3089587 FZ022333 1975/76 2333 mot mot Motion 1975/76:2333 av herr Bohman tn. fl. Motion Motion 2333 0 1976-03-25 00:00:00 2014-11-03 20:39:54 2014-11-03 00:00:00 med anledning av propositionen 1975/76:131 om statligt stöd till dagspressen av herr Bohman tn. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/FZ022333/text https://data.riksdagen.se/dokument/FZ022333 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ022333 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion</p> </div> <div class="block ml_44"><p style="text-align:right;">Mot. 1975/76</p> <p style="text-align:right;">2333-2337</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1975/76: 2333<br /> av herr Bohman tn. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1975/76:131 om statligt stöd till<br /> dagspressen</p> <p>Massmediepolitikens roll</p> <p>Massmedia spelar en allt viktigare roll i vårt samhälle. Genom dem har<br /> en allt större del av medborgarnas krav på allsidig information om händelser<br /> inom landet i omvärlden samt på delaktighet i kulturlivet och förströelse<br /> kunnat tillgodoses.</p> <p>Få företeelser torde under de senaste decennierna ha utvecklats så snabbt<br /> som massmedia, och det finns i dag ingenting som tyder på att den snabba<br /> utvecklingen skulle vara på väg att avstanna. Tvärtom kommer ny teknologi<br /> att möjliggöra en större ökning av det samlade informationsflödet via massmedia<br /> än den vi upplevt under de gångna decennierna.</p> <p>Genom framför allt televisionens explosionsartade utbredning i vårt land<br /> har massmedia kommit att få en sådan betydelse att krav nu allt oftare<br /> reses på en mer medveten massmediepolitik från statsmakternas sida. En<br /> sådan har också aktualiserats genom dels de ekonomiska svårigheter som<br /> drabbat tidningspressen, främst de s. k. andratidningarna, dels de nya förutsättningar<br /> för opinionsbildning som kommer att föreligga i framtiden till<br /> följd av utvecklingen av ny massmedieteknologi.</p> <p>Det är viktigt att slå fast att utvecklingen på massmedieområdet ytterst<br /> bör utgå från de enskilda medborgarnas önskningar och behov. Det vore<br /> fel om mediepolitiken gavs som mål att bevara relationerna mellan vissa<br /> i dag existerande media. På samma sätt som den teknologiska utvecklingen<br /> måste inriktas på att tillgodose de enskilda människornas krav och behov,<br /> måste medborgarnas egna preferenser och önskemål ställas i centrum vid<br /> utformningen av massmediepolitiken.</p> <p>Inte sällan möter man i den massmediepolitiska debatten föreställningen<br /> att media skall användas i ”upplysande” och ”uppfostrande” syfte och att<br /> ett viktigt mål för statens mediepolitik måste vara att styra medborgarnas<br /> medieval, så att förment ”felaktiga” val antingen försvåras eller helt omöjliggörs.<br /> Syftet sägs inte sällan vara att förhindra en ”kommersialisering”<br /> av massmedia eller att slå vakt om angelägen ”samhällsinformation”. En<br /> sådan inställning måste emellertid betraktas som uttryck för en förmyndarmentalitet,<br /> som underskattar vikten av medborgerlig valfrihet och människors<br /> förmåga att själva ta och bära ansvar.</p> <p>Massmedias informativa uppgifter är utomordentligt viktiga. Genom olika<br /> slags media, som tillgodoser högt ställda krav på mångsidighet, har med</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1975/76. 3 sami. Nr 2333-2337</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1975/76:2333</p> </div> <div class="block ml_42"><p>2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>borgarna möjlighet att få den information och de kunskaper om händelser<br /> och företeelser som är en nödvändig förutsättning för att de skall kunna<br /> delta i den demokratiska beslutsprocessen. Massmedias bidrag till den fria<br /> opinionsbildningen utgör ett väsentligt element i vår demokrati.</p> <p>Massmedias samband med den allmänna kulturpolitiken är intimt och<br /> oupplösligt. Det är närmast självklart att de mål som gäller för de allmänna<br /> kultursträvandena i samhället i tillämpliga delar också måste gälla för massmedia.<br /> Dessa utgör ju i själva verket ett av de allra effektivaste sätten<br /> för att till medborgarna förmedla kulturvärden och göra dem delaktiga däri.</p> <p>I den mediepolitiska debatten framställs ofta medborgarnas krav gentemot<br /> massmedia på underhållning och förströelse som något mindre ”fint”<br /> och som något som i möjligaste mån bör stå tillbaka för ett mera ”seriöst”<br /> medieutbud.</p> <p>En renodlad sådan inställning är enligt vår mening felaktig. Varje människa<br /> har behov av underhållning och förströelse. Det kan inte rimligen<br /> vara statens uppgift att bekämpa sådana önskemål. Ett viktigt led i massmedias<br /> verksamhet måste vara att tillgodose dessa behov.</p> <p>Den statliga massmediepolitiken måste sträva efter att garantera en sådan<br /> mångsidighet i utbudet att individernas krav på valfrihet kan tillgodoses.<br /> Det är de enskilda medborgarnas fria val som skall bestämma massmedias<br /> struktur och innehåll. Massmediepolitiken skall inriktas på att göra detta<br /> val så fritt som möjligt.</p> <p>Statligt presstöd</p> <p>Det råder enighet om att behov föreligger av ekonomiskt stöd från staten<br /> till pressen. Man kan i och för sig beklaga att utvecklingen på tidningsmarknaden<br /> lett därhän. Tidningsutgivning bör i huvudsak betraktas som<br /> ett företagande, utövat inom ramen för ett fritt näringsliv.</p> <p>Den omständigheten att en vital och mångsidig tidningspress är nära<br /> nog en förutsättning för ett modernt, levande folkstyre präglar emellertid<br /> pressens verksamhet och behov av ekonomiskt stöd från det allmänna. Syftet<br /> måste vara att bevara tidningsföretagens mångfald. Den bevakning och kontroll<br /> av samhällets offentligrättsliga organ och inte minst av regeringsmaktens<br /> utövning och statsmakternas handlande som en fri och oberoende tidningspress<br /> har att utöva inom ett livskraftigt folkstyre leder emellertid till<br /> att mycket stor varsamhet måste iakttas vid utformningen av statligt tidningsstöd.<br /> Pressens självständighet och oberoende måste garanteras.</p> <p>Det är vanskligt att ange hur stor roll pressen spelar för den politiska<br /> opinionsbildningen. Att den i många fall har direkt partipolitiskt inflytande<br /> innebär emellertid inte att man kan betrakta svensk tidningspress som ett<br /> led i eller uttryck för politiska partiers verksamhet. Om så hade varit fallet,<br /> skulle samhällets stöd till pressen lätt ha kunnat utformas som bidrag till<br /> varje riksdagsparti i förhållande till storleken på den press som företräder</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2333</p> </div> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>dess åsikter för fördelning utan utomståendes inblandning. Ett sådant system<br /> vore praktiskt lätt att tillämpa. Men svensk tidningspress rymmer i sig mycket<br /> mera och har väsentligt mer vidsträckta uppgifter än att vara mer eller<br /> mindre ”i ledband” hos ett politiskt parti, även om enskilda tidningar likväl<br /> kan sympatisera med och gärna vill väcka opinion för ett visst partis politik.</p> <p>Man kan emellertid inte komma ifrån att en betydande del av dagstidningarna<br /> i större eller mindre grad framstår som bärare av en viss politisk<br /> grundsyn. Den aktuella samhällsdebatten äger i icke ringa grad rum i denna<br /> press och mellan de olika pressalstren. Medborgarna själva väljer dock inte<br /> tidning främst efter sin politiska uppfattning. Även om man skulle kunna<br /> se pressen som partipolitisk företrädare - vilket som ovan hävdats endast<br /> kan ske till viss del - motsvarar dess partipolitiska struktur ingalunda den<br /> partipolitiska fördelningen i riksdagen. Detta läsarnas egna val kan det inte<br /> vara en uppgift för statsmakterna att ge sig på och försöka förändra.</p> <p>Reglerna för presstödet bör därför också från denna synpunkt utformas<br /> med yttersta försiktighet. Stödet kan uppfattas som orättvist, om det ges<br /> så, att det till övervägande del gynnar den press som kan sägas företräda<br /> visst eller vissa partiers åsikter. Inte heller ur denna aspekt går nu gällande<br /> regler för produktionsbidrag fria från kritik.</p> <p>Presstödets utformning</p> <p>Vid de ställningstaganden som har gjorts från moderat håll i samband<br /> med presstödsfrågans behandling av riksdagen år 1971 och därefter har betonats<br /> att stödet måste uppfylla tre grundläggande krav.</p> <p>För det första måste stödet i möjligaste utsträckning vara av generell</p> <p>natur. Det skall vara stöd till dagspressen i dess helhet, inte till enskilda</p> <p>tidningar.</p> <p>För det andra får inte stödet utformas så, att det kan uppfattas som partipolitiskt<br /> diskriminerande.</p> <p>För det tredje måste stödet utformas så, att det inte snedvrider konkurrensen<br /> mellan olika tidningar och tidningsföretag.</p> <p>Mot denna bakgrund är det naturligt att vi framför allt ansett att stödet<br /> bör utgå genom olika typer av generella stödåtgärder, vilka uppfyller de<br /> tre krav som uppgetts ovan. Sådana stödformer är t. ex. generella papperssubventioner,<br /> transportstöd (inkl. postverkets tidningstaxa), avskaffande av<br /> reklamskatten samt en utökning av den betalda samhällsinformationen på<br /> annonsplats.</p> <p>Den utformning som presstödet till sin huvuddel haft sedan 1971 har<br /> inte uppfyllt dessa krav. I stället har statsmakterna valt ett huvudsakligen<br /> selektivt stödsystem, som visserligen tillfälligt visat sig vara ägnat att bromsa<br /> takten av tidningsnedläggande men som på längre sikt öppnar allvarliga<br /> perspektiv när det gäller pressens självständighet gentemot statsmakten i<br /> ett alltmer centraliserat samhälle. Den utbyggnad av det selektiva stödet</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot 1975/76:2333</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>som nu föreslås i propositionen 1975/76:131 är ägnad att ytterligare understryka<br /> de farhågor som vi från moderat sida tidigare har framfört i detta<br /> hänseende. I stället för att vidta åtgärder för att få till stånd en övergång<br /> från nuvarande selektiva stödsystem väljer regeringen nu att ytterligare bygga<br /> ut och förstärka det selektiva presstödet.</p> <p>1 propositionen föreslås att produktionsstödet till dagspressen i fortsättningen<br /> skall utgå efter det s. k. hushållstäckningsbegreppet i stället för enligt<br /> nuvarande andratidningsbegrepp. I sig utgör detta en begränsad förändring<br /> som inte förändrar det selektiva produktionsbidragssystemets principer. Med<br /> beaktande av vår generellt kritiska inställning till de selektiva produktionsbidragen<br /> finner vi därför ingen anledning att tillstyrka den förändring i<br /> detta hänseende som departementschefen förordar. Täckningsprincipen fyller<br /> inte i något avseende bättre de tre grundkrav för stödsystemet som<br /> vi uppställt ovan än vad andratidningsprincipen gör.</p> <p>Tryckfrihetsrättsliga aspekter</p> <p>Från första början har vi från moderat sida framhållit att presstödssystemet<br /> måste utformas så, att det inte kommer i konflikt med de tryckfrihetsrättsliga<br /> principer som utgör ett så väsentligt inslag i vårt folkstyre. Vid upprepade<br /> tillfällen har vi därför krävt att hela frågan om presstödets utformning och<br /> omfattning skall underställas en kvalificerad tryckfrihetsrättslig prövning<br /> av en för ändamålet speciellt tillsatt utredning.</p> <p>Från regeringens sida har dessa förslag konsekvent avvisats. Det har hävdats<br /> att stödet inte har kunnat få några sådana negativa konsekvenser att<br /> det kan väntas strida mot förbudet i 1 kap. 2 § TF mot åtgärder som innebär<br /> hinder för tryckning, utgivning eller spridning av tryckta skrifter.</p> <p>Enligt vår mening har presstödet nu fått en sådan omfattning att det<br /> starkt kan ifrågasättas om det inte har fått så betydande negativa konsekvenser<br /> för skrifter, som inte får något stöd, att man allvarligt måste ifrågasätta<br /> om inte den av oss tidigare påpekade konflikten med TF nu börjar<br /> bli akut.</p> <p>Pressutredningen har i sitt betänkande inte ägnat dessa frågor någon större<br /> uppmärksamhet, och i propositionen hävdar departementschefen att "kraven<br /> på tryckfrihetsrättslig granskning bör vara tillgodosedda genom den ingående<br /> behandling dessa frågor fått tidigare samt nu i främst yttranden från Svea<br /> hovrätt och massmedieutredningen”. Med tanke på att någon genomgripande<br /> tryckfrihetsrättslig granskning av presstödets problematik aldrig skett<br /> samt att Svea hovrätt i sitt utförliga remissyttrande över pressutredningens<br /> betänkande anför att en diskussion om presstödets förenlighet med tryckfriheten<br /> är ”i hög grad angelägen” framstår departementschefens uttalande<br /> som anmärkningsvärt lättsinnigt.</p> <p>Speciellt otillfredsställande ur tryckfrihetsrättslig synvinkel är att det totala<br /> stödet nu ges he mer utpräglat selektiv karaktär än tidigare. Existerande<br /> selektiva stödformer byggs ut, samtidigt som nya, likaledes selektiva stöd</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2333</p> </div> <div class="block ml_41"><p>5</p> </div> <div class="block ml_4"><p>former tillkommer. Det begränsade generella inslaget i presstödssystemet<br /> förändras däremot inte.</p> <p>Med tanke på detta samt i beaktande av den fortsatta utvecklingen på<br /> detta område är det enligt moderata samlingspartiets uppfattning i hög<br /> grad angeläget att en samlad tryckfrihetsrättslig prövning av presstödets<br /> problematik kommer till stånd. En sådan prövning bör bl. a. undersöka möjligheterna<br /> att i grundlag införa vissa regler i vad gäller presstödets utformning<br /> och omfattning.</p> <p>Ett annat viktigt syfte med en sådan granskning skulle vara att ge en<br /> ökad stadga åt systemet och reducera utrymmet för godtycke till ett absolut<br /> minimum. Vi har, som Svea hovrätt anför i sitt remissyttrande, ännu inte<br /> nått ett system som fyller rimliga krav från dessa utgångspunkter. I stället<br /> kan hävdas att det föreliggande förslaget innebär en försämring härvidlag.</p> <p>F. n. regleras presstödets utformning genom en av regeringen utfärdad<br /> förordning. Från en rad utgångspunkter ter sig detta som principiellt betänkligt.<br /> Presstödets utformning bör därför i framtiden i stället regleras i<br /> lag. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till lag om<br /> presstödets utformning.</p> <p>Skyndsam översyn</p> <p>En viktig målsättning för den statliga presstödspolitiken under de närmaste<br /> åren måste vara att gradvis komma ifrån det selektiva produktionsbidragssystemet,<br /> utan att i alltför hög grad de andratidningar drabbas som<br /> sedan åtskilliga år tillbaka baserat en stor del av sin verksamhet på detta<br /> stöd.</p> <p>Slävfallet kan en sådan övergång inte ske utan föregående prövning av<br /> dess effekter i olika hänseenden. Pressutredningens betänkande ger i detta<br /> sammanhang ingen vägledning, eftersom utredningen i allt väsentligt koncentrerat<br /> sig på justeringar av det existerande stödsystemet. Enligt vår mening<br /> är det därför påkallat att ånyo tillsätta en utredning med uttryckliga<br /> direktiv att skyndsamt pröva möjligheterna att gå över från ett selektivt<br /> till ett generellt stöd utan att några negativa effekter uppkommer. I det<br /> sammanhanget måste problemen för storstädernas andratidningar ägnas speciell<br /> uppmärksamhet.</p> <p>Produktionsbidragens utformning och omfattning</p> <p>I avvaktan på att denna utredning avslutas och den av oss förordade<br /> tryckfrihetsrättsliga prövningen av pressystemet skett bör övergång till annat<br /> produktionsbidragssystem icke ske. Någon utökning av stödet, på det sätt<br /> som föreslås av departementschefen, bör heller icke äga rum. T. v. bör produktionsbidraget<br /> utgå med oförändrat 7 900 kr./ton tidningspapper och det<br /> fasta bidraget till fädagarstidningar behållas vid 300 000 kr. Någon upp</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1975/76:2333</p> </div> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>räkning av det lägsta bidraget till flerdagarstidningarna samt av maximibidraget<br /> till flerdagarstidningar i landsorten bör ej heller ske.</p> <p>Med hänsyn till den speciella situation som råder för andratidningarna<br /> i de tre storstadsområdena och med beaktande av att de akuta problem<br /> på pressområdet som föreligger i betydande utsträckning rör just dessa tidningar<br /> accepterar vi - som ett provisorium - den höjning av det s. k. taket<br /> för produktionsbidraget för dessa tidningar som föreslås av departementschefen.</p> <p>Samdistributionsrabatten</p> <p>För att kompensera pressen för de starka kostnadsökningar som ägt rum<br /> under senaste åren och för att dessutom bereda vägen för en övergång till<br /> ett mer generellt inriktat stödsystem föreslår vi i stället att samdistributionsrabatten<br /> höjs i enlighet med vad bl. a. Tidningsutgi vareföreningen ansett<br /> vara nödvändigt. Enligt vår mening bör en ökning av rabatten från nuvarande<br /> tre till fem öre, för vilket vi beräknar en kostnad av ca 16 milj. kr., ske.<br /> Även om en sådan åtgärd i visst hänseende kan anses ge mera resurser<br /> till de större tidningarna än till de mindre, är det strikt konkurrensneutralt<br /> och syftar till att ge konsumenterna möjlighet att på lika villkor ta del<br /> av olika tidningar. Det utgör därmed ett verksamt instrument när det gäller<br /> att säkerställa en konkurrens mellan tidningarna som grundar sig på läsarnas<br /> preferenser i stället för på andra förekommande faktorer.</p> <p>Övriga stödformer</p> <p>Vi tillstyrker likaledes inrättandet av utvecklingsbidrag och etableringsstöd.<br /> Erfarenheterna av tillämpandet av dessa stödformer bör löpande utvärderas<br /> av presstödsnämnden. Enligt vår mening är emellertid de av departementschefen<br /> beräknade beloppen för dessa stödformer alltför stora. En<br /> totalram för budgetåret 1976/77 på 7 milj. kr. i stället för föreslagna 10<br /> milj. kr. är enligt vår mening till fyllest.</p> <p>I propositionen föreslår departementschefen att statligt stöd skall kunna<br /> utgå till frivillig annonssamverkan mellan dagtidningar i fall när minst en<br /> av dessa tidningar uppbär produktionsbidrag. I motsats till pressutredningen<br /> vill departementschefen dock att det t. v. endast skall röra sig om en försöksverksamhet,<br /> vars resultat löpande skall utvärderas av presstödsnämnden.</p> <p>Som närmare utvecklats av ledamoten Winberg i reservation i pressutredningen<br /> kan starka principiella och tryckfrihetsrättsliga betänkligheter anföras<br /> mot ett system av den typ som pressutredningen föreslog och som<br /> departementschefen i allt väsentligt nu tillstyrker. Moderata samlingspartiet<br /> yrkar därför avslag på detta stöd. Kostnadsbesparingen kan enligt vår uppfattning<br /> beräknas till ca 1 milj. kr.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2333</p> </div> <div class="block ml_42"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Presstödsnämnden</p> <p>1 propositionen föreslås att presstödsnämnden utrustas med ett separat<br /> kansli till en kostnad av ca 1 milj. kr. Enligt vår uppfattning har pressstödsnämndens<br /> verksamhet hitintills fungerat tillfredsställande utan ett<br /> sådant separat kansli, och vi ser därför ingen anledning att tillstyrka departementschefens<br /> förslag i detta hänseende. Vi räknar därför med ett anslag<br /> för presstödsnämndens verksamhet på 500 000 kr.</p> <p>Tidningar på främmande språk</p> <p>Frågan om huruvida tidningar som uppfyller presstödskungörelsens bestämmelser<br /> men som utges på annat språk än svenska skall kunna erhålla<br /> produktionsbidrag har vid ett flertal tillfällen varit föremål för riksdagens<br /> behandling. Riksdagens majoritet har i samtliga fall ställt sig avvisande,<br /> och i konkreta fall har presstödsnämndens majoritet vägrat sådana bidrag<br /> trots att tidningarna i fråga väl uppfyllt presstödskungörelsens krav.</p> <p>Enligt vår mening kan inga bärande skäl anföras varför tidningar utgivna<br /> i vårt land på t. ex. finska eller estniska skulle behandlas annorlunda än<br /> svenska tidningar. Problemen är i allt väsentligt desamma, och på övriga<br /> samhällsområden strävar man dessutom efter att undvika särlösningar för<br /> olika invandrargrupper. 1 de fall där dessa har en sådan storlek och en sådan<br /> fast ställning i vårt samhällsliv att de bildar underlag för egna tidningar<br /> är det enligt vår mening självklart att de bör erhålla stöd från staten i den<br /> utsträckning som motsvarande tidningar på svenska språket erhåller ett sådant<br /> stöd. Riksdagen bör därför göra ett uttalande av denna innebörd.</p> <p>Hemställan</p> <p style="margin-left:42px;">Under åberopande av vad som anförts yrkas<br /> att riksdagen</p> <p style="margin-left:61px;">1. avslår förslaget om täckningsprincipen som beräkningsgrund<br /> för produktionsbidrag,</p> <p style="margin-left:61px;">2. avslår förslaget om uppräkning av produktionsförslaget i vad<br /> avser höjning från 7 900 kr./ton till 11 000 kr./ton av det fasta<br /> bidraget till fådagaretidningar, av det lägsta bidraget till flerdagarstidningar<br /> och av maximibidraget till flerdagarstidningar<br /> i landsorten,</p> <p style="margin-left:61px;">3. beslutar höja samdistributionsrabatten från tre till fem öre per<br /> distribuerat exemplar,</p> <p style="margin-left:61px;">4. avslår förslaget om bidrag till annonssamverkan,</p> <p style="margin-left:61px;">5. uttalar att tidningar på andra språk än svenska skall i fråga<br /> om presstöd behandlas på samma sätt som tidningar som utkommer<br /> på svenska språket.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1975/76:2333</p> </div> <div class="block ml_42"><p>8</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:58px;">6. avslår förslaget om särskilt kansli för presstödsnämnden samt<br /> anvisar ett förslagsanslag av 500 000 kr. till presstödsnämnden,</p> <p style="margin-left:58px;">7. hos regeringen begär skyndsam utredning i vad gäller</p> <p style="margin-left:58px;">a. presstödets tryckfrihetsrättsliga aspekter och eventuella<br /> grundlagsreglering,</p> <p style="margin-left:58px;">b. frågan om övergång från ett selektivt till ett generellt bidragssystem<br /> i enlighet med vad som i motionen anförts,</p> <p style="margin-left:58px;">c. avskaffande av reklamskatten,</p> <p style="margin-left:58px;">8. uttalar att reglerna om presstöd skall fastställas i lag och hos<br /> regeringen begär förslag till lag om presstöd.</p> <p>Stockholm den 25 mars 1976</p> <p>GÖSTA BOHMAN (m)</p> <p>STAFFAN BURENSTAM LINDER</p> <p>ALLAN HERNEL1US (m)</p> <p>ERIC KRÖNMARK (m)</p> <p>BRITT MOGARD (m)</p> <p>TAGE MAGNUSSON (m)<br /> i Borås</p> </div> <div class="block ml_24"><p>(m) NILS CARLSHAMRE (m)</p> <p style="margin-left:21px;">ASTRID KRISTENSSON (m)</p> <p style="margin-left:21px;">CARL-WILH. LOTHIGIUS (m)</p> <p style="margin-left:21px;">G. IVAR VIRGIN (m)</p> <p style="margin-left:21px;">PER PETERSSON (m)<br /> i Gäddvik</p> </div> </div> </div> 0 GÖSTA BOHMAN m 1 undertecknare 0 US (m) m 2 undertecknare 0 ERIC KRÖNMARK m 3 undertecknare 0 BRITT MOGARD m 4 undertecknare 0 TAGE MAGNUSSON m 5 undertecknare 0 NILS CARLSHAMRE m 6 undertecknare 0 ASTRID KRISTENSSON m 7 undertecknare 0 CARL-WILH. LOTHIGIUS m 8 undertecknare 0 G. IVAR VIRGIN m 9 undertecknare 0 PER PETERSSON m 10 undertecknare FZ022333 av herr Bohman tn. fl. mot_197576__2333.pdf 188530 pdf med anledning av propositionen 1975/76:131 om statligt stöd till dagspressen https://data.riksdagen.se/fil/FC613B66-6643-4B76-9FF3-C14672794B68