3089471FZ0222281975/762228motmotMotion 1975/76:2228 av herr Karlsson i Malung m. fl.MotionMotion222801976-03-12 00:00:002014-11-03 20:38:362014-11-03 00:00:00med anledning av propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete m. m.av herr Karlsson i Malung m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/FZ022228/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/FZ022228https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ022228
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Motion</p>
<p>1975/76:2228</p>
<p>av herr Karlsson i Malung m. fl.</p>
<p>med anledning av propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete<br />
m. m.</p>
<p>Ungdomsorganisationerna får ökade möjligheter att medverka i skolan<br />
och i det utvidgade fritidshemmet enligt de förslag som läggs fram i propositionen<br />
om skolans inre arbete. 1 samma proposition föreslås också att<br />
eleverna skall få ett ökat inflytande över sin egen arbetssituation. Dessa<br />
förslag är värdefulla och väsentliga ungdoms- och fritidspolitiska reformer<br />
som måste kompletteras med ytterligare åtgärder för att bli fullt genomförbara<br />
i det praktiska arbetet i skolorna och i kommunerna.</p>
<p>Elevernas medverkan</p>
<p>I SIA-propositionen föreslås att elevernas möjligheter att påverka undervisningens<br />
innehåll och inriktning skall lagfästas. I de obligatoriska klassråden<br />
skall eleverna tillsammans med lärare kunna bestämma om undervisningens<br />
innehåll och inriktning. I andra sammanhang, t. ex. i arbetsenhetskonferenser,<br />
skall elever och personal delta med lika antal representanter.<br />
Den kraftiga markeringen av att eleverna skall ha rätt till inflytande<br />
i dessa sammanhang är betydelsefull.</p>
<p>Många av de frågor som tas upp av elever vid klassrådsmöten eller vid<br />
de olika konferenserna kommer inte att kunna avgöras i dessa sammanhang.<br />
Detta kan bero antingen på olikheter i synsättet på frågorna från olika parters<br />
sida eller på att mötet/konferensen saknar befogenheter att besluta i frågan.<br />
För personalgruppernas del kan ett sådant ärende föras vidare till företagsnämnden<br />
inom skolförvaltningen eller för hela kommunen. Eleverna däremot<br />
saknar möjligheter att föra sina frågor vidare till andra instanser.</p>
<p>Frågan om inrättande av särskilda elevnämnder i kommunerna bör därför<br />
övervägas i det fortsatta beredningsarbetet rörande formerna för olika gruppers<br />
inflytande över skolan. En elevnämnds uppgift bör i stort sett vara<br />
densamma som företagsnämndens. Den bör fungera som kontaktorgan mellan<br />
skolstyrelsen i kommunen och eleverna. I nämnden anmäls ärenden<br />
av större vikt innan de behandlas i skolstyrelsen.</p>
<p>Sådana frågor som skolans budget, organisationsfrågor som berör eleverna,<br />
frågan om läsårets början och slut, förläggningen av studiedagar och lov<br />
m. m. bör alltid behandlas av nämnden. Även andra frågor, t. ex. sådana<br />
som inte kunnat lösas inom andra instanser i skolan, bör kunna aktualiseras<br />
av eleverna och deras företrädare eller av skolstyrelsen vid nämndens sammanträde.<br />
Genom den samverkan som eleverna eller företrädare för or</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2228</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>ganisationer som företräder elevernas intressen får med den politiskt sammansatta<br />
skolstyrelsen i nämnden bör elevintressena på ett helt annat sätt<br />
än f. n. bli beaktade i den lokala skolpolitiken.</p>
<p>Elevernas intresse för och möjligheter att medverka i beslutsprocessen<br />
i skolan är beroende av vilket idémässigt och organisatoriskt stöd de kan<br />
få från sina egna organisationer. Dessa, elevernas egna fackliga organisationer<br />
eller andra organisationer som bevakar elevernas intressen, spelar en betydelsefull<br />
roll. Genom den anslutning som de lokala organisationerna har<br />
till olika ungdomsförbund kommer dessa att på ett avgörande sätt kunna<br />
medverka till att utveckla det lokala elevarbetet. Förbundens viktigaste uppgifter<br />
är att svara för informationen och utbildningen av olika elevfunktionärer<br />
samt att på olika sätt samordna de elev- och skolpolitiska strävandena.<br />
Dessa uppgifter, som genom de föreslagna förändringarna på skolområdet<br />
kommer att öka i omfattning, förutsätter att organisationerna erhåller<br />
nya ekonomiska resurser. Dessa måste tillföras organisationerna<br />
genom ökade statliga bidrag. Frågan om statligt stöd till ungdoms- och<br />
elevorganisationernas arbete bör snabbutredas, så att förslag i ärendet kan<br />
föreläggas nästa års riksdag.</p>
<p>Ungdomsorganisationernas medverkan</p>
<p>Genom SIA-propositionens förslag får ungdomsorganisationerna förbättrade<br />
arbetsmöjligheter och ett utökat ansvar i arbetet för att skapa en god<br />
samhällsmiljö för barn och ungdom. Ungdomsorganisationerna är positivt<br />
inställda till att medverka i detta arbete. Tyvärr behandlas inte i propositionen<br />
frågan om utökade resurser till föreningslivet för att göra det möjligt för<br />
ungdomsorganisationerna att motsvara de nya krav och förväntningar som<br />
ställs på dem.</p>
<p>De utökade resurser som ställs till ungdomsorganisationernas förfogande<br />
enligt propositionen är bidrag till den lokala verksamheten. Sänkningen av<br />
den nedre åldersgränsen till sju år för det statliga lokala aktivitetsstödet<br />
är en välkommen reform. Detta bidrag är ett värdefullt tillskott till de lokala<br />
föreningarna och kommer att underlätta deras verksamhet. Däremot föreslås<br />
inte utökade bidrag till de centrala och regionala organisationsleden.</p>
<p>Arbetet inom ungdomsorganisationerna bygger på ledarnas och medlemmarnas<br />
intresse för olika idéer och värderingar samt för att skapa meningsfulla<br />
fritidsaktiviteter för barn och ungdom. I detta arbete utsätts de för<br />
hård konkurrens från olika håll, bl. a. från de kommersiella intressenternas<br />
sida. Denna konkurrens har olika föreningar försökt möta på olika sätt,<br />
t. ex. genom ledarutbildning och genom en egen produktion av aktivitetsmaterial.</p>
<p>Utbildningen är dyrbar men nödvändig för att utveckla organisationsverksamheten.<br />
Att utveckla och producera material är också kostsamt även<br />
om det huvudsakligen bygger på erfarenheter och arbetsmetoder som ut</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2228</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>vecklats inom organisationens egna led. Denna verksamhet måste stödjas<br />
genom att det statliga stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet<br />
förbättras.</p>
<p>Frågan om ett utökat centralt stöd till de ungdomsorganisationer som<br />
medverkar i fritidsverksamheten under skoldagen och i den allmänna fritidsverksamheten<br />
till ledarutbildning och materialproduktion är av den karaktären<br />
och omfattningen att den bör bli föremål för utredning. Det är<br />
lämpligt att statens ungdomsråd för regeringens uppdrag att beakta detta<br />
i sin utredningsverksamhet.</p>
<p>Inför den förestående reformeringen av ungdomens undervisnings- och<br />
fritidssituation behöver ungdoms- och idrottsorganisationerna utökade resurser<br />
för information. Denna, som måste vända sig till såväl medlemmar<br />
som ledare, är av största betydelse för att skapa den motivation och förståelse<br />
som behövs i olika organisationsled för att de lokala organisationerna skall<br />
bli medvetna om reformens syften och utifrån dessa kunna förbereda sina<br />
insatser.</p>
<p>Med hänsyn till omfattningen av organisationernas lokala verksamhet,<br />
i vilken det bl. a. finns närmare 300 000 frivilliga ledare, bör ett rimligt<br />
belopp för informationsarbetet vara ca 10 milj. kr. Av ett belopp i denna<br />
storleksordning bör hälften avsättas för fördelning inom idrottsorganisationerna<br />
av Sveriges riksidrottsförbund och återstoden användas för fördelning<br />
till ungdomsorganisationerna enligt de regler som gäller för bidragen<br />
till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
</div>
<div class="block ml_9"><p style="margin-left:58px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om behovet av ett ökat inflytande för eleverna<br />
över sin arbetsmiljö samt om behovet av ökat stöd till utbildnings-<br />
och informationsinsatser inom särskilt ungdoms- och<br />
elevorganisationer.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Stockholm den 12 mars 1976</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>OVE KARLSSON (s)<br />
i Malung</p>
<p>ÅKE GUSTAVSSON (s)<br />
i Nässjö</p>
<p>DORIS HÅVIK (s)<br />
CURT BOSTRÖM (s)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>GUNNAR OLSSON (s)<br />
i Edane</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>RUNE CARLSTEIN (s)</p>
</div>
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
</div>
</div>
0OVE KARLSSONs1undertecknare0ÅKE GUSTAVSSONs2undertecknare0DORIS HÅVIKs3undertecknare0CURT BOSTRÖMs4undertecknare0GUNNAR OLSSONs5undertecknare0RUNE CARLSTEINs6undertecknareFZ022228av herr Karlsson i Malung m. fl.mot_197576__2228.pdf91896pdfmed anledning av propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete m. m.https://data.riksdagen.se/fil/D72483ED-454B-47CB-B295-9B887BB252B0