<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3089566</hangar_id>
 <dok_id>FZ022314</dok_id>
 <rm>1975/76</rm>
 <beteckning>2314</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1975/76:2314 av herr Nilsson i Agnäs</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2314</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1976-03-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 20:39:40</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1975/76:135 om den statliga kulturpolitiken 3</titel>
 <subtitel>av herr Nilsson i Agnäs</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/FZ022314/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/FZ022314</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ022314</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Mot. 1975/76&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;2314-2317&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1975/76: 2314&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av herr Nilsson i Agnäs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1975/76:135 om den statliga kulturpolitiken&lt;br /&gt;
3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med boken mot en ny dag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tidig morgon i Afrika. Solen bryter fram över gator och träd i en&lt;br /&gt; 
stor stad, sköljd av regntidens vatten och ännu kylig så tidigt på dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den våta asfalten går en flicka barfota, fin i rutig bomullsklänning och&lt;br /&gt; 
med lysande ögon. Hon bär en bok under armen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem är hon, undrar jag. En liten etiopiska som går till sin forsta skoldag&lt;br /&gt; 
med sin forsta bok under armen. Hon skall få lära sig läsa, hon skall in&lt;br /&gt; 
i bokstävernas värld, hon är privilegierad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boken som lycka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi som i dag nått livets mogna ålder lärde en gång känna boken som&lt;br /&gt; 
en lycka, en glädje. Min forsta egna bok fyllde världen med ett nytt skimmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Och när logen Vinterns ros av IOGT fick ett bibliotek, skapat av en smålänning&lt;br /&gt;
med träben, slog dörrarna till berättelsen och dikten upp för oss&lt;br /&gt; 
i den avlägsna älvdalen. I känslan av overklighet gick en ung man hem&lt;br /&gt; 
med den lånade Karlfeldt-volymen eller Kristin Lavransdotter och Den siste&lt;br /&gt; 
vikingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Och den gamla kvinnan, född på 1860-talet, satt vid boken i ännu större&lt;br /&gt; 
lycka. Hon hade sex skolveckor bakom sig och kunde skriva sitt namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Och hon kunde läsa. Det hade inte alla i hennes barndom kunnat. Boken&lt;br /&gt; 
hade varit stängd för dem. - Utan boken kan jag inte leva, sade hon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två skrämmande ord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de gamla längderna från generalmönstringarna på 1600-talet kan man&lt;br /&gt; 
finna små anteckningar om soldaterna. Det står om en att han är smed,&lt;br /&gt; 
en annan att han är tunnbindare. Troligen är det vägledning för rustmästare&lt;br /&gt; 
och andra som kan behöva kunnigt folk ibland. I samma kolumn för noteringar&lt;br /&gt;
står det rätt ofta ”Kan läsa”, men det är i de flesta regementen&lt;br /&gt; 
inte hälften av knektarna som förstår skrift. De är okunniga om bokstäverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analfabet - det är ett skrämmande ord. Det finns människor också hos&lt;br /&gt; 
oss som inte kände a och b och de andra tecknen liksom många u-länder&lt;br /&gt; 
nu bara har en liten procent läskunniga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Illitterat är det andra ordet som skrämmer. Det betyder från början att&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1975/76. 3 sami. Nr 2314-2317&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76: 2314&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;bokstaven - littera - är okänd för den som bär beteckningen. I dag lär&lt;br /&gt; 
det finnas också i vårt land unga människor som endast med stor svårighet&lt;br /&gt; 
umgås med bokstäver. Boken är en värld som de inte känner. De läser&lt;br /&gt; 
ingenting som kan kallas litteratur. Bilden på TV-rutan är deras informationskälla.&lt;br /&gt;
Den kan förvisso säga mycket, men det är dock en utarmning&lt;br /&gt; 
om vår ungdom mister läsningens lycka, bokens under, bokstavens hemlighet.&lt;br /&gt;
Det är vår plikt och uppgift att se till att inte någon del av vår&lt;br /&gt; 
befolkning blir i djupaste mening boklös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läsare och läskunnighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt folk lärde sig läsa vid en speciell bok. Tryckerierna gav oss mycken&lt;br /&gt; 
kyrklig och kristlig litteratur en gång när boktryckarkonsten gjorde sitt segertåg&lt;br /&gt;
över världen. Man kan säga att Bibeln och böcker som hade sin&lt;br /&gt; 
upprinnelse i Bibeln var läseböcker mer än annan litteratur. Det finns biskopar&lt;br /&gt;
vid 1600-talets mitt som stolta upplyser oss om att nästan alla som&lt;br /&gt; 
konfirmeras eller gifter sig kan läsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sålunda skriver biskop Johan Terserus 1660: ”Quin- och manfolk kunna&lt;br /&gt; 
läsa partes Catechismi, kunna också läsa i bok.” Han lät dela ut katekeser&lt;br /&gt; 
gratis. Från och med denna tid finns postillor och psalmböcker i hemmen&lt;br /&gt; 
enligt bouppteckningarna, och vi kan tänka oss ett folk med läsningens&lt;br /&gt; 
lycka. Betecknande nog kom ju därtill de som särskilt ägnade sig just åt&lt;br /&gt; 
bibliska skrifter och kritistliga tidningar att kallas läsare. I dag är det anledning&lt;br /&gt;
för oss att undra om inte försummelsen av Bibeln, litteraturens&lt;br /&gt; 
främsta källa, kommer att öka antalet illitterata och analfabeter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strindberg - och Carl Olof Rosenius&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pressen har denna månad i en artikel tagit upp August Strindbergs förhållande&lt;br /&gt;
till läseriet. Bland de böcker som kan tänkas komma ut på ett&lt;br /&gt; 
”massmarknadsförslag” är ju också Strindbergs. Under rubriken "Var döljer&lt;br /&gt; 
du dig ibland lustgårdens träd” skriver redaktör N. G. Andersson:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nära August Strindbergs födelsehem låg Riddarhuset med en vacker trädgård&lt;br /&gt;
och en fallfärdig flygelbyggnad. 1856 flyttade Evangeliska Fosterlandsstiftelsen&lt;br /&gt;
in där och dess tryckpress började framställa pietistskrifter av större&lt;br /&gt; 
och mindre format. Kolportörerna sålde dem ute på stan och Ulrika Strindberg&lt;br /&gt;
- Augusts mor - blev läserska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från Betlehemskyrkan kom ammor, syjungfrur och andra vänner och&lt;br /&gt; 
bar hem Pietisten och Andlig Duvoröst till henne. Snart blev hemmet överlupet&lt;br /&gt;
med pietistskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modern började luta mot pietismen och tidens predikanter blev eftersökta&lt;br /&gt; 
och man sprang efter Olin, Elmblad och Rosenius. Läseriet blev för Strindberg&lt;br /&gt;
den enda yttring av själsliv hos det sovande folket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den religiösa påverkan, som Ulrika utövade på sin son, gjorde att han&lt;br /&gt; 
gick till Betlehemskyrkan för att få lyssna till C O Rosenius. 1 den si&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76: 2314&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;tuationsbild, som han i romanen Tjänstekvinnans son ger Rosenius i kyrkan,&lt;br /&gt; 
framhålls det evangeliska draget hos honom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Rosenius såg ut som friden och strålade av himmelsk glädje. Han erkände&lt;br /&gt; 
visserligen att han var en genontusel syndare, men Jesus hade renat honom&lt;br /&gt; 
och nu var han lycklig. Han såg lycklig ut.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;August Strindberg lämnade kyrkan och gick ut mot Haga och bad längs&lt;br /&gt; 
hela Norrtullsgatan att Jesus skulle söka honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkboken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strindbergs böcker har nått många läsare och betytt mycket. Rosenius,&lt;br /&gt; 
den predikant Strindberg lyssnade till, var också redaktör och författare och&lt;br /&gt;
förläggare. Hans tidning Pietisten hade större upplaga än det dåtida&lt;br /&gt; 
Aftonbladet, hans böcker har sålts i mer än 2 miljoner exemplar bara i&lt;br /&gt; 
vårt land. När nu Strindberg skall ges ut i femtio band och säljas billigt&lt;br /&gt; 
med litteraturstödets hjälp och kanske som massmarknadsutgåvor, bör vi&lt;br /&gt; 
erinra oss en tid när böckerna såldes för 10 och 25 öre och verkligen lästes&lt;br /&gt; 
- en bok kunde vandra från hand till hand. Det var folkbokens tid, läsarnas&lt;br /&gt; 
tid, väckelsens tid på alla områden. Bakom folkrörelserna, bakom nykterhet&lt;br /&gt; 
och mission och all annan ideell rörelse stod alltså bokstaven, boken och&lt;br /&gt; 
ytterst Bibeln. Den kulturella utveckling som nu senast föranlett vår satsning&lt;br /&gt; 
på litteratur och konst, bibliotek och spridning av den andliga odlingens&lt;br /&gt; 
frukter vore otänkbar utan det folkliga uppvaknandet under förra århundradet&lt;br /&gt;
som har Bibeln som källa och upprinnelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför läser man inte i dag?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Böcker är dyra, sägs det. Det är sant. Allt är dyrt. Men folk har pengar&lt;br /&gt; 
till en mängd lyxvaror, till resor, till rusdrycker och tobak. Det kan inte&lt;br /&gt; 
vara bokens pris som är avgörande, även om vi har anledning att tro att&lt;br /&gt; 
så stundom kan vara fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns givetvis några som läser. En grupp är de många som trots&lt;br /&gt; 
allt utnyttjar våra bibliotek, en annan är de som fångats av litteraturen&lt;br /&gt; 
och måste ha böcker. För dem är boken en omistlig del av livet - liksom&lt;br /&gt; 
det en gång var för långt fler människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i propositionen 135 framlagda förslaget om billiga böcker kan dock&lt;br /&gt; 
vara värt att pröva. Den föreslagna försöksutgivningen torde ge kunskap&lt;br /&gt; 
om prisets betydelse. Man får också hoppas att denna breddning av bokutbudet&lt;br /&gt;
skall ge smak för fler böcker, som också kan fa kosta mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av massmarknadsböcker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ter sig nästan ogörligt att ange vilka böcker som skall få komma&lt;br /&gt; 
med bland dem som ges ut under tre år. Antalet titlar är svåröverskådligt,&lt;br /&gt; 
och det torde vara en föga avundsvärd uppgift att verkställa urvalet. Man&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1975/76. 3 sami. Nr 2314-2317&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76: 2314&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;kan också fråga sig om den riktiga vägen är att ett särskilt förlag sköter&lt;br /&gt; 
utgivningen. Enligt propositionen har ”villkoren för den kvalificerade bokutgivningen&lt;br /&gt;
förbättrats avsevärt” genom de redan prövade stödformerna.&lt;br /&gt; 
Detta påstående kan alltid diskuteras - framför allt torde inte den läsfrämjande&lt;br /&gt;
effekten ha varit så stor men om det är sant, ter det sig lämpligt&lt;br /&gt; 
att redan arbetande förlag får möjlighet att ge ut femkronorsböckerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att även den kristna litteraturen får vara med i försöksverksamheten&lt;br /&gt;
så att några av de 46 titlarna är kristna klassiker. Bunyans&lt;br /&gt; 
Kristens resa kunde här försvara en plats - om stödet inte skall gälla endast&lt;br /&gt; 
svensk originallitteratur. Förlagen bör själva få föreslå de titlar de önskar&lt;br /&gt; 
ge ut och en nämnd med uppgift att sköta massmarknadens problem och&lt;br /&gt; 
uppgifter godkänna titlarna i samband med fördelningen mellan förlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställes&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;att riksdagen beslutar att den treåriga försöksutgivningen av massmarknadsböcker&lt;br /&gt;
skall ledas av en särskild nämnd samt att utgivningen&lt;br /&gt;
skall ske genom redan befintliga förlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 24 mars 1976&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TORE NILSSON (m)&lt;br /&gt; 
i Agnäs&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TORE NILSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>FZ022314</dok_id>
<subtitel>av herr Nilsson i Agnäs</subtitel>
<filnamn>mot_197576__2314.pdf</filnamn>
<filstorlek>107836</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1975/76:135 om den statliga kulturpolitiken 3</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D077B3BC-2B02-4F17-B5FF-81DBC9C14AD2</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>