<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3065926</hangar_id>
 <dok_id>FZ022520</dok_id>
 <rm>1975/76</rm>
 <beteckning>2520</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1975/76:2520 av herr Bohman m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2520</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1976-04-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-11 16:27:22</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-11 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1975/76:180 om ändrade regler för  beskattning av realisationsvinster, m. m.</titel>
 <subtitel>av herr Bohman m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/FZ022520/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/FZ022520</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ022520</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1975/76: 2520&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av herr Bohman m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1975/76:180 om ändrade regler för&lt;br /&gt; 
beskattning av realisationsvinster, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För moderata samlingspartiet är det ett centralt mål att öka möjligheterna&lt;br /&gt; 
för samtliga medborgare att få personlig del i förmögenhetstillväxten i samhället.&lt;br /&gt;
Det enskilda ägandet bör, såsom framhålls i vår partimotion&lt;br /&gt; 
1975/76:1979,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; spridas till breda befolkningsskikt, så att den enskildes frihet, trygghet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och oberoende växer. Statsmakterna skall stimulera till ett ökat och breddat&lt;br /&gt; 
privat sparande. Stor frihet skall lämnas den enskilde att själv avgöra, i&lt;br /&gt; 
vilken form han vill spara. Förmögenhetsbeskattning och andra åtgärder&lt;br /&gt; 
som syftar till en utjämning av ägandet får inte drivas så långt att samhällets&lt;br /&gt;
totala välstånd och framåtskridande äventyras. Detta skulle leda till&lt;br /&gt; 
att förhållandena för medborgarna i gemen blir ogynnsammare än vad som&lt;br /&gt; 
annars skulle ha blivit fallet. Konfiskatoriska ingrepp mot existerande kapitalinnehav&lt;br /&gt;
kan få en sådan effekt och avvisas därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderata samlingspartiets mål är att skapa ett ägardemokratins samhälle.&lt;br /&gt; 
Ägardemokratin siktar till både ett jämnare fördelat och ett ökat enskilt&lt;br /&gt; 
ägande. Vi har i olika sammanhang förordat stimulansåtgärder ägnade att&lt;br /&gt; 
skapa gynnsamma villkor för sparandet hos sådana medborgargrupper som&lt;br /&gt; 
har begränsade möjligheter att skaffa sig egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett spritt bostadsägande är en väsentlig del i vår ägandespridningspolitik.&lt;br /&gt; 
De senaste åren har glädjande nog småhusens andel av byggnadsproduktionen&lt;br /&gt;
vuxit. Härigenom har tiotusentals familjer blivit ägare till fast egendom.&lt;br /&gt;
Detta är enligt vår uppfattning ett steg i riktning mot ett spritt personligt&lt;br /&gt; 
ägande. Möjligheterna för den enskilde att förvärva lägenheter i flerfamiljshus&lt;br /&gt;
och ett eget fritidshus bör också förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mindre och medelstora företagen representerar en betydande del av&lt;br /&gt; 
vårt lands kapitaltillgångar och utgör ett i verklig mening decentraliserat&lt;br /&gt; 
ägande. Förutsättningarna för medborgarna att grunda och driva egna företag&lt;br /&gt; 
måste enligt moderata samlingspartiet förbättras och de svårigheter härför&lt;br /&gt; 
som nu föreligger undanröjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bank- och aktiesparande är sparformer som kan utnyttjas av det stora&lt;br /&gt; 
flertalet människor. Vad beträffar banksparandet är det otillräckliga skyddet&lt;br /&gt; 
mot penningvärdeförsämringen ett allvarligt problem. Det främsta botemedlet&lt;br /&gt;
är naturligtvis en stabiliseringspolitik, som ger hög prioritet åt penningvärdets&lt;br /&gt;
bevarande. Samtidigt är det emellertid angeläget att öka hushållens&lt;br /&gt; 
möjligheter till ett sparande som är mindre sårbart för penningvärdeför&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2520&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;sämringen. Ett sätt att slå vakt om realvärdet hos hushållens sparande och&lt;br /&gt; 
samtidigt bevara dess likvida karaktär är att söka styra över detta till aktieplaceringar.&lt;br /&gt;
En förutsättning härför är att den ekonomiska politiken ger&lt;br /&gt; 
näringslivet möjligheter till lönsam expansion. Det enskilda aktiesparandet&lt;br /&gt; 
fyller då en viktig samhällsekonomisk funktion genom att ställa riskvilligt&lt;br /&gt; 
kapital till näringslivets förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den socialdemokratiska politiken syftar till motsatsen till ett spritt, enskilt&lt;br /&gt; 
ägande. Skattepolitiken med de orimligt höga marginalskatterna leder till&lt;br /&gt; 
att möjligheterna att spara begränsas. Näringspolitiken missgynnar småföretagandet,&lt;br /&gt;
och inte minst har en drastisk nedgång skett i fråga om nyföretagandet&lt;br /&gt;
i Sverige. Beträffande banksparandet har under senare år räntan&lt;br /&gt; 
ofta varit mindre än inflationen, men trots detta beskattas den fiktiva avkastningen&lt;br /&gt;
på kapitalet. Det har alltså varit fråga om ett direkt överförande&lt;br /&gt; 
av reala tillgångar från de enskilda hushållen till staten. Vad den socialdemokratiska&lt;br /&gt;
politiken syftar till är att överföra förmögenhetstillväxten i&lt;br /&gt; 
samhället från den enskilde till det allmänna. Om än ej regeringen och&lt;br /&gt; 
socialdemokratin ännu har tagit ställning till det s. k. Meidnerska förslaget&lt;br /&gt; 
om löntagarfonder, ligger detta ändå klart i den socialdemokratiska politikens&lt;br /&gt; 
rörelseriktning. Förslaget innebär att äganderätten till det svenska näringslivet&lt;br /&gt;
successivt skall överföras till kollektiva fonder under löntagarorganisationernas&lt;br /&gt;
kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Realisationsvinster jämförs ibland med inkomst av tjänst eller av rörelse,&lt;br /&gt; 
varvid det görs gällande att de förra liksom andra inkomster borde beskattas&lt;br /&gt; 
till 100 %. S. k. arbetsfria inkomster bör inte beskattas mildare, brukar det&lt;br /&gt; 
heta. Detta är emellertid en felsyn. Realisationsvinster kan inte jämföras&lt;br /&gt; 
med t. ex. inkomster av tjänst och detta av flera, lätt insedda skäl. För&lt;br /&gt; 
det första är vanligtvis en betydande del av den redovisade realisationsvinsten&lt;br /&gt;
ingenting annat än kompensation för inträffad inflation. 1 000 kr.&lt;br /&gt; 
för 10 år sedan var något helt annat än 1 000 kr. i dag. Det vore helt orimligt&lt;br /&gt; 
om man skulle behöva ta upp till beskattning 100 % av en utebliven förmögenhetsminskning.&lt;br /&gt;
För det andra har det varit en grundläggande princip&lt;br /&gt; 
i svensk skattelagstiftning, att realisationsförluster inte är avdragsgilla. Man&lt;br /&gt; 
kan givetvis diskutera, huruvida reala realisationsvinster inte borde beskattas&lt;br /&gt;
till 100 96. I så fall måste emellertid realisationsförluster samtidigt&lt;br /&gt; 
göras avdragsgilla till 100 %. Kapitalplaceringar i t. ex. företag är förenade&lt;br /&gt; 
med risktagande. Skärper man realisationsvinstbeskattningen kraftigt genom&lt;br /&gt; 
att t. ex. vinsten till 100 % skall tas upp till beskattning, minskar man benägenheten&lt;br /&gt;
till sådant risktagande. På sikt skulle detta få allvarliga konsekvenser&lt;br /&gt;
för bl. a. vårt näringslivs utveckling. Det är i detta sammanhang&lt;br /&gt; 
också värt att notera, att gällande förmögenhets- och fastighetsbeskattning&lt;br /&gt; 
innebär, att man erlägger skatt också på den del av en förmögenhet, som&lt;br /&gt; 
genom realisationsvinstbeskattningen svarar mot en latent skatteskuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i proposition 1975/76:180 lagt fram förslag om ändrade&lt;br /&gt; 
regler för beskattning av realisationsvinster m. m. Förslaget innebären skärp&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2520&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;ning av skatten. Detta gäller i första hand beskattningen av realisationsvinster&lt;br /&gt;
på aktier men också på äldre fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbeskattningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då de nuvarande realisationsvinstreglerna för fastigheter infördes år 1967,&lt;br /&gt; 
var det ett huvudsyfte vid bestämmelsernas utformning att ordinära vinster&lt;br /&gt; 
vid försäljning av villor och jordbruksfastigheter inte skulle träffas av någon&lt;br /&gt; 
beskattning. Detta blev i stort sett inte heller fallet under de första åren&lt;br /&gt; 
fram till början av 1970-talet. Därefter torde emellertid andelen fastigheter&lt;br /&gt; 
som sålts med skattepliktig realisationsvinst som följd ha ökat ganska snabbt.&lt;br /&gt; 
Anledningen härtill är främst att den höga inflationstakten snabbt urholkat&lt;br /&gt; 
det s. k. 3 000-kronorstillägget. Det förtjänar påpekas att en inflationsanpassning&lt;br /&gt;
av 3 000-kronorstillägget nu skulle kräva en höjning av detta till&lt;br /&gt; 
ungefär 5 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den målsättning som gällde vid införandet av den eviga realisationsvinstbeskattningen&lt;br /&gt;
av fastigheter borde det sålunda i dagens läge vara&lt;br /&gt; 
aktuellt att ompröva reglerna i syfte att hindra att försäljningar av villor&lt;br /&gt; 
och jordbruksfastigheter i ökad omfattning medför beskattning. I stället&lt;br /&gt; 
föreslås i propositionen skärpta regler, främst genom att hela vinsten skall&lt;br /&gt; 
beskattas oavsett innehavstidens längd och den nuvarande reduktionen till&lt;br /&gt; 
75 96 efter två år alltså slopas. Därjämte innebär förslaget, att fastigheter&lt;br /&gt; 
som anskaffats före år 1952 skall anses anskaffade detta år, en väsentlig&lt;br /&gt; 
skärpning framför allt därigenom att 3 000-kronorstillägg inte får beräknas&lt;br /&gt; 
för tid före år 1952.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de i propositionen föreslagna bestämmelserna erhålls alltså dels en&lt;br /&gt; 
väsentlig ökning av det antal fall där skattepliktig realisationsvinst uppkommer&lt;br /&gt;
vid fastighetsförsäljning - främst vid försäljning av egnahem och&lt;br /&gt; 
jordbruksfastigheter som anskaffats under 1920-, 1930- och 1940-talen dels&lt;br /&gt;
också en högst väsentlig skärpning av den skatt som utgår på sådan&lt;br /&gt; 
vinst. En sådan beskattning står knappast i överensstämmelse med den&lt;br /&gt; 
målsättning som alla stod bakom år 1967, vilken som nämnts var att ordinära&lt;br /&gt; 
vinster vid försäljning av egnahem och jordbruksfastigheter inte skulle beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan inte ansluta oss till den skärpta beskattning vid fastighetsförsäljning&lt;br /&gt; 
som föreslås i propositionen. Denna kan enligt vår uppfattning knappast&lt;br /&gt; 
motiveras, om man inte ser den som ett första steg till den marksocialisering&lt;br /&gt; 
som från vissa håll förordats. Enligt vår mening bör de i propositionen&lt;br /&gt; 
föreslagna bestämmelserna ändras i följande avseenden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Liksom hittills bör vid försäljning av fastigheter som anskaffats före&lt;br /&gt; 
1952 det fasta tillägget med 3 000 kr. och en indexuppräkning av anskaffningsvärdet&lt;br /&gt;
med hänsyn till levnadskostnadsindex medges även för tid före&lt;br /&gt; 
1952.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den skattskyldige bör alternativt vid beräkning av ingångsvärdet få&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2520&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;upptaga 150 % av fastighetens taxeringsvärde år 1952.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den skattepliktiga vinsten bör vid försäljning efter mer än två års&lt;br /&gt; 
innehav liksom hittills beräknas till 75 % av den framräknade vinsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kan framhållas att vi med tillfredsställelse ser att propositionen&lt;br /&gt; 
innehåller förslag om uppskov med realisationsvinstskatten vid försäljning&lt;br /&gt; 
av fastighet i samband med köp av ny sådan. Detta står i överensstämmelse&lt;br /&gt; 
med ett tidigare framfört moderat krav. I likhet med vad realisationsvinstkommittén&lt;br /&gt;
föreslog i sitt betänkande anser vi emellertid att regeringen eller&lt;br /&gt; 
myndighet som regeringen bestämt skall kunna förlänga den föreslagna,&lt;br /&gt; 
treåriga tidsfristen med ytterligare högst tre år. En möjlighet till en sådan&lt;br /&gt; 
längre tidsfrist torde i första hand kunna ha betydelse för innehavare av&lt;br /&gt; 
jordbruksfastigheter. Särskilt vid tvångsförsäljning av jord- och skogsbruksmark&lt;br /&gt;
kan det vara förenat med mycket stora svårigheter att finna en ersättningsfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktievinstbeskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om skärpt aktievinstbeskattning skulle, om det genomfördes,&lt;br /&gt; 
försvåra näringslivets försörjning med riskvilligt kapital. I förhållande till&lt;br /&gt; 
nuläget blir det än mer fördelaktigt att placera sparmedel i improduktiva&lt;br /&gt; 
spekulationsobjekt såsom konst, antikviteter, mynt osv. Förslaget är ägnat&lt;br /&gt; 
att motverka den utveckling mot ökat hushållssparande och spritt ägande&lt;br /&gt; 
som vi förordar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i Sverige en internationellt sett hård aktievinstbeskattning. Nu&lt;br /&gt; 
gällande regler är därtill förenade med direkta orimligheter. Sålunda kan&lt;br /&gt; 
f. n. den situationen uppkomma att en och samma realisationsvinst efter&lt;br /&gt; 
5 år drabbas av en hårdare realisationsvinstskatt än om ifrågavarande aktier&lt;br /&gt; 
sålts redan efter blott 4 år. Detta är ett i raden av de tyvärr alltmer vanliga&lt;br /&gt; 
exemplen på slvarvigt tillkomna och dåligt genomtänkta lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1975/76:180 borttas ovannämnda orimlighet. Det sker emellertid&lt;br /&gt;
genom en allmän, ytterligare skärpning av den redan hårda aktievinstbeskattningen.&lt;br /&gt;
Man torde kunna tala om en dryg fördubbling av skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande realisationsvinstskatteregler för fastigheter liksom föreslagna&lt;br /&gt; 
ändringar innebär att beskattningen tar viss hänsyn till penningvärdeförsämringen.&lt;br /&gt;
Aktievinstbeskattningen däremot utgår direkt på de nominella&lt;br /&gt; 
vinsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiekurserna stiger rimligtvis allteftersom inflationen fortskrider, och&lt;br /&gt; 
även om stegringen inte är större än inflationen, dvs. även om aktierna&lt;br /&gt; 
i fast penningvärde inte stigit i värde, så uppkommer ändå en skattepliktig&lt;br /&gt; 
realisationsvinst, och den blir större ju snabbare inflationen fortskrider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt vår mening en orimlighet att medborgarna skall drabbas&lt;br /&gt; 
av en allt hårdare skatt ju sämre regeringen lyckats hålla inflationen i schack,&lt;br /&gt; 
att statskassans inkomster skall bli större ju merstabiliseringspolitiken miss&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2520&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;lyckas. Vi har vid upprepade tillfällen begärt en indexreglering av skattesystemet&lt;br /&gt;
för att undvika en fortlöpande skärpning av den direkta inkomstskatten&lt;br /&gt;
till följd av inflationen och progressiviteten i skattesystemet.&lt;br /&gt; 
Liksom man måste kritisera en inkomstbeskattning som skärper skattetrycket&lt;br /&gt;
till följd av inflationen, är det nödvändigt att kritisera en aktievinstbeskattning,&lt;br /&gt;
som på samma sätt beskattar rena inflationspengar. Den&lt;br /&gt; 
i propositionen föreslagna 40-procentsregeln leder för aktiespararna till en&lt;br /&gt; 
väsentlig försämring i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i det föregående talat om aktiesparande som ett sätt för hushållen&lt;br /&gt; 
att värdesäkra sitt sparande och skydda det mot inflationens verkningar.&lt;br /&gt; 
Den i propositionen föreslagna skärpningen av realisationsvinstbeskattningen&lt;br /&gt;
gör emellertid att denna möjlighet till inflationsskyddat sparande alltmer&lt;br /&gt; 
urholkas. Under senare år har allt fler människor börjat intressera sig för&lt;br /&gt; 
aktiesparande. Vi har f. n. uppskattningsvis uppåt en miljon aktieägare i&lt;br /&gt; 
Sverige. Det är enligt vår uppfattning direkt felaktigt att på det sätt som&lt;br /&gt; 
görs i proposition 1975/76:180 underminera grunden för dessa människors&lt;br /&gt; 
sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte den aktiesparare som, efter att ett antal år ha innehaft sina&lt;br /&gt; 
aktier, vill realisera sina pengar efter den 40-procentiga aktievinstbeskattningen&lt;br /&gt;
skall ha mindre pengar i fast penningvärde än han ursprungligen&lt;br /&gt; 
köpte aktier för, är det nödvändigt att aktiekursen stiger inte obetydligt&lt;br /&gt; 
mer än inflationen. För en aktiesparare med en marginalskatt på 70 96 är&lt;br /&gt; 
det nödvändigt att aktiekurserna för varje procents inflation stiger med ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 96; vid en marginalskatt på 80 96 måste aktiekursen stiga med nästan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 96 per procent i inflation för att det inte skall bli en real förlust efter&lt;br /&gt; 
skatt. Det betyder exempelvis att, om under ett antal år inflationen har&lt;br /&gt; 
varit 50 96 - så stor är penningvärdeförsämringen exempelvis från 1972&lt;br /&gt; 
t. o. m. 1976 - det blir fråga om en direkt förlust i fast penningvärde, om&lt;br /&gt; 
inte aktierna samtidigt har stigit ca 70 96 i värde. Ser vi till aktiekursutvecklingen&lt;br /&gt;
under 1970-talet kan vi konstatera att en sådan stegring i allmänhet&lt;br /&gt;
inte har skett. De genomsnittliga aktiekurserna har under en följd&lt;br /&gt; 
av år inte ökat snabbare än inflationen. Från 1964 t. o. m. 1974 avkastade&lt;br /&gt; 
börsnoterade aktier inkl. värdestegring inte mer än 5,2 96 per år. Det är&lt;br /&gt; 
t. o. m. mindre avkastning än om pengarna placerats på bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning bör aktievinstbeskattningen ges en med fastighetsbeskattningen&lt;br /&gt;
symmetrisk utformning, dvs. aktievinstbeskattningen bör&lt;br /&gt; 
liksom realisationsvinstbeskattningen på fastigheter ta hänsyn till penningvärdeförsämringen.&lt;br /&gt;
Det bör uppdragas åt regeringen att utarbeta ett sådant&lt;br /&gt; 
förslag. I avvaktan härpå kan inte den kraftiga skärpningen av aktievinstbeskattningen&lt;br /&gt;
som föreslås i propositionen godtas. Enligt vår uppfattning&lt;br /&gt; 
bör skatten på aktier, som innehafts mer än två år, inte uppgå till mer&lt;br /&gt; 
än 30 96 av vinsten. Detta stämmer för övrigt överens med vad realisationsvinstkommittén&lt;br /&gt;
föreslog och med vad sorn flertalet remissinstanser&lt;br /&gt; 
accepterade. Vi anser vidare att skatteunderlaget efter 10 års aktieinnehav&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2520&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;bör begränsas till 20 % av realisationsvinsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att liksom nu 100 % av vinsten på aktier som&lt;br /&gt; 
innehafts blott två år skall beskattas. Vi kan godta en sådan ordning. Förslaget&lt;br /&gt;
i propositionen innebär emellertid vidare att 40-procentig beskattning&lt;br /&gt; 
inträder först två år efter det år då aktierna införskaffats. Det betyder att&lt;br /&gt; 
en aktie som inköpts exempelvis i januari 1974 liksom en aktie som inköpts&lt;br /&gt; 
i december 1974 båda kommer att beskattas till 100 % ända fram till den&lt;br /&gt; 
1 januari 1977.1 vissa fall blir alltså tidsgränsen för 100-procentig beskattning&lt;br /&gt; 
nästan 3 år, i andra fall blott 2 år. Vi anser att detta är felaktigt. Den lägre&lt;br /&gt; 
skattesatsen bör enligt vår uppfattning inträda två år efter förvärvstillfället.&lt;br /&gt; 
Detta är ett rättviseskäl. Därtill talar även rent tekniska skäl för en sådan&lt;br /&gt; 
ordning. Förslaget i propositionen innebär att de första dagarna i januari&lt;br /&gt; 
kan komma att bli stora utbudsdagar på börsen, då aktieägare som köpt&lt;br /&gt; 
sina aktier minst två år tidigare vill realisera sitt aktieinnehav till den lägre&lt;br /&gt; 
vinstskatten. På motsvarande sätt blir de sista dagarna i december attraktiva&lt;br /&gt; 
köpdagar. Det finns anledning att befara att börsen med en sådan ordning&lt;br /&gt; 
skulle drabbas av kraftiga kursfluktuationer kring årsskiftet, vilka på intet&lt;br /&gt; 
sätt har sin grund i aktiernas verkliga värde utan är rent skattetekniskt&lt;br /&gt; 
betingade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att som anskaffningskostnad för äldre aktie skall&lt;br /&gt; 
avses den genomsnittiliga anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier&lt;br /&gt; 
av samma slag som den avyttrade. En sådan bestämmelse skulle i många&lt;br /&gt; 
fall göra deklarationsarbetet i samband med en aktieförsäljning utomordentligt&lt;br /&gt;
komplicerat. Enligt vår uppfattning bör den skattskyldige vid en&lt;br /&gt; 
aktieförsäljning ges rätt att utpeka en eller flera bestämda aktier och därvid&lt;br /&gt; 
som anskaffningskostnad ta upp den faktiska anskaffningskostnaden för&lt;br /&gt; 
de utpekade aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen har föreslagits bibehållandet av det avdrag på 500 kr.&lt;br /&gt; 
som aktieägaren får göra det år han säljer aktier. Har den skattskyldige&lt;br /&gt; 
varit gift får vederbörande tillsammans med sin make blott avdraga 500&lt;br /&gt; 
kr. Enligt vår uppfattning bör makar tillsammans medges ett avdrag på&lt;br /&gt; 
1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandereglerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är av den bestämda uppfattningen att en skärpt skattelagstiftning inte&lt;br /&gt; 
får ha retroaktiv verkan. Vi anser att en sådan retroaktivitet är rättsvidrig.&lt;br /&gt; 
Enligt propositionsförslaget kommer dock detta att ske i vissa fall genom&lt;br /&gt; 
att de nya bestämmelserna föreslås träda i kraft från den 1 april 1976.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Retroaktiva beskattningseffekter skulle också uppkomma om ikraftträdandet&lt;br /&gt;
sätts till dagen för propositionens framläggande. Med hänsyn till&lt;br /&gt; 
att den av propositionen föranledda lagstiftningens innebörd inte är klar&lt;br /&gt; 
förrän riksdagen tagit ställning i frågan, kan det enligt vår mening inte&lt;br /&gt; 
annat än i undantagsfall vara ursäktligt att anknyta ikraftträdandet till tid&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2520&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;punkt före denna dag. Vi anser att de ändrade regler som riksdagen kan&lt;br /&gt; 
komma att besluta bör äga tillämpning först fr. o. m. den 1 juli 1976.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fall där försäljning av fastighet skett enligt upprättat köpekontrakt&lt;br /&gt; 
- under första kvartalet 1976 eller under år 1975 - men där myndighets&lt;br /&gt; 
medgivande är en förutsättning för avtalets giltighet erbjuder särskilda problem.&lt;br /&gt;
Fråga kan exempelvis vara om en jordbruksfastighet. Förutsättningen&lt;br /&gt; 
för avtalets giltighet är därvid att köparen erhåller förvärvstillstånd. Denna&lt;br /&gt; 
fråga behandlas först av lantbruksnämnd, därefter vid överklagande av lantbruksstyrelsen.&lt;br /&gt;
Lång tid kan förflyta innan ärendet avgjorts, och innebär&lt;br /&gt; 
avgörandet att förvärvstillstånd vägrats till förmån för annan intresserad&lt;br /&gt; 
är det träffade avtalet ogiltigt. Att staten i sådana fall vanligen står beredd&lt;br /&gt; 
att för sistnämnde intressents räkning inlösa fastigheten till det på de i&lt;br /&gt; 
det ursprungliga avtalet överenskomna villkoren innebär inte ett fullföljande&lt;br /&gt; 
av detta avtal utan ett nytt. Har då den föreslagna ikraftträdandetiden, den&lt;br /&gt; 
1 april 1976, passerats, blir enligt propositionsförslaget de nya reglerna tilllämpliga.&lt;br /&gt;
Detta kan enligt vår mening inte vara rätt, eftersom säljaren redan&lt;br /&gt; 
från början träffat ett för honom bindande avtal enligt de förutsättningar&lt;br /&gt; 
som då förelåg, och statens övertagande för hans del endast innebär att&lt;br /&gt; 
annan inträtt i den ursprungliga köparens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör i fall som nu nämnts äldre regler för realisationsvinstbeskattning&lt;br /&gt;
fl tillämpas, om det ursprungliga försäljningsavtalet träffats&lt;br /&gt; 
före de nya bestämmelsernas ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skärpning av realisationsvinstbeskattningen av det slag som nu föreslås&lt;br /&gt; 
medför, om särskilda hänsyn inte tas, retroaktivitet så till vida att den hårdare&lt;br /&gt; 
beskattningen kommer att träffa även värdestegring som inträffat före ikraftträdandetidpunkten.&lt;br /&gt;
Beträffande aktievinstbeskattningen har sådan hänsyn&lt;br /&gt; 
i viss mån tagits genom regeln att anskaffningsvärdet för femårsaktier får&lt;br /&gt; 
beräknas till 2/3 av börsvärdet den 31 december 1975. Motsvarande tidpunkt&lt;br /&gt; 
bör här gälla i fråga om andra aktier. Det i propositionen uttalade motivet&lt;br /&gt; 
för att beträffande dessa aktier gå på förmögenhetsvärdet per den 31 december&lt;br /&gt;
1974 är inte hållbart. Den omständigheten att värdena per 31 december&lt;br /&gt;
1975 fortfarande är processbara utgör verkligen inte något skäl att&lt;br /&gt; 
välja det tidigare årsskiftet. För familjeföretag bör därvid förmögenhetsvärdet&lt;br /&gt; 
gälla oreducerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;Mot bakgrund av vad som anförts hemställs&lt;br /&gt; 
att riksdagen måtte besluta&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:60px;"&gt;1. att avslå förslaget i propositionen 1975/76:180 om borttagandet&lt;br /&gt; 
av det fasta 3 000-kronorsavdraget och indexuppräkningen av&lt;br /&gt; 
anskaffningskostnaden för fastigheter köpta före 1952 för tid&lt;br /&gt; 
före detta år,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:60px;"&gt;2. att den skattskyldige som alternativ till anskaffningskostnaden&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2520&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:60px;"&gt;vid beräkning av ingångsvärdet skall få upptaga 150 % av taxeringsvärdet&lt;br /&gt;
år 1952,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;3. att vid försäljning av fasgighet efter två års innehav liksom&lt;br /&gt; 
nu den skattepliktiga vinsten skall begränsas till 75 % av den&lt;br /&gt; 
framräknade vinsten,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;4. att regeringen eller myndighet som regeringen bestämt skall&lt;br /&gt; 
kunna förlänga den föreslagna treåriga tidsfristen för anskaffning&lt;br /&gt;
av ersättningsfastighet vid uppskov med realisationsvinstbeskattning&lt;br /&gt;
i ytterligare upp till tre år,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;5. att hos regeringen hemställa om förslag till indexreglering av&lt;br /&gt; 
aktievinstbeskattningen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;6. att i avvaktan på en indexreglerad aktievinstbeskattning skatteplikten&lt;br /&gt;
begränsas till 30 % av vinsten efter två års aktieinnehav&lt;br /&gt;
och till 20 % efter 10 års innehav,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;7. att den 30-procentiga och den 20-procentiga beskattningen skall&lt;br /&gt; 
inträda två resp. tio år efter den dag då aktierna inköpts,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;8. att avslå förslaget att som anskaffningskostnad för äldre aktie&lt;br /&gt; 
skall anses den genomsnittliga anskaffningskostnaden för&lt;br /&gt; 
samtliga äldre aktier av samma slag som den avyttrade, vilka&lt;br /&gt; 
den skattskyldige innehar vid avyttringstillfället,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;9. att gifta skattskyldiga skall åtnjuta ett avdrag om 1 000 kr.&lt;br /&gt; 
från den beräknade, skattepliktiga realisationsvinsten,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;10. att som anskaffningsvärde för andra aktier än börsnoterade&lt;br /&gt; 
sådana som innehafts i minst fem år skall gälla förmögenhetsvärdet&lt;br /&gt;
per den 31 december 1975,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;11. att de ändrade realisationsvinstskattereglerna skall gälla&lt;br /&gt; 
fr. o. m. den 1 juli 1976,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;12. att i övrigt ge regeringen till känna vad i motionen anförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 26 april 1976&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GÖSTA BOHMAN (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STAFFAN BURENSTAM LINDER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALLAN HERNELIUS (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ERIC KRONMARK (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRITT MOGÅRD (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TAGE MAGNUSSON (m)&lt;br /&gt; 
i Borås&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;(m) NILS CARLSHAMRE (m)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;ASTRID KRISTENSSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;CARL-WILH. LOTHIGIUS (m)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;G. IVAR VIRGIN (m)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;PER PETERSSON (m)&lt;br /&gt; 
i Gäddvik&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_50" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GÖSTA BOHMAN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ALLAN HERNELIUS</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ERIC KRONMARK</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BRITT MOGÅRD</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TAGE MAGNUSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS CARLSHAMRE</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ASTRID KRISTENSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>CARL-WILH. LOTHIGIUS</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>G. IVAR VIRGIN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PER PETERSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>FZ022520</dok_id>
<subtitel>av herr Bohman m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_197576__2520.pdf</filnamn>
<filstorlek>219058</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1975/76:180 om ändrade regler för  beskattning av realisationsvinster, m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C5CA6552-8070-4CD0-B90D-1D424E5763A1</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>