3089469 FZ022226 1975/76 2226 mot mot Motion 1975/76:2226 av herr Hermansson m. fl. Motion Motion 2226 0 1976-03-12 00:00:00 2014-11-03 20:38:35 2014-11-03 00:00:00 med anledning av propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete m. m. av herr Hermansson m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/FZ022226/text https://data.riksdagen.se/dokument/FZ022226 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ022226 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion</p> <p>1975/76: 2226</p> <p>av herr Hermansson m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete<br /> m. m.</p> <p>Under de senaste decennierna har en rad skolreformer genomförts. Dessa<br /> har till största delen varit organisatoriska förändringar. Reformen har inte<br /> i någon avgörande grad följts upp av pedagogiska förändringar, utan skolans<br /> roll är fortfarande i första hand att vara kunskapsförmedlande. Man har<br /> genom organisatoriska förändringar sökt att på ett effektivare sätt ge de<br /> kunskaper som i en eller annan mening är gångbara i samhället, dvs. kunskaper<br /> som kan nyttiggöras inom ramen för ett privatkapitalistiskt samhällssystem.<br /> Kunskapsmassan har därigenom dominerats av en borgerlig<br /> samhällssyn.</p> <p>Skolan fyller således en konserverande funktion, varigenom ett av reformernas<br /> viktigare syften - att åstadkomma en utjämning av utbildningsklyftorna<br /> - får en alldeles speciell innebörd. Utjämningen, som hittills varit<br /> mycket begränsad, sker med bevarande av den grundläggande ojämlikhet<br /> som härrör från kapitalägarnas och de arbetandes förhållande till produktionsmedlen.<br /> Skolan försöker således påtvinga arbetarklassens barn ett synsätt,<br /> där detta djupt orättvisa och odemokratiska förhållande framstår som<br /> rättvist och demokratiskt och kanske till och med naturnödvändigt.</p> <p>Arbetarklassens barn känner ofta främlingskap inför denna skola. Skolans<br /> män och kvinnor och borgerliga politiker talar om ”elever med anpassningssvårigheter”,<br /> om ”disciplinproblem” osv. när det i själva verket handlar<br /> om en kulturell och social klasskonflikt. Barnen är inga oskrivna blad när<br /> de kommer till skolan, de har redan kunskaper och färdigheter som präglas<br /> av deras bakgrund. När arbetarnas barn kommer till skolan möts de av<br /> en verklighet där deras kunskaper och färdigheter, allt det som ger dem<br /> deras självuppfattning, nedvärderas och skall ersättas med andra kunskaper,<br /> som i stor utsträckning är dem främmande.</p> <p>Arbetarrörelsen måste använda sin politiska makt för att bekämpa den<br /> borgerliga indoktrineringen i skolan och ersätta den med kunskaper, möjligheter<br /> att utveckla kritisk syn och skapande förmåga, som kan användas<br /> av barnen ur arbetarklassen som ett led i en grundläggande samhällsomvandling.</p> <p>Den avgörande kritiken mot proposition 1975/76:39 är att det förslag<br /> som den innehåller också i allt väsentligt är en organisatorisk reform och<br /> att man fortfarande, efter nära 30 års reformarbete på skolans område, ännu<br /> inte kommit fram till att på allvar ta itu med undervisningens innehåll.<br /> Därmed hotar också denna reform att urholkas och resultaten att bli helt</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2226</p> </div> <div class="block ml_41"><p>5</p> </div> <div class="block ml_4"><p>andra än de uttalade syftena. Vpk anser det vara helt nödvändigt att ett<br /> arbete med undervisningens innehåll kommer i gång utan dröjsmål.</p> <p>Det är positivt att det nu talas om att öppna skolan och att skolan vid<br /> sidan av sin kunskapsförmedlande roll också skall ha en social funktion.<br /> Skolans verksamhet måste integreras med övriga samhällsfunktioner och<br /> övergå från att vara ett isolat i samhället till att spela en aktiv roll i t. ex.<br /> ett bostadsområde. Därav foijer att skolans kunskapsförmedlande roll måste<br /> kompletteras med en utåtriktad social och pedagogisk verksamhet.</p> <p>Redan i grundskolan märks den s. k. sociala snedrekryteringen. Studieinriktningen<br /> påverkar barnens sociala bakgrund. Man kan i detta sammanhang<br /> jämföra 2-åriga yrkeslinjer och 3-årig N-linje. Över 80 av ”akademikerbarnen”<br /> söker sig till de 3- och 4-åriga linjerna på gymnasieskolan;<br /> motsvarande siffra för arbetarbarnen är 27 'V Den sociala snedrekryteringen<br /> kulminerar vid den högre undervisningen, och det kan konstateras att allt<br /> färre av de ungdomar som efter gymnasiet börjar läsa vid högskolor kommer<br /> från arbetarhem.</p> <p>Många elever upplever skolarbetet som verklighetsfrämmande och därför<br /> meningslöst. Dels måste formerna och innehållet i skolans kunskapsutbud<br /> förändras, så att det stämmer med den verklighet som möter eleverna efter<br /> avslutad skolgång, dels måste skolans passiva kunskapsförmedlande roll<br /> ändras, så att eleverna själva aktivt stimuleras till att söka, forska, efter<br /> kunskap. För att möjliggöra en forskningsinriktad undervisning måste läromedlen<br /> ändra karaktär. Skolans läromedel bör vara av fakta- och uppslagsbokskaraktäroch<br /> inte tillåtas inskränka elevernas och lärarnas möjlighet<br /> till val av undervisningsmaterial. Vpk har redan tidigare i en motion angående<br /> läromedlen föreslagit att elever och lärare skall ges möjlighet att<br /> på ett tidigt stadium komma in och påverka innehållet i produktionen av<br /> läromedel.</p> <p>En annan orsak till varför skolarbetet för många elever upplevs som meningslöst<br /> är den ensidiga uppdelningen och åtskillnaden av teoretiska resp.<br /> praktiska studier. Det är viktigt att värderingen av praktiska och teoretiska<br /> kunskaper likställs. Skolan måste få en bättre anknytning till arbetslivet<br /> fastslår propositionen och säger att arbetslivsorientering bör kunna bli en<br /> möjlighet för eleverna och att eleverna skall få en inblick i och viss erfarenhet<br /> av arbetslivets problem och villkor. Detta är enligt vpk:s mening en alltför<br /> intetsägande formulering.</p> <p>Studier och praktiskt arbete skall samspela i all utbildning. Detta samspel<br /> skall göras genomgående i hela utbildningssystemet. Redan på lågstadiet<br /> och mellanstadiet måste inslagen av arbetslivsorientering i undervisningen<br /> stärkas för att sedan successivt utökas till arbetslivserfarenhet i högstadiets<br /> sista årskurs. I nionde årskursen bör den praktiska arbetslivserfarenheten<br /> i omfång motsvara 1 dag i veckan. Företag och institutioner skall ha skyldighet<br /> att ta emot eleverna för arbetslivsorientering i form av t. ex. studiebesök<br /> och deltagande i arbete. För att inte eleverna otillbörligt skall kunna</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1975/76:2226</p> </div> <div class="block ml_43"><p>6</p> </div> <div class="block ml_5"><p>utnyttjas på arbetsplatserna skall speciella handledare finnas. För att möjliggöra<br /> denna breddning av det praktiska inslaget i undervisningen föreslår<br /> vpk en läroplansrevidering. Revideringen skall ha till syfte att föreslå en<br /> s. k. varvad utbildning inom grundskola och gymnasieskola.</p> <p>Betygen</p> <p>Kollektivitet, gemenskap och solidaritet skall genomsyra skolans arbetsformer<br /> och ersätta egoismen och konkurrensmentaliteten i dagens skola.<br /> För att möjliggöra detta måste de graderade betygen avskaffas. Det har<br /> fastslagits i propositionen att de skriftliga betygen måste avskaffas, och vpk<br /> noterar detta med tillfredsställelse. Så länge betygen finns kvar som utslagningsmekanism<br /> kommer nämligen också den sociala snedrekryteringen<br /> till högre utbildning att kvarstå. Vpk har redan tidigare i år motionerat<br /> om ett avskaffande av de graderade betygen och redovisar i denna motion<br /> de negativa effekterna av betygssystemet.</p> <p>Skolans nya organisation</p> <p>För att intentionerna i regeringens proposition skall kunna förverkligas<br /> krävs en förändrad lärarroll. Det finns dessutom andra personalgrupper inom<br /> skolan, t. ex. skolmåltids-, städ- och vaktmästarpersonal, ofta deltidsanställda,<br /> som borde knytas till det pedagogiska arbetet. Detta innebär att de<br /> också ingår och deltar i arbetsenheternas verksamhet.</p> <p>Samarbete mellan personal och elever måste vara grundläggande för hela<br /> skolarbetet. Det innebär bl. a. att all undervisning skall planeras i samråd<br /> med eleverna. För att utveckla ett kontinuerligt samarbete lärare emellan<br /> måste arbetslagsprincipen göras obligatorisk. Inom arbetslaget skall alla lärare<br /> ha samma status och samma ansvar för den pedagogiska verksamheten.<br /> Det innebär att vpk avvisar förslaget om studieledare inom arbetslaget.</p> <p>Beträffande frågan om klasstorlek är en ökad lärartäthet ofta att föredra<br /> framför en minskning av antalet elever i klassen. En ökning av lärartätheten<br /> möjliggör ett flexiblare utnyttjande av lärarresurserna. Målet bör vara att<br /> skolarbetet organiseras så, att undervisningsgrupperna normalt inte överstiger<br /> 16 elever per lärare.</p> <p>Samverkan hem-skola</p> <p>I propositionen talas mycket om betydelsen av samarbetet mellan hem<br /> och skola. Men förslaget om två kontakttillfällen per år är helt otillräckligt<br /> för att underbygga detta samarbete. För att få till stånd ett kontinuerligt<br /> samarbete mellan hemmen och skolan måste särskilda resurser till detta<br /> utgå.</p> <p>Lärarna måste få skyldighet att hålla en fortlöpande kontakt med alla</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2226</p> </div> <div class="block ml_42"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>föräldrar, och i detta kontaktarbete skall hembesöken hos eleverna vara<br /> naturliga inslag. I arbetet med att fördjupa relationerna mellan hem och<br /> skola skall även finnas möjlighet till kurator- och psykologmedverkan.</p> <p>Huvudlärare och institutionsföreståndare är specialister inom sina ämnesområden<br /> och ansvarar för skolans ämnesinriktade lednings- och planeringsarbete.<br /> Detta ämnesinriktade arbete behövs i en skola som är organisatoriskt<br /> uppbyggd med arbetsenheter. Omfånget av dessa arbetsuppgifter<br /> kommer snarare att öka än att minska i den nya skolan. En fast<br /> organisation med tjänster för huvudlärare och institutionsföreståndare blir<br /> enligt vpk:s förmenande därför nödvändig. För att tidsmässigt befrämja<br /> och säkerställa denna typ av verksamhet inom skolan är en nedsättning<br /> av undervisningsskyldigheten att föredra framför arvodesersättning. Denna<br /> fråga måste bli föremål för fackliga förhandlingar.</p> <p>Statsbidragssystemet</p> <p>I propositionen föreslås ett system med en basresurs och en s. k. förstärkningsresurs.<br /> Basresursen beräknas efter nuvarande delningstal. Förstärkningsresursen<br /> föreslås utgå med 0,585 lärarveckotimmar per elev och<br /> utgår efter antalet elever i kommunen. Kommunen disponerar dessa pengar<br /> fritt.</p> <p>Det är tvivelaktigt huruvida den s. k. förstärkningsresursen kommer att<br /> räcka till för att ändra på den sociala snedrekryteringen och för elever med<br /> utbildningshandikapp. Vpk har i andra sammanhang förordat att kommunerna<br /> skall få full kostnadstäckning för skolverksamheten. Det är inte minst<br /> från rättvisesynpunkt viktigt att anslagen för att genomföra den samlade<br /> skoldagen är så väl tilltagna att ingen kommun av ekonomiska skäl skall<br /> behöva avstå från betydelsefull och elevaktiverande verksamhet inom skoldagen.<br /> Vpk förordar därför att all skolverksamhet statsfinansieras.</p> <p>Vpk föreslår också att SÖ får i uppdrag att insamla i stället för att utarbeta<br /> exempel på hur förstärkningsresurserna skall kunna användas för att uppnå<br /> målen för skolans verksamhet.</p> <p>Könsroller</p> <p>Det föreslås i propositionen åtgärder för att stimulera till en jämnare fördelning<br /> mellan könen vid rekryteringen av skolledare. Eftersom skolan bör<br /> vara ett föredöme vid brytande av den traditionella könsfördelningen, bör<br /> även rekryteringen till annan verksam personal inom skolan ses över i denna<br /> aspekt. Omvänt behöver således t. ex. den totalt kvinnliga dominansen inom<br /> skolmåltids- och städpersonal brytas.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1975/76:2226</p> </div> <div class="block ml_42"><p>8</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Fortbildning</p> <p>Flera åtgärder som gäller personalutbildning och fortbildning föreslås i<br /> propositionen. Denna fortbildning är direkt knuten till genomförande av<br /> propositionens förslag. Men eftersom skolan och utbildningsväsendet hela<br /> tiden skall vara föränderligt och flexibelt behövs en mer långsiktig och kontinuerligt<br /> inriktad fortbildning. Därför föreslås utöver propositionens förslag<br /> till fortbildning att alla lärare varje år skall genomgå en kontinuerlig fortbildning.<br /> Det borde vara genomförbart att bedriva denna fortbildning under<br /> icke terminsbunden tid. Vpk förutsätter att denna fråga blir föremål för<br /> fackliga förhandlingar.</p> <p>Fritidshem</p> <p>Det är i och för sig positivt att skolan får ett omsorgsansvar för elever<br /> också på icke-skoltid. Det är också positivt att föreningar ges möjlighet<br /> till att bedriva verksamhet inom skolan. Det kan dock befaras att den reguljära<br /> utbyggnaden av fritidshem eftersätts till förmån för det s. k. utvidgade<br /> fritidshemmet, som lokaliseras i skolbyggnaden och där samordnas<br /> med övrig fritidsverksamhet.</p> <p>Vpk har tidigare förordat att både daghem och fritidshem skall ligga i</p> <p>barnets egen närmiljö. Det sägs i propositionen: ” för att skapa en</p> <p>önskad samverkan mellan fritidshem och fritidsverksamhet i föreningarnas<br /> regi får kommunerna utnyttja de statliga medel som utgår för driften av<br /> fritidshem för verksamhet utanför fritidshemmet”. Det verkar som om den<br /> eftersatta utbyggnaden av fritidshem nu skall klaras av genom nyttjande<br /> av skolans lokalresurser. Kortsiktigt ekonomiskt bedömande får inte äventyra<br /> utbyggnaden av den reguljära socialt inriktade fritidshemsutbyggnaden.<br /> Skolans möjligheter att erbjuda aktiviteter av annat slag än vad det lilla<br /> fritidshemmet kan erbjuda skall givetvis utnyttjas. Skolan kan fungera som<br /> ett aktivitetscentrum med sina slöjd-, tecknings- och musiksalar m. m.</p> <p>Med tillstyrkande av propositionen i övrigt hemställs</p> <p style="margin-left:57px;">1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av läromedlens<br /> karaktär, så att läromedlen utformas i enlighet med vad som<br /> anförs i motionen,</p> <p style="margin-left:57px;">2. att en läroplansrevidering sker i syfte att uppnå en s. k. varvad<br /> utbildning i grundskola och gymnasieskola, samt att i övrigt<br /> beaktas vad som i motionen anförs beträffande praktisk och<br /> teoretisk undervisning,</p> <p style="margin-left:57px;">3. att riksdagen uttalar att all undervisning skall planeras i samråd<br /> med eleverna,</p> <p style="margin-left:57px;">4. att riksdagen beslutar att arbetslagsprincipen skall vara obligatorisk<br /> och att arbetsenheterna utvidgas till att omfatta samtliga<br /> personalgrupper inom skolan,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2226</p> </div> <div class="block ml_42"><p>9</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:56px;">5. att riksdagen beslutar att i syfte att befrämja och fördjupa kontakterna<br /> mellan hem och skola klassföreståndaren får skyldighet<br /> att genom hembesök och andra kontakter hålla fortsatt<br /> kontakt och att särskilda resurser för detta anslås,</p> <p style="margin-left:56px;">6. att riksdagen beslutar att huvudlärare och institutionsföreståndare<br /> även fortsättningsvis får en fast organisation,</p> <p style="margin-left:56px;">7. att riksdagen uttalar att all skolverksamhet skall statsfinansieras,</p> <p style="margin-left:56px;">8. att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att<br /> inom all verksamhet inom skolan bryta den sneda könsfördelningen,</p> <p style="margin-left:56px;">9. att riksdagen hos regeringen begär en översyn i syfte att få<br /> till stånd en kontinuerlig årlig fortbildning för all lärarpersonal<br /> i enlighet med vad som anförs i motionen, samt</p> <p style="margin-left:56px;">10. att riksdagen uttalar att den fortsatta fritidshemsutbyggnaden<br /> bör ske i form av reguljär utbyggnad i enlighet med vad som<br /> anförs i motionen.</p> <p>Stockholm den 12 mars 1976<br /> C.-H. HERMANSSON (vpk)</p> <p>LARS WERNER (vpk)<br /> i Tyresö</p> <p>EIVOR MARKLUND (vpk)</p> <p>GUSTAV LORENTZON (vpk)</p> <p>KARIN NORDLANDER (vpk)</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="margin-left:7px;">JÖRN SVENSSON (vpk)<br /> i Malmö</p> <p style="margin-left:7px;">NILS BERNDTSON (vpk)<br /> INGA LANTZ (vpk)</p> </div> </div> </div> 0 C.-H. HERMANSSON vpk 1 undertecknare 0 LARS WERNER vpk 2 undertecknare 0 EIVOR MARKLUND vpk 3 undertecknare 0 GUSTAV LORENTZON vpk 4 undertecknare 0 KARIN NORDLANDER vpk 5 undertecknare 0 JÖRN SVENSSON vpk 6 undertecknare 0 NILS BERNDTSON vpk 7 undertecknare 0 INGA LANTZ vpk 8 undertecknare FZ022226 av herr Hermansson m. fl. mot_197576__2226.pdf 175075 pdf med anledning av propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete m. m. https://data.riksdagen.se/fil/84A2EF3A-6E99-40F6-A551-3AC6B67A78A6