3065960 FZ022554 1975/76 2554 mot mot Motion 1975/76:2554 av herr Fälldin m. fl. Motion Motion 2554 0 1976-05-06 00:00:00 2014-10-11 16:27:41 2014-10-11 00:00:00 med anledning av propositionen 1975/76:209 om ändring i regeringsformen av herr Fälldin m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/FZ022554/text https://data.riksdagen.se/dokument/FZ022554 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ022554 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="text-align:right;">Mot. 1975/76</p> <p style="text-align:right;">2554</p> <p>Motion<br /> 1975/76:2554<br /> av herr Fälldin m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1975/76:209 om ändring i regeringsformen</p> <p>I propositionen 1975/76:209 har framlagts förslag till nya regler i regeringsformen<br /> om skydd för grundläggande fri- och rättigheter. Det gäller<br /> frågor som inte bara är av stor betydelse från principiella synpunkter utan<br /> också ständigt måste hållas aktuella även i en demokratisk välfärdsstat som<br /> vår, om samhällssystemet skall fungera på bästa sätt för de enskilda människorna.<br /> I en författning som bygger på folksuveränitetens grund måste<br /> regler till skydd för medborgerliga fri- och rättigheter ha en central plats.</p> <p>Mot denna bakgrund var det beklagligt att politisk enighet inte kunde<br /> nås i dessa frågor redan då vår nya regeringsform antogs 1973. Den nya<br /> utredning som tillsattes på riksdagens begäran förtjänar erkännande för den<br /> snabbhet och grundlighet som den visat i sitt arbete och även för de konstruktiva<br /> grepp den tagit på sin uppgift. Dess förslag innehåller flera värdefulla<br /> nyheter i förhållande till tidigare utredningar.</p> <p>Vid sitt ställningstagande till förslaget tar centerpartiet först och främst<br /> fasta på att det inte på någon punkt försvagar det nuvarande skyddet för grundläggande<br /> fri- och rättigheter utan genomgående innebär förstärkningar.</p> <p>Centerpartiet eftersträvar ett så starkt skydd för medborgerliga fri- och<br /> rättigheter som det är möjligt att åstadkomma. Frågorna är emellertid utomordentligt<br /> svårlösta av praktiska och tekniska skäl. Detta har erkänts från<br /> alla håll under det mångåriga utredningsarbetet; inte mindre än fyra kommittéer<br /> har arbetat med frågorna. En lång rad metoder och lösningar har<br /> prövats. Centerpartiet finnér emellertid att det är fullt möjligt att ytterligare<br /> stärka skyddet med avseende på vad regeringens förslag innebär. En sådan<br /> förstärkning måste därför ske genom att förslaget byggs ut.</p> <p>De ytterligare förstärkningar av grundlagsskyddet som centerpartiet finner<br /> praktiskt möjliga och därför nödvändiga att genomföra innebär dels införande<br /> av obligatorisk lagrådsgranskning av förslag till lagstiftning som begränsar<br /> medborgerliga fri- och rättigheter, dels införande av ett särskilt kvalificerat<br /> lagstiftningsförfarande i riksdagen då det gäller förslag av denna innebörd.<br /> Innan dessa förslag diskuteras närmare, bör emellertid ett par synpunkter<br /> av allmän natur slås fast.</p> <p>Till en början är det av grundläggande betydelse att konstatera att skyddet<br /> för fri- och rättigheter ingalunda kan garanteras endast genom grundlagsregler.<br /> Det viktigaste skyddet ligger i det demokratiska systemets vitalitet. Rent<br /> praktiskt förhåller det sig också så, att andra och för medborgarna mera<br /> närliggande ting än grundlagsregler har en avgörande betydelse för det fak</p> <p>1 Riksdagen 1975/76. 3 sami. Nr 2554</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2554</p> </div> <div class="block ml_42"><p>2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>tiska rättsskyddet. Centerpartiet vill därför inte begränsa diskussionen till<br /> endast regeringsformen utan har under en följd av år begärt en övergripande<br /> utredning om praktiska åtgärder för att stärka de enskilda medborgarnas rättsskydd,<br /> i första hand inom den ständigt svällande myndighetsbyråkratin.<br /> Detta utredningskrav, som hittills avvisats av riksdagen, upprepas i denna<br /> motion.</p> <p>Det är också angeläget att framhålla vikten av en så bred uppslutning<br /> som möjligt kring förslag till grundlagsändringar. Detta krav gör sig gällande<br /> med särskild styrka då det gäller regler som direkt berör de enskilda medborgarna.<br /> Centerpartiet har vid utformningen av de förslag som läggs fram<br /> i denna motion särskilt strävat efter att möjliggöra en bred uppslutning.</p> <p>Propositionens förslag</p> <p>Om innehållet i propositionens förslag råder i det stora hela ett betydande<br /> mått av enighet, som både utredningens betänkande och remissyttrandena<br /> visar. Där meningarna skiljer sig gäller främst vad som inte finns med i<br /> förslaget. Även på några punkter i den föreslagna grundlagstexten finns<br /> det emellertid anledning att vidta ändringar.</p> <p>Förstärkningen av skyddet för grundläggande fri- och rättigheter har<br /> främst åstadkommits genom en utvidgning av det skyddade området, en<br /> närmare precisering av de skyddade fri- och rättigheterna och uppställandet<br /> av regler om de ändamål som får tillgodoses genom inskränkningar och<br /> om gränser som inte får överskridas genom sådana inskränkningar. Dessa<br /> förslag kan godtas. Därutöver upptas också vissa målsättnings- eller programstadganden<br /> i 1 kap. 2 $ regeringsformen. Värdet av sådana regler kan<br /> diskuteras, men det finns ingen anledning att motsätta sig dem sedan enighet<br /> nåtts inom utredningen. Ett par kompletteringar bör emellertid göras. Centerpartiet<br /> ansluter sig till vad som föreslagits av ledamöterna Boo och Ahlmark<br /> i en reservation till utredningens betänkande. Ändringsförslag framläggs<br /> i bilaga till denna motion.</p> <p>Det är viktigt att även nämna näringsfriheten och egendomsrätten. Den<br /> senare berörs också i 2 kap. 18 §. Denna motsvarar i förslaget den kompromiss<br /> som träffades i riksdagen 1973. Då enighet inte kunnat nås om<br /> en förstärkning, bör åtminstone denna kompromiss ligga fast. Detta bör<br /> understrykas av riksdagen. Även den enskildes integritet och valfrihet bör<br /> anges som grundläggande värden i 1 kap. 2 5 liksom att det är angeläget<br /> att föräldrarätten slås fast.</p> <p>Obligatorisk lagrådsgranskning</p> <p>Riksdagen har redan under behandling en från 1975 års riksdag uppskjuten<br /> motion nr 94 av centerpartiet och folkpartiet om utvidgad lagrådsgranskning.<br /> I detta sammanhang saknas anledning att gå in på detta mera allmänna</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2554</p> </div> <div class="block ml_42"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>reformförslag. Diskussionen här begränsas till att endast gälla lagförslag<br /> som berör grundläggande fri- och rättigheter.</p> <p>Centerpartiet föreslår att regeringens förslag i propositionen 1975/76:209<br /> byggs ut genom att obligatorisk lagrådsgranskning föreskrivs för lagförslag<br /> som begränsar grundläggande fri- och rättigheter. En sådan ordning innebär<br /> en väsentlig förstärkning av skyddet. Den kommer framför allt att ha en<br /> viktig preventiv effekt, eftersom det kan förutsättas att lagrådets utlåtande<br /> i praktiken kommer att tillmätas en väsentlig betydelse. Härigenom får man<br /> en stark garanti för att inga opåkallade ingrepp sker. Vid remissbehandlingen<br /> av utredningens betänkande har också bl. a. regeringsrätten och Svea hovrätt<br /> förordat obligatorisk lagrådsgranskning.</p> <p>De invändningar som framförs i propositionen är inte övertygande. Helt<br /> verklighetsfrämmande är åsikten att lagrådet skulle få ställningen av ett<br /> slags författningsdomstol och att därför högsta domstolen och regeringsrätten,<br /> från vilka ledamöterna hämtas, skulle riskera att politiseras. Lika<br /> grundlöst är det att hysa betänkligheter inför att lagrådet inte skulle kunna<br /> begränsa sin granskning till uppenbara fel. Med ett realistiskt betraktelsesätt<br /> är lagrådet att uppfatta som en tung remissinstans som hörs på ett senare<br /> stadium av lagstiftningsproceduren än övriga remissinstanser. Värdet av att<br /> ha tillgång till en sådan remissinstans är betydande, eftersom det ofta händer<br /> att regeringen väsentligt avviker från de lagförslag som remissbehandlats.</p> <p>I det ändringsförslag som framläggs i bilaga till denna motion har angetts<br /> att lagrådets yttrande över förslag som berör grundläggande fri- och rättigheter<br /> kan begränsas till frågan om grundlagsenligheten. Det skall alltså<br /> inte behöva avse varje lagförslag i dess helhet.</p> <p>Lagprövningsrätten</p> <p>Lagprövningsrätten har diskuterats ingående i detta ärende. Propositionen<br /> upptar inte utredningens förslag till grundlagsstadgande i ämnet men förutsätter<br /> att den lagprövningsrätt som finns i dag skall bestå. En särskild<br /> utredning föreslås.</p> <p>I och för sig är det givetvis inte önskvärt att lagprövning förekommer<br /> i någon större omfattning. Det är angeläget att lagstiftningen genom en<br /> noggrann beredning får en sådan utformning, att normernas giltighet inte<br /> kan ifrågasättas. Av remissyttrandena över utredningens betänkande framgår<br /> också klart att domstolarna och myndigheterna över lag delar denna mening.<br /> En viss lagprövningsrätt är emellertid ofrånkomlig, särskilt om man genomför<br /> det föreliggande förslaget till grundlagsregler om fri- och rättigheter.<br /> Dessa bygger till stor del på direktiv till lagstiftaren, och det kan inte gärna<br /> överlämnas helt åt lagstiftaren själv att rätta sig efter eller åsidosätta dessa<br /> direktiv. Möjlighet måste föreligga för en viss efterhandskontroll genom lagprövning.<br /> Denna bör, liksom en föregående lagrådsgranskning, få sin främsta<br /> betydelse genom sin preventiva effekt.</p> <p>1* Riksdagen 1975/76. 3 sami. AV 2554</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1975/76:2554</p> </div> <div class="block ml_43"><p>4</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Under förutsättning att en lagprövningsrätt av nuvarande innehåll består<br /> - detta bör uttryckligen slås fast av riksdagen - blir det närmast en teknisk<br /> fråga om ett särskilt grundlagsstadgande skall inforas eller om befogenheten<br /> skall vara oreglerad som hittills. Båda alternativen är godtagbara för centerpartiet.<br /> I denna motion framläggs därför inget förslag till grundlagsstadgande<br /> om lagprövningsrätten.</p> <p>Kvalificerat lagstiftningsförfarande i riksdagen</p> <p>Frågan om ett särskilt kvalificerat lagstiftningsförfarande i riksdagen har<br /> blivit kärnpunkten i den aktuella diskussionen, sedan enighet nåtts i det<br /> väsentliga om grundlagsreglernas materiella innehåll. Centerpartiet vill understryka<br /> att problemen inte bara galler fri- och rättighetsområdet utan har<br /> en större räckvidd. Riksdagens lagstiftningsarbete har blivit förenat med allt<br /> större praktiska svårigheter. Lagstiftningsmaskineriet ligger väsentligen i regeringens<br /> händer, som bl. a. grundlagsberedningen konstaterade samtidigt<br /> som den föreslog att den formella lagstiftningsmakten skulle överföras till<br /> riksdagen ensam. Till följd av lagstiftningsarbetets ständigt ökade takt och<br /> omfattning har riksdagen fått allt svårare att genomföra en noggrann sakprövning<br /> av alla lagärenden. Svårigheterna ökas av sent propositionsavlämnande<br /> och ofta stark tidspress. Årets riksdag ger en bjärt belysning av riksdagens<br /> arbetsproblem. Att få till stånd en allmän debatt och ta hänsyn<br /> till synpunkter utanför riksdagen på det sena stadium, då ett lagförslag lagts<br /> fram för riksdagen, är ofta omöjligt.</p> <p>Då man diskuterar dessa frågor är det också viktigt att komma ihåg att<br /> flertalet lagbeslut fattas i stor enighet. Huvudproblemet är inte att lagar<br /> trumfas igenom med små majoriteter utan att det är svårt att åstadkomma<br /> en noggrann granskning av lagförslag i riksdagen och att få till stånd och<br /> beakta en allmän medborgerlig debatt i lagfrågor.</p> <p>Dessa allmänna svårigheter är naturligtvis särskilt betänkliga då det gäller<br /> lagförslag som begränsar grundläggande fri- och rättigheter. Det är därför<br /> naturligt att stor uppmärksamhet ägnats lagstiftningsförfarandet i riksdagen.<br /> Två huvudalternativ har framförts. Länge diskuterades främst att införa<br /> krav på kvalificerad majoritet för lagbeslut i dessa ämnen. Sedan detta prövats<br /> ingående utan att man funnit någon lösning som kunnat vinna tillräcklig<br /> uppslutning vare sig politiskt eller bland remissinstanserna, har centerpartiet<br /> fört fram alternativet med krav pä dubbel riksdagsbehandling med viss tid<br /> emellan.</p> <p>Utredningens majoritet har avvisat tanken på att kräva kvalificerad majoritet.<br /> Denna ståndpunkt har godtagits av flertalet remissinstanser, däribland<br /> de tyngsta. Detta talar mot att gå vidare på denna väg. Som ett särskilt<br /> skäl har pekats på att det är svårt att förena ett krav på kvalificerad majoritet<br /> med utredningens - enhälligt - föreslagna konstruktion av grundlagsreglerna<br /> med vissa direktiv till lagstiftaren m. m. Svea hovrätt har t. ex. betecknat</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2554</p> </div> <div class="block ml_41"><p>5</p> </div> <div class="block ml_4"><p>en sådan kombination som utesluten. Härtill kommer alltså att det långvariga<br /> utredningsarbetet klarlagt svårigheterna att vinna en så bred uppslutning<br /> kring en lösning med krav på kvalificerad majoritet, som måste anses önskvärd.</p> <p>I detta läge finner centerpartiet att alternativet med dubbel riksdagsbehandling<br /> bör upptas. Det har bl. a. den väsentliga fördelen att det kan garantera<br /> en möjlighet för riksdagen att genomföra en sådan noggrann sakprövning<br /> och ta en sådan hänsyn till en allmän medborgerlig debatt, som<br /> är något av problemets kärna. Ingendera säkerställs genom ett system med<br /> kvalificerad majoritet. En kombination av föregående lagrådsgranskning, dubbel<br /> riksdagsbehandling samt möjlighet till efterföljande lagprövning ger enligt<br /> centerpartiets mening den bästa.förstärkning av propositionens förslag som syns<br /> praktiskt möjlig att genomföra.</p> <p>Departementschefen säger sig inte stå ”helt främmande” för ett system<br /> med dubbel riksdagsbehandling men anser närmare utredning nödvändig.<br /> Det erbjuder emellertid inga större tekniska svårigheter att konstruera ett<br /> sådant system. Enligt centerpartiets mening finns det därför inga bärande<br /> skäl för att avstå från den förstärkning av regeringens förslag som är möjlig.<br /> Ett förslag till grundlagsreglering framläggs i bilaga till denna motion.</p> <p>Ett system med dubbel riksdagsbehandling</p> <p>Systemet med dubbel riksdagsbehandling föreslås bli tillämpligt på alla<br /> regler som enligt 2 kap. regeringsformen skall ges i lag. Den närmare avgränsningen<br /> kan i och för sig diskuteras. Det kan t. ex. vara naturligt att<br /> föra in även viss annan lagstiftning under reglerna, såsom lagar på föräldrarättens<br /> område. Det är emellertid enklast att knyta an till 2 kap. regeringsformen.</p> <p>Systemet föreslås bygga på två beslut med viss tid emellan. Kräver man<br /> bara viss tid mellan förslag och beslut, garanteras inte den noggranna sakbehandling<br /> som är förslagets kärnpunkt. Vilken tid som bör förflyta mellan<br /> besluten kan diskuteras. Sex månader syns innebära en lämplig avvägning.<br /> Därigenom tillgodoses den allmänna debattens behov.</p> <p>Det finns skäl att införa en undantagsregel som möjliggör lagstiftning<br /> genom ett beslut. Det ligger nära till hands att dra en parallell med riksdagsordningen,<br /> som kan ändras genom ett beslut om minst tre fjärdedelar<br /> av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter är ense. För<br /> att betona denna regels karaktär av undantag från en huvudregel bör föreskrivas,<br /> att det snabbare förfarandet endast får tillämpas om synnerliga<br /> skäl föreligger.</p> <p>Regeringsformen torde inte behöva uppta ytterligare regler än de nu angivna.<br /> Genom den avfattning som föreslås i bilagan klargörs att det andra<br /> beslutet skall kunna innebära ändring av det första. Det framgår av orden<br /> ”två beslut”, i motsats till ”två likalydande beslut” i stadgandet om grundlagsändring.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1975/76:2554</p> </div> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Vissa kompletterande regler bör intas i riksdagsordningen. Där bör till<br /> en början anges att vilande beslut skall anmälas av vederbörande utskott.<br /> Rätten att föreslå ändringar i det första beslutet bör också uttryckligen regleras.<br /> Den bör givetvis inskränkas på så sätt att ändring aldrig får innebära en<br /> ytterligare begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna i förhållande<br /> till det första beslutet. Förslaget om obligatorisk lagrådsgranskning<br /> leder till att lagrådet bör höras angående sådant ändringsförslag.</p> <p>Man kan överväga att införa ny motionsrätt före det andra beslutet. En<br /> sådan rätt synes dock inte nödvändig. Gällande regler om utskottets initiativrätt<br /> och om rätt för en minoritet i kammaren att påkalla återremiss<br /> lär ge tillräckligt underlag för nya förslag.</p> <p>Man kan också överväga en regel för det fall olika meningar uppkommer<br /> om ett lagforslag faller under de aktuella reglerna eller inte. Inte heller en<br /> sådan regel torde emellertid vara nödvändig, särskilt med tanke på den<br /> obligatoriska lagrådsgrartskningen. Avgörandet av procedurfrågan bör kunna<br /> träffas enligt vanliga principer av talmannen, kammaren och vederbörande<br /> utskott.</p> <p>Utredning om lagstiftningsförfarandet</p> <p>Det system för dubbel riksdagsbehandling som skisserats här kan utan<br /> olägenhet genomföras redan nu. Det bör därför ske. Centerpartiet motsätter<br /> sig emellertid inte att en utredning verkställs enligt propositionens förslag.<br /> Den bör dock ges en vidare uppgift än den som anges i propositionen.<br /> Den bör ta upp de allmänna problem om riksdagens lagstiftningsarbete som<br /> berörts i det föregående. Det är angeläget att dessa frågor övervägs noga.<br /> Det är tänkbart att en möjlighet till dubbel riksdagsbehandling (”två läsningar”)<br /> kan ge en lösning på riksdagens arbetsproblem. Givetvis måste<br /> emellertid även andra vägar övervägas för att förbättra riksdagens arbetsmöjligheter<br /> och underlätta en allmän debatt.</p> <p>Praktiska åtgärder för att öka de enskildas rättsskydd</p> <p>Att lösa frågan om grundlagsreglering av medborgarliga fri- och rättigheter<br /> är visserligen en angelägen uppgift. De enskilda människorna i vårt samhälle<br /> kommer emellertid knappast att direkt påverkas av någon lösning som förts<br /> fram från något håll i denna fråga. Skyddet för fri- och rättigheter har i<br /> vårt land vuxit fram utan stödet av grundlagsregler, och tillkomsten av<br /> sådana regler kommer därför inte heller att omedelbart återverka på den<br /> enskildes situation. Denna kan endast förbättras genom andra åtgärder av<br /> mera praktisk natur.</p> <p>Mot denna bakgrund har centerpartiet under en följd av år i parti motioner<br /> i riksdagen framställt krav på en planmässig, övergripande utredning om åtgärder<br /> för att stärka de enskildas rättsskydd, främst inom den offentliga för</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2554</p> </div> <div class="block ml_41"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>valtningen. Partiets representant i fri- och rättighetsutredningen har också<br /> pekat på dessa initiativ och i ett särskilt yttrande till betänkandet uttalat<br /> sig för ett aktivt reformarbete på detta område. Centerpartiet hänvisar till<br /> sin partimotion nr 893 till årets riksdag i vilken ett nytt utredningskrav<br /> har rests. Detta bör bifallas av riksdagen i detta sammanhang, så att den<br /> nu beslutade reformen även medför direkta praktiska resultat för de enskilda<br /> medborgarna.</p> <p>Hemställan</p> <p>Vi framlägger sålunda egna förslag till ändringar i både regeringsformen<br /> och riksdagsordningen. Det skall uppmärksammas att förslagen beträffande<br /> riksdagsordningen har ett direkt samband med förslaget beträffande 8 kap.<br /> 17 S regeringsformen.</p> <p style="margin-left:39px;">Med hänvisning till det anförda hemställs<br /> att riksdagen beslutar</p> <p style="margin-left:58px;">1. antaga</p> <p style="margin-left:58px;">dels det i propositionen 1975/76:209 framlagda förslaget till lag om<br /> ändring av regeringsformen med de ändringarna<br /> ali 1 kap. 2 § erhåller den lydelse som framgår av bilaga till<br /> denna motion,</p> <p style="margin-left:36px;">att nuvarande 8 kap. 17-19 §§ betecknas 8 kap. 18—20 §§,<br /> att ett nytt stadgande införs som 8 kap. 17 § med den lydelse<br /> som framgår av bilaga till denna motion,<br /> att den nya 8 kap. 19 § erhåller den lydelse som framgår av<br /> bilaga till denna motion,<br /> dels det förslag till lag om ändring av riksdagsordningen som intagits<br /> i bilaga till denna motion;</p> <p style="margin-left:58px;">2. tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförts<br /> i motionen om utredning angående lagstiftningsförfarandet i<br /> riksdagen;</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1975/76:2554</p> </div> <div class="block ml_42"><p>8</p> </div> <div class="block ml_10"><p style="margin-left:14px;">3. hemställa hos regeringen om en skyndsam utredning angående<br /> åtgärder för att stärka de enskildas rättsskydd i enlighet med<br /> vad som anförts i motionen.</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Stockholm den 6 maj 1976<br /> THORBJÖRN FÄLLDIN (c)<br /> JOHANNES ANTONSSON (c)<br /> BERTIL JONASSON (c)<br /> SONJA FREDGARDH (c)<br /> CLAES ELMSTEDT (c)</p> <p>TORSTEN BENGTSON (c)<br /> i Jönköping</p> <p>JAN-IVAN NILSSON (c)<br /> i Tvärålund</p> <p>THORSTEN LARSSON (c)<br /> i Staffanstorp</p> </div> <div class="block ml_24"><p>KARIN SÖDER (c)</p> <p>IVAN SVANSTRÖM (c)</p> <p>MAJ PEHRSSON (c)</p> <p>ANDERS DAHLGREN (c)</p> <p>FRITZ BÖRJESSON (c)<br /> i Glömminge</p> <p>ERIC CARLSSON (c)<br /> i Vikmanshyttan</p> <p>LENNART MATTSSON (c)<br /> i Lane-Herrestad</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2554</p> </div> <div class="block ml_42"><p>9</p> </div> <div class="block ml_39"><p>Bilaga</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Förslag till</p> <p>Lag om ändring i regeringsformen</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Propositionens förslag</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:10px;">Den offentliga</p> </div> <div class="block ml_21"><p style="text-align:right;">Motionens förslag</p> <p>1 kap.</p> <p style="margin-left:11px;">2 §</p> <p>- och värdighet.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Den enskildes personliga, ekonomiska<br /> och kulturella välfärd skall<br /> vara grundläggande mål för den offentliga<br /> verksamheten. Det skall särskilt<br /> åligga det allmänna att trygga<br /> rätten till arbete, bostad och utbildning<br /> samt att verka försocial omsorg<br /> och trygghet och för en god levnadsmiljö.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Det allmänna skall verka för att<br /> demokratins idéer blir vägledande<br /> inom samhällets alla områden. Det<br /> allmänna skall tillförsäkra män och<br /> kvinnor lika rättigheter samt värna<br /> den enskildes privatliv och familjeliv.</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Etniska, språkliga</p> </div> <div class="block ml_24"><p>Den enskildes personliga, ekonomiska<br /> och kulturella välfärd skall<br /> vara grundläggande mål för den offentliga<br /> verksamheten. Det skall särskilt<br /> åligga det allmänna att trygga<br /> rätten till arbete, bostad och utbildning,<br /> att värna näringsfrihet och egendomsrätt<br /> samt att verka för social<br /> omsorg och trygghet och för en god<br /> levnadsmiljö. Vid förverkligandet av<br /> detta skall det allmänna värna den enskildes<br /> valfrihet.</p> <p>Det allmänna skall verka för att<br /> demokratins idéer blir vägledande<br /> inom samhällets alla områden. Det<br /> allmänna skall tillförsäkra män och<br /> kvinnor lika rättigheter samt värna<br /> den enskildes integritet, privatliv och<br /> familjeliv. Föräldrarnas rätt att vårda<br /> och fostra sina barn skall respekteras<br /> och barnen tillförsäkras en god social<br /> miljö.</p> <p>bör främjas.</p> </div> <div class="block ml_21"><p>8 kap.</p> </div> <div class="block ml_32"><p style="margin-left:91px;">17 §</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="margin-left:21px;">Lag av sådant innehåll som avses i 1 §<br /> stiftas genom två beslut. Det andra beslutet<br /> får ej fattas förrän sex månader<br /> förflutit från det första. Även sådan<br /> lag får dock stiftas genom ett beslut<br /> om synnerliga skäl föreligger samt<br /> minst tre fjärdedelar av de röstande<br /> och mer än hälften av riksdagens ledamöter<br /> förenar sig om beslutet.</p> </div> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_15" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1975/76:2554</p> </div> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Nuvarande lydelse Motionens förslag</p> <p style="margin-left:56px;">18 § 19 §</p> <p style="margin-left:10px;">För att i lag.</p> <p style="margin-left:169px;">Lagrådets yttrande skall alltid inhämtas<br /> över förslag till lag av sådant<br /> innehåll som avses i 1 §. yttrandet kan<br /> därvid begränsas till frågan om lagförslaget<br /> är förenligt med bestämmelserna<br /> i 2 kap.</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Förslag till</p> <p>Lag om ändring i riksdagsordningen</p> <p>Härigenom föreskrives att 3 kap. 16 § och 4 kap. 8 § riksdagsordningen<br /> skall ha nedan angivna lydelse.</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Nuvarande lydelse</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">Motionens förslag</p> </div> <div class="block ml_22"><p>3 kap.<br /> 16 §</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Konstitutionsutskottet skall till<br /> kammaren för slutligt beslut anmäla<br /> vilande beslut i ärende angående<br /> grundlag eller riksdagsordningen.</p> <p>Skall efter vad som sägs i regeringsformen<br /> i annat fall tillämpas<br /> den ordning som gäller för grundlagsändring,<br /> skall vilande beslut i<br /> ärendet anmälas av det utskott till<br /> vars handläggning frågan hör.</p> </div> <div class="block ml_24"><p>Konstitutionsutskottet skall till<br /> kammaren för slutligt beslut anmäla<br /> vilande beslut i ärende angående<br /> grundlag eller riksdagsordningen.</p> <p>Skall efter vad som sägs i regeringsformen<br /> i annat fall tillämpas<br /> den ordning som gäller för grundlagsändring,<br /> skall vilande beslut i<br /> ärendet anmälas av det utskott till<br /> vars handläggning frågan hör. Detsamma<br /> skal! gälla om lagforslag blivit<br /> vilande enligt 8 kap. 17 § regeringsformen.</p> </div> <div class="block ml_6"><p style="margin-left:138px;">4 kap.</p> <p style="margin-left:146px;">8 §</p> <p>Utskott skall till riksdagen.</p> <p>Betänkande i nyvalda riksdagen.</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Utskott skall till anmälan till kammaren<br /> av vilande beslut som sägs<br /> i 3 kap. 16 § foga yttrande i ärendet.</p> </div> <div class="block ml_24"><p>Utskott skall till anmälan till kammaren<br /> av vilande beslut som sägs<br /> i 3 kap. 16 S foga yttrande i ärendet.<br /> Då lagförslag, som blivit vilande enligt<br /> 8 kap. 17 $ regeringsformen, anmäles<br /> för andra beslut av riksdagen, äger ut</p> </div> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_14" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1975/76:2554</p> </div> <div class="block ml_41"><p>11</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Nuvarande lydelse</p> </div> <div class="block ml_23"><p>Motionens förslag</p> <p style="margin-left:156px;">skottet föreslå ändringar av det första<br /> beslutet. Sådan ändring får dock ej innebära<br /> ytterligare begränsning av det<br /> skydd för grundläggande fri- och rättigheter<br /> som avses i 2 kap. regeringsformen.<br /> Yttrande i detta avseende<br /> skall ha inhämtats av lagrådet.</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Ändringarna i riksdagsordningen träder i kraft den 1 januari 1977.</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_54" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> </div> </div> 0 THORBJÖRN FÄLLDIN c 1 undertecknare 0 JOHANNES ANTONSSON c 2 undertecknare 0 BERTIL JONASSON c 3 undertecknare 0 SONJA FREDGARDH c 4 undertecknare 0 CLAES ELMSTEDT c 5 undertecknare 0 TORSTEN BENGTSON c 6 undertecknare 0 JAN-IVAN NILSSON c 7 undertecknare 0 THORSTEN LARSSON c 8 undertecknare 0 KARIN SÖDER c 9 undertecknare 0 IVAN SVANSTRÖM c 10 undertecknare 0 MAJ PEHRSSON c 11 undertecknare 0 ANDERS DAHLGREN c 12 undertecknare 0 FRITZ BÖRJESSON c 13 undertecknare 0 ERIC CARLSSON c 14 undertecknare 0 LENNART MATTSSON c 15 undertecknare FZ022554 av herr Fälldin m. fl. mot_197576__2554.pdf 232212 pdf med anledning av propositionen 1975/76:209 om ändring i regeringsformen https://data.riksdagen.se/fil/4B4A4BC3-1567-42BF-A19C-CFD188E16844