3089457 FZ022215 1975/76 2215 mot mot Motion 1975/76:2215 av herr Fälldin m. fl. Motion Motion 2215 0 1976-03-09 00:00:00 2014-11-03 20:38:26 2014-11-03 00:00:00 med anledning av propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete m. m. av herr Fälldin m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/FZ022215/text https://data.riksdagen.se/dokument/FZ022215 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ022215 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="text-align:right;">Motion</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="text-align:right;">Mot. 1975/76</p> <p style="text-align:right;">2215</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="text-align:right;">1975/76: 2215</p> <p style="text-align:right;">av herr Fälldin m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete<br /> m. m.</p> <p>Centerpartiets principiella inställning till de skolpolitiska frågorna har fastslagits<br /> i det utbildningspolitiska programmet från 1974.</p> <p style="text-align:right;">Inledning</p> <p>Genom samhällsutvecklingen har förutsättningarna för ett rikt kulturellt<br /> och socialt liv förändrats. Den materiella utvecklingen, vilken från många<br /> utgångspunkter betytt mycket för människorna, har inte utgjort någon garanti<br /> för gemenskap, solidaritet och ökat inflytande eller en i alla avseenden<br /> god livsmiljö. Trots detta har samhället i hög grad inriktats på en fortsatt<br /> utveckling av den materiella standarden, utan tillräcklig hänsyn till sociala,<br /> kulturella och miljömässiga faktorer.</p> <p>Det avancerade industrisamhället har tillåtits leda fram till en omfattande<br /> centralisering av bebyggelse och näringsliv. Utvecklingen i kommuner och<br /> näringsliv har inneburit att den enskildes möjligheter att påverka beslutsfattandet<br /> har förändrats. Genom den kraftiga befolkningskoncentrationen<br /> har undermåliga boendemiljöer med social och kulturell utarmning som<br /> följd vuxit fram. Utglesningen i avfolkningsområdena leder också till en<br /> åldersmässigt snedvriden fördelning av befolkningen. Åldersuppdelningen<br /> i boendet har lett till vidgade generationsklyftor.</p> <p>Familjen utgör, och måste utgöra, en grundsten i samhällsbyggnaden.<br /> Dess storlek och sammansättning har dock förändrats. Inte sällan lever barn<br /> tillsammans med endast en förälder. I allt fler familjer finns ingen vuxen<br /> person hemma under dagtid. Den förändrade familjesituationen innebär att<br /> barnens möjlighet att i hemmen få kunskap om praktiska vardagsfrågor<br /> har minskat. Samtidigt möts barnen av en mera komplicerad samhällsbild<br /> där frågor om naturresursernas ändlighet och miljöförstöring som livshotande<br /> problem är aktuella redan i dag.</p> <p>Skolan måste ta elevernas situation i dag och i framtiden som utgångspunkt<br /> för sin verksamhet. Skolan är en del av samhället och kan därför<br /> inte stå opåverkad av utvecklingen. Det är genom utbildningen som människors<br /> möjlighet till välfärd och personlighetsutveckling i ett samhälle kan<br /> förverkligas. Utbildningens omfattning, inriktning och kvalitet formar också<br /> i hög grad det framtida samhället.</p> <p style="text-align:right;">Det är samhällets uppgift att svara för att alla ges möjlighet till en god<br /> och likvärdig utbildning oavsett yrkesinriktning, bostadsort och social bak</p> <p style="text-align:right;">1 Riksdagen 1975/76. 3 sami. Nr 2215</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1975/76:2215</p> </div> <div class="block ml_42"><p>2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>grund. Utbildningsväsendet har expanderat kraftigt under de senaste decennierna.<br /> Vi har i dag en nioårig grundutbildning. De flesta ungdomar<br /> fortsätter sedan till gymnasieskolan och av dessa en något mindre del till<br /> eftergymnasiala utbildningsvägar. Allt fler återkommer till någon form av<br /> utbildning efter några års yrkeserfarenhet, trots att vuxenutbildningen ännu<br /> inte funnit sina rätta former. Ett brett utbud av kurser och utbildningsvägar<br /> är nödvändigt för att så många som möjligt skall beredas tillfälle till utbildning.<br /> Även den eftergymnasiala utbildningen måste utvecklas och anpassas<br /> efter den förändrade situationen.</p> <p>I dag erbjuds en bredare och bättre utbildning än tidigare och därigenom<br /> har väsentligt större förutsättningar för jämlikhet i utbildningshänseende<br /> skapats. I sina huvuddrag har utbildningsreformerna kunnat genomföras<br /> under politisk enighet. Centerpartiet har intensivt engagerat sig i utbildningsfrågorna<br /> och har i riksdagen vid upprepade tillfällen föreslagit åtgärder<br /> förförbättringar. Likvärdiga möjligheter och valfrihet i utbildningshänseende<br /> måste vara en grundläggande målsättning. Med utgångspunkt i dessa mål<br /> kommer centerpartiet att med kraft fortsätta sin strävan att förbättra skolan<br /> och att ständigt ge den en framåtsyftande funktion i ett föränderligt samhälle.</p> <p>De förändrade förhållandena har ställt nya krav på skolan och medfört<br /> stora påfrestningar. Skolans arbetsformer har utvecklats, men elementära<br /> arbets- och studiemiljökrav har inte alltid kunnat tillgodoses. Åtgärder måste<br /> sättas in för att snabbt kunna förverkliga skolans vidgade sociala målsättning,<br /> annars kan många ungdomar få problem för lång tid framöver. Samarbetet<br /> mellan elever och mellan elever, föräldrar, lärare och övrig personal måste<br /> ha en framträdande roll i skolan.</p> <p>Skolan har i dag inte förutsättningar att erbjuda alla elever en meningsfull<br /> verksamhet. Många får inte den stimulans som behövs för att klara förhållandena<br /> i skolan och i arbetslivet. Missförhållanden av olika slag, som<br /> skolk och mobbing, har blivit vanliga. Därför vill centerpartiet med kraft<br /> verka för att finna lämpliga medel för att förbättra skolsituationen.</p> <p>Målsättning</p> <p>De enskilda människorna skall genom utbildningen ges möjlighet att utveckla<br /> individuella anlag och intressen och få bättre förutsättningar för kulturell<br /> och samhällelig aktivitet. En god grundläggande utbildning åt alla<br /> är också en förutsättning för en demokrati och jämlikhet mellan människorna.<br /> Alla skall, oavsett bostadsort, social och ekonomisk bakgrund erbjudas<br /> en utbildning som svarar mot såväl individuella önskemål som mot<br /> de krav yrkesliv och samhälle ställer.</p> <p>Skolan måste ses som en del av samhället. Dess fostrande roll framträder<br /> klarare om den betraktas som en del av den miljö som de unga skall växa in i.<br /> Det är väsentligt att erfarenhetsmässiga lärdomar och teoretiska kun</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2215</p> </div> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>skaper ses som en helhet och att den praktiska och teoretiska utbildningen<br /> samordnas.</p> <p>Social målsättning</p> <p>Det finns behov av ett normsystem för umgänget mellan människor såväl<br /> i skolan som i samhället i övrigt. Respekt för andra individer och grupper,<br /> tolerans och förståelse måste prägla relationerna mellan människor. Det<br /> är angeläget att barn och ungdomar tillägnar sig denna grundsyn. De etiska<br /> frågeställningarna skall tas upp i bl. a. religionsundervisningen. Kristen<br /> livsåskådning och humanism representerar en uppfattning om människovärdet,<br /> som utgör en omistlig tillgång för vårt samhälle.</p> <p>Många barn känner otrygghet i skolan. Kontaktproblem, fysiska och psykiska<br /> påfrestningar och utstötning ur kamratgruppen kan leda till att skolan<br /> blir en negativ upplevelse. Detta är synnerligen allvarligt, eftersom otryggheten<br /> lätt kan bli bestående. Mobbing och våldsyttringar måste med kraft<br /> motverkas.</p> <p>Verksamheten i skolan måste därför formas så att samarbetet mellan<br /> de där verksamma främjas. Alla människor måste respekteras oavsett ursprung<br /> och individuella särdrag. Eleverna har, tillsammans med skolans<br /> personal, en viktig uppgift när det gäller att motverka mobbing. Genom<br /> grundutbildning och fortbildning skall personalen ges förutsättningar att<br /> utveckla skolans sociala liv i positiv samarbetsanda.</p> <p>Skolan skall ge en god allmänbildning samt befrämja förmågan till självständigt<br /> tänkande, solidaritet och viljan att ta ansvar. Aktiviteterna måste<br /> ha en sådan uppläggning att de i sig innebär en träning av för demokratin<br /> vitala funktioner. Såväl skolans personal som elever måste få möjlighet att<br /> påverka sin arbetsmiljö. Härigenom tränas eleverna att i samarbete åstadkomma<br /> förbättringar inom skolan. Även skolans bedömningssystem skall<br /> utformas så att det främjar samarbetet.</p> <p>Kunskapsmässig målsättning</p> <p>Vårt samhällssystem ställer krav på människornas kunskaper och färdigheter.<br /> Såväl för individens som för samhällets utveckling är det viktigt<br /> att dessa krav kan tillgodoses. Alla människor måste tillgodogöra sig de<br /> erfarenheter och färdigheter som behövs för en meningsfull funktion i samhället.<br /> Det är viktigt att ta till vara den stimulans som ett växelspel mellan<br /> förvärvsarbete och skolgång utgör. Förmågan att behärska tal och skrift<br /> är en förutsättning för kulturutveckling. Det är absolut nödvändigt att grundskolan<br /> ger eleverna goda läs-, skriv- och räknefärdigheter. Särskild uppmärksamhet<br /> måste riktas på olikheter i språkmiljön, så att barnen kan ges<br /> likvärdiga möjligheter. Genom att på ett tidigt stadium utveckla språkfärdigheterna<br /> och däri ingående begrepp kan senare studier bedrivas effektivare.</p> <p>1* Riksdagen 1975/76. 3 sami. Nr 2215</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2215</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Eleverna skall ha möjlighet att utvecklas efter sina personliga förutsättningar.<br /> Det är en viktigt uppgift att särskilt beakta de behov som handikappade<br /> elever har i det ena eller det andra avseendet. Den teoretiska<br /> inriktningen av grundskolan har inneburit att många elevers förväntningar<br /> inte kunnat infrias. För att förbereda eleverna för arbetslivet och annan<br /> samhällsaktivitet måste verksamheten präglas av balans mellan praktik och<br /> teori.</p> <p>SIA-propositionen</p> <p>Enligt centerpartiets mening finns således ett omfattande reformbehov<br /> i vad gäller såväl skolans sociala funktion som dess roll av kunskapsförmedlare.<br /> SIA-utredningen har i sitt omfattande arbete belyst de sociala problemen<br /> i skolan och lämnat förslag, främst i organisatoriskt avseende, för<br /> att lösa dessa. Betygsfrågorna övervägs för närvarande av betygsutredningen,<br /> vilken väntas lämna sina förslag under innevarande år. Läroplansfrågoma<br /> studeras inom ramen för den fortlöpande läroplansuppföljningen för grundskolan<br /> (LUG) inom SÖ.</p> <p>Centerpartiet har under allmänna motionstiden lämnat en partimotion<br /> till riksdagen beträffande läroplansarbetet (motion 1976:322). Där begär vi<br /> att en parlamentarisk utredning tillsättes med uppgift att lämna förslag till<br /> en reviderad läroplan. I motionen pekar centerpartiet på vikten av att föra<br /> in mera praktiska inlärningsformer i skolan, nödvändigheten av ett närmare<br /> samarbete mellan skola och arbetsliv, nödvändigheten av att - inte minst<br /> på låg- och mellanstadiet - betona basfärdigheternas betydelse. Vi framhåller<br /> också problemen med rekrytering till de naturvetenskapliga linjerna inom<br /> gymnasieskola och högskola och menar att åtgärder måste vidtas för förbättringar<br /> i detta avseende redan i grundskolan.</p> <p>Centerpartiet framhåller vikten av att skolan kan främja sunda levnadsvanor<br /> bland eleverna och att skolan kan svara upp mot de vidgade kulturella<br /> ambitionerna på barn- och ungdomssidan, vilka riksdagen beslutat om i<br /> annat sammanhang.</p> <p>I proposition 1975/76:39 angående skolans inre arbete visar regeringen<br /> att man i väsentliga avseenden tagit fasta på centerpartiets synpunkter i<br /> vad gäller läroplanen. Man är emellertid inte beredd att bedriva ett utredningsarbete<br /> i parlamentariska former så som vi krävt. Centerpartiet står<br /> självfallet kvar vid sin uppfattning om att även utredningsarbetet bör bedrivas<br /> under medverkan av parlamentariker. Tidningen Skolvärlden har i<br /> en kommentar till centermotionen sagt: ”Ett starkt önskemål från våra parlamentariker<br /> om insyn i ett sådant utredningsarbete på ett tidigt stadium<br /> måste mötas med största respekt.” (Skolvärlden nr 5). Vi kräver åter att<br /> det läroplansarbete som aktualiseras i propositionen bedrivs under parlamentarisk<br /> ledning.</p> <p>Få utredningsförslag har så in i minsta detalj blivit föremål för en bred</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1975/76:2215</p> </div> <div class="block ml_41"><p>5</p> </div> <div class="block ml_3"><p>debatt som förslaget om skolans inre arbete. Vi finnér det vara värdefullt<br /> att regeringen nu i så hög grad tagit hänsyn till den omfattande debatten<br /> vid sina ställningstaganden. Den öppenhet som präglat SIA-reformens framväxt<br /> är en god grogrund för det praktiska förverkligandet av en ny skola<br /> genom ett engagerat arbete från skolans personal, elever, föräldrar och politiska<br /> förtroendemän ute i kommunerna.</p> <p>Den samlade skoldagen</p> <p>Den kanske mest intensiva delen av SIA-debatten rörde förslaget om<br /> den samlade skoldagen. I viss utsträckning grundades den debatten på missuppfattningar<br /> om förslagets innebörd. Många uppfattade att barnen obligatoriskt<br /> skulle vara i skolan från tidig morgon till sen kväll. Men en viktig<br /> och sakligt grundad del av kritiken gällde att möjligheter skulle öppnas<br /> att lokalt besluta att även de minsta barnen obligatoriskt skulle vara i skolan<br /> upp till 30 timmar per vecka. Regeringen har tagit intryck av den kritiken<br /> och föreslår en maximitid om 25 timmar per vecka för årskurserna ett och<br /> två. Vi delar den uppfattningen.</p> <p>Enligt vår mening uttrycker begreppet ”den samlade skoldagen” en social<br /> ambition och omsorg om eleverna. Alla aktiviteter i skolan, timplanebunden<br /> undervisning, raster och annan verksamhet, skall syfta till att nå en gemensam<br /> målsättning. Sett i belysning av dagens förhållanden i skolan gäller<br /> det att fylla håltimmar och raster med en utvecklande och engagerad verksamhet<br /> och att man härigenom inte strikt kan hävda vad som är schemabunden<br /> tid och vad som är övrig tid.</p> <p>På många skolor tillämpas redan ett system som kan kallas för en samlad<br /> skoldag. Man ställer olika fritids- och hobbyverksamheter till förfogande<br /> under icke schemalagd tid. I dessa skolor innebär den samlade skoldagen<br /> i princip endast att närvaroplikten utsträcks till håltimmarna. Samtidigt öppnas<br /> möjligheter för föreningslivet att, även med utnyttjande av egna lokaler,<br /> gå in under den samlade skoldagen.</p> <p>I propositionen förutsättes att den samlade skoldagen skall införas läsåret<br /> 1977/78. Det blir emellertid inget tvång på kommunerna. Det antyds dock<br /> att man senare tvångsvis skall aktualisera ett beslut. För att stimulera kommunerna<br /> föreslås ett särskilt statsbidrag motsvarande 0,025 lärarveckotimmar<br /> per elev att utgå till de rektorsområden där den samlade skoldagen<br /> införts.</p> <p>Enligt vår mening utgör ett vidgat socialt ansvar för eleverna en självklar<br /> uppgift för kommunerna. Formerna för detta ansvar måste med nödvändighet<br /> variera från kommun till kommun beroende på den sociala situationen<br /> inom kommunen - avståndsfrågor osv. Det torde vara omöjligt att avgöra<br /> när detta engagemang för eleverna har nått sådana former att det kan sägas<br /> innebära en samlad skoldag. Någon definition i detta sammanhang låter<br /> sig knappast göras åtminstone inte i ett kvalitativt avseende. Enligt vår</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2215</p> </div> <div class="block ml_41"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>mening bör riksdagen därför i stället slå fast att skolan har ett ansvar för<br /> elevernas verksamhet under den tid de befinner sig där och att det är en<br /> fördel om skoldagen börjar och slutar samma tid varje dag. Statsbidrag för<br /> fritidsbetonade aktiviteter bör utgå till samtliga kommuner fr. o. m. läsåret<br /> 1977/78 med 0,025 lärarveckotimmar per elev. I en del kommuner finns<br /> betydande problem när det gäller att införa en samlad skoldag. Det kan<br /> gälla lokalfrågor, skolskjutsorganisation m. m. Det är viktigt att man i sådana<br /> fall inte tvångsvis söker införa SIA-modellen. Kommunerna bör ges möjligheter<br /> att ekonomiskt ta på sig vidgade sociala uppgifter.</p> <p>Vi uppfattar således inte införandet av en samlad skoldag som någon<br /> dramatisk förändring i förhållande till dagsläget. Det gör att vi också vill<br /> uttala tveksamhet till behovet av att minska den timplanebundna undervisningen<br /> på mellanstadiet. Det finns ett otvetydigt motsatsförhållande mellan<br /> kraven att stärka elevernas basfardigheter m. m. och kraven att ge ett<br /> ökat utrymme för mera fria aktiviteter i skolan. Erfareheten visar att ett<br /> av de bästa sätten att komma till rätta med sociala problem i skolan är<br /> att eleverna upplever skolan och undervisningen som meningsfull - att<br /> de känner att de lär sig något väsentligt. De problem som man vill lösa<br /> genom den samlade skoldagen på låg- och mellanstadiet kan i första hand<br /> lösas genom en pedagogisk utveckling och en undervisning som är mer<br /> öppen gentemot samhället i övrigt. Dessa frågor bör noga övervägas inom<br /> den parlamentariska översyn av läroplanen som vi förordar, varefter förslagen<br /> bör presenteras i riksdagen för slutligt ställningstagande.</p> <p>Arbetsformerna</p> <p>När det gäller att utveckla skolans arbetsformer är det viktigt att finna<br /> former som ger eleverna en social trygghet och som stärker elevernas och<br /> föräldrarnas möjligheter att samverka med lärare och skolledning. Enligt<br /> vår mening är det naturligt att utgå från elevens situation i skolan.</p> <p>Positiva relationer mellan hem och skola är särskilt viktiga för att barn<br /> och ungdomar skall ha en trygg tillvaro med enhetliga normer och regler.<br /> Barnens utveckling måste ske genom ett positivt samspel mellan dem själva,<br /> föräldrarna och skolan. Det är därför nödvändigt att utöver de enskilda<br /> samtalen minst två klassmöten anordnas per läsår. Men det är också viktigt<br /> att resurser står till förfogande för en aktiv kontaktverkamhet från skolans<br /> sida med föräldrar. Särskilt viktigt är att nå föräldrar som förhåller sig passiva<br /> till barnens skolgång. Medel ur förstärkningsresursen bör kunna användas<br /> för sådan kontaktverksamhet.</p> <p>De sociala och allmänmänskliga relationerna inom skolan måste byggas<br /> upp under trygga förhållanden. Detta gäller såväl relationerna mellan eleverna,<br /> mellan elever och lärare och mellan föräldrar och lärare. Avgörande<br /> är att eleverna kan identifiera sig med en liten grupp, klass, och att ett<br /> fåtal lärare har ansvaret för undervisningen av denna. Förändringar som</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2215</p> </div> <div class="block ml_41"><p>7</p> </div> <div class="block ml_3"><p>innebär att personliga relationer måste brytas innebär en förlust för skolan<br /> och skolmiljön. Från dessa utgångspunkter är det nödvändigt att klassen<br /> utgör den primära enheten och att det finns en klassföreståndare som har<br /> det yttersta ansvaret för denna klass. Men det är också viktigt att undervisningen<br /> kan bedrivas i så små grupper som möjligt.</p> <p>I det dagliga arbetet är det ofta praktiskt att samarbeta mellan olika klasser.<br /> Vi finner det vara värdefullt med ett sådant samarbete, så att det bildas<br /> mindre sekundärgrupper i skolan, arbetsenheter. Härigenom kan vissa större<br /> organisatoriska, pedagogiska och elev vårdsproblem lösas. En sådan ordning<br /> främjar också de personliga relationerna inom skolan. Det bör vara naturligt<br /> att lärarna inom en sådan enhet samverkar genom arbetslag. Men sådan<br /> samverkan kan självfallet aldrig påtvingas den enskilde läraren.</p> <p>Inom ramen för ett friare resursfördelningssystem och större lokala möjligheter<br /> att jämka timplanen kan man nå för den enskilde eleven väsentliga<br /> förbättringar av utbildningssituationen.</p> <p>Men det är viktigt att de möjligheter som finns verkligen kan tas till<br /> vara för att anpassa undervisningssituationen efter vad som är mest positivt<br /> för varje enskild elevs situation. Möjligheterna att jämka timplanen måste<br /> vidgas så långt det över huvud taget är möjligt med bevarad enhetlig utbildningsnivå<br /> i landets olika kommuner. Samtidigt måste skolstyrelserna<br /> med stor frihet, men självfallet med ett bibehållet ansvar för den enskilde<br /> elevens situation, kunna medge befrielse från sista årskursen i grundskolan,<br /> när lärare, elever och föräldrar samfällt bedömer detta vara den bästa vägen.<br /> Med en sådan elevcentrerad syn på dessa frågor fordras inte det särskilda<br /> uttalande om en restriktiv tillämpning som förordas i propositionen.</p> <p>Ambitionen att öppna skolan mot arbetsliv och organisationer stämmer<br /> väl överens med de principer som ligger till grund för centerpartiets krav<br /> om mera praktiska inlärningsformer. Det är viktigt att eleverna blir väl<br /> förtrogna med arbetslivet, dvs. dess villkor, organisationer och förutsättningar.<br /> Detta bör prägla alla nivåer inom skolan. Behovet av kontakt med<br /> samhälle och arbetsliv visar hur skolan är beroende av samhällsutvecklingen.<br /> Det är viktigt att skolan så långt som är möjligt kompenserar de bristande<br /> möjligheterna i samhället för barn och ungdomar att få kontakt med vuxenvärlden<br /> och arbetslivet.</p> <p>Vi vill särskilt understryka vikten av att man under perioder av val av<br /> framtida studieinriktning och yrke intensifierar kontakter i detta avseende<br /> och förstärker SYO-insatserna. Det är vidare viktigt att pryoverksamheten<br /> används mera målmedvetet än för närvarande.</p> <p>Till årets riksdag har från centerhåll avlämnats en motion (1975/76:1349)<br /> där centerpartiets syn på vissa centrala ungdomspolitiska frågor presenterades.<br /> I motionen framhölls att folkrörelsernas profil och egenart är något<br /> väsentligt för samhällsutvecklingen, vilket på alla sätt måste tas till vara.<br /> En positiv opinionsbildning för aktivt ungdomsarbete fordrar en ökad samverkan<br /> mellan skolan samt social-och fritidssektorerna och insatser av aktiva</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2215</p> </div> <div class="block ml_41"><p>8</p> </div> <div class="block ml_3"><p>ungdomar. Samhället bör positivt stödja ungdomsarbetet, vilket förutsätter<br /> en helhetssyn och en samordning av bidragsgivningen. En översyn av samhällets<br /> totala bidragsgivning bör vidtas i enlighet med de riktlinjer riksdagen<br /> tidigare givit regeringen till känna.</p> <p>I motionen framhölls vidare angelägenheten av att frågan om tillsynsmyndighet<br /> för de ungdomspolitiska frågorna löses men att dessa frågor inte<br /> kan föras över på statens ungdomsråd förrän ungdomsrådet fått en fastare<br /> organisation och struktur. I motionen föreslogs ett utökat stöd till ungdomsorganisationernas<br /> centrala och lokala verksamhet samt ett särskilt bidrag<br /> för politiskt informationsarbete bland ungdom.</p> <p>I vad gäller frågorna om en översyn av samhällsstödets uppbyggnad, dvs.<br /> i fråga om tillsynsmyndighet, stöd till organisationernas centrala och lokala<br /> verksamhet samt politiskt informationsarbete bland ungdomar, hänvisar vi<br /> i detta sammanhang till denna motion. Det bör noteras att i väsentliga<br /> avseenden innebär detta en annan syn på uppbyggnad och handläggning<br /> av de ungdomspolitiska frågorna än vad som presenteras i SIA-propositionen.</p> <p>Proposition 1975/76:39 öppnar formella möjligheter till ett aktivt förenings-<br /> och ungdomsarbete inom skolan. Däremot ges inte de praktiska<br /> förutsättningarna för ett mångsidigt och aktivt engagemang från föreningarnas<br /> sida i skolan. Skall föreningarna kunna ta till vara de möjligheter<br /> som erbjuds, måste verksamheten utvecklas t. ex. i vad gäller organisation,<br /> metod i ungdomsarbete och ledare. Organisationerna måste få praktiska<br /> möjligheter att lösa dessa frågor på ett sådant sätt att de kan bevara och<br /> utveckla sina idéer och identiteter. Vi förutsätter att sådana ekonomiska<br /> resurser kommer att ställas till organisationernas förfogande att de kan klara<br /> den nödvändiga ledarutbildningen och metodutvecklingen.</p> <p>Enligt vår mening är det viktigt att mångsidigheten garanteras när det<br /> gäller organisationsaktiviteter i skolan. Att alla organisationer har samma<br /> möjligheter att verka vid samtliga skolor är ett oavvisligt krav. Men särskilt<br /> de små föreningarnas möjligheter att verka måste uppmärksammas i detta<br /> sammanhang. Det får inte bli så, att de föreningar som driver verksamhet<br /> uteslutande på ideell basis utestängs, därför att de inte förfogar över ledare<br /> under arbetstid. En lagfäst rätt till tjänstledighet, så som SIA-utredningen<br /> föreslog, är av avgörande betydelse i detta sammanhang. Regeringen bör<br /> presentera riksdagen ett förslag med den innebörden.</p> <p>När det gäller det lokala aktivitetsstödet föreslås, som förutsattes i motion<br /> 1975/76:1349, att stöd utgår också för åldrarna 7-12 år. Däremot preciseras<br /> inte vilket belopp som skall utgå per sammankomst. Enligt vår mening<br /> bör det inte ankomma på regeringen att själv precisera detta belopp. Riksdagen<br /> bör därför, som föreslagits i den tidigare centermotionen, besluta<br /> att lokalt aktivitetsstöd utgår med 10 kr. per sammankomst och att riksdagen<br /> även i fortsättningen fattar beslut i denna fråga.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2215</p> </div> <div class="block ml_41"><p>9</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Resursfördelning</p> <p>Frågorna om statsbidragssystem och resursfördelning är avgörande när<br /> det gäller skolans organisatoriska uppbyggnad. En viktig frågeställning i<br /> detta sammanhang gäller ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i<br /> de organisatoriska frågorna.</p> <p>SlA-utredningens förslag i denna del upplevde centerpartiet som utredningens<br /> mest väsentliga och konstruktiva. Det detaljerade statsbidragssystemet<br /> med föreskrifter i en rad olika avseenden skulle förenklas. En basresurs<br /> beräknad per klass och en förstärkningsresurs beräknad per elev skulle utgå.<br /> Genom att kommunerna med stor frihet skulle få disponera förstärkningsresursen<br /> innebar utredningens förslag en mycket långt gående decentralisering<br /> av beslutsfattandet på skolans område.</p> <p>Den genomgående positiva inställningen till utredningens förslag är glädjande.<br /> Även regeringen sluter upp bakom utredningen i denna del. Vår<br /> förhoppning är att utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSKutredningen)<br /> skall komma ännu en bit på väg i dett decentraliseringsarbete.</p> <p>Genom att kommunerna fritt får disponera förstärkningsresursen kan resurserna<br /> styras dit där de bäst behövs. Statsmakterna bör enligt vår mening<br /> avhålla sig från pekpinnar i detta sammanhang. En sådan pekpinne finns<br /> i propositionen, där det sägs att förstärkningsresursen inte bör användas<br /> för att generellt sänka antalet elever per klass. I och för sig är det självklart<br /> att man måste använda förstärkningsresursen på en rad olika sätt för att<br /> komma till rätta med uppkommande problem. Oss förefaller det vara självklart<br /> att varje kommun inser detta utan något statsmakternas särskilda påpekande.<br /> Däremot kan ett sådant ställningstagande innebära att man på<br /> något håll avhåller sig från att minska klassernas och undervisningsgruppernas<br /> storlek även om detta är motiverat.</p> <p>De medel till särskilda åtgärder på skolans område, vilka utgått de senaste<br /> åren, har givit mycket goda resultat. De har öppnat möjligheter till särskilda<br /> insatser i skolor och inom områden med stora problem. När nu dessa resurser<br /> sammanförs i förstärkningsresursen får inte det innebära att möjligheterna<br /> till specialsatsningar inom problemområden begränsas. Inom bl. a. Stockholms<br /> kommun har en omfattande försöksverksamhet bedrivits med undervisning<br /> i mindre grupper. Den verksamheten har slagit väl ut. Genom<br /> mindre undervisningsgrupper kan en råd problem lösas utan andra särskilda<br /> insatser, vilket är värdefullt. Det främjar en stabilitet i elevgrupperingarna<br /> och medverkar därför i hög grad till en tryggare skolmiljö. Centerpartiet<br /> förordar därför att kommunerna fritt får disponera förstärkningsresursen.<br /> Detta möjliggör bl. a. att undervisningsgrupperna kan göras mindre, vilket<br /> enligt vår mening är värdefullt.</p> <p>En viktig del av kritiken mot SlA-utredningens statsbidragssystem har<br /> gällt förhållandena i glesbygdskommunerna och överlevnadsmöjligheterna<br /> för de mindre skolorna. I propositionen anmäls att en särskild glesbygdsgaranti<br /> skall föreslås riksdagen för att problem i detta avseende inte skall</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2215</p> </div> <div class="block ml_41"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p>uppstå. Den garantin skall emellertid avse kommuner med ett stort antal<br /> s. k. b/B-skoIor, och garantin avser endast en övergångsperiod.</p> <p>Det är viktigt att regeringens kommande förslag om en glesbygdsgaranti<br /> ger en långsiktig lösning av de mindre skolornas och de elevsvaga områdenas,<br /> problem. Sådana problem finns i alla delar av landet. Det finns<br /> ingen anledning att ställa upp krav på att det måste vara ett stort antal skolor för<br /> att kommunerna skall komma i åtnjutande av glesbygdsgarantin.</p> <p style="text-align:right;">Personalfrågor</p> <p>De förändringar av skolans organisatoriska uppbyggnad som nu föreslås<br /> innebär också förändringar av lärares arbetsuppgifter och en ändrad betoning<br /> av undervisningen. Det är självklart att detta måste följas upp med en intensifierad<br /> fortbildning av lärare och skolledare. Det är vidare viktigt att<br /> den vidgade utbildningen av speciallärare kan komma till stånd. I detta<br /> sammanhang vill vi också framhålla dessa utbildningars betydelse när det<br /> gäller att upprätthålla lärarutbildningen på olika orter.</p> <p>Lärarorganisationerna har i sina kommentarer till propositionen varit kritiska<br /> mot hur personalfrågorna hanterats. Man menar att regeringen först<br /> borde ha kommit överens med de fackliga organisationer som berörs av<br /> propositionen och sedan lämnat förslag till riksdagen. Särskilt gäller det<br /> frågorna om huvudlärare, tillsynslärare, institutionsföreståndare och skolledare.</p> <p>Enligt vår mening hade det varit värdefullt om personalfrågorna hanterats<br /> på ett smidigare sätt av regeringen. Förutsättningarna för att lärarorganisationerna<br /> skulle intagit en mera positiv inställning hade då varit större,<br /> vilket hade tjänat reformens syfte.</p> <p>En självklar princip i det politiska arbetet måste vara att samhällets institutionella<br /> organisation fastställes av de politiskt valda organen. Det är<br /> där det yttersta ansvaret måste ligga. Sedan gäller det att i förhandlingar<br /> mellan parterna på arbetsmarknaden klara ut lönefrågor och anställningsvillkor<br /> på ett tillfredsställande sätt. Skolans organisatoriska utformning skall<br /> enligt vår mening avgöras av de politiska instanserna. Förändringar i det<br /> avseendet bör emellertid föregås av nära samråd mellan statsmakterna och<br /> personalorganisationerna.</p> <p>De arbetsuppgifter som utföres på arvodesbasis inom skolan är viktiga.<br /> Det råder inget tvivel om att dessa arbetsuppgifter måste utföras också i<br /> framtiden och att ersättning också måste utgå. Att man lokalt får möjlighet<br /> att besluta om formerna för detta måste emellertid vara en fördel, vilken<br /> gagnar en ändamålsenlig organisation av skolan. De personalfrågor som påverkas<br /> av en sådan förändring måste lösas genom förhandlingar. Tidsrymden<br /> till reformens ikraftträdande bör vara tillräcklig för detta. </p> <p style="text-align:right;">Behörighetsreglerna för skolledartjänster föreslås bli förändrade enligt propositionen.<br /> Förutom den som är behörig till ordinarie tjänst som lärare kan</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2215</p> </div> <div class="block ml_41"><p>11</p> </div> <div class="block ml_4"><p>den som har erfarenhet från kommunal tjänst, från skolverksamhet eller<br /> i övrigt från skoladministration vara behörig till skolledarbefattning. I varje<br /> rektorsområde skall dock alltid finnas minst en skolledare med pedagogisk<br /> utbildning.</p> <p>Det vidgade lokala ansvaret för skolans verksamhet gör det enligt vår<br /> mening nödvändigt att det finns en kunnig pedagogisk ledning i skolan.<br /> Det bör noteras att SlA-utredningens förslag grundades bl. a. på att skolans<br /> ledning skulle förstärkas med en bestyrelse. Någon sådan införes emellertid<br /> inte nu. Det är rimligt att det finns vissa möjligheter att besätta skolledartjänster<br /> med andra än behöriga lärare. När en sådan tillsättning göres<br /> skall personen i fråga ha utbildningsmässiga meriter och så väl kända pedagogiska<br /> ledaregenskaper att tillsättningen allmänt kan accepteras. Redan<br /> nu gäller, att om synnerliga skäl föreligger kan till tjänst som studierektor<br /> eller rektor komma i fråga även den som inte är behörig till ordinarie lärartjänst.<br /> En sådan regel är tillräcklig för att tillgodose möjligheterna att<br /> rekrytera annan än behörig lärare till skolledarbefattning.</p> <p>Med stöd av det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:59px;">att riksdagen beslutar</p> <p style="margin-left:59px;">1. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts<br /> beträffande innebörden av begreppet ”den samlade skoldagen”;</p> <p style="margin-left:59px;">2. att en extra resurs om 0,025 lärarveckotimmar per elev utgår<br /> till samtliga kommunerfr. o. m. läsåret 1977/78 för annan verksamhet<br /> än undervisning;</p> <p style="margin-left:59px;">3. att hos regeringen begära att vad som i motionen anförts beträffande<br /> minskning av den timplanebundna undervisningen<br /> på mellanstadiet överlämnas till den utredning som skall se<br /> över läroplanen för beaktande;</p> <p style="margin-left:59px;">4. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförts beträffande kontakterna mellan hem och skola;</p> <p style="margin-left:59px;">5. att som sin mening uttala att möjligheterna att lokalt jämka<br /> timplanen bör vidgas så långt det är möjligt med bevarad enhetlig<br /> utbildningsnivå i landet;</p> <p style="margin-left:59px;">6. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförts beträffande vidgade resurser för organisationerna för<br /> metodutveckling och ungdomsledarutbildning;</p> <p style="margin-left:59px;">7. att hos regeringen begära förslag om lagstadgad rätt till tjänstledighet<br /> för ungdomsledaruppgifter;</p> <p style="margin-left:59px;">8. att beslut om det lokala aktivitetsstödets storlek fortsättningsvis<br /> fattas av riksdagen;</p> <p style="margin-left:59px;">9. att som sin mening uttala att kommunerna fritt disponerar<br /> förstärkningsresursen;</p> <p style="margin-left:59px;">10. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförts beträffande utformningen av en garanti för bevarande<br /> av mindre skolor och skolor i elevsvaga områden;</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:2215</p> </div> <div class="block ml_42"><p>12</p> </div> <div class="block ml_9"><p style="margin-left:19px;">11. atl som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförts beträffande vissa personalfrågor;</p> <p style="margin-left:19px;">12. att avslå regeringens förslag beträffande ändrade regler för behörighet<br /> till skolledartjänst.</p> </div> <div class="block ml_24"><p>MAJ PEHRSSON (c)</p> <p>JOHANNES ANTONSSON (c)</p> <p>BENGT SJÖNELL (c)</p> <p>ERIC CARLSSON (c)<br /> i Vikmanshyttan</p> <p>ANNA LISA NILSSON (c)<br /> i Kristianstad</p> </div> <div class="block ml_4"><p>GOTAB 51491 Slockholm 1976</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Stockholm den 9 mars 1976</p> <p>THORBJÖRN FÄLLDIN (c)</p> <p>KARIN SÖDER (c)</p> <p>CLAES ELMSTEDT (c)</p> <p>BERTIL JONASSON (c)</p> <p>THORSTEN LARSSON (c)<br /> i Staffanstorp</p> <p>LENNART MATTSSON (c)<br /> i Lane-Herrestad</p> </div> </div> </div> 0 MAJ PEHRSSON c 1 undertecknare 0 JOHANNES ANTONSSON c 2 undertecknare 0 BENGT SJÖNELL c 3 undertecknare 0 ERIC CARLSSON c 4 undertecknare 0 ANNA LISA NILSSON c 5 undertecknare 0 THORBJÖRN FÄLLDIN c 6 undertecknare 0 KARIN SÖDER c 7 undertecknare 0 CLAES ELMSTEDT c 8 undertecknare 0 BERTIL JONASSON c 9 undertecknare 0 THORSTEN LARSSON c 10 undertecknare 0 LENNART MATTSSON c 11 undertecknare FZ022215 av herr Fälldin m. fl. mot_197576__2215.pdf 312678 pdf med anledning av propositionen 1975/76:39 om skolans inre arbete m. m. https://data.riksdagen.se/fil/3C18A406-21C2-4C9B-8BEF-5CF519E70EC1