<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3089586</hangar_id>
 <dok_id>FZ022332</dok_id>
 <rm>1975/76</rm>
 <beteckning>2332</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1975/76:2332 av herr Ahlmark m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2332</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1976-03-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 20:39:53</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1975/76:131 om statligt stöd till  dagspressen</titel>
 <subtitel>av herr Ahlmark m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/FZ022332/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/FZ022332</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ022332</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2332&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;1975/76:2332&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;av herr Ahlmark m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1975/76:131 om statligt stöd till&lt;br /&gt; 
dagspressen&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fria tidningar är omistliga i en demokrati. Tidningarna skall inte vara&lt;br /&gt; 
megafoner för mäktiga intressen. De skall övervaka överheten. Det blir&lt;br /&gt; 
allt viktigare i en tid av stora enheter och sammanvävning av makteliter.&lt;br /&gt; 
Fnligt vår liberala grundsyn skall staten garantera massmediernas frihet&lt;br /&gt; 
och mångfald, inte styra medierna. Vi är för ett presstöd som förhindrar&lt;br /&gt; 
pressdöd. Vi är mot annonsskatten som gröper ur tidningarnas ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiskt starka tidningar behövs. När tidningarna får sin ekonomi&lt;br /&gt; 
pressad går det ut över material som är viktigt för information och debatt.&lt;br /&gt; 
Genom generella reformer bör statsmakterna skapa ett klimat som är gynnsamt&lt;br /&gt;
för det tryckta ordet. Annonsskatten bör avskaffas och samdistributionsrabatten&lt;br /&gt;
ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det behövs också selektivt presstöd för att garantera pressens mångfald.&lt;br /&gt;
Det bör så långt möjligt bygga på automatiskt verkande regler. Vi&lt;br /&gt; 
accepterar i huvudsak regeringens förslag till utbyggt produktionsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När produktionsstödet växer får det återverkningar på konkurrensförhållandena.&lt;br /&gt;
Också förstatidningar som befinner sig i en konkurrenssituation&lt;br /&gt; 
måste kunna få presstöd. De s. k. utvecklingsbidragen för bl. a. sådana tidningar&lt;br /&gt;
bör räknas upp i förhållande till regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonssamverkan mellan tidningar är och bör vara tidningarnas ensak.&lt;br /&gt; 
Vi avvisar förslaget om särskilda bidrag för annonssamverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidningar som uppfyller kraven på produktionsbidrag bör få detta oavsett&lt;br /&gt; 
vilket språk de utges på. Att nyhetstidningar för minoriteter och invandrare,&lt;br /&gt; 
som t. ex. Estniska Dagbladet och Finn Sanomat, inte får presstöd är en&lt;br /&gt; 
upprörande diskriminering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är olämpligt att statsmakterna på punkt efter punkt gör skillnad mellan&lt;br /&gt; 
olika slag av veckotidningar och att denna skillnad nu förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckfrihetsrättslig expertis bör få göra en särskild granskning av pressstödet&lt;br /&gt;
från tryckfrihetssynpunkt. Den tryckfrihetsrättsliga granskningen bör&lt;br /&gt; 
omfatta också de indirekta skatter som belastar tidningar och tidskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Massmedias roll&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Massmedierna har en rad viktiga uppgifter. De skall erbjuda människor&lt;br /&gt; 
information, kultur och förströelse. De flesta människor i Sverige tillbringar&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;1 Riksdagen 1975/76. 3 sami. Nr 2332&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2332&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;flera timmar per dag med att läsa tidningar, lyssna på radio eller titta på&lt;br /&gt; 
TV. Massmedierna har ett stort ansvar som förmedlare av kunskap om&lt;br /&gt; 
verkligheten, opinioner, kultur, känsloupplevelser och underhållning. Medborgarna&lt;br /&gt;
har rätt till mångsidig och korrekt information. Det är massmediernas&lt;br /&gt;
ansvar att garantera den rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det finns - också i pressutredningen och i regeringens proposition - en&lt;br /&gt; 
tendens att betrakta pressens roll alltför snävt. Den ses ofta ur ensidigt&lt;br /&gt; 
partipolitisk synvinkel. Dagstidningarnas uppgift som nyhets- och annonsorgan,&lt;br /&gt;
som förmedlare av kultur, förströelse, familjenytt och sportmaterial&lt;br /&gt; 
finns inte alls med i bedömningen, inte heller deras viktiga roll som uttryck&lt;br /&gt; 
för lokala och regionala opinioner.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Massmedierna har alltså en rad väsentliga funktioner. Om inte massmedierna&lt;br /&gt;
gav gemensamhetsupplevelser, skulle livet bli fattigare. Om inte&lt;br /&gt; 
massmedierna gav en riktig och mångsidig information, skulle den demokratiska&lt;br /&gt;
processen försvåras. Men tryckfriheten får inte göras beroende av&lt;br /&gt; 
hur massmedierna utövar sina samhällsfunktioner. Yttrandefriheten får inte&lt;br /&gt; 
inskränkas på grundval av statliga bedömningar av hur väl massmedierna&lt;br /&gt; 
fyller sina samhällsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Enligt liberal uppfattning har massmedierna i en demokrati en unik uppgift:&lt;br /&gt;
att övervaka överheten. Den viktigaste uppgiften för ett liberalt parti&lt;br /&gt; 
är här att skydda massmedierna mot överhetssamhällets försök att kontrollera&lt;br /&gt; 
medierna. Staten skall garantera massmediernas frihet och mångfald, inte&lt;br /&gt; 
styra medierna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Genom att så långt som möjligt stå fria från etablerade intressen, genom&lt;br /&gt; 
att självständigt och kritiskt förmedla nyheter ger massmedierna medborgarna&lt;br /&gt;
möjligheter att själva ta ställning. Att kritiskt granska överheten handlar&lt;br /&gt;
inte bara om ledarsidor och opinionsbildande avdelningar. Genom mediernas&lt;br /&gt;
mångfald kan olika nyhetsvärderingar och skilda verklighetsbeskrivningar&lt;br /&gt;
komma fram.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Hade vi bara en enda tidning, ett enda nyhetsprogram i TV, skulle nyhetsförmedlingen&lt;br /&gt;
bli ensidig. När flera människor väljer och vrakar bland&lt;br /&gt; 
nyheterna är det mindre risk för att etablerade åsikter om vad som är väsentligt&lt;br /&gt;
styr vad medborgarna får veta.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Olika åsiktsriktningar måste alltid få möjlighet att framträda. Därför är&lt;br /&gt; 
det viktigt att tidningarna står öppna för debatt men också att det finns&lt;br /&gt; 
möjligheter för grupper, organisationer eller privatpersoner att skapa sig egna&lt;br /&gt; 
språkrör. En statlig etableringskontroll för tidningar strider mot yttrandefriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det finns tendenser till ökad slutenhet i Sverige. För medborgarna blir&lt;br /&gt; 
samhället alltmer ogenomskinligt och svåröverskådligt. De allt större enheterna&lt;br /&gt;
leder till mer komplicerade beslutsprocesser, som medborgarna formell&lt;br /&gt;
öppenhet till trots - har svårt att få insyn i. De stora organisationerna&lt;br /&gt; 
blir allt större och allt starkare. Företag slås ihop, och de stora bolagen&lt;br /&gt; 
dominerar alltmer. Med statliga representanter i företagens styrelser hotar&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2332&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;allt fler beslut att fattas i slutna rum och utan insyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 en sådan situation är det speciellt viktigt att massmedierna står fria&lt;br /&gt; 
att få fram obekväm information. De skall inte vara redskap för mäktiga&lt;br /&gt; 
intressen. Självständiga massmedier är nödvändiga för demokratisk vitalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler för massmedierna måste utformas så, att de garanterar mediernas&lt;br /&gt; 
frihet även i tider av yttre tryck. Också under kris-och krigstid måste medierna&lt;br /&gt;
vara oberoende. Det är då friheten sätts på prov. Det är då den är&lt;br /&gt; 
allra mest nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialdemokratisk argumentering talas det ofta om vilka intressen olika&lt;br /&gt; 
uppfattningar representerar - i stället för om vilken saklig tyngd som ligger&lt;br /&gt; 
i argumenten. Om de meningar som förs fram i debatten endast skulle&lt;br /&gt; 
bedömas efter det antal personer som står bakom dem, skulle samhällsdebatten&lt;br /&gt;
förtvina. Ett argument har sitt värde, oavsett hur många som för&lt;br /&gt; 
fram det. De politiska besluten skall vara representativa, inte åsikterna i&lt;br /&gt; 
debatten. Just genom att små grupper, udda ståndpunkter, nya skäl kan&lt;br /&gt; 
göra sig hörda utvecklas det fria samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ser tidningar som megafoner för partier och grupper -inte som&lt;br /&gt; 
självständiga opinionsbildare - hamnar lätt i uppfattningen att en press som&lt;br /&gt; 
är oberoende av partier och statsmakt skulle vara mindre väsentlig i en&lt;br /&gt; 
demokrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den socialdemokratiska massmediesynen står i skarp kontrast till den&lt;br /&gt; 
liberala. För liberalen ligger det ett värde i att pressen står fri även gentemot&lt;br /&gt; 
den demokratiskt valda makten. All makt kan missbrukas, alla makthavare&lt;br /&gt; 
kan bli pampar. Därför måste överhetens övervakare stå fria från olika maktcentra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Massmediernas frihet hotas också av konservativa förslag om lag mot&lt;br /&gt; 
s. k. ekonomiskt förtal. En sådan lag skulle beskära möjligheterna till kritisk&lt;br /&gt; 
information om varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagspressen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 42 av Sveriges 70 tidningsområden finns bara en enda tidning. Tidningsdöden&lt;br /&gt;
har härjat under efterkrigstiden, och endast ett omfattande system&lt;br /&gt;
av statliga subventioner har gjort det möjligt för en rad tidningar&lt;br /&gt; 
att fortsätta att utkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgarna har rätt till allsidig information. De har rätt till en mångfald&lt;br /&gt; 
i tidningsutbudet som gör det möjligt att välja den tidning som passar dem&lt;br /&gt; 
bäst. För ett vitalt samhälle är det nödvändigt att den verklighetsbild som&lt;br /&gt; 
ges i massmedia inte blir förenklad eller ensidig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför är det viktigt att det finns många olika tidningar med olika ägarformer&lt;br /&gt;
och olika inriktning. Tidningarna måste ha så goda ekonomiska&lt;br /&gt; 
resurser att de kan bedriva en kvalitativ journalistik. Inte minst utlandsbevakning&lt;br /&gt;
och uppsökande reportage kräver stora ekonomiska insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pressdöden innebär dock inte nödvändigtvis att läsaren har fått mindre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1# Riksdagen 1975/76. 3 sami. Nr 2332&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2332&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;valfrihet. Att bo i en kommun där endast en dagstidning utges innebär&lt;br /&gt; 
ju numera inte att läsaren är helt hänvisad till denna. I brevlådan får man&lt;br /&gt; 
samtidigt - om man så vill - tidningar från grannstaden eller från något&lt;br /&gt; 
annat håll i landet. I kioskerna säljs också tidningar från närbelägna orter.&lt;br /&gt; 
Storstädernas tidningar når ut till hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 jämförelse med perioden före andra världskriget har den enskilde läsaren&lt;br /&gt; 
i dag långt större möjligheter att välja mellan olika informationskällor: bättre&lt;br /&gt; 
distribution av tidningar och tidskrifter, två TV-kanaler och tre radiokanaler&lt;br /&gt; 
har inneburit kraftigt ökad valfrihet. Till detta kommer att tidningarna mer&lt;br /&gt; 
aktivt än tidigare öppnar sig för olika opinioner och låter skilda åsikter få&lt;br /&gt; 
framträda i spalterna. Också detta gör det motiverat att hävda att tidningsläsaren&lt;br /&gt;
i dag har större möjligheter till allsidig information än för några&lt;br /&gt; 
decennier sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändå är det självfallet olyckligt att den rent lokala informationen begränsas&lt;br /&gt; 
genom massmediakoncentrationen. Massmedierna innebär också makt över&lt;br /&gt; 
information, och all makt bör vara spridd. Därför behövs ett generöst stöd&lt;br /&gt; 
till dagspressen. Så långt möjligt bör stödet bygga på automatiskt verkande&lt;br /&gt; 
regler för att förhindra maktmissbruk. Möjligheterna att grundlagsfästa principerna&lt;br /&gt;
för presstödet bör prövas. En politisk majoritet skall inte kunna&lt;br /&gt; 
använda presstödet som påtryckningsmedel mot pressen. Vid en sådan prövning&lt;br /&gt;
bör också ingå att se om reglerna för presstödet bör beslutas i form&lt;br /&gt; 
av lag snarare än genom förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av debatten kring pressen har koncentrerats kring ägandet&lt;br /&gt; 
av tidningar. Skall tidningar få vara privatägda? Skall de kunna säljas som&lt;br /&gt; 
andra företag?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All maktkoncentration är av ondo. Stora sammanslagningar är lika litet&lt;br /&gt; 
önskvärda inom massmedier som inom annan företagsamhet. Liksom inom&lt;br /&gt; 
näringslivet i övrigt bör fusioner kontrolleras och karteller övervakas. Samma&lt;br /&gt; 
ekonomiska intressen bör inte ha dominerande ställning i olika medier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från liberala utgångspunkter är det viktigaste att pressen står så fri som&lt;br /&gt; 
möjligt från all sorts överhet: stat, kommuner, företag och andra ekonomiska&lt;br /&gt; 
intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är värdefullt att det finns tidningar som är språkrör för organisationer,&lt;br /&gt; 
och ingen får självfallet hindra organisationer att starta eller äga tidningar.&lt;br /&gt; 
Men om en ägandeform blir dominerande, hotas mångfalden. Därför bör&lt;br /&gt; 
statens uppgift inte vara att förespråka någon speciell ägandeform utan att&lt;br /&gt; 
skydda mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen ägartyp ger säkra garantier för en tidnings självständighet. Därför&lt;br /&gt; 
behövs tidningar med olika slags ägare: organisationer, stiftelser, enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade redaktionella självständighet och de nya former för journalistinflytande&lt;br /&gt;
som vuxit fram under det senaste decenniet har minskat&lt;br /&gt; 
ägarnas inflytande i svensk press. Men det måste vara den ansvarige utgivaren&lt;br /&gt;
som har det slutliga ansvaret för vad som trycks i varje tidning.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2332&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Presstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiets värderingar i fråga om tidningar och presstöd redovisas i&lt;br /&gt; 
partiprogrammet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fria tidningar är omistliga i en demokrati. Skyddet för det tryckta ordet&lt;br /&gt; 
måste bevaras och byggas ut. Ingrepp mot tidningar, tidskrifter och böcker&lt;br /&gt; 
som står i strid med tryckfrihetsförordningen får ej ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiskt starka tidningar blir i regel mer självständiga - mot statsmakter,&lt;br /&gt;
ägare, annonsörer och organisationer. Man bör därför undvika att&lt;br /&gt; 
urholka ekonomin för tryckta skrifter genom t. ex. annons- och reklamskatt.&lt;br /&gt; 
Genom generella reformer bör statsmakterna skapa ett klimat som är gynnsamt&lt;br /&gt;
för det tryckta ordet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma gång är det nödvändigt att motverka att tidningar kommer&lt;br /&gt; 
i en regional monopolställning. Presstöd behövs därför för att förhindra&lt;br /&gt; 
pressdöd. Stödet bör bygga på automatiskt verkande regler för att förhindra&lt;br /&gt; 
maktmissbruk. Varje tanke på att koppla samman partistöd med presstöd&lt;br /&gt; 
måste avvisas. Ekonomisk diskriminering av veckopressen bör motverkas.&lt;br /&gt; 
Steg för steg bör villkoren för tryckta publikationer förbättras och göras&lt;br /&gt; 
mer likartade. Statsmakterna bör söka underlätta pressens investeringar, rationaliseringar&lt;br /&gt;
och distribution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiets grundlinje är således: hjälp tidningar som behöver stöd, försämra&lt;br /&gt;
inte för tidningar som klarar sig. Vi är/o/ett vettigt utformat presstöd,&lt;br /&gt; 
mot annons-och reklamskatten som gröper ur ekonomin för pressen och&lt;br /&gt; 
gör den mer beroende av subventioner. Vi har från folkpartihåll motionerat&lt;br /&gt; 
också till årets riksdag om avskaffande av reklamskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen och pressutredningens majoritet hävdar att det inte finns några&lt;br /&gt; 
problem för pressen som bransch. Svårigheterna gäller enligt deras uppfattning&lt;br /&gt;
enbart de tidningar som befinner sig i underläge i en konkurrenssituation.&lt;br /&gt;
Vi kan inte dela den bedömningen. Enbart under åren 1975 och&lt;br /&gt; 
1976 beräknas avtalsenliga lönehöjningar och prishöjningar på bl. a. tidningspapper&lt;br /&gt;
medföra kostnadsökningar för tidningsföretagen på minst 20 % per&lt;br /&gt; 
år. Som regeringen själv konstaterar i propositionen är möjligheterna för&lt;br /&gt; 
tidningarna att möta dessa ökningar genom kostnadsbesparande åtgärder&lt;br /&gt; 
relativt små, åtminstone på kort sikt: ”Lönekostnaderna kan inte minskas&lt;br /&gt; 
påtagligt utan att den redaktionella standarden eller distributionsservicen&lt;br /&gt; 
försämras.” (Prop. s. 147.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedläggningar är inte det enda hotet mot pressens möjligheter att fullgöra&lt;br /&gt; 
sina uppgifter. Det är också allvarligt om en mängd förstatidningar får sin&lt;br /&gt; 
ekonomi så pressad att de tvingas begränsa sina redaktionella ambitioner.&lt;br /&gt; 
Detta går ut över material som är viktigt för information och debatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakterna bör skapa ett klimat som är gynnsamt för det tryckta ordet.&lt;br /&gt; 
Annonsskatten bör avskaffas. Det är absurt att som i propositionen räkna&lt;br /&gt; 
in annonsskatten bland de indirekta stödåtgärderna för dagspressen, bara&lt;br /&gt; 
därför att den är något lägre än reklamskatten i övrigt. Annonsskatten gröper&lt;br /&gt; 
ur tidningarnas ekonomi. Det är särskilt allvarligt när kostnaderna i övrigt&lt;br /&gt; 
stiger snabbt. Dessutom är reklamskatten så utformad att den premierar&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2332&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;direktreklam framför reklam via annonser i dagspressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det generella stödet till pressen bör utvidgas. 1 forsta hand bör därvid&lt;br /&gt; 
den s. k. samdistributionsrabatten ökas. Kostnaderna för tidningsdistributionen&lt;br /&gt;
har kraftigt stigit under de senaste åren, varför en höjning från 3&lt;br /&gt; 
till 5 öre per distribuerat exemplar bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett selektivt presstöd är vid sidan av det generella tidningsstödet nödvändigt&lt;br /&gt;
för att garantera pressens mångfald. Ambitiösa rikstidningar med&lt;br /&gt; 
bl. a. egen utlandsbevakning är t. ex. ytterst väsentliga. Vi delar därför regeringens&lt;br /&gt;
uppfattning att särskilt bidraget till storstadstidningar men också&lt;br /&gt; 
till andra tidningar i svårigheter nu behöver öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid får inte produktionsbidraget till lågtäckningstidningar växa till&lt;br /&gt; 
en sådan omfattning att de förstatidningar som enligt grundregeln inte är&lt;br /&gt; 
stödberättigade får sin ställning undergrävd. När det nu sker en kraftig&lt;br /&gt; 
uppräkning av stödet till lågtäckningstidningarna måste detta problem ägnas&lt;br /&gt; 
skärpt uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av propositionen framgår också att regeringen har uppmärksammat att&lt;br /&gt; 
produktionsbidraget till lågtäckningstidningen i en del fall kan påverka konkurrensförhållandena&lt;br /&gt;
på ett sätt som inte har åsyftats. Den har tagit hänsyn&lt;br /&gt; 
till den kritik som riktats mot pressutredningens majoritetsförslag av bl. a.&lt;br /&gt; 
personal vid förstatidningarna i Eskilstuna, Falun och Gävle. Det är värdefullt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår sålunda att det även i fortsättningen skall finnas en&lt;br /&gt; 
möjlighet att bevilja produktionsbidrag till ”högtäckningstidningar”. Det&lt;br /&gt; 
finns därvid anledning att hålla fast vid regeringens egen iakttagelse att&lt;br /&gt; 
sådant bidrag kan bli motiverat därför att det selektiva stödet till lågtäckningstidningen&lt;br /&gt;
på grund av sin storlek har påverkat konkurrensläget på&lt;br /&gt; 
ett icke avsett sätt. Förstatidningen har således utifrån fått sina villkor påverkade&lt;br /&gt;
så att en avbalansering av stödeffekten måste sökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den naturliga slutsatsen blir då att prövningen av ett bidrag till förstatidningen&lt;br /&gt;
knyts till just konkurrensbilden - i vilken båda tidningarna ingår&lt;br /&gt; 
och där även relationen mellan deras totalupplagor är en mätare på styrkeförhållandet.&lt;br /&gt;
Det är önskvärt och möjligt att skapa automatiskt verkande&lt;br /&gt; 
regler också för ett sådant stöd. Presstödsnämnden bör få i uppdrag att&lt;br /&gt; 
ta fram och föreslå sådana regler. I väntan på att så har skett måste givetvis&lt;br /&gt; 
möjligheten till en diskretionär prövning bibehållas. Vi förutsätter att detta&lt;br /&gt; 
kommer till uttryck i den nya presstödskungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad uppmärksamhet måste vidare ägnas tidningar med liten upplaga&lt;br /&gt; 
som utges i närheten av storstäderna. Också här bör kompletterande produktions-&lt;br /&gt;
eller utvecklingsbidrag kunna utgå, så att inte tidningar av typ&lt;br /&gt; 
Trelleborgs Allehanda och Norrtelje Tidning hotas av de kraftiga uppräkningarna&lt;br /&gt;
av produktionsbidragen till storstadstidningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsbidraget bör räknas upp i jämförelse med regeringens förslag.&lt;br /&gt; 
Det är avsett främst för tidningar som inte kan få produktionsbidrag men&lt;br /&gt; 
som drabbas av tillfälliga ekonomiska problem. Genom den kraftiga ök&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2332&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;ningen av produktionsbidraget ökar också behovet av kompletterande stöd&lt;br /&gt; 
till tidningar som inte kan få produktionsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har gått emot pressutredningens majoritet i fråga om stöd&lt;br /&gt; 
lill kvällstidningar. Reservationsvis har den invändningen framförts att man&lt;br /&gt; 
inte kan acceptera att kvällstidningar undantas från möjlighet till presstöd.&lt;br /&gt; 
Regeringen föreslår nu att alla stöd möjligheter utom produktionsbidrag skall&lt;br /&gt; 
stå öppna också för kvällstidningar. Detta är en förbättring i förhållande&lt;br /&gt; 
till pressutredningens förslag. Tidningar bör få möjlighet till presstöd oavsett&lt;br /&gt; 
när på dagen de kommer ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser det också bra att det öppnas möjligheter för stöd till nyetableringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett växelspel mellan annonsintäkter och läskretsens storlek och&lt;br /&gt; 
sammansättning, som ingalunda är entydigt. Statliga ingrepp mot annonsintäkterna&lt;br /&gt;
för vissa tidningar, med motiveringen att andra tidningar som&lt;br /&gt; 
inte har lika många annonser skulle få bättre villkor, måste avvisas. Sådana&lt;br /&gt; 
ingrepp skulle självfallet försämra de förras ekonomi och självständighet&lt;br /&gt; 
utan att med nödvändighet ge de andra tidningarna bättre förutsättningar.&lt;br /&gt; 
Annonssamarbete mellan tidningar är och bör vara tidningarnas ensak. Principiellt&lt;br /&gt;
måste annonserna vara en del av tidningens innehåll, och staten&lt;br /&gt; 
skall inte genom selektiva stödåtgärder söka påverka tidningarnas innehåll&lt;br /&gt; 
vare sig detta gäller text eller annons. Vi kan alltså inte acceptera särskilda&lt;br /&gt; 
statliga bidrag för annonssamverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår till skillnad från pressutredningen en minimiupplaga&lt;br /&gt; 
för att en fådagarstidning skall kunna betraktas som rikstidning och få del&lt;br /&gt; 
av ett större produktionsbidrag. Regeringen vill sätta gränsen vid 10 000&lt;br /&gt; 
exemplar. Detta skulle utestänga t. ex. en tidning som Arbetaren från ett&lt;br /&gt; 
rikstidningsbidrag. Detta är orimligt, och gränsen bör därför inte sättas högre&lt;br /&gt; 
än 5 000 exemplar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidningar som uppfyller kraven på produktionsbidrag bör få detta oavsett&lt;br /&gt; 
vilket språk de utges på. Att nyhetstidningar för minoriteter och invandrare&lt;br /&gt; 
tryckta på andra språk än svenska, t. ex. Estniska Dagbladet och Finn Sanomat&lt;br /&gt;
inte får presstöd är en upprörande diskriminering. De bidrag som&lt;br /&gt; 
invandrarverket ger invandrartidningar är i och för sig värdefulla men försvarar&lt;br /&gt;
inte att regelbundet utkommande tidningar av nyhetskaraktär inte&lt;br /&gt; 
får del av det vanliga presstödet, som därtill är mångfaldigt större än invandrarverkets&lt;br /&gt;
bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sitt sammanträde den 12 februari 1976 beslöt invandrarverkets styrelse&lt;br /&gt; 
att uttala sin uppfattning att tidningarna Eesti Päeveleht, Ruotsin Suomalainen&lt;br /&gt;
och Finn Sanomat borde omfattas av det allmänna svenska presstödet.&lt;br /&gt; 
I invandrarverkets styrelse ingår representanter för fyra av de fem riksdagspartierna&lt;br /&gt;
och beslutet var enhälligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse till riksdagens konstitutionsutskott har invandrarverket&lt;br /&gt; 
motiverat sin inställning:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2332&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Ställningstagandet skall ses mot bakgrund av riksdagens enhälliga beslut&lt;br /&gt; 
ifråga om riktlinjerna för invandrar- och minoritetspolitiken. Det däri angivna&lt;br /&gt;
jämlikhetsmålet bör innebära att ingen tidning undantas från presstöd&lt;br /&gt; 
endast på grund av att den publiceras på annat språk. Det i riktlinjerna&lt;br /&gt; 
uppställda valfrihetsmålet innebär att medlemmar av språkliga minoriteter&lt;br /&gt; 
skall kunna välja i vilken grad de vill uppgå i en svensk kulturell identitet&lt;br /&gt; 
och i vilken grad de vill bibehålla och utveckla den ursprungliga identiteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Just i år, när invandrare utan svenskt medborgarskap för forsta gången&lt;br /&gt; 
skall få delta i kommunalvalen, är tidningarna på invandrarspråk särskilt&lt;br /&gt; 
värdefulla. Det är då också angeläget att statsmakterna markerar detta genom&lt;br /&gt; 
att innefatta därtill kvalificerade tidningar i det ordinarie presstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi instämmer helt i vad invandrarverket här säger. Riksdagen bör omedelbart&lt;br /&gt;
upphäva diskrimineringen av nyhetstidningar, utgivna på annat språk&lt;br /&gt; 
än svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Svea Hovrätt framhåller i sitt remissyttrande får vi nu ett ökat antal&lt;br /&gt; 
stödformer av vilka flertalet förutsätter ett stort mått av skönsmässig prövning.&lt;br /&gt;
Dessutom höjs beloppen kraftigt. Man närmar sig den gräns där stödet&lt;br /&gt; 
kan få väsentliga negativa konsekvenser för skrifter som inte får något stöd&lt;br /&gt; 
och därmed kommer i konflikt med förbudet i 1 kap. 2 § TF mot åtgärder&lt;br /&gt; 
som innebär hinder för tryckning, utgivning eller spridning av tryckta skrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med Svea Hovrätt anser vi att man bör pröva möjligheterna att&lt;br /&gt; 
grundlagfästa principerna för presstödet. Tryckfrihetsrättslig expertis bör få&lt;br /&gt; 
göra en särskild granskning av presstödet från tryckfrihetssynpunkt. Den&lt;br /&gt; 
tryckfrihetsrättsliga granskningen bör omfatta också de indirekta skatter som&lt;br /&gt; 
belastar tidningar och tidskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När presstödsnämnden får nya viktiga uppgifter bör enligt vår mening&lt;br /&gt; 
rätt till besvär över dess beslut införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar regeringens uppfattning att pressutredningen har redovisat värdefullt&lt;br /&gt;
material för den fortsatta debatten om pressens roll. Mot en del&lt;br /&gt; 
av undersökningsmaterialet har dock en häftig och i långa stycken välgrundad&lt;br /&gt;
kritik riktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bild som getts av vissa dagstidningars nyhetsförmedling har påtagligt&lt;br /&gt; 
snedvridits genom ett ensidigt och ovetenskapligt faktaurval. De frågor som&lt;br /&gt; 
berörts i denna undersökning, till vilken pressutredningens ledamöter icke&lt;br /&gt; 
tagit ställning, bör bli föremål för kompletterande undersökningar, byggda&lt;br /&gt; 
på ett mer omfattande och allsidigt material, som därtill bör bearbetas efter&lt;br /&gt; 
mera vetenskapliga kriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Veckotidningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom dagspressen ger veckotidningarna information och underhållning.&lt;br /&gt; 
Det finns många olika slags veckotidningar med olika ambitioner. Gränsen&lt;br /&gt; 
mellan olika typer av publikationer är flytande. Kommersiella veckotidningar&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2332&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;konkurrerar med dagstidningarnas söndagsbilagor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett godtyckligt sätt skiljer staten på olika veckotidningar. Vissa veckoblad&lt;br /&gt;
anses vara ”av dagspresskaraktär” och får då del av samhällets stödåtgärder.&lt;br /&gt;
Andra räknas som rena veckotidningar och får inget stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa veckotidningar är momsbelagda, andra inte. En del veckotidningar&lt;br /&gt; 
har högre annonsskatt än andra. Vissa veckotidningar har rätt till produktionsstöd,&lt;br /&gt;
lån ur pressens lånefond och samdistributionsrabatt. Andra ställs&lt;br /&gt; 
helt utanför presstödet. Vissa veckotidningar för del av den statliga annonseringen&lt;br /&gt;
i form av s. k. samhällsinformation. Andra veckotidningar får&lt;br /&gt; 
inte del av sådana anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är olämpligt att statsmakterna på punkt efter punkt gör skillnad mellan&lt;br /&gt; 
olika slag av veckotidningar och att denna skillnad nu förstärks. Det blir&lt;br /&gt; 
lätt en godtycklig bedömning av ”värdet” av olika slag av veckotidningar.&lt;br /&gt; 
Det är t. ex. inte önskvärt att regering och riksdag handlar så, att vissa&lt;br /&gt; 
politiska veckotidningar har rätt till alla privilegier, medan ambitiösa specialtidningar&lt;br /&gt;
drabbas av alla diskriminerande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom sin spännvidd från fackförbundstidningar till små ideella blad&lt;br /&gt; 
är tidskriftsmarknaden mångfasetterad och ger läsaren många alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock oroande tecken på ekonomisk kris för stora grupper av&lt;br /&gt; 
tidskrifter. Ökande kostnader har gjort situationen mycket svår för främst&lt;br /&gt; 
ideella och fackliga tidskrifter. En rundfråga som pressutredningen gjorde&lt;br /&gt; 
visade att en rad tidskrifter redan inskränkt sin utgivning eller planerar&lt;br /&gt; 
att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De största problemen drabbar de tidskrifter som inte har stora och ekonomiskt&lt;br /&gt;
starka organisationer bakom sig. Men det finns också en stor grupp&lt;br /&gt; 
tidskrifter -ägda av bl. a. samfund, ideella och fackliga organisationer som&lt;br /&gt;
varken kan fö presstöd eller statligt tidskriftsstöd. För dem behövs&lt;br /&gt; 
speciella åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här, som på andra områden, bör i högre grad generella åtgärder sättas&lt;br /&gt; 
in. Det tryckta ordet bör, även i tidskriftsform, vara befriat från moms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidskrifter av olika slag drabbas av högre annonsskatt än dagspress. Också&lt;br /&gt; 
detta är en orättvisa som bör försvinna, helst genom att annonsskatten&lt;br /&gt; 
helt avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Portokostnaderna utgör för de flesta tidskrifter en växande del av utgifterna.&lt;br /&gt;
En kraftig subvention av tidskrifternas distributionskostnader är&lt;br /&gt; 
nödvändig för att garantera fortsatt utgivning av en rad tidskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör bli lättare att starta nya tidskrifter. En möjlighet är att tidskrifter&lt;br /&gt; 
redan på planeringsstadiet för garantier om grundbidrag och projektbidrag,&lt;br /&gt; 
under förutsättning att tidskriften kommer till stånd. En statens tidskriftsfond&lt;br /&gt;
bör inrättas för att kunna ge lån till projekterade tidskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2332&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;O En rik tidskriftsflora är nödvändig för kvalificerad debatt, rikt kulturutbud&lt;br /&gt; 
och omväxlande underhållning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;O Det statliga tidskriftsstödet bör räknas upp kraftigt. Också fackförbundsoch&lt;br /&gt;
samfundsägda tidskrifter bör få del av det statliga stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;O Samma skatteregler bör gälla för tidskrifter och dagspress. Alla tidskrifter&lt;br /&gt; 
bör vara befriade från moms.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;O Staten bör stödja tidskrifterna genom ökad subventionering av distributionskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;O Det bör bli lättare att starta nya tidskrifter genom att planerade tidskrifter&lt;br /&gt; 
får möjligheter till lån och till förhandsbesked om tidskriftsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Det är bra att en särskild utredning nu tillsätts om tidskrifterna. Den&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;får dock inte fördröja viktiga åtgärder, som momsbefrielse.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Vi hemställer&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;1. att riksdagen ansluter sig till de riktlinjer för presspolitiken&lt;br /&gt; 
och presstödet som anges i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att upphäva skatten på annonser och&lt;br /&gt; 
reklam,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;3. att riksdagen avslår förslaget om särskilda bidrag för annonssamverkan,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att höja samdistributionsrabatten till 5&lt;br /&gt; 
öre per distribuerat exemplar,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;5. att riksdagen beslutar att utvecklingsbidrag skall kunna utgå&lt;br /&gt; 
med högst 900 000 kr. per år för fådagarstidningar och högst&lt;br /&gt; 
1,8 milj. kr. per år för flerdagarstidningar under högst två år&lt;br /&gt; 
av en fyraårsperiod samt att totalramen för utvecklingsbidrag&lt;br /&gt; 
sätts till 9 milj. kr. per år,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;6. att riksdagen beslutar om en minimiupplaga på 5 000 exemplar&lt;br /&gt; 
för att en riksspridd fådagarstidning skall betraktas som rikstidning&lt;br /&gt;
och fä förhöjt produktionsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;7. att riksdagen uttalar att tidning som uppfyller kraven på produktionsbidrag&lt;br /&gt;
bör få detta, oavsett vilket språk tidningen ges&lt;br /&gt; 
ut på,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;8. att riksdagen begär att en särskild granskning av presstödet&lt;br /&gt; 
från tryckfrihetssynpunkt genomförs av tryckfrihetsrättslig expertis,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;9. att riksdagen beslutar införa rätt till besvär över presstödsnämndens&lt;br /&gt;
beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;10. att riksdagen ansluter sig till motionens synpunkt på diskrimineringen&lt;br /&gt;
av delar av veckopressen, samt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2332&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;11. att riksdagen ansluter sig till motionens synpunkter på stödet&lt;br /&gt; 
till tidskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 mars 1976&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;PER AHLMARK (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ROLF WIRTÉN (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OLA ULLSTEN (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ERIC ENLUND (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INGEGÄRD FR/ENKEL (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KARL ERIK ERIKSSON (fp)&lt;br /&gt; 
i Arvika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANDERS JONSSON (fp)&lt;br /&gt; 
i Mora&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;INGEMAR MUNDEBO (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CECILIA NETTELBRANDT (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KERSTIN ANÉR (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVEN GUSTAFSON (fp)&lt;br /&gt; 
i Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PER AHLMARK</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ROLF WIRTÉN</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>OLA ULLSTEN</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ERIC ENLUND</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ENKEL</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL ERIK ERIKSSON</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ANDERS JONSSON</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGEMAR MUNDEBO</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>CECILIA NETTELBRANDT</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JAN-ERIK WIKSTRÖM</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KERSTIN ANÉR</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>SVEN GUSTAFSON</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>FZ022332</dok_id>
<subtitel>av herr Ahlmark m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_197576__2332.pdf</filnamn>
<filstorlek>273093</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1975/76:131 om statligt stöd till  dagspressen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/74D14855-DC80-408A-BC11-C20BA07BD42A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>