<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3089741</hangar_id>
 <dok_id>FZ02359</dok_id>
 <rm>1975/76</rm>
 <beteckning>359</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1975/76:359 av herr Nilsson i Agnäs</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>359</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1976-01-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 20:41:41</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1975/76: 92 om utbyggnad av barnomsorgen</titel>
 <subtitel>av herr Nilsson i Agnäs</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/FZ02359/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/FZ02359</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ02359</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1975/76: 359&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av herr Nilsson i Agnäs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1975/76: 92 om utbyggnad av barnomsorgen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i propositionen 1975/76:92 utbyggnad av barnomsorgen.&lt;br /&gt;
Förslaget innebär åtgärder som berör icke bara sexåringarna utan&lt;br /&gt; 
i viss mån även yngre barn samt till någon del skolbarnen. Dess utformning&lt;br /&gt; 
är sådan att invändningar måste resas på flera punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordet barnomsorg är vackert. Tanken bakom denna proposition och många&lt;br /&gt; 
andra förslag och insatser från statens sida är förvisso god. Ofta har jämförelse&lt;br /&gt;
gjorts mellan förhållanden i äldre tid och i nuet, varvid det vanligen&lt;br /&gt; 
framhålles vilken förbättring som sker i barnens villkor. 1 många stycken&lt;br /&gt; 
är jämförelsen riktig men väsentliga frågor är dock obelysta. Det är sant&lt;br /&gt; 
att det förr stundom tunga arbetet för barnen inte förekommer nu, men&lt;br /&gt; 
att sysslolöshet och steril miljö kan ha skador med sig för fler barn i dag&lt;br /&gt; 
förtigs. Det är sant att skolan är allmän och har bättre lokaler och utrustning,&lt;br /&gt; 
men det är inte säkert att dess produkt av fostran och kunskap förbättrats.&lt;br /&gt; 
Det är riktigt att de flesta hem inte lider av armod i form av brist på kläder&lt;br /&gt; 
och föda eller tekniska hjälpmedel, men att barnen i hemmen i allmänhet&lt;br /&gt; 
skulle ha bättre trygghet och mer värme är inte utrett utan kan i stället&lt;br /&gt; 
på goda grunder betvivlas. Många frågar sig i dag om inte inriktningen&lt;br /&gt; 
på hela vår omsorg är fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oroande symtom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både en hastig blick på samhällsbilden i dag och de många vetenskapliga&lt;br /&gt; 
undersökningar som redovisas gör klart för oss att barnen i dagens värld&lt;br /&gt; 
är en utsatt grupp. De flesta möter alltför tidigt påfrestningar som äventyrar&lt;br /&gt; 
personlighetsdaningen och äventyrar mognad i god mening. Utan att en&lt;br /&gt; 
ingående analys här är möjlig för utrymmets skull kan det betonas att&lt;br /&gt; 
redan de späda och små barnen mer än förr utsätts för oro, buller, miljögifter,&lt;br /&gt; 
trafikfaror, splittring i hemmen och problem som hänger samman med daghem&lt;br /&gt;
och tillsyn av ständigt nya främmande människor. Ett större antal&lt;br /&gt; 
barn än någonsin påverkas menligt av massmedia och olämplig boendemiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur vet vi detta? Helt kort kan man svara genom att visa på olyckliga&lt;br /&gt; 
unga människor med problem på olika områden - alkoholism, narkomani,&lt;br /&gt; 
nervositet, missbruk av läkemedel och sjukdomstillstånd. Därtill kommer&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:359&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;den stigande brottsligheten, där inte minst våldsbrotten ökar. Det är inga&lt;br /&gt; 
tvivel om att tillvaron i vårt moderna samhälle med dess prisade välfärd&lt;br /&gt; 
visat sig vara mer påfrestande än livet i gårdagens Sverige. Därtill bör&lt;br /&gt; 
man ihågkomma att vi med vår barnomsorg inte visat oss kunna fostra&lt;br /&gt; 
de unga till stigande idealitet och humanitet, respekt för livets helgd och&lt;br /&gt; 
omtanke om den fattiga världen. Tvärtom har just barn och unga ett krav&lt;br /&gt; 
på lyxkonsumtion av kläder och resor, nöjen och dyrbara ”prylar” som&lt;br /&gt; 
gårdagens ungdom skulle ha upplevt som orimlig och skrämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya lagförslagets brister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 de inledande bestämmelserna anges syftet med lagen vara att främja&lt;br /&gt; 
en allsidig personlighetsutveckling. Detta skall ske ”i nära samarbete med&lt;br /&gt; 
hemmet”. Ungefär samma tanke utvecklar socialstyrelsens broschyr "den&lt;br /&gt; 
nya förskolan”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad menas då med nära samarbete med hemmen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här måste ett tillägg göras i bestämmelserna med innehåll att barnens&lt;br /&gt; 
vistelse i förskola och fritidshem skall utformas efter föräldrarnas önskemål.&lt;br /&gt; 
Det är i första hand icke statens, icke kommunens, icke det allmännas&lt;br /&gt; 
intressen det gäller utan hemmens, de enskilda människornas. Vi har&lt;br /&gt; 
icke något människokollektiv som har rätt att bestämma över våra barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har inga barn. LO har inga barn. Inte ens kyrkor eller kristna&lt;br /&gt; 
föreningar har här barn i den meningen att man kan i klump sammanfösa&lt;br /&gt; 
dem till viss vård eller undervisning. Liksom skolan är daghemmet och&lt;br /&gt; 
förskolan de enskilda föräldrarnas sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför är även termen anvisa olyckligt vald. Meningen är att kommun&lt;br /&gt; 
skall ha skyldighet att ordna med daghem och förskolor och meddela att&lt;br /&gt; 
platser finns. Men ordet anvisa innebär att föräldrarna får besked om att&lt;br /&gt; 
deras barn har plats, inte bara i passiv eller informativ mening meddelat,&lt;br /&gt; 
utan med tydlig hänvisning. Detta understryks ytterligare av lagtextens klara&lt;br /&gt; 
uppgift att ”kommun skall verka för att" barn utnyttjar platsen!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kan en kommun verka? Kommunen är ju icke en fader, en person.&lt;br /&gt; 
Kommunen skall alltså utse person som påverkar föräldrarna att placera&lt;br /&gt; 
sina barn på platsen som byggts, i vissa fall kanske i onödan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrarättens integritet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 djupaste mening förstått är denna bestämmelse ett omyndigförklarande&lt;br /&gt; 
av föräldrarna. Det har talats om frivilligheten, om jämställdhet. Men om&lt;br /&gt; 
en förälder icke vill lämna sitt barn till daghem eller förskola, skall han&lt;br /&gt; 
eller hon alltså påverkas att göra det. Han måste finna sig i att samhället&lt;br /&gt; 
telefonerar, skriver, gör besök. Han kommer stundom att stämplas som&lt;br /&gt; 
asocial för att han icke självmant anmält sitt barn för intagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föräldrar som på grund av sitt arbete eller av andra omständigheter&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:359&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;tvingas lämna ifrån sig barnen behöver icke någon samhällets uppmaning&lt;br /&gt; 
eller kommunens ”verkan”. För dem är platsen behövlig och därför önskvärd.&lt;br /&gt;
Att några föräldrar som icke sänder barnen från sitt hem skulle behöva&lt;br /&gt; 
information om ”verksamheten och syftet med denna”, som lydelsen är&lt;br /&gt; 
i 7 §, är en nedvärdering av deras omdöme och fattningsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna konstruktionen av barnomsorgen är också ett ytterligare&lt;br /&gt; 
steg från jämlikhet oc-h jämställdhet för småbarnsföräldrarna i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samlade resurserna används till just den form av barntillsyn som&lt;br /&gt; 
daghem och fritidshem utgör och som skall betalas av alla. De som föredrager&lt;br /&gt; 
att själva ansvara för barnens vård och fostran får ingen kompensation.&lt;br /&gt; 
Under alla förhållanden kommer dessutom den egentliga glesbygdens föräldrar&lt;br /&gt;
som måste räkna med långa transporter av barnen till daghemmen&lt;br /&gt; 
att drabbas. Det är förvisso många av dem som utöver principiella synpunkter&lt;br /&gt; 
på saken också skräms av de resor som tröttar och innebär risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rättvis fördelning av skyldigheter och rättigheter i landet måste innebära&lt;br /&gt;
att den som inte vill ha sitt barn utanför hemmet i de känsliga&lt;br /&gt; 
tidigaste åren genom stöd eller skattereduktion erhåller vad som daghemsplats&lt;br /&gt;
kostar för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behoven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna åläggs i lagen planmässig utbyggnad av hela denna omsorg.&lt;br /&gt; 
Det sjunkande födelsetalet och en reaktion mot samhällets förmyndarmentalitet&lt;br /&gt;
som är att vänta gör dock denna utbyggnad diskutabel. Klart är att&lt;br /&gt; 
i vissa områden många platser behövs. Lika klart är att det är en önskvärd&lt;br /&gt; 
utveckling att fler och fler barn får vård i sina egna hem upp till skolåldern&lt;br /&gt; 
eller i familjedaghem. Även från hälsosynpunkt är daghemmen med de&lt;br /&gt; 
många barnen sämre än hemmet eller platsen i ett annat hem där modern&lt;br /&gt; 
är hemma och kan ta hand om fler barn än sina egna. Förkylningar och&lt;br /&gt; 
virussjukdomar är klart fler bland daghems- och förskolebarnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i dag behövs är en politik som underlättar för en av föräldrarna&lt;br /&gt; 
att vara hemma hos sina barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingenting kan ersätta hemmet och föräldrakontakten. Verklig omsorg om&lt;br /&gt; 
barnen måste överensstämma med mänsklighetens hela erfarenhet som&lt;br /&gt; 
otvetydigt visar att det idealiska förhållandet är motsatt det som sedan&lt;br /&gt; 
länge varit vår socialpolitiks målsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Samhällets barnomsorg innefattar förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet”&lt;br /&gt;
heter det i lagens inledning. Denna precisering av begreppet&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:359&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;barnomsorg är både för snäv och för vid. Till barnomsorgen i egentlig mening&lt;br /&gt; 
hör i ett demokratiskt samhälle all samhällspolitik: allt byggs för både barn&lt;br /&gt; 
och vuxna, och ett gott samhälle förbereder barnens bästa långt före deras&lt;br /&gt; 
födelse. Som lagen nu utformas innebär den i praktiken att endast samhället&lt;br /&gt; 
som kollektiv får och kan ordna daghem, förskolor och fritidshem medan&lt;br /&gt; 
enskilda och intressegrupper berövas möjligheten därtill. Mot verkligheten&lt;br /&gt; 
skulle alltså svara en utformning av ingressen ungefär med orden: ”Samhällets&lt;br /&gt;
barnomsorg omfattar all förskoleverksamhet etc.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna om anvisning av plats och kommunens verkan för att få&lt;br /&gt; 
barnen till platsen gör lagen oacceptabel. Dessutom torde den medföra att&lt;br /&gt; 
alltför stora resurser tas i anspråk för byggnader och personal. Frågan om&lt;br /&gt; 
samhällets barnomsorg bör därför omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen avslår regeringens proposition 1975/76:92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 16 januari 1976&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TORE NILSSON (m)&lt;br /&gt; 
i Agnäs&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TORE NILSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>FZ02359</dok_id>
<subtitel>av herr Nilsson i Agnäs</subtitel>
<filnamn>mot_197576__359.pdf</filnamn>
<filstorlek>96548</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1975/76: 92 om utbyggnad av barnomsorgen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/31D3D5F1-EB19-4F2A-842E-6DCB338A8357</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>