<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3065818</hangar_id>
 <dok_id>FZ022417</dok_id>
 <rm>1975/76</rm>
 <beteckning>2417</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1975/76:2417 av herr Hermansson m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2417</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1976-04-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-11 15:56:03</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-11 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1975/76:170 om ändring i föräldrabalken, m. m.</titel>
 <subtitel>av herr Hermansson m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/FZ022417/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/FZ022417</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ022417</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1975/76:2417&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av herr Hermansson m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1975/76:170 om ändring i föräldrabalken,&lt;br /&gt;
m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänsterpartiet kommunisterna har länge hävdat att svensk familjerätt,&lt;br /&gt; 
även efter 1973 års reform, är dåligt tidsanpassad. Det gäl ler såväl grundsynen&lt;br /&gt; 
som många detaljer. Vpk har bl. a. kritiserat vårdnadsreglerna i de stycken&lt;br /&gt; 
som nu föreslås reformerade. Vi noterar med tillfredsställelse det framsteg&lt;br /&gt; 
propositionen utlovar. Förslagen har dock blivit för snäva och defensiva.&lt;br /&gt; 
Det räcker inte med gemensam vårdnad som eventualitet och undantagsmöjlighet.&lt;br /&gt;
Enligt vår syn bör gemensam vårdnad vara huvudregel - en&lt;br /&gt; 
mening som delas av breda skikt inom bl. a. arbetarrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk tar i denna motion även upp andra rättsfrågor, som har samband&lt;br /&gt; 
med vårdnadsfrågorna. Dit hör behovet av reformer i vad gäller domstolsprocedur,&lt;br /&gt;
föräldrars talerätt och umgängesberättigads möjlighet att få stöd&lt;br /&gt; 
från socialmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Gemensam vårdnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftning kan ha tre olika mål. Den kan söka hindra nya synsätt att&lt;br /&gt; 
slå igenom. Den kan passivt och i efterhand ändras efter den s. k. allmänna&lt;br /&gt; 
rättsuppfattningen - dvs. ämbetsmäns och yrkespolitikers uppfattning. Den&lt;br /&gt; 
kan slutligen vara en bräsch mot framtiden: ett stöd för nya, progressiva&lt;br /&gt; 
synsätt och för personlig och social mognad hos människorna. Enligt vpk:s&lt;br /&gt; 
grundsyn bör familjerätten, liksom andra lagar, ha det sist nämnda syftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadsreglerna i gällande lagstiftning sägersig utgå från ”barnets bästa”.&lt;br /&gt; 
I verkligheten utgår de från föreställningen att barnet skall rätta sig efter&lt;br /&gt; 
vuxenvärldens - vanligen föråldrade - föreställningar om vad samlevnad&lt;br /&gt; 
och föräldraskap är eller bör vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följden härav är tvåfaldig. För det första har två föräldrar hittills saknat&lt;br /&gt; 
varje möjlighet till gemensam vårdnad om de inte varit gifta. Man har&lt;br /&gt; 
i åratal hänsynslöst åsidosatt de s. k. utomäktenskapliga barnens rätt och&lt;br /&gt; 
trygghet. Detta har inget med barnets bästa att göra - det är ett uppenbart&lt;br /&gt; 
försök att genom en rättslig diskriminering mot ogifta samboende söka göra&lt;br /&gt; 
det legala äktenskapet mer attraktivt. Propositionens förslag gör det möjligt&lt;br /&gt; 
för två ogifta föräldrar att komma undan denna grova orättvisa - förutsatt&lt;br /&gt; 
att den som har den rättsliga vårdnaden (vanligen modern) går med på&lt;br /&gt; 
det och en gemensam ansökan inges till rätten.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2417&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Den andra följden är, att separation mellan föräldrar framtvingar ställningstaganden&lt;br /&gt;
i vårdnadsfrågan. Föräldrarnas samlevnadsform, snarare än&lt;br /&gt; 
barnets behov, ställs i förgrunden. Vidare utgår man från att ett barn måste&lt;br /&gt; 
knytas till en enda förälder och den andre mer eller mindre hårdhänt berövas&lt;br /&gt; 
verkligt inflytande och verklig kontakt. Bakom detta ligger den lätt befängda&lt;br /&gt; 
föreställningen att ett barn blir ”tryggare” på detta sätt. Föreställningen&lt;br /&gt; 
vilar på en typiskt borgerlig förankring i det materiella: mänsklig stabilitet&lt;br /&gt; 
består i att ha en enda auktoritet, en enda mänsklig anknytning, en enda&lt;br /&gt; 
matplats, ett enda hem, en enda uppsättning leksaker osv. Detta synsätt&lt;br /&gt; 
tillgodoser det kapitalistiska samhällets behov av auktoriteter och social&lt;br /&gt; 
stabilitet. Det tillgodoser däremot inte vare sig barnets eller föräldrarnas&lt;br /&gt; 
mänskliga behov. Det bortser fullständigt från att separation varken för&lt;br /&gt; 
barnen eller föräldrarna innebär något slut på det sociala kontaktsystem de&lt;br /&gt; 
utgör och som barnen i högsta grad behöver bl. a. just på grund av föräldrarnas&lt;br /&gt;
separation. Det bortser från det alltmer insedda faktum, att kontaktsystemet&lt;br /&gt;
består, låt vara under andra betingelser. Lagens syfte bör därför&lt;br /&gt; 
vara att bistå människorna - föräldrar som barn - att göra detta kvarlevande&lt;br /&gt; 
kontaktsystem så bra som möjligt och så lätt som möjligt att motsvara&lt;br /&gt; 
för individerna. Hittills gällande lag har vanligen gjort motsatsen. Det nu&lt;br /&gt; 
framlagda reformförslaget öppnar en möjlighet till att i de enskilda fallen&lt;br /&gt; 
tå en annan ordning. Förvisso fyller förslaget här ett stort behov - inte&lt;br /&gt; 
minst för de ca 25 % av alla barn som numera föds utom äktenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen är emellertid en passiv efterhandsanpassning, inte ett hävdande&lt;br /&gt; 
av nya rättsliga principer, som utgår från människornas behov. Förslaget&lt;br /&gt; 
innebär att gemensam vårdnad blir ett undantag, ett socialt experiment&lt;br /&gt; 
för en begränsad grupp. Det förutsätter att den som i utgångsläget är rättslig&lt;br /&gt; 
vårdnadshavare skall kunna inlägga sitt veto mot andra förälderns och barnens&lt;br /&gt;
önskan om en annan ordning. Det förutsätter att ena förälderns önskan&lt;br /&gt; 
att starta en vårdnadsprocess om ”makten” över barnen skall väga tyngre&lt;br /&gt; 
än hela gruppens behov av ett normaliserat kontaktsystem. Dessa inkonsekvenser&lt;br /&gt;
är följden av att man inte brutit med den konservativa principen&lt;br /&gt; 
om det borgerliga äktenskapets behov som de viktigaste. Man söker införa&lt;br /&gt; 
ett andra klassens regelsystem vid sidan om det klassiska. Man hade bort&lt;br /&gt; 
bryta med lagstiftningens hittillsvarande utgångspunkt och göra det nya&lt;br /&gt; 
regelsystemet - förankrat i samtliga berörda parters verkliga behov - till&lt;br /&gt; 
det primära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vpk:s syn bör gemensam rättslig vårdnad vara huvudregel i samtliga&lt;br /&gt; 
kombinationer - äktenskap, samlevnad utan äktenskap, separation. Samlevnads-&lt;br /&gt;
och hushållsform är ju icke det väsentliga. De berördas, och i&lt;br /&gt; 
synnerhet barnens, behov förändras inte av hushållsbildningens art eller&lt;br /&gt; 
ändringar däri. Endast om den gemensamma vårdnaden skulle påtagligt&lt;br /&gt; 
strida mot dessa behov, bör den bringas att upphöra. Den av föräldrarna&lt;br /&gt; 
som i sådant fall väcker talan måste rimligen då ange de särskilda skälen&lt;br /&gt; 
härför. I den nu redovisade principiella synen på gemensam vårdnad som&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2417&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;huvudregel för samtliga fall har vpk stöd bl. a. från remissinstanser som&lt;br /&gt; 
det socialdemokratiska kvinnoförbundet, det socialdemokratiska ungdomsförbundet,&lt;br /&gt;
tredje kretsen av Stockholms socialdemokratiska arbetarkommun.&lt;br /&gt;
Fredrika Bremer-förbundet, Föreningen Familj och rätt samt Svenska&lt;br /&gt; 
kvinnors vänsterförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Rättsproceduren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praxis i vårdnadsmål har under många år varit föremål för skarp och&lt;br /&gt; 
berättigad kritik. Kritiken har gällt såväl formerna som i synnerhet de sociala&lt;br /&gt; 
värderingar vilka haft avgörande betydelse för bedömningar av sådana mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolar och andra myndigheter har vägletts av värderingar, vilka varit&lt;br /&gt; 
konservativa, fördomsfulla och med ringa anknytning till den psykologiska&lt;br /&gt; 
och sociala verkligheten. Detta har manifesterats på ett inte sällan uppseendeväckande&lt;br /&gt;
sätt. Det manifesteras alltjämt i flera av de remissvar som&lt;br /&gt; 
avgetts till det föreliggande lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad prejudikatsmål - flera mindre än tio år gamla - har enligt de&lt;br /&gt; 
officiella domskälen avgjorts på basis av en grovt fördomsfull könsrollsuppfattning,&lt;br /&gt;
som vederbörande domstolar dessutom ansett vara allmänt&lt;br /&gt; 
giltig. Så har uttryckligen mödrar ansetts vara mer ägnade att tillgodose&lt;br /&gt; 
barns känslomässiga behov, fäder ansetts bättre ägnade att ge barn ”en&lt;br /&gt; 
planlagd uppfostran”. Så befängda idéer måste enligt nuvarande vetenskapliga&lt;br /&gt;
synsätt närmast utgöra en inkompetensförklaring av den myndighet&lt;br /&gt; 
som tror på dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de remissvar som avgetts av Domarförbundet och enskilda tingsrätter&lt;br /&gt; 
speglas en allvarlig oförståelse för hela vårdnadsproblematiken. Stockholms&lt;br /&gt; 
tingsrätt anser det vara en nackdel för barnet att vistas växelvis hos två&lt;br /&gt; 
frånskilda föräldrar. Man anser det uttryckligen vara tämligen likgiltigt för&lt;br /&gt; 
barnet om det har en andra vårdnadshavare när den ene dör - en uppseendeväckande&lt;br /&gt;
cynism. Malmö tingsrätt påstår att förslaget utgår från föräldrarnas&lt;br /&gt;
snarare än barnets intressen. Rätten visar en total oförståelse för&lt;br /&gt; 
den familjesociologiska helhetssituationens betydelse. Stockholms tingsrätt&lt;br /&gt; 
anser att föräldrar, vars samlevnad ”brutit samman”, är föga ägnade att&lt;br /&gt; 
samsas om barnen - något som inte bara är en allvarlig beskyllning utan&lt;br /&gt; 
också helt offrar åt den märkliga föreställningen att en separation är något&lt;br /&gt; 
negativt och ett tecken på sämre föräldraskap. Domarförbundet är tveksamt&lt;br /&gt; 
till gemensam vårdnad, eftersom den enligt förbundet kan leda till upplösning&lt;br /&gt;
och därmed dra in barnet i en process - en märklig slutsats, eftersom&lt;br /&gt; 
den gemensamma vårdnaden alltid, när den visar sig fungera, besparar barnet&lt;br /&gt; 
en process.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också mot de sociala myndigheterna har kritik riktats i vårdnadssammanhang.&lt;br /&gt;
Deras personal besitter som regel ingen fackmässig psykologisk&lt;br /&gt; 
kompetens. Vårdnadsutredningar tillhör de fall som ofta anmäls för JO.&lt;br /&gt; 
Dröjsmålen i många utredningsfall är besvärande och utredningstekniken&lt;br /&gt; 
tämligen ytlig.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2417&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Dessa och andra omständigheter leder fram till en bestämd slutsats: utredningar&lt;br /&gt;
i vårdnadsmål bör fullgöras av psykologiskt mer kompetent expertis.&lt;br /&gt;
Den enda instans som f. n. svarar mot sådana krav är landstingens&lt;br /&gt; 
psykiska barna- och ungdomsvård, PBU. Sålunda bör PBU avge utredning&lt;br /&gt; 
till domstolarna i vårdnadsfall. De nuvarande domstolarna är heller inte&lt;br /&gt; 
lämpade som instanser i sådana mål. De bör ersättas med domstolar som&lt;br /&gt; 
har en annan sammansättning. Lämpligt kan t. ex. vara en domstol av kollegial&lt;br /&gt;
typ med en jurist, en fackpsykolog, en socialarbetare och exempelvis&lt;br /&gt; 
två för ändamålet valda lekmän. Slutligen bör riksdagen uttala att praxis&lt;br /&gt; 
i vårdnadsmål inte får utgå från föreställningar om särskilda psykiska egenskaper&lt;br /&gt;
eller roller hos män och kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Verkställighet och inhibition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk delar inte i allo propositionens syn på frågan om verkställighet av&lt;br /&gt; 
dom i ärende om vårdnad eller umgängesrätt. Propositionen synes i praktiken&lt;br /&gt; 
förorda ett försvårande av möjligheterna att genom exekutiva åtgärder verkställa&lt;br /&gt;
en dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exekutiva åtgärder är givetvis i sig själva osympatiska. Man bör dock&lt;br /&gt; 
beakta att sabotage mot en dom, som utgått från bedömningen av vad&lt;br /&gt; 
som är barnets bästa, kan vara än mer osympatiskt. Enligt riksdagens uttalanden&lt;br /&gt;
från 1973 bör man se allvarligt på sådant sabotage, eftersom det&lt;br /&gt; 
strider mot barnets rätt. Därför synes det föga logiskt att nu i praktiken&lt;br /&gt; 
ge större möjligheter till administrativa förhalningar av rättsliga beslut. Sådana&lt;br /&gt;
förhalningar påverkar alltid i viss utsträckning även motpartens möjligheter&lt;br /&gt;
i ärendets fortsatta behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande bestämmelser i de nämnda styckena bör kvarstå oförändrade.&lt;br /&gt; 
För att undvika eventuella onödiga hämtningar av barn i umgängesärenden,&lt;br /&gt; 
bör man i stället satsa på insikt och förståelse hos föräldrarna. Det kan&lt;br /&gt; 
ske bl. a. genom att även den umgängesberättigade kan få vända sig till&lt;br /&gt; 
socialförvaltningen för råd och stöd - så som föreslås av oss i nedanstående&lt;br /&gt; 
punkt. Det bör slutligen noteras att man kan undvika många konflikter&lt;br /&gt; 
i umgängesfrågor, när ingen av föräldrarna har möjlighet att missbruka sin&lt;br /&gt; 
makt som vårdnadshavare gentemot den andre. Möjligheterna till sådant&lt;br /&gt; 
missbruk reduceras verksamt genom att gemensam vårdnad blir huvudregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Stöd till vårdnadshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnavårdslagen ger vårdnadshavare möjlighet att hos socialmyndighet&lt;br /&gt; 
begära stöd och råd för vårdnaden. Denna möjlighet bör utsträckas till att&lt;br /&gt; 
gälla även umgängesberättigad förälder. Det är motiverat dels med tanke&lt;br /&gt; 
på att umgängesrätten numera inte sällan är omfattande, dels därför att&lt;br /&gt; 
det är ett intresse för barnet att socialmyndigheten inte görs till en stödinstans&lt;br /&gt; 
enbart för vårdnadshavarens intressen utan kan ge ett mer allmänt stöd&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2417&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;för att förbättra barnets förhållanden. Vi föreslår ett kort tillägg till 3 a §&lt;br /&gt; 
i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Föräldrars talerätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande kan barnets talan i faderskapsmål föras av modern såsom&lt;br /&gt; 
förmyndare. Så kan ske när sådan talan egentligen inte ligger i barnets intresse.&lt;br /&gt;
Föräldrabalken synes här sättas framom bestämmelserna om jäv vid&lt;br /&gt; 
intressekonflikt. Frågan har föranlett starkt skiljaktiga meningar i högsta&lt;br /&gt; 
domstolen. Därför bör frågan om förmyndares talerätt klargöras bättre. Riksdagen&lt;br /&gt;
bör uttala att förmyndares talerätt icke gäller då intressekonflikt kan&lt;br /&gt; 
befaras mellan denne och barnet. God man bör då alltid utses.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Yrkanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att gemensam vårdnad skall utgöra huvudregel&lt;br /&gt;
i rättsrelationen föräldrar-barn oavsett föräldrarnas&lt;br /&gt; 
samlevnadsförhållanden samt att 6 kap. 6 och 7 §§ föräldrabalken&lt;br /&gt;
i konsekvens därmed och med ändring i propositionens&lt;br /&gt; 
förslag ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Propositionens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnet står från födelsen under&lt;br /&gt; 
vårdnad av bägge föräldrarna, om&lt;br /&gt; 
dessa äro gifta med varandra, och i&lt;br /&gt; 
annat fall av modern ensam. Ingå föräldrarna&lt;br /&gt;
senare äktenskap med varandra,&lt;br /&gt;
står barnet från den tidpunkten&lt;br /&gt;
under vårdnad av dem bägge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller ej, om annat&lt;br /&gt; 
följer av 7-10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;I annat fall beslutar rätten efter vad&lt;br /&gt; 
sorn finnes skäligt med hänsyn till barnens&lt;br /&gt;
bästa. Finnes med hänsyn till&lt;br /&gt; 
barnens bästa uppenbart att ingendera&lt;br /&gt;
av föräldrarna bör utöva vårdnaden,&lt;br /&gt;
skall denna anförtros åt särskilt&lt;br /&gt;
förordnad förmyndare.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Dömes till äktenskapsskillnad&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;Motionärernas förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnet står från födelsen under&lt;br /&gt; 
vårdnad av bägge föräldrarna, om&lt;br /&gt; 
dessa äro gifta med varandra. Åro&lt;br /&gt; 
föräldrarna icke gifta med varandra&lt;br /&gt; 
inträder modern som vårdnadshavare&lt;br /&gt; 
från barnets födelse. För fadern gäller&lt;br /&gt; 
motsvarande från det att hans faderskap&lt;br /&gt;
godkänts av behörig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller ej, om annat&lt;br /&gt; 
följer av 7-10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;I annat fall förordnar rätten, att&lt;br /&gt; 
föräldrarna gemensamt skall utöva&lt;br /&gt; 
vårdnaden såvitt det icke med hänsyn&lt;br /&gt; 
till barnens bästa är uppenbart, att&lt;br /&gt; 
vårdnaden bör tillkomma endast den&lt;br /&gt; 
ene av dem. Finnes med hänsyn till&lt;br /&gt; 
barnens bästa uppenbart att ingendera&lt;br /&gt;
av föräldrarna bör utöva vård&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2417&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Propositionens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan föräldrarna skall rätten tillika&lt;br /&gt; 
förordna angående vårdnaden om&lt;br /&gt; 
barnen. Härvid äger första stycket&lt;br /&gt; 
motsvarande tillämpning. Åro föräldrarna&lt;br /&gt;
ense om att vårdnaden skall tillkomma&lt;br /&gt;
dem gemensamt, skall dock&lt;br /&gt; 
rätten besluta i överensstämmelse därmed,&lt;br /&gt;
om det ej är uppenbart stridande&lt;br /&gt; 
mot barnens bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;2. att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag till upprättande&lt;br /&gt;
av särskilda domstolar i vårdnadsmål, innefattande&lt;br /&gt; 
juridisk, psykologisk och socialpolitisk expertis samt lekmän,&lt;br /&gt; 
i huvudsaklig överensstämmelse med i motionen angivna riktlinjer,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;3. att riksdagen beslutar avslå förslag om ändring i bestämmelserna&lt;br /&gt;
rörande verkställighet av beslut i vårdnads- och umgängesrättsärenden,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;4. att riksdagen beslutar om följande tillägg till barnavårdslagens&lt;br /&gt; 
3 a § rörande rätt för vårdnadshavare att påkalla stöd från socialmyndighet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Motionärernas förslag&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;naden, skall denna anförtros åt särskilt&lt;br /&gt;
förordnad förmyndare.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Dömes till äktenskapsskillnad&lt;br /&gt; 
mellan föräldrarna kvarstannar barnen&lt;br /&gt;
under båda föräldrarnas vårdnad,&lt;br /&gt; 
såvida icke fall inträffar, som sägs i&lt;br /&gt; 
första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;”Vårdnadshavare”&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="margin-left:173px;"&gt;”Vårdnadshavare och umgängesberättigad&lt;br /&gt;
förälder”&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2417&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;5. att riksdagen uttalar att god man alltid skall företräda barnet&lt;br /&gt; 
i faderskapsmål i det fall intressekonflikt föreligger mellan barnet&lt;br /&gt;
och vårdnadshavaren/förmyndaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 april 1976&lt;br /&gt; 
C.-H. HERMANSSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LARS WERNER (vpk)&lt;br /&gt; 
i Tyresö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EIVOR MARKLUND (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GUSTAV LORENTZON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;JÖRN SVENSSON (vpk)&lt;br /&gt; 
i Malmö&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;NILS BERNDTSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>C.-H. HERMANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EIVOR MARKLUND</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GUSTAV LORENTZON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRN SVENSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS BERNDTSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>FZ022417</dok_id>
<subtitel>av herr Hermansson m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_197576__2417.pdf</filnamn>
<filstorlek>171609</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1975/76:170 om ändring i föräldrabalken, m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/4876FF0F-BAD2-4101-BBA7-9F2F2CB1E841</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>