktelser på
det individuella pla­net. Detta har, fortsätter transporlarbetareförbundet,
givit arbetstagarför-bund rätt att av arbetsgivare, som tillhör ett förbund som
arbetstagarför-bundet inte har avtal med, kräva ut granskningsavgifter av
betydande stor­lek även när avgiften inte motsvaras av något arbete.
Transportarbetare­förbundet uttrycker förståelse för försök till förhindrande
av koslnadskon-kurrens men anser att ett handlande som det nu beskrivna inte
bör anses som rältsenligt, då det ytterst syftar till att via påverkan av
arbetsgivarens organisationstillhörighet avgöra en gränsdragningstvist.
Förbundet föror­dar en regel om att del först träffade koUektivavtalet i sin
helhet skall gälla för arbetet i fråga. Frågan berörs också av arbetsgruppen
inom juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. Det enklaste synes
arbetsgmppen vara att tillämpa antingen det ena eller det andra avtalet i dess
helhet. Man kan tänka sig att låta avgörandet bero på en överenskommelse mellan
ar­betsgivaren och den enskilde arbetstagaren om vilket av de två avtalen som
skall gäUa. Man kan också, anför arbetsgrappen vidare, tänka sig att låta
arbetstagaren ensam bestämma vilket kollektivavtal som skall tilläm­pas, genom
valet av medlemskap i den ena eller den andra av de två fack-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreningarna.
Skulle del vara opraktiskt att tillåta ett individuellt val med hänsyn till
olikheterna i avlöningsformer, menar arbetsgrappen att avgö­randet i stället
kan få bero på vilket fackförbund som representerar majo­riteten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;AD påpekar att kommitténs förslag rörande verkan på
koUektivavtal av företagsöverlåtelse och sammanslagning av föreningar löser
problem som har visat sig i AD:s praxis (24 § FKL). AD menar att förslaget
synes utfor­mat på ett ändamålsenligt sätt. LO anser att de föreslagna reglerna
på den­na punkt kommer att underiätta det fackliga arbetet, i synnerhet för de
or­ganisationer som har många små arbetsgivare att bevaka och i de bransch­er
där överiåtelser av företag är vanliga. Svenska elektrikeiförbundet hyser
farhågor om att tillämpningsproblem kan uppstå vid tolkningen av uttryc­ket
&amp;quot;övergår&amp;quot; i den föreslagna lagtexten. Visseriigen uttalar kommittén
alt begreppet skall ges samma innebörd som i lagen om anstäUningsskydd men
svårigheter kan enligt förbundets mening ändå uppstå. En viss fara ligger i att
det för olika rättsområden kan komma att utvecklas olika över­låtelsebegrepp
vilka sedan kan kollidera med varandra. Förbundet undrar vilka konsekvenser det
vidgade överlåtelsebegreppet kommer att få för t. ex. 6 § semesterlagen.
Fastighetsanställdas förbund anser att tryggheten i anställningen för
fastighetsarbelare kan garanteras endast om fastigheter jämställs med andra
förelag vid tillämpningen av 24 § FKL. Kritiska syn­punkter på kommitténs
förslag framförs av FFO, som dock säger sig i och för sig kunna acceptera
tanken bakom bestämmelsen. FFO konstaterar alt kommittén inte har ansett att
den nye ägaren skall ha rätt att säga upp kol­lektivavtal. Sådan rätt
tillkommer enligt förslaget endast överlåtaren och arbetstagarföreningen. Många
nya ägare får emellertid antas inte komma alt få vetskap om lagens regel förrän
efter tillträdet. Uppsägningstid för nye ägaren under begränsad tid synes därför
enligt FFO:s mening böra övervägas. FFO menar vidare att det i särskilda fall
kan vara olägligt att den nye ägaren kan bli bunden av kollektivavtal under
helt kort tid. Svåra konsekvenser kan uppkomma om han då t. ex. underlåter att
teckna AFA-försäkring enligt vad kollektivavtalet föreskriver. FFO ifrågasätter
om inte i stället i en dylik situation den tidigare ägaren borde vara koUek­tivavtalsbunden
under exempelvis längst 30 dagar efter överlåtelsen. Har under denna tid
uppsägning inte skett av nye ägaren resp. arbetstagarsi­dan, gäller avtalet
automatiskt mellan sistnämnda båda parter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SFO berör den bestämmelse i förslaget (30 § FKL
motsvarande 7§ KAL) enligt vilken part får möjlighet att genom hänvändelse till
AD få kol­lektivavtal uppsagt i förtid, när motpart har gjort sig skyldig till
förfarande som i synnerlig mån strider mot avtalet eller den föreslagna lagen.
SFO menar att det i och för sig är förståeligt att de hävningsgrundande orsaker­na
enligt bestämmelsen måste vara av allvarlig art. Kommittén uttalar att
avtalsbrott av en föreningsmedlem normalt inte bör fä utgöra hävnings-grand
även om det är grovt. Det är emellertid, anför SFO, väsentligt att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet  
102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;detta uttalande inte tas till intäkt för en alltför
restriktiv tolkning. Även av­talsstridiga handlingar av en eller ett fåtal
personer kan i vissa fall vara av så allvarlig natur och medföra så allvarliga
konsekvenser för arbetsgivaren att snabb hävningsräll bör föreligga.
Visserligen ger bestämmelsen möjlig­het till partiell hävning som inte omges
med samma restriktioner, men ett sådant förfarande medför större tidsutdräkt,
eftersom det kräver ytterliga­re en domstolsbehandling av frågan. SFO anser all
del vore önskvärt om behandling av frågor enligt ifrågavarande bestämmelse
kunde ske med för­tur i AD.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:211.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6   
Fredsplikt &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6.1
Gällande rätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I gällande svensk rätt finns inte
någon för arbetsmarknaden i dess helhet gällande lagstiftning om rätten alt vidta
ekonomiska stridsålgärder när kol­lektivavtal inte gäller. Inte heller anses
allmänna rättsgrundsatser medföra några inskränkningar i rätten att vidta
sådana åtgärder. Vid beskrivning av det rådande rättsläget brukar också
vanligen sägas att frihet i princip råder på området. Begränsningar av mindre
räckvidd finns dock. Exempel härpå är vissa straffrättsliga stadganden till
skydd för motstående intressen och vissa andra i lag fastställda regler av mera
speciellt innehåll. Av stor bety­delse är numera vidare den särskilda reglering
av rätten att gå till facklig strid vilken gäller för den offentliga
tjänstemannaseklorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med den stora utbredningen av
kollektivavtalet såsom form för reglering av rättsförhållandet mellan
arbetsgivare och arbetstagare och med den grad av utveckling som även i övrigt
nåtts i organisationsväsendel på den svenska arbetsmarknaden framstår
emellertid frågan om innebörden av rätten att gå till facklig strid såsom i del
väsentliga liktydig med frågan vil­ken fredsplikt som följer av koUektivavtal.
1 det ämnet finns regler i 4 § KAL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 4 § första stycket KAL äger
arbetsgivare eller arbetstagare som är bundna av kollektivavtal inte under tid
då avtalet gäUer vidta arbetsinstäl­lelse (lockout eller strejk), blockad eller
bojkott eller annan därmed Jäm­förlig stridsåtgärd på gmnd av tvist om avtalets
giltighet, bestånd eller rät­ta innebörd eller på grund av tvist humvida visst
förfarande strider mot av­talet eller mot lagen om kollektivavtal (första
stycket p. &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I).
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stridsåtgärd får inte
heller vidtas för att åstadkomma ändring i avtalet (p. 2) eller för alt ge­nomföra
bestämmelse som är avsedd att träda i tillämpning när avtalet upphört att gälla
(p. 3). I paragrafen föreskrivs vidare förbud för koUektiv­avtalsbundna
arbetsgivare och arbetstagare att gå till strid för alt bispringa annan i fall
då denne inte själv äger vidta stridsåtgärd (p. 4). Lagen ålägger i 4 § andra
stycket även föreningar av arbetsgivare och arbetstagare ansvar för
fredspliklen när kollektivavtal träffats. Är föreningen själv eller någon&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dess medlem bunden av avtalet, får föreningen inte anordna
eller eljest för­anleda stridsåtgärd som enligt de regler för vilka nyss
redogjorts inte är till­låten. Föreningen får inte heller genom lämnande av
understöd eller på an­nat sätt medverka vid olovlig stridsålgärd som medlem
vidtagit. Förening som själv är koUektivavtalsbunden är också skyldig att vara
aktivt verk­sam för all upprätthålla fredsplikten; den skall söka hindra sina
medlem­mar alt vidta olovlig stridsålgärd och söka förmå dem att häva åtgärd
som redan vidtagits. Enligt 4§ tredje stycket KAL skall reglema om fredsplikt
gälla även om kollektivavtalet innehåller däremot stridande bestämmelse. Längre
gående fredsföipliktelser än de i lagen stadgade är dock rätlsligen bindande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.2 Kommittén&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 direktiven för kommitténs
utredningsarbete uttalas efter en redogörel­se för reglema i 4§ KAL att de däri
angivna granderna för fredsplikten i princip inte bör rubbas. Fredsplikten är,
förklaras det, av stor betydelse in­te bara för parterna utan också för
samhäUet. Från arbetstagarnas syn­punkt är den betydelsefull bland annat som
förutsättning för en solidarisk lönepolitik. Kommittén får emellertid i uppdrag
att mot bakgrand av denna värdering av fredspliklen pröva den allmänna frågan
om organisationers och enskildas ansvar för att koUektivavtal inte respekteras.
Undersökning­en skall särskilt gäUa hur karaktären och omfattningen av
avtalstridiga konflikter bör påverka frågan om påföljder för åsidosättande av
fredsplik­ten, liksom i vilken utsträckning del kan finnas skäl att befria
enskilda ar­betstagare från skadeståndsansvar. 1 direktiven tas vidare upp några
mera speciella problem vilka av skilda skäl tilldragit sig intresse i senare
års de­batt om det arbetsrättsliga regelsystemet. En sådan fråga är s. k.
negativ reglering i koUektivavtal eller med andra ord den praxis hos AD enligt
vil­ken fredsplikt anses i viss utsträckning råda även i frågor som inte blivit
ut­tryckligen reglerade i koUektivavtal. Kommittén får på den punkten till
uppgift att undersöka om det går alt finna en form för att avgränsa de äm­nen
som utan uttrycklig reglering skall anses omfattade av koUektivavtal. Därvid
skall dock beaktas att en sådan avgränsning inte får leda till alt av­talsparterna
för att gardera sig mot stridsåtgärder från motpartens sida an­ser sig tvingade
att i kollektivavtalen detaljreglera alla sina inbördes förhål­landen. Ett
annat hithörande ämne som särskilt berörs i direktiven är frå­gan om
tillåtligheten av fackliga sympatiåtgärder i Sverige när den primära
stridsålgärden vidtagits utomlands. Kommittén får i uppdrag att med beak­tande
av vissa i direktiven närmare angivna synpunkter söka finna en lös­ning på hela
komplexet av problem i fråga om stridsåtgärder med interna­tionell bakgrund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommittén har översiktligt gått
igenom de problem som rör rätten över­huvud att vidta ekonomiska
stridsåtgärder, vare sig koUektivavtal gäller el-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ler
inte, och konstaterar att åtskilliga frågor om innebörden av gäUande rätt på
detta område står obesvarade i praxis. För egen del anser sig kommittén kunna i
det väsentliga avstå från att gå in på och ta ställning till enskildhe­terna i
gäUande rätt. Den huvudlinje i regleringen av frågan om rätten att vidta
ekonomiska stridsåtgärder som innebär att stadganden om fredsplikl på grund av
koUektivavtal återfinns i lag och att del i övrigt anförtros åt ar­betsmarknadens
parteratt genom avtal sinsemellan och genom interna reg­ler i föreningsstadgar
och dylikt utforma braket av sådana åtgärder har en­ligt kommittén vunnit hävd
och visat sig i allt väsentligt fungera väl. Hu­vudlinjen bör därför inte
överges vare sig genom allmän lagstiftning om ekonomiska stridsåtgärder eller
genom ingripanden i form av lagstiftning på enskilda punkter. Åtminstone tills
vidare bör det överlåtas åt rättstill-lämpningen att ta stäUning till de
rättsliga frågor som må uppkomma på området i den mån hittills tillämpade
handlingsmönster på arbetsmarkna­den skuUe ändras, t. ex. genom att fackliga
stridsålgärder vidtas i andra syften eller med andra medel än som nu
förekommer. Inte heller på det hit­hörande område som i vårt land tilldragit
sig störst intresse, frågan om skydd mot s.k. samhäUsfarliga konflikter, finner
kommittén skäl att nu föreslå avsteg från de principer som hittUls följts och
som innebär att det anförtrotts de avtalsslulande parterna att själva finna
former för att säker­stäUa ett tillfredsstäUande skydd för tredje mans och
samhäUets intressen vid öppna arbetskonflikter. Med dessa stäUningstaganden
anser sig kom­mittén kunna rikta sin huvudsakliga uppmärksamhet på frågor som
rör fredsplikt i koUektivavtalsförhåUanden. Och kommittén tar här till ut­gångspunkt
de uttalanden härom som gorts i direktiven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller den med kollektivavtal förbundna
fredspliklen betonar kommittén att den inte har förelagt sig uppgiften att i
alla detaljer inventera gäUande rätt eller att söka göra klarlägganden på
områden, där den inte i övrigt funnit anledning alt föreslå ingrepp genom
lagstiftning eller åtmins­tone ansett sig ha skäl alt närmare granska
rättstillämpningen. Med detta sätt att se på sin uppgift kan kommittén rikta in
sig på vissa huvudpunkter, där den lägger fram förslag tiU lagändring eller där
den på grand av anvis­ningar i direktiven eller av andra skäl finner anledning
till särskild gransk­ning. Kommitténs översikt av vissa huvudlinjer i reglerna
om fredsplikt skall då inte heller ses som något försök till fuUständig
redogörelse. Den är i StäUet avsedd att allmänt ange utgångspunkterna för
tolkningen av lag­förslagets motsvarande regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Översikten visar enligt kommitténs mening att det
råder oklarhet om in­nebörden av gällande rätt på främst två punkter av mera
principiellt intres­se.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den ena av dessa punkter rör tillåtligheten av
stridsåtgärder som inte anordnas eller föranleds av facklig organisation (eller
i förekommande fall av enskild arbetsgivare). Kommittén konstaterar här att det
i praktiken be­tydelsefuUa fallet är den s. k. vilda strejken av organiserade
och koUektiv-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet      105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avtalsbundna
arbetstagare. På största delen av arbetsmarknaden är rättslä­get dock klart
eftersom de anstäUda inom den offentliga tjänstemannasek­torn enligt lag får
delta i strejk endast efter beslut av arbetslagareförening vilken anordnat
strejken och eftersom på den privata arbetsmarknaden flertalet organiserade
arbetstagare är underkastade en motsvarande be­gränsning av stridsrälten på
grand av bestämmelser i koUektivavtal. För oorganiserade arbetstagare synes
enligt två nyligen fällda avgöranden av högsta domstolen (NJA 1974 s. 36) gäUa
ett liknande villkor för rätlen all lägga ned arbetet utan att
arbetsnedläggelsen betraktas såsom avtalsbrott. Om oorganiserade arbetstagare
instäUer arbetet utan att iaktta avtalad uppsägningstid betraktas deras
arbetsvägran i princip som avtalsbrott, ef­tersom de rättsliga fömtsättningarna
för utövande av förhandlingsrätt en­ligt FFL och för träffande av koUektivavtal
saknas. Mot denna bakgrand kan enligt kommittén oklarheten i fråga om
tillåtligheten av stridsålgärder utan medverkan eller sanktion av facklig
organisation sägas i praktiken ha betydelse enbart i det fallet att åtgärden
vidtas av organiserade arbetsgiva­re eller arbetstagare som inte är bundna av
sådan särskild koUektivavials-bestämmelse som nyss nämnts och som inte heller
är underkastade tjänste­mannalagstiftningen. Frågan är därmed främst i vad mån
den vilda strejken av organiserade arbetstagare är som sådan och oavsett syftet
på samma sätt som oorganiserades arbetsnedläggelse i princip att betrakta såsom
brott mot arbetstagarnas avtalsenliga arbetsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den andra väsentliga punkten, på vilken innebörden
av gällande rätt inte är klar, gäller enligt kommittén i vad mån arbetstagare
äger att med eller utan stöd av facklig organisations beslut delta i strejk som
har politiskt syf­te. Vad som här främst är av intresse är den såsom politisk
opinionsyttring avsedda strejken och annan strejk som är riktad mot svensk
eller utländsk statsmakt eller myndighet. Efter granskning av det sparsamma
rättsliga material som står till förfogande finner kommittén övervägande skäl
tala för att deltagande i sådan strejk visseriigen inte strider mot KAL:s
freds-pliktsregler men däremot skuUe anses utgöra avtalsbrott om frågan stäUdes
på sin spets inför domstol. Kommittén tillägger att det i vissa andra fall är
mindre omtvistat att ekonomiska stridsåtgärder med politiska bevekelse-grander
innefattar angrepp mot koUektivavtalsenliga rättigheter och där­med skall
bedömas såsom fredspliktsbrott. Såsom exempel anför kom­mittén ÄD:s dom i det
s.k. Dagspostenmålel (AD 1945:62). Den domen synes enligt kommittén inte kunna
tolkas på annat sätt än att politiska skäl inte kan med ansvarsbefriande verkan
åberopas vid stridsåtgärder som in­nebär ingrepp i arbetsgivarens av
kollektivavtal skyddade affärslednings-rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid utformningen av sina förslag på fredspliktens
område skiljer kom­mittén, mot bakgrand bland annat av oklarheten i gällande
rätt på de här angivna två punkterna, i stora drag mellan frågan om
omfattningen av den kollektivavtalsrättsliga fredsplikten och övriga frågor av
mindre principiell&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;räckvidd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller den förra frågan lar kommittén till
utgångspunkt att nu gäUande lag i princip tillåter stridsåtgärder under löpande
koUektivavtals-period endast i två fall. Stridsåtgärder får vidtas i frågor som
lämnats utan­för avtalet (olösta intressefrågor) och när åtgärden vidtas i
syfte att under­stödja part i annan, lovlig arbetskonflikl (facklig
sympatiåtgärd). På dessa punkter är kommitténs förslag avsett att stämma
överens med gällande rätt. Men härutöver bör enligt kommittén beaktas att strejkrätten
i princip är att uppfatta som en av vissa bestämda fömtsättningar beroende in­skränkning
i den arbetsskyldighet som följer av arbetsavtal. Såsom en all­män
karakteristik av rättsläget både i och utanför kollektivavtalsför­hållanden kan
enligt kommittén sägas att det är den av fackliga samman­slutningar
organiserade - eUer av enskild arbetsgivare mot sådan sam­manslutning riktade -
arbetsstriden i syfte att öva påtryckningar mot mot­parten i koUektiva
förhandlingar som har rättsordningens stöd. Arbetsgi­vares och arbetstagares
frihet alt utan hinder av lag och avtal tillgripa kol­lektiva stridsåtgärder
är, tillägger kommittén, i princip att se som ett led i det system av regler på
arbetsmarknaden, som innehåller rätt och skyldig-hel för arbetsgivare och
organiserade arbetstagare att förhandla koUektivt och enligt vilket
kollektivavtalet är den normala formen för uppgörelse vid sådana förhandlingar.
Enligt kommitténs åsikt bör de kollektivavtals-rättsliga fredspliktsreglerna
bygga på delta sätt att se på den fackliga stri­den och på dess uppgifter. Vid
utformningen av lagens regler bör strävan vara att tydligt utmärka att syftet
med lagstiftningen är att ange den ram inom vilken egentliga, organiserade
fackliga stridsåtgärder skall få före­komma under koUektivavtals
giltighetsperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är enligt kommittén mot denna bakgmnd man skall
se dess förslag om ett uttryckligt stadgande i lag att i
koUektivavtalsförhåUanden stridsåt­gärder inte får vidtas på grand av annat än
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare (31 § andra stycket FKL)
eller med andra ord att stridsål­gärder i sådana förhåUanden får vidtas enbart
i fackliga syften. Mot samma bakgrund skall också ses kommitténs förslag att
koUektivavtalsbundna ar­betsgivare och arbetstagare, som är eller varit
medlemmar i förening som slutit avtalet, inte skall få delta i facklig strid
med mindre föreningen i be­hörig ordning beslutat därom (31 § första stycket).
I sammanhanget hör också in ett förslag att den fredsplikt som åvilar
kollektivavtalsbundna skall utsträckas genom förbud för annan att delta i
stridsåtgärd som de kol-lektivavlalsbundna inte har ägt vidta eller delta i (32
§ tredje stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Men den förstnämnda av dessa regler har kommittén
föreslagit ett ut­tryckligt StäUningstagande i lagen till frågan om
tillåtligheten under löpan­de kollektivavtalsperiod av s. k. politisk strejk. I
den frågan anför kom­mittén utöver vad som följer av de allmänna utgångspunkter
för förslaget som nyss nämndes i huvudsak följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
termen politisk strejk kan betecknas flera olika företeelser. Dit kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;räknas
fackliga stridsåtgärder på arbetstagarsidan t. ex. för att påverka ar­betsgivaren
i en fråga om anstäUning av arbetstagare med viss politisk åskådning eller i
syfte att av politiska skäl förmå arbetsgivaren att avbryta affärsförbindelse
med visst företag eller med företag i visst land. Såvitt gäl­ler åtgärder med
sådan eller liknande bakgmnd är rättsläget dock i regel klart, såtillvida som
stridsåtgärdema i allmänhet betraktas såsom otillåtna ingrepp i arbetsgivarens
av koUektivavtal skyddade befogenheter alldeles oavsett den pohtiska
bakgranden. Av större intresse är åtgärder som helt eller till övervägande del
är inriktade på syften som ligger utanför förhål­landet mellan arbetsgivare och
arbetstagare. Hit hör sådana åtgärder som är avsedda att utöva faktiskt
politiskt tvång (i aUmänhet eller i en konkret fråga med större eller mindre
anknytning till de fackliga organisationemas verksamhetsområde) mot inhemsk
eller ufländsk statsmakt eller myndig­het och sådana åtgärder som åtminstone
vidtas i syfte att demonstrera mot sådan makt eller myndighet. Vad gäller
inhemska förhåUanden slår kom­mittén fast att det skulle strida mot gmndema för
vårt demokratiska sam­hällsskick om rättslig sanktion gavs åt fackliga
stridsåtgärder som syftar till att utanför den ordinarie demokratiska
beslutsordningen genomdriva politiska beslut eller att eljest direkt påverka de
i demokratisk ordning ut­sedda beslutande samhäUsorganen (politiska organ,
förvaltningsmyndighe­ter, domstolar). Rättsordningen måste konsekvent bygga på
att de politis­ka besluten skall fritt fattas inom det demokratiska
styrelseskickets ramar. Såvitt gäUer den korta demonstrationsstrejken, vUken är
avsedd enbart så­som en opinionsyttring och inte vidtas för att utöva poliflskt
tvång, kan en­ligt kommittén däremot med visst fog hävdas ett annat synsätt.
Man kan då bygga på tanken att sådana åtgärder åtminstone i vissa fall har en
uppgift att fyUa i beslutsprocessen, i den mån de är ägnade att fästa de
beslutandes uppmärksamhet på en opinion eller på omständigheter av betydelse
för va­let mellan olika beslutsaltemativ. Frågan är emellertid om en särbehand­ling
kan och bör komma i fråga för sådana stridsåtgärder. En tredje katego­ri av
fall, där kommittén finner bättre skäl att överväga ett utrymme för fackliga
stridsåtgärder under löpande koUektivavtalsperiod, är sådana där stridsåtgärder
har sin bakgmnd i politiska förhåUanden i utlandet. När ar­betsnedläggelse
eller andra fackliga stridsåtgärder undantagsvis kommer i fråga i syfte att med
eller utan anknytning till intemationellt organiserade åtgärder protestera t.
ex. mot mUitära övergrepp eller eljest uttrycka soli­daritet med folk eller
samhällsgmpper som förmenas gmndläggande fri-och rättigheter synes det,
förklarar kommittén, inte på samma sätt som el­jest påkallat att rättsordningen
obetingat och undantagslöst .understödjer motpartens krav på uppfyllande av
träffade avtal. 1 all synnerhet gäUer det­ta om genom stridsåtgärdema de
normala avtalsförpliktelsema åsidosätts enbart i begränsad utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 begreppet politisk strejk kan sålunda innefattas
åtgärder av olika slag och med skilda syften. Frågan humvida utrymme bör finnas
för sådana åt-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet      108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gärder
kan stäUa sig olika i skilda fall. Mot bakgmnd bland annat härav re­ser sig frågan
huruvida lagstiftning i ämnet över huvud bör komma i fråga. Kommittén har såsom
framgått för sin del besvarat den frågan Jakande. Vid redovisningen av sina
motiv härför erinrar kommittén till en början om att övervägande skäl enligt
dess mening talar för att den politiska strejken enligt nu gällande rätt i
regel är att anse såsom avtalsbrott, om än freds-plUctsreglerna i KAL som
sådana inte generellt lägger något hinder i vägen. En uttrycklig lagreglering
skulle därmed inte behöva innebära någon mate­riellt betydelsefull
rättsändring. Däremot skulle enligt kommittén otvivel­aktigt ligga ett
självständigt värde i den större enhetlighet (förbud i lag mot politisk strejk
råder för närvarande på det offentliga tjänstemannaområdet) och klarhet i
rättsläget på fredspliktsområdet, som skulle följa av en ut­trycklig reglering
av hithörande frågor i en för hela arbetsmarknaden gäl­lande lag. Vidare
betonar kommittén det nära sambandet mellan den all­männa frågan om den
poUtiska strejkens lovlighet och de problem rörande ekonomiska stridsåtgärder i
Sverige med bakgrand i utländska förhåUan­den, som kommittén enligt uttryckliga
anvisningar i direktiven satts att sö­ka lösa. I detta senare sammanhang är
oundvikligt att ta stäUning till den rättsliga behandlingen av fall där inte
enbart rent fackliga förhåUanden i ut­landet ligger till gmnd vid önskemål från
svenska fackliga organisationers sida att få tillfäUe till sympatiåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av särskild betydelse för frågan huravida
lagstiftning över huvud bör ske är emellertid enligt kommittén att den
rättsliga sidan av problematiken kring stridsåtgärder med politisk bakgmnd kan
tänkas få större aktualitet om nuvarande handlingsmönster på arbetsmarknaden
bryts och braket av sådana åtgärder mera avsevärt tilltar i omfattning. Mera
uttalade motsätt­ningar kring den rättsliga bedömningen än de som nu är för
handen skulle enligt kommitténs åsikt med all sannolikhet uppstå, om det i
strid mot vad som i allmänhet hittUls förekommit skuUe komma i fråga att
tillgripa orga­niserade fackliga stridsåtgärder exempelvis i syfte att ge
uttryck för opi­nion eller öva påtryckningar även i rent inhemska politiska
frågor. Om frå­gan lämnas oreglerad i lag skulle rättspraxis i ett sådant läge
kunna komma att tvingas ta stäUning till olika uppkommande fall ulan stöd av en
lagregle­ring som bygger på en samlad analys och värdering. Detta skuUe enligt
kommittén vara principiellt otillfredsställande: lagstiftaren bör inte under­låta
att ta StäUning och genom lag ge rättstillämpningen vägledning på detta principiellt
och i framtiden kanske även praktiskt betydelsefuUa område. Och kommittén
tUlägger att detta måste gälla oavsett vUken rättslig lösning som lagstiftaren
finner böra väljas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid sina överväganden om vilka regler som bör gälla
på området slår kommittén till en början fast att en reglering i lag inte kan
tillåtas bygga på frihet för vederbörande parter att från fall till fall själva
bestämma om av­steg skall göras från de förpliktelser som följer av ingångna
avtal, dvs. i detta fall den arbetsskyldighet som normalt följer av träffade
arbetsavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet    109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En lösning i lag måste innebära att del skall vara möjligt
att i det enskilda fallet på rättslig väg fastställa om ett avsteg från vanliga
avtalsförpliktelser varit berättigat och att i annat fall göra en bedömning
efter på förhand fast­ställda kriterier vilka påföljder för avtalsbrottet som
kan och bör komma i fråga. Kan lagregleringen inte genomföras på detta sätt
måste någon prin­cipiellt annan lösning väljas. Vid granskningen av olika
alternativ finner kommittén emellertid att det knappast låter sig göra att i
lagtext på ett rim­ligt sätt avgränsa sådana fall, i vilka det kan le sig
befogat med ett visst ut­rymme för politisk strejk trots att fredsplikt i
princip råder. Problemet är inte enbart det mera tekniska att beskriva den
kategori av fall som åsyftas. Det måste även fastställas närmare riktlinjer för
bedömningen enligt vilka en värdering av det politiska syftemålet i det
enskilda fallet skall stäUas mot andra omständigheter, såsom de ifrågasatta
stridsåtgärdernas natur, omfattning och varaktighet och storleken av den
förväntade eller faktiskt uppkomna skadan för motparten. En principiellt sett
ännu allvarligare svå­righet ligger emellertid enligt kommittén däri att man,
om avgörandet i var­je enskilt fall skall bygga på en allsidig bedömning av
detta slag, synes ha lämnat området för en i egentlig mening rättslig prövning.
Uppgiften att skilja tillåtna fall från otillåtna bör då istället ligga
antingen på parterna själva eller på en särskilt inrättad, icke-rättslig
prövningsinstans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn bland annat till dessa
svårigheter att finna en direkt lillämp-bar lösning som ger visst utrymme för
vissa stridsålgärder med politisk bakgmnd har kommittén stannat för att föreslå
den tidigare nämnda hu­vudregeln att stridsåtgärder, som under avtalsperiod
vidtas på gmnd av annat än förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare,
inte skall vara tillåtna. Kommittén föreslår emellertid vidare att denna
huvudregel skall till skillnad från vad som gäUer om fredspliktsreglerna i 4§
KAL vara dis­positiv på sådant sätt att en längre gående stridsrätt kan grandas
på avtal. Syftet härmed är att bereda utrymme för främst sådana stridsåtgärder
med intemalionell bakgrand som nämnts i det föregående. Kommittén tillägger att
problemen kring lovlighelen av stridsåtgärder i icke-fackligt syfte hit­tills
har haft ringa praktisk betydelse på vår arbetsmarknad och alt inga tecken för
närvarande tyder på en framtida utveckling i annan riktning. Detta talar enligt
kommitténs mening med betydande styrka för alternati­vet att överiåta ål
parterna att genom avtal skapa det utrymme för stridsåt­gärder av hithörande
slag som kan te sig rimligt. Skulle hithörande frågor i en framtid få ökad
betydelse och skulle det då visa sig att de inte kan lösas inom ramen för de
föreslagna reglerna torde lagstiftningsfrågan kunna få återapptas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag på området för
den koUektivavtalsrättsliga freds­plikten omfattar, mot den här skisserade
bakgmnden, i sina centrala delar ett överförande till den nya lagstiftningen av
fredspliktsreglerna i 4 § första stycket KAL med tillägg av de här nämnda båda
reglerna att stridsålgärder under koUektivavtalsperiod skall ha i behörig
ordning beslutats av veder-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     no&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;börande förening som träffat kollektivavtalet och att
stridsåtgärder inte är tillåtna om de vidtas på grand av annat än förhållandet
mellan arbetsgivare och arbetstagare. Till dessa centrala regler, som kan sägas
röra omfatt­ningen av den fredsplikt som följer av kollektivavtal, knyter sig
ett antal ytterligare tillägg till de nu gällande bestämmelserna i 4§ KAL. Ett
bety­delsefullt sådant tillägg är den regel om s. k. kvarievande stridsrätt i
vissa frågor, för vilken har redogjorts i samband med redovisningen av kom­mitténs
förslag rörande den rättsliga regleringen av koUektivavtalet (av­snitt 5.2).
Ett ytteriigare sådant från de centrala fredspliktsreglerna mera fristående
förslag, vilket dock hänger nära samman med frågan om rätlen att vidta
stridsålgärder i annat än fackligt syfte, gäUer regleringen av rätten att i
Sverige vidta sympatiåtgärder till förmån för part i utländsk arbets-slrid.
Till detta förslag (31 § andra och tredje styckena FKL) skall strax återkommas.
Ytterligare ett förslag rör skyldighet all uppta överläggningar på det lokala
planet vid s. k. vild strejk (33 § FKL). Del förslaget skall när­mare redovisas
i avsnitt 8.2. Slutligen har kommittén föreslagit ett antal kompletteringar av
mindre allmän räckvidd. En sådan är den redan nämn­da att inte heller
&amp;quot;annan&amp;quot; får delta i stridsålgärd som någon vidtagit i strid mot de gmndläggande
fredspliklsregler som upptagits i 31 § i förslaget. En annan är en utsträckning
i visst avseende av de regler om föreningars an­svar för fredspliklen, som nu
finns i 4 § andra stycket KAL och som i hu­vudsak har överförts till 32 § andra
stycket i förslaget. Slutligen har kom­mittén i delta avsnitt av sitt förslag
upptagit delvis nya regler (i 36 § FKL) om skyldighet att viss lid före
vidtagande av stridsålgärd varsla motpart om åtgärden. Alla dessa tillägg skall
något närmare redovisas i det följan­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid sidan av motiv för de förslag
till lagändringar, som kommittén lägger fram, innehåUer betänkandet i avsnittet
om fredsplikt en genomgång av vissa allmänna rättsliga problem med anknytning
till ämnesområdet, som kommittén har haft anledning att närmare beröra. Hit hör
främst vissa pro­blem som kan uppkomma när det skall fastställas om en viss
fråga är om­fattad av regleringen i gäUande kollektivavtal eller om den är en
olöst in­tressefråga och därmed fri för facklig strid under avtalsperiod. Främst
är det här fråga om den i kommitténs direktiv berörda problemaliken kring s. k.
negativ reglering i koUektivavtal. Vidare behandlar kommittén ett an­tal
problem kring rätten att ulan hinder av kolleklivavtalsbundenhet vidta fackliga
sympatiåtgärder. Kommitténs resultat på dessa båda områden skall också i
korthet redovisas i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommittén har som redan nämnts i
sina direktiv förelagts uppgiften alt granska de problem som hänger samman med
att fredsplikt enligt nu rå­dande praxis i viss utsträckning anses föreligga
även i frågor som inte blivit uttryckligen reglerade i koUektivavtal. Uppdraget
på denna punkt innefat­tar främst en undersökning om del går alt finna en form
för att avgränsa de ämnen som utan uttrycklig reglering skall anses omfattade
av kollektivav-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tal. Härvid har kommittén dock haft att beakta att en
sådan avgränsning in­te får leda till att partema för att gardera sig mot
stridsålgärder från mot­partens sida anser sig tvingade alt i kollektivavtal
detaljreglera alla sina in­bördes förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid sin genomgång av problemen på
detta område slår kommittén inled­ningsvis fast att saken gäller tolkning av
kollektivavtal och metoderna för sådan tolkning, vare sig tolkningen föranleds
av tvist om fredspliktens om­fattning (enligt 4 § första stycket I eller 2 KAL)
eller den företas i något an­nat sammanhang. Liksom vid annan avtalstolkning
ler det sig enligt kom­mittén behövligt och naturligt att man vid
kolleklivavlalstolkning lämnar visst utrymme för alt anse avtalet omfatta även
moment som inte har di­rekt och omedelbart stöd i den skrivna texten. Kommittén
hänvisar här till några kategorier av fall i vilka sådan kolleklivavlalstolkning
enligt dess mening är på sin plats och där den sannolikt är i det stora hela
okontrover­siell även för dem som riklat kritik mot ÄD:s nuvarande rättspraxis
på om­rådet. I några fall har visst moment ansetts ha så nära anknytning till
avta­lets regler i övrigt att del hänförts dit även ulan uttrycklig bestämmelse
i avtalstexten. I några andra fall har det rört sig om vissa regler som har an­setts
utgöra fömtsättning för kollektivavtal i allmänhet (t. ex. principen att
föreningsrätten skall lämnas okränkt) och i ytterligare några fall har tolk­ningen
grandat sig på det enligt kommitténs mening numera i allmänhet rimliga
antagandet att bestämmelser i koUektivavtal om lön eller andra ekonomiska
förmåner har varit avsedda att vara uttömmande. I något fall har slufligen
kanske också kommit i fråga att dra den slutsatsen av att part aktualiserat ett
visst krav vid avtalsförhandlingama men frånfallit kravet att partema varit
överens om att kravet skulle vara vad som brakat kallas &amp;quot;negativt reglerat&amp;quot;
under avtalsperioden. Kommittén finner i stället att det är vissa, i princip
väl avgränsade fall av &amp;quot;intolkning i koUektivavtal&amp;quot; utav allmänna
grandsatser för arbetsavtal, som är av intresse i debatten om AD:s
rättstillämpning. De grandsatser som det är fråga om är den rätt som, när annat
inte avtalats, tillkommer arbetsgivaren att leda företaget och att leda och
fördela arbetet, att fritt anta arbetstagare och, tidigare, att fritt säga upp
resp. avskeda arbetstagare. Kommittén menar att man här bör skilja mellan två
problem. Å ena sidan bör bedömas om osäkerhet kan sägas råda i gäUande rätt om
vilka allmänna gmndsatser AD kan väntas &amp;quot;tolka in&amp;quot; i kollekUvavtal
med resultat att fredsplikt kommer att råda utan stöd i uttrycklig
avtalsbestämmelse. Å den andra sidan gäUer frågan om olägenheter kan följa av
osäkerhet i praktiken rörande innebörden av de ifrågavarande grandsatsema.
Enbart det förra av dessa problem har enligt kommittén direkt betydelse för
domstolens kritiker på det här aktuella om­rådet, eftersom det senare uppkommer
vare sig koUektivavtalet uttryckU-gen innefattar grandsatsema eller inte. Och
kommittén kommer för sin del till resultatet att något fristående problem i
vaije fall inte kvarstår efter ett genomförande av dess förslag om kvarievande
stridsrätt (34 § FKL) i frå-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105  
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet    112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gor
som rör arbetets ledning och fördelning eller som rör ingående eller hä­vande
av arbetsavtal eller eljest meddelande av påföljd för arbetstagare som begått
avtalsbrott. Utanför denna ram och utanför området för arbets­givarens rätt att
leda företaget och att utöva företagsledningen finns mot bakgmnd av det synsätt
som torde ligga bakom AD:s praxis inte skäl att räkna med att domstolen skall
utan stöd i avtalstexten tolka in några all­männa grandsatser i
koUektivavtalen. Enligt kommittén är det därför inte påkallat med några
ytterligare åtgärder från lagstiftarens sida i syfte att, med direkflvens
uttryckssätt, avgränsa de ämnen som utan uttrycklig reg­lering skall anses
omfattade av koUektivavtal. Detsamma torde enligt kom­mittén gälla i fråga om
de antaganden som torde få ligga till grand för rätts-flllämpningen om
fredsplikt i vissa frågor, som reglerats i lag men som inte uttryckligen
upptagits i koUektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
rättsligt kanske mest svårbemästrade området inom ramen för
freds-pliktsbestämmelserna i KAL är reglema om rätten att utan hinder av egen
kollektivavtalsbundenhet vidta fackliga sympatiåtgärder. Kommittén be­handlar
vissa allmänna problem på detta område mot bakgmnd av en över­siktlig genomgång
av gällande rätt. Med utgångspunkt i den diskussion, som föranletts av ett
AD-avgörande från senare år (AD 1972: 19), ägnar kommittén i synnerhet sin
framstäUning åt frågan om lovligheten av an­grepp med fackliga stridsåtgärder
mot verksamhetsområden för vilka kol­lektivavtal redan gäller, vare sig sådana
angrepp genomförs med anlitande av sympatiåtgärder eller inte. Kommittén
uttalar sig här till förmån för att gränsdragningslvister mellan konkurrerande
organisationer på samma sida får sin lösning utan stridsåtgärder, som riktas
mot andra sidan i arbetsgiva­re-arbetstagareförhållandet. Särskilt gäller detta
enligt kommittén när gränsdragningstvisten uppkommer mellan förbund som tillhör
samma hu­vudorganisation. Däremot finner sig kommittén inte böra föreslå någon
lagstiftning i syfte att förhindra stridsåtgärder i sammanhang av denna art: de
i och för sig tänkbara alternativ som erbjuder sig att konstraera sådan
lagstiftning för enligt kommittén för långt eller medför i övrigt icke önsk­värda
verkningar på det nu tillämpade förhandlings- och avtalssystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
behandlar även frågan om lovligheten av fackliga sympatiåt­gärder i Sverige
till förmån för part i utländsk arbetsstrid. En granskning av de rättsliga
problemen på detta område visar enligt kommittén att lag­stiftaren står inför
problem, som på viktiga punkter är desamma som när det gäller att ta ställning
till frågan om flilåtligheten av stridsåtgärder i an­nat än fackligt syfte. Om
man i de här aktuella sympatiåtgärdsfallen helt frånfaller kravet att den
primära åtgärd som åberopas såsom grand för sympatiåtgärder skall vara i någon
mening rättsligen tillåten, innebär detta att man avstår från egentlig rättslig
kontroll över fredsplikten. Detta bör enligt kommittén inte ske. Å andra sidan
skulle ett obetingat krav att den primära åtgärden i uflandet skall vara lovlig
där den företas i många fall in­nebära, att möjligheterna att vidta
sympatiåtgärder i Sverige blir starkt be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet    1/3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gränsade
eller helt uteslutna. Kommittén konstaterar att det torde bli nöd­vändigt att
begränsa lagstiftarens ambition till att söka finna en i sig rättsli­gen
godtagbar huvudregel, även om denna inte skuUe innebära alt det sak­liga
resultatet blir helt tillfredsställande i varje enskilt fall. En lagreglering
på området bör enligt kommittén också i princip innebära att åtskillnad görs
mellan stridsålgärder i egentligt fackligt syfte och åtgärder i annat syf­te,
liksom att till sympatiåtgärder på samma sätt som i inhemska fall räknas enbart
åtgärder som har sin gmnd i en primär arbetsstrid. I princip bör en­ligt
kommittén gäUa ett krav att den primära åtgärden skall vara lovlig. I vissa
fall, t. ex. när den primära striden är förlagd till annat nordiskt land, kan
det vara naturligt att kräva att primäråtgärderna är lovliga i det land där de
företas. I vissa andra fall är emellertid enligt kommittén en sådan re­gel inte
godtagbar. Det kan tänkas att del enbart med mycket stora svårig­heter går alt
fastställa vad som är det främmande landets rätt på den aktu­ella punkten, och
att därför ett krav på tillförlitlig utredning härom i realite­ten innebär
hinder mot svenska sympatiåtgärder. Och i andra fall kan i det ifrågavarande
landet ha uppstäUts rättsliga hinder mot fackliga stridsåtgär­der, som ter sig
helt främmande för vår rättsuppfattning och som därför in­te kan tillåtas
ytterst ligga till gmnd för bedömningen av svenska sympati­åtgärders lovlighet.
Mot denna bakgmnd föreslår kommittén att svensk sympatiåtgärd skall vara
tillåten om primärålgärden är lovlig enligt det eg­na landets lag eller, även
där så inte är fallet, om den skulle ha varit att an­se som tillåten därest
svensk rätt hade varit tillämplig. Med en sådan regel torde enligt kommitténs
bedömning kunna uppnås ett på det stora hela godtagbart resultat såtillvida som
rätten att här i landet gå till sympatistrid inte blir beroende av sådana
långtgående och för vårt synsätt främmande inskränkningar i rätten att vidta
fackliga stridsåtgärder, som gäller i vissa länder, medan det ändå blir möjligt
att på ett enkelt sätt bedöma sympatiåt­gärdens lovlighet när det står klart
att den primära stridsåtgärden är lovlig där den vidtas. Enligt kommitténs
synsätt har man därmed nått så långt som är möjligt i riktning mot att tillåta
fackliga sympatiåtgärder i fall, där sådana ter sig från värderingsmässiga
utgångspunkter legitima, utan att frånfalla kravet på rättslig kontroll av
fredsplikten. Det bör vid tillämp­ningen av regeln iakttas, tillägger
kommittén, att den omständigheten att en mot andra parten i ett
arbetsförhållande riktad facklig stridsåtgärd sam­tidigt kan i sin egenskap av
lagbrott ses som ett angrepp på statsmakten in­te bör i och för sig utesluta
svenska sympatiåtgärder, om den utländska primäråtgärden skulle ha varit
tillåten enligt svenska regler i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om det ansvar som åvilar arbetsmarknadens organisationer för den
koUektivavtalsrättsliga fredspliktens upprätthållande regleras för när­varande
i 4 § andra stycket KAL. Mot AD:s tillämpning av de där upptag­na reglema har
riktats viss kritik, främst av innebörd att AD har varit be­nägen att
kringskära styrelseledamöters och andra föreningsföreträdares fria initiativ
när det gällt att finna verksamma metoder för att förmå med-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;S-Riksdagen
1975176. 1 saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lemmar som i strid mot fredsplikten lagt ned arbetet all
återgå till delta. Kommittén granskar ÄD:s hithörande praxis och gör vissa
uttalanden och rekommendationer till förmån för en praxis som bygger på frihet
i största möjliga utsträckning för de fackliga företrädama alt när arbetsfreden
hotas agera efter eget omdöme och på eget ansvar. Kommittén stannar dock för
att inte föreslå någon ändring i lagreglema på området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslaget till FKL innefattar
därmed ett överförande till den föreslagna nya lagen av 4 § andra stycket KAL
med de två tillägg som nämnts i det föregående: utvidgning av förbudet för
föreningar mot aktiv medverkan vid olovlig stridsåtgärd till att omfatta alla
föreningar oavsett relation till det koUektivavtal, som grandar fredsplikten,
och förbud för &amp;quot;annan&amp;quot; att delta i stridsåtgärd som någon vidtagit i
strid mot de centrala bestämmel­sema om fredsplikt i kommitténs motsvarighet
till 4§ första stycket KAL (31 § FKL). I motiven till dessa utvidgningar
uttalar kommittén att det en­ligt dess mening i princip inte finns något skäl
att i lagen begränsa de rätts­liga sanklionsmöjligheterna på sådant sätt att
det kommer att stå vissa en­skilda eller sammanslutningar fritt att föranleda
eller medverka till koUek-tivavtalsrättsligt olovliga stridsåtgärder medan
ansvar utkrävs av andra. Vad gäUer föreningars ansvar finner kommittén
otillfredsstäUande att del skall vara möjligt för fackliga organisationer att
genom ekonomiska bidrag eller på annat sätt understödja olovliga stridsåtgärder
av andra organisatio­ner eller deras medlemmar, när den understödjande inte
själv bär ansvar för det angripna kollektivavtalet. Kommittén föreslår därför
att det obe­roende av det organisatoriska sambandet skall vara varje förening
otillåtet att anordna eller eljest föranleda stridsåtgärd, som enligt lagen
inte är lov­lig för den som är koUektivavtalsbunden, liksom att genom lämnande
av understöd eller på annat sätt medverka vid sådan stridsåtgärd. 1 motiven
beskrivs närmare den avsedda innebörden av denna regel, med särskild betoning
på avgränsningen mot sådant handlande som fortfarande bör vara lilllåtet av
hänsyn främst till den allmänna yttrandefriheten. Dessa senare hänsyn är enligt
kommittén vidare av särskild betydelse när det gäller att bestämma det ansvar
för fredsplikten till följd av kollektivavtal, som kan tänkas böra åvila andra
än koUektivavtalsbundna arbetsgivare och arbets­tagare. Även här är enligt
kommitténs åsikt den naturliga värderingsmässi­ga utgångspunkten att det saknas
anledning i och för sig att avstå från rättsliga sanktioner mot något
handlande, som är inriktat på att åsidosätta lagens regler om fredsplikt.
Hänsyn till den allmänna yttrandefriheten och andra motstående intressen,
liksom avgränsningssvårigheter i allmänhet, föranleder emellertid kommittén att
avstå från att föreslå mera vittgående regler än den nyssnämnda om förbud för
&amp;quot;annan&amp;quot; att delta i olovlig strids­åtgärd. Syftet med denna regel är
främst att genom lagstiftningen bekräfta och ge stadga åt den av högsta
domstolen antagna rättstillämpning, enligt vilken oorganiserades deltagande i
organiserade arbetstagares olovliga ar­betsnedläggelse kan medföra
skadeståndsansvar för avtalsbrott. Enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(*rop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommitténs
mening bör här åstadkommas enhetlig rättslig behandling av organiserade och
oorganiserade. Och i motivtexterna utvecklas närmare de tilllämpningsproblem
som följer av den föreslagna regeln och som främst kommer att röra innebörden
av uttrycket deltagande i den olovliga stridsåtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ledamöterna Edlund, Gustafsson och Westerberg
uttalar för sin del att det såvitt nu kan överblickas inte är erforderligt med
lagstiftning om poli­tiska stridsåtgärder utan facklig bakgmnd. De förklarar
vidare att det en­ligt deras mening kan vara rimligt att välja den av kommittén
föreslagna lösningen av problemet med rätlen till fackliga sympatiåtgärder i
Sverige med bakgrand i utländska förhållanden såvitt gäUer primär arbetsstrid i
an­nat nordiskt land. 1 övrigt talar enligt deras åsikt både sakliga och
rätlstek-niska skäl för att generellt betro de fackliga organisationerna med
rätt att självständigt avgöra i vilken utsträckning och på vilket sätt de vill
agera i dessa sammanhang. Det finns, förklarar de, all anledning förmoda att
orga­nisationerna skall gå fram med omdöme och urskillning. När en arbetsta­garorganisation
tillhör yrkesintemational kunde man emellertid tänka sig att sympatiåtgärd
skall vara påkallad eller i vart fall sanktionerad av inter-nalionalen.
Slutligen yttrar Edlund, Gustafsson och Westerberg att kom­plexet av problem
kring de intemationella rättsverkningama av koUektiv­avtal snarast möjligt bör
tas upp till studium.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ledamöterna Bratt och Lindström delar inte
kommittémajoritetens upp­fattning att lagstiftning inte bör föreslås i syfte
att komma till rätta med problemen kring angrepp med fackliga stridsåtgärder
mot redan kollektiv-avtalsreglerade områden. De förordar en lösning i lag av
innebörd, att i så­dana fall den angripande organisationen skall vara i viss
närmare angiven mening representativ på det åsyftade avtalsområdet. Som redan
tidigare nämnts (avsnitt 5.2) menar dessa ledamöter också att rätt till
fackliga sym­patiåtgärder inte bör komma i fråga till stöd för part som vidtar
primär stridsålgärd med utnyttjande av kvarievande stridsrätt enligt 34 § FKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.3
Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På området för den koUektivavtalsrättsliga
fredsplikten har särskilt kom­mitténs förslag om förbud mot stridsåtgärder i annat
än fackligt syfte (&amp;quot;för­budet mot politisk strejk&amp;quot;) tilldragit sig
remissinstansemas intresse. En därmed delvis sammanhängande fråga som också
väckt stort intresse är frågan om rätten till stridsåtgärder i Sverige när
åtgärderna har sin bak­grand i utländska förhåUanden. I båda dessa frågor har
arbetstagarorgani­sationerna bland remissinstanserna i allmänhet stäUt sig
bakom löntagarre­servanternas ståndpunkt medan man på arbetsgivarsidan i regel
finner sig kunna godkänna kommittémajoriletens förslag. 1 fråga om
stridsåtgärder med utländsk bakgrand har dock från den sidan även begärts
skärpningar av villkoren för tillåtlighet av åtgärderna i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilagal   
Arbetsmarknadsdepartementet   116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bland övriga punkter i kommitténs
förslag på fredspliktsområdet har re­missinstanserna ägnat uppmärksamhet i
synnerhet åt det föreslagna kra­vet, att stridsåtgärd under avtalsperioden
skall vara beslutad av facklig or­ganisation för att vara tillåten, och åt
kommitténs förslag till utvidgning av fredspliktsansvarel till att omfatta även
utomstående föreningar och utom­stående &amp;quot;deltagare&amp;quot; i stridsåtgärd.
Dessa förslag godkänns eller lämnas ulan erinran av de flesta remissinstansema.
Några är dock kritiska. Även frågan om s. k. negativ reglering, som har
betydelse och som också har be­handlats i samband med förhandlingsrättsreglerna
och kommitténs förslag till 26 och 34 §§ FKL, har tilldragit sig uppmärksamhet
hos några remiss­instanser. De ställer sig kritiska till den s. k. doktrinen om
dolda klausuler och menar att fredsplikten i princip bör omfatta enbart
uttryckliga koUek-tivavlalsvillkor. Remissyttrandena innehåUer vid sidan härav
även en lång rad synpunkter på olika enskildheter i kommitténs förslag på
fredsplikts­området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innan här redogöres för
remissyttrandena mera i detalj skall inskjutas att frågor som rör förekomsten
av och orsakerna till olovliga strejker, liksom problemen kring påföljderna för
deltagande i sådana strejker, skall behand­las i ett senare avsnitt (8.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag att
stridsåtgärder inte skall få vidtas annat än i fack­liga syften välkomnas som
nämndes av många av de remissinstanser som företräder arbetsgivarintressen.
Arbetstagarorganisationema avvisar där­emot ett lagstadgat förbud mot sådana
strejker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SAF anser att förslaget på vissa punkter innebär ett
stärkande av de hit­tillsvarande fredspUktsregleraa. Enligt SFO:s mening är det
synnerligen välmotiverat att denna fråga blir lagreglerad, eftersom
stridsåtgärder rimli­gen bör förbehåUas de frågor som rör förhåUandet partema
emellan. Andra remissinstanser som tillstyrker förslaget är Sveriges
redareförening och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;domänverket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;A\'en juridiska fakuheten vid
Uppsala universitet anser att bestämmel­sen är välmotiverad. I alla händelser
bör enligt fakultetens mening lagstif­taren inte förbigå frågan med tystnad,
utan rättsläget bör klarläggas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LO:s och TCO:s ledamöter i
kommittén, som motsätter sig en lagregle­ring av frågan om politiska strejker,
får i allmänhet stöd av remissinstan­serna på arbetstagarsidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;TCO framhåller alt politiska
strejker i vårt land aldrig har varit föremål för &lt;span style='text-transform:
uppercase'&gt;äD:s &lt;/span&gt;prövning. Ätt mot denna bakgmnd ingripa med lagstiftning
före­faller TCO märkligt och helt onödigt. Lagstiftning bör inte tillgripas
förrän erfarenheten har visat att det är behövligt. TCO avstyrker att det i
lagen in­förs ett totalförbud mot politiska strejker. LO, som hävdar samma
uppfatt­ning, pekar på att politiska strejker är mycket sällsynta i Sverige och
att det senaste fallet inträffade år 1928.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska transportarbetareförbundet
anför att förbundet inte motsätter sig en tidsmässig begränsning av politiska
strejker. Enligt förbundets upp­fattning bör den politiska strejken användas
med stor försiktighet och inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     &amp;quot;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;pågå längre tid än en till två veckor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även arbetsgruppen inom juridiska
fakulteten vid Stockholms universi­tet stöder lönlagaiTepresentanternas uppfattning.
Arbetsgmppen menar dessutom att den politiska strejken inte bör anses som ett
brott mot det en­skilda arbetsavtalet. Vidare hävdar arbetsgrappen att ett
förbud mot poli­tiska strejker inte kan väntas bli effektivt. Det saknas i
konimilléförslaget varje redovisning av erfarenheterna i denna riktning från
utlandet, där den politiska strejken anses otillåten men likväl har lillgripits
flitigt under sena­re år. Det föreslagna förbudet skulle också enligt
arbetsgmppen vara olämpligt därför att det skuUe kunna åberopas mot
sympatiåtgärder med bakgrand i utländsk arbetskonflikl. Sådana sympatiåtgärder
får ovillkorli­gen politisk karaktär om det främmande landet är en diktaturstat
där alla strejker är förbjudna eller där fackföreningarna inte är självständiga
i för­hållande till arbetsgivama.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslaget om förbud mot politiska
strejker tillbakavisas också av SAC och Svenska hamnarbetarförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AD, som inte för egen del tar
ställning till frågan om ett förbud mot poli­tiska strejker, framhåller vikten
av alt de principer på vilka lagreglerna vi­lar blir tydligt utformade och alt
de får en tillfredsställande täckning i lag­textens ordalag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag i fråga om
rätten att vidta sympatiåtgärd till förmån för part i utländsk konflikt
kritiseras främst av remissinstanserna på ar­betstagarsidan. I likhet med LO:s
och TCO:s ledamöter i kommittén anser arbetstagarorganisationerna i allmänhet
att de bör ha rätt att efter eget be­dömande besluta om stridsåtgärd till stöd
för utländska arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;TCO hävdar att de av kommittén
föreslagna reglema inte är tillräckligt långtgående för alt svenska
arbetstagare skall kunna på ett effektivt sätt stödja strejkande arbetstagare i
andra länder. TCO påpekar särskilt att det många gånger kan vara svårt alt här
i landet tillfredsstäUande utreda i vad mån primärkonflikten är att betrakta
som lovlig och att den av kommittén föreslagna regeln medför att
sympatiåtgärder inte får vidtas när någon pri­märåtgärd överhuvudtaget inte har
kommit till stånd. Organisationen in­stämmer helt i kravet på att
arbetstagarorganisationerna bör ha laglig rätt att efter eget bedömande vidta
sympatiåtgärd till förmån för arbetslagar-part i annat land. LO framför
liknande synpunkter och anger samtidigt att rätten att besluta om sympatiåtgärd
bör tillkomma organisationerna på för­bundsnivå. Samma uppfattning hävdas av
flera av LO:s förbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SAC och Svenska
hamnarbetarförbundet kräver obegränsade möjlighe­ter till sympatiåtgärder till
stöd för utländska arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen inom juridiska fakulteten
vid Stockholms universitet. som säger sig inte heller kunna ansluta sig till
kommitténs förslag, anser att sympatiåtgärder till förmån för utländsk part i
princip bör vara tillåtna. Ar­betsgmppen pekar särskilt på två situationer där
fackliga stridsåtgärder bör vara tillåtna i konflikter med anknytning till
utlandet, nämligen åtgår-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;der
mot fartyg under bekvämlighetsflagg och åtgärder av anstäUda vid ett
multinationellt företag till förmån för anstäUda i annat land vid samma fö­retag.
Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet ser det som en brist att det i
betänkandet inte behandlas hur man skall se på de speciella problem som uppkommer
vid stridsålgärder mot fartyg under bekvämlighetsflagg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska sjöfolksförbundet är av den åsikten att det
i lag bör föreskrivas, att arbetstagarorganisation generellt i händelse av
tvist äger rätt att dra ut­ländsk redare inför svensk domstol så snart fartyget
anlöper svensk hamn. En sådan laglig reglering skuUe, anför förbundet, betyda
ett viktigt avsteg från gängse uppfattning, att sympatiåtgärd endast är
tillåten om en primär­konflikt är för handen i egentlig bemärkelse. I fråga om
intemationella kol­lektivavtal är det, fortsätter förbundet, svårt att bedöma i
vad mån en pri­märkonflikt föreligger. Ett sådant avtal saknar både nationell
och interna­tionell förankring såväl i lagstiftning som i doktrin. I avsaknad
av en inter­nationell konvention som likställer sådana avtal med nationella bör
enligt förbundet svensk lagstiftning genomföras. Förbundet föreslår att lagen
ges den utformningen ifråga om intemationella koUektivavtal som berör svensk
arbetsmarknad att arbetstagarorganisation alltid tillåts tillgripa fackliga
stridsåtgärder när dessa bedöms vara erforderliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;LO, TCO och arbetsgruppen inom juridiska fakulteten
vid Stockholms universitet anser att frågan om kollektivavtals internationella
verkningar bör utredas ytterligare. Uppgiften bör enligt arbelsgrappens mening
vara att söka utpeka särskilda fall då sympatiåtgärder för ufländsk part bör
för­bjudas. För de nordiska länderna skulle den nordiska arbetsmarknaden och
ömsesidigheten beträffande socialförmåner kunna åberopas som ett skäl för att
de begränsningar som gäller i annat nordiskt land också bör gäl­la här.
Utredningen bör, fortsätter arbetsgrappen, inriktas på frågan om motsvarande
sympatiåtgärd skulle ha varit tillålen i det andra landet. När
arbetsrättskommittén lägger avgörande vikt vid frågan om primäråtgär­dens
lovlighet, har den överflyttat ett svenskt tankeschema till främmande rätt.
Arbetsgruppen anser att det med hänsyn till samarbetet med det främ­mande
landet är mera väsentligt att fråga om motsvarande sympatiåtgärd skuUe ha varit
tillåten i landet ifråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SAF, som accepterar gmndprincipen i kommitténs
förslag om sympati­åtgärder till förmån för utländsk part, anser dock att det
är nödvändigt med en ytterligare begränsning av möjligheten att vidta
sympatiåtgärd. För­eningen konstaterar att gmndföratsättningen för
sympatiåtgärder i Sverige skall vara att det föreligger primär arbetskonflikl i
utlandet. Sådana åtgär­der som i realiteten inte är några sympatiåtgärder utan
primära stridsåtgär­der, anbefallda av någon facklig international, godkänns
sålunda inte enligt kommitténs förslag. Detta är en instäUning som SAF anser
helt nödvändig. Sympatiåtgärd utan primäråtgärd kan SAF inte acceptera.
Konsekvenser-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;na
för näringslivet skulle bli allvarliga om varje internationell appell skuUe få
medföra sympatiåtgärder i Sverige. Däremot kan SAF inte instämma i kommitténs
förslag rörande de bedömningsgmnder som skall gäUa för den primära
stridsåtgärdens lovlighel. Förslaget innebär att den primära strids­åtgärden
ger laglig grand för sympatiåtgärder i Sverige även om stridsål­gärden är
olovlig i det land där den förekommer men är alt anse som lovlig vid tUlämpning
av svensk rätt. SAF föreslåren regel av annoriunda inne­börd. Sympatiåtgärder
bör vara förbjudna om primäråtgärden är olovlig enligt vederbörande lands lag
eller skuUe vara det med tillämpning av svensk lag. SAF anser dessutom alt en
svensk kollekflvavtalspart, som av­ser att vidta sympatiåtgärd till förmån för
part i utländsk arbetskonflikl, bör vara skyldig alt självmant gentemot sin
motpart förebringa utredning om primäråtgärdens lovlighet. Varselreglema fyller
enligt föreningens me­ning inte detta ändamål. SAF kan inte instämma i
löntagartepresentan-ternas reservation som går ut på att fackförbund skall ha
självständig rätt att bestämma om sympatiåtgärd i Sverige till förmån för
primärkonflikt i annat än nordiskt land. Föreningen menar att en dylik linje
måste sägas strida mot nationella svenska intressen och även i övrigt te sig
egendomlig. Sympatiåtgärder till förmån för part i utländsk konflikt måste,
anför SAF, rimligtvis vara mera naturiiga i förhållande till den närmare
omvärlden än till något fjärran land. Ätt fackförbundet diskretionärt och utan
rättsliga hänsyn skuUe äga vidta sympatiåtgärder till förmån för part utanför
Nor­den skuUe, enligt SÄF:s mening, helt avvika från de grandläggande regler­na
i kollektivavtalssystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges redareförening framhåller att det för
sjöfartens del är angelä­get, att del fastslås alt ifrågavarande regler skall
gälla svenska fartyg en­dast när det ligger i hamn i Sverige. Föreningen anför
att förslaget annars skuUe kunna få icke fömtsedda konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den lösning av frågan om fackliga sympatiåtgärder
till stöd för utländska arbetskonflikter, som kommittén föreslår, synes SFO
godtagbar, även om man kan förutse vissa svårigheter vid tillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AD
anser att det bör övervägas om inte frågan bör lämnas utan särskild reglering i
lagen. Detta skuUe innebära att man liksom hittills får använda huvudregeln om
sympatiåtgärds tillåtlighet. I den mån det främmande lan­det har en
lagstiftning och arbetsmarknadsförhåUanden i övrigt som skiljer sig från
situationen här i landet, kan visseriigen rättstillämpniBgen ställas inför
svåriösta problem. AD menar dock alt lagstiftningsfrågan med fördel kan vila
till dess sädana problem på allvar har gjort sig gäUande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande innehåUet i övrigt i remissyttrandena
på fredspliktsområdet kan nämnas följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SAF
finner att kommittén i överensstämmelse med de uttalanden som gjorts i
direktiven slagit vakt om principen att koUektivavtal liksom andra avtal är
till för att håUas och alt fredsplikf skall råda under koUektivavta­lets giltighetstid.
Föreningen framhåUer vidare att kommittén har på ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet      '20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;realistiskt
sätt bedömt frågan, vad som i normalfallet innefattas i ett koUek­tivavtals
reglering. SAF konstaterar dock att kommittén likväl har avstått från att
föreslå någon särskild regel som inskränker möjligheten av strids-åtgärder mot
redan kollektivavtalsreglerade områden. SAF anser att kom­mittén inte har
anfört några övertygande skäl för denna ståndpunkt och föreningen instämmer
helt i den reservation som har avgivits av förening­ens representanter i
kommittén. Motiveringen till reservationen visar en­ligt SAF att det är fullt
möjligt att åstadkomma en entydig rättsregel som förhindrar sådana nu åsyftade
stridsålgärder, som inte uppbärs av något beaklansvärl fackligt syfte. SAF
menar också alt företag, som drabbas av en olovlig konflikt, bör på ett enklare
och snabbare sätt än vad den nuva­rande lagen medger kunna befrias från sin
fredsplikt (se 7§ KAL; jfr 30 § FKL). SAF framhåUer i detta sammanhang att
tillämpningen av permitle-ringslönereglerna i lagen om anstäUningsskydd är en
omöjlig börda för det enskilda företaget. Föreningen menar att detta gäUer i
alldeles särskild grad då en olovlig strejk som en nyckelgrapp i företaget
vidtagit leder till att övriga anställda inte kan beredas arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;AD anser att det principiellt är av betydande
intresse alt det för arbets­marknaden i dess helhet blir klarlagt att
stridsåtgärder från kollektivavtals­rättslig synpunkt är ett medel som är
förbehållet den avtalsslulande fackli­ga organisationen. Detta synsätt torde
enligt AD slå i överensstämmelse med stadgad uppfattning på arbetsmarknaden. AD
hävdar att det i princip torde fä antas att stridsåtgärd som inte är
sanktionerad av behörig facklig organisation i fortsättningen inte kommer att
anses vara förenlig med an­ställningsavtalet. AD framhåller vidare att den nu
nämnda regeln har nära samband med den föreslagna bestämmelsen om förbud för
den som slår utanför avtalsslulande fackförening att delta i stridsåtgärd som
är otillåten för koUektivavtalsslutande part. Om de nu nämnda reglema genomförs
kommer detta enligt ÄD:s mening med all sannolikhet att stabilisera rätts­läget
även i situationer då kollektivavtal inte alls gäUer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag, att den som står utanför den
avtalsslutande fack­föreningen skall vara förhindrad att delta i stridsålgärd
som är otillåten för medlem i föreningen, lämnas utan erinran av så gott som
samtliga remiss­instanser. SFO och AD finner det tillfredsstäUande att denna
fråga nu blir löst. SFO menar att det synes rättvist att alla som deltar i en
olovlig strids­åtgärd kan drabbas av samma påföljder. Arbetsgruppen inom
juridiska fa­kulteten vid Stockholms universitet hävdar däremot att det inte
kan vara riktigt att en arbetstagare som inte är koUektivavtalsbunden bedöms
efter samma grander som en avtalsbunden. SkuUe man mena att det är felaktigt
att oorganiserade och andra inte avtalsbundna går fria från ansvar, bör
ansvaret bestämmas som ett ansvar för medhjälp vid kontraktsbrott. Det som
enligt arbelsgrappens mening motiverar att ett sådant kontraktsbrott skall
medföra påföljd, fast delaktighet i kontraktsbrott eljest inte föranle­der
påföljd i svensk rätt, skulle vara att det kontraktsbrott i vilket den oor-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet       '21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ganiserade arbetstagaren är delaktig avser ett angrepp mot
den egne ar­betsgivaren. Liknande åsikter framföres av Svenska
transportarbetareför­bundet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sveriges domareförbund anser att
det inte framgår otvetydigt av den fö­reslagna bestämmelsen om utomstående
&amp;quot;deltagare&amp;quot; all den inte omfattar personer som arbetar för att
åstadkomma fredspliktsbrott men som inte själva står i något
kollektivavtalsförhåUande eller anstäUningsförhåUande till den angripne parten.
Förbundet menar att regeln bör förtydligas i detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt SFO:s mening är del en
angelägen och naturlig regel att utomstå­ende föreningar inte skall få stödja
olovliga stridsåtgärder med penningbi­drag eller andra åtgärder. Svenska
transportarbetareförbundet anser att regeln i och för sig är välmotiverad som
ett komplement till förbudet mot sympatiåtgärder. För att bli effektiv måste regeln
emellertid utvidgas till att omfatta alla fysiska ochjuridiska personer.
Förbundet är inte övertygat om att de praktiska betänkligheter som kommittén
anför utgör tillräckliga skäl för att göra en sådan regel verkningslös.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen om att förening inte
får stödja olovliga stridsåtgärder av-styrkes av juridiska fakulteten vid Lunds
universitet, arbetsgruppen inom juridiska fakulteten vid Stockholms
universitet, juridiska fakulteten vid Uppsala universitet. Svenska
elektrikerförbundet och Svenska haninarbe-tarförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakulteten vid Lunds
universitet anser att ingen har intresse av en sådan likriktning på
arbetsmarknaden att olika åsikter inte får ta sig ut­tryck i stödåtgärder för
en gmpp som gått in i en olovlig konflikt. Om re­geln skulle göras effektiv,
måste den enligt arbetsgruppen inom juridiska fakulteten vid Stockholms
universitet innefatta förbud för enskilda indivi­der att ekonomiskt stödja
arbetstagare som är indragna i en olovlig kon­flikt, men en sådan regel är av
praktiska skäl otänkbar. Juridiska fakulte­ten vid Uppsala universitet
ifrågasätter om inte regeln getts ett alltför vid­sträckt tillämpningsområde.
Ätt förening, som inte alls har accepterats så­som kollektivavtalspart av
arbetsgivarsidan och som därmed helt saknar åsyftade rättigheter nu skall
underkastas förbud att lämna understöd åt strejkande framstår för fakulteten
som i viss mån obilligt. Fakulteten me­nar också alt regleringen i denna del
knappast fyUer någon väsentlig funk­tion. Nuvarande föreningsrättsliga regler
och föreningarnas stadgar lägger, anför Svenska elektrikerförbundet, i de
flesta fall hinder i vägen för en sty­relse att disponera över föreningens
medel på ett godtyckligt sätt. Förbun­det frågar sig om en förening kan ådra
sig skadeståndsskyldighet genom att det på ett allmänt föreningsmöte samlas in
pengar till strejkande och om to­lerans med medlems agerande kan bli att
betrakta som eget handlande från styrelsens sida. Förbundet pekar även på att
kontrollmöjligheterna av be­stämmelsens efterlevnad är ytterst begränsade.
Svenska hamnarbetarför­bundet anser att rätten att stödja en strejk bör
betraktas som en grandläg­gande demokratisk rättighet både då det gäller
facklig organisation och en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;enskild person.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Liksom i andra sammanhang framförs
även i samband med reglema om fredsplikt kritik mot den s. k. negativa
regleringen i koUektivavtal. Bland de kritiska remissinstanserna kan nämnas
arbetsgruppen inom juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. Svenska
metallindustriarbe­tareförbundet och TCO.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen och Svenska
transportarbetareförbundet kritiserar ock­så regler som innebär att den icke
organisationsmässiga strejken skall vara olovlig. Det föreslagna systemet är
oacceptabelt, menar arbetsgruppen inoi7i juridiska fakulteten vid Stockholms
w/j/vers/Ve/. Arbetsgrappen häv­dar att det synes oriktigt alt redan existensen
av ett koUektivavtal, hur ringa del av anställningsrelationerna delta avtal än
reglerar, skall ha som effekt en total fredsplikl. Liksom hittills bör, anför
arbetsgmppen, freds­plikten avse ett skydd för ingångna förpliktelser.
Arbetsgrappen konstate­rar vidare att fredsplikt för den enskilde arbetstagaren
finns även under av-talslöst tillstånd. Man kan, hävdar arbetsgmppen, mena att
bedömningen i kommitténs motivtext inte harmoniserar med förslaget om
kvarievande stridsrätt, vars syfte är att under avtalstiden delvis upphäva
fredsplikten. Svenska transportarbetareförbundet framför liknande synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;TCO och Svenska
metallindustriarbetareförbundet anser att det i lagtex­ten bör fastslås att
fredsplikt råder endast i sådana frågor som uttryckligen reglerats i
koUektivavtal. Förbundet hävdar vidare att det i motivtextema bör klargöras att
det är organisationens stadgar som bestämmer i vilken in­stans beslut om
stridsåtgärd fattas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Möjlighet att tillgripa
stridsålgärder vid lokala förhandlingar förespråkas av Svenska
harnnarbetarförbundet och Svenska teaterförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som tidigare nämnts välkomnas den
föreslagna förhandlingsrätten för pensionärer av LO och TCO. De båda
organisationema understryker nu behovet av att denna förhandlingsrätt förenas
med stridsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;B\. a. juridiska fakulteten vid
Uppsala universitet anser att om indriv­ningsblockader alltjämt skall vara
tillåtna när koUektivavtal gäUer, bör det­ta tydligt framgå av lagtexten. Om
aviserade reformer av lönegarantisyste­met genomförs ifrågasätter fakulteten om
inte behovet av indrivningsbloc­kader reducerats så kraftigt att den typen av
stridsålgärder kan uteslutas i kollektivavtalsreglerade förhållanden. Även Svea
hovrätt påpekar att lag­texten inte utvisar att indrivningsblockader skall vara
tillåtna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska
metallindustriarbetareförbundet erinrar om att de rättsregler som nu gäUer för
kollektivavtal innebär att en arbetsgivare genom inträde i en avtalsbunden
arbetsgivarorganisation binder sig själv och de anställda vid koUektivavtal och
därmed fredsplikt. Detta kan, anför förbundet, i vis­sa fall innebära en
utvidgning av kollektivavtalets giltighetsområde, som den avtalsslutande
organisationen på arbetstagarsidan inte avsett vid avta­lets ingående.
Förbundet anser att det i den föreslagna lagen bör anges att inträde i
arbetsgivarorganisation inte medför fredsplikt beträffande facklig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet,   123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tvist
vid företaget, vilken föreligger vid inträdel i arbetsgivarorganisa­tionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När en vild strejk utbmlil stäUs, anför LO,
utomordentligt stora krav pä de lokala fackliga företrädarna. De skall uppta
överläggningar med arbets­givarna och samtidigt försöka förmå de strejkande alt
återgå till arbetet. Med tanke på de fackliga företrädarnas mycket känsliga
ställning vid en vild konflikt stäUer sig LO tveksam till att den fackliga
organisationen och dess företrädare oupphörligt skall förmå de strejkande att
återgå till arbe­tet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser berör reglerna om varsel om
stridsålgärd. KFO anser alt det för att undvika tvist humvida varsel har
lämnats bör föreskri­vas i lagen att varsel skall ske skriftligen.
Motivtexterna bör enhgt Svenska metallindustriarbetareförbundet ange alt
utvidgning av konflikt inte skall omfattas av lagens varselregler. Förbundet
anger alt motivet för varselreg­lerna är all ge förlikningsman möjlighet alt
agera vid risk för konflikter. Därför bör varselskyldigheten inte göras mer
vittgående än att gäUa vid den urspmngligt vidtagna stridsåtgärden. TCO anser
att varselskyldighet inte bör föreligga vid vidtagande av sympatiåtgärd eller
då stridsåtgärd av andra skäl skuUe bli verkningslös om varseltiden måste
iakttas. Liknande synpunkter framförs av LO.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska sjöfolksförbundet förordar att
varselskyldighet i fråga om stridsåtgärder med internationell anknytning inte
görs undantagslös.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:222.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7   
Medling 7.1 Gällande rätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det stafliga förlikningsmannaväsendet och
föriikningsmännens med­lingsverksamhet regleras genom lagen MedlL och
kungörelsen (1920:898) med närmare föreskrifter angående medling i
arbetstvister (ändrad senast 1967:121).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt kungörelsen (1950: 163) angående rikets
indelning i distrikt för medling i arbetstvister är riket indelat i åtta
distrikt för sådan medling. För varje distrikt förordnar regeringen en
förlikningsman med de uppgifter som anges i MedlL. Som tillsynsmyndighet för
det statliga förlikningsväsendet fungerar statens förlikningsmannaexpedition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;MedlL innehåller i huvudsak följande regler
angående förlikningsmans uppgifter och förfarandet vid medling i arbetstvister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förlikningsmannens centrala uppgifter anges i 3 §
MedlL. I paragrafens första stycke regleras till en början det fall då
förlikningsmannen kan på eget initiativ vidta åtgärder, nämligen då det
uppkommer arbetstvist som medfört eller synes hota att medföra
arbetsinställelse av större belyden-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      '24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hel.
1 sådant fall bör förlikningsmannen genom personligt besök på den plats, där
tvisten utbrutit, eller på annat sätt träda i förbindelse med de tvistande,
göra sig noga underrättad om, vari tvisten består. hemsläUa till de tvistande
att i avbidan på tvistens lösning inte vidta, vidhålla eller utvid­ga
arbetsinstäUelse, kalla de tvistande till förhandling inför förlikningsman­nen
och försöka alt under dessa förhandlingar åstadkomma lösning av tvis­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För det fall att en uppkommen arbetstvist inte
medfört eller synes hota att medföra arbetsinstäUelse av större betydenhet ges
en särskild bestäm­melse i 3 § andra stycket MedlL. Då skall förlikningsmannen
kalla de tvis­tande parterna till förhandlingar, om begäran därom framstäUs av
arbetsgi­vare eller organisation, som omfattar minst hälften av de av tvisten
berör­da arbetslagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna i 3 § MedlL om förlikningsmannens
förhandlingsverksamhet kompletteras med dels ett stadgande i 4 § andra stycket,
att det åligger de tvistande att efterkomma förlikningsmannens kallelse, dels
en bestämmel­se i 6 § andra stycket rörande det fall att någon av de tvistande
parterna vid förhandling som anordnats av förlikningsman försummar att fullgöra
vad enligt 4 § andra stycket FFL åligger honom. 1 sådant fall äger
föriiknings-mannen på hemstäUan av andra parten anmäla försummelsen hos AD, vil­ken
kan vid vite förelägga part all fuUgöra sitt åliggande liksom, på anmä­lan av
förlikningsmannen, döma ut sådant vite.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 3 a § MedlL föreligger skyldighet att, innan
arbetsinstäUelse vid­tas och om giltigt hinder inte möter, varsla såväl
motsidan som förliknings­mannen sist på sjunde dagen före den dag då åtgärden
skall ta sin början. Varselpliklen, som alltså endast avser arbetsinstäUelse,
gäller under straff­ansvar i förhåUande såväl tUl motsidan som till
förlikningsmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller förlikningsmans uppgift att genom
förhandlingar med par­terna medverka till lösning av uppkomna arbetstvister,
finns i MedlL även vissa regler om förlikningsmannens förfarande, vilka är av
mera detaljerad natur eller tar sikte på speciella situationer. 14 § första
stycket finns sålun­da speciella regler för inkallande av tvistande till
förhandling inför förlik­ningsmannen med angivande av altemativ till personlig
kallelse då sådan ej lämpligen kan ske. Vidare ges i 5 § en särskild regel för
det fall att arbetsin­stäUelse inte är för handen samt de tvistande efter
förhandling på ömse si­dor tiUkännagivit för förlikningsmannen att de inte
anser fortsatt förhand­ling vara tiU gagn för tvistens lösning. I sådant fall
får kallelse på de tvis­tande inte vidare utfärdas av förlikningsmannen. Om
ändrade förhållanden föranleder till det äger föriikningsmannen dock enligt
lagmmmet inbjuda de tvistande till nya förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 6 § första stycket MedlL återfinns vissa regler
som utgör aUmänna an­visningar till förlikningsmannen i hans verksamhet.
Förhandlingar som förlikningsmannen anordnar skall främst ha till syfte att
åstadkomma över­enskommelse mellan parterna i enlighet med förslag som under
förhand-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet    125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ungarna
framkommer från partema själva. Det är dock föriikningsmannen obetaget att
hemställa om Jämkningar och medgivanden som han anser önskvärda för en god
lösning av tvisten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7 § MedlL innehåUer osanktionerade bestämmelser av
innehåU att de tvistande bör dels ge föriikningsmannen del av handlingar och
uppgifter varöver de förfogar, dels håUa vederbörande arbetsplatser tiUgängliga
för förlikningsmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 8 § MedlL ges regler om möjlighet för
förlikningsman all anmoda par­terna att utnyttja skiljeförfarande om enighet
inte kan vinnas vid förhand­lingar inför förlikningsmannen. Till en början
föreskrivs i 8 § första styc­ket, att förlikningsmannen i sådant fall må
uppmana de tvistande alt låta tvisten avgöras av sådan skiljenämnd eller
skiljedomare i arbetstvister, varom i lag är särskilt stadgat. Härmed åsyftas
det skiljeförfarande som finns reglerat i lagen (1920:248) om särskilda
skiljedomare i arbetstvister. I 8 § första stycket föreskrivs emellertid också,
alt förlikningsmannen vid resullatlösa förhandlingar kan lämna i paragrafen
närmare beskrivet upp­drag åt en eller flera personer, vilkas utlåtande de
tvistande utfäster sig att efterkomma, att såsom skiljemän skilja mellan de
tvistande. Sker det följer av 8 § andra stycket, att förlikningsmannen bör i
mån av behov lämna med­verkan för utseende av skiljemän, underrätta dessa om
uppdraget saml el­jest medverka till att åsyftat avgörande kommer till stånd.
Enligt 8 § tredje stycket får förlikningsman inte själv åtaga sig
skiljemannauppdrag i arbets­tvister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 12 § MedlL har regeringen möjlighet att, där
arbetstvist innebär synnerlig fara för arbetsfreden eller där sådant eljest
finnes påkallat, upp­dra åt sakkunniga och erfama personer alt i egenskap av
särskild förlik­ningskommission, jämte förlikningsmannen eller, där han finnes
inte lämp­ligen kunna la befattning med arbetstvisten, i hans stäUe medla i
den. Så­dant uppdrag kan även lämnas särskild person.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De nu redovisade reglema har rört förlikningsmans
uppgift att medverka till lösning av uppkomna arbetstvister som medfört eller
hotar att medföra stridsåtgärd. Hämlöver åligger del förlikningsman enligt 2 §
första stycket MedlL att eljest, på anmodan, gå arbetsgivare och arbetstagare
tillhanda för att åstadkomma överenskommelser som är ägnade att främja ett gott
förhåUande mellan dem saml förekomma störande avbrott i arbetet. Del är alltså
här fråga om en regel rörande förlikningsmans medverkan på anmo­dan av part -
den ena eller båda - vid förhandling eller eljest, när öppen arbetskonflikl
inte är aktuell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom 2 § andra stycket MedlL öppnas vidare
möjlighet för statens för­likningsmannaexpedition att på framstäUning av
parterna utse lämplig per­son alt såsom opartisk ordförande leda förhandlingar
när förlikningsmans medverkan inte kan lämnas eller anses inte böra påkallas. I
det samman­hanget kan även nämnas den möjlighet som enligt 11 § andra stycket
MedlL föreligger för förlikningsmannaexpeditionen att efter framställning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105  
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
förlikningsman hos regeringen anhåUa om meddelande av förordnande för särskild
person alt leda förhandling enligt 3 § andra stycket, dvs. för­handling i fall
då uppkommen arbetstvist inte medfört eller synes hota att medföra
arbetsinstäUelse av större betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid sidan av de berörda uppgifterna för
förlikningsman åligger del ho­nom slutligen enligt 2 § första stycket MedlL att
med synnerlig uppmärk­samhet följa arbetsförhåUandena inom det honom anvisade
verksamhels-området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen kan även nämnas alt 3 kap. FFL
ursprungligen innehöll regler om en särskild förhandlingsordning i förening med
fredsplikt, vilka regler under viss i kapitlet angiven tid skulle äga tillämpning
på uppkommande tvistefrågor som rörde viss huvudorganisation eller dess
underföreningar på arbetstagarsidan, om huvudorganisationen genom anmälan hos
dåva­rande socialstyrelsen påkallade kapiflets tillämpning. MedlL gäUde inte
tvist på vUken 3 kap. FFL var tillämplig. Kapitlet upptog regler om möjlig­het
för socialstyrelsen att, vid oenighet i viss förhandlingsfråga, under vis­sa
fömtsättningar utse opartisk ordförande alt leda förhandlingen eller att
tillsälta en tremannakommission inför vilken förhandlingen skulle äga ram. Blev
förhandlingama resultatlösa och accepterade parterna inte all lå­ta tvisten
avgöras av skiljemän, ägde den opartiske ordföranden (treman-nakommissionen) på
begäran av part hemställa hos socialstyrelsen om ut­seende av skiljenämnd med
uppgift att avge förslag till förhandlingsfrågans lösning. För den lid under
vilken kapiflet ägde tillämpning stadgades vida­re fredsplikl för
huvudorganisationen och dess medlemmar samt för de ar­betsgivare som hade
arbetstagare anslutna till organisationen, en fredsplikl som beträffande viss
förhandlingsfråga upphörde att gäUa endast om så­dant förslag av skiljenämnd
som nyss sagts inte antogs av båda parter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De närmaste åren efter FFL:s ikraftträdande ägde 3
kap. tillämpning på ett tjugotal organisationer, närmast inom den privata
tjänstemannasek­lorn. Kapitlet förlorade emellertid så småningom i betydelse
och upphäv­des 1965 (SFS 1965:277). Enligt vissa övergångsbestämmelser skuUe
emel­lertid reglerna i 3 kap. alltjämt äga tillämpning på parter som vid
utgången av år 1965 var underkastade bestämmelserna, dock att tillämpningen
skul­le upphöra om sådan part ej inom fem år därefter begärt opartisk ordföran­de.
Framställdes sådan begäran utan att ny sådan begäran gjordes inom fem år
därefter skulle likaledes tillämpningen upphöra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.2
Kommittén&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén, som enligt sina direktiv har haft alt gå
igenom även MedlL och därvid kartlägga erfarenheterna av medlingsförfarandet
saml undersö­ka vilka ändringar i det nuvarande systemet som kan vara
motiverade, har utöver den mera begränsade översyn som direktiven närmast synes
ta sik-le på funnit anledning att granska även gmnderna för MedlL och del
större&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sammanhang
i vilket lagen bör passas in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med denna utgångspunkt tar kommittén till en början
upp frågan humvi­da förlikningsmannens stäUning bör förstärkas genom att han i
lag tilldelas något maktmedel gentemot parterna. Som exempel på teoretiskt
tänkbara maktmedel för förlikningsman nämner kommittén rätt för honom att före­skriva
fredsplikt i samband med förlikningsförhandlingarna, rätt att på­fordra
omröstning inom förhandlande organisationer om förlikningsförslag som han lagt
fram och rätt (eller skyldighet) för honom att publicera fram­lagda
förlikningsförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I och för sig anser kommittén statsingripande vara
motiverat i samhälls-farliga konflikter, men då som ett yttersta medel.
Kommittén erinrar om att sådana ingripanden var aktuella vid 1947 års
poliskonflikl, 1951 års sjuksköterskekonflikt och 1955 års sjöbefälskonflikt
samt att de särskilda förhållandena inom den offentliga sektorn föranlett
speciella regler om be­gränsning där av stridsrätten i vissa fall. Kommittén
konstaterar att det dock, alltsedan tillkomsten av huvudavtalet 1938 mellan SAF
och LO, all­mänt sett rått enighet om principen att
arbetsmarknadsorganisationerna i första hand ansvarar själva, även mot
samhället i övrigt, för arbetsfredens upprätthållande. Denna gmndinslällning
bör också enligt kommitténs me­ning prägla medlingslagstiftningens innehåll. De
gångna årens erfarenheter torde enligt kommittén inte heller ge vid handen
något behov av att förse förlikningsmännen med något maktmedel gentemot
partema, utöver den möjlighet som f. n. föreligger att genom vite tillhåUa part
att efterkomma kallelse till förhandling och att fullgöra sin
förhandlingsskyldighet. Nor­malt synes gäUa att part efterkommer begäran av
förlikningsman om upp­skov med vidtagande av stridsåtgärd. Enligt kommitténs
åsikt bör det of­fentliga medlingsförfarandet bibehåUa sin nuvarande karaktär
och i princip bygga på parternas frivilliga medverkan. Kommittén föreslår
alltså inte nå­gon utvidgning i lagen av förlikningsmannens formella
befogenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Däremot föreslår kommittén en ändrad ordning när
det gäller formerna för fördelning av uppgifter mellan de olika
förlikningsmännen och den nu­varande organisationen med distriktsindelning.
Utan alt därmed avse någ­ra mera genomgripande förändringar av
förlikningsmannaväsendets nuva­rande uppbyggnad, anser kommittén att den
nuvarande ordningen med förlikningsmän för fasta distrikt bör frångås och att i
stäUet bör införas en central föriikningsmannaorganisation. Förlikningsmännen i
denna organi­sation bör visserligen vara placerade med Jämn spridning över
landet men organisationen bör kunna från fall till fall bestämma vem som skall
tjänst­göra såsom förlikningsman i en uppkommen arbetstvist. Härigenom står
enligt kommitténs uppfattning åtskilliga fördelar att vinna. Man skulle und­gå
den ojämnhet i fråga om antal förlikningsuppdrag som följer av varje di­striktsindelning
med hänsyn till den ojämna fördelningen över landet av fö­retag och
arbetsplatser' Vidare möjliggör nyordningen, att medling i tvister i skilda
delar av landet men inom samma, eventuellt tekniskt komplicera-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de,
avtalsområde kan. i fall av behov, anförtros viss förlikningsman. Med en sådan
ny organisation utan formell distriktsindelning skuUe också vin­nas, att man
inte låste parterna i en viss landsända till en viss förliknings­man som
eventuellt saknade någon parts förtroende. Kommittén förordar alltså, alt en
sådan central föriikningsmannaorganisation som nu nämnts införes. Del ligger
enligt kommitténs mening nära till hands all till ett så­dant organ ombilda den
nuvarande tillsynsmyndigheten inom förliknings-mannaområdet, statens förlikningsmannaexpedition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
förslag innebär att det nya organels huvuduppgift blir att genom sina
föriikningsmän följa förhållandena på arbetsmarknaden och medla i
arbetstvister. Uppdrag att vara förlikningsman bör meddelas av expeditionen och
skall kunna avse viss uppkommen arbetstvist men även kunna utgöra ett
fortlöpande uppdrag, dock att förordnande meddelas sär­skilt för varje
medlingsuppgifl. De fortlöpande uppdragen bör meddelas till samma antal som f.
n., dvs. åtta stycken. Sådant uppdrag bör inte utgöra heltidsanställning utan
innehas vid sidan av annan yrkesverksamhet. Dessa fortlöpande uppdrag bör ges
på sådant sätt, att man får en med hän­syn till förlikningsmännens
bosättningsorter Jämn spridning av dem över landet. Härutöver bör dock någon eller
några fasta tjänster för förliknings­män finnas inrättade vid expeditionen. Den
nu föreslagna ordningen bör enligt kommittén inte påverka den möjlighet som f
n, föreligger för rege­ringen att för viss tvist tillsätta särskild
förlikningskommission eller förlik­ningsman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
en översyn av MedlL från den utgångspunkt som kommittén har valt, nämligen att
medlingsförfarandets uppgifter och allmänna karaktär inte bör ändras, blir
enligt kommittén den främsta frågan av mera allmän räckvidd att bestämma lagens
tillämpningsområde, dvs. i första hand all ange den ram inom vilken
förlikningsmannen har rätt eller skyldighet att ingripa i tvister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
ger f. n. förlikningsmannen olika befogenheter beroende av om den ifrågakomna
arbetsinsläUelsen är av större betydenhet eller ej. Enligt kommitténs
uppfattning bör denna åtskillnad inte upprätthåUas. Avgöran­de för om ett
medlingsingripande skall ske eller ej bör inte vara arbelskon-fliktens storlek
utan i släUel om ett ingripande kan anses ägnat att främja en lösning av
tvisten. I praxis synes också ett sådant synsätt i allmänhet ha varit
vägledande för förlikningsmännen. Kommittén anser vidare att det inte är
nödvändigt att i lagen bibehåUa den närmare beskrivning som nu finns av hur
förlikningsman bör förfara. Däremot anser kommittén det va­ra av värde att i
lagtexten framhåUa, att förlikningsmans ingripande inte är bundet till
förhandling utan att han även kan vidta annan lämplig åtgärd om den kan främja
alt tvisten löses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna i MedlL om förlikningsmannens
förhandlingsverksamhet kom­pletteras med bestämmelser som innebär förpliktelse
för part med förhand­lingsskyldighet enligt FFL att, vid risk av vite, hörsamma
kallelse till för-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;likningsförhandling
och att vid sådan förhandling fullgöra förhandlings­skyldighet enligt 4 § andra
stycket FFL. Möjligheten att tillgripa vite tar alltså sikte på de fall då part
har förhandlingsskyldighet enligt FFL. Enligt kommitténs mening bör även i de
nya medlingsbestämmelsema sanktions­reglerna bibehåUas vid deras nuvarande
anknytning till den lagstadgade förhandlingsskyldigheten. Däremot bör
förlikningsmans behörighet att ingripa vid arbetskonflikl och att kalla till
förhandling inte begränsas till de fall då förhandlingsskyldighet och möjlighet
att använda vite föreligger. På samma sätt som i MedlL har enligt kommitténs
förslag såväl föreläggande av vite som utdömande därav lagts på AD.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén tar även upp frågan hur förlikningsman
bör förhålla sig i fall av vild strejk. Enligt kommittén kommer denna fråga
delvis i ett nytt läge vid genomförande av den av kommittén föreslagna regeln
om överlägg­ningar mellan arbetsgivaren och vederbörande lokala sammanslutning
av arbetstagare vid vild strejk (33 § FKL). Denna regel innebär skyldighet för
båda parter att vid vild strejk gemensamt och inom ramen för gällande kol­lektivavtal
verka för att orsakerna till strejken blir klarlagda och konflikten löst. Vid
sådana överläggningar bör även förlikningsmannen kunna med­verka i den mån
sådan medverkan kan anses ägnad att främja ett positivt resultat. Så torde dock
vara fallet endast om parterna gemensamt påkallar hans medverkan. Däremot bör
enligt kommitténs mening förlikningsman inte medverka vid kontakter mellan
arbetsgivaren och de strejkande själva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samband med reglema om förlikningsmans
förhandlingsverksamhet berör kommittén även bestämmelsen i 3 a § MedlL om
skyldighet att, in­nan arbetsinstäUelse vidtas och om giltigt hinder inte
möter, varsla såväl motsidan som förlikningsmannen sist sjunde dagen före den
dag då åtgär­den skall la sin början. Varselplikten, som alltså endast avser
arbetsinstäl­lelse, gäUer under straffansvar i förhållande såväl till motsidan
som tUl för­likningsman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén erinrar om att i kommitténs lagförslag
har upptagils en sär­skild regel om varsel till motsidan i arbetstvist, vilken
regel i princip avser alla typer av stridsåtgärder (36 § FKL). Enligt
kommitténs mening bör motsvarande utvidgning av varselskyldigheten gäUa även i
förhållande till förlikningsmannaväsendet. Kommittén påpekar att varselplikten
uppen­barligen spelar en betydelsefull roU i det att varslet ger möjlighet att
utan dröjsmål närmare undersöka tvistens beskaffenhet och överväga lämpliga
förlikningsåtgärder samt att varsel i praktiken redan nu torde lämnas vid alla
slag av stridsåtgärder. Något skäl att vidhåUa begränsningen till ar­betsinstäUelse
torde inte föreligga. Liksom i fråga om varsel till motpart bör enligt kommitténs
åsikt varselplikt inte föreligga för enskilda arbetsta­gare i förhåUande till
förlikningsman. Vidare föreslår kommittén, mot bak­grand av förslaget om
inrättande av en central föriikningsmannaor­ganisation, att varsel om
stridsålgärd skall lämnas till förlikningsmannaex-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;')-Riksdagen 1975176. I saml. Nr 105. Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;peditionen,
vilken därefter har alt avgöra vem som skall erhålla förlik­ningsuppdrag i
anledning av det lämnade varslet. Liksom f. n. föreslår kommittén att
varselskyldigheten i förhållande till förlikningsman skall gäl­la under
straffansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I övrigt innehåUer kommitténs förslag en rad
bestämmelser som i stor ut­sträckning har motsvarighet i MedlL. Sålunda upptar
förslaget en regel om att parterna skall kallas på lämpligt sätt till de
förhandlingar som förlik­ningsmannen anordnar. Förhandlingarna skall vidare
främst ha till syfte att åvägabringa överenskommelse mellan parterna i enlighet
med förslag som under förhandlingarna framkommer från parterna själva,
förlikningsman­nen obetaget alt hemsläUa om Jämkningar och medgivanden som han
anser önskvärda för en god lösning av tvisten. Vidare föreskrivs att part skall
va­ra skyldig att tillhandahåUa förlikningsman handlingar och uppgifter i sam­ma
utsträckning som sådan skyldighet föreligger gentemot motpart. Om enighet inte
kan vinnas vid förhandlingar inför förUkningsman, ges han möjlighet att anmoda
parterna att låta tvisten avgöras genom skiljemän. Om parterna godtar hans
anmodan, må han lämna sin medverkan för utse­ende av lämpliga skiljemän.
Förlikningsman får inte själv åtaga sig skilje­mannauppdrag i arbetstvister med
mindre förlikningsmannaexpeditionen i särskilt fall medger del. Även den
nuvarande möjligheten för regeringen att i vissa fall tillsätta
förlikningskommission eller särskild förlikningsman bibehåUs. Fömtom att
medverka till lösning av uppkomna arbetstvister åligger det förlikningsman alt,
efter förlikningsmannaexpeditionens be­stämmande och i den mån han därom
anmodas av part, gå arbetsmark­nadsparterna tillhanda med råd och upplysningar
rörande förhandlingar och koUektivavtal samt medverka såsom ledare av
förhandlingar. Vidare upptar förslaget en bestämmelse om tystnadsplikt för
förlikningsman motsvarande den som f. n. återfinns i 4 § kungörelsen med
närmare före­skrifter angående medling i arbetstvister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En del av de regler som f. n. återfmns i MedlL har
i kommitténs förslag fått utgå på gmnd av att de befunnits överflödiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag innebär att de författningar som
f. n. reglerar med­lingsförfarandet upphävs och ersätts av bestämmelser som
upptas i den av kommittén föreslagna FKL. Även lagen om särskilda skiljedomare
i ar­betstvister föreslås i detta sammanhang bli upphävd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slufligen föreslår kommittén att 3 kap. FFL helt
upphävs. Kommittén konstaterar att kapitlet numera är tillämpligt endast
beträffande en organi­sation och att det i övrigt har spelat ut sin roll. Om
den av kommittén före­slagna lagstiftningen genomföres, bör enligt kommitténs
mening också 3 kap. FFL helt sättas ur kraft. Enligt kommitténs uppfattning bör
nämligen den föreslagna lagsttftningen gäUa lika över hela arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilagal   
Arbetsmarknadsdepartementet     131 7.3 Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag i fråga om medlingsförfarandet i
arbetstvister läm­nas utan erinran eller tillstyrks av så gott som samtliga
remissinstanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag om inrättande av en central
föriikningsmannaor­ganisation har fått ett positivt mottagande. Bland de
remissinstanser som tillstyrker förslaget kan nämnas RRV, SAF, KFO, Svenska
kommunför­bundet, Landstingsförbundet LO och TCO. SAF anser sålunda förslaget i
denna del vara en klar förbättring gentemot nuvarande regler, eftersom det
lämnar möjlighet för förlikningsmannaexpeditionen alt för handläggning av viss
tvist förordna den förlikningsman som med hänsyn till omständighe­terna
framstår såsom bäst skickad. Även enligt TCO:s uppfattning torde förslaget
medföra ökade möjligheter att vid val av förlikningsman få den som vid ett
visst förhandlingsläge är mest kvalificerad och mest bransch-kunnig. KFO
betecknar det som värdefullt att förslaget inte binder förlik­ningsmännen all
verka inom geografiskt begränsade områden. De möjlig­heter till
branschspecialisering och specialisering till viss typ av tvister, som
förslaget ger, bör enligt KFO:s mening utnyttjas i största möjliga ut­sträckning.
KFO anser att de fördelar, som sådan specialisering medför, överväger den
olägenheten att förlikningsmannen inte är stationerad i an­slutning till den
ort där tvist uppstått. LO betonar, samtidigt som kom­mitténs förslag
tillstyrks, betydelsen av att de lokala kontaktema inom nu­varande förlikningsmannainstitution
tas till vara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Endast ett par remissinstanser motsätter sig
kommitténs förslag när det gäUer förlikningsmannaväsendets organisation. Enligt
SAC:s mening finns det sålunda ingenting som talar för en centralisering av
förlikningsmännens verksamhet. Tvärtom framstår den lokala och regionala
anknytningen som värdefull. Inom nuvarande ordning kan förlikningsmännen
snabbi, genom personkännedom m. m., skapa sig en riklig bild av en konflikt.
Statens för­likningsmannaexpedition anser att förslaget innebär en nyordning
som inte kan anses vara motiverad med hänsyn till gjorda erfarenheter. Enligt
för­likningsmannaexpeditionens mening har inget av de skäl som kommittén har
anfört någon större tyngd. Den föreslagna reformen synes förliknings­mannaexpeditionen
onödigt tungrodd i förhåUande till de fördelar som kommittén har velat uppnå.
Som exempel härpå anförs att varsel om stridsålgärd skall lämnas till
förlikningsmannaexpeditionen, som därefter torde behöva ta kontakt med ett
flertal förlikningsmän, innan det kan avgö­ras vilken förlikningsman som skall
handlägga tvisten. Med en varseUid om en vecka blir denna omgång över
förlikningsmannaexpeditionen en tidsfaktor av betydelse.
Förlikningsmannaexpeditionen påpekar vidare att förlikningsman inte har att
handlägga enbart förhandlingsärenden, varmed förstås sådana fall då parterna
måste kallas till överläggningar inför förlik­ningsmannen, utan även ett stort
antal övriga ärenden, som oftast i bästa fall kan klaras av per telefon eller
genom skriftväxling. Dessutom framhål-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet    '32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ler
förlikningsmannaexpeditionen att det nuvarande systemet med fasta di­strikt
medför att förlikningsmannen blir känd bland parternas representan­ter och att
han fungerar som rådgivare och kontaktman i allehanda tviste­frågor av
arbetsrättslig karaktär. En centralisering härvidlag kommer att medföra mycket
stora olägenheter i praktiken. De fördelar kommittén vill uppnå med sitt
förslag synes enligt förlikningsmannaexpediflonens mening kunna vinnas på ett
enklare sätt, om ordningen med fasta distrikt bibehålls men möjlighet för
distriktsförlikningsmännen att stå till förfogande för medling även i annat
distrikt införs. Förlikningsmannaexpeditionen fram­håller att det redan nu
förekommer att, om viss förlikningsman på gmnd av anhopning av
förlikningsuppdrag har svårt att hinna med de ordinarie ar-betsuppgiftema,
expeditionen utverkar bemyndigande för sig att förordna annan
distriktsförlikningsman eller annan person att överta arbetsuppgif­terna inom
distriktet. Dessutom finns i gäUande lag regler om tillsättande av s. k.
fackförlikningsman. Om en tvist berör flera förlikningsmanna-distrikt skulle
med en uppmjukning av nuvarande bestämmelser någon av förlikningsmännen kunna
förordnas att ta hand om tvisten i dess helhet. När det gäUer frågan om
parternas eventuellt bristande förtroende till viss förlikningsman är detta
enligt förlikningsmannaexpeditionens uppfattning en omständighet som bör
beaktas vid bedömandet av om förlängt förord­nande som förlikningsman skall
meddelas. F. n. förordnas förlikningsmän­nen av regeringen för ett år i sänder.
Förlikningsmannaexpeditionen anser att denna ordning ger förlikningsmännen
större auktoritet än kommitténs förslag att expeditionen skuUe utse
förlikningsmän. De nuvarande reglerna kan enligt förlikningsmannaexpeditionens
mening lämpligen ändras på det sättet att expeditionen även utan särskilt
bemyndigande från regeringen får rätt att förordna annan förlikningsman att ta
hand om tvister från viss för­likningsmans distrikt och förordna vikarie för
distriktsförlikningsman vid semester eller längre tids sjukdom. Med anledning
av kommitténs förslag om inrättande av fasta tjänster för förlikningsmän vid
förlikningsmannaex­peditionen väcker expeditionen tanken på utseende av någon
form av riks­förlikningsman, som har vidsträckt erfarenhet av
förhandlingsarbete och obestridd auktoritet och som är självskriven ledare av
förlik.iingskommis-sioner i tvister av sådan omfattning alt de berör
samhäUsekonomin i dess helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 övrigt har kommitténs förslag i fråga om
medlingsförfarandet föranlett påpekanden endast på enstaka punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 5AF.S uppfattning bör förlikningsmannen ha
befogenhet att åläg­ga part, som har varslat om stridsåtgärd, att under viss
tid uppskjuta åtgär­dens ikraftträdande. SAF anför att ett uppskov med
stridsåtgärden är en fömtsättning för att medlingsarbetel skall kunna ske under
lugna former, till båtnad för båda parter och för den eftersträvade
uppgörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;KFO ifrågasätter humvida underiåtenhet att varsla
förlikningsmannaex­peditionen bör vara kriminaliserad. I vart fall måste den
föreslagna botes-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1    Arbetsmarknadsdepartementet      133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sanktionen
enligt KFO:s mening från preventiv synpunkt anses otillräcklig och
verkningslös. KFO anser att nämnda underlåtenhet fömtom bötes­straff även bör
medföra att stridsåtgärden betraktas som olovlig så länge varselplikten inte
har iakttagits. Dessutom bör enligt KFO varsel lämnas skriftligen. TCO anser
att varselskyldighet gentemot förlikningsman, lik­som gentemot motpart, inte
bör föreligga vid sympatiåtgärder eller när en stridsåtgärd av andra skäl skuUe
bli verkningslös om varseltiden måste iakttas. Statens
förlikningsmannaexpedition anser att det bör klart utsägas om det är
tillräckligt att förlikningsman som innehar fast uppdrag får varsel inom
föreskriven tid eller om det fömtsätts att varsel skall ha inkommit till
expeditionen inom angiven tid för att varselskyldigheten skall vara rätteli­gen
fuUgjord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett par remissinstanser reagerar mot ett av
kommittén gjort motivutta­lande om att förlikningsman bör kunna medverka vid
överläggningar mel­lan parterna med anledning av olovlig stridsåtgärd endast om
partema ge­mensamt påkallar hans medverkan, men att förlikningsman däremot inte
bör medverka vid kontakter mellan arbetsgivaren och de strejkande själva.
Juridiska fakulteten vid Lunds universitet anför att förlikningsman bör se som
sin uppgift att främja arbetsfreden, vilken anledningen tUl stridsåtgär­den än
är. Han bör inte hindras att ta kontakt med de strejkande. Därefter bör det
ankomma på hans bedömning om han finner skäl att ta kontakt även med
arbetsgivarsidan. Fakulteten, som finner överläggningsplikten vid olovlig
stridsåtgärd enligt 33 § i kommitténs lagförslag vara en lämplig lösning för
öppning av låsta positioner, skuUe av motsvarande skäl gärna se åtminstone en
möjlighet till öppning gentemot de olovligt strejkande ge­nom
förlikningsmännens medverkan. Arbetsgruppen inom juridiska fakul­teten vid
Stockholms universitet anser att motivuttalandet inte harmonise­rar med
förslaget i 33 §, att vid olovlig stridsåtgärd arbetsgivaren är skyldig att
uppta överläggningar med den lokala fackföreningen. SkuUe en arbets­givare
vägra att fuUgöra sin skyldighet enligt 33 §, är det enligt arbelsgrap­pens
mening naturligt att förlikningsmannen skall ha rätt att erinra arbets­givaren
om hans skyldigheter. Ett sådant ingripande kan vara en lämpliga­re sanktion än
tUlämpning av skadeståndsregeln i 45 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunförbundet påpekar att kommittén i
sitt lagförslag an­vänder begreppet arbetstvister med en annan betydelse än vad
samma be­grepp har i LRA. Även om missförstånd eller sammanblandning i prakti­ken
inte torde kunna uppstå, anser kommunförbundet att det är önskvärt att
arbetstvistbegreppet i förslaget ersätts med ett annat uttryck.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;AD anser att de föreslagna bestämmelsema om medling
inte kan anses ha sådant samband med övriga regler i den föreslagna lagen om
förhand­lingsrätt och koUektivavtal att det ur den synvinkeln är motiverat att
be­stämmelserna tas in i den lagen. Genom sin offentligrättsliga karaktär
faller de utom ramen för den rent civilrättsliga lagstiftningen om förenings-
och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förhandlingsrätt
samt koUektivavtal och bör därför enligt AD:s uppfattning liksom hittills tas
upp i en särskild lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8  
Påföljder vid lag- och avtalsbrott 8.1 Gällande rätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 7, 8 och 9§§ KAL finns regler om påföljder vid
brott mot lagen och mot kollektivavtal. Enligt 7§ kan AD vid brott mot
kollektivavtal eller mot la­gen på den förfördelade partens begäran och under
föratsättningar som närmare anges i paragrafen (jfr avsnitt 5.1 i det
föregående) antingen för­klara, att koUektivavtalet i dess helhet inte vidare
skcdl gäUa, eller befria den förfördelade parten från viss avtalsförpliktelse
eller förpUktelse enligt lagen. Regler om skadestånd för brott mot lagen och
mot koUektivavtal finns i 8 och 9 §§. I 8 § föreskrivs att arbetsgivare,
arbetstagare eller för­ening som åsidosätter sina förpUktelser enUgt
kollektivavtal eller enUgt la­gen skall ersätta därav uppkommen skada. Vid bedömande
orri och i vad mån skada uppstått skall enligt paragrafen hänsyn tas även till
intresset i avtalets upprätthåUande eller övriga sådana omständigheter av annat
än rent ekonomisk betydelse. Om det med hänsyn till den skadevållandes ringa
skuld, den skadelidandes förhåUande i avseende på tvistens upp­komst, skadans
storlek eller omständigheterna i övrigt finnes skäligt får, föreskrivs det
vidare, skadeståndet nedsättas. Fullständig befrielse från
skadeståndsskyldighet får också äga ram. Slufligen föreskriver paragrafen att
enskild arbetstagare inte får i något fall ådömas skadestånd till högre belopp
än 200 kr. 1 9 § i lagen föreskrivs att skadeståndsskyldigheten skall, när
flera är ansvariga för skada, fördelas mellan dem efter den större eller mindre
skuld som prövas ligga envar till last.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även i FFL finns regler om skadestånd. De reglema
avser kränkningar av den lagstadgade föreningsrätten. Däremot kan skadestånd
inte utgå vid åsidosättande av den förhandlingsskyldighet som föreskrivs i
lagen. Enligt 20 § FFL skall envar som vidtagit föreningsrättskränkande åtgärd
ersätta skada som uppkommit genom åtgärden. Regeln medför skadeståndsansvar
även för sådant otillåtet intrång i förenings verksamhet som avses i 3 § and­ra
stycket FFL. Har företrädare för förening på föreningens vägnar behöri-gen
beslutat om åtgärden blir föreningen enligt 21 § skyldig att utge skade­stånd.
Föreningen har vidare skyldighet att på sätt närmare anges i 22 § hindra medlem
att vidta föreningsrättskränkande åtgärd. Underlåter för­eningen att fuUgöra
denna skyldighet kan den åläggas skadestånd. Enligt 23 § skall under skadestånd
inbegripas även ersättning för personligt lidan­de och för intrång i den
kränktes intresse av alt ostört bedriva sin verksam­het. Samma paragraf
innehåller vidare regler om Jämkning av skadestånd av i princip samma innehåU
som Jämkningsreglerna i 8 § KAL. Slutligen in­nehåller 24 § regler om
fördelningen av skadeståndsansvar på flera skade-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilagal   
Arbetsmarknadsdepartementet     135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;våUare,
vUka likaledes bygger på samma principer som KAL:s regler i äm­net (9 § KAL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
avtalsbrott på del arbetsrältsliga fältet utanför koUektivavtalsför­håUanden
gäller, liksom på andra avtalsområden, att den förfördelade par­ten kan befria
sig från avtalet, i allvarliga fall omedelbart och i andra fall genom att säga
upp avtalet att upphöra att gälla efter viss lid. Vidare kan skadestånd komma i
fråga. Såvitt gäUer hävande av arbetsavtal har efter­hand gjorts inskränkningar
genom avtal och lagstiftning i den ursprungli­gen fria rätten för part att
avsluta avtalsförhåUandet. Något äldre exempel på inskränkningar genom lag är
förbuden mot avsked eller uppsägning av arbetstagare under särskilda
omständigheter i FFL, lagen om förbud mot uppsägning eller avskedande av
arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m. m. och lagen om förbud
mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av äktenskap
eller havan­deskap m. m., etc. Genom lagen om anställningsskydd har införts ett
all­mänt krav på saklig grund för arbetsgivares beslut att säga upp arbetstaga­re
från dennes anställning, krav på särskilt kvalificerad grund för omedel­bart
avsked av arbetstagare, allmänt tillämpliga regler om uppsägningstid och andra
regler i syfte att trygga arbetstagamas säkerhet i anställningen. Bedömningen
av huruvida arbetstagares brott mot arbetsavtal skall tillåtas leda till avsked
eller uppsägning skall därmed numera i princip ske i enlig­het med denna lags
regler. Vid arbetsgivares avtalsbrott gäUer däremot i regel fortfarande enbart
allmänna civilrätlsliga grundsatser. Detsamma gäUer i fråga om rätten att
utkräva skadestånd vid arbetsgivares brott mot enskilt arbetsavtal. I princip
gäller skyldighet för arbetsgivare att utge fullt skadestånd för avtalsbrott.
När del däremot gäUer arbetstagares skade­ståndsansvar har långtgående
inskränkningar gjorts i Jämförelse med tidi­gare gällande rätt genom 4 kap. 1 §
skadeståndslagen (1972:207). Där före­skrivs att arbetstagare ådrager sig
skadeståndsansvar för skada, som han vållar genom fel eller försummelse i
tjänsten, endast i den mån synnerliga skäl föreligger med hänsyn till
handlingens beskaffenhet, arbetstagarens StäUning, den skadelidandes intresse
och övriga omständigheter. Vid sidan av de allmänna påföljdsformema hävning av
avtal och skadestånd för av­talsbrott förekommer i anstäUningsförhållanden i
viss utsträckning även andra former av påföljder. Exempel härpå är att
arbetsgivaren tillämpar suspension, löneavdrag, varning eller andra ofta såsom
disciplinpåföljder betecknade sanktioner vid avtalsbrott av arbetstagare. En
fömtsättning för arbetsgivarens rätt att tillämpa sådana påföljder anses vara
att avtal träf­fats därom. Detta har på vissa områden skett i koUektivavtal. På
andra om­råden anses arbetsgivaren ha en på de enskilda arbetsavtalen grandad
rätt att tillämpa disciplinära påföljder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom den offentliga sektorn av arbetsmarknaden
gäller delvis särskilda regler på det här aktuella området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:-5.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilagal   
Arbetsmarknadsdepartementet      136 8.2 Kommittén&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsrätlskommittén har enligt sina direktiv haft
att pröva hur karaktä­ren och omfattningen av avtalsstridiga konflikter på arbetsmarknaden
bör påverka frågan om påföljder för åsidosättande av fredsplikten och i vUken
utsträckning det kan finnas skäl att befria enskilda arbetstagare från ska­deståndsansvar.
Uppdraget på denna punkt skall ses mot bakgrand av ett uttalande i direktiven
att granden för den i KAL stadgade fredsplikten inte bör rabbas. Men det
tillfogas i direktiven att fredsplikten i vissa situationer kan innebära
särskilda påfrestningar på arbetstagama och att arbetsgivar­na har ett ansvar
för att påfrestningarna inte blir så stora att arbetsfreden hotas. I många fall
bör, betonas det i direktiven, vUda strejker kunna före­byggas genom att
arbetsgivaren i god tid undanröjer missförhåUanden som kan ge upphov till
irritation hos arbetstagarna. Isolerade och kortvariga strejker uflöses inte
säUan av att arbetstagama är missnöjda med sådant som att ackordsförhandlingar
drar ut på tiden, att en överordnad uppträder opsykologiskt eller att
förhåUandena på arbetsplatsen är bristfäUiga i något hänseende. Mot denna
bakgmnd har kommittén undersökt både den pri­mära frågan huruvida ett rättsligt
ansvar överhuvud bör åvUa enskild ar­betstagare som deltar i olovlig åtgärd och
frågan hur ett sådant ansvar, om det anses böra föreligga, skall vara
beskaffat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén har granskat argumenten för en ordning
enligt vUken det rättsliga ansvaret för fredspliktens upprätthåUande
koncentreras till ar­betstagarnas organisationer och skadeståndsansvaret helt
eller enbart med vissa undantag avlyfts från de enskilda deltagarna i olovliga
stridsåtgärder. Kommittén har emellertid för egen del kommit fram till att det
är riktigast att i princip behåUa den nu gäUande ordningen på denna punkt, med
ska­deståndsansvar både för organisationema och för de enskilda medlemmar­na.
Enligt kommittén bör man i princip hålla fast vid att part som blir angri­pen
med fackliga stridsåtgärder i strid mot gäUande fredsplikt skall kunna vända
sig till en rättslig instans och hos denna utverka skadestånd som sanktion mot
den angripande motparten. Och kommittén finner övervä­gande skäl tala emot
tanken att skadeståndsansvaret skulle undantagslöst åvila enbart organisation
på den angripande sidan. Man kan enligt kom­mittén inte bortse från att
personligt ansvar kan vara ett verksamt stöd för de fackliga organisationerna i
deras strävan att upprätthåUa respekten för fredsplikten och träffade
koUektivavtal. Det kan vidare åtminstone i vissa fall utgöra en belastning för
lojaliteten mellan olika medlemsgrapper att i realiteten lägga
skadeståndsansvaret på hela medlemskollektivet genom att utkräva det enbart av
organisationen. Det sagda innebär däremot inte, betonar kommittén, att det
saknas fog för ändringar i nu gäUande regler inom ramen för grandsatsen att det
i fall, där det finns skäl för det, skall kunna utkrävas ett personligt
skadeståndsansvar för enskilda deltagare i olovliga stridsåtgärder. Kommitténs
förslag innefattar också flera sådana&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bland de problem på påföljdsreglernas område, som
mot denna bak­grund särskilt uppmärksammas av kommittén, befinner sig frågan om
för­hållandet mellan de koUektivavtalsrättsliga skadeståndsreglema och de
övriga sanktioner som arbetsgivaren kan ta i anspråk vid brott mot det en­skilda
arbetsavtalet: avsked eller uppsägning och i förekommande fall s. k.
discipUnära påföljder. Även här har kommittén kunnat ta till utgångspunkt
anvisningar i direktiven. Enligt dessa skall kommittén undersöka de pro­blem
som hänger samman med att gäUande rätt ger arbetsgivaren möjlighet att tillämpa
dubbla påföljder, eller att välja mellan olika påföljder, vid fredspliktsbrott
och andra avtalsbrott på arbetstagarsidan. Detta är en i se­nare års
arbetsrättsliga debatt särskilt uppmärksammad fråga. Det har i diskussionen
satts i fråga om det är lämpligt och rimligt med ett påföljds­system i vilket
fredspliktsbrott av arbetstagare kan medföra både tillämp­ning av den särskilda
sanktion som föreskrivs i KÄL:s skadeståndsregler och, efter arbetsgivarens
eget bedömande, ytterligare sanktioner av ingri­pande betydelse för
arbetstagarna. Kritiker av gäUande rätt på denna punkt har särskilt pekat på
att det skydd för arbetstagarna som ligger i de koUektivavtalsrättsliga
skadeståndsreglema, inte minst den s. k. 200-kro­norsregeln, kan i realiteten
sättas ur spel genom att arbetsgivaren har frihet att i StäUet tillämpa de
påföljder som står honom till buds vid enskilda av­talsbrott. I anslutning
härtiU berörs i direktiven även den allmänna frågan om arbetsgivarens
disciplinära befogenheter. Kommittén ges i uppdrag att undersöka i vilken
utsträckning det förekommer disciplinära påföljder som uppfattas enbart såsom
uttryck för ett auktoritärt förhåUande mellan ar­betsgivare och arbetstagare.
Sådana åtgärder hör, framhålls det i direkti­ven, inte hemma i ett system som
bygger på medbestämmanderätt för ar­betstagama.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När kommittén ägnar sin uppmärksamhet åt
påföljdsystemet vid freds­pliktsbrott och andra kollektivavtalsbrott av
arbetstagare kommer den också in på den diskussion som har förts om
200-kronorsregeln och om denna regels berättigande mot bakgmnd bland annat av
förändringar i ar­betsinkomster och penningvärde efter regelns tUlkomst i 1928
års lagstift­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett ytterligare problem av större räckvidd som
berör påföljdssystemet på arbetsrättens område är frågan om förhållandet mellan
de koUektivav­talsrättsliga skadeståndsreglema och den nya princip för
arbetstagares skadeståndsansvar, som införts med 4 kap. 1 § skadeståndslagen.
Denna nya regel, som bygger på att arbetstagaren skall kunna bli skadeståndsan­svarig
för fel och försummelser i tjänsten enbart i särskilt kvalificerade un­dantagsfall,
står åtminstone principiellt klart i motsats till den med allmän­na principer
för kontraktsrättsligt skadestånd överensstämmande utgångs­punkten för
skadeståndsreglema i arbetsfredslagstiftningen, att även ar­betstagare skall i
princip utge fuUt skadestånd för skada som han våUar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;motparten
i anstäUningsförhåUandet. En annan sak är att tillämpning av Jämkningsreglerna
i 8 § KAL kan tänkas närma resultatet vid ulmätande av skadestånd i enskilda
fall till vad som skuUe ha blivit resultatet om 4 kap. 1 § skadeståndslagen
hade tillämpats i samma skadefall. Även om hithö­rande problem ägnades
uppmärksamhet vid tillkomsten av skadeståndsla­gen, kan inte sägas att
rättsläget är i alla enskildheter klart eller att man hit­tills har funnit den
lämpligaste lagtekniska lösningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid sin behandling av detta sistnämnda problem, som
mera konkret gäl­ler vilka skadeståndsregler som bör gälla vid olika slag av
kollektiavtals-brott på arbetstagarsidan, finner sig kommittén böra skilja
mellan två hu­vudkategorier av fall. Till den ena kategorin hänför kommittén
sådana lag-eller avtalsbrott som kan sägas vara av typiskt
kollektivavtalsrättslig na­tur, främst deltagande i olovliga stridsåtgärder och
vissa andra förfaran­den, såsom koUektivavtalsstridig arbetsvägran i övrigt.
Den andra katego­rin beslår av sådana avtalsbrott, som kan förekomma även i
icke koUektiv-avtalsreglerade förhåUanden, men som genom att bestämmelse i
frågan ta­gits in i koUektivavtal blir att bedöma som kollektivavtalsbrott. Hit
hör t. ex. vårdslöst handhavande av maskiner och verktyg, bristande redovis­ning
av penningmedel, misskötsel av arbetet, utevaro från arbetet utan la­ga
förfall, olämpligt uppträdande, otillåten konkurrens, röjande av yrkes­hemlighet,
brott mot bestämmelser om uppsägningstid m. m. Vid sådana avtalsbrott kommer
enligt kommittén den koUektivavtalsrättsliga aspekten i andra hand: den
förpliktelse som satts åt sidan kunde lika gärna följa av det enskilda
arbetsavtalet som av koUektivavtal. Vore avtalsbrottet enbart att se som ett
brott mot del enskilda avtalet, vilket alltså föraisätter att kol­lektivavtalet
saknar bestämmelser i frågan, skulle reglerna i skadeståndsla­gen med deras
kraftiga begränsning av arbetstagares skadeståndsansvar få tillämpning på
avtalsbrottet. Finns koUektivavialsbestämmelser i frågan blir däremot
avtalsbrottet att bedöma såsom kollektivavialsbrott och de
koUektivavtalsrättsliga skadeståndsreglerna tillämpliga; enligt 1 kap. 1 §
skadeståndslagen skall nämligen den lagens regler gälla enbart om annat inte
har särskilt föreskrivits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäUer vad kommittén betraktar såsom
avtalsbrott av typisk kol­lektivavtalsrättslig natur, dvs. främst arbetstagares
brott mot fredsplikt, gör sig enligt kommittén den vägledande tanken bakom 4
kap. 1 § skade­ståndslagen inte gällande. Begränsningsregeln i det lagmmmet
bygger näm­ligen på synsättet att arbetsgivaren bör i första hand vara den som
bär an­svaret för skador som uppstår i hans verksamhet, även när skadan vållas
av hans anställda. Och detta synsätt är inte tillämpligt i fall av fredsplikts­brott
och liknande avtalsbrott. I de fallen vore det därför enligt kommittén
främmande att genom ny lagstiftning göra skadeståndslagens regel tillämp­lig.
Skadestånd som utdömes i sådana fall är i praktiken inte avsedda att reparera
uppkommen skada ulan tjänar ett annat syfte, nämligen att avhål­la från
fredspliktsbrott. Det är med andra ord skadeståndets s. k. preventi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet ,   139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;va
effekt som träder i förgranden. Då bör också därefter avpassade ska­deståndsregler
gäUa och 4 kap. 1 § skadeståndslagen kan inte göras tiU hu­vudregel för alla
fall av avtalsbrott även på det koUektivavtalsrättsliga fäl­tet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den andra kategorin av koUektivavtalsbrott bör
däremot enligt kom­mittén i princip bedömas i enlighet med det synsätt som
ligger bakom re­geln i skadeståndslagen, på samma sätt som avtalsbrott i icke
kollektivav­talsreglerade förhållanden. Eftersom det enligt kommitténs åsikt
emeller­tid inte låter sig göra att i lagstiftningen genomföra en formell
åtskillnad mellan de båda kategorierna, och hänföra dem till olika
skadeståndsregler, är den lösning som ter sig mest tillfredsstäUande att
fortfarande betrakta de kollektivavtalsrättsliga skadeståndsreglerna som
formellt tillämpliga på al­la avtalsbrott som rättsligen är
koUektivavtalsbrott. Därvid bör dock ska­deståndslagens princip i realiteten
kunna tillämpas i fall där detta ler sig riktigt mot bakgrand av den tanke som
ligger bakom lagen. Delta låter sig enligt kommittén göra t. ex. genom tolkning
av det ifrågavarande koUektiv­avtalet eller genom att kollektivavtalsrättsliga
skadeståndsregler Jämkas med beaktande av gmnderna för skadeståndslagens regel.
Kommittén till­lägger att problemet torde ha begränsad praktisk betydelse, inte
minst där­för att även skadeståndslagen lämnar utrymme för hänsyn till
preventions-intresset när detta är på sin plats. Med den fortgående
rättsutvecklingen kan problemet enligt kommittén för övrigt väntas minska
ytterligare i bety­delse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det har redan nämnts att kommittén anser att den
lagstadgade fredsplik­ten i princip bör upprätthåUas med rätt till skadestånd
för den angripna parten och att lagen bör innehåUa regler om personligt
skadeståndsansvar även för enskUda arbetstagare. Inom den ramen föreslår
kommittén emel­lertid åtskUliga nya regler på påföljdsområdet, vilka enligt
kommittén har till ändamål att tillsammans ge möjligheter till en mera
nyanserad och rea­listisk bedömning av olovliga stridsåtgärder på
arbetstagarsidan än enligt gäUande rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén menar att man i huvudsak kan skilja
mellan två grapper av fall när del gäller olovliga stridsålgärder av
arbetstagare. Gränsen mellan dessa grapper är inte skarp och många fall är av
blandad karaktär, men åt­skillnaden kan enligt kommittén ändå tjäna som
utgångspunkt vid formule­ringen av principer för den rättsliga behandlingen av
olovliga stridsåtgär­der. En grapp är fall där stridsåtgärder av
arbetstagarsidan företas i organi­serade former och i medvetet syfte att
framtvinga ändringar i träffat koUek­tivavtal, vare sig det gäller
lönebestämmelser eller andra regler i kollektiv­avtalet. 1 sådana fall finns
enligt kommittén inte anledning att frångå gäl­lande rätts regel att
arbetsgivaren skall vara berättigad till skadestånd. Den andra gmppen består av
sådana fall som åsyftas i det nyss återgivna avsnit­tet av kommitténs direktiv,
dvs. där den olovliga konflikten har sin grund i omständigheter för vilka annan
än de i åtgärderna deltagande arbetstagar­na har en större eller mindre del i
ansvaret. 1 sådana fall är enligt kom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mitten
den mest angelägna uppgiften att undanröja missnöjesanledning­arna och få till
stånd en bättre ordning för framtiden. Ett rättsligt förfaran­de med utkrävande
av skadeståndsansvar är inte det rätta medlet att åstad­komma detta. Den
möjligheten bör enligt kommittén i princip anlitas först när det av något skäl
inte visar sig möjligt att utom rätta återställa ett gott förhållande mellan
partema och därmed också förmå arbetstagama att av­bryta konflikten. Ofta torde
då också, förmodar kommittén, skälen för ar­betstagarnas handlande visa sig
vara andra än enbart ett berättigat missnö­je med missförhåUanden som kan
undanröjas i samförstånd mellan parter­na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I de fall som här åsyftas, där stridsåtgärden kan
sägas ha haft en skälig ursäkt i de bakomliggande förhåUandena, bör enligt
kommittén de enskilda arbetstagarna inte kunna åläggas skadestånd för att de
deltagit i åtgärden. I stället bör man rikta in ansträngningarna på att komma
till rätta med de för­hållanden som orsakat den olovliga konflikten. Detta bör
enligt kommittén ske genom att de avtalsbundna parterna så snart konflikten
bmtit ut tar kontakt med varandra och gemensamt söker utreda och inom avtalets
ram undanröja de förhållanden som föranlett stridsåtgärden. Först när den vä­gen
inte leder fram till någon lösning bör rättsligt förfarande komma i frå­ga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund finns i kommitténs lagförslag en
regel (33 §) som, för det fall att olovlig stridsåtgärd vidtagits av
kollektivavtalsbundna ar­betstagare, ålägger arbetsgivaren och i första hand
arbetstagarnas lokala organisation att så snart de fått kännedom om åtgärden ta
upp överlägg­ningar i anledning av denna. Skyldigheten att ta upp
överläggningar står i nära samband med en bland lagförslagets skadeståndsregler
upptagen be­stämmelse beträffande skadestånd vid olovliga stridsåtgärder av
arbetsta­gare, vilken vidtas utan den koUektivavtalsbundna arbetstagarorganisa­tionens
stöd (48§). EnUgt denna bestämmelse skall arbetstagare inte få åläggas
skadestånd för deltagande i sådan åtgärd om åtgärden haft skälig ursäkt i de
omständigheter som föranlett den. 1 fråga om sambandet mellan 33 och 48 §§
uttalar kommittén alt det visserligen skall vara ursäktligheten av de
bakomliggande förhåUandena som befriar från skadestånd men att den
omständigheten, att den olovliga konflikten avbryts i samband med
överläggningarna, bör tillmätas stor betydelse. Avbryts konflikten på ett
sådant tidigt stadium bör detta ofta kunna tas till intäkt för att de omstän­digheter,
som ligger bakom den, är av den art som avses med 48 §. En an­nan bedömning bör
komma i fråga enbart om det i skadeståndsmålet kan beläggas att
fredspliktsbrottet har haft ett direkt och medvetet syfte att framtvinga
ändring i koUektivavtal, t. ex. genom att det ingår i en systema­tisk aktion
med upprepade stridsåtgärder i sådant syfte. Även med detta synsätt kan enligt
kommittén dock i vissa fall olovliga stridsåtgärder, som har sin grand i
missnöje med koUektivavtals löneregler eller annat avtalsin­nehåll, komma att
falla in under 48 §. Situationen kan t. ex. vara att miss-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nöjet
delvis bottnar i att informationen om avtalets bakgrand och effekter för olika
kategorier av arbetstagare har varit bristfäUig. Å andra sidan bör den
omständigheten att den olovliga striden inte avbryts i samband med
överläggningarna inte undantagslöst utesluta tillämpning av 48 §. I sakens
natur ligger dock att i ett sådant läge stränga krav måste ställas för att åt­gärden
alltjämt skall kunna lämnas utan skadeståndspåföljd. Och möjlighe­ten alt göra
en sådan bedömning blir, framhåUer kommittén, hastigt mind­re allteftersom den
olovliga konflikten fortfar. I kravet på skälig ursäkt i de omständigheter som
föranlett den olovliga stridsåtgärden ligger enligt kommitténs tanke med andra
ord också att en avvägning skall göras mellan å ena sidan de omständigheter,
som med det nyss beskrivna synsättet kan göra förståeligt alt stridsåtgärden
vidtagits, och å den andra konfliktens omfattning och längd samt dess
skadeverkningar för motparten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tankegångarna
bakom 48 § är inte tillämpliga i fall där olovlig stridsåt­gärd har anordnats
eller på annat sätt föranletts av vederbörande kollektiv­avtalsbundna
organisation. I sådana fall bör enligt kommittén i princip ska­destånd utdömas.
Men det bör då vara den organisation som står bakom fredspliktsbrottet som slår
ansvaret för skadan. Skadestånd bör inte kunna utkrävas av de enskilda
deltagarna i den olovliga stridsåtgärden. Här mås­te enligt kommittén beaktas
att de enskilda föreningsmedlemmama ham­nar i en konflikt mellan å ena sidan
kraven på lojalitet och sammanhåUning inom den egna organisationen och å andra
sidan skyldigheten att respekte­ra lag och avtal. Mot den bakgmnden föreslår
kommittén i 47 § FKL en re­gel av innebörd, att ingen skall kunna åläggas
skadestånd för att han delta­git i olovlig stridsåtgärd som hans
koUektivavtalsbundna förening anordnat eller eljest föranlett, om ej synnerliga
skäl föreligger för skadeståndsskyl­dighet. Denna sistnämnda undantagsmöjlighet
är enligt kommittén avsedd för faU där den enskilde genom vilseledande eller
eljest på ett grovt iUojalt sätt förmått föreningen till åtgärd som ådragit den
skadeståndsansvar för fredspliktsbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med de här återgivna reglerna har kommittén velat
skapa fömtsättningar för en rimlig och rättvis bedömning av arbetstagares
deltagande i olovliga stridsålgärder. Men kommittén har också velat skapa
möjligheter till en mera nyanserad fördelning än enligt gällande rätt av
skadeståndsansvaret, när ett sådant föreligger, mellan olika deltagare. Hänsyn
skall kunna tas inte bara till stridsåtgärden som helhet, dess bakgrand,
omfattning och ka­raktär i övrigt, ulan även till att skillnader kan föreligga
i fråga om de en­skildas bevekelsegmnder för sitt deltagande. Medlet härför bör
enligt kom­mittén vara reglema om jämkning av skadestånd. De bör enligt
kommittén utnyttjas av AD till en differentiering mellan olika deltagare när en
sådan kan te sig berättigad. Kommittén föreslår, med rekommendationen av den­na
innebörd om tillämpningen, att Jämkningsreglerna i 8§ KAL överförs till den
föreslagna nya lagen (49 § FKL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
de här redovisade lagreglerna kommer den enskilde arbetstagarens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skadeståndsskyldighet
att vara begränsad till ett område, där tyngdpunk­ten ligger vid
fredspliktsbrott som utgör medvetna angrepp mot gäUande koUektivavtal. För
sådana särskilda fall bör enligt kommitténs mening 200-kronorsregeln inte
behållas. När den regeln föreslås avskaffad är emel­lertid enligt kommittén
avsikten inte att det skall ske en allmän höjning av samtliga utgående
skadeståndsbelopp, eller att skadestånd skall i det en­skilda fallet utmätas
med belopp som radikalt skiljer sig från de belopp som nu förekommer. Meningen
är i stäUel alt öppna möjlighet för ett mera verksamt skadestånd än vad som nu
är möjligt i de fall, där skadeståndsris­ken har en preventiv effekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som redan nämnts har kommittén även tagit upp till
bedömning möjlig­heterna att vid en olovlig stridsålgärd på arbetstagarsidan
ingripa med av­skedanden eller uppsägningar. Frågan hör in i det större
komplexet av pro­blem kring samordningen mellan de kollektivavtalsrättsliga
skadestånds­reglerna och andra möjligheter som enligt gällande rätt tillkommer
arbets­givare att ingripa med påföljder vid arbetstagares avtalsbrott. 1 den
arbets­rättsliga diskussionen brukar det problemkomplexet ofta sägas ha ett
nära samband med den teoretiska konstraktionen av det rättsliga förhållandel
mellan kollektivavtalet och det enskilda arbetsavtalet. Och det görs ofta
gäUande att den i allmänhet vedertagna uppfattningen härom, vilken har
innebörden att koUektivavtal och enskilt arbetsavtal gäller samtidigt och att
det senare avtalet hämtar sitt innehåU från det förra (den s. k. dubbla
konstraktionen) utgör gmnden för otillfredsstäUande drag i gäUande rätt.
Kritikerna vänder sig särskilt mot de möjligheter att välja mellan olika på­följder
som anses tillkomma arbetsgivaren och den urholkning av skyddet för
arbetstagarna i bl. a. 200-kronorsregeln som anses följa av dessa val­möjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén uttalar för sin del att den teoretiska
frågan om förhållandet mellan koUektivavtal och enskilt arbetsavtal inte är den
primära. Den splittring av påföljdssystemet som kan iakttas i gäUande rätt är
enligt kom­mitténs uppfattning inte någon nödvändig följd av det vanliga
synsättet i denna övervägande teoretiska fråga. Kommittén anser att den väsentliga
uppgiften är att finna en väg att samordna de olika påföljder som kan kom­ma i
fråga vid fredspliktsbrott och andra koUektivavtalsbrott av arbetsta­gare.
Härvidlag tänker sig kommittén i princip den lösningen att tillämp­ningen av
FFL och lagen om anställningsskydd skall röna inverkan av övervägandena bakom
de föreslagna skadeståndsreglerna i FKL. 1 princip innebär detta enligt
kommittén att avskedande och uppsägning skall vara förbjudna i fall där en
otillåten stridsåtgärd vidtagits men där skadestånd enligt de föreslagna
reglema inte får åläggas arbetstagare för att han har deltagit i åtgärden.
Detsamma skall enligt kommitténs förslag gäUa även när skadestånd kan utgå men
domstolen finner att skadeståndet bör Jäm­kas till ett helt ringa belopp.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även vissa andra frågor om samordningen av olika
påföljdsregler be­handlas av kommittén. Hit hör frågan om behandlingen från
påföljdssyn-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section312&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet       143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;punkt av oorganiserades deltagande i stridsåtgärd som för
organiserade och kollektivavtalsbundna deltagare är olovlig. Denna fråga är
enligt gäl­lande rätt inte löst på ett helt tillfredsstäUande sätt, eftersom i
princip skil­da skadeståndsregler gäUer för organiserade och oorganiserade. Kom­mittén
finner en lösning i att den föreslagna lagen stäUer upp ett förbud mot
oorganiserades deltagande i stridsåtgärder som utgör fredspliktsbrott och att
det förbudet underkastas lagens skadeståndsregler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den mera allmänna frågan om
arbetsgivares befogenheter att tillämpa disciplinära påföljder berörs av
kommittén i samband med dess behandling av koUektivavtalet såsom medel att
bereda arbetstagarna medbestämman­derätt. Kommittén tänker sig att
koUektivavtal skall träffas om inflytande för arbetstagarna på detta område och
den innefattar frågan om meddelan­de av påföljder för enskilda arbetstagares
avtalsbrott i sina förslag till prin­cipregel om rätt till koUektivavtal om
arbetstagareinflytande (26 § FKL) och till regler om kvarievande stridsrätl (34
§).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De här redovisade
skadeståndsreglerna beträffande arbetstagares brott mot lag och avtal hör in i
en serie regler om skadestånd i lagförslaget (45-50§§), vilken inleds med en
gmndläggande bestämmelse om skade-ståndsskyldighel (45 §) och regler om de
olika slag av skadestånd som kan komma i fråga, dvs. liksom enligt gällande
rätt ekonomiskt och ideellt ska­destånd, inbegripet s. k. allmänt skadestånd
(46 §). Reglerna är tillämpliga på koUektivavtalsbrott men också på brott mot
den föreslagna lagen. Detta innebär en utvidgning i Jämförelse med gäUande
rätt, främst därigenom att även den lagstadgade förhandlingsskyldigheten blir
skadeståndssanktio­nerad. Såvitt gäller arbetsgivares och föreningars
skadeståndsansvar inne­bär de föreslagna reglema vid sidan härav i princip inte
något nytt. Kom­mittén uttalar sig också till förmån för att den kommande
rättstillämpning­en bygger vidare på den praxis som hittills utvecklats av AD
och som redo­visas i översikter i betänkandet. Det är tydligt, tillägger dock
kommittén, alt utrymme bör finnas för ändringar t. ex. i skadeståndmälningen,
om AD mot bakgmnd av erfarenheter som görs på arbetsmarknaden finner detta
befogat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Slutligen bör nämnas att kommittén
föreslår dels att nu gäUande regler i 9 § KAL och 24 § FFL om fördelning av
skadeståndsansvar mellan flera skadevållare överförs till 50 § i den föreslagna
lagen, dels att lagens skade­ståndsregler skall vara dispositiva såvitt gäUer
skadestånd för avtalsbrott men eljest i princip tvingande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamöterna Bratt och Lindström
säger sig i ett särskilt yttrande vara beredda att acceptera den av kommittén
föreslagna ordningen särskilt mot bakgrand av att skadeständsskyldighet enligt
förslaget som regel skall föreligga om olovlig konflikt inte avbryts i samband
med överläggningar enligt 33 § FKL. De tillägger att det enligt deras mening
inte får stäUas allt­för stora krav när det gäller alt visa att det vid en
olovlig konflikt förelegat ett organiserat och medvetet syfte att framtvinga
ändringar i gäUande kol-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section313&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section314&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lektivavtal.
Slutligen framhåller de att stridsåtgärder av denna senare typ är betydligt
vanligare än kommitténs motiv synes utvisa och att bakgran­den till olovliga
konflikter dessutom ofta är mer komplicerad än motiven låter ana. Ledamoten
Oskarson uttalar sig till förmån för en restriktiv till-lämpning av uttrycket
&amp;quot;skälig ursäkt&amp;quot; i 48 § FKL. Ledamöterna Edlund, Gustafsson och
Westerberg, slutligen, anser att lagen bör uppstäUa ett obe­tingat krav på att
det för arbetsplatsen gällande koUektivavtalet skall inne­hålla regler om
disciplinpåföljder för att sådana skall kunna komma i fråga. Arbetstagarparten
bör ha tolkningsföreträde vid tillämpningen vid sådana
koUektivavtalsbestämmelser. Dessa ledamöter uttalar vidare att det enligt deras
mening skulle ha varit en värdefull nyskapande insats om kommittén hade kunnat
genom en serie klarlägganden medverka till en avveckling av den dubbla
konstraktionen till förmån för ett mer verklighetsbetonat och funktionellt sätt
att se på ifrågavarande rättsförhållanden. Delvis skuUe olägenheterna med den
dubbla konstraktionen dock undanröjas om lagen krävde stöd i koUektivavtal för
att arbetsgivaren skall få tillämpa discipli­nära påföljder. I vad gäUer de
föreslagna skadeståndsreglerna förklarar de tre löntagarföreträdarna, att det
tydligare än som skett bör göras klart att kortvarigare stridsåtgärder i regel
inte skall påtalas vid domstol, att hittills­varande skadeståndspraxis, däri
inbegripen tillämpningen av .200-kronors­regeln, inte skall kunna frångås annat
än i alldeles exceptionella fall och att det bör tillses att enskild
arbetstagares ersättningsskyldighet för arbetsgi­varsidans rättegångskostnader
inte blir oskäligt betungande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8.3
Remissyttranden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag till påföljdssystem har
tilldragit sig stort intresse vid remissbehandlingen. Även om åtskilliga krav
på Justeringar framförs god­tas förslaget i sina huvuddrag av flertalet
remissinstanser. Till de ämnes­områden som särskilt uppmärksammas hör den s. k.
dubbla konstruktio­nen och enskild arbetstagares ansvar för deltagande i
olovlig stridsåtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den dubbla konstraktionen utsätts för kritik av
flera remissinstanser. Bland dessa kan nämnas AD, arbetsgruppen inom juridiska
fakulteten vid Stockholms universitet, LO och TCO.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även Svea hovrätt berör denna fråga. Enligt
hovrättens uppfattning har huvudlinjerna i kommitténs uppbyggnad av
påföljdssystemet goda skäl för sig. Emellertid förefaller det hovrätten som om
kommittén i sin upplägg­ning har fäst väl stort avseende vid den åtskillnad som
teoretiskt kan göras mellan brott mot den av kommittén föreslagna lagen, brott
mot kollektiv­avtal och brott mot enskilt arbetsavtal i fall där ett och samma
förfarande strider mot bestämmelser både i lagen och i avtal eller i både
kollektivavtal och enskilt avtal. Hovrätten menar att detta har bidragit till
att den avsed­da samordningen trots behovet av lättillgänglighet inte har
antytts i lagtext&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section315&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section316&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
till att disciplinpåföljder av typ löneavdrag och suspension fått ett allt­för
stort utrymme vid sidan av skadestånd. När ett påtalat förfarandes oförenlighet
med enskilt arbetsavtal sammanhänger med bestämmelse i den av kommittén
föreslagna lagen eller i kollektivavtal är det, enligt hov­rättens mening,
naturligast att se saken enhetligt som ett brott i anstäU­ningsförhåUandet. Vad
som däremot bör håUas isär, fortsätter hovrätten, är förfarandets betydelse i
och för sig och förfarandets betydelse för frågan om anställningsförhåUandels
fortbestånd. Hovrätten påpekar att det i lag­förslaget inte finns någon erinran
om vad som avses gäUa beträffande för­farandets betydelse för frågan om
anställningsförhåUandels fortbestånd el­ler ens ett påpekande om att lagen i
och för sig inte reglerar denna aspekt. Hovrätten menar att ett sådant
klargörande skulle minska risken för miss­förstånd hos oinitierade. Även när
det gäUer reaktionen mot förfarandet i och för sig anser hovrätten att lagen
ger en klen redovisning av det tänkta systemet. Lagens regler talar bara om
skadestånd och innehåller inte nå­gon upplysning om utrymmet för påföljd av
annan art på grand av avtal. Inte heller finns någon antydan i lagtexten om den
roll som 4 kap. I § ska­deståndslagen tankes spela vid tillämpningen av de på
annat sätt utforma­de reglerna om skadestånd vid brott mot kollektivavtal.
Enligt hovrätten bygger skadeståndsreglerna i den föreslagna lagen på tanken
att, såvitt gäl­ler förfarande som utgör brott mot lagen, frågan om skadestånd
är uttöm­mande och tvingande reglerad i lagen även för det fall att förfarandet
sam­tidigt strider mot koUektivavtal och enskilt arbetsavtal. Lagtexten i den
all­männa skadeståndsregeln kan dock inte sägas vara helt tydlig på denna
punkt. Del kan därför inte vara riktigt, fortsätter hovrätten, att i dylikt
fall såsom reaktion mot förfarandet såsom brott mot del enskilda arbetsavtalet
ens i princip vid sidan av eller i stället för skadestånd enligt lagen tillåta
så­dan disciplinär åtgärd som av den felande kan till sin verkan likställas med
allmänt skadestånd. Överhuvudtaget bör, menar hovrätten, uteslutas möj­ligheten
att avtalsvägen skapa påföljd för förfarandet i och för sig när detta
innefattar brott mot lagen. För fall av sådant slag bör lagen innehåUa en ut­tömmande
reglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;AD säger sig bestämt bestrida att den dubbla
konstraktionen skulle kun­na ha någon betydelse för lösandet av frågorna vilka
påföljder som skall kunna komma i fråga vid avtalsbrott och vad som skall gälla
när kollektiv­avtal upphört att gäUa mellan parterna. AD pekar vidare på ett
uttalande av kommittén av innehåll att den praktiska innebörden av den dubbla
konstraktionen är att de enskilda parterna, då de träffar sitt anställningsav­tal,
underförstår eller uttryckligen förklarar att kollektivavtalets villkor skall
gälla för anställningen. AD anser att kommittén knappast kan ha me­nat detta.
Vad de enskilda parterna underförstår eller uttryckligen förkla­rar har inte
någon avgörande betydelse för frågan om kollektivavtalsvill­korens giltighet i
förhållandet mellan dem. Kollektivavtalets anställnings­villkor blir Ju under
alla förhållanden gällande mellan parterna i den mån&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;]0-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section317&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;det inte är tillåtet enligt avtalet att träffa från detta
avvikande överenskom­melser. Vad saken gäUer är i stället om arbetsgivare och
arbetstagare skall anses direkt bundna av kollektivavtalet eller om bundenheten
skall anses föreligga via ansläUningsavtalet. Åtminstone tidigare har i
allmänhet an­setts från pedagogisk synpunkt lämpligt att beskriva
koUektivavtalet som ett ramavtal för anställningsavtalen. Denna uppfattning har
måhända varit befogad. Risken är emellertid, påpekar AD, att den dubbla
konstraktionen blir något mera än en metod alt beskriva rättsförhållandet
mellan koUektiv­avtalsbundna arbetsgivare och arbetstagare, nämligen att man
tror sig fin­na lösningar på rättsliga problem med utgångspunkt i den dubbla
kon­straktionen som inte skulle vara tillgängliga om kollektivavtalets förhåUan­de
till anställningsavtalet uppfattades på annat sätt. AD anser att starka skäl
talar för att nu utmönstra den dubbla konstraktionen såsom grandval för
beskrivning av förhållandel mellan kollektivavtalet och ansläUningsav­talet.
Detta innebär alt man uppfattar anställningsförhållandet som i vissa delar
direkt reglerat av koUektivavtalet och i andra delar av ansläUningsav­talet. AD
tillägger att ett sådant ändrat sätt att framstäUa koUektivavtals-systemet inte
kommer att medföra någon förändring av rättsläget. Enligt AD bör en enhetlig
reglering av de arbetsrältsliga påföljderna eftersträvas. AD anser att
kommittén på ett utförligt och klarläggande sätt behandlar samspelet mellan de
kollektivavtalsrättsliga påföljderna och de påföljder som i övrigt kan komma i
fråga i anställningsförhållanden. AD vänder sig dock mot att del i kommitténs
framstäUning åtminstone rubrikmässigt görs en myckel markerad åtskillnad mellan
vad som kallas det koUektivavtals­rättsliga påföljdssystemet och påföljdema vid
brott mot enskilt arbetsav­tal. Kommitténs egen redogörelse för samspelet
mellan de skilda slagen av påföljder ger, menar AD, vid handen alt det är
meningslöst all tala om två skilda påföljdssystem på det arbetsrättsliga
området. Mot det sagda kan enligt AD inte med fog åberopas att den
kollektivavtalsrättsliga skade-slåndspåföljden står i en särställning genom att
den är tillämplig endast på det koUektivavtalsrättsliga området. Den
påföljdsreglering som har skett i lagen om anstäUningsskydd och som bl. a.
innefattar möjlighet att döma ut allmänt skadestånd och att Jämka ekonomiskt
skadestånd visar, att den koUektivavtalsrättsliga regleringen är ändamålsenlig
på ett vidare område. Kommitténs strävan att lösa samordningen mellan 4 kap. I
§ skadestånds­lagen och de koUektivavtalsrättsliga skadeståndsreglerna visar
enligt ÄD:s mening också att en enhetlig bedömning är behövlig även på
skadestånds­området. AD anser att i själva verket mycket skulle vara att vinna
på all till enhetlig bedömning ta upp de arbetsrältsliga påföljdema. Med hänsyn
till alt en sådan reglering knappast kan utelämna de disciplinära påföljdema,
finner AD dock att tiden måhända ännu inte är mogen för ett sådant grepp på
ämnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen inom juridiska
fakulteten vid Stockholms universitet me­nar å andra sidan att den nya lagen
endast bör reglera ansvaret för freds-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section318&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section319&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      jy&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;plikten och lämna utanför frågan om ansvaret för vanliga
tjänsteavtalspå­följder. Enligt arbetsgrappen bör tjänsteavtalets
sanklionssystem närmare utredas med sikte på ny lagstiftning. Del äroegenlligt
att som skett tilläm­pa skadeståndslagen på sådana kontraktsbrott som
arbetsvägran eller ute­varo. Arbetsgrappen framhåUer alt en och samma handling,
nämligen att en person lämnar sin arbetsplats, kan bli att bedöma efter helt
olika ska-deståndsnormer beroende på hur den rabriceras. Förklarar
arbetsgivaren att det är fråga om ett brott mot arbetsskyldigheten, skulle han
kunna åbe­ropa skadeståndslagen. SkuUe han i stäUet hävda att arbetstagaren har
gjort sig skyldig till ett brott mot skyldigheten att iaktta uppsägningstid,
blir reglema i lagen om anställningsskydd alt tillämpa. Arbetsgruppen till­lägger
att kravet på ny lagstiftning också föranleds av behovet av ett stäU­ningstagande
från lagstiftarens sida till vilka sanktioner som i tjänsteavtals­förhållanden
bör komma i fråga utöver de tyngst verkande. Här anser ar­betsgmppen att det
bör bli fråga om ett ställningstagande till om disciplinä­ra sanktioner som
suspension eller omplacering alls skall få komma i fråga och till hur
skadeståndsansvaret bör utformas i konsekvens med detta StäUningstagande.
Arbetsgrappen menar alt ett skadeståndsansvar myckel väl skulle kunna fylla det
behov som kan finnas av sanktioner i ett varak­tigt avtal och att de egentliga
disciplinära sanktionerna därmed skulle kun­na bortfalla - också för
stalsljänslemän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska transportarbetareförbundet
anser, liksom arbetsgruppen inom juridiska fakulteten vid Stockholms
universitet att samtliga påföljder för kollektivavtals- och fredspliktsbrott
bör las upp och avgöras av AD i ett enda sammanhang. Förbundet anser också att
en lagstiftning om påföljder­na vid tjänsleavtalsbrolt bör komma till stånd som
ett komplement till den föreslagna lagstiftningen om fredsplikls- och
koUektivavtalsbrott. En all­män lagsltftning mot diskriminering i arbetslivet,
konstraerad som en på­byggnad på lagen om anstäUningsskydd, borde kunna tjäna
som en allmän lagstiftning om påföljder vid tjänsteavtalsbrolt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I sin kritik av den dubbla
konstraktionen hänvisar TCO till lönlagarte-servanlerna, som påpekar att man
erhåller en spärr mot sådana effekter som den dubbla konstraktionen kan
medföra, om den ordningen uppnås alt disciplinpåföljder skall vara
koUektivavtalsreglerade i den mån de inte direkt regleras i lag. TCO påpekar
all organisationens förslag om vetorätt i arbetsledningsfrågor skulle
ytterligare minska utrymmet för missbrak av den dubbla konstraktionen. I likhet
med reservantema anser TCO emel­lertid att del skulle vara värdefullt om den
dubbla konstraktionen kunde helt avvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppfattningen att den dubbla
konstraktionen har fått orimliga konsek­venser delas av LO. Organisationen
sätter i fråga om den dubbla konstrak­tionen fyller något behov med tanke på
den ställning som koUektivavtalen fått. Utöver skadestånd för brott mot
kollektivavtal finns normalt, enligt LO:s mening, inget behov av ytteriigare
påföljder. LO anser att disciplin-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section320&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section321&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet  
148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;påföljder skall få vidtas endast med stöd av uttryckliga
bestämmelser i kol­lektivavtal. Arbetsgivaren får alltså i förhandlingar med
arbetstagarparten begära alt sådana regler införs. LO anser att denna
inskränkning i rätlen att besluta om disciplinära påföljder bör komma tUl
uttryck i lagtexten. Frågan om disciplinpåföljder berörs av några ytlerligre
remissinstanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SACO/SR finner del naturligt att
regler om disciplinära påföljder skall vara intagna i kollektivavtal. Det synes
SACO/SR mindre konsekvent att lagstiftaren inte kräver att de regler som skall
hanteras i koUeklivavtalsreg-&lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.rade
former också själva skall vara kollektivavtalsreglerade. Svenska
sjöfolksförbundet framhåller att de befogenheter av disciplinär karaktär som
tillagts fartygsnämnd och sjömansnämnd inte står i full överensstäm­melse med
den föreslagna lagstiftningen. Utan att vilja föregripa en framti­da separat
utredning beträffande mönstringsförordningen, påpekar förbun­det alt det måste
anses betänkligt alt även allt framgent möjligheter skall kvarstå för
arbetsgivaren att påkalla disciplinära åtgärder även i fall där han är
förhindrad att vidta åtgärd till följd av bestämmelserna i lagen om
anställningsskydd. Domänverket framhåller att nuvarande ordning med
disciplinnämnd inom verket ter sig föråldrad och bör omprövas. Erfaren­heterna
av den avtalsslridiga konflikten inom skogsbruket våren 1975 talar enligt
domänverket härför. Domänverket anser att samma regler bör gälla för verket som
för näringslivet i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De skilda skadeslåndsbestämmelsema
i kommitténs förslag har fått ett i stort sett positivt mottagande. På enskilda
punkter framförs dock kritik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bland mera allmänna synpunkter som anförs på förslagen kan
nämnas att SAC framhåUer, att AD måste ha klara regler för all straffutmätning.
1 nu­varande läge förekommer straffulmätning under hänvisning till lagtexter
som inte är direkt knutna till arbetslivet, exempelvis skadeståndslagen. SAC
påvisar samtidigt förekomsten av straffutmätning genom de skilje­nämndsförfaranden
som emellanåt äger rum och som lagstiftningen god­känner. Dessa partsdomstolar
slår enligt SACis mening inte i överens­stämmelse med en demokratisk
rättsordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AD förklarar att domstolen inte
väntar sig att de nya påföljdsreglema i någon avgörande grad kommer att påverka
handläggningen av stridsåt-gärdsmålen i AD. Antalet mål om olovlig stridsåtgärd
kommer troligen att bli mindre än tidigare. De utförliga utredningar som
partema redan nu bru­kar förebringa och domstolens bemödanden att i domskälen
ingående ana­lysera orsakerna till olovliga stridsålgärder talar för att några
väsentliga ändringar inte kommer att inträda i behandlingen av mål rörande
freds­pliktsbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LO och TCO berör frågan om
arbetsgivares skadeståndsskyldighet. För att inte arbetsgivama skall underiåta
att följa de nya bestämmelserna om edition, information, primär
förhandlingsskyldighet etc. krävs enligt LO.s uppfattning att bestämmelserna
sanktioneras med mycket kraftigt tilltagna skadestånd. Skadestånden bör vara så
kännbara att arbetsgivaren inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section322&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section323&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;frestas att kalkylera in dem i produktionskostnaderna. Ett
sätt att beivra lagbrott enligt lagförslaget är, anför LO, att konstraera
skadeståndsansva­ret vid underiåtenhelsbrott på samma sätt som i 17 § lagen om
vissa anställ­ningsfrämjande åtgärder. Där denna konstraklion inte är lämplig
menar LO att skadestånd bör utdömas med belopp som mycket kraftigt översti­ger
de skadestånd, som i dag förekommer inom arbetsrätten. Dessa ska­destånd når
inte alls upp till den nivå, som utgår vid avtalsbrott i andra ci­vilrättsliga
sammanhang, exempelvis vid försenade leveranser. Liknande synpunkter framförs
av TCO.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SHIO anser att man, om man
accepterar det jämlikhetsförhåUande som följer av den föreslagna
lagstiftningen, också måste acceptera ett lika an­svar för arbetsgivar- och
arbetstagarparten. Detta betyder att de fackliga organisationemas ansvar för
att ingånga avtal hålles måste ökas i förhäl­lande till samma organisationers
möjligheter alt genom medinflytande och medbestämmanderätt påverka besluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska transportarbetareförbundet
finner kommitténs förslag till ska­deståndsregler i och för sig välmotiverade
tagna var för sig. Tillsamman­tagna får de dock en egendomlig effekt. Denna kan
sammanfattas på så sätt att de enskilda arbetstagarnas ansvar för
fredspliktsbrott bortfaller. För­bundet hyser djupa betänkligheter mot en sådan
principiell nyordning. En­ligt förbundet är del, nu lika väl som tidigare,
betydelsefullt att de enskilda medlemmama känner ansvar för fredspliklen. Det
bör även finnas en skill­nad mellan avtalsbundna och utomstående arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakuheten vid Uppsala
universitet anser att man, utan att för den skull försvaga pressen på
arbelsmarknadsparterna alt nå samför-ståndslösningar, bör överväga att i
lagstiftningen åtminstone för begränsa­de men viktiga ämnesområden - i första
hand t. ex. beträffande påföljder av arbetstagares avtalsbrott - uppstäUa mer
detaljerade och mer säkert verkande regler om medinflytande all tillämpas när
koUektivavtalsreg­lering av frågan saknas. Ifrågavarande lagstiftning kunde
enligt fakulteten göras fakultativ i den meningen att del skulle ankomma på
vederbörande arbetstagarorganisation att påkalla dess tillämpning inom det
berörda om­rådet av arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En fråga som vid remissbehandlingen
visat sig i särskilt hög grad vara föremål för delade meningar är kommitténs
förslag om slopande av 200-kronorsregeln. Många remissinstanser vill behåUa
någon form av begräns­ning av arbetslagarnas skadeståndsansvar. De
remissinstanser som före­träder arbetsgivarintressen ser dock i allmänhet
positivt på förslaget om slopande av den begränsning i den enskilde
arbetstagarens skadestånds-skyldighet som 200-kronorsregeln innebär. SAF
noterar alt det i betänkan-del uttalas att skadeståndsbedömningen normalt inte
skall avvika från hit­tills gällande maximum trots att begränsningsregeln
stryks. Detta kan en­ligt SAF vara riktigt i ett övergångsskede men lika
uppenbart synes vara att det här inte kan vara fråga om en beslående
målsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section324&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section325&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet  
150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SACO/SR ansluter sig till
kommitténs bedömning alt den nuvarande be­gränsningen kan utgöra hinder för AD
att nyansera tillräckligt vid utdö­mande av skadestånd. SACO/SR anser det dock
vara angeläget all kom­mitténs mening, .alt slopandet av kronlalsgränsen för
enskild arbetstagares skadestånd inte skall medföra en allmän höjning av
skadeslåndsnivån, kommer till ullryck i lagmotiven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LO och TCO anser att skadeståndet
för enskild arbetstagare aldrig skall kunna överstiga 200 kr. LO betonar all
arbetsfreden skall upprätthållas ge­nom förhandlingar och avtal som medför
förbättringar av arbetsvillkoren, inte genom hot om dryga skadestånd. TCO anser
att skadeståndets bety­delse som en återhållande faktor vid olovliga
stridsåtgärder har överdri­vits. Även Landstingsförbundet anser att
skadeståndsbeloppets storlek bör maximeras så, att enskilda arbetstagare inte
behöver drabbas hårdare än vad som följer av nuvarande regler. Vidare anser
förbundet att det tydli­gare än som skett bör göras klart under vilka föratsättningar
och i vilken utsträckning skadestånd kan komma i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska transportarbetareförbundet
anser att del inte är önskvärt att den absoluta begränsningen av
skadeståndsansvaret tas bort. Förbundet förordar att beloppsgränsen höjs till
500 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;EnUgt juridiska fakulteten vid
Lunds universitet är det tveksamt om ska­destånd överhuvudtaget är en lämplig
sanktion mot enskild arbetstagare som vidtar olovlig stridsåtgärd. Svenska
kommunalarbetareförbundet och Svenska harnnarbetarförbundet anser att skadestånd
inte skall kunna ådö­mas enskild arbetstagare. SAC hävdar att endast medlemmar
i avtalsslu­lande organisation bör kunna dömas för avtalsbrott. SAC gör vidare
gäl­lande att inga arbetstagare bör kunna ådömas skadestånd för deltagande i
spontan strejk, om det avtal strejken gäller har tillkommit ulan att de be­rörda
arbetstagarna själva har beretts tillfälle att godkänna avtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fastighetsanställdas förbund anser
att deltidsarbetande bör ådömas läg­re skadestånd än de som arbetar på hellid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;TCO anser, i likhet med
löntagarreservanterna, att kortvariga stridsåt­gärder inte bör kunna påtalas
inför domstol. SACO/SR är däremot av den uppfattningen, att en sådan
bestämmelse skulle innebära att kollektivavta­lets garanti mot konflikt under
avtalsperioden går förlorad. Härigenom skulle enligt SACO/SR arbetsgivarens
incitament till alt komma till en uppgörelse för att trygga arbetsfreden
minska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska transportarbetareförbundet
menar att det i vissa fall kan te sig befogat med korta strejker av protestkaraktär
men att man i regel bör söka finna lösningar genom förhandlingar. Förbundet
förespråkar en tämligen generös tillämpning av den föreslagna regeln om
befrielse från skade­ståndsskyldighet när strejken har haft skälig ursäkt i de
omständigheter som föranlett den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen inom juridiska fakulteten vid Stockholms
universitet och juridiska fakulteten vid Uppsala fakultet har inga erinringar
mot slopandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section326&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section327&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av 200-kronorsregeln. Ätt hänsyn också skall tas till
storleken av återbetal­ningsskyldighet för rättegångskostnad stämmer, enligt
juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, väl med tankegången bakom
Jämkningsregler av den typ som kommittén har föreslagit. Om det trots allt
skulle anses erfor­derligt med en särskild spärr mot alltför omfattande
ersättningsskyldighet för enskild arbetstagare synes det fakulteten närliggande
att anknyta en ansvarsbegränsning till basbeloppet enligt lagen orn allmän
försäkring. Större belopp skulle inte få utdömas i skadestånd än t. ex. I/IO
eller 1/20 av basbeloppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AD påpekar att avskaffandet av
regeln om ett högsta skadeståndsbelopp inte bör uppfattas som något viktigt led
i del föreslagna nya påföljdssysle-met. AD anmärker alt stora skadeslåndsbelopp
under alla förhållanden knappast torde kunna komma ifråga ens i särskilda fall.
Om en belopps­gräns behålls, anser emellertid AD att reglema därom bör utformas
annor­lunda än tidigare. Gränsen bör för det första läggas något högre än den
nu­varande. Härigenom ges ökade möjligheter för rättstillämpningen att varie­ra
skadeståndets belopp med hänsyn till omständigheterna. Vidare menar även AD att
del finns anledning överväga att göra maximibeloppet obe­roende av
penningvärdeförsämringen, exempelvis genom en lämplig an­knytning till
basbeloppet. AD ifrågasätter också om en eventuell belopps­gräns bör gälla i
andra situationer än vid fredspUktsbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även SFO är inne på tanken att knyta beloppsgränsen till
basbeloppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt anser all ett belopp
av 200 kr. med vanligt betraktelsesätt framstår som ett i normalfallet märkligt
lågt allmänt skadestånd. Om emel­lertid belopp av den storleksordningen anses
vara lämpligt för flertalet fall bör övervägas alt införa en viss beloppsgräns,
vilken får överskridas en­dast om särskilda skäl föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser tar liksom
juridiska fakulteten vid Uppsala uni­versitet upp frågan om enskilda
arbetstagares rättegångskostnadsansvar. TCO, Svenska
transportarbetareförbundet. Svenska elektrikerförbundet och länsstyrelsen i
Västerbottens län framhåUer att garanti bör skapas för att den enskilde
arbetslagaren inte belastas med oskäliga rättegångskost­nader. Elektrikerförbundet
kan länka sig att ersättning för ombudskoslna-der och dylikt får utgå av
allmänna medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag att enskild
arbetsgivare eller arbetstagare inte, med mindre synnerliga skäl föreligger,
skall kunna åläggas skadestånd när kol-lektivavlalsbunden organisation har
anordnat olovlig stridsåtgärd lämnas utan erinran av så gott som samtliga
remissinstanser. Från några håU fram­förs dock synpunkter på regeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt SAF framgår det av
uttalanden i motiven att undantagsregeln är avsedd att verka när det är
medlemmarna in corpore som vid ett möte i or­ganisationsmässiga former fattar
beslutet, ehuru organisationens ansvariga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section328&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section329&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ledning tar avstånd därifrån. 1 det fallet är det dock de
enskilda medlem­marna som i realiteten ensamma är ansvariga för beslutet. Den
omständig­heten att den koUektiva åtgärden medför verkningar även för den
fackliga organisationen som Juridisk person bör då, enligt SAF, inte upphäva
det enskilda skadeståndsansvaret. AD anser att ifrågavarande bestämmelse in­te
kan väntas få någon större praktisk betydelse med hänsyn till att de fackliga
organisationerna givetvis är angelägna om alt respektera freds­plikten. AD
menar dock att det ändå är av betydelse alt bestämmelsen in­flyter i lagen,
inte minst med tanke på att den kommer att utgöra ett tydligt uttryck för
ansvarsfördelningen mellan organisationen och dess medlem­mar i fall av olovlig
stridsåtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att en enskild arbetstagare skuUe
kunna föra sin fackliga organisation bakom ljuset på det sätt som kommittén
synes tänka sig förefaller TCO, liksom även LO, uteslutet. Organisationerna
anser att orden &amp;quot;med mindre synnerliga skäl föreligger&amp;quot; kan utgå
under föreslagna lagtexten i 47 § FKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag att skadestånd
inte skall få åläggas arbetstagare som deltar i olovlig stridsåtgärd om
åtgärden haft skälig ursäkt i de omständig­heter som föranlett densamma,
föranleder anmärkningar från några re­missinstanser. Kritiska mot bestämmelsens
utformning är SAF, SFO, SHIO, RRV ochjuridiska fakulteten vid Lunds
universitet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens resonemang om
begreppet skälig ursäkt kan enligt SAF le­da till att arbetstagarparten vid
domstolsförhandlingar frestas att dölja konfliktens verkliga syfte med klagomål
över de anstäUdas behandling i olika hänseenden. SAF menar att följden kan bli
att utredningar inför AD kompliceras och i störte utsträckning än nu kommer att
beröra mer eller mindre pertfera omständigheter i förhållande till den verkliga
strejkorsa­ken. SFO hävdar att uppfattningen, att skadestånd inte bör få
åläggas ar­betstagare som haft skälig ursäkt, synes bero på förestäUningen att
de olovliga konflikterna hittills oftare skuUe ha haft sin grand i missförhåUan­den
på arbetsplatsen än i missnöje med gällande avtal. Orsaken torde dock, menar
SFO, i många fall vara missnöje med den egna fackliga orga­nisationen. SFO
menar att ett reellt ansvar normalt bör kunna utkrävas av den enskilde
arbetstagaren när ansvaret för en olovlig stridsålgärd inte kan hänföras till
den fackliga organisationen. Även ur den fackliga organisatio­nens synvinkel
borde det, anför SFO, vara av betydelse att medlemmar, som vidtar olovliga
stridsåtgärder i strid mot sin organisation, kan drabbas av verksamma
sanktioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt SHIO:s uppfattning bör det
vara självklart att skadestånd skall kunna ådömas facklig organisation eller
arbetstagare och att ett eventuellt skadestånd skall motsvara den reella skada
som ett företag åsamkas på gmnd av olovlig konflikt under gäUande
koUektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakulteten vid Lunds
universitet anser att den enskilde arbets­tagare som vidtar stridsåtgärd utan
sin förenings stöd inte skall behandlas på annat sätt än den som har sin
förening bakom sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section330&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section331&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105  
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet       153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Domänverket förmodar att den vidgade
förhandlingsrätten kommer alt medföra att olovliga stridsålgärder i betydligt
större utsträckning än tidiga­re riktar sig mot den egna fackliga
organisationen i stället för mot arbetsgi­varen. Arbetsgivaren måste enligt
domänverkels mening få möjlighet alt få skadeslåndsfrågan prövad och begreppet
&amp;quot;skälig ursäkt&amp;quot; bör ges en re­striktiv tolkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;RRV anser alt det inte finns skäl alt i lagen
införa ifrågavarande bestäm­melse. De fall av vilda strejker som kommittén
närmast avser ryms inom den allmänna jämkningsregeln. De stäUningstaganden som
kommittén gjort beträffande det föreslagna regelsystemet i övrigt borde, anför
RRV vidare, ha lett till ett mera bestämt avståndstagande från vilda strejker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid en bedömning med utgångspunkt i den erfarenhet
som behandlingen av mål rörande olovlig stridsålgärd ger, finns enligt AD all
anledning att tillstyrka en lagändring som innebär alt skadeståndspåföljd för
enskild ar­betstagare kommer i fråga endast i fall av kvalificerad natur, såsom
när en strejk upprätthåUs under längre tid eller när den annars framstår som
ett särskilt allvarligt angrepp på kollektivavtalet. AD anser att de närmare ut­talanden
som kommittén gör i frågan hur bestämmelsen är avsedd alt till-lämpas inte ger
någon säker vägledning för rättstillämpningen. Som kom­mittén anför kan del
emellertid också vara en fördel i en fråga av denna na­tur att några detaljerade
riktlinjer inte uppsläUs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag all överläggningar skall äga rum
på det lokala planet när olovlig stridsålgärd vidtagits har fått ett positivt
mottagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;AD antar att dessa överiäggningar kommer att ge
goda förutsättningar för avveckling av den otillåtna stridsåtgärden. Regeln om
&amp;quot;skälig ursäkt&amp;quot; bör enligt AD i sådana fall regelmässigt leda till
att något skadestånd för de i stridsåtgärden deltagande arbetstagarna inte
kommer i fråga. Enligt SAF bör det slås fast att de strejkande är skyldiga att
återgå i arbete i samband med att överläggningar börjar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är enligt LO:s mening tillfredsställande att en
överiäggningsskyl-dighet införs vid otillåtna stridsåtgärder. Härigenom skapas
bättre möjlig­heter att nå en snabb och smidig lösning av problemen. LO påpekar
emel­lertid att överiäggningsskyldighelen inte får innebära att arbetsgivaren
med stöd av denna försöker undvika att diskutera konfliktens verkliga or­saker.
TCO, som hälsar bestämmelsen med tillfredsställelse, menar att överläggningarna
för att fä avsedd effekt bör följa de formföreskrifter som gäller för den
allmänna förhandlingsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska metallindustriarbetareförbundet anser alt
överläggningsskyl­digheten bör bytas ut mot en förhandlingskyldighet i den
förslagna lagens mening. Paragrafen bör också, anför förbundet, kompletteras
med en be­stämmelse, som säger att tvist som löses vid lokal förhandling skall
vara utagerad och ej kunna göras till föremål för domstolsprocess. KFO fram­håller
att det fordras ingående samtal mellan parterna för alt överläggning­arna skall
bli meningsfyllda. Enligt KFO kommer överiäggningarna när-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section332&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section333&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     '54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mast
att ha karaktären av förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska byggnadsarbetareförbundet anser att den
möjlighet att diffe­rentiera skadestånd mellan flera skadeståndsskyldiga som
lämnas i kom­mitténs förslag är principiellt förkastlig. Åtminstone gäller
delta olovlig stridsåtgärd som vidtas av arbetstagare. Delsamma torde gäUa om
olovlig stridsåtgärd vidtagen av arbetsgivare. De möjligheter som lagförslaget
ger till befrielse från eller nedsättande av skadestånd anser förbundet vara
till­räckliga som jämkningsregler med hänsyn till omständigheterna i del en­skilda
fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakidteten vid Uppsala universitet konstaterar all de föreslag­na
skadeståndsreglema har, såvitt gäller brott mot lagens bestämmelser,
föreslagits bli tvingande inte bara mot arbetsgivare utan också i förhåUan­de
till arbetstagarsidan. En sådan ordning, varigenom man skuUe förbjuda avtal om
avvikelser också till förmån för den svagare part som lagstiftning­en annars
går ut på att skydda, framstår enligt fakulteten som säregen. Fa­kulteten
anmärker att regleringen avviker från bestämmelsen i 4 kap. 1 §
skadeståndslagen, som är dispositiv, låt vara alt man till arbetagarens för­mån
bör kunna jämka alltför ofördelaktiga bestämmelser enligt allmänna regler om
jämkning av obilliga avtalsvillkor. De skäl som anförs för kom­mitténs reglering
synes, enligt fakulteten, inte övertygande, och man sätter i fråga om inte här,
liksom i andra sammanhang, koUektivavialsparterna bör lämnas större frihet att
ordna sitt mellanhavande på sätt som synes lämpligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs överväganden rörande samordningen mellan
4 kap. I § ska­deståndslagen och de kollektivavtalsrättsliga
skadeståndsreglerna berörs av några remissinstanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;KFO, som konstaterar alt kommittén ansett att det
bör överlämnas åt rättspraxis att avgöra denna fråga, delar kommitténs
uppfattning att den praktiska betydelsen av frågan är begränsad. Enligt KFO är
frågan dock av sådan principiell vikt alt dess fullständiga lösning bör kunna
utläsas ur för­arbetena till lagförslaget. Juridiska fakulteten vid Uppsala
universitet an­ser att de föreslagna principerna för samordningen får anses
vara den minst olämpliga lösningen i ett rättslekniskt besvärligt läge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;AD anser däremot att kommitténs sätt att lösa
problemet inte kan anses tillfredsstäUande. Enligt AD gör kommittén en
åtskillnad mellan två grup­per av lag- eller avtalsbrott. Den ena gruppen är av
typiskt koUeklivavtals-rättslig natur och omfattar främst deltagande i olovlig
stridsåtgärd. Den andra grappen avser sådana kollektivavtalsbrott i allmänhet
som utmärks av att de kan förekomma även i icke koUektivavtalsreglerade
förhållanden. AD konstaterar att bägge typerna av lag- eller avtalsbrott enligt
kom­mitténs förslag blir att bedöma uteslutande med tillämpning av påföljdsreg­lerna
i den av kommittén förslagna lagen. För den senare grappen av förfa­randen
skall emellertid granderna för 4 kap. 1 § skadeståndslagen inverka vid
tillämpningen av Jämkningsreglema i den föreslagna lagen och enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section334&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section335&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommittén leda till att skadestånd dömes ut endast om
synneriiga skäl föreligger. AD menar att det kan betvivlas att en lämplig
avvägning har uppnåtts om kommitténs uttalanden skall uppfattas som innebärande
att skadestånd vid den senare typen av förfaranden som regel inte skall utgå.
Vissa förfaranden, t. ex. åsidosättande av vårdnadsskyldighet, är enligt AD
otvivelaktigt sådana att en starkt restriktiv syn på skadeståndsansva­ret kan
vara befogad. Situationen är emellertid annorlunda beträffande ex­empelvis
bristande redovisning av uppburna medel, otillåten konkurrens, röjande av
yrkeshemlighet, olämpligt uppträdande och brott mot bestäm­melse om
uppsägningslid. AD anser att två omständigheter föranleder att kommitténs
behandling av de berörda samordningsproblemen ter sig otill­fredsställande. Den
gmppering av de skadeståndsgmndande förfarandena på del
kollektivavtalsrätlsliga området, som ligger till grund för kom­mitténs
överväganden, är inte ändamålsenlig. Det område inom vilket Jämkningsreglema i
den föreslagna lagen bör vara tillämpliga utan infly­tande från grandsatser som
kommer till uttryck i 4 kap. 1 § skadeståndsla­gen torde vara betydligt
vidsträcktare än som följer av kommitténs gräns­dragning. AD anser vidare att
de uttalanden som finns i förarbetena till skadeståndslagen inte på ett
klargörande sätt behandlar tillämpningen av 4 kap. 1 § i lagen på situationer
där arbetstagares ansvarighet grandas på an­ställningsavtalet. Detta gäUer
särskilt när fråga är om åsidosättande av centrala avtalsförpliktelser frän
arbetstagarens sida. AD menar att det är nödvändigt att de motivullalanden, som
görs i denna fråga, grandas på en utförlig analys av hur man skall se på
arbetstagarens ansvarighet vid åsido­sättande av skilda typer av
avialsförpliklelser. Del är enligt AD ett starkt önskemål att samspelet mellan
4 kap. I § skadeståndslagen och de koUek­tivavtalsrättsliga
skadeståndsbestämmelserna på något sätt kommer till ut­tryck i lagtexten. Även
en mycket allmänt formulerad regel är av värde, in­te minst ur pedagogisk
synvinkel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även kommitténs överväganden om
tillämpning av uppsägning och av­skedande som påföljd vid olovlig stridsåtgärd
berörs av flera remissinstan­ser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakidteten vid Uppsala
universitet noterar att kommittén anser att den viktigaste påföljden vid
arbetstagares fredspliktsbrott, skadestån­det, bör samordnas med övriga
påföljder, såsom avsked och uppsägning. Där inte skadestånd kommer i fråga, skulle
arbetsgivaren inte heller få till­gripa andra sanktioner. Denna ordning skuUe
enligt kommittén åstadkom­mas utan uttrycklig lagregel. Tydligen är meningen,
fortsätter fakulteten, all man genom ett motivultalande skall påverka
tillämpningen av lagen om anställningsskydd. Fakulteten anser alt en sådan
metod är olämplig, inte minst med tanke på att det här är fråga om ett mycket
väsentligt skydd för arbetslagarna. Den åsyftade tillämpningen bör därför
rimligen komma till direkt uttryck i lagen. Del naturliga synes enligt
fakultetens mening vara att lagen om anställningsskydd kompletteras med regler
av det antydda in-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section336&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section337&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nehållet.
Fakulteten anser vidare att det av den föreslagna lagtexten bör framgå, att man
vid skadeståndels bestämmande bör beakta också andra påföljder som den
skadeståndsgmndande handlingen kan ha medfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 5v('fl hovrätts mening är kommitténs
uttalanden till vägledning för tillämpningen av de nya skadeståndsreglema, som
avses få genomslags­kraft på fömtsättningarna för hävande av anställningsavtal,
inte tillräckligt upplysande och entydiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska hamnarbetarförbundet kräver att lagen om
anställningsskydd omarbetas så att det i fortsättningen inte blir möjligt att
säga upp eller av­skeda någon på den grunden att han aktivt deltagit i en
strejk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR påpekar att det många gånger kan vara svårt
att avgöra om tillräcklig grand föreligger för alt skilja en arbetstagare från
anställningen till följd av deltagande i en olovlig konflikt. SACO/SR anser att
det bör övervägas alt i lagen om anställningsskydd införa en regel om att
arbetsgi­vares beslut om uppsägning eller avskedande till följd av deltagande i
olov­lig konflikt skall prövas av AD innan beslutet går i verkställighet. Mål
av detta slag bör i så fall handläggas med förtur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9   
Tvisteförhandling och rättegång 9.1 Gällande rätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 4 kap. 7 § LRA har intagits en föreskrift om att
förhandling mellan tvis­tande parter som regel skall ha ägt ram innan en tvist
får dras under ÄD:s prövning. Det är alltså AD:s uppgift att rycka in först
sedan en uppkom­men tvist inte har kunnat lösas genom förhandlingsuppgörelse
mellan par­terna. Vid förhandlingen ankommer det på partema själva att utreda
tvis­tens bakgrund och undersöka om tvisten kan lösas. Uppnås inte någon lös­ning
vid förhandlingarna, ger dessa ändå parterna tillfäUe att överväga hur
ståndpunkterna i tvisten bör preciseras och hur grundema för dessa stånd­punkter
bör anges. Förhandlingama tjänar med andra ord också samma syfte som
förberedelsen i tvistemål, nämligen att renodla tvisten inför den slutliga
prövningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna i LRA har sedan år 1928 haft sin
motsvarighet i lagen om ar­betsdomstol (LAD). Det bör dock anmärkas, att
förhandlingsskyldigheten enligt LRA går längre. Den omfattar inte bara parter,
för vilka det förelig­ger en förhandlingsskyldighet enligt kollektivavtalens
förhandlingsord­ningar. Förhandlingskravet (molsv.) enligt LRA gäUer även parter
som har förhandlingsrätt enligt FFL och parter som har att iaktta föreskriften
i 52 § statstjänstemannalagen (1965:274, ändrad senast 1975:669) om överlägg­ning
vid tvist i s. k. avtalsförbjudna frågor på det offentliga
tjänstemanna-området. Också på det sättet går förhandlingskravet i LRA längre,
att för­handlingsskyldighet föreligger inte bara i kollektivavtalstvister utan
också i andra arbetstvister, som skall prövas av AD som första domstol, framför
allt enskilda arbetstvister som rör organiserade arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section338&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section339&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet    157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad först beträffar förhandlingsskyldigheten enligt
koUektivavtal, finns sådana bestämmelser på så gott som hela arbetsmarknaden.
Som regel har förhandlingsordningen intagils i s. k. huvudavtal mellan
arbetsmarknadens parter. Huvudavtalet mellan SAF och LO från år 1938 har därvid
stått som förebild. Huvudregeln i dessa aUtjämt gäUande bestämmelser är alt
part skall söka att genom förhandling med motparten nå uppgörelse i uppkom­mande
tvistefrågor. Innan sådan förhandling har ägt mm får tvisten inte hänskjutas
till AD eller till skiljemän. Både lokal och central förhandling skall äga rum
om inte parterna enas om att direkt ta upp tvistefrågan till central
förhandling. Lokal förhandling skall påbörjas senast två veckor från dagen för
dess påkallande, medan framstäUning om central förhand­ling skall göras senast
två månader från den dag då den lokala förhandling­en avslutades. Den centrala
förhandlingen skall påbörjas senast tre veckor från dagen för dess påkallande.
Särskilda regler har uppställts för det fall att part vill kräva lön,
skadestånd eller annan prestation av motparten (full-görelsetalan). 1 sådana
fall har part förlorat rätt att påkalla förhandling rö­rande anspråket i den
mån det förhåUande vartill anspråket hänför sig har varit känt för parten - på
arbetsgivarsidan för vederbörande arbetsgivare eller hans organisation och på
arbetstagarsidan för vederbörande förbund eller lokala organisation - i fyra
månader utan att förhandling dessförin­nan har begärts. Oberoende av sådan
kännedom inträder samma preskrip­tion i den mån förhållandet ligger mer än två
år tillbaka i tiden. Har i fall som nu avses förhandling ägt rum i överensstämmelse
med förhandlings­ordningen, skall stämningsansökan inges till AD eller
skiljeförfarande på­kallas inom tre månader efter avslutad förhandling. Sker
det ej, har parten förlorat sin rätt till talan. Del bör tilläggas alt den nu
beskrivna förhand­lingsordningen inte avser upprättande av kollektivavtal,
vidtagande av sympatiåtgärder eller indrivande av ostridig, till betalning
förfallen ford­ran. Förhandlingsordningens särskilda preskriptionsregler för
fuUgörelse-talan gäUer inte heller faststäUelsetalan, t. ex. talan om
tolkningen av kol­lektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsordningen i huvudavialet mellan SAF och
LO har som nämnts sin motsvarighet i koUektivavtalen för arbetsmarknaden i
övrigt, t. ex. på tjänstemannaområdet och på den statliga eller kommunala sek­torn.
I vissa enskildheter kan dock förekomma avvikelser, såsom t. ex. i fråga om de
tidsfrister som nyss har redovisats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsrätt enligt kollektivavtalens
förhandlingsordningar tillkom­mer de avtalsslulande parterna, dvs. på
arbetsgivarsidan vederbörande ar­betsgivare eller den arbetsgivarorganisation
som har slutit kollektivavta­let. Förhandlingsrätt på arbetstagarsidan
tillkommer vederbörande arbets­tagarorganisation. Också förhandlingsrätten
enligt FFL är begränsad på motsvarande sätt. En enskild arbetstagare har inte
någon förhandlingsrätt. Vill han väcka talan vid AD och har han inte stöd av
sin organisation, om­fattas han alltså inte av förhandlingskravet i 4 kap. 7 §
LRA. Han har Ju in-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section340&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section341&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     15g&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;te någon förhandlingsrätt. Däremot gäUer
förhandlingskravet en enskild arbetsgivare; denne är nämligen
förhandlingsskyldig enligt FFL. Förhand­lingsskyldigheten enligt
kollektivavtalens förhandlingsordning låter sig alltså inrymmas inom den i lag
föreskrivna förhandlingsskyldigheten. Men den lagfästa förhandlingsskyldigheten
sträcker sig längre. Den gäUer t. ex. i frågor som inte regleras i
koUektivavtal, t. ex. de tvingande reglema i la­gen om anstäUningsskydd, och
den gäller även mellan arbetsgivare och de löntagarorganisationer som, utan att
stå i kollektivavtalsförhållande till ar­betsgivaren, likväl har medlemmar på
den aktuella arbetsplatsen. TUl skill­nad mot kollektivavtalens
förhandlingsordningar gäller inte några tidsfris-ler för påkallande av
förhandling enligt FFL. 1 lagen talas inte heller om lo­kal eller central
förhandling. Inte heller finns några sådana föreskrifter i LRA. Däremot kan det
i särskild lagstiftning - t. ex. 37 och 40 §§ lagen om anställningsskydd -
finnas frister för att talan skuUe få föras vid domstol. Av 4 kap. 7 § LRA
följer all förhandling måste ha ägt ram innan fristen har gått till ända, om
motparten gör invändning härom. Detta behandlas när­mare i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den fömt berörda
överläggningsskyldigheten enligt 52 § statstjänste­mannalagen och 7 §
kommunalljänslemannalagen innebär i sak inte någon utvidgning av
förhandlingsskyldigheten före rättegång. Den hänger sam­man med det s. k.
avtalsförbudet på det offentliga tjänstemannaområdet. Uppkommer del tvist i en
avtalsförbjuden fråga och skall talan i saken handläggas enligt LRA, åligger
det arbetsgivare eller arbetstagarorganisa­tion som avser att väcka talan vid
AD att bereda motparten tillfälle till sär­skild överläggning i frågan. Sådan
överläggning JämstäUs med förhandling vid tillämpning av talefrislen i 37 §
lagen om anställningsskydd. Överiägg­ningsskyldighelen gäller i likhet med
förhandlingsskyldigheten enligt FFL även sådan löntagarorganisation som inte
står i koUektivavlalsförhållande till den offenllige arbetsgivaren. Lika litet
som förhandlingsskyldigheten drabbar enskild arbetstagare gäUer någon
överiäggningsplikt om arbetsta­gare ensam vill väcka talan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Reglema om förhandlingsskyldighet
eller överiäggningsplikt före rätte­gång gäller endast i mål som förs till AD
som första domstol. GäUer tvisten en oorganiserad arbetstagare skall talan
väckas vid tingsrätt. Där gäller in­te någon förhandlings- eller
överläggningsplikt, inte ens om målet sedan överklagas till AD.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förhandlingskravet i 4 kap. 7 § LRA
är också begränsat i vissa andra hänseenden. Förhandling eller överiäggning
behöver således inte äga rum i tvist humvida stridsåtgärd har företagits i
strid mot kollektivavtal eller fö­reskrift i särskild lag eller tvist om
påföljd av sådan åtgärd. Talan får också upptas till prövning utan all
förhandling eller överläggning har ägt ram, om det inte har berott på käranden
att förhandlingen eller överläggningen inte har ägt ram, t. ex. vid
förhandlingsvägran från motpartens sida. Av LRA framgår också att s. k.
interimistiska yrkanden får prövas innan förhand-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section342&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section343&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet      159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lings- eller överläggningskravet är uppfyllt. Däremot får
målet inte slutligt prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågor rörande
förhandlingsskyldigheten har förts under AD:s prövning i ett inte obetydligt
antal fall. Flertalet avgöranden hänför sig till tiden före tillkomsten av LRA,
men de torde alltjämt äga giUighet. Beträffande om­fattningen av de förda
förhandlingama har AD exempelvis uttalat, all för­handlingskravet inte får
fallas så all förhandlingar av en objektivt sett önskvärd fuUständighet måste
ha ägt rum. Har parterna haft tillfälle alt ytt­ra sig om föreliggande
tvistefrågor på ett för ändamålet utlyst sammanträ­de är lagstadgandets syfte
uppfyUt. Vad lidsfristerna beträffar har AD utta­lat att part som försitter
sådan tidsfrist och således inte kan mot andra par­ters bestridande få
förhandling till stånd, med hänsyn till förhandlingskra­vet föriorar
möjligheten att dra saken inför AD:s prövning. Å andra sidan har AD ansett, att
motpart som utan invändning går in i en för sent påkal­lad förhandling därmed
har avstått från möjligheten alt få talan avvisad. Så har också ansetts vara
fallet då part vid förberedelse inför AD har ingått i svaromål utan att göra
förhandlingsinvändning. Frågan huruvida förhand­lingskravet är uppfyUl prövas
således av AD först efter invändning av part, inte ex officio (jfr. prop. 1974:
77 s. 175). I ÄD:s rättstillämpning har också aktualiserats frågan om enskild
organisationsmedlems bundenhet av de tidsfrister för påkallande av förhandling
eller talans väckande som finns in­tagna i kollektivavtalens
förhandlingsordningar. Stadgas sålunda i för­handlingsordning att talan skall
väckas vid AD inom viss tid efter avsluta­de förhandlingar, åligger det medlem
(arbetsgivare eller arbetstagare), vars förening inte vill föra tvisten tUl AD,
att själv iakttaga lidsfristen om han på egen hand vill väcka talan vid AD. 1
princip åligger det vidare medlemmen att iakttaga en sådan bestämmelse i
förhandlingsordningen som innebär att förhandling skall påkallas inom viss tid
efter det att hans organisation har fått vetskap om det förhållande som har
föranlett tvisten. 1 släUet för den uteblivna förhandlingsframställningen från
organisationens sida åligger del då medlemmen - om han inte äger själv påkalla
förhandling - att före tids­fristens utgång själv framställa anspråket till
motparten. Det är givet all det med detta synsätt stundom uppkommer problem när
det gäller att bestäm­ma hur de avtalade tidsfristerna skall beräknas vid
tillämpning på enskild medlem. Härvid märks särskilt det fallet då enligt
avtalet talan vid AD skall väckas inom viss lid efter avslutandet av central
förhandling, men nå­gon central förhandling inte har ägt rum. Beträffande AD:s
rättstillämpning hänvisas närmare till SOU 1975: 1 s. 549ff.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9,2 Kommittén&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommittén konstaterar inledningsvis
att kollektivavtalens förhandlings­ordningar har ett betydande värde. De inte
bara bidrar till aU förenkla kommande processer. Tidsfristerna skapar reda i
parternas inbördes för-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section344&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section345&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet   160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;håUande. Och uppkomna fullgörelsetvister tillåts inte
fortleva annat än un­der begränsad tid. Kommittén anser därför att motsvarande
bestämmelser nu bör lagfästas. Reglema kommer därmed att utgöra ett komplement
till det allmänna förhandlingskrav som har uppstäUts i 4 kap. 7 § LRA.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nya bestämmelserna föreslås omfatta i princip varje
tvist som avser den nya lagstiftningen. Kommittén föreslår också vissa
ändringar av de la-lefrister som upptas i lagen om anställningsskydd och därmed
Jämförlig lagstiftning. Härigenom viU kommittén uppnå ett enhetiigt system för
hela arbetsmarknaden. Reglerna om olika tidsfrister föreslås dock bU dispositi­va
på det sättet all arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal skall kunna göra
de anpassningar som betingas av de särskilda förhåUanden som kan råda inom
olika verksamhetsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad härefter gäller den närmare
innebörden av kommitténs förslag kan noteras att reglerna i sina huvuddrag nära
ansluter till de förhandlingsord­ningar som nu gäller på arbetsmarknaden. Till
en början föreslås sålunda, att tvist om kollektivavtal eller om den föreslagna
lagens tillämpning inte skall få prövas av AD förrän de avtalsslutande parterna
har sökt bilägga tvisten genom förhandling (55 §). Därmed avses normalt både
lokal och central förhandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;GäUer tvisten skadestånd eller
annan fullgörelse på grund av kollektiv­avtal eller förhåUande som regleras i
den nya lagstiftningen, föreslås vidare särskilda regler (tidsfrister) om
preskription av talerätten. Olika regler föreslås därvid, beroende på om
parterna är förhandlingsskyldiga eller ej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppkommer tvist mellan kollektivavtalsbundna parter skaU
framstäU­ning om lokal förhandling göras inom fyra månader från det parten fick
kännedom om det förhåUande vartill fullgörelseyrkandet hänför sig. Fram­stäUning
om central förhandling skall göras inom två månader från avslu­tandet av den
lokala förhandlingen. Också en yttersta tidpunkt anges inom vilken förhandling
kan påkallas, nämligen två år efter att det förhållande inträffade vartill
yrkandet i tvisten hänför sig. Påkallas inte förhandling in­om rätt tid, är
motparten inte skyldig att ställa upp till förhandling (56 §). Har förhandling
kommit till stånd, skall enligt förslaget fullgörelsetalan väckas vid AD inom
tre månader från den dag den centrala förhandlingen avslutades. Annars går
lalerätten föriorad (57 §). 1 klarhetens intresse har kommittén också
föreslagit regler som anger när en förhandling skall anses avslutad (58 §),
nämligen då part som har fullgjort sin förhandlingsskyldig­het skriffligen ger
motparten besked om all han har fråntrält förhandling­en. Självfallet bör
kollektivavtalsparterna med bindande verkan kunna komma överens om andra
förutsättningar för vidmakthållande av rätlen till fullgörelsetalan. Detta är
möjligt med den dispositivitet som förut har be­rörts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Liksom enligt gällande rätt gör
kommittén vissa undantag från förhand­lingskravet. Förbudet mot
domstolsprövning utan föregående förhandling gäller t. ex. inte vid
förhandlingsvägran från motpartens sida. Förhand-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section346&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section347&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lingskravet
gäller inte heller vid tvist om stridsåtgärd. För s. k. vilda strej­ker
föreslår kommittén emellertid ett annat förfarande - nämligen över­läggning på
lokal nivå omedelbart efter del att kännedom har vunnits om den vUda strejken
(33 §). Och i sådana fall fordras att överläggning skall ha ägt rum eller i
varje fall ha påkallats av käranden, innan AD får pröva tvis­ten. De allmänna
reglerna om förhandlingsskyldighet, tidsfrister m. m. gäl­ler vidare inte i de
särskilda situationer som berörs av kommitténs förslag om tolkningsföreträde i
arbelsledningsfrågor (27 §). Där gäller andra reg­ler, vilka har redovisats i
det föregående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De nu berörda bestämmelserna har gäUt
kollektivavtalsbundna parter med förhandlingsskyldighet enligt 4 kap. 7 § LRA,
dvs. de parter som nor­malt uppträder inför AD. Kommittén aktualiserar
emellertid också frågor som hänger samman med den situationen att enskilda arbetsgivare
eller ar­betstagare för talan inför AD.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad först gäUer enskild koUektivavtalsbunden
arbetstagare, vars för­ening inte har iakttagit de lalefrisler som föreskrivs i
lagen eller i kollektiv­avtal som har trätt i lagens stäUe, föreslår kommittén
att medlemmen skall få en särskild tidsfrist om en månad för väckande av talan
vid AD efter det att föreningens lidsfrist gick ut (59 §). Har arbetstagarens
förening inte för­handlat med arbetsgivarparten, kommer tvisten all kunna föras
till AD utan föregående förhandling. Del bör nämligen enligt kommittén inte kom­ma
i fråga att ålägga arbetstagare någon egen förhandlingsskyldighet gente­mot
arbetsgivarsidan. Den föreslagna regeln om en förlängd tidsfrist av en månad
(59 §) gäUer även enskild arbetsgivare, som vill föra talan ulan stöd av sitt
förbund. Är arbetsgivaren bunden av kollektivavtal har förhandling som regel
ägt rum; detta följer av den föreslagna 55 §. För vissa undantags­fall, då
förhandling likväl inte har ägt rum, skall arbetsgivaren vara berätti­gad att
föra talan vid AD utan att först ha förhandlat. AD skall dock ha be­fogenhet
att förelägga arbetsgivaren att träda i förhandling, om del motive­ras av
utredningsskäl etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även mellan parter som inte slår i
koUektivavlalsförhållande till varand­ra kan tvister uppkomma som skall
handläggas direkt via AD, t. ex. mål om förhandlingsskyldighet och
föreningsrättskränkning enligt den före­slagna FKL. Detsamma gäUer tvister
rörande t. ex. lagen om anstäUnings­skydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt kommitténs mening saknas anledning alt
föreskriva någon sär­skild förhandlingsordning med lokal och central
förhandling för parter som inte är bundna av koUektivavtal till varandra.
Kommittén menar att del all­männa stadgandet i 4 kap. 7 § LRA är tillräckligt,
nämligen att talan inte får upptas till prövning av AD förrän förhandling har
ägt ram. Däremot anser kommittén att regler om tid för väckande av
fullgörelsetalan bör gälla även för parter, som inte är bundna av
kollektivavtal. Är parlen berättigad alt påkalla förhandling enligt de allmänna
reglema om förhandlingsrätt - dvs. fackförening eller förening av arbetsgivare
liksom enskild arbetsgivare i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 -Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 105. Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section348&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section349&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1    Arbetsmarknadsdepartementet     162&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förhållande
till fackförening - föreslås dels att förhandling skall påkallas inom fyra
månader från det parten fick kännedom om det förhåUande var­till yrkandet
hänför sig och senast inom två år från del förhållandel inträf­fade, dels att
fuUgörelsetalan skall väckas inom tre månader från den dag förhandlingen
avslutades. I övrigt - t. ex. i fråga om förlust av talerätten, rätt till
förlängd tidsfrist för enskild föreningsmedlem osv. - föreslås sam­ma regler
som för kollektivavtalsbundna parter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För sådana undantagsfall som all enskild
oorganiserad arbetstagare för en fullgörelsetalan direkt vid AD, t. ex.
skadestånd för föreningsrätts-kränkning, föreslås att parten för alt ej förlora
lalerätten skall väcka fullgö­relsetalan vid AD inom fyra månader efter det att
han fick kännedom om det förhållande vartill yrkandet hänför sig och senast
inom två år från det att förhållandet inträffade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén föreslår som nämnts också regler som
syftar till att samord­na de aUmänna lalerättsregler och de särskilda
talerätlsreglerna i lagen om anställningsskydd och förtroendemannalagen.
Kommitténs förslag torde också få ta sikte på de motsvarande reglerna i lagen
(1974: 981) om arbets­tagares rätt till ledighet för utbildning. Denna lag har
nämligen, med hän­syn till de lidsramar som sattes upp för utredningsarbetet,
kommit att falla utanför kommittéförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ätt kommittén särskilt uppmärksammar talefristerna
i 37 och 40 §§ lagen om anställningsskydd hänger samman med att ett yrkande om
ogiltigför­klaring eller skadestånd på grand av uppsägning också kan angripas
med tillämpning av reglema om skydd mot föreningsrättskränkning. För talan
gäUer då, liksom f. ö. enligt gäUande rätt, olika regler beroende av om talan
grandas på den ena eller andra lagen. Enligt kommitténs mening är detta
olämpligt. Kommittén menar också att man så långt det är möjligt bör ef­tersträva
enhetliga lalerättsregler inom arbetsrättens område. Kommittén föreslår därför
sådana ändringar i lagen om anstäUningsskydd all enhetliga regler kommer att
gälla. Dessa regler omfattar också tvist om kollektivav­talsbestämmelser som
har trätt i stäUet för reglerna i lagen om anställnings­skydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad först gäUer talan om skadestånd eller annan
fullgörelse menar kom­mittén att de allmänna reglerna om fuUgörelsetalan bör
kunna göras fullt ut tillämpliga. Visserligen utgår då den nu gällande regeln i
40 § lagen om an­ställningsskydd om skyldighet alt underrätta motparten om
anspråket in­om fyra månader efter vunnen kännedom om skadan. Men enligt kom­mitténs
förslag inträder inom samma fyramånaderstid en motsvarande skyldighet att
påkalla förhandling, om parlen är förhandlingsberättigad, el­ler alt väcka
talan, om förhandlingsrätt inte föreligger. 1 övrigt föreligger beträffande
förhandlingskravet den skillnaden, att det för påkallande av förhandling införs
en förlängd frist av en månad för part, som saknar stöd av sin organisation,
och även en yttersta frist av två år efter skadans upp­komst. Beträffande fristerna
för väckande av talan inträder enligt förslaget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section350&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section351&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den ändringen alt regeln om talans väckande för
förhandlingsberättigad part blir tre i släUel för fyra månader efter avslutad
förhandling och för en icke förhandlingsberättigad part blir fyra månader i
stället för åtta måna­der. Även för dessa senare parter införs en yttersta
frist för talans väckan­de av två år efter skadans uppkomst. Enligt kommitténs
mening bör änd­ringarna inte våUa någon olägenhet som molväger fördelarna av
ett enhet­ligt regelsystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad härefter gäUer talan om
ogilligförklaring av uppsägning eller avske­dande inträder samma problem som
har berörts i det föregående. Olika la­lerättsregler gäller beroende på vilken
lag som talan gmndas på. Tidsfris­terna är också avsevärt kortare i lagen om
anstäUningsskydd. Detta moti­verades vid lagens tillkomst bl. a. med
önskvärdheten av att uppsägnings-eller avskedandetvister aktualiserades snabbt
och helst innan anstäUning-en hade upphört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommittén menar därför att det inte
kan bli fråga om att utmönstra de regler i 37 § lagen om anställningsskydd som
innebär att arbetstagaren är skyldig att inom kortare lid, som regel två veckor
efter det att uppsägning­en eller avskedandet skedde, underrätta arbetsgivaren
om avsikten att föra ogiltighelstalan. I övrigt bör emellertid enligt kommittén
kunna tillämpas samma regler som har föreslagils för fuUgörelsetalan i fråga om
tid för för-handlingsframsläUning och för talans väckande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommittén konstaterar
avslutningsvis att de förändringar söm kom­mittén har föreslagit beträffande
fullgörelsetalan också bör genomföras be­träffande de motsvarande bestämmelsema
i 11 § lagen om facklig förtroen­demans ställning på arbetsplatsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.3 Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag om enhetliga
regler för tvisteförhandling och rätte­gång godtas av flertalet
remissinstanser. Förslaget tillstyrks av Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet, domänverket, RRV och Sveri­ges domareförbund. Anmärkningar
mot enskildheter i de föreslagna be­stämmelserna framförs bl. a. av SAF, AD,
juridiska fakuheten vid Uppsala universitet, LO och TCO.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SAF anser att det är förståeligt
och allmänt sett befogat att kommittén har sökt åstadkomma såvitt möjligt
enhetliga regler beträffande talefrister­na. SAF invänder emellertid att denna
strävan har kommit all medföra be­tydande ändringar till arbetsgivarens nackdel
av de regler för talans utö­vande som har föreskrivits i lagen om
anstäUningsskydd. Ändringen inne­bär bl. a. att arbetstagarsidan får sin
nuvarande frist om väckande av talan senast 14 dagar efter de centrala
förhandlingarnas avslutande förlängd till tre månader. SAF kan inte finna alt
det är befogat med en ändring av den­na karaktär i en nyligen beslutad lag. SAF
framhåller vidare att förhand­lings- och lalereglerna i lagen om
anstäUningsskydd är kopplade till ett där-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section352&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section353&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet  
164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;under gällande långtgående betalningsansvar för
arbetsgivaren. Att än yt­terligare kraftigt skärpa detta betalningsansvar bör
inte komma ifråga en­ligt SÄF:s mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AD, som ingående uppehåUer sig vid bl. a. de av kommittén
föreslagna reglema om tvisteförhandling och tid för talans väckande, berör de
olikhe­ter i regelsystemet som kommer all föreligga mellan särskilda typer av
ar­betstvister, om kommitténs förslag genomförs. Arbetstvister kan enligt AD
indelas i tre typer, nämligen dels tvister om koUektivavtal eller om
till-lämpning av den nu föreslagna lagen (koUektivavlalsivister), dels tvister
om tillämpning av anstäUningsskyddslagen, förtroendemannalagen m. fl. lagar
(anstäUningsskyddstvister), dels övriga tvister. Denna uppbyggnad av regelsystemet
diskuteras av AD i två hänseenden. AD ställer sålunda frågan om kravet på
iakttagande av förhandlingsordning bör gälla alla ar­betstvister mellan parter
som är bundna av kollektivavtal eller om detta krav i varje fall bör gäUa
anstäUningsskyddstvister mellan sådana parter. AD frågar sig vidare, om det
finns anledning att göra preskriptionsreglerna lUlämpliga även på andra
arbetstvister utanför kollektivavtalsområdet än anstäUningsskyddstvister. Det
synes enligt AD böra övervägas, om inte la­gens krav på iakttagande av
förhandlingsordning kan utsträckas att gäUa varje arbetstvist mellan parter som
är bundna av koUektivavtal. Vill avtals­parterna att förhandling skall äga ram
på ett från lagen avvikande sätt, bör de givelvis vara oförhindrade att träffa
avtal om delta. Beträffande pre­skriptionsreglerna menar AD att del finns skäl
att i detta sammanhang överväga, om inte enhetliga sådana regler bör införas
för alla arbetstvister. En förutsättning för alt en sådan ordning skall kunna
genomföras torde va­ra att relativt kort preskriptionstid kan godtas även i
anstäUningsförhål­landen i allmänhet. Den av kommittén föreslagna tidsfristen
om fyra måna­der från vunnen kännedom om det förhållande vartill yrkandet
hänför sig kan måhända, fortsätter AD, utsträckas till sex eller möjligen åtta
måna­der. Ges bestämmelserna i kommitténs förslag om förhandlingsordning och
preskription ett vidsträcktare tillämpningsområde anser AD alt be­stämmelsema
lämpligen bör placeras i LRA, som då får ges annan rabrik. AD kommenterar
vidare reglerna som rör mål om föreningsrättskränkning resp. talan enligt lagen
om anställningsskydd. Vad först gäller frågan, hu­mvida samma talefrister bör
gäUa om en talan om ogiltigförklaring av upp­sägning eller avskedande stöds på
föreningsrättsreglema eller om anställ­ningsskyddslagens bestämmelser åberopas,
anser AD att det inte ligger nå­got orimligt i att ha en längre tidsfrist i
fråga om föreningsrättskränkning med hänsyn till att en sådan regelmässigt
måste bedömas som särskilt all­varlig. AD menar att det, eftersom det för
föreningsrättskränkning har uppställts ett särskilt subjektivt rekvisit för
arbetsgivarens del, inte finns samma anledning att ha en snäv talefrist för att
skydda arbetsgivarens in­tresse som när det gäller tillämpningen av
anställningsskyddslagens regler. Behovet av en samordning med reglema i den av
kommittén föreslagna la-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section354&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section355&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gen rörande föreningsrättskränkning har, enligt AD,
uppenbarligen inte så­dan tyngd att det ensamt motiverar den föreslagna
avsevärda förlängning­en av tidsfristen i 37 § anställningsskyddslagen. Däremot
menar AD att det finns anledning att ägna uppmärksamhet åt samordningen med 4
kap. 7 § LRÄ. AD anser att problemet kan lösas på ett enklare sätt än kommittén
tänkt sig. 1 37 § anställningsskyddslagen kan göras den ändringen att för­handUng
måste påkallas inom tvåveckorsfristen för att organisationen skall kunna föra
talan mot åtgärden. Påkallas inte förhandling, finns möjlighet för
arbetstagaren att själv föra talan inom den fyraveckorsfrist som lag­mmmet
anger, dvs. i princip samma konslmktion som föreslås i 59 § FKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakulteten vid Uppsala
universitet påpekar att del av lagtexten inte klart framgår huruvida oslridiga
anspråk omfattas av preskriptionsreg­lerna. Lagen bör. enligt fakultetens
mening, förtydligas på denna punkt. Fakulteten erinrar därvid om alt
preskriptionsreglerna i huvudavialet mel­lan SAF och LO inte gäller oslridig
fordran. Fakulteten anför vidare alt preskriptionsreglerna i FKL är avsedda all
gälla för oorganiserad arbetsta­gare — liksom för arbetstagare organiserad i
annan förening än den som står som kollektivavialspart på arbetsplatsen -
såvitt avser anspråk grandade på den föreslagna lagen. När dylika utomstående
arbetstagare arbetar på arbetsplats, där arbetsgivaren är koUektivavtalsbunden,
är det vanligt att kollektivavtalet i enlighet med personligt avtal eller
bruket på arbetsplatsen fär ge innehåll åt de enskilda arbetsavtalen.
Fakulteten me­nar att de föreslagna preskriptionsreglerna inte synes vara
avsedda alt gäl­la anspråk som i dylika ijänsteavtalsrelalioner indirekt gmndas
på kollek­tivavtalet, men frågar sig om det inte vore önskvärt med en enhetlig
regle­ring av preskriptionsfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LO och TCO anser att om
arbetsgivaren åsidosätter den lokala arbetsta­garorganisationens
tolkningsföreträde, arbetstagarsidan bör få rätt att ulan föregående
förhandling väcka talan om påföljd och rättelse. Förhandlingar torde i regel ha
förekommit före tolkningsföreträdets utnyttjande. Organi­sationerna är också
överens om att den tidsfrist om tre månader, som före­slås för väckande av
talan, bör utökas till fyra månader. 1 annat fall menar LO och TCO att förslaget
är en försämring i förhållande till bestämmelser­na i lagen om
anställningsskydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talan om skadestånd i anledning av
olovlig stridsåtgärd bör, enligt Z,0.-5 mening, väckas inom en månad från den
dag stridsålgärden avslutades. LO anser vidare alt förhandling skall anses
avslutad den dag justerat pro­tokoU föreligger. Med de korta talefrister som
gäller menar LO att det är nödvändigt att protokoUet kommer parterna till banda
innan talefrislen el­ler rätten att påkalla förhandling går ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska transportarbetareförbundet
ser inga vägande skäl varför par­terna på arbetsmarknaden skall skyddas genom
ytterst korta preskrip­tionstider. Enligt förbundets mening bör det vara
tillräckligt med en sex-månadersfrist för påkallande av lokal förhandling.
Därefter bör allmänna preskriptionsregler gälla, alltså vanlig
tioårspreskription.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section356&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section357&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet   166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10    Övriga frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I detta avsnitt behandlas frågor
som berör det s. k. arbetstagarbegrep-pef, ÄD:s verksamhet, förhandlingsrätt
för pensionärer och politisk verk­samhet på arbetsplatserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härutöver kan nämnas att
arbetsrätlskommittén har övervägt behovet av lagstiftning beträffande
arbetsmarknadsorganisationernas uppbyggnad och verksamhetsformer saml
betydelsen och verkningarna av företagan­dets internationalisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Liksom FFL upptar kommitténs
förslag regler om hur en organisation skall vara beskaffad för att betraktas
såsom en förening av arbetsgivare resp. arbetstagare. Någon allmän lagstiftning
om organisationernas upp­byggnad, inre förhållanden och verksamhet anser
kommittén däremot inte böra övervägas nu. Först om ytterligare erfarenheter ger
vid handen ett klart behov av lagstiftning, bör enligt kommitténs mening komma
i fråga att den vägen göra ingrepp i utvecklingen av organisationsväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller s. k.
multinationella företag konstaterar kommittén att de grandläggande regler om
förenings- och förhandlingsrätt, om behörighet alt sluta koUektivavtal och om
rätt att vidta fackliga stridsåtgärder, som kommittén föreslår, i lika mån
gäUer för ullandsägda företag i Sverige och för svenska företag här i landet. I
övrigt påpekar kommittén bl. a. att lag­förslaget bygger på att vanliga
internationellt privaträtlsliga regler skall gäUa för rättsförhållanden med
internationell anknytning och för svensk domstols behörighet att ta upp tvister
med sådan anknytning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.1 Arbetstagarbegreppet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.1.1 Gällande rätt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den nu gällande s. k.
arbetsfredslagstiftningen, varmed här avses FFL, MedlL, KAL och
arbetslvistlagen, är tillämplig på förhållandet mellan ar­betsgivare och
arbetstagare. Såsom arbetstagare betraktas härvid enligt ut­tryckliga
stadganden i de olika lagarna även den som, utan alt anstäUnings­förhåUande
föreligger, utför arbete för annans räkning och därvid till denne intar en
beroende ställning av väsentligen samma art som en arbetstagares till
arbetsgivaren (s. k. beroende uppdragstagare). Härvid anses den för vars
räkning arbetet utförs såsom arbetsgivare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Liksom all övrig gäUande
arbetsrättslig lagstiftning bygger arbetsfreds-lagstiftningen på det s. k.
civilrättsliga arbetstagarbegreppet. Detta ligger till grund även i annan
lagstiftning av central betydelse, såsom lagen (1959:243) om
yrkesskadeförsäkring (YFL), lagen (1962:381) om allmän försäkring (ÄFL),
förmånsrätlslagen (1970:979) och skadeståndslagen (1972:207). Också i skatte-
och exekutionslagstifiningen förekommer be­greppet arbetstagare, förenat med
vikliga rättsföljder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén har i betänkandet lämnat en utförlig redogörelse
för såväl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section358&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section359&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;äldre
som gäUande rätt rörande arbetstagarbegreppet. Därvid har kom­mittén redovisat
den utveckling som skett i lagstiftning och rättstillämp­ning och som lett bl.
a. till att man inte längre har att räkna med en skillnad mellan del
civilrättsliga arbetstagarbegreppet och ett tidigare i vissa sam­manhang
tillämpat s. k. socialt eller socialrättsligl arbetstagarbegrepp.
Rättsutvecklingen har också medfört att det civilrättsliga arbetstagarbe­greppet
efter hand har fått en allt vidare omfattning. Beträffande denna
rättsutveckling och för en mer ingående analys av lagstiftning, rättspraxis och
doktrin rörande arbetstagarbegreppet hänvisas till betänkandet (s. 691-737).
Här skall redovisas endast huvuddragen hos del civilrätlsliga
arbetstagarbegreppet enligt gäUande rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
vedertagen systematik indelas arbetsavtalen, varmed förstås alla avtal som
huvudsakligen går ut på arbetsprestation, i tjänsteavtal (anstäU­ningsavtal,
enskilda arbetsavtal) och uppdragsavtal. Parter i tjänsteavtalet är
arbetsgivare och arbetstagare. Parterna i uppdragsavtalet benämns upp­dragsgivare
och uppdragstagare. Allmänt sett kännetecknas uppdragsavta­let i förhållande
till tjänsteavtalet av att uppdragstagaren enligt uppdrags­avtalet och eljest
gentemot uppdragsgivaren har en självständigare stäU­ning än den som den
genomsnittlige arbetstagaren har gentemot arbetsgi­varen. Delta återspeglas i
alt man såväl i domstolspraxis och litteratur som i lagtext ofta använder
termen självständig företagare för att beteckna upp­dragstagare, ehuru dessa
begrepp inte alltid är synonyma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att en person i civilrättslig mening skall vara
att betrakta som arbets­tagare hos annan måste förhållandet mellan parterna
vara grandat på avtal, dvs. på frivilligt åtagande. Vidare krävs att detta
avtal går ut på att den ene parten, arbetstagaren, skall prestera arbete för
motpartens, arbetsgiva­rens, räkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till följd av kravet på avtal kommer framför allt
personer som utför ar­bete på gmnd av offenlligrältsligt tvång att falla
utanför arbetstagarbegrep­pet. Till denna kategori hör värnpliktiga, vapenfria
tjänstepliktiga, civilför­svarspliktiga och brandsläckningspliktiga, som utför
arbete i denna egen­skap. Såsom arbetstagare kan till följd av kravet på avtal
inte heller den an­ses, som utför arbete i egenskap av intagen på
kriminalvårdsanslalt eller på ungdomsvårdsskola, tvångsinlagen på sjukhus för
sluten psykiatrisk vård, omhändertagen på allmän vårdanstalt för
alkoholmissbmkare, m.fl. Inte heller torde kunna anses att ett
arbetslagarförhåUande kommer till stånd om någon åläggs arbete med stöd av
allmänna tjänstepliktslagen (1959:83). Däremot synes den som från början haft
sitt rättsförhållande till motparten reglerat av tjänsteavtal men som sedermera
i detta förhåUande tillfäUigt un­derkastas någon form av tjänsteplikt alltjämt
vara alt betrakta såsom ar­betstagare i civilrättslig mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För alt del skall vara fråga om ett
arbetslagarförhåUande fordras vidare all den part som enligt avtalet har åtagit
sig alt utföra arbete för motpartens räkning själv åtminstone deltar - eller
vid en bedömning på förhand förat-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section360&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section361&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet      168&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sätts skola delta - i det arbete som utgör föremål för
avtalet. Ett arbetsav­tal vari Juridisk person står som arbetspresterande part
kan således aldrig utgöra ett tjänsteavtal (här bortses från fall där juridisk
person insatts som avtalspart för skens skull).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kravet på avtal och på att detta
skall gå ut på att den ena parlen skall prestera arbete för motpartens räkning
skiljer inte tjänsteavtalen från upp­dragsavtalen. Del är vidare inte ovanligt
att den arbetspresterande parten i ett uppdragsavtal själv utför eller deltar i
det arbete som utgör föremål för parternas avtal. När del i sådana fall gäller
alt avgöra huruvida fråga är om ett arbetstagarförhållande eller ett
uppdragslagarförhållande tillämpar domstolarna numera en metod enligt vilken
man gör en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i varje enskilt fall.
Härvid tas hänsyn inte en­dast till innehållet i avtalet mellan parterna utan
även till omständigheter ulan omedelbar anknytning till detta avtal (jfr numera
— utöver de i betän­kandet nämnda rättsfallen - AD 1975:33). Denna
rättstillämpning har stöd i förarbetena till olika lagar i vilka
arbetstagarbegreppet äger betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 rällslitleraturen har man med
ledning av domstolarnas praxis brakal sammanställa uppräkningar av de många
omständigheter, vilka anses tala för att en arbetspresterande part i
förhållande till motparten är att betrakta som arbetstagare respektive
uppdragstagare (självständig företagare). En sådan uppräkning återfinns i
betänkandet (s. 722).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är uppenbart att den angivna
metoden för gränsdragningen mellan arbetstagare och uppdragstagare
(självständig företagare) lämnar utrymme för att likartade gränsfall kan komma
alt bedömas på skilda sätt av olika domstolar utan att delta beror på
principiella skillnader i rättsuppfattning. Härtill kommer all man på
förevarande område har alt räkna med en fort­gående rättsutveckling som kan
medföra att ett rättsförhållande som vid en tidpunkt bedömts som ett uppdragstagarförhåUande
vid en senare tidpunkt bedöms som ett arbetstagarförhållande. Uttalanden av
denna innebörd har upprepade gånger gjorts i förarbetena till olika lagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avsaknaden av en skarp och enkel
gränsdragning mellan tjänsteavtal och uppdragsavtal kan givetvis sägas innebära
vissa olägenheter. I åtskilli­ga sammanhang har den tanken väckts alt man
skulle söka ge arbetstagar­begreppet en entydig definition. Delta har dock
hittills inte skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Såsom redan har nämnts anges emellertid
gränsen för arbetsfredslag­stiftningens tillämpningsområde inte gå mellan
arbetstagarförhållanden och uppdrägstagarförhållanden. Definitionsmässigl går
gränsen i stället mellan å ena sidan arbetstagare i civilrältslig mening och s.
k. beroende uppdragstagare, vilka kategorier omfattas av lagstiftningen, samt å
andra sidan uppdragstagare i övrigt. Rörande den närmare innebörden av denna
gränsdragning får hänvisas till redogörelsen i betänkandet (s. 700-705, 707-712
och 725-727). Här skall endast nämnas alt även gränsdragningen mellan beroende
uppdragstagare och andra uppdragstagare bygger på en helhetsbedömning av
samtliga föreliggande omständigheter. Härvid blir&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section362&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section363&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet       169&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det
ytterst fråga om att efter skälighet pröva humvida uppdragstagaren -med hänsyn
bl. a. till sin bundenhet vid uppdragsgivaren, dennes inflytan­de och kontroll
över uppdragstagarens verksamhet saml den senares so­ciala och ekonomiska
ställning - bör anses jämställd med en arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av det tidigare anförda framgår att även
uppdragstagarförhållandet grundas på avtal mellan parterna. Härav följer alt
den som utför arbete på grand av offenlligrältsligt tvång eller såsom inlagen
eller omhändertagen på vårdanstalt inte faller under begreppet beroende
uppdragstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De bestämmelser varigenom de beroende
uppdragstagarna inordnades under arbetsfredslagstiftningen tillkom år 1945. De
skall ses mot bakgrand av att AD vid den tiden i sin rättstillämpning gav del
civilrätlsliga arbetsta­garbegreppet en uttolkning som medförde ett snävare
tillämpningsområde för arbetsfredslagstiflningen än som följer av den numera
tillämpade meto­den för avgörande av huruvida någon är alt i civilrältslig
mening betrakta som arbetstagare. I dag stämmer de bedömningsgrander, som
enligt förar­betena till 1945 års lagstiftning skall tillämpas vid
gränsdragningen mellan beroende uppdragstagare och övriga uppdragstagare, nära
överens med de grunder som tillämpas vid gränsdragningen mellan arbetstagare i
civilrälts­lig mening och uppdragstagare (självständig företagare). Delta
innebär otvivelaktigt att det civilrätlsliga arbetstagarbegreppet numera
omfattar en stor del av de grupper, som år 1945 avsågs med lagstiftningen om de
be­roende uppdragstagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med anknytning till frågan om gränsdragningen
mellan arbetstagare och uppdragstagare kan uppkomma det speciella problem, som
brukar diskute­ras under beteckningen mellanmansfall. Dessa kännetecknas av att
en per­son som åtagit sig arbete för annans räkning utför arbetet tillsammans
med medhjälpare som anskaffats av honom. Medhjälparna är i regel att anse som
arbetstagare. I vissa fall kan emellertid uppkomma tvekan om vem som är
medhjälparnas arbetsgivare: den person för vars räkning arbetet ut­förs
(huvudmannen) eller den som gentemot huvudmannen har åtagit sig arbetet
(mellanmannen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om mellanmannen i förhåUande till huvudmannen varit
att anse som självständig företagare har man i rättspraxis utgått från att
mellanmannen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;-&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;inte huvudmannen - är arbetsgivare i förhåUande
till medhjälparna (nu­mera kan hänvisas till - utöver de i betänkandet s. 728
nämnda rättsfallen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;-&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;AD 1975:33). Har mellanmannen däremot befunnits
vara arbetstagare hos huvudmannen har domstolarna i fall, där det
civilrättsliga arbetstagar­begreppet tillämpats och fråga varit huruvida av
mellanmannen anskaffade medhjälpare skulle anses som arbetstagare hos
huvudmannen eller mellan­mannen, med tillämpning av rent civilrättsliga normer
ansett tjänsteavtal föreligga mellan huvudmannen och medhjälparna. Härvid har
antingen an­setts föreligga ett skenavtal mellan huvudmannen och mellanmannen,
äg­nat att dölja det verkliga förhållandet att såväl mellanman som medhjälpa­re
varit arbetstagare hos huvudmannen, eller har mellanmannen uppfatlats&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section364&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section365&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet    170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;såsom
fullmäktig för huvudmannen eller som representant för ett arbetslag
(ackordslag), med fullmakt att genom tjänsteavtal binda huvudmannen och
medhjälparna i förhåUande till varandra (jfr betänkandet s. 728-730).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såsom tidigare har nämnts kännetecknas
arbetsavtalen (tjänsteavtal och uppdragsavtal) av all de går ut på alt ena
parlen skall prestera arbete för motpartens räkning. Härigenom uppdras en gräns
mot åtskilliga andra av­talstyper. Det bör emellertid uppmärksammas alt man
härvid måste räkna med förekomsten av kombinerade avtal. Så kan exempelvis vid
nyttjande-rältsavtal nyttjanderältshavaren ha åtagit sig skyldighet all utföra
arbete för upplålarens räkning, varvid rältsreglema om arbetsavtal kan bli till­lämpliga
i denna del (jfr betänkandet s. 730). Vidare har i ett fall i AD:s praxis - AD
1969:31 - bensinslationsinnehavare. som av oljebolag för vidareförsäljning
köpte produkter i fast räkning, med hänsyn till kontrak­tens innehåll samt
omständigheterna i övrigt ansetts utföra arbete för olje­bolagets räkning samt
därvid omfattas av FFL (såsom arbetstagare i civil­rättslig mening eller såsom
beroende uppdragstagare).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En särskild fråga är huruvida den som är delägare i
ett förelag samtidigt - om han utför arbete i företaget - kan vara att betrakta
som arbetstagare hos övriga delägare eller, om företaget ägs av en juridisk
person, hos den­na. I denna del gäUer i huvudsak följande. Alt en person är
aktieägare i ett aktiebolag utesluter inte att han - om han utför arbete i
aktiebolagets rö­relse - kan vara att betrakta som arbetstagare i aktiebolagets
tjänst. Detta gälleräven om aktieägaren samtidigt är styrelseledamot och
firmatecknare i aktiebolaget. Likaså kan medlem i ekonomisk eller ideell
förening som ut­för arbete för föreningens räkning, vara alt anse som
arbetstagare hos för­eningen. Även kommanditdelägare i kommanditbolag kan vara
att betrakta som arbetstagare i kommanditbolagets tjänst eller i enkelt bolag.
Huvud­delägare i kommanditbolag och delägare i annat handelsbolag har däremot i
praxis inte ansetts kunna betraktas såsom samtidigt anställd hos bolaget eller
hos den eller de andra delägarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rörande gränsdragningen mellan tjänsteavtal och
bolagsavtal och här­med sammanhängande frågor får hänvisas till betänkandet (s.
732-735).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
några speciella kategorier märks följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den som sysselsätts i beredskapsarbete, arkivarbete
eller musikerhjälp eller i verkstad inom arbetsvärden är enligt vedertagen
uppfattning att be­trakta som arbetstagare i civilrättslig mening. Detsamma
gäller lärlingar och praktikanter, även om de inte erhåUer kontant lön för sitt
arbete utan vederlaget utgörs endast av den utbildning och praktik de erhåUer.
Elever i yrkesskola eller annan undervisningsanstalt synes däremot i regel inte
kunna betraktas som arbetstagare i civilrältslig mening. Det torde här bl. a.
brista i fråga om att förhållandet skall vara grundat på avtal. Dock torde elev
vid s. k. inbyggd yrkesskola - skola där undervisningen i yrkesarbete helt är
förlagd till arbetsställe utom skolan enligt därom träffad uppgörelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section366&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section367&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     171&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
vederbörande företag - anses falla under del civilrätlsliga arbetsta­garbegreppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innehavare av offentliga och privata s. k.
förtroendeuppdrag (föriroen-desysslor) är i regel inte att anse såsom
arbetstagare i civilrältslig mening. Fall han dock länkas, där utvecklingen
beträffande förtroendesyssla av visst slag gått därhän att innehavaren av
sysslan kommit att - exempelvis med avseende på karaktären av arbetet och
vederlag för delta - inta en StäUning som i så hög grad liknar en arbetstagares
att övervägande skäl ta­lar för alt åtminstone i vissa hänseenden likstäUa
honom med en sådan (jfr NJA 1971 s. 69).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.1.2
S.k. kringgående av arbetstagarbegreppet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gällande rätt, med rådande principiell
avtalsfrihet, innebär att den som vill få arbete ulfört för sin räkning har
möjlighet att välja mellan olika lös­ningar. Han kan anställa arbetstagare för
arbetet. Om delta av någon an­ledning inte anses lämpligt, kan han i stället
vända sig till någon som i egen­skap av självständig företagare eller eljest på
uppdrag åtar sig arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sedan en tid förekommer i allt större omfattning
alt arbetsgivare, i stäl­let för att anlita anställd arbetskraft, väljer att
låta utföra arbete för sin verksamhets räkning under andra former, t. ex. på
entreprenad eller med anlitande av andra former av uppdragsavtal. Från fackligt
håU har man gett uttryck för oro och stort missnöje med anledning av denna
utveckling. 1 och för sig accepterar man att förelag och myndigheter i viss
omfattning och på ett seriöst sätt anlitar utomståendes tjänster för vissa
uppgifter. Med hänsyn till den fortgående specialiseringen och kraven på
effektiva verksamhetsformer är detta nödvändigt och önskvärt. Missnöjet med de
rådande förhåUandena grundas på att den alltmer tilltagande användningen av ej
anställd arbetskraft i stor utsträckning bottnar i en önskan att undgå
tillämpning av kollektivavtal samt lagstiftning om arbetarskydd, semester,
anstäUningsskydd m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De företeelser mot vilka kritik riktas är i viss
mån av olika natur. Stun­dom ger man genom formella avtalskonstruktioner den,
som i realiteten har en arbetstagares stäUning och villkor, sken av att i
förhåUande till ar­betsgivaren vara en självständig företagare som utför
arbetet enligt upp­dragsavtal, på entreprenad, såsom kommissionär eller i
liknande former. Inte sällan rör det sig därvid om personer, vilka sedan
tidigare är anstäUda hos arbetsgivaren men som uppmanas att - med eller mot sin
egen önskan - övergå till verksamhet som &amp;quot;självständiga företagare&amp;quot;.
Inom vissa branscher praktiseras all arbetsgivare hyr ut arbetsplatser i sin
rörelse till personer som uppträder som självständiga företagare. Exempel på
förfa­randen av denna art finns i FD:s praxis. Ett annat tillvägagångssätt är
alt man mellan den som arbetar för ett företags räkning och detta företag skju­ter
in en mellanman. Denne står formellt som arbetsgivare, trots alt det i
realiteten är företaget som har denna funktion. Mellanmannen betecknas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section368&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section369&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     172&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som entreprenör e. d. Han är ofta inte bunden av
koUektivavtal och saknar stundom både vilja och förmåga att fullgöra en
arbetsgivares förpliktelser. Ibland har mellanmannen inte någon annan uppgift
än att skriva ut faktura på utfört arbete. Det förekommer alt man för arbete på
en enda arbetsplats bildar hela kedjor av sådana mellanmansförhållanden, ibland
med inslag av utländska mellanman. Ett liknande förfarande är att alla som
arbetar på en arbetsplats uppträder som entreprenörer. På detta sätt kan
exempelvis ett husbygge ulföras utan att någon av dem som arbetar på bygget
formellt sett är anställd hos annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är i dessa och liknande fall
inte alltid fråga om skenavtal i den me­ningen all avtalet inte fullgörs enligt
sitt innehåU. 1 stället kan förhållandet vara det, att den som under rättsligen
giltiga former utför arbete åt annan såsom uppdragstagare har en sådan social
och ekonomisk ställning alt han allmänt sett bör åtnjuta de rättigheter och det
skydd som kollektivavtal och lagstiftning ger ål arbetstagare. Om en sådan
person i sin tur har anställda får dessa arbeta under otrygga förhållanden. 1
mellanmansfallen kan såväl enskilda som allmänna intressen komma i kläm på
grand av bristande eko­nomisk bärkraft hos mellanmannen eller genom att del på
andra grander är svårt att av denne utkräva arbetsgivaransvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I praktiken är del ofta svårt att
dra en klar gräns mellan nu angivna före­teelser. Från synpunkten alt den
sociala tryggheten i arbetslivet måste upprätthållas är emellertid inte någon
av dem önskvärd. I rättstillämpning­en rörande arbetstagarbegreppet har också
domstolarna, även i fall där det inte varit fråga om skenålgärder, med
beaktande av den arbetspresterande partens sociala och ekonomiska ställning
stundom funnit honom vara att anse som arbetstagare. Denna rättstillämpning
står i överensstämmelse med de intentioner åt vilka lagstiftaren i olika
sammanhang gett uttryck.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är inte bara koUektivavtal och
arbetsrättslig lagstiftning som kring­gås och urholkas på nu angivna och
liknande sätt. Den som anlitar upp­dragstagare i StäUel för anstäUda är inte
skyldig alt ulan anmaning lämna kontrolluppgift till ledning för taxering, och
han behöver inte heUer göra avdrag för preliminärskatt eller betala
arbetsgivaravgifter (se dock angåen­de vissa lagförslag på dessa områden
avsnitt 12.9.1). Detta har visat sig medföra att det allmänna undandras skatter
och avgifter i en utomordent­ligt betydande omfattning. Härigenom kan såväl
uppdragsgivare som upp­dragstagare göra sådana vinster alt seriösa
entreprenadföretag inte kan hävda sig i konkurrensen med mindre nogräknade
företag. Förekomsten av s. k. svarta löner till &amp;quot;entreprenöranstäUda&amp;quot;
som på en arbetsplats ar­betar tillsammans med arbetstagare hos lojala
arbetsgivare har väckt kraf­tig irritation och utgjort en påfrestning på
solidarisk lönepolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett överdrivet anlitande av
exempelvis entreprenadföretag med egna an­ställda kan också sägas komma i
konflikt med den för arbetsfreden, väsent­liga industriförbundsprincipen. Vissa
händelser på arbetsmarknaden under&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section370&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section371&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     173&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;senare år har illustrerat, hur en koUektivavtalsbunden
arbetsgivare på grund härav kan drabbas av stridsåtgärder mot en icke
koUektivavtalsbun­den entreprenör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De problem det här är fråga om har föranlett krav från
olika håll på mot­åtgärder. Bl. a. kan nämnas följande. I juni 1974 överlämnade
riksskatte­verket till chefen för finansdepartementet en promemoria rörande
kringgå­ende av arbetstagarbegreppet (beträffande innehållet i promemorian, se
betänkandet s. 737ff). Hithörande frågor har också behandlats i utred­ningsrapporten
&amp;quot;Rationalisering av skalleadministrationen&amp;quot;, som utarbe­tats av en
arbetsgrupp inom riksskatteverket och statskontoret. Länssty­relsen i Göteborgs
och Bohus län har i skrivelse den 14 febraari 1975 till
fö-retagsskalteberedningen lämnat ett flertal exempel på olika förekommande
&amp;quot;enlreprenadkonstruktioner&amp;quot; ägnade att medföra möjligheter att
utbetala s. k. svarta löner. HandelsanstäUdas förbund har hos regeringen
hemstäUt om åtgärder mot alt kommissionsavtal används såsom medel att dela upp
detaljhandelsföretag på flera formellt fristående företag.
Handelstjänste-mannaförbundet har hemställt om åtgärder för att åstadkomma
tryggare anställningsförhållanden för personal i trafikskolorna varvid
förbundet i en promemoria redovisat bl. a. en tendens alt trafiklärare på grund
av konkur­renssituationen tvingas etablera sig som egna företagare som arbetar
&amp;quot;på entreprenad&amp;quot; åt trafikskolor. Frågor om den olaga
arbetsförmedlingen har varit föremål för överläggningar mellan
arbetsmarknadsdepartementet och arbetsmarknadens organisationer. Flera socialdemokratiska
riksdagsmän har tagit upp här berörda problem i en motion till 1975 års riksdag
(mot. 1975:915). Denna motion har tillkommit efter omfattande kontakter med
fackföreningsrörelsen, varvid ett stort antal LO-förbund har redovisat
missförhållanden inom flertalet branscher.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom regeringen har tillsatts en
interdepartementai arbetsgrupp, som under ledning av statsrådet Lidbom har
övervägt åtgärder för att komma till rätta med de rådande missförhållandena.
Arbetsgruppen har haft ingå­ende överläggningar med bl. a. företrädare för de
fackliga organisationer­na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.1.3 Konunittén&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommittén har intagit ståndpunkten,
att dess förslag till lag om förhand­lingsrätt och kollektivavtal i likhet med
den nu gällande arbetsfredslag­stiflningen skall vara tillämplig dels på
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare i civilrättslig mening och
dels på förhållandet mellan s. k. beroende uppdragstagare och deras
uppdragsgivare. Kommiltéförslagets bestämmelser härom (1 och 2 §§) har
utformats i huvudsaklig överensstäm­melse med motsvarande bestämmelser i den
gällande lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 samband med sin analys av det
civilrättsliga arbetstagarbegreppet i dess nuvarande utformning har kommittén
bl. a. berört frågan om enhetlig­het vid tillämpningen av detta begrepp.
Kommittén har därvid såsom sin&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section372&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section373&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet    174&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;uppfattning uttalat att del, med hänsyn inte minst till
enskilda individers intressen, får anses angelägel med en såvitt möjligt
enhetlig tillämpning av det civilrätlsliga arbetstagarbegreppet om inte starka
skäl, hänförliga ex­empelvis till den aktuella lagstiftningens syfte eller
utformning i övrigt, i enskilda fall talar för annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag att del
särskilda stadgandet rörande de beroende uppdragslagarna skall behållas har
tillkommit i syfte alt säkerställa en ge­nerös tillämpning av
arbetstagarbegreppet i kommittéförslagel. I samband härmed har kommittén
uttalat, att rättsutvecklingen i fråga om del civil­rätlsliga arbetstagarbegreppet
visserligen har lett till att de bedömnings­grunder, som enligt förarbetena
till 1945 års ändringar i arbetsfredslagstifl­ningen skall tillämpas vid
gränsdragningen mellan beroende uppdragstaga­re och övriga uppdragstagare,
stämmer nära överens med de grunder som numera tillämpas vid gränsdragningen
mellan arbetstagare i civilrättslig mening och uppdragstagare. Kommittén har
emellertid funnit alt rättsläget är oklart beträffande vissa grupper av
förvärvsarbetande (se betänkandet s. 786f). Såsom ett exempel har kommittén
nämnt, att enligt riksförsäk­ringsverkets vägledning &amp;quot;Vem är
arbetstagare?&amp;quot; bensindistributör, som enligt avtal med oljebolag driver
bensinstation, inte är att anse som arbets­tagare med avseende på denna
verksamhet, medan bensinstationsinne­havare i AD 1969: 31 ansågs omfattade av
FFL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot den nu angivna bakgrunden har
kommittén ansett att man riskerar en inte avsedd begränsning av
tillämpningsområdet för en ny lagstiftning om förhandlingsrätt och
kollektivavtal m. m., om kategorin beroende upp­dragstagare utmönstras.
Kommittén har även ansett att man genom att bi­behålla stadgandet om de
beroende uppdragstagarna ger större möjligheter att för
arbetsfredslagstiftningens del - utan frångående av en rent rättslig bedömning
- tillämpa en sådan schablonmässig bedömning av hela yrkes­grupper som har
kommit till användning på socialförsäkringsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommittén har i betänkandet även
berört problemet med kringgående av kollektivavtal och lagstiftning genom
användning av andra former för avtal om arbetsprestationer än tjänsteavtal.
Beträffande avtalskonstruktio­ner av skenkaraktär har kommittén funnit att
dessa, med hänsyn till den numera tillämpade metoden för avgörande av huruvida
en person i förhål­lande till annan är alt betrakta såsom arbetstagare eller
uppdragstagare (självständig företagare), knappast vållar problem som motiverar
lagstift­ning på det arbetsrältsliga området. Kommittén har härvid
uppenbarligen syftat på alt sådana avtalskonstruktioner inte kan antas stå sig
vid en rätts­lig prövning. Enligt kommittén synes problemet i dessa fall vara
alt upp­täcka förfaranden av angiven natur och att utreda de faktiska
förhållande­na i det enskilda fallet. 1 anslutning härtill har kommittén
framhållit, att dess reformförslag skulle möjliggöra vissa förbättringar av
arbetstagaror­ganisationernas möjligheter att förhindra eller upptäcka och
redan utom rätta utreda förfaranden av nu berört slag. Eventuella ytterligare
åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section374&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section375&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med avseende på sådana förfaranden eller i syfte alt
begränsa möjligheten eller benägenheten att använda andra avtalsformer än
tjänsteavtal har kommittén ansett böra övervägas i ett större sammanhang än
inom ramen för kommitténs uppdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LO- och TCO-ledamöterna i kommittén
har i särskilt yttrande ansett be­hov föreligga av en breddad undersökning av
problemen med kringgående av kollektivavtal och lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.1.4 Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett stort antal remissinstanser -
bl. a. poststyrelsen, domänverket, LO, TCO och SACO/SR - hävdar att frågan om
arbetstagarbegreppets av­gränsning bör utredas ytterligare och efteriyser en
mer entydig definition av begreppet. Kammarrätten i Stockholm anser att det
hade varit värde­fullt om kommittén analyserat även det arbetstagarbegrepp som
används vid tillämpningen av uppbördsförordningen. Enligt kammarrätten måste
det vara eftersträvansvärt att nå fram till ett arbetstagarbegrepp som är så
enhetligt som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;KFO anser att förutsättningar för
att begränsa kringgående av arbetsta­garbegreppet torde skapas genom
kommiltéförslagets utvidgade möjlighe­ter för arbetstagarorganisationerna att
erhålla insyn i arbetsgivarens verk­samhet. Enligt KFO:s mening bör dock större
uppmärksamhet ägnas ål hithörande frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LO har som sin bestämda uppfattning
uttalat att den kommande lagstift­ningen måste få ett entydigt
arbetstagarbegrepp. LO anser också att det bör övervägas att införa ett s. k.
dubbelt arbetsgivaransvar så att huvudar­betsgivare/uppdragsgivare sekundärt
svarar även för självständiga upp­dragstagare som han anlitar. Vidare
efterlyser LO tolkningsföreträde för den lokala fackliga organisationen i tvist
huruvida arbetstagarförhållande eller uppdragslagarförhållande föreligger. 1
ett mera långsiktigt perspektiv förespråkar LO någon form av krav pä tillstånd
för den som önskar driva rörelse eller annan verksamhet med anställd
arbetskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;TCO förutsätter att en analys och
definition av arbetstagarbegreppet görs i den kommande propositionen eller i
kommitténs fortsatta arbete. Enligt TCO har löntagarrepresentanterna i
kommittén antytt några ut­gångspunkter som tillsammans med en kartläggning av
de faktiska förhål­landena på arbetsmarknaden bör kunna tjäna som vägledning i
detta arbe­te. TCO anmärker att det i kommitténs förslag till lagtext (2 §)
talas om den som i förhållande till sin motpart intar en &amp;quot;beroende&amp;quot;
ställning av väsentli­gen samma art som en arbetstagares till arbetsgivaren.
TCO anser alt ordet &amp;quot;beroende&amp;quot; inte passar i en arbetsrättslig
lagstiftning som strävar mot de­mokrati och jämlikhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska byggnadsarbetareförbundet
uppger att del inom förbundets område är myckel vanligt att det formella
anstäUningsförhåUandet kring­gås. Förbundet anser att arbetstagarbegreppet bör
behandlas i en särskild&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section376&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section377&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet   176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lag, som bör drivas fram så snart som möjligt och helst
träda i krafl före den nu aktuella arbetsrättslagsliftningen. En sådan lag bör
enligt förbun­dets uppfattning ges bl. a. följande innehåll. Alla
uppdragstagare som intar en beroendeställning till uppdragsgivaren skall
betraktas som arbetstagare. Som arbetstagare bör vidare den betraktas, som inte
har fullständigt juri­diskt ansvar för det arbete han åtagit sig, som i någon
form är underkastad kontroll eller ledning och fördelning av arbetet eller som
endast i begrän­sad omfattning håller material och maskiner. I tvist humvida
arbetstagar­förhållande föreligger bör berörd facklig organisation ha
tolkningsföreträ­det och motparten bevisbördan. Den berörda fackUga
organisationen bör vid brott mot lagen vara berättigad till ideellt skadestånd.
En fullständig lösning av problematiken kring arbetstagarbegreppet, vari ingår
frågan om oberättigad användning av underentreprenörer, kan enligt förbundets
me­ning dock inte nås utan en lösning av frågan om etableringskontroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enskilda remissyttranden ges
exempel på fall i vilka man anser del inte med säkerhet kunna sägas huruvida
ett arbetstagarförhållande föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;RRV uppger att verket i betydande
utsträckning anlitar konsulter för kortvariga insatser i projekt som kräver
specifik sakkunskap. Konsulterna knyts till projekten genom kontrakt, som
normall sluts med enjuridisk per­son. Enligt RRV torde samma förfarande
förekomma hos andra statliga myndigheter. RRV anser att sådana konsulters
rättsställning bör klargöras vid den fortsatta behandlingen av
lagstiftningsärendet. Även TCO nämner som exempel konsulter samt vidare
försäljare av småhus och frilansmed-arbetare i massmedia. LO och vissa av LO:s
förbund nämner bl. a. kom­missionsförhållanden, underenlreprenader och
anlitande av s. k. grå ar­betskraft. Vidare ges exempel på vissa
yrkeskategorier, i vilka tveksamma fall ofta uppkommer, såsom kategorierna
frisörer, maskinförare, lastbils­chaufförer och städare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska fabriksarbetareförbundet
uppger att del inom förbundels verk­samhetsområde är vanligt att den verklige
ägaren av t. ex. en enskild firma låter i firmaregislret införa en annan person
såsom ägare. Denne bulvan kan visa sig sakna möjlighet att erlägga de
skadestånd, som ofta blir en följd av den verkUge ägarens tillämpning av lagar
och avtal. Härtill knutna frågor bör enligt förbundets mening utredas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ÖB instämmer i kommitténs
uttalanden, att den som utför arbete på grund av offenlligrältsligt tvång
faller utanför arbetstagarbegreppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.2 Arbetsdomstolen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.2.1 Gällande rätt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tvister rörande tolkning eller
tillämpning av kollektivavtal har sedan år 1929 handlagts av en särskild
domstol, AD. Genom särskild lagstiftning har AD:s behörighet efter hand
vidgats. Efter ikraftträdandet den I Juli 1974 av LRA kommer i princip alla
arbetstvister att kunna föras under&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section378&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section379&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AD:s
prövning. Tvister rörande organiserade parter handläggs direkt vid AD som
första och enda domstol, medan tvister rörande oorganiserade parter först
handläggs vid tingsrätt för att därifrån kunna fultföljas till AD som sista
instans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande förfarandet i AD gäller i huvudsak
samma regler som för de allmänna domstolarna i tvistemål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;AD:s vidgade behörighet har medfört en väsentligt
ökad arbetsbelast­ning. Jämfört med tidigare har antalet ledamöter därför också
utökats. 1 AD tjänstgör f n. 18 ledamöter. Under det första året efter den nya
lagstift­ningens ikraftträdande har verksamheten ökat till mer än det dubbla.
Ut­vecklingen tyder på att verksamheten snart kommer att uppgå till det tre­dubbla,
Jämfört med vad som gällde före den I Juli 1974.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om AD:s sammansättning gäUer andra regler
än för de allmänna domstolama. Vid huvudförhandling består AD normalt av sju
ledamöter, varav tre ledamöter - däribland ordföranden - har utsetts bland
personer som inte kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen.
Övri­ga fyra ledamöter har utsetts efter förslag av privata och offentliga
arbets­givarorganisationer resp. av de stora löntagarorganisationema. Jämfört
med förhåUandena före 1974 års reform är de offentliga arbetsgivarintres-sena
och tjänstemannaintressena nu bättre representerade inom domstolen än tidigare.
1 instraktionen (1974: 589) för arbetsdomstolen har meddelats ytteriigare
föreskrifter beträffande AD:s sammansättning. GäUer tvisten mål som är av
allmän betydelse för förhållandena på arbetsmarknaden, ut­görs arbetsgivar- och
arbetstagarorganisationema av en företrädare för vardera av SAF, de offenfliga
arbetsgivama, LO och TCO. Har däremot målet huvudsakligen betydelse endast för
visst förhandlingsområde utses arbetsgivar- och arbetstagarledamötema bland dem
som företräder erfa­renheter från detta område av arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 AD:s instruktion slås också fast, att ledamöterna
skall indelas för tjänstgöring på ett sätt som främjar fördelning av
domstolsarbetet och cir­kulation mellan ledamöterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Finner AD vid överläggning att den rådande meningen
avviker från rättsgrundsats eller lagtolkning som den senast antagit, kan
domstolen en­ligt 3 kap. 9 § LRA förordna att rättsfrågan skall avgöras av
domstolen i dess helhet (plenum). I övrigt har inte några föreskrifter lämnats
rörande &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;äD:s &lt;/span&gt;rättsbildande
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.2.2
Kommittén&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén har haft i uppdrag att inom ramen för sin
översyn av arbets­fredslagstiftningen uppmärksamma de grundläggande problem som
hänger samman med rättsbildning genom praxis. 1 direktiven erinras om de in­vändningar
som har riktats mot AD för bundenhet av en gång fastlagda principer. Kommittén
har således haft att undersöka vUken grand som kan finnas för den framlagda
kritiken och hur man eventuellt skall kunna för-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;n-Riksdagen
1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section380&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section381&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      178&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bättra
föratsättningama för en levande rättsbUdning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén konstaterar då till en början att synen
på AD och dess verk­samhet har skiftat under olika skeden i domstolens
tillvaro. Kommittén slår dock fast att del i del väsentliga råder enighet om
att det bör finnas en arbetsdomstol med uppgift att vara dömande instans i
rättstvister mellan parterna på arbetsmarknaden. Och AD har då enligt kommittén
att lösa tvister på enbart rättsliga grunder, inte att söka träffa förlikning
mellan parterna med ledning av vad som kan från olika synpunkter te sig skäUgt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad härefter beträffar den framförda kritiken,
erinrar kommittén om att en motsvarande debatt förs på ett vidare falt. Liksom
på arbetsrättens om­råde höjs för det allmänna domstolsväsendets del röster för
en friare och aktivare rättsbildning genom praxis, i vilken ökat utrymme kan
beredas för hänsyn till nya normer och värderingar i samhället på bekostnad av
tradi­tionell rättsprövningsmetod. Mot dessa rekommendationer invänds emel­lertid
- framhåller kommittén - att det ofta finns starka skäl för den åter­hållsamhet
som hittills präglat domstolarnas insatser som självständiga rältsbildare. Det
betonas att domstolarna måste bedriva sin verksamhet så att de behåller allmänt
förtroende för opartiskhet och att de måste sträva efter att tillämpa en
enhetlig och regelbunden rättsprövningsmetod som är förutsebar och möjlig att
efterlikna. Ett öppet och aktivt rättsskapande vid sidan av lagen kan medföra
att domstolarna löser intressekonflikter på grundval av egna värderingar som
lätt kan bli kontroversiella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Efter att ha gått igenom både äldre och nyare
praxis i AD konstaterar härefter kommittén, att den framförda kritiken knappast
kan åsyfta bun­denhet vid prejudikat i formell rättslig mening. Inte heller
menar kom­mittén att någon kritik kan riktas mot själva den lagtolkningsmetod
som AD liksom andra domstolar tUlämpar. Kommittén anmärker också att AD i sin
rättstillämpning oftast är bunden av hur parterna lägger upp rättegång­en.
Kritiken bör enligt kommittén i stället förstås så att AD, där utrymme har
funnits för en Jämförelsevis fri värdering, har låtit sig i alltför hög grad
styras av formella rättsliga hänsyn eller av en praxis som är ett uttryck för
ett föriegat sätt att se på rättsförhållandet i stort mellan arbetsgivare och
arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén menar emellertid att åtminstone tills
vidare några ingrepp i &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;ÄD:s &lt;/span&gt;rättsskipningsmetoder
som sådana inte bör göras genom nya pro­cessregler i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén konstaterar nämligen att de olika
förutsättningarna för dom­stolens arbete har förändrats. Den allmänna
samhällsutvecklingen och för­ändringar i värderingar och tänkesätt på
arbetsmarknaden har skapat en ny omgivning för domstolen att verka i. Ett
särskilt betydelsefullt drag i ut­vecklingen är tillkomsten under i synnerhet
de senaste åren av ny lagstift­ning på det arbetsrättsliga området. Detta
gäller också de regler om medin­flytande för de anställda som kommittén
föreslår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
menar också att det i första hand är genom lagstiftning som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section382&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section383&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rättsreglernas
innehåll bör ändras och utvecklas. Gäller det t. ex. frågor som berör
hömstenarna i den gällande arbetsrätten pekar också behovet av överblick och
inbördes avvägning att det är lagstiftningen som bör an­vändas som medel för
rättsutvecklingen. Uppgiften att leda rättsutveck­lingen ankommer enligt
komitlén först och främst på lagstiftaren. Denne får inte skjuta ifrån sig sin
uppgift genom alt lita till den rättslillämpande in­stansens förmåga alt göra
en självständig rättsbildande insats. Frånsett att det sålunda inte torde låta
sig göra att konstalera särskilda lagregler om &lt;span style='text-transform:
uppercase'&gt;AD:s &lt;/span&gt;rättsbUdning kan enligt kommittén invändas, att detta
skulle kunna föranleda skiljaktigheter i förhållandet till de allmänna
domstolarna. På den punkten erinrar kommittén om att AD numera är andra instans
i ar­betstvister som först prövas av tingsrätt och att det är svårt att tänka
sig annat än att samma regler bör gälla för båda instanserna. Vad särskilt
gäller kollektivavtalstolkningsmålen tillägger kommittén att regler om
avtalslolk-ningen också vore ett ingrepp i partsaulonomin som arbetsmarknadspar­terna
allmänt sett knappast kan vara betjänta av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad härefter gäller organisatoriska reformer som
motverkar låsning av praxis - möjlighet att arbeta på flera avdelningar eller
hänskjuta vissa frå­gor till avgörande i plenum, en öppnare och mera varierad
rekrytering av ledamöter i domstolen osv. - konstaterar kommittén att dessa
krav i stort sett har tillgodosetls genom den nya arbetslvistlagen, varför
formerna för &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;ÄD:s &lt;/span&gt;verksamhet har
mindre intresse än tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Syftet med det anförda har enligt kommittén inte
varit alt påstå vare sig att &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;ÄD:s &lt;/span&gt;hittillsvarande
praxis har varit oangripbar eller att lagstiftaren för framtiden kan räkna med
en i alla detaljer invändningsfri rättstillämpning. Vad som har sagts är enligt
kommittén enbart att lagstiftaren inte torde ha någon möjlighet att med regler
om rättstillämpningen på förhand säkerstäl­la sig mot att den rättslillämpande
instansen i någon fråga slår in på en väg som ler sig otillfredsstäUande av dem
som berörs av avgörandena. Övervä­gande skäl talar därför enligt kommittén för
att man tills vidare bör nöja sig med de nya utgångspunkter för domstolens
rättstillämpning som följer av den nya lagstiftningen på arbetsrättens område
och de värderingar som har kommit till uttryck i denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarreservanterna i kommittén anser däremot att
utredningsarbetet rörande ÄD:s praxis bör föras vidare. De menar alt AD i del
stora hela har varit starkt ovillig att under hänsynslagande till de
förändringar som har skett i arbetsliv och samhälle pröva om de en gång
fastlagda rättsprinciper­na. Prejudikaten har alltså skapat en barriär som det
i många fall inte har gått att forcera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även om läget har blivit ett annat genom de
rättsförändringar som den nya lagstiftningen innebär, har dock en stor del av
gällande lagbestämmel­ser förts över i sak oförändrade. Det kan enligt reservanterna
inte vara till­fredsställande all rättssystemet i vissa delar moderniseras
medan andra lämnas helt åsido. Stora avsnitt av AD:s utomordentligt
betydelsefulla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section384&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section385&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet  
180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;praxis som hänför sig till arbetsskyldigheten och normerna
för arbetet i oli­ka hänseenden - har vidare lämnats åsido vad rättsbildningen
beträffar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även om de nya lagarna
otvivelaktigt innebär ett återhämtande av rätts-eftersläpningar, är det
praktiskt uteslutet att lagstiftaren skall kunna rycka in på tillnärmelsevis
alla de punkter där domstolspraxis ter sig otillfreds­ställande. AD kommer även
framledes att ha viktiga prejudikatsfunklioner att fylla.
Prejudikatsproblematiken är därför långt ifrån överspelad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det går enligt
löntagarreservanterna myckel väl att finna ramar och medel för en öppnare,
rörligare och mer progressivt anlagd rättsbildning än hittills och att söka
lämna konstruktiva bidrag till tekniken för en sådan förnyelse. Man kan
föreställa sig olika vägar av processrättslig och civil­rältslig art, förutom
åtgärder som har att göra med domstolens yttre ar­betsformer och det sätt varpå
parterna driver sina frågor i domstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nära till hands all överväga är
enligt löntagarreservanterna åtminstone någon form av allmän fullmakt och
rekommendation från lagstiftarens sida som stimulerar domstolen till att från
fall till fall pröva behov och möjlighe­ter av förändringar inom de gränser som
gällande lagar, avtal och andra regleringar kan anses uppställa. Mycket är
vunnet om man bara kan bryta den ytterst starka presumtionen för alt tidigare
ställningstagande skall stå orubbat. Man kan gå vidare med förstärkta eller mer
preciserade anvis­ningar för speciella rättsavsnill. Det kan också verka
impulsgivande att il­lustrera det hela medelst ett antal konkreta
lypsituationer varigenom par­ter, domstol och lagstiftare ges perspektiv på
sina roller, aktionsutrymmen och handlingsalternativ. Även principerna för
avtalstolkning bör enligt löntagarreservanterna få en mer kritisk genomlysning
och underkastas en sociologiskt anlagd analys. Det bör också kunna omprövas i
en riktning som ger större utslag i materiellt tillfredsställande och
framåtsyftande lös­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.2.3 Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser instämmer i
den uppfattning som LO:s och &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;TCO:s &lt;/span&gt;representanter
i kommittén har redovisat och kräver att ÄD:s pre­judikatsfunktioner och regler
för avtalstolkning utreds närmare. Från flera håll riktas å andra sidan kritik
mot löntagarreservanternas förslag. Flera remissinstanser framhåller betydelsen
av att AD har konventionella dom­stolsfunktioner och använder sedvanliga
rättstillämpningsmetoder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sveriges domareförbund ansluter sig
till kommitténs uttalanden, att det inte torde låta sig göra att genom regler
om metoden för rättstillämpningen säkerställa att domstolarna i någon fråga
slår in på en väg som ter sig otUl-fredsställande för vissa grupper som berörs
av avgörandena. Enligt för­bundet skulle del ur skilda synpunkter vara olyckligt,
om i detta avseende olika regler skulle gälla för AD och andra domstolar. Vad
kommittén har anfört i fråga om AD:s prejudikatbundenhet och
rätlstillämpningsmetoder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section386&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section387&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;får även stöd av Svenska kommunförbundet och juridiska
fakuheten vid Uppsala universitet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten i Stockholm framhåller
att en så klar linje som möjligt bör gå mellan de politiska organens och
domstolarnas roll inom rättsbild­ningen. Domstolen skall inrikta sitt arbete på
att klargöra vad som skall an­ses som gällande rätt och därifrån bedöma
föreliggande frågor på ett kon­sekvent sätt. Väsentliga avvikelser från
gällande ordning bör ske genom beslut av riksdag och regering. Kammarrätten
menar alt en annan ordning lätt kan leda till en politisering av domstolarna
som är främmande för svenskt samhällsliv. Så länge AD betecknas som en domstol
bör den, an­för kammarrätten, också arbeta som en domstol. Skäl saknas därför
att ge AD särskilda fullmakter i fråga om rättsbildningen. Enligt kammarrätten
hindrar inte det sagda att domstolen, om den föreslagna lagstiftningen ge­nomförs,
kommer att få förhållandevis vida ramar för sitt handlande. Åt­skilliga av de
föreslagna reglerna är nämligen så allmänt utformade att de ger ett ganska
stort utrymme åt värderingar och rällspolitiska bedömning­ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen inom juridiska
fakulteten vid Stockholms universitet an­ser att det, genom den lagstiftning
som avses komma till stånd, bör finnas utrymme för tolkningsläror som i högre
grad tar hänsyn till den svagare parten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SJ konstaterar att man enligt
kommittén kan räkna med direkta åter­verkningar av den föreslagna
lagstiftningen såtillvida som det kommer att finnas skäl för AD att utgå från
att kollektivavtalen träffas mot bakgrund av lagstiftningen och de värderingar
som kommit till uttryck i denna. Tolk­ningen av kollektivavtal om inflytande
för arbetslagarna i företagen kom­mer t. ex. att ske i ljuset av att ett av
lagstiftningens främsta syften är att understödja sådant inflytande. Ser man
detta i sammanhang med de vida latituder för en skönsmässig prövning som enligt
allehanda motivuttalan­den skall tillkomma AD i dess rättsskipning är det
enligt SJ svårt att undgå intrycket att domstolen härigenom hänvisas att i sina
avgöranden anlägga värderingar och väga in hänsyn som eljest bör vara
förbehåUna de politiska organen i samhället.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LO finner däremot all kommitténs
genomgång av AD:s praxis är otill­räcklig. Stora avsnitt, exempelvis om
arbetsskyldighetens omfattning, har inte alls behandlats. Då kommittén inte
närmare har utrett och föreslagit förändringar av ÄD:s rättsprövningsmetoder
befarar LO att domstolens framtida rättstillämpning inte kommer att ändras. LO
framhåller att ÄD:s rättsbildning måste präglas av en rörligare och öppnare
samhällssyn och att domarna måste spegla rådande samhällsvärderingar. Ätt AD
har följt allmänna civilrätlsliga metoder för tolkning av avtal har enligt LO
som re­gel lett till att den starkare parten i ett avtalsförhållande har
gynnats på den svagares bekostnad. LO anser att AD i framtiden bör präglas av
en moder­nare syn och en vilja att ompröva egna tidigare ställningstaganden. LO
be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section388&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section389&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet  182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tonar att AD har ett avgörande ansvar för
rättsutvecklingen och att detta inte minst understryks av det faktum alt AD:s
domar inte kan överklagas. LO är av den bestämda uppfattningen att reglerna om
ÄD:s prejudikats­funklioner och avtalslolkning måste ses över och förändras.
Samma upp­fattning framförs av TCO, SFO och SPF.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SACO/SR känner sig inte övertygad
av den kritik som riktats mot AD. Det är emellertid angeläget, hävdar
organisationen, att AD åtnjuter för­troende hos allmänheten och
arbetsmarknadens parter. SACO/SR motsät­ter sig därför inte att ÄD:s
rättsbildande verksamhet görs till föremål för en utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SAF anser att löntagarreservanterna
med påtagligt ignorerande av AD:s uppgift att fungera såsom domstol på rättslig
grund och likaså med påtag­ligt bortseende från den utveckUng i rättspraxis som
förekommit såväl i AD som vid de allmänna domstolarna, har föreslagit åtgärder
för att AD framdeles mera skall döma sä att säga i takt med tiden. SAF, som på
intet sätt delai&amp;quot; reservanternas syn på AD och dess uppgift, understryker
att det bör vara ett oeftergivligt krav alt AD dömer självständigt i enlighet
med la­gar och rättsregler och inte under inflytande av tillfälliga strömningar
eller uppställda exempel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Något behov av att, som
löntagarreservanterna föreslår, frågan om ÄD:s prejudikatsfunktioner och regler
för avtalslolkning utreds närmare anser juridiska fakulteten vid Uppsala
universitet inte föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa remissinstanser berör också
AD:s sammansättning och arbetsfor­mer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen inom juridiska
fakulteten vid Stockholms universitet framhåller att AD genom sin rättspraxis
har en större betydelse för rätts­bildningen på sill område än de flesta andra
domstolar. ÄD:s avgöranden får en långsiktig betydelse. I denna verksamhet alt
skapa normer och byg­ga upp ett rättssystem har emellertid domstolen, enligt
arbetsgruppens me­ning, en ogynnsam ställning. Domstolen befinner sig i ett
eninstanssystem och samtidigt är domstolens behov av Juridisk expertis sämre
tillgodosett än i de allmänna domstolarna. Arbetsgruppen påpekar att ett
civilmål av större betydelse, som förs till avgörande i högsta instans, på
vägen blir be­dömt av i regel 12 domare, som dessutom drar fördel av
instanssystemet. I AD sitter i varje mål endast två Jurisldomare. Arbetsgruppen
menar att man inte kan bortse från risken alt mindre lämpUga avgöranden kan kom­ma
att träffas. Om man inte väljer att införa ett instanssystem eller att ut­öka
antalet juristdomare i AD, förefaller det arbetsgruppen som om den enda
möjligheten är att genomföra något slag av rotation av domare av högsta
kompetens. Enligt arbetsgruppen bör det övervägas att låta ordfö­rande- och
vice ordförandeskapet i AD cirkulera bland Justitieråden i högsta domstolen.
Dessa skulle förordnas att på två-tre år tjänstgöra i AD.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 den översyn av AD som LO anser nödvändig, bör enligt LO
också&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section390&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section391&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    183&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AD:s
sammansättning prövas och då särskilt systemet med tillfålUga ersät­tare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR påpekar att arbetsrättsreformen kan
förväntas öka arbetsbe­lastningen i AD. SACO/SR fömtsätter att utvecklingen
härvidlag följs no­ga och att domstolen ges tillräckliga resurser för att med
önskvärd effekti­vitet fullgöra sina uppgtfler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;KFO förutsätter att ÄD:s sammansättning skall bli
föremål för ny utred­ning och att man därvid tar upp frågan om en vidgad
representation på ar­betsgivarsidan med utrymme för folkrörelseföretag och
konsumentkoope­ration.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SAC kräver att bli representerad i AD. SAC anser
dessutom att AD:s domar skall kunna överklagas. Vidare påpekar SAC att de
skiljedomsför­faranden som följer av vissa kollektivavtal ställer samtliga
rättsorgan åt si­dan, alltså även AD. Detta förhållande betraktar SAC som
oacceptabelt. Organisationen anser att dessa skiljedomsbestämmelser måste ut­mönstras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.3
Förhandlingsrätt för pensionärer m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av redogörelsen i utredningens betänkande (SOU
1972: 33 Förhand­lingsrätt för pensionärer) framgår bl. a. att det på hela
arbetsmarknaden fö­rekommer att de anställda tillvunnit sig pensionsförmåner
utöver dem som följer av den allmänna pensioneringen. Inom den privata sektorn
regleras numera sådana kompletterande pensionsförmåner på ett dominerande sätt
genom kollektiva överenskommelser mellan arbetsmarknadspartema. På
tjänstemannasidan märks främst den mellan SAF och SIF/SALF/CF samt HTF
överenskomna ITP-planen (industrins tilläggspension för tjänste­män). Denna har
motsvarigheter inom andra arbetsgivarorganisationers områden, och enligt
utredningen torde ITP-systemet ha vunnit avsevärt in­steg även hos kategorin
oorganiserade arbetsgivare. När det gäller arbetar­na dominerar numera
överenskommelsen mellan SAF och LO om STP (särskild tilläggspension för
arbetare), som tillskapades år 1971.1 fråga om metoderna för kompletterande
pensionering inom den privata sektorn har utredningen i betänkandet uttalat att
pensionerna efterhand har fått karak­tären av förmåner vUka grandas på
utfästelse i tjänsteavtal och tryggas ge­nom avsättningar som arbetsgivaren gör
för den anstäUdes räkning fortlö­pande under anställningstiden. Pensioneringen
kan ordnas antingen me­delst försäkring eller så att arbetsgivaren själv svarar
för pensionema, s. k. direktpensionering, vUken senare metod dock enligt
utredningen har på olika sätt kommit att närma sig försäkringsmetoden (se SOU
1972:33 s. 28 ff). - Inom den stadiga sektorn är den offenUigrättsliga
regleringen i sta­tens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959:287), SPR, med
därtill anknytande författningar dominerande på det fält som omfattar myndighe­ter,
affärsdrivande verk, kyrka och statsbidragsverksamheter. På område­na för annan
staflig verksamhet är pensionsregleringen mindre likformig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section392&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section393&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      184&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Där
finns utfästelser i SPR-form och liknande former samt pensionsregle­ring av
privaträttslig natur, exempelvis av ITP-typ. SPR omfattar också vissa
kategorier kommunalt anstäUda. Inom den rent kommunala sektorn gäUer kommunalt
pensionsreglemente för kommuner (KPR) samt för landstingskommuner (LKPR).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande förhandlingspraxis såvitt avser
utgående pensioner till redan pensionerade har utredningen uttalat att
förhandlingsverksamhelen röran­de de redan pensionerades villkor inom den
privata sektorn är begränsad. Detta torde sammanhänga med att de privata
pensionsöverenskom­melserna enligt utredningen huvudsakligen fungerar utifrån
förutsättning­en att partsförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare
upphör med avgången ur tjänst. De dominerande systemen för privat
kompletterings­pension är enligt utredningen till sin finansiella uppbyggnad
anpassade till att pensionsvillkoren slutligt fastlagts under anställningstid.
- Även syste­men för statlig och kommunal pensionering bygger i grundläggande
hänse­enden på anställningstidens förhållanden. Utredningen har dock redovisat
alt man på det offentliga området gått tämligen långt mot alt regelmässigt
behandla de redan pensionerades villkor som ett ämne för förhandlingar mellan
arbetsgivaren och de anställdas organisationer. Frågan om tillägg på utgående
pensioner ingår på detta område som en förhandlingspunkl bland andra i
lönerörelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I frågan huruvida FFL ger arbetstagarorganisation
förhandUngsrätt för pensionerade medlemmar har utredningens undersökning inte
utmynnat i något bestämt ställningstagande. Enligt utredningens uppfattning
skulle dock uppbyggnaden av FFL närmast tala för att den lagstadgade förhand­lingsrätten
är begränsad till anställningsvillkor under bestående anställ­ning, däribland
givetvis framtida pensioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har inventerat de behov som kan
föreligga av att arbetsta­garorganisation har förhandlingsrätt för pensionerade
medlemmar (SOU 1972: 33 kap. 8). Härvid har utredningen konstaterat att man
under pensio­neringstid kan behöva förhandla om tolkning och tillämpning av
fastställda förmånsvillkor. Ett annat förhandUngsobJekt har angetts vara
skyddet för intjänad pension. De betydelsefullaste förhandlingsbehoven skulle
emel­lertid enligt utredningen hänföra sig till pensionsvillkorens materiella
inne­håll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;HuvudsakUgen mot denna bakgrund framlade
utredningen förslag till ändringar i bl. a. FFL och KAL i syfte bl. a. att
säkerställa arbetstagaror­ganisations rätt att för pensionerad medlems räkning
förhandla med den­nes föratvarande arbetsgivare. Härvid vidgade utredningen
emellertid per­spektivet så att den lagstadgade förhandUngsrätten föreslogs
omfatta alla förmåner med anknytning till tidigare anställningsförhållanden,
inte endast pension. Förhandlingsrätt skulle föreligga oberoende av om pension
eller andra förmåner hade utfästs under anställningen. Vidare vidgades den per­sonkrets
som skulle beröras av den föreslagna förhandlingsrätten till att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section394&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section395&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      185&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avse
andra kategorier än pensionerade medlemmar och dessas tidigare ar­betsgivare.
Förhandlingsrätt skulle sålunda enligt förslaget tillkomma ar­betstagarorganisation
- förutom för arbetstagare - för förutvarande ar­betstagare samt för
efterlevande till arbetstagare eller förutvarande arbets­tagare. En
förutsättning för förhandUngsrätt skulle dock vara att vederbö­rande
arbetstagare, fömtvarande arbetstagare eller efterlevande såsom medlem
tillhörde arbetstagarorganisationen. - Arbetstagarorganisations förhandUngsrätt
skulle liksom enligt gällande rätt kunna utövas endast mot arbetsgivare eller
arbetsgivarorganisation (alltså inte mot exempelvis för­säkringsgivare hos
vilken pensionsförsäkring tecknats). Om arbetstagare eller förutvarande
arbetstagare varit anställd hos flera arbetsgivare skulle enligt förslaget
förhandlingsrätten gälla i förhållande till var och en av ar­betsgivarna.
Härmed sammanhänger att förhandlingsrätt för arbetstagar­organisation föreslogs
föreligga även för medlem, som fortfarande var yr­kesverksam men som bytt
anställning, i förhållande till den eller de tidigare arbetsgivarna.
Förhandlingsrätten skulle enligt förslaget vidare gälla inte endast mot
arbetsgivare som faktiskt haft arbetstagaren eller den förutva­rande
arbetstagaren i sin tjänst, utan även mot arbetsgivare som genom överlåtelse av
rörelse eller eljest &amp;quot;efterträtt&amp;quot; den förra. Om arbetsgivare upphört
med sin verksamhet utan att denna övertagits av annan skulle för­handling
enligt förslaget kunna begäras med arbetsgivarorganisation som arbetsgivaren
tillhört. Detsamma föreslogs gälla om en alltjämt verksam arbetsgivare lämnat
arbetsgivarorganisation vari han varit medlem. Röran­de motiveringen till dessa
förslag får hänvisas till betänkandet (SOU 1972:33, främst kap. 10).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till dess förslag på
förhandUngsrättsområdet ansåg utred­ningen konsekvensen bjuda att de kategorier
för vilka arbetstagarorganisa­tion skulle äga förhandUngsrätt även omfattades
av den lagstadgade för­eningsrätten, efterlevande &amp;quot;under förutsättning av
facklig anslutning&amp;quot; (SOU 1972:33 s. 88). Vidare föreslog utredningen bl.
a. sådan ändring i KAL att därav skulle framgå att kollektivavtal kunde träffas
beträffande nyssnämnda kategoriers villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om tillåtligheten av stridsåtgärder
konstaterade utredningen alt det inte kunde råda tvivel om att stridsålgärder
kunde vidtas i intressetvist om pensionsförmåner åt arbetstagare i beslående
anställningsförhållande. Beträffande stridsåtgärder för att genomdriva
pensionsrätt över huvud ta­get eller förbättrade pensionsvillkor för personal
som lämnat sin tjänst fann utredningen anledning till tvekan om innebörden av
gällande rätt på vissa punkter. För den privata sektorns del avsåg denna tvekan
enligt ut­redningen främst det fall, att kollektivavtal upprättals beträffande
pen­sionsförhållandena för de ännu aktiva arbetstagarna medan frågan om ut­gående
pensioner i avtalsrörelsen t. v. lämnats olöst. Beträffande den of­fentliga
sektorn fann utredningen ovisst om stridsåtgärd kunde anses tillå­ten för
regleringen av utgående pensioner. Denna tvekan sammanhängde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section396&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section397&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    186&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enligt
utredningen med att det var underkastat tvivel om utgående pensio­ner kunde
anses omfattade av förhandlingsrätt (ang. utredningens närmare överjäganden i
dessa delar SOU 1972: 33 s. 88 ff).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen fann inte anledning att föreslå
speciella regler för arbets­striden med avseende på de pensionerade
arbetslagarna. Utredningens överväganden gick här ut på att i princip ingen
rättsförändring syntes moti­verad för den privata sektorns del, men att det
genom motivuttalanden bord| klarläggas att aktiva arbetstagare som var bundna
av kollektivavtal som reglerade deras pensionsförhållanden skulle äga vidta
stridsålgärd för att befrämja uppgörelse för de redan pensionerade när frågan
om deras villkor lämnats öppen (jfr ovan). Inom den offentliga sektorn borde
enligt utredningen den föreslagna förhandlingsrätten åtföljas av rätt för
parterna alt tillgripa stridsåtgärd i samma utsträckning som beträffande den
aktiva personalens villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang berörde utredningen frågan
huravida arbetsgivaren kunde äga att såsom stridsåtgärd inhibera
pensionsutbelalning som grundades på bindande utfästelse. Utredningen ansåg att
så inte var fallet, i vart fall om del inte var fråga om pensionsfall som
inträffat under anställ­ning (se SOU 1972: 33 s. 890-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
av utredningens experter, direktören i SAF Erik Forstadius, kritise­rade i
särskilt yttrande utredningens förslag. Han ansåg i huvudsak att ut­redningen,
med hänsyn till den faktiska utvecklingen för pensionärer på sikt, överdrivit
betydelsen av den föreslagna lagstiftningen. Enligt Forsta­dius var det en
tidsfråga innan strängt taget alla arbetstagare i Sverige skul­le komma att
åtnjuta kollektivavtalsmässigt bestämd kompletteringspen­sion utöver lagfäst
pension. Forstadius framhöll att de kollektivt bestämda pensionsförmånerna
undan för undan skulle bli beaktade inom den kost­nadsram som
förhandlingsparterna kunde förfoga över samt att del, sedan uppgörelse
träffats, därför inte kunde finnas utrymme på ifrågavarande av­talsområde att i
efterhand aktualisera pensionsanspråk och vidtaga strids­ålgärder i sådana
frågor. Å andra sidan var del enligt Forstadius redan en­ligt gällande rätt
uppenbart att det i en öppen förhandlingsrörelse var möj­ligt för vardera sidan
att vidtaga stridsåtgärder för genomdrivande av öns­kade villkor i exempelvis
pensionsfrågor utan någon som helst begräns­ning. Enligt Forstadius kunde
sålunda inte uppställas något hinder för den fackliga organisationen alt
eventuellt inta den ståndpunkten att en del av det tillgängliga utrymmet skulle
reserveras för pensionärer. Detta sam­manhängde enligt Forstadius med att
kollekliva stridsåtgärder i princip var tillålliga för alla de ändamål som part
kunde önska uppställa; först när kol­lektivavtal träffals blev den motsatta
principen tillämplig. - Även i andra hänseenden kritiserades utredningens
förslag i det särskilda yttrandet (se SOU 1972:33s. 98f).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga hörda arbetslagar- och
pensionärsorganisationer, de två läns­styrelserna och statens
personalpensionsverk ställde sig i princip positiva&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section398&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section399&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet    187&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till
utredningens förslag. Göta hovrätt och RFV förklarade att de utifrån de
synpunkter de hade att beakta inte hade något att erinra mot utredningens
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SAV angav i sitt yttrande att verket inte kunnat
finna att ett lagfästande av arbetstagarorganisationernas rätt att förhandla om
utgående pensioner skulle innebära några fördelar inom den statliga sektorn.
Svenska kom­munförbundet och Landstingsförbundet fann på motsvarande sätt att
förhållandena på deras förhandlinsområden inte kunde åberopas som motiv för
utredningens förslag. SPP fann inte tillräckliga skäl föreligga att lägga
förslaget till grund för lagstiftning. AD:s dåvarande ordförande fram­höll att
förslaget, trots sin begränsning, berörde grundvalarna för gällande arbetsrätt
och kunde få följdverkningar som inte åsyftats. På grund härav ställde sig ÄD:s
dåvarande ordförande i princip tveksam till utredningens förslag och i varje
fall till ett genomförande av förslaget före arbetsrätts-kommitténs översyn av
den arbetsrättsliga lagstiftningen. Han ställde sig emellertid inte i och för
sig avvisande mot förhandlingsrätt för pensionä­rer, men utvecklade i yttrandet
sin mening att redan gällande rätt gav goda möjligheter för
arbetstagarorganisationema att i förhandlingar med arbets­givarsidan bevaka
även sina pensionerade medlemmars och deras efterle-vandes intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;KFO ifrågasatte, under åberopande bl. a. av alt den
allmänna försäkring­en svarade för cirka 90 procent av pensionen efter 67 år,
förslagets praktis­ka betydelse. Övriga hörda arbetsgivarorganisationer
avstyrkte i sina ytt­randen att förslaget skulle föranleda lagstiftning, varvid
de i allt väsentligt anslöt sig till experten Forstadius' särskilda yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I åtskiUiga remissyttranden, även sådana som
innebar ett i princip posi­tivt ställningslagande till utredningsförslaget,
anfördes kritiska synpunkter och alternativa förslag i fråga om den föreslagna
lagstiftningens innebörd och utformning i olika hänseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ärbetsrättskommiltén har i sitt förslag tagit upp
vissa av de frågor som behandlats av utredningen om förhandlingsrätt för
pensionärer. Beträffan­de arbetstagarorganisations rätt till förhandling för
förutvarande arbetsta­gare framhåller kommittén att det är vanligt att part i
anställningsförhål­lande har,kvar anspråk på motparten även sedan anställningen
upphört. Del kan gälla exempelvis lön, semesterersättning eller skadestånd. Om
förhandlingsordning i kollektivavtal mellan arbetsgivaren och arbetstaga­rens
förening fortfarande gäller torde det enligt kommittén i regel vara klart redan
enligt gällande rätt att föreningen i kraft därav har förhandlings­rätt trots
att anställningsförhållandet upphört. Däremot har kommittén funnit att det
möjligen kan vara föremål för tvekan huruvida 4 § FFL grundar en motsvarande
förhandlingsrätt. Kommittén har utformat för­slaget till 11 § FKL i syfte att
undanröja tvivel härom. Enligt den föreslag­na bestämmelsen skall
förhandlingsrätt sålunda föreligga, föratom mellan arbetsgivarförening och
arbetstagarförening, även i förhållandet mellan ar­betstagarförening och
arbetsgivare hos vilken medlem i arbetstagarför-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section400&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section401&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105  
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     188&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eningen
är eller varit arbetstagare. Kommittén framhåller att rättslägel härigenom
såtillvida klarläggs, att arbetstagarförening uttryckUgen tilläggs rätt att
förhandla för medlem i frågor som rör förutvarande anställning hos vederbörande
arbetsgivare. Däremot har kommittén inte funnit anledning att till förnyat
övervägande ta upp alla de frågor rörande förhandUngsrät-tens omfattning som
berörts av utredningen om förhandlingsrätt för pen­sionärer. Kommittén
framhåller sålunda, att dess förslag inte medför själv­ständig förhandUngsrätt
för arbetstagarförening till förmån för arbetstaga­res eller fömtvarande
arbetstagares efterlevande och inte heller förhand­lingsrätt i förhållande till
arbetsgivarorganisation, i vilken arbetsgivaren in­te längre ar medlem (jfr
till det nu sagda betänkandet s. 763 f)- Vidare påpe­kar kommittén att den med
hänsyn till alt hithörande frågor behandlats av utredningen om förhandlingsrätt
för pensionärer inte har ansett sig böra gå in på frågan om föreningsrältsskydd
för pensionärer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag i fråga om vad som kan bli
föremål för kollektivavtal (20 § i kommittéförslaget) svarar mot vad nyss sagts
om förhandlingsrät­tens omfattning enligt förslaget. Villkor som kan bli
föremål för kollektiv­avtal enligt 20 § i kommittéförslagel avser sålunda
enligt kommittén inte endast bestående anställningsförhållanden ulan även
villkor i förhållandel mellan arbetsgivare och förutvarande arbetstagare hos
denne. Kom­ miltéförslagets 20 § fömtsätter, framhåller kommittén, att
kollektivavtal kan träffas om t. ex. pensions- eller andra förmåner till
förutvarande ar­betstagare (se betänkandet s. 794). Och härvid är att märka,
att villkor i kollektivavtal enligt kommittéförslagel kan ta sikte även på
individuella fall (se betänkandet s. 794f)-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med anknytning till förslaget ill §
kommittéförslaget om arbetstagar­organisations rätt till förhandling för bl. a.
medlemmar, som redan lämnat verksamheten som aktiv arbetstagare bakom sig, har
kommittén även be­rört frågan i vilken utsträckning stridsåtgärder får vidtas
när resultat inte kan uppnås i sådan förhandUng. På denna punkt är enligt
kommittén av na­turliga skäl främst av intresse frågan, humvida den
förhandlande arbetsta­garorganisationen kan anordna slridsåtgärder med
deltagande av de aktiva arbetstagarna när för dessa gäller kollektivavtal men
pensionsfrågan för de icke-aktiva kvarstår olöst. Gäller inte kollektivavtal
för de aktiva torde en­ligt kommittén stå klart, att hinder mot sådana
stridsåtgärder även i pen­sionsfrågor inte föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt kommitténs mening talar starka skäl för alt
det inte är förenligt med nu gällande fredspliktsbestämmelser, alt
kollektivavtalsbundna ar­betstagare går till strid vid tvist enbart om
pensionsförmåner för sådana ar­betskamrater, som har sin aktiva tid bakom sig.
Gällande fredspliktsbe­stämmelser bygger, framhåller kommittén, på att
fredsplikten direkt åvilar de enskilda kollektivavtalsbundna medlemmarna i
förening som träffat kollektivavtal. Bestämmelserna kan enligt kommittén inte
ges annan tolk­ning än att sympatiåtgärder, dvs. stridsåtgärder till förmån för
annan, får&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section402&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section403&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     189&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förekomma
endast när det faktiskt föreligger en tillåten primär konflikt till vilken
dessa åtgärder kan anslutas. 1 det diskuterade fallet kan enligt kom­mittén en
sådan primär konflikt med deltagande av de närmast berörda på arbetstagarsidan
inte länkas, eftersom saken gäller sådana medlemmar i den fackliga
organisationen som inte längre är arbetstagare och som inte har några egna
stridsmedel. Mot denna bakgrund kan del enligt kommittén emellertid också te
sig rätt främmande att påstå att stridsrätt rent allmänt skulle föreligga för
de aktiva arbetstagarna i fråga om pensioner för de icke-aktiva enbart därför,
att något uttryckUgt förbud inte följer av punk­terna 1-3 i 4 § första stycket
KAL. Kommittén framhåller dock att frågan får beaktas såsom i hög grad oklar
och att argument kan anföras även till stöd för att stridsrätl föreligger,
åtminstone under vissa föratsättningar. Enligt kommitténs mening bör emellertid
övervägas uttrycklig lagreglering för det fall stridsrätl för de fackliga
organisationerna anses böra finnas när kollektivavtal har träffats för
organisationernas aktiva medlemmar och för­handlingar bedrivs enbart om
pensionsförmåner för organisationsmedlem­mar, som inte längre står i
anställningsförhållande till part på motsidan. Frågan om en lagändring på denna
punkt har dock av kommittén lämnats därhän för övervägande vid den fortsatta
behandlingen av de förslag som framlades i SOU 1972:33.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.4
Politisk verksamhet på arbetsplatserna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som nämnts inledningsvis har en särskilt tillkallad
sakkunnig undersökt under vilka fömtsättningar och i vUken omfattning politisk
informations­verksamhet och propaganda förekommer på arbetsplatser. Resultatet
av den sakkunniges undersökning redovisas i betänkandet (SOU 1975: 27) Po­litisk
propaganda på arbetsplatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
sakkunnige konstaterar bl. a. att det i gäUande rätt saknas allmän lagstiftning
om politisk verksamhet på arbetsplatsema. De rättsregler som har betydelse i
sammanhanget är i stäUet regler om arbetsgivarens ägande­rätt till företagets
anläggningar och liknande liksom regler om det rättsliga förhållandet i
allmänhet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Mot bak­gmnd av anknytningen
till allmänna regler om anställningsvUlkoren och förhåUandena på arbetsplatsen
finner den sakkunnige naturligt att anta, att möjlighetema att bedriva politisk
verksamhet på arbetsplatsema kan i motsvarande mån vara föremål för
förhandlingsrätt enligt FFL och utgöra ämne för koUektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
möjlighetema att påyrka förhandUngar och träffa kollektivavtal om självständiga
rättigheter på området för fackliga sammanslutningar, dvs. rättigheter som inte
grandar sig på anställningsavtalen mellan den fackliga organisationens
medlemmar och arbetsgivaren, ställer sig den sakkunnige däremot mera tveksam.
Och han finner inte möjligt enligt gällande rätt att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section404&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section405&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;träffa
koUektivavtal med verkan av s.k. tredjemansavtal till förmån för part som står
helt utanför arbetsgivar-arbetstagarförhåUandet, t. ex. ett po­litiskt parti.
En annan sak är att ett parti kan enligt vanliga rättsregler träffa avtal med
arbetsgivaren om tillträde till arbetsplatsen för att där sprida partipolitisk
information och propaganda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt gäller den offentliga sektorn av
arbetsmarknaden antar den sak­kunnige att samma rättsliga utgångspunkter gäller
som inom den privata sektorn. Dock kan enligt den sakkunnige något övervägande
skäl sägas ta­la för att grandlagens regler om bl. a. yttrandefrihet och rätt
till information är tillämpliga även i förhållandet mellan de offentliga
rättssubjekten och de offenfligt anställda. Är detta fallet skulle de
offentligt anställda ha ett rätts­ligt anspråk på viss frihet på området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommittén har haft i uppdrag att på
gmndval av den sakkun­niges utredning överväga humvida de av kommittén i dess
huvudbetän­kande framlagda reformförslagen för en demokratisering av
arbetslivet till­godoser de synpunkter som vid vissa tUlfäUen framförts av
riksdagen rö­rande politisk verksamhet på arbetsplatsema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén slår till en början fast att det är en
fömtsättning för att vårt demokratiska samhällssystem skall fungera väl att
alla möjligheter tillvara­tas att sprida information och kunskap i politiska
frågor och att bedriva opinionsbUdning i sådana frågor. Arbetsplatserna bör
inte hållas stängda för sådan verksamhet. Tvärtom är det av växande betydelse
att det politis­ka meningsutbytet och informationen i samhällsfrågor kan på
lämpliga vä­gar beredas insteg även där. Enligt kommittén bör det i fråga om
politisk verksamhet på arbetsplatserna inte längre tillkomma arbetsgivaren att
en­sidigt besluta och därmed kunna enligt eget bedömande lämna företräde åt sin
uppfattning om vad som krävs för arbetets behöriga fortgång, ordning­en på
arbetsplatsen etc. Utgångspunkten bör i stället vara att arbetstagama skall
vara tillförsäkrade såsom en rättighet att få utnyttja arbetsplatsen för
politisk information och opinionsbUdning. Denna rättighet bör såsom prin­cip
tillkomma alla arbetstagare lika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt kommitténs uppfattning vore det principiellt
riktigast att när man överväger rättsliga reformer på detta område inte stanna
vid de möjligheter som erbjuds av sådana regler om inflytande för arbetstagama,
som åter­finns i kommitténs förslag till ny lagstiftning på arbetsrättens
område. Åt­minstone borde i lag ges uttryck åt grandsatsen om rätt för
arbetstagama att bedriva politisk verksamhet på arbetsplatsen. Kommittén
konstaterar att det dock är en ganska svår uppgift att utforma sådan
lagstiftning, åt­minstone om lagen skall vara avsedd som ett verksamt medel att
ingripa i arbetsgivarens nuvarande beslutsbefogenheter på området. Svårighetema
med uppgiften bör vägas mot tyngden av de principiella skäl som talar för
lagstiftning och det praktiska behovet av sådan. Vid avvägningen måste hänsyn
också tagas till de resultat som kan nås på andra, kanske enklare vägar. Enligt
kommitténs bedömning finns det inte tillräckliga skäl att nu&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section406&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section407&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet       191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inlåta
sig på de svårigheter som skulle vara förenade med lagstiftning på området. I
stället är det enligt kommittén tillräckligt alt åtminstone som ett första steg
lita till den vidgning av arbetstagamas inflytande på arbetsplat­sema, som bör
bli följden av den allmänna arbetsrättsliga reform som nu förbereds.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén har undersökt vilka resultat som bör
kunna nås med sådana rättsliga medel som övervägs inom ramen för den
arbetsrättsliga reformen. Kommittén konstaterar därvid att redan enligt
gällande rätt förhandlingar kan påyrkas och kollektivavtal träffas i frågor av
betydelse för möjligheter­na att bedriva politisk verksamhet på arbetsplatsema
i den mån anknyt­ning till anställningsvillkoren kan åberopas. Utgångspunkterna
är desam­ma vid tillämpning av bestämmelserna i den av kommittén föreslagna la­gen.
Alla positiva anspråk av betydelse för politisk verksamhet på arbets­platserna,
vilka kan resas för arbetstagarnas egen del och vilka kan ses som en del av
anställningsförmånerna, torde vara ämnen som kan göras till föremål för
förhandlingar och koUektivavtal. Detsamma får enligt kom­mittén anses gälla
alla frågor om utfärdande av ordningsregler och andra föreskrifter av betydelse
i det här aktuella sammanhanget. Även frågor om utnyttjande av lokaler, mark
och annan företagets egendom torde vara för­handlingsbara och möjliga att göra
till föremål för koUektivavtal. Kom­mittén anser vidare att förhandlingsrätt i
princip bör kunna anses föreligga för organisationer med medlemmar på
ifrågavarande arbetsplats även be­träffande t. ex. funktionärers tillträde tiU
arbetsplatsen för politisk såväl som facklig information och propaganda.
Däremot kan det enligt kom­mittén knappast anses möjligt att utan särskilda
lagstiftningsåtgärder bere­da helt utomstående rättigheter på det aktuella
området. De av kommittén föreslagna reglema om utvidgad förhandlingsrätt blir
enligt kommittén till­lämpliga i den utsträckning man rör sig på området för
arbetsgivarens befo­genheter enligt nu gällande rätt att besluta i företags-
och arbetslednings­frågor. På motsvarande sätt anser kommittén att de
föreslagna reglema om rätt till kollektivavtal och om kvarievande stridsrätt
blir möjliga att tilläm­pa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot kommitténs förslag har ledamöterna Bratt och
Lindström reserverat sig. De accepterar inte kommitténs skäl för att avstå från
att föreslå lag­stiftning om politisk propaganda på arbetsplatserna. De menar
att frågan inte lämpar sig för lagstiftning. Enligt reservantemas uppfattning
har kom­mitténs majoritet förbigått det grandläggande faktum att arbetstagama
po­litiskt sett inte är ett enhetligt kollektiv. Om arbetsplatsema skall öppnas
för politisk propaganda, bör enligt reservantema den självklara utgångs­punkten
vara att alla politiska riktningar ges samma möjligheter att fram­träda.
Reservantema utvecklar vidare de svårigheter som enligt deras me­ning är
förenade med en vidgning av den politiska verksamheten på arbets­platsema. Med
tanke på de praktiska problem som är involverade kan dock enligt reservantema
en förhandlingsbaserad överenskommelse mel-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section408&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section409&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   192&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lan
arbetsmarknadens parter acccepteras som lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ledamötema Ekinge, Fransson och Oskarson betonar
att två viktiga in­tressen bör tillgodoses vid kollektivavtalsreglering,
nämligen att den an­ställdes personliga politiska integritet skyddas och att
likvärdiga betingel­ser för de politiska partierna skapas. SkuUe erfarenhetema
visa att dessa båda föratsättningar inte blir respekterade eller att någon
politisk menings­riktning på annat sätt otillbörligt favoriseras bör
statsmaktema överväga lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ledamoten Oskarson, slutligen, framhåller att
enligt hans uppfattning utgångspunkten bör vara att arbetstagare och
arbetsgivare gemensamt skall handlägga frågor om politisk verksamhet på
arbetsplatsen och göra de avvägningar som kan vara nödvändiga. Han understryker
dessutom att denna form av medinflytande i princip bör tillkornma alla
anställda lika och att verksamheten bör bedrivas så att ingen poUtisk
åsiktsriktning diskrimi­neras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11   
Föredraganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ILl
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom den s. k. decemberkompromissen mellan
Landsorganisationen i Sverige (LO) och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) år
1906 bestäm­des för lång lid framöver relationerna mellan parterna på den
svenska ar­betsmarknaden. Kompromissen innebar alt arbetsgivarsidan erkände ar­betstagarnas
rätt att organisera sig och att genom sina organisationer för­handla om löne-
och anställningsvillkor. Arbetsgivarna förbehöll sig å and­ra sidan rätten all
- i kraft av ägandet - ensamma leda och fördela arbetet samt att fritt antaga
och avskeda arbetare. Principen om denna ensamrätt fick sin plats i SAF:s
stadgar där den i dag återfinns som § 32.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även om arbetstagarna genom rätten att organisera
sig och att förhandla flyttade fram sina positioner, måste kompromissen
betraktas som ett ul­lryck inte bara för de då rådande styrkeförhållandena
mellan arbetsmark­nadens parter utan också för den tidens förhärskande
samhällsuppfattning. Det finns anledning alt erinra om att genombrottet för den
politiska demo­kratin skedde först senare. Det dröjde således ett par årtionden
in på 1900-talet innan principen om medborgarnas lika värde och rätt till lika
inflytan­de över statens och kommunemas verksamhet accepterades. Del tog yt­teriigare
tid innan denna princip kom all prägla de politiska beslutens inne­håll och
lägga granden till åtgärder, som syftade till social utjämning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efterhand
som viktiga delar av samhällslivet har reformerats, har emel­lertid
skillnaderna mellan förhållandena i arbetslivet och förhållandena i samhället i
övrigt kommit att öka. När demokratins värderingar om frihet. Jämlikhet och
gemensamt ansvarstagande har slagit igenom i samhällslivet, haren äldre lids
värderingar i arbetslivet framstått som alltmer otidsenliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section410&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section411&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     193&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
former för att organisera och leda arbetet, som har byggt på dessa tidi­gare
värderingar, har visat sig alltmer ineffektiva. De har därför successivt börjat
ersättas med nya former för att organisera verksamheten i företag och förvaltningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Dessa förändringar i synen på förhåUandena inom
arbetslivet bör ses som ett uttryck för styrkan i demokratins värderingar men
också som ett uttryck för insikten om att arbetsformer som bygger på dessa
värderingar är överlägsna dem som utgår från ett auktoritärt synsätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till detta bör läggas förändrade värderingar
rörande produktionsförhål­landena. En gmndläggande uppgift i det fackliga
arbetet är att tillgodose arbetstagarnas krav på en rättvis del av
produktionsresultatet. Men den fackliga verksamheten har inte begränsats till
denna centrala fördelnings­fråga. Verksamheten har också kommit att omfatta det
sätt på vilket pro­duktionen sker för att få ett så gott produktionsresultat
som möjligt och därigenom möjliggöra ökade löner och förbättrade sociala
villkor. Det fackliga intresset för produktionsförhållandena innefattar såväl
produktio­nens resultat och dess fördelning som de omständigheter under vilka
pro­duktionen sker. Den senare aspekten har fått ökad betydelse allteftersom
insikten har vuxit om att förhållandena inom arbetslivet bestämmer en stor del
av människans livsvillkor i övrigt, inte bara i materiellt avseende utan också
i fråga om hälsa, personlig utveckUng, inflytande över samhällsför­hållandena
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetslagarna har genom sina organisationer alltså
engagerat sig också i den ekonomiska och sociala utvecklingen i stort och där
visat sig beredda att ta ansvar. Organisationerna har verkat inte bara som
intressebevakare utan även som samhällsbyggare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Men kraven på inflytande och viljan till ansvar har
stött på ett motstånd som bygger på principer som utformades för snart 70 år
sedan. Även om tillämpningen av principen att arbetsgivaren i kraft av ägandet
ensam leder och fördelar arbetet samt antager och avskedar arbetare har
undergått be­tydande förändringar under de senaste årtiondena, har den ingått
som ett element i avtalen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den har också
bil­dat utgångspunkten för rättstillämpningen på arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under 1960-talet började kritiken mot de rådande
förhållandena inom ar­betslivet att växa i styrka. Den hade sin gmnd i
arbetstagamas upplevel­ser. Riskerna för olyckor och ohälsa i arbetet föreföll
öka och det utlöste krav på förbättring av arbetsmiljön. Den fortgående
omvandlingen av nä­ringslivet, som är en föralsättning för internationell
konkurrenskraft och full sysselsättning, kom alltför ofta att ta en riktning,
som ställde åtskilliga utanför arbetslivet och som skapade otrygghet för ännu
fler. Detta ledde till krav på ökad insyn i företag och näringsliv och till
krav på bättre möjlig­heter för arbetstagama att ta tillvara sina intressen i
denna omvandlings­process. Djupare sett innebar detta att opinionen kraftigt
hade förändrats när del gällde frågan vilket inflytande, som skall tillkomma de
parter som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D-Riksdagen
1975/76. I saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section412&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section413&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      194&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;möjliggör
produktionen. Del framstod som alltmer uppenbart all arbetets ledning och
fördelning inte enbart är en fråga för den part som hade svarat för
kapitalinsatsen i ett företag utan att den i lika hög grad angår arbetsta­garna
och att de därför måste ha inflytande över dessa förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Debatten om arbetslivets villkor resulterade i
början av 1970-talet i att LO och Tjänstemännens centralorganisation (TCO)
formulerade sina pro­gram för företagsdemokratin. Organisationerna krävde all
de anställda skulle tillförsäkras reellt inflytande på alla nivåer i förelagen.
De konstate­rade att delta inte kunde åstadkommas enbart förhandlingsvägen och
de begärde därför att regering och riksdag genom lagstiftning skulle bana väg
för demokrati i arbetslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På grandval av dessa program har ett omfattande
reformarbete inletts. Genom beslut av riksdagen har de anställda fått ökade
befogenheter på ar­betsmiljöns område. Genom lagarna om anställningsskydd och
om anställ­ningsfrämjande åtgärder har de fackliga organisationerna fått
inflytande över personalpolitiken och anställningstryggheten har förbättrats.
För att ge löntagarna insyn i och möjlighet alt påverka förelagens långsiktiga
pla­nering har de anställda genom lagstiftning fått representation i de störte
fö­retagens styrelser. En lagfäst grand har skapats för det fackliga arbetet på
arbetsplatserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Dessa reformer framstår som viktiga led i arbetet
på arbetslivets demo­kratisering. Men löntagama begärde också lagstiftningens
stöd för ett in­flytande över arbetsvillkoren i vidaste mening. Riksdagen
behandlade år 1971 molionskrav av samma innebörd och uttalade sig för en
översyn av den arbetsrältsliga lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det begärda utredningsarbetet påbörjades i slutet
av år 1971 inom ar­betsrätlskommittén. 1 direktiven uttalade chefen för
dåvarande inrikesde­partementet bl. a. att medbestämmandet för de anstäUda
borde i första hand åstadkommas i former som inte förändrade de fackliga
organisationemas ställning som fria och oberoende organisationer. För all
förhandlingar skulle kunna leda till resultat värdet viktigt att förhandlingsrätten
byggdes ut och alt kollektivavtalslagstiftningen ändrades så alt arbetslagarna
och deras organisationer fick en med arbetsgivaren mer Jämbördig ställning.
Lagstiftningsarbetet skulle i första hand inriktas på att skapa fömtsättning­ar
för ett verkligt arbetstagarinflytande på områden som berör den enskil­de
arbetstagaren nära och dagligen. Men ramen för utredningsarbetet var vidare än
så. Den nya förhandlingsrätten borde, framhölls del i direktiven, i princip
vara så vidsträckt alt förhandlingar kunde inledas i alla frågor och på alla
beslutsnivåer där det var angeläget för de anställda att få inflytande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Resultatet av arbetsrättskommitléns arbete
redovisades i början av år 1975. Kommittén var enig om att
arbetstagarinflytandet i första hand skul­le tillgodoses genom kollektivavtal,
dvs. på förhandlingsrättens grand. Däremot uppnåddes inte någon enighet
angående innebörden av den nya arbetsrätten. På flera väsentliga punkter ansåg
lönlagarnas representanter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section414&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section415&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1    Arbetsmarknadsdepartementet     195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inom
kommittén att förslagen inte skulle möjliggöra den eftersträvade de­mokratiseringen.
Även remissutfallet visar att utredningens majoritets­förslag inte uppfyller förväntningarna
på fackligt håll. Därvid stöder LO och TCO sig på en arbelsplalsremiss där över
200000 medlemmar har lagt fram sina synpunkter. De fackliga kraven har också
förstärkts under den lid som utredningsarbetet har pågått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det förslag till lagstiftning om medbestämmande i
arbetslivet som jag nu lägger fram mot bakgmnd av kommitténs förslag och
remissutfallet är till sin natur rent arbetsrättsligt. Del tar sikte på de
centrala reglerna om för­hållandet mellan arbetsmarknadens parter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innan Jag presenterar huvuddragen av förslaget,
vill Jag framhålla att del inte bara innehåller regler om löntagarinflytande i
arbetslivet. Arbetsrätls­kommittén har också kommit in på en rad andra viktiga
frågor, t. ex. synen på olovliga strejker, tillåtligheten av politisk strejk,
rättsbildningen i ar­betsdomstolen (AD) osv. Till dessa frågor återkommer jag i
det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Liksom gällande lagstiftning bygger förslaget på
föreningsrättens och förhandlingsrättens grand. Arbetsmarknadens parter skall
ha rätt att sluta sig samman i organisationer och genom förhandlingar söka
reglera sina in­bördes förhållanden. Därvid är del liksom f. n.
kollektivavtalet som träder i förgranden. Reformens främsta syfte är att bana
väg för en vidgad med­bestämmanderätt för arbetslagarna. Lagförslaget
innehåller därför särskil­da regler om att kollektivavtal bör slutas i
inflylandefrågor och särskilda sanktionsmöjligheter för att sådana
kollektivavtal skall komma till stånd. Arbetstagama får också s. k.
tolkningsföreträde vid tvist om arbetsskyldig­het och i inflytandefrågor. 1
övrigt har lagstiftningen fått en sådan utform­ning att den ger arbetstagama en
förstärkt förhandlingsrätt, när längre gå­ende medbestämmanderätt inte har
avtalals, saml rätt till information. Dessa rättigheter skall gälla alla frågor
som rör förhållandet mellan arbets­givare och arbetstagare, alltså både
arbetsledningsfrågor och företagsled­ningsfrågor. Den förstärkta
förhandlingsrätten skall ge de anställda en med arbetsgivaren mer jämbördig
ställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna lagens tillämpningsområde är inte
begränsat till arbets­platser med ett visst antal anställda. All göra undanlag
från lagens tillämp­ning för de mindre arbetsplatsema, som vissa
arbetsgivarorganisationer har föreslagit, kan Jag inte godta. Den
arbetsrältsliga lagstiftningen får inte utformas så att den inte skulle omfatta
alla arbetsgivare och arbetstagare. Även sett från de mindre företagamas
synpunkt framstår det som en omöj­lighet att inte erbjuda de anställda samma
villkor som andra arbetsgivare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ser man först till förslagets ambitionsnivå innebär
del alltså att arbetsta­garinflytandet skall kunna göras gällande i alla frågor
som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Arbetsgivarorganisationerna har menat alt löntagarna borde få rätt till medbestämmande
enbart i arbetsled­ningsfrågor. Mot det har LO och TCO hävdat - och det har
varit uttryck för en bred opinion i arbetsplatsremisser och från förbunden -
att man inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section416&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section417&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    196&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan
dra en sådan gräns. Gränsen skulle med nödvändighet bli otydlig. Möjligheterna
tUl inflytande i arbetsledningsfrågor skulle också allvarligt inskränkas om
arbetstagama inte skulle kunna få till stånd medbestämman­derättsavtal även i
företagsledningsfrågor. Därför bör reglema om med­bestämmanderätt i den
föreslagna lagen omfatta såväl frågor om arbetsled­ning som frågor om
företagsledning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En begränsning får dock göras. Det kan enligt min
mening inte bli fråga om alt utsträcka arbetstagarinflytandet så långt att
beslut om mål och in­riktning för en viss verksamhet, som har fattats i
demokratiska former, sätts ur spel. Inom den offentliga sektorn måste den
politiska demokratin garanteras och hänsyn las till de särskilda förhållanden
som råder där. Som Jag återkommer till i det följande kommer denna fråga att
anmälas av statsrådet Feldt. Det finns även utanför den offentliga sektorn
exempel på verksamheter vilkas målsättningar och inriktning beslutas i former
som lig­ger den politiska demokratin nära. Sådana exempel är verksamheten i
poli­tiska, fackliga, religiösa, kulturella och välgörande organisationer eller
samfund. I dessa fall bör ingrepp inte göras i den ordning som nu tilläm­pas
för bestämmande av verksamhetens mål och inriktning. En motsvaran­de
begränsning av arbetslagarnas inflytande bör göras i fråga om pressen och andra
förelag med opinionsbildande verksamhet. Vad företagen be­träffar finns det en
omfattande lagstiftning, som reglerar deras verksamhet från andra
utgångspunkter än förhåUandet mellan arbetsgivare och arbets­tagare. De
förhandlande parterna är givetvis också bundna av de ramar för företagens
verksamhet som de offentliga myndigheterna har lagt fast. Även den gällande
associalionsrältsliga lagstiftningen innehåller begräns­ningar. En ekonomisk
förening måste t. ex. bedrivas efter kooperativa gmndsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att lägga gmnden till ett verkligt
arbetstagarinflytande på alla nivåer i företagen bör lagstiftningen ge uttryck
för principen att kollektivavtal bör träffas om medbestämmanderätt för de
anställda. Lagstiftningen skall tol­kas som ett uttryck för uppfattningen att
det inte längre är arbetsgivaren som ensam fattar beslut, utan att
beslutsbefogenheterna bör fördelas mel­lan arbetsgivare och arbetstagare genom
förhandling och avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det räcker emellertid inte alt i lagen slå fast en
sådan grandsats. Det måste vara möjUgt för arbetstagarna att hävda sitt
inflytande. Den möjlig­heten finns genom att man kan gå till facklig strid, när
det gällande löneav­talet har löpt ut. När det gäller att få till stånd
kollektivavtal om medbe­stämmanderätt bör den möjligheten byggas ut med en s.k.
kvarievande stridsrätt på det sätt som arbetsrättskommittén har föreslagit. Den
innebär att arbetstagarorganisationen får rätt att använda stridsåtgärder för
alt få till stånd ett sådant avtal, även om avtal har träffats om löner och
andra an­ställningsförmåner. Den kvarievande stridsrätten föratsätter dock att
kra­ven har förts fram i samband med löneförhandlingarna och att stridsåtgär­dema
har beslutats i stadgeenlig ordning. Syftet med lagstiftningen är att få&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section418&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section419&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      197&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till
stånd koUektivavtal och den kvarievande stridsrätten skall ses som ett medel
att främja en sådan utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I den allmänna debatten har ibland hävdats att den
nya lagstiftningen in­te heU bör lila till en reglering av inflytandefrågor i
kollektivavtalets form, utan att lagen också bör garantera ett visst minimum av
inflytande för de anställda i olika frågor. Man har även menat att den
kvarievande stridsräl­ten är ett alltför trabbigl vapen för att få till stånd
de eftersträvade avtalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del menar Jag att vi nu bör bygga vidare
på beprövade metoder och att arbetsmarknadens parter bör ha friheten all finna
de lämpligaste formerna för att fördela inflytandet. Arbetslagarna bör ha
möjlighet alt till­vinna sig inflytande och la på sig del ansvar som följer
därmed i den takt och på de områden som de själva väljer. En förstärkt
förhandlingsrätt och koUektivavtalsreglering av inflytandefrågorna framstår
därvid som den lämpligaste handlingslinjen. Remissvaren innebär ett brett stöd
för en så­dan linje.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Milt ställningstagande till frågan om inrättande av
partssammansatta or­gan för handläggning av arbelsledningsfrågor m. m., som har
föreslagils av arbetsrätlskommittén, grandas på liknande överväganden. Önskar
parter­na inrätta sådana organ på en arbetsplats är det möjligt att göra del
med stöd av koUektivavtal. Däremot bör lagstiftningen inte reglera denna frå­ga.
En arbetstagarorganisation har fört fram tanken att lagstiftningen skall
utformas så att vissa arbetstagare - inflytandeombud - skall få till uppgift
all la tillvara och förmedla de enskilda arbetstagarnas intressen på samma sätt
som skyddsombuden har särskilda uppgifter i fråga om arbetarskyd­det. Inte
heller detta är en fråga som enligt min mening bör regleras i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetstagamas ställning i förhåUande till
arbetsgivaren måste stärkas också på andra sätt. En viktig fråga i förhållandel
mellan parterna är vil­kendera partens mening som skall gälla när det uppstår
tvist om hur man skall tolka gällande avtal om anställningsvillkor,
arbetsförhållanden o. d. Hittills har del i allmänhet varit arbetsgivarens
mening som har gällt. Han har i kraft av § 32-principen haft tolkningsföreträde
till dess den fackliga organisationen genom förhandling och - i sista hand -
genom process i AD har fått tvisten avgjord. Detta förhållande har utsatts för
kritik. LO-och TCO-representantema i arbetsrätlskommittén krävde att
tolkningsfö­reträdet skulle kastas om så alt fackföreningens mening skulle
gälla i tvis­ter om frågor som rör arbetets ledning och fördelning. 1
remissyttrandena från LO och TCO ställdes kravet att tolkningsföreträdet även
skulle omfat­ta tvist om lönefrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Låt mig till en början konstatera all den hittills
gällande principen alt ar­betsgivaren har tolkningsföreträde vid tvist om den
rätta innebörden av ett kollektivavtal eller enskilt anställningsavtal, t. ex.
vad gäller arbetsskyldig­heten, strider mot de allmänna regler som gäller om
tolkning vid andra ty­per av avtalsförhåUanden. I strävan att ge arbetstagama
en med arbetsgiva­ren JämstäUd stäUning måste därför också ingå en förskjutning
av tolk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section420&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section421&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet   198&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningsföreträdet till arbetstagarnas förmån. Fömtom allmänt
rättsliga över­väganden talar även praktiska skäl för en sådan förskjutning. Del
finns nämligen anledning att räkna med att en annan fördelning av tolkningsföre­trädet
kan medverka till all öka intresset för att förhandlingsvägen finna lösningar i
lolkningstvister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller tvist om
arbetsskyldighet får den koUektivavtalsbärande arbetstagarorganisationen - i
första hand den lokala organisationen -tolkningsföreträde enligt lagförslaget.
Kan fackföreningen och arbetsgiva­ren inte komma överens om hur avtalet skall
tillämpas gäller fackförening­ens tolkning. Om arbetsgivaren vill hävda sin
tolkning, får han begära central förhandling och i sista hand gå till AD för
att hävda sin mening och få tvisten avgjord. Gäller tvisten den rätta
innebörden av ett inflytandeav­tal utövas tolkningsföreträdet av den
arbetstagarorganisation som är part i det omtvistade kollektivavtalet, dvs. som
regel fackförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till dessa regler har fogats två
undantag. Om del blir tvist om arbets­skyldigheten eller bestämmanderätten t.
ex. i en företagsledningsfråga och arbetsgivaren menar att arbetet måste utföras
eller beslut fattas för att fö­retaget inte skall bryta mot lag eller att det
annars föreligger synnerliga skäl, t. ex. en nödsituation, kan arbetsgivaren
bryta igenom fackförening­ens tolkningsföreträde. Tolkningsföreträdet kan
vidare inte sträckas så långt att det innebär att arbetslagarna får på
arbetsgivarens vägnar ingå överenskommelse med tredje man.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller lönetvisler bör
arbetsgivaren vara skyldig att omedelbart ta initiativet till förhandlingar och
all i sista hand gå till AD. Fristen för på­kallande av central förhandling och
för väckande av talan bör vara kort, lämpligen tio dagar. Om arbetsgivaren inte
följer dessa regler bör han bli skyldig att utge ersättning enligt
fackföreningens tolkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I vissa rätlstvister måste enligt
min mening gälla särskilda regler. Upp­kommer t. ex. tvist huruvida en part är
bunden av fredsplikt eller inte är det en fråga som AD - liksom hittills -
först måste avgöra, innan slridsåt­gärder får vidtas. I annat fall skulle
fredsplikten urholkas på ett sätt som in­te är avsett. Vad sedan beträffar
kravet på tolkningsföreträde i tvister som gäller tillämpningen av annan
arbetsrättslig lagstiftning, bör den frågan som Jag ser del lösas i anslutning
till att dessa lagar ses över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är inte troligt att alla frågor
inom medbestämmanderättens område kommer att regleras i kollektivavtal. Det är
därför nödvändigt all förstärka förhandlingsrätten för de fackliga
organisationerna så att de kan ta tillvara sina medlemmars intressen även i
sådana frågor, som inte regleras i infly­tandeavtal. Detta bör ske på följande
sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För del första bör arbetsgivaren
vara skyldig att själv ta initiativet till förhandling i fråga om viktigare
förändringar i verksamheten. Dit räknas t. ex. nedläggningar, omläggningar och
utvidgningar av driften samt upplå­telse och överlåtelse av rörelsen. Den s.k.
primära förhandlingsskyldig­heten bör emellertid som LO och TCO har föreslagit
också gälla vid vikti-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section422&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section423&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     199&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gare
förändringar av särskild betydelse för enskilda arbetstagare, t. ex. vid
omplaceringar. I förhandlingsskyldigheten ligger att arbetsgivaren är skyldig
alt dröja med beslut eller alt verkställa den tilltänkta åtgärden till dess förhandlingen
är genomförd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsrätlskommittén föreslog att arbetstagarna
skulle få primär för­handlingsrätt endast på det lokala planet. Kommittén ansåg
inte att lagen borde ge arbetslagarna möjlighet att gå vidare till förhandling
på central ni­vå. En sådan begränsning bör enligt min mening inte ställas upp.
Att lagen ger möjlighet till förhandlingar på central nivå är inte ett uttryck
för en öns­kan att inflytandefrågor skall föras upp till centrala
förhandlingar. Men ar­betstagama bör ha möjlighet till sådana förhandlingar när
en förhandlings­fråga är av sådan betydelse all den kräver del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt arbetsrättskommitténs förslag skulle
arbetsgivaren vara befriad från primär förhandlingsskyldighet och den
uppskovsskyldighet som ligger i denna, om detta skulle för honom eller annan
medföra påtaglig risk för skada. För att hävda sin förhandlingsrätt skulle
arbetstagarsidan fä gå till AD för all i efterhand få saken prövad. För egen
del anser jag att lagen måste få en annan utformning. De frågor, som faller inom
del primära för­handlingsfältet, är av så avgörande betydelse för arbetstagarna
att de mås­te ha starka garantier för att kunna medverka i beslutsprocessen.
Det gäl­ler att förhindra att arbetstagarna, som fallet ibland är i dag, ställs
inför fullbordat faktum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill understryka att arbetsgivaren i dessa fall
som regel kan i god tid föratse att en åtgärd måste vidtas eller ett beslut
fallas. Han har därför ut­rymme för att ta initiativ till förhandling och att
genomföra förhandlingen. Undanlag bör därför inte kunna ske annat än i
nödsituationer eller andra undanlagsfall där en ovillkorlig uppskovsskyldighel
inte kan försvaras. Men förhandlingsskyldigheten som sådan bör bestå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För det andra bör den fackliga organisationen få
möjlighet att på eget ini­tiativ få till stånd förhandlingar i frågor, som inte
faller under den primära förhandlingsskyldigheten. Denna regel är självfallet
inte avsedd att leda till ett omfattande förhandlingsarbete om den dagliga
verksamheten. Men det kan även inom delta område finnas frågor, som den
fackliga organisatio­nen bedömer vara av betydelse för de anställdas
förhållanden och därför vill påkalla förhandling om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även i sådana fall bör arbetsgivaren vara skyldig
att dröja med beslut till dess förhandlingen har avslutats. Det är inte
uteslutet att det ibland kan uppkomma för hela den fackliga organisationen
viktiga principfrågor inom detta område. Del bör därför också här finnas
möjlighet för organisationen att föra frågan vidare till central förhandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I dessa frågor, där arbetsgivaren själv inte är
skyldig att ta initiativ till förhandlingar, kan situationer ibland uppstå där
tidsfristen till dess beslut måste fattas eller åtgärd vidtas blir kort. Regeln
om uppskovsskyldighet bör utformas med hänsyn till dessa omständigheter.
Föreligger sådana sär-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section424&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section425&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skilda
skäl att beslut måste fattas eller åtgärd vidtas omedelbart, bör un­dantag
kunna medges. Det är angeläget att man får en smidig ordning för dessa
förhandlingar och att man undviker att skapa situationer där företa­gets
verksamhet hämmas genom att beslut som är av stor betydelse för fö­retaget blir
fördröjda. Båda parter bör eftersträva att undvika att den utvid­gade
förhandlingsrätten leder till byråkratisering. Det är ett gemensamt in­tresse
för både arbetsgivare och arbetstagare att verksamheten kan bedri­vas
effektivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För det tredje måste de fackliga organisationema få
rätt till insyn i verk­samheten om de på ett riktigt sätt skall kunna använda
förhandlingsrätten och ta tillvara medlemmamas intressen. Lagen bör därför
innehåUa regler om rätt till information.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivaren bör vara skyldig att underrätta den
lokala koUektivavtals­bärande fackföreningen om den ekonomiska och
produktionsmässiga ut­vecklingen i företaget och om riktlinjerna för förelagets
personalpolitik. Arbetstagarnas företrädare bör vidare - om de så begär - ha
rätt att få del av företagets böcker, räkenskaper och andra handlingar som
fackförening­en behöver för att rätt kunna bedöma företagets ekonomiska
ställning och utveckling. Arbetsgivaren bör dessutom inom rimliga gränser
biträda med sådant utredningsarbete, som fackföreningen behöver för en
bedömning av företagels förhållanden. Del motsvarar i princip de rättigheter
som finns i den överenskommelse om ekonomikommitlé och arbetstagarkonsulter,
som nyligen har träffats mellan SAF, å ena sidan, samt LO och Privattjäns­temannakartellen
(PTK), å den andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad Jag nu har anfört innebär att jag i princip
avvisar arbetsrättskom­mitléns förslag att arbetsgivaren skulle kunna vägra att
lämna ut informa­tion, om han ansåg att detta kunde medföra påtagUg risk för
skada. En så­dan regel skulle kunna uppfattas som ett misstroende mot de fackliga
representantema och därmed skada relationerna mellan partema. Intres­set av ett
skydd för affärshemligheter etc. eller för enskilds personliga för­hållanden
får i StäUet tillgodoses inom ramen för bestämmelser om tyst­nadsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt arbetsrättskommitténs förslag skulle
arbetsgivaren kunna ålägga en facklig förtroendeman tystnadspUkt. Arbetsgivaren
skulle vidare kunna bestämma om uppgifterna fick föras vidare inom den fackliga
organisatio­nen. Fackföreningen skulle dock kunna i AD begära befrielse från
arbets­givarens förbehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;EnUgt min mening bör en annan uppläggning väljas.
Menar arbetsgiva­ren att begärda uppgifter bör skyddas med tystnadsplUct får
den frågan — liksom andra inflytandefrågor - göras till föremål för förhandling
med fackföreningen. Kan de inte enas om tystnadsplikten och dess omfattning,
bör arbetsgivaren få dra frågan inför AD. Arbetsgivaren är emellertid i princip
skyldig att lämna ut informationen, som då kan förenas med tyst­nadsplikt tUls
AD har prövat frågan. Även om viss information är förenad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section426&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section427&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1    Arbetsmarknadsdepartementet      201&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
tystnadspUkt bör den få föras vidare till styrelseledamötema i den
ar-betstagarorgaiiisation som har rätt till informationen. Härtill kommer de
bestämmelser om sekretess som följer av särskild lagstiftning, inte minst de
regler som avser att skydda tredje man, t. ex. patienters, klienters m. fl.
enskUda intressen. På den offenfliga sektorn gäller andra regler om åläg­gande
av tystnadsplikt. Dessa berörs inte i detta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innan Jag lämnar reglerna om rätten till
förhandling och information vill Jag komma in på en annan fråga som har med
arbetsmarknadsparternas av­talsfrihet att göra. Som Jag fömt nämnde borde nya
reglerna om inflytande i arbetslivet i första hand grandas på kollektivavtal.
Mot den bakgrunden bör det också vara möjligt för arbetsmarknadens parter att
genom kollek­tivavtal anpassa eller komplettera de nya lagreglerna så att de
passar för­hållandena inom del egna avtalsområdet eller den aktuella
arbetsplatsen. De nya lagreglerna bör alltså vara dispositiva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det finns ett område där utvecklingen har blivit
sådan att särskilda lag­regler krävs för all komma till rätta med
missförhållanden på arbetsmark­naden. Jag tänker på de entreprenadavtal,
uppdragsavtal, kommissionsav­tal m. m. som ingås i syfte att kringgå det
anställningsbegrepp, som den ar­betsrältsliga lagstiftningen bygger på. Brott
mot annan lagstiftning - skat­teflykt, olaga arbetsförmedling, konkursbedrägerier
- förekommer också. Som Jag närmare skall beröra i det följande håller inom
finansdepartemen­tet på alt utarbetas en promemoria med förslag till regler som
ger skatte-myndighetema ökad insyn i entreprenadförhållanden. Näringsidkare som
anlitar entreprenörer avses i vissa fall få ett subsidiärt ansvar för skatter
och liknande avgifter. Genomförs en sådan lagstiftning bör det vara möjligt att
komma till rätta med vissa kringgåenden. Av de kontakter som jag haft med
arbetsmarknadens parter framgår emellertid att det också krävs åtgär­der inom
arbetsrätten för att hindra missbmk. Jag vill därför föreslå lagreg­ler om
facklig vetorätt mot entreprenader, uppdragsavtal etc. för de kol­lektivavtalsbärande
fackförbunden inom sina avtalsområden, om en av ar­betsgivaren planerad
entreprenad etc. kan antas medföra åsidosättande av lag eller kollektivavtal
eller den annars strider mot vad som är allmänt god­taget inom avtalsområdet.
Även denna vetorätt är så konstraerad att den i första hand bör leda till
förhandlingsuppgörelser om hur entreprenadverk­samheten etc. bör vara anordnad.
Att generellt förbjuda entreprenader är det alltså inte fråga om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innan jag går över till de avsnitt av
lagstiftningsarbetet som avser andra reformer än medbestämmanderätten för de anställda,
finns det några frå­gor som ytteriigare bör beröras. En sådan fråga är namnet
på den nya lag­stiftningen. Arbetsrättskommitténs förslag - lag om
förhandlingsrätt och kollektivavtal - är en i mitt tycke alltför formell
beskrivning. Den ger inte besked om det väsentliga syftet med lagen. Jag
föreslår därför att lagen i stället skall få namnet lag om medbestämmande i
arbetslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section428&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section429&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    202&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En annan fråga gäller politisk verksamhet på
arbetsplatsema. Arbets­rätlskommittén har i en nyligen avgiven
utredningsrapport (Ds A 1975: 1&lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;1)
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslagit att arbetstagama skall få
rätt att bestämma om sådan verksamhet på arbetsplatsen. När det gäller valet
mellan olika möjligheter alt säker­ställa en sådan rätt har kommittén stannat
för att man t. v. bör lita till de medel som kommer att ställas till
arbetstagamas förfogande genom den nya arbetsrätten. Också Jag menar all det i
första hand är denna lösning som bör prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsrätlskommittén har också tagit upp frågan om
information och ut­bildning rörande den nya arbetsrätten. I ett senare
sammanhang kommer Jag att mera i detalj beröra de praktiska och ekonomiska
frågorna. Jag vill nu bara slå fast att det rör sig om frågor av utomordentligt
stor betydelse. Reformen gäller ett vidgat ansvarstagande för förhållandena på
arbetsplat­serna och kostnaderna för den nödvändiga informationen och
utbildningen bör därför bäras av produktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag har nämnt innehåller arbetsrällskommitténs
förslag också ställ­ningstaganden till en rad andra viktiga frågor på
arbetsrättens område. Be­träffande föreningsrätten, t. ex. rätlen alt bilda och
tillhöra fackföreningar och att verka i sådana föreningar, föreslår kommittén
inte några större för­ändringar av gällande rätt. Föreningsrätten får sitt
innehåll i och med att ett anställningsförhållande föreligger. Arbetssökande
kan t. ex. inte med stöd av sin föreningsrätt göra anspråk på att få
anställning och förenings­rätten kan inte användas för att komma till rätta med
t. ex. svartiistning etc. av arbetssökande. Även om jag för egen dél ogillar
sådana metoder, menar jag att kommittén har framfört övertygande skäl för att
en lagstift­ning om föreningsrättsskydd för arbetssökande inte skulle fylla
sitt syfte. Obefogade åtgärder mot arbetssökande får angripas med andra medel.
Ge­nom de regler om obligatorisk anmälan av lediga platser som riksdagen har
all ta ställning till under våren 1976 bör möjlighetema öka när det gäller att
komma till rätta med sådana tendenser, som har lett till kravet på vidgad
föreningsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den fredsplikl som följer med ingångna
koUektivavtal är av stor betydel­se inte bara för de avtalsslulande parterna
utan också för samhället. Det kan inte komma i fråga att göra avsteg från denna
viktiga princip. Detta bör dock inte hindra att man söker nya vägar för att
komma till rätta med del problem som de olovliga strejkerna utgör.
Arbetsrättskommittén har före­slagit all arbetsgivaren och den lokala fackUga
organisationen skall ta kon­takt med varandra så snart en olovlig strejk har
bmtit ut för att gemensamt söka lösa de problem, som ligger bakom konflikten.
Jag ställer mig bakom detta förslag som bör ge goda möjligheter att komma till
rätta med de låsta positioner som ofta kännetecknar en sådan situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En fråga som har ägnats stor uppmärksamhet i den
allmänna debatten gäller skadeståndet vid olovliga strejker. Det skadestånd som
i sådant fall kan drabba en enskild arbetstagare är sedan länge begränsat till
200 kro-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section430&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section431&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet |  203&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nor. Arbetsrätlskommittén har föreslagit att denna
begränsning las bort. LO- och TCO-ledamöterna i kommittén vill behålla
200-kronorsregeln som huvudregel, men anser att man i vissa exceptionella fall
skulle kunna döma ut ett högre skadestånd. Jag tror för min del inte att man
kommer till rätta med olovliga strejker genom höga skadestånd. Jag har därför
stannat för att inte ändra nu gällande begränsning av skadeståndet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan sak som jag här skall nämna helt kort gäller den
politiska strej­ken. Ärbetsrättskommiltén har vid behandlingen av
fredspliktsreglema fö­reslagit att man skall införa ett lagfäst förbud mot
politisk strejk. Löntagar­representanterna i kommittén har reserverat sig mot
detta och menar all man inte bör göra det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har för egen del kommit fram
till alt del vore olämpligt all lagreglera denna fråga. Vi har byggt upp
kontakter mellan medborgama och de poli­tiska organen för att den vägen kunna
ge uttryck för de politiska opinioner­na. Kommer man i en situation där dessa
kontaktvägar visar sig otillräckli­ga, kan man knappast med hot om skadestånd
förhindra politiska strejkeri demonstrationssyfte. Jag delar alltså den uppfattning
som LO och TCO har angivit att frågan om politiska strejker inte behöver någon
lagreglering. Detta gäller även strejker med ufländsk bakgmnd. Strejk eller
annan stridsåtgärd är i åtskilliga situationer en vedertagen form för
internationell sympatiyttring.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ärbetsrättskommiltén har också
förslagit en rad företrädesvis tekniska förbättringar i den arbetsrältsliga
lagstiftningen, bl. a. om tvisteförhandling och rättegång och om organisationen
för medlingsverksamheten i arbets­tvister. Till dessa frågor ålerkommerjag i de
följande avsnitten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under remissbehandlingen av arbetsrättskommitléns förslag
har ställts krav även på ett arbetstagarinflytande i andra former och med
längre gåen­de befogenheter för de anställda än vad kommittén har föreslagit.
Jag tän­ker framför allt på kraven om facklig vetorätt och självbestämmanderätt
i vissa frågor, bl. a. personalpolitiken, arbetsmiljön och företagshälsovår­den,
arbetstidens förläggning och löneformen. De aktualiserar emellertid en rad
frågor om behörighet all falla beslut, fördelning av ansvaret för be­sluten
etc., som kräver ändringar i annan civilrättslig lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är därför naturligt att
frågorna om facklig vetorätt och självbestäm­manderätt för de anställda och de
lagändringar som delta medför får över­vägas ytterligare i en ny utredning. Jag
skall senare återkomma till frågan om en sådan utredning.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kravet på självbestämmanderätt för
de anstäUda har lett fram till över­väganden om en sådan rätt skulle kunna
införas på något område redan nu. Ett område, som skulle vara lämpat för en
sådan bestämmanderätt, är fö­retagshälsovården. På detta fäll har emellertid
förhandlingar förts en läng­re lid mellan LO och PTK, å ena sidan, och SAF, å
andra sidan. Ett nytt avtal kan väntas komma till stånd, innehållande bl. a.
regler om arbetsta-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section432&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section433&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      204&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;garinflytande. Frågan om lagstiftning rörande inflytande
över förelagshäl­sovården bör därför inte nu aktualiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fråga om den nya utredningen vill
jag emellertid redan nu framhåUa att utredningsuppdraget inte bör omfatta
enbart nyssnämnda frågor. An­nan arbetsrättslig lagstiftning behöver tas upp.
Bl. a. bör lagen (1974: 358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
ses över i syfte att ge de fackliga förtroendemännen tillträde även till
arbetsplatser där de inte har sin anställning. Utredningen bör vid behov också
la upp frågan hur denna utvidgade verksamhet bör finansieras. Även frågan om
facklig infor­mation till de anställda på betald arbetstid bör, som riksdagen
har uttalat (InU 1975: 15), bli föremål för utredning. Dessa frågor bör tas upp
med för­tur. I övrigt bör det vara utredningens uppgift att utvärdera den
arbets­rältsliga utveckling som följer av del pågående reformarbetet och lägga
fram de förslag som följer av en sådan utvärdering. På längre sikt kan del
också bli aktuellt att se över annan arbetsrättslig lagstiftning och att söka
samordna arbetsrättens regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt direktiven hade ärbetsrättskommiltén
även till uppgift alt ta upp frågan om AD:s rättsbildande verksamhet. Kommittén
menar alt gamder-na för en levande rättsbildning inte bör läggas fast i regler
för själva den dö­mande verksamheten ulan i stället i den arbetsrältsliga
lagstiftning som domstolen har att tillämpa. Löntagarorganisationema har
emellertid ut­tryckt oro för att den nya lagstiftningen inte skall räcka till
för att domsto­len skall kunna frigöra sig från en gång antagna principer. Det
är mot den bakgranden naturligt att den utvärdering av arbetsrätlsreformen som
skall ske också får gälla rättstillämpningen på arbetsrättens område. Finner ut­redningen
att den nya lagstiftningen inte förmår bryta föråldrade principer bör den komma
med förslag till nya lagregler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det förslag till lagstiftning, som
jag nu lägger fram får således inte be­traktas som ett slutligt svar på kraven
om en demokratisering av arbetsli­vet. Ytteriigare utredningsarbete återstår på
det arbetsrättsliga området. Dessutom förbereds andra former för inflytande vid
sidan av det arbets­rättsliga området. Statens industriverk har lagt fram
förslag till fortsatt lagstiftning om styrelserepresentation för de anställda i
aktiebolag och ekonomiska föreningar (SIND 1975:4). I förarbetena till den nya
aktiebo­lagslagen (prop. 1975: 103) framhålls behovet av en mera genomgripande
översyn av den associationsrättsliga lagstiftningen utifrån strävandena att öka
arbetslagarnas inflytande. Som där sägs är liden ännu inte inne alt fö­reta en
sådan översyn. Efter samråd med statsrådet Lidbom avser jag emellertid att inom
kort tillsätta en arbetsgmpp för att gå igenom de krav som har förts fram om
ändringar i associationsrätten och stämma av dessa krav mot de förändringar,
som nu sker på arbetsrättens område. På så sätt bör man kunna skapa ett
underlag för att - när föratsättningar föreligger att inleda det
utredningsarbete som nu har berörts - la ställning till vilken inriktning som
arbetet bör ges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section434&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section435&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna lagstiftningen kommer som Jag har
nämnt att gälla hela arbetsmarknaden. De särskilda lösningar som krävs inom den
offenfliga sektorn kommer att redovisas av statsrådet Feldt. Med hänsyn härtill
har de konkreta exempel som redovisas i det följande företrädesvis hämtats från
verksamheter, som faller utanför den offentliga förvaltningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11.2
Föreningsrätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ändamålet med reglerna i lagen (1936:506) om
förenings- och förhand­lingsrätt (FFL) om skydd för föreningsrätten är alt ge
stöd åt arbetstagar­nas anspråk på all utan ingrepp från arbetsgivarsidan få
sluta sig samman och bednva verksamhet i fackliga organisationer.
Föreningsrättsskyddet har haft till uppgift att slå fast själva principen om rätt
för arbetstagama att företrädas av fackliga organisationer i förhållandel till
arbetsgivaren. Det har uppfattats som en föralsättning för eller, om man så
vill, en del av den i lag fastslagna rätten för arbetstagarna och förhandla
kollektivt med arbets­givaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I denna tanke med lagens regler om skydd för
föreningsrätten ligger ut­gångspunkten för avgränsningen av
föreningsrättsbegreppel. Lagen syftar inte till att begränsa rätten för
arbetsmarknadens parter all med i övrigt till-låtna medel, t. ex. vedertagna
fackliga stridsålgärder, hävda sina stånd­punkter i intressefrågor. Åtgärder
som i och för sig kan vara skadliga för en motpart på arbetsmarknaden blir med
andra ord inte otillåtna enligt FFL enbart därför att de är skadliga. De måste
också vara ett angrepp på själva den fria rätten att organisera sig och vara
fackligt verksam. Av syftet med lagstiftningen har också följt att lagens
regler skyddar rätten att organisera sig men inte anspråket på att få vara
oorganiserad. I sambandet med för­handlingsrätten, som är knuten till
förhållandet mellan arbetsgivare och ar­betstagare, har också legat att
föreningsrätten har varit begränsad till att gälla mellan arbetsgivare och
arbetstagare. De som inte träffat något an­ställningsavtal har inte stått i
något rättsförhållande till en motpart på ar­betsmarknaden och har i den
meningen inte varit arbetsgivare eller arbets­tagare. Föreningsrättsskyddet har
inte gällt för dem. Det har med andra ord inte funnits något lagstadgat
föreningsrätls'skydd för arbetssökande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommiltén härför sin del tagit upp och
behandlat olika frågor kring avgränsningen av föreningsrätlsskyddet. Kommittén
har sålunda be­handlat frågan om rätt i förhållande till motpart och annan att
stå utanför förening, giltigheten av organisationsklausuler, föreningsrätt för
arbetssö­kande och frågan om ett &amp;quot;självständigt&amp;quot; skydd för föreningar
utöver nu gällande rätts skydd mot intrång i verksamheten genom kränkning av en­skildas
föreningsrätt. Kommittén har inte funnit sig böra föreslå några ut­vidgningar i
jämförelse med gäUande rätt. På vissa punkter leder enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section436&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section437&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     2O6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommitténs mening frågorna om sådana utvidgningar utanför
den arbets­rättsliga lagstiftningens område. Men även om man begränsar
perspektivet till de arbetsrättsliga frågeställningarna skulle, enligt vad
kommittén har kommit fram till, utvidgningar av föreningsrätlsskyddet kunna
medföra svåröverskådliga verkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar i det väsentliga de
bedömningar som kommittén har gjort på detta område. Jag kan inte finna att det
är befogat alt ändra den lagstadga­de föreningsrättens grunder och utsträcka
det rättsliga skyddet utanför de gränser, som nu gäller och som har sin bakgrand
i anknytningen till för­handlingsrätten. Del är viktigt att inte utan starka
skäl gripa in i konkur­rensen mellan olika fackliga organisationer eller i
övrigt i organisationer­nas verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I sammanhanget bör erinras om den
kritik som har riktats mot nu gällan­de rätt och viss modern arbetsrättslig
lagstiftning och som går ut på att mi­noritetsorganisationer på
arbetstagarsidan och medlemmar i sådana orga­nisationer försätts i en sämre
situation än andra genom att organisationer­na inte lyckas förmå arbetsgivarna
alt teckna kollektivavtal och genom att vissa lagfästa rättigheter och
befogenheter bygger på ställningen som part i ett kollektivavtal. Från några
remissinstansers sida har föreslagits rättslig skyldighet för arbetsgivaren att
sluta kollektivavtal i vissa fall, t. ex. att sluta s. k. hängavtal med
organisationer som är beredda att godkänna ett redan träffat avtals villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag skall komma in något närmare på
dessa frågor i följande avsnitt, där Jag behandlar förhandlingsrätten. Här vill
Jag bara understryka att det finns en gemensam gmnd för alla fackliga
organisationer i ett lika utformat skydd för föreningsrätten, i en
grundläggande facklig förhandlingsrätt för alla, i lika behörighet att vara
part i kollektivavtal och all vidta fackliga stridsålgärder till främjande av
medlemmarnas intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Alt vissa skillnader i fråga om
rättigheter däratöver bör göras är en följd av de skillnader i fråga om
förpliktelser som föreligger mellan de koUektiv­avtalsbundna och de icke
kollektivavtalsbundna organisationema. Valet av metod att göra den åtskillnaden
är en fråga för sig. Den metod som valts i den här aktuella lagstiftningen är
utformad i enlighet med den arbetsrälts­liga utveckling som skett i vårt land
och efter förhållandena på vår arbets­marknad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag förordar alltså, liksom
kommittén, att nu gällande föreningsrättsliga regler överförs i princip
oförändrade till ny lagstiftning på rättsområdet. På två punkter vill Jag
emellertid göra några särskilda anmärkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den ena av dem är frågan om
bevisbördan i föreningsrätismål. LO har i sitt remissyttrande tagit upp den
frågan och uttalat sig till förmån för att ar­betsgivaren åläggs hela
bevisbördan i mål om kränkning av arbetstagares föreningsrätt. Därmed skulle
åtminstone delvis rådas bot på de svårigheter som man f. n. ibland möter alt
effektivt inskrida mot kränkningar av för­eningsrätten. Även från några andra
remissinstansers sida har problem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section438&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section439&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     207&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kring bevisningen i föreningsrättsmål tagits upp till
behandling. Bl. a. har pekats på samordningen med motsvarande problem på
anställningsskydds­lagens (1974: 12) område. För egen del kan jag dock inte se
att det är lämp­ligt eller särskilt mycket vunnet med att på denna punkt göra
ett ingrepp genom lag i de normer för bevisprövningen som nu tillämpas. Ett
sådant ingrepp skulle riskera att binda AD i dess prövning av
föreningsrältsmålen utan alt för den skull föratsätlnigarna för riktiga
resultat förbättrades. Det kan enligt min mening inte heller allmänt hävdas,
att ett syslem med om­vänd bevisbörda skulle vara lika berättigat som på
anställningsskydds­lagens område. En förbättring av skyddet för arbetstagarna
mot förenings-rättskränkningar i form av avskedande eller uppsägning ligger för
övrigt ändå Just i anslällningsskyddslagens regler och i tillämpningen av dem.
I andra fall bör enligt min mening praxis kunna bygga vidare på nuvarande i
princip fria bevisprövning. Inom den ramen har AD goda möjligheter att beakta
de erfarenheter, som gjorts på fackligt håll av svårigheter att upp­rätthålla
respekten för föreningsrätten. Som jag förat har anfört bör den nya utredningen
på arbetsrättens område få till uppgift all undersöka hur den arbetsrättsliga
reformverksamheten slår igenom i AD:s rättstillämp­ning. Skulle det därvid visa
sig att ändrade regler i fråga om bevisbördan i föreningsrättsmål på någon
punkt bör eftersträvas får det ankomma på ut­redningen att ta upp den frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den andra punkt som jag vill
särskilt nämna är kommitténs förslag om strykning av reglerna i 3 § femte
stycket FFL om tillåtlighet av s. k. arbets­ledarklausuler. Jag ställer mig
bakom det förslaget. Som kommittén har ut­vecklat bör de intressen
arbetsgivarna kan ha alt bevaka på området kunna tillgodoses ulan sådant stöd i
lagen som del här nämnda lagrtimmel repre­senterar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.3 Förhandlingsrätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den lagstadgade förhandlingsrätten
har alltsedan tillkomsten av FFL be­traktats som en hörnsten i lagstiftningen
på arbetsrättens område. När la­gen kom till hade redan stora gmpper
arbetstagare av egen krafl vunnit er­kännande av rätten att bilda fackliga
organisationer och att genom dem främja sina gemensamma intressen. Men andra
grapper hade inte nått lika långt. De behövde lagens stöd för att kunna utan
obehörig inblandning or­ganisera sig fackligt och låta sig företrädas av sina
fackliga organisationer i förhandlingar med arbetsgivarna. Sedermera har
föreningsrättens och för­handlingsrättens gmndsatser kunnat ytterligare
utbredas och ges tillämp­ning t. ex. för tjänstemännen inom den offentliga
sektorn av arbetsmarkna­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagens föreskrifter behöver inte
längre åberopas för att genomdriva ett erkännande av förenings- och
förhandlingsrätten på nya områden av ar­betsmarknaden eller till förmån för nya
grupper av arbetstagare. Men det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section440&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section441&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    208&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;betyder
inte att de har mist sin betydelse. De bör alltjämt finnas kvar som uttryck för
gmndsatser på vilka den centrala arbetsrältsliga lagstiftningen bygger. Och de
behövs också från fall till fall som ett skydd mot dem som avviker från eljest
allmänt omfattade synsätt och söker förvägra sin mot­part på arbetsmarknaden
grandläggande rättigheter som tillkommer alla andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsrätlskommittén har också byggt sitt förslag
på att de grandläggan­de reglema om förenings- och förhandlingsrätt skall
överföras från FFL till den nya lagstiftningen på rättsområdet. Lagen bör
liksom hittills innehålla grandsatsen att parterna på arbetsmarknaden,
arbetsgivare och organisa­tioner av arbetsgivare på ena sidan och
organisationer av arbetstagare på den andra, skall ha en lagfäst rätt till
förhandlingar både när saken gäller önskemål om avtal i någon fråga av
betydelse för förhåUandet mellan par­terna, vad som ofta kallas förhandling i
intressetvist, och när syftet är att söka nå uppgörelse i en rättslig tvist.
Vidare bör lagen liksom hittills inne­hålla visisa grundläggande regler om vad
som ligger i skyldighet att för­handla C|ch vissa anvisningar om hur
förhandling skall påkallas och sam­manträde utsättas m. m. Enligt den ordning
som nu tillämpas har parterna på arbetsmarknaden sinsemellan avtalat om
huvuddelen av vad som skall gälla dem emellan om den praktiska sidan av
förhandlingsverksamheten och skrivit in regler därom i förhandlingsordningar.
Där förekommer t. ex. regler om förhandlingsframställnings form och innehåll,
om frister för ut­sättande av förhandlingssammanträden och för kallelse till
förhandlingar och om rättsverkningar av olika moment i förhandlingama. Sådana
rätts­verkningar kan vara preskription av rätten att påkalla förhandling, rätt
för part att gå vidare i avtalad instansordning för förhandlingarna och ytterst
att väcka talan inför AD, rätt att kräva skadestånd vid förhandlingsvägran.
Kommittén har tänkt sig att parterna även fortsättningsvis skall i vid ut­sträckning
stå fria att komma överens om vad som på sådana punkter skall gälla mellan dem.
Av närmare redovisade skäl har kommittén dock före­slagit vissa tillägg till
lagens regler, bl. a. om tidpunkten för inledande av förhandlingar och om
förhandlingar såsom en föralsättning för inledande av rättegång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag finner att en reformerad arbetsrättslig lagstiftning
bör utgå från de allmänna synpunkter som kommittén har angett. Till de
kompletteringar och ändringar i förhållande till gällande ordning som kommittén
har föror­dat och som Jag finner i huvudsak väl motiverade och avvägda, ålerkom­merjag
i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller förhandlingsrättens innebörd och
omfattning i stort är det två aspekter som i första hand har tilldragit sig
intresse. Den ena av dessa kan sägas gälla ämnesområdet för förhandlingar
enligt lagen. Den andra gäller betydelsen för arbetstagarsidans rätt till
förhandling av alt arbetsgi­varen har rätten alt besluta i den fråga som
arbetstagarsidan vill förhandla om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section442&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section443&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet    209&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 4 § FFL skall förhandlingar
som grundas på lagen gälla &amp;quot;reglering av anställningsvillkoren&amp;quot; eller
&amp;quot;förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare&amp;quot;. Den
nyss nämnda första frågan rörande förhandlings­rättens innebörd och omfattning
gäller vad och hur myckel som skall läg­gas in i dessa uttryck. Vilka frågor
rör med andra ord, i lagens mening, för­hållandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare och vilka gör det inte? Både enligt gällande rätt och enligt
kommitténs förslag kan detta problem sägas vara delsamma som problemet i vilka
frågor man kan med rättslig verkan sluta kollektivavtal. Ämnesområdet för
kollektivavtal har nämligen i gäl­lande rätt, i I § lagen (1928: 253) om
koUektivavtal (KAL), bestämts på i princip samma sätt som ämnesområdet för förhandUngar
i 4 § FFL. Och i kommitténs förslag (11 och 20 §§ förslaget till lag om
förhandlingsrätt och kollektivavtal, FKL) har reglema om förhandlingsrätt och
om kollektivav­tal på denna punkt samordnats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsrätlskommittén konstaterar
för sin del att läget i gällande rätt är osäkert närmast därför att varken
lagförarbeten eller rättspraxis lämnar något tydligt svar på i vilken
utsträckning frågor, som brakar anses höra till förelagsledningens område, kan
göras till föremål för förhandlingar och kollektivavtal. På denna punkt finns
bara några rättsfall rörande arbetsgi­vares förhållande till tredje man, av
vilka man knappast kan dra några all­männa slutsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett vidsträckt ämnesområde för
förhandlingar och kollektivavtal ses emellertid av kommittén som en första
grandval för strävandena alt åväga­bringa inflytande för arbetstagarsidan på
alla nivåer i förelagen. Kom­mittén har därför valt alt i sill förslag till
lagtext beskriva ämnesområdet på ett något annat sätt än i nu gällande lag.
Kollektivavtal skall enligt förslaget gälla &amp;quot;villkor rörande arbetet och
lön eller annan ersättning härför samt villkor i övrigt rörande förhållandet
mellan arbetsgivare och arbetstagare&amp;quot; (20 § FKL). Och enligt förslaget
skall förhandling gälla, föratom förhållan­de som avses med den föreslagna
lagen, &amp;quot;villkor varom kollektivavtal kan träffas&amp;quot; &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ FKL). Avsikten med dessa
formuleringar har enligt kom­mittén varit att ge lagstiftaren möjlighet att
klarlägga, att förhandlingar och kollektivavtal skall kunna gälla i princip
varje fråga som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare med
avseende på arbetet och den rö­relse vari arbetet bedrivs, frågan må sedan avse
företagets produktion, af­färsledningen, arbetsledningen eller något annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Liksom arbetsrätlskommiltén finner
jag del vara av grandläggande bety­delse för den arbetsrättsliga lagstiftning,
som har till främsta syfte alt bred­da och förslärka arbetstagamas inflytande i
arbetslivet, att tillämpnings­området för sådana medel för arbetstagarinflytande
som fackliga förhand­lingar och kollektivavtal blir vidsträckt. I Jämförelse
med gällande rätt är det framför allt viktigt alt klart slå fast att även
frågor, som gäller företa­gets skötsel och utveckling, skall kunna göras till
föremål för förhandlingar och kollektivavtal. Lagstiftningen bör bygga på
tanken alt arbetstagarna li-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;a href="file:///\\atle2-s\4-Riksdagen"&gt;&lt;span
style='color:windowtext;text-decoration:none'&gt;\4-Riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section444&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section445&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet      210&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ka
väl som arbetsgivaren är beroende av hur verksamheten bedrivs och att de därför
skall vara berättigade alt påverka verksamheten även i stort. Delta inflytande
skall utövas i förhandlingar och i andra former som be­stäms i kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det finns emellertid anledning alt här erinra om en
väsentlig aspekt som Jag redan har berört i samband med att Jag inledningsvis
behandlade frågan om den här aktuella lagstiftningens tillämpningsområde. Som
Jag då fram­höll finns det i vissa kategorier av verksamhet ett beslutsområde,
som bör vara förbehållet överväganden och beslut i andra former och i andra be­slutsorgan
än sådana som bestäms av arbetsgivare och arbetstagare i dessa egenskaper. Jag
tänker här på sådana allmänna målsältningsfrågor som den partipolitiska
inriktningen hos tidningar eller andra opinionsbildande organ, fackliga
målsättningar hos organisationer på arbetsmarknaden, verksamhetens allmänna
inriktning i religiösa, vetenskapliga, konstnärliga eller andra ideella
organisationer eller samfund, målsättningar av annan än företagsekonomisk
innebörd i folkrörelseföretag eller kooperativa företag, etc. Beslut om
formulering och fastställande av de ideella eller eljest sär­skilda målen för
arbetsgivarens verksamhet bör i sådana fall få fattas i de former som har
tillämpats hittills. 1 många hithörande fall, sannolikt de all­ra flesta,
fattas besluten i en demokratiskt uppbyggd beslutsprocess och fallen har då
gemensamt att de anställda som gmpp inte bör ha något före­träde all framför
andra få inverka på besluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag redan närmare utvecklat är det självfallet
inte lätt alt genom en allmän beskrivning bestämma den gräns för lagens
tillämpningsområde som Jag här åsyftar. Det är i stor utsträckning nödvändigt
att överlåta åt rättstillämpningen att från fall till fall bedöma hur gränsen
skall dras. Jag skall i specialmotiveringen återkomma till vissa ytterligare
synpunkter på den här aktuella gränsdragningsfrågan. Där skall jag också la upp
vissa frå­gor rörande betydelsen av associationsrättsliga behörighetsregler för
de rättsliga möjligheterna att i fackliga förhandlingar och koUektivavtal inver­ka
på beslutsprocessen i förelag som är underkastade dessa regler. Pro­blem av den
arten får Jag också anledning alt behandla närjag senare i den­na allmänna
översikt kommer in på frågor om primär förhandlingsskyldig­het och om
tolkningsföreträde för arbetstagarsidan i vissa tvister om av-lalstillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den andra huvudfrågan rörande innebörden och
omfattningen av den i lag inskrivna förhandlingsrätten gäller betydelsen av att
arbetsgivaren har rätten att besluta i den fråga, som arbetstagarsidan vill
förhandla om. Är­betsrättskommiltén har på den punkten konstaterat att det
åtminstone på arbetstagarsidan är en allmän uppfattning all här ligger en
begränsning i förhandlingsrätten enligt FFL och alt denna begränsning måste
undanröjas om det skall gå att få till stånd en demokratisering av arbetslivet.
Kom­mittén har för egen del funnit att det knappast finns underlag för några
säk­ra och uttömmande omdömen om innebörden av gällande rätt på denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section446&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section447&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      211&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;punkt.
Enligt kommittén är det tänkbart all förhandlingsrätten enligt FFL innefattar
åtminstone en rätt för arbetstagarsidan att vid förhandlingar med arbetsgivaren
anlägga synpunkter och framföra klagomål eller krav med anledning av beslut som
arbetsgivaren fattar. Men kommittén finner å and­ra sidan klart all lagen inte
grandar någon skyldighet för arbetsgivaren att uppskjuta beslut som han enligt
avtal äger ensidigt fatta, eller uppskjuta verkställighet av sådana beslut. I
den meningen torde enligt kommittén saknas en rättsligt garanterad möjlighet
för arbetstagarsidan all genom fackliga förhandlingar inverka på avgöradet av
frågor som hör till område­na för förelagsledningen och ledningen och
fördelningen av arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén har med dessa anmärkningar lämnat frågan
om innebörden av gäUande rätt på denna punkt och i stället ägnat sig åt att
utarbeta förslag till nya regler, som anges syfta till att skapa en
gmndläggande form för ar­betstagarinflytande över sådana beslut i
arbetsgivarens verksamhet som denne nu normalt är berättigad alt fatta ensam.
Tanken är att rätten till för­handling i sådana frågor skall vara ett slags
lägsta nivå för arbetstagarinfly­tandet och att ett mera långtgående inflytande
skall tillförsäkras arbetsta­garna i avtal. Kommittén har betonat all den med
andra ord inte har med sina förslag till förhandlingsrällsregler velat uttala
sig om vilka former för arbetstagarinflytande, som är de bästa eller mest
eftersträvansvärda i skil­da fall, och inte heller i och för sig velat uttala
sig till förmån för uppfatt­ningen att arbetsgivaren anses ha beslutanderätten
över företags- och ar­betsledningen när annat inte uttryckligen har avtalats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén har föreslagit följande regler om
förhandlingsskyldighet för arbetsgivaren i frågor som han enligt avtal äger att
slutligt bestämma över (12 och 13 §§ FKL). Arbetsgivaren skall om han är bunden
av kollektivav­tal vara skyldig att i varje sådan fråga förhandla med sin av
frågan berörda lokala motpart i kollektivavtalet. För att förhandlingen skall
ha reell bety­delse för beslutet skall arbetsgivaren i princip alltid vara
skyldig att avvak­ta med detta till dess den lokala förhandlingen har hunnit
genomföras. Här föreslår kommittén emellertid en skillnad i uppbyggnaden av
lagens regler mellan å ena sidan frågor av mera allmän räckvidd - där det
enligt sakens natur alltid och på alla kollektivavtalsområden är ett intresse
för arbetsta­garsidan all få förhandla - och å den andra frågor som enbart
berör indivi­duella fall eller som av annan grand är av mindre ingripande
betydelse för arbetstagarkoUektivet i dess helhet. I de förra fallen åläggs
arbetsgivaren s. k. primär förhandlingsskyldighet genom en regel (13 §) enligt
vilken ar­betsgivaren skall på eget initiativ förhandla innan beslut fattas
eller åtgärd vidtas som rör av avtalet bunden arbetstagare och som innebär
omlägg­ning, nedläggning eller inskränkning av driften eller överlåtelse eller
upplå­telse av rörelsen eller eljest medför viktigare förändring av drifts-
eller ar­betsförhållandena eller av anställningsförhållandena i övrigt. I de
senare fallen är det arbetstagarsidans sak att ta initiativet genom alt påkalla
för­handling. Sker detta är arbetsgivaren skyldig att avvakta med beslut eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section448&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section449&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet   212&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;annan
åtgärd i frågan tills förhandlingen slutförts om, som saken har ut­tryckts i
lagtexten, sådant uppskov skäligen kan krävas av honom (12 §). Från
arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet skall enligt förslaget göras
undantag om fullgörande av förhandlingsskyldigheten skulle för ar­betsgivaren
eller annan medföra påtaglig risk för skada (19 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår är det enligt kommitténs synsätt skyldigheten för arbetsgi­varen alt
skjuta upp sitt beslut eller verkställigheten av detta som är det vikliga
momentet i de föreslagna lagreglerna. Utan en sådan skyldighet för
arbetsgivaren blir en rätt för arbetstagarsidan att komma till tals i frågor
över vilka arbetsgivaren bestämmer utan egentligt värde. 1 debatten om
kommitténs förslag har också i huvudsak rått enighet om att del är genom
bestämmelser om uppskovsskyldighet för arbetsgivaren som man kan förstärka
arbetstagarsidans förhandlingsrätt. Har det rått enighet på den punkten, har
däremot den närmare utformningen av förslagen väckt åtskil­lig debatt och
kritik vid remissinstansernas granskning. 1 några yttranden har invänts alt den
föreslagna lagtexten och motiven inte tillräckligt tydligt anger vad som
åsyftas. Del har också sagts att skillnaderna mellan de före­slagna allmänna
bestämmelserna om förhandlingsrätt i 11 § FKL och de nya reglerna i 12 och 13
§§ inte är tillräckligt klara. Men huvuddelen av an­märkningarna mot förslagen
gäller dessas sakliga innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redan
i den s. k. löntagarreservationen invändes att de av kommitténs majoritet
föreslagna reglerna inte kunde väntas bli tillräckligt effektiva, alt de inte
skulle komma att ge del eftersträvade grandläggande inflytandet för
arbetstagarna i frågor som nu i regel är förbehållna arbetsgivarnas ensidiga
beslutanderätt. Denna kritik har underslrakits och ytterligare utvecklats i
remissyttranden från löntagarsidan. De väsentligaste punkterna i kritiken är
begränsningen av den lagstadgade förhandlingsskyldigheten för arbets­givarna
till att gälla enbart i förhållandet till lokal motpart, begränsningen av
tillämpningsområdet för bestämmelsema om primär förhandlingsskyl­dighet till
alt gälla enbart frågor av mera allmän betydelse för ett större an­tal
arbetstagare, och de undanlag som gjorts i de föreslagna reglerna från
skyldigheten för arbetsgivaren all avvakta med beslut eller åtgärd till dess
arbetstagarsidan fått tillfälle alt förhandla. På alla dessa punkter har be­gärts
skärpningar av kommitténs förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Närmast som en sammanfattning av kritiken har från
arbetstagarhåU framhållits all den nya lagen måste innehålla regler som
verkligen ger ar­betstagama en förhandlingsrätt i egentlig mening och inte
enbart en rätt till överläggningar eller samråd av den art som redan nu
förekommer t. ex. i avtalen om förelagsnämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
löntagarresei-vationen framhölls också att del inte är motiverat alt den
uttryckliga skyldigheten för arbetsgivaren att skjuta upp beslut eller åtgärd
förbehålls förhandlingar enligt de föreslagna 12 och 13 §§ FKL. Enligt re­servanterna
bör samma regel gälla för alla slag av förhandlingar. Kom­mitténs majoritet
hävdade på den punkten, i huvudsak, att uppskovsregler&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section450&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section451&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet      213&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inte behövs i andra fall än sådana som avses med 12 och 13
§§ FKL, efter­som i rättstvister samma funktion fyUs av arbetsgivarens
skadeståndsan­svar för oriktig avtalstiUämpning och eftersom det i
intressetvister inte upp­slår något självständigt behov av uppskov.
Löntagarreservanternas upp­fattning i denna fråga har underslölls av åtskilliga
arbelstagarförelrädare bland remissinstanserna, av LO dock i den modifierade
formen att en upp­skovsregel bland de allmänna förhandlingsrättsreglema har
sagts böra gäl­la enbart till förmån för arbetstagarorganisationer som har
eller brukar ha kollektivavtal med arbetsgivaren. Även AD har ställt sig i viss
mån kritisk mot kommittémajoriletens motivering på denna punkt. Del står enligt
AD klart att en uttrycklig uppskovsregel är åtminstone i vissa situationer
effek­tivare än det skadeståndsansvar som åvilar arbetsgivare för oriktig
avtals-tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra remissinstanser, främst de
som företräder arbetsgivarintressen, har betonat riskerna för effektiviteten i
arbetsgivarnas verksamhet med alltför långtgående regler om
förhandlingsskyldighet på de områden där ar­betsgivarna nu i regel själva
fattar beslut. Det har sagts att en vidsträckt primär förhandlingsskyldighet,
eller sådan förhandlingsskyldighet som av­ses i 12 § FKL, kommer alt medföra
byråkratisering av beslutsprocesserna och risker för förseningar i behandlingen
av viktiga frågor, till nackdel för både arbetsgivare och arbetstagare och till
fördel för ingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bland anmärkningarna mot kommitténs
hithörande förslag bör i delta sammanhang slutligen också nämnas dem som riktar
sig mot all kommittén vill förbehålla kollektivavtalsbärande
arbetstagarorganisationer den rätt till förhandlingar med uppskovsskyldighel
för arbetsgivaren, som uppta­gits i kommitténs lagförslag. Kritikerna anser att
förslaget innebär en orätt­vis behandling av sådana frislående
minoritetsorganisationer, som inte kan förmå arbetsgivarparten all träffa
kollektivavtal, och det sätts på några håll i fråga om en lagstiftning med
sådant innehåll slår i överensstämmelse med åtagna internationella
förpliktelser. På denna sistnämnda punkt har å and­ra sidan t. ex.
ILO-kommittén sagt sig godkänna kommitténs bedömning att förslagen inte innebär
något åsidosättande av sådana förpliktelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En grand tanke bakom den planerade
lagstiftningen bör som Jag redan ti­digare har betonat vara, att
medbestämmanderätt för arbetstagarna skall fastställas i kollektivavtal mellan
parterna på arbetsmarknaden. I sådana avtal skall bestämmas både området för
medbestämmanderätten och for­merna för rättens utövande liksom andra regler som
partema finner vara av betydelse i sammanhanget. Lagstiftningen bör ha till
uppgift att främja till­komsten av sådana kollektivavtal. Här får regler på
förhandlingsrättens område en betydelsefull roll. Ett sätt att främja
avtalslösningar är nämligen att i lagen slå fast en grandläggande form för
inflytande, som kan tjäna som utgångspunkt för pariemas avtalsförhandlingar om
mera utvecklade infly-landeformer i särskilda frågor eller på särskilda
områden. Grandläggande regler om skyldighet för arbetsgivare all förhandla före
beslut bör vara bå-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section452&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section453&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet   214&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de
en utgångspunkt för parternas överenskommelser om andra lösningar och en form
för arbetstagarinflytandet, som kan fungera i den mån parter­na inte avtalar om
något annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De regler som har föreslagils av kommittén fyUer
denna dubbla uppgift. De bör emellertid som också begärts av en praktiskt taget
enhällig lönta-garopinion, förstärkas på åtskiUiga väsenfliga punkter. Annars
blir inte reg­lema det viktiga medel för vidgande av demokratin i arbetslivet
som de är avsedda att vara. De invändningar som främst från arbetsgivarhåll har
rests mot sådana förstärkningar har enligt min mening inte visat på några
väsentliga hinder mot att man i huvudsak tillgodoser de önskemål som har
framställts från löntagarorganisationernas sida. Det finns inte någon anled­ning
all befara att väletablerade och ansvarskännande fackliga organisatio­ner skall
vägra att medverka till nödvändig anpassning till förhållandena i enskilda fall
eller att de inte skall visa tillräcklig förståelse för de krav på snabbhet,
effektivitet och improvisalionsförmåga som ställs i de flesta verksamheter. Å
andra sidan fömtsätts en vilja till omställningar och an­passning även hos
arbetsgivarna. Det går inte att uppnå några verkliga re­sultat på
arbetslivsdemokratins område utan förändringar i de organisa-tionsslmklurer och
beslutsratiner som nu tillämpas. På vissa håll är denna process redan igång.
Men den måste intensifieras och breddas. Och till det behövs stöd i den
arbetsrättsliga lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det enligt min mening viktigaste kravet på ändring
i kommittémajorite­tens förslag är det som går ut på att förhandlingar enligt
de nya förhand­lingsrättsreglema inte skall vara förlagda enbart till
partsförhållandet mel­lan den enskilde arbetsgivaren och hans lokala motpart på
arbetstagarsi­dan. Majoritetsförslaget innebär visseriigen att det skall slå
vederbörande parter fritt att träffa kollektivavtal om även centrala
förhandlingar i frågor som hör in under 12 och 13 §§ FKL. Det är emellertid
inte tillräckligt. Istäl­let bör redan genom lagens regler ges en vid ram för
förhandlingsverksam­heten genom anknytning till den ordning som har utvecklats
till att bli den normala på stora delar av arbetsmarknaden. Med den
utgångspunkten får det sedan ankomma på parterna att finna de former för
förhandlingama som kan vara mest lämpliga. Möjligheten att föra upp
förhandlingsfrågor till del centrala planet är av flera skäl av stor betydelse
för arbetstagarsi­dan. Den underlättar strävandena att utforma enhetliga och
väl avvägda handlingslinjer i frågor av mera allmän betydelse. Den ger
tillfälle till för­nyad genomgång och analys av viktigare förhandlingsfrågor.
Och den är i sig själv ägnad att underlätta uppgörelse redan i den lokala
förhandlings­omgången.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagen bör därför som huvudregel bygga på att
förhandlingar i sådana fall som avses med 12 och 13 §§ i kommitténs förslag
skall kunna omfatta både en lokal och en central förhandlingsomgång. Den senare
bör dock inte med nödvändighet vara central i den meningen att arbetsgivaren
förhandlar ge­nom den organisation som han i vanliga fall företräds av i
centrala förhand-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section454&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section455&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet    215&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lingar.
Frågan om arbetsgivarorganisationens roll i sammanhanget bör lämnas öppen i
lagen. Här liksom i andra fall bör gälla att förhandlingsskyl­dig part får
själv avgöra hur han vill låta sig representeras i förhandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till skillnad från vad som gäller förhandlingar i
allmänhet bör enligt min mening lagen innehålla uttryckliga regler om de båda
förhandlingsomgång­arna. Detta hänger samman med alt skyldigheten för arbetsgivaren
att av­vakta med beslut eller åtgärder är det avgörande inslaget i de särskilda
för­handlingsrättsreglerna. Det måste då anses betydelsefullt att uppskovsreg­lerna
innehåller klara anvisningar om hur länge den skyldigheten åvilar ar­betsgivaren.
Alternativet till uttryckliga lagregler är att knyta förhandlings-och
uppskovsskyldigheten enbart till partsförhållandet i kollektivavtal och att
helt överlåta åt parterna alt sinsemellan komma överens om förhand­lingsordningar.
Därmed har dock enUgt min mening arbetstagarorganisa­tionerna inte fått
tillräckligt stöd av lagen för sitt anspråk på att i förekom­mande fall få
förhandla både lokalt och centralt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
alltså lagstiftningen om förhandlingsrätt bör ges det innehållet att
förhandlingar i frågor inom arbetsgivarens beslutsområde skall på arbets­tagarsidan
kunna föras både lokalt och centralt, med skyldighet i princip för
arbetsgivaren att vänta med beslut och åtgärder till dess även den cen­trala
förhandlingen slutförts, är därmed inte sagt att det inte ligger något riktigt
och väsentligt i de argument som framförs till förmån för att tyngd­punkten i
förhandlingarna skall ligga på del lokala planet. Löntagarorgani­sationerna har
sedan länge betonat att demokratiseringsprocessen i arbets­livet måste nå ut
till alla de enskilda arbetslagarna och omfatta frågor som berör dem nära och
dagligen. Del är därför viktigt att i sådana frågor finna former för
arbetstagarinflytandet som direkt engagerar så många av de en­skilda som
möjligt. Men även när inflytandet måste utövas i representativa former, genom
utsedda företrädare för arbetstagarna, är det viktigt att den lokala
anknytningen bibehålls. För att rätten för arbetstagamas represen­tanter alt
påverka beslut och åtgärder i arbetsgivarens verksamhet skall le sig
meningsfull och välmotiverad för alla parter är det betydelsefullt, alt det är
de närmast berörda arbetstagarnas kunskaper och erfarenheter och deras
förslahandskännedom om de frågor saken gäller som las tillvara och utnyttjas på
bästa sätt. Därför kommer tyngdpunkten i de förhandlingar, som Jag behandlar i
detta sammanhang, att ligga på det lokala planet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del kommer inte alt le sig möjligt, och än mindre
önskvärt, alt bygga ut de centrala förhandlingsresursema hos de fackliga
organisationerna så alt de kan räcka till för mera än en liten del av den
totala verksamheten. Tvärtom blir del med all säkerhet en förstarangsuppgift
alt på olika sätt bygga ut och förstärka de lokala förhandlingsresursema.
Åtgärder av många olika slag kommer här att bli nödvändiga. Information och
utbild­ning på det lokala planet blir av största betydelse och särskilda
åtgärder blir nödvändiga för alt säkerställa den verksamheten. Olika
lagstiftningsåt­gärder blir också aktuella, t. ex. för att få till stånd en
lösning av frågan om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section456&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section457&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     216&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rätten för fackliga förtroendemän att få tillträde för att
fullgöra sina uppgif­ter på arbetsplatsema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det har redan framgått all Jag
anser alt de här aktuella lagreglerna bör vara dispositiva. Det bör alltså vara
möjligt att genom koUektivavtal mel­lan berörda parter inte bara komma överens
om den närmare tillämpningen av lagens regler utan även om de avvikande
bestämmelser som kan visa sig nödvändiga eller önskvärda. Att lagens regler
skall vara på delta sätt dis­positiva är ett gemensamt önskemål hos
arbetsmarknadens parter. Där­med kommer att öppnas en värdefull och i vissa
fall nödvändig möjlighet till anpassning efter särskilda förhållanden i
enskilda fall eller hos särskilda kategorier av arbetsgivare. Del allmänna
skyddsintresse som ligger bakom att nu gäUande förhandlingsrättsregler
betraktas som i princip tvingande rätt bör mot denna bakgrund slå tillbaka.
Någon motsvarande anledning finns däremot inte att i den nya lagen göra de
allmänna reglerna om för­handlingsrätt och förhandlingsskyldighet dispositiva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsrätlskommiltén har som
framgått reserverat den primära förhand­lingsskyldigheten för frågor av mera
allmän räckvidd, vilka har betydelse inte enbart för enskilda arbetstagare utan
för arbetstagarkoUektivet som helhet, eller åtminstone för större grapper av
arbetstagare. Som exempel nämner kommittén omläggning, nedläggning eller
inskränkning av driften i arbetsgivarens rörelse eller överlåtelse eller
upplåtelse av företaget. Pri­mär förhandlingsskyldighet skulle enligt förslaget
också föreligga vid an­nan viktigare förändring av drifts- eller
arbetsförhållandena eller av an­ställningsförhållandena i övrigt. Kommittén
säger sig bygga denna av­gränsning av regeln på tanken alt det i alla
förhållanden mellan arbetsgiva­re och kollektivavtalsbärande
arbetstagarorganisationer finns frågor som arbetstagarsidan typiskt sett alltid
vill förhandla om och andra frågor där del inte på samma sätt säkert kan
föralses att arbetstagarorganisationen vill förhandla. 1 den praktiska
tillämpningen skulle enligt kommitténs tan­ke gränsen för den lagstadgade
primära förhandlingsskyldigheten dras mel­lan dessa kategorier av frågor.
Kommittén menar alltså alt gränsdragning­en skulle röna inverkan av
arbelstagarorganisationemas önskemål i de en­skilda fallen. Den närmare
avgränsningen skulle ofta kunna göras genom kollektivavtal om hur och när
förhandlingsrätten skall utövas. 1 motiven finns också uttalanden som går ut på
att del dessutom i vissa fall, som for­mellt inte faller in under reglerna om
primär förhandlingsskyldighet, skulle i realiteten åligga arbetsgivaren viss
initialivskyldighet. Underlåtenhet att åtminstone upplysa motparten om att en
förhandlingsfråga kan tänkas komma upp skulle nämligen vara alt betrakta som
ett försök att kringgå la­gen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Primär förhandlingsskyldighet för
arbetsgivaren, skyldighet för honom alt la initiativ till och genomföra
förhandling före beslut, uppfattas allmänt bland löntagarorganisationerna som
ett mycket väsentligt led i ett syslem av lagregler som har till syfte att
bidra till arbetslivets demokratisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section458&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section459&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal   Arbetsmarknadsdepartementet     217&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av kommitténs betänkande var frågan om sådan skyldighet för
arbetsgivama i vissa frågor aktuell redan vid tUlkomsten år 1936 av den nu
gällande lagen om förenings- och förhandlingsrätt. Och krav på lagreg­ler i
ämnet har åtskilliga gånger framställts från löntagarhåll under de se­naste
årens debatt om arbetslagarnas inflytande i arbetslivet. Det har då i allmänhet
tillfogats att det redan av praktiska skäl inte gärna kan tänkas att
skyldigheten blir total, eller med andra ord alt den åläggs arbetsgivarna i
alla frågor oavsett deras karaktär och störte eller mindre betydelse för ar­betslagarna.
Åtminstone i den praktiska tillämpningen måste en gräns dras. Detta föratsätter
även de som vill att lagen skall innehålla mycket långtgående regler i ämnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén har som jag nämnde för sin del
eftersträvat att dra gränsen mellan frågor i vilka man kan föratse alt
arbetstagarparten alltid vill ha för­handling och frågor som inte är av den
betydelsen. Även om tanken bakom denna lösning ler sig i princip riktig finner
Jag, liksom flertalet remissin­stanser på löntagarsidan, att den avgränsning
som kommittén har gjort är alltför snäv. Gränsdragningen ger också intryck av
att vara alltför obe­stämd och komplicerad. Det är enligt min mening
principiellt att föredra att söka fastställa en mera påtaglig och tydlig gräns,
och falla tillbaka på att nödvändig anpassning kan ske genom kollektivavtal
mellan berörda par­ter, framför alt göra en alltför svårgripbar avvägning med
åtföljande osä­kerhet i den praktiska tillämpningen. Även om det ligger något
i, såsom kommittén har påpekat, alt det bör finnas fall i vilka arbetsgivare
måste an­ses skyldiga alt ta initiativ trots att reglerna om primär
förhandlingsskyl­dighet inte är omedelbart tillämpliga, är det inte tillrådligt
att mer än nöd­vändigt lita till konstraklioner som bygger härpå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det av kommittén bestämda området för primär
förhandlingsskyldighet bör alltså utvidgas. Väsentligast är här att den primära
förhandlingsskyl­digheten kommer att omfatta även fall där förhandlingsfrågan
inte är av be­tydelse annat än för en eller några enskilda arbetstagare. Frågan
kan då te sig mindre betydelsefull för företaget i dess helhet men den kan vara
av vä-sentiig vikt för den eller de berörda. Jag tänker här t. ex. på omplaceringar
eller omflyttningar från vissa arbetsuppgifter till andra eller eljest ändring­ar
i enskildas arbetsförhållanden vilka av dem uppfattas som betydelseful­la,
därför alt de är varaktiga eller av andra skäl. I sådana fall är det ett rim­ligt
handlingsmönster, där arbetstagarsidan inte tillförsäkrats en ännu läng­re
gående rätt till inflytande, att arbetsgivaren tar upp förhandling med den
enskildes fackliga organisation innan beslut fattas. Här liksom annars måste
strävan vara att beslut skall fattas i samförstånd. Om förhåUandet mellan
arbetsgivare och arbetstagare allmänt sett är gott torde det för övrigt i regel
vara lätt att nå ett sådant samförstånd. Då blir å andra sidan arbetsgivarens
skyldighet att förhandla föga betungande. 1 den praktiska tillämpningen bör del
också bli möjligt att i lämpliga fall nå enklare lösningar än att par-tema
genomför en förhandling i egentlig mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section460&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section461&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    218&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag föreslår alltså en utvidgning
av den regel om primär förhandlings­skyldighet som finns i kommitténs
lagförslag till att omfatta även viktigare individuella fall. Vid sidan av
reglerna om primär förhandlingsskyldighet bör vidare enligt min mening liksom i
kommitténs förslag finnas en regel som ger arbetstagarsidan rätt att av eget
initiativ påfordra förhandling i frå­gor över vilka arbetsgivaren bestämmer.
Den primära förhandlingsskyldig­heten bör ses som den väsentliga formen för
inflytande genom förhandling­ar, vilken är inriktad på viktigare frågor om
förändringar i arbetsgivarens verksamhet eller arbetslagamas arbets- eller
anställningsförhåUanden. Den här senast berörda förhandlingsrätten är en något
mindre ingripande men ändå betydelsefull form för inflytande när del av
praktiska skäl ler sig rimligast att arbetstagarsidan i del enskilda fallet ger
till känna om förhand­ling önskas. Arbetstagarsidan får rätt till förhandling
även i frågor som ar­betsgivaren i och för sig på goda skäl finner vara av
sådan natur att de inte omfattas av den prnjiära förhandlingsskyldigheten
enligt huvudregeln. Även i sädana frågor kan den fackliga organisationen finna
skäl till för­handling därför att arbetsgivarens beslut på ett eller annat sätt
betraktas sorn betydelsefullt för de anställdas förhållanden. Med den
utvidgning av den primära förhandlingsskyldigheten som jag föreslår blir i
praktiken till-lämpningsområdet för denna allmänna regel om skyldighet för
arbetsgiva­ren att förhandla före beslut förhåUandevis begränsat. Även om det
inte är en fömtsättning för förhandlingsrätten att det finns en utgångspunkt i
ett beslut eUer en åtgärd av större betydelse, är förhandlingsrätten nämligen
inte avsedd att leda till en omfattande förhandlingsverksamhet i frågor som hör
tiU den dagliga verksamheten i företaget. Meningen är bara att de fack­liga
organisationema skall ha en gmnd i lagen för anspråk på förhandlingar i frågor
som de bedömer som viktiga och i vilka de därför vill själva ta ini­tiativ.
Liksom kommittén föratsätter Jag att partema på olUia delar av ar­betsmarknaden
sinsemellan bestämmer närmare om gränsdragning mellan de båda formema för
förhandlingsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anpassning efter förhåUandena inom
olika delar av arbetsmarknaden och i olika enskUda fall är en viktig fömtsättning
för att ett system av regler om arbetstagarinflytande skall fungera på ett
tiltfredsstäUande sätt. Ut­övandet av arbetstagamas rätt till inflytande måste
bygga på förtroende och ömsesidig vilja att lösa uppkommande problem. Detta
gäUer vare sig arbetstagamas rätt till inflytande grandar sig på avtal eller
det har sin grand i lag och oavsett i vUka former inflytandet skall utövas. När
rätten till inflytande bygger på lag innebär detta emellertid att det kan bli
nödvän­digt att lagstiftaren söker säkerstäUa åtminstone att föratsättningar
skapas för ett förtroendefullt samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detta talar för att reglema om rätt
till inflytande, som arbetsrättskom­mittén också har föreslagit, i princip
anknyts till det etablerade förhållan­del mellan arbetsgivaren och de
arbetstagarorganisationer som slår i kol­lektivavtalsförhåUande till honom.
Därmed bygger man vidare på del sam-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section462&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section463&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet , 219&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbete
och det i regel förtroendefulla förhållande som redan inletts mellan sådana
parter. Del finns då inte anledning att hysa sådana farhågor för missbrak som
har förts fram av några remissinstanser. För en anknytning till etablerade
kollektivavtalsförhållanden talar också mycket väsenfliga praktiska skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivarens förpliktelser t. ex. alt förhandla
före beslut om viktigare förändring av verksamheten i stort kan inte rimligen
få gälla i förhållande till alla sammanslutningar av arbetstagare ulan avseende
på hur tiltfälliga de är eller hur få medlemmar de har. Det är väsentligt alt
förhandlingar kan komma till stånd i alla frågor som berör arbetstagarna på en
arbetsplats. Sker förhandlingar före arbetsgivarens beslut är detta den bästa
gmnden för att motsättningar och missförstånd inte skall uppkomma i efterhand.
Men förhandlingsförfarandet kan inte få sväUa ut och bli till ett hinder i
verksamheten genom att arbetsgivaren åläggs förhandla med alltför många
motparter på arbetstagarsidan. Därför måste en begränsning göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om del behöriga i alt göra viss
arbetsrättslig lagstiftning tillämp­lig enbart på arbetstagarorganisationer som
slår eller brukar slå i kollektiv­avtalsförhållande till arbetsgivaren har
varit föremål för diskussion vid fle­ra tillfällen under de senaste årens
arbetsrättsliga reformarbete. Som ar­betsrättskommittén påpekat har lösningen
valts på flera punkter i nyare lagstiftning på rättsområdet. Exempel är 40 §
andra stycket arbetarskydds­lagen, lagen om slyrelserepresentation för de
anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, lagen om facklig
förtroendemans ställning på ar­betsplatsen och lagen om arbetstagares rätt till
ledighet för utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som framhållits vid genomförandet av de här nämnda
tidigare lagarna är det ofta, liksom när det gäller att bestämma
tillämplighelsområdet för de regler om förhandlingsrätt som jag nu behandlar,
praktiskt nödvändigt all göra en avgränsning så att lagens regler blir
tillämpliga enbart på vissa ar­betstagarorganisationer men inte på alla. De
lagregler del här är fråga om innebär att vissa befogenheter och rättigheter
tilldelas arbetstagarorganisa­tionerna, men föratsätter också att dessa åtager
sig ansvar för att arbetsta­garnas intressen bevakas och att viktiga uppgifter
i förhållandet mellan ar­betsgivare och arbetstagare blir fullgjorda. Med det
system som alltsedan tillkomsten av den nu gällande lagstiftningen om
förenings- och förhand­lingsrätt har gällt på vår arbetsmarknad görs inte någon
åtskillnad mellan olika fackliga sammanslutningar i fråga om de grandläggande
rättsliga för-utsältningarna för fri facklig verksamhet. Inga formella krav
ställs för att en sammanslutning skall kunna bedriva verksamhet som facklig
organisa­tion, utöver de mycket enkla att styrelse skall ha utsetts och stadgar
av en­kel beskaffenhet ha antagits. När det gäller inflytandet över
arbetsgivarens beslut i frågor som hör till företagets skötsel och utveckling
eller till arbets­ledningen i stort är det emellertid nödvändigt att göra en
begränsning till de fackliga organisationer som är representativa företrädare
för arbetstagar­na. Med vårt system uppnås detta genom anknytning till
bundenheten av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section464&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section465&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     220&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kollektivavtal i förhåUande till arbetsgivaren. Jag kan
inte se att det skulle innebära en otillbörlig behandling av
minoritetsorganisationema om en be­gränsning av denna innebörd görs i fråga om
de förhandlingsrättsregler som här är i fråga. Som Jag nämnde innebär detta
inte någon begränsning av de rättigheter som nu tillkommer sådana
organisationer. 1 frågor som speciellt gäller enskilda arbetstagare, t. ex.
omplacering, bör dock arbets­tagarens organisation ha rätt till förhandling
även om den inte är en etable­rad motpart till arbetsgivaren i den meningen att
den står eller brakar stå i koUektivavlalsförhållande till honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Knytes reglerna om förhandlingsrätt
för arbetstagarsidan med åtföljande skyldighet för arbetsgivaren att avvakta
med beslut såvitt gäller frågor av allmän betydelse för företaget och de
anställda till förhållandel mellan ar­betsgivaren och de
arbetstagarorganisationer, till vilka han står i kollektiv-avtalsförhållande,
bör föratsättningama vara goda för att det skall utveck­las ett gott samarbete
med mtiner för förhandlingarna, som är väl anpassa­de efter förhållandena i
varje enskilt fall. Det finns då normalt inte anled­ning att räkna med all
förhandlingama skall medföra förseningar eller inef­fektivitet i arbetsgivarens
verksamhet. Förhandlingarna blir ett naturligt och föralsebart moment i
beslutsprocessen. Arbetsgivarens skyldighet en­ligt lagen att skjuta upp beslut
och åtgärder behöver därmed inte upplevas som någon belastning. Tvärtom blir
förhandlingarna en viktig tillgång ge­nom att de skapar föratsättningar för
samarbete och hindrar störningar till följd av missförstånd eller oenighet på
senare stadier i verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inte desto mindre måste man enligt
min mening räkna med alt det ibland kan uppstå situationer i vilka det inte ter
sig liltfredsställande all arbetsgi­varen är ålagd en obetingad skyldighet att
avvakta med beslut eller åtgär­der. Även om det vid normala förhåUanden mellan
partema inte finns några skäl att vänta sig annat än att det även i brådskande
situationer kan nås lös­ningar i samförstånd, bör lagen öppna möjlighet för
arbetsgivaren att när starka skäl kan åberopas göra avsteg från vad som eljest
gäller och fatta ett beslut eller verkställa en åtgärd innan förhandling har
kunnat ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 kommitténs förslag finns på
förhandlingsrättens område två bestäm­melser som tar sikte på sådana
situationer. Den ena är den föreslagna 19 § FKL, som föreskriver att part är
befriad från bl. a. primär förhandlings­skyldighet om fullgörande av
skyldigheten skulle för parten eller annan medföra påtaglig risk för skada. Den
andra är en regel i sista meningen av den föreslagna 12 §, enligt vUken
arbetsgivaren skaU avvakta med beslut eller annan åtgärd tUl dess förhandling
slutförts om sådant uppskov skäli­gen kan krävas av honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot dessa bestämmelser i kommitténs
förslag har riklats stark kritik av en i del närmaste enhällig lönlagaropinion.
Det har särskilt anmärkts att 19 § i realiteten ger utrymme för kringgående av
den föreslagna lagens reg­ler. Erfarenheterna från tillämpningen av en
motsvarande regel i förelags-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section466&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section467&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet    221&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nämndsavtalen
har sagts klart utvisa att en allmän undantagsmöjlighet av den typ som
återfinns i 19 § kommer att frånta reglema om arbetstagamas nya rättigheter
praktiskt laget allt värde. Kritiken mot utformningen av ar­betsgivarens
uppskovsskyldighet i 12 § är av i stora drag samma innebörd. Uttrycket &amp;quot;om
sådant uppskov skäligen kan krävas av honom&amp;quot; anses vara alltför obestämt
och ge alltför stora möjligheter till förfaringssätt som i rea­liteten innebär
all lagen kringgås. Att de ullryck som kommittén har valt i lagtexten på de här
aktuella punkterna är obestämda och alt de knappast motsvarar motivens
beskrivning av den avsedda restriktiva tillämpningen har påpekats även från
flera andra håll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar uppfattningen att kommitténs förslag på dessa punkter lämnar för stort
utrymme för avsteg från lagens huvudregel om förhandlingsskyl­dighet och
uppskovsskyldighet för arbetsgivaren. Särskilt 19 § ler sig enligt min mening
otillfredsställande. En sådan allmän undantagsregel bör inte finnas i ett
syslem av lagregler, som syftar till att på ett avgörande sätt bi­dra till alt
bredda arbetslagarnas inflytande och göra dem delaktiga i de be­slut som fattas
i arbetsgivarens verksamhet. Regeln kan, som Jag senare skall beröra, inte
heller förenas med det synsätt som ligger bakom arbets­lagarnas krav på rätt
till insyn i arbetsgivarens verksamhet och till infor­mation om förhållanden
som är av betydelse för dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
inte heller utformningen av uppskovsregeln i 12 § sista meningen FKL är
tillfredsstäUande. Den ger enligt min mening inte på ett tillräckligt klart
sätt uttryck för vad som bör gälla, nämligen alt undanlag från arbets­givarens
uppskovsskyldighet skall mot den förhandlingsberättigade arbets­tagarorganisationens
vilja kunna förekomma enbart i särskilda fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behovet
av befrielse för arbetsgivaren från de förpliktelser som tas upp i lagen bör
som jag redan har nämnt först och främst ses mot bakgmnd av att lagen bör
innebära förhandlings- och uppskovsskyldighet i frågor av all­män betydelse för
företaget enbart i förhåUande till etablerade motparter på arbetstagarsidan,
med vilka arbetsgivaren bedriver ett fortlöpande sam­arbete och med vilka
uppgörelser i samförstånd kommer alt kunna träffas i alla normala fall. Häri
bör också ligga att parterna har gemensamt kommit fram till raliner för hur
arbetstagarnas förhandlingsrätt skall tillgodoses ulan alt man åsidosätter del
behov av beslulsberedskap som kan vara en förutsättning för verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I princip skall det därför här inte behövas något
utrymme för undantag från de lagstadgade skyldigheter för arbetsgivaren som
utgör granden för samarbetet. Det kan emellertid inte bortses från att det ändå
kan uppslå si­tuationer i vilka till följd av skilda bedömningar i sakfrågan,
personliga om­ständigheter eller något annat liknande samförståndslösningar
inte kan uppnås, trots att del finns kanske betydande risker för skada om ett
beslut eller en åtgärd uppehälles. Det är inte säkert att båda parter i ett
läge av tidsnöd har tillgång till eller tid att sätta sig in i allt
beslutsunderlag av bety­delse. Frågan om verkningama av ett dröjsmål med beslut
kan därför be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section468&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section469&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     222&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dömas
olika. Blir del i ett visst läge aktuellt med förhandlingar mellan en
arbetsgivare och företrädare för arbetslagarnas förbund, kan också länkas att
risken för motsatta bedömningar ökar till följd av alt den omedelbara kontakten
med förhåUandena i det enskilda fallet inte blir densamma som vid en lokal
förhandling. Avvägningen av uppskovsfrågan kan kanske ibland också påverkas av
andra omständigheter än sådana som har ome­delbar beröring med del enskilda
fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan är då om lagen bör innehålla en
undantagsregel för situationer av del här aktuella slaget. 1 och för sig kunde
del kanske hävdas alt svaret borde bli nekande och att man i stället borde
överlåta åt rättstillämpningen att ta hänsyn till omständigheter av denna art
vid utmätande av skadestånd för arbetsgivares brott mot sina i lagen
föreskrivna skyldigheter. Enligt min mening är detta dock både principiellt och
praktiskt en sämre väg att gå än all i lagen ange det utrymme för undantag, som
bör finnas, och där­med ge de anvisningar till den rättslillämpande instansen
som denna an­nars skulle sakna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som Jag ser saken bör utgångspunkten då vara att
undantagsregeln inte får utformas sä, all den ger möjlighet att kringgå det
syfte som lagens grandläggande regler om primär förhandlingsskyldighet är
avsedda att uppfylla. Det syftet är att det skall skapas ett handlingsmönster
för samar­betet mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, enligt vilket
för­handling mellan parterna i frågor som är av betydelse för arbetstagarna
skall ingå som ett normall led i beslutsfattandet hos arbetsgivaren. De frå­gor
som omfattas av den primära förhandlingsskyldigheten är i regel såda­na all del
ligger i arbetsgivarens hand all så planera sin verksamhet att skyldigheten att
förhandla med arbetstagarsidan kan fullgöras utan risk för tidsnöd. Underlåter
han att göra en sådan planering, får det betraktas som ett åsidosättande av
lagens regel om primär förhandlingsskyldighet. Råkar arbetsgivaren då till
följd av underlåtenheten i tidsnöd, bör del inte finnas möjlighet för honom
vare sig att åberopa en undantagsregel eller att utver-kajämkning av det
skadestånd som bör följa på brott mot lagens regler om primär
förhandlingsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Men det kan förekomma
situationerivilkaarbetsgivaren inte kan förebrås någon underlåtenhet av detta
slag. Det kanske är så att han normalt sköter sin förhandlingsskyldighet på ett
helt tillfredsställande sätt. Men så inträf­far en speciell situation, som inte
rimligen kunnat föralses, och som försät­ter arbetsgivaren i en
tvångssituation. Om del då överhuvud inte finns tid att ta någon som helst
kontakt med vederbörande företrädare för den för­handlingsberättigade
organisationen på arbetstagarsidan, något som väl knappast inträffar annat än
till följd av rena tillfälligheter, eller om del i varje fall inte finns tid
att genomföra en förhandling, vore del all sträcka sig för långt alt anse
lagens regler åsidosatta om arbetsgivaren ändå fattar sitt beslut eller vidtar
sin åtgärd. Exempel på fall av den art som Jag här åsyftar, där en
undantagsregel har en funktion att fylla, ges i lagen om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section470&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section471&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     223&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;facklig
förtroendemans ställning på arbetsplatsen. Där görs undantag i frå­ga om
tolkningsföreträdet för arbetstagarsidan i vissa tvister när del är &amp;quot;risk
för säkerheten på arbetsplatsen, viktiga samhällsfunktioner eller där­med
Jämförliga intressen&amp;quot;. En annan parallell är begreppet skyddsarbete i den
offentliga Ijänstemannalagsliflningen och i vissa huvudavtal på arbets­marknaden.
Sådant arbete kan komma i fråga t. ex. när det är nödvändigt för all förebygga
fara för människor eller skada på egendom, och det är i akuta situationer av
det slaget som det enligt min mening också bör till­komma arbetsgivare en rätt
att fatta nödvändiga beslut eller vidta åtgärder utan alt först delta i förhandling.
Det kan också tänkas andra undantagssi-luationer där en arbetsgivare oföratsett
försätts i ett läge, där det står klart att beslut måste fallas omedelbart. Man
bör dock kunna räkna med att det i företag där sådana händelser kan inträffa
kommer alt utformas lösningar som både tillgodoser arbetstagarnas intresse av
insyn och inflytande och ger den nödvändiga handlingsberedskapen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrand förordarjag att det i lagen tas
in en regel om undan­tag från den primära förhandlingsskyldigheten i fall, där
det finns synnerli­ga skäl mot uppskov med arbetsgivarens beslut. Jag finner
det lämpligast all lagen inte innehåller någon närmare beskrivning av de fall,
i vilka regeln skall få tillämpas, utan enbart en formulering som klart
markerar alt regeln är avsedd alt tillämpas restriktivt. Rättspraxis bör då
kunna ta ledning i de uttalanden som här har gjorts om den avsedda innebörden.
Att regeln skall tillämpas restriktivt följer av den centrala vikt den primära
förhandlings­rätten bör ha som en grandläggande form för inflytande i frågor av
stor be­tydelse för arbetstagama. Jag vill också markera att undantagsregeln
enligt min mening inte bör gälla förhandlingsskyldigheten som sådan utan enbart
skyldigheten all avvakta med beslut eller åtgärd. Därav bör också följa alt
beslut, som kan ändras eller återtas när det läge som framtvingat åtgärden in­te
längre råder, bör ändras i avvaktan på slutförandet av förhandling om ar­betstagarsidan
begär det.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De frågor som avses bli omfattade av den primära
förhandlingsskyldig­heten är alltså till sin natur av stor betydelse för
arbetstagama, såsom grapp eller enskilt. Med hänsyn härtill och eftersom vad
man vill uppnå är all förhandling med arbetstagarsidan skall bli ett normalt
led i arbetsgiva­rens beslutsprocess i sådana viktigare frågor, bör den här
behandlade re­geln få åberopas endast i rena undanlagsfall, där arbetsgivaren
inte kan las­tas för att tiden inte medgett förhandling före beslut eller
åtgärd. Situatio­nen måste däremot inte sällan kunna väntas bli en annan när en
fråga inte omfattas av den primära förhandlingsskyldigheten men
arbetstagarorgani­sationen ändå finner frågan så viktig, att organisationen tar
initiativ till för­handling. Arbetsgivaren har då inte haft samma möjlighet att
planera in en förhandling med arbetstagarorganisationen före beslutet och kan
därför ha svårare att vänta med sitt beslut. I regel har arbetstagarsidan inte
heller samma starka intresse av uppskov i del enskilda fall som har föranlett
be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section472&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section473&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet   224&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gäran om förhandling. Avvägningen mellan arbetsgivarens
och arbetsta­garsidans intressen i uppskovsfrågan bör kunna göras med
utgångspunkt i denna bedömning. Detta har jag ansett böra markeras i lagtexten.
Som för­utsättning för undantag bör i sådana fall gälla all särskilda skäl
talar mot uppskov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag räknar med alt frågor om
arbetsgivarens uppskovsskyldighet i all­mänhet skall kunna lösas i enighet
mellan partema efter en gemensam be­dömning av vUket uppskov med arbetsgivarens
beslut som kan tänkas vara behövligt och vilka svårigheter ett uppskov kan
länkas medföra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Slufligen vill jag påpeka att
arbetsgivarens beslut att utnyttja undanlags­reglerna självfallet sker under
skadeståndsansvar, liksom annars när det gäller tillämpningen av lagens regler
om förhandlingsskyldighet. En ytterii­gare garanti mot oriktigt brak av
undantagen ligger i att det vid rättegång i saken bör ankomma på arbetsgivaren
att visa, all han har haft tillräckliga skäl för avsteg från sin lagstadgade
förhandlingsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrand av vad jag nu sagt om
hur jag ser på kommitténs förslag och på de anmärkningar som riktats mot detta
i reservationer till betänkan­det och senare i samband med remissbehandlingen
vill Jag sammanfatta in­nehållet ide lösningar som jag för min del kommit fram
till på följande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagen bör inledningsvis innehålla
allmänna bestämmelser om förhand­lingsrätt vilka i stora drag motsvarar
reglerna härom i 4 § FFL. Förhand­lingsrätt bör tillkomma på ena sidan
arbetsgivare och organisationer av ar­betsgivare och på den andra
organisationer av arbetstagare. Förhandlingar bör kunna påkallas i alla ämnen
som ligger inom ramen för förhåUandet mellan arbetsgivare och arbetstagare,
eller med andra ord i alla äm­nen som är av beskaffenhet all kunna bli föremål
för kollektivavtal. För­handlingar behöver emellertid inte syfta till
kollektivavtal ulan uppgörelse i form av enskilt avtal skall också kunna
åsyftas. Vidare bör förhandlingar kunna påkallas i rätlstvister, vare sig saken
gäller tolkning av ett avtal eller den rör tillämpningen av lag som är av
betydelse för förhållandet mellan ar­betsgivare och arbetstagare. För rätt till
förhandlingar bör liksom enligt gällande rätt i princip krävas anknytning till
ett anställningsförhållande mellan en eller flera medlemmar i den ifrågavarande
arbetstagarorganisa­tionen och den arbetsgivare saken gäller eller, i
förekommande fall, en ar­betsgivare som tillhör den ifrågavarande
arbetsgivarorganisationen. På den punkten föreslår jag emellertid en viss
utvidgning i förhållande till nu gällande rätt. Jag skall strax återkomma
därtill liksom till några andra frå­gor som har att göra med partsförhållandet
i förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivare bör åläggas s. k.
primär förhandlingsskyldighet i förhållan­de till den eller de
arbetstagarorganisationer med vilka han har eller brakar ha kollektivavtal.
Skyldigheten innebär att arbetsgivaren skall kalla till och genomföra
förhandling innan beslut fattas som är av mera allmän betydelse för
arbetstagarna. Men den primära förhandlingsskyldigheten bör även gälla fall av
större betydelse för enskilda medlemmar i arbetstagarorgani-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section474&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section475&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    225&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sationen eller för grapper av medlemmar däri. Rör ett
beslut av arbetsgiva­ren särskilt arbets- eller anställningsförhållandena för
medlem i annan ar­betstagarorganisation, bör arbetsgivaren vara
förhandlingsskyldig gent­emot den organisationen. Förhandlingsskyldigheten bör
i första hand full­göras i förhållande till lokal motpart. Skulle sådan
förhandling inte leda till någon uppgörelse i samförstånd bör arbetstagarsidan
kunna begära att för­handlingen föres vidare till en central förhandlingsomgång,
där organisato­riska förutsättningar härför finns på arbetstagarsidan. Även i
delta fall bör förhandlingsskyldigheten enligt lagen åvila den enskilde
arbetsgivaren, som skall stå fri att efter eget bedömande söka biträde hos sin
organisation om sådan finns. Talar synnerliga skäl mot att saken skjuts upp får
arbetsgi­varen fatta sitt beslut utan all först förhandla.
Förhandlingsskyldigheten bör dock kvarstå. Även i fall där beslut eller åtgärd
av arbetsgivaren inte har sädan betydelse all reglerna om primär
förhandlingsskyldighet blir till-lämpliga, bör arbetstagarsidan ha rätt till
förhandling i förväg, om den be­gär sådan förhandling. Arbetsgivaren bör då
vara skyldig att vänta med sitt beslut om inte särskilda skäl talar emot
uppskov. Även i dessa fall bör för­handlingen i första hand föras på del lokala
planet men kunna föras vidare till del centrala.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kommer att i
specialmoliveringen gå närmare in på den tekniska ut­formningen av de
föreslagna reglerna om förhandlingsrätt. Den skiljer sig på vissa punkter från
motsvarande regler i kommitténs förslag. Vid sidan av de viktiga sakliga
ändringar som Jag har redovisat i det föregående är tanken med den nya
utformningen att bringa klarhet i de frågor om försla­gens innebörd som har
väckts på olika håll bland remissinstansema. Vida­re har det varit en strävan
att klargöra förhållandet mellan de allmänna för­handlingsrättsreglema - de
regler som motsvarar 4 § FFL - och de nya reglema om primär
förhandlingsskyldighet m. m. 1 anslutning härtill finns emellertid två frågor
av mera allmän betydelse som jag vill något närmare kommentera redan i denna
allmänna översikt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den ena av dem gäller vilken term
som skall väljas för de skyldigheter som åläggs arbetsgivama i de nya reglema
på förhandlingsrättens område. Som Jag nämnde har från arbetstagarhåU, bl. a. i
löntagarteservationen, anmärkts att reglema i 12 och 13 §§ FKL inte är något
annat eller mer än regler om en i förhållande till nu gällande
förelagsnämndsavtal något ut­vidgad överläggningsrätt eller samrådsrätt. Och
det har krävts ändringar i syfte att säkerställa alt del verkligen blir fråga
om förhandlingsrätt i den mening vari den termen vanligen används. Från
arbetsgivarhåll har också anlagts synpunkter i ämnet. Man har även där gjort
bedömningen att kom­mitténs förslag till 12 och 13 §§ FKL snarare åsyftar
samråd eller överiägg­ningar än förhandlingar. Men slutsatsen har i stället
varit att terminologin bör ändras och beteckningen överiäggning eller samråd
användas såsom mera rättvisande. Som Jag redan har antytt ser Jag de
anmärkningar som har gjorts från olika håll i denna fråga närmast som ett
sammanfattande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;a href="file:///\\atle2-s\5-Riksdagen"&gt;&lt;span
style='color:windowtext;text-decoration:none'&gt;\5-Riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1975/76. I saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section476&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section477&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1   Arbetsmarknadsdepartementet     226&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sätt
alt ge uttryck åt skilda meningar om vad som bör vara innehåUet i sak i de här
aktuella lagreglerna. Med de betydande förstärkningar av reglema som jag har
föreslagit förefaller det mig emellertid klart att den rikliga ter­men är
förhandling och del är också den termen som används i det förslag som jag här
behandlar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den andra mer allmänna fråga som Jag skulle vilja
beröra i detta sam­manhang gäller de krav som har rests från arbetstagarhåU på
all uttryckliga regler om uppskovsskyldighel för arbetsgivare skall tas in inte
bara i de nya reglerna om primär förhandlingsskyldighet m. m. utan även bland
de allmänna reglema om förhandlingsrätt och förhandlingsskyldighet. Som jag
redan nämnt ställde lönlagarteservanlema ett sådant krav och.detta har sedan
återkommit i flera remissyttranden. Det finns emellertid en annan aspekt på
denna fråga som inte har särskilt tydligt kommit fram i diskussio­nen och del
är sambandet med de regler kommittén föreslår om tolknings­företrädet i
arbetsskyldighetstvister. Kommittén föreslår en ändring av gällande regler på
det området av innebörd, alt det skall åvila arbetsgiva­ren att ta initiativ
till förhandlingar och rättegång när tvist uppkommer om arbetstagares
arbetsskyldighet enligt avtal och att arbetstagarsidans me­ning i tvisten skall
bli gäUande om arbetsgivaren inte gör delta. Blir det tvist t.ex. om skyldighet
enligt avtal att under vissa omständigheter utföra övertidsarbete, skall enligt
förslaget arbetstagarsidans mening bli gällande, om arbetsgivaren inte begär
förhandling och i sista hand går till rättegång. Om lagen emellertid innehöll
en regel om skyldighet för arbetsgivaren alt avvakta med sitt beslut alt
beordra övertidsarbete, eller med andra ord en regel om uppskovsskyldighet för
arbetsgivaren i rätlstvister av denna art, skulle därmed
lolkningsförelrädesfrågan vara löst på ett annat sätt än i kommitténs förslag
till 27 § FKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I tvister av detta slag är, med ett annat
uttryckssätt, frågan om tolk­ningsföreträde för arbetstagarsidan och frågan om
skyldighet för arbetsgi­varen alt skjuta upp beslut och åtgärder i rätlstvister
samma sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag skall inte här gå närmare in på detta ämne. Jag
kommer att få anled­ning att återkomma till det i samband med att Jag i ett
senare avsnitt berör vad Jag finner böra gälla på tolkningsföreträdets område.
Här räcker del att säga alt Jag anser att reglerna på det området bör gå längre
än vad kom­mittén har föreslagit. Därmed löses enligt min bedömning också
frågan om uppskovsskyldighet för arbetsgivaren i rätlstvister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innan jag går över till alt behandla frågorna om
arbetslagarnas rätt till in­formation och till insyn i arbetsgivarens
verksamhet vill jag la upp några ytteriigare frågor, som rör den lagfästa
förhandlingsrättens omfattning i all­mänhet. Jag erinrar om alt
arbetsrättskommitlén har föreslagit att förhand­lingsrätten enligt lagens
allmänna bestämmelser därom skall vara knuten till ett anställningsförhållande
i den meningen att förhandlande arbetsta­garorganisation skall ha en eller
flera medlemmar, som berörs av förhand­lingsfrågan och som är eller - och det
är en nyhet - har varit anställda hos&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section478&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section479&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;f*rop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     227&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;part
på arbetsgivarsidan. Enligt kommitténs förslag får organisation vidare
förhandlingsrätt enbart för egna medlemmar och inte för dem som varit
medlemmar. På den punkten stämmer förslaget överens med gällande rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under remissbehandlingen har flera
löntagarorganisationer pekat på svårigheter i deras verksamhet som uppslår till
följd av att företagare, i re­gel med små eller tillfälliga rörelser, inte kan
förmås att träffa koUektivav­tal eller att förhandla med dem trots att de
organiserar det helt övervägan­de antalet anställda inom den bransch i vilken
förelagaren är verksam. Svenska transporlarbetareförbundet pekar t. ex. på
olägenheterna av att små åkeriföretag, som ofta inte annat än liltfälligl
sysselsätter anställd ar­betskraft, inte träffar kollektivavtal och inte är
skyldiga enligt lag att för­handla med förbundet. Enligt förbundets mening
ligger det en omotiverad begränsning av den lagstadgade förhandlingsrätten däri
alt arbetstagaror­ganisationer i princip inte har förhandlingsrätt om de inte
har medlemmar anställda hos den motpart med vilken de vill förhandla. LO
instämmer i sitt yttrande i dessa synpunkter. Hotell- och restauranganställdas
förbund be­gär lagregler som innebär, att arbetstagarorganisationerna skall
automa­tiskt få till stånd kollektivavtal med förelag inom sitt
verksamhetsområde om företagel inte går till förhandling efter begäran av
arbetstagarorganisa­tionen. Svenska målareförbundet är inne på liknande
tankegångar och me­nar att lagen bör ge försteg när det gäller kollektivavtal
och rätt till för­handlingar ål vad förbundet kallar primära organisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De problem som här har tagits upp är betydelsefuUa.
Inte minst inom branscher med många oorganiserade arbetsgivare är en vidsträckt
för­handlingsrätt av gmndläggande betydelse för de fackliga organisationemas
möjligheter att ta tiU vara sina medlemmars intressen. Det är ofta mycket
väsentliga behov för arbetstagama som bUr åsidosatta om arbetsgivaren inte
godvUligt träder i förbindelse med vederbörande fackUga organisatio­ner och
medverkar t. ex. till att gmndläggande trygghetsfrågor blir lösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Problemen på detta område bör emellertid enligt min
mening inte lösas genom all man utvidgar förhandlingsskyldigheten på det sätt
som härföre-slagits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om man lämnar anknytningen till medlemskap och
anställningsförhål­lande har man nämligen tagit ett steg bort från de grander
på vilka vårt nu­varande avtals- och förhandlingssystem vilar. På vår
arbetsmarknad är den helt dominerande värderingen alt förhållandena mellan
arbetsgivare och arbetstagare skall regleras i kollekliva förhandlingar och
avtal. Betydelsen för vår ekonomi, för de fredliga förhållandena på
arbetsmarknaden och för arbetstagamas trygghet av att vi har ett starkt och
enhetligt fackligt organi­sationsväsende kan inte överskattas. Del rättsliga
systemet på arbetsmark­naden har vuxit fram och har visat sig fungera mot denna
bakgrand. En vä­sentlig grandsals och samtidigt en styrka för systemet är
emellertid att det inte ställer upp några speciella krav för rätt alt bedriva
verksamhet i fackli­ga sammanslutningar och att det Jämställer alla när del
gäller de grundlag-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section480&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section481&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   228&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gande
rättsliga förutsättningarna för bedrivande av sådan verksamhet. Alla
sammanslutningar har samma grandläggande fackliga förhandlingsrätt, samma
rättsliga behörighet att träffa kollektivavtal och samma rätt att gri­pa till
fackliga stridsålgärder när fredlig uppgörelse inte kan nås. Från de
gnmdsalserna bör inte göras något avsteg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vill man emellertid ge sådana utvidgade rättigheter
till förhandlingar som transporlarbetareförbundet tänker sig, eller vill man
genom lag ge försteg i fråga om rätten att förhandla och träffa kollektivavtal
ål vissa ar­betstagarorganisationer framför andra, har man i realiteten gjort
ett sådant avsteg. Tänker man sig all del inte skall vara någon föralsättning
för rätt till förhandlingar all den fackliga organisationen har medlemmar hos
den ifrågavarande arbetsgivaren måste man i lagen ange någon annan föralsätt­ning
för förhandlingsrätten. Del är Ju inte gärna tänkbart alt alla samman­slutningar
och grapperingar skall ha rätt enligt lag till förhandlingar ulan all del finns
någon anknytning mellan den som begär förhandlingen och den tilltänkta
motparten. Kräver man inte att den senare skall ha några anställ­da blir detta
än tydligare. Det finns då inte någon annan möjlighet än att bygga upp ett
system av regler om särskilda föratsättningar för rätt att be­driva verksamhet
i fackliga organisationer och om krav på representativi­tet inom visst eller
vissa områden av arbetsmarknaden, etc. Ett sådant sy­stem är främmande för
tradition och värderingar på vår arbetsmarknad och bör inte införas. De problem
som påvisats av de tre LO-förbunden måste lösas på annat sätt. 1 sammanhanget
bör ihågkommas att gällande rätt inte innehåller något hinder för
arbetstagarorganisationema att i syften av det här aktuella slaget vidta
stridsålgärder även mot arbetsgivare utan organi­serade arbetstagare och den
vägen tillvinna sig kollektivavtal. Enligt AD:s praxis är också avtal som en
gång slutits fortfarande giltiga och bindande, även om
arbetstagarorganisationen inte skulle ha medlemmar på arbets­platsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Från bl. a. TCO:s sida har framförts tanken att
organisationema i vissa fall bör ha en i lagen stadgad rätt att förhandla även
för föratvarande med­lemmar. De fall, som här har ansetts vara av intresse, är
när en arbetstaga­re går över från en organisation till en annan, t. ex. i samband
med byte av anställning, och tvist uppstår om tillämpningen för arbetstagarens
del av ett kollektivavtal som träffats av den tidigare organisationen. 1 en
sådan si­tuation kan den tidigare organisationen ha intresse av att bevaka det
avtal som den träffat, medan arbetstagarens nya organisation ofta saknar fömt­sättningar
alt förhandla på jämställd fot med arbetsgivaren om ett avtal som
organisationen inte själv har träffat. Problem av denna art kan, som också LO
har framhållit, uppkomma inte minst när det gäller förhandlingar om pensioner
för ännu aktiva eller föratvarande arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar organisationernas uppfattning att här kan
uppstå vissa pro­blem. Det finns anledning alt erinra om att frågan är aktuell
även på nästa stadium i Ivisteproceduren, vid rättegången inför AD. Enligt 4
kap. 5 § la-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section482&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section483&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      229&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister är det den
organisation som slutit ett omtvistat kollektivavtal som kan göra anspråk på
ställning av part i rättegång, även om tvisten rör en enskild arbetsgivare
eller arbetstagare som inte längre tillhör organisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som Jag ser saken är del dock i
sådana situationer som åsyftas av TCO främst ett praktiskt problem alt bestämma
vem som skall förhandla för en­skild arbetsgivare eller arbetstagare som har
gått över från en organisation till en annan. Råder enighet mellan
organisationerna och den enskilde kan representationen vid förhandlingsbordet ulan
svårighet ordnas genom full­makter, i den mån del inte är möjligt alt nå helt
informella lösningar. Råder däremot motsättningar mellan organisationema. eller
mellan den enskilde och hans tidigare organisation, är del inte ulan vidare
givet att förhand­lingsrätt för den tidigare organisationen med uteslutande av
den nya är den riktiga och lämpliga lösningen. Det intresse som den tidigare
organisatio­nen då har att bevaka sitt avtal kan tillgodoses genom rätten att
uppträda i rättegången enligt 4 kap. 5 § arbetslvistlagen. Det är enligt min
bedömning i alla praktiska fall tillräckligt. Man bör komma ihåg att det ändå
bör höra till undantagen alt den koUektivavtalsslutande organisationen inte har
för­handlingsrätt för egen del redan på grand av all den har andra medlemmar
hos motparten i kollektivavtalet eller på grand av all själva avtalet innehål­ler
regler som ger förhandlingsrätt. Mot denna bakgrund menar Jag att man bör hålla
fast vid grandregeln att ingen organisation skall ha en på lagen grandad rätt alt
i förhandlingar med motpart företräda andra än egna med­lemmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad i övrigt gäller partsstäUningen
i förhandlingar enligt de allmänna för­handlingsrättsreglema delar jag
kommitténs uppfattning all det inte finns tillräckliga skäl att införa en mer
eller mindre långtgående förhandlingsrätt för arbetssökande. Det praktiska
behovet av en sådan rätt står enligt min mening inte i proportion till de
avgränsningssvårigheter som regler i detta ämne skulle medföra. 1 frågan om
rätlen alt förhandla för pensionärer har arbelsrällskommillén föreslagit den
lösningen, att arbetstagarorganisa­tionerna skall ha förhandlingsrätt även till
förmån för medlemmar som va­rit arbetstagare hos en viss arbetsgivare. Enligt
kommitténs mening har därmed tagils ett steg som i det väsentliga tillgodoser
de praktiska behov som kan föreligga på detta område. Kommittén härför sin del
avstått från att ta StäUning tiU de förslag till ytteriigare utvidgningar på
vissa punkter, som framlagts av en särskild utredningsman (SOU 1972:33 Förhandlings­rätt
för pensionärer).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar uppfattningen att man i
del väsentliga har nått vad som kan va­ra praktiskt behövligt med den
utvidgning som föreslagils av arbelsrälls­kommillén. Jag kan inte finna att det
är motiverat att gå längre och ge ar­betstagarorganisationerna förhandlingsrätt
även för avliden arbetstagares efterievande. Jag vill i sammanhanget peka på
att LO har i sitt remissytt­rande över SOU 1972:33 ställt sig tveksam till
utredningens ståndpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section484&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section485&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   230&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;all
arbetstagarorganisations förhandlingsrätt för efterievande skulle göras
beroende av den efterievandes personliga medlemskap i organisationen. LO har
framhållit all grundprincipen för medlemskap i ett LO-förbund är alt den
presumtive medlemmen skall vara sysselsatt inom förbundets verk­samhetsområde.
Denna princip torde enligt LO vara svår alt förändra sä all medlemskap skall
kunna beviljas den som inte har annan anknytning till förbundet än släktskap
till någon som varit verksam inom del aktuella om­rådet. LO har därför
föreslagit alt en förhandlingsrätt för efterievande skulle knytas till den
avlidnes fackliga medlemskap vid frånfället. Svårig­heterna med regler av delta
innehåll, främst när del gäller den avgränsning som måste göras, motsvaras dock
enligt min bedömning knappast av den praktiska nyttan. Detsamma gäUer förslagen
att utvidga förhandlingsrätten för arbetstagarsidan till att gäUa gentemot
arbetsgivarorganisation, i vUken vederbörande arbetsgivare inte längre är
medlem, eller mot den som har övertagit en rörelse från en arbetsgivare hos
vilken en föratvarande arbets­tagare varit anställd. I sammanhanget kan böra
betonas alt del inte finns något som hindrar arbetstagarorganisationema att i
en avtalsrörelse till­godose även efterlevande till avlidna arbetstagare, om de
aktiva arbetsta­gama är beredda att avstå från en del av förhandlingsutrymmet
till förmån för denna kategori genom exempelvis höjning av utgående
efterlevande­pensioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om rätten att gå till facklig strid till
förmån för förutvarande ar­betstagare hänvisar jag till framställningen i
avsnittet om kolleklivavtals-rätlslig fredsplikt. När det gäller den tredje
delen av del frågekomplex som rör förhandlingsrätten för pensionärer,
föreningsrätt för föratvarande ar­betstagare, har Jag slutligen funnit all en
utvidgning av nu gällande regler inte svarar mot något praktiskt behov. I
likhet med arbetsrätlskommiltén förordarjag därför inte någon ändring av
gällande lags regler på den punk­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser har uppehållit sig vid frågan
om behovet av gränser för förhandlingsrättsreglerna i syfte att motverka
missbrak. Från något håll har hävdals att man borde begränsa
förhandlingsrätten, så att in­te krav på förhandlingar kan framställas t. ex.
av arbetstagarsamman­slutningar med enbart någon eller några medlemmar på en
arbetsplats, el­ler föreskriva skadeståndsansvar för missbrak av
förhandlingsrätten. Del har också gjorts gällande att gränser bör anses
föreligga för rätten att på­kalla förhandling, t. ex. när syftet är att ändra
en redan avtalad koUektivav­talsreglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan för min del inte se någon anledning att göra några uttryckliga be­gränsningar
i den allmänna lagstadgade förhandlingsrätten av hänsyn till risken för
missbruk eller trakasserier från förhandlingsberättigad parts si­da. Jag vill
erinra om att det redan vid tillkomsten av FFL sattes i fråga från
arbetsgivarhåll om inte förhandlingsrätten borde begränsas till alt gäl­la enbart
för representativa arbetstagarorganisationer. Någon sådan av­gränsning gjordes
dock inte, och erfarenheten har inte visat att detta var&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section486&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section487&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet    231&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;oriktigt. Varje sammanslutning av arbetstagare bör ha ett
av lagen skyddat anspråk på att få förhandla om avtal eller om rättsliga
tvister på medlem­marnas vägnar. Att det här skulle kunna göras en begränsning
så att rätlen all förhandla inte skulle gälla när en part önskar en ändring i
träffat kollek­tivavtal, kan enligt min mening inte heller vara riktigt. Jag
menar emeller­tid att det liksom hittills bör vara rättstillämpningens sak att
ta ställning till vUka gränser som bör dras. Kriteriet bör vara att förhandlingsrätten
inte skall få åberopas för andra syften än de i lagen avsedda. En annan sak är
att en gräns måste dras kring den förhandlingsrätt, som i realiteten är en form
för inflytande över beslutsprocessen i arbetsgivarens verksamhet. Skälen härför
har Jag redan utvecklat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Slutligen bör i detta avsnitt
nämnas, att kommittén har föreslagit vissa allmänna regler om
förhandlingsförfarandel och om rätt för arbetslagarnas företrädare att delta i
förhandlingar. I vissa delar är dessa regler nyheter medan kommittén i andra
delar har överfört regler från FFL till sitt lagför­slag. Ällmänt sett
finnerjag förslagen på detta område väl avvägda och un­derbyggda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Liksom kommittén finner Jag att
lagen bör innehålla en allmän regel om vad som ligger i parts förhandlingsskyldighet.
På denna punkt har i kom­mitténs förslag (14 § FKL) tagits upp den regel, som
nu finns i 4 § andra stycket FFL och som slår fast alt förhandlingsskyldighet
för part innebär åliggande all själv eller genom ombud inställa sig vid förhandlingssamman­träde
och att, om det erfordras, lägga fram motiverat förslag till lösning av
förhandlingsfrågan. Denna regel bör gälla för alla slag av förhandlingar. Jag
ställer mig också bakom förslaget att från FFL överföra dessa regler om
förhandlingsframställning och om formen för denna (15 § första stycket FKL).
Kommitténs förslag om regler i syfte att skynda på förhandlingama (15 § andra
och tredje styckena FKL) har i allmänhet vunnit remissinstari-semas gillande
och bör föras in i den nya lagen. Likaså bör den regel som nu finns i 7§ FFL
och som kommittén har tagit upp i sill förslag (16 § första stycket FKL) om
arbetstagares rätt till ledighet för dellagande i förhand­ling finnas med bland
de allmänna förhandlingsrättsreglema. Däremot an­ser jag inte att lagen bör
innehålla några bestämmelser om vilka ekonomis­ka förmåner som bör tillkomma
arbetstagare som tar ledigt för deltagande i förhandlingar. Den frågan har
lösts i lagen om facklig förtroendemans ställ­ning på arbetsplatsen för de fall
som täcks av den lagen. Jag finner att del är riktigast att den bearbetas och
övervägs inom ramen för den lagstiftning­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.4 Rätt till information&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inget effektivt inflytande för
arbetstagama kan skapas utan att man sä­kerställer en rätt för dem att få insyn
i arbetsgivarens verksamhet. Den är en nödvändig fömtsättning för att de skall
uppleva trygghet och personlig&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section488&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section489&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     232&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tillfredsstäUelse i arbetet och för att de skall kunna
känna att deras verk­samhet är meningsfull. Den är också nödvändig för att de
skall kunna ra­tionellt och effektivt utnyttja sin rätt att genom förhandlingar
och på andra sätt medverka i beslutsprocessen hos arbetsgivaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del måste alltså vara en
föralsättning för reformarbetet på arbelslivsde-mokratins område att
arbetstagarna får en i princip fullständig insyn i ar­betsgivarens verksamhet.
De bör ha rätt till information om allt som be­hövs för alt de skall kunna
fylla sina funktioner till följd av regler i lagar och avtal om
arbetstagarinflytande. Samtidigt bör arbetstagarsidan tiltför-säkras
information för att kunna ta tillvara sina intressen i avtalsförhand­lingar med
arbetsgivaren och i förhandlingar som hålles med honom när rättsliga tvister
har kommit upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot regler om rätt till fullständig
insyn för arbetstagama brakar invän­das att de är kostnads- och resurskrävande
och att de skulle innebära en i praktiken orimlig belastning för arbetsgivarna,
vare sig det rör sig om före­lag inom den privata delen av arbetsmarknaden
eller om verk och myndig­heter inom den offentliga. Vidare brakar invändas att
det måste finnas en rätt för arbetsgivaren alt hålla åtminstone visst material
hemligt. Hos pri­vata arbetsgivare kan det röra sig om produktionsmetoder och
andra yr­keshemligheter eller om affärsförhållanden av skilda slag. Men det kan
också vara fråga om ömtåliga personliga förhållanden, arbetsgivarens egna eller
anställdas. Hos offentliga arbetsgivare kan det vara fråga om förhål­landen som
av skilda skäl anses böra skyddas mot offentlighet, alltifrån så­dant som rör
rikets säkerhet och försvar eller andra intressen för samhället i dess helhet
till enskilda medborgares ekonomiska och personliga förhål­landen. Del är
tydligt all man möter åtskilliga problem kring avvägningen mellan å ena sidan
arbetstagarnas intresse av fullständig insyn och av om­fattande, korrekt och
framåtsyftande information samt å andra sidan skilda motstående hänsyn.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag skall inte här gå in på frågor
på detta område som rör den offentli­ga sektorn. Här uppkommer särskilda
problem som gäller avvägningen mot intressen bakom regler om handlingssekretess
och tystnadsplikt i of­fentlig myndighetsutövning. Också i fråga om formema för
tystnadsplikten fordras särskUda lösningar för den offentliga sektorn (jfr SOU
1975:102 s. 159 f.) Inte heller frågor i övrigt om inverkan av regler om
tystnadsplikt i särskilda kategorier av verksamhet, t. ex. läkarsekretessen,
tas upp i detta sammanhang. Vad jag i det följande kommer in på är vad som
enligt min mening bör gälla på områden där sådana särskilda regler inte äger
tillämp­ning.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den avvägning mellan olika
intressen som jag inledningsvis berörde kan le sig svår att göra. Delta har
tydligt visats inte minst genom remissinstan­sernas vilt skilda uppfattningar
om hur den bör ske. Löntagarorganisatio­nerna och vissa andra remissinstanser
är kritiskt inställda till kommitténs förslag och anser att detta innefattar
åtskilliga opåkallade begränsningar av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section490&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section491&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      233&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rätten
till information och insyn. Främst har de vänt sig mot att den s. k.
editionsplikten i 17 S FKL har begränsats till att gälla enbart i
förhandling.s-situationer och all den inte innefattar någon skyldighet för
arbetsgivaren all ställa till förfogande annat än redan befintligt
informationsmaterial. De anser att skyldigheten bör utvidgas till att omfatta
även skyldighet för arbetsgivaren att på begäran av arbetstagarsidan biträda
med utredningsar­bete, som behövs för att arbetstagarsidan skall kunna följa
utvecklingen i arbetsgivarens verksamhet och på ett riktigt sätt ta tillvara
medlemmarnas intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om den fortlöpande informationsplikt som
behandlas i kom­mitténs förslag till 18 § FKL anser de vidare, all
arbetsgivarens skyldighe­ter bör gå längre än till vad som i realiteten
motsvarar innehållet i företags-nämndsavlalen. LO menar att skyldigheten i
princip bör sträcka sig till vad organisationen kallar &amp;quot;samtliga
företagsaktuella förhållanden&amp;quot;. Vad ar­betstagarorganisationema framför
allt vänder sig emot är emellertid de be­gränsningar i rätten till insyn och
information som har gjorts genom för­slaget till 19 § FKL — det tidigare nämnda
undantaget vid påtaglig risk för skada - och genom de regler som kommittén
föreslår om tystnadsplikt. Rätten att föra information vidare till en trängre
eller vidare krets inom or­ganisationen uppfattas av dessa remissinstanser som
ett inslag av gmnd­läggande betydelse i rättigheterna på det här aktuella
området. De anser mot den bakgranden att regler om tystnadsplikt för
arbetstagamas företrä­dare inte bör finnas i lag. 1 den mån sådana regler
överhuvud skaU finnas, bör de enligt löntagarorganisationema tas in i koUektivavtal.
Och kan överenskommelse inte uppnås den vägen bör det vara arbetstagarparten
som bedömer i vilken omfattning och på vilket sätt mottagen information skall
föras vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Från arbetsgivarhåll har hävdals att redan de av
kommittén föreslagna reglerna går alltför långt. Några remissinstanser på den
sidan menar visser­ligen att den tanke som ligger bakom kommitténs förslag till
17 § är riktig i det att båda parter i en förhandling bör ha tillgång till
samma faktamaterial såsom underiag för sina ställningstaganden och krav i
förhandlingen. De instansema nöjer sig i allmänhet med att påpeka alt andra
intressen måste beaktas i vederböriig utsträckning och sätter i fråga om så har
skett i kom­mitténs förslag. Men andra remissinstanser, bland dem SAF, säger
sig över huvud taget inte kunna godkänna den princip varpå förslaget till 17 §
vilar. Enligt SAF är det inte acceptabelt att en arbetsgivare underkastas
skyldighet att i samband med löneförhandlingar lämna ut uppgifter som av­slöjar
hela hans ekonomiska situation för motparten. Men även i den mån man godkänner
en regel av den typ som återfinns i 17 § i modifierad form, är det enligt SAF
nödvändigt med betydligt strängare begränsningar än som föreslagits av
kommittén. Arbetsgivaren måste enligt SAF ha skydd mot att material lämnas
vidare till utomstående och han måste ha rätt att till befrielse från
informationsskyldighet åberopa förpliktelser mot utom­stående på gmnd
exempelvis av utländsk lagstiftning eller på grand av av-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section492&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section493&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    234&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tal
med tredje man eller av annat skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Invändningama mot kommitténs förslag tar häratöver
särskUt fasta på de små företagens förhållanden. Det påpekas att sådana företag
har mindre resurser och mindre praktiska möjligheter än större företag alt möta
såda­na krav som ställs genom kommitténs förslag. Det betonas vidare all sär­skilda
hänsyn kan behöva las till intresset av att skydda den personliga in­tegriteten
när arbetsgivaren bedriver sin verksamhet under personlig firma eller eljest i
enkla juridiska former och när därför långtgående regler om in­formationsskyldighet
innebär risk att han måste lämna ut sina egna ekono­miska och personliga
förhållanden utan rimliga garantier för att sådana uppgifter inte förs vidare
och kommer obehöriga till del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Redan denna översikt visar enligt min mening hur
svår den avvägning ofta kan vara som måste göras i olika enskilda fall. Men den
visar också på vitt skilda attityder till arbetslagarnas anspråk på insyn och
rätt till infor­mation. Den visar hur helt olika meningar man kan ha om på
vilka vägar i och för sig berättigade krav på sekretess och diskretion bör
tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag finner för min del alt invändningama från
arbetsgivarhåll bygger - i mycket - på ett föråldrat och orikligt sätt att se
på dessa ting. Problemen får inte angripas med utgångspunkt i att det är enbart
arbetsgivaren och dennes företrädare som värnar om verksamheten i stort och som
har viljan och förmågan att se till enskildas intresse av skydd för sina
personliga för­hållanden. Tar man ett sådant synsätt till utgångspunkt har man
praktiskt taget också sagt alt arbetstagarna och deras organisationer skall
betraktas i princip som utomstående, vilka inte kan anförtros några uppgifter
eller nå­gon information som inte utan risk kan lämnas ut till vem som helst.
Så kan man enligt min mening inte se saken. Tvärtom måste utgångspunkten vara
att arbetstagama skall ha samma rätt till insyn och överblick som arbetsgi­varen.
Det kan då inte vara orimligt att kostnaderna för information till de anställda
och deras företrädare får bäras av produktionen. Uppstår enligt arbetsgivarens
mening behov av att begränsa den krets till vUken informa­tion skall lämnas bör
det vara en uppgift för arbetsgivare och arbetstagare alt gemensamt ta
ställning härtill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar alltså arbetsrättskommitléns uppfattning
att lagstiftningen bör omfatta grandläggande regler om rätt för arbetstagama
till insyn och infor­mation. Sådana bestämmelser är, som Jag nämnde
inledningsvis, ett nöd­vändigt led i ett regelsystem som syftar till att lägga
granden för ett effek­tivt och långtgående arbetstagarinflytande. Och rätten
till information ut­gör ett naturligt komplement till den förhandlingsrätt i
bl. a. företagsled­nings- och arbetsledningsfrågor som Jag har behandlat i det
föregående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag finner dock att ändringar bör göras på flera
punkter i vad kommittén har föreslagit. Riktpunkten bör enligt min mening vara
att det inte skall fin­nas några begränsningar i rätten till insyn i
arbetsgivarens verksamhet och till information om sådana förhållanden som är av
betydelse för arbetsta­garna. Intresset av alt uppgifter av ömtålig natur inte
sprids till obehöriga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section494&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section495&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    235&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bör
tillgodoses genom att arbetstagarna eller deras företrädare åtager sig att inte
föra mottagen information vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En arbetsgivare bör som kommittén föreslår vara
skyldig att fortlöpande lämna information om sådana mera allmänna förhållanden
i verksamheten, som typiskt sett är av betydelse för arbetstagarsidan för att
denna skall kunna följa utvecklingen och bilda sig en uppfattning om utsikterna
för framliden. Kommittén härför sin del tagit till utgångspunkt reglema om in­formationsskyldighet
i företagsnämndsavtalen och föreslagit att denna all­männa informationsplikt
skall gälla den produktionsmässiga och ekono­miska utvecklingen i företaget och
riktlinjema förföretagels personalpoli­tik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot detta sätt att bestämma arbetsgivarens
informationsskyldighet har invänts alt reglerna är alltför allmänt hållna och
alt de därigenom närmast ler sig mindre förpliktande än de mera detaljerade
reglerna i företags­nämndsavtalen. Denna kritik är enligt min mening värd att
beakta. Vill man i lagen ange vilka förpliktelser som skall komma i fråga är
del emeller­tid inte lätt att tänka sig någon annan metod än att beskriva dem i
jämförel­sevis allmänna ordalag och all därefter lita till rättspraxis och till
att parter­na inom olika verksamhetsområden kommer fram till lämpliga lösningar
genom avtal. Som kommittén har betonat rör man sig här på ett område som är
svårt att överblicka och där dessutom skillnaderna i standard mel­lan olika
branscher och sektorer av arbetsmarknaden är stora, för alt inte tala om
skillnaderna mellan olika enskilda förelag och andra verksamhe­ter. Också
skillnaderna i fråga om praxis och resurser t. ex. mellan stora och små förelag
är betydande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening är det lämpligt alt ta till
utgångspunkt den av kom­mittén föreslagna allmänna regeln om rätt till
information av övergripande natur men förslärka den genom all föreskriva rätt
för vederbörande arbets­tagarorganisation att på begäran la del av sådant
informationsmaterial som organisationen behöver för att kunna på ett riktigt
sätt bedöma arbetsgiva­rens verksamhet. Det material som då åsyftas är böcker
och räkenskaper och annat material av betydelse för att bedöma den ekonomiska
ställning­en och utvecklingen. Men det kan också i förekommande fall vara annat
material som kan ha betydelse för bedömningen av arbetsgivarens verk­samhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att regeln skall bli effektiv måste man i
möjligaste mån undvika att tvister uppstår om vilken betydelse visst
informationsmaterial kan ha för arbetstagarsidans verksamhet. Bedömningen av
vilken information som ar­betstagarorganisationen behöver bör därför i första
hand ta sin utgångs­punkt i vad organisationen själv anser vara angeläget.
Meningen är att rät­ten till information skall skapa fömtsättningar för ett
ändamålsenligt ut­övande av inflytandet i arbetsgivarens verksamhet. Den skall
också under­lätta förhandlingar mellan arbetsgivaren och arbetstagamas
företrädare ge­nom att säkerställa alt båda parter har samma faktaunderiag i
sitt förhand-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section496&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section497&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     236&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lingsarbete.
Ändra och ovidkommande syften får å andra sidan inte till­godoses på denna väg.
Upplysningar om en arbetsgivares eller andras pri­vata förhållanden som inte
rör eller påverkar den av honom bedrivna verk­samheten ligger utanför rätten
till information. Det rör sig då om förhållan­den som också ligger utanför
förhandlingsrätten. Hänsyn måste även tas till kravet på att den personliga integriteten
skall skyddas. Uppgifter om t. ex. enskilda arbetstagares personliga
förhållanden som inte har samband med någon uppkommen förhandlingsfråga, faller
utanför rätten till infor­mation. En motsvarande försiktighet bör iakttas
rörande exempelvis såda­na personliga uppgifter av social natur som en
arbetstagare har lämnat till en företrädare för arbetsgivaren under
fömtsättning att uppgiften skall be­handlas förtroligt. En annan sak är att
arbetsgivaren i ett sådant fall kan bli skyldig att lämna ut uppgiften om den
anställde samtycker till det. Infor­mationsrätten bör inte heller kunna
användas för upplysningar om en ar­betsgivares taktiska dispositioner i en
förestående eller utbruten facklig konflikt. Den jävsaspekt som detta undantag
är grandal på gör sig gällande i andra sammanhang då informationen avser
frågor, där arbetstagarorgani­sationen har intressen som kan vara stridande mot
arbetsgivarens och or­ganisationens intressen huvudsakligen är av annan än
facklig natur. Det ligger nära till hands att Jämföra med de jävsregler, som
ingår i lagen om styrelserepresentation för de anställda och i
aktiebolagslagen. En viss för­siktighet i rättstillämpningen är också motiverad
då det rör sig om förhål­landen av synnerligen hemlig natur, t. ex. forsknings-
och utvecklingsarbe­te, och som befinner sig i det stadiet att de ännu inte kan
läggas till grand för beslut eller åtgärd som berör verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med detta sätt att ange syftet med reglerna om
information står det ock­så klart att det är endast uppgifter om faktiska
förhåUanden som åsyftas. Material som rör enbart arbetsgivarens egna
överväganden inför förhand­lingar med arbetstagarparten berörs inte. Del ligger
i sakens natur all infor­mationsskyldigheten endast omfattar uppgifter som arbetsgivaren
själv känner till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regler om rätt för arbetstagarorganisationerna att
få del av i princip allt material, som behövs för deras verksamhet, kan
förefalla långtgående. Nå­gon fullständig nyhet är det dock inte fråga om. Den
under år 1975 träffade överenskommelsen mellan SAF samt LO och PTK om
ekonomikommitté och arbetstagarkonsulter bygger på att arbetsgivaren skall vara
skyldig att lämna arbetstagarsidan i princip fullständig tillgång till
skriftlig och muntlig information av betydelse för bedömningen av förelagels
ekonomiska ställ­ning och utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är utan tvivel av stor betydelse alt de
fackliga organisationerna till­försäkras en långtgående rätt till information
och insyn och all den utnytt­jas på ett ansvarsmedvetet och riktigt sätt. Liksom
när det gäller andra reg­ler om rätt till inflytande för arbetstagarna måste
man se arbetstagarsidans befogenheter mot bakgrand av syftet att skapa
förutsättningar för ett för-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section498&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section499&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    237&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;troendefulll
och smidigt samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare. Bästa sättet all
säkerställa detta är att även här knyta an till det redan eta­blerade
förhållandet mellan arbetsgivaren och den eller de arbetstagaror­ganisationer
som har eller brakar ha kollektivavtal med honom. En sådan konstraklion av
lagens regler är en rimlig och lämplig lösning av del ound­vikliga problemet
hur arbetsgivarens skyldigheter skall praktiskt begrän­sas och garantier skapas
mot missbrak. Annan organisations intresse av information då den företräder
egen medlem får tillgodoses inom förhand­lingsrättens ram. Gör man denna
avgränsning finns det knappast behov av alt gå längre och ställa upp
ytteriigare garantier i arbetsgivarens intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetstagarsidans rätt i princip att la del av allt
informationsmaterial som den behöver bör skapa goda föratsättningar för avtal
även om arbets­givarens fortlöpande informationsskyldighet. Därigenom kan
anpassning ske till skillnader i arbetsgivarnas verksamhetsformer och resurser.
Här liksom när del gäller förhandlingsrätten anser Jag alt parternas gemensam­ma
intresse av att nå fram till praktiskt verkande lösningar är den bästa ga­rantin
för ett gott resultat i tillämpningen. Lagens nu berörda informations-regler
bör därför vara på det sättet dispositiva att avvikelser kan föreskri­vas i
kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har här behandlat arbetsgivarens fortlöpande
informationsskyldighet och arbetstagarpartens rätt alt la del av arbetsgivarens
räkenskaper och annat befintligt informationsmaterial. Enligt min mening bör
lagen vid si­dan härav också innehålla en regel som ålägger arbetsgivare att i
skälig om­fattning biträda med sammanställning av material och med annat utred­ningsarbete
som arbetstagarparten behöver för all kunna följa och bedöma utvecklingen i
arbetsgivarens verksamhet. 1 arbetsgivarens skyldigheter bör, som kommittén
också har föreslagit, dessutom ingå skyldighet att i skälig omfattning lämna
över kopior av handlingar som arbetstagarparten har rätt att tadel av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid sidan av de här redovisade reglema för
informationen i förhållandet mellan arbetsgivare och koUektivavtalsbärande
motparter på arbetstagar­sidan bör finnas en motsvarighet till den allmänna
regel om editionsplikl som återfinns i kommitténs förslag till 17 § FKL. Jag
förordar därför en skyldighet för alla förhandlande parter - och den regeln
gäller ömsesidigt - att på begäran tillhandahålla motparten handlingar, som
parten själv åberopar vid förhandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har redan slagit fast att det bör vara en
gemensam uppgift för arbets­givare och arbetstagare att bedöma i vad mån det
behövs förbehåll i fråga om rätten att braka och föra vidare information som
lämnas av motparten. Min utgångspunkt har då varit att alla enskilda
arbetstagare bör få en god bild av arbetsgivarens verksamhet i stort och av hur
den enskildes insatser passar in i det större sammanhanget. Strävan bör alltså
vara att sprida in­formation till alla. Därmed tjänar man bäst syftet att vidga
demokratin i ar­betsUvet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section500&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section501&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    238&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Begränsningar av offentligheten kan
dock behöva göras i vissa fall. Upp­kommer t. ex. tvist mellan arbetsgivare och
arbetstagarorganisation om en enskild arbetstagares personliga förhållanden har
den enskilde ofta ett be­rättigat intresse av alt inga uppgifter lämnas vidare
till arbetskamrater eller andra. Och när det gäller särskilt känsliga uppgifter
rörande arbetsgivarens verksamhet visar erfarenheten att det kan vara
nödvändigt att begränsa den krets av arbetstagare som får informationen, för
att saken inte skaU nå offentligheten innan det kan ske utan skada. Att detta
är riktigt sätts knap­past i fråga av någon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som framgår av vad Jag har sagt om
remissinstansemas syn på dessa frå­gor kan del däremot i och för sig diskuteras
på vilket sätt man bör tillgodo­se berättigade intressen av att
vidareinformationen begränsas. Jag finner för min del del synsätt rikligt som
ligger bakom flera arbetstagarorganisa­tioners uppfattning att regler om
tystnadsplikt bör fastställas i kollektivav­tal. Del viktigaste i denna tanke
är enligt mitt sätt att se saken nämligen grandsatsen att det skall vara
parternas sak alt gemensamt bestämma vad som bör gälla om vidarebefordran av
lämnad information. Ätt andra regler dock gäller på det offenlligrältsliga
området har jag förat antytt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kan parterna inte enas i
förhandlingar om tystnadsplikt bör det inte till­komma ena parlen att ensidigt
bestämma vad som skall gälla. Ett av flera skäl härtill är all detta skulle
urholka viljan både alt träffa överenskommel­se i frågan och alt lojalt
uppfylla den i lagen föreskrivna skyldigheten alt lämna information. Möjlighet
bör därför finnas att i sista hand vända sig till AD med begäran all den prövar
frågan. Då bör också vissa grandläggande regler om tystnadsplikt finnas med i
lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dessa regler bör enligt min mening
slå fast alt varje fråga om tystnads­plikt skall vara en förhandlingsfråga för
de berörda parterna. Om överens­kommelse inte kan nås. bör den part som ställer
krav på lystnadsplikt kun­na väcka talan vid AD. Delta bör ske inom viss
kortare lid. Sker del inte, gäller inte någon lystnadsplikt. Innan saken är
avgjord vid förhandling el­ler i rättegång gäller däremot tystnadsplikt i
enlighet med vad part som be­gär tystnadsplikten har krävt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När AD prövar en tvist om
tystnadsplikt bör domstolen göra en avväg­ning mellan den skada som kan drabba
part eller annan om en omtvistad uppgift om affärs- eller driftsförhållanden
eller om enskilds ekonomiska el­ler personliga förhållanden kommer ut och det
intresse som ligger i att föra mottagen information vidare till de berörda
arbetstagama. Det är då viktigt att domstolen fäster avseende vid det
sistnämnda intresset. När det gäller t. ex. ett företags ekonomiska förhåUanden
och framtidsutsikter måste ut­gångspunkten vara att alla anstäUda har rätt till
information, och det be­hövs då särskilda skäl för att begränsa denna rätt.
Dessa skäl skall åbero­pas och styrkas av den arbetsgivarpart som begär
tystnadsplikt. Del finns anledning att räkna med all tvister på området kommer
att gälla främst så­dana fall. Om däremot tvist skulle uppstå om rätten att
föra vidare uppgif-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section502&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section503&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga
1    Arbetsmarknadsdepartementet      239&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ter
om enskilds förhållanden kan domstolen i regel väntas finna större ut­rymme för
att föreskriva tystnadsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En utgångspunkt för bedömningen av kretsen av
informationsberättiga-de bör vara att den som har utsetts av organisationen att
ta emot informa­tionen inte kan undanhållas den uppgift saken gäller. I lagen
bör vidare slås fast att den information som har erhållits alltid skall kunna
föras vidare till den berörda arbetstagarorganisationens styrelse. Frågan
huravida arbets-tagarledamot i styrelsen för aktiebolag och ekonomiska
föreningar bör till­försäkras en motsvarande rätt till information får tas upp
i samband med att lagstiftningen om styrelserepresentation för de anställda ses
över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det bör i detta sammanhang tilläggas, att
lagförslaget också innehåller reglerom förhandling inom stängda dörtar vid AD.
Sekretessen i frågor om affärs- eUer driftsförhåUanden eller om enskilds
ekonomiska eller personli­ga förhållanden kan alltså upprätthållas även om en
tvist förs till rättegång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innan Jag lämnar avsnitten om förhandlingsrätt och
om rätt till insyn och information vill Jag erinra om arbetsrätlskommilténs
förslag att de här ifrå­gavarande skyldigheterna för part skall vara
skadeslåndssanktionerade. Detta finner Jag vara ett nödvändigt inslag i det nya
regelsystemet. Som Jag kommer att närmare utveckla när Jag kommer in på
reglerna om påföljder för lag- och avtalsbrott serjag den väsentligaste
garantin för att lagens reg­ler blir respekterade i insikten hos alla berörda
parter om värdet av ett ut­vecklat arbetstagarinflytande och vidgat sarriarbete
mellan arbetsgivare och arbetstagare på olika områden. Men detta innebär inte
att rättsliga sanktioner för åsidosättande av lagens förpliktelser är obehövliga.
Tvärt­om är det viktigt att verksamma sådana sanktioner finns i bakgranden. Med
hänsyn till den grandläggande betydelsen av förhandlingsrätts­reglerna och
reglerna om insyn och information på inflylandeområdel bör åsidosättande av de
reglerna leda till kännbara skadestånd. Till frågan om påföljd för brott mot
lystnadsplikten ålerkommerjag i specialmotivering­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11.5
Kollektivavtal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11.5.1
Medbestämmanderätt genom kollektivavtal&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt § 32 i SAF:s stadgar skall arbetsgivare som
tillhör föreningen till­se att det görs förbehåll i kollektivavtal som han
sluter för hans rätt att själv bestämma om ledningen och fördelningen av
arbetet och om anställ­ning och avskedande av arbetstagare. Enligt gällande
rätt, sådan den sedan länge har utbildats i arbetsdomstolens praxis, anses i
avsaknad av andra regler rätten att besluta i dessa frågor tillkomma
arbetsgivaren, vare sig han har gjort ett uttryckligt sådant förbehåll i
kollektivavtalet eller inte. Detta betyder alt arbetsgivaren kan åberopa
fredsplikt i alla frågor som hör till området för § 32 så snart han har träffat
kollektivavtal med arbetslagar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section504&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section505&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet   240&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sidan om löner och allmänna anställningsvillkor, även om
del överhuvud inte sagts någonting om arbetsgivarens beslutsbefogenheter under
för­handlingarna eller i avtalet. Kollektivavtalen om löner och allmänna an­ställningsvillkor
tolkas med andra ord som om de innehöll förbehåU för ar­betsgivarens bestämmanderätt.
Fredsplikten anses omfatta även frågor av det här aktuella slaget som inte
uttryckligen gjorts till föremål för för­handlingar mellan parterna och
beträffande vilka ingen förhandlingslös­ning har skrivits in i avtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I debatten om möjligheterna all med
rättsliga reformer bidra till en änd­rad fördelning mellan arbetsgivare och
arbetstagare av inflytandet i arbets­livet har denna rättspraxis och dess
verkningar för arbetstagarsidan spelat en framträdande roll. Arbetslagarna och
deras organisationer har vänt sig mot del sätt att uppfatta det rättsliga
förhållandel mellan arbetsgivare och arbetstagare, för vilket intolkningen i
kollektivavtalen av vissa befogenhe­ter för arbetsgivaren ses som ett uttryck.
Liksom på förhandlingsrättens område är det sannolikt dock snarare det
gmndläggande synsättet bakom rättspraxis än innebörden i detalj av
rättsreglerna som är det betydelseful­la.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del invänds ibland alt det i och för sig inte finns något
hinder mot att ar­betstagarsidan begär förhandlingar och träffar kollektivavtal
om rätt till in­flytande över frågor inom § 32-området. Arbetstagarsidan står
rättsligt sett fri alt kräva sådana förhandlingar. Kollektivavtal kan med
giltig verkan träffas åtminstone beträffande en avsevärd del av § 32-frågorna.
När avtal inte har träffats om löner och allmänna anställningsvillkor finns
inte heller några hinder för arbetstagarnas organisationer att med fackliga
stridsålgär­der understödja sina krav på inflytande inom § 32-området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dessa påpekanden må vara riktiga i
och för sig. Men de som gör dem förbiser betydelsen av att gällande rätt dock
bygger på ett synsätt som i varje fall numera strider mot en rimlig och rättvis
syn på förhållandel mel­lan arbetsgivare och arbetstagare. När arbetsdomstolen
i början av 1930-talet började att tolka in arbetsgivarens befogenheter i
kollektivavtal och därmed att låta dem omfattas av den koUektivavtalsrättsliga
fredspliklen, byggde domstolen på ett synsätt som präglats av dåvarande
maktförhållan­den på arbetsmarknaden. Arbetstagarorganisationema hade små
möjlighe­ter att bestrida arbetsgivarnas anspråk på alt ensamma få bestämma
över förelaget, över arbetets ledning och fördelning och över frågor om anstäl­lande
och avskedande av arbetstagare. Del kunde då ligga nära till hands alt uppfatta
vad som inte kunde på ett effektivt sätt bestridas som en ge­mensam
förutsättning för parterna när de slöt avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Domstolens första avgöranden på
området har stått under debatt alltse­dan domstolens arbetstagarledamöter
reserverade sig i de första målen. Domstolens praxis är emellertid i princip
oförändrad sedan den första gången lades fast. Den utgör nu ett hinder mot
strävandena all vidga ar­betstagarnas inflytande och att nåjämvikt i
förhållandet mellan arbetsgiva-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section506&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section507&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    241&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;re
och arbetstagare. Genom att gällande rätt har denna innebörd ges ar­betsgivarsidan
åtminstone psykologiskt och förhandlingsmässigt ett för­steg som det har visat
sig svårt all uppväga. Därför talar inte bara principi­ella skäl för att man nu
genom lag slår fast ett synsätt som står i bättre överensstämmelse med vår tids
förhållanden på arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt min åsikt bör det alltså ges klart uttryck i
lag för att del inte längre skall vara arbetsgivaren ensam som fattar beslut på
det område som åsyf­tas med § 32 i SÄF:s stadgar. Grandsatsen bör i stället
vara att beslutsbe­fogenheterna skall fördelas mellan arbetsgivare och
arbetstagare genom förhandlingar och avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag är givetvis medveten om att en sådan
principregel i lagen har sina be­gränsningar. All man i lag ger uttryck för ett
förändrat synsätt innebär självfallet inte all man i ett slag förändrar de
faktiska förhållandena på ar­betsmarknaden. Tvärtom måste man räkna med en
utveckling i vilken ar­betstagarnas organisationer till en början riktar in sig
på vad som omedel­bart ter sig mest betydelsefullt och först efterhand vidgar
sina anspråk, allteftersom resurser och praktisk erfarenhet växer. Att man
föratser en sådan utveckling, där arbetstagarnas inflytande utvecklas gradvis,
är dock inte något skäl emot att man ersätter principen om rätt för
arbetsgivaren att ensam bestämma med en grandsats av annan innebörd. Det
naturliga är då att man markerar, som ärbetsrättskommiltén också har ort i sitt
för­slag till 26 § FKL, att det skall tillkomma arbetstagarsidan att begära med­bestämmanderätt
i den takt och den omfattning som den sidan själv väljer. Även med den
utformningen har emellertid en principregel i lag en viktig funktion att fylla.
Jag har nämligen svårt att tänka mig alt någon samman­slutning av arbetsgivare
hädanefter skulle finna rimligt att behålla i sina stadgar bestämmelser av den
typ som representeras av § 32, sedan en helt annan princip skrivits in i den
grandläggande arbetsrättsliga lagstiftning som är avsedd att gälla på hela
arbetsmarknaden. I den meningen har man fog för att säga att en regel i lag om
att kollektivavtal bör träffas om medbe­stämmanderätt för arbetstagarna
verkligen innebär att § 32 avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I debatten om arbetsrättskommitténs förslag har
ägnats stor uppmärk­samhet åt frågan på vilka vägar man skall kunna se till att
det verkligen blir resultat av en lagregel rörande koUektivavtal om
medbestämmanderätt. Kommittén har för sin del föreslagit bestämmelser om vad
den har kallat kvarievande stridsrätt under koUektivavtalsperioden, och det är
också framför allt kring de bestämmelsema som diskussionen har kretsat. Vitt
skilda meningar har kommit till uttryck. Från arbetstagarhåU har särskilt
pekats på de möjligheter arbetsgivarsidan får att fortfarande i praktiken
motsätta sig avtal om medbestämmanderätt, i synnerhet med hänsyn till den
anknytning till de vanliga löneförhandlingarna som ligger i kommitténs förslag.
Den anknytningen bör enligt mångas mening på arbetstagarsidan tas bort. Ett
särskilt skäl härför som ofta åberopas är att det bör tillkomma
arbetsmarknadspartema själva att bestämma tidpunkten och ordningen för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;\(&amp;gt;-Riksdagen
1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section508&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section509&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     242&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sina
förhandlingar. Bland de remissinstanser som företräder arbetsgivama å andra
sidan, har man från andra utgångspunkter reagerat negativt mot kommitténs
förslag. Man har däri sett ett allvarligt ingrepp i granderna för det rättsliga
systemet på arbetsmarknaden, där fredsplikten under avtalens giltighetstid
spelar en avgörande roU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag är för min del benägen att anse att man i
debatten har haft en tendens att något överdriva betydelsen av de regler om
kvarievande stridsrätt som har föreslagits av kommittén. 1 realiteten står man
inte bara inför ett val mellan olika sanktioner mot den som inte kan förmås tiU
avtal på medbe­stämmanderättsområdet. Saken gäller kanske inte i första hand
vilka olika möjligheter som kan finnas att utforma den kvarievande stridsrätten
som en sådan sanktion. Det är främst andra val mellan olika handlingslinjer som
måste göras, låt vara att det kan spela in vUken uppfattning man har om
betydelsen av rätten att gå till facklig strid i syfte att få till stånd avtal
på medbestämmanderättsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En första fråga är om man skall söka i lag utforma
ett helt utarbetat sy­stem av regler om medbestämmanderätt för arbetstagama
eller om man i stället bör i möjligaste mån ge partema på arbetsmarknaden
frihet att själva finna och utforma de lösningar som från fall till fall passar
dem bäst. Det finns flera starka skäl för det senare av dessa altemativ. Ett
viktigt så­dant är redan att all detaljreglering i lag riskerar att åtminstone
i vissa fall bli svårtillämpad och stel. En lag som innehåUer noggrant
utarbetade och detaljrika lösningar kan visserligen i många fall vara effektiv
och lämplig, men den kan aldrig tillämpas lika naturligt och lätt på alla
områden av ar­betsmarknaden och i alla olika slag av verksamheter. Erfarenheten
visar framför allt att lösningar som passar i störte företag eller i andra
verksam­heter med många anstäUda och med väl utbyggda kontakter mellan arbets­givaren
och de anställdas fackliga organisationer, ofta inte ter sig lämpliga eller ens
möjliga att tUlämpa i sammanhang där det inte finns samma förat­sättningar för
effektiv facklig verksamhet. Det blir då nödvändigt att från fall till fall
finna andra vägar för breddning av arbetstagarinflytandet, som är bättre
avpassade efter rådande förhåUanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Varje detaljreglering i lag har också nackdelen att
den kan bli ett hinder mot fortsatt utveckling i takt med nya erfarenheter och
nya målsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att man skall nå fram till en ordning som
fungerar väl i praktiken är det också viktigt att båda sidor, både arbetsgivare
och arbetstagare, har förståelse för målsättningama och god vilja att nå fram
till resultat. Det blir lättare att skapa en sådan gemensam vilja om parterna
lämnas frihet att till­sammans undersöka vilka lösningar som är bäst lämpade
för de särskilda förhåUandena på deras område och att sedan omsätta de
lösningama i praktiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Självfallet är man i valet mellan
detaljlagstiftning och frihet för partema att själva finna sina lösningar inte
tvungen att välja enbart det ena altemati-vet. Kombinationer kan tänkas. Det
framgår också av vad Jag redan har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section510&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section511&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     243&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sagt
om huvudlinjerna i den lagstiftning som Jag förordar. De linjerna inne­bär i
huvudsak att man i denna slår fast vissa grandläggande rättigheter av betydelse
för allt arbetstagarinflytande, främst vidgad förhandlingsrätt och rätt till
insyn och information, och att man sedan överlåter åt partema att bygga vidare
på den gmnden. Men även andra inslag av lagstiftning kan tänkas, t. ex. om
självbestämmanderätt eller vetorätt för de anstäUda i vis­sa former, på vissa
närmare angivna områden och inom vissa ramar. Som Jag redan har utvecklat har
Jag emellertid funnit att sådan lagstiftning -med undantag för de särskilda
åtgärderna mot obehörigt utnyttjande av andra avtalsformer än anställningsavtal
- tills vidare bör skjutas på framti­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har alltså kommit till resultatet att lagen bör
ge ett vidsträckt utrym­me för fria överenskommelser mellan partema på
arbetsmarknaden utan närmare anvisningar om vad överenskommelsema bör innehåUa,
föratom att det slås fast att det skall skapas ett väsentligt breddat
inflytande för ar­betstagama. Frågan om den kvarievande stridsrätten bör
bedömas mot bakgranden av denna inriktning hos lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som Jag nämnde har remissinstansema varit kritiska
mot kommitténs förslag om kvarievande stridsrätt, låt vara att kritiken har
haft vitt skilda utgångspunkter. På en väsentlig punkt är kritiken riktig. Den
kvarievande stridsrätten innebär inte annat än att man faller tillbaka på
rätten att gripa till facklig strid såsom medel att få till stånd kollektivavtal
om medbestäm­manderätt. Det är uppenbart att varje regel av den innebörden är
från ren effektivitetssynpunkt underlägsen rättsligt tvång för part att komma
till uppgörelse med motparten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag kan emellertid inte se annat än att kommittén
har rätt i sin uppfatt­ning att varje konstraktion med sådant rättsligt tvång,
vare sig det rör sig om tvångsskiljedom eller om en skadeståndssanktion eller
något annat, är i realiteten likvärdig med att man anger direkt i lagen vad som
skall gälla om arbetstagamas medbestämmanderätt. Och Jag kan inte heller se att
det lig­ger något alternativ i de andra förslag som har framförts från några
håll un­der granskningen av kommittéförslaget. Att som har föreslagits av någon
remissinstans ogiltigförklara alla befintliga avtal på medbestämmande­rättsområdet
ter sig knappast som en framkomlig eller ändamålsenlig väg. Syftet skulle
närmast vara att slå fast att förhandlingsläget skall vara öppet när partema på
arbetsmarknaden första gången förhandlar efter det att den nya lagen har trätt
i kraft. Jag betvivlar dock att detta skulle vara rätta vä­gen att nå det
syftet. Den låsning som följer av nuvarande rättsläge bör kunna hävas på
enklare sätt, utan att man behöver underkasta sig de risker för oföratsedda
verkningar som en sådan allmän ogiltighetsregel medför. Och på längre sikt är
regeln av föga värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Min slutsats blir att den kvarievande stridsrätten
visserligen har en inte helt avgörande betydelse som sanktion mot den
arbetsgivarpart som verk­ligen vill motsätta sig koUektivavtal om
medbestämmanderätt och som har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section512&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section513&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   244&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillräcklig
styrka att motstå arbetstagarsidans krav. Mot den arbetsgivar­parten kan
arbetstagarna i själva verket inte få något verkligt verksamt stöd av
lagstiftaren på annat sätt än genom att konkreta regler om medbe­stämmanderätt
fastställs i lag. Men den kvarievande stridsrätten har ändå sitt värde som ett
bland flera led i en lagstiftning som är avsedd att bilda ut­gångspunkt för en
snabb och omfattande utveckling mot vidgat inflytande för arbetstagama i
arbetslivet. Den markerar på ett otvetydigt sätt lagstif­tarens avsikt att
bryta med den nu gällande rättstillämpningen. På det sät­tet bidrar den till
att skapa föratsättningar för meningsfulla förhandlingar. Och i den funktionen
har den en naturlig plats i den nya lagstiftningen som bakgrand tUl den
grandregel om avtal på medbestämmandeområdet, som Jag tidigare har talat om,
och inte minst vid sidan av de regler i lagen som ger arbetstagama nya
rättigheter på inflytandeområdet inom ramen för den primära förhandlingsrätten
och rätten till insyn och information.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När jag ger uttryck för detta sätt alt se på den
kvarievande stridsrätten har Jag utgått från att intresset av arbetsfred under
avtalsperiodema lägger hinder i vägen för lösningar som skulle innebära fri
rätt för arbetstagarna att gå till strid, även under giltighetsperiodema för
kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvUlkor, så snart syftet med
striden är att få till stånd avtal om medbestämmanderätt. Ytligt sett kan
naturligtvis en sådan fri stridsrätt te sig som ett verkningsfullt medel att få
krav på medbestäm­manderätt tillgodosedda. Om man t. ex. tänkte sig frihet för
arbetstagamas lokala sammanslutningar att gå till strid varje gång oenighet
uppstod i en arbetsmiljöfråga eller i en fråga om omplacering av en enskild
arbetstagare eller i någon annan liknande fråga, skulle självfallet
fömtsättningarna för en gynnsam uppgörelse med arbetsgivaren i det enskilda
fallet många gånger vara goda. Men man kan inte se enbart till det enskilda
fallet. Det är uppenbart att regler som generellt gav en sådan frihet skuUe
innebära, att man inte längre kunde räkna med sammanhängande perioder av fred på
ar­betsmarknaden. Man skulle med andra ord dra undan gmnden för det sy­stem av
samordnade förhandlingar och avtal, och därav följande fredspe­rioder, som
hittills utvecklats och som enligt allmän uppfattning är av största värde både
för partema på arbetsmarknaden och för samhället som helhet. Det är enligt min
mening ett för högt pris att betala. Regelsystemet måste även i fortsättningen
byggas upp så att det är möjligt och naturligt för arbetsmarknadens parter att
genom förhandlingar och avtal säkra sam­manhängande perioder av arbetsfred. Det
är inte på den punkten som nu rådande förhållanden skall ändras. Ändringen
skall ske när det gäller inne­hållet i koUektivavtalen, så att en effektiv
medbestämmanderätt för arbets­tagama kommer till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För lagstiftaren är som Jag redan har framhåUit
huvuduppgiften att finna en väg att bryta den rättstillämpning enligt vilken
ensidig rätt för arbetsgi­varen att bestämma på § 32-området tolkas in i
kollektivavtalen som en icke uttrycklig avtalsklausul, vUken skyddas av
fredsplikt. Detta kan åtminsto-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section514&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section515&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     245&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ne
teoretiskt sett ske på flera olika vägar. En möjlighet, som har föreslagits
främst av vissa arbetstagarorganisationer bland remissinstansema, är att StäUa
upp ett allmänt förbud mot sådan kollektivavtalstolkning eller, sna­rare, att
föreskriva att fredsplikt inte skall anses gälla i andra frågor än så­dana som
uttryckligen reglerats i kollektivavtal. En sådan regel har förde­len att den
åtminstone till det yttre ter sig klar och otvetydig. Mot den talar främst att
den går för långt. Den skulle bl. a. avse också löneavtalen. Den riskerar att
binda koUektivavtalstolkningen på ett sätt som knappast någon kan vara betjänt
av och att indirekt därmed också gripa in i metoderna för förhandlingar och
avtalsskrivning på ett sätt som inte ligger i någons intres­se. Det är enligt
min bedömning bättre med en mindre långtgående och mer preciserad regel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En naturlig begränsning, mot bakgmnd av den fråga
som är aktuell i det­ta sammanhang, är att rikta in sig enbart på
avtalsregleringen av frågor inom § 32-området. I valet mellan oUka altemativ
inom den ramen har jag för min del funnit att praktiska skäl, om inte andra,
talar för att man i prin­cip väljer den tekniska konstraklion som har valts av
arbetsrättskom­mittén och om vilken kommittén har varit enig. Den
konstraktionen inne­bär att intolkningen i koUektivavtal av arbetsgivarens
beslutsbefogenheter på området för § 32 bryts igenom om arbetstagarparten under
avtalsför­handlingama ställer krav på uttryckligt avtal vari arbetsgivaren på
ett eller annat sätt avstår från den bestämmanderätt som eljest anses tillkomma
ho­nom. Ställs ett sådant krav har arbetsgivaren att medverka till en
uttrycklig lösning i avtal. Blir det inte någon sådan lösning i samband med att
koUek­tivavtal träffas i övrigt betraktas frågan som oreglerad mellan partema i
den meningen, att arbetstagarsidan står fri att när som helst under avtals­perioden
återvända till den och därvid tillgripa fackliga stridsåtgärder mot
arbetsgivaren. Intill dess en lösning av annat innehåll kommer till stånd
gäller dock fortfarande att arbetsgivaren är bibehållen vid den bestämman­derätt
som han förat hade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När Jag säger att i vaije fall praktiska skäl talar
för att tillämpa denna konstraktion är det min avsikt att därmed markera att
Jag inte finner det principieUt uteslutet att välja andra altemativ. Ett sådant
vore kanske att formulera en regel av innebörd att koUektivavtal inte skall
anses innehåUa något om rätten att bestämma om företagsledningen, arbetets
ledning och fördelning eller om ingående eller hävande av arbetsavtal med
mindre det finns uttryckliga regler därom i avtalet. Den regeln skiljer sig
emellertid en­bart till formen från den konstraktion som kommittén har stannat
för. Den ställer visserligen inte något krav på arbetstagarparten att ta upp
sådana frågor om medbestämmanderätt, som parten finner vara av betydelse, vid
förhandlingama om de avtal om löner och allmänna anstäUningsvUlkor som i övrigt
skapar fredsplikt för partema. Men den skillnaden har inte stor betydelse.
Liksom när det gäller kommitténs konstraktion är Ju syftet i första hand att
verkligen få till stånd medbestämmanderättsavtal. Först&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section516&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section517&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   246&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;när
det inte lyckas skall det finnas utrymme för att utnyttja den kvarievan­de
stridsrätten. I båda fallen kommer alltså det åsyftade praktiska resulta­tet
att bli att partema kommer överens om fredsplikt i den formen att de slår fast
i avtalet att även medbestämmanderättsområdet skall vara fredat för
stridsåtgärder under avtalsperioden, eller åtminstone för en viss när­mare angiven
del av denna. På det sättet kommer anknytningen tiU löneav­talet, och till
förhandlingama om detta, att finnas i båda fallen. Skillnaden mellan de båda
lösningarna blir närmast av formell art. Snarast ter sig den konstraktion
kommittén har valt som den förmånligaste för arbetstagarsi­dan, eftersom den
bör innebära mindre risker för att den sidan förmås bin­da sig vid oförmånliga
avtalslösningar som sedan blir svåra att bli kvitt i en senare
förhandlingsomgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan alltså ställa mig bakom kommitténs förslag på viktiga punkter när det
gäller vad lagstiftningen bör innehålla på det här aktuella området. Jag är
till en början ense med kommittén om att lagen bör innehåUa vissa grandläggande
rättigheter för arbetstagama, främst på förhandlingsrättens och informationsrättens
områden, men att det däratöver bör vara parter­nas sak att i avtal finna och
utforma mera utvecklade former för arbetsta­garnas inflytande. Jag delar vidare
kommitténs uppfattning att lagen bör innehåUa en anvisning till partema att
träffa koUektivavtal om medbestäm­manderätt när arbetstagarparten begär det.
Även i fråga om den rättsliga innebörden och syftet med en sådan principregel
har Jag samma synsätt som kommittén. Slufligen delar jag åsikten att
lagstiftaren bör på det sättet genombryta den praxis enligt vilken
arbetsgivarens ensidiga beslutanderätt tolkas in i kollektivavtal, att lagen
tillförs en sådan regel om kvarievande stridsrätt som Jag just har beskrivit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
alla dessa punkter har kommittén varit i princip enig. Och på dem alla med
undantag för frågan om den kvarievande stridsrätten har remissopi­nionen varit
om inte enig så i varje fall till största delen samlad kring kom­mitténs
förslag. Detsamma kan inte sägas om andra aspekter på de här ak­tuella reglerna
i kommittéförslaget. De viktigaste av dessa har att göra med
tillämplighetsområdet för kommitténs principregel i 26 § FKL och därmed för
regeln om kvarievande stridsrätt i 34 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
majoritet stannade för att föreslå att 26 § skulle gäUa infly­tande för
arbetstagarsidan i frågor som rör arbetets ledning och fördelning eller som rör
ingående eller hävande av arbetsavtal eller meddelande av påföljd i övrigt för
arbetstagare som begått avtalsbrott. Med detta sätt att beskriva
tillämplighetsområdet ville kommittémajoriteten dra en gräns mellan, förenklat
uttryckt, frågor som hör till företagsledningen och frågor som ligger på
området för arbetets ledning och fördelning. Skälen härför har inte närmare
utvecklats i betänkandet. De synes i huvudsak ha haft ka­raktären av ganska
fria överväganden om vad som från skilda synpunkter skulle kunna anses lämpligt
och rimligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarorganisationemas
företrädare i kommittén vände sig bestämt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section518&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section519&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    247&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mot
majoritetsförslaget på denna punkt. Deras argument hade att göra bå­de med den
sakliga rimligheten av gränsdragningen och med de rättsliga in­vändningar som
kan göras mot den. Det saknas enligt deras mening skäl att göra halt vid arbetsledningsfrågor
när det gäller att reformera den arbets­rättsliga lagstiftningen i syfte att
vidga arbetstagamas inflytande. Även om de frågorna nu kan te sig som de mest
näraliggande och betydelsefulla bör lagbestämmelserna inte ha ett sådant
innehåU att en fortsatt utveckling motverkas eller förhindras. Det är för
övrigt enligt lönlagarteservanlema i praktiken omöjligt att dra en gräns mellan
de två här aktuella områdena. Alltför många frågor skulle ligga så nära den
gränsen att det knappast vore möjligt att bedöma till vilket område de
rätteligen borde höra. Och alltför många frågor är av så sammansatt natur att
det inte gärna är tänkbart att försöka placera dem på den ena eller andra sidan
av gränsen. Det kan en­ligt reservantema tUl och med sättas i fråga om inte
regelmässigt kontakten mellan frågor som kan sägas höra till vart och ett av
områdena är sådan att varje gränsdragning ter sig tvivelaktig. Erfarenheten
talar i varje fall för att inflytande på arbetsledningens område ofta är ganska
meningslöst så länge arbetstagarna är utestängda från inflytande även på
företagsledningspla­net.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har redan i min inledande översikt redogjort för hur jag ser pä valet mellan
oUka former för arbetstagarinflytande och vilka mål som enligt min mening bör
ställas upp för lagstiftarens insatser på detta område. Jag skall inte här
upprepa vad Jag i det sammanhanget redan har sagt. Jag vUl bara slå fast att de
här redovisade synpunktema av löntagarrepresentantema i kommittén står helt i
överensstämmelse med mitt synsätt. Jag anser därför att någon sådan begränsning
av lagens principregel om medbestämmande­rättsavtal, som föreslagits av
kommittémajoriteten, inte bör komma i frå­ga. Regeln om
medbestämmanderättsavtal bör i stället gälla för hela det område som nu i allmänhet
täcks av arbetsgivarens ensidiga bestämman­derätt. TUlämpningsområdet för
regeln blir därmed också detsamma som för lagens andra regler om
arbetstagarinflytande, t. ex. reglema om primär förhandlingsskyldighet. Som
betonats av minoriteten i kommittén och se­dermera av de flesta
löntagarorganisationema i deras remissvar blir det ar­betstagamas sak att inom
denna vidare ram efter hand utveckla och be­stämma sina anspråk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En annan fråga som berör vad som skall vara
innehåUet i lagens princip­regel om medbestämmande genom kollektivavtal är
frågan om inrättande av s. k. partssammansatta organ på arbetsplatsema. Även på
den punkten delade sig kommittén i olika uppfattningar. En majoritet ansåg att
lagen borde innehålla en regel om rätt att påkalla inrättande av partssammansat­ta
organ som foram för arbetsgivarens fullgörande av förhandlingsskyldig­het
enligt 12 och 13 §§ FKL och av informationsskyldighet enligt 18 §.
Löntagartepresentantema reserverade sig även på denna punkt och häv­dade, att
det pnncipiellt är fel att lagen ger företräde åt en viss form för ut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section520&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section521&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     248&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;övande
av arbetstagarnas rätt till inflytande. Inte minst erfarenhetema på vissa håll
utomlands visar nackdelama med att arbetstagarinflytandet ka­naliseras i
särskilt inrättade råd och nämnder. Därigenom riskerar man att skapa hinder för
den ordinarie fackliga verksamheten på inflytandeområ­det och att reducera inte
minst de lokala fackliga organisationemas roU. Enligt löntagartepresentanternas
mening borde det i varje fall vara uteslu­tet att ge stöd åt anspråk från
arbetsgivarsidan på sådana särskilda former för arbetstagarinflytandet genom
att i |agen ge arbetsgivama kvarievande stridsrätt i sådana frågor. På denna
sistnämnda punkt ansåg sex ledamöter att arbetsgivarsidan borde ha stridsrätt
och sex ledamöter hade motsatt mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar uppfattningen alt det är oriktigt att i
lagen ge försteg ål parts­sammansatta organ som foram för utövandet av
arbetstagarsidans infly­tande. Del finns säkert frågor som kan komma att te sig
lämpade för be­handling och avgörande i fast inrättade organ med representation
från både arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Det kan t. ex. tänkas att man vill
inrätta sådana organ för avgörande av frågor på personalpolitikens område eller
av frågor som rör arbetsorganisation eller arbetsfördelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Men därmed är inte sagt att den formen allmänt sett
är att föredra fram­för andra. På vissa områden kan det finnas förutsättningar
redan nu att be­reda arbetstagama självbestämmanderätt i en eller annan forrn
och på and­ra kan delta komma att te sig möjligt på ett senare stadium. Vissa
frågor kan böra behandlas gemensamt av alla berörda arbetstagarorganisationer
hos samme arbetsgivare och andra kan ha den karaktären, att sådan ge­mensam
behandling inte är naturiig. Även andra synpunkter kan spela in. Mot den
bakgranden är del riktigast att lämna partema frihet alt själva ta ställning
och träffa sitt val mellan olika tänkbara former för utövandet av
arbetstagarinflytandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det särskilt gäller den förhandlingsskyldighet
som bör åvila arbetsgi­varen i frågor, som han i övrigt bestämmer över, och
arbetsgivarens skyl­dighet att ge information till sina motparter på arbetstagarsidan,
är det en­ligt min mening helt obefogat att i lagen ange partssammansatta organ
som en på något sätt typisk eller särskilt lämplig form. Utgångspunkten bör
tvärtom vara att de grandläggande rättigheter, som bör tillkomma arbetsta­garna,
skall kanaliseras genom deras fackliga organisationer. Skulle det av några
särskilda skäl, praktiska eller andra, vara lämpligt att i stället välja fast
inrättade organ i förelagen, bör det helt och hållet vara de berörda par­ternas
sak att komma överens om det. Ett försteg i lagen åt partssamman­satta organ
såsom forum för arbetstagarinflytande skulle för övrigt knap­past vara
förenligt med tanken alt förhandlingarna skall kunna föras först på del lokala
planet men därefter också mellan arbetsgivaren och arbetsta­garnas centrala
organisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Min slutsats är alltså att det inte bör sägas något
i lagen om parissam­mansatta organ. Den frågan bör helt lämnas åt parterna som
kan, där de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section522&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section523&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      249&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;finner
det lämpligt, förhandla och träffa avtal därom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detta ger mig anledning att också säga några ord om
den andra frågan på detta område som föranledde oenighet i
arbelsrällskommillén, nämligen huravida arbetsgivaren bör ges rätt att la
initiativ till avtalsförhandlingar och anlita kvarievande stridsrätl. Kommittén
har tänkt sig att det i princip skall vara arbetstagarsidans sak att ta
initiativ på området och alt den kvar­ievande stridsrälten skall skapas för all
ge stöd åt arbetstagarsidans an­språk på avtalsreglering inom
medbestämmanderältsområdet. Undantag härifrån skulle enligt hälften av
ledamötema finnas Just i frågan om inrät­tande av partssammansatta organ, men
inte i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tanken att den kvarievande stridsrätten skall ha
till uppgift att stödja ar­betstagarsidan i dess strävanden på det här aktuella
området är självfallet riktig. Hela syftet med den konstraktion som gjordes i
kommitténs förslag till 26 och 34 §§ FKL varjujust detta. För min del serjag en
regel om kvar­ievande stridsrätl främst som ett sätt alt i lagen slå fast en ny
utgångspunkt för arbetsmarknadspartemas förhandlingar på
medbestämmande-rättsområdet. Regeln skall vara utformad med hänsyn både till
att detta skall vara dess syfte och till alt man fortfarande anser del behörigt
och önskvärt att parterna träffar avtal som säkerställer arbetsfreden under vis­sa
i avtalet bestämda perioder. Den skall ses främst som en teknik för att skapa
balans mellan partema och ändra det läge som uppstått genom att man i praxis
toUcar in i koUektivavtalen och därmed skyddar med freds­plikt en befogenhet
för arbetsgivaren att ensam bestämma i vissa frågor. VUl man därför förbehålla
arbetstagarsidan den kvarievande stridsrätten innebär detta i realiteten inte
att man stannar för att ge enbart arbetstagar­sidan en ny rätt utan i stället
att man gör ett ingrepp i den grandsats, som i övrigt gäller inom
koUektivavtalsrätten, att arbetsgivare och arbetstagare skall stå lika fria att
ta upp förhandlingar med sin motpart och sluta avtal med denne och att de skall
ha samma rättsliga frihet att gripa till facklig strid när överenskommelse inte
kan uppnås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad det skulle blir fråga om är därför närmast ett
förbud för arbetsgivar­sidan alt vid förhandlingar ställa krav på viss avtalsreglering
av en fråga som hör till området för arbetstagarinflytandet, t. ex. regler om
ändringar eller tillägg till lagens bestämmelser om förhandlingsrätt eller
regler om partssammansatta organ. I varje fall skulle innebörden vara ett
förbud mot att arbetsgivarsidan påfordrar att sådana frågor skall betraktas som
oregle­rade intressefrågor när kollektivavtal träffas om löner och allmänna an­ställningsvillkor.
Man skulle, med ett annat sätt all uttrycka saken, till ar­betsgivarsidans
nackdel införa ett slags motsvarighet till den nuvarande rättstillämpning
enligt vilken arbetstagarsidan anses bunden vid fredsplikt, även när
uttryckligt avtal inte har träffals i en viss fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del är visseriigen riktigt alt lagen inte bör ge
stöd åt anspråk från arbets­givarsidan på avtal på medbestämmanderättsområdet
som arbetstagarsi­dan inte vill ha. Men därmed är inte sagt alt man bör göra de
här aktuella&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section524&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section525&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet    250&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;reglerna
ensidiga. Delta skulle innebära t. ex. att disposiliviteten av regler­na om
förhandlingsskyldighet och om informationsskyldighet gjordes ensi­dig. Något
sådant har inte begärts av någon remissinstans. Härtill kommer emellertid att
ett förbud av denna innebörd skulle vara svårt alt upprätthål­la i praktiken.
Del skulle också medföra icke oväsentliga svårigheter att ut­forma och avgränsa
det. Jag finner därför att man bör avstå. Regeln om kvarievande stridsrätl kan
liksom andra reglerom stridsrälten göras ömse­sidig. Med hänsyn till regelns
innebörd och syfte har därmed inte förlorats något väsentligt för
arbetstagarsidan. Här liksom i övrigt gäller all frågan får återapptas om del i
den praktiska tillämpningen visar sig alt den valda lösningen inte fungerar på
eU tillfredsställande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innan
jag lämnar frågan om den kvarievande stridsrälten i delta sam­manhang vill jag
med anledning av vad som sagts i åtskilliga remissyttran­den betona alt
avsikten inte är alt binda parterna vid någon viss tid för för­handlingar på
medbestämmanderältsområdet eller vid att genomföra för­handlingarna på någon
viss nivå. Den anknytning som göres till avtalen om löner och allmänna
anställningsvillkor beror enbart av alt det är fredsplik­ten på grand av de
avtalen som saken gäller. Den betyder inte alt parterna är förhindrade att
förlägga förhandlingarna på medbestämmande­rältsområdet till senare lidpunkt
och att inbördes komma överens om vad som då skall gälla i fråga om
fredsplikten. Inte heller betyder anknytningen i och för sig att det föreligger
hinder mot alt vissa förhandlingar om medbe-slämmanderätisavtal föres på
central nivå och andra lokalt, eller att parter­na är förhindrade alt genom
avtal därom lämna utrymme för stridsrätl på lokal nivå likaväl som på central.
Här liksom i andra sammanhang slår det alltid partema fritt att disponera över
stridsrätten genom att inom ramen av träffade avtal faststäUa vad som skall
anses överenskommet och vad som ännu skall betraktas som oreglerat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag förordar alltså, för all sammanfatta vad Jag
har sagt om kollektivav­tal om medbestämmanderätt och om kvarievande
stridsrätl, att lagen får innehålla en grandregel om att arbetslagarpart i
kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor bör få träffa
kollektivavtal om medbe­stämmanderätt i frågor som rör bedrivandet av
arbetsgivarens verksamhet i stort, arbetets ledning och fördelning och ingående
och upphörande av anställningsavtal. Till denna principregel bör knytas en
regel om kvarie­vande stridsrätl. Enligt denna bör fredsplikt inte gälla om
part har begärt reglering av en medbestämmanderätlsfråga i kollektivavtal och
någon ut­trycklig reglering av frågan inte har kommit till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11.5.2
Regler om tolkningsföreträde&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid sidan av frågorna om kollektivavtal på
medbestämmande­rältsområdet och om kvarievande stridsrätl har
arbetsrätlskommittén tagit upp en ytterligare fråga av särskild betydelse från
arbelslagarinflytan-desynpunkt. Det är frågan om arbetsgivarens s.k.
tolkningsföreträde i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section526&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section527&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet    251&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tvister
om arbetstagares arbetsskyldighet, eller med andra ord den i AD:s
rättstillämpning fastslagna regeln att arbetsgivaren vid tvist om arbetsskyl­digheten
i princip har rätt att kräva alt arbetslagarna skall ulföra arbete i enlighet
med hans anvisningar intill dess tvisten hunnit avgöras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén har pekat på att en utvidgning i olika
former av arbetstagar­sidans inflytande över arbetslednings- och
arbetsfördelningsfrågor kom­mer att reducera betydelsen av den nu tillämpade
regeln på detta område. Enligt kommittén är det ändå befogat med en reform som
direkt riktar in sig på tolkningsföreträdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén har också föreslagit en lagreglering i
frågan (27 § FKL). Den innebär i princip all arbetsgivarens tolkningsföreträde
bekräftas men med den reservationen alt arbetsgivaren åläggs att ta initiativ
till förhandlingar och i sista hand rättegång. Gör han inte det skall enligt
förslaget arbetsta­garsidans mening i tvisten bli gällande. I princip betyder
detta att det om­tvistade avtalet skall i förhällandet mellan de tvistande
parterna för framti­den anses ha den innebörd som arbetstagarsidan hävdar,
intill dess annat har överenskommits eller slagits fast på ett för parterna
bindande sätt i rät­tegäng.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om tolkningsföreträdet blev mot slutet av utredningsarbetet myckel omdebatterad
inom kommittén. I själva verket samlade den lös­ning som Jag här beskrivit inte
någon majoritet. Särmeningar framfördes från flera håll inom kommittén. Även om
tonvikten på olika aspekter varie­rade hade de gemensamt att de innebar krav på
skärpningar av del utarbe­tade förslaget. Under remissinstansemas granskning
har meningsmotsätt-ningama mellan företrädare för olika intressen funnits kvar
och utvecklats ytterligare. I stora drag är situationen den att
arbetsgivarorganisationerna bland remissinstanserna, och andra instanser som
helt eller i huvudsak fö­reträder arbetsgivarintressen, önskar antingen ett
bibehållande i princip av den nu gällande rättstillämpningen eller en reform
efter i huvudsak de lin­jer som dragits upp i förslaget till 27 § FKL. På
arbetstagarsidan finns där­emot en mycket utbredd opinion för en lösning som i
princip stämmer överens med lösningama på vissa motsvarande problem i nyare
arbets­rättslig lagstiftning. Del oftast åberopade exemplet är här lagen om
facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid sidan härav föres från åtskilliga håll fram
krav på liknande lagregler med sikte på andra tvister än arbetsskyldighetstvister.
Längst går här de löntagarorganisationer som kräver att arbetstagarsidan skall
få tolknings­företräde i alla lolkningstvister, vare sig de har sin gmnd i
meningsmotsätt­ningar om innebörden av avtal eller de gäller tolkning av lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innan man tar ställning till dessa frågor bör man
först göra klart vilka oli­ka slag av tvister som det kan bli fråga om. Detta
är av betydelse inte minst därför att skälen för olika lösningar inte kan sägas
utan vidare vara desam­ma i alla oUka tänkbara fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
härför sin del riktal in sig, åtminstone i första hand, på tvis-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section528&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section529&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      252&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ter
som gäller arbetstagares arbetsskyldighet enligt avtal. Skälet är av allt att
döma främst alt kommittén har utgått från den praxis hos AD, enligt vil­ken
arbetsgivarna har tillerkänts rätt i princip alt utkräva arbete utan hin­der av
all det råder tvist huravida arbetstagarna är skyldiga, enligt sina åta­ganden
gentemot arbetsgivaren, att prestera arbetet. Denna rätt för arbets­givaren är
ett avsteg från vad som normall gäller vid tvister mellan parter på
civilrättens område om ena partens skyldigheter på grand av ett avtal som
gäller mellan dem. Vad som åsyftas i förslaget är att i någon utsträck­ning,
men inte helt, råda bot på den rabbning av den vanliga Jämvikten mellan
avtalsparter som ligger i ÄD:s praxis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 huvudsak kan de tvister som det rör sig om enligt
ÄD:s praxis avgrän­sas ulan svårigheter. Till grappen hör alla tvister som rör
ena avtalspar­tens, arbetstagarens, skyldighet att fullgöra sin del av del
enskilda arbets­avtalet, dvs. att utföra arbete. Utanför grappen faller i
princip tvister som rör andra förpliktelser som en arbetstagare kan ha gentemot
arbetsgivaren, t. ex. skyldighet att vårda verktyg och maskiner, att vara
aktsam med ar­betsgivarens egendom i övrigt, alt iaktta tystnad beträffande
yrkeshemlig­heter, att inte konkurrera med arbetsgivaren eller alt ställa till
arbetsgiva­rens förfogande uppfinningar som arbetstagaren gjort under arbete i
an­ställningen. Någon gång kan givetvis omständigheterna vara sådana att
gränsen blir svår att dra. Man kan t. ex. tänka sig alt del uppstår oenighet
huravida en arbetstagare är skyldig att utföra visst underhållsarbete, och
stegel är då inte långt till en tvist som berör enbart arbetslagarens skyldig­het
i allmänhet alt väl vårda arbetsgivarens egendom. Men detta är ett
rättstillämpningsproblem. I princip kan gränsen alltid dras. Och man har
ledning i de skäl, som AD har åberopat för sin praxis, när man gör del. AD har
nämligen utgått från att det rör sig om fall där del kan uppslå skada ge­nom
alt tvisten inte kan bli avgjord utan dröjsmål. När arbete inte blir ut­fört
kan arbetsgivaren lida ekonomisk skada och när arbetslagarna tvingas utföra
arbete, som de inte har åtagit sig. kan det innebära skada för dem. AD har
slagit fast regeln om arbetsgivarens tolkningsföreträde på grandval av
bedömningen att det i regel är lättare för arbetsgivaren att ersätta ar­betstagarnas
skada när de tvingas utföra arbetet, trots att de egentligen har rätt i sin
uppfattning att de inte är skyldiga till det, än för arbetstagama att ersätta
arbetsgivarens skada i det omvända fallet. Tvister där det resone­manget kan
föras, oavsett om det i och för sig har skäl för sig, hör in under den regel om
arbetsgivarens tolkningsföreträde som AD tillämpar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utanför den nu gällande lolkningsförelrädesregeln
faller också tvister som enbart gäller betalningen för visst arbete. Avgörande
för om arbetsta­garen är skyldig att arbeta när parterna är oense om
betalningen är i princip vad avtalet säger om den saken. Ofta är del utsagt i
avtalet all arbetstaga­ren skall vara skyldig att arbeta mot viss angiven lön,
t. ex. viss timlön, när tvist råder om vilken lön som slutligen skall utgå. 1
andra fall finns inte nå­got sådant åtagande och då är arbetstagaren inte
heller skyldig att arbeta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section530&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section531&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet    253&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förrän lönefrågan har gjorts upp. Tvistas det däremot om
vad avtalet före­skriver på Just denna punkt, är den tvisten en tvist om
arbetsskyldigheten. på vilken regeln om tolkningsföreträdet är tillämplig.
Påstår arbetstagarsi­dan att ett avtals lönebestämmelser begränsar
arbetsgivarens arbetsled­ningsrätt, t. ex. genom att de innebär förbud mot
omplacering, kan också en arbetsskyldighetstvist föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;All kommitténs förslag till 27 §
FKL gäller enbart tvist om tolkningen av kollektivavtal innebär i praktiken inte
någon begränsning, så länge man håller sig till kollektivavtalsreglerade
förhållanden. I förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, som är
bundna av kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor, anses
arbetstagarnas arbetsskyldighet i princip följa av kollektivavtalet, oavsett om
detta har sagts uttryckligen el­ler ej i avtalet. Arbetsgivarens skyldighet all
utge lön står i kollektivavtalet och arbetstagarens skyldighet all göra en
motprestation, all utföra arbetet, hör också dit. Vad som skall gälla när del
inte finns något kollektivavtal har kommittén däremot inte tagit ställning
till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns en annan svårighet när del gäller att fastställa
innebörden av de regler som kommittén har föreslagit. 1 27 § FKL talas nämligen
inte om tvister om arbetstagares arbetsskyldighet ulan om tvister &amp;quot;rörande
avta­lets innebörd vad avser arbetets ledning och fördelning&amp;quot;. Det framgår
av motiven att kommittén har tänkt sig att dess regel därigenom skall få ett
mera vidsträckt tillämpningsområde än om den i stället hade fått gälla en­bart
i tvister om arbetsskyldigheten. Men del saknas en närmare redogö­relse för var
skillnaden ligger och för vilka särskilda problem som kan för­anledas av
utvidgningen. Härtill skall Jag återkomma. Dessförinnan vUlJag dock peka på en
annan begreppsmässig åtskillnad som måste göras här och som är av betydelse
eftersom den ofta förbises med grundläggande miss­förstånd som följd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När man talar om tolkningstvist i
fråga om arbetsskyldigheten, eller i fråga om ett avtals regler om arbetets
ledning och fördelning, är del verkli­gen en sådan tvist som åsyftas. Det rör
sig alltså om en tvist som kan lösas på rättslig väg, i sista hand i rättegång,
och där alternalivel till den omtvis­tade uppfyllelsen av avtalet är en
rättslig sanktion, skadestånd eller något annat. Meningsmotsättningar mellan
arbetsgivare och arbetstagare där ar­betstagarna vägrar att arbeta ulan all
detta beror på all de själva anser sig rättsligen sakna skyldighet all arbeta -
de ifrågasätter i stället lämplighe­ten av arbetsgivarens direktiv - faller
utanför tolkningsföreträ-desproblemaliken. Denna åtskillnad har föranlett
diskussion i vissa re­missyttranden, bl. a. därför att den spelar en väsentlig
roll när kommittén drar gränsen mellan förhandlingsrättsreglerna i 12 och 13 S§
FKL och lolk­ningsförelrädesregeln i 27 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kan emellertid, som Jag också
har antytt i avsnittet om förhandlings­rätt, inte se annat än alt man här har
all göra med en klar begreppsmässig och rättslig åtskillnad, som väl ägnar sig
såsom underiag för utformningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section532&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section533&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    254&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av lagens regler. Påslås det inte annat än att
arbetsgivaren har rätt att fatta ett visst beslut eller att utfärda en
arbetsorder men vill arbetslagamas fack­liga organisation ändå ha tiltfälle alt
lägga fram sina synpunkter och even­tuellt förmå arbetsgivaren all acceptera
dem, är det reglerna om förhand­lingsrätt som träder in. Görs del däremot gällande
att arbetstagarna av rättsliga skäl överhuvud inte är skyldiga att följa
arbetsgivarens anvisning­ar om arbete, därför all deras avtal inte medför någon
sådan skyldighet, är det fråga om att tillämpa reglerna om tolkningsföreträde i
arbetsskyldig­hetstvister. Strängt laget är det också nödvändigt att bygga upp
lagens reg­ler på skillnaden mellan dessa två olika fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är en annan sak att det här
liksom annars när det gäller rättstillämp­ning kan uppkomma fall, där del kan
uppslå tvekan om hur man skall be­döma en viss situation. Men del är i och för
sig inte något märkligt. I regel får sådan oklarhet antas bero på att de
faktiska omständigheterna är out­redda, eller med andra ord på att innebörden
av arbetstagarpartens stånd­punkt inte är alldeles klar. Jag kan emellertid
inte se att risken för svårighe­ter av det slaget är särskilt stor. Uppstår de
måste man kunna räkna med att de skall kunna klaras ut vid förhandlingar mellan
parterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag nämnde har både av
ledamöter i kommittén och senare under remissbehandlingen framställts krav pä
lagregler som både går längre och får ett mera vidsträckt tillämpningsområde än
reglerna i 27 § FKL. Lönta­garorganisationerna ser en reform på detta område
som ett myckel bety­delsefullt led i en lagstiftning som skall bidra till
bättre balans i rättsförhål­landet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Jag
ansluter mig för min del helt till denna bedömning. Och Jag anser att man i
stor utsträckning kan gå de framställda önskemålen till mötes ulan alt detta
behöver medföra såda­na risker för skadeverkningar, som påstås av dem som
vänder sig mot ut­vidgningar av förslaget till 27 § FKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När del gäller
arbetsskyldighetstvister i egentlig mening, eller alltså de tvister som
omfattas av AD:s nuvarande praxis, talar rättviseskäl för att man avskaffar det
företräde som nu tillkommer arbetsgivaren. Förslaget till 27 § FKL bygger i
princip också på det synsättet. Det syftar till att av­skaffa arbetsgivarens
fördel av att det nu är arbetstagarparten som inte ba­ra får finna sig i att
tills vidare följa arbetsgivarens uppfattning i tolknings­tvisten utan som
dessutom tvingas ta initiativ till förhandlingar och rätte­gång för att
slufligen få sin rätt. Resultaten av den regel som nu gäller mås­te ofta bli
att initiativet inte tas och att arbetsgivaren därmed i vissa fall i realiteten
kan genomdriva en avtalstillämpning som inte är riktig. De skäl som har
åberopats till förmån för arbetsgivarens tolkningsföreträde kan in­te vara
tillräckliga för att motivera sådana konsekvenser. Det är därför ett steg på
rätt väg att som kommittén föreslagit göra en ändring pä denna punkt. Men det
är inte tillräckligt. Det måste finnas starka skäl för att upp­rätthålla en
sådan regel som regeln om arbetsgivarens tolkningsföreträde, vilken skiljer sig
från vad i vanliga fall gäller inom civilrätten mellan parter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section534&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section535&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      255&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i fritt ingångna avtal. Sådana skäl finns enligt min
mening inte, i all synner­het inte när regeln har fått en så generell och
långtgående tillämpning som tolkningsföreträdesregeln har fått i AD:s praxis.
Det finns inte någon an­ledning att utgå från att den ena parten i
avtalsförhållanden på arbetsmark­naden har störte förmåga än den andra att
tolka och tillämpa avtalen på ett riktigt sätt. Detta talar för att
utgångspunkten för lagstiftaren bör vara att partema skall vara jämbördiga och
att vardera parten skall ha rätt att själv bedöma vad avtalet betyder i fråga
om den egna avtalsprestationen. Arbetstagarsidan bör ha den rätten när det
gäller tolkningen av avtal i fråga om sin avtalsprestation, arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Men man kan som ofta framhålles av
löntagarorganisationema också an­lägga ett vidare perspektiv på denna fråga.
Syftet med den nya lagstiftning­en på förhandlingsrättens och
kollektivavtalsrättens områden bör vara att med lämpliga medel stärka
arbetstagarsidans ställning. Ett ytteriigare syfte bör vara alt söka finna
regler som främjar praktiska och lämpliga lösningar av uppkomna tvister,
samtidigt som de befordrar parternas strävanden alt förekomma tvister genom att
göra sina avtalsförhållanden så ordnade och klara som möjligt. Med den
utformning som många kollektivavtal på da­gens arbetsmarknad har, är gränserna
för arbetstagamas arbetsskyldighet ofta oklara. Riskerna för en ur
arbetstagarnas synvinkel alltför vidsträckt tolkning i rättspraxis har också
ofta upplevts som stora. Detta kan i viss mån kompenseras genom att
arbetsgivarens tolkningsföreträde avskaffas samtidigt som en sådan åtgärd kan
bidra till bättre och klarare lösningar i avtalen. Dessa skäl talar för en
konsekvent och långtgående reform av gäl­lande rätt på del här aktuella
området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrand finner Jag all
huvudregeln på arbelsskyldighels-tvislernas område bör vara alt
arbetstagarsidans mening skall gälla intill dess tvisten prövats och blivit på
ett bindande sätt avgjord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagens regel bör på denna punkt
liksom i andra sammanhang gälla för koUektivavtalsförhåUanden. Rätten att
disponera över avtalslolkningen bör tillkomma den fackliga organisation, som
företräder de arbetstagare som berörs av tvisten med arbetsgivaren. På de allra
flesta arbetsplatser beror tvister om arbetstagarnas arbetsskyldighet av hur
det för arbetsta­garna eller flertalet av dem gällande kollektivavtalet skall
tolkas. Då bör i detta liksom i andra fall gälla att del är den avtalsbundna
fackliga organisa­tionen som utövar rätten att tolka avtalet. Behovet av
ordning och reda och av enhetlighet i avtalslillämpningen nödvändiggör den
lösningen. Därmed kan man också på ett naturiigt sätt anknyta till vad som bör
vara huvudre­geln i fråga om ansvaret för avtalstolkningen, nämligen all detta
ansvar åvilar inte de enskilda medlemmarna utan deras fackliga organisation,
när denna har tagit ställning och arbetstagarna följer dess ståndpunkt. Mönst­ret
är detsamma på förhandlingsrättsreglemas område. Liksom där bör också gälla att
det vid tvister som uppkommer på den enskUda arbetsplat­sen bör vara den
berörda lokala fackliga organisationen som först träder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section536&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section537&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rrop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   256&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;in.
Detta är givetvis särskilt betydelsefuUt när det, som i tvister av det slag som
det här gäller, är viktigt att ett ställningstagande i en uppkommen tvist görs
utan dröjsmål. Principen bör därför också, närmast i förtydligande syfte, komma
till uttryck i lagen. Av denna bör också framgå att det inte är nödvändigt att
avvakta lokal förhandling i formell ordning, även om det i många fall kommer
att bli det normala att en sådan inleds så'snart en tvist om arbetsskyldighet
uppstår. Råder tillfälligtvis koUektivavtalslöst till­stånd bör samma ordning
tillämpas som om kollektivavtal hade gäUt. Detta bör komma till uttryck i
lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det här redovisade synsättet bygger alltså på all
ingrepp görs i arbetsgi­varens nuvarande befogenheter genom att arbetstagama
bereds inflytande genom sina koUektivavtalsbärande fackliga organisationer.
Därmed sker i princip inte någon ändring i fråga om förhållanden där det inte
finns någon sädan facklig organisation som företräder arbetstagarna.
Arbetstagare som rättsligt sett inte är bundna av ett för deras arbetsplats
gällande kollektiv­avtal men vilkas enskilda arbetsavtal likväl får sitt
innehåll av det kollek­tivavtalet, bör dock i rättstillämpningen kunna
tillerkännas rätt att följa den mening i en arbetsskyldighetstvist som hävdas
av arbetstagarsidan i kollektivavtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De regler som Jag här förordar innebär inte, det
vill jag inskjuta, att man begränsar den enskilde arbetstagarens rätt alt efter
eget bedömande vägra alt utföra arbete som han finner vara farligt för liv
eller hälsa. Som kom­mittén har anfört bör denna rätt för den enskilde att
vägra arbeta bero på om han med hänsyn till omständigheterna måste sägas ha
gjort en försvar­lig bedömning i saken, även om bedömningen kanske inte i
efterhand an­ses objektivt sett riktig. Inte heller begränsas den rätt som nu
tillkommer enskild arbetstagare att efter eget bedömande motsätta sig
arbetsorder som arbetsgivaren ger trots alt han insett eller bort inse att den
är avtals-stridig, eller den enskilde arbetstagarens rätt alt vägra all följa
anvisningar av arbetsgivaren som strider mot lag eller goda seder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I diskussionen om tolkningsföreträdet i
arbetsskyldighetstvister hävdas ibland att en rätt för arbetstagarsidan alt
själv tolka avtalet innebär risk för skadeverkningar. Ibland hävdas också att
en sådan regel ger möjligheter till missbruk och till och med att regeln skulle
innebära fara för fredsplik­ten under avtalsperioderna. Som Jag ser det är
dessa farhågor överdrivna. Införs en regel av den innebörd som jag förordar är
naturligtvis syftet att den skall komma till användning på ett rikligt sätt och
Jag har svårt alt se all man behöver räkna med större risker än med den regel
som nu gäller och som ger arbetsgivaren utrymme för att genomdriva sin mening
när det blir tvist om avtalstolkningen. Det bästa sättet att motverka oriktig
tillämp­ning är för övrigt att genom förhandlingar och genom klar och övertänkt
av­talsskrivning minska risken för att tvist över huvud uppkommer. Partema kan
vidare väntas gemensamt sträva efter alt undvika skada i fall där tvist uppslår
om en arbetsskyldighetsfråga och båda parter driver sin stånd-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section538&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section539&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet    257&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;punkt i bästa övertygelse om att den är riktig, men där
arbetsgivaren har ett särskilt starkt intresse av all det omtvistade arbetet
skall bli utfört. Par­tema har båda intresse av alt onödig skada inte skall
uppstå och lösningar bör mot den bakgranden kunna komma till stånd i godo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En annan sak är att rätt för
arbetstagarsidan alt tillsvidare besluta vid tvist om arbetsskyldigheten måste
medföra en förskjutning i AD:s praxis vid tillämpningen av fredspliktsreglerna.
Om arbetstagare med sin fackliga organisations stöd vägrar alt arbeta kan inte
såsom i gällande rätt bedöm­ningen normall bli att arbetsvägran är en
stridsålgärd, även om del i och för sig skulle vara en oriklig avtalstolkning som
hävdas av arbetstagarsi­dan. Liksom AD nu gör en skillnad för arbetsgivamas del
mellan vad som enbart är en oriktig, eller helt underlåten, avialsuppfyllelse
och vad som är en stridsålgärd i fredspliktsreglernas mening, måste den
skillnaden göras även i fråga om arbetstagares arbetsvägran. Om arbetsvägran
har ett annat syfte än att vara en tillämpning av arbetstagarsidans mening om
avtalets innebörd i vad gäller arbetsskyldigheten som sådan, kan del däremot
lik­som enligt nu gällande rätt vara fråga om en olovlig stridsåtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad jag nu sagt hindrar inte att
det här liksom eljest kan uppkomma rena undantagsfall för vilka del kan finnas
behov av särskilda bestämmelser. Det behövs ett utrymme för arbetsgivaren att i
synnerligen angelägna fall få påfordra att ett omtvistat arbete utförs utan
hinder av alt del råder dela­de meningar om arbetstagarnas skyldighet att
utföra arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 9 § lagen om facklig
förtroendemans ställning på arbetsplatsen har som sådana undanlagsfall angivits
fall då ledighet för förtroendemannen även­tyrar säkerheten på arbetsplatsen,
viktiga samhällsfunktioner eller därmed Jämförliga intressen. Det är också
sådana fall som bör komma i fråga i det­ta sammanhang. Men det finns en
skillnad mellan de fall som avses i för­troendemannalagen och tvister i
allmänhet om arbetstagares arbetsskyl­dighet. 1 dessa senare fall rör del sig
inte sällan om arbetsskyldigheten för hela eller större delen av
arbelstagarslyrkan på arbetsplatsen. Arbetsgiva­ren kan då också komma i en
svårare situation vid tvist än när en sådan gäller enbart t. ex. ledighet
enligt förtroendemannalagen. Därför bör det finnas utrymme för arbetsgivaren
att begära utförande av arbete även när skadan av att arbete inte blir utfört
måste väntas bli betydande och den in­te slår i rimligt förhållande till
arbetslagamas intresse av all inte arbeta an­nat än efter åtagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ejn sådan undantagsregel bör
emellertid omgärdas med bestämmelser som säkerställer att den utnyttjas enbart
i sådana rena undantagsfall för vilka den är avsedd. En garanti ligger redan i
att en undantagssitualion inte kan anses ha uppkommit med mindre arbetsgivaren
har försökt nå fram till en lösning i godo med arbetstagarsidan. Men därtill
bör skapas en ytterUga­re garanti mot obehörigt utnyttjande av undantagsmöjligheten
genom att arbetsgivaren åläggs att ta initiativ till lösning av
arbetsskyldighetstvisten när han har utnyttjat undantagsregeln. Han bör åläggas
skadeståndsskyl-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;\1-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section540&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section541&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     258&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dighet
för det fall han har åberopat sig på undantagsregeln utan att ha till­räckliga
skäl till det. Om arbetsgivaren inte tar initiativ till förhandling och i sista
hand rättegång bör han också åläggas skadeståndsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För de undantagsfall som kan uppkomma bör det också
finnas en regel om skadeståndsansvar för arbetstagarorganisation som föranleder
eller ställer sig bakom felaktig tillämpning av kollektivavtal i en
arbetsskyldig­hetstvist. Mot bakgrand av vad Jag har sagt tidigare är det dock
skäligt att sådant skadeståndsansvar skall kunna komma i fråga endast när
arbetsta­garorganisationen har saknat fog för den avtalstolkning den hävdade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 denna lösning av frågan om ansvaret för oriklig
avtalslolkning bör som Jag redan har antytt också ligga att de enskilda
arbetstagarna inte skall kun­na bli personligen skadeslåndsskyldiga när deras
fackliga organisation har ställt sig bakom en oriktig avtalslolkning. Den
grandsalsen stämmer över­ens med vad jag allmänt förordar i fråga om
fördelningen av skadestånds­ansvar mellan organisation och enskilda medlemmar
vid olovliga stridsål­gärder (avsnitt 11.8).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har nu redovisat vad Jag finner oöra gälla i
fråga om tolkningsföreträ­de vid tvisterom arbetstagares arbetsskyldighet.
Innan Jag lämnar det äm­net vill Jag än en gång påpeka att jag finner del
nödvändigt all skilja mellan tillämpningsområdena för dessa regler och för de
nya regler om förhand­lingsrätt som tagits upp i lagförslaget. Skillnaden
ligger som Jag nämnde i att tolkningsförelrädesreglerna gäller för rättsliga
tvister medan förhand­lingsrättsreglerna är avsedda all tillämpas när del i och
för sig inte påstås annat än att arbetsgivaren handlar inom ramen för sina
befogenheter, när han anvisar ett visst arbete, men arbetstagarsidan ändå vill
ha inflytande över beslutet. Som synes är reglerna på det sättet lika att de
tillgodoser i gmnden samma intressen hos arbetstagarsidan: intresset av uppskov
med det beslut eller den åtgärd arbetsgivaren vill genomföra och intresset av
att en lösning av parternas meningsmotsättningar skall komma till stånd i ord­nade
former och utan onödigt dröjsmål. Ser man enbart till delta finns det
naturligtvis mycket som talar för att man söker finna en helt enhetlig och
samordnad lösning i lagen. En sådan har också begärts av löntagarorgani­sationema
under remissbehandlingen i den formen, att de har önskat alt en motsvarighet
till uppskovsreglerna i de nya förhandlingsrättsparagraferna skall införas även
för förhandlingar i rätlstvister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Men det finns skillnader som gör nödvändigt att man
ställer upp särskil­da regler för räitstvistefallen. Ser man enbart till
arbetsskyldighels-tvistema är det till en början knappast naturiigt alt tala om
att arbetsgiva­ren skall meddela uppskov med ett beslut, som han vill falla
eller en åtgärd som han ämnar vidta. Saken gäller ju inte något som
arbetsgivaren rättsligt sett förfogar över utan arbetstagarnas
arbetsprestationer, över vilka de själva bör ha rätt att förfoga. Det skulle
närmast te sig som om man ville befästa förestäUningen om arbetsgivarens
ensidiga rätt att utöva arbetsled­ningen om man beskrev en rätt för
arbetstagama att innehåUa sin arbets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section542&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section543&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1   Arbetsmarknadsdepartementet     259&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;prestation
som en skyldighet för arbetsgivaren att bevilja uppskov med ett beslut som han
i och för sig har att fatta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även på några andra punkter finns det skillnader.
En sådan är att ar­betstagamas rätt att vägra arbeta vid tvist om
arbetsskyldigheten i princip bör träda in redan innan lokal förhandling har
kommh till stånd. Den skill­naden är dock inte alltför betydelsefull, eftersom
den lokala förhandlingen kan bedrivas i myckel enkla former och eftersom
uppskovsskyldigheten enligt den aktuella förhandlingsrättsparagrafen inträder
redan när en för-handlingsframställning görs. Viktigare är all slutpunkten för
uppskovs-skyldigheten enligt förhandlingsrältsparagraferna är avslutandet av
för­handling, medan i rättstvistefallet arbetstagarnas skyldighet att arbeta
inte inträder förrän om och när ett avgörande som går dem emot fälls av dom­stol
eller skiljenämnd. Den skillnaden måste återspeglas i lagens regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En ytterligare omständighet, som måste inverka på
utformningen av la­gens regler, är alt man i räitstvistefallen har alt göra med
avtalslolkning för vilken part bär ett rättsligt ansvar. I
arbelsskyldighelstvistefallen är det ar­betstagarnas ansvar för rätta
fullgörandet av arbetsskyldigheten som är det väsentliga. Ett sådant ansvar för
feltolkning av avtal som Jag har funnit bö­ra bäras av den berörda
arbetstagarorganisationen, har inte någon motsva­righet på det område där
arbetsgivaren har beslutanderätten. I och för sig skulle man naturligtvis kunna
avstå från en sådan regel om man i stället gav arbetsgivaren rätt att utkräva
arbete i fall där arbetstagarparten inte hävdar sin mening i god tro. Detta
skulle emellertid te sig som en försvag­ning av arbetstagarsidans position,
eftersom det i princip skulle innebära att arbetsgivaren fortfarande var den
som hade att bedöma om arbete kan utkrävas av arbetstagama, med rätt att kräva
att arbetstagama respekterar bedömningen. Arbetsgivarens rätt skulle i sin tur
få utövas under skade­ståndsansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En ytterligare skillnad ligger slufligen i
utformningen av reglerna för det fall att arbetsgivaren åberopar nödfall eller
liknande speciella omständig­heter. Enligt förhandlingsrättsreglema har han då
kvar sin förhandlings­skyldighet, i den mån detta är av intresse för arbetstagarsidan,
och bär där­till skadeståndsansvar för att bedömningen om rätten att göra
undantag från uppskovsskyldigheten var riktig. 1 rättstvistefallet bör
motsvarande skyldighet utformas som en skyldighet att ta initiativ till
förhandling och rättegång, med den verkan av underlåtenhet att arbetsgivaren
åläggs ska­destånd för avtalsbrott. Även från dessa regler kan man givetvis
avstå, men det innebär i viss mån en försvagning av arbetstagarsidans
ställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slutsatsen av vad jag här har sagt är att de regler
om arbetstagarsidans tolkningsbefogenheter, som Jag förordar, i realiteten
ligger nära förhand­lingsrättsreglema och att de om man så vill kan
karakteriseras som ett slag av regler om uppskovsskyldighet för arbetsgivaren i
detta slag av rättstvis­ter. Såtillvida är det önskemål om sådana regler som
framstäUts av lönta­garorganisationema tillgodosett genom förslaget. EnUgt min
mening är det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section544&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section545&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   260&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dock
nödvändigt att utforma särskilda regler om räitstvistefallen. De bör
systematiskt behandlas som en fråga om befogenhet att tolka avtal eller, om man
så vUl, som en fråga om tolkningsföreträde i rättstvister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skälen härför förstärks om man går över till all granska
andra rätlstvis­ter än arbetsskyldighetslvislema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En gmpp av tvister, som berördes redan i
löntagarreservationen och som också ofta har förekommit i den senare
diskussionen om tolkningsfö­reträde för arbetstagarsidan, är tvister som rör
lön eller andra ekonomiska förmåner för arbetstagare på grand av avtal med
arbetsgivaren. Kraven från löntagarorganisationema på regler om
tolkningsföreträde har gällt inte minst tvister tillhörande denna grapp.
Särskilt på vissa avtalsområden och vid vissa löneformer förekommer tvister i
vilka arbetstagarsidan ofta kom­mer i underläge, bl. a. på grand av all det
blir dröjsmål med förhandlingar och rättslig prövning och att arbetstagarsidan
dä får svårt att visa det be­rättigade i de anspråk som framställs. Och del har
begärts att arbetstagarsi­dan skall få tolkningsföreträde och arbetsgivaren
förhindras all disponera över tvistiga lönesummor till dess uppgörelse nåtts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
på detta område måste man hålla fast vid all del enbart är i rättsli­ga tvister
som del kan komma ifråga regler om vad man kan kalla tolk­ningsföreträde.
Tvisterna kan gälla tillämpningen av bestämmelser i avtal, i regel ett
koUektivavtal, om lön eller annan ekonomisk ersättning eller också de faktiska
omständigheter som är avgörande för tillämpningen av sådana bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag finner för min del rimligt att även på detta
område söka få till stånd en förbättring av arbetstagamas ställning i tvister
med arbetsgivaren. Vis­serligen kan inte här såsom i arbetsskyldighelsfallen
göras gällande alt ar­betstagarsidan har hamnat i ett underläge genom en
rättstillämpning som innebär avsteg till deras nackdel från allmänna
civilrätlsliga grandsatser. Men man kan inte utan vidare se på arbetslagarnas
löneanspråk på samma sätt som på andra fordringar. Tvärtom har del i många
sammanhang an­setts befogat att bereda särskilt skydd för lönefordringar. Det
ligger väl i linje härmed att man också överväger regler som bidrar till att
förbättra ar­betstagarsidans ställning vid förhandlingar och rättegång i
tvister om lön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Olika mer eller mindre långtgående lösningar kan
här tänkas. En möjlig­het vore kanske att generellt eller i särskilda fall
ålägga arbetsgivaren be­visbördan i lönetvisler. En ytterligare linje som
förordats i några remissytt­randen vore all tillse att arbetsgivarna inte gavs
möjlighet att disponera tvistiga belopp när tvisten ännu inte lösts.
Principiellt finns det skäl som ta­lar för att man söker sig fram på båda eller
någon av dessa vägar. Det skul­le dock då först behövas en noggrann
kartläggning av vilka behov av nya regler av denna art som finns. Båda de
antydda alternativen innefattar rättsliga och tekniska svårigheter som gör
konsekvensema svåra alt över­blicka. Och en avvägning av dessa svårigheter mot
de behov som finns kan man inte göra utan ytterligare utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section546&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section547&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     261&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag förordar därför att man nu riktar in sig på all
söka bidra till all löne­tvister inte blir liggande ulan åtgärd eller av andra
skäl fördröjda. Ett sätt att motverka detta är alt ålägga arbetsgivaren
skyldighet att ta initiativ till förhandling och i sista hand rättegång. Regler
härom kan förses med den rättsverkan, att arbetstagarsidans ståndpunkt i fråga
om det omtvistade beloppet skall gälla om arbetsgivaren inte fullgör sin
initialivskyldighet inom viss kortare tid. Däremot bör följden av en sådan
underlåtenhet inte bli att avtalet skall vare sig allmänt eller i förhållandet
mellan de tvistande parlema anses för framtiden ha del innehåll som gjorts
gällande av arbets­tagarsidan i den enskilda tvisten. Arbetsrättskommitténs
förslag till regler om arbetsskyldighetstvister i 27 § FKL byggde på att sådana
rättsverk­ningar skulle kunna uppkomma för framtiden, låt vara med den begräns­ningen
att det alltid skulle slå arbetsgivaren fritt alt vid lämplig lidpunkt gå till
domstol och faen slutgiltigt bindande tolkning fastslagen. Mot detta led i
kommitténs förslag har riktals kritik under remissgranskningen, enligt min
mening med rätta. Det har särskilt påpekats all konsekvenserna kan bli
splittrad avtalstillämpning och rättsosäkerhet, det senare inte minst därför
alt det i praktiken kommer att bli svårt alt i efterhand fastställa vad som
varit parternas ståndpunkter i en tidigare tvist. Risken för olämpliga
verkningar av detta slag är enligt min mening lika stor eller större på löne­tvisternas
område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även här bör enligt min mening lagstiftningen
hållas inom ramen för kol­lektivavtalsreglerade förhåUanden. Mot bakgrand av
praxis på olika håll för förhandlingar och avtal i lönefrågor bör dock inte
krävas alt tvisten rör lönevillkor som tagils in i kollektivavtal. Det bör
räcka att en rättstvist har uppkommit mellan arbetsgivare och arbetstagare som
är bundna av samma kollektivavtal, t. ex. en tvist om lön under uppsägningstid
enligt anställ­ningsskyddslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det behöver inte närmare motiveras, all det på
lönelvistemas område inte finns utrymme för en allmän regel om
uppskovsskyldighel för arbets­givaren i tvisteförhandlingar. Jag behöver på den
punkten inte utveckla nå­got sådant resonemang som Jag förde i fråga om
arbelsskyldighels-tvisterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller att ta ställning till om regler av
tolkningsföreträdestyp bör införas i tvister, som ligger utanför de två områden
som Jag hittills har be­handlat, måste man som Jag redan har framhållit la
hänsyn till alt man inte kan bedöma alla slag av rätlstvister lika. Det går
därför inte heller att stär­ka arbetstagarsidans ställning i förhållande till
arbetsgivaren genom alt ge­nerellt föreskriva alt arbetstagarsidan skall ha ett
på ett eller annat sätt ut­format tolkningsföreträde i alla rätlstvister. I
stället måste man från fall till fall pröva vilka skäl som talar för
tolkningsföreträde och vilka möjligheter som finns alt utforma regler därom.
Detta gäller både för rättstvister som har sin grund i avtalslolkning och för
tvister som gäller tillämpning av lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förefaller mig klart att det finns fall i vilka tolkningsföreträde inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section548&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section549&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 1   Arbetsmarknadsdepartementet  262&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bör
komma ifråga för någondera parten. Det kanske bästa exemplet är så­dana regler
i lag som redan i sig själva innebär en avvägning mellan olika intressen vilken
inte bör få rabbas genom en allmän regel om försteg för ena parten vid tvist.
Mot en allmän regel om tolkningsföreträde i sådana fall kan invändas att man
skulle få en förskjutning av det rättsläge, som är åsyftat med lagens regler,
och att den förskjutningen inte utan vidare ter sig lämplig eller ens
godtagbar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skall nämna några exempel för att belysa vad Jag menar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om det finns regler i kollektivavtal om uppsägning
av avtalet kan det uppkomma tvist huruvida ett avtal har blivit uppsagt i
vederbörlig ordning. En liknande tvist kan uppkomma rörande de regler som finns
i 5 och 6§§ KAL om uppsägning av kollektivavtal. Frågan huravida giltig
avtalsupp­sägning har skett kan vara avgörande för om fredsplikl råder mellan
parter­na. Enligt 4§ första stycket I KAL får part inte gå till strid när del
råder tvist i frågan om partens rätt därtill, eller med andra ord huruvida
parten är bunden av fredsplikt. Skulle arbetstagarparten ha tolkningsföreträde
i tvis­ten om avtalsuppsägningen borde delta, åtminstone om inte ändring gjor­des
i fredspliktsreglerna, betyda att dess mening i tvisten tills vidare skulle
gälla och att fredsplikten skulle vara i motsvarande mån hävd. Resultatet
skulle bli delsamma om tvisten mellan parterna gällde Just fredspliktsreg­lema
i KAL eUer fredsförpUktelse i kollektivavtal. Det förefaller över hu­vud klart
att man inte kan.ge ena parten tolkningsföreträde, om det begrep­pet skall ha
någon egentlig innebörd, i tvister om tillämpning av tvingande lag som ålägger
parten vissa skyldigheter. Man bör inte i något fall la ställ­ning till frågan
om tolkningsföreträde rörande tvingande lagregler ulan att samtidigt överväga
dessas materiella innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Men även i fråga om dispositiv lagstiftning kan
liknande iakttagelser gö­ras. Man kan tänka sig som exempel att tvist uppstår
om tillämpning av regler om primär förhandlingsskyldighet för
koUektivavtalsbunden arbets­givare och närmare bestämt om den möjlighet som kan
ha beretts arbetsgi­varna att göra undantag från skyldigheten alt skjuta upp
beslut eller åtgärd. Har då arbetstagarsidan tolkningsföreträde i tvisten får
tydligen undan­tagsregeln ett annat faktiskt innehåU än det åsyftade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förskjutningar av liknande karaktär skulle kunna
uppkomma om man övervägde en tolkningsföreträdesregel med tillämplighet t. ex.
på lagens regler om informationsskyldighet eller skyldighet all ställa avskrift
av skriftligt material till motparts förfogande eller om tystnadsplikten eller
på andra regler i lagen, som åsyftar att på visst sätt eller inom vissa gränser
bereda arbetstagarsidan medbestämmanderätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Min slutsats måste bli att man inte bör överväga
alt införa en allmän re­gel om tolkningsföreträde i rättslvister. Vill man på
någon eller några punkter förstärka arbetstagarsidans ställning vid tillämpning
av regler i la­gen, bör det ske vid utformningen av de reglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section550&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section551&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     263&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag kan inte heller finna att det är på sin plats
med ett allmänt tolknings­företräde för arbetstagarsidan vid tillämpningen av
sådana regler i lag eller avtal som faller utanför området för arbetstagamas
inflytande över frågor, beträffande vilka arbetsgivaren enligt nu gällande rätt
i regel fattar ensidiga beslut, och dessutom utanför
arbetsskyldighelslvisternas och lönetvisler-nas område. En sådan regel skulle i
de flesta fall antingen vara otillämpbar eller innebära alt man gjorde ett
ingrepp i lagregler av tvingande natur. Ändringar i lagstiftningen som inte
hänger samman med del nu aktuella ämnesområdet får tas upp i annat sammanhang.
För alt återgå till reglema i lagförslaget skulle det t. ex. inte fyUa något
ändamål att ha en tolkningsfö­reträdesregel med tillämplighet på lagens regler
om skadestånd eller om tvisteförhandling och rättegång. Och exempel på
tvingande regler som inte bör få rabbas har jag redan anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som däremot bör komma i fråga är en regel i lag
om tolkningsföre­träde vid tillämpning av avtal som ger arbetstagarsidan
inflytande över frå­gor som hör till området för §32. En sådan regel skulle markera
lagstifta­rens syfte att stödja löntagarorganisationema i deras strävanden att
genom förhandlingar och kollektivavtal vidga sitt inflytande i arbetslivet. Den
skulle också te sig som ett naturligt komplement till de nya reglerna om
förhandlingsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regler i avtal om medbestämmanderätt för
arbetstagarsidan i frågor som hör till arbetsledningen kan röra t. ex.
fördelningen av arbetsuppgifter mel­lan flera arbetstagare och förändringar
däri, förflyttning av arbetstagare, val av arbelsutraslningoch arbetsplats,
arbetstidens förläggning, rationali­seringsåtgärder, arbetsstudier, bedrivandet
av skyddsarbete, personalut­bildning, etc. Om man träffar avtal om
medbestämmanderätt i sådana frågor ler del sig enligt min mening naturligt att
avtalet också får innebära att det blir arbetstagarsidans mening som blir
gällande om tvist uppslår om avta­lets tillämpning och tvisten inte hinner
lösas innan beslut skall fattas. Tvis­ten kan gälla t. ex. innebörden av regler
i avtalet om riktlinjer för de beslut som skall fattas, de former i vilka
medbestämmanderätten skall utövas, sammansättningen av beslutande organ,
gränsema för medbestämmande­rätten eller något annat. Det kan t. ex. finnas
regler om arbetsgivarens skyldighet att medverka med information eller med
utredningsarbete och tvist kan uppstå om tillämpningen av de reglerna. Liknande
tvister kan uppkomma om arbetstagarsidan får en i avtal faststäUd rätt att
delta i beslut av arbetsgivaren, som hör tUl företagsledningen eller som rör
anställande eller uppsägning eller avskedande av arbetstagare eller på­följd
för arbetstagares avtalsbrott inom ramen för avtal därom. Om i såda­na fall
avtalet inte innehåller bestämmelser om tolkningsföreträde, bör ar­betstagarsidan
kunna falla tillbaka på en i lag fastställd regel därom. Ver­kan av regeln blir
att del vid oenighet blir arbetstagarsidans mening som tills vidare skall
följas. Saknades regeln skulle rättsläget i stället ofta vara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section552&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section553&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1    Arbetsmarknadsdepartementet     264&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
arbetsgivaren hade kvar sin befogenhet alt fatta beslut, låt vara med risk för
skadeståndsansvar vid avtalsbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En regel om tolkningsföreträde för arbetstagarsidan
vid tillämpning av avtal om medbestämmanderätt kan komma till användning även i
fråga om avtalsbestämmelser som innefattar närmare regler om utövande av den
förhandlingsrätt på arbetsgivarens beslutandeområde som har upptagits i
lagförslaget. Finns t. ex. närmare regler om fullgörande av arbetsgivarens
förhandlingsskyldighet i särskilda fall av betydelse för arbetstagarsidan el­ler
om utvidgning av arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet, skall
lolkningsförelrädesregeln kunna träda i tillämpning i den mån avtalet inte
föreskriver annat. Även på det sättet innebär regeln en förstärkning av ar­betstagarsidans
ställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detta fäster emellertid också uppmärksamheten på
att vissa begräns­ningar måste göras i regelns tillämpningsområde. Skälen för
dessa be­gränsningar är i princip desamma som när det gäller de lagstadgade för­handlingsrättsreglema
själva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare sagt att jag med visst undantag
inte är beredd alt nu för­orda regler i lagen som direkt föreskriver ett längre
gående inflytande för arbetstagama än det som följer av reglema om
förhandlingsrätt och den därmed förbundna uppskovsskyldigheten för
arbetsgivaren. Sådana regler om beslutanderätt för arbetstagarna bör närmare
övervägas för vart och ett av de områden, där de skulle kunna komma i fråga.
Ett av flera skäl härtill är att beslutanderätt för arbetstagarsidan inte bör
införas utan alt man in­gående överväger hur regler om ansvaret för fattade
beslut skall utformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En grandsats i del föreliggande lagförslaget är med
andra ord all arbets­givarna inte skall direkt genom lagen frånhändas den
beslutanderätt som nu tillkommer dem. Beslutsbefogenheter för de anställda bör
i stället regle­ras i kollektivavtal. En undanlagslös lolkningsföreträdesregel
i lag på det här aktuella området skulle emellertid i realiteten vara all
betrakta som en regel om en, låt vara tillfällig, beslutanderätt för
arbetstagarsidan. Den skulle därmed framstå som ett avsteg från den nyss nämnda
grandsalsen i lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn härtill boren lagregel om
tolkningsföreträde vid tillämpning av avtal på medbestämmanderältsområdet förses
med den begränsningen att arbetstagarsidan inte får rättslig behörighet till
följd av tolkningsföreträ­desregeln all fatta beslut med rättsverkningar för
arbetsgivaren på dennes vägnar och mot hans bestridande. Finns det t. ex. hos
ett förelag inrättat ett beslutande organ med arbelstagarmajoritel, som har
fått till sig delege­rade vissa beslutsbefogenheter vilka har angetts i ett
kollektivavtal, och blir det tvist om befogenheternas omfattning, får
arbetstagarsidan i det be­slutande organet inte enbart under hänvisning till
regeln om tolkningsföre­träde med bindande verkan för arbetsgivaren fatta
beslut enligt sin uppfatt­ning i tvisten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section554&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section555&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1915 fl 6:105  
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      265&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag skall ta ett exempel. Det har hos ett företag
inrättats en nämnd med vissa uppgifter på det personalpolitiska området. I
avtalet finns också vis­sa allmänna riktlinjer på detta område, t. ex. om
rekrytering, utbildning, vissa sociala frågor m. m. Nämnden har till uppgift
alt följa och samråda om tillämpningen av dessa riktlinjer men också alt
fastställa närmare an­visningar på särskilda punkter och att fatta vissa
beslut, t. ex. om använ­dande av anslagna medel till utbildningsverksamhet.
Därjämte har arbets­tagarsidan rätt till information och överiäggning i nämnden
innan beslut fattas om ny- eller återanställning, uppsägning eller avskedande,
discipli­nära åtgärder och om omplacering eller omflyttning av arbetstagare. I
praxis har avtalet tillämpats så att inga beslut har fattals i sådana frågor om
inte beslutet har godkänts av nämnden. Uppstår tvist om någon del av av- &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;
talet är enligt tolkningsföreträdesregeln arbetsgivaren skyldig alt till dess
tvisten avgjorts följa arbetstagarsidans mening i tvisten. Han fär t. ex. inte
falla ett visst beslut i en rekryteringsfråga, om arbetstagarsidan menar att
den i enlighet med avtalet har rätt att överlägga om saken innan beslutet
fallas. Inte heller får han fatta beslut i en sådan fråga eller om t. ex. bo­stadsfrågor
eller andra sociala frågor om arbetstagarsidan menar att han därmed inte följer
avtalet. Gör däremot arbetstagarsidan gällande att den har rätt enligt avtalet
att binda arbetsgivaren vid ett visst beslut i förhållan­de till utomstående,
t. ex. vid ett beslut om en uppsägning, medför inte tolkningsföreträdesregeln
som sådan att arbetstagarsidan har behörighet att fatta beslutet.
Tolkningsföreträdesregeln får inte i sig själv göras till en delegationsregel.
Detta bör göras klart i lagen. Hur man sedan skall bedö­ma verkningarna av alt
beslut ändå fattas under uppgift att det sker på ar­betsgivarens vägnar får
avgöras i rättstillämpningen enligt allmänna regler om verkningama av
överskridande av delegerade beslutsbefogenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inte heller bör lolkningsförelrädesregeln som sådan
medföra alt arbets­givaren blir skyldig att fatta och genomföra ett visst
beslut som ådrager ho­nom rättsliga sanktioner för brott mot lag. Samma
grandsats bör gälla när underlåtenhet av arbetsgivaren att fatta och verkställa
beslut skulle inne­bära brott mot lag. Detta behöver enligt min bedömning dock
inte komma till omedelbart uttryck vid utformningen av regler om
tolkningsföreträde, eftersom det här rör sig om en allmän begränsning som
gäller arbetstagar­inflytandet i alla dess former.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har uppehållit mig vid dessa synpunkter på
lolkningsförelrädes­regeln inte därför att Jag finner de här berörda
gränsdragningsproblemen vara praktiskt betydelsefulla utan främst för att ge en
bUd av vissa allmänna föratsättningar för regeln som jag finner principiellt
nödvändigt att slå fast för att regelsystemet skall hänga samman och för all de
olika reglerna i det­ta skall på ett konsekvent sätt ge uttryck för det
grandläggande synsätt, som bör ligga bakom lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av större praktisk betydelse är enligt min
bedömning frågan om verk­ningarna av en tolkningsföreträdesregel på det här
aktuella området när ar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section556&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section557&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    266&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;betsgivaren
inte kan åberopa lagliga förpliktelser i förhållande till utomstå­ende som ett
hinder för genomförande av arbetstagarsidans ståndpunkt i tvisten. Som jag ser
saken har man här att göra med samma problem som när man överväger vilka
ingrepp i arbetsgivarens beslutanderätt, som kan och bör göras genom regleri
lagen om skyldighet alt dröja med beslut eller åtgärd i avvaktan på
förhandling. Och avvägningen bör i princip göras på samma sätt som där.
Arbetsgivaren bör alltså inte på grand av arbetstagar­sidans tolkningsföreträde
vara förhindrad att fatta beslut, eller bunden vid alt fatta ett visst beslut,
i sådana undantagssituationer som Jag har hänvisat tiU vid min behandling av
reglema om förhandlingsrätt. Jag nämnde där som en paralleU undantaget från
tolkningsföreträdesregeln i förtroendeman­nalagen för situationer där det är
risk för säkerheten på arbetsplatsen, viktiga samhällsfunktioner eller därmed
Jämförliga intressen. En ytterliga­re parallell som jag hänvisade till är
reglema om skyddsarbete i den offent­liga tjänstemannalagsliftningen och i
åtskilliga huvudavtal på arbetsmark­naden. När Jag behandlade
förhandlingsrättsreglema framhöUJag också att det väsentiiga syftet med lagens
regler, och med de rättsliga sanktionema för dem, bör vara att främja ett
handlingsmönster enligt vilket förhandling­ar med arbetstagarsidan skall ingå
som ett nödvändigt och naturiigt led i ar­betsgivarens förberedelser inför
beslut som han skall fatta. Om därför ar­betsgivaren genom underiåtenhet att
inrätta sig efter detta mönster själv försätter sig i en situation, i vilken
han kan åsamkas skada om han tvingas tUl uppskov med ett beslut eller en
åtgärd, bör skaderisken principiellt inte få åberopas till befrielse från
arbetsgivarens skyldigheter gentemot arbets­tagama och deras fackliga
organisation. Läget kan däremot vara ett annat i fall där arbetsgivaren i och
för sig lojalt uppfyller sina skyldigheter i den lö­pande verksamheten men
ställs inför en situation som han inte rimligen kunnat föratse och då har att
välja mellan att åsamkas en betydande skada vid uppskov med ett beslut eller
att fatta beslutet utan att dessförinnan full­göra sin förhandlingsskyldighet.
Även i sådana fall bör finnas utrymme för avsteg från uppskovsskyldigheten.
Samma synsätt bör enligt min mening-anläggas i det här aktuella sammanhanget. I
särskilt kvalificerade situatio­ner bör arbetsgivaren vara befriad från
skyldighet att iaktta arbetstagarsi­dans tolkningsföreträde. Detsamma bör i
princip gälla när undantagsvis ett genomförande av arbetstagarsidans mening i
en tolkningstvist kan innebä­ra, att arbetsgivaren tvingas fatta beslut vUka
innebär mera betydande kostnader. Man kan emellertid utgå från att sådana fall
blir mycket ovanU-ga. Undantagsregeln bör bli behövlig enbart i speciella
situationer där av något skäl partema inte kan komma fram till enighet om en
lösning som tillgodoser bådas intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En naturlig grandsats bör slufligen vara att
arbetsgivaren inte är skyldig alt följa en avtalslolkning av den fackliga
motparten, vars oriklighet denna har insett eller bort inse. Den regeln har
tett sig naturiig såsom en begräns­ning av arbetsgivarens nuvarande
tolkningsföreträde och bör allmänt gälla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section558&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section559&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     267&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;när
part åläggs skyldighet alt genom egna åtgärder eller beslut följa en mot­parts
tolkning av ett avtal. Den torde för övrigt följa av allmänna rätts­grandsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller utkrävandet av ansvar för
arbetstagarorganisations orikti­ga avtalslolkning bör samma regel gälla i delta
sammanhang som på arbets-skyldighetstvistemas område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En fråga som väckt uppmärksamhet under
remissbehandlingen är hur den nya lagstiftningens regler om inflytande för
arbetslagarna bör tilläm­pas i fall, där mer än en organisation på
arbetstagarsidan har rätt till med­bestämmande men där organisationema inte
hävdar samma mening. En fråga som är underkastad primär förhandlingsskyldighet
för arbetsgivaren kan Ju ofta beröra mer än en förhandlingsberättigad
arbetstagarorganisa­tion. 1 vissa fall kan till och med många organisationer
stå i koUektivav­lalsförhållande till arbetsgivaren och alla vara berörda av
någon övergri­pande fråga i dennes verksamhet. Liknande problem kan uppstå t.
ex. när avtal om medbestämmanderätt har träffals med flera arbetstagarorganisa­tioner
och det har gjorts en viss samordning mellan avtalen. Man kan då få anledning
att fråga sig hur arbetsgivaren skall bete sig när olika meningar hävdas från
olika håll på arbetstagarsidan. Problemet kan inte sällan bli delsamma om flera
arbetstagarorganisationer är representerade i samma beslutande organ inom någon
del av arbetsgivarens verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag är medveten om alt dessa frågor är både
komplicerade och praktiskt betydelsefulla. Man måste räkna med all de kan komma
upp i ett stort an­tal fall, eftersom det på många områden måste väntas bli del
normala mönstret att arbetstagarnas inflytande utövas i samverkan mellan flera
fackliga organisationer som representerar skilda gmpper av anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På området för den nu aktuella lagstiftningen kan
problem av denna art uppträda inom ramen för de nya förhandlingsrättsreglerna
och vid tillämp­ning av den föreslagna regeln om tolkningsföreträde för
arbetstagarsidan vid tvist om tillämpning av kollektivavtal om
medbestämmanderätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ällmänt sett finner Jag att del är mest
tillfredsställande om lösningar av frågan kan uppnås genom överenskommelser
mellan de berörda organisa­tionema. Då blir föratsättningama bäst all uppnå
praktiskt fungerande reg­ler. 1 samband med att kollektivavtal träffas med
bestämmelser om mera utvecklat arbetstagarinflytande under medverkan av flera
fackliga organi­sationer räknar Jag med att organisationema tar ställning till
saken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna lagen bygger på alt alla fackliga
organisationer skall ha samma gmndläggande rättigheter all förhandla och
bedriva sin verksamhet i övrigt. Reglerna om medbestämmanderätt måste dock av
effektivitets­skäl och praktiska skäl i övrigt vara inriktade på alt i princip
förbehålla vis­sa arbetstagarorganisationer rätt till inflytande över
beslutsprocesserna i arbetsgivarens verksamhet. Den lösning som Jag har funnit
böra väljas är att i huvudsak knyta rättigheterna till
arbetstagarorganisationemas stäU­ning av kollektivavtalspart i förhåUande till
arbetsgivaren. Mellan organi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section560&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section561&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1    Arbetsmarknadsdepartementet    268&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sationer
med koUektivavtal har däremot inte ansetts böra göras någon åt­skillnad, utan
samma rättigheter bör i princip tillkomma alla sådana organi­sationer, med den
aUmänna begränsning som följer av att rätten tiU infly­tande sträcker sig
enbart till frågor som rör organisationemas egna med­lemmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrand finner jag det riktigast att
inte heller i det här aktu­ella sammanhanget göra skillnad mellan olika
organisationer. Detta inne­bär, såvitt gäller förhandlingsrätten, att
arbetsgivarens skyldighet all skju­ta upp beslut gäller lika gentemot alla
förhandlingsberättigade arbetstagar­organisationer. Om en fråga berör flera
organisationer och dessa har olika mening, har alla lika rätt att påfordra
uppskov med arbetsgivarens beslut. Arbetsgivaren är med andra ord skyldig att
slutföra förhandlingama med var och en innan beslut får fattas och verkstäUas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På tolkningsföreträdets område skiljer sig
problemet såvitt gäller arbets­skyldighetstvister och lönetvister inte från vad
som gäller för förhandlings-rätlen. Varje organisation företräder de egna
medlemmarna och dispone­rar självständigt över tolkningsföreträdet för deras
räkning. Finns del kol­lektivavtal om medbestämmanderätt mellan en arbetsgivare
och flera ar­betstagarorganisationer kan saken däremot ibland ställa sig på
annat sätt. I de flesta fall innebär även här arbetstagarsidans anspråk på
arbetsgivaren i realiteten ett anspråk på att denne skall skjuta upp beslut i
en fråga om vil­ken det råder delade meningar. Det har jag redan utvecklat i
ett tidigare sammanhang. Det är emellertid också länkbart att
tolkningsföreträdet medför skyldighet för arbetsgivaren alt fatta och verkställa
visst beslut i enlighet med arbetstagarsidans mening. Hävdas då olika meningar
av skil­da organisationer på arbetstagarsidan, kan frågan uppkomma vilken me­ning
arbetsgivaren skall vara skyldig alt följa. Bland de olika lösningar som vore
tänkbara har jag funnit att den som bäst stämmer överens med de grander för
lagen, som Jag nyss redovisade, är att även här likställa alla
in-flylandeberättigade organisationer. Detta finner Jag böra ske genom en fö­reskrift
alt arbetsgivaren skall vara skyldig att skjuta upp sill beslut när fle­ra
organisationer gör gällande tolkningsföreträde i samma fråga och orga­nisationerna
inte hävdar samma mening. Tvistefrågan bör då före beslutet avgöras i
förhandlingar eller rättegång. Föreligger synneriiga skäl mot upp­skov får
arbetsgivaren enligt den i övrigt gällande regeln fatta beslut i över­ensstämmelse
med sin egen mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innan Jag lämnar frågan om tolkningsföreträdet för
arbetstagarsidan vill jag säga ytteriigare några ord om vad som bör vara syftet
med regler av delta slag. Tanken är naturligtvis inte att det skall bli vanligt
att inflylan­deavtal praktiskt tillämpas i strid mot ena partens mening om
avtalets rätta innebörd och på ett sätt som innebär större eller mindre
ölägenheter för den parten. Tvärtom bör här liksom i andra sammanhang
lagstiftningen ha till ändamål att främja uppgörelser och praktiska lösningar,
som parterna själva utformar i förhandlingar sinsemellan. Men lagen bör också
med till-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section562&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section563&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 1   Arbetsmarknadsdepartementet    269&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gängliga och lämpliga medel påverka utvecklingen framåt i
riktning mot ett effektivt inflytande för arbetstagarna. Reglerna om
tolkningsföreträde bör kunna tjäna ändamålet att stärka arbetstagarsidans
ställning i förhållande till arbetsgivaren och därmed både främja
förhandlingslösningar när lolk­ningstvister uppkommer och bidra till att dessa
lösningar tillgodoser ar-betstagarinflylandels intressen. Att syftet alltså är
alt främja lösningar i godo av rättsliga tvister hindrar dock inte att
tolkningsförelrädesreglerna i vissa fall kommer all träda i praktisk
tillämpning. De måste då vara utfor­made så att de ger möjlighet till en rimlig
avvägning av parternas motståen­de intressen och så att man kan undvika orättvisa
eller oskäliga resultat i del enskilda fallet. Del är då svårt alt undvika alt
reglema i lagen blir gans­ka komplicerade. De åsyftade handlingsmönstren är
däremot ganska lätta att tillägna sig och tillämpa. Jag menar alt de regler som
jag har redogjort för i del föregående är en lämplig lösning i nuvarande
situation av de här aktuella problemen. 1 del fortgående reformarbetet på det
arbetsrättsliga området fär undersökas om annoriunda utformade
tolkningsföreträdes-regler bör införas, eventuellt med andra
tillämpningsområden, vid ett sena­re tillfälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.5.3 Övriga frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den grandläggande bestämmelsen om
kollektivavtal på medbestämman­derältsområdet, med den kvarievande stridsrätten
som sanktion, och be­stämmelsema om tolkningsföreträde för arbetstagarsidan är
de regler inom avsnittet om kollektivavtal i kommitténs lagförslag som har
störst betydel­se från synpunkten av arbetslagarnas medbestämmanderätt. Jag har
nu re­dovisat vad jag har funnit böra gälla på dessa båda områden. Vad
beträffar övriga regler om kollektivavtalet kan jag i huvudsak ansluta mig till
vad kommittén har föreslagit. Från inflytandesynpunkt är naturligtvis av sär­skilt
stor betydelse all kommittén har slagit fast ett vidsträckt ämnesområ­de för
kollektivavtalet. Delta område är i princip detsamma som området för
förhandlingsrätten. Jag har vid behandligen av denna också redovisat hur jag
ser på avgränsningen av området och skall inte här upprepa vad Jag har sagt i
det sammanhanget. Av de uttalanden kommittén i övrigt har gjort om koUektivavtalet
och dettas begrepp finnerjag särskilt betydelsefullt, alt det klargörs alt även
individuella förhållanden mellan arbetsgivare och ar­betstagare skall kunna
göras till föremål för kollektivavtal. Kommitténs ut­talanden på den punkten
har gillats av de flesta remissinstanser som har ut­talat sig i frågan. Jag
ansluter mig till uttalandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fråga om reglerna om
kollektivavtal är i övrigt att märka del förslag som kommittén har lagt fram om
fortsatt giltighet av kollektivavtal efter överiåtelse av företag eller del av
företag och vid sammanslagning av orga­nisationer på arbetsmarknaden. Enligt
förslaget skall kollektivavtal som träffats av en arbetsgivare kunna bli
gällande för en efterträdare, varvid dock möjlighet skall finnas all säga upp
avtalet inom vissa angivna tider&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section564&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section565&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     270&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;både
för arbetstagarparten och för den tidigare arbetsgivaren. Vid sam­manslagning
av organisationer skall kollektivavtal som träffats av en orga­nisation som
upplöses vid sammanslagningen kunna bli gällande för den nya organisationen som
om avtalet hade slutits av denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna har i allmänhet godtagit
kommitténs förslag på dessa punkter. De anmärkningar som från några håll har
rests mot förslagen lar närmast fasta på svårigheter som kan uppstå för
arbetsgivare som övertar ett företag och som saknar kännedom om att
koUektivavtalsbundenhet kan följa av övertagandet. Jag kan emellertid inte
finna att dessa invändningar är bärande. Skall man komma till rätta med de
missförhållanden som kom­mittén har velat angripa med sina förslag på detta
område kan reglerna så­vitt Jag kan se inte utformas på något väsentligt annat
sätt. Ett inte ovä­sentligt syfte med reglema är att understödja de
bestämmelser som finns om förhandlingsskyldighet vid företagsöverlålelse. Dä är
det inte lämpligt alt ge övertagande arbetsgivare rätt alt efter överlåtelsen
säga upp det av den tidigare arbetsgivaren träffade kollektivavtalet. Jag
ansluter mig till kommitténs förslag på denna punkt men förordar en viss
redaktionell över-arbetning av den föreslagna paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I avsnittet om kollektivavtal har kommittén i
övrigt i allt väsentligt över­fört nu gällande regler i KAL till den föreslagna
nya lagen. Det gäller reg­lerna om kollektivavtalets form, bundenhet av
kollektivavtal och förhål­landet mellan kollektivavtal och enskilda arbetsavtal
mellan koUektivav­talsbundna arbetsgivare och arbetstagare liksom reglema om
uppsägning av koUektivavtal och om hävning av sådana avtal. På alla dessa
punkter ansluter Jag mig tiU kommitténs förslag, som har godkänts eller lämnats
utan erinran av praktiskt taget alla remissinstanser. En ändring som jag an­ser
böra vidtagas i regeln i nuvarande 7 § KAL (30 § FKL), om möjlighet att hos AD
utverka befrielse från viss förpliktelse enligt lagen eller enligt
koUektivavtal, redovisar Jag närmare i det följande avsnittet om fredsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11.6
Fredsplikt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fredsplikten enligt den nu gällande lagen om
kollektivavtal innebär att träffat kollektivavtal skall respekteras under
avtalets giltighetstid. Avtals­bunden part skall inte med maktmedel få tvinga
motpart till ändring av ett träffat avtal. Och uppstår'tvist om vad som har
avtalats mellan parterna, eller i övrigt om något som rör deras avtal, skall
den tvisten inte slitas med maktmedel utan på rättslig väg. Medlen skall vara
förhandlingar och yt­terst rättegång men inte öppen fackliga strid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På svensk arbetsmarknad råder utbredd enighet om
det berättigade och betydelsefulla i dessa principer. Arbetsfred under löpande
avtalsperiod är en fömtsättning för att näringsliv och samhälle skall kunna
fungera och ut­vecklas och för att näringslivet skall kunna bevara sin förmåga
att konkur­rera med företag i andra länder. Den är en utgångspunkt för de
fackliga or-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section566&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section567&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105  
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet      271&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ganisationernas
lönepolitiska strävanden och för enskildas ekonomiska trygghet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett viktigt kännetecken hos den rättsliga
regleringen på vår arbetsmark­nad av de ekonomiska stridsåtgärderna och deras
användning är att vi sak­nar lagstiftning för arbetsmarknaden i stort om
begränsningar i rätten att gå till facklig strid när kollektivavtal inte
gäller. Det finns inte några allmänna regler i lag som vare sig positivt anger
rättsliga föratsättningar för braket av ekonomiska stridsåtgärder eller på
annat sätt allmänt begränsar rätten att gå till facklig strid. Ett undantag är
dock tjänstemannalagarna inom den offentliga sektorn. Även där råder emellertid
frihet inom vida ramar för parterna att efter eget bedömande tillgripa
ekonomiska stridsåtgärder när de inte har genom kollektivavtal bundit sig vid
fredsplikt. Ett gemensamt drag för hela arbetsmarknaden är att det inte finns
några hinder i lag mot fackliga konfliktåtgärder av särskilt fariig eller
skadlig karaktär eller om­fattning. Det har sedan länge varit en allmän
uppfattning hos arbetsmark­nadens parter att det i första hand ankommer på dem
själva att inför en konflikt ta hänsyn även till samhällsskyddets intressen.
Regler om särskil­da förfaranden i sådana lägen har tagits upp i huvudavtal som
täcker störs­ta delen av arbetsmarknaden. Endast om resultat inte kan nås genom
sam­förstånd mellan parterna behöver statsmakterna i samhällsskyddets intres­se
gripa in och detta har skett mycket sällan. Men möjligheten till sådana
ingripanden finns alltid och bildaren bakgrand till parternas eget handlan­de
när stridsåtgärder övervägs och sätts i verket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ärbetsrättskommittén har ställt sig bakom dessa
grandsatser och har an­sett att det även framgent bör i första hand ankomma på
parterna själva att begränsa skadeverkningarna för tredje man och samhället i
stort av strids­åtgärder vid arbetskonflikl dem emellan. Samhällets uppgift bör
främst va­ra att bidra med positiva åtgärder för att främja fredliga lösningar
av intres­semotsättningar på arbetsmarknaden. Det är här som medlingslagstift­ningen
och det statliga förlikningsmannaväsendet kommer in i bilden. I särskilt kritiska
situationer kan det dock bli nödvändigt med mera ingri­pande åtgärder, men
någon lagstiftning av beredskapskaraktär är enligt kommitténs mening inte
behövlig. Uppkommer behov av samhällsingri­panden får det vara statsmaktemas
sak att från fall till fall bedöma vilka åt­gärder som kan och bör vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar på dessa punkter helt kommitténs
uppfattning. Någon annan mening har inte heller uttalats under
remissbehandlngen av kommitténs betänkande. Vad som finns att överväga i det nu
aktuella lagstiftningssam­manhanget är därför enligt min åsikt i princip
enbartfrågor, som har att gö­ra med den lagstadgade fredsplikten under det att
kollektivavtal gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén har ingående granskat gällande rätt på
detta område i syfte bl. a. att söka närmare fastställa den lagstadgade
fredspliktens gränseroch den rättsliga innebörden av begreppet facklig
stridsåtgärd. Dess resultat bildar på några punkter bakgmnd till vittgående
förslag. Jag finner för egen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section568&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section569&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;prop.
1975/76:105   Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   272&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;del
inte anledning att ta ställning till kommitténs uttalanden om gäUande rätt.
utan begränsar mig till att beröra dess förslag. I den mån jag underiå-ter att
närmare gå in på vad kommittén har uttalat, och inte heller föreslår några
ändringar i den nu gäUande lagstiftningen har Jag utgått från att
till-lämpningen av den nya lagen bör stämma överens med och bygga vidare på nu
gällande rätt sådan den kan bestämmas med ledning av tillgängliga rättskällor.
Jag är ense med kommittén när den föreslår att det skall ut­tryckligen
föreskrivas i lagen, att medlemmari kolektivavtalsbundnaorga­nisationer får
delta i fackliga stridsåtgärder under löpande kollektivavtals­period bara om
organisationen i behörig ordning beslutat om stridsåtgär­den. Kommittén grandar
detta förslag bl. a. på den bedömningen av inne­börden i gäUande rätt att det,
på arbetstagarsidan, är den &amp;quot;av fackliga sam­manslutningar organiserade
arbetsstriden i syfte att öva påtryckningar på motparten i kollektiva
förhandlingar som har rättsordningens stöd&amp;quot;. Enligt min åsikt går detta
uttalande snarast för långt i den mån det innebär, att stridsåtgärder i andra
än direkt fackliga påtryckningssyften skulle generellt vara otillåtna enligt
gällande rätt. Däremot finner jag att starka skäl talar för att det är den
fackligt organiserade åtgärden som åtnjuter rättsordning­ens stöd. På en stor
del av arbetsmarknaden har den tanken redan kommit till uttryck i bestämmelser
i huvudavtalen. Kommitténs förslag på denna punkt torde ge uttryck för en
utbredd uppfattning om vad som gäller eller i varje fall vad som bör gälla på
arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det upplevs i många andra sammanhang som en
naturlig princip för den arbetsrättsliga lagstiftningen att arbetstagarna skall
i sitt förhållande till ar­betsgivaren uppträda kollektivt, i organiserade
former, och företrädas av sin fackliga organisation. Samma princip är på sin
plats i det här aktuella sammanhanget. Även den kvarievande stridsrätten bygger
helt naturligt på att den skall få disponeras enbart av den berörda fackliga
organisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
kommitténs förslag på den här aktuella punkten har från något håll invänts att
det skuUe innebära en väsentlig och principiellt olycklig om­läggning i förhåUande
till det hittills gällande arbetsrättsliga systemet, främst mot bakgranden av
den föreslagna regeln att även oorganiserade ar­betstagare skall kunna åläggas
rättsligt ansvar vid stridsåtgärder om de &amp;quot;deltar&amp;quot; i åtgärder som är
olovliga för de organiserade. Innebörden av den nya ordningen skulle åtminstone
från den enskilde arbetstagarens syn­punkt vara att fredsplikten inte längre
innebär förbud mot angrepp på träf­fade avtal. Inte heller skulle det från den
enskildes synpunkt ha någon be­tydelse om han åtagit sig någon särskild
förpliktelse genom att ansluta sig till en organisation, som träffar
kollektivavtal med arbetsgivaren, eller om han valt att förbli oorganiserad.
Avgörande skulle enbart vara om en viss stridsåtgärd är organisationsmässig eller
inte. Den av kommittén föreslag­na regeln skulle dessutom få den i kritikerns
ögon egendomliga effekten, att fredsplikt skulle inträda för de enskilda
medlemmarna oavsett hur peri­fert ett av deras organisation träffat
kollektivavtal är till sitt innehåll. Ef-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section570&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section571&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    273&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fekten
skulle bli ännu mera långtgående i den mån rättstillämpningen skul­le se ett i
behörig ordning fattat fackligt beslut som en förutsättning för en
arbetsinställelses förenlighet med de enskilda arbetstagarnas arbetsåtagan-den
i deras avtal med arbetsgivaren. Kommitténs förslag skulle då i prakti­ken bli
gällande även utanför kollektivavtalsförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag kan för egen del inte finna denna kritik
särskilt vägande. Som jag re­dan har framhållit serjag det som en välunderbyggd
princip, vilken sanno­likt får anses redan fastslagen i gällande rätt, att det
är organisationema som disponerar över de fackliga stridsmedlen på sina
medlemmars vägnar. Med en sådan grundsats är det från den enskilde medlemmens
synpunkt knappast meningsfullt att konstatera, att hans utrymme för
stridsåtgärder när kollektivavtal gäller är mindre än den egna organisationens
i den me­ningen, att medlemmen är förhindrad att vidta eller delta i åtgärder
som in­te har kollektivets sanktion. Därmed är det inte heller av betydelse
vilket innehåll och vilken omfattning det kollektivavtal har som föranleder att
den av kommittén föreslagna lagregeln träder i tillämpning. Jag finner för egen
del det naturligt med en rättstillämpning utanför kollektivavtalsreg­lerade
förhållanden, som innebär att det även där blir en fömtsättning för tiUåflighet
av arbetsinställelse att denna företas i organiserade former, dvs. i princip av
en fast organiserad facklig sammanslutning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även invändningen att det inte längre får någon
betydelse för den enskil­de arbetstagaren om han är ansluten till en
koUektivavtalsbunden förening finner jag mindre vägande. Kommitténs förslag
syftar inte till att begränsa möjligheterna till självständigt fackligt
uppträdande, även i fråga om strids­åtgärder, av dem som sammansluter sig i en
annan organisation än den som sluter kollektivavtal för arbetsplatsen. Regeln
om förbud mot &amp;quot;delta­gande&amp;quot; i olovlig stridsåtgärd syftar till att
under lagens regler dra in enbart sådana arbetstagare som i realiteten inte
bedriver och inte heller vill bedri­va sådan självständig facklig verksamhet,
utan som förblir i egentlig me­ning oorganiserade. De följer i andra hänseenden
rättsligt sett sina organi­serade arbetskamrater, och det ter sig då inte
oskäligt att detsamma gäller i fråga om rätten att lägga ned arbetet. Ätt det
då i deras fall liksom i de fack­ligt organiserades är det fackliga beslutet,
som blir avgörande för om en stridsåtgärd skall få vidtas, är inte egendomligt.
Vilken teknik man vill väl­ja för att nå resultatet är av mindre betydelse.
Från den enskildes synpunkt betydligt viktigare är att man, såsom sker med
kommitténs förslag, kan Justera den oenhetlighet i gällande rätt som råder på
påföljdssidan (jfr NJA 1974 s. 36 och AD 1975: 16).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att inte bli missförstådd bör jag kanske
tillägga att Jag finner även-den praktiska betydelsen av de här redovisade
invändningarna vara be­gränsad. Det i praktiken väsentliga fredspliktsproblemet
kommer fortfa­rande att gälla arbetsnedläggelser som vidtas av organiserade
arbetstagare på arbetsplatser för vilka vanliga kollektivavtal gäller, i syfte
att uttrycka missnöje med förhållanden på arbetsplatsen eller av andra skäl som
for-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section572&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section573&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     274&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mellt eller även faktiskt strider mot träffade
kollektivavtal. Hur sådana ar­betsnedläggelser skall behandlas är en annan
fråga än den som jag här har berört. Vad som där är viktigt är i vad mån man
kan bidra till lösningar, som är godtagbara för båda parter och ägnade att
undanröja orsakerna till lagstridiga aktioner. Lagens system av regler om ökat
inflytande för ar­betstagarna har här en grandläggande uppgift att fylla. Men
betydelsefullt är även kommitténs förslag att de lokala parterna skall vara
skyldiga att omedelbart ta upp överläggningar, när olovliga och fackligt
osanktionera­de konflikter bryter ut. Slutligen hör också rättsliga sanktioner
mot freds­pliktsbrott in i bilden. Jag skall återkomma till hela denna
problematik när jag går in på kommitténs förslag till påföljdsregler. I det här
aktuella sam­manhanget uppehåller jag mig enbart vid vad som enligt min mening
prin­cipiellt bör gälla om fredsplikt i kollektivavtalsförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig alltså till
kommitténs förslag om en regel i lagen av inne­håll, i princip, att medlemmar i
organistion som slutit kollektivavtal får del­ta i stridsätgärder under löpande
kollektivavtalsperiod enbart om deras or­ganisation i behörig ordning fattat
beslut om åtgärden. I kravet på beslut i behörig ordning bör ligga att beslutet
skall ha fattats på den nivå inom or­ganisationen och i den ordning som
föreskrivs i stadgarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som en ytterligare föralsättning
bör liksom enligt 4§ KAL gälla att stridsåtgärd inte får vidtas i något av
vissa närmare angivna syften. Kom­mittén har på denna punkt föreslagit att de
nu gällande reglerna skall över­föras till den nya lagstiftningen. Härtill
ansluter Jag mig. Detta innebär, i huvudsak, att stridsåtgärd inte får vidtas
under avtalsperiod i syfte &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(I) &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att
utöva påtryckning i tvist om avtalets giltighet, bestånd eller rätta innebörd
eller i tvist huravida visst förfarande strider mot avtalet eller mot den före­slagna
lagen, dvs. i rättstvister, (2) att åstadkomma ändring i avtalet, (3) att
genomföra bestämmelse som är avsedd att tillämpas sedan avtalet har upp­hört
att gälla, eller (4) att stödja annan, dvs. vidta sympatiåtgärd, när den som
vidtar den primära stridsåtgärden inte har rätt att göra det. Till dessa regler
har kommittén emellertid föreslagit tillägg på två punkter. De gäller,
förenklat uttryckt, rätten till &amp;quot;politisk strejk&amp;quot; och rätten att
vidta fackliga sympatiåtgärder i Sverige till förmån för part utomlands.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 kommitténs uppdrag ingick att med
utgångspunkt i frågan under vilka omständigheter fackliga sympatiåtgärder får
vidtas i Sverige till stöd för part utomlands söka finna en lösning på
problemen i fråga om stridsåtgär­der med internationell bakgrund. Med detta som
utgångspunkt tog kom­mittén även allmänt upp frågan om tillåtligheten av strejk
och andra strids­åtgärder i andra än fackliga syften. Kommitténs majoritet kom
fram till att föreslå ett förbud i lagen mot stridsåtgärder med icke-fackligt
syfte. I fråga om fackliga sympatiåtgärder i Sverige till förmån för part
utomlands före­slog kommittén en regel som byggde på den nu gällande lagens
föreskrift om sympatiåtgärder. Enligt förslaget skulle svenska sympatiåtgärder
vara tillåtna om de företogs till stöd för part i en primäråtgärd utomlands som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section574&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section575&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    ArbetsmarknadsdepartenVentet     275&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;var tillåten antingen enligt det egna landets lag eller
med motsvarande till-lämpning av svensk lag. Kommitténs förslag på dessa
punkter var dock in­te enhälliga. Löntagarrepresentanterna i kommittén menade
att det inte är behövligt att nu ta ställning till frågan om den politiska
strejkens tillåtlighet genom lagstiftning. Och de vände sig även mot förslaget
i fråga om sympa­tiåtgärder med utländsk bakgrund. Enligt deras mening skulle
den före­slagna regeln komma att bli svår att tillämpa och oberäknelig till
sina verk­ningar. I fall där berättigade krav kan ställas från de fackliga
organisatio­nernas sida på att få delta i internationella solidaritetsaktioner
utan hinder av kollektivavtalslagstiftningens fredspliklsregler skulle den av
kom­mittémajoriteten förordade regeln &amp;quot;riskera att inte ge tillräckligt
handlings­utrymme.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har för egen del kommit fram
till att det inte finns skäl att nu genom lagstiftning gå in på dessa problem.
När det gäller våra inhemska politiska förhållanden har vi av tradition valt
andra vägar än arbetsnedläggelse och liknande åtgärder för att ge uttryck för
åsikter och skapa opinion. Jag kan inte se att det finns någon anledning att
räkna med en ändring på denna punkt. Skulle det å andra sidan uppstå en
situation där de vanliga kontakt­vägarna mellan medborgama och de politiska
organen visar sig otillräckli­ga, ter det sig enligt min mening inte som en
rimlig eller realistisk väg att söka hindra de fackliga organisationema att
genomföra en politisk demon­stration i arbetsnedläggelsens form med hot om
rättegång och skadestånd. Jag menar mot denna bakgrand att det inte har någon
uppgift att fylla att gå in på frågan genom att ställa upp regler därom i lag.
När det gäller strejk och andra stridsåtgärder med bakgrand i utländska
förhållanden finns det enligt min uppfattning inte heller anledning att utforma
regler i lagen. Jag finner helt naturligt att svenska arbetstagarorganisationer
inte skall vara förhindrade att delta i intemationellt organiserade
sympatiåtgärder till stöd för broderorganisationer utomlands eller för att
uttrycka solidaritet med dem som utsätts för politiskt förtryck eller eljest är
i behov av intematio­nellt stöd. Begär i sådana sammanhang en facklig
international att dess svenska medlemsorganisation skall ansluta sig till en
internationell aktion kan det inte vara rimligt att resa rättsliga hinder
häremot. Jag kan därtör in­te heller på detta område finna det motiverat att
föreslå lagstiftning. Även om det rättsliga läget inte är till alla delar klart
saknas anledning att tro an­nat än att detta synsätt i allt väsentligt skulle
motsvaras av vad som skulle bli bedömningen vid en rättslig prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad jag här har sagt innebär alltså
att nuvarande fredspliklsregler i 4§ KAL bör föras över till den nya lagen med
det tillägget att stridsåtgärder under avtalsperiod skall vara tillåtna enbart
om de beslutas i behörig ord­ning av den organisation som slutit det
fredspliktsgrandande koUektivavta­let. De av kommittén föreslagna tilläggen i
31 § andra och tredje styckena FKL bör inte tas in i lagen. Det återstår för
mig att i detta avsnitt ta upp några ytterligare frågor av mindre allmän
räckvidd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section576&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section577&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   276&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De nu gällande fredspliktsreglerna utgår från fri
och lika rätt för alla att vidta ekonomiska stridsåtgärder för att främja
fackliga syften gentemot en motpart. Detta innebär bl. a. att det står en
facklig organisation fritt att rik­ta stridsåtgärder även mot avtalsområden, på
vilka kollektivavtal redan träffats mellan arbetsgivaren och annan facklig
organisation. Under vissa omständigheter kan den fackliga organisation som har
kollektivavtal med arbetsgivaren understödja angreppet med sympatiåtgärd, men i
regel be­traktas en sådan åtgärd av den kollektivavtalsbundna organisationen
som ett olovligt angrepp mot det egna avtalet. Däremot finns i allmänhet inte
några hinder mot sympatiåtgärd av annan koUektivavtalsbunden organisa-, tion än
den som organiserar arbetstagarna på det primärt angripna avtals­området. 1
princip görs inte någon bedömning av det sakligt rimliga i en så­dan sekundär
åtgärd för att fastställa dess lovlighet. Från arbetsgivarhåll har begärts en
vidgning av fredspliktsreglerna i syfte att förhindra stridsåt­gärder som i realiteten
har sin bakgrand, direkt eller indirekt, i gränsdrag­ningstvister mellan
organisationer på arbetstagarsidan. Ärbetsrättskom­mittén har emellertid för
sin del stannat för att inte föreslå några sådana regler. Skälen härför är
närmast att kommittén har funnit att det skulle föra för långt och alltför
mycket bryta vårt nuvarande regelsystem om man gjorde det. Det skulle bli
nödvändigt att införa t. ex. regler om representa­tivitet på viss arbetsplats
för rätt att vidta stridsåtgärder eller regler om lämplighetsprövning av
vidtagna stridsåtgärder hos den dömande instan­sen. Detta har kommittén inte
ansett sig böra rekommendera. Men kom­mittén har uttalat, att det bör ankomma
på de fackliga organisationerna och inte minst de centrala organisationema att
tillse att meningsskiljaktig­heter om organisationsgränserna inte medför
skadeverkningar för motpar­ter och tredje man.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar kommitténs bedömning att lagstiftning
inte bör komma i fråga på detta område. Liksom kommittén finner jag att man bör
kunna överlåta på organisationema att själva lösa frågan. Olägenheterna i de
fall där detta inte har lyckats har inte varit sådana att någon annan linje bör
väljas. I överensstämmelse härmed föreslår Jag inte heller några regler om hur
flera sinsemellan oförenliga kollektivavtal på samma avtalsområde skall tilläm­pas.
Den frågan bör liksom hittills kunna lösas i rättstillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En annan fråga som rör rätten att vidta fackliga
sympatiåtgärder har väckts av arbetsgivarorganisationemas representanter i
arbetsrättskom­mittén. Enligt deras mening bör sympatiåtgärder inte tillåtas
till stöd för part som går till strid med utnyttjande av kvarievande
stridsrätt. På denna punkt delar jag dock kommitténs mening. Något undantag
från vad i övrigt gäller om sympatiåtgärder synes mig inte motiverat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett problem som ägnats särskild uppmärksamhet av
löntagarorganisatio­nerna är den s. k. negativa regleringen i kollektivavtal.
Kommittén häri sin analys av detta problem funnit att dess viktigaste aspekt är
den rättstill-lämpning hos AD enligt vilken arbetsgivarens rätt att ensam
besluta om fö-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section578&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section579&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     277&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;retags- och arbetsledningen m. m. anses tyst reglerad i
kollektivavtal och därmed också omfattad av fredsplikt. På den punkten sker en
ändring i rättsläget med den kvarievande stridsrätten. Skälet för att den
tekniken har valts, i stället för t. ex. ett allmänt krav att kollektivavtal
skall anses omfatta enbart vad som uttryckligen angivits däri, har Jag
utvecklat i ett ti­digare sammanhang. När det gäller vad som i övrigt kan föras
in under be­greppet negativ reglering i kollektivavtal, har kommittén kommit
fram till att några ändringar i nu gällande rätt inte bör göras. Jag ansluter
mig härtill såtillvida som Jag inte finner skäl att i detta
lagstiftningssammanhang göra något ytterligare i frågan. Däremot finner jag det
naturligt att det fortsatta utredningsarbetet rörande AD:s rättstillämpning,
som Jag anser böra kom­ma till stånd, också får omfatta detta ämne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bland reglerna om fredsplikt i
kommitténs förslag ingår även regler om organisationers ansvar för
stridsåtgärder som vidtas av medlemmar och om ansvar för dem som utan att vara
kollektivavtalsbundna deltar i strids­åtgärder som är olovliga för ett
kollektivavtalsbundet flertal. Den senare av dessa frågor har jag redan berört
och då uttalat min anslutning till kom­mitténs förslag. När det gäller
organisationsansvaret anser Jag också att vad kommittén har föreslagit är
välmotiverat och bör inflyta i en ny lag­stiftning på området. I sammanhanget
vill Jag särskilt betona de synpunk­ter som kommittén har framfört i fråga om
fackliga förtroendemäns rätt till ett större mått av handlingsfrihet i sin
verksamhet vid olovliga stridsåtgär­der av medlemmarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 nu gällande 7 § KAL har
föreskrivits att part inte får på egen hand häva kollektivavtal om motpart gör
sig skyldig till kollektivavtalsbrott. Det an­kommer på AD att pröva om
avtalsbrott har varit så väsentligt och haft så­dan betydelse för
avtalsförhållandet i dess helhet att hävning bör få ske. I paragrafen
föreskrivs vidare att domstolen kan på yrkande befria part från förpliktelse
enligt lagen eller enligt kollektivavtal vid mindre omfattande lag- eller
avtalsbrott från motpartens sida. Förfarandet enligt paragrafen är då att den
förfördelade parten skall vända sig till AD för att få konstaterat att ett
brott mot avtal eller lag har ägt rum. Förklarar domstolen att så är fallet och
sker inte rättelse, kan parten återkomma till domstolen och begä­ra befrielse
från viss eller vissa förpliktelser. Kommittén har föreslagit att dessa
bestämmelser överförs oförändrade till den nya lagstiftningen. Jag ansluter mig
härtill såtillvida att Jag anser att det fortfarande bör vara en sak för AD att
avgöra om kollektivavtal skall få hävas eller om partiell be­frielse från
avtalsförpliktelse skall få ske. På den senare punkten anserjag dock att en
Justering bör göras, så att det inte längre skall vara nödvändigt att först
utverka en förklaring av AD om motpartens lag- eller avtalsstridi­ga förfarande
och sedan i en andra omgång begära eller få befrielse från åvilande
förpliktelser. Det bör i stället vara möjligt att omedelbart utverka befrielsen
hos AD. Jag föreslår detta med tanke härmast på fackligt osank­tionerade
avtalsstridiga konflikter, där arbetsgivaren försätts i ett svårt lä-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section580&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section581&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   278&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ge
till följd av att enbart en mindre grapp arbetstagare deltar i konfliktåt­gärderna
som sådana men där i realiteten hela arbetstagarkoUektivet ligger bakom dem och
har intresse av att åtgärderna medför ändringar i träffade kollektivavtal. I
sådana fall bör enligt min mening arbetsgivaren ha större möjligheter än nu att
snabbt befrias från sin fredsförpliktelse för att kunna möta den olovliga
striden med motåtgärder. Det bör då ankomma på AD att ange i vilken
utsträckning sådana motåtgärder skall vara tillåtna. För arbetsgivarens
motåtgärder bör i princip inte uppställas något krav på var­sel. Även den
frågan bör det ankomma på AD att avgöra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det sistnämnda leder mig över till frågan om
skyldighet att varsla före vidtagande av stridsåtgärder. Kommittén har på den
punkten föreslagit regler i lagen som, till skillnad från vad som nu
föreskrivs, medför varsel­skyldighet även vid andra stridsåtgärder än
arbetsinställelser. Enligt kom­mitténs förslag skall vidare varselskyldighet
åvila organisationer och en­skilda arbetsgivare, som vidtar stridsåtgärder, men
däremot inte enskilda arbetstagare. Förslaget innehåller också en möjlighet
till undantag, såtillvi­da som varselskyldigheten gäller enbart när
&amp;quot;giltigt hinder ej möter&amp;quot;. Av­sikten därmed har varit främst att
möjliggöra omedelbara stridsåtgärder i fall där ett upprätthållande av
varselskyldigheten i realiteten skulle innebä­ra att stridsåtgärd inte kunde
komma till stånd i sådan tid att den blev ef­fektiv. Från löntagarhåll har
under remissbehandlingen begärts större ut­rymme för undantag från
varselskyldigheten, främst på det sättet att ut­vidgningar av stridsåtgärder
skulle få företas utan varsel och att sympatiåt­gärder inte heller skulle vara
underkastade varselskyldighet. Enligt min mening kan dock den synpunkt som
ligger bakom dessa önskemål, nämli­gen att varselskyldigheten inte skall få
innebära faktiskt hinder mot annars tillåtna stridsåtgärder, tillgodoses genom
den undantagsmöjlighet som re­dan finns i kommitténs förslag. Jag finner därför
inte att någon ytterligare åtgärd behöver vidtas på den punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11.7
Medling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det allmänna har sedan länge medverkat till lösning
av tvister mellan ar­betsgivare och arbetstagare genom ett statligt
förlikningsväsende. Enligt gällande regler är riket indelat i åtta distrikt för
medling i arbetstvister. För varje distrikt förordnar regeringen en
förlikningsman med de uppgifter som anges i lagen (1920: 245) om medling i
arbetstvister (MedlL). Som tillsyns­myndighet fungerar statens
förlikningsmannaexpedition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommittén har vid sin översyn av
medlingsförfarandet bl. a. sökt att rationalisera medlingsverksamheten och att
i vissa avseenden förstärka förlikningsmannaväsendet. Beskrivningen av
förlikningsmännens uppgifter upptas i sina huvuddrag även i de nya
medlingsreglema. Där­emot anser kommittén att formerna för fördelning av
uppgifterna mellan de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section582&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section583&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1   Arbetsmarknadsdepartementet    279&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;olika
förlikningsmännen och därmed även den nuvarande organisationen är i behov av
översyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén föreslår att den nuvarande ordningen med
föriikningsmän för fasta distrikt frångås. Visserligen bör enligt kommittén
förlikningsmän­nen vara placerade med jämn spridning över landet, men därjämte
föreslår kommittén att det inrättas en central föriikningsmannaorganisation som
från fall till fall kan bestämma vem som skall tjänstgöra som förliknings­man i
en uppkommen arbetstvist. Kommittén menar att statens förlik­ningsmannaexpedition
skall utgöra detta centrala organ. Expeditionens uppgift föreslås bli att genom
sina föriikningsmän följa förhållandena på ar­betsmarknaden och medla i
arbetstvister. Uppdraget att vara förliknings­man kan av expeditionen bestämmas
att avse antingen viss uppkommen arbetstvist eller att utgöra ett fortlöpande
uppdrag, dock att förordnande meddelas särskilt för varje medlingsuppgift. De
fortlöpande uppdragen bör enligt förslaget meddelas till samma antal som f. n.,
dvs. åtta stycken. De uppdragen bör enligt kommittén inte utgöra
heltidsanställning utan innehas vid sidan av annan yrkesverksamhet. Häratöver
föreslår kommittén att nå­gon eller några fasta tjänster för föriikningsmän
inrättas vid expeditionen. Den föreslagna ordningen avses inte påverka
regeringens möjlighet att för viss tvist tillsätta särskild
förlikningskommission eller förlikningsman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag om en central
föriikningsmannaorganisation har vid remissbehandlingen fått ett positivt
mottagande. Bland de remissinstanser som tillstyrker förslaget kan nämnas RRV,
SAF, KFO, Svenska kommun­förbundet. Landstingsförbundet, LO och TCO. Endast SAC
och statens förlikningsmannaexpedition motsätter sig förslaget. De
remissinstanser som är positiva understryker framför allt värdet av ökade
möjligheter att vid val av förlikningsman utse den som är mest kvalificerad och
mest branschkunnig. Statens förlikningsmannaexpedition anser däremot att för­slaget
innebär en nyordning som inte kan anses vara motiverad med hän­syn till gjorda
erfarenheter. Enligt expeditionen synes den föreslagna re­formen onödigt
tungrodd i förhållande till de fördelar som kommittén har velat uppnå. Dessa
fördelar bör enligt expeditionens mening kunna vinnas på ett enklare sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del vill Jag anföra följande. Kommittén
har inte avsett att åstad­komma några genomgripande förändringar av
förlikningsmannaväsendets nuvarande uppbyggnad. Någon mera långtgående
förändring av organisa­tionen är enligt min mening inte heller nödvändig. Genom
kommitténs för­slag tiUskapas dock en mer flexibel ordning för utseende av
förliknings­män. Som har påpekats vid remissbehandlingen ger förslaget framför
allt ökade möjligheter att till förlikningsman utse den som i varje särskilt
fall framstår som mest lämpad att fullgöra förlikningsmannauppdraget. Mot denna
bakgrand ställer jag mig bakom kommitténs förslag till omorganisa­tion av
förlikningsmannaväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section584&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section585&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1    Arbetsmarknadsdepartementet     280&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med kommitténs förslag synes flera fördelar stå att
vinna. Man kan und­gå den ojämnhet i fråga om antal förlikningsuppdrag som
följer av varje di­striktsindelning med hänsyn till den ojämna fördelningen
över riket av fö­retag och arbetsplatser. Vidare möjliggör förslaget att
medling i skilda de­lar av landet inom ett komplicerat avtalsområde kan
anförtros åt en viss, i avtalsområdet väl insatt förlikningsman. Den föreslagna
ordningen medför också att man inte behöver låsa parterna i en viss landsända
till en viss för­likningsman som kanske saknar någon parts förtroende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid remissbehandlingen har LO betonat betydelsen av
att de lokala kon­takterna inom nuvarande förlikningsväsende tas till vara.
Statens föriik-ningsmannaexpedition synes närmast mena att dessa kontakter
skulle gå föriorade genom kommitténs förslag. Självfallet bör de fördelar, med
bl. a. nära personliga kontakter mellan förlikningsmannen och parterna, som lig­ger
i det nuvarande systemet tillvaratas. Detta synes också möjligt att göra inom
ramen för den av kommittén föreslagna ordningen. Tanken bakom kommitténs
förslag är ju att uppdrag att vara förlikningsman skall kunna utgöra ett
fortlöpande uppdrag. Dessa fortiöpande uppdrag bör meddelas så att
förlikningsmännen liksom f. n. får en i förhållande till sina bosätt­ningsorter
jämn spridning över landet. Den lokala kontaktverksamhet som f. n. handhas av
de fast förordnade förlikningsmännen bör i fortsättningen kunna upprätthållas
av de förlikningsmän som erhåller fortlöpande upp­drag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statens förlikningsmannaexpedition påpekar att
förlikningsman inte har att handlägga enbart förhandlingsärenden, varmed förstås
sådana fall då partema måste kallas till överläggningar inför
förlikningsmannen, utan att ett stort antal ärenden ofta kan klaras av på
telefon eller genom skriftväxling. Expeditionen framhåller dessutom att
förlikningsmannen fungerar som rådgivare och kontaktman i allehanda
tvistefrågor av arbets­rättslig natur. Enligt min mening bör dessa uppgifter
med fördel kunna in­nefattas i de fortiöpande uppdragen. Innehavare av
fortlöpande föriik-ningsmannauppdrag bör således kunna både utföra de
medlingsuppdrag som förlikningsmannaexpeditionen tilldelar dem och fullgöra
alla de löpan­de uppgifter som kan bli aktuella. De närmare gränsema för
verksamhets­områdena för dessa förlikningsmän får tas in i en instmktion för
förlik­ningsmannaexpeditionen.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Normalt bör förlikningsman med fortiöpande uppdrag
tilldelas medlings­uppdrag som avser tvister i den del av landet där han är
bosatt. Någon skyldighet för expeditionen att konsekvent följa en sådan ordning
bör dock inte föreligga. Om det beträffande visst uppdrag framstår som lämpligt
till följd av partemas ståndpunkt i saken eller på grand av tvistefrågans natur
eller av andra skäl, bör expeditionen ha rätt att förordna annan fast förlik­ningsman
för uppdraget eller att utse annan person att medla i tvisten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I övrigt delar Jag kommitténs uppfattning att de
fortlöpande uppdragen bör meddelas till samma antal som det f. n. finns fasta
förlikningsmanna-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section586&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section587&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      281&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;distrikt,
dvs. åtta stycken; Liksom nu bör uppdraget att vara förliknings­man inte utgöra
heltidsanställning. Även om den föreslagna ordningen kan komma att kräva viss
förstärkning av förlikningsmannaexpeditionens per­sonal är Jag f. n. inte
beredd att ta ställning härtill. Detta är en fråga som får prövas i det varje
år återkommande budgetarbetet. Jag är inte heller be­redd att tillstyrka det av
förlikningsmannaexpeditionen framlagda förslaget om utseende i någon form av
riksförlikningsman. Liksom nu bör dock re­geringen ha möjlighet att för viss
tvist tillsätta förlikningskommission eller särskild förlikningsman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;F. n. har arbetsmarknadspartema inte några andra
till medlingsförfaran­det som sådant knutna rättsliga förpliktelser än den som
ligger däri, att det åligger part med förhandlingsskyldighet enligt FFL att vid
risk av vite hör­samma kallelse till förlikningsförhandling och att vid sådan
förhandling fullgöra förhandlingsskyldighet enligt 4§ andra stycket FFL.
Kommittén har mot denna bakgrand övervägt om förlikningsmannens ställning bör
förstärkas genom att han i lag tilldelas ytterligare maktmedel mot parlema. Som
exempel nämner kommittén rätt för förlikningsmannen att föreskriva fredsplikt
under förlikningsförhandlingama, rätt att påfordra omröstning inom förhandlande
organisationer om förlikningsförslag och rätt eller skyl­dighet för honom att
publicera framlagda förlikningsförslag. Kommittén, som i och för sig godtar
statligt ingripande som ett yttersta medel i sam­häUsfarliga konflikter, anser
emellertid att det offentliga medlingsförfaran­det bör behålla sin nuvarande
karaktär och i princip bygga på parternas fri­villiga medverkan. Kommittén
föreslår därför inte någon utvidgning av förlikningsmannens formella
befogenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs överväganden på denna punkt accepteras
av samtliga re­missinstanser utom SAF. Enligt SAF:s uppfattning bör
förlikningsmannen ha befogenhet att ålägga part, som har varslat om
stridsåtgärd, att under viss tid uppskjuta åtgärdens ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En förlikningsmans befogenheter enligt nuvarande
lagstiftning är for­mellt sett tämligen ringa. 1 praktiken har dock
förlikningsförfarandet fun­gerat på ett tillfredsställande sätt. Sedan länge
råder enighet om principen att arbetsmarknadspartema i första hand ansvarar
själva - även mot sam­hället i övrigt - för arbetsfredens upprätthållande.
Denna grandinställning bör enligt min mening också prägla medlingsreglernas
utformning. Något direkt behov att förse förlikningsmännen med maktmedel mot
parterna ut­över deras möjlighet att utverka vitesföreläggande för att part
skall för­handla har inte visats. Partema lär regelmässigt tillmötesgå
förliknings­mans framställning om uppskov med vidtagande av stridsåtgärd. Det
kan därför starkt ifrågasättas, om något skuUe vinnas med lagbestämmelser som ger
förlikningsman större formell befogenhet. Förlikningsförfarandet bygger främst
på förlikningsorganens auktoritet och på partemas vilja tiU samförstånd. Ingen
av dessa omständigheter skulle vinna i styrka genom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section588&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section589&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    282&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de
ifrågasatta lagreglema. 1 likhet med utredningen anser Jag därför att nå­gon
utvidgning av förlikningsmans formella befogenheter inte bör ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén har också tagit upp frågan om den ram
inom vilken förlik­ningsmannen har rätt eller skyldighet att ingripa i
arbetstvister. Kom­mittén anser att avgörande för om ett medlingsingripande
skall ske inte bör vara arbetskonfliktens storlek utan i stället om ett
ingripande kan anses äg-'nat att främja en lösning av tvisten. Kommittén anser
vidare att det inte är nödvändigt att i lagen ta in en närmare beskrivning av
hur förlikningsman bör förfara utan nöjer sig med att i lagtexten ange att
föriikningsmans ingri­pande inte är bundet till förhandling utan att han även
kan vidta annan lämplig åtgärd, om den kan främja att tvisten löses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I övrigt innehåller kommitténs förslag bestämmelser
som i stör utsträck­ning har sin motsvarighet i MedlL. Bl. a. upptas en regel
om att förhand­lingama främst skall ha till syfte att åvägabringa
överenskommelse mellan partema i enlighet med förslag som under förhandlingama
framkommer från partema själva. Förlikningsmannen kan dock hemställa om
jämkning­ar och medgivanden som han anser önskvärda för en god lösning av tvis­ten.
Vidare föreslås att part skall vara skyldig att tillhandahålla förliknings­man
handlingar i samma utsträckning som sådan skyldighet föreligger i för­hållande
till motpart. Varsel i samband med stridsåtgärd skall enligt kom­mittéförslaget
lämnas vid varje sådan åtgärd och inte bara, såsom enligt nuvarande regler, vid
strejk och lockout. Dessutom skall varslet enligt för­slaget lämnas till
förlikningsmannaexpeditionen och inte såsom f.n. till förlikningsman. En del av
de regler som återfinns i MedlL har i kom­mitténs förslag fått utgå på gmnd av
att de befunnits överflödiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kohimitténs förslag i nu redovisade delar har vid
remissbehandlingen föranlett påpekanden endast på enstaka punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs syfte med översynen av medlingslagstiftningen
har väsent­ligen varit att anpassa reglerna till och ytterligare utveckla den
praxis som varit rådande. Förslaget medför inte minst en välkommen förenkling
av det nuvarande något svåröverskådliga regelsystemet och är enligt min me­ning
väl ägnat att läggas till grand för en reformering av medlingsförfaran­det. Jag
vUl i detta sammanhang endast beröra en fråga som tagits upp av AD. Övriga vid
remissbehandlingen väckta frågor om enskildhetema i för­slaget ålerkommerjag
till i specialmotiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag innebär att de författningar som
f. n. reglerar med­lingsförfarandet upphävs och ersätts av bestämmelser som
upptas i den av kommittén föreslagna FKL. AD anser att bestämmelsema om medling
ge- &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; nom sin offentligrättsliga karaktär faller utanför
ramen för den rent civil­rättsliga lagstiftningen om förenings- och
förhandlingsrätt samt kollektiv­avtal och att de därför liksom hittills bör tas
upp i en särskild lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även om ifrågavarande regler har ett
offentligrättsligt inslag, har de sak­ligt sett ett så nära samband med övriga
regler i medbestämmandelagen att det är motiverat att de tas in i denna. För
den ståndpunkten talar även att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section590&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section591&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet |   283&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bestämmelsema
lagtekniskt i vissa avseenden knyter an till lagens övriga regler. Med hänsyn
till det anförda ställer Jag mig bakom den av kommittén valda lösningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11.8
Påföljder vid lag- och avtalsbrott&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I direktiven för arbetsrättskommitténs utredningsuppdrag
betonas att grandsatsen i gällande rätt om fredsplikt under avtalstid inte bör
rabbas. Fredsplikten är av stor betydelse, förklaras det, inte bara för partema
utan också för samhället. Från arbetstagarnas synpunkt är den betydelsefull bl.
a. som föralsättning för en solidarisk lönepolitik. Men fredsplikten kan i
vissa situationer innebära särskilda påfrestningar på arbetstagama. Ar­betsgivarna
har ett ansvar för att påfrestningarna inte blir så stora att ar­betsfreden
hotas. I många fall bör strejker kunna förebyggas genom att ar­betsgivaren
undanröjer missförhållanden som kan ge upphov till irritation bland
arbetstagarna. Isolerade och kortvariga strejker utlöses inte sällan av att
arbetstagama är missnöjda med sådant som att ackordsförhandling­ar drar ut på
tiden, att en överordnad uppträder opsykologiskt eller att för­hållandena på
arbetsplatsen är bristfälliga i något hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan hur man rättsligt bör behandla
avtalsstridiga strejker av detta slag, förklaras det vidare i direktiven, är en
del av den störte frågan om or­ganisationers och enskildas ansvar för att
kollektivavtal inte respekteras. Kommittén ges därför i uppdrag att pröva hur
karaktären och omfattning­en av avtalsstridiga konflikter bör påverka frågan om
påföljder för åsido­sättande av fredsplikten, och i vilken utsträckning det kan
finnas skäl att befria enskilda arbetstagare från skadeståndsansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I direktiven behandlas även frågan om
arbetsgivarnas rätt att tillämpa s. k. disciplinära påföljder vid arbetstagares
avtalsbrott. Kommittén får i uppdrag att överväga både den allmänna frågan om
tillåtligheten över hu­vud av detta slag av påföljder och de särskilda problem
som ligger i att dis­ciplinära påföljder i vissa fall kan tillämpas i stället
för eller vid sidan av skadestånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén har kommit fram till att grandsatsen om
fredsplikt under av­talsperioden kräver att det finns en rättslig sanktion mot
fredspliktsbrott. Den sanktionen bör enligt kommittén liksom enligt gällande
rätt i princip vara skadeståndsskyldighet. Med den utgångspunkten har kommittén
haft att bedöma om skadeståndsansvaret skall på arbetstagarsidan vila enbart på
den fackliga organisation, som slutit kollektivavtal och därmed påtagit sig
ansvar för fredsplikten, eller om även enskilda medlemmar skall kunna
åtminstone i vissa fall åläggas skadestånd. Kommittén har föreslagit att det
liksom nu skall finnas ett personligt skadeståndsansvar för enskilda med­lemmar.
Men när väl den grandfrågan avgjorts har kommittén strävat efter att bygga upp
ett system av skadeståndsregler, som ger bättre utrymme än det nu gällande för
en realistisk och nyanserad bedömning av skilda fall av fredspliktsbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section592&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section593&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     284&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs tanke är till en början att det skall
vara föreningarna som ensamma bär det rättsliga ansvaret när de har tagit aktiv
del i brott mot fredsplikten. När olovliga stridsåtgärder vidtas utan facklig
sanktion, dvs. vid s. k. vilda strejker, skall lagens regler främst vara
inriktade på att anvi­sa en metod att klariägga orsakema till vad som inträffat
och att nå fram till en snar lösning genom direkta kontakter mellan parterna på
den eller de ar­betsplatser som berörs av konflikten. Det är i det syftet som
kommittén föreslår (i 33 § FKL) att de lokala parterna skall vara skyldiga att
omedel­bart ta upp överiäggningar när en konflikt bryter ut. Frågan om
skadestånd skall komma i andra hand. Skadestånd för enskilda arbetstagare skall
i princip komma i fråga bara när den olovliga konflikten syftar till att åstad­komma
ändring i träffat kollektivavtal, dvs. främst när den syftar till att tvinga
fram ändring i en träffad löneuppgörelse. När bakgrunden är miss­förhållanden
på arbetsplatsen eller andra omständigheter, som gör att det kan anses
ursäktligt att en konflikt bryter ut, skall enligt kommitténs för­slag
skadestånd inte dömas ut (48 § FKL). I sådana fall börföratsättningar-na vara
goda för en lösning genom direkta partskontakter enligt 33 § FKL. Kommittén ser
här ett samband mellan 33 och 48 §§ på det sättet, att ska­deståndsskyldighet i
regel inte skall komma i fråga om överiäggning kom­mer till stånd och
konflikten i anslutning därtill avbryts. När skadestånd däremot blir aktuellt
tänker sig kommittén en rättstillämpning som ger möjlighet till anpassning till
omständigheterna i de enskilda fallen, genom utnyttjande av möjligheterna att
jämka skadestånd. 1 det sammanhanget föreslår kommittén att den nu gällande
200-kronorsregeln tas bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller samordningen av dessa regler med
andra regler om påföljd vid avtalsbrott är det främst två problem som har
tagits upp av kommittén. Det ena gäller arbetsgivarens möjligheter att avskeda
eller säga upp arbets­tagare som deltar i en olovlig konflikt. I samband därmed
har kommittén också kommit in på de disciplinära påföljderna, t. ex.
suspension, löneav­drag och vaming. Det andra problemet gäller förhållandet
mellan det kol­lektivavtalsrättsliga skadeståndet, som tillämpas enbart vid
brott mot la­gens regler om t. ex. fredsplikt och vid kollektivavtalsbrott, och
andra reg­ler om skadestånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén har med något undantag inte föreslagit
lagändringar som lös­ning på dessa samordningsfrågor. Enligt dess mening är det
tillräckligt att man i rättstillämpningen beaktar de skäl som ligger bakom
lagreglerna på de olika områdena. Skälen för reglerna om rättsligt ansvar vid
fredsplikts­brott bör kunna beaktas även vid tillämpning av
anställningsskyddslagens regler om avskedande och uppsägning och den grandsats
om begränsning av arbetstagares skadeståndsansvar till särskilt kvalificerade
avtalsbrott som finns i den allmänna skadeståndslagen bör kunna påverka de
kollek­tivavtalsrättsliga skadeståndsreglernas tUlämpning när dessa regler är
for­mellt tillämpliga men när kollektivavtalsrättsliga synpunkter spelar en un­derordnad
roll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section594&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section595&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    285&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag till regler om skadestånd vid
arbetstagares freds­pliktsbrott har vunnit de flesta remissinstansernas
gillande. Förslaget om skyldighet för de lokala parterna att ta upp
överiäggning när en olovlig konflikt har bratit ut betraktas praktiskt taget
allmänt som ändamålsenligt. Och principen att det är den fackliga
organisationen som skall stå för an­svaret när den föranlett en olovlig
konflikt är inte någon egentlig nyhet. Den vinner praktiskt taget enhälligt
stöd bland remissinstanserna. Även kommitténs förslag i övrigt godkänns i
huvudsak, dock med det viktiga un­dantaget att en mycket stark opinion på
arbetstagarsidan har vänt sig mot tanken att 200-kronorsregeln skulle
avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Dessutom skiljer sig arbetsgivar- och
arbetstagarståndpunkter ät när det gäller detaljer i de föreslagna reglerna och
när det gäller kommitténs utta­landen om reglernas tillämpning. Från
arbetstagarsidan begärs säkrare ga­rantier för att överläggningsskyldigheten
enligt 33 § FKL skall bli ett effek­tivt medel att komma till rätta med
orsakerna till olovliga konfliktåtgärder och för att rättegång och skadestånd
inte skall komma i fråga när överlägg­ningar har hållits och haft framgång.
Några remissinstanser menar att överiäggningsskyldighelen bör vara en
förhandlingsskyldighet i den före­slagna lagens mening. Några vänder sig mot
kommitténs uttalanden att AD skall skilja mellan olika deltagare i olovliga
konflikter med hänsyn till det ansvar för konflikten, som var och en kan anses
ha.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På arbetsgivarhåll menar man att kommitténs
uttalanden ger en oriktig bild av det faktiska läget och av de vanligaste
orsakerna till att konflikter bryter ut. Enligt siffror som anförs från
arbetsgivarsidan har på senare år olovliga konflikter på arbetsmarknaden i de
flesta fall haft karaktären av angrepp på träffade avtalsuppgörelser i syfte
att tvinga fram högre löner. De anmärkningar som i övrigt framförs från
arbetsgivarsidan synes i regel bottna i uppfattningen att kommitténs förslag
inte tillräckligt klart marke­rar de fackliga organisationernas och de enskilda
arbetstagamas rättsliga ansvar för fredsplikten. 1 ett yttrande begärs att det
i lagen slås fast en skyldighet för olovligt strejkande arbetstagare att gå
tillbaka till arbetet när överiäggningar enligt 33 § FKL inleds.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del kan Jag i huvudsak ställa mig bakom
kommitténs förslag till skadeståndsregler. På några punkter menarjag dock att
det är på sin plats med Justeringar och tillägg. Och vidare anserjag att det
inte är riktigt att avskaffa 200-kronorsregeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
har länge varit erkänt att man inte kan av enskilda arbetstagare ut­kräva skadestånd
som täcker arbetsgivarens föriusler till följd av att ar­betstagama vägrar att
arbeta. Redan hänsynen till arbetstagamas begrän­sade ekonomiska bärkraft gör
det nödvändigt att sätta en gräns för deras skadeståndsskyldighet. Men härtill
kommer att man över huvud inte kan se på arbetstagares åtaganden på samma sätt
som när parter i andra avtals­förhållanden tar på sig förpliktelser gentemot en
motpart. Ett arbetsavtal kan inte tillämpas som ett obetingat åtagande från
arbetstagarnas sida att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section596&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section597&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1    Arbetsmarknadsdepartementet    286&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utföra
arbete under den enda förutsättningen, att arbetsgivaren på sin sida fullgör
sin förpliktelse till motprestation i form av lön m. m. Det finns alltid ett
personligt moment i arbetstagarens avtalsförpliktelser, den egna per­sonliga
arbetsinsatsen, och det måste spela in när man tillämpar rättsreg­lerna på
området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är därför också klart att andra medel än
rättsliga sanktioner bör vara det väsentliga när det gäller att återställa
arbetsfred och fungerade avtals­förhållanden sedan en olovlig konflikt bratit
ut. Goda förhållanden och gott samarbete på arbetsplatsen är en viktigare
föralsättning för arbetsfre­den än möjligheten att utkräva skadestånd för
avtalsbrott. Och de fackliga organisationernas förmåga att bland medlemmarna
skapa förståelse för so­lidaritetens krav och enighet om gemensamma
målsättningar är också vida viktigare än sanktioner mot dem som bryter mot
åtagna förpliktelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äv avgörande betydelse är också utvecklingen mot
vidgat inflytande för arbetstagarna över den egna arbetssituationen. Får
arbetstagarna ett effek­tivt inflytande över förhållandena på arbetsplatsen -
över arbetsledning­en, arbetsmiljön m. m. - undanröjes många orsaker till
arbetsnedläggelse. Olovliga konflikter har ofta en bakgrand i att arbetstagarna
upplever för­hållandena i arbetet som otillfredsställande och all de inte
finner andra möjligheter att ge uttryck för sina synpunkter och önskemål. De
nya reg­lerna om vidgat inflytande för arbetstagarna är därmed i själva verket
den väsentligaste reformen också av den del av lagstiftningen, som rör freds­plikten
och medlen att upprätthålla denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av detta följer dock inte att regler om
skadeståndsskyldighet för delta­gare i avtalsstridiga arbetskonflikter skulle
sakna berättigande. Liksom kommittén anser Jag att det bör finnas ett
skadeståndsansvar för freds­pliktsbrott och att detta ansvar bör bäras även av
enskilda deltagare i olov­liga arbetskonflikter, när det inte är skäligt att
den fackliga organisationen får bära hela ansvaret. Men skadeståndsskyldigheten
bör inte i första hand ha till uppgift att tillfoga arbetstagama en ingripande
påföljd för avtals­brott. Det är viktigare att den stryker under den princip på
vilken vårt re­gelsystem bygger, nämligen att träffade kollektivavtal är
bindande över­enskommelser som partema har åtagit sig att respektera så länge
de gäller. Denna uppgift kan skadeståndet fylla även om det utmäts inom
måttliga ra­mar. En föralsättning är dock att skadeståndsreglerna får en sådan
utform­ning och tillämpning att de inte strider mot det allmänna
rättsmedvetandet hos arbetstagarna. Därför bör inom ramen för den nu gällande
regeln om 200 kr. som högsta skadestånd för enskilda arbetstagare göras en
reform av skadeståndsreglema av i huvudsak det innehåU som arbetsrättskom­mittén
har föreslagit. Det bör särskilt markeras att vad lagen vänder sig emot är
medvetna angrepp i syfte att tvinga fram ändring i träffade uppgö­relser. När
en arbetsnedläggelse inte härden karaktären bör skadeståndet träda i
bakgrunden. Då bör i stället tonvikten läggas på omedelbara parts­kontakter i
syfte att reda ut vad som ligger bakom en utbruten olovlig ar-betskonflikt och
att utan dröjsmål få en lösning till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section598&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section599&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      287&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag anser alltså att den nya lagstiftningen bör
tillföras en sådan regel som kommittén har föreslagit om skyldighet för de
lokala parterna att ta upp överläggningar så snart de fått kännedom om att en
olovlig stridsåtgärd in­letts på en arbetsplats. Överiäggningarna bör ha till
uppgift att bringa klar­het i vad som inträffat och i vad som är orsaken till
arbetstagarnas handlan­de. I parternas överiäggningsskyldighet bör ligga även
en skyldighet att ef­ter bästa förmåga medverka till detta resultat. Vidare bör
syftet med över-läggningama vara att undersöka och komma överens om vad som kan
gö­ras för att få till stånd återgång till arbetet. Inte sällan kan en lösning
upp­nås redan genom att missförstånd blir uppklarade och faktiska förhållan­den
diskuterade och belysta. 1 andra fall kan det behövas åtaganden av partema, t.
ex. att tillse att pågående förhandlingar avslutas med minsta möjliga dröjsmål,
eller av arbetsgivaren ensam. Jag vill dock betona att det inte är avsikten att
överläggningarna skall vara ett foram för framställande av avtalsstridiga krav
på strejkande arbetstagares vägnar. Ätt arbetsgivar­na åläggs överläggningsskyldighet
får inte tolkas som något slags godkän­nande av avtalsslridiga stridsåtgärder.
Detta bör markeras genom att ter­men förhandling inte används för dessa
partskontakter. I arbetsgivarens rättsliga skyldigheter bör inte ingå att ta
ställning till klart avtalsstridiga krav. Liksom hittills bör det anses
otillåtet för den berörda arbetstagar­organisationens företrädare att framstäUa
sådana krav på olovligt strej­kande arbetstagares vägnar, om det sker på sådant
sätt att de fackUga företrädarnas handlande måste uppfattas som ett stöd för de
strejkande. Däremot bör det finnas utrymme för att diskutera vad som ligger
bakom konflikten och att i samband därmed överväga om åtgärder kan vidtas för
att få till stånd en lösning, t. ex. genom förbättring av förhållanden på ar­betsplatsen,
påskyndande av pågående förhandlingar eller annat liknande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag är väl medveten om alt den gränsdragning som
Jag här åsyftar kan bli svår att göra i enskilda fall. Nu gällande rätt innebär
enligt mångas mening att alltför stränga restriktioner läggs på de fackliga
representantemas handlingsfrihet när de är verksamma för att få till stånd en
lösning vid olov­liga konflikter. AD:s praxis på detta område får troligen
åtminstone delvis ses mot bakgranden av de bevisprövnings- och
gränsdragningssvårigheter som kan bli följden av ett något mera nyanserat
betraktelsesätt. Detta kan väl i och för sig vara förståeligt. För egen del
anserjag dock att det är na­turligt och nödvändigt med en förskjutning mot ett
större utrymme för självständiga bedömningar av ansvariga fackliga företrädare.
Jag kan inte se att de svårigheter, som i enskilda fall kan uppstå att i
efterhand bedöma innebörden av en facklig förtroendemans handlande, är något
vägande skäl emot en reform som i övrigt ler sig angelägen. För övrigt måste
man beakta att upprätthållandet av fredsplikten är ett viktigt intresse för
båda parter vid överiäggningama. Det finns då inte anledning att tro annat än
att de nya reglerna på detta område kommer att utnyttjas och tillämpas på ett
rik­tigt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section600&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section601&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet   288&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till regeln om överläggningsskyldighet bör
också.knytas en sådan prin­cip som den av kommittén föreslagna, att
arbetstagare som deltagit i en fackligt osanktionerad olovlig stridsåtgärd inte
skall åläggas skadestånd om åtgärden haft skälig ursäkt i de förhållanden som
föranlett den. Utgångs­punkten för kommitténs förslag på denna punkt är alt det
finns arbetsned­läggelser för vilka inte enbart de deltagande, arbetstagama bär
ansvaret men som dock står i strid mot lagens fredspliklsregler. Exempel drogs
fram redan i direktiven till arbetsrättskommittén och de exemplen kan.
mångfaldigas. 1 sådana fall är det i regel mest rationellt och riktigast att
koncentrera ansträngningarna på att undanröja orsakema till konflikten. Lyckas
det, t. ex. vid överiäggningar mellan arbetsgivaren och den lokala
fackföreningen, och sker i samband därmed återgång till arbetet talar star­ka
skäl för att orsaken till åtgärden varit sådan att det kan sägas ha funnits
skälig ursäkt för arbetsnedläggelsen. Det ter sig då också rimligt alt ar­betsnedläggelsen
lämnas utan rättslig påföljd. Tanken är alltså att det för skadeståndsfrågan
skall tillmätas betydelse vad som blir resultatet av de lokala överläggningarna
och vilken verkan dessa har i konflikten. Avbryts konflikten i samband med
överiäggningarna bör enligt kommitténs förslag skadestånd komma i fråga enbart
om fredspliktsbrottet har haft ett direkt och medvetet syfte att framtvinga
ändring i kollektivavtal, t. ex. genom att det ingår i en systematisk aktion
med upprepade stridsåtgärder i sådant syfte. Enligt kommittén bör dock den
omständigheten att den olovliga stri­den inte avbryts i samband med
överiäggningama inte undantagslöst ute­sluta tillämpning av den föreslagna
skadeståndsregeln. Dock måste i den situationen ställas stränga krav för att
åtgärden alltjämt skall kunna lämnas utan skadeståndspåföljd. Kommittén menar
alltså att det fortfarande skall göras en avvägning mellan de omständigheter,
som kan sägas ha gjort ut­brottet av en olovlig konflikt ursäktligt, och sådana
omständigheter som konfliktens omfattning och längd och dess skadeverkningar
för motparten. Jag finner för min del att detta synsätt är väl avvägt och
berättigat. Det bör komma till uttryck i lagen. Jag finner dock att detta bör
ske i en något an­nan form än den av kommittén föreslagna. Ätt hänsyn skall tas
till de om­ständigheter som ligger bakom en olovlig arbetskonflikl följer redan
av de allmänna koUektivavtalsrättsliga reglema om nedsättning av skadestånd,
enligt vUka hänsyn skaU tas vid skadeståndsmätningen bl. a. tiU den skade-,
vallandes ringa skuld, den skadelidandes förhåUande i avseende på tvisten och
omständigheterna i övrigt. 1 nedsättningsreglerna utsägs också att full­ständig
befrielse från skadeståndsskyldighet kan medges. Vad som bör särskilt markeras
i lagtexten för att tankarna bakom det här aktuella försla­get skall komma till
uttryck är istället sambandet med överläggningarna mellan de lokala parterna.
Detta bör ske genom att en anvisning sätts in bland
skadeståndsnedsättningsreglerna. Därmed markeras också vad som är innebörden av
kommitténs förslag, nämligen att vad som avses inte är ett avsteg från lagens
fredspliklsregler i sig utan ett direktiv till rältstill-lämpningen om
befrielse från eller nedsättning av skadestånd i vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section602&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section603&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    289&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ställer mig också bakom
arbetsrättskommitléns förslag till 47 § FKL, enligt vilken organisation som
anordnar eller eljest föranleder en olovlig stridsålgärd skall ensam bära
skadeståndsansvaret för åtgärden. Denna grandsats ligger väl i linje med den
princip som återkommer på flera håll i lagstiftningen, dvs. att det, i
synnerhet på arbetstagarsidan, är organisatio­nerna som företräder de enskilda
och som handlar på deras vägnar. Enligt min mening finns del knappast någon
anledning alt i lagen ställa upp un­dantag från denna regel. Kommittén har för
sin del föreslagit ett undantag med tanke på fall där en medlem genom oriktiga
uppgifter eller på annat il­lojalt sätt förmår sin organisation till ett
rältsstridigt beslut. Jag kan för min del inte se att detta fall har sådan
praktisk betydelse att ett undantag är nödvändigt. Det är bättre att ha en
entydig och klar regel utan undantag. Detsamma har jag funnit böra gälla på
tolkningsföreträdets område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det återstår en kontroversiell
fråga på området för reglema om skade­stånd vid arbetstagares fredspliktsbrott.
Det är frågan humvida man skall göra någon skillnad i den rättsliga
behandlingen av olika deltagare i en olovlig stridsåtgärd, och på vilka grander
man i så fall skall göra en sädan skillnad. I rättspraxis skiljer man mellan olika
deltagare i arbetsnedläggel­ser med hänsyn till om de deltagit under längre
eller kortare tid, om de följt eller inte följt uppmaningar att återgå till
arbetet m. m. Vad som främst är omdebatterat är emellertid om man skall skilja
mellan sådana arbetstagare, som varit särskilt aktiva för att få till stånd en
arbetsnedläggelse och upp­trätt som ledare för de övriga arbetstagarna, och
sådana som enbart följt majoritetsmeningen och lagt ned arbetet därför att alla
andra har gjort det. På den punkten förordar arbetsrättskommittén, om än med
försiktighet, att en skillnad skall göras i vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är tydligt att man kan se denna
fråga på olika sätt. Det kan hävdas att man inte förstår problemen kring
olovliga konflikter på arbetsmarkna­den om man söker skilja ut och rikta
sanktioner enbart mot dem, som i nå­gon mening har särskilt ansvar för gruppens
gemensamma handlande. Ett sådant förfaringssätt upplevs på många håll som
oriktigt. Det strider inte minst mot den rättsuppfattning som normalt råder bland
de olovligt strej­kande själva. De anser i regel att alla har tagit på sig
samma ansvar genom att delta i strejken. Å andra sidan kan man hänvisa till
erfarenheter från ar­betsmarknaden som visar, att initiativet till olovliga
stridsåtgärder åtmins­tone i vissa fall har tagits av personer som strävat
efter att försvåra det or­dinarie fackliga arbetet eller som eljest i granden
haft helt andra syften med sitt handlande än den strejkande grappen i övrigt.
Mot bakgrand av sådana fall kan finnas behov av sanktioner som riktas enbart
eller främst mot enskilda vilka i den meningen har ett särskilt ansvar för hela
grappens handlande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten måste vara att alla
deltagare i en olovlig arbetsnedläg­gelse skall bedömas lika. Skillnader kan
givetvis böra göras om t. ex. en grapp deltagare i en arbetsnedläggelse återgår
till arbetet i samband med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;a href="file:///\\atle2-s\9-Riksdagen"&gt;&lt;span
style='color:windowtext;text-decoration:none'&gt;\9-Riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section604&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section605&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     290&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
överläggningar kommer till stånd mellan deras fackliga organisation och
arbetsgivaren medan en annan grapp håller fast vid sitt avtalsstridiga
handlande och strejkar under längre tid. Det kan också finnas skäl att sär­skilt
beakta om någon deltar i olovlig strid med åsidosättande av sitt fackli­ga
förtroendeuppdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Däremot anserjag att man inte bör lägga ett
särskilt ansvar på vissa del­tagare i en olovlig konflikt bara på den gmnden,
att de framstår som ledare för de övriga eller på annat sätt som särskilt
aktiva i konflikten. Det är all­tid någon eller några som uppträder som
talesmän för gmppen och som därför utåt framstår som ledare. Naturligtvis har
då ofta också dessa delta­gare ett särskilt inflytande över händelseförloppet.
I realiteten beror det på dem både om arbetsnedläggelse överhuvud skall komma
till stånd och om den skall fortsättas eller avbrytas. Inte desto mindre skuUe
det strida både mot de strejkandes egen uppfattning och mot allmän rättskänsla
att lägga ett särskilt skadeståndsansvar på sådana talesmän för grappen.
Huvudre­geln måste i stället vara lika behandling. Den grandsatsen torde också
vara vägledande för gällande rätt. Skall undantag göras bör dét enligt min me­ning
ske enbart i sådana särskUt svåra fall, där det kan beläggas att någon varit
verksam i direkt syfte att störa det fackliga arbetet på arbetsplatsen eller
eljest låtit sitt handlande dikteras av intressen som inte stämmer över­ens med
grappens i övrigt. I sådana fall blir dock frågan om skadestånd in­om lagens
ramar av mindre praktisk betydelse. Viktigare är om arbetsgiva­ren skall anses
behörig att vidta mer ingripande åtgärder, i första hand av­sked eller
uppsägning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härmed kommer jag in på de samordningsproblem på
påföljdsreglemas område som Jag tidigare har nämnt. Det är frågan om
förhåUandet mellan de koUektivavtalsrättsliga skadeståndsreglerna, med de
särskUda garantier för arbetstagarnas intressen som de innehåller, och de
allmänna arbets­rättsliga reglerna om påföljder för arbetstagares brott mot
sina enskilda ar­betsavtal. Enighet råder i princip om att skadestånd inte kan
avkrävas ar­betstagare enUgt andra regler än de kollektivavtalsrättsliga när
arbetstaga­rens handlande är. om än inte enbart, ett brott möt kollektivavtal
och den koUektivavtalsrättsliga lagstiftningen. Vad detta innebär i vissa fall,
där andra synpunkter än typiskt kollektivavtalsrättsliga spelar in, är inte
lika klart. Det problemet kan sägas i huvudsak gälla förhållandet mellan 4 kap.
1 § skadeståndslagen och de kollektivavtalsrättsliga skadeståndsreglerna. Jag
skall strax återkomma härtill. Det andra och praktiskt mera betydelse­fulla
samordningproblemet rör förhållandet mellan skadeståndet som kol­lektivavtalsrättslig
sanktion, å ena sidan, och avskedande, uppsägning och disciplinära påföljder, å
den andra. Problemet ligger i att arbetsgivarens möjligheter att ingripa mot
arbetstagaren är starkt begränsade på skade­ståndsområdet, främst genom
200-kronorsregeln och genom att arbetsgi­varen inte anses ha rätt att ensidigt
tillgodogöra sig skadestånd för freds­pliktsbrott, medan hans möjligheter att
vidta åtgärder ter sig störte utanför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section606&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section607&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     291&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skadeståndsreglemas
ram. Mera konkret och något förenklat kan proble­met sägas gälla om det skall
vara tillåtet för arbetsgivare att fatta beslut om avsked, uppsägning eller
disciplinpåföljder mot arbetstagare som deltar i olovlig arbetsnedläggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som framgått har kommittén inte föreslagit någon
lösning genom lag­stiftning. Den har mépat att frågan om förhållandet mellan
skadeståndsreg­lerna på det kollektiväytalsrättsliga området och arbetsgivarens
rätt att be­sluta om avskedande eller uppsägning bör behandlas som en fråga om
till-lämpning av anställningsskyddslagens regler. Avskedande resp. uppsäg­ning
bör i princip kunna komma i fråga i kvalificerade fall av fredsplikts­brott,
men då skall de överväganden som ligger bakom skadeståndsregler­na på det
kollektivavtalsrättsliga området i princip vara avgörande för be­dömningen. När
det gäller de disciplinära påföljderna har kommittén inte föreslagit något
annat eller mer än att arbetstagarsidans anspråk på infly­tande på det området
skall anses vara en fråga som omfattas av den före­slagna principregeln om rätt
till inflytandeavtal och av den kvarievande stridsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Anmärkningar har riktats främst mot att kommittén
inte har föreslagit mer verksamma regler i syfte att begränsa arbetsgivarens
rätt att tillämpa disciplinpåföljder vid arbetstagares avtalsbrott. Redan i
löntagarreserva­tionen framställdes krav på en föreskrtft i lagen enligt vilken
disciplinpå­följder skall få förekomma enbart om de har stöd i ett för
arbetsplatsen gäl­lande kollektivavtal. Detta krav har sedan understöttsfrån
löntagarhåll un­der remissbehandlingen. I samband med frågan om
disciplinpåföljderna har både i reservationen och i remissyttranden från
löntagarsidan också berörts den s. k. dubbla konstraktionen och dess betydelse
för påföljdssy­stemet. Det har hävdats att man bör söka sig fram till en
avveckling av den dubbla konstraktionen i syfte att nå störte enheflighet i
påföljdsreglema. Liknande synpunkter har framförts även av andra
remissinstanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den dubbla konstraktionen är som Jag nämnt tidigare
en numera vanlig beteckning för den uppfattningen om förhållandet mellan
kollektivavtalet och det enskilda arbetsavtalet mellan arbetsgivare och
arbetstagare, att av­talen gäller samtidigt och att kollektivavtalet då ger
innehåll åt det enskilda arbetsavtalet. 1 den teoretiska diskussionen om
koUektivavtalet har vissa kritiker hävdat att detta sätt att principiellt se på
förhåUandet mellan de bå­da avtalen är förvillande och onödigt komplicerat. Ett
bättre synsätt vore enligt deras mening att se kollektivavtalet som ensamt och
direkt bindande i delar där anställningsvillkoren faktiskt finns intagna i det
avtalet. Det en­skilda arbetsavtalet skulle då få direkt betydelse enbart i
fråga om anställ­ningsvillkor, som inte finns reglerade i kollektivavtalet,
eller när kollektiv­avtal inte gäller. Andra har menat att den dubbla
konstraktionen är mera ändamålsenlig såsom förklaringsmodell än det föreslagna
alternativet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När man i debatten om påföljderna för arbetstagares
avtalsbrott ser ett grandläggande problem i att ÄD:s rättspraxis, liksom för
övrigt arbets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section608&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section609&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   292&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rättskommitténs
förslag, bygger på den dubbla konstraktionen. är det egentligen en särskild
aspekt på det ursprangliga teoretiska problemet som man tänker på.
Arbetstagamas åtagande att arbeta anses enligt det tradi­tionella synsättet
ligga både i det enskilda arbetsavtalet och i kollektivav­talet. Ett
åsidosättande av åtagandet uppfattas därmed som brott mot båda avtalen, oavsett
om arbetsvägran är individuell eller ingår som ett led i en olovlig
stridsåtgärd. Detta innebär att arbetsgivaren anses i princip berätti­gad att
anlita både sådana påföljder, som kan komma i fråga vid arbetsta­gares
avtalsbrott i icke kollektivavtalsreglerade förhållanden, och de sär­skilda
kollektivavtalsrättsliga påföljdema. Han kan med andra ord välja mellan att
upplösa anställningsförhållandet, om arbetsvägran är av tillräck­ligt allvarlig
natur, och att utkräva skadestånd eller besluta om disciplinpå­följd av ett
eller annat slag. Arbetsgivaren kan i princip också utkräva flera påföljder
samtidigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad kritiken mot detta system vänder sig emot är
den handlingsfrihet som tillkommer arbetsgivaren med detta sätt att se på rättsförhållandet
mellan honom och arbetstagarna. Påföljdsreglerna sägs vara osystematiskt
utformade och illa samordnade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ätt situationen är denna beror kanske inte minst på
historiska skäl. När skadeståndsreglema i 8 § KAL tillkom var de en i princip
ny sanktion mot främst fredspliktsbrott. Arbetstagarna var i allmänhet inte
skyldiga att iaktta uppsägningstid när de ville lämna sin anställning. Detta
innebär att de i regel kunde lägga ned arbetet i en strejk utan att bryta mot
avtalen med arbetsgivaren. När principen om fredsplikt under avtalstid, slogs
fast i 4 § KAL infördes också skadestånd som påföljd för brott mot lagens
regler. Eftersom arbetsgivaren i allmänhet ansågs ha fri uppsägningsrätt,
sattes knappast i fråga annat än att han också hade rätt att avskeda eller säga
upp olovligt strejkande arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilden har emellertid ändrats. Åtgärder har
vidtagits i syfte att förbättra anställningsskyddet. Det senaste stora steget
på det området är anställ­ningsskyddslagen. Samtidigt har alltmer ifrågasatts det
rimliga i att arbets­givaren kan genom enskilda arbetsavtal tillerkännas rätt
att vidta disciplin­åtgärder mot arbetstagare. Med en förändrad syn på
förhåUandena i ar­betslivet har reglema om skadeståndsansvar för arbetstagare
mUdrats. Ett nytt sätt att se på orsakerna till konflikter på arbetsmarknaden
och på för­hållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare har gjort det
naturligt att än mer än tidigare se ett skydd för arbetstagama i de
skadeståndsregler som finns i 8 § KAL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrand kan man säga att kritiken inte
så mycket gäller pro­blemet kring den dubbla konstraktionen i egentlig mening
utan snarare den splittring i påföljdssystemet, som blivit följden av att
utvecklingen haft sin gång utan att man hittills haft anledning att i något lagstiftningssammanhang
gripa över hela ämnet. När det i debatten har riktats invändningar mot AD:s
praxis kan innebörden sägas vara, att domstolen borde ha haft en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section610&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section611&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      293&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;friare
inställning till de ursprangliga rättsliga utgångspunkterna och att den därmed
borde ha kunnat bidra till en bättre samordning av regelsystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För lagstiftaren är problemet att ta ställning till
i vad mån en sådan sam­ordning bör ske och på vilka sätt den kan genomföras.
Den dubbla kon­straktionen får intresse endast i den mån en ändring av det
rättsliga förhål­landet mellan kollektivavtal och enskilt arbetsavtal kan vara
en användbar metod att uppnå samordning. Däremot har lagstiftaren inte
anledning att gå in på den dubbla konstraktionen enbart som ett teoretiskt
problem. Utanför påföljdsreglemas område kan man, såvitt Jag kan se, knappast
hävda att problemet har praktisk betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det framgår av vad Jag har sagt att den dubbla
konstraktionen har ett nä­ra samband med den i svensk kollektivavtalsrätt
antagna grandsatsen, att koUektivavtalet skall anses binda inte bara
organisationer som sluter kol­lektivavtal utan även organisationens medlemmar.
Denna grandsats an­sågs när den skrevs in i 2 § KAL vara av betydelse för
upprätthåUandet av respekten för träffade koUektivavtal. Synsättet har
giltighet för både ar­betsgivare och arbetstagare. Som framgått av vad jag har
sagt tidigare an­serjag att det även framgent bör finnas ett skadeståndsansvar
för upprätt­hållande av fredsplikten och att det ansvaret i princip bör åvila
både orga­nisationema och deras medlemmar. Till frågan om arbetsgivares skade­ståndsansvar
återkommer Jag. Jag är alltså inte beredd att förorda en änd­ring av gällande
rätt på denna punkt. Därav följer också att jag inte ser en ändring av
principen i 2 § KAL som en möjlig metod att förenkla påföljds­systemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening är det i detta läge naturligast
att angripa problemet med utgångspunkt i de konkreta samordningsfrågor som kan
uppstå i skil­da situationer. En sådan fråga är i vad mån det bör vara tillåtet
för arbetsgi­vare att avskeda eller säga upp arbetstagare som deltar i olovliga
stridsåt­gärder. En annan är huravida och under vilka föratsättningar
disciplinpå­följder skall tillåtas. Båda dessa frågor skall ses mot bakgrand av
det skydd för arbetstagare som ligger i skadeståndsreglerna i 8 § KAL och i de
nya skadeståndsregler som jag har redogjort för. En tredje fråga gäller samord­ningen
mellan olika skadeståndsregler, främst den nya huvudregeln i 4 kap. 1 §
skadeståndslagen enligt vilken arbetstagare får åläggas skade­ståndsskyldighet
endast i undantagsfall, och de kollektivavtalsrättsliga reglema. Här råder som
Jag har nämnt i princip enighet om att skadestånd kan komma i fråga vid ett och
samma tiltfälle enbart enligt antingen de all­männa eller de
kollektivavtalsrättsliga reglerna. Däremot är det delvis oklart hur gränsen
skall dras mellan dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om uppsägning och avskedande gäller enligt
anställningsskydds­lagens regler att det är arbetsgivaren som fattar beslut om
sådana åtgärder. Hans rätt att fatta sådana beslut har dock begränsats. För
rätt att avskeda en arbetstagare krävs att denne har grovt åsidosatt sina
åligganden mot ar­betsgivaren (18 §) och för rätt att säga upp en arbetstagare
krävs att arbets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section612&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section613&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   294&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;givaren
har saklig grand för sitt beslut (7 §). Arbetstagarsidan är tillförsäk­rad
inflytande över arbetsgivarens beslut genom rätt till varsel och till
överläggning med arbetsgivaren (29-32 §§). Om överiäggning begärs får
arbetsgivaren inte vidta sin åtgärd förrän tillfälle till överläggning lämnats.
Arbetstagaren kan få till stånd rättslig prövning av arbetsgivarens beslut och
har då enligt särskilda regler visst skydd för anställningen (34-37 §§).
Arbetsgivaren bär skadeståndsansvar för oriktiga beslut om avsked eller
uppsägning (38-39 §§).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällande
rätt innebär otvetydigt att deltagande i olovlig arbetskonflikt under vissa
fömtsättningar kan utgöra grand för uppsägning och i särskilda fall även för
avskedande (prop. 1973:129 s. 125, InU 1973:36, s. 34, AD 1975: 31).
Arbetsrättskommittén har för sin del stäUt sig på samma stånd­punkt men tänkt
sig en samordning i tillämpningen, så att de överväganden som ligger bakom de
av kommittén föreslcna skadeståndsreglema skall inverka även på tillämpningen
av anställningsskyddslagens regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening bör endast i särskilt
kvalificerade fall uppsägning eller avsked av deltagande i olovlig
arbetskonflikt komma i fråga. Ett sådant fall bör vara när en olovlig
arbetskonflikt blir långvarig till följd av att delta­gande arbetstagare inte
kan förmås att vika från klart avtalsstridiga krav och återgå till arbetet. Ett
annat exempel bör vara sädana kvalificerade fall som Jag beskrev när Jag
behandlade frågan om möjligheterna att vid ska­deståndsprövningen skilja mellan
oUka deltagare i olovliga arbetskonflik­ter, dvs. när någon arbetstagare driver
fram en strejk i syfte att störa den ordinarie fackliga verksamheten på
arbetsplatsen och liknande. Här bör liksom enligt gällande rätt synpunkten vara
i vad mån arbetstagaren bör få kvarstå i anstäUningen med tanke på framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detta StäUningstagande innebär alltså att det
koUektivavtalsrättsliga ska­deståndet inte bör vara det enda
påföljdsalternativet vid kvalificerade fall av arbetstagares fredspliktsbrott.
Med den utgångspunkten återstår som det i praktiken viktiga problemet huravida
det bör tillses att alla frågor om påföljder vid fredspliktsbrott alltid blir
behandlade i ett sammanhang och i samma former vid AD, dvs. att uppsägningar
eller avskedanden inte får äga ram förrän de har sanktionerats av domstolen.
Förslag i den riktningen har framförts från några remissinstanser. I och för
sig är givetvis en sådan tanke tilltalande. Enligt rättspraxis får som Jag
nämnt en arbetsgivare inte ensidigt tillgodogöra sig skadestånd för
arbetstagares deltagande i freds­pliktsbrott, och detsamma följer av
kvittningslagen. Ändå kan Jag inte fin­na att det nu finns tillräckliga skäl
att lagfästa en sådan regel som den före­slagna. För att regeln skulle vara
motiverad fick krävas att de allmänna reglema om avskedande och uppsägning gav
arbetstagama ett otillräckUgt skydd, och de,t är en slutsats som man åtminstone
inte f. n. kan dra. Med anställningsskyddslagen har arbetstagarna fått ett
väsentligt inflytande över arbetsgivarens beslut genom bl. a. reglerna om rätt
till varsel och överläggning. Härtill kommer den förstärkning av skyddet för
arbetslagar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section614&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section615&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    295&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;na
som följer av andra regler i lagen, såväl möjligheten att stå kvar i an­ställningen
under det att tvisten pågår som inte minst det skadeståndsan­svar som åläggs
arbetsgivare som utan tillräckliga skäl beslutar om avske­dande eller
uppsägning. Det ytterligare steget att föreskriva domstolspröv­ning av alla
beslut om avskedande eller uppsägning, eller av alla sådana be­slut i anledning
av enskild arbetstagares personliga förhållanden, har inte ansetts böra tas.
Enligt min mening bör det åtminstone t. v. inte heller tas när det gäller
enbart deltagande i olovlig stridsåtgärd. Ett skäl härför är de processuella
och utredningsmässiga komplikationer som skulle följa. Men jag kan inte heller
se annat än att man bör kunna komma till fullt tillfreds­ställande resultat på
de vägar som kommittén i stället har anvisat. Enligt kommittén bör i praxis vid
tillämpningen av anställningsskyddslagen an­läggas samma allmänna synsätt som
vid tillämpningen av reglema om ska­destånd vid fredspliktsbrott. Detta är
enligt min mening en naturlig och rättslig sett fullt tillräcklig anvisning
till rättstillämpningen. Att dessutom hänsyn bör tas till arbetstagarens
lämplighet för framtiden har jag redan nämnt. Av det synsätt som jag nu har
redovisat följer till en början att upp­sägning eller avsked inte kan komma i
fråga i fall där arbetstagare befrias från skadeståndsskyldighet eller får sin
skadeståndsskyldighet nedsatt med hänsyn till omständigheterna vid den olovliga
konflikten. Däremot gäller givetvis inte det omvända att arbetstagare får sägas
upp eller avske­das när jämkning av skadeståndsskyldigheten inte sker. Med
hänsyn till den ingripande betydelsen av en uppsägning eller ett avskedande kan
som Jag redan har sagt en sådan åtgärd få komma i fråga enbart i mycket kvalifi­cerade
fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag nämnde nyss att diskussionen om påföljdsreglerna
har anknytning till den skillnad som brakar göras mellan det enskilda
arbetsavtalets och kollektivavtalets påföljdssystem. Ett ofta åberopat
AD-avgörande i det sammanhanget är domen i det s.k. Fordmålet (AD 1970:6).
Domstolen slog där fast att en arbetsgivare är oförhindrad att tillämpa
suspension så­som påföljd för brott mot arbetsskyldighet, även om avtalsbrottet
samti­digt är ett fredspliktsbrott, under föralsättning att
suspensionspåföljden in­te tillgrips som en reaktion mot just fredspliktsbrottet.
Det har sagts att det är svårt att förena detta synsätt med en rättstillämpning
i mål om avske­dande eller uppsägning, enligt vilken AD skulle kunna beakta
sådant sär­skilt kvalificerat ansvar för fredspliktsbrott som jag har beskrivit
tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Påpekandet drar uppmärksamheten till hur
komplicerat resultatet kan bli om man ser sig tvungen att bygga rättspraxis på
en konsekvent åtskill­nad mellan två olika system av påföljdsregler. Såvitt
gäller uppsägning och avskedande kan jag emellertid inte se något egentligt
problem på denna punkt. Enligt klara uttalanden i förarbetena är innebörden av
anställnings­skyddslagen att hänsyn skall kunna tas till omständigheter som
gäller själva fredspliktsbrottet vid prövningen av frågor om avskedande eller
uppsägning (prop. 1973: 129 s. 125). Som Jag nämnt anserjag också att det-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section616&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section617&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     296&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ta
är ett berättigat synsätt och att det bör prägla tillämpningen av anställ­ningsskyddslagen
även efter tillkomsten av nya kollektivavtalsrättsliga skadeståndsregler. Det
är för övrigt inte onaturligt, om man nu vill hålla fast vid att avskedande och
uppsägning kan komma i fråga enbart vid brott mot enskilt arbetsavtal, att se sådan
aktivitet i syfte att få till stånd en olov­lig arbetsnedläggelse som ett brott
även mot arbetstagarens enskilda avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag ställer mig alltså bakom arbetsrättskommittténs
förslag i fråga om förhållandet mellan anställningsskyddslagen och de koUektivavtals­rättsliga
skadeståndsreglema på den här aktuella punkten. Synsättet är i princip detsamma
vid andra slag av kollektivavtalsbrott på arbetstagarsi­dan än
fredspliktsbrott. Även vid arbetsgivares kollektivavtalsbrott bör gi-. vetvis
liksom nu i tillämpliga fall gälla att motparten, den enskilde arbetsta­garen,
har rätt att befria sig från sitt enskilda arbetsavtal. På den punkten finns
klara uttalanden i förarbetena till 6 § anställningsskyddslagen (prop. 1973:
129 s. 241).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Däremot kan Jag inte finna att arbetsrättskommittén
har kommit fram tiU ett tillfredsställande resultat när det gäller de
disciplinära påföljderna. Det kan principiellt sättas i fråga i vad mån sådana
påföljder över huvud har nå­got berättigande. Den frågan är dock svår att
allmänt ta stäUning tiU, bl. a. eftersom den inte kan besvaras fristående utan
måste bli beroende av vUka altemativ som står till buds. Klarare är enligt min
mening att sådana åtgär­der inte har samma berättigande som avskedande eller
uppsägning kan ha i svåra fall av fredspliktsbrott. Det nyss nämnda Fordmålet
belyser väl mot­sättningen mellan det skydd för arbetstagarna, som ligger i
skadestånds­reglema i 8 § KAL, och behörighet för arbetsgivaren att suspendera
ar­betstagare för arbetsvägran och därigenom åsamka arbetstagama en för­lust
som kanske betydligt överstiger de skadeståndsbelopp som kan kom­ma i fråga
enligt lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 och för sig finner jag starka skäl för ett förbud
mot disciplinära åtgärder i samband med fredspliktsbrott. På det området kan
knappast finnas ut­rymme för mer än skadestånd respektive avskedande eller
uppsägning, där påföljd över huvud bör komma i fråga. Åtminstone gäller detta
disciplinära påföljder som innebär ekonomisk förlust för arbetstagarna. Utanför
freds-pliktsfallen är däremot frågan mera osäker, även om Jag allmänt finner
tveksamt om det bör förekomma några påföljdsregler av ekonomisk bety­delse för
arbetstagama vid sidan av skadeståndsreglema. Jag finner det därför riktigast
att åtminstone tills vidare välja den lösning som föreslagits från löntagarhåU,
dvs. en föreskrift i lag av innebörd att disciplinära påfölj­der inte får
förekomma i kollektivavtalsreglerade förhållanden utan stöd i kollektivavtal.
Den regeln bör gälla även i fredspliktsbrottsfallen. Även här bör enligt min
bedömning ett krav på uttryckligt stöd i kollektivavtal vara tillräckligt som
skydd. En naturlig avgränsning av regeln är i övrigt att den får gäUa i fall
där koUektivavtalsrättsligt skadestånd är ett altemativ tUl påföljden. Detta
betyder bl. a. att icke koUektivavtalsbundna deltagare i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section618&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section619&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1    Arbetsmarknadsdepartementet      297&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;olovlig
stridsåtgärd inte skall kunna åläggas disciplinpåföljder efter delta­gande i
fredspliktsbrott, utan att det finns stöd härför i kollektivavtal som gäller
för de organiserade deltagarna i åtgärden;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av vad jag här har sagt följer att reglerna om
skadestånd vid brott mot lagen, t. ex. fredspliktsbrott, bör i princip vara
dispositiva. Jag utgår dock från att kollektivavtal inte kommer att begäras
eller träffas som ålägger ar­betstagarna ett tyngre ansvar vid fredspliktsbrott
än vad som följer av la­gen. Enligt nu gällande rätt anses skadeståndsreglerna
i 8 § KAL vara dis­positiva på det sättet att högre skadeståndsansvar än det i
lagen stadgade kan fastställas i avtal. Några sådana avtal torde emellertid
inte finnas vad gäller fredspliktsbrott och bör inte heller vara att vänta vare
sig i form av avtal om förhöjt skadeståndsansvar eller indirekt i form av avtal
om disci­plinära åtgärder. Jag räknar alltså med att den regel jag föreslår
skall få till effekt att sådana situationer som i Fordmålet inte åter skall
uppstå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang vill Jag erinra om att.den
föreslagna lagens freds-pliktsregler är tvingande på det sättet att den
lagstadgade fredsplikten inte får inskränkas. På den punkten stämmer lagen
överens med gällande rätt. Detta har ansetts innebära att även
skadeståndsreglerna är tvingande i den meningen att part inte kan tillvinna sig
avtal som på förhand befriar från ansvar för fredspliktsbrott. Detsamma bör i
princip gälla avtal varigenom skadeståndspåföljd ersätts med annan avtalad
påföljd om den påföljden är mindre ingripande än skadestånd, t. ex. enbart en
vaming. På denna punkt, som inte torde ha stor praktisk betydelse, måste det
dock överiåtas ät rättstillämpningen att utforma riktlinjer och dra nödvändiga
gränser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avtal om disciplinära påföljder täcks av den regel
om tolkningsföreträde i vissa avialsfrågor som jag har förordat i lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom regeln om krav på stöd i kollektivavtal för
disciplinära åtgärder bör också slås fast att andra påföljder skall ha stöd i
lag eller kollektivavtal. Därmed görs en sådan markering i lagtexten av
sambandet med andra på­följdsregler än de kollektivavtalsrättsliga, som har
begärts av några remiss­instanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detta leder mig över till den ytterligare fråga om
samordningen med and­ra påföljder, som Jag har nämnt i det föregående. Jag
tänker på förhållandet mellan 4 kap. 1 § skadeståndslagen och de
koUektivavtalsrättsliga skade­ståndsreglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 4 kap. 1 § skadeståndslagen är arbetstagare
som vållar skada ge­nom fel eller försummelse i tjänsten ansvarig för skadan
endast i den mån synneriiga skäl föreligger med hänsyn till handlingens
beskaffenhet, ar­betstagarens StäUning, den skadelidandes intresse och övriga
omständig­heter. Regeln bygger på att det i första hand bör vara arbetsgivaren
som bär ansvaret för skador i hans verksamhet som drabbar tredje man. Regeln
gäller emellertid även i avtalsförhållandet mellan arbetsgivare och arbets­tagare,
på det sättet att den omfattar även skada som arbetstagaren direkt vållar
arbetsgivaren. Här är dock att märka att regeln är dispositiv och att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section620&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section621&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    298&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
dessutom inte är tillämplig om annat är särskilt föreskrivet. Det sist­nämnda
innebär i princip att de kollektivavtalsrättsliga skadeståndsregler­na i 8 §
KAL gäller framför 4 kap. 1 § skadeståndslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äv förarbetena till skadeståndslagen framgår att
synnerliga skäl för ska­deståndsansvar skall kunna anses föreligga när
arbetstagaren har åsidosatt en förpliktelse, som bör betraktas som central i
avtalsförhållandet mellan honom och arbetsgivaren,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ärbetsrättskommittén har som jag nämnt tagit upp
frågan om förhållan­det mellan skadeståndslagens regel och de
kollektivavtalsrättsliga special­reglerna. Problemet kan här sägas ligga i att
det i vissa fall inte finns någon av sakliga skillnader betingad gräns mellan
den ena och den andra lagens tillämplighetsområden. Avgörande kan istället vara
om ett visst förfarande av närmast formella skäl är att betrakta som ett
kollektivavtalsbrott. Det skall då bedömas enligt de kollektivavtalsrättsliga
reglerna, trots att det i övrigt inte skiljer sig från fall som omfattas av 4
kap. 1 § skadeståndslagen. Om, för att ta ett exempel, en arbetstagare vållar
skada på en maskin hos arbetsgivaren, blir i princip 4 kap. I § skadeståndslagen
att tillämpa. Ar­betstagaren blir då skadeståndsskyldig enbart om
omständigheterna varit mycket allvarliga, t. ex. om skadan vållats uppsåtligt.
InnehåUer det kol­lektivavtal som gäller för arbetstagaren däremot en klausul
om skyldighet att väl vårda verktyg och maskiner eller någon liknande regel,
kan vållan­det formellt bli att betrakta som ett kollektivavtalsbrott. De
kollektivav­talsrättsliga skadeståndsreglerna, som åtminstone till sin yttre
utformning bygger på principen att skadestånd skall utgå vid avtalsbrott, blir
då till­lämpliga. Även om det faktiska resultatet därmed inte behöver bli ett
annat kan denna skillnad te sig egendomlig och irrationell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén har för sin del menat att det finns fall
av kollektivavtalsbrott, främst fredspliktsbrotten, i vilka det inte är på sin
plats att bygga på en så­dan regel om begränsat skadeståndsansvar för
arbetstagare som 4 kap. I § skadeståndslagen. De överväganden, som bör göras
vid skadeståndspröv­ningen i de fallen, är andra än de som bör förekomma vid
tiUämpning av skadeståndslagen. Det s. k. allmänna skadeståndet som är en
typiskt kol-lektivavatalsrättslig företeelse kan inte gärna passas in i
skadeståndslagens mönster. Därmed finns i princip inte heller något behov av
gränsdragning i de fallen: de kollektivavtalsrättsliga reglema skall såsom
specialregler gäl­la fullt ut framför skadeståndslagens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 andra fall är problemet svårare. Ett exempel är
det som jag just nämn­de, när en arbetstagare våUat skada på en maskin. I det
fallet menar kom­mittén att skadeståndslagens grandsats bör tränga igenom, även
om den inte är direkt tillämplig till följd av att arbetstagarens förfarande är
ett kol­lektivavtalsbrott. Men det finns ytterligare andra fall som är mer
svårbe­dömda. Bland dem som har nämnts i diskussionen märks bristande redo­visning
av uppburna medel, avtalsstridig konkurrens, röjande av yrkes­hemlighet,
olämpligt uppträdande, etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section622&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section623&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    299&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Principfrågan för kommittén har
varit om det är nödvändigt och lämpligt att söka definiera en klar gräns mellan
olika grapper av avtalsbrott, vilken inte bygger på den ibland mest formella
omständigheten huravida avtals­brottet är ett kollektivavtalsbrott eller inte.
Om man så vill kan problemet också sägas vara om man kan skilja ut de
förfaranden i vilka allmänt ska­destånd för kollektivavtalsbrott bör kunna
komma i fråga. Kommittén har för sin del menat att en sådan gränsdragning inte
bör försökas. Mot en i och för sig tänkbar möjlighet, nämligen att reservera
det allmänna skade­ståndet för fredspliktsbrott, har kommittén invänt både att
detta inte skulle te sig sakligt motiverat och att gränsdragningen skulle leda
till svårigheter i det praktiska genomförandet. Kommittén har stannat för att
rekommende­ra att ingen formell ändring görs i lagreglernas innehåll på den här
aktuella punkten. Det bör enligt kommittén vara möjligt att i rättspraxis ta
hänsyn till i vilken mån de olika överväganden, som ligger bakom skadeståndsreg­lerna
på respektive område, är tillämpliga i olika fall och att på det sättet nå fram
till riktiga resultat. Främst får detta ske genom att skadeståndspröv­ningen i
vissa fall av kollektivavtalsbrott tillåts ske med beaktande av grunderna för 4
kap. I § skadeståndslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lösning har naturiigtvis sina
brister. Den kan te sig svårtillgänglig. Någon klar anvisning om hur
bedömningen skall göras från fall till fall ger den inte. Det är emellertid
svårt att finna något gott altemativ, i varje fall om man inte är beredd att
göra ingrepp som av andra skäl inte är önskvär­da.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ställer mig därför bakom
kommitténs lösning i princip. En remissin­stans har framställt önskemål om en
mer djupgående analys än den som har gjorts av kommittén, i syfte att bestämma
olika tänkbara fall av avtals­brott och tillämpningen av skadeståndsreglerna på
de fallen. Önskemålet bottnar närmast i en kritik av kommitténs uppdelning i
två huvudkategori­er av fall, av vilka den ena skulle bedömas enbart enligt de
kollektivavtals­rättsliga skadeståndsreglema och den andra enligt de reglerna
med beak­tande av skadeståndslagen. Såvitt Jag kan se ligger dock tyngdpunkten
i kritiken i att skadeståndslagen och dess förarbeten inte ger tillräckligt ut­rymme
för skadestånd i vissa fall där arbetstagaren har åsidosatt väsentliga
avtalsförpliktelser gentemot arbetsgivaren. Den frågan anserjag mig inte ha
anledning att gå närmare in på i detta sammanhang. Jag finner tillräck­ligt att
slå fast att den tekniska lösningen av samordningen av skadestånds­reglerna bör
vara den av kommittén anvisade. Genomförandet bör kunna överiämnas åt
rättstillämpningen som har ledning i vad som är ändamålen med de olika
skadeståndsreglerna. På samma sätt bör liksom hittills kunna överiämnas åt parterna
själva och åt rättspraxis att bedöma motsvarande problem vid tillämpningen av
200-kronorsregeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det finns ett annat problem som rör
gränsen mellan olika skadestånds­regler och som jag vill helt kort ta upp i
detta sammanhang. Som jag ut­vecklade i avsnittet om fredsplikt ställer jag mig
bakom kommitténs förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section624&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section625&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till
ett förbud i lagen mot att &amp;quot;annan&amp;quot; deltar i stridsåtgärd, som är
olovlig för ett organiserat och kollektivavtalsbundet flertal på en
arbetsplats. Det­ta förbud sanktioneras genom att lagförslagets
skadeståndsregler blir till­lämpliga även på sådana deltagare i olovliga
stridsåtgärder. Därmed sker en justering av gällande rätt på en inte oväsentlig
punkt. Enligt nu tilläm­pad praxis anses i princip att icke
koUektivavtalsbundna deltagare i olovU-ga arbetsnedläggelser har genom sitt
deltagande åsidosatt arbetsskyldighet enligt de enskilda arbetsavtalen med
arbetsgivaren. Detta avtalsbrott är i princip skadeståndsgmndande. Enligt
praxis tillämpas därvid skade­ståndslagens regler med beaktande av de
överväganden som ligger bakom de kollektivavtalsrättsliga reglema. På denna
punkt sker en ändring genom att den koUektivavtalsrättsliga lagstiftningens
regler blir direkt tillämpliga. Detta innebär främst att allmänt skadestånd kan
utgå för avtalsbrottet och att samma begränsningar för skadeståndsansvaret
kommer att gälla för kollektivavtalsbundna och icke koUektivavtalsbundna
deltagare i olovlig arbetsnedläggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innan jag lämnar problemen kring förhållandet
mellan olika påföljdsreg­ler vill Jag betona att mina ställningstaganden inte
får förstås så att jag fin­ner den oenhetlighet som präglar regelsystemet på
vissa punkter önskvärd eller lämplig. Jag vill inte utesluta att det i ett
senare skede kan bli fråga om att söka finna lösningar, som är mer direkt
inriktade på att skapa enhetlig­het i regelsystemet. Jag anser emellertid inte
att tiden ännu har kommit för att överväga ett sådant steg. Dessförinnan bör
ytterligare erfarenheter samlas från den nyligen genomförda reformen på
anställningsskyddets om­råde. Det kan också finnas anledning att avvakta
verkningarna av den nu aktuella lagstiftningen på förhållandena allmänt mellan
arbetsgivare och arbetstagare och på den fortsatta förekomsten av öppna
arbetskonflikter under löpande avtalsperiod. Slutligen bör parterna på
arbetsmarknaden beredas tid att ta ställning till vad som skall gälla om
disciplinära påföljder vid skilda slag av avtalsbrott. Frågan om
påföljdssystemet vid arbetstaga­res avtalsbrott kan alltså komma att bli
aktuell igen inom en inte alltför av­lägsen framtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;LO:s och TCO:s företrädare i arbetsrättskommittén
tog upp även frågan om ansvaret för arbetsgivarsidans rättegångskostnader i mål
om skade­stånd för arbetstagares deltagande i olovlig stridsåtgärd. De önskade
ga­rantier för att enskilda arbetstagares ansvar för sådana kostnader inte skul­le
bli oskäligt betungande. Som medel att säkerställa detta föreslog de att hänsyn
skulle kunna tas till rättegångskostnaderna vid utmätande av ska­destånd för
fredspliktsbrottet. En ytterligare möjlighet som borde övervä­gas skulle vara
att öka möjligheterna att Jämka rättegångskostnads­ansvaret. Några
remissinstanser har anknutit till dessa önskemål och un-derstrakit vikten av
att enskilda arbetstagare inte belastas med ett oskäUgt betungande ansvar för
rättegångskostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Självfallet
är det angeläget att tillse att enskilda arbetstagare inte s. a. s.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section626&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section627&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1    Arbetsmarknadsdepartementet    301&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bakvägen
utsätts för ett kostnadsansvar som inte står i proportion till det ansvar som
kan åläggas dem enligt lagens regler om skadestånd. Jag vill emellertid erinra
om att redan skadeståndsregler av det innehåll som Jag förordar ger garantier
för att några orimliga situationer inte skall uppstå. Vad som eftersträvas med
lagens regler är att det i minsta möjliga omfatt­ning skall bli nödvändigt att
gå till rättegång om olovliga stridsåtgärder. Blir det rättegång och beslutar
då AD om befrielse från skadestånd bör allt ef­ter omständighetema
arbetsgivaren anses ha förlorat målet eller fömtsätt­ningar i varje fall
föreligga för beslut att vardera parten skall bära sina egna
rättegångskostnader. Sådant beslut kan enligt 5 kap. 2 § arbetslvistlagen
fattas om den förlorande parten hade skälig anledning att få tvisten prövad.
Sker betydande Jämkning av skadeståndsansvaret för den enskilde arbets­tagaren
bör också finnas fömtsättningar för sådant beslut. I återstående fall är enligt
tankegången bakom skadeståndsreglerna arbetstagamas fredspliktsbrott av
allvarlig karaktär. Att med tanke på de fallen föreskriva avsteg från vad som i
allmänhet gäUer om förlorande parts ansvar för vin­nande parts
rättegångskostnader finner jag inte motiverat. Något sådant har för övrigt inte
heller ansetts påkallat vid antagandet av anställnings­skyddslagen (jfr 41 § i
den lagen). Erfarenhetema hittills visar inte att någ­ra orimliga konsekvenser
har uppstått vid tillämpningen av nu .gällande regler om kostnadsansvaret.
Skulle utvecklingen gå i annan riktning finns möjlighet att återkomma till
frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nya lagstiftning som jag nu föreslår innehåller
åtskilliga nya eller förstärkta rättigheter för arbetstagarna och deras
fackliga organisationer. Arbetstagarsidan får primär förhandlingsrätt vid
viktigare förändringar i arbetsgivarens verksamhet och i fall där förändringar
av störte betydelse för enskilda arbetstagare planeras. Arbetstagarsidan får dessutom
rätt att själv påkalla förhandling innan arbetsgivaren fattar beslut i frågor
som ar­betstagarsidan anser sig ha intresse av att bevaka. Arbetsgivaren är i
prin­cip skyldig att avvakta med beslut till dess förhandlingarna har
slutförts. Vidare får arbetstagarsidan vidsträckt rätt till information om
arbetsgiva­rens verksamhet och alla förhållanden som rör denna. Uppstår
rättstvister om tolkningen av avtal får arbetstagarsidan tolkningsföreträde i
ett antal fall. När arbetstagarsidan rent faktiskt förfogar över
avtalstillämpningen, såsom vid arbetsskyldighetstvister, innebär detta i sig
själv att dess mening gäller till dess tvisten blivit avgjord. I andra fall
innebär tolkningsföreträ­det skyldighet för arbetsgivaren att handla i enlighet
med arbetstagarsidans mening eller förbud att handla i strid mot den, likaså
för tiden intill dess tvisten blivit avgjord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den grandläggande tanken bakom dessa regler är att
arbetstagarsidan skall få stöd för sitt anspråk på att få utöva ett aktivt och
effektivt inflytan­de över arbetsgivarens verksamhet. De fackliga
organisationerna skall få rätt att ta tillvara arbetstagamas intressen genom
inflytande redan i arbets­givarens eget beslutsfattande. Och de skall få stöd i
sin strävan att nå en mer Jämbördig ställning i förhandlingar med
arbetsgivaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section628&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section629&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    392&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dessa resultat nås bäst om båda
parter sluter upp bakom lagstiftningens syften och gemensamt arbetar på att
finna de praktiska lösningar som är bäst anpassade efter de egna förhållandena.
Erfarenheterna från ett sådant/ gemensamt reformarbete kommer att visa att det
i granden inte behöver finnas några motsatta partsintressen kring ett effektivt
arbetstagarinflytan­de på arbetsplatsema och i övrigt i arbetsgivamas
verksamhet. Insikten om detta är den främsta fömtsättningen för att regler i
lag och avtal om medbestämmanderätt för arbetstagama skall respekteras och
efterievas på ett riktigt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detta hindrar emellertid inte att
det behövs ett effektivt system av rätts­liga sanktioner för uppfyllandet av
sådana nya eller utvidgade skyldigheter för arbetsgivama, som kommer att följa
av den nya lagstiftningen och av avtal på medbestämmanderättsområdet. Sådafia
sanktioner behövs för att markera den vikt som lagstiftaren fäster vid de nya
handlingsmönter som angetts i lagstiftningen. Och de behövs i all synnerhet för
att inskärpa det ansvar som följer av lagstiftningen hos dem som är mindre
beredda än and­ra att medverka till de åsyftade resultaten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Från löntagarhåll har begärts
effektiva rättsliga sanktioner mot arbetsgi­vare som inte uppfyller
föipliktelser enligt lagen eller enligt kollektivavtal om medbestämmanderätt.
Förslag har från några håll framförts om skade­ståndsregler som på ett eller
annat sätt direkt anger till vilka belopp arbets­givarens ersättningsskyldighet
skall bestämmas. En förebild som föresla­gits är reglerna i 17 § lagen om vissa
anställningsfrämjande åtgärder, enligt vilken underlåtenhet att varsla länsarbetsnämnden
om driftsinskränkning i avsiktliga eller grovt oaktsamma fall kan medföra
skyldighet att utge sär­skild varselavgift till statsverket. Varselavgiften
står i princip i en fast rela­tion till den tid under vilken varsel försummats
och det antal arbetstagare som berörs av driftsinskränkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har övervägt dessa förslag och
även andra möjligheter att redan i la­gen ange storieken av de
skadeståndsbelopp som skall komma i fråga. Det finns emellertid nackdelar med
sådana regler. Den väsentligaste är att de riskerar att minska möjligheterna
att komma fram till riktiga bedömningar med hänsyn till de särskilda
omständighetema i enskilda fall. Regler av den arten skulle också få bli ganska
detaljerade och komplicerade med hänsyn till att den nya lagstiftningen
innehåller skyldigheter för arbetsgi­varna av många olika slag. De nackdelarna
finns inte om man håller fast vid det allmänna skadeståndet som den viktigaste
sanktionen mot lag- och avtalsbrott av arbetsgivare. Jag anser att det är den
linjen som bör följas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gör man det måste det emellertid
inskärpas att det är det allmänna ska­deståndets uppgift att, där det är
behövligt, effektivt avhålla från avsteg från vad lag och avtal innehåller. En
viktig princip bör vara att det inte skall i något fall te sig lönsamt för en
arbetsgivare att sätta arbetstagarnas rätt åt sidan till förmån för andra
intressen. När det kan bedömas att en ar­betsgivare uppsåtligen bratit mot sina
förpliktelser, bör det därför kunna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section630&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section631&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1975/76:105   Bilaga
1    Arbetsmarknadsdepartementet     303&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;komma
i fråga betydande skadeståndsbelopp. Helt allmänt bör en avse­värd skärpning av
ÄD:s praxis komma i fråga när det gäller lag- och avtals­brott av betydelse.
När en arbetsgivare fattar och verkställer beslut utan att beakta
arbetstagarsidans rätt till medbestämmande blir beslutet visser­ligen inte
ogiltigt i sig självt. Men arbetsgivaren bör ådraga sig ett avsevärt skadestånd
för sitt handlande gentemot arbetstagarparten. 1 specialmoti­veringen redovisas
närmare den utvidgning av skadeståndsreglerna till framför allt
förhandlingsrättens område som lagförslaget innebär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11.9
Tvisteförhandling och rättegång&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Då riksdagen år 1974 antog lagen om rättegången i
arbetstvister (LRÄ), rådde allmän enighet om att tvistande parter först skulle
ha uttömt sina för­handlingsresurser innan en tvist fick föras under ÄD:s
prövning. Det är up­penbart att det förhandlingsförfarande som tillämpas på
arbetsmarknaden - som regel både på lokal och central nivå - har ett betydande
värde. För­likning i rättstvister främjas. Och även om förlikning inte kommer
till stånd, skapar förhandlingsförfarandet reda i parternas inbördes förhållan­de
och bidrar till att förenkla en kommande process.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det allmänna förhandlingskravet i arbetstvister har
redan slagits fast i 4 kap. 7 § LRA. Däremot saknas lagregler om själva
förhandlingsprocedu­ren. Denna är vanligen i stället reglerad genom
kollektivavtal. Det finns en rad olika förhandlingsordningar som, även om de
har huvudavtalet mellan SAF och LO som förebild, likväl företer inbördes
olikheter. För att i görli­gaste mån uppnå ett enhetligt system för hela
arbetsmarknaden, har ar­betsrättskommittén föreslagit att regler om
förhandlingsordningen i arbets­tvister skall läggas fast i lag.
Arbetsrättskommittén har också föreslagit oli­ka tidsfrister för påkallande av
tvisteförhandling och för talan vid AD. I samband därmed har kommittén också
föreslagit ändringar av talefristerna i viss annan arbetsrättslig lagstiftning
för att dessa skall anpassas till med­bestämmandelagens regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den bakomliggande målsättningen att söka uppnå
enhetliga regler för tvisteförhandling och rättegång godtas av
remissinstansema. Även den närmare utformningen av förhandlings- och talerättsreglerna
godtas i hu­vudsak, när fråga är om kollektivavtalstvister och tvister i övrigt
rörande tillämpningen av den föreslagna medbestämmandelagen. Däremot riktas
kritik mot kommitténs lösningar för att samordna talerättsreglema i annan
arbetsrättslig lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill först ta upp frågan om tiden nu är mogen
för en sådan mera om­fattande samordning av talerättsreglerna i
arbetsrättslagstiftningen. Det är tydligt att den eftersträvade samordningen
inte endast blir av lagteknisk natur utan också kan medföra ändringar i sak.
Fristen för väckande av ta­lan om ogiltigförklaring av uppsägning enligt 37 §
lagen om anställnings­skydd skall enligt kommittéförslaget föriängas från två
veckor till tre må-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section632&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section633&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   304&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nåder
efter avslutade förhandlingar, och under den tiden skall arbetstaga­ren vara
berättigad till lön även om uppsägningstiden dessförinnan har gått till ända.
Vid talan om lön eller skadestånd enligt 40 § samma lag skall å andra sidan
talefristen enligt kommittéförslaget förkortas, i vissa fall från fyra till tre
månader och i andra fall från åtta till fyra månader. Också den komplikationen
inträder, att talefristema i anställningsskyddslagen är tvingande, medan
kommitténs utgångspunkt har varit att talefristema skall vara dispositiva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den erinringen kan också riktas mot
kommittéförslaget, att förslaget in­te berör talefristema i annan
arbetsrättslig lagstiftning än anställnings­skyddslagen och lagen om facklig
förtroendemans ställning på arbetsplat­sen. Problem av liknande slag uppkommer
emellertid också beträffande en rad andra lagar. 1 några fall rör det sig om
lagstiftning som i annat samman­hang är föremål för översyn, t. ex. lagstiftningen
om föräldraledighet och om rätt till semester. Inom justitiedepartementet
övervägs f. ö. frågan om en allmän revision av preskriptionsbestämmelserna inom
civilrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till det anförda bör tilläggas att vissa olikheter
i regelsystemet skulle komma att bestå även om kommitténs förslag genomfördes.
Under remiss­förfarandet har AD t. ex. framhållit att kravet på iakttagande av
förhand­lingsordningens regler bör kunna ges ett mera vidsträckt tillämpningsom­råde
och gälla varje arbetstvist mellan parter som är bundna av kollektiv­avtal. Mot
den bakgranden har AD också uttalat sig för att reglerna - med en sådan vidare
omfattning - i stället bör placeras i LRÄ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En samordning av arbetsrättens olika
talerättsregler kräver alltså ytterli­gare överväganden av både saklig och
lagteknisk natur. Ett sådant arbete bör enligt min mening inte sättas i gång
förrän ytteriigare erfarenheter har vunnits av den nya arbetsrättsliga
lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
denna bakgrand föreslår Jag att man nu endast reglerar förhand­lingsordningen
och talefristerna i tvister på det område som berörs av den föreslagna
medbestämmandelagen, dvs. tvister om koUektivavtal och de övriga regler som
bestämmer förhåUandet mellan parterna på arbetsmark­naden. Det bör dock
framhållas att även ett på detta sätt begränsat förslag kommer att beröra en
betydande del av de tvister som i framtiden förs un­der AD:s prövning. Det
finns grandad anledning att anta att de lagfästa reglema genom kollektivavtal
kommer att göras tUlämpliga även på tvister utanför medbestämmandelagens
område. Den av kommittén eftersträvade samordningen kommer därför i huvudsak
att kunna uppnås i praktiken utan att ställning nu behöver tas till de
lagtekniska problem som Jag har be­rört i det föregående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad alltså gäller kollektivavtalstvister och övriga
tvister där talari gran­das på medbestämmandelagen bör liksom f. n. i princip
gälla att talan in­te får prövas av AD förrän de avtalsslutande parterna har
sökt bilägga tvis­ten genom förhandling. Därmed avses normalt både lokal och
central för­handling. Men liksom kommittén menarjag att vissa undantag bör
göras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section634&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section635&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    305&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;frän förhandlingskravet. Lagens förhandlingsordning bör
till en början inte gälla vid förhandlingar om nya kollektivavtal eller för den
primära förhand­lingsskyldigheten. Det rör sig Ju då inte om rättstvister
mellan partema. Liksom enligt gällande rätt bör förhandlingsordningen och
preskriptions-fristema inte heller behöva tillämpas då det inte är fråga om
tvist i vederta­gen mening utan om indrivande av en ostridig, till betalning
förfallen ford­ran. De särskilda preskriptionsbestämmelsema, som Jag skall gå
närmare in på i det följande, bör endast gälla vid s. k. fullgörelsetalan men
inte då ta­lan förs enbart om den rätta innebörden av ett koUektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa andra begränsningar av det allmänna
förhandlingskravet följer av 4 kap. 7 § LRA. Förhandling behöver inte äga ram
vid tvist huravida stridsåtgärd har vidtagits i strid mot lag eller
kollektivavtal. Däremot bör, som arbetsrättskommittén har föreslagit, vid
olovliga strejker kunna krä­vas att den för sådana fall föreslagna
överläggningsskyldigheten har full­gjorts innan talan får föras om påföljd på
grand av strejken. Detta bör framgå av ett tillägg till 4 kap. 7 § LRA. Reglema
om förhandlingsskyldig­het före rättegång gäller vidare endast mål som förs
till AD som första domstol, alltså inte i sådant mål om oorganiserad
arbetstagare som först skall föras vid tingsrätt. I fråga om s. k.
interimistiska yrkanden gäller en­ligt LRA att yrkandet får prövas innan
förhandlingskravet är uppfyUt. Be­träffande tvist om tystnadsplikt eller tvist
där någondera parten har tolk­ningsföreträde gäller de särskilda regler som har
föreslagits för en sådan si­tuation. Detsamma gäUer de särskilda reglerna om
den föreslagna fackliga vetorätten vid tvist om entreprenadavtal m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid s. k. faststäUelsetalan kan det
knappast bli fråga om att föreskriva särskilda frister för talans väckande. Så
länge ett koUektivavtal består, bör det vara part obetaget att vända sig till
AD för att få ett uttalande om kol­lektivavtalets rätta innebörd. Detsamma bör
gälla om tvist uppkommer t. ex. huravida primär förhandlingsskyldighet eller
rätt till information fö­religger eller om den närmare innebörden av ett
medbestämmandeavtal. Gäller däremot tvisten skadestånd eller annan fullgörelse
på grand av kol­lektivavtal, t. ex. löneförmåner, eller skadestånd enligt
medbestämmande­lagen, bör den inte tillåtas fortieva annat än under begränsad
tid. Sådana tvistefrågor bör dras fram medan de ännu är aktuella. Jag delar
därför kommitténs uppfattning att medbestämmandelagen bör innehåUa regler om
frister för påkallande av förhandling och för talans väckande i sådana fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I likhet med kommittén menarjag att
reglerna bör genomföras konse­kvent. Jag är alltså inte beredd att föreslå
något undantag från förhand-lingsreglema vid talan mot arbetsgivare som har
vägrat följa arbetstagar­partens tolkningsföreträde. Och vad själva fristerna
beträffar menarjag att de är väl avvägda. De ansluter också nära till vad som
sedan länge är bruk­ligt på arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section636&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section637&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      306&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För det fall att det mellan koUektivavtalsbundna
parter uppkommer tvist om skadestånd eller annan fullgörelse föreslår Jag att
framställning om för­handling skall göras inom fyra månader efter det att
parten fick kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig. Häratöver
bör gälla en yttersta frist för påkallande av förhandling av tvä år efter det
att skadan etc. inträffade. Påkallas inte förhandling inom rätt tid, bör
motparten inte vara skyldig att ställa upp till förhandling. Möjligheten att gå
vidare till domstol är därmed förlorad, om motparten gör invändning om den
försutt­na förhandlingsfristen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skall förhanding äga ram både lokalt och centralt
och leder den lokala förhandlingen inte till uppgörelse, bör framställning om
central förhandling göras inom två månader efter det att den lokala
förhandlingen avslutades. Kommer uppgörelse inte heller till stånd vid den
centrala förhandlingen, bör talan väckas vid AD inom tre månader efter det att
den centrala för­handlingen avslutades. Annars går rätten till talan förlorad.
Men Jag under­stryker att de nu föreslagna reglerna inte utesluter en
faststäUelsetalan som är avsedd att för framtiden klargöra parternas inbördes
rättigheter och skyldigheter i den fråga som är föremål för tvist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad härefter gäUer enskUd koUektivavtalsbunden
arbetsgivare och ar­betstagare, vars organisation inte har iakttagit de
förhandlings- eller tale­frister som nu har berörts, menarjag liksom kommittén
att de bör tillför­säkras en särskild tidsfrist - en månad - för väckande av
talan vid AD el­ler, såvitt gäller enskild arbetsgivare, att påkalla
förhandling efter det att or­ganisationens frist gick ut. Det sistnämnda bör
gälla även lokal arbetsta­garorganisation som vill föra talan utan stöd av
vederbörande förbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även mellan parter som inte står i
koUektivavtalsförhåUande till varand­ra kan tvister uppkomma som skall prövas
direkt i AD, t. ex. mål om för­eningsrättskränkning. Av 4 kap. 7 § LRÄ följer
då att förhandling skall äga ram om förhandlingsskyldighet föreligger. 1 det
anförda exemplet kan t. ex. arbetstagarens organisation påkalla förhandling med
arbetsgivaren rörande den påstådda föreningsrättskränkningen. Fordrar
organisationen skadestånd av arbetsgivaren, bör förhandling i så fall påkallas
inom fyra månader efter det att kännedom har vunnits om den omständighet
vartill yrkandet hänför sig. Talan bör därefter väckas inom tre månader efter
det att förhandlingen avslutades. Liksom kommittén menarjag att några regler om
lokal och central förhandling inte behövs för sådana fall. Men i övrigt -
beträffande tvåårsfristen, den förlängda tidsfristen för enskild medlem m. m. -
bör gälla samma regler som för koUektivavtalsbundna parter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I specialmotiveringen kommer jag att ta upp
ytterligare några frågor som kommittén och remissinstanserna har tagit upp, bl.
a. vad som skall krävas för att en part skall anses ha fullgjort sin
förhandlingsskyldighet och frågan när förhandlingar skall anses avslutade. Jag
vill här bara tillägga att de nu behandlade reglema föreslås bli dispositiva.
Arbetmarknadens parter har alltså frihet att genom kollektivavtal göra de
anpassningar av förhandlings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section638&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section639&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      3Q7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ordningen som framstår som lämpliga på olika
avtalsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utöver vad kommittén har föreslagit
har Jag funnit det nödvändigt med en särskild föreskrit om s. k. interimistiska
förordnanden i tvister om den föreslagna lagen och om kollektivavtal. Lagförslaget
innehåller också reg­ler som gör det möjligt för AD att förordna om förhandling
inför stängda dörrar i den mån det kan antagas att offentlighet skulle medföra
risk för vä­sentlig skada för part eller annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De frågor som hänger samman med den
särskilda regeln om överlägg­ning i rättstvister på det avtalsförbjudna området
inom den offentliga sek-tom (jfr 52 § statstjänstemannalagen och 7 §
kommunaltjänstemannala-gen) kommer statsrådet Feldt att beröra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.10 Övriga frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.10.1 Arbetstagarbegreppet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen under senare år har
medfört en utvidgad lagstiftning på det arbetsrättsliga området. Arbetstagamas
sociala trygghet har förstärkts vä­sentligt. Även i övrigt har arbetstagarna
och deras fackliga organisationer fått nya rättigheter genom lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efter hand som det blir förenat med
ett allt större socialt och ekonomiskt ansvar att ha arbetstagare i sin tjänst
ökar risken för att arbetsgivare söker undgå lagstiftning och kollektivavtal
genom att anlita andra former för av­tal om arbetsprestationer än
anställningsavtal. Detta berördes av chefen för dåvarande inrikesdepartementet
i propositionen med förslag tUl lag om anstäUningsskydd m.m. (prop. 1973: 129
s. 197). Samtidigt framhöUs att statsmakterna skulle följa utvecklingen och vid
behov på nytt ta upp frågan om kringgående av lagstiftning och koUektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det finns inte anledning att anta
annat än att det stora flertalet arbetsgi­vare lojalt accepterar och söker
uppfyUa de förpliktelser som åläggs dem. Det kan emellertid iakttas en oroande
utveckling mot ett ökat anlitande av ej anställd arbetskraft. Detta har redan
medfört allvariiga missförhållanden och missförhållandena tenderar att få allt
större omfattning. Vad som har framkommit visar att det nu är nödvändigt att
vidta effektiva åtgärder på det arbetsrättsliga området för att motverka att
lagstiftning och koUektiv­avtal kringgås eller urholkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innan Jag går in härpå vill Jag
beröra vissa åtgärder som föreslås eller övervägs i andra sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett förslag till skärpning av
reglerna om uppbörd av skatt m.m. kommer inom kort att presenteras av
finansdepartementet. Förslaget innebär i hu­vudsak följande. Rörelseidkare som
anlitar entreprenör eller annan ej an­ställd arbetskraft åläggs en vidsträckt
uppgiftsskyldighet gentemot upp­bördsmyndigheterna. Om uppgiftsskyldigheten
åsidosätts blir rörelseidka-ren Jämte uppdragstagaren ansvarig för skatter och
avgifter som belöper på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section640&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section641&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   308&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det
arbete som uppdragstagarens anställda utför för rörelseidkarens räk­ning och
som inte har erlagts i vederbörlig ordning. När det gäller arbeten som utförs
på varv samt större anläggnings- eller byggnadsarbeten föreslås en ännu längre
gående uppgiftsskyldighet. Samtidigt skall huvudmannen alltid vara subsidiärt
ansvarig för skatter och avgifter som belöper på en-treprenöranstäUdas arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna reformen bör få stor effekt även
utanför skatteområdet. Den som inte tror sig kunna vinna några kortfristiga
fördelar i skattehänse­ende av att formellt sett inte vara anställd hos den för
vars räkning han ut­för arbete torde få ett betydande intresse av att erhålla
de fördelar som kol­lektivavtal och arbetsrättslig lagstiftning ger åt
arbetstagare. För uppdrags­givare minskas möjligheten att göra oberättigade
vinster genom att betala s. k. svarta löner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 samma riktning kan verka det förslag om mer
enhetlig ordning för upp­börd av socialförsäkringsavgifter som nyligen har
behandlats i riksdagen (prop. 1975/76:46). De nya reglerna innebär i huvusak,
att den som anlitar uppdragstagare framdeles skall erlägga merparten av de
avgifter, som be­löper på uppdragstagarens inkomst av uppdraget. Gränsen mellan
skyldig­heten att eriägga arbetsgivaravgifter och skyldigheten att betala
egenavgif-ter kommer härigenom att dras på ett sådant sätt, att endast
egenföretagare i fortsättningen skall eriägga egenavgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I olika sammanhang har föreslagits att
etableringskontroll borde införas för att det skulle bli möjligt att motverka
missförhållanden av det slag som här har berörts. Sådan kontroll torde dock
komma i fråga främst inom sär­skilda branscher där det råder överetablering.
Undersökningar pågår inom byggnads- och städbranschema samt beträffande hotell
och restauranger. Resultaten härav bör avvaktas innan frågan om
etableringskontroll över­vägs närmare. En annan åtgärd som kan komma i fråga
består i att införa någon form av tidsbegränsat hinder för näringsidkare, som
har försatts i konkurs, att fortsätta med verksamhet som företagare. Frågan
härom får övervägas bl. a. sedan industriverket har slutfört sina
undersökningar om konkursfrekvens m. m. inom byggnadsbranschen Gfr NU 1975: 14
s. 79).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reformer på de skatte- och social rättsliga
områdena kan dock inte bedö­mas som tillräckliga. Anställningsskydd och andra
av statsmakterna eller arbetsmarknadspartema tillskapade trygghetsanordningar
måste på ett di­rekt sätt värnas mot kringgående. Åtgärder måste därför vidtas
även inom arbetsrättens ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller det arbetsrättsliga området har
ofta, bl. a. i remissyttran­dena över arbetsrättskommitténs förslag, framförts
krav på en utvidgning av arbetstagarbegreppet i den lagstiftning där detta
begrepp är av betydel­se. En utvidgning av arbetstagarbegreppet har ansetts
böra ske så, att det kommer att omfatta alla personer som arbetar under sådana
förhållanden att det framstår som önskvärt att de faller under de för
arbetstagare gällan­de reglerna. Vidare har rests krav på att
arbetstagarbegreppet skall ges en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section642&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section643&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     309&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;definition
som skall vara entydig och enhetlig för alla rättsområden. Beträf­fande s. k.
mellanmansfall har krävts regler som placerar arbetsgivaran­svaret hos den som
framstår som den verklige arbetsgivaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I och för sig har jag förståelse för dessa krav.
Enligt min uppfattning ger emellertid en sådan lagstiftning endast begränsade
möjligheter att komma till rätta med problemen. Verkligheten i arbetslivet är
utomordentligt mångskiftande. Beskrivningen av de situationer i vilka ett
arbetstagarför-håUande skall anses föreligga får därför antingen ges en så
allmän utform­ning att den kommer att sakna värde som definition eller göras
synnerligen detaljerad. Man kan inte bortse från att det här faktiskt gäller
att dela upp hela den förvärvsarbetande befolkningen i arbetstagare och andra
för­värvsarbetande. Detta kan inte ske genom en enkel formel som ger klart
utslag på vaije enskilt fall. Den måste bli omfångsrik och svår att tillämpa i
det praktiska livet. Hur noggrant man än söker utforma bestämmelserna, skuUe de
f. ö. säkerligen anses slå fel i åtskilliga fall och sannolikt bli för­åldrade
ganska snart. Motsvarande gäUer frågan om den mest ändamålsen­liga placeringen
av arbetsgivaransvaret i mellanmansfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det civUrättsliga arbetstagarbegreppet har i sin
nuvarande utformning otvivelaktigt fått ett vidsträckt omfång. Däratöver medger
det en smidig anpassning av rättspraxis till ändrade förhållanden och
värderingar på ar­betsmarknaden. Denna flexibilitet serjag som en fördel.
Dessutom menar Jag att domstolama bör kunna ge arbetstagarbegreppet en fortsatt
vid­sträckt tillämpning och i tveksamma fall låta avgörandet utfalla till
förmån för att fråga är om ett anställningsförhållande. En sådan praxis får
åter­verkningar även på mellanmansförhåUandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 likhet med arbetsrättskommittén serjag problemet
med kringgående av lagstiftning och kollektivavtal främst som ett
kontrollproblem. Det kan knappast råda tvekan om att domstolarna vid rättslig
prövning av sådana förfaranden, som i detta sammanhang har kritiserats, i
åtskilliga fall skulle finna att det är fråga om arbetstagarförhållanden. Trots
den starka kritiken från fackligt håll är det emellertid endast ett litet antal
fall som har förts till rättslig prövning. Detta tyder på att det med nu
gällande ordning är svårt för de fackliga organisationema att effektivt
motverka missbrak av rådan­de avtalsfrihet. Fall av kringgående måste uppdagas,
utredas och sedan på­talas. Dessa uppgifter är besvärliga och resurskrävande
vare sig de utförs av de fackliga organisationerna eller på annat sätt.
Erfarenheterna från till-lämpningen av lagstiftningen mot olaga
arbetsförmedling talar också sitt tydliga språk. I systemet ligger att de
fackliga organisationerna alltid kom­mer på efterhand. Ingripande kan ske först
sedan ett tvivelaktigt uppdrags­förhållande e. d. har etablerats. Rör det sig
då om ett kortvarigt förhållande kan ingripande te sig meningslöst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med det sagda har jag antytt, att lösningen av de
här diskuterade proble­men på det arbetsrättsliga området bör sökas i ett
fackligt inflytande redan när fråga uppkommer om anlitande av ej anställd
arbetskraft. De särskilda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section644&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section645&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet   310&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lösningar
som kan behöva väljas för den offentliga sektorn då entreprenad­avtal och
liknande arrangemang kan häriedas från politiska ställningsta­ganden i de
beslutande och representativa församlingarna kommer statsrå­det Feldt att
beröra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den tidigare nämnda interdepartementala
arbetsgrappen(se 10.1.2) har arbetat fram ett förslag om s. k. facklig vetorätt
mot entreprenader m. m. Förslaget innebär att de fackliga organisationerna
under vissa givna förut­sättningar skall med rättslig verkan kunna motsätta sig
att arbetsgivare an­litar ej anställd arbetskraft. En sådan vetorätt har enligt
min mening flera fördelar. Den ger möjlighet till en smidigare lösning av
problemen med kringgående av kollektivavtal och lagstiftning än den tidigare
berörda me­toden med detaljlagstiftning. Vetorätten innebär vidare ett direkt
inflytan­de för arbetstagarsidan utan omvägen över domstolsprövning. En annan
betydande fördel är att vetorätten kan konstrueras så att den tar sikte en­dast
på framtida förhållanden och i princip inte berör redan träffade upp­dragsavtal.
Med vetorätt undgås även att man på grand av utredningssvå­righeter finner sig
sakna möjlighet att ingripa mot icke godtagbara förfaran­den av kortvarig eller
särskilt svåratredd natur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturiigtvis måste arbetsgivare i åtskilliga fall
kunna anlita utomståen­des tjänster. Från industripolitisk synpunkt är
arbetsfördelning och specia­lisering nödvändiga för näringslivets fortsatta utveckling.
En rationell före-tagsstraktur behövs. Det stora flertalet företag som utbjuder
tjänster är se­riösa och samhällsekonomiskt önskvärda. För att öka
effektiviteten i nä­ringslivet har statsmaktema under senare år vidtagit en rad
åtgärder i syfte att stimulera särskilt mindre och medelstora företag att i
ökad omfattning utnyttja externa specialisttjänster. Åtgärder för att garantera
näringsfrihet och motverka osund konkurrensbegränsning är viktiga inslag i
statsmak­ternas näringspolitiska strävanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Löntagarorganisationema har givetvis det största
intresse av ett effektivt och konkurrenskraftigt näringsliv. Vad det här gäller
är att komma till rätta med allvariiga missförhållanden. Sådan verksamhet som
bygger på att la­gar och kollektivavtal kringgås skall självfallet inte
tillåtas. Den är till ska­da inte bara för enskilda arbetstagare och för den
fackliga verksamheten utan också för de arbetsgivare som lojalt uppfyller sina
förpliktelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag föreslår därför att de huvudsakliga principema
i den interdepartemen­tala arbetsgruppens förslag läggs till grand för
lagstiftning. Bestämmelserna bör tas upp i ett särskilt avsnitt av
medbestämmandelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att man skall nå de fördelar med en facklig
vetorätt, som jag nyss har nämnt, bör vetorätten knytas till en primär
förhandlingsskyldighet för ar­betsgivaren i frågor rörande anlitande av ej
anställd arbetskraft. Härmed åtsyftas då - i överensstämmelse med andra regler
i medbestämmandela­gen — anlitande av andra än arbetstagare och därmed
Jämställda uppdrags­tagare. Det bör åligga arbetsgivaren att i alla viktigare
fall ta initiativet till förhandlingar före beslut i sådana frågor. Härigenom
skapas en garanti för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section646&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section647&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet    311&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
arbetstagarsidan på förhand får kännedom om och möjlighet att påver­ka ett
tilltänkt beslut. Den primära förhandlingsskyldigheten i hithörande fall bör
emellertid begränsas till den arbetstagarorganisation i förhållande till vilken
arbetsgivaren är eller brakar vara bunden av kollektivavtal såvitt gäller
aktuellt arbete. Därmed avser jag arbete som faller inom kollektivav­talets
giltighetsområde, dvs. arbetsgivaren blir förhandlingsskyldig även om han för
tillfället inte skulle sysselsätta några egna anställda med sådant arbete.
Genom den industriförbundsprincip som dominerar den svenska arbetsmarknaden
kommer förhandlingsskyldighet för en koUektivavtals­bunden arbetsgivare att
föreligga beträffande varje arbetsuppgift som ingår som ett naturligt led i den
av arbetsgivaren bedrivna verksamheten. Sam­ma område bör gälla för den
fackliga vetorätten. Också denna begränsas aUtså till en
arbetstagarorganisations eget avtalsområde. Härmed uppnås en naturlig
avgränsning organisationema emellan även om det oftast är ett gemensamt och av
organisationsgränser obundet fackligt intresse att kun­na motverka att
kollektivavtal och lagstiftning kringgås till skada för bl. a. den fackliga
verksamheten i stort. Statsmaktema har sett de kollektivav­talsbärande
organisationema som de naturiiga och mest lämpade bärarna av vissa särskilda
rättigheter i förhållandet mellan arbetsgivare och arbets­tagare. Samma
synpunkter gör sig gällande i fråga om möjligheten att ut­öva en vetorätt mot
att arbetsgivare anlitar ej anställd arbetskraft. Att ve­torätt inte kommer att
kunna utövas mot arbetsgivare, som inte är eller brukar vara bunden av
kollektivavtal för arbetet i fråga, kan inte ses som någon betydande olägenhet.
Vetorätten kommer likväl att gälla mot det stora flertalet arbetsgivare. Den
torde därmed få en avsevärd indirekt sa­neringseffekt över hela fältet, inte
minst i förening med den tidigare berör­da skatterättsliga reformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
anförda har avsett situationer då den av arbetsgivaren tilltänkta åt­gärden kan
antas medföra åsidosättande av lag eller av kollektivavtal för arbetet eller då
åtgärden annars strider mot vad som är allmänt godtaget inom avtalsområdet,
dvs. då åtgärden kan diskuteras som ett kringgående av arbetstagarbegreppet.
Frågan om anlitande av ej anställd arbetskraft kan emellertid också tas upp som
en lämplighetsfråga och då med stöd av de föreslagna reglema om primär
förhandlingsrätt. Då är förhandlings- och uppskovsskyldigheten inte knuten till
det egna kollektivavtalsområdet. ViU en arbetsgivare t. ex. låta utföra
nybyggnad på sin arbetsplats, är han normalt primärt förhandlingsskyldig och
inom ramen för sådana förhand­lingar kan fackföreningen bl. a. framföra
synpunkter på anlitandet av främ­mande arbetskraft och valet av entreprenör.
Även om åtgärden inte fram­står som en förändring av arbetsgivarens verksamhet
- arbetsgivaren har t. ex. tidigare anlitat entreprenör etc. - kan
fackföreningen påkalla för­handling i lämplighetsfrågan. Längre gående
medbestämmanderätt kan föl­ja på gmnd av medbestämmandeavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section648&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section649&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     312&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande innebörden av de här avsedda reglema om
förhandlingsskyl­dighet skall nämnas följande. Ligger arbetet i fråga inom det
aktuella kol­lektivavtalets gränser är arbetsgivaren alltid förhandlingsskyldig
mot ve­derbörande arbetstagarorganisation så snart han avser att anlita
uppdrags­tagare, entreprenör e.d. Arbetets art, omfattning, varaktighet och
andra liknande omständigheter saknar i och för sig betydelse även om de blir av­görande
för frågan på vUkendera partens initiativ som förhandling äger rum. Även
utpräglade specialistuppdrag omfattas i den mån de regleras av det koUektivavtal
som gäUer eller brakar gälla för arbetsgivarens verksam­het. Det förekommer att
man söker undgå tillämpning av lagstiftning och koUektivavtal genom att
konstraera arbetsförhåUandet mellan en arbetsgi­vare och personer som utför
arbete på hans arbetsplats så, att det påstås att det inte rör sig om arbete
för arbetsgivarens räkning. Jag avser exem­pelvis sådana fall, då en person hyr
arbetsplats hos en arbetsgivare och där uppträder som &amp;quot;självständig
företagare&amp;quot;. Personen sägs arbeta för &amp;quot;egen räkning&amp;quot; och betalar
hyra till arbetsgivaren. Det är bl. a. för att säkerställa att sådana
företeelser kommer att omfattas av förhandlingsskyldigheten som bestämmelsema
bör utformas så att de upptar inte bara fall då arbete skall utföras för
arbetsgivarens räkning utan också fall då arbete skall ut­föras i
arbetsgivarens verksamhet av någon som därvid inte skall vara an­ställd hos
arbetsgivaren. Arbetsgivaren behöver t. ex. inte äga arbetsplat­sen.
Arbetsgivaren kan själv ha åtagit sig ett entreprenadarbete, som skall utföras
på en annan företagares fabriksområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;S. k. legotillverkning av delar till ett företags
produkter bör inte anses utgöra arbete för det företagets räkning. Inte heller
i övrigt bör det anses föreligga arbete för annans räkning när det är en genom
arbete framställd produkt som är det klart väsentliga i förhållandet mellan
tillverkaren och avnämaren av produkten. Om tillverkaren - själv eller genom
anställda -skall montera sin produkt hos den i frågavarande arbetsgivaren kan
det emellertid bli fråga om sådant arbete inom den senares verksamhet som
faller under bestämmelsema om facklig vetorätt. Detsamma gäller exem­pelvis om
ett detaljhandelsföretag låter leverantörspersonal packa upp, ställa ut eller
demonstrera leverantörens varor i butik, som tillhör detalj­handelsföretaget.
Kommissionär får anses utföra arbete för kommittentens räkning. Motsvarande
synsätt gör sig gäUande i andra fall där fråga är om s.k. köp av tjänster, inte
av varor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad särskilt angår s. k. entreprenadkedjor skall
framhållas följande. Hu­vudentreprenör utför givetvis arbete för en beställares
räkning. Om huvud­entreprenören i sin tur anlitar underentreprenör, kan denne
däremot inte anses utföra arbete för beställarens räkning. Står
underentreprenören inte heller på annat sätt i avtalsförhållande till
beställaren, faller ett sådant för­farande i och för sig inte under de
föreslagna reglerna. En annan sak är att den berörda arbetstagarorganisationen
inom ramen för sin förhandlingsrätt rörande huvudentreprenaden kan anlägga synpunkter
och kräva garantier&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section650&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section651&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet      313&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rörande
ev. underentreprenader för att entreprenaden över huvud taget skall godtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid utformningen i övrigt av reglerna om
förhandlingsskyldighet i frågor rörande anlitande av ej anställd arbetskraft
måste beaktas att en primär förhandlingsskyldighet för arbetsgivaren inte får
bli en belastning för båda parter, vilken inte motsvaras av nämnvärd nytta. Det
kan därför inte kom­ma i fråga att ge reglema ett sådant innehåll att primära
förhandlingar nödvändigtvis måste äga ram i alla de fall då en arbetsgivare
önskar anlita utomståendes tjänster på sitt avtalsområde. En lämplig avvägning
bör dock inte ske genom undantag från arbetsgivarens skyldighet att träda i
förhandling före beslut. Avvägningen bör i stället komma till uttryck i en
begränsning av arbetsgivarens skyldighet att själv ta initiativ till sådan
förhandling. Arbetsgivaren bör ålegas primär förhandlingsskyldighet i faU Som i
detta sammanhang framstår såsom mer betydelsefulla medan det får ankomma på
arbetstagarsidan att i andra fall själv påkalla förhandling före beslut eller
åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En begränsning av arbetsgivarens skyldighet att
själv ta initiativet till förhandling kan på det nu aktuella området knappast
göras genom att man i lagtexten använder uttryck som &amp;quot;viktigare&amp;quot; eUer
&amp;quot;mer betydelsefulla&amp;quot; för att ange de fall i vilka sådan skyldighet
skaU föreligga. Bestämmelsema får i stället utformas så att från arbetsgivarens
skyldighet att ta initiativet till förhandlingar undantas vissa särskilt
angivna fall av anlitande av ej an­ställd arbetskraft, vilka typiskt sett inte
är ägnade att leda till missförhål­landen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett tillfälligt och kortvarigt anlitande av ej anställd
arbetskraft synes inte vara av sådan betydelse i detta sammanhang att
arbetsgivaren bör åläggas skyldighet att själv påkalla förhandling innan beslut
fattas. I kravet på till­fällighet ligger då, att arbetet inte får återkomma
regelbundet med korta in­tervaller. Inte heller bör arbetsgivaren åläggas att
ta initiativet till förhand­lingar när arbetet i fråga måste betecknas som ett
utpräglat specialistupp­drag. Undantaget gäller fall i vilka själva
arbetsuppgiften kräver kvalifice­rade kunskaper och där arbetsuppgiften är av
en art, som normalt inte förekommer inom arbetsgivarens verksamhet. Detta bör i
lagtexten kunna uttryckas så, att arbetet fordrar särskild sakkunskap. Till
innebörden här­av återkommer Jag i specialmotiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I de nu angivna fallen skall arbetsgivaren alltså
inte vara skyldig att själv ta initiativet till förhandling. Däremot bör det
även i dessa fall åligga ar­betsgivaren att först träda i förhandling med
kollektivavtalsbärande arbets­tagarorganisation hos honom, om det i särskilt
fall begärs av organisatio­nen. Denna kan ha fått kännedom om ett tilltänkt
anlitande av ej anställd arbetskraft, som visseriigen är av sådan natur att
arbetsgivaren i enlighet med vad som nyss har sagts inte är skyldig att själv
påkalla förhandling men beträffande vilket arbetstagarorganisationen finner sig
ha intresse av att anlägga synpunkter. I sådant fall skall också den fackliga
vetorätten kunna utövas. En fömtsättning härför bör emellertid vara att
förhandlings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section652&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section653&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet    314&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;framställning
har gjorts innan arbetsgivarens beslut att anlita ej anställd ar­betskraft har
trätt i verkställighet. Det avgörande bör här vara huravida ar­betsgivaren har
träffat bindande avtal rörande arbetet med den som skall utföra det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
11 och 12 samt 38 §§ följer att vaije anUtande av utomståendes tjänster inom
ramen för det kollektivavtal som binder arbetsgivaren kan bli föremål för
förhandlingar innan beslut fattas eller verkställs, antingen efter initiativ av
arbetsgivaren eller på grand av förhandlingsframställning från en
kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation. Det finns inte anled­ning att
anta annat än att förhandlingarna i flertalet fall kommer att leda till att
förhandlingsberättigad organisation godtar den av arbetsgivaren till­tänkta
åtgärden, eventuellt sedan denna har anpassats till de synpunkter som
organisationen har fört fram i förhandlingama. Har så skett är det en­ligt min
mening inte påkallat att arbetsgivaren åläggs att på nytt ta initiativ till
förhandling med arbetstagarorganisationen, om han senare vill för arbe­te av
samma slag anlita samma person eller företag under i allt väsentligt samma
villkor. Detsamma bör gälla externa tjänster som tidigare har läm­nats utan
erinran av arbetstagarorganisationen. Anlitande av ej anställd ar­betskraft
behöver aUtså inte ha godkänts just vid förhandling enUgt de nu berörda
reglerna. Givetvis bör arbetsgivaren dock även i del nu angivna faUet vara skyldig
att före beslut eller åtgärd träda i förhandling med kol-lektivavialsbärande
arbetstagarorganisation, om denna i särskilt fall begär det. Gäller det
anlitande av ej anställd arbetskraft, som organisationen före lagens
ikraftträdande anser sig ha saknat rättsliga möjligheter att ingripa mot, får
det ankomma på organisationen att i anslutning till ikraftträdandet aktualisera
frågan i vad mån förfarandet alltjämt skall godtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
förhandlingar som i enlighet med det anförda skall föregå arbetsgi­vares beslut
eller åtgärd att anlita ej anställd arbetskraft bör följa samma mönster som
enligt lagförslaget skall gälla för primära förhandlingar i vissa andra frågor.
Finns lokal arbetstagarorganisation skall arbetsgivaren i första hand fullgöra
sin förhandlingsskyldighet mot denna. Uppnås därvid enighet i
förhandlingsfrågan bör det stanna vid detta. Den lokala arbetsta­garorganisationen
disponerar alltså så till vida över det långtgående infly­tande som det här är
fråga om, som den kan tillåta arbetsgivaren att i visst fall anlita ej anställd
arbetskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Själva
vetorätten bör däremot utövas av den centrala organisationen på
arbetstagarsidan, dvs. som regel fackförbundet eUer liknande. Härigenom synes
man bl. a. kunna undvika mer betydande risker för oenhetlig facklig praxis. Om
partema inte kan enas vid lokal förhandling, bör det därför an­komma på
arbetstagarsidan att begära att frågan tas upp i central förhand­ling med
vederbörande fackförbund. Framställs inte sådan begäran, är ar­betsgivaren fri
att fatta det beslut som förhandlingen har gäUt. Det anförda har tagit sikte på
de förhållanden som normalt råder på den svenska arbets­marknaden, nämligen att
arbetstagarorganisationen har både lokala och centrala organ, dvs. förhandling
skall föras både lokalt och centralt. Sak-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section654&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section655&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105  
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet   315.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nar
arbetstagarorganisationen en sådan uppbyggnad bör förhandlingsrät­ten och
vetorätten tillkomma den part på arbetstagarsidan som har slutit eller brakar
sluta koUektivavtal som binder arbetsgivaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med att enighet uppnås vid lokal eller central
förhandling i fråga rörande anlitande av ej anställd arbetskraft avses, att
överenskommelse träffas mellan parterna. För en sådan överenskommelse kan
arbetstagarsidan vid behov ställa villkor, som tjänar lagstiftarens syfte med
vetorätten: att mot­verka kringgående av kollektivavtal och lagstiftning om
anställningsskydd, semester och andra sociala förmåner m. m. Vetorätten är
också avsedd att ge arbetstagarsidan effektiva möjligheter att tillse, att
lagstiftningen om ar­betarskydd upprätthålls. Villkor för att t. ex. en
entreprenad skall godtas kan avse exempelvis att arbetstagarsidan skall få
insyn i entreprenörens verksamhet, att denne inte i sin tur får anlita
underentreprenörer utan ar­betstagarsidans godkännande, att entreprenör skall
lämna vissa uppgifter angående sina anställda, att dessa skall ha genomgått
viss arbetarskydds­utbildning eller informeras om risker vid hantering av visst
material, att koUektivavtalsenliga löner utbetalas osv. Härtill kan knytas t.
ex. villkoret att arbetsgivaren förbinder sig att tillse, att han i avtalet med
entreprenör förbehåller sig rätt att häva detta avtal om entreprenören
åsidosätter vill­kor, som arbetstagarsidan har uppställt för att han skall fä
anlitas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivares skyldighet att förhandla före beslut
eller åtgärd i fråga om anlitande av ej anställd arbetskraft bör redan i och
för sig vara ett verksamt instmment för att förhindra uppkomsten av missförhållanden.
Det finns in­te anledning att anta annat än att seriösa och lojala arbetsgivare
redan vid lokala förhandlingar kommer att tillmötesgå berättigade krav från
arbetsta­garsidan. För arbetsgivare som eljest skulle kunna tänka sig att
medverka till osunda entreprenadarrangemang o.d. torde arbetstagarsidans möjlig­het
att begära central förhandling utgöra en betydande press.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Man bör därför enligt min mening kunna utgå ifrån,
att den fackliga veto­rätten endast sällan skall behöva aktualiseras och att
arbetstagarsidans in­flytande i hithörande frågor i praktiken kommer att utövas
på det lokala planet. För det fall enighet inte skulle kunna nås vare sig vid
lokal eller central förhandling bör emellertid, som Jag redan har framhållit,
arbetsta­garsidan ges ett avgörande inflytande genom vetorätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härvidlag är att märka, att bristande enighet
mellan förhandlingsparter­na givetvis kan bero på att de har skilda meningar om
annat än frågan hura­vida ett anlitande av ej anställd arbetskraft strider mot
det fackliga och all­männa intresset av att lagstiftning och kollektivavtal
effektivt upprätthålls. Den fackliga vetorätten bör däremot kunna begagnas
endast i situationer där arbetsgivaren vill anlita utomstående arbetskraft
under sådana villkor eller former i övrigt, att det kan göras gällande att han
på ett icke godtag­bart sätt utnyttjar den principiella avtalsfriheten på
området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den angivna begränsningen av de situationer i vilka
vetorätten skall kunna komma till användning måste givetvis komma till uttryck
i lagtex-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section656&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section657&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     316&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ten.
Framställningen i avsnitt 10.1.2 ger en aUmän bild av sådana från all­männa och
fackliga synpunkter icke önskvärda företeelser, som den fackU­ga vetorätten
avses kunna motverka. Berörda parter har med sina praktis­ka erfarenheter
säkerligen en god uppfattning om vilka företeelser som här åsyftas. Det är dock
vanskligt att fånga dessa i en hanterlig men samtidigt precis och uttömmande
lagtext.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag ser det är det emellertid varken nödvändigt
eller önskvärt med någon skarp och detaljerad avgränsning av vetorättens
tillämpningsområ­de. Jag har tidigare slagit fast, att vetorätten skall kunna
utövas endast av den organisation på arbetstagarsidan som är part i central
förhandling med arbetsgivaren och i samband med sådan förhandling. Häri ligger
enligt min mening en säkerhet för att vetorätten, om den aktualiseras, inte
kommer att begagnas utan tillräckliga överväganden eller i syften som är
ovidkom­mande utifrån de synpunkter som ligger till grand för vetorätten. Jag
anser det därför tillfyllest att lagtexten ger mer allmänt hållna anvisningar
om de situationer i vilka vetorätten bör kunna utövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller beskrivningen av de situationer i
vilka den fackliga veto­rätten bör kunna begagnas bör i första hand slås fast
att detta skall gälla om ett tilltänkt anlitande av ej anställd arbetskraft kan
antas medföra åsidosät­tande av lag eller kollektivavtal för arbetet. Anlitande
av ej anställd arbets­kraft bör emeUertid få förhindras genom vetorätt också i
andra liknande fall, om förfarandet strider mot vad som är allmänt godtaget
inom avtals­området. TiU den närmare innebörden av dessa anvisningar om i vUka
faU vetorätt bör kunna utövas ålerkommerjag i specialmotiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till undvikande av osäkerhet rörande parternas
ståndpunkter bör veto­rätten utövas genom att vederbörande
arbetstagarorganisation, när enighet inte har nåtts vid central förhandling,
uttryckligen förklarar att organisatio­nen gör den bedömning som nyss sagts.
Det ligger i sakens natur, att ar­betstagarorganisationens ståndpunkt antecknas
till förhandlingsproto-koUet. I händelse av tvist är arbetstagarsidan enligt
allmänna principer be­visskyldig för att vetorätt har utövats i visst fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De nu angivna reglerna om förhandlingsskyldighet
före beslut och fack­lig vetorätt kan inte få gälla helt utan undantag. Normalt
måste det visserli­gen kunna krävas av en arbetsgivare att han planerar sin
verksamhet så, att man i de fall då primär förhandlingsskyldighet åvilar
arbetsgivaren kan genomföra lokal och eventuellt central förhandling innan ej
anställd arbets­kraft anlitas. 1 vissa situationer kan uppskov emellertid inte
rimligen begä­ras. En tillverkningsprocess kan t. ex. stå under omedelbart hot
att stoppa eller redan ha stoppats genom maskinhaveri, elavbrott, avbrott i
vattenför­sörjning e. d., ett butiksfönster kan ha krossats, lokaler kan ha
översväm­mats osv. Om främmande arbetskraft måste anlitas för att förebygga
eller undanröja skada i sådana lägen bör detta givetvis få ske utan det
dröjsmål som är förenat med föregående förhandlingar. Härom torde inte kunna rå­da
delade meningar. Arbetsgivaren bör därför ges möjlighet att i sådana fall
anlita ej anställd arbetskraft innan han har fuUgjort sin förhandlings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section658&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section659&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    317&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skyldighet.
De undantag som här bör komma i fråga torde få ges samma ut­formning som har
skett beträffande de aUmänna reglema om primär för­handlingsskyldighet. Jag
hänvisar till vad Jag på den punkten har anfört i avsnitt 11.3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I likhet med vad som gäller enUgt de allmänna
reglema om primär för­handlingsskyldighet påverkar undantaget från
uppskovsskyldigheten och vetorätten inte arbetsgivarens förhandlingsskyldighet
i den aktuella frå­gan. Även i många situationer då det angivna undantaget
gäller torde ar­betsgivaren hinna med en kontakt med sin lokala
förhandlingspart. Oav­sett huruvida så är fallet är arbetsgivaren skyldig att,
om den lokala för­handlingsomgången inte kan anses slutförd, i efterhand träda
i lokal och, om det begärs, central förhandling i frågan. Det torde dock ligga
i sakens natur, att det mer sällan blir fråga om några omfattande förhandlingar
rö­rande nu avsedda situationer. Oftast torde det vara helt klart för båda par­ter
om hjälp behövs utifrån och av vem denna bör lämnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivare som åsidosätter sin skyldighet att, av
eget initiativ eller på begäran frän arbetstagarsidan, förhandla i en fråga om
anlitande av ej an­ställd arbetskraft kan på talan av förhandlingsberättigad
arbetstagarorgani­sation komma att åläggas skadeståndsskyldighet mot denna
enligt de all­männa skadeståndsreglema i lagförslaget. Tanken bakom reglema om
för­handlingsskyldighet i hithörande frågor är att frammana ett handlings­mönster
enligt vilket beslut i praktiken fattas i samråd mellan arbetsgiva­ren och den
eller de arbetstagarorganisationer, i förhåUande till vilka han är eUer brakar
vara bunden av koUektivavtal för arbetet i fråga. Med hän­syn tiU den vikt som
därför bör fästas vid arbetstagarsidans möjligheter att få insyn i och kontroll
över arbetsgivarens anlitande av ej anställd arbets­kraft bör försummelse att
iaktta förhandlingsskyldigheten normalt betrak­tas som ett aUvarligt brott mot
lagen. Är saken sådan att det måste antas att arbetstagarorganisation - om
förhandlingsskyldigheten inte hade åsi­dosatts - skuUe ha inlagt veto mot det
sätt på vilket arbetsgivaren faktiskt har anlitat ej anstäUd arbetskraft, bör
detta inverka höjande på skadestån­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även det förbud för arbetsgivaren att för visst
arbete anlita ej an­ställd arbetskraft, vilket inträder när arbetstagarsidan
har utövat sin veto­rätt, bör var skadeständssanktionerat. Det är av den
största betydelse att detta förbud, som utgör kärnan i den fackliga vetorätten,
verkligen blir re­spekterat. Detta bör avspegla sig i storleken av det
skadestånd som arbets­givaren kan för brott mot förbudet åläggas att utge till
arbetstagarorganisa­tion som har utövat vetorätt. Det får inte te sig lönsamt
för en arbetsgivare att åsidosätta arbetstagarorganisationens veto.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tidigare har slagits fast att det bör vara den
arbetstagarorganisation som är part i central förhandling med arbetsgivaren, som
bedömer huravida ve­torätt skall utövas. En garanti mot missbruk av vetorätten
har Jag ansett ligga i de normalt två förhandlingsomgångama samt Just i att det
i allmän-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section660&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section661&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     31g&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;het är en central organisation, vanligen ett fackförbund,
som har att göra den slutliga bedömningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om det likväl skulle förekomma att
en arbetstagarorganisation utnyttjar de föreslagna bestämmelserna orn facklig
vetorätt i ovidkommande syften bör verkningama av vetorätten förfalla och en
arbetsgivare som trots vetot anlitar ej anställd arbetskraft inte drabbas av
skadeståndspåföljd. Det rör sig emellertid här ofta om svårbedömda
förhållanden. Arbetstagarsidan måste därför ges en inte alltför snäv marginal
för sin bedömning om inte syftet med de föreslagna reglerna om
förhandlingsskyldighet och vetorätt skall gå förlorat. På grund härav bör
enligt min mening rättsverkan av ar­betstagarorganisations vetoförklaring
utebli endast om organisationen har saknat fog för den bedömning som den har
givit uttryck åt genom vetot, dvs. organisationens företrädare har insett eller
bort inse att föratsättning­ama för facklig vetorätt har saknats. I sådant fall
bör det alltså stå fritt för arbetsgivaren att anlita personal för arbetet på
det sätt han önskar. Arbets­givaren bedömer dock själv under risk för
skadeståndsskyldighet humvida situationen är sådan att vetorätten inte gäller.
Han kan också föra faststäl-lelsetalan i frågan vid AD. Visar det sig att
arbetstagarorganisationen har saknat fog för sin vetoförklaring bör den kunna
ådömas skadestånd efter i huvudsak samma gmnder som för missbrak av det
fackliga tolkningsföre­trädet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den primära
förhandlingsskyldigheten i frågor rörande anlitande av ej anställd arbetskraft
skall, som tidigare har nämnts, fullgöras mot arbetsta­garorganisation i
förhållande till vilken arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av
kollektivavtal för det aktuella arbetet. Finns hos en arbetsgiva­re flera
sådana arbetstagarorganisationer - inom vilkas resp. avtalsområ­den det
aktuella arbetet faller - skall förhandlingsskyldigheten fullgöras mot var och
en av dessa organisationer. Varje sådan arbetstagarorganisa­tion har enligt de
nu föreslagna bestämmelserna rätt att påkalla förhandling och möjlighet att
utöva vetorätt. Denna ordning - som står i principiell överensstämmelse med den
lösning som föreslås när det gäller vissa av reglerna rörande arbetstagarsidans
tolkningsföreträde - motiveras av att förhandlingsskyldigheten och vetorätten i
frågor rörande anlitande av ej anställd arbetskraft skall ses som ett lagfäst
inflytande för varje kollektiv­avtalsbärande arbetstagarorganisation inom sitt
avtalsområde. Med hän­syn härtill bör det för arbetstagarorganisations rätt att
delta i förhandling och möjlighet att utöva vetorätt inte uppställas krav på
att organisationen är i någon annan, särskild mening berörd av en fråga om
anlitande av ej anstäUd arbetskraft. Enligt min mening bör inte heller
uppstäUas regler av innebörd exempelvis att vetoförklaring skall ha avgivits av
organisation el­ler organisationer som har viss majoritet på arbetsplatsen e.d.
Däremot kan det givetvis i vissa fall ha betydelse för frågan huruvida en
organisa­tion som har utövat veto har haft fog för sin till grand härför
liggande be­dömning, om en eller måhända flera andra organisationer
uttryckligen har intagit en annan ståndpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section662&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section663&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet      319&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsema om
förhandlingsskyldighet och facklig vetorätt i frågor rörande anlitande av ej
anställd arbetskraft bör i sin helhet vara dispositiva på så sätt att de kan
frångås genom koUektivavtal. Härigenom kan be­stämmelsema bl. a. anpassas till
särskilda förhållanden inom olika bran­scher eller på olika arbetsplatser. En
arbetstagarorganisations lagfästa rät­tigheter kan givetvis inte rabbas genom
kollektivavtal som har slutits av annan arbetstagarorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I sammanhanget vill Jag slutligen
erinra om att frågor om självbestäm­mande för de anställda och facklig vetorätt
avses bli föremål för fortsatt ut­redningsarbete. Därvid kommer givetvis att på
ett allsidigt sätt beaktas de erfarenheter som kan vinnas av tillämpningen av
de nu föreslagna bestäm­melserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.10.2 Arbetsdomstolen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 det väsentliga råder allmän
enighet om att det bör finnas en särskild ar­betsdomstol med uppgift att vara
dömande instans i rättstvister mellan par­terna på arbetsmarknaden. Om AD:s
sammansättning - som utmärks av ett betydande inflytande för arbetsmarknadens
parter - råder också i stort sett allmän enighet, låt vara att vissa
organisationer nu liksom tidiga­re återkommer med krav på att själva bli
representerade i domstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Liksom i fråga om det allmänna
rättsväsendet höjs dock röster för en friare rättsbildning i AD, vilken medger
ökat utrymme åt nya värderingar i samhället på bekostnad av traditionella
rättsprövningsmetoder. Man me­nar att AD inte får låta sig styras av formella
rättsliga hänsyn eller av prin­ciper som ger uttryck för ett förlegat sätt att
se på rättsförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som arbetsrättskommittén framhåller
och som också i princip godtas av AD:s kritiker, har förutsättningarna för
domstolens arbete radikalt föränd­rats genom den nya lagstiftningen på
arbetsrättens område. Arbetsgiva­rens ensidiga bestämmanderätt över
förhållandena på arbetsplatsen ersätts av principen om medbestämmanderätt för
de anställda. Regler införs som syftar till att ge de anställda en med
arbetsgivaren jämbördig ställning i för­handlingar. De enskilda arbetstagama
har fått särskilda garantier genom lagstiftning om anställningsskydd, ledighet
för studier m. m. Nya lösningar föreslås beträffande traditionella tvistefrågor
i form av t. ex. regler om fackligt tolkningsföreträde. En ny syn läggs fast på
behandlingen av olovli­ga strejker osv. Lagstiftningen har också fått en
utformning som ger visst utrymme åt rättspolitiska bedömningar. Detta måste
självfallet återspeglas i ÄD:s praxis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Löntagarorganisationema har
emellertid uttryckt oro för att detta inte är tillräckligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ävenjag har uppfattningen att det
är angeläget att ÄD:s praxis återspeg­lar den syn på arbetslivets förnyelse som
bl. a. har kommit till uttryck i det­ta lagstiftningsärende. Vissa frågor som
har aktualiserats bör enligt vad Jag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section664&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section665&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   320&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förut
har berört övervägas ytterligare i en ny utredning. Det bör enligt min mening
också bli en uppgift för utredningen att söka utvärdera den reform som nu är i
färd att genomföras. Det är då naturligt att utredningen kom­mer med förslag
tiU ändrade lagregler, om det visar sig att lagstiftningens syfte inte tränger
igenom i rättstillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser har också krävt en översyn av
ÄD:s sammansätt­ning. Man har vidare betonat att AD bör ges sådana resurser att
domstolen . effektivt kan fullgöra de uppgifter som anförtros den genom den nya
lag­stiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om de problem som hänger samman med
måltillströmningen till AD kommer Jag att ta upp i ett senare sammanhang. Vad
slutligen beträffar AD:s organisation och sammansättning finns det ingenting
som talar för att de beslut som riksdagen nyligen har fattat i den frågan inte
skulle fungera bra. Jag är därför inte beredd att föreslå några ändrade regler
i dessa hän­seenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11.10.3         Förhandlingsrätt
för pensionärer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I frågan om förhandlingsrätt för pensionärer, som
varit föremål för sär­skild utredning (SOU 1972:33) och som också övervägts av
arbetsrätts­kommittén, har jag för min del anslutit mig till det förslag som
kommittén lagt fram. Detta innebär att den allmänna förhandlingsrätten utvidgas
till att omfatta även rätt för arbetstagarorganisation att förhandla för medlem
som tidigare har varit arbetstagare hos arbetsgivaren. Skälen för förslaget på
den punkten harjag berört i avsnitt 11.3 i det föregående. När det gäller
övriga aspekter på frågan harjag som Jag redovisat i samma avsnitt inte funnit
anledning till några ytterligare åtgärder. Jag har sålunda inte funnit
anledning att utvidga föreningsrättsskyddet till att omfatta föratvarande
arbetstagare och inte heller att lagstiftningsvägen gå in på frågan om möj-.
ligheterna att gå till facklig strid i frågor som rör pension för föratvarande
arbetstagare. I övrigt vill jag här hänvisa till specialmotiveringen till 41 §
i lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11.10.4         Politisk
verksamhet på arbetsplatserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt gällande rätt bestäms utrymmet för politisk
verksamhet på arbets­platsema av allmänna rättsregler om förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetstagare och om arbetsgivarens rätt att förfoga över
företaget och dess egendom. Några allmänt gällande regler som ger arbetstagarna
rätt att till­låta eller själva bedriva politisk verksamhet på arbetsplatsen
finns åtmins­tone inte inom den privata delen av arbetsmarknaden. Normalt är
det ar­betsgivaren som i kraft av sina allmänna befogenheter på företags- och
ar­betsledningsområdena har rätt att besluta även om omfattningen av och
formema för politisk verksamhet på arbetsplatsen. En annan ordning för­utsätter
i princip att avtal träffats om inskränkning i arbetsgivarens beslu­tanderätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section666&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section667&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet    321&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ärbetsrättskommittén har uttalat som en grijndsats
att arbetstagarna bör i förhållande till arbetsgivaren ha rätt till politisk
verksamhet på arbetsplat­sen. När det gäUer valet meUan skilda möjligheter att
säkerställa en sådan rätt har kommittén stannat för att man tills vidare skall
lita till de medel som kommer att ställas till arbetstagarnas förfogande genom
den allmänna arbetsrättsliga reformen. Lagstiftning som direkt tillerkänner
arbetstagar­na rätt till politisk verksamhet på arbetsplatsema vore enligt
kommittén visserligen den säkraste vägen att nå önskvärda resultat. Sådan
lagstiftning skulle dock bli komplicerad, inte minst med hänsyn till problemet
att sä­kerställa lika rättigheter för alla, och kommittén anser sig inte ha
skäl att f. n. rekommendera ett sådant steg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som kommittén anför är det en fömtsättning för att
vårt demokratiska samhällssystem skall kunna utvecklas och fungera väl att alla
möjligheter tillvaratas att sprida information och kunskap i politiska frågor
och att be­driva opinionsbildning i sädana frågor. Jag ställer mig därför bakom
kom­mitténs synsätt, att arbetsplatserna bör vara öppna för sådan verksamhet.
Det är av väsentlig betydelse att det politiska meningsutbytet och informa­tionen
i samhällsfrågor kan på lämpliga vägar beredas insteg även här. Och det är
viktigt att arbetstagarna bereds rätt att bestämma om dessa frågor. Jag delar
kommitténs uppfattning att det, åtminstone till dess erfarenhet har vunnits av
den nyordning som åsyftas med den nu förestående arbets­rättsreformen, bör vara
tillräckligt att anvisa förhandlingar och kollektiv­avtal som medel att
åstadkomma inflytande för arbetstagarna även över frågor om utnyttjande av
arbetsplatserna för politisk verksamhet. Utan tvekan skulle en lagreglering av
denna fråga medföra många svårbemästra­de avvägningar. Det finns enligt min
mening inte tillräckliga skäl att nu in­låta sig på de svårigheter som skulle
vara förenade med lagstiftning på om­rådet. För övrigt ter det sig naturiigt
att se frågan om politisk information och propaganda på arbetsplatserna i
första hand som en angelägenhet för dem som är verksamma där. Om den nu
anvisade vägen inte skulle leda till godtagbara resultat, kan det dock finnas
anledning att senare återappta frå­gan om särskild lagstiftning om rätt till
politisk verksamhet på arbetsplat­serna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11.10.5
Ikraftträdande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagen om medbestämmande i arbetslivet föreslås
träda i kraft den I Ja­nuari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtidigt som medbestämmandelagen sätts i kraft
upphävs äldre lag­stiftning i samma ämne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nya lagstiftningen föranleder också
följdändringar i annan lagstift­ning. Dessa ändringar är företrädesvis av
redaktionell natur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande de närmare detaljerna rörande
ikraftträdande- och över-gångsbestämmelsema hänvisas till specialmotiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2]-Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 105. Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section668&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section669&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      322&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12   
Upprättade lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
arbetsmarknadsdepar­tementet upprättats förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om medbestämmande i arbetslivet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1974: 371) om rättegången i
arbetstvister. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende söm bilaga
2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I och med att FFL ersätts av lagen om medbestämmande
i arbetslivet och begreppet huvudorganisation inte förekommer i denna lag,
krävs än­dringar i flera lagar som hänvisar till begreppet huvudorganisation i
FFL. Dessa lagförslag behöver emellertid inte granskas av lagrådet. De torde
därför få anmälas efter det att lagrådets yttrande har inhämtats över för­slaget
tiU lag om medbestämmade i arbetslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13   
Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.1
Förslaget till lag om medbestämmande i arbetslivet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslaget bygger på de tre centrala lagama i den
nu gällande arbets­fredslagstiftningen, lagen (1920:245) om medling i
arbetstvister (MedlL; ändrad senast 1967:118), (1928:253) om kollektivavtal
(KAL; ändrad se­nast 1974:373) och lagen (1936:506) om förenings- och
förhandlingsrätt (FFL; ändrad senast 1974: 374). Huvuddelen av bestämmelserna i
dessa la­gar återfinns, i oförändrad eller ändrad form, i medbestämmandelagen.
Härtill har fogats nya regler om medbestämmanderätt för arbetstagarna, främst
regler om förhandlingsrätt som en grundläggande form för inflytan­de över
beslut som fattas av arbetsgivaren (11-14 §§), reglerom rätt till in­formation
(18-22 §§), om medbestämmanderätt genom kollektivavtal (32 och 44 §§), om s. k.
tolkningsföreträde för arbetstagarsidan i vissa tvister om tolkning av avtal
(33-37 §§) och regler om facklig vetorätt i visst fall (38-40 §§). Vid sidan
härav har även på ett antal enskilda punkter gjorts tiUägg tiU de nu gällande
lagamas bestämmelser. Bland dessa tiUägg märks regler om tvisteförhandling och
rättegång (63—70 §§).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagens rabrik är lag om medbestämmande i
arbetslivet. Syftet härmed är att betona inriktningen av den reform på
rättsområdet som görs med la­gens tillkomst. Men även de regler som redan finns
i den gällande lagstift­ningen kan sägas gälla arbetstagarnas medbestämmande i
arbetslivet. För­handlingsrätten enligt FFL är grunden för arbetstagamas
inflytande över alla frågor som berör deras arbete och anställningsvillkor.
Lagstadgad för­eningsrätt är en fömtsättning för att rätten till kollektiva
förhandlingar skall kunna upprätthållas. Kollektivavtalet är den viktigaste
rättsliga for­men för överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare i
frågor som rör arbetet och anställningsvillkoren. Lagens regler om fredsplikt
och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section670&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section671&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga
1    Arbetsmarknadsdepartementet     323&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
påföljder för brott mot kollektivavtal är av gmndläggande betydelse för
bestämmandet av kollektivavtalets rättsliga verkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Termen medbestämmande sådan den kommer till
användning i lagen skall alltså ges en vidsträckt tolkning. Den omfattar i
princip alla former för inflytande i arbetslivet, alltifrån samråd och
förhandlingar i skilda for­mer och rätt till information m. m. till
självbestämmanderätt för arbetsta­garna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagen gäller i princip för hela arbetsmarknaden. De
särskilda regler som gäller för den offentliga sektorn tages upp i särskild
lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledande
bestämmelser (1—6 §§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 detta inledande avsnitt behandlas i I §
medbestämmandelagens till-lämpningsområde. 2 § innehåller en regel om undantag
för beslut om mål och inriktning i verksamheter av ideell eller viss annan
natur. I 3 § finns be­stämmelser om förhållandet mellan medbestämmandelagen och
annan lagstiftning. 4 § innehåller regler om avtal som innebär avvikelse från
lagen eller med andra ord om den tvingande resp. dispositiva karaktären av la­gens
regler. Bestämmelser om lagens tillämplighet vid arbetskonflikt har tagits in i
5 §. Där finns också en regel av innehåll att vissa befogenheter som enligt
lagen skall tillkomma arbetstagarorganisation, som står i kollek­tivavtalsförhållande
till arbetsgivare, skall tillkomma arbetstagarorganisa­tionen även när
kollektivavtal tiUfälligt inte gäller. I 6 § definieras slutligen de oUka
organisationsbegrepp som förekommer i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I denna inledande paragraf anges lagens
tillämpningsområde. Enligt första meningen skall lagen tillämpas på
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. 1 andra meningen föreskrivs
att en viss kategori av upp­dragstagare skall Jämställas med arbetstagare.
Avgörande för vad som hör till lagens tiUämpningsområde är därmed i princip vad
som ligger i begrep­pen arbetsgivare och arbetstagare och vad som skaU anses
höra till förhål­landet meUan arbetsgivare och arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsema i 1 § har motsvarigheter i I och 2 §§
i arbetsrättskom­mitténs förslag. 2 § i kommittéförslaget har hämtats från den
gällande ar­betsfredslagstiftningen. De ändringar i jämförelse med den
paragrafen som har gjorts i 1 § är inte avsedda att medföra någon ändring i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med arbetsgivare och arbetstagare i 1 § åsyftar
lagen först och främst dem som är arbetsgivare och arbetstagare i civilrättslig
mening. Genom andra meningen utvidgas lagens tiUämpningsområde något. Såsom
arbetstagare skaU nämligen anses även den som utan att vara anställd utför
arbete för annan och därvid till denne intar en ställning av väsentligen samma
art som en arbetstagare till arbetsgivaren. Därvid skall den för vars räkning
arbetet utförs anses som arbetsgivare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
bestämmandet av lagens tillämpningsområde har man således att ut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section672&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section673&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   324&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gå
från det civilrättsliga arbetstagarbegreppet. Det är den ställning som en
arbetstagare i civilrättslig mening intar till arbetsgivaren som bildar ut­gångspunkt
för den Jämförelse som skall anställas vid tillämpningen av re­geln i andra
meningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det civilrättsliga arbetstagarbegreppet har inte
definierats närmare i nu gällande lagstiftning. Man kan dock ange vissa
grandläggande föratsätt­ningar som måste vara uppfyllda för att ett
arbetstagarförhållande i civil­rättslig mening skaU föreligga. Förhållandet
mellan partema skall vara grundat på avtal, avtalet skall gå ut på att ena
parten skaU prestera arbete för andra partens räkning och den part som åtager
sig att prestera arbete skall själv åtminstone delta eller vid bedömning på
förhand kunna fömlsät­tas delta i arbetet. Det civilrättsliga
arbetstagarbegreppets innehåll i övrigt bestäms i rättstillämpningen. Det är
därvid särskilt gränsdragningen mel­lan arbetstagare i civilrättslig mening och
uppdragstagare (självständig fö­retagare) som har våUat och vållar tvister. Här
skall dock inte närmare be­handlas vare sig denna eller andra
gränsdragningsfrågor. De behandlas i detalj i avsnitt. 10.1.1 och i kommitténs
betänkande (SOU 1975: 1 s.691 ff).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inte heller genom medbestämmandelagen ges det
civilrättsliga arbetsta­garbegreppet någon definition. Skälen härför framgår av
vad som sagts i avsnitt 11.9.1 av den allmänna motiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medbestämmandelagen är inte avsedd att medföra
någon principiell rabbning av den nu rådande rättstillämpningen med avseende på
det civil­rättsliga arbetstagarbegreppet. Ett drag hos denna rättstillämpning
är en fortgående utveckling mot en mer vidsträckt tiUämpning av begreppet. Den­na
utveckling är önskvärd och har redan stöd i förarbetena till olika lagar (t.
ex. prop. 1973: 129 med förslag till lag om anställningsskydd m.m., s. 196). 1
tveksamma fall bör även vid tillämpningen av medbestämmandela­gen bedömningen
vara att fråga är om ett arbetstagarförhållande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På grund av utvecklingen av rättspraxis torde det
civilrättsliga arbetsta­garbegreppet numera omfatta en stor del av de grapper,
de s. k. beroende uppdragstagama, som avsågs med 1945 års ändringar i
arbetsfredslagstift­ningen. Det kunde därför ifrågasättas att nu utmönstra den
särskilda be­stämmelse beträffande denna kategori, vUken då intogs i
arbetsfredslagar­na och även har upptagits i viss annan lagstiftning. Såsom
arbetsrättskom­mittén har framhållit (SOU 1975; 1 s. 727 f) skulle man dock
härigenom kunna riskera att den nya lagens tillämpningsområde blir snävare än
den gällande lagstiftningens. Detta har ansetts böra undvikas. Tvärtom har det
ansetts vara av väsentlig betydelse att lagstiftningen om föreningsrätt, för­handlingsrätt
och kollektivavtal, med dess centrala betydelse för ordnade förhållanden på
arbetsmarknaden, har ett vidsträckt tillämpningsområde. Mot denna bakgrund har
i 1 § upptagits även reglema i andra meningen. Den ändring som har gjorts i
lagtexten i Jämförelse med nu gällande lag och kommitténs förslag består
väsentligen i att ordet &amp;quot;beroende&amp;quot; har utmönst­rats som uttryck för
ett föråldrat sätt att se på förhållandet mellan arbetsgi­vare och
arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section674&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section675&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     325&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskriften i andra meningen för in under den
föreslagna lagen sådana kategorier av förvärvsarbetande som visseriigen inte
heUer efter den ut­veckling i rättspraxis som har skett kan betraktas som
arbetstagare i civU-rättslig mening, utan är att anse såsom uppdragstagare, men
som i förhål­lande till sina uppdragsgivare intar en sådan ställning att de kan
anses Jäm­ställda med den som är arbetstagare i civUrättslig mening.
Jämförelsen är avsedd att ske med beaktande av samtliga föreliggande
omständigheter, såsom innehåUet i avtalet mellan partema, avtalets faktiska
tillämpning, partemas sociala och ekonomiska stäUning. I övrigt kan här
hänvisas till kommitténs betänkande (SOU 1975:1 s. 727f).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De uppdragstagare som avses i 1 § (&amp;quot;Jämställda
uppdragstagare&amp;quot;) och deras uppdragsgivare omfattas i alla avseenden av
lagens bestämmel­ser om arbetstagare och arbetsgivare. En sammanslutning som
består av sådana uppdragstagare och som uppfyller den i 6 § första stycket
angivna förutsättningen med avseende på stadgama är alltså en arbetstagarorga­nisation
i lagens mening. Uppdragstagare enligt 1 § åtnjuter det i 7-9 §§ föreskrivna
skyddet för föreningsrätten. Härvid saknar det betydelse om den sammanslutning
som är i fråga består uteslutande av uppdragstaga­re eller även av arbetstagare
i civilrättslig mening. Organisation som avses i 6 § har enligt 10 § rätt till
förhandling med uppdragsgivare hos vilken med­lem är eller har varit
uppdragstagare. Kollektivavtal kan slutas med avse­ende på förhållandet mellan
uppdragstagare enligt 1 § och deras uppdrags­givare. Avtalet medför då den
fredsplikt som följer av att kollektivavtal har upprättats och är även i övrigt
underkastat lagens bestämmelser om kol­lektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även reglema om arbetstagarsidans insyn i och
inflytande över arbetsgi­varens verksamhet har tillämpning i förhållandet
mellan uppdragsgivare och uppdragstagare som avses här. Uppdragstagama kan
enligt 32 § i lagen påkalla kollektivavtal om medbestämmanderätt och har
kvarievande stridsrätt enligt 44 §. Uppdragsgivare har primär
förhandlingsskyldighet mot kollektivavtalsbärande uppdragstagarorganisation och
är skyldig att lämna sådan organisation den dokumentation och information som
före­skrivs i 18 och 19 §§. Vid tvist om tolkning av avtal mellan
uppdragsgivare och uppdragstagare äger bestämmelsema om tolkningsföreträde i
33-35 §§ tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När termema &amp;quot;arbetstagare&amp;quot; och
&amp;quot;arbetsgivare&amp;quot; begagnas i lagen, självständigt eller i sammansatta
ord, görs inte någon åtskillnad mellan å ena sidan arbetstagare och
arbetsgivare i civilrättslig mening och å andra sidan Jämställda uppdragstagare
och deras uppdragsgivare. När i lagtexten används termerna &amp;quot;anställningsvillkor&amp;quot;
och &amp;quot;anställningsavtal&amp;quot; åsyftas därmed även arbetsavtalet och
villkoren mellan uppdragsgivare och upp­dragstagare om uppdragstagarens
arbetsförhållanden. Även vid tillämp­ningen av lagreglema om facklig vetorätt
är innebörden av lagen att upp­dragstagare enligt I § skall Jämställas med
arbetstagare. På den punkten hänvisas till specialmotiveringen till 38 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section676&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section677&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   326&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 1 § äger lagen tillämpning på
&amp;quot;förhållandet&amp;quot; mellan arbetsgivare och arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till det området hör till en början alla frågor som
rör anställningsviUko-ren för enskilda arbetstagare, såväl när det gäller
bestämmandet av det ar­bete som skall utföras och andra åtaganden av arbetstagare
som i fråga om lön och annan ersättning för arbetet. Även frågor som gäller
ingående och hävande av anställningsavtal och frågor om påföljd i övrigt för
brott mot anställningsavtal hör till förhållandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare. Vidare hör dit alla frågor inom området för arbetets ledning och
fördelning eller i övrigt om de förhållanden under vilka arbetet utförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagens innebörd är emellertid att även frågor som
brakar betecknas som företagsledningsfrågor faller inom ramen för förhållandet
mellan arbetsgi­vare och arbetstagare. Frågor som gäller t. ex. utvidgning
eller inskränk­ning eller eljest omfattningen av ett företags verksamhet,
omlokalisering av verksamheten, nyanläggningar och investeringar i övrigt,
upptagande av nya verksamhetsgrenar eller nedläggning av någon del av verksamhe­ten,
har betydelse för arbetstagarna redan därigenom att besluten återver­kar på
företagets ekonomi och därmed på arbetstagamas utsikter att behål­la sin
sysselsättning och trygga sin fortsatta försörjning. Detsamma gäller, om än
inte alltid lika tydligt och omedelbart, om beslut rörande finansie­ring, om
inköp och försäljning, lagerhållning, reklam och liknande inom området för
företagets affärsverksamhet. Beslut som ligger inom de här angivna ramama får
också ofta återverkningar på innehållet i arbetstagar­nas arbete och de
förhållanden under vilka arbetet utförs. Lagen bygger därför på att även frågor
som rör bedrivandet av arbetsgivarens verksam­het i stort skall anses höra till
förhållandet mellan arbetsgivare och arbets­tagare. Ätt det dock har ansetts
böra göras vissa begränsningar i fråga om verksamheter med särskild inriktning
framgår av 2 §. För den verksamhet som bedrivs av stat och kommun inom den
offentliga sektorn av arbets­marknaden gäller vidare särskilda förutsättningar,
i det att den verksamhe­ten skall tjäna samhällets intressen och vara ett
uttryck för folkets i politis­ka val angivna vilja. Den avgränsning av området
för fackliga förhandling­ar och kollektivavtal, som föranleds därav, genomförs
i särskild lagstift­ning för den offentliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utanför förhållandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare faller arbets­givarens personliga ekonomi och personliga
förhållanden i övrigt, i den mån en gräns kan dras mot vad som inverkar på
arbetstagamas anställning och arbetsförhållanden. När en arbetsgivare bedriver
verksamhet i sådan form att det inte finns någon klar gräns mellan företagets
ekonomiska för­hållanden och arbetsgivarens egen personliga ekonomi, t. ex. när
verksam­heten bedrivs av enskUd näringsidkare utan anlitande av bolagsform, kan
svårigheter uppstå att i det enskilda fallet avgöra hur långt arbetsgivarens i
lagen föreskrivna skyldigheter sträcker sig. Det är tydligt, att normalt inte
enskilda beslut som rör arbetsgivarens hushåll eller personliga ekonomi i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section678&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section679&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    327&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;övrigt
kan anses falla in under lagens tillämpningsområde som hörande till
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Men beslut av mera
omfattande eller långsiktig betydelse, som i och för sig kan förekomma i en
privatpersons ekonomi, kan för en arbetsgivares del ha återverkningar av sådan
natur för företaget och dess verksamhet att det inte ter sig rimligt att anse
dem falla utanför förhållandet till arbetstagama. Ett exempel är redan frågan
om storleken av arbetsgivarens personliga inkomst av den verksam­het som
bedrivs. På detta område har inte ansetts finnas någon annan möj­lighet än att
överlåta åt rätlstiUämpningen att göra den avvägning som blir nödvändig. De
flesta gränsdragningsfrågor av denna art torde dock kunna lösas i samförstånd
mellan arbetsgivama och dera motparter på arbetsta­garsidan. Arbetstagamas
intresse av att lagen inte blir satt åt sidan under hänvisning till att viss
eller vissa frågor ligger inom området för arbetsgiva­rens personliga
förhållanden skyddas ytterst av det skadeståndsansvar, som följer av lagbrott.
Har å andra sidan en arbetsgivare i god tro och efter bästa förmåga gjort en bedömning
av hur den här aktueUa gränsen skall dras i ett enskilt faU men misstagit sig,
träder reglema i 60 § om jämkning av skadestånd i tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medbestämmandelagen
innehåller inte några föreskrifter om dess till­lämplighet på arbetsgivar- och
arbetstagarförhållanden med internationell anknytning. Den frågan får lösas i
rättstillämpningen enligt sedvanliga nor­mer för lagkonflikter. Liksom
beträffande annan arbetsrättslig lagstiftning Öfr t. ex. prop. 1973: 129 s. 229
f, 1974: 88 s. 214 och 1974: 148 s. 214) bör utgångspunkten vara att
medbestämmandelagen blir tillämplig på varje ar­betsplats med dominerande
anknytning till Sverige eller svenska förhållan­den. Som regel gäller detta om
arbetet mera stadigvarande är förlagt till Sverige eller, beträffande arbete
som utförs i annat land, om både arbetsgi­vare och arbetstagare är svenska
rättssubjekt. Därvid bör beaktas att svenskt företags dotterföretag i utlandet
normalt inte är svenskt rättssub­jekt. På sjöfartens område bör
medbestämmandelagen gäUa fartyg som en­Ugt sjölagen är svenskt, oavsett vem som
handhar driften ombord. Även beträffande utlandsregistrerade fartyg bör lagen
gälla om fartyget ändå har dominerande anknytning till svenska förhållanden, t.
ex. om fartyget går i trafik som regelbundet berör svenska hamnar och de
anställda till övervä­gande delen är av svensk nationalitet. Ett riktmärke bör
därvid vara om re­geringen med stöd av sjömanslagen har förordnat att den lagen
skall gälla ombord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De nu gjorda uttalandena tar sikte på det fallet att
lagtillämpningsfrågan kommer upp vid AD. Huravida annat lands domstol kommer
att tillämpa den svenska lagen avgörs med hänsyn till de intemationellt
privaträttsliga principer som har antagits i det landet. Frågan om AD är
behörig att ta upp tvist med internationell anknytning på medbestämmandelagens
område får bedömas enligt de internationellt processrättsliga principer som har
anta­gits i rättstillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section680&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section681&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     328&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till slut bör något beröras den nya lagstiftningens
tillämpning under krig och därmed Jämförliga utomordentliga förhållanden. 1
lagen (1960: 513) om beredskapstillstånd och andra författningar rörande
totalförsvarets olika områden ges föreskrifter som kan beröra den verksamhet
som normalt bedrivs på arbetsplatsema. Eventuella undantag från reglema i medbe­stämmandelagen
blir beroende av vilka förhållanden som råder. Att här lägga fram ett
genomarbetat förslag till lösning av de antydda frågorna tor­de vara uteslutet.
Det bör därför endast slås fast att medbestämmandela­gen är avsedd för normala
fredsförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som framgår av vad som sagts under 1 § skall till
förhållandet mellan ar­betsgivare och arbetstagare, och därmed till lagens
tillämpningsområde, räknas även frågor som rör bedrivandet av arbetsgivarens
verksamhet i stort och överhuvud frågor som kan sägas gälla inriktningen och
ledningen av verksamheten. Detta medför bl. a. att medbestämmandelagens regler
om förhandlingsrätt och om kollektivavtal kommer att gälla frågor inom denna
vida ram. På vissa områden och inom vissa särskilda slag av verk­samheter kan
dock lagens regler om förhandlingar inte sträckas så långt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller den offentliga sektorn kräver hänsynen
till den politiska demokratin och till den offentliga verksamhetens uppgift att
tjäna sam­hällsintresset särskilda överväganden vad gäller arbetstagamas
inflytande. Denna fråga behandlas i ett annat sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Men det finns liknande problem även utanför den
offentliga sektorn. Även där finns det åtskilliga verksamheter som får sin
inriktning och sina mål bestämda i former som ligger den politiska demokratin
nära. Sådana exempel är politiska, fackliga, religiösa, kulturella och
välgörande organi-' sationer och samfund, där det regelmässigt finns ett
demokratiskt inflytan­de över verksamheten. Detsamma gäller inom
konsumentkooperationen och inom andra medlemsägda företag. 1 fall av denna art
skulle ett arbets­tagarinflytande, som omfattade även verksamhetens mål och
inriktning, komma i koUision med andra demokratiska intressen. Den
motsättningen bör i princip lösas så att arbetstagarinflytandet inte tillåts
sträcka sig över frågor om mål och inriktning som avgörs på annan demokratisk
väg. Före­tag med opinionsbildande verksamhet, såsom press, radio och
television, erbjuder också exempel på verksamheter där det av hänsyn till andra
in­tressen än arbetstagamas bör göras en avgränsning av tillämpningsområ­det
för medbestämmandelagens regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Men även i fall där det inte kan sägas, att andra
demokratiska beslutan­deformer bör vinna försteg framför arbetstagarinflytandet
eller att viktiga hänsyn till utomståendes intressen kräver en begränsning av
medbestäm­manderätten för arbetstagama, kan det under särskilda förutsättningar
te sig berättigat att göra en begränsning av lagens tillämpningsområde. Det är
när företag eller andra enskilda arbetsgivare bedriver ideell eller annan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section682&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section683&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      329&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;jämförlig
verksamhet. Men begränsningen i lagen gäller här liksom i de ti­digare fallen
endast frågor om mål och inriktning av verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 stora drag kan från fall tiU fall sägas hur långt
man bör sträcka princi­pen att frågorna om mål och inriktning för en verksamhet
bör vara förbe­hållen andra demokratiska beslutsformer. Detsamma gäller i stora
drag gränsdragningen i fråga om verksamhetsinriktningen hos pressen och i andra
företag med opinionsbildande syfte. Ätt man t. ex. utgår från att la­gen inte
bör granda rätt till medbestämmande för arbetstagama i fråga om fastställandet
av en dagstidnings politiska inriktning, innebär inte någon in­skränkning när
det gäller beslut som rör ett tidningsföretags ledning och verksamhet i övrigt.
Ätt sådana frågor bör i samma mån som i andra före­tag vara underkastade lagens
medbestämmanderättsregler synes klart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gränsdragningen i medbestämmandelagen blir
emellertid förhållandevis allmänt formulerad. De regler som har upptagits i 2 §
bygger på att gräns­dragningen får i de enskilda fallen utföras i enlighet med
det allmänna syn­sätt som ligger bakom paragrafen och som beskrivits i det
föregående. En­ligt 2 § undantages från lagens tillämpningsområde arbetsgivares
verksam­het som är av religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller annan ideell
natur el­ler som har kooperativt, fackligt, politiskt eller annat
opinionsbildande än­damål, såvitt avser verksamhetens mål och inriktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Syftet med denna avfattning av paragrafen är till
en början att fastslå vil­ka slag av verksamheter som berörs av
undantagsregeln. Uppräkningen är dock inte uttömmande. Även andrajämförbara
verksamheter kan komma i fråga. Paragrafen skall vidare förstås så att det
enbart är frågor som ome­delbart hänger samman med verksamhetens särart som
blir undantagna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med paragrafen avses främst att undanta från lagens
tillämpningsområ­de frågor som rör fastställandet av riktlinjerna för
arbetsgivarens verksam­het och som i den meningen gäller verksamhetens mål och
inriktning, t. ex. att en tidning skall ha en viss politisk hållning. Däijämte
undantas sådana beslut rörande genomförandet av verksamheten som kan sägas vara
ome­delbart beroende av den fastställda målsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med denna metod för avgränsningen får de anställda
hos ett politiskt parti inte i den egenskapen göra anspråk på
medbestämmanderätt över partiets poUtik, och motsvarande gäller för de anstäUda
hos en facklig orga­nisation eller en näringslivsorganisation eller annan
intressesammanslut­ning. Religiösa eller kulturella sammanslutningar eller
institutioner är inte skyldiga att förhandla om arten av den verksamhet som
skall bedrivas, så länge det kan med fog sägas att valet härvidlag mellan olika
alternativ är di­rekt beroende av verksamhetens särart. Press och radio och
andrajämför­bara företag kan fastställa inriktningen av sin opinionsbildande
verksam­het utan ett på lagen grandat inflytande från de anställdas sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller återkommande beslut som rör mål och
inriktning för verk­samheten måste en gränsdragning göras från fall till fall.
Inte sällan kan här uppkomma en nära anknytning till frågor som det kan te sig
berättigat att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section684&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section685&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    330&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbetstagama
får inflytande över. Tänker man sig t. ex. frågor om perso­nalpolitiken inom
ett tidningsföretag kan en gränsdragning exempelvis bö­ra göras så, att
utseende av chefredaktör blir en fråga som inte ligger inom lagens
tillämpningsområde medan andra rekrytenngsfrågor gör det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 2 § skall ifrågavarande arbetsgivares
verksamhet i de delar som avses med paragrafen undantas frän lagens
tillämpningsområde. Detta in­nebär att ingen av lagens regler blir tillämplig
på det undantagna området. Anspråk kan inte med stöd av lagen ställas på
förhandlingar eller om infor­mation om sådan del av arbetsgivarens verksamhet
som inte faller inom la­gens tillämpningsområde. Kollektivavtal med verkningar
enligt lagen kan inte heller träffas om frågor som hör till det undantagna
området. I och för sig finns det däremot inte några hinder mot att avtal
träffas utan lagens stöd mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, t.
ex. om rätt till in­formation eller till överläggningar i fråga som hör till
det undantagna områ­det. Överenskommelser av den typen föreligger redan nu och
lagen rabbar inte möjligheten att behålla sådana avtal och ingå nya.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i 3 § är avsedd att ge ledning då
fråga uppkommer om det är medbestämmandelagen eUer andra föreskrifter som skall
tillämpas i en given situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medbestämmandelagen utgår från den vedertagna
principen att special­lag tar över allmän lag. Har i lag eller med stöd av lag
meddelats särskild föreskrift som avviker från medbestämmandelagen, gäller den
föreskrif­ten. Exempel på sådana föreskrifter kan hämtas från
anställningsskydds­lagen, förtroendemannalagen och studieledighetslagen, i
vilka det anges att överläggning i vissa fall skall äga rum innan en
arbetsgivare fattar beslut som rör enskild arbetstagare, t. ex. om uppsägning
av arbetstagare, ompla­cering av facklig förtroendeman, uppskov med
studieledighet osv. Dess­förinnan skall arbetsgivaren ha varslat eller
underrättat den berörda kol­lektivavtalsbundna lokala arbetstagarorganisationen
om den tilltänkta åt­gärden. Dessa särskilda föreskrifter, som bl. a.
innehåller regler om hur lång tid i förväg som frågan skall tas upp med
arbetstagarparten, gäller allt­så i StäUet för de allmänna reglerna om primär
förhandlingsskyldighet i medbestämmandelagen. Det bör emellertid tilläggas att
såväl de nu berör­da särskilda föreskrifterna som de motsvarande bestämmelsema
i medbe­stämmandelagen är dispositiva. Det är aUtså möjUgt för arbetsmarknadens
parter att genom koUektivavtal göra de anpassningar av de olika regelsy­stemen
som framstår som lämpliga. Det är också möjligt att komplettera t. ex.
anställningsskyddslagens varsel- och överläggningsregler med före­skrifter i
sådana koUektivavtal som avses i 32 § medbestämmandelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 den allmänna motiveringen har berörts att det kan
bli aktuellt att på vissa punkter ge särskilda från medbestämmandelagen
avvikande före­skrifter för de offentligt anställda. Ett liknande behov kan
uppkomma be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section686&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section687&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     331&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;träffande
andra arbetstagare, vilkas ställning i något hänseende är offent­ligrättsligt
reglerad. Med hänsyn till att sådana föreskrifter stundom utfär­das i
administrativ ordning har 3 § utformats på det sättet att avvikande fö­reskrifter
också kan utfärdas med stöd av lag. Som regel torde det dock bli fråga om
lagstiftning. Grandläggande reglerom statstjänstemännens rätts­ställning skall
t. ex. enligt 11 kap. 10 § regeringsformen ges i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i 3 § tar sikte på avvikande
specialbestämmelser i annan lagstiftning. Det är t. ex. inte avsikten att de
allmänna bestämmelsema i skadeståndslagen skall ta över de särskilda
föreskrtfter som har lämnats i 54-61 §§ medbestämmandelagen. Beträffande
skadestånd för brott mot kollektivavtal som har trätt i stället för de
särskilda reglerna i t. ex. anställ­ningsskyddslagen, förtroendemannalagen och
studieledighetslagen bör emellertid beaktas uttalandet i förarbetena till
anställningsskyddslagen (prop. 1974: 88 s. 184 ff) och föreskrtften i 14 §
studieledighetslagen att det bl. a. är talefristerna i den särskilda
lagstiftningen som gäller även om talan grandas på kollektivavtalet. Reglerna
om frister för talan om skadestånd vid kollektivavtalsbrott i 65 §
medbestämmandelagen bUr t. ex. inte till­lämpliga i dessa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
lagens tillämpning gäller i övrigt att arbetstagamas medbestämman­derätt utövas
inom ramen av annan lagstiftning, som reglerar företagens verksamhet ur andra
synvinklar än förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetstagamas
rätt till förhandling och överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare
om medbestämmanderätt rubbar inte förpliktelser som åvilar företagen t. ex.
enligt byggnadslagstiftningen, mil­jöskyddslagstiftningen, konkurrensbegränsningslagstiftningen
och annan näringsrättslig lagstiftning, skattelagstiftningen, etc. I den mån
kollektiv­avtal träffas som ger arbetstagarsidan bestämmanderätt på något
område, där beslut nu fattas av arbetsgivaren, är det parternas sak att välja
sådana former för medbestämmandet att arbetsgivaren fortfarande kan bära det
ansvar av denna art som åvilar honom enligt lag eller offentlig myndighets
beslut. Det ligger i sakens natur att lösningarna här måste sökas med hän­syn
till omständighetema i vaije enskik faU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En ram för utövandet av medbestämmanderätten bildas
också av sådan lag som reglerar de rättsliga former i vilka arbetsgivarens
verksamhet be­drivs. I sådan lag finns ofta även regler om av vem och i vilken
ordning el­ler under vUka föratsättningar vissa beslut skall eller får fattas.
Sådana reg­ler är ofta tvingande av hänsyn till utomståendes eller minoriteters
intres­sen. Många exempel härpå finns i lagstiftningen om aktiebolag och ekono­miska
föreningar. Reglerna om skydd för det bundna kapitalet och om of­fentlig
redovisning är tvingande. Däri ligger att de inte kan åsidosättas ge­nom
förhandlingsöverenskommelser mellan företaget och de anställda. Inte heller får
regler i den nu föreslagna lagen tillämpas så att skyldighet enligt sådan annan
lagstiftning inte kan fullgöras i föreskriven tid. Även så­dana aUmänna
grandsatser i hithörande lagstiftning som att ekonomisk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section688&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section689&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      332&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förening
skall bedriva sin verksamhet enligt kooperativa principer är av tvingande
karaktär och kan inte åsidosättas genom avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äktiebolagslagstiftningen innehåller också regler
om fördelningen av be­slutsbefogenheterna mellan de olika bolagsorganen. Vissa
beslut av gmnd­läggande betydelse förbehåUs bolagsstämman medan det ankommer på
styrelsen och verkställande direktören, där en sådan finns, att ha hand om
förvaltningen. Revisorerna granskar styrelsens och verkställande direktö­rens
förvaltning och bolagets räkenskaper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 åtskilliga frågor, som nu tillhör området för
styrelsens och verkställan­de direktörens beslutanderätt, lägger
aktiebolagslagstiftningen inte några hinder i vägen för kollektivavtal,
varigenom beslutanderätten helt eller del­vis förs över på de anställda eller
på företrädare för dem. Beslut kan fattas t. ex. i partssammansatta organ eller
av enbart arbetstagarföreträdare i frå­gor på t. ex. personalpolitikens område.
Detsamma gäller om beslut på om­rådet för arbetets ledning och fördelning, t.
ex. frågor om val och fördel­ning av arbetsuppgifter, arbetsmetoder,
arbetsmätning och arbetstid. Även åtskilliga beslut som ligger på företags- och
affärsledningsområdet, och som det annars tillkommer styrelse eller
verkställande direktör att be­sluta om, kan utan hinder av
bolagslagstiftningens regler helt eller delvis överlåtas på arbetstagarna eller
företrädare för dem. På vissa områden, t. ex. företagshälsovård och arbetsmiljö
eller personalutbildningen, kan t. ex. träffas avtal om självbestämmanderätt
inom avtalade budgetramar. 1 princip torde gälla att avtal kan träffas om
medbestämmanderätt i beslut som det enligt aktiebolagslagstiftningen tillkommer
styrelsen eller verk­ställande direktören att fatta, under den redan nämnda
allmänna fömtsätt­ningen att medbestämmanderätten utformas så att frågan om det
rättsliga ansvaret gentemot samhället och tredje man blir löst. Denna
ståndpunkt skall ses mot bakgrand av att frågor om ingående av kollektivavtal
tillhör styrelsens ansvarsområde. Det ligger dock i sakens natur att
beslutsdele­gation inte utan åsidosättande av aktiebolagslagstiftningen kan ske
i sådan utsträckning att styrelsen för ett bolag i realiteten måste anses ha
frånträtt sin StäUning som en sådan. Att en gräns av den innebörden måste
finnas är dock knappast något som reser praktiska problem vid tillämpning av
reg­lerna om medbestämmanderätt för arbetstagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 princip torde å andra sidan gälla att beslut som
i aktiebolagslagstift­ningen förbehållits bolagsstämman inte kan överflyttas på
annat beslutan­de organ genom kollektivavtal. Frågor om ändring av
bolagsordningen, höjning eller nedsättning av aktiekapitalet, likvidation och
utseende av sty­relse och revisor kan inte på grand av, avtal avgöras av någon
annan än bo­lagsstämman. Aktiebolagslagens regler om vinstutdelning kan inte
heller sättas åt sidan genom kollektivavtal i den mån dessa regler avser att
skyd­da det bundna kapitalet eller tillförsäkra minoritet rätt till
vinstutdelning. När lagen inte föreskriver vinstutdelning torde däremot kunna
tänkas en på kollektivavtal grandad facklig vetorätt mot utdelning. Även om
emeller-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section690&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section691&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    333&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tid
själva beslutanderätten i hithörande frågor inte kan överlåtas på före­trädare
för arbetstagarna, kan mindre ingripande former av medbestäm­manderätt i
företaget väl tänkas. Ätt visst beslut i sista hand skall fattas av ett i lag
angivet bolagsorgan hindrar inte tillämpning av den föreslagna la­gens regler
om primär förhandlingsrätt och om rätt till information eller av regler i avtal
av liknande innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det har ansetts kunna överlåtas åt arbetsmarknadens
parter och dom­stolspraxis att här tills vidare forma rättsutvecklingen. I en
kommande översyn av associationsrätten från de här aktuella utgångspunkterna
kan hithörande problem väntas bli återapptagna och ytterligare belysta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medbestämmandelagen är som tidigare framhållits
avsedd att ersätta de centrala lagarna i den nu gällande
arbetsfredslagstiftningen, dvs. MedlL, KAL och FFL. Dessa lagar innehåller på
viktiga punkter regler som är att betrakta som skyddsregler för arbetstagarna
eller som har tillkommit i syf­te bl. a. att ta tillvara intressen som ligger
utanför partsförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Sådana regler i
lagarna anses i princip vara tvingande till sin innebörd, även om detta inte
alltid framgår av uttryckliga bestämmelser i lagtext. På andra punkter anses
däremot den gällande ar­betsfredslagstiftningens regler vara dispositiva. Ärbetsrättskommittén
val­de för sin del att föreslå en för hela den av kommittén föreslagna lagen
gäl­lande regel av innehåll att avtal i strid mot lagens bestämmelser skulle
vara att anse som ogiltiga i den ifrågavarande delen, om ej annat angavs i
lagen (5 § FKL). Kommitténs sätt att se på frågan om den tvingande resp. dispo­sitiva
karaktären hos den föreslagna lagens regler anslöt sig emellertid nära till det
synsätt som ligger bakom nu gällande lagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detsamma kan i stora drag säga vara fallet med
medbestämmandelagen. På en punkt skiljer sig däremot i detta hänseende
medbestämmandelagen från motsvarigheterna i kommitténs förslag. Reglerna om
medbestämman­derätt för arbetstagarna i nya former har i princip genomgående
ansetts bö­ra göras dispositiva. I Jämförelse med kommitténs förslag har vidare
valts en något annan teknik att lösa frågan. 1 4 § första stycket har sålunda
som huvudregel slagits fast att medbestämmandelagen är i den meningen tving­ande,
att avtal som upphäver eller inskränker rättighet eller skyldighet en­ligt
lagen är ogiltigt i den delen. Till denna huvudregel har i andra stycket fogats
undantag i det att avvikelse får göras från föreskrifterna i vissa av la­gens
paragrafer, om avvikelsen görs genom kollektivavtal. Något krav att
kollektivavtal skall ha träffats på viss nivå har inte ansetts böra ställas
upp. Detta hänger samman med att de dispositiva regler som ges i lagen är
bundna till eller beroende av kollektivavtalsförhållande som inte ligger på
någon viss särskUt angiven nivå. Bestämmelsema i 4 § har följande inne­börd i
vad avser de olika i medbestämmandelagen intagna reglema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller de inledande bestämmelsema (1-6 §§), som anger bl. a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section692&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section693&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    334&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagens tillämpningsområde och vissa begreppsbestämningar
Jämte förhål­landet på vissa punkter till annan lag, uppkommer inte något
självständigt problem rörande reglernas tvingande eller dispositiva karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Reglerna om skydd för föreningsrätten
(7-9 §§) är alltigenom tvingande enligt huvudregeln i 4 § första stycket, dvs.
lagens regler om rätt till skydd för föreningsrätten resp. om skyldighet att
respektera annans föreningsrätt kan inte med giltig verkan upphävas eller
inskränkas genom avtal. Där­emot kan i princip, låt vara att detta torde ha
begränsad betydelse i prakti­ken, skyddet för föreningsrätten utvidgas genom
avtal. På den punkten torde medbestämmandelagen i viss mån skilja sig från nu
gällande rätt. Ex­empel härpå skulle kunna vara förlängning av de i lagen
stadgade fristerna för väckande av talan om föreningsrättskränkning eller
skärpning av ska­deståndsansvaret för sådan kränkning. Lagens regler hindrar
inte heller avtal som skulle kunna sägas utvidga föreningsrättsskyddet utanför
de nu gällande gränserna, t. ex. genom att arbetsgivare åtager sig särskild
skyl­dighet att respektera arbetstagarorganisations anspråk på att få bedriva
sin verksamhet utan intrång. Även härvidlag torde dock frågan om avtalsfrihet
ha underordnad praktisk betydelse. Ett problem för sig, som dock torde kunna
överlämnas åt rättstillämpningen i den mån det skulle uppträda i praktiken, är
den rättsliga bedömningen av avtal på området som skulle kunna sägas sträcka
sig utanför lagens eget tillämpningsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Reglerna om förhandlingsrätt och
förhandlingsskyldighet i FFL anses, utan att det har uttryckligen angivits i
lagens text, i princip vara tvingande. Endast reglerna om påkallande av
förhandling och om förhandlingssam­manträde m. m. i 5 § FFL har ansetts tillåta
avvikelse genom kollektivav­tal. Även de av kommittén föreslagna bestämmelsema
på förhandlingsrät­tens område (11-16 §§ FKL) föreslogs bli tvingande. Undantag
gjordes endast beträffande reglerna i 15 § andra stycket FKL om vissa tider
inom vilka förhandling skall hållas efter det att förhandlingsframställning
gjorts (jfr 16 § andra stycket medbestämmandelagen). Medbestämmandelagen in­nebär
här en ändring i jämförelse med kommittéförslaget såtillvida som de nya
reglerna (11-12 och 14 §§) om arbetsgivares skyldighet att förhandla före
beslut har ansetts böra göras dispositiva (4 § andra stycket). Som ut­vecklats
i den allmänna motiveringen är avsikten härvid att det skall vara möjligt att i
den mån det är behövligt anpassa den i lagen föreskrivna för­handlings- och
uppskovsskyldigheten efter omständigheterna på särskilda områden eller i
särskilda fall, t. ex. så att de frågor som skall omfattas av primär
förhandlingsskyldighet bestäms närmare i avtal eller genom att när­mare regler
om uppskovsskyldighet eller om förhandlingsförfarandet fast­ställs i avtal. Det
skall också vara möjligt t. ex. att närmare ange vad som skall anses ligga i
uttrycket synneriiga skäl i 11 § eller att fastställa för­enklade former för
partskontakter när sådant ligger i en eller båda parters intresse (jfr 15 §).
De regler om förhandlingsrätt som har motsvarigheter i den nu gällande lagen
har däremot inte ansett böra vara dispositiva i störte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section694&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section695&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      335&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utsträckning
än de nu gällande motsvarigheterna är det. Den allmänna för­handlingsrättsparagrafen
(10 §) och regeln om innebörden av den lagstad­gade förhandlingsskyldigheten
(15 §), liksom regeln om arbetstagares rätt till skälig ledighet för deltagande
i förhandling (17 §), är sålunda på det sät­tet tvingande att föreskrivna
rättigheter och skyldigheter inte kan med bin­dande verkan upphävas eller
inskränkas genom avtal. Detsamma gäller 13 §. De anvisningarom förhandlingsframställning,
om tider för inledande av förhandling m. m., som ges i 16 §, är också i princip
tvingande, låt vara att reglerna har ett sådant innehåll att frågan torde vara
av underordnad betydelse. I överensstämmelse med kommitténs förslag har dock
gjorts ett undantag på en punkt, såtillvida som reglerna i 16 § andra stycket
om vissa tidsfrister för inledande av förhandling har ansetts böra få
dispositiv karak­tär. 1 avsnittet om rätt till information har den allmänna
regeln i 18 § om skyldighet att lämna ut handling, som åberopas vid
förhandling, ansetts böra vara tvingande. Därmed markeras den nära anknytningen
till den all­männa förhandlingsrättsregeln i 10 §. Övriga regler på
informationsrättens område, dvs. 19 och 20 §§ om koUektivavtalsbunden
arbetsgivares infor­mationsskyldighet och reglerna i 21 och 22 §§ om
tystnadsplikt har av sam­ma skäl som vid den nya förhandlingsreglema ansetts
böra vara dispositi­va.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad gäller reglema om kollektivavtal (23-31 §§) är
reglerna i 23-25 §§ tvingande i den meningen, att de rättsverkningar som knyts
till kollektiv­avtal inte gäller för andra avtal än sådana som uppfyller de i
paragraferna uppställda villkoren för att kollektivavtal skall föreligga. Även
reglerna i 29 och 30 §§ om uppsägning av kollektivavtal är på motsvarande sätt
tvingan­de. Den rätt till uppsägning som särskilt föreskrivs i 29 § första och
andra styckena får enligt 4 § första stycket inte upphävas eller inskränkas. Äv
4 § andra stycket följer däremot att avtal kan med giltig verkan träffas om de
frister som skall gälla för uppsägning i ifrågavarande fall. Även 31 § är
tvingande i den meningen, att där föreskrivna rättigheter (rätt att få avtal
hävt etc.) och skyldigheter (att respektera avtal oavsett att motpart brutit
mot lag eller avtal) gäller även om avtal skulle ha träffats av annan inne­börd.
Reglerna i 26 och 27 §§ är också i princip av tvingande natur. I fråga om de
reglerna är detta dock i viss mån av underordnad betydelse, efter­som båda
paragraferna kan sägas för sin tillämpning förutsätta ett visst av­talsinnehåll.
Den återstående paragrafen i avsnittet, 28 § om giltigheten av kollektivavtal
vid företagsöverlåtelse resp. sammanslagning av organisa­tioner, har slutligen
på samma sätt som motsvarigheten i kommitténs för­slag (24 § FKL) ansetts böra
vara dispositiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till följd av den rättsliga karaktären hos 32 §
saknar den här behandlade frågan betydelse såvitt gäller den paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna om bestämmanderätt vid tvist om tolkning
av avtal (33-37 §§) och om facklig vetorätt i visst faU är enligt 4 § andra
stycket dispositiva som tillhörande den serie nya regler om medbestämmanderätt
för arbetsta­garna som lagen innehåller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section696&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section697&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   336&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fredspliktsreglerna (41-45 §§) är liksom
motsvarande regler i gällande rätt i princip tvingande på det sättet, att
fredsplikten inte kan upphävas el­ler inskränkas genom avtal. Eftersom
fredsplikten som sådan beror av kol­lektivavtal kan dock, liksom enligt KAL,
parterna i viss mån disponera över den, t. ex. genom att föreskriva att
kollektivavtalet skall kunna bring­as till upphörande med kort eller ingen
uppsägningstid. På samma sätt som av 4 § tredje stycket KAL följer vidare av 4
§ första stycket i den nu före­slagna lagen att avtal skall kunna med giltig
verkan träffas om längre gåen­de fredsförpliktelse än den som föreskrivs i
lagen. Överläggningsskyl­digheten enligt 43 § första stycket har som nära
anknuten till fredsplikts­reglerna ansetts vara ett åliggande från vilket
avsteg i inskränkande rikt­ning inte skall få göras genom avtal. Reglerna i
paragrafens andra stycke har dock ansetts böra vara dispositiva. Bestämmelsema
i 44 § om kvarie­vande stridsrätt har sådan innebörd, att frågan om deras
tvingande eller dispositiva karaktär saknar självständig betydelse. Reglema om
varsel­skyldighet i 45 § får inte upphävas eller inskränkas genom avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna om medling i 46-53 §§ är liksom
motsvarande regler i MedlL och i kommitténs förslag tvingande. Detta ligger i
sakens natur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller frågan om möjlighetema att genom
avtal göra avsteg från den föreslagna lagen regler om skadestånd (54-62 §§)
bygger 4 § första stycket på att regler om skadestånd såsom påföljd för brott
mot la­gen inte har annan karaktär än den regel som skadeståndsregeln är avsedd
att sanktionera. Avvikelse från lagens skadeståndsregler kan med andra ord inte
göras i den mån en sådan avvikelse faktiskt skulle komma att inne­bära ett
upphävande eller en inskränkning av den rättighet eller skyldighet som enligt
lagen sanktioneras med skadeståndsansvar. Det i lagen stadga­de
skadeståndsansvaret för kränkning av föreningsrätten kan t. ex. inte upphävas
eller inskränkas genom avtal, eftersom detta skulle vara liktydigt med att
föreningsrättsskyddet upphävdes eller inskränktes i samma mån. Skyddet för
föreningsrätten ligger Ju just i att lagen anvisar rättsliga sank­tioner mot
kränkningar av den. Kan däremot enligt lagen avtal träffas om avvikelse från
lagens bestämmelser på ett visst område, t. ex. i fråga om bestämmanderätten
vid tvist om tolkning av avtal, ligger däri att sådan av­vikelse också kan ges
den formen att skadeståndsansvaret inskränks eller skärps på en viss punkt. På
samma sätt gäller att skadeståndsansvaret för avtalsbrott är dispositivt,
eftersom det i realiteten inte är något annat än en fråga om det träffade
avtalets innebörd på en viss punkt. När det gäller tvingande regler i lagen,
vilka sanktionerats med skadestånd enligt lagens bestämmelser därom, bör
häratöver anmärkas att reglerna i 54-62 §§ skall ses som en enhet, som en
sammanhängande serie av regler om skade­ståndsskyldighet vid brott bl. a. mot
lagens tvingande regler. Härav följer att skyldigheten att erlägga skadestånd
väl kan utvidgas - mot detta finns inte något hinder i 4 § första stycket - men
inte upphävas eller inskränkas. Reglerna om befrielse från eller Jämkning av
skadeståndsansvar bör med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section698&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section699&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    337&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;andra ord inte uppfattas lösryckta från sitt sammanhang
som fastställande en rättighet, vilken enligt 4 § första stycket inte får
upphävas eller inskrän­kas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad slutligen gäller lagförslagets
sista avsnitt, reglerna i 64-70 §§ om tvisteförhandling och rättegång, gäller
enligt 4 § andra stycket att 64-66 §§ är dispositiva. Övriga regler är
tvingande, enligt sakens natur eller på sätt som anges i 4 § första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 första stycket av denna paragraf
har tagits upp en bestämmelse som är avsedd att förekomma, att lagens regler om
förhandlingsrätt, rätt till infor­mation m. m. får till effekt att part får
insyn i eller inflytande över motparts dispositioner inför eller åtgärder under
arbetsstrid. Enligt denna bestäm­melse innebär föreskrifterna i lagen inte rätt
för part till insyn i förhållan­den hos motpart, som har betydelse för
förestående eller redan utbmten arbetskonflikt, eller rätt till inflytande över
motpartens beslut rörande så­dan konflikt. Tanken är att parts möjligheter att
fritt överväga och besluta om att inleda och genomföra arbetsstrid inte skall
rubbas genom lagens regler. Däremot innebär regeln inte att sådana delar av
lagen, som inte har sådan beröring med parternas förhållanden under öppen
facklig strid, skall förlora sin tillämplighet. Skyddet för föreningsrätten
gäller sålunda även under öppen konflikt. På den punkten sker inte någon
ändring i gällande rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som åsyftas med första stycket
är främst att part inte skall med stöd av reglerna i lagen kunna bereda sig insyn
t. ex. i motpartens taktiska över­väganden och omedelbara förberedelse för en
arbetsstrid eller i motpar­tens finansiering av arbetsstriden genom avsättning
av medel via medlems­avgifter, penninglån, bidrag och borgensförbindelser m. m.
Lagens före­skrifter om förhandlingsrätt och om rätt till information ger
såvitt gäller or­ganisationerna på arbetsmarknaden i princip inte någon
möjlighet till sådan insyn i motparts förhållanden. Organisationemas egna
ekonomiska förhål­landen torde inte annat än möjligen i rena undantagsfall
kunna räknas till förhåUandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och reglema
om för­handlingar och information kan inte heller annat än kanske i rena
särfall tänkas beröra sådana ting. Det förhåller sig däremot annorlunda med en­skilda
arbetsgivares ekonomiska förhållanden. Lagens regler ger för nor­mala fall
vittgående rätt för vederbörande arbetstagarparter att ta del av och förhandla
om frågor som har direkt beröring med företagens ekono­miska förhållanden. Det
är tydligt att den kännedom som därmed vinnes på arbetstagarsidan om sådana
förhåUanden kan ha betydelse även för be­dömningar som rör arbetsstrid, i
vilken företaget kan komma att deltaga. Detta är oundvikligt. När
arbetskonflikt är nära förestående eller redan har bmtit ut har det emellertid
ansetts böra göras en inskränkning i de befogen­heter som är avsedda för
normala fredsförhåUanden mellan partema. Den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section700&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section701&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     338&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gräns
som måste dras kring en undantagsregel med denna innebörd har knutits till
humvida arbetsstrid redan pågår eller i varje fall förestår. Vida­re har
uppställts kravet för undantag från lagens föreskrifter att det skall röra sig
om förhållanden, som har betydelse för sådan arbetskonflikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har konflikt varslats av endera sidan får
konflikten anses vara förestå­ende i den här aktuella paragrafens mening. Det
är emellertid inte helt nöd­vändigt, att varsel skall ha utfärdats för att
paragrafen skall kunna träda i tillämpning. Även i fall t. ex. där konflikt
pågår på ett visst område och en utvidgning av konflikten hotar utan att varsel
om sådan utvidgning ännu gjorts eller när avtalsförhandlingar har strandat och
beslut om arbetskon­flikt håller på att övervägas kan regeln vara att tillämpa.
Däremot ligger i kravet på att konflikten skall pågå eller vara förestående,
att undantag inte får göras från tillämpning av lagens regler enbart under
hänvisning till att visst eller vissa förhållanden kan väntas bli av betydelse
för en tänkbar ar­betsstrid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kravet att det skall röra sig om förhållanden, som
har betydelse för ar­betsstriden, innebär att beslut eller åtgärder som normalt
hör till förhand­lingsskyldig arbetsgivares verksamhet och som normalt är
underkastade förhandlings- och informationsskyldighet regelmässigt fortfar att
vara un­derkastade sådan skyldighet även vid arbetsstrid. VUl t. ex. en
arbetsgiva­re lägga om driften eller sälja en del av sin rörelse eller
liknande, är han fortfarande skyldig att förhandla därom, i den mån åtgärden
inte är föran­ledd av eller vidtagen med avseende på arbetsstriden. På samma
sätt fort­far arbetsgivaren att vara skyldig att förhandla i arbetsledningsfrågor
i den mån sådana kommer upp under konflikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt paragrafen ger lagens föreskrtfter inte
heller rätt till inflytande över motpartens beslut rörande sådan konflikt. Vad
som här avses är att förhandlingsrätt och medbestämmanderätt i övrigt inte
skall få åberopas till stöd för anspråk på att få delta i beslut om deltagande
i arbetsstrid, om understödjande av annan part i arbetsstrid eller liknande. Av
regelns av­fattning framgår att det är enbart beslut som omedelbart gäller
arbetskon­flikt, vilka undantas från lagens tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 paragrafens andra stycke har upptagits en regel
enligt vilken sådana be­stämmelser i lagen som ålägger arbetsgivare vissa
skyldigheter i förhållan­de till arbetstagarorganisation, gentemot vUken
arbetsgivaren är bunden av koUektivavtal, skall gälla även när tillfälligt
koUektivavtalslöst tillstånd råder mellan partema. De regler som åsyftas är
reglema om primär för-handUngsskyldighet och om skyldighet att förhandla före
beslut i 11 och 12 §§, reglerna om informationsskyldighet i 19 §, reglema om
tolkningsfö­reträde i arbetsskyldighetstvister och lönetvister i 34 och 35 §§
och reglema om facklig vetorätt i 38 och 39 §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Liksom i den nu gällande arbetsfredslagstiftningen
intar i medbestäm­mandelagen arbetstagamas och arbetsgivarnas organisationer en
central&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section702&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section703&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     339&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;plats i regelsystemet. Det är på arbetstagarsidan
organisationen som har den i lagen stadgade förhandlingsrätten, som är part i
kollektivavtal och som fattar beslut om fackliga stridsåtgärder. Det är för
medlemskapet och verksamheten i organisationen som skydd beredes de anställda
genom la­gens föreningsrättsliga stadganden. Det är organisationen som jämte
med­lemmarna bär det rättsliga ansvaret för avtals upprätthållande och för den
lagstadgade fredsplikten. Motsvarande regler gäller för arbetsgivarsidans
organisationer, där sådana förekommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det finns inte några i lag upptagna
regler om de rättsliga fömtsättningar, som skall vara uppfyllda för att en
sammanslutning av fysiska personer el­ler annat kollektiv skall vara att
betrakta som en s. k. ideell förening eller för att en sådan förening skall
kunna för egen del förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. De
rättsliga villkoren härför har utbildats i rättstill-lämpningen (se SOU 1975: I
s. 601 ff.). Erfarenheten har visat att den hit­tills gällande lagstiftningen
på det arbetsrättsliga området har kunnat utan egentliga olägenheter tillämpas,
trots att lagregler saknas i fråga om ideella föreningar. Något skäl att nu
föreslå lagstiftning i detta ämne föreligger alltså inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Däremot bör i överensstämmelse med
nu gällande ordning i lagtexten anges vilka kategorier av sammanslutningar som
omfattas av lagen, nämli­gen sammanslutningar av arbetsgivare respektive
arbetstagare. Syftet med en sådan avgränsning är att otvetydigt slå fast att
enbart organisationer med uppgifter och verksamhet som gäller förhållandet
mellan arbetsgivare och arbetstagare faller in under lagen. Därjämte är syftet
att till ledning för motpart, sammanslutningens egna medlemmar och andra anvisa
hur denna karaktär hos sammanslutningen skall fastställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet härmed har i 6 § första
stycket upptagits en regel som i nära anslutning till nu gällande 2 § första
stycket FFL slår fast att med uttrycket arbetstagarorganisation avses sådan
sammanslutning av arbetstagare som enligt sina stadgar skall tillvarataga
arbetstagarnas intressen i förhållande till arbetsgivaren. Liksom i FFL har upptagits
en härtill anknytande be­stämning av begreppet arbetsgivarorganisation som
utgörande en &amp;quot;mot­svarande sammanslutning på arbetsgivarsidan&amp;quot;.
Föreskriften bygger lik­som motsvarande bestämmelse i FFL på det i
rättstillämpningen utbildade föreningsbegreppet. Ätt termen
&amp;quot;organisation&amp;quot; genomgående har valts i stället för den i FFL
tillämpade benämningen &amp;quot;förening&amp;quot; hänger samman med att termen
&amp;quot;organisation&amp;quot; har kommit till användning i annan nyare
arbetsrättslig lagstiftning, t. ex. anställningsskyddslagen och förtroende­mannalagen.
I övrigt har skett vissa språkliga förenklingar. Någon ändring i sak är inte
avsedd. Begreppsbestämningarna i 6 § innefattar häratöver i princip endast
kravet att en arbetsgivarorganisations eller arbetstagarorga­nisations karaktär
av sådan organisation skall framgå av stadgarna. Lik­som enligt vad som får
antagas vara gällande rätt (jfr SOU 1935: 59 s. Il3f och prop. 1936:240 s. 75
f), bör kravet på stöd i stadgama inte fattas så att det obetingat krävs
bestämmelser som uttryckligen anger denna karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section704&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section705&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   340&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
när det av allmänna bestämmelser, eventuellt sammanställda med organisationens
namn, framgår att organisationen har sådana uppgifter som nu avses, bör det
kunna anses vara fråga om en sådan sammanslut­ning av arbetsgivare eller av
arbetstagare som omfattas av lagen. 1 gräns­fallen blir det ytterst en uppgift
för domstol att tolka stadgarna. Även frå­gan om de rättsliga verkningarna i
skilda fall av att en viss organisation inte anses uppfylla det i lagen
uppställda kravet och av att oklarhet kan anses ha rått om stadgarnas innebörd,
är av natur att böra överlåtas till rättstill-lämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Liksom enligt gällande rätt utesluter de föreslagna
reglema inte i och för sig att en sammanslutning, som enligt stadgarna har
sådana uppgifter som avses i 6 § och därför faller in under lagen, även ägnar
sig åt annan verk­samhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kravet att organisationen skall bestå av
arbetsgivare respektive av ar­betstagare, vilket i realiteten utgör ett
ytterligare led i beskrivningen av or­ganisationens här avsedda karaktär, torde
i och för sig inte föranleda några svårigheter i tillämpningen. Det ligger i
sakens natur att vid varje given tid­punkt flertalet medlemmar i hithörande
organisationer är arbetsgivare eller arbetstagare i den meningen, att de är
parter i anställningsavtal. Det kan emellertid inte ställas upp ett krav att
alla medlemmar skall i denna strikta mening vid varje tiltfälle vara
arbetsgivare eller arbetstagare (jfr prop. 1936: 240 s. 75). Särskilt bör
erinras om den utvidgning som görs i den all­männa förhandlingsrätten till att
omfatta även sådana medlemmar i en ar­betstagarorganisation, som tidigare har
varit arbetstagare. Även i arbetsgi­varorganisation kan ingå medlemmar, som för
längre eller kortare tid sak­nar anställda och alltså inte är parter i
anställningsavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom den terminologiska enhetligheten har
markerats, att begreppet organisation genomgående har samma innebörd i
medbestämmandelagen; det är samma slag av organisation som kan göra anspråk på
skydd för sin föreningsrätt, som bär ansvar för fredsplikten etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På den svenska arbetsmarknaden är framför allt
arbetstagarorganisa­tionerna uppbyggda på det sättet att förhandlingar om
ingående av kollek­tivavtal, beslut om fackliga stridsåtgärder och andra frågor
av övergripan­de natur handläggs på central nivå av företrädare för
organisationens led­ning medan frågor som rör förhållandena på de enskilda
arbetsplatsema handläggs av företrädare för lokala organ inom
arbetstagarorganisationen, t. ex. klubbar eller avdelningar. Vissa regler i
medbestämmandelagen tar sikte på och gäller till förmån för dessa lokala eller
centrala organ. I 6 § andra stycket har därför tagits upp regler om den närmare
innebörden av de i lagen använda begreppen lokal respektive överordnad
arbetstagaror­ganisation. Det kan stundtals möjligen verka oegentligt att
framställa dessa olika organ inom en och samma arbetstagarorganisation som
självständiga organisationer. Det förekommer dock att de uppträder i denna
egenskap, t. ex. som självständig part i kollektivavtal. Begreppet lokal
arbetstagaror-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section706&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section707&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     341&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ganisation
finns också redan i den arbetsrättsliga lagstiftningen utan att de­finitionen
har skapat några nämnvärda tillämpningsproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det finns emellertid också arbetstagarorganisationer
som saknar upp­byggnaden i lokala och centrala organ. Ytterst är det emellertid
arbetsta­garorganisationen som sådan som är bärare av de i lagen angivna
rättighe­terna och skyldigheterna. 1 de nu angivna fallen är det alltså
organisationen som träder in i de uppgifter som annars utövas av lokala
respektive över­ordnade organ. Detta följer av den avfattning som lagreglerna
har fått. Nå­gon särskild regel för dessa fall har därför inte tagits in i 6 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medbestämmandelagens olika regler för lokala
respektive överordnade arbetstagarorganisationer avser i första hand
organisationer som står eller brakar stå i kollektivavtalsförhållande till
arbetsgivaren. Men 6 § och den nu berörda tillämpningen av denna gäller även
arbetstagarorganisation, som inte står i koUektivavtalsförhåUande till en viss
arbetsgivare. Den i 13 § angivna rätten till primär förhandling i individuella
fall utövas alltså på samma sätt som gäller för koUektivavtalsbundna
organisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ibland förekommer det att en lokal
arbetstagarorganisation står som en­sam part på arbetstagarsidan i det
kollektivavtal som binder arbetsgivaren, t.ex. då en avdelning har tecknat s.k.
hängavtal. Den centrala arbets­tagarorganisationen, dvs. som regel förbundet,
är formellt sett inte kollek-tivavtalspart även om t. ex. hängavtalet
föreskriver att den inom avtalsom­rådet gällande förhandlingsordningen med
lokala och centrala förhandling­ar skall tillämpas. Förbundet får emellertid
vid tillämpningen av medbe­stämmandelagen anses som överordnad organisation och
de regler som föratsätter kollektivavtalsbundenhet tillämpas även i förhållande
till för­bundet trots att det formellt sett endast är det lokala organet inom
organi­sationen som är part i kollektivavtalet med arbetsgivaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att återgå till själva lagtexten i 6 § andra
stycket innehåller den alltså en definition av begreppen lokal resp. överordnad
organisation. Med lokal arbetstagarorganisation avses sammanslutning av
arbetstagare som är part i lokal förhandling med arbetsgivare. Normalt torde
det bli fråga om en sammanslutning av arbetstagare som är anställda på samma
arbetsplats, dvs. driftsenhet (motsvarande). Inom t. ex. industrin avses i
första hand verkstadsklubb, tjänstemannaklubb etc. Saknas sådan sammanslutning
gäUer föreskriften den lokalavdelning, sektion, etc. som bmkar förhandla lokalt
för arbetsplatsen. Finns på en arbetsplats t. ex. både en verkstads­klubb och
underavdelningar av denna (gmpper etc.) avses med lokal ar­betstagarorganisation
normalt verkstadsklubben, eftersom det är denna som är part i lokala
förhandlingar. Sammanslutningar av yrkesgrapper inom en arbetstagarorganisation
utgör säUan lokal arbetstagarorganisation i medbestämmandelagens mening
eftersom de oftast inte har några för­handlande eller därmed jämförUga
uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med överordnad arbetstagarorganisation avses på
motsvarande sätt sammanslutning av arbetstagare som är part i central
förhandling med ar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section708&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section709&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet 342&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;betsgivare.
Normalt blir det då fråga om det fackförbund etc, som står som part i det
aktuella kollektivavtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpningen av de nu berörda reglerna får den
fackliga organisatio­nens stadgar eller beslut som har fattats om fördelningen
av uppgifter inom organisationen den största betydelse. Skall vissa regler i
medbestämman­delagen i första hand tillämpas på en lokal
arbetstagarorganisation, kan lagreglerna emellertid inte sättas åt sidan på det
sättet att organisationen ensidigt bestämmer att uppgiften i fråga likväl skall
handläggas centralt. Arbetstagarorganisationen kan t. ex. inte med verkan på
medbestämman­delagens område fatta beslut som innebär att den lokala
organisationen in­te skall få förhandla på sätt som anges i 14 § första stycket
men i övrigt ver­ka som lokal arbetstagarorganisation. Behovet av att ersätta
lagens regler om fördelningen av uppgifter mellan lokala och centrala organ med
andra för t. ex. branschen eller arbetsplatsen anpassade bestämmelser, får i
stäl­let tillgodoses genom koUektivavtal. Samfliga nu berörda regler är disposi­tiva
på sätt som framgår av 4 § andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna i 6 § tredje stycket om
sammanslutningar av arbetsgivar­organisationer respektive
arbetstagarorganisationer har sin omedelbara fö­rebild i 1 § femte stycket KAL
och utgör endast en omredigering av lagtex­ten utan att någon saklig ändring
har avsetts. Syftet med föreskriftema är att möjliggöra, alt de regler i
medbestämmandelagen som är avfattade att gälla för självständiga och fristående
organisationer och deras medlemmar skall bli tillämpliga även vid sådana mera
utvecklade organisationsförhål­landen där flera organisationer är sammanslutna
till en gemensam organi­sation av övergripande natur. I sådana fall skall de
regler i lagen, som tar sikte på arbetsgivarorganisation eller
arbetstagarorganisation gälla för den övergripande organisationen och de
regler, som är avfattade att äga till­lämplighet på organisationsmedlemmar,
gälla för såväl de anslutna organi­sationema som deras medlemmar. Som ett
exempel på verkningama härav kan pekas på hur ett kollektivavtal som träffas av
en övergripande organi­sation blir bindande, föratom för den avtalsslutande
organisationen själv, både för anslutna organisationer och för deras medlemmar.
Utan att detta har ansetts behöva särskilt anges i lagtexten, är avsikten att
samma princip skall på motsvarande sätt tillämpas även när i något fall fråga
är om en or­ganisationsuppbyggnad i vilken flera övergripande organisationer är
sam­manslutna till en ytterligare organisation som är dem överordnad osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 detta sammanhang bör anmärkas ett problem som
följer av att i 2 § tred­je stycket FFL återfinns en motsvarighet till de nu
berörda föreskrtftema vilken så till vida skiljer sig från dessa som att vissa
arbetsgivar- eller ar­betstagarorganisationer i FFL har givits den särskilda
beteckningen &amp;quot;hu­vudorganisation&amp;quot;. Att denna beteckning infördes i
FFL hängde samman med att lagstiftaren ville bestämma ett på visst sätt
kvalificerat organisa­tionsbegrepp (jfr SOU 1935: 59 s. 114, prop. 1936: 240 s.
76, L2U memorial 1936:59 s. 2 f). Förarbetena är emellertid knapphändiga i
fråga om den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section710&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section711&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     343&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;åsyftade
innebörden av begreppet huvudorganisation. Tydligen har be­greppet dock på den
punkten varit klart att underordnad organisation, som enligt stadgama inte ägde
handla annat än efter beslut eller godkännande av överordnad organisation, inte
kunde betraktas såsom huvudorganisa­tion. Större osäkerhet synes ha varit
förknippad med begreppsbestämning­en när denna rörde t. ex. fackförbund eller
arbetsgivarförbund och deras förhållande till en gemensam central organisation,
och framför allt när fri­stående organisationer utan underavdelningar gjorde
anspråk på ställning av huvudorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I åtskillig senare lagstiftning på det
arbetsrättsliga området har det skett en anknytning till begreppet
huvudorganisation i FFL på det sättet att av­steg från annars tvingande
lagregler har medgivits om avsteget har gjorts i kollektivavtal som på
arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av organi­sation vilken enligt FFL
är att anse såsom huvudorganisation. Tydligen har tanken härmed varit att i
möjligaste mån säkerställa Jämbördighet mel­lan arbetsgivarsidan och
arbetstagarsidan när fråga har uppkommit om un­danlag från de förmåns- och
skyddsbestämmelser som har omfattats av den ifrågavarande lagstiftningen. I
förarbetena till allmänna arbetstidsla­gen (prop. 1970: 5 s. 146) uttalade
lagrådet bl. a. att det inte var möjligt att i lagbestämmelser eller
anvisningar till ledning för lagens tillämpning närma­re ange under vilka
förutsättningar en sammanslutning är att anse som hu­vudorganisation.
Uppenbarligen kunde enligt lagrådet emellertid endast sådana organisationer
komma i fråga som hade nått organisatorisk stabili­tet och som företrädde ett
mera betydande antal arbetstagare. Lagrådet ansåg att det därför fick
överlämnas till rättstillämpningen att lösa detta spörsmål med beaktande av
omständighetema i det enskilda fallet. Bestäm­melser om rätt att göra avsteg
från lag i koUektivavtal som har slutits eller godkänts av huvudorganisation på
arbetstagarsidan återfinns i senare lag­stiftning, t. ex.
anställningsskyddslagen, förtroendemannalagen och stu­dieledighetslagen. Det
har därvid ansetts i huvudsak tillräckligt att slå fast att vad som åsyftas är
kollektivavtal på förbundsnivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Då FFL upphävs och del inte är möjligt att hänvisa
till något huvudor­ganisationsbegrepp i medbestämmandelagen krävs ändringar i
den nu an­tydda lagstiftningen. Dessa lagförslag torde få anmälas efter det att
lagrå­dets yttrande har inhämtats över förslaget till lag om medbestämmande i
arbetslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningsrätt
(7-9 §§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detta avsnitt av lagen innehåller regler om skydd
för föreningsrätten, vilka har motsvarigheter i 3 § första-fjärde styckena och
22 § första styc­ket FFL och i 6-10 §§ FKL. De ändringar som har gjorts i
förhållande till den gällande lagen, och i Jämförelse med arbetsrättskommitténs
förslag, har haft till syfte att förenkla lagens text. Liksom i
kommittéförslaget har den nuvarande lagens bestämmelser i 3 § femte stycket
beträffande arbets­ledare uteslutits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section712&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section713&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     344&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf definieras
innebörden av begreppet föreningsrätt i la­gen. Föreningsrätt är enligt
paragrafen en rätt för arbetsgivare och arbets­tagare att tillhöra
arbetsgivarorganisation eller arbetstagarorganisation, att utnyttja
medlemskapet i sådan organisation och att verka för organisatio­nen eller för
att en sådan bildas. Paragrafen skiljer sig enbart i fråga om vis­sa detaljer i
avfattningen, men inte till sitt sakliga innehåll, från 3 § första stycket FFL
och 6 § FKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreningsrätt enligt 7 § är alltså
liksom enligt gällande rätt en rätt som tillkommer enskilda arbetsgivare och
arbetstagare. Något självständigt skydd för organisationer föreskrivs inte.
Skyddet för dem består liksom nu i att organisation inte är skyldig att tåla
sådan kränkning av enskild arbets­givares eller arbetstagares föreningsrätt som
är att betrakta som ett intrång i organisationens verksamhet (8 §). Sker ett
sådant intrång är organisatio­nen berättigad till skadestånd enligt lagens
regler därom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreningsrätten enligt 7 § innebär
i princip skydd endast för parter i an­ställningsförhållande. Däremot finns
inte något skydd i lagens regler för den som ännu inte blivit part i ett
anställningsförhållande. När det på den punkten gäller gränsdragningen i detalj
är 7 § avsedd att stämma överens med gällande rätt Gfr prop. 1940: 106 s. 21,
AD 1944:96 och SOU 1975: 1 s. 753). Som kommittén har påpekat ligger i
praktiken också ett visst mått av föreningsrättsskydd i anställningsskyddslagen
och lagen om vissa anställ­ningsfrämjande åtgärder. I den föreslagna paragrafen
ligger inte något skydd för enskild arbetsgivares eller arbetstagares anspråk
på att få vara och förbli oorganiserad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Slutligen bör anmärkas att 7 § liksom
övriga regler om föreningsrätt i den föreslagna lagen avser enbart skydd för
någon på ena sidan i ett arbetsgi-var-arbetstagarförhållande mot åtgärder
vidtagna av någon på andra sidan (jfr 8 § andra stycket). Frågor som rör
förhållandet mellan en organisation och dess medlemmar, t. ex. frågor om
inträde och utträde eller uteslutning, omfattas inte av lagens föreskrtfter.
Liksom enligt gällande rätt skall såda­na frågor bedömas i enlighet med de
regler som har utbildats i praxis i fråga om arbetsmarknadens organisationer,
deras uppbyggnad och verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket i denna paragraf
innehåller inledningsvis den allmänna re­geln att föreningsrätten skall lämnas
okränkt. Regeln finns redan i 3 § and­ra stycket FFL och togs också med i 7 § i
kommitténs förslag. Den får sin närmare innebörd klarlagd genom bestämmelser i
andra stycket om vad som är att räkna som kränkning av föreningsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt första stycket är vidare
arbetsgivarorganisation eller arbetstagar­organisation inte skyldig att tåla
sådan kränkning av enskild arbetsgivares eller arbetstagares föreningsrätt som
innebär intrång i organisationens verksamhet. Även på denna punkt är förslaget
avsett att stämma överens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section714&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section715&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/16:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      345&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med gällande rätt. En föreskrtft av samma innebörd finns i
3 § andra styc­ket FFL. Föreskriften grandlägger rätt för organisation, i vars
verksamhet sker intrång genom kränkning av enskilds föreningsrätt, rätt till
skadestånd för kränkningen. Kränkes föreningsrätten för enskild medlem i
organisa­tion, som tUlhör en överordnad organisation, skulle kränkningen i och
för sig kunna sägas vara ett intrång i båda organisationemas verksamhet. 13 §
andra stycket FFL har för denna situation slagits fast att det är den centra­la
organisationen (med FFL:s terminologi huvudorganisationen) som är bärare av
anspråket på skydd mot intrång i verksamheten. Detta får emel­lertid anses
följa av granderna för 6 § medbestämmandelagen och det har därför inte ansetts
behövligt med en uttrycklig regel i saken i lagens avsnitt om föreningsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket bestäms vad som är
att betrakta såsom föreningsrätts­kränkning enligt lagen. Motsvarigheten finns
i FFL i 3 § tredje stycket och i FKL i 8 §. Liksom i kommittéförslaget är
avsikten med 8 § andra stycket att den nu gällande lagens regler skall i sak
helt oförändrade föras över till den nya lagen. De ändringar som har gjorts i
den gällande texten har enbart till syfte att göra lagens föreskrifter lättare
att läsa. 1 sådant förenklande syfte har valts tekniken att hänvisa till
beskrivningen av föreningsrättens innebörd i 7 § i stäUet för att. som i den nu
gällande lagtexten, i detalj upp­repa vad som ligger i föreningsrätten vid
angivandet av vad som utgör för­eningsrättskränkning. Mot bakgrand av 7 §
föreligger enligt 8 § andra styc­ket kränkning av föreningsrätten t. ex. om en
arbetsgivare vidtager åtgärd mot sin arbetstagare i syfte att förmå denne att
inte tillhöra organisation, vare sig åtgärden tar sikte på att han inte skall
inträda i eller att han skall träda ut ur organisationen, eller i syfte att
förmå arbetstagaren att inte ut­nyttja medlemskap i organisation eller att inte
verka för organisation eller för bildande av sådan. Vidtages åtgärd i efterhand
för att någon redan ut­nyttjat sin föreningsrätt sådan den beskrivits i 7 §, t.
ex. därför att han har varit fackligt verksam, föreligger också en kränkning av
föreningsrätten om åtgärden vidtages till skada för vederbörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kränkning av föreningsrätten kan
enligt 8 § andra stycket liksom enligt gällande rätt begås av arbetsgivare
eller arbetstagare, men i princip även av organisation. Innebörden av begreppet
åtgärd i 8 § andra stycket är av­sedd att vara densamma som i gällande rätt.
Ledning för tillämpningen är alltså att söka i den praxis som har utvecklats av
AD vid tillämpningen av FFL. Detsamma gäller i fråga om de övriga villkor som
ställts upp i lagtex­ten för att föreningsrättskränkning skall anses föreligga,
liksom i fråga om bevisskyldigheten och bevisprövningen när påstående görs om
förenings­rättskränkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ändra stycket avslutas med en
bestämmelse enligt vilken kränkning av föreningsrätten föreligger även om den
ifrågavarande åtgärden vidtages för att åtagande mot annan skall uppfyllas.
Bestämmelsen har sin motsvarighet i den regel i 3 § tredje stycket FFL enligt
vilken föreningsrättskränkning föreligger även om åtgärd vidtagits till
uppfyllande av bestämmelse i kol-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section716&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section717&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    346&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lektivavtal
eller annat avtal Cfr 8 § andra stycket FKL). Den regel som ta­gits in i 8 §
andra stycket är avsedd att ha samma innebörd som den äldre bestämmelsen. Detta
innebär att nu gällande rätts ståndpunkt i fråga om begränsningar i giltigheten
och i fråga om verkningama av s. k. organisa­tionsklausuler lämnas orubbad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafens tredje stycke innehåller en bestämmelse
enligt vilken upp­sägning av avtal och andra liknande rättshandlingar är ogUtiga
i den mån de innefattar föreningsrättskränkning. Bestämmelsen har sin
motsvarighet i 3 § Qärde stycket FFL och är avsedd att ha samma innebörd som
denna äldre bestämmelse. Vidare föreskrivs, likaså i överensstämmelse med 3 §
fjärde stycket i gällande lag, att avtalsbestämmelse, i koUektivavtal eller
annat avtal, är ogiltig i den mån den kränker föreningsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avsnittet om föreningsrätt avslutas i denna
paragraf med en regel som kan sägas gälla organisations ansvar för medlems
föreningsrättskränkande åtgärder. Paragrafen har sin förebild i 22 § första
stycket FFL. Liksom i kommitténs förslag (10 § FKL) har regeln förkortats i
Jämförelse med den nu gällande lagens bestämmelser i samma ämne utan att någon
saklig änd­ring varit avsedd. Syftet med ändringama i lagtexten har också varit
att samordna denna med reglema om organisations ansvar för medlems olov­liga
stridsåtgärder (42 §; jfr 4 § andra stycket KAL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt nu gällande regler i 22 § första stycket FFL
är organisations an­svar utformat som en skyldighet att söka hindra medlem, som
kränkt nå­gons föreningsrätt från att fortsätta kränkningen och att söka
förebygga skada av kränkningen. Skyldigheten inträder enligt lagens text när
organi­sationen erhållit kännedom om medlemmens handlingssätt. I princip torde
dessa bestämmelser inte kunna ses som något annat än ett sätt att beskriva ett
eftersträvat handlingsmönster när vad som åsyftas är att ålägga organi­sationen
att vidta de åtgärder för att avhålla medlemmama från förenings­rättskränkningar,
som enligt ett praktiskt synsätt skäligen kan krävas. I den gällande texten har
också uttryckligen uttalats, att organisationen får i de här aktuella
situationerna tillämpa varje påföljd som enligt stadgama kan inträda på grund
av åsidosättande av förpliktelse som åligger medlem. Organisationen får enligt
lagen också, även utan att det sägs något därom i stadgama, utesluta medlem för
en tid av intill ett år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 kommittéförslaget uteslöts de sist nämnda
reglerna utan att någon rättsändring av praktisk betydelse åsyftades. Samma sak
har skett i 9 §. Ätt organisation får gentemot föreningsrättskränkande medlem
vidta alla åtgärder, som stadgarna föreskriver för fall av medlems
åsidosättande av sina förpliktelser, bör kunna anses klart även utan uttrycklig
bestämmelse därom i lagen. Motsvarande regler i 4 § andra stycket KAL vilar på
den bedömningen. Att det ytterst kan och bör bli fråga om uteslutning torde
också vara klart utan uttryckliga regler i stadgama. Skyldigheten att re-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section718&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section719&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet | 347&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;spektera
föreningsrätten är av så gmndläggande betydelse för förhållande­na på
arbetsmarknaden, att den måste ses som en fömtsättning för varje medlemskap i
en organisation av arbetsgivare eller arbetstagare. Även på den punkten har en
uttrycklig bestämmelse i lagen snarare en upplysande än en rättsskapande
funktion. På denna punkt har ansetts riktigast att lik­som när det gäller
organisationsansvaret för olovliga stridsåtgärder överlå­ta åt
rättstillämpningen och praxis pä arbetsmarknaden att bestämma vad som skall
krävas av arbetsmarknadens organisationer. Någon begränsning av
uteslutningsliden till ett år har inte ansetts böra förekomma. Den nuva­rande
regeln därom torde för övrigt ha saknat betydelse i praktiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
i övrigt har som nämnts gjorts en samordning med reglerna om or­ganisationsansvaret
vid olovliga stridsåtgärder. Enligt 9 § är organisatio­nema skyldiga att söka
hindra medlemmar från att vidta föreningsrätts­kränkande åtgärder. Det ligger i
sakens natur att denna skyldighet inte in­träder förrän organisationen fått
kännedom om att en föreningsrättskrän­kande åtgärd övervägs. I regel får
organisation dock kännedom om för­eningsrättskränkning, t. ex. en uppsägning av
arbetstagare i föreningsrätts­kränkande syfte, först när åtgärden redan
vidtagits. I sådana lägen lägger de nu föreslagna reglema inte några längre
gående förpliktelser på organi­sationema än de nu gällande. Ätt skyldighet
föreligger även att söka avvär­ja föreningsrättskränkning som ännu inte
vidtagits, har ansetts vara en ut­vidgning som mera har formell än praktisk
betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Organisation som inte uppfyller de skyldigheter som
föreskrivs i 9 § ådrager sig skadeståndsskyldighet gentemot part som utsätts
för förenings­rättskränkning. Detta följer av lagens skadeståndsregler utan att
förenings­rättsreglema behöver innehålla någon sådan uttrycklig regel om saken
som nu finns i 22 § andra stycket FFL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äv skäl som angetts i kommitténs betänkande (s. 761)
finns i lagen inte någon motsvarighet till regeln i 21 § FFL om organisations
ansvar för vissa företrädares handlande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsrätt
(10-17 §§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Liksom i kommitténs förslag inleds avsnittet om
förhandlingsrätt med en paragraf som innehåller de grandläggande reglerna om
rätt till förhandling i intresse- och rättstvister och som är avsedd att i
huvudsak motsvara 4 § första stycket FFL (10 §). Därefter innehåller avsnittet
(i 11 och 12 §§) reg­ler om s. k. primär förhandlingsrätt för arbetstagarsidan
i vissa viktigare frågor och om rätt till förhandling efter begäran av
arbetstagarsidan i andra frågor om vilka arbetsgivaren bestämmer. De reglerna
bygger på 12 och 13 §§ i kommitténs förslag. I 13 § finns en ytteriigare
bestämmelse i samma ämne, som ger arbetstagarorganisation som saknar
kollektivavtal rätt att förhandla i frågor som rör särskilt arbets- eller
anställningsförhållandena för medlem. I följande paragraf finns bestämmelser om
hur förhandlingar enligt 11-13 §§ skall i första hand föras på det lokala
planet, men kunna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section720&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section721&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     348&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föras
upp till central nivå på arbetstagarsidan om enighet inte nås i de loka­la
förhandlingarna (14 §). Därefter finns en sammanfattande regel om vad som
åligger förhandlingsskyldig part (15 §). Den regeln har i huvudsak sin
motsvarighet i 4 § andra stycket FFL och 14 § FKL. Vidare har i 16 § sam­lats
vissa regler om förhandlingsframställning, om tidsfrister för inledande av
förhandling, om att förhandling skall bedrivas skyndsamt och om proto­koll. De
reglerna överensstämmer till sitt innehåll med reglerna i 15 § FKL, frånsett
att reglerna om tidsfrister gjorts tillämpliga enbart på för­handlingar som
inte avses i 11-13 §§. Med undantag för dessa sistnämnda regler om tidsfrister
och principregeln om skyndsamhet vid förhandlingar­na har bestämmelsema i 16 §
motsvarigheter i 5 § FFL. I avsnittet finns slutligen en regel om rätt för
arbetstagare till skälig ledighet för deltagande i förhandling (17 §), med
motsvarighet i 16 § första stycket FKL och 7 § FFL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innehåller lagens grundläggande
bestämmelser om den för­handlingsrätt som tillkommer parter på arbetsmarknaden,
om partsställ­ningen i sådana förhandlingar och om de ämnen som omfattas av
förhand­lingsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Liksom enligt 4 § FFL är det på arbetstagarsidan
den fackliga organisa­tionen och inte de enskilda arbetstagama som är bärare av
förhandlingsrät­ten. På arbetsgivarsidan har däremot både enskild arbetsgivare
och arbets­givarorganisation förhandlingsrätt. Förhandlingsrätt för part
innebär för­handlingsskyldighet för motparten. Detta har dock inte ansetts
behöva sär­skilt uttryckas i lagtexten på annat sätt än att
förhandlingsberättigad parts motpart har angivits där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som förhandlingsberättigad arbetstagarorganisations
motpart har angi­vits dels enskild arbetsgivare, dels arbetsgivarorganisation.
Detta bör förstås så att enskild arbetsgivare är förhandlingsskyldig enligt
lagen även om han skulle vara organiserad. En annan sak är att arbetsgivaren
får låta sig representeras i förhandlingen av sin arbetsgivarorganisation. Hans
egen förhandlingsskyldighet visar sig då i att han inte kan frånsäga sig an­svaret
för att förhandlingsskyldigheten verkligen blir fullgjord enbart ge­nom att
hänvisa till organisationen. Inte heller får ev. begränsningar i ar­betsgivarorganisationens
behörighet att förhandla och träffa avtal på med­lemmarnas vägnar någon
betydelse för arbetsgivarsidans förhandlingsskyl­dighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsberättigad arbetsgivares eller
arbetsgivarorganisations för­handlingsskyldiga motpart är vederbörande
arbetstagarorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som menas med termerna arbetstagarorganisation
och arbetsgivar­organisation har angivits i 6 §. För förhandlingsrätt enligt 10
§ krävs inte några särskilda kvalifikationer, såsom viss representativitet
eller liknande. Å andra sidan kan till stöd för förhandlingsrätt inte åberopas
enbart att en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section722&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section723&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    349&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;organisation
normalt träffar avtal inom en viss bransch, på ett visst avtals­område eller
liknande. I lagen anges inte något närmare om på vilken nivå förhandling skall
föras i organisationer som är indelade t. ex. i avdelningar och
underavdelningar. Enda kravet är att den som begär förhandling och den hos
vUken förhandling begärs behörigen företräder enskild arbetsgiva­re eller
arbetstagare som berörs av förhandlingsfrågan. I övrigt ankommer det liksom
enligt gällande rätt på rättstillämpningen att ta ställning till här­med
sammanhängande frågor. I fråga om förhandling enligt 11-13 §§ finns däremot en
närmare reglering av hithörande frågor i 14 §. Där föreskrivs att
förhandlingsskyldighet kan föreligga på mer än en nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kravet
att vederbörande organisation skall vara behörig att i förhand­lingen företräda
den medlem, som berörs av förhändlingsfrågan, har an­setts ligga i sakens natur
men framgår också av en jämförelse med 6 § första stycket. I kravet ligger bl.
a. att förhandlingsrätten kan i en samman­satt organisationsstruktur genom
bestämmelse i stadgama förbehållas visst organ, t. ex. en förbundsstyrelse. Ätt
på den punkten gäller en viss begränsning i överordnad organisations
handlingsmöjligheter när det gäller förhandling enligt 11-13 §§ har anmärkts
under 6 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Organisation har rätt till förhandling enbart på
medlemmars vägnar. Lämnar enskild arbetsgivare eller arbetstagare sin
organisation har organi­sationen inte längre förhandlingsrätt på den enskildes
vägnar. Inträder den enskilde i en annan organisation får denna
förhandlingsrätt för honom. Detta gäller även vid tvist om kollektivavtal som
träffats av den enskildes tidigare organisation. Skälen till att här inte har
ställts upp en särskild regel motsvarande 4 kap. 5 § LRA har redovisats i den
allmänna motiveringen (avsnitt 11.3). Där har också nämnts att saken i regel
kan ordnas genom fullmakt eller på annat sätt, utan att särskilda
förhandlingsrättsregler behö­ver ställas upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mellan
förhandlingsberättigad och förhandlingsskyldig part skall finnas en anknytning
genom att det skall föreligga eller ha förelegat ett anställ­ningsförhållande
mellan enskilda parter på vardera sidan. Enligt nu gällan­de rätt krävs
åtminstone i princip att det föreligger ett anställningsförhål­lande när
förhandling begärs. Undantag kan möjligen gälla i vissa särskilda fall (jfr SOU
1975; I s. 763). Kommittén föreslog den utvidgningen, att det skulle räcka med
att förhandlingsfrågan rör ett föratvarande anställnings­förhållande. Förslaget
framställdes med tanke främst på behovet av rätt till förhandling om
föratvarande arbetstagares pension. Med utvidgningen kom dock
förhandlingsrätten att omfatta även kvarstående anspråk på t. ex. lön,
semesterersättning och skadestånd. På denna punkt stämmer 10 § överens med
kommitténs förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I kravet på anknytning till ett bestående eller
föratvarande anställnings­förhållande ligger att förhandlingsfrågan skall gälla
anställningsförhål­landet eller ha betydelse för det. Detta ligger i kravet att
medlem i arbetsta-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section724&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section725&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     35Q&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;garorganisationen
skall vara eller ha varit anställd hos arbetsgivaren och i att förhandlingen
skall röra förhåUandet mellan arbetsgivaren och medlem­men. Ätt frågor som mera
allmänt rör arbetsgivarens verksamhet skall an­ses ligga inom ramen för
förhåUandet mellan arbetsgivare och arbetstagare framgår av vad som sagts under
1 §. Frågor av mera allmän betydelse i verksamheten anses röra förhållandet
mellan arbetsgivaren och var och en av arbetstagama. Om s. k. primär
förhandlingsrätt i sådana frågor finns fö­reskrit i II § första stycket. I 12 §
finns regler om en motsvarande för­handlingsskyldighet för arbetsgivaren i
mindre viktiga frågor som rör verk­samheten i stort. Regler om skyldighet för
arbetsgivare att förhandla före beslut i frågor som gäller enbart viss eller
vissa arbetstagare finns i 11-I3§§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Liksom enligt gällande rätt omfattar
förhandlingsrätten både intresse­tvister, dvs. frågor i vilka ena parten önskar
träffa avtal med den andra, och rättstvister. En rättstvist kan gälla t. ex.
tolkning eller tillämpning av ett kollektivavtal eller ett anställningsavtal
eller av den föreslagna lagen el­ler annan lag av betydelse i förhållandet
mellan arbetsgivare och arbetsta­gare. Förhandling i intressetvist behöver inte
syfta till uppgörelse i kollek­tivavtalets form utan kan också vara inriktad t.
ex. på avtal mellan enskild arbetsgivare och en eller flera enskilda
arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som konkret ligger i parts
förhandlingsskyldighet har allmänt be­skrivits i 15 §. Parten skall inställa
sig vid förhandlingssammanträde och delta i förhandlingen. När situationen är
sådan att det befordrar en uppgö­relse, skall parten också lägga fram motiverat
förslag till lösning av den frå­ga som förhandlingen avser. I
förhandlingsskyldigheten ligger däremot inte någon rättslig skyldighet att
verkligen komma fram till en lösning, vare sig i form av kollektivavtal eller i
annan form. Kan parterna inte enas återstår det i rättstvister att gå till
skiljeförfarande eller rättegång och i intressetvis­ter att falla tillbaka på
ekonomiska stridsåtgärder i den utsträckning sådana är tillåtna som
påtryckningsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagen innehåller inte någon begränsning av
förhandlingsrätten med hän­syn t. ex. till det sakligt berättigade i ett
anspråk om vilket part vill för­handla. Att förhandlingsrätten inte får
utnyttjas till att trakassera förhand­lingsskyldig motpart har inte ansetts
behöva särskilt framhållas i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till skillnad från gällande rätt enligt FFL kan
vägran eller underlåtenhet att fullgöra förhandlingsskyldighet medföra
skadeståndspåföljd enligt la­gens regler därom. Part kan också vända sig till
förlikningsman och begära att denne kallar motparten till förhandling.
Förlikningsmannen kan enligt 49 § utverka vitesföreläggande och utdömande av
vitet hos AD. Råderosä­kerhet huruvida part är förhandlingsskyldig kan den part
som vill förhand­la också, liksom enligt gällande rätt, vända sig direkt till
AD och föra fast­stäUelsetalan om förhandlingsskyldigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna om förhandlingsrätt är tvingande i den
meningen att part inte kan på förhand med bindande verkan frånsäga sig
förhandlingsrätt. En an-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section726&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section727&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet      351&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nan
sak är att part kan, liksom i andra fall, genom giltigt avtal i efterhand avstå
från att göra gällande påföljd för motparts åsidosättande av sin för­handlingsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf finns bestämmelser om s. k. primär
förhandlingsskyl­dighet för arbetsgivare såsom en grandläggande form för de
anställdas in­flytande över arbetsgivarens beslutsprocess. Paragrafen har sin
förebild i 13 § FKL men innebär ändringar på flera punkter i de regler som
arbets­rättskommittén föreslog. Den primära förhandlingsskyldigheten innebär
att arbetsgivaren är skyldig att ta initiativ till och genomföra förhandling
innan han får fatta beslut i frågor som omfattas av förhandlingsskyldig­heten.
Enligt lagtexten föreligger primär förhandlingsskyldighet i två grap­per av
fall. Dels föreskrivs skyldighet att förhandla före beslut om viktiga­re
förändring av arbetsgivarens &amp;quot;verksamhet&amp;quot;. Avsikten med denna for­mulering
är att träffa alla frågor som rör arbetsgivarens verksamhet i stort och som
därmed är av betydelse för arbetstagama. Till skillnad frän vad kommittén
föreslagit föreligger enligt lagförslaget primär förhandlingsskyl­dighet
dessutom i viktigare individuella fall. 1 texten har denna förhand­lingsskyldighet
tagits upp i andra meningen, där det föreskrivs primär för­handlingsskyldighet
före beslut om viktigare förändring av arbets- eller an­ställningsförhållandena
för arbetstagare som tillhör den ifrågavarande ar­betstagarorganisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten för beskrivningen av arbetsgivarens
förhandlingsskyl­dighet är alltså tanken att frågor av betydelse för hans
verksamhet också angår arbetstagarna. Arbetsgivaren bör då ha
förhandlingsskyldighet i så­dana frågor och förhandlingsskyldigheten bör gälla
mot de arbetstagaror­ganisationer som slutit kollektivavtal som binder
arbetsgivaren. 1 frågor av mindre allmän betydelse för verksamheten som helhet
bör förhandlings­skyldigheten gälla enbart mot den eller de
arbetstagarorganisationer som företräder de arbetstagare som berörs av frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skälen till att den primära förhandlingsrätten i
frågor rörande arbetsgi­varens verksamhet i stort har förbehållits
arbetstagarorganisationer med kollektivavtal som binder arbetsgivaren har
utvecklats i avsnitt 11.3 av den allmänna motiveringen. Utgångspunkten är
liksom i 10 §, vilken är avsedd att bilda ramen för övriga regler om
förhandlingsrätt, att förhandlingsskyl­dighet råder för arbetsgivaren i frågor
som rör förhållandet mellan honom och en eller flera arbetstagare hos honom som
är medlemmar i arbetstagar­organisationen. Viktigare förändringar i
arbetsgivarens verksamhet i stort anses röra förhållandet mellan honom och
varje enskild arbetstagare som är anställd hos honom. Primär förhandlingsrätt i
sådana frågor bör därför tillkomma de organisationer på arbetstagarsidan som
kan sägas företräda arbetstagarkoUektivet som helhet. Den ställningen bör anses
tillkomma ar­betstagarorganisationer som har slutit kollektivavtal som gäller
för arbetet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section728&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section729&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet   352&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i arbetsgivarens verksamhet. Synsättet är detsamma när
andra rättigheter enligt lagen har ansetts böra tillkomma de
kollektivavtalsbärande arbetsta­garorganisationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagtexten preciserar inte närmare vilka slag av
kollektivavtal som med­för förhandlingsrätt. Kollektivavtalet skall dock vara
bindande för den en­skilde arbetsgivaren. Finns kollektivavtal som inte har
sådan bindande verkan för arbetsgivaren, t. ex. i vissa fall och på vissa
områden kollektiv­avtal av s. k. rekommendationsavtals natur eller i övrigt
kollektivavtal med verkan enbart på organisationsplanet, medför ett sådant
avtal inte förhand­lingsskyldighet för arbetsgivaren enligt 11 §. Eftersom 11 §
liksom övriga paragrafer som ger kollektivavtalsbärande organisation rätt till
förhandling eller information är dispositiv, kan det tänkas att även andra
kollektivavtal skall tolkas så att det har varit mellan partema avsett att
avtalet skall inne­bära enbart en viss konkret förpliktelse, men inte dra med
sig rätt till infly­tande i arbetsgivarens verksamhet enligt lagens regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Normalt blir det de vanliga
kollektivavtalen om löner och allmänna an­ställningsvillkor som grandar rätten
till förhandling enligt paragrafen. Sär­skilda frågor kan undantagsvis uppstå
när avtal har tecknats som inte gäl­ler för någon hos arbetsgivaren anställd
arbetstagare. Den situationen kan tänkas föreligga när det till följd av
avgångar eller andra omständigheter in­te längre finns någon medlem i
arbetstagarorganisationen anställd hos ar­betsgivaren men när ett tidigare
tecknat kollektivavtals giltighetstid ännu inte har löpt ut. Den kan också
tänkas uppstå när en företagare tecknar av­tal med en arbetstagarorganisation i
syfte enbart att vissa trygghetsfrågor skall vara lösta för den händelse
arbetstagare som tillhör organisationen skulle anställas hos företaget. På
samma sätt som enligt de grandläggande förhandlingsrättsreglerna i 10 § bör i
sådana särskilda fall gälla att arbetsgi­varen inte är förhandlingsskyldig
gentemot arbetstagarorganisationen när denna inte företräder någon arbetstagare
hos arbetsgivaren som kan sägas vara berörd av förhandlingsfrågan.
Utgångspunkten att viktigare föränd­ringar i arbetsgivarens verksamhet har
betydelse för alla arbetstagare i verksamheten och att det är dessa som skall
anses företrädda av de organi­sationer, som har koUektivavtal för verksamheten,
är inte tillämplig. Kol­lektivavtalen medför i dessa situationer inte förhandlingsrätt
enligt 11 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om det i en verksamhet är normalt
med växlingar i arbetsstyrkan, som fått till följd att en
kollektivavtalsbärande organisation tillfälligtvis saknar medlemmar hos en
arbetsgivare, kan det dock te sig rimligt med ett annat synsätt. Detta ligger i
linje med principen att lagens regler skall gälla även vid tiltfälligt
koUektivavtalslöst tillstånd mellan parter, som normalt står i
kollektivavtalsförhållande till varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det nu redovisade synsättet gäller
även vid tillämpningen av 18, 19 och 38 §§ i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt lagtexten åvilar förhandlingsskyldigheten den
enskilde arbetsgi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section730&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section731&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    353&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;våren. Med termen arbetsgivare avses inom den privata
sektorn av arbets­marknaden det enskUda företaget, vare sig det drivs av
enskild person un­der dennes firma eller det rör sig om ett bolag eller en
förening eller annan fristående rättslig enhet. Detta betyder bl. a. att det
inom koncemförhål-landen är de anställda hos var och en av de i koncemen
ingående enheter­na som har förhandlingsrätt gentemot ledningen för den
enheten. Som framhållits av kommittén (s. 774) bör dock t. ex. ledningen för
ett dotterfö­retag inte kunna åsidosätta sin förhandlingsskyldighet under
hänvisning till att den visserligen fattar de formella besluten men att den
verkliga makten ligger hos koncemledningen. Bedrivs planeringsarbete av reell
betydelse för dotterföretaget utanför detta, kan inte formella beslut fattas
inom det företaget utan att arbetstagarparten fått ta del i planeringsarbetet
som ett led i de primära förhandlingama. Vad som skall avses med termen arbets­givare
inom den offentliga sektorn torde komma att belysas när förslag läg­ges fram om
särskild lagstiftning för den sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som ämnesområde för den primära
förhandlingsskyldigheten enligt pa­ragrafen har angivits viktigare förändring
av arbetsgivarens verksamhet resp. viktigare förändring av arbets- eller
anställningsförhållandena för en­skild arbetstagare. Här skiljer sig lagen från
kommitténs förslag dels så att den inte innehåUer någon exemplifiering i
lagtexten av de olika slag av för­ändringar som avses, dels genom att inte
enbart frågor av betydelse för alla eller en större del av arbetstagarna är
underkastade primär förhandlings­skyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Liksom enligt kommitténs förslag är
avsikten att den primära förhand­lingsskyldigheten skall omfatta alla frågor i
arbetsgivarens verksamhet som har den omfattningen och innebörden för
arbetstagarna, att man ty­piskt sett bör räkna med att en facklig organisation
vill få tiltfälle till för­handling. Utanför den primära
förhandlingsskyldigheten faller beslut och åtgärder av arbetsgivaren som
återkommer från gång till annan i huvudsak i samma form och omfattning och som
då behandlas i en inarbetad ordning. Mot den bakgranden är det avgörande
kriteriet i lagtexten om det rör sig om en &amp;quot;förändring&amp;quot; i
arbetsgivarens verksamhet. Eftersom dock strängt taget vaije beslut eller
åtgärd kan i viss mening sägas innebära en föränd­ring, har gjorts den
ytterligare preciseringen att det skall vara fråga om en viktigare förändring
av verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Någon för alla tänkbara fall
vägledande beskrivning av tillämpningsom­rådet kan inte ges. Därtill är
förhållandena inom olika områden och i olika typer av verksamheter alltför
stora.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med viktigare förändringar av
verksamheten avses dock generellt såda­na frågor som angavs såsom
exemplifiering i den av kommittén föreslagna lagtexten (13 § FKL). Dit hör
alltså beslut som rör formema för verksam­heten och dennas omfattning i stort:
utvidgning, omläggning eller nedlägg­ning eller inskränkning av driften eller
överlåtelse eller upplåtelse av rörel­sen. Men även andra beslut av mer
strategisk eller principiell innebörd el-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section732&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section733&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     354&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ler
mer långsiktig tillämplighet hör in under den primära förhandlingsskyl­digheten.
Nyanläggningar, större investeringsbeslut i övrigt, frågor om lo­kalisering av
företaget eller av delar av rörelsen faller in under förhand­lingsskyldigheten.
Frågor som mera ligger på arbetsledningsområdet så­som mera långsiktiga beslut
om arbetsorganisationen, valet av arbetsupp­gifter och arbetsmetoder, planering
och inrättande av arbetslokaler, ar­betstidens förläggning, personalpolitiska
frågor av någon omfattning så­som rekryteringsprinciper, utbildningsfrågor,
bostadsfrågor och sociala frågor i övrigt kan ibland ha den omfattningen och
betydelsen att de skall anses gälla en viktigare förändring av arbetsgivarens
verksamhet. 1 andra fall har de en mera begränsad omfattning, t. ex. när de
berör enbart en viss avdelning inom företaget eller enbart en viss kategori av
arbetstagare. In­nebär de då en viktigare förändring av arbets- eller
anställningsförhål­landena för de arbetstagama föreligger primär
förhandlingsskyldighet en­ligt första stycket andra meningen. Som framgår härav
är gränsen mellan första och andra meningarnas tillämpningsområden inte skarp.
Gränsen måste dras efter en praktisk bedömning från fall till fall och med
ledning i vilken betydelse frågan har för de grupper av arbetstagare som finns
hos arbetsgivaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om arbetsgivarens skyldighet att ta
initiativ till förhandling före beslut som avser enbart enskild arbetstagare
eller grapp av arbetstagare gäller att den primära förhandlingsskyldigheten
föreligger när frågan är av sådan beskaffenhet att man typiskt sett har att
räkna med att vederbörande arbetstagarorganisation vill förhandla. Ingrepp i
den enskildes arbets- eller anställningsförhållanden som inte är enbart
tillfälliga och inte heller i övrigt är av mindre betydelse hör in under
förhandlingsskyldigheten. Omplace­ring av en arbetstagare från en uppgift till
en annan omfattas av förhand­lingsskyldigheten men även omflyttning för viss
period, när den inte är helt kort och görs enbart för att tillfälligt täcka ett
arbetskraftsbehov som har uppstått till följd t. ex. av sjukfrånvaro eller
liknande. Görs en helt tilUallig omflyttning (omställning) inträder som regel
förhandlingsskyldighet om det blir nödvändigt att förlänga tiden utöver den
ursprangligen avsedda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avsikten med reglerna om primär
förhandlingsskyldighet är inte att före­skriva en förhandlings- och
uppskovsskyldighet för arbetsgivaren som in­nebär hinder i en rationellt och
effektivt organiserad verksamhet. 1 de fles­ta sammanhang behövs utrymme för
omdispositioner av tillfällig art t. ex. för att möta tillfälliga driftsstörningar
eller för att täcka oförutsedda tilUal-liga personalbehov inom en viss del av
verksamheten. 1 sådana situationer kan det bli nödvändigt att snabbt fatta
beslut om arbetstidsomläggningar av helt tillfällig art för enskilda
arbetstagare eller om förflyttning av arbets­tagare för en helt kort
tidsperiod. Snart sagt vaije enskilt arbetslednings­beslut av mindre omfattning
kan sägas tillkomma för att möta en situation som uppstår till följd av nya
faktiska omständigheter. Handlingsberedskap är regelmässigt också nödvändig i
företagets kontakter utåt, t. ex. när det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section734&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section735&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     355&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gäller
att inom vanliga ramar fatta beslut om inköp eller försäljning eller liknande.
Tanken med den primära förhandlingsskyldigheten är inte att ar­betsgivarens
skyldigheter skall innebära ingrepp i beslutsprocessen på det planet. Den
avgränsning av den primära förhandlingsskyldigheten som bör göras mot den
bakgranden är svår att generellt bestämma. Några riktlinjer utöver de helt
allmänna kan inte ges. Lagen bygger därför på att anpass­ning skall kunna ske
från företag till företag och från bransch till bransch genom avtal om
tillämpningen av lagens regler. Lagreglema är avsedda att vara en utgångspunkt
för sådana förhandlingar. Detta gäller även om reg­lerna i följande paragraf,
som ger den förhandlingsberättigade arbetstagar­organisationen rätt att påkalla
förhandling med uppskovsskyldighet för ar­betsgivaren i alla frågor beträffande
vilka arbetsgivaren i övrigt beslutar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafens regler har alltså föreslagits bli
dispositiva i syfte att möjlig­göra sådan anpassning av tillämpningen till vad
förhållandena i varje en­skilt fall kräver. Dispositiviteten kan också utnyttjas
till att fastställa när­mare regler om formerna för förhandlingar enligt
paragrafen, om tider in­om vilka förhandlingar skall tas upp och genomföras, om
representationen i förhandlingarna där det av praktiska skäl inte är möjligt
för arbetsgivaren att vända sig till de ordinarie företrädarna för den
förhandlingsberättigade arbetstagarorganisationen (arbetstagarorganisationen
kan i stället företrä­das t. ex. av ett särskilt utsett arbetsplatsombud eller
liknande).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till skillnad från vad kommittén föreslagit har i
lagtexten inte markerats på vilken grand arbetsgivaren antas ha rätt gentemot
arbetstagarsidan att fatta det beslut förhandlingen avser. Utgångspunkten är
dock densamma som för kommittén, nämligen att arbetsgivaren anses ha
avtalsenlig rätt att fatta beslut på företags- och arbetsledningsområdena och
om ingående och hävande av anställningsavtal när annat inte bestämts i avtal
med arbetsta­garparten. Det saknar i och för sig betydelse om denna rätt skall
i någon mening anses ligga i kollektivavtalet. Finns avtal om
medbestämmanderätt kan det inrymma inflytande av ett eller annat slag över
arbetsgivarens be­slutsrätt. Uppstår tvist om avtalet i den delen inträder i
princip tolknings­företräde för arbetstagarsidan enligt 33 § i lagen.
Principiellt kan 12 § bli tillämplig även när ett medbestämmanderättsavtal
föreligger, om avtalet inte innefattar någon begränsning av arbetsgivarens rätt
att fatta beslut och inte någon ersättning för den primära
förhandlingsskyldigheten och om partema inte tvistar om avtalets innebörd på
den punkten. 1 fråga om partsställningen och uppskovsskyldigheten har i lagen
gjorts en samord­ning mellan förhandlingsrättsreglerna och
tolkningsföreträdesreglerna som får till följd att arbetstagarparten alltid har
samma rätt till förhandling och till uppskov med arbetsgivarens beslut, där
denna rätt inte har i större eller mindre utsträckning avståtts genom avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I lagen anges inte närmare när i förhållande till
det tilltänkta beslutet ar­betsgivaren skall vara skyldig att ta initiativ till
primär förhandling. Lik­som enligt kommitténs förslag är avsikten pä denna
punkt att förhandlings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section736&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section737&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   356&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skyldigheten
i princip skall innebära skyldighet att ta upp förhandling i så god tid att
förhandlingen blir ett naturiigt och effektivt led i beslutsproces­sen hos
arbetsgivaren. Vad som anförs av arbetstagarsidan skall ha reella möjligheter
att ingå på ett meningsfyllt sätt i beslutsunderiaget. 1 många sammanhang,
särskilt när det rör sig om mer omfattande eller komplicera­de frågor, innebär
detta att förhandlingen redan på ett tidigt stadium ingår som ett led i
arbetsgivarens eget arbete med att skaffa fram beslutsunder­lag och att i övrigt
förbereda beslutet. Förhandlingarna bör då tas upp ti­digt under
planeringsstadiet och bör sedan kunna bedrivas återkommande under det att
frågan bearbetas och beslutet förbereds. 1 andra fall av mind­re ingripande och
långsiktig betydelse kan också frågan om tidpunkten för förhandlingen te sig
enklare. Allmänt gäller dock att paragrafen inte får ges den tillämpningen att
det räcker enbart med att förhandlingen föregår be­slutet, oavsett hur kort tid
före beslutet den upptages. Som ett hinder mot en sådan tillämpning verkar för
övrigt arbetstagarsidans rätt att begära att förhandlingen förs vidare till det
centrala planet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagen innehåller inte några regler om viss minsta
tid inom vilken arbets­tagarparten skall vara skyldig att delta i förhandling
för att arbetsgivarens förhandlingsskyldighet skall kunna utkrävas. Reglerna i
16 § andra stycket om vissa tidsfrister för upptagande av förhandling har
gjorts tillämpliga en­bart på andra förhandlingar än sådana som avses i 11-13
§§. Avsikten med förslaget på denna punkt är att det skall bedömas från fall
till fall vUka krav som skall kunna ställas på arbetstagarparten och vad som
därmed ligger i arbetsgivarens uppskovsskyldighet. Utgångspunkten bör vara att
förse­ning av arbetsgivarens beslut inte skall behöva uppstå enbart till följd
av att arbetstagarsidan är förhindrad att delta i förhandling av brist på för­handlingsresurser.
Däremot måste den förhandlande arbetstagarparten få tillräckligt med tid på sig
för att kunna överväga sitt ställningstagande. Häri kan alltefter frågans art
också ligga att arbetstagarparten skall ha tid att göra utredningar och studera
material, att rådgöra med expertis, att ta upp frågan med sin förbundsledning
etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen föreskrivs att arbetsgivarens
förhandlingsskyldighet skall fullgöras innan &amp;quot;beslut&amp;quot; fattas. Syftet
är att markera, att förhandlingen skall tas upp och genomföras innan
arbetsgivaren själv har tagit ställning till den fråga förhandlingen avser.
Förhandlingen skall ingå som ett led i beredandet av arbetsgivarens beslut. Å
andra sidan ligger det i sakens na­tur att arbetsgivaren kan behöva själv
undersöka en viss fråga och ta ställ­ning till vilka handlingsalternativ som
finns innan det ter sig meningsfullt att inleda förhandling. En avvägning måste
med andra ord göras från fall till fall. En annan sak är att det vid
underlåtenhet att förhandla eller annars vid tvist om tillämpningen av
paragrafen kan av utredningsskäl bli nödvän­digt att knyta ev.
skadeståndspåföljd till underlåtenhet av arbetsgivaren att förhandla innan ett
fattat beslut verkställs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
12 §, där förhandlingsskyldigheten är beroende av att initiativ tas från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section738&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section739&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     357&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbetstagarsidan,
har i stället föreskrivits att arbetsgivaren skall förhandla innan han fattar
eller verkställer beslut. Därmed görs klart att arbetstagar­sidan har rätt att
göra sin förhandlingsframställning, med anspråk på upp­skov, ända till dess att
arbetsgivaren verkställer det tilltänkta beslutet. Görs framställningen sent
kan dock detta medföra att tidsutrymmet för för­handling minskar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Syftet med förhandlingar enligt 11-13 §§ är att de
skall leda fram till uppgörelse mellan parterna i en eller annan form om vilket
beslut som skall fattas av arbetsgivaren. Bestämmelser om den rättsliga
karaktären av en sådan uppgörelse har inte ansetts nödvändiga. I vissa fall kan
tänkas att uppgörelsen blir ett rättsligt bindande avtal i egentlig mening.
Avslutar ar­betsgivaren förhandlingen med att förklara att enighet har uppnåtts
mellan partema om att ett visst beslut skall fattas, har förklaringen ofta
också va­rit en förutsättning för förhandlingens avslutande. Frånfaller
arbetsgivaren därefter sin ståndpunkt utan att nya omständigheter tillkommit
kan detta vara att bedöma som ett åsidosättande av förhandlings- och
uppskovsskyl­digheten med åtföljande skadeståndsansvar. Vill arbetsgivaren av i
och för sig behöriga skäl ändra sitt beslut bör reglerna om primär
förhandlingsskyl­dighet anses innebära en skyldighet för honom att återappta
förhandling­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kan partema inte komma fram till enighet i
förhandlingsfrågan står det i princip arbetsgivaren fritt att fatta sitt
beslut. Ätt arbetstagarparten dock i visst fall kan begära ytteriigare
förhandling framgår av 14 §. Frågan när ar­betsgivaren får betrakta förhandling
som avslutad bör i övrigt besvaras med motsvarande tillämpning av de regler som
för andra fall har utbildats i fråga om den konkreta innebörden av
förhandlingsskyldighet (jfr 15 §). Ar­betsgivaren är skyldig att själv ge
skälen för sin ståndpunkt och att ta del av arbetstagarsidans ståndpunkt och
argument. Ätt skyldighet att ge infor­mation och biträda vid utredning också
kan förekomma framgår av 18 och 19 §§. På frågan när en förhandling skall kunna
anses avslutad inverkar också när arbetsgivaren har tagit initiativ till
förhandling och vilket utrym­me arbetstagarparten har fått för förberedelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äv förutsättningen för den primära
förhandlingsskyldigheten i individu­ella fall att arbetstagaren tillhör viss
arbetstagarorganisation följer, att ar­betsgivaren måste för att kunna fullgöra
sin skyldighet ha kännedom om arbetstagarens organisationstillhörighet. Det går
inte att generellt begära att arbetstagarorganisationerna skall hålla arbetsgivaren
fortlöpande un­derrättad om vilka arbetstagare hos honom som tilUiör
organisationen. Det bör krävas att båda parter medverkar till att arbetsgivaren
får den nödvän­diga informationen på denna punkt. Arbetsgivare som överväger
ett be­slut, beträffande vilket han är primärt förhandlingsskyldig om berörd ar­betstagare
tillhör arbetstagarorganisation, får anses skyldig att före beslu­tet tillfråga
arbetstagaren om han är organiserad och i så fall till vilken or­ganisation han
hör. Däremot kan normalt inte krävas att arbetsgivaren går&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section740&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section741&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet  358&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;längre
i sina undersökningar i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket av paragrafen har upptagits den
rätt till undantag från skyldigheten att uppskjuta beslut till dess primär
förhandling genomförts som har ansetts böra tillkomma förhandlingsskyldig
arbetsgivare. Avsik­ten med undantagsregeln och den avsedda tillämpningen av
denna har be­skrivits i avsnitt 11.3 av den allmänna motiveringen. Med kravet
att syn­nerliga skäl skall föreligga mot uppskov med arbetsgivarens beslut är
av­sett att markera att stränga krav skall ställas för att undantag skall anses
tillåtet. Som har utvecklats i den allmänna motiveringen är det en grund­läggande
tanke bakom reglerna om primär förhandlingsskyldighet att ar­betsgivaren skall
betrakta sådana förhandlingar som ett normalt led i för­beredelsen av beslut
och inrätta sin verksamhet därefter. Kan det lastas ar­betsgivaren att han
kommit i tidsnöd före ett beslut bör därför undantags­regeln inte få tillämpas.
Regeln är avsedd för sådana rena undantagsfall, där arbetsgivaren oförutsett
kommer i ett läge där tvingande skäl talar för att beslut skall få fattas utan
dröjsmål. 1 den avsedda restriktiviteten vid tillämpningen av undantagsregeln
bör ligga att arbetsgivaren skall anses skyldig att vidta alla sådana åtgärder
i den förhandlingsberättigade arbets­tagarorganisationens intresse som är
möjliga att vidta. Beroende på om­ständigheterna kan arbetsgivaren t. ex. vara
skyldig att ta åtminstone en informell kontakt med arbetstagarsidan innan
beslut fattas, där en förhand­ling i egentlig mening inte hinner komma till
stånd, eller att inleda förhand­ling även om denna inte hinner avslutas före
beslutet. Förhandlingsskyl­digheten kvarstår alltid även om arbetsgivaren har
rätt till undantag från uppskovsskyldigheten. Äv betydelse för undantagsregelns
tillämpning är som redan nämnts i vilken mån det kan anses bero på
arbetstagarsidan att förhandling inte kan komma till stånd vid en sådan
tidpunkt, att det är möj­ligt att avvakta med arbetsgivarens beslut eller
åtgärd. Dröjsmål som för­anleds av annat än arbetstagarsidans behov av tid för
att förbereda sig för förhandlingen, att skaffa fram utredningsmaterial och att
överväga sin ståndpunkt bör arbetsgivaren inte vara skyldig att medge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagens
medbestämmanderättsregler innebär inte skyldighet för arbets­givare att
åsidosätta sina förpliktelser enligt lag eller enligt offentlig myn­dighets
beslut. Detta har utvecklats under 3 §. Såvitt gäller den primära
förhandlingsskyldigheten innebär detta bl. a. att en arbetsgivare inte skall
kunna tvingas att åsidosätta bestämmelser i lag om föratsättningar eller
tidsfrister för fattande av visst beslut eller förelägganden av offentlig myn­dighet
att inom viss tid företa viss åtgärd. Å andra sidan utesluter princi­pen inte
förhandlingsskyldighet beträffande åtgärder som betingas av myn­dighets beslut.
Om t. ex. en myndighet föreskriver vissa åtgärder i miljö­skyddssyfte eller i syfte
att förbättra säkerheten på en arbetsplats är ar­betsgivaren i princip skyldig
att förhandla med vederbörande motpart på arbetstagarsidan om sättet att
genomföra åtgärderna. VUl arbetsgivaren disponera om sin verksamhet eller lägga
ned den, t. ex. därför att han anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section742&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section743&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1    Arbetsmarknadsdepartementet    359&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de
åtgärder som förelagts honom alltför betungande, är han också skyldig att
förhandla med arbetstagarorganisationen därom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som sanktion för rätta fullgörandet av
arbetsgivarens skyldigheter enligt paragrafen har i lagen uppställts
skadeståndsskyldighet. Som utvecklats i den allmänna motiveringen bör det vara
en viktig synpunkt vid utmätande av allmänt skadestånd för brott mot paragrafen
att det inte skall te sig som ett lönsamt alternativ för arbetsgivaren att
fatta beslut utan att fullgöra för­handlingsskyldigheten. 1 fall där sådana
överväganden kan antagas ligga bakom underlåtenhet att förhandla, bör därför
ett strängt skadeståndsan­svar kunna komma ifråga. Beslut som fattas utan
iakttagande av förhand­lingsskyldigheten blir dock inte ogiltiga. Detta är ett
av flera uttryck för att förhandlingsskyldigheten i sig själv inte innebär att
arbetsgivaren fråntas den rätt han i övrigt har att fatta beslut som
förhandlingen avser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har i annan lag meddelats särskilda föreskrifter,
som avviker från 11 §, gäller enligt 3 § de föreskrifterna. Exempel härpå är 32
§ anställnings­skyddslagen och 5 § lagen om facklig förtroendemans ställning på
arbets­platsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är en arbetsgivare förhandlingsskyldig enligt 11 §
gentemot flera arbets­tagarorganisationer, har var och en av organisationema
ett självständigt anspråk på förhandling och uppskov med arbetsgivarens beslut,
även om en förhandlingsfråga är gemensam för flera. Vill någon part åstadkomma
samordning är den frågan något som får göras till föremål för förhandlingar och
avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
är dispositiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innehåller en motsvarighet till den
allmänna regel om för­handlingsrätt på arbetsgivarens beslutsområde som fanns i
12 § i kom­mitténs förslag. Enligt regeln har arbetstagarorganisation, som har
primär förhandlingsrätt, också rätt att på eget initiativ ta upp förhandling i
varje fråga beträffande vilken arbetsgivaren står i begrepp att fatta beslut
och som berör medlem i organisationen. Begär arbetstagarorganisation sådan
förhandling i en viss fråga är arbetsgivaren liksom vid den primära för­handlingsskyldigheten
i princip skyldig att avvakta med sitt beslut eller sin åtgärd till dess
förhandlingen hunnit genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsberättigad part på arbetstagarsidan är
liksom enligt 11 § ar­betstagarorganisation som är (eller brukar vara. Jfr 5 §)
bunden av kollek­tivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Skälen till denna
begränsning har utvecklats i avsnitt 11.3 av den allmänna motiveringen. En
ytterligare pre­cisering har gjorts i 14 §, enligt vilken det i första hand är
den berörda loka­la arbetstagarorganisationen som har förhandlingsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som har utvecklats i den allmänna motiveringen är
syftet med reglerna i denna paragraf att arbetstagarorganisation, som har
primär förhandlings­rätt enligt 11 §, skall ha rätt att även på eget initiativ
ta upp förhandling i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section744&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section745&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     360&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fråga om vilken arbetsgivaren beslutar. En
arbetstagarorganisation kan an­se sig ha anledning att ta upp en fråga som i
och för sig inte faller under ar­betsgivarens primära förhandlingsskyldighet
men som arbetstagarorgani­sationen av något särskilt skäl finner betydelsefull.
Det är t. ex. tänkbart att det i arbetsgivarens verksamhet har utvecklats en
praxis i rutinfall på ett visst område och att arbetstagarorganisationen finner
denna praxis från en eller annan synpunkt olämplig. Organisationen kan då ta
upp förhand­ling med arbetsgivaren och kan ta ett särskilt fall, som av
arbetsgivaren har behandlats i enlighet med praxis, till utgångspunkt för sin
begäran om för­handling. Arbetsgivaren har enligt paragrafen skyldighet att
uppskjuta sitt beslut i det fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avfattningen av paragrafen är
avsedd att klargöra att förhandlingsfram­ställningen av
arbetstagarorganisationen skall avse ett särskilt fall, om vil­ket
organisationen vill förhandla. Paragrafen ger inte möjlighet för organi­sationen
att i realiteten vidga arbetsgivarens primära förhandlingsskyldig­het genom att
generellt begära att få förhandla, t. ex. i frågor av visst slag eller på visst
område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Eftersom arbetsgivaren inte har
samma möjlighet i fall enligt denna para­graf som i frågor enligt 11 § att
planera sin verksamhet med hänsyn till för­handlingen, har den skyldighet för
honom att skjuta upp beslut, som har ansetts böra följa med
förhandlingsskyldigheten, inte sträckts lika långt som i 11 §. Arbetsgivaren är
uppskovsskyldig om inte särskilda skäl talar emot uppskov. Rörande tankegången
bakom denna avvägning hänvisas till den allmänna motiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om innebörden av
förutsättningen att arbetsgivaren skall vara bunden av kollektivavtal i
förhållande till arbetstagarorganisationen, för­hållandet till andra regler i
lagen om medbestämmanderätt, verkningarna av att parterna når enighet vid
förhandlingen och sanktioner för arbetsgi­varens förhandlingsskyldighet
hänvisas till vad som sagts under 11 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 denna paragraf har arbetsgivarens
förhandlingsskyldighet enligt 11 och 12 §§ utsträckts till att gälla även
arbetstagarorganisation, som inte står i kollektivavtalsförhållande till
arbetsgivaren, när arbetsgivarens beslut el­ler åtgärd särskilt angår medlem i
sådan organisation. Som har utvecklats i den allmänna motiveringen är tanken
att förhandlingsrätt i fråjgor som har betydelse för arbetsgivarens verksamhet
i stort och frågor som annars har mera allmän betydelse skall av hänsyn till
behovet att begränsa och kon­centrera förhandlingsverksamheten vara förbehåUen
sådana arbetstagaror­ganisationer, som är eller bmkar vara bundna av
koUektivavtal i förhåUan­de till arbetsgivaren. När en fråga på
arbetsledningsområdet däremot gäl­ler enbart viss eller vissa individuella
arbetstagare har ansetts att det bör tillkomma den enskilde arbetstagarens
organisation en rätt att representera arbetstagaren i förhandling med
arbetsgivaren, även om organisationen in-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section746&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section747&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet      361&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;te står i kollektivavtalsförhållande till denne. Ett
liknande synsätt har till-lämpats i reglerna i 31 och 32 §§
anställningsskyddslagen om enskild ar­betstagares rätt till underrättelse och
överläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under 13 § faller beslut av
arbetsgivaren rörande enbart viss arbetstaga­re som tillhör sådan
arbetstagarorganisation som avses i paragrafen. Före t. ex. en omplacering av
sådan arbetstagare är arbetsgivaren skyldig att med motsvarande tillämpning av
reglerna i 11 § ta upp förhandling med ar­betstagarens organisation. Gäller ett
beslut mer än en individuell arbetsta­gare, måste från fall till fall avgöras
om beslutet skall anses i paragrafens mening särskilt avse arbets- eller
anställningsförhållandena för arbetstaga­re tillhörande icke
koUektivavtalsbunden organisation. Rör det sig t. ex. om samtidig omplacering
av några enskilda arbetstagare, av vilka någon tillhör en kollektivavtalslös
arbetstagarorganisation och andra en organisa­tion som har kollektivavtal, kan
det fortfarande vara en fråga om beslut som särskilt angår den ifrågavarande
enskilde arbetstagarens förhållanden. När däremot ett beslut av arbetsgivaren
mer allmänt rör arbetets organisa­tion och uppläggning, i företaget i stort
eller inom en avdelning eller annan enhet, eller när det rör sig om
planeringsfrågor av betydelse för flera än en eller några individuella
arbetstagare eller när beslutet eljest har större om­fattning eller betydelse,
bör det vara förbehållet de organisationer som har kollektivavtal att genom
förhandling delta i beslutets förberedande. Frågor på företagsledningsområdet
är genomgående av denna karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt paragrafen är arbetsgivaren
förhandlingsskyldig gentemot den förhandlingsberättigade
arbetstagarorganisationen med motsvarande till-lämpning av 11 och 12 §§. För
paragrafens tillämpning i övrigt kan därför hänvisas till vad som sagts under
nämnda paragrafer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf slås fast att
förhandlingsskyldigheten enligt 11-13 §§ gäller i första hand i förhållande
till arbetsgivarens lokala motpart på ar­betstagarsidan. Leder förhandling på
det lokala planet inte till enighet mel­lan arbetsgivaren och den lokala
motparten har arbetstagarsidan dock rätt till förhandling även på det centrala
planet, mellan arbetsgivaren och ve­derbörande överordnade
arbetstagarorganisation. I paragrafen står inte något om medverkan i en sådan
ytterligare förhandlingsomgång av arbets­givarorganisation där en sådan finns.
Det är en intem fråga på arbetsgivar­sidan om en sådan medverkan skall komma i
fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innebörden av begreppen lokal och
överordnad arbetstagarorganisation har angetts i 6 §. 1 specialmotiveringen
till den paragrafen har behandlats tillämpningsproblem som hänger samman med
dessa begrepp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 14 § har inte ställts upp några
närmare regler om den tid inom vilken ar­betstagarsidan skall begära
ytterligare förhandling när lokal förhandling in­te lett till enighet mellan
partema. Det betyder att begäran skall framställas utan dröjsmål efter
avslutandet av den första förhandlingen. Sker avslutan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section748&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section749&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet   362&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;det inte genom överenskommelse mellan partema vid
förhandlingssamman­träde eller på annat sätt genom arbetstagarsidans medverkan
utan genom besked åv arbetsgivaren, innebär paragrafen att arbetsgivaren
befrias från ytterligare uppskovsskyldighet enbart om han givit
arbetstagarsidan råd­rum att begära fortsatt förhandling. Sådan begäran, som
alltså bör fram­ställas omgående eller med vändande post, kan framställas både
av den lo­kala och av den centrala arbetstagarorganisationen. Paragrafen är
dispositiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf motsvarar till sitt
innehåll i huvudsak 4 § andra stycket andra punkten FFL. Vissa ändringar har
dock gjorts i den äldre texten i syfte att göra denna lättare att förstå.
Dessutom har närmast i tydlighetens intresse och med tanke på de nya former av
förhandlingar som föreskrivs i lagen lagts till en bestämmelse om att det står
förhandlande parter fritt att gemensamt välja annan form för förhandling än
sammanträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen avser
förhandlingsskyldighet enligt både 10 § och 11-13 §§. Under 10 § har anmärkts,
att förhandlingsrätt för part motsvaras av för­handlingsskyldighet för motpart
utan att detta har ansetts behöva uttryck­ligen sägas i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fråga om paragrafens tillämpning
på förhandling enligt 10 § är avsikten att bygga vidare på praxis, som
utbildats vid tillämpningen av 4 § FFL och av motsvarande regler i avtalade
förhandlingsordningar. De viktigaste av­görandena på det området har redovisats
av kommittén i dess kommentar till 14 § FKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen är vidare avsedd att få
en motsvarande tillämpning på för­handlingar enligt 11-13 §§. Även där ligger i
parts förhandlingsskyldighet en skyldighet att inställa sig till förhandling,
att klart ange och motivera sin ståndpunkt i sak och att lyssna till motpartens
uppgifter och argumentation för sin ståndpunkt. Syftet med reglerna om
förhandlingsskyldighet är att partema skall komma till en överenskommelse, och
i parts förhandUngs-skyldighet ligger ett åliggande att i möjligaste mån
medverka härtill. Där­emot ligger inte i förhandlingsskyldigheten något
rättsligt åliggande att verkligen nå fram till en uppgörelse. Den rättsliga
innebörden av föreskrif­terna i 32 och 44 §§ om kollektivavtal på
medbestämmanderättsområdet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och otn
kvarievande stridsrätt har behandlats i avsnitt 11.5 av den allmän-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:219.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:24.0pt'&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I.     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. na motivenngen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att förhandlande part kan vara
skyldig att medverka till förhandlingsre­sultatet även genom att ställa
uppgifter och handlingar till motparts förfo­gande framgår av 18 och 19 §§ i
lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Part skall enligt paragrafen
inställa sig till förhandling själv eller genom ombud. I sammanhanget bör
påpekas, att part själv bestämmer över hur parten vill låta sig representeras
vid förhandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafens regler är i princip
tvingande rätt, utom så till vida att parter­na kan komma överens om
förhandling i andra former än vid förhandlings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section750&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section751&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet , 363&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sammanträde. Detta har markerats i lagtexten närmast med
tanke på att det kan ställa sig praktiskt och lämpligt i fall som avses i 11-13
§§ att välja enklare former för fullgörande av förhandlingsskyldighet än
sammanträde i formell ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16       §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf motsvarar till sitt
innehåll 15 § FKL. Bestämmelsema i första stycket och i tredje stycket andra
meningen har förebilder i 5 § FFL. Texten har förenklats på ett antal punkter
utan att någon ändring i sak åsyftats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Liksom enligt nu gällande rätt
överlämnas åt praxis att närmare faststäl­la kraven på
förhandlingsframställnings innehåll (jfr SOU 1975: 1 s. 776 ff).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Reglerna i andra stycket om tid för
inledande av förhandling har liksom kommitténs förslag på samma punkt
tillkommit i syfte att motverka den tidsutdräkt i lokala förhandlingar, som
ofta upplevs som en olägenhet i nu­varande förhandlingsväsende. Reglerna har
ansetts böra vara direkt till­lämpliga enbart på andra förhandlingar än enligt
11-13 §§, eftersom tid­punkten för förhandling enligt de paragraferna i allt
väsentligt är beroende av i vilken utsträckning arbetsgivarens beslut kan
uppskjutas. Tidpunkten för sädan förhandling bör bestämmas främst med hänsyn
härtill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reglerna om tidsfrister för inledande av förhandling är
dispositiva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I tredje stycket första punkten har
tagits in en bestämmelse att förhand­ling skall bedrivas skyndsamt.
Bestämmelsen har ansetts vara på sin plats som en uppmaning till förhandlande
parter trots att den inte torde kunna preciseras närmare. Part som förhalar
förhandling bryter mot bestämmel­sen. Begär ena parten att protokoU skall föras
och Justeras är motparten en­Ugt andra meningen i stycket skyldig att medverka
därtill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Reglerna i paragrafen är i princip
skadeslåndssanktionerade. Om båda parter kan i ungefär lika mån lastas för
dröjsmål med förhandling, ligger det i sakens natur att skadestånd inte kan
komma i fråga. Kan däremot ena parten visas bära ansvaret inträder
skadeståndsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf har sin motsvarighet
i 7 § FFL och i 16 § första stycket FKL. Paragrafen gäller i princip för alla
slag av förhandlingar enligt den fö­reslagna lagen. 1 lagen om facklig förtroendemans
ställning på arbetsplat­sen finns emellertid också regler om ledighet för
deltagande bl. a. i för­handling (6 §), och de reglerna gäller framför den
allmänna bestämmelsen i lagförslaget (jfr 3 §). Därmed får 17 § sin egentliga
betydelse för förhand­lingar mellan parter som inte står i
kollektivavtalsförhållande till varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som arbetsrättskommittén påpekat
finns inte någon ledning i domstols­praxis rörande tillämpningen av 7 § FFL.
Den för praxis betydelsefulla frå­gan, tolkningen av uttrycket skälig ledighet,
bör emellertid kunna bedömas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section752&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section753&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     364&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i princip efter samma linjer som enligt
förtroendemannalagens motsvaran­de regler. Ledigheten bör alltså till sin
omfattning, både räknat i tid och i fråga om antalet arbetstagare som skall
åtnjuta ledighet, stå i rimlig propor­tion till förhållandena på arbetsplatsen
(jfr prop. 1974: 88 s. 163 ff). Hänsyn bör tas både till arbetstagarens behov
av ledighet för sitt förhandlingsupp­drag och till arbetsgivarens möjligheter
att bereda ledighet med tanke på verksamhetens känslighet för bortovaro,
möjligheterna att verkställa om­placeringar och att lösa ersättningsfrågor m.
m. Vid tvist gäller till skillnad från vad som föreskrivits i
förtroendemannalagen att arbetsgivaren har att tills vidare besluta. Detta sker
dock under skadeståndsansvar. Regeln är tvingande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rätt till information (18-22 §§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta avsnitt behandlas lagförslagets regler om rätt
till information. 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ ges föreskrifter om den s.k.
editionsplikt som åvilar förhandlande part som i rättstvist eller vid
intresseförhandlingar åberopar en viss handling. 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och 20 §§ återfinns bestämmelser om
primär informationsskyldighet för arbetsgivare mot de arbetstagarorganisationer
han är eller brukar vara bunden till genom kollektivavtal. I 19 § behandlas
informationsskyldig­hetens närmare omfattning. I 20 § ges föreskrtfter om vilka
fackliga före­trädare som har rätt till information. 21 och 22 §§ upptar regler
om tyst­nadsplikt i vissa fall rörande information enligt 18 och 19 §§. 1 21 §
slås fast att frågan om tystnadsplikt i första hand skall göras till föremål
för för­handling mellan parterna men att den, om enighet inte uppnås, får
avgöras av AD. 22 § innehåller föreskrtfter om tystnadsplikt intill dess AD har
av­gjort frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nu gällande föreskrtfter i FFL om
förhandlingsrätt innehåller inte några bestämmelser som ålägger part att
tillhandahålla motparten material, över vilket parten förfogar och vilket
ligger till grand för hans ställningstagande i frågor om vilka parterna
förhandlar. 1 rättegång föreligger enligt 38 kap. 2 § RB skyldighet för den som
innehar skriftlig handling, som kan antagas ha betydelse som bevis, att förete
handlingen. Denna regel gäller även i processen inför AD. Kollektivavtal kan
emellertid innehålla regler om längre gående skyldighet för arbetsgivare, t.
ex. att till arbetstagarpartens förfogande ställa sådant material som
tidrapporter och avlöningslistor. Denna skyldighet gäller i princip även i
samband med förhandling. En i viss mån liknande skyldighet kan också sägas
föreligga vid överläggning enligt 32 § anställningsskyddslagen. Däremot finns
inte stöd i rättspraxis och i allmänhet inte heller i avtal för att i parts
förhandlingsskyldighet som sådan skulle ligga skyldighet att förete skriftligt
material som har aktualise­rats i samband med förhandlingen, s. k.
editionsplikt. Part är visserligen i princip skyldig att redogöra för skälen
till sin ståndpunkt i tvisten och där-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section754&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section755&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet    365&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med också för de omständigheter som styrker hans uppgifter
om fakta när dessa är tvistiga, men denna skyldighet torde inte sträcka sig så
långt som till en förpliktelse att även förete bevis i form av skriftlig
handling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 18 § föreskrivs emellertid att
part, som vid förhandling åberopar viss handling, skall på begäran hålla den
tillgänglig för motparten. Regeln gäller både arbetsgivarsidan och
arbetstagarsidan. Föreskriften, som är tvingan­de, är tillämplig på alla slag
av förhandlingar enligt medbestämmandelagen och i motsvarande mån på
förhandlingar som förs med tillämpning av reg­ler i avtalad
förhandlingsordning, alltså både vid förhandlingar i rättstvis­ter och vid
intresseförhandlingar. Informationsskyldigheten enligt 18 § gäl­ler oavsett om
parterna står i kollektivavtalsförhåUande till varandra eller ej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med 18 § avses handlingar som ger upplysning om faktiska
förhållanden som åberopas i förhandlingen. Part är däremot inte på grund av
paragrafen skyldig att lämna ut handlingar, som innehåller partens egna
överväganden eller förhandlingstaktiska dispositioner. Innehåller handling
uppgifter av båda slagen ankommer det på den förpliktade parten att finna en
form för utlämnande av de uppgifter som omfattas av 18 §, t. ex. genom bestyrkt
ut­drag av handling som motparten har rätt att ta del av. Det ligger i sakens
natur att editionsplikten endast gäller handling som parten har tillgång tUl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vägrar part att lämna ut handling
som han har åberopat och det är be­kant att han har tillgång till inträder
skadeståndsskyldighet enligt 54 §. Han kan också på talan av motparten vid AD
genom vitesföreläggande förmås att lämna ut handlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av 3 § följer att särskilda
föreskrifter angående skyldighet att lämna ut handlingar, t. ex. reglema om
allmänna handlingars offentlighet och de därtill knutna reglema i
sekretesslagen, tar över bestämmelsema i 18 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 19 § finns regler om primär
informationsskyldighet för arbetsgivare i förhållande till
arbetstagarorganisation som är arbetsgivarens kollektivav­talsmotpart. Äv 5 §
andra stycket följer att informationsskyldigheten även gäller under tillfälligt
avtalslöst tillstånd. Arbetsgivaren skall fortlöpande hålla
arbetstagarorganisationen undertättad om hur verksamheten utveck­las
produktionsmässigt och ekonomiskt. Häri ligger inte bara en skyldighet att
lämna uppgifter som är av betydelse för att bedöma utsikterna för fram­tiden.
Även uppgifter som hänför sig till vad som har varit eller om det ak­tuella
läget omfattas av informationsplikten. Arbetsgivaren skall också hålla
arbetstagarorganisationen underrättad om riktlinjerna för personal­politiken. I
kravet att informationen skall lämnas fortlöpande ligger att den skall lämnas
så snart det kan ske, om inte partema enas om annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivaren är enligt 19 § första
stycket vidare skyldig att på begäran bereda arbetstagarorganisationen
tillfälle att i den omfattning som organi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section756&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section757&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sationen behöver granska böcker, räkenskaper och andra
handlingar som rör arbetsgivarens verksamhet. Som exempel på sådana handlingar
kan nämnas rapporter eller analyser och underlaget för dessa såsom statistik,
protokoll, avtal. Även korrespondens, inkomna order etc. omfattas av in­formationsplikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Äv 19 § andra stycket framgår att
arbetsgivaren inom rimliga gränser också är skyldig att biträda med
utredningar, prognoser och bearbetningar av befintligt material som
organisationen behöver för sin bedömning av ar­betsgivarens verksamhet. Häri
ligger vid behov också en skyldighet att presentera informationsmaterialet på
ett lättillgängligt och förståeligt sätt. Självfallet bör arbetsgivaren också
ge sådana kommentarer till handlingar­na att informationen kan bedömas i sitt
rätta sammanhang. Arbetsgivaren är enligt 19 § andra stycket också skyldig att
lämna kopior av handlingar som arbetstagarparten har rätt att ta del av, om det
kan ske utan oskälig kostnad eller omgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I den allmänna motiveringen
(avsnitt 11.4) har berörts att rätten till in­formation enligt 19 § begränsas
till vad organisationen behöver för att till­varataga sina medlemmars gemensamma
intressen i förhållandet till ar­betsgivaren. Uppgifter som saknar betydelse
för förhållandet mellan ar­betsgivare och arbetstagare faller utanför rätten
till information liksom t. ex. uppgifter om anställdas personliga förhållanden,
som inte har bety­delse för någon aktuell facklig fråga. I avsnitt 11.4 har
också angetts exem­pel på situationer där försiktighet är motiverad, t. ex. då
rätten till informa­tion kommer i koUision med skyddet för den personliga
integriteten, all­männa gmndsatser om jäv osv. Äv 5 § första stycket följer
vidare att nå­gon rätt till information inte föreligger beträffande
förhållanden som rör ar­betsgivarens dispositioner i en förestående eller redan
utbmten facklig konflikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rätten till information enligt 19 §
är vidare begränsad till uppgifter och handlingar som arbetsgivaren har
tillgång till. När det gäller ett koncemfö-retag bör rätten till information
även omfatta material som företaget har tillgängligt och som belyser
förhållandena inom koncemen, såvitt materia­let i fråga har betydelse för den
fackliga verksamheten på den egna arbets­platsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsema i 19 § är dispositiva
på sätt som framgår av 4 § andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Informationsskyldigheten enligt 19
§ fullgörs i första hand mot den loka­la arbetstagarorganisationen. Finns det
inte någon sådan lokal facklig representation på arbetsplatsen, gäller
informationsskyldigheten mot den arbetstagarorganisation som står som part i
det kollektivavtal som binder eller brukar binda arbetsgivaren. Vid central
förhandling enligt 14 § skall informationsskyldigheten fullgöras även mot
fackförbund eller liknande i den mån informationen är av betydelse för
förhandlingsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section758&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section759&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      367&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 20 § finns inte några särskilda regler om vilken
företrädare för den fackliga organisationen som skall mottaga information och i
vilken ut­sträckning derrpa får föras vidare inom organisationen, t. ex. till
de berörda medlemmarna. Wad mottagandet beträffar är det en fråga för den
fackliga organisationen äft utse vem som skall representera denna. I den mån
kret­sen av mottagare behöver begränsas får den frågan göras till föremål för
förhandling mellan partema enligt 21 §, varvid bör beaktas regeln i 21 § tredje
stycket att information vartill organisation är berättigad utan hinder av
tystnadsplikt får föras vidare till ledamot i styrelsen för organisationen,
dvs. normalt lokal arbetstagarorganisation men i vissa fall även fackför­bund
eller liknande. Någon begränsning av dessa företrädares rätt till in­formation
kan alltså inte göras, låt vara att informationen kan lämnas med tystnadsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 21 § har intagits regler om tystnadsplikt rörande
uppgifter vars hemlig­hållande är av vitalt intresse t. ex. med hänsyn till
arbetsgivarens affärsför­hållanden eller ekonomiska förhållanden i övrigt eller
till enskilds ekono­miska eller personliga förhållanden. Tystnadsplikten gäller
både handling­ar som åberopas vid förhandling (18 §) och information som lämnas
på gmnd av den primära informationsplikten (19 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågor om tystnadsplikt skall i första hand göras
till föremål för förhand­ling mellan partema. Förhandlingen kan avse inte bara
huravida tystnads­plikt över huvud taget skall förekomma. Även frågan hur långt
part får föra vidare den erhållna informationen, t. ex. inom den egna
organisationen, kan bli föremål för förhandling, dock med beaktande av den i 21
§ tredje stycket inskrivna garantin för ledamöter i styrelsen för den berörda
arbets­tagarorganisationen. Hinder möter inte mot att vid förhandling enligt 21
§ överenskommelse träffas om att den erhållna informationen får offentlig­göras
först efter en viss tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äv 21 § första stycket framgår att både lokal och
central förhandling kan äga rum rörande tystnadsplikten om den avser
information enligt 19 §. Central förhandling skall emellertid äga rum endast om
arbetstagarorgani­sationen begär det. Organisationen kan t. ex. för tids
vinnande förklara att någon central förhandlingsomgång inte skall följa på den
lokala förhand­lingen. Som framgår av 21 § andra stycket blir arbetsgivaren då
skyldig att väcka talan i AD inom tio dagar efter det att den lokala förhandlingen
har avslutats om han vill bevara möjligheten till tystnadsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppnås inte enighet vid förhandling om
tystnadsplikt kan den uppgifts-lämnande parten alltså föra frågan till AD. Av
21 § andra stycket framgår att AD skall förordna om tystnadsplikt i den mån det
kan antas att det annars skulle föreligga risk för väsenflig skada för part
eller annan. Där­vid är det från konkurrenssynpunkt betydelsefulla frågor t.
ex. rörande produktionsmetoder, yrkeshemligheter, affärsförbindelser eller
andra frå­gor av vitalt intresse som främst träder i förgrunden. Men det kan
också&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section760&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section761&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   368&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;röra
sig om ömtåliga personliga förhållanden, arbetsgivarens egna eller an­ställdas.
AD får därvid göra en avvägning mellan den skada som kan drab­ba part eller
annan om en omtvistad uppgift kommer ut och det fackliga in­tresse som ligger i
att föra mottagen information vidare till en större krets. Det är viktigt att
domstolen fäster avseende vid det sistnämnda intresset. När det gäller t. ex.
ett företags ekonomiska förhållanden och framtidsut­sikter skall utgångspunkten
vara att alla anställda har rätt till information. Det behövs då särskilda skäl
för att begränsa denna rätt. Och dessa skäl skall åberopas och styrkas av den
arbetsgivare som begär tystnadsplikten. Skulle däremot tvisten gälla uppgifter
om enskilds förhållanden bör utrym­met för tystnadsplikten vara större.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I tredje stycket finns regler som garanterar vissa
fackliga styrelseleda­möter att få ta del av information som avses i 18 och 19
§§. Tystnadsplik­ten kan alltså aldrig sträckas så långt att dessa fackliga
företrädare ställs utanför informationen. Detta har berörts i
specialmotiveringen till 20 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som nu sagts om tystnadsplikt gäller inte om
annat är föreskrivet i annan författning. Detta framgår av 3 §
medbestämmandelagen. Det bör tilläggas att reglema 121 § är dispositiva på sätt
som framgår av 4 § andra stycket. KoUektivavtal kan träffas t. ex. om särskilda
tystnadspliktsregler eller om annan ordning för prövning av frågor om
tystnadsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 53 § upptas motsvarande regler om tystnadsplikt
för förlikningsmän m.fl. Regler om påföljd vid brott mot den tystnadsplikt som
följer av 21 och 22 §§ återfinns i 56 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 21 § finns regler om vad part har att iaktta då
han har påkallat förhand­ling om tystnadsplikt. Vidare finns regler om den
frist som gäller då parten efter avslutad förhandling vill föra frågan till AD.
Talan skall i sådant fall väckas inom tio dagar efter det att förhandling har
avslutats. Vid beräk­ningen av denna frist skall 67 § äga motsvarande
tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har part påkallat förhandling om tystnadsplikt och
iakttar parten den nu berörda talefristen, gäller enligt 22 § första stycket
den begärda tystnads­plikten till dess tvisten har avgjorts av AD eller på
annat sätt. Försitter å andra sidan parten talefristen, upphör tystnadsplikten.
Undantag görs från den temporära tystnadsplikten då kravet på tystnadspUkt är
obefogat och den part som har begärt tystnadsplikten inser eller borde inse
detta. Un­dantaget är avsett att vara rent förebyggande, nämligen att avhålla
från meningslösa eller i trakasserisyfte ställda krav på tystnadsplikt. Den som
under påstående att kravet på tystnadsplikt är obefogat offentliggör infor­mationen
i fråga, gör detta under risk för skadeståndsansvar om bedöm­ningen underkännes
av AD. Det ligger i sakens natur att mål rörande tyst­nadsplikt bör prövas av
AD med förtur. Någon särskild föreskrift härom har inte ansetts behövlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section762&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section763&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    369&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kollektivavtal
{23-31 §§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
detta avsnitt har upptagits bestämmelser om kollektivavtalet som rätts­ligt
institut. I 23 § definieras kollektivavtalet såvitt gäller partsställning och
innehåll. I 24 § finns en specialregel om bestämmelser i kollektivavtal rö­rande
hyresförhållande. Vidare slås fast att avtal inte kan med verkan av kollektivavtal
träffas om något annat än sådant som angetts som kollektiv­avtals innehåll i 23
och 24 §§. Formkravet för koUektivavtal behandlas i 25 §. 1 26 § finns regler
om koUektivavtals bindande verkan för medlem­mar i organisation som slutit
koUektivavtal. Enligt 27 § har kollektivavtal i princip tvingande verkan för
enskilda arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av sådant avtal. 1 28 §
finns vissa regler om partsbyte och överta­gande av förpUktelser enligt
kollektivavtal vid företagsöverlåtelser och vid sammanslagning av
organisationer. Regler om uppsägning av koUektiavtal finns i 29 och 30 §§.
Slutligen finns i 31 § regler om hävning av kollektivav­tal och om befrielse
från förpliktelse enligt lagen eller enligt kollektivavtal. Reglema i avsnittet
har i huvudsak sina förebilder i 1 § första och fjärde styckena, 2, 3 samt 5-7
§§ KAL. På ett antal punkter har dock gjorts änd­ringar i Jämförelse med KAL,
och 28 § i medbestämmandelagen är helt ny. I kommitténs förslag finns
motsvarigheterna i 20-25 och 28-30 §§ FKL. I jämförelse med kommittéförslaget
har ändring av saklig betydelse gjorts enbart i 31 § tredje stycket (30 §
tredje stycket FKL) som gäller befrielse från förpliktelse enligt lagen eller
enligt koUektivavtal vid motparts lag- el­ler avtalsbrott. De skillnader i
texten som i övrigt finns är enbart av redak­tionell karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 denna paragraf definieras kollektivavtalet med
utgångspunkt i parts­ställningen och i det avtalsinnehåll som kan komma i
fråga. När det gäller partsställningen stämmer förslaget helt överens med
gällande rätt enligt 1 § KAL och med kommitténs förslag till 20 § FKL. 1 fråga
om ämnesområdet har valts ett uttryckssätt som nära knyter an till ordalagen i
KAL. Ämnes­området sammanfaller med området för den allmänna förhandlingsrätten
enligt 10 S och med tillämpningsområdet för lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Parter i kollektivavtal kan vara på ena sidan
arbetsgivarorganisation el­ler enskild arbetsgivare och på andra sidan
arbetstagarorganisation. På den punkten är den rättsliga regleringen densamma
som i förhandlingsrätts­reglema (10 §). Innebörden av begreppen
arbetsgivarorganisation och ar­betstagarorganisation har angivits i 6 § i
lagen. Som part i kollektivavtal kan förekomma även lokala sammanslutningar av
arbetsgivare eller ar­betstagare i den mån de uppfyUer de krav på ställning av
organisation som ställs upp i 6 §. Däremot kan inte t. ex. en grapp av
arbetstagare, som inte är att betrakta som organisation, träffa avtal med
giltig verkan som koUektivavtal. Även förbund eller andra sammanslutningar av
arbetsgivar-eller arbetstagarorganisationer kan vara parter i koUektivavtal
(jfr 6 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24-Riksdagen
1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section764&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section765&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     370&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tredje
stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När på den ena eller på båda sidorna i ett
koUektivavtal flera parter skri­vit på avtalet är det en tolkningsfråga om
påteckningen innebär att veder­börande har trätt in som part i avtalet eller
bara godkänt detta. På den punkten är lagen inte avsedd att innebära något
avsteg från gällande rätt. Liksom enligt gällande rätt kan enligt lagen avtal
också innehålla bestäm­melser med verkningar på skilda plan i en sammansatt
organisationsstruk­tur. Vissa regler kan t. ex. gälla enbart i förhållandet mellan
organisationer som avtalsparter medan andra regler får bindande verkan även
mellan medlemmar i organisationema. Inte heller på denna punkt är lagen avsedd
att innebära något ingrepp i det avtalsväsende som har utvecklats på grandval
av den nu gällande kollektivavtalslagen. Ätt denna skillnad mel­lan olika slag
av avtal får betydelse vid tillämpningen av vissa bestämmel­ser i lagen framgår
av motiven till 11 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ämnesområdet för kollektivavtal har i 1 § KAL
angetts vara &amp;quot;villkor, som skola lända till eftertättelse för anställning
av arbetare, eller (om) för­hållandet i övrigt mellan arbetsgivare och
arbetare&amp;quot;. Kommittén valde i 20 § FKL i stället formuleringen
&amp;quot;villkor rörande arbetet och lön eller annan ersättning härför samt
villkor i övrigt rörande förhållandet mellan arbetsgi­vare och
arbetstagare&amp;quot;. Syftet med denna nya utformning var enligt moti­ven att ge
lagstiftaren tilUalle att klarlägga, att i princip varje fråga som har
betydelse för förhållandet mellan ett företag och dess arbetstagare skall kunna
bli föremål för kollektivavtal. Till kollektivavtalsområdet skulle därmed
otvetydigt räknas även frågor rörande företagets produktion eller verksamhet i
övrigt. Ämnesområdet för kollektivavtal enligt denna para­graf i
medbestämmandelagen är som framgår under 1 § avsett att vara i princip lika
vidsträckt som enligt kommittéförslaget. Frågan om ämnesom­rådet för
kollektivavtal och förhandlingsrätt har i övrigt behandlats i av­snitten 11.3
och 11.5 av den allmänna motiveringen och i kommentaren till I och 2 §§,
vartill hänvisas. Med anledning av den utvidgning som har före­slagits i fråga
om förhandlingsrätten till att omfatta även förutvarande ar­betstagares
förhållanden bör påpekas, att kollektivavtal är avsett att kunna gälla inte
bara anställningsvillkor för aktiva arbetstagare utan även t. ex. pension eller
andra förmåner för förutvarande arbetstagare som tillhör av­talsslutande
organisation. Detta har inte ansetts behöva särskilt markeras i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 kommitténs förslag framhöUs (s. 313 f) att
kollektivavtal enligt kom­mitténs mening borde kunna träffas inte bara om
arbetsvillkor av generell natur och tillämplighet utan även om villkor som
avser enbart viss eller vissa arbetstagare. Medbestämmandelagen bygger på samma
synsätt. Som kommittén har utvecklat får rättsverkningarna av sådana
individualiserade avtal bedömas bl. a. mot bakgrand av vad som enligt allmänna
fullmakts-och föreningsrättsliga regler gäller för rättsförhållandet mellan den
kollek­tivavtalsslutande organisationen och den eller de berörda medlemmama.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section766&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section767&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105  
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     37J&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Liksom KAL bygger lagen även i övrigt på att
rättsfrågor som inte är av speciellt kollektivavtalsrättslig natur får bedömas
efter allmänna regler på bl. a. avtalsrättens område. Avgränsningen av de
frågor som ansetts böra särskilt regleras i den kollektivavtalsrättsliga
lagstiftningen är i princip densamma som i KAL och FKL (jfr SOU 1975:1 s. 314
O-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 24 § föreskrivs att kollektivavtal, som
innehåller bestämmelser om andra villkor än sådana som faller inom ämnesområdet
för koUektivavtal enligt denna paragraf och 24 §, saknar verkan som
kollektivavtal i den de­len.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 1 § Qärde stycket KAL föreskrivs att kollektivavtal,
som avser fråga om hyresförhåUande vilket beror av anställning, äger verkan som
kollek­tivavtal i den delen endast i den mån det gäller vissa närmare angivna
frå­gor och på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av organisation som
enligt FFL är att anse som huvudorganisation. Stadgandet tiltfördes KAL i
samband med 1968 års reform på hyreslagstiftningens område och är att se mot
bakgrand av vissa regler i 12 kap. 67 § JB om möjlighet att genom kol­lektivavtal
frångå Jordabalkens annars tvingande regler rörande hyresrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 12 kap. 1 § första stycket JB gäller
Jordabalkens regler om hyra även om en lägenhet har upplåtits exempelvis genom
tjänsteavtal. Äv fjär­de stycket i samma paragraf följer att avtal i strid mot
reglerna i princip är ogiltigt. I 12 kap. 67 § JB har emellertid gjorts ett
undantag från denna prin­cip, vUket tar sikte på främst tjänstebostäder för
kollektivavtalsbundna ar­betstagare, exempelvis fastighetsanställda. Enligt
lagmmmet skall sålunda överenskommelse om villkor i fråga om hyresförhållande,
som beror av anställning, gälla mot hyresgästen även om överenskommelsen
strider mot vissa angivna lagrum i 12 kap. JB, nämligen desamma som de vilka
åsyftas i 1 § fjärde stycket KAL. En fömtsättning är dock enligt 67 §, att
överens­kommelsen har formen av kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slu­tits
eller godkänts av organisation som enligt FFL är att anse som huvud­organisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De nya reglerna har i huvudsak samma innehåll som I
§ fjärde stycket KAL. Bestämmelsen har dock givits en ny utformning.
Hänvisningen till FFL och det där intagna huvudorganisationsbegreppet har fått
utgå. En motsvarande hänvisning har i stället upptagits i 12 kap. 67 §
Jordabalken (se specialmotiveringen till följdändringar i annan lagstiftning).
24 § med­bestämmandelagen har således kunnat ges det förenklade innehållet, att
kollektivavtal som avser hyresförhållande som rör arbetstagare - och där­vid
avses även sådan uppdragstagare som anges i 1 § medbestämmandela­gen - äger
verkan som kollektivavtal i den delen endast i den mån det i frå­ga om
partsställning och innehåll är sådant som sägs i 12 kap. 67 § JB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;KoUektivavtalsmöJligheten enligt 12 kap. 67 § JB
tar sikte på vissa frågor som rör hyressättning och hyresgästs
besittningsskydd. Annan hithörande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section768&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section769&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilagal   
Arbetsmarknadsdepartementet   372&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hyresfråga kan således inte regleras i kollektivavtal med
den verkan som följer av sådant avtal - bundenhet för medlemmar i avtalsslutande
organi­sation, rätt att påkalla förhandlingar i frågan etc. Huruvida en i
kollektiv-, avtal intagen klausul rörande sådan fråga ändå blir bindande såsom
vanligt avtal får bedömas efter lag och allmänna avtalsrättsliga principer.
Skulle det dä vara fråga om en reglering i strid mot tvingande bestämmelser i
JB följer redan av förat berörda 12 kap. I § fjärde stycket i JB att klausulen
är ogiltig även som vanligt avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tvist i sådan fråga som alltså
faller utanför 24 § medbestämmandelagen handläggs enligt JB:s regler om
förfarandet för sådana tvister. Däremot är AD i princip ensam behörig att pröva
hyrestvist i fråga vilken enligt det ti­digare anförda kan regleras genom
kollektivavtal och har reglerats genom sådant avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 24 § återfinns vidare en allmän bestämmelse
med sikte pä kollekfivav-talsvillkor som ej omfattas av huvudregeln i 23 § om
kollektivavtals inne­håll. Har sålunda i kollektivavta! intagits andra villkor
än sådana som av­ses i 23 §, följer av 24 § att avtalet i den delen saknar
verkan som kollektiv­avtal. Effekten härav är att avtalet i den delen möjligen
kan ha bindande verkan som vanligt avtal. Det kan dock ej i den delen som
kollektivavtals­klausuler binda medlem i avtalsslutande organisation eller
annars tilläggas någon kollektivavtalsrättslig effekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med beskrivningen i 23 § av
tillåtna kollektivavtalsämnen - vilken åsyf­tar att täcka in vaije fråga, som
rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare - torde
tillämpningsområdet för 24 § i det nu berörda hänseendet bli i hög grad
inskränkt. Av principiella skäl har emellertid an­setts att det bör framgå av
lagtexten att kollektivavtalsreglering - liksom förhandlingsrätt m. m. - är
utesluten i frågor som faller utanför 23 § (se vidare specialmotiveringen till
1 och 2 §§).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsema i 24 § är tvingande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 25 § har överförts
i sak oförändrade från 1 § första stycket KAL. De är till sin natur tvingande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kravet i 25 § att ett
kollektivavtal skall vara skriftligt motiveras av beho­vet att undanröja
meningsskiljaktigheter rörande avtalets tillkomst och in­nehåll och vidare av
att avtalet är bindande för och skall tillämpas av en of­ta stor personkrets.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skrtftlighetskravet innebär i
princip att avtalsinnehållet skall finnas ned­tecknat i en särskilt upprättad handling
som förses med parternas under­skrifter. En strikt tillämpning av ett sådant
formkrav skulle emellertid medföra ogiltighet som koUektivavtal av varje avtal
mot vilket ett formfel kunde åberopas. Vissa modifikationer har därför stäUts
upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har sålunda ett skriftligt förslag
till kollektivavtal godkänts genom brev gäller det som kollektivavtal enligt 25
§. Här kan t. ex. tänkas det fallet, att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section770&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section771&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     373&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ena
parten i brev till andra parten accepterar en av denna part erbjuden, skrtftlig
avtalstext, och vidare det fallet, att båda parter i brev till en förlik­ningsman
godtar ett av denne upprättat skriftligt medlingsförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vidare föreligger enligt 25 § giltigt
kollektivavtal, om dess innehåll har upptagits i protokoll, som till
riktigheten har vitsordats på sätt söm parter­na har överenskommit. Ett
kollektivavtal kan sålunda i sin helhet komma till uttryck i ett Justerat
förhandlingsprotokoll, och blir - om inte annat framgår av själva protokollet -
för parterna bindande i detta skick även om det har varit parternas avsikt att
efter förhandlingarna upprätta en sär­skild avtalshandling. Det är dock tydligt
att som kollektivavtal inte kan godtas vilket uttalande till protokollet som
helst: För att ett protokollsutta­lande skall kunna betraktas som koUektivavtal
krävs att partema har enats om att uttalandet skall ha karaktären av en
bindande överenskommelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Formkravet i 25 § inrymmer i princip även krav på
parternas underskrift av avtalshandlingen. Redan i det förhällandet att
Justerat protokoll kan fä verkan som kollektivavtal ligger emellertid en
modifiering av detta krav. 25 § bör inte heller förstås så att den innebär ett
ovillkoriigt krav på att bäg­ge parter undertecknar avtalshandlingen. Har
exempelvis en oorganiserad arbetsgivare på begäran av en fackförening
undertecknat förbindelse att tillämpa visst för fackföreningen gällande
kollektivavtal, blir förbindelsen gällande såsom kollektivavtal (s. k.
hängavtal) även om handlingen inte har undertecknats av företrädare för
fackföreningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang bör påpekas att kravet på parts
underskrift inte in­nebär att var och en som har skrivit under kollektivavtalet
också är att an­se som part. Här kan endast erinras om det ej ovanliga
förhållandet att ett av en lokalavdelning slutet kollektivavtal ibland förses
med påskrift även av det fackförbund som avdelningen tillhör, därvid syftet med
påskriften kan vara att endast bekräfta avdelningens rätt att träffa avtalet.
Här kan också erinras om ett fall som stundom förekommer, att ett förbund har
un­dertecknat ett kollektivavtal men då har gjort det på en avdelnings vägnar.
I sådant fall är avdelningen avtalspart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Giltigt kollektivavtal föreligger också i de delar
som avtalsinnehållet re­dovisas genom hänvisning till annan skrtftiig handling
i vilken de regler finns upptagna som skall binda parterna. I ett hängavtal
hänvisas t. ex. till annat kollektivavtal. Att hänvisning i kollektivavtal kan
göras till exempel­vis lagtext är också givet. Det är vidare möjligt att i
kollektivavtal hänvisa till ett annat kollektivavtal som ännu inte har träffats
men'som kan förvän­tas komma att gälla inom t. ex. branschen. Slutligen kan
förekomma att parter som vid förhandlingar ej kan nå avtalsuppgörelse träffar
skrtftlig överenskommelse om att låta skiljenämnd bestämma avtalsinnehållet.
Det avgörande som skiljenämnden träffar i sådant fall utgör ett enligt 25 § gil­tigt
kollektivavtal som binder partema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skriftlighetskravet i 25 § tar sikte även på sädana
ändringar i eller tillägg till ett redan träffat kollektivavtal, som parterna
under avtalsperioden fin-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section772&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section773&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet  374&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ner
böra genomföras. Äv det tidigare har framgått att ett justerat protokoU är
tillräckligt för sådana ändringar eller tillägg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 denna paragraf, som till sitt innehåll motsvarar
2 § KAL och 23 § FKL, formuleras den för svensk kollektivavtalsrätt grandläggande
principen att kollektivavtalet binder inte bara avtalsslutande organisation
utan även otr ganisationens medlemmar. I texten har gjorts några redaktionella
ändring­ar i jämförelse med nu gällande bestämmelser i 2 § KAL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enskild medlems bundenhet av kollektivavtal yttrar
sig i att handling el­ler underlåtenhet i strid mot avtalet kan medföra påföljd
enligt lagens reg­ler. Detta har betydelse bl. a. på det sättet att enskild
arbetsgivare kan åläggas s.k. allmänt skadestånd för koUektivavtalsbrott och i
att enskUda arbetstagare blir ansvariga för fredsplikt Ofr avsnitt 11.8).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kollektivavtal är bindande för medlem enbart inom
sitt tillämpningsom­råde. Detta uttryck har i förenklande syfte valts i stället
för uttrycket &amp;quot;yr­kesgrupper och område&amp;quot; i 2 § KAL. Vilket
tillämpningsområde ett kollek­tivavtal harar en tolkningsfråga, som ytterst
löses i tvist om bundenhet av kollektivavtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt paragrafen blir kollektivavtal bindande för
medlem oavsett om han redan är medlem när avtalet kommer till eller han träder
in i organisa­tionen därefter men innan avtalet upphört att gälla. Undantag
härifrån gäl­ler om och i den utsträckning den enskilde redan är bunden av
annat kol­lektivavtal när han träder in i organisationen. Enligt andra stycket
i 26 § kan en medlem i en organisation inte befria sig från avtalsbundenhet
enbart genom att träda ut ur organisationen. Under vUka omständigheter en med­lem
som lämnar sin organisation kan befrias från avtalsbundenhet genom uppsägning
för egen del, eller i vissa fall vid utgången av avtalsperiod utan egen
uppsägning, är en fråga för rättspraxis som har ledning i vissa uttalan­den i
förarbetena till KAL (jfr SOU 1975:1 s. 801 ff).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
alla nu senast berörda hänseenden är lagen avsedd att utan ändringar motsvara
gällande rätt. Detsamma gäller i fråga om den närmare rättsliga innebörden av
att medlem är bunden av kollektivavtal som träffats av hans organisation, t.
ex. när det gäller begränsningar i organisationens rätt att företräda
medlemmarna, föratsättningama för att beslut av organisationen skall vara
rättsligen giltigt, verkningama av befogenhetsöverskridande och organisations
rätt att med bindande verkan för medlemmarna förfoga över tolkningen av
kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
är tvingande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf stämmer till sitt innehåll överens
med 3 § KAL och 25 § FKL. Den föreskriver att enskilda avtal mellan
arbetsgivare och arbetsta­gare är ogiltiga om de strider mot koUektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section774&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section775&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    375&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 3 § KAL har föreskrivits att
överenskommelse som träffats mellan ar­betsgivare och arbetstagare, som är
bundna av samma kollektivavtal, om villkor som innebär avvikelse från
kollektivavtalet inte är gällande i vidare mån än avvikelsen må anses tillåten
enligt koUektivavtalet. Äv förarbetena till KAL framgår att paragrafen fick
denna lydelse främst för att det skulle göras klart, att det är en fråga om
tolkningen av koUektivavtalet i vad mån det finns utrymme för enskilda avtal
med andra bestämmelser än de i kol­lektivavtalet upptagna. En annan utformning
av paragrafen i det till grund för KAL liggande sakkunnigförslaget hade lett
till missförstånd på den punkten. Att det är på detta sätt man skall uppfatta
kollektivavtalets ver­kan för enskilda arbetsavtal är emellertid nu inarbetat
och välkänt på ar­betsmarknaden. Det har därför ansetts möjligt att nu gå ifrån
den ganska komplicerade utformningen av 3 § KAL och i stället skriva en regel
som fastslår, utan att någon saklig skillnad är avsedd, att
kollektivavtalsbundna arbetsgivare och arbetstagare inte kan med giltig verkan
sinsemellan träffa avtal som strider mot kollektivavtalet. Ogiltigheten
inträder liksom enligt 3 § KAL omedelbart och innebär att avtalsparterna är
oförhindrade att i StäUet göra gällande koUektivavtalets bestämmelser i
förhållande till var­andra. Regeln uttalar sig inte om vUka verkningar
ogiltigheten får på såda­na delar av det enskilda avtalet som tiU äventyrs är
förenliga med koUek­tivavtalet. Den frågan får liksom enligt gällande rätt
lösas enligt allmänna gmndsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen är inte avsedd att
föranleda någon ändring i ÄD:s praxis vid avgörandet av frågor om enskilda
arbetsavtals förenlighet med kollektiv­avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen är tvingande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Äv 26 § följer liksom enligt
gällande rätt att ett kollektivavtal binder inte endast de avtalsslutande
partema utan även deras medlemmar såvitt avser de yrkesgrupper och de
arbetsplatser som omfattas av avtalet. Denna bun­denhet föreligger oavsett om
medlemmen har inträtt i organisationen före eller efter avtalets tillkomst,
dockej i den mån han redan är bunden av an­nat kollektivavtal. Dessa regler får
betydelse även i samband med före­tagsöverlåtelser etc. Överlåter en medlem i
en arbetsgivarorganisation sitt företag till en annan medlem i organisationen
blir organisationens kollek­tivavtal som gäller för företaget givetvis bindande
också för den nye äga­ren även om denne tidigare inte har varit bunden av
avtalet. Sker överlåtel­sen till ny ägare som står utanför organisationen blir
denne bunden av av­talet genom att inträda som medlem i denna. Om emellertid
något sådant medlemskap inte föreligger eller kommer till stånd och om den nye
ägaren inte själv träffar avtal med samma innehåll som kollektivavtalet blir i
prin­cip den nye ägaren obunden av kollektivavtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framgår av AD:s praxis (se SOU 1975:1 s. 334 ff) har
man redan i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section776&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section777&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     376&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dag
vissa möjligheter att på rättslig väg komma åt skenförfaranden, t. ex.
bolagsombildningar som har vidtagits i syfte att sätta träffade kollektivav­tal
ur spel. Då sådana förfaranden underkänns blir följden, att den
&amp;quot;förre&amp;quot; arbetsgivaren alltjämt blir ansvarig för kollektivavtalets tillämpning.
Äv gällande rätt följer vidare att vissa förändringar på arbetsgivarsidan i
prin­cip alltid saknar verkan för koUektivavtalets giltighet, t. ex. dä ett
dödsbo eller konkursbo fortsätter den avlidnes resp. konkursgäldenärens
rörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Annorlunda är fallet med verkliga
företagsöverlåtelser som vidtas i en ordning som i formella hänseenden är helt
oantastlig. En regel om att kol­lektivavtal skall fortsätta att gälla efter en
normal företagsöverlåtelse krä­ver lagstiftning. 1 väsentlig utsträckning rör
det sig om ett informations­problem. När det gäller större arbetsgivare
förekommer företagsöveriåtel-ser eller andra förfoganden av betydelse för
kollektivavtalets giltighet knappast utan arbetstagarsidans vetskap. Normalt
torde också kollektiv­avtalsförhållandena ordnas med arbetstagarsidan i samband
med överlåtel­sen. 1 andra fall - och kanske främst i branscher med många
oorganisera­de mindre arbetsgivare - kan det emellertid förekomma
företagsöveriåtel-ser och andra förändringar av de rättsliga formema för
rörelsens bedrivan­de som inte kommer till arbetstagarsidans kännedom. Stundom
kan resul­tatet bli, att kollektivavtalet läng tid efter förändringen befinnes
inte längre vara gällande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna om den primära förhandlingsskyldigheten
och den därtill knut­na informationsplikten bör göra det möjligt för de
fackliga organisationer­na att hålla en effektiv bevakning över träffade
kollektivavtal i samband med tilltänkta företagsöverlåtelser. I 28 § första
stycket föreslås emellertid en regel som mera direkt inriktar sig på en
företagsöverlåtelses verkan på kollektivavtal. Regeln innebär att en
övertagande arbetsgivare under vissa fömtsättningar blir bunden av överlåtarens
kollektivavtal. Regeln gäller såväl vid fullständig övergång som då företaget
endast delvis överlåtes. Den tar sikte på såväl äganderättsövergång som
övergång genom arrende. Ny ägare eller artendator som blir bunden av
överiåtarens eUer upplåta­rens koUektivavtal, blir normalt inte samtidigt
ansvarig för t. ex. uteståen­de löner som har intjänats hos den tidigare
arbetsgivaren. På den punkten gäller allmänna regler om partsbyte i
avtalsförhållanden. Övergång som sker genom aktieöveriåtelse berörs ej av 28 §.
I sådant fall sker ej formellt något byte av arbetsgivare utan ingångna
kollektivavtal kommer att bestå mot aktiebolaget även efter bytet av
aktieägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga situationer kan emellertid tänkas, i
vUka en part eller båda parter önskar Justeringar i avtalet med anledning av
överiåtelsen eller an­ser att detta bör avlösas av ett annat avtal. 28 § har
därför fått den utform­ningen, att en arbetsgivare som övertar företag blir
bunden av överiåtarens kollektivavtal först om ingendera avtalsparten genom
uppsägning klargör att fortsatt bundenhet av avtalet inte önskas. Om
arbetstagarparten under-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section778&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section779&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     377&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rättas
av överlåtaren sextio dagar före övergången om att arbetsgivarsidan inte önskar
fortsatt bundenhet, upphör enligt 28 § tredje stycket kollektiv­avtalet att
gälla vid övergången. Sker uppsägningen före övergången men under den nämnda
sextiodagarsperioden, blir den nye arbetsgivaren efter övergången bunden av
kollektivavtalet till dess sextio dagar har förflutit från uppsägningen. Arbetsgivarsidans
möjlighet att befria sig från kollek­tivavtalet motsvaras av en rätt för
arbetstagarsidan enligt 28 § andra styc­ket att inom trettio dagar efter det
att den har underrättats om övergången säga upp kollektivavtalet. Sker
uppsägning inom denna tid upphör avtalet att gälla vid övergången eller, om
uppsägningen sker efter övergången, vid tidpunkten för uppsägningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppsägningsrätten tillkommer de ursprangliga
avtalspartema, dvs. den överlåtande arbetsgivaren och den avtalsslutande
organisationen på ar­betstagarsidan. Den övertagande arbetsgivaren har alltså
inte möjlighet att själv i förhållande till arbetstagarparten påverka
avtalsbundenheten. Reg­lerna är emellertid förenade med vissa begränsningar.
Till en början är de dispositiva på sätt som framgår av 4 § andra stycket.
Vidare vinner de inte tillämpning om den tillträdande arbetsgivaren redan är
bunden av annat kollektivavtal. Dessutom framgår av lagtexten att den nye
arbetsgivaren blir bunden av företrädarens avtal endast i tillämpliga delar. 1
samband med överlåtelsen av företaget kan t. ex. ha inträffat förändringar i
fråga om verksamhetens art som inte gör det möjligt att tillämpa avtalet helt
eller delvis. Det kan bli omöjligt att tillämpa t. ex. avtalsbestämmelser som
tar sikte enbart på de avtalsslutande organisationerna, om den tillträdande ar­betsgivaren
är oorganiserad osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det finns här anledning att också något beröra den
närmare innebörden av begreppet övergång av företag. 1 fråga om enskilda
anställningsavtal gäller som allmän regel, att nytt sådant avtal anses ha
träffats om arbetsta­garen fortsätter att arbeta i en rörelse som försäljs. 1
och med överlåtelsen upphör i princip den tidigare ägarens förpliktelser mot
arbetstagaren så till vida, att han inte behöver betala lön för det arbete som
utförs åt den nye ägaren. Likaledes gäller som nyss har antytts att den nye
ägaren i princip blir ansvarig för förpliktelse enligt anställningsavtalet
enbart räknat från övergången. Denna senare princip har emellertid för vissa
fall genombru­tits i lagstiftning. Exempel härpå är 6 § semesterlagen
(1963:114), vari bl. a. stadgas att överiåtelse av företag inte får inverka på
arbetstagarens rätt en­ligt lagen, t. ex. då det gäller rätten att erhålla
semester med visst antal dagar för tid under vilken arbete utförts för
arbetsgivarens räkning. 11, ex. 4 § anställningsskyddslagen föreskrivs att tid
under vilken arbetstagaren har varit anställd hos föratvarande arbetsgivaren -
eller hos företag inom koncern som föratvarande arbetsgivaren tillhörde - skall
medräknas vid bestämmande av anställningstid hos den nye arbetsgivaren, något
som får betydelse t. ex. vid bestämmande av kvalifikationstid för de
uppsägningsti­der som föreskrivs i lagen, i turordningssammanhang osv. En
företrädes-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section780&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section781&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop,
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    378&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rätt till ny anstäUning som har förvärvats hos den
fömtvarande ägaren kan enligt förarbetena (prop. 1973:129 s. 265) åberopas även
mot den nye äga­ren. Enligt förarbetena tUl 4 § anställningsskyddslagen avses
inte endast överlåtelse utan även utarrendering, ombildning av rörelsen till
bolag eller annan Juridisk person, fusion med annat företag, övergång genom arv
etc. (jfr prop. 1973:129 s. 235). I rättspraxis finns också ställningstaganden
till vad som kan anses innebära överiåtelse av företag. AD har t. ex. ansett
sig kunna ta hänsyn till att en företagare, utan att formellt inta ställning av
ar­betsgivare, i realiteten är den som ytterst har det ekonomiska ansvaret för
med rörelsen förenade kostnader. Begreppet övergång i 28 § medbestäm­mandelagen
bör kunna få samma innebörd som nu har berörts. Inte heller bör begreppet
företag tolkas alltför strikt. Det bör kunna överlämnas åt rättstillämpningen att
mera i detalj bestämma de begrepp som nu har be­rörts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På samma sätt som ett byte av arbetsgivare vid
företagsöverlåtelse kan även förändringar inom arbetsgivarorganisationer eller
arbetstagarorgani­sationer medföra att ett löpande kollektivavtal upphör att
gälla. De fall som i praktiken har tilldragit sig intresse har i första hand
gällt organisato­riska förändringar på arbetstagarsidan och då närmast
sammanslagningar av mindre organisationer till en enda organisation. Rör det
sig om en grapp medlemmar som bryter sig ur en koUektivavtalsbunden
organisation och ansluter sig till en annan eller bildar en ny organisation
gäller alltjämt efter utbrytningen individuell bundenhet av kollektivavtalet
(se specialmotive­ringen till 25 §). Samma ståndpunkt gör sig gällande vid en
överföring orga­nisationer emellan av medlemsgrupper utan att det rör sig om en
utbryt­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reglema i 28 § fjärde stycket tar i stället sikte på det
fallet att skilda or­ganisationer slås samman till en enda organisation.
Kollektivavtal som gäl­ler för organisation som upplöses skall då i stället
gälla den sammanslagna organisationen på samma sätt som om avtalet hade slutits
av denna organi­sation. Regeln äger tillämpning såväl vid sammanslagning av
arbetsgivar­organisationer som då organisationer på arbetstagarsidan slås
samman. Sammanslås fler än två organisationer äger den tillämpning i fråga om
samtliga organisationer som upplöses vid sammanslagningen. De avtal som enligt
regeln blir gällande för den sammanslagna organisationen behö­ver ej vara
träffade av den eller de upplösta organisationerna. Då i 28 § fjärde stycket
talas om kollektivavtal som gäller för sådan organisation av­ses därmed även
avtal som binder organisation eftersom det har slutits av en organisationen
överordnad organisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;29 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första och andra styckena av 29 §
överensstämmer i sak med 5 § KAL. Även om ett kollektivavtal har ingåtts med
flera parter på ena sidan eller på båda sidor, har avtalspart fått rätt att
ensidigt frigöra sig från avtalet ge-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section782&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section783&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1   Arbetsmarknadsdepartementet    379&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nom
uppsägning. Då sådan ensidig uppsägningsrätt medges måste emeller­tid även part
som inte berörs av uppsägningen kunna frigöra sig från avta­let genom egen
uppsägning, eftersom han kan ha gått in i avtalet under för­utsättning att det
skulle gälla som en enhet. Med hänsyn till den sena tid­punkt vid vilken en
ensidig uppsägning kan ha ägt rum, måste härvid övri­ga parter medges en på
lämpligt sätt bestämd förlängd uppsägningstid. Lik­som 5 § KAL innehåller
därför 29 § en bestämmelse av innebörd, att part som ej berörs av uppsägning
har rätt att för egen del - antingen han är medpart eller motpart till den
först uppsägande parten - säga upp avtalet även efter den tidpunkt då
uppsägning annars skulle ha skett. Uppsägning skall dock göras senast inom tre
veckor efter denna tidpunkt eller, om den avtalade uppsägningstiden understiger
sex veckor, inom hälften av upp­sägningstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna i 29 § första och andra styckena är
tvingande. Däremot kan kollektivavtal träffas om andra uppsägningsfrister än de
som anges i 29 § tredje stycket. Detta framgår av 4 § andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;30
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf överensstämmer i sak med 6 § KAL.
Reglerna är tving­ande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På samma sätt som det i 25 § föreskrivs att
kollektivavtal skall upprättas skriftligen, gäller enligt 30 § första stycket
att uppsägning av sådant avtal skall ske skriftligen. Formkravet motiveras av
intresset att undvika tvister och underlätta bevisningen i frågan om behörig
uppsägning har ägt ram. Som framgår av paragrafen kan uppsägning också ske
genom telegram. Utan att det har ansetts behöva komma till omedelbart uttryck i
lagtexten, bör med telegrambefordran likställas befordran via telex eller annat
där­med jämförligt tekniskt hjälpmedel. Formkravet är absolut; det rör sig allt­så
inte om en ordningsföreskrift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utöver det formkrav som sålunda uppställs i 30 §
står det kollektivav­talsparterna fritt att - vid sidan av regler om
uppsägningstid o. d. - upp­ställa ytteriigare formföreskrifter som skall
iakttas för att en uppsägning skall äga giltighet. Därvid bör emellertid
erinras om ett uttalande av AD att &amp;quot;man icke bör antaga en i
kollektivavtal upptagen bestämmelse utgöra en formföreskrift, med mindre mycket
starka skäl föreligga härför antingen i bestämmelsens avfattning eller på grand
av sakförhållanden&amp;quot; (AD 1946 nr 28). Uttalandet bör ses mot bakgranden av
att kollektivavtalspart inte all­tid har klart för sig skillnaden mellan
formföreskrifter och ordningsföre­skrifter.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskriften i 30 § utgår från att en verkställd
uppsägning avser kollek­tivavtalet i dess helhet. Uppsägning endast av vissa
delar av ett avtal kan således ej ske om ett sådant förfarande inte har stöd i
själva avtalet. En an­nan sak är att en sådan uppsägning givetvis blir giltig
om motparten ut­tryckligen godtar den eller till följd av sitt sätt att agera
måste anses ha godtagit uppsägningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section784&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section785&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     380&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 30 § andra stycket ges en
speciell bestämmelse för det fall att uppsä­gande part inte själv överiämnar en
skriftlig uppsägningshandling till mot­parten utan väljer att låta befordra
uppsägningen med post eller telegraf etc. Enligt allmänna rättsgrundsatser sker
sådan befordran i princip på av­sändarens risk. Beträffande uppsägning av
kollektivavtal görs emellertid i 30 § undantag från dessa grundsatser. Har
meddelande om uppsägning av­sänts under mottagarens senast kända adress så
tidigt att det hade bort komma honom till hända innan uppsägningen senast
skulle ha skett, skall uppsägning anses ha ägt rum även om meddelandet inte
kommer fram i tid. Motsvarande bestämmelse i 6 § andra stycket KAL motiverades
av att en motsatt regel skulle ställa för stora krav på avsändaren och av att
bestäm­melsen torde stå i överensstämmelse med en tämligen allmän uppfattning
inom fackorganisationema (prop. 1928: 39 s. 112).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf motsvarar i huvudsak
7 § KAL och 30 § FKL. I tredje stycket har dock gjorts en Jämkning i Jämförelse
med gällande rätt. I övrigt har texten i paragrafen förkortats och förenklats
utan att avsikten har varit att företa någon ändring i förhållande till nu
gällande bestämmelser i 7 § KAL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen bygger liksom 7 § KAL på
tanken att det är bäst förenligt med lagens grander att part inte tillåts att
genom eget beslut häva kollek­tivavtal på grund av motparts avtalsbrott.
Hävningsfrågan bör prövas och avgöras av AD. Regeln kan sägas ha en motsvarighet
i lagens fredsplikts-regler, nämligen regeln i 41 § första stycket I enligt
vilken fredsplikt råder i rättstvist om kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I första stycket har på några
punkter valts ett annat uttryckssätt än i 7 § KAL. Liksom enligt den paragrafen
är dock förutsättningarna för häv-ningsförklaring två. Dels skall någon som är
bunden av kollektivavtal ha gjort sig skyldig till grovt brott mot avtalet
eller mot lagen, dels skall brottet ha väsenflig betydelse för
avtalsförhållandet i dess helhet. Med det senare kravet syftas liksom i 7 § KAL
på att det kan före­komma i och för sig grova brott mot lag eller avtal, t. ex.
av en förenings­medlem, som dock inte har sådan betydelse för ett helt
avtalsområde att det ter sig skäligt eller lämpligt att kollektivavtalet i dess
helhet hävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I Jämförelse med gällande lag får
paragrafen ett mera vidsträckt tillämp­ningsområde på det sättet, att även
brott mot lagbestämmelser som inte nu finns i KAL kan medföra hävning av
kollektivavtal. Som kommittén har framhållit (s. 825) torde dock denna skillnad
åtminstone på vissa punkter mera ha formell än saklig betydelse. Med den nära
anknytningen till kol­lektivavtal av lagens bestämmelser på
medbestämmanderättsområdet är dock möjligt att brott mot sådana bestämmelser
kan få anses ha väsentlig betydelse för ett avtalsförhållande i dess helhet.
Detta torde gälla både om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section786&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section787&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   381&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;brott
mot förpliktelser enligt.dessa regler och om överskridande av befo­genheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äv andra stycket framgår motsättningsvis att
hävningsförklaring enligt första stycket kan meddelas för enbart några parter i
ett kollektivavtal med två eller flera parter på ena eller båda sidorna. I
sådana fall kan enligt and­ra stycket annan part för sin del säga upp avtalet,
om det sker inom tre vec­kor efter det att AD meddelat sitt avgörande i
hävningsmålet. Sådan upp­sägning får göras med omedelbar verkan. Synsättet
bakom regeln är det­samma som det som ligger bakom uppsägningsreglerna i 29 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket i 31 § medger AD att besluta om
partiell hävning av kol­lektivavtal eller om befrielse från förpliktelse enligt
lagen, när någon har bratit mot avtalet eller mot lagen. Avtals- eller
lagbrottet behöver inte vara så grovt eller av så väsentlig betydelse för
avtalsförhållandet i dess helhet att fullständig hävning av kollektivavtal kan
ske. AD skall bedöma i vad mån fullgörande av den förpliktelse, från vilken
part begär befrielse, kan skäligen krävas av parten. Frågan om partsställningen
i sådant mål avgöres enligt 4 kap. 5 § arbetslvistlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till skillnad från vad som gäller enligt 7 § KAL
förutsätter regeln i tredje stycket inte att det i en första rättegång slås
fast, att ett påtalat förfarande är lag- eller avtalsstridigt. Därmed krävs
inte heller att det i en andra rätte­gäng konstateras, att den felande inte har
avbrutit sitt rättsstridiga förfa­rande. Den förfördelade parten kan omedelbart
hos AD föra talan om lag-och avtalsstridigheten av ett visst förfarande på motsidan
och om befrielse från förpliktelse enligt avtalet eller enligt lagen. Från den
partens synpunkt innebär detta att den föreslagna lagen ger en effektivare
möjlighet än nu gällande regler till befrielse från förpliktelser enligt lag
eller avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeln får sin främsta betydelse i fråga om
befrielse från fredsförpliktel­se enligt lag och kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;AD bör i sin prövning överväga samtliga
föreliggande omständigheter. Det lag-eller avtalsstridiga förfarandets grovhet
och omfattning, dess verk­ningar för den förfördelade parten och möjlighetema
att uppnå rättelse på annat sätt är omständigheter som bör vägas in. I
domstolens rätt att pröva framställt yrkande, och att besluta inom yrkandets
ram, bör ingå en möjlig­het att bestämma att beslutet får tillämpas först vid
viss angiven tidpunkt och enbart om rättelse av det lag- eller avtalsstridiga
förfarandet då inte skett. 1 prövningen kan också ingå att bedöma om befrielse
t. ex. från fredsförpliktelse bör gälla endast i förhållande till den eller dem
på motsi­dan, som begått avtals- eller lagbrott, eller om det är skäligt att
medge en mer vidsträckt befrielse. Beslutet bör inte gälla för längre tid än
till dess att rättelse sker på den felandes sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det har inte bedömts lämpligt eller nödvändigt att
i lagtext närmare ange hur AD:s prövning skall genomföras eller vad domstolens
beslut skall in­nehålla. I stället har angetts att domstolen skall göra en
bedömning av vad som skäligen kan begäras av den förfördelade parten i fråga om
uppfyllelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section788&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section789&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    332&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
lag- och avtalsenliga förpliktelser när otillåtet förfarande förekommer på
motsidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ätt s. k. indrivningsblockader bör liksom enligt gällande
rätt anses tillåt­na oberoende av föreskrifterna i den här behandlade
paragrafen har fram-håUits i specialmotiveringen till 41 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna
i denna paragraf är tvingande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medbestämmanderätt
genom kollektivavtal (32 §)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utöver vad som följer av medbestämmandelagens
regler om förhand­lingsrätt, rätt till information, tolkningsföreträde och
facklig vetorätt är syftet med lagen att arbetstagarna skall tillerkännas rätt
till medbestäm­mande genom kollektivavtal med arbetsgivaren. Den principen slås
fast i denna paragraf. Förebilden till paragrafen finns i 26 § första stycket
FKL. Vid sidan av vissa skillnader i avfattningen av lagtexten skiljer sig 32 §
från kommitténs förslag i fråga om tillämpningsområdet. Till skillnad från 26 §
FKL omfattar paragrafen även företagsledningsfrågor. En ytterligare skill­nad
är att frågor om andra påföljder för arbetstagares avtalsbrott än avske­dande
och uppsägning av anställningsavtal har lämnats utanför paragrafen. De frågorna
behandlas i stället i 62 § i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som närmare utvecklats i den allmänna motiveringen
(avsnitt 11.5) har paragrafen till uppgift att ge uttryck för lagstiftarens
vilja att arbetstagama skall beredas medbestämmanderätt på det område, som
avses i paragra­fen, men att det skall ankomma på arbetsmarknadens parter att i
avtal när­mare bestämma innebörden av och formerna för medbestämmanderätten. I
lagtexten sägs att medbestämmanderättsavtal bör träffas om arbetslagar-part
begär det. Därmed ges också uttryck för tanken att det bör ankomma på
arbetstagarna och deras organisationer att bestämma i vilken takt och på vilka
särskilda områden avtal om medbestämmanderätt bör komma till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
paragrafen är det mellan parter i avtal om löner och allmänna an­ställningsvillkor
som även koUektivavtal om medbestämmanderätt för ar­betstagarna bör träffas.
Anknytningen till löneavtalen har sin bakgrand i att ensidig rätt att bestämma
i bl. a. företags- och arbetsledningsfrågor f n. i allmänhet tillkommer
arbetsgivare enligt uttrycklig eller tyst regel i såda­na avtal. Den
kvarievande stridsrätten, lagens sanktion mot arbetsgivare som motsätter sig
medbestämmanderättsavtal, är också tänkt som ett in­grepp i den
rättstillämpning enligt vilken arbetsgivarens beslutsbefogenhe­ter tolkas in i
de sedvanliga kollektivavtalen om löner och allmänna an­ställningsvillkor.
Anknytningen till sådana kollektivavtal är dessutom ett uttryck för den tanke
som ligger bakom lagens övriga regler om medbe­stämmanderätt för de anställda,
dvs. att sådan rätt skall tillkomma och ut­övas genom arbetstagarorganisationer
som har en etablerad ställning på ar­betsplatsen och står i ett fast
avtalsförhållande till arbetsgivaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section790&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section791&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     383&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Texten i 32 § är inte avsedd att innebära krav på
att förhandlingar be­drivs och avtal sluts på medbestämmanderättsområdet i
anslutning till att kollektivavtal träffas om löner och allmänna
anställningsvillkor. Parterna kan välja annan tid för förhandlingar och avtal om
medbestämmanderätt. Däremot bygger den kvarievande stridsrätten enligt 44 § på
att part har be­gärt avtalsreglering på medbestämmanderättsområdet innan det
freds-pliktsgrundande kollektivavtalet träffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innebörden av termen medbestämmanderätt har
beskrivits redan under lagens rubrik. Varje form av inflytande för
arbetstagarsidan i frågor som rör förhällandet till arbetsgivaren eller
arbetsgivarens verksamhet hör in under lagens term medbestämmande, alltifrån
rätt till information och samråd till självbestämmanderätt i skilda former.
Både avtal om tillämp­ningen och ev. avvikelser från lagens regler och
fristående avtal om mera utvecklade former för deltagande i arbetsgivarens
beslut är medbestäm­manderättsavtal i lagens och denna paragrafs mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppräkningen av frågor som faller inom paragrafens
tillämpningsområ­de har gjorts mot bakgrund av det sätt att beskriva
arbetsgivarnas nuvaran­de beslutsbefogenheter som är det vanliga. Avsikten är
inte att ange tre sinsemellan väl avgränsbara områden. Vad som åsyftas är
frågor som med det vanligen brukade uttryckssättet kan sägas höra till
företagets ledning och arbetets ledning och fördelning och frågor som gäller
ingående och av­slutande av anställningsavtal. 1 princip är det
företagsledningsområdet som åsyftas med uttrycket &amp;quot;hur arbetsgivarens
verksamhet skall bedri­vas&amp;quot;. Termen företagsledning har dock ansetts böra
undvikas, eftersom lagen avses bli tillämplig även på andra verksamheter än
företags. Med hänsyn till att några tydliga inbördes gränser inte kan dras,
hårde i lagtex­ten valda uttrycken ansetts kunna användas trots att arbetets
ledning och fördelning och beslut om anställningsavtal ingår i arbetsgivarens
verksam­het och naturligtvis kan sägas vara frågor om hur den verksamheten
skall bedrivas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafens tillämpningsområde är inte avsett att
sträcka sig utanför till-lämpningsområdet för reglema om förhandlingsrätt (10
§) och om ämnes­området för kollektivavtal (23 §). En yttergräns ligger aUtså i
gränsen för hela lagens tillämpningsområde. Medbestämmanderättsavtal kan träf­fas
enbart i frågor som rör förhåUandet mellan arbetsgivare och arbetstaga­re (I
§). Frågor om hur arbetsgivarens verksamhet skall bedrivas är enbart frågor
inom den ramen. Sådana beslut om mål och inriktning i vissa verk-, samheter,
som fattas utan rätt till förhandling eller annat inflytande för ar­betstagama
(jfr 2 §), är inte i paragrafens mening frågor om hur arbetsgiva­rens
verksamhet skall bedrivas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom tillämpningsområdet för 32 § faller alltså
frågor som brukar anses höra in under begreppet arbetets ledning och
fördelning. Hit hör allmänt sett alla frågor rörande arten av arbetstagarnas
arbetsuppgifter och sättet för arbetets utförande. Inom den ramen hör under
begreppet in frågor om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section792&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section793&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 1   Arbetsmarknadsdepartementet   384&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbetets
utformning, om fördelningen av arbetet inom en grupp, om väx­ling av
arbetsuppgifter, om planering av arbetslokalen vad avser teknisk inredning,
maskinplacering och rationaliseringsåtgärder, frågor om pro­duktionens
uppläggning inom den egna lokalen, om produktionsväxling, om självstyrande
grapper. om arbetsmiljö i övrigt. Även frågor om arbets­tidens föriäggning,
arbetsstudiefrågor, personalutbildning och personalsta­tistik av betydelse för
arbetets bedrivande hör in under begreppet. Inom paragrafens tillämpningsområde
faller dessutom frågor om vad som skall produceras och t. ex. försäljnings-,
reklam- och.andra liknande frågor rö­rande produktavyttring, leverans-, order-
och lagerhållningsfrågor, frågor om verksamhetens omfattning och valet mellan
tillgängliga former för dess bedrivande, och sådana företagsekonomiska frågor
som rör t. ex. finansie­ring, budget, investeringar etc. Motsvarande frågor
inom andra verksam­heter än den varuproducerande industrin ligger också inom
paragrafens tillämpningsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utanför
området för paragrafen faller i princip frågor som direkt gäl­ler
arbetsgivarens och de enskUda arbetstagamas avtalsprestationer en­ligt
arbetsavtalen dem emellan, dvs. frågor som lön och annan ersättning för
arbetet, arbetstidens längd m. m. I sådana frågor har arbetstagarsidan
inflytande redan enligt nu gällande ordning genom att frågorna avgörs en­bart
genom avtal mellan parterna. På gränsen mellan detta sistnämnda om­råde och
medbestämmanderättsområdet enligt 32 § ligger t. ex. sociala frå­gor, bostads-
och kommunikationsfrågor men också frågor rörande arbets­lokalens utformning
där denna inte har samband med arbetets bedrivande i och för sig, mat- och matsalsfrågor,
frågor rörande gemensamma personal­utrymmen, hälso- och sjukvårdsfrågor. Här
gäller dock genomgående att frågorna faller inom området för 32 § i den mån de
inte är att betrakta som frågor vilka inte kan regleras på annat sätt än genom
avtal mellan arbetsgi­vare och arbetstagare. Det måste liksom hittills ankomma
på rättstillämp­ningen att här dra gränsen i tvistiga fall. Har emellertid en
arbetslagarpart StäUt anspråk på medbestämmanderättsavtal på ett visst område
bör man kunna räkna med att det klaras ut mellan partema i förhandling humvida
enighet råder om att kvarievande stridsrätt följer av att uttryckligt avtal in­te
kommer till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även frågor av betydelse för bedrivandet på
arbetsplatsen av facklig el­ler politisk verksamhet, eller om de praktiska
förutsättningarna för sådan verksamhet, kommer att falla under 32 § i den mån
frågorna kan sägas höra till företagslednings- eller arbetsledningsområdet.
Sädana aspekter kan läggas t. ex. på frågor om rätt att utnyttja lokaler för
dessa ändamål, ord­nings- och säkerhetsfrågor, frågor om arbetstidens
förläggning. Därmed faller frågorna också in under lagens regler om
förhandlingsrätt m. m. och paragrafen om medbestämmanderättsavtal. Frågor om
ledighet för delta­gande i hithörande verksamhet etc. kan sägas tillhöra
området för den eko­nomiska uppgörelsen mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Mot den bak-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section794&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section795&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet    385&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;granden kan sådana frågor göras till föremål för
förhandlingar och kollek­tivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågor om ingående och upphörande
av anställningsavtal har också förts in under 32 §. Liksom enligt kommitténs
förslag åsyftas härmed främst in­flytande för arbetstagarsidan vid
tillämpningen av materiella regler på om­rådet. Inom ramen för denna punkt i 32
§ faller även t.ex. meritvärdenngs-frågor, frågor om arbetsbetyg,
personalstatistik och andra liknande frågor på personalpolitikens område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Träffas avtal om medbestämmanderätt
för arbetstagarna på ett visst om­råde och i vissa former blir det principiellt
en tolkningsfråga att fastställa i vilket förhållande avtalet står tiU lagens
medbestämmanderättsregler. Be­stämmer parterna t. ex. att arbetstagama skall ha
direkt inflytande över ar­betsgivarens beslut i form av vetorätt eller
självbestämmanderätt på ett närmare angivet område kan ett sådant avtal vara
avsett att ersätta lagens regler om primär förhandlingsskyldighet. Uppstår
tvist på en sådan punkt kan lagens regler om tolkningsföreträde bli tillämpliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadens parter är
oförhindrade att redan före lagens ikraftträ­dande träffa sådana
medbestämmanderättsavtal som avses i 32 §. Åtskilli­ga sådana avtal finns för
övrigt redan på arbetsmarknaden. Hur sådana äldre kollektivavtal skall tolkas och
tillämpas efter lagens ikraftträdande får avgöras i rättstillämpningen i
enlighet med vanliga avtalstolkningsreg-ler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmanderätt vid tvist om tolkning av avtal (33-37 §§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I detta avsnitt av lagen har tagits
in reglerom s. k. tolkningsföreträde för arbetstagarsidan i tvister om tolkning
av avtal i vissa fall. 1 33 § finns regler om tolkningsföreträde i tvist om
medbestämmanderättsavtal enligt 32 § och avtal om påföljd för arbetstagares
avtalsbrott. I tvister om arbetstaga­res arbetsskyldighet gäller
tolkningsföreträde för arbetstagarsidan enligt 34 §. I 35 § finns föreskrifter
om skyldighet för arbetsgivaren att ta initiativ till förhandUng och rättegång
vid tvist om lön och annan ekonomisk ersätt­ning tiU arbetstagare och om
arbetstagarens rätt när arbetsgivaren underlå­ter detta. Avsnittet avslutas med
regler om i vUka partsförhåUanden tolk­ningsföreträdesreglerna är tiUämpliga
och om tidsfrister för påkallande av förhandling och väckande av talan hos AD
(36-37 §§). I lagens avsnitt om skadestånd och andra påföljder finns regler om
det ansvar som är knutet tiU reglema om tolkningsföreträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf finns regler om
tolkningsföreträde för arbetstagarsidan i tvist om tillämpning av sådana
medbestämmanderättsavtal som åsyftas i 32 § och av avtal om påföljd för
arbetstagares avtalsbrott. Uppkommer så­dan tvist skall enligt paragrafens
första stycke arbetstagarpartens mening gälla intill dess tvisten har slutligt
prövats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section796&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section797&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     386&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under 32 § har anmärkts vilka ämnesområden som
åsyftas med reglerna i den paragrafen om kollektivavtal rörande
medbestämmanderätt. Dit hör i princip alla frågor som rör arbetets ledning och
fördelning och de förhål­landen under vilka arbetet utförs men även frågor som
rör ingående av an­ställningsavtal och upphörande av sådana avtal. Utanför
området faller däremot frågor som överhuvud inte rör förhållandet mellan arbetsgivare
och arbetstagare. Utanför faller också frågor i det förhållandet om lön och
annan ersättning för arbetet och i övrigt om mängden och arten av
avtals-prestationema i förhållandet mellan enskilda arbetsgivare och
arbetstagare (jfr 34 och 35 §§).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Varje kollektivavtal om medbestämmanderätt för
arbetstagarsidan i frå­gor inom de angivna ämnesområdena omfattas av reglerna i
denna paragraf om tolkningsföreträde. Det har inte någon betydelse vilket slag
av medbe­stämmanderätt som föreskrivs i avtalet. Paragrafen är tillämplig vare
sig avtalet innehåller regler om beslutsmedverkan i form av förhandling med
rätt till uppskov med arbetsgivarens beslut eller i den formen att beslut skall
fattas av ett partssammansatt organ eller av arbetstagarsidan ensam eller avtalet
gäller enbart rätt till samråd eller information. Har en av ar­betstagarsidan
utsedd personalkommitté genom kollektivavtal fått rätt att besluta i vissa
frågor på personalpolitikens område, t.ex. om nyanställ­ningar eller om
personalutbildning eller omskolning eller i vissa sociala frå­gor, gäller
tolkningsföreträde för arbetstagarparten vid tvist om avtalets in­nebörd.
Innehåller ett kollektivavtal regler om vetorätt för arbetstagarsi­dan mot t.
ex. vissa former av arbetsmätning och arbetskontroll, mot om­placering av
arbetstagare eller mot beslut av arbetsgivaren om tekniska förändringar eller
omläggning av arbetstiden, omfattas avtalet av regeln om tolkningsföreträde.
Finns det regler i kollektivavtal om rätt till samråd före beslut om
investeringar eller vinstdisposition eller om information rö­rande
finansieringsfrågor eller konjunkturbedömning, har arbetstagarsidan
tolkningsföreträde i fråga om tillämpningen av ett sådant avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tolkningsföreträdet gäller även vid tvist om
kollekUvavtal som rör på­följder för arbetstagares avtalsbrott, t. ex. avtal om
disciplinpåföljder (jfr 62 §) eUer om skadeståndsskyldighet för arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetstagarsidan har tolkningsföreträde beträffande
vaije tvist som rör rätta tiUämpningen av koUektivavtal som hör in under 32 §.
Tvisten kan gälla t. ex. humvida en viss fråga omfattas av de
beslutsbefogenheter, som har tilldelats ett partssammansatt organ, eller av en
avtalad vetorätt som tillkommer en arbetstagarorganisation. Den kan gälla
sammansättningen av ett gemensamt partsorgan eller tillämpningen av avtalade
procedurreg­ler för ett sådant organ. Den kan gälla i vad mån en arbetsgivare
har på ett riktigt sätt fullgjort en i kollektivavtal åtagen skyldighet att
lämna informa­tion eller att samråda före ett beslut och därmed i vad mån
arbetsgivaren står fri att fatta beslut i en viss fråga utan ytterligare
åtgärder av detta slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section798&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section799&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1   Arbetsmarknadsdepartementet    357&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tvisten
kan gälla huruvida företrädare för arbetstagarsidan har rätt på grand av ett
träffat koUektivavtal att ta del av handlingar eller uppgifter hos
arbetsgivaren eller rätt att anlita experter vid genomgång av sådana handlingar
och uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt paragrafen gäller tolkningsföreträdet för
arbetstagarsidan inte enbart tvist om koUektivavtal tUlhörande de kategorier
som anges utan även tvist om beslut som fattas med stöd av sådant avtal. Om ett
partssam­mansatt organ med beslutsbefogenheter t. ex. på personalpolitikens
områ­de har utfärdat anvisningar för hur rekrytering och introduktion av nya ar­betstagare
skall ske eller om ett sådant organ har utfärdat ordnings- och sä­kerhetsföreskrifter
för en arbetsplats, skaU arbetstagarssidans mening tiUs vidare gäUa om det
uppstår tvist med arbetsgivaren om tillämpningen av sådana anvisningar och
föreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tolkningsföreträdet gäller enligt paragrafens text
vid tvist om tillämp­ning av kollektivavtal om medbestämmanderätt för
arbetstagama eller av beslut som fattas med stöd av sådant avtal. En
fömtsättning för tolknings­företrädet är med andra ord att avtal verkligen har
träffats om medbestäm­manderätt och att tvisten gäller tillämpningen av ett
sådant avtal. Hyser parterna olika meningar om dessa förutsättningar är
uppfyUda, eller alltså huruvida arbetstagarparten har tolkningsföreträde i en
tvist mellan parter­na, ligger det i sakens natur att arbetstagarsidan inte har
tolkningsföreträde redan i den tvisten. Arbetsgivaren bär däremot
skadeståndsansvar om han åsidosätter arbetstagarpartens tolkningsföreträde, där
ett sådant verkligen föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Verkningama av att arbetstagarparten har
tolkningsföreträde är olika alltefter tvistens art och den omtvistade
kollektivavtalsregelns innebörd. Avtalet om medbestämmanderätt för
arbetstagarsidan kan innebära skyl­dighet för arbetsgivaren att informera,
samråda eller förhandla före beslut. Uppstår då tvist t. ex. huruvida visst
beslut omfattas av samråds- eller för­handlingsskyldighet verkar
tolkningsföreträdesregeln så att beslutet inte får fattas utan att samråd eller
förhandling genomförts. Ligger det då en­bart i arbetsgivarens intresse att
beslutet fattas inom viss tid, är det hans sak att välja om han vUl böja sig
för arbetstagarsidans mening eller om han viU låta beslutet anstå tiU dess
tvisten blivit avgjord. 1 andra fall kan den avtalade formen för
medbestämmanderätt vara en rätt för arbetstagama att delta i beslut. Även här
kan tolkningsföreträdet i praktiken verka som en regel om skyldighet för
arbetsgivaren att skjuta upp sitt beslut, t. ex. om arbetstagarsidan hävdat att
den har vetorätt i en viss fråga och tvisten gäl­ler huravida vetorätt
föreligger. Har arbetstagarsidan däremot någon an­nan form av delaktighet i
beslutanderätten hos arbetsgivaren, t. ex. själv­bestämmanderätt i vissa frågor,
kan effekten av tolkningsföreträdesregeln bli en annan. Föratsättningen är då
att det ligger även eUer enbart i arbets­tagarsidans intresse att ett omtvistat
beslut fattas omedelbart eller åtmins­tone i sådan tid, att tolkningstvisten
inte hinner lösas dessförinnan. Detta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section800&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section801&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet   388&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan
varafaUet t. ex. om arbetstagarsidan har självbestämmanderätt beträf­fande
vissa frågor på arbetsmiljöns område eller rätt att disponera över av­satta
medel för utbildningsändamål, för fritidsaktiviteter eUer annat liknan­de.
Uppstår någon gång tvist om vad som skall vara verkningama av att ar­betstagarsidan
har tolkningsföreträde, ligger det i tolkningsföreträdets na­tur att det är
arbetstagarsidans mening i den tvisten som gäUer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som har nämnts i den allmänna motiveringen har den
begränsningen an­setts böra göras i tolkningsföreträdesregeln, att denna inte
får i sig själv verka som en regel om delegation av arbetsgivarens beslutanderätt.
Anled­ningen till denna begränsning är främst principiell. Innehåller lagen i
sig själv inte regler som ger arbetslagarpart beslutanderätt, bör det inte
heller ske i den särskilda formen att arbetstagarsidan kan åberopa en regel om
tolkningsföreträde till stöd för anspråk pä att fä utöva beslutanderätt på ar­betsgivarens
vägnar. Det bör hållas i minnet att regeln har betydelse enbart på det sättet,
att arbetstagarparl inte kan under åberopande av 33 § själv fatta beslut på
arbetsgivarens vägnar, som får rättsverkningar för denne i förhållandet till
tredje man. Arbetstagarsidan i ett partssammansatt organ kan t. ex. inte fatta
beslut om att anställa någon i arbetsgivarens rörelse en­bart under åberopande
av sitt tolkningsföreträde vid tillämpningen av en omtvistad avtalsbestämmelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inte heller kan arbetstagarsidan med stöd enbart av
tolkningsföreträdes­regeln t. ex. binda arbetsgivare vid ett köpekontrakt eller
på arbetsgiva­rens vägnar säga upp en arbetstagare. Att denna begränsning
gjorts i tolk­ningsföreträdesregeln innebär däremot inte att det är
arbetsgivaren som ensidigt beslutar vid tvist om ett medbestämmanderättsavtal.
Tvärtom lig­ger tyngdpunkten i regeln i att arbetstagarsidan får ett anspråk
gentemot arbetsgivaren på att denne skall följa arbetstagarpartens mening när
tvist uppkommer om tolkningen av ett medbestämmanderättsavtai och man inte
hinner avgöra tvisten innan beslut skall fattas. Ligger det enbart i arbetsgi­varens
intresse att beslutet blir fattat får tolkningsföreträdesregeln verkan av en
uppskovsregel. Är det arbetstagarsidan som är beroende av att be­slutet fattas,
kan arbetsgivaren vara skyldig att fatta och verkstäUa,beslu­tet enUgt
arbetstagarpartens mening. Arbetsgivarens skyldigheter på om­rådet är
skadeslåndssanktionerade enligt lagens aUmänna regel om ansvar vid
åsidosättande av förpliktelser enligt lagen (54 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt tredje stycket i paragrafen gäller också den
begränsningen att ar­betsgivaren inte är skyldig att följa en av
arbetstagarparl hävdad mening i en tolkningstvist, om den meningen hävdas mot
bättre vetande eller när si­tuationen i varje fall är sådan, att
arbetstagarsidans företrädare borde ha insett att den mening de hävdar är
oriktig. Det är arbetsgivarens sak att i första hand bedöma om denna undantagsregel
är tillämplig och att rätta sitt handlande därefter. Denna bedömning gör han
dock under det skade­ståndsansvar som allmänt åvilar honom för åsidosättande av
reglerna om tolkningsföreträde. Detsamma gäller om hans utnyttjande av den
ytteriiga-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section802&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section803&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     389&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;re
undantagsregeln i stycket, enligt vilken arbetsgivaren inte behöver iakt­ta
arbetstagarpartens tolkningsföreträde när synnerliga skäl föranleder an­nat.
Vilka situationer som åsyftas med denna regel har beskrivits i den all­männa
motiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tolkningsföreträdet utövas av den
arbetstagarorganisation, som är part i det omtvistade kollektivavtalet. Har ett
medbestämmanderättsavtal träf­fats på central nivå är det arbetstagarpartens
sak att bedöma av vem den vill låta sig företrädas vid tolkningsföreträdets
utövande. För att arbetsgi­varens skyldigheter enligt regeln skall kunna göras
gällande krävs dock att tvist har uppkommit. För den händelse arbetstagarsidan
vUl stäUa ett an­språk på arbetsgivaren att denne skaU göra eller underlåta
något, t. ex. fat­ta ett visst beslut eller uppskjuta ett beslut, innebär detta
att arbetstagarsi­dans ståndpunkt måste ha kommit till klart uttryck. När detta
inte sker vid en regehätt förhandling måste i varje fall sådana partskontakter
ha före­kommit att det har kunnat konstateras, att parterna har olika mening i
en fråga om avtalstillämpningen och att arbetstagarsidan gör gällande sitt
tolkningsföreträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medför arbetstagarsidans tolkningsföreträde att
arbetsgivaren blir skyl­dig att uppskjuta ett beslut eller att han blir skyldig
att fatta ett visst beslut eller att besluta i en viss ordning, kommer det att
ligga i arbetsgivarens in­tresse att tvisteförhandlingar och ev. rättegång
kommer till stånd. Under­låter han det blir arbetstagarsidans mening i den
konkreta tillämpningstvis­ten gällande tills vidare. Däremot uppstår inte i och
för sig några verkning­ar i fråga om tolkningen av det omtvistade
kollektivavtalet i en ny tvist. Även i den tvisten har dock arbetstagarsidan
tolkningsföreträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har flera arbetstagarorganisationer ställning som
parter på arbetstagar­sidan i ett medbestämmanderättsavtal kan den situationen
uppkomma att organisationerna eller någon av dem råkar i tvist med
arbetsgivaren om av­talets tillämpning och att organisationerna har inbördes
oförenliga uppfatt­ningar om avtalets innebörd på den ifrågavarande punkten.
Innehåller av­talet inte några regler för hur den situationen skall lösas,
måste lagens reg­ler om tolkningsföreträdet ge anvisning om hur arbetsgivaren
skall bete sig. Detsamma gäller i fall där arbetsgivaren har träffat fristående
kollek­tivavtal om medbestämmanderätt för flera arbetstagarorganisationer och
det uppstår en tvist som berör mer än ett av kollektivavtalen. I den situa­tionen
torde innebörden av tolkningsföreträdet i fråga om vart och ett av
koUektivavtalen i regel vara en uppskovsskyldighet för arbetsgivaren. För alla
de här nämnda situationerna har emellertid i andra stycket av denna paragraf
intagits en regel av innebörd, att arbetsgivare som råkar i tillämp­ningstvist
med flera arbetstagarorganisationer med inbördes oförenliga ståndpunkter inte
får fatta eller verkställa beslut förrän tvisten har slutligt prövats. Lagens
regel om tolkningsföreträde får därmed verkan av en upp­skovsregel i alla
hithörande fall. Skälen till att denna lösning har valts har redovisats i den
allmänna motiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section804&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section805&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   390&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivaren kan vända sig till AD och där utverka
interimistiskt för­ordnande enligt 69 §. Eljest gäller enligt
tolkningsföreträdesregeln arbets­tagarsidans mening intill dess att tvisten slutligt
prövats, i sista hand hos AD eller genom skiljeförfarande. Givetvis kan dock
tvisten dessförinnan lösas genom överenskommelse mellan de tvistande parterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivaren bär som nämnts skadeståndsansvar för
iakttagande av ar­betstagarpartens tolkningsföreträde. Arbetstagarparten bär å
sin sida ska­deståndsansvar om den har föranlett oriktig avtalstillämpning och
gjort det under sådana omständigheter att det får anses att dess företrädare
har sak­nat fog för den uppfattning de hävdat i tvisten. Detta framgår av 57 §
i la­gen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
är dispositiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;34
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 denna paragraf har upptagits regler om
tolkningsföreträde för arbetsta­garsidan vid tvist om arbetstagares
arbetsskyldighet. Vad som avses med tvist om arbetstagares arbetsskyldighet och
hur sådana tvister skiljes från andra tvister har utvecklats i den allmänna
motiveringen. Tolkningsföre­trädet innebär i princip att de av tvisten berörda
arbetstagama inte är skyl­diga att arbeta i den mån den fackliga organisation
som utövar tolkningsfö­reträdet hävdar att arbetsskyldighet inte föreligger.
Tolkningsföreträdet gäller till dess att tvisten slutligt prövats på rättslig
väg eller uppgörelse nåtts mellan de tvistande partema. Arbetsgivaren kan dock
även utverka interimistiskt förordnande hos AD enligt 69 §. Liksom när det
gäller 33 § ger 34 § arbetstagarsidan bestämmanderätten i den konkreta
avtalstillämp-ningstvisten. Däremot medför tolkningsföreträdet inte i och för
sig några verkningar i fråga om vad som skall anses vara det omtvistade
avtalets rät­ta innebörd för framtiden. Uppstår det åter en tvist som rör en
tidigare omtvistad tolkningsfråga vilken inte har bUvit slutligt prövad har
arbetsta­garparten tolkningsföreträde i den nya tvisten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tolkningsföreträdet utövas enUgt 36 § i första hand
av den lokala arbets­tagarorganisation som de berörda arbetstagama tillhör.
Finns inte någon sådan lokal organisation tillkommer tolkningsföreträdet den
arbetstagaror­ganisation, som står som part i koUektivavtalet. Har central
förhandling påkallats, är det den överordnade organisationen som disponerar
över tolkningsföreträdet. Tolkningsföreträdet gäller genomgående enbart i frå­ga
om medlemmar i den organisation som utövar tolkningsföreträdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 5 § andra stycket gäller
tolkningsföreträdesregeln i denna paragraf även när kollektivavtal tillfälligt
inte gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som framgått av den allmänna motiveringen har det i
mycket angelägna undantagsfall ansetts böra tillkomma arbetsgivaren en rätt att
begära att arbete skall utföras, även när det råder tvist om arbetsskyldigheten.
Dit hör fall i vilka det skulle äventyra säkerheten på arbetsplatsen, viktiga
samhällsfunktioner eller Jämförliga intressen om arbete inte blev utfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section806&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section807&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1    Arbetsmarknadsdepartementet     391&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
situationer när arbetsgivaren skulle komma att åsamkas betydande skada, som
inte står i rimligt förhållande till arbetstagamas intresse av att inte åläggas
arbeta annat än efter åtagande, har det ansetts böra falla under en regel om rätt
för arbetsgivare att få ett omtvistat arbete utfört enligt sin tolkning av det
ifrågavarande avtalet. Denna regel har tagits upp i andra stycket av denna
paragraf. Som sammanfattande beskrivning av de aktuel­la situationema har vaUs
uttrycket, att enligt arbetsgivarens uppfattning synnerUga skäl föreligger mot
uppskov med utförande av omtvistat arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med detta sätt att konstraera regeln har också
markerats att det ankom­mer på arbetsgivaren att göra bedömningen av om en
undantagssituation föreligger. Begär arbetsgivaren med åberopande av regeln att
arbete skall utföras är enligt tredje stycket arbetstagare i princip skyldiga
att följa ar­betsgivarens anvisning. Undantag härifrån gäller i sin tur när
arbetsgivaren har hävdat sin uppfattning i arbetsskyldighetstvisten mot bättre
vetande, eller när det i varje faU har skett under sådana omständigheter att
arbetsgi­varen hade bort inse att han hävdade en oriktig uppfattning. Undantag
gäl­ler också i de faU där arbetsgivarens tolkningsföreträde enligt nu
tillämpad praxis inte får åberopas, dvs. när arbetet skulle innebära fara för
arbetsta­garna tiU liv eller hälsa eller när utkrävandet av arbete skulle
stn'da möt lag eUer goda seder (SOU 1975:1 s. 331). Arbetstagare som utan att
något av de senast nämnda undantagsfallen föreligger, vägrar att utföra arbete
som arbetsgivaren begär enligt andra stycket, är i princip skadeståndsskyldig
för sin vägran. Har arbetstagarens organisation godkänt vägran bortfaller dock
enligt 58 § andra stycket den enskilde arbetstagarens skadestånds­ansvar.
Organisationen kan åläggas skadeståndsansvar om den har god­känt arbetsvägran
men därvid saknat fog för sin uppfattning att synnerliga skäl inte förelåg mot
uppskov med arbetet. Det framgår av 57 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har arbetsgivare utkrävt arbete under åberopande av
34 § andra stycket utan att synnerliga skäl mot uppskov med arbetets utförande
förelegat, blir han i princip skadeståndsskyldig enligt 59 §. Detta gäller även
om det slut­ligen skulle visa sig att arbetsgivaren hade rätt i den
bakomliggande arbets­skyldighetstvisten som sådan. Då blir det fråga om aUmänt
skadestånd för åsidosättande av arbetstagarsidans tolkningsföreträde. Talan om
sådant skadestånd föres av den arbetstagarorganisation, som utövar tolkningsfö­reträdet,
och skadestånd kan tiUdömas den organisationen likaväl som de av tvisten
berörda arbetstagama.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivare, som utnyttjar sin rätt enligt 34 §
andra stycket, är enligt tredje stycket skyldig att omedelbart ta initiativ
till tvisteförhandling om arbetsskyldigheten och ytterst att gä till rättegäng
i tvisten. För initiativ till central förhandling och för väckande av talan hos
AD gäller tiodagarsfris-ter enligt 37 § första stycket. Underlåter
arbetsgivaren att ta initiativ till förhandling eller rättegång blir han redan
av det skälet skadeståndsskyldig. Skadeståndet, som i det fallet får utdömas
efter initiativ till rättegång av ar­betstagarparten, skall utmätas för
arbetsgivarens åsidosättande av sin&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section808&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section809&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop,
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     392&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skyldighet enligt lagen att gå till förhandling och
rättegång. Skadestånd kan även komma i fråga för avtalsbrott och för
överskridande av arbetsgiva­rens befogenhet enligt 34 § andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som utvecklats i den allmänna
motiveringen har det ansetts böra till­komma vederbörande fackliga organisation
och inte de enskilda arbetsta­garna att utöva tolkningsföreträdet enligt 34 §.
En förutsättning för tolk­ningsföreträdets utövande är att en tvist har
uppkommit om den rätta till-lämpningen av avtal i frågan om arbetsskyldigheten.
Detta kan anses vara fallet först sedan arbetsgivaren och företrädare för den
arbetstagarorgani­sation som utövar tolkningsföreträdet har haft kontakt och
arbetstagarsi­dan har fått tillfälle att ange sin ståndpunkt. Dessförinnan är
arbetstagarna i princip skyldiga att följa arbetsgivarens anvisningar om
arbetet. Som på­pekats i den allmänna motiveringen gäller dock inskränkningar
till arbets­tagarens förmån motsvarande dem som för ett annat fall anges i
andra styc­ket av denna paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen är dispositiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser
om skyldighet för arbetsgivare att ta initiativ till förhandling och ytterst
till rättegång om tvist uppstår rörande lön eller annan ersättning till
arbetstagare. Bestämmelsema är tillämpliga när tvisten gäller arbetsgivares
skyldigheter enligt avtal gentemot arbetsta­gare som tillhör
koUektivavtalsbunden arbetstagarorganisation. Tvisten behöver däremot inte
gälla tillämpningen av kollektivavtal utan kan gälla även individuella
lönebestämmelser i avtal mellan arbetsgivare och arbets­tagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att paragrafen skall vara
tillämplig förutsätts att en tvist har upp­kommit mellan arbetsgivaren och
arbetstagarorganisationen om ett visst löne- eller ersättningsbelopp. En tvist
i paragrafens mening kan ha upp­kommit i och med att parternas ståndpunkter
läggs fram i en förhandling. Men det är inte något krav att förhandling har
hållits för att tvist skall anses ha uppkommit. Det väsentliga är att arbetstagarorganisationens
stånd­punkt har kommit klart till uttryck vid en överläggning eller någon annan
kontakt med arbetsgivaren pch att arbetsgivaren intagit en annan stånd­punkt på
sådant sätt, att paragrafens tidsfrister kan räknas med utgångs­punkt däri. Har
t.ex. en koUektivavtalsbunden arbetstagarorganisation tillställt en
arbetsgivare en ackordsräkning och betalar arbetsgivaren ut ett lägre belopp än
det fordrade, haren tvist uppkommit i paragrafens mening försåvitt situationen
inte är den att ett för lågt belopp har utbetalats av misstag eller liknande.
Arbetsgivaren har när tvist uppstått aU omedelbart påkalla förhandling. Med
uttrycket omedelbart avses här liksom i 34 § att förhandling påkaUas i direkt
anslutning till att tvisten uppkommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Underlåter arbetsgivaren att
omedelbart begära förhandling eller försit­ter han de tidsfrister för begäran
om ytterligare förhandling eller för väc-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section810&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section811&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      393&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kände
av talan hos AD, som anges i 37 §, blir arbetsgivaren enligt denna paragraf
skyldig att utge lön eller annan ersättning med det belopp som krävts av
arbetstagargrappen, där kravet inte är oskäligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetstagarsidans rätt enligt paragrafen utövas av
lokal arbetstagarorga­nisation om en sådan finns. I annat fall tillkommer
rätten den arbetstagar­organisation som har slutit det kollektivavtal som
binder arbetsgivaren. Skiljer sig enskild arbetstagares anspråk mot
arbetsgivaren från arbetsta­garorganisationens mening, innebär 35 § i och för
sig inte någon mera vid­sträckt rätt att disponera över arbetstagarens anspråk
än som i övrigt gäl­ler. Men enskild arbetstagare, som utan sin organisations
stöd driver ett anspråk mot arbetsgivaren, är hänvisad att själv ta initiativ
tUl rättegång i tvisten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Liksom när det gäller arbetsskyldighetstvister är
bestämmelsema i 35 § enligt 5 § andra stycket tillämpliga även när
kollektivavtal tilUälligt inte gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
är dispositiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf innehåller bestämmelse att
arbetstagarsidans rätt enligt reglerna om tolkningsföreträde i
arbetsskyldighetstvist och om arbetsgiva­rens skyldigheter i lönetvist (34 och
35 §§) utövas av lokal arbetstagarorga­nisation, om en sådan finns. I annat
fall är det kollektivavtalsparten på ar­betstagarsidan som utövar
rättigheterna. Vad som ligger i begreppet lokal arbetstagarorganisation har
beskrivits i 6 §. Har tvistefråga enligt 34 eller 35 § förts upp på central
nivå är det överordnad organisation på arbetsta­garsidan som utövar
tolkningsföreträdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf har upptagits de regler om vissa
tidsfrister för sådant påkallande av förhandling resp. väckande av talan hos
AD, som åsyftas i 34 § tredje stycket och 35 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Facklig
vetorätt i visst fall (38-40 §§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta avsnitt upptas bestämmelser om skyldighet
för arbetsgivare, som avser att anlita uppdragstagare eller annan hos
arbetsgivaren ej anställd ar­betskraft, att förhandla före beslut (38 §) och om
vetorätt för kollektivav­talsbärande arbetstagarorganisation mot den tilltänkta
åtgärden, om den kan antas medföra åsidosättande av lag eUer kollektivavtal för
arbetet eller annars strider mot vad som är allmänt godtaget inom avtalsområdet
(39 §). 1 40 § ges föreskrifter om vissa undantag från den fackliga vetorätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsema i 38-40 §§ är dispositiva på sätt som
framgår av 4 § and­ra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section812&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section813&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   394&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innehåller regler om primär förhandlingsskyldighet
(första stycket) eller skyldighet att på begäran förhandla före beslut (andra
styc­ket) för arbetsgivare i frågor om anlitande av ej anställd arbetskraft
samt anger förhandlingsskyldighetens omfattning och innebörd. Arbetsgivare är
enligt 38 § förhandlingsskyldig mot varje arbetstagarorganisation, i förhål­lande
till vilken arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av kollektivavtal för det
aktuella arbetet (jfr 5 § andra stycket). Med arbetsgivare avses här liksom
annars i lagförslaget även den som sysselsätter med arbetstagare Jämställda
uppdragstagare (jfr 1 § andra stycket). Om sådan arbetsgivare är eUer brakar
vara bunden av kollektivavtal i förhållande tUl facklig orga­nisation som
uppdragstagama tiUhör, är bestämmelsema i 38-40 §§ till­lämpliga i förhållandet
mellan arbetsgivaren och sådan organisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsskyldigheten enligt 38 § gäller endast
mot arbetstagarorga­nisation som har eller brukar ha kollektivavtal med
arbetsgivaren för det ifrågavarande arbetet. Som har berörts i den allmänna
motiveringen avses emellertid varje arbete som faller inom kollektivavtalets
område, även om arbetsuppgifter av aktuell art inte tidigare har förekommit hos
den enskilde arbetsgivaren. Det bör i detta sammanhang anmärkas att
kollektivavtalen ofta har förhållandevis vidsträckta tillämpningsområden och
att samma ar­bete inte sällan kan omfattas av flera organisationers
kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsskyldigheten enligt 38 § är utformad på
i huvudsak samma sätt som förhandlingsreglema i 11 och 12 §§. Det bör dock
beaktas att den primära förhandlingsskyldigheten enligt 38 § första stycket
gäller även om ett tiUtänkt anlitande av ej anställd arbetskraft inte kan anses
innebära nå­gon förändring av arbetsgivarens verksamhet. Vidare föreligger den
skiU-naden att det för arbetstagarorganisationens förhandlingsrätt enligt 38 §
andra stycket inte föratsätts att förhandlingsfrågan i någon särskild mening
rör medlem i organisationen. Äv 38 § tredje stycket framgår att förhand­ling
kan äga mm både lokalt och centralt på samma sätt som enligt 14 § gäl­ler för
förhandling enligt 11 och 12 §§. I 38 § tredje stycket har vidare inta­gits
samma regler om undantag från uppskovsskyldigheten som gäller en­ligt 11 §
andra stycket och 12 §. Utan att det särskilt behöver sägas i lag­texten gäUer
i fråga om förhandling enligt 38 § i tillämpliga delar också
medbestämmandelagens föreskrifter i övrigt, t.ex. reglema om informa­tionsskyldighet
och därtill anknytande bestämmelser om tystnadsplikt, på­följd för
underlåtenhet att iaktta förhandlingsskyldighet m. m. När det gäl­ler
innebörden av arbetsgivarens skyldighet att ta initiativ till förhandling,
själva förhandlingsskyldigheten, skyldigheten att dröja med beslut, parts­representation
vid förhandling samt formella regler för förhandling kan därför hänvisas till
den allmänna motiveringen rörande förhandlingsrätt (avsnitt 11.3) samt
specialmotiveringen tUl bl. a. 6, 11 -17, 18, 21 och 22 §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section814&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section815&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1    Arbetsmarknadsdepartementet    395&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsskyldigheten enligt 38 § - varvid avses
den primära för­handlingsskyldigheten enligt första stycket samt arbetsgivarens
skyldighet enligt andra stycket att förhandla! visst fall efter begäran av
arbetstagaror­ganisation - föreligger så snart arbetsgivaren avser att låta
någon, som därvid inte skall vara arbetstagare hos honom nu, utföra arbete för
arbets­givarens räkning eller i arbetsgivarens verksamhet. Med arbetstagare av­ses
därvid enligt 1 § andra stycket även Jämställda uppdragstagare. Den
huvudsakliga innebörden av dessa bestämmelser har berörts i den allmän­na
motiveringen (avsniU 11.9.1). Det skall understrykas att det för tillämp­ningen
av såväl 38 § som 39 och 40 §§ är likgiltigt, humvida den som skall utföra
arbetet vid en rättslig bedömning skulle kunna komma att betraktas som
arbetstagare eller Jämställd uppdragstagare hos vederbörande arbets­givare
eller ej. Det avgörande för frågan om förhandlingsskyldighet och ve­torätt
föreligger eller inte är, om arbetsgivaren för sin del anser att den som skall
utföra arbetet inte skall vara arbetstagare eller jämställd uppdragsta­gare hos
honom. Intet hindrar emellertid den som utfört arbetet eller - i mån av
befogenhet - facklig organisation att i senare rättegång göra gäl­lande att
fråga är om ett arbetslagarförhåUande i civUrättslig mening, även om
förhåUandet vid förhandling enligt 38 § har godtagits såsom exempelvis ett
uppdragsförhållande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbete för arbetsgivarens räkning får anses
föreligga om arbetet skall ut­föras på grund av avtal mellan arbetsgivaren och
den som själv eller genom annan skall utföra arbetet, om arbetet kommer
arbetsgivaren tillgodo samt om arbete och inte enbart en genom arbete
framställd produkt är det vä­sentliga i förhällandet mellan arbetsgivaren och
den som skall utföra arbe­tet. Förhandlingsskyldigheten gäller självfallet
endast arbete som utförs för arbetsgivaren i denna hans egenskap och inte
arbete för hans privata räkning. Vad som i 38 § förstås med arbete i
arbetsgivarens verksamhet framgår av den allmänna motiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen är uppbyggd på det sättet att i första
stycket föreskrivs primär förhandlingsskyldighet, dvs. skyldighet för
arbetsgivaren att själv ta initiativet till förhandling. 1 paragrafens andra
stycke anges fall, vilka av skäl som har berörts i den allmänna motiveringen
har undantagits från pri­mär förhandlingsskyldighet. 1 dessa fall är
arbetsgivaren emellertid skyldig att träda i förhandling före beslut eller
åtgärd om det i visst fall begärs av arbetstagarorganisation mot vilken
arbetsgivaren är eller brukar vara bun­den av kollektivavtal för det aktuella
arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
38 S andra stycket framgår, att fråga om anlitande av ej anställd ar­betskraft
för arbete som är av kortvarig och tillfällig natur eller som fordrar särskild
sakkunskap är undantagen från primär förhandlingsskyldighet. Be­dömningen av om
arbetet får anses vara kortvarigt får ske med utgångs­punkt i förhållandena på
arbetsplatsen, arbetets natur osv. I den allmänna motiveringen har berörts, att
det i kravet på att arbete skaU vara av tillfällig natur ligger att det inte
får återkomma regelbundet med korta intervaller,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section816&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section817&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1   Arbetsmarknadsdepartementet     396&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;såsom
med någon månads mellanrum. Skulle arbetet vara på sådant sätt regelbundet
återkommande får det nämligen anses utgöra ett så normalt in­slag i
arbetsgivarens verksamhet, att primär förhandlirigsskyldighet bör fö­religga.
Genom undantaget för arbeten som är av kortvarig och tillfällig na­tur befrias
arbetsgivaren från skyldighet att själv påkalla förhandling innan han anlitar
främmande arbetskraft för allehanda mindre arbeten. Det kan gälla t.ex.
speciella reparationer, mindre installationer, sällan förekom­mande
rengöringsarbeten m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som har nämnts i den allmänna motiveringen syftar
undantaget för arbe­ten som fordrar särskild sakkunskap till att från primär
förhandlingsskyl­dighet undanta rena specialistuppdrag, då arbetsuppgiften som
sådan krä­ver särskilda kunskaper. I uttrycket särskild sakkunskap ligger ett
krav på att den kunskap som fordras är kvalificerad. Undantaget avser sålunda
in­te fall där ett arbete visserligen fordrar yrkesskicklighet men inte sådana
kunskaper som nyss har nämnts. Undantaget torde företrädesvis äga till-lämpning
när arbetet i fråga ligger inom det administrativa området av ar­betsgivarens
verksamhet, såsom när denne avser att anlita ekonomisk, ju­ridisk eller annan
expertis inom detta område, eller när arbete fordrar sär­skild teknisk
sakkunskap som arbetsgivaren inte förfogar över, t. ex. repa­ration eller
översyn av inventarier, fordon etc. I allmänhet torde undanta­get kunna
tillämpas endast på speciella, tämligen väl avgränsade arbets­uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För tillämpligheten av undantaget från den primära
förhandlingsskyldig­heten i fall när ett av arbetsgivaren tilltänkt anlitande
av ej anställd arbets­kraft i allt väsentligt motsvarar åtgärd som har
godtagits av arbetstagaror­ganisationen måste fordras att samma utomstående
person eller företag skall anlitas för ett likadant arbete som tidigare. De
villkor som skall gälla för det tilltänkta arbetet får givetvis inte i något
mera väsentligt hänseende avvika från vad som tidigare har godtagits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att en tidigare åtgärd skall anses ha blivit
godtagen måste fordras, att ett verkligt godkännande har kommit till uttryck.
Om arbetstagar­organisationen vid en tidigare förhandling har motsatt sig
anlitandet av ej anställd arbetskraft i visst fall men avstått från att utöva vetorätt
kan åt­gärden i fråga inte anses ha blivit godtagen. Inte heller har viss
åtgärd god­tagits, om den visseriigen vid ett förhandlingstillfälle godkänts
men arbets­tagarorganisationen vid ett senare tillfälle har motsatt sig
motsvarande åt­gärd. Som har framhållits i den allmänna motiveringen gäller
arbetsgiva­rens förhandlingsskyldighet enligt 38 § mot varje
arbetstagarorganisation, i förhållande till vilken arbetsgivaren är eller
brukar vara bunden av kollek­tivavtal för arbetet i fråga. Detta innebär, om
det finns flera sådana organi­sationer hos arbetsgivaren och de inte alla
tidigare har godtagit viss åtgärd, att arbetsgivaren under de förutsättningar i
övrigt som anges i 38 § är pri­märt förhandlingsskyldig rörande en i allt
väsentligt motsvarande åtgärd mot den eller de organisationer som inte har
godtagit den tidigare åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section818&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section819&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    397&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förut har nämnts att arbetsgivaren
även i de i 38 § andra stycket angivna undantagsfallen är skyldig att förhandla
före beslut eller åtgärd, om det i visst fall begärs av arbetstagarorganisation
som avses i paragrafen. Som har framhållits i den allmänna motiveringen fordras
i sådant fall dock för förhandlingsskyldighet enligt 38 § andra stycket och för
möjlighet att utöva vetorätt att förhandlingsframställning har gjorts innan
åtgärden har verk­ställts. Gränsen bör här dras vid den tidpunkt när
arbetsgivaren har träffat bindande avtal rörande arbetet med den som skall
utföra detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några exempel kan nämnas rörande förhandlingsskyldigheten
enligt 38 §. Arbetsgivaren blir skyldig att förhandla - antingen primärt eller
efter framställning i visst fall av arbetstagarsidan - så snart han avser att
utläm­na visst arbete till entreprenör eUer annan uppdragstagare med de
arbetsta­garorganisationer i förhållande till vilka han är eller bmkar vara
bunden av kollektivavtal för det ifrågavarande arbetet. Gäller det en
entreprenad kan organisationen skaffa sig kontroll exempelvis över
entreprenörens anlitan­de av underentreprenör. Oavsett huruvida så har skett
eller inte är entre­prenören primärt förhandlingsskyldig gentemot sina
kollektivavtalsmot­parter om han ämnar anlita underentreprenör, osv. Om en
arbetsgivare ämnar låta den försäljning som ingår som ett led i hans verksamhet
helt el­ler delvis ombesörjas av någon som ej är anställd hos honom, exempelvis
av f. d. anställda på kommissionsbasis, får dessa anses skola utföra arbete för
arbetsgivarens räkning och följaktligen är arbetsgivaren förhandlings­skyldig.
Ett annat inte ovanligt fall, i vilket förhandlingsskyldighet kom­mer att
föreligga, är då arbetsgivare vill &amp;quot;hyra in&amp;quot; en maskin med förare,
som själv äger maskinen och uppträder såsom självständig företagare eller
uppdragstagare eller som är anställd hos maskinens ägare. Inom detaljhan­deln
förekommer det att fabrikanters eller grossisters personal eller sär­skilda
marknadsförings- eller reklamkonsulenter får hantera, demonstrera eller ställa
ut varor i arbetsgivarens butiker eller att fabrikanter, grossister eller andra
får &amp;quot;hyra in sig&amp;quot; i en butik, såsom en särskild avdelning e. d., och
där marknadsföra sina produkter. Inom andra branscher är det inte ovanligt att
arbetsgivare hyr ut arbetsplats åt personer som sägs vara själv­ständiga
företagare. En frisör hyr frisörstol i en frisersalong, en restau­rangkock hyr
spisen och området rant denna, en reklamtecknare eller en konstraktör hyr
arbetsplats och ritbord. I sådana fall som nu har nämnts föreligger förhandlingsskyldighet
enligt 38 § antingen eftersom arbetet kan anses utföras för arbetsgivarens
(butiksägarens, frisörmästarens etc.) räk­ning eller eftersom det utförs i hans
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsskyldighet föreligger
enligt 38 § även om det i och för sig framstår som önskvärt eller nödvändigt
att utomstående tjänster anlitas. 1 sådana fall har arbetstagarsidan nämligen
ofta ändå intresse av insyn i och inflytande över i vilken omfattning och under
vilka former detta sker. Be­stämmelsernas dispositivitet ger emellertid
parterna möjlighet till de un­dantag från eller modifikationer i den primära
förhandlingsskyldigheten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section820&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section821&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     398&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som kan finnas befogade med hänsyn exempelvis till arten
och omfattning­en av arbetsgivarens verksamhet, arbetstagarsidans kännedom om
anlita­de uppdragstagare m. m. Ofta nog torde den primära förhandlingsskyldig­heten,
om förhandlingsfrågan inte är kontroversiell, kunna fullgöras i enkla former.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 38 § om
förhandlingsskyldighet är sålunda i princip un­dantagslösa. En reservation bör
dock göras för det fall att det av lag eller annan författning följer att visst
arbete skall utföras av viss fysisk ellerjuri-disk person, t.ex. sotning.
Arbetsgivaren disponerar då inte över vem som skall utföra arbetet, och i
sådant fall är han givetvis inte förhandlingsskyl­dig enligt 38 §. Detta
förhållande har inte ansetts behöva komma till ut­tryck i lagtexten i vidare
mån än det kan utläsas av 3 §. 1 ett sådant fall tor­de det för övrigt sällan
komma att föreligga något avtal med arbetsgivaren om arbetet. I anslutning till
det sagda bör dock anmärkas att primär för­handlingsskyldighet däremot
föreligger om arbetsgivaren har möjlighet att välja mellan olika personer eller
företag även om arbetet på grand av lag el­ler författning måste utföras av
någon eller något av dem, t. ex. emedan det kräver särskilt tillstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Äv 39 § framgår, att den fackliga
vetorätten mot anlitande av ej anställd arbetskraft normal utövas av
arbetstagarorganisation som är part i central förhandling med arbetsgivaren.
Hänvisningen i 38 § till bestämmelserna i 14 S innebär att den primära
förhandlingsskyldigheten i första hand skall fullgöras genom förhandling med
lokal arbetstagarorganisation, om sådan finns, och att arbetsgivaren vid
bristande enighet i lokal förhandling på be­gäran är skyldig att förhandla med
den centrala arbetstagarorganisa­tionen. Finns inte lokal och central
förhandlingspart följer av 38 § att för­handlingsskyldigheten gäller mot den
arbetstagarorganisation som har slu­tit eller brukar sluta det kollektivavtal
som binder arbetsgivaren för det ak­tuella arbetet. Som har framhållits i den
allmänna motiveringen blir arbets­givaren i det förra fallet, om lokal enighet
inte nås men central förhandling inte begärs, fri att fatta det beslut som
förhandlingen har gällt. Det bör på­pekas, att det givetvis måste föreligga
identitet mellan arbetsgivarens be­slut och den fråga han fört till
förhandling. Vill arbetsgivaren för visst arbe­te anlita någon annan än den som
angivits vid förhandlingen eller vill han i icke helt betydelselös mån utvidga
uppdraget måste han på nytt träda i för­handling enligt 38 S. Detta får anses
gälla även om fråga är om sådant fall som avses i 38 § andra stycket där
förhandling har begärts av arbetstagarsi­dan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsema i 38-40 §S gäller
endast anlitande av främmande arbets­kraft, varom avtal träffas efter
medbestämmandelagens ikraftträdande. Reglerna tillämpas vid förlängning etc. av
tidigare avtal som äger rum efter ikrafttriidandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De särskilda regler som kan behövas
för den offentliga sektorn berörs in­te här. Av 5 S följer att reglerna om
förhandlingsrätt och facklig vetorätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section822&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section823&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     399&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;undantagsvis kan förlora sin giltighet i samband med
förestående eller ut­bruten arbetskonflikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 39 § anges formema och
föratsättningama för utövande av den fackliga vetorätten mot anlitande av ej
anställd arbetskraft samt rättsverkningarna av att vetorätten har utövats.
Förutsättningarna för att dessa rättsverk­ningar skall inträda framgår dock
fuUständigt först vid en Jämförelse med. bestämmelsema i 40 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 den allmänna motiveringen har
påpekats arbetstagarsidans möjligheter att för att godta en entreprenad etc.
uppställa vUlkor som kan motverka att syftet med lagstiftning eller
kollektivavtal kringgås eller att missförhållan­den annars uppkommer.
Arbetstagarsidans intressen torde ofta kunna till­godoses genom att sådana
vUlkor antas och uppfyUes. En överenskommel­se i fråga som här avses torde
kunna ges kollektivavtals natur. Skulle ar­betsgivaren bryta mot sådan
överenskommelse, blir han skadeståndsskyl­dig enligt vanliga regler om
skadestånd vid kollektivavtalsbrott. Även om förhandlingsöverenskommelsen inte
har denna natur, blir en arbetsgivare som åsidosätter överenskommelsen
skadeståndsskyldig såsom för brott mot förhandlingsskyldighet enligt 38 §.
Därvid blir det inte fråga om ska­destånd enbart som för en ordningsförseelse.
1 denna del kan hänvisas till specialmotiveringen till 11 §. 1
specialmotiveringen till 38 § har framhållits att arbetsgivaren - om han ändrar
mening i sakfrågan - också blir för­handlingsskyldig på nytt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om enighet emellertid inte nås vid
central förhandling har den arbetsta­garorganisation som är part i denna
förhandling möjlighet enligt 39 § att in­lägga veto mot den av arbetsgivaren
tilltänkta åtgärden. Detsamma gäller - om förhandling inte förs lokalt och
centralt med hänsyn till organisa­tionsuppbyggnaden på arbetstagarsidan - den
arbetstagarorganisation, vilken som kollektivavtalspart har förhandlat med
arbetsgivaren. För veto­rätten fordras att arbetstagarorganisationen, efter den
ingående bedömr ning som kan föratsättas ha skett under förhandlingama, anser
sig ha posi­tiva skäl för att kunna förklara, att åtgärden kan antagas medföra
åsidosät­tande av lag eller kollektivavtal för arbetet - varmed här avses det
kollek­tivavtal som kommer att reglera arbetet - eller att åtgärden annars
strider mot vad som är allmänt godtaget inom parternas avtalsområde. 1 så fall
in­läggs veto genom att sådan förklaring avges. Skälen för att förfarandet så­lunda
i viss mån har formaliserats har berörts i den allmänna motiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till belysning av vad som avses med
att en åtgärd av här ifrågavarande slag kan antas medföra åsidosättande av lag
eller kollektivavtal för arbetet kan nämnas följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En företeelse som åtminstone på
vissa områden av arbetsmarknaden ut­gör ett betydande problem är att
arbetsgivaren anlitar formellt sett själv­ständiga företagare eller
uppdragstagare, vilka arbetar under förhållanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section824&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section825&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 1   Arbetsmarknadsdepartementet   400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
i hög grad liknar en arbetstagares: Kollektivavtal och arbetsrättslig
lagstiftning tillämpas emellertid inte i förhållandet mellan parterna. Ofta kan
utgången av en rättslig prövning av frågan, om den arbetspresterande är att
betrakta som arbetstagare eller inte, i sådant fall vara oviss. Detta ut­gör
ett exempel på åtgärder, som kan vara vidtagna i syfte att kringgå lag­stiftning
och kollektivavtal, och som inte skall behöva tolereras. Därmed är dock inte
sagt att vetorätten kan utövas bara för att uppdragstagarens verksamhet är av
ringa omfattning eller för att den bedrivs i enkla Juridiska former. Seriöst
företagande är inte beroende av företagets storlek eller de juridiska former
under vilka det arbetar. Ett fall då den tilltänkta åtgärden däremot bör kunna
angripas är att det är väl känt för arbetstagarsidan att en viss företagare i
förhållande till sina anställda regelmässigt åsidosätter exempelvis
arbetarskydds- eller arbetstidslagstiftningen eller att han på annat sätt
flagrant ådagalägger bnstande vilja eller förmåga att uppfylla centrala
förpliktelser som lagstiftning eller kollektivavtal ålägger honom såsom
arbetsgivare. Om en arbetsgivare önskar anlita en sådan icke seriöst arbetande
företagare för visst arbete som skall utföras av hans anställda, torde denna
arbetsgivarens åtgärd i många fall kunna antas medföra att lag eUer
kollektivavtal därvid åsidosätts. Ytterligare ett fall som här kan näm­nas är
att en arbetsgivare vill medverka till upprättande av en sådan &amp;quot;ked­ja&amp;quot;
av entreprenörer och underentreprenörer, som erfarenhetsmässigt medför fara för
åsidosättande av såväl arbetsrättslig lagstiftning som skat­telagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den andra granden för utövande av vetorätt - att
ett anlitande av ej an­ställd arbetskraft strider mot vad som är allmänt godtaget
inom parternas avtalsområde - torde oftast sammanfalla med det tidigare berörda
skälet för utövande av vetorätt. Ett förhållande kan i nu förevarande samman­hang
i princip inte anses allmänt godtaget inom avtalsområdet om inte det är
accepterat av arbetsmarknadspartema inom branschen. Även om vissa former för
anlitande av ej anställd arbetskraft åtminstone f n. är tämligen vanUgt
förekommande, kan de givetvis inte anses allmänt godtagna om de är föremål för
protester och kritik. Utnyttjande av s. k. grå arbetskraft, av enmansföretagare
&amp;quot;med kontoret på fickan&amp;quot; är exempel på företeelser som förekommer men
uppenbarligen inte är allmänt godtagna. Det skall framhållas att ett
förhållande som är allmänt godtaget inom en bransch kan förlora denna karaktär.
Det torde här bli fråga om en gradvis förskjutning av värderingar. När det
gäller möJUgheten att inlägga veto på grand av att ett tilltänkt anlitande av
ej anställd arbetskraft strider mot vad som är all­mänt godtaget inom parternas
avtalsområde har arbetstagarorganisationen att beakta, att ändamålet med den
fackliga vetorätten är att motverka att syftet med främst arbetsrättslig
lagstiftning och kollektivavtal kringgås ge­nom anlitande av ej anställd
arbetskraft. Det är vad som från denna syn­punkt inte överensstämmer med
allmänt godtaget bruk som är av betydel­se. Vetorätten kan t.ex. inte användas
för att från uppdrag stänga av ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section826&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section827&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet    401&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;visst företag som arbetar under allmänt godtagna
förhållanden eller enbart för att organisationen anser det lämpligare att
arbetet utförs av arbetsgiva­ren i egen regi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det får anses ligga i vetorättens
natur, att denna inte kan utövas i en si­tuation, då någon arbetssökande inte
står till arbetsgivarens förfogande och sålunda inte kan anställas av honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som har berörts i den allmänna
motiveringen bör en vetoförklaring an­tecknas till förhandlingsprotokollet.
Självfallet skall arbetstagarorganisa­tion som inlägger veto ange vilken eller
vilka av de i lagtexten angivna gmnderna som åberopas härför. Att
organisationen har att ange skäl för sin ståndpunkt följer av 40 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den rättsliga verkan av att
vetoförklaring har avgetts är - med de un­dantag som framgår av 40 § - att
förbud inträder för arbetsgivaren att låta arbete som varit föremål för
förhandling utföras av annan arbetskraft än sådan som är anställd eller
anställes hos honom. 1 sådana fall då arbetsgi­varen har önskat anlita en
självständig uppdragstagare under former lik­nande ett anställningsförhållande
kan arbetsgivaren alltså låta arbetet ut­föras av ifrågavarande person genom
att anställa denne för arbetet. I an­slutning härtill kan erinras om de
möjligheter som enligt anställnings­skyddslagen föreligger att anställa
personal för viss tid eller för visst arbe­te. Om det i ett fall står klart att
vetorätten kan komma att utövas men ar­betsgivaren inte anser sig ha möjlighet
att anställa någon för ifrågavarande arbete torde arbetsgivaren i flertalet
fall ha möjlighet att avvärja veto ge­nom att gå med på sådana villkor som
arbetstagarsidan kan uppställa för att ej anställd arbetskraft skall få
anlitas. Skulle arbetstagarsidan upp­stäUa villkor som är klart ovidkommande
utifrån de synpunkter som lig­ger till grand för vetorätten följer av 40 § att
arbetsgivaren inte behöver ac­ceptera dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förbud som har inträtt på grand av
39 § kan inte upphävas av annan än den arbetstagarorganisation som har inlagt
veto. Om arbetsgivaren seder­mera finner sig kunna godta exempelvis sådana
vUlkor som arbetstagarsi­dan har uppställt för att en uppdragstagare skall få
anlitas eller om han för samma arbete vill anlita annat företag eller annan ej
anställd person än som har varit aktuell vid de förhandlingar som har lett till
vetoförklaring, måste arbetsgivaren sålunda påkalla ny förhandling med
arbetstagarorganisa­tionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det i 39 § stadgade förbudet är som
tidigare har nämnts skadestånds-sanktionerat enligt de allmänna
skadeståndsreglema i den föreslagna la­gen. Skadestånd för överträdelse av
förbudet kan endast utkrävas av ar­betstagarorganisation vars vetoförklaring
har åsidosatts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I paragrafen föreskrivs bl. a. att
förbud enligt 39 § inte inträder om ar­betstagarorganisation som har avgivit
vetoförklaring saknar fog för sin&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section828&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section829&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      402&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ståndpunkt.
Här åsyftas fall, i vilka vetorätten kan anses ha blivit missbra­kad, dvs. om
en organisations företrädare i ond tro har hävdat en vetorätt som inte grandas
på de i lagen angivna föratsättningama. Vetorätten gäller endast om
organisationen på objektiva grander bedömer att den tilltänkta åtgärden kan
medföra fara för åsidosättande av lag eUer av kollektivavtal för arbetet eller
att åtgärden annars strider mot vad som är aUmänt godta­get inom partemas
avtalsområde. Vetorätten kan t.ex. inte användas för att vid valet mellan t.
ex. seriösa entreprenörer styra entreprenaden till den ene av dem, inte heller
för att - om arbetet kan utföras av andra organisa­tioners medlemmar -
förbehåUa arbetstillfällena åt de egna medlemmama eller i andra liknande
Jävssituationer. Ett ytterligare fall då vetorätten sak­nar verkan är när den har
använts i andra än fackliga syften. Har arbetsta­garorganisation saknat fog för
förklaring enligt 39 § kan den ådömas ska­destånd enligt 57 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 40 § upptas vidare en bestämmelse, enligt vilken
reglerna i 39 § om ve­torätt inte äger tillämpning om arbetsgivaren med stöd av
38 § tredje styc­ket har fattat och verkställt beslut innan
förhandlingsskyldigheten har full­gjorts, dvs. i fall då det har förelegat
synnerliga resp. särskilda skäl mot uppskov (se avsnitt 11.3 och
specialmotiveringen till 11 § andra stycket resp. 12 §). Av specialmotiveringen
till 38 § framgår att den avgörande tid­punkten härför är när arbetsgivaren har
träffat bindande avtal om utföran­de av arbetet i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredsplikt
{41-45 )&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detta avsnitt i lagen inleds med en paragraf (41 §)
om fredsplikt under kollektivavtals giltighetstid, som i stora drag motsvarar 4
§ första stycket KAL. På en punkt har dock gjorts tillägg till den nu gällande
lagens regler. Paragrafen ställer upp ett krav på beslut i behörig ordning av
vederbörande organisation för att stridsåtgärd skall vara tillåten.
Arbetsrättskommitténs förslag tiU regler om fredsplikt innehöll också ett
sådant krav (31 § FKL). I övrigt har i Jämförelse med 31 § FKL gjorts den
ändringen 141 § att det fö­reslagna allmänna förbudet mot stridsåtgärder i
annat än fackligt syfte har strakits. Kommitténs förslag till regler (i 31 §
tredje stycket FKL) om rätt till fackliga sympatiåtgärder i Sverige till förmån
för part utomlands har också fått utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 42 § finns regler om organisationers ansvar för
medlemmars stridsåt­gärder. Dessa regler motsvarar till sitt innehåU i det
väsentliga 4 § andra stycket KAL och 32 § FKL. Ansvaret har dock utvidgats i
jämförelse med gällande rätt till att omfatta även andra organisationer än
sådana som själva är bundna av koUektivavtal eller som har avtalsbundna
medlemmar. 1 andra stycket av 42 § har också tagits in en ny regel med förbud
för annan att delta i stridsåtgärd som någon vidtagit i strid mot 41 §
(motsvarande 32 § tredje stycket FKL). 1 43 § finns vidare en ny regel
(motsvarande 33 § FKL) om skyldighet att överlägga när olovlig stridsåtgärd
vidtagits av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section830&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section831&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     4Q3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kollektivavtalsbundna arbetstagare. Regler om kvarievande
stridsrätt åter­finns i 44 § (som har sin motsvarighet i 34 § FKL). Avsnittet
avslutas med en paragraf om skyldighet för organisationer och enskilda
arbetsgivare att varsla motpart om stridsåtgärd (45 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;41  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf om fredsplikt i
kollektivavtalsförhållanden motsvarar till sin uppbyggnad och sitt huvudsakliga
innehåll reglerna om fredsplikt i 4 § första stycket KAL. Enligt paragrafens
första stycke får kollektivavtals­bundna arbetsgivare och arbetstagare inte
delta i stridsåtgärd under avtals­tiden. Förbudet gäller dock inte åtgärder,
som har beslutats i behörig ord­ning av organisation som träffat
kollektivavtalet och som inte vidtas i nå­got av vissa särskilt uppräknade
syften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Liksom i 4 § KAL räknas de
otillåtna syftena upp under fyra punkter i lagtexten. I dessa punkter har
gjorts enbart redaktionella ändringar i den nu gällande texten. Enligt första
punkten får stridsåtgärd inte vidtas i syfte att utöva påtryckning i tvist om
kollektivavtals giltighet, bestånd eller rätta innebörd eller i tvist huravida
visst förfarande strider mot avtalet eller mot lagen. Stridsåtgärd får enligt
andra punkten inte heller vidtas i syfte att åstadkomma ändring i
kollektivavtalet. Vidare får enligt tredje punkten stridsåtgärd inte vidtas för
att genomföra bestämmelse som är avsedd att tillämpas sedan det gällande
kollektivavtalets giltighetstid har löpt ut. En­ligt den fjärde punkten i 41 §
första stycket får stridsåtgärd inte vidtas till stöd för annan part, när den parten
inte själv får vidta stridsåtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I andra stycket av 41 § regleras
fredsplikten på i tillämpliga delar samma sätt för arbetsgivare som själv
slutit kollektivavtal. Det fallet har av redak­tionella skäl brutits ut till
ett självständigt stycke. I andra stycket slås för tydlighetens skull också
fast att motsvarande fredsplikt gäller även för ar-. betsgivare som blivit
bunden av kollektivavtal enligt 28 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fredspliktsreglema i 41 § bygger
alltså på gällande rätts regler och har i det väsentiiga samma innehåll som de
reglerna. Avsikten är också att den praxis som har utvecklats vid tillämpningen
av 4 § KAL skall ligga till grand vid tillämpningen av 41 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 4 § KAL finns inte någon egentlig
definition av begreppet stridsåtgärd. Paragrafen föreskriver i stället förbud
mot arbetsinställelse (lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan
därmed Jämförlig stridsåtgärd. Som arbetsrättskommittén har redovisat (s. 351
ff) ville lagstiftaren undvika att nya former av åtgärder utvecklades på
arbetsmarknaden i syfte att kringgå en mera bestämd definition i lagen. Däremot
torde syftet med lagtexten in­te ha varit att avskilja vissa åtgärder som icke
jämförliga med de särskilt nämnda. Avgränsningen av stridsåtgärdsbegreppet som
sådant har dock knappast vållat några svårigheter i rättstillämpningen.
Avgörande i mål om brott mot fredsplikten har i stället varit om det har
förelegat sådant otillåtet syfte som anges i första stycket i 4 § KAL. Vid
tillämpningen av 41 § kan i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section832&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section833&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   404&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;princip
uppstå problem kring avgränsningen av stridsåtgärdsbegreppet som inte kan lösas
genom att man undersöker om det bakom en viss åtgärd finns ett sådant syfte,
som anges i någon av punkterna i paragrafens första stycke. En sådan fråga kan
uppstå till följd av kravet på behörigt organisa­tionsbeslut för att
stridsåtgärd skall kunna vara tillåten under löpande av­talsperiod. Föregås en
arbetsinställelse av ett i behörig ordning fattat fack­ligt beslut bör man dock
i regel kunna räkna med att det finns ett syfte bakom beslutet som kan vara
lovligt eller olovligt enligt fredspliktsregler­na. Problemet att avgränsa
begreppet stridsåtgärd som sådant kan då inte väntas få störte praktisk betydelse
än enligt gällande rätt. Men inte heller när behörigt fackligt beslut saknas
bör det föranleda svårigheter att bedö­ma om en arbetsinställelse skall
betraktas som en enligt 41 § olovlig strids­åtgärd eller enbart som en olovlig
arbetsvägran utan karaktär av stridsåt­gärd. Företas arbetsinställelsen
gemensamt av flera arbetstagare, blir det liksom enligt gällande rätt avgörande
om det finns ett gemensamt syfte som ligger utanför den individuella
avtalsrelationen mellan varje enskild arbetstagare och arbetsgivaren. Om därför
en grupp arbetstagare utan iakt­tagande av uppsägningstid lägger ned arbetet t.
ex. för att söka sig annan anställning, är handlandet liksom enligt gällande
rätt alltefter förhållande­na att bedöma som enskilda avtals- eller lagbrott men
inte som olovlig stridsåtgärd. Har däremot arbetstagama ett gemensamt syfte att
utöva på­tryckningar på arbetsgivaren är i princip deras arbetsnedläggelse en
strids­åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På en väsentlig punkt innebär lagen dock en
förskjutning i förhållande till nu tillämpad praxis. Enligt 34 § har
arbetstagarsidan tolkningsföreträde i arbetsskyldighetstvister, om beslut
fattas på arbetstagamas vägnar av de­ras organisation. Fattas beslut om
utnyttjande av tolkningsföreträdet är en arbetsvägran i enlighet med detta beslut
inte en stridsåtgärd i den mån det inte finns något lag- eller avtalsstridigt
syfte bakom beslutet eller arbets­vägran. Har arbetstagarsidan hävdat en
oriktig uppfattning i tolkningstvis­ten kan ansvar inträda för underlåtenhet
att uppfylla avtalsförpliktelse, men däremot inte ansvar för fredspliktsbrott.
Däremot medför lagen inte någon ändring i rättsläget när enskilda arbetstagare
gemensamt vägrar att utföra arbete utan sin organisations stöd därför att de
anser sig inte vara ar-betsskyldiga. Vägran är då i princip att bedöma som ett
brott mot 41 § första stycket första punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med det system av påföljdsregler som föreslås får
såvitt gäUer enskilda arbetstagares rättsliga ansvar gränsen mellan
arbetsvägran i strid mot 41 § och annan avtalsstridig arbetsvägran begränsad
betydelse. I 58 § har gjorts en samordning av reglerna om skadeståndsbefrielse
för enskild medlem när organisation har fattat lag- eller avtalsstridigt
beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innebörden av 4 § i gäUande lag torde vara att i
princip varje åtgärd kan vara stridsåtgärd i lagens mening om den vidtagits i
sådant syfte som anges i lagen och om den är ägnad att främja syftet. Därmed
finns principiellt inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section834&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section835&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     405&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;någon
skillnad såvitt gäller åtgärdens art i förhållande till föreningsrätts­kränkande
åtgärder. Skillnaden ligger i stället i syftet med åtgärden. En an­nan sak är
att i praktiken vissa slag av åtgärder i regel framstår som kollek­tiva stridsåtgärder
och andra som individuella, vilka kan vara att bedöma som
föreningsrättskränkning. 41 § bygger på samma synsätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kravet för tillåtlighet av stridsåtgärd under
avtalstid att beslut om åtgär­den skall ha fattats i behörig ordning av den
organisation som slutit kollek­tivavtal innebär att beslutet skall ha
tillkommit i den ordning som anges i de för organisationen gällande stadgama.
Har en avdelning i ett förbund träffat kollektivavtal men har i de för
avdelningen i förbundets stadgar in­tagna reglema föreskrivits, att det
tillkommer förbundet att besluta om fackliga stridsåtgärder, är ett beslut om
stridsåtgärder som fattats av avdel­ningen inte i den här aktueUa paragrafens
mening ett i behörig ordning fat­tat beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten för lagen är att i princip ingen
ändring skall ske i till-lämpningen av de fredspliklsregler som nu finns
upptagna i 4 § första styc­ket KAL och som även tagits upp 141 §. De reglerna
är i sin nuvarande ut­formning väl kända på arbetsmarknaden och ÄD:s praxis vid
deras till-lämpning bildar en utgångspunkt för parternas handlande. Med hänsyn
härtill har inte ansetts behöva göras några ändringar i lagtexten enbart där­för
att texten på några enskilda punkter inte är utformad på ett helt rättvi­sande
sätt (jfr SOU 1975:1 s. 835). Liksom enligt kommitténs förslag har ansetts alt
utrymme kan utan jämkning av lagtexten beredas för s.k. in­drivningsblockader
enligt hittills tillämpad praxis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tillämpningen av regeln i 41 § första stycket andra
punkten om förbud mot stridsåtgärder i syfte att åstadkomma ändring i träffat
kollektivavtal blir liksom enligt gällande rätt beroende av tolkningen av det
ifrågavarande kollektivavtalet. Även här är avsikten med lagförslaget alt bygga
på hit­tillsvarande praxis. Såvitt gäller den s. k. intolkningen i
kollektivavtal av vissa befogenheter för arbetsgivama är att märka alt reglerna
i 44 § om kvarievande stridsrätl visserligen bygger på sådan intolkning men
anvisar en väg för part att reservera åt sig stridsrätt i särskilt angivna
frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 10 § har arbetstagarorganisation
förhandlingsrätt i förhållande till arbetsgivare även till förmån för medlem
som tidigare har varit anställd hos arbetsgivaren. Frågan om facklig stridsrätt
i syfte att driva en stånd­punkt i en sådan förhandling, t.ex. om pensioner,
har ansetts böra lösas med tillämpning av de allmänna principema för 41 §.
Föratvarande arbets­tagare kan uppenbarligen inte själva gå till facklig strid.
Däremot torde det vara klart att en arbetstagarorganisation kan anordna strid
med deltagande av aktiva arbetstagare även i frågor som gäller föratvarande
arbetstagares pensioner. Så länge kollektivavtal inte gäller för de aktiva bör
pensionsfrå­gorna för de icke-aktiva kunna ses som en fråga om del totala
förhandlings­utrymmet i förhållandel mellan arbetsgivaren och de aktiva och
därmed som en olöst intressefråga i förhandlingama mellan dem. Träffas
kollektiv-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section836&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section837&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet   406&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avtal för de aktiva, är frågan om möjlighetema att
därefter gå till facklig strid med krav på pensionsavtal för de icke-aktiva en
fråga om tolkningen av del träffade kollektivavtalet. Står det vid denna klart
att pensionsfrågor­na har lämnats öppna såsom oreglerade intressefrågor, bör
också utrymme för strid finnas. Någon särskild reglering av hithörande frågor
har inte an­setts behövlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Äv 4 § i lagen följer att det i 41
§ stadgade förbudet mot stridsåtgärder under avtalstid inte får inskränkas
genom avtal. Liksom enligt gäUande rätt kan däremot avtal träffas om längre
gående fredsförpliktelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf bygger på nu
gällande regler i 4 § andra stycket KAL om organisationers ansvar för
fredsplikten. Dock har gjorts en utvidgning av ansvaret såvitt gäUer förbudet
mot anordnande, föranledande i övrigt och medverkan till olovlig stridsåtgärd.
Enligt paragrafen, som på denna punkt stämmer överens med kommitténs förslag
(32 § FKL), träffar förbudet i princip alla organisationer på arbetsmarknaden
oberoende av otn och i vad mån de har något organisatoriskt samband med den
koUektivavtalsbundna föreningen. Som kommittén har påpekat träffar förbudet i
första hand medverkan eller understöd genom lämnande av ekonomiskt bidrag. Avgö­rande
för om en viss organisation skall anses ha ådragit sig ansvar enligt re­geln är
om den eller de som vidtagit en ifrågavarande åtgärd har enligt all­männa
regler rättsligt sett företrätt organisationen. För all ansvar skall kunna
uppkomma fordras ett bestämt handlande, en åtgärd, från den ifrå­gavarande
utomstående organisationens sida i syfte att åvägabringa eller understödja
fredspliktsbrott. Regeln vänder sig inte mot den allmänna rät­ten att av
politiska eller andra skäl utöva kritik i arbetsfrågor eUer kritisera part på
arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller det ansvar för
fredsplikten som redan enligt nu gällande lag åläggs organisationer, som själva
är bundna av kollektivavtal eller som har avialsbundna medlemmar, har kommittén
efter en redogörelse för hu­vuddragen av AD:s praxis uttalat (s. 850 O- att den
allmänt sett inte finner anledning till erinran mot de avgöranden enligt vilka
organisationer har bli­vit ålagda ansvar för medlemsmajoritetens handlande även
när stadgeenli­ga beslut inte fattats. Däremot har kommittén rekommenderat en
praxis som bygger på frihet i största möjliga utsträckning för fackliga
företrädare att agera efter eget omdöme i syfte att motverka fredspliktsbrott
av med­lemmarna. Som utvecklats vid behandlingen i den allmänna motiveringen av
reglema om överläggningar vid arbetstagares fredspliktsbrott (43 §), bygger
medbestämmandelagen på samma synsätt. Redan i lagens regler om sådana
överiäggningar ligger att arbetstagarorganisationens företräda­re bör ha frihet
att bedöma vilka åtgärder som är de mest ändamålsenliga och vilka kontakter med
motsidan som bör tas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section838&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section839&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    407&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeln i andra stycket om förbud för annan att
delta i stridsåtgärd, som vidtagits i strid mot 41 §, bygger helt på kommitténs
förslag. Ett viktigt syf­te är att åstadkomma ett större mått av enhetlighet på
påföljdsområdet än enligt gällande rätt. Avgörande för tillämpningen av regeln
är vad som i detta sammanhang lägges in i ordet &amp;quot;deltaga&amp;quot;. I första
hand åsyftas fall där en minoritet av oorganiserade arbetstagare på en
arbetsplats lägger ned ar­betet tillsammans med sina organiserade och
kollektivavtalsbundna ar­betskamrater. I de allra flesta fall kan regeln
tillämpas utan särskilda svå­righeter i sådana fall. 1 övrigt bör som kommittén
har framhållit (s. 440 f) iakttas försiktighet så att rätten för organiserade
minoriteter att vidta själv­ständiga stridsåtgärder inte inskränks. Bedömningen
bör däremot i regel bli alt det är fråga om dellagande i del föreslagna andra
styckets mening när oorganiserade och organiserade samtidigt lägger ned
arbetet. Liksom kom­mitténs förslag bygger 42 § på att vad som skall anses vara
en och vad som är flera stridsåtgärder avgörs i princip med utgångspunkt i
förhållandet mellan en arbetsgivare och de hos den arbetsgivaren anställda
arbetstagar­na. Med uttrycket &amp;quot;deltaga&amp;quot; avses att markera att det
skall vara fråga om samma slag av åtgärd från den utomståendes sida som den
eller de kollek­tivavtalsbundnas. Lagregeln syftar alltså inte till alt beröra
t.ex. insam­lingar från allmänheten på del sättet att en arbetstagare är
förbjuden att ge ett bidrag till olovligt strejkande. Arbetstagaren handlar då
inte som ar­betstagare och deltar inte i strejken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf har upptagits den regel om
skyldighet för arbetsgivare och arbetstagarorganisation att överlägga när
olovlig konflikt brutit ut, som kommittén föreslog i 33 § FKL. Vissa Jämkningar
har gjorts i texten av enbart redaktionella skäl. Syftet med regeln har
redovisats i avsnitt 11.8 av den allmänna motiveringen. Där har också
beskrivits sambandet med reglerna om nedsättning eller befrielse från
skadeståndsskyldighet i 60 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som framgår av lagtexten har
överläggningsskyldigheten utformats som en ömsesidig skyldighet för de berörda
parterna att gå till överläggning. På arbetstagarsidan fullgörs
överiäggningsskyldighelen av lokal organisation om sådan finns, och i annat
fall av den organisation som är part i kollektiv­avtalet. Part är gentemot
motpart ansvarig för att skyldigheten fullgörs. Närmare regler om hur
överläggningarna skall hållas har inte ansetts be­hövliga. På den punkten torde
motsvarande regler om förhandlingar kunna tjäna till ledning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I ordet &amp;quot;omedelbart&amp;quot; ligger ett krav på
parterna att ta upp överiäggning­ar utan dröjsmål. Även genomförandet av
överläggningen bör ske snabbt. Det ligger dock i sakens natur att
lämplighetsskäl här kan tala för olika för­faranden i skilda fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Part kan inte genom avtal befria sig från sin överläggningsskyldighet
en­ligt denna paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section840&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section841&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      408&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;44
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf har upptagits den bestämmelse om
kvarievande strids-rätt som har behandlats i avsnitt 11.5 av den allmänna
motiveringen. Som framgår där har regeln sin utgångspunkt i den nuvarande
rättspraxis, enligt vilken vissa befogenheter för arbetsgivaren tolkas in i
kollektivavtal om lö­ner och allmänna anställningsvillkor utan hinder av att
kollektivavtalels text inte innehåller någon bestämmelse i ämnet. Enligt
paragrafen kan part motverka sådan intolkning genom att vid
avtalsförhandlingarna begära ut­tryckliga regler i avtalet eller i särskilt
kollektivavtal om bestämmanderät­ten i fråga som anges i 32 §. Framställer part
en sådan begäran men kom­mer ändå inte några uttryckliga regler i frågan till
stånd, skall enligt 44 § frågan inte omfattas av den fredsplikt som följer av
att kollektivavtal i öv­rigt träffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;TiU skiUnad från 32 § sägs inte något om vilket
innehåll det fredsplikts-grundande koUektivavtalet tankes ha. Paragrafen har
ansetts böra i princip gälla generellt. Liksom i 32 § åsyftas dock i första
hand sedvanliga kollek­tivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor. Det
är i sådana avtal som AD hittills har tolkat in arbetsgivarens
beslutsbefogenheter. När det gäller sådana avtal kommer därmed att ligga nära
till hands att tolka 44 § motsatsvis. Paragrafen kommer då att innebära alt
fredsplikt inträder i de frågor, som anges i 32 §, om löneavtal träffas utan
att begäran framstäUts enligt 44 §. När det gäller andra kollektivavtal är
samma slutsats däremot inte lika naturlig. Avsikten är emellertid i och för sig
inte att motsatsslut skall dras av 44 §. 1 vad mån intolkning av
beslutsbefogenheter för arbets­givaren skaU ske bör liksom hittills bero av
kollektivavtalets natur och in­nehåll i övrigt. Paragrafen anvisar enbart en
metod att undvika intolkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Liksom enligt kommitténs förslag blir effekten av
paragrafens regel att den fråga, beträffande vilken reglering i kollektivavtal
begärts, blir fri från fredsplikt om inte någon uttrycklig reglering kommer
till stånd. Blir det där­emot en uttrycklig reglering inträder oavsett dess
innehåll fredsplikt lik­som i andra fall i fråga om uttryckliga regler i
kollektivavtal. Äv att kollek­tivavtal har slutits följer också att varje
stridsåtgärd under avtalsperioden måste beslutas på behörigt sätt av part i
kollektivavtalet (41 §). Detta med­för, med ett annat sätt att uttrycka saken,
att det är kollektivavtalsparterna som disponerar över den kvarievande
stridsrätten. Vanliga regler gäller om behörigheten att fatta beslut i frågan
inom koUektivavtalsbunden orga­nisation och om möjligheterna alt delegera rätt
att på organisationens an­svar fatta sådana beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skälen till att regeln i 44 § har gjorts ömsesidig
har redovisats i avsnitt 11.5 av den allmänna motiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innehållen inte någon närmare reglering
av hur begäran om medbestämmanderättsavtal skall göras eller hur noggrant den
aktuella frå­gan skall beskrivas när sådan begäran görs. Av paragrafens
avfattning framgår dock att vad som i första hand åsyftats är att part
framstäUer krav&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section842&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section843&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      409&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;på medbestämmanderättsavtai i en viss närmare angiven
fråga eller på ett visst område. Normalt kan man också vänta sig att begäran
innehåller be­sked, åtminstone i princip, om arten av den medbestämmanderätt
som be­gärs eller i övrigt om innebörden av det avtal som parten vill få till
stånd. Något hinder i och för sig alt ställa ett vidsträckt krav, som berör ett
stort område av arbetsgivarens beslutsbefogenheter, finns dock inte. Innehållet
i begäran blir avgörande för omfattningen av den stridsrätt som är avsedd att
följa av att uttrycklig avtalsreglering inte kommer till stånd. Med hän­syn
härtill bör begäran framställas på sådant sätt att det går att i ett senare
läge visa vad som förekommit. Part som påslår sig ha kvarievande strids­rätt
har enligt vanliga regler att visa grund för sitt påstående. Hänskjutes tvist i
frågan till AD råder fredsplikl i den tvisten till dess domstolens avgö­rande
fallit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som nämndes blir det en fråga om
tolkning av del kollektivavtal som har träffals och av den begäran om
medbestämmanderätt som har framställts när utrymmet för kvarievande stridsrätl
skall fastställas. Har medbestäm­manderättsavtal begärts samtidigt på flera
områden men alla kraven inte tillgodosetts genom uttrycklig avtalsreglering,
kan kvarievande stridsrätl komma i fråga i de återstående frågorna. Detta är
liksom i andra fall en frå­ga om parternas avsikt och om vad som har kommit
till uttryck därom i träffade avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Från den kvarievande stridsrälten
kan part enligt sakens natur avstå ge­nom kollektivavtal. Ett sådant avtal är
nämligen att bedöma som ett avtal i medbestämmanderätlsfrågan. På denna punkt
följer den kvarievande stridsrätten därmed den allmänna regeln att part kan
åtaga sig längre gåen­de fredsförpliktelser än som anges i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;45 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 3 a § MedlL är part skyldig
att varsla såväl förlikningsman som motparten om arbetsinställelse sist sjunde
dagen före den dag då åtgärden skall ta sin början. Motsvarande regler om varsel
har lagils in i 47 § medbe­stämmandelagen såvitt gäller varsel till
föriikningsmän medan 45 § medbe­stämmandelagen innehåller regler om varsel till
motpart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till skillnad från 3 a § MedlL
omfattar varselskyldigheten enligt 45 § medbestämmandelagen normalt varje
stridsåtgärd, såväl primäråtgärder som sympatiåtgärder. Detta innebär inte
något nytt i förhållande till praxis på arbetsmarknaden. Stridsålgärder som
vidtas i organiserade former bru­kar varslas, oavsett åtgärdens karaktär.
Undanlag görs dock för vissa fall då varselplikten skulle göra stridsåtgärden
verkningslös. Detta behandlas i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;F.n. är det förenat med
straffansvar att inte iaktta varselskyldigheten. Det gäller såväl varsel till
föriikningsmän som varsel till motparten. Pä denna punkt sker en ändring genom
medbestämmandelagen i det att under­låtenhet att varsla motpart inte
underkastas straffansvar. 1 stället blir la-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section844&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section845&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     41Q&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gens
skadeståndsregler tillämpliga (se specialmotiveringen till 54 §).
Ska-deståndsberättigad är i detta fall den motpart som bort varslas. Avser
stridsålgärden också oorganiserade arbetstagare kan även dessa rikta ska­deståndsanspråk
mot en arbetsgivare som har underlåtit alt varsla om åt­gärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Varselskyldighet enligt 45 § åligger
arbetsgivarorganisation och arbets­tagarorganisation som vidtar stridsåtgärd
liksom arbetsgivare som vidtar stridsåtgärd utan att organisation har anordnat
den. De är enligt 47 § också varselpliktiga i förhållande till
förlikningsmannaexpeditionen. Däremot föreligger, till skillnad från nu
gällande rätt, inte någon varselskyldighet för enskild arbetstagare.
Underlåtenhet att varsla medför inte att en i och för sig tillåten stridsåtgärd
skall anses som olovlig. Underlåtenhet att varsla om en olovlig stridsåtgärd
medför i princip skadeståndsskyldighet enligt denna paragraf, låt vara att
frågan får mindre betydelse vid sidan av ansva­ret för att åtgärd har vidtagits
i strid mot de egentliga fredspliktsreglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Varsel enligt 45 § skall vara skriftligt. Del skall
tillställas vederbörande motpart. Såvitt gäller oorganiserade arbetstagare kan
varsel ske i form av allmänt synliga anslag på arbetsplatsen. Anslag räcker
dock inte om det på arbetstagarsidan finns både organiserade och oorganiserade
arbetstagare. Varsel skall i sä fall lämnas även till vederbörande
arbetstagarorganisa­tion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Varsel skall lämnas sju dagar innan stridsåtgärden
inleds. Härmed avses att varslet skall ha kommit motparten till hända minst sju
dagar i förväg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Undantag från varselskyldigheten görs dock om
giltigt hinder möter mot varsel. Avsikten med denna undantagsmöjlighet är
främst alt möjliggöra stridsåtgärder i fall där ett upprätthållande av
varselskyldigheten i realite­ten skulle innebära att stridsåtgärden blev
verkningslös. Undantaget blir aktuellt att tillämpa t. ex. när särskilda
svårigheter av praktisk natur gör det omöjligt att uppfylla varselkravet,
exempelvis vid blockad mot loss­ning av fartyg med kort liggetid eller när
arbetet annars är av så kort varak­tighet att tid inte finns för en veckas
varsel. Undantaget bör kunna tilläm­pas också i andra situationer där
varselskyldigheten framstår som me­ningslös. 1 fall som avses i 31 § tredje
stycket bör AD när det är motiverat befria från varselplikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om en stridsåtgärd, som har varslats till en viss
arbetsgivare, utvidgas till att omfatta även annan eller andra arbetsgivare,
skall nytt varsel utfär­das beträffande den utvidgade stridsåtgärden. Detta
gäller dock inte i de undantagsfall som nyss har berörts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 den allmänna motiveringen har berörts att s.k.
indrivningsblockader faller utanför reglema i fredspliktsavsnittet. Några
varselregler behöver inte heller iakttas i sådana fall.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Varsel skall innehålla uppgift om anledningen till
stridsåtgärden. Dess­utom skall stridsåtgärdens omfattning anges, t.ex. vilka
arbetstagare som berörs eller - vid partiell arbetsinställelse - vilka
arbetsuppgifter som be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section846&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section847&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet    411&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rörs.
1 praxis torde varsel regelmässigt innehålla sådan uppgift. Att så sker är dock
av sådan betydelse alt det har ansetts böra slås fast i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medling
(46-53 §§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 detta avsnitt återfinns föreskrifter om medling i
arbetstvister. Före­skrifterna ersätter den nu gällande MedlL. Avsnittet inleds
med en gmnd­läggande regel i 46 § om förlikningsmannaväsendets organisation och
upp­gifter. 1 47 § regleras varsel om stridsåtgärd till
föriikningsmannaex-peditionen. 48 § innehåller bestämmelser om förlikningsmans
förhand­lingsverksamhet. I 49 § finns regler om möjlighet för förlikningsman
att till AD anmäla parts försummelse att fullgöra sin förhandlingsskyldighet
inför förlikningsman samt om rätt för AD att meddela vitesförläggande och att
utdöma vite. Enligt 50 § skall den i 18 § föreskrivna skyldigheten för part alt
vid förhandling hålla viss handling tillgänglig för motparten fullgöras även
mot förlikningsman. 51 § upptar regler om möjlighet för föriiknings­män all
anmoda parterna all låta tvist avgöras av skiljemän. Regler om möjlighet för
regeringen att tillsätta förlikningskommission eller särskild förlikningsman
för medling i mera betydande arbetstvister återfinns i 52 §. Slutligen
innehåller 53 § bestämmelser om tystnadsplikt för föriiknings­män.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;46
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf innehåller de grandläggande reglerna
om förliknings­mannaväsendets organisation och uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 46 § första stycket anges att det skall finnas en
statens föriikningsman-naexpedition, som genom sina förlikningsmän fullgör de
uppgifter som an­kommer på expeditionen. Uppgifterna består främst i att medla
i arbets­tvister. dvs. tvister mellan arbetsgivare eller
arbetsgivarorganisation på ena sidan och arbetstagare och
arbetstagarorganisation på andra sidan. Tvisten skall gälla förhållandet mellan
partema just i deras egenskap av ar­betsgivare och arbetstagare och inte något
annat rättsförhållande mellan dem. Själva medlingsarbetet skall utföras av
föriikningsmän som erhåUer expeditionens uppdrag till detta. I första stycket
anges vidare i huvudsak­lig överensstämmelse med 2 § första stycket MedlL att
det åligger föriik-ningsmannaexpeditionen att genom sina föriikningsmän följa
förhåUande­na på arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 46 § andra stycket skall expeditionen utse
föriikningsmän att med­la i uppkommen arbetstvist, som har medfört eller hotar
aft medföra strids­åtgärd, när expeditionen har fått kännedom om tvisten.
Särskilt förordnan­de skall således meddelas för varje sådant uppdrag. 1 den
allmänna motive­ringen har framhåUits att ett antal fortlöpande
föriikningsmannauppdrag bör meddelas. Innehavama av dessa uppdrag skall dels
utföra de medlings­uppdrag som expeditionen tilldelar dem, dels fortlöpande
följa förhållande­na på arbetsmarknaden, i den mån denna uppgift inte ombesörjs
centralt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section848&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section849&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     412&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;genom
expeditionen. På expeditionens uppdrag skall förlikningsman även fullgöra
uppgiften enligt tredje stycket att på anmodan av part gå arbets­marknadens
parter tillhanda med råd och upplysningar rörande förhand­lingar och
kollektivavtal och leda förhandlingar mellan partema. De fortlö­pande uppdragen
skall således ges en sådan utformning att de berättigar förlikningsmannen att
handlägga alla löpande ärenden som kan uppkom­ma. Det är endast när en
arbetstvist har medfört eller hotar att medföra stridsåtgärd som särskilt
förordnande att medla fordras även för innehava­re av fortiöpande
föriikningsmannauppdrag. Medlingsuppdrag som kräver särskilt förordnande bör i
första hand tilldelas de fasta förlikningsmännen och fördelas mellan dem på
sådant sätt att uppdrag inom en viss ort tillde­las den närmaste bosatte
förlikningsmannen. Om det anses lämpligt, skall dock expeditionen kunna
förordna annan förlikningsman för uppdraget och även utse annan person att
medla i tvisten. För en viss typ av tvister skall alltså expeditionen kunna
fortiöpande meddela en och samma person medlingsuppdrag, oavsett var i riket
tvistema har uppstått. Förliknings­mans behörighet att ingripa vid arbetstvist
är inte begränsad till fall då för­handlingsskyldighet förligger enligt 10 §
medbestämmandelagen. Detta be­handlas närmare i specialmotiveringen tUl 49 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förordnande att medla i uppkommen arbetstvist skall
meddelas endast när medverkan av förlikningsman kan anses ägnad att främja en
lösning av tvisten. Ingripande vid olovlig strejk torde komma i fråga endast om
par­tema vid överläggningar enligt 43 § påkallar detta. Däremot bör en förlik­ningsman
inte medverka vid kontakter mellan arbetsgivare och de strej­kande själva,
eftersom en sådan medverkan kan uppfattas som ett sanktio­nerande av
avtalsstridiga krav eller av det lag- och avtalsstridiga förfaran­det. Dessutom
måste beaktas att arbetstagare som deltar i en olovlig strejk inte har någon
förhandlingsrätt mot arbetsgivaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I andra stycket ges även vissa ytterligare
föreskrifter beträffande den centrala förlikningsmannauppgiften att medla i
arbetstvister. Sedan expe­ditionen har utsett förlikningsman att medla i viss
tvist, ankommer det på förlikningsmannen att självständigt bedöma hur han skall
kunna främja en lösning av tvisten. Han kan t.ex. hemställa att partema
uppskjuter stridsåtgärdema eller instäUer redan vidtagna åtgärder. Normalt
skall för­likningsmannen också kalla partema till förhandling.
Förlikningsmannens handlingsmöjligheter är dock inte begränsade till detta. Han
kan dessutom vidta varje åtgärd som är lämplig i den meningen att den är ägnad
att främja tvistens lösning. Har t. ex. varsel utfärdals om stridsåtgärd mot
någon som inte har velat träda i förhandling med motsidan om ingående av
kollektiv­avtal, kan det i stället vara lämpligt att genom underhandskontakter
söka få till stånd förhandlingar direkt mellan parlema utan att kalla till
förhand­ling inför förlikningsmannen. Till skillnad från 3 § MedlL, som ger
förlik­ningsmannen olika befogenheter beroende äv om stridsåtgärden är av stör­re
betydenhet eller ej, är för 46 § medbestämmandelagen avgörande inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section850&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section851&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet   413&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbetskonfliktens
storlek utan i stället vad som kan anses ägnat att främja en lösning av
tvisten. Ett sådant synsätt torde f. ö. i praxis ha varit vägle­dande för
förlikningsmännen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
46 § tredje stycket, som har sin motsvarighet i 2 § första stycket MedlL, skall
förlikningsman på anmodan av part gå arbetsgivare och ar­betstagare tillhanda
med råd och upplysningar i frågor rörande förhand­lingar och koUektivavtal samt
leda förhandlingar mellan partema. Med hänsyn till den föreslagna
omorganisationen av förlikningsmannaväsendet har dessa uppgifter angetts åligga
förlikningsman enligt expeditionens be­stämmande. Som har framgått av det
anförda skall de fortlöpande förlik-ningsmannauppdragen regelmässigt innefatta
åliggande för förliknings­mannen att fullgöra de nu avsedda uppgiftema.
Expeditionen bör därvid ge åliggandet sådant innehåll, att förlikningsmannen
från fall till fall kan bedö­ma lämpligheten av att han stäUer sig tUl
förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;47
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 45 § åligger det arbetsgivarorganisation,
enskild arbetsgivare eller arbetstagarorganisation som avser att vidta
stridsåtgärd alt skriftligen varsla motparten minst sju dagar i förväg.
Häratöver föreskrivs i 45 § bl. a. att varsel skall innehåUa uppgift om
anledningen till stridsåtgärden och om stridsåtgärdens omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äv 47 § följer att varsel på motsvarande sätt skall
lämnas också till för­likningsmannaexpedition. Paragrafen har sin förbild i 3 a
§ MedlL. Varsel­skyldigheten omfattar varje typ av stridsåtgärd och är således
inte som en­ligt MedlL begränsad till arbetsinställelse. Denna ordning torde
överens­stämma med vad som redan är praxis på arbetsmarknaden. Till skillnad
från MedlL, som föreskriver varselplikt även för enskUda arbetstagare (jfr dock
SOU 1975:1 s. 857), gäller varselskyldigheten enligt 47 § endast för
organisation och enskild arbetsgivare. Även på den punkten råder över­ensstämmelse
meUan 45 och 47 §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Varsel om stridsåtgärd skall lämnas skriftligen
till förlikningsmannaex­peditionen och innehålla uppgift om anledningen till
stridsåtgärden och om stridsåtgärdens omfattning. Expeditionen har härefter att
avgöra vem som skall erhålla förlikningsuppdrag med anledning av det lämnade
varslet. Varslet skall alltså lämnas till expeditionen och inte till person som
innehar fortlöpande föriikningsmannauppdrag. Har emellertid varslet lämnats
till förlikningsman får del åligga denne att vidarebefordra varslet till expedi­tionen.
Varselskyldigheten kan då inte anses fullgjord förrän varslet har kommit
expeditionen tillhanda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Underlåtenhet att iaktta den behandlade
varselskyldigheten medför lik­som enligt MedlL böter, högst 300 kr. Förseelsen
hör under allmänt åtal. Underlätenhet att varsla enligt 47 § medför inte att en
i och för sig tilläten stridsålgärd blir olovlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varselskyldighet
enligt 45 § föreligger endast om inte giltigt hinder möter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section852&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section853&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     414&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;däremot.
1 specialmotiveringen till del lagrammet har berörts att undan­tagsregeln
främst avser fall där särskilda svårigheter av praktisk natur gör det omöjligt
att uppfyUa varselkravet eller där varselskyldigheten annars framstår som
meningslös. Där anges även att det kan förekomma att AD i samband med befrielse
från fredsplikt enligt 31 § tredje stycket också befri­ar part från
varselskyldigheten. Dessa undantagsbestämmelser är tillämpli­ga även när det
gäUer varsel till förlikningsmannaexpeditionen. Det i spe­cialmotiveringen till
45 § behandlade undantaget vid indrivningsblockader bör gälla även varsel
enligt 47 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;48 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 48 § upptas vissa bestämmelser om förlikningsmans
förhandlingsverk­samhet. De överensstämmer t sak med 6 § första stycket MedlL.
Syftet med bestämmelsema är att ge vägledning för förlikningsmannen och skapa
viss säkerhet för att medlingsförslag inte läggs fram som inte har anknyt­ning
till någondera sidans ståndpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;49 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf innehåller regler om möjlighet för
förlikningsman att an­mäla parts försummelse att fullgöra
förhandlingsskyldighet inför förlik­ningsmannen till AD och om rätt för AD att
meddela vitesföreläggande samt att, på anmälan av förlikningsmannen, utdöma
vitet. Reglerna över­ensstämmer i huvudsak med 6 § andra stycket MedlL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vitesreglema kan tillämpas endast då part är
förhandlingsskyldig mot motparten enligt reglema i 10 § medbestämmandelagen.
Förlikningsmans behörighet att ingripa vid arbetstvist enligt 46 § är inte begränsad
till fall då förhandlingsskyldighet föreligger. Även då sådan skyldighet saknas
kan förlikningsman ingripa med lämplig åtgärd, såsom alt kalla till förhand­ling,
låt vara att underlåtenhet att hörsamma kallelsen i sådant fall inte kan
medföra tillämpning av vitesreglerna. En sådan situation kan föreligga t.ex. i
tvist mellan en arbetsgivare och en arbetstagarorganisation som saknar
medlemmar bland de anställda och som följaktligen inte kan åbero­pa någon
förhandlingsrätt. En liknande situation är den som föreligger då en
arbetsgivare visserligen är bunden av kollektivavtal mot en arbetstagar­organisation
men en annan sådan organisation - utan medlemmar hos ar­betsgivaren - gör
gällande att del hos arbetsgivaren utförda arbetet tillhör dess avtalsområde
samt därför begär tillämpning av sitt eget kollektivav­tal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid tUlämpningen av MedlL har det varit ytterst
ovanligt att tvång i form av vite har behövt anlitas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den som är förhandlingsskyldig enligt 10 §
medbestämmandelagen skall enligt 15 § själv eller genom ombud inställa sig vid
förhandlingssamman­träde samt, där så erfordras, med angivande av skäl lägga
fram förslag till lösning av den fråga, som förhandlingen gäller. Genom
hänvisningen i 49 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section854&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section855&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet      415&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;till 15 § medbestämmandelagen anges att vitessanklionen
också kan an­vändas då den som är förhandlingsskyldig i något hänseende
försummar vad som där föreskrivs. 1 49 § ligger naturligtvis också att part är
skyldig alt efterkomma kallelse av föriikningsmän till förhandling inför honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är förlikningsmannen och inte
förlikningsmannaexpeditionen som anmäler eventuell försummelse till AD.
Förlikningsman kan dock inte göra sådan anmälan på eget initiativ utan först
efter hemställan av den försumli­ges motpart. Sker sådan hemställan, ankommer
det på förlikningsmannen att självständigt bedöma om anmälan skall göras eller
inte. Befogenhet att förelägga och utdöma vite ligger liksom enligt MedlL på
AD.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;50 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 18 § åligger det
förhandlande part att på begäran tillhandahålla motpart handling som åberopas
vid förhandling. 1 förevarande paragraf, som i huvudsak motsvarar 7 § MedlL,
har intagits en bestämmelse om att skyldigheten enligt 18 § skall fullgöras
även mot förlikningsman som med­verkar vid förhandlingen. Eftersom skyldigheten
enligt 18 § åvilar endast förhandlingsskyldig part, kan förlikningsman enligt
50 § inte utkräva skyl­digheten av annan än sådan part, dvs. part som är
underkastad vitesregler­na i 49 §. Regler om tystnadsplikt för förlikningsman
behandlas i special­motiveringen till 53 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Någon motsvarighet till regeln i 7
§ MedlL, att de tvistande bör håUa be­rörda arbetsplatser tillgängliga för
förlikningsmannen, har inte ansetts be­hövlig. Hinder för förlikningsman att
vid behov vinna tillträde till en ar­betsplats lär i praktiken inte resas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;51 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen svarar mot 8 § MedlL. 1
första stycket upptas en föreskrift om möjlighet för föriikningsmän att vid
resultatlösa förhandlingar anmoda partema att låta tvisten avgöras av
skiljemän. Enas parterna om detta, kan förlikningsman även lämna medverkan för
utseende av lämpliga skiljemän. Sådan medverkan lämnas givetvis endast om den
önskas av partema. Ef­ter ordalagen skall förhandlingar först ha förts inför
förlikningsman. För­likningsman bör emellertid med stöd av 51 § kunna lämna
sådan anmodan utan alt först ha prövat förhandlingsvägen i sådana undanlagsfall
då kallel­se till förhandling framstår som ändamålslös.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket föreskrivs förbud
för förlikningsman att åtaga sig skilje­mannauppdrag i arbetstvist utan
medgivande av förlikningsmannaex­peditionen. Sådant medgivande kan inte lämnas
generellt ulan endast för särskilt fall. Vid prövning av hithörande frågor har
expeditionen att beakta intresset av alt förlikningsmans anseende som opartisk
person och hans förtroende hos parterna inte lider skada genom att han innehar
skiljeman­nauppdrag. Medbestämmandelagens regler innebär en uppmjukning av den
nuvarande regeln i 8 § tredje stycket MedlL som föreskriver förbud för
föriikningsmän alt åtaga sig skiljemannauppdrag i arbetstvister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section856&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section857&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rrop. 1975/76:105    Bilagal   
Arbetsmarknadsdepartementet   416&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det skiljeförfarande som f.n. finns
reglerat i lagen (1920:248) om sär­skilda skiljedomare i arbetstvister har inte
utnyttjats sedan länge. Före­kommande behov av skiljeförfarande torde i stället
kunna tillgodoses ge­nom tillämpning av lagen (1929: 145) om skiljemän. 1920
års lag föreslås därför bli upphävd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;52 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Liksom i 12 § MedlL har i 52 §
första och andra styckena medbestäm­mandelagen upptagits bestämmelser som ger
regeringen möjlighet att i sär­skilda fall tillsälta förlikningskommission
eller särskild förlikningsman för medling i uppkommen arbetstvist. Som
fömtsättning härför anges att del skall vara fråga om arbetstvist av större
betydenhet. Denna allmänt hållna förutsättning har valts för alt ge regeringen
möjlighet alt efter diskretionär prövning ingripa så snart arbetsfredens
bevarande i det enskilda fallet framstår som ett samhällsintresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I tredje stycket klargörs, att
bestämmelsema i 49 § om möjlighet att ut­verka vite för att förmå part att
fullgöra sin förhandlingsskyldighet samt i 50 § om skyldighet för part att
tillhandahålla handlingar även gäller då för­handling äger rum inför
förlikningskommission eller särskild föriiknings­män.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;53 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 7 § MedlL föreskrivs att
tvistande part har rätt alt i den omfattning han finner behövligt göra förbehåll
om tystnadsplikt för förlikningsman beträf­fande lämnade uppgifter och ingivna
handlingar. 1 4 § kungörelsen (1920: 898) med närmare föreskrifter angående
medling i arbetstvister före­skrivs, att den som har innehaft eller innehar
uppdrag som förlikningsman är förbjuden att röja yrkeshemlighet som han fått
kännedom om under full­görandet av sitt uppdrag liksom annat förhållande som
omfattas av förbe­håU enligt 7 § MedlL. Tystnadspliktskommittén har nyligen
avgivit ett för­slag till lagom offentliga funktionärers tystnadsplikt (SOU
1975: 102). 1 den av kommittén föreslagna lagen återfinns bestämmelser om
tystnadsplikt för bl. a. den som deltar i medling i arbetstvister. Lagreglerna
om tystnads­pUkt vid medling i arbetstvister fömtsätter emellertid att själva
tystnads­plikten finns föreskriven i annan lag eller i förordning (SOU 1975:
102 s. 267). Det nya regelsystemet föreslås träda i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Självfallet bör reglerna om
tystnadsplikt för förlikningsman samordnas med de regler som kan komma alt
gälla för andra offentliga funktionärer. Regler om tystnadsplikten som sådan
synes emellertid också efter ett ge­nomförande av kommittéförslaget få upptas i
medbestämmandelagen. I 53 § upptas därför bestämmelser härom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 53 § första stycket medbestämmandelagen
anges att part kan göra skriftligt förbehåll om tystnadsplikt i fråga om
handling som rör enskilt fö­retags eller sammanslutnings affärs- eller
driftsförhållanden eller enskilds&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section858&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section859&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet    417&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ekonomiska eller personliga förhållanden. En fömtsättning
är att förbehål­let görs då handlingen lämnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Någon anledning att ge
förlikningsman möjlighet all få lystnadsplikten hävd av AD har inte ansetts
föreligga. För all samordna reglerna om tyst­nadsplikt för föriikningsmän med
bestämmelserna om tystnadsplikt för part har i 53 § första stycket gjorts det
undantaget att förlikningsman inte är bunden av förbehåll om tystnadsplikt i
sådana fall när part inte är det. Häver t. ex. AD tystnadsplikten för part får
det alltså verkan även för för­likningsmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regler om själva tystnadsplikten
återfinns i 53 § andra stycket. Förlik­ningsman får inte obehörigen yppa eller
nyttja vad som omfattas av förbe­hållen tystnadsplikt. 1 överensstämmelse med 4
§ i den förat nämnda kun­görelsen föreskrivs emellertid också att allmänt
förbud för föriikningsmän att obehörigen yppa eller nyttja yrkeshemlighet som
han har fått känne­dom om under fullgörande av sill uppdrag. Eftersom tystnadsplikten
bör gälla även sedan uppdraget har slutförts, har tystnadsplikten angivits
gälla den som är eller har varit förlikrungsman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 53 § tredje stycket anges att
bestämmelsema i första och andra stycke­na även gäller den som till följd av
regeringens förordnande är eller har varit särskild föriikningsmän eller medlem
i förlikningskommission.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För brott mot den i 53 §
föreskrivna tystnadsplikten gäller reglema i 20 kap. 3 § brottsbalken. Detta
berörs närmare i specialmotiveringen tUl 56 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skadestånd och andra påföljder (54—62 §§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detta avsnitt innehåller
bestämmelser om skadestånd för brott mot la­gen eller mot koUektivavtal.
Motsvarigheter i gällande rätt finns i 8 och 9 §§ KAL och 20-24 §§ FFL. 1
kommitténs förslag finns regler om skade­stånd i 45-50 §§ FKL. Vid sidan av
skadeståndsreglema finns i detta av­snitt en paragraf som tar sikte på andra
påföljder för lag- eller avtalsbrott än skadestånd (62 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avsnittet inleds med en regel om
den allmänna utgångspunkten för ska­deståndsreglerna i lagförslaget, dvs. att
var och en som bryter mot kollek­tivavtal eller mot lagen är i princip skyldig
att ersätta uppkommen skada (54 §). I 55 § finns regler om ersättning för annan
än ekonomisk skada. Bå­de 54 och 55 §§ har motsvarigheter i gällande rätt (8 §
KAL, 20 och 23 §§ FFL) och i kommitténs förslag (45-46 §§ FKL). I 56 § finns en
regel som rör skadeståndsansvaret vid brott mot tystnadsplikt. Därefter följer
i 57 § nya regler om arbetstagarorganisations skadeståndsansvar för oriktigt ut­nyttjande
av tolkningsföreträde och facklig vetorätt. I 58 § fastslås princi­pen alt
enskild medlem i organisation inte skallMra något skadeståndsan­svar när
organisationen har anordnat eller föranlett olovlig stridsåtgärd. Samma princip
gäUer enligt andra stycket när arbetstagarorganisation har på arbetstagamas
vägnar utnyttjat det i 34 § föreskrivna tolkningsföreträ­det i
arbetsskyldighetstvister. På den första punkten har 58 § en motsvarig-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section860&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section861&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet      418&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;het i kommitténs förslag medan regeln för
tolkningsföreträdesfallet är ny. I 59 § finns regler om arbetsgivares
skadeståndsansvar i vissa fall enligt 34 § om arbetstagarparts
tolkningsföreträde i arbetsskyldighetstvist. Därefter följer regler i 60 § om
nedsättning av skadestånd vilka motsvarar 8 § KAL och, i huvudsak, 23 § andra
stycket FFL (jfr 49 § FKL). 1 paragrafens and­ra stycke har dock tagits in en
ny regel som rör sambandet mellan över­läggningar enligt 43 § och
skadeståndsansvaret för arbetstagare som delta­git i olovlig stridsåtgärd. I 61
§ finns vidare regler om fördelning av skade­ståndsansvaret bland flera (jfr 9
§ KAL och 24 § FFL; 50 § FKL). Avsnit­tet avslutas med en bestämmelse i 62 §,
enligt vilken det krävs stöd i lag el­ler kollektivavtal för att arbetsgivare
skall få tillämpa annan påföljd än ska­destånd när skadestånd enligt lagen i
och för sig kan följa på åtgärd eller underlåtenhet av arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;54      §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I denna inledande paragrtif anges
som utgångspunkt för tillämpningen av skadeståndssanktionen i förhållanden som
avses i lagen, att den som bry­ter mot lagen eller mot kollektivavtal skall
ersätta uppkommen skada. På denna punkt stämmer 54 § överens med motsvarande
regler i KAL och FFL. Som påpekats i avsnitt 11.8 av den allmänna motiveringen
har regeln om arbetstagares skadeståndsansvar i 4 kap. 1 § skadeståndslagen en
an­nan utgångspunkt. Arbetstagare skall enligt den regeln ersätta skada som han
vållat genom fel eller försummelse i tjänsten enbart i den mån synnerli­ga skäl
föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning,
den skadelidandes intresse och övriga omständigheter. Samord­ningen mellan 54 §
och skadeståndslagens regel har behandlats i del nämn­da avsnittet av den
allmänna motiveringen. Tanken är att medbestämman­delagens skadeståndsregler
skall formellt sett vara tillämpliga i alla fall av kollektivavtalsbrott och
brott mot lagens bestämmelser men att utrymme skall finnas för en praxis som
bygger på granderna för 4 kap. 1 § skade­ståndslagen i fall där dessa grander
är tUlämpliga. När så inte är fallet bör praxis däremot bygga på de
överväganden som ligger till grand för de ar­betsrättsliga specialreglerna (jfr
även specialmotiveringen till 3 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeln i 54 § om skyldighet att
ersätta skada modifieras på olika sätt ge­nom därpå följande skadeståndsregler
i avsnittet. Detta har markerats ge­nom hänvisning till 56-58 §§ och 60 § som
innehåller regler om inskränk­ning av skadeståndsansvaret på vissa punkter.
Även övriga regler om ska­destånd står i ett nära samband med den inledande
bestämmelsen i 54 §. 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;55      § finns sålunda bestämmelser vad som skall anses
ligga i begreppet ska­&lt;br&gt;
da, sådant detta begrepp kommer till användning i 54 §. Och i 61 § finns&lt;br&gt;
regler om fördelning av skadeståndsansvaret, vilka i realiteten är en be­&lt;br&gt;
stämning av gränsema för det ansvar för uppkommen skada som enligt la­&lt;br&gt;
gen skall kunna i viss situation åläggas skadevållare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skadeståndsreglerna i lagförslaget är till en början
tillämpliga på samma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section862&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section863&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     419&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;områden
som sina motsvarigheter i KAL och FFL. Ansvar kan uppkom­ma vid brott mot
kollektivavtal och mot fredspliktsreglerna i lagen, liksom vid kränkning av den
lagstadgade föreningsrätten. I jämförelse med gällan­de rätt har
skadeståndsansvaret därjämte utvidgats till att omfatta åtskilli­ga andra
lagbrott. Till skillnad från gällande lag har reglerna om förhand­lingsskyldighet
försetts med skadeståndssanktion. Part som inte infinner sig till förhandling
eller som inte fullgör sina skyldigheter vid förhandling ådrager sig
skadeståndsskyldighet härför. Arbetsgivare som åsidosätter sin skyldighet
enligt 11-13 §§ att uppskjuta beslut blir också skadestånds­skyldig enligt
lagens regler. Detsamma gäller om arbetsgivare som vägrar arbetstagare sådan
skälig ledighet som avses i 17 §. Även reglerna om skyl­dighet att lämna
information, att lämna ut handlingar och biträda med ut­redning i 18-19 §§ är
skadeslåndssanktionerade. Vidare gäller skade­ståndsskyldighet som sanktion vid
brott mot tystnadsplikt enligt 21-22 §§. Även reglerna i 33-37 §§ om
tolkningsföreträde för arbetslagarpart i vissa fall och reglerna i 38-40 §§ om
facklig vetorätt är underkastade skade­ståndssanktion enligt 54 §. På området
för tolkningsföreträdet finns därtill vissa särskilda skadeståndsregler i 57 §,
58 § andra stycket och 59 §. Det­samma gäller beträffande ansvaret för brott mot
tystnadsplikt. I avsnittet om fredsplikt är, förutom fredspliktsreglerna
själva, reglerna om överiägg­ningsskyldighet i 43 § och om varsel av motpart i
arbetskonflikt i 45 § sank­tionerade med skadeståndsansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skadeståndsskyldighet åvilar enbart enskild part
eller organisation som omfattas av lagen och enbart skada som åsamkas sådan
enskild part eller organisation. Den träffar därmed inte reglerna i avsnittet
om medling (46-53 §§). Sanktionen mot den som underlåteratt varsla
förlikningsman har bestämts i 47 §. Åsidosätter förlikningsman skyldighet
enligt lagen blir han inte skadeståndsskyldig mot part på grund av brott mot
lagen. Detta har inte ansetts behöva särskilt utmärkas i lagtexten. En annan
sak är att parts vägran att medverka vid förhandling inför förlikningsman kan
vara att bedöma som åsidosättande av förhandlingsskyldighet gentemot mot­part
och på den grunden föranleda skadeständsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan huruvida avsteg från skadeståndsreglerna kan
göras genom avtal är i princip beroende av innebörden av den förpliktelse för
vilken skade­ståndsansvaret är en sanktion. Avgörande är med andra ord
dispositivite­ten eller den tvingande karaktären hos de regler i lagen som
sanktioneras med skadeståndsansvar. Är lagens regel på en viss punkt tvingande
följer därav alt skadeståndsansvaret för rätta uppfyllandet av skyldigheter
enligt regeln inte kan undanröjas genom avtal. Däremot kan skadeståndsskyldig­heten
enligt 54 § utvidgas. Är en viss regel i lagen dispositiv följer att även
skadeståndssanktionen kan i samma mån och på samma sätt göras till före­mål för
avtal. I fråga'om skadeståndsansvaret för brott mot kollektivavtal är synsättet
detsamma som när det gäller dispositiva lagregler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
nämnts i avsnitt 11.8 av den allmänna motiveringen betraktas ska-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section864&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section865&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilagal   
Arbetsmarknadsdepartementet   420&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;deståndsreglema i 8 § KAL i princip som dispositiva på det
sättet, att ett längre gående skadeståndsansvar kan utfästas i avtal. Den s.k.
200-kro­norsregeln kan exempelvis frångås genom avtal. Frågan har nära samband
med 62 §, enligt vilken andra påföljder än skadestånd inte får tillämpas utan
stöd i lag eller koUektivavtal när skadestånd i och för sig kan komma ifråga.
Åtminstone i vissa fall kan t.ex. ett kollektivavtal om disciplinpå­följder
innefatta ett utnyttjande av dispositiviteten på den här behandlade punkten av
lagens skadeståndsregler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;55 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 denna paragraf slås fast att
lagens regler om skadestånd har avseende även på annan skada än ekonomisk
skada. Motsvarigheter finns i 8 § andra stycket KAL och 23 § första stycket
FFL.-Enligt det förra lagrummet skall vid bedömande om och i vad mån skada
uppstått hänsyn tagas även till in­tresset i avtalels upprätthållande och
övriga sådana omständigheter av an­nan än rent ekonomisk betydelse. Enligt
bestämmelsen i FFL skall under skadestånd för föreningsrättskränkning
inbegripas jämväl ersättning för personligt lidande samt för intrång i den
kränktes intresse av all ostört be­driva viss verksamhet. 1 denna paragraf har
avsikten varit att sammanfatta dessa regler utan saklig ändring, såvitt gäller
de former av lag- och avtals­brott som kunde förekomma enligt den äldre
lagstiftningen. Dessutom har avsikten varit att i tillämpliga delar utsträcka
de nu gällande principema för icke-ekonomiskt skadestånd över det större område
som omfattas av 54 §. Skadestånd för föreningsrättskränkning skall alltså på
samma sätt som enligt 23 § FFL kunna omfatta ersättning för personligt lidande
och för organisations intresse av att inte utsättas för intrång i sin
verksamhet. Vid brott mot kollektivavtal och fredspUktsbrott skall också liksom
enligt 8 § KAL kunna utgå ersättning för icke-ekonomisk skada. Här är särskilt
det s. k. allmänna skadeståndet av betydelse. Vid brott mot den nya lagens
regler om förhandlingsskyldighet och skyldighet att lämna information och om
tolkningsföreträde och facklig vetorätt i vissa fall skall också kunna dö­mas
ut allmänt skadestånd för åsidosättande av lagens bestämmelser. Det är i varje
sådant fall den part som har de i lagen fastställda rättigheterna som skall
kunna tillerkännas allmänt skadestånd. Skyldighet att utge all­mänt skadestånd
kan också föreligga vid oriktigt utnyttjande av sådan be­fogenhet enligt lagen
som anges i 33-37 §§ och 38-40 §§ och vid brott mot tystnadsplikt. För dessa
fall finns särskilda regler om vem som bär skade­ståndsansvaret och om
begränsningar av detta ansvar. Dessa regler har upptagits i 56 och 57 §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;56 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser
om påföljd vid brott mot tystnads­plikt som avses i 21 och 22 §§. I
specialmotiveringen till dessa lagrum har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section866&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section867&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet      421&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;berörts att de inte avser anställningar där särskilda
regler gäller om offent­lighet och sekretess Gfr Ds Ju 1975:22 s. 159 f)- Inte
heller bestämmelserna i 56 § gäller därmed i sådana situationer. Vid brott mot
den i övrigt lagreg-lerade tystnadsplikten, t.ex. för offentliga tjänstemän,
gäller i stället på­följdsreglerna i 20 kap. 3 § brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Påföljden vid brott mot lagstadgad
tystnadsplikt är i princip av straff-rältslig natur. Detta framgår av 20 kap. 3
§ brottsbalken. Vid tillkomsten av dessa regler har emellertid förutsatts att
det i tjänsteavtal på den privata arbetsmarknaden skall kunna tas in regler om
andra sanktioner för åsido­sättande av tystnadsplikten (prop. 1975:78 s. 184).
Det förhållandel att motsvarande regler nu las upp genom dispositiva lagregler
bör inte ändra den privaträttsliga synen på påföljdsreglerna. Påföljden vid
brott mot den i 21 och 22 §§ föreskrivna tystnadsplikten är därför skadestånd i
enlighet med de allmänna skadeståndsreglerna i 54 och 55 §§. Skadestånd kan
alltså utgå både för ekonomisk och för ideell skada. 56 § skiljer sig
emellertid i så måtto från de allmänna skadeslåndsbestämmelsema i 54 § att
skadestånds­ansvaret, då en företrädare för en arbetstagarorganisation eller
arbetsgi­varorganisation eller för en arbetsgivare har bmtit mot
tystnadsplikten, läggs på organisationen eller arbetsgivaren. Något personligt
skadestånds­ansvar kommer alltså inte i fråga i dessa fall. GäUer det åter en
enskild ar­betsgivare som har bmtit mot tystnadsplikten följer av 54 § att
skade­ståndsansvaret drabbar honom. Det ankommer på den som för skade­ståndstalan
enligt 56 § att visa att lystnadsplikten har bratits av en företrä­dare för
organisationen eller arbetsgivaren. Det blotta förhållandet att en uppgift
blivit offentlig grandar således inte någon rätt till skadestånd. Ska­deståndsskyldigheten
är inte begränsad till enbart avsiktliga eller grovt vårdslösa fall. Däremot
gäller i förekommande fall de allmänna Jämknings­reglema. Organisationens eller
arbetsgivarens skadeståndsansvar består, även om bäraren av den sekretessbelagda
uppgiften skulle ha lämnat sin befattning hos parten, då han bryter mot
tystnadsplikten. Vad som nu har sagts om påföljd vid brott mot tystnadsplikt
avser inte bara tystnadsplikt som följer av en förhandlingsuppgörelse eller som
gäller i avbidan på rätts­lig prövning ulan även tystnadsplikt som grundas på
beslut av AD.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De nu berörda reglerna träder som
nyss har berörts i stället för de all­männa bestämmelsema om brott mot
tystnadsplikt i 20 kap. 3 § brottsbal­ken. För brott mot den i 53 § föreskrivna
tystnadsplikten för förliknings­man, ledamot av förlikningskommission eller
särskild förlikningsman gäl­ler däremot de nämnda bestämmelsema i brottsbalken.
Äv 63 § medbe­stämmandelagen framgår att frågan om sådan påföljd handläggs i
den ord­ning som är föreskriven för brottmål. För brott mot tystnadsplikten kan
i avsiktliga fall följa böter eller fängelse i högst ett år och i oaktsamma
fall böter. Äv 20 kap. 5 § tredje stycket brottsbalken följer att åtal
föratsätter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section868&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section869&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet   422&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;angivelse av enskild målsägande eller alt åtal är påkallat
från allmän syn­punkt (jfr prop. 1975: 78 s. 184 ff).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;57 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 denna paragraf har upptagits
regler om arbetstagarorganisations ska­deståndsansvar när den har utnyttjat
sådant tolkningsföreträde som före­skrivs i 33 eller 34 § i lagen och när den
därvid har gjort gällande en oriktig mening om hur det omtvistade avtalet skall
tillämpas. Skadeståndsansvar för arbetstagarorganisationen inträder i sådana
fall om organisationens fö­reträdare saknade fog för sin uppfattning i tvisten.
Gäller tvisten tillämp­ning av kollektivavtal om medbestämmanderätt har
arbetsgivaren enligt 33 § rätt att motsätta sig arbetstagarsidans anspråk på
att få utnyttja tolk­ningsföreträdet, om arbetstagarsidans företrädare hävdar
sin uppfattning trots att de inser eller bör inse dess oriktighet. Väljer
arbetsgivaren emel­lertid att finna sig i kravet på tolkningsföreträde kan
skadeståndsskyldig­het inträda enligt reglerna i denna paragraf. I
arbetsskyldighetstvister lig­ger det i arbetstagarnas hand att vägra att utföra
arbete under åberopande av tolkningsföreträdet. Sker detta med godkännande
eller på föranledande av arbetstagarorganisationen ådrager sig organisationen
ansvar om de i 57 § angivna förutsättningarna föreligger. Situationen kan vara
att arbetsgiva­ren och arbetstagarorganisationens företrädare har stannat i
olika mening­ar i själva arbetsskyldighetsfrågan. Har arbetstagamas företrädare
i denna situation åberopat lolkningsförelrädesregeln och föranlett att arbete
inte blir utfört inträder skadeståndsansvar enbart om det har saknats fog för
den uppfattning, som har hävdats på arbetstagarsidan. Oavsett om detta är
fallet eller inte är de enskilda arbetstagarna fria från skadeståndsansvar en­ligt
58 § andra stycket. På motsvarande sätt bedömes situationen när ar­betsgivaren
har åberopat synnerliga skäl för att arbete skall utföras men ar­betstagarsidans
företrädare har ansett, att arbetsgivaren enligt 34 § andra stycket har saknat
rätt att utkräva arbete på sådan grand, och därför föran­lett att arbete inte
blivit utfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skadeståndsansvar kan på
motsvarande sätt utkrävas av vederbörande arbetstagarorganisation om
organisationen har saknat fog för förklaring enligt regeln om facklig vetorätt
i 39 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;58 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innehåller i första
stycket en bestämmelse enligt vUken en­skild medlem, som deltagit i olovlig
stridsåtgärd vUken anordnats eller på annat sätt föranletls av den organisation
han tillhör, inte får åläggas ska­destånd för deltagande i slridsåtgärden.
Regeln har en förebild i 47 § FKL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section870&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section871&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    423&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
dock gjorde undantag för fall i vilka den enskilde själv tagit en mycket
verksam del i beslutet om slridsåtgärden, t.ex. genom att lämna oriktiga
uppgifter till organisationens ledning. Avsikten var alt undantagsmöjlighe­ten
skulle tillämpas mycket restriktivt. Något motsvarande undantag har inte
ansetts påkallat i lagens regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med det uttryckssätt som valts i första stycket har
avsetts att göra regeln om befrielse från personligt skadeståndsansvar
tUlämplig på alla fall, där organisationen har i den mening som avses i 42 §
anordnat eller eljest för­anlett stridsåtgärd som enligt lagen är olovlig för
medlem. Stadgeenligt be­slut är alltså inte nödvändigt. Avgörande för
paragrafens tillämpning är dock huruvida den organisation har ådragit sig
ansvar för anordnande eller annat föranledande, vars medlemmar är de som har
vidtagit den olovliga stridsåtgärden. Däri inbegrips både det fallet att
organisationen själv är part i det kollektivavtal som grandar fredsplikt och
att den är en överord­nad organisation, som har avdelningar eller liknande
vilka träffar kollektiv­avtal och binder medlemmarna vid fredsplikt. Däremot
gäller paragrafen inte det fallet att annan organisation har medverkat på ett
enligt 42 § olov­ligt sätt till stridsålgärd, som vidtas av andra än
organisationens egna med­lemmar, t.ex. genom att lämna ekonomiskt bidrag.
Vidare gäller paragra­fen inte i fall där organisation ådragit sig ansvar
enbart genom att åsidosät­ta skyldighet att ingripa för att hindra medlemmar
att vidta olovlig stridsåt­gärd eller att, om stridsålgärd redan vidtagits,
söka förmå dem alt häva den. Första stycket är med andra ord tillämpligt på
fall, där organisation handlat så att den kan ha ådragit sig ansvar för
motparts ekonomiska ska­da, om sådan skada har uppkommit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äv paragrafens utformning framgår att befrielsen
från individuellt an­svar tillkommer även sådan icke koUektivavtalsbunden
deltagare i stridsåt­gärd, som omfattas av fredsplikt på grund av 42 § andra
stycket i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket har principen om befrielse från
individuellt skadestånds­ansvar för enskilda medlemmar av organisation gjorts
tillämplig även på det fallet, att arbetstagarorganisation utövar
tolkningsföreträde i arbets­skyldighetstvist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;59
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 34 § andra stycket har arbetsgivare givits rätt
att när synnerliga skäl föreligger mot uppskov med visst arbete kräva, att
arbetet utförs utan hin­der av tvist om arbetstagarnas arbetsskyldighet.
Utnyttjar arbetsgivaren denna rätt är arbetstagama enligt 34 § tredje stycket i
princip skyldiga att utföra arbetet enligt hans anvisning. Arbetsgivarens
bedömning att synner­liga skäl mot uppskov föreligger görs under
skadeståndsansvar enligt 59 § första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
andra stycket bär arbetsgivare skadeståndsansvar även i det fallet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section872&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section873&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      424&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att han underlåter att ta initiativ till förhandling eller
väcka talan sedan han utnyttjat sin rätt enligt 34 § andra stycket att kräva
utförande av omtvistat arbete. Vid bestämmande av skadeståndspåföljden bör
beaktas att brott mot 34 § andra stycket får ses som ett angrepp på hela det
regelsystem som representeras av 34 § och inte endast som ett brott mot en
procedurregel. Vid bedömande av vilken skada som kan ha uppkommit för
arbetstagar­na i de situationer som omfattas av paragrafen gäller, alt för
frågan om ekonomisk skada föreligger är avgörande om arbetstagama varit
skyldiga enligt det omtvistade avtalet att arbeta. Den frågan blir i regel avgjord
sam­tidigt med frågan om skadestånd enligt 59 §. Skadeståndsskyldigheten för de
brott mot lagen som här avses kommer att gälla allmänt skadestånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;60 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf har i första
stycket upptagits de allmänna regler om jämkning av skadestånd som nu finns i 8
§ KAL och i 23 § andra stycket FFL. I kommitténs förslag finns motsvarigheten i
49 §. 1 jämförelse med gällande lag har gjorts enbart redaktionella ändringar i
styckets text.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket har intagits en ny
regel om verkan av överläggningar en­ligt 43 § på skadeståndsskyldigheten för
arbetstagare som har deltagit i olovlig stridsålgärd. Stycket ersätter delvis
den regel som föreslogs av kommittén (48 §), enligt vilken arbetstagare som
deltagit i olovlig stridsåt­gärd inte skulle få åläggas skadestånd för
deltagandel i åtgärden om denna haft skälig ursäkt i de omständigheter som
föranlett den. Skälen till änd­ringen av den föreslagna regeln har redovisats i
den allmänna motiveringen. Syftet med styckets avfattning är att markera, att
hänsyn skall tagas både till de omständigheter av betydelse för den olovliga
konfliktens uppkomst, som kommer fram vid överläggningar enligt 43 § och som
kan vara ägnade alt belysa dess bakgrand, och till verkningama på konfliktens
förlopp av överiäggningama. Som utvecklats i den allmänna motiveringen är
syftet med reglerna i 43 § och 60 § andra stycket att arbetstagama i regel
skall be­frias från skadestånd enligt 60 § första stycket när återgång till
arbetet har skett i samband med överiäggningama.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 paragrafens tredje stycke finns
den regel om maximering av enskild ar­betstagares skadeståndsansvar till 200
kronor, som nu finns i 8 § KAL. Re­geln får i huvudsak samma tillämpningsområde
som enligt KAL och är av­sedd att tillämpas på samma sätt som enligt den lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I den allmänna motiveringen har
berörts den praxis vid tillämpningen av den allmänna skadeståndsregeln i 54 §
och av jämkningsreglema i föreva­rande paragraf som i övrigt är åsyftad. När
det gäller särskilt arbetsgivares skadeståndsansvar har i den allmänna
motiveringen betonats betydelsen av de nya förpliktelser som införs med lagen.
Skadeståndssanktionen bör utnyttjas i synnerhet när arbetsgivare uppsåtligen
åsidosätter sina förplik­telser eller när åsidosättandet annars är av
kvalificerad natur. I sådana fall bör komma i fråga kännbara skadestånd för
underlåtenhet att respektera&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section874&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section875&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     425&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagens regler. Reglerna om nedsättning av skadestånd bör
däremot liksom enligt gällande rätt komma till användning när det har varit
berättigat att hysa tvekan om förhandenvaron av en förpliktelse enligt lagen
eller när ar­betsgivaren eljest stått inför en svårare bedömning i valet mellan
olika handlingssätt. Liksom enligt gällande rätt blir det för arbetsgivares del
i re­gel fråga om Jämkning enbart av allmänt skadestånd för brott mot avtal el­ler
mot lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;61 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till denna paragraf har överförts
regler i gällande rätt om fördelning av skadeståndsansvar när flera ansvarar
för samma skada (9 § KAL, 24 § FFL). Paragrafen stämmer till sitt sakliga
innehåll överens med 50 § i kom­mitténs förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommittén har redovisat hur
skälighetsavgöranden fick bli bestämman­de när principen om fördelning av
skadeståndsansvar efter skuld infördes i 9 § KAL (SOU 1975: I s. 541 ff). De
skäl som då åberopades har ansetts fortfarande vara giltiga. Som kommittén har
utvecklat ligger det också i det allmänna skadeståndets natur att solidariskt
skadeståndsansvar inte åläggs flera samtidigt ansvariga skadevållare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I paragrafens andra stycke har
liksom i kommitténs förslag tagits in en regel om möjlighet att ålägga
skadeståndsskyldighet solidariskt med annan i ett läge, där talan föres först
mot en och sedan mot en annan medansva­rig. Del ligger som kommittén påpekat i
sakens natur att detta avsteg från den allmänna fördelningsgrandsalsen kan
tillämpas endast undantagsvis och inte när det är fråga om allmänt skadestånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;62 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Syftet med denna paragraf är, som
utvecklats i avsnitt 11.8 av den all­männa motiveringen, alt ställa krav på
stöd i lag eller kollektivavtal för till-lämpning av s. k. disciplinära
påföljder vid arbetstagares avtalsbrott. Para­grafen har begränsats till att
gälla i kollektivavtalsförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med uttrycket &amp;quot;annan påföljd&amp;quot;
i texten avses i första hand disciplinpå­följder. För att fråga skall kunna
vara om påföljd i textens mening bör dock krävas, att del rör sig om en åtgärd
från arbetsgivarens sida som på ett eller annat sätt är ett men för
arbetstagaren eller som annars har karaktären av särskild disciplinåtgärd i
vedertagen mening. Detta är fallet vid t.ex. sus­pension eller löneavdrag. Med
suspension eller löneavdrag får jämställas sådan skriftlig vaming som enligt
lag eller kollektivavtal förekommer som en alternativ form av disciplinpåföljd
(jfr t.ex. 18 § andra stycket stats­tjänstemannalagen). Däremot bör uttrycket
påföljd inte anses omfatta så­dan varning som närmast i betydelsen tillsägelse
ingår som ett led i arbets­givarens handläggning av förseelse på arbetsplatsen
(jfr prop. 1973: 129 s. 125).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med den utformning paragrafen fått ligger däri en
hänvisning även till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section876&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section877&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    426&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;regler
i annan lag, t. ex. anställningsskyddslagen, om avskedande och upp­sägning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tvisteförhandling
och rättegång (63-70 §§)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under denna rabrik har intagits föreskrifter som
kompletterar bestäm­melserna i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
(LRA). I 63 § slås fast att mål orn tillämpning av medbestämmandelagen skall
prövas av AD. Detta gäller dock inte tvister, som enligt I kap. 2 § första
stycket LRÄ över huvud taget inte skall handläggas enligt den lagen, och ej
heller åtal för brott mot varselskyldigheten i förhållande till föriikningsmän.
Det all­männa förhandlingskravet i rättstvister enligt 4 kap. 7 § LRÄ
kompletteras av en regel i 64 § om lokal och central tvisteförhandling. Reglema
gäller bå­de faststäUelsetalan och fullgörelsetalan. 1 65 och 66 §§ föreskrivs
frister för förhandling och för väckande av talan i tvist om skadestånd eller
annan fullgörelse enligt medbestämmandelagen eller enligt kollektivavtal. En
sär­skild regel om beräkning av frister återfinns i 67 §. 68 § innehåller
regler om särskild frist för enskild medlem, som själv för talan i AD. Där
finns också föreskrifter för oorganiserad part som för talan, t. ex. om
förenings-räitskränkning. I 69 § finns regler om s. k. interimistiska
förordnanden. I 70 § har upptagits regler om förhandling, i vissa fall, inför
stängda dörrar vid AD.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;63
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mål om tillämpning av medbestämmandelagen las upp
och avgörs av AD som första domstol. Som regel blir det fråga om mål mellan
organisera­de parter. Gäller målet föreningsrättskränkning tas det upp direkt
vid AD även om den berörde arbetstagaren är oorganiserad. 63 § innebär på den
punkten en avvikelse frän de allmänna reglerna i LRA. Någon ändring i sak görs
emellertid inte. Även enligt gällande rätt skall mål om tillämpning av FFL las
upp omedelbart i AD (29 § FFL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett undantag görS dock beträffande åtal för brott
mot varselplikten i för­hållande till förlikningsmannaexpeditionen (47 §) och
för brott mot den tystnadsplikt som gäller för förlikningsman, ledamot av
förlikningskom­mission eller särskild förlikningsman (53 §). Det rör sig i
dessa fall omföre-skrtfter av offentligrättslig karaktär där påföljden är av
straffrättslig natur. Sådant åtal prövas i den ordning som är föreskriven för
brottmål. Vidare gäller undantag för mål som enligt I kap. 2 § första stycket
LRÄ över hu­vud taget inte skall handläggas enligt den lagen. Exempelvis skall
mål om skadestånd på gmnd av kollektivavtalsbrott inte prövas av AD, om an­språket
framställs i konkurs och som tvistigt hänskjuts till rättegång. AD skall inte
heller pröva mål om skadestånd i anledning av brott, som samti­digt utgör brott
mot koUektivavtal, då talan förs i samband med åtal för brottet. Sådant mål
handläggs enligt rättegångsbalken i den ordning som är föreskriven för
brottmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
ligger i sakens natur att reglerna i 63 § är tvingande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section878&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section879&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    427&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;64 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Äv 4 kap. 7 § LRÄ följer alt talan
som regel inte får las upp till prövning av AD förtån förhandling har ägt ram
rörande tvistefrågan. Förhandlings­kravet gäller både vid faststäUelsetalan och
vid fullgörelsetalan. Förhand­lingsskyldigheten gäller endast part som kan
påkalla förhandling enligt lag, dvs. 10 § medbestämmandelagen enligt den
föreslagna lagtexten, eller en­ligt kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I ett nytt andra stycke i 4 kap. 7
§ LRÄ har dessutom intagits en motsva­rande föreskrift om att
överläggningsskyldigheten enligt 43 § medbestäm-, mandelagen skall vara
fullgjord innan AD prövar tvist rörande sådan olov­lig stridsåtgärd som avses i
43 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 64 § har intagits föreskrifter
som närmare reglerar ordningen för den tvisteförhandling som före talan skall
föras av kollektivavtalsbundna par­ter, då tvist råder mellan dem om avtalet
eller om tillämpning av medbe­stämmandelagen. Reglema är dispositiva på sätt
som framgår av 4 § andra stycket. Regler om ordningen för överläggning vid
olovliga stridsåtgär­der enligt 43 § medbestämmandelagen har däremot tagits in
i andra stycket tiU det lagrammet. Dessa regler, som är tvingande, har behandlats
i spe­cialmotiveringen till 43 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsema i 64 § innebär att
tvist om tillämpningen av medbestäm­mandelagen eller om kollektivavtalet skall
göras till föremål för central förhandling mellan de avtalsslutande parterna.
Härrör tvisten från förhål­landet mellan enskild arbetsgivare och enskild
arbetstagare skall den cen­trala förhandlingen föregås av lokal förhandling
mellan arbetsgivaren och vederbörande lokala arbetstagarorganisation. Har ej
dessa bestämmelser om lokal och central förhandling iakttagits, kan talan
avvisas av AD. De avtalsslutande partema kan dock komma överens om att någon
lokal för­handling ej skall äga mm. I sådant fall räcker det med central
förhandling för att talan skall kunna prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den centrala förhandlingen skall
äga rum mellan de parter som har slutit kollektivavtalet. Stundom förekommer
det att ett och samma kollektivav­tal ingås där flera organ inom en och samma
organisation, t.ex. både ett fackförbund och en avdelning av förbundet, står
som part i avtalet. 64 § bör då tillämpas på det sättet att den centrala
förhandlingen fullgörs av den överordnade organisationen. Detsamma gäller i
fråga om sådan samman­slutning av organisationer som avses i 6 § tredje stycket
medbestämman­delagen. I specialmotiveringen till 6 § har berörts den närmare
avgräns­ningen mellan lokal och överordnad arbetstagarorganisation. De där gjor­da
iakttagelserna rörande lokal och central förhandling torde normalt äga
giltighet även vid tillämpningen av 64 §. Som nyss har nämnts är 64 § dis­positiv.
Partema kan alltså, i den mån detta är förenligt med för dem gäl­lande stadgar,
genom koUektivavtal bestämma om vem som inom resp. or­ganisation fullgör den
förhandlingsskyldighet som nu har berörts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förhandlingskravet i 4 kap. 7 § LRÄ är en processförutsättning
som AD&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section880&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section881&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     428&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har
att beakta när del finns anledning till det, dvs. normalt först efter in­vändning
från motpartens sida. Därvid får det emellertid anses att part, som har ingått
i svaromål vid AD utan invändning om att motpartens talan inte har föregåtts av
förhandling, har avstått från möjligheten att få motpartens talan avvisad (jfr
prop. 1974: 77 s. 175 och AD 1953 nr 56).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Något särskilt krav i fråga om den centrala eller
lokala förhandlingens fullständighet ställs inte. Liksom enligt gällande rätt
är lagstadgandets syf­te uppfyllt när parterna har haft tillfälle att yttra sig
om föreliggande tviste­frågor på ett för ändamålet utlyst sammanträde (jfr
specialmotiveringen till 15 och 16§§).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrtftema i 64 § omfattar varje
kollektivavtalstvisl eller tvist om till-lämpningen av medbestämmandelagen som
har karaktären av rättstvist. Även om en i lagen angiven rättighet tillkommer
t. ex. lokal arbetstagaror­ganisation, skall tvist om tillämpningen av lagen i
den delen föregås av central förhandling innan talan får föras vid AD. Däremot
gäller inte 4 kap. 7 § LRÄ och därmed inte heller 64 § medbestämmandelagen vid
tvist i en fråga som är föremål för primär förhandling enligt 11 och 12 §§
medbestäm-mcindelagen. Det rör sig i sådana fall inte om någon rättstvist. I
stället finns då regler om förhandlingsordningen i 14 §. Inte heller gäller t.
ex. 4 kap. 7 § LRÄ och 64 § medbestämmandelagen när förlikningsman med stöd av
49 § medbestämmandelagen begär vitesföreläggande eller utdömande av vite vid
AD.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingskravet i 4 kap. 7 § LRA omfattar varje
mål om kollektiv­avtal som prövas enligt den lagen. För indrivning av ostridig
fordran på t. ex. lön enligt koUektivavtal kan emellertid i stäUet användas det
förfaran­de som möjliggörs av lagen (1974: 372) om lagsökning och
betalningsföre­läggande för fordringsanspråk i anställningsförhåUanden. För den
process­formen gäUer inte något förhandlingskrav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 4 kap. 7 § LRA anges vissa andra undanlag från
förhandlingskravet, t. ex. då det har förelegat hinder mot förhandling som inte
har berott på kä­randen. Det ligger i sakens natur att motsvarande undanlag
gäller beträf­fande talan om förhandlingsskyldighet eller talan om påföljd för
förhand­lingsvägran. Vidare får förutsättas att ett avtalsstridigt förfarande
som har fortsatts efter det att förhandling i saken har ägt rum skall kunna
prövas i sin helhet trots att förhandlingen inte har omfattat förfarandets
senare ske­de. En gräns för prövningen får dock dras så till vida att alltför
lång tid mel­lan förhandling och rättegång ej bör godtas. Den frågan får
överlämnas till rättstillämpningen (jfr AD 1964 nr 1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 4 kap. 7 § LRÄ görs även undantag från förhandlingskravet
vid pröv­ning av s. k. interimistiskt yrkande, dvs. yrkande om förordnande för
tiden intill dess lagakraftägande dom eller beslut föreligger i målet. Om part
t. ex. för talan med yrkande alt motpartens tolkningsföreträde skall hävas,
behöver förhandling inte ha ägt rum. Däremot får själva tvisten inte prövas
förrän förhandlingskravet är uppfyllt. Detta framgår av 4 kap. 7 § LRÄ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section882&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section883&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76; 105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    429&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som förut har nämnts gäller
särskilda regler vid tvist om olovlig stridsål­gärd. Överiäggning som avses i
43 § medbestämmandelagen skall som re­gel ha ägt rum. Däremot föreligger inte
någon förhandlingsskyldighet. Ett undantag från förhandlingsskyldigheten gäller
också i fall då part på grand av olovlig stridsåtgärd med stöd av 31 § yrkar
att kollektivavtalet skall hä­vas eller att han skall befrias från
fredspliklen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;65 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 denna paragraf anges beträffande
vissa slag av tvister enligt medbe-. stämmandelagen eller kollektivavtal när
förhandling senast skall påkallas för alt motparten skall vara skyldig att
träda i förhandling. Iakttas ej de fö­reskrivna fristerna och kommer till följd
därav någon förhandling inte till stånd, har förhandlingskravet i 4 kap. 7 §
LRÄ inte uppfyllts. Talan i tvis­ten kan då komma att avvisas av AD under de
fömtsättningar som har an­getts i specialmotiveringen till 64 §. Har
förhandling påkallats för sent men har motparten likväl ställt upp till
förhandling, är förhandlingskravet givet­vis ändå uppfyllt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De tvister som avses i 65 § är i
första hand fullgörelsetvister, dvs. tvister om skadestånd eller annan
fullgörelse enligt medbestämmandelagen eller enligt kollektivavtal. I andra
stycket behandlas emellertid även det fallet att någon vill vinna ÄD:s
förklaring att rättshandling eller avtalsbestäm­melse är ogiltig av det skälet
att den innebär föreningsrättskränkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsfristerna i 65 § gäller
inte bara kollektivavtalsbundna par­ter. En förutsättning för deras tillämpning
är dock att part har förhand­lingsrätt och att motparten är förhandlingsskyldig
enligt 10 § medbestäm­mandelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vill alltså part erhålla sådan
fullgörelse eller sådan ogiltigförklaring som nu har sagts, skall enligt 65 §
förhandling påkallas inom fyra månader efter det att han har fått kännedom om
den omständighet vartill yrkandet hänför sig. Rör yrkandet medlems rätt räknas
tiden från del att antingen medlem­men eller hans organisation har fått sådan
kännedom. Yrkar t. ex. veder­börande arbetstagarorganisation enligt 4 kap. 5 §
LRA skadestånd för medlems räkning räknas tiden för förhandlingsframställning
som regel från det att medlemmen fick kännedom om den skadevållande handlingen,
t. ex. då en föreningsrättskränkande åtgärd vidtogs mot medlemmen. VUl organisationen
i sådant fall även framställa skadeståndskrav för egen del följer av 65 § att
tiden för förhandlingsframställning rörande detta krav räknas från det att
organisationen fick kännedom om händelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 65 § regleras också fristema i de
fall då både lokal och central förhand­ling skall äga rum. I sådant fall gäller
fyramånadersfristen den lokala för­handlingen. Central förhandling skall
därefter påkallas inom två månader efter det att den lokala förhandlingen har
avslutats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 65 § anges också en yttersta
frist för påkallande av förhandling, nämli­gen två år efter det att den
omständighet har inträffat vartill yrkandet hän­för sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section884&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section885&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     430&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda kortare förhandlingsfrister vid vissa
arbetsskyldighets- och lö­netvister följer av 37 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglema om förhandlingsfrister är dispositiva på
sätt som framgår av 4 § andra stycket medbestämmandelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;66
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen upptar vissa regler om tid för talans väckande.
Liksom 65 § gäller frislema endast fullgörelsetalan enligt medbestämmandelagen
eller enligt kollektivavtal samt talan om ogiltigförklaring av rättshandling
eller avtalsbestämmelse som innebär föreningsrättskränkning. Reglema avser
förhandlingsberättigade parter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Talan skall i dessa fall föregås av förhandling
enligt vad som har sagts i 64 och 65 §§. Talan skall sedan väckas inom tre
månader efter det att för­handling har avslutats. Skall vid tvist mellan
koUektivavtalsbundna parter såväl lokal som central förhandling äga rum, räknas
tremånadersfristen från den centrala förhandlingens avslutande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av 4 kap. 7 § LRA framgår att förhandlingskravet
inte behöver vara uppfyllt om hinder har mött mot förhandlingen som ej har
berott av käran­den. Har i sådant fall förhandling inte kommit till stånd skall
tiden för ta­lans väckande i stället räknas från den dag förhandling senast
skulle ha hål­lits, dvs. om annat ej har avtalats 14 dagar efter det att
framstäUning om lo­kal förhandling har kommit motparten till hända eller, vid
framställning om central förhandling, tre veckor (jfr 16 § andra stycket). Har
förhandling över huvud taget inte kommit till stånd skall talan alltså väckas
inom tre månader efter det att den lokala förhandlingen senast skulle ha hållits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 66 § andra stycket ges en särskild talefrist för
talan om skadestånd eller annan fullgörelse med anledning av olovlig
stridsåtgärd. Talan skall då som regel ha föregåtts av överläggning som avses i
43 §. Talefristen utgår emellertid inte från överläggningen ulan har bestämts
till tre månader från den dag dä stridsåtgärden avslutades. Har t. ex. en
olovlig arbetsnedläggel­se ägt rum under en längre tid men med avbrott för
någon eller några perio­der då arbete har utförts, blir beräkningen av fristen
beroende av om en el­ler flera stridsåtgärder skall anses föreligga. Detta blir
i sin tur beroende av omständigheterna i det särskilda fallet.
Preskriptionsregeln i andra stycket gäller inte endast talan mot
koUektivavtalsbunden part utan även beträf­fande t. ex. skadeståndstalan som
riktas mot oorganiserad arbetstagare som deltar i olovlig stridsålgärd som har
anordnats i strid mot 41 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 66 § tredje stycket anges slutligen att
talerätlen förloras om ej de tider iakttas som föreskrivs i 66 §. För sent väckt
talan skall alltså avvisas av AD. Men detta sker inte ex officio utan först
efter invändning av part. Part som utan invändning går i svaromål inför AD har
därmed avstått från möj­ligheten att få talan avvisad (se 34 kap. 2 §
rättegångsbalken).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 anslutning till 65 § har berörts att särskilda
kortare frister gäller för för­handling vid vissa arbetsskyldighets- och
lönetvister enligt 37 §. 1 detta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section886&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section887&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet      431&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagmm
finns också en talefrist som är betydligt kortare än talefristema i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;66 §.
Också enligt 21 § andra stycket gäller en kortare talefrist, nämligen&lt;br&gt;
vid talan om tystnadsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna
i 66 § är dispositiva på sätt som framgår av 4 § andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;67 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten för beräkning av den frist inom
vilken talan skall väc­kas enligt 66 § första stycket är den dag då förhandling
i tvisten avslutades. Motsvarande utgångspunkt återfmns i regeln i 65 § att
central förhandling skall påkallas inom viss lid efter det att den lokala
förhandlingen har avslu­tats. I anslutning till dessa regler upptar 67 § en
bestämmelse avsedd att underlätta bevisningen i frågan när förhandling skall
anses avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt bestämmelsen skall, om parterna enas om att
förhandling skall an­ses avslutad vid viss tidpunkt, den tidpunkten gälla och
bUda utgångspunkt för tidsberäkningen (jfr AD 1964 nr 1). Sådan överenskommelse
mellan partema kan antingen ta sikte på särskih fall eller ta sig uttryck i
generella kollektivavtalsbestämmelser, t. ex. att förhandling skall efter
fullgjord för­handlingsskyldighet anses avslutad då partema åtskiljes från
sammanträde i tvistefrågan, då Justerat förhandlingsprotokoU föreligger etc. 67
§ är alltså till sin natur dispositiv. Finns inte någon sådan överenskommelse
skall för­handlingen anses avslutad då part som har fullgjort sin
förhandlingsskyl­dighet enligt 15 § ger motparten skriftligt besked att han
frånträder för­handlingen. Den avgörande tidpunkten är den då motparten får del
av be­skedet. Det ligger i sakens natur att ett besked lämnas i någorlunda
anslut­ning till förhandlingen med bl. a. skälig tid för rådram och
postbefordran. Ett betydligt senare lämnat besked kan ej tillmätas betydelse om
det visas att förhandlingen i själva verket har slutat tidigare. Lämnas ej
något be­sked får med vanlig bevisprövning bedömas när förhandlingen skall
anses slutförd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;68 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 4 kap. 5 § LRA har arbetsgivarorganisation
eller arbetstagarorga­nisation rätt att väcka och ulföra talan vid AD för den
som är eller har varit medlem i organisationen. Föreskriften gäller inte endast
i tvister om kol­lektivavtal som organisationen har slutit utan i princip också
i alla andra slag av arbetstvister. Medlemmen har rätt att själv föra talan
endast om han visar att organisationen undandrar sig alt tala på hans vägnar.
Detsam­ma gäller lokal arbetstagarorganisation öm den överordnade arbetstagaror­ganisationen,
t. ex. ett fackförbund, inte för talan (jfr t. ex. AD 1967 nr 3). LRÄ
kompletteras av 68 § första stycket medbestämmandelagen med reg­ler om vad som
skall gälla beträffande medlemmen i de fall då hans organi­sation inte har
iakttagit de frister för påkallande av tvisteförhandling eller för väckande av
talan som gäller enligt 65 och 66 §§ medbestämmandela­gen eller som kan vara
föreskrivna i koUektivavtal och organisationen följ-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section888&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section889&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   432&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;akfligen
har förlorat möjligheten att föra tvisten till AD. 1 dessa fall äger den som är
eller har varit medlem och vars rätt tvisten rör rätt att själv väc­ka talan
inom en månad efter det att den aktuella tiden har löpt ut. Har or­ganisationen
ej iakttagit den för talans väckande i föreskrivna tremåna­dersfristen, börjar
alltså medlemmens tidsfrist om en månad att löpa vid utgången av denna
tremånaderstid. Är det tiden för påkallande av lokal el­ler central förhandling
som organisationen ej har iakttagit, har medlemmen rätt att väcka talan inom en
månad efter det att den tiden löpte ut. Det an­förda tar närmast sikte på
enskilda arbetstagare, vilka inte har egen för­handlingsrätt. Enskild
arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation har däremot förhandlingsrätt
enligt 10 § medbestämmandelagen och i sådant fall krävs enligt 4 kap. 7 § LRA
att talan skall föregås av förhandling. För dessa fall föreskrivs i 68 § första
stycket alt arbetsgivaren resp. den lokala arbetstagarorganisationen i den mån
förhandlingsskyldigheten inte har fullgjorts av arbetsgivarorganisationen eller
den överordnade arbetstagar­organisationen i stället har att påkalla
förhandling inom den särskilda en-månadsfristen. Härefter gäUer den allmänna
regeln i 66 § första stycket att talan skaU väckas inom tre månader efter det
att förhandling har avslutats. Det remitterade lagförslaget innebär alltså en
annan lösning än den som ar­betsrättskommitlén har föreslagit (jfr SOU 1975: 1
s. 904 f) Någon motsva­rande reglering behövs inte beträffande den i 4 kap. 7 §
LRÄ föreskrivna överläggningsskyldigheten i fall som avses t 43 §
medbestämmandelagen. Den överläggningsskyldigheten fullgörs nämligen direkt
mellan arbetsgiva­ren och vederbörande lokala arbetstagarorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 68 § andra stycket ges regler för del fall att
någon förhandlingsskyldig­het över huvud taget inte föreligger. Reglerna tar
närmast sikte på del fallet att en oorganiserad arbetstagare vill föra talan om
föreningsrätlskränk-ning. Sådant mål skall nämligen prövas direkt av AD. Talan
skall då väc­kas inom fyra månader efter det att part har fått kännedom om den
omstän­dighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom i två år efter det
att om­ständigheten har inträffat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I tredje stycket återfinns regler om förlust av
talerätten. Beträffande den närmare innebörden av dessa regler hänvisas till
specialmotiveringen till 66 § tredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna i 68 § är tvingande med hänsyn till att de
rör enskild medlems rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;69
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innehåller regler om s. k.
interimistiska förordnanden. Upp­kommer tvist om kollektivavtal eller om
tillämpningen av medbestämman­delagen kan AD meddela förordnande i tvistefrågan
för tiden intill dess tvisten har slutligt prövats. Interimistiskt förordnande
kan meddelas utan hinder av att part har tolkningsföreträde enligt 33-36 §§
eller vetorätt en­ligt 39 §. Har domstolen meddelat interimistiskt beslut lar
det över tolk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section890&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section891&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    433&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningsföreträdet
eller vetorätten. Ett upphävande av arbetstagarpartens tolkningsföreträde bör
dock inte ske interimistiskt annat än när arbetsta­garorganisationens
ståndpunkt framstår som klart ograndad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett yrkande om interimistiskt beslut kan
framställas endast i ett an-hängiggjort mål. Domstolen kan inte ta upp frågan
ex officio. Yrkandet får inte bifallas utan att motparten har beretts tilUälle
till yttrande. Däremot kan det avslås utan motpartens hörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äv 4 kap. 7 § LRA följer alt förhandling inte
behöver ha föregått pröv­ning av yrkande om interimistiskt förordnande. Däremot
skall som regel förhandling ha ägt ram innan tvisten slufligt prövas. Äv
instraktionen (1974:589) för AD framgår att interimistiskt beslut skall
meddelas med för­tur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;70
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 70 § kan AD förordna om förhandling inför
slängda dörtar, om det kan antas att det vid förhandlingen skall förekomma
uppgifter eller hand­lingar som rör affärs- eller driftsförhållanden eller
enskilds ekonomiska el­ler personliga förhållanden och att offentlighet skulle
medföra risk för vä­senflig skada för part eller annan. Paragrafen kompletterar
de allmänna reglerna om inskränkning av offentligheten inför domstol i 5 kap. 1
§ andra stycket rättegångsbalken och lagen (1947:630) om inskränkning av offent­ligheten
vid domstol beträffande allmänna handlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheten att förordna om stängda dörtar gäller
inte endast i mål om tystnadsplikt enligt 21 § medbestämmandelagen utan även då
det i övrigt råder tvist om tillämpningen av medbestämmandelagen eller om
kollektiv­avtal och förhandlingen inför AD kan komma i beröring med sådana eko­nomiska
eller personliga förhåUanden som nu har berörts. Reglema gäller både skriffliga
handlingar och munfliga utsagor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rättegången i domstol skall i princip vara
offentiig. Förordnande enligt 70 § får därför förekomma endast då det kan antas
att offentlighet skulle medföra väsentlig skada för part eller annan. Har
parterna t. ex. enligt 21 § kommit överens om att uppgifterna eller handlingama
skall vara underkas­tade tystnadsplikt, är det naturligt att också AD förordnar
om stängda dör­rar om rättsförhåUandet i övrigt blir föremål för
domstolsprövning. Det­samma gäller mål som avses i 21 §. Den i 22 § föreskrivna
tystnadsplikten till dess tvisten har slutligt prövats skulle bli meningslös,
om inte också 70 § tUlämpades av AD. Självfallet gäller för AD:s prövning också
den i 22 § gjorda reservationen då part i ond tro stäUer obefogade krav på tyst­nadsplikt.
1 övrigt ankommer det på AD att pröva frågan om sekretess med de utgångspunkter
som har angetts beträffande rätten till information.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av 36 § sekretesslagen (1937:249) följer att
uppgifter som har lämnats eller handlingar som har ingivits tiU AD inom stängda
dörtar inte får utläm­nas utan domstolens tillstånd (se även 5 kap. 4 §
rättegångsbalken). Dom­stolen kan också förordna att inte heller handlingar som
inkommer i målet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;före
förhandlingen får utlämnas utan särskilt tillstånd. 28-Riksdagen 1975176. 1
saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section892&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section893&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      434&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagen om medbestämmande i
arbetslivet föreslås träda i kraft den 1 Ja­nuari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtidigt som medbestämmandelagen
sätts i kraft upphävs äldre lag­stiftning i samma ämne. Detta framgår av första
stycket. I andra stycket av övergångsbestämmelserna berörs sådana författningar
som hänvisar till fö­reskrifter som har ersatts av den nya lagen. I tredje
stycket lämnas närma­re regler om tillämpningen av nya lagens talefrister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande de närmare detaljerna
bör följande framhållas. Medbestäm­mandelagen ersätter lagama om
kollektivavtal, förenings- och förhand­lingsrätt samt medling i arbetstvister,
vilka följaktligen bör upphöra att gäl­la samtidigt som den nya lagen träder i
kraft. Samtidigt bör lagen om sär­skilda skiljedomare i arbetstvister liksom
övergångsbestämmelsema till 1965 års lag om ändring i FFL upphävas (se SOU
1975:1 s. 490). Regler härom upptas i första stycket av övergångsbestämmelsema.
De tUl lagama om medling i arbetstvister resp. om särskilda skiljedomare i
arbetstvister knutna tillämpningskungörelsema fårgivetvis också upphävas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket har intagits en
föreskrift om att hänvisning, som kan fin­nas i lag eller författning till
lagram som har ersatts genom bestämmelse i medbestämmandelagen, i stället skall
avse den nya bestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 tredje stycket av
övergångsbestämmelserna har intagits regler till und­vikande av att
medbestämmandelagens bestämmelser om tvisteförhand­ling och om lid för talans
väckande får tillbakaverkande krafl. De nya reg­lema i 64 § om krav på såväl
lokal som central tvisteförhandling mellan kollektivavtalsbundna parter vinner
således inte tillämpning på mål som har inkommit till AD före den nya lagens
ikraftträdande. För sådant mål gäller i stället endast det allmänna
förhandlingskravet i 4 kap. 7 § första stycket LRÄ samt, i förekommande fall,
vad som kan finnas föreskrivet i förhandlingsordning som enligt kollektivavtal
gäller för partema. Enligt tredje stycket av övergångsbestämmelserna skall
slutligen ej heller gälla föreskrtfterna i 65, 66 och 68 §§ om tid för
påkallande av förhandling och tid för talans väckande rörande yrkande om
fullgörelse enligt lagen eller enligt koUektivavtal samt ogiltigförklaring av
rättshandling m, m. som inne­bär föreningsrättskränkning, om yrkandet hänför
sig till omständighet som har inträffat innan lagen har trätt i kraft. I fråga
om sådant yrkande gäller i StäUet de preskriptionsregler som kan finnas intagna
i kollektivavtal samt, beträffande yrkande om skadestånd med anledning av
föreningsrätts-kränkning, föreskriften i 25 §,FFL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.2 Övriga lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen om rättegången i arbetstvister&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 1 kap. 3 § och 5 kap. 2 § LRÄ har
gjorts vissa redaktionella ändringar, bestående i att hänvisningama till KAL
resp. FFL har ersatts av hänvis-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section894&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section895&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     435&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningar
till motsvarande bestämmelser i medbestämmandelagen. Inte heller ändringama i 2
kap. 1 §, 3 kap. 3 § och 4 kap. 5 och 6 §§ LRA innebär änd­ring i sak. 2 kap. I
§, 4 kap. 5 och 6 §§ anknyter tiU den i medbestämman­delagen valda
terminologin. Ändringen i 3 kap. 3 § är redaktionellt beting­ad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även i 4 kap. 7 § första stycket LRÄ har i fråga om
förhandlingskravet skett en hänvisning till medbestämmandelagens motsvarande
förhand­lingsrättsregler. Vidare har den hänvisning som nu görs till
&amp;quot;förhandling som anges i kollektivavtal&amp;quot; fått utgå och ersatts av ett
tillägg till första stycket, vari det anges att även sådana bestämmelser som
för särskilda fall finns meddelade i annan lag om förhandling vid tvist skall
gälla. Tillägget åsyftar i första hand de regler om förhandling och om tid för
påkallande av förhandling som har upptagits i 64-66 §§ och 68 §
medbestämmandelagen. Dessa föreskrtfter i medbestämmandelagen tar sikte på
tvister som avser tillämpningen av den lagen eller som rör kollektivavtal. Vad
avser tvister mellan koUektivavtalsbundna parter är det även möjligt alt i
kollektivavtal föreskriva annan förhandlingsordning än den som följer av medbestäm­mandelagen.
De nämnda lagmmmen i medbestämmandelagen innehåller även vissa
preskriptionsbestämmelser, främst utformade som regler om tid för talans
väckande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 4 kap. 7 § första stycket stadgas f. n. undantag
från förhandlingskravet beträffande tvist huruvida stridsåtgärd har vidtagits i
strid mot kollektiv­avtal eller föreskrift i särskild lag eller tvist om
påföljd av sådan åtgärd. Detta undantag har upptagits som ett nytt andra stycke
i paragrafen. Som ett ytterligare undantag har fogats talan enligt 31 §
medbestämmandelagen som gmndas på motsvarande åtgärd, t. ex. om en arbetsgivare
yrkar befri­else från sin fredsplikt efter att ha utsatts för en olovlig
punklslrejk från vissa arbetstagares sida. Lagreglema tar inte bara sikte på
fredspliktsreg­lema i medbestämmandelagen utan även på de särskilda regler som
kan komma att föreskrivas för den offenfliga sektorn. 1 det nya andra stycket
har emellertid intagits ytterligare en bestämmelse, vUken har som bak­grand
föreskriften i 43 § medbestämmandelagen om åliggande för koUek­tivavtalsbundna
parter att ta upp lokala överläggningar omedelbart efter att de har fått
kännedom om olovlig stridsåtgärd som har vidtagits av ar­betstagare vUka är
medlemmar av den berörda arbetstagarorganisationen. Enligt bestämmelsen i det
nya andra stycket skall AD ej få pröva tvist rö­rande sådan stridsåtgärd förtån
överläggningsskyldigheten har fullgjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det nuvarande tredje stycket i 4 kap. 7 § har med
vissa ändringar och tillägg gjorts till ett nytt Qärde stycke. Där föreskrivs
liksom f. n. att talan även utan att ha föregåtts av förhandling får tas upp
till prövning om mot förhandlingen har förelegat hinder som ej har berott av
käranden. Före­skriften har vidare utvidgats till att avse även det fallet all
överläggning en­ligt 43 § medbestämmandelagen ej har ägt ram av det skälet att
det mot överläggningen har förelegat hinder som ej har berott av käranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section896&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section897&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   436&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vidare har i nya fjärde stycket beaktats det
fallet, att såväl lokal som central förhandling skall äga rum - såsom enligt 64
§ medbestämmandela­gen normalt skall vara fallet vid tvist mellan
koUektivavtalsbundna parter - och att hinder har förelegat mot den lokala förhandlingen
vilket inte har berott av käranden. I sådant fall skall talan kunna prövas även
om central förhandling inte har ägt rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I specialmotiveringen till 68 § medbestämmandelagen
har behandlats ett fall som tar sikte på den situationen att någon som är eller
har varit medlem i arbetsgivarorganisation eller arbetstagarorganisation själv
vill med stöd av 4 kap. 5 § väcka talan då hans organisation undandrar sig att
tala på hans vägnar. Där har också berörts det fallet att en lokal
arbetstagarorgani­sation vill föra talan utan stöd av en överordnad
organisation. Har i sådant fall organisationen tidigare förhandlat i
tvistefrågan är givetvis det i 4 kap. 7 § första stycket LRÄ resta
förhandlingskravet tillgodosett. Har organisa­tionen ej förhandlat i tvistefrågan
har man att skilja mellan två fall. Är medlemmen inte själv
förhandlingsberättigad torde av 7 § i dess nuvarande utformning få anses följa,
att hinder ej föreligger för prövning av medlem­mens talan. Har däremot
medlemmen själv förhandlingsrätt såsom är fallet med en enskild arbetsgivare
gentemot berörd arbetstagarorganisation eller en lokal arbetstagarorganisation
gentemot berörd arbetsgivare torde 7 § första stycket få anses innebära, att
medlemmen själv måste ha sökt ut­nyttja denna rätt innan hans talan får prövas.
Arbetsrättskommittén har fö­reslagit att medlemmen i sådant fall skulle kunna
befrias från förhandlings­kravet. 1 68 § medbestämmandelagen har i stället
valts den lösningen att medlemmen ges en ytterligare frist för att påkalla
förhandling, varvid de allmänna reglerna i stället kan tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Författningsändringar
i övrigt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 2 § tredje stycket FFL definieras begreppet
huvudorganisation som förening eller förbund av flera föreningar av
arbetsgivare eller arbetstaga­re. I senare lagstiftning på arbetsrättens område
har ofta skett en hänvis­ning till detta begrepp i FFL på bl. a. det sättet att
avsteg från annars tving­ande regler har medgetts om avsteget har gjorts i
kollektivavtal som på ar­betstagarsidan har slutits eller godkänts av organisation
vilken enligt FFL är att anse som huvudorganisation.
Huvudorganisationsbegreppet har emellertid i viss lagstiftning kommit tiU
användning även på det sättet att organisation som är att anse som
huvudorganisation enligt FFL har getts en särskild besvärsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I specialmotiveringen till 6 § medbestämmandelagen
har antytts det pro­blem som hänger samman med att något
huvudorganisationsbegrepp inte förekommer i medbestämmandelagen. Då FFL upphävs
kan det knappast komma i fråga att behålla lagregler som hänvisar till
huvudorganisations­begreppet i FFL. De lagändringar som får göras - det torde
röra sig om ett femtontal lagar som innehåUer en sådan hänvisning - behöver
emeller-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section898&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section899&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     437&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tid
inte granskas av lagrådet. I några av dessa lagar får också andra hänvis­ningar
till FFL ersättas av hänvisningar till motsvarande regler i medbe­stämmandelagen.
Dessa lagförslag får anmälas efter det att lagrådets ytt­rande har inhämtats
över förslaget till lag om medbestämmande i arbetsli­vet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14   
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om medbestämmande i arbetslivet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1974: 371) om rättegången i
arbetstvister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15   
Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section900&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:128.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section901&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet   438&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1 Arbetsrättskommitléns lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om förhandlingsrätt och kollektivavtal&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom förordnas som följer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Denna lag äger tillämpning på
förhåUandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Såsom arbetstagare skall vid
lagens tillämpning även anses den som, utan att anstäUningsförhåUande
föreligger, utför arbete för annans räkning och därvid till denne intager en
beroende ställning av väsentligen samma art som en arbetstagares till
arbetsgivaren. Härvid skall den för vars räk­ning arbetet utföres anses såsom
arbetsgivare enligt lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Med förening av arbetstagare
förstås i denna lag förening, som består av arbetstagare och enligt stadgarna
har till uppgift att tillvarataga arbets­tagarnas intressen rörande
förhållandet till arbetsgivaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med förening av arbetsgivare
förstås en motsvarande sammanslutning på arbetsgivarsidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 § Bestämmelser i denna lag, vilka avser förening av
arbetsgivare eller&lt;br&gt;
förening av arbetstagare, gäller i tillämpliga delar även sammanslutning av&lt;br&gt;
flera sådana föreningar. Är fråga om sådan sammanslutning gäller vad i&lt;br&gt;
denna lag sägs om medlem i förening även om de anslutna föreningama lik­&lt;br&gt;
som om deras medlemmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med lokal sammanslutning av
arbetstagare förstås i lagen överordnad organisation tillhörig förening av
arbetstagare anställda på samma arbets­plats (verkstadsklubb eller liknande)
eller, där sådan förening inte finns, annan den överordnade organisationen
tillhörig förening vilken enligt de regler som gäller mellan dem äger deltaga i
lokala förhandling som sägs i 55 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 § Har avtal träffas i strid mot bestämmelsema i denna
lag, är avtalet&lt;br&gt;
ogiltigt i den delen, om ej annat anges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreningsrätt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 § Med föreningsrätt förstås i denna lag rätt för
arbetsgivare och arbets­&lt;br&gt;
tagare att tillhöra förening, utnyttja medlemskap i förening samt verka för&lt;br&gt;
förening eller för bUdandet av sådan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section902&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section903&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    439&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Föreningsrätten skall lämnas okränkt. Förening är
ej skyldig tåla så­dan kränkning av föreningsrätten, som innebär intrång i dess
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Kränkning av föreningsrätten föreligger, om på
arbetsgivar- eller ar­betstagarsidan åtgärd vidtages mot någon på andra sidan
för att förmå den­ne att icke utnyttja sin rätt, liksom eljest om åtgärd på
endera sidan vidta­ges till skada för någon på andra sidan för att denne
utnyttjat sin rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kränkning av föreningsrätten skall anses föreligga,
även om åtgärden vidtagits till uppfyllande av bestämmelse i kollektivavtal,
som sägs i 20 §, eUer i annat avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §
Sker kränkning av föreningsrätten genom avtalsuppsägning eller an­&lt;br&gt;
nan sådan rättshandling, är rättshandlingen ogiltig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10      §
Har medlem i förening vidtagit åtgärd, som enligt 7-8 §§ ej får äga&lt;br&gt;
ram, och faller åtgärden inom föreningens verksamhetsområde, är för­&lt;br&gt;
eningen, när den får kännedom om medlemmens handlingsrätt, pliktig att&lt;br&gt;
söka hindra honom från fortsättande av den olovliga åtgärden och att söka&lt;br&gt;
förebygga skada av densamma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsrätt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;11&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Förening på endera arbetsgivar- eUer arbetstagarsidan äger rätt att
påkalla förhandling med förening på motsidan rörande villkor varom kol­lektivavtal
kan träffas eller eljest rörande förhåUande som avses med den­na lag. Sådan
rätt tUlkommer förening av arbetstagare även i förhållande till arbetsgivare
hos vUken medlem i föreningen är eller varit arbetstagare, samt arbetsgivare i
förhåUande till sådan förening. Rätt för part att påkalla förhandling medför
skyldighet för motpart att träda i förhandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;12&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Är arbetsgivare bunden av kollektivavtal åligger det arbetsgivaren
att, när det påkallas, förhandla med lokal sammanslutning av arbetstagare,
vUken tUlhör den förening på arbetstagarsidan som slutit avtalet eller, där
sådan sammanslutning inte finns, men föreningen i varje fråga som rör för­håUandet
mellan arbetsgivaren och hos honom anställd arbetstagare vilken är medlem i
föreningen även om frågan rör förhåUande varöver arbetsgiva­ren enligt
kollektivavtalet äger att bestämma; och arbetsgivare har att av­vakta med
beslut eller annan åtgärd i frågan tills förhandlingen slutförts, om sådant
uppskov skäligen kan krävas av honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;13&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ KoUektivavtalsbunden arbetsgivare åligger att, även utan att det på­kallats,
träda i förhandling med lokal sammanslutning av arbetstagare vil­ken tillhör
den förening på arbetstagarsidan som slutit avtalet eller, där så­dan
sammanslutning inte finns, med föreningen, innan beslut fattas eller el-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section904&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section905&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     440&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;jest
åtgärd vidtages, som rör av avtalet bunden arbetstagare och innebär omläggning,
nedläggning eller inskränkning av driften eUer överlåtelse el­ler upplåtelse av
företaget eUer eljest medför viktigare förändring av drifts-eller
arbetsförhåUandena eller av anstäUningsförhåUandena i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;14&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Förhandlande part åligger att, själv eller genom ombud, instäUa sig
vid förhandlingssammanträde samt att, där så erfordras, med angivande av skäl
framlägga förslag till lösning av fråga, varom förhandling påkallats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;15&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Vill part inleda förhandling, göres framställning därom hos motpar­ten.
Om denne begär det, skall framställningen ske skriffligen med angi­vande av den
eller de frågor förhandlingen avser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sedan framställningen gjorts skall, där parterna ej
enas om annat, sam­manträde för förhandling hållas inom två veckor från det
motparten fick del av framstäUningen om motparten är en enskild arbetsgivare
eller är en lokal sammanslutning av arbetstagare, och eljest inom tre veckor
från del-fåendet. Det ankommer på partema att överenskomma om närmare tid och
om plats för sammanträdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förhandling skall bedrivas med skyndsamhet. Om endera
parten begär det, skall över förhandlingen föras protokoU, som Justeras av båda
parter­na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16     §
Arbetsgivare får ej vägra arbetstagare skälig ledighet för deltagande&lt;br&gt;
i förhandling om fråga, vari denne är utsedd att vara representant för sin&lt;br&gt;
förening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är fråga om förhandling med den arbetsgivare, hos
vilken arbetstagaren är anställd, äger föreningen utse två arbetstagare vilka
under ledigheten skall äga rätt till lön och andra anstäUningsförmåner. Vid
tillämpning av lag enligt vUken sådan förmån utgår endast för arbetad tid,
skall ledighet anses som sådan tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För arbetstagare, som deltager i förhandling såsom
representant för för­ening som avses i lagen (1974:358) om facklig
förtroendemans ställning på arbetsplatsen, gäUer vad där sägs om ledighet för förhandlingen
och om anstäUningsförmåner under sådan ledighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;17&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Det åligger förhandlande part att, om motpart begär det, låta denne
ta del av samt, om det kan ske utan oskälig kostnad eller omgång, tUl den­ne
överlämna bestyrkt avskrift av sådana handlingar och uppgifter varöver parten
förfogar och vilka erfordras för en riktig bedömning av den fråga förhandlingen
avser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;18&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ KoUektivavtalsbunden arbetsgivare åligger att fortlöpande hålla
motpart, gentemot vilken han är förhandlingsskyldig enligt 12 och 13 §§,
underrättad om den produktionsmässiga och ekonomiska utvecklingen i företaget
liksom om riktlinjema för företagets personalpolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section906&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section907&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1   Arbetsmarknadsdepartementet     441&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19     §
Vad i 13, 17 och 18 §§ sägs gäller ej om parts fullgörande av där stad­&lt;br&gt;
gad skyldighet skulle för honom eller annan medföra påtagUg risk för ska­&lt;br&gt;
da.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kollektivavtal&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;20&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Med koUektivavtal förstås i denna lag avtal mellan arbetsgivare
eller förening av arbetsgivare och förening av arbetstagare om vUlkor rörande
arbetet och lön eller annan ersättning härför samt vUlkor i övrigt rörande
förhåUandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;21&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Avser koUektivavtal fråga om hyresförhåUande som beror av an­stäUning,
äger avtalet i denna del verkan som koUektivavtal endast i den mån det i fråga
om partsställning och innehåll är sådant som säga i 12 kap. 67 § Jordabalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har i koUektivavtal eljest intagits bestämmelse
rörande annat vUlkor än som sägs i 20 §, saknar avtalet i denna del verkan som
koUektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;22&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ KoUektivavtal skall upprättas skriffligen. Har skriffligt förslag
till avtal godkänts genom brev eller har avtalets innehåU upptagits i protokoU,
som tUl riktigheten vitsordats på sätt partema överenskommit, skall det också
gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;23&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ KoUektivavtal, som slutits av förening, är beträffande yrkesgrapper
och område, som avses i avtalet, bindande även för medlem i föreningen, vare
sig han inträtt före eller efter avtalet, dock ej i den mån han redan är bunden
av annat koUektivavtal. Utträder medlem upphör han ej på den grand att vara
bunden av avtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;24&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Övergår företag eller del av företag från arbetsgivare, som är bun­den
av kollektivavtal, till ny arbetsgivare, som ej är bunden av annat kol­lektivavtal,
skall det förstnämnda koUektivavtalet i tillämpliga delar gäUa mellan den
arbetstagareförening, som slutit avtalet, och den nye arbetsgi­varen. Vad nu
sagts gäUer ej om koUektivavtalet uppsäges av arbetstagare­föreningen inom
trettio dagar efter det att den tidigare arbetsgivaren un-dertättat föreningen
om övergången; sker sådan uppsägning efter över­gången gäller dock avtalet
mellan den nye arbetsgivaren och föreningen från övergången tUl dess
uppsägningen sker. EJ heller skall avtalet gälla för den nye arbetsgivaren om
det uppsäges av den tidigare arbetsgivaren före övergången; sker den
arbetsgivarens uppsägning senare än sextio dagar fö­re övergången gäUer dock
avtalet mellan den nye arbetsgivaren och för­eningen från övergången till dess
sextio dagar förflutit från uppsägningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sammanslås två eller flera föreningar skall
koUektivavtal som gäller för förening som upplöses vid sammanslagningen gälla
för den sammanslagna föreningen som om avtalet hade slutits av denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
i första och andra styckena sägs gäller ej om annat avtalats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section908&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section909&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    442&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;25&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Har mellan arbetsgivare och arbetstagare, som är
bundna av samma kollektivavtal, träffats överenskommelse om villkor, som
innebär avvikel­se från koUektivavtalet, är överenskommelsen ej gällande i
vidare mån än avvikelsen må anses tillåten enligt kollektivavtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;26&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ När koUektivavtal slutes rörande lön och allmänna
anställningsvUl­kor för arbetstagare som är medlem av avtalsslutande förening
skall, om sådan förening påkallar det, i avtalet intagas regler om inflytande
för ar­betstagarsidan i frågor som rör arbetets ledning eller fördelning eller
som rör ingående eller hävande av arbetsavtal eller eljest meddelande av på­följd
för arbetstagare som begått avtalsbrott. Vad nu sägs gäller dock ej frågor som
rör skadestånd i anledning av brott mot fredspUkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Alt. 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Alt. 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När avtal som sägs i första styc-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När avtal
som sägs i första styc­&lt;br&gt;
ket slutes skall, om endera parten&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ket slutes skall, om vederbörande&lt;br&gt;
påkallar det, däri även intagas reg-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;arbetstagareförening påkallar det,&lt;br&gt;
ler om inrättande på arbetsplats&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;däri även intagas regler om inrät-&lt;br&gt;
som anges i avtalet, av partssam-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lande på arbetsplats som anges i&lt;br&gt;
mansatta organ vari skall fullgöras&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;avtalet av partssammansatta organ&lt;br&gt;
förhandling enligt 12 och 13 §§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;vari skall fullgöras förhandling en­&lt;br&gt;
samt undertättelseskyldighet vil-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ligt 12 och 13 §§ samt undertättel-&lt;br&gt;
ken åligger arbetsgivaren enligt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;seskyldighet vilken åligger arbets-&lt;br&gt;
18 §.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;givaren enligt 18 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;27      §
Har koUektivavtalsbunden arbetsgivare och förhandlingsberättigad&lt;br&gt;
motpart som sägs i 12 och 13 §§ olika mening rörande avtalets innebörd&lt;br&gt;
vad avser arbetets ledning eller fördelning, skall i avbidan på rättslig pröv­&lt;br&gt;
ning den av arbetsgivaren hävdade innebörden gäUa, där ej denne insett el­&lt;br&gt;
ler bort inse att hans tolkning av avtalet var felaktig eller eljest särskilda&lt;br&gt;
skäl föranleder till annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har förhandling i tolkningstvisten förts mellan
nämnda parter utan att tvisten kunnat lösas, åligger det den part på
arbetsgivarsidan som slutit av­talet att inom tio dagar påkalla förhandling i
tvisten med avtalsparten på ar­betstagarsidan samt att, om tvisten ej heUer kan
lösas vid denna förhand­ling, inom tio dagar efter dess avslutande väcka talan
i tvisten vid arbets­domstolen. Är avtalet slutet meUan partema i den
förstnämnda förhand­lingen räknas tid för talans väckande från avslutandet av
den förhandling­en, lakttages ej vad nu sagts skall arbetsgivaren, med förbehåU
motsvaran­de dem som sägs i första stycket, vara bunden av den toUcning
arbetstagar­parten gjort gällande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har i koUektivavtal intagits föreskrift om
bundenhet för arbetsgivare av arbetstagarpartens tolkning utöver vad som följer
av denna paragraf, skaU den gäUa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section910&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section911&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    443&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28      §
Är kollektivavtal, för vars upphörande fordras uppsägning, på ena&lt;br&gt;
sidan eller båda slutet av flera, äger part att för egen del säga upp avtalet&lt;br&gt;
hos en eller flera på andra sidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har avtal sålunda uppsagt tiU viss tid endast vad
angår några parter, och vill annan part på den sida, från vilken uppsägning
skett, eUer part på and­ra sidan samtidigt helt eller delvis frånträda avtalet,
må han verkställa upp­sägning inom tre veckor efter den dag, då uppsägning
eljest skolat senast verkställas, eller, om den avtalade uppsägningstiden
understiger sex vec­kor, inom hälften av uppsägningstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I kollektivavtal får stadgas andra tider för uppsägning
än de som anges i andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;29&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Uppsägning av kollektivavtal sker skriftligen
eller genom telegram. Har meddelande om uppsägning, under mottagarens senast
kända ad­ress, inlämnats för befordran med post eller telegraf så tidigt, att
det bort komma mottagaren tillhanda under tid, inom vilken uppsägning får verk­ställas,
skall uppsägning anses ha skett, även om meddelandet ej rätteligen framkommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;30&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Har arbetsgivare, arbetstagare eller förening,
som är bunden av kol­lektivavtal, gjort sig skyldig till förfarande, som i
synnerlig mån strider mot avtalet eller mot denna lag, och finnes förfarandet
vara av väsentlig bety­delse för avtalsförhållandet i dess helhet, får på
yrkande av part på andra sidan avtalet av arbetsdomstolen förklaras icke vidare
vara gäUande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är avtaltet på ena sidan eUer båda slutet av flera,
och har i tvist mellan endast vissa parter i avtalet detta förklarats icke
skola gälla i avseende på dem, äger annan part på den sida, från vUken talan
väckts, eller part på andra sidan inom tre veckor från det domen gavs säga upp
avtalet att ome­delbart upphöra att gäUa i vad honom angår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om i anledning av väckt talan visst förfarande
förklarats strida mot kol­lektivavtal eller mot denna lag, men rättelse det
oaktat ej sker, får arbets­domstolen, ändå att faU, som avses i första stycket,
ej föreligger, på yrkan­de förklara, att på motsidan arbetsgivare, arbetstagare
eller förening skall, så länge rättelse ej skett, vara befriad från sådan
förpliktelse enligt avtalet eller denna lag, vars fullgörande med hänsyn till
det otiUåtna förfarandet finnes icke skäligen kunna påfordras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredsplikt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31      §
Den, som är eller varit medlem i förening, vilken slutit kollektivav­&lt;br&gt;
tal, får under den tid avtalet är gällande för honom icke deltaga i arbetsin­&lt;br&gt;
ställelse (lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan därmed jämför-&lt;br&gt;
Ug stridsåtgärd annat än om åtgärden i behörig ordning beslutats av för­&lt;br&gt;
eningen och ej vidtagits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.
på grand av tvist om avtalets giltighet, bestånd eUer rätta innebörd el-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section912&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section913&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1    Arbetsmarknadsdepartementet     444&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ler
på grand av tvist, huravida visst förfarande strider mot avtalet eller mot
denna lag;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;för att åstadkomma ändring i avtalet;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;för att genomföra bestämmelse, avsedd att träda i
tillämpning efter det avtalet lupit ut; eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;för att bispringa annan i faU, då denne icke själv
äger vidtaga stridsåt­gärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ej heller får någon som avses i första stycket
under tid som anges där deltaga i stridsåtgärd som vidtages på grand av annat
än förhåUandet mel­lan arbetsgivare och arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har i faU, som avses i första stycket punkt 4,
någon i annat land vidtagit stridsåtgärd, vilken är otillåten enligt avtal
eller enligt det landets lag, är likväl stridsåtgärd, som här i riket vidtages
för att bispringa honom, tillåten om den utländska åtgärden med motsvarande
tiUämpning därå av denna lag är att anse som tillåten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32     §
Bestämmelsema 131 § om förbud mot stridsåtgärd skall i tillämpliga&lt;br&gt;
delar gäUa även stridsåtgärd som vidtages av arbetsgivare vilken själv slu­&lt;br&gt;
tit kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förening får ej anordna eller eljest föranleda
stridsåtgärd som enligt 31 § eUer första stycket i denna paragraf icke är
lovlig för den som är bun­den av kollektivavtal, ej heller genom lämnande av
understöd eUer på an­nat sätt medverka vid sådan stridsåtgärd. Förening, som
själv är bunden av koUektivavtal, är även pliktig, att söka hindra sina
medlemmar att vid­taga olovlig stridsåtgärd och att, om sådan redan vidtagits,
söka förmå dem att häva den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har någon vidtagit stridsåtgärd i strid mot
bestämmelsema 131 §, får ej heUer annan deltaga däri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;33&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Har olovlig stridsåtgärd vidtagits av
arbetstagare, vilka är medlem­mar i koUektivavtalsbunden förening, åligger det
arbetsgivaren och berörd lokal sammanslutning av arbetstagare eller, där sådan
inte finns, den för­ening på arbetstagarsidan som slutit avtalet att omedelbart
efter erhållen kännedom om åtgärden upptaga överiäggningar i anledning därav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;34&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Alt. 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Alt. 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad i 31 och 32 §§ sägs utgör ej&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad i 31
och 32 §§ sägs utgör ej&lt;br&gt;
hinder för den som slutit kollektiv-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;hinder för den som slutit kollektiv­&lt;br&gt;
avtal att anordna stridsåtgärd eller&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;avtal att anordna stridsåtgärd eller&lt;br&gt;
för medlem i förening, som slutit&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;för medlem i förening, som slutit&lt;br&gt;
sådant avtal, att deltaga i åtgärd&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;sådant avtal, att deltaga i åtgärd&lt;br&gt;
som anordnats av föreningen, om&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;som anordnats av föreningen, om&lt;br&gt;
syftet med åtgärden är att vinna&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;syftet med åtgärden är att vinna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section914&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section915&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    445&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;reglering
i fråga som avses i 26 §.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;reglering i fråga som avses i 26 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dock
är stridsåtgärd  olovlig om&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Dock är stridsåtgärd otillåten om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;part, 
som därtill äger rätt enligt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;arbetstagareförening,   som   därtill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26
§, ej påkallat reglering i frågan&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;äger rätt enligt 26 §, ej påkallat reg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
de förhandlingar som föregått&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lering i frågan vid de förhandlingar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avtalet
eUer, där sådan reglering&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;som föregått avtalet eller, där så-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;påkallats,
om frågan  uttryckligen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;dan reglering påkallats, om frågan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vunnit
annan reglering i.avtalet.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;uttryckligen vunnit annan reglering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
avtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35      §
Har för fall som avses i 31 § andra eUer tredje stycket i kollektivav­&lt;br&gt;
tal upptagits bestämmelse om längre gående rätt för föreningsmedlem att&lt;br&gt;
deltaga i en av föreningen anordnad stridsåtgärd än som där sägs, skall den&lt;br&gt;
bestämmelsen gälla. Motsvarande avtalsfrihet gäller stridsåtgärd av part&lt;br&gt;
som avses i 32 § första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har i koUektivavtalet upptagits föreskrift om
längre gående förpliktelse än som följer av 31, 32 eller 34 §, skall den gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36      §
Förening, som anordnar stridsåtgärd, liksom arbetsgivare, vilken&lt;br&gt;
vidtager stridsåtgärd utan alt förening anordnat den, skall, om giltigt hin­&lt;br&gt;
der ej möter, lämna varsel om åtgärden till motsidan minst sju dagar före&lt;br&gt;
den dag, då åtgärden är avsedd att taga sin början. Finns oorganiserade ar­&lt;br&gt;
betstagare på motsidan, får de varslas genom allmänt synliga anslag på ar­&lt;br&gt;
betsplatsen. Varsel skaU innehåUa lippgift om anledningen till stridsåtgär­&lt;br&gt;
den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37      §
För ändamål som nedan sägs skall finnas en statens förlikningsman­&lt;br&gt;
naexpedition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Expeditionen skall genom förlikningsmän, som
erhåller expeditionens uppdrag därtill, följa förhållandena på arbetsmarknaden
i riket och medla i tvister meUan å ena sidan arbetsgivare eller förening av
arbetsgivare och å den andra arbetstagare eller förening av arbetstagare
(arbetstvister).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
expeditionen fått kännedom om arbetstvist, vilken hotar att med­föra eller
redan medfört stridsåtgärd från någondera sidan, skall den utse förlikningsman
att medla i tvisten. Förlikningsmannen skall, om hans med­verkan vid
förhandling eller eljest kan anses ägnad att främja en lösning av tvisten,
kalla partema till förhandling eUer vidtaga annan lämplig åtgärd samt hemställa
till partema att uppskjuta eller instäUa stridsåtgärderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
expeditionens bestämmande skall förlikningsman, i den mån han därom anmodas av
part, gå parter på arbetsmarknaden tillhanda med råd och upplysningar rörande
förhandlingar och kollektivavtal samt medverka såsom ledare av förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section916&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section917&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    445&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;38&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Sådant varsel om stridsåtgärd som sägs i 36 §
skaU inom där angiven tid även lämnas till förlikningsmannaexpeditionen.
Underlåtenhet att iakt­taga denna bestämmelse straffas med böter, högst
trehundra kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;39&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ TiU de förhandlingar förUkningsman anordnar med
partema kallas dessa på lämpligt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingama skall främst ha till syfte att
åvägabringa överenskom­melse mellan partema i enlighet med förslag som under
förhandlingama framkommer från partema själva, förlikningsmannen obetaget att
hemstäl­la om Jämkningar och medgivande han anser önskvärda för en god lösning
av tvisten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;40&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Försummar part som är förhandlingsskyldig enligt
11 § och som kal­lats till förhandling inför förlikningsman att fullgöra vad
som åligger honom enligt 14 §, får förlikningsmannen på hemställan av andra
parten anmäla försummelsen hos arbetsdomstolen som äger genom vite tillhåUa
parten att fullgöra sitt åliggande ävensom på anmälan av förlikningsmannen
utdöma vitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;41&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Den i 17 § stadgade skyldigheten för part skaU,
när förlikningsman begär del, fullgöras även gentemot honom. Härvid äger 19 §
motsvarande tiUämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;42&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Kan vid förhandlingar inför förlikningsman
enighet icke vinnas får förlikningsmannen anmoda partema att låta tvisten
avgöras genom skilje­män samt, i händelse partema godtager sådan anmodan, lämna
sin med­verkan för utseende av lämpliga skiljemän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;FörUkningsman får ej själv åtaga sig
skiljemannauppdrag i arbetstvister med mindre förlikningsmannaexpeditionen i
särskilt fall medger det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;43      §
I arbetstvist av större betydenhet äger Konungen uppdraga åt erfar­&lt;br&gt;
na och sakkunniga personer alt i egenskap av förliknigskommission medla&lt;br&gt;
i tvisten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Konungen äger även uppdraga åt enskild person att i
egenskap av sär­skild förlikningsman medla i sådan tvist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsema i 40 och 41 §§ äger motsvarande
tillämpning i fråga om verksamhet som utövas av förlikningskommission eller
särskild förlik­ningsman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;44      §
Närmare föreskrifter angående förlikningsmannaexpeditionens och&lt;br&gt;
föriikningsmans verksamhet liksom angående särskilda förlikningsmans&lt;br&gt;
och förlikningskommissioners verksamhet och om ersättning till dem med­&lt;br&gt;
delas av Konungen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section918&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section919&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      447&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skadestånd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45     §
Envar, som åsidosätter sina förpliktelser enligt vad tidigare i denna&lt;br&gt;
lag stadgas eller enligt kollektivavtal, skall ersätta härav uppkommen ska­&lt;br&gt;
da där ej annat följer av vad nedan sägs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är fråga om åsidosättande av förpliktelse enligt
koUektivavtal, gäller vad i första stycket sägs endast om ej annat följer av
avtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;46&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Vid bedömning om och i vad mån del uppstått skada
som avses i 45 §, skall hänsyn tagas även till omständigheter av annan än rent
ekono­misk betydelse. Härvid skall skadestånd till följd av förfarande i strid
mot 7, 8 eller 10 § inbegripa, utöver ersättning för personligt lidande, även
er­sättning för intrång i den kränktes intresse av att ostörd bedriva sin verk­samhet.
Är fråga om åsidosättande av förpliktelse enligt kollektivavtal, skaU hänsyn
också tagas till intresset i avtalets upprätthållande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;47&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Har koUektivavtalsbunden förening anordnat eller
eljest föranlett olovlig stridsåtgärd får arbetsgivare eller arbetstagare ej
åläggas skade­stånd för att han deltagit i åtgärden med mindre synnerliga skäl
föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;48&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Har olovlig stridsåtgärd vidtagits i annat fall
än som avses i 47 § får arbetstagare ej åläggas skadestånd för deltagande i
åtgärden om denna haft skälig ursäkt i de omständigheter som föranlett
densamma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;49&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Är någon skadeståndsskyldig enligt vad tidigare
sagts får, om det med hänsyn till den skadevållandes ringa skuld, den
skadelidandes förhål­lande i avseende på tvisten, skadans storlek i Jämförelse
med den skade-våUandes tillgångar eller till omständighetema i övrigt finnes
skäligt, ska­deståndets belopp nedsättas. Fullständig befrielse från
skadeståndsskyl­dighet får också äga mm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;50&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Är i fall som tidigare sagt flera ansvariga för
skada, skall skade­ståndsskyldigheten fördelas mellan dem efter den störte
eller mindre skuld, som prövas ligga envar till last. Föres, sedan
skadeständsskyldighet ålagts någon, av den skadelidande talan mot annan, får i
den mån det fin­nes skäligt denne förpliktas att gemensamt med den förte, en
för båda och båda för en, utge skadestånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tystnadsplikt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51     §
Åligger part att genom handling, uppgift eller undertättelse som av­&lt;br&gt;
ses i 17 eUer 18 § lämna motpart besked om enskilt företags eller samman­&lt;br&gt;
slutnings affärs- eUer driftsförhållande, eller skall eljest part lämna sådant&lt;br&gt;
besked vid förhandling som sägs i 13 §, äger parten göra skriftligt förbehåll&lt;br&gt;
om tystnadsplikt i fråga om beskedet. Sker det är parten ej skyldig lämna&lt;br&gt;
beskedet till andra än sådana representanter för motparten vilka av denne&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section920&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section921&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   448&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till
skäligt antal på förhand utsetts att mottaga beskedet. Sådan represen­tant får
ej obehöriga yppa eUer nyttja vad han sålunda erfarit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kan skada ej anses följa av att det besked
förbehåUet avser yppas eller nyttjas, får tystandsplikten hävas på talan av den
som är underkastad den­samma. Sådan talan skall anhängiggöras inom 10 dagar
från erhållen kän­nedom om förbehåUet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52 §
Den som uppsåfligen eUer av oaktsamhet bryter mot tystnadsplikt&lt;br&gt;
enligt 51 § dömes tiU böter. Han skall även ersätta av brottet uppkommen&lt;br&gt;
skada, därvid 46 § första punkten och 49 § äger motsvarande tillämpning.&lt;br&gt;
För sådan skada svarar även den förening eller arbetsgivare, vilken den&lt;br&gt;
brottslige företrädde när han mottog det av tystnadplikt omfattade beske­&lt;br&gt;
det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;AUmänt åtal för brott som nu avses får väckas
endast om målsägande angiver brottet tiU åtal eller åtal är påkallat från aUmän
synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;53 §
Sådcin skriftligt förbehåll om tystnadsplikt som sägs i 51 § kan göras&lt;br&gt;
även när i 17 § stadgad skyldighet skall fullgöras gentemot förlikningsman&lt;br&gt;
enligt 41 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den som är eUer varit förlikningsman får ej
obehörigen yppa eller nyttja vad som omfattas av tystnadsplikt enligt första
stycket eller eljest obehöri­gen yppa eUer nyttja yrkeshemlighet varom han
erhållit kännedom under fullgörande av sitt uppdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsema i första och andra styckena gäller
även i fråga om den som enligt 43 § har eller haft uppdrag att deltaga i
föriikningskommission eUer att vara särskild förUkningsman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tvisteförhandling
och rättegång&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;54 §
Tvistemål om tillämpning av denna lag prövas av arbetsdomstolen,&lt;br&gt;
där ej faU är för handen som avses i 1 kap. 2 § första stycket 3 lagen&lt;br&gt;
(1974:371) om rättegången i arbetstvister. Mål som prövas av arbetsdom­&lt;br&gt;
stolen handlägges enligt den lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;55 §
Att talan ej får upptagas till prövning av arbetsdomstolen förtån för­&lt;br&gt;
handling, som kan påkallas enligt 11 § eller, i fall som avses i 33 §, där av­&lt;br&gt;
sedd överiäggning har ägt ram, därom föreskrives i 4 kap. 7 § lagen&lt;br&gt;
(1974:371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid tvist mellan parter, som är bundna av
kollektivavtal, om avtalet eller om tiUämpning av denna lag skall förhandling
som avses i första stycket ske mellan de parter som slutit avtalet (central
förhandling). Härtör tvisten från förhållandet mellan enskild arbetsgivare och
arbetstagare i hans tjänst skall förhandlingen föregås av lokal förhandling
mellan arbetsgivaren och vederbörande lokala sammanslutning av arbetstagare om
de parter som slutit avtalet ej enas om annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section922&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section923&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     449&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;56&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ ViU någon erhålla skadestånd eller annan
fuUgörelse enligt denna lag eller enligt kollektivavtal eller vinna förklaring
att rättshandling eller avtalsbestämmelse är ogiltig emedan den innebär
föreningsrättskränkning, skaU framstäUning om förhandling som kan påkallas
enligt 11 § göras inom fyra månader från del han eUer, om yrkandet rör
föreningsmedlems rätt, endera av medlemmen och hans förening fick kännedom om
del förhåUan­de vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år från det
förhållandet inträffade. Skall lokal förhandling äga ram enligt 55 § andra
stycket, gäller vad nu sagts den lokala förhandlingen. Framställning om central
förhand­ling skall i sådant fall göras inom två månader från den dag då den
lokala förhandlingen avslutades. Göres ej framställning inom tid som nu sagts,
är motparten ej skyldig att träda i förhandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;57&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Talan i tvist som avses i 56 § skall väckas inom
tre månader från den dag då förhandling som där sägs avslutades. Har lokal
förhandling ägt rum, räknas tiden från den dag då den centrala förhandUngen
avslutades. Har mot förhandling förelegat hinder som ej berott av käranden,
räknas ti­den från den dag då förhandlingen enligt 15 § andra stycket senast
skulle ha håUits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kan förhandling i tvisten icke påkallas enligt 11
§, skall talan väckas inom fyra månader från det att parten eller, om yrkandet
rör föreningsmed­lems rätt, endera av medlemmen och hans förening fick kännedom
om det förhållande vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år från det
för­hållandet inträffade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Talan om skadestånd eller annan fullgörelse i
anledning av olovlig strids­åtgärd skaU väckas inom tre månader från den dag då
stridsåtgärden avslu­tades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Väckes ej talan inom tid som anges i denna
paragraf, är rätten till talan förlorad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;58 §
Vid tillämpning av 56 eUer 57 § skall, om partema ej enas om annat,&lt;br&gt;
förhandling anses avslutad då part som fullgjort sin förhandlingsskyldighet&lt;br&gt;
enligt 14 §, i samband med förhandlingen ger motparten skriftligt besked&lt;br&gt;
att han frånträder förhandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I kollektivavtal kan föreskrivas andra tider för
påkallande av förhandling eUer för väckande av talan än de som anges i 56 § och
57 § första och tredje styckena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;59 §
Har koUektivavtalsbunden förening ej iakttagit tid som stadgas i 56&lt;br&gt;
eller 57 § eller som med stöd av 58 § andra stycket föreskrives i kollektiv­&lt;br&gt;
avtal, äger den, som är eller varit medlem av föreningen, väcka talan i tvis­&lt;br&gt;
ten vid arbetsdomstolen inom en månad från det tiden uflöpte, om tvisten&lt;br&gt;
rör hans rätt. Om rätt för honom att själv kära stadgas i övrigt i 4 kap. 5 och&lt;br&gt;
7 §§ lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29-Riksdagen
1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section924&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     450&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;197 , då lagen (1920:245) om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medling
i arbetstvister, kungörelsen (1920:898) med närmare föreskrifter ang. medling i
arbetstvister, lagen (1920:248) om särskilda skiljedomare i arbetstvister,
kungörelsen (1920:899) med närmare föreskrifter ang. sär­skilda skiljedomare i
arbetstvister, lagen (1928: 253) om kollektivavtal, la­gen (1936: 506) om
förenings- och förhandlingsrätt samt övergångsbestäm­melsema tiU lagen
(1965:277) angående ändring i lagen den 11 september 1936 (nr 506) om
förenings- och förhandlingsrätt upphör att gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förekommer i lag eller annan författning hänvisning
till stadgandet om huvudorganisation i 2 § tredje stycket lagen (1936:506) om
förenings- och förhandlingsrätt, skall stadgandet alltjämt äga tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förekommer eljest i lag eller annan författning
hänvisning tiU eller avses eljest däri lagram, som ersatts genom bestämmelse i
den nya lagen, skall denna i stäUet tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsema i 55 § andra stycket tillämpas ej i
fråga om mål som in­kommit tiU arbetsdomstolen eller allmän domstol innan lagen
trätt i kraft. Ej heller tiUämpas bestämmelsema i 56 och 57 §§ om yrkande som
avses där hänför sig till förhållande som inträffat före lagens ikraftträdande;
är fråga om skadestånd som avses i 25 § lagen (1936:506) om förenings- och
förhandlingsrätt tiUämpas i stäUet den bestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section925&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:124.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section926&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet     j&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:182.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2 De remitterade förslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om medbestämmande i arbetslivet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inledande bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Denna lag
äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Som
arbetstagare anses därvid även den som utan att vara anställd utför arbete för
annan och till denne intager en ställning av väsent­ligen samma art som en
arbetstagare till en arbetsgivare. Den för vars räk- ning arbetet utföres skall
i sådant fall anses som arbetsgivare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Arbetsgivares
verksamhet som är av religiös, vetenskaplig, konst­närlig eller annan ideell
natur eller som har kooperativt, fackligt, politiskt eller annat
opinionsbildande ändamål undantages från lagens tUlämpnings-område såvitt avser
verksamhetens mål och inriktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Har i lag
eller med stöd av lag meddelats särskild föreskrift som avvi­ker från denna
lag, gäller den föreskrtflen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Avtal som
innebär att rättighet eller skyldighet enligt denna lag upp-häves eller
inskränkes är ogiltigt i den delen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av första stycket får
avvikelse göras från föreskrifterna ill, 12 och 14 §§, 16 § andra stycket,
19-22 och 28 §§, 29 § tredje stycket, 33-40 §§, 43 § andra stycket samt 64-66
§§ med stöd av kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 § Vad i denna lag föreskrives innebär icke rätt för part
till insyn i såda­&lt;br&gt;
na förhållanden hos motpart, som har betydelse för förestående eller redan&lt;br&gt;
utbruten arbetskonflikt, eller rätt till inflytande över motpartens beslut rö­&lt;br&gt;
rande sådan konflikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreskriftema i &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II, &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12, 19, 34, 35, 38 och 39 §§ äger
tillämpning även när kollektivavtal tilUälligt icke gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 § Med arbetstagarorganisation avses sådan sammanslutning
av arbets­&lt;br&gt;
tagare som enligt sina stadgar skall tillvarataga arbetstagarnas intressen i&lt;br&gt;
förhållande till arbetsgivaren. Med arbetsgivarorganisation avses motsva­&lt;br&gt;
rande sammanslutning på arbetsgivarsidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med lokal arbetstagarorganisation
avses sammanslutning av arbetstaga­re som är part i lokal förhandling med
arbetsgivare. Med överordnad ar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section927&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section928&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet   452&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;betstagarorganisation avses sammanslutning av arbetstagare
som är part i central förhandling med arbetsgivare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser som avser
arbetsgivarorganisation eller arbetstagarorga­nisation gäller i tillämpliga
delar sammanslutning av flera sådana organisa­tioner. Vad som sägs om medlem i
organisation gäller i sådant fall de an­slutna organisationema och deras
medlemmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreningsrätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Med föreningsrätt avses rätt för
arbetsgivare och arbetstagare att till­höra arbetsgivarorganisation eller
arbetstagarorganisation, att utnyttja medlemskapet och att verka för
organisationen eller för att en sådan bil­das.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
Föreningsrätten skall lämnas okränkt. Arbetsgivarorganisation eller
arbetstagarorganisation är icke skyldig alt tåla sådan kränkning av för­eningsrätten
som innebär intrång i dess verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kränkning av föreningsrätten
föreligger om någon på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan vidtager åtgärd till
skada för någon på andra sidan för att denne har utnyttjat sin föreningsrätt
eller om någon på ena sidan vidtager åtgärd mot någon på andra sidan i syfte
att förmå denne alt icke utnyttja sin rätt. Sådan kränkning föreligger även om
åtgärden vidtages för att åta­gande mot annan skall uppfyllas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sker kränkning av föreningsrätten
genom avtalsuppsägning eller annan sådan rättshandling eller genom bestämmelse
i kollektivavtal eller annat avtal, är rättshandlingen eller bestämmelsen
ogiltig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 § Arbetsgivarorganisation och arbetstagarorganisation är
skyldig att&lt;br&gt;
söka hindra sina medlemmar att vidtaga åtgärd som kränker föreningsrät­&lt;br&gt;
ten och att söka förmå medlem som har vidtagit sådan åtgärd att upphöra&lt;br&gt;
därmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsrätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 § Arbetstagarorganisation har rätt till förhandling med
arbetsgivare i&lt;br&gt;
fråga som rör förhållandet mellan arbetsgivaren och medlem i arbetstagar­&lt;br&gt;
organisationen, vilken är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsrätt enligt första
stycket tillkommer arbetstagarorganisa­tionen även i förhållande till
organisation som arbetsgivaren tillhör och ar­betsgivaren och dennes
organisation i förhållande till arbetstagarorganisa­tionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 § Innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring
av sin verksam­&lt;br&gt;
het skall han kalla till förhandling och förhandla med arbetstagarorganisa-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section929&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section930&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    453&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tion
i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal. Detsamma gäller
innan arbetsgivaren beslutar om viktigare förändring av arbets- eller
anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreligger synneriiga skäl mot uppskov med beslut,
får arbetsgivaren fatta och verkställa beslutet innan han har fullgjort sin
förhandlingsskyldig­het enligt första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;12&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetsgivare skall även i annat fall än sådant
som avses i 11 § för­handla med arbetstagarorganisation i förhållande till
vilken han är bunden av kollektivavtal innan han fattar eller verkställer
beslut, om organisatio­nen påkallar förhandling och beslutet rör medlem i
organisationen. Arbets­givaren är dock icke skyldig alt avvakta med beslut
eller att verkställa be­slutet till dess förhandlingsskyldigheten har
fullgjorts, om särskilda skäl föreligger mot sådant uppskov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;13&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8 Avser arbetsgivares beslut särskilt arbets- eller
anställningsförhål­landena för arbetstagare som tillhör arbetstagarorganisation
i förhållande till vilken arbetsgivaren icke är bunden av kollektivavtal, är
arbetsgivaren förhandlingsskyldig enligt 11 och 12 §§ mot den organisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;14&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Finns lokal arbetstagarorganisation, skall
förhandlingsskyldigheten enligt 11 - 13 §§ fullgöras i första hand genom
förhandling med denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppnås icke enighet vid förhandling enligt första
stycket skall arbetsgi­varen på begäran förhandla även med överordnad
arbetstagarorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;15&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Förhandlingsskyldig part skall själv eller genom
ombud inställa sig vid förhandlingssammanträde och, om det behövs, lägga fram
motiverat förslag till lösning av den fråga som förhandlingen avser. Partema
kan dock gemensamt välja annan form för förhandling än sammanträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;16&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Part som vill förhandla skall göra framställning
hos motparten om förhandling. Om motparten begär det, skall framställningen
vara skrtfllig och ange den eller de frågor om vilka förhandling påkallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sammanträde för förhandling i annat fall än sådant
som avses i 11-13 §§ skall hållas inom två veckor efter del att motparten har
fått del av förhand­lingsframställningen, om motparten är en enskild
arbetsgivare eller en lo­kal arbetstagarorganisation, och annars inom tre
veckor efter det att fram­ställningen har kommit motparten till hända. Det
ankommer i övrigt på parterna att bestämma tid och plats för
förhandlingssammanträdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förhandling skall bedrivas skyndsamt. Om part begär
det, skall föras protokoll som justeras av båda parter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 §
Arbetsgivare får ej vägra arbetstagare skälig ledighet för att deltaga&lt;br&gt;
i förhandling om fråga i vilken denne har utsetts att företräda sin organisa­&lt;br&gt;
tion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section931&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section932&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    '*'*&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätt
till information&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;18&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Part som vid förhandling åberopar viss handling
skall hålla den till­gänglig för motparten, om denne begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;19&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetsgivare skall fortiöpande hålla
arbetstagarorganisation i för­hållande till vilken han är bunden av
kollektivavtal undertättad om hur hans verksamhet utvecklas produktionsmässigt
och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Arbetsgivaren
skall dessutom bereda arbetstagarorganisationen tillfälle alt i den omfattning
som organisationen behöver granska böcker, räkenskaper och andra handlingar som
rör ar­betsgivarens verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utöver vad som följer av första stycket skall
arbetsgivaren, om det kan ske ulan oskälig kostnad eller omgång, på begäran
tillhandahålla arbetsta­garorganisationen avskrift av handlingar som där avses
och biträda arbets­tagarorganisationen med utredningsarbete som organisationen
behöver för sin bedömning av arbetsgivarens verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;20&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Finns lokal arbetstagarorganisation, skall
informationsskyldigheten enligt 19 § fullgöras mot denna. Vid förhandling
enligt 14 § andra stycket skall informationsskyldigheten fullgöras även mot
överordnad arbetstagar­organisation, om informationen är av betydelse för
förhandlingsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;21&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Part som skall lämna information enligt 18 eller
19 § har rätt till för­handling med motparten om lystnadsplikt rörande sådan
handling eller uppgift som avser affärs- eller driftsförhållanden hos företag
eller sam­manslutning eller enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden.
I frå­ga om sådan förhandling äger 14 § motsvarande tillämpning, om förhand­lingen
avser information enligt 19 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppnås icke enighet vid förhandling enligt första
stycket, kan parten väc­ka talan om tystnadsplikt vid arbetsdomstolen. Sådan
talan skaU väckas inom tio dagar efter det att förhandling har avslutats. Talan
skall bifallas i den mån det kan antagas att offentlighet skulle medföra risk
för väsentlig skada för part eller annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av första och andra styckena har
ledamot i styrelsen för så­dan arbetstagarorganisation som avses i 20 § rätt
att taga del av informa­tion enligt 18 och 19 §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22 §
Har part påkallat förhandling om lystnadsplikt och iakttar parten fö-&lt;br&gt;
reskrtfterna i 21 §, gäller till dess tvisten har slutligt prövats den tystnads­&lt;br&gt;
plikt som parten begär, om icke kravet på tystnadsplikt är obefogat och&lt;br&gt;
parten har insett eller bort inse detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid beräkning av sådan tid som avses i 21 § andra
stycket äger 67 § mot­svarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section933&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section934&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     '&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kollektivavtal&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;23&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Med kollektivavtal avses avtal mellan
arbetsgivare eller arbetsgi­varorganisation och arbetstagarorganisation om
anställningsvillkor för ar­betstagare eller om förhållandet i övrigt mellan
arbetsgivare och arbetsta­gare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;24&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Avser koUektivavtal arbetstagares
hyresförhållande, har avtalet i den delen verkan som kollektivavtal endast i
den mån det i fråga om parts­ställning och innehåU är sådant som sägs i 12 kap.
67 § jordabalken. Har kollektivavtal i övrigt annat innehåll än sådant som
avses i 23 §, saknar det i den delen verkan som kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;25&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Kollektivavtal skall upprättas skriftligen. Har
skrtflligt förslag till kollektivavtal godkänts genom brev eller har avtalels
innehåll upptagits i justerat protokoll skall kollektivavtal anses ha
tillkommit på föreskrivet sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;26&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Kollektivavtal som har slutits av arbetsgivar-
eller arbetstagarorga­nisation är inom sitt tillämpningsområde bindande även
för medlem i orga­nisationen. Detta gäller oavsett om medlemmen har trätt in i
organisatio­nen före eller efter avtalet, i den mån medlemmen ej redan är
bunden av annat koUektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utträder medlem ur organisation som har slutit
kollektivavtal, upphör han ej enbart av det skälet att vara bunden av avtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;27&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av
koUektivavtal i förhållande till varandra kan ej med giltig verkan träffa
överenskommelse som strider mot kollektivavtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;28&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Övergår företag eller del av företag från
arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal till ny arbetsgivare, gäller
kollektivavtalet i tillämpliga delar för den nye arbetsgivaren, i den mån han
ej redan är bunden av annat kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kollektivavtal skall ej enligt första stycket gälla
för ny arbetsgivare, om arbetstagarparten säger upp avtalet inom trettio dagar
efter det alt den har undertättats om övergången. Sker uppsägning inom denna
tid, upphör av­talet att gälla vid övergången eller, om uppsägningen sker efter
övergång­en, vid tidpunkten för uppsägningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av första stycket gäller kollektivavtal
ej för ny arbetsgivare, om den tidigare arbetsgivaren säger upp det före
övergången. Sker uppsäg­ningen senare än sextio dagar före övergången, gäller
dock avtalet för den nye arbetsgivaren till dess sextio dagar har förflutit
från uppsägningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sammanslås två eller flera arbetsgivar- eller
arbetstagarorganisationer, skall kollektivavtal som gäller för organisation som
upplöses genom sam-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section935&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section936&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    456&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;manslagningen
gälla för den sammanslagna organisationen som om avtalet hade slutils av denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29 §
Är kollektivavtal på den ena eller på båda sidor slutet av flera parter&lt;br&gt;
och kräves uppsägning för att avtalet skall upphöra att gälla, får part för&lt;br&gt;
egen del säga upp avtalet hos en eller flera parter på andra sidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har kollektivavtal sagts upp till viss tidpunkt
endast vad avser några parter och vill annan part samtidigt helt eller delvis
frånträda avtalet, får denna part säga upp avtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sådan uppsägning som avses i andra stycket skall
göras inom tre veckor efter den dag då uppsägning annars skulle ha skett eller
om den avtalade uppsägningstiden understiger sex veckor, inom hälften av
uppsägningsti­den.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;30 §
Uppsägning av kollektivavtal skall ske skriftligen eller genom tele­&lt;br&gt;
gram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har meddelande om uppsägning avsänts under
motpartens senast kända adress så tidigt att det hade bort komma denne till
hända innan uppsägning senast skulle ha skett, skall uppsägning anses ha ägt
rum även om medde­landet icke kommer fram i tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31 §
Har arbetsgivare, arbetstagare eller organisation som är bunden av&lt;br&gt;
kollektivavtal grovt brutit mot avtalet eller denna lag, och har förfarandet&lt;br&gt;
väsentlig betydelse för avtalsförhållandet i dess helhet, får arbetsdomsto­&lt;br&gt;
len på yrkande av motpart förklara att avtalet icke längre skall gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är kollektivavtalet på den ena eller på båda sidor
slutet av flera parter och har förklaring enligt första stycket gjorts för
endast vissa av dem, får annan part inom tre veckor från förklaringen med
omedelbar verkan säga upp avtalet för egen del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Finner arbetsdomstolen att visst förfarande strider
mot kollektivavtal el­ler mot denna lag, får domstolen på yrkande befria
arbetsgivare, arbetsta­gare eller organisation från förpliktelse enligt avtalet
eller lagen, i den mån det icke skäligen kan krävas alt förpliktelsen
fullgöres.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medbestämmanderätt
genom kollektivavtal&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32
§ Mellan parter som träffar kollektivavtal om löner och allmänna an­ställningsvillkor
bör, om arbetstagarparten begär det, även träffas kollek­tivavtal om
medbestämmanderätt för arbetstagarna i frågor som avser led­ningen och
fördelningen av arbetet, ingående och upphörande av anställ­ningsavtal eller
verksamhetens bedrivande i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section937&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section938&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    457&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmanderätt
vid tvist om tolkning av avtal&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33 §
Har kollektivavtal träffats om medbestämmanderätt för arbetsta­&lt;br&gt;
gama i sådan fråga som avses i 32 § och uppkommer tvist om tillämpning&lt;br&gt;
av avtalet eller av beslut som har fattats med stöd av avtalet, gäller arbets­&lt;br&gt;
tagarpartens mening till dess tvisten har slutligt prövats. Detsamma gäller&lt;br&gt;
tvist om kollektivavtal rörande påföljd för arbetstagare som har begått av­&lt;br&gt;
talsbrott. Vad som nu har sagts ger dock ej arbetstagarparten rätt att fatta&lt;br&gt;
beslut på arbetsgivarens vägnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Intager två eller flera arbetstagarparter
oförenliga ståndpunkter i sådan tvist som avses i första stycket, får
arbetsgivaren ej fatta eller verkställa beslut som beröres av tvisten förrän
denna har slutligt prövats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första och andra styckena gäller ej om synnerliga
skäl föranleder annat eller om arbetstagarparts mening är oriktig och parten
har insett eller bort inse detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;34 §
Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som&lt;br&gt;
är bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren, tvist om arbets­&lt;br&gt;
skyldighet enligt avtal för medlem i organisationen, gäller organisationens&lt;br&gt;
mening till dess tvisten har slutiigt prövats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreligger enligt arbetsgivarens uppfattning
synnerliga skäl mot att ut­förande av omtvistat arbete uppskjutes, får han
kräva att arbetet ändå ut­föres enligt hans mening i tvisten. Vad som nu har
sagts gäller dock ej om arbetsgivarens mening är oriklig och arbetsgivaren har
insett eller bort inse detta eller om arbetet innebär fara eller det annars
föreligger särskilda skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utnyttjar arbetsgivare sin rätt enligt andra
stycket, är arbetstagaren skyldig att utföra arbetet. Arbetsgivaren skall i
sådant fall omedelbart på­kalla förhandling i tvisten och, om tvisten icke kan
lösas vid förhandling, väcka talan vid arbetsdomstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;35&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Uppkommer mellan arbetsgivare och
arbetstagarorganisation, som är bunden av kollektivavtal i förhållande till
arbetsgivaren, tvist om till-lämpning av avtal om lön eller annan ersättning
till medlem i organisatio­nen, är arbetsgivaren skyldig att omedelbart påkalla
förhandling i tvisten. Kan tvisten icke lösas vid förhandling, skall
arbetsgivaren väcka talan vid arbetsdomstolen. Underlåter arbetsgivaren att
påkalla förhandling eller väcka talan, är han såvitt avser det omtvistade
beloppet skyldig att utge er­sättning enligt arbetstagarorganisationens mening,
om kravet ej är oskä­ligt-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;36&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetstagarpartens rätt enligt 34 och 35 §§
tillkommer lokal arbets­tagarorganisation, om sådan finns. Har central
förhandling påkallats, till­kommer rätten den överordnade
arbetstagarorganisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section939&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section940&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     '&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37
§ Skall förhandling enligt 34 § tredje stycket eller 35 § äga ram både lokalt
och centralt, skall central förhandling påkallas inom tio dagar efter det att
den lokala förhandlingen har avslutats. Talan vid arbetsdomstolen skall väckas
inom tio dagar efter det att förhandling har avslutats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid beräkning av sådan tid som avses i första
stycket äger 67 § motsva­rande tiUämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Facklig
vetorätt i visst fall&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38 §
Innan arbetsgivare beslutar att låta någon, som därvid icke skall va­&lt;br&gt;
ra arbetstagare hos honom, ulföra visst arbete för hans räkning eller i hans&lt;br&gt;
verksamhet skall han kalla till förhandling och förhandla med arbetstagar­&lt;br&gt;
organisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal för så­&lt;br&gt;
dant arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket gäller ej om arbetet är av kortvarig
och tillfällig natur eller kräver särskild sakkunskap, ej heller om den
tilltänkta åtgärden i allt vä­sentligt motsvarar åtgärd som har godtagits av
arbetstagarorganisationen. Arbetsgivaren är dock skyldig alt förhandla med
arbetstagarorganisa­tionen innan han fattar eller verkställer beslut, om
organisationen i särskilt fall påkallar det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreligger synneriiga skäl mot uppskov med beslut,
får arbetsgivaren fatta och verkställa beslutet innan han har fullgjort sin förhandlingsskyldig­het
enligt första stycket. Påkallas förhandling enligt andra stycket, är ar­betsgivaren
icke skyldig alt avvakta med beslut eller att verkställa beslutet till dess
förhandlingsskyldigheten har fullgjorts, om särskilda skäl förelig­ger mot sådant
uppskov. Ifråga om förhandling enligt första och andra styckena äger 14 §
motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;39&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Har förhandling enligt 38 § ägt ram och förklarar
överordnad arbets­tagarorganisation eller, om sådan ej finns, den
arbetstagarorganisation som har slutit kollektivavtal som binder arbetsgivaren
att den av arbetsgi­varen tilltänkta åtgärden kan antagas medföra åsidosättande
av lag eller av kollektivavtal för arbetet eller att åtgärden annars strider
mot vad som är allmänt godtaget inom avtalsområdet, får arbetsgivaren ej låta
arbetet ut­föras av någon som därvid icke är arbetstagare hos honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;40&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Förbud enligt 39 § inträder ej om
arbetstagarorganisationen saknar fog för sin ståndpunkt. 39 § tiUämpas icke, om
arbetsgivaren med stöd av 38 § tredje stycket har verkställt beslut i den fråga
som förhandlingen av­ser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section941&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section942&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    '*59&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredsplikt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41 § Den som är eller har
varit medlem i arbetsgivar- eller arbetstagaror­&lt;br&gt;
ganisation som har slutit koUektivavtal får under den tid som avtalet gäller&lt;br&gt;
för honom icke deltaga i arbetsinställelse (lockout eller strejk), blockad,&lt;br&gt;
bojkott eller annan därmed Jämföriig stridsåtgärd. Detta förbud gäller dock&lt;br&gt;
ej om åtgärden har beslutats av organisationen i behörig ordning och vidta­&lt;br&gt;
gits för annat ändamål än&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;att utöva påtryckning i tvist om avtalets
giltighet, bestånd eller rätta innebörd eller i tvist huravida visst förfarande
strider mot avtalet eller mot denna lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;att åstadkomma ändring i avtalet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;att genomföra bestämmelse som är avsedd att
tillämpas sedan avtalet har upphört att gälla eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4. att
stödja annan part, när denne icke själv får vidtaga stridsåtgärd.&lt;br&gt;
Första stycket gäller i tillämpliga delar även stridsåtgärd som vidtages&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
arbetsgivare som själv har slutit kollektivavtal eller som har blivit bun­den
av kollektivavtal på grand av 28 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;42 §
Arbetsgivarorganisation eller arbetstagarorganisation får ej anordna&lt;br&gt;
eller på annat sätt föranleda stridsåtgärd som enligt 41 § icke är lovlig. Så­&lt;br&gt;
dan organisation får ej heller genom understöd eller på annat sätt medver­&lt;br&gt;
ka vid olovlig stridsålgärd. Organisation som själv är bunden av kollektiv­&lt;br&gt;
avtal är även skyldig att söka hindra sina medlemmar att vidtaga olovlig&lt;br&gt;
stndsåtgärd och att söka förmå medlemmar som har vidtagit sådan åtgärd&lt;br&gt;
att upphöra därmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har någon vidtagit stridsåtgärd i strid mot 41 §,
får annan icke deltaga i åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;43 §
Har olovlig stridsåtgärd vidtagits av arbetstagare som är bundna av&lt;br&gt;
koUektivavtal, åligger det arbetsgivaren och berörd arbetstagarorganisa­&lt;br&gt;
tion att omedelbart taga upp överläggningar med anledning av stridsåtgär­&lt;br&gt;
den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket gäller lokal arbetstagarorganisation, om sådan finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;44&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Har vid förhandling om kollektivavtal part begärt
att sådan fråga som avses i 32 § skall regleras i avtalet eller i särskilt
avtal mellan samma parter men kommer ändå uttrycklig reglering av frågan icke
till stånd när koUektivavtal träffas mella partema, skall frågan vid
tillämpningen av före­skrifterna om fredsplikt i 41 § anses falla utanför
kollektivavtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;45&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetsgivarorganisation, arbetsgivare och
arbetstagarorganisation som avser att vidtaga stridsåtgärd skall, om giltigt
hinder ej möter, varsla motparten skriftligen om åtgärden minst sju dagar i
förväg. Finns oorgani­serade arbetstagare på motsidan, får varslas genom
allmänt synliga anslag pä arbetsplatsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section943&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section944&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   460&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Varsel enligt första stycket skall innehålla
uppgift om anledningen till stridsåtgärden och om stridsåtgärdens omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;46 §
För medling i arbetstvister finns en statens förlikningsmannaex­&lt;br&gt;
pedition. Expeditionen skall genom därtill utsedda föriikningsmän följa&lt;br&gt;
förhållandena på arbetsmarknaden och medla i arbetstvister mellan å ena&lt;br&gt;
sidan arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och å andra sidan arbetsta­&lt;br&gt;
gare eller arbetstagarorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har exepeditionen fått kännedom om arbetstvist som
hotar alt medföra eller redan har medfört stridsåtgärd, skall den utse
föriikningsmän att med­la i tvisten, om medverkan av förlikningsman kan anses
ägnad att främja en lösning av denna. Förlikningsmannen skall kalla parterna
till förhand­ling eller vidtaga annan lämplig åtgärd samt hemställa till part
alt uppskjuta eller inställa stridsåtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt expeditionens bestämmande skall
förlikningsman på anmodan gå parter på arbetsmarknaden till hända med råd och
upplysningar rörande förhandlingar och kollektivavtal och leda sådana
förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;47&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Varsel enligt 45 § skall inom tid som där anges
lämnas även till för­likningsmannaexpeditionen. Den som underlåter detta dömes
till böter, högst trehundra kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;48&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Vid förhandling enligt 46 § skall förlikningsman
söka få till stånd överenskommelse mellan partema i enlighet med förslag som
under för­handlingen kommer från parterna själva. Förlikningsmannen är dock
oför­hindrad att hemställa om Jämkningar och medgivanden som han anser
önskvärda för en god lösning av tvisten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;49&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Har part som är förhandlingsskyldig enligt 10 §
kallats till förhand­ling inför förlikningsman och försummar parten att
inställa sig vid förhand­lingssammanträde och förhandla enligt 15 §, kan
förlikningsmannen på motpartens hemställan anmäla försummelsen hos
arbetsdomstolen. Ar­betsdomstolen kan ålägga parten att vid vite fuUgöra sitt
åliggande och på anmälan av förlikningsman utdöma vitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;50&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Parts skyldighet enligt 18 § aU vid förhandling
hålla viss handling tillgänglig för motparten gäller även i förhållande till
föriikningsmän, om denne begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;51&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Uppnås vid förhandling inför föriikningman icke
enighet mellan par­tema, kan föriikningsmannen anmoda partema att låta tvisten
avgöras av skiljemän och lämna sin medverkan för att utse lämpliga skiljemän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section945&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section946&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    6'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;FörUkningsman får ej själv åtaga sig skiljemannauppdrag
i arbetstvist, om icke förUkningsmannaexpeditionen i särskilt faU medger det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52 §
I arbetstvist av större betydenhet får regeringen utse erfarna och&lt;br&gt;
sakkunniga personer att i egenskap av förlikningskommission medla i tvis­&lt;br&gt;
ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen kan utse även enskild person att i
egenskap av särskild för­likningsman medla i sådan tvist som avses i första
stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrtfterna i 49 och 50 §§ äger motsvarande
tillämpning vid medling av förlikningskommission eller särskUd förlikningsman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;53 §
Part som enligt 50 § är skyldig att hålla viss handling tillgänglig för&lt;br&gt;
förlikningsman kan göra skriftligt förbehåll om tystnadsplikt, om handling­&lt;br&gt;
en avser affärs- eller driftsförhållanden hos företag eller sammanslutning&lt;br&gt;
eller enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden. Vad som nu har&lt;br&gt;
sagts gäller dock ej handling som icke omfattas av tystnadsplikt för part.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den som är eller har varit förlikningsman får ej
obehörigen yppa eller ut­nyttja vad som omfattas av lystnadsplikt enligt första
stycket eller på annat sätt obehörigen yppa eller utnyttja vad som han har fått
kännedom om un­der sin verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första och andra styckena gäller även i fråga om
den som enligt 52 § är eller har vant utsedd att deltaga i
förlikningskommission eller att vara sär­skild förlikningsman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skadestånd
och andra påföljder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;54&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Den som bryter mot denna lag eller mot
kollektivavtal skall ersätta därigenom uppkommen skada, om ej annat följer av
56-58 eller 60 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;55&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått
skall hänsyn tagas även tiU intresset av att lagens eUer kollektivavtalets
bestämmelser iakttages och till övriga omständigheter av annan än rent
ekonomisk bety­delse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;56&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Bryter någon som företräder organisation eller
arbetsgivare mot tystnadsplikt som avses 121 och 22 §§, svarar den organisation
eller arbets­givare som han företrädde för uppkommen skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;57&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetstagarorganisation kan åläggas att ersätta
uppkommen skada om den i tvist som avses i 33 eller 34 § har föranlett eller
godkänt felaktig tillämpning av avtal eller av denna lag och organisationens
företrädare har saknat fog för sin ståndpunkt i tvisten. Detsamma gäller om
organisationen har saknat fog för förklaring enligt 39 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section947&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section948&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;58 §
Har organisation anordnat eller föranlett stridsålgärd som enligt&lt;br&gt;
41 § icke är lovlig för medlem i organisationen, kan enskild arbetsgivare el­&lt;br&gt;
ler arbetstagare ej åläggas skadestånd för att han har deltagit i åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skadestånd kan icke åläggas arbetstagare som med
sin organisations godkännande har vägrat att utföra arbete som arbetsgivaren
har krävt en­ligt 34 § andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;59&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Kräver arbetsgivaren arbete enligt 34 § andra
stycket ulan alt såda­na synnerliga skäl som där avses föreligger, skall han
ersätta uppkommen skada. Detsamma gäller om arbetsgivare underlåter att påkalla
förhandling eller att väcka talan enligt 34 § tredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;60&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Är någon skadeståndsskyldig enligt denna lag, kan
skadeståndets belopp nedsättas i förhållande till vad som annars skulle ha
utgått, om det är skäligt med hänsyn till den skadevållandes ringa skuld, den
skadelidan­des förhållande i avseende på tvisten, skadans storlek i Jämförelse
med den skadevållandes tillgångar eller omständighetema i övrigt. FuUständig be­frielse
från skadeståndsskyldighet kan också medges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid bedömande enligt första stycket av
arbetstagares skadeståndsskyl­dighet för deltagande i olovlig stridsåtgärd
skall särskild hänsyn tagas till de omständigheter som har framkommit vid
överläggning enligt 43 § och de verkningar som har följt av överläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enskild arbetstagare kan ej i något fall ådömas
skadestånd med högre belopp än tvåhundra kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;61 §
Är flera ansvariga för skada enligt denna lag, skall skadeståndsskyl­&lt;br&gt;
digheten fördelas mellan dem efter vars och ens skuld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har någon ålagts ati utge skadestånd och för den
skadelidande talan mot annan, kan den senare förpliktas att solidariskt med den
förre utge skade­stånd, om detta framstår som skäligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62 §
Kan enligt denna lag skadestånd följa på åtgärd eller underiåtenhet&lt;br&gt;
av arbetstagare, får annan påföljd icke åläggas arbetstagaren utan stöd i lag&lt;br&gt;
eller kollektivavtal. Delsamma gäller i fall när arbetstagare icke kan åläg­&lt;br&gt;
gas skadestånd enligt 56 eller 58 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tvisteförhandling
och rättegång&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;63
§ Mål om tillämpning av denna lag prövas av arbetsdomstolen. Så­dant mål
handlägges enligt lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister. Första
stycket gäller icke åtal för brott mot 47 eller 53 § och ej heller mål som
avses i 1 kap. 2 § första stycket lagen (1974: 371) om rättegången i ar­betstvister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section949&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section950&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    453&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;64 §
Uppkommer tvist mellan parter som är bundna av kollektivavtal om&lt;br&gt;
tillämpningen av denna lag eller om kollektivavtalet, skall sådan förhand­&lt;br&gt;
ling som avses i 4 kap. 7 § lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister&lt;br&gt;
fullgöras genom central förhandling mellan de parter som har slutit koUek­&lt;br&gt;
tivavtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hänför sig tvisten till förhållandet mellan enskild
arbetsgivare och en­skild arbetstagare, skall den centrala förhandlingen
föregås av lokal för­handling mellan arbetsgivaren och vederbörande lokala
arbetstagarorgani­sation, om icke de parter som har slutit kollektivavtalet
kommer överens om annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;65 §
Uppkommer tvist om skadestånd eller annan fullgörelse enligt den­&lt;br&gt;
na lag eller enligt kollektivavtal, skall den som har rätt till förhandling en­&lt;br&gt;
ligt 10 § påkalla förhandling inom fyra månader efter det att han har fått&lt;br&gt;
kännedom om den händelse vartill yrkandet hänför sig och senast inom två&lt;br&gt;
år efter det att händelsen har inträffat. Skall lokal förhandling äga mm en­&lt;br&gt;
ligt 64 § andra stycket, gäller vad som nu har sagts den lokala förhandling­&lt;br&gt;
en. Central förhandling skall i sådant fall påkallas inom två månader efter&lt;br&gt;
det alt den lokala förhandlingen har avslutals. Rör yrkandet medlems rätt,&lt;br&gt;
räknas tiderna från det alt antingen medlemmen eller hans organisation har&lt;br&gt;
fått kännedom om den händelse vartill yrkandet hänför sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga
om den som vill vin­na förklaring att rättshandling eller avtalsbestämmelse är
ogiltig av det skä­let att den innebär kränkning av föreningsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.66
§ Talan i sådan tvist som avses i 65 § skall väckas inom tre månader efter det
att förhandling har avslutats. Har lokal förhandling ägt ram, räk­nas tiden
från det att den centrala förhandlingen har avslutats. Har mot förhandling
förelegal hinder som ej har berott av käranden, räknas tiden från det att
förhandlingen enligt 16 § andra stycket senast skulle ha hållits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Talan om skadestånd eller annan fullgörelse med
anledning av olovlig stridsåtgärd skall väckas inom tre månader efter det att
stridsåtgärden har avslutats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Väcker
part ej talan inom föreskriven tid, är rätten till talan förlorad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;67&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Vid tiUämpning av 65 och 66 §§ skall, om partema
ej enas om annat, förhandling anses avslutad då part som har fuUgjort sin
förhandlingsskyl­dighet enligt 15 § ger motparten skriftligt besked om att han
frånträder för­handlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;68&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Har organisation som är bunden av koUektivavtal
ej iakttagit tid för förhandling eller för talans väckande som föreskrives i
denna lag eller i kol­lektivavtal, har den som är eller har varit medlem i
organisationen rätt att väcka talan i tvisten inom en månad efter det att tiden
har löpt ut, om tvis-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section951&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section952&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    464&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ten rör hans rätt. Skall talan enligt 4 kap. 7 § lagen
(1974:371) om rätte­gången i arbetstvister föregås av förhandling och har
förhandling icke ägt ram, gäller vad som nu har sagts i stället rätt att
påkalla förhandling. För talan gäller i sådant fall vad som sägs i 66 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Part som ej är eller har varit
medlem i arbetsgivar- eller arbetstagarorga­nisation skall väcka talan inom
fyra månader efter det att parten har fått kännedom om den händelse vartill
yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att händelsen har
inträffat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väcker part ej talan inom föreskriven tid, är rätten till
talan förlorad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;69 § Uppkommer tvist om tillämpningen av denna lag eller
om kollektiv­&lt;br&gt;
avtal, kan arbetsdomstolen meddela förordnande i tvistefrågan till dess&lt;br&gt;
tvisten har slufligt prövats. Sådant förordnande gäller utan hinder av&lt;br&gt;
33-36 och 39 §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Yrkande om förordnande enligt
första stycket får ej bifallas utan att mot­parten har beretts tillfälle att
yttra sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;70 § Utöver vad som följer av 5 kap. rättegångsbalken kan
arbetsdom­&lt;br&gt;
stolen i mål om tillämpningen av denna lag eller om kollektivavtal förordna&lt;br&gt;
att förhandling skall hållas inom stängda dörrar, om det kan antagas att vid&lt;br&gt;
förhandlingen skall förekomma sådan handling eller uppgift som avser af­&lt;br&gt;
färs- eller drtftsförhållanden hos företag eller sammanslutning eller en­&lt;br&gt;
skilds ekonomiska eller personliga förhållanden och att offentlighet skulle&lt;br&gt;
medföra risk för väsentlig skada för part eller annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom lagen upphäves lagen (1920:245) om medling i
arbetstvister, lagen (1920:248) om särskilda skiljedomare i arbetstvister,
lagen (1928: 253) om kollektivavtal, lagen (1936:506) om förenings- och
förhandlingsrätt samt övergångsbestämmelsema till lagen (1965:277) angående
ändring i lagen den 11 september 1936 (nr 506) om förenings- och
förhandlingsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förekommer i lag eller annan
författning hänvisning till eller avses an­nars däri lagrum som har ersatts
genom föreskrift i den nya lagen, skall denna i stället tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna i 64 § tillämpas ej
i fråga om mål som har kommit in till ar­betsdomstolen innan lagen har trätt i
kraft. EJ heller tillämpas föreskrtfter-na i 65, 66 och 68 §§, om sådant
yrkande som avses i dessa lagrum hänför sig tiU omständighet som har inträffat
före lagens ikraftträdande. Avser yr­kandet skadestånd enligt 25 § lagen
(1936:506) om förenings- och förhand­Ungsrätt, tiUämpas i stäUet den
föreskriften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section953&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section954&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     465&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i
arbetstvister&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives, att 1 kap. 3 §, 2 kap. 1 §, 3 kap.
3 §, 4 kap. 5-7 §§ samt 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i
arbetstvister skaU ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section955&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section956&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:17.0pt;
margin-left:145.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section957&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tvist som skall handläggas enligt denna lag får i stället
genom avtal hänskjutas till avgörande av skilje­män. Detta gäller dock ej tvist
rö­rande förklaring som avses i 7 § la­gen (1928:253) om kollektivavtal. EJ
heller får i tvist rörande för­eningsrätt göras gällande avtal, som före
tvistens uppkomst träffats om att tvisten skall avgöras av skil­jemän utan
förbehåll om rätt för partema att klandra skiljedomen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tvist som skall handläggas enligt denna lag får i stället
genom avtal hänskjutas till avgörande av skilje­män. Detta gäller dock ej tvist
rö­rande förklaring som avses ii/ § la­gen (1976:000) om medbestäm­mande i
arbetslivet. Ej heller får i tvist rörande föreningsrätt göras gällande avtal,
som före tvistens uppkomst träffats om att tvisten skall avgöras av skiljemän
utan för­behåll om rätt för parterna att klandra skiljedomen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section958&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section959&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=33 height=43&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=43 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:-7.0pt'&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 kap. 1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsdomstolen skall som första domstol upptaga och
avgöra tvister om kollektivavtal saml and­ra arbetstvister mellan arbetsgivare
eller förening av arbetsgivare, å ena sidan, och förening av arbets­tagare
eller medlem i sådan för­ening, å andra sidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsdomstolen skall som första
domstol upptaga och avgöra tvister om kollektivavtal samt and­ra arbetstvister
mellan arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation, å ena sidan, och
arbetstagarorgani­sation eUer medlem i sådan organi­sation, å andra sidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section960&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att arbetsdomstolen även i annat
fall än som avses i första stycket prö­var arbetstvist som första domstol,
därom finns särskilda bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gemensamt med arbetstvist enligt
första eller andra stycket får handläg­gas även annan arbetstvist mellan samma
eller olika parter, om domstolen med hänsyn till utredningen och övriga
omständigheter finner sådan hand­läggning lämplig. När skäl därtill föreligger,
kan domstolen åter särskilja målen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section961&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section962&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:17.0pt;
margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    465&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section963&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section964&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 kap. 3
§' Äv övriga tolv ledamöter utses fyra efter förslag av Svenska
arbetsgivareföreningen, en efter förslag av Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet, en såsom representant för staten som arbetsgivare, fyra
efter förslag av Landsorganisationen i Sverige, två efter förslag av
Tjänstemännens centralorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section965&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad i första stycket sägs om ut­seende av ledamot äger
motsvaran­de tillämpning på utseende av er­sättare för sådan ledamot. Äv er­sättarna
för de ledamöter som utses efter förslag av Tjänstemännens centralorganisation
skall dock två utses efter förslag av Sveriges aka­demikers
centralorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad i första stycket sägs om ut­seende av ledamot äger
motsvaran­de lilllämpning på utseende av er­sättare för sådan ledamot. A v er­sättarna
för de ledamöter som utses efter förslag av Tjänstemännens centralorganisation
skall dock två utses efter förslag av Centralorga­nisationen SACO I SR.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section966&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag till ledamöter och
ersättare skall upptaga minst dubbelt så många personer som de som skall utses
med ledning av förslaget. Har så­dant förslag ej avgetts, förordnar regeringen
ändå ledamöter och ersättare till föreskrivet antal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
17.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4
kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section967&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I tvist om kollektivavtal kan/o&amp;gt;-ening, som slutit
avtalet, väcka och ulföra talan vid arbetsdomstolen för den som är eller har
varit med­lem i föreningen. 1 annan arbets­tvist kan förening av arbetsgivare
eller arbetstagare, vilken har till uppgift att tillvarataga sina med­lemmars
intressen i sådana tvister, väcka och ulföra talan vid arbets­domstolen för
medlem i förening­en. Den som är eller har varit med­lem i förening har rätt
att själv väc­ka och utföra talan, om han visar att föreningen undandrager sig
att tala på hans vägnar. Vad som finns föreskrivet om part beträffande
Jävsförhållande, personlig inställel­se, hörande under sanningsförsäk­ran och
andra frågor som rör bevis­ningen skaU även gäUa den för vil-kenföreningen
kärar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1974: 1092.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I tvist om kollektivavtal kan or­ganisation, som slutit
avtalet, väc­ka och utföra talan vid arbetsdom­stolen för den som är eller har
varit medlem i organisationen. 1 annan arbetstvist kan arbetsgivar- eller
arbetstagarorganisation som avses i 6 § lagen (1976:000) om med­bestämmande i
arbetslivet väcka och utföra talan vid arbetsdom­stolen för medlem i
organisatio­nen. Den som är eUer har varit medlem i sådan organisation har rätt
att själv väcka och ut­föra talan, om han visar att organi­sationen undandrager
sig alt tala på hans vägnar. Vad som finns före­skrivet om part beträffande
Jävsför­hållande, personlig inställelse, hö­rande under sanningsförsäkran och
andra frågor som rör bevisningen skaU även gäUa den för vilken orga­nisationen
för talan.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section968&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section969&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;467&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section970&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section971&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vill någon föra talan vid arbets­domstolen
mot medlem eller förat­varande medlem i förening som av­ses i första stycket,
skall i motsva­rande fall som anges där även för­eningen instämmas. Föreningen
kan därvid svara på medpartens vägnar, om denne ej själv utför sin talan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som i denna paragraf sägs om förening gäller även om
för­bund av flera föreningar. Med medlem avses därvid såväl de an­slutna
föreningarna som deras medlemmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vill någon föra talan vid arbets­domstolen
mot medlem eller förut­varande medlem i organisation som avses i första
stycket, skall i motsvarande fall som anges där även organisationen instämmas.
Organisationen kan därvid svara på medpartens vägnar, om denne ej själv utför
sin talan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som i denna paragraf sägs om organisation gäller även
om sammanslutning av flera sådana organisationer. Med medlem avses därvid såväl
de anslutna organisa­tionerna som deras medlemmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section972&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section973&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Talan, som ej innefattar yrkande att motparten skaU
förpliktas att fullgöra eller underlåta något, skall avvisas om det ej är av
avsevärd betydelse för käranden eller den för vilkenförening kärar att sådan
fast­stäUelsetalan prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Talan, som ej innefattar yrkande att motparten skall
förpliktas att fullgöra eller underlåta något, skall avvisas om det ej är av
avsevärd betydelse för käranden eller den för vilken organisation för talan att
så­dan faststäUelsetalan prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section974&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section975&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:121.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 § Talan får ej upptagas till pröv­ning av
arbetsdomstolen förrän för­handling, som kan påkallas enligt lagen (1936:506)
om förenings- och förhandUngsrätt eller som anges i kollektivavtal, eller
överläggning, som avses i 52 § statstjänstemanna­lagen (1965:274) eller 7 §
kommu-naltjänstemannalagen (1965:275), har ägt rum rörande tvistefrågan. Detta
gäller dock icke tvist huruvi­da stridsåtgärd företagits i strid mot
kollektivavtal eller föreskrift i särskild lag eller tvist om påföljd av sådan
åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talan får ej upptagas till pröv­ning
av arbetsdomstolen förtån för­handling, som kan påkallas enligt lagen
(1976:000) om medbestäm­mande i arbetslivet, eller överlägg­ning, som avses i
52 § statstjänste­mannalagen (1965:274) eller 7 § kommunalljänslemannalagen
(1965:275), har ägt ram rörande tvistefrågan. Finns för särskilda fall
bestämmelser i annan lag om förhandUng vid tvist, skall även de iakttas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section976&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1974: 1012.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section977&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section978&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:13.0pt;
margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet   468&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section979&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket gäller icke talan
enligt 31 § lagen (1976:000) om medbestämmande i arbetslivet och ej heller
tvist huruvida stridsåtgärd vidtagits i strid mot kollektivavtal eller
föreskrift i särskild lag eller tvist om påföljd för sådan åtgärd. I faU som avses
i 43 § lagen (1976:000) om medbestämmande i arbetslivet får arbetsdomstolen
dock ej pröva tvisten förrän den där angivna överläggningsskyldigheten
fullgjorts.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section980&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section981&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utan hinder a\ första stycket får talan upptagas tiU
prövning, om i målet framställes yrkande om för­ordnande för tiden intill dess
laga­kraftägande dom eUer beslut före­ligger i målet. Sedan sådant yrkan­de
prövats, skall målet förklaras vi­lande i avbidan på att förhandling eller
överläggning rörande tviste­frågan enligt första stycket slut­förts. Innan
sådan förhandling eller överiäggning slutförts får målet ic­ke slutligt prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har förhandling eller överlägg­ning
som avses i första stycket ej ägt rum, får talan ändå upptagas till prövning, om
mot förhandlingen el­ler överläggningen förelegal hinder som icke berott av
käranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av första och andra styckena får talan
upptagas till prövning, om i målet framställes yr­kande om förordnande för
tiden in­till dess lagakraftträdande dom el­ler beslut föreligger i målet.
Sedan sådant yrkande prövats, skall målet förklaras vilande i avbidan på att
förhandUng eller överläggning rö­rande tvistefrågan enligtförsta eller andra
stycket slutförts. Innan så­dan förhandling eller överläggning slutförts får
målet icke slutligt prö­vas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har förhandling eller överlägg­ning som avses i första
eller andra stycket ej ägt ram, får talan ändå upptagas till prövning, om mot
för­handlingen eller överläggningen förelegat hinder, som icke berott av
käranden. Har sådant hinder före­legat mot lokal förhandUng som sägs i 64 §
lagen (1976:000) om medbestämmande i arbetslivet får talan prövas även om
central för­handUng som där sägs ej ägt rum.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section982&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 kap. 2 § 1 mål som handlägges enligt denna lag kan
förordnas att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad, om den part som
förlorat målet hade skä­lig anledning att få tvisten prövad. Innehåller annan
lag än rättegångsbal­ken bestämmelse som avviker från vad nu sagts, tillämpas
dock den be­stämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section983&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section984&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     469&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section985&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ersättning för rättegångens för­beredande utgår ej
för kostnad för sådan förhandling som grandas på lagen (1936:506) om förenings-
och förhandUngsrätt eller på kollektiv­avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ersättning för rättegångens för­beredande utgår ej
för kostnad för sådan förhandling som grundas på lagen (1976:000) om medbestäm­mande
i arbetslivet eller på kollek­tivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section986&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyldighet för flera medparter att ersätta
rättegångskostnad i mål, som upptagits av arbetsdomstolen som första domstol,
skall fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till deras
förhållande till saken och rättegången.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 Januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section987&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:157.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section988&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   470&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;text-indent:225.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
LAGRÅDET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:225.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid sammanträde 1976-03-10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: justitierådet Hult, regeringsrådet Simonsson,
justitierådet Mannerfelt, justitierådet Welamson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrådet den 27 februari
1976 tillhandakommet utdrag av pro­tokoll vid regeringssammanträde den 11
december 1975 har regeringen på hemställan av statsrådet Bengtsson beslutat
inhämta lagrådets yttran­de över förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om
medbestämmande i arbetslivet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslagen, som finns bilagda detta
protokoll, har inför lagrådet före­dragits av hovrättsassessorema Lars Lunning
och Olof Bergqvist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För alt de i lagrådsremissen
upptagna förslagen skall kunna, såsom planerat, föreläggas riksdagen under nu
pågående riksmöte, har beräk­nats att lagrådets utlåtande måste föreligga
färdigt senast i början av mars 1976. För att undvika en aUtför knapp tidsram
för föredragnings-och granskningsarbetet hos lagrådet har arbetet bedrivits i
två skeden. Sedan början av december 1975 har för lagrådet presenterats
preliminä­ra upplagor av lagtext och motiv, och lagrådet bar i det sammanhanget
haft tUlfälle att genom föredragandena framföra synpunkter och före­slå
ändringar att övervägas under det då alltjämt pågående departe­mentsarbetet med
remissen. Efter det att innehållet i det förslag som se­dermera remitterats
till lagrådet blivit i huvudsak bestämt, har en ge­nomgång av detta ägt rum.
Därvid bar arbetet underlättats av vad som förekom under det första
granskningsskedet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Granskningen av den nu föreliggande
lagrådsremissen föranleder föl­jande yttrande av lagrådet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågan om demokratisering av
arbetslivet, liksom frågan hur långt man i lagstiftningen bör gå för att verka
härför, är av utpräglat politisk natur. Lagrådet har såsom en icke politisk
instans i princip att avhålla sig från att ge till känna någon uppfattning om
vilka politiska stånd­punkter och värderingar som bör ligga tiU grund för en
lagstiftning. Un­dantag från denna handlingslinje kan visserligen komma i fråga
under särskilda förhållanden, såsom när det gäUer ett förslags grundlagsenlig­het,
förenlighet med vedertagna rättsgrundsatser och liknande. Föreva-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section989&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section990&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   471&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rande
lagstiftningsärende ger emellertid inte lagrådet anledning att gå in på de
allmänna grunder, på vilka remissförslaget vilar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna lagstiftningen är avsedd att i princip vinna tillämp­ning även inom
den offentliga sektorn. För denna avses dock komma att gälla vissa
särbestämmelser. Då dessas innebörd inte har varit känd vid tiden för lagrådets
granskning, har lagrådet inte kunnat överblicka vilka verkningar de remitterade
förslagen kan få i fråga om den offent­liga verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
till lag om medbestämmande i arbetslivet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
de problem som rör avgränsningen av den föreslagna lagens till-lämpningsområde
hör gränsdragningen mellan vad som skall anses gäl­la förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetstagare, å ena sidan, och vad som hör till arbetsgivarens
personliga ekonomi och privata förhål­landen i övrigt, å den andra. Denna
gränsdragningsfråga uppstår, när en arbetsgivare bedriver verksamhet utan att
anlita sådan särskild företags­form som medger att en klar gräns dras kring vad
som hör till företagets ekonomi och verksamhet. Frågan får betydelse exempelvis
när det gäller att bestämma, hur långt arbetsgivarens förhandlingsskyldighet
sträcker sig, eller att fastställa omfattningen av hans skyldighet att
informera ve derbörande fackliga motparter. I specialmotiveringen till förevarande
paragraf har om denna fråga uttalats bl. a. att enskilda beslut, som rör
arbetsgivarens hushåU eller personliga ekonomi i övrigt, normalt inte kan anses
falla in under lagens tillämpningsområde. Härtill fogas dock det uttalandet,
att det finns beslut av mera omfattande eller långsiktig betydelse vilka inte
rimligen bör anses falla utanför arbetsgivarens för­hållande till
arbetstagarna, även om besluten i och för sig är av beskaf­fenhet att kunna
förekomma även i en privatpersons ekonomi. Det har överlåtits åt
rättstillämpningen att från fall tUl fall göra de avvägningar som blir
nödvändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
lagrådets uppfattnmg är det nödvändigt att på detta område finna en gräns, som
är såvitt möjligt klar och hanterlig och som innebär att arbetsgivarens skyldigheter
enligt medbestämmandelagen inte i något faU tillåts att sträcka sig in över
hans rent personliga förhållanden. Led­ning för gränsdragningen torde härvid
kimna hämtas i reglerna om bok­föringsskyldighet. Den nya bokföringslag varom
förslag (prop. 1975: 104) har förelagts riksdagen bygger på förutsättningen,
att den bokfö­ringsskyldiges personliga ekonomi skall kunna hållas skUd från
den verksamhet för vilken han är bokföringsskyldig. I den löpande bokfö­ringen
skall såsom affärshändelser upptas i princip enbart sådana för­ändringar i
storleken och sammansättningen av den bokföringsskyldiges förmögenhet som är
att hänföra till rörelsen. Dock skall som affärs-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section991&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section992&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   472&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;händelse
räknas också den bokföringsskyldiges tillskott till och uttag ur verksamheten
av pengar, varor eller annat. Den sålunda föreslagna reg­leringen torde kunna
ge god vägledning även när det gäller att avgränsa vad som skall anses höra till
området för förhandlings- och informa­tionsskyldigheten enUgt
medbestämmandelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I slutet av specialmotiveringen tiU 1 § berörs
frågor av internationellt privat- och processrättslig natur. Det kan anmärkas
att när det gäller nä­ring, som utlänning eller utländskt företag bedriver här
i riket, större problem i berörda avseende knappast är att påräkna. Härvid må
hänvi­sas till bestämmelsen i 2 § lagen (1968: 555) om rätt för utlänning och
utländskt företag att idka näring här i riket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen anges, att arbetsgivares verksamhet
som är av religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller annan ideell natur eller
som har koopera­tivt, fackligt, politiskt eller annat opinionsbildande ändamål
undantages från lagens tillämpningsområde såvitt avser verksamhetens mål och in­riktning.
Verksamhet av åsyftad art får i dessa avseenden anses falla utanför
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och därmed utanför lagens
tillämpningsområde enligt 1 §. För att detta synsätt skall komma till bättre
uttryck i lagtexten, föreslår lagrådet att orden &amp;quot;undantages från&amp;quot;
utbyts mot &amp;quot;faller ej inom&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I specialmotiveringen till 2 § framhålls, att
kollektivavtal med verk­ningar enligt lagen inte kan träffas om frågor som
avses i paragrafen men att det i och för sig inte finns några hinder mot att
arbetsgivare och arbetstagarorganisation sluter avtal utan lagens stöd om
exempelvis rätt tiU information eller till överläggningar i sådana frågor. Ett
spörsmål som ligger nära i detta sammanhang är, huruvida arbetstagarsidan får
tillgripa stridsåtgärder för att förmå arbetsgivaren att sluta avtal av det­ta
slag. Uppenbarligen reser fredspliktsreglerna i 41 och 42 §§ inte nå­got hinder
häremot; de är över huvud taget inte tillämpliga i frågor som avses i 2 §.
Därmed är likväl inte sagt, att det är tUlåtet för arbetstagare att strejka för
att förmå sin arbetsgivare att sluta avtal rörande sådana frågor. Enligt
lagrådets uppfattning saknas stöd för antagande, att det enligt gällande rätt
skulle stå arbetstagare öppet att — vare sig det sker på deras organisations
uppmaning eller ej — under bestående anställningar gå till strejk i frågor, som
ligger utanför förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. En sådan
arbetsinställelse torde inte vara förenlig med arbetstagarnas åtaganden enligt
deras enskilda arbetsavtal, och några regler som kan föranleda annan bedömning
in­nehåller inte den föreslagna lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett från både principiell och praktisk synpunkt
betydelsefullt fråge­ komplex hänför sig till förhållandet mellan den föreslagna
lagen ortj&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section993&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section994&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   473&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medbestämmande
i arbetslivet och associationsrättsliga regler. Det är därvidlag klart, att
associationsrättsliga författningsföreskrifter utgör så­dana föreskrifter som
enligt 3 § skall äga företräde framför medbestäm­mandelagen. Oklart är
emellertid i vilken utsträckning associationsrät­tens författningsreglering har
den innebörden, att den medger träffande av kollektivavtal om medbestämmanderätt
i egentlig mening för arbets­tagarrepresentanter, dvs. om direkta
beslutsbefogenheters överlämnande åt sådana representanter. (Här och i det
följande avses alltså icke med­inflytande som är begränsat tUl rätt att deltaga
i överläggningar och lik­nande. Ej heller åsyftas medbestämmanderätt genom
representation i bolagsstyrelse. Föratskickas bör också, att såvitt en
bestämmelse i kol­lektivavtal om delegation av beslutsbefogenhet antages sakna
giltig ver­kan däri ligger bl. a. att bestämmelsens åsidosättande ej kan
föranleda skadeståndsansvar för kollektivavtalsbrott.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någon
större praktisk aktualitet synes spörsmål om delegation ge­nom kollektivavtal
av direkta beslutsbefogenheter inom företagsled­ningsområdet hittills inte ha
haft. Efter införandet av medbestämmande­lagen kan situationen väntas bli en
annan. Med hänsyn härtill framstår det som i och for sig anmärkningsvärt, att
förhållandet mellan kollek­tivavtal rörande företagsledning och den
associationsrättsliga författ­ningsregleringen blivit endast mycket
ofullständigt belyst. En anledning härtill torde emellertid vara, att
ifrågavarande förhållande innefattar komplicerade och svårbedömbara problem och
att en tUlfredsställande analys av dessa samt framläggande av de förslag till
lagändringar som kunde föranledas av en sådan analys skulle kräva ett
omfattande och tidsödande utredningsarbete. Detta har uppmärksammats i prop.
1975: 103 med förslag till ny aktiebolagslag, där det uttalas att en mer genom­gripande
översyn av lagstiftningen i nämnda hänseende måste komma (s. 197, jfr därtUI
lagrådet på s. 750). Också i förevarande remissproto­koll har behovet av en
sådan översyn framhållits, men det har ansetts kunna överlåtas åt
arbetsmarknadens parter och domstolspraxis att här tUls vidare forma
rättsutvecklingen. TUl ledning därvid har arbetsmark­nadsparterna och
domstolspraxis fått i huvudsak endast några knapp­händiga uttalanden på skilda
ställen i remissprotokollet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är enligt lagrådets mening angeläget att spörsmål, i vad mån as­sociationsrättslig
lagstiftning medger delegation av beslutsbefogenheter inom
företagsledningsområdet, under lagstiftningsärendets fortsatta be­handling
uppmärksammas mera ingående än som hittUls har skett. Lag­rådet har för sin del
icke haft möjlighet att — inom den knappt tiUmät-ta tid som stått till buds för
behandling av det remitterade förslaget i dess helhet — bidra med någon
gmndligare utredning. Likväl anser sig lagrådet böra framföra några synpunkter
i ämnet, särskilt som vad där-utinnan anförs i remissprotokoUet synes i vissa
hänseenden långt ifrån odiskutabelt. Synpimktema begränsas till aktiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section995&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section996&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   474&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frånsett fall, där det kan bli fråga om rättsligt
ansvar gentemot sam­hället eller tredje man, torde enligt remissprotokollet i
princip gälla, att avtal kan träffas om medbestämmanderätt i beslut som det
enligt aktie­bolagslagstiftningen tillkommer styrelsen eller verkställande
direktören att fatta. Härtill fogas endast den reservationen, att
beslutsdelegation inte utan åsidosättande av aktiebolagslagstiftningen kan ske
i sådan ut­sträckning att styrelsen för ett bolag i realiteten måste anses ha
frånträtt sin ställning som en sådan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den i remissprotokollet sålunda uttalade
principståndspunkten skall, sägs det, ses mot bakgrunden av att frågor om
ingående av kollektivav­tal tillhör styrelsens ansvarsområde. För den händelse
tanken här har varit, att man från detta förhållande skulle kunna sluta sig till
den intag­na principståndpunkten, har lagrådet svårt att följa tankegången. Den
omständigheten, att det i princip ankommer på styrelsen att företräda bolaget
vid slutande av kollektivavtal, synes icke medgiva någon slutsats att styrelsen
skulle kunna genom kollektivavtal i vare sig större eller mindre utsträckning
avhända sig beslutanderätt inom området för sty­relsens verksamhet. Spörsmål om
och i vad mån en sådan delegation av beslutsbefogenheter kan med giltig verkan
ske genom kollektivavtal sy­nes vara att bedöma utifrån andra överväganden,
närmast sådana som sammanhänger med grunderna för författningsregleringen av
aktiebo­lags organisation och med utformningen av aktiebolagslagstiftningen i
vissa särskilda hänseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hithörande spörsmål har såvitt känt inte varit
föremål för någon mera ingående undersökning i vårt land på senare tid. En
grundlig ut­redning av möjligheterna att begränsa de normala bolagsorganens
hand­lingsfrihet genom avtal med eller eljest av hänsyn till tredje man har
emellertid år 1922 framlagts av Ragnar Bergendal i doktorsavhandling­en
Aktiebolagets författning och dess yttre rättsförhållanden enligt svensk rätt.
Äv vad Bergendal uttalat i avhandlingen synes i förevarande sammanhang vara av
särskUt intresse främst vad som på s. 119 ff. an­förs under rubriken
&amp;quot;Befogenhet att giva föreskrifter åt styrelsen&amp;quot;:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Här bör även en annan sida av förhållandet
mellan bolagsstämma och styrelse betraktas, nämligen frågan om stämmans
instruktioner för styrelsen. Intet hindrar, att åt dessa gives den form, att
styrelsen ålägges i vissa fall inhämta yttrande av någon eller några angivna
personer och lägga deras mening till gmnd för sitt handlande — naturligtvis med
bi­behållet eget ansvar för styrelseledamötema för iakttagande av aktiebo­lagslagens
och bolagsordningens föreskrifter. De personer, som beklädas med en sådan
delegerad instruktionsbefogenhet — i synnerhet såsom medlemmar av ett enligt
bolagsordningen inrättat 'förvaltnmgsråd', var­på även från Sverige finnas
exempel — torde väl i regel få anses intaga ställningen av ett bolagets 'organ'
och sålunda stå 'inom' bolaget, fram­för allt vara enligt i huvudsak de för
mandatet gällande grundsatser gentemot bolaget ansvariga för viss omsorg
beträffande iakttagande av bolagets intresse; befogenheten skulle ej tUlkomma
dem för deras egen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section997&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section998&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   475&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;räkning,
och de vore ej att anse som utomstående i nu förevarande me­ning. Annorlunda om
befogenheten skulle få utövas för att tillvarataga, icke bolagets intresse utan
tredje mans intresse gentemot bolaget. Vi tänka härvid icke på sådana fall, i
vilka tredjeman skulle äga att emot styrelsen såsom företrädare för bolaget, dvs.
i själva verket mot detta se­nare utöva befogenheter av sådan art, att de lika
väl kunde hava tillkom­mit honom emot en fysisk person, t. ex. att såsom köpare
tiU säljaren av­giva s. k. specifikationsuppgift eller liknande förklaringar,
utan frågan gäller, huruvida åt tredjeman kan i hans eget intresse inrymmas en
mel­lanställning mellan stämman och styrelsen i bolagets angelägenheter, som i
övrigt ej omedelbart angå honom. Det synes oss som nyss nämn­des icke
ovUlkorligen vara uteslutet, att stämman skulle kunna ålägga styrelsen att
rätta sig efter en tertii föreskrifter. Härpå ligger dock mind­re vikt, ty i
varje fall lär det få anses strida mot grunderna för aktiebo­lagets
organisation, i synnerhet sådan denna funnit uttryck i 57 och 59 §§, att bolaget
skulle gentemot tertius kunna ikläda sig en förpliktelse att låta honom utöva
en sådan myndighet. Ett vore att bolagsstämman kunde finna lämpligt att tills
vidare sätta honom i tillfälle att göra det, med möjlighet för stämman att när
som helst återkalla ett sådant be­myndigande (jfr 57 § 5 mom.), något annat,
att stämman skulle äga göra hans ställning oåterkallelig — vare sig med eller
utan stöd av bo­lagsordningen. Om någon rätt för en utomstående av nu
ifrågavarande innehåll kan alltså ej bliva fråga.&amp;quot; (Noter och notsiffror
här uteslutna.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Trots att 1910 års aktiebolagslag, som utgjorde
grundvalen för Ber­gendals undersökning, sedermera ersatts av 1944 års lag i
ämnet, vilken i sin tur från ingången av år 1977 avlöses av aktiebolagslagen
(1975: 1385), synes den aktiebolagsrättsliga grunden för bedömandet vara i allt
väsenfligt oförändrad. Också 1975 års aktiebolagslag (ÄBL) utgår från
föreställningen om aktieägarna som de i företagen beslutande och kan sägas i
första hand reglera aktieägarnas inbördes mellanhavanden. Man kan — såsom
föredragande statsrådet i prop. 1975: 103 s. 197 — kriti­sera förhållandet, men
man kan svårligen bortse från det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om man söker inordna kollektivavtalsbestämmelser om
direkta be­slutsbefogenheter för arbetstagarrepresentanter i de av Bergendal be­handlade
kategorierna, vill det förefalla som om sådana bestämmelser närmast vore att
hänföra till det slag av förpliktelser mot tredje man som behandlas sist i de
återgivna uttalandena och mot vilka förpliktelser Bergendal ställer sig
avvisande. Med ett modemt synsätt kan det visser­ligen te sig mera naturligt än
vid tidpunkten för publiceringen av Ber­gendals avhandling att betrakta
arbetstagarrepresentanter som organ &amp;quot;inom&amp;quot; bolaget. Med allt
erkännande av det berättigade i synsättet, att det för arbetstagarna lika väl
som för bolagsledningen måste vara vä­sentligt att bolaget åtminstone på längre
sikt utvecklas framgångsrikt, synes det likväl oundvikligt att konstatera, att
vissa arbetstagarintressen om vUkas iakttagande det i förevarande sammanhang är
fråga kan kom­ma att bryta sig mot ägarintressena. Med hänsyn härtill ger
enligt lagrå­dets mening redan det anförda anledning till tvivelsmål, humvida
direk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section999&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1000&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   476&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ta
beslutsbefogenheter för arbetstagarrepresentanter på företagsled­ningsområdet
låter sig förena med ABL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TUl
det sagda förtjänar erinras om att ett av aktiebolagsutredningen framfört förslag
om inrättande av ett nytt bolagsorgan, av utredningen benämnt
förvaltningsrådet, avvisades av föredragande statsrådet i prop. 1975: 103 s.
234 f. Som skäl härför anfördes, att beslutsfattande inom företagen skulle
kompliceras och risker skulle uppstå för onödig byrå­kratisering som kunde
hämma företagsledningens handlingskraft även­som att förslaget var ägnat att
åstadkomma oklarhet beträffande an­svarsgränserna meUan de olika bolagsorganen.
En annan sak var enligt föredragande statsrådet, att det i ett framtida
företagsdemokratiskt sys­tem kunde bli aktuellt att inrätta ett nytt
bolagsorgan, vilket dock i så fall måste få en annan uppbyggnad och ha andra
befogenheter än det av utredningen föreslagna förvaltningsrådet. Vad sålunda
återgivits är en­ligt lagrådets mening ägnat att understryka vilka
komplikationer som möter när det gäller att tUlskapa nya bolagsorgan och
inpassa dem i det aktiebolagsrättsUga systemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta sammanhang må också hänvisas till Nial, Svensk associations­rätt (1975)
s. 180 f. samt t. ex. till artiklar av Mats Andenaes i TfR 1970 s. 504 ff. och
Jobs Andenaes i Lov og Rett 1970 s. 113 ff.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
härefter gäUer utformningen av ABL i särskilda hänseenden sy­nes i förevarande
sammanhang av intresse att först uppmärksamma fö­reskrifterna i 8 kap. 11 §.
Enligt dessa föreskrifter kan styrelsen medde­la bemyndigande för annan att
företräda bolaget och teckna dess firma. Sådant bemyndigande kan emellertid
enligt lagrummet när som helst återkallas. Detta gäller även om bemyndigandet
har begränsats till att ex­empelvis avse endast vissa rättshandlingar. Det får
antagas, att föreskrif­ten om fri återkallelserätt har tvingande karaktär. Är
detta antagande riktigt, kan det alltså icke komma i fråga att en
bolagsstyrelse skulle kunna — ens med avseende på något slag av angelägenheter
i bolagets verksamhet — med giltig verkan genom kollektivavtal förbinda sig att
för avtalets gUtighetstid låta ett särskilt organ med arbetstagarinslag fö­reträda
bolaget och teckna dess firma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ätt någon har utrustats med firmateckningsrätt
innebär i och för sig ingalunda, att han har fått rätt att fatta beslut för
bolagets räkning. Det är alldeles klart, att man härvidlag måste skilja mellan
behörighet (gent­emot tredje man) och befogenhet (i förhåUande till bolaget),
och någon rätt för styrelsen att åt annan upplåta en befogenhet att fatta
beslut för bolagets räkning kan ej utläsas ur 8 kap. 11 § ÄBL. 1 förstone kan
lag­rummet snarast synas föranleda en slutsats i motsatt riktning, nämligen att
icke heller en beslutsbefogenhet för annan kan av styrelsen upplåtas
oåterkalleligt. Det kan nämligen förefalla som ett orimligt antagande, att
styrelsen, trots att den kan fritt återkalla firmateckningsrätt som har
upplåtits åt annan, skulle kunna vara förpliktad att fungera som osjälv­ständigt
expeditionsorgan åt denne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1001&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1002&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   477&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En slutsats i nämnda riktning från 8 kap. 11 § ÄBL
synes emellertid i själva verket icke leda längre än tUl att styrelsen icke kan
oåterkalle-Ugt upplåta beslutsbefogenhet åt annan beträffande sitt
förvaltningsom­råde i dess helhet, och möjligen också tUl att den icke
beträffande någon del av förvaltningsområdet kan villkorslöst avhända sig sin
beslutande­rätt. Så långt föreligger överensstämmelse med remissprotokollet,
såvitt därigenom har uttalats att styrelsen icke kan avhända sig beslutanderätt
i sådan utsträckning att den i realiteten upphör att fungera som en sådan och
att de normala bolagsorganen alltid måste ha kvar sådana befogen­heter att de
kan förhindra att bolaget ådrages rättsliga sanktioner för brott mot lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett ansvar för den som fattar beslut för ett bolags
räkning, vilket icke närmare berörs i remissprotokollet, är däremot ansvaret
gentemot bola­get för skada som kan åsamkas detta. För den som fattar beslut i
ett ak­tiebolags verksamhet kan skadeståndsansvar gentemot bolaget ifråga­komma
endera enligt allmänna skadeståndsregler eller enligt regler i ABL. Rörande
förhållandet mellan dessa regler har under förarbetena till ÄBL (prop. 1975:
103 s. 543) uttalats att skadeståndstalan mot en person i organställning skall
prövas efter ABL:s regler, när anspråket grundas på handling som vederbörande
har vidtagit i sin egenskap av organ för den juridiska personen, medan talan om
skadestånd skall följa allmänna regler, om skadeståndsanspråket grundas på
handling som personen i fråga inte har vidtagit i egenskap av organ för
bolaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
en hos ett aktiebolag anställd person fattar beslut i bolagets verk­samhet, är
det naturligen vanUgtvis fråga om beslutsfattande som ett led i själva
anställningen, såsom då en inköpschef beslutar om inköp. Vid eventuell
delegation genom kollektivavtal av beslutsbefogenhet till
ar-betstagarrepresentant — ensam eller jämte annan — kan däremot före­trädesvis
tänkas ifrågakomma, att delegationen sker antingen till någon som överhuvud
icke är anställd hos bolaget eller till någon som har an­ställts för andra
arbetsuppgifter. I ett partssammansatt organ med upp­gift att handha frågor
rörande bolags personalpolitik tankes exempelvis ingå en styrelseledamot i
lokal fackförening med anställning på annat håll eller en person som hos
bolaget har anställts för verkstadsarbete. Icke i någotdera av de sistnämnda
fallen torde arbetstagarrepresentan-ten kunna anses vid fullgörandet av sin
uppgift som ledamot av det partssammansatta organet handla i egenskap av
arbetstagare hos bola­get. Enligt de återgivna uttalandena i förarbetena till
ABL skulle således spörsmål om skadeståndsskyldighet för
arbetstagarrepresentanten med avseende på organets beslut vara att bedöma
enligt ÄBL:s regler. ÄBL innehåller emellertid inga bestämmelser om
skadeståndsskyldighet för an­nat för aktiebolag beslutande organ än de normala
beslutsorganen. Det­ta förhållande synes innebära, att någon genomtänkt och
ändamålsenlig reglering av skadeståndsansvaret icke står till buds med avseende
på beslutsfattare, om vilka här är fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1003&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1004&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   478&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 anslutning tiU det sist sagda förtjänar
uppmärksammas ett uttalande i remissprotokollet, enligt vilket ett av flera
skäl till att regler om beslu­tanderätt för arbetstagarsidan har ansetts inte
böra införas direkt i lagen är, att beslutanderätt för arbetstagarsidan inte
bör införas utan att man ingående överväger hur ansvaret för fattade beslut
skall utformas. Möj­ligen har man härvid tänkt sig, att sådana överväganden
även för aktie­bolags del bör ske vid kollektivavtalsförhandlingar och
resultera i kol­lektivavtalsbestämmelser om ansvar för fattade beslut. För den
händelse så skulle vara fallet nödgas emellertid lagrådet uttala, att det synes
kunna starkt betvivlas, att ett aktiebolags styrelse kan — utan ändring av ABL
— genom kollektivavtal ej blott frånhända sig en del av sina be­slutsbefogenheter
utan även i större eller mindre utsträckning disponera över tilltänkta
beslutsfattares ansvar gentemot bolaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Varken det ovan anförda eller andra synpunkter kan
naturligtvis ut­göra hinder mot varje delegation av beslutsbefogenheter i ett
aktiebolag. Ätt uppgifter inom ramen för den löpande förvaltningen i ett bolag
de­legeras till anställda är en praktisk nödvändighet, och med stöd av de­legation
fattas en stor mängd beslut av anställda i deras dagliga arbete, exempelvis av
en inköpschef när han beslutar om inköp. Sådan delega­tion torde emellertid
kännetecknas av att å ena sidan den till vilken upp­giften har delegerats är
skyldig att rätta sig efter anvisningar av det de­legerande organet och detta
när som helst kan ingripa i eller återtaga be­slutsfattandet samt att å andra
sidan det delegerande organet bär ansvar för skada som har föranletts av
försummelse med avseende på själva delegationen eller av bristande
instruktioner eller bristande övervakning. Det är möjligt, att en delegation av
denna begränsade innebörd kan — åtminstone inom ramen för den löpande
förvaltningen — ske också till någon som vid fullgörande av delegerade
uppgifter icke kan anses handla i egenskap av anställd i bolaget. Kanske får
det också antagas, att kollektivavtal om delegation får tillerkännas giltighet
i så måtto att bolaget kan bli skadeståndsskyldigt, om det ingriper i
beslutsfattandet utan att ha objektiva skäl därtill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I belysning av det anförda förefaller det däremot
äventyrligt att vid antagande av den nu föreslagna lagen eller senare vid
kollektivavtalsför­handlingar på basis av densamma utgå från att kollektivavtal
om direkta beslutsbefogenheter för arbetstagarsidan skall i rättspraxis utan
ändring av ABL tillerkännas giltighet i vidare mån än ovan har antytts. Vilka
in­grepp i den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen som man med utgångs­punkt
häri må ha skäl att överväga finner sig lagrådet icke ha möjlighet att nu
uttala sig om. Lagrådet vill emellertid framhålla angelägenheten av att en klar
och ändamålsenlig utformning av regler om skadestånds­ansvar för fall av
beslutsdelegation kommer till stånd. Oavsett hur be­slutanderätt fördelas
mellan arbetsgivar- och arbetstagarsidan, bör det göras klart, att befogenhet
att besluta och skyldighet att ta ansvar skall följas åt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1005&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1006&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105  
Bilaga 1   Arbetsmarknadsdepartementet   479&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det hittills anförda har, såsom betonats, gällt
aktiebolagsrättsliga för­hållanden. Det kan tilläggas några synpunkter, som
gäller oavsett om ar­betsgivaren är juridisk eller fysisk person. Därvidlag bör
först erinras om vad departementschefen har uttalat i specialmotiveringen till
3 §. Bl. a. sägs där att överenskommelser om medbestämmanderätt inte rub­bar
förpliktelser, som åvilar företag t. ex. enligt byggnads-, miljö­skydds-,
konkurrensbegränsnings- och annan näringsrättslig lagstiftning,
skattelagstiftning etc. Vidare sägs, att det är parternas sak att finna så­dana
former för medbestämmandet att arbetsgivaren fortfarande kan bära det ansvar
som åvilar honom enligt lag eller offentlig myndighets beslut. En allmän
förutsättning anges dessutom vara, att medbestäm­manderätten utformas så att
frågan om det rättsliga ansvaret gentemot samhället och tredje man blir löst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
uttalanden bör väl uppfattas så, att en yttersta gräns för med­bestämmandets
omfattning anses ligga däri att arbetsgivaren måste för­behållas rätt att
ingripa för att trygga att med rörelsen förenade rättsliga förpliktelser
gentemot det allmänna och mot tredje man blir iakttagna. Lagrådet delar denna
uppfattning. Vad angår de straffsanktionerade förpliktelser, som i många
avseenden åvilar näringsidkare, anses också att en näringsidkare i princip inte
kan undgå straffsanktionen genom överlåtelse av förpliktelse eller genom
upplåtelse av ställning (jfr Thorn-stedt, Om företagaransvar, särskilt s.
181—182). Och skadeståndsrätts-ligt kan han inte freda sig genom att hänvisa
till att avtalsbrott eller ska­degörande handling har uppkommit till följd av
beslut, som har fattats av ett särskilt, med beslutsbefogenheter utrustat organ
inom hans före­tag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I första stycket av paragrafen föreskrivs, att
avtal är ogiltigt i den mån det innebär att rättighet eller skyldighet enligt
lagen upphäves eller in­skränkes. Föreskriften avses icke innebära, att varje
avvikelse från lagen är förbjuden utan motsättningsvis skall följa att fältet
är fritt för avcal, som utvidgar en rättighet eller skyldighet utan att i
gengäld inskränka någon rättighet eller skyldighet. Detta sätt att uttrycka
vilka föreskrifter i lagen som skall anses tvingande möter i och för sig vissa
teoretiska betänkligheter. Uttrycket rättighet får med numera vedertaget
synsätt anses utgöra en sammanfattande beskrivning av den i vissa hänseenden
tryggade position som lagen ger en person. Lika väl som det för arbets­tagarparten
är en rättighet att få förhandling till stånd under vissa förut­sättningar,
lika väl kan det enligt detta synsätt betecknas som en rättig­het för
arbetsgivarparten att icke behöva förhandla under andra förut­sättningar än som
anges i lagen. Ett avtal om exempelvis vidgad för­handlingsrätt för
arbetstagarparten kan därför teoretiskt betraktas icke&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1007&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1008&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   480&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;blott
såsom en utvidgning av motpartens skyldigheter, vilken kan ske utan hinder av 4
§ första stycket, utan också som en förbjuden in­skränkning av dennes rätt
enligt lagen att i andra fall än där sägs fatta beslut utan föregående
förhandling. Det är här fråga om samma sak, betraktad ur olika synvinklar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den angivna teoretiska belastningen synes likväl
icke utesluta att de begagnade kriterierna är praktiskt användbara, nämligen om
man an­knyter till just den synvinkel som med avseende på skilda bestämmelser
har använts vid lagens utformning. Det är härvidlag tydligt, att exem­pelvis
reglerna om förhandling har utformats som en rätt för arbetsta­garparten att få
förhandling till stånd och en skyldighet för arbetsgiva­ren att träda i
förhandling i stället för att arbetsgivaren sägs ha rätt att under vissa
förutsättningar fatta och motparten sägs ha skyldighet att under samma
förutsättningar finna sig i beslut utan föregående förhand­ling. Såvitt lagrådet
kunnat finna har utformningen av de olika bestäm­melserna i det remitterade
förslaget skett på sådant sätt, att en tillämp­ning av 4 § första stycket som
anknyter tUl den begagnade framställ­ningstekniken leder till åsyftade
resultat. Med hänsyn härtill och till att det skulle vara förenat med tekniska
svårigheter att på annat sätt av­gränsa den del av regleringen som avses vara
tvingande, anser lagrådet för sin del att bestämmelsen i 4 § första stycket
trots nämnda teoretiska betänkligheter får godtagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Oavsett den tekniska utformningen av lagens
bestämmelser synes det emellertid angeläget, att man i ett par viktiga
hänseenden icke har att falla tillbaka enbart på vad som är att betrakta som
rättigheter eller skyldigheter. Detta gäller dels beträffande avtal om längre
gående freds­plikt än den i lagen föreskrivna, dels beträffande avtal om längre
gående skadeståndsansvar än som följer av lagen. Av motiven framgår att så­dana
avtal skall kunna träffas. Förbudet mot att under vissa omständig­heter vidtaga
stridsåtgärd är visserligen utformat som en skyldighet (fredsplikt). Inom
arbetslivet är det emellertid vedertaget att betrakta friheten att utanför
fredspliktsområdet sanktionsfritt vidtaga strejk eller annan stridsåtgärd som
en rättighet (&amp;quot;strejkrätt&amp;quot;). En uttrycklig bestäm­melse synes därför
påkallad till förebyggande av missförståndet att rät­ten att vidtaga
stridsåtgärd ej skulle kunna inskränkas genom kollektiv­avtal. På motsvarande
sätt torde regeln i 60 § om begränsning av en­skild arbetstagares skadeståndsskyldighet
till 200 kr ofta ha kommit att betraktas som en rättighet. Om denna eller någon
liknande begränsning upptages i lagen — se vad lagrådet anför under 60 § —
synes därför önskvärt att det i förevarande 4 § uttryckligen utsägs, att begränsningen
kan åsidosättas genom kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafens andra stycke anger vissa föreskrifter,
från vilka avvikelse får göras genom kollektivavtal. Av skäl som framgår av
lagrådets ut­talanden under 16, 29 och 64—68 §§ bör några ändringar ske i den
upp-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1009&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1010&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   481&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;räkning
som i det remitterade förslaget har gjorts i 4 § andra stycket i avseende på
lagrum som skall vara dispositiva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn tUl det anförda föreslår lagrådet att
paragrafen ges föl­jande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Avtal är ogUtigt i den mån det innebär att
rättighet eller skyldighet enligt denna lag upphäves eller inskränkes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av första stycket får genom
kollektivavtal göras avvikelse från föreskriftema i 11, 12, 14, 19—22 och 28
§§, 29 § tredje menuigen, 33—40 §§, 43 § andra stycket samt 64 och 65 §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I koUektivavtal får också föreskrivas längre gående
fredsplikt än 41 och 44 §§ anger samt längre gående skadeståndsansvar än som
följer av denna lag.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I tydUghetens intresse kan vara. värt att anmärka,
att bestämmelserna. i paragrafen om den tvingande karaktären av vissa regler i
lagen torde ta sikte på avtal om avvikelse från lagen i fall som ännu inte har
inträf­fat när avtalet sluts. Bestämmelserna lägger däremot inte hinder i vägen
för uppgörelse i efterhand exempelvis om ett brott mot lagens freds­pliklsregler
eUer om föreningsrättskränkning, även om uppgörelsen till äventyrs skulle
innebära att part avstår från ett anspråk som kan grundas på lagen. En sådan
uppgörelse torde vara gUtig, om rättsliga förutsättningar i övrigt för dess
bindande verkan föreligger. Likaledes torde det vara fullt förenligt med lagen,
att part i ett föreliggande faU avstår från att utkräva t. ex. sådan rätt tUl
förhandlingar eller informa­tion som föreskrivs i lagen, även om avståendet
sker i annan form än kollektivavtalets. Också här är dock en förutsättning att
avståendet sker på ett i övrigt rättsligt bindande sätt, bl. a. så att beslut
därom fattas av den avstående parten eller av någon som är behörig att
företräda honom (jfr vad lagrådet anför inledningsvis under 23—25 §§).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i 5 § första stycket är enligt motiven
avsedd att före­bygga, att den föreslagna lagens regler om förhandlingsrätt,
rätt tUl in­formation m. m. får till effekt att part får insyn i eller
inflytande över motparts dispositioner inför arbetsstrid eller åtgärder under
sådan strid. Enligt lagrådets mening är det på sin plats, att en sådan princip
blir ut­tryckligen fastslagen i lagen. Det kan dock förtjäna framhållas, att
man därmed inte har löst alla frågor rörande betydelsen för rättsförhållandet
mellan arbetsgivare och arbetstagare av att öppen facklig konflikt före­står
eller har brutit ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna bestämmelsen mbbar inte vad som
enligt allmänna grundsatser gäller om enskUda parters rätt att hålla inne
avtalad presta­tion, t. ex. lön eller annan ersättning för arbete eller själva
arbetspresta­tionen, när andra parten inte uppfyller vad han har åtagit sig
(jfr t. ex. AD 1956: 20). Vidare berör bestämmelsen inte frågan om hur långt
den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31   
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1011&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1012&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1   Arbetsmarknadsdepartementet  482&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;allmänna
på lag eller avtal grundade förhandlingsskyldigheten sträcker sig vid facklig
koitflikt. Part som i strid mot fredsförplUitelse angriper motpart med
stridsåtgärder kan enligt vedertagen uppfattning inte göra anspråk på
förhandling med den angripne om den fråga som har för­anlett den olovliga
konflikten. På den punkten torde den föreslagna la­gen inte vara avsedd att
medföra någon ändring. I vUken utsträckning part enligt gällande rätt är
förhandlingsskyldig gentemot motpart, som har tUlgripit lovlig stridsåtgärd,
kan te sig mer osäkert. Frågan synes inte ha blivit ställd på sin spets.
Sannolikt har den underordnad praktisk be­tydelse. Lovliga fackliga konflikter
föregås regelmässigt av förhandling­ar. Stridsåtgärder vidtas först när
parterna har funnit sig sakna möjlighe­ter att nå resultat förhandlingsvägen.
Då har i aUmänhet partemas för-handUngsskyldighet också fullgjorts. Parterna
står fria att inleda och upprätthålla konfliktåtgärder mot varandra i stället
för att fortsätta att förhandla. Har arbetskonflikt inletts, kan lagens förhandlingsregler
inte medföra skyldighet för part att avbryta konflikten för att återuppta för­handlingar.
Det torde för övrigt knappast förekomma, att part som är invecklad i lovlig
arbetskonflikt ställer anspråk på förnyade förhand­lingar utan att det har skapats
sådana förutsättningar för resiUtat, att motparten är beredd att frivilligt
återuppta förhandlingama. Även för förlikningsmans medverkan är det en
förutsättning, att det kan bedömas föreligga möjligheter att nå resiUtat med
förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med den avfattning andra stycket har fått framgår
inte med full tyd­lighet vad som är avsett att gäUa för arbetsgivare, som
träder in i arbets­givarorganisation när tillfälUgt koUektivavtalslöst tUlstånd
råder mellan organisatonen och dess motpart på arbetstagarsidan. Det synes
ligga närmast till hands att anse, att sådan arbetsgivare skall från inträdet i
organisationen vara underkastad samma lagstadgade förpliktelser som andra
medlemmar i denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De i lagförslaget använda begreppen lokal och
överordnad arbetsta­garorganisation har enligt 6 § andra stycket knutits tUl
den sammanslut­ning på arbetstagarsidan som är part i lokal respektive central
förhand­ling med arbetsgivare. Mot definitionen av begreppet lokal arbetstagar­organisation
finns inte anledning tiU erinran. Däremot kan användning­en av begreppet
överordnad arbetstagarorganisation inte lämnas utan in­vändningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;TiU en början må framhåUas, att definitionen av
central förhandling i 64 § — &amp;quot;förhandling meUan de parter som har slutit
koUektivavtalet&amp;quot; — inte är tillfredsställande. Central förhandlmg kan
nämligen före­komma även meUan parter, som inte är sinsemellan bundna av koUek­tivavtal.
Så är faUet, om lokal arbetstagarorganisation har tecknat s. k. hängavtal med
arbetsgivare och i detta föreskrivs tUlämpning av riksav-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1013&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1014&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   483&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;talets
förhandlingsordning. Arbetsgivaren kan därvid bli skyldig att för­handla även
med den centrala arbetstagarorganisationen. Vidare kan det förefaUa oegentUgt
att tala om central förhandling, när arbetstagarorga­nisation inte är uppdelad
på lokala och centrala organ. Lagrådet före­slår därför, att 64 § utgår och att
i medbestämmandelagen inte före­skrivs någon särskUd förhandlingsordning för
rättstvister. InnehåUer koUektivavtal — såsom regelmässigt är fallet —
förhandlingsordning, bUr den tiUämpUg vid tvist meUan parter, som är bimdna av
avtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
den nu förordade lösningen bör en annan bestämning av begrep­pet överordnad
arbetstagarorganisation väljas i 6 § andra stycket. Nå­gon tvekan råder
knappast om vad som har åsyftats med det remitterade förslagets bestämning,
nämligen förbund eller därmed jämförlig sam-mansluUiing av arbetstagare (jfr
SOU 1975: 88 s. 238 f.). Detta bör komma till uttryck i lagtexten. Lagrådet
förordar, att i samband därmed ordet &amp;quot;överordnad&amp;quot; i 6 § andra stycket
byts mot ordet &amp;quot;central&amp;quot;. Andra stycket andra meningen föreslås i
överensstämmelse härmed erhålla föl­jande lydelse: &amp;quot;Med central
arbetstagarorganisation avses förbund eller därmed jämförlig sammanslutning av
arbetstagare.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrådets menuig bör uttrycket central
arbetstagarorganisation genomgående användas i medbestämmandelagen såsom bättre
över­ensstämmande med det rådande språkbruket på arbetsmarknaden. Så­som
framgår av vad lagrådet anför vid 58 § bör dock uttrycket överord­nad
organisation föredragas i den bestämmelse som behandlas där och som avser både
arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den av lagrådet föreslagna definitionen av central
arbetstagarorgani­sation torde kunna användas också vid de följdändringar i
lagstiftnmgen som nödvändiggörs av att begreppet huvudorganisation i FFL
försvin­ner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommittén behandlade i sitt betänkande
tämligen ingående frågan om skydd för den negativa förenmgsrätten. Kommittén
framlade dock inte något förslag i ämnet, och något sådant har ej heller
framlagts i remissprotokollet. Enligt lagrådets mening är det här fråga om ett
ämne av sådan vikt, att det bör utredas vidare under det aviserade fort­satta
utredningsarbetet på förevarande lagstiftningsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf har, utan att någon saklig ändring
åsyftats, samlats de bestämmelser om skydd för föreningsrätten som nu finns i 3
§ andra, tredje och fjärde styckena FFL. En av de nuvarande reglerna har dock
inte fått någon motsvarighet i paragrafens text. Det är den regel i 3 § andra
stycket FFL enligt vUken vad i stycket sägs om att förening inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1015&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1016&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1   Arbetsmarknadsdepartementet  484&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är
skyldig att tåla sådan kränkning av föreningsrätten, som innebär in­trång i
dess verksamhet, skaU gälla beträffande huvudorganisation där sådan finns. Av
motiven tUl 8 § i förslaget framgår, att denna regel har ansetts kunna
uteslutas ur lagtexten utan att det medför någon saklig ändring. Lagrådet vUl
inte med bestämdhet hävda annan mening. Enligt lagrådets uppfattning vore det
dock att föredra, att den nu ifrågava­rande regeln fick en uttrycklig
motsvarighet i den nya lagen. Detta synes bäst kunna åstadkommas i samband med
en onuredigering av texten som även av andra skäl synes lämplig och som
innebär, att paragrafens be­stämmelser om föreningsrättskränkning samlas i
första stycket, medan reglema om organisations rätt tiU skydd för sin
verksamhet placeras i andra stycket. Paragrafen föreslås därför få följande
lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Föreningsrätten skaU lämnas okränkt.
Kränkning av föreningsrätten föreligger, om någon på arbetsgivar- eller
arbetstagarsidan vidtager åt­gärd tiU skada för någon på andra sidan för att
deniie har utnyttjat sin föreningsrätt eUer om någon på ena sidan vidtager
åtgärd mot någon på andra sidan i syfte att förmå denne att icke utnyttja sin
rätt. Sådan kränkning föreligger även om åtgärden vidtages för att åtagande mot
annan skall uppfyllas. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;• '&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation är icke
skyldig att tåla så­dan kränkning av föreningsrätten som innebär intrång i dess
verksam­het. Finns både lokal och central organisation, gäUer vad som nu har
sagts den centrala organisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sker kränkning av föreningsrätten genom
avtalsuppsägning eller an­nan sådan rättshandling eller genom bestämmelse i
kollektivavtal eller annat avtal, är rättshandlingen eUer bestämmelsen
ogiltig.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen skuUe enligt lagrådets uppfattning bli
mera lätfläst, om den jämkades på det sättet, att särskUd bestämmelse om enskUd
arbets­givares förhandlingsrätt togs in som en andra mening i första stycket
med motsvarande förkortning av andra stycket. Lagrådet förordar därför, att paragrafen
får följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Arbetstagarorganisation har rätt tiU
förhandling med arbetsgivare i fråga rörande förhållandet mellan arbetsgivaren
och medlem i organisa­tionen, som är eUer har varit arbetstagare hos
arbetsgivaren. Arbetsg*'-vare har motsvarande rätt att förhandla med
arbetstagarorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsrätt enligt första stycket tillkommer
arbetstagarorganisa­tionen även i förhållande till organisation som
arbetsgivaren tillhör och dennes organisation i förhållande tUl
arbetstagarorganisationen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den i första stycket av deima paragraf föreskrivna
primära förhand­lingsskyldigheten skall fuUgöraSj innain arbetsgivaren beslutar
i den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1017&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1018&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76; 105  
Bilaga 1   Arbetsmarknadsdepartementet   485&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fråga
som omfattas av förhandlingsskyldigheten. Om synnerliga skäl föreligger mot
uppskov med beslut, får arbetsgivaren dock enligt para­grafens andra stycke
fatta och verkstäUa beslutet innan förhandlings­skyldigheten har fuUgjorts. I
den allmänna motiveringen till lagförslaget har föredragande departementschefen
beträffande utformningen av denna undantagsregel förklarat, att regeln inte bör
ge möjlighet att kringgå det syfte som lagens grundläggande regler, om primär
förhand-Imgsskyldighet är avsedda att uppfyUa. Det syftet är, att det skaU
skapas ett handlingsmönster för samarbetet meUan arbetsgivare och arbetsta-.
garorganisation, enligt vUket förhandUng mellan parterna i frågor som är av betydelse
för arbetstagarna skall ingå som ett normalt led i besluts­fattandet hos
arbetsgivaren. De frågor som omfattas av den primära för­handlingsskyldigheten
är, fortsätter departementschefen, i regel sådana att det ligger i
arbetsgivarens hand att så planera sin verksamhet, att skyldigheten att
förhandla med arbetstagarsidan kan fullgöras utan risk för tidsnöd. Underlåter
han att göra en sådan planering, får det betrak­tas som ett åsidosättande av
lagens regel om primär förhandlingsskyldig­het. Råkar arbetsgivaren då till
följd av underlåtenheten i tidsnöd, bör; det enligt departementschefens
uttalande inte finnas möjlighet för ho­nom vare sig att åberopa en
undantagsregel eller att utverka jämkning av det skadestånd som bör följa på
brott mot lagens regler om primär förhandlingsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Dessa uttalanden kan enligt lagrådets mening tolkas
på ett sätt som måhända inte är avsett. Tanken bakom dem synes vara, att det
inte skall vara möjligt för arbetsgivare att på det sättet utnyttja
imdantagsregeln för faU av &amp;quot;synnerliga skäl&amp;quot; att arbetsgivaren genom
eget, förvållande försätter sig i tidsnöd och sedan, åberopar tidsnöden tUl
befrielse från sma skyldigheter enligt lagen. HärtUl kan lagrådet ansluta sig.
Utan en sådan grandsats skulle riskeras att lagens regler, om primär
förhandlings­rätt blir verkningslösa. Däremot torde paragrafen inte böra
uppfattas så, att en arbetsgivare som tUl följd av bristande planering har
försatt sig i. tidsnöd skall vara obetingat skyldig att skjuta upp beslut, som
han kan behöva fatta för att imdvika att betydande skada tillfogas företaget. I
ett sådant läge bör arbetsgivaren bära ansvar för att han har försatt ;Sig i en
situation, i vUken han inte kan uppfylla sm skyldighet att förhandla före
beslut. I den menmgen bör han inte ha möjlighet att åberopa undantag från
förhandlingsskyldigheten. Med de regler som gäller vid arbetsgiva­res
överträdelse av lagen kan också i sådant fall utdömas verksamt ska­destånd. Men
detta hindrar inte att det bör vara arbetsgivaren tUlåtet, i den meningen att
ytterligare skadestånd inte skall utgå härför, att i den åsyftade situationen
fatta ett mycket angeläget och brådskande beslut, trots att han själv bär
ansvaret för att tidsnöd har uppstått. I denna si­tuation bör mtresset av att
undvika skada för det företag, av vilket både arbetsgivare och arbetstagare är
beroende, få bli avgörande, Samma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1019&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1020&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   486&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;synsätt
bör anläggas på området för arbetstagarnas tolkningsföreträde i tvist om
tUlämpning av medbestämmanderättsavtal (jfr 33 § i förslaget).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsrätten enUgt förevarande paragraf har
sin grand i för­eningsrättsliga överväganden och får ses som ett betydelsefullt
skydd för minoriteterna på arbetsplatser, där arbetstagarnas medbestämmande
byggs ut genom vidgade rättigheter och befogenheter för de
kollektivav-talsbtmdna majoritetsorganisationerna. En fråga som kan förtjäna
upp­märksamhet i detta sammanhang är, hur förhandlingsrätten för minori­tetsorganisation
skall kunna förenas med kollektivavtal mellan arbetsgi­varen och
majoritetsorganisation om längre gående medbestämmande­rätt än som följer av
den föreslagna lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Så länge full objektivitet iakttas och alla
arbetstagare behandlas lika, torde inte föreligga föreningsrättsliga hinder mot
kollektivavtal om med­bestämmanderätt, varigenom företrädare för
majoritetsorganisation be­reds iitflytande även över sådana beslut i
arbetsgivarens verksamhet som särskilt berör medlemmar i en minoritetsorganisation.
De senares före­ningsrätt måste under alla förhållanden respekteras, och enligt
lagrådets mening är arbetsgivaren skyldig att motsätta sig beslut, som skuUe
inne­bära föreningsrättskränkning. Ett sådant handlande av arbetsgivaren kan
heUer aldrig ådraga honom skadeståndsansvar för brott mot medbe­stämmandeavtalet.
Det nu sagda äger motsvarande tUlämpning, när rättstvist har uppkomiriit
rörande sådant avtal och arbetstagarsidan ut­nyttjar sitt tolkningsföreträde
enligt den föreslagna 33 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
arbetsgivaren genom kollektivavtal överlåter på arbetstagarföre­trädare att
fatta beslut på hans vägnar kan inte få innebära att han därmed avbördar sig
sin skyldighet enligt 13 § att förhandla med mino-. ritetsorganisation. Detta
följer av den föreningsrättsliga gmnden för pa­ragrafen. Möjligen skulle kunna
tänkas att omfattningen av förhand­lingsskyldigheten enligt 13 § fick röna
inverkan av kollektivavta], som arbetsgivaren träffar om utvidgning eUer
inskränkning av förhandlings­skyldigheten i motsvarande frågor enligt 11 och 12
§§. Praktiska skäl kunde nämligen synas tala för att en arbetsgivare inte
skulle behöva iaktta vissa i avtal föreskrivna skyldigheter i fråga om
medlemmama i en arbetstagarorganisation och andra, på lagen gmndade skyldigheter
beträffande medlemmarna i en annan organisation. Det kimde därför sättas i
fråga att anknyta förhandlingsrätten enligt 13 § tUl den'motsva­rande rätt som,
på grund av lagen eller tiU följd av koUektivavtal, tUl­kommer avtalsbunden
arbetstagarorgänisaton. Mot en sådan anknytning kan dock resas invändningar. En
sådan är, att det från principiell syn­punkt är svårt att försvara att en
arbetstagarorganisations rättigheter en­ligt lagen skaU kunna begränsas genom
avtal meUan arbetsgivaren och annan arbetstagarorganisation. Vidgning genom
kollektivavtal av det in-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1021&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1022&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   487&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;flytande,
som ligger i rätten enligt 11 och 12 §§ tUl förhandlmg i indivi-dueUa faU, kan
komma att innebära att den avtalsslutande arbetstagar­organisationen eller
medlemmar däri får i en eUer annan form med­verka i beslut i arbetsgivarens
verksamhet. Tydligt är att det inte utan vidare låter sig göra att i sådana
fall genom en allmän föreskrift i lagen tUlförsäkra minoritetsorganisationer
samma inflytande för sina medlem­mar. Mot denna bakgrund torde den i 13 §
föreskrivna förhandlingsrät­ten lämpligen böra ses som en grundläggande form
för inflytande i indivi-dueUa fall, vUken inte till sitt innehåll påverkas av
koUektivavtal om vare sig mer begränsat eller längre gående inflytande för
annan arbetsta­garorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 förhandlingsrätten enligt förevarande paragraf
får anses ligga även rätt tUl information i hänseenden, som har betydelse för
förhandlings­frågan. HärtUl återkommer lagrådet vid 19 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innehåUer vissa regler om formalia vid
förhandlingar i all­&lt;br&gt;
mänhet. Bl. a. föreskrivs i andra stycket att i där avsedda faU samman­&lt;br&gt;
träde för förhandling skall hållas inom två veckor efter det att part har&lt;br&gt;
fått del av motpartens förhandlingsframställning. Av 4 § andra stycket&lt;br&gt;
följer att avvikelse härifrån kan göras genom kollektivavtal. Det förefal­&lt;br&gt;
ler dock opraktiskt, att formkrav skulle gälla för en så vardagligt beto­&lt;br&gt;
nad fråga som tid för sammanträde. Det synes tiUräckligt med över­&lt;br&gt;
enskommelse i formlös ordning. Lagrådet föreslår därför, att andra styc­&lt;br&gt;
ket första meningen inleds på följande sätt: &amp;quot;I annat fall än sådant som&lt;br&gt;
avses i 11—13 §§ skaU, om partema ej enas om annat, sammanträde för&lt;br&gt;
förhandling håUas--- .&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Efter sådan ändring bör 16 § andra stycket ej
nämnas i 4 § andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett spörsmål som inte regleras i 16 § gäller
tidpunkten när förhand­ling skall anses avslutad. Sistnämnda spörsmål har
däremot såvitt gäller tvisteförhandUngar blivit reglerat i remissförslagets 67
§. Samma ordning är emeUertid avsedd att gäUa även utanför tvisteförhandlingar­nas
ram. Detta har föranlett, att uttryckliga hänvisnmgar tUl 67 § har behövt göras
i 22 § andra stycket och 37 § andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrådets mening kan 67 §:s reglering med
fördel ges generell giltighet och överföras tiU 16 §. Om så sker, kan de nämnda
hänvisning­arna i 22 och 37 §§ utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet föreslår med hänsyn tUl det anförda, att i
16 § tredje stycket såsom en tredje mening införs följande: &amp;quot;Enas parterna
ej om annat, skaU förhandling anses avslutad, när part som har fullgjort sin
förhand­lingsskyldighet givit motparten skriffligt besked om att han frånträder
förhandlingen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1023&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1024&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   BOaga
1   Arbetsmarknadsdepartementet  488&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rätten till information enligt 19 § tar sikte på
den av arbetsgivaren bedrivna verksamheten, sedd från produktionsmässiga,
ekonomiska och personalpolitiska utgångspunkter. Informationen och därmed det
under­lag som den fackliga organisaionen behöver för sin bedömning av ar­betsgivarens
verksamhet är därför av företrädesvis genereU natur. Sådan information rörande
enskUda arbetstagares förhållanden, som saknar be­tydelse utanför de enskUda fallen,
tillgodoses i stäUet inom förhandlings­rättens ram. Av 15 § framgår, att
förhandlingsskyldig part vid behov skall lägga fram motiverat förslag till
lösning av den fråga som förhand­lingen avser. Häri torde — i överensstämmelse
tned gällade rätt — ligga en skyldighet för part att lämna besked om gmnden för
sitt ställningsta­gande och att upplysa om de omständigheter som enligt hans
mening styrker uppgifter om fakta när dessa är tvistiga (AD 1955 nr 30, jfr AD
1973 nr 30). Av 18 § följer då också skyldighet att hålla sådana skrift­liga
handlingar tillgängliga som part har åberopat vid förhandlingen. En på
förhandlingsrätten grundad rätt tUl information i'enskilda fall tiUgo-doser
behovet av information även vid sådana förhandlingar söm avses i 13 §. Den nu
berörda gränsdragningen mellan informationsreglerna och
förhandlingsrättsreglerna bör enligt lagrådets mening komma tUl uttryck i
lagtexten. Detta föreslås ske sålvmda, att första styckets andra mening ges
följande formulering: &amp;quot;Arbetsgivaren skall dessutom bereda arbets­tagarorganisationen
tillfäUe att granska böcker, räkenskaper och andra handlingar, som rör
arbetsgivarens verksamhet, i den omfattning som organisationen behöver för att
tillvarataga medlemmarnas gemensamma intressen i förhållandet tiU arbetsgivaren.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra stycket bör få en avfattning som visar en
anknytning till första styckets innebörd i nu behandlat avseende. Detta kan ske
genom att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;slutorden
formuleras förslagsvis sålunda: &amp;quot; avskrift av handling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
biträda organisationen med utredning, som den behöver för nyss an­givet
ändamål.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den yttersta gränsen för arbetsgivares
informationsskyldighet framgår av första styckets andra mening, som innebär att
material för informa­tion skaU tillhandahållas &amp;quot;i den omfattning som
(arbetslagar-) organisa­tionen behöver&amp;quot;. Ett motsvarande uttryck
återkommer i andra stycket. Uttrycken i nu berörda delar lämnas ombbade i de
formuleringar lagrå­det nyss förordade. De citerade orden är betydelsefulla,
eftersom depar­tementschefen till dem anknyter motivuttalanden som klargör
informa­tionsskyldighetens gränser utifrån vissa andra synpunkter än dem lagrå­det
inledningsvis har berört. Härmed åsyftas ett avsnitt i departements­chefsanförandet
under 11.4. (Jfr även specialmotiveringen till 19 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av nämnda avsnitt framgår, att utanför
informationsskyldigheten fal­ler rent privata förhållanden (jfr därtill vad
lagrådet anfört under 1 §),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1025&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1026&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1   Arbetsmarknadsdepartementet   489&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;taktiska
dispositioner i anslutning lUl konfliktsituationer, vissa förhållan­den där
jävsaspekter gör sig gällande, utvecklingsarbete av synnerligen hemlig natur
och liknande. I anslutning tiU denna uppräkning vUl lagrå­det erinra om gängse
sekretess i samband med anbudsgivning som sker under konkurrens meUan flera
företag. Vad som har anförts av departe­mentschefen i detta sammanhang visar,
att det skall vara på objektiva grunder och efter en avvägning av de motstående
intressena som man skall bedöma i vUken omfattning organisationen
&amp;quot;behöver&amp;quot; informa­tionsmaterial.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Viss ledning för bedömningen av den berörda
gränsdragningsfrågan torde stå att finna i förekommande handelsbruk och
sedvänjor i övrigt inom näringslivet. Det kan erinras om att den nyligen antagna
bevissäk­ringslagen (1975: 1027) för skatte- och avgiftsprocessen i 18 och 21
§§ godtar, att konfidentiellt material får undantagas t. o. m. från skatte­myndighetemas
granskning; gnmden för sådant undantagande beskrivs i den lagen så, &amp;quot;att
han (den skattskyldige) har att iakttaga tystnad om dess (bevismedlets)
innehåll eUer innehållet på gmnd av särskilda om­ständigheter ej bör komma till
annans kännedom&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20—22
§§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Begränsningen i 21 § första stycket av
tystnadsplikt tUl &amp;quot;handlingar eller uppgifter som avser affärs- eUer
driftsförhåUanden hos företag eller sammanslutning eUer enskUds ekonomiska
eller personliga förhållan­den&amp;quot; är enligt lagrådets uppfattning något för
snäv och kan med fördel utgå. De citerade orden föreslås alltså bli strukna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äv 21 § tredje stycket framgår, att ledamot av
styrelsen för arbetsta­garorganisation inte kan undanhåUas information, vartill
organisationen är berättigad enligt 18—20 §§. I övrigt begränsas kretsen av
informa-tionsberättigade genom regler eller överenskommelser om tystnadsplikt.'
I specialmotiveringen (under 20 §) sägs emellertid, att den
informations-berättigade organisationen själv avgör vem som skall ta emot
informa­tion för organisationens räkning. Detta uttalande bör enligt lagrådets
mening äga gUtighet endast inom vissa gränser. Det kan t. ex. inte komma i
fråga, att en organisation utser mottagare av information tiU ett så stort
antal att reglema om tystnadsplikt därmed inte kan påräknas få avsedd verkan.
Menar arbetsgivaren att syftet med tystnadsplikten annars skulle förfelas, bör
han kunna vägra annan än styrelseledamot den begärda informationen tUl dess att
frågan om tystnadsplikt har bli­vit avgjord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskriften i 21 § tredje stycket om rätt att utan
hinder av tystnads­plikt vidarebefordra information till styrelseledamot torde
avse även så­dan tystnadsplikt som följer av 22 §. Föreskriften bör därför
flyttas till 22 §. Av lagregeln bör vidare framgå, att den tystnadsplikt som
följer med informationen också skall gälla för styrelseledamoten. Såsom fram-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1027&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1028&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   490&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;går av vad lagrådet har anfört under 16 § bör 22 §
andra stycket utgå. I enlighet med det anförda föreslås alltså, att 21 § tredje
stycket och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22 §
andra stycket utgår och att i stället såsom ett andra stycke i 22 §&lt;br&gt;
upptages följande: &amp;quot;Den som med tystnadsplikt har mottagit utforma-&lt;br&gt;
tion för lokal eller central arbetstagarorganisations räkning får utan hin­&lt;br&gt;
der av tystnadsplikten föra informationen vidare till ledamot i styrelsen&lt;br&gt;
för organisationen. I sådant fall gäller tystnadsplikten även för styrelse­&lt;br&gt;
ledamoten.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den lagkonkurrens som kan uppkomma vid brott mot
tystnadsplikten berörs i anslutning tUl 56 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23—25
§§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommittén ansåg, att kollektivavtal
borde kunna träffas inte bara om arbetsvUlkor av generell natur och
tillämplighet utan även om villkor som avser enbart viss eller vissa
arbetstagare. Det remitte­rade förslaget bygger på samma synsätt. I
specialmotiveringen till 23 § uttalas, att rättsverkningarna av sådana
individualiserade avtal får bedö­mas bl. a. mot bakgrund av vad som enligt
allmänna fullmakts- och för­eningsrättsliga regler gäller för rättsförhållandet
meUan den kollektivav­talsslutande organisationen och den eller de berörda
medlemmama.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har i sak intet att erinra mot det
remitterade förslagets inne­börd i denna del. I anslutning tUl nyss nämnda
uttalande bör emeUertid understrykas, att organisation inte kan anses behörig
att sluta individua­liserat avtal för medlems räkning utan klart stöd i
organisationens stad­gar eller i bemyndigande av medlemmen själv. SärskUd
försiktighet är härvidlag påkallad, när det gäller redan intjänade förmåner
eller därmed jämförliga förhåUanden. Fråga om att sluta individualiserat av­tal
kan i sådana sammanhang uppkomma vid tvisteförhandlingar, där skriftligt avtal
kan ingås genom att träffad överenskommelse redovisas i justerat
förhandlingsprotokoll. I arbetsdomstolens praxis finns åtskU­liga fall, där
arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation har ansetts inte utan särskUt stöd
kunna disponera över medlems rätt i nu avsedda situa­tioner. Lagrådet
förutsätter, att någon ändring av denna praxis inte är åsyftad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I förslagets 23 § upptas en definition av
kollektivavtalsbegreppet, vU­ken i korthet iimebär att under begreppet faller
alla med viss partsställ­ning träffade avtal om förhållandet meUan arbetsgivare
och arbetstaga­re. Bestämmelsen kompletteras med ett i 25 § intaget,
ovUlkorligt krav på skriftlig form. De båda bestämmelserna tillsammantagna
skuUe kan­ske kunna uppfattas så, att varje avtal om spörsmål som inryms under&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23 §
måste ges skriftlig form och att muntliga avtal i sådant ämne aUtså&lt;br&gt;
är OgUtiga. EmeUertid torde med det mycket omfattande förhandlings­&lt;br&gt;
område som lagen anvisar mångfaldiga smärre frågor kunna vinna sin&lt;br&gt;
lösning genom förhandlingsuppgörelser i enkla former, t. ex. vid telefon-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1029&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1030&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 1   Arbetsmarknadsdepartementet  491&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samtal
mellan företrädare för arbetstagarorganisation och arbetsgivare. Att
genomgående kräva att dylika uppgörelser skuUe bekräftas skriftli­gen torde
vara opraktiskt. En mimtlig uppgörelse får visserligen inte kollektivavtals
rättsverkningar, men de rättsverkningar som följer av all­männa avtalsrättsliga
regler torde i många sammanhang vara tUlräckli-ga. En ordning som möjUggör
munfliga uppgörelser kan lämpligen åstadkommas genom att man redan i
definitionen av kollektivavtalsbe­greppet anger, att där avses endast
skriftliga avtal i de ämnen som om­fattas av lagen. Därmed klargörs att
munfliga avtal i sådana ämnen inte utgör kollektivavtal, men samtidigt utesluts
möjligheten tUI slutsatsen att ett muntligt avtal inte skulle kurma vara
gUtigt. Lagrådet förordar där­för, att i 23 § ordet &amp;quot;skriftligt&amp;quot;
inskjuts före ordet &amp;quot;avtal&amp;quot;. Av 25 §:s in­nehåll kan då första
meningen utgå och andra meningen — avseende vissa specieUa skriftlighetsfaU —
lämpligen upptas som ett andra styc­ke i 23 §. För att imdvika att ett bortfall
av 25 § skaU nödvändiggöra förskjutning av paragrafnumreringen i lagens senare
del, fcan 24 § lämp­ligen uppdelas i två paragrafer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
särskUt angår det remitterade förslagets 25 § andra meningen — som alltså
enligt det nyss sagda bör överföras till ett andra stycke i 23 § — utvecklas
där närmare det uppställda kravet på skriftlighet. Vad som i det avseendet
uttalas är enligt lagrådets mening i och för sig självklart. Ett skäl att
bibehålla en bestämmelse för det först upptagna fallet är emellertid att å ena
sidan detta torde vara — eller åtminstone enligt den föreslagna lagen komma att
bli — en vanlig form för slutande av kollek­tivavtal men å andra sidan avtal av
andra slag sällan torde dokimiente-ras på detta sätt. Bestämmelsen, att
skriftligt koUektivavtal kan träffas genom att skriftligt förslag tiU sådant
avtal godkänns genom brev, kan möjligen anses fyUa funktionen att utmärka, att
en accept av ett skrift­ligt avtalsförslag som sker muntligen eUer genom
passivitet ej har avsetts vara tillfyllest. Lagrådet har med hänsyn härtUl
intet att erinra mot dess bibehållande i sak, ehura med viss språkUg jämkning.
Däremot viU lag­rådet förorda, att telegrafisk accept icke särskilt omnämns.
Svensk rätts nuvarande ståndpunkt får anses vara den, att telegram liksom annat
fjärrskriftsmeddelande generellt är att betrakta som skriftlig handling. HärtUl
kan amnärkas, att av såväl rättegångsbalken (33 kap. 3 §) som förvaltningslagen
(7 §) och förvaltningsprocesslagen (44 §) indirekt kan utläsas, att telegram
skall godtagas som skriftlig inlaga, och till att det­samma har avsetts gälla
annat fjärtskriftsmeddelande men att någon ut­trycklig bestämmelse i dessa
hänseenden icke har ansetts erforderlig (se prop. 1973: 30 s. 37). För den
händelse telegram uttryckligen omnämns i förevarande lag, synes detta dels
medföra viss risk för ett sannolikt icke åsyftat motsatsslut beträffande annat
fjärrskriftsmeddelande dels vid framtida lagstiftning, som kan komma att
uppställa krav på att viss framställning skaU ske skriftligen, föranleda bekymmer
huravida tele-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1031&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1032&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1   Arbetsmarknadsdepartementet  492&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gram
och annat fjärrskriftsmeddelande skall behöva särskUt omnämnas. Mot bakgrunden
av det anförda förordar lagrådet, att 23—25 §§ — med vissa redaktionella
jämkningar utöver vad som följer av det nyss anförda — ges följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;23
§ Med koUektivavtal avses skriftUgt avtal mellan arbetsgivaror­ganisation eUer
arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anställnings­villkor för arbetstagare
eUer om förhåUandet i övrigt mellan arbetsgi­vare och arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avtal anses skriffligt även när dess innehåll har
upptagits i justerat protokoU eller når förslag till avtal och godkännande
därav har uppta­gits i skilda skrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;24&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Avser kollektivavtal arbetstagares
hyresförhåUande, har. avtalet i den delen verkan som kollektivavtal endast i
den mån det i fråga om partsställning och innehåll är sådant som anges i 12
kap. 67 § jordabal­ken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;25&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Avtal saknar verkan som kollektivavtal i den mån
det har annat innehåll än sådant som avses i 23 och 24 §§.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29 §&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.     .&lt;br&gt;
Det remitterade förslaget upptar i denna paragraf tre stycken. Vad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
regleras i de skilda styckena bar emeUertid så nära inbördes saih-band, att
uppdelnmgen inte är tUl fördel. Paragrafen kan dessutom nå­got förkortas genom
att den dras samman till ett stycke. Den kan i så fall utformas på förslagsvis
följande sätt: &amp;quot;Är koUektivavtal-på den ena sidan eller på båda sidor
slutet av flera parter och kräves uppsägning för att avtalet skaU upphöra att
gälla, får part för egen del säga upp avtalet hos en eUer flera parter på andra
sidan. Har sådan uppsägning skett till viss tid, får annan part säga upp
avtalet tUl samma tidpunkt. Dennes uppsägning skall dock göras inom tre veckor från
den dig då uppsäg­ning annars skulle ha skett eUer, om den avtalade
uppsägningstiden un­derstiger sex veckor, inom hälften av
uppsägningstiden.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådets förslag i denna del föranleder en
jämkning av 4 § andra stycket, vilken redan har redovisats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av skäl som har anförts imder 23—25 §§ förordar
lagrådet, att orden &amp;quot;eller genom telegram&amp;quot; får utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna lagen lär medföra, att det kommer
att bli ganska van­ligt att parter som brukar stå i kollektivavtalsförhållande
till varandra kommer att sluta två fristående kollektivavtal. Således får
antagas att ofta sluts dels ett särskUt kollektivavtal rörande lönefrågor och
andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1033&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1034&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   493&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;närliggande
anställningsvillkor, dels ett avtal rörande sådana frågor om medbestänmiande
som avses i 32 §; måhända ges avtalen olika giltig­hetstider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nu berört förhåUande gör det mindre lämpligt att,
såsom har skett i det remitterade förslaget, utforma 31 § med det fallet för
ögonen att en­dast ett kollektivavtal är gällande meUan tvistande parter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen låter sig lätt formuleras så, att den
täcker även fall vari mer än ett avtal föreligger. Sakligt sett förefaller
uppenbart att om två avtal föreligger men överträdelse förekommer bara av det
ena — eller enbart av lagen — överträdelsen skall i enUghet med paragrafens
regler kunna få verkningar på avtalsförhåUandet i dess helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till det anförda förordar lagrådet, att
paragrafen ges föl­jande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Har arbetsgivare, arbetstagare eUer
organisation som är bimden av kollektivavtal grovt brutit mot sådant avtal
eller mot denna lag och har förferandet väsenflig betydelse för
avtalsförhållandet i dess helhet, får arbetsdomstolen på yrkande av motpart
förklara att kollektivavtal som binder partema icke längre skall gälla meUan
dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är kollektivavtal på den ena sidan eller på båda
sidor slutet av flera parter och har förklaring enligt första stycket gjorts
för endast vissa av dem, får annan part inom tre veckor därefter nied omedelbar
verkan säga upp samma avtal för egen del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finner
arbetsdomstolen att visst förfarande strider mot kollektivavtal eller mot denna
lag, får domstolen på yrkande befria arbetsgivare, ar-. betstagare eller
organisation från förpUktelse enligt, kollektivavtal eller enligt lagen, i den
mån det med hänsyn tUl det otiUåtna förfarandet icke skäligen kan krävas att
förpliktelsen fullgöres.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förevarande paragraf anger en målsättning i
rekommendationens form. Rättsligt sett får en bestämmelse av denna art inte
några omedel­bara effekter. Emellertid kompletteras bestämmelsen av 44 §:s
regler om kvarievande stridsrätt. Det är därvid att notera, att sådan
stridsrätt tUlkommer båda parter. Kvarievande stridsrätt — som är avsedd att be­främja
tUlkomsten av medbestämmandeavtal — uppkonuner alltså en­ligt 44 § oberoende av
frågan, humvida det är arbetslagarpart eller ar­betsgivarpart som har begärt
att medbestämmandefråga skall regleras i kollektivavtal. Mot den bakgrunden kan
ifrågasättas om rekommenda­tionen i 32 § bör — såsom har skett i
remissförslaget — begränsas tUl det fallet, att just arbetstagarparten har
begärt medbestämmandeavtal. Paragrafens karaktär av målsättningsbestämmelse och
dess bakgmnd gör dock, att detta kan anses godtagbart. Ett av lagstiftningens
grund­läggande syften är ju att anspråk på medbestämmandeavtal skaU kunna växa
fram i sådan takt, att arbetstagarsidan ser sig i stånd att bemästra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1035&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1036&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   494&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ifrågakommande
nya uppgifter. Men bestämmelsen bör inte tolkas på det sättet att motsatsvis
skulle framgå, att lagstiftaren generellt vore av­visande mot tillkomsten av
medbestämmandeavtal när det är arbetsgi­varsidan som tar initiativ till sådant
avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33—36
§§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglema om tolkningsföreträde (33—37 §§) reser
liksom andra be­stämmelser i lagförslaget frågan, vUka motsvarande rättigheter
som bör tillkomma kollektivavtalslösa arbetstagarorganisationer och sådana or­ganisationers
medlemmar. De föreningsrättsliga grundsatser på vilka lagförslaget bygger torde
i princip kräva, att alla arbetstagare tUlerkänns samma rättigheter oavsett
vUken organisation de tillhör. Avsteg härifrån bör dock godtas, när starka
motstående hänsyn kräver det. Ett exempel härpå i det remitterade förslaget är,
att s. k. primär förhandUngsrätt i frågor av allmän betydelse i arbetsgivares
verksamhet har ansetts inte kimna tillerkäimas aUa arbetstagarorganisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tolkningsföreträde i fråga om tUlämpningen av
medbestämmandeav­tal torde kiuna tillerkännas enbart organisation, som är
bunden av av­talet. En annan sak är att hänsynen tUl föreningsrätten drar en
gräns för utövandet av tolkningsföreträdet, när tvisten gäUer avtalets
tiUämpning på medlem i utanförstående organisation. Detta spörsmål har lagrådet
berört under 13 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tvister som åsyftas i 34 och 35 §§ behöver inte
röra tUlämpning av kollektivavtal utan kan även gälla enskilt arbetsavtal. Mot
den bakgran­den kan det sättas i fråga, om inte även andra
arbetstagarorganisationer än kollektivavtalsbundna borde tillerkännas
motsvarande rättigheter i tvister som rör deras medlemmar. Det är emellertid
tydUgt, att en sådan utvidgning av de föreslagna reglema om tolkningsföreträde
skulle föra med sig svårigheter. Ett tolkningsföreträde för
minoritetsorganisationer-na skulle nämligen i realiteten komma att gäUa
tiUämpningen på deras medlemmar av bestämmelser i kollektivavtal, som har
träffats av andra organisationer på arbetstagarsidan. Med hänsyn härtUl har
lagrådet fim-nit, att den avgränsning som har gjorts i det remitterade
förslaget får godtas. Som har påpekats i motiven torde i praktiken
tolkningsföreträ­det för de kollektivavtalsbundna organisationema i viss
utsträckning konuna även oorganiserade arbetstagare och medlemmar i
minoritetsor­ganisationer tUl godo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande de enskUda paragraferna i lagförslagets
avsnitt om tolk­ningsföreträde är att anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med den avfattning som har givits 33 § får man lätt
intrycket, att tolkningsföreträde skall tillkomma arbetslagarpart endast när
tvist har uppstått om tUlämpningen av ett fristående medbestämmandeavtal men
inte vid tvist om sådana föreskrifter om medbestämmanderätt, som har tagits in
i koUektivavtal vUket i övrigt behandlar andra ämnen. En sådan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1037&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1038&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1   Arbetsmarknadsdepartementet  495&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;begränsning
av tolkningsföreträdet torde inte vara avsedd. Lagtexten bör tUl imdvikande av
missförstånd justeras på denna punkt, förslagsvis genom att första stycket
första meningen ges följande lydelse: &amp;quot;Innehål­ler koUektivavtal
föreskrifter om medbestämmanderätt för arbetstagarna i fråga som avses i 32 §
och uppkommer tvist om tiHämpning i visst fall av sådan föreskrift eller av
beslut som har fattats med stöd därav, gäUer arbetstagarpartens mening tUl dess
tvisten har slufligt prövats.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
den lösning som i 34 § har valts i fråga om tolkningsföreträdet i
arbetsskyldighetstvister kan inte undvikas, att lagens regler i ämnet blir
komplicerade. Enligt lagrådets uppfattning kan emellertid en förenkling uppnås,
utan att någon ändring i sak mträder, om andra och tredje styc­kena i
paragrafen redigeras om. I andra stycket bÖr då samlas reglema om arbetsgivares
rätt att i undantagssituationer påfordra arbete utan hinder av
arbetstagarsidans tolkningsföreträde och om arbetstagares skyldighet i sådana
fall att utföra arbete. I tredje stycket bör tas lipp en­bart reglerna om
skyldighet för arbetsgivaren att ta initiativ tUl förhand­ling och rättegång,
när han har utnyttjat sui rätt att påfordra arbete. Lagtexten blir också mera
lättillgänglig, om uttrycket &amp;quot;eller det annars föreligger särskilda
skäl&amp;quot; i slutet av andra stycket byts ut mot annat ut­tryck, som inte lika
lätt kan blandas samman med uttrycket &amp;quot;synnerliga skäl&amp;quot; i styckets
början. Även på några andra punkter kan med fördel göras jämkningar i
förtydligande syfte. Paragrafens text föreslås med hänsyn till det anförda få
följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Uppkommer
meUan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som är bimdna av samma
kollektivavtal, tvist om medlems arbetsskyldighet enligt avtal, gäller
organisationens mening tUl dess tvisten har slutligt prövats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreligger enligt arbetsgivarens uppfattning
synnerUga skäl mot att omtvistat arbete uppskjutes, får han utan hinder av
första stycket kräva att arbetet utföres enligt hans mening i tvisten.
Arbetstagaren är då skyl­dig att utföra arbetet. Sådan skyldighet föreUgger
dock ej, om arbetsgi­varens mening i tvisten är oriktig och arbetsgivaren har
insett eUer bort inse detta eller om arbetet innebär fara för liv eller hälsa
eller därmed jämförligt hinder möter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Blir arbetet utfört enligt andra stycket, skall
arbetsgivaren omedelbart påkalla förhandling i tvisten. Kan tvisten icke lösas
vid förhandling, skall han väcka talan vid arbetsdomstolen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeln i andra stycket om undantag från
arbetstagares arbetsskyldig­het i händelse arbetet &amp;quot;innebär fara för liv
eUer hälsa&amp;quot; är självfaUet mte tiUämplig, när arbetsavtalet innebär
uttryckligt åtagande att utföra ar­bete som är farligt och tvist inte råder om
avtalets innebörd på den punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Syftet med 35 § torde vara att arbetsgivarens
skyldighet att ta initiativ tiU förhandling och rättegång skall föreligga i aUa
rättstvister, som rör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1039&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1040&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1   Arbetsmarknadsdepartementet   496&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbetstagares
anspråk på lön eUer annan ersättning, således även om an­språket gnmdas på lag.
Det kan visserligen tänkas, att också anspråk av denna art, t. ex. ett krav på
semesterersättning enligt semesterlagen, bör rättsligt sett anses ha sin grund
i arbetsavtalet mellan vederbörande ar­betsgivare och arbetstagare. För att den
åsyftade innebörden av 35 § sfcaU komma tiU klart uttryck i lagtexten, är det
enligt lagrådets uppfatt­ning dock lämpligt med en omformulering av denna. En
enkel och nära­liggande lösning är att byta ut uttrycket &amp;quot;tvist om
tUlämpning av avtal&amp;quot; mot &amp;quot;rättstvist&amp;quot;. Detta ord har vunnit hävd
i arbetsrättslig terminologi och anger på ett tydligt sätt vad det är fråga om.
Lagrådet föreslår, att sådan ändring görs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivares skyldighet enligt regeln i 34 §
tredje stycket att ta initia­tiv tUl förhandling och rättegång är
skadeståndssanktionerad, eftersom regeln har tillkommit i motpartens intresse.
Påföljden för arbetsgivares underlåtenhet att gå till förhandling eller
rättegång enligt 35 § är att ar­betsgivaren blir skyldig att utge det belopp
som arbetstagarsidan kräver, om kravet inte är oskäligt. Vid sidan härav torde
inte finnas något ut­rymme för skadeståndsansvar. Avsikten torde inte heller
vara, att sådant ansvar skall komma i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 36 § har föreskrivits, att arbetstagarsidans
tolkningsföreträde enUgt 34 § och dess rätt enligt 35 § skaU utövas av lokal
arbetstagarorganisa­tion, där sådan fiims. Någon motsvarande bestämmelse har
inte givits i. fråga om tolkningsföreträdet enligt 33 §. Innebörden av
förslaget på denna punkt torde vara, att tolkningsföreträdet tUlkommer den
arbetsta­garorganisation som står som part i det omtvistade medbestämmandeav­talet.
Vill organisationen utöva tolkningsföreträdet genom lokal organi­sation, får
det ske genom beslut om delegation av den överordnade orga­nisationens
förfoganderätt. Enligt lagrådets uppfattning ligger det dock nära tiU hands att
för alla tolkningsföreträdesfaUen ge en enhetlig regle­ring av frågan på vUken
nivå arbetstagarsidans rätt skall utövas. Detta kan åstadkommas genom att i
förevarande paragraf hänvisning sker även tiU 33 §. Liksom i övrigt på
tolkningsföreträdets område kan avsteg från den i lagen föreskrivna ordningen
göras genom kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn tiU det anförda föreslår lagrådet, att
paragrafens första mening ges följande lydelse: &amp;quot;Arbetstagarpartens rätt
enligt 33—35 §§ tillkommer den avtalsslutande arbetstagarorganisationen och
utövas av lokal arbetstagarorganisation, om sådan finns.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av skäl som lagrådet har anfört under 16 §
förordas, att 37- § andra stycket utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38—40
§§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I dessa paragrafer har upptagits regler om rätt
under vissa förutsätt­ningar till fackligt veto mot att arbetsgivare anlitar
annan arbetskraft än&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1041&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1042&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   497&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hos
honom anställda arbetstagare. I enlighet med föreskriften i 1 § and­ra stycket
omfattar begreppet arbetstagare härvid även jämställda upp­dragstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det kan beträffande 38 § förtjäna understrykas, att
den primära för-handlmgsskyldighet för arbetsgivare som föreskrivs i första
stycket in­träder först då arbetsgivaren står i begrepp att för arbete för sui
räkning eller i sin verksamhet anlita viss entreprenör eUer viss annan
arbetskraft, som han ej avser att anställa. Arbetsgivaren är aUtså oförhindrad
att dessförinnan på egen hand införskaffa den utredning som han anser sig
behöva för att själv ta ställning i frågan, t. ex. inleda ett anbudsförfaran­de
för att välja entreprenör. Härvid bortses från situationer, då primär
förhandlingsskyldighet föreligger enligt 11 § eller arbetstagarorganisa­tion
begär förhandling med stöd av 12 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Syftet med förhandling enligt 38 § är att ge den
fackliga organisatio­nen möjlighet att ingripa, om den av arbetsgivaren
tilltänkta entreprena­den eller därmed jämförliga åtgärden kan antagas medföra
åsidosättan­de av lag eller av kollektivavtal för arbetet eller annars strida
mot vad som är allmänt godtaget inom avtalsområdet. Det är alltså sådana frå­gor,
som skall belysas vid förhandlingen. Finns fog för antagande som nu sagts, kan
vid förhandluigen även komma att diskuteras villkor för att åtgärden skall
kunna bli godtagbar och få beslutas av arbetsgivaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I speeialmotiveringen till 38 § konstateras, att
bestämmelserna i 38— 40 §§ gäller endast anlitande av främmande arbetskraft,
varom avtal träffas efter medbestämmandelagens ikraftträdande. Det tiUäggs
härvid, att reglerna tillämpas vid förlängning etc. av tidigare avtal som äger
ram efter ikraftträdandet. Till det senare får göras en reservation med hän­syn
tUl ett uttalande i den allmänna motiveringen (11.10.1). Där förkla­ras
nämligen att, när det gäller anlitande av ej anställd arbetskraft som
arbetstagarorganisation före lagens ikraftträdande anser sig ha saknat
rättsliga möjligheter att ingripa mot, det får ankomma på organisationen att i
anslutning tUl ikraftträdandet aktualisera frågan i vad mån förfa­randet
alltjämt skall godtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När i 39 § talas om att den tilltänkta åtgärden kan
antagas medföra åsidosättande av kollektivavtal för arbetet, kan det vara fråga
om det för arbetsgivarens egen verksamhet gällande kollektivavtalet. Han äm­nar
kanske utanför anställningsförhållande anlita personer, som i själva verket är
arbetstagare. Men det kan också gälla ett annat avtal, nämli­gen ett som binder
den avsedda entreprenören. I uttrycket att åtgärden kan antagas annars strida
mot vad som är allmänt godtaget &amp;quot;inom av­talsområdet&amp;quot; åsyftas däremot
enbart de förhandlande partemas eget av­talsområde. Lagrådet förordar, att
detta kommer tiU uttryck i lagtexten genom att de citerade orden utbyts mot
&amp;quot;inom parternas avtalsområde&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För den händelse behörig arbetstagarorganisation
avger sådan förkla­ring som avses i 39 §, anges rättsföljden vara att
arbetsgivaren ej får låta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32   
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1043&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1044&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   BUaga
1   Arbetsmarknadsdepartementet  498&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbetet
utföras av någon som därvid icke är arbetstagare hos honom. Härvid går den
föreslagna lagtexten enligt lagrådets mening för långt. Förklaringen bör inte
ha annan verkan än att arbetsgivaren inte får be­sluta eller verkstäUa den av
honom tilltänkta åtgärden. Däremot bör han vara oförhindrad att exempelvis
anlita annan entreprenör, som tidigare är godtagen av arbetstagarsidan.
Arbetsgivaren bör också tiU förhand­ling kunna upptaga frågan om andra
lösningar, vilka likaledes innebär att utomstående arbetskraft skall användas
för arbetet. Ett uttalande i specialmotiveringen tiU 39 § ger vid handen, att
förslaget är avsett att ha denna innebörd. Med hänsyn härtiU föreslår lagrådet,
att rättsföljden i 39 § anges med orden &amp;quot;får åtgärden ej beslutas eUer
verkställas av ar­betsgivaren&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av specialmotiveringen tiU 40 § framgår, att
vetorätten ej blir gäUan­de om arbetstagarorganisationen har saknat objektiva
gnmder för sin bedömning att den tUltänkta åtgärden kan medföra fara för
åsidosättan­de av lag eUer av koUektivavtal för arbetet eller att åtgärden
annars stri­der mot vad som är aUmänt godtaget inom parternas avtalsområde.
SjälvfaUet kan inte krävas, att den fackliga organisationen skaU visa att
åtgärden kommer att få sådana verkningar. Bevisning av detta slag tor­de inte
kimna förebringas annat än undantagsvis. A andra sidan kan det inte få räcka
med enbart antaganden. Arbetstagarorganisationen måste kunna visa på positiva
omständigheter, söm talar tUl förmån för dess be-dönming. Vetorätten bör t. ex.
kunna utövas med avseende på en entre­prenör, som är känd för att inte betala
förfallna löner eller sociala av­gifter eUer som kan konstateras ha kommit på
obestånd. Blotta misstan­ken om att en entreprenör i framtiden inte skall
fuUgöra sina åtaganden mot de anställda eUer mot det allmänna kan däremot inte
vara tiUräck-lig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;TUl denna paragraf har de nuvarande
fredspliktsreglema i 4 § första stycket KAL överförts i sak oförändrade. Det
tiUägget har dock gjorts, att stridsåtgärder under tid då kollektivavtal gäller
skall vara tUlåtna en­dast om de har beslutats i behörig ordning av
organisation som har slu­tit avtalet. Första stycket i den föreslagna lydelsen
innehåller regler för den som är eller har varit medlem i sådan organisation. Genom
andra stycket utsträcks reglerna att i tiUämpliga delar gälla även stridsåtgärd
av arbetsgivare, som själv har slutit kollektivavtal eller som har blivit
bunden av kollektivavtal på grund av 28 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket är med den föreslagna avfattnmgen
svårtillgängligt. Det inleds med ett förbud mot stridsåtgärder under tid då
kollektivavtal gäUer. Från detta förbud görs därefter undantag, om stridsåtgärd
har beslutats av avtalsbunden organisation i behörig ordning. Detta undan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1045&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1046&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1   Arbetsmarknadsdepartementet  499&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tag
är i sin tur försett med undantag. Det gäller nämligen endast i den mån
åtgärden vidtages för annat ändamål än något av dem som anges i fyra särskUda
punkter, motsvarande de nuvarande i 4 § första stycket KAL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;EnUgt
lagrådets menmg skulle första stycket bli lättare att förstå, om det utformades
efter samma mönster som nyssnämnda lagram. Det skuUe då endast ange, när den
föreslagna lagen föreskriver förbud mot stridsåtgärder. Härav skulle — liksom
för närvarande enligt KAL — motsättningsvis följa, att stridsåtgärder i andra
fall är tUlåtna inom la­gens tiUämpningsområde eller med andra ord såsom
fackliga påtryck­ningsmedel i förhållandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare. Sådana fackliga stridsåtgärder blir, även om de är mer eUer
mindre politiskt fär­gade, att bedöma enligt den föreslagna lagen. Är fråga om
sympatiåt­gärd tUl stöd för utländsk part, blir åtgärden i princip tiUåten
endast un­der fömtsättning att den i utlandet vidtagna primära stridsåtgärden
är lovlig; detta är också innebörden av det remitterade förslagets föreskrift i
den delen. Härvid torde dock kurma bortses från sådana förbud mot
stridsåtgärder i den främmande staten, som står i uppenbar strid mot grundema
för rättsordningen i vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
arbetsnedläggelse, blockad eUer liknande åtgärder företas av rent politiska
skäl, faller de tydligen utanför den föreslagna lagens tiUämp­ningsområde.
Fråga är då inte om stridsåtgärder i vedertagen mening. Åtgärderna tiUgrips
nämUgen inte för att utöva påtryckning på arbets­givare eUer arbetstagare som
sådana, och dem emellan behöver inte hel­ler råda någon motsättning i den
politiska frågan. Att från den föreslag­na lagens regler draga några slutsatser
om tillåtligheten av &amp;quot;stridsåtgär­der&amp;quot; i sådana sammanhang torde inte
vara möjligt. Bortsett från vad som kan gälla under ofärdstider eller under
andra liknande förhåUan­den, kan dock arbetsinställelse under åberopande av
politiska skäl — vare sig i form av lockout eller såsom strejk — inte antagas
vara förenlig med de förpliktelser som arbetsgivare och arbetstagare har iklätt
sig så­som parter i anställningsavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bland förbuden i första stycket mot stridsåtgärd
bör i klarhetens in­tresse också upptagas det fallet, att sådan åtgärd strider
mot bestämmel­se om fredsplikt i kollektivavtal. Härvid åsyftas avtal om längre
gående fredsplikt än som annars följer av lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad härefter angår det föreslagna andra stycket kan
detta undvaras, om första stycket utvidgas tiU att på samma sätt som 4 § första
stycket KAL omfatta arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektiv­avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;S. k. indrivningsblockader anses vara tiUåtna
enligt gällande rätt. Ut­talanden tUl stöd för en sådan ordning gjordes under
riksdagsbehand­lingen av förslaget till KAL, men denna innebörd av lagen kom
inte tUl klart uttryck däri. Även enligt det nu remitterade förslaget anses
utrym-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1047&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1048&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1   Arbetsmarknadsdepartementet   soo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;me
kunna utan jämkning av lagtexten beredas för indrivningsblockader enUgt hittUls
tiUämpad praxis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Betydelsen av indrivningsblockader torde
visserligen ha minskat efter införandet av staflig lönegaranti vid konkurs.
Fortfarande lär emellertid föreligga ett praktiskt behov av sådana blockader.
Lagrådet vUl därför hålla före att deras tiUåtlighet bör komma tiU klart
uttryck i den nya la­gen. För en sädan lösning talar också att varsel
skyldigheten i lagen vid­gas tUl att avse alla typer av stridsåtgärder. Om
därvid undantag skaU göras för indrivningsblockader, vilket är det remitterade
förslagets av­sedda innebörd, torde en uttrycklig regel'härom vara erforderlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
regel om att indrivningsblockader är lovliga skulle lämpligen kun­na upptagas i
ett nytt andra stycke i 41 §. Genom regeln skuUe paragra­fens första stycke
kunna förklaras ej utgöra hinder för arbetstagarorga­nisation att i behörig
ordning besluta blockad för att utverka betalning av klar och förfaUen fordran
på lön eller på annan ersättning för utfört arbete (jfr 3 § lagen om
arbetsgivares kvittningsrätt).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under åberopande av det anförda förordar lagrådet,
att 41 § ges föl­jande avfattning:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna
av kollektivavtal får icke vidtaga eUer deltaga i arbetsinställelse (lockout
eller strejk), bloc­kad, bojkott eUer annan därmed jämförlig stridsåtgärd, om
avtalet in­gåtts av organisation och denna ej i behörig ordning har beslutat
åtgär­den, om åtgärden strider mot bestämmelse om fredsplikt i kollektivavtal
eller om åtgärden har tUl ändamål&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;att utöva påtryckning i tvist om koUektivavtals
giltighet, bestånd eUer rätta innebörd eUer i tvist huravida visst förfarande
strider mot av­talet eUer mot deima lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;att åstadkomma ändring i avtalet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;att genomföra bestämmelse, som är avsedd att
tUlämpas sedan av­talet har upphört att gälla, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4. att
stödja annan, när denne icke själv får vidtaga stridsåtgärd.&lt;br&gt;
Första stycket utgör ej hinder för arbetstagarorganisation att i behörig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ordning
besluta blockad för att utverka betalning av klar och förfaUen fordran på lön
eUer på annan ersättning för utfört arbete.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;43
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om olovlig stridsåtgärd har vidtagits av
arbetstagare som är bundna av koUektivavtal, skall det enligt denna paragraf
åligga arbetsgivaren och berörd arbetstagarorganisation att omedelbart taga upp
överlägg­ningar med anledning av stridsåtgärden. I remissprotokoUet anges över­iäggningama
böra ha tiU uppgift att bringa klarhet i vad som har inträf­fat och i vad som
är orsaken tiU arbetstagamas handlande. I parternas överläggningsskyldighet bör
ligga även en skyldighet att efter bästa för­måga medverka tUl detta resultat.
Vidare anges syftet med överlägg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1049&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1050&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   501&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningama
böra vara att undersöka och komma överens om vad som kan göras för att få tiU
stånd återgång till arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;EnUgt
lagrådets mening är det önskvärt, att överläggningarnas avsed­da inriktning på
något sätt kommer tiU uttryck i paragrafens första styc­ke. Detta kan lämpligen
ske genom att arbetsgivarens och arbetstagar­organisationens åligganden anges
vara att omedelbart taga upp över­läggningar med anledning av stridsåtgärden
&amp;quot;och att gemensamt verka för dess upphörande&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
ett sådant tiUägg klargörs också, att någon överiäggningsskyl­dighet inte
föreligger om arbetstagama har återgått tUl arbetet innan överläggningar har
hunnit äga rum. Vidare synes det förordade tUlägget stå väl i samklang med den
i 60 § andra stycket intagna skadeståndsre­geln om hänsynstagande bl. a. till
de verkningar som har följt av över­läggningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;44
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kollektivavtalets kanske viktigaste funktion är att
vara ett fredsdoku­ment, som tryggar arbetsfreden mellan avtalspartema under
den tid av­talet gäUer. Föredragande departementschefen framhåUer också i re­missprotokoUet,
att arbetsfred under löpande avtalsperiod är en fömt­sättning för att
näringsliv och samhälle skaU kunna fungera och utveck­las och för att
näringslivet skaU kunna bevara sm förmåga att konkurre­ra med företag i andra
länder. Han understryker vidare, att fredsplikten är en utgångspunkt för de
fackliga organisationemas lönepolitiska strä­vanden och för de enskUdas
ekonomiska trygghet. Det torde inte heller vara för mycket sagt, att det system
med lagstadgad fredsplikt som har tiUämpats i vårt land alltsedan KAL trädde i
kraft för snart 50 år sedan har varit utomordenfligt värdefuUt inte bara för
arbetsgivare och arbets­tagare utan för det svenska samhället i dess helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
denna bakgrund bör uppenbarligen starka skäl krävas för att några längre gående
avsteg skall göras från den beprövade ordningen. Det remitterade förslaget
iimehåller åtskilliga regler, som i jämförelse med vad nu gäller påverkar
fredspliktens omfattning eller efterlevnad. Vissa av dessa regler skärper
fredsplikten, medan andra är ägnade att få motsatt effekt. Längst i den senare
riktiungen går stadgandet i föreva­rande paragraf om den kvarievande
stridsrätten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den allmänna motiveringen tUl lagförslaget uttalar föredragande de­partementschefen,
att den kvarievande stridsrätten inte innebär något annat än att man faller
tiUbaka på rätten att gripa tUl fackUg strid såsom medel att få tiU stånd
kollektivavtal om medbestämmanderätt. Han för­klarar sig utgå från att intresset
av arbetsfred under avtalsperiodema lägger hinder i vägen för lösningar
härvidlag, vUka skulle innebära fri rätt för arbetstagama att gå tiU strid även
under gUtighetsperioderna för koUektivavtal om löner och allmänna
anställningsvillkor. Om man t. ex.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1051&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1052&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   502&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tänkte
sig frUiet för arbetstagarnas lokala sanunanslutningar att gå tiU strid varje
gång oenighet uppstod i en arbetsmUjöfråga eller i en fråga om omplacering av
en enskUd arbetstagare eller i någon annan liknande fråga, skuUe enligt
departementschefen fömtsättningarna för en gyim-sam uppgörelse med
arbetsgivaren självfallet många gånger vara goda i det enskUda fallet. Men man
kan inte, fortsätter departementschefen, se enbart tiU det enskUda faUet. Det
framhåUs som uppenbart, att regler som genereUt gav en sådan frihet skulle
innebära att man inte längre kunde räkna med sammanhängande perioder av fred på
arbetsmarkna­den. Man skulle med andra ord dra undan gmnden för det system av
samordnade förhandlingar och avtal och därav följande fredsperioder, som
hittUls har utvecklats och som enligt allmän uppfattning är av störs­ta värde
både för parterna på arbetsmarknaden och för samhället som helhet. Det är
enligt departementschefens mening ett för högt pris att betala.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förutsättningen
för att part skall få tillgång till kvarievande stridsrätt är, att han vid
förhandling om kollektivavtal har begärt att sådan fråga om medbestämmanderätt
som avses i 32 § skall regleras i avtalet eller i särskilt avtal mellan samma
parter. Kommer i detta läge uttrycklig reg­lering av frågan inte till stånd när
kollektivavtal träffas meUan parter­na, skall frågan vid tUlämpningen av
föreskrifterna om fredsplikt i 41 § anses faUa utanför koUektivavtalet. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det får antagas, att vid samordnade eller eljest
centrala förhandling­ar på arbetsmarknaden om löner och allmänna
anställningsvUlkor ar­betstagarsidan kommer att stäUa vittgående yrkanden om
medbestäm­mande i frågor som åsyftas i 32 §. HärtUl kan ett kraftigt tryck från
ar­betstagarorganisationemas medlemmar komma att medverka. Såsom framgår av
specialmotiveringen till 44 § finns inte heller något hinder mot att ställa
vidsträckta krav, som berör stora områden av arbetsgiva­rens
beslutsbefogenheter. Sådana krav kommer att framföras kanske inte så mycket med
sikte på ätt de skall bli tUlgodosedda under förhand­lingarna om löneavtalen;
aU erfarenhet visar, att dessa förhandlingar re­dan är så kompUcerade, att de
knappast kan belastas med ytterligare svårlösta frågor. Det fiims däremot
anledning att tro, att arbetstagaror­ganisationerna genom sina yrkanden om
medbestämmande vill hålla möjlighetema öppna att under avtalsperiodema för
löneavtalen för­handla om medbestämmandeavtal utan att organisationema därvid
är bundna av fredsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den senast antydda ordningen torde ha goda skäl för
sig. Genom den behöver löneförhandlingarna inte tyngas och fördröjas av att
parterna också måste lösa ofta säkerligen komplicerade frågor om medbestäm­mande
för arbetstagama. I stället får partema möjlighet att senare för­handla särskUt
om sådana frågor. De kan därvid allt efter omständighe­terna förhandla på
central nivå om lösningar, som kan ges mera allmän&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1053&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1054&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 1   Arbetsmarknadsdepartementet   503&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;räckvidd,
och lokalt i de fall där lösningama måste anpassas efter lokala förhållanden.
En påtaglig fördel med denna ordning är vidare, att strids-åtgärder inte kommer
i fråga förrän partema genom förhandlingar har uttömt möjUgheterna att enas på
fredlig väg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att göra det möjligt att hantera frågorna om medbestämmande på detta sätt bör
parterna ges frihet att tiUgripa stridsåtgärder, om de inte lyckas nå fram till
någon lösning vid förhandlingar om medbestämman­deavtal. Att gå längre och låta
medbestämmandefrågorna i de åsyftade situationema inte omfattas av någon som
helst fredsplikt synes däremot varken vara tiUrådUgt eller erforderligt. Såsom
tidigare har nämnts kan vid löneförhandlingar framstäUas långtgående yrkanden
om medbestäm­mande, exempelvis så att de helt aUmänt omfattar företagsledningen
och ledningen och fördelningen av arbetet. Om yrkandena skulle öppna fri
möjlighet till stridsåtgärder, skulle varje fråga inom dessa vidsträckta
områden, som upptogs tiU primär förhandling enligt 11 § eUer på ar­betstagarsidans
begäran blev föremål för förhandling enligt 12 §, vara öppen i den meningen att
parterna kunde hota med stridsåtgärder under förhandlingen och även tUlgripa
sådana för att genomdriva sin mening. Det torde stå klart, att en sådan ordning
knappast skuUe vara ägnad att bidra till det förtroendefulla samarbete mellan
arbetsgivare och arbets­tagare, som den föreslagna lagen fömtsätter. Lika klart
är att man med denna ordning skulle ha fått en sådan lösning som
departementschefen har ansett sig inte kunna godta. Därmed skulle också
kollektivavtalets funktion som fredsdokument sättas i fara och
arbetsgivarsidans benä­genhet att sluta kollektivavtal kunna bli mindre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Syftet
med den kvarievande stridsrätten är att få till stånd kollektivav­tal om
medbestämmande. För att detta syfte skaU tillgodoses räcker det, att
fredsplikten hävs i samband med förhandlingar om sådant avtal. Då vinnes också
garantier för att parterna fuUgör sin förhandlingsskyldig­het — och i enlighet
med föreskriftema i 15 § lägger fram motiverade förslag tiU lösning av den
fråga som förhandlingen avser — urnan strids­åtgärder blir aktueUa.
Bestämmelsen i 44 § har emellertid fått en avfatt­ning, som går längre än det
angivna syftet kräver och helt utesluter medbestämmandefrågor som avses i
paragrafen från fredsplikt. För att detta skall undvikas vUl lagrådet förorda,
att 44 § i stäUet utformas på följande sätt: &amp;quot;Har vid förhandUng om
kollektivavtal part begärt, att i avtalet eUer i särskilt avtal skall regleras
fråga som avses i 32 §, men blir frågan ej uttryckligt reglerad när
kollektivavtal träffas mellan parterna, skall den icke tUl följd av det
träffade avtalet anses omfattad av freds­plikt enligt 41 § vid förhandling om
frågans reglering i särskilt avtal.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt paragrafen åligger varselskyldighet
arbetsgivarorganisation och arbetstagarorganisation som vidtager stridsåtgärd
liksom arbetsgivare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1055&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1056&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   504&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
vidtager sådan åtgärd utan att organisation har anordnat den. Av paragrafens
avfattning följer att på arbetsgivarsidan varselskyldighet fö­religger vare sig
de av stridsålgärden berörda arbetstagama tillhör orga­nisation eller ej. Som
huvudregel upptages att varsel skall vara skriftligt; när det gäller
oorganiserade arbetstagare får emellertid varsel ske ge­nom allmänt synliga
anslag på arbetsplatsen. Underlåtenhet att varsla avses i princip skola medföra
skadeståndsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt lagrådet kan finna bör, utifrån de gmnder
varpa lagrammet vi­lar, varselskyldigheten för arbetsgivarorganisation
respektive arbetsgiva­re å ena samt arbetstagarorganisation å andra sidan kunna
begränsas till att avse enbart förhåUandet dem emellan. Utanför begreppet
&amp;quot;motpart&amp;quot; sådant det kommer till uttryck i paragrafen skuUe
därigenom, oavsett humvida någon organisationstillhörighet överhuvud
föreligger, komma att faUa sådana arbetstagare som ej är medlemmar i berörd
arbetstagar­organisation. För vad som i detta sammanhang skaU förstås med
&amp;quot;be­rörd arbetstagarorganisation&amp;quot; torde ledning vara att hämta i
motiven tiU 43 § i förslaget. Även om én med skadeståndsansvar sanktionerad
regel om varselskyldighet inte bör gälla i förhållande tUl nu angivna katego­rier
av arbetstagare, bör dock en allmän handlingsregel vara att i en
konfliktsituation varsel på lämpligt sätt lämnas även till dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I specialmotiveruigen tiU paragrafen uttalas att om
en stridsåtgärd, som har varslats tiU en viss arbetsgivare, utvidgas tUl att
omfatta även annan eller andra arbetsgivare, nytt varsel skall utfärdas
beträffande den utvidgade stridsåtgärden. Härtill kan anmärkas att även annars
en utvidgning av pågående stridsåtgärd torde föratsätta varsel. Att varsel­plikt
föreligger även vid utvidgning av pågående stridsåtgärd bör enligt lagrådets
mening komina till uttryck i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På grund av det anförda föreslår lagrådet, att
paragrafens första stycke erhåller följande lydelse: &amp;quot;Arbetsgivarorganisation
eller arbetsgi­vare och arbetstagarorganisation är sinsemellan skyldiga att, om
gUtigt hinder ej möter, skriftligen varsla motparten minst sju dagar i förväg,
när de avser att vidtaga stridsåtgärd eller att utvidga pågående stridsåt­gärd.
Omfattar stridsåtgärd från arbetsgivarsidan även arbetstagare som ej är
medlemmar i berörd arbetstagarorganisation, bör de varslas genom allmänt
synliga anslag på arbetsplatsen eUer på annat lämpligt sätt.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till vad lagrådet i anslutning tUl
41 § har anfört i frå­ga om indrivnmgsblockader föreslås vidare, att tUl 45 §
fogas ett tredje stycke av följande lydelse: &amp;quot;Skyldighet att varsla
föreligger ej i fråga om stridsåtgärd som avses i 41 § andi-a stycket.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sistnämnda förslag får betydelse även för
tUlämpningen av 47 §, som avser varselskyldigheten gentemot
förlikningsmannaexpeditionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1057&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1058&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   505&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;53 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafens andra stycke innehåller ett allmänt förbud
för förlik­ningsman att obehörigen yppa eller utnyttja vad han har fått
kännedom om under sin verksamhet. Vid sådant förhållande synes vad i första
stycket föreskrivs om rätt för part att göra förbehåll om tystnadsplikt och det
i andra stycket i anslutning härtUl meddelade förbudet för för­likningsman att
obehörigen yppa eUer utnyttja vad som omfattas av för­behållen tystnadsplikt
sakna självständig betydelse för uppnående av det åsyftade sekretesskyddet för
part. På grand härav föreslås att paragra­fen avfattas i ett enda stycke av
följande lydelse: &amp;quot;Den som är eUer har varit förlikningsman får ej
obehörigen yppa eller utoyttja vad han har fått kännedom om under sin
verksamhet. Detsamma gäller den som är eUer har varit särskUd förlikningsman eller
medlem i förlikningskom­mission.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;54 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;•&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeln om skyldighet att ersätta skada är enligt
specialmotiveringen avsedd att tiUämpas enbart på enskUd part eller
organisation. Härav föl­jer, såsom också motivledes framhåUes, att
förlikningsman inte skall bära skadeståndsansvar enligt den föreslagna lagen.
Enligt lagrådets me­ning bör lagtexten bringas tUl överensstämmelse med vad
sålunda är av­sett att gäUa. Lagrådet föreslår därför, att paragrafen med viss
ytterUga­re redaktionell jämkning ges följande lydelse: &amp;quot;Arbetsgivare,
arbetstaga­re och organisation som bryter mot denna lag eller mot
kollektivavtal skall ersätta uppkommen skada, om ej annat följer av vad nedan
sägs.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;56
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt specialmotiveringen tiU paragrafen skall
påföljden för brott mot tystnadsplikt som avses i 21 och 22 §§ vara skadestånd
i enlighet med de allmänna skadeståndsreglerna i 54 och 55 §§ i lagförslaget.
Det framhåUes emeUertid, att 56 § skiljer sig i så måtto från de allmänna
skadeståndsbestämmelserna i 54 § att skadeståndsansvaret, när en före­trädare
för en arbetslagar- eUer arbetsgivarorganisation eUer för en ar­betsgivare har
bratit mot tystnadsplikt, läggs på organisationen eUer ar­betsgivaren. I dessa
faU, förklaras det vidare, kommer något personligt skadeståndsansvar inte i fråga.
Gäller det däremot en enskild arbetsgiva­re som har bratit mot tystnadspUkt
följer, enligt motivtexten, av 54 § att skadeståndsansvaret drabbar honom. Vad
som sägs om påföljd för brott mot tystnadsplikt förklaras avse inte bara
tystnadsplikt, som följer av en förhandlingsuppgörelse eller som gäller i
avbidan på rättslig prövning, utan även tystnadsplikt som grundas på beslut av
arbetsdomstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uttalandena i specialmotiveruigen ger
motsättningsvis vid handen, att bestämmelserna i 56 § avses skola exklusivt
reglera frågan om skade­ståndsansvar enligt lagen, när någon på
arbetstagarsidan har brutit mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1059&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1060&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1   Arbetsmarknadsdepartementet   506&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tystnadsplikt.
Sådant ansvar skall således på arbetstagarsidan inte följa i andra faU än
paragrafen anger och skall åvila enbart organisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 56 § regleras endast sådana faU där företrädare
för organisation el­ler för arbetsgivare bryter mot tystnadsplUct. Den
ståndpunkt i fråga om möjUgheten att utkräva skadeståndsansvar, som förslaget i
denna del in­tar, kan måhända ha visst fog för sig i just dessa faU. Parterna i
en för­handlingsuppgörelse om information och tystnadsplikt är regelmässigt
arbetstagarorganisation, å ena, samt arbetsgivarorganisation eller arbets­givare,
å andra sidan, och det kan förefaUa naturligt, att organisationen eUer
arbetsgivaren i tystnadspliktshänseende svarar för den som har fått i uppdrag
att föra förhandlingen och i första hand mottaga den informa­tion varom
förhandlas. Frågan är emeUertid långt ifrån oomtvistUg och goda skäl kan
anföras för att låta också individueUt skadeståndsansvar inträda i de fall
paragrafen avser. Härför talar inte minst att mtresset av tystnadsplikt, där
det uppbärs av ett rättmätigt anspråk, får ett i möjli­gaste mån verksamt
skydd. Det kan erinras om att arbetsrättskommittén i sitt betänkande upptog
vissa regler om tystnadsplikt (51 och 52 §§). Dessa var visserligen i
materiellt hänseende utformade på annat sätt än motsvarande bestämmelser i det
remitterade förslaget, men det förtjänar anmärkas att de var sanktionerade med
bl. a. skadeståndsansvar såväl individueUt som för organisation. Avvikelsen
från det i betänkandet fö­reslagna &amp;quot;dubbla&amp;quot; skadeståndsansvaret har
inte.närmare berörts i re­missprotokollet. Det sagda föranleder dock icke
lagrådet att motsätta sig den nu föreslagna regleringen av skadeståndsansvaret,
om frågan be­gränsas tUl enbart företrädarfallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet finner emellertid anledning till
invändning i annat hänse­ende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrådets mening bör frågan om
skadeståndsansvaret vid brott mot lagens regler om tystnadsplikt ses i en något
vidare aspekt än som synes ha skett i förslaget. I fall av oenighet kan fråga
uppkomma dels att faststäfla vilka handlingar, uppgifter etc. som på grund av
sitt inne­håll bör omfattas av tystnadsplikt, dels att bestämma omfattningen av
den personkrets tUl vilken informationen utan risk för menliga följder bör
kunna föras vidare. Frågan hur långt part får sprida erhållen infor­mation har
i lagförslaget såtillvida reglerats, att ledamot i styrelsen för berörd
arbetstagarorganisation alltid skall ha rätt att taga del av den in­formation
som från motsidan har lämnats organisationen (jfr 20 §). I andra fall skall
frågan kunna bli föremål för förhandling. Om förhand­lingsuppgörelse inte nås,
får frågan hänskjutas till avgörande av arbets­domstolen. Det kan förutsättas
att den krets av mottagare inom den fackliga organisationen, varom i visst fall
kan bU fråga, görs antingen till följd av förhandlingsuppgörelse eller på grand
av dom delaktig av lämnad information under vUlkor om tystnadsplikt. Härav
följer, såvitt nu är av intresse, att frågan om brott mot tystnadsplikt kan
angå också&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1061&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1062&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 1   Arbetsmarknadsdepartementet   507&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbetstagare
som mottagit information under tystnadsplUct utan att han därvid kan sägas ha
varit företrädare för sui organisation. Enligt lagrå­dets mening saknas bärande
skäl för att inte låta en sådan arbetstagare omfattas av ett personligt
skadeståndsansvar vid brott mot tystnadsplikt, som avses i den föreslagna
lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med åberopande av det anförda och då samtliga
bestämmelser om skadeståndsansvar vid brott mot tystnadsplikt — således även
när fråga är om enskUd arbetsgivares ansvar — bör sammanföras till en och sam­ma
paragraf, förordar lagrådet att i paragrafen, i stället för den före­slagna
lydelsen, införs två stycken av följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Bryter arbetsgivare eller arbetstagare mot
tystnadsplikt som avses i denna lag eUer utnyttjar han obehörigen vad han under
sådan tystnads­plikt har fått kännedom om, skall han ersätta uppkommen skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om någon som företräder arbetsgivare eller
organisation gör sig skyl­dig tiU handling som avses i första stycket, svarar
arbetsgivaren eller or­ganisationen för skadan.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av specialmotiveringen tUl förevarande paragraf
framgår, att brott mot sådan tystnadsplikt som avses i lagen — och ej gäller
förlikningsor­gan — i princip skall kunna leda endast tUl påföljd av
civUrättslig natur. Avsikten är alltså, att straffansvar enligt 20 kap. 3 §
brottsbalken inte skall inträda. EmeUertid kan ur sistnämnda lagrums numera
gäUande ly­delse knappast med säkerhet utläsas, att tystnadsplikt som avses i
den föreslagna lagen kommer att faUa utanför lagrummet; särskUt gäller detta
tystnadsplikt som följer av 22 § i det remitterade förslaget. För att den
avsedda innebörden i förslaget klart skaU framgå, bör till 56 § fo­gas ett nytt
tredje stycke av förslagsvis följande lydelse: &amp;quot;I faU som av­ses i denna
paragraf skall ej följa ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbal­ken.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller rättsföljdema av
tystnadspliktsbrott, nämns i special­motiveringen bara skadestånd. Sådant brott
av arbetstagare torde emel­lertid också kunna utgöra grand för uppsägning eller
avskedande (jfr AD 1961: 27 och prop. 1973: 129 s. 149 f.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av 3 § i det remitterade förslaget följer, att
annan lagstiftning kan leda tUl att fråga om straffansvar för brott mot
tystnadsplikt kan upp­komma, oavsett det nyss föreslagna tUlägget i 56 §.
Därvid är först att erinra om sådana kvalificerade tystnadspliktsbrott som
avses i 3—5 §§ lagen (1931: 152) med vissa bestämmelser mot Ulojal konkurrens.
Ytter­ligare bör nämnas, att ett av arbetsdomstolen med stöd av 21 § andra
stycket meddelat förordnande om tystnadsplikt medför, att 9 kap. 6 §
rättegångsbalken blir tUlämplig och att alltså straffansvar följer, om nå­gon
utan gUtigt skäl röjer vad som enligt domstolens beslut inte får up­penbaras.
Vidare är att nämna att, såsom också berörs i specialmotive­ringen, särskUda
bestämmelser är att påräkna såvitt angår den offenfliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1063&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1064&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   508&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det förtjänar framhållas, att medbestämmandelagens
bestämmelser rimligtvis måste så förstås, att de inte utesluter individueUt
skadestånds­ansvar enligt allmänna regler om skadestånd på grund av brottslig
hand­ling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En särskUd fråga gäller hur tystnadsplikt som avses
i medbestämman­delagen förhåller sig tUl tryckfrihetsförordningens bestämmelser
om s. k. meddelarskydd, dvs. de bestämmelser som avser rätten för envar att —
utom i vissa tämligen snävt begränsade undantagsfall — lämna medde­landen till
pressen för publicering utan att meddelaren riskerar straff-rättsUg påföljd
eller sådant skadestånd som grundas på brottslig hand-Img.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tryckfrihetsförordnmgen uttalar sig inte i frågan
huruvida någon motsvarighet tiU det nu angivna skyddet för meddelare gäUer, när
det är fråga om tystnadsplikt som vUar på kontraktsrättsUg grund. Det har dock
antagits, att civilrättens regler ger utrymme för avtal som utesluter rätt att
lämna vissa meddelanden tUl pressen och som ger utrymme för sanktioner i
händelse av brott mot dylikt avtal (jfr SOU 1966: 60 s. 117 med hänvisningar). Med
tystnadsplikt på kontraktsrättsUg grund förefal­ler kunna jämställas både
tystnadsplikt, som enligt förslagets 22 § första stycket första meningen och
andra stycket avses följa av parts ensidiga åtgöranden, och tystnadsplikt,
varom arbetsdomstolen kan förordna en­ligt 21 § andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;58
och 59 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 58 § första stycket i det remitterade
förslaget kan enskild ej åläggas skadestånd för deltagande i olovUg
stridsåtgärd, om denna har anordnats eUer föranletts av organisation.
Bestämmelsen skulle så som den är avfattad öppna möjlighet för det förfarandet,
att en större eller mindre krets av arbetstagare bildar en organisation i
enklast möjliga for­mer, tillser att organisationen är utan egentliga tUlgångar
och låter or­ganisationens styrelse besluta om en olovlig stridsåtgärd som
genomförs; jfr NJA &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1965 s. 147 och justitierådet Conradis votum i NJA
1970 s. 216 (s. 226). Medlemmarna skulle i sådant fall enligt den föreslagna
bestämmelsen vara fria från skadestånd, och en påföljd som ådöms or­ganisationen
skulle inte kunna verkställas. På arbetsgivarsidan skuUe kunna förfaras på
liknande sätt. För att Ulojala manövrer av denna art inte skall kunna ske
påföljdsfritt, bör bestämmelsens räckvidd begränsas till stridsåtgärd anordnad
eller föranledd av organisation som är bunden av kollektivavtal och
organisation som är överordnad den kollektivav­talsbundna. Därmed torde
säkerställas att enskilda medlemmar i utbry-tarorganisationer inte i aUa lägen
går fria från påföljd för olovlig strids­åtgärd. EnskUd medlems frihet från
påföljd kan inte anses generellt mo­tiverad annat än när ansvarig organisation
verkligen kan betala ett ut­dömt skadestånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1065&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1066&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1   Arbetsmarknadsdepartementet   509&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad angår 59 § är först att anmärka, att dess andra
mening inte före­skriver annat än att skadeståndsskyldighet föreligger för
arbetsgivare som har underlåtit antingen att påkalla förhandling vid sådan
tvist om arbetsskyldighet som avses i 34 § eUer att väcka talan när så skolat
ske enligt samma paragraf. Men underlåtenhet i dessa hänseenden utgör brott mot
lagen och är därför skadeståndssanktionerad redan genom 54 §. Följaktiigen kan
59 § andra meningen utgå såsom onödig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äv 59 § första meningen framgår att arbetsgivare
bUr skadestånds­skyldig, om han kräver arbete enligt 34 § andra stycket utan
att sådana synnerliga skäl som där ayses föreligger. Formellt leder
bestämmelsen, sedd för sig, tiU att arbetsgivaren genomgående blir
skadeståndsskyldig, om en prövning i efterhand visar att synnerliga skäl för
arbetets utkrä­vande ej förelåg. Detta gäller även när omständigheterna
vid.hans beslut att utkräva arbete visas ha varit sådana, att hans bedömning
att synner­liga skäl var för handen var fullt ursäktlig. För det sistnämnda
fallet gri­per emellertid förslaget i 60 § in. Är arbetsgivarens missbedömning
ur­säktlig, torde 60 § leda tUl att skadestånd kan bortfaUa. I sak kan väl det
nu angivna samspelet mellan 59 och 60 §§ påräknas leda tUl materiellt sett
tillfredsställande resultat, .och det är därför utan egentlig saklig be­tydelse
att 59 § enligt orden stadgar en skadeståndsskyldighet även för ursäktliga fall
av missbedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Emellertid bör ej bortses från att 57 § har fått en
från 59 § avvikan­de utformning, ehuru den avser jämförbara partsbefogenheter —
dock med den skillnaden att där är fråga om befogenheter som tillkommer
arbetstagarorganisation. I 57 § har för där avsedda fall av skadestånds­skyldighet
uppstäUts en tröskel som — oberoende av 60 §  från skade­ståndsområdet undantar
ursäktliga faU. Sålunda kan skadestånd enligt den bestämmelsen drabba
arbetstagarorganisationen bara om. den har gjort sitt ställningstagande
&amp;quot;utan fog&amp;quot;. Något sakskäl för att motsvarig­het tUl 57 §:s tröskel
tUl arbetstagarorganisations förmån inte finns i re­missförslagets 59 § har
lagrådet inte kunnat uppleta. Olikhet i avseende på ansvarighetsreglema i
remissförslagets 57 § och dess 59 § kan skapa intrycket att lagstiftaren skulle
ha en måttstock, när det gäller felbedöm­ningar av arbetstagarorganisation, men
en annan och strängare mått­stock, när det gäller likartade felbedömningar av
arbetsgivare eUer ar­betsgivarorganisation. Det är olyckligt, om utrymme ges
för en sådan uppfattning. Därför bör — även om någon saklig skUlnad inte torde
uppkomma av skäl som förut har anförts — remissförslagets 59 § ges en lydelse
som korresponderar mot 57 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som har framgått av det förat anförda föreligger
ett nära samband mellan de sakfrågor som åsyftas i 57 § och i 59 §. Mot
bakgrunden här­av vill lagrådet tUl en början förorda, att det remitterade
förslagets 59 § med de av lagrådet föreslagna.jämkningarna infogas såsom 58 § i
lag­förslaget. Denna ändring får till följd att vad som enligt det remitterade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1067&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1068&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1   Arbetsmarknadsdepartementet   510&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förslaget
skuUe upptagas i 58 § bör placeras i 59 §. Därvid erinras om att lagrådet
förordat viss jämkning i den sistnämnda regleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det anförda leder tUl att lagrådet föreslår, att nu
ifrågavarande para­grafer ges följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;58
§ Har arbetsgivare utan fog utkrävt arbete enligt 34 § andra styc­ket, skaU han
ersätta uppkommen skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;59 §
Har organisation, som är bunden av koUektivavtal, eUer överord­&lt;br&gt;
nad organisation anordnat.eUer föranlett olovUg stridsåtgärd, kan ska­&lt;br&gt;
destånd ej åläggas enskild arbetsgivare eller arbetstagare för att han har&lt;br&gt;
deltagit i åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skadestånd kan icke åläggas arbetstagare, om han
med sin organisa­tions godkännande har vägrat att utföra arbete som arbetsgivaren
har krävt enligt 34 § andra stycket;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;60 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;TiU tredje stycket i denna paragraf har från 8 §
KAL den s. k. 200-kronorsregeln överförts i sak oförändrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När lagrådet anser sig böra något närmare granska
det remitterade förslagets innebörd i denna del, så är det i första hand
utifrån synpunk­ten humvida den tekniska metod som har valts för att realisera
försla­gets syften är ändamålsenlig. Även det inbördes sambandet och samspe­let
meUan vissa centrala bestämmelser i lagförslaget kommer emellertid in i bUden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ärbetsrättskommittén upptog inte någon motsvarighet
tiU 200-kro­norsregeln i sitt förslag.. De skäl som föredragande
departementschefen i remissprotokollet åberopar mot kommitténs förslag i deima
del och aUtså för regelns bibehållande hänför sig väsenfligen tiU skadeståndet
såsom sanktion mot arbetstagares fredspliktsbrott. Lagrådet viU också i
huvudsak uppehålla sig vid skadeståndets betydelse i sådant samman­hang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I remissprotokollet har den lagstadgade
fredspliktens betydelse blivit klart belyst. Äv vad lagrådet har anfört vid 44
§ framgår, att lagrådet delar den uppfattning som härvidlag ligger tUl grund
för det remittera­de förslaget. Det erkännandet bör också ges, att förslaget i
vissa hänse­enden — bl. a. genom reglema om organisationernas vidgade ansvar —
förstärker fredsplikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande departementschefen uttalar i den
allmänna motivering­en till lagförslaget, att utvecklingen mot vidgat
inflytande för arbetsta­garna över den egna arbetssituationen är av avgörande
betydelse för ar­betsfreden. Får arbetstagarna ett effektivt inflytande över
förhållandena på arbetsplatsen — över arbetsledningen, arbetsmUjön m. m. —
undan­röjes, fortsätter departementschefen, många orsaker till arbetsnedläggel­se.
Olovliga konflikter sägs ofta ha en bakgrund i att arbetstagarna upp-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1069&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1070&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   BUaga
1   Arbetsmarknadsdepartementet   511&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lever
förhåUandena i arbetet som otUlfredsställande och att de inte fin­ner andra
möjligheter att ge uttryck för sina synpunkter och önskemål. De nya reglema om
vidgat inflytande för arbetstagarna är därmed enligt departementschefen i
själva verket den väsentligaste reformen också av den del av lagstiftningen,
som rör fredsplikten och medlen att upprätt­hålla denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet vUl gärna tro, att departementschefen har
rätt i denna slut­sats. Han kan också tUl sitt stöd åberopa erfarenheter, som
har vunnits redan under den nu gällande ordningen. Här åsyftar lagrådet det obe­stridliga
värde för vår arbetsmarknad och för det svenska samhäUet, som har legat däri
att arbetsgivares och arbetstagares intressen har beva­kats av starka
organisationer vUka har haft kraft och förmåga att i stort väma arbetsfreden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är från denna utgångspunkt förståeUgt, att
departementschefen knyter stora förhoppningar tUl den i 43 § föreskrivna
skyldigheten för arbetsgivaren och berörd arbetstagarorganisation att
omedelbart taga upp överläggningar, när olovlig stridsåtgärd har vidtagits av
arbetstagare som är bundna av koUektivavtal. Lagrådet ställer sig för sin del
positivt till denna nyhet, som sannolikt kommer att bidraga till att förkorta
olov­liga strejker och att minska riskema för nya sådana på samma arbets­plats.
Det finns dock skäl att peka på att regleringen i 43 § och den där­med
sammanhängande skadeståndsregeln i 60 § andra stycket inte är in-vändningsfria.
Det är härvid delvis fråga om dessa reglers förenlighet med andra bestämmelser
i lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 41 § i det remitterade förslaget innebär
fredsplikten inte blott, att stridsåtgärd inte får vidtagas under
koUektivavtals gUtighetstid för att åstadkomma ändring i avtalet. Den som är
bunden av koUektivavtal får inte heUer tUlgripa stridsåtgärd för att utöva
påtryckning i tvist rörande avtalet eller dess tUlämpning. Av 31 § följer att kollektivavtalsbundna
ar­betstagare inte får gå till stridsåtgärd ens om arbetsgivaren bryter mot
kollektivavtalet eUer mot lagen om medbestämmande i arbetslivet. För att
arbetstagarsidan i sådant fall skall få rätt att vidtaga stridsåtgärder, måste
den först hos arbetsdomstolen utverka befrielse från fredspUkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tanken bakom nu antydda regler — som har
motsvarighet i gäUande rätt — är, att arbetsgivare och arbetstagare under tiden
för kollektivav­tals bestånd skaU lösa frågor som skapar problem mellan dem genom
organisationsmässiga förhandlingar och i sista hand på rättslig väg. Med denna
tanke, som utgör själva kärnan i fredsplikten, är inte förenligt att
arbetstagarna går vid sidan av sin organisation och söker på egen hand
genomdriva vad de anser överensstämma med sina intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna fredspliktens käma kommer inte att bli
oanfrätt, om det blir en spridd mening bland arbetstagare, att de genom att
lägga ned arbetet kan snabbt framtvinga &amp;quot;förhandlingar&amp;quot; — i 43 §
kallade överläggningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1071&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1072&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet   512&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;—
och att de inte heller riskerar något skadestånd, om de går tillbaka till
arbetet när arbetsgivaren och deras egen organisation gemensamt uppmanar dem
härtill. Ätt förfara på detta sätt kan bli särskilt frestan­de, om
organisationernas funktionärer till följd av den ökade arbetsbör­da som den nya
lagstiftningen kommer att medföra för dem får svårt att inom rimlig tid hinna
med förhandlingar som påkallas från olika håll. En sådan utveckling skulle
kunna innebära betydande risker för organi­sationernas auktoritet och därigenom
få menliga verkningar, som nu inte kan överblickas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang förtjänar uppmärksammas ett
uttalande av de­partementschefen i lagförslagets allmänna motivering. Han säger
där med rätta, att man inte kan se på arbetstagares åtaganden på samma sätt som
när parter i andra avtalsförhållanden tar på sig förpliktelser gent­emot en
motpart. Ett arbetsavtal kan inte, fortsätter departementsche­fen, tillämpas
som ett obetingat åtagande från arbetstagarens sida att ut­föra arbete under
den enda förutsättningen, att arbetsgivaren på sin sida fullgör sin
förpliktelse till motprestation i form av lön m. m. Det fmns alltid ett
personligt monient i arbetstagarens avtalsförpliktelser, den egna personliga
arbetsinsatsen, och, det måste enligt departementschefen spela in när man
tillämpar rättsreglerna på området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet vill i anslutning tUl dessa uttalanden tiU
en början framhål­la några grundsatser, som iimebär hänsynstagande tUl det
personliga momentet i arbetsinsatsen. Arbetstagare är självfallet inte skyldiga
att arbeta under förhåUanden, som innebär att de riskerar liv eller hälsa.
Härvid bortses från situationer, där arbetstagare har särskilt åtagit sig
sådant arbete med vetskap om riskerna. Inte heller kan arbete utkrävas av
arbetstagarna, när arbetsledningen sker under former som är grovt kränkande för
dem. Ytterligare må nämnas att arbetstagare i princip kan vägra att foga sig efter
arbetsorder, som skulle innebära att de be­gick lagstridig handling. Vad nu
sagts följer i huvudsak av allmänna rättsgrandsatser, som i olika sammanhang
har kommit tUl uttryck i ar­betsdomstolens rättstUlämpning. Det kan tilläggas,
att till följd av det tolkningsföreträde i tvister om arbetsskyldighet, som det
remitterade förslaget ger koUektivavtalsbunden arbetstagarorganisation,
medlemmar i sådan organisation i princip kan vägra arbeta, när organisationen
ut­nyttjar tolkningsföreträdet tUl deras förmån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När fråga ej är om dylika fall av tillåtlig
arbetsvägran kan man emellertid inte i någon större utsträckning fritaga
arbetstagare från ska­deståndsansvar för arbetsinstäUelse utan att rasera det
skydd för arbets­freden som 31 § avser att ge. Om en allmänt överseende attUyd
mot olovliga stridsåtgärder intas av lagstiftaren, skulle benägenheten att iakt­taga
fredsplikten minska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
i remissprotokollet diskuteras skadeståndssanktionens betydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1073&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1074&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   513&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
arbetsfredens upprätthållande, synes uppmärksamheten främst vara riktad mot den
situationen då ett fredspliktsbrott redan har skett. Det måste medges, att
skadeståndets funktion i den situationen inte bör överskattas. Ingen omdömesgUl
bedömare torde hävda, att strejkande arbetstagare skuUe belastas med skadestånd
som fullt ut eUer ens till nå­gon större del kompenserar arbetsgivaren för den
skada han har lidit ge­nom fredspliktsbrottet. Skadeståndet har med andra ord i
dessa sam­manhang inte någon större s. k. reparativ funktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skadeståndet har ändå för nu åsyftade situationer
en betydelsefuU uppgift. När arbetstagare gör sig skyldiga till olovlig
stridsåtgärd, bry­ter de mot sina förpliktelser på ett sätt som — i varje fall
då de inte ef­ter överläggningar enligt 43 § omedelbart återgår i arbete —
normalt le­der till en påföljd för dem. Om inte annat har bestämts i
kollektivavtal, kan då tre påföljder tänkas komma i fråga, nämligen skadestånd,
upp­sägning av arbetstagarens anstäUningsavtal med iakttagande av föreskri­ven
uppsägningstid och avskedande med omedelbar verkan. Det bör vara angeläget, att
de båda senare påföljdsformerna med hänsyn tiU de­ras allvarliga verkningar för
arbetstagarna inte tUlämpas annat än un-' dantagsvis. För att detta skall kunna
uppnås, måste man emellertid kun­na döma ut skadestånd som är en tillräcklig
reaktion även vid relativt allvarliga fredspliktsbrott. Annars uppstår en lucka
i påföljdssystemet, vilken inte kan fyllas ut annat än genom en vidgad
tUlämpning av upp­sägningspåföljden. Det nu antydda problemet, som inte
framträdde på samma sätt när arbetsgivarna hade en i princip fri
uppsägningsrätt, har accentuerats genom tUlkomsten av lagen om
anställningsskydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett till 200 kronor begränsat skadestånd måste
anses otillräckligt för alt i önskvärd utsträckning fylla nyss angivna behov.
Visserligen kan ge­nom kollektivavtal träffas överenskommelse om en högre
maximigräns för skadeståndet. Det angivna behovet synes emellertid vara av den
vikt all del bör kunna tillgodoses omedelbart med stöd av lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skadeståndets viktigaste uppgift i förevarande
sammanhang är likväl att i görlig mån hindra uppkomsten av fredspliktsbrott
eller med andra ord att verka preventivt. Ätt inte heller departementschefen
har varit främmande för denna skadeståndets funktion framgår när han i annat
sammanhang (i slutet av 11.8) inskärper att det är det allmänna skade­ståndets
uppgift att, där det är behövligt, effektivt avhålla från avsteg från vad lag och
avtal innehåller. En väl avpassad skadeståndsregel kan enligt lagrådets mening
också utgöra ett verksamt stöd för. arbetstagar­organisationerna i deras
strävan att förmå medlemmarna att inte bryta arbetsfreden utan att i stället,
när de vill komma till rätta med missför­hållanden, anlita organisationerna och
de utökade möjligheter som dessa tillerkänns genom den nya lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet anser, att ett till 200 kronor maximerat
skadestånd inte hel­ler är tillräckligt för att fylla den senast behandlade
uppgiften. Det re-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33   
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1075&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1076&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1   Arbetsmarknadsdepartementet   si4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mitterade
förslagets skadeståndsbestämmelser ger därmed inte de mate­rieUa
fredspliktsreglema det stöd som är önskvärt. Lagrådet behöver inte i detta
sammanhang utbreda sig över den förändring av penningvär­det som har skett
sedan 200-kronorsregeln tillkom år 1928. Inte heller är det nödvändigt att
närmare redogöra för det förhållandet, att anstäU­da även i mycket höga
lönelägen numera omfattas av kollektivavtals­reglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av det anförda kan lagrådet inte
tiUstyrka att 200-kro­norsregeln bibehålls på det sätt som det remitterade
förslaget förutsät­ter. Härav följer inte att man behöver avstå från varje
begränsning av skadeståndet. Här står olika möjligheter öppna. En metod har
anvisats i några remissyttranden över arbetsrättskommitténs betänkande, nämli­gen
att bestämma det maximala skadeståndet till en kvotdel av basbe­loppet enligt
lagen om allmän försäkring. Denna metod har tidigare nyttjats i lagstiftnmgen,
bl. a. i den nyligen tUlkomna trafikskadelagen (1975: 1410). För den händelse
det skulle anses väsentligt att ett maxi­mum på 200 kronor i princip bibehålls,
vill lagrådet peka på möjlighe­ten att, samtidigt som 200-kronorsregeln
bibehålls för normala fall, där­utöver införs ett högre maximum — bestämt till
förslagsvis 600 kronor — för fall där omständigheterna är försvårande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om sådana kollektivavtalsbrott av enskilda
arbetstagare, som inte är typiskt kollektivavtalsrättsliga utan lika väl kan
förekomma utan­för kollektivavtalsförhållanden — t. ex. brott mot åliggande att
väl vår­da arbetsredskap — synes avsikten vara, att gmnderna för 4 kap. 1 § i den
allmänna skadeståndslagen skall iakttas i stor utsträckning. Härvid får
tydligen regeln om det maximerade skadeståndet vanligen antagas vara försatt ur
spel av de avtalsslutande parterna. Mot den sålunda tänkta ordningen har
lagrådet inte något att ermra i sak. Det kan emel­lertid ifrågasättas, om den
inte hade bort på lämpligt sätt komma tiU ut­tryck i lagtexten. Frågan synes
förtjäna uppmärksamhet vid kommande utredningsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;61
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt första stycket av förevarande paragraf skall
skadeståndsskyl­digheten, när flera är ansvariga, fördelas meUan dem
&amp;quot;efter vars och ens skuld&amp;quot;. En sådan regel, enligt vilken skuldgraden
skall vara ensam ut­slagsgivande i fördelningsfrågan, rimmar emeUertid ej så
väl med 60 § första stycket. Enligt den bestämmelsen kan nedsättning av
skadestånds­belopp för viss skadeståndsskyldig komma i fråga också av andra
grunder än skuldgraden, t. ex. med hänsyn till den skadevållandes tUl­gångar.
Det kan tänkas, att ansvar för en skadeståndsgrundande hand­ling åvUar både en
enskUd arbetsgivare och hans organisation. Skulden kan måhända vara tUl
övervägande delen att lägga på den enskUde ar­betsgivaren, vUket borde ge
utslag enligt 61 §. Men samtidigt kan läget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1077&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1078&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1   Arbetsmarknadsdepartementet   515&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vara
det, att denne är en småföretagare med högst begränsade till­gångar, medan hans
organisation har god ekonomisk bärkraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tänkbart torde vidare vara att — trots 58 § i det
remitterade förslaget (59 § enligt lagrådets förslag) — både enskUd
arbetstagare och hans or­ganisation kan bli på en gång ansvariga för skada. En
fördelning av ska­deståndsskyldighet uteslutande efter skuldgrad är därvid svår
att tänka sig, i all synnerhet om 200-kronorsregeln bibehålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgmnden av det anförda anser lagrådet, att fördelningsregeln i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;61                                             §
första stycket inte bör göras avhängig enbart av skuldgraden. I stäl­&lt;br&gt;
let bör användas uttryckssätt som mer aUmänt låter sådana förhållanden&lt;br&gt;
som avses i 60 § inverka. Detta uppnås, om slutorden i 61 § första styc­&lt;br&gt;
ket utformas förslagsvis sålunda: &amp;quot;- fördelas meUan dem efter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vad
som är skäligt med hänsyn tUl omständigheterna.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
61 § andra stycket har upptagits en motsvarighet tUl 24 § andra meningen FFL.
Regeln tar sikte på det fall att skadeståndstalan förs först mot en och sedan
mot en annan av två ansvariga. Fallet är oprak­tiskt; troligen har regeln i FFL
aldrig tUlämpats. Skulle det berörda fal­let inträffa, torde allmänna
rättsgrundsatser leda till samma lösning som den föreslagna regeln innehåller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På gmnd av det anförda föreslår lagrådet, att 61 §
andra stycket i det remitterade förslaget utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62      §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
remitterade förslaget i förevarande del ger vid handen, att discip­linära
påföljder kan överenskommas genom koUektivavtal. Sker detta, uppkommer fråga,
humvida dessa disciplinära påföljder skall kunna tUl-lämpas även på
oorganiserade och på medlemmar i minoritetsorganisa­tioner. Frågan har i
remissprotokollet besvarats jakande. Denna stånd­punkt bör godtagas varvid kan
hänvisas till att samma ställningstagande nyligen har gjorts när det gäUer 19 §
statstjänstemannalagen (1965: 274); jfr prop. 1975: 78 s. 159. En uttrycklig
bestämmelse i äm­net torde i klarhetens intresse böra upptagas i lagen,
lämpligen som ett andra stycke i förevarande paragraf. Lagrådet föreslår, att
detta stycke får följande lydelse: &amp;quot;Är annan påföljd än skadestånd
föreskriven i kol­lektivavtal, får den utan hinder av första stycket tUlämpas
även på ar­betstagare som inte är medlem av den avtalsslutande arbetstagarorgani­sationen
men sysselsattes i sådant arbete som avses med avtalet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;63      §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I första stycket andra meningen av denna paragraf
har upptagits en bestämmelse, enligt vilken mål om tillämpning av
medbestämmandela­gen handläggs enligt LRA. Avsikten har icke varit att vidga
tUlämp­ningsområdet för LRA utöver vad denna lag själv anger. Med den av­fattning
som föreskriften fått har det därför blivit nödvändigt med en särskUd
bestämmelse i paragrafens andra stycke om undantag för mål&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1079&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1080&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1   Arbetsmarknadsdepartementet   516&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
avses i 1 kap. 2 § första stycket LRA och som enligt sistnämnda lagrum
undantages från tUlämpning av LRA. Denna dubblering kan undvikas, om
föreskriften i första stycket andra meningen av förevaran­de paragraf i stället
får innehållet, att LRÄ,gäller i mål om tiflämpning av medbestämmandelagen. Det
nämnda undantaget i andra stycket för mål som avses i 1 kap. 2 § första stycket
LRÄ kan då utgå. Med den förordade ändringen förebyggs också varje möjlighet
tiU ett missför­stånd att skiljeförfarande icke skuUe kunna förekomma i den
utsträck­ning som anges i 3 § LRÄ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;EiUigt lagrådets mening är det också att föredraga,
att bestämmelsen i första stycket första meningen av förevarande paragraf oni
behörighet för arbetsdomstolen utgår och behörighetsfrågan regleras i 2 kap. 1
§ LRA.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På grund av det anförda föreslår lagrådet, att
paragrafen får följande' lydelse: &amp;quot;I mål, vari denna lag skaU tiUämpas,
gäller lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister. Är fråga om
överträdelse av 47 eller. 53 §, gäUer dock vad som är föreskrivet om rättegång
i allmänhet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;64—68
§§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av skäl som har anförts under 6 § föreslår
lagrådet, att föreskrifterna i 64 § utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 65 § i det remitterade förslaget skaU
förhandlingsfristen, om ett yrkande rör medlems rätt, räknas från det att
antingen medlemmen eller hans organisation har fått käimedom om den
omständighet vartiU yr­kandet hänför sig. Förslaget avviker från väd som är
bmkligt på arbets­marknaden. Lagrådet kan inte se någon anledning att ändra
rådande sedvänja. Rätten att påkalla förhandling tUlkommer på arbetstagarsidan
organisationen. Det är också normalt organisation som sörjer för över­vakningen
av att lagstiftning och koUektivavtal upprätthålls inom or­ganisationens
verksamhetsområde. Förhandlingsfristen bör därför räk­nas från det att den
förhandlingsberättigade parten fick kännedom om omständigheten i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Påkallar part ej förhandling inom föreskriven tid,
förlorar han rätten tUl förhandling. Detta bör komma tUl uttryck i lagtexten på
samma sätt som har skett i fråga om försutten talefrist i 66 § tredje stycket
och 68 § tredje stycket. Om en part är osäker om hos vilken part på motsidan
förhandling skall begäras — en arbetsgivare står t. ex. inför valet iriellan en
lokalavdelning och ett förbund — bör han vid tUlämpningen av för­handlingsfristerna
anses ha bevarat sin rätt, om han riktar förhandlings-framstäUningen till den
avtalsslutande organisationen. Vad gäller löne­fordringar och andra fordringar
som förfaUer successivt tUl betalning bör uppmärksammas, att
förhandlingsfristema utlöper successivt i mot­svarande mån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
föreslår, att föreskriftema i denna paragraf. — som enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1081&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1082&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   517&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagrådets
förslag blir 64 § — med hänsyn tiU det anförda och med några redaktionella
jämkningar får följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Vill någon som har förhandlingsrätt enligt 10
§ yrka skadestånd eUer annan fuUgörelse enligt denna lag eller enligt
koUektivavtal, skall han påkalla förhandling inom fyra månader efter det att
han har fått känne- • dom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och
senast inom två år efter det att omständigheten har inträffat. Skall enligt
föreskrift i kollektivavtal förhandling äga rum både lokalt och centralt,
gäller vad som nu har sagts den lokala förhandlingen. Central förhandling skall
i sådant fall påkallas inom två månader efter det att den lokala förhand­lingen
har avslutats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket äger motsvarande tillämpning, när
part som avses där vUl vinna förklaring att rättshandling eller
avtalsbestämmelse är ogUtig . av det skälet att den iimebär kränkning av
föreningsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Påkallar part ej förhandling inom föreskriven tid,
förlorar han rätten tUl förhandling.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt vad lagrådet har föreslagit under 16 § bör
där avsedda frister gälla endast om parterna ej enas om annat. I
överensstämmelse härmed bör i fråga om fristberäkningen i första stycket andra
meningen i 66 § icke hänvisas enbart till tidpunkt då förhandlingen enligt 16 §
andra stycket senast skuUe ha hållits, utan hänvisningen bör inbegripa även
faU, där partema har enats om annan senaste tidpunkt för förhand­lingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 4 § andra stycket skall 66 § vara generellt
dispositiv. EnUgt lag­rådets mening bör emellertid fristen för väckande av
talan om skade­stånd eller annan fullgörelse med anledning av olovlig
stridsåtgärd göras tvingande. Lagrådet föreslår, att detta sker genom att
talefristen för så­dana fall upptages i en särskUd paragraf (67 § enligt
lagrådets förslag) med en redaktionell jämkning i syfte att särskUt utmärka
dess tvingande karaktär. I anslutning härtiU bör föreskriften i tredje stycket
av föreva­rande paragraf, vari också föreslås viss redaktioneU jämkning,
upptagas i en särskUd paragraf, så att den alltjämt kommer att hänföra sig tUl
aUa de fall som avses i det remitterade förslagets 66 §. Om den särskUda pa­ragrafen
placeras efter även 68 § i det remitterade förslaget — och därvid ges
beteckningen 68 § enligt lagrådets paragrafnumrering — vin­ner man också, att
motsvarande' föreskrift i 68 § tredje stycket i det re­mitterade förslaget kan
utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På grund av det anförda föreslår lagrådet, att
förevarande paragraf — som enligt lagrådets förslag blir 65 § — får följande
lydelse: &amp;quot;Talan i fall som avses i 64 § skall väckas inom tre månader
efter det att för­handling har avslutats. När både lokal och central
förhandling har ägt rum, räknas tiden från det att den centrala förhandlingen
har avslutats. Har mot förhandling förelegat hinder som ej berott av käranden,
räknas tiden från det att förhandling senast skulle ha hållits.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1083&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1084&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1   Arbetsmarknadsdepartementet   518&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av skäl som har anförts under 16 § föreslår
lagrådet, att föreskriften i 67 § i det remitterade förslaget utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt vad som har anförts vid 66 § föreslår
lagrådet, att såsom 67 § i lagen i stället upptages en bestämmelse av följande
lydelse: &amp;quot;Talan om skadestånd eller annan fuUgörelse med anledning av
olovlig stridsåtgärd får ej i något faU väckas senare än tre månader efter det
att stridsåtgär­den har avslutats.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även för organisation, som icke är
koUektivavtalsbunden, föreUgger för medlems räkning förhandlingsrätt i
rättstvister. Med hänsyn härtiU bör i 68 § första stycket första meningen
begränsningen &amp;quot;som är bunden av koUektivavtal&amp;quot; utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
frist för enskUd part att väcka talan som föreskrives i 68 § andra stycket bör
uppenbarligen gälla även i vissa faU, där parten är eller har varit medlem av
arbetsgivar- eUer arbetstagarorganisation, nämUgen när på medlemskapet ej kan
grandas någon rätt för organisationen att före­träda honom i tvisten. (Det kan
exempelvis vara fråga om en åkeriägare, som har varit transportarbetare och
medlem av transportarbetareför­bundet.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av skäl som har anförts under 66 § förordar
lagrådet, att tredje styc­ket i 68 § utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På grand av det anförda föreslår lagrådet, att
föreskrifterna i 68 § — som enUgt lagrådets förslag blir 66 § — får följande
lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Har organisation ej iakttagit föreskriven tid
för förhandling eUer för väckande av talan, får den som är eller har varit
medlem i organisatio­nen och som beröres av tvisten väcka talan inom en månad
efter det att tiden har löpt ut. SkaU enligt 4 kap. 7 § lagen (1974: 371) om
rätte­gången i arbetstvister talan föregås av förhandling men har sådan ej ägt
rum, gäller vad som nu har sagts i stället rätt att påkaUa förhandling. Talan
skall i sådant faU väckas inom tid som anges i 65 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I tvist, vari arbetstagare ej kan företrädas av
organisation, skaU han väcka talan inom fyra månader efter det att han har fått
kännedom om den omständighet vartiU yrkandet hänför sig och senast inom två år
ef­ter det att omständigheten har inträffat.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt vad som har anförts vid 66 § föreslår
lagrådet, att såsom 68 § i lagen i stället upptages en bestämmelse av följande
lydelse: &amp;quot;Väcker part ej talan inom föreskriven tid, förlorar han rätten
tUl talan.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;69
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av 5 kap. 3 § LRA framgår att rättegångsbalkens regler
om disposi­tiva tvistemål skall i tUlämpUga delar gälla för rättegången i
arbetsdom­stolen. I fråga om interimistiska förordnanden tiUämpas därför de all­männa
reglema i 15 kap. rättegångsbalken, i den mån inte särskUda lag­regler gäUer
(se t. ex. AD 1974 nr 39). Några närmare skäl har inte an­förts till stöd för
den ändring av gällande rätt som 69 § mnebär. Lagra-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1085&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1086&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
1   Arbetsmarknadsdepartementet   519&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det
anser, att prövningen enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken — huruvida part har
visat sannolika skäl för sin talan och huruvida det skäligen kan befaras att
motparten genom sitt förhållande hindrar eller försvårar do­mens verkställande
eller väsentligen förringar dess värde för parten — bör bestå liksom prövningen
i övrigt av om förordnandet är av synnerlig vikt för parten och om det inte
länder motparten tUl väsentligt förfång. Likaså bör reglerna i 15 kap. 5 §
rättegångsbalken kunna tUlämpas, var­igenom det bl. a. blir möjligt för arbetsdomstolen
att omedelbart med­dela interimistiskt förordnande när fara är i dröjsmål, dvs.
utan att först inhämta motpartens yttrande. Därvid vUl lagrådet framhålla, att
arbets­domstolen liksom tidigare bör kunna befria organisation från att ställa
sådan säkerhet som avses i 15 kap. 5 § fjärde stycket rättegångsbalken, då skäl
härtill föreligger. Lagrådet föreslår alltså, att de allmänna regler­na om
interimistiska förordnanden alltjämt får gälla och att (i9 § formu­leras om på
det sättet, att medbestämmandelagens föreskrifter om tolk­ningsföreträde och
vetorätt inte utgör hinder för sådana beslut som nu har berörts. Den temporära
tystnadspUkten enligt 22 § får självfallet inte upphävas genom interimistiskt
beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På grund av det anförda föreslår lagrådet, att 69 §
får följande ly­delse: &amp;quot;Föreskriftema i 33—36 och 39 §§ utgör icke hinder
mot beslut enligt 15 kap, rättegångsbalken.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;70
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn tUl lagen (1947: 630) om inskränkning av
offentligheten vid domstol beträffande allmänna handlingar bör orden
&amp;quot;följer av 5 kap. rättegångsbalken&amp;quot; ersättas av &amp;quot;i övrigt
gäUer&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
viU också — i viss anslutning tUl vad som har anförts inled­ningsvis under
20—22 §§ — förorda sådan jämkning av lagtexten, att även förhåUanden som är
jämförliga med affärs- eller driftsförhållanden hos företag eller
sammanslutning skaU kunna beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att det skall klart framgå, att förhandling icke bör hållas inom stängda dörtar
i vidare mån än som föranleds av avsedd handluig eller uppgift, synes uttrycket
&amp;quot;om det kan antagas&amp;quot; lämpligen böra utbytas mot &amp;quot;i den mån det
kan antagas&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På grund av det anförda föreslår lagrådet, att 70 §
får följande ly­delse: &amp;quot;Utöver vad som i övrigt gäUer kan arbetsdomstolen
i mål om tillämpningen av denna lag eller om kollektivavtal förordna att förhand­ling
skall hållas inom stängda dörrar, i den mån det kan antagas att of­fentlighet
skulle medföra risk för väsentlig skada för part eller annan genom yppande av
affärs-, drifts- eller därmed jämförligt förhållande hos företag eller
organisation eller av enskilds ekonomiska eller person­liga förhållanden.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
har under 19 § berört vissa av departementschefen gjorda uttalanden, som syftar
tiU att klargöra informationsskyldighetens och in-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1087&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1088&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   520&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;formationsrättens
gränser. Det kan tänkas, att tvister och därmed mål inför arbetsdomstolen kan
uppkomma i frågor huruvida visst förhål­lande är underkastat
informationsskyldighet; som exempel kan tas att fråga är om ett förhållande där
tredje mans intresse av sekretess är starkt framträdande eller om känsligt
utvecklingsarbete som av konkur­renshänsyn bör vara känt för minsta möjliga
personkrets. Eftersom här­vid synes bli fråga om en väsentligen ny typ av mål,
bör uppmärksam­mas hur ett sådant mål kommer att gestalta sig processuellt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av betydelse blir härvid att i
rättegångsförfarandet inför arbetsdom­stolen, liksom inför alknän domstol, inte
ges utrymme för att visst ut­redningsmaterial, som en part vill bevara såsom
hemligt, presenteras en­dast för domstolen men förblir dolt för motparten. Av
förhandlingsprin­cipen anses följa, att parterna å ömse sidor ovUlkorligen
skall äga taga del av allt sakmaterial som skall läggas till grund för domstolens
avgö­rande (jfr t. ex. SOU 1944: 10 s. 159 och 168); én annan ståndpunkt gäller
på förvaltningsområdet under särskilda föratsättningar (se 43 §
förvaltningsprocesslagen och 14 § förvaltningslagen). Det förtjänar tUl-läggas,
att 39 § andra stycket sekretesslagen inte i sak grundar något un­dantag från
den angivna processrättsliga grundsatsen. Där åsyftas näm­ligen bara
begränsningar som gäller utbekommande av handlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det nu anförda leder till att den som i en
rättegång angående infor­mationsskyldighet bestrider sådan skyldighet kommer i
en svår position. Han är hänvisad till att använda helt allmänna och föga
avslöjande or­dalag, när han söker skildra vad han hävdar vara förtjänt att
undanta­gas från informationsområdet — med därav givetvis följande risk att
domstolen inte blir övertygad om att skäl föreligger för hans stånd­punkt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det synes angeläget att såvitt möjligt eliminera
detta partens di­lemma. Möjligen kunde en lösning efter mönster av 43 §
förvaltnings­processlagen förtjäna övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet vUl tUl en början erinra om de principer
som i svensk rätt sedan länge har ansetts gälla beträffande ny lags
tillämplighet på äldre rättsförhållanden. I korthet innebär dessa principer,
att materiella regler normalt blir tillämpliga endast på sådana
rättsförhållanden som upp­kommer efter den nya lagens ikraftträdande; tvingande
regler har vis­serligen ibland fått slå igenom även på bestående
rättsförhållanden, men därvid har iakttagits den största restriktivitet. Vidare
anses, att på det processuella området nya bestämmelser skall tillämpas på
processuella företeelser som inträffar efter lagens ikraftträdande; utrymme att
genom övergångsbestämmelser åstadkomma en annan ordning finns dock. Föi närmare
detaljer i nu berörda frågor hänvisas till prop. 1970: 144 s. 2S ff. och 1970:
145 s. 83 ff.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1089&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1090&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   521&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslagets tvingande regler avses enligt vad som
har upplysts un­der föredragningen bli tUlämpliga även på faU, där
kollektivavtal med avvikande innehåll har träffats före ikraftträdandet. De
tvingande be­stämmelsernas innehåll är sådant, att den avsedda
övergångsordningen i den delen synes kunna godtagas. Uttrycklig bestämmelse härom
är dock erforderlig. Förslag tUl utformning redovisas i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller förslagets dispositiva regler — dvs.
normer som berör områden där förslagets innebörd är att det skall råda
avtalsfrihet (jfr 4 § andra stycket och det av lagrådet föreslagna tredje
stycket) — föreslås inte några övergångsbestämmelser, och utifrån förut
redovisade grund­satser är del därför naturligt att uppfatta förslaget så, att
gäUande kol­lektivavtal får fortsatt giltighet i berörda delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Emellertid har lagrådet under föredragningen
erfarit, att det remitte­rade förslaget avses ha en annan innebörd i nu berört
avseende. Av 4§:s avfattning skulle, har det hävdats, följa att äldre
kollektivavtal, som i sak avviker från dispositiva regler i den nya lagen, i
sådana delar icke kan få fortsatt gUtighet med mindre de har ingåtts under
förutsätt­ningen att berörda avtalsbestämmelser skulle utgöra avvikelse just
från den kommande lagen. Saknas denna förutsättning, skulle avvikande kol­lektivavtalsbestämmelse
drabbas av ogUtighet enligt paragrafens första stycke. I sammanhanget har
åberopats att lagen om anställningsskydd och vissa andra arbetsrättsliga lagar
från senare tid avsetts ha sådan in­nebörd (jfr prop. 1973: 129 s. 288, 1974:
88 s. 216 och 1974: 148 s. 94).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet — som anmärker att de avsedda lagarna inte
var föremål för lagrådsgranskning — finner det betänkligt att på detta sätt
göra av­steg från sedan länge stadgad lagstiftningspraxis på det dispositiva
civU­rättsliga området. Retroaktiv lagstiftning på det området har man på goda
grunder undvikit nästan genomgående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommitténs betänkande innehåller intet
om att lagförslaget avsågs få retroaktiv verkan, och remissinstanserna kan
knappast ha haft anledning att yttra sig i den frågan. Att kommittéförslaget
avsåg i hu­vudsak tvingande lagstiftning innebär inte att övergångsbestämmelse
skuUe kunna avvaras, om nu retroaktiv verkan var åsyftad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den under föredragningen framförda tolkningen av 4
§ såvitt angår övergångsfrågan grundas tydligen' på uppfattningen, att den som
vid in­gående av äldre avtal inte känt till vilka bestämmelser som den nya la­gen
skulle komma att innehålla inte bör anses ha &amp;quot;avtalat bort&amp;quot; sådana
dispositiva detaljregleringar i lagen som har annan innebörd än avtalet. Vissa
tankar från den s. k. förutsättningsläran synes alltså ligga bakom, ehuru
applicerade i nya sammanhang och verkande med trubbig auto­matik. I
verkligheten skulle den ifrågasatta metoden för övergångslag­stiftning
innebära, att — när fråga ej är om avtal som klart tar sikte på alt skapa
avvikelser från den kommande lagen — avtalspart presumeras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1091&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1092&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   522&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;betrakta
den småningom kända nya lagens innehåll i dispositiva delar som så väsentligt,
att han med tidigare kännedom därom ej skulle ha träffat avtal med avvikande
bestämmelser; huravida det för motparten har varit skönjbart att sådan vikt
varit att fästa vid framtida lagstiftning lämnas därhän. Vidare innebär
metoden, att det ses som ett axiom att den förstnämnda parten ej skulle ha
behövt &amp;quot;förhandla bort&amp;quot; de förmå­ner, som den nya lagens dispositiva
regler skulle kunna innebära för ho­nom, men att han ändå i övriga delar av
avtalet skulle ba uppnått sam­ma resultat som avtalstexten visar. Klart är att
ett sådant synsätt ligger långt från verkligheten. Kollektivavtalet utgör en
helhet, vid vars tUl­komst parterna ömsom givit och ömsom fått; en fördel vinns
på bekost­nad av en uppoffring. Att mot sådan bakgrund lagstiftaren skulle
presu-mera att visst, från parternas viljeförklaringar avvikande avtalsinnehåll
skulle ha kommit tiU stånd, därest viss framtida dispositiv lagreglering varit
känd vid avtalstUlfället, framstår som principieUt och sakligt otUl­fredsställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är vidare att märka, att fråga är om ett område
där det både en­ligt äldre lag och enligt föreslagen ny lag skall råda
avtalsfrihet. Det måste anses som en paradox, att en ny lagstiftnings
dispositiva regler skuHe göras tvingande i förhåUande tUl redan ingångna avtal.
Är ett om­råde både enligt äldre och ny rätt avtalsfritt, är det knappast
rimligt att lagstiftaren i skarven mellan de två systemen griper in med en
reglering, som ändrar vad parterna på avtalsfritt område har enats om, eUer med
andra ord att i sådant fall lagens materiella reglering skulle gälla fram­för
den avtalade. Särskilt anmärkningsvärt blir detta, när den dispositiva
reglering från vUken partema har avvikit är väsentligen oförändrad i den nya
lagen (exempel härpå erbjuder avtal om längre gående freds­plikt).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Alldeles oavsett de nu anförda synpunktema är att
nämna följande som skäl mot den ifrågasatta övergångsordningen. Inför den nya
lagens ikraftträdande och säkerligen även under första delen av dess gUtighets­tid
kommer arbetsmarknadens parter att förhandla angående de viktiga frågor som den
nya lagstiftningen aktualiserar. Det är angeläget, att detta förhandlingsarbete
av betydelse lång tid framöver skall kunna be­drivas i positiv anda och utan
onödiga irritationsmoment. Förutsättning­arna härför försämras, om genom lagens
ikraftträdande dittUls gällande avtal skulle rivas upp på förut angivet sätt
med de komplikationer och spänningar som därvid kan uppkomma. Att märka är att
de vid ikraft­trädandet gällande koUektivavtalen i allmänhet torde ha sådan
gUtig­hetstid, att de kan sägas upp till upphörande ganska snart efter ikraft­trädandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En särskild synpunkt bör tUläggas beträffande det
läge som kan för­anledas av den vid föredragningen framförda uppfattningen om 4
§:s in­nebörd. Om avtal som har ingåtts före ikraftträdandet delvis raseras på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1093&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1094&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   523&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det
sätt nämnda uppfattning leder till, måste oundvikligen uppkomma svåra frågor i
vad mån därmed inträder hävningsrätt såvitt angår res­terna av avtalet.
KoUektivavtalet utgör som nämnts en helhet, tUlkom-men genom ömsesidigt givande
och tagande från avtalsparternas sida, och bortfaller avtalsbestämmelser som en
part har förhandlat sig tiU och &amp;quot;betalat för&amp;quot; är det ingalunda givet,
att han skall behöva förbli bunden av avtalet i det förändrade skicket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrunden av det anförda förordar lagrådet, att övergångsfrå­gorna med
avseende på dispositiva regler behandlas med iakttagande av de grundsatser som
sedan länge har tUlämpats i lagstiftningen. Detta bör i och för sig leda till
att ingrepp i de före ikraftträdandet ingångna avta­len inte alls skall göras
med anledning av de föreslagna dispositiva be­stämmelsema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjligen skuUe skäl kunna anföras för att äldre
kollektivavtal med särdeles lång giltighetstid bör kunna frånträdas i förtid
med anledning av den nya lagstiftningens innebörd. Därför skuUe kunna övervägas
en övergångsbestämmelse, som ger part i sådant långvarigt avtalsförhål­lande en
extraordinär uppsägningsrätt. Lagrådet finner dock för sin del inte
tillräckliga skäl att framlägga något förslag i den delen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som hittiUs har anförts leder således ej tUl annat än att av skäl&lt;br&gt;
som angavs inledningsvis i detta avsnitt en ytterligare övergångsbestäm­&lt;br&gt;
melse bör införas, för att den föreslagna lagens tvingande bestämmelser&lt;br&gt;
skall slå igenom på avtal som har ingåtts före lagens ikraftträdande. Den&lt;br&gt;
avsedda övergångsbestämmelsen — som lämpligen kan upptagas som ett&lt;br&gt;
särskUt stycke närmast efter det stycke som inleds med orden &amp;quot;Före­&lt;br&gt;
kommer i lag----- &amp;quot; — föreslås få följande lydelse: &amp;quot;Kollektivavtal,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som har ingåtts före
lagens ikraftträdande, är utan verkan, i den mån det innefattar avvikelse från
andra bestämmelser i lagen än dem som avses i 4 § andra och tredje
styckena.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande några tUlämpningsdetaljer i samband med
ikraftträdandet kan anföras följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avgörande
för tUlämpningen av reglerna om primär förhandlings­skyldighet enligt 11 §
torde bli, huravida arbetsgivaren har fattat beslut före ikraftträdandet eller
ej. Har beslut fattats men ej verkställts före ikraftträdandet, kan förhandling
likväl påkallas enligt 12 §, i den mån icke förhandling redan har förevarit i
frågan enligt äldre regler. Om för­handlingar har påbörjats men inte slutförts
före ikraftträdandet, inträ­der vid den tidpunkten de särskUda
rättsverkningarna enligt 11 och 12 §§. Har lokal förhandling ägt rum före
ikraftträdandet och har tiden för påkaUande av central förhandling gått till
ända dessförinnan utan att sådan förhandling har begärts, kan de nya reglerna
inte åberopas i den förhandUngsfrågan. Motsvarande synsätt torde bli tUlämpligt
beträffan­de förhandlingsskyldigheten enligt 38 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
föredragningen inför lagrådet har i fråga om 28 § uttalats den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1095&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1096&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   524&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppfattnmgen,
att uppsägning som där sägs bör kunna ske på sådant sätt att kollektivavtalets
rättsverkningar upphör vid en företagsövergång som sker i anslutning till lagens
ikraftträdande. Detta är ett väl tänk­bart fall med hänsyn till att lagen
föreslås träda i kraft i samband med. ett årsskifte. För att den åsyftade
möjligheten skall stå öppen, fordras enhgt lagrådets mening en uttrycklig
övergångsbestämmelse, förslagsvis — med placering i särskilt stycke närmast
efter den av lagrådet ovan föreslagna övergångsbestämmelsen — av följande
lydelse: &amp;quot;Skall över­gång som avses i 28 § äga rum vid lagens
ikraftträdaride, får uppsägning som där sägs göras dessförinnan, dock med
verkan tidigast från ikraft­trädandet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äv 41 § torde följa, att vid lagens
ikraftträdande'pågående stridsåt­&lt;br&gt;
gärd kan bli olovlig från och med samma dag, nämligen om stridsåtgär­&lt;br&gt;
den inte har beslutats av organisation i behörig ordning. Pågår vid&lt;br&gt;
ikraftträdandet en olovlig strejk, torde överläggningsskyldighet enligt&lt;br&gt;
43 § inträda samtidigt med ikraftträdandet. Reglerna om kvarievande&lt;br&gt;
stridsrätt i 44 § synes kunna bli tillämpliga, om yrkande som avses i 32 §&lt;br&gt;
har framställts vid avtalsförhandlingar som har påbörjats men inte av- &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&lt;br&gt;
slutats före ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;v,.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
till lag om ändring i lagen (1974: 371) oni rättegången i arbetstvister&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap. 1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såsom har anförts under 63 § medbestämmandelagen
förordar lagra- &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; det, att någon bestämmelse om behörighet för
arbetsdomstolen icke upptages i medbestämmandelagen utan behörigheten regleras
i föreva­rande lagrum. Med hänsyn tUl medbestämmandelagens centrala ställ­ning
inom den arbetsrättsliga lagstiftningen synes det önskvärt, att sådan tvist som
avses i medbestämmandelagen särskUt omnämnes i lagrummet. Lagrådet föreslår
därför, att dess första stycke får följande lydelse: &amp;quot;Ar­betsdomstolen
skall som första domstol upptaga och avgöra &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; tvist om kollektivavtal
och annan arbetstvist, som avses i lagen (1976: 000) om medbestämmande i
arbetslivet, samt arbetstvister i övrigt mellan arbets­givare eller
arbetsgivarorganisation, å ena sidan, och'arbetstagarorgani­sation eller medlem
i sådan organisation, å andra sidan.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
kap. 7 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om 4 kap. 7 § LRÄ viU det synas som om
innebörden av för­handlingsskyldigheten är oklar i följande fall. Ett krav på
betalnmg för lönefordran eller annat anspråk har till en början lämnats
obestritt. Ef­ter ansökan om betalningsföreläggande bestrids emellertid kravet,
och målet hänskjuts tiU arbetsdomstolen. Där gör svaranden invändning att
förhandling ej har ägt rum. Käranden, som ansett sig ej ha haft anled-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1097&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1098&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   525&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ning
att förhandla eftersom anspråket inte har varit tvistigt, skulle då kunna
påstås ha gått förlustig förhandlingsrätten och därmed sin tale­rätt; han har
nämligen ej iakttagit fristerna i t. ex. 65 § medbestämman­delagen. Med hänsyn
tifl att svaranden inte tidigare har gjort invändning mot det framstäUda kravet
har emellertid anledning saknats till förhand­ling rörande detta före
rättegångens inledande. Vid tUlämpningen av 4 kap. 7 § bör i sådant faU anses,
att mot förhandlingen har mött hinder som ej har berott av käranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
beträffar ikraftträdandet av 4 kap. 7 § LRÄ i den föreslagna nya lydelsen, bör
denna tillämpas i den mån en före ikraftträdandet inträf­fad händelse, t. ex.
en olovlig stridsåtgärd, pågår efter ikraftträdandet och även det senare skedet
omfattas av processen i arbetsdomstolen. Överläggning enligt 43 § skaU således
äga rum, om part gör invändning häratinnan eller arbetsdomstolen annars finner
anledning därtUl. Där­emot gäller 4 kap. 7 § i den äldre lydelsen, när den
omtvistade händel­sen har inträffat före ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1099&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:142.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   526&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:193.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET   PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:194.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde 1976-03-18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Bengtsson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anmälan
om förslag till lag om medbestämmande i arbetslivet m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande över förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om medbestämmande i arbetslivet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1974: 371) om rättegången i
arbetstvister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredraganden
redogör för lagrådets yttrande och anför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
till lag om medbestämmande i arbetslivet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har under denna paragraf tagit upp frågan
om gränsdrag­ningen meUan lagens tiUämpningsområde och området för
arbetsgivarens personliga ekonomi och personliga förhåUanden, när gränsen inte
följer av att särskild juridisk form anlitas för arbetsgivarens verksamhet.
Enligt lagrådet kan på denna punkt ledning vara att hämta i reglerna om bok­föringsskyldighet.
Detta är enligt min mening riktigt såtiUvida som det även på
bokföringslagstiftningens område har gällt att finna en gräns meUan privat
ekonomi och sådana förhåUanden, som är att hänföra till den bedrivna
verksamheten, och som det på det området har utvecklats vissa normer för
gränsdragningen. Självfallet kan man inte vänta sig att finna säker ledning för
avgörandet av varje enskild gränsdragningsfråga på det nu aktueUa området i de
normer som gäller för bokföringsskyl­digheten, och detta torde lagrådet inte
heUer ha menat. Men detta hind­rar inte att påpekandet torde ha sitt
berättigande för kanske flertalet faU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag anser mig inte ha anledning att här gå närmare
in på den av lag­rådet under 2 § behandlade frågan om tiUåtligheten av strejk
eller andra stridsåtgärder i syfte att få till stånd avtal om t. ex. rätt tiU
information eUer rätt tiU överläggningar i frågor som enligt paragrafen
undantas från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; Beslut om lagrådsremiss fattat vid
regeringssammanträde den 11 decem­ber 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   527&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagens
tiUämpningsområde. Den frågan kan inte säkert bedömas utan att man angriper
hela problemet om tiUåtUgheten av arbetsinställelser och andra stridsåtgärder
utanför de koUektivavtalsrättsliga fredspliktsregler­nas ram. Och ett sådant
ställningstagande är som framgår av vad jag har anfört tidigare i detta
lagstiftningsärende enligt min mening inte möjligt att göra på ett enkelt sätt
genom att man antar en för alla tänk­bara faU gäUande formel (jfr även vad som
sägs i det följande om tiUåt­ligheten av poUtisk strejk). Tanken bakom 2 § är
att beslut i sådana frå­gor som avses i paragrafen skall i princip vara
förbehållna andra beslu­tande organ än sådana som bUdas genom överenskommelser
meUan ar­betsgivare och arbetstagare om medbestämmanderätt för arbetstagama.
Lagens stöd har ansetts inte böra ges åt anspråk från arbetstagama på
inflytande i egenskap av arbetstagare över hithörande beslut. Det ligger i Unje
med detta synsätt att anse att arbetstagarorganisationema inte bör gripa till
stridsåtgärder för att ändå få till stånd sådana avtal om in­flytande som i och
för sig kan träffas men som inte får karaktären av kollektivavtal. Att
rättsligt hinder mot sådana åtgärder föreligger anser jag dock att man inte med
säkerhet kan slå fast utan att uttryckligen lag-reglera frågan. Det finns å
andra sidan knappast anledning att räkna med att en sådan lagstiftning skall
behövas, och jag anser därför att jag kan lämna frågan åt sidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
texten i det remitterade förslaget har genom 2 § från lagens tiUämpningsområde
uttryckligen undantagits vissa verksamheter i när­mare angivna avseenden. Mot
den bakgrunden saknas anledning att av­göra om det undantagna området i och för
sig skaU anses faUa utanför förhåUandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Jag finner därför inte anledning att ansluta mig tUl den av lagrådet föreslagna
omformule-ringen av paragraftexten på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
bestämmelse i den föreslagna lagen om offentlig anställning skaU, i verksamheter
som omfattas av den lagen, undantagen i föreva­rande 2 § inte gälla (jfr 3 §
medbestämmandelagen). Där gäller i stäUet den offentliga sektorns särskilda
system för bestämmande av vilka frågor som skaU göras tUl föremål för
arbetstagarinflytande genom förhand­lingar och avtal. 2 § täcker alltså endast,
såvitt nu är i fråga, andra pri-vaträttsligt organiserade företag som har
särskUda av stat och kommun bestämda uppgifter. Även här gäUer givetvis
undantagen enligt paragra­fen enbart i fråga om verksamhetens mål och
inriktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konstnärliga
och Utterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS) har i skrivelse tiU lagrådet
begärt att 2 § inte skaU gälla för teatrar, konsert­företag, museer och Uknande
kulturinstitutioner och inte heUer för Sve­riges Radio inom ramen för avtalet
med staten. Enligt KLYS bör den kommersieUa nöjesindustrin inom fUm- och
biografområdet, fonogram-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   528&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
videoföretag samt nöjesarrangörer sannolikt behandlas på samma sätt. Skrivelsen
har av lagrådet överlämnats till arbetsmarknadsdeparte­mentet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
anledning av skrivelsen får jag först understryka att 2 § ej avser kommersieUa
företag samt efter samråd med chefen för utbildnings­departementet framhålla
följande. I prop. 1974: 28 behandlades förhål­landet mellan de olika parter som
medverkar i kulturinstitutionernas verksamhet, dvs. styrelsen, personalen och
publiken. Enligt uttalande i propositionen, som godtagits av riksdagen, skall
de konstnärUga insat­serna inom varje institution utformas i största möjliga
frihet under de betingelser och enligt de riktlinjer som gäller för
institutionen. Härige­nom markerades att den enskilde konstnären måste ges stor
uttrycks-och yttrandefrihet om kulturinstitutionerna skall kunna bedriva sin
verk­samhet på ett sätt, som är i linje med riktlinjerna för kulturpolitiken.
Någon ändring i dessa avseenden sker inte genom införandet av den här
föreslagna lagstiftningen. Tvärtom får medarbetarna vid kulturinstitu­tionerna
vid sidan av den frihet och självständighet, som de har i den. konstnärliga
yrkesutövningen också möjligheter att via sina fackliga or­ganisationer påverka
beslut som fattas om verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Undantaget i 2 § motiveras av behovet av att
garantera intressen som ligger den politiska demokratin nära. För
kulturinstitutioner som är sam-hällsstödda och organiserade som myndigheter
gäller de regler om med­bestämmande som föreslås för den offentliga sektorn och
som har ut­formats med hänsynstagande till den politiska demokratin. Även
sam-hällsstödda kulturinstitutioner för vilka andra associationsformer har
valts har sin grand i den politiska demokratin. Det är därför naturligt att
riktlinjerna för verksamheten faststäUs av organ som har så bred representation
som möjligt i de olika grupper som berörs av institutio­nens verksamhet. Med
dessa förutsättningar är det inte rimligt att sär­behandla arbetstagare med
konstnärliga arbetsuppgifter genom att ge dem ett större inflytande över
verksamhetens mål och inriktning än övriga arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med anledning av vad lagrådet har, yttrat under
denna paragraf till frågan om förhållandet mellan den associationsrättsliga
lagstiftningen, närmare bestämt den aktiebolagsrättsliga, och koUektivavtal om
med­bestämmanderätt för arbetstagama på företagsledningsområdet vill jag
anmärka följande. EnUgt min mening är det, trots att det inte i detta
sammanhang görs några ändringar i ÄBL eller annan associationsrättslig
lagstiftning, inte riktigt att nalkas den här aktuella problematiken med
utgångspunkt i föratsättningen att associationsrätten har ett i och för sig
givet innehåll, som inte i någon mån kan påverkas av den reform på det
arbetsrättsliga fältet som nu skall genomföras. Frågan om konkurrensen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1106&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   529&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mellan
ÄBL och medbestämmandelagen kan inte lösas så, att ÄBL enligt 3 §
medbestämmandelagen ges ett reservationslöst företräde framför den sistnämnda
lagen. Uppgiften måste i stäUet i princip vara att förena de regler, som finns
på de båda områdena, och att därvid låta bedömningen av vilket
arbetstagarinflytande som kan uppnås inom den associations-rättsliga
lagstiftningens ram bli beroende inte minst av de mål som lag­stiftaren säger
sig vilja nå genom lagstiftningen på medbestämmande-rättsområdet. Mot den
bakgrunden blir det inte rättvisande att fristående söka fastställa vad som är
den associationsrättsUga grunden för en be­dömning av hithörande problem och
att låta resultaten bli beroende enbart därav. Och det blir inte heller av
större intresse att fastställa vad som kan anses följa av granderna för en
gången tids aktiebolagsrättsliga lagstiftning. Den omständigheten att även
modem aktiebolagsrättslig lag­stiftning kan sägas bygga på föreställningen, att
det är företrädare för aktieägarna som skall fatta besluten i aktieägarnas
intresse, är inte längre avgörande när arbetstagarnas anspråk på
medbestämmanderätt får lag­stiftningens stöd genom en vittsyftande
arbetsrättslig reform som är avsedd att gälla för arbetsmarknaden i dess
helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
denna bakgmnd vill jag hävda att det inte finns anledning att inta en
restriktiv attityd i fråga om möjligheterna att med stöd av med­bestämmandelagen
få till stånd kollektivavtal om medbestämmanderätt för arbetstagarna inte bara
i arbetsledningsfrågor och besläktade frågor utan även på
företagsledningsplanet. Att det finns vissa givna gränser är uppenbart och jag
har också varit inne härpå i motiven till det remitte­rade förslaget. Men inom
de ramarna finns enligt min mening klara möjUgheter även till delegation av
rena beslutsbefogenheter. De all­männa villkor för sådan delegation, som får
antas gälla och som berörts av lagrådet, bör kunna tillämpas på ett sätt som är
avpassat för de nya situationer som blir aktuella. Det är t. ex. naturligt att
sådana anvis­ningar, som bör kunna ges till den som mottar delegation av
beslutande­rätt, blir utformade i samband med kollektivavtalsförhandlingarna
mel­lan arbetsgivare och arbetstagare. Principerna om ansvar för försum­melse
vid själva delegationsbeslutet m. m. kan enligt min mening också väntas bli
omsatta på ett ändamålsenligt sätt. Ätt det om saken ställs på sin spets kan
bli nödvändigt att ytterst räkna med en rätt för delegerande bolagsorgan att
återta sin beslutanderätt ser jag inte heller som ett stort problem. Som
lagrådet har antytt finns utrymme för att ålägga arbets­givare
skadeståndsansvar om deima möjlighet utnyttjas på ett oriktigt sätt. När det
slutligen gäller ansvaret för beslut, som fattas i kraft av delegation genom
kollektivavtal, kan jag inte heller se annat än att det finns möjlighet att
komma fram till lösningar som tUlgodoser de prak­tiska behoven. Det är att
märka, såsom också har antytts i remisspro­tokoUet, att problemet får begränsad
betydelse i fall där arbetstagar­sidans beslutanderätt bestäms att gälla uiom
vissa på förhand fastställ-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;34   
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1108&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   530&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;da
ramar, t. ex. inom ramen för vissa anslag eller liknande. Men även utanför
dessa fall kan jag inte se annat än att det bör vara möjligt att, när det finns
behov av det, reglera även ansvarsfrågan avtalsvägen. Självfallet spelar det
här in vilken rättslig innebörd som ges åt själva delegationsbeslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag står aUtså fast vid min uppfattning att de
hithörande problemen bör kunna tUls vidare på ett tiUfredsställande sätt lösas
av parterna på arbetsmarknaden och vid behov i rättspraxis. Som jag redan har
fömt-skickat anser jag dock att hela problemområdet bör ägnas en analys genom
en särskUd utredningsinsats och det är min avsikt att ett sådant arbete skall
komma till utförande snarast möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till vad lagrådet avslutningsvis uttalat om vissa
gränser i aUmänhet för arbetstagarsidans medbestämmanderätt kan jag ansluta
mig. I tydlig­hetens intresse bör dock betonas, att vad som sagts där inte
innebär att en arbetsgivare skulle ha möjlighet att genom avtal med tredje man
in­skränka en medbestämmanderätt, som redan tillförsäkrats hans arbets­tagare
eUer deras företrädare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har godtagit den tekniska konstruktionen
av denna paragraf, som gäUer den tvingande resp. dispositiva karaktären av
lagens regler, men har föreslagit ett tillägg som ytterligare klargör lagens
innebörd på denna punkt i fråga om möjligheterna att träffa avtal om fredsplikt
och om skadeståndsansvar. Jag finner det lämpligt att detta förtydligande görs.
Jag ansluter mig också till de förslag av lagrådet, som medför vissa ändringar
i uppräkningen av paragrafer i andra stycket, och bekräftar det synsätt i fråga
om innebörden av att vissa av lagens regler är tvingan­de, åt vilket lagrådet
har gett uttryck i slutet av sin kommentar tiU para­grafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig till lagrådets uttalanden under
denna paragraf. Det kan tilläggas, att även föreningsrättens grundsatser torde
medföra att vissa frågor faller utanför lagens regler om inflytande genom t.
ex. för­handlingar och information. Frågor som rör tillhörighet tUl organisa­tion
och verksamhet för sådan bör liksom hittills få behandlas av part utan
inflytande för motparten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag godtar den av lagrådet föreslagna
omformuleringen av 6 § andra stycket. Som lagrådet framhåUer bör definitionen
av begreppet &amp;quot;central arbetstagarorganisation&amp;quot; kunna användas också
vid de följdändringar i lagstiftningen som nödvändiggörs av att begreppet
huvudorganisation i FFL försvinner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   531&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;TiU frågan om den särskilda förhandlingsordningen i
rättstvister åter­kommer jag under 63—70 §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har inte anledning motsätta mig lagrådets
förslag att den regel i 3 § andra stycket FFL, som utan att någon saklig
ändring varit åsyftad uteslutits ur denna paragraf, införs i paragraftexten. I
samband därmed bör den av lagrådet föreslagna omredigeringen av lagtexten
göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig tUl lagrådets förslag att
paragrafen redigeras om i syfte att göra texten mer lättläst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'&gt;in&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med anledning av vad lagrådet har uttalat under
denna paragraf viU jag inskärpa den synpunkt, som jag finner vara den
väsentliga i samman­hanget och som jag gav uttryck åt i motiven tUl det
remitterade försla­get, nämligen att syftet med 11 § är att s. k. primära
förhandlingar skall bli ett normalt led i förberedandet av sådana beslut som
åsyftas i para­grafen och att undantagsregeln i andra stycket inte är avsedd
att ge möj­Ughet till förfaranden som strider mot detta syfte. Försätter sig en
ar­betsgivare genom eget förvåUande i en sådan situation att han inte kan
förhandla innan han fattar beslut i en fråga som omfattas av paragrafen, skall
han inte kunna befria sig från sitt skadeståndsansvar genom att hänvisa tiU det
tvångsläge som han försatt sig i pch åberopa andra styc­ket eUer
jämkningsreglerna i 60 §. Detta innebär inte att lagstiftaren ställer sig
avvisande tiU att arbetsgivaren i ett läge av självförvållad tids­nöd fattar
sitt beslut om detta är nödvändigt för att företaget skall undgå att åsamkas en
kanske betydande skada. Men han undgår inte sitt skade­ståndsansvar för att han
underlåtit att så inrätta sin verksamhet att pri­mära förhandlingar kunnat
genomföras. På denna punkt torde inte före­ligga någon skillnad mellan min egen
och lagrådets uppfattnmg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot vad lagrådet har uttalat under denna paragraf
har jag inte något att erinra. Det kan förtjäna tUläggas att ett motsvarande
synsätt torde ligga bakom reglerna om enskUd arbetstagares rätt till underrättelse
och överläggning i 31 och 32 §§ anstäUningsskyddslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig tUl lagrådets förslag under denna
paragraf (jfr 22 och 37 §§). SkuUe det bli fråga om generellt gäUande avsteg
från de regler om tidsfrister för inledande av förhandling, som har tagits upp
i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1112&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   532&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;andra
stycket, torde koUektivavtalets form komma att anlitas även utan ett särskilt
krav på sådan form i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;79—22
§§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har inte något att invända mot den av lagrådet
berörda gränsdrag­ningen meUan de mera genereUa informationsreglerna i 19 § och
den på förhandUngsrätten grundade rätten tUl information i enskUda fall. Jag
godtar också den föreslagna omformuleringen av 19 § första och andra styckena.
Jag vUl emeUertid erinra om mina tidigare gjorda uttalanden (avsnitt 11.4) om
att rätten tUl information skall skapa förutsättningar för ett ändamålsenUgt
utövande av inflytandet i arbetsgivarens verk­samhet. Därav följer att man inte
utan vidare kan dra några slutsatser av vad som t. ex. har sagts vid tiUkomsten
av bevissäkringslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
av lagrådet i anslutning tiU 20 § gjorda uttalandet, att information i vissa
fall bör kunna vägras annan facklig företrädare än styrelseleda­mot till dess
frågan om tystnadsplikt har blivit avgjord, torde ta sikte på rena
undantagsfall. Självfallet måste det vara organisationen som utser vem som
skall företräda denna och utöva dess rättigheter liksom det är organisationen
som tar ansvaret för de åtgärder som vidtas av organisa­tionens företrädare.
Man får räkna med att de fackliga organisationema liksom f. n. i många
sammanhang kommer att företrädas av personer som inte tillhör styrelsen. Detta
förändrar inte behovet av information eller nödvändigheten av smidiga former
för det fackUga vardagsarbetet. Lagrådets uttalande får alltså inte förstås på
det sättet att arbetsgivar­parten skulle medges en rätt att bedöma tUltron tiU
de företrädare som den fackliga organisationen har utsett eller att ifrågasätta
det av organi­sationen valda arbetssättet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De av lagrådet föreslagna ändringarna i lagtexten
till 20—22 §§ anser jag mig kunna godta. Dessutom bör göras den redaktionella
ändringen att de aUmänna tystnadspliktsreglerna sammanförs tiU en paragraf (21
§) medan den särskilda regeln om rätt att vidarebefordra information med
tystnadspUkt tUl styrelseledamot får bUda en paragraf (22 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23—25
§§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad lagrådet har uttalat om kraven på behörighet
för att organisation skall kunna med rättslig verkan träffa koUektivavtal om
individuella medlemmars förhållanden torde stämma överens med den uppfattning,
som låg tiU grund för arbetsrättskommitténs förslag på området och till vilken
jag har hänvisat i motiven till det remitterade förslaget. Jag har inte någon
erinran mot uttalandena. Tvärtom menar jag att det helt all­mänt finns fog för
att uppmärksamma de behörighetsfrågor som upp­kommer med den utvidgiung av
området för förhandlingar och kollek­tivavtal, som följer av
medbestämmandelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
att föra in lagens skriftlighetskrav i fråga om kollektivavtal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 1   Arbetsmarknadsdepartementet   533&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;redan
i definitionen av koUektivavtalet i 23 § finner jag välbetänkt. Jag vUl gärna
understryka synpunkten att överenskommelser i enskilda faU kan väntas ofta bli
träffade i enkla former. Inte minst torde de nya för­handlingsrättsreglerna i
11—13 §§ förutsätta detta. Lagen bör naturligt­vis inte kurma tolkas som
innebärande hinder häremot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig till lagrådets förslag i fråga om
reglema rörande innebörden av skriftlighetskravet (jfr även 30 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29
§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den av lagrådet föreslagna omredigeringen av denna
paragraf bör enligt min mening genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;57
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av skäl som lagrådet anfört bör den föreslagna
jämkningen av para­grafen göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33—36
§§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har i sina anmärkningar till
medbestämmandelagens regler om tolkningsföreträde godtagit de föreslagna
reglema i stort, inbegripet den avvägning som har ansetts böra göras mellan
föreningsrättsliga syn-. punkter och motstående hänsyn av i det väsenfliga
praktisk natur, men har föreslagit jämkningar och omredigeringar på vissa
punkter. TiU de förslagen kan jag ansluta mig. Ändringarna i 33 och 34 §§ är
ägnade att ge klarare uttryck åt vad som på berörda punkter är den åsyftade
innebörden av de föreslagna reglerna. Utbytet av uttrycket &amp;quot;tvist om
tillämpning av avtal&amp;quot; mot uttrycket &amp;quot;rättstvist&amp;quot; i 35 § har
enUgt min uppfattning samma karaktär. Jag kan bekräfta riktigheten av lagrådets
uttolkning på två särskilda punkter av 34 och 35 §§. Jag finner slufligen, i
överensstämmelse med vad lagrådet har uttalat, att det är motiverat med en
enhetlig reglering i 36 § av frågan på vilken nivå arbetstagar­sidans rätt
enligt tolkningsföreträdesreglerna skall utövas. Finner parterna när de träffar
medbestämmanderättsavtal anledning att göra avsteg från 36 § står det dem
enligt 4 § andra stycket fritt att avtala därom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38-40
§§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad lagrådet har anfört rörande tiUämpningen av
förhandlingsrätts­regeln i 38 § och vetorättsreglerna i 39—40 §§ kan jag
ansluta mig tUl. Likaså biträder jag de av lagrådet föreslagna justeringarna av
lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41
§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har föreslagit en omkonstraktion av denna
paragraf om fredspUkt i kollektivavtalsförhållanden i syfte att göra
paragrafens text mindre svårtiUgänglig. Enligt förslaget skall paragrafen
byggas upp inte som en med undantag försedd huvudregel om förbud mot
stridsåtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   534&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;under
avtalsbundenhet utan som en regel om förbud mot stridsåtgärder under vissa i
paragrafen uppräknade och inbördes sidoordnade fömt­sättningar. Jag finner att
förslaget redaktionellt sett har förtjänster och ansluter mig tiU det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I lagrådets förslag innefattas en uttrycklig regel
om verkningarna av kollektivavtal om längre gående fredsplikt än som följer av
lagen. Som jag nämnt under 4 § ansluter jag mig till att möjligheten att med
giltig verkan sluta sådant kollektivavtal kommer till klart uttryck i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den av lagrådet föreslagna ändrade avfattningen av
41 § första stycket är inte avsedd att medföra någon ändring i sak av det
remitterade för­slaget i motsvarande delar. När jag ansluter mig till lagrådets
förslag till omredigering avser jag inte heUer att göra någon saklig ändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
har i sitt yttrande gjort vissa uttalanden om innebörden av lagens
fredspliklsregler och har därjämte uttalat en uppfattning om till-låtligheten i
allmänhet av arbetsnedläggelse, blockad eUer liknande åt­gärder som vidtas av
politiska skäl. I dessa frågor finner jag emellertid inte anledning att gå
ifrån vad jag har anfört i motiven tiU det remitte­rade förslaget. Detta
innebär att jag kan bekräfta att lagens fredsplikls­regler bör läsas
motsättningsvis så, att stridsåtgärder i syfte att öva på­tryckningar på en
facklig motpart är tillåtna i den mån de inte strider mot någon av de
förbudsregler som tagits upp i lagen eUer annat är sär­skUt föreskrivet. Det är
i princip också riktigt att fackliga, sympatiåtgär­der i Sverige tiU förmån för
part i utländsk arbetsstrid är avsedda att vara tiUåtna under den
förutsättningen att den primära arbetsstriden är lovlig (jfr 41 § första
stycket 4 i lagen). Att det emellertid här kan upp­komma faU, i vUka kravet på
den primära åtgärdens lovlighet inte torde kunna upprätthåUas, har lagrådet
självt' antytt. Därmed har. lagrådet. också kommit in på de problem kring
tUlåtligheten av i första hand arbetsinstäUelser i andra än rent fackliga syften,
som varit mycket om­diskuterade i tidigare skeden av detta lagstiftningsärende.
En aspekt på dessa problem är att det kan ställa sig svårt eller omöjligt ätt
dra en gräns mellan fackligt och politiskt, kanske i synnerhet när man. har att
göra med förhåUanden i länder där fackliga fri- och rättigheter inte garanteras
på samma sätt som hos oss. Det är en svår uppgift att i sådana och andra faU,
där det blir fråga om arbetsinställelse eUer lik­nande åtgärder med politiskt
färgad bakgrand, bestämma vad som bör gäUa om åtgärdens tillåtlighet. Som
framgått av vad jag tidigare uttalat i detta ämne kan jag dock inte dela den
uppfattning åt vilken lagrådet har gett uttryck. Jag har å andra sidan inte
funnit anledning att föreslå lagstiftning om dessa frågor, enligt min mening
den enda väg som står tUl buds om fuU rättslig klarhet eftersträvas. I vad jag
har anfört i sam­band med att jag gjorde det ställningstagandet (avsnitt 11.6 i
remisspro­tokoUet) har jag inte anledning att göra någon ändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
har föreslagit att det tas in i lagen en uttrycklig regel om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1118&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   535&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillåtligheten
av indrivningsblockader, bl. a. med hänsyn tiU att enligt lagrådets mening en uttrycklig
bestämmelse behövs för att sådana bloc­kader skall som avsetts kunna undantas
från den i 45 § föreskrivna var­selskyldigheten. Jag godtar lagrådets
uppfattning att det är lämpligt med en lagregel om indrivningsblockadernas
lovlighet och finner det förslag till sådan regel, som lagrådet har utformat,
väl lämpat att föras in i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;43 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av skäl som anförts av lagrådet bör enligt min
mening det av lag­rådet föreslagna tillägget tUl första stycket göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;44 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har ingående behandlat konstruktionen av
regeln i 44 § om kvarievande stridsrätt. Därvid har lagrådet särskilt
framhållit det värde som ligger i att det kan lämnas utrymme för partema att
under giltighetsperioderna för avtalen om löner och allmänna anställningsvill­kor
återappta och utan fredsplikt förhandla om redan väckta frågor på
medbestämmanderättsområdet. Därigenom vinner man inte minst att
löneförhandlingarna inte behöver kompliceras genom direkt samman­koppling med
förhandlingarna på medbestämmanderättsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
44 § blir det emellertid möjligt, påpekar lagrådet, att under
löneförhandlingama ställa vittgående krav på medbestämmanderättsav­tal och
därmed öppna ett vidsträckt område för kvarievande stridsrätt. Kommer i ett
sådant läge avtal överhuvud tUl stånd på löneområdet, får avtalet knappast den
karaktär av fredsdokument som kollektivav­talen har på dagens arbetsmarknad. En
möjlighet att bättre förena det önskemål om sammanhängande perioder av
arbetsfred, på vUket förslaget till medbestämmandelag bygger, med syftena bakom
den kvarievande stridsrätten borde enligt lagrådet vara att tydligare än som
skett i det remitterade förslaget markera att den kvarievande stridsrätten
skall vara ett instrument att främja resultat vid återupptag­na förhandlingar
om medbestämmanderättsavtal. Denna avsikt med stridsrätten bör enligt lagrådet
klargöras genom ett tUlägg till texten i 44 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som framgår av motiven till lagförslaget i
hithörande delar har jag sett den kvarievande stridsrätten som en lämplig metod
att bryta ige­nom den nu tillämpade intolkningen av arbetsgivarens
beslutsbefogen­heter på § 32-området i kollektivavtalen om löner och allmänna
an­ställningsvillkor. Den kvarievande stridsrätten skall ha till uppgift att
främja tillkomsten av medbestämmanderättsavtal utan att man för den skull gör
avkall på målsättningen att fred skall under sammanhängande perioder råda på
arbetsmarknaden. Det är med hänsyn härtUl som det ställs krav på att utrymmet
för kvarievande  stridsrätt skall ha&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1120&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   536&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bestämts
genom att medbestämmanderättsavtal begärts redan vid löne-förhandluigarna. Och
det Ugger helt i linje härmed att den kvarievande stridsrätten får funktionen
av ett påtryckningsmedel i senare förhand­lingar om medbestämmanderättsavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den kvarievande stridsrätten fyller en uppgift
redan därigenom att den är ägnad att förmå till uppgörelse i
medbestämmanderätlsfrågan i samband med löneförhandlingarna, antingen så att
parterna då träffar avtal på medbestämmanderättsområdet eller så att de i varje
fall enas om att fortsätta förhandlingarna och i samband därmed reglerar vad
som skall gälla i fråga om fredsplikten. Men den kvarievande strids­rätten kan
också främja tUlkomsten av medbestämmanderättsavtal ge­nom att direkt utnyttjas
i den mån frågor på medbestämmanderättsom­rådet har lämnats öppna sedan de
väckts i löneförhandlmgarna. Det är naturligt att stridsrätten då kommer till
användning först sedan med-bestämmanderättsfrågan återupptagits och det visat
sig att förhandlingar i frågan inte leder till resultat. Som lagrådet påpekat
kan det vara lämpligt att detta kommer till uttryck i lagtexten. Det bör
emellertid då också betonas att kravet på återupptagna avtalsförhandlingar inte
är avsett att innebära något hinder för ett effektivt utnyttjande av den
kvarievande stridsrätten. Det krävs inte mer än att förhandlingsskyl­digheten
enligt 15 § fullgörs. Så snart part därvid kunnat konstatera att
förutsättningar för resultat inte föreligger står det liksom i andra
avtalsförhandlingar parten fritt att vidta stridsåtgärder. Längre gående krav
på förhandlingar före facklig strid kommer inte i fråga med mindre parten genom
avtal binder sig därvid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;45 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har föreslagit att den i denna paragraf
föreskrivna, skade-ståndssanktionerade varselskyldigheten skall gälla enbart i
förhållandet mellan arbetsgivarorganisation resp. arbetsgivare å ena sidan och
ar­betstagarorganisation å den andra. Vid sidan härav skulle lagen ställa upp
enbart en rättsUgt sett osanktionerad handlingsregel om att varsel bör på
lämpUgt sätt riktas även tiU enskilda arbetstagare som inte tillhör
arbetstagarorganisation som berörs av stridsåtgärd från arbetsgivarsidan. Jag
finner detta förslag, som torde ha sin bakgrand inte minst i svårig­hetema att
på ett ändamålsenligt sätt utforma skadeståndsansvaret om det föreskrivs en
rättslig skyldighet att varsla även enskilda arbets­tagare, väl grundat och
ansluter mig tiU det. Även på de två ytterligare punkter som lagrådet har tagit
upp under denna paragraf kan jag an­sluta mig till dess uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;55
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har inget att invända mot den av lagrådet
föreslagna omformule­ringen av föreskriften om tystnadsplikt för
förlikningsmän.  Som jag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   537&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tidigare
har framhåUit kan det bli aktuellt att se över bestämmelsen i anslutning till
det lagstiftningsarbete rörande offentUga funktionärers tystnadsplikt som f. n.
övervägs inom justitiedepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;54 § Jag ansluter mig tUl lagrådets förslag under
denna paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;56
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som lagrådet har påpekat kan det förekomma att en
arbetstagare mottar information under tystnadsplikt utan att han därvid kan
sägas vara företrädare för sin organisation. Bryter arbetstagaren mot tystnads­plikten
bör han då — som lagrådet har föreslagit — kunna ådömas skadestånd på samma
sätt som vid andra brott mot den föreslagna lagen. Därvid blir även
begränsningsregeln i 60 § tredje stycket tiUämp­lig. I företrädarfaUen bör
däremot skadeståndsansvaret vUa på den orga­nisation eUer arbetsgivare för vars
räkning informationen mottogs. Lag­rådet har inte motsatt sig denna
konstruktion, som har en förebild i 10 § förtroendemannalagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar lagrådets uppfattning också vad gäUer förhåUandet mellan reglerna i 56 §
och andra regler eUer rättsprinciper rörande påföljd på grand av brott mot
tystnadspUkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;58—59
§§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har under dessa paragrafer tiU en början
föreslagit att be­gränsningen enligt 58 § första stycket av enskUds
skadeståndsansvar när organisation har anordnat eller föranlett olovlig
stridsåtgärd skall för­behållas de faUen att det är den koUektivavtalsbundna
organisationen, eUer en denna överordnad organisation, som genom sitt handlande
ådrar sig skadeståndsansvar för stridsåtgärden. Jag anser att lagrådets skäl
för detta förslag är övertygande och ansluter mig till förslaget. För det fall
att annan organisation anordnar eller föranleder stridsåtgärd med del­tagande
av kollektivavtalsbundna medlemmar under sådana omständig­heter, att det ter
sig skäligt att de enskilda inte skall bära något eller enbart ett mycket
begränsat skadeståndsansvar, ger 60 § tillräckliga möj­ligheter att nå fram tUl
ett riktigt resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vidare har lagrådet föreslagit dels att andra
meningen i 59 § utesluts, dels att 58 och 59 §§ får byta plats med hänsyn tUl
det nära sakliga sam­bandet mellan 57 och 59 §§. Även till dessa förslag kan
jag ansluta mig. Ändra meningen i 59 § kan enligt min åsikt visserligen anses
ha ett visst berättigande såsom ett i och för sig betydelsefullt led i en serie
regler som tiUsammans skapar en väsentlig nyordning på tolkningsföreträdets
område. Den kan också vara ägnad att i sin mån klargöra att ett motsva­rande
skadeståndsansvar inte är avsett att inträda när arbetsgivare un­derlåter att
påkalla förhandling eller väcka talan i fall som åsyftas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   538&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35
§. Jag medger emellertid att meningen rent rättsligt inte är nödvändig och
föreslår att den stryks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
kan jäg inte finna tiUräckliga skäl tiU det tillägg tUl 59 § första meningen i
det remitterade förslaget, som lagrådet har förordat. Att 60 § är tUlämplig i
sådana skadefall som avses i 59 § är enligt min mening alldeles klart, utan att
det skall behövas någon hänvisning i 59 §. Att 57 § innehåUer en precisering i
fråga om skadeståndsansvaret för organisation, som har hävdat en oriktig
uppfattning i ett tolkningsföre-trädesfaU, finner jag med hänsyn tUl gmnderna
för de nya tolkningsföre­trädesreglerna naturligt. Jag är alltså inte beredd
att tillstyrka någon ändring på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;60
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har under denna paragraf inledningsvis
pekat på förhållandet meUan medbestämmandelagens fredspliklsregler, bland dem
31 §, och den nya regeln i 43 § om överläggningar vid olovlig stridsåtgärd av
ar­betstagare med därtiU anknytande skadeståndsregel i 60 § andra stycket. Att
det här på sätt och vis kan sägas råda en motsättning mellan olika moment i
lagen är uppenbart. Den synpunkten får dock inte överdrivas. Reglema i 43 och
60 §§ har tillkommit mot bakgrunden av vad som är praktisk verklighet i samband
med många olovliga stridsåtgärder. De bygger på uppfattningen att det väsentUga
måste vara att så snart som möjligt och på det sätt som ter sig mest
realistiskt få till stånd en lös­ning när en olovlig konflikt har bmtit ut. I
sådana sammanhang har rättsliga sanktioner med nödvändighet sina begränsningar
och det kan lagstiftaren inte bortse från. Tydligt är emellertid att det här
kommer att bU avgörande hur reglema blir tUlämpade i praxis. Enligt min upp­fattning
har tillräckUga anvisningar getts i motiven till det remitterade förslaget i
hithörande delar. Jag noterar att lagrådet har tillstyrkt den nyhet, som ligger
i 43 §, och uppfattar inte dess uttalanden om förhål­landet till 31 § som
avsedda att markera en annan ståndpunkt i fråga om tillämpningen av 43 och 60
§§ än den som kommit till uttryck i det remitterade förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
har även i övrigt uppehållit sig vid arbetstagares personUga skadeståndsansvar
för deltagande i olovlig stridsåtgärd. Enligt den upp­fattning som lagrådet här
har uttryckt är en maximering av skadestånds­ansvaret tUl 200 kronor olämplig
dels därför att den inte utgör ett tiU­räckligt stöd för ståndpunkten att
arbetstagarnas anspråk mot arbets­givaren skall föras fram genom
organisationerna, med de utökade möj­ligheter som dessa tiUerkänns genom den
nya lagstiftningen, dels därtör att den skulle vara ägnad att medföra en icke
önskvärd vidgad tillämp­ning av uppsägningspåföljden. Vad lagrådet har anfört
på dessa punkter har dock inte rubbat mig i den uppfattning rörande
200-kronorsregeln, som jag intog vid remissen till lagrådet och som jag då
utförligt moti-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   539&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verade.
Jag vill särskilt inskärpa att det är den föreslagna lagens inne­börd att
avskedande eller uppsägning i samband med olovliga strids-åtgärder skall få
förekomma enbart i sådana mycket kvalificerade un­dantagsfall som jag beskrev i
motiven till remissförslaget. Farhågan att maximeringen av skadeståndsansvaret
skulle påverka rättstUlämpningen pä den punkten finner jag överdriven. Jag är
alltså inte beredd att frångå min uppfattning på detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med anledning av vad lagrådet avslutningsvis har
anfört under denna paragraf viU jag framhåUa att jag har funnit den lösning som
har getts åt frågan om förhåUandet mellan kollektivavtalsrättsliga och aUmänna
skadeståndsregler för det praktiska behovet tiUräckUg. Att i detalj ut­reda
härmed sammanhängande problem och ge uttryck åt en gränsdrag­ning i lagtext är
enligt min bedömning en komplicerad uppgift. Som lag­rådet har påpekat ter det
sig lämpligt att frågan får uppmärksammas vid kommande utredningsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;67
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag anser att lagrådet har anfört övertygande skäl
för sina förslag under denna paragraf och föreslår därför att de ifrågasatta
ändringarna genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62
§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig till förslaget om tUläggande av
ett andra stycke i denna paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;63—70
§§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag godtar de ändringsförslag som lagrådet har fört
fram rörande reglerna om tvisteförhandling och rättegång i 63—68 §§ och de
uttalan­den som har gjorts i anslutning tUl dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som lagrådet har berört i anslutning tiU 6 § bör
reglerna i 64 § om förhandlingsordningen i rättstvister kunna utgå. Liksom
enligt gäUande rätt får det ankomma på arbetsmarknadens parter att själva
bestämma förhandlingsordningen. Lagförslagets regler om förhandlings- och tale­frister
är utformade med hänsyn därtUl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även i fråga om 69 § är jag beredd att ansluta mig
till lagrådets för­slag. Reglerna i 15 kap. rättegångsbalken om bl. a.
interimistiska beslut bör aUtså kunna liksom hittills tUlämpas vid rättegången
i AD. Som lag­rådet har framhåUit kan det inte bli fråga om att pröva frågor om
upp­hävande av tystnadsplikt genom interimistiskt beslut. Jag föratsätter
emellertid att AD kan hålla huvudförhandling i en sådan fråga med den
skyndsamhet som situationen kräver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot de jämkningar av lagtexten till 70 § som
lagrådet har föreslagit har jag inte heUer någon erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
har också berört vissa   frågor  som hänger samman med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   540&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rättegången
i mål om skyldighet att lämna ut information som part vUl bevara som hemlig.
Dessa frågor, som inte endast avser rättegången i AD, torde få uppmärksammas i
det fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är lagrådets uppfattning att en lagstiftning av
den typ som med­bestämmandelagen representerar normalt blir tiUämplig endast på
sådsma rättsförhåUanden som uppkommer efter den nya lagens ikraftträdande.
Lagstiftningen skulle således inte bli tiUämplig förrän t. ex. gäUande
koUektivavtal har löpt ut. Lagrådet har emeUertid ansett sig kunna godta att
medbestämmandelagens tvingande regler i och med ikraftträdandet får giltighet
även i bestående koUektivavtalsförhåUanden. På de områden där den nya lagen
medger att kollektivavtal skall kunna träffas om av­vikelse från lagen menar
däremot lagrådet att'ingrepp inte skall kunna göras i de före ikraftträdandet
ingångna avtalen. GäUande koUektivavtal skall enligt lagrådets mening få
fortsatt giltighet även om de ger arbets­tagarna ett inflytande som ligger
långt under den nivå som läggs fast genom den av statsmakterna beslutade
arbetsrättsreformen och utan hin­der av dessa kollektivavtal har tillkommit
under helt andra förutsätt­ningar. TiU stöd för denna uppfattning åberopar lagrådet
en sedan länge stadgad lagstiftningspraxis på det dispositiva civilrättsliga
området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan inte dela detta synsätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
vissa regler i medbestämmandelagen görs dispositiva på sätt som framgår av 4 §
är inte ett uttryck för att hittiUsvarande förhållanden bör bestå på
arbetsmarknaden ännu en tid efter Ikraftträdandet. Med­bestämmandelagen är
avsedd att ge de anstäUda lagstiftningens stöd för ett vidgat inflytande över
arbetsvillkoren i vidaste mening. Den ger också uttryck för en förändrad syn på
förhållandena inom arbetslivet. Självfallet bör en reform som den förevarande
träda ikraft vid en tid­punkt som gäller gemensamt för hela arbetsmarknaden.
Ikraftträdandet kan därför inte få bestämmas av kollektivavtal som har ingåtts
under helt andra föratsättningar. Avsikten med 4 § är endast att ge kollektiv­avtalsparterna
en möjlighet att anpassa sig till de nya lagreglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vidhåUer därför den vid lagrådsföredragningen
uttryckta uppfatt­ningen, att 4 § inte skall ta sikte på äldre kollektivavtal
som inte har tillkommit för att reglera frågan om avvikelse från den nya lagen.
Hur sådana äldre koUektivavtalsbestämmelser skall tolkas får avgöras i rätts­praxis
med tillämpning av vanliga avtalstolkningsregler. Denna princip för
ikraftträdandet av dispositiva regler på det arbetsrättsliga området har
godtagits av riksdagen vid de senaste årens reformer (jfr prop. 1973: 129 s.
288, 1974: 88 s. 216 och 1974: 148 s. 94). Några problem i rättstillämpningen
av den art som lagrådet antyder kan inte sägas ha uppkommit (jfr AD 1973 nr 38
och 1975 nr 7). Även arbetsmarknadens parter har anpassat sitt
förhandlingsarbete till de riktlinjer som stats­makterna har angett i fråga om
ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   541&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att någon tvekan inte skaU behöva råda rörande
tillämpningen av ikraftträdandebestämmelserna på denna punkt, bör emellertid —
som lagrådet har föreslagit — en uttrycklig övergångsbestämmelse fogas tUl
lagen. Denna bör, såvitt avser förhållandet tiU medbestämmandelagens tvingande
regler, få i huvudsak den lydelse som lagrådet har föreslagit. Härtill bör dock
fogas en föreskrift som ger uttryck för den syn på verk­ningarna av äldre
kollektivavtal på lagens dispositiva område som jag nu har berört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I övrigt ansluter jag mig tiU lagrådets uttalanden
i fråga om tillämp­ningen av övergångsbestämmelserna och förslaget till en
särskild över­gångsbestämmelse till 28 §. Jag föreslår dock att övergångsbestämmel­sen
får en sådan avfattnmg att den blir tillämplig även på en företags­övergång som
äger ram den närmaste tiden efter lagens ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
till lag om ändring i lagen (1974: 371) om rättegången i arbets­tvister&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare godtagit den av lagrådet
föreslagna omformuleringen av 63 § medbestämmandelagen och biträder alltså även
den därav för­anledda ändringen av 2 kap. 1 § arbetstvistiagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad 4 kap. 7 § arbetstvistiagen beträffar delar jag
lagrådets uppfatt­ning i de berörda tUlämpningsfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad lagrådet i övrigt har anfört föranleder inte
något uttalande från min sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagändringar
i övrigt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utöver vad som följer av det anförda bör vissa
redaktioneUa jämk­ningar göras i förevarande lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
inom finansdepartementet upprättade förslaget till lag om offent­lig anstäUning
(bUaga 2) föranleder vissa ytterligare ändringar i arbets­tvistiagen. F. n.
dras enligt 1 kap. 2 § andra stycket arbetstvistiagen gränsen för den lagens
tillämpning på det offentliga området huvudsak­ligen vid den gräns som gäller
för det avtalsbara området. Tvister rö­rande det avtalsförbjudna området
handläggs enligt arbetstvistiagen en­dast i den mån det framgår av särskilda
regler. I övrigt gäller att så­dana tvister skall prövas i administrativ ordning.
I och med att det sär­skilda avtalsförbudet föreslås utgå, bör en anpassning
göras av de pro­cessuella reglerna i arbetstvistiagen. Utgångspunkten bör
därvid vara att arbetstvister på den offenfliga sektom skall, liksom på den
privata, handläggas enhgt arbetstvistiagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan emellertid förekomma fall, då avvikelse kan behöva göras från denna
huvudregel. I tidigare lagstiftningssammanhang beträffande tjänstemän med
statlig eller statligt reglerad anställning har slagits fast att det är en
uppgift för det allmänna att bestämma hur olika sakliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   542&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillsättningsgrunder
skall avvägas inbördes vid tiUsättning av tjänst. Detsamma gäller tillämpningen
av gällande regler om företrädesrätt till ny anställning (jfr prop. 1974: 174
s. 59 ff., 63 f. och 69 f.). Den nu­varande ordningen med besvärsprövning av
sådana ärenden bör därför bestå. Besvärsförfarandet bör också tiUämpas vid
tvist om de särskilda föreskrifterna om tjänstgöringsskyldighet i 5 kap. lagen
om offentlig an­ställning och i andra fall då det av liknande skäl är särskilt
föreskrivet att talan skall prövas i administrativ ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
de nu berörda fallen av företrädesrätt tiU ny anställning bör emellertid
uppmärksammas ett problem som hänger samman med att koUektivavtal skall kunna
träffas om turordning, även om företrädes­rätten i övrigt är offentligrättsligt
reglerad. Tvist om kollektivavtal skall nämligen enUgt 2 kap. 1 § arbetstvistiagen
normalt prövas av AD. Om någon anför besvär i ett tjänstetiUsättningsärende och
åberopar — en­bart eller tillsammans med andra grunder — att
kollektivavtalsregle­rade turordningsregler har åsidosatts, skulle
tUlsättningsärendet behöva vilandeförklaras i avbidan på utgången av prövningen
i AD (jfr AD 1967 nr 19). En sådan ordning skulle enligt min mening onödigt
kom-pUcera tUlsättningsärendet och medföra en fördröjning av ärendets
handläggning som inte bör godtas. Tillsättningsärendet i dess helhet bör därför
prövas i administrativ ordning. Vad jag nu har anfört gäller endast tvist inom
ramen för ett visst tUlsättningsärende. FaststäUelse­talan om kollektivavtalets
rätta innebörd eller skadeståndstalan för brott mot kollektivavtal föres enligt
vanliga regler i AD.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
för andra fall finns det särskilda föreskrifter på det offentliga området som
ger uttryck för principen att vissa tvistefrågor lämpligen bör prövas genom
besvär i stället för att handläggas enligt arbetstvist­iagen. Jag tänker t. ex.
på bestämmelsema om besvär över beslut om tiUsättning av tjänst m. m. i 76 §
kommunallagen och 34 § sjukvårds­lagen. I anslutning till arbetstvistlagens
genomförande gjordes vidare undantag för tvister rörande pensionsförfattningar,
resereglementen etc, vilka — trots att de avsåg avtalsbarå frågor — ansågs böra
handläggas i administrativ ordning (prop. 1974: 77 s. 131). Jag kan inte se
någon anledning alt nu frångå de bedömningar som tidigare har gjorts i dessa
frågor. Den nuvarande ordningen med besvärsprövning i dessa fäll bör därför
bestå. Beträffande de senast berörda fallen — pensionsfrågor m. m. — vill jag
tillägga att bestämmelserna i fråga är tänkta enbart som en övergångsanordning
för tiden intill dess att frågorna regleras genom kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nya reglema om undantag från tillämpningen av arbetstvistiagen bör liksom
tidigare tas in i 1 kap. 2 § arbetstvistiagen. I ett nytt andra stycke bör
sammanföras de regler som gäller arbetstagare med statligt reglerad eller
därmed jämförlig anställning. I ett tredje stycke bör in-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1134&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   543&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föras
en regel som löser konkurrensen mellan särskilda författnings­föreskrifter om
besvär och de allmänna reglerna i arbetstvistiagen. Den särskilda bestämmelsen
om fortsatt besvärsprövning i vissa avtalsbara men författningsreglerade frågor
bör fogas till arbetstvistiagen som en övergångsbestämmelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
lagen (1965: 276) om inskränkning i rätten att föra talan mot of­fentlig arbetsgivares
beslut följer vidare att arbetstvistiagen inte inskrän­ker arbetstagares rätt
att anföra besvär i s. k. skäUghetsfrågor (jfr prop. 1974: 77 s. 132).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som nu har anförts gäller endast frågan humvida talan skall föras enligt
arbetstvistiagen eller i administrativ ordning. Skall talan föras på det senare
sättet, görs alltså inte någon ändring i vad som f. n. gäller eller kan komma
att föreskrivas om besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
tiU lag om offentlig anstäUning innebär vidare att förhand­lingsrätt kommer att
föreligga i alla rättstvister på det offentliga om­rådet som skall handläggas
enligt arbetstvistiagen. Det särskilda över­läggningsförfarandet enligt 52 §
statstjänstemannalagen och 7 § kommu­nalljänslemannalagen i rättstvister på det
avtalsförbjudna området åter­finns därför inte i den föreslagna lagen om
offentlig anställning. Därmed bör även 4 kap. 7 § arbetstvistiagen ändras på
det sättet att det allmänna förhandlingskravet i rättstvister får gälla fullt
ut på det offentliga om­rådet, där arbetstvistiagen blir tillämplig. Även om en
tvist avser om­ständighet som har inträffat före lagens ikraftträdande bör
efter ikraft­trädandet förhandling äga rum i tvisten i den mån överläggning
inte dessförinnan har skett. Detta bör fraingå av en särskild övergångsbe­stämmelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nu berörda ändringama av arbetstvistiagen har aktuaUserats efter
lagrådsgransknmgens avslutande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medbestämmandelagen
ger, som jag anförde i lagrådsremissen (av­snitt 13.2), anledning tUl
följdändringar i ett flertal lagar. Det rör sig om ändringar av företrädesvis
redaktionell natur. Hänvisningar tUl begrep­pet huvudorganisation i FFL bör,
som lagrådet har föreslagit, i stället gälla sådan central
arbetstagarorganisation som avses i 6 § andra stycket medbestämmandelagen
eller, i förekommande fall, motsvarande sam­manslutning på arbetsgivarsidan.
Även i övrigt bör lagtexten anpassas tiU medbestämmandelagen och den där
använda terminologin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
lagen (1963: 114) om semester och allmänna arbetstids­lagen (1970: 103) bör de
nu berörda ändringarna genomföras i anslut­ning tUl de övriga lagändringar som
är under förberedande i arbetsmark­nadsdepartementet, I övrigt bör förslag till
lagändring föreläggas riks­dagen samtidigt med de av lagrådet granskade
lagförslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1136&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   544&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Personalbehovet
vid arbetsdomstolen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till följd av lagen (1974: 371) om rättegången i
arbetstvister och den under år 1974 reformerade lagstiftningen på arbetsrättens
område har genomgripande förändringar skett i arbetsdomstolens organisation och
verksamhetsformer. Bl. a. har riksdagen beslutat (prop. 1974:77, InU 1974: 16,
rskr 1974: 273) att domstolen skaU bestå av högst tre ordföran­de, högst tre
vice ordförande och 14 andra ledamöter. Hittills har det ansetts tiUräckligt
med två ordförande och två vice ordförande. Refor­merna har också föranlett en
förstärkning av domstolens kansli.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under år 1975 Ökade tiUströmningen av nya mål till
domstolen väsent­ligt. I slutet av året har regeringen därför beslutat tiUföra
domstolen yt­terligare avlöningsmedel motsvarande inrättandet från den 1
januari 1976 av ytterligare en sekreteraretjänst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen har vidare på grundval av regeringens
förslag i årets bud­getproposition beslutat att fr. o. m. den 1 juli 1976
förstärka domstolens kansli med ytterUgare en tjänst som sekreterare och en
biträdestjänst. Genom särskUt beslut av regeringen har domstolen beretts
möjlighet att tidigarelägga anställandet av dessa befattningshavare. Slutligen
kommer en tredje ordförande att förordnas fr. o. m. den 1 juli 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De nya reformer på arbetsrättens område som jag nu
förordar kom­mer att ytterUgare öka domstolens arbetsuppgifter. Det är
emeUertid inte möjUgt att nu närmare bedöma omfattningen härav och inte heller
i vUken mån den ökade arbetsbelastningen stäUer krav på ytterligare per­sonalresurser
för den dömande verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag kan emellertid nu förutse behov redan under
budgetåret 1976/77 av ytterUgare en tjänsteman med uppgift att bl. a. handha
vissa admi­nistrativa göromål. Medel härför torde få ställas till domstolens
för­fogande på sedvanligt sätt genom medgivande att överskrida avlönings­anslaget.
I övrigt får jag återkomma tiU dessa frågor i nästa års budget­proposition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till vad jag nu har anfört hemställer
jag att regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
antaga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;dels de av lagrådet granskade lagförslagen med
vidtagna tillägg och ändringar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1914: 45) om kommission,
handelsagentur och handelsresande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i arbetarskyddslagen (1949: 1),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1967: 531) om tryggande av
pensionsut­fästelse m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;6.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1969: 93) om begränsning av
samhäUsstöd vid arbetskonflikt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;7.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i sjöarbetsUdslagen (1970: 105),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   545&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:14.0pt'&gt;8.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1970: 215) om arbetsgivares
kvittnings­rätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;9.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i jordabalken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;10.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i livsmedelslagen (1971: 511),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;11.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1972: 650) om rätt till
ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;12.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i sjömanslagen (1973: 282),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;13.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1973:329) om hälso- och
miljöfarliga varor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;14.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1974: 12) om
anstäUningsskydd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;15.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1974: 358) om facklig
förtroendemans ställning på arbetsplatsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;16.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1974: 981) om arbetstagares
rätt till ledig­het för UtbUdning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äv förslagen har de som tagits upp under 3, 5, 8
och 9 upprättats i samråd med chefen för justitiedepartementet. Förslagen under
10 och 13 har upprättats i samråd med chefen för jordbruksdepartementet, för­slagen
under 11, 14 och 15 i samråd med statsrådet Leijon samt för­slaget under 12 i
samråd med chefen för kommunikationsdepartem.en-tet. Beträffande vissa
ändringar i lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister har jag samrått
med statsrådet Feldt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslagen
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:108.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35   
Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   546&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;text-indent:269.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1    Förslag till Lag om medbestämmande i
arbetslivet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledande
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Denna lag äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare&lt;br&gt;
och arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
arbetstagare anses i lagen även den som utför arbete åt annan och därvid ej är
anstäUd hos denne men har en ställning av väsentligen samma slag som en
anställd. Den för vars räkning arbetet utföres skall i sådant fall anses som
arbetsgivare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetsgivares verksamhet som är av
religiös, vetenskaplig, konst­närlig eller annan ideell natur eller som har
kooperativt, fackUgt, poli­tiskt eller annat opinionsbildande ändamål
undantages från lagens till-lämpningsområde såvitt avser verksamhetens mål och
inriktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Innehåller lag eUer med stöd av lag meddelad
författning särskild föreskrift som avviker från denna lag, gäller den
föreskriften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Avtal är ogiltigt i den mån det
innebär att rättighet eller skyldig­het enligt denna lag upphäves eUer inskränkes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av första stycket får genom
kollektivavtal göras avvikelse från föreskriftema i 11, 12, 14, 19—22 och 28
§§, 29 § tredje meningen, 33-0 §§, 43 § andra stycket samt 64 och 65 §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
koUektivavtal får också föreskrivas längre gående fredsplikt än 41 och 44 §§
anger samt längre gående skadeståndsansvar än som följer av denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §
Vad i denna lag föreskrives innebär icke rätt för part till insyn i&lt;br&gt;
sådana förhållanden hos motpart, som har betydelse för förestående eller&lt;br&gt;
redan utbruten arbetskonflikt, eller rätt till inflytande över motpartens&lt;br&gt;
beslut rörande sådan konflikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna
i 11, 12, 19, 34, 35, 38 och 39 §§ äger tillämpning även när koUektivavtal
tiUfälligt icke gäUer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §
Med arbetstagarorganisation avses sådan sammanslutning av ar­&lt;br&gt;
betstagare som enligt sina stadgar skall tillvarataga arbetstagarnas in­&lt;br&gt;
tressen i förhållandet tUl arbetsgivaren. Med arbetsgivarorganisation av­&lt;br&gt;
ses motsvarande sammanslutning på arbetsgivarsidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med lokal arbetstagarorganisation avses sådan sammanslutning
av ar­betstagare som är part i lokal förhandling med arbetsgivare. Med cen­tral
arbetstagarorganisation avses förbund eller därmed jämförlig sam­manslutning av
arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser
som avser arbetsgivar- eUer arbetstagarorganisation gäl­ler i tillämpliga delar
sammanslutning av flera sådana organisationer. Vad som sägs om medlem i
organisation gäller i sådant fall de anslutna organisationerna och deras
medlemmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   547&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningsrätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Med föreningsrätt avses rätt för arbetsgivare och
arbetstagare att tillhöra arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, att
utnyttja medlem­skapet och att verka för organisationen eller för att sådan
bUdas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Föreningsrätten skall lämnas okränkt. Kränkning
av föreningsrät­ten föreligger, om någon på arbetsgivar- eUer arbetstagarsidan
vidtager åtgärd till skada för någon på andra sidan för att denne har utnyttjat
sin föreningsrätt eller om någon på ena sidan vidtager åtgärd mot någon på
andra sidan i syfte att förmå denne att icke utnyttja sin föreningsrätt. Sådan
kränkning föreligger även om åtgärden vidtages för att åtagande mot annan skall
uppfyllas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation är icke
skyldig att tåla sådan kränkning av föreningsrätten som innebär intrång i dess
verksamhet. Finns både lokal och central organisation, gäller vad som nu har
sagts den centrala organisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sker kränkning av föreningsrätten genom
avtalsuppsägning eUer annan sådan rättshandling eller genom bestämmelse i
kollektivavtal eller annat avtal, är rättshandUngen eUer bestämmelsen ogUtig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §
Det åligger arbetsgivar- och arbetstagarorganisation att söka hind­&lt;br&gt;
ra, att medlem vidtager åtgärd som kränker föreningsrätten. Har med­&lt;br&gt;
lem vidtagit sådan åtgärd, är organisationen skyldig att söka förmå&lt;br&gt;
honom att upphöra därmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsrätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §
Arbetstagarorganisation har rätt till förhandUng med arbetsgivare&lt;br&gt;
i fråga rörande förhållandet mellan arbetsgivaren och sådan medlem i&lt;br&gt;
organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren.&lt;br&gt;
Arbetsgivare har motsvarande rätt att förhandla med arbetstagarorgani­&lt;br&gt;
sation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsrätt enligt första stycket tillkommer
arbetstagarorganisa­tionen även i förhållande tiU organisation som
arbetsgivaren tiUhör och arbetsgivarens organisation i förhållande tUl
arbetstagarorganisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 §
Innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av sin verk­&lt;br&gt;
samhet, skall han på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisa­&lt;br&gt;
tion i förhållande tUl vilken han är bunden av koUektivavtal. Detsamma&lt;br&gt;
skall iakttagas innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av&lt;br&gt;
arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tUlhör orga­&lt;br&gt;
nisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om synnerliga skäl föranleder det, får
arbetsgivaren fatta och verk­ställa beslut innan han har fullgjort sin
förhandlingsskyldighet enligt första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12 §
När arbetstagarorganisation som avses i 11 § påkallar det, skall&lt;br&gt;
arbetsgivare även i annat fall än där anges förhandla med. organisatio­&lt;br&gt;
nen innan han fattar eUer verkställer beslut, som rör medlem i organi­&lt;br&gt;
sationen. Om särskilda skäl föranleder det, får arbetsgivaren dock fatta&lt;br&gt;
och verkställa beslutet innan han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   548&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;13&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Om fråga särskilt angår arbets- eller
anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör arbets;tagarorganisation
i förhållande till vil­ken arbetsgivaren icke är bunden av kollektivavtal, är
arbetsgivaren för­handlingsskyldig enligt 11 och 12 §§ mot den organisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;14&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Finns lokal arbetstagarorganisation, skaU
förhandlingsskyldigheten enligt 11—13 §§ fuUgöras i första hand genom
förhandling med denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppnås icke enighet vid förhandling enligt första
stycket, skall arbets­givaren på begäran förhandla även med central
arbetstagarorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;15&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Förhandlingsskyldig part skaU själv eUer genom
ombud instäUa sig vid förhandlingssammanträde och, om det behövs, lägga fram
moti­verat förslag till lösning av den fråga som förhandlingen avser. Parterna
kan gemensamt välja annan form för förhandling än sammanträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;16&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Part som vill förhandla skall göra framställning
hos motparten om förhandling. Om motparten begär det, skall framstäUningen vara
skrifUig och ange den fråga om vilken förhandling påkallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I annat fall än som avses i 11—13 §§ skall, om
parterna ej enas om annat, sammanträde för förhandling hållas inom två veckor
efter det att motparten har fått del av förhandlingsframställningen, när
motparten är enskild arbetsgivare eUer lokal arbetstagarorganisation, och
annars inom tre veckor efter det alt framställningen har kommit motparten tUl
hända. Det ankommer i övrigt på parterna att bestämma tid och plats för
förhandlingssammanträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förhandling
skall bedrivas skyndsamt. Om part begär det, skall föras protokoll som justeras
av båda parter. Enas parterna ej om annat, skall förhandling anses avslutad,
när part som har fullgjort sin förhandlings­skyldighet har givit motparten
skriftligt besked orii att han frånträder förhandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 §
Arbetstagare som har utsetts alt företräda sin organisation vid&lt;br&gt;
förhandling får ej vägras skälig ledighet för att deltaga i förhandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätt
till information&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;18&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Part som vid förhandling åberopar skriftlig
handling skall håUa den tillgänglig för motparten, om denne begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;19&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetsgivare skall fortlöpande hålla
arbetstagarorganisation i för­håUande tUl vilken han är bunden av
kollektivavtal underrättad om hur hans verksamhet utvecklas produktionsmässigt
och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Arbetsgivaren
skall dessutom be­reda arbetstagarorganisationen tillfäUe att granska böcker,
räkenskaper och andra handlingar, som rör arbetsgivarens verksamhet, i den
omfatt­ning som organisationen behöver för att tiUvarataga medlemmamas ge­mensamma
intressen i förhållandet till arbetsgivaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
det kan ske utan oskälig kostnad eller omgång, skall arbetsgivaren på begäran
förse arbetstagarorganisationen med avskrift av handling och biträda
organisationen med utredning, som den behöver för nyss angivet ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   549&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;20&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Finns lokal arbetstagarorganisation, skall
informationsskyldighe­ten enligt 19 § fuUgöras mot denna. Vid förhandling
enligt 14 § andra stycket skaU skyldigheten fullgöras även mot central
arbetstagarorgani­sation, i den mån informationen är av betydelse för
förhandlingsfrägaii.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;21&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Part som skaU lämna information har rätt till
förhandUng med motparten om tystnadsplikt rörande den information som skall
lämnas. Om förhandlingen avser information enligt 19 §, äger 14 § motsvarande
tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppnås icke enighet vid förhandling enligt första
stycket, kan parten väcka talan vid arbetsdomstolen om tystnadsplikt. Sådan
talaii skall väckas inom tio dagar efter det att förhandling har avslutats.
Domstolen skall förordna om tystnadsplikt, i den mån det kan antagas att det an­nars
skuUe föreligga risk för väsenflig skada för part eller annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har part påkallat förhandling om tystnadsplikt och
iakttager han före­skrifterna i första och andra styckena, gäUer till dess
frågan har blivit slutligt avgjord den tystnadsplikt som han kräver. Är kravet
obefogat och har parten insett eller bort inse detta, föreligger dock ej
tystnads­pUkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22 §
Den som med tystnadsplikt har mottagit information för lokal&lt;br&gt;
eUer central arbetstagarorganisations räkning får utan hinder av tyst­&lt;br&gt;
nadsplikten föra informationen vidare tiU ledamot i styrelsen för orga­&lt;br&gt;
nisationen. I sådant faU gäller tystnadsplikten även för styrelseleda­&lt;br&gt;
moten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kollektivavtal&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23 §
Med koUektivavtal avses skriffligt avtal mellan arbetsgivarorgani­&lt;br&gt;
sation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anställningsvill­&lt;br&gt;
kor för arbetstagare eller om förhåUandet i övrigt mellan arbetsgivare&lt;br&gt;
och arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avtal anses skriftligt även när dess innehåll har
upptagits i justerat protokoll eUer när förslag till avtal och godkännande
därav har upp­tagils i skilda skrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;24&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Avser kollektivavtal arbetstagares
hyresförhållande, har avtalet i den delen verkan som kollektivavtal endast i
den mån det i fråga om partsställning och innehåll är sådant som anges i 12
kap. 67 § jorda­balken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;25&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Avtal saknar verkan som kollektivavtal i den mån
del har annat innehåll än sådant som avses i 23 och 24 §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;26&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Kollektivavtal som har slutits av arbetsgivar-
eller arbetstagar­organisation binder inom sitt tillämpningsområde även medlem
i orga­nisationen. Detta gäller oavsett om medlemmen har trätt in i organisa­tionen
före eUer efter avtalets tillkomst, dock ej i den mån han redan är bunden av annat
koUektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utträder
medlem ur organisation som har slutit kollektivavtal, upphör han ej därmed att
vara bunden av avtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;27 §
Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av koUektivavtal&lt;br&gt;
kan ej med gUtig verkan träffa överenskommelse som strider mot avtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   550&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28 §
Övergår företag eUer del av företag från arbetsgivare som är bun­&lt;br&gt;
den av koUektivavtal tiU ny arbetsgivare, gäller avtalet i tUlämpliga&lt;br&gt;
delar för den nye arbetsgivaren, dock ej i den mån han redan är bunden&lt;br&gt;
av annat kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I faU som avses i första stycket får
arbetstagarparten säga upp avtalet inom trettio dagar efter det att den har
underrättats om övergången. Sker uppsägning inom denna tid, upphör avtalet att
gälla vid över­gången eller, om uppsägningen sker efter övergången, vid
tidpunkten för uppsägiungen. Kollektivavtalet gäller ej heller för den nye
arbetsgivaren, om den tidigare arbetsgivaren säger upp avtalet före övergången.
Sker sådan uppsägning senare än sextio dagar före övergången, gäller dock
avtalet för den nye arbetsgivaren tiU dess sextio dagar har förflutit från
uppsägningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sammanslås två eller flera arbetsgivar- eller
arbetstagarorganisationer, skall kollektivavtal, som gäller för organisation
som upplöses, gälla för den sammanslagna organisationen som om avtalet hade
slutits av denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;29&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Är kollektivavtal på den ena sidan eller på båda
sidor slutet av flera parter och kräves uppsägning för att avtalet skaU upphöra
att gäUa, får part för egen del säga upp avtalet hos en eller flera parter på
andra sidan. Har sådan uppsägning skett till viss tid, får annan part säga upp
avtalet till samma tidpunkt. Dennes uppsägning skaU dock göras inom tre veckor
efter det att uppsägning annars skulle ha skett eller, om den avtalade
uppsägningstiden understiger sex veckor, inom hälften av upp­sägningstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;30&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§   Uppsägning av kollektivavtal skall ske
skriftUgen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har meddelande om uppsägning avsänts under
motpartens senast kända adress så tidigt att det hade bort komma denne till
hända innan uppsägning senast skulle ha skett, skaU uppsägning anses ha ägt rum
i tid även om meddelandet icke kommer fram eller kommer fram för sent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31 §
Har arbetsgivare, arbetstagare eller organisation som är bunden&lt;br&gt;
av kollektivavtal grovt brutit mot sådant avtal eller mot denna lag och&lt;br&gt;
har förfarandet väsentlig betydelse för avtalsförhållandet i dess helhet,&lt;br&gt;
får arbetsdomstolen på yrkande av motpart förklara att kollektivavtal&lt;br&gt;
som binder parterna icke längre skall gälla mellan dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är kollektivavtal på den ena sidan eller på båda
sidor slutet av flera parter och har förklaring enligt första stycket gjorts
för endast vissa av dem, får annan part inom tre veckor därefter med omedelbar
verkan säga upp samma avtal för egen del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Finner arbetsdomstolen att visst förfarande strider
mot kollektivavtal eller mot denna lag, får domstolen på yrkande befria
arbetsgivare, ar­betstagare eller organisation från förpliktelse enligt
koUektivavtal eller enligt lagen, i den mån det med hänsyn till det otillåtna
förfarandet icke skäligen kan krävas att förpliktelsen fullgöres.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medbestämmanderätt
genom koUektivavtal&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32 §
Mellan parter som träffar kollektivavtal om löner och allmänna&lt;br&gt;
anställningsvillkor bör, om arbetstagarparten  begär det, även   träffas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1915/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   551&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;koUektivavtal
om medbestämmanderätt för arbetstagarna i frågor som avser ingående och
upphörande av anställningsavtal, ledningen och för­delningen av arbetet och
verksamhetens bedrivande i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmanderätt
vid tvist om tolkning av avtal&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33 §
Innehåller kollektivavtal föreskrifter om medbestämmanderätt för&lt;br&gt;
arbetstagarna i fråga som avses i 32 § och uppkommer tvist om lill­&lt;br&gt;
lämpning i visst fall av sådan föreskrift eller av beslut som har fattats&lt;br&gt;
med stöd därav, gäller arbetstagarpartens mening till dess tvisten har&lt;br&gt;
slufligt prövats. Detsamma gäller tvist om kollektivavtal rörande på­&lt;br&gt;
följd för arbetstagare som har begått avtalsbrott. Vad som nu har sagts&lt;br&gt;
ger dock ej arbetstagarparten rätt att fatta beslut på arbetsgivarens&lt;br&gt;
vägnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Intager två eller flera arbetstagarparter oförenliga
ståndpunkter i så­dan tvist som avses i första stycket, får arbetsgivaren ej
fatta eller verk­ställa beslut som beröres av tvisten förrän denna har slufligt
prövats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivaren behöver ej iakttaga vad som
föreskrives i första och andra styckena, om synneriiga skäl föreUgger eller om
arbetstagarparts mening är oriktig och parten har insett eUer bort inse detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;34 §
Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som&lt;br&gt;
är bundna av samma kollektivavtal, tvist om medlems arbetsskyldighet&lt;br&gt;
enligt avtal, gäUer organisationens mening tUl dess tvisten har slutligt&lt;br&gt;
prövats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreligger enligt arbetsgivarens uppfattning
synnerliga skäl mot att omtvistat arbete uppskjutes, får han utan hinder av
första stycket kräva att arbetet utföres enligt hans mening i tvisten.
Arbetstagaren är då skyldig att utföra arbetet. Sådan skyldighet föreligger
dock ej, om ar­betsgivarens mening i tvisten är oriktig och arbetsgivaren har
insett eller bort inse detta eller om arbetet innebär fara för liv eller hälsa
eller därmed jämförligt hinder möter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;BUr arbetet utfört enligt andra stycket, skaU
arbetsgivaren omedelbart påkaUa förhandUng i tvisten. Kan tvisten icke lösas
vid förhandling, skall han väcka talan vid arbetsdomstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;35&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation,
som är bundna av samma kollektivavtal, rättstvist om lön eller annan ersätt­ning
till medlem i organisationen, är arbetsgivaren skyldig att omedel­bart påkaUa
förhandling i tvisten. Kan tvisten icke lösas vid förhand­ling, skall han väcka
talan vid arbetsdomstolen. Underlåter arbetsgiva­ren att påkalla förhandling
eller väcka talan, är han såvitt avser det omtvistade beloppet skyldig att utge
ersättning enligt arbetstagarorgani­sationens mening, om kravet ej är oskäligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;36&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetstagarpartens rätt enligt 33—35 §§
tillkommer den avtals­slutande arbetstagarorganisationen och utövas av lokal
arbetstagarorga­nisation, om sådan finns. Har central förhandling påkallats,
utövas rät­ten av den centrala arbetstagarorganisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;37&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Skall enligt föreskrift i koUektivavtal
förhandling enligt 34 § tredje stycket eller 35 § äga rum både lokalt och
centralt, skall central&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet   552&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förhandling påkallas inom tio dagar efter det att den
lokala förhand­lingen har avslutats. Talan vid arbetsdomstolen skall väckas
inom tio dagar efter det att förhandling har avslutats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FacIJig vetorätt i visst fall&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38 § Innan arbetsgivare beslutar att låta någon utföra
visst arbete för&lt;br&gt;
hans räkning eUer i hans verksamhet utan att denne därvid skall vara&lt;br&gt;
arbetstagare hos honom, skall han på eget initiativ förhandla med&lt;br&gt;
arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollek­&lt;br&gt;
tivavtal för sådant arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket gäller ej, om
arbetet är av kortvarig och tillfäUig natur eller kräver särskUd sakkunskap och
ej heller om den tilltänkta åtgärden i allt väsentligt motsvarar åtgärd som har
godtagits av arbetstagarorga­nisationen. Om organisationen i särskilt fall
påkaUar det, är arbetsgiva­ren dock skyldig att förhandla innan han fattar
eller verkställer beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om synnerliga skäl föranleder det,
får arbetsgivaren fatta och verk­ställa beslut innan han har fullgjort sin
förhandlingsskyldighet enligt första stycket. Påkallas förhandling enligt andra
stycket, är arbetsgiva­ren icke skyldig att uppskjuta beslutet eUer
verkstäUigheten tiU dess för­handlingsskyldigheten har fuUgjorts, om särskUda
skäl föreligger mot uppskov. I fråga om förhandling enligt första och andra
styckena äger 14 g motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;39&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Har
förhandling enligt 38 § ägt mm och förklarar central arbets­tagarorganisation
eller, om sådan ej finns, den arbetstagarorganisation som har slutit kollektivavtalet,
att den av arbetsgivaren tilltänkta åtgär­den kan antagas medföra åsidosättande
av lag eller av koUektivavtal för arbetet eller att åtgärden annars strider mot
vad som är allmänt godtaget inom parternas avtalsområde, får åtgärden ej
beslutas eller verkställas av arbetsgivaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;40&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Förbud enligt
39 § inträder ej, om arbetstagarorganisationen sak­nar fog för sin ståndpunkt.
Har arbetsgivaren med stöd av 38 § tredje stycket verkstäUt beslut i den fråga
som förhandUngen avser, är 39 § icke tillämplig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fredsplikt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;41 § Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av
kollektivavta!.&lt;br&gt;
får icke vidtaga eller deltaga i arbetsinställelse (lockout eller strejk),&lt;br&gt;
blockad, bojkott eller annan därmed jämföriig stridsåtgärd, om avtalet&lt;br&gt;
har ingåtts av organisation och denna ej i behörig ordning har beslutat&lt;br&gt;
åtgärden, om åtgärden strider mot bestämmelse om fredsplikt i kollek­&lt;br&gt;
tivavtal eller om åtgärden har till ändamål&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att utöva
påtryckning i tvist om kollektivavtals gUtighet, bestånd eller rätta innebörd
eller i tvist huruvida visst förfarande strider mot av­talet eller mot denna
lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att åstadkomma
ändring i avtalet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att genomföra
bestämmelse, som är avsedd att tillämpas sedan avtalet har upphört att gälla,
eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att stödja
annan, när denne icke själv får vidtaga stridsåtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   553&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket utgör ej hinder för
arbetstagarorganisation att i be­hörig ordning besluta blockad för att utverka,
betalning av klar och för; faUen fordran på lön eller på annan ersättning för
utfört arbete.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;42 §
Arbetsgivar- eUer arbetstagarorganisation får ej anordna eller på&lt;br&gt;
annat sätt föranleda olovlig stridsåtgärd. Sådan organisation får ej heller&lt;br&gt;
genom understöd eller på annat sätt medverka vid olovlljg stridsåtgärd.&lt;br&gt;
Organisation som själv är bunden av kollektivavtal är även skyldig att,&lt;br&gt;
om olovlig stridsåtgärd av medlem förestår eUer pågår, söka hindra&lt;br&gt;
åtgärden eller verka för dess upphörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har någon vidtagit olovlig stridsåtgärd, får annan
icke deltaga i åt­gärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;43 §
Har olovlig stridsåtgärd vidtagits av arbetstagare som är bundna&lt;br&gt;
av kollektivavtal, åligger det arbetsgivaren och berörd arbetstagarorga­&lt;br&gt;
nisation att omedelbart taga upp överläggning med anledning av strids­&lt;br&gt;
åtgärden och att gemensamt verka för dess upphörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket gäller lokal arbetstagarorganisation, om sådan finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;44&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Har vid förhandling om kollektivavtal part
begärt, att i avtalet eller i särskUt avtal skall regleras fråga som avses i 32
§, men blir frågan ej uttryckligt reglerad när kollektivavtal träffas mellan
parterna,-skall den icke tiU följd av det träffade avtalet anses omfattad av
fredsplikt enligt 41 § vid senare förhandling om frågans reglering i särskilt
avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;45&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och
arbetstagarorgani­sation är sinsemeUan skyldiga att, om giltigt hinder ej
möter, skriffligen varsla motparten minst sju dagar i förväg, när de avser att
vidtaga stridsåtgärd eller att utvidga pågående stridsåtgärd. Omfattar stridsåt­gärd
från arbetsgivarsidan även arbetstagare som ej är medlemmar i berörd
arbetstagarorganisation, bör de varslas genom allmänt synliga anslag på
arbetsplatsen eller på annat lämpligt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varsel
enligt första stycket skall innehålla uppgift om anledningen till
stridsåtgärden och om stridsåtgärdens omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skyldighet
att varsla föreligger ej i fråga om stridsåtgärd som avses i 41 § andra
stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;46 §
För medUng i arbetstvister mellan å ena sidan arbetsgivare eller&lt;br&gt;
arbetsgivarorganisation och å andra sidan arbetstagare eller arbetstagar­&lt;br&gt;
organisation finns en statens förlikningsmannaexpedition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Expeditionen
skall följa förhållandena på arbetsmarknaden. Har den fått kännedom om
arbetstvist som hotar att medföra eller redan har medfört stridsåtgärd, skall
den utse förlikningsman att medla i tvisten, när medverkan av förlikningsman
kan anses ägnad att främja en lös­ning av denna. Förlikningsmannen skall kalla
parterna tUl förhandling eller vidtaga annan lämplig åtgärd samt verka för. att
part uppskjuter eller inställer stridsåtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
expeditionens bestämmande skall förlikningsman på begäran gå parter på
arbetsmarknaden till hända med råd och upplysningar rörande förhandlingar och
kollektivavtal samt leda förhandlingar mel­lan parterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   554&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;47&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Är någon enUgt 45 § skyldig att lärtina varsel,
skall han inom tid och på sätt som där anges göra detta även tiU
förlikningsmannaexpedi­tionen. Den som bryter häremot dömes till böter, högst
trehundra kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;48&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Vid förhandUng enligt 46 § skall förlikningsman
söka få till stånd överenskommelse meUan parterna på grundval av förslag som
kommer från dem själva. Förlikningsmannen är dock oförhindrad att föreslå
jämkningar och medgivanden för att främja en god lösning av tvisten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;49&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Har part som enligt 10 § är förhandUngsskyldig
kallats till för­handling inför förlikningsman och försummar parten att instäUa
sig eller underlåter han annars att fullgöra vad som åUgger honom enUgt 15 §,
kan förlikningsmannen på begäran av motpart anmäla förhåUan­det hos
arbetsdomstolen. Denna kan förelägga parten vid vite att full­göra sin
förhandlingsskyldighet och kan på anmälan av förlikningsman utdöma vitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;50&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Parts skyldighet enligt 18 § att vid förhandling
hålla skriftUg handling tUlgänglig för motparten gäller även i förhållande till
förlik­ningsman som medverkar vid förhandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;51&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Uppnås icke enighet mellan parterna vid
förhandling inför för­likningsman, kan han föreslå dem att låta tvisten avgöras
av skiljemän. Han kan också medverka vid utseende av skiljemän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlikningsman
får ej åtaga sig skiljemannauppdrag i arbetstvist, om icke
förlikningsmannaexpeditionen i särskilt fall medger det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52 §
I arbetstvist av större betydenhet kan regeringen utse förliknings­&lt;br&gt;
kommission att medla i tvisten. Även enskUd person kan av regeringen&lt;br&gt;
utses att som särskild förlikningsman medla i sådan tvist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna
i 49 och 50 §§ äger motsvarande tiUämpning vid med­ling av förUkningskommission
eUer särskild förlikningsman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;53 §
Den som är eller har varit förlikningsman får ej obehörigen yppa&lt;br&gt;
eller utnyttja vad han har fått kännedom om under sin verksamhet.&lt;br&gt;
Detsamma gäller den som är eUer har varit särskild förlikningsman&lt;br&gt;
eller medlem i förlikningskommission.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skadestånd
och andra påföljder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;54&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetsgivare, arbetstagare och organisation som
bryter mot denna lag eller mot kollektivavtal skall ersätta uppkommen skada, om
ej annat följer av vad nedan sägs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;55&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Vid bedömande om och i vad mån skada har
uppkommit för någon skall hänsyn tagas även till dennes intresse av att lagens
eller kollektivavtalets bestämmelser iakttages och till övriga omständigheter
av annan än rent ekonomisk betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;56&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Bryter arbetsgivare eller arbetstagare mot
tystnadsplikt som avses i denna lag eller utnyttjar han obehörigen vad han
under sådan tyst­nadsplikt har fått kännedom om, skall han ersätta uppkommen
skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   555&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om någon som företräder'arbetsgivare eller
organisation gör sig skyldig tUl handling som avses i första stycket, svarar
arbetsgivaren eller organisationen för skadan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fall som avses i denna paragraf skaU ej följa
ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;57&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetstagarorganisation skaU ersätta uppkommen
skada, om den i tvist som avses i 33 eller 34 § har föranlett eUer godkänt
felaktig tUl-lämpning av avtal eUer av denna lag och organisationen har saknat
fog för sin ståndpunkt i tvisten. Detsamma gäller om organisationen har saknat
fog för förklaring enligt 39 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;58&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Har arbetsgivare utkrävt arbete enligt 34 § andra
stycket utan att sådana synnerliga skäl som där avses har förelegat, skall han
ersätta uppkommen skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;59&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Har organisation, som är bunden av
kollektivavtal, eller över­ordnad organisation anordnat eller föranlett olovlig
stridsåtgärd, kan skadestånd ej åläggas enskild arbetsgivare eller arbetstagare
för att han har deltagit i åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skadestånd kan icke åläggas arbetstagare, om han
med sin organisa­tions godkännande har vägrat att utföra arbete som
arbetsgivaren har krävt enligt 34 § andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;60 §
Är någon skadeståndsskyldig enligt denna lag, kan skadeståndets&lt;br&gt;
belopp nedsättas i förhåUande till vad som annars skulle ha utgått, om&lt;br&gt;
det är skäligt med hänsyn till den skadevållandes ringa skuld, den skade­&lt;br&gt;
lidandes förhåUande i avseende på tvisten, skadans storlek i jämförelse&lt;br&gt;
med den skadevållandes tiUgångar eller omständigheterna i övrigt. Full­&lt;br&gt;
ständig befrielse från skadeståndsskyldighet kan också medges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid bedömande enligt första stycket av
arbetstagares skadeständs­skyldighet för deltagande i olovlig stridsåtgärd
skall särskild hänsyn tagas till omständigheter, som har framkommit vid
överläggning enligt 43 §, och verkningarna av överläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enskild arbetstagare kan ej i något fall ådömas
skadestånd med högre belopp än tvåhundra kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;61&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Är flera ansvariga för skada, skall
skadeståndsskyldigheten för­delas mellan dem efter vad som är skäligt med
hänsyn till omständig­heterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;62&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Kan enligt denna lag skadestånd följa på åtgärd
eller underlåten­het av arbetstagare, får annan påföljd icke åläggas
arbetstagaren utan stöd i författning eUer kollektivavtal. Detsamma gäUer i
fall när av 56 § andra stycket eller 59 § följer, att arbetstagare icke kan
åläggas skade­stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är annan påföljd än skadestånd föreskriven i
kollektivavtal, får den utan hinder av första stycket tillämpas även på
arbetstagare som ej är medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen
men sysselsattes i sådant arbete som avses med avtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   S56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tvisteförhandling
och lättegäng&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;63&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ I mål, vari denna lag skall tiUämpas, gäller
lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister. Är fråga om överträdelse, av
47 eUer 53 §, gäller dock vad som är föreskrivet om rättegång i allmänhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;64&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Vill någon som har förhandlingsrätt enligt 10 §
yrka skadestånd eller annan fullgörelse enligt denna lag eUer koUektivavtal,
skall han påkalla förhandling inom fyra månader efter det att han har fått
kanne­dom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två
år efter det att omständigheten har inträffat. Skall enligt föreskrift i
kollektivavtal förhandling äga rum både lokalt och centralt, gäUer vad som nu
har sagts den lokala förhandlingen. Central förhandling skaU i sådant faU
påkallas inom två månader efter det att den lokala förhand­lingen har
avslutats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket äger motsvarande tillämpning, när
part som avses där vill vinna förklaring att rättshandling eller
avtalsbestämmelse är ogiltig . av det skälet att den innebär kränkning av
föreningsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Påkallar part ej förhandling inom föreskriven tid,
förlorar han rätten till förhandUng.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;65&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Talan i faU som avses i 64 § skall väckas inom
tre månader efter det att förhandling har avslutats. När både lokal och central
förhand­ling har ägt ram, räknas tiden från det att den centrala förhandlingen
har avslutats. Har mot förhandling förelegat hinder som ej har berott av
käranden, räknas tiden från det att förhandling senast skuUe ha hållits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;66&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Har organisation ej iakttagit föreskriven tid för
förhandling eller väckande av talan, får den som är eUer har varit medlem i
organisa­tionen och som beröres av tvisten väcka talan inom en månad efter det
att tiden har löpt ut. Skall enligt 4 kap.. 7 § lagen (1974: 371) om rätte­gången
i arbetstvister talan föregås av förhandling men har sådan ej ägt rum, gäller
vad som nu har sagts i stäUet rätt att påkalla förhand­ling. Talan skaU i
sådant faU väckas inom tid som anges i 65 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I tvist, vari arbetstagare ej kan företrädas av
organisation, skall han väcka talan inom fyra månader efter det att han har
fått kännedom om den omständighet vartUl yrkandet hänför sig och senast inom.
två år efter det att omständigheten har inträffat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;67&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Talan om skadestånd eller annan fullgörelse med
anledning av olovlig stridsåtgärd får ej i något fall väckas senare än tre
månader efter det att slridsåtgärden har avslutats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;68&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Väcker part ej talan inom föreskriven tid,
förlorar, han rätten tiU talan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;69&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;% Föreskrifterna i 33—35 och 39 §§ utgör icke
hinder mot beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;70&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Utöver vad som i övrigt gäller kan
arbetsdomstolen i mål om tillämpningen av denna lag eller om kollektivavtal
förordna att för­handling skall hållas inom stängda dörrar, i den mån det kan
antagas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   557&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
offentlighet skuUe medföra risk för väsenflig skada för part eller annan genom
yppande av affärs-, drifts- eller därmed jämförligt för­håUande hos företag
eUer organisation eller av enskilds ekonomiska eller personliga förhåUanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
lagen upphäves&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagen
(1920: 245) om medling i arbetstvister,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagen
(1920: 248) om särskilda skiljedomare i arbetstvister,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagen
(1928: 253) om koUektivavtal,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagen
(1936: 506) om förenings- och förhandlingsrätt samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;övergångsbestämmelserna tiU lagen (1965:277)
angående ändring i lagen den 11 september 1936 (nr 506) om förenings- och
förhandlings­rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förekommer i lag eUer annan författning hänvisning
tiU eller avses annars däri lagram som har ersatts genom föreskrift i den nya
lagen, skall denna i stäUet tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kollektivavtal, som har ingåtts före lagens
ikraftträdande, är utan ver­kan i den mån avtalet innefattar avvikelse från
lagen. Har avtalet till­kommit för att utgöra avvikelse från regler, som avses
i 4 § andra eller tredje stycket, gäller dock avtalet i den delen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skall övergång som avses i 28 § äga rum i
anslutning tUl lagens ikraft­trädande, får uppsägning som där sägs göras dessförinnan,
dock med verkan tidigast från ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna i 64—68 §§ tillämpas ej, om sådant
yrkande som avses i dessa lagrom hänför sig tiU omständighet som har inträffat
före lagens ikraftträdande. Avser yrkandet skadestånd enligt 25 § lagen (1936:
506) om förenings- och förhandlingsrätt, tillämpas i stäUet den föreskriften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives, att 1 kap. 2 och 3 §§, 2
kap. 1 §, 3 kap. 3 §, 4 kap. 5—7 §§ samt 5 kap. 2 § lagen (1974: 371) om
rättegången i ar­betstvister skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
kap.&lt;br&gt;
2§&lt;br&gt;
Denna lag tillämpas ej på&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna lag tillämpas ej på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;mål som enligt lag får upp-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1. mål
som enligt lag får upp­tagas endast av viss tingsrätt eller tagas endast av
viss tingsrätt eUer som skall handläggas av tingsrätt som skall handläggas av
tingsrätt i annan sammansättning än som i annan sammansättning än som anges i
rättegångsbalken eller i la- anges i rättegångsbalken eller i la­gen (1974: 8)
om rättegången i gen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre
värden,               tvistemål om mindre värden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;mål som skall handläggas av        2. mål som skall
handläggas av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsdepartementet  
558&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tingsrätt med tillämpning av kon­kurslagen (1921: 225)
eUer ackords­lagen (1970: 847),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål om
skadestånd i anled­ning av brott, om talan föres i samband med åtal för
brottet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål om
ersättning för yrkes­skada, när tvisten ej rör kollektiv­avtals rätta innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ej annat har särskilt före­skrivits, skall lagen ej
heller till-lämpas på mål som gäller arbets­tagare hos staten eller hos arbets­givare
som avses i 1 § kommunal-tjänstemannalagen (1965: 275), när tvisten rör fråga
som ej får regle­ras i avtal eller fråga som får reg­leras i avtal men är
reglerad i an­nan författning än lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tingsrätt med tillämpning av kon­kurslagen (1921: 225)
eUer ackords­lagen (1970: 847),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål om
skadestånd i anled­ning av brott, om talan föres i samband med åtal för
brottet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål om
ersättning för yrkes­skada, när tvisten ej rör kollektiv­avtals rätta innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen skall ej heller tillämpas på mål som rör
arbetstagare ined statligt reglerad anställning, anställning som tjänsteman hos
riksdagen eller anställning hos all­män försäkringskassa, när tvisten gäller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fråga
som rör tillsättning av tjänst utan att enbart avse tvist om kollektivavtal,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tjänstgöringsskyldighet
enligt 5 kap. lagen (1976:000) om of­fentlig anställning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innehåller lag eller med stöd av
lag meddelad författning särskild föreskrift om att talan mot offent­lig
arbetsgivares beslut skall föras genom besvär, gäller den föreskrif­ten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:143.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tvist som skall handläggas enligt denna lag får i stället
genom avtal hänskjutas till avgörande av skUje-män. Detta gäller dock ej tvist
rö­rande förklaring som avses i 7 § lagen (1928: 253) om kollektivavtal. Ej
heller får i tvist rörande för­eningsrätt göras gäUande avtal, som före
tvistens uppkomst träf­fats om att tvisten skaU avgöras av skiljemän utan
förbehåU om rätt för parterna att klandra skilje­domen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tvist som skall handläggas enligt denna lag får i stäUet
genom avtal hänskjutas till avgörande av skilje­män. Detta gäller dock ej fdl
som avses i 31 § första eller tredje styc­ket lagen (1976:000) om medbe
stämmande i arbetslivet. Ej heller får i tvist rörande föreningsrätt göras
gäUande avtal, som före tvistens uppkomst träffats om att tvisten skall avgöras
av skUjemän utan förbehåll om rätt för parterna att klandra skiljedomen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:134.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1§ Arbetsdomstolen skall som
första        Arbetsdomstolen skaU som första domstol upptaga och avgöra
tvister    domstol upptaga och avgöra tvisi&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet   559&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om kollektivavtal samt andra ar- om kollektivavtal och
annan ar­&lt;br&gt;
betstvister mellan arbetsgivare eller betstvist, som avses i lagen (1976:&lt;br&gt;
förening av arbetsgivare, å ena si- 000) om medbestämmande i arbets-&lt;br&gt;
dan, och förening av arbetstagare livet, samt arbetstvister i övrigt&lt;br&gt;
eller medlem i sådan förening, å mellan arbetsgivare eller arbetsgi-&lt;br&gt;
andra sidan.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;varorganisation, å ena sidan, och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;arbetstagarorganisation eller med­lem i sådan
organisation, å andra sidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Alt arbetsdomstolen även i annat
fall än som avses i första stycket prövar arbetstvist som första domstol, därom
finns särskilda bestäm­melser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gemensamt med arbetstvist enligt
första eUer andra stycket får hand­läggas även annan arbetstvist mellan samma
eller olika parter, om dom­stolen med hänsyn till utredningen och övriga
omständigheter finner sådan handläggning lämplig. När skäl därtill föreligger,
kan domstolen äter särskUja målen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3          kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3§i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av övriga tolv ledamöter utses fyra efter förslag av
Svenska arbetsgivareföreningen, en efter förslag av Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbun­det, en såsom representant för staten som arbetsgivare, fyra
efter förslag av Landsorganisationen i Sverige, två efter förslag av
Tjänstemännens centralorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad i första stycket sägs om ut-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad i första stycket sägs om ut­&lt;br&gt;
seende av ledamot äger motsvaran-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;seende av ledamot äger motsvaran­&lt;br&gt;
de tillämpning på utseende av er-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;de tillämpning på utseende av er­&lt;br&gt;
sättare för sådan ledamot. Av er-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;saltare för sådan ledamot. Av er­&lt;br&gt;
sättarna för de ledamöter som ut-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;sättarna för de ledamöter som ut­&lt;br&gt;
ses efter förslag av Tjänstemännens&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ses efter förslag av Tjänstemännens&lt;br&gt;
centralorganisation skall dock två&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;centralorganisation skall dock två&lt;br&gt;
utses efter förslag av Sveriges aka-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;utses efter förslag av Centralorga-&lt;br&gt;
demikers centrdorganisation&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nisationen SACO/SR.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag till ledamöter och
ersättare skall upptaga minst dubbelt så många personer som de som skall utses
med ledning av förslaget. Har sådant förslag ej avgetts, förordnar regeringen
ändå ledamöter och er­sättare till föreskrivet antal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:143.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I   tvist   om   kollektivavtal   kan&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I   tvist   om   kollektivavtal   kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förening, som slutit avtalet, väcka     organisation,  
som   slutit   avtalet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och utföra talan vid arbetsdomsto-     väcka och utföra
talan vid arbets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;len för den som är eller har varit     domstolen för den
som är eller har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Senaste lydelse 1974: 1092.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsdepartementet  
560&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1175&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;medlem i föreningen. I annan ar­betstvist kan förening av
arbetsgi­vare eller arbetstagare, vilken har till uppgift att tillvarataga sina
medlemmars intressen i sådana tvister, väcka och utföra talan vid
arbetsdomstolen för medlem i föreningen. Den som är eller har varit medlem i
förening har rätt att själv väcka och utföra talan, om han visar att föreningen
undan­drager sig att tala på hans vägnar. Vad som finns föreskrivet om part
beträffande jävsförhållande, per­sonlig inställelse, hörande under
sanningsförsäkran och andra frå­gor som rör bevisningen skall även gälla den
för vilken föreningen kärar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vill någon föra talan vid arbets­domstolen mot medlem
eller förut­varande medlem i förening som avses i första stycket, skall i mot­svarande
fall som anges där även föreningen instämmas. Föreningen kan därvid svara på
medpartens vägnar, om denne ej själv utför sin talan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som i denna paragraf sägs om
förening gäller även om för­bund av flera föreningar. Med medlem avses därvid
såväl de an­slutna föreningarna som deras medlemmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;varit medlem i organisationen. I annan arbetstvist kan
arbetsgivar-eller arbetstagarorganisation som avses i 6 § lagen (1976:000) om
medbestämmande i arbetsUvet väc­ka och utföra talan vid arbetsdom­stolen för
medlem i organisationen. Den som är eller har varit medlem i .uidan
organisation har rätt att själv väcka och utföra talan, om han visar att
organisationen undan­drager sig att tala på hans vägnar. Vad som finns
föreskrivet om part beträffande jävsförhåUande, per­sonlig instäUelse, hörande
under sanningsförsäkran och andra frå­gor som rör bevisningen skall även gälla
den för vilken organisationen för talan.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ViU någon föra talan vid arbets­domstolen mot medlem eller
förut­varande medlem i organisation som avses i första stycket, skall i mot­svarande
fall som anges där även organisationen instämmas. Organi­sationen kan därvid
svara på med­partens vägnar, om denne ej själv utför sin talan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som i denna paragraf sägs om
organisation gäller även om .sammanslutning av flera sådana organisationer. Med
medlem avses därvid såväl de anslutna organisa­tionerna som deras medlemmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:143.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Talan, som ej innefattar yrkande att motparten skall
förpliktas att f lUlgöra eller underlåta något, skaU avvisas om det ej är av
avsevärd betydelse för käranden eller den för vilken förening kärar att sådan
faststäUelsetalan prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Talan, som ej innefattar yrkande att motparten skall
förpliktas att fullgöra eUer underlåta något, skall avvisas om det ej är av
avsevärd betydelse för käranden eller den för vilken organisation för talan alt
sådan faststäUelsetalan prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:142.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;7
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Talan får ej upptagas tUl pröv­ning av arbetsdomstolen
förrän förhandling, som kan påkallas en­ligt lagen (1936: 506) om förenings-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;- Senaste lyddse 1974: 1012.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Talan får ej upptagas till pröv­ning av arbetsdomstolen
förrän förhandling, som kan påkallas en­ligt lagen  (1976:000) om  medbe-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsdepartementet  
561&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1183&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och förhandlingsrätt eller som an­ges i kollektivavtal,
eller överlägg­ning, som avses i 52 § statstjänste-manndagen (1965:274) eller 7
§ kommundtjänstemannalagen (1965: 275), har ägt ram rörande tviste­frågan.
Detta gäller dock icke tvist huruvida stridsåtgärd företagits i strid mot
kollektivavtd eller före­skrift i särskild lag eller tvist om påföljd av sådan
åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:58.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av första stycket får
talan upptagas till prövning, om i målet framställes yrkande om förordnande för
tiden intUl dess lagakraftägande dom eller beslut föreligger i målet. Sedan
sådant yr­kande prövats, skall målet förkla­ras vilande i avbidan på att för­handling
eUer överläggning rörande tvistefrågan enligt första stycket slutförts. Innan
sådan förhandling eller överläggning slutförts får må­let icke slutligt prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har förhandling eller överlägg­ning
som avses i första stycket ej ägt ram, får talan ändå upptagas till prövning,
om mot förhand­lingen eller överläggningen förele­gat hinder som icke berott av
kä­randen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;stämmande i arbetslivet eller som anges i kollektivavtal,
har ägt ram rörande tvistefrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket gäller icke talan
enligt 31 § första eller tredje styc­ket lagen (1976: 000) om medbe­stämmande i
arbetslivet och ej hel­ler tvist huruvida stridsåtgärd vid­tagits i strid mot
lag eller kollek­tivavtal eller tvist om påföljd för sådan åtgärd. Har i fdl
som avses i 43 § lagen (1976: 000) om med­bestämmande i arbetsUvet över­läggningsskyldighet
ej fullgjorts, får arbetsdomstolen dock ej pröva tvisten förrän så skett.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av första och andra
styckena får talan upptagas till prövning, om i m.ålet framställes yrkande om
förordnande för tiden intiU dess lagakraftägande dom eUer beslut föreligger i
målet. Se­dan sådant yrkande prövats, skal! målet förklaras vilande i avbidan
på att förhandling eller överlägg­ning rörande tvistefrågan enligt första eller
andra stycket slutförts. Innan sådan förhandling eller överläggning slutförts
får målet icke slutligt prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har förhandUng eUer överlägg­ning
som avses i första eller andra Stycket ej ägt rum, får talan ändå upptagas till
prövning, om mot förhandlingen eller överläggningen förelegat, hinder, som icke
berott av käranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I mål som handlägges enligt denna
lag kan förordnas att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad, om den
part som förlorat målet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;36   Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet   562&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hade skälig anledning att få tvisten prövad. Innehåller
annan lag än rättegångsbalken bestämmelse som avviker från vad nu sagts,
tUlämpas dock den bestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ersättning för rättegångens för-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kostnad för sådan  förhandling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beredande utgår ej för kostnad för&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eller   överläggning   som   avses 
 i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sådan förhandling som grundas på&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 kap. 7 § och grundas på lagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagen   (1936: 506)   om   förenings-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(1976:000) otn medbestämmande i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och förhandlingsrätt eller på  kol-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbetslivet   eller  på  
kollektivavtal&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ersattes ej som rättegångskostnad.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skyldighet för flera medparter att
ersätta rättegångskostnad i mål, som upptagits av arbetsdomstolen som första
domstol, skall fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till
deras förhållande till saken och rättegången.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 kap. 2 § andra stycket i dess
äldre lydelse skall tiUs vidare tillämpas på mål som där sägs, när tvisten rör
fråga som får regleras i avtal men är reglerad i annan författning än lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avser tvist omständighet som
inträffat före lagens ikraftträdande, till-lämpas 4 kap. 7 § första stycket i
dess äldre lydelse. Har överläggning som där sägs icke ägt rum före
ikraftträdandet, skall i stället tillämpas vad som i den nya lagen är
föreskrivet om förhandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1914: 45) om kommission,
handelsagentur och handelsresande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 86 §
lagen (1914: 45) om kommission, han­delsagentur och handelsresande skall ha
nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;86 §1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är handelsresande anstäUd i sin
huvudmans tjänst, har han rätt till en uppsägningstid av minst tre månader,
räknat från utgången av den kalendermånad då uppsägningen skedde. Att
handelsresanden i vissa fall har rätt tUl längre uppsägningstid följer av lagen
(1974: 12) om anställ­ningsskydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Underlåter huvudmannen att iakttaga
uppsägningstid enligt första stycket, äga 38 § första, tredje och fjärde
styckena samt 40 § lagen (1974: 12) om anstäUningsskydd motsvarande tUlämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avtal som innebär inskränkning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avtal som innebär inskränkning&lt;br&gt;
av handelsresandes rättigheter en-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av
handelsresandes rättigheter en­&lt;br&gt;
ligt första eller andra stycket är&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ligt
första eUer andra stycket är&lt;br&gt;
ogiltigt   i   den   delen.   Avvikelse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ogUtigt  
i   den   delen.   Avvikelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Senaste lydelse 1974: 219.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsdepartementet  
563&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1189&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=122&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=122 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;från första stycket får dock göras med stöd av
  koUektivavtal som på handelsresandens sida har slutits eller godkänts av
  organisation som är att anse som huvudorganisation enligt lagen (1936:506) om
  för­enings- och förhandlingsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;från första stycket får dock göras med stöd av kollektivavtal
som på handelsresandens sida har slutits eller godkänts av organisation som är
att anse som centrd arbetsta­garorganisation enligt lagen (1976: 000) om
medbestämmande i ar­betslivet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mål om tUlämpning av denna paragraf
handlägges på sätt som anges i 42 § lagen (1974: 12) om anstäUningsskydd. I
sådant mål äger 41 § tredje stycket samma lag motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i arbetarskyddslagen (1949:1)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 40 och 41 §§ arbetarskyddslagen
(1949: 1) skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1190&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På arbetsställe, där minst fem arbetstagare regelbundet
sysselsättas, skall bland arbetstagarna utses ett eUer flera skyddsombud.
Skyddsom­bud skall utses även på annat arbetsställe, om arbetsförhållandena på­kalla
det. För skyddsombud bör ersättare utses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skyddsombud utses av lokal facklig organisation, som är
bun­den av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Finnes ej sådan
organisation, utses skyddsombud av arbetstagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För arbetsstäUe där skyddskom­mitté ej tiUsatts äger
yrkesinspek­tionen, om förhållandena påkalla det, medgiva att lokal avdelning
av sådan organisation, som är att anse som huvudorganisation enligt lagen
(1936:506) om förenings-och förhandlingsrätt, utser skydds­ombud utanför
kretsen av arbets­tagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skyddsombud utses av lokal ar­betstagarorganisation, som
är bun­den av koUektivavtal i förhåUande till arbetsgivaren. Finnes ej sådan
organisation, utses skyddsombud av arbetstagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För arbetsställe där skyddskom­mitté ej tUlsatts äger
yrkesinspek­tionen, om förhåUandena påkalla det, medgiva att lokal avdelning av
sådan organisation, som är att anse som central arbetstagarorga­nisation enligt
lagen (1976:000) om medbestämmande i arbetslivet, utser skyddsombud utanför
kret­sen av arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finnes vid arbetsstäUe mer än ett
skyddsombud, skaU ett av ombuden utses att vara huvudskyddsombud med uppgift
att samordna skyddsom­budens verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1195&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105  
Bilaga 1 Propositionens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsdepartementet  
564&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1197&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
arbetsställe, där minst femtio, arbetstagare regelbundet sysselsät­tas, skall
firmas skyddskommitté, sammansatt av företrädare för arbets­givaren och
arbetstagarna. Skyddskommitté skall tiUsättas även vid ar­betsstäUe med mindre
antal arbetstagare, om det begäres av arbets­tagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företrädare
för de anställda ut­ses bland arbetstagarna av lokal facklig organisation, som
är bun­den av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Finnes ej sådan
organisation, utses företrädare av arbetstagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företrädare
för de anstäUda ut­ses bland arbetstagarna av lokal arbetstagarorganisation,
som är bunden av kollektivavtal i förhål­lande tiU arbetsgivaren. Finnes ej
sådan organisation, utses företrä­dare av arbetstagama.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5  
Förslag tm&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfäst­else m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1967: 531)
om tryggande av pensionsutfästelse m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;dels att i 3, 5 och 22 §§ ordet
&amp;quot;Konungen&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;rege­ ringen&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels att 4 § skaU ha
nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1201&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:145.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
allmän pensionsplan avses sådana allmänna grunder för pen­sionering av
arbetstagare eUer ar­betstagares efterlevande som inne­håUer regler om
tryggande av ar­betsgivarens utfästelse genom kre­ditförsäkring, avsättning
till pen­sionsstiftelse enligt denna lag eller annan likvärdig anordning och
som på arbetstagarsidan är god­kända av organisation vUken en­ligt lagen den II
september 1936 (nr 506) om förenings- och för­handlingsrätt är att anse såsom
huvudorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
allmän pensionsplan avses,&lt;br&gt;
sådana allmänna grander för pen­&lt;br&gt;
sionering av arbetstagare eller ar­&lt;br&gt;
betstagares efterlevande som inne­&lt;br&gt;
håller regler om tryggande av ar­&lt;br&gt;
betsgivarens utfästelse genom kre­&lt;br&gt;
ditförsäkring, avsättning tUl pen­&lt;br&gt;
sionsstiftelse enligt denna lag eUer&lt;br&gt;
annan likvärdig anordning och&lt;br&gt;
som på arbetstagarsidan är god­&lt;br&gt;
kända av organisation vUken en­&lt;br&gt;
ligt lagen (1976:000) om medbe­&lt;br&gt;
stämmande i arbetslivet är att anse&lt;br&gt;
såsom centrd arbetstagarorganisa­&lt;br&gt;
tion.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;-        ;'    '&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet   565&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1969: 93) om begränsning av
samhällsstöd vid arbetskonflikt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 7 § lagen
(1969: 93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt skall ha nedan
angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7§i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talan mot central
förvaltningsmyndighets beslut i den del beslutet rör tillämpningen av denna lag
föres genom besvär hos arbetsdomstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Angår   beslutet   medlem  i  för-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Angår beslutet medlem i orga-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ening som avses i 2 § lagen (1936:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nisation   som   avses   i   6 §  
lagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;506) om förenings- och  förhand-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(1976: 000) om medbestämmande i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ungsrätt, kan hans talan föras av&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbetslivet, kan hans talan föras av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;föreningen. Medlemmen har dock&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;organisationen.    Medlemmen   har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rätt att själv föra talan, om han&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dock rätt att själv föra talan, om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;visar  att  föreningen  undandrager&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;han visar att organisationen undan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sig att föra hans talan.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;drager sig att föra hans talan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om besvär som föres hos
arbetsdomstolen enligt denna lag skall i övrigt i tillämpliga delar gäUa vad
som i lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister föreskrives om
rättegången i mål som full­följts till arbetsdomstolen genom besvär. Besvärsmål
enligt denna lag kan dock även företagas till avgörande efter huvudförhandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970: 105)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 2 §
sjöarbetstidslagen (1970: 105) skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:129.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 §2 Från lagens tillämpning
undantages skeppstjänst som utföres av befälhavare, om utom denne minst tre
personer är anstäUda på far­ tyget, maskinchef, om hans skeppstjänst ej är
indelad i vakter, främste styrman, om hans skeppstjänst ej är indelad i vakter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1      Senaste lydelse 1974: 381.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2      Senaste lyddse 1975: 729.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37    Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 105. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   566&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;föreståndare för ekonomiavdelning, om utom denne
minst sex perso­ner är anställda inom avdelningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;läkare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;musiker,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
som är anställd uteslutande för att meddela undervisning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;medlem av redarens, familj, om fartygets
bruttodräktighet understiger 500 registerton.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
lagens tillämpning undantages även skeppstjänst på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;fiskefartyg när det användes som sådant och fartyg
som användes till verksamhet omedelbart förbunden med fiske,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;räddningsfartyg
när det användes som sådant,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lustfartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare undantag från lagens&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare
undantag från lagens&lt;br&gt;
tillämpning får göras genom kol-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;tillämpning får göras genom kol­&lt;br&gt;
lektivavtal, som pä arbetstagarsi-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lektivavtal, som på arbetstagarsi­&lt;br&gt;
dan slutits eller godkänts av orga-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;dan slutits eller godkänts av orga­&lt;br&gt;
nisation, vUken är att anse som&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;nisation, vilken är att anse som&lt;br&gt;
huvudorganisation enligt lagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;centrd arbetstagarorganisation en-&lt;br&gt;
(1936: 506) om förenings- och för-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ligt lagen (1976: 000) om medbe-&lt;br&gt;
handlingsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;stämmande i arbetslivet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen får förordna, att denna lag ej skall
gäUa pä staten tillhörigt fartyg. Om synnerliga skäl föreligger, får regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer även i övrigt medge undantag från
tillämp­ningen av lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8   
Förslag tiU&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagen (1970: 215) om arbetsgivares kvittningsrätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 3 § lagen (1970: 215) om
arbetsgivares kvitt­ningsrätt skaU ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kan kvittning ej ske enUgt 2 §, får arbetsgivaren
kvitta endast med klar och förfallen fordran som uppkommit i samband med
anställningen och antingen grandas på avtal, enligt vilket fordringen får
kvittas mot lönefordran, eller avser ersättning för skada som arbetstagaren
vållat uppsåtligen i tjänsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För kvittning enligt första stycket får ej tagas i
anspråk belopp som är avsett att utgöra ersättning för särskilda kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rätt till kvittning utöver vad Rätt till kvittning
utöver vad som   följer   av   första och andra     som   följer   av   första
och  andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsdepartementet  
567&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;styckena
kan medges arbetsgivare genom kollektivavtal som på ar­betstagarsidan slutits
eller godkänts av organisation som enligt lagen (1936: 506) om förenings- och
för­handlingsrätt är att anse som hu­vudorganisation. Arbetsgivare som är
bunden av sådant kollektivavtal får tillämpa det även i fråga om arbetstagare
som ej är medlem av den avtalsslutande arbetstagarorga­nisationen men
sysselsattes i arbete som avses med avtalet. Detta gäUer dock ej arbetstagare
som omfattas av annat tillämpligt kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;styckena
kan medges arbetsgivare genom kollektivavtal som på ar­betstagarsidan slutits
eller godkänts av organisation som enligt lagen (1976: 000) om medbestämmande i
arbetslivet är att anse som central arbetstagarorganisation. Arbetsgi­vare som
är bunden av sådant kol­lektivavtal får tiUämpa det även i fråga om
arbetstagare som ej är medlem av den avtalsslutande ar­betstagarorganisationen
men syssel­sattes i arbete som avses med av­talet. Detta gäller dock ej arbets­tagare
som omfattas av annat till-lämpligt kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9   
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i jordabalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
9.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives
att 12 kap. 67 § jordabalken skaU ha nedan an­givna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse 12 kap. 67 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överenskommelse
om villkor i fråga om hyresförhållande som be­ror av anstäUning gäUer mot hy­resgästen
eller den som har rätt att träda i hyresgästens ställe även om överenskommelsen
strider mot bestämmelse i 33—35, 40, 46, 47, 49—55 eller 66 §, såvida den har
formen av kollektivavtal och på ar­betstagarsidan slutits eller god­känts av
organisation som enligt lagen (1936:506) om förenings-och förhandlingsrätt är
att anse så­som huvudorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överenskommelse
om villkor i fråga om hyresförhållande som be­ror av anställning gäller mot hy­resgästen
eller den som har rätt att träda i hyresgästens ställe även om överenskommelsen
strider mot bestämmelse i 33—35, 40, 46, 47, 49—55 eller 66 §, såvida den har
formen av kollektivavtal och på ar­betstagarsidan slutits eUer god­känts av
organisation som enUgt lagen (1976:000) om medbestäm­mande i arbetslivet är att
anse så­som central arbetstagarorganisa­tion.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. 112
kap. jordabalken omtryckt senast 1974: 1083.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   568&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10   
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i livsmedelslagen (1971: 511)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 35 § Uvsmedelslagen
(1971:511) skaU ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:129.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;35 §1 Mot beslut, som statens livsmedelsverk i
särskilt fall meddelat enligt denna lag eUer med stöd av regeringens
förordnande enligt lagen, föres talan hos kammarrätten genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Talan
mot annat beslut, som sta-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Talan mot annat beslut, som sta­&lt;br&gt;
tens livsmedelsverk meddelat enligt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;tens livsmedelsverk meddelat enligt&lt;br&gt;
lagen eller med stöd av regeringens&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lagen eller med stöd av regeringens&lt;br&gt;
förordnande enligt lagen, föres hos&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;förordnande enligt lagen, föres hos&lt;br&gt;
regeringen genom besvär. För tiU-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;regeringen genom besvär. För till­&lt;br&gt;
varatagande av konsumentintresset&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;varatagande av konsumentintresset&lt;br&gt;
inom livsmedelsområdet får talan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;inom livsmedelsområdet får talan&lt;br&gt;
mot sådant beslut föras av organi-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;mot sådant beslut föras av organi­&lt;br&gt;
sation, vilken är att anse som hu-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;sation, vUken är att anse som cew-&lt;br&gt;
vudorganisation enligt lagen (1936:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;trd arbetstagarorganisation enligt&lt;br&gt;
506) om förenings- och förhand-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lagen (1976:000) om medbestäm-&lt;br&gt;
lingsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;mande i arbetslivet eller motsva­&lt;br&gt;
rande sammanslutning på arbets­&lt;br&gt;
givarsidan.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11   
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagen (1972: 650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i
svenskundervisning för invandrare&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 2 § lagen (1972: 650) om
rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare
samt punk­ten 3 i övergångsbestämmelserna till samma lag skall ha nedan angivna
lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:132.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2 § Arbetstagaren har rätt tiU ledighet 240 arbetstimmar
under ordinarie arbetstid för att deltaga i sådan undervisning i svenska
språket med samhällsorientering, för vilken statsbidrag utgår. För
deltidsanställd ar­betstagare skall rätten till ledighet utgöra den del som
svarar mot arbets­tagarens arbetstid i förhållande till heltid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
Senaste lydelse 1975: 733.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1221&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105  
BUaga 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsdepartementet  
569&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1222&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=123&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=123 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
  style='font-family:Verdana'&gt;Genom kollektivavtal får rätten till ledighet
  enligt första stycket be­gränsas. Finnes ej arbetstagarorga­nisation
  företrädd på arbetsplatsen, får avtal om sådan begränsning träffas mellan
  arbetsgivaren och arbetstagaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom koUektivavtal mellan ar­betsgivaren eller
förening av ar­betsgivare och fackförening eller annan liknande förening av
arbets­tagare får rätten tiU ledighet enligt första stycket begränsas. Finnes
ej fackförening eller annan liknande förening av arbetstagare, får avtal om
sådan begränsning träffas mel­lan arbetsgivaren och arbetstaga­ren. A vtd som
avses i detta stycke får träffas utan hinder av 3 § and­ra stycket
statstjänstemanndagen (1965: 274) eller 2 § andra stycket kommunalt
jänstemanndagen (1965: 275).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tid varunder arbetstagaren åtnjuter ledighet enligt
första stycket järn-ställes med arbetad tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3.1 För arbetstagare, som börjat sin första
anställning här i landet före den 1 januari 1973, gäller lagen med följande
avvikelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;a)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Från lagen undantas, utöver vad som föreskrives i 1
§ andra styc­ket, arbetstagare som under minst 240 lektionstimmar deltagit i
under­visning i svenska språket med samhällsorientering och för deltagandet av
arbetsgivaren fått ersättning som grundar sig på avtal meUan arbets­givaren och
berörd arbetstagarorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;b)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetstagarens rätt till ledighet och lön skall
omfatta 160 eller 240 timmar, beroende på hans kunskaper i svenska språket. För
arbetstagare, som åtnjutit undervisning som avses i a) under 80 men icke 240
lektions­timmar, omfattar rätten endast 160 timmar. Behovet av undervisning
skall i övrigt prövas i den ordning Konungen enligt 9 § tredje stycket
bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivaren skall så snart ske kan
och senast inom 60 dagar från anställningens början underrätta arbetstagaren om
hans rätt enligt denna lag samt före utgången av juni 1978 bereda honom
möjlighet till ledig­het för att påbörja undervisning. Är arbetstagaren
anställd när lagen trä­der i kraft skall underrättelse som nyss sagts ske
senast den 30 septem­ber 1973.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1223&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;d) Arbetsgivare eller
förening av arbetsgivare och fackförening eller annan liknande förening av
arbets­tagare får träffa avtal om ledighe­tens förläggning. Finnes ej fack­förening
eller annan liknande för­ening av arbetstagare får sådant avtal träffas meUan
arbetsgivaren och arbetstagaren. Avtal som här avses får  träffas utan  hinder 
av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;d)
Kollektivavtal kan träffas om ledighetens förläggning. Finnes ej
arbetstagarorganisation företrädd på arbetsplatsen, får avtal om le­dighetens
förläggning träffas mel­lan  arbetsgivaren   och  arbetstaga-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
Senaste lydelse 1973: 238.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1225&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   570&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
§ andra stycket statstjänsteman-nallagen (1965: 274) eller 2 § and­ra stycket
kommunaltjänstemanna-lagen (1965: 275).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna i 6 § skall äga motsvarande
tillämpning beträffande kollektivavtal enUgt första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;e)    Underlåter arbetstagaren utan synnerliga skäl
att utnyttja sin rätt&lt;br&gt;
till ledighet för undervisning under tid varom avtal enligt d) träffats, är&lt;br&gt;
arbetsgivaren ej vidare skyldig att ge arbetstagaren sådan ledighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;f) Har arbetstagaren påbörjat men inte avslutat
undervisningen under&lt;br&gt;
anställning hos tidigare arbetsgivare, har han i ny anstäUning rätt tiU&lt;br&gt;
ledighet och lön enUgt denna lag för att fortsätta undervisningen. Härvid&lt;br&gt;
äger c) motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;g) Har arbetsgivaren fuUgjort sina åUgganden enligt
c), upphör hans&lt;br&gt;
övriga skyldigheter enUgt denna lag gentemot arbetstagaren, om denne&lt;br&gt;
ej påbörjat undervisningen senast den 30 juni 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12   
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i sjömanslagen (1973: 282)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 29 och 59 §§ sjömanslagen
(1973: 282) skaU ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:131.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29 § ' Sjöman, som har varit anställd i utrikes
fart under nio månader i följd hos samme arbetsgivare eller på samma fartyg,
har rätt tiU fri resa med underhåU tUl sin hemort, om han i annat land än där
han är bosatt får semester eUer annan ledighet eller frånträder sitt
anställningsavtal. När sjömannen utnyttjat rätt till sådan fri hemresa, har
han,rätt till ny fri resa först nio månader efter det han trätt i tjänst efter
den föregående ledigheten. Rätten till fri hemresa gäller under föralsättning,
i fråga om sjöman som får semester eller annan ledighet, att han ej haft
tillfälle att under de senaste 60 dagarna åtnjuta semestern eller ledigheten i
det land där han är bosatt eller, i fråga om sjöman som frånträder sitt avtal,
att han ej under samma tid haft tillfälle att lämna anställningen i bo­sättningslandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inträder rätt tUl fri resa enligt&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inträder
rätt till fri resa enligt&lt;br&gt;
första stycket medan sjömannen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;första stycket medan sjömannen&lt;br&gt;
har befattning på fartyg, som inom&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;har befattning på fartyg, som inom&lt;br&gt;
30 dagar beräknas nå hamn, frän&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30 dagar beräknas nå hamn, från&lt;br&gt;
vilken hemresan kan ske med av-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;vilken hemresan kan ske med av­&lt;br&gt;
sevärt mindre kostnad, gäller rät-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;sevärt mindre kostnad, gäUer rät-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1227&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsdepartementet  
571&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ten endast om sjömannen stannar kvar i sin befattning på
fartyget tills det når sådan hamn. Om sär­skUda skäl föreligger, kan nämnda tid
genom kollektivavtal förlängas till högst 90 dagar i fråga om den som har
befattning pä fartyg i re­gelbunden linjetrafik på Sverige. Sådant avtal skaU
på arbetstagar­sidan ha slutits eUer godkänts av organisation, som är att anse
som huvudorganisation enligt lagen (1936: 506) om förenings- och för­handlingsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ten endast om sjömannen stannar kvar i sin befattning pä
fartyget tiUs det når sådan hamn. Om sär­skilda skäl föreligger, kan nämnda tid
genom kollektivavtal förlängas till högst 90 dagar i fråga om den som har
befattning på fartyg i re­gelbunden linjetrafik på Sverige. Sådant avtal skaU
på arbetstagar­sidan ha slutits eller godkänts av organisation, som är att anse
som central arbetstagarorganisation en­ligt lagen (1976:000) om medbe­stämmande
i arbetslivet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:127.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59 §1 Har fartygs redare eller
ägare helt eller delvis upplåtit driften av far­tyget till uflänning, får
regeringen eller myndighet som regeringen be­stämmer efter ansökan av redaren
eUer, om denne är utlänning, ägaren medge, att denna lag helt eller delvis ej
skall gälla. Medgivande skall be­gränsas til! viss tid och förenas med de
villkor som behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1232&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=192 height=203&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=203 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Medgivande enligt första stycket får lämnas endast om
  särskilda skäl föreligger och det visas, att arbetstagarna på fartyget genom
  utländsk lagstiftning eller på annat sätt i rimlig utsträckning tillförsäk­ras
  skydd i de hänseenden som reg­leras i denna lag och i kollektiv­avtal, som på
  arbetstagarsidan slu­tits eller godkänts av organisatiori, vilken är alt anse
  som central ar­betstagarorganisation enligt lagen (1976: 000) om
  medbestämmande i arbetslivet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Medgivande enligt första stycket
får lämnas endast om särskilda skäl föreligger och det visas, alt arbetstagarna
på fartyget genom ufländsk lagstiftning eller på annat sätt i rimlig
utsträckning tillförsäk­ras skydd i de hänseenden som reg­leras i denna lag och
i kollektiv­avtal, som på arbetstagarsidan slu­tits eller godkänts av
organisation, vilken är att anse som huvudorga­nisation enligt lagen (1936:506)
om förenings- och förhandlings­rätt. Innan ansökan prövas skall samråd ske med
de svenska orga­nisationer som representerar redare och ombordanställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ändras de föratsättningar som
ligger tUl gmnd för medgivande enligt första stycket, skall den som erhålUt
medgivandet eller fartygets befäl­havare ofördröjligen underrätta den myndighet
som lämnat medgivandet om ändringen. Myndigheten kan i sådant fall föreskriva
andra villkor för medgivandet eller, om ändringen innebär risk för de
anställdas skydd, återkalla det. Medgivande kan också återkallas, om däri föreskrivna
vill­kor ej iakttages.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. 1 Senaste
lydelse 1975: 739.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsdepartementet  
572&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1973: 329) om hälso- och
miljöfarliga varor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 19 § lagen (1973: 329) om hälso-
och miljö­farliga varor skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1236&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:129.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19 För tillvaratagande av konsu­mentintresset
inom området för hälso- och miljöfarliga varor får organisation, vilken är att
anse som huvudorganisation enligt la­gen (1936:506) om förenings-och
förhandlingsrätt, föra talan mot beslut enligt denna lag i den mån det är
tUlåtet enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För tUlvaratagande av konsu­mentintresset
inom området för hälso- och miljöfarliga varor får organisation, vilken är att
anse som central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976: 000) om medbe­stämmande
i arbetslivet eller mot­svarande sammanslutning på ar­betsgivarsidan, föra
talan mot be­slut enligt denna lag i den män det är tUlåtet enligt bestämmelser
som meddelas av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1974: 12) om anställningsskydd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives i fråga om
lagen (1974: 12) om anställnings­skydd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels
att i 2 § ordet &amp;quot;Konungen&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;regeringen&amp;quot;,
dels att 3, 12, 21, 37 och 40 §§ skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1238&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1239&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag in­skränkes
är ogiltigt i den delen..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av första stycket får avvikelse från 5 § andra
stycket, 11, 15, 22, 24—30 §§,31 § första stycket, 32 § första och tredje styc­kena
samt 33 § göras med stöd av kollektivavtal som på arbetslagar-sidan slutits
eUer godkänts av or-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Senaste lydelse 1975: 340.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av första stycket får avvikelse från 5 § andra
stycket, 11, 15, 22, 24—30 §§, 31 § första stycket, 32 § första och tredje styc­kena
samt 33 § göras med stöd av kollektivavtal som på arbetstagar­sidan slutits
eller godkänts av or-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1241&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsdepartementet  
573&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1243&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=78&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=78 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
  lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;ganisation som är att anse som central
  arbetstagarorganisation en­ligt lagen (1976:000) om medbe­stämmande i
  arbetslivet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ganisation som är att anse som huvudorganisation enligt
lagen (1936:506) om förenings- och för­handlingsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivare, som är bunden av
kollektivavtal som avses i andra styc­ket, får tUlämpa avtalet även på
arbetstagare som ej är hiedlem av den avtalsslutande organisationen på
arbetstagarsidan, under förutsättning att arbetstagaren sysselsattes i arbete
som avses med avtalet och ej omfattas av annat tillämpUgt kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetstagare har rätt tiU lön och andra
anställningsförmåner under uppsägningstiden även om arbets­givaren icke
erbjuder honom ar­bete. Sådana förmåner får ej un­derstiga vad som normalt
skulle ha utgått tUl arbetstagaren, om han hade fått behåUa sina arbetsupp­gifter.
Den närmare beräkningen av förmånerna får grundas på kol­lektivavtal som på
arbetstagarsi­dan slutits eller godkänts av orga­nisation som är att anse som
huvudorganisation enligt lagen (1936: 506) om förenings- och för­handlingsrätt.
Därvid äger 3 § tredje stycket motsvarande tillämp­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetstagare har rätt till lön och andra
anställningsförmåner under uppsägningstiden även om arbets­givaren icke
erbjuder honom ar­bete. Sådana förmåner får ej un­derstiga vad som normalt
skulle ha utgått till arbetstagaren, om han hade fått behålla sina arbetsupp­gifter.
Den närmare beräkningen av förmånerna får grundas på kol­lektivavtal som på
arbetstagarsi­dan slutits eUer godkänts av orga­nisation som är att anse som
centrd arbetstagarorganisation en­ligt lagen (1976:000) om medbe­stämmande i
arbetslivet. Därvid äger 3 § tredje stycket motsvaran­de tUlämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1245&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om anställningsförmån enligt lag
utgår endast för arbetad tid, skall med sådan tid likställas tid under vilken
arbetstagaren enUgt första styc­ket är berättigad till lön och andra
anstäUningsförmåner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:2.0pt;text-indent:128.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21 §1 Arbetstagare, som under anställningstiden har varit
permitterad mer än två veckor i följd eller sammanlagt mer än 30 dagar under
samma kalenderår, har rätt till lön och andra anställningsförmåner för över­skjutande
permitteringstid, såvida ej permitteringeh är en följd av att arbetet är
säsongbetonat eller annars till sin natur icke sammanhängande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förmåner som avses i första stycket får ej understiga vad
som normalt skulle ha utgått till arbets­tagaren, om han hade fått behålla sina
arbetsuppgifter. Den närmare beräkningen av förmånerna får grandas på
kollektivavtal som på arbetstagarsidan slutits eller  god-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Senaste lydelse 1974: 367.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förmåner som avses i första stycket får ej understiga vad
som normalt skulle ha utgått till arbets­tagaren, om han hade fått behålla sina
arbetsuppgifter. Den närmare beräkningen av förmånerna får grundas på
kollektivavtal som på arbetstagarsidan slutits eUer  god-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1247&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsdepartementet  
574&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1250&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;känts
av organisation som är att anse som huvudorganisation enligt lagen (1936:506)
om förenings-och förhandlingsrätt. Därvid äger 3 § tredje stycket motsvarande
lill­lämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;känts
av organisation som är att anse som central arbetstagarorga-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;
nisation enligt lagen (1976:000) om medbestämmande i arbetslivet. Därvid äger 3
§ tredje stycket mot­svarande tiUämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1251&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om anställningsförmån etiligt lag utgår endast för
arbetad tid, skall med sådan tid Ukställas tid under vilken arbetstagaren varit
permitterad mer än två veckor i följd eller sammanlagt mer än 30 dagar under
ett kalenderår. Detta gäUer dock ej om permitteringen är en följd av att arbetet
är säsongbetonat eller annars tiU sin natur icke sammanhängande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:131.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37§
Vill arbetstagare göra gällande att uppsägning eller . avskedande är ogiltigt,
skall arbetsgivaren underrättas härom inom två veckor efter det att uppsägningen
eUer avskedandet skedde. Har arbetstagaren ej erhåUit skriftligt besked om
uppsägningen eller, avskedandet med uppgift om vad han skall iakttaga, om han
vill göra gällande att åtgärden är ogUtig, uppgår tidsfristen till fyra veckor
och räknas från den dag då anställ­ningen enligt uppsägningen eUer avskedandet
upphörde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
inom tid som anges i första stycket förhandling rörande tviste­frågan påkaUats
enligt lagen (1936: 506) om förenings- och förhand­lingsrätt eUer med stöd av kollek­tivavtal,
skaU talan väckas inom två veckor efter det att förhand­lingen avslutades. I
annat fall skall talan väckas inom två veckor från det att tiden för
underrättelse en­ligt första stycket gick. ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
inom tid som anges i första stycket förhandling rörande tviste­frågan påkaUats
enligt lagen (1976: 000) om medbestämmande i arbets­livet eller med stöd av
kollektivav­tal; skall talan väckas inom två veckor efter det att förhandlingen
avslutades. I annat fall skall talan väckas inom två veckor från det att tiden
för underrättelse enligt första stycket gick ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1253&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Iakttager arbetstagaren ej vad som föreskrives i
första och andra styc­kena, är talan förlorad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som viU fordra skadestånd enligt denna lag skall underrätta motparten härom
inom fyra må­nader från det skadan inträffade. Har inom den tiden förhandling
rörande anspråket påkaUats enligt lagen (1936:506) om förenings-och
förhandlingsrätt eller med stöd av koUektivavtal, skall talan väckas inom fyra
månader efter det att förhandlingen avslutades. I annat fall skaU talan väckas'
inom åtta månader från skadans upp­komst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som vill fordra skadestånd enligt denna lag skall underrätta motparten härom
inom fyra må­nader från det skadan inträffade. Har inom den tiden förhandling
rörande anspråket påkallats enligt lagen (1976:000) om medbestäm­mande i
arbetsUvet eller med stöd av koUektiyavtal,' Skall talan väc­kas inom fyra
månader efter det att förhandUngen avslutades. I an­nat fall skall talan väckas
inom åtta månader från skadans upp­komst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1255&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga 1   
Arbetsmarknadsdepartementet   575&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket äger motsvarande
tillämpning i fråga om anspråk på lön och andra anställningsförmåner enligt
denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lakttages ej vad som föreskrives i
första och andra styckena, är talan förlorad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna Jag träder i kraft den I januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1974: 358) om facklig förtroendemans
ställ­ning på arbetsplatsen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 2 och 11
§§ lagen (1974:358) om facklig förtroendemans stäUning på arbetsplatsen skall
ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:130.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2§i Har i lag meddelats bestämmelse
som avviker från denna lag, gäUer den bestämmelsen. Även avvikande bestämmelse
i annan författning än lag gäller, om den avser fråga om företrädesrätt tiU
fortsatt arbete eUer förläggning av ledighet för facklig förtroendeman, vars
avlöningsförmå­ner fastställes under medverkan av regeringen eller myndighet
som rege­ringen bestämmer, eller facklig förtroendeman hos riksdagen eller dess
verk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avtal som innebär att facklig Avtal som innebär att
facklig&lt;br&gt;
förtroendemans rättigheter enligt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förtroendemans rättigheter enligt&lt;br&gt;
denna lag inskränkes är ogUtigt i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;denna lag inskränkes är ogiltigt i&lt;br&gt;
den delen. Avvikelse får dock gö-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;den delen. Avvikelse får dock gö­&lt;br&gt;
ras frän 1 §, 5—7 §§ och 8 § första&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ras frän 1 §, 5—7 §§ och 8 § första&lt;br&gt;
stycket med stöd av kollektivavtal&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;stycket med stöd av koUektivavtal&lt;br&gt;
som på arbetstagarsidan har slutits&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som pä arbetstagarsidan har slutits&lt;br&gt;
eller godkänts av orgaiusation som&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller godkänts av organisation som .&lt;br&gt;
är att anse som huvudorganisation&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;är att anse som centrd arbetstagar-&lt;br&gt;
enligt lagen (1936:506) om för-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;organisation enligt lagen (1976:&lt;br&gt;
enings- och förhandlingsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;000) om medbestämmande i arbets­&lt;br&gt;
livet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:130.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;br&gt;
Den som vill fordra skadestånd&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som viU
fordra skadestånd&lt;br&gt;
enligt denna Jag skall underrätta&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;enligt
denna lag skall underrätta&lt;br&gt;
motparten om sitt anspråk inom&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;motparten om
sitt anspråk inom&lt;br&gt;
fyra månader från det skadan in-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fyra månader
från dét skadan in­&lt;br&gt;
träffade. Har inom den tiden för-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;träffade.
Har inom den tiden för­&lt;br&gt;
handling rörande anspråket päkal-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;handling
rörande anspråket påkal-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; Senaste lydelse 1975: 356.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1257&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsdepartementet  
576&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1260&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lats
enligt lagen (1936:506) om förenings- och förhandlingsrätt el­ler med stöd av
kollektivavtal, skall talan väckas inom fyra må­nader efter det att
förhandlingen avslutades. I annat fall skall talan väckas inom åtta månader
från skadans uppkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lats
enligt lagen (1976:000) om medbestämmande i arbetslivet eller med stöd av
kollektivavtal, skall talan väckas inom fyra månader efter det att förhandUngen
avslu­tades. I annat faU skaU talan väc­kas inom åtta månader från ska­dans
uppkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1261&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga
om anspråk på lön och andra anstäUningsförmåner enligt denna lag eller
kollektivavtal som har trätt i lagens ställe.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lakttages ej vad som föreskrives i första och andra
styckena, är talan förlorad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16   
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagen (1974: 981) om arbetstagares rätt till ledig­het för
utbildning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives att 2 och 14 §§ lagen (1974:981) om arbets­tagares rätt till
ledighet for utbildning skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1262&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avtal
som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag in­skränkes är
ogiltigt i den delen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1264&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utan
hinder av första stycket får avvikelse från 3 §, 4 § tredje styc­ket, 5 och 7
§§ samt 10 § andra och tredje styckena göras med stöd av kollektivavtal som på
arbetsta­garsidan har slutits eUer godkänts av organisation som är att anse som
huvudorganisation enligt lagen (1936:506) om förenings- och för­handlingsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utan
hinder av första stycket får avvikelse från 3 §, 4 § tredje styc­ket, 5 och 7
§§ samt 10 § andra och tredje styckena göras med stöd av kollektivavtal som på
arbetsta­garsidan har slutits eller godkänts av organisation som är att anse
som centrd arbetstagarorganisa­tion enligt lagen (1976:000) om medbestämmande i
arbetslivet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1265&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivare, som är bunden av kollektivavtal som
avses i andra styc­ket, får tillämpa avtalet även på arbetstagare som ej är
medlem av den avtalsslutande organisationen på arbetstagarsidan, under
förutsättning att arbetstagaren sysselsattes i arbete som avses med avtalet och
ej omfattas av annat tillämpligt kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1267&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsdepartementet  
577&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1269&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:140.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1271&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som vill fordra skadestånd enligt 13 § skall underrätta mot­parten om sitt
anspråk inom fyra månader efter det att skadan in­träffade. Har inom den tiden
för­handling rörande anspråket påkal­lats enligt lagen (1936:506) om förenings-
och förhandlingsrätt el­ler med stöd av kollektivavtal, skall talan väckas inom
fyra må­nader efter det att förhandlingen avslutades. I annat fall skall talan
väckas inom åtta månader efter det att skadan inträffade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som vill fordra skadestånd enligt 13 § skall underrätta mot­parten om sitt
anspråk inom fyra månader efter det att skadan in­träffade. Har inom den tiden
för­handling rörande anspråket påkal­lats enligt lagen (1976:000) om
medbestämmande i arbetslivet el­ler med stöd av kollektivavtal, skall talan
väckas inom fyra måna­der efter det att förhandlingen av­slutades. I annat fall
skall talan väckas inom åtta månader efter det att skadan inträffade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga
om anspråk på lön och andra anstäUningsförmåner som avses i 13 § första
stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lakttages ej vad som föreskrives i första och andra
styckena, är talan förlorad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1273&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:121.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1274&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga .1    Arbetsmarknadsdepartementet -578&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
av regeringsprotokoll den 11 december 1975 .;....     1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inledning........................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Allmän   översikt.............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Huvuddragen i gällande lagstiftning m. m......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén....................... ,..,.....,..._____ ....&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3   
Remissyttrandena    ............... ,................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 Föreningsrätt................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;, 26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gällande rätt............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 Förhandlingsrätt    
.......................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gällande rätt............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänt om förhandlingsrätten .............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsrätt enligt 12 och 13 §§
FKL. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reglema om förhandUngsrätt i 14—16 §§
FKL . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätt till information. Tystnadsplikt  ........ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 KoUektivavtal.................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;GäUande rätt......................... !................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén     ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inflytandeavtal och kvarievande stridsrätt      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt;text-indent:-28.0pt'&gt;5.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra former för arbetstagarinflytande. Partssam­mansatta
organ  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tolkningsföreträdet   .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.3.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;övrigt om kollektivavtal........................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 Fredsplikt  
..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;GäUande rätt............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén    ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena     .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 Medling  
....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;7.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gällande rätt    ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;7.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén     ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;7.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena      ................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Påföljder
vid lag- och avtalsbrott ....................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;8.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;GäUande rätt    ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;8.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén     ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;8.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 Tvisteförhandling
och rättegång ......................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;9.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;GäUande rätt    ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;9.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén     ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;9.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
Övriga frågor.................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.1   
Arbetstagarbegreppet   .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.1.1
GäUande rätt  ................................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1275&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet   579&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:42.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;10.1.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;S.k. kringgående av arbetstagarbegreppet    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;171&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;10.1.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén   .................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;173&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;10.1.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena    .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.2 Arbetsdomstolen    
.................................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;10.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gällande rätt  .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;10.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén  ..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;10.2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena   ........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;10.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsrätt för pensionärer m. m........... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;183&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;10.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Politisk verksamhet på arbetsplatserna  ........ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;189&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 Föredraganden   ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;192&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inledning     ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;192&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreningsrätt   ........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsrätt....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;207&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rätt tUl information  ................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;231&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kollektivavtal  ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;239&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.5.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medbestämmanderätt genom kollektivavtal   ....&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;239&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.5.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regler om tolkningsföreträde  ............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;250&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.5.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Övriga frågor  .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;269&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fredsplikt   ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;270&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medling   ................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;278&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Påföljder vid lag- och avtalsbrott  ............... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;283&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tvisteförhandling och rättegång  ................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;303&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.10&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Övriga frågor ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;307&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.10.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetstagarbegreppet   .................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;307&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.10.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsdomstolen   ........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;319&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.10.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsrätt för pensionärer   ....... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;320&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.10.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Politisk verksamhet på arbetsplatsema  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;320&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.10.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ikraftträdande   .............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;321&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;12&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Upprättade lagförslag   ..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;322&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;13&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering   .......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;322&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget tiU lag om medbestämmande i
arbetslivet ..&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;322&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga lagförslag ..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;434&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;14&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan     ................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;437&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;15&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslut  .......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;437&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
1 Arbetsrättskommitténs   lagförslag     .......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;438&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2 De remitterade
förslagen   ......................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;451&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
av lagrådets protokoll den 10 mars 1976......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;470&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag av
regeringsprotokollet den 18 mars 1976  ..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;526&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
Propositionens lagförslag   ............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;546&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:51.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NORSTEDTS TRYCKERI    STOCKHOLM 1976 750533&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1277&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1278&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1279&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:229.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1280&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens prop. 1975/76:105&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:188.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
FINANSDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:190.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde 1976-03-18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Feldt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Anmälan om förslag till lag om offentlig anställning, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om arbetslivets demokratisering har under
senare år alltmer trätt i förgrunden. Som ett led i det pågående reformarbetet
på detta område uppdrog chefen för inrikesdepartementet i december 1971 åt
särskilt tillkallade sakkunniga att göra en allmän översyn av de lagar som
reglerar förhållandena mellan parterna på arbetsmarknaden. I di­rektiven för de
sakkunniga erinrades bl. a. om att statsmakterna genom lagstiftningsåtgärder
bör ge löntagarorganisationerna det stöd som be­hövs för att få till stånd en
demokratisering av arbetslivet. Medbestäm­manderätten för arbetstagama i
företagen på olika nivåer bör enligt direktiven visserligen i första hand
åstadkommas genom avtal och i former som inte förändrar de fackliga
organisationernas ställning som fria och oberoende organisationer, men för att
förhandlingar skall kun­na leda tUl resultat måste förhandlingsrätten byggas ut
och koUektiv­avtalslagstiftningen ändras så, att arbetstagarna och deras organisatio­ner
får en med arbetsgivaren mer jämbördig ställning. De sakkunnigas uppdrag borde
enligt departementschefen i princip avse alla arbetsta­gare, även de offentligt
anställda. I denna del uttalade han att de sak­kunniga borde pröva om och i så
fall i vilken utsträckning det med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1      De förkortningar som används i bilaga 2 till
propositionen framgår av&lt;br&gt;
förteckning, som bör fogas tUl regeringsprotokollet i detta ärende som&lt;br&gt;
bilaga 2:1.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2      Landshövdingen
Kurt Nordgren, ordförande, statssekreteraren Arne Al­&lt;br&gt;
destam, direktören Lennart Bratt, docenten, numera rådmannen Sten Edlund,&lt;br&gt;
riksdagsledamöterna Bernt Ekinge, Arne Fransson, Stig Gustafsson, Lilly&lt;br&gt;
Hansson och Sven Lindberg, direktören Gunnar Lindström, dåvarande för­&lt;br&gt;
bundsordföranden Ake Nilsson samt riksdagsledamoten Gunnar Oskarson.&lt;br&gt;
Som experter förordnades direktören Styrbjörn von Feilitzen och andre ord­&lt;br&gt;
föranden i LO Lars Westerberg. Sedermera har Nordgren ersatts av Nilsson&lt;br&gt;
och denne av Westerberg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1  
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 105. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1281&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1282&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hansyn
tUl de politiska organens beslutsbefogenheter och därpå grun­dad
myndighetsutövning kunde vara erforderligt med särskilda in­skränkningar i
medinflytandet för denna kategori.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De sakkunniga, som antagit namnet
arbetsrätlskommittén, har av­lämnat betänkandet (SOU 1975: 1) Demokrati på
arbetsplatsen. De förslag tiU lag om förhandlingsrätt och kollektivavtal samt
tUl lagar om ändring i stats- och kommunaltjänstemannalagarna, m. m., som inne­fattas
i betänkandet, bör i vissa delar fogas tUl regeringsprotokollet i det­ta ärende
som bilaga 2: 2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av JK, Svea hov­rätt,
kammarrätten i Stockholm, styrelsen för internationell utveckling, ÖB,
försvarets civilförvaltning, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket,
postverket, televerket, SJ, statens vägverk, statskontoret, generaltull­styrelsen,
RRV, riksskatteverket, SAV, statens personalpensionsverk, statens personalnämnd,
UKÄ, SÖ, lantbruksstyrelsen, AD, statens för­likningsmannaexpedition, AMS,
arbetarskyddsstyrelsen, statens invand­rarverk, statens industriverk, statens
vattenfallsverk, domänverket, läns­styrelserna i Stockholms, Älvsborgs,
Gävleborgs och Västerbottens län, arbetsmiljöutredningen (S 1970: 35),
utredningen (C 1970: 29) om den kommunala demokratin, DEFF, JO, Svenska
kommunförbundet. Lands­tingsförbundet, SAF, Skogs- och
lantarbetsgivareföreningen. Föreningen skogsbrukets arbetsgivare,
Bankinstitutens arbetsgivareorganisation, Sve­riges redareförening.
Tidningarnas arbetsgivareförening, Kooperationens förhandlingsorganisation,
Sveriges kooperativa och allmännyttiga bo­stadsföretags
förhandlingsorganisation. Fastigheternas förhandlingsorga­nisation. Statsföretagens
förhandlingsorganisation, Sveriges hantverks-och industriorganisation, Svensk
industriförening, Sveriges köpmanna­förbund, LO, TCO, SACO/SR, Sveriges
arbetares centralorganisation, ILO-kommittén, Sveriges personaladministrativa
förening, Sveriges do­mareförbund samt Svenska kyrkans församlings- och
pastoratsförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Dessutom har yttranden över betänkandet
överlämnats, av socialsty­relsen från centrala företagsnämnden vid styrelsen,
av UKÄ bl. a. från konsistoriet och juridiska fakulteten vid Uppsala
universitet, juridiska fakulteten vid Lunds universitet och en arbetsgrupp inom
juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, av AMS från samtliga länsar­betsnämnder,
av länsstyrelsen i Stockholms län från Stockholms kom­mun och Stockholms läns
landsting, av SAF från Svenska byggnads-industriförbundet samt av LO från
Beklädnadsarbetarnas förbund. Svenska bleck- och plåtslagareförbundet. Svenska
byggnadsarbetareför­bundet. Svenska elektrikerförbundet. Svenska
fabriksarbetafeförbundet, Fastighetsanställdas förbund, Försäkringsanställdas
förbund. Grafiska fackförbundet. Svenska gruvindustriarbetareförbundet,,
HandelsanstäU­das förbund. Hotell- och restauranganställdas förbund. Svenska
kom­munalarbetareförbundet. Svenska lantarbetareförbundet.  Svenska livs-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1283&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1284&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medelsarbetareförbundet.
Svenska metallindustriarbetareförbundet. Svenska målareförbundet. Svenska
pappersindustriarbetareförbundet. Svenska sjöfolksförbundet. Svenska
skogsarbetareförbundet, SF, Svens­ka transportarbetareförbundet och Svenska
träindustriarbetareförbun­det. LO har dessutom lämnat över en sammanfattning av
resultatet av en av organisationen och Sveriges socialdemokratiska
arbetareparti an­ordnad arbetsplatsremiss på grundval av betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Yttranden
över betänkandet har vidare kommit in från försvarets materielverk. Svenska
bleck- och plåtslagareförbundet, Sveriges arbets­ledareförbund, Sveriges
kommunaltjänstemannaförbund. Svenska hamn-arbetareförbundet. Svenska
lokmannaförbundet, Svenska driftpersonal­förbundet, Svenska teaterförbundet,
Ärkitektförbundet, Sveriges sjuk­sköterskeelevers förbund, Göteborgs och Bohus
läns krets av Sveriges förskollärares riksförbund, Svenska företagares riksförbund,
student­kåren i Växjö och Svenska prästförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   
Nuvarande förhållanden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1
Huvuddragen i gällande lagstiftning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I vårt statsskick fungerar myndigheterna som
redskap för att förverkliga samhällets olika krav och önskemål. Den yttersta
ramen för myndigheternas verksamhet dras upp genom gällande lagstiftning. Men
de statiiga myndigheterna har också i princip lydnadsplikt gentemot högre
instanser, i sista hand regeringen eller, om det är fråga om myn­digheter under
riksdagen, denna (prop. 1973: 90 s. 393). Motsvarande gäller andra offentliga
myndigheter i förhållande tUl de beslutande poli­tiska organen. Direktiven för
en myndighet om dess uppgifter har i all­mänhet formen av generella
föreskrifter, främst lag- och instruktions­bestämmelser. Särskilt detaljerade
föreskrifter har lämnats för verksam­heten inom polisväsendet och försvaret.
Inom de områden som avgrän­sas av meddelade föreskrifter har myndighetema i lag
och instmktion att handla på eget ansvar. Myndighet är också, med de
begränsningar som följer av 11 kap. 2 och 7 §§ RF, skyldig att följa
föreskrifter som meddelas för särskUda fall. Statsmakterna eller andra
myndigheter kan emellertid inte inom detta område på förhand binda en
förvaltnings­myndighet vid någon viss tolkning eller tillämpning av en
rättsregel i ett visst fall eller föreskriva vad myndigheten skall anföra i ett
yttrande. Statsmyndigheternas avgörande skall på sätt som anges i lag eller an­nan
författning träffas på strikt objektiva grunder. Handläggningen hos de statliga
förvaltningsmyndighetema regleras bl. a. i förvaltningslagen (1971: 290, ändrad
senast 1975: 672) och i allmänna verksstadgan (1965: 600, ändrad senast 1975:
1101).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1285&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1286&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105  
Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De offentliga tjänstemännens ställning och villkor
beror delvis av regler i gmndlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa föreskrifter i RF gäller sålunda
statstjänstemännen direkt. I 11 kap. 10 § föreskrivs — liksom i 36 § i den
tidigare regeringsformen — att grandläggande bestämmelser om
statstjänstemännens rättsställ­ning skall meddelas i lag. Sådana bestämmelser
får således inte meddelas i förordning eller regleras genom avtal. Som exempel
på hithörande be­stämmelser bör främst nämnas StjL. Av förarbetena tUl 36 §
framgår att föreskriften motiveras med hänsyn till samhällsintressen (jfr prop.
1964: 140 s. 98). Särskilt framhålls därvid betydelsen av en självständig och
oväldig kår av förvaltningstjänstemän. Det sägs också att en
förvalt-m'ngsmässig reglering av statstjänstemännens rättsställning måste bli
för­hållandevis utförlig, även om regleringen begränsas till grundläggande
frågor. Ett urval måste därför, heter det, ske av frågor med klart kon­stitutionell
innebörd, vilka förbehålls grandlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 11 kap. 1 § tredje stycket och 5 § samt 12 kap. 8
§ RF finns bestäm­melser om ordinarie domare och om entledigande och
förflyttning av sådan domare. Enligt 11 kap. 9 § första stycket skall tjänst
vid domstol eller vid förvaltningsmyndighet som lyder under regeringen
tUlsättas av regeringen eller av myndighet som regeringen bestämmer. I
sistnämnda paragrafs andra stycke föreskrivs att vid tillsättning av statlig
tjänst av­seende skall fästas endast vid sakliga grunder såsom förtjänst och
skick-Ughet. I paragrafens tredje stycke slutligen finns föreskrifter om utlän­nings
tUlträde till offentlig tjänst. Av grundlagberedningens betänkande framgår att
regleringen under lagnivå var avsedd att tUlkomma rege­ringen (SOU 1972:15 s.
203). Här skall också nämnas bestämmelserna i 9 kap. om utövandet av
finansmakten, i 1 kap. 5 § om att regeringen styr riket och i 8 kap, om lagar
och andra föreskrifter samt i 11 kap. 6 § om att statsförvaltningen &amp;quot;lyder
under regeringen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;TUl skiUnad från statstjänstemännen omfattas
kommunernas tjänste­män inte direkt av några föreskrifter i RF. Däremot finns i
RF bestäm­melser om kommunerna som är av intresse i detta sammanhang. I 1 kap.
1 § nämns den kommunala självstyrelsen och i samma kapitels 6 och 7 §§ talas om
att beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar och att det för
den offentliga förvaltningen finns kommu­nala förvaltningsmyndigheter. Av 8
kap. 5 § framgår att bl. a. gnm-derna för kommunernas organisation och
verksamhetsformer bestäms i lag. Sådana bestämmelser återfinns i bl. a.
kommimaUagen (1953: 753, omtryckt 1969: 765, ändrad senast 1975: 1268),
landstingslagen (1954: 319, omtryckt 1972: 101, ändrad senast 1975: 471) och
kommunaUagen (1957; 50) för Stockholm (omtryckt 1969:766, ändrad senast
1975:1269). Enligt motiven tUl RF (prop. 1973: 90 s. 306) är dock regeringen be­hörig
att meddela bestämmelser av den art som på sin tid återfanns t. ex. i KtjS.
Enligt 8 kap. 7 § RF kan regeringen — utan hinder av 5 § —&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1287&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1288&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;efter
bemyndigande i lag genom förordning meddela föreskrifter om annat än skatt, om
föreskrifterna avser t. ex. undervisning och utbUd­ning. Med denna föreskrift
avses enligt förarbetena att öppna en sär­skild delegeringsmöjlighet för
regeringen att meddela bestämmelser av det slag som återfinns i
skolförordningen (1971: 235, ändrad senast 1975: 1185) och som inte faller
under regeringens kompetens på gmnd av bestämmelsema om restkompetens i 8 kap.
13 § första stycket 2 RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 4 § kommunaUagen utövas kommuns
beslutanderätt av kom­munfullmäktige medan förvaltning och verkställighet
ankommer på kommunstyrelsen och övriga nämnder vars ledamöter är politiskt ut­sedda
förtroendemän. Som ett led i de sistnämnda kommunala myndig­heternas uppgifter
ingår ofta att fatta beslut. Efter bemyndigande av kommunfullmäktige kan nämnd
delegera sin beslutanderätt i vissa grap­per av ärenden till en eller flera
ledamöter eller suppleanter i nämn­den eller till tjänsteman som är anställd av
kommunen (43 §). Däremot är det inte tillåtet att delegera beslutanderätten t.
ex. till förtroendeman och tjänsteman hos förening. Motsvarande bestämmelser
gäller inom den landstingskommunala sektorn. I detta sammanhang kan nämnas att
utredningen om den kommunala demokratin f. n. utreder frågan om att överföra
beslutanderätt i ärenden av intresse för personalen tUl s. k. partssammansatta
organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På det kyrkokommunala området gäller lagen (1961:
436) om försam­lingsstyrelse (omtryckt 1972: 228, ändrad senast 1975: 1270).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En del offentligrättsliga bestämmelser gäller
enbart för delar av för­valtningen, som undervisningsväsendet, sjukvården eller
socialvården. I fråga om skolväsendet kan därvid som exempel nämnas bestämmelser
i skollagen (1962: 319, omtryckt 1970:1026, ändrad senast 1975:159),
skolförordningen samt läroplanerna för grundskolan och gymnasiesko­lan. Äv
dessa bestämmelser avser en del den verksamhet som skall be­drivas, t. ex.
bestämmelser som skall säkra den utbUdning av skolelever som statsmakterna har
avsett. TUl denna kategori hör bl. a. bestämmel­ser om elevområden,
bestämmelser om anordnande och förläggning av skolenhet, bestämmelser om vilken
undervisning som skall förekomma, bestämmelser om lärotider,
undervisningsgruppers storlek och samman­sättning samt arbetsmetoder. Bland de
bestämmelser som skall trygga att eleverna får den utbildning som statsmakterna
bestämt märks be­stämmelser om behörighet till lärartjänster. I
skolförfattningarna finns dessutom bestämmelser om arbetets ledning och
fördelning samt be­stämmelser om personalen och eleverna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De viktigaste lagarna på det offentliga tjänsteman­naområdet
tillkom år 1965 genom den s. k. förhandlingsrättsrefor­men. Bland dessa lagar
märks StjL och KtjL, vilka gäUer sedan år 1966.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsrättsreformen innebar att statsmakterna
på det statliga och det kommunala tjänstemannaområdet i princip införde samma
av-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1289&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1290&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;talsfrihet
mellan arbetsgivare och arbetstagare som gäUer på den privata arbetsmarknaden.
Genom reformen gjordes FFL tillämplig också på of­fentliga tjänstemän med
ämbetsansvar. I enlighet härmed slås i 3 § förs­ta stycket StjL fast att i
anställningsförhållande vara StjL är tillämplig gäller vad som är bestämt i
avtal, låt vara att räckvidden av detta por­talstadgande begränsas genom vissa
undantag i andra stycket. Motsva­rande stadgande finns i 2 § första stycket
KtjL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
förarbetena till reformen uttalade föredragande departements­chefen sålunda bl.
a. att det inom det offentliga tjänstemannaområdet fanns vissa frågor som inte
lämpligen borde regleras i kollektivavtal (prop. 1965: 60 s. 117). Han syftade
därvid i första hand på sådana frå­gor av rent eller övervägande organisatorisk
art som vad slags verksam­het det allmänna skall bedriva och hur denna
verksamhet lämpligen bör handhas. Det borde ankomma på statsmakterna att
besluta i sådana frå­gor oberoende av organisationer som främst företräder de
anställdas in­tressen som löntagare. I och för sig syntes väl staten utan stöd
av lagbe­stämmelser som inskränker avtalsfriheten kunna förbehålla sig bestäm­manderätten
i dessa frågor på samma sätt som arbetsgivarna i allmänhet har kunnat det på
den privata arbetsmarknaden. EnUgt departements­chefen borde emellertid det
allmännas möjligheter att hävda sin be­stämmanderätt inte bero av i vad mån
dess förhandlingsorgan lyckades håUa frågoma utanför avtalsreglering. Han ansåg
därför att det i lag borde meddelas förbud mot avtal om bl. a. den offentliga
tjänsteorgani­sationens utformning och offentlig myndighets arbetsuppgifter.
Det syn­tes inte heller finnas anledning att ta undan den icke reglerade kommu­nala
förvaltningen från detta förbud. Departementschefen erinrade också om
bestämmelserna i 1809 års regeringsform om statliga tjänste-tUlsättningar (28
§) och ordinarie domares oavsättlighet (36 §) och om att grandläggande
bestämmelser i övrigt om statstjänstemännens rätts-stäUning skaU ges i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om den närmare gränsdragningen meUan ett avtalsbart och ett icke avtalsbart
område har efter förhandlingsrättsreformen tagits upp vid två tillfällen i
samband med att det ursprangliga avtalsförbudet har inskränkts. Sålunda gjordes
fr. o. m. år 1971 aUmänna frågor om arbets­tidens förläggning avtalsbara (prop.
1970:164). Och fr. o. m. år 1974 be­gränsades avtalsförbudet så, att avtal i
princip kan träffas om ledningen och fördelningen av arbetet inom myndigheten
och om tjänstemans rätt tiU tjänstledighet (prop. 1973: 177). Under
riksdagsbehandlingen uttalade inrikesutskottet (1973: 37) därvid att det enligt
utskottets mening aUt­jämt var ofrånkomligt med vissa begränsningar av de
offentliga tjänste­männens möjligheter att genom avtal påverka sina
anstäUnings- eller arbetsvillkor. Detta var en följd av de villkor som gäller
för myndighe­ters och offentiiga organs im-ättande och sätt att arbeta. Enligt
1809 års regeringsform beslutade medborgama genom sina representanter i riks-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1291&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1292&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dagen
om rikets angelägenheter. Kungl. Maj:t och underställda myndig­heter fungerade
i sådana faU som styrande och verkställande organ inom statsförvaltningen. I
andra fall åvilade det enligt nämnda rege­ringsform Kungl. Maj:t eller
myndigheterna att utforma statsmakternas beslut. Beslut som tUlkom i denna
ordning kunde enligt utskottet up­penbarligen inte få ges ett annat innehåll
till följd av förhandlingar mel­lan de anställdas organisationer och staten
eller kommun i egenskap av arbetsgivare. Av grundläggande demokratiska
principer följde nämligen enligt utskottets mening att avtal inte kunde få
träffas om myndighets eller inrättnings verksamhet. Med anledning av
propositionsförslaget uttalade utskottet emellertid bl. a. att det i framtiden
kunde bli aktuellt med ytterligare inskränkningar av det avtalsförbjudna
området, särskilt när det gällde frågan om tjänsteorganisationens utformning. I
denna del hänvisade utskottet till ARK:s arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De av inrikesutskottet gjorda uttalandena torde i
sak äga giltighet även efter det att nya RF har börjat tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För statens område föreskrivs i enlighet med det
sagda i 3 § andra stycket a StjL, att avtal inte får träffas om inrättande
eller indragning av tjänst eller om tjänsteorganisationens utformning i övrigt.
I 3 § andra stycket b meddelas förbud mot avtal om myndighets verksamhet.
Enligt 3 § andra stycket c i dess lydelse fr. o. m. den 1 januari 1976 får i
regel avtal inte heller träffas om sådana anställnings- eller arbetsvillkor som
regleras i StjL eller i annan författning vartill StjL hänvisar eller som
enligt StjL tillhör regeringens, riksdagens eUer myndighets beslutande­rätt. I
3 § tredje stycket slutligen sägs att avtal som har träffats i strid mot
bestämmelserna i andra stycket är utan verkan i den delen. StjL gäller
tjänstemän hos staten (1 §). Vissa undantag görs dock, bl. a. i fråga om JO och
präster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För tjänstemän hos kommuner och en del
icke-statliga allmänna in­rättningar gäUer delvis motsvarande bestämmelser (2 §
första stycket, andra stycket a och b samt tredje stycket KtjL). I 2 § andra
stycket c KtjL i dess lydelse fr. o. m. den 1 januari 1976 föreskrivs dessutom
som regel avtalsförbud i fråga om anställningsvillkor som regleras i lag eUer
annan författning och som angår tjänstetillsättning, anställnings upphö­rande
eller disciplinansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;KtjL är tillämplig på tjänstemän hos kommun,
landstingskommun, kommunalförbund, församling, kyrklig samfällighet, skogsvårdsstyrelse
och allmän försäkringskassa (1 §). Dessutom är KtjL tillämplig på tjänstemän
hos annan allmän inrättning enligt regeringens bestämman­de. Däremot omfattar
KtjL inte den stora kategori arbetstagare hos kommunerna som inte har
anställning som tjänstemän. En del tjänste­män inom KtjL:s tillämpningsområde,
t. ex. lärarna i det allmänna skol­väsendet, har statligt reglerade löner. För
dem finns i administrativ väg utfärdade författningar, som närmare reglerar
deras anställningsförhål-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1293&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;landen,
främst KtjS och den tidigare nämnda skolförordningen. Dessa författningar
innehåUer bl. a. bestämmelser som till stor del motsvarar dem som återfinns i StjL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
avtalstillåtna frågorna avser främst frågor som rör det ekonomiska
mellanhavandet mellan staten och tjänstemannen, t. ex. frågor om lön och
lönetillägg, resekostnadsersättning och traktamente, semester,
sjukvårdsförmåner och pensioner. I princip avtalstillåtna är vidare exempelvis
frågor om ledningen och fördelningen av arbetet, om arbetstidens förläggning,
om rätten till annan ledighet än semester, om uppsägningstidens längd och om
omfattningen av tjänstemans bisysslor (jfr prop. 1970:164, 1973:177). Vad
särskUt gäller arbetsledningsfrå­gorna är att märka att de är avtalsbara i den
mån de inte kan förändra resultatet av myndighetens verksamhet (prop. 1973:177
s. 33). Som exempel på sådana avtalsbara frågor nämns i lagmotiven bl. a. vissa
frågor om arbetsmiljö och arbetarskydd och andra frågor av omedelbar betydelse
för de anställda. Ytterligare en rad exempel anförs, bl. a. principiella regler
om utövandet av arbetsledningen, fördelning i lista av den arbetstid som
myndigheten finner behövlig för verksamhetens bedrivande, frågor som rör
inrättad personalrepresentation eller som avser företagsnämnd eller utbildning
av skyddsombud, frågor i sam­band med utformningen av arbetslokaler, frågor som
rör information till de anställda angående myndighetens planering för
framtiden, frågor om de anställdas möjligheter att utnyttja personaltidning,
anslagstavla eller samlingslokal hos myndigheten och — i den mån det är tUlåtet
enligt särskild lagstiftning — frågor om facklig förtroendemans ställ­ning på
arbetsplatsen (jfr vidare avsnitt 4.1 i det följande).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avtal kan träffas i form av såväl kollektivavtal
som enskilda avtal. Den största betydelsen har givetvis de förra. Mellan staten
och de stats­anställdas huvudorganisationer — SACO/SR, SF och TCO-S — träffas
regelmässigt kollektivavtal i en rad frågor. Även andra statiiga kollek­tivavtal
träffas. Äv kungörelsen (1965: 465) om vissa statliga kollektiv­avtal m. m.
(ändrad senast 1975:1342) och av lagen (1965: 576) om ställföreträdare för
komniun vid vissa avtalsförhandlingar m. m. (ändrad senast 1974: 1014) framgår
att det i allmänhet är SAV som på det allmännas vägnar förhandlar om och ingår
kollektivavtal inom hela det statiigt reglerade löneområdet. Dit hör också t.
ex. skolväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regleringen av anställnings- och arbetsvillkoren
för tjänstemän inom det statliga och det statligt lönereglerade området sker i
viktiga hänseen­den på ett annorlunda sätt än på den privata delen av
arbetsmarknaden. Löner, allmänna anstäUningsvUlkor och övriga avtalsbara villkor
på det statiiga och det statligt lönereglerade området regleras i allmänhet
inte bara i stora drag utan även i detaljer genom avtal som sluts cen­tralt
mellan SAV och statstjänstemäimens tre huvudorganisationer. Reg­lering av
anställningsvillkoren efter förhandlingar eller samråd med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1295&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1296&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förbund
inom huvudorganisationer eller genom lokal förhandUng sker däremot endast i
mycket begränsad omfattning och vanligen bara efter överenskommelse därom
mellan SAV och huvudorganisationerna. Principen att
kollektivavtalsförhandlingar på arbetstagarsidan skall fö­ras av
huvudorganisationerna ingick som en del av förutsättningarna i 1965 års
förhandlingsrättsreform och kom till uttryck genom 3 § i det huvudavtal som
intogs som en del i förhandlingsrättspropositionen (prop. 1965: 60 s. 255, jfr
s. 58). De centrala avtalen innehåller i stor utsträckning bestämmelser om rätt
för arbetsgivaren att besluta om andra förmåner än sådana som följer direkt av
avtalet, s. k. skälighets-frågor. Även i dessa frågor meddelas besluten på
central nivå, nämligen av regeringen, SAV eller central förvaltningsmyndighet.
I vissa fall med­delas beslut om tillämpning av avtal eller
författningsbestämmelser ge­nom särskilda centrala organ där företrädare för
huvudorganisationerna ingår, t. ex. nämnder för grapplivförsäkring eUer
pensionsförmåner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även i ett annat viktigt hänseende råder en
betydelsefull skillnad mellan den statliga och den privata sektorn i fråga om
regleringen av anställningsvillkoren. De centrala avtalen om
anställningsvillkor för en ny avtalsperiod omfattar praktiskt taget samtliga
tjänstemän och sluts i princip i form av ett enda avtal, se t. ex. den nu
gällande avtalsupp­görelsen ALS 1975—76. Var och en av de tre
huvudorganisationerna är part i alla de delavtal som ingår i den centrala
uppgörelsen. Regle­ringen av anställningsvillkoren är i stora delar gemensam
för tjänste­männen oberoende av yrkesgrupp. Som exempel kan nämnas allmänna
anställningsvillkor, allmänna regler i fråga om lönegradsplacering, all­männa
regler i fråga om arbetstid, pensionsvillkor etc. Varje huvud­organisation är
part i avtalet även i fråga om yrkesgrupper där den har få eller inga
medlemmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De offentliganställdas huvudorganisationer består
av ett stort antal förbund eller sektioner. Inom förbunden och sektionerna
finns i sin tur lokala avdelningar vid de olika centrala, regionala och lokala
myn­digheterna. Vid det stora flertalet myndigheter är samtliga tre huvud­organisationer
representerade, ofta var och en genom fler än en lokal­avdelning. Vid en och
samma myndighet gäller sålunda ofta samma avtalsbestämmelser för medlemmar i
flera olika lokalavdelningar inom de tre huvudorganisationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med stöd av sin instruktion (1965: 642, ändrad
senast 1970: 9.69) kan SAV lämna över till annan statlig myndighet att föra
förhandlingar och sluta koUektivavtal om sådana frågor rörande arbetstagare hos
staten som inte är av beskaffenhet att de skall underställas regeringen eller
riksdagen. Avtal av den senare arten sluts regelmässigt under förbehåll från
SAV:s sida om regeringens godkännande. Riksdagens godkännande meddelas av
riksdagens lönedelegation (9 kap. 11 § RF).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1297&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1298&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens lönedelegation har två huvuduppgifter.
De angår båda förhandlingsfrågor rörande sådana anstäUningsvUlkor som skaU gäUa
för statens arbetstagare eller i övrigt tillhör riksdagens prövning. Dels
överlägger delegationen i sådana frågor med ett av statsråden efter regeringens
bestämmande. I fråga om arbetstagare hos riksdagen el­ler dess myndigheter
överlägger delegationen dock i stället med den som riksdagen bestämmer. Dels
får delegationen på riksdagens vägnar godkänna avtal i sådan fråga. Har en
förhandlingsfråga undantagits från avtal, får delegationen på riksdagens vägnar
godkänna förslag till reglering av frågan. Det som nu sagts gäller inte, om
riksdagen för visst fall har beslutat annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lönedelegationen, som består av 17 ledamöter, utses
inom riksdagen enligt närmare bestämmelser i riksdagsordningen (8 kap. 4 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lönedelegationen inrättades kort före 1965 års
förhandlingsrättsre­form. Bestämmelser om delegationen togs in i 62 § andra
stycket 1809 års regeringsform. Äv förarbetena framgår bl. a. följande (prop.
1964: 140 s. 158). Förhandlingsöverenskommelserna på den statiiga tjänste­mannasektorn
ingicks då under förbehåll av Kungl. Maj:ls och riksda­gens godkännande och
underställdes följaktligen statsmakternas pröv­ning. Emellertid hade det
parlamentariska inflytandet med riksdagens dåvarande arbetsformer inte kunnat
beredas det utrymme som i och för sig hade varit önskvärt. Samtidigt med
avsaknaden av användbara for­mer för att bereda riksdagen tillfälle att påverka
förhandlingsresul­tatet hade nämligen riksdagens möjligheter att frångå en
redan träf­fad överenskommelse av naturliga skäl varit begränsade, oaktat över­enskommelsen
vid sin tillkomst varit beroende av dess prövning. Det framstod därför som
angeläget att söka förstärka det parlamenta­riska inflytandet på området. Ett
överförande av riksdagens befogen­het att godkänna en träffad
förhandlingsöverenskommelse på ett riks­dagsorgan av mindre format väntades
dock knappast ensamt leda till åsyftat resultat. Etablerandet av
förhandskontakter mellan Kungl. Maj:t och det parlamentariska organet, innan en
förhandlingsfråga nått sin lösning i form av föreliggande överenskommelse,
ansågs ha väsent­ligen mera att betyda för strävandena att stärka det
parlamentariska inflytandet än befogenheten att godkänna en sådan överenskom­melse.
Det nya organet skulle dessutom erhålla en rådgivande funk­tion. Rådplägningen
ansågs böra ske med statsrådsledamot som där­till förordnats. Förutom ett
förstärkt parlamentariskt inflytande skulle därmed vinnas även att definitiva
ställningstaganden till ingångna för­handlingsöverenskommelser kunde ske utan
nämnvärd tidsutdräkt. Ver­kan av att delegationen hade godkänt en
förhandlingsöverenskom­melse skulle bli densamma som om riksdagen själv hade
lämnat god­kännandet. Riksdagen ansågs sålunda inte kunna undandraga sig att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1299&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1300&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anvisa
medel till fullgörande av ett beslut som den genom sin delega­tion fattat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I utlåtande (KU 1964: 19) anförde
konstitutionsutskottet i huvudsak. Förhandlingsprincipens tUlämpning på den
offentiiga sektorn hade medfört att det reella avgörandet träffades genom
överenskommelse mellan staten och de statsanställdas organisationer och att
riksdagen vid senare prövning haft sin handlingsfrihet kringskuren. Genom in­rättande
av en riksdagens lönedelegation med rätt att samråda med vederbörande statsråd
under förhandlingarna och med rätt att godkän­na förhandlingsöverenskommdse
borde enligt utskottet riksdagens opinion på ett effektivt sätt kimna komma
till uttryck.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad angår området för delegationens
beslutskompetens har detta, enligt vad som framgår av prop. 1964: 140,
fastställts att omfatta an­ställningsvillkoren inte bara för statliga
arbetstagare utan också för kommunalt anställda lärare och andra icke-statliga
arbetstagare, vilkas anställningsvillkor det författningsenligt tillkommer
riksdagen att pröva. Däremot har delegationen enligt departementschefens
uttalande inte att ta befattning med frågor, som författningsenligt avgörs utan
riks­dagens medverkan. Vilka frågor som därmed avses har varken i pro­positionen
eller sedermera i författningsväg blivit uttryckligen fastlagt.
Departementschefens uttalande anses därför böra tolkas som en hän­visning till
den praxis som tUlämpades före år 1965. Denna praxis är därför i dag
vägledande, när det gäUer att bestämma vilka avtal som skall underställas
delegationen. I huvudsak blir det här fråga om dels avtal som avser höjning av
lönegraden för sådan tjänst som kan in­rättas bara med riksdagens medverkan,
dels avtal som medför kostna­der som går utöver myndigheternas anslagsramar.
Avser ett och sam­ma avtal både riksdagsbundna och andra tjänster, underställs
det som helhet delegationen för godkännande. Att riksdagens godkännande så­lunda
har kommit att omfatta löneställningen även för tjänster som inte behöver
prövas av riksdagen anses i praxis inte medföra att tjänsterna blir
riksdagsbundna för framtiden. Alla avtal som rör arbetstagare utan
tjänstemannaanställning anses dessutom kunna träffas utan att under­ställas
riksdagens prövning. Vidare anses frågor om tjänstemännens arbetstid sedan
gammalt falla utanför det riksdagsbundna området utom när avtalen om sådana frågor
medför särskilt stora kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
del av lönedelegationens beslutskompetens som avser godkän­nande även av
förslag till sådana avtalsbara anställningsvillkor som har undantagits från
avtal tillkom efter förslag i prop. 1968: 92 (jfr s. 33). En viss begränsning
av lönedelegationens uppgifter har å andra sidan därefter vidtagits (prop.
1970:1 bU. 2 s. 5). Riksdagen har nämligen bemyndigat Kungl. Maj:t att utan
delegationens hörande godkänna så­dana avtal som innebär smärre modifikationer
i redan gällande avtal som endast i ringa mån medför ändring i statens
åtagande. I de fall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1302&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;där
bemyndigandet har utnyttjats har delegationen delgetts Kungl. Maj:ts resp. regeringens
beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid tUlkomsten av RF fördes bestämmelserna om
riksdagens löne­delegation över till 9 kap. 11 § utan annan ändring i sak än
den som rör arbetstagarna hos riksdagen eller dess myndigheter (prop. 1973: 90
s. 352).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lönedelegationens beslutsbefogenheter beträffande
statens arbetsta­gare gäller bara dem som redan före år 1972 hade anstäUnmg som
tjänstemän. Enligt hittillsvarande praxis underställs däremot sådana avtal som
rör föratvarande arbetargrupper inte regeringens eUer löne­delegationens
prövning. Frågan om vilka avtal som i fortsättningen skall prövas av regeringen
och vilka som därutöver skall underställas lönedelegationen är emellertid
föremål för undersökning genom utred­ningen (Fi 1972: 06) om underställning av
avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mellan SAV på arbetsgivarsidan samt SF, SR, SACO
och TCO-S på arbetstagarsidan har den 26 april 1973 slutits ett s. k.
huvudavtal, som numera gäller mellan SAV samt SACO/SR, SF och TCO-S. Enligt
detta avtal har parterna enats om att sträva efter fredliga förhandlingar och
att inte tillgripa stridsåtgärder, vilka med hänsyn tUl sina verk­ningar för
samhället eller enskilda inte bör få förekomma (samhäUs­farliga konflikter).
Parterna förklarar sig därvid ense om att rikets sä­kerhet, upprätthållande av
lag och ordning, vården av sjuka, omhänder­tagna och andra behövande samt
utbetalningar som behövs för enskildas ekonomiska trygghet utgör exempel på
områden och funktioner, inom vilka rätten tiU stridsåtgärder bör användas med
särskild försiktighet. Parterna är också ense om att undvika bl. a.
slridsåtgärder, som kan medföra allvarliga rubbningar av samhällsekonomin eller
folkförsörj­ningen eller som skulle vara stötande av humanitära skäl. I
huvudavtalet finns vidare bestämmelser om en gemensam nämnd, statstjänstenämn­den,
och om förhandlingsordning m. m. Slutligen innehåller huvudav­talet
bestämmelser varigenom vissa tjänster undantas från stridsålgär­der.
Bestämmelserna i huvudavtalet avser hela den del av StjL:s och KtjL:s
tillämpningsområde där SAV äger företräda arbetsgivaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;F. n. gäller vidare bl. a. ett mellan SAV och de
nuvarande tre huvud­organisationerna (SACO/SR, SF och TCO-S) slutet, avtal om
löner 1975 —1976 för statstjänstemän m. fl. (ALS 1975—76). Detta omfattar aU­mänt
avlöningsavlal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST), all­mänt
tjänsteförteckningsavtal (ATF), tjänsteförteckningsavtal för under­visningsområdet
(TFU), allmänt arbetstidsavtal (ARB), avtal om in­rättande av en nämnd för
personalpolitiska &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; frågor, allmänt pensions­avtal för statliga och
vissa andra tjänstemän, m. fl. kollektivavtal. Här kan också nämnas avtal som
rör arbetarskydd, personalföreträdare och fackliga förtroendemän (SAV-cirkulär
A 19 och 37/1974 samt 6 och 37/ 1975).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1303&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1304&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tillämpningen för statens räkning av de
kollektivavtal som staten har ingått ankommer i allmänhet på de olika
statsmyndigheter som om­fattas av avtalet. De har därvid att i förekommande
fall följa SAV:s föreskrifter och anvisningar. Myndighet som är bunden av
koUektiv­avtal skall inom yrkesgrupp och område som avses i avtalet tillämpa
detta även på arbetstagare som inte omfattas av avtalet eller annat
till-lämpligt kollektivavtal (4 § kungörelsen om vissa statliga kollektivavtal
m. m.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bl. a. på det rent kommunala området träffas
kollektivavtal i annan ordning. Vid centrala förhandlingar förs därvid
arbetsgivarens talan av Svenska kommunförbundet resp. Landstingsförbundet. I
många för­handlingar företräder kommunförbundet också Svenska kyrkans för­samlings-
och pastoratsförbund. De avtal som dessa förbund träffar med de
kommunanställdas huvudorganisationer — Svenska kommunal­arbetareförbundet,
SACO/SR-organisationerna och TCO-K-organisatio-nerna — har karaktär av en
rekommendation och blir bindande för den enskilda primärkommunen resp.
landstingskommunen först när veder­börande kommun har antagit avtalen.
Förhandlingar såvitt rör de flesta av de anställda hos de allmänna försäkringskassorna
äger rum mellan Försäkringskassornas förhandlingsorganisation och
Försäkringsanställ­das förbund. Också inom andra delar av den offentliga
sektorn förs förhandlingar i särskUd ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När kollektivavtal gäller, löses tvistefrågor
mellan parterna vid lokala eller centrala förhandlingar eller — i sista hand —
vid AD eller genom skiljeförfarande. Detsamma gäller om andra tvister i
avtalsbara frågor som rör organiserade arbetstagare. Är arbetstagaren
oorganiserad, prö­vas tvisten i första instans av tingsrätt med AD som
fullföljdsinstans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid konflikt om avtalsbart anställnings- eller
arbetsvillkor får enligt 15 § StjL och 3 § KtjL lockout eller strejk vidtas, om
inte annat följer av lag eller avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande frågor som får regleras i avtal, kan
arbetstagaren inte föra talan mot den offentiige arbetsgivarens beslut genom
administra­tiva besvär. På några områden — främst i fråga om förmåner i samband
med tjänsteresa och förrättning och dessutom i fråga om tjänstledighet (jfr
prop. 1973: 177 s. 38) — tillämpas emeUertid fortfarande en offent­ligrättslig
reglering i avvaktan på att avtal träffas. Uppstår tvist om till-lämpningen av
dessa författningar, får talan inte föras vid domstol eller skiljenämnd. I
stället förs talan genom administrativa besvär. Blir frågan reglerad genom
kollektivavtal, upphör utfärdad administrativ bestäm­melse att gälla enligt
kungörelsen (1965: 886) om upphävande av vissa författningar och beslut i
anslutning till genomförandet av förhandlings­rättsreformen för offentliga
tjänstemän, m.m. (ändrad senast 1971: 942) och talan förs då på vanligt sätt
vid AD.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
avtalsförbjudna   frågorna är förbehållna offentlig-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1305&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1306&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rättslig
reglering. Denna kan ha formen av lag eller förordning eller bestå i
föreskrifter som underordnad myndighet meddelat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbudet
mot avtal beträffande frågor om imättande eUer indragning av tjänst eller
tjänsteorganisationens utformning i övrigt (3 § andra styc­ket a i StjL, resp.
2 §, andra stycket a KtjL) gäller bl. a. frågor huru­vida tjänst skall vara
ordinarie, extra ordinarie eller extra och hu­ruvida tjänst skall vara inrättad
för heltids- eller deltidstjänstgöring samt frågor om myndigheternas stationeringsort
och deras geografiska arbetsområde (prop. 1965: 60 s. 142). TiU frågor som rör
myndighets verksamhet (punkten b i nyss angivna båda lagrum) och som därför är
avtalsförbjudna räknas frågor, om vad slags verksamhet det allmänna skall bedriva,
hur verksamheten skall fördelas på olika myndigheter och myndigheternas
organisatoriska uppbyggnad, i den mån frågan inte av­ser tjänsteorganisationens
utformning och sålunda faller under punkten a, m. m. Ävtalsförbudet i andra
särskilda frågor (punkten c i angivna lag­rum) gäller bl. a. en del
anställningsvillkor m. m. som regleras i olika pa­ragrafer i StjL, KtjL ra. fl.
författningar. I StjL regleras sålunda sådana frågor som villkor för tjänst,
anställning av tjänsteman, tjänstemans åligganden, arbetskonflikter,
disciplinansvar och avskedande (fr. o. m. år 1976), åtal och avstängning,
anställnings upphörande, turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist,
företrädesrätt tUl ny anställning, talan mot myndighets beslut, särskild
överläggning i vissa tvister, m. m. Exempelvis skall tjänsteman enligt 10 §
StjL stäUa sig till efterrättelse instruktion, arbetsordning och andra allmänna
bestämmelser om arbetet samt särskilda föreskrifter rörande hans
tjänsteutövning. I KtjL regleras frågor om arbetskonflikter m. m. och om
särskild överläggning i vissa tvister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En avtalsförbjuden fråga får inte bli föremål för
stridsåtgärd. Arbets­givarens beslut i en sådan fråga kan frånsett vissa
undantagsfall (jfr avsnitt 12.1.7) inte heller prövas av AD eUer tingsrätt (se
1 kap. 2 § andra stycket LRA). Vid missnöje med beslutet får arbetstagare i
stället söka rättelse genom besvär i administrativ ordning, om denna möjlighet
står öppen (jfr 50 § StjL). Anmärkas kan att beslut, som tjänstemaiinen på
grund av sin lydnadsplikt enligt 10 § StjL är skyldig att efterkomma, har
ansetts inte kunna överklagas genom besvär (jfr Förvaltningsrättslig tidskrift
1972 s. 278).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Huvudregeln är alltså att talan om avtalsförbjudna
frågor inte hand­läggs enligt LRA utan i stället får prövas genom
administrativa besvär. Denna huvudregel gäller dock inte, om annat är särskilt
föreskrivet (se 1 kap. 2 § andra stycket LRA). Sådana föreskrifter finns i bl.
a. 51 § StjL och 42 § LAS. När tvisten med stöd av en sådan föreskrift skall
handläggas enligt LRA, får tjänstemannen inte besvära sig över beslutet i
administrativ ordning. Detta framgår av lagen (1965: 276) om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1307&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1308&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inskränkning
i rätten att föra talan mot offentiig arbetsgivares beslut (lagen omtryckt
1974: 1011).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som exempel på bestämmelser rörande avtalsförbjudna
frågor som har meddelats i administrativ ordning bör främst nämnas föreskrifter
i StjS och KtjS. Vidare kan anföras exempelvis förordningen (1965: 729) med
vissa bestämmelser om anställning som präst (omtryckt 1975: 365, ändrad senast
1975: 957), kungörelsen (1965: 915) om inrättande av vissa statligt reglerade
tjänster m. m. (ändrad senast 1975: 577), förord­ningen (1965: 931) med
särskUda bestämmelser för vissa tjänstemän inom universitets- och skolväsendet
(ändrad senast 1975: 396), kungö­relsen (1966: 40) om tjänstetidsbefordran och
personlig placering i löne­grad i vissa fall (ändrad senast 1972: 323),
kungörelsen (1966: 462) om inrättande av vissa tjänster i befordringsgång, m.
m. (ändrad senast 1974: 588), kungörelsen (1970: 90) om rätt att håUa tjänst
vakant m. m. (ändrad senast 1971: 174), kungörelsen (1974: 224) om
personalföreträ­dare i statlig myndighets styrelse m. m. och omplaceringsförordningen
(1974: 1006). Vidare kan från utbildningsområdet nämnas skolförord­ningen,
förordningen (1971:424) om kommunal och statiig vuxenul-bUdning (ändrad senast
1975: 1188) och universitetsförordningen (1964: 461, omtryckt 1975: 336, ändrad
senast 1975: 1209).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Från det kommunala området kan här anföras bl. a.
den lokala tjänstemannastadgan för primärkommuner (TST 75).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Självfallet kan de anställda genom sina
organisationer påverka också regleringen av sådana avtalsförbjudna frågor som
rör deras villkor i ar­betet. Det är nämligen föratsatt att myndigheterna
tillmötesgår önske­mål från organisationerna om att få framföra synpunkter
(prop. 1965: 60 s. 122; jfr prop. 1973: 129 s. 202). Meningen är också att myn­digheterna
självmant bör ta upp överläggningar i ärenden där de an­ställda och deras
organisationer har grundade anspråk på att få fram­föra sina synpunkter och
önskemål. En speciell överläggningsplikt gäl­ler numera enligt 52 § StjL och 7
§ KtjL (prop. 1974: 174). Där före­skrivs att arbetsgivare eller
arbetstagarorganisation, som avser att väcka talan vid AD i avtalsförbjuden
fråga som skall handläggas enligt LRÄ, är skyldig att bereda motparten tillfäUe
till särskild överläggning i frågan. Vidare kan nämnas att Uksom på det privata
området fortiö­pande kontakter mellan de statliga myndigheterna och de
anställda också äger rum inom företagsnämnderna (kungörelsen 1968: 104 om
företagsnämnder m.m, inom statsförvaltningen, ändrad senast 1971: 304).
Motsvarande gäUer på det kommunala området enligt särskUt kol­lektivavtal (FÖN
68).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom reformer under de båda senaste åren har de
offentliga tjänste­männens anstäUningsvUlkor ytterligare anpassats till vad som
gäller på den privata arbetsmarknaden. Jag syftar på den reformering av anställ­ningsskyddet
i statiig tjänst, m. m., som har trätt i kraft den 1 juli 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1309&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1310&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
den 1 januari 1975 (prop. 1974: 88, 1974: 174) och på den reform som innebär
bl. a. avskaffande av ämbetsansvaret och som trätt i kraft den 1 januari 1976
(prop. 1973:129, 1975: 78). I båda faUen är emd-lertid att märka att hänsyn
till den offentiiga verksamhetens särskUda beskaffenhet har ansetts motivera
ett flertal särbestämmelser inom den offentiiga sektorn. Reformerna i fråga har
medfört ändringar bl. a. i tjänstemannalagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Här skall än en gång framhållas att det i fråga om
de offentliga ar­betstagare som inte är tjänstemän saknas motsvarighet till
bestämmel­serna i StjL och KtjL. På den statliga sidan gäller detta numera
endast dels arkiv- och beredskapsarbetare, dels några speciella
arbetstagargmp-per (jfr kungörelsen 1971: 940 om tjänstemannaanställning för
arbetsta­gare hos staten). Däremot utgörs en betydande del av de anställda hos
kommuner och landstingskommuner av arbetstagare på vilka KtjL inte är
tUlämplig. För hithörande grupper regleras motsvarande anställnings-och
arbetsvillkor i olika avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen bör anmärkas att en del av de lagar på
arbetsrättens område som har tillkommit under senare tid i princip äger
tillämpning på ar­betstagare i både allmän och enskild tjänst. Främst avses
LÄS, lagen (1974: 13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder (ändrad senast
1975: 743), lagen (1974: 358) om facklig förtroendemans ställning på arbets­platsen
(ändrad senast 1975: 356), LRA och lagen (1974: 981) om ar­betstagares rätt
till ledighet för utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa av föreskrifterna i dessa lagar har gjorts
dispositiva på så sätt att avvikelse kan ske genom kollektivavtal som har
träffats på för­bundsnivå. I LAS har dessutom tagits in en bestämmelse av inne­börd
att avvikelse kan stadgas i lag eller, när det gäller statiigt löne­reglerad
anställning, i annan författning (jfr även förtroendemaima-lagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågor om information och sekretess tas upp i ett
senare samman­hang (avsnitt 6).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2
Förvaltningsdemokrati m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De offentliganställda och deras organisationer har
f. n. möjlighet att göra sitt inflytande gällande också på andra sätt än genom
avtalsför-handUngar och överläggningar med det allmänna. De fortlöpande kon­takter
som på statens område äger rum inom företagsnämnderna har redan framhållits
(kungörelsen om företagsnämnder m. m. inom stats­förvaltningen). Utöver
uppgiften att vara organ för samråd och informa­tion mellan myndigheten och
dess anställda har företagsnämnd i några frågor möjUghet att ta över
myndighetens beslutanderätt. Därutöver förekommer personalinflytande bl. a. som
styrelserepresentation och ge­nom den försöksverksamhet som bedrivs under
ledning av DEFF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1311&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1312&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Styrelserepresentationen på statens område regleras
i den tidigare nämnda kungörelsen om personalföreträdare i statlig myndighets
sty­relse m. m. och i det därtill anslutande koUektivavtalet. Kungörelsen är f.
n. tillämplig på ett sjuttiotal statliga myndigheter. Enligt kungörelsen har
personalförelrädarna en vidsträckt rätt att närvara och yttra sig vid
handläggning på högsta nivå inom myndigheten. Vid handläggning av fråga, som
inte har avseende på det slag av verksamhet som myndig­heten skall bedriva, är
personalföreträdarna ledamöter av styrelsen, dvs. de har rösträtt och
reservationsrätt. Ätt personalföreträdarnas rätt att dehaga i beslut på så sätt
har begränsats motiveras enligt förarbe­tena av hänsyn tiU bl. a. de politiska
instansernas bestämmanderätt (prop. 1974: 1 bil. 2 s. 40). Som exempel på
frågor där personalföreträdarna har rösträtt anges i förarbetena frågor om
arbetsmetoder, arbetsför­delning, organisation och rationalisering inom
myndigheten samt myn­dighetens budget och petita. Häratöver nämns frågor om
t.ex. perso­nalpolitik och olika former av personaladministration. Kungörelsen
in­nehåller f. ö. särskilda jävsregler som komplement till vad som före­skrivs
i 4 § förvaltningslagen. Dessa regler innebär bl. a. en begränsning av viss
jävsgrund i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det galler andra offentliga arbetsgivare än
staten, bör nämnas den närvaro- och yttranderätt som försöksvis har införts på
det primär- och landstingskommunala området (jfr lagen 1972: 271 om närvarorätt
vid sammanträde med kommunal eUer landstingskommunal nämnd). I fråga om denna
försöksverksamhet hänvisas till ÄRK:s betänkande (SOU 1975: 1 s. 126).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom den icke-statliga delen av den offentliga
sektorn förekommer viss personalrepresentation m. m. också i andra sammanhang
(jfr lagen 1975: 364 om närvarorätt vid sammanträde med nämnd hos föfsamUng
eller kyrklig samfäUighet, kungörelsen 1974: 963 om personalföreträ­dare i allmän
försäkringskassas styrelse).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;DEFF skall enligt sina direktiv bl. a. undersöka om
de statsanställdas inflytande på verksamheten inom den egna myndigheten kan
ökas. I en rapport som har getts in till finansdepartementet har DEFF i
november 1972 lagt fram förslag om en försöksverksamhet för att ge de anställda
medbestämmanderätt i en del frågor, t. ex. principiella personalpolitiska
frågor och frågor om tjänstetillsättning och utbildning. Denna rätt ut­övas
genom särskilt inrättade koUegiala beslutsnämnder, varav en kaUas
företagsnämnd. Dessa nämnder, som ingår i myndighetens organisation, utövar
myndighetens beslutsbefogenhet i vissa frågor, som annars i all­mänhet avgörs
av en enda tjänsteman. Beslutsnämnd består som regel av den handläggande
tjänstemannen, ett antal andra företrädare för verksledningen och ett antal
företrädare för personalen. DEFF har där­utöver lämnat rapporter, som bl. a.
innehåller redogörelse för pågående försök med medbestämmande för de anstäUda
genom partssammansatta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2  
Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1313&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1314&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutsorgan
inom nio myndigheter, däribland postverket och televerket (november 1973), och
inom 20 myndigheter, bland vUka de nio tidigare nämnda ingår (juli 1975). En
rapport (oktober 1975) utgör del av en sociologisk undersökning. I den senaste
rapporten (december 1975) redovisas några tänkbara utvecklingslinjer för
arbetsledarna i en före­tagsdemokratisk organisation. Rapporterna utvisar bl.
a. att försöks­verksamheten i en del fall är av betydande omfattning. Dessutom
har DEFF publicerat ett diskussionsinlägg av sin huvudsekreterare, be­nämnt
&amp;quot;Ledning och chefsroU under medbestämmande&amp;quot; (augusti 1975).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Här skall också nämnas de orts- och
organisationskommittéer som enligt regeringsbeslut har bUdats i samband med
omlokaliseringen av viss statlig verksamhet. Inom båda slagen av kommittéer är både
myn­digheter och anställda företrädda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även i fråga om företagsnämnderna,
slyrelserepresentalionen, DEFF-försöken samt orts- och
organisationskommittéerna på statens område lämnas en närmare redovisning i
ARK:s betänkande (SOU 1975: 1 s. 120).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3   
Principerna för en ny förhandtingsrättsreform&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1
Arbetsrättskommittén&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inledningsvis vill jag erinra om att ARK:s direktiv
innehåUer bl. a. följande (1973 års riksdagsberättelse s. 431).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den förhandlingsrätt som kommer att möjliggöras
genom en ny lag­stiftning bör i princip vara så vidsträckt att förhandlingar
kan inledas i aUa frågor på olika beslutsnivåer som det är angeläget för de
anställda att få inflytande på. De sakkunniga bör emellertid inte överväga re­former
beträffande annan lagstiftning än den arbetsrättsliga. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;— De
sakkunnigas uppdrag bör i princip avse alla arbetstagare, även de offent­ligt
anstäUda. De sakkunniga bör pröva om och i vUken utsträckning det med hänsyn
till de politiska organens beslutsbefogenheter och därpå grundad
myndighetsutövning kan vara erforderligt med särskilda in­skränkningar i
medinflytandet för denna kategori. När det gäller de offentiigt anställda bör
de sakkunniga samråda även med förhandlings­utredningen (C 1968: 16).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om det allmänna innehåUet i ÄRK:s förslag får
jag hänvisa till bil. 1. ARK föreslår att de regler som har samlats i den före­slagna
FKL skall gälla fullt ut för de offentiigt anstäUda som saknar
tjänstemannaanställning. Reglerna är emellertid enligt ARK avsedda att vinna
tillämpning också på det offentiiga tjänstemannaområdet. För att göra detta
möjligt föreslår ARK åtskilliga ändringar i de centrala
tjänstemannaförfattningarna. Ändringarna syftar till att så långt möj­ligt
begränsa det nu gällande avtalsförbudet i StjL och KtjL. Enligt ARK skall sålunda
dels 3 § StjL och 2 § KtjL ändras, dels en rad be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1315&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1316&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stämmelser
i StjL m. m. upphävas. Vidare föreslås ändring i de sär­skilda reglerna om
fredspUkt i tjänstemannalagarna. Bl. a. föreslås i denna del att den nuvarande
begränsningen av stridsmedlen till strejk och lockout i princip skall upphävas.
ÄRK:s betänkande innefattar också vissa förslag som skulle ge LÄS vidgad
tillämpning inom den offentliga tjänstemannasektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt ÄRK:s uppfattning bör sålunda för de
offentliga tjänstemän­nens del eftersträvas samma avtalsfrihet som på den
privata arbetsmark­naden (SOU 1975: 1 s. 638). Emellertid ansluter sig ARK tiU
den all­männa grandsyn som ligger bakom den nuvarande regeln om avtals-förbud i
fråga om myndighets verksamhet (punkten b i 3 § andra styc­ket StjL resp. 2 §
andra stycket KtjL, prop. 1973: 177). ARK åberopar härvidlag sådana synpunkter
som att grundsatsen om avtalsfrihet inte får komma i konflikt med demokratiska
principer rörande medborgarnas politiska rättigheter eUer med de politiska
organens frihet att inom grandlagarnas ram handla utan obehörig inblandning
från utomstående. ARK åberopar också att ämbetsansvarskommitlén har gett uttryck
åt samma grandsyn genom att som en av sina utgångspunkter ange det
medborgerliga intresset av att all utövning äv offentlig verksamhet utan
ovidkommande hänsyn uppfyller vad verksamhetens bästa kräver (SOU 1969: 20 s.
33). ARK betonar också att ett avtal som innebär en annan ordning för att fatta
politiska beslut än som följer av lagstiftningen — grundlag och kommunallag —
redan enligt gällande rätt torde vara att anse som ogiltigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med utgångspunkt i den nyss redovisade grandsynen
är det enligt ARK tydligt att avtal inte kan tillåtas som påverkar innehållet i
den of­fentiiga myndighetsutövningen (SOU 1975: 1 s. 639). ARK anmärker att
detta i och för sig inte utgör hinder för avtal om exempelvis närvarorätt för
arbetstagare när beslut som innebär myndighetsutövning skall fattas av ett
offentligt organ. ARK finner vidare att de tidigare angivna grund­satserna,
främst den om de politiska organens frihet att inom grundla­garnas och
kommunallagstiftningens ram handla utan obehörig inbland­ning av utomstående,
bör utgöra hinder också för avtal om vilken verk­samhet det aUmänna enligt
dessa organ bör utöva. Utanför avtalsområ­det bör således falla varje beslut om
myndighets verksamhet. Denna ståndpunkt gör sig enligt ARK gällande också när
de politiska organen har delegerat beslutsrätten i hithörande frågor till
särskilda myndigheter inom den offentliga förvaltningen. Det är också tydligt,
anför ARK, att grundsatsen om rätt för det allmärma att bestämma vUken
offentlig verksamhet det allmänna skall ägna sig åt inte bör kunna kringgås ge­nom
sådana avtal i andra ämnen — exempelvis rörande arbetsledning — vilka gör det
omöjligt att verkställa fattade verksamhetsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag redovisar ÄRK:s närmare förslag i frågan om
utrymmet för av­talsreglering i ett senare avsnitt (4). Redan nu bör emellertid
nämnas att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1317&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1318&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förslaget
innebär bl. a. att det nämnda området skall utvidgas genom att nuvarande
avtalsförbud i fråga om tjänsteorganisationens utformning slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2
Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Här skall i huvudsak tas upp bara sådana
principiella remissynpunkter som inte närmare berör frågan om utrymmet för
avtalsreglering eller anslutande problem inom den offentliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;AUa instanser torde vara ense med ARK i fråga om
den allmänna utgångspunkten för varje reglering som berör den offentiiga
sektom, nämligen behovet av ett särskilt väm för den politiska demokratin,
samhällsintressena och den enskUdes rättssäkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller de allmänna principerna för en ny förhandlingsrätts­reform på den
offentliga sektorn, synes flertalet remissinstanser i stort sett ansluta sig
till ARK:s förslag eller i varje fall lämna detta utan grundläggande ermran.
Bland dessa remissinstanser, som alltså delar uppfattningen att reglerna på den
offentliga sektorn i möjligaste mån bör stämma överens med motsvarande regler
inom den privata arbetsr marknaden, märks SIDA, ÖB, försvarets
civilförvaltning, postverket, televerket, statens vägverk, RRV,
riksskatteverket, UKÄ, AD, AMS, statens industriverk, domänverket,
länsstyrelsen i Västerbottens län och Svenska kyrkans församlings- och
pastoratsförbund. En del av dessa remissinstanser har fogat särskilda
synpunkter tiU sitt principiella ställ­ningstagande till förmån för ARK:s
förslag. Sålunda erinrar socialsty­relsen om att lagar och förordningar på
olika områden självklart utgör en begränsning för avtalsbarheten.
Socialstyrelsen pekar också på be­hovet av snabbhet med vissa
myndighetsåtgärder tUl skydd för enskUd eller för verksamhetens bedrivande i
övrigt. Styrelsen syftar därvid både på den offentUga sektom i allmänhet och på
sitt eget verksamhetsom­råde. Statskontoret ansluter sig tiU huvudlinjerna i
förslagen men anför att det är svårt att överblicka konsekvensema av att
relationema mellan arbetsmarknadsparterna regleras på ett nytt sätt.
Utvecklingen blir enligt statskontoret beroende av hur parterna utnyttjar de
nya föratsättnmg-ama. Detta gäller också den statiiga verksamheten, framför
allt i fråga om föratsättningama för organisatoriska och administrativa föränd­ringar.
Svårigheterna ligger enligt statskontoret i att de grundlagenligt fastställda
villkoren för ämbetsutövningen åtminstone i vissa samman­hang kan komma i
konflikt med den alltmer markerade utvecklingen inom alla samhäUsområden i
riktning mot deltagande och inflytande på verksamheten för de direkt berörda.
Generaltullstyrelsen, som också i princip delar ARK:s uppfattning att man för
de statligt anställda bör sträva efter samma avtalsbarhet som gäller för de
privatanställda, be­tonar att avtalsbarheten självfaUet inte bör gå så långt
att man genom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1319&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1320&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ingångna
avtal kan komma att inkräkta på kravet att den statliga verk­samheten skall
kunna verkställas på det sätt som har avsetts av riksdag och regering vid det
politiska beslutsfattandet. Styrelsen anser därför, liksom ARK, att det är
uppenbart att avtal som påverkar innehållet i den statliga myndighetsutövningen
inte kan tillåtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
fackligt håll har reaktionen i fråga om de allmänna principema varit
övervägande gynnsam, även om man delvis vill gå längre än ARK. Sålunda anför LO
att samma arbetsrättsliga regler bör gäUa för hela ar­betsmarknaden. Konflikten
mellan den politiska demokratin och avtals­barheten kan enligt LO:s mening inte
tas till intäkt för att införa princi­piellt annorlunda regler för
medbestämmande på den offentliga sektom. De offentligt anställda får sålunda
enligt LO inte berövas rätten att, inom ramen för fattade politiska beslut,
påverka arbetets ledning, för­delning och organisation. Bara frågor om
myndighets inriktning och målsättning bör enligt LO undandras avtalsreglering.
SF och TCO no­terar att ARK i vissa avseenden har tUlmötesgått kraven på en
utvidg­ning av det förhandlings- och avtalsbara området. Därmed har ARK byggt
vidare på den utvidgning av de offentiiganställdas förhandlings­rätt som skedde
senast genom 1973 års ändringar av StjL och KtjL, varigenom bl. a. frågor
rörande arbetets ledning och fördelning fördes över tUl det förhandlings- och
avtalsbara området. Men de båda orga­nisationerna framhåller samtidigt att ARK
i flera väsentliga frågor stan­nat för lösningar som enligt deras mening inte
är tillfredsstäUande. Sveriges kommunaltjänstemannaförbund stryker under att de
fackliga organisationemas berättigade krav på inflytande inte får inskränkas ge­nom
oskäliga hänvisningar till den kommunala demokratin. Förbundet påpekar
samtidigt att det inte är aktuellt att göra inskränkningar i denna demokrati.
De grundläggande problem som har att göra med hänsynen till den politiska
demokratin är enligt förbundet gemensamma för hela den offentliga sektorn. En
av skillnaderna mellan den kommunala och den statliga förvaltningen är dock,
påpekar förbundet, att de kommu­nala förtroendemännen också fattar beslut som
har med verkställigheten av frågor att göra. Svenska kommunalarbetareförbundet
menar att det är oacceptabelt med en lagstiftning som gäller på den privata och
stat­liga arbetsmarknaden men i betydelsefulla delar inte är tillämplig på den
kommunala och landstingskommunala sektorn. ARK borde enligt förbundet inte så
lättvindigt som skett ha skilt sig från sitt uppdrag. Att
kommunalarbetareförbundet delar den principiella uppfattningen, att
avtalsfriheten bör vika för vissa grundläggande demokratiska prin­ciper,
innebär inte att förbundet avstår från rätt tUl inflytande i de frå­gor som
berör de anställda nära och dagligen. Liksom kommunaltjänste­mannaförbundet
anser kommunalarbetareförbundet sålunda att de be­rättigade krav på inflytande
som de fackliga organisationema har inte får inskränkas genom oskäliga
hänvisningar till den kommunala demo-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1321&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1322&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kratin.
Här skall också nämnas att Försäkringsanställdas förbund anser att de
föreslagna ändringarna i StjL och KtjL inte är så genomgripande som vore
önskvärt. Nämnda lagar bör enligt förbundets mening ändras så, att fullständig förhandlings-
och avtalsrätt införs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ÅtskiUiga av de remissinstanser som i stort sett är
positiva till de före­slagna allmänna principerna hänvisar till den pågående
försöksverksam­heten med förvaltningsdemokrati, till styrelserepresentationen
och till andra former av personalinflytande på den offentliga sektorn. En sådan
hänvisning görs bl. a. av SIDA, ÖB, televerket, vägverket, riksskattever­ket,
AMS, statens industriverk, länsstyrelsen i Västerbottens län och
Landstingsförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Postverket, som deltar i nämnda försöksverksamhet,
anför att ver­ket aktivt har vidareutvecklat företagsdemokratin också i samband
med den inom verket bedrivna organisationsutredningen. Domänverket fram­håUer
alt dess anställda har inflytande i verksstyrelse, disciplinnämnd, ledningsgrupper,
personalnämnder, företagsnämnder, slcyddskommittéer och anpassningsgrupper samt
i viss mån i samband med projektarbeten och organisationsutredningar. Ett
genomförande av ÄRK:s förslag torde sålunda enligt domänverket knappast medföra
några anmärkningsvärda förändringar i verksamheten sådan denna bedrivs f. n.
Enligt länsstyrel­sen i Gävleborgs län bör övervägas om inte de myndigheter som
tagit del i försöksverksamheten med fördjupad förvaltningsdemokrati borde tas
undan från dén föreslagna lagstiftningen, åtminstone i de delar där personalen
har fått medinflytande. Detta kan enligt länsstyrelsen i till­lämpliga delar
gälla också för myndigheter med styrelserepresentation enligt
personalföreträdarkungörelsen. LO framhåller att den försöks­verksamhet med
företagsdemokrati som pågår inom de statliga och kommunala sektorerna torde ge
vissa erfarenheter, som måste beaktas vid utformningen av tillämpningsreglerna
för löntagarnas medbestäm­mande inom den offentliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En del remissinstanser synes intaga en mer tveksam
eller, i några fall, övervägande negativ attityd tUl den närmare utformningen
av de av ARK föreslagna principema för tillämpningen av arbetsrättsreformen på
den offentliga sektorn. SJ betonar sålunda den offentliga anstäUning-ens särart,
kännetecknad av de krav som från medborgerlig synpunkt ställs på den offentliga
tjänsten och dess. enskUda innehavare. Utrymmet för en utvidgning av de
facldiga organisationemas inflytande i den of­fentliga tjänsten begränsas,
anför SJ, av de för ett demokratiskt sam­hällsskick grundläggande former i vUka
de offentUga organen har att träffa sina avgöranden. ARK har inte närmare
analyserat de problem som hänger samman med att förhandlingsrätt och
medinflytande för de fackliga organisationerna inom de offentliga organen i
samma form som de privata företagen kan vara ägnade att grundlägga
privilegiering av de offentligt anställda och deras organisationer framför
andra med av-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1323&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1324&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;seende
på möjligheterna att påverka och styra samhällsfunktionerna. En sådan
utveckling, heter del vidare i SJ:s yttrande, skulle inte vara för­enlig med
RF. Risk skulle också föreligga för ett inte avsett spännings­förhållande
mellan de fackUga organisationerna och de politiskt ansva­riga instanserna.
Förutsättningarna för myndigheterna att i ett sålunda förändrat kraftfält utöva
beslutsfunktioner mer självständigt framstår enligt SJ som svårbedömda. SAV
ifrågasätter visserligen inte ARK:s målsättning att så långt som möjligt införa
samma rätt tiU medinflytande för arbetstagarsidan på den offentliga sektorn som
på den privata sek­torn. Men SAV är tveksam, om ARK vid utformningen av
förslagen om bl. a. förhandlingsrätt och rätt till stridsåtgärder har i
tillräcklig grad beaktat de skillnader i fråga om verksamhetens art som
föreligger mellan den privata och den statliga sektorn. Juridiska fakulteten
vid universitetet i Uppsala anmärker att man med ett betraktelsesätt, enligt
vilket privat­rätten bör vara grundvalen för de nya reglerna, riskerar att i
viss mån låta en avvägning meUan arbetsgivar- och arbetstagarintressen spela en
dominerande roll för reglernas utformning, medan tredje mans — all­mänhetens —
intressen lätt kan bli lidande. Likhetema med ett privat-rätlsligt
anställningsförhållande bör enligt fakulteten inte undanskymma att det
allmännas funktionärer har specieUa förpliktelser mot allmänhe­ten, särskilt
vid myndighetsutövning men även annars. SÖ betonar li­kaså att en särreglering
av avtalsbarheten och inflytandet för de an­stäUda inom den offentliga sektorn
självfallet inte kan utgå enbart från det renodlade partsförhåUandet
arbetsgivare—arbetstagare. Hänsyn måste tas till att den offentiige arbetsgivaren
samtidigt är bärare av an­svaret för samhällets verksamhet och för dess
bedrivande på ett ända­målsenligt sätt till medborgarnas bästa. Det är enligt
SÖ också klart att det inte skall vara möjUgt att genom avtal disponera över
den i lag eUer annan författning grandade myndighetsutövningen gentemot
samhälls­medlemmarna. Intressenter i den offentliga verksamheten är enligt SÖ
inte bara arbetsgivare och arbetstagare utan också samhället och de
samhällsmedlemmar som verksamheten är avsedd att tjäna, t. ex. i fråga om
skolväsendet elever och föräldrar. SÖ betonar att en reform inte får ske på så
sätt alt viktiga samhällsintressen träds för när. Enligt länssty­relsen i
Stockholms län har ARK när det gäller det offentliga området inte lagt
tillräcklig vikt vid vissa funktioner, som är ytterst vitala både för delta
område och för hela samhället. De politiska kraftemas spel i den representativa
demokratin måste garanteras få ske utan varje skymt av ovidkommande
inskränkning. Garantier måste finnas för att de poli­tiska besluten i vidaste
bemärkelse — i de kommunala församlingarna likaväl som i de statliga instansema
— kan omsättas och verkstäUas ge­nom tillämpningsbeslut i
förvaltningsverksamhet som är inriktad på just detta. Medbestämmandet får inte
ha den innebörden att det kan inkräkta på de politiska värderingarna, t. ex.
mellan olika kommunalpolitiska sek-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1325&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1326&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;torer
av social, kulturell eUer annan art. Dessa prioriteringar mellan olika reformer
och personella insatser har enligt länsstyrelsens uppfattning dessutom ofta en
reell ekonomisk innebörd. Det parlamentariska syste­met och den representativa
demokratin är fastiagda i grandlagen och kan sålunda enligt länsstyrelsen inte
rimligen få mbbas genom någon form av sidoinflytande. Därmed menar
länsstyrelsen inte att man skall behålla dagens ordning. Är man enig om de
värderingar som ligger bakom idéerna om medinflytande för de anställda,
framstår det som orimligt att inte — med de begränsningar som är ofrånkomliga
med hänsyn till samhällsfunktionerna — bereda även de offentligt anstäUda i
stort sett samma möjligheter att påverka sina egna anställningsförhållan­den
som de privat anställda. Man kan emellertid enligt länsstyrelsen inte bortse
från riskema för konflikter mellan en obegränsad företagsdemo­krati och
grundläggande principer i vårt demokratiska system. Detta gäller givetvis först
och främst den kommunala förvaltningen och i ökande grad ju närmare man kommer
den politiska beslutsnivån och dennas verkställande organ. Även i den statliga
förvaltningen är ris­kerna uppenbara för situationer där de av ARK föreslagna
reglerna kan leda till resultat som är oförenliga med förtroendemannastyre.
Dröjsmål med beslut i vissa ärenden kan leda till betydande skadeverkningar
enligt länsstyrelsens mening, som alltså på denna punkt stämmer överens med
socialstyrelsens förut anförda uppfattning. Förseningar kan t.ex. hårt drabba
socialhjälpsbehövande eller också påverka lagstiftningsprocessen så att viktiga
reformer äventyras. Länsstyrelsen åberopar också kravet på rättssäkerhet för
medborgarna. Enligt länsstyrelsen i Älvsborgs län är det möjligt att även inom
den offentliga sektorn förena den politiska de­mokratin och företagsdemokratin
på ett sådant sätt att den politiska de­mokratin bevaras och arbetstagarna får
möjlighet att påverka sina an­ställningsförhållanden på ett sätt som allmänt
motsvarar vad som kan komma alt gälla inom andra sektorer av arbetsmarknaden.
Detta förut­sätter emellertid att den offentliga sektorns speciella viUkor
beaktas. En­ligt länsstyrelsen har ARK inte tillräckligt tagit hänsyn till
detta. Utred­ningen om den kommunala demokratin finner det självklart att de
före­tagsdemokratiska strävanden som i dag gör sig gällande i samhället som
helhet också skall komma till uttryck på den kommunala nivån. Utred­ningen
beklagar samtidigt att ARK inte har gjort en närmare analys av de speciella
förutsättningar som gäUer i fråga om de anstäUdas in­flytande i kommuner och
landsting bl. a. vad gäUer den principiella gränsdragningen mellan
företagsdemokrati och den politiska demokra­tin. Också Svenska kommunförbundet
anser i likhet med flera andra instanser att det går att finna sådana lösningar
för arbetstagarnas möjlighet att påverka sina arbetsförhållanden som inte
rubbar förutsätt­ningarna för den politiska demokratin. Men även från andra
aspekter än den   kommunala  politiska   demokratin   finner  kommunförbundet  
att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1327&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1328&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ARK
inte tillräckligt har beaktat de särskilda förhållandena inom den offentliga
sektorn. Förbundet påpekar att denna sektor omfattar cirka en tredjedel av
arbetsmarknadens anställda. Landstingsförbundet, som framhåller att
landstingssektorn självfallet skaU omfattas av den på­gående
demokratiseringsprocessen, anser att de problem som hänger samman med den
politiska demokratin och ett ökat personalinflytande har fått en oacceptabel
behandUng i ARK:s belänkande. Bl. a. har de utgångspunkter som ARK haft också
inneburit att den landstingskom­munala sektom har behandlats från alltför
snäva, dvs. enbart arbets­rältsliga, synpunkter. Den landstingskommunala
sektorns speciella för­hållanden har inte uppmärksammats tUlräckligt i
utredningsarbetet. Sammanfattningsvis anför landstingsförbundet att
utredningsförslaget i de mest centrala avsnitten inte kan godtas av förbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
statsmyndigheter preciserar sin allmänna inställning på så sätt, att de pekar
ut speciella områden på den offentliga sektorn där de all­männa intressena
enligt deras menmg har mindre vikt och andra sådana områden där dessa intressen
däremot bör tillmätas avgörande betydelse. JK framhåller sålunda att det inom
den offentliga sektorn finns vissa myndigheter som i likhet med de privata
företagen är inriktade på vinst, nämligen de affärsdrivande verken. För dem
anser JK att i princip samma arbetsrättsliga regler bör kunna gälla som för de
privata företa­gen. Men JK framhåller också att den övervägande delen av den
offent­liga sektorn har till uppgift att ge medborgama service av olika slag,
t. ex. skolor och sjukhus, eller att på annat sätt vara dem till gagn, t. ex.
försvaret och polisväsendet. Dessutom finns det myndigheter som enbart sysslar
med rent myndighetsutövande funktioner, t. ex. med skatter och tuUar. Denna
fundamentala skiUnad i den privata och den offentliga verksamhetens karaktär
kommer till uttryck i förhållandet mellan arbets­tagare och arbetsgivare på så
sätt, alt parterna på den offentiiga sektorn inte får fritt avtala om
myndighets verksamhet eller om förhållande som kan påverka innehållet i den
offentliga myndighetsutövningen, påpekar han. Liknande synpunkter anförs av JO
som konstaterar att det kan le sig naturligt att en vidgad demokratisering äger
rum av arbetslivet också på den offentliga sektorn. Under det senaste decenniet
har utvecklingen gått i riktning mot en allt större likställighet i
arbetsrättsligt hänseende mellan det privata och det offentliga området. Vad
ARK nu föreslår ter sig därför enUgt JO inte som något principieUt nytt. JO
pekar emellertid på risken alt utvecklingen, om inga begränsningar görs, kan
komma alt medföra olägenheter eller rentav faror för medborgarna i gemen. Den
offentliga verksamheten spänner över ett mycket brett fäll, framhåller han. På
vissa områden skiljer sig förhållandena inte i någon större mån från vad som
gäller inom privat verksamhet och det ter sig då naturligt och lämpligt att
samma arbetsrättsliga regler blir tUlämpliga där som på den enskilda sektorn,
anser JO. På andra områden har emellertid, anför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1329&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1330&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;han,
den offentliga verksamheten en helt annan karaktär än den en­skUda. Som exempel
nämner JO rättskipningen, polisverksamheten, den exekutiva verksamheten,
skatteväsendet osv. Det allmänna utövar här en tvångsmakt gentemot medborgarna,
en makt som har sin grund i lagarna och är noga reglerad av dem. Karaktären av
denna verksamhet är sådan att — även om ett utrymme finns för viss
företagsdemokrati &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;— en obe­gränsad valfrihet, en skyldighet att när
som helst ingå i förhandling osv. inte är lämplig. Medborgarna har enligt JO
ett oavvisligt krav på att myndighetsutövningen skall ske i korrekta och
lagliga former. Ansvaret för att så sker vilar på det allmänna, erinrar JO.
Avtalsmässig reglering över hela fältet låter sig enligt hans mening inte
förena med dessa syn­punkter. Även riksförsäkringsverket betonar att man vid bedömande
av frågan i vad mån den offentliga sektorn kan likställas med den privata bör
beakta den mångfacetterade bild som den offentliga sektorn visar. Här finns
olika funktioner, såsom myndighetsutövning, service och pro­duktion. Verket har
en utpräglad servicefunktion, nämligen att svara för medborgarnas sociala
trygghet vid ålderdom, invaliditet eUer familjeför­sörjarens frånfälle liksom
vid sjukdom och olycksfall i arbetet. Vidare har verket att t. ex. svara för
utbetalning av barnbidrag, kontant arbets­marknadsstöd samt stöd tiU
vuxenstuderande och vid arbetsmarknadsut­bildning m. m. Störningar på dessa
områden blir — även om de skulle vara relativt begränsade i tiden — ytterst
kännbara för de människor som för sin försörjning är beroende av att förmånerna
betalas ut i rätt tid. Såvitt verket kan bedöma, kan avtal i praktiskt taget
varje fråga i visst fall leda till att verksamheten inte kan fullgöras på av
lagstiftaren avsett sätt. Särskilt känsliga är avtalsbestämmelser, vilkas
tiUämpning påverkar utbetalning av förmåner. Verket förordar att förslaget på
dessa för dess ämbetsområde väsentliga punkter övervägs ytterligare. SÖ anser
det allmänna intresset särskilt påtagligt i fråga om samhällsvård, sjuk­vård,
UtbUdning m.m. SAV framhåller särskilt sådana offentiiga funk­tioner som att
svara för rikets säkerhet, upprätthållandet av lag och ord­ning, vården av
sjuka, m. m. ÖB anser att aU verksamhet inom totalför­svaret vid mobilisering,
beredskap och krig måste tas undan från det föreslagna regelsystemet. Delsamma
gäller vissa verksamhetsområden som i fred är väsentligt lika verksamheten vid
beredskap och krig. ÖB anser sålunda att en särreglering för försvarsmakten är
nödvändig. Det är ÖB:s uppfattning att en sådan reglering måste utformas både
mot bak­grund av tilltron till försvarsmakten i stort och med hänsyn till alla
med­borgares rätt att utforma landets försvar. För SJ som transportförelag ter
det sig i det tidigare anförda perspektivet särskilt angeläget att på lika
vUlkor i förhållande till konkurrerande företag kunna driva rörelsen på ett
sätt som är ägnat att tUlgodose samhällets krav på trafikförsörj­ning,
effektivitet och lönsamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
delvis redan har framhåUits finner en lång rad remissinstanser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1331&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1332&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ÄRK:s utredning på olika sätt ofullständig, när det gäller
den offentliga sektorn i allmänhet eUer preciseringen av skyddet för de
statliga och kommunala myndighetemas verksamhet i synnerhet. Hit hör Svea hov­rätt,
kammarrätten i Stockholm, SIDA, ÖB, försvarets civilförvaltning,
socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, SJ, statens vägverk, statskontoret,
RRV, SAV, SÖ, statens industriverk, länsstyrelserna i Stockholms, Älvs­borgs
och Västerbottens län] Svenska kommunförbundet, Landstingsför-' bundet. Svenska
kyrkans församlings- och pastoratsförbund, utredningen om den kommunala
demokratin, LO, SF och TCO. Sålunda erinrar t. ex. länsstyrelsen i Stockholms
län om att i direktiven för ARK har an­getts att det borde prövas om och i så
fall i vilken utsträckning det med hänsyn till de politiska organens
beslutsbefogenheter och därpå grundad myndighetsutövning kan behövas särskilda
inskränkningar i medinfly­tandet för de offentligt anställda. Enligt länsstyrelsens
mening har ARK inte följt upp direktiven i detta avseende. ARK har tagit för
lätt på frå­gan om skillnaderna mellan privat och offentlig verksamhet. Inte
minst med hänsyn till verkningama för allmänheten och negativa reaktioner av
den anledningen är det enligt länsstyrelsens mening för förhandlings­rättens
skull viktigt att dessa skUlnader beaktas. Utredningen om den kommunala
demokratin anser att ARK inte i tillräcklig mån beaktat de speciella
förutsättningar som gäller på det kommunala planet. Flera om­råden behöver
ytterligare noggrant analyseras. Liknande anmärkningar förs fram av Sveriges
kommunaltjänstemannaförbund och Svenska kommunalarbetareförbundet, vUka
efterlyser en samordning med den nyssnämnda utredningens arbete. LO, som i
likhet med kommunalarbe­tareförbundet betonar sambandet mellan åsyftade arbete
och frågan &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om en demokratisering av
arbetslivet på den kommunala sektorn, fram­håller med viss skärpa att
behandlingen av sistnämnda fråga inte får fördröjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Den nya förhandlingsrättsreformen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1 Utrymmet för avtalsreglering av frågor om
tjänsteorganisationens utformning och om myndighets verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1.1 Gällande ordning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De offentliga tjänstemännen har
alltsedan år 1966 principieU möjlig­het att träffa avtal om sina arbets- och
anställningsvillkor. I 3 § första stycket StjL slås sålunda fast att i
anställningsförhållande vara lagen är tillämplig gäller vad som är bestämt i
avtal. Rätten att förhandla och alt träffa avtal har emellertid begränsats
genom bestämmelser i 3 § andra stycket. Sålunda får avtal inte träffas {a) om
inrättande eller indragning av tjänst eller tjänsteorganisationens utformning i
övrigt, (b) om myn­dighets verksamhet eller (c) om vissa andra
anställningsvillkor m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1333&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1334&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
3 § tredje stycket StjL är avtal utan verkan i den del det har träf­fats i
strid mot bestämmelserna i andra stycket. — För tjänstemän hos kommuner och en
del andra icke-statliga allmänna inrättningar gäller enligt 2 § KtjL
bestämmelser som i huvudsak svarar mot 3 § StjL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till det enligt StjL och KtjL avtalsbara området
hör för det första frågor som rör det ekonomiska mellanhavandet mellan den
offentiige arbetsgivaren och tjänstemannen. Sådana frågor regleras främst i
kollek­tivavtal mellan staten, resp. kommuner, landstingskommuner m. fl., på
ena sidan, och de anställdas huvudorganisationer, på den andra. I de en­ligt
StjL och KtjL icke avtalsbara frågorna däremot får de offentliga tjänstemännen
och deras organisationer varken förhandla eller träffa kollektivavtal eller
individuella avtal med det allmänna. Dessa senare frågor är således förbehållna
offentligrättslig reglering, antingen i lag eller annan författning eller också
i särskilt beslut. I vissa avtalsför­bjudna tvistefrågor gäller emellertid bl.
a. en särskUd överläggningsrätt (52 § StjL, 7 § KtjL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avtalsförbudet i fråga om &amp;quot;inrättande eller
indragning av tjänst eller tjänsteorganisationens utformning i övrigt&amp;quot; är
oförändrat sedan den ak­tuella lagstiftningens tillkomst år 1965 (punkt a i
andra stycket i 3 § StjL resp. 2 § KtjL). Det avser bl. a. frågor huruvida
tjänst skall vara ordina­rie, extra ordinarie eUer extra — dvs. frågor om
tjänstetypen — och frå­gor huruvida tjänst skall vara inrättad för heltids-
eller deltidstjänstgö­ring samt frågor om myndigheternas organisatoriska
uppbyggnad, sta­tioneringsort och geografiska arbetsområde (prop. 1965: 60 s.
142).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avtalsförbudet i fråga om &amp;quot;myndighets
verksamhet&amp;quot; fick sin nuva­rande utformning genom en lagändring så sent som
år 1973 (punkt b i de nyss angivna lagrummen). Av förarbetena därtill framgår
följande (prop. 1973: 177 s. 31 och 32).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avtal kan inte träffas om det innebär avsteg från
vad som har be­slutats om viss verksamhet. Sådana beslut meddelas dels av
statsmak­terna, dels av myndighetema själva. De beslut om t. ex.
arbetsledningen som utgör en nödvändig förutsättning för att verksamheten skall
kunna bedrivas på ett sådant sätt, alt det avsedda resultatet kan uppnås, får
sålunda inte träffas genom avtal. I enlighet därmed träffar avtalsför­budet
bara sådana avtalsbestämmelser som gör det omöjligt att driva den offentliga
verksamheten på ett sätt som tiUgodoser de intressen som verksamheten är avsedd
att trygga. Sådan fråga om arbetsledningen e. d. som kan förändra resultatet av
myndighetens verksamhet är sålunda inte avtalstillåten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som exempel på tiUämpning av avtalsförbudet nämns i
propositionen alt det inte är tillåtet att träffa avtal som omöjliggör
verkstäUighet av någon av postverkets detaljföreskrifter, t. ex. om
brevbäriiigsfrekvens. Avtal får sålunda inte träffas om vilka tider på dygnet
eller vUka dagar som myndigheten skall bedriva sitt arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1335&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1336&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop,
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;A andra sidan följer av 1973 års lagändring att
allmänna riktlinjer för utformningen av ordningsregler, arbetsföreskrifter o.
d. blir avtalsbara i den mån de inte på sätt förut har angetts påverkar
verksamheten. Som exempel nämns i propositionen en del av de beslut som avses i
10 § all­männa verksstadgan samt principiella regler om utövandet av arbets­ledningen,
i den mån de inte strider exempelvis mot 11 eller 34 § StjL eller motsvarande
bestämmelser i KtjL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare
en rad exempel på frågor som — i den mån de inte på an­givet sätt påverkar
verksamheten eller avser tjänsteorganisationens ut­formning —• hör tiU det
avlalslillåtna området anförs också i proposi­tionen, bl. a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vissa
frågor om arbetsmiljö och arbetarskydd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fördelning
i tjänstgöringslista av den arbetstid som myndighet finner behövlig för
verksamhetens bedrivande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;frågor som rör av regeringen inrättad
personalrepresentation i myn­digheterna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frågor
om företagsnämnder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;formerna
för samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, t. ex. i form av instmktion
för skyddsombud, i syfte att åstadkomma sunda och säkra arbetsförhållanden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;frågor om utbildnmg i arbetarskyddsfrågor av
skyddsombud m. fl. och om ledighet m. m. för skyddsombud,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frågor
i samband med utformningen av arbetslokaler m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frågor
om personalhälsovård,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;frågor som rör information tiU de anställda
angående myndighetens planering för framtiden eller angående den utredning som
föregår sådan planering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;frågor om de anställdas möjligheter att utnyttja
personaltidning, an­slagstavla eller samlingslokal inom myndigheten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vissa
frågor som rör facklig förtroendemans ställnmg hos myndighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frågan
om att i ett principavtal ge uttryck åt ett personalpolitiskt pro­gram
innehållande allmänna principer om personalutbUdning, personal­introduktion o.
d.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;överläggningsförfarande
eUer remiss till partssammansatt arbets­gmpp, bl. a. när det gäller att besluta
om arbetsregler, personalutbUd­ning eUer personalsocial verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vissa
frågor om tjänstledighet m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
en del av de sålunda avtalstUlåtna frågorna har också träffats kol­lektivavtal,
bl. a. i frågor om personalföreträdare, skyddsombud och fackliga förtroendemän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TUl
de särskilda avtalsförbud som omfattas av punkten c i andra styc­ket i 3 § StjL
resp. 2 § KtjL återkommer jag i nästa avsnitt (4.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1337&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1338&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1.2
Arbetsrättskommittén&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK ansluter sig tiU den grundsyn i fråga om
skyddet för myndighets verksamhet som ligger bakom den nuvarande regeln om
avtalsförbud i 3 § andra stycket b StjL och motsvarande bestämmelse i KtjL och
som redovisas i prop. 1973:177. ARK anser emellertid vidare att behovet av
skydd för det allmänna kan — frånsett avtalsförbudet i 3 § andra styc­ket c
StjL och motsvarande bestämmelse i KtjL — tillgodoses inom ra­men för en enda
regel om ogiltighet av avtal som inskränker det allmän­nas rätt att besluta om
&amp;quot;myndighets verksamhet&amp;quot; (punkten b). ARK föreslår därför att bl. a.
regeln om förbud mot avtal om tjänsteorga­nisationens utformning (punkten a i
nämnda lagrum) slopas. Den före­slagna ogiltighetsregeln skall träffa inte bara
avtal som omedelbart reg­lerar myndighets verksamhet utan också avtal som
reglerar något annat spörsmål på sådant sätt, att den avsedda verksamheten inte
blir möjlig att genomföra. Detta har ansetts ligga i sakens natur (SOU 1975: 1
s. 890).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som exempel på enligt, förslaget avtalsbara frågor
anför ARK (SOU 1975: 1 s. 643) — förutom vissa frågor om tjänsteorganisationens
ut­formning (inrättande och indragning av tjänst liksom personalbehovs­frågor
över huvud) och en del frågor som redan berörts, i prop. 1973: 177 —bl. a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frågor
om personalutbildning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;frågor rörande arbetets utformning för individen
eller för arbetsgrup­pen vad avser arbetsmetoder, arbetstempo,
arbetsrätionalisering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;frågor om fördelning av arbetet inom arbetsgrappen,
om växling av arbetsuppgifter och om anordnande av s. k. självstyrande grupper
för utförande av vissa bestämda arbetsuppgifter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;frågor som rör planering av arbetslokaler (teknisk
inredning, kontors­landskap, maskinplacering, möblering),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;frågor om val och anskaffning av maskiner,
.verktyg, arbetskläder och annan arbetsutrastning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ergonomifrågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hälso-
och sjukvårdsfrågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bostads-
och kommunikationsfrågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mat-
och matsalsfrågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frågor
av social natur,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;frågor om inrättande av gemensamma personalulrymmen
(för facklig eller politisk verksamhet m. m.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om kommunallagarna — närmast 4 §
kommunallagen och 5 § landstingslagen — anför ARK (SOU 1975: 1 s. 645) bl. a.
att den uppfattningen torde ha gjort sijg gäUande att rätten att besluta i
förvaltnings- eller verkställighetsbestyr inte kan avhändas kommuns eller
landstingskommuns nämnder genom kollektivavtal. ARK anser där-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1339&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1340&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
att den avtalsbarhet som framgår redan av gäUande lydelse av 2 § KtjL liksom av
den lydelse detta lagrum har i ARK:s förslag inte kan vinna inträde fullt ut på
kommunernas och landstingskommunernas om­råde utan ändringar i kommunallagarna.
Sådana ändringar bör emeller­tid enligt ARK utformas under iakttagande av mera
allmänna kommu­nalrättsliga överväganden, vilka ankommer på utredningen om den
kom­munala demokratin. I tilläggsdirektiv den 21 april 1972 uppdrogs åt ut­redningen
att överväga bl. a. vilka författningsändringar som behövs för att kommunala
och landstingskommunala nämnders beslutanderätt i vis­sa ärenden skall kunna
överföras till företagsnämnd eller annat organ med arbetstagartepresentation. I
direktiven framhölls att utredningen bör beakta att det är särskUt angeläget
att de anställdas insyn och inflytande ökas i frågor som har ett direkt och
speciellt uitresse för dem, t. ex. frå-. gor om personalpolitik, personalvård,
personalutbildning, arbetsorgani­sation, arbetsmetoder, arbetsmiljö och
förslagsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1.3
Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ällmänt sett kan sägas att remissinstansernas
reaktioner på ARK:s förslag i fråga om utrymmet för avtalsreglering är, om än
blandade, så dock oftast tämligen positiva. Jag erinrar om att
remissinstanserna är ense med ARK om den allmänna utgångspunkten för
övervägandena (avsnitt 3.2). Jag erinrar vidare om att en stor grupp instanser
efter­lyser bättre utredning i frågor som rör det avtalsbara områdets om­fattning
på den offentliga sektorn. Till denna grapp hör så gott som alla de instanser
som berör frågan om utrymmet för avtalsreglering. De me­nar sålunda att
förslagets närmare innebörd i denna del bör utvecklas och förtydligas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En del instanser kritiserar den bristande
utredningen av vad som bör anses som &amp;quot;myndighets verksamhet&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Emellertid åberopas härvidlag i många fall
omständigheter som sna­rast är ägnade att förringa betydelsen av sådan kritik.
Postverkets erfa­renhet är sålunda att i praktiken inga problem uppstår, även
om i teorin myndighets verksamhet kan vara mycket svår att beskriva. Förhand­lingsutredningens
promemoria om vissa ändringar i StjL och KtjL samt om ett enhetligt
anställningsbegrepp för de offentiigt anställda (Ds Fi 1971: 10) åberopas,
likaså prop. 1973: 177 (s. 36). Postverket anser det dock angeläget att
verksamhetsbegreppet definieras. Och av yttrandet från AD framgår att 1973 års
reform av StjL och KtjL hittUls inte lett till att någon tvist av nu aktuellt
slag har förts tUl AD. Enligt ÄD:s bedöm­ning torde förslaget i fråga om
bestämningen av &amp;quot;myndighets verksam­het&amp;quot; för domstolens del inte bli
svårare att tillämpa än motsvarande be­stämmelser i den nuvarande
tjänstemannalagstiftningen. Förslaget synes sålunda enligt AD:s mening inte
komma att medföra någon mer bety­dande ökning av antalet tvister rörande de
allmänna gränserna för de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1341&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1342&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;områden
som kan regleras av avtal. AD stryker också under att det av­talstillåtna
området inte bestäms enbart med hänsyn tUl grandlagsstad-ganden och
föreskrifter i tjänstemannalagstiftningen; det påverkas också av den
lagstiftning och de andra beslut från statsmaktemas sida som mera allmänt
reglerar t. ex. vilken verksamhet som skall bedrivas av viss myndighet, när
delta skall ske och hur verksamheten skall utföras (jfr även SOU 1975: 1 s.
639). Exempelvis länsstyrelsen i Älvsborgs län framhåller å andra sidan alt
lolkningstvister knappast kan undvikas, även om begreppet myndighets verksamhet
genomgås och bestäms med nog­grannhet. Statskontoret anser det naturligt att
man försöker ytterligare klargöra gränsdragningsfrågan under
förhandlingsarbetet. Enligt kam­marrätten i Stockholm bör detta ske centralt
vid avtalsslutandet. Läns­styrelsen i Stockholms län pekar på att ett slopande
av de flesta av de särskilda avtalsförbuden leder till att gränsen för det
avtalsbara områ­det kommer alt i stor utsträckning omedelbart tangera området
för myn­dighets verksamhet, vilket måste tillkomma det allmänna att suveränt
besluta om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med de krav på ytterligare utredning av frågoma om
det avtalsbara områdets avgränsning som många remissinstanser ställer upp är
det na­turligt att både tolkningen och bedömningen av förslaget skiftar. För JO
ter sig vad som föreslås inte som något prmcipieUt nytt (jfr även redogörelsen
för JO:s yttrande i avsnitt 3.2). EnUgt SF och TCO är den väsentiigaste
skillnaden mellan gällande ordning och förslaget att även frågor om
tjänsteorganisationens utformning skall bli avtalsbara inom ramen för det
allmännas beslutanderätt i fråga om myndighets verksam­het. De flesta av de
exempel på avtalsbara frågor som anges av ARK blev enligt SF och TCO avtalsbara
redan genom 1973 års reform. Denna uppfattning delas bl. a. av länsstyrelsen i
Gävleborgs län. SÖ betonar att enligt förslaget myndighets verksamhet — med
samma innebörd som enligt prop. 1973: 177 — fortfarande skall tillhöra det icke
avtalstUlåtna området, medan det avtalstillåtna området i princip har utökats
genom strykningen av bestämmelsen om tjänsteorganisationens utformning och ett
antal andra lagbestämmelser. Åtminstone på utbildningsområdet har emellertid
frågor om tjänsteorganisationens utformning praktiskt taget alltid betydelse
för verksamheten och ofta är de av betydande vikt för verksamhetens
ändamålsenliga bedrivande. Bl. a. i klarhetens intresse bör därför enligt SÖ
avtalsförbudet i punkten a i 3 § andra stycket StjL (resp. 2 § andra stycket KtjL)
t. v. behållas. SF hälsar förslaget med tillfredsställelse, såvitt rör frågor
om tjänsteorganisationens utformning. Beträffande förslaget i övrigt godtas den
föreslagna gränsdragningen bl. a. av JK, domänverket och
personalorganisationerna. Några instanser lämnar förslaget i förevarande del
utan erinran. Andra instanser förkla­rar sig kunna godtaga förslaget i princip
under fömtsättning bl. a. att uttrycket myndighets verksamhet preciseras
närmare under det fortsatta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1343&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1344&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagstiftningsarbetet.
Hit hör bl. a. Sveriges kommunaltjänstemannaförr bund och Svenska
kommunalarbetareförbundet. Kommunaltjänsteman-, naförbundet anser sålunda alt
de av ARK anförda exemplen på vad som skall tUlhöra det avtalsbarå området kan
tjäna som grand för en me­ningsfylld diskussion om de ytterligare frågor som
sålunda kan bli ak­tuella för medinflytande på det kommunala området. En del
instanser undviker att ta uttrycklig ställning tUl förslaget i denna del, andra
åter — t.ex. SAV, RRV, länsstyrelsen i Gävleborgs län och Svenska kom­munförbundet
— sätter i fråga, om inte den nuvarande lagstiftningen på förevarande punkt t.
v. bör lämnas utan ändring, eller ställer sig på annat sätt negativa till
förslaget. Kommunförbundet anser dock att alla frågor som faller utanför
myndighets eller inrättnings verksamhet bör kunna bli föremål för regelrätta
förhandlingar och medinflytandereglering, un­der förtitsättning bl. a. att
begreppet verksamhet avgränsas på ett för kommunerna tillfredsställande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det så har gällt att belysa frågan om gränsen
meUan det avtals­bara och det skyddade området och den närmare bestämningen
därav, är remissutfallet också långt ifrån entydigt. Men flera instanser anger
sin ståndpunkt, främst de fackliga organisationerna. LO anser att frågan om
myndighets målsättning och uiriktning är det enda som bör dras un­dan
avtalsreglering. Begreppet behöver dock enligt LO ytterligare preci­seras. LO
hänvisar i övrigt bl. a. till SF:s yttrande. Enligt SF och TCO bör undantag
göras bara för frågor som är hänförliga tiU myndigheter­nas mera övergripande
målsättningar — eller, som det heter på ett an­nat ställe i yttrandena, det
slag av verksamhet som skall fullgöras av myndighetema — och de ramar inom
vilka verksamheten skall bedri­vas. Dessa frågor, som bör vara förbehållna de
politiska organen, kan enligt de båda organisationerna närmast jämföras med vad
ARK för den privata sektoms del benämner centrala företagsledningsfrågor om
vUken produktion ett företag skaU ägna sig åt. Alla frågor, som faUer inom
myndigheternas inre förvaltning och främst rör förhållandet mel­lan den
offentiige arbetsgivaren och de anställda, skall sålunda vara av­talstUlåtna.
De exempel på avtalsbara frågor som ARK anger är enligt organisationema direkt
hänförliga tiU verkställigheten av de beslut som har fattats av de politiska
organen. Svenska kommunalarbetareförbun­det anser att enligt förslaget
avtalsskyddade frågor i stort sett bUr de s. k. företagsledningsfrågoma.
&amp;quot;Myndighets verksamhet&amp;quot; skuUe kunna anses svara mot den privata
marknadens produktionsbeslut i företagen. Frågoma om verkstäUigheten av
produktionsbeslut skulle däremot bli förhandlingsbara, anför förbundet. Enligt
SJ vore det möjligt att — utan att inkräkta på den politiska beslutsfunktionen
eUer statens ägarintresse och med bibehåUet krav på vanUg företagsekonomisk
lönsamhet — an­förtro hela beslutanderätten i sådan staflig verksamhet som den
SJ be­driver åt företrädare för alla eUer en del av de statsanställdas
organisa-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 105. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1345&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1346&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tioner.
SÖ anför bl. a. följande. Skolans mål och innehåll bestäms ge­nom politiska
beslut. På grundval av dessa beslut utformas ett regel­system, innefattande
tim- och kursplaner, bestämmelser om skolans organisation och administration,
tjänsteorganisation, behörighet och ut­bUdning för olika uppgifter inom skolan
osv. Utformningen av detta re­gelsystem sker utifrån en bedömning av vilka
metoder och vägar som ger de bästa föratsättningama för att uppfylla de
uppställda målen. Sko­lans myndigheter på olika nivåer har att fullgöra sina
uppgifter och fatta sina beslut inom ramen för detta på politiska beslut
grundade re­gelsystem. InnehåUet i systemet och ändringar i detsanuna har
praktiskt taget alllid personalpolitiska konsekvenser, vilket gör det naturligt
att de anstäUdas organisationer har intresse av att öva inflytande i sådana frå­gor.
Men det får givetvis inte vara så att en fråga, som direkt eller indi­rekt får
personalpolitiska konsekvenser, enbart på den granden sKall kunna bli föremål
för partsförhandlingar. Detta skulle enligt SÖ inne­bära att frågor sammanhängande
med utbildningspolitiska mål och me­del skulle styras inte med de
utbildningspolitiska målen som grund utan av partsintressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare en del myndigheter har anlagt
synpunkter på frågan, dock utan att föra fram några nya förslag. Länsstyrelsen
i Älvsborgs län, ex­empelvis, anför att gränsdragnmgen mellan myndighets
verksamhetsom­råde och det avtalsmässiga området försvåras av att verksamhetens
ut­formning ibland är förbunden med organisationen av arbetsförhåUan­dena. Som
exempel nämns lokalisering av verksamheten, personaltäthe­ten vid sjukhus och
ålderdomshem, formerna för socialvården och ut­formningen av skolans inre
arbete. För de förtroendevalda framstår ofta sådana frågor som politiska i den
meningen att de vUl låta sina politiska uppfattningar och värderingar bestämma
organisationen. Förhandling på sådana områden kan enligt länsstyrelsens mening
även innebära ställ­ningstagande till de politiska prioriteringar som man
allmänt anser att de politiska förtroendemännen skaU göra. Liknande synpunkter
anföra av länsstyrelsen i Stockholms län och av Svenska kommunförbundet. JO
sätter i fråga, om undantagen från avtalsbarheten är tUlräckligt vitt­gående,
såvitt rör den del av den offentliga sektom som handhar myn­dighetsutövning.
Enligt riksskatteverkets åsikt bör även i fortsättningen politiska beslut av
riksdagen och regeringen och &amp;quot;därmed sammanhäng­ande följdbeslut&amp;quot;, t.
ex. om myndighets verksamhet, vara undantagna från de anställdas
medbestämmande. Kammarrätten i Stockholm pekar på att bakom exempelvis en
utlokalisering kan ligga både hänsyn till verksamhetens ändamålsenliga
bedrivande och bl. a. behovet att tillföra en region fler arbetstillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Televerket (majoriteten) efterlyser en
komplettering av lagtexten till att omfatta avtalsförbud även i frågor som gör
det omöjligt att utöva verksamheten på sådant sätt, att de intressen den är
avsedd alt till-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1347&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1348&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godose
kan tryggas. I SF:s och TCOis remissyttranden åberopas f. ö. just ARK:s
uttalande att ogUtigheten skall drabba bara bestämmelser; som gör det omöjligt
att utöva den offentiiga verksamheten på sådant sätt att de intressen som
verksamheten är avsedd att tillgodose kan tryg­gas (SOU 1975: 1 s. 640). Enligt
SACO/SR bör det framgå av lagmoti­ven att det endast är avtalsvillkor som
direkt reglerar myndighets verk­samhet som skall bli ogUtiga. JO frågar vad som
menas med &amp;quot;omöjlig­göra&amp;quot;: Hur stor nedskärning får tolereras? Kan
postdistributionen anses omöjliggjord, om brev bärs ut bara två eller tre
gånger i veckan eller om allmänheten hänvisas att själv hämta sina brev på
postkontoret?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Några instanser har varit inne på frågorna om på
vilken nivå och med vilken grad av detaljering besluten på det avtalsfredade
området bör fattas. Postverket betonar sålunda att bestämningen av
verksamhets-begreppet bör vara sådan att den inte tvingar staten att i detalj
fastställa verksamhetens omfattning eller art. Utformningen av reformen bör en­ligt
postverket i stäUet ge myndigheten möjlighet att utan avtalsbunden­het driva
verksamheten, vare sig den har ålagts myndigheten genom in­stmktion eller
upptagits som ett led i uppfyllandet av ett samhälleligt in­tresse att
myndigheten däratöver driver viss verksamhet. Socialstyrelsen åberopar
bestämmelsen i 8 kap. 7 § RF att regeringen efter bemyndi­gande från riksdagen
får utfärda föreskrifter rörande bl. a. skydd för liv, personlig säkerhet eUer
hälsa. I enlighet därmed har regeringen bemyn­digats att meddela föreskrifter
om åligganden för den som utövar verk­samhet inom hälso- och sjukvård eller
inom apoteksväsendet, såvida föreskriftema är påkallade av hänsyn till skydd
för enskUd eller för verksamhetens bedrivande i övrigt (lagen 1975: 100 med
vissa bestäm­melser för personal inom hälso- och sjukvård m. fl., ändrad senast
1975:750). Regeringen får också överlåta åt förvaltningsmyndighet att meddela
sådana föreskrifter. Socialstyrelsen poängterar, med hänsyn bl. a. till denna
lagstiftning, att den verksamhet över vilken styrelsen har tillsyn lämpligen
inte bör kunna få förändras tUl sitt iimehåll genom överenskommelser mellan de
koUektivavtalsslutande partema. Styrelsen vUl också fortsättningsvis ha
möjlighet att påverka vårdinnehållet genom att utfärda föreskrifter för personalens
yrkesutövning. I SF:s och TCO:s yttranden åberopas att riksdag och regering
enligt budgetutredningen mer konsekvent i framtiden skall bestämma målen för
myndighetemas verksamhet (SOU 1973: 43). Myndighetema skall i sin tur få ett
avsevärt utökat ansvar för val av medel vid genomförande av målen. De ramar
inom vilka myndigheterna själva har kunnat besluta om verksamheten kommer
därmed att utvidgas avsevärt. Enligt de båda organisationema bör i motsvarande
mån utrymme lämnas för en utvidgad förhandlings-och avtalsrätt för de statliga
tjänstemännen. SF och TCO föratsätter att all detaljreglering läggs på
myndighetsnivå. TCO lägger tUl att detta bör ske så, att de frågor som typiskt
sett inte ligger på poUtiskt beslutande-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1349&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1350&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nivå
kan avtalsregleras. SACO/SR menar att reformen inte får föranleda att en
politisk församling eller myndighet, som beslutar efter delegering från sådan
församling, för att förhindra avtalsreglering ger mer detalje­rade beslut än
som oundgängligen fordras för att få till stånd den beslu­tade verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett par remissinstanser tar särskilt upp konkreta
exempel på frågor som kan komma upp under tUlämpningen av ett avtalsförbud.
Vissa frå­gor som hittUls varit hänföriiga tUl punkterna i 3 § andra stycket
StjL bör enUgt SA V också i fortsättningen vara undantagna från avtalsregle­ring.
Detta gäller exempelvis frågor om den organisatoriska uppbyggna­den av ett verk
och om myndighets stationeringsort — dvs. myndighets lokalisering — och
geografiska verksamhetsområde. Enligt SAV:s me­ning bör vidare regeringen eller
vederbörande myndighet få avgöra ex­empelvis vilka tider på dygnet eller vilka
dagar som myndigheten skall bedriva sitt arbete. Det bör sålunda inte — såsom
ARK föratsätter (SOU 1975:1 s. 642) — krävas lagreglering eller annat
riksdagsbeslut rörande dessa tider för att arbetsgivaren skall få bestämma om
dessa frågor inom t. ex. kommunikationsväsendet, skolväsendet eller annat
område, fram­håller SAV. Generaltullstyrelsen anser att frågor om
tjänsteorganisatio­nens utformning och om på vUka tider på dygnet och vUka
dagar som myndighetens verksamhet skall bedrivas bör ligga utanför avtalsområ­det.
När det gäUer sådana frågor, t. ex. befattnings- och bemanningspla­ner, bör
personalinflytandet enligt styrelsens mening i stället göras gällan­de vid
samråd och överläggningar. SÖ anför ett par exempel på, som det heter,
&amp;quot;föratsebara svårigheter&amp;quot;. I skolförordningen regleras elevemas
fördelning på skolenheter, klasser, undervisningsgrapper samt förstärk­ningsanordningar
av olika slag. Regleringen av dessa frågor är av ge­nomgripande betydelse för
skolans verksamhet och för omsorgen om den enskilde eleven liksom för det
allmännas kostnader för skolväsen­det. Samtidigt påverkas i hög grad
personalens arbetsförhållanden, tjänsteunderlag, personalbehov etc.
Personalorganisationerna har alltså här viktiga intressen att bevaka. Enligt
Sö:s mening kan likväl sådana skolorganisatoriska frågor, som har klar
skolpolitisk betydelse, inte gö­ras till föremål för förhandlingar. Ett annat
av Sö:s exempel gäller skol­dagens utformning. Detta är enligt SÖ en fråga av
central betydelse för skolans verksamhet, som nu tUldrar sig stort intresse i
samband med be-handlmgen av SLÄ-utredningens förslag (SOU 1974: 53—58). Sådana
frågor om skoldagens utformning, som regleras genom upprättande av schema,
torde bli förhandlingsbara enligt den föreslagna 12 § FKL, framhåller SÖ. Här
kan emellertid enligt SÖ:s mening uppstå ett gräns­område som är öppet för
många och kanske oförenliga bedömningar. Frågoma om förhandlingsrätten på
skolväsendets område bör bedömas också ur en annan synvinkel. F. n. finns en i
detalj gående författnings­reglering av skolans inre organisation,
tjänsteorganisation m. m., som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1351&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1352&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medför
en utpräglad enhetUghet och Ukformighet i skolans utform­ning hos samtliga
huvudmän. Utvecklingen kännetecknas nu av strä­vanden att mmska den centrala
regleringen och decentralisera befo­genheter och ansvar till kommuner och
enskUda skolor. Härigenom skaU skolan göras mera anpassbar till de lokalt
föreliggande förhåUan­dena i kommimema och i olika skolor och områden.
SSK-utredningen (U 1972: 06) har enligt sma direktiv att undersöka hur detta
skall kunna ske utan att principen om ett enhetligt skolsystem och en likvärdig
ut­bildningsstandard eftersatts. Man måste nu enligt SÖ stäUa sig frågan hur
förhandlingsrätten kommer att fungera om sådana förändringar blir genomförda.
Det är enligt SÖ då framför allt av vikt att understryka att en vidgad
förhandlingsrätt i detta läge mte får medföra, att den nuvarande
författningsregleringen och centrala styrningen ersätts av en central
avtalsreglering, som skulle kunna bU ett faktiskt hinder för den eftersträvade
anpassningen tUl lokala förhållanden. Svenska kom­munförbundet ställer frågan
huravida. t. ex. kommunernas rätt att anlita en entreprenör resp. driva arbetet
i egen regi kommer att falla inom medinflytandeavtalets ram. Ett annat oklart
fall är enligt förbundet personalbehovsfrågan. Förbundet finner det å andra
sidan naturligt att man i det fortsatta lagstiftningsarbetet uttalar ett
starkare stöd för att ett medinflytandeavtal kommer tiU stånd, när det gäller
sådana områden som arbetsmiljö och företagshälsovård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Både SF och TCO föratsätter att en fråga inte skall
anses vara undan­tagen från avtalsreglering bara på den granden att den faller
imder den verksamhet som bedrivs av t. ex. domstolsverket, statskontoret,
statens personalutbUdningsnämnd eller statens personalnämnd. Här kan också
nämnas att enligt statens personalnämnds remissvar praktiskt taget all
personaladministration blir förhandlingsbar, om lagförslaget helt eller delvis
genomförs, t. ex. myndighetsvis anpassad personalpolitik,
per-sonaladministrativ planering, personalrörlighet (inkl. rekrytering och om­placering),
personalutveckling med personalutbildning, löne- och anställ­ningsvillkor,
personalstatistik, samverkansformer, arbetsledning och ar­betsorganisation samt
arbetsmiljö- och hälsofrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det kan anmärkas att många av de här återgivna
remissuttalandena har nära anknytning också till frågan huravida avtalsförbud
eller ogiltig­hetsregel bör användas som konstruktion i lagen (jfr avsnitt
4.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2
Utrymmet för avtalsreglering av särskilda frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.1
Gällande ordning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utöver &amp;quot;tjänsteorganisationens
utformning&amp;quot; (punkten a) och &amp;quot;myn­dighets verksamhet&amp;quot; (punkten b)
avser det i andra stycket i 3 § StjL resp. 2 § KtjL intagna avtalsförbudet
också vissa särskilda frågor (punk­ten c). Dessa frågor anges där inte direkt
utan beskrivs genom hänvis­ning till andra författningsbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1353&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1354&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av 3 § andra stycket c StjL framgår sålunda att
avtal inte får träffas om anställnings- eUer arbetsviUkor, som regleras i StjL
eller i författning vartUI StjL hänvisar, eller om anställnings- eller
arbetsviUkor, som enligt StjL tUlhör regeringens, riksdagens eller myndighets
beslutanderätt. Bland de frågor som regleras i andra paragrafer i StjL kan
erinras om frågor rörande anstäUning av tjänsteman, tjänstemans åUgganden, ar­betskonflikter
(stridsåtgärder, neutralitetsrätt och skyddsarbete), tjänste­mans bisysslor,
disciplinansvar och anställnings upphörande. Som exem­pel på frågor, som
regleras i författning som StjL hänvisar tUl eller som enligt StjL omfattas av
statens beslutanderätt, kan nämnas dels den i RF reglerade frågan om grunder
för tjänstetillsättning, dels de i StjS regle­rade frågoma om viss lägsta ålder
eller företeende av läkarintyg som villkor för tjänst, om förfarandet vid
tjänstetillsättning, om särskild lä-kanmdersökning och om förening av tjänster,
dels de i kungörelsen 1974: 1007 reglerade frågoma om tidsbegränsning av
anställning. Med giltighet fr. o. m. den 1 januari 1976 har vidare i 3 § andra
stycket c ta­gits in en erinran om att bestämmelsen gäller bara i den mån annat
inte följer av 19 §. Därmed upphävs avtalsförbudet beträffande disciplinpå­följder,
såvitt angår frågor som regleras i 18 § andra och tredje styckena StjL. Enligt
19 § StjL i dess nya lydelse skall nämligen kollektivavtal kunna ersätta
reglerna om disciplinpåföljder i 18 § andra och tredje styckena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den mot 3 § andra stycket c StjL svarande
föreskriften i KtjL, 2 § andra stycket c, har delvis ett annat innehåll.
Avtalsförbudet gäller på KtjL:s område sådant anställningsvillkor angående
tjänstetUlsättning, an­ställnings upphörande eller disciplinansvar som regleras
i lag eller i an­nan författning. Exempel på anställningsvillkor som efter
administrativ reglering omfattas av avtalsförbudet i 2 § andra stycket c KtjL
utgör vis­sa villkor som regleras genom föreskrifter i KtjS. Dessa föreskrifter
gäl­ler dock bara i den mån regeringen förordnar. Så har skett beträffande bl.
a. de statligt reglerade lärartjänsterna inom det kommimala skolvä­sendet.
Föreskrifternas huvudsakliga innehåll svarar mot vad som gäller på statens
område. I fråga om disciplinansvar gäller fr. o. m. den 1 janu­ari 1976
avtalsförbudet i punkten c bara i den mån annat inte följer av författning som
reglerar disciplinansvar. När det gäller tjänstemän­nen på det rent kommunala
området m. fl. framgår av förarbetena till KtjL att avsikten med föreskriften i
punkten c är bl. a. att frågor om tjänstetillsättning, disciplinansvar och
anställnings upphörande för så­dana tjänstemän skall regleras antingen i lag
eller i kollektivavtal (prop. 1965: 60 s. 119). För dem har därför inte
utfärdats administrativa för­fattningsbestämmelser i sådana frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det närmare innehållet i de
författningsbestämmelser som åsyftas i punkten c i andra stycket i 3 § StjL
resp. 2 § KtjL framgår av senare av­snitt (9,10 och 12).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1355&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1356&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.2    Arbetsrättskommittén&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ARK föreslår dels att bl. a.
punkten c i de angivna lagrammen skall omkonstrueras på visst sätt, dels att
vissa paragrafer i KtjS skall flyttas över tiU KtjL. Jag behandlar dessa
lagtekniska förslag i de båda närmast följande avsnitten (4.3 och 4.4).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare föreslår ARK att en stor del av de bestämmelser,
främst i StjL, som punkten c avser skall ändras eller upphävas. Härigenom blir
det avtalsbara området i motsvarande mån utvidgat. BI. a. blir enligt förslaget
en del av de frågor som nu behandlas i StjS avtalsbarå. Dessa förslag tas upp
först i senare avsnitt (bl. a. avsnitt 12).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.3    Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om den allmänna
remissreaktionen på ARK:s förslag i deima del skall nu bara nämnas att
förslaget tUl strykningar m. m. lämnas utan erinran av SF och TCO, medan SAV
och andra statsmyndigheter anför åtskilliga invändningar. Riksförsäkringsverket
sätter för sin del i fråga, om inte en del tvingande lagbestämmelser i stället
för att upphävas bör göras dispositiva i förhållande till kollektivavtal.
Sådana författningsbe­stämmelser kan enligt verkets mening behövas för att den
offentliga verksamheten skaU kunna fungera även under avtalslöst tillstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas närmare
inställning till ARK:s förslag i denna del kommer att redovisas senare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3 Förbud och ogiltighetsregel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3.1 Gällande ordning-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som framgår av den föregående
redogörelsen får enligt 3 § andra stycket StjL avtal inte träffas om vissa
uppräknade frågor, däribland an­ställnings- eller arbetsviUkor, som regleras i
StjL eller i författning som StjL hänvisar till eller enligt StjL tUlhör
statens (regeringens, riksdagens eller myndighets) beslutanderätt, i den mån
annat inte följer av 19 §. I tredje stycket anges att avtal, som träffats i
strid mot andra stycket, i denna del är utan verkan. Lagen är således, såvitt
nu är i fråga, kon­struerad som ett förbud i förening med en ogUtighetsregel.
Motsvarande konstruktion används i 2 § andra och tredje styckena KtjL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämbetsansvarskommitlén föreslog i
sitt slutbetänkande (SOU 1972:1 s. 36, 124) att stadgandet i 3 § andra stycket
StjL skulle ersättas av en be­stämmelse av innebörd att det i avtal inte fick
stadgas inskränkning i rätt för staten att besluta om de frågor som tidigare
angavs i punkterna a och b och inte heller inskränkning i den beslutanderätt i
övrigt som enligt StjL tillkom staten. Därjämte skulle ogiltighetsregeln i 3 §
tredje stycket utformas så, att den omfattade inte bara avtalsklausuler som
stred mot andra stycket utan också avtalsklausuler som stred mot an-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1357&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1358&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nan
bestämmelse i StjL eller i författning som StjL hänvisade till. Mot­svarande
ändringar föreslogs i 2 § KtjL. Den förordade ändringen, som utgjorde ett led i
kommitténs förslag i syfte bl. a. att avskaffa ämbets­ansvaret, var enligt
kommUtén av formell beskaffenhet och alltså inte avsedd att medföra någon reell
utvidgning av avtalsfriheten eller annars någon ändring i sak av
&amp;quot;maktfördelningen&amp;quot; mellan tjänsteavtalsparterna. Den nuvarande
lagkonstruktionen med avtalsförbud ansågs emellertid av kommittén ge uttryck åt
en orealistisk syn på tjänsteavtalets verkliga natur och dessutom strida mot de
principer som gäller för avtalsparter på övriga områden, där rättsförhållandena
bedöms som i sin helhet av­talsreglerade även om avtalsinnehållet delvis kan
vara styrt av lag. Den föreslagna lagändringen skulle bota dessa brister och få
den effekten att det offentiiga tjänsteavtalet i sin helhet skulle omfattas av
samma civil- och processrättsliga regler som tjänsteavtal i allmänhet. I
rättsligt hänseende skulle ändringen enligt kommittén inte betyda mer än att
man, i överensstämmelse med lagen, skulle kunna i avtal föreskriva t. ex. att
arbetsgivaren ensam skaU bestämma arbetsuppgifterna för en myn­dighet. Däremot
skulle en mer detaljerad avtalsklausul rörande arten i visst hänseende av dessa
arbetsuppgifter drabbas av ogUtighet på grund av att arbetsgivaren enligt
huvudregeln om ensam bestämmanderätt på området inte är bunden av en sådan
detaljklausul. Med hänvisning till den principiella vinsten av att anpassa
tjänstemannalagarna tUl annan lagstiftning rörande privaträttsliga, ömsesidiga
rättsförhållanden ansåg sig kommittén ha fog för att avvisa de invändningar mot
förslaget som från olika håU hade förts fram under remissbehandlingen av kommit­téns
principbetänkande (SOU 1969: 20). Ämbetsansvarskommitlén ansåg bl. a. att flera
remissinstanser — däribland SAV och statens personal­pensionsverk — hade
missuppfattat principförslagets innebörd. Bland de invändningar som kommittén
avvisade märks också sådana som hade förts fram av statskontoret m. fl. Dessa
invändningar gick bl. a. ut på att den föreslagna nykonstraktionen — vilken en
instans betecknade som högst besynnerlig — knappast skulle medföra några
fördelar. Den nu­varande ordningen, dvs. en begränsning av avtalsområdet till
de ämnen som parlema äger disponera över, ansågs av dessa instanser vara bättre
ägnad att förebygga missförstånd och irritation i den praktiska tillämp­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under remissbehandlingen av ämbetsansvarskommitténs
slutbetän­kande stödde LO kommitténs förslag med motivering bl. a. att ändring­en
av lagkonstraktionen leder till att berörda bestämmelser får en mer logisk
uppbyggnad och framför allt åstadkommer ett närmande tUl den privata
arbetsmarknadens regelsystem. Däremot avstyrktes förslaget av bl. a. SAV,
förhandlingsutredningen och lönesystemutredningen (C 1968: 17). SAV och
lönesyslemutredningen ansåg att de av kom­mittén aktualiserade reformerna i
fråga om ansvarssystem och pro-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1359&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1360&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;cessuella
frågor skulle kuima vidtas utan den föreslagna lagändringen.
FörhandUngsutredningen påpekade bl. a. att som huvudregel bör gälla att
förhandlings- och avtalsrätten begränsas tiU frågor som de avtalande partema
förfogar över. Ändringen kunde enligt utredningen vara ägnad att i
förhandlingssammanhang skapa eller skärpa motsättningar. Och enligt juridiska
fakulteten vid Ltmds universitet framstod den av kom­mittén föreslagna
omformuleringen närmast som en lek med ord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
prop. 1975: 78 (s. 140) om lagstiftning angående ansvar för funktio­närer i
offentlig verksamhet, m. m., åberopade chefen för justitiedepar­tementet att
ämbetsansvarskommitténs lösning hade kritiserats såsom ägnad att komplicera
förvaltningsprocessen och leda till missförstånd. Han förklarade också, efter
samråd med dåvarande statsrådet Löfberg, att han delade den av vissa
remissinstanser framförda uppfattningen att den föreslagna lagändringen inte
var nödvändig för att kunna genom­föra kommitténs förslag i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På grand härav och för att inte föregripa de
Överväganden som ARK:s arbete kunde leda till förordade departementschefen, att
den nu­varande ordningen med avtalsförbud i StjL och KtjL skulle behållas t. v.
Riksdagen antog propositionsförslaget i denna del (JuU 1975: 22, rskr 1975:
212).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya lagstiftningen (SFS 1975: 667, 668, 753 m. fl.), som har trätt i kraft den
1 januari 1976, innebär ett slopande av ämbetsansvaret och en ny utformning av
disciplinansvaret m. m. med oförändrad konstrak­tion av 3 § StjL och 2 § KtjL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.2
Arbetsrättskommittén&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK (majoriteten) föreslår att
ämbetsansvarskommitténs lagförslag med vissa formeUa justeringar skall läggas
tUl grand för en ny konstrak­tion av 3 § StjL och 2 § KtjL. ARK anför till stöd
för förslaget i denna del bl. a. följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya lagkonstruktionen innebär att ett avtalsviUkor frånkänns gil­tighet
generellt bara om det direkt reglerar myndighets verksamhet (SOU 1975:1 s.
643). I annat fall — t. ex. om avtalsvillkoret reglerar en arbetsledningsfråga
— blir villkoret ogUtigt bara om det omöjliggör den avsedda verksamheten. I
sådana fall kan problem uppstå, medger ARK (s. 641). Men enligt ARK bör det
normalt inte erbjuda svårigheter vare sig att faststäUa vad slags intresse, som
en viss verksamhet är avsedd att tUlgodose och som i princip ligger utanför
förhållandet mel­lan arbetsgivare och arbetstagare, eller att därefter pröva
huravida viss eller vissa avtalsklausulers tillämpning gör det omöjligt att
tUlgodose detta intresse. Det kan ofta tUlgodoses inom vida ramar, när det
gäller formen för verksamhetens bedrivande. Och det är först när dessa ramar
överskrids som verksamheten i fråga kan anses omöjliggjord. Skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1361&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1362&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;prövningen
i ett särskilt fall ge vid handen att sådant hinder uppkom­mer genom
avtalsregleringen, äger det allmänna rätt att för detta sär­skilda fall
bestämma en annan reglering (s. 642). Normalt bör alltså enskilda villkor i
träffade avtal anses gälla efter sina ordalag med den underförstådda
begränsningen att de inte får tillämpas så, att myndighets verksamhet
omöjliggörs. Innehållet i den föreslagna tvingan­de lagregeln bör på detta sätt
enligt ARK ses som en förutsättning för varje träffat avtal, även om detta inte
kommer tUl särskilt uttryck i av­talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
offentiige arbetsgivaren måste enligt ÄRK:s majoritet givetvis även i
fortsättningen ha rätt att avböja förhandlingar som åsyftar att nå ett avtal
som strider mot en tvingande regel i tjänstemannalagstiftningen (s. 677). Men
enligt ARK medför den nya konstruktionen i lagstift­ningen inte någon
begränsning av hans förhandlingsskyldighet, när fråga uppkommer huruvida han
har tillämpat en tvingande regel på rätt sätt. Detsamma gäller tvist om
tillämpningen av t. ex. de uppsäg­ningsregler i LAS till vilka StjL hänvisar.
Genom att ersätta den nuva­rande avtalsförbudsregeln med samma typ av
ogiltighetsregel som lag­stiftaren har använt, när han inom andra rättsområden
har funnit skäl att reglera avtalens innehåll, uppnås sålunda bl. a. att
förhandlingar kan föras i fråga huravida tillämpningen i det enskilda fallet av
viss bestäm­melse har varit riktig eUer oriktig (s. 634). Dessutom uppnås att
så­dan tvist i princip kan behandlas på samma sätt i processueUt hän­seende som
andra tvister i allmänhet om anställningsavtal. Tas av­sedda bestämmelser —
tyst eller uttryckligen — in i kollektivavtal, bör vidare de för brott mot
sådana avtal tillämpliga påföljdsreglema kunna användas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prövningen av hithörande tvister bör enligt ARK (s.
641) kunna ske vid AD. Delta bör gälla såväl tvist, där talan förs om
förhandlings­rättens omfattning vad avser ett yrkat men ännu inte träffat
avtal, som tvist rörande giltighet av ett redan träffat avtal. Påstår den of­fentiige
arbetsgivaren att en yrkad eller redan träffad avtalsbestämmel­se skulle
innebära avgörande hinder för myndighets verksamhet, är det enligt ARK hans sak
att påvisa hindrets existens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
speciellt undantag från den annars rådande avtalsfriheten bör emellertid enligt
ARK (s. 642) läsas in i förslaget, nämligen för det fall att riksdagen i
samband med ett verksamhetsbeslut också förklarar, att verksamheten skall
fullgöras på vissa tider, t. ex. att postdistri­bution tUl allmänheten skall
ske vid vissa tidpunkter dagligen. I så­dant faU bör enligt ARK avtalsvUlkor om
arbetstidens förläggning inte omöjliggöra verkställandet av riksdagsbeslutet.
Skulle ett sådant beslut drastiskt avvika från ett redan träffat avtal om
arbetstidsförläggning, bör det enligt ARK ankomma på den offentiige arbetsgivaren
att tUlsam-mans med avtalsmotparten söka lösa uppkommande problem. Detta kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1363&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1364&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ske
t. ex. genom att parterna träffar en ny överenskommelse som i gör­ligaste mån
tUlgodoser båda parters intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om 10 § StjL anför ARK i detta sammanhang
(s. 642) att tjänstemannen f. n. har en offentligrättslig plikt att fullgöra
det arbete som krävs för att myndighetens verksamhet inte skall omöj­liggöras.
Enligt ARK gäller 10 § bara på det avtalsförbjudna området.-Om ARK:s förslag
att upphäva 10 § genomförs, måste förekommande arbets- och lydnadsplikt i
fortsättningen i princip hämta sitt stöd i de träffade arbetsavtalen, även i de
fall där arbetsgivaren med stöd av 3 § skall kunna förfoga över viss
arbetsledningsfråga (s. 652). På det av­talsbara området torde enligt ARK
arbetsskyldighetens omfattning i brist på avtal få bedömas efter de principer
som gäller på den pri­vata arbetsmarknaden (jfr ÄD:s dom 1929 nr 29).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En ledamot av ARK (statssekreteraren Aldestam) är
skUjaktig och anför följande (SOU 1975: 1 s. 907). övertygande skäl har inte
visats för att ämbetsansvarskommitténs förslag bör bUda utgångspunkt för ÄRK:s
överväganden beträffande 3 § StjL och 2 § KtjL. Ämbetsansvarskommit­téns
förslag i denna del tjänade ju det speciella syftet att bilda grandva­len för
ett ulomstraffrättsligt sanktionssystem. Reservanten delar helt
förhandlingsutredningens kritik mot sistnämnda förslag. Förhandlings-och
avtalsrätten bör sålunda vara begränsad till frågor som partema för­fogar över.
Ett genomförande av förslaget skulle nämligen kunna leda till motsättningar i
förhandlingssammanhang. En ordning sådan som den av ARK:s flertal förordade —
enligt vUken den offentliga arbetsgivarsidan har att i det konkreta faUet ange
att ett visst avtalsinnehåll innebär av­görande hinder för myndighets
verksamhet — är enligt reservationen knappast ägnad att förebygga motsättningar
parterna emeUan. Reser­vanten åberopar att också ARK:s flertal har konstaterat
vissa svårighe­ter som den föreslagna övergången från avtalsförbud till
ogiltighetsregel av nytt slag kan medföra. Det av ARK:s flertal anförda
exemplet med en avtalsreglerad arbetsledningsfråga utgör enligt reservanten en
god U-lustration till sådana svårigheter. Han åberopar särskilt svårighetema i
samband med aUa de gränsfaU där arbetsledningen på olika nivåer ställs inför
frågan huruvida en viss avtalsklausul kolliderar med det allmännas
beslutanderätt i fråga om verksamheten. ARK:s resonemang i samband med det
specieUa undantaget för riksdagsbeslut i fråga om vissa tider för verksamheten
är enligt reservanten dessutom föga verklighetsbetonat med tanke på att frågor
sådana som de som rör arbetstidens förläggnmg inte är av den arten att de
lämpligen kan på förhand bindas genom riks­dagsbeslut i samband med
bestämmandet av verksamhetens utformning i stort. Enligt hans mening är detta
ytteriigare ett exempel på olägenhe­terna av en reglering, som för att kunna
fungera måste förses med så många förbehåll som den av ARK:s flertal
skisserade. Reservanten an­ser att frågan om på vUka tider myndigheterna skall
bedriva sin verk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1365&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1366&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105  
Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samhet
i många faU är en sådan fråga som direkt berör verksamheten. Han åberopar som
skäl att inte frångå den nuvarande lagkonstraktionen också det
överläggningsinstitut som har införts i tvister som rör avtals­förbjuden fråga
(52 § StjL, 7 § KtjL). Reservanten, som fömtsätter att tvister i de alltjämt
avtalsförbjudna ämnena genom uttrycklig lagbe­stämmelse styrs tUl AD, förklarar
sig på grund av det anförda inte be­redd att slopa den nuvarande
lagkonstraktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.3
Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Först kan anmärkas att åtskilliga av de synpunkter
som tidigare har redovisats i samband med redogörelsen för remissutfallet,
såvitt gäUer regleringen av frågor om tjänsteorganisationens utformning och om
myn­dighets verksamhet, också gäller lagens utformning i denna del. Jag skall
nu redovisa de särskilda synpunkter som har anförts på frågan om lagens
konstraktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sju
av de remissinstanser som går in på den frågan lämnar ARK:s majoritetsförslag
utan erinran eller är i varje fall benägna att inte resa avgörande invändningar
mot detta, nämligen Svea hovrätt, RRV, AD, länsstyrelsen i Västerbottens län
(majoriteten), LO, SF och TCO. Svea hovrätt påpekar att ARK på denna punkt utan
närmare egen motive­ring har tagit ämbetsansvarskommitténs förslag som en
utgångspunkt. Syftet med den ändrade lagkonstraktionen har angetts vara att det
of­fentliga anställningsförhållandet skulle bli att betrakta som tUl aUa de­lar
avtalsgrundat. Hovrätten anser emellertid att detta rent faktiskt torde vara
fallet endast i den begränsade meningen att arbetstagaren genom anställningsavtalet
får anses ha gått med på att rätta sig efter, föratom direkt tvingande
lagstiftning, de villkor som arbetsgivaren uppställer på områden där hans
ensidiga bestämmanderätt inte får inskränkas ge­nom avtal. Enligt hovrätten
saknas emellertid anledning till erinran mot den av ARK föreslagna
uppläggningen, om den tas endast för vad den är, nämligen en lagteknisk
hjälpkonstraktion, och inte tiUåts få själv­ständig betydelse i sak. Liknande
instäUning har RRV. AD anför att den ändrade ordalydelse som ARK vUl ge det
aktuella lagrammet inte i sig torde innebära att man åstadkommer den av ARK
åsyftade ord­ningen, nämUgen att det offentliga anställningsförhållandet för
fram­tiden skall ses som avtalsgrandat. Formellt kan de av ARK föreslagna
paragraferna enligt AD sägas vara uttryck för ett avtalsförbud i lika hög grad
som de bestämmelser som gäller f. n. överträdelser leder i båda fallen enligt
paragrafernas sista stycke till att avtalsbestämmel­serna blir OgUtiga.
Uppenbarligen är det denna rättsföljd som är av­talsförbudets kärna. ARK:s
syfte med den nya ordalydelsen av paragra-femas andra stycke synes enligt AD
vara att markera ett nytt synsätt på det offentliga anstäUningsförhåUandet.
Frågan är då om det finns fog för att anlägga ett sådant nytt synsätt. Genom de
reformer rörande de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1367&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1368&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;offentliga
tjänstemännens ställning i arbetsrättsligt hänseende som inled-&amp;lt;les med 1965
års förhandlmgsrättsreform och fortiöpande har pågått se-«dan dess — framför
allt avskaffandet av ämbetsansvaret som slraffrätts­ligt institut — har enligt
AD otvivelaktigt det offenfliga anställningsför­hållandets särart i betydande
mån tuimats ut. Genomförs ARK:s för­slag, förefaller det AD långt ifrån
opåkaUat att tala om det offenfliga anställningsförhållandet såsom åtminstone i
huvudsak avtalsgrandat. Den offentUgrättsliga särreglering som skiUle återstå
avser främst rätten för det allmänna att utan avtalsbundenhet besluta om
myndighets verk­samhet samt ett mmdre antal materiella bestämmelser. AD anser
det •därför befogat att, som ARK gör, anlägga en privaträttslig grimdsyn på
hela det offentliga anstäUningsförhåUandet. LO tiUstyrker förslaget att införa
en ogiltighetsregel i stäUet för nu gällande avtalsförbud för att på &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
offentliga sektom utveckla medbestämmandet. LO hänvisar i övrigt i sitt
yttrande bl. a. till SF:s yttrande. SF och TCO anser att vissa av de &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fördelar
som följer med den av ARK-majoriteten förordade ogiltighets-konstruktionen
skulle kunna uppnås även med en avtalsförbudskonstruk-tion vilken liksom i nu
gäUande lag kombineras med en ogUtighetsregel. Härför krävs dock vissa
justeringar och kompletteringar av lagtexten. Av principiella skäl anser de båda
organisationerna emellertid att en lagstiftning som reglerar förhållandet
mellan arbetsgivare och arbetsta­gare inte skall baseras på förbudsregler.
Enligt organisationerna bör i stället — i likhet med vad som gäller annan
lagstiftning på arbetsmark­naden —• avtal eller avtalsvUlkor som inte är
önskvärda för samhäUet &amp;lt;lrabbas av ogiltighet genom särskUda regler. TCO
tUlägger att en ogil-tighetskonstruktion öppnar bättre möjligheter att utvidga
statstjänste­männens förhandlingsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I övrigt visar remissutfallet en markant
uppslutning på reservanten Aldestams linje. Sålunda erinrar JK om den
fundamentala skillnad i den privata och den offentliga verksamhetens karaktär
som kommer tiU ut­tryck i förhållandet raeUan arbetstagare och arbetsgivare på
så sätt, att parterna på den offentliga sektom inte äger fritt avtala om
myndighets verksamhet eUer om förhållanden som kan påverka innehållet i den of­ientliga
myndighetsutövningen. I motsats tUl ARK anser JK att en för­budsregel bör
finnas kvar på det område som stadgandet i 3 § andra stycket StjL föreslås
omfatta. Man bör enligt hans mening redan vid ett avtals ingående ha reda på om
man rör sig inom det avtalsbara områ­det eUer inte. JO kan inte finna annat än
att frågan är rent teknisk till sin innebörd och av föga principiellt intresse.
Motivet för en ändring av gällande lags system synes främst vara att man menar
att vissa avtals­klausuler visserligen bör vara i princip tUlåtna men att de
inte får tUläm­pas på sätt som omöjliggör myndighets verksamhet. JO riktar
kritik mot ARK:s tankegång och framhåller att man i lagtexten bör säga ut vad
man menar. Som ARK:s förslag nu är kan man enligt JO:s uppfattning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1369&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1370&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;endast
genom ett fmläsande av motiven förstå vad som ligger bakom orden. Enligt SJ
saknar den föreslagna lagtexten täckning för ARK:s uppfattning att
&amp;quot;ogUtighet drabbar bestämmelser som gör det omöjligt att utöva den
offenfliga verksamheten på sådant sätt att de intressen som verksamheten är
avsedd att tUlgodose kan tryggas&amp;quot;. Det måste också enligt SJ vara
vanskligt att bygga en objektiv och enhetiig lag­tillämpning på en analys av de
intressen som skall tillgodoses med en viss myndighets verksamhet. Televerket
synes också mena att lagtexten saknar täckning för motiven i denna del. En
ledamot av länsstyrelsen i Västerbottens län anser att den nuvarande
förbudsregeln bör behållas för att inte föranleda oklara situationer, som vore
hindrande i arbetet. Kammarrätten i Stockholm anför att den föreslagna
ordningen synes i hög grad diskutabel. Med den av ARK valda lagkonstruktionen
skulle man kimna ingå avtal som den offentiige arbetsgivaren i vissa situatio­ner
mte får följa. Det är enligt kammarrätten mera tiUtalande att par­terna från
början kommer överens om vad de är vUliga att stå för och sedan anpassar sina
överenskommelser härefter. Dessutom innebär ÄRK:s konstraktion att den
offentiige arbetsgivaren i fråga om tolk­ningsföreträde kommer i förmånligare
läge än vad fallet är på den pri­vata sektorn, nämligen om han gör gällande att
en viss fråga inkräktar på myndighetens verksamhet. Detta behöver väl i och för
sig inte vara orimligt, men enligt kammarrätten är det bättre att i samband med
slutandet av avtalet om arbetsledningsfrågorna klara ut gränserna för det
avtalsbara området och sedan behandla detta precis på samma sätt som det
privata. ÖB anser den föreslagna konstruktionen f. n. olämpUg för
försvarsmakten, bl. a. med hänsyn tiU de oklarheter som finns i betän­kandet.
Försvarets civilförvaltning menar att den föreslagna lagkon­straktionen
troligtvis kommer att medföra tolkningssvårigheter och med stor sannolikhet
även motsättningar mellan parterna vid lokala och centrala förhandlingar.
Riksförsäkringsverket, som särskilt åberopar den anförda reservationen, hävdar
att den av ARK-majoriteten föreslagna ut­formningen av 3 § StjL kan leda till
att parterna vid avtalsförhandling i praktiskt taget varje fråga måste bedöma
vad som ligger i begreppet myndighels verksamhet och vilket avtalsinnehåll som
påverkar verksam­heten i sådan grad, att den inte kan fullgöras på det sätt som
lagstiftaren har avsett. Verket delar reservantens farhågor för en ökad risk
för mot­sättningar mellan partema. Också postverket ansluter sig tUl reservatio­nen
vad gäller den tekniska utformningen av 3 § StjL. Generaltullstyrel­sen
förordar lUcaså att nuvarande konstraktion med avtalsförbud i för­ening med
OgUtighetsregel behålls. TiU stöd härför åberopar styrelsen att det — för att
förhandlingama skall kurma ske under parternas ömsesi­diga förtroende — är
nödvändigt att skapa ett avlalsrättsligt läge där parterna verkligen råder över
de frågor som förhandlingarna avser. Det kan svårligen åstadkommas med en
regel, som gör det möjligt för ar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1371&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1372&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;betsgivaren
att i efterhand hävda att ett avtals innehåll innebär avgöran­de hinder för
myndighets verksamhet och därmed är ogUtigt. ARK:s konstruktion medför också en
viss osäkerhet om ett kollektivavtals tUl-lämpning i det enskUda fallet. Vidare
kan enligt styrelsens mening ett system som bygger på ARK:s förslag medföra
större risk för olikartad utveckling inom skUda delar av det statliga området.
Styrelsen pekar också på att den nuvarande ogUtighetsregeln i 3 § tredje
stycket StjL torde behöva komma i tiUämpning endast i rena undantagsfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
remissinstanser pekar, liksom Svea hovrätt, på majoritetsförsla­gets nära
bindning tUl ämbetsansvarskommitténs förslag. Svenska kom­munförbundet anser
att hänvisningen tUl sistnämnda förslag inte utgör något bärande skäl i detta
sammanhang. Juridiska fakulteten vid univer­sitetet i Uppsala anför att
föratsättningama för ARK:s lagförslag i viss mån har rabbats genom att den
nuvarande konstruktionen i lagen har behållits vid avskaffandet av
ämbetsansvaret. Samma påpekande görs av riksskatteverket, som också anför att
skillnaden mellan förbud mot av­tal och ogiltighet av avtal synes vara hårfin.
Eftersom den föreslagna regeln dessutom torde leda tUl ett mera komplicerat
förvaltningsförfaran­de med störte risker för missförstånd och gränsproblem,
instämmer riks­skatteverket i reservationen. Både Svenska kommunförbundet och
Lands­tingsförbundet anser att den nuvarande lagkonstraktionen bör behållas. SA
V delar reservantens uppfattning att den föreslagna lagkonstraktionen kan
medföra komplikationer och motsättningar i förhandlingsarbetet ge­nom att
avtals- och förhandlingsrätten inte som hittills skulle vara be­gränsad till frågor
som förhandlingsparterna vid förhandlingstillfället vet att de förfogar över.
SAV menar också att om det anses lämpligt att tvister rörande frågor som är
avtalsförbjudna i sak skall handläggas på samma sätt som övriga tvister, så
torde detta kunna genomföras utan att en formell avtalsbestämmelse täcker dessa
frågor. SÖ kan för sin del inte finna annat än att den föreslagna
konstruktionen med en ogiltighets­regel är teoretiskt svårgripbar och till sina
konsekvenser tvivelaktig. Ätt i avtalsbarheten i princip inrymma frågor som
parterna faktiskt inte för­fogar över synes SÖ vara en onödig eftergift åt ett
teoretiskt betraktelse­sätt vilken komplicerar den praktiska verkligheten.
Konstraktionen kan förutses leda tiU svårigheter i förhandlingsverksamheten och
införa ett osäkerhetsmoment i rådande avtalstUlstånd. Arbetsgivaren kan enligt
SÖ:s mening bli nödgad att när som helst göra gällande att viss bestäm­melse i
gällande avtal skall anses ogUtig, t. ex. på grand av beslutad änd­ring i
verksamheten. SÖ, som anser alt den nuvarande konstraktionen ger bättre
föratsättningar för att skapa klarhet om gränser för det av­talsbara området,
ansluter sig tiU reservationen på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett par remissinstanser diskuterar vissa särskilda
frågor med anknyt­ning tiU frågan om lagkonstraktionen. AD pekar liksom ARK på
att den grundregel som ligger bakom den nuvarande konstraktionen av 3 § StjL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1373&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1374&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hänger
samman också med regleringen i 10 § av statstjänstemännens ar­bets- och
lydnadsplikt. Ett fasthållande vid det nuvarande betraktelse­sättet på det
offenfliga anställningsförhållandet synes enligt AD i konse­kvensens namn kräva
att lagstiftningen om arbets- och lydnadspUkten inom det avtalsförbjudna
området kvarstår oförändrad. Enligt JK skall statliga och kommunala organ inte
behöva föra talan inför AD för att få garantier för att den offentliga
verksamheten skall kunna upprätthåUas och inte heller ha att vid sådan tvist
inför AD vara nödsakade att bevisa att en viss verksamhet eller åtgärd åligger
myndighet. Det synes JK vara tUlfyllest att, såsom stadgas i 52 § StjL,
parterna har möjlighet att vid tvist inom det avtalsförbjudna området ta upp
överläggningar med var­andra. SO pekar också på att enligt ARK:s förslag mycket
stora krav måste ställas på arbetsgivarens bevisning, om han vUl åberopa
ogiltig­hetsregeln. Svenska kommunförbundet hävdar att det är en tung bevis­börda
som enligt förslaget läggs på kommunerna. Det torde finnas många frågor som
klart hör samman med &amp;quot;myndighets verksamhet&amp;quot; men där det är svårt att
förebringa bevisning om att det föreligger avgö­rande hinder för verksamhetens
bedrivande. Förbundet hävdar också att konmiunema måste ha tolkningsföreträde i
fråga om myndighets verk­samhet. I anledning av förslaget att tvister om det
avtalsbara områdets avgränsning skall prövas av AD anför förbundet att andra
möjligheter att lösa sådana tvister måste undersökas. Landstingsförbundet menar
att omfattningen av myndighels verksamhet inte kan få bli ett bevisbörde­problem
på det sätt ARK föreslår och att arbetsgivaren måste ha tolk­ningsföreträde.
Däremot stryker SACO/SR under att den part som häv­dar att en viss
avtalsbestämmelse skall omfattas av den föreslagna ogU­tighetsregeln också
skall bära bevisbördan i tvist om regelns tUlämp­ning. Liksom reservanten
Aldestam förutsätter generaltullstyrelsen att tvister i avtalsförbjudna frågor,
som rör arbetstagares förhållande till arbetsgivaren, skall styras tUl AD. Styrelsen
anser också att begräns­ningen i förhandlingsrätten så långt det är möjligt bör
kompenseras &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;med en överläggningsrätt och en
överläggningsskyldighet. Vid utform­ningen av bestämmelser därom kan enligt
styrelsen den av ARK för­ordade lydelsen av 12 och 13 §§ FKL tjäna till
ledning. Lantbrukssty­relsen ansluter sig i fråga om prövningen av tvister om
det avtalsbara områdets avgränsning m. m. tUl reservationen. SJ föreställer sig
att den föreslagna lagtexten innefattar förbehåll för statens beslut i fråga om
verksamheten bara i materieUt hänseende och således inte omfattar bestämmelser
om formerna för sådana beslut. Är denna iakttagelse rik­tig, så vUl SJ härtiU
anmärka att den statliga beslutsmekanismens utform­ning och funktion utgör en
allmänt medborgerlig angelägenhet och därför hittUls inte ansetts böra
underkastas arbetsrättsUg reglering. Svea hovrätt avstyrker ARK:s förslag i
fråga om skadestånd för brott mot koUektiv­avtal, eftersom en sådan påföljd i
sammanhanget ter sig verklighets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1375&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1376&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1915/16:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;främmande.
Ett sådant tillvägagångssätt bör enligt hovrättens mening inte tillämpas på den
offentliga sektom, i synnerhet inte när det gäller tvingande lagbestämmelser
som avser att skydda intressen utanför för­hållandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser, däribland socialstyrelsen,
riksförsäkringsverket, arbetarskyddsstyrelsen och länsstyrelsen i Stockholms
län, anser att frå­gan om förbud och ogiltighetsregel kräver ytterligare
bearbetning och utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4
Vissa lagtekniska frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4.1
Gällande ordning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fråga har uppkommit om gränsen mellan lag och
förordning på KtjS område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
nuvarande ordning upptar KtjL — i dess lydelse fr. o. m. år 1976 — motsvarighet
tiU föreskrifterna i StjL bara i fråga om KtjL:s tiUämpnmgsområde (1 §), avtals
tillämpningsområde och avtalsförbud (2 §), arbetskonflikter (3—5 §§) och
särskUd överläggning (7 §). Andra frågor på det kommunala området m. m. lämnas
i KtjL över för regle­ring i annan offentligrättslig ordning resp. för
reglering i avtal. Detta gäller också sådana offentliga tjänster som varken är
statliga eller rent kommunala, t. ex. vissa tjänster hos aUmän
försäkringskassa. I praktiken har regleringen av de egentiiga
kommunaltjänstemännens arbets- och anställningsvUlkor i viss utsträckning skett
genom tjänstereglementen, som antas ensidigt av arbetsgivaren men som grundas
på överläggningar och överenskommelser som står förhandlingar och kollektivavtal
nära (jfr prop. 1965: 60 s. 118 och 119).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
den del av det icke-statliga tjänstemannaområdet som är statiigt lönereglerad —
främst det kommunala skolområdet — finns bl. a. i KtjS motsvarigheter tUl
övriga föreskrifter i StjL. KtjS innehåller dessutom föreskrifter som svarar
mot dem i StjS. Det innebär att för lärare m. fl. gäller en offentligrättslig
reglering med i huvudsak samma avgränsning av avtalsområdet och innehåll i
övrigt som den reglering som gäller för statstjänstemän. Men många frågor, som
för statstjänstemännens del regleras i lag, regleras alltså för lärarna m. fl.
i stället i administrativ författning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;KtjS omfattar efter regeringens förordnande
offentliga tjänster av skilda slag och vid olika myndigheter och inrättnmgar.
Som exempel på regeringsbeslut, varigenom KtjS helt eUer delvis har gjorts
tUlämplig, kan nämnas förordnanden angående viss personal vid Stiftelsen
Svenska institutet och vid Stockholms intemationella fredsforskningsinstitut, 1
§ kungörelsen (1967: 87) med vissa bestämmelser om tjänstemän hos all­män
försäkringskassa (1 § ändrad senast 1973: 463), 15 § stadgan (1968: 146)
angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (stadgan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4  
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 105. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1377&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1378&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;omtryckt
1972:456, 15 § ändrad senast 1975: 1152), förordnande an­gående
Margarethahemmet, förordnande i regleringsbrev angående tjänsteman hos
Stiftelsen Nordiska museet och hös Stiftelsen Tekniska museet, 23 §
privatskolförordningen (1967: 270, 23 § ändrad senast 1975:454), 5a §
folkhögskoleförordningen (1958:478, 5a § ändrad senast 1975: 398), 10 kap. 4 §
skolförordningen (10 kap. 4 § ändrad se­nast 1975: 269), 54 § förordningen om
kommunal och staflig vuxenut­bildning (54 § ändrad senast 1975: 362), 2 a §
kyrkomusikerstadgan (1950: 375, 2 a § ändrad senast 1975: 1193), 16 a § stadgan
(1961: 210) för elevhem inom det obligatoriska skolväsendet (16 a § ändrad
senast 1975: 1200), 2 § förordningen med vissa bestämmelser om anställning som
präst (2 § ändrad senast 1975: 957), 7 § förordningen (1975: 337) om tjänster
som lärare vid skolväsendet i kommun, förordnanden angå­ende tjänstemän hos
Svenska språknämnden och hos Sveriges utsädes­förening samt 1 § reglementet
(1960: 322) för skogsvårdsstyrelserna (1 § ändrad senast 1965: 855). Det kan
nämnas att vissa föreskrifter i KtjS är undantagna i de författningar som rör
skolan och kyrkan, främst de som rör tjänstetillsättning och vikariat. I
stället har särskUda bestämmelser härom tagits in i resp. författning.
Exempelvis i skolför­ordningen sägs dessutom att KtjS i övrigt skall gälla
&amp;quot;på det sätt som följer&amp;quot; av förordningen. Detta innebär givetvis en
betydelsefull in­skränkning i KtjS tillähiplighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4.2
Arbetsrättskommittén&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK sätter i fråga, om det inte är motiverat att
tydligare än f. n. göra klart att alla frågor, som reglefas i KtjS och som har
motsvarighet i StjL, skaU höra till det avtalsförbjudna området (SOU 1975:1 s.
670). Vissa av dessa frågor, t. ex. frågan om rätten att ha bisysslor (16 §
KtjS), faUer utanför punkten c i 2 § KtjL och kan enligt ARK inte heUer utan
vidare fogas in under avtalsförbudet i fråga om myndighets verksamhet (punk­ten
b i samma lagrum). Ett klarläggande kunde nås genom att föra över
föreskrifterna i fråga från KtjS till lag. ARK riktar vidare principiella
invändningar, delvis av statsrättsUg natur, mot den nuvarande lagstift­ningstekniken
på KtjS område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I betänkandet föreslås därför att ett antal
föreskrifter i KtjS förs över tiU KtjL. Därvid skaU enligt förslaget dock ses
till att dessa föreskrifter liksom f. n. bara omfattar sådana statiigt
lönereglerade tjänster beträf­fande vUka regeringen har meddelat förordnande om
föreskrifternas tUlämpnmg (1 § KtjS, förslaget till 1 § första stycket andra
punkten KtjL). Därmed åsyftas, som framgår av väd nyss har sagts, lärartjäns­terna
m. fl. I fråga om dessa tjänster skall sålunda KtjL enligt ARK:s förslag tiU
stora delar svara mot StjL. På motsvarande sätt skäll åter­stående föreskrifter
i KtjS svara mot StjS. Detta skall gäUa även vid ett genomförande av förslaget
i de avsnitt som innebär att åtskiUiga para-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1379&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1380&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;grafer
i nuvarande StjL och KtjS skall upphävas och att en paragraf i StjL (8 §) skaU
föras över tiU StjS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK har dock inte ansett sig böra föreslå någon
gemensam lagstift­ning för statliga, kommunala och andra offentliga tjänstemän
eller andra arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4.3
Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under remissbehandlingen har de nu upptagna
lagtekniska frågoma — i motsats tUl frågan om konstruktionen av 3 § StjL resp.
2 § KtjL — uppmärksammats bara i mycket begränsad mån. Detta har skett i an­slutning
tUl de särskilda bestämmelsema. Yttrandena i denna del redo­visas därför
senare. Någon allmän erinran mot förslaget har således inte gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5   
Förhandlingsrätten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.1 Rätt till
avtalsförhandling och annan förhandling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.1.1   Gällande
ordning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
4 § FFL äger arbetsgivare eller förening av arbetsgivare, på den ena sidan,
samt förening av arbetstagare, på den andra sidan, på­kalla förhandling rörande
reglering av anstäUningsvUlkoren ävensom rörande förhållandet i övrigt mellan
arbetsgivare och arbetstagare. På­kallas förhandling är motparten skyldig att
träda i förhandling i frågan. I FFL görs inte något undantag härvidlag för det
offentliga området. Förhandlingsrätten omfattar inte frågor som träffas av
avtalsförbudet i 3 § StjL eller 2 § KtjL (SOU 1965: 60 s. 116, jfr avsnitt 4).
Den of­fentiige arbetsgivaren har i sådana frågor en ovillkorlig rätt att
besluta om och genomföra de åtgärder han finner lämpliga, utan att han först
behöver träda i förhandling med arbetstagarsidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppkommer
mellan den offentiige arbetsgivaren och arbetstagarför-enmg tvist om viss fråga
omfattas av förhandlingsrätten eller inte, kan frågan enligt 6 § andra stycket
lagen (1920: 245) om medling i arbets­tvister (6 § ändrad senast 1936: 507)
underställas AD:s prövning efter anmälan av förlikningsman. Finner AD att
frågan är förhandlingsbar, kan domstolen förelägga och utdöma vite för
föfhandlingsvägran. Part kan också väcka talan inför AD med yrkande om
fastställelse av för­handlingsskyldighetens omfattning. Någon talan om fullgörande
av för­handlingsskyldigheten är däremot inte möjlig f. n., om annat inte följer
av kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.1.2   Arbetsrättskommittén&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK föreslår att förening på endera arbetsgivar-
eller arbetstagarsi­dan skall ha rätt att påkalla förhandling med förening på
motsidan rö­rande viUkor varom koUektivavtal kan träffas eller eljest rörande
förhål-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1381&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1382&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lande
som avses med FKL. Sådan rätt skall tUlkomma förening av ar­betstagare även i
förhållande tUl arbetsgivare, hos vilken medlem i för­eningen är eller varit
arbetstagare, liksom arbetsgivare i förhållande tUl sådan förenmg (11 § FKL).
KoUektivavtal skall enligt förslaget kimna träffas om vUlkor rörande arbetet
och lön eller annan ersättning härför samt vUlkor i övrigt rörande förhåUandet
mellan arbetsgivare och ar­betstagare (20 § FKL). ARK föreslår vidare att
arbetsgivare som är bun­den av kollektivavtal skaU vara skyldig att förhandla
med lokal samman­slutning av arbetstagare som påkaUar sådan förhandling även i
fråga som arbetsgivaren enligt avtal äger slutligen bestämma över. Därvid skall
arbetsgivaren vara skyldig att avvakta med beslut eller annan åt­gärd i frågan
tUls förhandlingen har slutförts, om sådant uppskov skä­ligen kan krävas av
honom (12 § FKL). Iakttar inte arbetsgivaren sin uppskovsskyldighet, inträder
enligt förslaget skadeståndsansvar (45 §). Avser arbetsgivaren alt fatta beslut
eller eljest vidtaga åtgärd som med­för viktigare förändring av drifts- eller
arbetsförhåUandena eller av an­ställningsförhållandena i övrigt, skall han
enligt förslaget vara skyldig att själv ta initiativet tUl lokal förhandling
innan åtgärder vidtages (s. k. primär förhandlingsskyldighet, 13 § FKL). I
dessa frågor föreslås ar­betsgivarens uppskovsplikt vara absolut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skulle vid förhandling enligt 12 eller 13 § FKL bli
klart att för­handlingsfrågan är av rättslvists natur, kan parterna övergå till
fackliga förhandlingar enligt 11 §. I dessa fall föreligger inte enligt
förslaget nå­gon uppskovsskyldighet (SOU 1975: 1 s. 291).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I den reservation som avgetts av ledamöterna
Edlund, Gustafsson och Westerberg (LO/TCO-reservationen) föreslås att området
för den pri­mära förhandlingsskyldigheten skall utvidgas och att vid oenighet
meUan de lokala parterna förhandlingsfrågor skall kunna lyftas upp tUl central
förhandling. Uppskovsskyldigheten bör enUgt reservationen gälla gene­rellt vid
alla slags förhandlingar och det bör i sista hand ankomma på arbetstagarsidan
att avgöra om beslut skall anstå eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt ARK bör reglema i 11—13 §§ FKL i princip
viima tiUämpning fullt ut även för den offenfliga sektoms del (SOU 1975:1 s.
674). Syf­tet med den vidgade avtalsfriheten enligt FKL är enligt ARK att inom
denna sektor möjliggöra samma på förhandlingar och avtal byggda sy­stem som
enligt förslaget skall kunna utnyttjas inom den privata sektom. Några rättsliga
skäl synes inte kunna åberopas mot att den nya förhand­lingsrätten får insteg
på det offentliga tjänstemannaområdet. En annan sak är att det för t. ex. den
ståtlige arbetsgivaren kan uppstå praktiska problem när lokala förhandlmgar
enligt de nya reglema i 12 och 13 §§ skall fullgöras, t. ex. i frågor som rör
arbetets ledning eUer fördelning. Dessa problem, som inrymmer bl. a. frågan om
behovet av decentraU-sering av förhandlingsverksamheten m. m., är emellertid
enligt ARK sådana som får antagas bli lösta i samråd med vederbörande fackliga
organisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1383&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1384&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK gör också en del mera principieUa överväganden
för den offent­liga sektoms del. ARK konstaterar att den offentiige
arbetsgivaren inte har förhandlingsskyldighet i de frågor som omfattas av
avtalsförbudet i 3 § StjL eller 2 § KtjL. Genom att det avtalsförbjudna området
enligt förslaget tUl ändring i de nämnda lagama kommer att avsevärt begrän­sas
kommer utrymmet för tillämpningen av förhandlingsrätten automa­tiskt att vidgas
i motsvarande mån. Om man följer ARK:s förslag att byta ut konstraktionen med
avtalsförbud i tjänstemannalagama mot en OgUtighetsregel (jfr avsnitt 4.3),
inträder enligt ARK ytterligare en ut­vidgning av förhandlingsrättens
omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Givetvis
måste, menar ARK, den offentiige arbetsgivaren ha rätt att avböja förhandling
som åsyftar att nå ett avtal som strider mot en tving­ande regel i StjL eller
KtjL. Detsamma gäller, fortsätter ARK, helt na­turligt tvingande lagstiftnmg
som äger tillämpning på den privata arbets­marknaden. En facklig organisation
torde enligt ARK inte vara tvungen att ställa upp tUl förhandlingar som åsyftar
att nå avtal om t. ex. kor­tare semestertid än den som stadgas i den häratinnan
tvingande semes­terlagen. Däremot medför den nya konstraktionen med en enkel
ogiltig­hetsregel inte någon begränsning av den offentiige arbetsgivarens för­handlingsskyldighet,
när fråga uppkommer om han på rätt sätt tillämpat en tvingande bestämmelse i
tjänstemannalagstiftningen. Detsamma gäller tvist om tillämpningen av t. ex. de
uppsägningsregler i LAS tiU vUka 29 § StjL hänvisar. Även beträffande sådan
tvist kommer förhandlingsskyl­dighet att föreligga, menar ARK. Avsikten synes
dock inte vara att den­na förhandlingsskyldighet skall avse avtalsförhandling
enligt 11 § FKL utan bara förhandling enligt 12 eUer 13 § FKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ARK
slår vidare fast att utbytet av avtalsförbud mot en ogiltighets­regel i och för
sig inte medför att den offentiige arbetsgivaren får för­handlingsskyldighet
vid utövandet av rätten enligt 3 § StjL eller 2 § KtjL att bestämma över
myndighets verksamhet. Från allmänna statsrättsliga utgångspunkter skulle det
också te sig främmande, om riksdagen eller regeringen skulle vara underkastad
förhandlingsskyldighet innan den fat­tade beslut som enUgt gmndlagen ankommer
på den att avgöra. Teore­tiskt gör sig samma synsätt gällande även när de
nämnda högsta stats­organen genom delegering — som alltid kan återkallas —
överlämnat beslutanderätten tiU underordnad myndighet. Det anförda äger enligt
ARK tillämpning även i fråga om de kommunala församlingamas be­slutanderätt.
Eftersom den nya förhandlingsskyldigheten enligt 12 och 13 §§ FKL tar sikte
även på frågor beträffande vUka arbetsgivaren har att fatta beslut, vare sig
han hör hemma inom den enskilda eller inom den offentUga sektom, kommer
emellertid de nya förhandlingsrättsreg­lema i FKL formellt att omfatta även de
från avtalsområdet undantagna frågoma om myndighets verksamhet. Med hänsyn
härtill föreslår ARK&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1385&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1386&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
bestämmelsema i 11—13 §§ FKL inte skall gälla i fråga som om­fattas av
avtalsförbudet i 3 § StjL och 2 § KtjL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 14—16 §§ FKL föreslås vissa regler om påkallande
av förhandling, skyldighet att instäUa sig vid sådan förhandling m. m. och rätt
tiU ledig­het för att deltaga i förhandling. I denna del hänvisas tiU bU. 1
(avsnitt 4.2). Ifråga om informationsplikten på det offentliga området finns an­ledning
att återkomma i följande avsnitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.1.3
Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;RemissutfaUet i fråga om ARK:s förslag om
förhandlingsrättens ut­formning på den offentliga sektorn har inte varit
entydigt. Visserligen sätts syftet med förslaget — att så långt möjligt
genomföra samma reg­ler på det offentliga som på det privata området — inte
ifråga av någon instans. SAV sätter däremot ifråga om inte statstjänstemännens
med- . bestämmande i stället borde kunna utformas så att beslutsprocessen hos
myndighetema blir mindre omständlig och personalkrävande än vad som skulle
följa av ett genomförande till alla delar av ARK:s förslag. SAV erinrar om de
partiella reformer på den statliga sektom som genomförts successivt under
senare år och den försöksverksamhet som förekomnut i olika personalpolitiska frågor.
SAV pekar på möjligheten att genom fortsatta partiella reformer och fortsatt
försöksverksamhet och med be­aktande av de särskilda förhållandena inom den
statliga sektom finna former för ett medinflytande för de statligt anstäUda som
svarar mot vad som kan komma att råda inom andra delar av arbetsmarknaden. De
anställdas organisationer vill i allmänhet gå längre i försöken att öka de
anställdas möjligheter att vinna inflytande över sina anställnings- och
arbetsförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län understryker för sin
del det angelägna i att löntagama får ett vidgat medinflytande i frågor som rör
deras anställnmgsförhållanden. Länsstyrelsen sätter dock i fråga om den nya
förhandlingsrätten i praktiken tillför arbetstagarsidan något mer än en vagt
utformad rätt till samråd. Försvarets civilförvaltning menar att förslaget får
anses ligga i linje med de anspråk som den enskUde arbets­tagaren numera
ställer på arbetslivet. Om statUga myndigheter i sin personalrekrytering skall
kunna konkurrera med företag inom det pri­vata näringslivet på någorlunda lika
vHlkor, är det därför av stor vikt att den offenfliga sektorn tillvaratar och
utvecklar de nya krav och för­väntningar som ställs på en modera
arbetsorganisation. Enligt civUför-valtningens mening skapar ARK:s förslag
möjligheter härtUl. CivUför-valtningen pekar dock på att det gäUer en
ramlagstiftning, vars reeUa innehåll kommer att utformas i kommande
kollektivavtal. Det möter därför svårigheter att i alla delar överblicka vad
lagförslaget kommer att innebära i praktisk tUlämpning, menar
civilförvaltningen. Även ÖB stäl­ler sig i princip bakom tanken på ett vidgat
lokalt inflytande för de an-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1387&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1388&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stäUda.
Denna uppfattning har redan kommit tUl uttryck i försvarets planerings- och
ekonomisystem, framhåUer ÖB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Postverket
framhåUer att det föreslagna laginnehåUet i 12 och 13 §§ FKL för postverkets
del inte kommer att på något avgörande sätt ändra de nuvarande förhållandena.
Genom den policy med hög samrådsfre­kvens som utvecklats kommer dessa nya
skyldigheter för arbetsgivaren alt i praktiken nära svara mot det nuvarande
överläggningsförfarandet. Verket delar ARK:s uppfattning om den primära
förhandlingsskyldighe­tens omfattning. Även Svenska kommunförbundet menar att
den ord­ning med samråd som föreslås i 13 § FKL iakttas redan i dag. På det
kommunala området sker således inte någon väsenflig förändring i an­ställningsförhållandena
utan att hänsyn tas till de anställdas synpunk­ter. Förbundet finner det
självklart att dessa synpunkter bör utgöra del av beslutsunderlaget vid
viktigare förändringar rörande arbetsförhållan­dena. RRV pekar på att
bestämmelsema i 11—13 §§ FKL har fått en central ställning i förslaget. Genom
reglerna om förhandlingsrättens in­nebörd och omfattning har ARK velat
tiUförsäkra arbetstagarsidan ett inflytande över beslutsprocessen i företag och
myndigheter. Häremot finns enligt RRV ingenting att invända i och för sig. De
konkreta be­stämmelser som ARK föreslagit innehåller emellertid vissa
oklarheter som RRV anser vara en följd av ARK:s uttalanden i motiven till ifrå­gavarande
stadganden. Dessa oklarheter bör undanröjas i det fortsatta arbetet på
lagförslaget, framhåller RRV. ÖB motsätter sig yrkandet i LO/TCO-reservationen
alt förhandlingar enUgt 12 och 13 §§ FKL skall vara &amp;quot;reella
förhandlingar&amp;quot;. Om med detta avses förhandlingar med rätt att vid oenighet
omöjliggöra beslut eller t. o. m. vidta strids-åtgärder, är det enligt ÖB ett klart
avsteg från den nuvarande arbets­rätten som kan få allvarliga följder för
försvarsmakten. ÖB instäm­mer i ARK:s förslag i denna del. Domänverket
tillstyrker ARK:s förslag till lagtext. Det inrymmer enligt verket erforderliga
möjlig­heter att utveckla förhandlingsrätten på grundval av de erfarenheter som
kommer att erhållas. Verket uttalar dock en viss oro för att nöd­vändiga beslut
fördröjs genom förhandlingar. Lagförslagets omfattning för arbetsgivarnas
prunära förhandlingsskyldighet anser domänverket vara tillräcklig och väl
avvägd. Inte heller länsstyrelsen i Gävleborgs län har i princip någon
väsenflig erinran mot den utvidgade ordningen med förhandlingar och
koUektivavtal för statstjänstemännens del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De offentUganställdas organisationer ansluter sig
tUl den mening som uttalats i LO/TCO-reservationen om att arbetsgivarnas
prunära för­handlingsskyldighet bör utvidgas. SF framhåller sålunda att ARK:s
för­slag tUl primär förhandlingsskyldighet torde hgga på en lägre nivå än som
förutsatts i utredningsdirektiven. Huvudregeln skall enligt SF:s mening vara
att arbetsgivaren inte får ändra på rådande förhållan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1389&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1390&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
utan att i förväg ta upp förhandlingar med arbetstagarsidan. SF anser också att
man med fördel torde kunna undvika praktiska problem vid tUlämpningen av en
sådan regel genom att avtalsvägen komma överens om viss förhandlingsordning,
särskilt förhandlingsorgan eller dylikt. SF hävdar vidare att det finns frågor
där arbetstagarna skall ha beslutsrätt eller åtminstone vetorätt. Det gäller
särskilt frå­gor som rör arbetsmiljö och hälsovård. Svenska kommunalarbetare­förbundet
hävdar att den primära förhandlingsskyldigheten bör om­fatta alla de frågor som
inte reglerats i kollektivavtal och som således faller under förhandlingsrätten
enligt 12 och 13 §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
Sveriges kommunaltjänstemannaförbund menar att arbetsgiva­rens primära
förhandlingsskyldighet bör utvidgas. Enligt förbundets uppfattning är de flesta
av de frågor som inte har reglerats i kollektivav­tal av den art att det bör
ankomma på arbetsgivaren att ta initiativ tUl förhandlingar iiman förändringar
vidtas. Därför föreslår förbimdet att primär förhandlingsskyldighet införs i
sådana frågor. Enligt förbundet bör sålunda 12 och 13 §§ FKL slås ihop. Vidare
finner förbimdet det vara en självklar rätt för arbetstagarna att genom sina
fackliga organisa­tioner få framföra sin syn även på de frågor som rör
myndighets verksamhet. Arbetsgivaren har att härefter ensam fatta beslut. Det
föreslagna undantaget i 2 § KtjL bör därför endast avse förhandling en­ligt 11
§ i ÄRK:s förslag. Förbundet föreslår följande ordning beträf­fande den primära
förhandlingsskyldigheten. Arbetsgivaren skall ha skyldighet att avvakta med
beslut tUls förhandlingarna slutförts. Det bör ankomma på arbetstagarsidan att
avgöra om beslut får fattas dessför­innan. Förbundet förutsätter här att frågan
tas upp i så god tid att frå­gan om beslutsfattande före förhandlingarnas
genomförande i normal­fallet inte behöver aktualiseras. Förbundet utgår från
att de fackliga or­ganisationerna använder sin beslutsrätt lika ansvarsfullt
som arbetsgi­varna brukar göra. Förbundet förutsätter dessutom att den primära
för­handlingsskyldigheten på längre sikt bara kommer att beröra frågor som inte
är avtalsbara. Övriga frågor som rör förhållandet mellan arbets­tagare och
arbetsgivare torde enligt förbundet komma att bli kollektivav­talsreglerade. På
det kommunala området torde partssammansalta organ, där arbetstagarrepresentanterna
utses av de lokala fackliga organisatio­nerna, vara ett lämpligt forum för
förhandling om de frågor som berörs av den primära förhandlingsskyldigheten,
menar förbundet slutligen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Liknande synpunkter anförs av SF och TCO, som nu
anser tiden mogen att mot bakgrund av de vunna goda erfarenheterna av systemet
med avtalsfrihet och förhandlingsrätt för de offentligt anställda bygga ut
förhandlingsrätten ytterligare. De båda organisationerna kan inte se någon anledning
att ta undan de statligt anställda tjänstemännen från tillämpningen av 12 och
13 §§ FKL i frågor som enligt 3 § StjL inte är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1391&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1392&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avtalsbara
och sålunda faller under den statliga arbetsgivarens exklusiva beslutanderätt.
Däremot kan det anses motiverat att det beträffande icke avtalsbara frågor görs
undantag från 11 § FKL. Vid förhandling enligt 11 § FKL disponerar ju parterna
påtryckningsmedel i form av stridsåtgärder när det gäller intressetvister. SF
och TCO anser således att i 3 § tredje stycket StjL skall beträffande icke
avtalsbara frågor göras undantag bara från 11 § FKL. I övrigt skall gälla samma
ordning för de statUgt anställda tjänstemännen som för de privatanställda.
Härigenom uppnås att statstjänstemännen ges i stort samma möjligheter tUl infly­tande
som privatanstäUda utan att det grundläggande kravet, att med­borgama genom
sina politiska organ skall bestämma över den offentliga verksamheten, åsidosätts.
Inget hindrar menar de båda organisationema att den offentiige arbetsgivaren
även i icke avtalsbara frågor skall ha primär förhandlingsskyldighet så snart
han vUl vidtaga någon föränd­ring av arbetsvillkoren på arbetsplatsen. Vidare
bör uppskovsskyldighet gälla intUl dess central förhandling slutförts på det
sätt som är överens­kommet mellan parterna. SF och TCO anser det visserligen
som helt självklart att arbetstagarparten på den offentliga sidan inte skall ha
vetorätt eller ensidig bestämmanderätt i frågor som faUer inom be­greppet
myndighets verksamhet i den ena eller andra form detta begrepp språkligt
slufligen kommer att ges i 3 § StjL. Däremot skall den primära
förhandlingsskyldigheten jämte uppskovsskyldighet in­till dess förhandling
slutförts gälla för den ståtlige arbetsgivaren även i icke avtalsbara frågor,
dvs. i sådana frågor som faller under begreppet myndighets verksamhet.
Organisationerna anser inte att det föreligger någon risk att medborgarnas rätt
att genom sina politiska organ besluta om den offenfliga verksamheten skulle
lida någon in­skränkning eftersom de fackliga organisationerna inte kan vidtaga
nå­gon stridsåtgärd i samband med sådan förhandling. SF och TCO pekar vidare på
att de statligt anställda tjänstemännen inte har haft rätt att förhandla i
frågor om huruvida den ståtlige arbetsgivaren rikligt eller orUstigt tillämpat
en tvingande materiell bestämmelse i StjL eller i för­fattning vartUI StjL
hänvisar. Förhandlingsrätten i s. k. rättsfrågor har sålunda inte gällt fullt
ut för de statligt anställda tjänstemännen, efter­som många av de frågor som
reglerar anställnings- och arbetsförhål­landen varit reglerade i särskild
lagstiftning och sålunda varit avtals­förbjudna enligt 3 § andra stycket c
StjL. De båda organisationema anser det därför väsentligt att de statligt
anställda tjänstemännen, som ARK nu föreslår, i framtiden skall kunna förhandla
i sådana frågor. De har härvid beaktat att StjL har tUlförts flera nya
bestämmelser om bl. a. turordning vid uppsägning, företrädesrätt tUl ny
anställning m. m. sedan ARK avfattade sitt betänkande. Dessa bestämmelser
kommer att kunna avtalsregleras och bör därför utgå ur StjL, menar SF och TCO.
Ytteriigare bestämmelser har influtit i StjL med anledning av föränd-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1393&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1394&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ringen
rörande ämbetsansvaret, vUket än mer förstärker värdet av denna
förhandlingsrätt och rätt till AD-prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR hävdar att de offentliga arbetsgivama måste
göras med­vetna om reformens syfte och uppmanas att agera på ett sådant sätt i
förhållande tUl arbetstagarpartema att överenskommelser i lagens anda kan
uppnås. Utvidgningen av det avtalsbara området genom ändringar av StjL och KtjL
1974 har inte medfört att det avtalsreglerade området vidgats i större
utsträcknuig. Den inställning som de offentiiga arbetsgi­varna har gett uttryck
för vad gäller innehållet i begreppet myndighets verksamhet är enligt SACO/SR
ägnad att inge oro. Enligt SACO/SR:s mening bör bestämmelserna i 12 och 13 §§
FKL vinna tUlämpning även inom den offenfliga sektorn. Eftersom den föreslagna
ordningen på det offenfliga området innebär, att arbetsgivarens beslutanderätt
beträffan­de de f. n. avtalsförbjudna frågorna i princip inte får inskränkas
genom avtal, bör en sådan lösning vara möjlig, menar SACO/SR.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skilda meningar har förts fram i frågan huruvida
vid oenighet lo­kala förhandlingar bör följas av förhandlingar på central nivå
såsom har föreslagits i LO/TCO-reservationen. De offentliganställdas organisa­tioner
menar att det finns ett klart uttalat behov av sådana möjligheter till centrala
förhandlingar. SF hävdar sålunda att det måste finnas möjlighet att föra de
förhandlingsbara frågorna vidare till högre nivå, i första hand inom
arbetstagarorganisationen. I reglerna skall enligt SF:s mening klart anges att
arbetsgivarens skyldigheter kvarstår även vid en överflyttning av förhandling
till annan nivå och intiU dess att för­handlingar i frågan slutgUtigt
avslutats. Dessutom finner SF det be­fogat att rätten att via
förhandlingsbegäran meddela uppskov för ar­betsgivarens beslut eller annan
åtgärd inte skall vara förbehåUen endast lokal sammanslutning av arbetstagare.
En rätt att initiera beslutsupp­skov från central facklig nivå innebär enligt
SF en klar fördel bl. a. vid förhandling i frågor som berör flera olika
arbetsplatser eller ar­betsgivare. En liknande mening förs fram av TCO, som
menar att ARK:s motivering för att begränsa förhandlingsskyldigheten tUl det lo­kala
planet bl. a. bygger på föreställningen att tyngdptmkten i arbetsta­garnas
inflytande bör ligga på den lokala organisationen. Även om grundtanken häri kan
godtas, ligger det enligt TCO i sakens natur att en sådan förhandlingsrätt blir
illusorisk om den inte kan kombineras med någon form av påtryckningsmedel.
Utvecklingen kan visserligen leda till det förhållande som anförts av ARK att
12 och 13 §§ FKL kommer att förlora i praktisk betydelse i samma mån som avtal
gran­dade på 26 och 34 §§ FKL byggs ut. Med en sådan tänkt utveckling för ögonen
synes det TCO än mer märkligt att utredningen gör halt vid inflytandetröskeln.
Om förhandlingsrätten skall få någon reell betydelse för de anstäUda, måste
arbetsgivarens förhandlingsskyldighet gälla fullt ut i samma omfattnmg som den
traditionella förhandlingsordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1395&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1396&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;IProp.
1975/76:105   Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;TCO
kräver därför att förhandlingsrätten inte begränsas tUl det lo-, -kala planet
utan tUlförsäkras avtalsslutande huvudorganisation. Sveriges
kommunaltjänstemannaförbund är av samma mening. Förbundet menar -att såväl
lokala som centrala förhandlingar kan kombineras med veto­rätt för de fackliga
organisationema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De båda kommunförbunden vänder sig däremot mot
tanken på cen-Ttrala förhandlingar. Landstingsförbundet stäUer sig sålunda
avvisande till centrala förhandlingar på &amp;quot;förbundsnivå&amp;quot; och
eventuellt på ännu liögre nivå. Infördes en sådan ordning, skulle enligt
förbundet den en­skilda landstingskommunens förtroendemän berövas direkta
möjlighe­ter att påverka utgången av förhandlingarna på högre nivå. Resultatet
.av dessa förhandlingar kan få direkta ekonomiska konsekvenser för den herörda
landstingskommunen. Något politiskt ansvar för dessa kon--sekvenser kan
emellertid då inte rimligen utkrävas av landstingskom-.munens förtroendemän.
Ett system med centrala förhandlingar i frågor •som omfattas av den utvidgade
förhandlingsskyldigheten vilka enbart ierör lokala förhållanden och där
dessutom arbetsgivaren har bestäm­manderätten skulle också bli praktiskt
otympligt. Möjligen kan dock frågan lösas avtalsvägen av parterna, menar
förbundet. Svenska kom-anunförbundet delar uppfattningen att frågan om när
lokala respektive &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;centrala förhandlingar bör föras med fördel kan
överlämnas till arbets­marknadens parter för avgörande. Förbundet föreslår
därför att för­handUngsrätten inte i lag begränsas tUl lokala förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av de statsmyndigheter som särskilt uttalat sig i
frågan är det bara riksskatteverket som direkt motsätter sig förslaget om
centrala för­handlingar. Riksskatteverket finner sålunda att ARK:s förslag att
ar­betsgivarpartens s. k. primära förhandlingsskyldighet endast skall gäUa
lokala förhandlmgar är lämpligt också för statliga myndigheter i deras
&amp;quot;verksamhet. Eftersom beslut skall skjutas upp tills förhandling hållits,
synes nämligen av tidsmässiga och andra praktiska skäl den nya ut­vidgade
förhandlingsrätten böra begränsas tUl det lokala planet. Utan hegränsning av
den primära förhandlingsskyldigheten till frågor av stör-TC omfattning och mera
allmän betydelse för de anställda skulle en så­dan skyldighet kunna bli
orimligt betungande för arbetsgivarparten. Gränserna för hur den lokala
förhandlingsrätten skall tUlämpas bör -enligt verket lämpligen dras upp i
kollektivavtal, så att inte den mång-:fald småfrågor av rutinkaraktär som
tillhör den dagliga verksamheten jhos en myndighet skall behöva dryftas vid
förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ändra statsmyndigheter däremot finner att ett
system med centrala -iörhandlingar åtminstone i viss utsträckning kan vara
lämpligt även på •vdet offentliga området. Länsstyrelsen i Gävleborgs län
finner det svårt att bedöma hur den föreslagna lokala förhandlingsrätten kommer
att •verka på den statliga sektom. Många i och för sig förhandlingsbara frå­gor
måste enligt länsstyrelsen lämpa sig bättre för centrala förhand-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1397&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1398&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lingar,
t. ex. allmänna anställningsviUkor, frågor om storleken av trakta-ments- och
reseersättningar m. m. Andra förhandlingar såsom om ar­betsmiljöfrågor,
personalpolitiska frågor m. m. synes däremot med för­del kunna tas upp i lokala
sammanhang. SkuUe man på varje lokal och regional statsförvaltning kunna ta upp
alla i koUektivavtal reglerade frå­gor till förhandling, synes statstjänsten
snabbt kunna bli ineffektiv, fram­håller länsstyrelsen. Man får mte glömma att
aU verksamhet på det stat­liga och i de flesta fall även det kommunala området
innehåUer krav på att mål och ärenden skall avgöras inom rimlig tid, att
utredningar skall verkstäUas så snabbt som möjligt m. fl. effektivitetskrav.
Länsstyrelsen ser även en olägenhet i att man inom lokala och regionala
förvaltningar skall kunna ta upp förhandlingar om huruvida en fråga är möjlig
att förhandla om. Även sådana frågor bör enligt länsstyrelsen helt avgöras i
centrala sammanhang, när det gäller förhandlingar på den statliga sektom.
Länsstyrelsen förordar således en väsentlig inskränkning av möjligheten att
förhandla lokalt och förordar särskilda stadganden här­om i StjL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera statsmyndigheter pekar på betydelsen av
myndigheternas be­slutsbefogenhet och den nivå som denna befogenhet ligger på.
SJ, exem­pelvis, menar att bestämmelserna, om de skall ha någon mening, förut­sätter
att förhandlingsskyldig part har befogenhet att träffa uppgörelse om förändring
i de avseenden förhandlingen gäUer. överförda tUl den stafliga tjänsten ger
bestämmelserna anledning till frågan hur sådan be­fogenhet konstrueras för
myndigheternas del. Problemet kompliceras så­tillvida som de olika statliga
myndigheterna inte som de privata företa­gen har att träffa avgöranden i
hithörande ärenden såsom angelägenhe­ter endast för den egna myndigheten. De
är, påpekar SJ, var på sitt om­råde exekutiva organ för den ytterst i grundlag
reglerade statliga mak­ten. I sådana delar som avses täckta av
förhandlingsskyldigheten är myndigheterna därför underkastade instruktioner och
andra föreskrifter över vilkas innehåll de inte själva förfogar. Detta innebär
också enligt SJ att de statliga myndigheterna inte som de privata företagen
företrä­der något till den egna verksamheten begränsat ekonomiskt intresse. Här
finns m. a. o. inte något i ekonomiska termer bestämbart
&amp;quot;ägarintresse&amp;quot;. Såvitt på den enskUda myndigheten ankommer är de
ekonomiska förat­sättningama att villfara statstjänstemännens i förhandling
framförda krav rätt och slätt en fråga om medelsanvisning över statsbudgeten.
Myndigheten har således inte något till myndigheten som sådan särskilt
hänförligt intresse att motsätta sig de fackliga organisationernas krav. Dess
beredvillighet härtUl bUr enligt SJ en fråga om instruktion och möjligheten att
förbraka skattemedel. Vad medelsförvaltningen angår fäster SJ i sammanhanget
också uppmärksamheten vid de förpliktelser SJ har ålagts beträffande
företagsekonomisk lönsamhet och förräntning av statskapitalet. Den föreslagna
reformen på förhandlingsrättens om-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1399&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1400&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rade
avser enligt ARK att skapa ett inflytande av grundläggande art i aUa frågor och
att ge partema möjlighet att i avtal på skilda ptmkter vi­dareutveckla
arbetstagarsidans inflytande. SJ finner det dock mot den angivna bakgranden
svårt att inse hur detta skall kunna förverkligas i det stafliga
anstäUningsförhåUandet genom lokal förhandling utan risk för att man i längden
rabbar föratsättningama för ledningen och sam­ordningen av statsförvaltningen.
Liknande synpunkter förs i samman­hanget fram också av ÖB, som understryker att
det finns vissa ofrån­komliga krav på central styrning inom försvarsmakten,
vUket framgår bl. a. av statsmaktens. krav på försvarsledningen och att
centrala avtal tecknas för försvarsmakten av SAV. Vidare måste enligt ÖB
beaktas de problem som hänger samman med försvarsmaktens vertikala uppdel­ning
på centrala, regionala och lokala myndigheter och den horison­tella
uppdelningen som bl. a. betyder att lokala avtal om löner och an­ställningsvUlkor
(AST och AST-R med specialbestämmelser och särskU­da bestämmelser) f. n. tecknas
av sex centrala myndigheter. Lokala myndigheter kan över huvudtaget inte teckna
sådana avtal. Försvars­makten sammanhålls av orderlinjer och särskilda
uppdrags- och direk­tivlinjer. Dessutom är den särskUda roll som vissa
myndigheter har ge­nom fackansvaret betydelsefull. Följderna av detta
framkommer enligt ÖB exempelvis av försvarets materielverks påverkan på
förhållandena mellan arbetsgivaren och arbetstagaren på en lokal verkstad. På
lägre regional och lokal nivå hänvisas vissa förband till andra enheter inom
försvarsmakten vad gäller den verkställande förvaltningen varigenom
utformningen av en viktig del av arbetsmUjön påverkas. Det torde där­för enligt
ÖB inte vara möjligt att med nuvarande organisationsstraktur och ledningssystem
genomföra en så långtgående decentralisering inom försvarsmakten som föratsätts
i ARK:s förslag. Detta innebär att lokal personalorganisation har rätt att
påkalla förhandlingar. Äv förslaget torde dock framgå att
personalorganisationen har rätt att möta den be­slutsfattande myndigheten inom
försvarsmakten. ÖB hävdar därför att förhandlingar enligt 12 och 13 §§ FKL
måste följa beslutsbefogenhe­terna inom linjeorganisationen, men att det torde
bli nödvändigt med omfördelningar, vUka i detta sammanhang syftar tiU en decentralise­ring
av besluten tUl främst lokal myndighets nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behovet av en decentralisering av
beslutsbefogenheterna framhåUs också av generaltullstyrelsen, riksskatteverket,
SAV, lantbruksstyrelsen och SACO/SR. Generaltullstyrelsen framhåller att 12 och
13 §§ FKL blir direkt tUlämpliga inom ett vidsträckt område trots den
föreslagna inskränkningen av avtals- och förhandlingsfriheten inom den statliga
sektorn. Detta torde enligt styrelsen med nödvändighet medföra, att en
decentralisering måste ske av förhandlingsverksamheten' tiU såväl de olika
ämbetsverken som i förekommande faU deras regionala eUer lo­kala organ, om man
vUl uppnå ett reellt inflytande för den direkt be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1401&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1402&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rörda
personalen. Ett visst behov äv ökning av myndigheternas resurser för
personaladministration och förhandlingsverksamhet kan därvid för­utses, påpekar
styrelsen. SAV pekar på att de statliga myndigheterna företer stora olikheter
när det gäller beslutanderättens förläggning. Vis­sa myndigheter saknar lokala
organ, andra har såväl lokala som regio­nala organ. Var och av vem
förhandlingarna skall föras på airbetsgivar-sidan är en komplicerad fråga vars lösning
enligt SAV:s mening kräver särskUt övervägande. Det måste härvid beaktas att
det icke är möjligt att i alla frågor delegera beslutanderätten till lokalt
organ. SAV finner att lösningen av denna fråga är av avgörande betydelse, om de
mål som ligger i ARK:s förslag skaU uppnås. SAV sätter ifråga om inte möj­lighet
bör öppnas för avtalsparterna att överenskomma att förhandling i vissa i 12 och
13 §§ avsedda frågor på arbetstagarsidan skall föras inte av lokal
sammanslutning utan i stället av t. ex. vederbörande huvudor­ganisation. Regeln
i 5 § FKL synes hindra att sådan överenskommelse träffas. SAV pekar vidare på
att på det statliga området ett stort antal ärenden som ankommer på
arbetsgivarens prövning f. n. avgörs centralt av SAV efter överläggning med
företrädare för statstjänstemännens-huvudorganisationer. SAV åsyftar härvid
ärenden avseende tillämpning av bestämmelse i kollektivavtal om rätt för
arbetsgivaren att besluta om avvikelse från vad som eljest gäller enligt
avtalet (s. k. skälighets-frågor; jfr prop. 1971:176 s. 41 och JO:s
ämbetsberättelse 1974 s. 519). I de allra flesta fall avser ärendena fråga om
att medge tjänsteman hög­re förmån än han har rätt till enligt avtalet.
Förhandling på arbets­tagarsidan enligt 12 § FKL i dessa ärenden bör — när
beslutanderätten tillkommer SAV — liksom hittUls lämpligen föras av central
avtalspart och inte av lokal sammanslutning, eftersom det är angeläget att
utbUda och upprätthålla en för statsförvaltningen enhetlig praxis i dessa ären­den.
Motsvarande bör enligt SAV i princip gälla när en skälighetsfråga avgörs av
regeringen (jfr förordningen 1975: 870 om utövande av arbets­givarens
befogenhet i vissa fall enligt statliga kollektivavtal) eller — för
underlydande myndigheter över hela landet — av central förvaltnings­myndighet.
Även i vissa andra ärenden torde det enligt SAV vara lämpligt att förhandling
som avses i 12 eller 13 § FKL på det statliga området förs på högre nivå på
arbetstagarsidan än genom lokal sam­manslutning. Så bör vara fallet exempelvis
då en central förvaltnings­myndighet avser att meddela beslut i en fråga som
ror alla underlydan­de regionala eUer lokala myndigheter inom verket. Än
starkare skäl' talar för att så sker, när regeringen skall meddela beslut i en
fråga som- rör flera olika myndigheter och där förhandlingsskyldighet enligt
12; eller 13 § skaU föreligga, dvs. beslut i andra frågor än som avses i 3 §•
andra stycket StjL i förslagets lydelse, menar SAV. Lantbruksstyrelsen
framhåller att det kan uppkomma praktiska problem, när lokala för­handlingar
enligt de nya reglerna i 12 och 13 §§ skall förekonima, t. ex..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1403&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1404&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
frågor som rör arbetets ledning och fördelning. Enligt ARK är dessa problem
sådana som får antas bli lösta i samråd med vederbörande fackliga
organisationer. Som exempel på problem av detta slag nämner lantbruksstyrelsen
att styrelsen är chefsmyndighet för lantbruksnämn­derna och har durektivgivande
funktioner. De lokala förhandlingarna får då inte inkräkta på styrelsens
befogenhet att ge direktiv. Enligt sty­relsens mening har ARK inte tUlräckligt
belyst denna fråga och inte heller frågan vad som för myndigheternas del är
central och lokal för­handling. Det hade således varit önskvärt om ARK också
tagit upp den härmed förknippade frågan, om decentralisering av
förhandlingsverk­samheten tUl närmare behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om myndighets beslutsfunktioner berörs vidare av SF, som pekar på att ARK:s
förslag tUl definition av &amp;quot;lokal sammanslutning av arbetstagare&amp;quot; är
anpassad efter situationen på den privata sektorn och i många fall inte
tillämplig för arbetstagarorganisationer med medlem­mar verksamma inom den
offentliga sektorn. En viktig skillnad mellan det privata näringslivet och
offentlig verksamhet är enligt SF att arbets­givaransvaret i det första faUet
nästan uteslutande ligger på samma nivå som de lokala
arbetstagarsammanslutningarna, medan det inom den offenfliga sektorn som regel
ligger på central myndighetsnivå. En­ligt SF:s mening måste det vara självklart
att den organisationsnivå inom arbetstagarorganisationen som motsvarar nivån
för arbetsgivar­ansvaret skall betraktas som lokal motpart, även om denna
organisa­tionsnivå inte utgör en förening inom organisationen. Paragrafen bör
således enligt SF utformas med detta förhållande som grund och för­bundet
förutsätter att faststäUandet av paragrafens lydelse sker i samråd med
huvudorganisationerna på det offentliga området. En liknande mening framförs av
TCO som finner det nödvändigt att det i proposi­tionen närmare klargörs vad som
avses med begreppet lokal organisa­tion på det statliga området.
Formuleringarna i lagen måste vara så­dana att det förhandlingsmönster som f.
n. gäller inom det statliga om­rådet inte förhindras, understryker TCO. SACO/SR
betonar att genom­förandet av den för reformens syfte — demokrati på
arbetsplatsen — nödvändiga decentraliseringen av förhandlings- och
beslutsfunktionerna i såväl statlig som kommunal förvaltning måste ske i
samverkan med personalorganisationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SÖ pekar på några speciella problem vid
tillämpningen av bestämmel­serna i 12 och 13 §§ FKL beträffande skolväsendet
med dess många hu­vudmän som i sitt handhavande av verksamheten är i betydande
grad bundna av centrala bestämmelser och direktiv. Av ARK:s specialmoti­vering
framgår att det karakteristiska för förhandlingsrätten enhgt 12 och 13 §§ är
att den dels gäUer, framför allt, inom det område där arbets­givaren enligt
uttrycklig eUer underförstådd avtalsbestämmelse har be­slutanderätt, dels avser
lokala förhandlingar. Förhandlingama är att se&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1405&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1406&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
ett led i det företagsdemokratiska systemet i det enskUda företaget. Systemet
är alltså avpassat för det enskilda näringslivet och SÖ frågar sig hur det
skall fungera inom den offentliga sektorn, framför allt inom en sådan del av
den offentliga sektom som skolväsendet. Området för tillämpning av denna
förhandlingsrätt inom den offentliga sektom är också menar SÖ tämligen
svårbestämt. Det förefaller SÖ vara så att en betydande del av det område, inom
vilket förhandlingsrätten enligt 12 och 13 §§ skall tUlämpas inom den privata
sektorn, är undantaget från tillämpning inom den offentliga sektorn därför att
frågan faller inom myndighets verksamhet. Gränsdragningsfrågorna kan föratses
bli många och svåra. ARK berör något frågan om de praktiska problem som kan
uppstå för den ståtlige arbetsgivaren, när lokala förhandlingar enligt de nya
reglerna i 12 och 13 §§ skall fullgöras. ARK säger att problemen — inrymmande
bl. a. frågan om behovet av decentralisering av förhandlingsverksamheten —
emellertid är sådana som får antas bli lösta i samråd med vederbörande fackliga
organisationer. SÖ under­stryker att ifrågavarande problem, särskilt när det
gäller fullgörande av förhandlingsskyldigheten enligt 12 och 13 §§, är
betydligt större på det statligt reglerade kommunala området än på det
helstatliga området. SÖ framhåller också att det är mycket angeläget att den
statliga för­handlingsorganisationen ses över. Den frågan är knappast alls
berörd av ARK, påpekar SÖ. VUket organ skall t. ex. sköta förhandlingsverk­samheten
för den offentliga sektorn och t. ex. för skolväsendet? På vad sätt kommer
fackämbetsverken att ges inflytande i samband med för­handlingar som berör
deras områden? Hur skall förhandluigsverksam-heten fördelas på lokal och
central nivå? Det är väsenfligt att dessa och liknande frågor ingående övervägs
och att systemet föreligger färdigt innan en ny lagstiftning träder i kraft,
menar SÖ. Det är också nödvän­digt att alla organ som skall fullgöra den
ståtlige arbetsgivarens upp­gifter får de resurser som behövs för att
uppgifterna skall kunna hand­has på ett tillfredsställande sätt med hänsyn tUl
samhällets krav och de krav som de fackliga organisationerna kommer att ställa
på arbetsgiva­ren, framhåller SÖ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även RRV tar upp en del speciella problem för den
offentliga sek­torn. RRV konstaterar att ARK inte närmare utvecklat hur den
regel om primär förhandlingsskyldighet som föreslås i 13 § FKL skaU prak­tiskt
tUlämpas inom den offentUga sektom. När skall exempelvis en myndighet ta
initiativ tUl förhandlingar i frågor som rör omorganisation av myndigheten
eller flyttning av myndigheten tUl aiman ort? Enligt ARK skall förhandlingen
tas upp på ett så tidigt stadium att vad som därvid förekommer har reeUa
möjligheter att på ett meningsfyllt sätt ingå i underlaget för det beslut som
skall fattas. ARK uttalar vidare, att förhandling skall hållas på ett sådant
stadium att arbetsgiva­ren inte redan är vare sig av prestigeskäl eller eljest
i praktiken bunden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1407&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1408&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
en viss lösning. Avses för t.«x. den statliga sektorns del att från
myndighetens sida förhandlingar skall initieras i det skede då förhand­Ungsfrågan
är föremål för utredning inom en av regeringen tillsatt kom­mitté, frågar RRV,
eller skall myndigheten träda i förhandUng först se­dan kommittén avgivit sitt
förslag och förhandlingen följaktUgen kan gälla endast utformningen av
myndighetens remissyttrande över försla­get? Förhandlingen kan, enligt RRV, i
sådant fall dessutom resultera endast i att yttrandet utformas på visst sätt,
medan avgörandet sker på statsmaktsnivå, självfallet utan bundenhet av
förhandlingsresultat på myndighetsnivån. RRV framhåUer att det i samband med
den fortsatta behandlingen av lagstiftningsärendet bör klargöras hur deii
primära för­handlingsskyldigheten är avsedd att tillämpas i nu nämnda och liknande
situationer, där planering och beslutsfattande helt eller delvis ligger på
annat håll än hos myndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen påtalar att lagar och förordningar
på olika områden självklart kan utgöra en begränsning för avtalsfriheten.
Styrelsen finner det därför nödvändigt med en översyn av regelsystemet för att
undersöka i vilken utsträckning olika lagar måste ändras för att anpassas till
den utvidgade förhandlingsrätten. Styrelsen påminner om att soeialutred-ningen
(S 1969: 29) har tUl uppgift att komma med förslag tUl ny lag­stiftning på
socialområdet. I det sammanhanget torde det enligt styrel­sen även bli aktuellt
att ta upp sådana frågor som har betydelse för arbetsmarknadsparternas
möjligheter till avtal rörande ledningen och fördelningen av arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga remissinstanser vänder sig mot ARK:s
terminologi i föreva­rande sammanhang. SF konstaterar att ARK:s förslag inte
föreskriver någon inskränkning av området för arbetsgivarens ensidiga
beslutsrätt. Den rätt till förhandling som föreslås i 12 och 13 §§ FKL är för
det första begränsad till lokal nivå. För det andra masté sådan förhandling så
gott som uteslutande föras under fredsplikt. För det tredje är arbets­givarens
uppskovsskyldighet villkorlig liksom den primära förhandlings­skyldigheten. För
det fjärde har arbetstagarparten ingen som helst be­sluts- eller vetorätt i
någon fråga. Ätt benämna inriehållet i 12 och 13 §§ reglering av
förhandlingsrätt kan av SF inte tolkas som annat än ett försök alt kamouflera
den föreslagna lagtextens verkliga innebörd. Det är med andra ord inte fråga om
förhandling utan endast örii samråd eller överläggning. SF ifrågasätter starkt
lagtextformuleringar som mar­kant avviker från normalt språkbrukj såvida inte i
lagen klart anges vilken innebörd sådana begrepp skall ges. SF kräver
emellertid en för­handlingsrätt i alla frågor, vilken skall motsvara den
undantagna för­handlingsrätten enligt 12 och 13 §§. Bl. a. möt den bakgrunden
finner SF det vara motiverat att inte i FKL särskilja en réeU förhandlingsrätt
och en överläggningsrätt, Dbck skall, menar SF, äv lagtextema klart framgå vad
som i respektive saiiimanhang avses med &amp;quot;förhandling&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5   
Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1409&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1410&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO
finner att förslaget i denna del inte i sak innebär något annat än att man
lagfäster en utvidgad samrådsrätt. En liknande mening fram­förs också av
försvarets civilförvaltning, postverket. Svenska kommun­förbundet.
Landstingsförbundet, Svenska kommunalarbetareförbundet och Sveriges
kommunaltjänstemannaförbund.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De anställdas organisationer ansluter sig i sina
remissyttranden ge­nomgående tUl förslaget om utvidgad uppskovsplikt i
LO/TCO-reser­vationen även såvitt avser den offentliga sektorn. LO finner det
så­lunda inte vara rimligt att låta den ena parten få möjlighet att fatta
beslut och vidtaga åtgärd i en tvistefråga, om vilken förhandling pågår. SF och
TCO hävdar att uppskovsplUcten skall gäUa utan undantag i alla frågor som
omfattas av förhandlingsrätten såvida inte förhandlande motpart medger annat.
Uppskovsskyldigheten bör således enhgt dessa organisationer gälla även i icke
avtalsbara frågor. Det föreligger enligt organisationerna inte någon risk att
medborgarnas rätt att genom sina politiska organ besluta om den offentliga
verksamheten skulle lida nå­gon inskränkning eftersom de fackliga
organisationema inte kan vidta någon stridsåtgärd i dessa fall. Den
uppskovsskyldighet som ARK åsyf­tar torde enligt Svenska
kommunalarbetareförbundet i princip inte in­nebära några speciella svårigheter
att upprätthålla, i varje fall inte på den kommunala sektorn. Redan i dag
förutsattes kommunala beslut föregås av samrådsförfarande och beslutsprocessen
är för övrigt anpas­sad tUl kollektiva beslut som i allmänhet förutsätter
betydande tidsmar­ginaler. I likhet med reservantema understryker förbundet
vikten av alt arbetsgivaren skall vara skyldig att avvakta med beslut eller
åtgärd i alla förhandlingsfrågor samt att eventuellt beslut om anstånd skall
fat­tas av arbetstagarorganisationen. Även Svenska kommunaltjänstemanna­förbundet
menar att det bör ankomma på arbetstagarsidan alt av­göra om beslut får fattas
utan att förhandlingarna slutförts. Förbun­det föratsätter att frågan tas upp i
så god tid att frågan om beslutsfat­tande före förhandlingarnas genomförande i
normalfallet inte behöver aktualiseras. Förbundet föratsätter vidare att de
fackliga organisatio­nema använder sin beslutsrätt lika ansvarsfullt som arbetsgivama
bra­kar göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De statsmyndigheter som yttrat sig särskilt
angående de offentliga ar­betsgivarnas uppskovsplikt godtar i princip ARK:s
förslag i detta av­seende. En del av dem efterlyser dock vissa modifikationer.
RRV och länsstyrelsen i Stockholms län pekar sålunda på att förslaget i denna
del kan leda tUl en ineffektivitet i myndigheternas arbete. RRV hyser be­tänkligheter
mot förslaget i LO/TCO-reservationen. Genomförs förslaget att
uppskovsskyldigheten skall gälla även om förhandlingarna fortsätter i form av
centrala förhandlingar, bör enligt RRV:s mening en vmdan-tagsreglering göras
för den offentliga sektorns del. För statliga och kom-munala myndigheter gäller
i betydande utsträckning en författningsreg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1411&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1412&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lerad
skyldighet att tilUiandagå allmänheten med vissa tjänster. Det kan enUgt RRV:s
uppfattning inte komma i fråga att myndigheternas faktiska möjligheter att
uppfylla sina ifrågavarande skyldigheter skulle behöva uppehåUas under avsevärd
tid i avbidan på att förhandlingen ge­nomförs i flera steg. ARK har visserligen
föreslagit regler i StjL och KtjL om att nu aktueUa bestämmelser om förhandling
inte skall äga tUl-lämpning i fråga som rör statens rätt att besluta om
myndighets verk­samhet. Dessa regler utgör emellertid enligt RRV:s uppfattning
inte en tUlräcklig garanti för att myndighetemas servicefunktioner skaU kunna
upprätthåUas i alla fall där detta framstår som önskvärt, särskilt som det är
ytterst oklart vUket område som enligt förslaget avses med begreppet myndighets
verksamhet. Postverket motsätter sig uppskovsskyldighet även vid lokala
förhandlingar. Från postverkets synpunkt skuUe en så­dan lagregel vara
oacceptabel. Den dagUga verksamheten kräver i hög grad snabba exekutiva beslut
inom transportapparaten, i postgirots verk­samhet, i kundbetjäningen vid
postanstaltema osv. En sådan regel är därför enligt verket oförenlig med den
postala verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
kommunförbundet finner — särskilt som bestämmelsen är skadeståndssanktionerad —
det angeläget att närmare precisera vad som avses med begreppet &amp;quot;skäligen
kan krävas&amp;quot;. Den uppskovsskyldighet som i princip föreslås i 12 och 13 §§
FKL torde för övrigt enligt förbun­det inte innebära speciella svårigheter för
kommunema. I dag föregås kommimala beslut av samrådsförfarande och
beslutsprocessen är anpas­sad till kollektiva beslut. Detta innebär att man som
regel måste ha tids­marginaler vid beslutsfattandet. Förbundet fäster emellertid
uppmärk­samheten på att om arbetstagarna får ensidig beslutanderätt över an­stånd
detta kan komma i konflikt med de politiska organens möjligheter att besluta
över myndighets eller inrättnings verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till sist tas upp ett par speciella problem som har
påpekats av några remissinstanser. Enligt lantbruksstyrelsen kommer de lokala
förhand­lingarna att stäUa stora krav på den personal, som skall sköta förhand­lingama.
De kan även komma att bli resurskrävande. Ansvaret för arbe­tet med att
förbereda och föra förhandlingar kommer till mycket stor del att vila på
personalen vid de administrativa enhetema vid styrelsen och lantbruksnämndema.
SärskUd personal kan behöva avdelas för att handha dessa uppgifter. Det är
alltså nödvändigt att personella resurser skapas redan på ett tidigt stadium så
att man kan möta en ökad arbets­belastning för personalen utan att övriga
arbetsuppgifter blir eftersatta. Arbetsgivarens uppskovsskyldighet torde även
förutsätta en viss för­handlingsberedskap så att förhandlingar kan inledas och
avslutas utan dröjsmål. För att systemet skall kunna verka i praktiken utan
allvarli­gare stömingar ifråga om effektivitet, rättssäkerhet, lojalitet och
trivsel torde vidare enligt styrelsen få föratsättas att berörd personal
erhåUer erforderlig utbUdning. Styrelsen pekar också på att det kan föreligga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1413&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1414&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;risk
för att förhandlingar om tolkning av avtal och öm andra icke av­talsreglerade
frågor kan komma att leda till oenhetliga beslut vid lant­bruksnämnderna. För
att undvika detta är det tänkbart att lantbrukssty­relsen måste utöva något
slags övergripande funktion. Styrelsen är emel­lertid inte beredd att f. n.
lämna något förslag i denna fråga. Behovet av ökade resurser hos myndigheterna
framhålls även av riksskatteverket och SAV. SAV menar också att den vidgade
förhandlingsskyldigheten under alla förhållanden torde komma att på central
nivå medföra behov av personalökning. SAV gör vidare gällande att för dess eget
vidkom­mande den vidgade förhandlingsrätten och uppgiften att företräda sta­ten
i tvist vid och utom domstol kommer att kräva perspnalökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett par remissinstanser pekar också på att
personalen på det offent­liga området företräds av ett flertal organisationer.
Enligt SAV kommer den omfattande lokala förhandlingsskyldighet i olika frågor
rörande verksamhetens bedrivande som skulle följa av FKL att kunna bli be­tungande
för myndighetema och göra beslutsprocessen där omständlig och tidskrävande. En
bidragande orsak till detta är enligt SAV att vid det stora flertalet
myndigheter alla statstjänstemännens huvudorganisa­tioner är representerade,
ofta genom olika förbundsavdelningar. Var och en av dessa lokala
sammanslutningar hos myndigheten kan påkalla sådana lokala förhandlingar med
uppskovsskyldighet för arbetsgivarsi­dan som avses i förslaget, framhåller SAV.
Landstingsförbundet pekar på att landstingen i allmänhet står i
kollektivavtalsförhållande till ett tjugufemtal arbetstagarorganisationer och
att flera av dessa represen­terar endast några få anställda. En obegränsad
skyldighet att förhandla med en mångfald minoritetsorganisationer skulle då
enligt förbundet framstå som en avsevärd belastning på
förhandlingsorganisationen. Detta skulle givetvis bli en än större
administrativ belastning om den primära förhandlingsskyldigheten blir mer
omfattande. Förbundet an­ser att detta förhållande bör &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;
uppmärksammas i det fortsatta lagstift­ningsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2
Särskild överläggningsrätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samband med genomförandet av 1965 års
förhandlingsrättsreform väckte de statsanställdas organisationer tanken på att
införa en sär­skild lagfäst överläggningsrätt i de frågor som omfattades av
avtals­förbudet i de nya tjänstemannalagariia. Denna tanke avvisades emeller­tid.
I sammanhanget (prop. 1965: 60 s. 122) fann dock föredragande de­partementschefen
bl. a. att det borde överlämnas åt myndighetema att själva avgöra i vUken
utsträckning överläggning med organisationerna är påkallad i frågor varom avtal
inte får träffas. Han fann inte anled­ning befara att myndigheterna inte
självmant skulle komma att ta upp överläggningar i ärenden, där tjänstemännen
och deras organisationer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1415&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1416&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har
grundade anspråk på att få framföra sina synpunkter öch önskemål. Det måste i
stället, menade han, ligga i de offentliga arbetsgivamas eget intresse att ta
initiativ tiU överläggning i mera väsentliga frågor rörande den offenfliga
administrationens utformning och verksamhet. Han förat-satte vidare att
myndighetema, även om de inte har anledning att ta initiativ tUl
överläggningar, Ukväl skulle komma att vara lyhörda för önskemål från
organisationernas sida att få framföra synpunkter och önskemål innan ärenden
avgöres. Vid utskottsbehandlingen i riksdagen av förslaget underströks (K2LU
1965: 1 s. 57) vikten av att de an­ställdas organisationer fick framföra sina
synpunkter och att överlägg­ningar ägde ram i alla frågor där detta kunde anses
befogat och det kunde ske utan olägenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
förnyat yrkande från personalhåll om en lagreglerad rätt till överläggning i
avtalsförbjudna frågor avvisades i samband med arbetet med 1973 års reform i
fråga om de statsanstäUdas förhandlingsrätt (prop. 1973: 177 s. 30). I
sammanhanget anmärktes dock att överlägg­ningar i praktiken har förekommit i en
omfattning som i allmänhet torde få anses väl motsvara ställda krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det offentliga tjänstemannaområdet har från och med den 1 janu­ari 1975 införts
en särskild överläggningsrätt i vissa avtalsförbjudna frå­gor. Skall tvist i
sådan fråga handläggas enligt LRA, åligger det nämli­gen enligt 52 § StjL resp.
7 § KtjL arbetsgivare eller arbetstagarorga­nisation som avser att väcka talan
vid AD att bereda motparten till­fälle till särskUd överläggning i frågan.
Sådan överläggning skall i regel ha ägt rum innan AD får ta upp tvisten till
prövning (4 kap. 7 § LRA). I prop. 1974: 174 med förslag till bl. a. denna
överläggningsrätt nämnde föredragande statsrådet (s. 71) bland de frågor söm
skulle kunna bli före­mål för arbetstvist bl. a. frågor om tidsbegränsning av
statligt reglerad anställning och om uppsägning från sådan anställning. Han
menade att ett överläggningsförfarande i sådana fall torde kunna tjäna ett
viktigt syfte. Vid meningsskiljaktighet i fråga som berör en enskild tjänsteman
och i frågor av principiell räckvidd skulle en överläggning sålunda kunna få
stor betydelse för att få meningsskiljaktigheten ur världen. Föredra­ganden
förutsatte att den part som bereds tillfälle till särskild överlägg­ning i
allmänhet också skulle hörsamma kallelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK återger i sitt betänkande det hyss delvis
redovisade uttalandet om överläggningsrätt i 1965 års proposition men berör
inte därutöver frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
de remissinstanser som godtar ARK:s förslag att ta undan det av­talsförbjudna
området från den allmänna förhandlingsrätten i 11—13 §§ FKL föreslår
generaltullstyrelsen, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet att
arbetstagarsidan i stället skall få en lagfäst överläggningsrätt i dessa
frågor. Generaltullstyrelsen menar därvid att avfattningen i 12 och 13 §§ FKL
kan tjäna till ledning Vid utformningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1417&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1418&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
bestämmelsema för ett överläggningsinstitut. Landstingsförbundet föreslår att
formema för en sådan samrådsskyldighet får avgöras efter lokala
överenskommelser mellan parterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
andra alternativa lösningar har inte förts fram under remiss­behandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6   
Information och sekretess&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.1
Gällande ordning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För frågor om information meUan arbetsgivare och
arbetstagare inom den offentiiga sektorn gäller i flera avseenden samma regler
som inom den privata sektorn. I avsnitten 2.1 och 2.2 har lämnats en översiktUg
redogörelse för de olika möjligheter som offentUganstäUda f. n. har att göra
sitt inflytande gällande gentemot sina arbetsgivare. Där angivna författningar
och avtal ävensom olika former för samverkan rör i all­mänhet också frågor om
information.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
vad rör den statliga sektorn har genom personalförelrä-dare i myndighets
styrelse de anställda bl. a. getts möjlighet tUl bättre information om myndighets
ledning. När det gäller rätten att föra vi­dare hemlig uppgift skall
personalföreträdare behandlas på samma sätt som övriga styrelseledamöter. I
dessa fall skall intresset av sekretess väga tyngre än personalföreträdarens
intresse av att bryta denna sekre­tess. Information från personalföreträdare
skall komma alla anställda tiU del, oberoende av deras organisationstiUhörighet
(jfr prop. 1974: 1 bU. 2 s. 47 och 48). Liksom inom SAF-området är
företagsnämnderna inom den statliga sektom i huvudsak organ för samråd och
information. Enligt 8 § kungörelsen om företagsnämnder m. m. inom
statsförvaltning­en skall myndighet regelbundet lämna information i
företagsnämnden om statförslag, fastställd stat och ekonomiskt utfall samt
ekonomiska re­dogörelser i övrigt som är ägnade att belysa myndighetens
aktuella och framtida verksamhet. Enligt 9 § skall myndighet lämna information
i personalfrågor och information om väsentliga förändringar i myndig­hetens
organisation och verksamhet m. m. Den som deltar i företags­nämndens verksamhet
får inte obehörigen yppa eller utnyttja erhållna uppgifter (28 §).
Organisationskommitté vid omlokaliseringsmyndighet har bl. a. att fastställa
planer för omfattning, innehåll och distribution av personalinformation och
personaladministrativ utbildning. Vidare till­kommer det organisationskommittén
att inom ramen för sin verksamhet besluta om erforderlig utredning.
Ortskommitté skall bl. a. föreslå flytt­ningstidpunkt och samordna kontaktema
med den mottagande kom­munen (SOU 1975:1 s. 125).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 8 § arbetarskyddsavtalet (jfr SAV-cirkulär A
22/1975) skaU statUg arbetsgivare på varje arbetsställe där skyddsombud utsetts
tiU-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1419&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1420&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;handahålla
arbetarskyddslagen (1949: 1, ändrad senast 1975: 695), ar­betarskyddskungörelsens
anvisningar, m.m. EnUgt 5 § avtalet om fack­liga förtroendemän (jfr SAV-cikulär
A 6/1975) skall förtroendeman hos statlig myndighet av myndigheten få
information och tiUträde tiU dess lokaler i den mån det fordras för den
fackliga verksamheten på arbetsplatsen. Detta gäller dock endast om det kan ske
utan skada för aUmänt eller enskUt intresse. I DEFF;s försöksverksamhet har
informa­tionsfrågorna alltmer kommit att skjutas i förgranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Här bör vidare uppmärksammas den omfattande
informationsmöj­lighet som inom den statliga sektorn bl. a. tillförsäkrats
arbetstagamas huvudorganisationer genom att deras representanter i egenskap av
leda­möter beretts tillfälle att medverka i ett stort antal statliga organs be­slutande
funktioner. Inom finansdepartementets verksamhetsområde kan som exempel nämnas
ekonomiska planeringsrådet, riksskatteverket, statistiska centralbyrån, statens
personalutbUdningsnämnd, statens per­sonalnämnd och statens personalpensionsverk.
Det bör också uppmärk­sammas att tUl flera centrala myndigheters verksamhet hör
information och utbildning av statsanställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
den kommunalasektorn gäller t. v. 1968 års före­lagsnämndsavtal (FÖN 68).
Avtalets regler om information och sek­retess överensstämmer i stort med nyss
nämnda regler i kungörelsen om företagsnämnder m. m. inom statsförvaltningen.
Vidare har parter­na dels den 12 juni 1973 träffat rationaliseringsavtal för
primärkom­muner och landsting (RÄT 73, LRAT 73), dels den 13 mars 1975 träf­fat
ett arbetsmiljöavtal (MILJÖ 75). Dessa avtal ger kommunanställd personal
förbättrade möjligheter till information i hithörande frågor. La­gen om
närvarorätt vid sammanträde med kommunal eller landstings­kommunal nämnd har
skapat större möjligheter för de anställda att er­hålla information om vad som
förekommer vid nämndsammanträdena. Motsvarande möjligheter har skapats för de
anställda hos församling, kyrklig samfällighet och allmän försäkringskassa (jfr
avsnitt 2.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom ändring år 1973 av 3 § StjL och 2 § KtjL har
frågor om in­formation blivit avtalsbara. I sammanhanget (prop. 1973:177)
anförde föredraganden bl. a. följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som ytterligare exempel på ämnen som blir
avtalstillåtna genom slo­pandet av avtalsförbudet i fråga om ledningen och
fördelningen av ar­betet vill jag anföra frågor om information till de
anställda angående myndighetens planering för framtiden eller angående den
utredning som föregår sådan planering. Avtalstillåtna bör också bli t. ex.
frågor om de anställdas möjligheter att utnyttja personaltidning, anslagstavla
eller samlingslokal inom myndigheten. Vidare kan nämnas frågor som rör facklig
förtroendemans ställning hos myndighet, t.ex. hans rätt tiU in­formation och
tillträde till myndighetens lokaler eller hans rätt att nyttja utrymme på
arbetsplatsen eller myndighetens telefon eller lokaler eller att anlita
skrivpersonal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1421&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1422&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.11&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;EnUgt arbetarskyddslagen har skyddsombud möjlighet
att ta del av de handlingar och erhålla de upplysningar i övrigt som är av
betydelse för hans verksamhet (40 a § sista stycket). Vidare skall
skyddskommitté bl. a. behandla frågor om upplysning och utbildning rörande
arbetar­skydd (41 a §). Skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté får inte
obehörigen yppa eUer nyttja vad denne under uppdraget eller i tjänsten erfarit
om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, enskildas personliga
förhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar. Tystnadsplikten
omfattar också ledamot i styrelsen för lokal facklig organisation (51 §),
varigenom skyddsombud och ledamot i skyddskom­mitté erhållit möjlighet till
viss vidareinformation (jfr prop 1973: 130 s. 165). LAS upptar ett flertal
regler som garanterar arbetstagare och lokal arbetstagarorganisation rätt till
information i vad avser förfaran­det vid uppsägning, avskedande m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utöver de processuella regler om partsoffentlighet
som exempelvis återfmns i rättegångsbalken och förvaltningslagen saknas f. n.
inom den offentliga sektorn sådana genereUa regler grandade på författning
eller avtal som ålägger arbetsgivare eller arbetstagare skyldighet att
tillhanda­hålla motpart information såsom underlag för förhandlingar. Även inom
den offentliga sektorn fungerar emellertid i praktiken partssammansatta
arbetsgrupper som inför förhandlingar överlämnar gemensamt bearbetat
förhandlingsunderlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
en redogörelse för offentliganställdas informationsmöjligheter bör också
beaktas de allmänna regler som gäller för varje med­borgares rätt till
information från de offentliga myndigheterna och där­med sammanhängande frågor
om handlingssekretess och tystnadsplikt. Enligt RF är varje medborgare gentemot
det allmänna tillförsäkrad, yttrande- och tryckfrihet, dvs. frihet att i tal,
skrift eller bild eller på annat sätt meddela uppgifter och framföra åsikter,
samt rätt till infor­mation, dvs. rätt att inhämta och mottaga upplysningar.
Beträffande rätten att ta del av allmän handling gäller vad som är föreskrivet
i TF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
2 kap. 1 § TF äger varje svensk medborgare fri tillgång till allmänna
handlingar. I denna'rätt får. inskränkningar göras bara om det är påkallat
antingen av hänsyn till rikets säkerhet och dess för­hållande till främmande
makt eller i anledning av myndighets verk­samhet för inspektion, kontroll och
annan tillsyn eller för brotts förekommande och beivrande eller till skydd för
statens, menigheters och enskildas behöriga ekonomiska intresse eller av hänsyn
tiU privat­livets helgd, personlig säkerhet, anständighet och sedlighet. I
särskild lag skall anges de fall, då allmänna handlingar enligt angivna grunder
skall hållas hemliga. Utiänningar har i princip samma rättigheter som svenska
medborgare när det gäller att få ut allmänna handlingar. Med allmänna
handlingar avses alla hos stats- eller kommunalmyndighet för­varade handlingar,
vare sig de kommit in tUl myndigheten eller blivit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1423&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1424&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;upprättade
där. Det bör observeras att varje såväl statUg som kommu-, nal myndighet är
underkastad offentlighetsprmcipen och därigenom föremål för allmän insyn (2
kap. 3 § TF)! Offentlighetsprincipen är också tillämplig på alla typer av
informationsbärare oavsett om infor­mationen dokumenterats i skriftlig
handling, karta, ADB-upptagning etc. De allmänna handlingar som får lämnas ut
skaU enligt huvudregeln i TF utan avgift tillhandahållas den som för läsning
eller avskrivning på stället önskar ta del av dem. Handlingen skall hållas
tUlgänglig genast eller så snart det kan ske (2 kap. 8 § TF).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;OffentUghetsprincipen i TF innebär inte någon
skyldighet för myn­dighet att på annat sätt än genom utlämnande av allmän
handling till­handahålla information. Bestämmelsen om allmänna handlingars
of-fentUghet kompletteras emellertid av administrativa föreskrifter om
skyldighet att lämna upplysningar till allmänheten. Sålunda har regering­en
utfärdat ett servicecirkulär (1972: 406) till statsmyndigheterna (änd­rat
senast 1973: 794) med bl. a. föreskrift om myndighets skyldighet att i lämplig
utsträckning gå allmänheten tillhanda med upplysningar i frå­gor som rör
myndighets verksamhetsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som redan nämnts skaU de fall då allmänna
handlingar skall hållas hemliga anges i särskild lag Detta har skett i
sekretesslagen. I en kata­log, omfattande ett fyrtiotal paragrafer, anges i
lagen de handlingar som på i TF angivna grunder inte får lämnas ut.
Sekretessbestämmelserna har karaktären av undantag från offentlighetsgrundsatsen.
Sekretess­lagens regler måste självfallet tolkas restriktivt. En allmän
handling som inte finns beskriven i sekretesslagen med följdförfattningar kan
inte hel­ler hållas hemlig. I detta sammanhang finns anledning att särskUt upp­märksamma
de regler i sekretesslagen som rör handlingar som upprättas för förhandling. I
35 § första stycket stadgas nämligen sekretess beträf­fande &amp;quot;handlingar
som innefattar utredning eller förslag och som tUl­kommit för att begagnas vid
sådan förhandling för slutande av kollektiv­avtal eller för annan reglering av
anställningsvillkor, vari myndighet, kommunsammanslutning eller statiigt eller
kommunalt företag har att deltaga, eller vid förberedelse tUl sådan
förhandling&amp;quot;. Enligt paragrafens andra stycke omfattar sekretessen även
handlingar — innefattande ut­redning eller förslag — vilka från annan än
myndighet inkommit för nyss angivet syfte, även om handlingen tUlkommit för
något annat ända­mål. Sådana handUngar som nu sagts får inte lämnas ut utan
särskilt tUlstånd förrän fem år förflutit från handlingens datum. Tillstånd att
dessförinnan lämna ut handling som finns hos statsmyndighet ges av SAV eller,
om handlingen tillhör förhandlingsärende som utan SAV:s medverkan handläggs av
annan statlig myndighet, av denna (beträffan­de handlingar hos kommunal
myndighet finns särskilda regler om till-ståndsgivningen). I fråga om tillstånd
att få ut handling som förvaras hos riksdagens lönedelegation ankommer det på
delegationen —&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1425&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1426&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;myndighet
som delegationen bestämmer — att besluta därom. Härvidlag märks emellertid att
nyssnämnda femårsregel är ersatt av bestämmelse att handlingen inte får
hemlighållas längre än till dess förhandlingsöyer-enskommelse träffats.eller
förhandUngen annars har slutförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De nu återgivna bestämmelserna intogs i
sekretesslagen i samband med tjänstemaimalagstiftningens tillkomst år 1965.
Syftet var att till­godose det behov av sekretess på förhandlingsväsendets
område, som kun­de antagas öka i styrka när man övergick till
kollektivavtalssystem även inom den offentliga tjänstemannasektom (prop. 1965:
88 s. 29). Dét citerade uttrycket &amp;quot;handlingar som innefatta utredning
eller förslag&amp;quot; har inte närmare belysts i propositionen 1965: 88. På en
punkt görs dock vissa kommentarer till det använda begreppet utredning. Det
påpekas nämligen (s. 30) att lönestatistisk utredning ofta utgör ett viktigt
utred­ningsmaterial i förhandlingssammanhang. Har sådan utredning tillkom­mit
just för att användas vid förhandling eller vid förberedelse därtUl, blir
sekretessregeln i 35 § tUlämplig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det kan slutligen anmärkas, att sekretesslagen i 6
§ upptar en regel om sekretess även beträffande handlingar &amp;quot;som upprättats
eller anskaf­fats för myndighets räkning till utredning i någon dess
rättstvist&amp;quot;. Sådan handling får inte utan myndighets tillstånd utlämnas
förrän saken blivit slufligen avgjord eUer 20 år förflutit från handlingens
datum. Med rätts­tvist avses här fall &amp;quot;när parter hävdar olika meningar i
en sak, som kan bli föremål för prövning av domstol eller annan behörig
myndighet, även om saken ännu icke är anhängig där&amp;quot; (prop. 1965: 88 s.
34). Denna sekretessregel tar således sikte på varje tvist — oberoende av
rättsom­råde — som kan underställas rättslig prövning och därmed även tvist om
t. ex. tolkning eller tUlämpning av kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det saknas i allmänhet ovillkorliga förbud mot
utlämnande. När ett förbud är meddelat i statens öch kommuns intresse, får i
många fall regeringen eller viss myndighet medge utlämnande. I de fall då ett
för­bud är givet närmast tUl skydd för enskildas intressen föreskrivs i regel
att handling skall lämnas ut, om den som avses i handlingen samtycker därtill.
Bestämmelser till skydd för enskild är också ofta villkorliga på så sätt att
utlämnande får ske om trygghet kan anses vara för handen att utlämnandet inte
konuner att missbrakas till skada för den enskilde eller,. i vissa fall, hans
nära anhöriga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt RF skall tystnadsplikt för att vara gällande
vara föreskriven i lag eller annan författning. Detta innebär bl. a. att den
oreglerade tyst­nadsplikten liksom exempelvis tystnadsplikt meddelad genom
särskUda tjänsteföreskrifter av statlig eller kommunal myndighet inte kan upprätt­hållas
utan uttryckligt författningsstöd efter ingången av år 1975. Från årsskiftet
1974—1975 finns det sålunda, intet regelkomplex som ålägger tjänsteman generell
tystnadsplikt beträffande innehållet i hemlig hand­ling. Regeringens
proposition (1975: 78) om ansvar för funktionärer i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1427&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1428&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;offentlig
verksamhet m. m. har resulterat i bl. a. lagen (1975: 667) om . ändring i
brottsbalken, som beträffande brott mot tystnadsplikten, i 20 kap. 3 §
därigenom riktar sig mot var och en som är underkastad i för­fattning stadgad
tystnadsplikt, vare sig han är offentlig fimktionär eller privat verksam. Det
nya straffbudet ersätter i allrnänhet specialstraffrät­tens bestämmelser om
ansvar för brott mot tystnadsplikten och har ett väsentligt vidare
tUlämpningsområde än tidigare gällande straffbud. Lagändringen trädde i kraft
den 1 januari 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under senare år har yttrande- och
tryckfrihetslagstiftningen varit fö­remål för omfattande utredningar.
Offentlighets- och sekretesslagstift­ningskommittén (Ju 1970: 49) har avgett
förslag tUl ny lag om allmänna handlingar (SOU 1975:22). Därjämte har
massmedieutredningen (Ju 1970:59) lagt fram förslag tiU massmediegrundlag (SOU
1975: 49). Vidare har tystnadspliktskommhtén (Ju 1975: 03) lagt fram förslag
till lag om offentliga funktionärers tystnadsplikt och förslag till läg om
ändring i 3 § StjL resp. 2 § KtjL (SOU 1975: 102). De senare för­slagen innebär
att avtal inte får träffas om tystnadsplikt inom lagarnas tiUämpningsområde.
Frågan om offentUga funktionärers tystnadsplikt torde komma att behandlas av
riksdagen under 1976/77 års riksmöte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.2
Arbetsrättskommittén&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.2.1
Frågor om information&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;EnUgt ARK (majoriteten) bör den utbyggnad av
förhandlingsrätten tUl en form för medinflytande i bl. a. företagslednings- och
arbetsled­ningsfrågor, som avsetts med 12 och 13 §§ FKL, liksom andra inflytan­deformer
ha ett underlag i regler om informationsskyldighet för arbets­givare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Redan reglema i 12 och 13 §§ FKL om
förhandlingsskyldighet inne­fattar i viss mening ett åliggande för
arbetsgivaren att informera, nämli­gen såtillvida som han har att undertätta
sin förhandlingsberättigade motpart på arbetstagarsidan om förhandlingsfrågans
existens och om dess innebörd. Såvitt gäller den s. k. primära
förhandlingsskyldigheten i 13 § ligger detta redan i den uttryckliga
skyldigheten för arbetsgivaren att själv ta initiativet till förhandling. 1
båda fallen kompletteras underrättel­seskyldigheten av en regel om skyldighet
för förhandlande part att ställa material av betydelse för den aktueUa
förhandlmgsfrågan tUl motpartens förfogande (17 § FKL). Denna editionsplikt tar
enligt ARK sikte på alla slag av förhandlingar som åsyftas med den lagreglerade
förhandlings­rätten. Den i 17 § stadgade editionsplikten skall enligt 41 §
också gälla gentemot förlikningsman, varvid reglerna om tystnadsplikt skall äga
motsvarande tiUämpning (53 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
ett mer självständigt komplement till den informationsskyldig-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1429&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1430&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;het
som följer av 12, 13 och 17 §§ FKL föreslår ARK en regel om all­män
informationsskyldighet för förhandlingsskyldig arbetsgivare (18 §). Med denna allmänna
regel åsyftar ARK att ge arbetstagarsidan en med arbetsgivarsidan jämbördig
ställning vid förhandling i frågor av större räckvidd och mera långsiktig
betydelse, i synnerhet frågor som omfat­tas av den primära
förhandlingsskyldigheten enUgt 13 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK har kombinerat sitt förslag om
informationsskyldighet och för­handlingsskyldighet enligt 12 och 13 §§ FKL med
dels en regel om un­dantag vid påtagUg risk för skada (19 §), dels regler om
tystnadspUkt (51 §), vUka i sma grunddrag är konstraerade på samma sätt söm mot­svarande
regler i företagsnämndsavtalen inom de privata och kommunala sektorerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den som åsidosätter sin informationsskyldighet
skall ersätta därav uppkommen skada, om inte reglema i FKL säger annat (45 §).
Till reg­lema om tystnadsplikt har ARK knutit sanktionsregler (52 §) om böter
och skadestånd för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot
tystnadsplikten enligt 51 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
tiUämpnmgen av 17 § FKL framhåller ARK att part inte är skyldig att på grand av
paragrafen lämna ut handlingar som innehåller överväganden och
förhandlingstekniska dispositioner rörande en för­handling. Om ett material
innehåller uppgifter som till viss del omfattas av informationsskyldigheten
ankommer det på den förpliktade parten att fmna en lämplig form för
utlämnandet. När det gäller förhandlingar i rättstvister är det enligt ARK
tydligt, att regeln i sig är ägnad att för­bättra möjligheterna att nå resultat
i förhandlingarna, vartUI kommer att stadgandet också är ägnat att förenkla
rättegången om tvisten hän­skjutes tUl AD eller skiljenämnd för avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
när det gäller förhandlingsrätten bör enligt ARK de regler som omfattar
partemas informationsskyldighet gentemot varandra (12— 19 §§) &amp;quot;fullt
ut&amp;quot; vinna tiUämpning även för den offentiiga sektoms del, dock med ett
väsentligt undantag. Den nya förhandlingsrätten (12 och 13 §§ FKL) omfattar
även frågor där arbetsgivaren ensam har att fatta beslut. För den offentliga
sektorns vidkommande innebär eh sådan regle­ring, om inte undantag görs, att
även de hittills avtalsförbjudna frågor­na om myndighets verksamhet blir
föremål för denna förhandlings­rätt. Med hänsyn härtill föreslår ARK i 3 § StjL
och 2 § KtjL en undantagsregel från FKL i nu avsett hänseende. ARK har inte här
berört undantagets betydelse för reglema om editionsplikt (17 § FKL) på annat
sätt än att av specialmotiveruigen framgår att denna plikt inte åligger
offentlig arbetsgivare i de fall där förhandlingsrätt inte föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang pekar ARK på det nära sambandet
mellan den föreslagna s.k. primära förhandlingsskyldigheten (13 §) och den
förat berörda, fortiöpande underrättelseskyldigheten (18 §) beträffande främst
sådana frågor som skall omfattas av primär förhandlingsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1431&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1432&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
ARK torde den information som avses i 18 § ha ett självständigt värde oberoende
av förhandUngsrätten. I ARK:s lagförslag har därför något undantag i denna del
inte gjorts för de offentliga arbetsgivarnas del. Som ett av de praktiska
problem som kan uppstå vid FKL:s tUlämp­ning på den offentiiga sektom anger ARK
frågan om sättet att fuUgöra denna fortlöpande underrättelseskyldighet. En
lösning anser ARK vara att tUl vederbörande myndighet delegera uppgiften att ge
vissa av dessa besked. Det antyds också att de problem på grand av bristande
insyn som förslaget är avsett att undanröja inte är så påfallande inom den
offentliga sektorn, eftersom allt offentiigt material i princip är offentlig
handling. På myndighetsplanet kommer undertättelseskyldigheten att omfatta
regleringsbrev och andra skrivelser från regermgen och på det centrala planet
kan viss del av underrättelseskyldigheten fullgöras genom att budgetproposition
och därtill anslutande riksdagsbeslut lämnas över, an­ser ARK.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Informationsskyldigheten enligt 18 § skall liksom
förhandlingsrätten enligt 12 och 13 §§ fullgöras gentemot koUektivavtalsbunden
motpart. ARK anser det dock självklart att en hel del av informationen inom ra­men
för 18 § skall föras vidare tiU alla arbetstagare, även sådana som inte tillhör
koUektivavtalsbunden arbetstagarorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.2.2
Frågor om förhandlingssekretess och tystnadsplikt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK har inte närmare berört förhållandet mellan de
föreslagna reg­lema i FKL om rätt till information och reglerna inom den
offentliga sektorn om tystnadsplikt och om handlingars offentlighet resp. sekre­tess.
Såvitt gäller sekretesslagen har ARK tagit upp 6 och.35 §§ till be­handling och
föreslagit ändring i den senare paragrafen. I betänkandet uttalas i övrigt
allmänt att det är givet att den skyldighet som föreskrivs i 17 § FKL kan få
vika om materialet är sekretessbelagt enligt sekretess-, lagen. Vidare hänvisas
till att tystnadsplikt råder rörande innehållet i sekretessbelagda handlingar.
Denna tystnadsplikt får enligt ARK be­tydelse exempelvis vid
primärförhandlingar enligt förslaget;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK tänker sig sålunda att de nya reglerna om rätt
till information och insyn skall medföra ändrmg i nu gällande sekretess- och
tystnads­pliktsregler inom den offentliga sektorn enbart i fråga om 35 § sekre­tesslagen.
Uttrycket &amp;quot;utredning, och förslag&amp;quot; i 35 § föreslås ändrat tiU endast
&amp;quot;förslag&amp;quot;. Syftet med ändringen är att från sekretessen ta undan
sådant sakmaterial som part enligt 17 § FKL skall vara skyldig att till­handahåUa
förhandlande motpart, dvs. det material som parterna be­höver för en riktig
bedömning .av förhandlingsfrågan. När uttrycket &amp;quot;förslag&amp;quot; behålles i
35 § sekretesslagen avses därmed att aUljämt låta sekretessen gälla sådant
material som inte omfattas av skyldigheten enligt nyssnämnda 17 §. Sekretessen
kommer då ätt omfatta redovis­ningar av värderingar, önskemål och liknande
synpunkter som tar sikte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1433&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1434&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på
förekommande förhandlingsfrågor, medan däremot uppgifter om rena
sakförhållanden i form av lönestatistik eller eljest faller utanför. Av ARK:s
allmänna motivering till den föreslagna ändringen framgår att förslaget inte
avser någon ändring beträffande de handlingar, som kan förekomma i
förhandlingssammanhang men inte är att anse som allmänna och därför inte
omfattas av den i TF stadgade huvudregeln om rätt för varje svensk medborgare
att utfå allmän handling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ARK
har således inte ansett sig i förevarande sammanhang böra föreslå någon ändring
i 6 § sekretesslagen och anför bl. a. att det torde erbjuda betydande
svårigheter att i lagtext dra en hanterlig gräns mel­lan sådana handlingar vUka
kan antas alltjämt böra omfattas av sekre­tess enligt huvudregeln i 6 § och
sådana handlingar som motparten i tvisten utan begränsning bör få ta del av.
ARK betonar i stället vikten av att myndighetema begagnar sekretessregeln i 6 §
med urskillning och, såsom är möjligt enligt paragrafen, medger utlämnande av
nu av­sedda utredningshandlingar så snart därav inte följer någon risk för
skada på det intresse paragrafen är avsedd att skydda. SkuUe det fram­deles
visa sig att 6 § medför menUga effekter vid tillämpningen av de nya
förhandlingsreglema, får frågan om en översyn av paragrafen enligt ARK tas upp
på nytt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De reservationer tUl ARK:s förslag som bl. a. avser
frågor om in­formation, handlingssekretess och tystnadsplikt avser
arbetsmarknaden i allmänhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt reservanterna Bratt och Lindström bör
reglerna i 51 § FKL ändras så att arbetsgivaren får ett bättre inflytande över
formema för utlämnande av information med förbehåll om tystnadsplikt. Beträf­fande
52 § anser reservantema att angivna påföljder givetvis har en moralisk
betydelse men sällan torde komma att tUlämpas i praktiken och att den
naturligaste påföljden blir att vederbörande entledigas från sitt uppdrag och
ersätts med någon annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reservanterna Lilly Hansson och Lindberg framhåller
att även en total informations- och förhandlingsskyldighet inte fyller sitt
syfte om inte arbetstagarparten har möjlighet att upptäcka undanhållen informa­tion
eller har möjlighet att värdera erhållen information.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I LO/TCO-reservationen hävdas att editionsplikten enligt
17 § FKL inte bara skall gälla frågor som är föremål för förhandling mellan par­terna.
Arbetsgivarparten skall dessutom åläggas en utredningsskyldighet. Vidare bör 19
§ helt utgå. Enligt reservationen visar erfarenheten av motsvarande
bestämmelser i samrådsavtal att arbetsgivaren undanhåller väsentlig
information. Regler om tystnadsplikt bör utgöra enda begräns­ningen av här
föreliggande skyldigheter. Beträffande tystnadsplikten en­ligt 51 § anser
reservantema att lagstiftningen inte behöver upptaga någ­ra sådana regler. Det
bör fastställas i kollektivavtal eller annan överens­kommelse att information
inte får föras vidare och vem som skall mot-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1435&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1436&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;taga
informationen när tystnadsplikt föreligger. Dessa frågor bör inte vara föremål
för domstols prövning. Reservantema anser vidare att be­stämmelserna i 52 § kan
utgå. De anställda har lika stort intresse som arbetsgivaren att den insyn som
bereds inte länder företaget till skada. Om informationsrätten regleras i
kollektivavtal är detta i sig det bästa skyddet för att information inte
utnyttjas obehörigt. Åsidosättande av. tystnadsplikt är därmed också i princip
att bedöma som avtalsbrott, framhåller reservanterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.3
Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinstanser får sägas företräda den
uppfattningen att ARK vid utformningen av reglema i FKL om information,
handlings­sekretess och tystnadsplikt inte tillräckligt beaktat förhållandena
inom den offentliga sektorn i hithörande frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget i 17 § FKL om skyldighet för förhandlande
part att till­handahålla förhandlingsinformation har rönt ett positivt
bemötande från flertalet remissmyndigheter. JK, försvarets civilförvalt­ning,
SJ, riksförsäkringsverket, generaltullstyrelsen, RRV, riksskattever­ket och
domänverket lämnar sålunda förslaget utan erinran. Riksskatte­verket anser i
princip inte att de av ARK föreslagna reglerna om infor­mation i
förhandlingsfrågor innebär några problem för en statlig myn­dighet på grand av
gäUande föreskrifter om allmänna handlingars offent­lighet. Liknande
uppfattning förs fram aw försvarets civilförvaltning och generaltullstyrelsen.
Domänverket anser att information i återkomman­de förhandlingsfrågor kan
ratinläggas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunförbundet sätter i fråga om inte
lagstiftningen om handlingars offentlighet och dess tiUämpning i praktiken
allmänt sett innebär lika långt gående förpliktelser för kommunerna som 17 §.
Ett liknande synsätt anläggs av länsstyrelsen i Västerbottens län som anser att
informationen enligt 17 § i princip bör vara oinskränkt i enlighet med
offentlighetsprincipen. Inga andra inskränkningar bör gälla än de som återfinns
i sekretesslagstiftningen, framhåller länsstyrelsen. UKÄ, som har hört de
juridiska fakulteterna, framhåller som sin mening bl. a. att det bör övervägas
att utsträcka den ömsesidiga editionsplikten enligt 17 §. Erfarenhetema från
pågående försöksverksamhet inom UKÄ-området visar entydigt att en ömsesidigt
fungerande information utgör en förutsättning för en meningsfull samverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet, som torde helt ansluta sig
till LO/TCO-reser­vationen i informationsfrågoma, synes i sitt
ställningstagande till 17 § godta den begränsning av editionsplikten som följer
av sekretesslagstift­ningens nuvarande regler. Förbundet delar
LO/TCO-reservantemas upp­fattning att arbetsgivarparten skaU vara skyldig att
medverka till att en fråga utreds gemensamt om befintligt utredningsmaterial är
bristfälligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1437&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1438&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De fackliga remissinstansema följer i stort sett
LO/TCO-reservationen. SF och TCO, som anser att informationsplikten äveri när
det gäller den statliga arbetsgivaren bör omfatta alla frågor, föiordar sålunda
en lösning för det statliga tjänstemannaområdét som närmast motsvarar den i 40
a och 51 §§ arbetarskyddslagen stadgade insynsrätten resp. tystnadsplikten för
skyddsombud och styrelse för lokal facklig organisa­tion. De anser det vidare
angeläget att arbetstagarparten får tUlgång till material som ännu inte är att
anse som offentlig handling i TF:s bemärkelse, exempelvis
föredragningspromemorior, minnesanteckningar m. m. Arbetstagarparten bör över
huvud taget ha tillgång till aUt ma­terial som tjänar som underlag för
myndighets verksamhetsplanering, personaladministraliva planering och
budgetarbete, framhåller SF och TCO. Svenska kommunalarbetareförbundet intar en
liknande ståndpunkt och menar att tillgången på riktig information är en
grundläggande för­utsättning för ett mer jämbördigt partsförhållande i
förhandlingssani-manhang. Förbundet framhåller att ARK:s förslag på den här
punkten inte sträcker sig längre än vad som ryms inom ramen för gällande före­tagsnämndsavtal.
Vidare säger förbundet att det visserligen kan hävdas att den i 17 § FKL
stadgade editionsplikten innebär ett nytänkande på förhandlingsrättens område,
inte minst genom att det enligt ARK i para­grafen får anses ligga en skyldighet
för förpliktad part att. av eget initia­tiv ange vilket material som kan
ställas till förfogande. Men ett sådant stadgande borde enligt förbundet också
som LO/TCO-reservanlenia har anfört kompletteras med skyldighet för
arbetsgivaren att medverka till utredning i de vanligt förekommande fall då
befintligt utredningsma­terial inte är tillräckligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Försäkringsanställdas förbund anser att
arbetsgivaren enligt lag skall vara skyldig att överlämna den dokumentation och
det utredningsrnate-rial som finns hos honom, när arbetstagarorganisationen är
i behov av det. Arbetstagarorganisationens rätt härvidlag skall vara
fortlöpande och inte bara sammankopplad med förhandlingstiUfällen. Om det före­liggande
utredningsmaterialet i samband med en förhandling visar sig vara otillräckligt,
bör arbetstagarorganisationen ha rätt att kräva kom­pletterande uppgifter. Det
fortsatta utredningsarbetet bör under sådana omständigheter bedrivas gemensamt
av partema, framhåller förbundet. Svenska kommunaltjänstemannaförbundet anser
att editionsplikten bör utsträckas för att arbetstagarna skall kunna göra
riktiga bedömningar på basis av informationen. Arbetsgivamas editionsplikt
skall sålunda gälla på det sättet att arbetstagarna får tillgång till samtliga
de hand­lingar som arbetsgivaren förfogar över. SACO/SR intar en liknande
ståndpunkt och anser att hela regelsystemet bör kompletteras riied en
skyldighet för arbetsgivaren att lämna den information arbetstagarför­eningen
begär. Visserligen kan arbetstagarparten påkalla förhandling och därefter med
stöd av 17 § begära att få ta del av det material som arbets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1439&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1440&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;givaren
förfogar över men detta är en onödig omgång beträffande infor­mation i frågor i
vilka förhandling inte erfordras när informationen läm­nats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
fortlöpande informationsskyldighet, som föreslagits i 18 § FKL och som avser
den produktionsmässiga utveck­lingen hos vederbörande myndighet liksom
rikflinjerna för den offent­iige arbetsgivarens personalpolitik, har inte rönt
någon större upp­märksamhet under remissbehandlingen. De remissinstanser som
sär­skilt yttrat sig på förevarande punkt är emellertid i stort sett positivt
inställda till arbetsgivarens skyldighet att aktivt lämna fortlöpande
information. De fackliga remissinstansema stöder i regel också i detta
sammanhang LO/TCO-réservationen. Flera remissinstanser påpekar att
informationsskyldighet enligt 18 § redan fullgörs av arbetsgivaren i de
nuvarande samverkansformerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovrätt anser att arbetsgivarens fortlöpande underrättelseskyl­dighet enligt 18
§ med hänsyn till frågornas art framstår som ett natur­ligt åliggande oberoende
av förhandlingsskyldigheten enligt 12 och 13 §§. Riksskatteverket framhåller
att den kompletterande information av mera allmänt slag rörande ekonomisk
utveckling, personalpolitik o. s. v. som arbetsgivarparten skall lämna sin
motpart torde för den offentliga sektoms del finnas inskriven i gäUande
företagsnämndsregler och att den — även i utvidgad form — inte torde medföra
några större svårigheter att precisera i särskilda avtal. Med ett liknande
resonemang konstaterar domänverket att instrumenten för en vidareutveckling av
informationen redan finns. Svenska kommunförbundet, som inser be­tydelsen av
att arbetstagarorganisationerna fortlöpande hålls informe­rade om frågor av
betydelse för arbetstagamas arbetsförhållanden, framhåller att kommunerna gärna
medverkar till den informationsskyl­dighet som omnämns i 18 § FKL. Troligen
lämnas emellertid redan i dag via företagsnämnder och på annat sätt
information, som sträcker sig lika långt som den av ARK föreslagna. I detta
sammanhang fram­håUer kommunförbundet att den föreslagna avfattningen av 18 §
inte ger någon större ledning för den informationsskyldighet som åvUar
kommunerna. SAV anser det inte helt klart om staten som arbetsgivare enligt
förslaget skall ha skyldigheter enligt 18 § även i frågor för vUka 11—13 §§ FKL
inte gäller. SAV ifrågasätter om inte undantag från upplysningsplikten bör
gälla för staten i frågor, där 11—13 §§ FKL inte skall vara tiUämpliga. Detta
kan ställas mot den av länsstyrelsen i Västerbottens län och UKÄ hävdade
uppfattningen, att den informa­tion som nämns i 17 och 18 §§ FKL i princip bör
vara oinskränkt. Äv de fackliga remissinstansema har särskilt SF och TCO hälsat
med till­fredsställelse att den löpande undertättelseskyldigheten enligt 18 §
FKL även omfattar frågor som faller under begreppet myndighets verksam­het. Som
tidigare nämnts är SF:s och TCO:s grandläggande kvav att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6  
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 105. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1441&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1442&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;informationsskyldigheten
omfattar alla frågor, Försäkringsanställdas förbund framhåller att
arbetsgivarens information måste vara vittom­fattande och i princip kunna
delges all personal. Inom förbundets verk­samhetsområde är det mycket få frågor
som kan undantas från denna princip. Sveriges kommunaltjänstemannaförbund anser
att informations­plikten bör gälla samfliga frågor och instämmer i LO/TCO-reservan-ternas
åsikt att förslaget på denna punkt inte sträcker sig längre än vad gällande
företagsnämndsavtal ger rätt tUl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande editionspliktens förhållande till sek­retesslagens
bestämmelser är remissutfallet växlande. Till de instanser som kan sägas godta
ARK-majoritetens ändringsförslag beträffande 35 § sekretesslagen hör JK,
riksskatteverket och Lands­tingsförbundet. Flera remissinstanser synes
emellertid negativt inställda till, jämte annat, den föreslagna ändringen.
Slutligen bör anmärkas att ett stort antal remissmyndigheter, som lämnar
ARK-majoritetens för­slag i 17 § FKL utan erinran, inte närmare berör
förhållandet tUl sekre­tesslagens bestämmelser. JK har ingen erinran mot den
föreslagna änd­ringen i 35 § men understryker att handlingar som innehåller
såväl sakuppgifter som värderingar och förslag tUl uppgörelse lämpligen bör
vara sekretessbelagda. Utdrag ur sådana handlingar av endast sakma­terial kan
nämligen enligt JK indirekt lämna upplysningar om vUka förslag parten avser att
lägga fram. Riksskatteverket godtar likaledes den föreslagna ändringen i 35 §
sekretesslagen och förutsätter att med be­greppet &amp;quot;förslag&amp;quot; avses
värderingar av framlagt material, prioriterings­förslag o. d. Verket har inte
heller något alt erinra mot att sekretes­sen bibehålls för handling som enligt
6 § sekretesslagen &amp;quot;upprättats eller anskaffats för myndighets räkning
såsom i någon dess rättstvist&amp;quot;. Som tidigare antytts synes
Landstingsförbundet godta den av ARK-majoriteten föreslagna ändringen i 35 §
sekretesslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SJ, som hänvisar bl. a. till att termen
&amp;quot;förslag&amp;quot; enligt ARK (SOU 1975: 1 s. 680) skall omfatta även
värderingar och synpunkter i frågor av betydelse i förhandlingshänseende.
Ifrågasätter om lagtexten ger adekvat uttryck för lagstiftarens sålunda
tillkännagivna intentioner be­träffande sekretessens omfattning. Vidare påpekar
SJ att ARK inte berört verkan av övriga utlämningsförbud i sekretesslagen i
förhållande till den föreslagna regeln i 17 § FKL. SJ förmodar att man i
avsaknad av en uttrycklig reglering härav har att utgå från att lagrummet inte
är avsett att medföra någon genombrytning av dessa, oaktat handlingar som
omfattas av dessa utlämningsförbud kan ha ett bestämmande inne­håll för
myndighets ställningstagande i förhandling. Länsstyrelsen i Väs­terbottens län
hävdar att reglerna i 35 § sekretesslagen bör antingen utgå eller bringas i
överensstämmelse med principen om partsinsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bland de negativa instansema märks SF och TCO. De
anser sålunda att det inte är vare sig nödvändigt eller önskvärt med en ändring
i 35 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1443&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1444&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sekretesslagen.
Den nu gällande lagtexten och dess tolkning och lill­lämpning har enligt
organisationerna inte utgjort något hinder för dem att få ta del av utredningar
och uppgifter, som arbetsgivaren förfogat över, och som varit av betydelse för
förhandling. Mot den bakgranden föreslår SF och TCO att regler för SAV:s eller
annan myndighets tUl-ståndsgivning tUl utlämnande av handling som avses i 35 §
första och andra styckena sekretesslagen skall motsvara arbetsgivares
skyldighet gentemot arbetslagarpart enligt 17 § FKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad härefter angår ARK-majoritetens förslag
beträffande dels 19 § FKL om undantag från parts informationsskyl­dighet vid
påtaglig risk för skada dels 51 § om tystnadsplikt, har remissinstansemas
inställning i båda fallen varit växlande. Remiss­utfallet ger emellertid ett
visst belägg för att ARK inte tagit tillräcklig hänsyn till förhållandena inom
den offentliga sektorn vid utformningen av dessa regler. De flesta
remissinstansernas uppfattning är att regler om tystnadsplikt i enlighet med
ARK-majoritetens förslag bör fin­nas med i FKL. De fackliga remissinstansema
företräder — liksom LO/TCO-reservantema — en linje som innebär att 19 och 51 §§
bör slopas och ersättas av en regel i kollektivavtal om tystnadsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På förhållandet mellan 19 och 51 §§ anlägger Svea
hovrätt följande synpunkter. I 19 § talas om &amp;quot;påtaglig risk för
skada&amp;quot;. Enligt ett motiv­uttalande avses därmed, att undantag gäller
endast om det står klart för den förpliktade, att fullgörelse av förhandling
eller informations­skyldighet vid visst tUlfälle måste väntas medföra skada.
Man frågar sig enligt hovrätten om det inte bör vara tillfyllest med &amp;quot;risk
för allvarlig skada&amp;quot;. Enligt ett annat uttalande får beaktas endast skada
genom att omständighet bUr känd utanför partsförhåUandet. I 51 § ges möjlighet
att göra förbehåll om tystnadsplikt vid besked om affärs- eller drifts­förhållanden.
Eftersom meningen mte torde vara, att part med fram­gång skall få åberopa
risken för alt motpartens representanter inte respekterar ett sådant förbehåll,
blir tUlämpningsområdet för 19 § enligt hovrätten försvinnande litet. ÖB anser
att en överföring av ARK-majo­ritetens förslag till den offentiiga sektorn — i
synnerhet till försvars­makten — är förknippad med avsevärda svårigheter, vUka
inte beak­tats av vare sig ARK eller LO/TCO-reservantema. Enligt ÖB omöjlig­gör
detta en närmare bedömning av konsekvenserna för försvarsmak­ten. När det gäUer
tystnadsplikten i 51 § tillstyrker ÖB majoritetsför­slaget med hänvisning tUl
gällande sekretesslagstiftning och den sär­reglering som ÖB anser nödvändig.
Försvarets civilförvaltning anser allmänt att ARK närmare borde ha utrett de
speciella förutsättningar som råder inom den offentliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksskatteverket understryker att den ömsesidiga
skyldigheten att ställa handlingar och uppgifter tUl motpartens förfogande inte
får för­svagas i den slutliga lagtexten. Den i 51 § intagna rätten för part att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1445&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1446&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;göra
förbehåll om tystnadsplikt beträffande innehållet i handling av här nämnt slag
utgör enligt verket i detta sammanhang för statsförvalt­ningens del ett
önskvärt komplement till den statliga sekretesslagstift­ningen, där en mot
handlingssekretessen svarande tystnadsplikt annars inte lagstadgats. UKÄ ger
uttryck åt en likartad uppfattning och anser att inget annat undantag bör
medges från arbetsgivarens informations­skyldighet än att information i vissa
fall skall kunna ges under tystnads­plikt. UKÄ stöder sin uppfattning på bl. a.
yttranden från juridiska fakulteterna i Uppsala och Lund.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Domänverket finner att regeln om tystnadsplikt i 51
§ ger möj­lighet till erforderlig information även då påtaglig risk för skada
före­ligger enligt 19 § men ger sitt stöd åt kombinationen av regler med
hänvisning till att en väl avvägd användning av regdkombinätionen torde
underlätta den mognadsprocess som informationsarbetet kräver. Domänverket anser
vidare att regeln i 51 § bör ändras så att med tyst­nadsplikt förbehållet
besked skall få lämnas tUl ett antal mottagare som arbetsgivaren och den
fackliga organisationen i samråd har bestämt. Länsstyrelsen i Västerbottens län
anser inte att undantagsbestämmelsen i 19 § bör gälla inom den offentliga
sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunförbundet finner FKL:s regler om
informations­skyldighet och tystnadsplikt inom offentliga sektorn allmänt sett
svår­gripbara och i behov av ytterligare analys. Landstingsförbundet delar även
på förevarande punkt LO/TCO-reservantemas uppfattning att de anställda bör ha
rätt tUl all den insyn i förvaltningen och arbetsförhål­landena som de anser
sig behöva. Om det finns skäl att i vissa frågor begränsa informationen bör
enligt förbundet de fackliga företrädama likväl hållas underrättade. Förbundet
stöder sig på uppfattningen att arbetstagarorganisationerna ju annars inte har
möjligheter att kontrol­lera att arbetsgivaren verkligen följer lagen. LO/TCO-reservantemas
förslag att parterna — utifrån en avvägning av sina resp. intressen — i avtal
bör kunna komma överens om närmare regler för informatio­nens omfattning och
spridning stöds av förbundet. Vidare delar för­bundet reservanternas
uppfattning att lagförslagen om bl. a. tystnads­plikt bör utgå och ersättas av
avtalsregler om tystnadsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR menar att uppgifter, vilkas spridande på
olämpligt sätt enligt arbetsgivarens bedömning kan medföra skada, kan skyddas
med tillämpning av bestämmelsema om tystnadsplikt enligt 51 § och ge­nom
skadeståndsansvar för informationsmottagaren. Mot den bakgran­den anser SACO/SR
att det inte finns tillräckliga motiv för ett lag­stadgat undantag enligt 19 §
och att paragrafen därför bör utgå. Svens­ka kommunalarbetareförbundet
instämmer i LO/TCO-reservanternas slutsats att 19 § helt bör utgå. Enligt
förbundet bör vidare even­tuell tystnadsplikt regleras i avtal mellan parterna
på arbetsmarknaden. När det gäller de speciella sekretessreglerna på det
offentliga området&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1447&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1448&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan
förbundet tänka sig en bestämmelse motsvarande den som finns i
arbelarskyddslagstiftningen. Denna uppfattning biträds också av SF och TCO,
vUka som tidigare nämnts förordar en lösning för det statliga
tjänstemannaområdet närmast motsvarande den i 40 a och 51 §§ arbe­tarskyddslagen
stadgade insynsrätten resp. tystnadsplikten för skydds­ombud och styrelse för
lokal facklig organisation. SF och TCO anser också att undantagsregeln i 19 §
FKL helt skall utgå och att frågor om tystnadsplikt lämpUgen bör regleras i
avtal. Liknande instäUning till hithörande frågor redovisas också av bl. a.
Försäkringsanställdas för­bund och Svenska kommunaltjänstemannaförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7   
Medbestämmande genom kollektivavtal 7.1 Rätt tOl kollektivavtal om
medbestämmande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På det offentliga tjänstemannaområdet har som
nämnts i det före­gående hänsynen tUl den politiska demokratin ansetts kräva
att det all­männa förbehåUs beslutanderätten i vissa frågor. I 3 § StjL och 2 §
KtjL har därför stadgats ett särskilt förbud mot avtal i sådana frågor (jfr
avsnitt 4). Detta avtalsförbud hindrar den offentiige arbetsgivaren att träffa
avtal bl. a. om myndighets verksamhet och om anställning och avskedande av
tjänstemän. Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 1974 slopades
i princip det tidigare rådande förbudet i tjänstemannalagama mot avtal om
ledningen och fördelningen av ar­betet. Avtal i dessa frågor torde emellertid i
vissa hänseenden falla un­der förbudet mot avtal om myndighets verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
offentUge arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet framgår även av
bestämmelsema i 10 § StjL och 15 § KtjS. EiUigt dessa stad­ganden är tjänsteman
skyldig att ställa sig till efterrättelse instmktion, arbetsordning och andra
allmänna bestämmelser om arbetet samt sär­skilda föreskrifter rörande hans
tjänsteutövning. Han skall vidare obe­roende av fastställd arbetsfördelning
lämna det biträde som förman bestämmer. Det har hävdats att denna lydnadsplikt
bara tar sikte på det avtalsförbjudna området. Rättsläget härvidlag synes vara
osäkert (jfr 12.1.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK uttalar sig inte särskilt i fråga om rätten
till medbestämmande­avtal på den offentliga sektorn. ARK framhåller dock att
införandet av partssammansatta organ kan komma i strid med innehållet i
kommimal-lagama.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grundtanken
bakom ARK:s förslag i förevarande del att vidga de an­ställdas möjligheter tUl
medbestämmande synes omfattas av alla de re­missinstanser som har yttrat sig
angående förhållandena på den offent­Uga sektom. Däremot har den väg ARK
föreslagit för att nå detta mål mött erinringar i skUda hänseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1449&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1450&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett flertal statsmyndigheter har pekat på den
försöksverksamhet méd olika former för de anställdas medbestämmande som bedrivs
inom den statliga sektom. Länsstyrelsen i Gävleborgs län, exempelvis, hänvisar
till den försöksverksamhet med fördjupad förvaltningsdemokrati som be­drivs vid
länsstyrelsen. Flera av de frågor som föreslås bli föremål för förhandling och
avtal har i snart två år omfattats av försöksverksamhe­ten, framhåller
länsstyrelsen. De resultat som nåtts i fråga om med­bestämmande för personalen
har tillkommit, i saniverkan meUan läns-, styrelsen och
personalorganisationernas företrädare, ulan att formliga avtal härom har
träffats. Förhandlingar kan dock sägas ha ägt ram. Givetvis har ramar för
verksamheten dragits upp av regeringen, dock på förslag från länsstyrelsen som
mestadels inhämtat personalorganisa­tionernas mening dessförinnan.
Motsättningar mellan myndigheten och organisationerna har förefunnits i mycket
ringa utsträckning. Svårighe­terna har snarast legat i att på vissa punkter
avgränsa inflytandefrågor mot länsstyrelsens myndighetsutövning. Verksamheten
har emellertid efter hand kommit att omfatta alltfler områden av
personalpoUtiken och personaladministrationen. Länsstyrelsen sätter mot denna
bakgrund i fråga, om inte ARK borde ha tagit del av nämnda verksamhet på ett
mera ingående sätt. Under alla förhållanden synes föi&amp;quot;söksverksamheten
sådan den bedrivits inom förelagsnämnd och beslutsgrupper bli utan värde, om
den skall ersättas av ett nytt system med förhandlingar och avtal i berörda
frågor. Enligt länsstyrelsens mening bör övervägas, om inte
försöksmyndigheterna skall tas undan från den föreslagna lagstift­ningen,
åtminstone i de delar där personalen fått medinflytande. Erfa­renheterna och
utvärderingen av verksamheten borde enligt länsstyrel­sen kunna läggas till
grund för de nya avtalen. Det anförda torde enligt länsstyrelsen i tUlämpliga
delar få anses gälla också för den personal-representation i verksstyrelser
sohi äger rum med stöd av kungörelsen om personalföreträdare i statlig
myndighets styrelse m. m. Svenska kommunförbundet menar att ARK borde ha klart
belyst förhållandet mellan de i dag befintliga företagsnämnderna och de nya
partssamman­satta organen. Man lämnas således enligt förbundet i ovisshet om de
föreslagna partssammansatta organen skall ersätta företagsnämnderna eller
instiftas för att verka helt jämsides med dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Positiva till ÄRK:s förslag i denna del ställer sig
bl. a. ÖB, försvarets civilförvaltning, postverket, televerket, statens
vägverk, RRV, riks­skatteverket och domänverket. Även flera äv dessa
myndigheter åbe­ropar erfarenheterna av pågående försöksverksamhet på det
statiiga området. ÖB fäster stor vikt, vid ÄRK:s uttalande att arbetstagar­inflytandet
skall utvecklas tUl deltagande i beslutsprocessen genom av­tal om inrättande av
partssammansatta organ enligt 26 § FKL och pekar på att allt eftersom detta
sker 12 och 13 §§ FKL i motsvarande mån förlorar praktisk betydelse. Detta är
menar ÖB grandläggande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1451&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1452&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
att personalens inflytande skall kunna inordnas i verksamheten, så att både
kraven på arbetstillfredsställelse och effektivitet kan tUlgodo­ses.
Erfarenheter från försöksverksamheten med fördjupad företagsde­mokrati visar
enligt ÖB att medinflytandet skall inordnas i linjeorganisa­tionen för att
därmed kunna omfatta all personal samtidigt som perso­nalorganisationerna med
myndigheten inom företagsnämnden behandlar övergripande frågor, policyfrågor
och samordnar medinflytandet i lin­jeorganisationen. Försöken har även omfattat
medbestämmande och ett exempel på denna modell är de omfattande försök som
bedrivs sedan år 1974 vid försvarets materielverk. ÖB konstaterar att det
givetvis kvar­står frågor som bara kan lösas genom förhandlingar men det är
viktigt, menar ÖB, att arbetsmarknadens parter har en vilja att inordna frågor
som berör den enskUde nära och dagligen att lösas inom en demokrati­serad
linjeorganisation. Detta är av speciell vikt inom försvarsmakten där flertalet
myndigheter har mellan tre och fem eller fler personalorganisa­tioner att
samarbeta med. Därtill kommer att den geografiska utsprid­ningen kan innebära
samordningsproblem för både myndigheter och personalorganisationer. Den primära
förhandlingsskyldigheten, som innebär långtgående förpliktelser för
myndigheten, bör även förplikta personalorganisationerna att medverka till att
finna lämpliga former för detta, framhåller ÖB. Försvarets civilförvaltning
konstaterar att ÄRK:s förslag i denna del medför att arbetslagamas inflytande
över myn­dighetens verksamhet i väsentlig grad utökas. Den praktiska utform­ningen
av medinflytandet kan ta sig uttryck genom de anställdas med­verkan dels i
Unjeorganisationen, dels i partssammansatta organ. Inom civilförvaltningen
finns i dag samverkansformer i både linjeorganisation och partssammansatta
organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Televerket framhåller att de befogenheter att fatta
beslut som tillkom­mer nämnder och utskott i försöksverksamheten vid verket med
fördju­pad företagsdemokrati omfattar såväl frågor som rör arbetets ledning el­ler
fördelning som företagsledningsfrågor i den bemärkelse uttrycket an­vänds i
betänkandet. Karakteristiskt för systemet är vidare, att nämn­derna och
utskotten utgör en del av televerket och att personalinflytan­det sålunda är
inbyggt i verkets normala organisation. Verket pekar på att ARK i sitt
betänkande framhåller den betydelse förhandlingsrätt och avtal har för
utvecklingen av arbetstagarinflytandet och att detta infly­tande skall
utvecklas till deltagande i beslutsprocessen hos arbetsgivaren samt att 12 och
13 §§. FKL aUteftersom detta sker i motsvarande mån förlorar i praktisk
betydelse. Detta uttalande stämmer väl överens med den förestäUning televerket
har om det kommande personalinfly­tandet i verket, heter det. En liknande åsikt
förs fram a.w lantbrukssty­relsen, som finner det svårt att bedöma vilken
omfattning de lokala för­handUngarna kan komma att få med tanke på att partema
enligt 26 § FKL kan reglera inflytandefrågor genom kollektivavtal. Om sådana
reg-'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1453&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1454&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;gg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;leringar
inte sker eller sker i mindre skala, kan man enUgt styrelsen anta att lokala
förhandlingar blir många till antalet. Härvid kan risk uppkom­ma för att
beslutsprocesserna blir alltför tröga vid myndighetema. Alltför ofta
återkommande förhandlingar kan leda till att besluten fördröjs, vil­ket kan få
till följd minskad effektivitet i förvaltningen. Styrelsen finner det därför
angeläget att framhålla att regleringen av inflytandefrågor m. m. bör få en
sådan utformning att förhandlingsverksamhetens om­fattning hålls inom rimliga
gränser och inte blir ett hinder i den fort­löpande verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
offenfliganstäUdas organisationer menar att ARK:s förslag i före­varande del
inte svarar mot de förväntningar och krav i fråga om rätten tUl medbestämmande
som ställts från personalhåll. SF vänder sig mot att man i lag slår fast ett
samband mellan löne- och medbestämmandeavtal. Dessa frågor hör enligt
förbundets mening inte funktionellt samman. Man behöver inte menar SF reglera
inflytandet för att kunna förhandla om löner och vice versa. En sådan koppling
kommer enligt Svenska kommunalarbetareförbundet att skapa betydande problem
eftersom den fackliga rörelsen då skulle behöva göra en avvägning mellan löne-
och . inflytandefrågor. ARK:s förslag härvidlag är inte realistiskt. Om man på
allvar hade menat att inflytandefrågorna var så viktiga att dessa måste ges en
förhandlingsmässig lösning, borde denna förhandlingsord­ning enligt förbundet
ha kunnat fastställas som ett särskilt instrument utan krav på samband med
förekommande löneförhandlingar. Det mås­te, menar förbundet, ges utrymme för
den fackliga organisationen att själv välja tidpunkt för ett aktualiserande av
inflytandefrågorna. Dessa frågor kan mycket väl senare sammanfattas i en
enhetlig överenskom­melse vid sidan av de traditionella avtalen om löne- och
allmänna an­ställningsvillkor. Förbundet har nyligen träffat ett
arbetsmiljöavtal med de kommunala huvudmännen ulan att dessa förhandlingar var
kopp­lade tiU de centrala löneavtalen. Detta visar enligt förbundet att det är
praktiskt möjligt att genom en separering i förhandlingsgången särskilja
inflytandefrågorna och ändå uppnå resultat. En liknande åsikt förs fram av
Sveriges kommunaltjänstemannaförbund.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även UKÄ delar uppfattningen att kopplingen mellan
inflytandeavtal och löneavtal är mindre tilltalande. En komplicerande faktor
torde en­ligt UKÄ vara att inflytandeavtalen föratsätts bli träffade efter
lokala förhandlingar medan löneuppgörelserna i regel sker centralt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De fackliga organisationerna vänder sig också mot
att ÄRK:s förslag i 26 § FKL bara upptar frågor som rör arbetets ledning och
fördel­ning, ingående eller hävande av arbetsavtal samt meddelande av påföljd
för arbetstagare som begått avtalsbrott. 5F anser att arbetsgivarens skyl­dighet
att medverka till avtalsuppgörelser om inflytandeformer skall ut­sträckas till
att gälla alla frågor och beslutsfunktioner. Tanken bakom en sådan regel är att
den skall öppna vägen för slutande av avtal söm så&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1455&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1456&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;småningom
kan leda fram tiU en bättre balans mellan arbetsmarknadens parter i förhåUande
till dét medborgerliga inflytandet på andra områden i samhället. Detta
framhölls också klart i utredningeris direktiv, påpekar SF. Det kommer enligt
SF helt säkert att bli aktueUt att pröva många olika vägar för att nå detta
mål. Därför måste lagens bestämmelser vara utformade så att de inte hindrar ett
arbetstagarinflytande på alla nivåer och i aUa frågor. SF anser att ett
arbetstagarinflytande i före­tagsledningsfrågor är en fömtsättning för ett
reellt inflytande i arbets­ledningsfrågor. Analogt kräver ett verkligt
självbestämmande i vissa avseenden vad beträffar den egna arbetssituationen ett
visst inflytande även på högre nivåer. SF pekar i det sammanhanget på
arbetsgivarens möjlighet att utforma sina produktionsledningsbeslut så
detaljerat att de i realiteten begränsar värdet av ett medbestämmande i t. ex.
arbets­ledningsfrågor. Svenska kommunalarbetareförbundet hävdar att det mått av
inflytande som förslaget ger utrymme för måste byggas under med durekt styrande
uttalanden som ger garantier för att en avtals-reglering med avsett innehåll
också skall kunna genomföras. Eftersom ARK i sin terminologi använder begrepp
och uttryck som inte förekom­mer på den offentliga sektom, kan det enligt
förbundet i vissa fall vara svårt att helt överblicka omfattningen och
innebörden av det med­bestämmande som kan komma de kommunalt anställda tiU del.
Helt all­mänt utgår förbundet ifrån att frågor om bl. a. &amp;quot;arbetets ledning
och fördelning&amp;quot; också skall vara avtalsbara på den kommunala sektom. I
princip utgår förbundet ifrån att alla frågor som inte uppenbart utgör hmder
för kommunens rätt att ensam besluta om &amp;quot;myndighets verk­samhet&amp;quot; blir
möjUga att träffa avtal om. Frågor som faller utanför av­talsbarheten blir
enligt ARK:s förslag i stort sett de s. k. företagsled­ningsfrågorna.
&amp;quot;Myndighets verksamhet&amp;quot; skulle analogt kunna anses motsvara den
privata marknadens produktionsbeslut i företagen. Där­med skulle enligt
förbundets mening frågoma om produktionsbeslu­tens verkställighet kunna bli
förhandlingsbara. Eftersom ARK inte när­mare utvecklat hur denna modell
defmitionsmässigt skall förklaras vi­savi de kommunalanställda, utgår förbundet
ifrån att tillämpningen i allt väsentligt måste följa de regler som kan komma
att bli gällande pä den privata arbetsmarknaden. Sveriges
kommunaltjänstemannaförbund ut­talar en liknande mening. Förbundet sätter
vidare i fråga om inte en lagreglering av inflytandefrågoma borde innehålla
vissa minimibestäm­melser om medbestämmande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tanken att ämnesområdet för inflytandeavtal bör
vidgas framförs också av Svenska kommunförbundet. Under förutsättning att
begrep­pet myndighets eller inrättnings verksamhet avgränsas på ett för kom­munema
tUlfredsställande sätt och att kommunema får rätt att avgöra iimebörden av
detta begrepp tUl dess aktueUt gränsdragningsorgari slitit eventuell tvist
finner förbundet således inte skäl att begränsa arbets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1457&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1458&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tagarsidans
inflytande på sätt ARK föreslagit i 26 § FKL. AUa frågor som faller utanför
myndighets eller inrättnings verksamhet bör enligt förbundets mening kunna bli
föremål för regelrätta förhandlingar öch inflytandereglering. Förbundet betonar
dock vikten av att dén. kom­munala sektorns särart respekteras när reglerna om
medbestämmande­avtal utformas och finner det uppenbart att t. ex. vissa
organisations­frågor, tillsättningsärenden, arbetstidsfrågor och inköpsfrågor
är av sådan karaktär att de ryms inom begreppet myndighets eller inrätt­nings
verksamhet. Förbundet fäster vidare uppmärksamheten på att de politiska
besluten ofta går långt ned i verkställighetsledet. Detta hör samman med att
det inom t. ex. åldringsvård, barntillsyn, sjukvård etc., finns politiska
frågestäUningar även i själva utövandet av vården m. m. Detta är enligt förbundet
betingat av verksamhetens art.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De statliga myndigheter som yttrat sig över ÄRK:s
förslag har i all­mänhet biträtt tanken på att partssammansatta organ skall
kunna inrät­tas även på det offentliga området. Domänverket ser förslaget i
denna del som en väg för de anställda att nå ökat inflytande i driftsfrågor.
Verkets anställda äger redan sedan några år delaktighet i den beslutan­derätt
som ligger hos ledningsgrupper och personalnämnder på olika ni­våer.
Erfarenhetema av denna verksamhet är goda, framhåller verket.' RRV pekar på att
det hos flera myndigheter på den offentliga sektorn finns ett förhållandevis
stort antal personalorganisationer företrädda. Arbelsledningsfrågor berör ofta
i lika mån samtliga anställda. Rimliga krav måste enligt RRV kunna ställas på
ordning och reda i kontakterna mellan myndigheternas ledning, å ena sidan, och
de anställda och deras organisationer, å den andra. Ordnade förhållanden i
detta hänseende synes kunna uppnås på ett smidigt sätt genom
partssammansatta.organ i enlighet med förslaget. RRV anser därför att sådana
organ snarast efter lagens ikraftträdande bör inrättas åtminstone på det.
statiiga området. De begränsade funktioner som de partssammansatta organen skaU
ha enligt förslaget kan, menar RRV, inte gäma väcka några farhågor för att
inrättandet av sådana organ skulle förändra de fackliga Organisatio­nernas
ställning som fria och oberoende organisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunförbundet pekar pk att inrättandet av
partssamman­satta organ på den kommunala sektorn innebär speciella problem.
EnUgt nuvarande kommunallagar får partssammansatta organ inte ges beslu­tanderätt.
Detta hänger bl. a. samman med att delegering inte kan göras till grupp av
arbetstagare eller till grapp av förtroendevalda och arbets­tagare. Enligt
förbundets mening kan inte nu ske någon lagreglering beträffande
partssammansatta organ med giltighet för den kommunala sektorn. Förbundet
föratsätter att utredningen om den kommunala de­mokratin i sitt fortsatta
arbete överväger de eventuella förändringar i den kommunalrättsliga regleringen
som kan behövas för att ge de avtalsslutande parterna frihet  att inom 
kommunalrättsliga  rämreglér&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1459&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1460&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avgöra
typen och inriktningen av det samarbete som skall bedrivas mellan arbetsgivaren
och de anställda. Även om en lagreglering skulle vara möjlig, menar dock
förbundet att arbetsgivar- och arbetstagar­sidan bör ses som två jämbördiga
parter och att.medinflytandet i stäUet skaU åstadkommas genom avtal efter
regelrätta förhandlingar. Genom i denna ordning träffade avtal kan frågan om
inrättande av eventuella partssammansatta organ regleras liksom även sådant
organs uppgifter och befogenheter. Någon särskUd lagreglering av initiativrätten
bör då inte behövas, menar förbundet. Tanken att frågan om denna verksam­hels
utformning bör läggas fast inte i lag utan i avtalsform delas av SF, Svenska
kommunalarbetareförbundet och Sveriges kommunaltjänste­mannaförbund.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt däremot finner det vara principiellt
riktigast och enklast att inte låta fråga om utövande av bestämmanderätt på
myndighetens vägnar regleras i avtal vare sig det gäller myndighetens
förhållande utåt eller dess ställning som arbetsgivare. Ett inlemmande av
berörda katego­rier arbetstagare i myndighetens ordinarie beslutsorgan genom
lagstift­ning torde enligt hovrätten vara ett bättre alternativ. Postverket be­tonar
att lagregler liksom på dessa grundade ramavtal endast skall ange grova
rikflinjer medan den mer detaljerade avtalsregleringen får ut­formas i
samarbete mellan parterna, vad gäller postverket mellan ver­kets centrala
ledning och de inom verket arbetande personalorganisa-tionema. När det gäller
medbestämmande utanför dessa partsorgan eller då sådana inte har tillskapats
räknar verket med att basera detta på företagsnämnderna, vilka kommer att uppgå
till omkring 180 i postverkets nya organisation. Medbestämmanderätt i frågor om
arbetets ledning och fördelning kan dock behöva utövas inom andra organ än
dessa, framhåller verket. UKÄ förordar att i lagen intas dispositiva reg­ler
för medbestämmande att tillämpas i de fall då avtalsreglering inte kommit tUl
stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.2
Kvarievande stridsrätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I de inflytandefrågor som omfattas av
avtalsförbudet i 3 § StjL eller 2§ KtjL föreligger f.n. inte någon
förhandlingsrätt för de offentiiga tjänstemännens organisationer.. De saknar
därför också möjligheter att i dessa frågor vidtaga andra stridsåtgärder än
nyanställningsblockad o. d. I fråga om inflytandefrågor som faller inom, dét avtalsbara
området tor­de gälla samma regler som på den privata sektom. Möjligheterna till
slridsåtgärder är dock inskränkta tiU vissa former. Har avtal inte träffats i
frågan, har arbetsgivaren rätt att ensam besluta i saken. Arbetsgivaren kan
åberopa fredsplikt i frågan så snart han har träffat kollektivavtal med
arbetstagarsidan om exempelvis löner och detta även om hans be­slutsbefogenheter
inte berörts under förhandlingarna eller i avtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1461&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1462&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK föreslår i 34 § FKL att reglema om fredsplikt
inte skall utgöra hinder mot stridsåtgärd, om syftet med åtgärden är att vinna
reglering av medbestämmandefråga. Som vUlkor för denna kvarievande stridsrätt
föreslås dock gälla att reglering av frågan skall ha påkallats vid för­handlingar
som föregått kollektivavtal mellan parterna om löner etc. Stridsåtgärd får inte
heller tiUgripas för att vuina ändring i ett gällande avtal om medbestämmande.
ARK föreslår i förevarande del inte något undantag för den offentliga sektom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget i 34 § FKL om s. k. kvarievande
stridsrätt har under re­missbehandlingen inte mött någon erinran såvitt gäller
den offentUga sektom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8   
Bestämmanderätt rid tvist om tolkning av avtal 8.1 GäUande ordning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppkommer tvist i fråga om arbetstagares
arbetsskyldighet på grand av avtal, har enligt en i AD;s rättstillämpning
utbUdad regel arbets­givaren i princip rätt att kräva att arbetstagaren skall
utföra arbete i enlighet med hans anvisningar i avvaktan på tvistefrågans
lösning. På grand av detta arbetsgivarens tolkningsföreträde är alltså
arbetstagaren skyldig att utföra arbete i den omfattning som arbetsgivaren
bestämmer, även om arbetstagaren menar att arbetsgivaren feltolkat avtalets
innehåll angående arbetsskyldighetens omfattning. Denna arbetsgivarens rätt in­nebär
ett avsteg från vad som annars gäUer i fråga om tvister om parts
prestationsskyldighet enligt avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeln om arbetsgivarens tolkningsföreträde torde
iakttagas också på den offentliga tjänstemannasektom, oavsett om tvistefrågan
är hänförlig tUl det enligt tjänstemannalagama avtalstUlåtna eller det
avtalsförbjud­na området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
nuvarande tolkningsföreträdet har på både det privata och det of­fentliga
området ansetts vara underkastat vissa begränsningar. Arbetsta­garens
skyldighet att lyda en arbetsorder torde sålunda inte gäUa, om ar­betsgivaren
insett eUer bort inse att hans avtalstolkning är oriktig. Ar­betstagaren är
inte heller skyldig att utföra arbete som innebär en straff­bar handling eller
som strider mot goda seder. Inte heller behöver han lyda en order som innebär
fara för hans liv eller hälsa. Ytterligare in­skränkningar i regeln om
arbetsgivarens tolkningsföreträde fiims i 9 § lagen om facklig förtroendemans
ställning på arbetsplatsen och 11 § la­gen om arbetstagares rätt tiU ledighet
för utbUdning. Häratöver kan na­turligtvis tolkningsföreträdet också ha
inskränkts genom bestämmelse i kollektivavtal om medbestämmande o. d. (se t.
ex. AD:s dom 1943 nr 77).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1463&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1464&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;S.2
Arbetsrättskommittén&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om tolkningsföreträdet anför ARK
(majoriteten) att betydel­sen av arbetsgivarens tolkningsföreträde minskar, om
förslaget till FKL genomförs. När arbetsledningsfrågoma blir föremål för
förhandlingar och regleras närmare i koUektivavtal, torde nämligen enligt ARK
kunna, antas att parterna i avtal även reglerar hur tvister under löpande
avtals­period skall lösas. Med hänvisning tUl den olägenhet i processuellt hän­seende
som arbetsgivarens nuvarande tolkningsföreträde anses innebära för arbetstagama
menar ARK dock att en reform bör komma till stånd. ARK föreslår visserligen att
arbetsgivarens tolkning i en fråga om inne­börden av kollektivavtal vad avser
arbetets ledning och fördelning fort­farande skall gälla (27 § FKL).
Arbetsgivaren måste dock inom tio da­gar efter tvisteförhandlingars avslutande
fÖra tvisten till rättslig pröv­ning. Annars blir enligt förslaget
arbetstagarsidans tolkning i stället gäl­lande. Ytterligare inskränkningar i
arbetsgivarens tolkningsföreträde skall enligt förslaget kunna föreskrivas i
kollektivavtal. Såväl denna som arbetstagarsidans tolkningsföreträde föreslås
dessutom bli under­kastade vissa begränsningar, t. ex. vid ond tro i fråga om
tolkningens riktighet. Beträffande tolkningsföreträdet i andra avtalsreglerade
frågor än de som rör ledning och fördelning av arbetet föreslås inte någon sär­skild
reglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I den föreslagna 27 § FKL görs inte något undantag
för den offentliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa ledamöter påyrkar i reservationer längre
gående reformåtgärder än majoriteten. Sålunda föreslås i LO/TCO-reservationen
att den lokala fackliga organisationen skall få tolkningsföreträde i arbetsskyldighets-frågor.
Reservanterna berör inte särskilt frågan om tolkningsföreträdet på det
offentliga området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8.3
Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De flesta myndigheter som yttrar sig över ARK:s
förslag i denna del såvitt avser den offentliga sektorn synes godta ARK-majoritetens
för­slag. Flera av dem framhåller nödvändigheten av att den offentiige ar­betsgivaren
bibehåUs vid sitt tolkningsföreträde i alla eller i vart fall i vissa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;JK vill behålla nuvarande ordning med
tolkningsföreträde för arbets­givaren i alla frågor, eftersom den offentiige
arbetsgivaren enligt JK även i fortsättningen bör ha möjlighet att utöva den
beslutade verksam­heten till dess annat slagits fast genom förhandlingar eller
beslut av domstol. Detta är, menar JK, nödvändigt för att trygga såväl dem för
vilka verksamheten bedrivs som samhällets intresse. Även generaltullsty­relsen
framhåUer vikten av att tolkningsföreträdet i frågor om arbetets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1465&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1466&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ledning
och fördelning på den statliga sektorn kommer att tillhöra ar­betsgivaren,
eftersom vissa arbetslednings- och fördelningsfrågor påver­kar
myndighetsutövningen. En lokal facklig företrädare kan enligt sty­relsen inte i
alla sammanhang förutsättas ha sådana insikter och kunska­per att han
omedelbart kan överblicka de följder ett visst stäUningsta­gande i en
arbetslednings- eller fördelningsfråga kan få när det gäller den
myndighetsutövande delen av frågan. Den myndighetsutövning som åvUar
statsförvaltningens oUka organ och som leder sitt ursprung från i
parlamentarisk ordning fattade beslut är ofta av vital betydelse för olika
intressen inom samhället. Behovet av en effektiv statsförvaltning vid ut­övande
av denna verksamhet bör inte motverkas genom en långsam handläggnings- eUer
beslutsprocess. Tolkningsföreträdet bör därför, i aUa händelser i sådana
arbetslednings- och arbetsfördelningsfrågor där förhandlingar inte kan
avvaktas, ligga hos arbetsgivaren, menar styrel­sen. Postverket och
länsstyrelsen i Stockholms län anser att den offent­iige arbetsgivaren måste
bibehållas vid sitt tolkningsföreträde i avtalsför­bjudna frågor och i sådana
arbetsskyldighetsfrågor som påverkar verk­samheten. I övrigt bör emellertid
frågan kunna lösas i kollektivavtal, framhåller postverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
LO/TCO-reservationen läggs till grand för en reglering, måste enligt RRV:s
uppfattning en undantagsreglering ske beträffande den offentiiga sektom. De
uppgifter i fråga om försvar av landet, upp­rätthållande av allmän ordning och
säkerhet, vård av sjuka och gamla, undervisning m. m., som har ålagts de
statliga och kommunala myndig­hetema, måste kunna fullgöras oberoende av
tvister huruvida sådana uppgifter omfattas av de stats- eller kommunanställda
arbetstagarnas arbetsskyldighet eller inte. Detta synes enligt RRV vara en
självklarhet med hänsyn tUl betydelsen av ätt de politiska besluten om den
offent­liga verksamhetens omfattning och inriktning kan genomföras i alla
medborgares intresse. Tolkningsföreträde för arbetstagarsidan i arbets­skyldighetsfrågor
i enlighet med reservationen skulle i själva verket in­nebära, att det vid
tvist ankom på den lokala fackliga organisationen att besluta om huravida
mytidighet skall bedriva viss verksamhet eller inte fram till dess tvisten
avgjorts av domstol. En sådan ordning skulle enligt RRV innebära ett ingrepp i
det system för demokratiskt besluts­fattande rörande medborgarnas gemensamma
angelägenheter på vilket gällande grundlag är uppbyggd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
kommunförbundet är kritiskt till ARK:s förslag och anser att den föreslagna
reformen knappast skuUe skapa den jämvikt mellan parterna som åsyftas. I den
mån avtalstolkningen inte rör myndighets verksamhet bör enligt förbundets
mening arbetstagarsidan ha tolknings­företräde beträffande arbetets ledning och
fördelning. Också Landstings­förbundet menar att tolkningsföreträdet i andra
frågor än sådana som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1467&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1468&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rör
det avtalsbara områdets avgränsning bör ligga hos arbetstagarparten på sätt som
förordas i LO/TCO-reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domänverket
godtar i princip ÄRK:s förslag i denna del. Riksskatte­verket menar att frågan
om var tolkningsföreträdet skall läggas för en statlig myndighet av verkets typ
inte i och för sig bör medföra några större problem i det praktiska arbetet.
Partema har gemensamt kommit överens om de regler som åsyftas och torde ha
likartade möjligheter att tolka dem. Vidare gäller att en i ond tro hävdad
felaktig tolkning inte blir gällande. Eftersom verket emellertid tUldelats
vissa speciella funk­tioner, av vUka verkets arbetsuppgifter i samband med
allmänna val tillhör de mest utsatta i kritiska lägen, förordar verket ARK:s
förslag framför reservantemas. Riksskatteverket vill inte riskera att
valarbetet eller liknande viktiga uppgifter inte kan fullgöras på avsett sätt
på grund av tvist om arbetsskyldighet o. d.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
anställdas organisationer ansluter sig över lag till den mening som förs fram i
LO/TCO-reservationen. LO hävdar sålunda att ÄRK:s för­slag om
tolkningsföreträdet inte uppfyller de fackliga kraven. Sedan ARK tillsattes har
nya lagar trätt i kraft, där tolkningsföreträdet för ar­betsgivaren har starkt
begränsats. Arbetsgivarens tolkning gäller bara så­vida inte den lokala
fackliga organisationen ställer sig bakom en annan tolkning. SF menar att
arbetstagarorganisationema bör ha tolknings­företräde dels i alla
arbetsskyldighetsfrågor, dels i andra frågor där annat inte överenskommits
mellan partema. TCO anser det helt ute­slutet alt kunna acceptera den linje som
föreslagits av ÄRK:s majoritet beträffande tolkningsföreträdet. Det är för TCO
otänkbart att, samtidigt som man diskuterar hur och i vUka former arbetstagama
skall tillför­säkras medbestämmande, godkänna att gällande domstolspraxis
upphöjs till lag, särskilt som denna praxis varit ett av de stora hindren för
ar­betstagama att skaffa sig inflytande över sina arbetsförhållanden. I över­ensstämmelse
härmed anser TCO att arbetstagarorganisationema skall, där de så finner
nödvändigt, lämpligt eller ändamålsenligt, ha tolknings­företräde i alla de
rättstvister som kan uppkomma på arbetsplatserna, dvs. oavsett om tvisten rör
en avtals- eller lagbestämmelse. Något i lag stadgat undantag från en regel
enligt vilken arbetstagarna ges tolk­ningsföreträde bör ej finnas enligt TCO.
Att i lagtext ange när sådana undantag kan te sig motiverade torde nämligen
vara i det närmaste ogörligt. Uppkommer en sådan situation får det föratsättas
att arbets­tagama avstår från att göra brak av sitt tolkningsföreträde menar
TCO. Svenska kommunalarbetareförbuidet hävdar att tolkningsföreträdet mås­te
ligga på de fackliga organisationerna. Det finns sålunda enligt förbun­det inte
någon anledning anta att de fackliga organisationema inte skulle vara vuxna
uppgiften att med omdöme och ansvar handskas med tolkningsinstramentet. För det
kommunala området måste tolknings­företrädet också enligt förbundet gälla
beträffande de frågor som hänger&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1469&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1470&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samman
med ogiltighetsregeln, dvs. tvist om huruvida en viss fråga är att hänföra till
området för &amp;quot;verksamhetens inriktning&amp;quot;. Även Svenska
kommunaltjänstemannaförbundet anser att tolkningsföreträdet skall lig­ga på de
fackliga organisationerna. Detta bör på det kommunala om­rådet gälla såväl alla
de rättstvister angående arbelsledningsfrågor som kan uppstå på arbetsplatsema
som frågor som hänger samman med ogiltighetsregeln, dvs. &amp;quot;verksamhetens
inriktning&amp;quot;. Förbundet anser dock inte att arbetstagarna skall ha
tolkningsföreträde vid förhand­lingar enligt 12 och 13 §§ FKL där partema på
förhand är överens om att de aktuella frågorna faller under arbetsgivarens
beslutsrätt beträf­fande &amp;quot;myndighets verksamhet&amp;quot;. I övriga frågor som
inte är kollek­tivavtalsreglerade och som sålunda faller under den primära
förhand­lingsskyldigheten föreslår förbundet lokala och centrala förhandlingar
kombinerade med någon form av vetorätt för de fackliga organisatio­nerna.
Förbundet förutsätter att då brådskande fall uppkommer arbets­tagarna överlåter
tolkningsföreträdet tiU arbetsgivarna i just det fallet. Som länkbart exempel
nämner förbundet arbetsskyldigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
remissinstanser berör också vissa speciella problem som hänger samman med
frågan om tolkningsföreträdet. Landstingsförbundet, kam­marrätten i Stockholm
och TCO pekar sålunda på att det särskilt inom den kommunala sektom finns ett
flertal olika personalorganisationer, vilket kan innebära vissa problem. I de
fall en rättstvist berör flera' loka­la organisationers intresseområde och
organisationerna undantagsvis skul­le ha skilda uppfattningar om
tolkningsföreträdet skall utnyttjas eller inte, bör enligt TCO den mening gälla
som företräds av organisation eller organisationer med sammanlagt mer än fyra
femtedelar av antalet kollektivavtalsbundna arbetstagare på arbetsplatsen,
såvida inte arbets­tagarorganisationerna genom kollektivavtal med arbetsgivaren
har träf­fat annan överenskommelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:202.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9   
Arbetskonflikter 9.1 Gällande ordning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regler om fredspUkt i kollektivavtalsförhållanden
finns i 4 § KAL, som äger tillämpning även på det offenfliga
tjänstemannaområdet. Reg­lerna innebär förbud mot vidtagande av stridsåtgärd
under löpande avtalsperiod i följande fall. Råder tvist om tollcning eller
tillämpning av kollektivavtal får part inte med stridsåtgärder söka genomdriva
sin ståndpunkt. Stridsåtgärd i syfte att framtvinga ändring i kollektivavtalet
är förbjuden. Arbetsgivare och arbetstagare får inte gå till strid i tvist om
bestämmelse i blivande avtal förrän det gällande avtalet har löpt ut.
Stridsåtgärd som vidtas i syfte att stödja utomstående part i arbetskon-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1471&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1472&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;flikt,
dvs. facklig sympatiåtgärd, är förbjuden i fall då sådan part inte själv får
vidta stridsåtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot 4 § KAL svarande regler återfinns i 31 § FKL.
De föreslås gälla för såväl den privata som den offentliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 15 § StjL resp. 3 § KtjL återfinns vissa för det
offentliga tjänsteman­naområdet speciella fredspliklsregler som tar sikte även
på koUektivav­talslöst tillstånd. Reglerna har i huvudsak följande innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äv första stycket i de nämnda lagrummen följer till
en början att stridsålgärd över huvud taget får vidtas bara vid konflikt i
fråga varom avtal får träffas. Strejk får exempelvis inte vidtas i syfte att
påverka det allmännas bestämmanderätt inom det avtalsförbjudna området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt första stycket kan vidare stridsåtgärd som
berör ett bestående anstäUningsförhåUande bara ha formen av strejk eller
lockout. För­bjudna som stridsåtgärder är sålunda partiell arbetsvägran — t.
ex. övertidsvägran — liksom maskning, kollektiv uppsägning av arbetsavtal etc.
Nyanställningsblockad — som alltså inte berör ett bestående anställ­ningsförhållande
— är däremot tillåten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I första stycket stadgas vidare att strejk och
lockout får vidtas på det statliga tjänstemannaområdét bara vid konfUkt om
anställnings- eller ar­betsvillkor för statstjänsteman och på det kommunala
tjänstemannaom­rådét bara vid konflikt om sådana villkor för i KtjL avsedd
tjänsteman. Det är alltså inte tillåtet att vidta sympatistrejk från
statstjänstemännens sida till stöd för kommunala arbetstagare eller
privatanställda, inte hel­ler från kommunala tjänstemäns sida till förmån för
statstjänstemän, kommunalarbetare eller privatanställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det kan tiUäggas att kravet att konflikten skall
gälla anställnings-eller arbetsvillkor — och då endast sådant som får bestämmas
genom avtal — också medför att arbetsinställelse inte kan vidtas i fråga som
inte berör själva anställningsförhållandet. Politisk strejk är således inte
tillåten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare begränsning följer av andra stycket av
15 § StjL resp. 3 § KtjL, i det att tjänsteman över huvud laget inte får delta
i strejk annat än efter beslut av arbetstagareförening som anordnat strejken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I tredje stycket av de två lagrummen finns intagen
en särskild regel om skyldighet för fackliga organisationer att inte anordna
eller eljest föranleda eller medverka vid otillåten stridsåtgärd och att söka hindra
medlemmarna att vidta sådan åtgärd liksom att söka häva redan vidta­gen åtgärd.
Tredje stycket är tUlämpligt även i avtalslösa förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 17 § StjL och 5 § KtjL finns vissa föreskrifter
om tjänstemans rätt till neutralitet vid arbetskonflikter och om skyddsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som motiv för de särskilda begränsningar som gäller
i fråga om rät­ten att vidta slridsåtgärder på det offentliga
tjänstemannaområdet an­förde departementschefen i prop. 1965:60 bl. a. följande
(s. 110 och 111).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7  
Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1473&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1474&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9g&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om de offentiiga tjänstemännen tillerkännes
förhandlingsrätt enligt 1936 års lag, bör man också i princip godtaga lockout
och strejk som lovliga stridsmedel inom detta arbetsområde. För min del anser
jag i lik­het med flertalet remissinstanser, att ett sådant steg kan tagas utan
att fördenskull väsentiiga samhällsintressen behöver äventyras. I departe-mentspromemoriani
föreslås att rätten att vidta lockout och strejk ut­över vad som följer av
kollektivavtalslagen begränsas i tre hänseenden. Dels får sådan
arbetsinställelse vidtas endast vid konfUkt om anställ­nings- och arbetsvillkor
varom avtal må träffas, dels begränsas i vissa hänseenden rätten till
sympatiåtgärder och dels skall som viUkor för rätt att delta i strejk gälla att
beslut om strejken fattats av organisation som tjänstemannen tillhör. Vad
sålunda föreslagits har vunnit gillande hos flertalet remissinstanser och även
jag anser förslagen om dessa be­gränsningar i rätten till arbetsinställelse
vara på sin plats. Det finns icke anledning att inom det offenfliga
tjänstemannaområdet tiUåta lockout och strejk annat än som påtryckningsmedel i
avtalsförhandlingar. Strids­medlen bör alltså ej få användas för att öva
påtryckning i fråga varom avtal ej må träffas. I princip bör det ej heller vara
tillåtet att instäUa ar­betet för att bispringa den som befinner sig i konflikt
med en tredje part. Sålunda bör exempelvis statens tjänstemän ej få vidta
sympati-strejk för att stödja kommunalt eller privat anstäUda arbetstagare. Där­emot
synes det ej böra resas förbud mot att en organisation av stats­tjänstemän
sympatistrejkar för att bistå en annan sådan organisation. Kravet att strejk
skall ha beslutats av tjänstemannens arbetstagarför­ening motiveras av att det
är föreningen, som i avtalsförhandlingarna företräder tjänstemannen och som har
att gentemot arbetsgivaren främst taga ansvaret för arbetsfredens bevarande.
Eftersom det står varje tjäns­teman fritt att ansluta sig till en
arbetstagarförening, utgör villkoret i fråga ingen begränsning i tjänstemans
möjUgheter att med fackliga medel tillvarata sina intressen. Medan sålunda
strejk kan företagas en­dast av organiserade tjänstemän, bör såsom föreslås i
promemorian lock­out kunna riktas även mot den som är oorganiserad. — Till
fackliga stridsmedel som är att jämföra med strejk hör bl. a. sådana aktioner
som partiell arbetsvägran, exempelvis vägran att utföra övertidsarbete, samt
nedsättning av arbetstakten, s. k. maskning. Även uppsägning i fackligt syfte
utgör en med strejk jämförlig stridsåtgärd. Enligt min me­ning finns det icke
anledning att inom det offentliga tjänstemannaområ­det tillåta dylika slridsåtgärder
vid sidan av strejk. Tjänstemännen bör vid konflikt ha att välja mellan total
arbetsinställelse i form av strejk och att fullgöra sin tjänsteplikt fullt ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen gjorde den ändringen i
propositionsförslaget att tjänste­mans rätt att delta i strejk skuUe vara
beroende, inte av beslut av organi­sation som tjänstemannen tillhörde utan av
beslut av arbetstagarför­ening som anordnat strejken. Därigenom fick även
oorganiserade tjänste­män möjlighet att solidarisera sig med sina strejkande
arbetskamrater, utan att alltså behöva ansluta sig tiU den arbetstagarförening
som utlyst strejken (andra stycket av 15 § StjL resp. 3 § KtjL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' SOU 1963:51.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1475&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1476&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9.2
Arbetsrättskommittén&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK (majoriteten) uttalar att de speciella
fredspliktsreglerna i 15 § StjL och 3 § KtjL inte bör ses endast mot bakgrund
av de ovan återgiv­na motivuttalandena. ARK anför härom i huvudsak (SOU 1975: 1
s. 683).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Då departementschefen fann förslag böra framläggas
om rätt att vidta lockout och strejk i intressetvister, skedde det under
beaktande av de huvudavtal som efter mönster av Saltsjöbadsavtalet redan
träffats mel­lan staten och de dåvarande kommunförbunden samt de offenfliga
tjänstemännens huvudorganisationer och som var avsedda alt träda i kraft
samtidigt med StjL och KtjL. Enligt departementschefen innebar dessa avtal
avsevärda garantier mot samhäUsfarliga konflikter inom det offentliga
tjänstemannaområdet. Dessa allmänna värderingar kan helt naturligt utvecklas
mera i detalj när de inriktas på enskildheterna i 15 § StjL resp. 3 § KtjL. Vad
angår sympatiåtgärder kan sålunda hävdas att en primärkonflikt på den privata
arbetsmarknaden, vilken i sig kan ut­sätta samhället för svåra påfrestningar,
inte bör kunna åtföljas av sym­patiåtgärder inom den offentliga sektorn med
risk att verksamheten där helt eller delvis lamslås när den i stället borde
ostörd kunna ägnas åt att skydda medborgarna mot konsekvensema av den
samhällsfara som pri­märkonflikten kan innebära. Vidare kan iakttas att en
sympatiåtgärd inom den offentliga sektorn för att kunna utgöra ett effektivt
stöd åt part i primärkonflikt inom den enskilda sektorn i allmänhet måste an­ordnas
så att den i ett eller annat hänseende menligt påverkar förhållan­det mellan
det allmänna och motparten i primärkonflikten. Särskilda problem uppstår om det
allmänna eller dess arbetstagare söker utöva påtryckningar på part i
primärkonflikt genom att utnyttja hans be­roende av det allmännas myndighetsutövning
eller av sådan offentlig verksamhet, t. ex. inom socialvårdens eller
hälsovårdens område, som utövas tiU följd av rättslig eUer faktisk
monopolställning. Man kan tänka sig exempelvis det fallet att arbetstagarsidan
inom den offentliga sektorn vidtar sympatiåtgärd i form av vägran att ta
befattning med den myndighetsutövning som består i prövning av viss typ av
ansökningar av visst privatföretag som är inblandat i en primär konflikt, eUer
att samma arbetstagarsida som sympatiåtgärd vägrar att inom något offent­ligt
monopolområde tillhandahålla service åt särskilt utpekade represen­tanter för
arbetsgivarsidan i primärkonfUkten. Samma typ av sympatiåt­gärd skulle kunna
tänkas vidtagen även av den offentliga arbetsgivarsi­dan med sikte på viss
grupp av arbetstagare inblandad i primärkonflik­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis konstaterar ARK att hänsyn tUl
aUmänna grund­satser om allas likhet mför lagen och allas rätt till lika
behandUng från samhäUets sida inte synes tiUåta sympatiåtgärder av nu angiven
art.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK går härefter in på frågan om vilka typer av
stridsåtgärder som bör vara tillåtna på det offentliga tjänstemannaområdet.
Härom anför ARK i huvudsak (s. 684).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1477&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1478&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även beträffande övriga enskildheter i den
reglering som återfinns i ]5 § StjL och i 3 § KtjL gör sig i princip de förut
återgivna allmänna värderingarna alltjämt gällande. På en väsentlig punkt synes
dock en re­form i regelsystemet böra övervägas. Det gäller här den nuvarande be­gränsningen
av stridsmedlen till lockout och strejk. En utvidgning som tillåter även andra
typer av stridsålgärder •— t. ex. vägran att arbeta på övertid — synes inte
behöva medföra att man sätter åt sidan de all­männa intressen som över huvud
bjuder till försiktighet vid bedöm­ningen av frågan om stridsåtgärders
tUlåtlighet inom den offentliga sektorn. Vad angår sådana partiella
stridsåtgärder som innebär aktivt handlande märkes att de är olagliga och
möjliga att angripa med straff och andra sanktioner så snart de innebär en
oriktig myndighetsutövning. Del är sålunda — oberoende av den nu tänkta
utvidgningen av strids­rätten — t. ex. förbjudet för polistjänstemän att i
något fackligt syfte söka påverka den offentUga arbetsgivaren genom att.utsätta
allmänheten för en felaktig tillämpning av trafikföreskrifter. Är återigen
fråga om stridsåtgärder som innebär passivitet — partiell arbetsvägran — bhr
även med den tänkta ändringen avgörande för åtgärdens tillåtlighet om den haft
ett enligt 15 § StjL resp. 3 § KtjL godtagbart, dvs. fackligt syfte. Denna
iakttagelse får betydelse med hänsyn till förbudet i 3 § StjL resp. 2 § KtjL
att genom avtal inkräkta på det allmännas rätt att be­stämma över den
offentliga verksamhetens art. 15 § StjL liksom 3 § KtjL upptar såväl i sin
nuvarande som i sin föreslagna lydelse förbud att genom stridsåtgärder söka
påverka det allmänna då nämnda bestäm­manderätt utövas. I lagförslaget har
detta uttryckts så, att stridsåtgärd får vidtas vid konflikt om annat vUlkor än
sådant som avses i 3 § andra eller tredje stycket StjL respektive 2 § andra
eller tredje stycket KtjL och alt stridsåtgärd i övrigt i princip inte är
tillåten. En partiell arbets­vägran i form av vägran att utföra viss särskilt
angiven arbetsuppgift kan i åtskilliga fall ses som ett försök att påverka det
allmänna i dess val av verksamhet. Förekommer någon omständighet som ger anled­ning
till antagande att det är fråga om ett sådant försök, torde ofta oöverstigliga
svårigheter resa sig när det gäller att styrka att den par­tiella arbetsvägran
varom är fråga haft ett renodlat — tillåtet — fack­ligt syfte. Frågan om det
tillåtna syftet får betydelse även när par­tiell arbetsvägran vidtas med
inriktning på individuellt utpekade subjekt. Ovan har beträffande
sympatiåtgärder erinrats om de fall då en så­dan åtgärd med sikte på viss
enskild person eller privatförelag företas inom området för myndighetsutövning
eller inom t. ex. socialvårds- eUer hälsovårdsområdet; och på angivna skäl har
sådan sympatiåtgärd an­setts inte böra vara tiUåten. En partiell arbetsvägran
av nu angivet slag kan givetvis vidtas inom den offentliga sektorn ulan
anknytning tUl nå­gon primärkonflikt inom den enskilda sektorn. Någon särskild
förbuds­regel i lagtexten torde emellertid inte erfordras för nu avsedda fall
av primärt vidtagen partiell arbetsvägran. I dessa fall synes nämligen åtgär­den
regelmässigt få anses sakna det fackliga syfte som enligt 15 § StjL resp. 3 §
KtjL erfordras för att göra åtgärden tillåtlig. — Vad angår öv­riga typer av
partiella stridsåtgärder, framför allt övertidsvägran, synes några
betänkligheter inte behöva resas om de tillåts inom den offentiiga sektorn.
Beträffande dem kan också erinras om de garantier mot brak av olämpliga
åtgärder som ligger i kravet enligt båda de nämnda lagrummen att stridsåtgärd
på arbetstagarsidan för att vara tillåten skall vara anord­nad av
arbetstagareförening. Äv betydelse är också den nya varselregeln&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1479&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1480&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
36 § i förslaget till FKL, vilken regel även omfattar partiella stridsåt­gärder.
Såsom redan f. n. är fallet med rätten att vidta strejk och lock­out skall även
rätten att vidta andra typer av stridsåtgärder givetvis kunna genom avtal
begränsas i den utsträckning avtalsparterna anser erforderligt tUl skydd mot
samhäUsfarliga konflikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgnmd av det nu anförda har ARK i förslagen
till ändringar i tjänstemannalagarna låtit den nuvarande begränsningen av
rätten att vidta stridsåtgärder till att avse endast strejk och lockout utgå. I
15 § första stycket StjL resp. 3 § första stycket KjtL skall detta enligt
försla­get uttryckas så, att vid konflikt om annat anställnings- eller
arbetsvUl­kor för statstjänsteman resp. för i KtjL avsedd tjänsteman än sådant
som avses i 3 § andra eller fjärde stycket StjL resp. i 2 § andra eller fjärde
stycket KtjL får lockout, strejk, blockad, bojkott eUer annan därmed jämförlig
stridsåtgärd vidtas, om annat inte följer av lag eller avtal. Liksom f. n. kompletteras
lagregeln med stadgandet att i övrigt är stridsåtgärd som berör bestående
anställningsförhållande inte till­låten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtidigt
har ARK dock funnit skäl att komplettera särtegleringen i 15 § Stjl resp. 3 §
KtjL med en särskild regel tiU undvikande av att en otillåten stridsåtgärd
vidtas till följd av en felaktig uppfattning om rättsläget. Uppkommer tvist i
fråga om viss åtgärd är tillåten eller inte skall åtgärden enligt denna regel
inte få vidtas förrän tvisten prövats och avgjorts av AD (15 § andra stycket
StjL; 3 § andra stycket KtjL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
ÄRK:s förslag i förevarande delar anmäls avvikande meningar dels när det gäller
olika typer av stridsmedel av ledamoten Aldestam, dels när det gäller
sympatiåtgärder i LO/TCO-reservationen, tUl vilken ledamötema Lilly Hansson och
Lindberg ansluter sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ledamoten Aldestam anför i fråga om förslaget om
vidgad använd­ning av olika stridsmedel på den offentliga sektorn (SOU 1975: 1
s. 909).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt jag kan finna måste varje stridsåtgärd
förmodas syfta tUl att skydda ett fackligt intresse. Gränsdragningen måste
enligt mitt synsätt liksom hittiUs ske med utgångspunkt i vad som anses
tUlåtligt med hän­syn tiU den offentliga verksamhetens särart liksom till
tredje mans berät­tigade intressen. Stridsåtgärder sådana som nedsättning av
arbetstakten (maskning) eller vägran att utföra yissä angivna arbetsuppgifter
synes mig över huvud taget inte'kunna accepteras på den offentliga sektorn.
Sådana åtgärder kan nämligen — ehuru vidtagna i fackligt syfte — un­der
konflikttiden förändra myndighetens verksamhet på ett sätt som är oförenligt
med de intressen som den skall tillgodose. Vid förhandlings­rättsreformens
genomförande rådde enighet om att de tillåtliga strids­medlen borde begränsas
till att avse lockout och strejk. Utvecklingen under de gångna åren kan inte
sägas ha jävat denna uppfattning. Jag an­ser således att den nuvarande
ordningen bör bestå. Möjligen skuUe dock en sådan stridsåtgärd som
övertidsvägran kunna accepteras, eftersom dess verkningar till skUlnad från
andra former av partiell arbetsvägran inte berör verksamhetens inriktning och
därmed inte omedelbart drab­bar allmänheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1481&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1482&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I LO/TCO-reservationen anförs i fråga om
sympatiåtgärder på den offentliga sektom i huvudsak (SOU 1975: 1 s. 955, jfr s.
928).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén avvisar tanken på en utvidgning av rätten
tUl sympatiåt­gärder på den offentliga sektorn. Som motiv anförs att om en
primär­konflikt på den privata sektorn åtföljs av sympatiåtgärder inom den of­fentliga
sektorn kan verksamheten där helt eller delvis lamslås i stället för att den
offentliga sektorn skall kunna ägna sig åt att skydda medbor­garna mot den
eventuella samhäUsfara som primärkonflikten kan inne­bära. Enligt vår mening
kan delta resonemang inte accepteras. För det första är det osannolikt att en
sympatiåtgärd, beslutad av organisatio­nernas styrelser och med iakttagande av
överenskomna regler i huvud­avtalet meUan organisationema och de offenfliga arbetsgivarna,
skuUe medföra några allvarligare störningar av samhällsviktiga funktioner. Vår
övertygelse är att ett beslut om sympatiåtgärd, grundat på en fram­ställning
från en stridande part inom t. ex. den privata sektorn, kommer att vara mycket
noga genomtänkt och att därvid de uttalanden som par­terna gjort t. ex. i
huvudavtalet på det statliga området kommer att beaktas. I exempelform har där
angivits områden på vilka stridsåtgärder bör användas med särskild
försiktighet. Bland exemplen ingår områden och funktioner av typen rikets
säkerhet, upprätthållande av lag och ordning, vård av sjuka, omhändertagna och
andra behövande, utbetal­ningar som behövs för enskUdas ekonomiska trygghet. En
varslad sym­patiåtgärd skaU dessutom, om en part så begär, behandlas i särskilt
in­rättad nämnd med partssammansättning. I det statliga huvudavtalet har också
undantag från rätt till stridsåtgärder gjorts för sådana tjänstemän som på
grimd av sin ställning i organisationen eller sina arbetsuppgifter på ett
särskilt sätt företräder arbetsgivaren eller som eljest av särskilda skäl bör
vara undantagna. — För det andra menar vi att kommitténs uppfattning om att den
offenfliga sektorn under en konfliktsituation på t. ex. den privata sektorn
ostörd skall ägna sig åt alt skydda medbor­garna mot de faror som
primärkonflikten kan innebära principiellt måste vara felaktig. När
stridsåtgärd tUlgripits, måste det legitima syftet därmed över huvud taget
kunna vara att den innebär påfrestningar inte bara för motparten utan också för
allmänheten så att ett opinionstryck skapas som medverkar tiU en förnyad
prövning av tvisten. Det kan vara förståeligt att statsmakterna när de
offentliga tjänstemännen tillerkändes stridsrätt inte fann sig kunna gå längre
än som skedde. Med de erfaren­heter och den överblick som erbjuder sig i dag
finns emeUertid ingen grundad anledning att de offentliga tjänstemännen
alltjämt skall vara missgynnade vad gäller rätten till sympatiåtgärder.
Särskilt efter 1972 års reform då de statligt anstäUda arbetarna, till skUlnad
från kommu­nalarbetarna fick sin rätt till sympatiåtgärder indragen framstår
restrik-tionema som svårförsvarUga. Kommittén föreslår iu för övrigt i andra
hänseenden, och på goda grunder, en utvidgning av de offentliga tjäns­temännens
stridsrätt. — Vi anser således att arbetstagarna på den of­fentliga sektorn
skall ha rätt att vidta sympatiåtgärder i samma utsträck­ning som övriga
arbetstagare. Detta bör även gälla primärkonflikter med internationell bakgrand
(härvidlag får hänvisas tUl SOU 1975: 1 s. 950—952).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1483&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1484&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilagal   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9.3
Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I den mån remissinstansema särskilt uttalar sig i
frågan om fredsplikt och arbetskonflikter på det offentliga tjänstemannaområdet
delar fler­talet ARK:s uppfattning att nuvarande begränsningar i rätten till
sym­patiåtgärder bör bibehåUas, medan inställningen tiU förslaget om- vidgad
användning av olika stridsmedel är mera skiftande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ARK-majoritetens
ståndpunkt i fråga om sympatiåtgärder biträds helt eller huvudsak av JK,
riksförsäkringsverket, generaltullstyrelsen, RRV, riksskatteverket, SAV,
juridiska fakulteten vid Uppsala universitet. Landstingsförbundet och SACO/SR.
yAT uttalar dock att på ett område av den offentliga sektorn, nämligen inom de
affärsdrivande verk som inte intar monopoUiknande ställning, t. ex.
domänverket, saknas de skäl som ARK anför mot sympatiåtgärder till förmån för
en part i en pri­märkonflikt på den privata arbetsmarknaden. Emellertid kan det
en-, ligt JK bli så pass svårt att göra en gränsdragning mellan olika slag av
affärsdrivande verk, att enhetliga regler för hela den offentliga sektorn inte
kan undvaras. JK anser därför i princip att parterna inom den offentliga
sektorn inte bör ha rätt att vidta fackliga sympatiåtgär­der vid konflikt inom
den privata sektorn. Än mindre anledning finns enligt JK att låta dessa parter
ingripa i arbetskonflikter utomlands. När det gäller konflikter som bottnar i
politiska missförhåUanden, anser JK att en sympatiåtgärd av part på den
statliga arbetsmarkna­den får en helt annan valör än om den företas av parter
inom den enskUda sektorn. Staten har enligt JK möjlighet att på andra sätt, som
även torde tUlfredsställa de statligt anställda, kunna frammana en opinion mot
politiska missförhållanden utomlands. Riksförsäkringsverket framhåller att den
sociala tryggheten i landet onekligen skulle kunna förvandlas till otrygghet
inför blotta möjligheten att den kunde använ­das som maktmedel t. ex. vid
sympatiåtgärder. Generaltullstyrelsen på­pekar att en konflikt exempelvis på
den statliga sektorn så gott som undantagslöst kommer att inverka störande på
viss myndighetsutövning och därmed på samhällsfunktionerna. Det kan enligt
styrelsens mening inte vara rimligt att åtgärder, som för medborgarna medför en
inskränk­ning i den statliga förvaltningens service, skall få utnyttjas för att
fram­tvinga en viss lösning av en tvist mellan arbetsgivare öch arbetstagare
inom den kommunala eller privata sektom. Riksskatteverket anser att varken
sympatistrejk eller annan stridsåtgärd till förmån för parter i konflikt
utanför statstjänstemannaområdet eller politisk strejk bör få förekomma (två
ledamöter av företagsnämnden vill dock likställa de offentligt anställda med de
privatanställda). Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet nämner problemet
huravida sympatiåtgärder skall få vidtas på den offentliga sektorn till stöd åt
part i primärkonflikt på den privata sektorn som ett exempel på frågor där det
privaträttsliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1485&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1486&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
det offentligrättsliga synsättet i särskild grad bryter sig. Nar reser­vanterna
synes hävda att reglerna bör utformas så att stridsåtgärd här bör innebära
påfrestningar för allmänheten, synes det fakulteten klart alt det snävt
privaträttsliga perspektivet fått dominera på ett sätt som inte rimligen kan
godtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SF, TCO och Svenska kommunalarbetareförbundet
ansluter sig där­emot tUl LO/TCO-reservationen i fråga om sympatiåtgärderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad härefter angår ARK-majoritetens förslag om
vidgad användning av olika stridsmedel biträds detta av länsstyrelsen i
Västerbottens län, de båda kommunförbunden, SF och Kommunalarbetareförbundet.
TCO uttalar — utan att uttryckligen tUlstyrka förslaget — att den avsedda
likställigheten med den övriga arbetsmarknaden naturligtvis är av stor vikt för
de berörda tjänstemännen och deras fackliga rättigheter. JK accepterar
förslaget att tillåtna stridsåtgärder skall få omfatta även blockad och bojkott
samt, under förutsättning att det inte innebär någon särbehandling av vissa
arbetsuppgifter, övertidsvägran. Däremot avstyrker JK att maskning eller
underlåtenhet att under viss tid be­handla vissa ärenden skaU tiUåtas. Även om
man kan anse alt dessa passiva åtgärder strider mot 3 § andra stycket StjL, kan
gränsdragningen mellan tillåtna och otillåtna slridsåtgärder vara svår att
göra, slutar JK. RRV godtar förslaget under förutsättning att det klargörs att
&amp;quot;mask­ning&amp;quot; inte får förekomma på den offentiiga sektorn. SACO/SR
tillstyr­ker att arbetstagarparten skall kunna tillgripa mera nyanserade
strids-åtgärder än f.n., t. ex. övertidsstrejk. Postverket godtar i princip att
övertidsvägran tiUåts men avstyrker i övrigt förslaget om en utvidgning av
stridsmedlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I övrigt ställer sig remissinstanserna avvisande
eller tveksamma till tanken på en utvidgning av stridsmedlen. SJ erinrar om alt
ARK för­utsätter att, liksom rätten att vidta strejk och lockout, även rätten
att vidta andra stridsåtgärder skall kunna begränsas genom avtal i den ut­sträckning
parterna anser erforderligt till skydd mot samhäUsfarliga konflikter. Detta
ÄRK:s uttalande ger SJ anledning att framhålla att nämnda skydd i första hand
är en medborgerlig angelägenhet vars till­varatagande samhället inte synes
kunna förbehåUslöst låta bero av uppgörelser på arbetsmarknaden på grundval av
där hävdade intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till de instanser som i lUihet med reservanten
Aldestam yrkar eller helst ser att den nuvarande begränsningen av rätten till
olika strids­åtgärder behålls, hör ÖB, försvarets civilförvaltning, försvarets
materiel­verk, riksförsäkringsverket, generaltullstyrelsen, riksskatteverket,
SAV, lantbruksstyrelsen, länsstyrelsen i Stockholms län och JO. ÖB fram­håller
sålunda att slridsåtgärder inom försvarsmakten får en negativ inverkan på
krigsorganisationens trovärdighet såväl utomlands som inom landet. Den
föreslagna utvidgningen får så allvarliga konsekven­ser för försvarsmakten att
en tUlfredsställande lösning på särreglering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1487&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1488&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;även
av detta skäl måste komma till stånd. Försvarets civilförvaltning finner det
betänkligt att utvidga stridsrätten främst med hänsyn tUl att det blir tredje
mans intresse som drabbas av alt den offentiiga verk­samheten inte fullföljs.
Försvarets materielverk kan inte biträda tanken ens på att tillåta
övertidsvägran. Rikförsäkringsverket framhåller att om rätten till
stridsåtgärder utvidgas till att avse även partiella åtgärder på sätt ARK
föreslagit, så innebär det så stora risker för allvarliga stör­ningar av
känsliga samhällsfunktioner, att ett förstärkt skydd mot sam­häUsfarliga
konflikter är nödvändigt. Vid denna bedömning beaktar verket även de
erfarenheter som vunnits under konflikt som på senare tid berört verkets
funktioner. Generaltidlstyrdsen, som anser att nu­varande ordning bör bestå,
hävdar att övertidsvägran kan få allvarliga konsekvenser med hänsyn till de
värden som kan stå på spel och till samhällsintressen i allmänhet. Visserligen
kan sägas att konsekvenserna av en total arbetsnedläggelse har ännu
allvarligare verkningar än en partiell. Vid strejk är emellertid alla berörda
parter medvetna om följd­verkningarna, medan verkningarna av en övertidsvägran
inte kan över­blickas i de fall den aktualiseras i samband med en inte
förutsebar akut händelse. SAV framhåller att om parlieU arbetsvägran eller
maskning tillåts, öppnas rättslig möjlighet att utforma åtgärden så att
ärendena inte handläggs i överensstämmelse med allmänna förvaltningsrättsliga
principer. Partiell arbetsvägran kan t. ex. utformas så att tjänstemän­nen hos
en myndighet enbart får avgöra ärenden med udda nummer i diariet. Maskning kan
utformas på liknande sätt, t. ex. med tonvikt på vissa arbetsuppgifter. SAV
avstyrker förslaget i dessa delar. Sär­skilda olägenheter kan, om än i mindre
omfattning, uppstå även vid vägran att utföra övertidsarbete, jourtjänst eller
beredskap t. ex. inom kommunikationsväsendet. Införs likväl överlidsvägran, kan
dock enhgt SAV sältas i fråga, om inte undanlag bör göras beträffande sådan
över­tid som avses i 8 och 9 §§ allmänna arbetstidslagen (1970: 103). Läns­styrelsen
i Stockholms län finner att förslaget inte tar hänsyn till de olikheter som i
åtskilliga hänseenden råder mellan den offentliga och den enskUda sektorn.
Fackliga slridsåtgärder på den enskUda sektorn har sin största
påtryckningseffekt genom den ekonomiska skada som kan åsamkas motparten. Den
offentiige arbetsgivaren lider inte till­närmelsevis på samma sätt som den
enskilde av en sårbarhet av denna art. Om den ekonomiska sårbarheten sålunda är
mindre på den offent­liga sektorn, drabbar dock följderna på ett helt annat
sätt de allmänna medborgerliga intressen som stat och kommun har att svara för.
Det allmänna svarar i regel ensamt och i växande grad genom den offent­liga
sektorns expansion för service, omvårdnad och insatser av olika slag. Denna
sårbarhet är utomordenfligt stor. Användning av strids­åtgärder på detta område
får ofta konsekvenser utanför den krets som omedelbart berörs av besluten.
Verksamheten är dessutom oftast&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1489&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1490&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;starkt
centraliserad och specialiserad. Denna straktur gör verksamheten synnerligen sårbar
just i fråga om partiella fackliga aktioner riktade mot nyckelpositioner i
samhället. Motsvarande aktioner står i allmänhet inte tUl buds för
arbetsgivarsidan. Med hänsyn härtUl finner länsstyrel­sen att den nuvarande
begränsningen av stridsmedlen på den offentliga sektorn till strejk och lockout
bör bestå. JO anser att vad ARK-majori­teten anför till stöd för sitt förslag
visar att vanskliga tolkningsfrågor kan uppkomma. JO citerar ARK:s uttalande
att en vägran att utföra särskUt angivna arbetsuppgifter i åtskUliga fall kan
ses som ett försök alt påverka det allmänna i dess val av verksamhet.
&amp;quot;Förvisso&amp;quot;, kom­menterar JO, &amp;quot;men en dylik vägran kan likaväl ha
ett fackligt syfte&amp;quot;. Stundom ligger det enligt JO kanske flera
självständiga syften bakom. Ett annat av ARK nämnt fall som enligt JO väcker
farhågor för tolk­ningstvister är partiell arbetsvägran med inriktning på
individuellt ut­pekade subjekt. Åtgärder av sist berört slag bör enligt JO i
allt fall inte få förekomma inom myndighetsutövning. Helst bör där fortfarande
få gälla att andra stridsåtgärder än lockout och strejk mte är tillåtna, slutar
JO. Riksskatteverket kan inte godta den föreslagna utvidgningen av stridsmedlen
till att omfatta även andra åtgärder än lockout och strejk. Inriktningen av myndighets
verksamhet skulle nämligen kunna beröras av en sådan stridsåtgärd som sänkning
av arbetstakten. Även partiell arbetsvägran skuUe kunna bli ett användbart
medel för att på­verka myndighets verksamhet. Dessa åtgärder bör därför inte
tillåtas, säger verket, som också framhåller att även om övertidsvägran inte
påverkar valet av verksamhet, kommer en sådan åtgärd ändå i de flesta fall att
på ett eller annat sätt beröra allmänheten. Det är därför tvek­samt om
möjlighet att tillgripa en sådan partiell stridsåtgärd bör in­föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad slutligen beträffar den av ARK föreslagna
kompletterande re­geln om att vid tvist om tillåtligheten på den offentliga
sektorn av viss stridsåtgärd denna inte får vidtas förrän AD prövat och avgjort
tvisten, tillstyrks förslaget av riksskatteverket och Landstingsförbundet,
medan SA V sätter i fråga lämpligheten av en uppskovsregel som medför att — om
båda parter i en konfliktsituation varslat om stridsåtgärder — den ena parten
skulle genom att väcka talan kunna uppskjuta motpar­tens stridsåtgärder trots
att talan sedan kanske ogiUas. SF och TCO an­ser att den föreslagna
uppskovsregeln skulle kimna av den ståtlige ar­betsgivaren utnyttjas för en
nästan obligatorisk laglighets- och rättspröv­ning av varslade stridsåtgärder
för att få dem uppskjutna på lämplig tid och därmed kanske verkningslösa och
taktiskt olämpliga. De inskränk­ningar och skyddsregler som intagits i både lag
och huvudavtal beträf­fande de statliga tjänstemännens stridsåtgärder måste
enligt organisatio­nerna anses fuUt tillräckliga för att undvika, begränsa eUer
häva otillåtna eller  samhäUsfarliga  konflikter.  Svenska 
kommunalarbetareförbundet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1491&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1492&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i07&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;intar
i sak samma ståndpunkt. Sveriges domareförbund framhåller i an­slutning tUI
ARK:s förslag på förevarande punkt att det är viktigt att tvister som här avses
avgörs snabbt; eljest kan rätten att tUlgripa strids­åtgärder bli tämligen
ihålig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10  
Påföljder vid lag- eller avtalsbrott 10.1 Gällande ordning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglema om skadestånd i KAL och FFL gäller i
princip även på den offentliga sektom. Bland åtgärder som är sanktionerade med
skade­stånd märks brott mot fredspUkten. Föratom KÄL:s regler om freds-plikt
gäller speciella bestämmelser i detta avseende på det offentliga om­rådet
enligt 15 § StjL och 3 § KtjL. Dessa bestämmelser, som har be­handlats i
avsnitt 9, innebär bl. a. att bara lockout eller strejk är tUl-låtna som
stridsåtgärder i bestående anställningsförhållande. Som ytter­ligare
begränsning gäller att lockout eller strejk endast får användas som påtryckning
i fråga som får regleras genom avtal. Vidare gäller i fråga om strejk att
tjänsteman får deltaga i sådan stridsåtgärd endast efter be­slut av
organisation som har anordnat strejken. Enligt tredje stycket i 15 § StjL resp.
3 § KtjL får fackUga organisationer inte anordna eller annars föranleda eller
medverka vid otillåten stridsåtgärd. Organisation skall vidare söka hindra
medlemmarna från att vidta sådan åtgärd och ' att söka häva redan vidtagen
åtgärd. Dessa föreskrifter gäUer också i av­talslösa förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av 16 § StjL och 4 § första stycket KtjL framgår
att staten, kommun eller därmed likstäUd arbetsgivare, som vidtar åtgärd i
strid mot dessa bestämmelser, drabbas av skadestånd enUgt reglerna i 8 och 9 §§
KAL. Samma sak gäller arbetstagarförening, som ställer sig bakom sådan åt­gärd
eller inte är aktivt verksam att hindra eller häva otiUåten stridsåt­gärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även tjänsteman, som deltar i organisationsmässig
stridsåtgärd, som är otillåten, blir skadeståndsskyldig enligt nyss angivna
regler i KAL. Detta gäller oavsett om han är medlem av den förening som har
anord­nat eller föranlett stridsåtgärden eller ej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skadestånd drabbar också koUektivavtalsbunden
tjänsteman, om han deltar i icke organisationsmässig stridsåtgärd under
förutsättning att åt­gärden strider mot bestämmelser i KAL eller koUektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fram till den 1 januari 1976 gällde att tjänsteman,
som deltog i strids­åtgärd, som inte hade beslutats av arbetstagarorganisation,
kunde dömas för tjänstefel enligt brottsbalken, om han var underkastad
ämbetsansvar. Flertalet statstjänstemän samt de kommunaltjänstemän m. fl. som
om­fattas av KtjS kunde även i sådant fall dömas till.disciplinstraff i admi­nistrativ
ordning. För övriga kommunanställda råder sedan gammalt av­talsfrihet i
disciplinfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1493&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1494&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De nya ansvarsreglema för offentliga funktionärer
innebär bl. a. att ämbetsansvaret har avskaffats (prop. 1975: 78, JuU 1975: 22,
rskr 212). Det straffbara området har inskränkts tUl tre brottstyper, nämligen
oriktig myndighetsutövning, mutbrott och brott mot tystnadsplikt. Därjämte har
för statstjänstemannen och de kommunaltjänstemän m. fl. som om­fattas av KtjS —
med några undantag — införts ett ulomstraffrättsligt ansvar — ett
disciplinansvar — av i huvudsak samma typ som förekom mer i privat tjänst.
Samtidigt har regler om avskedande tagits in i StjL och KtjS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt dessa nya bestämmelser får tjänsteman, som
uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad som åligger honom i hans
tjänst, åläggas disciplinpåföljd för tjänsteförseelse, om felet inte är ringa
(18 § första stycket StjL resp. KtjS). Detta gäller även vid åsidosättande av
förpliktel­se som är bestämd i avtal. Däremot får enligt samma paragraf
disciplin­påföljd inte i något fall åläggas tjänsteman på den grund att han har
del­tagit i strejk eller därmed jämförlig stridsåtgärd. Bestämmelsen avser även
deltagande i stridsåtgärd som inte är organisationsmässig (jfr prop. 1975: 78
s. 254).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Disciplinpåföljder utgörs av vaming och löneavdrag
under högst tret­tio dagar (18 § andra stycket StjL resp. KtjS). Innehåller
koUektivavtal bestämmelser om disciplinpåföljder, gäller dock i stället dessa
för tjänste­män som är sysselsatta inom yrkesgrapp och område som avtalet avser
(19 § StjL, 19 a § KtjS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avskedande kan tillgripas, om tjänsteman har begått
brottslig gäming varigenom han har visat sig uppenbarligen olämplig att inneha
sin tjänst. Avskedande kan även komma i fråga i stället för disciplinpåföljd
vid annan grov eller upprepad tjänsteförseelse (22 § StjL, KtjS);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I likhet med vad som gäller på den privata
arbetsmarknaden på grand av bestämmelserna i LÄS torde därför numera på det
offentliga området under vissa föratsättningar även uppsägning eller avskedande
kunna till­gripas vid olovlig stridsåtgärd, som inte är sanktionerad av
förening (jfr prop. 1975: 78 s. 254).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mål om skadestånd enUgt 16 § StjL och 4 § första
stycket KtjL prövas av AD (51 § första stycket StjL, 4 § andra stycket KtjL).
Mål om lill­lämpning av reglerna om disciplinansvar och avskedande handläggs
för flertalet tjänstemän enligt LRA (51 § första stycket StjL, 56 § första
stycket KtjS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.2
Arbetsrättskommittén&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad ARK:s förslag innebär i fråga orri såväl de
kollektivavtalsrätts­liga skadeståndsreglema i KAL som andra påföljder vid
brott mot lag eller avtal har berörts i bil 1 (avsnitt 8.2). Det torde vara
ARK:s mening att förslaget i den delen i princip skall tillämpas också på den
offentUga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1495&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1496&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sektorn.
Här skall bara tas upp ARK:s förslag till ändringar i 16 § StjL och 4 § KtjL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föratom att hänvisningar görs till de lagrum i FKL
som i stort mot­svarar 8 och 9 §§ KAL, har i 16 § StjL och 4 § KtjL tagits in
en mot­svarighet till bestämmelsen i 47 § FKL att medlem i koUektivavtalsbun­den
förening inte får åläggas skadestånd för att han deltar i olovlig stridsåtgärd
som har anordnats eller eljest föranletts av föreningen med mindre synnerliga
skäl föreligger. Däremot återfinns i ARK:s förslag tiU ändring av
tjänstemannalagama inte någon motsvarighet tUl 48 § FKL som stadgar att
skadestånd vid olovlig stridsåtgärd, som har vid­tagits i annat fall än som
avses i 47 § FKL, inte får åläggas för delta­gande i åtgärden om skälig ursäkt
förelegat i de omständigheter som har föranlett denna. Härmed åsyftas t. ex.
deltagande i stridsåtgärd, som har vidtagits utan fackligt stöd. I 15 § StjL
och 3 § KtjL föreslås som tidigare har nämnts (se 9.2) en bestämmelse att om
tvist uppkommer huruvida viss åtgärd är tillåten enligt första stycket i
nyssnämnda para­grafer, så får åtgärden inte vidtas förrän tvisten har prövats
och avgjorts av AD. ARK har gett 16 § StjL och 4 § KtjL sådan utformning att
ska­deståndsreglema skall kunna tillämpas, om stridsåtgärd vidtas i strid mot
dessa nya regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.3
Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om påföljder vid lag- eller avtalsbrott på
den offenfliga sek­tom har endast i begränsad omfattning berörts av
remissinstanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt framhåller alt i fråga om
disciplinpåföljden löneavdrag kan samordningsproblem uppkomma i förhållande tUl
FKL:s regler om skadestånd vid kollektivavtalsbrott. Ju större del av
arbetstagarens för­pliktelser som anses kollektivavtalsgrundade, desto större
blir delta pro­blem. Risken för kollision med påföljd enligt FKL för brott mot
denna lag torde enligt hovrättens mening väsentUgen vara undanröjd genom den
föreslagna regeln om att disciplinpåföljd inte i något faU skall kunna meddelas
tjänsteman på den grund att han deltagit i strejk eUer därmed jämförlig
stridsåtgärd. Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet menar att den nya
lagen endast bör reglera ansvaret för fredsplikten och lämna utanför frågan om
ansvaret för vanliga tjänsteavtalspåföljder. Tjänsteavtalets sanktionssystem
bör närmare utredas med sikte på ny lagstiftning. Enligt fakulteten skulle ett
skadeståndsansvar mycket väl kunna fylla det behov som kan finnas av sanktioner
i ett varaktigt avtal och de egentliga disciplinära sanktionerna skulle därmed
kunna bortfal­la — också för statstjänstemän. Domänverket anser att samma
regler bör gälla för verket som för det övriga näringslivet i disciplinfrågor.
De nya ansvarsreglerna i StjL är enligt domänverket ett steg i rätt riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1497&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1498&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JO
ifrågasätter om inte en hänvisning till 48 § FKL borde göras i StjL och KtjL.
Måhända skulle regeln komma att gälla ändå men en hänvis­ning skulle undanröja
den tvekan som annars uppkommer, anför JO.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11   
StälUöreträdarlagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SAV förhandlar och sluter avtal såväl för statiiga
arbetstagare som för vissa arbetstagare med statligt reglerade löner hos
kommuner m. fl. EnUgt 1 § första stycket lagen (1965: 576) om ställföreträdare
för kom­mun vid vissa avtalsförhandlingar m. m. (ändrad senast 1974: 1014) — i
det följande kallad ställföreträdarlagen — skall SAV på kommuns vägnar
förhandla och avtala om sådant anställnings- eller arbetsvillkor för
arbetstagare hos kommun, som &amp;quot;må bestämmas genom avtal&amp;quot; och som
&amp;quot;enligt lag eller särskilt beslut av riksdagen skall fastställas under
medverkan av&amp;quot; regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Med
kommun likställs landstingskommun, kommunalförbund, försam­ling, kyrklig
samfällighet, skogsvårdsstyrelse, allmän försäkringskassa och annan allmän
inrättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt övergångsbestämmelse var
ställföreträdarlagen intill den 1 ja­nuari 1968 tillämpHg även på annat
anstäUningsvUlkor än som avses i 1 § första stycket, om villkoret fick
bestämmas genom avtal och när­mast före lagens ikraftträdande — dvs. den 31
december 1965 — regle­rades genom bestämmelse som meddelats av Kungl. Maj:t
eller statlig myndighet (i det följande kallad statlig bestämmelse). Sådana
anställ­ningsvillkor har gällt för stora kategorier arbetstagare, bl. a. lärare
vid grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ställföreträdarlagens tillämplighet grundade sig
intill den 1 januari 1968, då övergångsbestämmelsen upphörde att gälla, i de
allra flesta fallen på övergångsbestämmelsen och inte på 1 § första stycket.
Som exempel på sådana lagbestämmelser som avses i 1 § ställföreträdarlagen kan
nämnas lagen (1947: 275) om kyrkomusiker och lagen (1962: 381) om allmän försäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inför utgången av övergångsbestämmelsens
giltighetstid uppkom frå­gan om ställföreträdarlagens fortsatta tillämplighet
för sådana hithöran­de grupper av arbetstagare som inte omfattades av
stadgandet i 1 § första stycket, dvs. huvuddelen av dem som innehar eller
uppehåUer statligt lönereglerad tjänst hos kommun eUer annan allmän inrättning.
I prop. 1967: 131 förordades en lösning av frågan i ett sammanhang så, att
riksdagen skulle slippa att ta ställning till särskilda framställningar
beträffande arbetstagargrupper inom olika förvaltningsområden. Före­dragande
departementschefen förordade att Kungl. Maj:t skulle utverka riksdagens beslut
att avtalsbara anställnings- eller arbetsvUlkor för ar­betstagare hos kommun
eller annan allmän inrättning som avses i ställ-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1499&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1500&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;företrädarlagen
fr. o. m. den 1 januari 1968 skulle &amp;quot;fastställas under medverkan&amp;quot; av
Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestäm­mer, om villkoret närmast
dessförinnan omfattats av övergångsbestäm­melsen till lagen eller annars
&amp;quot;reglerats&amp;quot; genom statliga bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Propositionsförslaget, som bifölls av riksdagen (SU
1967: 134, rskr 327), innebar alltså att ställföreträdarlagen blev tillämplig
på alla av­talsbara anställningsvillkor som närmast före den 1 januari 1968 om­fattades
av övergångsbestämmelsen eller, utan att så var fallet, regle­rades genom
stafliga bestämmelser. Lagen blev med andra ord härige­nom tillämplig på alla
avtalsbara villkor reglerade genom statliga be­stämmelser som gällde antingen
antingen den 31 december 1965 eller i varje fall senast den 31 december 1967.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12   
Andra aktuella frågor 12.1 Statsanställda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12.1.1
Allmänt om statstjänstemän m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som redan har framgått är StjL tiUämplig på
anställning med staten som arbetsgivare och tjänsteman som arbetstagare {1 §
första stycket). Däremot faller anstäUning i statiigt bolag e. d. utanför
StjL:s tiUämp­ningsområde (prop. 1965: 60 s. 138, 1974: 174 s. 55). Inte heller
omfat­tas statsråden, JO eUer präster av StjL { 1 § andra stycket). Vidare görs
vissa undantag från tillämpningen i fråga om JK samt justitie- och rege­ringsråd
{1 § fjärde stycket). I regel skall numera alla arbetstagare hos staten
anställas som tjänstemän (kungörelsen om tjänstemannaansläll-ning för
arbetstagare hos staten). Undantag görs enbart för arbetstagare hos riksdagen
eller dess verk, för arbetstagare som sysselsätts i bered­skapsarbete,
arkivarbete eller musikerhjälp, för arbetstagare som är lo­kalanställd utom
riket och för viss personal på statens fiskeriundersök-ningsfartyg. Med angivna
undantag, som kan sägas avse mer speciella arbetstagargrapper, omfattar StjL
således alla statsanställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om nu anförda författningsbestämmelser
föreslår ARK ingen ändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsema i 1 § tredje stycket och 2 § StjL
torde inte behöva be­handlas i detta sammanhang. De innehåller regler om
vikariat resp. be­fogenheten att meddela föreskrifter i fråga om tjänsteman hos
riksdagen eller dess verk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regleringen
i StjL i fråga om avtals tUlämpnmgsområde och avtals-förbud (3 §),
överläggningsrätt {52 §), fredsplikt och arbetskonflikter {15 —17 §§) m. m. och
ARK:s ändringsförslag i anslutning därtUl har redo­visats i det föregående
(avsnitten 4, 5, 9). Detsamma gäller frågorna om information och sekretess (6),
medbestämmande genom kollektivavtal (7) och påföljder (10).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1501&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1502&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som nämnts innehåller StjL också
bestämmelser om tjänstetiUsättning m. m. (4—9 §§), åligganden i tjänsten (10—12
och 54 §§), bisysslor m. m. (13 och 14 §§), disciplinansvar m. m. (18—28 §§),
anställnings upphörande (29—34, 35, 36 och 38 c §§), turordning vid uppsägning
på grund av arbetsbrist (39—43 §§) och företrädesrätt till ny anställning
(44—49 §§) samt vissa formella bestämmelser (bl. a. 34 a, 37, 38, 38 a, 38 b
och 50—55 §§). I fråga om åtskiUiga av dessa lagmm föreslår ARK strykningar
eller andra ändringar (SOU 1975: 1 s. 646—667, 891—895). Jag går nu över till
att redovisa förslaget i dessa delar. Därvid bortses i regel t. v. från
ändringsförslag av enbart redaktionell art.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.1.2 Tjänstetillsättning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågor om tjänstetUlsättning m. m.
behandlas, som nyss nämnts, i 4— 9 §§ StjL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 4 § finns bestämmelser om villkor
för tjänstetillsättning och för in­nehav eller utövande av tjänst. Dessa
villkor får således inte regleras i avtal. Bestämmelserna avser dels
behörighetsvillkor, dvs. villkor för att komma i fråga för viss tjänst, dels
befordringsgrunder, dvs. grunder att gälla vid valet mellan behöriga sökande.
Paragrafens första stycke upptar sålunda en hänvisning till RF eller annan
författning i fråga om saklig grand för tjänstetillsättning (jfr 11 kap. 9 §
andra stycket RF). Ändra stycket innehåller hänvisning till RF:s eller annan
lags föreskrifter om svenskt medborgarskap som villkor för innehav eller
utövande av tjänst (se 11 kap. 9 § tredje stycket RF). Där finns också
bestämmelser om att vissa tjänster förbehålls eller får förbehållas svenska
medborgare. I pa­ragrafens tredje stycke stadgas att villkor i fråga om ålder
(utom pen­sionsålder), hälsotillstånd, kunskaper eller utbUdning samt andra sär­skilda
villkor för innehav eller utövande av tjänst fastställs av rege­ringen eller
behörig myndighet, i den mån de inte framgår av särskilda bestämmelser. En del
sådana bestämmelser återfinns i lag. Som exempel härpå kan anföras föreskriften
i 4 kap. 1 § rättegångsbalken att lagfaren domare skall ha avlagt för
behörighet tiU domarämbete föreskrivna kun.skapsprov och att sådant ämbete inte
får utövas, av den som är omyndig eller i konkurstillstånd (jfr även 15 § lagen
1971: 289 om aU­männa förvaltningsdomstolar, 15 § ändrad senast 1975: 1296, 3 §
lagen 1961: 262 om försäkringsdomstol, 3 § ändrad senast 1973: 244, 7 § lagen
1971:52 om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt, 7 § ändrad senast
1974: 352). Som exempel på regeringsförfallningar med bestäm­melser om
behörighetsvillkor eller befordringsgrunder kan nämnas uni­versitetsförordningen,
förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna (omtryckt 1971: 463, ändrad senast
1975: 1224), länsstyrelseinstruktionen (1971: 460, ändrad senast 1975: 1325),
polisinstruktionen (1972: 511, änd­rad senast 1975: 1100) och
åklagarinstruktionen (1974:910, ändrad senast 1975: 1087).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1503&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1504&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I sin kommentar tUl 4 § första stycket anför ARK
att frågorna om val av saklig grand för tjänstetillsättning och om den närmare
utformningen i skilda fall av t. ex. de i 11 kap. 9 § RF särskilt angivna
granderna för­tjänst och skicklighet med den av ARK föreslagna ändringen av 3 §
StjL kommer att, i den mån RF medger det, höra till avtalsområdet (SOU 1975:1
s. 647). Ogiltighet skulle bara drabba avtal om andra tillsätt-ningsgrander än
sakliga. Hänvisningen i 4 § första stycket bör enligt ARK avse enbart RF eUer
annan lag, inte som f. n. även administrativ författning. ARK, som genomgående
bortser från de ändringar i bl. a. StjL som trädde i kraft den 1 januari 1975,
lämnar ingen kommentar till 4 § andra stycket (jfr prop. 1974: 174 s. 72—78).
Nuvarande tredje stycket bör enligt ARK utan olägenhet kunna upphävas. Frågan
om de villkor som avses i tredje stycket skulle alltså föras över till det
avtalsbara området, i den mån den inte är reglerad i lag. En, erinran om
förekommande lagregler om särskUda vUlkor för uinehav eller utövande av tjänst
skulle enligt förslaget stå kvar i 4 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
remissinstanser anför synpunkter, som torde kunna hänföras till ARK:s förslag,
såvitt rör både befordringsgrander och behörighets­villkor (första och tredje
styckena i 4 §). Generaltullstyrelsen anser så­lunda att det inte råder något
hinder mot att föra över frågor om be­räkning av förtjänstmomentet vid
karriärövergångar, genomgångna kom-petensgivande kurser, villkor om viss
utbildning för erhållande av vissa tjänster m. m. tiU det avtalsbara området.
ÄRK:s förslag tUlstyrks också av länsstyrelsen i Västerbottens län och av lantbruksstyrelsen,
som därjämte upplyser att liknande frågor f. n. brakar tas upp till
överläggning i en partssammansatt arbetsgrapp inom styrelsen och
lantbraksnämnderaa. Däremot stäUer sig SAV avvisande tUl förslaget i denna del.
Enligt SAV är syftet med de gällande behörighetsreglerna att garantera att
offentliga uppgifter omhänderhas av tjänstemän med de kvalifikationer som
behövs med hänsyn till arbetsuppgifterna. Syftet med befordringsgrundema är att
främja ett sakligt riktigt val mellan sö­kandena. Antalet bestämmelser om
särskilda villkor har under senare år starkt minskat och torde numera i princip
avse endast tjänster för vilka sådana bestämmelser knappast kan undvaras, t.
ex. poliser, sjukvårds­personal och lärare. Bestämmelserna är emellertid fördelade
på bl. a. ett stort antal administrativa författningar som måste kunna ändras
täm­ligen snabbt. Enligt ARK:s förslag skulle bestämmelserna om vUlkor för
tjänst antingen intas i lag eUer också stå öppna för förhandUng med rätt till
stridsåtgärder. Med hänsyn tiU syftet med behörighetsviUkor och
befordringsgrander anser SAV att frågor härom bör vara undantagna från
avtalsreglering, även om de inte reglerats i lag. De författningsbe­stämmelser
som nu finns torde — fastän de är av stor betydelse — vara alltför disparata
och speciella för att lämpa sig för reglering genom lag­stiftning. En sådan lag
skulle också ofta behöva ändras med hänsyn till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8  
Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1505&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1506&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga
2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ändrad
organisation, införande av nya tjänstetyper m. m. SAV framhål­ler att
regeringen eller behörig myndighet därför också i fortsättningen bör kunna
införa nya eller ändrade villkor för tjänst, när verksamheten kräver detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det särskilt gäUer hänvisningen i 4 § första stycket till föreskrif­terna om
saklig grund för tjänstetUlsättning (befordran), anmäler ett par
remissinstanser vissa reservationer. Med förslaget blir det enligt kam­marrätten
i Stockholm möjligt att avtala t. ex. om det värde som vid be­fordran inom
förvaltningsdomstolarnas område bör tUlmätas tjänstgö­ring utanför
domstolsväsendet. Mot detta har kammarrätten i och för sig inget att erinra.
Men enligt kammarrätten bör det sättas vissa grän­ser för vad som kan uppfattas
som saklig grund för tjänstetUlsättning. Sådana omständigheter som medlemskap i
politiskt parti eller facklig organisation bör aldrig i sig få tillmätas något
värde vid tjänstetillsätt­ning, anför kammarrätten. Liknande synpunkter förs
fram av general­tullstyrelsen, som förutsätter att RF:s bestämmelser om saklig
grund inte kan tolkas så vidsträckt, att avtal tUlåts exempelvis om viss organi­sationstillhörighet
eller anställning hos myndighet som villkor för att få viss tjänst inom myndigheten.
I nämnda frågor tillämpas inom tullverket f. n. en ordning med överenskommelser
och samråd med personalorga-nisationema, upplyser styrelsen. SJ uttalar alt
innebörden av ARK:s för­slag synes vara att det skall stå
arbelsmarknadsparterna öppet att med bindande verkan för staten bestämma vad
som i förekommande fall skall motsvara RF:s krav på saklig grand. Det innebär
att det ämne i vilket beslutanderätten hittills förbehållits staten såsom
medborgerlig angelägenhet i stället görs till föremål för uppgörelse på
arbetsmarknaden på grundval av möjligheten att där hävda parts intressen, anför
SJ. Ä andra sidan hävdar både SF och TCO att det förhållandet att staten enligt
ÄRK:s förslag skall utse arbetstagarorganisationens representan­ter i
tillsättningsorgan o. d. (jfr 5 § StjL) inte skall inskränka organisa­tionens
möjlighet att via 26 § FKL vinna inflytande på fUlsättnings-frågor. Det
föratsätter emellertid enligt organisationerna att det grund­lagenliga kravet
på saklig grand kan utformas i kollektivavtal och att det ges möjlighet att
tillgripa stridsåtgärder i fråga om saklig grand. Något hinder härför torde
inte föreligga, anser organisationema. SF åberopar för sin del 7 § LÄS som
förebild. SAV vill sätta i fråga, om inte i StjL bör införas en bestämmelse som
innebär att i den mån regeringen förordnar om det — avtal skulle kunna träffas
om rätt för arbetstagarorganisation att i s. k. förordsfullmäktige eller på
annat sätt avge yttrande i tillsättningsärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 5 § tillsätts tjänst av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer, om annat inte är föreskrivet. I fråga om
tjänst vid domstol eller vid förvaltningsmyndighet som lyder under regeringen
finns en motsvarande bestämmelse redan i grandlagen (11 kap. 9 § första stycket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1507&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1508&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11 f&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RF).
Här kan också nämnas att besvär mot myndighels beslut i tUlsätt» ningsärende
förs hos regeringen, om annat inte särskUt föreskrivs (18 § allmänna verksstadgan;
jfr 11 § förvaltningslagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ÄRK:s förslag torde innebära att 5 § bör behållas i
befintligt skick, så länge grandlagen inte ändras (SOU 1975: 1 s. 649).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Generaltullstyrelsen utgår i sitt remissvar från
att besvär i tjänstetUl-sättningsärende alltjämt skall prövas av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
6 § första och andra styckena har tagits in bestämmelser om förfa­randet vid
tjänstetillsättning. Bestämmelserna avser de fall där det an­kommer på annan
myndighet än regeringen att tillsätta tjänst. Som hu­vudregel gäller att tjänst
skall kungöras ledig till ansökan, om rege­ringen inte bestämmer annat (första
stycket). Vid tillsättning av ledig-kungjord tjänst får tas hänsyn bara till
ansökningar som har kommit in före ansökningstidens utgång (andra stycket).
Dock får en för sent in­kommen ansökan beaktas, om särskilda skäl föreligger.
Enligt tredje stycket meddelar bl. a. regeringen bestämmelser om förfarandet i
övrigt vid tjänstetillsättning. Så har skett främst i 8—14 §§ StjS. Bemyndigan­det
i tredje stycket avser också tjänst som tillsätts av regeringen själv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
förordningen (1975: 441) om verkan av lönegradsändring av tjänst m. m. har
också meddelats föreskrifter av intresse i detta sammanhang (jfr prop. 1975: 1
bU. 2 p. 8, InU 4, rskr 218). Enligt förordningen blir tjänst, som i
B-listeförhandling har höjts generellt på grand av gällande normer för
lönegradsplacering, inte föremål för tillsättningsförfarande. Innehavaren av
tjänsten får i stället automatiskt den nya lönegradspla­ceringen. Detsamma
gäller när bara någon eller några av tjänsterna inom samma grapp flyttats upp
efter B-listeförhandlingar, om avtalet utvisar vUken eller vilka tjänster som
ändringen avser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ARK:s förslag har 6 § StjL fått utgå ur lagtexten (SOU 1975: 1 s. 649). Avtal
skall således enligt förslaget kunna träffas såväl rörande frå­gor huravida
tjänster skall ledigkungöras eller ej som beträffande utform­ningen av
ansökningsförfarandet och om dess rättsverkningar. Enligt ÄRK:s mening bör dock
de särskilda regler om tiUsättningsfö rf ärandet som återfinns i administrativa
författningar — främst StjS — stå kvar såsom &amp;quot;rättesnöre&amp;quot; för
myndigheterna, så att det avtalslösa tillståndet inte blir oreglerat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sitt remissyttrande anför SAV att det mot bakgrund av reglerna i 11 kap. 9 § RF
och i 4 § StjL — även i den lydelse sistnämnda paragraf skulle få enligt ARK:s
förslag — synes naturligt att statsmakterna fritt får avgöra huruvida en vakant
eller ny tjänst skall ledigkungöras eller inte. SAV sätter i fråga, om det —
ens med förslaget — skuUe bli möj­ligt att sluta ett giltigt avtal om att
ledigkungörande inte skall ske be­träffande vissa tjänster. Ett avtal av sådant
innehåll skulle nämligen enligt SAV inkräkta på myndighetemas möjlighet att
tillämpa grundla­gen. SJ hänvisar till sitt vid 4 § anförda uttalande.
Lantbruksstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1509&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1510&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utgår
från att de förhandUngar som enligt förslaget avses äga rum i fråga om
ledigkungörande och utformning av ansökningsförfarandet skall ske centralt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
samband med redogörelsen för 7 § bör nämnas att det hos staten en­ligt gäUande
författningar förekommer fem olika s. k. tjänstetyper, näm­ligen ordinarie
tjänst, extra ordinarie tjänst, extra tjänst, arvodestjänst och göromålsförordnande
(jfr 3 § StjS). Vid sidan härav finns vikariat av två slag: långtidsvikariat
(15 § första stycket StjS) och korttidsvika­riat. Äv 7 § första och andra
styckena StjL framgår att det också finns fem anställningsformer, nämligen
fullmakt, konstitutorlal, förordnande för bestämd tid, förordnande tills vidare
(utan tidsbegränsning) och för­ordnande tills vidare dock längst till viss
tidpunkt. När en tjänst resp. ett vikariat tillsätts, används en viss
anställningsform. Denna skall anges i anställningsbeviset (8 § StjL). I 7 §
meddelas grundläggande bestämmel­ser om de olika anställningsformemas
användningsområden. Fullmakt och konstitutorlal innebär en högre grad av
anställningstrygghet än för­ordnande. Huvudregeln är att ordinarie tjänst
tillsätts med fullmakt eller konstitutorlal och annan tjänst med förordnande.
Där särskilda skäl före­ligger, kan även ordinarie tjänst tillsättas med
förordnande. Ordinarie do­martjänst skall dock alltid tUlsättas med fullmakt.
Flertalet statUga tjäns­ter tillsätts med förordnande av något slag. I regel
skall förordnande utan tidsbegränsning användas. Enligt tredje stycket, som
gäller sedan den 1 juli 1974, får sålunda förordnande för bestämd tid eller
tills vidare längst till viss tidpunkt — dvs. tidsbegränsat förordnande — i
regel med­delas endast om det föranleds av arbetsuppgifternas särskilda beskaf­fenhet
eller om anställningen gäller provtjänstgöring, praktikarbete eller vikariat
(jfr 5 § LAS). EnUgt samma stycke kan regeringen dock med­dela avvikande
föreskrifter (jfr även 2 § andra meningen LAS). Detta har skett bl. a. i
kungörelsen (1974: 1007) om tidsbegränsning av statUgt lönereglerad
anställning, m. m. Denna kungörelse har kommit till i nära samverkan med de
statsanställdas huvudorganisationer. För att undan­röja varje oklarhet om vad
som gäller i fråga om oriktigt beslut om tids­begränsning stadgas sedan den 1
januari 1975 i 7 § fjärde stycket StjL att förordnande, som meddelas i strid
mot tredje stycket eller mot före­skrift som avses där, på yrkande av tjänstemannen
skall förklaras gälla tills vidare utan tidsbegränsning (jfr prop. 1974: 174 s.
72). Av 51 § StjL framgår att mål härom handläggs enligt LRA.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK föreslår att första och andra styckena i 7 §
behålls oförändrade men uttalar samtidigt att frågan om valet mellan de i StjL
angivna an­ställningsformerna i princip bör höra till avtalsområdet (SOU 1975:
1 s. 650; jfr s. 651). Detta skulle enligt ARK följa av förslaget till ny
utform­ning av 3 §, i den mån nämligen avtal inte gör intrång på statens rätt
och möjlighet att bestämma över myndighets verksamhet. ARK, som bortser från
fjärde stycket i 7 §, föreslår vidare att tredje stycket i denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1511&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1512&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;paragraf
upphävs. Likaså föreslås upphävande av 2 § andra meningen LAS. Syftet härmed är
att uppnå en ordning där avvikelser från 5 § andra stycket LAS även för
statstjänstemännens del kan ske avtalsvägen enligt 3 § andra stycket LÄS (SOU
1975: 1 s. 561). Vidare skulle upp­nås att man för statstjänstemän i
verksledande eller därmed jämförlig ställnmg helt slopade de nu i StjL lagfästa
inskränkningama i arbetsgi­varens rätt att tidsbegränsa anställningen (jfr 1 §
andra stycket LÄS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
att ändra LAS behandlas i bil. 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
8 § skaU arbetstagaren i regel få ett anställningsbevis, som visar att han är
tjänsteman. I beviset skall också, som nyss har nämnts vid 7 §,
anställningsformen anges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ARK
anser att anställningsbevisen numera väsentligen har förlorat in­tresse,
eftersom statens arbetstagare i regel anstäUs som tjänstemän (SOU 1975:1 s.
651). Enligt förslaget skall frågor om sådana bevis och deras innehåU föras
över till det avtalsbara området. Därför bör 8 § utgå ur StjL. Motsvarighet tiU
bestämmelsen bör dock enligt ARK, i av­vaktan på avtal, tas in i administrativ
författning (närmast StjS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 9 § regleras frågor om tillsättning av vikariat.
Enligt första stycket skall ledigkimgörande ske bara när det föreskrivs av
regeringen eUer myndighet som regeringen bestämmer (jfr 6 § om tjänst). Enligt
andra stycket tUlsätts vikariat med förordnande som anges i 7 § andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK vill upphäva första stycket i 9 § på skäl som
har anförts vid 6 §. Däremot föreslås att 9 § andra stycket behålls (jfr 7 §
första och andra styckena).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12.1.3
ÅUgganden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 10 § StjL meddelas allmänna bestämmelser om
statstjänstemans åligganden. I 11, 12 och 55 §§ StjL finns bestämmelser om
tjänstemans åligganden i vissa särskUda hänseenden. Jag tar nu upp dessa bestäm­melser.
Föreskriftema i 17 § har behandlats tidigare (avsnitt 9.1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
§ föreskriver en allmän lydnadsplikt för tjänsteman. Han skall så­lunda ställa
sig tUl efterrättelse instruktion, arbetsordning och andra all­männa
bestämmelser om arbetet samt särskilda föreskrifter rörande hans
tjänsteutövning {första stycket). Vidare skall han oberoende av fastställd
arbetsfördelning lämna det biträde som förman bestämmer {andra stycket).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utöver
bestämmelserna i 10 § StjL finns för vissa områden andra allmänna bestämmelser
meddelade i lag, t. ex. i rättegångsbalken i fråga om domare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grundläggande
bestämmelser om myndigheternas verksamhet finns i de olika myndigheternas
instraktioner och i andra författningar som ut­färdats i administrativ ordning.
AUmänna bestämmelser om arbetet hos myndighetema finns också intagna i allmänna
verksstadgan. Utöver de nu nämnda bestämmelsema gäUer också de arbetsordningar
och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1513&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1514&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;allmänna
bestämmelser i övrigt om arbetet som myndighetema utfärdar. Dessutom utfärdas
ofta särskUda föreskrifter för vissa speciella kate­gorier av tjänstemän
angående deras tjänsteutövning. Tjänsteman är skyldig att följa även sådana
föreskrifter. Alla dessa föreskrifter anger i princip ramen för den enskilde
tjänstemannens åligganden i tjänsten. Föreskriften i 10 § andra stycket ålägger
emellertid tjänsteman att lyda en förmans order även om denna innebär att
tjänstemannen tas i an­språk för andra arbetsuppgifter än dem som annars ankommer
på ho­nom. Tjänsteman är på grand av nämnda föreskrifter skyldig alt finna sig
i långtgående ändringar av sina tjänstgöringsförhållanden. Han anses t. ex.
vara skyldig att underkasta sig ändrade bestämmelser om tjänstgö­ringsområde
och stationeringsort samt sådan vidsträcktare eller ändrad tjänstgöring hos
myndigheten, som inte i grand ändrar tjänstens beskaf­fenhet. Behovet av
omstationering är särskilt stort inom bl. a. utrikesför­valtningen,
försvarsmakten och kommunikationsverken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lydnadsplikten enligt 10 § torde dock inte gälla
under alla förhåUan­den. Om tjänstemannen till åtlydnad av en order skulle
tvingas utföra en lagstridig handling, bör han således kunna underlåta att lyda
ordem. Detsamma torde gälla, om ordern uppenbart inte har med tjänsten att
göra. Berör ordern ett avtalsreglerat område på sådant sätt att tjänste­mannen
tvingas åsidosätta vad som åligger honom enligt avtal, kan han också vägra att
lyda ordem (jfr prop. 1973: 177 s. 34). Genom en änd­ring av bestämmelsen om
avtalsförbud i 3 § StjL har fr. o. m. den 1 ja­nuari 1974 frågor om ledning och
fördelning av arbetet gjorts i princip avtalstillåtna. 10 § har dock lämnats
ulan ändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En särskild straffsanktionerad lydnadspUkt gäller
vidare för krigsmän enligt 21 kap. 1 och 2 §§ brottsbalken. Om krigsman vägrar
eller under­låter att lyda förmans befallning, kan han dömas till
disciplinstraff eller fängelse. Samma påföljd stadgas också, om han i stället
otillbörligen up­pehåUer befattningens fullgörande. Som krigsmän anses bl. a. de
som är anställda inom krigsmakten som officerare eller meniga. Regeringen får
förordna att även andra anställda vid krigsmakten skall vara krigsmän. i
brottsbalkens mening (21 kap. 20 § brottsbalken).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På den privata delen av arbetsmarknaden anses
arbetstagares arbets­skyldighet följa direkt av arbetsavtalet utan att frågan
behöver ha fått en uttrycklig reglering i avtalet. I den mån annat inte har
avtalats anses arbetsgivaren ha rätt att leda och fördela arbetet på det sätt
han finner bäst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med ARK:s synsätt skall hela det offentliga
anställningsförhållandet uppfattas som grundat på avtal. Förekommande
lydnadsplikt och ar­betsskyldighet bör i konsekvens härmed anses ha sin grund i
avtal även i faU där arbetsgivaren med stöd av 3 § StjL skaU kunna förfoga över
viss arbetsledningsfråga. ARK föreslår att 10 § utgår ur StjL. På det område
som sålunda blir fritt för avtal torde enligt ARK de principer för bedö-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1515&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1516&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mande
av arbetsskyldighetens omfattning som gjort sig gällande på den privata
arbetsmarknaden komma att vinna inträde. I avsaknad av ut­tryckliga
avtalsbestämmelser får i kollektivavtalsbundna förhållanden ramen för den
offentliga myndighetens verksamhet och tjänstemannens allmänna
yrkeskvalifikationer antagas bli avgörande för omfattningen av denna skyldighet
(jfr AD:s dom 1929 nr 29). Träffas avtal i arbets-skyldighetsfrågoma blir
emellertid enligt ARK läget ett annat. Den cen­trala betydelsen av den nya avtalsfriheten
enhgt 3 § och avskaffandet av 10 § är enligt ARK att man öppnar dörren för
förhandlingar och avtal i hithörande frågor och att man härigenom gör det
möjligt att även inom den offentliga sektom tillämpa det regelsystem, som har
byggts upp med sikte på bl. a. frågor rörande arbetets ledning och fördelning i
förslaget tUl FKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
remissinstanser biträder ÄRK:s förslag alt stryka den offentlig­rättsliga
regleringen av lydnadsplikten, däribland AD, generaltullstyrel­sen,
länsstyrelsen i Västerbottens län, domänverket, SF och TCO. AD finner det
sålunda befogat att, såsom ARK gör, anlägga en privaträtts­lig syn på hela det
offentliga anställningsförhållandet och se detta som till alla delar
avtalsgrundat. En sådan ändrad grundsyn blir en i det när­maste självklar
konsekvens av de materiella ändringar i tjänstemanna-lagstiftningen som dels
redan genomförts i samband med ämbetsansvars-reformen, dels nu föreslås av ARK.
Ett fasthållande vid det gamla be­traktelsesättet synes dessutom enligt AD:s
mening i konsekvensens namn kräva alt lagregleringen rörande de statliga
tjänstemännens arbetsskyl­dighet och lydnadsplikt inom det avtalsförbjudna
området kvarstår oför­ändrad. Skall arbetsskyldigheten inom detta område inte
anses ha sin grund i avtal, bör den i stället grandas på särreglering i lag.
Delta skuUe medföra en betydande begränsning av den avtalsfrihet som ARK velat
tUlförsäkra de offentliga tjänstemännen. Visserligen skulle man väl enligt AD
kunna anse föreliggande arbetsskyldighet och lydnadsplikt inom det
avtalsförbjudna området följa av det offentliga anställningsförhållan­dets
natur eller något liknande och därmed undgå att begränsa avtals­friheten genom
en lagreglering motsvarande den i 10 § StjL. Detta skulle emellertid enligt AD
vara detsamma som alt anse tjänstemännens ålig­ganden följa av
ansläUningsavtalet. Generaltullstyrelsen finner det posi­tivt att 10 § föreslås
utgå och att möjlighet därmed öppnas för alt för­handla om frågor som berör de
anställdas allmänna åligganden. Deras arbetsmotivation och
arbetstillfredsställelse kan enligt styrelsen föratses öka om de genom
förhandlingar får möjlighet att påverka dessa frågor. En föralsättning för att
de anställdas medinflytande skall bli reellt är dock att
förhandlingsverksamheten inom här avsett område i hög grad decentraliseras. I
ett centralt avtal för statstjänstemannaområdet bör därför endast tas in en
mera aUmän bestämmelse som motsvarar dagens 10 § medan förhandlingar om
utformningen av arbetsordningar, tjänst-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1517&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1518&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;göringsreglementen,
arbetsinstraktioner och liknande bör ske inom de olika myndighetema på den nivå
varom lokal överenskommelse kan träffas, anser styrelsen. SF och TCO finner det
tillfredsställande att be­stämmelsema i 10 § försvinner och att
arbetsskyldighetens innehåll och omfattning görs beroende av avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
remissinstanser menar att nuvarande reglering i 10 § bör behål­las. Till denna
grupp hör ÖB, försvarets materielverk, SAV samt länssty­relserna i Stockholms
och Gävleborgs län. ÖB pekar på att det inom för­svarsmakten fortfarande gäller
en lydnadsplikt för krigsman enligt brotts­balken. Slopas 10 §, uppstår enligt
ÖB en inkonsekvens i regleringen. ÖB anser att statens och därmed medborgamas
krav på lydnad och ar­betsprestation inom försvaret motiverar att frågan
regleras genom lag och att det därmed är ett anställnmgsvUlkor för
statstjänstemannen som inte är förhandlingsbart. Materielverket befarar att
upphävandet av 10 § skulle medföra vanskligheter för viktiga samhällsfunktioner
inom för­svaret, polisen, sjukvården m. m. Visserligen skulle StjL alltjämt
inne­hålla regeln i 54 § om tjänsteplikt under krig eller vid krigsfara, men
för uppehållande av erforderUg beredskap krävs enligt materielverket att
tjänsten fungerar tUlfredsställande även när krig eller krigsfara inte råder.
En legalisering av utvidgade möjligheter att motverka de för rikets säkerhet
och samhället i övrigt fundamentala funktionema inne­bär därför ett allvarligt
risktagande. Lagstiftning kan inte byggas en­bart på tillit till framtida
avtalsslutande parters goda vilja, eftersom man ingenting vet om deras framtida
företrädares vilja att rätt braka den makt och det förtroende man ger dem genom
lagstiftningen. Om man bygger lydnadsplikt och arbetsskyldighet på avtal, kan
detta enligt materielverket också komma att medföra att dessa skyldigheter
varierar från tid till annan, beroende på partemas förhandlingsposition. Graden
av lydnadsplikt och arbetsskyldighet kan således komma att bli beroen­de av
huravida det är arbetsgivarens eller arbetstagarens &amp;quot;marknad&amp;quot; vid
avtalstillfället. Det synes knappast lämpligt att statens krav på lydnad och
arbetsprestationer skall kunna förhandlingsvägen pressas tUlbaka un­der tider
av minskad tillgång på arbetskraft. För statens och därmed medborgamas del bör
det enligt materielverket vara ett starkt intresse att statens tjänstemän
kontinuerligt har samma plikt att fungera, oavsett konjunkturväxlingarna. Ätt
lydnadsplikten och arbetsskyldigheten fram­deles i stället skulle hämta sitt
stöd i arbetsavtalen förefaller materiel­verket alltför riskabelt för
samhället. Materielverket anser därför att det i klar lagtext bör slås fast de
skyldigheter härvidlag som statsförvalt­ningens anställda har för att de för
samhället i dess helhet nödvändiga funktionerna skall säkerställas. Sistnämnda
uppfattning delas av läits-styrelsen i Gävleborgs län. Och länsstyrelsen i
Stockholms län sätter i fråga, om inte den nuvarande inskränkningen i avtalsfriheten
beträf­fande lydnadsplikt och arbetsskyldighet bör kvarstå som undantag för i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1519&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1520&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vart
fall vissa kategorier av offentligt anställda. Länsstyrelsen framhåller att
denna fråga bör utredas ytterligare. SAV pekar på att det med hän­syn till de
förändringar som myndighetemas verksamhet och organisa­tion fortlöpande
undergår och tUl att myndigheternas verksamhet måste fullgöras i enlighet med RF
och andra författningsbestämmelser har an­setts nödvändigt att myndigheterna
utan inskränkningar genom avtal och utan rätt för arbetstagarsidan att vidta
stridsåtgärder kan bestämma vilka arbetsuppgifter varje tjänsteman skall
utföra, besluta om ändrmg av dessa arbetsuppgifter samt bestämma om
tjänstgöringsort och verk­samhetsområde. SAV pekar på att enligt ett uttalande
i prop. 1973: 177 (s. 36) bestämmelsema i 10 § inte utgör hinder mot avtal om
t. ex. principieUa regler om utövandet av arbetsledningen (såvida avtalet inte
avser eljest avtalsförbjudna frågor), arbetsmiljöfrågor, utbildning, infor­mation
etc. SAV sätter därför i fråga, om inte reglema i 10 § bör behål­las i den mån
de gäller frågor som rör myndighets verksamhet eller andra frågor som enligt 3
§ StjL eller annan regel skall vara undantagna från avtalsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SJ
åberopar i detta sammanhang vad som har anförts vid 4 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
instanser ställer sig tveksamma till upphävandet av stadgandet i 10 § om
lydnadsplikt och arbetsskyldighet. Enligt SÖ är förslaget en konsekvens av
ARK:s principiella uppfattning att hela det offentliga an­stäUningsförhåUandet
skall ses som grandat på avtal. ÄRK:s resone­mang (SOU 1975: 1 s. 642 och 643)
förefaller SÖ vara oklart. I varje fall är det enligt SÖ svårt att få en klar
uppfattning om det rättsläge som skulle uppkomma. SÖ hänvisar i denna del bl.
a. till uttalandet att med ÄRK:s synsätt den nya lagregeln om ogiltighet av
avtalsvillkor under vis­sa förutsättningar normalt inte behöver medföra att
enskilda villkor i träffade avtal skall anses ogiltiga, utan att de i stället
bör anses gälla efter ordalagen med den imderförstådda begränsningen att de
inte får tilläm­pas så att myndighets verksamhet omöjliggörs. Uttalandet är
visserligen generellt, vilket enligt SÖ inte gör det mindre betänkligt, men det
görs i anslutning till en diskussion om konsekvenserna av avskaffandet av 10 §
i relation till ogiltighetsregeln. Frågan behöver enligt SÖ närmare över­vägas
och belysas. Kammarrätten i Stockholm slutligen anser att det vore värdefullt
om lydnadsplikten på något sätt kom till klart uttryck. Där den inte föreligger
bör detta kunna sägas ut i avtal. Om bestämmel­sema finnes böra utmönstras ur
StjL, borde de enligt kammarrätten kun­na överföras tUl StjS för att i vart
fall gälla vid avtalslöst tillstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därmed
länmar jag t. v. 10 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 11 § behandlas frågan om statstjänstemännens
skyldighet att utöva annan statlig tjänst än den egna. Första stycket ålägger
tjänsteman en allmän skyldighet att som vikarie eller annars för kortare eller
längre tid utöva annan tjänst än sin egen (jfr 18 § StjS). I 11 § andra stycket
första meningen begränsas skyldigheten för innehavare av ordinarie do-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1521&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1522&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;martjänst
att utöva annan tjänst till att avse bara jämställd eller högre domartjänst vid
den domstol han tillhör. Enligt andra meningen av styc­ket är dock annan
ordinarie underrättsdomare än lagman skyldig att, tjänstgöra som ledamot i
annan underrätt inom samma hovrättsområde vid handläggning för vUken krävs
flera lagfama domare än en. Enligt 11 § tredje stycket får regeringen
föreskriva att tjänsteman hos central förvaltningsmyndighet eller hos myndighet
eller inrättning, som lyder under central förvaltningsmyndighet, skall vara
skyldig att utöva tjänst vid icke statiig myndighet eUer allmän inrättning som
står under tillsyn av förvaltningsmyndigheten. Sådan föreskrift får dock
meddelas bara om särskUda skäl föreligger. Det är avsett att skyldigheten skall
kunna åläggas utan tidsbegränsning vid organisationsförändringar (prop. 1965:
60 s. 164).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Från skyldighet att utöva annan tjänst bör skiljas
skyldigheten enligt 34 § första och andra styckena StjL för tjänsteman som är
anställd med fullmakt eUer konstitutorlal att i vissa fall låta sig förflyttas
till annan tjänst. Till denna fråga återkommer jag i samband med behandlingen
av frågan om anställnings upphörande m. m. (12.1.5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK menar att bestämmelserna i första och tredje
styckena samt andra styckets andra mening i 11 § bör slopas. Härigenom blir
frågan om skyldigheten att utöva annan tjänst hänförlig tUl det avtalstillålna
området. Om bestämmelserna avskaffas, kan visserligen rättsläget enUgt ARK — i
avsaknad av avtalsbestämmelser — synas i viss mån oklart när det gäller att
avgöra hur långt &amp;quot;utövningsskyldigheten&amp;quot; skall anses sträcka sig vid
tillämpning av de principer som gjort sig gällande på den privata
arbetsmarknaden. Skäl kan emellertid enUgt ARK anföras för att skyldigheten i
vart fall har det innehåll som redovisas i 18 och 19 §§ StjS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i 11 § andra stycket första meningen
StjL om att ordina­rie domare inte är skyldig att utöva annan statlig tjänst än
jämställd el­ler högre domartjänst vid den domstol han tillhör bör enligt ARK
behål­las. Den är enligt ARK att se mot bakgrund av stadgandet ill kap. 5 § RF
att utnämnd ordinarie domare i princip inte får förflyttas tiU annan tjänst.
Detta förbud mot förflyttning har ansetts inte böra kunna kring­gås genom att
domare görs tjänstledig från sin tjänst och åläggs att — eventuellt under
begränsad tid — utöva en annan tjänst. Eftersom re­geln i 11 § andra stycket
första meningen har kommit tUl för att utesluta möjligheten att kringgå
grandlagen, synes den enligt ARK böra stå kvar även framdeles. ARK anmärker att
detta särskilda skydd för domare är ett för honom personligen gällande skydd.
En inskränkning därav via kollektivavtal kan inte binda honom. Ätt han däremot
efter t. ex. egen ansökan kan med bindande verkan åta sig att utöva annan
tjänst finner ARK vara givet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ARK
konstaterar att 11 § andra stycket andra meningen StjL tiUkom i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1523&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1524&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samband
med 1971 års tingsrättsreform för att tillgodose ett behov i vissa underrätter
av domarpersonal. Eftersom tingsrättsreformen nu hunnit prövas och inte, såvitt
känt, vållat några problem som kräver att den nu avsedda bestämmelsen behålls,
synes den enligt ARK kunna utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Två remissinstanser, JK och Sveriges domareförbund,
vänder sig mot förslaget att slopa stora delar av 11 §. JK menar således att
även om be­stämmelsen i 11 § andra stycket kanske aldrig har blivit åberopad,
så får man inte dra den slutsatsen att den skulle vara överflödig. Dess
existens är nämligen en garanti för att domare skall finnas till förfogande när
detta krävs. Även domareförbundet sätter i fråga om inte lagstiftningen
alltjämt bör vara utformad så, att formella garantier föreligger för att den i
rättegångsbalken föreskrivna sammansättningen alltid skall kunna åstadkommas.
Förbundet finner därför tveksamt om 11 § andra stycket andra meningen bör
utmönstras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SAV
konstaterar att det av förarbetena tUl 11 § framgår alt det ansetts nödvändigt
att kunna ålägga tjänsteman att i viss utsträckning utöva annan statUg tjänst
liksom också att kunna ålägga honom skyldig­het alt utöva tjänst på annan ort
eUer hos kommun eller annat icke-stat-ligt rättssubjekt. SAV sätter därför i
fråga, om inte reglerna i 11 § bör behållas, i den mån de gäller frågor som rör
myndighets verksamhet el­ler andra frågor som enUgt 3 § StjL. eller annan regel
skall vara undan­tagna från avtalsområdet. JO pekar på att regeln i 11 § andra
stycket första punkten kom till före inrättandet av länsrätter och länsskatte­rätter
och att den inte låter sig väl förena med ordningen där. Ordinarie domare i
länsrätt och länsskatterätt är nämligen tUlika tjänstemän i läns­styrelsen och
har att handlägga ärenden där, anför JO.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 12 § är tjänsteman skyldig att bo i anvisad
bostad (tjänste­bostad) eller att bo på viss ort, om detta föreskrivs av
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Sådan skyldighet får dock
enligt stadgandet föreskrivas bara om det är av väsentlig betydelse för tjäns­ten.
Regeringen har fastställt förteckning över de tjänster som skall vara förenade
med tjänstebostadstvång och meddelat tillämpningsföreskrifter tUl
förteckningen. Det ankommer enligt föreskrifterna på myndighet un­der vUken
tjänsteman lyder att anvisa tjänstebostad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ARK
menar att 12 § utan olägenhet kan utgå ur StjL och anmärker att sådana bostads-
och ortsföreskrifter som avses f. n. är relativt säU-synta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;JK sätter i fråga om staten inte bör ha kvar
möjligheten att bestämma att en anställd skall bo på viss ort eUer inom viss region.
Tjänstebostads-tvånget kan enligt JK vara betingat av myndighetens specieUa
verksam­het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen vill jag i detta sammanhang också erinra
om bestämmelsen i 55 §. Enligt denna paragraf får tjänsteman inte lämna
tjänsten om riket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1525&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1526&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommer
i krig. Regeringen får vidare enligt stadgandet förordna att för­budet skall
gälla också när riket är i krigsfara. Sådant förordnande för­faller dock om det
inte underställs riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12.1.4 Bisysslor
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 13 § StjL förbjuds statstjänstemännen att inneha
s. k. förtroende­skadliga bisysslor, dvs. sådant extra arbete som kan rabba
aUmänhetens förtroende för opartiskheten i tjänsteutövningen eller som kan
skada myndighetens anseende (jfr prop. 1970: 72 s. 73—80). Frågan om bi­sysslor
i övrigt regleras i avtal (jfr 8 § AST).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK, som anmärker att förbudsregeln avser att ta
till vara intressen som ligger utanför förhållandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare, föreslår ingen ändring i 13 § (SOU 1975: Is. 654).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 14 § får tjänsteman inte utan regeringens
tUlstånd uppbära med tjänsten förenade privata anslag e. d. Den som vid StjL:s
ikraftträdande den 1 januari 1966 fick uppbära sådan förmån utöver sin lön får
dock enligt en övergångsbestämmelse göra detta så länge han innehar tjänsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ARK
föreslår ingen ändring häratinnan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12.1.5 Anställnings
upphörande, turordningar m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågor om anställnings upphörande behandlas i sak
främst i 29—34, 35, 36 och 38 c §§ StjL. DärtiU ansluter bl. a. 39 och 40 §§,
som avser dels turordning vid uppsägning, dels återanställningsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 29 § gäller som huvudregel att tjänsteman
endast med stöd av StjL får skiljas från tjänsten, dvs. tvångsentledigas. Från
denna regel görs ett undantag: Är tjänstemannen förordnad tills vidare, gäller
även uppsägningsbestämmelsema i LAS. De åsyftade bestämmelsema i StjL avser —
föratom avskedande, som redan nämnts — även uppsägning, entledigande vid viss
ålder eller vid sjukdom, försättande i disponibiUtet och förflyttning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen har ändrats två gånger (SFS 1974: 1009,
1975: 668) efter ARK:s förslag tUl översyn av den. En av de synpunkter som ARK
anför på 29 § kan emeUertid fortfarande vara av intresse. ARK föreslår nämli­gen
bl. a. att paragrafen (jfr även 30 § tredje stycket och 36 §) skall änd­ras så,
att de regler i LAS som avser upphörande av visstidsanställning blir tiUämpliga
också på statstjänstemän med tidsbegränsat förordnande (dvs. förordnande för
bestämd tid eller förordnande tUls vidare dock längst till viss tidpunkt). .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av 30 § första stycket framgår att en
tUlsvidareförordnad tjänsteman får skiljas från tjänsten efter skriftlig
uppsägnmg. Det sägs också att upp-sägnuig i annan form är ogUtig. Stycket fick sin
nuvarande utformning fr. o. m. den 1 juli 1974 i samband med LÄS (se prop.
1974: 88 s. 232).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1527&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1528&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK anför att första stycket enUgt sina ordalag
möjligen skulle kunna tolkas på så sätt, att därmed avsågs att införa en
obegränsad rätt för staten att säga upp sina tUIsvidareförordnade tjänstemän,
bara upp­sägningen sker skriffligen (SOU 1975:1 s. 658, 894). ARK vill undan­röja
möjligheten av en sådan läsning och alltså tydligare än f. n. göra klart att
bl. a. kravet i 7 § LAS på saklig grand för uppsägning gäller också inom StjL:s
område. Därför föreslås att stycket ändras så, att det bara skall innehåUa att
uppsägning av tUlsvidareförordnad tjänsteman är ogiltig, om den sker annorledes
än i skriftlig form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket i 30 § innebär nmnera att LAS bestämmelser om bl. a. grund för
uppsägning och tvist därom äger motsvarande tUlämpning på tUlsvidareförordnad
statstjänsteman i verksledande eller därmed jämför­lig ställning, i den mån
annat inte följer av StjL (första meningen). I samma stycke bemyndigas
regeringen att meddela avvikande föreskrifter bl. a. i fråga om förfarandet vid
uppsägning och i fråga om uppsäg­ningstvist (andra meningen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ARK,
som utgår från andra styckets lydelse närmast före senaste änd­ring, vill i sak
behålla första meningen (s. 660, 894). Andra meningen upphävs i lagförslaget
(s. 53, 658, 894). Förslaget innebär att ARK an­ser att den
koUektivavtalsreglering som sägs i 3 § LAS bör användas också i fråga om de
statstjänstemän som är verksledande e. d., så långt LÄS äger tillämpning på dem
enligt nuvarande första meningen i 30 § andra stycket StjL (s. 661, 894).
Därför har i förslaget sistnämnda be­stämmelse kompletterats med en föreskrift
att också 3 § LAS skall äga motsvarande tUlämpning på nämnda tjänstemän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket i 30 § har liksom första och andra
styckena samband med anställningsskyddsreformen. Tredje stycket innebär att en
tidsbe­gränsad anställning upphör utan uppsägning, när förordnandetiden går ut.
Det svarar mot 6 § andra stycket LAS, vari föreskrivs bl. a. att an­ställning
som avser &amp;quot;viss tid&amp;quot; upphör utan uppsägning vid anställningsti­dens
utgång, om annat inte har avtalats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK vill upphäva tredje stycket och därmed i
stället göra anförda bestämmelse i LAS tillämplig på statstjänstemännen. Enligt
ARK skulle bestämmelsen i LÄS därmed komma att omfatta inte bara
bestämdtids-förordnanden utan också sådana tUlsvidareförordnanden som har be­gränsats
att gälla längst tUl viss tidpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 31 och 32 §§ regleras avgångsskyldigheten vid
viss ålder resp. vid sjukdom m. m. I 32 § har viss ändring skett efter ARK:s
översyn därav. I 33 § behandlas försättande i disponibUitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ARK
föreslår att nämnda tre paragrafer behålls utan ändring i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förflyttning av tjänsteman regleras i 34 §. Därav
framgår att förflytt­ning kan avse dels fuUmaktshavare och konstituerade, dels,
inom för­svarsmakten, ordinarie tjänstemän, som är krigsmän och anställda med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1529&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1530&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förordnande
tUls vidare. Vad som avses med försvarsmakten och krigs­man framgår av 21 kap.
20 § brottsbalken öfr även 22 kap. 14 §) jämte därtUl anslutande författningar
(kungörelsen 1968:333, lagen 1974: 615). Förflyttning är i princip en form av
entledigande och samti­digt en form av tjänstetillsättning. Enligt lagrammet är
den krets av tjänster till vUka förflyttning kan ske begränsad på vissa sätt.
Dessa be­gränsningar har tillkommit bl. a. för att tjänstemannens
anställningstrygg­het inte skall försämras genom förflyttningen (jfr prop.
1965: 60 s. 210). Ätt märka är att ett beslut om förflyttning enligt
förarbetena visserligen liksom varje annan förvaltningsåtgärd måste grunda sig
på objektivt godtagbara skäl men ändå främst anses vara ett
lämplighetsavgörande (prop. 1965: 60 s. 215). Behov av att kunna förflytta en
tjänsteman kommer upp bl. a. vid organisationsförändringar. Särskilt i sådana
faU torde myndigheterna enligt förarbetena ha ett eget intresse av att ta upp
principiella förflyttningsfrågor till överläggning med facklig organisa­tion
eller i företagsnämnd. Här kan också erinras om den verksamhet som bedrivs av
bl. a. statens personalnämnd (jfr omplaceringsförord­ningen). Enligt 51 § i dess
nya lydelse skall mål om förflyttning hand­läggas enligt LRA (jfr även 53 §
första stycket). Förflyttningsbeslut får verkställas först sedan det slutligt
prövats eller talerätten gått förlo­rad (34 a §). I 34 § tredje stycket har
tagits in en erinran om de grund­lagsbestämmelser som gäller för den som är
utnämnd tiU ordinarie do­mare (jfr 11 kap. 5 § RF).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK vill föra över förflyttningsinstitutet till det
avtalsbara området&lt;br&gt;
och föreslår därför att 34 § första och andra styckena upphävs (SOU&lt;br&gt;
1975: 1 s. 663). Det kan enligt ARK med hänsyn tiU det statliga tjänste­&lt;br&gt;
begreppet inte antas att det därefter skulle föreligga någon förflyttnings­&lt;br&gt;
plikt på grand av en arbetsskyldighet som inte närmare har reglerats i&lt;br&gt;
avtal. Förflytlningsplikten skulle således enligt förslaget bli helt beroen­&lt;br&gt;
de av vad som kan avtalas.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som framgår av det föregående anser ARK däremot att
det &amp;quot;i viss ut­sträckning&amp;quot; torde föreligga skyldighet att utöva annan
tjänst, även om den nuvarande lagbestämmelsen därom (11 §) i enlighet med förslaget
skall upphävas. ARK finner vidare att även tredje stycket i 34 § kan utgå.
Någon saklig ändring avses inte därmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 35 och 36 §§ regleras tjänstemans rätt att lämna
sin anställning. En­ligt 35 § kan tjänsteman, som är anställd med fullmakt,
konstitutorial el­ler förordnande tUls vidare, säga upp sig själv. Uppsägningen
skall för att vara gUtig ske i skriftlig form. Enligt 36 § får tjänsteman, som
är för­ordnad för bestämd tid, på egen begäran entledigas i förtid, men bara om
särskilda skäl befinns föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK anser att 35 och 36 §§ kan utgå ur StjL och
angivna frågor hänföras tUl avtalsområdet (SOU 1975: 1 s. 664).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38 c § överlämnas åt regeringen att meddela bestämmelser om an-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1531&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1532&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga
2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ställnings
upphörande utan uppsägning när tjänstemannen får annan of­fentlig tjänst och om
tjänsteförening (första stycket). Sådana bestämmel­ser finns i StjS (28—31, 33
och 34 §§). De är tämligen detaljerade. Som exempel kan nämnas att en
anställning på en fullmaktstjänst automa­tiskt upphör, om tjänstemannen får en
annan fullmaktstjänst. Vidare innehåller 38 c § hänvisning till särskilda
bestämmelser om förbud för justitie- och regeringsråd att inneha eller utöva
annan statlig tjänst (andra stycket, jfr 38 § andra stycket enhgt prop. 1974:
174). Sådana bestämmelser finns i 3 kap. 4 § rättegångsbalken och 3 § lagen om
all­männa förvaltningsdomstolar (3 § ändrad senast 1974: 577; jfr prop. 1974:
35 s. 46, 52).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK föreslår, såvitt alltjämt är av intresse, att
38 c § första stycket skall strykas (s. 665). För tillämpning under avtalslöst
tillstånd bör enligt ARK nämnda administrativa bestämmelser vara tUlfyllest.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågor
om turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist be­handlas i 39—43 §§
(prop. 1974: 174). Äv 39 § framgår att reglerna därom i LAS gäller även
statstjänstemän, i den män annat inte följer av StjL eller av avvikande
regeringsföreskrift. Detta äger tillämpning också i fråga om tjänstemän i
verksledande eller därmed jämförlig ställning. I övriga paragrafer meddelas
bestämmelser som på olika sätt skiljer sig från vad som gäller enligt LÄS.
Sålunda föreskrivs bl. a. att tjänstemans plats i turordning för uppsägning
skall bestämmas med hänsyn även tUl kravet att myndigheterna på ett riktigt
sätt fullgör sina rättskipnings-och förvaltningsuppgifter (42 § första
stycket). Därmed åsyftas enligt motiven främst sådana iippgifter som innefattar
myndighetsutövning (prop. 1974: 174 s. 56). Mål om turordning handläggs enligt
51 § i samma ordning som andra uppsägningsmål, dvs. enligt LRA.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 44—49 §§ behandlas frågor om företrädesrätt till
ny anställning, dvs. återanställningsrätt. Av 44 § första stycket framgår att
reglerna om återanställningsrätt i LÄS gäller statstjänstemän på motsvarande
sätt som nyss anfördes i fråga om 39 §. I 44 § andra stycket upprepas den
erinran om grundlagsstadgandet om grand för tjänstetUlsättning (11 kap. 9 §
andra stycket RF) som finns intagen redan i 4 § första stycket. Frågan om
förhållandet mellan RF och LAS ägnas f. ö. särskild upp­märksamhet i
förarbetena (prop. 1974: 174 s. 63). Även de andra an­förda lagrummen
innehåller— liksom turordningsparagraferna — be­stämmelser som på olika sätt
uinebär en särreglering i förhållande till LÄS. Mål om tUlämpning av
återanställningsreglerna handläggs i samma ordning som andra mål om
tjänstetillsättning, dvs. som förvalt­ningsbesvär med regeringen som
slutinstans (51 § andra stycket, prop. s. 69). Den processuella behandlingen av
sådana mål är således en annan än den som enligt vad nyss anfördes tillämpas i
fråga om mål om tur­ordning för uppsägning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1533&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1534&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ARK
har inte behandlat 39—49 §§ i deras nuvarande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I sitt remissyttrande anför SAV emeUertid att de
frågor som behand­las i 39—49 §§ synes böra också i fortsättningen höra till
det avtalsför­bjudna området, i den mån det betingas av bestämmelserna i 11
kap. 9 § RF eller annars av statsverksamhetens särskilda krav. SAV åberopar 4 §
StjL och prop. 1974: 174 (s. 56, 63). .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12.1.6 Disciplinansvar
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samband med ämbétsansvarets avskaffande fr. o. m.
den 1 januari 1976 (prop. 1975: 78) har StjL tiUförts i stort sett nya regler
om disci­plinansvar och avskedande {18—24 §§) samt om åtal och avstängning m.
m. (25—27 §§). I anslutning därtUl har meddelats bestämmelser i vis­sa formeUa
frågor m. m. (jfr avsnitt 12.1.7 i det följande). Den nya lag­stiftningen har —
som redan nämnts — tillkommit efter det att ARK har avlämnat sitt betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I sitt remissyttrande över betänkandet föreslår SAV
att de nya bestäm­melsema om disciplinansvar och avskedande samt om åtal och
avstäng-' ning m. m. även i fortsättningen skall vara undantagna från
förhandling och avtal utom på den punkt (se 19 §) som nu kan bli föremål för
avtals-reglering. SAV finner det sålunda olämpligt att skilda regler i dessa
frå­gor skall kunna gälla för olika statstjänstemannakategorier beroende på alt
staten inte enats med alla förhandlingsparter om samma avtalsinne-håU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den 128 § intagna hänvisningen till
författningsbestämmelser om skyl­dighet att frånträda utövning av tjänst lämnas
i betänkandet utan änd­ring (SOU 1975: 1 s. 655).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12.1.7 Formella
frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om beslutande organ finns i StjL föreskrifter
i 37, 38, 38 a och 38 b §§. Föreskriftema, som till stor del har kommit till i
samband méd ämbétsansvarets avskaffande fr. o. m. den 1 januari 1976 (prop.
1975: 78), berörs inte av ARK:s förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter i fråga om talan mot myndighets beslut,
m.m. meddelas i 50 och 51 §§, 53 § första stycket samt 54 §. Av dessa berörs
bara 51 § första stycket av ARK:s förslag. Denna bestämmelse, som kom tUl i
samband med LRA Gfr 39 a § enUgt lagen 1974: 383), har ändrats två gånger (SFS
1974: 1009, 1975: 668). Genom ändringarna har bestäm­melsen bl. a. byggts ut.
Däri stadgas sålimda att mål om skadestånd en­ligt 16 § skall prövas av AD och
handläggas enligt LRA samt att mål om tillämpning av 7 § tredje eller fjärde
stycket,. 18, 22, 26, 27, 30— 32 §§, 34, 35, 36 eUer 39—43 §§ eUer av
föreskrift som avses i 7 § tredje stycket, 30 § andra stycket eller 39 § skall
handläggas enligt LRA.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ARK,
som hänför sig tUl bestämmelsens ursprungliga, mindre omfat-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1535&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1536&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lande
lydelse, framhåller att 51 § första stycket bör undergå följdänd­ring i
anledning av förslaget att upphäva vissa paragrafer i StjL (SOU 1975: 1 s.
665). Genom det föreslagna nya innehåUet i 3 § StjL och i 1 kap. 2 § andra
stycket LRÄ kommer LRA vidare, utan särskUt stad­gande därom i StjL, enligt
ÄRK:s mening att vinna tillämpning på mål om tillämpning av 30 § i dess nya
utformning (s. 895). Mot denna bak­grund bör enligt ARK i 51 § första stycket
behållas bara den bestäm­melse som avser mål om skadestånd enligt 16 §.
Dessutom bör läggas tiU att LRA äger tUlämpning även på handläggning av rnål
som avses i det av ARK föreslagna nya andra stycket i 15 §, dvs. mål vari
tvisten gäller huravida viss stridsåtgärd är tillåten enligt 15 § första
stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om verkställighet av beslut finns
föreskrifter i 23 § samt i 27 § första stycket andra meningen och femte
stycket. Dessa föreskrif­ter, som rör beslut om avskedande, avstängning eller
läkarundersökning, har kommit tiU eller setts över i samband med
ämbétsansvarets avskaf­fande. Detsamma gäller de verkställighetsföreskrifter
som finns i 34 a §. De rör beslut om skiljande från tjänst enligt 31 eller 32 §
eller om för­flyttning enUgt 34 §. Även föreskriften i 53 § andra stycket
angående in­terimistiskt förordnande i tvist om avstängning enligt 26 eller 27
§ eller om tillämpningen av 31 § har ändrats i samband med nyssnämnda re­form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slufligen
skaU i detta avsnitt beröras nuvarande 56 § och vissa frågor i samband därmed.
Paragrafen erinrar om rätten för regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer att ge de ytterligare föreskrifter för tiUämpningen av StjL som. kan
behövas (jfr numera 8 kap. 13 § RF). I några paragrafer i lagen har regeringen
bemyndigats meddela till-lämpningsföreskrifter till de bestämmelser som finns
intagna där. Som exempel på detta kan nämnas 13 §, vilken innehåller förbud att
inneha förlroendeskadliga bisysslor. Regeringen har meddelat tillämpningsföre­skrifter
till StjL i bl. a. StjS. Där finns bestämmelser om villkor för tjänst,
tUlsättning av tjänst, skyldighet att utöva annan tjänst, löneavdrag som
disciplinpåföljd, kostnad för bevisupptagning, läkarandersökning som avses i 27
§ StjL, prövning av fråga om avstängning enligt 26 eller 27 § StjL, förening av
tjänster, anställnings upphörande, tjänstgörings­intyg, information om
bisyssleförbudet i 13 § StjL, m. m. Enligt StjS gäller bestämmelsema endast om
annat inte har föreskrivits särskilt. Sär­skilda föreskrifter finns i
verksinstraklioner och motsvarande författ­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I sin kommentar till 56 § anför ARK att dess
genomgång av StjL inte synes kräva någon ändring av paragrafen (SOU 1975: 1 s.
665, 890). En­ligt ARK är det givet att sådana tillämpningsföreskrifter som
avses där inte kan skapa längre gående plikter än sådana som ligger inom ramen
för de uttryckliga reglema i StjL och att föreskriftema således inte kan
inskränka avtalsfriheten längre än som följer av dessa regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9  
Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1537&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1538&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12.2
Kommunanställda m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12.2.1
Allmänt om kommunaltjänstemän m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid förhandlingsrättsreformens genomförande
framhöUs den i princip privaträttsliga karaktären av rättsförhållandet mellan
kommunerna och deras tjänstemän (prop. 1965: 60 s. 118). Bl. a. tiU följd härav
har för dessa tjänstemän endast vissa av de bestämmelser som enligt StjL gäller
för statstjänstemännen ansetts behöva regleras i lag, nämUgen i KtjL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;KtjL gäller, som i annat sammanhang har nämnts, för
tjänstemän hos kommunema och landstingskommunerna samt hos andra därmed lik­ställda
icke-statliga organ, nämligen kommunalförbund, församling, kyrklig
samfällighet, skogsvårdsstyrelse, allmän försäkringskassa samt, enligt
regeringens bestämmande, annan allmän inrättning {1 §). KtjL omfattar därmed
dels kommunaltjänstemän m. fl. i egentlig mening, dels sådana tjänstemän hos
kommuner m. fl. som har statligt reglerade avlöningsförmåner, t. ex. lärarna i
det kommunala skolväsendet. Där­emot är lagen inte tillämplig på den stora
grupp arbetstagare hos kom­munerna som inte är tjänstemän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om kommunaltjänstemännen i egentlig mening
gäUer att deras anställningsförhållanden i större utsträckning än för
statstjänstemännens del regleras genom avtal. Vissa grandläggande
anställningsviUkor har sålunda på det kommunala området tagits in i avtal om
allmänna be­stämmelser för tjänstemän (ÄBT 75 för kommunerna, LABT 75 för
landstingskommunerna). Bestämmelser avseende det avtalsförbjudna området och
vissa admuiistrativa föreskrifter har där samlats i lokala tjänstemannastadgor
(TST 75, LST 75).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1     fråga om de icke-statliga tjänstemän som har
statligt reglerade löner&lt;br&gt;
— lärare m. fl. — gäller särskUda administrativa författningar vid sidan&lt;br&gt;
av KtjL, främst KtjS och. vissa skolförfattningar. Dessutom finns en om­&lt;br&gt;
fattande avtalsreglermg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som har framgått av avsnitt 4.4 föreslår ARK att
tUl KtjL överförs sådana bestämmelser från KtjS som bör vara avtalsförbjudna
(7—22 §§ i ÄRK:s förslag till KtjL). TUl följd härav föreslås ett tillägg i 1 §
första stycket KtjL av innebörd att de från KtjS överförda bestämmelserna i
7—22 KtjL endast skaU gälla arbetstagare med statligt reglerade avlö­ningsförmåner
och tillämpas på sådana arbetstagare, i den mån rege­ringen förordnar. I ett
nytt tredje stycke i paragrafen föreslås en före­skrift om att KtjL:s
bestämmelser om tjänst skall tillämpas på vikariat, om inte annat anges (jfr 1
§ tredje stycket StjL). I övrigt görs ingen änd­ring i 1 § KtjL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2     § KtjL — motsvarigheten till 3 § StjL — och
ÄRK:s förslag tUl änd­&lt;br&gt;
rad lydelse därav jämte remissyttranden häröver har tidigare redovisats&lt;br&gt;
(,se avsnitten 4.1, 4.2), Samma förhållande gäller 3—5 §§, som reglerar&lt;br&gt;
rätten att vidtaga stridsåtgärder m. m. (se avsnitt 9.2). Bestämmelsema&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1539&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1540&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;motsvaras
av 15—17 §§ StjL. Här skall bara tilläggas att den processuel­la bestämmelsen i
4 § andra stycket KtjL enligt ARK bör ändras i sak och dessutom utformas som en
särskUd paragraf (jfr vad som har anförts om 51 § StjL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7 § slutligen föreskriver skyldighet att bereda
motpart tillfälle till särskUd överläggning i vissa fall vid tvist i avtalsförbjudna
frågor. Para­grafen, som motsvarar 52 § StjL, har inte behandlats av ARK.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innehållet i de paragrafer som av ARK föreslås
överförda från KtjS till KtjL kommer att redovisas i följande avsnitt (12.2.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SAV
föreslår dessutom att i KtjL införs en paragraf som motsvarar 4 § StjL med den
innebörd SAV föreslår men ulan hänvisning tUl RF (jfr 4 § StjL i avsnitt
12.1.2). Även på KtjL:s område bör sålunda enligt SAV gälla förbud mot avtal i
fråga om särskUda villkor för tjänst, obe­roende av huravida bestämmelser om
villkoren är intagna i lag eller i annan författning. Särskilt på det
icke-statliga skolområdet finns ett an­tal förordningar och andra av regeringen
utfärdade bestämmelser om behörighetsvUlkor för tjänst. Dessa bestämmelser
synes alltför speciella och omfattande för att lämpa sig för lagreglering.
Dessutom skulle så­dana lagbestämmelser ofta behöva ändras med hänsyn till
reformer inom utbildningsväsendet, m.m, Behörighetsbestämmelser för icke-stat­liga
tjänster finns också i andra av regeringen meddelade författningar än
skolförordningar, t, ex. i kyrkomusikerstadgan och i författningar på
sjukvårdens område (bl. a. sjukvårdskungörelsen 1972: 676, ändrad se­nast 1975:
1020).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12.2.2
Kommunalarbetare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;KtjL är som tidigare har nämnts tillämplig endast
på den som är an­ställd som tjänsteman hos kommun eller därmed likställd
offentlig ar­betsgivare. Det har överlämnats åt dessa arbetsgivare att själva
be­stämma vilka arbetstagare som skall intaga ställning som tjänstemän (prop.
1965: 60 s. 136), Någon motsvarighet tUl huvudregeln i kungörel­sen 1971:940
finns således inte inom den icke statliga delen av den offent­liga sektom.
Särskilt inom kommunema och landstingskommunerna finns ett stort antal
arbetstagare som inte är anställda som tjänstemän. Enligt uppgift är så fallet
med omkring 67 % av de anställda inom landstingen. Av Svenska
kommunalarbetareförbundets medlemmar faller enligt upp­gift omkrmg 300 000
utanför KtjL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För de kommunanställda m. fl. som saknar
tjänstemannaställning gäl­ler i arbetsrättsligt hänseende i princip samma
regler som för privata ar­betstagare. De är sålunda inte underkastade de
begränsningar i förhand­lingsrätten som gäller för tjänstemännen. Däremot kan
det finnas in­skränkningar i denna rätt även för de arbetstagare hos kommunerna
som inte är anstäUda som tjänstemän med hänsyn till den kommunala demokratin.
Någon större skillnad i fråga om förmåner m. m. föreligger&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1541&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1542&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte
mellan de avtal som gäller för tjänstemännen och de som gäller för övriga
arbetstagare inom den kommunala sektom. För den sistnämnda kategorin har i
likhet med tjänstemännen grundläggande anställnings­villkor tagits in i avtal
om allmänna bestämmelser (ÄBK/ABKD 75 för kommunema, LABK 75 för
landstingskommunerna).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK behandlar uite särskUt vilka regler som skall
gälla för de kom­munanställda m. fl. som inte omfattas av KtjL. Däremot berörs
frågan i två reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ledamoten Aldestam tar i sin reservation upp frågan
om möjlighe­tema att införa samma offentiigrättsliga regler för aUa
offenfliganstäUda (SOU 1975:1 s. 908). Reservanten erinrar om att så gott som
samt­liga statliga arbetstagargrupper numera omfattas av StjL, medan arbets­tagama
i kommunal tjänst i stor utsträckning faller utanför KtjL. Numera föreligger
knappast någon reell skillnad mellan avtalen för kommunaltjänstemän och avtalen
för kommunalarbetare. Genomförs förslaget att göra fler frågor på KtjL:s område
avtalsbara, bidrar också detta till att i sak utjämna skillnadema mellan de
båda kategoriema kom­munalanställda. Reservanten finner det därför omotiverat
att i fortsätt­ningen särbehandla den ena kategorin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den reservation som har avgetts av ledamoten Ekinge
ansluter sig till ARK:s förslag att inte ändra tillämpningsområdet för KtjL,
men ger också uttryck för den uppfattningen att starka skäl talar för att inte
skilja meUan tjänstemän och övriga arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser påtalar att ARK har förbisett
de speciella pro­blem som gäller för de kommunanstäUda m. fl. utanför KtjL:s
tillämp­ningsområde. TUl dem hör Svenska kommunförbundet, som finner det vara
oklart om KtjL:s särreglering angående myndighets verksamhet kommer att
innebära längre gående begränsningar av det avtalsbara om­rådet än allmänna
grundsatser. På den kommunala sektorn omfattas majoriteten av arbetstagarna
inte av KtjL. Det är enligt kommimförbun-dets uppfattning otillfredsställande
att lagförslaget inrymmer denna oklarhet i fråga om förhandlingsrättens
omfattning för olika kategorier arbetstagare. Starka skäl talar för alt samma
förhandlingsregler skall gäl­la för alla kommunanställda, oberoende av
anställningsform, särskilt som gränsen mellan tjänstemän och övriga
arbetstagare inte bygger på ar­betsuppgiftemas art och varierar från en kommun
till en annan. Det är enligt förbundet angeläget att ett avtalsförbud
beträffande myndig­hets verksamhet har samma omfattning för samtliga
arbetstagare på den kommunala sektorn. Landstingsförbundet för ett liknande
resonemang och menar att det bör klart markeras att gruppen &amp;quot;övriga
anställda&amp;quot; har samma arbetsrättsliga ställning som kommunaltjänstemännen.
Svenska kommunalarbetareförbundet framhåller att det ligger nära till hands att
tolka ÄRK:s underlåtenhet att beröra förhåUandena för de kommunan­ställda som
inte lyder imder KtjL på så sätt, att ARK anser att det för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1543&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1544&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommunanstäUda
i allmänhet inte föreligger några lagstiftningshinder för den vidgade
förhandlingsfriheten. Det hade varit önskvärt att få ARK:s mening på den här
punkten klart uttalad, eftersom det inte kan uteslutas att de begränsningar i
avtalsfriheten som hittills anförts från de kommunala arbetsgivama i fråga om
ett vidgat medinflytande alltfort äger giltighet i kommunalrätten. Förbundet
tillbakavisar tanken att ändra anställningsformen för kommunernas
kollektivavtalsanställda ar­betstagare. I och för sig skuUe frågan kunna
förbigås med tystnad, efter­som ARK inte har föreslagit att alla kommunalt
anstäUda skall över­föras till en enhetlig tjänstemannaanställning. Men tanken
härpå har tydligen diskuterats inom ARK och aktualiserats i det reservationsvis
framförda förslaget att man bör införa samma offentligrättsliga regler för alla
offentligt anställda. Kommunalarbelama hyser enligt förbundet ingen önskan att
bU tjänstemän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12.2.3
Lärare m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;KtjS gäller i den mån regeringen så förordnar för
tjänstemän inom KtjL:s tiUämpningsområde {1 § KtjS). Sådant förordnande har i
stor ut­sträckning meddelats i fråga om nyss angivna tjänstemän med statligt
reglerade löner (jfr avsnitt 4.4). Den största grappen utgörs av lärarna inom
det kommunala skolväsendet. EnUgt 10 kap. 4 § skolförordningen (10 kap. 4 §
ändrad senast 1975: 269) tillämpas KtjS, med undantag för 7—10 a §§ och i
övrigt på det sätt som följer av förordningen, på skol­direktörer, skolledare
och lärare vid grundskolan och gymnasieskolan. Inom utbildningsväsendet gäUer
även i övrigt ett flertal administrativa författningar som reglerar
anställningsförhållandet. Till dem hör förord­ningen med särskilda bestämmelser
för vissa tjänstemän inom universi­tets- och skolväsendet. I förordningen
meddelas bestämmelser om skyl­dighet för bl. a. lärare vid grundskola eller
gymnasieskola att utöva an­nan tjänst och om förflytlnmg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
tidigare har nämnts föreslår ARK att de anställningsvillkor i KtjS som även i
fortsättningen bör vara undantagna från avtalsområdet skaU regleras i lag genom
att föras över till KtjL. De har samfliga sin motsvarighet i StjL. I den mån
ARK föreslår ändringar i paragraferna vid överförandet tUl KtjL har i regel
samma lösning valts som beträf­fande StjL. I sitt remissvar hänvisar SAV tUl
vad SAV i motsvarande frågor anfört beträffande StjL (11 § i avsnitt 12.1.3, 34
§ i avsnitt 12.1.5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;110
och 10 a §§ KtjS meddelas föreskrifter bl. a. om anställningsfor­merna vid
tUlsättning av icke ordinarie tjänst och om användandet av visstidsförordnande.
Inom det kommunala skolväsendet tillämpas i stäl­let skolförordningen, som
utfärdats av regeringen med stöd av skollagen och som väsentligen avser
skolmyndighetemas verksamhet. Den inne­håller bl. a. utförliga bestämmelser om
tillsättning av olika slags tjänster&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1545&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1546&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(17
kap.). Föreskriftema i KtjS motsvaras i tillämpliga delar av 7 § StjL. ARK
föreslår samma lösning som i fråga öm sistnämnda paragraf (jfr avsnitt 12.1.2).
Det innebär att 10 § föreslås bli överförd till KtjL (7 §) och att 10 a §
föreslås bli upphävd. I sitt remissyttrande anför SAV att om vissa frågor som
nu regleras i skolförordningen skall bli avtalsbara, det synes önskvärt att
omfattningen av vidgningen berörs i motiv tiU bli­vande lagstiftning. SÖ pekar
också på behovet av att se över de olika skolstadgorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;115 § KtjS återfinns en föreskrift om allmän
lydnadsplikt för tjänste­man (jfr 10 § StjL). Denna paragraf skall enhgt ARK
upphävas. I sina remissyttranden hänvisar SAV och SÖ tUl vad de har anfört när
det gäl­ler förslaget aU slopa 10 § StjL (se avsnitt 12.1.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna i 16 § första stycket om förbud att
inneha s. k. för troendeskadliga bisysslor och i 17 § om gåvo- eller
donationsmedel m. m. föreslås av ARK bli överförda tUl KtjL (8 och 9 §§; jfr 13
och 14 §§ StjL i avsnitt 12.1.4).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Liksom i StjL har i KtjS efter det att ARK har
avlämnat sitt betän­kande införts i stort sett nya bestämmelser om
disciplinansvar och av­skedande {18—24 §§) samt om åtal och avstängning m.m.
{24a— 26§§). Härom hänvisas tUl det föregående (avsnitt 12.1.6; jfr 10—17§§
förslaget tiU KtjL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även 35 § KtjS, som av ARK föreslås bli överförd
tiU KtjL (18 §), har erhållit ändrad lydelse sedan betänkandet lades fram. Med
giltighet fr. o. m. den 1 januari 1976 gäller enligt denna paragraf i KtjS att
tjäns­teman får skiljas från tjänsten endast med stöd av bestämmelse i KtjS,
dock att i fråga om tjänsteman som är förordnad tills vidare även be­stämmelse
om uppsägning i annan författning får tillämpas. Paragrafen skUjer sig således
från motsvarande paragraf i StjL (29 §) såvitt rör hän­visningen till
uppsägningsbestämmelser i andra författningar än LAS. Föreskriften i 35 § KtjS
skall enligt ARK föras över till KtjL med den ändringen att skiljande från
tjänsten såvitt nu är aktuellt skall kunna ske enbart med stöd av bestämmelse i
KtjL eller annan lag. Förslaget inne­bär således att inte bara LAS utan även
andra lagar, t. ex. lagen (1936: 567) om domkapitel (ändrad senast 1975: 956),
skaU kunna tUl-lämpas i fråga om skiljande från tjänst som omfattas av KtjL.
Däremot skall inte annan författning än lag få tillämpas enligt ARK.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;36—38 §§, som innehåller andra bestämmelser om
anställnings upp­hörande, föreslås av ARK bli överförda tiU KtjL (19—21 §§). De
mot­svaras av 30—32 §§ StjL (avsnitt 12.1.5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskriften om beslutande organ i 41 § KtjS, som
motsvaras av 37 § StjL och som av ARK föreslås mflyta i KtjL (22 §), har efter
det att ARK:s betänkande lades fram i viss utsträckning ändrats i samband med
ämbétsansvarets avskaffande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om bestänmielserna i KtjS om tiirordning vid uppsägnmg på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1547&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1548&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;grund
av arbetsbrist {44—48 §§) och om företrädesrätt tiU ny anställ­ning {49—54 §§)
hänvisas till redovisningen beträffande 39—49 §§ StjL (avsnitt 12.1.5). Här
skall bara anmärkas att dessa bestämmelser och de­ras motsvarighet i LAS t. v.
inte tillämpas på skolledare eller lärare inom undervisningsområdet och inte
heller på kyrkomusiker (övergångs­bestämmelse tiU kungörelsen 1974: 1017). För
vissa grupper har i stäUet — efter samråd med personalens organisationer —•
utfärdats särskilda föreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12.2.4
Kyrkoanställda&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Verksamheten inom kyrkokommunerna har reglerats i
en särskild lag, lagen om församlingsstyrelse som utgör motsvarigheten till
kommunal­lag och landstingslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
på församlingsprästeina är KtjL tUlämplig. Vid KtjL:s tUlkomst uttalade
departementschefen särskUt att han inte fann skäl undantaga dem (prop. 1965: 60
s. 224). Genom förordningen med vissa bestämmel­ser om anställning som präst
har KtjS, med undantag för vissa para­grafer som bl. a. rör tjänstetillsättning
och vikariat samt det disciplinära förfarandet, gjorts tillämplig på
församlingsprästema. De områden som inte omfattas av bestämmelser i KtjS
regleras i stället i förordningen och i lagen (1936: 567) om domkapitel (ändrad
senast 1975: 957).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En annan personalgrupp inom kyrkan för vilken KtjS
med vissa un­dantag gäller är kyrkomusikerna, dvs. organister, kyrkokantorer m.
fl. Detta framgår närmare av 2 a § kyrkomusikerförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Övriga anställda inom det kyrkokommunala området
har inte statiigt reglerade tjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
församlingsprästerna och kyrkomusikerna sluter SAV kollektiv­avtal med stöd av
den s. k. ställföreträdarlagen (1965: 576). I fråga om de rent kyrkokommunalt
anställda är Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund
arbetsgivarorganisation. På uppdrag av förbundet sluter Svenska kommunförbundet
centrala avtal för dessa grupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK har inte särskilt berört förhållandena på det
kyrkokommunala området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SAV
påpekar att de särskilda problem som gäUer för kommunerna genom att
kompetensfördelning och organisation har bestämts i kommu­nallag och
landstingslag har sin motsvarighet beträffande de kyrkliga kommunema. Svenska
kyrkans församlings- och pastoratsförbund gör samma påpekande. Förbundet
framhåller vidare att det måste uppfattas som en brist i utredningen att vissa
praktiska konsekvenser av den före­slagna utvidgade förhandlingsrätten för
kyrkokommunernas del inte kan utläsas av själva utredningen. Som exempel nämns
frågan hur lokala förhandlingar skaU föras när det gäller den föreslagna
inflytanderegle­ringen för det kyrkokommunala området. Varken SAV eller
domkapit-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1549&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1550&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;len
besitter enligt förbundet insikt i de lokala förhållanden som dessa
förhandlingar skulle komma att avse. Svenska prästförbundet framhåller att
partsförhållandena inte är klara på det kyrkooffentliga området. ARK har inte
heller behandlat det kyrkliga området med hänsyn tUl kyrkomötets ställning vid
kyrkolagstiftningen. Det synes därför enligt prästförbundet vara nödvändigt att
en kompletterande utredning beträf­fande kyrkan snarast tUlsätts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12.2.5
Försäkringskasseanställda, skogsvårdsstyrelseanställda m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bland övriga offentliga arbetsgivare för vilka KtjL
gäller märks sär­skUt de allmänna försäkringskassorna (jfr 18 kap. lagen 1962:
381 om allmän försäkring, lagen omtryckt senast 1973: 908, 18 kap. ändrat se­nast
1975:718). För kassornas tjänstemän tiUämpas kungörelsen med vissa bestämmelser
om tjänstemän hos allmän försäkringskassa. Äv dess 1 § framgår att KtjS med
vissa undantag och i övrigt på det sätt som följer av kungörelsen gäller för
dessa tjänstemän. I kungörelsen medde­las i övrigt bl. a. bestämmelser om
anställning av tjänsteman, skyldighet att utöva annan tjänst och anställnings
upphörande. Flera av kungörel­sens bestämmelser gäller endast den som innehar eller
uppehåller statligt reglerad tjänst — f, n, tjänst som är placerad i lönegrad F
13 eller högre. Övriga tjänstemäns anstäUnmgsförhållanden är således i högre
grad pri-vaträttsligt reglerade. På arbetsgivarsidan förekommer också olika av­talsslutande
parter, SAV i fråga om tjänstemän med statligt reglerade lö­ner och
Försäkringskassornas förhandlingsorganisation i fråga om övriga tjänstemän,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK:s betänkande innehåller inte något särskilt
förslag i fråga om personalen vid de aUmänna försäkringskassorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksförsäkringsverket framhåUer i fråga om de
allmänna försäkrings­kassorna att det förhållandet att vissa tjänstemän har
sina anställnings­förhållanden statligt reglerade medan andra följer reglema på
den pri­vata arbetsmarknaden har upplevts som en olägenhet. Denna skulle för­stärkas
vid ett genomförande av föreliggande kommittéförslag där samma kategoriklyvning
upprätthålls. För tjänstemän hos allmän försäk-ruigskassa skall således KtjL
alltjämt äga tUlämpning, ÄRK:s förslag innebär dock att endast tjänstemän med
statligt reglerade tjänster (fr, o. m lönegrad F 13) skall omfattas av
bestämmelserna i 7—22 §§ KtjL. Riksförsäkringsverket finner inte att denna
kategoriklyvning av försäkringskassornas personal är motiverad. Samma
bestämmelser bör gälla för alla försäkringskasseanställda. Detta föratsätter
vissa ändringar i 7—22 §§ KtjL, i KtjS samt i kungörelsen med vissa
bestämmelser om tjänstemän hos allmän försäkringskassa. Med hänsyn främst till
att för­säkringskassorna är bärare av i huvudsak statUga uppgifter och att
deras verksamhetsområden är integrerade i den statliga verksamheten på den
sociala trygghetens område — medan beröringspunkter med kommunal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1551&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1552&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verksamhet
nästan helt saknas — anser verket att StjL och StjS bör bli tillämpUga på
tjänstemännen vid försäkringskassorna, Lagtekniskt kunde detta åstadkommas
genom en särskild föreskrift av innehåll att dessa båda författningar skall äga
tillämpning på tjänstemän hos allmän försäkringskassa, anför verket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även för tjänstemännen hos skogsvårdsstyrelserna
har KtjS gjorts till­lämplig genom stadgande i en särskild författning, som
också reglerar vissa allmänna anställningsvUlkor, nämligen reglementet för
skogsvårds-styrelserna. Undantag har gjorts för 9 och 41 §§ KtjS, Också i detta
fall har använts uttrycket att KtjS i övrigt gäller på det sätt som följer av
reglementet, vilket innebär att man inte utan vidare kan säga om en viss fråga
regleras av reglementet eller av KtjS,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om övriga tjänstemän för vilka KtjS gäller
hänvisas till avsnitt 4,4,1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Något särskUt omnämnande av dessa grupper av
tjänstemän förekom­mer inte i ARK:s betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13   
Föredraganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.1
Nuvarande förhåUanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den offentliga sektorn har byggts ut kraftigt under
de senaste decen­nierna. Syftet med denna utbyggnad har varit att tUlgodose för
medbor­garna gemensamma och angelägna behov. Sociala reformer har skapat
trygghet vid ålderdom, sjukdom och arbetslöshet. Stat och kommun har tagit på
sig ett stort ansvar för utbildning och för sjukvård, hälsovård och andra
sociala tjänster. Genom en ökad och mer aktiv gemensam sek­tor har vi sålunda
uppnått ett bättre och mer behovsinriktat utnyttjande av de totala resurserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den offentliga verksamheten har i dag betydande
omfattning. En fortsatt politik för en ökad välfärd och med inriktning att
tUlgodose ef­tersatta grappers behov kommer att också i fortsättningen ställa
stora krav på den för alla medborgare gemensamma sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett ökat löntagarinflytande inom den offentliga
verksamheten påver­kar förvaltningen positivt. De offentliganställdas
möjligheter till arbets­tillfredsställelse och till att utveckla sina
ambitioner, sin duglighet och sin fantasi är av stor betydelse för den
offentliga sektorns effektivitet. De grandläggande idéerna om demokrati,
samverkan och solidaritet måste genomsyra förvaltningens sätt att fungera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett ökat självbestämmande över arbetet inom den
offentliga verksam­heten är också värdefullt för att uppnå andra väsentliga
mål, exempelvis jämställdhet mellan kvinnor och män och mellan olika grapper av
an­ställda inom den offentliga arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1553&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1554&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom den del av den offentliga verksamheten som
bedrivs i offentlig­rättslig form, dvs. i myndighetsform och inte som
aktiebolag e. d., reg­lerades tidigare anställnings- och arbetsvillkoren för
tjänstemännen helt på offentligrättslig väg. Stats- och kommunaltjänstemännens
inflytande över sina villkor var sålunda fram till 1965 års
förhandlingsrättsreform ganska begränsat, i varje fall formellt. I och med
förhandlingsrättsrefor­men ersattes denna ordning av ett system med inslag av
både privat­rätlsliga och offentligrättsliga regler. Denna reform innebar
nämligen att statsmakterna på det statliga och det kommunala tjänstemannaområ­det
införde principen om avtalsfrihet mellan arbetsgivare och arbetsta­gare. Men
principen genomfördes inte fullt ut. Viktiga begränsningar fanns fortfarande
kvar. Genom ändringar i tjänstemannalagstiftningen åren 1970 och 1973 har
emellertid det avtalsbara området utvidgats. Genom LÄS, lagen (1974: 13) om
vissa anslällningsfrämjande åtgärder (ändrad senast 1975: 743), lagen (1974:
358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (ändrad senast 1975:
356) och därtill anslu­tande lagstiftning m, m, har de fackliga
organisationerna fått ett ökat in­flytande över personalpolitiken och på en del
punkter har anställnings­tryggheten även i allmän tjänst ytterligare
förbättrats. En lagfäst grund har skapats för det fackliga arbetet på
arbetsplatserna. För att ge de an­ställda möjlighet att påverka sin
arbetssituation har de också fått viss rätt att bli representerade i de
statliga myndighetemas styrelser. Dessa refor­mer är onekligen viktiga bidrag
till demokratiseringen av arbetslivet. Se­nast genom 1975 års lagstiftning om
ansvar för funktionärer i offentlig verksamhet m, m, har regleringen av de
offentliga tjänstemännens an­ställningsförhållanden getts en allt starkare
privaträttslig anknytning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samband med att dessa reformer har genomförts har
vikten att skyd­da det allmännas intressen starkt betonats. Riksdagen har
sålunda fram­hållit att det är ofrånkomligt med vissa begränsningar i de
offentliga tjänstemännens möjligheter att genom avtal påverka sina
anställnings- el­ler arbetsvUlkor (InU 1973: 37 s, 3), Detta är enligt
riksdagen en följd av de villkor som gäller för myndigheters inrättande och för
deras arbets­sätt. Riksdagen slår fast att det allmännas beslut skall träffas
antingen av riksdagen — med regeringen och myndigheterna som styrande och
verkställande organ inom statsförvaltningen — eller också av regeringen eller
myndigheterna själva. Och under behandlingen av 1975 års ämbets-ansvarsreform
har riksdagen särskilt pekat på samhällsmedlemmarnas intresse av att de
offentliga funktionerna utan ovidkommande hänsyn fullgörs på ett riktigt sätt
(JuU 1975: 22 s, 100).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De offentliga myndigheternas verksamhet styrs i
första hand genom föreskrifter i lagar och andra författningar. Bland dessa
märks RF och kommunallagarna — dvs. främst kommunallagen (1953: 753, omtryckt
1969: 765, ändrad senast 1975: 1268) och landstingslagen (1954: 319, omtryckt
1972: 101, ändrad senast 1975: 471) — samt förvaltningslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1555&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1556&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(1971:
290, ändrad senast 1975: 672), allmänna verksstadgan (1965: 600, ändrad senast
1975: 1101) och verksinstruktionema. Naturligtvis påver­kas myndighetemas
verksamhet också av en rad andra, mer speciella författningar av typ skoUagen
(1962: 319, ändrad senast 1975: 159) eller skolförordningen (1971: 235, ändrad
senast 1975: 1185), byggnadslagen (1947: 385, ändrad senast 1975: 1321) etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även de offentUga tjänstemännens ställning och
villkor regleras delvis av föreskrifter av detta slag. Enligt RF skall
grundläggande bestämmel­ser om statstjänstemännens rättsställning meddelas i
lag (11 kap. 10 §). I RF finns också bestämmelser om tillsättning av statlig
tjänst, om ordina­rie domare och om utlännings tillträde till offentlig tjänst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bland de lagar som närmare reglerar de offentliga
tjänstemännens ar­bets- och anställningsvillkor m, m, märks främst StjL och
KtjL, vilka tillkom genom 1965 års förhandlingsrättsreform. För tjänstemännen
hos staten gäller StjL. För tjänstemän hos kommuner, landstingskommuner,
kommunalförbund, församlingar, kyrkliga samfälligheter, skogsvårdssty­relser,
allmänna försäkringskassor och vissa andra s. k. allmänna inrätt­ningar gäller
KtjL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Varken StjL eller KtjL omfattar sådana arbetstagare
som inte är tjänstemän. För dem får motsvarande frågor i stället genomgående
reg­leras i kollektivavtal. På statens område gäller detta numera enbart dels
dem som sysselsätts i beredskaps- eller arkivarbele, dels några speciella
arbetstagargrapper (jfr kungörelsen 1971: 940 om tjänstemannaanstäU-ning för
arbetstagare hos staten). Hos kommunerna och särskilt hos landstingskommunerna
däremot utgör de arbetstagare för vilka KtjL inte är tillämplig en betydande
del av de anstäUda. Detta gäller bl. a, omkring 300 000 av Svenska
kommunalarbetareförbundets medlemmar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 3 § StjL och 2 § KtjL slås emeUertid den
huvudregeln fast att även anställningsförhållande som resp, lag är tiUämplig på
regleras genom av­tal. Detta utgjorde en nyhet i 1965 års lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Liksom inom den enskilda sektorn träffas de
viktigaste avtalen inom den allmänna sektorn i form av kollektivavtal, I fråga
om ståtligt löne­reglerade tjänster är det vanligen SAV som företräder
arbetsgivarsidan vid avtalsförhandlingarna. På arbetstagarsidan företräds det
stora fler­talet statsanställda av huvudorganisationerna (SACO/SR, SF och
TCO-S), Avtalen sluts i allmänhet under förbehåll från SAV:s sida om regering­ens
godkännande, I alla viktigare frågor krävs riksdagens godkännande, vilket
meddelas av dess lönedelegation (9 kap. 11 § RF). Bl, a, på det rent kommunala
området sluts kollektivavtalen i annan ordning. De centrala avtalen träffas vid
förhandUngar mellan Svenska kommunför­bundet resp. Landstingsförbundet och de
kommunanställdas huvudor­ganisationer. Ett sådant avtal är i regel en
rekommendation, som blir bindande för en kommim resp, landstingskommun först
när denna själv har antagit avtalet. Lokala anpassningsöverenskommelser är inte
ovan­liga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1557&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1558&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av 3 § StjL och 2 § KtjL framgår också att
väsentliga frågor inom det offentliga tjänstemannaområdet i stället för att
avtalsregleras skall reg­leras i offentiigrättslig ordning (jfr prop. 1965: 60
s. 117). Det gäller f, n. — efter senaste lagändringar — frågor om
tjänsteorganisationens ut­formning och myndighets verksamhet samt en del
särskilda frågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om de närmare offentiigrättsliga
bestämmelserna på tjänste­mannaområdet får jag hänvisa till framställningen i
de följande avsnit­ten. Bestämmelserna återfinns bl, a, i övriga delar av StjL
och KtjL, Vi­dare kan anföras StjS, som gäUer på statens område, och KtjS,
skolför­fattningar m, fl, författningar, som gäller på den statligt reglerade
delen av det kommunala området, dvs, främst för lärare. Här skall betonas att
de offenlliganslällda genom sina organisationer har möjlighet att läg­ga
synpunkter på innehållet också i dessa bestämmelser under förbere­delse- och
utredningsstadiet, vid remissbehandling av förslag och vid överläggningar med
det allmännas representanter. I praktiken sker så­lunda inga större
organisationsförändringar e. d. utan att personalorgani­sationerna har haft
tillfälle att föra fram sina synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;TiUäggas bör också att de offentliganställda,
utöver vad som nyss har anförts, kan göra sitt inflytande över sin
arbetssituation gällande också på andra sätt. Jag syftar bl, a, på
företagsnämnderna (jfr bl. a. kungörel­sen 1968: 104 om företagsnämnder m. m.
inom statsförvaltningen, änd­rad senast 1971: 304, samt det kommunala avtalet
FÖN 68), på styrelse­representation i större myndigheter (jfr kungörelsen 1974:
224 om per­sonalföreträdare i statlig myndighets styrelse m. m. jämte
anslutande kollektivavtal, även 18 kap. 7 § lagen 1962: 381 om allmän
försäkring och kungörelsen 1974: 963 om personalföreträdare i allmän försäk­ringskassas
styrelse), på försöksverksamheten med närvarorätt i kommu­nal nämnd m. m. (jfr
lagen 1972: 271 om närvarorätt vid sammanträde med kommunal eller
landstingskommunal nämnd samt lagen 1975: 364 om närvarorätt vid sammanträde
med nämnd hos församling eller kyrk­lig samfällighet), på den försöksverksamhet
med fördjupad förvaltnings­demokrati som bl, a, i DEFF:s regi bedrivs vid många
myndigheter och på samarbetet inom de orts- och organisationskommittéer som har
bil­dats i samband med omlokaliseringen av viss statlig verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.2
Principerna för en ny förhandUngsrättsreform&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrunden av den förut skildrade utvecklingen
har regeringen från början gjort klart att den planerade arbetsrättsreformen så
långt möjligt skulle omfatta också den offentliga (gemensamma) sektom, ÄRK:s
uppdrag har sålunda i princip omfattat alla arbetstagare, även de
offentliganställda. Enligt direktiven har ARK emellertid vidare haft att pröva
om och i så fall i vilken utsträckning det — med hänsyn till de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1559&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1560&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;politiska
organens beslutsbefogenheter och därpå grandad myndighets­utövning — kan
behövas särskilda inskränkningar i medinflytandet för de offenfligt anställda,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sitt förslag — betänkandet (SOU 1975: 1) Demokrati på arbetsplat­sen — är ARK
enig om att arbetstagarinflytandet skaU uppnås i förs­ta hand genom
kollektivavtal, dvs, på förhandlingsrättens grand, även när det gäller den
offentliga sektorn. Men ARK framhåller också att grundsatsen om avtalsfrihet
inom denna sektor inte får komma i kon­flikt med grundläggande demokratiska
principer rörande medborgarnas politiska rättigheter och om de politiska
organens frihet att inom grund­lagarnas ram handla utan obehörig inblandning
från utomstående (s, 638), Ämbetsansvarskommitténs uppfattning att det
medborgerliga in­tresset kräver &amp;quot;att all utövning av offentlig verksamhet
utan ovidkom­mande hänsyn uppfyller vad verksamhetens bästa kräver&amp;quot; (SOU
1969: 20 s. 33) delas av ARK, Delta intresse åberopades, som nyss har nämnts,
f, ö, också under riksdagsbehandlingen av ämbetsansvarsrefor-men.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
denna utgångspunkt bör man sålunda enligt ARK för de offent­liga tjänstemännens
del sträva efter samma avtalsfrihet som på den pri­vata arbetsmarknaden. De
regler som ARK föreslår genom FKL bör alltså i största möjliga utsträckning
vinna tillämpning också för dessa tjänstemän. Därför föreslår ARK att det
nuvarande avtalsförbudet be­gränsas genom ändringar i
tjänstemannalagstiftningen. Avtal som påver­kar den offentliga
myndighetsutövningen bör emellertid enligt förslaget inte heUer i
fortsättningen kunna träffas (SOU 1975: 1 s, 639), Även andra beslut om
myndighets verksamhet, t. ex, lagregler om sättet och formerna för
myndighetsutövning och om behörigheten att utöva sådan myndighet, bör enligt
ARK falla utanför avtalsområdet. Över huvud ta­get bör sålunda varje beslut om
myndighets verksamhet falla utanför av­talsområdet. Denna grundsats bör enligt
ARK inte kunna kringgås genom sådana avtal i andra ämnen — t, ex, rörande
arbetets ledning — som gör det omöjligt att verkställa fattade
verksamhetsbeslut. Ett spe­ciellt undantag från den annars rådande
avtalsfriheten bör enligt ARK läsas in i dess lagförslag. Har' riksdagen i
samband med visst verksam­hetsbeslut också förklarat att verksamheten skall
fullgöras på vissa tider, t, ex, att postdistribution till allmänheten skall
ske vid vissa tidpunkter dagligen, bör enligt ARK avtalsvillkor om arbetstidens
förläggning inte få göra det omöjligt att verkställa riksdagsbeslutet, Äv
betänkandet sy­nes vidare följa att FKL enligt förslaget skulle gälla fullt ut
för de of­fentliga arbetstagare som saknar tjänstemannaanställning, dvs, främst
kommunalarbetarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såväl de anställdas organisationer som övriga
remissinstanser säger klart ifrån att den politiska demokratin måste
respekteras och inte får sättas ur kraft genom avtal mellan parterna på
arbetsmarknaden. Enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1561&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1562&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;organisationema
är det bara frågor om myndighets inriktning och mål­sättning som bör undandras
avtalsreglering, I övrigt för remissinstan­serna fram ganska skilda synpunkter
och överväganden, ÅtskUliga myn­digheter pekar på den offentliga verksamhetens
särart. Många framhål­ler att man i sammanhanget borde utnyttja erfarenheterna
av de hittUls prövade formerna för personalinflytande i statlig och kommunal
tjänst, bl, a, försöken med förvaltningsdemokrati.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Chefen
för arbetsmarknadsdepartementet har tidigare i dag (bil, 1) ut­talat att han
delar ARK:s mening att arbetstagarintresset av ett ökat in­flytande allmänt
sett främst skall tillgodoses på förhandlingsrättens grund. Den nya
medbestämmandelag som han föreslår skall gälla alla frågor som berör
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare (1 §). Ideell och
opinionsbUdande verksamhet har dock tagits undan från lagens
tillämpningsområde, såvitt gäller verksamhetens mål och in­riktning (2 §), Det
har i lagen också förutsatts att awUsande regler för exempelvis de offentligt
anställda skall kunna tas in i lag eller i författ­ning, som meddelas med stöd
av lag (3 §),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
offentliganställda och deras arbetsgivare har ett gemensamt in­tresse av att de
anställdas inflytande över sina villkor fortlöpande utvid­gas. Parterna på den
offentliga arbetsmarknadssektorn bör därför kunna avtala om arbetsvillkoren i
vidsträckt mening, dvs, om frågor som hänför sig till förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetstagare. Jag anser alltså, i likhet med bl, a,
löntagarorganisationerna, att de offentligt an­ställdas inflytande i princip
skall bygga på samma regler som gäller för den övriga arbetsmarknaden, men att
denna princip bör vika, när detta krävs av hänsyn till den politiska
demokratin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
RF utgår all offentlig makt från folket (1 kap, 1 §), Medbor­garna beslutar
genom sina valda representanter i riksdagen om rikets angelägenheter.
Regeringen, som bl, a, genom myndigheterna har att omsätta riksdagens och sina
egna beslut i praktisk handling, är ansvarig endast inför riksdagen. På de
politiska organen — riksdag och regering — ligger det yttersta ansvaret för de
prioriteringar och beslut som rör den offentliga verksamhetens inriktning,
omfattning och innehåll. Mot­svarande gäller om kommunfullmäktige och landsting
samt övriga kom­munala politiska organ, I stor utsträckning har det allmännas
beslu­tanderätt i dessa ämnen delegerats till olika verk, myndigheter etc,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VUl man söka ange den vidaste ramen för vad som
enligt grundlag kan bli föremål för kollektivavtal på det offentliga området,
har man så­lunda att i första hand beakta RF och grunderna för RF, Jag avser
därvid främst vad som gäller om den politiska demokratin, statsskicket
(&amp;quot;ett representativt och parlamentariskt statsskick&amp;quot;), den kommunala
självstyrelsen, fördelningen av den offentliga maktutövningen och myn­digheternas
allmänna uppgifter (jfr särskilt 1 kap. 1, 3 och 5—7 §§, 8 kap. 5 och 13 §§
samt 11 kap. 6 §). Men i RF finns också andra före-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1563&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1564&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skrifter
som begränsar utrymmet för avtalsreglering. Sålunda föreskrivs bl. a. alt
grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsfor­mer bestäms i lag
samt att bestämmelser om kommunernas befogenheter i övrigt och om deras
åligganden också skall ges i lag (8 kap. 5 §), I RF sägs vidare att
grundläggande bestämmelser om statstjänstemännens rättsställning i andra
hänseenden än som berörs i RF skall meddelas i lag (11 kap, 10 §), Jag syftar
också på föreskrifterna om tillsättning av stafliga tjänster (11 kap, 9 §) och
om ordinarie domare (11 kap, 1 och 5 §§, 12 kap. 8 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avtal
som strider mot lag kan naturligtvis inte slutas. Efter bemyndi­gande i lag kan
regeringen utan hinder av 8 kap. 5 § meddela föreskrif­ter i vissa ämnen (8
kap. 7 §). I samband med sådant bemyndigande kan riksdagen medge att regeringen
överlåter åt myndighet att meddela föreskrifter i ämnet. Ändra
offentligrättsliga föreskrifter, t, ex, rörande kommunerna och
landstingskommunerna, än sådana som avses i 8 kap, 5 § eller som annars enligt
grundlag skall meddelas av riksdagen kan enligt 8 kap. 13 § meddelas av
regeringen. Regeringen kan också över­låta åt underordnad myndighet att meddela
sådana föreskrifter. Före­skrifter som enligt vad jag nu har sagt meddelas av
regeringen eller myndighet blir bindande också för kommunerna och landstingskom­munerna.
Avtal som strider mot sådan föreskrift kan alltså inte träffas. Om avtal i
frågan träffas, blir det utan verkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På det kommunala området kompletteras grundlagen av
regler i bl. a. kommunallagarna och, för de statligt lönereglerade tjänsternas
del, i ad­ministrativa författningar, såsom KtjS och den förut nämnda skolför­ordningen.
I kommunallagarna regleras bl. a. kommunemas beslutan­derätt. Enligt 3 §
kommunallagen t. ex. äger sålunda kommunerna själva &amp;quot;vårda sina angelägenheter&amp;quot;.
Av 4 § samma lag följer att kommunens beslutanderätt utövas av
kommunfullmäktige samt att förvaltning och verkställighet tillkommer
kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder. Vidare reglerar kommunallagarna
bl, a, möjligheterna att dele­gera beslutanderätt till förtroendeman eUer
tjänsteman. Bestämmelser om delegering finns f, ö, också i speciallagstiftning,
som reglerar viss kommunal verksamhet, t, ex, byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Här kan anmärkas att ARK anser att den avtalsbarhet
som f, n, före­skrivs i KtjL lika litet som den avtalsbarhet som ARK föreslår
kan vinna inträde fullt ut på kommunernas och landstingskommunernas om­råde
ulan ändring i kommunallagarna (SOU 1975: 1 s, 645), ARK vill lämna över frågan
därom till utredningen (C 1970: 29) om den kommu­nala demokratin. Från denna
utrednings sida har emellertid därtiU un­der remissbehandlingen anförts bl, a,
alt ett omfattande arbete återstår, innan man har fått tUl stånd en
överensstämmelse mellan kommunalrät­ten och FKL, samt att utredningens uppdrag
är begränsat tiU två delfrå­gor i detta problemkomplex.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1565&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1566&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den politiska demokratin drar redan
genom förankringen i RF och kommunallagama upp ramen för de offentligt
anställdas medbestäm­mande. Den grundläggande förutsättningen för den fortsatta
utveck­lingen av detta medbestämmande inom den offentliga förvaltningen mås­te
därför vara principen om den politiska demokratins suveränitet. De stats- och
kommunanställdas inflytande får alltså inte utvidgas i så hög grad, att de
allmänna miedborgarintressena — som aUa offentliga myn­digheter har att beakta
— kommer i kläm. Detta är inte uttryck för några grundläggande motsättningar
mellan den politiska demokratins princip och principen om löntagarinflytande.
Båda går ut från och får sitt innehåll genom människornas vilja och förmåga att
deltaga i ut­formningen av de egna livsvillkoren och att solidariskt ta sin del
av ansvaret för utveckUngen i samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det anförda hindrar emellertid inte
att de offentliganställdas infly­tande på de egna arbetsvUlkoren bör vara
betydande. Den väg som är den mest naturliga och i första hand bör tas i bruk
också på den offent­liga sektom är förhandlingsvägen. Genom den nya
förhandlingsrätts­reform som jag i det följande förordar bör sålunda skapas
möjligheter till medbestämmande för de anställda även i frågor där det allmänna
tidigare har ansetts inte böra bindas genom kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.3 Riktlinjer för vissa kompletterande reformer på statens
område&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innan jag kommer närmare in på den
nya förhandlingsrättsreformen, skall jag här redovisa hur jag ser på
möjligheterna till en del komplet­terande reformer på det statiiga
personalområdet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.3.1 Förvaltningsdemokratin&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Löntagarorganisationerna och de
statliga myndigheterna har i sam­arbete gjort omfattande försök med andra
medbestämmandeformer än den traditionella kollektivavtalsförhandlingens. Den s.
k. DEFF-verk-samheten har prövats på ett tjugotal myndigheter. Enligt min
mening har denna verksamhet anvisat vägar efter vilka utvecklingen bör kunna
föras vidare. När försöken skall värderas, bör bl. a. övervägas även i vad mån
det kan vara lämpligt alt de anställda får ett avgörande infly­tande — genom
majoritet i vissa beslutsorgan — på särskilda frågor. En sådan utveckling bör
givetvis ske under beaktande av myndighetens ställning och roll i det
konstitutionella och demokratiska systemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill också framhålla att denna
verksamhet måste ges former som gör den meningsfull för båda parter. Det är
vidare naturligt att det är de fackliga organisationerna själva som slutgiltigt
avgör om de vill ta del i de former för medbestämmande som jag här har nämnt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När den påbörjade värderingen av DEFF-verksamheten är
klar, är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1567&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1568&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;jag
för min del viUig att med organisationerna diskutera de fortsatta formerna för
denna verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
det kommunala området kan här anföras att den förat nämnda utredningen om den
kommunala demokratin genom tilläggsdi­rektiv våren 1972 fick i uppdrag att
överväga bl. a. sådana författnings­ändringar som behövs för att kommunala och
landstingskommunala nämnders beslutanderätt i vissa ärenden som är av uitresse
för persona- , len skall kunna föras över tUl organ med
arbetstagarrepresentation (riks­dagsberättelsen år 1973 s. 479). Utredningen
väntas redovisa resultatet av sina överväganden i denna del under hösten 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.3.2
Styrelserepresentationen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av väsentlig betydelse som komplement till andra
inflytandeformer är också de statsanstäUdas deltagande i styrelsearbetet. Sedan
den 1 juni 1974 har anställda vid större statliga myndigheter -— nämligen
sådana med minst 100 anstäUda — möjlighet till representation i myndighetens
ledning enligt den tidigare nämnda s. k. personalföreträdarkungörelsen (1974:
224). Representation kan av regeringen medges också vid myn­digheter med färre
än 100 anställda, om särskUda skäl motiverar det. Vissa inskränkningar gäller i
personalföreträdarnas rätt att deltaga i besluten. Dessa inskränkningar har
motiverats av hänsyn tUl bl. a. de politiska instansernas bestämmanderätt
(prop. 1974: 1 bU. 2 p. 7, InU 4, rskr 95).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slyrelserepresentation har hittills införts vid ett
sjuttiotal statliga myndigheter. De statsanställdas intresse av att få sådan
representation har varit stort. Också de anstäUda vid några statliga
myndigheter med betydligt mindre än 100 anställda har fört fram önskemål om att
kuima få representation i myndighetens ledning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Syftet med personalföreträdarreformen är bl. a. att
underlätta de an­ställdas möjligheter att påverka sin arbetssituation och att
engagera och intressera de anställda för myndighetens verksamhet och därmed
också för ett gott arbetsresultat. Möjligheterna att tillgodose detta syfte bör
tas till vara fuUt ut. Den hittills i allmänhet tUlämpade gränsen vid 100
anställda bör därför slopas. I regel bör i fortsättningen efter regeringens
förordnande personalföreträdare kunna finnas inom alla myndigheter med
självständiga verksfunktioner, om inte uppgifternas art föranleder annat. Jag
förutsätter att de anstäUdas intressen i delta sammanhang inom andra
myndigheter bör kunna tUlgodoses utan att särskUda per­sonalföreträdare utses.
Jag vill här också erinra om att riksdagen nyligen har beslutat om en lag om
rätt för arbetstagarorganisation att utse och entlediga företrädare för de
anställda i styrelse eller annat organ vid myndighet (prop. 1975/76: 100 bil. 2
p, 5, InU 34, rskr 168),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 
 Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1569&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1570&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.3.3
Organisations- och planeringsarbetet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag går nu över tUl att redovisa några av de
riktlinjer som enligt mm mening staten såsom arbetsgivare bör följa, när det
gäller frågor som personaladministrativ planering, rationalisering m, m. På det
kommu­nala området ankommer det i enUghet med principerna för den kommu­nala
självstyrelsen på kommunerna och landstingskommunerna själva att — inom ramen
för kommunallagarna och andra bestämmelser som är bindande för dem — avgöra
vUken linje som bör drivas i dessa frå­gor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det fortsatta utvecklingsarbetet inom
statsförvaltningen på nämnda områden bör karakteriseras av ett gemensamt
ansvarstagande från staten-arbetsgivaren och de anställda och deras
organisationer. Detta ansvarstagande och samarbete bör i sin tur bygga på de
anstäUdas med­bestämmande. En annan utgångspunkt bör vara att myndighetema
skall sträva efter en så långtgående delegering och decentralisering i sitt
inre arbete som kan anses lämplig. Varje arbetsenhet och individerna inom
enheten skall utgöra grandstenama i myndighetens samlade planering. Härigenom
kan den enskilde uppnå ökad arbetstillfredsställelse sam­tidigt som
yrkesmässiga kunskaper och erfarenheter, ambitioner och en­gagemang hos enskUda
och grupper av anställda kan tas tUl vara redan i samband med att myndighetens
verksamhet planeras. Självfallet av­görs verksamhetens inriktning alltid av
staten. Vidare måste hänsyn tas till att restriktioner alltid finns för
myndigheternas frihet i val av re­surser och metoder, främst när delta val
skulle innebära bindningar för riksdag eller regering vid deras framtida
beslutsfattande eller skulle på­verka samhälleliga mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I statens, liksom kommunernas, ansvar inför
medborgarna ligger att verksamheten skall bedrivas så effektivt som möjligt. De
anställdas medbestämmande måste ges sådana former att detta mål kan nås,
Möjlighetema att nå avsedda effekter av rationaliseringsinsatser beror också på
de enskUda myndigheternas förutsättningar och förmåga att lösa
personalfrågorna, Äv de många personaladministrativa funktioner som en
myndighet normalt måste kunna fullgöra spelar t, ex, beman­ningsplaneringen en
framträdande roll också i samband med plane­ringen av enstaka
rationaliseringsinsatser och vid bedömningar av och val meUan olika alternativ
när det gäUer att organisera en myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ätt hushålla med resurser innefattar också att ta tUl
vara möjlighe­terna hos de människor som arbetar i en verksamhet. De anställdas
in­flytande över planeringen av sin arbetssituation skapar ett ökat utrym­me
för personalens kimnighet och engagemang i arbetet och på så sätt ökar
förutsättningarna för en i egentlig mening god hushållning med resurserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De anstäUdas krav på en god mUjö och möjligheter
tUl utveckling i arbetet måste genomgående påverka såväl innehållet i som
utform-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1571&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1572&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningen
av personalpolitUcen inom statsförvaltningen. Jag vUl än en gång betona att det
bl. a. för att personalinflytande skall få en reell innebörd är nödvändigt att
rationaliseringsverksamheten inte ses isolerad från övrigt organisations- och
planeringsarbete som rör verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag anför i prop. 1975/76: 173 om kvinnor i statiig tjänst leder ett ökat
inflytande för de anställda också tUl en ändring av rådande samarbetsformer på
arbetsplatserna. I detta sammanhang kan erinras om de praktiska försöken inom
statsförvaltnuigen med beslutsgrupper, ökat inslag av projektarbete, längre
gående delegering i arbets- och beslutsprocesser, grupporienterande
arbetsformer m. m. Dessa försök bör ses som inslag i demokratiseringsprocessen.
De bör därför utveck­las vidare. Därvid måste självfallet tas hänsyn till att
med deltagande i beslutsfattandet följer ansvar för innehållet i besluten och
att ett så­dant ansvar inte kan begränsas till en skyldighet att svara för att
de anställdas intressen beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.3.4
Den fackliga och politiska verksamheten på arbetsplatserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I denna del skall jag slutligen behandla en annan
fråga, som med fog har dragit tUl sig intresse på senaste tid, också när det
gäUer statiiga myndigheter. Jag syftar på möjligheterna att lämna facklig
information och driva politisk verksamhet på arbetsplatserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
arbetsrättsliga reform som nu föreslås — liksom hela arbetet med att föra ut
arbetslivets demokratisering i praktiken — kommer att ställa stora krav på
personalorganisationema. Det är därför viktigt att det fackliga arbetet ute på
arbetsplatserna på olika sätt underlättas och stimuleras. En del av dessa
frågor har f. ö. nyligen behandlats dels i rapporten (SOU 1975: 27) Politisk
propaganda på arbetsplatser, dels i ÄRK:s betänkande (Ds A 1975: 11)
Information och utbildning kring arbetsrättsreformen —• Politisk verksamhet på
arbetsplatserna. I fråga om information och utbildning kring
arbetsrättsreformen får jag hän­visa tUl det förslag i ämnet som chefen för
arbetsmarknadsdepartemen­tet kommer att lägga fram senare i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Redan nu stöder staten på olika sätt den
föreningsverksamhet som förekommer hos statsmyndigheterna. Myndigheterna
rekommenderas såltmda bl. a, att upplåta lokaler för sammanträden och andra
för-eningssammankomster (curkuläret 1973: 643 tUl statsmyndigheterna om
föreningsverksamhet i myndighets lokaler m, m,). Vidare får an­slagstavla för
meddelanden till personalen användas för kallelser och andra sedvanliga
föreningsmeddelanden i mån av utrymme (cirkuläret 1972: 62 tUl
statsmyndigheterna om föreningsmeddelanden).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sammanhanget vUl jag vidare erinra om att det tidigare i detta lag­stiftningsärende
har aviserats en ny utredning som bl. a, skall se över den förut nämnda lagen om
facklig förtroendemans ställning på arbets­platsen i syfte att ge de fackliga
förtroendemännen tUlttäde till arbets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1573&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1574&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;platser
där de inte har sin anställning (bU, 1). Utredningen skall också undersöka
frågan om facklig information tUl de anstäUda på betald arbetstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Man kan säkerUgen i flera avseenden komma längre än
f, n,, när det gäller att ge de fackliga organisationema goda möjligheter att
aktivt verka fackligt och politiskt på de statliga arbetsplatserna. Därvid bör
man avvakta utredningens förslag såvitt rör frågor av sådan räckvidd som frågan
om facklig information till anställda på betald arbetstid, I övrigt är jag
däremot redan nu beredd att med de fackliga organisatio­nerna diskutera
förbättringar i deras möjligheter att verka aktivt på de statliga
arbetsplatserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med dessa uttalanden lämnar jag tUls vidare frågan
om komplette­rande reformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.4
Den nya förbandlingsrättsreformen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.4.1
Utrymmet för avtalsreglering av frågor om tjänsteorganisatio­nens utformning
och om myndighets verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De offentliga tjänstemännen och deras
organisationer har alltsedan år 1966 haft principieU rätt att träffa avtal öm
sina arbets- och anställ­ningsvUlkor, Sålunda får bl. a. frågor som rör det
ekonomiska mellan­havandet mellan den offentiige arbetsgivaren och
tjänstemannen regle­ras i avtal. Detta sker främst genom kollektivavtal. Av
hänsyn till den politiska demokratin och tUl behovet av ett särskilt värn för
samhälls­intressena och för den enskildes rättssäkerhet har emeUertid denna av­talsrätt
begränsats. Vissa frågor skaU därför avgöras i offentiigrättslig ordning, trots
att de berör också själva anställningsförhållandet. I tjäns­temannalagarna
finns sådana begränsningar i tre olika hänseenden (3 § andra stycket a—c StjL,
2 § andra stycket a—c KtjL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För det första får avtal inte träffas om
&amp;quot;tjänsteorganisationens ut­formning&amp;quot;, inräknat &amp;quot;inrättande eUer
indragning av tjänst&amp;quot; (punkt a i de angivna lagrammen). Denna bestämmelse
har gällt utan ändring se­dan den aktuella lagstiftningens tUlkomst. Enligt
lagmotiven omfattar bestämmelsen också t. ex. frågor om tjänstetyp m. m. och om
myndig­heternas stationeringsort och deras geografiska arbetsområde (prop.
1965: 60 s, 142), Bestänunelsen avser sålunda även frågor som strängt taget
inte kan anses hänförUga tUl förhållandet arbetsgivare-arbetsta­gare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För det andra gäUer avtalsförbud i fråga om
&amp;quot;myndighets (eller in­rättnings) verksamhet&amp;quot; (punkt b). Deima
bestämmelse har i nuvarande lydelse gäUt sedan år 1974. Av förarbetena framgår
att avtalsförbudet i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1575&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1576&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;denna
del är avsett att träffa bl. a. sådana avtalsklausuler som inte gör det möjligt
att driva den offentliga verksamheten på ett sätt som tUlgo­doser de intressen
verksamheten är avsedd att trygga (prop. 1973: 177 s. 32), Jag vill i
anslutning till detta särskUt stryka under att avtal numera inom den offentliga
sektom i princip kan träffas också om ledningen och fördelningen av arbetet.
Avtal skall, som det sägs i ett annat motivutta­lande (prop, s. 30), kunna
träffas i aUa frågor som — utan att de inverkar på tjänsteorganisationens
utformning eller på verksamhetens inriktning eller omfattning — får betydelse
för anställningsförhållandet. I den mån en arbetsledningsfråga kan förändra
resultatet av myndighetens verk­samhet, måste frågan dock enligt motiven höra
tUl det område där av­tal inte får slutas (prop. s. 33). I förarbetena anges
vidare tiU belysning av anförda bestämmelser en lång rad exempel på deras
tillämpning. Bland frågor som faller inom det f. n. avtalsbara området nämns
sålun­da t. ex. vissa frågor om arbetsmiljö och arbetarskydd, principieUa reg­ler
om utövandet av arbetsledningen inom ramen för vissa föreskrifter, frågor om
företagsnämnder, frågor i samband med utformningen av arbetslokaler m. m.,
frågor som rör information angående myndighetens arbetsplanering, frågan om att
i ett kollektivavtal ge uttryck åt ett per­sonalpolitiskt program,
överläggningsförfarande eller remiss tUl parts-sammansatt grapp samt vissa
frågor om tjänsfledighet m. m. I en del av de frågor som blev avtalsbara genom
1973 års reform har kollektiv­avtal också träffats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det tredje meddelas i angivna lagrum förbud att träffa avtal i en del särskilda
frågor (punkt c). Till regleringen av dessa frågor återkom­mer jag i nästa
avsnitt (13.4.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I den del avtal strider mot avtalsförbudet är
avtalet utan verkan (tredje stycket i 3 § StjL och i 2 § KtjL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
innebär vad jag nu har anfört, såvitt avser punk­terna a och b, att avtal enhgt
gällande ordning får slutas om avlönings­förmåner samt om t. ex, vissa frågor
om arbetsimljö, arbetarskydd, in­formation och samverkan samt om vissa
principfrågor angående ramar för personalutbildning o, d. Däremot får avtal
inte träffas om tjänsteor­ganisationens utformning eller om myndighets
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
ARK skaU mom den privata sektorn kollektivavtal kunna träf­fas inte bara
rörande viUkor i fråga om arbetet och lön eller annan er­sättning härför utan
också om villkor i övrigt rörande &amp;quot;förhåUandet mel­lan arbetsgivare och
arbetstagare&amp;quot; (1 § FKL), Med detta senare uttryck avses varje fråga som
har betydelse för förhållandet mellan ett företag och dess arbetstagare (s,
312), Vad gäller den offentliga sektorn uttalar ARK (s, 640) sin anslutning tUl
den grundsyn som ligger bakom den nu­varande regeln om förbud mot avtal om
myndighets verksamhet (punk­ten b) och som redovisas i prop, 1973: 177, Men ARK
anser å andra si­dan att det nödvändiga skyddet för allmänna intressen såvitt
nu är i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1577&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1578&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fråga
inte behöver sträcka sig längre än till att avse en rätt för staten, kommuner
etc, att besluta om myndighets eller inrättnings verksamhet. Därför föreslår
ARK att frågor om tjänsteorganisationens utformning (punkten a) skall göras
avtalsbara, ARK anger också en del exempel på frågor som antingen är avtalsbara
enligt gäUande rätt eller i varje fall skulle bli avtalsbara genom dess
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissutfallet i frågan kan betecknas som tämligen
blandat, I sak rå­der emellertid allmän enighet om att myndigheternas verksamhet
— som ARK föreslår — också i fortsättningen måste regleras av samhället. En
bred remissopinion efterlyser en närmare utveckling av förslagets in­nebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt det nu framlagda förslaget (bil. 1) till lag
om medbestämmande i arbetslivet skaU den lagen — på samma sätt som FKL enligt
ARK:s förslag — äga tUlämpning på &amp;quot;förhållandet mellan arbetsgivare och ar­betstagare&amp;quot;
(1 §). Dit räknas enligt vad föredraganden anger inte bara frågor som rör
anställningsvUlkoren för enskUda arbetstagare utan också frågor inom området
för arbetets ledning och fördelning eller i övrigt frågor om de förhållanden
under vUka arbetet utförs, alltså företagsled­ningsfrågor m. m., exempelvis
verksamhetens omfattning, lokalisering, investeringar, upptagande eller
nedläggning av verksamhetsgrenar. Vi­dare skall lagen omfatta frågor om
finansiering, inköp och försäljning, lagerhållning, reklam och liknande inom
området för företagets affärs­verksamhet. Det uttalas att även frågor som rör
bedrivandet av arbets­givarens verksamhet i stort skall anses' höra tiU
förhållandet mellan ar­betsgivare och arbetstagare. Undantag görs dock i fråga
om verksamhe­ter som är av ideell natur eller som har kooperativt, fackligt,
politiskt el­ler annat opinionsbUdande ändamål (2 §), såvitt gäller verksamhetens
mål och inriktning. Det gäller här verksamheter som får sin imiktning och sina
mål bestämda i former som ligger den politiska demokratin nära. Undantaget
motiveras med att arbetstagarinflytandet annars skulle komma i kollision med
andra demokratiska intressen. När det gäller den offenfliga sektorn, kräver
enligt förslaget hänsynen till den politiska demokratin och till den offentliga
verksamhetens uppgift att tjäna sam­hällsintresset särskUda överväganden i
fråga om arbetstagamas infly­tande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Alla röstberättigade — alltså även de offentligt
anstäUda arbetsta­gama — kan med sin röst påverka besluten om vUken verksamhet
som de stafliga och kommunala myndighetema skall bedriva. Det skulle strida mot
vår vedertagna demokratiska ordning — som den kommer till uttryck främst i RF
resp, kommunallagen och landstingslagen — att låta de offentliganställda genom
kollektivavtal få ett annat, mer omedel­bart inflytande över beslut som
bestämmer myndigheters verksamhet i fråga om mål, inriktning, omfattning och
kvalitet än medborgarna i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1579&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1580&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är mot denna bakgrund man har att bedöma vilket
utrymme för kollektivavtal som kan finnas på den gemensamma sektorn. De riks­dagsuttalanden
från senare år som jag har anfört i det föregående — främst InU 1973: 37 men
även JuU 1975: 22 — får anses innebära bl, a, att avtal inte bör träffas i
frågor som gäller den offentliga verk­samhetens mål, inriktning, omfattning och
kvalitet. Jag delar denna uppfattning. Dessa frågor skall i stället beredas och
avgöras genom be­slut i offentiigrättslig ordning av de politiskt ansvariga
organen eUer på deras uppdrag av myndighetema. Sådana beslut kan ha olika innebörd.
Ofta är det fråga om tilldelningen av resurser. Men gemensamt för des­sa
offentliga beslut torde vara att de avser både en maximering och en minimering
av verksamhetens kvalitet och omfattning, I fråga om ef­fektiviteten inom
myndigheterna får jag hänvisa till vad jag redan har anfört (13.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det bör sålunda tillkomma de politiska organen och,
efter delegering, verk och andra myndigheter att bestämma vilken typ av
verksamhet som myndigheten skall bedriva —• exempelvis utbildning, socialvård,
rättsvård eller godsbefordran — liksom målen för myndighetens verk­samhet och
de ramar, inbegripet resursramar, inom vilka verksamhe­ten skall bedrivas. Till
det politiska beslutsområdet måste också hän­föras den utåtriktade delen av
myndigheternas verksamhet. Därmed åsyftas främst myndighetsutövningens innehåll
men också innehåUet i annan verksamhet som riktar sig till offentliga
myndigheter och till allmänheten, dvs. tUl medborgama, företag osv. Till nu
nämnda frågor hör självfallet också t, ex, avgörandet om på vUken ort och inom
vUket geografiskt område en offentlig verksamhet skall bedrivas och beslut om
tUl vilka personer eller grapper av personer som verksamheten skall rik­tas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som ett led i det politiska beslutsfattandet ligger
ofta en bestämning av verksamhetens omfattning, inriktning och kvalitet.
Besluten i dessa frågor kan formuleras på olika sätt beroende på verksamhetens
karak­tär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Preciseringar av omfattningen kan för delar av den
offentliga verk­samheten göras genom bestämmande av kvantitativa produktionsmål.
Exempel på sådana kvantifieringar är beslut om antal vårdplatser inom bl, a,
sluten sjuk- eUer socialvård och om antal intagningsklasser i gym­nasieskolan
eller antal platser i förskolan i en enskild kommun. För delar av den
offenfliga sektorn kan verksamhetens omfattning dock inte bestämmas i sådana
termer, även om utvecklingen i form av modernise­ring av budgetsystem går mot
en ökad användning av andra mått på verksamhetens omfattning än de som uttrycks
i form av personalinsat­ser. Den kvantitativa omfattningen av en myndighets
verksamhet be­stäms i dessa fall främst genom beslut om medelstilldelning för
bestri­dande av de med verksamheterna förenade utgifterna. Oavsett om verk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1581&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1582&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga
2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samhetens
omfattning bestäms enbart genom beslut om medelstUldel-ning eller i andra
termer, måste gälla att de politiskt ansvariga organen skall förfoga över
bestämmanderätten i fråga om omfattningen av myn­dighetens verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till det politiska beslutsområdet hör vidare frågor
om inriktningen av en myndighets verksamhet sådan den har beslutats av staten i
lag eller förordning eller annars har kommit tUl uttryck, t. ex. i samband med
avvägningen av de resurser som har ställts lUl förfogande för verksam­heten.
Hit hör exempelvis vilken forskning som skall bedrivas vid en myndighet. Från
det kommunala området kan som' exempel anföras frågan huruvida åldringsvården i
en kommun skall organiseras med tyngdpunkt i ålderdomshem och andra
institutioner eller i större ut­sträckning drivas i öppnare vårdformer med
hemsamariter etc. Ett an­nat exempel kan vara beslut om daghemsavdelningarnas
sammansätt­ning i fråga om gruppindelning. Till frågor om inriktningen av verk­samhet
hör också t. ex, frågor som avser bestämmande av svenska kyr­kans lära och
tiUämpningen därav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det måste också ankomma på de politiskt ansvariga
organen att be­sluta om verksamhetens kvalitet. Även här gäller att besluten
måste for­muleras på olika sätt beroende på verksamhetens karaktär. En kommun
kan t. ex. bestämma kvaliteten för den verksamhet som avser hämtning av
hushållsavfall genom att lägga fast hämtningsfrekvens o.d. För en så­dan
verksamhet är det alltså möjligt att i stort sett entydigt beskriva vil­ken kvalitet
som åsyftas. Verksamhetens kvalitet kan bestämmas också på andra sätt. Inom
exempelvis utbildningsväsendet bestäms kvaliteten genom bl. a. läroplaner och
kursplaner, men f, n, också i de flesta fall genom regler t, ex. om hur många
elever en lärare skall undervisa samti­digt, om vilka lärarkategorier som skall
meddela viss undervisning och om vilken utbUdning lärarna skall ha. Dessa och
liknande regler får an­ses ganska exakt bestämma den kvalitet som skall
tUlhandahåUas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äv det föregående har framgått att beslut om
kvalitet på den offent­liga verksamheten tUlhör det politiska beslutsområdet.
Inom många verksamhetsgrenar utgör beslut om bemanningsplaner, personaltäthet
och liknande en avgörande bestämning av verksamhetens kvalitet. Med den angivna
utgångspunkten bör det aUtså ankomma på de politiska or­ganen och deras
företrädare och inte på avtalsparterna att besluta härom. Det kan emeUertid
finnas fall där en påverkan genom förhand­lingar och avtal på en verksamhets
kvalitet är av ringa-betydelse i för­hållande till arbetstagarorganisationens
intresse att kunna påverka de anställdas arbetsförhållanden. I sådana fall kan
det vara skäligt att godtaga en avtalsreglering även från den politiska
demokratins syn­punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad jag nu har anfört reser frågan i vad mån del i
fortsättningen vid sidan av RF och kommunallagarna behövs ett särskilt
avtalsförbud&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1583&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1584&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
den personalrättsliga lagstiftningen för att tillgodose kravet på garan­tier
för den poUtiska demokratin, dvs, för de politiska organens och, på deras
uppdrag, myndigheternas bestämmanderätt över de frågor som jag har angett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
fackliga organisationernas inställning torde närmast innebära alt det nuvarande
avtalsförbudet bör helt slopas. Denna inställning kom till uttryck även i
samband med arbetet på de utvidgningar av det avtals­bara området som skedde
åren 1970 och 1973. Organisationerna har starkt betonat att det inte föreUgger
någon risk för att de skulle miss­bruka det ökade förtroende som en sådan
reform innebär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
ARK:s förslag, som har fått stöd bl, a, från fackligt håU, skuUe som tidigare
har nämnts avtalsförbudet rörande tjänsteorganisationens utformning utgå ur
lagen, ARK och remissinstanserna är dock ense om att avtalsfriheten och vad
därtill hör i form av förhandlingsrätt, rätt till facklig strid osv, inte får
inkräkta på den politiska demokratin sådan den har kommit till uttryck främst i
grundlag och kommunallag. Även LO framhåller att den politiska demokratin inte
är förhandlings­bar. Och av remissyttrandena från de offentliganställdas
organisationer framgår att de delar uppfattningen att det avtalsbarå området
inte bör utvidgas på ett sätt som skulle kunna innebära inskränkningar i den politiska
demokratin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser mig kunna biträda förslaget att slopa det avtalsförbud i fråga om
tjänsteorganisationens utformning som f. n, finns i tjänstemanna­lagstiftningen
(punkten a i 3 § andra stycket StjL och i 2 § andra stycket KtjL),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detta avtalsförbud har emellertid f, n, visst
samband med den före­skrift i StjL och KtjL som hindrar avtal om myndighets
verksamhet (punkten b).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att kunna fyUa sin funktion måste föreskriften
enligt remissopi­nionen kompletteras med en precisering i lagen och dess motiv
av vad som avses med myndighets verksamhet. Men det har inte förts fram nå­got
förslag om vad en sådan precisering skulle innehålla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
är emeUertid i vad mån det är nödvändigt och ändamålsenligt att i
lagstiftningen behåUa förbudet att träffa avtal om verksamheten. En lösning som
bygger på ytterligare precisering i tjänstemannalagstift­ningen av uttrycket
&amp;quot;verksamhet&amp;quot; kan enligt min mening lätt leda tUl icke önskade
konsekvenser. En mer detaljerad gränsdragning kan så­lunda i praktiken föra med
sig en viss stelbenthet. Drar man en teore­tiskt bestämd gräns mellan området
för den politiska demokratin och det område där kollektivavtal kan träffas, kan
det nämligen enligt min mening knappast undvikas att utrymmet för
avtalsreglering på en del punkter bestäms snävare än vad som i själva verket
visar sig nödvändigt och på andra punkter inte tiUräckligt snävt. En sådan
metod skulle också vara agnad att skapa onödiga tillämpningstvister mellan
förhand-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1585&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1586&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lingsparterna.
Frågan om ett särskilt avtalsförbud kan f, ö. sägas be­finna sig i ett annat
läge än tidigare genom det nya betraktelsesätt som ligger tUl grand för
förslaget till medbestämmandelag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;DärtUl kommer att jag anser mig kunna utgå från att
de kollektivav­talsbärande arbetstagarorganisationema inte kommer att vidtaga
några åtgärder som direkt eller indirekt skulle inkräkta på den politiska demo­kratin.
Jag vill i sammanhanget erinra om de uttalanden rörande för­troendet för
organisationernas vilja och förmåga att under ansvar ut­öva sin maktstäUning
som gjordes vid den föregående förhandlingsrätts-reformen (prop, 1965: 60 s,
109), Sedan dessa uttalanden gjordes, har förhandlingssystemet prövats i tio
år. Det torde även med hänsyn till de erfarenheter som därvid har vunnits
finnas fullt fog för att i dag upprepa uttalandet om förtroendet för de
etablerade fackliga organisa­tionerna inom både den statliga och den icke
statliga delen av den offentliga sektom. Som framhölls redan år 1965,
ifrågasätter f, ö, ingen riksdagens rätt att tillgripa lagstiftning till skydd
för vitala sam­hällsintressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På grund av vad jag nyss har anfört ser jag det som
mest ända­målsenligt att slopa avtalsförbudet också i fråga om myndighets eller
in­rättnings verksamhet (punkten b i 3 § andra stycket StjL och i 2 § andra
stycket KtjL), Jag föreslår därför att så sker. En sådan åtgärd innebär att
partema i fortsättningen får bedöma frågan huruvida avtal skall slutas eller inte
mot bakgrand av principen att den politiska demokratin inte får kränkas. Jag
har i det föregående redovisat min uppfattning i frågan om när avtal av hänsyn
till den politiska demokratin inte bör träffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med min inställning i derma del saknas också anledning
att behålla någon ogiltighetsregel (3 § tredje stycket StjL, 2 § tredje stycket
KtjL), såvitt avser punkterna a och b (jfr vidare avsnitt 13,4,2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den lösning som jag sålunda förordar torde ligga
väl i linje med de överväganden som har gjorts i förslaget tUl
medbestämmandelag, när­mast strävandena att göra det möjligt att i ökad
utsträckning träffa kol­lektivavtal i frågor som rÖr förhållandet mellan
arbetsgivare och arbets­tagare. Den stämmer också överens med de förhållanden
som redan rå­der på en stor och betydelsefull del av den offentliga sektom,
nämligen på kommunalarbetarområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vUl här erinra om att en väl fungerande ordning
för att smidigt och samtidigt effektivt säkra det parlamentariska inflytandet
på avtals-frågoma inom det statliga området redan finns. Jag syftar på den verk­samhet
som bedrivs genom riksdagens lönedelegation och genom det statsråd som utses
att överlägga med delegationen (9 kap. 11 § RF). Genom de särskilda kontakterna
mellan regeringen och SAV kan natur­ligtvis f. ö., när så behövs, det politiska
inflytandet säkerställas också i fråga om det fåtal avtal som inte underställs
lönedelegationens prov-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1587&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1588&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ning.
Inom det kommunala området sluts centrala avtal mellan kom­munförbunden och de
fackliga organisationerna i form av rekommenda­tioner tUl de enskUda kommunerna
och landstingskommunerna som se­dan har att själva pröva avtalet. I
kommunförbundens ledning finns företrädare för de kommunala beslutande
församlingarna. Både vid de centrala förhandlingama och vid den därefter
följande prövningen i kommunema och landstingskommunerna är således sörjt för
att också inom det konmiunala området de politiska organen kan göra sitt infly­tande
gällande på ett effektivt och smidigt sätt. Detta avser vUlkoren både för de
arbetstagare som f, n, är anställda som tjänstemän och för övriga arbetstagare,
dvs, främst kommunalarbelama. Anmärkas bör att det allmänna hittiUs har ingått
kollektivavtal främst i fråga om avlö­ningsförmåner o. d. Erfarenhetema
begränsar sig därför i huvudsak tiU sådana frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som framgår av ett senare avsnitt (13.5), saknas
rätt till förhandling och avtal, i den mån avtalet skulle strida mot RF,
kommunallag eller annan tvingande lagstiftning. Men vad bör gälla, om vid en
förhandling ena parten vägrar träffa avtal under hänvisning till att avtalet —
utan att strida mot lag — likväl direkt eller indirekt skulle kränka den poli­tiska
demokratin? I sådana fall bör det i första hand ankomma på partema att inom
förhandlingens ram lösa denna fråga. Skulle detta inte lyckas, uppkommer
problemet hur man bör behandla en situation, där stridsåtgärder varslas eller
tillgrips för att tvinga fram ett avtal som med fog kan påstås träda den
politiska demokratin för när. Mot bak­grunden av att den allmänna uppfattningen
synes vara att det inte bör förekomma stridsåtgärder, som syftar till att
påverka eller förändra gränsema för de folkvalda organens beslutssuveränitet,
skulle det te sig stötande, om parterna grep tUl stridsmedel i en sådan
konflikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I anslutning till beredningen i finansdepartementet
av detta lagstift­ningsärende har därför slutits ett preliminärt särskilt
huvudavtal för den offenfliga sektom (SHA). Förhandlingsprotokollet och avtalet
bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 2:3.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Parter i det preliminära särskilda huvudavtalet är
på arbetsgivarsi­dan SAV, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Försäk­ringskassomas
förhandlingsorganisation och Svenska kyrkans försam­lings- och pastoratsförbund
samt på arbetstagarsidan SF, Svenska kom­munalarbetareförbundet, TCO-S, TCO-K,
SACO/SR (för egen del och för anslutna organisationer) och
Försäkringsanställdas förbund. Detta avtal anges vara bindande för envar part i
avtalet i förhållande till så­dan part i avtalet som är hans
förhandlingsmotpart. Enligt protokollet har SAV träffat avtalet under förbehåll
om regeringens godkännande. Partema på det kommunala området har åtagit sig att
rekommendera sina medlemmar/underorganisationer att som lokalt kollektivavtal
an­taga bestämmelserna i avtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1589&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1590&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt avtalet har arbetsgivar- och
arbetstagarparterna på den offent­liga sektorn sålunda i fråga om sådana ämnen
varom avtal får anses kränka den politiska demokratin enats om all sträva efter
fredliga för­handlingar samt att undvika stridsåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har förhandlingspart gentemot yrkande om avtal i
visst ämne invänt att sådant avtal inte bör träffas med hänsyn till alt det
skulle kränka den politiska demokratin, följer av det nya avtalet att frågan
därom kan hänskjutas tUl en särskild nämnd. Om stridsåtgärd har varslats eller
verkställts och särskild förhandling inte har lett till enighet, får
hän-skjutande ske av förhandlingsparten ensidigt. Har stridsåtgärd däremot
varken varslats eller verkställts, får hänskjutande ske av förhandlings-partema
gemensamt, Hänskjuts fråga till nämnden, är slridsåtgärder för att få till stånd
avtal i ämnet uteslutna så länge frågan är anhängig där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
särskilda nämnden skall bestå av 13 ledamöter. Varje ledamot skall ha två
ersättare. Arbetstagarsidan och arbetsgivarsidan. utser på visst sätt vardera
tre ledamöter och deras ersättare. Återstående sju ledamöter och deras
ersättare utses av regeringen bland riksdagens leda­möter. Nämnden är beslutför
bara när den är fulltalig. I sitt utlåtande skall nämnden ange huruvida den
anser att avtal i ämnet skulle kränka den politiska demokratin. Anser nämnden
detta och är stridsåtgärd varslad eller verkställd, skall nämnden dessutom
hemställa till veder­börande förhandlingspart att undvika sådan åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avtalet skall träda i kraft den 1 januari 1977 och
gälla tills vidare. Uppsägningstiden är sex månader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
och med det särskUda huvudavtalet synes problem av tidigare angi­vet slag ha
fått en lösning som är godtagbar från allmän synpunkt, Sär­skUd vikt synes
därvid kunna läggas vid avtalets regler om inrättandet av en särskild nämnd med
rekommenderande funktioner för frågor där avtal kan anses kränka den politiska
demokratin. Det nya avtalet inne­bär sålunda enligt min bedömning att risken
för fackliga-stridsåtgärder med syfte att få till stånd avtal, som träder den
politiska demokratin för när, blir ytterst begränsad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I det följande behandlas en del särskilda frågor,
där främst RF gör det nödvändigt med en lagreglering eller annan
offentiigrättslig reglering, bl, a, frågor om tillsättning av statlig tjänst,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.4.2 
Utrymmet för avtalsreglering av särskilda frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På statens område får enligt 3 § andra stycket c
StjL avtal mte träffas om anstäUnings- och arbetsvUlkor, som regleras i StjL
eller i författning vartUl StjL hänvisar, och inte heller om anställnings- eUer
arbetsvUlkor, som enhgt StjL omfattas av statens beslutanderätt. Fr, o, m, den
1 ja­nuari 1976 gäller denna bestämmelse inte kollektivavtal om disciplinpå­följder
(jfr 19 §), Bland de frågor som direkt regleras i andra paragrafer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1591&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1592&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
StjL kan nämnas frågor om anställning av tjänsteman, tjänstemans åligganden,
vissa bisysslor, arbetskonflikter, disciplinansvar och avske­dande samt olika
frågor rörande statstjänstemäns anställningstrygghet m, m,, exempelvis
förordnandeformer, turordningar och återanställ­ningsrätt. Som exempel på sådan
särskUd författning som åsyftas i 3 § andra stycket c kan främst anges StjS,
vars flesta paragrafer har sådant direkt samband med StjL, att de på gnmd av
hänvisningar i StjL bildar den materieUa regleringen i vissa frågor inom det
avtalsförbjudna områ­det. I StjS regleras bl. a. viUkor för tjänst, förfarandet
vid tjänstetillsätt­ning och förening av tjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
kommunemas område gäller enligt 2 § andra stycket c KtjL att avtal inte får
träffas om sådant anställningsviUkor angående tjänstetiU­sättning, anställnings
upphörande eUer disciplinansvar som regleras i lag eller i annan författning, i
fråga om disciplinansvar dock fr. o. m. den 1 januari 1976 bara i den mån annat
inte följer av den åsyftade författ­ningen. Exempel på sådana
författningsföreskrifter som åsyftas i detta lagrum utgör föreskrifter i KtjS.
Dessa föreskrifter, som till sitt innehåU svarar mot vissa bestämmelser i StjL
och StjS, gäUer dock inte aUa tjänster som omfattas av KtjL utan enbart
lärartjänster m. fl. enligt re­geringens förordnande. För sistnämnda tjänster
finns dessutom särskil­da författningar som i flera viktiga frågor gäller i
stället för KtjS. För flertalet andra tjänstemannagrupper inom KtjL:s område,
främst de rent kommunalt anställda, saknas författningsbestämmelser om tjänste­tillsättning,
anställnings upphörande eller disciplinansvar (jfr prop. 1965: 60 s. 119).
Dessa frågor är därmed förhandlings- och avtalsbara enligt gällande ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
syfte att begränsa det nuvarande avtalsförbudet i särskUda frågor föreslår ARK
att en stor del av de särskUda författningsbestämmelser, främst i StjL, som
avses i punkten c i 3 § StjL resp. 2 § KtjL skall änd­ras eUer upphävas.
ÅtskUliga administrativa författningsbestämmelser, främst i StjS, skulle
därigenom bU dispositiva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
min del finner jag att övervägandet av ARK:s förslag tiU utvidg­ning av
utrymmet för avtal i nu berörda frågor måste ske utifrån den ståndpunkt som jag
tidigare har intagit, nämligen att den offentligrätts­liga regleringen i
fortsättningen bör begränsas tUl att omfatta enbart de anställnings- eller
arbetsvUlkor som står i sådant omedelbart samband med det allmännas ansvar för
förvaltningsuppgifter och deras riktiga fullgörande, att beslutanderätten måste
förbehållas samhället. Därvid träder efterlevnaden av RF givetvis i förgrunden.
Den närmare inne­börden av detta stäUningstagande framgår av de följande
avsnitten. Som exempel på frågor som fortfarande måste regleras i
offentiigrätts­lig ordning kan redan här anföras tjänstetillsättningsfrågor.
Att en så­dan särskUd författningsreglering har förutsatts i
medbestämmandelagen framgår av dess 3 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1593&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1594&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga
2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innan jag kommer in på innehållet i en sådan
reglering, vill jag emel­lertid ta upp en fråga av mer formell innebörd,
nämligen frågan i vUken mån en lagreglering i de särskUda frågoma fortfarande
behöver kom­pletteras med ett speciellt avtalsförbud e. d.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som har framgått innehåUer nuvarande 3 § andra
stycket StjL ett för­bud att träffa avtal — föratom i frågor om
tjänsteorganisationen eUer myndighets verksamhet (pimkterna a resp, b) — i
frågor som antingen regleras i StjL eller i författning som StjL hänvisar till
eUer också enUgt StjL hör tUl statens beslutsområde (punkten c). En likartad
förbudskon­struktion används i 2 § andra stycket KtjL. I båda paragraferna med­delas
därjämte, som jag redan har nämnt, en ogiltighetsregel. Enligt tredje stycket
skaU sålunda avtal, som träffas i strid mot andra stycket, vara utan verkan i
motsvarande del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I anslutning till ARK:s överväganden — och
tidigare, i samband med ämbetsansvarskommitténs förslag om avskaffande av
ämbetsansvaret m, m. (SOU 1972: 1) — har förts en ingående diskussion om frågan
att helt eller delvis slopa avtalsförbudet i andra stycket av 3 § StjL resp, 2
§ KtjL för att ersätta det med en ogUtighetsregel av samma slag som den i
tredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Godtas mitt förslag att i fråga om
tjänsteorganisationen och verksam­heten (punkterna a och b) låta det nuvarande
avtalsförbudet jämte där­tUl anslutande ogUtighetsregel utgå ur
tjänstemannalagstiftningen, får diskussionen angående förbud och/eller
ogiltighetsregel intresse bara i vad avser regleringen av de särskUda frågorna
(punkten c).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan är emeUertid om man inte kan avvara både
förbud och ogU­tighetsregel också när det gäller sistnämnda reglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt allmänna grundsatser är nämligen en
bestämmelse i lag tving­ande, om inte annat framgår av lagen. Någon särskild
upplysning här­om behöver sålunda inte meddelas i lagen. Ätt man ändå har gett
en upplysning om att tjänstemannalagstiftningens regler och tillämpnings­föreskrifter
tiU dessa regler är tvingande hänger naturligt samman med de särskilda krav på
tydlighet som måste ställas i samband med en så genomgripande reform av de
offentiiga tjänstemännens rättsstäUning som det var fråga om år 1965. Som jag
ser det, ter det sig nu lämpligast att ansluta lagtekniken på detta område till
vad som allmänt tillämpas på andra rättsområden. På så sätt motverkar man också
felaktiga slutsatser angående verkan av avtal som strider mot andra lagregler.
Jag föreslår därför att lagregleringen av de särskilda frågoma i fortsättningen
ut­formas med hänsyn härtill, dvs, att också det särskilda avtalsförbudet i
pimkten c (3 § andra stycket StjL resp, 2 § andra stycket KtjL) jämte därtUl
anslutande ogiltighetsregel (tredje stycket i angivna lagrum) får utgå.
Spörsmålet i vad mån det finns något utrymme för avtalsreglering i dessa frågor
får alltså besvaras i den lagstiftning där frågorna regleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1595&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1596&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.4.3.
Utformningen av den nya regleringen med hänsyn till grundlag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta avsnitt skall jag ta upp ännu några frågor
med anknytning tiU RF m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den första av dessa frågor gäller befogenheten att
meddela föreskrif­ter som rör de offentliganställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Äv
vad jag har sagt tidigare har framgått att personalrätten —- dvs. den rättsliga
regleringen av frågor om arbetstagare i aUmän tjänst — f, n, rymmer såväl
offentUgrättsliga (stats- och förvaltningsrättsliga) som civilrättsUga
(arbetsrättsliga) inslag. Det har också framgått att bestämda offentligrättsliga
inslag enligt min mening måste behållas också i fort­sättningen. I och med mitt
förslag kommer emellertid nya frågor att öppnas för avtalsreglering. För att
undvika stömingar i myndighetemas funktioner måste det allmänna i avvaktan på
kollektivavtal tills vidare kimna utfärda normer också i dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag kommer därför att i mitt lagförslag ta in en
övergångsbestämmelse av innehåll att den offentiige arbetsgivaren i författning
får meddela, dvs. också behålla, föreskrift i fråga om anställnings- eUer
arbetsvUlkor utan hinder av att vUlkoret — enligt gällande ordning eller enligt
för­slaget — kan bli föremål för avtal, I bestämmelsen bör uttryckligen an­ges
att den bara gäller tUls vidare. Såvitt rör vUlkor, som man enligt gällande
ordning inte får avtala om, har det allmänna f, n, frihet att inom ramen för RF
och annan lag meddela föreskrifter, övergångsbe­stämmelsen bör emellertid
generellt begränsas till att gälla sådana före­skrifter som inte strider mot
koUektivavtal. Föreskrifter, som i avvaktan på kollektivavtal har utfärdats med
stöd av bestämmelsen, skall givetvis inte anses utesluta kvarievande stridsrätt
enligt 44 § medbestämmande­lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämnda övergångsbestämmelse bör kompletteras med en
annan sådan bestämmelse, Äv denna bör framgå att meddelad
författningsföreskrift i fråga om anställnings- eller arbetsvillkor för
offentligt anställd skall upphöra att gälla i samma utsträckning som villkoret
blir reglerat i kollektivavtal, om författningen inte har beslutats av eller
med riks­dagen. En sådan bestämmelse motsvarar f, ö, vad som redan tillämpas på
det statligt lönereglerade området i enlighet med 3 § i den s, k. upp­hävandekungörelsen
(1965: 886),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En annan fråga med anknytning tUl RF gäUer gränsen
meUan lag och förordning på KtjS område,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ÅtskUUga
av de frågor som på statens område är reglerade i lag (StjL) regleras nu för
vissa icke-statliga tjänstemannagrupper i stäUet i KtjS jämte annan
administrativ författning. Som har nämnts omfattar KtjS — eller delar därav —
vissa statiigt reglerade tjänster, främst lärartjäns­ter m. fl. Bestämmelsernas
innehåll är i stort sett detsamma som i mot-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1597&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1598&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;svarande
bestämmelser på det statliga området, ARK föreslår att en del bestämmelser i
KtjS — främst de som har motsvarighet i StjL enligt be­tänkandet — förs över
tUl lag (KtjL). TiU stöd härför anförs bl. a. stats-rättsliga synpunkter (SOU
1975: 1 s. 671). Någon allmän erinran mot detta förslag har inte gjorts under
remissbehandlmgen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bl. a. enligt uttryckligt uttalande under
förarbetena tiU RF torde rege­ringen vara behörig att meddela bestämmelser av
den art som har fun­nits i KtjS (prop. 1973: 90 s. 306). Övervägande skäl synes
ändå tala för att genomföra ARK:s tanke att i fortsättningen lagreglera en del
av de frågor som f. n. regleras i KtjS. Jag föreslår därför att så sker. Därvid
bör liksom hittUls strävas efter likformighet med de lagregler som skall gälla
för statsanställda. Jag presenterar senare det närmare innehållet i mitt
lagförslag. Återstående frågor av den typ som reglerats i KtjS bör, i enlighet
med de nyss föreslagna övergångsbestämmelsema, i avvaktan på kollektivavtal
alltjämt kunna regleras i annan författning än lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Redan här skall emellertid anmälas ytterligare en
fråga, nämligen vis­sa tekniska brister i den nuvarande
tjänstemannalagstiftningen. Som i an­nat sammanhang har påpekats av lagrådet
(prop. 1975: 78 s. 245), har nämligen StjL — med de många ändringar som har
gjorts däri — som helhet kommit att bli svåröverskådlig och i övrigt formellt
bristfällig. Motsvarande gäller de delar av KtjS som enligt vad jag nyss
anförde bör upphöjas till lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar uppfattningen att det behövs en tämligen
genomgripande lagöversyn från formell synpunkt redan på grund härav. Denna
översyn bör, så långt det är möjligt utan ytterligare utredning, verkställas
redan inom ramen för detta lagstiftningsärende. DärtUl kommer all jag avser att
i det följande lägga fram åtskilliga förslag till materiella ändringar i
gällande ordning. Översynen kan därför lämpligen ske i samband med att förslag
tUl ny lagstiftning utarbetas. Härvid bör de lagföreskrifter som skaU gälla på
nuvarande KtjL:s resp. KtjS område i tillämplig mån arbetas samman med dem som
skaU gälla på statens område. Jag föreslår sålunda att StjL, KtjL och nämnda
delar av KtjS ersätts av en enda lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nya lagen bör således innehåUa dels vissa
generella föreskrifter, som görs tillämpliga inom både det stafliga och det
kommunala områ­det, dels speciella föreskrifter, som uteslutande avser statliga
och andra statligt reglerade m. fl. anställningar. Frågan om vilka
arbetstagargrup­per som skall omfattas av den nya lagen behandlas närmare i
senare av­snitt (13.11). Där diskuteras bl. a. kommunalarbetarnas rältsställnLng.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Här kan också anmärkas alt en del frågor med
anknytning tUl TF tas upp senare (13.6).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1599&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1600&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.5
Förhandlingsrätten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 4 § FFL får arbetsgivare eller förening av
arbetsgivare, å ena sidan, och förening av arbetstagare, å andra sidan, begära
förhandling rörande reglering av anställningsvillkoren ävensom rörande
förhållan­det i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare. Begärs förhandling
är motparten skyldig att träda i förhandling i frågan. I FFL görs i detta
hänseende inte något undantag för det offentiiga området. Förhand­lingsrätten
avser både s. k. rättstvister, dvs. tvist rörande tolkning eUer tillämpning av
kollektivavtal m. m. eller av lag som har betydelse för
anställningsförhållandet, och s. k. intressetvister, som avser frågor i vU­ka
den ena parlen vill träffa avtal (jfr bil. 1 avsnitt 11.3). Det anses att
förhandlingsrätten inte omfattar frågor som träffas av avtalsförbudet i 3 §
StjL eller 2 § KtjL (jfr prop. 1965: 60 s. 116). Den offentUge ar­betsgivaren
har i sådana frågor rätt att besluta om och genomföra de åtgärder som han
finner lämpliga, utan att först förhandla med arbets­tagarsidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Part kan väcka talan vid AD med yrkande om fastställelse
av för­handlingsskyldighetens omfattning. Någon talan av förhandlingsberätti­gad
part om fuUgörande av förhandlingsskyldigheten är däremot inte möjlig f. n., om
inte motparten i kollektivavtal har åtagit sig sådan för­handlingsskyldighet.
Vägrar offentiig arbetsgivare vid förhandluig som anordnats av förlikningsman
att förhandla med arbetstagarorganisation, kan frågan enligt 6 § andra stycket
lagen (1920: 245) om medling i ar­betstvister (6 § ändrad senast 1936: 507)
underställas AD:s prövning ef­ter anmälan av förlikningsmannen. Finner AD att
frågan är förhand­lingsbar, kan domstolen förelägga och döma ut vite på grand
av för­handlingsvägran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den offentiige arbetsgivarens rätt att slutligt
bestämma i avtalsför­bjudna frågor har brutits igenom på senare tid. Sålunda
har i åtskilliga frågor som hör samman med anställningsskyddet i offentlig
tjänst öpp­nats en möjlighet att få frågan slutligt prövad av AD (51 § StjL).
Talan inför AD i sådan fråga skall normalt föregås av överläggningar mellan
parterna i tvistefrågan (52 § StjL resp. 7 § KtjL, även 4 kap. 7 § LRA).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK föreslår en ordning med två i princip olika
former av förhand­ling. För det första föreslås att avtalsförhandlingar skall
kunna begäras dels om villkor som man kan träffa kollektivavtal om, dels om
andra förhåUanden som avses med FKL (11 § FKL). Kollektivavtal skall en­ligt
förslaget kunna träffas om vUlkor som rör arbetet, om lön eller an­nan
ersättning härför och om vUlkor i övrigt som rör förhållandet mel­lan arbetsgivare
och arbetstagare (20 § FKL). För det andra föreslår ARK att arbetsgivare som är
bunden av kollektivavtal skall vara skyldig att förhandla även i fråga som han
enligt avtal själv får slutligt be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11   
Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1601&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1602&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;162&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stämma
över, om lokal sammanslutning av arbetstagare som är part i kollektivavtal med
arbetsgivaren begär detta. Därvid skaU arbetsgivaren vara skyldig att avvakta
med beslut eller annan åtgärd i frågan tUls för­handluigen har slutförts, om
sådant uppskov skäligen kan krävas av ho­nom (12 § FKL). Avser arbetsgivaren
att fatta beslut eller annars vidtaga åtgärd som medför viktigare förändring av
drifts- eller arbetsförhållan­dena eller av anställningsförhållandena i övrigt,
skall han enligt försla­get vara skyldig att själv ta initiativ tiU lokal
förhandling innan åtgärden vidtas (primär förhandlingsskyldighet, 13 § FKL).
Ledamötema Ed­lund, Gustafsson och Westerberg föreslår i en reservation (den s,
k, LO/TCO-reservationen) bl, a, att området för den primära förhandlings­skyldigheten
skall utvidgas och att vid oenighet mellan de lokala par­terna arbetsgivarens
förhandUngsskyldighet skall gälla också gentemot central organisation på
arbetstagarsidan. Vidare bör det enligt reservan­tema ankomma på
arbetstagarparten att avgöra om ett beslut skall anstå i avvaktan på
förhandling eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt ARK bör reglerna i 11—13 §§ FKL i princip
vinna tiUämpning fullt ut även på den offentliga sektorn (SOU 1975: 1 s, 674),
Syftet är enligt ARK att inom denna sektor införa samma system med förhand­lingar
och avtal som på den privata sektorn. Några rättsliga skäl kan en­ligt ARK inte
åberopas mot att den nya förhandlingsrätten får insteg även på det offentiiga
tjänstemannaområdet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK anser emeUertid att den offentUge arbetsgivaren
inte bör vara skyldig att förhandla i de frågor som omfattas av det allmännas
beslu­tanderätt enligt 3 § StjL eller 2 § KtjL, Från aUmänna statsrättsliga ut­gångspunkter
skuUe det nämligen, menar ARK, te sig främmande, om riksdagen eUer regeringen
skulle vara underkastad förhandlingsskyldig­het, innan den fattade beslut som
enligt grundlagen ankommer på den att avgöra. Teoretiskt gör sig samma synsätt gällande
även när dessa statsorgan genom delegering — som aUlid kan återkallas — har
lämnat över beslutanderätten tUl underordnad myndighet. Det anförda äger en­ligt
ARK tUlämpning också i fråga om de kommunala församlingamas beslutanderätt.
Eftersom den nya skyldigheten enligt 12 och 13 §§ FKL att föra även annan
förhandling än avtalsförhandling tar sikte bara på frågor i vilka arbetsgivaren
beslutar, vare sig det gäller en arbetsgivare inom den enskilda eUer inom den
offentliga sektorn, kommer de nya förhandlingsrättsreglerna i FKL formellt att
omfatta även de frågor om myndighets verksamhet som föreslås bli undantagna
från avtalsområdet. Med hänsyn härtill föreslår ARK att bestämmelserna i 11—13
§§ FKL mte skall gäUa i fråga som omfattas av det aUmännas beslutanderätt en­ligt
3 § StjL eUer 2 § KtjL, Eftersom det icke avtalsbara området kom­mer att
avsevärt begränsas enligt ÄRK:s förslag till ändring i de nämnda lagarna,
kommer emellertid utrymmet för tillämpningen av för­handlingsrätten automatiskt
att vidgas i motsvarande mån, framhåUer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1603&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1604&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ARK,
Om man följer förslaget att ändra konstruktionen med avtalsför­bud i
tjänstemannalagarna till att avse en mer renodlad ogiltighetsregel (jfr avsnitt
13,4,2), inträder enligt ARK ytterligare en utvidgning av för­handlingsrätten.
Den nya konstruktionen med en ogiltighetsregel medför nämligen enligt ARK inte
någon begränsning av den offentiige arbetsgi­varens förhandlingsskyldighet, när
fråga uppkommer om han på rätt sätt tillämpat en tvingande bestämmelse i
tjänstemannalagsliftningen. Detsamma gäller tvist om tUlämpningen av t. ex. de
uppsägningsregler i LAS till vilka 29 § StjL hänvisar. Även beträffande sådan
tvist bör det föreligga förhandlingsskyldighet, menar ARK. Avsikten synes dock
inte vara att denna förhandlingsskyldighet skall avse avtalsförhandling enligt
11 § FKL. ARK synes nämligen uteslutande ha åsyftat förhandUngar enligt 12 dier
13 § FKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 14—16 §§ föreslår ARK vissa regler om påkaUande
av förhandling och skyldighet att inställa sig vid förhandling. I denna del
hänvisar jag till redogörelsen i bU. 1 (avsnitt 11.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till informationsplikten på det offentliga området
återkommer jag i följande avsnitt (13.6).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissutfallet
i fråga om ARK:s förslag om förhandlingsrättens ut-formnuig på den offentliga
sektorn är inte entydigt. Visserligen sätts syf­tet med förslaget — att så
långt möjligt genomföra samma regler på det offentliga som på det privata
området — inte ifråga av någon instans. En myndighet sätter däremot i fråga, om
inte statstjänstemännens med­bestämmande kan utformas så, att beslutsprocessen
hos myndighetema görs mindre omständlig och personalkrävande än vad som skulle
följa av ett genomförande tUl alla delar av ARK:s förslag. Myndigheten erin­rar
om att partiella reformer på den statliga sektorn har genomförts suc­cessivt
under senare år och att försöksverksamhet har förekommit i olLka
personalpolitiska frågor och pekar på möjligheten att genom fort­satta
partiella reformer och fortsatt försöksverksamhet och med beak­tande av de
särskUda förhållandena inom den statliga sektorn fitma for­mer för ett
inflytande för de statligt anställda som svarar mot vad som kan komma att råda
inom andra delar av arbetsmarknaden. Också flera andra remissinstanser pekar på
de pågående försöken med fördjupad förvaltningsdemokrati och menar att ARK
borde ha tagit tiU vara erfa­renhetema från denna verksamhet. De
offentiiganställdas organisationer vill i allmänhet gå längre när det gäUer att
öka de anställdas möjligheter till inflytande över sina anställnings- och
arbetsförhållanden. De anslu­ter sig därför tUl det förslag tUl utvidgad
förhandlingsrätt som inryms i LO/TCO-reservationen. De menar också att reglerna
i 12 och 13 §§ FKL bör få tUlämpning fullt ut även i frågor där
beslutanderätten bör förbehållas de politiska organen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De anställdas organisationer ansluter sig i sina
remissyttranden ge­nomgående tUl förslaget i LO/TCO-reservationen om utvidgad
upp-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1605&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1606&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skovsplikt
även såvitt avser den offentiiga sektorn. Ett par av dem häv­dar att
uppskovsplikten skall gälla utan undantag i alla frågor som om­fattas av förhandlingsrätten
såvida inte förhandlande motpart medger annat. Detta bör gäUa även i icke
avtalsbara frågor. Det föreligger, me­nar man, inte någon risk att medborgarnas
rätt att genom sina politiska organ besluta om den offentliga verksamheten
skulle lida någon in­skränkning härigenom, eftersom de fackliga
organisationerna inte kan vidta någon stridsåtgärd i dessa faU, Ett par
remissinstanser anser också att uppskovsplikten i princip inte torde innebära
några speciella svårig­heter, i varje faU inte på den kommunala sektom, där
beslutsprocessen för övrigt är anpassad tUl kollektiva beslut vUka i allmänhet
föratsätter betydande tidsmarginaler. Flera instanser menar också att det bör
an­komma på arbetstagarsidan att avgöra om beslut får fattas redan innan förhandlingama
har slutförts. Man förutsätter att frågan tas upp i så god tid att ett
beslutsfattande före förhandlingarnas genomförande i normalfallet inte behöver
aktualiseras och pekar på att de fackliga or­ganisationerna torde komma att
använda sin beslutsrätt lika ansvars­fullt som arbetsgivama brakar göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De statsmyndigheter som yttrat sig särskUt angående
de offentUga ar­betsgivamas uppskovsplikt godtar i princip ARK:s förslag i
detta av­seende. En del av dem efterlyser dock vissa modifikationer. Bl. a.
pekas på risken för att uppskovsskyldigheten skaU leda tiU ineffektivitet i myn­digheternas
handläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del får jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten för ARK:s förslag i fråga om den
offenfliga sektom är att de offentliganställda så långt möjligt skall få samma
rätt tiU infly­tande över suia anstäUnings- och arbetsförhåUanden som de
privatan­ställda. Denna inställning delas av remissinstanserna. Enighet råder
också om att en demokratisering av arbetslivet inte får leda tUl en kränkning
av den politiska demokratin. Jag finner — som jag redan har anfört (avsnitt
13.2, jfr även 13.4.1) — dessa allmänna utgångspunkter för förhandlingsrättens
uppbyggnad på det offentliga området vara rik­tiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När jag nu och i det följande tar upp frågan
huruvida reglerna om förhandlingsrätt i medbestämmandelagen helt eller delvis
kan vinna lill­lämpning även på den offentliga sektorn, saknas enligt min
mening an­ledning att närmare diskutera tillämpningen av andra regler än sådana
som eventueUt kan föranleda behov av en särreglering på denna sektor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medbestämmandelagens regler om förhandlingsrätt har
utformats med utgångspunkter i FKL och i LO/TCO-reservationen. Enligt 10 §
medbestämmandelagen, som behandlar rätten till förhandling i intresse­tvister
och rättstvister, skall arbetstagarorganisation med de undantag som framgår av
2 § ha rätt tUl förhandling med arbetsgivare i fråga rörande förhållandet
mellan arbetsgivaren och sådan medlem i organi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1607&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1608&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sationen
som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren. Arbets­givare har
motsvarande rätt att förhandla med arbetstagarorganisation. Förhandlingsrätten
skall också gälla för arbetstagarorganisationen i för­hållande tUl organisation
som arbetsgivaren tillhör och för arbets­givarens  organisation  i förhållande 
till  arbetstagarorganisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i 10 § medbestänunandelagen svarar i stora drag mot 4 § FFL. Sistnämnda
paragraf gäller f. n. också på den offentliga sek­torn. Jag finner det därför
uppenbart att även den nya regleringen i 10 § medbestämmandelagen skall vinna
tillämpning på denna sektor. . För avtalsförhandlingar finns på det offentliga
området redan en för­handlingsordning som har visat sig fungera väl. Något
behov av särskUd lagreglering i fråga om ordningen för avtalsförhandlingar
enligt 10 § medbestämmandelagen torde därför inte finnas för den offentliga sek­torn
lika litet som för den privata.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;FörhandUngsrätt enUgt 4 § FFL föreUgger inte i
avtalsförbjudna frå­gor Cjfr prop. 1965: 60 s. 116). Jag har emellertid i det
föregående före­slagit att det nuvarande avtalsförbudet i StjL resp. KtjL inte
skall få nå­gon motsvarighet i den nya lagstiftningen om offentlig anställning.
För­handlingsrätten enligt 10 § medbestämmandelagen bör därför på den of­fentiiga
sektom bli tiUämplig utan andra inskränkningar än de som gäl­ler på den privata
sektorn. Detta innebär bl. a, att förhandlingsrätten på den offenfliga lika
litet som på den privata sektorn omfattar för­handlingar vilka syftar till att
träffa avtal som strider mot tvingande föreskrift i lag. Denna mskränkning
torde komma att få ytterligare be­tydelse på den offentliga sektorn med hänsyn
tUl den uttryckliga regle­ring av vissa frågor i det offentliga
anställningsförhållandet som åter­finns främst i RF, kommunaUagaraa och den nya
lagstiftningen om offenflig anstäUning, Jag vUl emellertid betona att nämnda
inskränk­ning i förhandlingsrätten endast har avseende på uttrycklig föreskrift
i lag eller i författning som meddelats med stöd av lag. Om en offentlig
arbetsgivare finner att han måste avböja ett avtalsförslag med hänsyn tUl den
politiska demokratins krav och detta krav inte direkt följer av en bestämmelse
i t, ex, RF, får han således inte vägra att träda i för­handling i frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag lämnar härmed t, v, 10 § och går i stället över
tUl den särskUda regleringen av förhandlingsrätten i vissa faU, I 11 §
medbestämmande­lagen behandlas arbetsgivarens s. k. primära
förhandlingsskyldighet. I första stycket sägs alt arbetsgivare på eget
initiativ skall förhandla med arbetstagarorganisation i förhållande tiU vilken
han är bunden av kollektivavtal, innan han beslutar om viktigare förändring av
sin verk­samhet eller av arbets- eller anställningsförhållandena för
arbetstagare som tillhör organisationen. EnUgt 12 § medbestämmandelagen är ar­betsgivaren
skyldig att förhandla innan han fattar eUer verkställer be­slut även i andra
frågor som rör förhållandet mellan honom och arbets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1609&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1610&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tagare
hos honom, om sådan nyssnämnd organisation begär detta och beslutet rör medlem
i organisationen. I 13 §, slutligen, utvidgas arbets­givarens
förhandlingsskyldighet enligt 11 och 12 §§ till att avse även
arbetstagarorganisation i förhållande tiU vilken arbetsgivaren inte är bunden
av kollektivavtal, under förutsättning att frågan särskUt angår arbets- eller
anställningsförhållandena för arbetstagare som är medlem i denna organisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivarens skyldighet enligt 11 och 12 §§
medbestämmandelagen att avvakta med beslut till dess förhandling har ägt rum är
inte undan­tagslös. I 11 § andra stycket medges således arbetsgivaren att fatta
och verkstäUa beslut även innan han fullgjort sin förhandlingsskyldighet en­ligt
första stycket, om synnerliga skäl föranleder det. Påkallas förhand­ling enligt
12 §, får arbetsgivaren fatta och verkställa beslut innan han fullgjort sin
förhandlingsskyldighet, om särskUda skäl föranleder det. Arbetsgivare som inte
iakttar uppskovsskyldigheten enligt 11 eUer 12 § eller som utan fog åberopar
synnerliga resp. särskilda skäl mot upp­skov kan åläggas skadestånd härför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 4 § andra stycket medbestämmandelagen får
avvikelse från föreskriftema i bl. a. 11 och 12 §§ göras genom kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innan jag nu tar upp frågan om tUlämpningen av 11
och 12 §§ med­bestämmandelagen på den offentliga sektorn vUl jag erinra om att
det på denna sektor redan i dag prövas olika system för att ge de offenflig­anstäUda
ett vidgat inflytande även i frågor över vilka arbetsgivaren i princip har den
slufliga bestämmanderätten. Jag syftar här bl, a, på den försöksverksamhet med
fördjupad förvaltningsdemokrati som pågår vid ett tjugotal myndigheter (jfr avsnitt
13,3,1), Vid ett sjuttiotal statliga myndigheter har vidare regeringen på
förslag av de anstäUdas organisa­tioner utsett personalföreträdare i
myndighetens lekmannastyrelse eller motsvarande högsta beslutande organ (jfr
13,3,2), I sammanhanget kan nämnas även den verksamhet som bedrivs i
företagsnämnderna på den offentliga sektorn. De anställda på denna sektor har
på detta sätt fått möjlighet att till myndigheternas beslutsunderlag föra även
fackliga synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett annat betydelsefullt medel för de offentiiganställda
att få föra fram sina synpunkter ligger i det överläggningsförfarande som utan
di­rekt lagreglering brakar tillämpas i anslutning tUl avgörandet av avtals­förbjudna
frågor. I samband med genomförandet av 1965 års förhand­lingsrättsreform väckte
de statsanstäUdas organisationer tanken på att en lagfäst ordning med sådana
överläggningar skulle införas som en er­sättning för förhandlingsrätten i de
avtalsförbjudna frågorna. Denna tanke avvisades visserligen (prop. 1965: 60 s.
122). Föredragande depar­tementschefen uttalade dock att det borde lämnas över
åt myndighe­terna att själva avgöra i vilken utsträckning överläggning med
organi­sationerna är påkallad i de avtalsförbjudna frågoma. Han fann inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1611&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1612&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anledning
befara att inte myndigheterna självmant skuUe komma att ta upp överläggningar i
ärenden, där tjänstemännen och deras organisa­tioner har grundade anspråk på
att få föra fram sina synpunkter och önskemål. Det måste i stället, menade han,
ligga i de offentliga arbets­givarnas eget intresse att ta initiativ tiU
överläggning i mera väsentliga frågor rörande den offentiiga administrationens
utformning och verk­samhet. Han förutsatte vidare att myndigheterna, även om de
uite har anledning att ta initiativ tUl överläggningar, likväl skulle komma att
vara lyhörda för önskemål från organisationernas sida att få framföra
synpunkter och önskemål innan ärenden avgörs. Vid utskottsbehand­lingen i
riksdagen av förslaget (K2LU 1965: 1 s. 57) underströks vikten av att de
anställdas organisationer får framföra sina synpunkter och av att
överläggningar äger ram i alla frågor där detta kan anses befogat och kan ske
utan olägenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En förnyad framställning från de offentliganställda
om en lagreglerad rätt tUl överläggning i avtalsförbjudna frågor gjordes i
samband med 1973 års reform av 3 § StjL och 2 § KtjL (prop. 1973: 177 s. 30).
Framställningen lämnades utan bifall men i sammanhanget anmärkte föredraganden
att överläggningar i praktiken har förekommit i en om­fattning som i allmänhet
torde få anses väl motsvara ställda krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För det offenfliga tjänstematmaområdet infördes fr.
o. m. den 1 ja­nuari 1975 en speciell överläggningsrätt i vissa avtalsförbjudna
frågor. Skall tvist i sådan fråga handläggas enligt LRA, åUgger det nämligen en­ligt
52 § StjL resp. 7 § KtjL den som viU väcka talan vid AD att bereda motparten
tUlfäUe tiU särskUd överläggning i frågan. Av 4 kap. 7 § LRÄ följer att AD i
regel inte får ta upp talan i sådan fråga tUI pröv­ning förtån överläggning har
ägt rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är mot denna bakgrund man bör bedöma frågan huruvida reg­lerna i 11 och 12 §§
medbestämmandelagen kan vinna tUlämpning fiUlt ut på den offentliga sektom.
ARK:s förslag att reglerna om förhand­ling enligt 12 och 13 §§ FKL skulle med
undantag för frågor som om­fattas av det allmännas exklusiva beslutanderätt
gälla även för den of­fentliga sektorn har godtagits av så gott som alla
remissinstanser. Det är dock därvid att märka att ARK:s förslag inte går lika
långt som förslaget tUl medbestämmandelag vad gäller arbetsgivarens förhand­lingsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad först gäller själva förhandlingsrätten enligt
11 och 12 §§ med­bestämmandelagen finner jag inte anledning att föreslå några
undan­tag för den offenfliga sektorn. Sådana förhandlingar kan ju närmast
betraktas som ett naturligt komplement till eUer ersättning för de olika former
av medbestämmande som redan tillämpas på denna sektor. Att förhandlingsrätten
är begränsad i vissa hänseenden följer bl, a, av 1 § medbestämmandelagen,
Förhandluigsrätten är således begränsad tUl vad som rör förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetstagare. Angående&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1613&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1614&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;168&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innebörden
härav får jag hänvisa till bil. 1. Utanför arbetsgivarens pri­mära
förhandlingsskyldighet faller vidare normalt exempelvis beslut i fråga om
åtgärder som återkommer från gång till annan i huvudsak i sanuna form och
omfattning och som då behandlas i en inarbetad ord­ning (jfr
specialmotiveringen tiU 11 § i bil, 1), Till möjUgheterna till av­talsreglering
av handläggningsordningen för sådana frågor återkommer jag i det följande
(avsnitt 13,7), Sådana frågor kan naturligtvis i det enskUda fallet bU föremål
också för förhandUng enligt 12 §, Vidare kan framhållas att på den offentliga
sektorn liksom på den privata sektorn arbetsgivaren kan vara skyldig att låta
sina beslut dikteras av innehållet i lag eller i sådan offentligrättslig
föreskrift för kommun eller landstings­kommun som har utfärdats med stöd av 8
kap, 7 eller 13 § RF, I så­dana frågor kan naturligtvis avtal inte träffas som
strider mot tvingande lagbestämmelse. Förhandlingsskyldigheten enligt 11 och 12
§ gäller dock även dessa frågor, i den mån tillämpningen av bestämmelsen har
avseende på förhåUandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till den särskUda frågan om den nivå på vUken
sådana förhandlingar skall föras återkommer jag i det följande. Jag skall
emellertid först ta upp frågan om omfattningen av den upphovsplikt som bör
gälla för den offentiige arbetsgivaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad först gäller uppskovspliktén i samband med
arbetsgivarens pri­mära förhandlingsskyldighet sägs alltså i 11 § andra stycket
medbestäm­mandelagen att arbetsgivaren innan förhandlingsskyldigheten har full­gjorts
får fatta och verkställa beslut bara om synnerliga skäl föranleder det.
Uppskovsplikten föreslås bli skadeståndssanktionerad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Chefen för arbetsmarknadsdepartementet pekar i bil.
1 (avsnitt 11.3) bl. a. på att arbetsgivarens förhandlingsskyldighet enligt 11
§ gäller bara i förhållande tUl de arbetstagarorganisationer till vilka
arbetsgivaren slår i kollektivavtalsförhållande. Förutsättningarna är därför,
menar han, goda för att det skall utvecklas ett gott samarbete med rutiner för
för­handlingarna, som är väl anpassade efter förhållandena i varje enskilt
fall. Det saknas därför normalt anledning att räkna med att förhandling­ama
skall medföra förseningar eller ineffektivUet i arbetsgivarens verk­samhet.
Förhandlingarna blir i stället ett naturligt och förutsebart mo­ment i
beslutsprocessen. Arbetsgivarens uppskovsskyldighet behöver därför inte
upplevas som någon belastning. Man måste dock räkna med att det ibland kan
uppstå situationer i vUka det inte ter sig till­fredsstäUande att arbetsgivaren
är ålagd en obetingad skyldighet att avvakta med beslut eller åtgärder. Det är
därför som medbestämman­delagen ger arbetsgivaren en möjlighet att när starka
skäl kan åbe­ropas fatta ett beslut eller verkställa en åtgärd innan
förhandling har kunnat ske. Man kan, menar chefen för
arbetsmarknadsdepartementet, inte bortse från att det kan uppstå situationer i
vUka tUl följd av skUda bedömningar i sakfrågan, personliga omständigheter eUer
något annat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1615&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1616&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;169&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;liknande
samförståndslösningar inte kan uppnås, trots att det finns kanske betydande
risker för skada om ett beslut eller en åtgärd uppehäl­les. Det är inte säkert
att båda parter i ett läge av tidsnöd har tUlgång till eUer tid att sätta sig
in i aUt beslutsimderlag av betydelse. Frågan om verknmgarna av ett dröjsmål
med beslut kan därför bedömas olika. Blir det i ett visst läge aktuellt med
förhandlingar mellan en arbetsgivare och företrädare för arbetstagarnas
förbund, kan också tänkas att risken för motsatta bedömningar ökar tUl följd av
att den omedelbara kontakten med förhållandena i det enskUda faUet inte blir
densamma som vid en lokal förhandling. Avvägningen av uppskovsfrågan kan kanske
ibland också påverkas av andra omständigheter än sådana som har omedelbar
beröring med det enskUda faUet, anför departementschefen. Även om en
arbetsgivare planerar sin verksamhet så att han normalt kan sköta sin
förhandlingsskyldighet på ett helt tUlfredsstäUande sätt, kan det inträffa en
speciell situation, som inte rimligen har kunnat förutses, och som för­sätter
arbetsgivaren i en tvångssituation, framhåller departementschefen. Om det då
över huvud inte finns tid att ta någon som helst kontakt med vederbörande
företrädare för den förhandlingsberättigade organisatio­nen på
arbetstagarsidan, något som väl knappast inttäffar annat än till följd av rena
tUlfäUigheter, eUer om det i varje fall inte finns tid att ge­nomföra en
förhandling, vore det, menar departementschefen, att sträcka sig för långt att
anse lagens regler åsidosatta, om arbetsgivaren ändå fattar sitt beslut eller
vidtar sin åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som exempel på fall av den art som åsyftas åberopas
situationer när det är risk för säkerheten på arbetsplatsen, viktiga
samhällsfunktioner eller därmed jämförliga intressen. Exemplen är hämtade från
regeln i 9 § lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen om un­dantag
från arbetstagarorganisations tolkningsföreträde. I propositionen (1974: 88)
med förslag tUl förtroendemannalagen framhöll föredragan­de statsrådet bl. a.
(s. 153) att tolkningsföreträdesregeln inte får tUl-lämpas så att den skapar
något betydande hinder för den offentliga verksamhetens behöriga gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid bedömningen av frågan om vad som skall anses
utgöra synnerliga skäl mot uppskov med beslut kan, påpekar chefen för
arbetsmarknads­departementet i bil. 1, ledning hämtas också i begreppet
skyddsarbete såsom detta har utformats i den offentliga
tjänstemannalagsliftningen och i vissa huvudavtal på arbetsmarknaden. Enligt 17
§ andra stycket StjL hänförs tUl skyddsarbete sådant arbete som behövs för att
avveckla en verksamhet på ett tekniskt försvarligt sätt eller för att förebygga
fara för människor eller skada på egendom. Lika med skyddsarbete anses ar­bete
som någon är skyldig att utföra på grund av särskild föreskrift i lag. Enligt
förarbetena till nämnda föreskrift (prop. 1965: 60 s. 115) bör det tillkomma
den offentiige arbetsgivaren alt i förekommande fall och inom ramen för
stadgandet närmare bestämma vad slags arbete som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1617&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1618&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skaU
utföras som skyddsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är i akuta situationer av det slaget som det
enligt chefen för arbetsmarknadsdepartementet också bör tillkomma arbetsgivare
en rätt att fatta nödvändiga beslut eller vidta åtgärder utan att först delta i
förhandling. Det kan, fortsätter han, också tänkas andra undantags­situationer
där en arbetsgivare oförutsett försätts i ett läge, där det står klart att
beslut måste fattas omedelbart. Man bör dock kunna räkna med att det i företag
där sådana händelser kan inträffa kommer att utformas lösningar som både
tillgodoser arbetstagarnas intresse av insyn och in­flytande och ger den
nödvändiga handlingsberedskapen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detta sammanhang också erinra om
följande yttrande av lag­rådet i anslutning till reglerna i StjL om
arbetskonflikter på den offent­liga sektom (prop, 1965: 60 s. 265).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Att i lag avgränsa de offentliga verksamhetsområden,
där med hän­syn tUl samhälleliga intressen arbetsinställelse icke kan
tolereras, torde möta närmast oöverstigliga svårigheter. För ändamålet skulle
erfordras ingående undersökningar av förhållandena inom olika offentliga verk­samhetsgrenar
och överväganden rörande varjehanda tänkbara konflikt­fall. Värdet av
gränsdragningen skulle med hänsyn tilL omöjligheten att föratse utvecklingen
ändock bli tvivelaktigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad lagrådet sålunda anförde torde enligt min
mening äga gUtighet också i fråga om möjligheten att uttömmande ange de
omständigheter som får anses utgöra synnerliga skäl mot uppskov nied beslut.
Att de of-fentliganstäUdas organisationer är beredda att visa det ansvar som
krävs i detta sammanhang för att den offentiiga verksamheten skall kunna be­drivas
utan otUlbÖrliga störningar framgår redan av 1973 års huvudavtal meUan SAV och
de statsanställdas huvudorganisationer. I detta avtal lägger partema lagrådets
uttalande till grand för ett konstaterande att det inte är möjligt att precisera
vUka konflikter som med hänsyn tUl sina verkningar för samhället eller enskilda
inte bör få förekomma. Detta hindrar dock inte, sägs det vidare, att det redan
i förväg kan ges exempel på områden och funktioner inom vilka rätten till
stridsåtgärder bör an­vändas med särskild försiktighet. Parterna är ense om att
rikets säker­het, upprätthållandet av lag och ordning, vården av sjuka,
omhänder­tagna och andra behövande samt utbetalningar som behövs för enskUdas
ekonomiska trygghet utgör sådana exempel. Parterna är också ense om att undvika
stridsåtgärder som kan befaras medföra allvarliga rubbning­ar av
samhällsekonomin eller folkförsörjningen. Parterna är vidare ense om att
undvika stridsåtgärd som skulle vara stötande av humanitära skäl, t. ex.
stridsåtgärd vid skola för handikappade. Delsamma gäller enligt avtalet
stridsåtgärd inom det kyrkliga området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I avtalet har tagits upp ett antal tjänster som bör
undantas från fack­liga konflikter. Jag viU särskilt peka på att samtliga
tjänster vid stats­rådsberedningen och departementen har tagits undan. Delta
visar enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1619&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1620&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;171&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;min
mening att de anställdas organisationer är beredda att ta särskild hänsyn tUl
att arbetet i regeringskansliet skall kunna fortgå utan stör­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Chefen för arbetsmarknadsdepartementet framhåller
vidare i bU. 1 att undantagsregeln i 11 § andra stycket medbestämmandelagen
skall till-lämpas restriktivt. I den avsedda restriktiviteten bör, menar han,
ligga att arbetsgivaren skall anses skyldig att vidta alla sådana åtgärder i
den förhandlingsberättigade arbetstagarorganisationens intresse som är möj­liga
att vidta. Beroende på omständigheterna kan arbetsgivaren t. ex. vara skyldig
att ta åtminstone en informell kontakt med arbetstagar­sidan innan beslut
fattas, där en förhandling i egentlig mening inte hin­ner komma tiU stånd,
eller att inleda förhandling även om denna inte hinner avslutas före beslutet.
Förhandlingsskyldigheten som sådan kvar­står dock alltid även om arbetsgivaren
har rätt till undantag från upp­skovsskyldigheten. Av betydelse för
undantagsregelns tillämpning är i vUken mån det kan anses bero på
arbetstagarsidan alt förhandling inte kan komma tUl stånd vid en sådan tidpunkt,
att det är möjligt att avvak­ta med arbetsgivarens beslut eller åtgärd.
Dröjsmål som föranleds av an­nat än arbetstagarsidans behov av tid för alt
förbereda sig för förhand­lingen, att skaffa fram utredningsmaterial och att
överväga sin stånd­punkt bör arbetsgivaren inte vara skyldig att medge,
framhåller departe­mentschefen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fråga
uppkommer alltså huruvida möjligheterna enligt 11 § andra stycket
medbestämmandelagen att besluta utan att iaktta uppskov kan anses tUlgodose
behovet av en fungerande förvaltningsapparat på den offentliga sektom. Under
remissbehandlingen av ARK:s förslag har ett par myndigheter pekat på att den
dagliga verksamheten på den of­fentliga sektorn ofta kräver snabba beslut och
hävdat att myndigheter­nas möjUgheter att tillhandagå allmänheten på olika sätt
kan komma att uppehållas otillbörligt i avvaktan på att förhandlingar slutförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
bedömningen av frågan bör man håUa i minnet att förhandlings­skyldigheten
enligt 11 § bara avser viktigare förändring av verksamheten eller av arbets-
eUer anstäUnuigsförhållandena för anställda. Såsom framhålls i
specialmotiveringen till paragrafen (bil. 1) är avsikten med reformen inte att
föreskriva en förhandlings- och uppskovsskyldighet som innebär hinder i en
rationellt och effektivt organiserad verksam­het. Sådana enskilda
arbetsledningsbeslut av mindre omfattning som t. ex. arbetstidsomläggningar av
helt tillfälUg art för enskilda arbetsta­gare eller förflyttning av
arbetstagare för en helt kort tidsperiod måste kunna fattas utan omgång och
bestämmelserna i 11 § får inte ingripa i beslutsprocessen på det planet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regler om beslutsordningen i nu nämnda frågor skall
däremot enligt den föreslagna lagstiftningen kunna tas in i sådana
kollektivavtal om medbestämmande som  avses  i  32  §  medbestämmandelagen.  
Sådana&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1621&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1622&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;172&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frågor
kan naturligtvis också i enskilda fall bli föremål för förhand­lingar enligt 12
§ medbestänmiandelagen. Jag återkommer i det följan­de tUl dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medbestämmandelagens förhandlingsregler medför som
nämnts inte heller att arbetsgivaren får åsidosätta förpliktelser enligt lag
eller enligt författningsföreskrift som meddelats med stöd av lag (jfr 3 §
medbe­stämmandelagen). Gäller exempelvis särskUda tidsfrister för fattande av
myndighets beslut, får inte uppskovsskyldigheten leda tUl att dessa frister
inte kan hållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening måste rätten enligt 11 § andra
stycket medbestäm­mandelagen att i vissa faU besluta utan att avvakta
förhandlingar i frå­gan anses ge den offentiige arbetsgivaren tillräckliga
möjligheter att tUl­godose allmänhetens anspråk på en fungerande
förvaltningsapparat. Det torde således inte kunna hävdas att möjligheterna är
mindre på den of­fentliga än på den privata sektorn att planera verksamheten på
ett så­dant sätt att förhandlingarna normalt kan inrymmas i planeringsarbetet
inför viktigare verksamhetsförändringar. Att uppskovsskyldigheten na­turligtvis
inte får leda tUl att risk uppkommer för viktiga samhällsfunk­tioner eller
därmed jämförliga intressen har redan framhållits. Uppskov behöver inte heller
iakttas om därigenom skulle skapas betydande hin­der för den offenfliga
verksamhetens gång. Jag skall i det följande sär­skUt ta upp frågan om
förhandlingsordningen på den offentliga sek­torn. Med hänsyn till det anförda
finner jag inte anledning att föreslå någon särreglering för den offenfliga
sektom såvitt avser tUlämpningen av 11 § medbestämmandelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag övergår härefter tUl uppskovsplikten enligt 12
§ medbestämman­delagen. Enligt denna paragraf är arbetsgivaren som nämnts
skyldig att, innan han fattar eller verkställer beslut som rör medlem i
arbetstagar­organisation i förhållande till vilken han är bunden av
kollektivavtal, förhandla med organisationen, om denna påkallar sådan
förhandling. Arbetsgivaren får dock fatta och verkställa beslutet innan han har
full­gjort sin förhandlingsskyldighet, om särskilda skäl föranleder det. En
sådan regel torde enligt min menuig kunna tillämpas utan någon sär­skUd inskränkning
även på den offentliga sektorn. Någon undantags­reglering behövs således inte
heller i denna del. Såsom framhålls redan i bU. 1 (avsnitt 11.3) är dock
avsikten naturligtvis inte att denna för­handlingsrätt skall leda till en
omfattande förhandlingsverksamhet i frågor som hör till den dagliga
verksamheten vid myndighetema. För­handlingar enligt 12 § bör således påkallas
bara i de frågor som den fackliga organisationen bedömer som viktiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang vUl jag ta upp en särskUd fråga
som hänger sam­man med förhandlingsrätten på den offentUga sektorn. Som jag har
nämnt i det föregående finns f. n. i 52 § StjL och 7 § KtjL föreskrifter om en
särskild överläggningsrätt i rättslvister i vissa avtalsförbjudna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1623&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1624&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;173&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frågor
(jfr 4 kap. 7 § LRÄ). Om 10—13 §§ medbestämmandelagen nu görs tillämpliga även
på den offentliga sektorn, saknas enUgt min mening anledning att behålla detta
särskUda överläggningsinstitut. För­handling i rättstvister torde alltid kunna
hållas utan att den politiska demokratin därmed träds för när. Föreskrifterna i
52 § StjL resp, 7 § KtjL bör därför inte få någon motsvarighet i den nya
lagstiftningen om offentUg anställning. De särskilda verkningar som detta
medför på det processuella området har chefen för arbetsmarknadsdepartementet
be­rört i bU. 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det återstår nu att behandla frågan om den
förhandlingsordning som bör tiUämpas på den offentliga sektorn vid
förhandlingar enligt 11 och 12 §§ medbestämmandelagen och som alltså avser
frågor som rör för­håUandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Jag vill då
först peka på att de för denna sektor speciella beslutsformerna erbjuder vissa
lagtek­niska och praktiska problem i detta sammanhang. Således kan det na­turligtvis
av prindpiella skäl inte komma i fråga att införa ett förhand­lingsförfarande
direkt med regeringen eller som ett moment i riksdags­behandlingen av en fråga,
Samma principiella invändningar gäller i samband med beslutsfattandet i en
kommuns politiska organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även om förhandlingar enUgt 11 eller 12 §
medbestämmandelagen så­ledes inte kan få förekomma direkt med de högsta
politiska organen, torde de anställdas medverkan i sådana frågor i stället
kunna förekom­ma i ett tidigare skede, när ärenden inför det politiska
avgörandet för­bereds av tjänstemän i regeringskansliet eller av olika
kommunala myn­digheter. Den för den offentliga sektom vanUgtvis mest lämpade
ord­ningen i dessa situationer är enligt min mening att förhandlingar enligt 11
eller 12 § sker på den nivå, där underlaget för de politiska organens beslut
slutiigt arbetas fram. Det måste också vara av stort värde för de politiska
organen att ett sådant ärende har beretts efter förhandling med företrädare för
de anstäUda som berörs av beslutet i ärendet. Redan i dag hålls regelmässigt
överläggningar mellan företrädare för de offentiiganställdas organisationer och
företrädare för finansdeparte­mentets löne- och personalenheter inför planerade
ändringar i författ­ningar som rör offentlig anställning, I frågor av mindre
betydelse sker detta ofta genom att organisationerna bereds tillfälle att
framställa skriftliga erinringar mot en föreslagen författningsändring.
Motsvarande överläggningsförfarande tillämpas även inom andra departement (jfr
KU 1973: 20 s. 12).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Också en förhandlingsverksamhet på myndighetsnivå
är emellertid förknippad med åtskUliga praktiska och tekniska problem. Ett
sådant hänger samman med frågan om de enskUda myndigheternas beslutsbefo­genheter.
Många av de frågor som föreslås kunna bli föremål för för­handlingar enligt 11
eller 12 § avgörs inte av den myndighet hos vUken de som direkt berörs av
beslutet är anställda. Sådana frågor avgörs då i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1625&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1626&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;174&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stället
av riksdagen eller av regeringen eller överordnad myndighet. De enskilda
statsmyndigheternas beslutsbefogenheter är beroende av hur långt regering och
riksdag finner det lämpligt att delegera sin be­slutanderätt. SärskUt den
statliga förvaltningsapparaten företer härvid­lag en skiftande karaktär och
uppvisar också stora skillnader mot det privata området. Ofta arbetas ett
slutligt beslut fram i flera steg, där enskUda myndigheter lämnar förslag,
yttrar sig, beslutar i delfrågor etc. I ett sådant system synes en
förhandlingsordning som lägger huvud­vikten vid lokala förhandlingar inte bli
alldeles lätt att tillämpa i prakti­ken. Jag fumer därför anledning att här ta
upp frågan om behovet av särskUda regler för dessa förhandlingar på den
offentliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regleringen av anställnings- och arbetsvUlkoren för
de anställda inom det statliga och statUgt lönereglerade området sker i viktiga
hän­seenden på ett annorlunda sätt än på den privata delen av arbetsmark­naden.
Löner, aUmänna anställningsvillkor och övriga avtalsbara vUlkor regleras på det
statliga och statligt lönereglerade området i allmänhet inte bara i stora drag
utan även i detaljer genom koUektivavtal som sluts centralt mellan SAV och
statstjänstemännens tre huvudorganisationer (SACO/SR, SF och TCO-S),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om avtalsförbjudna frågor är vUlkoren i
allt väsentligt regle­rade genom sådana författningar och beslut, som har
utfärdats av rege­ringen eller i vissa fall äv central förvaltningsmyndighet för
underly­dande organ i hela landet och som har kommit till efter samråd med hu­vudorganisationerna.
Reglering av anställningsvillkoren efter förhand­lingar eller samråd med
förbund uiom huvudorganisation eller efter lo­kal förhandling sker däremot bara
i mycket begränsad omfattning och i allmänhet endast i den mån överenskommelse
därom har träffats mellan SAV och huvudorganisationema. Principen att
kollektivavtalsförhand­lingar på arbetstagarsidan förs av huvudorganisationerna
ingick också som en del i förutsättningarna i 1965 års förhandlingsrättsreform.
Detta kom tUl uttryck genom en bestämmelse i det huvudavtal som togs in som en
del i förhandlingsrättspropositionen (prop, 1965: 60 s, 255; jfr s, 58 och
125), Äv de nu angivna förhållandena följer att det på arbetstagarsi­dan är
huvudorganisationema som har den bästa kännedomen om syftet med och innebörden
av ingångna avtal och andra utfärdade bestämmel­ser. Det kan tUläggas att de
centrala avtalen i stor utsträckning innehål­ler bestämmelser om rätt för arbetsgivaren
att besluta om andra förmå­ner än sådana som följer direkt av avtalet, s, k,
skäUghetsfrågor. Även i dessa frågor meddelas besluten på central nivå,
nämligen av regermgen, SAV eller central förvaltningsmyndighet, I vissa fall
meddelas beslut om tUlämpning av avtal eller författningsbestämmelser av
särskilda centrala organ, där företrädare för huvudorganisationerna ingår, t,
ex, nämnder för grupplivförsäkring eller pensionsförmåner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
i ett annat viktigt hänseende råder en betydelsefull skillnad mel-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1627&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1628&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lan
den statiiga och den privata sektorn i fråga om regleringen av an­ställningsvillkoren.
Som tidigare har nämnts sluts det stora flertalet kol­lektivavtal av SAV och
statstjänstemännens tre huvudorganisationer. De centtala uppgörelserna om
anställningsvillkoren för en ny avtalsperiod omfattar praktiskt taget samtliga
arbetstagare och sluts i princip i form av ett enda avtal, t, ex, som den nu
gäUande avtalsuppgörelsen ALS 1975—76, Var och en av huvudorganisationerna är
part i alla de delavlal som ingår i den centrala uppgörelsen. Regleringen av
anställ­ningsvillkoren är i stora delar gemensam för alla arbetstagare
oberoende av yrkesgrupp. Som exempel kan nämnas allmänna anställningsvUlkor,
allmänna regler i fråga om lönegradsplacering, aUmänna regler i fråga om
arbetstid, pensionsvUlkor etc. Var och en av huvudorganisationerna är part i
avtalet även i fråga om yrkesgrupper där de har få eller inga medlemmar.
Huvudorganisationema består av ett stort antal förbund el­ler sektioner. Inom
förbunden och sektionerna finns i sin tur lokala av­delningar vid de olika
centrala, regionala och lokala myndigheterna. Vid det stora flertalet myndigheter
är samtliga huvudorganisationer re­presenterade, ofta var och en genom fler än
en lokalavdelning. Vanligen gäUer sålunda samma avtalsbestämmelser för
medlemmar i flera olika lokalavdelningar inom de tre huvudorganisationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 14 § medbestämmandelagen föreskrivs att
arbetsgivarens förhand­lingsskyldighet enligt 11—13 §§ i första hand skall
fuUgöras genom för­handling med lokal arbetstagarorganisation, om sådan finns.
Uppnås inte enighet vid sådan förhandling, skall arbetsgivaren på begäran för­handla
även med central arbetstagarorganisation. De särskilda för­håUandena på det
statliga området torde emellertid ge anledning att ifrågasätta om inte
förhandlingsrätten där vanligen borde utövas under andra former än som sägs i
14 § medbestämmandelagen. Det torde inte vara praktiskt genomförbart att sådana
beslut om omorganisation som fattas av regeringen eller central statsmyndighet
och som rör olika un­derlydande myndigheter över hela landet i första hand
skall kunna bli föremål för lokal förhandling enligt 11 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsrätten för arbetstagare hos staten
bygger som tidigare nämnts f. n. på föratsättningen att förhandlingama skaU
föras av huvud­organisationerna, om inte partema enas om annat.
Arbetstagarsidan företräds också vid överläggningar om förestående
reformverksamhet eUer större organisationsförändringar av
huvudorganisationerna. Detta hänger samman med att reformarbetet och större
organisationsföränd­ringar i allmänhet bereds och beslutas centralt av
statsmakterna. Även i andra viktiga hänseenden meddelas beslut rörande
anställningsvUlkor för arbetstagare på central nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den vid förhandlingsrättsreformen fastslagna
principen att de cen­trala parterna på arbetstagarsidan själva utövar
förhandlingsrätten har visat sig fungera väl. Enligt min mening borde denna
ordning i princip&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1629&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1630&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kunna
tjäna som modell även vid den vidgning av förhandlingsrätten som sker genom
föreskriftema i 11 och 12 §§ medbestämmandelagen. Det torde också ligga i
avtalsparternas gemensamma intresse alt för­handlingsrätten på arbetstagarsidan
på den statliga sektorn ofta utövas direkt av den organisation som har slutit
kollektivavtal för området. Eftersom avvikelser från föreskrifterna i 11 och 12
§§ medbestämman­delagen kan göras med stöd av kollektivavtal bör det dock inte
komma i fråga att i lag göra några undantag från medbestämmandelagens regler om
förhandlingsnivån. Det bör i stället lämnas över till parterna att för­handla om
i vilken omfattning sådana avsteg bör göras på den statliga sektom. Jag utgår
från att överenskommelser om erforderlig anpass­ning tUl medbestämmandelagens
regler om i första hand lokal för­handling kommer till stånd i den utsträckning
som påkaUas av de olika frågomas art och av de speciella organisatoriska
förhållandena inom statsförvaltningen. På den kommunala och landstingskommunala
sek­torn kan naturligtvis en motsvarande anpassning ofta komma att få en annan
utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad jag nu har anfört om lämpligheten av
förhandlingar direkt på central nivå torde inte i samma mån äga gUtighet vad
avser den offent­iige arbetsgivarens förhandlingsskyldighet enligt 13 §
medbestämmande­lagen gentemot arbetstagarorganisation i förhållande till vilken
han inte är bunden av kollektivavtal. Eftersom de förhandlingar som avses i
denna paragraf bara har avseende på frågor som rör viss eller vissa ar­betstagare,
torde den i medbestämmandelagen avsedda förhandlingsord­ningen här normalt vara
den lämpligaste.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om omfattningen av arbetsgivares
förhandlingsskyldighet, när det på arbetstagarsidan finns fler än en
organisation i förhållande till vUken han är bunden av kollektivavtal, får jag
hänvisa till vad som an­förs i bU. 1 (specialmotiveringen till 11 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innan jag berör vissa organisatoriska frågor som
hänger samman med den utvidgade förhandlingsrätten på det statliga området vill
jag något beröra också frågan om entreprenadarbete på den offentiiga sektorn.
Enligt 38 § första stycket medbestämmandelagen skall arbetsgivare, in­nan han
beslutar att låta någon, som därvid inte skall vara arbetstagare hos honom,
utföra visst arbete för hans räkning eller i hans verksamhet, på eget initiativ
förhandla med arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden
av kollektivavtal för sådant arbete. I andra och tredje styckena ges vissa
undantag från förhandlingsskyldigheten eller uppskovsplikten. Förhandling skall
kunna äga rum både lokall och centralt. I 39 § ges arbetstagarsidan vetorätt i
fråga om beslut som har varit föremål för förhandling enligt 38 § i de fall där
arbets­tagarorganisationen anser att arbetsgivarens åtgärd kan antas medföra
åsidosättande av lag eller av kollektivavtal för arbetet eller att åt­gärden
annars strider mot vad som är allmänt godtaget inom parternas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1631&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1632&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avtalsområde.
40 §, slutligen, innehåller vissa inskränkningar i veto­rätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förevarande regler har främst kommit tUl för att
förhindra att arbets­givare söker dra sig undan sitt sociala och ekonomiska
ansvar gentemot arbetstagarna genom att anlita andra former för avtal om
arbetspresta­tioner än tjänsteavtal. Reglerna kan enligt min mening vinna
tillämp­ning fullt ut även på den offentliga sektorn. I fråga om lämpligheten
av lokala förhandlingar på det statiiga området viU jag hänvisa till vad jag
nyss har anfört såvitt avser förhandlingar enligt 11 och 12 §§ med­bestämmandelagen.
Med hänvisning tiU motiven för 38—40 §§ vill jag framhålla att förhandlingar
enligt 38 § normalt inte bör komma att aktualiseras vare sig i de fall då
arbetet avses bli utfört av annan myn­dighet eller då seriösa utomstående
entreprenörer enligt en sedan länge rådande praxis anlitas för arbetet. Jag
syftar i det senare fallet på exempelvis byggnadsentreprenader inom de
fastighetsförvaltande myn­digheternas ansvarsområde och
anläggningsentreprenader inom statens vägverks område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag övergår härefter tUl ett par speciella frågor
med anknytning tUl arbetsgivarsidan på den offentliga sektorn. Enligt 15 §
medbestämman­delagen åligger det förhandlingsskyldig part att själv eller genom
ombud inställa sig vid förhandlingssammanträde. I övrigt överlämnas i lagen tUl
partema att besluta hur de vill låta sig representeras vid förhand­lingarna.
Det ankommer därför på regeringen resp. vederbörande kom­mun eller
landstingskommun att med tUlämpning av sedvanliga regler om delegation besluta
om vem eller vUka som skall företräda den of­fentiige arbetsgivaren vid
förhandlingar enligt medbestämmandelagen. Detta gäller naturligvis också i
fråga om de förhandlingar med olika be­redningsorgan som på sätt jag nyss
föreslagit skall föregå avgöranden i riksdagen, regeringen eller i
kommunfullmäktige eller landsting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att ge en bUd av hur den nya
förhandlingsverksamheten i frågor som inte syftar till avtalsreglering torde
komma att fungera på det stat­liga området måste man enligt min mening ange
åtminstone huvuddragen av den statiiga förhandlingsorganisationen.
Utgångspunkten härvidlag bör vara att förhandling enligt 11 eller 12 §
medbestämmandelagen skall föras av den myndighet som slutiigt får besluta i den
fråga som förhandlingen avser. Rör denna fråga bara de interna förhållandena
inom en viss myndighet, bör således denna myndighet kunna sköta er­forderliga
förhandlingar i den mån som den själv får besluta i frågan. Förhandlingar enUgt
12 § medbestämmandelagen torde vanligen komma att ske på detta sätt med lokal
arbetstagarorganisation. Gäller det i stället frågor som inverkar på förhållandena
vid flera myndigheter un­der en central förvaltningsmyndighet, bör
förhandlingarna naturligtvis normalt föras av denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
framgått av det förut anförda avgörs emellertid ett stort antal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12   Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1633&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1634&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;178&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frågor
som på ett mycket ingripande sätt rör förhållandena vid en eller flera
myndigheter av regeringen. Som har framgått av det föregående, kan förhandlingar
i sådana frågor inte ske direkt med regeringen. I den mån förhandlingar skall
föras i sådana frågor, får det i stället ske under medverkan av
regeringskansliet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Viktiga förhandlingsfrågor på departementsnivån
torde komma att avse den verksorganisatoriska uppbyggnaden i stort och större
myndig­hetsinterna organisationsförändringar. Sådana frågor innefattar i stor
utsträckning problem av likartad natur, oavsett om frågorna rör myn­digheter
som lyder under det ena eller det andra departementet. Be­handlingen av sådana
frågor kan ofta få betydelse även för andra myn­digheter än den eller de som en
viss förhandling avser. Jag finner det därför lämpligast att dessa
förhandlingar samordnas av ett särskilt för­handlingsorgan under
finansdepartementet. Därmed kan man uppnå förutom en enhetlig behandling av
likartade förhandlingsfrågor också rent organisatoriska fördelar. Genom detta
organ skapas möjligheter att samla tjänstemän med erforderlig erfarenhet av
frågor av detta slag. Därigenom skulle förhandlingsberedskapen inom
regeringskansliet hö­jas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samband med den nu föreslagna reformen bör därför
inrättas ett statens förhandlingsråd, som skall handlägga de förhandlingsfrågor
av nu aktuellt slag som inte bör skötas av de enskilda myndighetema. Rå­dets uppgifter
i sådana ärenden bUr i första hand att organisera för-handluigsarbetet på ett
lämpligt sätt och att föra förhandlingar i nära samarbete med tjänstemän från
berört departement.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reformen aktualiserar emellertid ett antal andra
särskilda samord­ningsproblem även såvitt avser de förhandlingar som skall
föras av enskilda myndigheter. Det bör därför vara en uppgift för förhand­lingsrådet
att verka för den samordning som kan behövas i sådana frå­gor genom att utfärda
tillämpningsföreskrifter o. d. I den mån det be­hövs för att vinna en lämplig
samordning av de lokala förhandlingama på det statliga området bör rådet också
medverka i sådan förhandling. Rådet bör vidare lämna statsmyndigheterna råd och
anvisningar i för­handlingsfrågor, i den mån detta inte ankommer på SAV. Vidare
bör rådet utarbeta de anvisningar och direktiv i personalpolitiska frågor som
det inte ankommer på annan myndighet att svara för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Omfattningen och arten av den
förhandlingsverksamhet som för­anleds av 11 och 12 §§ medbestämmandelagen är
svårbedömbar. Man torde dock kunna utgå från att denna verksamhet efter hand
kommer att ändra karaktär beroende bl. a. på olika avtal om förhandlingsord­ningar.
Därför bör förhandlingsrådet t. v. bara utrustas med tjänster för de
samordnande arbetsuppgifterna, I den mån rådet behöver anlita sär­skilda
sakkunniga bör sådan personal kunna ställas till förfogande av t, ex,
statskontoret, byggnadsstyrelsen, RRV, SAV, statens personal- nämnd och statens
personalutbUdningsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1635&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1636&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag avser alt återkomma i annat sammanhang och
anmäla frågan om inrättande av förhandlingsrådet och därmed sammanhängande
frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen vill jag i detta avsnitt ta upp ytterligare
en fråga i anslutning till den reformerade förhandlingsrätten på den statliga
sektorn. TUlämp­ningen av medbestämmandelagens regler kommer att i åtskilliga
viktiga hänseenden påverka också den löpande verksamheten inom den statliga
förvaltningen. Ett särskilt ansvar för att lösa olika problem i samband härmed
kommer att vila på de myndigheter som centralt svarar för olika
personaladministrativa frågor och rationaliseringsfrågor. Det är enligt min
mening nödvändigt att regeringen bereds tillfälle att på lämpligt sätt kunna
utnyttja den särskilda kunskap och erfarenhet som finns samlad inom sådana
myndigheter, när den har att ta ställning tUl olika frågor där
arbetstagarinflytandet i den statliga förvaltningen aktualiseras. På grund
härav avser jag att senare föreslå regeringen att tUlsätta en särskild
rådgivande nämnd i vilken skall ingå företrädare för departementen och
förhandlingsrådet samt bl. a. cheferna för statskontoret, SAV och sta­tens
personalnämnd. För att underlätta kontakterna mellan regeringen och den nya
nämnden bör ett av statsråden vara ordförande i nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.6
Information och sekretess&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.6.1
Bakgrund&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om informationen mellan arbetsgivare och
arbetstagare på den offentliga sektorn gäUer i flera avseenden samma regler som
inom den privata sektorn. Exempel på sådana regler återfinns i författningar
och avtal som rör företagsnämnder, skyddskommittéer, skyddsombud samt fackliga
förtroendemän och personalföreträdare. På arbetsrättens område finns däremot f.
n. ingen generell rättsregel som ger part rätt att ta del av sakmaterial som
motpart åberopar vid förhandling i s, k. intressetvist mellan arbetsgivare och
arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
en bedömning av de offentliganställdas möjligheter att få infor­mation från
sina arbetsgivare bör emellertid också beaktas de allmänna regler som gäller
för varje medborgares möjlighet att få information från myndigheter och därmed
sammanhängande frågor om handlingssekretess och tystnadsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Yttrande- och tryckfriheten liksom rätten till
information har slagits fast i RF (2 kap, 1 § 1 och 2), Föreskrift som
begränsar någon av dessa rättigheter skall meddelas genom lag (8 kap, 3 §), Ett
exempel på detta utgör föreskriften om tystnadsplikt i 16 § lagen om vissa an­ställningsfrämjande
åtgärder. Efter bemyndigande i lag kan också regeringen genom förordning
meddela föreskrift om tystnadspUkt (8 kap, 7 § andra stycket). Beträffande
rätten att ta del av allmän hand­ling gäller enhgt 2 kap, 4 § RF vad som är
föreskrivet i TF, Där slås fast att varje svensk medborgare skall äga fri
tillgång till allmän hand-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1637&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1638&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ling
(2 kap, 1 §), Till skUlnad från vad som gäller inom den privata sektom finns
alltså här i grundlag fastiagda principer som ger allmän­heten — och därmed
också de offentliganställda — möjligheter till in­blick i myndigheters
förehavanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Undantag från offentlighetsprmcipen får göras
uteslutande om det behövs av hänsyn till rikets säkerhet och dess förhållande
till främmande makt, myndighets verksamhet för inspektion, kontroll och annan
tillsyn eller för brotts förekommande och beivrande eller till skydd för
statens, menigheters och enskildas behöriga ekonomiska intresse eller
privatlivets hdgd, personlig säkerhet, anständighet och sedlighet (2 kap, 1 §
TF), De fall då allmänna handlingar sålunda skall hållas hemliga anges i
sekretesslagen. I detta sammanhang finns anledning att särskilt upp­ märksamma
de föreskrifter i 35 § denna lag som infördes i samband med förhandUngsrättsref
ormen år 1965 (prop. 1965: 88, KU 30, rskr 266). Paragrafen innehåller
föreskrifter om sekretesskydd för hand­lingar som innefattar utredning eller
förslag och som tillkommit för att begagnas vid sådan förhandlmg för slutande
av kollektivavtal eller för annan reglering av anställningsvillkor, vari
myndighet, kommun-sammanslutnmg eller statiigt eller kommunalt förelag har att
delta, eUer vid förberedelse till sådan förhandling. Handling som har kommit in
från annan än myndighet för att begagnas på angivet sätt kan också hemlighållas
även om handlingen har tillkommit i annat syfte. Sekre­tessen gäller fem år
från handlingens datum men utlämnande kan ske tidigare efter tillstånd av i
regel SAV på den statliga sidan och kom­muns lönenämnd på den kommunala sidan.
Om förhandlingsärendet handläggs av annan statlig eller kommunal myndighet
ankommer det på denna att besluta om sådant tillstånd. Beträffande handling hos
riks­dagens löneddegation gäller specieUa regler (jfr SOU 1975: 22 s, 183),
Föreskrifterna i 35 § tar sikte på förhandling i intresselvist. Sekretessen
kring förhandling i rättstvist finns reglerad redan i 6 § (jfr prop, 1965: 88
s, 29). I fråga om rättstvist torde part normalt ha rätt att ta del av hemligt
material som ligger tUl grand för ett ärendes avgörande (jfr prop. 1947: 260 s,
24 och 1971: 30 s, 440),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I allmänna verksstadgan och i servicecirkuläret
(1972: 406) tiU stats­myndigheterna finns bland annat föreskrifter om
statsmyndighets skyl­dighet att gå allmänheten — och därmed också t, ex.
företrädare för per­sonalorganisationerna — till banda med upplysningar i
frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Enligt 8 § verksstadgan skall
chef för statlig myndighet se tUl att erforderliga åtgärder vidtas för att
underlätta t, ex, för parter att få upplysning om myndighetens verksamhet, I
service-cirkuläret föreskrivs bl, a, att statsmyndighet på begäran skall lämna
upplysningar från akter samt diarier, register och andra handlingar som är tillgängliga
för alhnänheten om det kan ske med hänsyn tUl arbetets behöriga gång. Dessa
bestämmelser gäller endast stafliga myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1639&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1640&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
praktiken iakttas de emellertid också av de kommunala myndigheter­na (jfr JO:s
ämbetsberättelser 1965 s, 561 och 1967 s, 519 samt SOU 1975: 22 s, 117),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäUer informationsfrågorna framstår mot denna bakgrand reg­lerna om
förhandlingsinformation i 17 § FKL och den därav motive­rade följdändringen i
35 § sekretesslagen som de väsentiigaste punkterna i ÄRK:s förslag. Jag
återkommer till dessa frågor i följande avsnitt. Be­träffande de av ARK
föreslagna reglerna om tystnadsplikt ger dess be­tänkande föga vägledning när
det gäller tillämpningen av reglema inom den offentliga sektorn. Det torde
kunna sägas att de föreslagna reg­lerna i första hand tar sikte på en
tillämpning inom den privata sek­tom. Jag tar strax upp också frågan om
tystnadsplikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.6.2
Förhandlingsinformation och handlingssekretess&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare framhållit saknas inom den
offentliga sektorn — liksom inom den privata sektorn — generella rättsregler
som ålägger arbetsgivare eller arbetstagare skyldighet att tillhandahåUa
motpart in­formation såsom underlag för förhandlingar i intressetvist. Också
inom den offentliga sektorn förekommer emellertid partssammansatta ar­betsgrupper
som inför förhandUngar lämnar över gemensamt utar­betat förhandlingsunderlag
tUl parterna. Att detta fungerar bra framgår bl. a. av remissyttrandena från SF
och TCO.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
17 § FKL skulle det åligga förhandlande part att, om motpar­ten begär det, låta
denne ta del av samt, om det kan ske utan oskälig kostnad eller omgång, tUl
denne lämna över bestyrkt avskrift av sådana handlingar och uppgifter som
parten förfogar över och som behövs för en riktig bedömning av den fråga som
förhandlingen avser. Den sålunda föreslagna editionsplikten tar enligt ARK
sikte på alla typer av förhand­lingar enUgt FKL och syftar tiU att göra
förhandlingsparterna jämspelta genom att samma faktamaterial ställs till deras
förfogande vid förhand­lingarna (SOU 1975: 1 s. 783). För en ändamålseiUig
tillämpning av be­stämmelsen inom den offentliga sektom föreslår ARK en ändring
i 35 § sekretesslagen. Syftet med en sådan ändring är enligt ARK att från
handlingssekretessen ta undan sådant sakmaterial som parterna behöver för en
riktig bedömning av förhandlingsfrågan, exempelvis lönestatistik (s. 678—680).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;LO/TCO-reservanterna anser att editionsplikten
enligt 17 § FKL inte skall begränsas till förhandlingar samt att den bör
förenas med en utred­ningsskyldighet för arbetsgivarparten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En majoritet av remissinstanserna stäUer sig bakom
förslaget i 17 § FKL om skyldighet för part att tiUhandahålla förhandlingsinformation.
Många myndigheter lämnar förslaget utan erinran. Från flera håll sätts
emellertid i fråga, om inte tillämpningen av redan gäUande föreskrifter om bl.
a,  allmänna handlingars offentlighet i praktiken innebär lika&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1641&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1642&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105 , Bilaga
2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;långt
gående förpliktelser. Remissbehandlingen ger också uttryck för osäkerhet om hur
den. föreslagna regeln om editionsplikt skaU tUlämpas inom den offentiiga
sektom. De fackliga remissinstanserna, som ansluter sig till
LO/TCO-reservationen, intar här den aUmänna ståndpunkten att arbetsgivarens
informationsskyldighet i princip bör vara obegränsad. Bland dessa märks SF och
TCO som anser att tiUämpningen av gäUande sekretessregler inte innebär hinder
för dem att få del av erforderlig för­handlingsinformation. Som en
sammanfattning kan sägas att remissin­stanserna StäUer sig bakom principen att
arbetsgivare och arbetstagare i förhandling skall ha tillgång tiU samma
förbandlingsimderlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskriften i 17 § FKL har sin motsvarighet i 18 §
medbestämman­delagen. Där föreskrivs att part, som vid förhandling åberopar
viss. handling, skall håUa den tiUgänglig för motparten, om denne begär det.
Föreskriften, som är tvingande (4 §), föreslås bli tillämplig på alla slag av
förhandlingar, dvs. både vid förhandlingar i rättstvister och vid in­tresseförhandlingar.
Av 3 § medbestämmandelagen följer emellertid att exempelvis sekretesslagens
regler gäller framför medbestämmandelagens regler om rätt tiU information (jfr
bil. 1 specialmotiveringarna till 3 och 18 §§). I den allmänna motivermgen till
medbestämmandelagens regler om rätt tiU information (bil. 1 avsnitt 11.4)
uppmärksammas de särskilda problem som uppkommer på detta område i offenflig
myndighetsutöv­ning. Där framhåUs att särskilda lösningar fordras inom den
offentliga sektorn. Här bör också observeras att av 5 § första stycket
medbestäm­mandelagen följer att rätt till information inte föreligger om förhål­lande
som rör parts dispositioner i en förestående eller redan utbmten facklig
konflikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del vill jag, efter särskilt samråd med
cheferna för justitie-och arbetsmarknadsdepartementen, anlägga följande
synpunkter på frå­gan om förhandlLngsinformation och handluigssekretess enligt
35 § sek­retesslagen. Som framgår av den tidigare redogörelsen och av vad jag
nyss framhållit har ARK i huvudsak koncentrerat sitt arbete på ett re­gelsystem
anpassat tUl den privata sektoms förhåUanden. Avsikten har sålunda inte varit
att skapa någon helt ny ordning för den tillgång tiU information eUer den
handlingssekretess som har sin grund i TF. Jag ansluter mig till den tanke som
ligger bakom ARK:s förslag och för­slaget i 18 § medbestämmandelagen, nämligen
att båda parter i en för­handling bör ha tUlgång till samma sakmaterial som
underlag för sina ställningstaganden. Som framgår av specialmotiveringen till
18 § åsyf­tas där handlingar som ger upplysning om faktiska förhållanden som
åberopas i förhandUngen, inte handlingar som innehåller parternas egna överväganden
eUer förhandlingstaktiska dispositioner. Mot denna bakgrund föreslår jag att 18
§ medbestämmandelagen utan inskränk­ning skaU gälla också inom den offentliga
sektom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har tidigare nämnt att 18 § medbestämmandelagen blir tillämp-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1643&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1644&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;183&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lig
både vid förhandling i rättstvist och vid förhandling i intressetvist samt alt
sekretesslagen tar över medbestämmandelagens regler om in­formation. I fråga om
parts rätt att ta del av sådan hemlig handling som åberopas i rättstvist torde
18 §, med hänvisning till vad jag nyss har anfört, ge det stöd som behövs (jfr
också prop. 1965:88 s. 34). För att tillgodose parts behov av
förhandlingsinformation i intresse­tvist inom det föreslagna tUlämpningsområdet
för 18 § medbestämman­delagen behöver emellertid 35 § sekretesslagen ändras.
Jag föreslår där­för ett tillägg tiU 35 § sekretesslagen, enUgt vilket
paragrafen inte utgör hinder för utlämnande av handling enhgt 18 §
medbestämmandelagen. Myndighet som beslutar om utlämnande av handUng ges dock
enligt mitt förslag möjlighet att uppställa förbehåll om t, ex, mottagarens
rätt att mångfaldiga handlingen och använda dess innehåU, I den mån förbehåll
om utnyttjande av hemlig handling kan anses undanröja hin­der mot utlämnande
bör facklig företrädare få ta del av handlingen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.6.3
Fortlöpande information&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom utvecklingen av bl, a, de institutionella
formema för medbe­stämmande och annat medinflytande har de offentiiganställda
under se­nare år fått ökade möjligheter tiU fortlöpande information från
arbetsgi­varna, Staflig myndighet skall exempelvis i företagsnämnd lämna sådan
information om statförslag, fastställd stat och ekonomiskt utfall i öv­rigt som
är ägnad att belysa myndighetens aktuella och framtida verk­samhet, information
i personalfrågor och information om väsentliga för­ändringar i myndighetens
organisation och verksamhet m, m. Motsva­rande gäller enligt
företagsnämndsavtalen inom den kommunala sektorn. TUl detta kommer — som
tidigare omtalats — de aUmänna reglema om insyn i de offentliga myndigheternas
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som ett självständigt komplement till den
informationsskyldighet som följer av bl. a. 17 § FKL föreslår ARK (SOU 1975: 1
s. 785) att koUek­tivavtalsbunden arbetsgivare skall åläggas att fortlöpande
hålla motpart, gentemot vUken han är förhandlingsskyldig enligt 12 och 13 §§,
under­rättad om den produktionsmässiga och ekonomiska utvecklingen i före­taget
liksom om riktiinjerna för företagets personalpolitik (18 §). Med denna regel
åsyftar ARK att ge arbetstagarsidan en med arbetsgivarsi­dan jämbördig stäUning
vid förhandling i fråga av större räckvidd och mera långsiktig betydelse (s.
786). ARK framhåller här det nära sam­bandet mellan 18 § och den s. k. primära
förhandlingsskyldigheten en­ligt 13 §. Vidare betonar ARK att en hel del av
informationen inom ra­men för 18 § skall föras vidare till alla arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det föreslagna lagrummet har inte rönt någon större
uppmärksamhet under remissbehandlingen. De remissinstanser som särskUt yttrar
sig om det är i stort sett positiva till förslaget. De fackliga instanserna
anser i huvudsak att denna informationsskyldighet skall omfatta alla frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1645&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1646&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;184&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
remissinstanser pekar på att den föreslagna informationsskyldighe­ten redan
fullgörs av arbetsgivaren i de nuvarande samverkansfor­merna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;119 och 20 §§ medbestämmandelagen återfinns bestämmelser
om fort­löpande informationsskyldighet för arbetsgivare gentemot arbetstagar­organisation
i förhållande tiU vilken denne är bunden av kollektivavtal. I 19 § behandlas
informationsskyldighetens närmare omfattning. I 20 § ges föreskrifter om vilka
fackliga företrädare som har rätt till fortlö­pande information. Enligt 4 §
andra stycket är bestämmelserna disposi­tiva, dvs. avvikelser kan göras genom
kollektivavtal. För bestämmelser­nas närmare innebörd hänvisas till
specialmotiveringarna och lagrådets uttalande under 19 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning tUl gäUande allmänna bestämmelser om handlings­sekretess och
tystnadsplikt ser jag inget hinder mot att också inom den offentliga sektorn
tillämpa 19 och 20 §§ medbestämmandelagen. Jag viU i detta sammanhang på nytt
framhålla att många informationsfrå­gor redan enligt gällande ordning är
avtalstUlåtna också inom den of­fentiiga sektorn (prop. 1973: 177 s. 37).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I sammanhanget bör betonas att, enligt TF, allmänna
handlingar i princip är offentliga. De problem föreskrifterna i
medbestämmandelagen avser att undanröja är sålunda mindre påfallande inom den
offentliga sektorn (jfr SOU 1975:1 s. 675). Det kommer emeUertid i fråga om in­formationsskyldigheten
fullt naturligt att uppstå en hel del praktiska frågor. Dessa bör lämpligen
lösas avtalsvägen. På så sätt blir det an­tagligen lättast att tillgodose
informationsbehovet hos de anställda vid olika slag av myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.6.4
Tystnadsplikt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK:s betänkande ger föga vägledning när det gäller
att bedöma för­hållandet mellan de i FKL föreslagna bestämmelsema om
inskränkning av informationsskyldighet och de inom den offentiiga sektorn
gällande reglerna om handlingars offentlighet, handlingssekretess och tystnads­plikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;EnUgt 19 § FKL skall vad som sägs i 13, 17 och 18
§§ inte gälla, om parts fullgörande av där stadgad skyldighet skulle för honom
eller an­nan medföra påtaglig risk för skada. I 51 § ges part möjlighet att vid
uppgiftsskyldighet enligt 17 eller 18 § eller förhandlingsskyldighet enligt 13
§ göra förbehåll om tystnadsplikt om besked. Om inget förbehåll görs,
föreligger inte heller någon tystnadsplikt. För de fall där yppande av beskedet
inte anses vålla skada, kan AD häva tystnadsplikten. I an­slutning till den
föreslagna ändringen i 35 § sekretesslagen uttalar ARK att det är givet att
informationsskyldigheten kan få vika, när materialet är sekretessbelagt enligt
nämnda lag. Vidare hänvisas till allmänna regler om tystnadsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1647&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1648&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;185&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;LO/TCO-reservanterna anser att 19 § FKL skaU utgå.
De framhåUer att en reglering av tystnadsplikten i koUektivavtal är den bästa
garantin för att informationen inte skaU kunna utnyttjas på något obehörigt
sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser anför att ARK vid utformningen
av bestämmel­serna i 19 och 51 §§ FKL inte har tagit tillräcklig hänsyn till
förhål­landena inom den offentliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medbestämmandelagen saknar motsvarighet tiU 19 §
FKL. I 21 och 22 §§ medbestämmandelagen finns regler om tystnadsplikt i vissa
fall rörande information enligt 18 och 19 §§. I 21 § slås fast att frågan om
tystnadsplikt i första hand skaU göras tUl föremål för förhandUng mellan
parterna men att den, om enighet inte uppnås, får avgöras av AD. Den
tystnadsplikt som part kräver skall i regel gälla intill dess AD har av­gjort
frågan. 22 § innehåller föreskrifter om rätten att föra vidare in­formation som
är belagd med tystnadsplikt. Enligt 4 § andra stycket är reglerna om
tystnadsplikt dispositiva och kan sålunda regleras i kol­lektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del vill jag framhåUa att yttrande- och
tryckfrihetslagstift­ningen under senare år har varit föremål för ett
omfattande utrednings­arbete inom justitiedepartementet. Senast har
tystnadspliktskommittén lagt fram sitt betänkande (SOU 1975: 102) med förslag
tUl bl, a, lag om offentliga funktionärers tystnadsplikt. Förslag till
reglering av offentliga funktionärers tystnadsplikt torde komma att tillsammans
med övriga för­slag på området föreläggas 1976/77 års riksmöte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag erinrar i sammanhanget också om vad som gäller
om personalfö­reträdares rätt att föra vidare hemlig uppgift. Enligt
förarbetena tUl kungörelsen om personalföreträdare i statlig myndighets
styrelse m. m. bör, i de fall då tystnadsplikt eUer sekretess föreskrivs i
enskildas eUer det allmännas intresse, detta intresse tillmätas större vikt än
det i och för sig legitima intresset av att kunna yppa hemlig uppgift som
personal­företrädare kan ha i viss fråga (prop. 1974: 1 bU. 2 s. 47).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning tUl det anförda anser jag att de
föreslagna reglerna om tystnadsplikt i 21 och 22 §§ medbestämmandelagen f. n.
inte skaU tillämpas inom den offentliga sektorn. Detta bör komma till uttryck
ge­nom en särskild bestämmelse i den nya lagen om offentlig anställning. Normerande
för offentlig arbetsgivares möjlighet att lämna information bör således vara
endast de bestämmelser om handlingssekretess och tyst­nadsplikt som grundas på
RF och TF, med de modifieringar som nu på­gående överväganden inom
justitiedepartementet kan leda fram till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.7
Medbestämmande genom kollektivavtal&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta avsnitt behandlas frågan huruvida de regler
i medbestämman­delagen som rör kollektivavtal om medbestämmanderätt och om s,
k. kvarievande stridsrätt kan vinna tillämpning på den offentliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1649&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1650&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;186&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom en lagändring som trädde i kraft den 1
januari 1974 har på den offentliga sektom det tidigare rådande förbudet i
tjänstemannala­garna mot avtal om ledningen och fördelningen av arbetet i
princip slo­pats. F. n. hindras emellertid avtal i dessa frågor i vissa
hänseenden av det särskilda förbudet mot avtal om myndighets verksamhet (jfr
avsnitt 13.4.1). Den offentiige arbetsgivarens rätt att leda arbetet kan också
i vissa hänseenden anses följa av den särskilda lydnadspliktsregleringen i 10 §
StjL (jfr härom avsnitt 13.12.1,3), På den statliga sektorn finns dess­utom
regler i bl, a, RF och StjL som på olika sätt reglerar frågor om till­sättning
av och skiljande från tjänst m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
32 § medbestämmandelagen bör mellan parter som träffar kol­lektivavtal om löner
och allmänna anställningsvillkor på arbetstagarpar-' tens begäran även träffas
koUektivavtal om medbestämmanderätt för ar­betstagarna i frågor som avser
ingående och upphörande av anstäUnings­avtal, ledningen och fördelningen av
arbetet och verksamhetens be- • drivande i övrigt. I fråga om paragrafens
tUlämpningsområde får jag i övrigt hänvisa till bil. 1. Har part begärt
reglering av fråga som avses i 32 § men blir frågan inte uttryckligt reglerad
när kollektivavtal träffas mellan parterna, skaU den enligt 44 § inte till
följd av det avtalet anses omfattad av fredsplikt vid senare förhandling om
frågans reglering i sär­skilt avtal. Enligt denna föreskrift kan aUtså var och
en av parterna när som helst återvända tUl en sådan oreglerad
medbestämmandefråga och — om fortsatta partsförhandlingar inte leder till
resultat — även tUlgripa fackliga stridsålgärder som påtryckningsmedel.
Förslaget bygger i dessa delar på 26 och 34 §§ FKL (jfr avsnitt 7.2 och bU. 1
avsnitt 11.5). I 32 § medbestämmandelagen har dock ämnesområdet för medbestäm­mandeavtalen
vidgats så att det omfattar också frågor om företagsled­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Grundtanken bakom ARK:s förslag i förevarande del
att vidga de an­ställdas möjligheter tiU medbestämmande synes omfattas av aUa
remiss­instanser som har yttrat sig angående förhåUandena på den offentliga
sektom. Däremot har den väg som ARK föreslår för att nå detta mål mött vissa
erinringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna ordningen med medbestämmandeavtal
utgör enligt min mening en väsentlig del av den arbelsrättsreform som nu
föreslås. Jag har redan i det föregående framhållit att denna reform i största
möj­liga utsträckning bör genomföras även på den offentliga sektom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av mitt förslag om en ny förhandlingsrättsreform
(avsnitten 13,2 och 13,4) följer att den nya lagstiftningen om offentlig
anställning inte bör innehåUa några särregler, såvitt avser tiUämpningen av 32
och 44 §§ medbestämmandelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1651&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1652&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;187&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.8
Bestämmanderätt vid tvist om tolkning av avtal&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppkommer tvist mellan arbetsgivar- och
arbetstagarparter om inne­börden av avtal, är det nödvändigt att veta vad som
skall gäUa meUan parterna till dess tvistefrågan har slutligt avgjorts. Rör
tvisten fråga om arbetstagares arbetsskyldighet på grund av avtal, anses f. n.
arbetsgi­varen, enligt en i AD:s rättstillämpning utbildad regel, i princip ha
rätt att kräva att arbetstagaren i avvaktan på tvistefrågans lösning skall ut­föra
arbete i enlighet med hans anvisningar. På grund av detta arbets­givarens
tolkningsföreträde är alltså — föratsatt att inte arbetsgivaren är i ond tro
eller att arbetet innebär fara — arbetstagaren skyldig att utföra arbete i den
omfattning som arbetsgivaren bestämmer, även om arbetstagaren menar att
arbetsgivaren feltolkat avtalets innehåll an­gående arbetsskyldighetens
omfattning. Denna arbetsgivarens rätt in­nebär ett avsteg från vad som annars
gäUer i fråga om tvister om parts prestationsskyldighet enligt avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeln
om arbetsgivarens tolkningsföreträde torde iakttas också på den offenfliga
tjänstemannasektorn, oavsett om tvistefrågan är hänförlig till det
avtalstUlåtna eller tUl det avtalsförbjudna området enligt tjänste­mannalagama.
För tjänstemän med statligt reglerade löner följer emel­lertid omedelbart av
bestämmelserna i 10 § StjL resp. 15 § KtjS en skyl­dighet att utföra arbete
enligt arbetsgivarens bestämmande. Jag återkom­mer i det följande tUl dessa
regler (avsnitt 13.12.1.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
senare år har från löntagarhåU riktats allvarlig kritik mot arbetsgivarens
tolkningsföreträde.. Man har bl. a. hävdat att arbetstagar­sidan är lika väl
skickad att tolka ett avtal som arbetsgivarparten. Det nuvarande
tolkningsföreträdet ses som uttryck för en otillfredsställande obalans i fråga
om arbetsgivarens och arbetstagares bestämmanderätt in­bördes. Häremot har från
arbetsgivarsidan invänts bl. a. att det framstår som naturligt att arbetsgivaren
skall kunna genomdriva sin mening, ef­tersom det är han som bär det ekonomiska
ansvaret för verksamheten. Arbetsgivarna har också menat att man utövat sitt
tolkningsföreträde på ett sådant sätt att de fall där skadestånd utdömts för
oriktigt utövande av företrädet varit sällsynta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK framhåller att arbetsgivarens
tolkningsföreträde f. n. får sin praktiska betydelse främst när fråga uppkommer
om arbetsskyldighetens mer allmänna gränser men även när arbetsgivarens rätt
att leda och för­dela arbetet i någon viss fråga ersatts av uttrycklig
avtalsbestämmelse som anger arbetsskyldighetens omfattning och innebörd.
Genomförs ÄRK:s förslag om förhandlingsrätt och om inflytande för arbetstagarna
i bl. a. frågor som rör arbetets ledning och fördelning, minskar enligt ARK
betydelsen av problemen kring arbetsgivarens tolkningsföreträde i motsvarande
mån. ARK anser trots detta att en reform bör komma tUl stånd. Detta bör ske
främst med hänsyn tUl den olägenhet i processueUt hänseende som arbetsgivarens
nuvarande företräde enligt ARK innebär&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1653&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1654&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;188&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
arbetstagarsidan. Enligt vanliga processuella regler är nämligen ar­betstagarsidan
hänvisad tUl att ta initiativet till rättslig prövning hos AD så snart den vUl
genomdriva en avtalstolkning som avviker från arbets­givarens. ARK föreslår
därför följande reglering. Vid en tvist om inne­börden av ett kollektivavtal
vad avser arbetets ledning och fördelning skall arbetsgivarens tolkning gälla
bara under fömtsättning att han inom tio dagar påkallar förhandling i tvisten
och — om tvisten inte kan lösas vid sådan förhandling — inom tio dagar från
slutförandet av förhand­lingen väcker talan i tvisten vid AD (27 § FKL). I
fråga om tvistefrågor som faller utanför begreppet arbetets ledning och
fördelning föreslär inte ARK någon särskild reglering såvitt gäller frågor om
tolkningsföre­träde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I LO/TCO-reservationen kritiseras majoritetens
uppfattning i denna fråga. Reservanterna menar att man nu bör gå längre och med
endast vissa mindre inskränkningar lägga tolkningsföreträdet rörande arbets­skyldigheten
hos lokal arbetstagarorganisation. Men eftersom förhåUan­dena kan vara mycket
skiftande och avtalsstrukturerna sammansatta och svåra att överblicka, bör
enligt reservanterna beredas utrymme för reglering av hithörande frågor i
avtal, aUt efter vad parterna finner funktionellt på varje avtalsfält. Till
detta sist angivna synsätt ansluter sig två andra ledamöter. Ytterligare två
ledamöter menar att en lagreglering i detta hänseende bör ges samma utformning
som i t. ex. lagen om fack­lig förtroendemans ställning på arbetsplatsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissutfallet i fråga om
tolkningsföreträdesreglerna har varit blan­dat. Äv de remissinstanser som särskUt
behandlar frågan om tolknings­företrädet på den offentliga sektorn är det bara
JK som vill bibehålla den offentiige arbetsgivarens företräde i aUa
tvistefrågor. Övriga remiss­instanser synes godta att tolkningsföreträde i
princip ges åt arbetstagar­sidan även på den offentliga sektom. Flera av dem
hävdar dock bestämt att den offentiige arbetsgivaren måste få behålla sitt
nuvarande tolk­ningsföreträde i frågor som hör tiU det enligt
tjänstemannalagstiftningen avtalsförbjudna området och i frågor som rör
gränsdragningen mellan det avtalstillåtna och det avtalsförbjudna området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del får jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Huvudlinjen i mitt förslag i fråga om
arbetstagarinflytandet på den offentliga sektorn är att detta så långt som
möjligt bör anpassas tUl vad som skall gälla på den privata sektom. Detta
synsätt bör vara vägle­dande även i förevarande sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Chefen för arbetsmarknadsdepartementet tar i bU. 1
upp frågan om bestämmanderätt vid tvist om tolkning av avtal. Därvid har han
funnit det lämpligt att gå ifrån ARK:s förslag och i stället behandla problemet
i form av delfrågor med hänsyn tUl tvistefrågans art.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid tvist mellan arbetsgivare och
arbetstagarorganisation som är bundna av samma kollektivavtal om medlems
arbetsskyldighet enligt avtal gäller enligt 34 § första stycket
medbestämmandelagen organisa-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1655&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1656&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;189&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tionens
mening tiU dess tvisten har slutiigt prövats. Detta tolkningsföre­träde
omfattar inte andra skyldigheter än skyldigheten att utföra ar­bete. Utanför
regleringen faller således i princip tvister som rör exem­pelvis skyldigheten
att vara aktsam om arbetsgivarens egendom. Enligt 36 § utövas rätten tUl
tolkningsföreträde i första hand av lokal arbets­tagarorganisation.
Tolkningsföreträdet gäller omedelbart sedan den lo­kala organisationen tagit
ställning i frågan. Anser arbetsgivaren att det föreligger synnerliga skäl mot
att det omtvistade arbetet skjuts upp, får han dock påfordra att arbetet utförs
enligt hans mening i tvisten. Ar­betstagaren blir i sådant fall skyldig att
utföra arbetet. Detta gäller dock inte om arbetsgivaren inser eller borde inse
att hans tolkning är felaktig eller om arbetet innebär fara för liv eller hälsa
eller därmed jämförligt hinder möter (34 § andra stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppkommer mellan arbetsgivare och
arbetstagarorganisation som är bundna av samma kollektivavtal rättstvist om lön
eller annan ersätt­ning, är arbetsgivaren skyldig att omedelbart påkalla
förhandling i tvisten. Om tvisten inte kan lösas vid denna förhandling eller
vid ytter­ligare förhandling som kan finnas avtalad i förhandlingsordning, ålig­ger
det arbetsgivaren att väcka talan i tvisten vid AD. Underlåter han alt påkalla
förhandling eller att väcka talan, blir arbetsgivaren skyldig att utge vad
arbetstagarsidan begär, om inte detta krav är oskäligt (35 §).
Arbetstagarpartens rätt enUgt 35 § utövas i första hand av lokal
arbetstagarorganisation, om sådan finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Chefen för arbetsmarknadsdepartementet har
emellertid ytterligare markerat sitt stöd tUl löntagarorganisationerna i deras
strävan att ge­nom förhandlingar och kollektivavtal vidga sitt inflytande i
arbetslivet. Som ett naturligt komplement tUl reglerna i 32 § om medbestämman­derätt
genom koUektivavtal föreslår han därför ätt arbetstagarsidan skall få
tolkningsföreträde även vid tvist om tUlämpning av föreskrift om medbestämmande
i kollektivavtal eller av beslut som har fattats med stöd av sådan föreskrift.
Detsamma gäller tvist om kollektivavtal rö­rande påföljd för arbetstagare som
har begått avtalsbrott (33 § första stycket). Intar två eUer flera
arbetstagarparter oförenliga ståndpunkter i tvisten, får arbetsgivaren inte
fatta eller verkställa beslut som berörs av tvisten förrän denna har slutligt
prövats (33 § andra stycket). Ar­betsgivaren behöver inte iaktta vad som nu har
sagts, om synnerliga skäl föreligger eller om arbetstagarpartens mening är
oriktig och par­ten har insett eUer bort inse detta (33 § tredje stycket). Det
är arbetsgi­varens sak att i första hand bedöma, om sistnämnda föreskrift är
till­lämplig. Denna bedömning gör han under skadeståndsansvar. I denna fråga
hänvisas till specialmotiveringen i bU. 1. I 33 § föreslås också en
undantagsbestämmelse som innebär att arbetstagarsidan inte får nå­gon rättslig
behörighet bara på grund av regeln om tolkningsföreträde att fatta beslut på
arbetsgivarens vägnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1657&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1658&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har arbetstagarorganisation i tvist som avses i 33
eller 34 § medbe­stämmandelagen utan fog föranlett eller godkänt felaktig
tiUämpning av avtal eller av medbestämmandelagen, skaU den ersätta uppkommen
skada (57 §). Om en arbetsgivare utan grand'åberopar sådana synner­liga skäl
mot dröjsmål med utförande av omtvistat arbete som avses i 34 § andra stycket,
skall han ersätta uppkommen skada (58 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppkommer tvist om tillämpningen av
medbestämmandelagen eller om kollektivavtal, kan AD enligt 15 kap. rättegångsbalken
meddela för­ordnande i tvistefrågan till dess tvisten har slufligt prövats.
Sådant för­ordnande gäller utan hinder av bestämmelserna i 33—36 §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om mitt reformförslag godtas i övrigt, kommer
frågan om tolknings­företräde att få en klart ökad betydelse på den offentliga
sektorn. Det torde inte rimligen kunna hävdas annat än att reglerna i 35 §
medbe­stämmandelagen om bestämmanderätten vid tolkning av löneavtal skall
tillämpas fullt ut på denna sektor. Däremot torde det kunna sättas i fråga, om
reglerna om tolkningsföreträde i arbetsskyldighetsfrågor bör vinna tUlämpning
utan undantag. Av särskUt intresse är naturligtvis därvid rätten för
arbetsgivaren att kräva att omtvistat arbete utförs, om han anser att det
föreligger synnerliga skäl mot att arbetet uppskjuts. Jag vill här först eruira
om att rättsutvecklingen inom området för ar­betsmarknadslagstiftningen på
senare år gått mot ett ökat inflytande för de anställda. Som exempel härpå kan
nämnas att arbetstagarparten getts ett mycket långt gående tolkningsföreträde i
fråga om tillämpningen av lagarna om facklig förtroendemans ställning på
arbetsplatsen och om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Detta
arbetstagarinflytande har befästs i kollektivavtal som i vissa delar har trätt
i de nämnda lagar­nas ställe. Under förarbetena till de nämnda lagarna hävdades
från vissa håll att den offentliga verksamhetens särskUda och mångskiftande ka­raktär
skulle kräva betydande undantag från reglerna om arbetstagar­partens
tolkningsföreträde. Äv lagarna framgår emellertid att undantag bara skall
förekomma i visst fall pch då endast om det är nödvändigt för att trygga
viktiga samhällsfunktioner eller därmed jämförliga in­tressen (prop. 1974: 88
s. 153, 1974: 148 s. 62). Angående innebörden härav får jag hänvisa tiU min
redogörelse i det föregående (avsnitt 13.5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagstiftaren har således på viktiga områden funnit
det angeläget och nödvändigt att gå de offentliganställdas organisationer till
mötes i deras krav på samma medbestämmande för de anställda inom den of­fentiiga
sektorn som inom den privata. Denna enligt min mening posi­tiva utveckling bör
inte brytas. En inskränkning av det i medbestäm­mandelagen stadgade
tolkningsföreträdet för arbetstagarsidan bör därför komma i fråga bara om del
behövs för att trygga viktiga samhällsfunk­tioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagen om facklig förtroendemans ställning på
arbetsplatsen har varit i tillämpning sedan den 1 juli 1974 och lagen om
ledighet för utbUdning sedan den 1 januari 1975. Lagarnas tillämpning på det
offentliga områ-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1659&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1660&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det
har inte lett tUl några uttalade problem för myndigheterna i fråga om
arbetstagarsidans tolkningsföreträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Chefen
för arbetsmarknadsdepartementet pekar visserligen i motiven tUl 34 §
medbestämmandelagen på att det i paragrafen avsedda tolk-nmgsföreträdet till
skUlnad mot det företräde som gäUer enligt förtroen­demannalagen inte sällan
kommer att röra arbetsskyldigheten för hela eller större delen av arbetstagarstyrkan
på arbetsplatsen. Jag har dock i det föregående (avsnitt 13.5) funnit att den
särskUda regeln om undan­tag från arbetsgivarens uppskovspUkt vid förhandlingar
enligt 11 § med­bestämmandelagen när synnerliga skäl mot uppskov föreligger
måste an­ses innefatta ett tillräckligt skydd mot att den offentiiga
verksamheten hindras på ett sätt som allmänheten inte bör tåla. Ett motsvarande
skydd för den offentliga verksamheten måste enligt min mening läggas i
uttrycket synnerliga skäl även i detta sammanhang. Av det tidigare an­förda
följer också att medbestämmandelagens regler om tolkningsföre­träde bara kan
utövas på ett sådant sätt, att den politiska demokratin — sådan den kommer till
uttryck främst i RF och kommunallagarna — inte träds för när. Något särskilt
undantag för den offentliga sektorn från reglerna i 34 § medbestämmandelagen
torde således inte behövas. Jag vUl emellertid också i detta sammanhang
framhåUa att den offent­Uge arbetsgivaren alltid måste kunna kräva att arbete
fullgörs i sådan utsträckning att allmänhetens anspråk på en fungerande
förvaltnings­apparat kan tiUgodoses i rimlig utsträckning. Dessutom vUl jag
peka på den särskilda möjligheten enligt 15 kap. rättegångsbalken att begära
ett interimistiskt förordnande i en arbetsskyldighetstvist. Kan arbetsgiva­ren
i tvist om arbetsskyldighet visa att arbetstagarsidans tolkning fram­står som
klart ogrundad, kan han relativt snabbt få i gång arbetet igen, även om
synnerliga skäl mot uppskov i och för sig inte kan anföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
jag nu har anfört äger enligt min mening tillämpning även på reglerna om
tolkningsföreträde i fråga om medbestämmandeavtal och kollektivavtal rörande
påföljd för avtalsbrott. Även här bryts arbets­tagarpartens företräde om
synnerliga skäl föreligger. I motiven tUl pa­ragrafen hänvisar chefen för
arbetsmarknadsdepartementet också i frå­ga om tolkningen av detta undantag tiU
motsvarande regler i förtroen­demannalagen och i 11 § medbestämmandelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till vad jag sålunda har anfört finner
jag mte skäl att föreslå någon särreglering för den offentliga sektoms del
såvitt avser reglerna i 33—35 §§ medbestämmandelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
36 § medbestämmandelagen skaU arbetstagarpartens tolknings­företräde i tvister
om arbetsskyldighet och löner tUlkomma lokal arbets­tagarorganisation om sådan
finns. Jag har i samband med behandlingen av frågoma om förhandlingsrätten på
den offentliga sektom redogjort för de väsentliga skillnader som föreligger
mellan den statliga och den privata sektorn i fråga om regleringen av
anställningsvUlkoren. Således&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1661&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1662&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;192&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;slutes
kollektivavtal om löner regelmässigt mellan SAV och de statsan­ställdas
huvudorganisationer. Centrala kollektivavtal om arbetsskyldig­het torde också
komma att slutas mellan dessa parter. Tolkningen av en avtalsbestämmelse bör
enligt min mening i första hand åvila de parter som har slutit avtalet. På det
statliga området, där aUtså kollektivavtalen normalt sluts på central nivå
synes det därför lämpligast att arbets­tagarsidans tolkningsföreträde också i
allmänhet utövas av de anställ­das huvudorganisationer och inte såsom enligt 36
§ medbestämmande­lagen av lokal organisation. Enligt 4 § andra stycket
medbestämmande­lagen kan avvikelse från bl, a, 36 § göras genom kollektivavtal.
Jag fin­ner det därför naturligt att lämna över tUl parterna att själva pröva i
vilken omfattning avsteg från föreskrifterna i 36 § bör komma i fråga på den
statliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen vill jag framhålla att reglema om
tolkningsföreträde i 34 § medbestämmandelagen har avseende enbart på sådana
situationer där tvist har uppkommit mellan arbetsgivar- och arbetstagarsidan om
ar­betstagares arbetsskyldighet enligt avtal. Om en offentlig arbetstagares
arbetsskyldighet däremot följer direkt av en författningsbestämmelse, kan han
inte åberopa reglerna i 34 § för frihet från ansvar vad gäller t, ex,
föreskrifterna i 20 kap, 1 § brottsbailken om påföljd för myndig­hetsmissbruk
eller vårdslös myndighetsutövning. En aiman sak är att påföljd i en sådan
situation ibland kan vara utesluten därför att den förordning där
arbetsskyldighetsfrågan regleras har upphört att gäUa eftersom
arbetsskyldighetsfrågan har reglerats i koUektivavtal (jfr vad nyss (13,3) har
anförts om en särskUd övergångsbestämmelse tUl den nya lagstiftningen om
offentlig anställning och 3 § i den s, k, upphä­vandekungörelsen 1965: 886),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.9
Arbetskonflikter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det har gällt att reglera rätten att gå tUl
stridsåtgärder pä det of­fentliga tjänstemannaområdet, har man valt att i lag
positivt ange vUka stridsåtgärder som är tUlåtna (15 § StjL, 3 § KtjL), Dessa
stridsmedel ut-,görs av lockout och strejk. De får enUgt lagrummen vidtas bara
vid kon­flikt om sådant anstäUnings- eller arbetsvillkor för statstjänsteman resp.
för i KtjL avsedd tjänsteman, som får bestämmas genom avtal. I övrigt är
stridsåtgärd som berör ett bestående anställningsförhållande inte tUl-låten.
Detta sista innebär å andra sidan att även nyanställningsblockad utgör ett
tUlåtet stridsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad angår stridsåtgärd som utgör sympatiåtgärd
framgår av de nämnda lagrummen att sådan åtgärd får vidtas bara i begränsad ut­sträckning,
nämligen av statstjänstemän bara tUI förmån för andra stats­tjänstemän och av
tjänstemän som avses i KtjL bara till förmån för and-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1663&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1664&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;193&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ra
sådana tjänstemän. Sympatiåtgärder utanför det egna avtalsområdet är alltså
inte tillåtna inom det offentliga tjänstemannaområdét.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Motivultalandena till förevarande bestämmelser är
knapphändiga. De torde bygga på allmänna värderingar och hänsynstagande till de
speciella förhållandena på den offentliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av den tidigare redogörelsen, föreslår ARK-majoriteten en vidgad
användning av olika stridsmedel på det offentliga tjänsteman­naområdét. Vid
sidan av lockout och strejk skuUe sålunda tillåtas bloc­kad och bojkott, dvs.
åtgärder som brukar syfta tUl att försvåra eller hindra avsättningen av vissa
produkter eller anlitandet av vissa tjänster, ävensom nedsättning av
arbetstakten (maskning), vägran att utföra vissa bestämda arbetsuppgifter samt
övertidsvägran. De konfliktvapen som står parterna till buds på den privata
sektorn skulle alltså erkännas som lovliga också på det offentliga tjänstemannaområdet.
Däremot avvisar ARK-majoriteten tanken på en utvidgning av den nuvarande rätten
till sympatiåtgärder till att omfatta åtgärder tUl förmån även för part utan­för
det egna avtalsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
stöd för förslaget om användnuig av nya stridsmedel anför ARK-majoriteten i
huvudsak att ett erkännande av även andra typer av strids­medel än lockout och
strejk, t. ex. övertidsvägran, inte synes behöva medföra något åsidosättande av
de allmänna intressen som över huvud bjuder till försiktighet vid bedömningen
av frågan om stridsåtgärders tiUåtlighet inom den offentliga sektorn. ARK
understryker i samman­hanget att frågan om en åtgärds tiUåflighet i varje
särskilt faU blir be­roende av om åtgärden haft ett enligt tjänstemannalagarna
godtagbart, dvs. fackligt, syfte. Vägran att utföra viss särskilt angiven
arbetsuppgift kan enligt ARK ofta ses som ett försök att påverka det aUmänna i
dess val av verksamhet. För sådant fall torde det enligt ARK:s mening ofta
stöta på oöverstigliga svårigheter att styrka att åtgärden haft ett renodlat —
tillåtet — fackligt syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
sålunda ARK-majoriteten i frågan om utsträckt användning av olika stridsmedel
utgår från antagandet att en utvidgning kan ske utan fara för åsidosättande av
allmänna intressen, kommer en annan inställ­ning till synes när det gäller den
av ARK berörda frågan om en utvidg­ning av den nu tUl del egna avtalsområdet
begränsade rätten att gripa tiU sympatiåtgärder. Härom heter det att en
primärkonflikt på den pri­vata arbetsmarknaden, vilken i sig kan utsätta
samhäUet för svåra på­frestningar, inte bör kunna åtföljas av sympatiåtgärder
inom den offent­liga sektorn med risk för att verksamheten där helt eller
delvis lamslås, när den i stället borde ostörd kunna ägnas åt att skydda medborgarna
mot konsekvenserna av den samhällsfara som primärkonflikten kan in­nebära.
Särskilda problem uppstår enligt ARK, om det aUmänna eUer dess arbetstagare
söker öva påtryckningar på part i primärkonflikt genom att utnyttja hans
beroende av det allmännas myndighetsutövning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13   Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 105. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1665&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1666&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;194&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eller
av sådan offentlig verksamhet, t. ex, inom socialvårdens eller hälso­vårdens område,
som utövas tiU följd av rättslig eller faktisk monopol­ställning. Hänsyn till
allmäiuia grundsatser om allas likhet inför lagen och allas rätt till lika
behandling från samhällets sida synes uite tUlåta sympatiåtgärder av sådan art,
heter del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del hyser jag den uppfattningen att frågorna om använd­ningen av olika
slags stridsmedel och om avgränsningen av rätten tUl sympatiåtgärder inom den
offentliga sektorn lämpligen bör ses i ett sam­manhang och angripas från
gemensamma utgångspunkter. Avgörande vid bedömningen härvidlag synes mig främst
få bli i vad mån den ena eller den andra åtgärden berör sådant arbete som tar
sig uttryck i myndig­hetsutövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uttrycket
myndighetsutövning har numera en ganska bestämd inne­börd. Det används i både
RF, brottsbalken och skadeståndslagen. Det har ingående belysts i motiven till
förvaltningslagen m. fl. (prop. 1971: 30 del 2 s. 331, 1973: 90 s. 397 och
1972: 5 s. 311, jfr 1975: 78 s. 141). Enligt förvaltningslagen betyder det
utövning av befogenhet att för en­skild bestämma om bl. a, förmån, rättighet,
skyldighet, avskedande dier annat jämförbart förhållande (3 §), Det gäUer
alltså ärenden där saken avgörs genom bindande, dvs. ensidigt, beslut av
offentlig myn­dighet. Som typfall av myndighetsutövning kan nämnas
rättskipning, t. ex. vissa beslut av dömande, polisiära och exekutiva instanser
samt av åklagare. Många av de beslut som fattas av länsstyrelserna utgör också
myndighetsutövning. Andra exempel är tvångsintagning på men­talsjukhus, beslut
om inkallelser och uppskov, antagning av elever eller beslut i övrigt rörande
elevernas förhållanden som medför rättsverk: ningar för dem, tillämpning av
ordningsföreskrifter o. d., beslut om avstängning av väg eller gata för viss
trafik, beslut som utgör led i obligatorisk offentlig kontrollverksamhet
beträffande byggnader, fartyg, livsmedel, läkemedel osv. Ätt ett
avtalsförhållande föreligger mellan det allmänna och en enskild utesluter inte
att myndighetsutövning kan före­komma i ett ärende med anknytning till avtalsförhållandet,
t. ex. när det gäller relationema mellan staten och dess tjänstemän, som ju
regleras både genom avtal och i offentligrättslig väg, — När fråga inte är om
myndighetsutövning, avgörs ärendet ofta genom att myndigheten kom­mer överens
med den enskilde, I sådana fall gäller privaträtten. Som exempel på sådan
förvaltningsutövning kan nämnas ärenden som angår del allmännas upphandling,
affärsverksamhet och egendomsförvaltning. Denna verksamhet liknar på väsentliga
punkter verksamheten i det privata näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det ter sig främmande för den offentliga
verksamheten att sättet för genomförande av de myndighetsutövande
arbetsuppgifterna skall kunna röna påverkan av fackliga stridsåtgärder.
Partiell arbetsvägran torde i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1667&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1668&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;regel
leda till att myndighetsutövningen av allmänheten uppfattas som godtycklig.
Stridsåtgärder av denna typ bör därför i princip inte vara tUlåtna i arbete som
består i myndighetsutövning. Detsamma måste, för att en sådan ordning skall få
avsedd verkan, gälla även i fråga om ar­bete som är oundgängligen nödvändigt
för att myndighetsutövningen skall kunna fungera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det finns dock en speciell typ av partiell
arbetsvägran som bör kunna erkännas som lovligt stridsmedel även när det gäller
arbete som på an­givet sätt berör myndighetsutövningen. Jag syftar på vägran
att fullgöra arbete på övertid. Övertidsvägran kan knappast karakteriseras som
ett så allvarligt åsidosättande av allmänna intressen att den inte bör kunna
tolereras även i samband med myndighetsutövning. En viss opinionsför­skjutning
bland myndigheterna tUl förmån för en reform som godtar övertidsvägran som
stridsmedel synes f, ö, ha skett sedan 1965 års för­handlingsrättsreform
genomfördes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag förordar således att, i samband med
myndighetsutövning, de nu­varande stridsmedlen på den offentliga
tjänstemannasidan, lockout samt strejk och nyanställningsblockad, utökas med
övertidsvägran, dvs, att dessa konfliktvapen — men endast dessa — förklaras som
lovliga i ar­bete som består i myndighetsutövning eller som är absolut
nödvändigt för dennas genomförande. Några tUlämpningssvårigheter synes mig knap­past
behöva befaras vid en sådan gränsdragning, eftersom myndighets­utövning
(utövning av befogenhet att bestämma om de i 3 § förvalt­ningslagen angivna
ämnena) finns beskriven i lag och aUtså har en be­stämd innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller de delar av den offentliga
verksamheten — bl, a, den offentliga näringsverksamheten — inom vilka arbetet
varken består i myndighetsutövning eller är oundgängligen nödvändigt för
genomfö­rande av myndighetsutövning, är förhållandena i väsentlig mån jämför­bara
med dem som råder på den privata arbetsmarknaden. Inom de de­larna av den
offentliga verksamheten bör tUlgången på stridsmedel svara mot vad som skall
gälla på den privata sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I sammanhanget bör inte glömmas bort att varje
stridsåtgärd — total eller partiell — kan utvecklas till att bli en
samhäUsfarlig konflUct. Men här träder huvudavtalen in med spärr mot en sådan
utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis innebär den av mig förordade
ordningen att lockout, strejk, övertidsvägran och nyanställningsblockad — men
inga andra stridsmedel — blir lovliga när det gäller arbete som består i myn­dighetsutövning
eller är oundgängligen nödvändigt för genomförande av myndighetsutövning, medan
inom den offentliga verksamheten i öv­rigt valet av stridsmedel inte begränsas
av andra regler än de som skall gälla på den privata arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.n,
är politisk stridsåtgärd inte tiUåten inom det offentliga tjänste-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1669&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1670&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;i96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mannaområdet.
Enligt min mening talar övervägande skäl för att på detta område också i
fortsättningen upprätthåUa ett förbud mot strids­åtgärder som inte kan sägas ha
fackligt syfte utan framstår som poli­tiska till sin karaktär. Förbudet bör
gälla aUa arbetstagare som omfattas av den nya lagen. Strejk eller annan åtgärd
som vidtas i syfte att på­verka inhemska politiska förhållanden bör inte
tUlåtas inom den nya lagens tiUämpningsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad härefter angår frågan om tillåtligheten av
sympatiåtgärder på det offentiiga tjänstemannaområdet har ARK-majoriteten som
tidigare nämnts den uppfattningen att den nuvarande, tUl det egna avtalsområ­det
begränsade rätten att vidtaga sympatistrejk inte bör vidgas. Stats­tjänstemännen
skuUe alltså liksom f. n. få strejka bara tiU förmän för andra statstjänstemän.
Motsvarande begränsning skulle gälla på den kommunala tjänstemannasidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna snäva gränsdragning är emeUertid enligt min
mening inte nöd­vändig. Sympatiåtgärder bör få tillgripas av arbetstagare inom
den of­fentliga sektorn tUl förmån för varje annan offentlig arbetstagare, dvs.
utan begränsning tUl det egna avtalsområdet. Detta syfte tUlgodoses om, såsom
jag förordar, den nya lagen i motsats till StjL och KtjL får om­fatta både
tjänstemän och andra arbetstagare. I här avsedda faU gäller i fråga om valet av
stridsmedel sanmia begränsning som vid primärkon­flikt, nämligen att, frånsett
övertidsvägran, partiell arbetsvägran inte tUl-läts när det gäller arbete som
består i myndighetsutövning eller är absolut nödvändigt för dess genomförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I anslutning till det föregående förordar jag
vidare att de offentliga arbetstagarna ges frihet att gripa tUl sympatiåtgärder
till förmån för ar­betstagare som är indragna i primärkonflikt på den privata
arbetsmark­naden, dock endast i den mån deras arbete inte består i myndighets­utövning
eller är absolut nödvändigt för dennas genomförande. Detta betyder att
sympatiaktion i vUken form det än må vara till förmån för part utanför den
offentliga sektorn inte blir tUlåten, när fråga är om sådant arbete som på nyss
angivet sätt berör myndighetsutövningen. Myndighetsutövning är nämligen en för
allmänheten så betydelsefull offentlig funktion att sympatiåtgärder i samband
med sådan verksam­het bör tillåtas bara till förmån för annan arbetstagare inom
den offent­liga sektorn. Det gäller med andra ord att förebygga de stötande kon­sekvenser
som skulle uppstå om de offentiiga arbetstagarna fick frihet att genom
sympatistrejk eller annan sympatiåtgärd öva påtryckningar på part i en
primärkonflikt på den privata sidan genom ätt utnyttja hans beroende av det
allmännas myndighetsutövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som här har anförts om sympatiåtgärd från de
anställdas sida bör äga motsvarande tiUämpning på lockout som vidtas
sympativis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I sammanhanget bör uppmärksammas frågan om åtgärder
till stöd för facklig organisation utomlands eller till förmån för den som
utom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1671&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1672&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;197&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lands
utsätts för politiskt förtryck eller eljest behöver internationellt stöd. I den
mån åtgärderna inte berör arbete som består i myndighets­utövning eller är
absolut nödvändigt för genomförande av denna bör samma frihet gälla som på den
inhemska privata marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som tidigare nämnts, har ARK föreslagit att
tjänstemannalagarna kompletteras med en regel till imdvikande av att en
otUlåten stridsåt­gärd vidtages till följd av en felaktig uppfattning om
rättsläget. Upp­kommer tvist huruvida en viss åtgärd är lovlig eller ej enligt
StjL eUer KtjL skall sålunda åtgärden inte få vidtagas förtän AD har prövat och
avgjort tvisten. Detta förslag har mött kritik från SAV, som anser alt den
föreslagna regeln skulle öppna möjlighet för ena parten att genom att väcka
talan uppskjuta motpartens stridsåtgärder trots att talan sedan kanske ogUlas,
SF och TCO menar t, o, m, att arbetsgivaren skulle kunna utnyttja lagregeln för
en &amp;quot;nästan obligatorisk&amp;quot; lagUghetspröv-ning av varslade
stridsåtgärder för att få dem uppskjutna på lämplig tid och därmed kanske
verkningslösa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I anledning härav vill jag anföra följande. Enligt
medbestämmande­lagen (41 § första stycket 1) är stridsåtgärd inte tiUåten i
tvist huruvida visst förfarande strider mot gäUande kollektivavtal eller mot
den lagen (jfr även 4 § första stycket 1 KAL), Medbestämmandelagen reglerar
emellertid inte det fall att en offentlig arbetsgivare gör gällande att en
varslad stridsåtgärd kolliderar med tjänstemannalagarnas särbestäm­melser om
arbetskonflikter. Utan den av ARK föreslagna regeln skulle åtgärden få komma
till användning trots att tvisten ännu inte prövats och avgjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På den privata sidan kan arbetsgivaren i princip
skjuta upp en strids­åtgärd genom att påstå att den strider mot kollektivavtal
eller mot den i lag föreskrivna fredsplikten. ARK:s förslag ligger således i
linje med berörda bestämmelser i kollektivavtalslagen och medbestämmandelagen.
Någon anledning att befara att den föreslagna lagregeln skulle komma att
utnyttjas i det syfte som anges i remissyttrandena finns inte enligt min
mening. Jag förordar därför i saklig överensstämmelse med ARK:s förslag en
lagregel om att vid tvist i fråga huruvida viss stridsåtgärd är tillåten enligt
den nya lagen åtgärden inte får vidtas förrän tvisten har avgjorts slutligt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang återstår att behandla frågan om
tjänstemans rätt till neutralitet och om tjänstemans skyldighet att utföra
skyddsarbete (17 § StjL, 5 § KtjL). Reglema härom är, som ARK framhåUer, att se
mot bakgrunden bl. a. av den i 10 § StjL resp. 15 § KtjS föreskrivna
skyldigheten att fullgöra den tjänsteutövning som den offentiige arbets­givaren
bestämmer (jfr prop. 1974: 1 bU. 2 p. 6). ARK anser att frå­gorna om
neutralitet och skyddsarbete bör ligga utanför tvingande lag­stiftning. Jag kan
ansluta mig tiU ARK:s uppfattning. Ett överförande av dessa frågor till det
avtalstillåtna området ligger f, ö, i linje med det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1673&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1674&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1915/16:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;198&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förslag
som läggs fram i det följande (avsnitt 13,12,1.3) om slopande av 10 § StjL
resp. 15 § KtjS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.10
Påföljder vid lag- eller avtalsbrott&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna i KAL om påföljd för brott mot
koUektivavtal eller mot KAL gäller också inom den offentliga
tjänstemannasektorn. Så är fal­let också med reglerna om skadestånd i FFL vid
kränkningar av den lag­stadgade föreningsrätten. I 16 § StjL resp, 4 § första
stycket KtjL finns bestämmelser om påföljd vid stridsåtgärder som inte är
tillåtna på det offentiiga tjänstemannaområdet enligt 15 § StjL resp, 3§ KtjL,
Som jag har redovisat i det föregående avsnittet finns vissa särskilt före­skrivna
begränsningar i rätten att ta till stridsålgärder inom den offent­liga sektom.
Bl. a. gäller att endast lockout och strejk är tillåtna som stridsåtgärder i
bestående anställningsförhållande. Vidare får stridsåt­gärd vidtas endast i
avtalsbara frågor. Tjänsteman får deltaga i strejk endast efter beslut av
arbetstagarförening som har anordnat strejken. Dessa regler gäller generellt
och alltså även under avtalslöst tUlstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 16 § StjL resp. 4 § första stycket KtjL
utgår skadestånd enligt grunderna i 8 och 9 §§ KAL, om staten eller kommun
vidtar otillåten stridsåtgärd eller om arbetstagarorganisation t. ex. anordnar
eller stöder otillåten stridsåtgärd eUer inte söker hindra sina medlemmar alt
vidtaga sådan stridsålgärd. I samma paragrafer föreskrivs också skadestånds­påföljd
för tjänsteman, om han deltar i sådan av arbetstagarförening anordnad eller
föranledd stridsåtgärd som inte är tillåten enligt 15 § första stycket StjL
resp, 3 § första stycket KtjL, Om tjänsteman med statligt reglerad lön deltog i
stridsålgärd, som inte var beslutad av arbetstagarförening var förfarandet
tidigare att anse som tjänstefel eller disciplinär förseelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nya bestämmelser om ansvar för offentliga
funktionärer har trätt i kraft den 1 januari 1976 (prop. 1975: 78, JuU 1975:
22, rskr 212). De innebär bl. a. att ämbetsansvaret har avskaffats. Det
straffrättsliga om­rådet har inskränkts till tre brottstyper, nämligen oriktig
myndighetsut­övning, mutbrott och brott mot tystnadsplikt. Samtidigt har nya
regler om disciplinansvar förts in i StjL och KtjS. Disciplinpåföljd, dvs. var­ning
eller löneavdrag under högst trettio dagar, kan åläggas tjänsteman som
uppsåtligen eller av oaktsamhet sätter åt sidan vad som åligger ho­nom i hans
tjänst, men bara om felet inte är ringa (18 § StjL, 18 § KtjS). Bestämmelser om
disciplinpåföljder kan tas in i kollektivavtal, och i så fall gäller avtalet i
stället för författningsbestämmelserna (19 § StjL, 19 a § KtjS). Till skillnad
mot vad som tidigare gällde kan disciplin­ansvar numera utkrävas även inom det
avtalsbara området (prop. 1975: 78 s. 192).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
samband med denna reform har i 18 § andra stycket StjL och KtjS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1675&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1676&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;199&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreskrivits
alt tjänsteman inte kan åläggas disciplinpåföljd på den grund att han har deltagit
i strejk eller därmed jämförlig stridsåtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtidigt
har institutet avskedande tagits in i StjL och KtjS. Det har utformats i nära
överensstämmelse med motsvarande institut i LAS. Uppsägning eller avskedande
kan komma i fråga, om tjänsteman deltar i stridsåtgärd, som har vidtagits utan
fackligt stöd (jfr prop. 1975: 78 s. 254).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK har föreslagit bl. a. att i 16 § StjL resp. 4 §
KtjL bör föras in en bestämmelse om att arbetstagare mte skaU åläggas
skadestånd för att han har deltagit i otillåten stridsåtgärd, som har anordnats
eller för­anletts av arbetstagarförening med mindre synnerliga skäl föreligger.
Bestämmelsen svarar mot 47 § FKL. I frågan om de nya ansvarsreg­lerna för
offentliga tjänstemän synes det vara ÄRK:s uppfattning att reglerna går att
förena med ARK:s förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
förslaget till lag om medbestämmande i arbetslivet har bestämmelser om
skadestånd och andra påföljder vid brott mot lagen eller kollektivav­tal tagits
in i 54—62 §§. Lagförslaget bygger i väsentliga delar på ARK:s förslag. Förutom
att lagreglerna täcker samma områden som KAL och FFL innebär de en väsenflig
utvidgning av det med skade­stånd sanktionerade området. 54 § innehåller den
grundläggande be­stämmelsen om att arbetsgivare, arbetstagare eller
organisation som bry­ter mot lagen eller mot koUektivavtal i princip är skyldig
att ersätta uppkommen skada. Inte bara kollektivavtalsbundna arbetstagare
träffas av sanktionerna. Tanken bakom bestämmelsen i 42 § andra stycket
medbestämmandelagen om förbud för annan att deltaga i olovlig strids­åtgärd är
att få till stånd enhetiiga påföljdsregler när oorganiserade ar­betstagare
deltar i olovlig stridsåtgärd, som har vidtagits av koUektiv­avtalsbundna
arbetskamrater. I 55 §, som motsvarar 8 § andra stycket KAL, slås fast att lagens
regler om skadestånd har avseende även på annan skada än ekonomisk skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I övrigt kan särskUt nämnas de paragrafer som rör
påföljder vid bl, a, olovliga konflikter. Av 59 § första stycket följer alt
arbetstagare inte kan åläggas skadestånd för att han har deltagit i olovlig
stridsåtgärd som har föranletts eller anordnats av koUektivavtalsbunden
arbetstagarorganisa­tion eller organisation som är överordnad denna. Lagrummet
utgör en motsvarighet till den av mig tidigare omnämnda 47 § FKL i ARK:s
förslag, I 60 § återfinns mot gällande rätt svarande regler om bl, a. jämkning
av skadestånd. Den nuvarande regeln om högsta skadestånd på 200 kr, för
arbetstagare har behållits. Ny är regeln i paragrafens andra stycke att vid
bedömande av arbetstagares skadeståndsskyldighet särskild hänsyn skall tas till
de omständigheter som har framkommit vid överläggning enligt 43 § och de
verkningar som har följt av över­läggningen. Enligt nyssnämnda paragraf är
arbetsgivaren och berörd arbetstagarorganisation skyldiga att omedelbart ta upp
överläggning, om olovlig stridsåtgärd har vidtagits av kollektivavtalsbundna
arbets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1677&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1678&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tagare,
och att gemensamt verka för stridsåtgärdens upphörande, I 61 §, som motsvarar 9
§ KAL, föreskrivs att om flera är ansvariga för skada, så skall
skadeståndsskyldigheten fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn
till omständighetema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del anser jag att principerna i
medbestämmandelagen om skadestånd och andra påföljder vid brott mot lagen eller
kollektivavtal bör kunna tillämpas också inom den offentliga sektom. Som chefen
för arbetsmarknadsdepartementet har uttalat (bU, 1 avsnitt 11,8), är givet­vis
inte sanktionerna det viktigaste för att åstadkomma en fredlig ar­betsmarknad.
Mer betyder förhållandena på arbetsplatserna. Jag utgår från att det
arbetstagarinflytande som i olika former har utvecklats såväl hos staten som
hos kommunerna skall leda till att problem och missförstånd på arbetsplatserna
kan klaras av på ett smidigt sätt. Det är många gånger sådana omständigheter
som ligger bakom stridsåtgär­der som saknar fackligt stöd. Sanktionerna tjänar
främst syftet att in­skärpa vikten av att ingångna avtal skall hållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
den offenfliga tjänstemannasektom gäller vissa speciella regler om rätten att
använda stridsåtgärder. Enligt dessa regler är det inte tillåtet för staten och
kommunerna att tUlgripa annan stridsåtgärd än lockout eller för
arbetstagarorganisation att vidtaga annan åtgärd än strejk i beslående
anställningsförhållande. Vidare, är sympatiåtgärder utanför det egna
avtalsområdet inte tUlåtna. För tjänstemän inom den offentliga sektorn råder
ett genereUt förbud mot stridsåtgärd, som inte är sanktionerad av
arbetstagarorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av vad jag har anfört i föregående avsnitt föreslår jag att
konflikträtten på det offentliga området skall utvidgas. Vissa begräns­ningar
slår dock kvar. De avser arbete som består i myndighetsutövning eller som är
oundgängligen nödvändigt för att genomföra myndighetsut­övning. Dessutom
förbjuds stridsåtgärd med syfte att påverka inhemska politiska förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
det offentliga området behövs därför fortfarande särskilda sank­tionsregler för
det fall att arbetsgivare, arbetstagarorganisation eller ar­betstagare
br&amp;gt;'ter mot de speciella lagreglerna om stridsåtgärder. För sådana otillåtna
stridsåtgärder som här avses bör enligt min mening i princip gälla sanktion av
samma slag som för brott mot fredsplikten i medbestämmandelagen, dvs. koUektivavtalsrättsligt
skadestånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
brott mot de föreskrifter i den nya lagen som reglerar rätten att gå till strid
bör således till att börja med gälla skadeståndsansvar för arbetsgivare och för
arbetstagarorganisation av i huvudsak den om­fattning som nu gäller.
Arbetsgivaren bör sålunda liksom f. n. kunna åläggas skadestånd för otillåten
stridsåtgärd. Vidare bör skadestånd kunna drabba också arbetstagarorganisation,
som tar initiativ till sådan stridsåtgärd eUer understöder den eller underlåter
att söka hindra åtgär­den eller verka för dess upphörande. En motsvarighet till
15 § tredje&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1679&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1680&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;201&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stycket
StjL resp, 3 § tredje stycket KtjL bör därför föras in i den nya lagen.
Reglerna bör därvid anpassas till medbestämmandelagen (42 § första stycket).
Dessutom bör vissa andra skadeståndsregler gäUa för ar­betsgivare och för
arbetstagarorganisation. Jag kommer strax tUl dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller skadeståndsansvaret för offentligt
anställd arbetstaga­re vid OtiUåten stridsåtgärd, får jag inledningsvis erinra
om att offentiig tjänsteman enUgt nuvarande bestämmelser får deltaga i strejk
endast efter beslut av den förening som har anordnat strejken (15 § andra
stycket StjL, 3 § andra stycket KtjL). ARK har inte föreslagit annan ändring i
dessa bestämmelser än att de skall utvidgas att gälla strids­åtgärd över huvud
taget. Jag delar denna inställning. Den föreslagna utvidgningen av
bestämmelsemas tillämpningsområde ligger i linje med vad jag föreslagit i
föregående avsnitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De nya föreskrifter som nu förordas innebär —
liksom de nuvarande — bl. a. förbud mot stridsåtgärd, som inte är
organisationsmässig. Reg­lerna skall tillämpas också utanför
kollektivavtalsreglerade förhåUanden. I fråga om vad som enligt allmänna
rättsgrundsatser kan anses gälla utan­för sådana förhållanden får jag hänvisa
tUl avsnitt 11.6 i bilaga 1. De flesta fall av icke organisationsmässiga
stridsåtgärder torde vara olovliga redan på grund av reglema i medbestämmandelagen.
Jag avser härvid föreskriften i 41 § första stycket medbestämmandelagen om
förbud för arbetstagare, som är bundna av kollektivavtal, att vidtaga eller
deltaga i stridsåtgärd som inte i behörig ordning har beslutats av den
avtalsslu­tande arbetstagarorganisationen. Den föreskriften är skadeståndssank­tionerad
på samma sätt som den tidigare nämnda regeln i 42 § andra stycket. Sistnämnda
regel tar närmast sikte på det fallet att oorganisera­de arbetstagare deltar i
olovlig stridsåtgärd, som har vidtagits av kollek­tivavtalsbundna
arbetskamrater. På det offentUga området riktar sig förbudet mot att deltaga i
stridsåtgärder utan facklig sanktion även till oorganiserade arbetstagare och
till dem som är medlemmar i icke kol-leklivavtalsbundna arbetstagarorganisationer.
Jag anser att granderna för medbestämmandelagens skadeståndsregler bör göras
tillämpliga i samtliga de fall där en arbetstagare på det offentliga området
vidtar eller deltar i stridsåtgärd utan facklig sanktion. Mål om skadestånd som
här avses bör handläggas av AD. Jag förordar alltså att bestämmelser av denna
innebörd förs in i den nya lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Också på den offentliga sektorn bör givetvis i
fråga om stridsåtgärder som saknar fackligt stöd gälla den principen att
ansträngningarna i första hand skaU inriktas på att stoppa stridsåtgärden.
Skyldighet för offentlig arbetsgivare och för arbetstagarorganisation att
därvid ta upp överläggningar och att gemensamt verka för att stridsåtgärden
upphör bör föreligga, även om kollektivavtal inte gäller. Som förutsättning för
denna skyldighet bör därför gälla att det är organiserade arbetstagare som står
för stridsåtgärden. Jag föreslår att en föreskrift härom tas in i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1681&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1682&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;202&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
nya lagen. Iakttar arbetsgivaren eller arbetstagarorganisationen inte denna
överläggningsskyldighet, bör skadestånd kunna åläggas den fe­lande. Detta
stämmer överens med regleringen i medbestämmande­lagen. Även i fråga om sådan
överläggning bör givetvis reglerna i 60 § andra stycket medbestämmandelagen ha
motsvarande tillämpning. Det innebär att vid bestämmande av arbetstagarens
skadeståndsskyldighet enligt första stycket i paragrafen särskild hänsyn skall
tas till de om­ständigheter som har kommit fram vid överläggningen och verkning­arna
av överläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
arbetstagarorganisation anordnat eller föranlett stridsåtgärd som inte är
tillåten på grund av begränsningarna i rätten att vidtaga strids­åtgärder, bör
huvudregeln — på samma sätt som vid brott rriot med­bestämmandelagens
fredspliklsregler — vara att enskild arbetstagare inte skall åläggas skadestånd
på den grund att han har deltagit i åt­gärden. Det är en av principerna i
medbestämmandelagen att det skall vara organisationen som ensam bär det
rättsliga ansvaret, när den har tagit del i brott mot fredsplikten. För att
komma åt uppenbart illojala förfaranden, t. ex. då en grupp arbetstagare bryter
sig ur sin organisa­tion och mer för skens skull bildar en förening, bör
emellertid i den nya lagen om offentlig anställning göras undantag från denna
princip för det fall att det föreligger synnerliga skäl för personligt
skadeståndsan­svar. Det finns ett speciellt skäl för att välja denna
lagkonstraktion i StäUet för att, som i 59 § första stycket
medbestämmandelagen, göra frågan om skadeståndsbefrielse avhängig av att den
olovliga stridsåt­gärden har anordnats eller föranletts av koUektivavtalsbunden
organi­sation eller denna överordnad organisation. Skälet är alt särreglerna om
stridsåtgärder och skadestånd på det offentliga området är avsedda att
tillämpas även där kollektivavtal inte gäller. Betonas bör alt det endast i
sällsynta undantagsfall torde finnas anledning att ålägga en offentlig­anställd
arbetstagare skadestånd på den grand att han har deUagit i or­ganisationsmässig
stridsålgärd, som är otillåten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
har nämnts i föregående avsnitt, införs på det offentliga områ­det en regel att
om tvist uppkommer huruvida viss åtgärd är tiUåten enligt den nya lagen, så får
åtgärden inte vidtas förrän tvisten slutligt avgjorts. Också den regeln bör — i
enlighet med ARK:s förslag — sanktioneras med skadestånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innan
jag lämnar reglerna om skadestånd, vill jag anföra följande. Det torde kunna
förekomma att en åtgärd står i strid såväl mot de spe­ciella reglerna om rätlen
att använda stridsåtgärder på den offentliga sektorn som mot
medbestämmandelagens regler. I sådant faU gäller en­ligt den s. k.
tvåhundrakronorsregdn att ett och samma förfarande inte får leda till att en
arbetstagare åläggs högre skadestånd än 200 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag har nämnt tidigare har ansvarsreglerna för offentliga funk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1683&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1684&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;203&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tionärer
nyUgen ändrats. Jag anser att det inte finns någon anledning att göra några
sakliga ändringar i dessa regler, som ju bara har tUläm­pats en kort tid (se
vidare avsnitt 13,12,1,6).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
remissinstans har berört problemet med att samordna disciplin­påföljden
löneavdrag med de föreslagna reglerna om skadestånd vid kollektivavtalsbrott.
Av principerna för det nya ansvarssystemet på det offentliga området följer
nämligen att det inte är uteslutet att disci­plinpåföljd kan komma att åläggas
även för åsidosättande av förplik­telser som är bestämda i avtal, dock inte
fredspliktsbrott (jfr prop. 1975: 78 s. 159). Det lär i praktiken bli ytterst
sällsynt att sådana fall uppkommer. Bl, a, vill jag hänvisa till att
departementschefen i nyss­nämnda prop, (s, 161) har framhållit alt
disciplinmedlet löneavdrag bör användas restriktivt. Dessutom är ju reglerna om
disciplinpåföljder dispositiva. Författningsbestämmelserna gäller endast om
frågan inte är reglerad i kollektivavtal. Jag anser alltså att några särskilda
samord­ningsregler inte behövs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;F, n, gäller att tjänsteman i vissa fall kan sägas
upp eller avskedas, om han deltar i stridsåtgärd utan fackligt stöd. Vid
bedömningen av frågan om uppsägning eller avskedande bör, som chefen för arbets­marknadsdepartementet
har uttalat (bU, 1 avsnitt 11,8), i princip samma synsätt anläggas som vid
tUlämpningen av reglerna om skadestånd vid fredspliktsbrott. Härav följer bl.
a, att det inte kan komma i fråga att säga upp eller avskeda arbetstagare, som
har blivit befriad från skade­stånd eller fått detta nedsatt. Däremot gäller
inte omvänt att arbetsta­gare får sägas upp eller avskedas, om skadeståndet
inte jämkas. Det är endast i mycket kvalificerade fall som uppsägning eller
avskedande blir aktuell. Jag anser att dessa principer bör tillämpas också inom
den of­fentliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.11
Ställföreträdarlagen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SAV förhandlar och sluter avtal inte bara för
statligt anställda arbets­tagare utan också för vissa andra arbetstagare med
statligt reglerade löner. Enligt lagen (1965: 576) om stäUf öre träd are för
kommun vid vissa avtalsförhandlingar m, m, (ändrad senast 1974: 1014) — i det
följande kallad ställföreträdarlagen — skall SAV sålunda på kommuns vägnar
förhandla och sluta avtal om sådant anställnings- eller arbetsvillkor för
arbetstagare hos kommun som får bestämmas genom avtal och som en­ligt lag eller
särskilt beslut av riksdagen skall fastställas under medver­kan av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer. Med kom­mun likstäUs
landstingskommun, kommunalförbund, församling, kyrklig samfällighet,
skogsvårdsstyrelse, allmän försäkringskassa och annan aU­män inrättning (1 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1685&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1686&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;204&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som exempel på lagar som på detta sätt grundar
behörighet för SAV att förhandla och sluta avtal i fråga om anstäUda hos kommun
eller därmed UkstäUda allmänna inrättningar kan nämnas lagen (1947: 275) om
kyrkomusiker och lagen (1962: 381) om allmän försäkring, I fråga om
riksdagsbeslut kan främst nämnas beslutet med anledning av prop, 1967:131 (SU
1967:134, rskr 327). Innebörden av detta beslut är i korthet att
ställföreträdarlagen är tillämplig på sådana avtalsbara an­ställnings- eller
arbetsvillkor för arbetstagare hos kommun eller därmed likställd allmän
inrättning som senast vid utgången av år 1967 reglera­des genom statiiga
bestämmelser. Det är på grand av detta beslut som SAV är behörigt enligt
stäUföreträdarlagen att sluta avtal om löner och andra allmänna
anställningsvUlkor för bl. a. lärama vid den kommima­la grundskolan. Staten är
dock för den skull inte att anse som arbets­givare för den anställde i
anställningsförhållandet. I fråga om t. ex. lärama har kommunen att ta
ställning till andra avtalsbara frågor än dem som jag nyss har nämnt, t. ex.
arbetsmiljöfrågor. Sådana frågor omfattas nämligen inte av
ställföreträdarlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nu föreslagna medbestämmandelagen innebär
utökning av om­rådet för avtalsförhandlingar gentemot såväl staten som
kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett av syftena med den lagen är att bereda
arbetstagama medbestäm­mande på vissa angivna områden, nämUgen i frågor om
ledningen och fördelningen av arbetet, ingående och upphörande av
anställningsavtal eller verksamhetens bedrivande i övrigt. Mellan parter som
träffar kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor bör, om arbets­tagarparten
begär det, även träffas kollektivavtal om medbestämmande­rätt för arbetstagarna
i frågor som jag nyss har nämnt (32 §). TiU denna bestämmelse har — som jag
redan har nämnt (13.7) — knutits en regel om kvarievande stridsrätt (44 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medbestämmandelagen förutsätter således en viss
anknytning mellan avtal om medbestämmanderätt och avtal om löner och allmänna
anställ­ningsvillkor. Det ankommer på arbetstagarorganisation att i sin bedöm­ning
av avtalsyrkandena även väga in hur organisationen vill utnyttja möjUgheten att
tillämpa en kvarievande stridsrätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Principerna för medbestämmanderätten och den
därtill knutna kvar­ievande stridsrätten innebär därför att organisationerna
föratsätts rikta samtUga sina avtalskrav mot staten i fråga om arbetstagare som
omfat­tas av ställföreträdarlagen. Staten saknar dock möjlighet att med bin­dande
verkan i avtal ta upp frågor som för sitt genomförande är beroen­de av kommunal
huvudmans ställningstagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande väsentliga delar av den verksamhet för
viUcen ställföre­trädarlagen gäller har det ställts under diskussion hur
statens och kom­munernas engagemang bör avgränsas. Detta gäller sålunda såväl
grund­skolan som gymnasieskolan. Det har med hänsyn härtill inte ansetts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1687&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1688&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;205&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lämpligt
alt nu till behandling ta upp frågan om statens befogenheter i
avtalssammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att överbrygga de olägenheter som skulle kunna
uppstå genom det mellan staten och kommunerna delade ansvaret för berörda verksamhets­områden
bör inom ramen för det samarbete som äger rum mellan staten och kommunema i
lönefrågor m. m. byggas upp den förhandlingssam­verkan som behövs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.12
Andra aktuella frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.12.1
StatsanstäUda&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.12.1.1      Ällmänt
om statstjänstemän m, fl,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I det följande skall redovisas mitt
stäUningstagande tiU ARK-förslaget m, m. i vad avser återstående aktuella
frågor, närmast såvitt rör de Stats­anstäUda, Utgångspunkten även härvidlag är
givetvis de principer för en ny förhandlingsrättsreform på den offentliga
sektorn som har angetts tidigare, SärskUt samråd har ägt rum, i de frågor som
har anknytning till RF med chefen för justitiedepartementet och i de frågor som
rör anställningsskyddet med statsrådet Leijon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Först skall jag ta upp frågan om den nya lagstiftningens
tillämpning på statliga arbetare m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;StjL omfattar som nämnts uteslutande tjänstemän (1
§). Det avgörs i och med anställningeii huravida arbetstagaren skaU anses som
tjänste­man — och sålunda omfattas av StjL — eller inte. Men numera skaU så gott
som alla arbetstagare hos statsmyndigheter under regeringen anstäl­las som
tjänstemän (kungörelsen 1971: 940 om tjänstemannaanställning för arbetstagare
hos staten). Undantag görs dock bl, a, för däcks- och intendenturpersonal samt
motormän på statens fiskeriundersökningsfar-tyg. Denna specieUa grupp
statsanställda bör enligt min mening i fort­sättningen omfattas av samma
lagregler som statstjänstemannen. Det in­nebär alt den nya lag om offentlig
anställning som jag föreslår bör gälla även för deras del. Däremot föreslås här
ingen ändring i fråga om sådana arbetstagare hos riksdagen eller dess
myndigheter som inte är tjänstemän. Inte heller beredskapsarbetare m, fl,,
vilkas anställande hos staten är att betrakta främst som en
sysselsättningsfrämjande åtgärd av tUlfällig eller i varje fall extraordinär
art, eller vissa lokalanställda utom riket bör omfattas av den nya lagen om
offentlig anställning, I fråga om sistnämnda båda undantagsgrupper får jag f,
ö, hänvisa till lagförslaget och till den följande specialmotiveringen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.12.1.2      TjänstetUlsättning
m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågor om tjänstetUlsättning, anstäUningsform o, d,
behandlas i 49 §§ StjL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1689&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1690&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;206&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 4 § första stycket erinras om de föreskrifter
angående saklig grund för tjänstetUlsättning som finns i RF eller annan
författning. Därmed avses främst föreskriften i 11 kap, 9 § andra stycket RF
att vid tillsätt­ning av statlig tjänst avseende skall fästas endast vid
sakliga grunder, så­som förtjänst och skicklighet, ARK anser att frågan om val
av sådan grand och om den närmare utformningen i skilda fall av de i RF an­givna
grundema kan och bör föras över till det område som skall regle­ras genom
avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
av ARK föreslagna ordningen är enligt min mening oförenlig med föreskriften i
11 kap. 9 § RF. Ändamålet med föreskriften är inte enbart eller ens primärt att
skydda arbetslagarintressena utan främst att till­godose samhällets och de
enskilda medborgarnas intresse av att statliga tjänster tillsätts efter
objektiva grunder. Härav följer att det är en upp­gift för det allmänna att
bestämma hur olika sakliga tillsättningsgrunder skall avvägas inbördes o. d.
Bestämmelsen i 4 § första stycket StjL måste alltså föras över till den nya
lagen. Med hänsyn bl, a. till vad som har uttalats under förarbetena till RF
torde man kunna utgå från att det vid bestämmandet av tillsättnings- och
befordringsgrunderna kommer all fäs­tas stort avseende vid sådana sakliga
grunder som stämmer överens med den allmänna samhällsutvecklingen på det
personal- och arbetsmark­nadspolitiska området (jfr prop. 1973: 90 s. 406). Det
kan t. ex. finnas skäl för regeringen att överväga en meritvärderingsföreskrift
av innebörd att fullgjort deltidsarbete i ökad utsträckning skall jämställas
med heltids­arbete, I detta sammanhang kan också erinras exempelvis om
cirkuläret (1972: 130) om anställning av straffade personer m, fl, inom staflig
och statsunderstödd verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tilläggas kan att inga väsenfliga personalpolitiska
förändringar på sta­tens område bör ske utan medverkan från de fackliga
organisationernas sida. Med anledning av vad som från fackligt håll har förts
fram bl. a. under remissbehandlingen vill jag också framhålla att
lagstiftningen inte innebär något hinder för avtal om rätt för
arbetstagarorganisation att avge yttrande i tillsättningsärende. Ätt vissa, f.
n. författningsreglerade, turordningsfrågor i fortsättningen bör kunna bli
föremål för avtalsregle-ring inom de i RF, LAS och annan lag angivna ramarna
återkommer jag till i det följande (avsnitt 13,12,1,5), Vidare kan erinras om
de möj­ligheter som redan nu föreligger att ge myndighet en särskild samman­sättning
vid prövningen av exempelvis tiUsättningsfrågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Villkor för innehav eller utövande av tjänst skall,
i den mån de inte framgår av särskilda bestämmelser (jfr även 4 § andra
stycket), enligt 4 § tredje stycket i allmänhet fastställas av regeringen eller
annan myn­dighet. Som exempel på behörighetsvUlkor anges i lagrammet villkor i
fråga om ålder, hälsotillstånd, kunskaper eller utbildning (jfr t, ex, 4 kap, 1
§ rättegångsbalken eller kungörelsen 1971: 1029 om behörighet tiU tjänst som
förste kansUst vid statiig myndighet). Pensionsålder tas därvid uttryckligen
undan från avtalsförbudet, ARK föreslår att de be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1691&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1692&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;207&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hörighetsviUkor
som inte är lagreglerade genomgående görs avtalsbara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I sak vUl jag först framhålla att syftet med gällande
statliga behörig­hetsregler — såsom också har betonats under remissbehandlingen
— är att skydda det allmänna intresset av att de offentliga uppgifterna hand­has
av tjänstemän med de kvalifikationer som behövs för deras arbets­uppgifter. Med
hänsyn härtiU och till behörighetsreglernas nära och na­turliga samband med
frågorna om tjänstetillsättning och befordringsgrun­der anser jag att det
allmänna fortfarande bör förbehåUas möjligheten att meddela sådana regler. Den
dispositivitet som f, n, föreskrivs i fråga om pensionsålder bör emellertid
kunna sträckas ut till att avse även viUkor som rör lägsta levnadsålder, t, ex,
sådana villkor som nu föreskrivs i- 5 § StjS (jfr däremot, i fråga om högsta
levnadsålder som villkor för innehav eller utövande av tjänst,-vad som
föreskrivs i kungörelsen 1973: 279 om förbud mot köns- eller
åldersdiskriminering vid tillsättning av tjänst, m, m,). En sådan utvidgning av
utrymmet för avtalsreglering kan inte anses strida mot strävandena att i skilda
sammanhang sänka eller slopa tidigare gällande undre åldersgränser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I formfrågan bör framhållas att det skulle vara en
opraktisk lösning att i alltför stor utsträckning belasta lagstiftningen med
regleringen av särskilda behörighetsvillkor. Detta följer redan därav att denna
regle­ring ofta kan behöva förändras, exempelvis efter begäran av personal­organisationerna.
Villkoren måste alltså även i fortsättningen kunna regleras också i annan form
än genom lag. Det torde vara bäst för­enligt med de regler för normgivning som
numera tillämpas alt vill­koren i framtiden tas in i författning, I den nya
lagen bör därför sägas att angående ifrågavarande särskilda villkor för innehav
eller utövande av tjänst skall gälla vad som är föreskrivet i lag eller annan
författning. Detta innebär naturligtvis inte något hinder för en myndighet att
t, ex, i en platsannons uttrycka önskemål i fråga om sökandenas kompetens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 5 § skall statlig tjänst i regel tillsättas
av regeringen eller myn­dighet som regeringen bestämmer. Det finns i andra
författningar också särskUda föreskrifter i frågan, t, ex, om att vissa
tjänster skall tillsättas av regeringen (se bl, a, 4 kap, 2.§
rättegångsbalken). Som ARK påpekar (s, 648) bör 5 § numera ses mot bakgrunden
av 11 kap. -9 § första stycket RF. Enligt ARK:s förslag bör emeUertid frågan om
ändringar i det nuvarande systemet rörande behörighet att besluta i
tillsättnings­ärenden allsidigt utredas (jfr s. 649), Frågan berör enligt ARK
ytterst frågan om ändring av grundlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med den innebörd som måste ges åt den nämnda
föreskriften i RF sak­nas det enligt min menmg anledning att nu överväga någon
saklig änd­ring i vad som gäller i fråga om tillsättning av statlig tjänst. När
be­stämmelsen i 5 § StjL förs över tiU den nya lagen, bör den dock utfor­mas i
närmare anslutning till RF än f, n. Förslaget att utreda frågan om ändring i RF
m, m, kan av naturliga skäl inte övervägas i detta samman­hang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1693&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1694&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;208&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 6§ meddelas bestämmelser om förfarandet vid
tjänstetiUsättning. Där slås fast bl. a. att tjänst skaU kungöras ledig tUl
ansökan, om rege­ringen inte bestämmer annat, och att kungjord tjänst i
allmänhet får tiU­sättas endast med den som söker tjänsten inom föreskriven
tid. Frågan om ledigkungörande av vikariat regleras i 9 § första stycket. I
ARK:s förslag har både 6 § och 9 § första stycket fått utgå ur StjL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag fuiner emeUertid att frågorna om
tUlsättningsfÖrfarandet, särskUt frågan om vilka stafliga tjänster som skall ledigkungöras,
har ett sådant samband med gmndlagsbestämmelserna om tjänstetUlsättning i 11
kap. 9 och 10 §§ RF, att de även i fortsättningen måste regleras i offentiig­rättslig
ordning. Föreskriftema för ledigkungörande utgör sålunda i sig en väsentlig
förutsättning för en riktig tillämpning av bestämmelsen om
tillsättningsgrunderna. Detta måste beaktas också i den nya lagstiftning­en.
Personalorganisationerna har fört fram förslag om att frågorna om förfarandet
vid tjänstetillsättning skulle regleras genom avtal i stället för i
offentUgrättslig ordning. Detta förslag kan Uka litet som det nyss an­förda
förslaget om utredning övervägas i detta sammanhang. Redan här skall dock
strykas under att organisationemas krav på inflytande i hit­hörande frågor, t.
ex. i samband med den statliga omplaceringsverksam­heten, bör kunna tillgodoses
även med den ordning som jag föreslår. Jag föratsätter givetvis att så också
sker. Vidare kan erinras om de nya regler som gäller enligt förordningen (1975:
441) om verkan av lönegrads­ändring av tjänst m. m. (jfr prop. 1975:1 bil. 2 p.
8). I fråga om tillsät­tandet av tjänster som byråchef eller avdelningschef
inom statsförvalt­ningen kan också erinras om att inrikesutskottet nyUgen har
uttalat att det finns skäl som talar för ett öppnare tillsättningsförfarande än
det som f. n. tillämpas för detta slags tjänster (InU 1975/76: 2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid tillsättning av statliga tjänster används olika
s. k. anställningsfor­mer, nämligen dels fullmakt och konstitutorial, dels
förordnanden av olika slag (7 § första stycket, 9 § andra stycket). Ordinarie
domartjänst skall tiUsättas med fullmakt och annan ordinarie tjänst med
fullmakt eller konstitutorial eller, om särskilda skäl föreligger, med
förordnande. Övriga tjänster skall tUlsättas med förordnande, likaså vikariat.
Fullmakt eller konstitutorial innebär att anställningen är varken tidsbegränsad
eller uppsägningsbar. Förordnande meddelas antingen för bestämd tid eUer tills
vidare (7 § andra stycket). Tillsvidareförordnande kan antingen med­delas utan
tidsbegränsning eller också begränsas att gälla längst tiU viss tidpunkt. I
regel skall förordnande ges utan tidsbegränsning. Förordnan­de för bestämd tid
eller tills vidare längst till viss tidpunkt får sålunda meddelas endast i
särskilda faU, som anges i lagrammet (7 § tredje styc­ket). Bestämmelsen
tillämpas enUgt praxis även för s. k. objektsanställ-ning (jfr 5 § andra
stycket LAS). Regeringen kan enligt 7 § tredje styc­ket meddela avvikande
föreskrifter (jfr även 2 § andra meningen LAS). Där särskilda föreskrifter har
meddelats, har det skett i nära samverkan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1695&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1696&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;209&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
de statsanstäUdas huvudorganisationer. Jag syftar främst på kungö­relsen (1974:
1007) om tidsbegränsning av statligt lönereglerad anställ­ning, m, m.
Förordnande som strider mot 7 § tredje stycket eller mot föreskrift som avses
där skall på yrkande av tjänstemannen förklaras gälla utan tidsbegränsning (7 §
fjärde stycket). Mål härom handläggs enligt LRA (51 § StjL),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt vad som synes vara ÄRK:s mening bör frågan
om valet mellan de i 7 § angivna anställningsformerna i princip regleras genom
avtal, nämligen i den mån avtal inte gör intrång på statens rätt och möjlighet
att bestämma över myndighels verksamhet (s, 650), ARK synes anse att en sådan
ordning följer av förslaget till ändring i 3 §, även om 7 § första och andra
styckena — som ARK föreslår — behålls oförändrade. Ingen ändring föreslås i 9 §
andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad först angår förordnande — som ju i praktiken
har störst bety­delse — anser jag att det av ordningsskäl bör framgå av lagen
att för­ordnande av det ena eller det andra slaget liksom f, n, skall vara den
vanliga formen för anställning i statens tjänst. Däremot bör i fortsätt­ningen
— med hänsyn till mitt tidigare redovisade principiella ställnings­tagande —
frågan om tidsbegränsning eller annan begränsning av förord­nande inom LÄS
tillämpningsområde kunna regleras uteslutande av LAS (5 §) eller genom
kollektivavtal inom dess ram (3 § andra stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det anförda innebär alt SljL:s föreskrifter om
tidsbegränsning (7 § andra och tredje styckena samt hänvisningen till 7 § andra
stycket i 9 § andra stycket) inte bör föras över tiU den nya lagen. Däremot bör
— av de skäl som angavs vid tillkomsten (prop, 1974: 174 s, 71) — föreskrif­ten
om särskild förklaring (7 § fjärde stycket) få sin motsvarighet i den nya
lagen, dock givetvis enbart med avseende på tidsbegränsning som strider mot LAS
eller mot kollektivavtal som avses där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om &amp;quot;arbetstagare med företagsledande
eller därmed jämförlig ställning&amp;quot; är LAS inte tillämplig (1 § andra
stycket 1), Vilka tjänstemän som skall anses ha en sådan ställning belyses i
lagmotiven (InU 1973: 36 s. 28, jfr prop, 1973: 129 s, 230), Jag vill också
erinra om att tidsbe­gränsning enligt 7 § tredje stycket StjL är tillåten bl,
a, på grund av &amp;quot;ar­betsuppgifternas särskUda beskaffenhet&amp;quot;. Som
exempel på sådana fall nämns i motiven &amp;quot;vissa högre befattningar, där
förordnandetiden på grand av förtroendekaraktären har begränsats att gälla viss
tid&amp;quot; (prop. 1974: 88 s. 230), Vidare har regeringen, med stöd av sin
befogenhet en­ligt sistnämnda lagrum, föreskrivit att tidsbegränsning av
förordnande på tjänst under vissa förutsättningar får ske i fråga om &amp;quot;den
som intager verksledande eller därmed jämförlig ställning&amp;quot; (3 § första
stycket 1 i den förut nämnda kungörelsen 1974: 1007), Jag finner att sådana
förordnan­den också i fortsättningen måste kunna tidsbegränsas enligt
regeringens bestämmande, exempelvis när det är motiverat av förtroendeskäl
eller andra liknande skäl. En föreskrift därom bör tas med också i den nya&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14  
Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1697&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1698&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;210&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagen.
Däremot saknas anledning att i den lagen ta med någon mot­svarighet till 7 §
andra—fjärde styckena StjL, såvitt rör de verksledande m. fl. I sak torde en
sådan ordning inte innebära någon förändring för de berörda tjänstemannagrupperna.
Det får givelvis förutskickas alt de särskUda föreskrifter som kan behövas
liksom hittills meddelas efter samråd med de statsanställdas
huvudorganisationer. Förslaget innebär dock att ett tidsbegränsat förordnande i
förekommande faU får över­klagas genom besvär av tjänstemannen i fråga. Han kan
naturligtvis också liksom f, n, föra talan vid AD resp, tingsrätt under
påstående, alt anställningen skall vara att anse som icke verksledande e, d,
och att reglerna i LAS således skall gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad därefter angår den speciella anställningsformen
fuUmakt medför denna en trygghet som går längre än den LÄS erbjuder. Även om ut­vecklingen
inom många förvaltningsgrenar pekar på en avveckling av fullmaktsinstitutet,
synes någon anledning att nu helt slopa denna sär­skilda anställningsform inte
föreligga (jfr prop, 1974: 174 s. 50). Det har allmänt ansetts vara ett
samhällsintresse att ordinarie domare och vissa förvaltningstjänstemän innehar
ett särskilt anställningsskydd. I fråga om domarna torde detta framgå bl. a. av
att i RF har tagits in flera bestäm­melser angående ordinarie domare (11 kap, 1
och 5 §§, jfr även 12 kap. 8 §), Den nuvarande regeln att ordinarie domartjänst
tiUsätls med full­makt bör därför föras över till den nya lagen; beträffande
förvaltnings­tjänstemän bör frågan om vilka tjänster som skall tillsättas med
fullmakt regleras genom närmare föreskrifter av regeringen. Det synes nämligen
inte möjligt att i lagen uttömmande ange vilka tjänstemän detta skall gälla.
Det får förutsättas att sådana speciella tjänster som hittills har till­satts
med fullmakt — bl, a, en del högre tjänster i vilka ingår arbetsupp­gifter av
rättsvårdande karaktär eUer annars med rättslig eller liknande anknytning —
även i fortsättningen kommer att tiUsättas i samma ord­ning, i den mån
särskilda skäl inte föranleder annat (jfr 7 § första styc­ket StjL), Frågan om
vem som skall utfärda fullmakt får också regleras i administrativ ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det återstår att behandla den andra speciella
anställningsformen, kon­stitutorial. Denna anställningsform lär på statens
område numera före­komma relativt sällan utom i polisväsendet, affärsverken m,
m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;TUl skillnad från fullmaktshavaren har den
konstituerade tidigare kunnat dömas till avsättning i disciplinär ordning. Med
hänsyn bl, a, till de nya lagregler om disciplinansvar och avskedande som har
trätt i kraft den 1 januari 1976 (1975: 668) behöver konstitutorial inte längre
behållas. I dess ställe bör fortsättningsvis i förekommande fall fullmakt kunna
an­vändas, när så anses lämpligt. En sådan begränsad utsträckning av full­maktsinstitutets
användningsområde får godtas med hänsyn till den mo­tiverade förenkling som
avskaffandet av konstitutorial medför, I fråga om tjänsteföreningsfallen får
jag hänvisa tUl vad jag anför i ett senare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1699&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1700&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;211&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avsnitt
(13,12,1,5), För de löpande konstitutorialen bör fortfarande nu­varande
föreskrifter tillämpas. Detta bör framgå av en särskild över­gångsbestämmelse
tiU den nya lagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang vill jag också behandla frågan
om de s, k, tjänste­typerna. Hos staten förekommer f. n, fem olika typer av
tjänst, nämli­gen dels ordinarie tjänst, dels extra ordinarie tjänst, extra
tjänst, arvo­destjänst och göromålsförordnande (jfr 3 § StjS), Tjänstetypen är
av be­tydelse bl, a, för uppsägningstidens längd och vissa andra kollektivav­talsreglerade
frågor (jfr t, ex, 9 och 19 §§ AST), Äv 3 § andra stycket StjL följer alt
frågan om tjänstetyp enligt gällande rätt skall regleras i offentligrättslig
ordning (avsnitt 13,4,1),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I likhet med ARK (s, 650) anser jag att i
fortsättningen frågan om tjänstetyp bör regleras genom avtal, såvitt rör andra
tjänstemän än domare. Det bör således ankomma på avtalsparterna att avgöra i vad
mån det alltjämt skall förekomma olika typer av tjänst och vilken inne­börd en
sådan indelning skaU ges. Detta följer i och för sig redan av mitt tidigare
redovisade ställningstagande därom att bestämmelsen om tjänsteorganisationens
utformning i 3 § andra stycket a skall sakna motsvarighet i den nya lagen.
Intresset av att vissa förvaltningstjänste­män, som f, n, innehar fullmakt,
också i fortsättningen åtnjuter en sär­skild anställningstrygghet kan, som nyss
har framgått, tUlgodoses genom alt dessa tjänstemän fortfarande anställs med
fullmakt, även där de inte uttryckligen benämns ordinarie. Med hänsyn främst
tUl RF:s före­skrifter angående ordinarie domare måste däremot frågan om vUka
domartjänster som skall vara ordinarie och rättsverkningarna härav fortfarande
regleras i offentiigrättslig ordning. Detta bör uttryckligen framgå av den nya
lagen, lämpligen genom en regel om att ordinarie domartjänst tillsätts med
fuUmakt och om att regeringen bestämmer vilka domartjänster som skall vara
ordinarie. En sådan regel har sin naturliga plats i lagen i anslutning tUl den
allmänna bestämmelsen om anstäUningsformen i statlig tjänst. Som nämnts kommer
jag senare till frågan om förening av tjänster (13,12,1,5),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De frågor om anställningsbevis som tas upp i StjL
{8 §) bör enligt ARK föras över tUl det område som regleras i avtal. Jag kan
biträda detta förslag. Den nyss anförda regeln bör aUtså inte längre tas upp i
lag. Alt märka är att beslut om anställning också i fortsättningen för ord­ningens
skull enligt allmänna förvaltningsprinciper torde böra med­delas skriffligen
även där detta inte följer direkt av 11 § aUmänna verksstadgan (1965: 600, 11 §
ändrad senast 1975: 1101) eller av andra bestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I enlighet med ARK:s förslag får jag redan nu
anmäla att det i denna och andra anställningsfrågor kan finnas anledning för
mig att återkom­ma till regeringen med förslag om &amp;quot;interimistiska&amp;quot;
bestämmelser, som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1701&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1702&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;212&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
samband med de nya reglernas ikraftträdande skall gälla i avvaktan på
kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om tUlsättning av vikariat (9 §) har
behandlats nyss i samband med 6 och 7 §§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13,12,1,3
Åligganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 10—12 §§ StjL finns bestämmelser som mera allmänt
reglerar stats­tjänstemännens åligganden. I 55 § StjL finns dessutom ett
särskilt för­bud att lämna tjänsten under krig eller krigsfara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;110 § första stycket sägs att tjänsteman skall
ställa sig till efterrättelse instmktion, arbetsordning och andra bestämmelser
om arbetet. Han är enligt detta lagrum också skyldig alt åtlyda de särskilda
föreskrifter rörande hans tjänsteutövning som kan ha meddelats. Vidare skall
han, enligt andra stycket, oberoende av fastställd arbetsfördelning lämna det
biträde som förman bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utöver bestämmelserna i 10 § finns för en del
områden andra all­männa bestämmelser om åligganden meddelade i lag och i annan
för­fattning, t, ex, i rättegångsbalken i fråga om domare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Grundläggande bestämmelser om myndigheternas
verksamhet finns föratom i StjL i de olika myndigheternas instruktioner och i
andra för­fattningar som har utfärdats i administrativ ordning. Allmänna bestäm­melser
om arbetet hos myndighetema finns också intagna i den tidigare nämnda allmänna
verksstadgan. Dessutom gäller de arbetsordningar och aUmänna bestämmelser i
övrigt om arbetet som myndigheterna utfärdar. Ofta utfärdas också särskilda
föreskrifter för vissa tjänstemän angående deras tjänsteutövning. Tjänsteman är
skyldig att följa även sådana före­skrifter. Alla dessa föreskrifter anger i
princip ramen för den enskUde tjänstemannens åligganden i tjänsten. Av 10 §
följer emellertid också att tjänsteman är skyldig att lyda en förmans order och
detta även om ordern mnebär alt tjänstemannen tas i anspråk för andra arbetsupp­gifter
än dem som annars normalt ankommer på honom. På gmnd av regler som har
utfärdats med stöd av 10 § kan tjänsteman vara skyldig att finna sig i
långtgående ändringar av sina tjänstgöringsförhållanden. Han anses t. ex. vara
skyldig att underkasta sig ändrade bestämmelser om tjänstgöringsområde och
stationeringsort samt sådan vidsträcktare eller ändrad tjänstgöring hos
myndigheten, som inte i grand ändrar tjänstens beskaffenhet. Behovet av att
kunna omstationera tjänstemän har visat sig vara särskilt stort inom
utrikesförvaltningen, försvarsmak­ten och SJ. Ett sådant behov har också
framträtt i samband med omlo­kalisering av statlig verksamhet. Med de
begränsningar som följer av allmänna arbetstidslagen (1970:103, ändrad senast
1975: 728) och av avtal om undantag från lagen är tjänstemannen också skyldig
att efter förmans bestämmande utföra övertidsarbete och jourtjänst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
lydnadsplikten enligt 10 § inte medför någon skyldighet att utföra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1703&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1704&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga
2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;213&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en
lagstridig handling eller att lyda en order som uppenbart inte har med tjänsten
att göra torde följa redan av allmänna rättsgrander (jfr även t. ex. 8 §
polisinstruktionen 1972: 511). Berör ordern ett avtalsreg­lerat område på
sådant sätt att tjänstemannen tvingas åsidosätta vad som åligger honom enligt
kollektivavtal eller utföra vad som inte an­kommer på honom enligt avtalet, kan
han också vägra att lyda ordern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
en ändring i 3 § har frågor om ledning och fördelning av ar­betet gjorts i
princip avtalstiUåtna fr. o. m. den 1 januari 1974. Bestäm­melsen i 10 §
lämnades därvid utan ändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
särskild straffsanktionerad lydnadsplikt gäller för krigsmän enligt 21 kap. 1
och 2 §§ brottsbalken. Om krigsman vägrar eller underlåter att lyda förmans
befallning, kan han dömas till disciplinstraff eller fäng­else. Samma påföljd
gäller för det fall att han i stället otillbörligen uppe­håUer befallningens
fullgörande. Som krigsmän anses bl, a, de som är anställda inom försvarsmakten
som officerare eller meniga. Regeringen får vidare förordna att även andra
anställda vid försvarsmakten skall anses som krigsmän i brottsbalkens mening
(21 kap. 20 § brottsbalken). Så har skett i kungörelsen (1968: 333) om
innebörden i rättsligt hän­seende av begreppen krigsmakten och krigsman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
de allmänna grunderna för arbetsrätten anses f. n. inom den pri­vata sektorn av
arbetsmarknaden att en arbetstagares arbetsskyldighet följer direkt av
arbetsavtalet utan att frågan behöver ha fått en uttrycklig reglering i
avtalet. I den mån annat inte har avtalats, anses arbetsgivaren ha rätt att
leda och fördela arbetet på det sätt han finner bäst,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ARK
menar att grunden för statstjänstemannens lydnadsplikt på det avtalsbara
området i princip måste sökas i arbetsavtalet, sedan frågor om arbetets lednmg
och fördelning — och därmed om åligganden i tjänsten — genom nyss nämnda
lagändring i princip har hänförts till det avtalsbara området, I avsaknad av
uttryckliga regler i arbetsavtalen rö­rande tjänstemännens plikter finns enligt
ARK anledning räkna med att anställningsavtalen kommer att anses i viss
utsträckning ha hämtat sitt pliktinnehåll från det pliktsystem som tidigare
sanktionerades av äm­betsansvaret. Därutöver får man enligt ARK söka vägledning
i de all­männa principer rörande arbetsskyldighetens omfattning och rörande
arbetstagares pUkter i övrigt som har vuxit fram på den privata arbets­marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ARK
vUl emellertid se hela det offentliga anställningsförhållandet som grandat på
avtal. Förekommande lydnadsplikt och arbetsskyldighet bör enligt ARK anses ha
sin grund i avtal även i fall där arbetsgivaren med stöd av 3 § StjL skall
kunna förfoga över viss arbetsledningsfråga. ARK föreslår därför att den
särskilda regleringen i 10 § upphävs. På det område som — även vid tUlämpning
av 3 § — blir fritt för avtal, torde enligt ARK de principer för bedömande av
arbetsskyldighetens omfatt-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1705&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1706&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;214&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ning
som gjort sig gällande på den privata arbetsmarknaden komma att vinna inträde.
I avsaknad av uttryckliga avtalsbestämmelser får i kollek­tivavtalsbundna
förhåUanden ramen för myndighetens verksamhet och tjänstemannens allmänna
yrkeskvalifikationer antas bli avgörande för omfattningen av denna skyldighet
(jfr AD:s dom 1929 nr 29). Träffas av­tal i arbetsskyldighetsfrågoma, blir
emeUertid enligt ARK läget ett an­nat. Den centrala betydelsen av den nya
avtalsfriheten enligt 3 § och av avskaffandet av 10 § är, menar ARK, att man
öppnar dörren för för­handlingar och avtal i hithörande frågor och att man
härigenom gör det möjUgt att även inom den offentliga sektorn tillämpa det
regelsystem, som med sikte på bl. a. frågor rörande arbetets ledning och
fördelning byggts upp i FKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under remissbehandlingen har ARK:s förslag, alt den
särskilda regle­ringen av lydnadsplikten i StjL skall upphävas, godtagits av de
anställ­das organisationer och av flera statsmyndigheter. Några myndigheter
menar dock att denna reglering bör behållas. De pekar på att det — med hänsyn
till att myndigheternas verksamhet och organisation fortlö­pande undergår
förändringar och till att denna verksamhet måste fullgö­ras i enlighet med RF
och andra författningsbestämmelser — hittiUs har ansetts nödvändigt att
myndigheterna, utan inskränkningar genom avtal och utan rätt för
arbetstagarsidan att vidtaga slridsåtgärder, kan be­stämma om de
arbetsuppgifter varje tjänsteman skaU utföra, om ändring av dessa
arbetsuppgifter och om tjänstgöringsort och verksamhetsom­råde. Det sätts
därför i fråga, om inte reglerna i 10 § bör behållas, i varje fall i den mån de
gäller frågor som rör myndighets verksamhet eller andra frågor som enligt den
av ARK föreslagna utformningen av 3 § eller annars skall vara undantagna från
avtalsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del får jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det synes f, n, råda en viss osäkerhet om hur långt
regleringen i 10 § sträcker sig. Frågan saknar emellertid enligt min mening
betydelse i detta sammanhang. Intresset bör i stället knytas till frågan huruvida
man på det statliga området behöver särskilt reglera frågor om åligganden i
tjänsten i offentligrättslig ordning på sätt som har skett i 10 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att rätt kunna bedöma behovet av särskilda
offentligrättsliga före­skrifter i fråga om allmänna åligganden i tjänsten bör
man söka klar­göra hur förhållandena, med godtagande av mitt förslag i övrigt,
skulle komma att gestalta sig utan sådana föreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det följer redan av avtalsrättens allmänna grunder
att en arbetstagare är skyldig att utföra det arbete som han har åtagit sig i
det anstäUnings­avtal som gäller för honom och att han även i övrigt har att
uppfylla de särskilda åligganden som får anses innefattade i tjänsten.
Arbetstagaren är dessutom skyldig att utföra även armat arbete som står i
naturligt samband med arbetsgivarens verksamhet och som kan anses falla inom
arbetstagarens  allmänna yrkeskvalifikationer  (jfr AD:s  nyss  anförda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1707&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1708&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;215&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dom
1929 nr 29), På den stafliga sektorn torde detta gälla oavsett om arbetet
utförs i den egna tjänsten eller som vikarie för annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Åliggandena varierar naturligtvis från tjänst till
tjänst och från en verksamhetstyp tiU en annan. Sålunda måste det i många
tjänster anses ligga en ganska långt gående skyldighet att åtlyda
kommenderingar av den art som behövs för att myndighetens olika uppgifter skall
kunna fullgöras, även om inte detta sägs uttryckligen i anställningsavtalet. Be­hovet
att utnyttja kommenderingar är naturligtvis särskilt framträdande vid vissa
myndigheter, t, ex, inom försvaret och polisväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har i det föregående slagit fast, att det
ankommer på de politiska organen eUer myndighet som de bestämmer att besluta om
myndighels verksamhetsort, I det statliga ansläUningsavtalet måste därför anses
ingå även en skyldighet för den anställde att &amp;quot;följa med&amp;quot;, om det
allmänna beslutar om en omlokalisering av hans anställningsmyndighet. Naturligt­vis
är han dock i en sådan situation oförhindrad att i stället lämna tjänsten efter
egen uppsägning. Under vissa förutsättningar kan han också begära alt få bli
omplacerad till annan statiig anställning (jfr om­placeringsförordningen 1974:
1006), Jag vUl i sammanhanget också er­inra om att en arbetstagare naturligtvis
kan få andra arbetsuppgifter på grund av omplacering vid arbetsbrist
beträffande hans diltillsvarande arbetsuppgifter eUer på grund av att han inte
lämpar sig för de upp­gifter som han innehar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avtal kan som har framgått av det föregående naturligtvis
inte träffas om sådana åligganden som kan finnas reglerade i tvingande lag. Har
arbetsskyldigheten i annat fall uttryckligen reglerats på visst sätt i avtal,
gäller naturligtvis den regleringen. Har avtal ännu inte träffats i frågan,
gäller i stället den administrativa reglering som kan finnas, I sista hand får
ledning hämtas från den hittills tillämpade ordningen för berörd ar­betstagarkategori.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det gäller alltså nu att med utgångspunkt i den
skisserade ordningen pröva behovet av en särskild lagreglering av frågan om
statstjänstemän­nens allmänna åligganden i tjänsten. Här bör då erinras om att
enligt mitt förslag en särskUd lagreglering och annan offentligrättslig
reglering som hänger samman med den statliga verksamhetens särart alltjämt
kommer att finnas kvar i en del ämnen som visserligen inte direkt regle­rar
frågor om åligganden men som ändå har en klar anknytning tiU det offentliga
anställningsförhållandet, t, ex, frågor om tjänstetillsättning. Jag vill vidare
framhålla att det f, n, inte finns någon offentligrättslig reglering av
arbetsskyldighetsfrågor på det kommunala tjänstemanna­området i allmänhet.
Något behov av en sådan reglering har inte heller påståtts föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del nu presenterade reformförslaget på det
offentliga området har ut­formats med beaktande bl. a. av den politiska
demokratins krav. Dessa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1709&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1710&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: lOS   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;216&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;krav
kan enligt min mening tiUgodoses även om den särskilda, offent­ligrättsliga
regleringen i 10 § av frågor om åligganden i statlig an­ställning inte får
någon motsvarighet i den nya lagen. Med hänsyn här­till och tUl det starkt
uttalade kravet från de offentiiganställdas organi­sationer att i ökad grad få
träffa avtal om tjänsteåligganden ansluter jag mig tUl ARK:s förslag i aktueUt
avseende. Således bör den särskilda regleringen i 10 § slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det har från en del håll hävdats att ett sådant
slopande skulle få ogynnsamma konsekvenser för försvarsmaktens del. Under
remissbe­handlingen har sålunda krav på ett bibehållande av en
offentligrättslig reglering i denna del rests främst från militär sida, ÖB
hävdar exempel­vis att det allmännas krav på lydnad och arbetsprestation inom
försvaret skulle motivera en särskild lagreglering av frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detta sammanhang först hänvisa tiU det
straffansvar för brott mot lydnadsplikt av krigsman som följer av 21 kap, 1 och
2 §§ brottsbalken. Ett slopande av den offentligrättsliga regleringen av lyd­nadsplikten
i 10 § medför inte något hinder mot att tillämpa ett så­dant straffansvar även
i fortsättningen. Ätt redan arbetsavtalet inom bl, a, försvarets område får
anses innebära ett åtagande från tjänsteman­nens sida att även under normala,
fredliga förhållanden följa de order och föreskrifter som har tillkommit för
att möjliggöra verksamheten har jag redan framhållit. En särskUd reglering av
sådana frågor finns f, n, i tjänstereglementet för försvarsmakten. Det får
anses att anställningsav­tal inom försvaret normalt innefattar åligganden av
den art som har ta­gits in i reglementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vidare får jag här erinra om den särskilda
tjänsteplikt vid krig eller krigsfara till vars närmare utformning jag
återkommer i det följande. Här kan också pekas på exempelvis lagen (1942: 87)
med särskilda be­stämmelser angående stats- och kommunalmyndigheterna och deras
verksamhet vid krig eller krigsfara m, m, (ändrad senast 1953: 51), Frå­gan om
att under krig, krigsfara e, d, skapa särskilda åligganden för dem som är
verksamma inom försvarsmakten torde åtminstone delvis få lösas utanför
tjänstemannalagstiftningens ram. Det ligger sålunda i sa­kens natur att denna
lagstiftning — liksom exempelvis medbestämman­delagen — främst är inriktad på
andra situationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag finner på grund av vad jag nu anfört att
förhållandena inom för­svaret inte f, n, motiverar någon särlagstiflning i
fråga om de försvars-anställdas åligganden i tjänsten. Jag kommer i det
följande till frågan om förflyttning av personal inom försvaret (avsnitt
13.12.1.5). Frågan om förbud för statstjänstemän i allmänhet alt lämna sin
tjänst vid krig eller krigsfara (55 §) behandlas sist i detta avsnitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därmed
lämnar jag 10 § och därtUl anslutande frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 11 § behandlas frågan om statstjänstemännens
skyldighet alt utöva annan statiig tjänst än den egna. Första stycket ålägger
tjänsteman en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1711&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1712&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;217&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;allmän
skyldighet att som vikarie eller annars för kortare eller längre tid utöva
annan tjänst än sin egen enligt bestämmelser som regeringen med­delar. EnUgt
tredje stycket är vissa tjänstemän skyldiga att i den mån re­geringen
föreskriver utöva icke statlig tjänst vid vissa myndigheter eUer inrättningar.
Sådan föreskrift får dock meddelas bara om särskUda skäl föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
18 § StjS föreskrivs att innehavare av ordinarie, extra ordinarie eller extra
tjänst är skyldig att med frånträdande av utövningen av tjänsten utöva annan
ordinarie, extra ordinarie eller extra statlig tjänst hos myn­dighet eller
inrättning inom samma verksamhetsområde eUer bestrida göromål som ankommer på
innehavare av sådan tjänst hos myndighet eller inrättning inom området.
Deltidsanställd tjänsteman är inte skyldig alt fullgöra tjänstgöring av större
omfattning än som åligger honom i hans egen tjänst. Tjänsteman är dock inte
skyldig att under längre tid än sammanlagt tre månader av samma kalenderår
utöva högre tjänst el­ler bestrida göromål som ankommer på innehavare av sådan
tjänst. Detta gäller inte när aspirant på ordinarie eller extra ordinarie
tjänst förord­nas alt utöva nämnda tjänst eller när innehavare av tjänst i
befordrings­gång förordnas att utöva tjänst med likartade arbetsuppgifter i
högst samma lönegrad som den högsta tjänsten i befordringsgången.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
19 § StjS får tjänsteman som inträtt i disponibUitet åläggas att utöva staflig
tjänst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Från skyldigheten att utöva annan tjänst bör
skiljas skyldigheten för fuUmaktshavare m. fl. och för krigsmän att i vissa
fall låta sig förflyttas till annan tjänst (34 § första och andra styckena).
Till frågan om för­flyttning återkommer jag som nämnts i samband med
behandlingen av anställnings upphörande m. m. (13.12.1.5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ARK
anser att bestämmelserna i 11 § första och tredje styckena bör slopas och
frågan om skyldigheten att utöva annan tjänst sålunda regle­ras i avtal. Om
bestämmelserna tas bort, kan visserligen rättsläget enligt ARK — i avsaknad av
kollektivavtalsbestämmelser •— synas i viss mån oklart, när det gäller att
avgöra hur långt &amp;quot;utövningsskyldigheten&amp;quot; skall anses sträcka sig vid
tillämpning av de principer som gjort sig gällande på den privata
arbetsmarknaden. Skäl kan emellertid anföras för att skyldigheten i varje faU
har det innehåU som redovisas i 18 och 19 §§ StjS, Dessa paragrafer behöver
enligt ARK inte avskaffas i och för sig för att 11 § första och tredje styckena
StjL skall utgå. De får dock inte annan funktion än att spegla det rättsläge
som gäller så länge uttryckligt avtal inte träffats. Vägran att åtiyda ett
korrekt &amp;quot;utövnings&amp;quot;-beslut blir sålunda teoretiskt sett ett avtalsbrott
och inte ett brott mot StjS, anför ARK,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
remissbehandlingen har ARK:s förslag att slopa den särskilda regleringen i 11 §
såvitt avser flertalet frågor om skyldigheten att ut­öva annan tjänst i
huvudsak lämnats utan erinran. En remissinstans sät-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1713&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1714&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;218&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ter
dock i fråga, om inte regleringen bör behållas i den mån den gäller frågor som
rör myndighets verksamhet eUer.andra frågor söm skall regleras offentligrättsligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del finner jag — i linje med mitt förslag
att den särskUda regleringen i 10 § i fråga om statstjänstemans åligganden i
tjänsten skall upphävas — att också regleringen i 11 § första och tredje
styckena om statstjänstemans skyldighet att utöva annan tjänst bör kunna
slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utöver de regler om utövningsskyldigheten som jag
nu har behandlat innehåller 11 § vissa särskilda regler för domare {andra
stycket). I andra stycket första meningen begränsas skyldigheten för innehavare
av ordi­narie domarljänst att utöva annan tjänst till att avse bara lika hög
eUer högre domartjänst vid' den domstol han tillhör. Enligt andra stycket andra
meningen är dock annan ordinarie underrättsdomare än lagman skyldig alt
dessutom tjänstgöra som ledamot i.annan underrätt inom samma hovrättsområde vid
handläggning som kräver flera lagfarna do­mare än en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i 11 § andra stycket första meningen
om att ordinarie domare inte är skyldig att utöva annan staflig tjänst än
jämställd eUer högre domartjänst vid den domstol han lUlhör är enligt ARK attse
mot ' bakgrund av stadgandet i 11 kap. 5 § RF att utnämnd ordinarie domare i
princip inte får förflyttas till annan tjänst. Detta förbud mot förflytt­ning
har enligt ARK inte ansetts böra kunna kringgås genom att domare görs
tjänstledig från sin tjänst och åläggs att — eventuellt under be­gränsad tid —
utöva en annan tjänst. Regeln i 11§ andra stycket första meningen har enligt
ARK kommit till för att utesluta möjligheten att kringgå grundlagen. Den bör
därför enligt ARK behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På de skäl som ARK anför finner jag att nämnda
regel bör tas med i den nya lagen. I sitt remissvar sätter JO i fråga, huravida
regelns hit­tillsvarande utformning låter sig väl förena med den numera
gällande ordningen, alt ordinarie domare i länsskatterätt och länsrätt tillika
är tjänsteman i länsstyrelsen och har att handlägga ärenden där. Den om­ständigheten
att ordinarie domare i länsskatterätt och länsrätt innehar tjänst, som inrymmer
både domaruppgifter och förvaltningsuppgifter in­om länsstyrelsen, skall
emellertid enligt prop, 1971: 14 (s, 80) anses med­föra alt sådan domare
jämlikt 11 § andra stycket första meningen inte är skyldig alt utöva annan
statiig tjänst än jämställd eUer högre domar-tjänst vid länsstyrelsen. Också
enhgt min mening är en sådan tolkning väl förenlig med lagregeln i befintligt
skick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller 11 § andra stycket andra meningen
betonar ARK att bestämmelsen kom tiU i samband med 1971 års tingsrättsreform
för alt tillgodose vissa underrätters behov av domarpersonal. Eftersom tings­rättsreformen
nu hunnit prövas och inte synes ha vållat några problem som kräver alt
bestämmelsen behålls, menar ARK att den kan utgå. Några remissinstanser betonar
emellertid att det förhållandet att bestäm-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1715&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1716&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;219&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;melsen
kanske aldrig uttryckligen har åberopats ingalunda kan tas till intäkt för en
förmodan att bestämmelsen skulle vara överflödig. Genom att de berörda känner
till bestämmelsen fungerar den nämligen som en garanti för att ordinarie domare
skall finnas till förfogande när detta krävs. Det sätts i ett yttrande också i
fråga, om inte tjänstemannalagslift­ningen alltjämt bör vara utformad så, all
formella garantier föreligger för att den i rättegångsbalken föreskrivna
sammansättningen alltid skall kunna åstadkommas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Syftet med regeln i fråga är att göra det möjligt
att tillämpa domför-helsreglerna i tvistemål också vid underrätter där det
finns för få lag­farna domare för att domfört antal skall uppnås (jfr prop,
1969: 44 s, 262), ARK:s uppfattning att regeln kan slopas synes med hänsyn till
be­stämmelsen i första meningen kunna leda till att domare aldrig skulle kunna
utnyttjas i annan underrätt. Liksom flera remissinstanser föreslår jag därför
att den nuvarande regleringen i 11 § andra stycket andra meningen behålls i den
nya lagstiftningen. Jag erinrar om att föredragan­den redan i propositionen
1969: 44 (s, 262) strök under att möjligheten att för sådant ändamål anlita
andra ordinarie domare bör tas i anspråk bara när annan godtagbar lösning av
domförhetsprobleriiet saknas i det enskilda fallet. Vidare framhölls att en
sådan planering bör eftersträvas att det i god tid blir klart för vederbörande
domare vilken eller vilka dagar han behöver räkna med att tjänstgöra vid annan
underrätt. Detta sades vara motiverat både av personliga hänsyn och med tanke
på att domaren behöver planera arbetet i den egna domstolen med beaktande av
att tillfällig tjänstgöring vid annan domstol kan bli aktuell,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 12 § behandlas tjänstebostadstvång m. m. Enligt
12 § är tjänsteman skyldig att bo i anvisad bostad (tjänstebostad) eller att bo
på viss ort, om detta föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen
be­stämmer. Sådan skyldighet får dock föreskrivas bara om det är av vä­sentlig
betydelse för tjänsten. Anmärkas kan att sådana bostads- och ortsföreskrifter
f, n, är relativt säUsynta,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK föreslår att 12 § får utgå ur StjL, Förslaget
har i denna del inte tagits upp av mer än en remissinstans. Denna sätter i
fråga, om staten inte bör ha kvar möjUgheten att bestämma att en anställd skaU
bo på viss ort eller inom viss region, eftersom tjänstebostadstvånget kan vara
betingat av myndighetens speciella verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till frågans beskaffenhet finner jag, i
likhet med ARK, att den utan olägenhet bör kunna lämnas över till
avtalsreglering. Till und­vikande av missförstånd viU jag framhåUa att jag
därmed inte avser att föreslå någon ändring i fråga om den reglering av
kostnader m. m. för tjänstebostäder som finns i lagen (1970: 940) om kyrkliga
kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen vill jag i detta sammanhang erinra om
bestämmelsen i 55. §, vari föreskrivs att tjänsteman inte får lämna tjänsten,
om riket kommer i krig. Regeringen får vidare enUgt 55 § förordna alt förbudet
skall gälla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1717&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1718&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;220&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;också
när riket är i krigsfara. Sådant förordnande förfaUer dock, om det inte
underställs riksdagen inom viss tid. ARK föreslår inte någon änd­ring i fråga
om denna paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De av särskilda förhållanden föranledda
föreskrifterna i 55 § bör ock­så enligt min mening tas med i den nya
lagstiftningen. Med hänsyn till den nya RF bör därvid dock vissa formella
ändringar göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.12.1.4      Bisysslor
m, m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 13 § meddelas ett förbud för statstjänstemän att
inneha s, k, för­troendeskadliga bisysslor. Denna paragraf har efter särskild
utredning (SOU 1969: 6) fått ändrad lyddse fr. o, m. den 1 juli 1970 (prop,
1970: 72, 2LU 52, rskr 286).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 14 § får statstjänsteman inte utan
regeringens tillstånd uppbära sådana gåvor eller donationsmedel m, m, som kan
vara förenade med hans tjänst,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om bestämmelserna i 13 och 14 §§ är någon
ändring i sak inte aktuell. De bör således föras över till den nya lagen. Härav
framgår att frågorna också i fortsättningen skaU regleras i offentligrättslig
ordning. Jag får i övrigt hänvisa till den efterföljande specialmotiveringen i
denna dd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.12.1.5      Anställnings
upphörande, turordningar m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skiljande från statlig tjänst kräver enligt 29 §
(se 1975: 668) stöd av föreskrift i StjL, dock att i fråga om
tillsvidareförordnad tjänsteman även uppsägningsbestämmelsema i LAS äger
tiUämpnihg, De åsyftade föreskrifterna i StjL avser olika slag av
tvångsenfledigande, nämUgen — förutom avskedande, som berörs i det följande
avsnittet — uppsäg­ning från arbetsgivarens sida (30 § första och andra
styckena), entle­digande vid bestämd ålder i vissa fall eller vid sjukdom m, m,
(31, 32 §§), försättande i disponibUitet (33 §) och förflyttning (34 §), I
samma del av StjL behandlas också anställnings upphörande på annat sätt än
genom skiljande från tjänst, dvs, automatiskt upphörande av tidsbegränsad an­ställning
(30 § tredje stycket), frivUlig avgång vid bestämd ålder (31 §) och entledigande
på egen begäran (35, 36 §§),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Liksom ARK anser jag att den nuvarande
uppsägningsbestämmelsen i 30 § första stycket vid överförandet till den nya
lagen lämpligen bör för­enklas så, att däri enbart sägs att uppsägning av
tjänsteman, som är förordnad tills vidare, skall ske skriftligen för att vara
giltig, I frågan om uppsägning bör i övrigt hänvisas tiU LAS, såvitt gäUer
annan tjäns­teman än sådan som intar verksledande eller därmed jämförlig
ställning. De föreskrifter i StjL som rör tUIsvidareförordnade tjänstemän i
verks­ledande e, d, ställning (JO § andra stycket) bör däremot få sin direkta
motsvarighet i den nya lagen. Behålls bestämmelsen i 2 § andra meningen LÄS
angående avvikande föreskrifter i fråga om statligt reglerad tjänst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1719&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1720&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;221&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bör
härvid behållas också möjligheten för regeringen att meddela pro­cessuella
föreskrifter m, m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ARK
föreslår att StjL skall ändras så, att LAS regler om upphörande av
visstidsanställning blir tillämpliga också på statstjänstemän med tids­begränsat
förordnande (jfr 6 § andra stycket LÄS), I det föregående har jag förordat att
frågan om tidsbegränsning eUer annan begränsning av förordnande på statiig
tjänst fortsättningsvis skall regleras genom kollek­tivavtal inom ramen för LÄS
(avsnitt 13,12,1,2), Jag finner i konsekvens därmed och i anslutning till
ARK-förslaget, att bestämmelserna i LÄS bör träda i stäUet för StjL:s regler om
upphörande av anställning för bestämd tid eller tills vidare längst tUl viss
tidpunkt. Någon motsvarig­het till 30 § tredje stycket behövs alltså enligt min
mening inte i den nya lagen (jfr prop, 1974: 88 s. 233),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om entledigande vid viss ålder eller
vid sjukdom m, m, {31 och 32 §§) bör utan ändring i sak tas in i den nya lagen,
likaså bestämmelserna om försättande i disponibUitet {33 §).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förflyttningsinstitutet
irmebär en form av entledigande, men samti­digt en form av tjänstetillsättning
{34 §). På förut anförda skäl anser jag mig därför inte kunna biträda ÄRK:s
förslag att göra frågan om för­flyttning helt beroende av vad som kan bestämmas
i avtal. Intresset av att den statliga förvaltningsorganisationen skall kunna
utvecklas på det sätt som staten finner bäst förenligt med samhällets behov
talar sålunda för att det behövs en viss, i lag angiven modifiering av den
särskilda trygghet i anställningen som åtnjuts av en förvaltningstjänsteman med
fullmakt. Mot bakgrand av bl, a, hänvisningen i 34 § tredje stycket till RF:s
föreskrift om förflyttning av ordinarie domare synes dessutom kunna göras
gällande att ett slopande av 34 § första och andra styckena skulle komma i
konflikt med 11 kap, 10 § RF, Som nämnts föreskrivs nämligen där, att
grundläggande bestämmelser om statstjänstemännens rättsställning skall meddelas
i lag. Vidare bör, med hänsyn tUl den spe­ciella verksamhet som bedrivs inom
försvaret, frågan om förflyttning inom försvarsmakten av tUlsvidareförordnad
arbetstagare som är krigs­man alltjämt regleras i offentligrättslig ordning.
Eftersom det inte rör fuUmaktshavare, bör en sådan reglering emellertid i
fortsättningen — när frågan om ordinarieskap skall regleras genom avtal, såvitt
rör för­valtningstjänster — kunna ske genom regeringsföreskrifter. Jag vill i
sammanhanget särskilt betona att de övriga inskränkningar som enligt 34 §
gäller för användningen av institutet förflyttning bör gälla också i
fortsättningen (jfr även 11 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som nu har anförts bör beaktas i den nya lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Egen
uppsägning regleras, som nyss nämnts, i 35 och 36 §§. Såvitt gäller den som är
förordnad antingen tUls vidare längst tiU viss tidpunkt (35 §) eller också för
bestämd tid (36 §), kan hänvisas tiU vad jag nyss anfört om att 6 § andra
stycket LÄS bör träda i stället för StjL:s mot-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1721&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1722&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;222&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;svarande
regler. Inte heller när det gäller den som har fullmakt eller tids­obegränsat
förordnande (35 §) anser jag att det i fortsättningen vid sidan av LAS och
kollektivavtal behövs någon reglering i materiellt hänseende av frågan om
uppsägning från arbetstagarens sida. Av ordningsskäl bör emellertid det
skriftlighetskrav som f, n, stäUs upp för vissa fall av egen uppsägning (35 §)
sträckas ut tiU att gälla generellt, dvs, också för viss-tidsförordnad
arbetstagares begäran om entiedigande i förtid. En före­skrift av sådant
innehåll bör alltså tas in i den nya lagen. Det sagda in­nebär att det i övrigt
blir avtalsparternas sak att — i den mån det är möjligt enligt LÄS (jfr 6 §
tredje stycket) — i avtal reglera frågan om statlig anställnings upphörande
efter egen begäran, t, ex, vad som i fort­sättningen skall fordras för att en
visstidsförordnad arbetstagares yr­kande om förtida entledigande skall kunna
bifallas (jfr 36 § StjL),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 38 c § första stycket finns f, n, ett
bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om anställnings upphörande
vid otillåten förening av tjänster, m, m. Frågan om själva upphörandet bör
enligt min mening regleras i den nya lagen. Godtas mitt förslag att frågan,
huruvida en tjänst skall tillsättas med fullmakt, fortfarande skall regleras
offentlig­rättsligt, bör detsamma gälla ordinarie domares eller annan
fuUmakts-havares rätt att inneha ytterligare tjänst, I övrigt anser jag, liksom
ARK, att hela frågan om tjänsteförening, dvs, rätteri att ha flera
anställningar, kan regleras i kollektivavtal i fortsättningen. En sådan reform
innebär en klar utvidgning av utrymmet för avtalsreglering i förhållande till
vad som gäUer f, n,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta avsnitt återstår att behandla reglerna om
turordningar vid uppsägning och vid återanställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag finner därvid att de särregler om turordning
vid uppsägning på grund av arbetsbrist sorn återfinns i 41 § och 42 § andra
stycket nu­mera kan föras över till avtalsområdet, givetvis inom ramen för LAS,
Föreskriften i 39 § första meningen om LAS tillämplighet bör inte hel­ler
behållas längre. Den nuvarande föreskriften att tjänstemans plats i turordning
för uppsägning skall bestämmas med hänsyn även till kravet att myndigheten på
ett riktigt sätt fullgör rättskipnings- eUer förvaltnings­uppgift {42 § första
stycket) bör däremot av de skäl som åberopades vid dess tillkomst stå kvar i
lag, dvs, föras över tUl den nya lagen (prop, 1974: 174 s. 56). Detsamma gäller
de formeUa föreskrifterna i 40 och 43 §§. Vidare bör föreskriften att
turordningsreglerna i LAS i allmänhet skall tillämpas också på tjänsteman i
verksledande eller därmed jämför­lig ställning {39 § andra meningen) tas med i
den nya lagen. Det sagda gäller också på den statliga undervisningssektorn (jfr
f. n. Övergångs­bestämmelserna till kungörelsen 1974: 1015).
Utbildningsutskottet har emellertid särskilt framhållit vikten av att
turordningsreglerna för lä­rare utformas så att kvaliteten på undervisningen
säkerställs (UbU 1975/76: 15 s. 10, riksdagens protokoU 1975/76: 38).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1723&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1724&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;223&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om företrädesrätt till ny anställning
(återanställningsrätt) får jag åberopa vad jag förut har anfört, när det gäller
tillsättning av tjänst (13.12,1,2), De bestämmelser som har närmast anknytning
därtill bör så­ledes med hänsyn till grundlagen föras över till den nya lagen.
Jag syftar på bestämmelser i 44—46 och 49 §§. Däremot bör de regler som avser
bestämmandet av turordningen för återanställning på samma sätt som
turordningsreglerna vid uppsägning kunna utgå ur den särskilda lag­stiftningen
för offentliganställda. De frågor som f, n, regleras i 47 och 48 §§ bör i enlighet
därmed kunna regleras genom avtal, så långt detta är möjligt enligt LAS, Detta
gällei också inom den statliga undervis­ningssektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill slutligen även i detta sammanhang erinra
om att det bör an­komma främst på regeringen att överväga i vad mån
föreskrifter kan be­hövas i avvaktan på kollektivavtal på de områden som görs
avtalsbara, exempelvis när det gäUer anstäUnings upphörande i förtid, förening
av tjänster eller turordning för uppsägning eller för återanställningsrätt.
Redan meddelade föreskrifter av detta slag bör kunna äga fortsalt giltig­het i
den mån de inte strider mot den nya lagen eller mot kollektivavtal eller annan
föreskrift [jfr StjS; även t. ex. förordningen (1975: 587) om överläggning
enligt 41 eller 47 § statstjänstemannalagen (1965: 274), m. m., förordningen
(1975: 387) om turordning vid uppsägning av lärare vid universitet eller
högskolor, m. m,],&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13,12.1.6
Disciplinansvar m. m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samband med att ämbetsansvaret har avskaffats fr,
o, m, den 1 ja­nuari 1976 har StjL tUlförts en rad nya regler, främst, under de
båda rubrikerna Disciplinansvar och avskedande samt Åtal och avstängning m. m.
(bl.a, 18—27, 34 a, 37, 38, 38 a, 38 b, 53, 53 a och 54 §§; jfr prop, 1975: 78,
JuU 22, rskr 212). Vid tiUkomsten av det nya sanktions­systemet anfördes under
riksdagsbehandlingen våren 1975 bl. a. att ut­gångspunkten för utformningen av
ett sådant system självfallet liksom tidigare måste vara samhäUsmedlemmarnas
intresse av att de offentiiga funktionerna utan ovidkommande hänsyn fullgörs på
ett riktigt sätt. och all förvallningstjänstemännen är självständiga och
oväldiga, även om detta grundläggande skäl för en särbehandling av den
offentiiga tjänsten i viss mån hade avtagit i styrka allt eftersom ett likartat
intresse hade gjort sig gällande också beträffande den privata verksamheten
(JuU 1975: 22 s. 100). Enligt utskottets mening borde det sålunda även inom
ramen för en ordning, som grundas på en mera privaträttslig syn på den
offenfliga tjänsten, vara möjligt att tUlgodose rimliga rättssäkerhets-och
effektivitetskrav såväl från allmän synpunkt som från den offenllige
arbetsgivarens och den enskilde arbetstagarens synpunkt (s. 101).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som sålunda anfördes som motiv för de nya
lagreglerna är enligt min mening till aUa delar aktueUt också i detta
sammanhang. Riksdags-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1725&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1726&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;224&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;behandlingen
ger f, ö, inte något stöd för antagandet att riksdagens av­sikt har varit att
de nya reglerna skulle förändras i samband med de överväganden som kunde
föranledas av ARK:s betänkande av den 21 december 1974 (SOU 1975: 1),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De nya regler om disciplinansvar och avskedande
samt om åtal och avstängning m, m, som tUlfördes StjL fr, o, m, den 1 januari
1976 bör därför enligt min mening föras över till den nya lagen, i allt
väsentligt utan ändring i sak. Jag vill emeUertid i detta sammanhang på nytt
erinra om lagrådets påpekande av de formella brister som numera vidlåder StjL
(prop. 1975: 78 s. 245). Dessa bör vid överförandet naturligtvis av­hjälpas så
långt det är möjligt utan ytterligare utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.12.1.7
FormeUa frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 1 kap. 2 § andra stycket LRÄ föreskrivs f, n, att
LRÄ inte skall tillämpas på mål som gäller arbetstagare hos staten eller hos
arbetsgi­vare som avses i 1 § KtjL, när tvisten rör fråga som inte får regleras
i avtal eller fråga som får regleras i avtal men är reglerad i annan för­fattning
än lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slopandet av det särskUda avtalsförbudet i
tjänstemannalagarna och den utvidgade förhandlingsrätten i bl, a, rättstvister
föranleder vissa änd­ringar i LRA, Dessa ändringar, som bl, a, avser 1 kap, 2
§, har chefen för arbetsmarknadsdepartementet behandlat i bil, 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 50 § första stycket StjL föreskrivs att rätten
att anföra besvär över myndighets beslut enligt StjL eller enligt bestämmelse
som har meddelats med stöd av StjL inte får inskränkas utan stöd i lag. Med
hänsyn bl, a, till den föreslagna nya lydelsen av LRÄ saknas anledning att föra
över bestämmelsen till den nya lagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 50  andra stycket hänvisas i fråga om talan mot
beslut av riksda­gens organ till särskilda bestämmelser. Denna föreskrift bör
föras över till den nya lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mål om skadestånd på grund av brott mot de
särskilda föreskrifterna i 16 § StjL om förbud mot stridsåtgärder i vissa fall
skall f, n., enligt 51 § första stycket StjL, prövas direkt av AD, dvs. även om
tvisten rör oorganiserad arbetstagare. Jag har i det föregående föreslagit alt
en mot 16 § svarande reglering skall tas in i den nya lagen. Också en
proces-suell bestämmelse av motsvarande innebörd som 51 § första stycket bör
därför tas in i den nya lagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 51 § första stycket föreskrivs vidare att mål om
tillämpningen av föreskrifterna i StjL om bl, a, disciplinansvar, avskedande,
avstängning och uppsägning skall handläggas enligt LRA trots att frågor därom
är avtalsförbjudna. Med den ändring av LRA som chefen för arbetsmark­nadsdepartementet
föreslår i bU. 1 följer emeUertid omedelbart av den lagen att sådana frågor
skall handläggas enligt LRA, Den särskilda före­skriften i 51 § första stycket
behöver därför inte få någon motsvarighet i den nya lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1727&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1728&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;225&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tvister om företrädesrätt till ny anställning på
det statliga området skall enligt gällande ordning prövas genom besvär. Sådana
tvister har nämligen inte tagits med i uppräkningen i 51 § första stycket av
tvister som skall handläggas enligt LRA. Därför föreskrivs i 51 § andra stycket
att 42 § LAS, vari hänvisas till LRA, inte skall tillämpas i fråga om tvist som
rör företrädesrätt till ny anställning. Med hänsyn till utformningen av de nya
reglerna om prövningsordningen torde det inte behövas något uttryckligt
undantag från 42 § LAS i den nya lagen. Föreskriften i 51 § andra stycket kan
därför slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Här skall vidare tas upp en speciell fråga,
nämligen regleringen av det administrativa förfarandet vid vissa tvångsåtgärder
riktade mot justitie-råd eller regeruigsråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 12 kap. 8 § andra stycket RF skall fråga,
huruvida ledamot av högsta domstolen eller regeringsrätten enligt vad därom är
föreskrivet skall skiljas eUer avstängas från sin tjänst eller vara skyldig att
undergå läkarandersökning, prövas av högsta domstolen på talan av JO eller JK.
Av förarbetena tUl denna grundlagsföreskrift (prop, 1973: 90 s, 442) framgår
att med skiljande från tjänst här åsyftas dels avskedande, dels
&amp;quot;tvångspensionering&amp;quot;, dvs, tvångsenfledigande vid viss ålder eUer vid
sjukdom m, m, (jfr 31 och 32 §§ StjL, även prop, 1975: 78 s, 256). Här kan
anmärkas att rätten tUl pensionsförmåner normalt regleras i kollek­tivavtal. Av
nämnda förarbeten framgår vidare att grundlagsföreskriften inte är avsedd att
hindra att i vanlig lag införs bestämmelser om pröv­ning i administrativ
ordning av frågor om tvångsentledigande, avstäng­ning eUer läkarundersökning.
Ett administrativt beslut om entledigande, avstängning eller läkarundersökning
får emellertid inte utan vederböran-des samtycke gå i verkställighet förrän
högsta domstolen har fastställt be­slutet. Frågan huravida och i vilken
utsträckning sådan administrativ prövning borde införas skuUe enligt
föredragande departementschefen övervägas i annat sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det åsyftade administrativa förfarandet regleras f.
n. i StjL. Bestäm­melserna härom är av förhåUandevis invecklad art. De innebär
i huvud­sak följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fråga om tvångsentledigande av tjänsteman som
regeringen tUlsätter —- bl. a. justitieråd eUer regeringsråd — på grand av att
tjänstemannen har uppnått viss ålder (31 §) eller att hans arbetsförmåga har
förlorats eller satts ned (32 § första stycket) skaU enligt 37 § andra stycket
prövas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Fråga om
tvångsentledigande av bl. a. fuUmaktshavare, som har blivit ur stånd att
fullgöra tjänsten tillfredsställande (32 § andra stycket), skall enligt samma
lagrum prövas av regeringen. Avser entledigandebeslut enligt 31 eller 32 §
justitieråd eller regeringsråd, får beslutet emellertid verkställas först sedan
det har prövats av högsta domstolen enligt bestämmelserna i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15  
Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1729&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1730&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;226&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;54
§ (34 a § andra stycket). Jag återkommer strax till sistnämnda be­stämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
38 § första stycket gäller beträffande justitieråd och regerings­råd en
särskild ordning också för prövning — förutom av fråga om åtalsanmälan — av
fråga om avskedande, avstängning eller läkarunder­sökning. Beslut om avskedande
(22 §) skall sålunda meddelas av högsta domstolen i enlighet med 54 §, likaså
sådant beslut om avstängning som avses i 26 §. Sådant beslut om avstängning som
avses i 27 §, däremot, meddelas av regeringen, men får å andra sidan inte
verkstäUas föirrän beslutets giltighet har prövats av högsta domstolen (27 §
första stycket andra meningen, jfr prop. 1974: 174 s. 83). Beslut om
läkarundersök­ning (27 §) meddelas också av regeringen och skall likaså prövas
av högsta domstolen, innan det får läggas till grund för avstängning (27 §
sista stycket andra meningen). Beträffande läkarundersökning hänvisas i angivna
lagrum tUl 54 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av 54 § framgår att mål om avskedande, avstängning,
läkarunder­sökning eller skiljande från tjänst (22, 26, 27, 31 eller 32 §)
beträffande justitieråd eller regeringsråd prövas av högsta domstolen på talan
av JO eller JK enligt 57 kap. rättegångsbalken (jfr 3 kap. 3 § andra stycket
samma balk, prop. 1974: 35 s, 106).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hithörande
frågor har nyligen varit föremål för riksdagens behand­&lt;br&gt;
ling (jfr prop. 1974: 174 s. 82, 83, 1975: 78 s, 204). Trots detta finns det&lt;br&gt;
enligt min mening anledning att i detta sammanhang genomföra en viss&lt;br&gt;
förenkling av gällande ordning, givetvis inoni ramen för föreskriften i&lt;br&gt;
12 kap. 8 § andra stycket RF.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.   -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser sålunda att angivna frågor i fortsättningen utan olägenhet bör kunna
prövas omedelbart av högsta domstolen i tvistemålsordning på talan av JO eller
JK, dvs. utan föregående administrativt beslut. Det innebär ett slopande av den
förberedande administrativa prövning som enligt StjL skall äga rum i fråga om
avstängning eUer läkarundersökning enligt 27 § och i fråga om skiljande från
tjänst enligt 31 § dier enligt 32 § första eUer andra stycket. Som framgått
saknar enligt StjL denna prövning motsvarighet i fråga om avskedande enligt 22
§ eUer avstäng­ning enligt 26 §. En ordning som den förordade synes med hänsyn
till frågornas beskaffenhet mer ändamålsenlig än den nuvarande, samtidigt som
den lika väl tillgodoser de krav som stäUs i RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
föreslås inget ändrat förfarande i fråga om frivillig avgång från tjänsten.
Slutgiltigt beslut i anledning av egen begäran om entledi­gande bör alltså
också även fortsättningsvis kunna meddelas i administra­tiv ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
anförda innebär sammanfattningsvis att det beträffande justitie­råd eller
regeringsråd enligt min mening är tillräckligt att fråga om av­skedande,
avstängning eller läkarandersökning eller om skUjande från tjänst i samband med
pensionering prövas som tvistemål omedelbart av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1731&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1732&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga
2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;227&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;högsta
domstolen enligt 3 kap. 3 § andra stycket och 57 kap. rättegångs­balken. I den
nya lagen bör därför uttalas att frågan prövas enligt sär­skUda bestämmelser.
Därjämte bör för tydlighets skull föreskrivas att prövningen skall ske i
tvistemålsordning, dock att de i 29 kap. rätte­gångsbalken för brottmål
föreskrivna omröstningsreglerna skall tilläm­pas. Att talan skall väckas av JO
eller JK framgår av den anförda be­stämmelsen i 12 kap. 8 § andra stycket RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
lämnar därmed denna speciella fråga (se vidare lagförslaget).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 56 § StjL meddelar regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer ytterligare föreskrifter för tillämpningen
av StjL. Det förhål­landet att regeringen har en direkt på RF grundad rätt
att,meddela verkställighetsföreskrifter gör det överflödigt att förse den nya
lagen med en bestämmelse av det innehållet. Denna rätt kan regeringen.i sin lur
utan särskilt bemyndigande överlåta på underlydande myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I övrigt bör de formella bestämmelserna i StjL
enligt min mening kunna föras över till den nya lagen i stort sett oförändrade.
De särskilda omröstningsreglerna {38 a §) bör emellertid utsträckas till att
gälla också i fråga om entiedigande. En sådan reform ligger i linje med den
moder­na synen på anställningstryggheten i offentlig tjänst. Vissa andra jämk­ningar
bör också göras. De kommer att redovisas i det lagförslag som jag avser att
lägga fram och i specialmoliveringen därtill. Dessutom bör bestämmelserna i den
nya lagen ordnas mer systematiskt än f. n. Även därom får jag hänvisa tiU
nämnda lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.12.2
Kommunanställda m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.12.2.1
AUmänt om kommunaltjänstemän m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det återstår att behandla vissa delar av ÄRK:s
förslag, såvitt rör de kommunanställda m. fl. Även i dessa frågor utgår jag
från de tidigare angivna principerna (13.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;F. n. reglerar som nämnts KtjL vissa grundläggande
anställningsvill­kor för tjänstemän hos vissa icke-statliga offentliga
inrättningar, främst kommuner och landstingskommuner. I övrigt hör tUl KtjL:s
tillämp­ningsområde tjänstemännen hos kommunalförbund, församlingar, kyrk­liga
samfälligheter, skogsvårdsstyrelser, aUmänna försäkringskassor samt, enligt
regeringens bestämmande, andra allmänna inrättningar. En del av de tjänstemän
som omfattas av KtjL har sina avlöningsförmåner statligt reglerade, bl. a.
lärarna inom det kommunala undervisningsom­rådet. 1 de följande avsnitten tar
jag särskUt upp en del frågor som rör vissa av de tjänstemannagrupper som nu
omfattas av KtjL. Jag vill också fästa uppmärksamheten på att - till skillnad
mot vad som gäl­ler på statens område — det hos kommunerna och landstingskommu­nerna
finns stora arbetstagargrupper som inte är anställda som tjänste­män. De
omfattas således inte av KtjL. TUl frågan i vad mån den nya lagen bör omfatta
även dessa grapper kommer jag strax (13.12.2.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1733&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1734&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;228&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande regleringen i KtjL — som för lärare
m. fl. komplet­teras i annan författning — är som nämnts av betydligt mindre
omfång än den i StjL. Förutom föreskrifter om tiUämpningsområdet (1 §) finns i
KtjL sålunda främst regler om avtalsförbud och om arbetskonflikter (2—-5 §§).
Dessa har jag redan behandlat (13.4, 13.9). I fråga om sär­skild överläggning i
rätlstvister (7 §) får jag också åberopa vad som har anförts tidigare om att
delta institut kan utgå (13.5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under remissbehandlingen av ÄRK:s betänkande har
föreslagits en lagbestämmelse om särskilda vUlkor för innehav eller utövande av
icke­statlig tjänst (jfr 4 § StjL). I fråga om statligt reglerad sådan tjänst
delar jag uppfattningen att offentligrättslig reglering bör gälla beträffande
sär­skilda villkor för tjänst och att detta bör komma tUl uttryck i den nya
lagen. Detsamma bör gälla i fråga om befordringsgrunder för sådan tjänst. Jag
återkommer till dessa frågor i det lagförslag jag avser att läg­ga fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I övrigt får jag hänvisa till lagförslaget och tUl
den följande special­moliveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För en del kommunanställda, t. ex. inom
sjukvårdsområdet, gäller sär­skilda lagregler rörande bl. a.
anstäUningsvUlkoren. De berörs inte av detta förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.12.2.2
Kommunalarbetare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har framhållit, faller en
betydande del av arbets­tagarna hos kommunerna och landstingskommunerna utanför
KtjL:s tillämpningsområde. Främst gäller detta de omkring 300 000 kommunal­arbelama,
som alltså — formellt — inte omfattas av KtjL:s begräns­ningar i avtals- och
konflikträtten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detta förhåUande torde emeUertid inte innebära att
utrymmet för koUektivavtal på kommunalarbetarområdet är obegränsat. Den kom­munala
demokratin — sådan den kommer till uttryck i RF och i kom­munallagama med deras
bestämmelser om bl. a. uppgiftsfördelning — medför självfallet vissa
begränsningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening bör i dessa avseenden i den
kommande lagstift­ningen någon skiljeUnje över huvud taget inte upprätthållas
mellan tjänstemän och arbetare. Det utslagsgivande bör vara vad den offentliga
verksamhetens särart påkallar, dvs. arbetsuppgiftemas beskaffenhet, inte
beskaffenheten av arbetstagarnas anställning e, d. För detta synsätt talar
också att det många gånger kan vara ett tillfälligheternas spel huruvida den
ena eller den andra arbetstagargrappen har kommit att intaga
tjänstemannaställning eller inte. Det förefaller också rimligt att så långt
möjligt likartade lagregler gäller för alla löntagargrupper med gemen­sam
arbetsplats, t, ex, ett sjukhus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
av mig föreslagna lagen om offentUg anställning skall inte inne-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1735&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1736&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga
2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;229&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hålla
någon motsvarighet tUl det särskilda avlalsförbud som för kom­munaltjänstemännens
del f. n. gäUer enligt 2 § KtjL. Den ordning som i detta hänseende skall
tillämpas på det kommunala och landstingskom­munala området bör sålunda kunna
omfatta både tjänstemän och arbe­tare utan åtskiUnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förhållandet att kommunalarbetarna i dag inte omfattas av KtjL markerar deras
särställning i ytterUgare ett viktigt hänseende, nämligen i vad rör rätten att
använda stridsåtgärder. Kommunaltjänstemännens konflikträtt är i dag enligt 3 §
KtjL begränsad till strejk och nyanställ­ningsblockad, och vad angår
sympatiåtgärder får sådana tillgripas bara till förmån för andra arbetstagare
inom den sympatistridandes eget av­talsområde. För kommunalarbelama däremot
gäller inte dessa begräns­ningar. I den allmänna diskussionen har särskilt
möjligheten att vidtaga sympatiåtgärder tUl förmån för grupper utanför det egna
avtalsområdet framhållits som värdefull.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inte heller bedömningen av vilka stridsåtgärder som
kan tillåtas på den offentliga sektorn bör, som jag ser det, bygga på en
indelning av arbetstagarna alltefter anställningens art. Här liksom i fråga om
övriga lagregler måste de intressen som reglerna avser att skydda ges den av­görande
betydelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I det föregående har jag föreslagit en utvidgning
av konflikträtlen för tjänstemännens del (jfr 13.9), De begränsningar som skall
finnas kvar avser, förutom stridsålgärder med inhemskt politiskt syfte, enbart
sådant arbete som består i myndighetsutövning eller som är absolut nödvän­digt
för att genomföra myndighetsutövning. Klyftan meUan denna ut­vidgade rätt att
vidtaga stridsåtgärder — i egen sak eller som sympati­åtgärd — och de
möjligheter till stridsålgärder som f. n. föreligger för kommunalarbetarnas del
torde vara ganska obetydlig i praktiken. Med hänsyn härtill och till fördelarna
av en enhetlig reglering för samtliga grupper anser jag beträffande
konflikträtlen liksom beträffande förut berörda frågor att kommunalarbelama och
övriga kommunanställda bör likställas. En sådan lösning synes också vara
förenlig med Svenska kom­munalarbetareförbundets inställning sådan denna har
kommit till ut­tryck under remissbehandlingen av ÄRK:s förslag och under
lagstift­ningsarbetet i finansdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äv vad jag har sagt om de två f. n. viktigaste
särskiljande frågorna — avtalsutrymmet och konflikträtlen — följer
sammanfattningsvis att jag för min del anser att det inte längre är motiverat
att behålla en lagstift­ning som i desssa hänseenden uteslutande gäller
tjänstemän och inte andra kommunalt anställda. De regler om arbetskonflikter m.
m. som skall tas upp i lagen om offentlig anställning framgår av lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1737&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1738&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;230&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.12.2.3
Lärare m, fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För tjänstemän inom KtjL:s tUlämpnmgsområde med
statiigt reglera­de avlöningsförmåner gäller i regel kompletterande
bestämmelser i KtjS eller andra administrativa författningar (jfr 4,4,1), Så är
bl, a. fallet med skolledare och lärare inom den kommunala grundskolan och
gymnasie­skolan (jfr skolförordningen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK:s förslag i denna del innebär att de
bestämmelser i KtjS som fortfarande anses böra tillhöra det offentiigrättsliga
området skall föras över tiU KtjL (7—22 §§ enhgt förslaget). Dessa bestämmelser
skaU enligt förslaget i regel ha sin motsvarighet i StjL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar som nämnts (13,4.3) ARK:s uppfattning att
de grundläg­gande bestämmelserna också för kommunaltjänstemän m. fl. inom det
statligt lönereglerade området i princip bör ges i lag. Sådana bestäm­melser
bör således i regel tas in i den nya lagen. Även i fortsättningen måste
emellertid i vissa ämnen kompletterande regler kunna meddelas i arman
författning än lag. Jag syftar på återstående bestämmelser av den art som har
funnits i KtjS (jfr prop. 1973: 90 s. 306) eller i skolförord­ningen etc,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I anslutning till föreskriften i 11 kap. 6 § tredje
stycket RF därom, att förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning kan
lämnas över till förening m. fl. endast genom lag, bör för lärartjänster o. d.
i den nya lagen föreskrivas att de skall tiUsättas av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer, om annat inte är särskUt föreskrivet i lag.
För de fall av tUlsättning av statligt reglerade tjänster vid privata skolor m.
fl. som inte kan anses utgöra myndighetsutövning enligt RF bör dock i den nya
lagen ges möjlighet att meddela särskilda föreskrifter också i an­nan
författning än lag. Liksom f. n, kan förutsättas att delegering tUl annan
myndighet än regeringen skaU användas i stor utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Efter förebild av 11 kap. 9 § andra stycket RF bör
i fråga om andra statiigt reglerade tjänster än de rent statUga i den nya lagen
föreskrivas att vid tjänstetUlsättning avseende skall fästas endast vid sakliga
grunder, såsom förtjänst och skicklighet (jfr avsnitt 13,12.1.2). Det torde
endast innebära en klargörande kodifiering av de principer som i allmänhet
tiUämpas exempelvis på lärarområdet. F. ö. får jag i fråga om tjänste­tillsättning
m. m. hänvisa till vad jag har anfört tidigare beträffande det statliga
området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även i fråga om bestämmelsen i 15 § KtjS om arbets-
och lydnads­plikt för tjänsteman får jag göra motsvarande hänvisning (avsnitt
13.12.1.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande föreskrifter i KtjS om förbud att inneha
s. k. förtroende­skadliga bisysslor (16 §) och att uppbära gåvo- eller
donationsmedel m, m, (17 §) bör föras över till den nya lagen (jfr 13.12.1.4).
Föreskrif­terna i KtjS om disciplinansvar, avskedande, åtalsanmälan och
avstäng-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1739&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1740&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;231&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ning
m, m, (18—26 §§ m, fl,) bör likaledes upphöjas till lag och alltså föras över
tUl den nya lagen (jfr 13,12,1,6).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt KtjS (35 §) kan tjänsteman skiljas från
tjänsten — dvs. tvångsentledigas — bara med stöd av bestämmelse i KtjS eller, i
fråga om uppsägning av den som är förordnad tUls vidare, även med stöd av
bestämmelse i annan författning, ARK vill ändra detta så tUl vida, att
skiljande från tjänsten skulle kunna ske bara med stöd av bestämmelse i KtjL
eller i annan lag. För egen del anser jag att nuvarande föreskrift utan saklig
ändring bör föras över till den nya lagen. Med hänsyn främst till det
tjänstesystem som f, n. tiUämpas bl, a, på det kommu­nala lärarområdet synes
det sålunda befogat att i speciella fall före­skrifter om skiljande från
statligt reglerad tjänst Uksom hittills skall kunna meddelas också i
administrativ författning (jfr t, ex. 17 kap. 49 a § skolförordningen, se 1975:
269),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om reglerna om turordning vid uppsägning på
grund av ar­betsbrist (44—48 §§ KtjS) har jag samma instäUning som när det
gäller statstjänstemännen (avsnitt 13,12,1,5), Flertalet av dessa regler bör
såle­des göras avtalsbara inom ramen för LAS. Turordningsbestämmelserna för
återanstäUning (49—54 §§) bör också i väsenflig utsträckning kunna utgå och
hithörande frågor regleras i LÄS resp. kollektivavtal på samma sätt som jag har
föreslagit för statstjänstemännens del. De regler om turordning vid uppsägning och
återanställning som enligt mitt förslag skall tas in i den nya lagen bör dock
gälla också för lärare och andra som har statUgt reglerad anställning. Därvid
är att märka att turord­ningsreglerna i KtjS och LAS f, n. inte tiUämpas på
skolledare eller lä­rare inom undervisningsområdet (punkt 3 i
övergångsbestämmelserna till kungörelsen 1974: 1017 om ändring i KtjS), Något
motsvarande un­dantag bör alltså inte göras i fortsättningen. Frågan i vad mån
det be­hövs särskilda föreskrifter i avvaktan på kollektivavtal får i första
hand lösas av regeringen. Redan meddelade administrativa föreskrifter om
turordningar e, d, bör — som har framhållits i fråga om de statsanställda —
kunna äga fortsatt giltighet i den mån de inte strider mot den nya lagen eller
mot avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 56 § KtjS skall liksom enligt 51 § StjL
tvister i vissa avtalsför­bjudna frågor handläggas enligt LRA, I fråga om den
ordning för pröv­ningen av tvister som föreslås gälla i fortsättningen får
hänvisas till för­slaget (bU, 1) tUl ändring i LRÄ (jfr 13,12.1,7),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.12.2.4
Kyrkoanställda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om de kyrkoanstäUda innehåller ARK:s
betänkande inga sär­skilda förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller t. ex. församlingspräster bör
framhållas att deras an­ställningsförhållanden f. n. regleras dels i lag,
delvis av kyrkolags natur,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1741&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1742&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;232&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
bl, a, i administrativa specialförfattningar innehållande hänvis­ningar till
KtjS, För en del andra personalkategorier inom kyrkokom­munerna saknas sådana
specialförfattningar (jfr SOU 1972: 37 s, 128).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Något hinder att tillämpa den av mig i det
föregående föreslagna reg­leringen även på de anställda inom församlingar och
kyrkliga samfäl­ligheter synes inte föreligga, såvitt gäller arbetskonflikter
och skade­stånd. I fråga om dem som är anställda som präster är jag inte beredd
att föreslå att den nya lagen skall omfatta andra ämnen än de nyss an­givna.
Övriga ämnen i lagen får alltså för deras del t. v. liksom nu regle­ras i
särskild ordning (jfr även förslaget till lag med bemyndigande att meddela
föreskrifter om anställning som präst i svenska kyrkan). I fråga om andra
kyrkligt anställda, t. ex. kyrkomusiker, bör den nya lagen där­emot genomgående
tiUämpas på samma sätt som i fråga om t. ex, de kommunala lärarna. Den bör
således därvid omfatta alla statligt reglera­de anställningar, I den mån det
för kyrkomusikerna behövs särregler i förhållande till LAS regler om turordning
vid uppsägning och om åter­anställningsrätt (jfr punkt 3 i
övergångsbestämmelserna lUl kungörelsen 1974: 1017) får sådana meddelas i
särskild ordning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.12.2.5
Försäkringskasseanställda, skogsvårdsstyrelseanställda m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ARK har inte särskilt tagit upp de av KtjL
omfattade arbetstagar­grupper som utgörs av anställda hos de allmänna
försäkringskassorna eller hos skogsvårdsstyrelserna eller andra liknande
rättssubjekt, t. ex. vissa privatskolor och museer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om de anställda hos allmänna
försäkringskassor gäller speciella regler. Vissa av tjänstemämien har statligt
reglerade anstäUningsförmå­ner och omfattas i högre grad än de övriga av
administrativa bestäm­melser. Mellan de bägge kategorierna kan trots detta i
princip inte sä­gas råda någon mera betydande skiUnad i fråga om anställnings-
och arbetsvillkoren. Dessa stämmer f. ö. i stort sett överens med statstjänste­männens
villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I sitt yttrande över ARK:s betänkande anför
riksförsäkringsverket bl. a, att samma regler bör gälla för alla tjänstemän vid
försäkringskas­sorna och alt anställningsförhållandena därvid bör regleras i
enlighet med vad som tUlämpas för tjänstemän hos staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt mina ställningstaganden i det föregående bör
en i stort sett en-heflig lagreglering gälla inom hela det statiigt
lönereglerade området. In­nehållet i den nya lagen bör emellertid vara sådant
att del kan läcka också hela försäkringskasseområdet. Därför föreslår jag att
den nya la­gen i sin helhet får omfatta varje slag av anställning hos allmän
försäk­ringskassa, oavsett huravida anställningen är statligt reglerad eller
inte, F, ö, torde en motsvarande enhetlighet böra eftersträvas i fråga om den
reglering som fordras för att fylla ut lagbestämmelserna. En sådan re­form
tillgodoser de önskemål som har uttalats under remissbehandlingen och torde
vara väl förenlig med såväl allmänna synpunkter som de an-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1743&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1744&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;233&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ställdas
intressen. Den påverkar givelvis inte på något sätt kassornas ställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om anställda hos skogsvårdsslyrelser bör
enligt min mening gälla samma lagregler som för de kommunanställda. De bör
således ock­så omfattas av den nya lagens allmänna del. Med undantag för bered­skapsarbetare
torde f. ö. redan nu alla arbetstagare hos skogsvårds­styrelserna — på samma
sätt som arbetstagare hos staten —&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; vara an­ställda som tjänstemän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Motsvarande bör gälla anställda hos andra
icke-statliga allmänna in­rättningar, såvitt nu är i fråga (jfr 1 § KtjL). För
statligt reglerad an­ställning bör dessutom den speciella delen av den nya
lagen äga tillämp­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.13
Följdlagstiftning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genomförs mitt förslag tUl lag om offentlig
anställning, föranleder delta en del följdändringar av formeU beskaffenhet i
annan lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vidare föreslås en särskild lag med bemyndigande
att meddela före­skrifter om anställning som präst i svenska kyrkan. I fråga om
bak­grunden till detta förslag får jag hänvisa tUl specialmotiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14   
Upprättade lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
finansdepartementet upprättats förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om offentlig anställning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i brottsbalken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att
utbekomma allmänna handlingar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1966: 413) om vapenfri tjänst,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;6.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1960: 408) om behörighet att utöva
läkaryr-ket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;7.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1963: 251) om behörighet all utöva
tandlä-karyrket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;8.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1965: 61) om behörighet att utöva veterinär­yrket
m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'&gt;9.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i sjukvårdslagen (1962: 242),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:-13.0pt'&gt;10.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1975: 689) om tystnadsplikt för vissa tolkar
och översättare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:-13.0pt'&gt;11.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om anställning som präst
i svenska kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äv lagförslagen har det under 1 angivna upprättats
i samråd särskilt med cheferna för justitie-, finans-, utbildnings-,
arbetsmarknads- och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1745&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1746&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;234&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommundepartementen
samt statsråden Leijon och Hjelm-Wallén. De under 2—4 angivna lagförslagen har
upprättats i samråd med chefen för justitiedepartementet och det under 11
angivna förslaget i samråd med statsrådet Gustafsson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen bör fogas till regermgsprotokoUet i detta
ärende som bilaga 2:4.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15   
Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15.1
Förslaget till lag om offentlig anställning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nya lagen — som skall ersätta såväl StjL som
KtjL och delar av KtjS — har rubricerats lag om offentlig anställning. Därmed
har dess tillämpningsområde markerats. Ätt beakta är dock att det — förutom
reglerna om lagens tUlämpningsområde m. m. (1 och 2 kap.) — enbart är reglerna
om arbetskonflikter och skadestånd (3 kap.) som gäller för hela den offentliga
sektorn. Övriga regler i den nya lagen (4—17 kap.) gäller uteslutande sådana
arbetstagare som har statligt reglerad anstäU­ning, dock inte präster, eller
som är anställda hos allmän försäkrings­kassa (1 kap. 1—5 §§, jfr 2 kap. 1 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
kap. LÄGENS TILLÄMPNINGSOMRÅDE&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det inledande kapitlet i den nya lagen innehåller
bestämmelser om lagens tillämpningsområde. Äv bestämmelserna, som delvis har
fått en fylligare utformning än motsvarande lagrum i StjL och KtjL, framgår bl.
a. att den nya lagen omfattar ett större område än de båda nämnda lagarna, vUka
uteslutande avser anställning som tjänsteman. Detta inne­bär främst att den
stora grupp offentliganställda som utgörs av kom­munalarbetare också omfattas
av den nya lagstiftningen, dock med de betydande begränsningar som följer av 5
§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf, som motsvarar 1 § första stycket
StjL och 1 § KtjL, ges en allmän bestämning av den nya lagens
tillämpningsområde. Lagen skall sålunda gälla arbetstagare hos (1) staten, (2)
kommun, landstings­kommun, kommunalförbund, församling, kyrklig samfällighet,
skogs­vårdsstyrelse eller allmän försäkringskassa eller (3) annan allmän inrätt­ning,
om anställningen är statligt reglerad. De under 1—3 angivna rätts­subjekten
eller den myndighet som företräder dem anses aUtså som ar­betsgivare i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
innehåller i sak två nyheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I förhållande till nuvarande ordning har för det
första gjorts en änd­ring som gäller anställning hos &amp;quot;annan allmän
inrättning&amp;quot;. I stället för att helt lämnas över till regeringens
bestämmande har — främst av konstitutionella skäl — frågan om den nya lagens
tillämpningsområde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1747&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1748&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;235&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om offentlig anställning 1 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
denna del som nyss nämnts sålunda angetts gälla arbetstagare med statiigt
reglerad anställning hos inrättningen (jfr 1 § KtjL), Uttrycket statligt
reglerad anställning definieras i 2 kap, 1 §, Det ankommer där­efter på
regeringen att, i den mån det behövs, utfärda verkställighets­föreskrifter till
den nya lagen (jfr 8 kap, 13 § RF), övergångsvis har regeringen också möjlighet
att göra den nya lagen tillämplig på ytter­ligare vissa arbetstagargrapper inom
KtjL:s område. De nya bestäm­melserna ansluter i huvudsak lUl gäUande praxis i
fråga om förord­nanden enligt 1 § andra stycket KtjL, Det medför att det hos
vissa aUmänna inrättningar kommer att kunna finnas både anställda som om­fattas
av den nya lagen och sådana som faller utanför dess tillämpnings­område. Detta
kan dock betecknas som undanlagsfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För det andra har den ändringen införts att den nya
lagen i princip skall gälla varje kategori av arbetstagare hos de i lagen
angivna rätts­subjekten (utom sådana arbetstagare hos allmän inrättning enligt
punkt 3 vUkas anställningar inte är statiigt lönereglerade), I motsats till
StjL och KtjL omfattar den nya lagen således också andra arbetstagare än
tjänstemän. Det är att märka att bara lagens &amp;quot;generella&amp;quot; del (2 och 3
kap.) har gjorts tiUämplig på rent kommunal anstäUning (5 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om vem som skaU anses som arbetstagare — och således inte som uppdragstagare,
elev etc. — får bedömas efter samma regler som på den övriga arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äv denna paragraf framgår alt från den nya lagens
tUlämpningsom­råde har undantagits statsråd och JO.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
har undanlag gjorts för vissa präster i svenska kyrkan som anses vara
staistjänstemän (jfr SOU 1972: 37 s. 128). Det är fråga om biskopar m. fl.
Motsvarande undantag görs f. n. i 1 § andra stycket StjL (jfr prop. 1965: 60 s.
139). För bl.a. åsyftade präster gäller sär­skUda regler, som åtminstone delvis
är att anse som kyrkolag (jfr även förordningen 1965: 729 med vissa
bestämmelser om anställning som präst, omtryckt 1975: 365, ändrad senast 1975:
957). Däremot har den nya lagens generella del (2 och 3 kap.) — liksom fallet
är med KtjL {prop. 1965: 60 s. 224) — i fråga om anstäUning hos försaraUng eUer
kyrklig samfällighet gjorts tiUämplig även på präst med statligt reglerad
tjänst (jfr därom 5 §). Det kan också hänvisas till den nu föreslagna lagen med
bemyndigande att meddela föreskrifter om anställning som präst i svenska
kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Här meddelas vissa inskränkningar i den nya lagens
tillämpning i fråga om justitie- och regeringsråd (första stycket) och JK
(andra styc­ket). Bestämmelserna motsvarar 1 § sista stycket StjL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1749&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1750&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;236&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag om offentlig
anställning 1 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt paragrafens första stycke gäller
föreskrifterna om disciplinan­svar (10 kap,), åtalsanmälan (12 kap.), talan mot
beslut (16 kap.) eller verkstäUighet av beslut (17 kap.) inte justitieråd eller
regeringsråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom den nya lagen har gjorts en ändring som avser
skyldigheten att anmäla justitie- eller regeringsråd tiU åtal. F. n. åligger
det regering­en att i vissa fall anmäla sådana domare tUl åtal (25 § och 38 §
första stycket StjL). I den nya lagen, däremot, har de undantag som avser
justitie- och regeringsråd genom förevarande paragraf utvidgats till all
omfatta även frågan om åliggande att göra åtalsanmälan (12 kap.). Det har
nämligen inte ansetts nödvändigt att i lagen särskilt reglera skyldig­heten för
regeringen att anmäla ledamot av högsta domstolen eller rege­ringsrätten tiU
åtal. Uppkommer anledning för regeringen att göra åtals­anmälan mot justitie-
eller regeringsråd, får regeringen i fortsättningen pröva frågan om anmälan med
hänsyn till omständigheterna i fallet. Betonas bör att det uteslutande är
frågan om skyldighet att göra anmälan som på detta sätt har lämnats utanför
lagreglering, inte frågan om väc­kande av åtal e, d. Äv 12 kap. 8 § första
stycket RF framgår sålunda att åtal för brott i utövningen av tjänst som
ledamot av högsta domstolen eller regeringsrätten skall väckas i högsta
domstolen av JO eller JK (jfr även 3 kap. 3 § första stycket och 57 kap.
rättegångsbalken).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra stycket utvisar att föreskrifterna om
disciplinansvar (10 kap.) inte gäller JK.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äv första stycket framgår att den nya lagens
tillämplighet på samma sätt som är fallet med StjL (1 § första stycket) har
begränsats till tjänsle-mannaanställning, när det gäUer arbetstagare hos
riksdagen eller dess myndigheter. Det har nämligen ansetts ankomma uteslutande
på riks­dagen att i denna del överväga en ändring i förhållande till vad som
gäller f. n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om sådan arbetstagare hos staten som är s.
k. lokalanställd utom riket föreskrivs i andra stycket att den nya lagen gäller
bara den som är svensk medborgare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt gällande ordning brukar som lokalanställd
utom riket räknas den som har anställts på platsen av lönad utlandsmyndighet
eller annan svensk statsmyndighet med särskild verksamhet utom riket och som av­lönas
med statsmedel. Fråga om lokalanställning av arbetstagare vid be­skickning
eller lönat konsulat underställs utrikesdepartementet för pröv­ning. De lokalanställda,
bland vilka finns såväl svenska medborgare som andra, fullgör mestadels
arbetsuppgifter som översättare, skrivbiträden, receptionister, telefonister,
expeditionsvakter, chaufförer etc. En del av dem hör till den handläggande
personalen. Antalet lokalanstäUda torde f. n. uppgå till omkring 600. Enligt
gäUande rätt avgörs det — för den händelse svensk lag är tillämplig på
anstäUningen — från fall till fall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1751&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1752&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;237&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om offentlig anställning 1 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;huruvida
den lokalanställde skaU vara att anse som tjänsteman eller inte, dvs. omfattas
av StjL eUer inte (jfr kungörelsen om tjänstemanna-anstäUning för arbetstagare
hos staten, även prop. 1972: 1 bU. 2 s. 15).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn bl, a, liU den nya lagens innehåll har
det ansetts att så­dana lokalanställda som är svenska medborgare har så stark
anknytning till riket, att de — liksom andra statligt anställda — bör omfattas
av de nya bestämmelserna. Denna lösning ligger i linje med vad som skall gälla
i fråga om medbestämmandelagens tillämplighet på anställningar med
internationell anknytning (se därom bil, 1, specialmotiveringen till 1 §), För
lokalanställd som inte är svensk medborgare får motsvarande frågor regleras i
särskild ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt vad som anmäls i prop. 1975/76: 96 (s. 106)
skall frågan om de lokalanställdas förhållanden göras tiU föremål för en
särskild undersök­ning inom regeringskansliet. Om så behövs, får frågan åter
tas upp i senare sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen bör i fråga om andra stycket i paragrafen
anmärkas att sär­skilt samråd har skett med chefen för utrikesdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av denna paragraf framgår att, i fråga om
arbetstagare hos kommun, landstingskommun, kommunalförbund, församling, kyrklig
samfällighet eller skogsvårdsstyrelse, bara arbetstagare med statiigt reglerade
avlö­ningsförmåner, t, ex, lärare i det allmänna skolväsendet, skaU omfattas av
den specieUa delen av lagen (4—17 kap,). Det innebär att för rent kommunala
anställningar endast den generella delen (2 och 3 kap,) blir tillämplig. Det
sistnämnda gäller enligt paragrafen också de prästerliga tjänster som omfattas
av 1 kap. 1 § 2, Andra prästtjänster omfattas inte av den nya lagen över huvud
(1 kap, 2 §), Prästema blir alltså inte genom den nya lagen underkastade lag i
vidare mån än f, n, (jfr även förslaget liU lag med bemyndigande att meddela
föreskrifter om anställ­ning som präst i svenska kyrkan).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna ordning är i stort jämförbar med den som f,
n, gäller enligt KtjL (1 §),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nya lagen kommer sålunda att i sin helhet bli
tillämplig på stat­lig eller annan statiigt reglerad anställning, med undantag
för anställ­ning som präst, och på anställning hos aUmän försäkringskassa, vare
sig denna anstäUning är statligt reglerad eller inte, I fråga om försäk­ringskassorna
hänvisas särskilt till vad som har sagts i den allmänna motiveringen (avsnitt
13.12,2.5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av denna paragraf framgår att den nya lagen lika
litet som StjL eller KtjL gäller arbetstagare vars anstäUning har kommit till
stånd genom att han av det allmänna har anvisats beredskapsarbete, arkivarbete
eUer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1753&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1754&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;238&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag om offentlig
anställning 1 och 2 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;musikerhjälp
(jfr, i fråga om statUga sådana arbetstagare, kungörelsen om
tjänstemannaanställning för arbetstagare hos staten). Med hänsyn till att den
nya lagen inte är begränsad till att gäUa tjänstemän har undan­taget dessutom —
i kongraens med 1 § andra stycket 4 LAS — sträckts ut tiU att avse också
arbetstagare som har anvisats arbete i verkstad inom arbetsvärden (skyddad
verkstad). Att nu avsedda arbetstagare inte skall omfattas av reglerna i den
nya lagen har motiverats av att det här är fråga om extraordinära åtgärder inom
ramen för samhällets arbetsmark­nadspolitik, i allmänhet främst avsedda som en
temporär lösning av den enskildes sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta kapitel har samlats några bestämmelser, som
rör statligt reg­lerad tjänst (1 §), vikariat (2 §), riksdagsanstäUning (3 g)
och vissa un­dantag från lagen om medbestämmande i arbetslivet (4 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf innehåller en definition av
uttrycket &amp;quot;statUgt reglerad anställning&amp;quot;. Därmed avses sålunda i den
nya lagen (1 kap. 1 och 5 §§, 7 kap. 2 och 10 §§) anställning för vUken, enligt
lag eller särskilt beslut av riksdagen, avlöningsförmånerna fastställs under
medverkan av rege­ringen eller av myndighet som den bestämmer (jfr 1 § lagen
1965: 576 om ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsförhandlingar m. m.).
Paragrafen saknar motsvarighet i StjL och KtjL. På statens område av­ ses
sålunda med statligt reglerad anställning varje anstäUning utom an­ställning
hos riksdagen eller dess verk. På det kommunala området av­ses främst
anställning som lärare vid grundskolan eller gymnasieskolan. Medverkar SAV vid
avtalsförhandlingar för en anställning hos en icke­statlig institution, anses
anställningen enligt lagrummet vara statligt reglerad bara i de fall där denna
medverkan grundar sig på lag eller på särskUt riksdagsbeslut (jfr t. ex. prop,
1967: 131),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nya lagens bestämmelser om tjänst äger enUgt
denna paragraf motsvarande tillämpning på vikariat, om annat ej föreskrivs (jfr
1 § tredje stycket StjL, även 13 § andra stycket KtjS), Med tjänst avses här
givetvis tjänst i teknisk mening,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av denna paragraf framgår att regeringen inte
heller i den nya lagen ges några befogenheter i fråga om tjänstemän hos
riksdagen eller dess myndigheter. Paragrafen stämmer överens med 2 § StjL (jfr
8 kap, 13 § andra stycket och 11 kap, 8 § RF, även prop, 1974: 174 s, 84).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1755&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1756&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;239&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag om offentlig
anställning 2 och 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äv denna bestämmelse framgår att 2 § medbestämmandelagen
inte skall tillämpas i anställningsförhållande som omfattas av LOA. 1 den
paragrafen undantas verksamhet, som är av ideell natur eller som har
opinionsbildande ändamål, från medbestämmandelagens tillämpnings­område, såvitt
avser verksamhetens mål och inriktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
bestämmelsen framgår vidare att föreskrifterna om tystnadsplikt och förhandling
om tystnadsplikt m. m. i 21 och 22 §§ medbestämman­delagen inte skall gälla i
fråga om arbetstagare som omfattas av LOA. Inom justitiedepartementet pågår f.
n. en översyn av reglerna om tyst­nadsplikt för offentliga funktionärer. Det
har ansetts lämpligt att med-' bestämmandelagens angivna föreskrifter inte
tillämpas inom den offent­liga sektorn i avvaktan på resultatet av denna
översyn. I detta samman­hang kan erinras om att 53 § medbestämmandelagen
innehåller en före­skrift om tystnadsplikt för förlikningsman, särskild
förlikningsman eller ledamot av förlikningskommission.' Paragrafen har delvis
sin förebild \-4 § kungörelsen (1920: 898) med närmare föreskrifter angående
med­ling i arbetstvister, vilken kungörelse upphör att gälla vid medbestäm­mandelagens
ikraftträdande. Någon anledning att ta undan 53 § från tillämpning inom den nya
lagens område har inte ansetts föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
kap. ARBETSKONFLIKTER OCH SKADESTÅND&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detta kapitel tar upp föreskrifter om dels olika
slridsåtgärder och de­ras användningsområde (1 §), dels uppskov med vidtagande
av strids­åtgärd vid tvist om viss åtgärds tillåtlighet (2 §), dels villkor för
delta­gande i stridsålgärd (3 §) och dels skadestånd m. m. (4—6 §§), Föreskrif­
terna i 1 och 3 §§ ersätter 15 § första och andra styckena StjL resp, 3 §
första och andra styckena KtjL. Regeln i 2 § har hämtats från ARK:s förslag
till ändring i tjänstemannalagarna. Föreskrifterna i 4—6 §§ ersät­ter 15 §
tredje stycket och 16 § StjL resp, 3 § tredje stycket och 4 § förs­ta stycket
KtjL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 15 § fjärde stycket StjL resp, 3 § fjärde
stycket KtjL gäUer sär­skilda bestämmelser om skyldighet att lämna
underrättelse angående ar­betsinställelse. Denna hänvisning syftar på 3 a § i
lagen (1920:245) om medUng i arbetstvister, enligt vilket lagrum part är
skyldig att varsla såväl förlikningsman som motparten om arbetsinställelse.
Motsvarande regler om varsel har tagits in i 45 och 47 §§ medbestämmandelagen.
De är avsedda att gäUa också den offentliga sektom. Någon särskUd hän­visningsregel
i LOA har inte ansetts behövlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De regler om tjänstemans neutraliletsrätt och om
skyddsarbete som finns intagna i tjänstemannalagarna (17 § StjL resp, 5 § KtjL)
saknar motsvarighet i den nya lagen. Dessa frågor kan i fortsättningen regleras
i avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1757&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1758&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;240&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om offentlig anställning 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragrafs första stycke klargör vilka slag av
slridsåtgärder som arbetsgivare och arbetstagare inom den offentliga sektorn
får använda vid arbetskonflikt, I jämförelse med förhållandena på den privata
ar­betsmarknaden innebär den nya lagstiftningen alltjämt vissa begräns­ningar
som har ansetts motiverade av de särskUda viUkoren för verk­samheten inom den
offentliga sektorn. Men i förhållande till gällande tjänstemannalagstiftning,
som begränsar användningen av stridsmedel inom hela det offentliga
tjänstemannaområdet till att omfatta bara lockout och strejk samt
nyanställningsblockad, innebär den nya lagen en avsevärd utvidgning. Dels skaU
samma stridsmedel som på den pri­vata marknaden få användas inom de betydande
delar av den offentliga verksamheten, där arbetet varken består i
myndighetsutövning eller är oundgängligen nödvändigt för dennas genomförande,
vilket är fallet bl, a, inom näringsverksamheten. Dels vidgas användningen av
stridsme­del i vad gäller arbete, som består i myndighetsutövning eller som är
oundgängligen nödvändigt för dennas genomförande, till att omfatta — förutom
lockout, strejk och nyanställningsblockad — även partiell arbetsvägran i form
av övertidsvägran. Rörande de närmare skälen för att uttrycket
myndighetsutövning får styra användningen av stridsme­del hänvisas till den
allmänna motiveringen (13,9),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller arbete som på angivet sätt berör
myndighetsutövning, dvs, arbete som består i myndighetsutövning eller som är
absolut nöd­vändigt för genomförande därav, skall de lovliga stridsmedlen
alltså utgöras av lockout, strejk, övertidsvägran och nyanställningsblockad.
Andra partiella stridsåtgärder än övertidsvägran blir däremot inte till-låtna.
Skälen för denna gränsdragning framgår av den allmänna moti­veringen (13,9),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagtekniskt innebär detta att lagen bara upptar
regler rörande an­vändningen av stridsmedel som på förut angivet sätt berör
arbete inom myndighetsutövningen, I fråga om annat arbete som omfattas av LOA
blir — i avsaknad av speciella regler — samma regler gällande som på den privata
arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller sympatiåtgärder, får arbetstagare
med arbete, som består i myndighetsutövning eller som är oundgängligen
nödvändigt för myndighetsutövningens genomförande, gripa till samma — men inga
andra — stridsmedel som blir tillåtna vid primärkonflikt som rör sådant arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande begränsningen i fråga om rätten att
vidtaga sympati­åtgärder till att gälla part i primärkonflikt inom den
sympatistridandes eget avtalsområde har, som framgår av den allmänna
motiveringen, an­setts kunna slopas. Varje arbetstagare inom den nya lagens
tillämpnings­område —&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; även den som utövar myndighet — får därmed gripa
tUl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1759&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1760&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;241&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag om offentlig
anställning 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sympatiåtgärd
till förmån för varje annan sådan arbetstagare. Det be­tyder t, ex. att
statsanställda får strejka tUl förmån för kommunanställ­da och vice versa.
OtiUåtna blir däremot sympatiaktioner till förmån för part utanför den nya
lagens tiUämpningsområde, såvitt sympatiåtgär­derna berör arbete som består i
myndighetsutövning eller är oundgäng­ligen nödvändigt för genomförande av
myndighetsutövning. Beträffande skälen för denna begränsning får hänvisas tUl
den allmänna motive­ringen (13.9),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som gäller på den privata sektom blir i fråga
om arbete som på förat angivet sätt inte berör myndighetsutövningen tUlämpligt
på sympatiåtgärd som företas till förmån för part i primärkonflikt på den
privata inhemska eller på den utländska arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De här föreslagna reglerna rubbar inte vad som
annars gäller enligt lag (t. ex, tjänstepliktslag), avtal eller allmänna
rättsgrundsatser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;/ andra stycket slås fast att också i annat arbete
än som sägs i första stycket är stridsåtgärd, som vidtas i syfte att påverka
inhemska poli­tiska förhållanden otillåten. Sådan stridsåtgärd har nämligen
inte an­setts vara förenlig med de offentliga arbetstagamas ställning.
Föreskrif­ten har motsvarighet i gällande lag; enligt StjL och KtjL är rätten
till stridsåtgärd knuten tUl anställnings- eUer arbetsvUlkor som får bestäm­mas
genom avtal. Såvitt gäller myndighetsutövning, följer förbudsre­geln av första
stycket andra meningen i denna paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt rör åtgärder med bakgrund i utländska
förhållanden, upptar den nya lagen inga regler om arbete som inte berör
myndighetsutövning. Det betyder att arbetsinställelse etc. tUl förmån för part
utomlands blir utanför myndighetsutövningen tUlåten i samma mån som sådan
åtgärd är tUlåten inom den privata arbetsmarknaden. I arbete som består i
myndighetsutövning eUer som är oundgängligen nödvändigt för dennas genomförande
får däremot inte vidtas stridsåtgärd med bak­grund i utiändska förhåUanden. Det
framgår av andra meningen i denna paragrafs första stycke,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt denna paragraf får vid tvist om
tillåtligheten av viss stridsåt­gärd denna inte vidtas förrän tvisten slutligt
avgjorts. Beträffande skälen för att införa detta stadgande i den nya lagen
hänvisas till den allmänna motiveringen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt denna bestämmelse (jfr 13,10) får
arbetstagare deltaga i strids­åtgärd bara efter beslut av
arbetstagarorganisation som har anordnat åtgärden. Bestämmelsen motsvarar
närmast 15 § andra stycket StjL och 3 § andra stycket KtjL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16  
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 105. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1761&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1762&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;242&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag om offentUg
anställning 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen reglerar arbetstagarorganisations
skyldigheter i fråga om OtiUåtna stridsåtgärder. Motsvarande bestämmelser finns
i 15 § tredje stycket StjL och 3 § tredje stycket KtjL, I förhållande tUl
gällande rätt har emellertid en utvidgning gjorts av organisations ansvar,
såvitt gäller förbudet mot anordnande, föranledande i övrigt och medverkan tUl
OtUlåten stridsåtgärd. Förbudet träffar i princip alla arbetstagarorga­nisationer,
oavsett om de har medlemmar bland dem som har vidtagit den otillåtna
stridsåtgärden eller inte. Skyldighet att aktivt ingripa mot otillåten
stridsåtgärd åvUar däremot organisation enbart i förhållande tUl egna
medlemmar. Detta stämmer överens med den princip som har följts i 42 § första
stycket medbestämmandelagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 43 § medbestämmandelagen. När
det gäller stridsålgärd som till följd av 3 § inte är tillåten uppkommer
skyldighet för offentlig arbetsgivare och arbetstagarorganisation att överlägga
och att gemensamt verka för åtgärdens upphörande, om det är organiserade
arbetstagare som har vidtagit åtgärden. Anledningen tUl att överlägg­ningsskyldigheten
inte — som i nyssnämnda lagrum i medbestämmande­lagen —&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; har
knutits till kollektivavtalsbundenhet är det generella för­budet för
arbetstagare på den offentliga sektorn mot att dellaga i strids­åtgärd, som
inte är beslutad av arbetstagarorganisation. Det förbudet är skadeståndssanktionerat
på sätt som framgår av 6 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även i fråga om överläggning som avses i denna
paragraf skall sam­band råda med reglema om nedsättning eller befrielse från
skadestånds-skyldighet i 60 § medbestämmandelagen. Hur dessa regler är avsedda
alt tillämpas framgår av avsnitt 11,8 i bUaga 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vem som är att anse som arbetsgivare i lagens
mening framgår av specialmotiveringen tUl 1 kap, 1 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf, som motsvarar 16 § StjL resp, 4 §
första stycket KtjL, regleras i vUka fall skadestånd enligt gmndema för angivna
lag­mm i medbestämmandelagen kan åläggas offentlig arbetsgivare, arbets­tagarorganisation
eller arbetstagare, som bryter mot någon av de före­gående paragrafema i delta
kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt första stycket kan arbetsgivare åläggas
skadestånd om han vid­tar stridsåtgärd, som är otUlåten enligt 1 eller 2 §.
Skadestånd kan vi­dare åläggas arbetsgivare eller arbetstagarorganisation, som
inte fullgör sina skyldigheter enligt 5 §. Arbetstagarorganisations ansvar i
olika av­seenden för otillåtna stridsåtgärder enligt 4 § är också sanktionerat
med skadestånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1763&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1764&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;243&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om offentlig anställning 3 och 4 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller skadeståndsansvar för arbetstagare
vid deltagande i stridsålgärd, som är otillåten enligt 1—3 §, får man skilja
mellan olika fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av hänvisningen till 3 § i sista meningen i första
stycket följer bl, a, att skadestånd kan åläggas arbetstagare — oavsett om de
är organise­rade eller ej — om de handlar i strid mot bestämmelsen i 3 §, som
bl. a. innebär förbud mot icke organisationsmässiga stridsåtgärder. Detta har
berörts i den allmänna motiveringen (avsnitt 13,10).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sambandet mellan regeln om överläggning i 5 § och
bestämmelserna i 60 § medbestämmandelagen om nedsättning eller befrielse från
skade­ståndsskyldighet har berörts vid 5 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har arbetstagarorganisation anordnat eUer föranlett
stridsåtgärd, som inte är tillåten enligt 1 eller 2 §, skall som framgår av
andra stycket huvudregeln vara att arbetstagare, som deltar i stridsåtgärden,
befrias från personligt skadeståndsansvar. Bara om synnerliga skäl föreligger
skall sådant ansvar uppkomma. Bestämmelsen, som i likhet med övriga regler i
detta kapitel skall tUlämpas även om koUektivavtal inte gäller, är närmast
avsedd att motsvara 59 § första stycket medbestämmandela­gen, 1 den paragrafen
har på lagrådets förslag bestämmelsen om be­frielse från personligt ansvar
begränsats tiU att avse stridsåtgärd an­ordnad eller föranledd av koUektivavtalsbunden
organisation eller or­ganisation över denna. Lagrådet menar att i annat fall
föreligger möj­ligheten tUl illojala manövrer av organisationer som har bUdats
på enk­last tänkbara sätt. Dessa synpunkter bör vinna beaktande även i fråga om
stridsåtgärd på den offentliga sektom som strider mot 1 eller 2 §. Föreligger
synnerliga skäl, skall arbetstagare kunna åläggas skadestånd vid deltagande i
sådan otillåten stridsåtgärd, även om denna formellt är organisationsmässig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
kap, TJÄNSTETILLSÄTTNING M, M,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta kapitel har samlats de bestämmelser som
avser tjänstetUlsätt­ning (1 §), behörighetsvillkor (2 §), befordringsgrunder
(3 §), ledigkun­görande (4 och 5 §§), anställningsformer (6 §) och
tidsbegränsning av förordnande på vissa tjänster (7 §), En bestämmelse om
meddelandet av närmare föreskrifter om förfarandet vid tjänstetUlsättning ges
också (8 §), Av 1 kap, 5 § följer att på det kommunala området bestämmel­serna
gäller endast statligt lönereglerad anställning. De är således inte tillämpliga
i fråga om rent kommunal anställning, t. ex. anställning som kommunalarbetare.
Motsvarighet tiU bestämmelserna återfinns främst i StjL under de bägge
rabrikerna Allmänna bestämmelser (4 §) och An­ställning av tjänsteman (5—7 och
9 §§).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsema i 4 kap. är, liksom de flesta andra
bestämmelser i den nya lagen, tvingande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1765&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1766&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;244&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag om offentlig
anställning 4 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
paragraf hänvisar i sin första mening till RF, när det gäller tillsättningen av
tjänst vid domstol eller vid förvaltningsmyndighet un­der regeringen. Av 11
kap. 9 § första stycket RF framgår att sådan tjänst skall tillsättas av
regeringen eller av myndighet som regeringen bestämmer. Denna grundlagsföreskrift
har ansetts innebära att tUlsätt-ningsrätten inte kan lämnas över tiU annan ens
genom lag (SOU 1973: 28 s. 69, 1975: 1 s. 648; jfr även 11 kap. 9 § andra
stycket RF). Med hänsyn till den nya RF har paragrafen i den nya lagen fått en
annan utformning än motsvarande bestämmelse i StjL (5 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafens andra mening sägs att också annan tjänst än sådan som nämns i
första meningen skall tillsättas av regeringen eller av myndighet som
regeringen bestämmer, om annat inte föreskrivs i lag eller annan för­fattning.
Denna bestämmelse, som formeUt utgör en nyhet, avser tjäns­terna hos de
allmänna försäkringskassorna och de statiigt reglerade tjänsterna hos kommuner
m. fl. I fråga om exempelvis en lärartjänst in­nebär bestämmelsen att
regeringen liksom f. n. kan förordna att skolsty­relse eller annan — statlig
eller kommunal — myndighet skall vara tiU-sättningsmyiidighet. Det har
föratsätts att denna möjlighet utnyttjas i stor utsträckning även i
fortsättningen. Gäller det arbetstagare hos riks­dagen eller dess verk,
tiUkommer det liksom hittUls riksdagen eller myn­dighet som den bestämmer att
pröva frågan (2 kap. 3 §). I anslutning tiU den nya lagregeln bör erinras om
att rätten att tillsätta annan offentUg tjänst inom lagens tiUämpningsområde än
som avses i första meningen kan anförtros åt exempelvis förening, men endast om
det sker genom annan lag (jfr 11 kap. 6 § tredje stycket RF). Tillsättning av
offentlig tjänst skall nämUgen ses som en form av myndighetsutövning (jfr prop.
1973: 90 s. 397, även 1971: 30 s. 332). Den i paragrafen givna möjUgheten att
genom annan författning än lag lämna över tjänstetillsätlningsrätten tUl ett
privaträttsUgt subjekt är således förbehållen för sådana fall som inte kan
anses omfattade av den nyss anförda grundlagsbestämmelsen, t. ex. tillsättning
av vissa tjänster vid privat skola e. d.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda lagregler gäller bl. a. för vissa
domartjänster, som skaU till­sättas av regeringen utan möjlighet för denna att
delegera beslutanderät­ten tiU annan myndighet (t. ex. 4 kap. 2 §
rättegångsbalken). Genom den nya lagen gÖrs ingen ändring i sådana lagregler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Anmärkas kan att det som sägs i paragrafen inte
påverkar möjUg­heterna att bestämma om den sammansättning som myndigheten skall
ha, när den avgör fråga om tjänstetillsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1767&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1768&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;245&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag om offentlig
anställning 4 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf innehåller föreskrifter som i stort
sett motsvarar 4 § andra och tredje styckena StjL. Bakgrunden till att
föreskrifterna har förts över tUl den nya lagen framgår av den allmänna
motiveringen (av­snitt 13,12.1.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I första stycket meddelas vissa regler om svenskt
medborgarskap som villkor för innehav eller utövande av statlig tjänst. Reglerna
mot­svarar i sak dem som gäller enligt 4 § andra stycket StjL (jfr därom prop.
1974: 174 s. 72).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra stycket hänvisar i fråga om andra särskilda
behörighetsvillkor än sådana, som anges i första stycket eUer som avser
pensionsålder eller viss lägsta levnadsålder, till vad som är föreskrivet i lag
eller annan för­fattning. Äv 3 § medbestämmandelagen framgår f. ö. i linje
därmed, att en särskild föreskrift som avviker från medbestämmandelagen tar
över den lagen, om föreskriften har meddelats i lag — t, ex, LOA — eller i
författning med stöd av lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äv andra stycket följer att frågan om pensionsålder
lika litet som f, n, regleras genom tvingande lag (jfr även 7 kap, 3 §), Frågan
om villkor, som är bundna till viss lägsta levnadsålder, har dessutom genom den
nya lagen flyttats över till det område som inte regleras genom sådan lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket innehåller — liksom f, n, 4 § första
stycket StjL — en erinran om att frågan om grund för tillsättning av statlig
tjänst regleras i RF eller annan författning. Därmed avses främst föreskriften
i 11 kap, 9 § andra stycket RF att vid tillsättning av statlig tjänst avseende
skall fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet, Äv
den allmänna motiveringen (avsnitt 13,12,1,2) framgår bl, a. alt del har an­setts
vara en uppgift för det allmänna att bestämma hur olika sakliga
tillsällningsgrunder därvid skaU avvägas inbördes o. d. Del torde sålunda kunna
meddelas regeringsföreskrifter t. ex. om att fullgjort deltidsarbete i viss mån
skaU jämställas med fullgjort heltidsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I andra stycket föreskrivs dessutom — efter
förebild av 11 kap. 9 § andra stycket RF — alt också vid tillsättning av tjänst
hos annan än sta­ten avseende skall fästas bara vid sakliga grunder, såsom
förtjänst och skicklighet, samt att närmare föreskrifter härom meddelas i
författning. Delta är visserligen en nyhet, men den torde enligt vad som har
anförts i den allmänna motiveringen (13.12.2.3) närmast innebära att de
tillsätt­nings- och befordringsgrunder som hittills i allmänhet har tillämpats
nu också blir lagfästa, Äv 1 kap, 5 § framgår att föreskriften uteslutande
gäller dels anstäUning hos försäkringskassa, dels sådan anställning enligt 1
kap. 1 § 2 eller 3 som är statligt reglerad, t. ex. anställning på kommu­nal
lärartjänst. Som exempel på nu gällande förfatlningsföreskrif ter därom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1769&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1770&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;246&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag om offentlig
anställning 4 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan
anföras 17 kap, 29 § skolförordningen. Vid lösandet i praxis av even­tuella
konflikter mellan den nya lagregeln och reglerna om företrädesrätt till ny
anställning kan vad som anförs i prop, 1974: 174 (s. 64) om för­hållandet
mellan RF och företrädesrättsreglema tjäna till viss ledning. Därvid är dock
att märka att den nya lagregeln givetvis inte får samma tyngd på sitt område
som regeln i 11 kap, 9 § andra stycket RF har på det statliga området,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf behandlas ledigkimgörande av
tjänst, m, m, EnUgt första stycket skaU tjänst, som skall tUlsättas av annan
myndighet än re­geringen, alltid kungöras ledig till ansökan, om inte
regeringen bestäm­mer annat. Enligt andra stycket får kungjord tjänst i regel
tUlsättas bara med den som har sökt tjänsten inom föreskriven tid. Föreligger
sär­skilda skäl, får dock även en ansökan, som har kommit in för sent, beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser i dessa ämnen återfinns f. n, i 6 §
StjL, varjämte kom­pletterande föreskrifter har meddelats i bl, a. 9—14 §§
StjS, 7 och 8 §§ KtjS samt 17 kap, 44 § skolförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom 4 § görs ingen saklig ändring i nu gällande
ordning, I den all­männa motiveringen (avsnitt 13,12,1,2) har framhållits att
frågorna om tUlsättningsfÖrfarandet, särskUt frågan om vilka statliga tjänster
som skall ledigkungöras, har sådant samband med bestämmelserna i 11 kap, 9 och
10 §§ RF, att de även i fortsättningen bör regleras i offentligrätts­lig
ordning. Regleringen av ledigkungörandet har sålunda i sig ansetts utgöra en
väsentlig förutsättning bl, a, för en riktig tillämpning av
grundlagsföreskriften om tiUsättningsgranderna, Motsvarande gäller na­turligtvis
i förhållande till 3 § andra stycket i den nya lagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Här regleras ledigkungörande av vikariat.
Bestämmelsen har hämtats från 9 § första stycket StjL, Enligt därtUl anslutande
administrativa före­skrifter (15 § StjS, 11 § KtjS) behövs f. n,
ledigkimgörande enbart när det är fråga om långtidsvikariat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Alt bestämmelsen i fortsättningen blir gällande
också utanför det stat­liga området innebär ingen ändring i sak, såvitt rör det
område där 11 § KtjS gäller,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf reglerar vilka s, k,
anställnmgsformer som skall an­vändas vid tUlsättning av tjänst eller vikariat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt första stycket skall tjänst liksom f, n,
(jfr 7 § första stycket StjL, även 9 och 10 §§ KtjS) i allmänhet tillsättas med
förordnande. Frågan om tidsbegränsning e, d, av förordnande skall enligt den
nya la-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1771&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1772&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;247&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om offentlig anställning 4 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gen
regleras genom LAS resp, kollektivavtal (jfr dock 7 §). Härav följer, jämfört
med 5 § LAS, att den normala anställningsformen i statlig och statligt reglerad
tjänst också i fortsättningen skall vara förordnande utan tidsbegränsning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I en del fall skall i stäUet användas anställningsformen
fullmakt. Det gäller enUgt första stycket dels de ordinarie domartjänsterna,
dels andra speciella tjänster enligt regeringens bestämmande, I fråga om
fullmakt och dess användningsområde får f, ö, hänvisas till den allmänna motive­ringen
(avsnitt 13.12.1.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande anställningsformen konstitutorial har
slopats genom den nya lagen. Äv en särskild övergångsbestämmelse framgår dock
att äldre föreskrifter fortfarande skall tiUämpas på sådana löpande konsti­tutorial
som har tillkommit före den nya lagens ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som den allmänna motiveringen (avsnitt 13,12,1,2)
utvisar har frågan om s, k, tjänstetyper genom den nya lagen gjorts helt
avtalsbar, utom såvitt rör domartjänsler. Det blir således fortsättningsvis
avtalsparternas sak alt reglera, i vad mån övriga tjänster fortfarande skall
delas in i or­dinarie tjänster, extra ordinarie tjänster, extra tjänster,
arvodestjänster och göromålsförordnanden samt vilka rättsverkningar som skall
vara förknippade därmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av första stycket framgår slutligen alt regeringen
har att bestämma vilka domartjänsler som skaU vara ordinarie.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra stycket i paragrafen innehåUer en föreskrift
alt vikariat tillsätts med förordnande. Föreskriften stämmer överens med 9 §
andra stycket StjL (även 13 § första stycket KtjS), Den gäller både
korttidsvikariat och långtidsvikariat (jfr därom 15 § StjS),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I den allmänna motiveringen (13,12,1,2) anförs att
av ordningsskäl myndighets beslut om anslällning också framgent bör meddelas i
skrift­lig form, även där detta inte följer direkt av 11 § allmänna
verksstadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enhgt första stycket i denna paragraf skall
förordnande, som har lids-begränsats i strid mot 5 § LAS eller mot föreskrift i
kollektivavtal som avses i 3 § andra stycket LAS, på talan av arbetstagaren
förklaras gäUa utan tidsbegränsning. Detta stycke motsvarar 7 § fjärde stycket
StjL (även 10 a § andra stycket KtjS) med viss ändring av innehållet. Den
reglering som f. n. finns i 7 § andra och tredje styckena StjL (jfr även 10 §
och 10 a § första stycket KtjS) saknar motsvarighet i den nya la­gen. Del
innebär, som har framhållits i den allmänna motiveringen, att den både
principiellt och praktiskt viktiga frågan om tidsbegräns­ning eller annan
begränsning av förordnande på offentlig tjänst däri­genom — inom ramen för 3 §
andra stycket och 5 § LAS — har gjorts avtalsbar, såvitt gäller de allra flesta
statsanställda m. fl., nämligen alla som inte är verksledande e. d. Den nya
föreskriften i första stycket har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1773&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1774&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;248&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag om offentlig
anställning 4 och 5 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
överensstämmelse därmed anslutits närmare till LAS (jfr prop, 1974: 174 s. 71
och 72).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äv föreskriften torde framgå att sådan talan som
avses där skall fö­ras innan förordnandeliden har gått ut (jfr även 6 § andra
stycket LAS). Det ligger f, ö, också i den förordnades intresse att eventueU
talan förs så snart som möjligt efter det att förordnandet har meddelats.
Fristen för skadeståndsanspråk framgår av 40 § LAS,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt aridra stycket får efter regeringens
bestämmande tidsbegräns­ning ske av förordnande, som avser arbetstagare i
verksledande eller därmed jämförlig ställning. Bakgranden till denna föreskrift
framgår av den aUmänna motiveringen (13,12,1,2), I sak stämmer föreskriften
över­ens med tUlämpad ordning. Frågan om vUka arbetstagare som skall an­ses
intaga verksledande eUer därmed jämförlig ställning får liksom hittills avgöras
med tillämpning av 1 § LAS (InU 1973: 36 s. 28, jfr prop. 1973: 129 s. 230).
Med tidsbegränsat förordnande avses Uksom enligt StjL såväl förordnande för
bestämd tid (visstidsförordnande) som för­ordnande tiUs vidare dock längst tiU
viss tidpunkt (s. k. längstförord-nande).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av det anförda följer att första stycket inte äger
tillämpning på för­ordnande som avses i andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt denna paragraf tillkommer det regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer att meddela närmare föreskrifter om
förfarandet vid tjänstetiUsättning (jfr 6 § tredje stycket StjL), Bestämmelsen
avser också t, ex. lärartjänst. Av bestämmelsen framgår att sådana frågor ock­så
i fortsättningen hör tiU det område som skall regleras i offentUg­rättslig
ordning. I detta sammanhang kan erinras om den försöksverk­samhet med bl. a.
partssammansatta tillsättningsnämnder som inom ra­men för DEFF:s arbete bedrivs
vid en del statsmyndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
kap. TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET I VISSA FALL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta kapitel har i den nya lagen tagits in två
paragrafer som avser speciella fal! av tjänsteutövning, nämligen dels en
skyddsregel för ordi­narie domare (1 §), dels ett förbud för de statsanställda
att lämna sin anställning under krig m. m. (2 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som den allmänna motiveringen (avsnitt 13.12.1.3)
utvisar, har ge­nom den nya lagen vissa betydelsefulla föreskrifter i StjL om
tjänste­mäns åligganden slopats. Det gäller den allmänna arbets- och lydnads­plikten
(10 §), skyldigheten all utöva annan tjänst i aUmänhet (11 § första och tredje
styckena) och tjänstebostadstvånget (12 §). Dessa frå­gor kan således i fortsättningen
tas upp av avtalsparterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1775&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1776&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;249&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om offentUg anställning 5 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om tjänstemans skyldighet att för kortare
eUer längre tid ut­öva annan tjänst än sin egen regleras i princip inte i den
nya lagen. I denna paragraf, som utan ändring har flyttats över till den nya
lagen från 11 § andra stycket StjL, regleras dock ordinarie domares skyldighet
att utöva annan tjänst..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
första meningen är den som innehar ordinarie tjänst som do­mare inte skyldig
att utöva annan statiig tjänst än jämställd eller högre domartjänst vid den
domstol han tiUhör. Bestämmelsen är att se som ett komplement till 11 kap. 5 §
RF, vari innefattas ett principiellt förbud mot förflyttning av ordinarie
domare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
meningen i paragrafen innebär en viss inskränkning i det sär­skilda skyddet för
ordinarie domare. Enligt denna är annan ordinarie underrällsdomare än lagman
skyldig att tjänstgöra även som ledamot i annan underrätt inom samma
hovrättsområde vid handläggning som fordrar flera lagfama domare än en. Denna
skyldighet, som infördes i samband med 1969 års tingsrättsreform (prop. 1969:
44, ILU 38, rskr 283), tillkom för att göra det möjligt alt tillämpa
domförhetsreg-lerna i tvistemål även vid sådana underrätter där det annars
skulle fin­nas alltför få lagfarna domare. Av de anförda förarbetena framgår
att den erbjudna vägen för att åstadkomma domförhet bör tas i anspråk bara när
annan godtagbar lösning inte står tiU buds i det enskUda fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt en särskild övergångsbestämmelse (till lagen
1971: 533) är också ordinarie valtenrättsdomare f. n. skyldig att tjänstgöra
vid annan underrätt inom samma hovrältsområde. Ordinarie vatlenrättsingenjör är
enligt samma bestämmelse skyldig att tjänstgöra som teknisk ledamot i
fastighetsdomstol. Denna skyldighet skall fortfarande gälla för sådan
vattenrätlsdomare eller vattenrättsingenjör som står kvar på övergångs­stat
(punkten 9 i övergångsbestämmelserna till den nya lagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf regleras arbetstagares
skyldigheter under krig eller krigsfara m. m. Bestämmelserna motsvarar 55 §
StjL med vissa formella justeringar, som har vidtagits av hänsyn främst tiU den
nya RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
första stycket föreskrivs att arbetstagare hos staten inte utan till­stånd får
lämna sin anställning, om Sverige är i krig. Så snart kriget har upphört och
innan pågående eller nästkommande riksmöte avslutas, skaU regeringen föreskriva
att bestämmelsen inte längre skall tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är Sverige i krigsfara, får regeringen enligt andra
stycket föreskriva att arbetstagare hos staten inte utan tillstånd får lämna
sin anställning. En sådan föreskrift upphör emellertid att gälla, om den inte
underställs riksdagen inom en månad efter beslutet eller, om riksmöte inte
pågår, efter början av närmast följande riksmöte samt godkänns av riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1777&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1778&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;250&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag om offentUg
anställning 5 och 6 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inom
två månader efter underställningen. Så snart krigsfaran har upp­hört och innan
pågående eller nästkommande riksmöte har avslutats, skall regeringen upphäva
föreskrifterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
tredje stycket erinras om att särskilda föreskrifter finns om vissa andra
anställnings- och arbetsvillkor vid krig eller krigsfara eller annars under
utomordentliga, av krig föranledda förhållanden. Dessutom be­myndigas
regeringen med stöd av 13 kap. 6 § RF att meddela de ytterli­gare föreskrifter
i detta hänseende som är nödvändiga för statsverksam­heten under de rådande
förhållandena. F. n. finns särskilda föreskrifter av denna art intagna bl. a. i
lagen med särskilda bestämmelser angående stats- och kommunalmyndigheterna och
deras verksamhet vid krig eller krigsfara m. m., krigssjukvårdslagen (1953:
688, omtryckt 1966: 52, änd­rad senast 1971: 1112), lagen (1957: 132) med
särskilda bestämmelser an­gående domstolarna och rättegången vid krig eller
krigsfara m. m. (änd­rad senast 1972: 149), allmänna tjänstepliktslagen (1959:
83, ändrad se­nast 1973: 862), lagen (1960: 513) om beredskapslillstånd,
beredskaps­kungörelsen (1960: 515, ändrad senast 1973: 866), allmänna
tjänsteplikts­kungörelsen (1961: 461) och krigsinstruktionen (1975: 1004) för
läns­styrelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
kap. BISYSSLOR M. M.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detta kapitel innehåller två paragrafer. De
reglerar arbetstagarens rätt att utanför tjänsten ha bisyssla (1 §) resp. att
uppbära vissa förmåner som förenats med tjänsten (2 §),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 denna paragraf meddelas förbud mot s, k,
förtroendeskadliga bisyss­lor. Bestämmelsen har utan saklig ändring flyttats
över från 13 § StjL (jfr prop. 1970: 72 s, 73—80, även 37 och 38 §§ StjS), Den
motsvarar också 16 § första stycket KtjS,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt första meningen får arbetstagare inte irmeha
anställning eller uppdrag eUer utöva verksamhet, som kan rabba förtroendet tiU
hans el­ler annan arbetstagares opartiskhet i tjänsteutövningen eller som kan
skada myndighetens anseende. För statsråd finns ett liknande förbud i 6 kap, 9
§ andra stycket RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt andra meningen meddelas bestämmelser i ämnet
för vissa fall i lag och i övrigt av regeringen. Exempel på lagbestämmelser i
fråga om domare m. fl. utgör 19 kap. 8 § andra stycket föräldrabalken, 42 §
tredje stycket och 44 § andra stycket konkurslagen (1921: 225), 4 kap. 6 §
första stycket, 12 kap, 3 och 22 §§ samt 21 kap, 3 § andra styc­ket
rättegångsbalken (jfr även de bestämmelser som avses i 7 kap, 10 § tredje
stycket i den nya lagen), Äv förarbetena till 13 § StjL framgår att
administrativa specialbestämmelser i ämnet skall behållas eller meddelas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1779&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1780&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;251&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om offentlig anställning 6 och 7 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;endast
i fall där det av pedagogiska eller andra skäl är nödvändigt att så sker (prop,
1970: 72 s, 76), Exempel på bestämmelser av detta slag utgör 48 §
länsstyrelseinstraklionen (1971: 460), vilken paragraf rör rätten för vissa
tjänstemän vid länsstyrelse att mot ersättning biträda skattskyldig i skatte-
och uppbördsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetstagares rätt att ha icke förtroendeskadliga
bisysslor regleras i avtal. Sålunda regleras exempelvis i 8 § AST frågan om
sådana bisyss­lors omfattning (1 mom.) och frågan om s. k, konkurrensbisysslor
(2 mom,).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt denna paragraf måste arbetstagare ha
tillstånd av regeringen för att få uppbära med tjänst förenade gåvo- eller
donationsmedel e. d. Paragrafen stämmer i sak överens med föreskrifterna i 14 §
StjL (även 17 § KtjS),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den särskilda övergångsbestämmelse som ansluter
till sistnämnda föreskrifter har efter språklig översyn också tagits in i den
nya lagens övergångsbestämmelser (punkt 10). Därav framgår att 2 § inte gäller
tjänsteman, som vid utgången av år 1965 var berättigad att utan avdrag på lönen
uppbära förmån av ifrågavarande slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 kap. ANST&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;LLNINGS
UPPH&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;RANDE P&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'&gt; ANNAT S&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;TT
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;N GENOM AVSKEDANDE&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detta kapitel innehåller föreskrifter som rör
upphörande av anställ­ning. Vissa sådana föreskrifter återfinns — förutom i LAS
— också i 8 och 11 kap. saml i andra författningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är att märka all på det kommunala området 7
kap. gäller uteslu­tande arbetstagare med statiigt reglerad anstäUning (1 kap.
5 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt denna paragraf krävs stöd av bestämmelse i
den nya lagen för alt en arbetstagare skall få skiljas från sin anställning
(jfr 29 § StjL resp. 35 § KtjS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med skiljande från anställning avses liksom f, n.
enbart tvångsentle­digande. De regler i den nya lagen som åsyftas är — förutom
föreskrif­terna om avskedande (11 kap.) —• vissa föreskrifter i förevarande
kapitel, nämligen de som rör uppsägning (2 §), tvångsentledigande vid viss
ålder eUer vid nedsättning av arbetsförmågan m. m. (3—6 §§), försättande i
disponibUitet (7 §) och förflyttning (8 §). Däremot anses varken frivUlig
avgång (jfr 3 och 9 §§) eller anställnings upphörande på grand av otUl-låten
Ijänsteförening (10 §) som skiljande från anställning i lagens me­ning. På sätt
som framgår av den allmänna motiveringen (13.12.1.5) kan f. ö. frågor om
entledigande på egen begäran och om tjänsteförening reg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1781&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1782&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga
2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;252&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag om offentlig
anställning 7 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;leras
i avtal. Av den allmänna motiveringen (avsnitt 13.12.1.2) framgår också att
frågan om tidsbegränsning eller annan begränsning av förord­nande kan regleras
i avtal inom ramen för LAS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrunden av de aUmänna reglerna i LAS
behandlas här upp­sägningsfrågor m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt första stycket i paragrafen gäller för
tillsvidareförordnad ar­betstagare sålunda uppsägningsbestämmelserna i LAS.
Innehar han stat­ligt reglerad anställning hos icke-statUg arbetsgivare (1 kap.
1 § 2 eller 3), tillämpas emeUertid också sådan bestämmelse i annan författning
(jfr avsnitt 13.12.2.3). Här kan erinras om att LAS inte omfattar arbetsta­gare
i verksledande eller därmed jämförlig ställning (1 § andra styc­ket 1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra stycket ger vissa föreskrifter i
uppsägningsfrågor m. m. såvitt rör verksledande och därmed jämförbara
arbetstagare med tiUsvidareför-ordnande. Föreskriftema har utan ändring i sak
förts över till den nya lagen från 30 § andra stycket StjL (jfr även 36 § andra
stycket KtjS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt tredje stycket måste uppsägningen ske
skriftligen för att bli gil­tig (jfr 30 § första stycket StjL, 36 § första
stycket KtjS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt denna paragraf är arbetstagare skyldig alt
avgå från anställ­ningen vid ålder som anges i avtal om statUg pension eller
motsvarande avtal. Föreskriften har förts över till den nya lagen från 31 §
StjL och 37 § KtjS utan annan sakändring än som avser tillägget angående icke
statligt pensionsavtal. Med tillägget åsyftas närmast koUektivavtal om pension
åt försäkringskasseanställda. Paragrafen avser, liksom nu gäl­lande regler,
såväl frivillig avgång och tvångsentledigande vid pensio­neringsperiodens nedre
gräns eller under perioden som anställnings upp­hörande vid periodens övre
gräns eller vid pensionsålderns inträde (jfr prop, 1975: 78 s, 256).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statliga pensionsbeslämmelser återfinns främst i
det allmänna pen­sionsavtalet för statliga och vissa andra tjänstemän (jfr ALS
1975—76).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf innehåUer föreskrifter om
tvångsentledigande vid nedsättning i arbetsförmågan på grund av sjukdom e. d.
Den motsvarar i sak 32 § första stycket StjL (även 38 § första stycket KtjS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf innehåller föreskrifter om
entledigande i visst fall av fuUmaktshavare, som har blivit urståndsalt att
fullgöra sin tjänst till-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1783&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1784&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;253&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag om offentlig
anställning 7 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fredsställande.
Bestämmelsen har förts över från 32 § andra stycket StjL (jfr även 38 § andra
stycket KtjS) utan annan ändring i sak än som har föranlelts av att
anställningsformen konstitutorial har slopats genom den nya lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äv övergångsbestämmelserna framgår att den som har
konstituerats på sin tjänst före utgången av år 1976 alltjämt skall vara
underkastad äldre lag, såvitt nu är i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf ger vid handen att arbetstagare i
vissa fall inte får entledigas enligt 4 eller 5 §, om han lämpligen kan
förflyttas tiU eller be­redas annan anstäUning som är förenad med rätt till
statUg pension. Den nya lagen innebär ingen ändring i sak jämfört med 32 §
tredje stycket StjL (även 38 § tredje stycket KtjS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Här behandlas det för vissa delar av
statsförvaltningen speciella insti­tutet försättande i disponibUitet.
Föreskriften har efter språklig justering förts över till den nya lagen från 33
§ StjL (jfr även prop. 1966: 1 bil. 5 s. 9).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf behandlas institutet förflyttning,
vilket äger tiUämp­ning bara på det statliga området. Enbart formeUa ändringar
har gjorts (jfr 34 § StjL). Äv den allmänna motiveringen (avsnitt 13.12.1.5)
fram­går bl. a. att institutet har ansetts nödvändigt med hänsyn tUl intresset
av att den statliga förvaltningsorganisationen skall kunna utvecklas på det sätt
som staten finner bäst förenligt med samhällets behov. Institutet utgör således
en begränsad modifiering av den särskilda trygghet i an­ställningen som åtnjuts
av sådana domare och förvaltningstjänstemän som är anstäUda med fullmakt. I
vissa fall kan samma resultat som ge­nom förflyttning nås genom egen uppsägning
(9 §) i förening med ny fullmakt på den andra tjänsten (4 kap. 6 §). Äv den
allmänna moti­veringen framgår också att frågan om förflyttning måste regleras
i lagform bl. a. på grund av 11 kap. 10 § RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket innehåller sålunda en bestämmelse att sådan arbetsta­gare hos staten
som är anställd med fuUmakt får förflyttas till annan statlig tjänst som också
tiUsätts med fuUmakt. Vidare föreskrivs där att sådan arbetstagare inom
försvarsmakten, som är krigsman och anställd med förordnande tUls vidare, får
förflyttas till annan anställning avsedd för krigsman, allt enligt de närmare
föreskrifter som regeringen medde­lar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1785&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1786&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;254&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om offentlig anställning 7 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra stycket ger vid handen att förflyttning i
regel får ske endast tiU anslällning hos myndighet inom samma
verksamhetsområde. Delta gäl­ler både förflyttning av fuUmaktshavare och förflyttning
av krigsman. Om arbetsuppgifterna är likartade eller arbetstagaren i allt faU
med hän­syn till sin utbildning är lämpad för anställningen får enligt andra
styc­ket förflyttning dock ske även tiU tjänst hos myndighet inom annat
verksamhetsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket hänvisar i fråga om förflyttning av
ordinarie domare tUl RF (jfr 11 kap, 5 § tredje stycket RF),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om sådan arbetstagare hos staten som är anställd med konsti­tutorial
skall — enligt en särskild övergångsbestämmelse (punkt 8) till den nya lagen —
äldre föreskrifter fortfarande tillämpas. Del innebär att arbetstagare, som har
konstituerats före ikraftträdandet av den nya la­gen, under de i lagen i övrigt
angivna förutsättningarna kan tvångsför-flyttas till annan tjänst, om denna
tillsätts med fullmakt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf, som har ersatt 35 och 36 §§ StjL
(även 39 och 40. §§ KtjS), slår fast att arbetstagares begäran om entledigande
skall ske skriftligen. Med begäran om entledigande avses därvid inte bara egen
uppsägning från fullmaktshavares eller tillsvidareförordnads sida utan också
ansökan från den som är förordnad för bestämd tid att bU entledi­gad före
tidens utgång,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skriftlighetskravet har motiverats med hänvisning
tUl ordningsskäl. Här kan också erinras om det skriftliga förfarande som
allmänt tilläm­pas inom den offentliga förvaltningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf innehåller vissa bestämmelser som
rör förening av tjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket innehåUer en föreskrift som behandlar anställnings upp­hörande. Får
arbetstagare annan anstäUning och är denna nya anstäU­ning statligt reglerad,
upphör enligt denna föreskrift den första anställ­ningen automatiskt, om inte
annat följer av föreskrift om förening av tjänster. Sådan föreskrift skall
meddelas i kollektivavtal eUer — i fråga om fuUmaktshavare — av regeringen. Det
ankommer sålunda på rege­ringen att meddela föreskrifter angående förening av,
å ena sidan, ordi­narie domartjänst eller annan fullmaktstjänst samt, å andra
sidan, annan allmän tjänst. Som första stycket ger vid handen har aUtså i och med
den nya lagen frågan om tjänsteförening i stort sett flyttats över till av­talsområdet
(jfr 38 c § första stycket StjL, även 28—30 och 33 §§ StjS; 32—34 och 42 §§
KtjS). Det framhålls i den allmänna motiveringen (av-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1787&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1788&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;255&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om offentUg anställning 7 och 8 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;snitt
13.12.1.5) att delta utgör en klar utvidgning av nämnda område i förhåUande
till vad som hittills har gällt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I avbidan på kollektivavtal äger regeringen meddela
föreskrifter också i fråga om tjänsteförening i allmänhet, t. ex. genom att
låta 28—30 §§ StjS gälla t. v. (jfr övergångsbestämmelsema p, 6), Sker det,
blir tjänste­förening tillåten på samma sätt som f. n. tiU dess avtal träffas i
frågan. Det kan särskilt anmärkas att med &amp;quot;arbetstagare&amp;quot; i denna
paragraf, lik­som i 7 kap. i övrigt där inte annat anges, avses uteslutande
anställda hos staten eller hos aUmän försäkringskassa eller vissa
kommunanställda m. fl. med statligt reglerade avlöningsförmåner (jfr 1 kap.
1,2,4 och 5 §§). Vad som i paragrafen avses med &amp;quot;statligt reglerad&amp;quot;
anställning framgår av 2 kap. 1 §. Paragrafen omfattar således till ingen del
exem­pelvis s. k. rent kommunal anställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra stycket utsäger att regeringen, om särskUda
skäl föreligger, får besluta att anställning skall bestå utan hinder av första
stycket. Genom denna bestämmelse behålls den nuvarande möjligheten för
regeringen att till förmån för den anställde göra avvikelse från föreskrifterna
om tjäns­teförening. Som framgår av bestämmelsen, är avsikten dock att den
skall användas bara i undanlagsfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket innehåller — liksom f. n. 38 c §
andra stycket StjL &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;— en erinran om de särskilda förbuden för ledamot
av högsta domstolen eller regeringsrätten att inneha eUer utöva annan
statstjänst. Sådana för­bud finns i 3 kap. 4 § rättegångsbalken och 3 § lagen
(1971: 289) om all­männa förvaltningsdomstolar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap, TURORDNING VID UPPSÄGNING PÅ GRUND AV AR­BETSBRIST&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta kapitel meddelas vissa föreskrifter som
avviker från eller kom­pletterar LAS, när det gäller att fastställa
turordningen mellan de be­rörda arbetstagarna vid uppsägning på grund av
arbetsbrist. Föreskrif­terna i den nya lagen utgör en motsvarighet tUl några av
de lagregler i ämnet som trädde i kraft den 1 januari 1975 (prop, 1974: 174),
De nya föreskrifterna avser också undervisningsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppkommer fråga om uppsägning på grund av
arbetsbrist, skaU enligt första stycket i denna paragraf turordning för
uppsägning fastställas när det behövs. Denna bestämmelse, som närmast är att se
som en lyd-Ughetsföreskrift, motiverad av hänsyn till den offentliga
förvaltningens formbundenhet, har efter viss justering förts över till den nya
lagen från 40 § StjL (även 45 § KtjS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket i samma paragraf innehåller en föreskrift att i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1789&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1790&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;256&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag om offentlig
anställning 8 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;turordning
vid uppsägning LAS skaU gälla också för arbetstagare i verks­ledande eller
därmed jämförlig ställning, i den mån regeringen inte före­skriver annat (jfr 1
§ andra stycket 1 LAS),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ändra stycket har trätt i stället för 39 § StjL
(även 44 § KtjS), Därvid är att märka bl, a, att de avvikande bestämmelser som
f. n. finns i 41 § och 42 § andra stycket StjL saknar motsvarighet i den nya
lagen. Del innebär, som har framgått av den allmänna motiveringen, att ifrågava­rande
spörsmål i fortsättningen regleras av 22 § LAS resp. av kollektiv­avtal inom
ramen för 3 § andra stycket LAS. I avbidan på sådant avtal kan eventuellt
särskilda föreskrifter behöva utfärdas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt denna paragraf skall myndighet vid
bestämmandet av arbetsta­gares plats i turordning för uppsägning ta hänsyn
också tiU kravet att myndigheten på ett riktigt sätt fullgör rättskipnings-
eller förvaltnings­uppgift. Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt
13,12,1.5) har denna föreskrift tagits över från 42 § första stycket StjL (även
47 § första stycket KtjS). Äv förarbetena framgår bl. a, att den nuvarande
lagregeln, som har motiverats under hänvisning tUl statens allmänna funktion
och statsförvaltningens uppbyggnad, främst åsyftar sådana uppgifter som
innefattar myndighetsutövnmg (prop, 1974: 74 s. 56), Den nya föreskriften är tillämplig
också på statligt reglerade anställ­ningar utanför statens område, t, ex. inom
skolväsendet. Det kan därför vara motiverat att här erinra om att
utbildningsutskottet nyligen har framhållit vikten av att
&amp;quot;turordningsregler vid uppsägning av lärare ut­formas så att kvalitén på
undervisningen i de olika ämnena säkerställs&amp;quot; (UbU 1975/76: 15 s. 10,
riksdagens protokoU 1975/76: 38).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Någon motsvarighet till 41 § eller 42 § andra
stycket StjL har, som nämnts vid 1 §, däremot inte tagits upp i den nya lagen.
I dessa delar skall sålunda i stäUet gälla bestämmelsema i LAS eller i
kollektivavtal som avses i 3 § andra stycket LAS,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;j S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Strider uppsägning mot bestämmelse om turordning,
skall uppsäg­ningen enligt första stycket på yrkande av arbetstagare förklaras ogiltig.
Turordningsbestämmelserna meddelas i lag eller med stöd av lag resp. i
kollektivavtal. Vid tvist om giltigheten av uppsägningen skaU enligt andra
stycket där angivna bestämmelser i LÄS (34 § andra och tredje styckena samt 36
och 37 §§) äga motsvarande tillämpning. Innehållet i paragrafen är detsamma som
i 43 § StjL (jfr därom prop, 1974: 174 s. 60; även 48 § KtjS),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1791&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1792&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;257&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om offentlig anställning 9 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
kap. FÖRETRÄDESRÄTT TILL NY ANSTÄLLNING&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detta kapitel innehåUer föreskrifter om
företrädesrätt till ny anställ­ning (återanställningsrätt), vilka avviker från
eller kompletterar de all­männa bestämmelserna i LAS, Föreskrifterna i den nya
lagen utgör en motsvarighet till några av de lagregler i ämnet som trädde i
kraft den 1 januari 1975 (prop, 1974: 174), De nya föreskrifterna avser också
un­dervisningsområdet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt första stycket i denna paragraf skall i
ärende om tillsättning av tjänst fastställas turordning för företrädesrätt till
ny anställning, när det behövs. Bestämmelsen, som i det väsentliga motsvarar 46
§ StjL (även 51 § KtjS), har i likhet med 8 kap. 1 § första stycket tillförts
den nya lagen närmast i klarhetens intresse och av hänsyn tUl den offentliga
förvaltningens formbundenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt andra stycket skall i fråga om
företrädesrätt till ny anställning gälla bestämmelserna i LAS också för
arbetstagare i verksledande eller därmed jämförlig ställning, i den mån
regeringen inte föreskriver annat (jfr 1 § andra stycket 1 LÄS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsema i andra stycket motsvarar 44 § StjL
(även 49 § KtjS). Därvid är att märka att de föreskrifter i StjL som avser
bestämmandet av turordningen för återanställning (47 och 48 §§) saknar
motsvarighet i den nya lagen. Dessa frågor skall i stället regleras enbart av
25 och 26 §§ LÄS eller av kollektivavtal som avses i 3 § andra stycket LAS. I
avbidan på sådant avtal kan eventuellt särskilda föreskrifter behöva utfärdas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I tredje stycket erinras — på motsvarande sätt
sorii i nu gäUande lag (44 § andra stycket StjL, jfr prop. 1974: 174 s. 64) —
om vad som gäl­ler om grund för tjänstetillsättning. Denna erinran, som har
utformats som en hänvisning tiU 4 kap. 3 § (första och andra styckena), syftar
bl, a, på föreskriften om sakliga grunder i 11 kap, 9 § andra stycket RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt första meningen i denna paragraf gäller
återanställningsrätt inte tiU högre tjänst än den som det tidigare förordnandet
avsåg, om särskUda skäl inte föranleder annat. Sådan rätt kan alltså i
allmänhet inte åberopas för befordran. ÅteranstäUningsrätt gäller enligt andra
me­ningen inte heller gentemot arbetstagare, som skaU placeras om på grund av 7
§ andra stycket LAS, Motsvarande bestämmelser finns f, n, i 45 § StjL (även 50
§ KtjS), Av den allmänna motiveringen framgår att denna bestämmelse har tagits
in i den nya lagen med hänsyn till den nära an-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17  
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 105. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1793&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1794&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105  
.Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;258&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag om offentlig
anställning 9 och 10 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;knytningen
till föreskrifterna om tillsättning av tjänst (jfr prop, 1974: 174 s, 66 f,),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att vara gUtig skall enligt första stycket i förevarande
paragraf anmälan enligt 27 § första stycket LAS av anspråk på återanställnings­rätt
ske skriftligen hos den myndighet där arbetstagaren är eUer senast har varit
anställd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen motsvarar 49 § första stycket StjL
(även 54 § första stycket KtjS) med den formella ändringen att det enligt den
nya lagen är den myndighet där arbetstagaren är eUer senast har varit anställd
(f. n, &amp;quot;anställningsmyndigheten&amp;quot;) som har att ta emot anmälningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra stycket innehåller en ordningsföreskrift av
innebörd att myn­dighet är skyldig att, i beslut om uppsägning på grand av
arbetsbrist och i underrättelse om att tidsbegränsat förordnande på grund av
arbetsbrist inte kommer att förnyas, erinra om plats och sätt för anmälan
enligt första stycket. Erinran skall således innehålla uppgift om den myn­dighet
där arbetstagaren är eller senast har varit anställd samt om kra­vet på
skriftiig form. Föreskriften har tagits över från 49 § andra stycket StjL (även
54 § andra stycket KtjS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
kap, DISCIPLINANSVAR&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samband med ämbétsansvarets avskaffande har StjL
(liksom även KtjS) fr, o, m, den 1 januari 1976 tiUförts nya regler om
disciplinansvar, avskedande, åtalsanmälan, avstängning m, m. Som framgår av den
all­männa motiveringen (avsnitt 13,12,1,6) har dessa regler i huvudsak utan
ändring förts över tUl den nya lagen. Till stöd härför har åbe­ropats att vad
riksdagen anförde vid reglernas tillkomst (JuU 1975: 22 s, 100) fortfarande tUl
alla delar är aktuellt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om disciplinansvar har samlats i
detta kapitel i den nya lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1-4
§§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I dessa paragrafer, som motsvarar 18—20 §§ StjL
(även 18, 19; 19 a och 20 §§ KtjS) med vissa redaktionella ändrmgar, regleras
frågan om åläggande av disciplinpåföljd m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av 3 § framgår att bestämmelsema i 2 § om
disciplinpåföljderna '&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;— liksom anslutande bestämmelser (nu 20 § StjS och
19 § KtjS) om stor­leken av löneavdrag — är dispositiva i den meningen att
kollektivavtal kan träffas om påföljderna.  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1795&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1796&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;259&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om offentlig anställning 11 och 12 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
kap. AVSKEDANDE&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta kapitel har i den nya lagen tagits in vissa
bestämmelser om av­skedande. I fråga om motiven härför får hänvisas tUl vad som
har an­förts vid rubriken tiU 10 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1—4
§§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Dessa paragrafer reglerar frågan om avskedande i
samband med brott eller med grov eller upprepad tjänsteförseelse. De motsvarar
de mate­rieUa bestämmelserna i 22 § första—fjärde styckena StjL (även 22 §
första—fjärde styckena KtjS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket innehåUer, liksom f. n. 22 § femte
stycket StjL (även 22 § femte stycket KtjS), ett förbud för myndighet att
avskeda någon enbart pä grand av omständighet som myndigheten, har känt tiU mer
än en månad. Paragrafen motsvarar i sak 18 § andra stycket LAS. Efter­som
föreskriften är oförändrad i sak och sålunda i praktiken har till-lämpats redan
fr. o. m. år 1976, har det inte ansetts behövligt att med­dela någon särskild
övergångsbestämmelse tUl den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Dessutom har i detta stycke tillagts en föreskrift
som sträcker ut fris­ten till två månader, räknat från det att den myndighet
som arbetstaga­ren lyder under har fått kännedom om saken, när det gäUer
prövning i statens ansvarsnämnd (15 kap. 4 §). Tillägget har motiverats med att
prövningen i sådant faU äger rum i en helt annan myndighet än den där en stor
del av utredningen i regel måste ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra stycket gör, på samma sätt som gällande lag,
visst undantag från regeln i första stycket för det fall att JO eller JK
påkallar avske­dande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
kap, ÅTALSANMÄLAN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta kapitel har i den nya lagen tagits in vissa
bestämmelser om skyldighet att göra åtalsanmälan, I fråga om motiven härför får
hänvi­sas till vad som har anförts vid rabriken tUl 10 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
och 2 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Dessa båda paragrafer reglerar på samma sätt som f,
n, (jfr 25 § StjL,&lt;br&gt;
24 a § KtjS) myndighets skyldighet att i vissa fall anmäla arbetstagare&lt;br&gt;
till åtal för brott varigenom han har satt åliggande i tjänsteutövningen&lt;br&gt;
åt sidan,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som framgår av 1 kap, 3 § är myndighets skyldighet
att göra åtals­anmälan mot justitie- eller regeringsråd inte längre
lagreglerad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1797&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1798&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;260&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om offentlig anställning 13 och 14 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
kap, AVSTÄNGNING OCH LÄKARUNDERSÖKNING&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta kapitel har i den nya lagen tagits in vissa
bestämmelser om tvångsåtgärderna avstängning och läkarundersökning, I fråga om
mo­tiven härför får hänvisas till vad som har anförts vid rubriken tUl 10 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En av de nu gällande föreskriftema om avstängning
saknar motsvarig­het i den nya lagen. Det är fjärde stycket i 26 § StjL (även
25 § femte stycket KtjS), vari f. n. föreskrivs att en tjänsteman, som har
varit av­stängd från tjänsten men inte avskedats, äger uppbära den lön som kan
ha dragits av. Denna fråga kan således i fortsättningen regleras genom avtal på
samma sätt som andra avlöningsfrågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1§§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Dessa paragrafer innehåller föreskrifter om vissa
tvångsåtgärder, nämligen avstängning och läkarundersökning av arbetstagare. De
mot­svarar i sak de bestämmelser som f.n, gäller enligt 26 § första stycket
samt 27 § första och fjärde styckena StjL (jfr även 25 § första stycket samt 26
§ första stycket KtjS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 1 § har gjorts en del formella justeringar, som
inte innebär någon saklig ändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detsamma gäller bestämmelserna i 2 §, som har
arbetats om i förtyd­ligande syfte. Sålunda har betydelsen av reglerna om
läkarundersökning framhävts på så sätt, att reglerna därom i den nya lagen
behandlas för sig, nämligen i andra stycket av denna paragraf. Det kan anmärkas
att paragrafen inte avser de avstängningsfall som åsyftas i 34 § andra stycket
LAS,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf innehåller i fråga om statsanställda
en hänvisning tUl särskilda författningsbestämmelser om frånträdande av
tjänsteutövnmg i samband med omyndighetsförklaring eUer konkurs. Den motsvarar
28 § StjL utan saklig ändring. Exempel på åsyftade bestämmelser utgör 4 kap. 1
§ andra stycket rättegångsbalken i fråga om domare och 199 § konkurslagen
(1921: 225) i fråga om &amp;quot;ämbets- eller tjänsteman&amp;quot;; Frågan om arbetstagares
avlöningsförmåner i sammanhanget är givetvis en fråga för avtalspartema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
kap, HANDLÄGGNINGEN AV FRÅGOR SOM AVSES I 10—13 KAP,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detta kapitel innehåller vissa föreskrifter om
förfarandet i anslutning tiU lagbestämmelserna om disciplinansvar, avskedande,
åtalsaiunälan, avstängning och läkarundersökning, Föreskriftema har i stort
sett utan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1799&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1800&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;261&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om offentlig anställning 14 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ändring
förts över från motsvarande bestämmelser i StjL och KtjS, I fråga om bl, a,
motiven för att i den nya lagen ta in föreskrifterna får hänvisas till vad som
har anförts vid rubriken till 10 kap. Andra formella föreskrifter meddelas i
15—17 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det kan här upplysas att SAV har gett ut ett
cirkulär (A: 2 1976) som rör tvister om disciplinpåföljd, avskedande m, m, på
statstjänstemanna­området enligt gällande ordning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I första stycket ges en föreskrift om kommunikation
med arbetstaga­ren, när det uppkommer fråga om disciplinansvar, avskedande,
avstäng­ning eller läkarandersökning, och om skriftligt eller muntligt yttrande
från hans sida, I andra stycket ges en föreskrift om särskild utredning i'
ärendet på arbetstagarens begäran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna i paragrafen motsvarar 24 § första
stycket, 26 § andra stycket första meningen och 27 § andra stycket StjL (även
24 § första stycket, 25 § andra stycket första meningen och 26 § andra stycket
KtjS),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf innehåUer föreskrifter om
bevisupptagning vid dom­stol i ärende om disciplinansvar eller avskedande
enligt den nya lagen. De motsvarar 24 § andra stycket StjL (även 24 § andra
stycket KtjS),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det kan anmärkas att gäUande lagföreskrifter har
kompletterats så, att kostnad för bevisupptagningen skall utgå av allmänna
medel (20 a § StjS, 24 § tredje stycket KtjS),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt denna paragraf får myndighet inte inleda
eller fortsätta disci­plinärt förfarande enligt lagen, om åtgärd har vidtagits
för att anställa åtal mot arbetstagaren för förseelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen motsvarar 21 § första stycket StjL
(även 21 § första stycket KtjS) med den ändringen, att enligt den nya lagen
hinder för dis­ciplinärt förfarande inträder redan så snart åtgärd har
vidtagits för att anställa åtal, t, ex, när åtalsanmälan har gjorts. Härigenom
har uppnåtts kongruens med bestämmelsen i 6 § (jfr även 13 kap. 1 §). Enligt
ett ut­talande under förarbetena tUl 21 § första stycket StjL anses det enUgt
gäUande rätt — även utan särskild föreskrift därom — givet att förfa­rande, som
kan leda tUl åläggande av disciplinpåföljd, inte får inledas eller fortsättas,
sedan gärningen har anmälts tUl åtal enligt 25 § StjL (prop. 1975: 78 s. 194).
Den nya lagen innebär således därutinnan när­mast ett förtydligande. I den nya
3 § anses emeUertid — på samma sätt som i 6 § — föratom åtalsanmälan även annan
åtgärd varigenom brott-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1801&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1802&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;262&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag om offentlig
anställning 14 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;målsförfarande
inleds utgöra &amp;quot;åtgärd för att anställa åtal&amp;quot; (jfr prop. 1975: 78 s,
196),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 4 § upptas en bestämmelse om att disciplinpåföljd
inte får åläggas' arbetstagare efter det att han har lämnat sin anställning hos
myndighet eller har blivit uppsagd därifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna bestämmelse, som motsvarar 21 § andra stycket
StjL (även 21 § andra stycket KtjS), är avsedd att också äga tUlämpning, när an­ställning
hos myndighet upphör till följd av otillåten tjänsteförening (jfr 7 kap, 10 §),
Det avgörande skaU således också i sådant fall vara huravida anställning hos
myndigheten alltjämt föreligger eller inte. Är så fallet, kan disciplinpåföljd
åläggas, även om arbetstagaren vid tiU-fället inte utövar sin tjänst hos
myndigheten i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf innehåller en preskriptionsregel.
Arbetstagare får så­lunda inte åläggas disciplinpåföljd som avses i 10 kap. 1—3
§§, om han inte senast inom två år efter förseelsens begående har erhålUt en
skriftlig anmaning enhgt 14 kap. 1 § i ärende om disciplinansvar eller avske­dande.
Bestämmelsen motsvarar 21 § tredje stycket StjL (även 21 § tredje stycket KtjS)
utan saklig ändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt denna paragraf får — om åtalsanmälan har
gjorts eller brott­målsförfarande annars har inletts mot arbetstagare — den
offentiige ar­betsgivaren inte avgöra fråga om arbetstagarens avskedande,
förrän an­svarsfrågan har prövats slutligt. Bestämmelsen motsvarar 22 § första
stycket andra meningen StjL (även 22 § första stycket andra meningen KtjS) utan
ändring i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf hänvisar i sitt första stycke tUl
LAS i fråga om varsel till och överläggning med lokal arbetstagarorganisation i
ärende om av­skedande. Stycket motsvarar 24 § tredje stycket StjL (även 24 §
fjärde stycket KtjS) utan ändring i sak (jfr prop. 1975: 78 s. 167,198).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I andra stycket har tagits in en föreskrift om att
lokal arbetstagaror­ganisation genast skaU underrättas om beslut om avstängning
enligt 13 kap, 1 eller 2 §, Föreskriften innebär att myndigheten i
fortsättningen har att underrätta den fackliga organisationen om
avstängningsbeslut, oavsett huruvida beslutet har samband med tjänsteförseelse
eller brott (13 kap, 1 §) eller med sjukdom e, d, (13 kap. 2 § första eller
tredje stycket). Syftet med denna nya underrättelseplikt är att underlätta för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1803&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1804&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;263&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om offentUg anställning 14 och 15 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;organisationen
att bistå arbetstagare i ärendet. Här kan också erinras om arbetstagarens
möjligheter till rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1972: 429),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf innehåller en föreskrift att frågan
om avskedande skall tas upp till prövning snarast efter det att avstängning
enligt 13 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
har beslutats. Vidare föreskrivs att myndigheten alltid vid avgöran­&lt;br&gt;
det av frågan om avskedande också skaU pröva huravida avstängningen&lt;br&gt;
skall bestå eller inte,. Föreskriften motsvarar 26 § tredje stycket StjL&lt;br&gt;
(även 25 § fjärde stycket KtjS) utan saklig ändring,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                        ;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
denna paragraf får beslut om läkarandersökning enligt 13 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
(andra stycket) inte läggas till grund för avstängning enligt samma&lt;br&gt;
lagrum (tredje stycket), förrän beslutet har slutligt prövats efter talan&lt;br&gt;
som avses i 16 kap, 2 § eller också rätten tiU sådan talan har förlorats.&lt;br&gt;
Föreskriften motsvarar 27 § femte stycket första meningen StjL (även&lt;br&gt;
26 § fjärde stycket KtjS) utan saklig ändring,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om justitie- och regeringsråd (jfr 27 §
femte stycket andra me­ningen StjL) hänvisas till 15 kap, 5 § i den nya lagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt denna paragraf skall 17 och 18 §§
förvaltningslagen&lt;br&gt;
tillämpas i fråga om beslut om avstängning enligt 13 kap, 1 § eller 2 §&lt;br&gt;
(första eller tredje stycket) eUer om läkarandersökning enligt 13 kap.&lt;br&gt;
2 § (andra stycket), även om beslutet utgör s. k. beslut under ärendes&lt;br&gt;
handläggning, dvs. inte utgör avgörande av ärende. Föreskriften motsva­&lt;br&gt;
rar 26 § andra stycket andra punkten och 27 § tredje stycket StjL (även&lt;br&gt;
25 § andra stycket andra punkten och 26 § andra stycket KtjS) utan sak­&lt;br&gt;
lig ändring.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15
kap. BESLUTANDE MYNDIGHET, M. M.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detta kapitel innehåller vissa bestämmelser om vem
som skall avgöra fråga om anställnings upphörande, förflyttning,
disciplinansvar, avske­dande, åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning
(1—6 §§). En del av dessa bestämmelser är sådana att det kan sättas i fråga, om
de inte skuUe kunna föras över tiU förordning. Det har dock av praktiska skäl
ansetts lämpligast att låta dem stå kvar i lag. De enda sakliga änd­ringar som
därvid har gjorts i den nya lagen avser vissa frågor som ute­slutande rör
justitieråd och regeringsråd (5 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
innehåller kapitlet en särskild omröstningsbestämmelse för hit-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1805&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1806&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;264&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag om offentlig
anställning 15 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hörande
avgöranden (7 §), I den nya lagen har i jämförelse med StjL bestämmelsens
tUlämpningsområde utvidgats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Här regleras vem som avgör vissa frågor om
anställnings upphörande enligt bestämmelserna i 7 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket avser uppsägnmg (7 kap, 2 §),
entledigande vid ålder som anges i pensionsavtal (7 kap, 3 §), entledigande på
gmnd av sjuk­dom m, m, (7 kap, 4 §) och enfledigande på egen begäran (7 kap, 9
§). Ingen saklig ändring har gjorts (37 § andra stycket StjL, jfr 41 § KtjS),
Föreskriften utvisar sålunda att sådan fråga i allmänhet prövas av den
myndighet som skall tUlsätta tjänsten, dvs, besluta om anställning. Be­träffande
tjänst, som skaU tillsättas av regeringen, prövas frågan enUgt föreskriften
dock av regeringen eller myndighet som denna bestämmer, utom såvitt rör
justitie- eller regeringsråd (jfr 5 §),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt andra stycket skaU regeringen i allmänhet
avgöra fråga om ent­ledigande av fuUmaktshavare i visst fall (7 kap, 5 §) eller
om försät­tande i disponibUitet (7 kap, 7 §), Bestämmelsen har förts över från
gällande författningar (37 § andra stycket andra meningen StjL, jfr 41 § KtjS)
utan annan ändring än att det i den nya lagen har angetts, att när­mare
föreskrifter i frågorna meddelas av regeringen. Därmed avses att markera att
frågorna hör till det område som skall regleras i offentlig­rättslig ordning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Här regleras frågan om vem som skaU besluta om
förflyttning av vissa arbetstagare hos staten (7 kap, 8 §), Bestämmelsen
stämmer över­ens med nuvarande föreskrift i 37 § tredje stycket StjL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I första meningen anges vem som prövar fråga om
disciplinansvar, avskedande, åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning
(10—13 kap.) beträffande arbetstagare hos staten. Bestämmelsen, som i fråga om
det statliga området i sak oförändrad har förts över från 37 § första stycket
första meningen StjL, utvisar att sådan prövning ankommer på den myndighet
varunder arbetstagaren lyder, om inte annat följer av lag eller
regeringsföreskrift. Beträffande vissa statliga tjänstemän har sär­skilda
föreskrifter i ämnet meddelats i 4 och 5 §§, Ätt bestämmelsen inte är
tillämplig beträffande arbetstagare hos riksdagen eller dess myndighe­ter
följer av 6 §, Den nya lagen reglerar, i motsats tUl nuvarande KtjS, också
frågan om vUken myndighet som skall meddela beslut beträffande kommunanstäUda
lärare eller andra icke-statiiga arbetstagare, där det­ta inte framgår av lag
eUer regeringsföreskrift. På sistnämnda område&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1807&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1808&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;265&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag om offentlig
anställning 15 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;torde
emellertid ofta finnas anledning för regeringen att meddela sär­skUda
föreskrifter om beslutsmyndighet. Enligt andra meningen tas fråga om
disciplinansvar (10 kap.), avskedande (11 kap.) eUer avstängning en­ligt 13
kap. 1 § upp även på anmälan av JO eller JK (jfr 37 § första stycket andra
meningen StjL, se 1975: 1340; även 22 a § och 25 § tredje stycket KtjS, se
1975; 1341). Av tredje meningen framgår att, liksom f. n., fråga om avstängning
enligt 13 kap. 1 § på grand av misstanke om brott tas upp också på anmälan av
åklagare (jfr37 § första stycket tredje meningen StjL, även 25 § tredje stycket
KtjS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
paragrafen ger vid handen skall fråga om t. ex. avskedande från anställningen
hos en myndighet prövas av den myndigheten, även om arbetstagaren genom
tjänsteförening är anställd också hos någon annan myndighet. Omständigheterna
kan därvid vara sådana att arbetstagaren bör avskedas från den ena
anställningen men inte från den andra, I detta hänseende räknas staten således
inte som en enda arbetsgivare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf avser prövningen av frågor om
disciplinansvar, av­skedande, åtalsanmälan, avstängning eller läkarandersökning
beträf­fande vissa högre tjänstemän. Det gäller (7) orduiarie domare utom
justitieråd och regeringsråd, (2) byråchefer och jämstäUda eUer högre statliga
förvaltningstjänstemän samt (5) andra tjänstemän enligt rege­ringens
bestämmande. Det föreskrivs i paragrafen att denna prövning skall äga ram i en
särskUd femmannanämnd, kallad statens ansvars­nämnd. Av sista stycket framgår
att det ankommer på regeringen att meddela närmare föreskrifter om nämndens
sammansättning och verk­samhet. För nämnden finns redan, i anslutning till 38 §
andra stycket StjL, en särskUd mstraktion (1975:1344).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
vilka tjänster som enligt nu gällande lag skall anses vara jäm­ställda med
eller högre än tjänst som byråchef belyses i motiven tUl förutvarande 18 § i
StjL (prop. 1965: 60 s. 177, 281; jfr även 2LU 1967: 37 s. 3). Därav framgår
bl. a. att frågan bör avgöras med utgångspunkt i den anställdes
tjänsteställning och inte i hans lönemässiga förhållan­den. Detta gäller också
vid tillämpning av den nya lagen (punkt 2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
får anses vara bäst förenligt med den nya lagen att möjligheten enligt 3 att
utvidga den i 1 och 2 angivna personkretsen liksom hittUls utnyttjas bara i mer
specieUa fall, t. ex. i fråga om andra tjänster av förtroendekaraktär. På
exempelvis skolområdet har detta sålunda skett i fråga om tjänst som
skoldirektör, biträdande skoldirektör och förste rektor (18 kap. 10 §
skolförordningen, se 1975:1185). Däremot torde det av praktiska skäl inte
sällan vara motiverat att i administrativ ord­ning med ledning av vad som nyss
har anförts meddela ytterligare före­skrifter för tillämpningen av 2. Det kan
anmärkas att ansvarsnämnden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1809&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1810&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;266&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag om offentlig
anställning 15 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har
att pröva angivna frågor också för det fall att tjänstemannen sam­tidigt har en
annan, lägre tjänst som inte omfattas av paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf erinras om att fråga om skUjande
från tjänst vid viss ålder eller vid nedsatt arbetsförmåga m. m., avskedande,
avstängning eller läkarandersökning (7 kap, 3—5 §§, 11 och 13 kap,) äv
justitieråd eller regeringsråd skall avgöras enligt särskilda bestämmelser i RF
och i annan lag. Av de åsyftade bestämmelsema (12 kap, 8 § andra stycket RF
samt 3 kap, 3 § andra stycket och 57 kap, 1 § rättegångsbalken) framgår att
frågan prövas direkt av högsta domstolen på talan av JK eller JO. Vidare
innehåller paragrafen en bestämmelse om att handlägg­ningen skall ske i den för
tvistemål föreskrivna ordningen. Därvid skall dock 7 § tUlämpas, dvs. att vid
omröstning i högsta domstolen brott­målsreglerna (29 kap, rättegångsbalken) skall
äga motsvarande tillämp­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nya bestämmelserna innebär, som har redovisats i den allmänna motiveringen
(13.12,1,7), en viss förenkling jämfört med gällande ord­ning. Den föregående
administrativa prövning som i vissa hithörande fall skall äga ram enligt StjL
har sålunda slopats, I fråga om frivUlig av­gång från tjänsten har däremot
ingen ändring skett, I den allmänna mo­tiveringen har i enlighet därmed
framhållits att slutgiltigt beslut härom också fortsättningsvis meddelas i
administrativ ordning (jfr 1 § i detta kap,),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äv bestämmelsen framgår att det ankommer på
riksdagen att beträf­fande tjänstemän hos riksdagen eller dess myndigheter
meddela bestäm­melser om beslutande organ i frågor som avses i 1—4 §§ (jfr 1
kap, 4 § första stycket). Bestämmelsen stämmer överens med nuvarande 38 b § i
StjL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
innehåller en hänvisning till vissa omröstningsregler i 29 kap,
rättegångsbalken, såvitt rör frågor om anställnings upphörande,
disciplinansvar, avskedande, åtalsanmälan, avstängning eller läkarander­sökning
(jfr 1 och 2 §§). Reglerna innebär bl, a, att vid lika röstetal den mening
skall gälla som kan anses gynnsammast för arbetstagaren. I nyss angivna frågor
får således inte tillämpas någon häremot stridande' om­röstningsordning, t, ex,
den i förvaltningen annars vanliga ordningen med utslagsröst för ordföranden
vid lika röstetal. Bestämmelsen, som inte rör regeringsprövning, har förts över
till den nya lagen från 38 a § StjL och 31 § KtjS (jfr 26 §StjS), Den har
emellertid i den nya lagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1811&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1812&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;267&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;iMg om offentlig
anställning 15 och 16 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utsträckts
till att gälla också anställnings upphörande, främst skiljande från tjänst.
Detta har ansetts ligga i linje med den moderna synen på anställningstryggheten
i offentlig tjänst. Paragrafen gäller också på den statiigt reglerade delen av
det kommunala området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16
kap, TALAN MOT BESLUT&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detta kapitel innehåUer vissa bestämmelser om talan
mot myndighets beslut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
denna paragraf ges vissa särbestämmelser om prövningen av arbets­tvister på det
statligt reglerade löneområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
i första stycket har närmast sin motsvarighet i 51 § första stycket första
meningen StjL (se 1975: 1058) och i 4 § andra stycket KtjL (se 1974: 384), Den
utvisar att mål om skadestånd enligt 3 kap, 6 § skall prövas direkt av ÄD, dvs,
även om tvisten avser offent­lig arbetstagare som är oorganiserad (jfr 2 kap, 1
§ LRA), Vidare sägs i detta stycke att sådana mål skall handläggas enligt LRA,
Detta inne­bär att även skUjeförfarande som avses i 1 kap. 3 § LRÄ kan komma i
fråga för sådana tvister. I sak innebär detta inte någon ändring i för­hållande
till vad som gäller f. n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
andra stycket föreskrivs — liksom i 51 § StjL (se 1975: 1058) och 56 § KtjL (se
1975:1059) — att reglerna om rättegångskostnad i 41 § tredje stycket LAS äger
motsvarande tillämpning i mål som rör disci­plinansvar, avskedande, avstängning
eller läkarandersökning (jfr KU 1975/76: 22 s. 78, även prop. 1975: 78 s. 170),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
denna paragraf, som motsvarar 53 § första stycket StjL (även 57 § första
stycket KtjS; jfr prop. 1975: 78 s. 203), framgår att det i vissa fall gäller
en fyraveckorsfrist för arbetstagares rätt till talan mot myndighets beslut,
nämligen i fråga om entledigande vid viss ålder eller vid sjuk­dom m, m,,
förflyttning, disciplinansvar, avskedande eller läkarander­sökning, I fråga om
t. ex, avstängning, däremot, skall lika litet som f. n. finnas någon frist för
anhängiggörande av talan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
denna paragraf regleras en del frågor, som rör mål där JO eller JK för talan.
Paragrafens innehåll motsvarar nuvarande 53 a § StjL (se 1975: 1340) och 56 a §
KtjS (se 1975: 1341).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1813&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1814&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;268&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om offentlig anställning 16 och 17 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf hänvisas i fråga om talan mot
beslut av riksdagens organ till särskUda bestämmelser (jfr 50 § ändra stycket
StjL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17
kap. VERKSTÄLLIGHET ÄV BESLUT&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta kapitel bar i den nya lagen samlats vissa
verkstäUighetsbestäm-melser. De motsvarar, utom såvitt angår justitie- och
regeringsråden, vad som gäller enligt StjL och KtjS. Syftet med att samla
bestämmelsema på ett ställe har varit att vinna ökad överskådlighet (jfr
lagrådets yttrande i prop. 1975: 78 s. 245).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
regleras frågor om verkställighet av beslut om entledigande på grand av sjukdom
m. m. (7 kap. 4 och 5 §§), om förflyttning (7 kap. 8 §), om löneavdrag som
disciplinpåföljd (10 kap. 1 §) och om avske­dande (11 kap.). Det föreskrivs att
sådana beslut inte får verkställas, förrän de slutligt prövats efter talan som
avses i 16 kap. 2 § eller rätten till sådan talan har förlorats. Detsamma
föreskrivs för beslut om ent­ledigande vid viss ålder (7 kap. 3 §), dock att
där kan meddelas interi­mistiskt förordnande enligt 2 §. Bestämmelsema i 1 §
har, utom såvitt rör löneavdrag, hämtats från 23 § och 34 a § första stycket
StjL (även 23 och 38 a §§ KtjS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
föreskrifter rörande justitie- och regeringsråd som finns intagna i 34 a §
andra stycket StjL saknar motsvarighet i den nya lagen. Anled­ningen härtiU
framgår av vad i det föregående har anförts vid 15 kap. 5§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt första stycket får vederbörande domstol i
tvist, som rör av­gångsskyldighet vid viss ålder (7 kap, 3 §), interimistiskt
förordna att anställningen skall upphöra när tjänstemannen har uppnått den
ålder då skyldighet att avgå senast inträder. Denna bestämmelse har utan
ändring förts in i lagen från 53 § andra stycket andra ledet StjL (även 57 §
andra stycket andra ledet KtjS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
andra stycket föreskrivs att talan mot sådant interimistiskt beslut enligt
första stycket som tingsrätt har meddelat under rättegången förs genom besvär
(jfr 42 § andra stycket LÄS enligt 1974: 378).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av första meningen i denna paragraf framgår att
beslut om avstäng­ning (13 kap. 1 eller 2 §) har omedelbar verkan. Det innebär
att beslutet — liksom enligt gällande rätt (26 och 27 §§ StjL, 25 och 26 §§
KtjS) —&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1815&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1816&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   BUaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;269&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om offentlig anställning 17 kap., följdlagstiftning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;går
i verkställighet omedelbart och utan hinder av att talan förs mot be­slutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av andra meningen i paragrafen framgår att vederbörande
domstol kan inhibera en beslutad avstängning. Denna föreskrift har hämtats från
53 § andra stycket första ledet StjL (även 57 § andra stycket första ledet
KtjS),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;IKRAFTTRÄDANDE-
OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSERNA&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nya lagen skaU enligt förslaget träda i kraft
samtidigt som med­bestämmandelagen, dvs, den 1 januari 1977, Därvid skaU StjL,
KtjL och KtjS upphöra att gälla. En rad övergångbestämmelser har föreslagits, I
fråga om några av dem kan hänvisas till den aUmänna motiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15.2
Förslaget till lag om ändring i brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20
kap, OM MYNDIGHETSMISSBRUK M, M,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
och 4 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Dessa paragrafer avser bl, a, vissa arbets- och
uppdragstagare hos kommun, I sista stycket i de båda paragrafema sägs f, n,
(1975: 667) att med kommun likstäUs &amp;quot;allmän inrättning som avses i 1 §
andra stycket kommunalljänslemannalagen (1965: 275)&amp;quot;. Enligt förslaget
skall i stället med kommun Ukställas &amp;quot;annan allmän inrättning som avses i
1 kap. 1 § 2 eller 3 lagen (1976: 000) om offentlig anstäUnmg&amp;quot;. I punkt 2
i sist­nämnda lagrum skall enligt förslaget anges — föratom kommun —
landstingskommun, kommunalförbund, församling, kyrklig samfällighet,
skogsvårdsstyrelse och allmän försäkringskassa, I punkt 3 i lagrammet avses
annan icke-staflig alhnän inrättning, där. anslällningama eUer en del av dem är
statiigt reglerade. Med statligt reglerad anställning förstås därvid, enligt 2
kap. 1 § lagen om offentUg anställning, sådan anstäU­ning där enligt lag eller
särskilt beslut av riksdagen avlöningsförmå­nerna faststäUs under medverkan av
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15.3
Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
kap, OM ÅKLAGARE OCH POLISMYNDIGHET&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av andra stycket i denna paragraf framgår bl, a,
att riksåklagaren är allmän åklagare vid underrätt och hovrätt i mål om ansvar
eller enskUt anspråk på grund av brott, som i utövningen av tjänsten har
begåtts av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1817&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1818&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;270&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Följdlagstiftning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(i)
den som innehar eller uppehåller sådan ordinarie domartjänst eller tjänst som
byråchef eller därmed jämställd eller högre tjänst vid statlig myndighet eUer
annan tjänst-&amp;quot;som omfattas av 15 kap. 4§ lagen (1976: 000) om offentlig
anställning&amp;quot; eUer (2) sådan ledamot av dom­stol eller central statlig
förvaltningsmyndighet som inte är &amp;quot;anställd hos staten&amp;quot;. I nu
gällande lydelse (1975: 670) av punkt 1 i bestämmelsen åberopas 38 § andra
stycket StjL. I punkt 2 anges f, n, att undantaget i fråga om ledamot av
domstol eller central statlig förvaltningsmyndighet avser den som inte är
statstjänsteman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändringsförslaget
har sålunda tUlkommit som en direkt följd av den nya lagstiftningen om
offentlig anställriing.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15.4
Förslaget till lag om ändring i lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten
att utbekomma allmänna handlingar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35
§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,...,.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De handlingar som omfattas av sekretess enligt
denna paragraf är sådana som innefattar utredning eller förslag och som har
kommit till för att begagnas vid sådan förhandling för slutande av
koUektivavtal eller för annan reglering av anställningsvillkor, vari •
myndighet, kom­munsammanslutning eller statiigt eller kommunalt företag har att
del­taga, eller vid förberedelse till sådan förhandling (första stycket). I
fråga om nu nämnda handlingar gäller, med vissa undantag, att de inte får
lämnas ut förrän fem år förflutit från handlingeiis datum. Också handUngar som
har tillkommit i annat syfte omfattas av paragrafen, om de har kommit in från
annan än myndighet för nyss angivna ända­mål (andra stycket). Myndighet, som
anges i paragrafens tredje stycke, kan emellertid ge tillstånd tiU att hemlig
handling lämnas ut dessförinnan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 18 § medbestämmandelagen skall part sorii
vid förhandUng åberopar viss handling på begäran av motparten lämna ut
handlingen. Av 3 § medbestämmandelagen framgår att.sekretesslagens
bestämmelser' vinner företräde framför medbestämmandelagens regler om rätt till
in­formation. För att inte bestämmelserna i 35 § sekretesslagen skall lägga
hinder i vägen för utlämnande enligt 18 § medbestämmandelagen har förstnämnda
lagram därför enligt förslaget kompletterats med en före­skrift att dess första
stycke inte utgör hinder för utiämnande av hand­ling enligt 18 §
medbestämmandelagen. Föreskriften,innebär vidare att de förbehåll som behövs
bör göras vid utlämnande av hemlig handling Sådant förbehåll kan avse
exempelvis att den utlämnade handlingen inte får mångfaldigas eller lämnas
vidare tUl annan (jfr prop. 1965: 88 s, 31j SOU 1975: 22 s, 286),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1819&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1820&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;271&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Följdlagstiftning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15.5
Förslaget till lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om anställning som
priist i svenska kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För präster i svenska kyrkan gäUer sedan gammalt en
omfattande speciallagstiftning. Hit hör ett stort antal lagar av kyrkolags
natur, t. ex. 1686 års kyrkolag, lagen (1936: 567) om domkapitel (ändrad senast
1975: 956), lagen (1957: 577) om präster (ändrad senast 1975:1430) och lagen (1963:
633) om biskopsval. Däratöver finns många i admi­nistrativ ordning utfärdade
bestämmelser, t. ex. prästvalsförordningen (1958: 261, ändrad senast 1976: 10),
stadgan (1965: 486) om biskops­val och förordningen med vissa bestämmelser om
anställning av präst och bestämmelsema om kyrkoherdar för döva (intagna i
regleringsbrev för budgetåret 1961/62). De generella tjänstemannaförfattningama
gäller endast i begränsad omfattning för präster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
bör — på samma sätt som skedde med StjL och som redan har framgått — undvika
att i lagen om offentlig anställning ta in bestämmel-' ser av kyrkolags natur.
Det blir med denna ståndpunkt inte heller lämp­ligt att i lagen om offentUg
anstäUning ta in de specialbestämmelser för präster som inte har kyrkolags
natur. Specialbestämmdsema om präs­ter bör i stället aUtjämt kunna ingå i
särskUda författningar. Liksom hit­tills bör vissa av dessa kunna utfärdas av
regeringen. För att dessa rege-ringsförfattrungar mte skall komma i konflikt
med medbestämmande­lagen krävs att riksdagen antar en särskild lagregel av
innebörd att rege­ringen — utan hinder av medbestämmandelagen — bemyndigas att
med­dela föreskrifter om prästerlig anställning hos staten, församling eller
kyrklig samfällighet. Detta bemyndigande bör avse bara sådant ämne som
omedelbart före ikraftträdandet av den nya lagstiftningen är regle­rat i
administrativ ordning. En sådan regel bör av lagtekniska skäl tas in i en
särskild lag. Bemyndigandet för regeringen att meddela särskilda föreskrifter
bör självfallet utnyttjas endast i begränsad utsträckning. Syf­tet bör vara att
så långt möjligt anpassa nuvarande särregler till vad som nu föreslås gälla för
andra offentligt anställda. Arbetet med denna anpassning bör naturligtvis ske i
nära kontakt med berörda arbetstagar­organisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16   
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemstäUer att regeringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:192.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
föreslår riksdagen att antaga förslagen till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om offentlig anställning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i brottsbalken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i rättegångsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1821&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1822&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;272&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-14.0pt'&gt;4,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1937: 249) om
inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;5,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1966: 413) om vapenfri
tjänst,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:-14.0pt'&gt;6,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1960: 408) om behörighet
att utöva läkaryr-kel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:-14.0pt'&gt;7,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1963: 251) om behörighet
att utöva tandlä-karyrket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:-14.0pt'&gt;8,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1965: 61) om behörighet att
utöva veteri­näryrket m, m,,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;9,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i sjukvårdslagen (1962: 242),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:-17.0pt'&gt;10,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1975: 689) om tystnadsplikt
för vissa tolkar och översättare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:-17.0pt'&gt;11,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om
anställning som präst i svenska kyrkan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
bereder riksdagen tUlfäUe&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
ta del av vad jag har anfört i det föregående under rabriken &amp;quot;Rikt­linjer
för vissa kompletterande reformer på statens område&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1823&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:134.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1824&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;273&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1825&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:216.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:217.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förkortningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1826&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AD&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbetsdomstolen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AMS&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbetsmarknadsstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ARK&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbetsrättskommittén (In 1971: 03)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AST&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;allmänt avlöningsavtal för statliga
och vissa andra tjäns-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;temän&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DEFF&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;delegationen (Fi 1970: 67) för
förvaltningsdemokrati&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;FFL&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagen (1936: 506)  om förenings-
och förhandlingsrätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(ändrad senast 1974: 374)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;FKL&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ARK:s förslag (SOU 1975: 1) tUl lag
om förhandlings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rätt och kollektivavtal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;JK&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;justitiekanslem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;JO&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksdagens ombudsman&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;KAL&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagen (1928: 253) om kollektivavtal
(ändrad senast 1974:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;373)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;KtjL&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommunalljänslemannalagen (1965:
275, ändrad senast&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1975: 753)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;KtjS&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stadgan (1965: 602) om vissa
tjänstemän hos kommuner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;m, fl, (omtryckt 1974: 1017, ändrad senast 1975: 1341)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LAS&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagen   (1974: 12)  om 
anställningsskydd  (ändrad  senast&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1974: 378)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landsorganisationen i Sverige&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LOA&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;finansdepartementets förslag (bU,
2: 4) tiU lag om of-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fentlig anställning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRA&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagen (1974: 371) om rättegången i
arbetstvister (ändrad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;senast 1975: 1294)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;medbe-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbetsmarknadsdepartementets 
förslag  (bU,  tUl bil,   1)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;stämman-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;till
lag om medbestämmande i arbetslivet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;delagen
(MBL)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RF&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;regeringsformen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RRV&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksrevisionsverket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SACO&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sveriges akademikers
centralorganisation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SACO/SR&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Centralorganisationen
SACO/SR&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SAF&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska arbetsgivareföreningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SAV&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;statens avtalsverk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sekretess-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagen
(1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;komma allmänna handlingar (omtryckt
1971:203, änd-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rad senast 1975: 1364)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SF&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statsanställdas förbund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SJ&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;statens järnvägar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SR&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statstjänstemännens riksförbund SR&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;StjL&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;statstjänstemannalagen (1965: 274,
omtryckt 1974: 1009,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;StjS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ändrad senast 1975: 1058; jfr även 1975: 1340)
statstjänstemannastadgan   (1965:601,   omtryckt    1975: 839)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18    Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 105. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1827&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1828&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;274&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SÖ&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skolöverstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tjänstemännens
centralorganisation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO-K&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO:s
samarbetsorgan för kommunaltjänstemän&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO-S&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO:s
statstjänstemannasektion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TF&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tryckfrihetsförordningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;UKÄ&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;universitetskanslersämbetet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ÖB&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;överbefälhavaren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1829&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:184.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1830&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;275&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:193.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Bilaga 2: 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:194.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Utdrag av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:193.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;arbetsrättskommitténs lagförslag (SOU 1975:1)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om förhandlingsriitt och kollektivavtal&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
förordnas som följer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§   Denna lag äger tillämpning pä förhållandet meUan arbetsgivare och
arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsrätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;11&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Förening på endera arbetsgivar- eller
arbetstagarsidan äger rätt att påkalla förhandling med förening på motsidan
rörande villkor varom kollektivavtal kan träffas eller eljest rörande
förhållande som avses med denna lag, Sädan rätt tUlkommer förening av
arbetstagare även i för­hållande till arbetsgivare hos vilken medlem i
föreningen är eller varit-arbetstagare, samt arbetsgivare i förhållande tiU
sådan förening. Rätt för part att påkalla förhandling medför skyldighet för
motpart att träda i förhandling,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;12&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Är arbetsgivare bunden av kollektivavtal åligger
det arbetsgivaren att, när det påkallas, förhandla med lokal sammanslutning av
arbetsta­gare, vilken tillhör den förening på arbetstagarsidan som slutit
avtalet eller, där sådan sammanslutning inte finns, med föreningen i varje
fråga som rör förhållandet mellan arbetsgivaren och hos honom anställd ar­betstagare
vilken är medlem i föreningen även om frågan rör förhål­lande varöver
arbetsgivaren enligt kollektivavtalet äger att bestämma; och arbetsgivaren har
att avvakta med beslut eller annan åtgärd i frågan tills förhandlingen
slutförts, om sådant uppskov skäligen kan krävas av honom,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;13&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ KoUektivavtalsbunden arbetsgivare åligger att,
även utan att det påkallats, träda i förhandling med lokal sammanslutning av
arbetstagare vilken tillhör den förening på arbetstagarsidan som slutit avtalet
eller, där sådan sammanslutning inte finns, med föreningen, innan beslut fattas
eller eljest åtgärd vidtages, som rör av avtalet bunden arbetstagare och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1831&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1832&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;276&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommitténs
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innebär
omläggning, nedläggning eller inskränkning av driften eller överlåtelse eUer
upplåtelse av företaget eller eljest medför viktigare förändring av drifts-
eller arbetsförhåUandena eller av anstäUningsför­håUandena i övrigt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
§ Förhandlande part åligger att, själv eller genom ombud, inställa sig vid
förhandUngssammanträde samt att, där så erfordras, med angi­vande av skäl
framlägga förslag till lösning av fråga, varom förhandUng påkallats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;17&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Det åUgger förhandlande part att, om motpart
begär det, låta denne ta del av samt, om det kan ske utan oskälig kostnad eller
omgång, till denne överlämna bestyrkt avskrift av sådana handUngar och upp­gifter
varöver parten förfogar och vilka erfordras för en riktig bedöm­ning av den
fråga förhandlingen avser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;18&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ KoUektivavtalsbunden arbetsgivare åligger att
fortlöpande håUa motpart, gentemot vUken han är förhandUngsskyldig enligt 12
och 13 §§, underrättad om den produktionsmässiga och ekonomiska utvecklingen i
företaget liksom om riktlinjerna för företagets personalpolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;19&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Vad i 13, 17 och 18 §§ sägs gäller ej om parts
fullgörande av där stadgad skyldighet skulle för honom eUer annan medföra
påtaglig risk för skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tystnadsplikt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51 §
Åligger part att genom handling, uppgift eUer underrättelse som avses i 17
eller 18 § lämna motpart besked om enskUt företags eller sammanslutnings
affärs- eUer driftsförhållanden, eller skaU eljest part länma sådant besked vid
förhandling som sägs i 13 §, äger parten göra skriftligt förbehåll om
tystnadsplUtt i fråga om beskedet. Sker det är parten ej skyldig lämna beskedet
tUl andra än sådana representanter för motparten vilka av denne till skäligt
antal på förhand utsetts att mottaga beskedet. Sådan representant får ej
obehörigen yppa eller nyttja vad han sålunda erfarit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kan skada ej anses följa av att det besked
förbehållet avser yppas eller nyttjas, får tystnadspUkten hävas på talan av den
som är underkastad densamma. Sådan talan skaU anhängiggöras inom 10 dagar från
erhåUen kännedom om förbehållet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1833&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1834&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A rbetsrättskommitténs
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;277&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1835&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2  
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i statstjänstemannalagen (1965: 274)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
förordnas i fråga om statstjänstemannalagen (1965: 274), dels att 6, 8, 10, 12,
17, 34, 35, 36 och 38 §§ skall upphöra att gäUa, dels att 3, 4, 7, 9, 11, 15,
16. 27, 29, 30, 32, 37 och 39 a §§ skaU ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1836&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dåvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1837&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:142.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1838&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=394 height=28&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
  anställningsförhållande vara denna lag är tiUämplig gäUer vad som är&lt;br&gt;
  bestämt i avtal.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avtal
må ej träffas om&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;a)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;inrättande eller indragning av tjänst eller
tjänsteorganisatio­nens utformning i övrigt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;b)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;myndighets verksamhet;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;c)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;anställnings- eller arbetsvill­kor som regleras i
denna lag eller i författning vartiU lagen hänvisar eller enligt lagen tillhör
Konung­ens, riksdagens eller myndighets beslutanderätt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har avtal träffats i strid mot bestämmelsema i
andra stycket är avtalet i denna del utan verkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;/ avtal får ej stadgas inskränk­ning i rätt för
staten att besluta om myndighets verksamhet eller inskränkning i den
beslutanderätt i övrigt som enligt denna lag till­kommer Konungen, riksdagen el­ler
myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga som omfattas av beslu­tanderätt enligt
andra stycket gäl­la ej bestämmelserna om förhand-Ung i 11—13 §§ lagen (197 :00)
om förhandlingsrätt och kollektiv­avtal.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har avtal träffats i strid mot bestämmelserna i
andra stycket el­ler eljest i strid mot bestämmelse i denna lag eller i
författning vartill lagen hänvisar, är avtalet utan .ver­kan i den delen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1839&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:141.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1840&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
förtjänst och skicklighet som grund för tjänstetillsättning och om svenskt
medborgarskap som villkor för innehav eller ut­övande av tjänst gäUer vad som
är föreskrivet i regeringsformen eller annan författning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Villkor
i fråga om ålder, hälso-tiUstånd, kunskaper eller utbild­ning samt andra
särskilda villkor för innehav eller utövande av tjänst fastställas, i den mån
de ej framgå av särskilda bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
grunder för tjänstetillsätt­ning och om särskilda villkor för. innehav eller
utövande av tjänst gäller  vad  som  är  föreskrivet  i regeringsformen eller
annan lag.-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1841&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1842&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;278&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommitténs
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dåvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
Konungen eller behörig myn­dighet. Om pensionsålder må dock avtal träffas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tjänst som myndighet tillsätter        (Denna
paragraf utgår) skall kungöras ledig till ansökan, om Konungen ej bestämmer an­nat.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kungjord tjänst som myndighet tillsätter må endast
den erhålla som sökt tjänsten inom föreskri­ven tid. Om särskilda skäl före­ligga,
må även för sent inkommen ansökan prövas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om förfarandet i övrigt vid tjänstetillsättning
meddelas före­skrifter av Konungen eller myn­dighet som Konungen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ordinarie domartjänst tillsättes med fullmakt.
Annan ordinarie tjänst tUlsättes med fullmakt eller konstitutorial eller, om
särskilda skäl förelig­ga, med förordnande. Övriga tjänster tUlsättas med
förordnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förordnande meddelas.för bestämd tid eUer tills
vidare. Förordnande tiUs vidare må meddelas att gälla längst till viss
tidpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om ej annat följer av bestäm­melser som Konungen
meddelar, må förordnande meddelas för be­stämd tid eller tills vidare längst
till viss tidpunkt endast om det föranledes av arbetsuppgifternas särskilda
beskaffenhet eller om an­ställningen gäller provtjänstgöring, praktikarbete
eller vikariat.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den anställde skall erhålla (Denna paragraf utgår)
skriftligt bevis om anställningen. A v beviset skall framgå att han är anställd
som tjänsteman. Om för­ordnande avser anställning, vars varaktighet beräknas ej
överstiga tre månader (tillfällig anställning), utfärdas anställningsbevis
endast om den anställde begär det.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I beviset skall anställningsfor­men enligt 7 §
anges. Om förord­nande tiUs vidare avser tillfällig anställning, skall det
anmärkas i beviset.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1843&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1844&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommitténs lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;279&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1845&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1846&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dåvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1847&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 §&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1848&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vikariat skall kungöras ledigt till
ansökan endast i de fall det föreskrives av Konungen eller myndighet som
Konungen be­stämmer.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vikariat tillsättes med förordnande varvid bestämmelsema i
7 § andra stycket äga tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10        §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman skall ställa sig
till        (Denna paragraf utgår) efterrättelse    instruktion,    arbets­ordning
och andra allmänna be- . stämmelser om arbetet samt sär­skilda   föreskrifter 
rörande   hans tjänsteutövning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Oberoende av fastställd arbets­fördelning
skall tjänsteman lämna det biträde som förman bestäm­mer.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om justitieråds och regerings­råds
allmänna åligganden i tjäns­ten föreskrives i regeringsformen och med stöd
därav meddelade författningar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:128.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11          §&lt;br&gt;
Tjänsteman är skyldig att utöva&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;annan statlig tjänst enligt bestäm­melser som Konungen
meddelar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=73&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=73 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Innehavare av ordinarie domar-tjänst är icke skyldig att
  utöva annan statlig tjänst än jämställd eller högre domartjänst vid den
  domstol han tillhör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innehavare av ordinarie domar­tjänst
är icke skyldig att utöva annan statlig tjänst än jämställd eller högre
domartjänst vid den domstol han tillhör. Annan ordi­narie underrättsdomare än
lagman är dock skyldig att dessutom tjänstgöra som ledamot i annan underrätt
inom samma hovrätts­område vid handläggning för vil­ken kräves flera lagfarna
domare än en.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:152.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I den mån Konungen föreskri­ver är
tjänsteman hos central för­valtningsmyndighet eller hos myn­dighet eller
inrättning, vUken lyder under central förvaltningsmyndig­het, skyldig att utöva
tjänst vid myndighet eller dlmän inrättning som icke är statlig men står under
tillsyn av förvdtningsmyndighe-ten. Sådan föreskrift må meddelas endast om
särskilda skäl föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1849&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1850&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommitténs lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;280&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1851&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1852&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dåvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1853&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:139.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1854&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman är skyldig att bo i
anvisad bostad (tjänstebostad) el­ler att bo på viss ort, om det före­skrives
av Konungen eller myndig­het som Konungen bestämmer. Sådan skyldighet må
föreskrivas endast otn det är av väsentlig be­tydelse för tjänsten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid konflikt om sådant anställ­nings-
eller arbetsvillkor för stats­tjänsteman som må bestämmas ge­nom avtd må
lockout eller strejk vidtagas, om annat ej följer av lag eller avtal. I övrigt
är stridsåtgärd som berör bestående anställnings­förhållande icke tillåten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman må deltaga i strejk
endast efter beslut av arbetsta­garförening som anordnat strej­ken.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetstagarförening md ej an­ordna
eller eljest föranleda strids­ålgärd, som enligt första stycket icke är
tUlåten, ej heller genom lämnande av understöd eller på annat sätt medverka vid
otillåten stridsåtgärd som medlem i för­eningen vidtagit. Arbetstagarför­ening
är även skyldig att söka hindra sina medlemmar att vidtaga otillåten
stridsåtgärd eller att, om sådan redan vidtagits, söka förmå dem att häva den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om skyldighet att lämna under­rättelse
angående arbetsinställelse gälla särskilda bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Denna paragraf utgår)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid konflikt om annat anställ­nings-
eller arbetsviUkor för stats­tjänsteman än sådant som avses i 3 § andra eller
fjärde stycket får lockout, strejk, blockad, bojkott eller annan därmed
jämförlig itridsåtgärd vidtagas, om annat ej följer av lag eller avtal. I
övrigt är stridsålgärd som berör bestående anställningsförhållande icke tillå­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppkommer tvist i fråga huru­vida
vi.is åtgärd är tillåten enligt första stycket, får åtgärden ej vid­tagas
förrän tvisten prövats och avgjorts av arbetsdomstolen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman får deltaga i strids­åtgärd
endast efter beslut av ar­betstagarförening som anordnat åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetstagarförening får ej an­ordna
eller eljest föranleda strids­åtgärd, som enligt första eller andra stycket
icke är tUlåten,, ej heller genom lämnande av under­stöd eller på annat sätt
medverka vid otillåten stridsåtgärd som med­lem i föreningen vidtagit. Arbets­tagarförening
är även skyldig att söka hindra sina medlemmar att vidtaga otillåten
stridsåtgärd eller att, om sådan redan vidtagits, söka förmå dem att häva den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om skyldighet att lämna under­rättelse
angående stridsåtgärd gälla särskilda bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1855&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:141.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1856&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om från statens sida förfares i strid mot 15 § första
stycket eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om från statens sida förfares i strid mot 15 § första
eller andra&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1857&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1858&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommitténs lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;281&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1859&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1860&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dåvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om arbetstagarförening åsidosätter vad som åligger den
enUgt 15 § tredje stycket, skall staten eller föreningen, även om förpliktelse
till följd av kollektivavtal ej åsido­satts, ersätta uppkommen skada enligt de
grunder som anges i 8 och 9 §§ lagen om kollektivavtal. Detsamma gäller
tjänsteman, om han deltager i sådan av arbetsta­garförening anordnad eller
föran­ledd stridsåtgärd som icke är tillå­ten enligt 15 § första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;stycket eUer om arbetstagarför­ening åsidosätter vad som
åligger den enligt 15 § fjärde stycket, skall staten eller föreningen, även om
förpliktelse till följd av kollek­tivavtal ej åsidosatts, ersätta upp­kommen
skada enligt de grander som anges \ 45 %, 46 % första pimkten samt 49 och 50 §§
lagen (197 :00) om förhandlingsrätt och kollektivavtal. Detsamma gäl­ler
tjänsteman som deltager i så­dan av arbetstagarförening anord­nad eller
föranledd stridsåtgärd som icke är tUlåten enligt 15 § första eller andra
stycket, dock att sådan tjänsteman ej må åläggas skadestånd med mindre
synnerliga skäl föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1861&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:138.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1862&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman är icke skyldig att
utföra arbete som är föremål för lockout eller för tillåten strejk el­ler
därmed jämförlig stridsåtgärd eller för lovlig blockad vid kon­fUkt om
anställnings- eller arbets­villkor vilket må bestämmas ge­nom avtal. Den som
står utanför arbetskonflikt skall dock fuUgöra sina vanliga tjänsteåligganden.
Han är även skyldig att utföra skydds­arbete.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till skyddsarbete hänföres arbe­te
som fordras för avveckling av verksamheten pä ett tekniskt för­svarligt sätt
eller till förebyggande av fara för människor eller skada på egendom. Lika med &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; skydds­arbete anses arbete som
någon är skyldig att utföra på grund av särskild föreskrift i lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman som ej fullgör sin
tjänst tillfredsställande må av­stängas från utövning av tjänsten med omedelbar
verkan, om den bristande tjänstdugligheten beror av sjukdom, vanförhet, lyte
eller annat därmed jämförligt förhåUan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Denna paragraf utgår)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:88.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman som ej fullgör sin
tjänst tillfredsställande må av­stängas från utövning av tjänsten med omedelbar
verkan, om den bristande tjänstdugligheten beror av sjukdom eller därmed jämför­ligt
förhållande eller om den san-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1863&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1864&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommitténs lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;282&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1865&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1866&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dåvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;de eller om den sannolikt har så­dan orsak och
tjänstemannen väg­rar att låta sig undersökas av läka­re som anvisas honom.
Finnas ej längre skäl för avstängning, skaU denna omedelbart hävas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nolikt har sådan orsak och tjänste­mannen vägrar att låta
sig under­sökas av läkare som anvisas ho­nom. Finnas ej längre skäl för
avstängning, skall denna omedel­bart hävas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1867&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut om avstängning enligt första
stycket eller om läkarandersökning som avses där meddelas i fråga om
tjänsteman, som icke kan dömas till disciplinstraff, av Konungen och eljest av
myndighet som Konungen bestämmer. I sådant ärende skola bestämmelserna i 23 §
andra stycket iakttagas. Om tjänstemannen påfordrar det, skall tillfälle
beredas honom att muntligen uttala sig i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 15, 17 och 18 §§
förvaltningslagen (1971: 290) skola tUlämpas även om beslut som nyss sagts
utgör beslut under ärendes handläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Närmare bestämmelser om
tillämpningen av första stycket och om läkarundersökning som avses där meddelas
av Konungen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1868&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=198 height=103&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=103 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman må skUjas från
  tjänsten endast av allmän domstol efter åtal eller av Konungen eller
  myndighet med stöd av bestäm­melse i denna lag eller lagen (1974: 12)   om  
  anställningsskydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman får skiljas från tjänsten
endast av allmän domstol efter åtal eller av Konungen eller myndighet med stöd
av. bestäm­melse i denna lag, Tjäiisteman som ej är anställd med fullmakt eller
konstitutorial får även skiljas från tjänsten med stöd av bestämmelse i lagen
(1974: 12) om anstäUnings­skydd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om skiljande från tjänsten av
justitieråd eller regeringsråd på grund av ämbetsbrott eller efter anmälan av
riksdagen föreskrives i regeringsfor­men.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1869&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman som är förordnad tills
vidare må efter skriftlig upp­sägning skiljas från tjänsten. Upp­sägning i
annan form är ogiltig.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om tjänstemannen intager verksledande eller därmed
jämför­lig ställning, gälla i fråga om grand för uppsägning och förfarandet vid
uppsägning samt varsel och överläggning lagen (1974: 12) om anställningsskydd.
/ fråga om för­farandet vid uppsägning samt om varsel och överläggning får Ko­nungen
dock meddela avvikande bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har förordnande meddelats för
bestämd tid eller tills vidare längst&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppsägning av tjänsteman, som är förordnad tiUs vidare, är
ogiltig om den sker annorledes än i skrift­lig form.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Intager tjänsteman, som är för­ordnad tills vidare,
verksledande eller därmed jämförlig ställning, äga i fråga om grand för uppsäg­ning
och förfarandet vid uppsäg­ning samt varsel och överläggning 3, 7—10 och 29—32
§§ lagen (1974: 12) om anställningsskydd motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1870&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1871&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;283&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommitténs lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dåvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tiU viss tidpunkt, upphör tjänsten utan föregående
uppsägning vid förordnandetidens utgång.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:128.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32 § Tjänsteman är skyldig att avgå
från tjänsten innan han uppnått den ålder som avses 131 §, om han&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;till följd av föriust
av eller nedsättning i arbetsförmågan är för framtiden oförmögen att fullgöra
sin tjänst tiUfredsställande;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;till följd av
nedsatt arbetsför-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;b) till följd av nedsatt arbetsför­måga
under två år i följd icke&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;måga under två år i följd icke
tjänstgjort annat än försöksvis un-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tjänstgjort
annat än försöksvis un­der kortare tid samt medicinalsty-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;der kortare tid samt sodalstyrel-relsen finner det
sannolikt att han&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sen finner det sannolikt att han
icke kan återinträda i tjänst inom&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;icke
kan återinträda i tjänst inom ytteriigare ett år och ovisst hur&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ytteriigare ett år och ovisst hur arbetsförmågan
därefter kommer&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbetsförmågan därefter kommer att
utveckla sig;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att utveckla sig;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;genom
lagakraftägande dom befunnits skyldig till brott vara av­sättning kunnat följa
men enligt 33 kap. 2 § brottsbalken överlämnats till särskild vård, dömts till
böter eller skyddstillsyn eller förklarats fri från påföljd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman som är anställd med fullmakt eller
konstitutorial är skyl­dig att avgå från tjänsten, om han är urståndsatt att
fullgöra tjänsten tillfredsställande och högst fem år återstå tiU dess han äger
avgå med ålderspension.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman som har rätt till&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman som har rätt till&lt;br&gt;
statlig pension men icke uppnått&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;statiig
pension men icke uppnått&lt;br&gt;
den ålder då han äger avgå med&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den ålder då
han äger avgå med&lt;br&gt;
ålderspension må icke åläggas att&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ålderspension
må icke åläggas att&lt;br&gt;
avgå från tjänsten enligt första el-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;avgå
från tjänsten enligt första el­&lt;br&gt;
ler andra stycket, om han lämpli-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ler
andra stycket, om han lämpli­&lt;br&gt;
gen kan förflyttas tiU eller beredas&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gen
kan beredas annan anställning&lt;br&gt;
annan anställning som är förenad&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som är
förenad med sådan pen-&lt;br&gt;
med sådan pensionsrätt,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sionsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34 §   .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman som är anställd (Denna
paragraf utgår) med fullmakt eller konstitutorial må förflyttas till annan
statlig tjänst som tiUsättes med samma anstäUningsform. Inom krigsmak­ten må
dessutom ordinarie tjänste­man som är krigsman och är an­ställd med förordnande
tills vidare förflyttas till annan ordinarie tjänst som är avsedd för krigsman.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förflyttning till tjänst hos myn­dighet 
inom  annat  verksamhets-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1872&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1873&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;284&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommitténs lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dåvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;område må ske endast om arbets­uppgifterna äro likartade
eller tjänstemannen i dit fall med hån­syn till sin utbildning är lämpad för
tjänsten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om förflyttning av den som är
utnämnd till domare föreskrives i regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35       §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman som är anställd med
(Denna paragraf utgår)&lt;br&gt;
fullmakt, konstitutorial eller för­&lt;br&gt;
ordnande tills vidare äger lämna&lt;br&gt;
tjänsten efter skriftlig uppsägning.&lt;br&gt;
Uppsägning i annan form är ogil­&lt;br&gt;
tig-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,.'....&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;36 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman  som  är
förordnad        (Denna paragraf utgår)&lt;br&gt;
för be.vtämd tid må på egen begå-&lt;br&gt;
ran   beviljas avsked  före anställ-  '&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningstidens utgång, om särskilda skäl föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fråga  om  anställnings  upphö-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fråga   om  anställnings  upphö-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rande enligt 30 eller 31 §, 32 § rande. enligt 30 eller 31
% eller&lt;br&gt;
första stycket a) eller b), 35 eller 32 § första stycket a) eller b)&lt;br&gt;
36 § prövas i fråga om tjänst, som prövas i fråga om tjänst, som&lt;br&gt;
Konungen tiOsätter, av Konungen Konungen tiUsätter, av Konungen&lt;br&gt;
eller myndighet som Konungen eller. myndighet som Konungen&lt;br&gt;
bestämmer och i annat fall av den bestämmer och i annat fall av den&lt;br&gt;
myndighet som tUlsättef tjänsten, . myndighet som tillsätter tjänsten.&lt;br&gt;
Fråga om anställnings upphörande Fråga om anställnings upphörande&lt;br&gt;
enligt 32 § första stycket c) eller enligt 32 .§ första stycket c) eller&lt;br&gt;
andra stycket eller enligt 33 § prö- andra stycket eller enligt 33 § prö­&lt;br&gt;
vas av Konungen.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vas av Konungen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fråga om förflyttning av tjäns­teman
enligt 34 § prövas av Konungen. Fråga om förflyttning till tjänst som
tillsättes av samma myndighet som anställt tjänste­mannen prövas dock av
myndighe­ten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:127.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38 §&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;br&gt;
Om    anställnings    upphörande        (Denna paragraf utgår)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utan iakttagande av eljest gällande bestämmelser  
angående    uppsög-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1874&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1875&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A rbetsrättskommitténs
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;285&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1876&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1877&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dåvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ning
för det fall att tjänsteman är eller blir innehavare av annan all­män tjänst
och om förening av tjänster meddelar Konungen be­stämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
förbud för justitieråd och regeringsråd att tillika inneha eller utöva annan
statlig tjänst föreskri­ves i regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1878&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:135.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39 a §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1879&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mål
om skadestånd enligt 16 § prövas av arbetsdomstolen. Sådant mål, liksom mål om
tillämpning av 7 § tredje stycket, 30 eller 35 § eller av föreskrift som
meddelats med stöd av 7 § tredje stycket eller 30 § andra stycket, handläg­ges
enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mål
om skadestånd enligt 16 § prövas av arbetsdomstolen. Sådant mål, liksom mål som
avses i 15 § andra stycket, handlägges enligt lagen (1974: 371) om rättegången
i arbetstvister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1880&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1881&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft
den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;197&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1882&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3   
Förslag tiU&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i kommunaltjänstemannalagen (1965:275)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom förordnas i fråga om kommunaltjänsteinannalagen
(1965: 275), dels att 5 § skaU upphöra att gäUa, dels att 1—4 §§ skall ha nedan
angivna lydelse, dels att i lagen skall införas sjutton nya paragrafer, 7—23
§§, av nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1883&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=96&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=96 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;Dåvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
  style='font-family:Verdana'&gt;Denna lag äger tillämpning på anställning med
  kommun såsom arbetsgivare och tjänsteman såsom arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna lag äger tillämpning på anställning med
kommun såsom arbetsgivare och tjänsteman såsom arbetstagare, . Bestämmelserna i
7—22 §§ gälla dock endast sådan arbetstagare vars avlöningsförmå­ner
fastställas av Konungen eller myndighet som Konungen be­stämmer och beträffande
vilken Konungen meddelat förordnaride om bestämmelsernas tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med kommun likställas i denna lag landstingskommun,
kommunalför­bund, församling, kyrklig samfällighet, skogsvårdsstyrelse, allmän
för­säkringskassa samt, enligt Konungens bestämmande, annan allmän in­rättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1884&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1885&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;A
rbetsrättskommitténs lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;286&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1886&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dåvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagens bestämmelser om tjänst äga
motsvarande tillämpning på vikariat, om annat ej anges.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:131.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 § I anställningsförhållande vara
denna lag är tillämplig gäller vad som är bestämt i avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=159&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=159 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Avtal må ej träffas om&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inrättande
  eller indragning av tjänst eller tjänsteorganisationens utformning i övrigt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;myndighets
  eUer inrättnings verksamhet;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anställningsvillkor
  som regle­ras i lag eller annan författning och angår tjänstetillsättning,
  disci­plinär bestraffning eller anställ­nings upphörande.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/ avtal får ej stadgas inskränk-,
ning i rätt för det allmänna att besluta om myndighets eller in­rättnings
verksamhet eller in­skränkning i den beslutanderätt i övrigt som enligt denna
lag till­kommer Konungen, myndighet eller inrättning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fråga som omfattas av beslu­tanderätt
enligt andra stycket gäl­la ej bestämmelserna om förhand­ling i 11—13 §§ lagen
(197 :00) om förhandlingsrätt och kollektiv­avtal.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=43&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=43 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Har avtal träffats i strid mot bestämmelsema i andra
  stycket är avtalet i denna del utan verkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:8.0pt;
margin-left:154.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har avtal träffats i strid mot bestämmelserna i andra
stycket eller eljest i strid mot bestämmel­serna i denna lag eller i
författning vartill lagen hänvisar är avtalet utan verkan i den delen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1887&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=20 height=13&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=13 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid konflikt om sådant anställ­nings- eller arbetsvillkor
för i den­na lag avsedd tjänsteman som må bestämmas genom avtal må lock­out
eller strejk vidtagas, om annat ej följer av lag eller avtal, I övrigt är
stridsåtgärd som berör beståen­de anställningsförhållande icke tillåten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman må deltaga i strejk
endast efter beslut av arbetstagar­förening  som   anordnat  strejken.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid konflikt om annat anställ­nings- eller arbetsvUlkor
för i den­na lag avsedd tjänsteman än så­dant som avses i 2 § andra eller
fjärde stycket får lockout, strejk, blockad, bojkott eller annan där­med
jämförlig stridsåtgärd vidta­gas, om annat ej följer av lag eller avtal, I
övrigt är stridsåtgärd som berör bestående anställningsför­hållande icke
tillåten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppkommer tvist i fråga om viss
åtgärd är tillåten eller ej enligt första stycket, får åtgärden ej vid­tagas
förrän tvisten prövats och avgjorts av arbetsdomstolen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman får deltaga i strids­åtgärd
endast efter beslut av ar­betstagarförening som anordnat åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1888&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1889&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommitténs lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;287&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1890&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1891&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dåvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetstagarförening må ej an­ordna
eller eljest föranleda strids­åtgärd, som enligt första stycket icke är
tillåten, ej heller genom lämnande av understöd eller på annat sätt medverka
vid otillåten stridsåtgärd som medlem i för­eningen vidtagit. Arbetstagarför­ening
är även skyldig att söka hindra sina medlemmar att vidtaga OtUlåten
stridsåtgärd eller att, om sådan redan vidtagits, söka förmå dem att häva den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om skyldighet att lämna under­rättelse angående
arbetsinstäUelse gälla särskilda bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetstagarförening får ej an­ordna
eller eljest föranleda strids­ålgärd, som enligt första eUer andra stycket icke
är tUlåten, ej heller genom lämnande av under­stöd eller på annat sätt medverka
vid otillåten stridsåtgärd som med­lem i föreningen vidtagit. Arbets­tagarförening
är även skyldig att söka hindra sina medlemmar att vidtaga otilläten
stridsåtgärd eller att, om sådan redan vidtagits, söka förmå dem att häva den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om skyldighet att lämna under­rättelse
angående stridsåtgärd gälla särskilda bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1892&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:141.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;4
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1893&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om kommun förfar i strid mot 3 § första stycket eller om
arbets­tagarförening åsidosätter vad som åligger den enligt 3 § tredje stycket,
skall kommunen eUer för­eningen, även om förpliktelse tUl följd av
kollektivavtal ej åsido­satts, ersätta uppkommen skada enligt de grander som
anges i 8 och 9 §§ lagen om kollektivavtal. Detsamma gäller tjänsteman, om han
deltager i sådan av arbetsta­garförening anordnad eller föran­ledd stridsåtgärd
som icke är tillå­len enligt 3 § första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mål om skadestånd enligt första
stycket prövas av arbetsdomsto­len. Sådant mål handlägges enligt lagen
(1974:371) otn rättegången i arbetstvister.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om kommun förfar i strid mot 3 § första eller andra
stycket eller om arbetstagarförening åsidosätter vad som åligger den enligt 3 §
fjärde stycket, skall kommunen eller föreningen, även om förplik­telse till
följd av kollektivavtal ej åsidosatts, ersätta uppkommen skada enligt de
grander som anges i 45 §, 46 § första punkten samt 49 och 50 §§ lagen (197 :00)
om förhandlingsrätt och kollektiv­avtal. Delsamma gäller tjänsteman som
deltager i sådan av arbetsta­garförening anordnad eUer föran­ledd stridsåtgärd
som icke är tiU-låten enligt 3 § första eUer andra stycket, dock att sådan
tjänsteman ej må åläggas skadestånd med mindre synnerliga skäl föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1894&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1895&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman är icke skyldig att
utföra arbete som är föremål för lockout eller för otillåten strejk eller
därmed jämförlig stridsåtgärd eller för lovlig blockad vid kon­flikt om
anställnings- eller arbets-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Denna paragraf utgår)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1896&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1897&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;288&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommitténs
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dåvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;villkor
vilket må bestämmas ge­nom avtal. Den som står utanför arbetskonflikt skall
dock fullgöra sina vanliga tjänsteåligganden. Han är även skyldig att utföra
skydds­arbete.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;TiU skyddsarbete hänföres arbe­te som fordras för
avveckling av verksamheten på ett tekniskt för­svarligt sätt eller till
förebyggande av fara för människor eller skada på egendom. Lika med skyddsar­bete
anses arbete som någon är skyldig att utföra på grund av särskild föreskrift i
lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tjänst som icke är ordinarie tjänst tillsättes med
förordnande för bestämd tid eller tills vidare. Förordnande tills vidare må med­delas
att gälla längst till viss tid­punkt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vikariat tiUsättes med förord­nande varvid
bestämmelserna i första stycket äga motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman må ej inneha an­ställning eller utöva
verksamhet som kan rubba förtroendet till hans eller annan tjänstemans opar­tiskhet
i tjänsteutövningen eller skada myndighetens anseende. Närmare bestämmelser
härom meddelas i vissa fall i lag och i övrigt av Konungen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman må icke utan till­stånd av Konungen
uppbära med tjänsten förenade gåvo- eller dona­tionsmedel eller därmed
jämförlig förmån.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Åsidosätter tjänsteman av för­summelse, oförstånd
eller oskick­lighet vad som åligger honom en­ligt  lag,   instruktion  eller 
annan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1898&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1899&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;289&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommitténs
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dåvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;författning, särskild föreskrift eller tjänstens
beskaffenhet, må han dömas till disciplinstraff. Bestäm­melserna i 20 kap. 4 §
tredje styc­ket brottsbalken äga motsvarande tUlämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Disciplinstraff äro varning, löne­avdrag
under högst trettio dagar, suspension i högst tre månader och, för tjänsteman
som ej är an­ställd med fuUmakt, avsättning. Till avsättning må dömas endast om
tjänstemannen gjort sig skyldig till svårare fel eller icke låtit sig rätta av
tidigare bestraffning. Mer än ett disciplinstraff må ej samti­digt ådömas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11        §&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman skall anmälas till åtal,
om han är skäligen misstänkt för&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;brott
som avses i 20 kap. 1—3 §§ brottsbalken,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;brott
som avses i 20 kap. 4 § andra stycket brottsbalken, såvitt fråga är om tjänsteman
som är anställd med fullmakt,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;annat
brott i tjänsten, för vilket är stadgat fängelse,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;d) brott i tjänsten i annat fall&lt;br&gt;
än som avses i a)—c) och det&lt;br&gt;
finnes anledning antaga, att talan&lt;br&gt;
om enskilt anspråk kommer att&lt;br&gt;
föras, eller tjänstemannen bestri­&lt;br&gt;
der vad som lägges honom till last&lt;br&gt;
och tillfredsställande utredning&lt;br&gt;
icke kan åstadkommas hos myn­&lt;br&gt;
digheten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12       §&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har åtal väckts mot tjänsteman må
disciplinärt förfarande röran­de gärning som omfattas av åtalet ej inledas
eller fortsättas. Om ver­kan av att åtal väckes innan beslut rörande
disciplinär bestraffning helt eller delvis verkställts före­skrives i 20 kap. 9
§ brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19   Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1900&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1901&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;290&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommitténs
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dåvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:115.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;         13 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;    . &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;•&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:135.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har tjänsteman, som innehar tjänstebostäd eller fri
bostad, efter ' åtal eller'disciplinärt förfarande dömts till suspension, äger
han bo kvar i bostaden, om icke särskilda skäl föranleda annat. Ålägges
tjänstemannen att flytta, skall han '        erhålla skälig tid därför.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:144.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Deltaga flera i avgörandet av fråga om
disciplinstraff enligt 10 §, åtalsanmälan enligt 11 § eller
flyttningsskyldighet enligt ' 13 §; äga rättegångsbalkens regler om omröstning
i överrätt i fråga om ansvar motsvarande tillämp­ning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:3.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
3.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:3.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:3.0pt;
font-family:Verdana'&gt;:,. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:3.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:3.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:3.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:3.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'l,§       '&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
3.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
3.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:3.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
3.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:3.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:128.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ärende om disciplinär bestraff­ning skall,, om', tjänstemannen på­fordrar
det,   tillfälle beredas ho­nom att vid hiuntUgt förhör uttala '   .    sig i
saken.;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16
§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vidtages åtgärd för att anställa&lt;br&gt;
åtal eller iriledes disciplinärt förfa­&lt;br&gt;
rande mot tjänsteman, må han,&lt;br&gt;
om den gärning varom är fråga&lt;br&gt;
kan antagas medföra avsättning&lt;br&gt;
eller om eljest särskilda skäl före­&lt;br&gt;
ligga, avstängas från utövning av&lt;br&gt;
tjänsten med orhedelbar verkan,&lt;br&gt;
dock icke för längre tid än till dess&lt;br&gt;
lagakraftägande dom eller beslut&lt;br&gt;
föreligger. Finnas ej längre skäl&lt;br&gt;
för avstängning, skall denna ome­&lt;br&gt;
delbart hävas.&lt;br&gt;
,   ..&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I ärende oni avstängning enligt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:146.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;första stycket skola bestämmelser­na i 14 och 15 §§ iakttagas. Be-. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;
stämmelserna i 15, 17 och 18 §§ förvaltningslagen (1971:290) sko­ la tUlämpas
även om beslutet i fråga utgör beslut under ärendes handläggning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1902&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1903&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;291&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommitténs
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dåvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17        §&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:121.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman sorn ej fuUgör sin&lt;br&gt;
tjänst tillfredsställande må av­&lt;br&gt;
stängas från utövning av tjänsten&lt;br&gt;
med omedelbar verkan, om den&lt;br&gt;
bristande tjänstdugligheten beror&lt;br&gt;
av sjukdom eller därmed jämför­&lt;br&gt;
ligt förhållande eller om den san­&lt;br&gt;
nolikt har sådan orsak och tjänste­&lt;br&gt;
mannen vägrar att låta sig under­&lt;br&gt;
sökas av läkare som anvisas ho­&lt;br&gt;
nom. Finnas ej längre skäl för&lt;br&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; avstängning, skall denna omedel-&lt;br&gt;
'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;bart hävas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I ärende om avstängning enligt första stycket eller
om läkarunder­sökning som avses där skall be­stämmelsen i 14 § iakttagas. Om
tjänstemannen påfordrar det, skall tillfälle beredas honom att muntli­gen
uttala sig i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 15, 17 och 18- §§ förvdtningslagen
(1971: 290) skola tillämpas även om be­slutet i fråga utgör beslut under
ärendes handläggning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18        §&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. Tjänsteman får skiljas från tjänsten endast av
allmän domstol efter åtal eller av Konungen eller myndighet med stöd av bestäm­melse
i denna eller annan lag. Dock får tjänsteman som är an­ställd med fullmakt
eller konsti-tutorid ej skiljas från tjänsten méd stöd av lagen (1974:12) om
anställningsskydd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19        §&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppsägning av tjänsteman, som är förordnad tills
vidare, är ogUtig om den sker annorledes än i skrift­Ug form.'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Intager tjänsteman, som är för­ordnad tills vidare,
verksledcmde eller därmed jämförlig ställning, äga i fråga om grund för uppsäg­ning
och förfarandet vid uppsäg­ning samt varsel och överläggning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1904&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1905&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;292&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommitténs
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dåvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3, 7—10 och 29—32 §§ lagen (1974:12) om anställningsskydd
motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman är skyldig att avgå från
tjänsten vid ålder som anges i avtal om statUg pension.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21        §&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman är skyldig att avgå från
tjänsten innan han uppnått den ålder som avses i 20 §, om han&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;till
följd av förlust av eller nedsättning i arbetsförmågan är för. framtiden
oförmögen att full­göra sin tjänst tillfredsställande,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;till
följd av nedsatt arbetsför­måga under två år i följd icke tjänstgjort annat än
försöksvis un­der kortare tid samt socialstyrelsen finner det sannolikt att han
icke kan återinträda i tjänst inom yt­terligare ett år och ovisst hur ar­betsförmågan
därefter kommer att utveckla sig,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;genom
lagakraftägande dom befunnits skyldig till brott vara avsättning kunnat följa
men enligt 33 kap. 2 § brottsbalken överläm­nats till särskild vård, dömts till
böter eller skyddstillsyn eller för­klarats fri från påföljd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman som är anställd med
fullmakt eller konstitutorial är skyldig att avgå från tjänsten, om han är
urståndsatt att fullgöra tjänsten tillfredsställande och högst fem år återstå
till dess han äger avgå med ålderspension.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänsteman som har rätt tUl StatUg
pension men icke uppnått den ålder då han äger avgå med ålderspension må icke
åläggas att avgå från tjänsten enligt första eller andra stycket, om han lämp­ligen
kan beredas annan anställ­ning som är förenad med sådan pensionsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1906&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1907&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommitténs
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;293&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1908&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1909&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dåvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1910&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;/ fråga om tjänst som Konung­en tillsätter prövas
fråga om an­ställnings upphörande enligt 19—21 §§ av Konungen. Om tjänstemannen
är anställd hos myndighet eller inrättning som lyder under central statlig
förvalt­ningsmyndighet och frågan rör an­ställnings upphörande enligt 20 §
eller 21 § första stycket a) eller b) prövas dock frågan av förvalt­ningsmyndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om tjänst som myndig­het tiUsätter prövas
fråga om an­ställnings upphörande enligt 21 § första stycket c) eller andra
stycket av Konungen och fråga om an­ställnings upphörande enligt 19 eller 20 §
eller 21 § första stycket a) eller b) av den myndighet som tiUsätter tjänsten.
Fråga om an­ställnings upphörande enligt 20 § prövas dock av den myndighet hos
vilken tjänstemannen är anställd, om tjänstemannen ej är chef för myndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:137.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;23
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1911&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mål om skadestånd enligt 4 § prövas av
arbetsdomstolen. Sådant mål, liksom mål som avses i 3 § andra stycket,
handlägges enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;197
.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1912&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4   
Förslag tiU&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att otbekomma
allmänna handlingar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom förordnas, att 35 § lagen (1937: 249) om
mskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar skall ha nedan angivna
lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1913&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1914&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Baga 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommitténs
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;294&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1915&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1916&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dåvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1917&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1918&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=193 height=375&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=375 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
  style='font-family:Verdana'&gt;Handlingar som innefatta för­slag och som
  tillkommit för att begagnas vid sådan förhandling för slutande av
  koUektivavtal eUer för annan reglering av anstäUningsvill-kor, vari
  myndighet, kommunsam-manslutning eUer statligt eller kommunalt företag har
  att delta­ga, eller vid förberedelse till sådan förhandling, må ej utan
  tUlstånd av myndighet som anges i tredje stycket utlämnas förrän fem år
  förflutit frän handlingens datum. Har sådan handling upprättats hos eller
  inkommit tiU riksdagens lö­nedelegation, må den dock ej hemUghållas längre än
  tUl dess för­handlingsöverenskommelse träf­fats eller förhandlingen eljest
  slut­förts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
  Bestämmelsema i första stycket gälla även handlingar innefattande förslag
  vilka»från annan än myn­dighet inkommit för där angivet ändamål, även om
  handlingen till­kommit i annat syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Handlingar som innefatta utred­ning eller förslag
och som tUlkom­mit för att begagnas vid sådan förhandling för slutande av
kollek­tivavtal eller för annan reglering äv-anställningsviUkor, vari myndig­het,
kommunsammanslutning eller statligt eller kommunalt företag har att deltaga,
eller vid förbere­delse till sådan förhandling, må ej utan tillstånd av
myndighet som anges i tredje stycket utlämnas förrän fem år förflutit från hand­lingens
datum. Har sådan handling upprättats hos eller inkommit tUl riksdagens
lönedelegation, må den dock ej hemlighållas längre än tUl dess
förhandlingsöverenskommel­se träffats eUer förhandlingen eljest slutförts,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsema i första stycket gälla även
handlingar innefattan­de utredning eller förslag vilka från annan än myndighet
inkom­mit för där angivet ändamål, även om handlingen tillkommit i annat syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
tillstånd för statsmyndighet att utlämna handling som avses i första eller
andra stycket beslutar statens avtalsverk eller, om hand­lingen tUlhör
förhandlingsärendé som utan avtalsverkets medverkan handlägges av annan statlig
myndighet, denna. Begär någon att hos riksdagens lönedelegation utfå sådan
handling, ankommer det dock på lönedelegationen eUer myndighet, som denna
bestämmer, att besluta i tillståndsfrågan. Om tillstånd för kommunalmyndighet
att uflämna sådan handling beslutar den förvaltande myndighet i kommunen som
handlägger löneärenden eller, om handlingen tillhör förhandlingsärende som utan
nämnda myndighets medverkan handlägges av annan myndig­het i kommunen, denna
myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1919&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft
den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;197&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1920&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:51.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1921&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-295&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:178.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Bilaga 2: 3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:179.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Protokoll jämte preliminärt särskilt huvudavtal för den offentiiga
sektorn (SHA)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976-03-11&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.,,.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingar
om preliminärt särskilt huvudavtal för den offentliga sektom (SHA) i anledning
av 1976 års arbetsrättsreform&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:222.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Parter:
Arbetsgivarsidan:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;statens avtals verk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunförbundet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Försäkringskassornas förhandlingsorganisation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska kyrkans församlingsr och pastorätsförbund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetstagarsidan:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statsanställdas förbund (SF)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunalarbetareförbundet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;TCO:s statstjänstemannasektion (TCO-S)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;TCO:s samarbetsorgan för kommunaltjänstemän (TCO-K)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Centralorganisationen SACO/SR (för egen del öch för
anslutna organisationer)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Försäkringsanställdas förbund (FF)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Partema träffar preliminärt särskilt huvudavtal för
den offentliga sektorn (SHA).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2     &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:5.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:5.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande förhållandet meUan statens avtalsverk
och dess motparter antecknas att avtalsverket träffar avtalet under förbehåll
om regeringens godkännande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande förhållandet mellan kommunförbunden och
deras mot­parter antecknas följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Parterna är ense om att begreppet
&amp;quot;förhandluigspart&amp;quot; vid tiUämp­ning av SHA 3 § första stycket såvitt
gäller framställande av invänd­ning avser såväl central som lokal part, medan
befogenheten enligt sam­ma stycke att begära frågans hänskjutande tiU den
särskilda nämnden tillkommer endast central part. Lokal part har därför att i
förekom­mande fall hos sin centrala organisation aktualisera dylikt
hänskjutande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Parterna rekommenderar sina
medlemmar/underorganisationer att såsom lokalt kollektivavtal antaga
bestämmelserna i SHA.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Parterna
är därvid ense om att lokalt avtal om SHA skall anses ha kommit  till  stånd 
genom   att  landstingets/kommunens/församlingens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1922&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1923&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105  
Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;296&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1924&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lönemyndighet
beslutar att antaga bestämmelserna som kollektivavtal och tillställer
arbetstagarorganisation, som begär det, protokollsutdrag över beslutet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Parterna hyser den gemensamma uppfattningen att
avtalet på ar­betstagarsidan bör sägas upp endast av sådan eller sådana
organisatio­ner som företräder minst hälften av de arbetstagare som avtalet
omfat­tar. Sker sådan uppsägning, bör den gälla för samfliga parter i avtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingama förklaras
avslutade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1925&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholm 1976-03-11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
protokollet Nils Svensson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Justerat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statens
avtalsverk Georg Normark&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet
John Andersson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
kommunförbundet Lars Ahlvarsson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försäkringskassornas
förhand­lingsorganisation Sven Hammarberg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
kyrkans församlings-och pastoratsförbund Lars Ahlvarsson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsanställdas
förbund (SF) Lars Sandberg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
kommunalarbetare­förbundet Bengt Blomdahl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO:s
statstjänstemannasektion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(TCO-S)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;John Östlund&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO:s
samarbetsorgan för kom­munaltjänstemän (TCO-K) Sven Ahlgren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Centralorganisationen
SACO/SR (för egen del och för anslutna or­ganisationer) Berne Palvall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1926&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:39.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försäkringsanställdas
förbund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:158.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(FF)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:158.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;5vert Dunberg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Preliminärt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt
huvudavtal för den offentliga sektorn (SHA)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;träffat
i Stockholm den 11 mars 1976 mellan nedannämnda parter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivarsidan:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;statens avtalsverk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunförbundet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1927&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1928&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;297&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Försäkringskassornas förhandlingsorganisation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A
rbetstagarsidan:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statsanställdas förbund (SF)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunalarbetareförbundet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;TCO:s statstjänstemannasektion (TCO-S)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;TCO:s samarbetsorgan för kommunaltjänstemän (TCO-K)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Centralorganisationen SACO/SR (för egen del och för
anslutna organisationer)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Försäkringsanställdas förbund (FF)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt den arbetsrättsreform som regeringen har
aviserat — främst förslag till lag om medbestämmande i arbetslivet och tiU lag
om offent­lig anställning — kommer förhandluigsrätten att få ett väsenfligt
vidgat innehåll. Den nya lagstiftningen avses träda i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I anslutning till arbetsrättsreformen har
arbetsgivar- och arbetstagar­parterna på den offentliga sektorn i fråga om
sådana ämnen, varom avtal får anses kränka den politiska demokratin, enats om att
sträva efter fredliga förhandlingar samt att undvika stridsåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detta avtal är bindande för envar part i avtalet i
förhållande till sådan part i avtalet som är hans förhandlingsmotpart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om andra begränsningar i rätten att använda
stridsåtgärder än som gäller enligt detta avtal föreskrives i lag eller i
kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hänskjutande
av fråga huruvida avtal skulle kränka den politiska de­mokratin&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har förhandlingspart gentemot yrkande om avtal i
visst ämne invänt, att sådant avtal ej bör träffas med hänsyn till att det
skulle kränka den politiska demokratin, kan frågan därom hänskjutas till en
särskild nämnd i enlighet med andra eller tredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har stridsåtgärd varslats eller verkställts, skall
på begäran av för­handlingspart särskild förhandling äga rum i syfte att
undvika eller begränsa konflikt. Vägrar part att gå in i sådan förhandling
eller når parterna ej enighet vid förhandlingen, får part till nämnden
hänskjuta frågan huruvida avtal skulle kränka den politiska demokratin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har stridsålgärd ej varslats eller verkställts, får
förhandlingspartema gemensamt till nämnden hänskjuta frågan huruvida avtal
skulle kränka den poUtiska demokratin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hänskjutes fråga till den särskilda nämnden, är
stridsåtgärder för att få till stånd avtal i ämnet uteslutna så länge frågan är
anhängig hos nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1929&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1930&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
2   Finansdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;298&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
särskilda nämnden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5   §&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den särskUda nämnden består av tretton ledamöter.
Varje ledamot har två personliga ersättare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ledamot och ersättare utses för en tid av tre år på
sätt som sägs i 6§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetstagarsidan utser tre ledamöter och deras
ersättare enligt föl­jande, SF och Svenska komöiunalarbetareförbundet utser
gemensamt en ledamot och hans ersättare. TCO-S och TCO-K utser gemensamt en
ledamot och hans ersättare. SACO/SR utser en ledamot och hans er­sättare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivarsidan utser tre ledamöter och deras
ersättare på så sätt, att statens avtalsverk. Svenska kommunförbundet och
Landstingsför­bundet vardera utser en leda.mot och hans ersättare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Återstående ledamöter och deras ersättare skall
vara riksdagsleda­möter. De utses av regeringen, som därvid bland dem utser
ordförande och vice ordförande i nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ledamot eller ersättare i den särskilda nämnden kan
före mandat­tidens utgång entledigas av den som har utsett honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Handläggningen
i den särskilda nämnden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den särskilda nämnden skaU i sitt utlåtande ange
huruvida den anser&lt;br&gt;
att avtal i ämnet skulle kränka den politiska demokratin. Anser nämn­&lt;br&gt;
den detta och är stridsåtgärd varslad eller verkställd, skall, nämnden i&lt;br&gt;
utlåtandet dessutom hemställa tUl vederbörande förhandlingspart att&lt;br&gt;
undvika sådan åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,.................. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid fullgörande av sitt uppdrag skall den särskilda
nämnden beakta de särdrag som det statliga området, det kommunala området resp
de allmänna försäkringskassornas område uppvisar i fråga om bl a den politiska
beslutsstrakturen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den särskilda nämnden skall behandla även fråga som
avses i 3 §&lt;br&gt;
och som hänskjutes dit med stöd av annat kollektivavtal mellan parter&lt;br&gt;
på den offentliga sektom.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den särskilda nämnden skall behandla dit hänskjuten
fråga med största möjliga skyndsamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den särskilda nämnden är beslutför endast när den
är fuUtalig. Som nämndens beslut gäller den mening som de flesta förenar sig om
eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avser
fråga som har hänskjutits till nämnden enbart det statligt reg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1931&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1932&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;299&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1933&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lerade
området eUer enbart det rent kommunala området eller enbart&lt;br&gt;
de allmänna försäkringskassornas område, bör nämnden vid sin hand­&lt;br&gt;
läggning av frågan så långt möjligt ha en sådan sammansättning att de&lt;br&gt;
arbetslagar- och arbetsgivarintiressen soni finns företrädda inom nämn­&lt;br&gt;
den avser motsvarande område.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den särskUda nämndens utlåtande skall genom
ordförandens försorg tillställas samtUga parter i detta avtaL&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tvister&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal
mellan parter i av­&lt;br&gt;
talet handlägges enligt den förhandlingsordning som annars gäller mel­&lt;br&gt;
lan dem.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;'   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;• '   ....... &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avslutande
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
avtal träder i kraft den 1 januari 1977 och gäller tUls vidare med en
uppsägningstid av sex månader..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1934&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholm
1976-03-11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statens
avtalsverk Georg Normark&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsanställdas
förbund (SF) Lars Sandberg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1935&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1936&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet
John Andersson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunalarbetare-,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förbundet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bengt Blomdahl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1937&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1938&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunförbundet
Lars Ahlvarsson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO:s
statstjänstemannasektion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(TCO-S)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;John östlund&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1939&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1940&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försäkringskassornas
förhandlingsorganisation Sven Hammarberg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
kyrkans församlings-och pastoratsförbund Lars Ahlvarsson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO:s samarbetsorgan
för kommunaltjänstemän (TCO-K) 5ven Ahlgren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Centralorganisationen
SACO/SR (för egen del och för anslutna organisationer) Berne Palvall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1941&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försäkringsanställdas
förbund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(FF)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Sven Dunberg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1942&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:48.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1943&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:193.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Bilaga 2: 4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:193.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementets
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om offentlig anställning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
kap. Lagens tillämpningsområde&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Denna lag är, med de undantag som framgår av 2—6 §§, tillämpUg&lt;br&gt;
på arbetstagare hos&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;staten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;kommun, landstingskommun, kommunalförbund, församling,
kyrk-Ug samfäUighet, skogsvårdsstyrelse eller aUmän försäkringskassa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;annan allmän inrättning, om anstäUningen är
statligt reglerad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Lagen gäUer ej statsråden eller riksdagens
ombudsmän och ej heller den som är anställd på annan prästerlig tjänst än sådan
som om­fattas av 1 § 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ I fråga om justitieråd eller
regeringsråd gäller ej 10, 12, 16 och 17 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om justitiekanslem gäller ej 10 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
I fråga om arbetstagare hos riksdagen eller dess myndigheter gäl­&lt;br&gt;
ler lagen endast den som är anställd som tjänsteman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om arbetstagare som är av svenska staten
lokalanställd utom riket gäller lagen endast den som är svensk medborgare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ I fråga om arbetstagare hos kommun,
landstingskommun, kommu­nalförbund, församling, kyrklig samfällighet eller
skogsvårdsstyrelse gäl­ler 4—17 kap. endast om anställningen är statligt
reglerad och ej avser prästerlig tjänst,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Lagen gäller ej arbetstagare som av
arbetsmarknadsmyndighet meddelas arbetslöshetshjälp i form av beredskapsarbete,
arkivarbete eller musikerhjälp eller som har anvisats arbete i verkstad inom
arbets­värden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap. Allmänna bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Med statligt reglerad anställning förstås i denna lag anställning där enligt
lag eller särskilt beslut av riksdagen avlöningsförmånerna fast­ställes under
medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1944&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1945&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;301&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementets
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Lagens bestämmelser om tjänst äger motsvarande
tillämpning på vikariat, om ej annat föreskrives,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ I fråga om tjänsteman hos riksdagen eller dess
myndigheter utövar riksdagen sådan befogenhet att meddela föreskrifter som
enUgt denna lag tillkommer regeringen. Annan befogenhet som enligt lagen tUlkom­mer
regeringen utövas i fråga om sådan tjänsteman av riksdagen eller myndighet som
riksdagen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Föreskrifterna i 2 samt 21 och 22 §§ lagen (1976:
000) om medbe­stämmande i arbetslivet tillämpas ej i anställningsförhållande
som om­fattas av denna lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
kap. Arbetskonflikter och skadestånd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
I arbete, som består i myndighetsutövning eller som är ound­&lt;br&gt;
gängligen nödvändigt för att genomföra myndighetsutövning, får strids-&lt;br&gt;
åtgärd vidtagas endast i form av lockout, strejk, vägran att arbeta på&lt;br&gt;
övertid eller nyanställningsblockad, I sådant arbete får stridsåtgärd&lt;br&gt;
ej vidtagas på grand av annat än förhållandet mellan arbetsgivare och&lt;br&gt;
sådan arbetstagare som omfattas av denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även i annat arbete än som sägs i första stycket är
stridsåtgärd med syfte att påverka inhemska politiska förhållanden otillåten
inom lagens tillämpningsområde,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Uppkommer tvist i fråga huruvida viss
stridsåtgärd är tiUåten en­ligt denna lag, får åtgärden ej vidtagas förrän
tvisten har avgjorts slut­ligt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetstagare får deltaga i stridsåtgärd endast
efter beslut av arbets­tagarorganisation som har anordnat åtgärden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetstagarorganisation får ej anordna eller på
annat sätt föran­leda stridsåtgärd som enligt 1 eller 2 § ej är tUlåten, Sådan
organisa­tion får ej heller genom understöd eller på annat sätt medverka vid
OtUlåten stridsåtgärd. Arbetstagarorganisation är även skyldig att, om'
OtiUåten stridsåtgärd av medlem förestår eller pågår, söka hindra åt­gärden eller
verka för dess upphörande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Har stridsålgärd i strid mot 3 § vidtagits av
arbetstagare som till­hör arbetstagarorganisation, åligger det arbetsgivaren
och arbetstagar­organisationen att omedelbart taga upp överläggning med
anledning av stridsåtgärden och att gemensamt verka för dess upphörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har ej annat föreskrivits i kollektivavtal, gäller
första stycket lokal arbetstagarorganisation, om sådan finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1946&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1947&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;302&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementets
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
§ Bryter arbetsgivare mot 1, 2. eller 5 § eller- arbetstagarorganisation mot 4
eller 5 §, skall arbetsgivaren eller organisationen, även.oin för­pliktelse tUl
följd av kollektivavtal ej har satts åsido, ersätta uppkom­men skada enligt de
grunder som anges i 54, 55 60 och 61 '§§ lagen (1976: 000) om medbestämmande i
arbetslivet. Detsamma gäller arbets­tagare som bryter mot 1, 2 eller 3 §, om ej
annat följerav aridra stycket. Har arbetstagarorganisation anordnat eller föranlett
stridsåtgärd som ej är tillåten enligt 1 eller 2 §, får arbetstagare åläggas
skadestånd på den grand att han har deltagit i åtgärden endast om synnerliga
skäl föreUgger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
kap. Tjänstetillsättning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Att tjänst vid domstol eller vid förvaltningsmyndighet
under rege­ringen tillsättes av regeringen eller myndighet som regeringen be­stämmer
framgår av regeringsformen. Även annan tjänst tillsättes av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer, öm ej annat är särskilt föreskrivet i lag
eller annan författning.  '&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Om svenskt medborgarskap som villkor för innehav
eller utövaride av statlig tjänst gäller vad soni är föreskrivet i
regeringsformen eller annan lag. Vidare gäller att endast sverisk'iriedborgare
får inneha eller utöva militär eller civilmilitär tjänst eller tjänst som
åklagare eller polis­man. Regeringen äger i övrigt föreskriva eUer för särskUt
fall besluta att. endast svensk medborgare får inneha eller utöva&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;tjänst i regeringskansliet eUer
utrikesförvaltningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;statlig tjänst med vilken kan vara förenad
myndighetsutövning eUer handläggning av frågor som rör, förhåUandet till annan
stat eUer mellan-. folklig organisation,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;statlig tjänst som kan medföra kännedom om
förhållande, som är av betydelse för rikets säkerhet eller som rör
betydelsefullt, aUmänt eller enskUt ekonomiskt intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om andra särskUda villkor för innehav eller
utövande av tjänst än sådana, som anges i första stycket eller som avser
pensionsålder eller viss lägsta levnadsålder, gäller vad som är föreskrivet i
lag eUer annan för­fattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §
Om sakUg grand för tillsättnmg av statlig tjänst gäller vad som är&lt;br&gt;
föreskrivet i regeringsformen eUer annan författning.;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även vid tiUsättning av icke statlig tjänst skall
avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.
Närmare föreskrif­ter om detta meddelas i författning;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1948&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1949&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;303&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementets
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
Tjänst, som tiUsättes av annan myndighet än regeringen, skall&lt;br&gt;
kungöras ledig tUl ansökari, om regeringen ej bestämmer annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har tjänst kungjorts ledig enligt första stycket,
får den tiUsättas endast med någon som har sökt tjänsten iriorri föreskriven
tid. Föreligger sär­skilda skäl, får dock även ansökan, som har kommit in för
sent, tagas i beaktande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Vikariat skall kungöras ledigt tUl ansökan endast
i de faU där det föreskrives av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Tjänst tiUsättes med förordnande eller, där
regeringen så bestäm­mer, med fuUmakt, Ordinarie domartjänst skall dock alltid
tUlsättas med fullmakt. Regeringen bestämmer vilka domartjänster som skall vara
ordinarie.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vikariat
tillsättes med förordnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 §
Förordnande, som har tidsbegränsats i strid, mot 5 § lagen (1974:&lt;br&gt;
12) om anstäUningsskydd eller mot föreskrift i sådant kollektivavtal som&lt;br&gt;
avses i 3 § andra stycket samma lag, skall på talan av arbetstagaren&lt;br&gt;
förklaras gälla utan tidsbegränsning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om arbetstagare i verksledande eller därmed
jämförlig ställ­ning får förordnande tidsbegränsas enligt vad regeringen
bestämmer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §
Närmare föreskrifter om förfarandet vid tjänstetillsättning med­&lt;br&gt;
delas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
kap. Tjänstgöringsskyldighet i vissa fall&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Innehavare av ordinarie dpmartjänst är ej skyldig
att utöva annan statlig tjänst än jämställd eller högre domartjänst vid den
domstol han tillhör. Annan ordinarie underrättsdomare än lagman är dock skyldig
att dessutom tjänstgöra som ledamot i annan underrätt inom samma hovrättsområde
vid handläggning, som kräver flera lagfarna domare än en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Är Sverige i krig, får arbetstagare hos staten ej
utan tUlstånd lämna sin anstäUning. Så snart kriget har upphört och innari
pågående eUer nästkommande riksmöte avslutas, skall regeringen föreskriva att
be-sfåmmelsen ej längre skall tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är Sverige i krigsfara, får regeringen föreskriva
att arbetstagare hos staten ej utan tUlstånd får lämna sin anställning. Sådan
föreskrift upphör att gälla, om den ej underställes riksdagen inom en månad
efter beslutet därom eller, om riksmöte ej pågår, efter början av närmast
följande riks­möte samt godkännes av riksdagen inom två månader efter
underställ­ningen. Så snart krigsfaran har upphört och innan pågående eller
näst­kommande riksmöte avslutas, skall regeringen upphäva föreskrift som nu har
sagts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1950&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1951&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;304&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementets
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om vissa andra anställnings- och arbetsvillkor vid
krig eUer krigsfara eller annars under utomordentliga, av krig föranledda
förhåUanden finns särskUda föreskrifter i lag och annan författning. Regeringen
får där­utöver meddela sådana föreskrifter, i den mån det är nödvändigt för
statens verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
kap. Bisysslor m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetstagare får ej inneha anstäUning eller
uppdrag eUer utöva verksamhet, som kan rubba förtroendet till hans eller annan
arbets­tagares opartiskhet i tjänsteutövningen eller skada myndighetens an­seende.
Närmare föreskrifter om detta förbud meddelas för vissa fall i lag och i övrigt
av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetstagare får endast efter tiUstånd av
regeringen uppbära så­dana gåvo- eUer donationsmedel eller Uknande förmåner som
är för­enade med tjänst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
kap. Anställnings upphörande på annat sätt än genom avskedande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetstagare får skiljas från anställningen
endast med stöd av före­skrift i denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetstagare som är förordnad tills vidare får sägas
upp enUgt lagen (1974:12) om anställningsskydd. Innehar arbetstagaren statligt
reglerad anställning hos annan än staten, tillämpas även bestämmelse om
uppsägning i annan författning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om grund för uppsägning, förfarandet vid
uppsägning, varsel och överläggning samt tvist om gUtigheten av uppsägning äger
lagen om anstäUningsskydd motsvarande tillämpning på arbetstagare i verks­ledande
eller därmed jämförlig ställning med förordnande tills.,vidare, i den mån annat
ej följer av derma lag eller, såvitt rör andra frågor än grunden för
uppsägning, av föreskrift som regeringen meddelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppsägning som avses i första eller andra stycket
skall ske skriftligen för att vara giltig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetstagare är skyldig att avgå från
anställningen vid ålder som anges i avtal om statlig pension eller motsvarande
avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetstagare får entledigas innan han har uppnått
den ålder som avses i 3 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1952&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1953&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;305&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementets
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;v        '     '&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;om han tUl följd av förlust av eller nedsättning i
arbetsförmågan är för framtiden oförmögen att fullgöra sina arbetsuppgifter
tillfreds­ställande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;om han till följd av nedsatt arbetsförmåga under två
år i följd ej har tjänstgjort annat än försöksvis under kortare tid och
socialstyrelsen anser det dels sannolikt att'han ej'kan återinträda i arbete
inom ytterli­gare ett år, dels ovisst hur arbetsförmågan därefter kommer att
utveckla sig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetstagare som är anställd med fullmakt får
entledigas, om han ej kan fullgöra sin tjänst tUlfredsställande och högst fem
år återstår till dess han äger avgå med ålderspension,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetstagare, som;har rätt till statiig pension
men ej har uppnått den ålder då han äger avgå med ålderspension, får ej
entledigas enligt 4 eller 5 §, om han lämpligen kan förflyttas till eller
beredas annan anställ­ning som är förenad med sådan pénsionsrätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetstagare vid polisväsendet,
utrikesförvaltningen eUer försvars­makten får försättas i disponibUitet, om det
är nödvändigt av hänsyn tUl rikets bästa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetstagare hos staten som är anstäUd med
fullmakt får förflyttas till annan statUg tjänst, som tUlsättes med fullmakt.
Inom försvarsmak­ten fär dessutom arbetstagare, som är krigsman och anstäUd med
för­ordnande tills vidare, förflyttas till annan anställning avsedd för krigs­man
enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förflyttning enUgt första stycket tUl anställning
hos myndighet inom annat verksamhetsområde får ske endast om arbetsuppgifterna
är Uk-artade eller arbetstagaren i allt fall med hänsyn till sin utbildning är
lämpad för anstäUningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om förflyttning av den som är utnämnd tiU ordinarie
domare före­&lt;br&gt;
skrives i regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      
:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §
Arbetstagares begäran om entledigande skall ske skriftligen för&lt;br&gt;
att vara giltig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §
Erhåller arbetstagare annan anställning och är denna statligt reg­&lt;br&gt;
lerad, upphör den första anstäUningen utan särskild åtgärd, om ej annat&lt;br&gt;
följer av föreskrift om förening av tjänster. Sådan föreskrift meddelas&lt;br&gt;
i koUektivavtal eUer, i fråga om förening av en. fuUmaktstjärist med an­&lt;br&gt;
nan allmän tjänst, av regeringen. Vad nu här sagts äger tillämpning även&lt;br&gt;
där den andra anställningen ej är statligt reglerad, om denna utgör an­&lt;br&gt;
ställning som tjänsteman-hös riksdagen eller dess myndigheter eller hos&lt;br&gt;
allmän försäkringskassa.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreligger särskilda skäl, får regeringen besluta
att anställning skaU bestå utan hinder av första stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20   Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1954&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;306&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementets
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Att justitieråd och regeringsråd ej får inneha eUer
utöva annan statlig&lt;br&gt;
tjänst är särskilt föreskrivet,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;r-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 kap.
Turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Uppkommer fråga om uppsägning på grand av arbetsbrist, skaU,&lt;br&gt;
när det behövs, turordning för uppsägningen fastställas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om turordning vid uppsägning äger lagen
(1974:12) om an­ställningsskydd motsvarande tillämpnmg på arbetstagare i
verksledande eller därmed jämförlig stäUning, i den mån regeringen ej
föreskriver annat,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Vid bestämmandet av arbetstagares plats i
turordning för uppsäg­ning skall hänsyn tagas även tUl kravet att myndigheten
på ett riktigt sätt fullgör rättskipnings- eller förvaltningsuppgift,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Uppsägning, som strider mot bestämmelse om
turordning, skall på talan av arbetstagaren förklaras ogiltig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid tvist om giltigheten av uppsägning enligt
första stycket äger 34 § andra och tredje styckena samt 36 och 37 §§ lagen
(1974: 12) om an­ställningsskydd motsvarande tillämpning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 kap.
Företrädesrätt till ny anställning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
I ärende om tillsättning av tjänst skall, när det behövs, turordning&lt;br&gt;
för företrädesrätt till ny anställning fastställas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om företrädesrätt till ny anslällning äger
lagen (1974: 12) om anställningsskydd motsvarande tillämpning på arbetstagare i
verksledan­de eller därmed jämförlig ställning, i den mån regeringen ej
föreskriver annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
grund för tjänstetillsättning gäller vad som sägs i 4 kap, 3 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Företrädesrätt till ny anställning gäUer ej tiU
högre tjänst än den som det tidigare förordnandet avsäg, om.,ej särskilda skäl
föranleder annat. Sådan företrädesrätt gäller ej heller gentemot arbetstagare
som skall omplaceras på grand av 7 § andra stycket lagen (1974: 12) om an­stäUningsskydd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Anmälan enligt 27 § första stycket lagen (1974:
12) om anstäU­ningsskydd av anspråk på företrädesrätt till ny anställning skall
för att vara gUtig göras skriftligen hos den myndighet där arbetstagaren är
eller senast har varit anställd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist och
i underrättelse om att tidsbegränsat förordnande på grand av arbetsbrist ej
kommer att förnyas skall tagas in erinran om var och hur anmälan skall göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1955&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1956&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;307&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementets
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10       kap.
Disciplinansvar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Sätter arbetstagare uppsåthgen eller av oaktsamhet åsido vad som&lt;br&gt;
åUgger honom i hans anställning, får disciplinpåföljd åläggas honom för&lt;br&gt;
tjänsteförseelse. Vad nu har sagts gäller dock ej, om felet är ringa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Disciplinpåföljd enligt första stycket fär dock ej
i något fall åläggas arbetstagare därför att han har deltagit i strejk eller
därmed jämförlig stridsåtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2 §   Disciplinpåföljder är varning och löneavdrag.&lt;br&gt;
Mer än en disciplinpåföljd får ej samtidigt åläggas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Löneavdrag ålägges för minst en och högst trettio
dagar. Om stor­leken av löneavdrag föreskriver regeringen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Innehåller kollektivavtal
bestämmelse som avviker från 2 § eller från föreskrift som avses där, gäller i
stället den bestämmelsen för arbets­tagare, som är sysselsatt inom yrkesgrupp
och område som avtalet av­ser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Disciplinpåföljd som avses i 1—3 §
§ får ej åläggas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;1,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;krigsman, som är underkastad ansvar enligt 21 kap,
brottsbalken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;2,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;medicinalpersonal, som i sin yrkesutövning står
under socialstyrel­sens inseende, om förseelsen har skett i denna
yrkesutövning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;3,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;veterinär, som står under lantbruksstyrelsens inseende,
om för­seelsen har skett i utövning av veterinäryrket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11      kap.
Avskedande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Har arbetstagare begått brott, som
visar att han uppenbarligen är olämplig att inneha sin anställning, får han
avskedas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Har arbetstagare genom annan gärning
än brott begått grov tjäns­teförseelse, som visar att han uppenbarligen är
olämplig att inneha sin anställning, får han avskedas i stället för att
disciplinpåföljd ålägges honom. Detsamma skaU gälla, om arbetstagare, som av
myndighet har ålagts disciplinpåföljd, inom två år därefter i anställning hos
samma myndighet på nytt har begått tjänsteförseelse och därigenom har visat sig
uppenbarligen olämplig att inneha sin anstäUning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetstagare, som har rätt till
statlig pension men ej har uppnått den ålder då han äger avgå med
ålderspension, får ej avskedas enUgt 1 eller 2 §, om han har begått brottet
eller tjänsteförseelsen under infly­tande av själsUg abnormitet som avses i 33
kap, 2 § brottsbalken och han lämpligen kan förflyttas eller annars omplaceras
tUl annan anställ­ning som är förenad med sådan pensionsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1957&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1958&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;308&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementets
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Har i lag eller annan författning meddelats
bestämmelse, som in­skränker rätten att avskeda arbetstagare i förhåUande till
vad som före­skrives i 1 eUer 2 §, gäller i stället den bestämmelsen. .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Avskedande får ej grundas enbart på omständighet,
som myndig­heten har känt tiU mer än en månad före prövningen. När frågan om av­skedande
prövas av statens ansvarsnämnd enligt 15 kap. 4 §, får avske­dande ej grundas
enbart på omständighet, som den myndighet som ar­betstagaren lyder under har
känt till mer än två månader före pröv­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket gäller ej, när beslut, om avskedande
påkallas av riks­dagens ombudsman eUer justitiekanslem inom sex månader efter
det att omständigheten har inträffat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12      kap.
Åtalsanmälan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetstagare, som är skäligen misstänkt för
sådant i tjänsteut­övningen begånget brott som avses i 20 kap. 1—3 §§
brottsbaUcen eUer annat brott varigenom han har satt åUggande i
tjänsteutövningen åsido, skall anmälas till åtal, om för brottet är föreskrivet
fängelse eller det finns anledning antaga att talan om enskilt anspråk kommer
att föras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ I fråga om allmänfarlig vårdslöshet som avses i
13 kap, 6 § första stycket brottsbalken får regeringen medge undantag från
anmälnings­skyldighet enUgt 1 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13      kap.
Avstängning och läkarundersökning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Inledes enligt denna lag förfarande, som syftar
till att ålägga ar­betstagare disciplinpåföljd eller till att avskeda honom,
eller vidtages åtgärd för att anställa åtal mot honom, får arbetstagaren
avstängas från arbetet, om gärningen i fråga kan antagas medföra avskedande.
Sådan avstängning får dock ej gäUa för längre tid än till dess frågan om av­skedande
har prövats slutiigt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Fullgör arbetstagare ej sina arbetsuppgifter
tillfredsstäUande, får han avstängas från arbetet, om den bristande
tjänstdugligheten beror av sjukdom eUer därmed jämförligt förhållande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Saknas i fall som avses i, första stycket
tillräcklig utredning om att den bristande tjänstdugUgheten beror av
förhållande som sägs där men framstår detta ändå som sannolikt, får
arbetstagaren åläggas att låta sig undersökas av läkare som anvisas honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Efterkommer arbetstagaren ej åläggande enligt andra
stycket, får han avstängas från arbetet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §
Upphör granden för avstängning enligt 1 eller 2 §, skall avstäng­&lt;br&gt;
ningen omedelbart hävas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1959&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1960&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;309&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementets
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Närmare föreskrifter för tiUämpningen av 1 eller
2 § meddelas av regeringen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Att arbetstagare hos staten kari vara skyldig att
frånträda utövning av tjänst, om han förklaras omyndig eller försattes i
konkurs, följer av särskilda bestämmelser i lag eller annan författning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
kap. Handläggningen av frågor som avses i 10—13 kap.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Uppkommer fråga om disciplinansvar, avskedande, avstängning&lt;br&gt;
eller läkarandersökning enUgt denna lag, skall genom skriftlig anma­&lt;br&gt;
ning tillfäUe beredas arbetstagaren att yttra sig om vad som anföres mot&lt;br&gt;
honom. Yttrande får lämnas muntligen, om arbetstagaren begär det eller&lt;br&gt;
det annars anses lämpUgt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Begär arbetstagare att även annan skaU yttra sig i
saken eller att annan utredning skall förebringas, skall hans begäran
efterkommas, om det ej är uppenbart att utredningen saknar betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
Finner myndighet i ärende om disciplmansvar eUer avskedande&lt;br&gt;
enligt denna lag, på framställning av arbetstagaren eller annars, att&lt;br&gt;
vittne eller sakkunnig behöver höras vid domstol eller att föreläggande&lt;br&gt;
behöver meddelas någon att som bevis tiUhandahålla skriftlig handling&lt;br&gt;
eUer föremål, skall myndigheten hemställa därom hos den allmänna&lt;br&gt;
underrätt inom vars område den vistas som skall höras eUer annars&lt;br&gt;
beröres av åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tillhandahålles utredning som behövs, skaU rätten
anställa förhör eller meddela föreläggande, om laga hinder ej möter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om åtgärd enligt andra stycket skall i tillämpliga
delar gälla vad som föreskrives om bevisupptagning i rättegång utom
huvudför-handUng,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Har åtgärd vidtagits för att anställa åtal mot
arbetstagare, får myndighet ej inleda eller fortsätta discipUnärt förfarande
enligt denna lag i fråga om förseelse som avses med åtgärden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Sedan arbetstagares anställning hos myndigheten
har upphört eller uppsägning har ägt rum, får disciplinpåföljd som avses i 10
kap, 1—3 §§ ej åläggas honom,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetstagare, som i ärende om disciplinansvar
eller avskedande ej inom två år efter förseelsen har erhåUit skriftlig anmaning
enUgt 1 § eller motsvarande anmaning av riksdagens ombudsman eUer justitie­kanslem,
får ej åläggas disciplinpåföljd som avses i 10 kap, 1—3 §§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Har åtgärd vidtagits för att anstäUa åtal mot
arbetstagare, får ärende om avskedande på grund av gärningen i fråga ej
avgöras, förrän ansvarsfrågan har prövats slutligt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21    Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 105. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1961&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1962&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;310&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementets
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 §  
I ärende om avskedande gäller i fråga om varsel till och överlägg­&lt;br&gt;
ning med lokal arbetstagarorganisation bestämmelserna i lagen (1974:&lt;br&gt;
12) om anställningsskydd. Dessa bestämmelser äger motsvarande till-&lt;br&gt;
lämpning i fråga om arbetstagare i verksledande eller därmed jämförUg .&lt;br&gt;
ställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslutas avstängning enligt 13 kap, 1 eller 2 §,
skall lokal arbets­tagarorganisation som avses i 31 § första stycket lagen om
anställnings­skydd genast underrättas om beslutet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Beslutas avstängning enligt 13 kap, 1 §, skall
frågan om avske­dande snarast tagas upp tiU prövning. Vid avgörandet av denna
fråga skall prövas huravida avstängningen skall bestå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Beslut om läkarundersökning enligt 13 kap. 2 §
andra stycket får ej läggas till grund för avstängning enUgf samma lagrum
tredje stycket, förrän beslutet har prövats slutligt efter talan som avses i 16
kap. 2 § eller rätten tiU sådan talan har förlorats.    .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §
I fråga om beslut om avstängning enUgt 13 kap.' 1 eller 2 § eller&lt;br&gt;
om läkarundersökning enligt sistnämnda lagrum skaU 17 och 18 §§ för­&lt;br&gt;
valtningslagen (1971: 290) tillämpas, även om beslutet utgör beslut under&lt;br&gt;
ärendes handläggning.    '      .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15
kap. Beslutande myndighet, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Fråga om anstäUnings upphörande som avses 17 kap. 2:;—4: eller&lt;br&gt;
9 § prövas av regeringen eUer myndighet som regeringen bestämmer,&lt;br&gt;
om regeringen tillsätter tjänsten och ej annat följer av 5 § nedan. I&lt;br&gt;
övrigt prövas frågan av den myndighet som tUlsätter tjänsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fråga om anställnings upphörande enligt 7 kap. 5
eller 7 § prövas av regeringen, om ej annat följer av 5 § nedan. Närmare
föreskrifter meddelas av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Fråga om förflyttning enligt 7 kap. 8 § prövas av
regeringen. Fråga om förflyttning till tjänst som tillsättes av sanuna
myndighet som har anställt arbetstagaren prövas dock av myndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Fråga om disciplinansvar enligt 10 kap.,
avskedande enUgt 11 kap., åtalsanmälan enligt 12 kap. eUer avstängning eller
läkarundersökning enligt 13 kap. prövas av den myndighet som arbetstagaren
lyder under, om ej annat följer av 4 eller 5 § nedan, av annan föreskrift i lag
eller av föreskrift som regeringen meddelar. Fråga om disciplinansvar enUgt 10
kap., avskedande enligt 11 kap. eUér avstängning enligt 13 kap. 1 § tagés upp
även på anmälan av riksdagens ombudsman eller, justitiekanslem. Fråga om
avstängning enUgt 13 kap. 1 § på grund av misstanke om brott tages upp även på
anmälan av åklagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1963&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1964&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;311&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementets
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
Fråga som avses i 3 § prövas av en särskild nämnd, statens an­&lt;br&gt;
svarsnämnd, beträffande den som innehar eller uppehåUer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;1,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;annan ordinarie domartjänst än tjänst söm
justitieråd eller rege­ringsråd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;2,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;tjänst som byråchef eller därmed jämställd eUer
högre tjänst vid statlig myndighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;3,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;annan tjänst som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämnden består av ordförande, vice ordförande och
tre andra leda­möter. Ordföranden och vice ordföranden skall vara lagfama och
dess­utom erfarna i domarvärv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen meddelar närmare föreskrifter om
nämndens sammansätt-, ning och verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Fråga om skiljande från tjänsten enligt 7 kap, 3,
4 eller 5 §, avske­dande enligt 11 kap, eller avstängning eller
läkarundersökning enligt 13 kap, av justitieråd eller regeringsråd prövas
enligt särskilda bestämmelser i regeringsformen och i annan lag. Handläggningen
sker i den ordning som föreskrives för tvistemål, dock med tillämpning av 7 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Beträffande tjänsteman hos riksdagen eller dess
myndigheter meddelar riksdagen bestämmelser om beslutande organ i frågor som
avses i 1—4 §§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Deltager flera i avgörande som avses i 1 eller 3
§, äger i annat fall än där frågan prövas av regeringen bestämmelsema i 29 kap,
rätte­gångsbalken om omröstning i domstol med uteslutande lagfarna leda­möter
motsvarande tillämpning. Vad nu har sagts gäller även i fråga om arbetstagare
hos annan än staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16
kap. Talan mot beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Mål om skadestånd enligt 3 kap, 6 § prövas av arbetsdomstolen&lt;br&gt;
och handlägges enligt lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om rättegångskostnad i mål som rör
disciplinansvar, avske­dande, avstängning eller läkarundersökning enligt denna
lag äger 41 § tredje stycket lagen (1974: 12) om anställningsskydd motsvarande
till-lämpning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
Vill arbetstagare söka ändring i beslut enligt 7 kap, 3—5 eller 8 §,&lt;br&gt;
10 kap. 1 §, 11 kap. 1 eller 2 § eller 13 kap. 2 § andra stycket, skaU han&lt;br&gt;
väcka talan inom fyra veckor från den dag då han fick ta del av beslutet.&lt;br&gt;
Iakttager han ej detta, är rätten tiU talan förlorad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1965&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1966&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;312&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementets
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §
Om rätt för riksdagens ombudsman och justitiekanslem att söka&lt;br&gt;
ändring i beslut enligt 10 eller 11 kap. eller 13 kap. 1 § är föreskrivet i&lt;br&gt;
lagen (1975: 1057) med instruktion för justitieombudsmännen och i&lt;br&gt;
lagen (1975: 1339) om justitiekanslerns tUlsyn, Talan skall väckas inom&lt;br&gt;
fyra veckor från det beslutet har meddelats,   '&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med anledning av talan som avses i första stycket
får dock disciplin­påföljd åläggas eUer skärpas endast om det är påkaUat från
allmän syn­punkt. Avskedande eller avstängning får beslutas endast om
myndighets­utövning är förenad med anställningen samt arbetstagaren har begått
eller, vid avstängning, är misstänkt för brott för vilket är stadgat fängelse i
minst två år,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
Om talan mot beslut av riksdagens organ gäller särskilda be­&lt;br&gt;
stämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17
kap. Verkställighet av beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Beslut om anställnings upphörande enligt 7 kap, 4
eller 5 §, om förflyttning enligt 7 kap, 8 §, om löneavdrag som
disciplinpåföljd enligt 10 kap. 1 § eller om avskedande enligt 11 kap. får ej
verkställas, förrän beslutet har prövats slutligt efter talan som avses i 16
kap, 2 § eller rät­ten till sådan talan har förlorats. Delsamma gäller beslut
om avgångs­skyldighet enligt 7 kap, 3 §, om ej annat följer av 2 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ I tvist om tillämpningen av 7 kap, 3 § äger
domstolen för tiden intill dess lagakraftägande dom eller beslut föreligger
förordna, att an­ställningen skall upphöra när arbetstagaren har uppnått den
ålder då skyldighet att avgå senast inträder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot beslut enligt första stycket som tingsrätt har
meddelat under rättegången skall talan föras särskilt genom besvär,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §
Beslut om avstängning enligt 13 kap, 1 eller 2 § har omedelbar&lt;br&gt;
verkan, I tvist om sådan avstängning äger domstolen dock för tiden&lt;br&gt;
intill dess lagakraftägande dom eller beslut föreUgger förordna, att be­&lt;br&gt;
slutad avstängning skall vara hävd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;2,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom den nya lagen upphäves statstjänstemannalagen
(1965: 274), kommunaltjänstemannalagen (1965: 275) och stadgan (1965: 602) om
vissa tjänstemän hos kommuner m, fl,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;3,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I den mån regeringen föreskriver, gäller den nya
lagen även den som innehar sådan anställning hos allmän inrättning som vid
utgången av år 1976 enligt regeringens bestämmande omfattas av kommunaltjäns-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1967&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1968&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;313&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementets
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;temannalagen
(1965: 275) men som ej är statiigt reglerad i den mening som sägs i 2 kap, 1 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;4,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äldre bestämmelse, som omfattas av hänvisning i 13
§ 2 eller 6 mom, lagen (1936: 567) om domkapitel eller annars i kyrkolag, gäUer
fortfarande i stället för motsvarande föreskrift i den nya lagen, såvitt avses
med hänvisningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;5,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förekommer i författning, som ej är kyrkolag,
hänvisning till eller avses där annars bestämmelse som har ersatts av
föreskrift i den nya lagen, tUlämpas i stället den nya föreskriften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;6,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om anställnings- eller arbetsvillkor för
sådan arbetstagare som omfattas av den nya lagen äger offentlig arbetsgivare
tills vidare i författning meddela föreskrift utan hinder av att villkoret kan
bli före­mål för avtal. Detta gäller dock endast föreskrift som ej strider mot
kollektivavtal,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;7,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har i författning, som ej har, beslutats av eUer
med riksdagen, meddelats föreskrift i fråga om anställnings- eller
arbetsvillkor för så­dan arbetstagare som omfattas av den nya lagen, skall
föreskriften upp­höra att gälla i den mån vUlkoret regleras genom
kollektivavtal,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;8,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om konstitutorial som har meddelats före
ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;9,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I stället för 5 kap, 1 § gäller fortfarande äldre
bestämmelser för den som sedan utgången av år 1971 innehar ordinarie tjänst som
vatten­rättsdomare eUer vattenrättsingenjör,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;10,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskriften i 6 kap, 2 § gäller ej tjänsteman, som
vid utgången av år 1965 var berättigad att utan avdrag på lönen uppbära förmån
som avses i föreskriften,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;11,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om talan mot myndighets beslut som har
meddelats före ikraftträdandet gäUer fortfarande äldre bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1969&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:85.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1970&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;314&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementets
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2  
Förslag tiU&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives att 20 kap, 2 och 4 § § brottsbalken skall ha nedan angivna
lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:135.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:133.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;20 kap, &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2
§1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om arbetstagare hos staten eller hos kommun
mottager, låter åt sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning
för sin tjänste­utövning, dömes för mutbrott till böter eller fängelse i högst
två år. Detsamma skall gälla, om arbetstagaren begått gärningen innan han
erhöll anställningen eller efter det hän slutat densamma. Är brottet grovt,
dömes tUl fängelse i högst sex år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad i första stycket sägs orn arbetstagare äger
motsvarande tiUämp­ning på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;1,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ledamot av styrelse, verk, nämnd, kommitté eller
annan sådan myndighet som hör till staten eller tUl kommun,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;2,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;den som utövar uppdrag åt staten eller åt kommun,
om han valts till uppdraget eUer icke äger undandraga sig detta ävensom eljest
om uppdraget är reglerat i författning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;3,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;krigsman eller annan som fullgör lagstadgad
tjänsteplikt och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4, den som utan att inneha anställning eller
uppdrag som nu har&lt;br&gt;
sagts utövar myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
kommun likställes allmän&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med  kommun   likställes  annan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inrättning
som avses i 1 § andra&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;allmän   inrättning   som   avses   i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stycket    
kommunaltjänstemanna-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 kap. 1 § 2 eller 3 lagen (1976:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagen
(1965: 275).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;000) om offentUg anställning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 §2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den som har valts tUl statligt eller kommunalt
uppdrag med vilket följer myndighetsutövning må av rätten skiljas från
uppdraget, om han har begått brott för vUket är stadgat fängelse i två år eller
däröver och han genom brottet har visat sig uppenbarligen olämplig att inneha
upp­draget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skiljes uppdragstagare från uppdraget enligt första
stycket, skall hän­syn tagas därtill vid bestämmande av straff för brottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
kommun likställes allmän&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med kommun likställes annan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inrättning
som avses i 1 § andra&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;allmän   inrättning   som   avses   i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stycket    
kommunaltjänstemanna-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 kap. 1 § 2 eller 3 lagen (1976:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagen
(1965: 275).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;000) om offentlig anställning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;gt;
Senaste lydelse 1975:667, Ändrad lydelse föreslagen i lagrådsremiss 1976-02-26.
= Senaste lydelse 1975:667.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1971&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1972&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;315&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementets
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i rättångsbalkén&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 7 kap. 4 §
rättegångsbalken skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
kap, &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 §1 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Allmän åklagare vid underrätt och hovrätt är
statsåklagare eller dist­riktsåklagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksåklagaren
är dock allmän åklagare vid underrätt och hovrätt i mål om ansvar eUer enskilt
anspråk på grand av brott som i utövningen av tjänsten eller uppdraget har
begåtts av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;1,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;den som innehar eller'uppe-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1,
den som innehar eller uppe­håller ordinarie domartjänst eller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;håller sådan ordinarie domartjänst tjänst som byråchef eller därmed&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eller
tjänst som byråchef eller där-jämställd eller högre tjänst vid&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
jämställd eller högre tjänst statlig myndighet eller annan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
statUg myndighet eller annan tjänst som avses i 38 § andra styc-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tjänst
som omfattas av 15 kap. 4 § ket statstjänstemanndagen (1965:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lagen (1976:000) om offentUg 274);&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anställning;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;2,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ledamot av domstol eller&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.
ledamot av domstol eUer central statlig förvaltningsmyn-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;central
statiig förvaltningsmyn­dighet, som ej är statstjänstemän;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dighet,
som ej är anställd hös eller&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;staten; eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3,  krigsman, som bestrider. regementschefs eller
därmed likställd&lt;br&gt;
eller högre tjänst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmän åklagare vid högsta
domstolen är riksåklagaren,    , Har talan tUl högsta domstolen fuUföljts
aUenast av enskild part, må åklagartalan där, efter riksåklagarens&amp;quot;
förordnande, föras av lägre åkla­gare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Närmare bestämmelser om fördelningen av uppgifterna
mellan åkla­garna meddelas i de för dem gällande instruktionema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:49.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Senaste lydelse 1975: 670.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1973&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1974&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;316&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementets
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4   
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna
handlingar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 35 § lagen (1937: 249) om
inskränkningar i rätten att utbekomma aUmänna handlingar skall ha nedan angivna
ly­delse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:131.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;35 § Handlingar som innefatta utredning eUer
förslag och som tiUkommit för att begagnas vid sådan förhandling för slutande
av koUektivavtal eller för annan reglering av anställningsviUkor, vari
myndighet, kom­munsammanslutning eller statiigt eller kommunalt företag har att
delta­ga, eller vid förberedelse till sådan förhandling, må ej utan tillstånd
av myndighet som anges i tredje stycket utlämnas förrän fem år förflutit från
handlingens daturii. Har sådan handling upprättats hos eller inkom­mit till
riksdagens lönedelegation, må den dock ej hemlighåUas längre än till dess
förhandlingsöverenskommélse träffats eller förhandlingen eljest slutförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsema i första stycket gälla även
handlingar innefattande utredning eller förslag vilka från annan än myndighet
inkommit för där angivet ändamål, även om handlingen tillkommit i annat syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om tiUstånd för statsmyndighet att utlämna handling
som avses i första eller andra stycket beslutar statens avtalsverk eller, om
hand-Ungen tUlhör förhandUngsärende som utan avtalsverkets medverkan handlägges
av annan statlig myndighet, denna. Begär någon att hos riks­dagens
lönedelegation utfå sådan handling, ankommer det dock på löne­delegationen eUer
myndighet, som denna bestämmer, att besluta i till­ståndsfrågan. Om tUlstånd
för kommunalmyndighet att utlämria sådan handling beslutar den förvaltande
myndighet i kommunen som handläg­ger löneärenden eller, om handlingen tillhör
förhandlingsärende som utan nämnda myndighets medverkan handlägges av annan
myndighet i kommunen, denna myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket utgör icke hinder för utlämnande av
handling enligt 18 § lagen (1976: 000) om medbe­stämmande i arbetsUvet. Vid ut­lämnande
böra erforderliga förbe­håll göras.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
Lagen omtryckt 1971: 203.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1975&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1976&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;317&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementets
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5  
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagen (1966: 413) om vapenfri tjänst&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 19 § lagen (1966: 413) om
vapenfri tjänst skaU ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:128.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§1&lt;br&gt;
Befogenhet att meddela vapen-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Befogenhet att meddela vapen­&lt;br&gt;
fri tjänstepliktig tiUrättavisning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;fri tjänstepliktig tillrättavisning&lt;br&gt;
tUlkommer hos staten eUer hos&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;tiUkommer hos staten eUer hos&lt;br&gt;
kommun anställd civUförsvars-,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;kommun anställd civUförsvars-,&lt;br&gt;
brand- eller arbetschef i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;brand- eller arbetschef i fråga om&lt;br&gt;
underställd personal. Med kom-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;underställd personal. Med kom­&lt;br&gt;
mun likställes allmän inrättning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;mun likställes annan allmän inrätt-&lt;br&gt;
som avses i 1 § andra styc-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ning som avses i 1 kap. 1 § 2 eller&lt;br&gt;
ket kommunaltjänstemannalagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3 lagen (1976:000) om offentlig&lt;br&gt;
(1965:275).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;anställning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innan någon meddelar tiUrättavisning, skall han vid
förhör med den felande lämna denne tillfäUe att förklara sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:102.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1975:674. 22   Riksdagen
1975/76.1 saml. Nr 105. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1977&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1978&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementets lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;318&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1979&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1960: 408) om behörighet att utöva
läkaryrket&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 3 § lagen (1960: 408) om
behörighet att utöva läkaryrket skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1980&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1981&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:141.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1982&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har legitimerad läkare genom dom,
som vimnit laga kraft,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dömts till fängelse för brott, som
han förövat under utövning av läkaryrket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dömts tiU fängelse i minst sex.
månader för annat brott eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;funnits skyldig till medverkan till
obehörig utövning av läkaryr­ket eller till medverkan till häl-sofariigt
kvacksalvefi eller till medverkan till brott, som avses i 10 § lagen om förbud
i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område, eller ock till
obehörig utövning av tandläkar-yrket eller medverkan därtill,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eller har leghimrad läkare, som
omfattas av statstjänsteman­nalagen (1965:274) dier stadgan (1965:602) om vissd
tjänstemän hos kommuner m. fl, för brott eller förseelse som han har be­gått
under utövning av läkaryrket, blivit avskedad genoiu beslut som vunnit laga
kraft,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;äger socialstyrelsen återkalla hans
legitimation, om han genom brottet eller förseelsen visat sig icke vara skickad
att utöva läkaryrket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har legitimerad läkare genom dom,
som vunnit laga kraft,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dömts till fängelse för brott, som
han förövat under utövning av läkaryrket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dömts till fängelse i minst sex
månader för annat brott eUer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;funnits skyldig till medverkan till
obehörig utövning av läkaryr­ket eller till medverkan till hälso­farligt
kvacksalveri eller till med­verkan tiU brott, som avses i 10 § lagen om förbud
i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvår­dens område, eller ock tiU
obehö­rig utövning av tandläkaryrket eller medverkan därtUl,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eller har legitimerad läkare, som
omfattas av lagen (1976: 000) om offentlig anstäUning, för brott eller
förseelse, som han har begått un­der utövning av läkaryrket, blivit avskedad
genom beslut som vunnit laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;äger socialstyrelsen återkalla hans
legitimation, om han genom brottet eller förseelsen visat sig icke vara skickad
att utöva läkaryrket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1983&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1975: 682.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1984&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1985&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105    Bilaga 2 Finansdepartementets
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;319&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1986&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7   Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1963:251) om behörighet att utöva
tandläkaryrket&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
8.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 4 § lagen (1963: 251) om
behörighet att utöva tandläkaryrket skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1987&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=25 height=12&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§»&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har legitimerad tandläkare ge­nom
dom, som vunnit laga kraft,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dömts till fängelse för brott, som
han förövat under utövning av tandläkaryrket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dömts tiU fängelse i minst sex
månader för annat brott,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;funnits skyldig till medverkan till
obehörig utövning av tandlä­karyrket eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;funnits skyldig till obehörig ut­övning
av läkaryrket, tUl hälsofar­ligt kvacksalveri eller tUl brott, som avses i 10 §
lagen om förbud i vissa fall mot verksamhet på häl­so- och sjukvårdens område,
eller till medverkan till brott soih nu sagts,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eller har legitimerad tandläkare,
som omfattas av statstjänsteman­ndagen (1965:274) eller stadgan (1965:602) om
vissa tjänstemän hos kommuner m. fl., för brott el­ler förseelse, som han har
begått' under utövning av tandläkaryrket, blivit avskedad genom beslut som
vunnit laga kraft,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;äger socialstyrelsen återkalla hans
legitimation, om han genom brottet eller förseelsen visat sig icke vara skickad
att utöva tandläkar­yrket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har legitimerad tandläkare ge­nom
dom, som vunnit laga kraft,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dömts till fängelse för brott, som
han förövat under utövning av tandläkaryrket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dömts till fängelse i minst sex
månader för annat brott,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;funnits skyldig till medverkan till
obehörig utövning av tandlä­karyrket eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;funnits skyldig till obehörig ut­övning
av läkaryrket, till hälsofar­ligt kvacksalveri eller till brott, som avses i 10
§ lagen om förbud i vissa fall mot verksamhet på häl­so- och sjukvårdens
område, eller till medverkan tUl brott som nu sagts,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eller har legitimerad tandläkare,
som omfattas av lagen (1976: 000) om offentlig anställning, för brott eller
förseelse, som han har begått under utövning av tandläkaryrket, blivit avskedad
genom beslut som vunnit laga kraft,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;äger socialstyrelsen återkalla hans
legitimation,. om han genom brottet eller förseelsen visat sig icke vara
skickad att utöva tandläkar­yrket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1988&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1975: 683.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1989&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1990&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementets
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;320&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1991&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8   
Förslag tiU&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagen (1965: 61) om behörighet att utöva veterinäryrket m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:0cm;text-indent:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives att 3 § lagen (1965: 61) om behörighet att utöva veterinäryrket m.
m. skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1992&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=25 height=12&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 §1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har legitimerad veterinär genom dom som vunnit laga
kraft&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dömts
till fängelse för brott som han förövat under utövning av ve­terinäryrket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dömts
till fängelse i minst sex månader för annat brott,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;funnits
skyldig till medverkan till obehörig utövning av veterinär-yrket eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;funnits
skyldig till medverkan till smittfarligt kvacksalveri på djur,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eller
har legitimerad veterinär, som omfattas av statstjänsteman­nalagen (1965: 274)
eller stadgan (1965:602) om vissa tjänstemän hos kommuner m. fl., för brott
eller förseelse, som han har begått under utövning av veterinäryrket, blivit
avskedad genom beslut som vunnit laga kraft,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;äger
lantbmksstyrelsen återkalla hans legitimation, om han genom brottet eller
förseelsen visat sig icke vara skickad att utöva veterinär-yrket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har legitimerad veterinär genom dom som vunnit laga
kraft&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;dömts till fängelse för brott som han förövat under
utövning av ve­terinäryrket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;dömts till fängelse i minst sex månader för annat
brott,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;funnits skyldig tUl medverkan till obehörig
utövning av veterinäryr­ket eUer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;funnits skyldig till medverkan till smittfarligt
kvacksalveri på djur,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eUer
har legitimerad veterinär, som omfattas av lagen (1976:000) om offentUg
anställning, för brott eller förseelse, som han har begått under utövning av
veterinäryrket, blivit avskedad genom beslut som vunnit laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;äger lantbmksstyrelsen återkaUa hans legitimation,
om han genom brottet eller förseelsen visat sig icke vara skickad att utöva veterinär-yrket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1993&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;»
Senaste lydelse 1975: 684,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1994&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1995&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105  
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementets
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;321&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1996&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9  
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i sjukvårdslagen (1962:242)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives att 22 § sjukvårdslagen (1962: 242) skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1997&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:126.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22 Har socialstyrelsen vidtagit åt­gärd för att
ställa läkare under åtal för förseelse i tjänsten eller enligt vad därom är
särskUt före-; skrivet anmält förseelsen tiU den som enligt
statstjänstemannalagen (1965:274) eller stadgan (1965: 602) om vissa tjänstemän
hos kom­muner m. fl. har att besluta om läkarens avskedande, äger social­styrelsen,
om förseelsen är äv så­dan beskaffenhet att det för sjuk­vårdens behöriga
uppehållande finnes nödigt att försätta läkaren ur tjänstgöring, med omedelbar
verkan avstänga honom från utöv­ning av tjänsten, dock icke längre än till dess
frågan om tjänsteförse­else slutiigt har prövats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§»&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har socialstyrelsen vidtagit åt­gärd för att ställa
läkare under åtal för förseelse i tjänsten eller enligt vad därom är särskilt
före­skrivet anmält förseelsen till den som enligt lagen (1976:000) om
offentlig anstäUning har att be­sluta -om läkarens avskedande, äger
socialstyrelsen, om förseelsen är av sådan beskaffenhet att det för sjukvårdens
behöriga uppehål­lände, finnes &amp;gt; nödigt att försätta läkaren ur
tjänstgöring, med ome­delbar verkan avstänga honom från utövning av tjänsten,
dock icke längre än till dess frågan om tjänsteförseelse slutiigt har prövats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1998&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:79.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;»
Senaste lydelse 1975: 685.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1999&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2000&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementets
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;322&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2001&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1975: 689) om tystnadsplikt för
vissa tolkar och översättare&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives att 1 § lagen (1975: 689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och
översättare skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2002&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:133.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 Denna lag äger tiUämpning på tolk och översättare
som anlitas av myndighet eller annat organ som utövar verksamhet för vars
fuUgörande staten eller kommun svarar samt på tolk och översätta­re som
genomgått av regeringen eller av förvaltningsmyndighet som regeringen bestämmer
före­skriven prövning. Med kommun likställes allmän inrättning som avses i / 
andra stycket kommu­naltjänstemannalagen (1965:275).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna lag äger tillämpning på tolk och översättare
som anlitas av myndighet eller annat organ som utövar verksamhet för vars
fullgö­rande staten eller kommun svarar samt på tolk och översättare som
genomgått av regeringen eller av förvaltningsmyndighet som rege­ringen
bestämmer föreskriven prövning. Med kommun Ukställes annan allmän inrättning
som avses i 1 kap. 1 § 2 eller 3 lagen (1976: 000) om offentiig anställning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2003&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2004&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:107.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2005&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;323&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementets
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11  
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
med bemyndigande att meddela föreskrifter om anställning som präst i svenska
kyrkan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av lagen (1976: 000) om medbestämmande
i arbetslivet får regeringen meddela föreskrifter om förhållandet mellan arbetsgiva­re
och arbetstagare i vad avser prästerlig tjänst hos staten, församling eller
kyrklig samfällighet. Sådan föreskrift får eridast avse ämne, som vid utgången
av år 1976 är reglerat i bestämmelse som meddelats av regeringen eller
myndighet som regeringen utsett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2006&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:147.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2007&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;324&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2008&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2:5&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;översikt över statstjänstemannalagen {1965: 274) enligt
1973—1975 års änd­ringar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:14.4pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;StjL
  fr.o.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;StjL fr.o.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;StjL fr.o.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;StjL fr.o.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1974-01-01&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1974-07-01&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1975-01-01&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1976-01-01&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:21.6pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SFS=1973:
  969&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;SFS 1974: 359&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;SFS 1974:1009&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-1.0pt'&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SFS 1975: 668, 1058,1340&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:18.0pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1-15 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1-15 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1-15 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1-15 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16 § 1
  st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16 § 1 st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;51 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;51 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;17§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;17§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;17 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;18 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;18 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;— a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;19 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;19 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;18§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;20 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;20 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;25 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;21 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;21 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;21 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;22 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;22 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23 § 1
  st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;23 § 1 st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;23 § 1 st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;37 § 1 st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.9pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;' 2 st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;38 a §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;24§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;24 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;24 § 1 st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;25 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;25 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;20 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26-36 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;26-36J§§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;26-36 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;26-36 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37 § 1
  st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;37 § I st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;37 § 1 st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;37 § 2 st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;38 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;38 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;38 c §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;39 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;50 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;50 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;40§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;54 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;55 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;41 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;55 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;56 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;39-49 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;39-49 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;52-53 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;52-53 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;53 a §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2009&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:99.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2010&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;325&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2011&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2:6&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;översikt över motsvarigheter mellan förslaget till lag om
offentlig anställning och gällande rätt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:18.0pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LOA&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;StjL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;KtjL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;KtjS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:18.5pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 kap. 1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;i§:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;i§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 kap. 1
  §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
  font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 § 3 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;13 § 2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 kap. 1
  §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15 §1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 kap. 1
  §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5§      ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 § 2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 § 3 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4§1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;'      7§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9, 10§§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9 § 2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;13 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7 § 3, 4 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10 a §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6 § 3 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 kap.1
  §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;11 §2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;55 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6 kap. 1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;13 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16 § 1st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;I7§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7 kap. 1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;29 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;    35 § . ,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;29, 30 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;35,36§§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;31 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;37 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;32 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
  font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:
  Verdana'&gt;-       .      -,-.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;38..§l.st.... &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;33 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;34 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;35, 36 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;39, 40 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;38 c § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;42 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8 kap. 1 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;40 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;45 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;39 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;44§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;42 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;47 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;43 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;48 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9 kap. 1 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;46 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;51 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;44 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;49 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;45 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;50 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;49 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;54 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 kap,
  1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;18 §1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;18 § I st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2, 3 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2012&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2013&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;326&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2014&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2015&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:17.75pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;LOA&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;StjL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:18.0pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;19 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;20 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;11 kap,
  1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;22 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 kap,
  1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;25 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;13 kap,
  1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;26 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;27 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;26 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;27 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;27 § 4 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;28 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;14 kap,
  1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;24 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;26 § 2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;27 § 2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;24 § 2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;21 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;22 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;24 § 3 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;26 § 3 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;27 § 5 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;26 § 2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;27 § 3 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;15 kap,
  1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;37 § 2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;38 § 2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;38 § 1 st„ 54 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;38 b §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;38 a §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;16 kap,
  1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;51 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;53 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;53 a §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;50 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 kap,
  1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;23 §, 34 a §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.9pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:20.15pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;53 § 2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KtjL&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:117.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; 2
st.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KtjS&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;a &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;20&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;22 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; 1 st,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;st,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;st,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;st,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;st,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;a &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; 1 st,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; 1 st,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; 1 st,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; 1 st,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; 2 st,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; 2 st, 24 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; 2 st,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt; 1 st,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 st, &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt; I st,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; 4 st,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; 4 st,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; 4 st,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; 2 st,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; 3 st, 41 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;56       a &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;, 38
a &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;57       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt; 2 st.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2016&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:74.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2017&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;327&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2018&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BUaga 2:7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Översikt över motsvarigheter mellan gällande rätt,
arbetsrättskommitténs förslag till ändringar i stats- och
kommunaltjänstemannalagarna samt förslaget till lag m offentlig anställning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:26.65pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;StjL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;KtjL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;KtjS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;StjL
  enligt ARK&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;KtjL
  enligt ARK&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LOA&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:18.25pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;I § 2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 kap, 1,4 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13 §2
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 kap. 2 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 kap, 3 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.9pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 kap, 2, 3 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;é § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utgår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 § 1st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utgår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utgår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9, 10 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6§lst,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 a §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utgår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7 § 2st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utgår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utgår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9 § 2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7 § 2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6 § 2st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utgår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5 kap, 1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utgår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16 §1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6 kap,1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;..&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 kap, 1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.35pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 §1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utgår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utgår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utgår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utgår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10 kap, 1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2, 3 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2, 3 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19 a §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14 kap. 3 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:17.5pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;11 kap, 1 § 14 kap, 6 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;11 kap,2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32 § 3
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;17 kap, 1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14 kap, 1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;24 a §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;11§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;12 kap,1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;26 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;13 kap. 1. 3 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=65 valign=top style='width:48.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14 kap, 1,10 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2019&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2020&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105   Bilaga 2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;328&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2021&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:26.65pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;StjL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;KtjL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;KtjS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;StjL
  enligt ARK&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;KtjL
  enligt ARK&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LOA&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:16.1pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26 § 3
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25 § 4
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14 kap,
  8 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.17§1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13 kap,
  2,3 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14 kap,
  1 §     •&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13 kap.
  4 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14 kap,9
  §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13 kap,
  5 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.35 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.i8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7 kap,1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19 §1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§3st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;; 2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utgår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utgår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34 a § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38 a §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 kap.
  1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:17.5pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;.39 § 40 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;utgår utgår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;}7kap.9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15 kap, 3 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.41 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;37 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utgår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38 a §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7§ :&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38 b §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:16.55pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38 c § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.42 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utgår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7kap.l0§lst. 2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utgår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8 kap. l§2st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47 § I
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.9pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48 § .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9 kap. 1 § 2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3.§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16 kap.
  4 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 § 2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39 a §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1§    ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.9pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53 § 1
  st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;57 § 1 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16 kap.
  2 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 kap,
  2, 3 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53 a §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;56 a §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16 kap,3
  §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15 kap,
  5:§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;40 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5 kap, 2 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=122 colspan=2 valign=top style='width:91.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;56 §             1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;41 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2022&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2023&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   Bilaga
2   Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;329&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innehållsförteckning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inledning....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande förhållanden.................................. ,,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvuddragen i gällande lagstiftning m.
m....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förvaltningsdemokrati m. m......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  Principema
för en ny förhandlingsrättsreform......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommittén................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4  Den
nya förhandlingsrättsreformen...................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:-25.0pt'&gt;4.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utrymmet för avtalsreglering av frågor
om tjänsteorgani­sationens utformning och om myndighets verksamhet............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utrymmet för avtalsreglering av
särskilda frågor     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud och ogiltighetsregel.. ,.............. ,___ ,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa lagtekniska frågor............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5  Förhandlingsrätten........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.1   Rätt
till avtalsförhandUng och annan förhandling    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.1.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gällande ordning ,......... ,,,................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.1.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ärbetsrättskommittén......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.1.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena.............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2   Särskild
överläggningsrätt........................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6  Information
och sekretess................................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällande ordning....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ärbetsrättskommittén................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena................ __ ................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7  Medbestämmande
genom koUektivavtal............... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;7.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätt till kollektivavtal om
medbestämmande... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;7.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kvarievande stridsrätt............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8  Bestämmanderätt
vid tvist om tolkning av avtal ,,.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;8.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;GäUande ordning............................ ,......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;8.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskommittén................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;8.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena ,,..................................       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9  Arbetskonflikter............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;9.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällande ordning........ ___________________ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;9.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ärbetsrättskommittén................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;9.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10  Påföljder
vid lag- eller avtalsbrott....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;10.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;GäUande ordning....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;10.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsrättskonunittén................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;10.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;11&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ställföreträdariagen .............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;12&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra aktuella frågor........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12.1  
Statsanställda .................. -------------- ..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;12.1.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Alhnänt om statstjänstemän m. fl........ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;12.1.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;TjänstetiUsättning m. m.................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;12.1.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ÅUgganden ....----------------------- &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;117.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;12.1.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bisysslor m. m.................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;12.1.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Anställnings upphörande, turordningar m. m  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;12.1.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;DiscipUnansvar m. m......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'&gt;12.1.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Formella frågor................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2024&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2025&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;330&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12.2  
KommunanstäUda m, fl............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt;text-indent:0cm'&gt;12.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Allmänt om kommunaltjänstemän m, fl... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt;text-indent:0cm'&gt;12.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunalarbetare............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt;text-indent:0cm'&gt;12.2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lärare m, fl..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt;text-indent:0cm'&gt;12.2.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;KyrkoanstäUda............... ,........ ,...... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:75.0pt;text-indent:-31.0pt'&gt;12.2.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Försäkringskasseanställda, skogsvårdsstyrelsean­ställda
m, fl      ;,,      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13  Föredraganden................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande förhållanden.............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Principerna för en ny förhandlingsrättsreform,.,,     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt;text-indent:-25.0pt'&gt;13.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riktlinjer för vissa kompletterande reformer på
statens område  ,,,,;    ,,,,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nya förhandlingsrättsreformen.,,............ :     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:74.0pt;text-indent:-31.0pt'&gt;13.4.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utrymmet för avtalsreglering av frågor om tjänste­organisationens
utformning och myndighets verk­samhet .................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utrymmet för avtalsreglering av särskilda frågor..&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.4.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utformningen av den nya regleringen med hänsyn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:75.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tiU
grundlag m, m............................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsrätten... ;............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Information och sekretess ,,,:,,:.................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.6.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bakgrund..................................... ,,,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.6.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsinformation och handlingssekretess ,,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.6.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fortlöpande information........ ,........... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;183&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.6.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tystnadsplikt , , , ,,,. ,...................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;184&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medbestämmande genom kollektivavtal.......... ,,,   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;185&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmanderätt vid tvist om tolkning av avtal   ,,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;187&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetskonflikter............... ,....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;192&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.10&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Påföljder vid lag- eller avtalsbrott......... ,..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;198&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.11&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ställföreträdarlagen ..;,,........... ,,,,,,........... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;203&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.12&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra aktuella frågor... ,;,,,,,,,,,,,,,,____ ,___ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.12.1...................... Statsanställda.. ,..... ,    ,       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:76.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.12.1.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Allmänt om statstjänstemän m, fl     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:76.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.12.1.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tjänstetillsättning m, m,  ,,,... :&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:76.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.12.1.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Åligganden-.. :,................... ,,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;212&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:76.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.12.1.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bisysslor m, m.................. ,:,.,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;220&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:76.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.12.1.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Anställnings   upphörande,  turordningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:115.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;m,
m, .,,.,,,,,.......... ,............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;220&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:76.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.12.1.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Disciplinansvar m, m.   ... '.-.... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;223&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:76.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.12.1.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Formella frågor  ............... ,,,.,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;224&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.12.2____________________ Komrriunanställda
m, fl. ;,,       ;,,,,,,,,,,        ,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;227&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:76.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.12.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Allmänt om kommunaltjänstemän m, fl.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;227&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:76.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.12.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunalarbetare   ....,...... ,,,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;228&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:76.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.12.2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lärare m, fl,.. ;........ ,.,,,.,,,,.,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;230&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:76.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.12.2.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kyrkoanställda   ,,,,...,.,,,,,,,... ,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;231&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:115.0pt;text-indent:-39.0pt'&gt;13.12.2.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Försäkringskasseanställda,skogsvårdssty-relseanställda
m, fl     ,,,,,,,,;.,,,,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;232&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.13........................ Följdlagstiftning
,,.... ,  ;,,,,:,,,,       .,,,,,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;233&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;14&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Upprättade lagförslag ,,,,.................... .-........... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;233&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;15&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering ...,,,,,,:,,,,,,..... ,,___ ,!,,,,,___ ,,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;234&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15,1   
Förslaget till lag om offentUg anställning ,,,,,, ,,,,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;234&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
kap, Lagens tiUämpningsområde ,,........ __ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;234&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2026&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2027&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:105    Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;331&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sid,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;kap, AUmänna bestämmelser.....................  238&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;kap, Arbetskonflikter och skadestånd.......... 239&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;kap, TjänstetiUsättning m, m....................  243&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;kap. Tjänstgöringsskyldighet i vissa fall.......  248&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;kap. Bisysslor m. m..................................  250&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;kap. Anställnings upphörande på annat sätt än genom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:70.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avskedande...................................... 
251&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;kap. Turordning vid uppsägning på grand av arbetsbrist 255&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;kap. Företrädesrätt tUl ny anställning.........  257&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;10&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;kap. Disciplinansvar.................................  258&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;11&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;kap. Avskedande....................................  259&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;12&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;kap. Åtalsanmälan...................................  259&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;13&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;kap. Avstängning och läkarundersökning......  260&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;14&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;kap. Handläggningen av frågor som avses i 10—13 kap. 260&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;15&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;kap. Beslutande myndighet, m. m............... 263&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;16&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;kap. Talan mot beslut..............................  267&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;17&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;kap. VerkstäUighet av beslut, m. m............  268&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;15.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget tUl lag om ändring i brottsbalken..... 
269&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;15.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken... 
269&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt;text-indent:-24.0pt'&gt;15.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1937: 249)
om in­skränkningar i rätten att utbekomma aUmänna handlingar 270&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt;text-indent:-24.0pt'&gt;15.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag med bemyndigande att meddela
föreskrif­ter om anställning som präst i svenska kyrkan  .............................................................  271&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16  
HemstäUan...................................................  271&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2:1        Förkortningar..................................  273&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2:2        Utdrag   av   arbetsrättskommitléns   lagförslag   (SOU&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1975:1)............................................. 
275&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2:3        ProtokoU jämte preliminärt särskilt huvudavtal för den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;offentiiga
sektorn (SHA).......................  295&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2: 4        Finansdepartementets lagförslag.......  300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1,  lag
om offentlig anslällning................  300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt;text-indent:0cm'&gt;2,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i brottsbalken.............  314&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt;text-indent:0cm'&gt;3,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i rättegångsbalken......  315&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt;text-indent:-16.0pt'&gt;4,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1937: 249) om inskränk­ningar
i rätten att utbekomma aUmänna hand­lingar ...........................................  316&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt;text-indent:-16.0pt'&gt;5,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1966: 413) om vapenfri
tjänst     317&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt;text-indent:0cm'&gt;6,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1960: 408) om behörighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
utöva läkaryrket........................  318&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7,  lag
om ändring i lagen (1963: 251) om behörighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
utöva tandläkaryrket..................  319&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8,  lag
om ändring i lagen (1965: 61) om behörighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
utöva veterinäryrket m, m...........  320&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9,  lag
om ändring i sjukvårdslagen (1962: 242)        321&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt;text-indent:-20.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10,   lag om ändring i lagen (1975: 689) om
tystnads­&lt;br&gt;
plikt för vissa tolkar och översättare...  322&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2028&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2029&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:105   
Bilaga 2    Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;332&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:60.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:199.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sid. 11.   lag med bemyndigande att. meddela
föreskrifter om anställning som präst i svenska kyrkan   .... 323&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2:5—7 TabeUer riied översikter. över gällande författningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
deras motsvarigheter i lagförslagen, m. m    324&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:178.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM l»7* 750541&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2030&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>FZ03105</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_197576__105.pdf</filnamn>
<filstorlek>45823488</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med förslag till arbetsrättsreform m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/4D1F7AE8-A11B-4AE0-B167-0AA0353F10DA</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>