3089466 FZ022223 1975/76 2223 mot mot Motion 1975/76:2223 av herr Bohman m. fl. Motion Motion 2223 0 1976-03-12 00:00:00 2014-11-03 20:38:32 2014-11-03 00:00:00 med anledning av propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete m. m. av herr Bohman m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/FZ022223/text https://data.riksdagen.se/dokument/FZ022223 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ022223 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_40"><p style="text-align:right;">Mot. 1975/76:2223</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion</p> <p>1975/76:2223</p> <p>av herr Bohman m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete<br /> m. m.</p> <p>Propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete innebär på flera punkter<br /> förändringar i förhållande till betänkandet om skolans inre arbete (SIA).<br /> Förändringarna består bl. a. i att reformen delvis genomförs successivt, att<br /> vissa inslag som SIA-utredningen ville göra obligatoriska blir frivilliga och<br /> att klassen som övergripande elevindelning bibehålls. Vidare lämnas vissa<br /> frågor öppna, t. ex. frågan om skolans bestyrelse. Propositionens förslag ger<br /> dock på flera punkter anledning till erinringar och motförslag i syfte att<br /> bibehålla och förbättra kvaliteten i undervisningen.</p> <p>Individualisering av undervisningen</p> <p>Vi vill ånyo understryka att vi ansluter oss till de allmänna mål som<br /> tidigare uppställts för skolans verksamhet. Skolan skall ge eleverna dels<br /> en gemensam referensram grundad på kunskaper och färdigheter, dels en<br /> social fostran. En grundläggande tanke är att skolan skall nå dessa mål<br /> med hänsynstagande till och respekt för att eleverna är individer med olika<br /> förutsättningar, vilka skall tas till vara på för eleven bästa sätt.</p> <p>Redan Läroplan för grundskolan 69 (Lgr 69) utgick från att undervisningen<br /> måste individualiseras för att förverkliga denna tanke. Propositionen understryker<br /> kraftigt detta behov men nämner därvid endast elever som har<br /> särskilda svårigheter. Vi finner detta anmärkningsvärt. Det är självklart att<br /> även normal- och högpresterande elever har behov av en individualiserad<br /> undervisning, som tar hänsyn till deras speciella förutsättningar. Också för<br /> samhällsutvecklingen är det av stor vikt att de studiebegåvade barnen tas<br /> om hand på ett effektivt sätt i skolan. Socialistiska jämlikhetssträvanden<br /> får inte lägga hinder i vägen på den punkten. Propositionens förslag om<br /> individualisering hade därför varit mera övertygande, om man förutsatt<br /> att samtliga elever, oavsett prestationsnivå, har behov av individualiserad<br /> undervisning.</p> <p>Undervisningsgruppernas storlek</p> <p>Möjligheterna att bedriva en för samtliga elever positiv individualisering<br /> är direkt avhängiga av undervisningsgruppernas storlek. SIA-utredningen<br /> har konstaterat att det är mycket svårt att åstadkomma en individualisering<br /> av undervisningen inom den allsidigt sammansatta stora klassens ram. De</p> <p>1 Riksdagen 1975/76. 3sami. Nr2223</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1975/76:2223</p> </div> <div class="block ml_42"><p>2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>försök som hittills bedrivits med mindre klasser har varit mycket positiva<br /> i fråga om undervisningens resultat, och de har lett till en ökad trivsel<br /> och en bättre arbetsmiljö. Propositionens förslag om en friare resursanvändning<br /> är emellertid kringgärdat med restriktioner, när det gäller möjligheterna<br /> att minska klasstorleken. Det finns därför risk för att kommunerna kan<br /> komma att uppfatta propositionens skrivning som ett förbud mot att minska<br /> klassernas storlek. Att vid behov kunna sänka elevantalet i klasserna är<br /> emellertid ett utbrett önskemål såväl bland lärare och elever som bland<br /> föräldrarna. Vi anser därför att det bör slås fast att skolstyrelserna, för att<br /> förbättra situationen för samtliga elever, skall ha möjlighet att antingen använda<br /> större delen av förstärkningsresursen för att skapa mindre klasser<br /> eller låta tyngdpunkten ligga på mer flexibla åtgärder. Ett val mellan dessa<br /> alternativ får dock inte vara permanent utan bör kunna omprövas, så att<br /> skolan på bästa sätt skall kunna möta de aktuella behoven hos eleverna.<br /> Hela förstärkningsresursen skall dock enligt vår mening inte användas till<br /> att minska klasstorleken. En viss del måste finnas kvar för att kunna användas<br /> till särskilda insatser.</p> <p>Ett eget klassrum bidrar också till att ge eleverna en bättre och tryggare<br /> arbetsmiljö. Det är enligt vår mening nödvändigt att så långt möjligt eftersträva<br /> ett klassrumssystem i grundskolan, särskilt på låg- och mellanstadiet.<br /> Den s. k. ”hemrums'’-idén bör också kunna prövas, i första hand vid nybyggnad.</p> <p>Nivågruppering</p> <p>I Lgr 69 konstateras att eleven måste ges möjlighet att göra det bästa<br /> av sina speciella förutsättningar. I detta sammanhang nämns den form av<br /> individualisering som nivågrupperande uppgifter innebär, både i färdighetsämnen<br /> och orienteringsämnen. Det talas också om möjligheten att i en<br /> grupp föra samman elever med ungefär samma arbetstakt och samma färdighetsnivå.<br /> Nivågruppering är således intet nytt. När föredraganden vid<br /> upprepade tillfällen finner det befogat att varna för ”permanent nivågruppering”,<br /> måste det innebära att man tyckt sig kunna konstatera att missbruk<br /> av den av läroplanen rekommenderade arbetsformen - visserligen en av<br /> många - förekommer. Om så är fallet, måste det kunna krävas att man<br /> klart anger gränserna för vad som avses med tillfällig eller permanent nivågruppering.<br /> Annars får lärarna och skolledarna ingen vägledning. Sådana<br /> gränser måste bygga på kunskap om skadorna av en längre tids nivågruppering<br /> - skador i förhållande till skolans mål. Det borde vara möjligt att<br /> nu, efter lång tids erfarenhet av grundskola och sammanhållna klasser, göra<br /> en utvärdering och fastställa hur hög grad av sammanhållning som krävs<br /> för att uppnå det åsyftade sociala målet utan att skada kunskapsinhämtande<br /> och färdighetsträning och hur hög grad av nivågruppering som kan tillåtas<br /> utan att det sociala målet eftersätts.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2223</p> </div> <div class="block ml_42"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Arbetsformerna</p> <p>Undervisningen skall enligt föredraganden bl. a. förbättras genom att man<br /> i alla ämnen firén ökad inriktning mot praktiska och laborativa arbetsformer.<br /> En helt enhetlig metodik synes oss dock stå i motsatsställning till kravet<br /> på individualisering. Det är från vår synpunkt självklart att undervisningen<br /> skall anpassas till eleven och inte tvärtom. Lika litet som den nuvarande<br /> metodiken kan förutsättas passa alla elever kan man lösa alla undervisningsproblem<br /> genom en generell övergång till en praktisk och laborativ<br /> metodik. Att skolans undervisning av skilda skäl blivit alltför teoretisk också<br /> till sin metodik för vissa elever torde bero på att man inte i undervisningen<br /> utgått från eleven själv utan från läroplan, läromedel etc. Vissa elever kräver<br /> en mer konkret, mer laborativ metodik än andra. Deras intressen har länge<br /> eftersatts. Men om man nu tillgodoser deras behov får det inte ske på bekostnad<br /> av andra elever, som kräver en metodik som medger att man går<br /> snabbare fram och inhämtar mer. Det kan dessutom påpekas att den föreslagna<br /> metodiken är mer tidskrävande och att en generell övergång till<br /> denna metodik kan medföra att kunskapskraven får ställas lägre.</p> <p>Basfårdigheter och baskunskaper</p> <p>Moderata samlingspartiet har under en följd av år och senast i motion<br /> 1975/76:1979 framfört att det är nödvändigt att skolan i alla ämnen prioriterar<br /> kravet på fasta och väl inövade basfärdigheter och att läroplanen bör ge<br /> vägledning när det gäller att fastställa vad som är tillfredsställande kunskapsnivå<br /> i olika ämnen. I SlA-utredningen framfördes den åsikten att huvudorsaken<br /> till vantrivsel i skolan är att många elever endast tillägnat sig<br /> bristfälliga basfärdigheter och otillräckliga baskunskaper. Statsrådet anför<br /> nu i propositionen att det ”även finns behov av att ange baskunskaper<br /> och basfärdigheter i vissa centrala ämnen för att därigenom ange vad varje<br /> elev skall ges möjlighet att uppnå.” Vi finner det tillfredsställande att regeringen<br /> äntligen insett värdet av grundläggande kunskaper och färdigheter.</p> <p>Det är dock inte tillräckligt att baskunskaper och basfärdigheter anger<br /> vad eleverna skall ges möjlighet att uppnå. Läroplanen måste klart ange<br /> vilka basfärdigheter som skall anses tillfredsställande. Det ankommer enligt<br /> propositionen på skolöverstyrelsen (SÖ) att i sitt fortlöpande läroplansarbete<br /> beakta föredragandens synpunkter på basfärdigheterna. Det diskussionsunderlag,<br /> Basfärdigheter i svenska, som nyligen kommit från SÖ är dock synnerligen<br /> illavarslande. Där föreslås betydelsen minska av det som traditionellt<br /> räknas till basfärdigheterna, nämligen att kunna skriva en korrekt<br /> och språkligt nyanserad svenska. Detta diskussionsunderlag är inte ägnat<br /> att inge förtroende för SÖ:s förmåga att precisera vad som måste göras<br /> för att uppnå en tillfredsställande standard beträffande basfärdigheterna. En<br /> sådan precisering bör därför ingå i det uppdrag om en parlamentarisk översyn<br /> av läroplanen som vi förordat i motionen 1975/76:1979.</p> <p>1 * Riksdagen 1975/76. 3 sami. Nr 2223</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1975/76:2223</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Parlamentarisk översyn av grundskolans läroplan</p> <p>Då grundskolan infördes fästes stort avseende vid utbildningens anpassning<br /> till skilda elevers eller elevgruppers skiftande anlag och intressen. Detta<br /> skulle ske genom att i viss utsträckning alternativa studievägar skulle stå<br /> öppna. ”På grundval av successiva tillval utformas elevens studieväg genom</p> <p>grundskolan . Principen om det fria valet av studieväg utgör en hörnsten</p> <p>för grundskolan” (Lgr 62).</p> <p>Det omfattande tillvalssystemet i Lgr'62 reviderades 1969 efter förslag<br /> utarbetade inom SÖ. Inte minst av ekonomiska skäl reducerades drastiskt<br /> såväl tillvalsmöjligheterna som antalet veckotimmar för tillval. Det fria valet<br /> anses dock fortfarande ha stor betydelse för individualiseringen av undervisningen.<br /> ”Ett fritt, upprepat val har en grundläggande betydelse</p> <p>för resultaten av verksamheten i grundskolan. Rätt tillämpat bidrar det till<br /> att öka förutsättningarna för ett skolarbete, som hjälper eleven att lära känna</p> <p>sig själv och att förverkliga sina anlag och intressen . Genom att eleverna</p> <p>successivt övas i att träffa ett fritt val, får de dessutom redan i skolan en<br /> grundläggande övning i demokratins sätt att arbeta” (Lgr 69).</p> <p>I propositionen 1975/76:39 anges att SÖ bör få i uppdrag att företa en<br /> översyn av tillvalssystemet med hänsyn till de erfarenheter som hittills vunnits.<br /> Föredraganden synes anse det önskvärt att de nuvarande tillvalsämnena<br /> ekonomi, teknik och konst byggs in i övriga ämnen. Av det fria tillvalet<br /> skulle endast återstå möjligheten att välja ett andra främmande språk. En<br /> sådan genomgripande förändring av grundskolan kan enligt vår mening<br /> inte få ske enbart på grundval av en expertutredning. Förslag om tillvalssystem<br /> måste sammanvägas med andra förslag om förändringar i grundskolan.</p> <p>I propositionen föreslås också att den kursuppdelning som nu finns i<br /> allmän och särskild kurs i ämnena matematik, engelska, tyska och franska<br /> skall slopas. Vi anser inte att några bärande skäl för en sådan förändring<br /> redovisats av föredraganden. Eleverna kan nu fritt välja vilken kurs de<br /> vill följa. Genomförs propositionens förslag reduceras deras valmöjligheter<br /> ytterligare. Vi anser inte att den nuvarande uppdelningen på allmän och<br /> särskild kurs skall slopas förrän konsekvenserna av en sådan förändring<br /> noga utretts. 1 motionen 1975/76:1979 har vi utförligt motiverat varför vi<br /> anser en parlamentarisk översyn av grundskolans läroplan påkallad. Till<br /> de synpunkter som där framförts kan läggas följande:</p> <p>Propositionen om skolans inre arbete är en principproposition, varför de<br /> tankar och synpunkter som framförs inte har fått konkret utformning utan<br /> skall bli föremål för ytterligare överväganden. Det ankommer i stor utsträckning<br /> på SÖ att göra dessa överväganden och komma med förslag<br /> till konkreta lösningar. SÖ skall bl. a. göra en målprecisering av innehållet<br /> i skoldagens olika verksamheter, beskriva vilka basfardigheter eleverna skall<br /> uppnå, föreslå en minskning av timplanen på mellanstadiet, avväga stoff</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2223</p> </div> <div class="block ml_41"><p>5</p> </div> <div class="block ml_4"><p>mängden på mellanstadiet, lämna förslag till utökad pryo, se över de främmande<br /> språkens ställning, överväga att göra delar av det nuvarande ämnet<br /> teknik obligatoriskt för alla elever osv. SÖ har därmed givits uppdrag av<br /> en sådan omfattning att om dess kommande förslag genomförs, kommer<br /> de att innebära en större förändring av skolan än den som genomfördes<br /> i och med införandet av Lgr 69. Vi anser inte att det är rimligt att överlåta<br /> dessa bedömningar enbart åt SÖ. Vårt krav på en parlamentarisk översyn<br /> av grundskolans läroplan framstår nu efter SI A-propositionens tillkomst som<br /> ännu mer angeläget.</p> <p>Gymnasieskolan</p> <p>Föredraganden anser att särskilt tillkallade sakkunniga skall se över gymnasieskolan<br /> mot bakgrund av de erfarenheter som nu föreligger. De av<br /> SIA-utredningen föreslagna förändringarna av denna skolform bör därför<br /> behandlas i denna översyn. Vi vill här erinra om att vi i motionen<br /> 1975/76:1979 krävt att en parlamentarisk översyn av gymnasieskolans målsättning<br /> och struktur skall komma till stånd. Vi vill ånyo framföra detta<br /> krav.</p> <p>En samlad skoldag</p> <p>Inom skoldagen skall enligt propositionen förekomma såväl tim- och kursplanebundna<br /> aktiviteter, dvs. lektioner, som annan verksamhet, såsom klassföreståndarkontakter,<br /> stödundervisning, läxhjälp, läkarbesök, studiebesök,<br /> elevsamlingar etc. På högstadiet förekommer i dag timplanebundet fritt valt<br /> arbete. Motsvarande verksamhet föreslås införd även på låg- och mellanstadiet.<br /> Motivet för en sådan mera fritidsbetonad verksamhet är i första<br /> hand pedagogiskt. Individualiseringsmöjligheterna ökar genom att en mer<br /> varierad verksamhet kan erbjudas, och skolans ansvar enligt Lgr 69 för<br /> att stödja och stimulera en sund fritidsverksamhet kan förverkligas. Meningsfull<br /> verksamhet skall också erbjudas eleverna under längre raster och<br /> andra uppehåll i undervisningen.</p> <p>Vi vill särskilt understryka föredragandens uppfattning att innehållet i<br /> skoldagens olika verksamheter måste styras av centralt fastställda mål och<br /> riktlinjer. Vi förutsätter att läroplanen - i likhet med vad som skett beträffande<br /> fritt valt arbete - kompletteras i detta syfte. Enligt propositionen<br /> ankommer det på regeringen att fastställa dessa mål och riktlinjer. Vi anser<br /> att denna förändring av läroplanen skall underställas riksdagen.</p> <p>Verksamheten inom skolan blir på detta sätt i sin helhet läroplansbunden.<br /> Vi finner det därför rimligt att hela skoldagen i princip blir obligatorisk<br /> för eleverna. Om därtill intentionerna att bättre samordna tiderna inom<br /> skolenheten fullföljs, så att skoldagen i största möjliga utsträckning börjar<br /> och slutar på samma tider varje dag i en årskurs, framgår det klart för</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2223</p> </div> <div class="block ml_41"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>föräldrarna under vilken tid skolan har omsorgen om och ansvaret för barnen.<br /> Vi anser dock att hemmet och föräldrarna har det primära och huvudsakliga<br /> ansvaret för barnets fostran och vård även under dess år i skolan. Även<br /> i Lgr 69 framförs denna uppfattning. Föräldrar som själva vill och kan ta<br /> hand om sina barn under fria aktivitetstimmar av mera hobbybetonad karaktär<br /> bör därför ha denna rätt. Ledighet från sådana fria aktiviteter bör<br /> alltså beviljas, om föräldrarna så önskar.</p> <p>Beträffande förslaget att minska mellanstadiets timplanebundna verksamhet<br /> med 2 å 3 veckotimmar vill vi erinra om det krav på parlamentarisk<br /> utredning av grundskolans läroplan vilket vi tidigare framfört och vilket<br /> som motiv bl. a. haft stoffträngseln på mellanstadiet. En översyn måste<br /> därför som utgångspunkt ha en prövning dels av om alla kursmoment fortfarande<br /> kan anses nödvändiga, bl. a. mot bakgrunden av behovet av prioritering<br /> av basfärdigheter och baskunskaper, dels av möjligheterna att till<br /> andra årskurser överföra vissa moment. Vi vill bestämt hävda att motiv<br /> saknas för en minskning av resurser avsedda för undervisning. En sådan<br /> minskning skulle dessutom innebära en minskning av tjänsteunderlaget<br /> för lärarna,</p> <p>Föredraganden finner, i motsats till SIA-utredningen, ingen anledning<br /> att med olika namn skilja de olika verksamheterna inom den samlade skoldagen<br /> från varandra. I konsekvens med denna uppfattning använder föredraganden<br /> på några sidor flera olika uttryck i sin diskussion om skoldagen:<br /> timplanebunden undervisning, övriga verksamheter samt raster och andra<br /> uppehåll för eleverna; undervisning och övrig verksamhet och möjligheter<br /> till vila och avkoppling; timplanebunden verksamhet, övrig verksamhet och<br /> raster eller väntan på skolskjuts, verksamhet under lektioner eller annan<br /> kursplanebunden verksamhet samt för eleverna meningsfylld verksamhet;<br /> läroplansbundna aktiviteter och annan verksamhet etc.</p> <p>En sådan oklar terminologi måste medföra svårigheter då det gäller administration,<br /> resursfördelning och tjänsteplanering och osäkerhet om vad<br /> statsmakterna avsett. För vår del finner vi det tänkbart att använda å ena<br /> sidan termen kursplanebunden verksamhet, som omfattar både timplanebundna<br /> och icke timplanebundna undervisningsinsatser, å andra sidan icke<br /> kursplanebunden verksamhet. Helt tillfredsställande utifrån kravet på klarhet<br /> är dock inte denna terminologi. Det är därför angeläget att i en kommande<br /> proposition, där bl. a. storleken av förstärkningsresursens olika delar<br /> skall behandlas, en sådan terminologi används att riksdagens beslut blir<br /> entydigt. Det kan erinras om att en minskning av undervisningen med<br /> 0,01 veckotimme per elev minskar resurserna för undervisningsändamål<br /> med 25 milj. kr. En till synes obetydlig förändring kan således få stora<br /> följder för undervisningen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2223</p> </div> <div class="block ml_42"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Skoldagens längd</p> <p>Enligt utredningen skulle ett beslut av en kommun att införa den samlade<br /> skoldagen innebära att kommunen åtog sig att svara för att meningsfull<br /> verksamhet anordnades under hela den del av dagen som eleverna är hänvisade<br /> till skolmiljön. Skoldagens längd - inom av utredningen angivna<br /> ramar - liksom utformningen av skoldagen föreslogs vara en kommunal<br /> angelägenhet. Avgörande skulle vara såväl elevernas behov i den aktuella<br /> kommunen som kommunens ekonomiska och andra möjligheter.</p> <p>Minimitiden angavs i utredningen till nuvarande veckotid i skolan. Ett<br /> åtagande från en kommun att införa samlad skoldag kunde således göras<br /> utan en förlängning av skoldagen. Av propositionens förslag synes emellertid<br /> framgå att ett beslut om samlad skoldag innefattar att skoldagen förlängs<br /> till fem resp. sex-åtta timmar per dag. Enligt vår mening bör minimitid<br /> anges och innebära nuvarande genomsnittliga timtal per dag.</p> <p>Vi ansluter oss till propositionens förslag att skoldagens längd i årskurs<br /> 1 och 2 bör omfatta maximalt fem ”60-minuters-timmar”. Detta förslag<br /> innebär endast en mindre förlängning i förhållande till den nuvarande skoldagen.<br /> Förslaget att skoldagen i årskurserna 3 t. o. m 9 bör omfatta mellan<br /> sex och åtta timmar innebär dock beträffande den senare tiden en avsevärd<br /> förlängning i förhållande till utredningens förslag, som för mellanstadiet<br /> sattes till sex timmar per dag och för högstadiet till sju timmar. Vi anser<br /> att skoldagens längd i årskurserna 3 t. o. m. 9 bör omfatta högst sju timmar<br /> i enlighet med utredningens förslag.</p> <p>Föreningslivet i skolan</p> <p>I propositionen föreslås att föreningslivet i ökad utsträckning skall engageras<br /> i skolans verksamhet. En absolut förutsättning är dock att föreningarnas<br /> verksamhet under skoldagen inte strider mot skolans mål och riktlinjer<br /> och att föreningarna kan medverka på lika villkor. Det är därför inte tillräckligt<br /> att ersättning för insatser i skolan skall utgå. Det största hindret<br /> för föreningarnas medverkan torde ligga i deras bristande möjligheter att<br /> under normal arbetstid frigöra någon som kan leda verksamheten. Propositionen<br /> har inte lämnat något förslag på hur denna fråga skall lösas,<br /> så att inte föreningar, som bärs upp av helt ideella insatser, kommer att<br /> missgynnas. Vi vill framhålla att förslaget om en mångsidig föreningsmedverkan<br /> därför riskerar att bli en reform utan praktisk betydelse.</p> <p>Närvaroplikt</p> <p>Vi delar statsrådets uppfattning att närvaroplikt bör råda i skolan och<br /> att frånvaro skall förhandsanmälas. I första hand bör hemmen svara för<br /> frånvaroanmälan, men denna kan, beroende på elevens ålder, även göras</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2223</p> </div> <div class="block ml_42"><p>8</p> </div> <div class="block ml_4"><p>av eleven själv. Vid frånvaro utan förhandsanmälan skall skolan ta kontakt<br /> med hemmet för att informera sig om orsakerna till frånvaron. Redan<br /> 1970/71 utarbetades i samråd mellan SÖ och Kommunförbunden ett system<br /> för elevregistrering, det s. k. ERUS-systemet. Syftet var att i första hand<br /> spåra längre, ofta förekommande eller systematisk frånvaro. Genom registreringen<br /> skulle underlag för eventuella elevvårdande åtgärder erhållas. Mot<br /> bakgrund av att såväl SÖ som SIA-utredningen anser att det är väsentligt<br /> att skapa ett fungerande rapporterings- och registreringssystem är det förvånande<br /> att föredraganden så lättvindigt avfärdar denna fråga. Till skillnad<br /> från föredraganden åser vi att det är av avgörande betydelse att ett fungerande<br /> system skapas, så att skolan redan på ett tidigt stadium kan fånga upp<br /> elever med oanmäld frånvaro och vidta de åtgärder som erfordras.</p> <p>Betyg</p> <p>I fråga om betyg anför statsrådet att ”reformarbetet bör inriktas på att<br /> avskaffa den skriftliga betygsättningen i grundskolan och ersätta den med<br /> andra kontakter mellan lärare, elever och föräldrar. Dessutom bör betygens<br /> betydelse i gymnasieskolan minska.” Vi delar inte statsrådets uppfattning<br /> att betyg generellt skall kunna ersättas med de föreslagna kontakterna. Sådana<br /> kontakter förekommer redan i dag som en komplettering till de skriftliga<br /> betygen och som en ersättning för dessa i de årskurser där betyg inte<br /> ges. Det är vår bestämda uppfattning att betygen bör finnas kvar i nuvarande<br /> omfattning. De problem som uppstått i skolorna i fråga om betygen beror<br /> på det relativa betygssystemet som sådant, vilket av eleverna ofta uppfattas<br /> som att det omöjliggör förbättringar av de egna prestationerna utan att någon<br /> annan drabbas. Vi vidhåller därför vårt krav att de skriftliga betygen skall<br /> finnas kvar. Det relativa betygssystemet måste dock ersättas av kunskapsrelaterade<br /> betyg.</p> <p>Resursfördelningen</p> <p>Den i propositionen föreslagna fördelningen av resurserna på basresurs<br /> och förstärkningsresurs kan vi tillstyrka. De nuvarande klassdelningstalen,<br /> 25 resp. 30, kommer att utgöra beräkningsgrund för tilldelningen av basresurser,<br /> men den faktiska uppdelningen av eleverna på klasser avgörs av<br /> skolstyrelsen, som därvid kan ta hänsyn till de förutsättningar som finns<br /> i skilda skolenheter.</p> <p>Beträffande den totala förstärkningsresursen till kommunen föreslog SIAutredningen<br /> att fördelningen mellan undervisningsändamål och övrig verksamhet<br /> skulle ske så, att nuvarande resurser för inrättande av lärartjänster,<br /> och därmed avsedda för undervisningsändamål, inte minskades. Den del<br /> som skulle fördelas av länsskolenämnderna borde, enligt utredningen, utgå<br /> efter samma principer som medlen för Särskilda åtgärder på skolområdet.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975^76:2223</p> </div> <div class="block ml_42"><p>9</p> </div> <div class="block ml_4"><p>vilket innebär att två tredjedelar skulle användas för personell förstärkning<br /> vid undervisningen.</p> <p>Föredraganden ansluter sig ”i huvudsak” till denna fördelning men menar<br /> att det dock finns ”skäl som talar för en något större resurstilldelning för<br /> fritidsinsatser än vad utredningen föreslagit”. Även om slutligt förslag om<br /> storleken av förstärkningsresursens olika delar senare kommer att föreläggas<br /> riksdagen, anser vi det, mot bakgrund av skolans svårigheter att upprätthålla<br /> tillfredsställande kunskapsstandard, dock påkallat att riksdagen redan nu<br /> uttalar att någon minskning i förhållande till nuläget av den del av resurserna<br /> som är avsedd för undervisningsändamål inte får ske.</p> <p>SÖ skall enligt propositionen få i uppdrag att utarbeta förslag till förändring<br /> av tim- och kursplanerna för mellanstadiet i syfte att minska timplanen<br /> med två till tre veckotimmar i varje årskurs. Detta förslag behandlas i annat<br /> sammanhang i denna motion. Emellertid föregriper föredraganden ett riksdagsbeslut<br /> om en eventuell förändring av timplanen för mellanstadiet genom<br /> att redan nu överföra resurser motsvarande två lärarveckotimmar per årskurs<br /> från basresurs till förstärkningsresurs. Ett sådant förslag kan självfallet inte<br /> accepteras.</p> <p>Glesby gdsgarant i</p> <p>Beräkningen av resurstimmar efter elevantal kan innebära att underlaget<br /> för lärares tjänsteunderlag minskar så mycket att det inte täcker hela undervisningsskyldigheten.<br /> En speciell glesbygdsgaranti i form av ett särskilt<br /> statsbidrag införs därför, så att skolverksamheten i kommuner med ett stort<br /> antal s. k. b/B-skolor inte skall äventyras. Statsrådet räknar dock med att<br /> detta statsbidrag endast skall utgå under en viss övergångstid. Vi finner<br /> detta förslag oroande. Det är av stort värde både för kommunen och för<br /> de enskilda eleverna att få ha kvar sina skolor. Även efter den föreslagna<br /> övergångstiden måste därför skolornas fortbestånd garanteras genom en glesbygdsgaranti.</p> <p>Tjänsteregleringen</p> <p>Sedan länge har statsmakterna genom att fastställa centrala och generellt<br /> gällande bestämmelser för landets skolväsende velat garantera en likvärdig<br /> utbildningsstandard åt alla svenska elever. Skollag, skolförordning och läroplaner<br /> för de olika utbildningsformerna har varit instrument för detta.<br /> Skolans verksamhet har försiggått inom vissa fastlagda ramar. Sålunda har<br /> man på den undervisande personalen i skolan - lärarna - ställt vissa bestämda<br /> formella krav i syfte att få så små skillnader som möjligt i utbildningsstandard<br /> för eleverna i olika kommuner och skolor. I samma syfte har man skapat<br /> en fast tjänsteorganisation för lärarna med bestämda tjänstetyper. En del<br /> av den komplexa tjänsteorganisationen för grundskolan utgör huvudlärare.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2223</p> </div> <div class="block ml_41"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p>institutionsföreståndare, tillsynslärare och skolbibliotekarier.</p> <p>Föredragande statsrådet framhåller i propositionen om skolans inre arbete<br /> att de arbetsuppgifter som nämnda befattningshavare utför i dagens skola<br /> blir nödvändiga att fullgöra även i en skola organiserad i enlighet med tankegångarna<br /> i propositionen. Desto mer förvånande är det då att man i propositionen<br /> föreslår ett avskaffande av dessa centralt reglerade tjänster.</p> <p>1 propositionen förordas att lärare och övrig personal organiseras i arbetslag.<br /> En god pedagogisk planering och ledning av denna nya basorganisation<br /> i skolan fordrar nya befattningshavare för övergripande pedagogisk planering<br /> och ledning. SIA-utredningen föreslår för detta ändamål s. k. studieledarbefattningar.<br /> Det synes helt nödvändigt att sådana tjänster skapas och regleras<br /> centralt i skolförordningen.</p> <p>Vi kan således f. n. inte finna några skäl för att avskaffa den centrala<br /> regleringen av de ovannämnda tjänsterna. Eftersom de ursprungligen tillkommit<br /> under facklig medverkan, bör förändringar i fråga om dessa tjänster<br /> göras forst efter förhandlingar med berörda fackliga organisationer.</p> <p>Skolledarna</p> <p>I propositionen föreslås vidare att rekryteringen till skolledartjänster skall<br /> vidgas till att omfatta förutom dem som är behöriga till ordinarie tjänst<br /> som lärare även personer som har erfarenhet från kommunal tjänst, från<br /> skolverksamhet eller i övrigt från skoladministration. Minst en av skolledarna<br /> i rektorsområdet bör dock ha pedagogisk utbildning. Med hänsyn<br /> till att skolledarnas arbetsuppgifter i hög grad är av pedagogisk art och att<br /> ytterligare pedagogiska ledningsuppgifter påläggs dem genom propositionens<br /> förslag förefaller det oss mindre välbetänkt att avskaffa nuvarande krav<br /> på pedagogisk utbildning.</p> <p>Fortbildning</p> <p>F. n. råder stor brist på speciallärare i skolan. Propositionen föreslår därför<br /> en ökning av den nuvarande ettårsutbildningen. En sådan ökning häver<br /> dock inte bristen förrän långt in på 1980-talet. SIA-utredningen ansåg att<br /> bristen på behöriga speciallärare - eller på lärare med specialpedagogiska<br /> kunskaper - var så allvarlig att snabba åtgärder med särskild hänsyn till<br /> elever med svårigheter måste vidtas. SIA-utredningen ansåg därför att det<br /> var synnerligen angeläget att även på kort sikt öka de specialpedagogiska<br /> inslagen i skolans arbete. Utredningen föreslog att lärarna skulle ges en<br /> specialpedagogisk fortbildning under fyra veckor, koncentrerad till anpassningsstörningar<br /> och metodik för att komma till rätta med läs- och skrivsvårigheter.<br /> Man skulle därigenom nå en omfattande spridning av metodiskt<br /> kunnande och observans bland lärarna. Förslaget bemöttes positivt av flertalet<br /> remissinstanser. Även SÖ har prioriterat denna fortbildning i årets<br /> petita.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1975/76:2223</p> </div> <div class="block ml_42"><p>11</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Det är därför anmärkningsvärt att propositionen inte föreslår att denna<br /> fortbildning skall komma till stånd utan enbart satsar på en utvidgning<br /> av speciallärarutbildningen. Fortbildningsinstanserna skall i stället koncentreras<br /> på arbetssätt och arbetsformer i skolan. Vi betvivlar inte att en sådan<br /> fortbildning kan vara behövlig. Vi anser dock att fortbildningsinsatserna<br /> i första hand skall inriktas på den av utredningen föreslagna specialpedagogiska<br /> utbildningen.</p> <p>Med stöd av det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:32px;">tf</p> <p style="margin-left:60px;">att riksdagen</p> <p style="margin-left:60px;">1. uttalar att alla elever oavsett prestationsförmåga skall åtnjuta<br /> individualiserad undervisning och att undervisningsmetodiken<br /> skall anpassas till elevernas olika förutsättningar,</p> <p style="margin-left:60px;">2. uttalar att större delen av förstärkningsresursen, om lokalt så<br /> bedöms bäst gagna skolarbetet, skall kunna användas för att<br /> skapa mindre klasser,</p> <p style="margin-left:60px;">3. uttalar att systemet med klassrum så långt möjligt bör upprätthållas<br /> i hela grundskolan,</p> <p style="margin-left:60px;">4. anhåller hos regeringen att en utvärdering görs av i hur hög<br /> grad nivågruppering är möjlig utan att skolans sociala mål eftersätts,</p> <p style="margin-left:60px;">5. uttalar att frågan om uppdelning på allmän och särskild kurs<br /> i engelska, matematik, franska och tyska inte bör avgöras förrän<br /> konsekvenserna av en sådan förändring noga utretts i samband<br /> med översynen av grundskolans läroplan,</p> <p style="margin-left:60px;">6. anhåller hos regeringen att den aviserade översynen av grundskolans<br /> läroplan blir parlamentarisk och att preciseringen av<br /> basfärdigheternas omfattning ingår i denna översyn,</p> <p style="margin-left:60px;">7. anhåller hos regeringen att en parlamentarisk översyn av gymnasieskolans<br /> målsättning och struktur kommer till stånd,</p> <p style="margin-left:60px;">8. uttalar att befrielse från deltagande i skoldagens mera hobbybetonade<br /> aktiviteter bör beviljas elev om föräldrarna så önskar,</p> <p style="margin-left:60px;">9. uttalar att en klar och enhetlig terminologi bör användas i fråga<br /> om benämningarna på de olika verksamheterna inom den samlade<br /> skoldagen,</p> <p style="margin-left:60px;">10. uttalar att skoldagens omfattning bör variera mellan nuvarande<br /> längd och fem timmar i årskurserna 1 och 2 och mellan nuvarande<br /> längd och sju timmar fr. o. m. årskurs 3,</p> <p style="margin-left:60px;">11. uttalar att föreningslivets medverkan i skolans arbete skall ske<br /> på för alla föreningar lika villkor och i överensstämmelse med<br /> skolans mål och riktlinjer,</p> <p style="margin-left:60px;">12. uttalar att ett väl fungerande registrerings- och rapporteringssystem<br /> bör tillskapas för närvaropliktens upprätthållande,</p> <p style="margin-left:60px;">13. uttalar att den skriftliga betygsättningen skall bibehållas i såväl<br /> grundskola som gymnasieskola,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2223</p> </div> <div class="block ml_41"><p>12</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:58px;">14. uttalar att någon minskning i förhållande till nuläget av den<br /> del av resurserna som är avsedd för undervisningsändamål icke<br /> (år ske,</p> <p style="margin-left:58px;">15. beslutar att det föreslagna överförandet från bas- till förstärkningsresurs<br /> av resurserna motsvarande två lärarveckotimmar<br /> per årskurs på mellanstadiet avslås,</p> <p style="margin-left:58px;">16. beslutar att glesbygdsgarantin för mindre skolors bestånd skall<br /> gälla även efter den föreslagna övergångstidens utgång,</p> <p style="margin-left:58px;">17. uttalar att tjänster som huvudlärare, institutionsföreståndare,<br /> tillsynslärare och skolbibliotekarier bibehålls och regleras centralt,</p> <p style="margin-left:58px;">18. beslutar att för behörighet till skolledartjänst även i fortsättningen<br /> skall krävas pedagogisk utbildning,</p> <p style="margin-left:58px;">19. uttalar att fortbildningen av lärarna i första hand skall inriktas<br /> på special pedagogisk utbildning.</p> <p>Stockholm den 12 mars 1976</p> <p>GÖSTA BOHMAN (m)</p> <p>STAFFAN BURENSTAM LINDER</p> <p>ALLAN HERNELIUS (m)</p> <p>ERIC KRONMARK (m)</p> <p>BRITT MOGÅRD (m)</p> <p>TAGE MAGNUSSON (m)<br /> i Borås</p> </div> <div class="block ml_23"><p>(m) NILS CARLSHAMRE (m)</p> <p style="margin-left:22px;">ASTRID KRISTENSSON (m)</p> <p style="margin-left:22px;">CARL-WILH. LOTHIGIUS (m)</p> <p style="margin-left:22px;">G. IVAR VIRGIN (m)</p> <p style="margin-left:22px;">PER PETERSSON (m)<br /> i Gäddvik</p> </div> <div class="block ml_4"><p>GOTAB 51509 Slockholm 1976</p> </div> </div> </div> 0 GÖSTA BOHMAN m 1 undertecknare 0 ALLAN HERNELIUS m 2 undertecknare 0 ERIC KRONMARK m 3 undertecknare 0 BRITT MOGÅRD m 4 undertecknare 0 TAGE MAGNUSSON m 5 undertecknare 0 NILS CARLSHAMRE m 6 undertecknare 0 ASTRID KRISTENSSON m 7 undertecknare 0 CARL-WILH. LOTHIGIUS m 8 undertecknare 0 G. IVAR VIRGIN m 9 undertecknare 0 PER PETERSSON m 10 undertecknare FZ022223 av herr Bohman m. fl. mot_197576__2223.pdf 293129 pdf med anledning av propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete m. m. https://data.riksdagen.se/fil/6F5A2B74-9691-423B-8E68-C239D55EFC0B