3089562 FZ022310 1975/76 2310 mot mot Motion 1975/76:2310 av herr Mattsson i Lane-Herrestad m. fl. Motion Motion 2310 0 1976-03-24 00:00:00 2014-11-03 20:39:37 2014-11-03 00:00:00 med anledning av propositionen 1975/76:135 om den statliga kulturpolitiken av herr Mattsson i Lane-Herrestad m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/FZ022310/text https://data.riksdagen.se/dokument/FZ022310 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ022310 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion</p> </div> <div class="block ml_44"><p style="text-align:right;">Mot. 1975/76</p> <p style="text-align:right;">2310-2313</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1975/76:2310</p> <p>av herr Mattsson i Lane-Herrestad m. fl.<br /> med anledning av propositionen 1975/76:135 om den statliga kulturpolitiken<br /> 3</p> <p>Ett allsidigt kulturutbud, väl tillgängligt för människorna, är av stor betydelse<br /> för utvecklande av gemenskap och samhörighet i samhället och<br /> för att berika människors upplevelsemöjligheter och möjligheter att utveckla<br /> uttrycksformer. Mot den bakgrunden utgör de beslut som tagits i riksdagen<br /> de senaste åren för en utbyggd statlig kulturpolitik värdefulla steg. De förslag<br /> regeringen presenterat i propositioner till 1974 och 1975 års riksdagar har<br /> i väsentliga avsedenden förändrats, utvecklats och förstärkts. I propositionen<br /> 1975/76:135 framhåller utbildningsministern att med årets proposition kommer<br /> 115 milj. kr. att ha tillförts den statliga kulturpolitiken som kostnader<br /> för reformer. 1974 föreslog regeringen 25,5 milj. kr., 1975 föreslogs 28 milj.<br /> och i år föreslås 39,8 milj. eller sammanlagt för de tre åren 93,3 milj. kr.<br /> Riksdagen har således varit pådrivande på kulturpolitikens område.</p> <p>I den nu aktuella propositionen föreslås förbättringar av kulturarbetarnas<br /> ekonomiska villkor, ökad statlig satsning på bildkonsten, försöksverksamhet<br /> med ett massmarknadsförlag i Litteraturfrämjandets regi. Vidare föreslås<br /> vissa organisatoriska åtgärder för kulturminnesvårdens regionala organisation.<br /> Det är uppenbart att regeringen i viss utsträckning tagit intryck av<br /> riksdagens positiva inställning till en utveckling av den statliga kulturpolitiken.<br /> Särskilt vill vi peka på att medlen för statliga konstinköp räknas<br /> upp på ett värdefullt sätt. Men även denna proposition innehåller påtagliga<br /> brister.</p> <p>I det följande kommer vi att bl. a. föreslå en utvecklad utställningsersättning<br /> för konstnärer och större resurser för bevarande och underhåll av<br /> kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och av fornlämningar.</p> <p>Vidare föreslås att länsmuseets sakkunskap och kompetens tas till vara<br /> i den regionala kulturminnesvården och att museerna får huvudansvar för<br /> utställningsverksamheten. Slutligen föreslår vi vissa åtgärder för att främja<br /> massmarknadsutgivning av kvalitetsböcker och att utgivningen också avser<br /> barn- och ungdomslitteratur.</p> <p>Utgångspunkten för våra ställningstaganden är den syn som presenterades<br /> i centerpartiets partimotioner om kulturpolitiken till 1974 och 1975 års riksdagar.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1975/76. 3 sami. Nr 2310-2313</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1975/76:2310</p> </div> <div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Kulturminnesvården</p> <p>Att äldre tiders kultur tas till vara och görs levande och tillgänglig har<br /> stor betydelse för den enskildes trygghet och förankring i tillvaron. Det<br /> är viktigt att insatserna på detta område inriktas på att bevara hela miljöer<br /> - bebyggelsemiljöer och kulturlandskap. De enskilda människornas intresse<br /> och engegemang för dessa frågor måste tas till vara.</p> <p>I enlighet med kulturutskottets betänkande (KrU 1974:15) framhöll 1974<br /> års riksdag beträffande den regionala organisationen för kulturminnesvården<br /> att de organisationsförändringar som skall ske inte får innebära att landsantikvarien/länsmuseet<br /> i ekonomiskt hänseende eller på annat sätt får försämrade<br /> möjligheter att arbeta inom kulturminnesvården. Avsikten var inte<br /> att bygga upp en särskild kulturminnesenhet i länsstyrelsen. Landsantikvarien/länsmuseet<br /> bör i det nya läget behålla sin viktiga uppgift som remissoch<br /> kontaktorgan i förhållande till länsstyrelsen och genom sin fria ställning<br /> samtidigt ha goda möjligheter att vid sidan av det museala och vetenskapliga<br /> arbetet bedriva en informativ och opinionsbildande verksamhet samt lämna<br /> kommunerna hjälp i kulturvårdsarbetet. Det är viktigt att kulturminnesvårdens<br /> organisation utformas enligt de riktlinjer riksdagen lagt fast. Fördelningen<br /> av uppgifter mellan landsantikvarien/länsmuseet och länsstyrelsen<br /> är därvid av avgörande betydelse. Utbildningsministern föreslår att<br /> länsstyrelsen i första hand skall vara det regionala kontaktorganet inom<br /> den regionala kulturminnesvården. Länsmuseet skall dock vara det organ<br /> som i första hand skall lämna kommunerna hjälp i byggnadsärenden och<br /> andra frågor där antikvarisk granskning är nödvändig. Enligt vår mening<br /> innebär propositionens skrivning en starkare markering av länsstyrelsens<br /> ställning i förhållande till landsantikvarien/länsmuseet än vad riksdagens<br /> beslut avsåg. Självfallet är det svårt att entydigt för alla län dra upp riktlinjer<br /> för uppgiftsfördelningen. Den organisation som föreslås för länsstyrelsen<br /> i Stockholm bör inte få bli vägledande för andra län. Som framhålls i propositionen<br /> (s. 260) förutsätter den regionala organisationen att ett aktivt<br /> samarbete kommer till stånd. Enligt vår mening bör ett sådant samarbete<br /> utvecklas så, att landsantikvarien/länsmuseernas sakkunskap och kompetens<br /> tas till vara. Handläggningsrutinerna bör utvecklas så att landsantikvariens/länsmuseets<br /> självständighet i förhållande till länsstyrelsen markeras<br /> klart. Inte minst viktigt är detta i vad gäller de informativa och opinionsbildande<br /> insatserna.</p> <p>Statsbidragen till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen utgör ett<br /> statligt stöd till länsmuseerna. Från den 1 juni 1976 skall det inte ses som<br /> ett direkt stöd till avlöningar utan utgör främst ett allmänt stöd till den<br /> regionala kulturminnesvården och den museiverksamhet som bl. a.<br /> länsmuseerna bedriver. I enlighet med KrU 1974:15 bör detta innebära en<br /> förstärkning av det statliga stödet till Iänsmuseiverksamheten för att<br /> länsmuseet skall kunna fullgöra sin viktiga funktion inom kulturminnes</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2310</p> </div> <div class="block ml_42"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>vården. I detta sammanhang vill vi också erinra om att kulturutskottet<br /> i sitt betänkande 1975/76:29 förutsatt att ett förslag om ett nytt statsbidragssystem<br /> för länsmuseerna kommer att läggas fram för riksdagen vid<br /> nästa riksmöte.</p> <p>Avgörande för de konkreta resultaten inom kulturminnesvården är självfallet<br /> de ekonomiska resurser som står till förfogande. För vård och underhåll<br /> av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader begär riksantikvarieämbetet<br /> en anslagsökning på inemot 7,5 milj. kr. Regeringen föreslår<br /> en ökning med mindre än en tiondel eller 740 000 kr. Däremot faller stora<br /> delar av de principiellt värdefulla resonemang som förs i propositionen till<br /> marken. Om inte staten på ett kraftfullt sätt medverkar i kulturminnesvården,<br /> undandras kommande generationer omistliga kulturella värden. Behovet<br /> av medel är mångdubbelt större än de som regeringen är beredd<br /> att anvisa. Enligt vår mening bör anslaget räknas upp med 5 milj. kr. utöver<br /> regeringens förslag.</p> <p>I detta sammanhang bör också beaktas att de arbetsinsatser det här ofta<br /> är fråga om kräver stor yrkesskicklighet och förmåga att i hantverksmässiga<br /> former ta itu med uppgifterna. Sådant arbete lämpar sig ofta mycket bra<br /> för den äldre arbetskraften. De resurser riksdag och regering förfogar över<br /> för att motverka arbetslöshet, bl. a. inom den s. k. finansfullmakten, bör<br /> därför med fördel kunna användas för insatser inom kulturminnesvården.<br /> Riksdagen bör uttala angelägenheten av att så sker.</p> <p>Utställningse rsättning</p> <p>I propositionen föreslås vissa åtgärder för att förbättra möjligheterna för<br /> konstnärer att presentera sina produkter. Bl. a. föreslås att Riksutställningar<br /> får en permanent organisation och att statens konstmuseer organiseras och<br /> får förbättrade resurser. Staten gör också insatser för att underlätta konstutställningar<br /> genom föreningar och i samlingslokaler. Utbildningsministern<br /> föreslår emellertid inget generellt stöd till konstutställningar. Trots att det<br /> i propositionen framhålls att kommunerna i samarbete med olika organisationer<br /> rimligtvis bäst kan säkerställa ett vitalt utställningsliv ges inget<br /> statsbidrag till konstutställningar i kommunal regi.</p> <p>I propositionen föreslås att Riksutställningars organisation permanentas.<br /> Även om så sker skall enligt vår mening museerna ha huvudansvaret för<br /> utställningsverksamheten. Härigenom kan man nå den viktiga regionala<br /> och lokala förankringen av utställningsverksamheten. Den decentralistiska<br /> målsättningen för kulturpolitiken måste prägla också utställningsverksamheten.<br /> Utan ett klart och entydigt ställningstagande av riksdagen i denna<br /> fråga finns en betydande risk att utställningsverksamheten kommer att centraliseras.</p> <p>Frågan om ersättning av statsmedel till konstnär som ställer ut egna verk<br /> har diskuterats mycket länge. Flera motioner om sådana uställningsersätt</p> <p>1* Riksdagen 1975/76. 3 sami. Nr 2310-2313</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1975/76:2310</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>ningar har ingivits till riksdagen under senare år. De har alla avvisats med<br /> hänvisning till pågående utredningar. Dessa utredningar är nu slutförda.<br /> Såväl i MUS 65:s betänkande Utställningar (SOU 1974:43) som i kulturrådets<br /> betänkande Konstnärerna i samhället (SOU 1975:14) föreslås en statlig utställningsersättning.<br /> Statens kulturråd har i sitt yttrande över ”Konstnärerna<br /> i samhället” skisserat ett eget förslag om statlig utställningsersättning.</p> <p>Sedan 1971 föreligger ett avtal mellan Riksutställningar och KRO om<br /> viss ersättning till konstnärerna för utställda verk. Överenskommelsen omfattar<br /> numera även av NUNSKU (Nämnden för utställning av svensk konst<br /> i utlandet) arrangerade utställningar.</p> <p>Formuleringarna i denna fråga i den särskilda kulturpropositionen är otydliga<br /> och svårbegripliga. Departementschefen synes mena att ersättning bör<br /> utgå vid utställningar som arrangeras av statliga institutioner men att staten<br /> icke bör ta något ansvar i vad angår utställningsersättningar vid av kommun<br /> eller kommunalt stödda organisationer arrangerade utställningar.</p> <p>I sin anslagsframställning för budgetåret 1976/77 framhåller statens kulturråd<br /> att frågan om en mera generell utställningsersättning måste lösas.<br /> Bidragskonstruktionen bör dock först preciseras. Rådet beräknar att erforderliga<br /> medel i ett inledningsskede uppgår till 3 milj. kr. Förhandlingar<br /> med bildkonstnärerna måste föregå ett slutligt ställningstagande.</p> <p>Enligt vår mening måste staten ta på sig ett ansvar för ersättningar till<br /> konstnärerna vid utställningar. Frågeställningarna är numera väl utbredda.<br /> Regeringen bör rimligen på mycket kort tid kunna utarbeta ett förslag så<br /> att det kan föreläggas 1976/77 års riksdag.</p> <p>Massmarknads förlag</p> <p>Centerpartiets ansträngningar på litteraturområdet har syftat till att göra<br /> god litteratur tillgänglig för envar. Det är viktigt att de statliga insatserna<br /> sker efter enkla och klara principer. Detta var vägledande för centerpartiets<br /> inställning till det statliga litteraturstödet. De förslag vi lämnade skulle på<br /> ett verksamt sätt varit ett stöd för utgivning av bra litteratur. Utbildningsministern<br /> framhåller(s. 296) att statens kulturråd med utgångspunkt i vunna<br /> erfarenheter skall söka finna och föreslå lämpliga former för förbättringar<br /> av det nuvarande stödet. Det är angeläget att kulturrådet i denna uppgift<br /> beaktar vårt förslag om ett verksamt litteraturstöd.</p> <p>När det gäller att föra ut god litteratur till en bredare allmämhet är det<br /> viktigt att söka nå människorna i deras vardag. Idén bakom ett massmarknadsföriag<br /> är att ge kvalitetslitteraturen möjlighet att på samma ekonomiska<br /> och andra villkor konkurrera med den nuvarande kiosklitteraturen. Enligt<br /> vår mening är det viktigt att föra ut god litteratur till ett lågt pris i enlighet<br /> med den idé litteraturutredningen förde fram.</p> <p>Beträffande massmarknadsförlagets utformning uttalade litteraturutredningen<br /> följande (s. 342): ”Överläggningar mellan stat och övriga intressenter</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2310</p> </div> <div class="block ml_41"><p>5</p> </div> <div class="block ml_4"><p>- Svenska Bokförläggareföreningen, folkbildningsorganisationerna och Sveriges<br /> Författarförbund - bör inledas så snabbt som möjligt. Eventuellt måste<br /> därefter vissa kompletterande undersökningar göras. Branschen bör, i det<br /> fall man kan uppfylla de givna ambitionerna, ges tillfälle att driva massmarknadsförlaget<br /> i egen regi. Om detta inte är möjligt bör ett speciellt<br /> förlag bildas, med staten, Svenska Bokförläggareföreningen och folkbildningsorganisationerna<br /> som ägare. Formerna för ett sådant företags bildande<br /> och skötsel bör bestämmas först efter förhandlingar mellan ovannämnda<br /> intressenter.”</p> <p>I propositionen föreslås en treårig försöksverksamhet med ett massmarknadsförlag<br /> i litteraturfrämjandets regi. Det första året skall utgivningen avse<br /> 10 titlar och de två därpå följande åren 18 titlar. Den enskilda bokens pris<br /> beräknas till ca 5 kr. Försöksverksamheten avser endast vuxenlitteratur.</p> <p>Litteraturutredningen redovisade att utgivningen av seriös skönlitteratur<br /> som regel ger underskott. Ett fåtal titlar som säljs i stora upplagor ger förlagen<br /> deras ekonomiska ryggrad och tryggar en mera bred utgivning. Dessa bärande<br /> titlar trycks som regel - efter originalutgåvan - dels som bokklubbsbok,<br /> dels som pocket, och de har avgörande betydelse för förlagens ekonomi<br /> och verksamhet.</p> <p>En massmarknadsutgivning måste nära nog självfallet knytas just till dessa<br /> tämligen få böcker, som kan nå en bred läsekrets. Av detta skäl är det<br /> angeläget att ett massmarknadsförlags utgivning inte kommer i konflikt<br /> med den ordinarie förlagsverksamheten. Risk finns att sådana konflikter<br /> kan komma att uppstå om en massmarknadsutgivning av kvalitetsböcker<br /> kommer till stånd utan hänsynstagande till den ordinarie bokutgivningen.</p> <p>Litteraturfrämjandets idé är att främst genom lotterier dels anskaffa medel<br /> för författarstipendier, dels sprida goda böcker och stimulera bokläsandet.<br /> Inte minst genom sin fokrörelseanknytning har man lyckats utomordentligt<br /> väl. Litteraturfrämjandet var under en lång period författarnas viktigaste<br /> stipendieutdelande organ. Vi har den största respekt för stiftelsens verksamhet.<br /> Även om mycket talar för litteraturutredningens förslag om ett<br /> massmarknadsförlag i branschens egen regi kan vi med vissa förbehåll acceptera<br /> en försöksverksamhet med Litteraturfrämjandet som huvudman.</p> <p>Det synes uppenbart att man inte överlagt med representanter för de<br /> konventionella distributionskanalerna, bokhandeln och pressbyrån om de<br /> speciella problem som är förknippade med saluförandet av denna lågprisvara.<br /> Man förutsätter en arbetsplatsförsäljning men berör inte den omständigheten<br /> att tidigare sådan försäljning (FlB.s folkböcker, Bonniers folkbibliotek) efter<br /> att anta! år av framgång därefter misslyckats. Man har inte klarat ut relationerna<br /> mellan massmarknadsförlaget och bokförläggarna. Departementschefen<br /> uttalar här endast en förhoppning. Inte heller författarnas ställning<br /> och medverkan i massmarknadsutgivningen har klarats ut.</p> <p>I propositionen anmäler utbildningsministern att det i folkrörelserna och<br /> till dem anknutna förlag finns planer på en massmarknadsutgivning av barn</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2310</p> </div> <div class="block ml_41"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>och ungdomslitteratur som skulle kunna starta i stort sett samtidigt med<br /> Litteraturfrämjandets utgivning. Vi har inte kunnat fl dessa planer bestyrkta.</p> <p>Litteraturutredningens förslag avsåg massmarknadsutgivning såväl av<br /> vuxenlitteratur som av barn- och ungdomslitteratur. När en samhällsstödd<br /> massmarknadsutgivning av kvalitetsböcker nu kommer till stånd är det<br /> angeläget att verksamheten också omfattar de åldersgrupper där läsvanorna<br /> i hög grad grundlägges. Utan tillgång till god litteratur till ett överkomligt<br /> pris väljer många unga att tillfredsställa sitt läsbehov genom serietidningar<br /> och liknande. Regeringen bör därför ges i uppdrag att snarast ta initiativ<br /> för att åstadkomma en massmarknadsutgivning av barn- och ungdomslitteratur<br /> i huvudsak enligt samma riktlinjer som bör gälla för vuxenlitteraturen.</p> <p>De brister i propositionen vi pekat på är av den karaktären att de kan<br /> äventyra hela försöksverksamheten med ett massmarknadsförlag. För att<br /> så inte skall ske bör riksdagen precisera villkor för verksamheten i vissa<br /> avseenden. En nära samverkan mellan Litteraturfrämjandet och Sveriges<br /> bokförläggareförening måste åstadkommas - lämpligen genom en minoritetsrepresentation<br /> i det nya förlagets styrelse eller motsvarande organ. Författarnas<br /> ställning och ekonomiska villkor måste skyndsamt klaras ut genom<br /> förhandlingar. Propositionen håller frågan om originalutgivning av böcker<br /> genom massmarknadsförlaget öppen, även om det till övervägande delen<br /> är fråga om återutgivning. Ett villkor för originalutgivning måste enligt<br /> vår mening vara att samförstånd råder med de ordinarie bokförlagen.</p> <p>Redan litteraturutredningen pekade på bokhandelns vikande lönsamhet;<br /> sedan dess har situationen förvärrats. Massmarknadsförlaget kan komma<br /> att ytterligare försämra den ekonomiska situationen för bokhandel och antikvariat.<br /> En skyndsam utvärdering av bokhandelns och antikvariatens ekonomiska<br /> situation bör göras, och regeringen bör lämna förslag om ett verksamt<br /> stöd.</p> <p>Som statens kulturråd framhåller måste de statliga insatserna för fritt<br /> kollektivt skapande i enlighet med 1974 och 1975 års kulturbeslut utökas<br /> kraftigt. Genom amatörgrupper, mindre ensembler och fria grupper utvecklas<br /> och nydanas kulturlivet i vad gäller uttrycksformer och distributionsformer.<br /> Dessa aktiviteter har ofta en mycket stor betydelse för samhällsdebatten.<br /> Det är därför angeläget att samhället ekonomiskt stödjer det fria kollektiva<br /> skapandet så att verksamheten kan utvecklas. För att de statliga bidragen<br /> skall motsvara dessa aktiviteters betydelse inom kulturlivet bör bidraget<br /> räknas upp med 3 milj. kr.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2310</p> </div> <div class="block ml_42"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Hemställan</p> <p style="margin-left:39px;">Med stöd av det anförda hemställes<br /> att riksdagen beslutar</p> <p style="margin-left:58px;">1. uttala att landsantikvarien/länsmuseet även fortsättningsvis<br /> skall ha självständiga uppgifter inom den regionala kulturminnesvården<br /> i enlighet med vad som anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:58px;">2. att till Riksantikvarieämbetet: Värd och underhåll av fornlämningar<br /> och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse anvisa ett i förhållande<br /> till regeringens förslag med 5 milj. kr. förhöjt reservationsanslag<br /> på 8 300000 kr.,</p> <p style="margin-left:58px;">3. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförts beträffande möjligheterna att av arbetsmarknadspolitiska<br /> skäl inom ramen för finansfullmakten vidta åtgärder inom<br /> kulturminnesvården,</p> <p style="margin-left:58px;">4. att hos regeringen begära att förslag skyndsamt förelägges riksdagen<br /> beträffande utställningsersättning för konstnärer,</p> <p style="margin-left:58px;">5. uttala att museerna skall ha huvudansvaret för utställningsverksamheten,</p> <p style="margin-left:58px;">6. att hos regeringen begära att initiativ snarast tas för utgivning<br /> av prisbillig kvalitetslitteratur för barn och ungdom,</p> <p style="margin-left:58px;">7. att som villkor för statligt stöd till ett massmarknadsförlag skall<br /> gälla att a) en nära samverkan mellan litteraturfrämjandet och<br /> Bokförläggareföreningen åstadkommes, b) originalutgivning ej<br /> sker inom massmarknadsförlaget utan samförstånd med de ordinarie<br /> bokförlagen, c) förhandlingar med författarna sker beträffande<br /> villkoren för deras medverkan i massmarknadsutgivningen<br /> - allt i enlighet med vad som anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:58px;">8. att hos regeringen begära en skyndsam utvärdering samt förslag<br /> angående stöd till bokhandeln och antikvariaten,</p> <p style="margin-left:58px;">9. att till Bidrag till vissa ändamål inom statens kulturråds ansvarsområde<br /> anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med<br /> 3 milj. kr. förhöjt reservationsanslag av 31 770 000 kr. avseende<br /> ökat stöd för fritt kollektivt skapande.</p> <p>Stockholm den 24 mars 1976</p> <p>LENNART MATTSSON (c)<br /> i Lane-Herrestad</p> <p>P. O. SUNDMAN (c)</p> <p>KARL-ERIC NORRBY (c)</p> <p>OLLE ERIKSSON (c)<br /> i Ulfsbyn</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">ANNA ELIASSON (c)<br /> KERSTIN GÖTHBERG (c)<br /> GUNDE RANESKOG (c)</p> </div> </div> </div> 0 LENNART MATTSSON c 1 undertecknare 0 P. O. SUNDMAN c 2 undertecknare 0 KARL-ERIC NORRBY c 3 undertecknare 0 OLLE ERIKSSON c 4 undertecknare 0 ANNA ELIASSON c 5 undertecknare 0 KERSTIN GÖTHBERG c 6 undertecknare 0 GUNDE RANESKOG c 7 undertecknare FZ022310 av herr Mattsson i Lane-Herrestad m. fl. mot_197576__2310.pdf 180200 pdf med anledning av propositionen 1975/76:135 om den statliga kulturpolitiken https://data.riksdagen.se/fil/795AD142-66BA-4269-83D6-2D2C156A2B9D