3065796FZ0223961975/762396motmotMotion 1975/76:2396 av herrar Bergman i Göteborg och NordbergMotionMotion239601976-04-08 00:00:002014-10-11 15:54:002014-10-11 00:00:00med anledning av propositionen 1975/76:105 med förslag till arbetsav herrar Bergman i Göteborg och Nordberghtmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/FZ022396/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/FZ022396https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ022396
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;text-align:right;">Mot. 1975/76<br />
2396-2403</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1975/76: 2396</p>
<p>av herrar Bergman i Göteborg och Nordberg</p>
<p>med anledning av propositionen 1975/76:105 med förslag till arbets</p>
<p>rättsreform m. m.</p>
<p>I den statliga bostadsfinansieringsförordningen har § 5 följande lydelse:<br />
”Bolag eller stiftelse, som arbetar utan enskilt vinstsyfte, får av<br />
länsbostadsnämnden godkännas som allmännyttigt bostadsföretag under<br />
förutsättning att kommunen tillskjuter hela grundkapitalet och utser samtliga<br />
ledamöter i företagets styrelse.” Statsmakternas krav på ett allmännyttigt<br />
bostadsföretag är således bl. a. att kommunen skall utse samtliga ledamöter<br />
i företagets styrelse. En konsekvens av detta krav är att de allmännyttiga<br />
bostadsföretagens styrelser blir politiskt sammansatta. 1 företagen råder således<br />
politisk demokrati, vilket i sin tur är en nödvändig förutsättning för<br />
att företagen skall kunna fylla de klart bostadspolitiska syften de genom<br />
politiska beslut i riksdagen och ute i kommunerna tilldelats.</p>
<p>Frågan om den politiska demokratins vara eller icke vara i de allmännyttiga<br />
bostadsföretagens styrelser aktualiserades sedan riksdagen beslutat om ”lagen<br />
om styrelserepresentation för de anställda (SFS 1972:829)”. Rösträtt<br />
för de anställdas representanter i de allmännyttiga bostadsföretagens styrelser<br />
skulle kunna medföra att den politiska demokratin sattes ur spel. Med stöd<br />
av undantagsbestämmelsen i § 14 i nämnda lag beslutade därför "nämnden<br />
för styrelserepresentationsfrågor”, efter ansökan från ett allmännyttigt företag,<br />
att de anställdas representanter i företagets styrelse skulle undantas<br />
från rösträtt. Beslutet blev normerande för de anställdas representation i<br />
allmännyttiga bostadsföretag. Regeringen föreslår i proposition 1975/76:166<br />
en ny ”lag om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska<br />
föreningar”. Den föreslagna lagen är avsedd att efterträda SFS<br />
1972:829. Även enligt den nya lagen kan undantag från densamma medgivas,<br />
bl. a. om ”styrelsens sammansättning är beroende av politiska styrkeförhållanden”.<br />
Vidare sägs i propositionen att om beslut om undantag<br />
har fattats enligt den gamla lagen skall detta beslut alltjämt gälla.</p>
<p>I bilaga 2 till regeringens proposition 1975/76:105, Demokrati på arbetsplatsen,<br />
redovisas bl. a. ett ”särskilt huvudavtal för den offentliga sektorn”.<br />
Avtalets § 1 lyder "i anslutning till arbetsrättsreformen har arbetsgivar- och<br />
arbetstagarparterna på den offentliga sektorn i fråga om sådana ämnen, varom<br />
avtal får anses kränka den politiska demokratin, enats om att sträva efter<br />
fredliga förhandlingar samt att undvika stridsåtgärder”. Enligt avtalets § 2<br />
är avtalet ”bindande för envar part i avtalet i förhållande till sådan part<br />
i avtalet som är hans förhandlingsmotpart”. Avtalets övriga paragrafer innehåller<br />
bestämmelserom hur parterna i samråd skall verka för att den vidgade</p>
<p>1 Riksdagen 1975/76. 3 sami. Nr 2396-2403</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>Mot. 1975/76:2396</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">2</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>demokratin på arbetsplatserna inte skall ”kränka den politiska demokratin”.<br />
Nu nämnda huvudavtal slår vakt om den politiska demokratin hos bl. a.<br />
de kommunala myndigheterna. De kommunalägda allmännyttiga bostadsföretagen<br />
berörs emellertid inte av avtalet, eftersom dessa företag inte ingår<br />
i kategorin kommunala myndigheter.</p>
<p>De allmännyttiga bostadsföretagen kommer i stället att beröras av förslagen<br />
i bilaga 1 till proposition 1975/76:105, Lag om medbestämmande<br />
i arbetslivet. I detta lagförslag har § 2 följande lydelse: ”Arbetsgivares verksamhet<br />
som är av religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller annan ideell natur<br />
eller som har kooperativt, fackligt, politiskt eller annat opinionsbildande<br />
ändamål undantages från lagens tillämpningsområde såvitt avser verksamhetens<br />
mål och inriktning.”</p>
<p>I specialmotiveringen till denna paragraf sägs bl. a. att ”syftet med denna<br />
omfattning av paragrafen är till en början att fastslå vilka slag av verksamheter<br />
som berörs av undantagsregeln. Uppräkningen är dock inte uttömmande.<br />
Även andra jämförbara verksamheter kan komma i fråga. Paragrafen<br />
skall vidare förstås så att det enbart är frågor som omedelbart hänger<br />
samman med verksamhetens särart som blir undantagna.”</p>
<p>Specialmotiveringen kan möjligen tolkas så att de allmännyttiga bostadsföretagen<br />
skall kunna vara undantagna från lagens tillämpningsområde såvitt<br />
avser deras verksamhets mål och inriktning. Däremot kan lagparagrafen<br />
som sådan inte klart tolkas i denna riktning. Risk föreligger därför att lag<br />
om medbestämmande i arbetslivet kan leda till att verksamhetens mål och<br />
inriktning hos allmännyttiga företag ifrågasätts, tros att besluten om såväl<br />
mål som inriktning fattas av politiskt sammansatta instanser i kommunerna.<br />
För att förebygga en sådan konsekvens bör riksdagen i anslutning till sin<br />
behandling av förslag till lag om medbestämmande i arbetslivet göra ett<br />
särskilt uttalande. Uttalandet bör slå fast att riksdagen utgår ifrån att de<br />
arbetsmarknadsparter som sluter avtal för de allmännyttiga bostadsföretagen<br />
sluter ett huvudavtal med innehåll och syfte som motsvarar det särskilda<br />
huvudavtal som slutits för den offentliga sektorn.</p>
<p>Med hänvisning till det ovan anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:58px;">att riksdagen i anslutning till sin behandling av regeringens proposition<br />
1975/76:105, Lag om medbestämmande i arbetslivet,<br />
gör i motionen begärt uttalande om de allmännyttiga bostadsföretagen.</p>
<p>Stockholm den 8 april 1976</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>PER BERGMAN (s)<br />
i Göteborg</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p style="margin-left:6px;">IVAR NORDBERG (s)</p>
</div>
</div>
</div>
0PER BERGMANs1undertecknare0IVAR NORDBERGs2undertecknareFZ022396av herrar Bergman i Göteborg och Nordbergmot_197576__2396.pdf69144pdfmed anledning av propositionen 1975/76:105 med förslag till arbetshttps://data.riksdagen.se/fil/A2673731-02D6-4DCB-852F-D6CFBF4AEC9B