3065900FZ0224951975/762495motmotMotion 1975/76:2495 av herr Hermansson m. fl.MotionMotion249501976-04-22 00:00:002014-10-11 16:25:172014-10-11 00:00:00med anledning av propositionen 1975/76:105 med förslag till arbetsrättsreform m. m.av herr Hermansson m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/FZ022495/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/FZ022495https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ022495
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>Mot. 1975/76:2495</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion<br />
1975/76: 2495</p>
<p>av herr Hermansson m. fl.</p>
<p>med anledning av propositionen 1975/76:105 med förslag till arbetsrättsreform<br />
m. m.</p>
<p>Sammanfattning</p>
<p>Vänsterpartiet kommunisterna kräver demokratiska rättigheter på arbetsplatsen<br />
som ett led i kampen för att bryta kapitalägarnas makt över produktionsmedlen.</p>
<p>Syftet med de demokratiska rättigheterna är att genomfora viktiga sociala<br />
målsättningar: minska utslagning, sjukskrivningar och olycksfall, ge alla<br />
möjlighet till ett meningsfullt arbete och säkra en rättvis fördelning av produktionsresultatet.<br />
Vpk-förslaget utgör ett helhetsalternativ till regeringens<br />
förslag om s. k. medbestämmanderätt.</p>
<p>Motionen föreslår att fackförening skall ha förhandlingsrätt i alla frågor,<br />
strejkrätt när förhandlingar inte ger resultat, tolkningsrätt av alla avtal samt<br />
vetorätt mot arbetsköparens åtgärder på viktiga områden.</p>
<p>Fackföreningarna skall ha rätt till information och insyn i företagen utan<br />
att bindas av sekretess, rätt att anordna möten på betald arbetstid, att utan<br />
begränsningar vidta politiska strejker och internationella solidaritetsaktioner.<br />
Vidare skall politisk verksamhet vara tillåten på arbetsplatsen. Ett nytt rättegångsförfarande<br />
införs där arbetsdomstolen avskaffas.</p>
<p>Vpk anser att de offentliganställda skall ha samma möjligheter som övriga<br />
på arbetsmarknaden att hävda sina grundläggande intressen. Därför yrkas<br />
i motionen avslag på lagen om offentlig anställning. Ett nytt förslag bör<br />
föreläggas riksdagen som överensstämmer med vpk:s krav på demokratiska<br />
rättigheter på arbetsplatsen.</p>
<p>Regeringens förslag till medbestämmanderätt i arbetslivet bygger på samarbete<br />
mellan kapital och arbete. Lagen är en ramlagstiftning utan konkreta<br />
målsättningar. Fredsplikten förstärks i regeringens förslag, och arbetsdomstolen<br />
får en stärkt ställning.</p>
<p>Därför yrkar vänsterpartiet kommunisterna i väsentliga delar avslag på<br />
regeringens förslag och föreslår i stället en lag som stöder den fackliga kampen<br />
genom demokratiska rättigheter på arbetsplatsen.</p>
<p>Inledning</p>
<p>I kraft av ägandet av produktionsmedlen utövar kapitalisterna den avgörande<br />
makten både i företagen och i samhället. Deras makt befästs av<br />
fackliga klasslagar och av att paragraf 32 i SAF:s stadgar genom prejudicerande<br />
domar vid arbetsdomstolen upphöjts till lag.</p>
<p>1 Riksdagen 1975176. 3 sami. Nr 2495</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1975/76:2495</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Som ett led i kampen för socialismen har arbetarrörelsen alltid kämpat<br />
för demokratiska rättigheter i företagen såväl som i samhället. Arbetarrörelsen<br />
fick länge kämpa för rätten att bilda fackföreningar, för förhandlingsrätt<br />
och rätt till kollektivavtal. Strejken var det viktigaste vapnet. Mot<br />
detta ställde arbetsköparna svartlistning, avsked och lockouter och krav på<br />
lagar för att inskränka strejkrätten.</p>
<p>Genom den s. k. decemberkompromissen 1906 lovade SAF att respektera<br />
föreningsrätten mot att LO godkände att dåvarande paragraf 23 i SAF:s<br />
stadgar - om rätten att leda och fördela arbetet och anställa och avskeda<br />
arbetare - skulle införas i kollektivavtalen.</p>
<p>En antistrejklag fanns redan i den s. k. Åkarpslagen från 1899, enligt<br />
vilken det var straffbart att försöka förmå en person att delta i en strejk.<br />
Svartlistning och avsked av strejkande var allmänt förekommande.</p>
<p>Arbetsköparna var inte nöjda med detta. Gång på gång motionerade deras<br />
representanter i riksdagen om en särskild antistrejklagstiftning. Först 1928<br />
vågade en borgerlig regering framlägga ett förslag om detta.</p>
<p>1928 års lagar om kollektivavtal och arbetsdomstol mötte en våg av protester<br />
i arbetarleden. 360 000 av LO:s 450 000 medlemmar mötte upp i de<br />
aktioner som LO beordrade över hela landet mot klasslagarna. Borgarna<br />
hade dock den parlamentariska övervikten och drev igenom dem.</p>
<p>Vid lagens tillkomst uttalade en enhällig arbetarpress att syftet med denna<br />
var att förlama de fackliga organisationernas aktionskraft. Vid riksdagens<br />
behandling av lagförslaget citerade en ledande socialdemokrat den franska<br />
revolutionären Mirabeau: "I som stiften denna lag, vi svära att aldrig lyda<br />
den!"</p>
<p>Men det dröjde inte länge förrän den socialdemokratiska ledningen och<br />
LO-ledningen var beredda att acceptera klasslagstiftningen som grunden<br />
för samarbete mellan kapital och arbete vid utvecklingen och effektiviseringen<br />
av det kapitalistiska näringslivet.</p>
<p>Med 1928 års klasslagar som grund slöts huvudavtalet, det s. k. Saltsjöbadsavtalet,<br />
1938 mellan LO och SAF. Detta efterföljdes av nya samarbetsavtal.<br />
Inom ramen för dessa lagar och avtal skulle den arbetsfred säkras,<br />
som arbetsköparna länge kämpat för, en "arbetsfred" som hade arbetsköparnas<br />
faktiska diktatur på arbetsplatserna som grund.</p>
<p>Utvecklingen under 1950- och tidiga 1960-talet med snabb utveckling<br />
av nya rationaliseringsmetoder och av prestationslönerna samt de nya hälsofarorna<br />
inom främst industrin ledde redan i mitten av 1960-talet till ett<br />
uppsving i den spontana kampen på arbetsplatserna.</p>
<p>Strejker under avtalsperioden blev allt vanligare, främst i form av en<br />
serie kortvariga strejker i verkstadsindustrin under andra hälften av 1960talet.</p>
<p>Gruvstrejken 1969-1970 blottläde alla de nackdelar för arbetarklassen, som<br />
den utvecklade samarbetspolitiken lett till: försämringen av arbetsmiljön,<br />
det omänskliga lönesystemet, förhalningen av den lägre pensionsåldern, följ</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2495</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>derna av den samordnade återhållsamheten i lönepolitiken, de reaktionära<br />
ledarskapsteserna, kravet på ökad produktivitet och effektivitet som främsta<br />
mål för samarbete mellan kapital och arbete.</p>
<p>Det starka gensvar som gruvarbetarna mötte bland andra lönearbetare<br />
var inte bara ett uttryck för solidaritet med en arbetargrupp i kamp utan<br />
också för känslan av att gruvarbetarna förde alla lönearbetares kamp för<br />
intressekraven och mot klasslagar och samarbetspolitik.</p>
<p>Gruvstrejken har sedan följts av en serie strejker med rekordtoppar 1974<br />
och 1975. De är ett uttryck för kapitalismens skärpta motsättningar. Trots<br />
antistrejklagaroch hot om arbetsdomstol accepteras strejkvapnet även under<br />
avtalsperiod av ett ständigt växande antal arbetare och även tjänstemän<br />
- detta i vetskap om att kollektivavtalet inte sluts mellan två likställda parter.<br />
Arbetsköparna befinner sig i överläge och kan med olika medel ändra förutsättningarna<br />
föravtalet. De kan förhala förhandlingarna och när ingenting<br />
annat hjälper tvingas arbetarna till slut tillgripa strejkvapnet. De vägrar att<br />
ställa till förfogande det enda de kan bestämma över, nämligen sin egen<br />
arbetskraft.</p>
<p style="margin-left:17px;">Klasskampens väg</p>
<p>Vänsterpartiet kommunisterna har konsekvent bekämpat 1928 års klasslagar<br />
och det från mitten av 1930-talet alltmer utvecklade samarbetet mellan<br />
kapital och arbete. Vpk har gått i spetsen för kampen mot paragraf 32 och<br />
krävt demokratiska rättigheter innanför fabriksportarna, som underlättar lönearbetarnas<br />
kamp för att förbättra sina arbetsvillkor.</p>
<p>Utgångspunkten för denna kamp måste vara följande:</p>
<p style="margin-left:17px;">1. Verklig ekonomisk demokrati och företagsdemokrati förutsätter planhushållning<br />
och socialism. Varje diskussion om arbetarmakt och arbetarstyrda<br />
företag, som inte har sin utgångspunkt i att man skall avskaffa<br />
kapitalisternas äganderätt, leder till illusioner och till att lönearbetarna<br />
och fackföreningarna knyts hårdare till de kapitalistiska företagen.</p>
<p style="margin-left:17px;">2. Man kan inte skilja på frågan om kampen för makten i företagen och<br />
frågan om makten i samhället, dvs. över statsapparaten och produktionsmedlen.</p>
<p style="margin-left:17px;">3. Kapitalismen är ett system för maximering av profiten. Det företag som<br />
inte ger ägarna tillräcklig profit läggs ned. Det stora kapitalet äter upp<br />
det lilla. Avgörande beslut, som gäller hundratusentals anställda, fattas<br />
i koncernledningar, ofta med säte utomlands. Ingenting av detta ändras<br />
genom medägande, medbestämmande och medansvar och genom att<br />
fackföreningarna tar ett huvudansvar för rationalisering och personalpolitik.</p>
<p style="margin-left:17px;">4. Den s. k. offentliga sektorn och de statliga företagen är en del av den<br />
kapitalistiska ekonomin. Utvecklingstendenser, som alltid främst kän</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:17px;">1* Riksdagen 1975/76. 3 sami. Nr 2495</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1975/76:2495</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">4</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:17px;">netecknat de privatägda företagen med ökad press på de anställda och<br />
ökad utslagning, ger sig alltmer till känna också i den allmänägda sektorn.<br />
De statliga affärsverken drivs allt hårdare efter lönsamhetsprincipen.<br />
Kommunernas och landstingens allt trängre ekonomiska ramar leder till<br />
att man söker binda upp de fackliga organisationerna för en rationalisering<br />
och personalpolitik där samma effektivitets- och lönsamhetsprinciper tilllämpas<br />
som i de privata företagen.</p>
<p style="margin-left:13px;">5. Avgörande för om samhället är socialistiskt eller kapitalistiskt är ägandet<br />
av produktionsmedlen och vilken klass som behärskar statsapparaten.</p>
<p style="margin-left:13px;">6. Socialismen kan bara nås på klasskampens väg och aldrig genom samverkan<br />
mellan kapital och arbete.</p>
<p style="margin-left:13px;">Vissa förbättringar - men skärpt fredsplikt</p>
<p>Propositionen med lagförslag om ”medbestämmande i arbetslivet” och<br />
om ”offentlig anställning” innebär vissa framsteg jämfört med gällande<br />
lagar och arbetsrättskommitténs förslag.</p>
<p>Men samtidigt måste man notera att fredsplikten skärpts i den överflyttade<br />
kollektivavtalslagen. Lagförslaget knyts öppet ihop med anvisningarna i den<br />
s. k. trygghetslagen att strejkande arbetare under vissa förhållanden kan<br />
avskedas. Regeringen fortsätter att nonchalera den tilltagande svartlistningen<br />
av fackligt och politiskt aktiva arbetare som är misshagliga för arbetsköparna.</p>
<p>Vänsterpartiet kommunisterna tar ställning till regeringens förslag dels<br />
utifrån den utveckling som skett på arbetsmarknaden med nya metoder<br />
för arbetsköparna att styra utvecklingen och att leda och fördela arbetet<br />
inom företag och myndigheter, dels utifrån de principer vi återgett och som<br />
måste vara vägledande för kampen under kapitalismen.</p>
<p style="margin-left:13px;">Positivt i regeringens förslag</p>
<p>Till det positiva räknar vi främst utvidgningen av arbetsköparnas förhandlings-<br />
och informationsskyldighet, deras begränsade tolkningsföreträde<br />
i lönetvister och vetorätt för fackföreningarna i vissa entreprenadfrågor. Regeringens<br />
avvisande att skriva in frågan om partsammansatta organ i lagen<br />
är riktigt.</p>
<p>Till det positiva räknar vi också att regeringen avvisat arbetsrättskommitténs<br />
förslag om förbud mot politiska strejker och hårdare restriktioner<br />
när det gäller internationella fackliga solidaritetsaktioner.</p>
<p style="margin-left:13px;">Negativt i regeringens förslag</p>
<p>Här måste främst nämnas den skärpta fredsplikten och att regeringen<br />
i stället för en lag med konkreta demokratiska rättigheter för lönearbetarna<br />
och de fackliga organisationerna lägger fram en ramlag med främsta syfte</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2495</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>att öppna vägen för nya samarbetsavtal om arbetets ledning och fördelning<br />
och om företagsledningsfrågor.</p>
<p>Viktiga kampkrav som rätt för fackföreningarna att bestämma löneform,<br />
vetorätt mot kapitalet i en rad frågor, fackliga förtroendemäns tillträde till<br />
arbetsplatserna, rätt till politisk verksamhet på arbetsplatserna m. m. hänvisas<br />
till nya utredningar eller kommande förhandlingar om nya avtal.</p>
<p>Negativt och oroande är också att krav om avtal på nya områden och<br />
bestämmelser, som de skall innehålla, måste framföras i samband med att<br />
man förhandlar om löneavtal. Denna rätt har ju alltid funnits efter vad<br />
regeringen själv säger i propositionen.</p>
<p>Det nya är den kvardröjande stridsrätten om man inte tecknat s. k. medbestämmandeavtal<br />
i samband med löneförhandlingarna. Denna koppling<br />
avvisades av LO i remissvaret och ändå mera bestämt av TCO i dess<br />
remissvar på paragraf 32-utredningen.</p>
<p>Det är uppenbart att arbetsköparna kommer att utnyttja denna koppling<br />
för ett köpslående i löneförhandlingarna. Lagens udd mot lönekampen kommer<br />
också till uttryck i motiveringarna för skadestånd och avsked, där strejker<br />
riktade mot löneavtalen betraktas som särskilt försvårande.</p>
<p>Arbetsdomstolen - klass- och partsdomstolen, som instiftades 1928 - får<br />
en oerhört stärkt ställning. I stället för konkreta rättigheter - inskrivna i<br />
lagen - vilka underlättar den fackliga kampen kommer arbetsdomstolen<br />
som enda instans att skapa nya lagar genom prejudikat.</p>
<p>Anmärkningsvärt är att lagen inte ställer upp några för lönearbetarna<br />
gripbara mål, som skall förverkligas. Sådana mål kunde vara nedbringande<br />
av antalet förtidspensionerade, stopp för arbetshets och utslagning och rätt<br />
till ett meningsfullt arbete åt alla.</p>
<p>Strejkförbud - skadestånd - avsked</p>
<p>Det mest anmärkningsvärda är att regeringsförslaget trots lönearbetarnas<br />
alla erfarenheter om strejkvapnets avgörande betydelse skärper fredsplikten<br />
och arbets köparnas möjligheter att utöva repressalier mot strejkande.</p>
<p>Kollektivavtalslagens fredspliktsparagraf har flyttats över och skärpts i<br />
den nya lagen. De fackliga organisationerna görs mer ansvariga än hittills<br />
för att fredsplikten upprätthålls. En strejk, som inte överensstämmer med<br />
förbundens stadgar, kan dras inför arbetsdomsolen om den nya lagen går<br />
igenom.</p>
<p>Regeringen tar i sin proposition direkt ställning för skrivningen i propositionen<br />
om anställningsskydd av 1973, enligt vilken strejkande i ”kvalificerade<br />
fall” omedelbart kan avskedas. Till sådana kvalificerade fall räknas<br />
enligt den proposition vi nu behandlar:</p>
<p>”Om olovlig arbetskonflikt blir långvarig till följd av att deltagande arbetstagare<br />
inte kan förmås att vika från klart avtalsstridiga krav och återgå<br />
till arbetet.”</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1975/76:2495</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>”När någon arbetstagare driver fram en strejk i syfte att störa den ordinarie<br />
fackliga verksamheten på arbetsplatsen.”</p>
<p>Vilka strejker kan f. ö. inte anklagas för att störa den ”ordinarie fackliga<br />
verksamheten”? Vi behöver bara nämna de stora gruv-, skogs- och hamnstrejkerna<br />
liksom städerskestrejkerna, vilka alla hade ett brett solidaritetsstöd<br />
bland övriga lönearbetare.</p>
<p>Man nöjer sig alltså inte med det ekonomiska skadeståndet på 200 kr.<br />
utan lägger därtill i vissa fall avskedande. På s. 294 i propositionen heter<br />
det:</p>
<p>”Detta ställningstagande innebär alltså att det kollektivavtalsrättsliga skadeståndet<br />
inte bör vara det enda påföljdsalternativet vid kvalificerade fall<br />
av arbetstagares fredspliktsbrott.”</p>
<p>Arbetsrättskommitténs förslag om överläggningar under pågående olaglig<br />
strejk har av många uppfattats som en möjlighet till förhandlingar. Detta<br />
krävde bl. a. Metall i sitt remissvar. Men regeringen gör helt klart vad sådana<br />
överläggningar skall syfta till. Det skall vara att snabbt få de strejkande<br />
i arbete. Förhandlingar får det inte bli tal om. Den fackliga förtroendeman,<br />
som under överläggningarna söker ta upp förhandlingar om de strejkandes<br />
krav, kan riskera att hans fackliga organisation stäms inför arbetsdomstol<br />
med dryga böter för den fackliga organisationen som följd.</p>
<p>Regeringens lagförslag är i många stycken ytterst motsägelsefullt. Så föreslås<br />
t. ex. att arbetsköpama inte skall kunna tillgripa disciplinära åtgärder<br />
mot anställda utan att detta regleras i kollektivavtal.</p>
<p>Å andra sidan ger regeringen direkt sanktion åt den hårdaste av alla sanktioner,<br />
nämligen avsked av strejkande.</p>
<p>I motsvarande mån uppmjukasarbetsköparnas rättigheter. De ges, om lagen<br />
går igenom, rätt att inför AD begära att bli befriade från fredsplikten och<br />
att tillgripa lockout mot arbetare, som inte strejkar.</p>
<p>Den skärpta fredsplikten kommer, om lagen går igenom, att ställa de<br />
fackliga organisationerna i en ändå mer förödmjukande situation än med<br />
gällande kollektivavtalslag.</p>
<p>När det gäller att respektera avtal är arbetare och arbetsköpare aldrig jämställda.<br />
De senare kan alltid ändra förutsättningarna för ingångna avtal under<br />
avtalsperioden.</p>
<p>Vid sidan av en obegränsad förhandlingsrätt är strejken lönearbetarnas<br />
viktigaste vapen. Strejkerna uppstår ur den objektiva motsättningen mellan<br />
kapital och arbete. Detta kan man inte lagstifta bort lika litet som klasssolidariteten<br />
mellan arbetarna. Arbetarna strejkar aldrig av okynne. Om<br />
någon mindre grupp söker missbruka strejkvapnet och utnämna sig till ledare<br />
för arbetarklassen så korrigerar arbetarna detta själva.</p>
<p>En ny lag måste bygga på obegränsad förhandlingsrätt och på strejkrätt<br />
- även lokal sådan - som arbetarnas främsta vapen i kampen.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2495</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Vad är medstämmande och makt?</p>
<p>Det som kan ge någon form av makt åt lönearbetarna under kapitalismen<br />
är fackföreningar, som verkar som kamporganisationer, och konkreta demokratiska<br />
rättigheter som underlättar kampen.</p>
<p>Kampen för makt åt lönearbetarna och deras fackliga organisationer pågår<br />
i många länder. Vi återger hären intervju med en företrädare för det förenade<br />
metallförbundet FLM i Italien. Bakgrunden är höstens löneförhandlingar<br />
med långtgående lönekrav och krav på insyn och kontroll av investeringsprogrammen<br />
för att kunna bedöma deras betydelse för 1. lokaliseringarna,</p>
<p>2. sysselsättningen, 3. produktionens inriktning, 4. arbetsförhållandena, 5.<br />
arbetsmiljön.</p>
<p>Kravet är alltså rätt till insyn och kontroll över genomförandet, inte styrelseposter,<br />
inte ”medbestämmande” och ”medansvar”.</p>
<p>Italienska metalls företrädare Bruno Trentin säger i intervjun i Arbetartidningen<br />
Ny Dag nr 28 1976:</p>
<p>Det kan se ut som om vi begär mindre än ett delat ansvar och någon</p>
<p>sorts samförvaltning, svarar han. Vi kräverju inte någonjuridisk begränsning<br />
av företagets makt. Vi säger bara att vi skall veta på förhand var och hur<br />
de tänkter investera och hur de tänker flytta arbetarna.</p>
<p>I själva verket begär vi mer än ett delat ansvar, därför att när papperen</p>
<p>kommer på bordet har vi händerna fria. Vi tänker inte ta itu med dessa<br />
frågor i någon expertkommitté eller styrelse där vi blir uppbundna, utan<br />
som självständig fackförening, med våra egna vapen, som är den fackliga<br />
kampens.</p>
<p>Vi tror inte på ett delat ansvar. Företagen ber oss komma och dela på<br />
ansvaret, de vill att vi skall samarbeta med dem på toppen, de vill ha oss<br />
med i sina styrelser, men vi säger att parterna måste hållas isär, det går<br />
inte att förena oförenliga intressen.</p>
<p>Dessa frågor måste skötas under konflikt.</p>
<p>Då säger de: ni vill ha makt utan ansvar.</p>
<p>Vi svarar: vi vill inte ha ett falskt ansvar. Så länge arbetarklassen inte</p>
<p>har makten är ansvaret falskt.</p>
<p>Makt åt lönearbetarna under kapitalismen är en fråga om klasskamp, kämpande<br />
fackföreningar, insyn och kontroll i företagen utan sekretess samt<br />
demokratiska rättigheter på arbetsplatsen vilka underlättar kampen mot den<br />
avgörande makt kapitalisterna besitter i kraft av sin äganderätt till produktionsmedlen.</p>
<p>De offentliganställda</p>
<p>Att den s. k. offentliga sektorn är en del av den kapitalistiska ekonomin</p>
<p>framträder allt klarare för varje dag som går. Utvecklingstendenserna i ar</p>
<p>betslivet för de offentliganställda är desamma som inom privatföretagen<br />
med ständigt ökad effektivisering av verksamheten, ökad arbetshets och<br />
utslagning.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1975/76:2495</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Myndigheternas försök att binda upp de anställda och deras fackliga organisationer<br />
för snabbare rationalisering är desamma som i privatföretagen<br />
liksom principen för delegering av beslutsfattandet inom givna ekonomioch<br />
produktionsramar.</p>
<p>Det är tillfredsställande att regeringen utsträcker förhandlingsrätten för<br />
de offentliganställda så att den i princip skall vara densamma som för de<br />
privatanställda. Men även här gäller att en utvidgad förhandlingsrätt får<br />
sitt stora värde först om den kan understödjas av strejkrätt - även lokal<br />
sådan.</p>
<p>När det gäller de offentliganställda gör regeringen dock en viktig skillnad<br />
jämfört med de privatanställda. Avtal kan inte träffas i frågor som faller<br />
under myndighets beslut, då detta skulle inkräkta på den politiska demokratin.</p>
<p>En lag om demokratiska rättigheter på arbetsplatserna bör slå fast bl. a.<br />
obegränsad förhandlingsrätt och strejkrätt förde offentliganställda. Den miljon<br />
löneplansanställda, som finns i stat, kommun och landsting, bör inte<br />
ha någon inskränkning i sina rättigheter därför att deras arbetsförhållanden<br />
faller under en myndighets i stället för under en företagslednings beslut.<br />
När fackförening så påfordrar bör den ha rätt att förhandla direkt med regeringen,<br />
landstingens förvaltningsutskott och kommunstyrelserna om ramarna<br />
för den ekonomiska verksamheten och att om så behövs understryka<br />
sina krav med stridsåtgärder.</p>
<p style="margin-left:13px;">Sociala målsättningar</p>
<p>Vänsterpartiet kommunisterna motsätter sig inte en lag, som ger fackföreningarna<br />
möjligheter att teckna avtal på nya områden. Men en sådan<br />
lagstiftning bör utgå från preciserade sociala målsättningar. Den måste innehålla<br />
de konkreta demokratiska rättigheter som behövs för att lönearbetarna<br />
skall kunna utöva någon makt.</p>
<p>Mot bakgrund av vad vi ovan anfört föreslår vi att riksdagen uttalar sig<br />
för följande målsättningar som grund för en lag om demokratiska rättigheter<br />
på arbetsplatserna:</p>
<p style="margin-left:13px;">1. Trygghet i anställningen med ett meningsfullt arbete där de arbetshandikappade<br />
kommer in i produktionen i en helt annan omfattning än<br />
tidigare.</p>
<p style="margin-left:13px;">2. En fördelning av produktionsresultatet som ger lönearbetarna godtagbara<br />
ekonomiska villkor.</p>
<p style="margin-left:13px;">3. Arbetsmiljön anpassas efter människan så att olycksfall, sjukskrivningar<br />
och utslagningar minskar radikalt.</p>
<p style="margin-left:13px;">- Tendensen till ökad förtidspensionering bryts.</p>
<p style="margin-left:13px;">- Monotoni och ensidiga arbetsuppgifter minskas kraftigt.</p>
<p style="margin-left:13px;">- Arbetsplatserna utformas efter lönearbetarnas sociala och kulturella behov.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2495</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">Lagens innehåll</p>
<p>De viktigaste rättigheterna på arbetsplatserna för lönearbetama och deras<br />
fackliga organisationer är:</p>
<p>Förhandlings-, strejk- och mötesrätt, tolkningsrätt i alla avtalsfrågor, rätt<br />
till insyn och kontroll i företag och myndigheter utan sekretess, facklig<br />
vetorätt i viktiga frågor, rätt till politisk verksamhet på arbetsplatserna, klart<br />
definierad rätt till politiska strejker och till internationella solidaritetsaktioner<br />
utan begränsningar samt fritt tillträde till arbetsplatserna för fackliga förtroendemän<br />
och experter. Till de oeftergivliga rättigheterna på arbetsplatserna<br />
hör också att anställning inte skall kunna upphöra på grund av deltagande<br />
i strejk och att ingen skall kunna svartlistas på grund av för arbetsköparna<br />
misshagliga åsikter.</p>
<p>Vi skall i det följande mera utförligt precisera de olika rättigheterna och<br />
där så inte redan är gjort mera utförligt redovisa motiven för dem.</p>
<p style="margin-left:11px;">Förhandlings-, strejk-, tolknings- och mötesrätt</p>
<p style="margin-left:11px;">- Fackföreningarna skall ha obegränsad förhandlingsrätt och arbetsköparna<br />
obegränsad primär förhandlingsskyldighet i alla frågor innan beslut fattas<br />
och förändringar vidtas. Detta skall - inte minst med hänsyn till myndighets<br />
beslut - inte vara bundet till om avtal föreligger. Om fackförening<br />
påfordrar detta skall beslutande myndighet träda i förhandling.</p>
<p style="margin-left:11px;">- Fackföreningarna skall ha rätt att tillgripa strejk som påtryckning i förhandlingar.<br />
Strejkrätten skall gälla även lokalt. Strejkande skall inte kunna<br />
dömas till böter, ej heller deras fackliga organisationer.</p>
<p style="margin-left:11px;">- Fackföreningarna skall ha obegränsad rätt att tolka ingångna avtal. Domstolsförfarande<br />
skall bara kunna tillämpas vid tvister om lagar.</p>
<p style="margin-left:11px;">- Fackföreningarna skall ha rätt till beslutande möten och informationsmöten<br />
på betald arbetstid utan inblandning från arbetsköparna. Denna<br />
rättighet är mycket viktig för att mobilisera fackföreningarnas medlemmar<br />
till enig kamp.</p>
<p style="margin-left:11px;">Förbjud svartlistning och avsked av strejkande</p>
<p style="margin-left:11px;">- Anvisningarna i ”trygghetslagen” att strejkande kan avskedas undanröjs<br />
genom ett uttryckligt förbud i lagen mot sådana avskedanden. Detta kan<br />
enkelt förverkligas genom en lagparagraf som stadgar att strejk aldrig<br />
får utgöra grund för avsked.</p>
<p style="margin-left:11px;">- Svartlistning måste förbjudas. Även detta kan klart sägas ut i en lagparagraf,<br />
som förbjuder svartlistning. Brott mot ett sådant förbud måste<br />
i lagen beläggas med dryga straff för den som bryter mot förbudet.</p>
</div>
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1975/76:2495</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:11px;">Rätt till politisk verksamhet på arbetsplatserna</p>
<p style="margin-left:11px;">- Arbetsköparna bedriver varje dag politisk verksamhet på arbetsplatserna<br />
och indoktrinerar på olika sätt de anställda i sina värderingar. De politiska<br />
rättigheter som finns utanför arbetsplatserna - rätt till möten och agitation<br />
m. m. - skall lagfästas och finnas också inne på arbetsplatserna.<br />
Rätten till politisk verksamhet på arbetsplatserna är en av de viktigaste<br />
rättigheterna för att utveckla lönearbetarnas och fackföreningarnas självständiga<br />
kamp. Detta är också SAF klara över när de förbjuder politisk<br />
verksamhet på arbetsplatserna inför valet.</p>
<p style="margin-left:11px;">Rätten till politisk verksamhet skall lagfästas i stället för att som regeringen<br />
föreslår göras till en förhandlingsfråga med SAF och andra arbetsköparorganisationer.<br />
Rätten att förhandla om denna rätt har alltid funnits. Regeringens<br />
förslag innebär inget framsteg.</p>
<p style="margin-left:11px;">Rätt till insyn och kontroll</p>
<p style="margin-left:11px;">- Arbetsköparna åläggs att utan sekretess ge regelbunden information i alla<br />
viktiga frågor till de anställda: ekonomi, orderingång, lageruppbyggnad,<br />
investeringar, förändringar inom företaget/koncernen, omflyttningar och<br />
avskedanden, rationaliseringar, personalpolitik, anlitande av entreprenörer<br />
m. m.</p>
<p style="margin-left:11px;">- Informationen lämnas direkt till fackföreningarns styrelser och inte i några<br />
samrådsorgan. Fackföreningsstyrelserna skall ha rätt att obegränsat kräva<br />
kompletterande information och utredningar de anser sig ha behov av.</p>
<p style="margin-left:11px;">- Fackföreningsstyrelserna avgör själva vilken information de vill föra vidare<br />
till sina medlemmar.</p>
<p style="margin-left:11px;">- Fackföreningarna skall ha rätt att på medlemsmöten utse egna revisorer<br />
som har full insyn i företagens/koncernernas och myndigheternas ekonomi.</p>
<p style="margin-left:11px;">- Rätten till insyn och kontroll i företaget - koncernen - myndigheten<br />
skall gälla också fackliga ombudsmän och andra fackliga experter, som<br />
inte är anställda i företaget eller myndigheten.</p>
<p style="margin-left:11px;">Facklig vetorätt mot arbetsköparna</p>
<p style="margin-left:11px;">- De fackliga organisationerna skall ha vetorätt i främst följande frågor:<br />
Vid uppsägning och omflyttning samt vid försäljning, förflyttning och<br />
nedläggning av företag samt vid utländska företags köp av företag i Sverige.</p>
<p style="margin-left:11px;">I samtliga fall där företaget eller myndigheten anlitar entreprenörer.<br />
Vid rationaliseringar, produktionsuppläggningar, analys- och mätmetoder<br />
samt vid bestämmande av löneform.</p>
<p style="margin-left:11px;">I personalfrågor på alla nivåer i företagen och myndigheterna.</p>
<p style="margin-left:11px;">I investeringsfrågor.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2495</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:13px;">Fritt tillträde till arbetsplatserna</p>
<p style="margin-left:13px;">- Förtroendevalda, funktionärer och experter på avdelnings-, förbunds- och<br />
facklig centralorganisations nivå skall utan inskränkningar från arbetsköparna<br />
ha fritt tillträde till arbetsplatserna.</p>
<p style="margin-left:13px;">Rätt till politiska strejker</p>
<p style="margin-left:13px;">- Fackföreningarna, som ställer en rad politiska krav, skall också ha rätt<br />
att ge eftertryck åt dem genom påtryckningar mot myndigheterna som<br />
fattar besluten. Detta är ingen begränsning av den politiska demokratin<br />
utan en utvidgning av densamma. Fackföreningarna, som förhandlar om<br />
lönerna, måste t. ex. också ha rätt att utöva påtryckningar mot statsmakterna<br />
och monopolen i pris- och hyresfrågor.</p>
<p style="margin-left:13px;">Nuvarande rättsläge är oklart när det gäller politiska strejker. Lagen bör<br />
i stället klart definiera en sådan rätt för fackföreningarna.</p>
<p style="margin-left:13px;">Rätt till internationella solidaritetsaktioner</p>
<p style="margin-left:13px;">- Denna rätt bör gälla utan några som helst begränsningar. De fackliga<br />
organisationerna bör ha rätt att suveränt besluta om internationella solidaritetsaktioner.</p>
<p style="margin-left:13px;">Då rättsläget även på denna punkt är oklart bör lagen klart definiera<br />
en sådan rätt.</p>
<p style="margin-left:13px;">Fortsatt kamp mot paragraf 32</p>
<p style="margin-left:3px;">SAF:s paragraf 32 avskaffas inte vare sig genom regeringens lagförslag<br />
eller genom medbestämmanderättsavtal, som lagen öppnar vägen för. Kraftiga<br />
slag mot paragraf 32 riktas däremot genom en lag om konkreta demokratiska<br />
rättigheter på arbetsplatserna. Dessa rättigheter upphäver de prejudicerande<br />
domarna om paragraf 32 och underlättar kampen mot denna<br />
arbetsköparparagrafs återstående verkningar. Alla verkningar av paragraf 32<br />
kan inte upphävas förrän kapitalisterna berövats äganderätten till produktionsmedlen<br />
och därigenom den avgörande makten.</p>
<p style="margin-left:13px;">Nytt rättegångsförfarande</p>
<p style="margin-left:3px;">Med den lag om konkreta demokratiska rättigheter på arbetsplatserna,<br />
som vänsterpartiet kommunisterna föreslår och som också innefattar att<br />
fackföreningarna ensamma tolkar ingångna avtal, kan ett helt nytt rättegångsförfarande<br />
inledas.</p>
<p style="margin-left:3px;">Domstolarna skall endast tolka och döma efter lagen. Detta kan ske i<br />
civila domstolar. De statliga disciplinnämnderna bör avskaffas (liksom skiljenämndsförfarandet).</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2495</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Ett nytt rättegångsförfarande bör bygga på följande grundläggande principer:</p>
<p>- Förhandlingsrätt för fackliga organisationer i alla frågor.</p>
<p>- Strejkrätt när förhandlingar inte ger resultat.</p>
<p>- Vetorätt för fackföreningen mot arbetsköparens åtgärder.</p>
<p>- Tolkningsrätt för fackföreningen i avtalsfrågor.</p>
<p>Ändring av förtroendemannalagen</p>
<p>En kraftigt utökad förhandlingsrätt är föga värd om inte de fackliga förhandlarna<br />
har tillräcklig betald arbetstid för detta ändamål. Detta skall inte<br />
vara beroende av arbetsköparnas välvilja. Fackföreningarna skall suveränt<br />
kunna avgöra vilken tid som går åt till förhandlingsarbetet och dess förberedelser<br />
och avslutning. Detta kräver en avgörande förändring av förtroendemannalagen.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Under hänvisning till det anförda föreslås</p>
<p style="margin-left:56px;">1. att riksdagen i anledning av propositionen 1975/76:105 om förslag<br />
till Lag om medbestämmanderätt i arbetslivet beslutar</p>
<p style="margin-left:56px;">a) att fackföreningen skall ha obegränsad förhandlingsrätt i alla<br />
frågor och att arbetsköparen har primär förhandlingsskyldighet<br />
i alla frågor innan förändringar vidtas (10-12 §§),</p>
<p style="margin-left:56px;">b) att den lokala och centrala fackföreningen skall ha obegränsad<br />
strejkrätt genom att fredsplikten utgår ur lagen (41-45 §§),</p>
<p style="margin-left:56px;">c) att fackföreningen skall ha obegränsad tolkningsrätt av avtal<br />
(33-37 SS),</p>
<p style="margin-left:56px;">d) att facklig organisation skall ha vetorätt mot arbetsköparens<br />
åtgärder i följande frågor (38—40 §§):</p>
<p style="margin-left:56px;">- vid uppsägning och omflyttning av anställda</p>
<p style="margin-left:56px;">- i alla personalfrågor</p>
<p style="margin-left:56px;">- i alla investeringsfrågor</p>
<p style="margin-left:64px;">- vid köp och försäljning samt vid förflyttning och nedläggning<br />
av företag</p>
<p style="margin-left:56px;">- vid anlitande av entreprenörer och konsulter</p>
<p style="margin-left:64px;">- vid rationaliseringar, produktionsuppläggningar samt analys<br />
och mätmetoder</p>
<p style="margin-left:56px;">- vid bestämmande av löneform,</p>
<p style="margin-left:56px;">e)att fackföreningarna skall ha rätt till insyn och kontroll utan<br />
att förhindras av sekretess enligt vad i motionen anförs</p>
<p style="margin-left:56px;">(21-22 SS),</p>
<p style="margin-left:56px;">Oatt avtal kan träffas om anställning, ledning och fördelning<br />
av arbetet samt företagets verksamhet i övrigt på grundval av</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2495</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_9"><p style="margin-left:14px;">demokratiska rättigheter på arbetsplatsen såsom förhandlingsrätt<br />
i alla frågor, strejkrätt och facklig vetorätt mot arbetsköparnas<br />
åtgärder (32 §),</p>
<p style="margin-left:14px;">glatt endast arbetsköpare skall kunna ådömas skadestånd<br />
(54-62 §§),</p>
<p style="margin-left:14px;">h) att förslaget om att tvist skall lösas vid arbetsdomstol avslås<br />
och att regeringen ges i uppdrag att snarast framlägga förslag<br />
om ett nytt rättegångsförfarande enligt vad i motionen anförs<br />
(63-70 §§),</p>
<p style="margin-left:14px;">2. att riksdagen till följd av punkt 1 a-h och med ändring av<br />
regeringens förslag till lag om medbestämmanderätt i arbetslivet<br />
beslutar anta följande förslag till lag om demokratiska<br />
rättigheter på arbetsplatserna:</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Regeringens förslag</p>
<p>Arbetstagarorganisation har rätt till<br />
förhandling med arbetsgivare ifråga<br />
rörande förhållandet mellan arbetsgivaren<br />
och sådan medlem i organisationen,<br />
som är eller har varit arbetstagare<br />
hos arbetsgivaren. Arbetsgivare<br />
har motsvarande rätt att förhandla<br />
med arbetstagarorganisation.</p>
<p>Förhandlingsrätt enligt första<br />
stycket tillkommer arbetstagarorganisationen<br />
även i förhållande till organisation<br />
som arbetsgivaren tillhör<br />
och arbetsgivarens organisation i förhållande<br />
till arbetstagarorganisationen.</p>
<p>Innan arbetsgivare beslutar om<br />
viktigare förändring av sin verksamhet,<br />
skall han på eget initiativ förhandla<br />
med arbetstagarorganisation i<br />
förhållande till vilken han är bunden<br />
av kollektivavtal. Detsamma skall<br />
iakttas innan arbetsgivare beslutar<br />
om viktigare förändring av arbets- eller<br />
anställningsförhållandena för arbetstagare<br />
som tillhör organisationen.</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p>Motionärernas förslag<br />
10 §</p>
<p style="margin-left:11px;">Facklig organisation har rätt till förhandling<br />
med arbetsgivare i alla frågor<br />
rörande förhållandet mellan arbetsgivaren<br />
och sådan medlem i organisationen,<br />
som är eller har varit<br />
anställd hos arbetsgivaren. Arbetsgivare<br />
har motsvarande rätt att förhandla<br />
med facklig organisation.</p>
<p style="margin-left:11px;">Förhandlingsrätt enligt första<br />
stycket tillkommer facklig organisation<br />
även i förhållande till organisation<br />
som arbetsgivaren tillhör och arbetsgivarens<br />
organisation i förhållande<br />
till den fackliga organisationen.</p>
<p style="margin-left:6px;">1 §</p>
<p style="margin-left:11px;">Innan arbetsgivare beslutar om<br />
förändring av sin verksamhet, skall<br />
han på eget initiativ förhandla med<br />
den fackliga organisationen i förhållande<br />
till vilken han är bunden av<br />
avtal. Detsamma skall iakttagas innan<br />
arbetsgivare beslutarom förändring<br />
av arbets- eller anställningsförhållanden<br />
för anställd som tillhör organisationen.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1975/76:2495</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Regeringens förslag</p>
<p>Om synnerliga skäl föranleder det,<br />
får arbetsgivaren fatta och verkställa<br />
beslut innan han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet<br />
enligt, forsta stycket.</p>
<p>När arbetstagarorganisation som<br />
avses illS påkallar det, skall arbetsgivare<br />
även i annat fall än där anges<br />
förhandla med organisationen innan<br />
han fattar eller verkställer beslut,<br />
som rör medlem i organisationen.<br />
Om särskilda skäl föranleder det, får<br />
arbetsgivaren dock fatta och verkställa<br />
beslutet innan han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Mellan parter som träffar kollektivavtal<br />
om löner och allmänna anställningsvillkor<br />
bör, om arbetstagarparten<br />
begär det, även träffas kollektivavtal<br />
om medbestämmanderätt för<br />
arbetstagarna i frågor som avser ingående<br />
och upphörande av anställningsavtal,<br />
ledningen och fördelningen<br />
av arbetet och verksamhetens<br />
bedrivande i övrigt.</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:11px;">Motionärernas förslag</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>12 S</p>
<p style="margin-left:11px;">Hår facklig organisation som avses<br />
ill§ påkallar det, skall arbetsgivare<br />
även i annat fall än där anges förhandla<br />
med organisationen innan<br />
han fattar eller verkställer beslut,<br />
som rör medlem i organisationen.</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:11px;">21-22 SS utgår.</p>
<p>32 S</p>
<p style="margin-left:11px;">På grundval av demokratiska rättigheter<br />
på arbetsplatsen innebärande<br />
facklig organisations rätt till förhandlingar<br />
i alla frågor, strejkrätt, vetorätt<br />
mot arbetsköparens åtgärder i. följande<br />
frågor: Vid uppsägning och omflyttning<br />
av anställda, i alla personalfrågor, i<br />
alla investeringsfrågor, vid köp och försäljning<br />
samt vid förflyttning och nedläggning<br />
av företag, vid anlitande av<br />
entreprenörer och konsulter, vid rationaliseringar,<br />
produktionsuppläggningar<br />
samt analys och tidsstudier och vid<br />
bestämmande av löneform, kan mellan<br />
parter som träffar avtal om löner<br />
och allmänna anställningsvillkor,<br />
om facklig organisation begär det,<br />
även träffas avtal i frågor som avser<br />
ingående och upphörande av anställningsavtal,<br />
ledning och fördelning<br />
av arbetet och verksamhetens bedrivande<br />
i övrigt.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2495</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="text-align:right;">Regeringens förslag<br />
(Ny lagparagraf)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Innehåller kollektivavtal föreskrifter<br />
om medbestämmanderätt för arbetstagarna<br />
i fråga som avses i 32 § och<br />
uppkommer tvist om tillämpning i visst<br />
fall av sådan föreskrift eller av beslut<br />
som har fattats med stöd därav, gäder<br />
arbetstagarpartens mening till dess<br />
tvisten har slutligt prövats. Detsamma<br />
gäller tvist om kollektivavtal rörande<br />
påföljd för arbetstagare som har begått<br />
avtalsbrott. Vad som nu har sagts ger<br />
dock ej arbetstagarparten rätt att fatta<br />
beslut på arbetsgivarens vägnar.</p>
<p>Intager två eller flera arbetstagarparter<br />
oförenliga ståndpunkter i sådan<br />
tvist som avses i första stycket, får arbetsgivaren<br />
ej fatta eller verkställa beslut<br />
som beröres av tvisten förrän denna<br />
har slutligt prövats.</p>
<p>Arbetsgivaren behöver ej iakttaga<br />
vad sorn föreskrives i första och andra<br />
styckena, om synnerliga skäl föreligger<br />
eller om arbetstagarparts mening är<br />
oriktig och parten har insett eller bort<br />
inse detta.</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:4px;">Motionärernas förslag<br />
a§</p>
<p style="margin-left:4px;">Denna lag syftar till att befrämja<br />
genomförandet av följande sociala<br />
målsättningar:</p>
<p style="margin-left:4px;">1. Trygghet i anställningen med ett<br />
meningsfullt arbete där de arbetshandikappade<br />
kommer in i produktionen.</p>
<p style="margin-left:4px;">2. En fördelning av produktionsresultatet<br />
som ger lönearbetarna godtagbara<br />
ekonomiska villkor.</p>
<p style="margin-left:4px;">3. A rbetsmiljön anpassas efter människan.</p>
<p>n</p>
<p style="margin-left:4px;">Uppkommer tvist mellan arbetsgivare<br />
och facklig organisation, som är<br />
bundna av avtal, tvist om medlems<br />
skyldighet eller om avtalets tolkning i<br />
övrigt, har facklig organisation lösningsrätt<br />
av avtalet.</p>
<p style="margin-left:4px;">Underlåter arbetsgivare att respektera<br />
den fackliga organisationens tolkning<br />
av avtal kan den fackliga organisationen<br />
väcka talan vid domstol samt<br />
vidta stridsåtgärd. strejk, blockad eller<br />
annan därmed jämförlig stridsåtgärd.</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>34-37 utgår.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1975/76:2495</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>16</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Regeringens förslag</p>
<p>Innan arbetsgivare beslutar att låta<br />
någon utföra visst arbete för hans räkning<br />
eller i hans verksamhet utan att<br />
denne därvid skall vara arbetstagare<br />
hos honom, skall han på eget initiativ<br />
förhandla med arbetstagarorganisation<br />
i förhållande till vilken han är bunden<br />
av kollektivavtal för sådant arbete.</p>
<p>Första stycket gäller ej, om arbetet<br />
är av kortvarig och tillfällig natur eller<br />
kräver särskild sakkunskap och ej heller<br />
om den tilltänkta åtgärden i allt<br />
väsentligt motsvarar åtgärd som har<br />
godtagits av arbetstagarorganisationen.<br />
Om organisationen i särskilt fall<br />
påkallar det, är arbetsgivaren dock<br />
skyldig att förhandla innan han fattar<br />
eller verkställer beslut.</p>
<p>Om synnerliga skäl föranleder det,<br />
får arbetsgivaren fatta och verkställa<br />
beslut innan han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet<br />
enligt första stycket.<br />
Påkallas förhandling enligt andra<br />
stycket, är arbetsgivaren icke skyldig<br />
att uppskjuta beslutet eller verkställigheten<br />
till dessförhandlingsskyldigheten<br />
har fullgjorts, om särskilda skäl föreligger<br />
mot uppskov. I fråga om förhandling<br />
enligt första och andra styckena<br />
äger 141 motsvarande tillämpning.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Arbetsgivare och arbetstagare som<br />
är bundna av kollektivavtal får icke<br />
vidtaga eller deltaga i arbetsinställelse<br />
(lockout eller strejk), blockad, bojkott<br />
eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd,<br />
om avtalet har ingåtts av organisation<br />
och denna ej i behörig ordning<br />
har beslutat åtgärden, om åtgär</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>Motionärernas förslag<br />
38 §</p>
<p style="margin-left:10px;">Beslutar och verkställer arbetsgivare<br />
eller avser att verkställa beslut, vilka<br />
strider mot grundläggande fackliga intressen,<br />
har facklig organisation rätt<br />
att förhindra eller avbryta genomförandet<br />
av beslut genom vetorätt mot arbetsgivarens<br />
åtgärder iföljande frågor:</p>
<p style="margin-left:10px;">- Vid uppsägning och omflyttning av<br />
anställda</p>
<p style="margin-left:10px;">- I alla personalfrågor</p>
<p style="margin-left:10px;">- I alla investeringsfrågor</p>
<p style="margin-left:10px;">- Vid köp och försäljning samt vidförflyttning<br />
och nedläggning av företag</p>
<p style="margin-left:10px;">- Vid anlitande av entreprenörer och<br />
konsulter</p>
<p style="margin-left:10px;">- Vid rationaliseringar, produktionsuppläggningar<br />
samt analys och mätmetoder</p>
<p style="margin-left:10px;">- Vid bestämmande av löneform.</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p style="margin-left:14px;">39-40 §§ utgår.</p>
<p style="margin-left:10px;">§</p>
<p style="margin-left:10px;">Lokal och central facklig organisation<br />
som är bunden av kollektivavtal<br />
äger rätt att utöva påtryckning i tvist<br />
om kollektivavtals giltighet, avtals innebörd<br />
eller tvist huruvida visst förfarande<br />
strider mot avtalet genom strejk,<br />
blockad, bojkott eller annan därmed<br />
jämförlig stridsåtgärd.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2495</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>17</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Regeringens förslag Motionärernas förslag</p>
<p>den strider mot bestämmelse om<br />
fredsplikt i kollektivavtal eller om åtgärden<br />
har till ändamål</p>
<p>1. att utöva påtryckning i tvist om kollektivavtals<br />
giltighet, bestånd eller rätta<br />
innebörd eller i tvist huruvida visst<br />
förfarande strider mot avtalet eller mot<br />
denna lag,</p>
<p>2. att åstadkomma ändring i avtalet,</p>
<p>3. att genomföra bestämmelse, som<br />
är avsedd att tillämpas sedan avtalet<br />
har upphört att gälla, eller</p>
<p>4. att stödja annan, när denne icke<br />
själv får vidtaga stridsåtgärd.</p>
<p>Första stycket utgör ej hinder för arbetstagarorganisation<br />
att i behörig<br />
ordning besluta blockad för att utverka<br />
betalning av klar och förfallen fordran<br />
på lön eller på annan ersättning för utfört<br />
arbete.</p>
<p style="margin-left:173px;">42-45 §§ utgår</p>
<p>54 S</p>
<p>Arbetsgivare, arbetstagare och or- Arbetsgivare eller arbetsgivares organisation<br />
som bryter mot denna lag ganisation som bryter mot denna lag</p>
<p>eller mot kollektivavtal skall ersätta eller mot avtalet skall ersätta uppuppkommen<br />
skada, om ej annat föl- kommen skada.</p>
<p>jer av vad nedan sägs.</p>
<p style="margin-left:173px;">55-70 SS utgår.</p>
<p style="margin-left:61px;">3. att riksdagen hemställer hos regeringen</p>
<p style="margin-left:61px;">a) att framlägga kompletterande förslag som ger rätt till politiska<br />
strejker och internationella sympatiåtgärder enligt vad i motionen<br />
anförs,</p>
<p style="margin-left:61px;">b) att framlägga förslag om rätt för fackförening att anordna<br />
fackföreningsmöten på betald arbetstid enligt vad i motionen<br />
anförs,</p>
<p style="margin-left:61px;">c) att framlägga förslag om rätt till politisk verksamhet på arbetsplatsen<br />
enligt vad i motionen anförs,</p>
<p style="margin-left:61px;">4. att riksdagen beslutar hemställa hos regeringen att ett nytt förslag<br />
i vad galler lagen om offentlig anställning, som överensstämmer<br />
med motionärernas förslag om demokratiska rättigheter<br />
på arbetsplatsen, utarbetas och framläggs till höstens riksmöte.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1975/76:2495</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>18</p>
</div>
<div class="block ml_10"><p style="margin-left:14px;">5. att riksdagen i anledning av beslutet om lag om medbestämmanderätt<br />
i arbetslivet hemställer hos regeringen att förslag<br />
om konsekvensändringar föreläggs riksdagen.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Stockholm den 22 april 1976<br />
C.-H. HERMANSSON (vpk)<br />
LARS WERNER (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>i Tyresö</p>
<p>EIVOR MARKLUND (vpk)</p>
<p>GUSTAV LORENTZON (vpk)</p>
<p>LARS-OVE HAGBERG (vpk)<br />
i Borlänge</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p>JÖRN SVENSSON (vpk)<br />
i Malmö</p>
<p>NILS BERNDTSON (vpk)<br />
KARL HALLGREN (vpk)</p>
</div>
</div>
</div>
0C.-H. HERMANSSONvpk1undertecknare0LARS WERNERvpk2undertecknare0EIVOR MARKLUNDvpk3undertecknare0GUSTAV LORENTZONvpk4undertecknare0LARS-OVE HAGBERGvpk5undertecknare0JÖRN SVENSSONvpk6undertecknare0NILS BERNDTSONvpk7undertecknare0KARL HALLGRENvpk8undertecknareFZ022495av herr Hermansson m. fl.mot_197576__2495.pdf433007pdfmed anledning av propositionen 1975/76:105 med förslag till arbetsrättsreform m. m.https://data.riksdagen.se/fil/79E60619-8D3C-4FF4-A948-859E64846D51