3089151FZ0217351975/761735motmotMotion 1975/76:1735 av herr Wictorsson m. fl.MotionMotion173501976-01-27 00:00:002014-11-03 20:34:522014-11-03 00:00:00med anledning av propositionen 1975/76:88 om åtgärder inom skärgårdsområdenaav herr Wictorsson m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/FZ021735/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/FZ021735https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ021735
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_40"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Motion<br />
1975/76:1735</p>
<p>av herr Wictorsson m. fl.</p>
<p>med anledning av propositionen 1975/76:88 om åtgärder inom<br />
skärgårdsområdena</p>
<p>Med stor glädje konstateras, att regeringen i proposition 1975/76:88 om<br />
åtgärder inom skärgårdsområdena föreslår olika stödformer, vilka aktivt<br />
kommer att medverka till en positiv utveckling för den bofasta befolkningen<br />
i våra skärgårdsområden. Som framhålls i propositionen är det angeläget<br />
att det finns en bofast skärgårdsbefolkning för att skärgårdarnas områden<br />
skall kunna utnyttjas från såväl kultur- och natursynpunkt som från rekreationssynpunkt.</p>
<p>Avgränsningen av skärgårdsområdena</p>
<p>Landets skärgårdar är ganska olika till sin karaktär och har olika förutsättningar<br />
i fråga om sysselsättning, näringsliv, kommunikationer m. m.<br />
De skilda förhållandena i de olika skärgårdsområdena gör att stödbestämmelser<br />
och lagregler bör medge viss flexibilitet vid stödgivning. Denna flexibilitet<br />
måste även gälla avgränsningen av skärgårdarna. Även om man<br />
som huvudregel bör hålla sig till den i propositionen föreslagna avgränsningen<br />
”med skärgård avses ö eller öar, som har fast bosatt befolkning,<br />
men saknar fastlandsförbindelse”, kan det i vissa fall vara motiverat att<br />
frångå definitionen i de fall åtgärder i angränsande närliggande områden<br />
får en positiv effekt i skärgården. Som exempel kan nämnas, att Singö och<br />
Väddö i Norrtälje kommun visserligen har fastlandsförbindelse, men detta<br />
hindrar inte, att man kan ha problem av samma slag och samma omfattning<br />
som på andra öar ute i skärgården. Det är därför angeläget att riksdagen<br />
uttalar att författningsbestämmelserna bör tolkas på så sätt, att åtgärder även<br />
i närliggande angränsande områden, t. ex. skärgårdsöar med fast broförbindelse,<br />
kan komma i fråga.</p>
<p>Regeringen bör därför bemyndigas att i särskilda fall medge undantag<br />
från kravet ”öar utan fast landförbindelse”, när det i övrigt framstår som<br />
klart att de aktuella stödåtgärderna avser företag på öar med på ”skärgårdsöarna”<br />
jämförbara förhållanden.</p>
<p>Skärgårdsföretag</p>
<p>Regeringen föreslår i propositionen, att ett särskilt stöd skall kunna utgå<br />
till mindre företag med en eller flera verksamheter, s. k. skärgårdsföretag.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1975/76:1735</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Bidraget skall efter vissa regler kunna utgå med maximalt 75 000 kr. per<br />
skärgårdsforetag. Eftersom det inte klart framgår, huruvida man härmed<br />
avser 75 000 kr. per investeringstillfalle eller ej, bör riksdagen uttala, att<br />
bidragssumman bör avse maximalt 75 000 kr. per investeringstillfalle. Eljest<br />
skulle det vara omöjligt för en skärgårdsbo att efter kanske en lång följd<br />
av år återkomma med ny ansökan om stöd för att utveckla sin rörelse.<br />
Å andra sidan bör självfallet inte stöd kunna utgå flera gånger för samma<br />
projekt, utan att det leder till ökade sysselsättningsmöjligheter. Dessa frågor<br />
torde närmare behöva regleras i kommande anvisningar.</p>
<p>Jordbruk</p>
<p>I Stockholms läns skärgård - liksom i vissa andra skärgårdsområden spelar<br />
jordbruket en viktig roll med hänsyn till dels sysselsättningen, dels<br />
landskapsvården.</p>
<p>Enligt uppgift bedrivs i landets skärgårdar jordbruk på ca 300 brukningsenheter.<br />
3 000 hektar odlas. Djurhållningen omfattar omkring 800 kor, 1 000<br />
andra nötkreatur och 2 700 får.</p>
<p>Det är i regel svårt att i skärgårdarna utveckla jordbruksföretag, som är<br />
tillräckligt siora för att även vid rationell produktion helt försörja en familj.<br />
En långt driven yttre rationalisering av jordbruket kan få negativa konsekvenser<br />
för öarnas befolkningsunderlag och därmed för utvecklingen i<br />
övrigt.</p>
<p>Till jordbruket i norra Sverige lämnar staten prisstöd, som syftar till att<br />
höja lönsamheten hos jordbruket till en nivå som är jämförbar med lönsamhetsnivån<br />
för det mellansvenska jordbruket. Det statliga stödet lämnas<br />
i form av pristillägg för mjölk, som levereras till mejeri, och för kött av<br />
nötkreatur, får eller svin, som godkänns vid besiktning. Pristillägget utgår<br />
för mjölk med ett belopp, som varierar mellan 3,6-21 öre/kg. Pristillägget<br />
för kött från nötkreatur och får varierar mellan 20-135 öre/kg och för svin<br />
mellan 10-30 öre/kg. Huvudparten av de belopp staten satsar på detta<br />
Norrlandsstöd har utgått till mjölkproduktion.</p>
<p>I landets skärgårdar spelar djurhållningen en viktig roll inte bara med<br />
hänsyn till sysselsättningen. Ett stort problem utgör den tilltagande förbuskningen<br />
och igenväxningen. Det finns således därför all anledning för<br />
statsmakterna att särskilt främja djurhållningen i skärgården. Emellertid<br />
försvåras mjölkproduktionen i skärgården av besvärliga och långa transporter<br />
från producent till mejeri. Det kan därför synas tveksamt att direkt applicera<br />
ett Norrlandsstöd på landets skärgårdsområden.</p>
<p>Vidare bör beaktas att en stor del av den producerade mjölken i skärgårdsområdena<br />
användes för skärgårdsbefolkningens behov. För att slippa<br />
administrativa problem, som följer med ett mjölkpristillägg, bör därför ett<br />
”Norrlandsstöd” till landets skärgårdsområden få en annan utformning.</p>
<p>Riksdagen bör mot denna bakgrund hemställa hos regeringen om förslag</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1975/76:1735</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>till regler för ett särskilt stöd till jordbruket i skärgårdsområdena med samma<br />
syfte som det s. k. Norrlandsstödet men med en utformning som tar hänsyn<br />
till de speciella förhållandena inom skärgårdsområdena.</p>
<p>Rekreation och turism</p>
<p>Vid 1975 års riksmöte antogs riktlinjer för planering och samordning av<br />
samhällets insatser för rekreation och turism. Därvid angavs vissa skärgårdsområden<br />
som särkilt lämpade för rekreation och turism.</p>
<p>Betydelsen av skärgårdarnas roll som rekreationskälla för de stora tätortsområdenas<br />
befolkning kan inte överdrivas. Genom sin nära belägenhet<br />
och sitt rika utbud av olika rekreationsmöjligheter ger skärgårdsområdena<br />
unika möjligheter till rekreation och avkoppling för breda folklager. Inte<br />
minst gäller detta betalningssvaga grupper. Tyvärr elimineras dessa möjligheter<br />
inom flera delar av skärgårdarna av en alltför omfattande privatisering<br />
genom fritidshusbebyggelse i enskild ägo, där starka spekulationstendenser<br />
gör sig gällande. Detta gäller särskilt förhållandena i Stockholms<br />
skärgård.</p>
<p>Det är angeläget att vi finner möjligheter att bryta denna utveckling och<br />
ändra på den nuvarande situationen. I första hand måste detta ske genom<br />
en omfattande satsning på byggandet av uthyrningsstugor. Därigenom skapas<br />
möjligheter för fler människor och för människor med begränsade ekonomiska<br />
resurser att vistas i skärgårdsområdena. Sker detta i kommunal<br />
regi erhålles i dag betydande statsbidragsmöjligheter. Redan nu har insatser<br />
på detta sätt gjorts av kommuner och landsting. Inom överskådlig tid och<br />
med hänsyn till de speciella förhållandena inom skärgårdarna torde dock<br />
dessa insatser bli otillräckliga. När det gäller mindre uthyrningsenheter kan<br />
det ifrågasättas om den kommunala förvaltningsformen är den mest lämpliga.</p>
<p>Mot denna bakgrund och med hänsyn till behovet av att skapa utkomstmöjligheter<br />
för den bofasta befolkningen finns det anledning pröva om inte<br />
stugbyar eller enstaka uthyrningsenheter borde kunna uppföras både i enskild<br />
och kooperativ regi. I dag är detta inte möjligt, eftersom statsbidrag inte<br />
kan utgå, då det inte finns tillfredsställande möjligheter att förhindra att<br />
dessa uthyrningsenheter privatiseras och säljs. På sina håll söker man lösa<br />
detta med hjälp av formella arrangemang med kommunen som huvudman.<br />
Det vore av dessa orsaker angeläget att utreda de juridiska möjligheterna<br />
att garantera att stugbyarna för all framtid står till förfogande som uthyrningsenheter,<br />
även om de ägs och uppförs i enskild eller kooperativ regi.<br />
Regeringen bör därför uppmärksammas på behovet av utredning på detta<br />
område.</p>
<p>I sammanhanget bör också observeras de betalningssvaga gruppernas möjligheter<br />
att med utnyttjande av kollektiva färdmedel nå ut i skärgården.<br />
Mot denna bakgrund är det angeläget att den kollektivtrafik som byggs</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>Mot. 1975/76:1735</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>upp i skärgårdsområdena - och f. ö. även i övrigt i glesbygdsområden utformas<br />
för att tillfredsställa också detta behov. Här finns anledning anta<br />
att i kommande förslag till regionala trafikrabatter detta problem beaktas.</p>
<p>Utbildningsverksamhet</p>
<p>För den bofasta befolkningens möjligheter att finnas kvar i skärgårdsområdena<br />
är utbildningsfrågorna av väsentlig betydelse. Så långt som möjligt<br />
måste skolenheterna fä finnas kvar och anpassas till nya behov. Nedläggning<br />
av skolenheter får inte ske, om dessa utifrån en mera allmän bedömning<br />
anses nödvändiga för att den bofasta befolkningen skall kunna vara kvar.</p>
<p>På samma sätt måste de speciella frågor lösas som sammanhänger med<br />
utbildningsmöjligheterna för skärgårdsbornas barn efter grundskolan. Här<br />
kan särskilt pekas på behovet av inackorderingsmöjligheter och/eller resemöjligheter<br />
för elever från skärgårdsområdena vid tätorternas gymnasieskolor<br />
på fastlandet. I nuvarande läge är det en kommunal angelägenhet<br />
att lösa dessa frågor. Erfarenheter har visat att detta inte alltid fungerar<br />
tillfredsställande. Sannolikt beror detta på att det ofta gäller ett fätal elever,<br />
som inte upplevs som ett allmänt problem. Riksdagen bör mot denna bakgrund<br />
göra ett särskilt uttalande som ålägger kommunerna ett ansvar för<br />
inackorderingsverksamheten i gymnasiekommunerna.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställes</p>
<p style="margin-left:56px;">att riksdagen vid behandlingen av proposition 1975/76:88 beslutar</p>
<p style="margin-left:56px;">1. att bemyndiga regeringen att besluta om undantag för avgränsningen<br />
av skärgårdsområdena när särskilda skäl föreligger,</p>
<p style="margin-left:56px;">2. att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om<br />
återkommande stöd till skärgårdsföretag,</p>
<p style="margin-left:56px;">3. att hos regeringen begära utredning av möjligheterna till stödsystem<br />
för jordbruket i skärgårdsområdena med utgångspunkt<br />
i det nuvarande s. k. Norrlandsstödet,</p>
<p style="margin-left:56px;">4. att hos regeringen begära utredning om de juridiska möjligheterna<br />
att garantera fortsatt uthyrning av uthyrningsstugor<br />
i enskild eller kooperativ regi och i anslutning härtill möjligheterna<br />
till statsbidragsgivning även till dessa kategorier,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1975/76:1735</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:57px;">5. att ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet<br />
av kommunala insatser för inackordering av elever från skärgårdsområdena<br />
på gymnasieorter.</p>
<p>Stockholm den 27 januari 1976<br />
ÅKE WICTORSSON (s)</p>
<p>ANNA LISA LEVÉN-EL1ASSON (s) KERSTIN JORDAN (s)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>CARL-ERIC LUNDGREN (s)</p>
<p>IVAR NORDBERG (s)</p>
<p>ESSEN LINDAHL (s)<br />
i Lidingö</p>
<p>ARNE ANDERSSON (s)<br />
i Gamleby</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>SÖREN LEKBERG (s)</p>
<p>LILLY BERGANDER (s)</p>
<p>LARS GUSTAFSSON (s)<br />
i Barkarby</p>
<p>MATS HELLSTRÖM (s)</p>
</div>
</div>
</div>
0ÅKE WICTORSSONs1undertecknare0ASSONs2undertecknare0KERSTIN JORDANs3undertecknare0CARL-ERIC LUNDGRENs4undertecknare0IVAR NORDBERGs5undertecknare0ESSEN LINDAHLs6undertecknare0ARNE ANDERSSONs7undertecknare0SÖREN LEKBERGs8undertecknare0LILLY BERGANDERs9undertecknare0LARS GUSTAFSSONs10undertecknare0MATS HELLSTRÖMs11undertecknareFZ021735av herr Wictorsson m. fl.mot_197576__1735.pdf105275pdfmed anledning av propositionen 1975/76:88 om åtgärder inom skärgårdsområdenahttps://data.riksdagen.se/fil/D7BD3F9A-B66E-49EF-9F78-1CCA5FFF6DAE