<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3089559</hangar_id>
 <dok_id>FZ022308</dok_id>
 <rm>1975/76</rm>
 <beteckning>2308</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1975/76:2308 av herr Hermansson m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2308</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1976-03-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 20:39:35</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1975/76:135 om den statliga kulturpolitiken 3</titel>
 <subtitel>av herr Hermansson m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/FZ022308/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/FZ022308</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ022308</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1975/76:2308&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av herr Hermansson m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1975/76:135 om den statliga kulturpolitiken&lt;br /&gt;
3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturpolitiken kan aldrig vara neutral. Kulturen kan inte ses isolerad&lt;br /&gt; 
från klasskampen. Kulturen är ett av uttrycken för de klassförhållanden&lt;br /&gt; 
som råder i dagens monopolkapitalistiska Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarrörelsen tog från första början upp den socialistiska kulturkampen.&lt;br /&gt; 
Den slog vakt om de progressiva och levande inslagen i det historiska kulturarbetet.&lt;br /&gt;
”Egendomslösa som vi var, närmade vi oss det hopsamlade med&lt;br /&gt; 
ängslan till en början, fyllda av vördnad, tills det blev klart för oss, att&lt;br /&gt; 
vi måste fylla allt detta med våra egna värderingar, att det samlande begreppet&lt;br /&gt;
kunde bli användbart först när det utsade något om våra livsvillkor&lt;br /&gt; 
och om svårigheterna och egendomligheterna i våra tankeprocesser.” (Peter&lt;br /&gt; 
Weiss: Motståndets estetik.) Samtidigt tillförde arbetarklassen kulturskapandet&lt;br /&gt;
sina egna erfarenheter och började skapa en kultur präglad av sina&lt;br /&gt; 
socialistiska ideal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den demokratiska och socialistiska kulturkampen får allt större betydelse&lt;br /&gt; 
i arbetarrörelsens allmänna verksamhet. Det sammanhänger med de allmänna&lt;br /&gt;
förändringar som skett av det kapitalistiska samhällssystemet och&lt;br /&gt; 
i sammanhang därmed av borgarklassens ställning, också till kulturen. Under&lt;br /&gt; 
kapitalismens uppgångsperiod var kulturens sociala bas den välbärgade och&lt;br /&gt; 
”bildade” borgarklassen. Borgarklassen var kulturbärande klass i den meningen&lt;br /&gt;
att den finansierade kulturen. Kulturprodukterna började bli handelsvaror,&lt;br /&gt;
men för deras framställning svarade fortfarande väsentligen enskilda&lt;br /&gt;
konstnärer och författare. Deras kamp för att förstå och utvidga verkligheten&lt;br /&gt;
präglade deras skapelser. Kvalitetskravet sattes högt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kultur som dominerar under monopolkapitalismen har en annan&lt;br /&gt; 
karaktär. Den antar alltmer karaktären av industriell bearbetning och direkt&lt;br /&gt; 
exploatering av arbetarklassens och medelklassens fritid. Den härskande&lt;br /&gt; 
kulturen är inte längre vad man kan kalla ”konstkulturen” utan den monopolkapitalistiska&lt;br /&gt;
”massproduktionskulturen”. Veckotidningspress, filmindustri,&lt;br /&gt;
videogram, radio, TV, grammofonindustri är delar av den monopolistiska&lt;br /&gt;
kulturen, som tillsammans utgör en medvetandeindustri avsedd&lt;br /&gt; 
att påverka arbetarklassen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Monopolkapitalets massproduktionskultur har s. k. lönsamhet och profit&lt;br /&gt; 
som sina kriterier. Den är ointresserad av kvalitet, den gör inte anspråk&lt;br /&gt; 
på att tillfredsställa reella behov hos människor, dess legitimering är att&lt;br /&gt; 
den ger vinst och att dess reklam är framgångsrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommersialiseringen spelar en tilltagande roll inom kultursektorn. Sam&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1976. 3 samt. Nr 2306-2309&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2308&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;tidigt ökar koncentrationen och monopoliseringen, här liksom inom andra&lt;br /&gt; 
områden. Storfinansen har slagit under sig avgörande delar av medvetandeindustrin.&lt;br /&gt;
De stora internationella koncernernas verksamhet spelar en&lt;br /&gt; 
allt större roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarrörelsen måste ta upp och fullfölja kampen mot kommersialiseringen&lt;br /&gt;
och monopoliseringen av kulturen. Den måste försvara mänsklighetens&lt;br /&gt;
progressiva kulturarv och samtidigt kämpa för en socialistisk kultursyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna socialistiska kulturkamp kan arbetarklassen ingå förbund med&lt;br /&gt; 
avgörande delar av kulturarbetarna. Dessa har under de senaste åren alltmera&lt;br /&gt; 
radikaliserats. Kulturarbetarna har som grupp alltmer kommit att spela rollen&lt;br /&gt; 
av motvikt mot den kommersiella massproduktionskulturen. Deras arbete&lt;br /&gt; 
är en viktig del av kulturkampen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kampen mot de kapitalistiska monopolen och deras inflytande över&lt;br /&gt; 
kulturlivet bör arbetarrörelsen och de progressiva kulturarbetarna också söka&lt;br /&gt; 
påverka den statliga kulturpolitikens utformning. Viktiga delar av kulturen&lt;br /&gt; 
är delar av statsapparatens verksamhetsområde under monopolkapitalismen.&lt;br /&gt; 
Radio, TV, teatrar, bibliotek, museer är institutioner som spelar en allt större&lt;br /&gt; 
roll för den del av klasskampen som kulturpolitiken utgör. Dessa kulturinstitutioner&lt;br /&gt;
är i dag delar av en apparat för reproduktion av den härskande&lt;br /&gt; 
ideologin, men formellt är de underställda den lagstiftning som reglerar frioch&lt;br /&gt;
rättigheter i den borgerliga demokratin. På dessa institutioner görs ständiga&lt;br /&gt;
försök att tysta kritiska röster i namn av opartiskhet och neutralitet.&lt;br /&gt; 
Detta är i själva verket försök att begränsa yttrande- och tryckfriheten. Därför&lt;br /&gt; 
är det viktigt att med alla medel kämpa för demokratiska rättigheter på&lt;br /&gt; 
dessa institutioner. Det är rättigheter som inte är begränsade särintressen&lt;br /&gt; 
hos kulturarbetare eller andra grupper. Det är arbetarklassens och demokratins&lt;br /&gt;
intressen som försvaras i denna kamp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är några ståndpunkter utifrån vilka vpk tar ställning till konkreta&lt;br /&gt; 
åtgärder som gäller kulturpolitiken. Vad beträffar de förslag som framförs&lt;br /&gt; 
i regeringens proposition om den statliga kulturpolitiken 3 vill vi som allmän&lt;br /&gt; 
kritik anföra att förslagen i huvudsak har en begränsat teknisk karaktär,&lt;br /&gt; 
bakom vilken döljer sig den falska föreställningen om kulturpolitikens förmenta&lt;br /&gt;
neutralitet och opartiskhet. En sådan "teknisk” inställning blir i själva&lt;br /&gt; 
verket ett stöd åt den nuvarande maktstrukturen på kulturområdet, dvs.&lt;br /&gt; 
åt tilltagande kommersialisering, massproduktionskulturoch monopolmakt.&lt;br /&gt; 
Propositionen tar heller inte till vara de möjligheter till nya arbetsuppgifter&lt;br /&gt; 
som de senaste årens utredningar - SIA, Barns fritid etc. - pekar på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturpolitiska åtgärder måste klart syfta till att bekämpa och bryta monopolmakt&lt;br /&gt;
och kommersialisering. De måste ha som målsättning att försvara&lt;br /&gt; 
det progressiva kulturarvet och att befordra en socialistisk kultursyn. Först&lt;br /&gt; 
då kan den relativt betydande ökning som under de senaste åren skett&lt;br /&gt; 
av de statliga anslagen till kulturändamål och de förbättrade ekonomiska&lt;br /&gt; 
villkoren för grupper av kulturarbetare få en avgörande betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2308&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Till enskilda frågor i propositionen om den statliga kulturpolitiken 3 vill&lt;br /&gt; 
vpk framföra följande synpunkter och förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Ersättningen till konstnärer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från konstnärernas egen sida har med skärpa framförts kravet på ersättning&lt;br /&gt;
för nyttjande av utfört arbete som princip för statens insatser för&lt;br /&gt; 
kulturarbetarna. I det av Konstnärernas riksorganisation, KRO, utformade&lt;br /&gt; 
fackliga och kulturpolitiska programmet ställs krav på såväl utställningsersättning&lt;br /&gt;
som visningsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KRO kräver utställningsersättning när konstnären ställer sina arbeten till&lt;br /&gt; 
allmänhetens förfogande genom utställning. Denna ersättning skall utgå&lt;br /&gt; 
därför att publiken på en utställning tar del av ett samlat arbetsresultat&lt;br /&gt; 
jämfört med offentliga framträdanden inom andra konstarter. Den skall&lt;br /&gt; 
inte relateras till eventuell försäljning. Villkoren skall regleras genom avtal&lt;br /&gt; 
med utställningsarrangörerna. Staten bör i detta sammanhang genom bidrag&lt;br /&gt; 
underlätta för parterna att träffa avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KRO kräver också visningsersättning. Den utställningsverksamhet som&lt;br /&gt; 
i dag äger rum med verk som inte längre är i konstnärens ägo sker utan&lt;br /&gt; 
ersättning. Denna utställningsverksamhet bör principiellt jämställas med&lt;br /&gt; 
biblioteksutlåningen av böcker, anför KRO. En visningsersättning är ett&lt;br /&gt; 
nödvändigt komplement till utställningsersättningen. Den kan byggas upp&lt;br /&gt; 
efter mönster av biblioteksersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk, som redan tidigare i motioner tagit upp frågan om utställningsersättning,&lt;br /&gt;
ansluter sig till det principiella kravet på utställningsersättning&lt;br /&gt; 
och visningsersättning. Den konkreta utformningen bör snabbutredas av&lt;br /&gt; 
regeringen under överläggningar med konstnärernas fackliga organisationer.&lt;br /&gt; 
Vpk föreslår alltså&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O att ersättning för nyttjande godtas som princip för statens insatser för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstnärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O att regeringen i samråd med konstnärernas fackliga organisationer snabbutreder&lt;br /&gt;
den konkreta utformningen av utställningsersättning och visningsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Procentregeln för konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om uppdrag och arbete åt de utövande konstnärerna i enlighet&lt;br /&gt; 
med samhällets kulturella behov ligger till grund för idén om en procentregel&lt;br /&gt; 
för konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnader. Procentregeln innebär&lt;br /&gt; 
ett fastställande av att konsten är en organisk beståndsdel av den nya miljö&lt;br /&gt; 
som formas i samhället. Den tryggar samtidigt ett visst minimum av arbetsuppgifter&lt;br /&gt;
åt konstnärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan år 1937 fattade riksdagen principbeslut om att "ett icke alltför&lt;br /&gt; 
ringa belopp, i allmänhet inte understigande en procent av byggnadskost&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2308&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;naderna”, skulle anslås till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader.&lt;br /&gt; 
Regeln har emellertid aldrig tillämpats fullt ut. Enligt propositionen motsvarar&lt;br /&gt;
det särskilda fbrvärvsanslaget, som utgår sedan budgetåret 1966/67,&lt;br /&gt; 
innevarande budgetår ca 0,5 % av de totala statliga byggkostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vpk:s åsikt, redan tidigare framförd i motioner, bör procentregeln&lt;br /&gt; 
bli riktningsgivande beträffande anslagen till konstnärlig utsmyckning av&lt;br /&gt; 
offentliga byggnader. Denna regel gäller nybyggnation. För äldre och förhyrda&lt;br /&gt;
lokaler bör särskilda medel anvisas. Procentregeln bör utvidgas så&lt;br /&gt; 
att en viss procent till konstnärlig utsmyckning ingår i de statliga bidrag&lt;br /&gt; 
för offentliga byggnader, såsom skolor och sjukhus, till vilka kommuner&lt;br /&gt; 
och landsting är berättigade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill understryka det angelägna i att de miljöskapande och konstnärliga&lt;br /&gt; 
insatserna kommer in redan på projekteringsstadiet. Detta bör emellertid&lt;br /&gt; 
inte utgöra något hinder för tillämpning av procentregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk kräver&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;0 att procentregeln blir riktningsgivande beträffande anslagen till konstnärlig&lt;br /&gt;
utsmyckning av offentliga byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Arbets- och utställningslokaler för konstnärer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del av konstnärernas verksamhet redovisas i utställningsform.&lt;br /&gt; 
Ändamålsenliga utställningslokaler utgör en förutsättning för denna redovisning.&lt;br /&gt;
Kravet på kommunala utställningslokaler har länge förts fram av&lt;br /&gt; 
konstnärernas organisationer. Det har också rests i motioner av vpk. Målsättningen&lt;br /&gt;
bör vara minst en utställningslokal i varje kommun, varvid staten&lt;br /&gt; 
förutsätts lämna bidrag till verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även behovet av ändamålsenliga arbetslokaler för den konstnärliga verksamheten&lt;br /&gt;
i form av ateljéer och verkstäder är stort. Kommunerna måste&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 sin byggnadsplanering ta hänsyn till detta behov. En stor del av det äldre&lt;br /&gt; 
ateljébeståndet har försvunnit genom sanering. Kostnaderna för nybyggda&lt;br /&gt; 
ateljéer överstiger ofta konstnärernas betalningsförmåga. Statliga och kommunala&lt;br /&gt;
subventioner bör utgå till ateljéer och verkstäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk kräver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0 att varje kommun svarar för minst en utställningslokal för konst,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:26px;"&gt;O att kommunerna i sin byggnadsplanering tar hänsyn till behovet av&lt;br /&gt; 
ateljéer och verkstäder för konstnärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. Fria grupper och centrumbildningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framhållits i det inledande avsnittet är det svenska kulturlivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 dag starkt präglat av de motsättningar som karakteriserar samhället i stort.&lt;br /&gt; 
Kapitalkoncentrationen och monopoliseringstendenserna ger storfinansen&lt;br /&gt; 
ett avgörande inflytande också över kulturen. Konstnärernas verksamhet&lt;br /&gt; 
har allt svårare att fä plats, deras arbetsersättningar är ofta låga och deras&lt;br /&gt; 
insatser har att konkurrera med kommersiella masskulturprodukter. Kul&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2308&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;turarbetarnas oppositionsställning mot den kommersiella kulturens makthavare&lt;br /&gt;
har accentuerats. Nya vägar har brutits för att sprida den progressiva,&lt;br /&gt; 
seriöst arbetande kulturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är bakgrunden till att kulturlivet i Sverige i dag rymmer en betydelsefull&lt;br /&gt;
sektor som innefattar fria grupper och ensembler samt de olika&lt;br /&gt; 
centrumbildningarna. Genom sammanslutningar av typen Författarcentrum&lt;br /&gt; 
och Teatercentrum bedrivs ett framgångsrikt uppsökande och arbetsförmedlande&lt;br /&gt;
arbete av och bland konstnärer. Centrumbildningarna och de fria grupperna&lt;br /&gt;
utgör ett viktigt alterntiv till monopolens masskultur. Det är viktigt&lt;br /&gt; 
att de fria grupperna och centrumbildningarna ges ett ökat stöd så att de&lt;br /&gt; 
kan utvecklas och mera effektivt föra kampen mot monopolmakten över&lt;br /&gt; 
kulturlivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk kräver&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;O att bidragen för teater-, dans- och musikverksamhet i mindre ensembler&lt;br /&gt; 
och fria grupper ökas med ytterligare 3,1 milj. kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;O att bidragen för verksamheten vid centrumbildningar på teaterns, dansens,&lt;br /&gt;
musikens, filmens, bildkonstens och litteraturens område höjs med&lt;br /&gt; 
ytterligare 1,0 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;E. Riksutställningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet som under en mer än tioårig försöksperiod bedrivits&lt;br /&gt; 
av Riksutställningar har visat sig ha en mycket stor och positiv betydelse.&lt;br /&gt; 
Vi uttalar vår tillfredsställelse över propositionens förslag att organisationen&lt;br /&gt; 
nu får en fast form. Vad beträffar riktlinjerna för den fortsatta verksamheten&lt;br /&gt; 
vill vi understryka betydelsen av de allmänt informerande och debatterande&lt;br /&gt; 
utställningar kring samhälls- och miljöfrågor samt andra allmänpolitiska&lt;br /&gt; 
problem som framställts av Riksutställningar. Det är viktigt att denna del&lt;br /&gt; 
av verksamheten också i fortsättningen ges stort utrymme. Det är också&lt;br /&gt; 
viktigt att Riksutställningar kan nå ut till alla orter i landet, så att hela&lt;br /&gt; 
befolkningen kan ta del av utställningsverksamheten. Vi anser det därför&lt;br /&gt; 
riktigt att, såsom även statens kulturråd gjort, aktualisera ett särskilt bidrag&lt;br /&gt; 
till vandringsutställningar och övriga större tillfälliga utställningar, avsett&lt;br /&gt; 
för museer med begränsade utställningsanslag. Anslaget bör för nästa budgetår&lt;br /&gt;
uppgå till 1,0 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;O att till Riksutställningar anvisas ett särskilt anslag för vandringsutställningar&lt;br /&gt;
och övriga större tillfälliga utställningar, avsett för museer med&lt;br /&gt; 
begränsade utställningsanslag, av 1,0 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;F. Arbetarrörelsens arkiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska arbetarklassens kulturtraditioner utgörs i första hand av dess&lt;br /&gt; 
kamptraditioner, dess tidiga kamp för organisationsrätten, dess organisering&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2308&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;av fackföreningar, dess politiska kamp, dess hyreskamp. Men även inom&lt;br /&gt; 
litteratur, måleri, teater och musik finns många exempel på konstnärliga&lt;br /&gt; 
insatser som inneburit solidaritetsförklaringar med arbetarklassen och varit&lt;br /&gt; 
en del av dess ideologiska kamp. Denna del av arbetarklassens historia&lt;br /&gt; 
förtigs eller förvanskas av den härskande ideologin i undervisningen och&lt;br /&gt; 
massmedia. En av den socialistiska kulturkampens viktiga ideologiska uppgifter&lt;br /&gt;
i dag är att försvara och dra lärdom ur denna tradition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarrörelsens arkiv spelar en viktig roll för att bevara och vidareföra&lt;br /&gt; 
arbetarrörelsens kulturtraditioner i vid mening. Arkivets resurser är emellertid&lt;br /&gt;
otillräckliga för att det skall kunna fullgöra alla sina viktiga uppgifter.&lt;br /&gt; 
Vpk anser det angeläget att Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv ges ett ökat&lt;br /&gt; 
stöd och föreslår i första hand att det utgående bidraget för nästa budgetår&lt;br /&gt; 
höjs till av stiftelsen begärda 580 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk kräver alltså&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O att Arbetarrörelsens arkiv för nästa budgetår ges ett bidrag av 580 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G. Massmarknadsförlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk anser att ett massmarknadsförlag kan spela en viss kulturpolitisk&lt;br /&gt; 
roll om det inte enbart utformas med tanke på nya distributionsvägar och&lt;br /&gt; 
försälj ningsformer utan framför allt som ett verksamt instrument mot monopoliseringen&lt;br /&gt;
inom bokproduktionen. Massmarknadsförlaget bör därför i&lt;br /&gt; 
första hand samarbeta med folkrörelseanknutna förlag samt progressiva småförlag.&lt;br /&gt;
Detta samarbete bör dels ta formen av en representation i utgivningsrådet/styrelsen,&lt;br /&gt;
dels ta initiativ till utgivning såväl från förlagens som&lt;br /&gt; 
från utgivningsrådets sida. Det är också angeläget att Sveriges författarförbund&lt;br /&gt;
är representerat i styrelsen/utgivningsrådet. En tydlig markering av&lt;br /&gt; 
samarbetet med ovan nämnda förlagstyper på bekostnad av samarbetet med&lt;br /&gt; 
storförlagen är desto viktigare som det ligger i massmarknadsförlagets idé&lt;br /&gt; 
att utgivningen måste öka i omfattning för att effekten inte enbart skall&lt;br /&gt; 
bli marginell. Även om de progressiva småförlagen i dag endast har en&lt;br /&gt; 
begränsad utgivning av sådan typ som lämpar sig för massmarknadsutgivning&lt;br /&gt;
kan massmarknadsförlagets kommande expansion bedömas som&lt;br /&gt; 
ett hot mot småförlagens möjligheter att i framtiden inrikta sin utgivning&lt;br /&gt; 
på folkbokserier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kompensera de redan i dag hårt trängda småförlagen föreslår vpk&lt;br /&gt; 
inom ramen för det nu befintliga litteraturstödet dels en höjning av den&lt;br /&gt; 
summa som är avsatt för kreditgaranti till förlagen, dels en förändring av&lt;br /&gt; 
författningen så att kravet på bankgaranti för en fjärdedel av beloppet utgår,&lt;br /&gt; 
dels en bidragskonstruktion som är möjlig att utnyttja för icke-kommersiella&lt;br /&gt; 
förlag (t. ex. Författares bokmaskin). Men framför allt vill vpk peka på att&lt;br /&gt; 
en utgivning av litteraturstödet i dess nuvarande form gagnar småförlagens&lt;br /&gt; 
utgivning. I motionen 1975/76:316 föreslog vpk en utvidgning av stödet&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2308&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;till facklitteratur. F. n. är det endast ett 25-tal standardverk i översättning&lt;br /&gt; 
som får stöd. En utvidgning av stödet till facklitteratur skulle dels kunna&lt;br /&gt; 
gynna den svenskproducerade facklitteraturen, dels innebära ett stöd åt den&lt;br /&gt; 
typ av debattlitteratur som inte faller under kriterierna för skönlitteratur&lt;br /&gt; 
(böcker som Sven Lindqvists ”Arbetsbyte”, och Simon Broyelles ”Halva&lt;br /&gt; 
himlen” har inte fått stöd). Inte minst om det utformas som ett produktionsstöd&lt;br /&gt;
har det möjlighet att fungera som ett reellt stöd till småförlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk vill också påpeka det flagrant felaktiga i att ett massmarknadsförlag,&lt;br /&gt; 
vars styrka bl. a. ligger i att använda sig av ett icke-konventionellt distributionssystem,&lt;br /&gt;
inte från början omfattar barn- och ungdomslitteratur. Det&lt;br /&gt; 
stora utnyttjandet av barn- och ungdomslitteratur i bibliotekens bokutlåning&lt;br /&gt; 
på arbetsplatser har visat på att distributionsvägar som når föräldrar också&lt;br /&gt; 
når barnen och att det intresse för litteratur som kan väckas i ett uppsökande&lt;br /&gt; 
arbete också kan omfatta barnlitteratur. Dessutom råder inget tvivel om&lt;br /&gt; 
att barn utgör den mest exploaterade gruppen när det gäller det konventionella&lt;br /&gt;
massmarknadsutbudet. Vpk föreslår därför att massmarknadsförlaget&lt;br /&gt;
redan under första försöksåret omfattar också en barn- och ungdomsutgivning&lt;br /&gt;
av samma omfattning som böcker för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Massmarknadsförlaget kan, i synnerhet med den ringa omfattning utgivningen&lt;br /&gt;
har under försökstiden, ses som ett försök till kamp mot kommersialismen&lt;br /&gt;
på villkor som delvis är kommersialismens egna. Litteraturutredningen&lt;br /&gt;
ägnade stor uppmärksamhet åt kioskförsäljningen, dock utan&lt;br /&gt; 
att föreslå några reformer. Stellan Arvidson tog upp frågan om kioskförsäljning&lt;br /&gt;
i ett särskilt yttrande till L68 och föreslog en kommunalisering&lt;br /&gt; 
av kioskväsendet, vilket skulle knytas till en kommunalägd bokhandel.&lt;br /&gt; 
Pressbyrån, som har det i särklass mest vittförgrenade försäljningsnätet inom&lt;br /&gt; 
boksektorn, har i dag en så betydelsefull roll i bokdistributionen att ett&lt;br /&gt; 
samhälleligt ägande är motiverat. Vpk föreslår därför att Pressbyrån förstatligas,&lt;br /&gt;
inte minst med tanke på dess monopol på kioskverksamhet på&lt;br /&gt; 
järnvägens mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill vpk påpeka det olyckliga i bristen på samordning när det&lt;br /&gt; 
gäller kulturpolitiska och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De bidrag och&lt;br /&gt; 
kreditlån som t. ex. givits B. Wahlströms förlags Bookomatic-tryckeri i Falun&lt;br /&gt; 
(för tryckning av undermålig kiosklitteratur) uppgår till ett belopp av ungefär&lt;br /&gt; 
samma storlek som hela det statliga litteraturstödet under innevarande budgetår.&lt;br /&gt;
Det kan omöjligt vara meningsfullt att staten arbetar fram och satsar&lt;br /&gt; 
på en kulturpolitik som sedan av arbetsmarknadsskäl saboteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i ovan sagda föreslår vpk&lt;br /&gt; 
O att progressiva småförlag, folkrörelseanknutna förlag samt Sveriges författarförbund&lt;br /&gt;
(såväl barn- och ungdoms-, som vuxenförfattare) blir representerade&lt;br /&gt;
i massmarknadsförlagets styrelse/utgivningsnämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;O att förlagen, i synnerhet småförlagen, kompenseras genom höjning av&lt;br /&gt; 
summan för statlig kreditgaranti till 4 milj. kr., med uteslutande av kravet&lt;br /&gt; 
på bankgaranti,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2308&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;O att ett särskilt bidrag inrättas åt icke-kommersiella förlag,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;O höjning av litteraturstödet för facklitteratur till 1,7 milj. kr. (ca 100 titlar)&lt;br /&gt; 
samt för utländsk skönlitteratur i översättning med 500 000 kr. (ca 40&lt;br /&gt; 
titlar),&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;O ökning av bidraget till massmarknadsförlaget med 1 000 000 kr. för att möjliggöra&lt;br /&gt;
en barnboksutgi vning av samma omfattning som den planerade utgivningen&lt;br /&gt;
för vuxna,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;O förstatligande av Pressbyrån,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;O samordning av arbetsmarknadspolitiska och kulturpolitiska åtgärder så&lt;br /&gt; 
att de förra inte eliminerar de senare.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:242px;"&gt;*&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Med godkännande av propositionens förslag i övrigt föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;att riksdagen beslutar&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:36px;text-align:right;"&gt;1. att ersättning för nyttjande i enlighet med vad som anges i&lt;br /&gt; 
motionen godtas som princip för statens insatser för konstnärer,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;2. att hos regeringen hemställa att i samråd med konstnärernas&lt;br /&gt; 
fackliga organisationer snabbutreda den konkreta utformningen&lt;br /&gt;
av utställningsersättning och visningsersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;3. att procentregeln skall vara riktningsgivande för anslagen till&lt;br /&gt; 
konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;4. att uttala att varje kommun bör svara för minst en utställningslokal&lt;br /&gt;
för konst,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;5. att hos regeringen begära förslag om statsbidrag för anläggning&lt;br /&gt; 
och drift av kommunala utställningslokaler för konst,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;6. att uttala att kommunerna i sin byggnadsplanering bör ta hänsyn&lt;br /&gt;
till behovet av ateljéer och verkstäder för konstnärer,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;7. att under 14.7 bidragen för teater-, dans- och musikverksamhet&lt;br /&gt; 
i mindre ensembler och fria grupper ökas med ytterligare 3,1&lt;br /&gt; 
milj. kr. till sammanlagt 8,2 milj. kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;8. att under 14.7 bidragen för verksamheten vid centrumbildningar&lt;br /&gt;
på teaterns, dansens, musikens, filmens, bildkonstens&lt;br /&gt; 
och litteraturens område ökas med ytterligare 1,0 milj. kr. till&lt;br /&gt; 
sammanlagt 2,6 milj. kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;9. att till Riksutställningar anvisas ett särskilt anslag för vandringsutställningar&lt;br /&gt;
och övriga större tillfälliga utställningar, avsett&lt;br /&gt;
för museer med begränsade utställningsanslag, av 1,0 milj.&lt;br /&gt; 
kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:54px;"&gt;10. att till Arbetarrörelsens arkiv för budgetåret 1976/77 anvisas&lt;br /&gt; 
ett bidrag av 580 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:36px;text-align:right;"&gt;11. att uttala att progressiva småförlag, folkrörelseanknutna förlag&lt;br /&gt; 
samt Sveriges författarförbund (såväl barn- och ungdoms- som&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1975/76:2308&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8"&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;vuxenförfattare) bör vara representerade i massmarknadsförlagets&lt;br /&gt;
styrelse såväl som i dess utgivningsnämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;12. att förlagen, i synnerhet småforlagen, kompenseras genom höjning&lt;br /&gt;
av summan för statlig kreditgaranti till 4 milj. kr., med&lt;br /&gt; 
uteslutande av kravet om bankgaranti,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;13. att hemställa hos regeringen om inrättande av ett särskilt bidrag&lt;br /&gt; 
till icke-kommersiella förlag,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;14. att bidraget till massmarknadsförlaget ökas med 1,0 milj. kr.&lt;br /&gt; 
för att möjliggöra en barnboksutgivning av samma omfattning&lt;br /&gt; 
som den planerade utgivningen av litteratur för vuxna,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;15. att hos regeringen hemställa om förslag angående förstatligande&lt;br /&gt; 
av AB Pressbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 24 mars 1976&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;C.-H. HERMANSSON (vpk)&lt;br /&gt; 
LARS WERNER (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;JÖRN SVENSSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;i Tyresö&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;i Malmö&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;NILS BERNDTSON (vpk)&lt;br /&gt; 
EIVOR MARKLUND (vpk)&lt;br /&gt; 
BENGT WERNERDAL (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;GUSTAV LORENTZON (vpk)&lt;br /&gt; 
KARIN NORDLANDER (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>C.-H. HERMANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRN SVENSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS BERNDTSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EIVOR MARKLUND</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BENGT WERNERDAL</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GUSTAV LORENTZON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARIN NORDLANDER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>FZ022308</dok_id>
<subtitel>av herr Hermansson m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_197576__2308.pdf</filnamn>
<filstorlek>209964</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1975/76:135 om den statliga kulturpolitiken 3</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C5AB2E3F-5FD4-476F-B7E4-C2EF8C4D5ADD</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>