<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2436431</hangar_id>
 <dok_id>FY0939</dok_id>
 <rm>1975</rm>
 <beteckning>39</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1975:39</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>39</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1975-03-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 15:52:34</systemdatum>
 <publicerad>2009-11-27 10:04:00</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1975:39 Tisdagen den 18 mars</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/FY0939/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/FY0939</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FY0939</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1975:39&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 18 mars&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kl. 
16.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
1 Justerades protokollet för den 7 innevarande månad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
2 Herr talmannen meddelade att herr Lange den 17 mars återtagit sin plats i
riksdagen, varigenom herr Silfverslrands uppdrag som ersättare för honom
upphört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bekämpning av oljeskador, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 3 Om bekämpning av
oljeskador, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr kommunministern GUSTAFSSON erhöll ordet för
att i ett .sam­manhang besvara dels herr Torwalds (c) den 5 mars anmälda fråga,
nr 104, dels fru Fredgardhs (c) den 6 mars anmälda fråga, nr 109, och anförde;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Torwald har - med anledning av etl nyligen inträffat oljeutsläpp i
Öresund - frågat mig vilka hjälpmedel som har utnylfials för att hindra ofian
att flyta i land pä stränderna och hur dessa hjälpmedel har fungerat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
Fredgardh har frågat mig hur i del fall som herr Torwald har nämnt skyddet av
stränderna har fungerat och hur staten tänker ersätta berörda kommuner för de
kostnader som åsamkats dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under den senaste tiden
har tre olika ofieulsläpp upptäckts i Öresund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
första utsläppet upptäcktes av ett kustbevakningsfartyg den 19 februari och
utgjordes av ofia i klumpar inom etl område av ca 10 nautiska mils längd från
Oskarsgrundet (söder om Sallholm) söderut till i höjd med Falsterbo fyr. Det
andra oljeutsläppet, som bestod av småfält in­nehållande mindre ofieklumpar,
upptäckte kustbevakningen den 28 feb­ruari i vattenområdet utanför kuststräckan
Limhamn-Klagshamn. Det tredje och sista utsläppet rapporterades den 2 mars och
befann sig då ca en nautisk mil utanför stranden söder om Limhamn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
kustbevakningen satte man in tre ofieskyddsfarlyg och fyra
kust-bevakningsfarlyg i bekämpningsarbetel. Dessutom användes flyg och he­likopter
för att spana av vattenområdena och för att dirigera fartygen till de olika ofiefläckarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvuddelen
av ofian lill sjöss logs upp pä mekanisk väg med hjälp av gripskopor,
iransportband och vakuumsugare, monterade pä ofie-skyddsfartygen. Ofielänsor
utnytfiades för all leda in ofian mot upptag­ningsanordningarna och för att
skydda vissa strandavsnitl. Mindre mäng­der dispergeringsmedel användes i
slutskedet för alt bekämpa spridda fält av tunnare ofia som inte kunde bekämpas
på annat sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
grund av det första ofiebällets stora spridning samt rådande vind och ström
kunde stränderna inte hell skyddas från ofiepäslag. Ofia har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;169&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;dock endast i mindre omfattning och på begränsade områden nätt land,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdaeen
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;' ' snabbi kunnat tas om hand av brandförsvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'&amp;quot;
*J°  kustbevakningen tagit upp sammanlagt ca 24 lon ofia&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;_____________    på
mekanisk väg. Härtill kommer ca 7 ton som tagits upp inom vat-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om bekämpning av
tenområdet söder om Klagshamn där djupet varierar mellan någon de-oljeskador,
m. m. cimeter och en meter och där det finns en mängd smäholmar. Upp­tagningen
skedde här hell manuellt från gummibålar, varvid ofian sam­lades i tomfat som
sedan transporterades med helikopter till fastlandet. Vad slutligen angår
frågan om ersättning till de berörda kommunerna gäller sedan den 1 juli 1974
att komrnun har rätt lill ersättning av stats­medel för kostnader för
räddningsfiänsi med anledning av ofieutflöde till havs eller i kustvattnen och
för sanering av ofieskada som har uppstått på grund av sådant utflöde, allt
till den del kostnaderna överstiger 3 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen
TORWALD (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Lål mig först få tacka kommunministern för det utförliga svaret på min
fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innan
jag går in på vad han anför i sitt svar vill jag bara till protokollet fä
antecknat hur tullverkels målsättning i fråga om utsjölänsor förändrats under
årens gäng,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
börian av 1972 beräknade tullverket all man skulle ha tillgång till 16 000
meter utsjölänsor den 30 juni 1974, Men den tredje september 1973 hade
målsättningen krympts ned till 1 900 meter, vilket innebär ca 14 000 meter
mindre än halvtannal år tidigare. Går vi sedan till den 12 november 1974
beräknar man att ha tillgång till 2 500 meter hög-sjölänsor den 30 juni i år, I
sanning en modest målsättning när man tänker på hur lång Sveriges kust är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
kan man inte spåra samma återhållsamhet när del gällt att skaffa specialfartyg
av alla de slag. Man har bl, a, beställt tre katama-ranburna ofieupptagare,
innan man förvissat sig om att den första fungerar tillfredsställande. Lät mig
därför redan nu ställa frågan: Har den i Malmö stationerade katamaranburna
ofieupplagaren använts vid bekämpningen av de här aktuella ofieutsläppen? Om så
varit fallet, hur har den fungerat och hur myckel ofia har uppsamlats av just
den?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är ju positivt att man enligt kommunministerns svar har lyckats samla in ca 30
ton ofia till havs. Jag finner all det är ett hyggligt resultat, men sannolikt
är del en ringa del, eller finns det täckning för all dessa 30 ton som samlats
in skulle vara huvuddelen av utsläppen såsom del sades i svaret?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
sist skulle jag med hänvisning lill vad jag har sagt beträffande länsorna vifia
ha svar på elt par frågor som inte har berörts i svaret:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
många löpmeler högsjölänsor fanns i förråd i Öresundsregionen vid
olyckstillfället? Hur många löpmeler därav kom till användning vid
bekämpningen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru FREDGARDH (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill försl tacka kommunministern för det svar som han har gett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
avsikt med de ställda frågorna var att rikta uppmärksamheten på de återkommande
problem som kustkommunerna ställs inför genom de ökande ofietransporterna genom
Öresund och Östersjön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudansvaret
vid ofiebekämpningen ligger numera hos länsstyrel­serna, men när det gäller att
i praktiken hälla stränderna fria frän ofia blir det kommunerna som får ta sin
del av arbetet. Sedan bekämpnings­enheterna slutfört sitt arbete och man anser
läget vara under kontroll är också deras arbete i huvudsak avslutat. Men för
kommunerna gäller det att hålla en fortsatt beredskap, inte minst om det finns
badstränder inom kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jawachtaolyckan,
som inträffade vid nyårstiden 1973-1974, fick föfid-verkningar som sträckte sig
långt fram under 1974. Inom min egen kom­mun t. ex. var patruller i verksamhet
under alla sommarmånaderna för alt renplocka stränderna från ofieklumpar som
fördes i land pä sommaren. På vintern sjunker den klumpade ofian ibland till
botten och blir kvar där. Först fram mot vårsidan när det blir varmare flyter
den upp till ytan och driver in mot stränderna. I kommunerna i sydvästra hörnet
av Skåne, som hör till Sveriges mest tätbefolkade delar, finns del
ki-lometeriånga stränder som erbjuder uppskattade rekreationsmöjligheter för
tusentals människor. Det är därför viktigt dels att strandskyddet fungerar effektivt,
dels att kommunerna ersätts för de merkostnader som uppstår. Jag ifrågasätter
om 3 000 kr. inte är ett alltför högt tak. Det borde rimligen kunna sänkas
något.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skulle också vifia säga ett par ord om identifieringen av skade­göraren. Inte i
något av de tre fall som det gäller har skadegöraren kunnat identifieras. Del
leder mig till att tvivla pä att den partikelmärkning som man har beslutat om
kommer att få avsedd effekt. Det är också sä alt partikelmärkningen bara sker i
Sverige, Nu är det en försöksverk­samhet, och vi bör givelvis avvakta vilket
utslag den kan ge, men myckel talar redan nu för all en parlikelmärkning inte
är tillräcklig. Det är viktigt att förövaren kan upptäckas också med hänsyn
lill att de skador som uppstår pä fiskeredskap i området icke kan ersättas, om
man inte direkt kan påvisa att skadan vållats av ell visst fartyg. Känner man
inte ska­degöraren kan man inte heller ställa någon till svars.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Finland har man från den 1 januari i år infört en särskild fond från vilken
fiskare kan fä ersättning för skador av detta slag. Det är nödvändigt alt
liknande åtgärder kommer till stånd i Sverige, och jag skulle vifia fråga
kommunminislern hur han ställer sig till ett förverkligande av en sådan fond.
Lämpligen skulle man kunna tänka sig att en sådan fond kunde finansieras genom
avgifter från den ofia som transporteras till sjöss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bekämpning av oljeskador, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;171&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Hen kommunministern GUSTAFSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdaeen den&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;
talman! Herr Torwald har frågat mig vilka hjälpmedel som har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ulnylfiais
för all hindra ofian frän att flyta i land på stränderna, och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;--------------    jag har
svarat att man använt tre ofieskyddsfarlyg, fyra kustbevaknings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om bekämpning äv   fartyg
och dessutom flyg och helikoptrar. Hade jag velat att herr Torwald oljeskador,
m. m.      också önskade specifikation på fartygen och antalet länsor skulle
jag na­turiiglvis tagit reda på det. Jag har emellertid inle uppfattat
frågeställ­ningen på det sättet och kan därför inle vid detta tillfälle ge herr
Torwald det begärda svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
frågan som fru Fredgardh tar upp om föfiderna av ofieul­släpp så är det klart
att vi kan konstatera att utsläpp av ofia från båtar medför problem. Del gör ju
alla skador av denna karaktär, även sådana som förorsakas av bränder. Vår
uppgift är att försöka förhindra de skador som kan uppslå och eliminera dem så
långt det över huvud taget är möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
frågor som har anknytning till transporterna och märkningen av ofian och den
senare fråga som fru Fredgardh tog upp, nämligen om en eventuell fond baserad
på transporten av ofian, är däremot frågor som inte faller under milt
ämbetsområde utan handläggs företrädesvis i kommunikationsdepartementet. Därför
kan jag inle ge något svar på den delen av frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande frågan om 3 000 kr. är etl för högt
eller ett för lågt belopp kan vi väl säga att det förefaller vara ganska
rimligt att våra nya stora kommuner, med den omfattning och omslutning de har
på sin verk­samhet, kan bära en kostnad av denna storiek. Den har huvudsakligen
avvägts i förhållande till hanteringskostnaderna - att bedöma, kartlägga och
betala ersättning för skador av denna karaktär. Om jag minns räll hade
Kommunförbundet ingenting att erinra mol beloppets storiek.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen TORWALD (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Del är ju beklagligt om jag inte har varit konkret nog i min fråga. Jag
har alltså frågat: Vilka hjälpmedel har uinynjais? Efter­som det fanns en
katamaranburen ofieupptagare stationerad i Malmö, trodde jag självfallet alt
jag automatiskt också skulle få ell besked om huruvida den hade använts eller
inte, särskilt som det rått en del tvivel om huruvida den skulle fungera eller
inte. Della var väl elt av de tillfällen dä det hade varit av stort intresse
att fä belagt dess kapacitet och funktion. Nu förstår jag att det inle går att
få ett besked om detta. Det är att beklaga, men jag hoppas alt kommunministern
och även jag själv så srhåningom skall kunna få reda på om ofieupplagaren i
fråga har varit i verksamhet eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om länsorna är också mycket intressant. När man konstaterar att totala längden
länsor i hela Sverige sannolikt inte har överstigit 2 000 löpmeter, sä är del
uppenbart att del är av visst intresse alt veta hur stor del som funnits att
tillgå i Öresundsregionen. Det måste ju vara avgörande för vilka möjligheter
man har haft att med länsornas hjälp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skydda vissa
strandavsnitt, som det heter. Det är ju bra om de möj­ligheterna funnits, och
jag hoppas all sä varit fallet, men jag förmodar all de varit tämligen
begränsade, eftersom antalet tillgängliga löpmeler länsor torde ha varit
synneriigen litet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
FREDGARDH (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag uppskattar kommunminislerns positiva inställning till frågan om
ersättningar till kommunerna. Men även om 3 000 kr. kanske inte är sä mycket
pengar när man är i statsrådets belägenhet, kan det betyda en hel del för en
kommun som återkommande ställs inför nödvändigheten att hålla beredskap mot
ofieskador och att hålla sina stränder rena. Detta är tydligen saker som kommer
tillbaka jämt och ständigt, och då är det väl så, all mänga bäckar små gör en
stor å. Dessutom är inte alla kommuner lika stora. Vi har fortfarande också
mindre kommuner vid kusten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bekämpning av oljeskador, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen
kommunministern GUSTAFSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Torwald säger att det har rått tveksamhet beträffande
katamaranernas användning när det gäller ofiebekämpning. Den tvek­samheten har
företrädesvis, framkommit från herr Torwald själv. I den mån vi i övrigt haft
tillfälle att studera katamaranerna, har vi kunnat konstalera att de har fungerat
tillfredsställande. Om jag är rätt under­rättad har herr Torwald vid flera
tillfallen inbjudits till kustbevakningens demonstrationer och har alltså haft
möjligheten att få se hur de här ka­tamaranerna fungerar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande länsorna i Malmö har det där funnits
tillräckligt av sådana för att på etl gott sätt avväria skadan frän den ofia
som kom ut. En anledning till att länsor inte kunde användas var att en del
ofia kom ut bland ålryssjor i Skåne. Det är klart att det då inte är sä läU att
använda länsor. Men i övrigt har de här tre skadorna såvitt jag förstår
avvärits på ett föredömligt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr TORWALD (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Kommunminislern säger alt jag skulle vara relativt ensam om
uppfattningen att det hela inte fungerar särskilt tillfredsställande. Jag tror
inle att jag är det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
måste jag säga att kommunminislern är felunderrätlad om han har uppfattningen
att jag har beretls tillfälle att della i något av de försök som gjorts med den
katamaranburna ofieupplagaren. Jag har tyvärr inte fäll någon inbjudan. Jag
hade hoppals på del, eftersom jag särskilt har begärt att få se ofieupplagaren
i praktiska prov med ofia. Jag har inte vid något tillfälle fått någon sådan
inbjudan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anledningen
till att jag tog upp frågan om ofielänsorna är alt det är illavarslande att
tullverket i Sverige tycks ha accepterat att man den 30 juni i år bara skall ha
tillgäng lill 2 500 meter länsor; man har tänkt sig att man vid full
organisation bara skall ha 5 000 löpmeter länsor. I Norge har man tänkt sig att
ha 28 000 löpmeter länsor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;173&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bevarande av förutvarande Kronobageriet på Östermalm i Stockholm&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen kommunministern
GUSTAFSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag beklagar om jag är felaktigt underrättad när det gäller
möjligheterna för herr Torwald att studera den utrustning vi har för be­kämpning
av ofieskador. Jag skall gärna medverka till alt en inbjudan framställs. Jag
tror att det skulle vara bra för de fortsatta diskussionerna om vi hade tittat
pä samma material.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
länsorna är det på det sättet att vi har täckt 50 % av det beräknade behovet av
högsjölänsor och 90 96 av behovet av kustlänsor. Såsom herr Torwald väl känner
till - eftersom vi har tittat på det ge­mensamt en gång - pågår det en ständig
utveckling när det gäller hög-sjölänsorna. Jag tror att det är bra att man inte
pä en gäng täcker behovet utan har möjlighet att komplettera med hänsyn till
utvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
tror jag inte att vi, när det gäller ofiebekämpning, har någon anledning alt
göra en jämförelse med Norge. Där får man väl, förmodar jag, ofian på annat
sätt än via fartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
4 Om bevarande av förutvarande Kronobageriet på Östermalm i Stockholm&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr utbildningsministern ZACHRISSON erhöll ordel
för att besvara fru af Ugglas (m) den 12 februari anmälda fråga, nr 78, och
anförde;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Fru af Ugglas har frågat mig om jag är beredd alt ge Kronobageriel en
alternativ användning som bevarar den unika bygg­naden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
proposition 1975:33 om anslag för budgetåret 1975/76 till byggnads­arbeten inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde har jag fört upp en kostnadsram för
ombyggnad av Kronobageriet. Enligt min mening tillgodoser förslaget lill
ombyggnad väl de krav som kan ställas på en upprustning av ett så gammalt och
byggnadshisloriskl värdefullt hus som detta. Förslaget ger möjlighet till att i
framtiden använda byggnaden pä ett ändamålsenligt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utöver vad jag sagt i propositionen vill jag nämna
föfiande. Enligt de ursprungliga planerna skulle Musikhistoriska museet,
Nationalfono-teket. Svenskt visarkiv och Svenskt musikhistoriskt arkiv få nya
lokaler i Kronobageriel. Kungl. Maj;t beslöt den 6 december 1974 att Svenski
visarkiv inte skall flytta in i Kronobageriet. Detta har bl. a. inneburit att
programmet för ombyggnaden ändrats sä alt i föreliggande förslag värdefulla
delar av byggnadens trästomme bevaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;174&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru AF UGGLAS (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tackar utbildningsministern för svaret, som natur­ligtvis inle gör
mig särskilt glad. Staten framhärdar i sin uppfattning an Kronobageriet skall
byggas om enligt uppgjorda planer med en viss,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;men i sammanhanget ändå
smärre, modifikation. Vissa gamla takstolar och bjälklag från 1600-talet skall
nu få vara kvar, men enligt vad som sagts mig kommer de inte att synas,
eftersom de måste kläs in på grund av brandfaran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
fråga till utbildningsministern: Är problemet med den permanenta
luflbefuklningen löst? Är del säkert all den gamla byggnaden, som hållit
förunderligt väl under fyra sekler, nu inte riskerar sprickbildning i väg­garna?
De sakkunniga jag har varit i kontakt med säger att frågan inga­lunda är löst.
Tvärtom är erfarenheterna myckel dåliga från moderna byggnader som har
luftbefuktning. Det finns i själva verket svåra fukt­skador bakom fasaderna pä
de nya moderna bankpalatsen i city.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
frågan om Kronobageriels bevarande handlar inte bara om riskerna för
frosisprängningar i de medeltida tegelmurarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kronobageriet
är ett unikt minnesmärke. Det finns ingen liknande industribyggnad i hela
Europa som varit i kontinuerlig drift ända sedan Johan III:s tid och fram till 1950-talet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kronobageriet
är det första stenhuset pä Ladugårdslandet, Det har tro­ligen varit normgivande
för gatusträckningen på Östermalm, År 1645 är byggnaden omtalad som bageri, och
från 1698 finns ett brev, i vilket del sägs alt Kronobageriet varit bageri i
100 år. Byggnaden har härbärgerat den kungliga vapenarsenalen och varit
utrustningsplals för båtar. Kanske utrustades Wasa här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är inle bara Kronobageriets exteriör utan också dess interiör som är värd att
bevaras. Det är ingen som förnekar att Musikhisloriska museet behöver nya
lokaler, men de bör inte vara i Kronobageriet. Utbildnings­ministern måste
känna till att skönhetsrådet enhälligt avstyrkt den pla­nerade ombyggnaden, alt
stadsmuseet förklarat all mänga av de värden som tillsammans konstituerar
Kronobageriels ställning som byggnads­minnesmärke kommer att spolieras och att
stadsmuseet beklagar att en så specifik funktion beslutats för byggnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Känner
utbildningsministern inte själv något för denna byggnad? Har
utbildningsministern besökt Kronobageriet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad saken gäller är att
bevara den historiska byggnadens egenart!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bevarande av förutvarande Kronobageriet på Östermalm i Stockholm&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr utbildningsministern
ZACHRISSON;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jo, jag känner ganska myckel för Kronobageriet. Det är en gammal fin
byggnad, men den har genom tiderna använts för myck­et skiftande ändamål. Den
har, som fru af Ugglas sade, varit båtplats, vapenlager och bageri. Det är väl ganska
rimligt all byggnaden, om den bevaras till kommande generationer, frän tid till
annan får en användning som är lämplig med tanke på våra krav att byggnaden
också skall kunna som byggnadsminnesmärke leva vidare samtidigt som den
fungerar i liden. Jag vill erinra om att projekteringen av ombyggnaden av Kro­nobageriet
skett i samråd med expertisen på riksantikvarieämbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
till sist frågan om luftfuktigheten i lokalen beträffar är det en myckel
speciell fråga. Del finns i sådana sammanhang, som i de flesta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bevarande av förutvarande Kronobageriet på Östermalm i Stockholm&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;när det gäller att ta ställning
till vetenskapliga data, litet olika skolor. Men de som vi för närvarande har
anledning att mest förlila oss på säger alt man nu arbetar på alt skapa
möjligheter all variera luftfuk­tigheten med hänsyn till årstiderna så alt ett
för byggnaden gynnsamt ångtryck uppstår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är också alldeles klart att de delar av byggnaden som är antikvariskt
intressanta kommer att bevaras och vara synliga. Tyvärr är en del av dem
insektsangripna och måste bytas ut. Men i stort sett kommer denna byggnad att
på ett alldeles utomordentligt sätt kunna tillgodose intresset för ett
antikvariskt bevarande samtidigt som den blir tillgänglig för nya aktiviteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru AF UGGLAS (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag måste nog utgå från alt utbildningsministern inte har besökt
Kronobageriet, eftersom utbildningsministern har denna upp­fattning om
ombyggnaden. De flesta sakkunniga och de många kritiker som har talat om
Kronobageriets ombyggnad pekar ju på att man för­vandlar interiören till oigenkännlighet.
Jag tycker egentligen att det är ganska sorglustigt att det är en
socialdemokratisk regering som visar en sä liten respekt och vördnad för ett av
de både ur svensk och europeisk synvinkel finaste monumenten till arbetets ära
som vi har. Det finns inga andra industribyggnader kvar av den här sorten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill gärna framföra ett litet förslag: Kunde inte industriminister Rune
Johansson med sin sakkunskap, även i branschen, anlägga någon liten synpunkt
för elt bevarande av detta unika och mycket fina hus? Jag riktar denna vädjan
till statsråden och till kammarens ledamöter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen
utbildningsministern ZACHRISSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Vi har den meningen, fru af Ugglas, att arbetet äras bäst genom all nya
aktiviteter ständigt fär komma till uttryck i en byggnad som kan redovisa olika
insatser under olika epoker. Att låta en byggnad bara stå där med sina murar
mitt i staden utan att fä rimlig användning tycker jag inte är att ta hänsyn
lill alt byggnader skall leva också om de har etl antikvariskt värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
AF UGGLAS (m)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Någon form av användning lycker jag självfallet också Kronobageriet
skall ha, men jag skulle vifia se del som ell museum i sig, ell museum där man
verkligen tar vara pä Kronobageriets egna, unika kvaliteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tomma
byggnader - även tomma bosläder - finns del f ö. gott om på andra platser runt
om i Storstockholm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 5 Om transportfrågor
i samband med Stålverk 80&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr industriministern JOHANSSON erhöll ordet för
all besvara herr Rosqvists (s) den 20 februari anmälda interpellation, nr 35,
och anförde;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Rosqvisi har frågat mig om riktlinjerna för upp-föfiningen av
beslutet om Stålverk 80 beträffande utformningen av sjö­transporter och terminalanläggningar
och vilket resultat undersökning­arna om iransporlfrågorna hittills har gett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har frän Norrbottens järnverk, NJA, inhämtat föfiande uppgifter om
sjötransportsystem i samband med Stålverk 80.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
sjötransportsystem som skall befiäna NJA och Stålverk 80 skall kunna hantera en
volym av 6,5 miljoner ton inkommande gods och 5,4 mifioner ton utgående gods
per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
beslutet om Stålverk 80 togs har NJA studerat frågan om dessa transporter
ingående. Transportförutsättningarna har klarlagts. Synpunk­ter har inhämtats
hos svenska rederier om hur transporterna, enligt deras uppfattning, skall
ordnas. Systemlrafik måste troligen komma i fråga för att lösa
transportuppgiflen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
av alternativen som studeras innebär att en terminalhamn används för
omlastning, sortering och lagring av produkterna frän NJA samtidigt som hamnen
kan fiänstgöra som transithamn för det kol som väntas komma frän USA eller
Australien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;NJA
har diskuterat terminalfrågan med företrädare för ell flertal ham­nar. Pä grund
av isförhållanden, kraven på tonnagesiorlek m. m, har man funnit alt det är
olämpligt att använda en terminalhamn i Östersjön, Den naturliga lokaliseringen
har bedömts vara den svenska västkusten eller någon hamnanläggning på den
europeiska kontinenten. De fortsatta utredningarna kommer all visa dels om
befintliga rederier skall anlitas eller annan lösning eftersträvas, dels om
transportfrågan skall lösas med hjälp av omlastningshamn och dels var en sådan
i sä fall skall ligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjötransporlsystemel
för Stålverk 80 och NJA har diskuterats med be­rörda myndigheter i samband med
bl. a. behandlingen av tillslåndsär-enden för Stålverk 80.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
hittillsvarande undersökningarna har visat all speciella, för ända­målet
avsedda fartyg bör användas. Sjöfartsverket har preciserat vilka krav som bör
ställas på dessa fartyg. Bl. a. förutsätter verket all fartygen konstrueras och
byggs med myckel hög isvärdighet, s. k. isklass 1 A Super. Det står klart att
man inte kan klara transporterna för projekt av denna storieksordning genom alt
föriita sig på s. k. ströbåtar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;NJA:s
utredningar om sjötransportsystemet kommer att resultera i en plan som
förväntas vara klar under slutet av innevarande år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudsyftet
med NJA;s utredning är givetvis att säkra transporterna lill och frän NJA och
Stålverk 80. Svenska varv bör självfallet kunria komma i fråga när det gäller
byggnation av de aktuella specialfartygen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
transportfrågor i samband med Stålverk 80&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 Riksdagens proto/io// 1975. Nr 36-39&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;\11&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
transportfrågor i samband med Stålverk 80&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;178&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen ROSQVIST (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill tacka industriministern för svaret. Det var hämtat helt från
NJA och delgav oss de synpunkter som man inom företagel har på hur den här
frågan skall lösas. Det är väl naturiigt att man där har böriat studera frågan,
som i sig själv är synnerligen viktig för företaget. Man kan väl säga att
transportapparaten för Stålverk 80 är lika väsentlig som masugnen. Kanske är
frågan om transporterna ännu viktigare där än pä andra häll, eftersom de skall
ske under speciella isförhållanden och man måste bygga upp dem med lanke på
vinlersjöfart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
de kalkyler som fanns tidigare för detta beslut nämndes om fartyg med en
storiek upp till 50 000 dödviktston. Det stod fakiiski också alt eftersom
plåtfiocklek och stabilitet i sådana fartyg redan är så betydande skulle
investeringsmerkostnaderna för isförstärkning bli obetydliga. Jag vill säga,
med den kunskap jag har om sjöfart, att den motiveringen var häpnadsväckande.
För fartyg som skall lasta stål behöver man inte tänka pä några
stabibliletsproblem. Del är i stället sä att stabiliteten blir så god alt den
blir till besvär i stället för till nytta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedermera
har det i pressen framkommit förslag från sjöfartsfolk som innebär att man
begränsar dessa fartyg till 25 000, 30 000 eller 35 000 ton. Det är kanske en
mer realistisk bedömning av olika orsaker, bl, a, dessa fartygs konstruktion.
Något isförstärkt fartyg i finsk isklass 1 A Super pä 50 000 ton finns inte i
drift och har inle byggts. De största fartyg av detta slag som finns lär vara
pä 25 000 ton, men det bedöms vara möjligt att öka dödvikten ytterligare 5 000
ä 10 000 ton.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
isbrytarresurser som man beräknat att ställa till förfogande kräver väl också
att fartygen inte kommer upp i storieken 50 000 ton. Sådana fartyg fär en bredd
pä 32-34 meter, medan de isbrytare som nyligen har levererats och är de största
som finns här i Sverige - vi får ytterligare en ny till hösten - har en bredd
på 23 meter. De fartyg som var nämnda skulle alltså vara väl tio meter bredare.
Del hade blivit ytterligare slora problem med att klara isen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har också vattendjupen i Kvarken och Bottenviken och även på andra ställen i
Östersjön att ta hänsyn till, och det är väl ännu en orsak till att man gått
ned avsevärt i fråga om fartygsstoriek.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
behövs speciellt vintertonnage där plåt, spant, skrov och maskineri är av verklig
styrka. Men även om man bygger på delta sätt utgör det ingen garanti för
åretruntsjöfart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hade tillfälle att i höstas bevista en hearing pä Teknologföreningen, där en
hel del rederifolk var närvarande och även folk från NJA och från
sjöfartsverket, Isbrytardireklören sade i etl uttalande alt under nor­mala
vintrar får man räkna med två månaders stopp i trafiken pä Luleå, Det innebär
att det blir problem när del gäller att få transporterna att löpa
konlinueriigt. Det är möjligt all man kan hälla sjöfarten i gång. Men när man
från NJA, i varie fall i initialskedet, räknade med alt sjöfarten skulle pågå
obehindrat, var det detsamma som att man skulle gå fram med 15 knops fart även
i meterfiock is. Det är ell resonemang&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som inle hör hemma i
verkligheten. Om man räknar med att krypa fram i 2, 3 eller 4 knops fart så är
det möjligt att man kan hålla i gång. Men det innebär att förseningarna blir
sädana att de motsvarar ett to­talstopp pä ett par månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
de bedömningar som nu har gjorts ligger också fraktkostnaderna väsentligt högre
än man från börian hade beräknat, och jag skulle vilja höra vilken syn
industriministern har på den frågan, I propositionen nämndes att isförstärkta
fartyg skulle kunna åta sig de här frakterna lill en kostnad som låg 2-3 kr,
per lon högre än normalt, men de uppgifter som nu kommit från olika rederier
lyder pä att kostnaden skulle ligga ca 10 kr, högre än för konventionellt
tonnage.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
har också kommit fram förslag frän elt rederi att man skulle ordna väg över
Narvik oéh låta transporterna gå ät det hållet - i varie fall skulle man ha det
som reserv eller som andningshål under några vin­termånader. Enligt LKAB skulle
det finnas möjlighet att utnyttja viss kapacitet hos järnvägen härvidlag, om
man gör en del kompletteringar, LKAB har nyligen lämnat en kaj i Narvik - det
är en kaj med 15 meters djup som skulle kunna användas,-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
det nu är sä - och det tycks vara en förutsättning - att kontinueriiga
transporter behövs, vore det kanske värt alt se pä detta alternativ. Därför
skulle jag vifia fråga om industriministern känner till huruvida den frågan har
prövats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
summering ger väl närmast vid handen att man tycks ha tagit alltför lätt på
vinterförhållandena, och de fyra milda vintrar som vi nu haft tycks ha lett
till alt man fält uppfattningen att vi skall ha milda vintrar för all framlid.
Men tyvärr blir det nog inte så - vi har haft flera stränga vintrar inte
alltför långt tillbaka i tiden, 1970 var Östersjön isbelagd ända ned till
Ölands norra udde, och därifrån upp till Luleå är det ca 500 distansminuter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Terminalfrågorna
har också diskuterats, vilket framgår av industrimi­nisterns svar, I pressen
har framgått att det tagits både privata och kom­munala initiativ och att
intresse alltså visats på det sättet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omlastningshamnarna
torde inte vara det stora och svära problemet - det finns flera alternativ. Och
även om man begränsar hamnverksam­heten till västkusten lär det finnas flera
alternativ att välja pä. Vilket som är bäst får fortsatt utredning avgöra. Men
därvidlag bör man inte vara bunden. Det torde finnas flera saker att se pä.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
det viktigaste, hur man än väljer här, är tonnaget. Man måste hålla i minnet
att tillgången på specialfartyg är begränsad. Det finns och kommer att finnas
ett mycket begränsat antal fartyg och redare som kan åta sig åretruntfrakter på
Bottenviken, Och i den situation som stål­verket kommer att befinna sig i blir
man totalt utlämnad åt privata ut­omstående intressen för merparten av produktion
och. leveranser. Man kan visserligen teckna avtal och långtidskontrakt, men
sådana fär man inte utan klausuler om undantag för oväntade händelser och
omstän­digheter som kan frita från åtaganden eller ge möjligheter lill ändrade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
transportfrågor i samband med Stålverk 80&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
transportfrågot i samband med Stålverk 80&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och höjda frakltariffer.
Detta är någonting som inte går att förutse, och det är inte möjligt att mitt i
vintern eller ens ett halvår i förväg plocka fram redare med andra lämpliga
båtar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
denna bakgrund har jag tidigare väckt en motion där jag framhållit att del
borde vara elt vitalt intresse för stålverksinlressenlerna att ha etl reellt
inflytande också genom delägarskap i transportkedjan. Detta bör vara ett
intresse även för staten och Statsföretag som verkligen gör stora ekonomiska
åtaganden för tillkomsten av Stålverk 80,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det utskottsbetänkande där motionen behandlades förutsattes all frå­gan om egna
fartyg skulle prövas, och industriministern sade i riksdags­debatten att frågan
om statligt engagemang inte hade lämnats obeaktad. Men när NJA för några
månader sedan annonserade efter en skeppnings-man sade man i annonsen att
skeppningen var avsedd att ske med förhyrt tonnage. Då vill jag fråga: Är det
statliga engagemanget därmed borta? Del vore värdefullt att fä ta del av
departementets syn pä den frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vidhåller att det är en fördel med ett ägarinflytande i transport­kedjan.
Fullständigt ägarinflytande har också prövats på den privata sek­torn när det
gällt vintersjöfart och skeppning via terminal. Om en så viktig del av
verksamheten som transportkedjan utgör överiätes på annan part kan
obehagligheter uppstå som fär vittgående konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan inle underlåta att också fråga på vilken nivå frågan om trans­porterna har
penetrerats inom NJA och Statsföretag. Mot bakgrund av att denna sak är så
viktig och har flera aspekter vore det intressant att få höra
industriministerns syn på transportfrägan, eftersom departementet väl också har
synpunkter på den. Det brådskar nu med beslutet med tanke pä hur
transportfrägan skall ordnas tills produktionen kommer i gäng. Produktionen
dröjer visseriigen ännu några år, men det tonnage som man då tänker använda sig
av behöver projekteras och byggas, och det måste det finnas tid till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innan
jag slutar vill jag sedan säga att del vore glädjande om de be­ställningar som
i så fall skall göras kunde läggas ut pä svenska varv. Vi har f n. ett flertal
varv som har problem med den framtida syssel­sättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr HUGOSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Industriministern säger i interpellationssvaret bl. a.; &amp;quot;Ett av
alternativen som studeras innebär att en terminalhamn används för omlastning,
sortering och lagring av produkterna frän NJA samtidigt som hamnen kan
fiänstgöra som transithamn för det kol som väntas komma från USA eller
Australien.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;NJA har diskuterat
terminalfrågan med företrädare för flera hamnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Litet
längre fram i svaret säger industriministern sedan: &amp;quot;Den naturliga
lokaliseringen har bedömts vara den svenska västkusten eller någon
hamnanläggning pä den europeiska kontinenten.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
jag lyssnat pä representanter i projekteringsgruppen för Stålverk 80 har jag
emellanåt kunnat göra det förmodandet att man åtminstone&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frän visst häll i den
gruppen tycks ha bestämt sig för all den omlast­ningshamn eller lerminalhamn
som del här är fråga om och som bäst kunde svara mot NJA:s önskemål vore en
privat hamn på Tjörn, en hamn som tillkommit för att befiäna partsrederier och
som kunde byggas upp under en tid dä den svenska skattelagstiftningen var
ofullständig. Jag anser att det vore olyckligt om vi skulle fortsätta med
uppsplittringen av det svenska hamnväsendet. Det skulle vara utomordentligt
olyckligt om ett statligt bolag här använde en privat hamn. Och det skulle vara
olyckligt även om staten engagerade sig i den hamnen, därför att delta leder
till en sådan uppsplittring av del svenska hamnväsendel som hamn­utredningen
klart sagt ifrån att man bör motverka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker all det är självklart all samhället, dvs. kommunerna, skall ha hand om
del svenska hamnväsendet. Även mifiömässigl vore del minst sagt olyckligt om vi
i den bohuslänska skärgärden böriade la in del tonnage som del här rör sig om -
dvs. fartyg på 150 000-200 000 ton som fraktar kol från Australien och USA - i
vatten som utgör fritids-och rekreationsområde för åtskilliga tiotusental
människor på västkusten. Jag tycker därför alt det är angelägel alt
industriministern ger ullryck för inställningen, att därest det blir fråga om
en terminalhamn pä den svenska västkusten - det är ännu inte avgjort - så bör
man väfia en hamn som är samhällsägd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är, herr lalman, fullt medveten om att denna fråga i och för sig icke avgörs av
industridepartementet. Frågan blir föremål för prövning i bostadsdepartementet,
som har att pröva de ansökningar som nu fö­religger frän den privata hamnen om
en utvidgning och all ta ställning till om en sådan är förenlig med den fysiska
riksplan vi har antagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
transportfrågor i samband med Stålverk 80&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
industriministern JOHANSSON;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill upprepa vad jag sade i mitt svar, nämligen att utredningarna
om sjötransportsystemet kommer att resultera i en plan som förväntas vara klar
i slutet av innevarande år. Det är klart all vi har överläggningar med NJA och
Statsförelag i en sä här viktig fråga, också då under hand och medan
ulredningen pågår. Det rör sig här i första hand om elt långlidsavlal om inköp
av kol, och de förhandlingarna är komplicerade - del har vi upplyst om
offentligt, bl. a. i samband med förhandlingarna med Polen. Man kan ännu inle
skönja något resultat av dem. Det är framför allt när det gäller prisfrågan som
parterna fort­farande har väsentligt skilda ståndpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
försökeratt påskynda förhandlingarna. Det är viktigt frän flera syn­punkter.
Våra relationer och våra handelsförbindelser med Polen är be­tydelsefulla. Del
skulle därför vara bra om man kunde sluta elt avtal. Men vi har också
framhållit att del måste ske pä kommersiellt rimliga villkor. De priser man
tycks kunna uppnå vid förhandlingarna med in­tressenter i USA ligger
fortfarande väsentligt under de priser som hittills diskuterats med företrädare
för Polen. Vi kan inle säga till NJA och Statsföretag att göra upp med Polen
eller Sovjetunionen oavsett vilket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
transportfrågor i samband med Stålverk 80&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;pris de erbjuder. Det är
en kommersiell förelagsverksamhet NJA bedriver, och i det avseendet måste man
försöka nå etl sä godtagbart resullal som möjligt. Det tror jag är en väsentlig
utgångspunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
räknar med att är 1980, när Stålverk 80 är byggt och koksverket har den storiek
som är planerad för Stålverk 80, kommer vi att behöva 4 mifioner lon kol till
Luleå. Det är alltså fråga om betydande mängder. Vi har emellertid tid på oss.
Det är först 1977-1978 som de stora kvan­titeterna skall böria skeppas in. Jag
menar därför alt man nu skall göra en mycket grundlig utredning, där alla
förutsättningar klarläggs, så att man kan diskutera dem och sedan fatta ett
beslut. Delta gäller också frågan i vilken omfattning man skall anlita
befintliga rederier och i vilken omfattning man skall eftersträva en annan
lösning. Jag utesluter själv­fallet inte ett statligt engagemang. Jag vet i dag
ingenting om vad kom­missionens förhandlingar kring varvsfrägorna kommer alt
leda lill, men jag utesluter inte att ett statligt engagemang i en eller annan
form kan bli angeläget eller att vi kan fä anledning alt observera både frågan
om sjöfart och frågan om skeppsbyggeri,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns heller ännu ingenting som säger vilken storlek på båtar trans­porterna
kräver. Det är möjligt att man kan undvika omlastning, dvs. att gä via
terminalhamn, genom att använda båtar på säg 25 000-30 000 ton, som herr
Rosqvisi nämnt. Dä kan transporterna ske direkt, vilket kanske ställer sig
allra billigast. Det är sådant nu pågående utredningar får visa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därför
är jag i dag inte beredd att ge några andra deklarationer än att vi följer
transportfrågorna med största uppmärksamhet och att det. i princip är NJA, dvs.
Statsföretag AB, som skall ta besluten. Men efter­som dessa frågor är
involverade i större sammanhang, framför allt då det rör kolköpen, och kan bli
det då det gäller hamnar, dvs, om man skall väfia omlastning i terminalhamn,
har regeringen ett direkt intresse av att mycket nogsamt bevaka dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill ge uttryck för den bestämda meningen all ingen frän NJA har gjort elt
sådant uttalande - och under alla omständigheter inte avsett att göra det - att
man pä något sätt skulle vara bunden till någon hamn på västkusten. Jag har
talat om della med chefen för NJA och han beklagar om en sådan uppfattning har
blivit spridd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
är mycket viktigt. Ser man pä västkusten är det fyra hamnar som i dagens läge
kan komma i fråga. Det kan vara Narvik, det kan vara Vallhamn-det har jag ingen
uppfattning om-del kan vara Göteborg eller Landskrona, som kommit in i bilden
under den allra senaste tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
ansökningarna om koncession för hamnutbyggnaderna ligger i bostadsdepartementet
har jag skaffat uppgifter som visar alt man nu söker pröva Göteborg och
Vallhamn parallellt. Kommer Landskrona in med en ansökan om ombyggnad av hamnen
och fördjupande av infarts-rännan där, är del angelägel att få en samtidig
prövning av alla tre ham­narna. Det här är alltså en myckel öppen fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill också säga alt
jag tycker det är värdefullt all vi får en debatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om transportfrågorna. Herr
Rosqvist är speciellt kunnig i dessa frågor och har etl stort och levande
intresse för dem, och det kan berika dis­kussionen om hur vi slutgiltigt skall
nå fram till en lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
sist vill jag bara beträffande kostnaden för transporterna erinra om att vi
säger i propositionen att NJA:s kostnader för vintersjöfart är beroende på
isförhållandena. Företaget beräknar 2-3 kr. per ton såsom etl årsmedelvärde för
merkostnader som uppstår i samband med vin­tersjöfart. Det var de uppgifter vi
hade då, och jag kan inte mer än återge dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
skall vara litet försiktig när man diskuterar fraktkostnaderna. Vi känner till
den mångfald av fartyg som i dag beklagligtvis måst läggas upp därför att det
inte finns några frakter för dem. Diskussionen om längre tidsavial kan bli
aktuell under hösten eller under börian av nästa är. Kanske är det då möjligt
att nå så fördelaktiga avtal om fraktpriser alt vi inte skall behöva räkna med
merkostnader utöver dem vi nu har angett. Just nu kan jag bara säga sä mycket
som att de preliminära be­räkningarna visar att vi i dag skulle kunna köpa kol
billigare från Au­stralien och USA än från Polen trots att Polen ligger mycket
närmare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
reformplaner på kriminalvårdens område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
HUGOSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag ber att få tacka industriministern för klariäggandet i den här
debatten, att någon som helst bindning till en speciell hamn inte finns i de
här transportfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är mycket som talar för att en omlastningshamn måste finnas, inte minst vad
statsrådet säger om att Polen och Sovjetunionen i dagens läge inte prismässigt
kan konkurrera med USA och Australien. Det är uteslutet att man skall kunna
transportera hem kol från Australien och USApå båtar med ett tonnage av 20
000-30 000 ton, utan det måste bli fråga om fartyg pä 150 000-200 000 ton. Dä
måsle man också ta ställ­ning till frågan om en terminalhamn någonstans. Därför
är det utom­ordentligt värdefullt att också få det klariäggandet att om det
blir aktuellt med en omlastningshamn kommer regeringen att ha ett direkt
intresse av all föfia frågan. Del uppfattar jag så att man anser att transport-
och trafikpolitiken i det här landet ändå skall domineras av samhällsägda
företag och hamnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 6 Om reformplaiier
på kriminalvårdens område&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
justitieministern GEIJER erhöll ordel för alt besvara fru Kris­ienssons (m) den
28 februari anmälda interpellalion, nr 39, och anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Fru Kristensson har frågat mig vad mina reformplaner på kriminalvårdens
område mera preciserat innebär samt hur dessa planer är förenliga med de av
riksdagen nyligen beslutade riktlinjerna för an-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;183&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
reformplaner på kriminalvårdens område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;184&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;staltsbyggandet inom
kriminalvården och med värt nuvarande påföfids-system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
fru Krislensson syftar pä är lydligen de ultalanden som jag har gjort vid olika
tillfällen om att jag räknar med att användningen av fri­hetsstraff skall
fortsätta att minska sä all inom en inte alltför avlägsen framtid antalet
intagna i våra anstalter kommer att vara väsentligt lägre än i dag, kanske
under 1 000,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
brottsbalkens tillkomst framhölls att kriminalvård i frihet borde användas i
största möjliga utsträckning. Min företrädare uttalade i pro­positionen med
förslag till brottsbalken (prop, 1962:10 s, C 59) att del var angeläget att
påföfider som innebär frihetsberövande inte används, när syftet med det
kriminalrältsliga ingripandel kan näs med andra medel. Dessa uttalanden
lämnades utan erinran av riksdagen. De blev också vägledande för domstolarnas
rättstillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
efter brottsbalkens tillkomst har det kriminalpoliliska reformar­betet varit
inriktat pä en ökad användning av icke frihetsberövande på­föfider. Som exempel
pä dessa strävanden vill jag nämna ändrade be­stämmelser om villkorlig
frigivning i fråga om dem som har dömts till frihetsstraff samt de väsentligt
ökade resurser som på senare år har tillförts frivärden. Anslagen till
frivården har ökat från 14 mifi, kr, budgetåret 1965/66 till 64 mifi, kr. för
innevarande budgetår. Antalet anställda inom frivården har under samma
lidsperiod ökat från 175 lill drygt 600.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Antalet
intagna i kriminalvårdens anstalter har minskat påtagligt sedan 1969. Om man
räknar bort häktade och anhållna har medelbeläggningen gått ned från ca 4 700
år 1969 till ca 3 600 år 1974. Särskilt anmärk­ningsvärd är nedgången mellan
1973 och 1974. Nedgången synes ha fort­satt under den hillills tilländalupna delen
av  1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
beror nu denna minskade beläggning på? Några avgörande för­ändringar i
brottslighetens omfattning kan man inle peka på. Jag tror att flera faktorer
har samverkat. En viss effekt har säkeriigen den vidgade rällen till avräkning
av häktningslid haft. Vidare kan påföfidspraxis i fråga om vissa brottstyper ha
ändrats. En annan faktor är all domstolarna i mänga fall dömer lill kortare
frihetsstraff än förut. Den kanske viktigaste faktorn enligt min bedömning är
emellertid att domstolarna mera allmänt har kommii lill insikt om de negativa
effekterna av ett frihetsberövande och därför i större utsträckning än tidigare
undviker att döma lill fri­hetsstraff Del finns f. n. inle något som lyder pä
att trenden kommer att brytas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill här nämna all vi i värt land inle är ensamma om dessa strä­vanden att
minska frihetsstraffens roll i sanktionssyslemel. I flera väst­europeiska
länder gör sig samma tendenser gällande med i huvudsak samma motiveringar som
här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening bör man hälsa den utveckling som har ägt rum med stor
tillfredsställelse. Det är emellertid min bestämda uppfattning alt del inle
finns någon anledning alt vara lill freds med den användning av frihetsstraff
som vi har i dag. Mot bakgrunden av vad man numera&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vet om dem som döms till
frihetsstraff och om verkan av sådana påföfider finns det starka skäl att
försöka gå vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skall nu nämna något om det pågående reformarbete som bör leda lill en
ytteriigare minskning av användningen av frihetsstraff&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsförebyggande
rådets kriminalpolitiska arbetsgrupp erinrade i en skrivelse till rådet den 15
maj 1974 om att utvecklingen i fråga om fäng­elsestraffet har gäll mot ökad
restriktivilel vid tillämpningen. Använ­dandet av frihetsstraff bör enligt
arbetsgruppen kunna begränsas ytter­ligare. Som allmän riktlinje bör gälla att
frihetsberövande påföfid endast skall användas som elt yttersta medel. De
frihetsstraff som likväl skall utmätas bör i allmänhet kunna göras kortare än f
n. Reformer av angivna slag skulle också innebära en betydande avlastning för
kriminalvärden. Rådet har ansett alt dessa frågor bör övervägas ytteriigare
inom ramen för del kriminalpoliliska utvecklingsprogrammet. Jag delar hell
arbets­gruppens inställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
förverkligande av trafiknykterhetsbrottskommilléns förslag skulle innebära all
man för en stor del av rattfylleristerna ersätter fängelse med påföfider som
inle innebär frihetsberövande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
kan nämnas att en sakkunnig har tillkallats för alt utreda en eventuell
reformering av det ekonomiska sanktionssystemet inom straff­rätten. I
direktiven uttalades bl. a. all kriminalpolitiska skäl talar för att ekonomiskt
verkande sanktioner som alternativ till frihetsstraff bör komma lill användning
för vissa typer av brott i större utsträckning än f n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
en departementspromemoria från december 1974 föreslås ändringar av
brottsbalkens bestämmelser om grov stöld och lindrigare former av rån.
Beträffande grov stöld syftar förslaget till en förskjutning av gränsen mellan
stöld och grov stöld så alt väsentligt färre brott än f n. kommer att hänföras
till den grova formen av brottet. Vid tillämpning av fri­hetsstraff för
stöldbroll medför förslaget genomsnittligt kortare straff­tider. Förslaget i
fråga om rån innebär att handlingar som är av mindre allvarlig natur inle
längre skall rubriceras som rån ulan hänföras till de särskilda brott som ingår
i förfarandet, t. ex. misshandel och stöld. Straff-mätningen kan därigenom
anpassas lill praxis i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Promemorian,
som har varit ute på remiss, har fåll ell övervägande positivt mottagande av
remissinstanserna. Det bör framhållas att pro­memorieförslaget gör det möjligl
att som hittills ingripa kraftigt mot de mest straffvärda formerna av denna
brottslighet under del all lindrigare brott kan bedömas på ett mera nyanserat
sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om vi genom nu berörda och andra liknande åtgärder skulle kunna nedbringa
antalet intagna i våra kriminalvårdsanstaller kommer del ändå under överskådlig
lid alt finnas en grupp lagöverträdare be­träffande vilka samhällets
skyddsbehov är så framträdande all något rea­listiskt alternativ lill fängelse
inte finns. Jag syftar här främst pä grova våldsbrotlslingar och sådana som
ägnar sig ät yrkesmässig brottslighet, t. ex.   narkolikalangare   m. fl.  
Det   är  naturligtvis   mycket   svårt  att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
reformplaner på kriminalvårdens område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;185&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i siffror
ange hur stor denna grupp är. Att den är relativt liten i förhällande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdaeen
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;''&amp;quot; 'Is'ntal som nu finns i kriminalvärdsanstallerna är
emellertid uppen-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18
mars 1975&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;art.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;--------------- &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del är
viktigt alt framhålla att för att kriminalvård i frihet skall framstå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om reformplaner&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som ett
realistiskt alternativ lill fängelse fordras det att kriminalyärds-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på kriminalvårdens&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;reformen
fullföfis i fråga om utbyggnaden av frivården. I mitt tal på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Runöskolan den 30 januari
i år yttrade jag följande härom: &amp;quot;Vi måste fortsätta och fullföfia tanken
bakom kriminalvårdsreformen. Vi måste förbättra och samordna arbetet i
fängelserna med arbetet i frivärden. Vi måste få bättre kontakt med samhällets
alla hjälporgan, socialvård, nyklerhelsvård, arbetsförmedling, sjukvård
osv.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
ännu större betydelse på längre sikt är emellertid del brottsfö­rebyggande
arbetet, som måsle bedrivas på en mängd olika områden. I talet på Runöskolan
sade jag: &amp;quot;Allt arbete inom kriminalvården är otill­räckligt. Vi kan inle
begränsa oss lill åtgärder för den som redan miss­lyckats att leva efter de
regler vi ställt upp. Vi måsle försl och främst anstränga oss att hindra att
människor misslyckas. Vi måste öka de brotts­förebyggande åtgärderna. Gör vi då
inget på den förebyggande sidan? Jo, naturligtvis. Det har gjorts länge i hem,
i skola, i ungdomsorga­nisationer. Omfattande insatser görs av
socialassistenter, läkare och psy­kologer. Dessa dagliga, svåra och otacksamma
insatser syns kanske inte sä mycket och uppmärksammas inte i den utsträckning
som borde ske, men denna förebyggande verksamhet måste intensifieras och
samordnas och dessa uppgifter har lagts på det brottsförebyggande rådet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fru Kristensson har också ställt frågan om hur en
reformerad kri­minalpolitik kan förenas med de av riksdagen nyligen beslutade
rikt­linjerna för ansiallsbyggandet. Försl vill jag erinra om att riksdagens
beslut gäller riktlinjer för ansiallsbyggandet, inte något ställningstagande
till ett byggnadsprogram. Del är uppenbart all ansiallsbyggandet inle kan
bedömas isolerat frän kriminalpolitiken i övrigl. Som jag har sagl i årets
budgetproposition måsle frågan om uppförande av nya lokalan-ställer prövas
konlinueriigt med hänsyn till beläggningsulvecklingen på kriminalvårdens
anstalter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;186&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru KRISTENSSON (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag ber att fä tacka justitieministern för del mycket ut­förliga svaret
på min interpellation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är alldeles rätt som herr justitieministern tror all anledningen lill min
interpellalion - och det framgår även av den - är all herr justi­tieministern
själv i vissa uttalanden i massmedia har gett ullryck ät en uppfattning om hur
beläggningen på kriminalvårdsanstallerna bör minska och inom vilken tidsrymd
della bör ske pä ett säll som gör alt man måste fråga sig om tanken bakom herr
justitieministerns uttalanden var alt de reformer vi beslutat om skulle komma
att rubbas. Jag syftar då pä de mer preciserade uttalanden som herr
justitieministern gjorde, vilka innebar alt man inom några få år - redan i
slutet av 1970-talel eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i börian av 1980-talet -
inle skulle behöva räkna med mer än 500-700 intagna på våra fångvårdsanstalter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
var för att få etl underlag till de diskussioner som vi bl. a. skall ha i
justilieulskottet om årets kriminalvårdsbudget och till ledning för riksdagen
vid dess ställningstagande till olika frågor inom detta område som jag
framställde inlerpellationen. Vi måste ha bakgrunden klar innan vi fattar
beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
säger justitieministern i svaret all man inom en inte alltför avlägsen framlid
får räkna med att antalet intagna på våra anstalter kommer att. vara väsentligt
lägre än i dag, kanske under 1 000. Jag måste be herr justitieministern att mer
preciserat besvara frågan: Fär man tolka denna formulering som en omskrivning
med andra ord av det justitieministern tidigare sade om att antalet intagna
inte skulle uppgå till mer än 500-700 inom loppet av tre fyra år, alltså i
slutet av 1970-talel? Eller får man tolka ert uttalande sä all det här mer har
karaktär av framtidsvision eller målsättning för framtiden?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker alt del är nödvändigt att få svar pä den frågan, ty del är den som är
utgångspunkt för inlerpellationen. Vi måste här i riksdagen få veta hur pass
konkreta och näriiggande de här reformplanerna är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skulle gärna till herr statsrådet vifia säga - det sade jag också i en debatt
som vi hade om kriminalvärdsreformen häromåret - att själv ifrågasätter jag
fängelsestraffet som sådant. Man kan inte leva med den illusionen att
fängelsestraff hjälper en människa. Men ä andra sidan måste vi se lill att de
lagar som vi stiftar får påföfider som gör att lagarna efterievs. Det är ell
stort problem. Jag ser del också så att man på sikt borde sträva efter all
minska fängelsestraffen. Men jag tycker inte att man bara kan förstärka frivårdsresurserna,
ulan jag menar att man bör tänka sig något annat alternativ för all inle
respekten för gällande lag skall urholkas alltför mycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men,
som sagl, problemet är vad herr statsrådet egentligen menar med sitt svar, och
jag är nödsakad alt be justitieministern till ledning för den fortsatta
diskussionen precisera den mer vaga formuleringen i svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
anledning av vad herr statsrådet anför sist i interpellationssvaret skulle jag
emellertid vifia säga all när riksdagen godkände kriminalvårdsbe-redhingens
förslag lill anstallsbyggande förelåg i propositionen en ulföriig plan för hur
byggandet skulle ske. Det skulle ske under 15 års tid, man tänkte sig 25 nya
lokalanstaller, de skulle kosta 125 mifi. kr., och det fanns dessutom ett
preciserat belopp för varie år med böfian det andra året. Självfallet måste man
kunna tänka sig all anpassa det här beslutet till verkligheten så att säga; men
all mer väsentligt rubba förutsätlning­arna för beslutet lycker jag vore
utomordentligt anmärkningsvärt. I varie fall måsle riksdagen då till sin
ledning få en ordentlig redovisning över de nya ställningstagandena. Herr
statsrådets uttalande i budgetpropo­sitionen i år all man får tänka sig all
utbyggnaden prövas kontinuerligt med hänsyn till beläggningsulvecklingen kan inte
rimligen tolkas som ett avståndstagande från de här riktlinjerna. Det skulle
herr statsrådet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
reformplaner på kriminalvårdens område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;187&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
reförmplaner på kriminalvårdens område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i så fall ha preciserat på
etl tydligare sätt. Som ordförande i justilie­utskottel måste jag bestämt hävda
att vi då borde ha fått etl utförligare underlag lill ledning för våra
diskussioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
skulle jag vifia knyta an till de allmänna reflexioner som stats­rådet gör på
de olika punkterna. Jag böriar med den ökade satsningen på fri värden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar helt uppfattningen all man bör sträva efter att öka satsningen pä
frivården, men jag undrar om herr statsrådet egentligen är medveten om hur
situationen i dag kan te sig när det gäller frivården. Inom frivården i dag
döms det ut långa serier av skyddslillsyn. Man beslutar också om
åtalsunderiåtelse inte bara en gång - tio till femton gånger är inte särskilt
ovanligt. Jag vel inle heller om en sådan utveckling är särskilt lycklig. Måste
man inle fundera över hur man skall kunna öka kontrollfunk­tionerna och
övervakningsmöjligheterna inom frivärden för att verkligen ge klientelet det
slöd som de naturiiglvis måsle ha för all inle så små­ningom ändå hamna i
fängelse?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
finns sådana som varit tilltalade för tillgrepp av fortskaffnings-medel inte
mindre än 20 gånger, för egenmäktigt förfarande, för våld mot fiänsteman, för
skadegörelse, för rattfylleri, för grov stöld och ändå bara fått skyddslillsyn.
Det är f ö. ganska intressant all jämföra hur domstolarna ser pä tillgrepp av
forlskaffningsmedel jämfört med den bestämmelse i 75 § andra stycket
väglrafikkungörelsen som säger att man är skyldig att vidta åtgärder för all
förhindra obehörigt brukande av mo­torfordon. Om man inle iakttar skyldigheten
att hindra obehörigt bru­kande kan man dömas till böter om högst 500 kr. Är
inle detta litet snett? Jag undrar om inte herr justitieministern borde la
kontakt med övervakningsnämnder för alt i någon mån få del av deras erfarenhet
av hur frivården fungerar. Jag tror inte att herr statsrådet då helt re­servalionslöst
anser att frivärden bör utbyggas utan alt man också måsle diskutera hur man kan
öka kontrollmöjligheterna och hur man kan för­stärka övervakningsmomeniei samt
lill sist också fundera över om man inle kan länka sig etl lindrigare
alternativ än fängelse men som ändå innebär något mer av en reell påföfid än
enbart skyddstillsyn eller åtalsunderiåtelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
går herr statsrådet in pä de olika tankar som statsrådet också har gett uttryck
ål i pressen, nämligen alt man skulle kunna tänka sig alt la bort
fängelsestraffet eller minska det för vissa brott. Dä skulle jag vifia fråga
herr statsrådet: Del här förslaget om att man för en stor del av
rattfylleristerna skulle kunna ersätta fängelse med påföfid som inte innebär
frihetsberövande, fär jag uppfatta del så all regeringen nu har bestämt sig all
ta bort fängelsestraffet för rattfyllerister? Det är ju en fråga som har legat
och vilat i justitiedepartementet, jag tror i fem år, utredd och färdig och
bara väntal på all del skall komma en pro­posilion. Men det vore intressant om
justitieministern nu kan meddela kammaren all regeringen för sin del har
bestämt sig i denna fråga. Sedan är det fråga om hur riksdagen kommer all se på
delta.  Del är ju&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vi här i riksdagen som
trots allt är lagstiftare, så det fär bli en bedömning från riksdagens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller de andra frågor som justitieministern tar upp, nämligen grov stöld
och rån, är det väl att notera att när det gäller den grova stölden är i varie
fall inle avsikten alt man skall utmönstra fängelse ur straffskalan - det skall
ju finnas kvar - men man skall möjligen ha en mer restriktiv tillämpning. Till
del är väl bara all säga alt della måsle få i hög grad marginella effekter,
eftersom det nu nog får gä bra långt innan man dömer någon till fängelse för
grov stöld. Rånproblematiken behöver jag inle utveckla närmare. Det är faktiskt
elt förslag, som jag bidragit med, att för rån av mindre allvarlig natur inte
skall gälla ell straffminimum på ell år ulan att de skall kunna bedömas
lindrigare. Men som sagt del har nog redan gjorts i praxis, så jag tror inle heller
att det fär någon större effeki på antalet intagna på våra fångvårdsanslalter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men,
herr lalman, läget är väl det att man inte kan säga att brotts­ligheten totalt
har minskat i vårt land.- Man kan inle heller säga alt brottsligheten har
blivit lindrigare. Snarare tyder väl de siffror som vi har - även om jag delar
justitieministerns uppfattning att man skall la statistiken med en nypa salt -
inte på någon särskilt gynnsam utveckling. När det gäller just samhällets
skyddsbehov, som herr statsrådet talar om, och de mera grova brotten kan vi
ändå konstalera att buiiksrånen under 1974 jämfört med 1973 har ökat med 20,3
96, att rån med skjutvapen har ökat med 17,5 96, att grov misshandel har ökat
med 20,5 96, att mord och brott har ökat med 33,8 96. Herr statsrådet säger väl
lill mig att trots allt är det inte så mänga människor det rör sig om, men det
är en trend som man ändå kan fästa avseende vid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller rån över
huvud taget kanske man också skall notera&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;- för att fä en bild av
omfattningen - att under 1974 var antalet anmälda&lt;br&gt;
rån 2 173. Det är etl ganska stort antal. Sedan är del väl så att inte&lt;br&gt;
mer än en fiärdedel blir uppklarade, men ändå var del sä pass många&lt;br&gt;
anmälda rån. När det gäller kassaskäpsstölder var antalet 800, och för&lt;br&gt;
grov misshandel låg antalet över 1 000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
refererar herr statsrådet sitt tal på Runöskolan och säger all vi måste få
bättre kontakt med samhällets alla hjälporgan, med socialvården,
nykterhetsvärden, arbetsförmedlingen, sjukvården osv.Jag skriver hel­hjärtat
under på detta, herr statsråd, men jag vill erinra om att justi­tieulskoltet -
när vi förra våren, 1974, fattade beslut om behandlingslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;- hemslällde hos
departementet att just få dessa med förtur, eftersom&lt;br&gt;
mycket av kriminalvärdsreformen står och faller med all man löser dessa&lt;br&gt;
mycket svåra frågor. Nu har vi fått information, efter ett år, om alt&lt;br&gt;
man böriat fundera på delta inom en arbetsgrupp i brottsförebyggande&lt;br&gt;
rådet. Enligt milt förmenande har det patos som herr statsrådet känner&lt;br&gt;
för dessa frågor, och som jag verkligen förslår, inle snabbi lett till några&lt;br&gt;
handlingskraftiga ätgärder, som hade varit alt vänta. F. ö. begärde vi&lt;br&gt;
i del sammanhanget också att få en utredning om minskning av iso-&lt;br&gt;
leringsstraffel inom anstalterna. Även del var en begäran från utskottets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
reformplaner på kriminalvårdens område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;189&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
reformplaner på kriminalvårdens område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sida som riksdagen biföll.
Men mig veterligen har departementet ännu inte vidtagit några åtgärder - i
varie fall inle sådana som nätt fram till oss; del enda som skett är alt man
sökt införskaffa underiag beträffande antalet isolerade, men någon utredning om
åtgärder har inte vidtagits ännu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
vet jag inle om jag skall påminna herr statsrådet om att vi har en annan sida
av den här medafien. Jag vet inte om jag skall kalla det medafiens baksida
eller någonting annat; jag avser de mänga brotts­offren - de människor som
drabbas av brottsligheten. Jag vill erinra om det slora motstånd som regeringen
och justitieministern under många år reste mol de krav som vi förde fram från
de borgeriiga partierna om att den frågan måste utredas, att man måste la litet
hänsyn också lill brottsoffrens situation. På grund av ställningen i kammaren
har vi fått lill stånd en sådan utredning. Hur resultatet blir vet vi ännu
inte, men man kan i varie fall fortfarande hoppas att den frågan äntligen
kommer att få en lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan berätta, herr talman, att jag - när jag häromdagen tittade i
proposilionsfloden - i min hand fick en röd och vacker proposition som innehöll
förslag lill lag om ändring i kommunala renhållningslagen. Där fick jag syn pä
en bestämmelse, som jag hajade lill för. Jag tänkte: det kan inte vara sant.
Det står nämligen att den som yrkesmässigt eller efiest i strid med
riktlinjerna i propositionen tar sig för med att samla ihop avfall och föra
bort det skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Nu är ju
inte del här justitieministerns bord, men herr justitieministern sitter ändå i
den regering som lägger fram sådana här förslag. Jag tänkte då att det kanske
skulle vara intressant att ta reda på hur många nya lagar vi har fått under den
lid herr justitieministern har suttit pä sin taburett vilka har stadgal
fängelsestraff där det inte har funnits förut. Jag har en lista över detta som
riksdagens upplys­ningsfiänst sammanställt, men jag skall inle trötta herr
talmannen och kammaren med alt läsa upp hela listan. Jag tänkte böria 1974 för
att begränsa del hela litet. Det gäller;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om vissa anslällningsbefrämjande åtgärder, där man stadgar böter eller fängelse
i högst ett år för lämnande av oriktiga uppgifter i vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brott
mol bestämmelserna i kungl. kungörelsen om inlernalionell väg­transport av
farligt gods, böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brott mot tystnadsplikt,
böter eller fängelse i högst ell år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Underlåtenhet
att erlägga överutlagsavgifl enligt lagen om ransonering av stadsgas, böter
eller fängelse i sex månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Firmaintrång,
brott mot firmalagen, böter eller fängelse i högst sex år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Olaga inkassoverksamhet,
böter eller fängelse i högst ett är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om bevakningsföretag, bedrivande av verksamhet utan auktori­sation, böter eller
fängelse i högst sex månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag om prisreglering på
fiskets område, oriklig uppgift som leder till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;undandragande av avgift,
böter eller fängelse i högst två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brott
mol lystnadsplikt enligt lagen med anledning av mifiöskydd-skonventionen, böter
eller fängelse i högst ell år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brott
mot tystnadsplikt enligt kungl. kungörelsen om kontroll vid ut­försel av
livsmedel, böter eller fängelsestraff i högst ell år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brott
mot vissa bestämmelser i kungl. kungörelsen om arbeten av guld, silver eller
platina, böter eller fängelse i högst sex månader, Den har f ö, inte varit
underställd riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är oriktig uppgift som leder till för låg inbetalning enligt lagen om
avsättning till arbelsmifiöfond, böter eller fängelse i högst ell år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brott mot gruvlagen, böter
eller fängelse i högst sex månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Underiåtelse
att anmäla gruvarbete enligt gruvkungörelsen, böter eller fängelse i högst sex
månader. Den har inte heller varit föremål för riks­dagsbehandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Olaga
avverkning i strid med lagen om bevarande av bokskog, böter eller fängelse i
högst sex månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brott
mot lystnadsplikt enligt instruktionen för Sveriges geologiska undersökning,
böter eller fängelse i etl år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Oriklig
uppgift ägnad att leda lill för hög skallekompensalion enligt kungl.
kungörelsen om återbetalning av särskild varuskatt i vissa fall, böter eller
fängelse i högst sex månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brott
mot tystnadsplikt enligt abortlagen, böter eller fängelse i högst elt år - man
skall dock komma ihåg att det därvidlag i gengäld har skett en viss
avkriminalisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brott
mot tystnadsplikt enligt kungl. kungörelsen om uppgifter för galt- och
betäckningsstalistiken, böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Olaga
befattning med destillationsapparat enligt förordningen om till­verkning av
sprit och vin, böter eller fängelse i högst ell år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överlåtelse av aktiverat
kol, böter eller fängelse i högst elt år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brott
mot tystnadsplikt enligt gruvlagen, böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Olaga
akiiefondsverksamhel, böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Oriktig
uppgift som leder till för låg inbetalning enligt lagen om av­sättning lill
särskild investeringsfond, böter eller fängelse i högst ell är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Oriktig
uppgift som leder lill för låg insättning enligt lagen om in­vesleringskonto
för skog, böter eller fängelse i högst etl år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brott
mol tystnadsplikt enligt kungl. kungörelsen om inventering av landets förråd av
vissa livsmedel, böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppförande
av byggnad i strid med lagen om ändring i naturvårdslagen, böter eller fängelse
i högst sex månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brott
mot lagen om avveckling av hyresregleringen, böter eller fängelse i högst ett
är. - Nu har jag inte så mycket kvar, herr statsråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brott
mol tystnadsplikten enligt lagen om folk- och bostadsräkning, böter eller
fängelse i högst ett är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
den omfattande lagen om normgivning, som vi inte vel om riksdagen kommer att
anta, finns dock en hel del bestämmelser där del stadgas om fängelsestraff&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
reformplaner på kriminalvårdens område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=81 height=55&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=55 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
  den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i brottsbalken, avseende olovlig avlyssning, böter eller fängelse i
högst två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i radiolagen, olovligt innehav av radiosändare, böter eller fängelse
i högst etl år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i
trafikbrottslagen, straffbestämmelser för fordons-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om reförmplaner&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på
kriminalvårdens    förare utvidgade att även omfatta spärvagnsförare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
mot yrkesmässig nedsmältning av mynt, fängelse i högst ett år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brott
mot bestämmelserna om fridlysning, jaktlider och jaklmedel, böter eller
fängelse i högst sex månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
av mig tidigare nämnda bestämmelsen mol olovligt bortforslande av avfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
slut, herr talman: Underlätelse att efterkomma beslut enligt förslag till
ofiekrislag, böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
lycker att denna lista är ganska skrämmande. Totalt har man under herr Geijers
tid som justitieminister - låt vara att det är flera departement som svarar för
lagförslagen - genomfört inte mindre än 75 nya lagar eller nya bestämmelser i
gamla lagar, som stadgar om fängelsestraff, där sådant inle tidigare förekom i
straffskalan. Man har dessutom genomfört 26 skärpningar av fängelsestraff i
äldre bestämmelser, som redan hade stadganden om sådant straff&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker att del visseriigen går an all tala om att man skall minska frekvensen
av fängelsestraff och i stället satsa på frivärd osv., men då skall man väl
leva som man lär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
säger statsrådet - och har sagt i många sammanhang - att fängelse bara kan
försvaras med rena skyddssynpunkter. Vidare sade justitiemi­nistern att han
vill avvisa primitiva rop på strängare straff Men varför skall vi dä behöva se
denna utveckling med en så omfattande katalog över nya fängelsepäföfider från
den regering vars justitieminister menar att man bör ha fängelsestraff endast i
yttersta nödfall?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker, herr lalman, att det kanske kan ligga mycket i den kom­mentar som jag
hörde i programmet Pejling i går kväll, till frågan om man ville ha mera lag
och ordning; Nej, men mindre lagar och mera ordning. Jag tror faktiskt all det
är en uppfattning som många delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag skall för fullsländighelens skull, herr lalman,
be alt få lill herr statsrådet överlämna hela min länga lista. Del skulle ha
tagit för lång tid all läsa upp den i dess helhet. Dessutom hemställer jag all
herr stats­rådet ville vara vänlig och svara på min konkreta fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr justitieministern
GEIJER:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag skall försöka föfia samma tågordning som fru Kris­tensson efter
mina anteckningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
har väl ändå inte kunnat undgå att reflektera över den fortgående minskningen
av antalet intagna i fängelserna, kombinerad med de äl­ggärder som är pä gäng
och som jag har redovisat i mitt interpellationssvar. Att göra någon prognos är
ju inle lätt, och jag har i allmänhet försökt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;undvika att ange några
konkreta siffror; i en prognos bör man kanske inte alltför starkt konkretisera
sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har emellertid en utgångspunkt i del förhållandet alt vi kan räkna ut hur mänga
människor som vi i dag har i fängelse, i fråga om vilka samhällets skyddsbehov
kan vara primärt. Av de ungefär 3 500 är det för dagen ett antal som
understiger det som jag ibland har sell som en möjlighet inom en icke alltför
avlägsen framtid. Siffran är alltså till­tagen så att säga med lanke pä att
även om utvecklingen skulle gå sä snabbt som den går just nu, får vi räkna med
att fler människor kan finnas i fängelse än bara de som omfattas av vad vi kan
kalla samhällets skyddsbehov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
här utvecklingen kan knappast ha varit särskilt överraskande för fru
Kristensson, fastän hon har fäst sig så livligt vid den. Det har ju stått i
tidningarna att man har haft anställningsstopp sedan i höstas vid våra
fängelser. Vi har också gått fram med en begränsad nedläggning av 300 platser
innevarande år, men det hade funnits möjligheter att ta en högre siffra med
hänsyn till den låga beläggningen i fängelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
går fru Kristensson över till frågan om lokalanstalterna. Hon fattar det hela
så, att det inte får hända någonting som mera väsentligt kan rubba beslutet.
Jag förstår inte riktigt vad fru Kristensson menar. Även om
justitiedepartementet och riksdagen vid en viss tidpunkt, med tanke pä den
beläggning som finns dä, har bedömt att vi under en 15-årsperiod skulle behöva
25 lokalanstaller, är det väl inle rimligt alt vi, om det visar sig att det
inte finns fångar, ändå skall bygga ut dessa lokalanstalter. För hur skall vi
göra då, fru Kristensson? Skall vi be dom­stolarna all döma fler till fängelse
sä att vi kan fylla de fängelser som riksdagen har beslutat skall komma till?
Sä befängda idéer har fru Kris­tensson naturiiglvis inte, utan hon måste väl
hålla med om all man hela tiden får laga efter lägligheten. Del har vi också
tydligt sagl ul i budgetpropositionen. Det är f ö. bara i Stockholm som vi
föreslår att det f n. skall byggas en lokalanstalt. Sedan fär väl utvecklingen
visa i vilken takt den fortsatta utbyggnaden kan ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
Krislensson uttalade sig litet tveksamt om möjligheten alt skydds­tillsyn
skulle kunna vara etl alternativ till fängelse och gav några exempel på att det
förekommer att skyddstillsyn lika litet som fängelse har varit elt effektivt
medel för all hindra återfallsbrotlslighet. Det är väl riktigt att vi inte ens
med skyddstillsyn kan räkna med att alla människor som har kommit snett skall
kunna - åtminstone under nuvarande förhällande - tillrättaföras och klara sig
själva i samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
jag är litet tveksam i fråga om vad fru Kristensson dä egentligen vill ha för
ätgärder i stället. Fru Kristensson talar om kontrollfunktioner, och del är etl
ord som jag känner igen från fru Krisienssons reservation lill
brottskommissionen med den katalog pä strängare åtgärder av olika slag som fru
Kristensson då ville ha genomförda. Är del något sådant som föresvävar fru
Kristensson; förslagen om korta fängelsestraff för ungdomar, skärpta
bestämmelser när del gäller permissioner osv,?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
reförmplaner på kriminalvårdens område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;193&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 Riksdagens protokoll 1975. Nr 36-39&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om reformplaner p&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; kriminalv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rdens omr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;194&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
säger fru Krislensson all jag kanske borde ta kontakt med över­vakningsnämnderna
för att ta del av deras erfarenhet beträffande skydds­lillsyn och fängelse. Det
gör jag fortlöpande, fru Kristensson. Men del föranleder mig att göra en liten
hänvisning till Nytt juridiskt arkiv så långt lilbaka i liden som 1967, då justitierådet
Conradi yttrade: &amp;quot;Min verksamhet som ordförande i övervakningsnämnden på
Långholmen (hil­lills mer än 1 000 frigivningsfall) har lärt mig, alt fängelset
praktiskt tagel undantagslöst är till skada för den som utsattes för ingreppet.
Om straffet medför någon nytta, t. ex. avhållsamhet från alkohol, är skadan
likväl större.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Justiterädel
Conradi vet ju vad han talar om som ordförande i en övervakningsnämnd. Del
kanske finns andra ordförande som har en an­nan uppfattning - det vet jag inte.
Men detta lycker jag är ett ganska tidigt tecken på den förändrade inställning
som både domstolar och över­vakningsnämnder har lill fängelsesystemet såsom etl
medel alt hindra återfall i brottslighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
framgick inte alls vad fru Kristensson vill ha i stället. Det har ju
framskymtat i tidningarna, när fru Kristensson varit ute i landet och hållit
tal vid något tillfälle, att det skulle kunna tänkas någon sorts ar­betsläger.
Det vore bra om fru Kristensson ville förklara om det bara är elt felaktigt
citat eller om det är något som fru Krislensson har i tankarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
frågar fru Kristensson hur del ligger till med våra planer när del gäller
förslaget all man skulle nyansera rallfylleristraffet. Del är rikligt som fru
Krislensson säger, all här föreligger ett utredningsförslag som har varit på
remiss och som fält elt gon mottagande av remissinstanserna. Förslaget innebär,
om det genomförs, att en ganska slor del av dem som i dag döms lill fängelse i
stället skulle få någon form av nykler­helsvård, I vissa fall skulle man kunna
länka sig villkoriig dom och kanske böter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta förslag ingick också frågan om rutinmässigt alkolest. Vi har menat alt vi
först måste ha erfarenheter från della innan vi går vidare. På della område är
vi just mitt inne i en försöksperiod. Om några månader skall vi kunna dra
erfarenheter av försöken och la ställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill rätta lill en missuppfattning i fråga om effekterna av att man nyanserar
straffet för grov stöld. - Minimislraffel är ju i dag sex månader. Fru
Kristensson säger att så mycket kan del inte innebära. Jo, del kan del visst,
fru Krislensson. En mycket slor del av dem som sitter i fängelser har dömts för
grov stöld. Bortåt 80 96 av dem som sitter i fängelse har begått
förmögenhelsbroll. Av dessa brott är just stöldbrotten de van­ligaste, och den
grova stölden är en särskilt slor del. Därvidlag har vi alltså uppfattningen
att antalet människor som sätts i fängelse kommer att påverkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
Kristensson log upp den statistik som vi har diskuterat i flera år. Jag lycker
all diskussionen böriar hyfsas något litet på sina håll tack vare all vi har
fåll möjligheter all tala om vad det finns för statistik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och hur den skall brukas.
Fru Kristensson gjorde ju också reservationer, men icke förty fortsatte hon
sedan med all plocka ut några enstaka brott där polisens anmälningsslalislik
var fördelaktig för henne, alltså där del hade varit en ökning. Del skulle ju
ha varit mer objektivt att också ta upp några grupper där det redovisades en
minskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skall emellertid inte fortsätta den debatten. Jag vill bara be fru Kristensson
all också se efter hur mycket biltillgreppen har minskat samt studera siffrorna
för bank-och postrånen, som ju minskade med ett tiotal under 1974. Jag vill
inle alls åberopa detta i någondera riktningen, men jag tycker att när man nu
använder statistiken skall man inle bara plocka ul precis det som passar en
själv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Återigen
log fru Krislensson upp frågan om vem som har gjort något för brottsoffren. Jag
vet inte vad fru Kristensson har gjort - jag vet bara vad jag själv har gjort.
Och jag har i tidigare debatter påpekat att den första åtgärd jag vidtog, när
jag blev justitieminister 1969, var fakiiski all skicka en man lill England för
att se på förhållandena där. England var del enda land - bortsett från Nya
Zeeland, tror jag - där samhället ersatte brottsoffer. Fru Krislensson vet att
regeringen sedan lade fram ett förslag i frågan och att vi nu ersätter
brottsoffer. Delta får vi tillfälle att ylleriigare diskutera här i riksdagen,
eftersom en utredning skall un­dersöka om del är möjligl att vidga ersättningen
så att den utgår inle bara till den som är offer för misshandel - alltså
våldsbrott - utan också lill den som drabbats av sakskador.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
Kristensson läste upp en hel kalalog över olika bestämmelser. Jag vet inte om
jag är så särskilt imponerad av uppläsningen. Del är ju, fru Kristensson, i
största utsträckning fråga om yrkesmässig verk­samhet, där olika departementet
och naturligtvis regeringen - jag är an­svarig för det också - har med i
straffskalan böter och fängelse. I några fall observerade jag all det gällde
frågor som berör den enskildes integritet - något som ju riksdagen brukar vara
mycket angelägen om att man skall slå vakt om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skall bara ställa två frågor till fru Kristensson. För det första: Tror fru
Kristensson alt del är någon som sitter i fängelse i dag lill föfid av brott
mot någon av de många lagar som fru Krislensson räknade upp? För det andra; Har
fru Kristensson väckt någon motion om av­skaffande av sanktionerna i de här
fallen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är ingen vän av dessa sanktioner. Fru Kristensson råkade olurligt nog försl la
upp della med renhållningen. Jag kan tala om all från böfian fanns del inom
vederbörande departement ell förslag som även innebar att hyresgäst i varje
fall skulle kunna få böter, vilket vi, när vi fick ärendet till behandling i
justitiedeparlemenlet, strök över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan alltså försäkra fru Kristensson att vi är observanta och kommer att vara
observanta pä att man inte skall införa strafftjestämmelser i olika
specialförfaliningar i större utsträckning än som behövs. Jag hänvisade ju
också till all vi har en särskild sakkunnig som ser på i vilken ut­sträckning
man kan tänka sig ekonomiska sanktioner i stället för straff­bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
reformplaner på kriminalvårdens område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
rejörmplaner på kriminalvårdens område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;196&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru KRISTENSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag häller med herr justiteminislern om alt det sannerligen inte är
lätt att göra prognoser, och därför tycker jag att man skall bedöma den
pågående utvecklingen litet försiktigt. Vi hoppas att det är en trend som står
sig, men ännu vel vi inte säkert om utvecklingen är sä entydig att man kan ta
den som utgångspunkt för mera generella slutsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
sedan sade ni, herr statsråd, att ni har försökt alt undvika siffror och att ni
vill tala i mera allmänna termer. Ja, i det svar jag har fått talar ni i
allmänna termer, men i de ultalanden som har refererats i dagspressen och som
på sina håll har vållat en hel del uppståndelse har Ni ändå preciserat er
ganska myckel. Och del var de uttalandena som jag tog som utgångspunkt för min
interpellalion. Jag kan också berätta för justitieministern att när
justilieulskottet pä inbjudan av landshöv­dingen var på Golland för all besöka
Lärbro fångvårdsanstalt - det besöket skedde samma dag som det sändes en
radiointervju i vilken justitie­ministern gjorde mera preciserade ultalanden -
fann vi all man på an­stalten nästan hade givit upp hoppet. Med det menar jag
inte all man pä anstalten hade den uppfattningen alt man till varie pris skulle
behälla platserna pä fängelserna faslän del inte fanns några intagna. Det menar
inte jag heller. Men del gällde ju ändå sysselsättningsfrågorna för per­sonalen,
och nu var de anställda lätt chockade och menade att nu fanns det ju över huvud
taget inget hopp längre för Lärbroanstalten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan sak som man kunde notera var alt justitieministern tydligen blev inbjuden
all träffa ett stort antal representanter för tillsynspersonalen och andra
anställda inom kriminalvårdsanstalterna som förmodligen ock­så hade känt oro
över justitieministerns uttalanden. Vidare såg vi också sedan i tidningspressen
en mera sorglustig notis, om en lagman i södra Sverige som hade meddelat att
med hänsyn till justitieministerns ut­talande om avskaffande av
fängelsestraffet för rattfylleri tänkte han inte uldörha något fängelsestraff i
ell ratlfyllerimål som han hade att hand­lägga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Justitieministerns
uttalanden hade sålunda effeki, och därför tycker jag del är angeläget att ni
nu, herr justitieminister, för riksdagen klargör vad ni egentligen avser. Om
del var en prognos för framtiden eller etl önsketänkande, sä har jag ingen
annan uppfattning än vad statsrådet mera allmänt har givit uttryck ät. Men är
del någonting som ni menar ligger nära i liden och mera konkret, så bör ni tala
om det, eftersom del givetvis är mycket viktigt för riksdagen att veta vilka
förutsättningar som gäller för vårt beslutsfattande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att undvika alla missförstånd kanske jag skall återge vad statsrådet verkligen
sade i nämnda radiointervju, samtidigt som jag frågar om ni, herr
justitieminister, allfiämt står fast vid den bedömning som ni då gav uttryck
för. Intervjuaren frågade justitieministern när reformerna om slrafflindringen
för rattfylleri och andra förseelser skulle vara genom­förda. På det svarade
justitieministern: Del blir successivt inom ett par tre fyra år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
frågade intervjuaren hur lång tid det kommer att ta innan fäng­elserna i stort
sell är tomma. Efter all ha inlett med några synpunkter på
återfallsbrottsligheten svarade då justitieministern: &amp;quot;Hur många män­niskor
del är och hur många det blir inom de närmaste åren är väldigt svårt att säga.
Men jag räknar för min del med att det är några hundra, jag kan inte säga
närmare än 500, 600, kanske 700.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därefter
frågade intervjuaren: &amp;quot;Kan ni ange elt årtal, när det bara kommer att
sitta 500, 600 eller 700? Tar det femtio år innan vi har nått dit, eller går
det fortare?&amp;quot; På detta svarade statsrådet: &amp;quot;Ja, det går na­turiiglvis
inte all säga något exakt årtal. Men jag tycker, att utvecklingen går ganska
snabbt. Och jag hoppas, att vid slutet av 70-talet så skall vi vara ganska nära
den här siffran som jag nämnde tidigare.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsrådet
kanske förstår att man som ordförande i justitieulskoltet frågar sig vad vi har
för underlag för de beslut vi skall fatta. Hur skall man uppfatta detta
justitieministerns ganska konkreta uttalande?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
jag nu vill be herr justitieministern om är all inför kammaren svara pä frågan:
Är det denna version justitieministern menar alt vi skall rätta oss efter,
eller är del vad som statsrådet säger i svaret och som i varie fall ger sken av
att vara en utveckling pä litet längre sikt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag skulle sedan vifia
kommentera justitieministerns inlägg något.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten
för herr statsrådets resonemang är att fängelsestraff bara skall användas för
att tillgodose samhällets skyddsbehov. I så fall, säger statsrådet, kommer
antalet intagna på fängelserna att bli under 1 000. Den viktiga frågan blir då:
Kan man klara dessa brottslingar, som alltså gjort sig skyldiga till ganska
grava brott, med enbart skyddstillsyn, kanske förenad med
behandlingsföreskrift? Tycker herr statsrådet att del är tillräckligt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Justitieministern
frågade mig vad jag hade för alternativ. Men det är ju faktiskt inte
oppositionen som skall komma med förslag. Jag skulle vilja fråga om herr
justitieministern ändå inte har några planer på att försöka finna någon
mellanform mellan fängelsestraff och frivård, någon mellanform som ä ena sidan
inte är så skadlig som fängelsestraffet men som å andra sidan innebär en ökad
rättstrygghet i samhället och kan skapa ökad respekt för lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
övrigt förstod jag herr statsrådets senaste inlägg så, att riksdagens beslut
1973 om ansiallsbyggandet inle får tolkas sä, att man till varie pris skall
bygga dessa anstalter. Nej, jag tycker inte heller att man skall sikta på fler
platser än del finns intagna. Men jag menar alt man måste sätta en hel del
frågetecken för den framtida utvecklingen och att man i dag inte bestämt kan
säga vilket behov som kommer att finnas. Min fråga lill herr statsrådet i detta
sammanhang skulle vara: Får jag tolka ert yttrande på denna punkt så, att man
nu inte kan räkna med att de lokalanstalter vi fattar beslut om kommer alt
byggas? Grundtanken med dem var ju ändå att de intagna skulle ha nära till
hemorten och att del därigenom skulle vara lättare all åstadkomma en samordning
mellan arbetsmarknadsmyndigheter, samhällets allmänna social- och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om reformplaner p&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; kriminalv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rdens omr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;197&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
reformplaner på kriminalvårdens område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;198&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sjukvård och de intagna.
Var det en reform bara pä papperet, en reform som herr statsrådet nu är beredd
att ompröva? Skulle så vara fallet, att ni hävdar att detta beslut måste
omprövas, hävdar jag som ordförande i justitieutskottet att vi i utskottet
borde ha fått ett underiag för en sådan diskussion och inte radiouttalanden som
kan leda tankarna till alt det är fråga om ett kullkastande av den fina
reformen, som vi alla här i kammaren sade var utomordentligt bra, inle minst
herr slalsrådel själv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
var del då statistiken. Jag sade att jag inte tycker alt man skall fästa för
stort avseende vid den. Men jag skulle vifia fråga herr statsrådet: Anser ni
att brottsligheten här i landet har blivit mindre eller lindrigare? Är del inle
så - det har ni själv vid något tillfälle sagt - att innan man har ett begrepp
om den dolda brottsligheten kan man inte kan skaffa sig en ordentlig bild av
utvecklingen? Vore det inte därför angelägel alt fä en sådan kartläggning? En
sådan finns del också planer på, men statistiska cenlralbyrån har inte fält del
anslag som skulle behövas för alt göra en så omfattande utredning. Jag skall,
herr talman, inte ta upp tiden med frågan om brottsoffren; jag tror att kammarens
ledamöter häller mig räkning för det. Jag vill bara säga att oppositionen i
riksdagen som sagl krävt bättre ersättningsregler ända sedan 1940-talet. Det
log förfärligt lång tid innan någonting över huvud taget gjordes ät detta. Det
var först i och med jämviktsriksdagen som vi verkligen fick till stånd en
utredning med en preciserad målsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Justitieministern
sade också att den katalog jag räknade upp inle var så imponerande. Jag var
ledsen över att behöva läsa upp så mycket, men jag ville göra det för att ge en
bild av den flora av nya lagar som tillkommit bara på det senasie årel. Nu
säger herr statsrådet alt del bara gäller yrkesmässig verksamhet och frågor som
rör den enskildes integritet. Ja, det gäller i stor utsträckning det. Men del
gäller framför allt skydd för allmänna intressen. Om man bortser från den
lagstiftning som avser att skydda den enskildes integritet saknar man, lycker
jag, lagar som är till för all skydda den enskilde. Och det ligger ganska väl i
linje med den åsikt statsrådet tidigare givit ullryck åt, nämligen att
lagstiftningen i ökad utsträckning bör inriktas på att skydda allmänna
intressen och att man skall dämpa skyddet för den enskilde mol brottslighet. På
den punkten har vi klart skilda uppfattningar. Jag menar att del är viktigt alt
man i ett rättssamhälle inte glömmer bort skyddet för den enskilde och att
detta snarare måste förstärkas än försvagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
frågade herr statsrådet om jag tror att det finns några som sitter i fängelse i
dag med slöd av alla dessa lagar. Det vel jag inte, men jag skulle vifia fråga
herr statsrådet: Menar ni all det är riktigt att man stadgar strafföestämmelser
för en rad olika brott och egentligen innerst inne säger sig all dessa
bestämmelser inte skall lillämpas? Får jag uppfatta herr statsrådets yttrande
på det sättet är del högst anmärkningsvärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
sist kan jag glädja herr statsrådet med att säga all vi faktiskt i en
partimotion från moderata samlingspartiet har föreslagit att man skulle gå
igenom och försöka gallra ut all onödig lagstiftning. Det går inte all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i ell samhälle bara lägga
på lag efter lag utan att samtidigt fundera över      Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=108 height=97&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=97 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 18 mars
  1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
  reformplaner på kriminalvårdens område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om del inte vore möjligt
att gallra ut en del. Summan av den lagstiftning som medborgarna skall ha att
rätta sig efter blir så stor och bestäm­melserna blir så omfattande alt det
snart inte är rimligt att begära att man skall kunna leva efter alla dessa
lagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag nödgas ändå återkomma till den
grundläggande frågan om vilken variant som egentligen skall vara herr
statsrådets officiella när del gäller utvecklingen på delta område beträffande
antalet intagna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr justitieministern
GEIJER:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det är två frågor. Den ena gäller att bedöma den pågående minskningen
av fängelseantalet mot bakgrund av de bestämmelser som finns i dag. Den andra
frågan gäller vilken politisk målsättning man kan ha beträffande den speciella
påföljden fängelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
jag har gett uttryck för här när det gäller politisk målsättning är att jag
uppfattar fängelse som ett dåligt instrument för att minska brottsligheten och
alt jag därför vill verka för att det i göriigaste mån ersätts med annan
påföfid - med de inskränkningar jag har nämnt be­träffande samhällets
skyddsbehov. Nu böriar fru Kristensson, precis som journalisterna, att begära
besked om tidpunkt och antal. Jag har förklarat att det är svårt att bestämma
ett visst datum. Delta är en prognos och får gälla för vad den är. Jag har
brukat påpeka att i börian av 1960-talet gjorde man prognoser i
kriminalvårdsstyrelsen att vi skulle ha 10 000 fångarår 1975. Den prognosen var
felaktig. Min prognos kan vara felaktig, men jag hoppas att den inte är det.
Fru Kristensson säger att hon till varie pris måste ha besked för
justitieutskottets arbete. Pä den punkten behöver jag bara hänvisa till att
utskottet har fått allt underiag som behövs för en bedömning under innevarande
är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
brottsstatistiken och brottslighetens omfattning vill jag säga; Vi vet inte så
mycket om den dolda brottsligheten, men det pågår en undersökning som jag tror
kriminalvårdsstyrelsen har initierat och som görs av statistiska centralbyrån.
Det är förmodligen svårt att kartlägga den dolda brottsligheten men man
försöker göra del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
varie fall när det gäller väldsbrottslighelen har det av professor Sveri gjorts
vissa undersökningar som går långt tillbaka i liden och som jag vågar lägga
lill grund för påståendet att den grova väldsbrottslighelen i landet icke har
ökat under detta århundrande. Antalet mord och dräp och fall av grov misshandel
är lägre under 1960- och 1970-lalen än vid seklets börian. Sedan kan man dra de
slutsatser man vill av del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bara
en sak lill. Fru Kristensson pläderar för någon mellanform mellan fängelse och
skyddstillsyn, som fru Kristensson inte är så förfiusl i. Då vill jag svara fru
Kristensson att det är just det vi vill ha genomfört i och med att vi får
lokalanstalterna. Lokalanstalterna är ju en mellanform mellan fängelse och
frivård. Då behöver fru Kristensson heller inle fråga om de 25 fängelserna. Som
fru Krislensson vet finns det på många håll i landet möjligheter att använda
gamla fängelser som lokalanstalter, och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;199&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
reformplaner på kriminalvårdens område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vi har redan böriat göra
det. Vår avsikt är att se till att det successivt blir lokalanstalter pä sådana
häll i landet där man inle kan bygga om gamla anstalter eller använda andra
anstalter som lokalanstalter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen
WESTBERG i Ljusdal (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det är en myckel viktig debatt som pågår här, och jag vill gärna säga
några ord i detta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Först
vill jag slå fast alt utan trygghet till liv och lem är inget samhälle ett gott
samhälle. Att skydda människor mot brott är centrala uppgifter för vårt
rättsväsen. Vi måste med kraft reagera för att hålla tillbaka brotts­ligheten.
Jag förutsätter att vi alla är överens om den saken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
sedan kommer frågan hur vi skall reagera. På den punkten delar jag i slor
utsträckning de synpunkter som justitieministern har givit ut­tryck för. Det är
angeläget att påföfider som innebär frihetsberövande inte används när syftet
med det kriminalrältsliga ingripandet kan nås med andra medel. Det är så vi ser
det också inom folkpartiet. Därför är det angeläget att satsa på frivården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsrådet
säger i svaret: &amp;quot;Del är viktigt att framhålla att för alt kri­minalvård i
frihet skall framstå som etl realistiskt alternativ till fängelse fordras det
all kriminalvärdsreformen fullföfis i fråga om utbyggnaden av frivården.&amp;quot;
Jag tror det är utomordentligt väsentligt att så sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
sedan är det en annan sak som jag vill fästa uppmärksamheten på. Jag tror inle
att man bör förskjuta gränser på sä sätt att det som man tidigare har betecknat
som allvarligt brott blir någonting ganska harmlöst. Det är närmast delta som
jag tycker bör framhållas i den här debatten. Det finns risker för att man blir
alltför överseende, och det mår samhället inte väl av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta korta inlägg vill jag slutligen instämma i vad statsrådet säger om att vi
inte kan &amp;quot;begränsa oss till åtgärder för den som redan miss­lyckats att
leva efter de regler vi ställt upp. Vi måste först och främst anstränga oss all
hindra att människor misslyckas.&amp;quot; Della vill jag givelvis med all kraft
instämma i. Vi måsle på allt sätt verka i den riktningen. Det är då också
viktigt att stödja del frivilliga ungdomsarbetet och alt främja den eliska
normbildning som kristen och annan ideell verksamhet vill lägga grunden till.
Skolan bör bidra till att utveckla elevernas rätts­medvetande. Famifien och
samhället som helhet har ansvar föratl barnen får det bästa möjliga
utgångsläget för sill vuxna liv. Det är dä viktigt att samhället är berett alt
bistå föräldrarna i deras viktiga funktion som fostrare. Justitieministern
säger också en del härom i svaret, och jag vill ytterligare stryka under all
här har hem och skola samt ungdoms­organisationer ett gemensamt ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru KRISTENSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Till jusiitieminislerns senaste inlägg vill jag bara säga alt jag är
mycket glad över det besked som herr justitieministern nu lämnade kammaren,
nämligen att er avsikt inte var att komma med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en precisering och en
tidsangivelse som gav sken av att vi får tänka oss att ompröva tidigare fattade
beslut och att vi här står inför mycket näraliggande reformer, utan att
avsikten endast var att ge uttryck för en politisk målsättning. Jag är
ulomordentligt lacksam för det klariäg­gandet. Jag lycker då bara att det är
synd att man kom att sända den här radiointervjun, där herr statsrådet tydligen
blev för hårt pressad i fråga om preciseringar utan att ni egentligen hade
avsett aft göra några sädana. Detta har skapat en oro, som alltså var obefogad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
den förutsättningen vill jag gärna säga herr statsrådet att vi då i utskottet
har fått det underiag som behövs för vårt ställningstagande i vår. Meningen är
alltså inte att vi skall riva upp gamla beslut och reformer utan att vi skall
fortsätta med ansiallsbyggandet i enlighet med de riktlinjer som riksdagen
antog 1973. Herr statsrådet säger emellertid att lokalanstalterna enligt hans
mening skulle vara etl mycket bra al­ternativ till fängelse. Men att sitta på
lokalanstalt innebär ju att man är dömd lill fängelsestraff, varför detta inte
löser det problem som jag var ute efter. Men jag är som sagt glad över
statsrådets senaste inlägg, som jag tycker undanröjer den oro som man annars
har haft anledning att känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
försöksverk­samheten med praktiska inslag på grundskolans högstadium&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 7 Om
försöksverksamheten med praktiska inslag på grundsko­lans högstadium&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
statsrådet HJELM-WALLÉN erhöll ordet för att besvara herr Elm-siedis (c) den 26
februari anmälda interpellation, nr 36, och anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Herr Elmstedt har frågat mig om jag anser att avsikten med riksdagens
beslut är 1974 beträffande försöksverksamhet med prak­tiska inslag på
grundskolans högstadium blivit beaktad vid den fortsatta handläggningen av
ärendet inom regeringens kansli och inom skolöver­styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av elt antal motioner rörande skolans inre arbete erin­rade
utbildningsulskollet i beiänkandel 1974:11 om vad utskottet anfört i
betänkandet 1972:45 angående teoretiska och praktiska inslag i under­visningen.
1972 framhölls bl. a. &amp;quot;att skolöverstyrelsen bör, när kurspla­nernas
anvisningar och kommentarer ses över, tillmäta de praktiska mo­menten i
skolundervisningen ökad betydelse&amp;quot;. Enligt utskottets skriv­ning 1974 bör
vidare &amp;quot;värdefulla erfarenheter kunna erhållas, om, som ett led i den inom
överstyrelsen pågående läroplansuppföljningen för grundskolan (LUG), nu i ell
antal högstadieskolor en ökning av de prak­tiska inslagen i undervisningen
prövas&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledningsvis
vill jag påminna om all stor enighet förelåg vid riksdagens beslut 1968 om
grundskolans utformning. Jag vill vidare framhålla att som grund för utskottets
skrivning 1972 låg bl, a, en motion från ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;201&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 Riksdagens protokoll 1975. Nr 36-39&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
försöksverk­samheten med praktiska inslag på grundskolans högstadium&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;antal socialdemokrater,
vilka hemställde att man med förtur skulle ta upp frågan om en förstärkning av
de praktiska inslagen i ämnena på skolschemat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill i detta sammanhang understryka att inriktningen mot elt prak­tiskt och
laborativt arbetssätt Över huvud taget i skolan är av slor be­tydelse både för
att skolan skall kunna ge eleverna en mera verklig­hetsnära undervisning med
varierande arbetssätt och för att eleverna sam­tidigt skall kunna få
ytterligare möjligheter att i skolan utveckla flera olika sidor av sin
personlighet. Det är därför angelägel alt både läro­plansutveckling,
läromedelsproduktion och fortbildning inriktas mot och bidrar till att
förstärka ett sådant arbetssätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
av mig här nämnda utskottsskrivningen har också kommit alt prägla olika förslag
från SIA.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
anledning av utskottets betänkande 1974 uppdrog Kungl. Maj;t den 31 maj 1974 åt
skolöverstyrelsen att utforma och inkomma med förslag rörande olika modeller
för försöksverksamhet med ökning av de praktiska inslagen i undervisningen på
grundskolans högstadium.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
vad jag erfarit har skolöverstyrelsen dels tillsatt en arbetsgrupp med uppgift
att utarbeta förslag enligt nämnda uppdrag, dels ordnat en löpande bevakning av
möjligheterna att i det ordinarie läroplansarbeiet ge de praktiska momenten
ökad betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
ledning av utskottets skrivning har arbetsgruppen inom skolöver­styrelsen
inriktat sitt arbete mot att utforma modeller för både generella och selektiva
åtgärder, F, n, diskuteras generella ätgärder för samtliga elever. Dessa skulle
t, ex, kunna genomföras i form av ökad samhälls-kontakt som syftar till att
skapa möjligheter för att bättre integrera ele­vernas arbete i skolan med
samhälls- och arbetslivet. En undervisning som föfier modellerna innebär all
eleverna kontinuerligt under läsåret fär en bättre samhällsorienlering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
modellförslag för selektiva åtgärder för svagmoiiverade elever avser
arbetsgruppen att göra det lättare för dessa elever att anpassa sin stu­diegång
så att skolgången kan upplevas mera meningsfull, I första hand skall
studiegången enligt dessa modeller anordnas sä att eleven får bi­behålla
gruppgemenskapen i den egna klassen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har vidare erfarit att modellförslagen bör kunna bli klara under slutet av
våren varefter regeringen får pröva dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Elmstedt konstaterar i frågan att &amp;quot;den praxis som lillämpas vid prövning
av dessa ärenden i utbildningsdepartementet synes dåligt över­ensstämma med
riksdagens ställningstagande&amp;quot;. Någon praxis på området finns inte eftersom
endast några enstaka ärenden hittills har behandlats i utbildningsdepartementet
resp, skolöverstyrelsen. Herr Elmsledls fråga kan sålunda besvaras med ja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;202&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr ELMSTEDT (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag ber att fä tacka statsrådet Hjelm-Wallén för svaret pä
inlerpellationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar statsrådets bedömning all det rådde stor enighet 1968 dä beslutet om
grundskolans framtida utformning fattades. Men det kan ändå vara på sin plats
vid ett sådant här tillfälle att erinra något om vad som sades i samband med
riksdagsbehandlingen den gången. Från cenlerhåll framfördes nämligen tveksamhet
inför den teoretisering som det nya förslaget innebar, och vikten av
uppmärksamhet när det gällde elever som kunde förväntas fä svårigheter att
finna tillräcklig motivering för skolarbetet framhölls mycket starkt. Även om
vi vid det här tillfallet hade en del motioner vilka innehöll förslag till
aktiviteter med mer prak­tisk inriktning så ställde vi oss bakom beslutet om
det sammanhållna högstadiet och de förändringar i stort som beslutet innebar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill gärna inleda mitt anförande med denna lilla tillbakablick, främst därför
att vi från vårt håll vid upprepade tillfällen, efter det att Lgr 69 böriat
fungera, ansett det nödvändigt att föreslå förändringar som skulle ge en bättre
balans mellan teori och praktik pä högstadiet. Men jag har också inlett mitt
anförande på det här sättet därför att statsrådet i svaret pä inlerpellationen
i sin historieskrivning påpekar att bakom utbildnings­utskottets skrivning 1972
låg en socialdemokratisk motion vari krävdes förstärkning av de praktiska
inslagen i ämnena pä skolschemat. Det är i och för sig rikligt, men jag hjälper
gärna till med att fullständiga bilden från 1972 genom att tala om att det
också fanns en centermotion - den hade Larsson i Slaffanstorp som första namn -
med samma innebörd i yrkandet. Båda dessa moiioner bildade underiag för
utskottets förslag lill riksdagen den gängen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
har framgått sedan länge hur många ungdomar har svårt att finna sig till rätta
i skolan. Det gäller även dem som anses ha goda förut­sättningar att
tillgodogöra sig de teoretiska ämnena. Situationen i dagens skola kritiseras av
såväl lärare som elever. Gjorda undersökningar tyder pä att över hälften av
alla elever finner sin situation vara mindre till­fredsställande - i vissa fall
helt utanför det acceptabla. Det tryck som eleverna utsätts för leder i många
fall till psykiska besvär. Denna miss­anpassning tar sig uttryck bl. a. i
skolk, i olika former av verklighetsflykt och brutalitet. Lärarnas möjligheter
att ge en meningsfull undervisning försvåras eller omintetgörs mänga gånger
genom detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Della
faktum torde vara allmänt känt och vad som är viktigare i sam­manhanget även
erkänt vid det här laget. Vi behöver kanske inte orda så myckel mer om detta nu
utan bara konstatera att det är på det sättet och att det kräver omedelbara
åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
vore klokt att pröva något som av eleverna skulle uppfattas som en radikal
förändring av deras vardag. Vi framhöll i en motion lill fiolårets riksdag att
någon veckodag ute pä en arbetsplats för alla elever i årskurs 8 eller 9 -jag
är medveten om att begränsningar är nödvändiga av prak­tiska skäl - kanske vore
en väg att beträda. Utskottet gjorde på grund av denna och ett par andra
motioner i linje med denna ett nytt uttalande för att försöka fä fart på den
verksamhet som man hoppats pä efter fram­ställningen 1972.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
försöksverk­samheten med praktiska inslag på grundskolans högstadium&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;203&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
försöksverk­samheten med praktiska inslag på grundskolans högstadium&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
sägs i svaret att regeringen den 31 maj 1974 gav skolöverstyrelsen i uppdrag
att utforma och inkomma med förslag rörande olika metoder för försöksverksamhet
med ökning av de praktiska inslagen i under­visningen på grundskolans
högstadium. Efter riksdagsbeslutet 1972 hän­de tydligen ingenting positivt, men
det är naturiiglvis värt att notera - och det gör jag såsom positivt - att det
strax efter ell nytt riksdags­uttalande 1974 hände en del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar de synpunkter som statsrådet fört fram i svaret om att in­riktningen mot
ett praktiskt och laborativt arbetssätt över huvud taget i skolan är av stor
betydelse både för att skolan skall kunna ge eleverna en mer verklighetsnära
undervisning med varierande arbetssätt och för att eleverna samtidigt skall
kunna få ytterligare möjligheter att i skolan utveckla flera olika sidor av sin
personlighet. Det vill jag gärna under­stryka och notera som en positiv del i
svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är bra att den arbetsgrupp inom skolöverstyrelsen som nämns i svaret har kommit
till, och jag noterar alt statsrådet utgår från att ar­betsgruppens förslag
till generella åtgärder bör syfta till alt bättre integrera elevernas arbete i
skolan med samhälls- och arbetslivet. Om den tolk­ningen är riktig stämmer den
väl överens med de synpunkter som vi framförde i motion vid fiolårets riksdag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsrådet
svarar ja på min fråga om avsikten med riksdagsbeslutet 1974 beträffande
försöksverksamhet med praktiska inslag på grundsko­lans högstadium blivit
beaktad. Då menas väl tillsättandet av skolöver­styrelsens arbetsgrupp. Det är
det som är svaret pä den frågan om jag fattat rält. Annars stämmer det ju
dåligt med lanke på de avslag som departementet gjort på framställningar i
ärendet, framställningar som t. o. m, tillstyrkts av skolöverstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller de modellförslag som enligt interpellationssvaret skall utformas av
SÖ under våren vill jag ställa en direkt fråga: Bedömer stats­rådet det så att
förslagen kan komma fram så tidigt under våren att regeringen hinner ta
ställning till dem och en försöksverksamhet på några platser komma i gång
hösten 1975? Jag anser att problemen är så pass allvariiga att det verkligen
brådskar med förslag lill lösningar. Det skall inte behöva ta åratal för att få
fram sådana förslag som det här gäller. Riksdagen har tryckt på vid olika
tillfällen, men vi har noterat en viss tröghet när det gäller utarbetandet av
de förslag som riksdagen sagt ifrån skall komma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;204&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr JONSSON i Alingsås
(fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Det ämne som tagils upp här i inlerpellationen, dvs, de praktiska
inslagen i skolundervisningen, har ju diskuterats länge, men vi kanske ändå kan
säga all det har åstadkommits ganska litet. Statsrådet svarar &amp;quot;ja&amp;quot; på
frågan om de praktiska inslagen på grundskolans hög­stadium blivit beaktade i
handläggningen, men redogörelsen i övrigl be­kräftar all det har hänt mycket
litet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag hör till dem som
beklagar alt det dröjt sä länge innan regeringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;handlat. Det hänvisas, som
också här tidigare sagts, i interpellationssvaret till del uppdrag som Kungl,
Maj:l den sista maj i fiol gav ål SÖ att utforma och inkomma med förslag
rörande olika modeller för försöks­verksamhet etc. Vad man lägger märke lill är
väl att det kanske fort­farande är ganska stor vaghet om vart detta syftar. Det
talas om den Ökade samhällskonlaklen, integrationen av elevernas arbete i
skolan med samhälls- och arbetsliv. I och för sig rikliga saker, men man har
svårt att fä grepp om var del här kan landa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del gäller de selekliva åtgärderna sägs det att dessa syftar till att ge
eleverna en mera meningsfull skolgång, och del är naturligtvis riktiga och
vackra ord, men fortfarande saknas de konkreta åtgärderna. Detta kanske inte är
så konstigt eftersom förslagen ännu inte är lagda; fort­farande lever vi alltså
i något av ett tomrum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan heller inte underlåta alt konstatera att det är hell riktigt vad som sägs
att 1968 års grundskolebeslut fattades i stor enighet i den män det gällde de
grundläggande principerna. Men pä en viktig punkt fanns det starkt delade
meningar i dåvarande statsutskottet, och det gällde just de praktiska inslagen
på högstadiet. Från folkpartiets och center­partiets sida hävdade vi då att det
måsle finnas ell ordentligt inslag av praktiskt inriktade moment kvar i
undervisningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slår
vi upp statsutskottets utlåtande nr 179 från 1968, finner vi i den gemensamma
mittenreservationen föfiande: &amp;quot;Man torde utan tvekan kunna göra den
bedömningen att flertalet elever på de praktiska linjerna har upplevt sin
utbildning som värdefull. Detta har omvittnats från lä­rarhåll och elt flertal
länsskolnämnder och andra remissinstanser har ock­så understrukit all slopandet
av dessa linjer kan komma att innebära en allvarlig försämring av ifrågavarande
elevers situation. Utskottet anser del nödvändigt all man i den nya läroplanen
söker tillgodose dessa elever utan alt försvaga högstadiets karaktär av att
vara i huvudsak samman­hållet. Detta kan ske genom att man utformar
tillvalsämnena teknik, konst och ekonomi sä alt de praktiska momenten får en
central ställning. Dessa tillvalsämnen måste innehålla sä myckel praktiskt
utövande verk­samhet att de kan upplevas som verkliga alternativ rör de elever
som har en sådan intresseinriktning.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
var alltså en skrivning som den socialdemokratiska majoriteten då inte var
intresserad av. Att man sedan har ändrat mening och att det har varit möjligt
för utbildningsulskollet att göra enhälliga ultalanden i frågan, som skedde t.
ex. 1972, är naturiiglvis bra, men jag hör också till dem som tycker att
historieskrivningen borde vara mera korrekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Bara en ytterligare synpunkt, och den gäller de praktiska inslagen, som
enligt min uppfattning inte enbart bör begränsas lill grund­skolan. Den berör
alltså även gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1971
lade en arbetsgrupp från folkpartiet förslag till en rad modeller för hur man
skulle kunna tillgodose detta syfte. De förslagen har också förts fram via
motioner i riksdagen. Tyvärr har inle riksdagens majoritet varit beredd att
utvidga frågan till att också omfatta gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
försöksverk­samheten med praktiska inslag på grundskolans högstadium&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
försöksverk­samheten med praktiska inslag på grundskolans högstadium&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;206&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men jag hoppas att del kan
bli en ändring på den punkten, så att etl enhälligt utbildningsutskott och en
samfälld riksdag kan uttala alt även inom gymnasieskolan bör man försöka fä elt
bättre inslag av praktisk verksamhet pä de linjer som nu saknar det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
SUNDBERG (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Mycket var positivt i statsrådet Hjelm-Walléns svar, och jag skall
inskränka mig till att ställa ett par konkreta frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
påtalats av de föregående talarna har det tagit ganska lång tid innan
riksdagens beslut har resulterat i ätgärder; åtskilliga av dessa åt­gärder är
tydligen ännu bara på planeringsstadiet och har inte kommit eleverna och
skolsystemet till del. Men när riksdagen gjorde det här uttalandet om ökade
praktiska inslag kom det givetvis inte som något nytt för departementet. Del
har hela tiden funnits starka strävanden att öka de praktiska inslagen - bl. a.
för att kompensera det bortfall när det gäller praktisk verksamhet i
högstadiearbetet som borttagandet av de praktiska linjerna medförde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det har tagit sä lång tid som det har gjort är det ganska självklart att
åtskilligt redan måste ha gjorts av läroplansarbetet. Jag råkade i min
landsända för inte länge sedan få ta dei av ett läromedelspaket i
na-turorienterande ämnen, som hade utarbetats pä lärarhögskolan i Göte­borg.
Det var ett undervisningspaket som var avsett att sträcka sig ända från första
årskursen upp genom högstadiet. Det var utomordentligt in­tressant, inle minst
därför alt det syftade till att eleverna själva skulle iaktta, uppställa
problem, observera resultat och dra slutsatser. Pä del sättet blev hela
undervisningen baserad på laborationer och iakttagelser - något som statsrådet
säger är positivt och värdefullt för skolans ar­betssätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
sådana här ämnespaket flnns färdiga uppslår problemel att få ut dem i det
praktiska skolarbetet. Jag har diskuterat den här frågan med statsrådet
Hjelm-Wallén tidigare, och jag har beklagat att del råder så att säga en spärr
mot att låta de läromedel som redan finns komma skolorna till godo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag skulle, som jag sade,
vilja ställa ett par frågor till statsrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
första fråga är: Hur har del beslut som riksdagen fattade för två och ett halvt
år sedan påverkat läromedelsproduktionen? Med tanke pä hur läng tid det tar att
producera läromedel över lag för högstadiet, mel­lanstadiet och lågstadiet
borde sädana här riktlinjer komma i stort sett samtliga läromedelsproducenter
till del redan på ett tidigt stadium, dvs. redan när riksdagen har gjort ell
sådant här uttalande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
andra fråga lyder: Hur har detta riksdagens uttalande påverkat SÖ;s och
länsskolnämndernas fortbildningsverksamhel? I och med att riksdagen har
föreslagit ökade praktiska inslag borde forlbildningsverk-samheten la upp och
föfia upp det. Har man i de kurserna beaktat detta uttalande och påtalat
nödvändigheten av att öka de praktiska inslagen i undervisningen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
tredje frågan är: I vad män har detta riksdagens uttalande nått. ut, som
information, till lärare och till de lokala skolstyrelserna? Det är ju de
lokala skolstyrelserna som har att ta ställning till vilka läromedel som skall
användas, och redan i dag finns pä läromedelsmarknaden äm­nen som i varierande
grad ulnytfiar elevernas möjligheter till praktiskt arbete, laborativt och på
annat sätt. Har skolstyrelserna informerats om att man kan vänta sig en
förändring i arbetssättet - hoppas jag - i många avseenden tvärs igenom hela
grundskolan? Detta skulle medföra - vilket inte minst är värdefullt för de
elever som kanske har svårt med teorin - att man i högre grad än hittills
skulle kunna tillämpa ett laborativt, undersökande och observerande arbetssätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skulle vara tacksam om statsrådet kunde lämna litet konkreta svar pä vad som
gjorts på delta område eller tala om huruvida framtagandet av de aktuella
modellerna för högstadiet har stoppats upp eller låst alla aktiviteter pä de
områden som jag har berört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
försöksverk­samheten med praktiska inslag på grundskolans, högstadium&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru statsrådet HJELM-WALLEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill först konstatera att representanter för olika partier nu tycks
vara ganska ense i upplevelsen att dagens skola bör tillföras mera av praktiska
moment. Herr Elmstedt nämnde centerpartiets motion om insatser pä del området.
Jag nämnde i interpellationssvaret för att fullständiga bilden också en
socialdemokratisk motion på området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vet dock inte om vi alla talar om riktigt samma saker. Jag tänker: särskilt på
herr Jonsson i Alingsås, Något som utmärkte 1968 års beslut var att centern-folkpartiet
då ville ha in mera av praktiska inslag inom ämnesområdena konst, teknik och
ekonomi. Våra resonemang i dag är inte alls begränsade till de områdena utan
gäller praktiska inslag rent generellt. Jag är inte säker på att situationen
skulle ha ändrats särskilt mycket om riksdagen hade bifallit
centerns-folkpartiets säryrkande 1968,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
gängen riksdagen tog något initiativ i frågan var, som tidigare, nämnts, 1972.
Nu frågar herr Elmstedt om det inte har hänt någonting sedan dess. Ja, vad sade
riksdagen 1972? Man syftade dä framför allt pä läroplansarbetet. Låt mig citera
ell ganska långt stycke ur den skrivning som riksdagen antog; &amp;quot;Inom ramen
för här återgiven huvudprincip i läroplanen bör skolöverstyrelsen dä
kursplanernas anvisningar och kom­mentarer ses över tillmäta de praktiska
momenten i skolundervisningen ökad betydelse, varvid bör beaktas att elever med
olika anlag skall kunna finna en för dem tillfredsställande studiemotivation.
Inom överstyrelsen pågår en läroplansuppföfining för grundskolan (LUG). Här
framlagda syn­punkter beträffande ökade praktiska moment i skolarbetet bör
särskilt beaktas i den fortlöpande läroplansöversynen. Arbetet med denna
översyn bör bedrivas i samråd med SIA.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
angav alltså inte särskilt konkret hur detta skulle genom­föras, ulan del
skulle ske i den normala fortlöpande läroplansutveck­lingen. Skolöverstyrelsen
har också försäkrat att man har beaktat det ullalande som riksdagen gjort. Nu
går inle sådant arbete särskilt snabbi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;207&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
försöksverk­samheten med praktiska inslag på grundskolans högstadium&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och därför är det svårt
alt uppvisa konkreta resultat i dag. Än mindre kan man göra det i det
sammanhang som fru Sundberg nämnde, dvs. läromedelsproduktionen och
fortbildningen. Läromedelsproduktionen styr vi ju knappast. Man kan indirekt
styra den genom att i läroplans­arbetet konkretisera innehållet för
läromedelsproducenter. Också i fort­bildningsverksamheten måste man för att
kunna lägga in sädana moment mera konkret veta vilka praktiska moment som bör
beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som hänt efter 1972 är alltså att man i läroplansarbeiet har tagit fasta på
riksdagens uttalande. Vidare har SIA-ulredningen framlagt sitt betänkande, och
denna utredning har beaktat riksdagens uttalande i mänga delar. Detta gäller t.
ex. när den talar om ätgärdsplanering för svagt studiemotiverade elever. Man
konkretiserar det när man talar om samlade arbetsområden inom samhällsorienterande
ämnen och religions­kunskap. Detta gäller också när man talar om hur
försiärkningsresursen skulle kunna användas, då man exemplifierar med att en
mera laborativt arbetssätt skall tillämpas. Jag menar all del är ell fint
resullal av riks­dagens uttalande 1972.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya arbetsgrupp inom SÖ som kom till efter 1974 års riksdagsbeslut har arbetat
relativt snabbi, fär man väl säga, och vi förväntar alt den kommer att lägga
fram resultatet nu i vår. Det är naturiiglvis en olämplig tidpunkt alt lägga
fram etl förslag. Sedan regeringen faltal beslut på grundval av del, måste
kommunen ges tillräckligt med planeringstid. Jag tror att kommunerna behöver
ordentlig lid för planering. Det brukar alltid framhållas. Del är därför
knappast möjligl all göra någonting pä grundval av den här arbetsgruppens
förslag fram till hösten 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Elmstedt menade vidare, trots del jag nämnde i svaret, all vi icke har föfil
upp 1974 års beslut på elt tillfredsställande sätt. Jag måsle upprepa alt jag
inte känner lill någon negaliv praxis i departementet eller i SÖ under den
häriiden. Därför vill jag be herr Elmstedt all precisera sig, så får jag
försöka svara honom sedan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;208&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru SUNDBERG (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Statsrådet Hjelm-Wallén sade all man bedriver elt lä­roplansarbete och
därmed skall utröna vilka praktiska moment som skall beaktas. Men om man nu har
ett pedagogiskt forsknings- och utveck­lingsarbete som pågår hela tiden, borde
man då inle böria arbetet med att direkt inventera vad som redan är gjort när
det gäller utformandet av läromedel som i högre grad bygger pä elevens
praktiska aktiviteter i undervisningssituationen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
de informationer jag har fält - bl, a, frän lärarhögskolan i Gö­teborg - har
del varit svårt att fä ul ell läromedelspaket som i upp­läggningen följer
läroplanen men innebären mera laborativ undervisning. Det är i och för sig
mycket bra att man, efter det all riksdagen har gjort ett sådant uttalande,
säger att nu skall man låta det här slå igenom när det gäller läroplansarbetet,
men jag tycker att man redan från böfian borde inventera så att man kan säga
sig: Här finns detta och detta gjort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och det kan vi pröva med
en gång, Pä det sättet skulle man kunna göra åtskilliga tidsvinster när det
gäller att till praktiskt resultat föra ut vad riksdagen har uttalat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsrådet
Hjelm-Wallén antydde att vi kanske talar om olika saker. Det syftade inte pä
mig, men eftersom statsrådet i interpellationssvaret talade om &amp;quot;ökad
samhällskontakt som syftar till att skapa möjligheter för att bättre integrera
elevernas arbete i skolan med samhälls- och ar­betslivet&amp;quot;, vill jag
tillägga att det ju kan vara på det sättet att sådan samhällskontakt i och för
sig inte innebär mera praktiskt arbete för ele­verna, annat än att de kanske i
vissa fall får flytta på sig för att lyssna på föreläsningar eller föredrag pä
annat håll. Jag tror alt det är viktigt att man i utformningen av den delen av
det som skall bli en ökad praktisk undervisning för eleverna inte låter själva
informationen som sådan bli av den arten att eleverna ändå förhäller sig
passiva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
försöksverk­samheten med praktiska inslag på grundskolans högstadium&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr ELMSTEDT (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Vi kanske inte skall träta så mycket om den snö som föll i fiol, men
det skorrar litet när statsrådet säger att hon är till freds med att
representanter för oppositionspartierna - jag minns inle exakt hur orden föll -
har slutit upp kring nödvändigheten av att få mera praktiska inslag pä
grundskolans högstadium. Om fru Hjelm-Wallén hade haft möjlighet att följa de
diskussioner som förts i utbildningsutskottet under 1970-talet, sä tror jag
inte att fru Hjelm-Wallén hade använt den ordvändningen. Vem som har gjort vad
kan vi kanske diskutera en annan gång. Men jag kan försäkra att aktiviteten på
detta område har varit stor, i varie fall från det parti jag företräder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
går också bra att läsa motionen 1035 från i fiol, som dessutom rält detaljerat
anger hur man bör kunna komma lill rätta med delta problem. Riksdagen tog ju
även fasta pä vad som sades bl, a, i den mo­tionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
den fråga jag ställde om möjligheterna att fä en prövning i så god lid att
beslutet kan verkställas till hösten fick jag svaret att det inte går. Det
betyder att det blir en förskjutning ytteriigare etl år. Men om det finns
möjligheter att få elt beslut i någorlunda vettig tid, så tror jag att det
finns kommuner som är beredda, som har gjort långtgående förberedelser och bara
väntar på att få ett besked, en klarsignal sä att säga. Men jag beklagar att
det inte går all få ett avgörande så att del kan bli någonting av det under den
kommande våren. Det blir alltså ytterligare ett dröjsmål med ett helt år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
mitt anförande angav jag att det finns kommuner som har ansökt om möjligheter
att få en sådan tingens ordning att de kunde fä mer praktiska inslag för många
av de elever som inte kan hänga med i svängen. Dessa ansökningar har faktiskt
avslagils. Jag torde vara förhindrad, lika väl som statsråden, att från denna
talarstol ta upp konkreta fall. Men om jag nöjer mig med att säga att sädana
ansökningar har avslagits i juni månad 1974, efter riksdagsbeslutet, så hoppas
jag att det är tillräckligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;209&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
försöksverk­samheten med praktiska inslag på grundskolans högstadium&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr JONSSON i Alingsås
(fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Enigheten sträcker sig ändå sä långt att vi ser ul att bli överens om
all vi behöver starkare inslag av de praktiska ämnena i vår skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsrådet
sade att jag kanske hade missat litet av debatten genom att inte tala riktigt
om samma sak som hon. Statsrådet menaratt begreppet pä senare år har vidgats.
Det må i och för sig vara ett riktigt påpekande. Men jag upplever att det inte
på något sätt underkänner de framstötar som har gjorts bl. a. från
folkpartihåll i denna fråga. Rörelseriktningen är nämligen mycket klart angiven
i den mittenreservation till statsut­skottets utlåtande nr 179 är 1968 som jag
citerade ur. Det är en grund som håller än.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror alltså att det är angeläget att skolan blir mer anpassad till yrkeslivet.
Detta är mycket viktigt inom grundskolan. De som inte söker sig till
gymnasieutbildning utan går ut i yrkeslivet direkt efter grund­skolan har ju
enbart kunskaperna från den obligatoriska skolan med sig. Det är därför som jag
menar att det är så viktigt att den ger en god yrkesförberedelse och leder till
en god start i arbetslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
slutet av mitt inledningsanförande sade jag också att jag upplever det som
viktigt att detta skall gälla även i gymnasieskolan. Att vi där inte har fått
lika enig uppslutning från riksdagens sida innebär inte att jag inte har
förhoppning om att del skall ges en god yrkesförberedelse också i den delen av
skollivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;210&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru statsrådet
HJELM-WALLÉN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag har uppfattal situationen så att vi har möjlighet att också
diskutera enskilda fall. Eftersom jag hade anledning att misstänka att det var
någonting med Blekingeanknyining, har jag undersökt detta. Då har jag i
skolöverstyrelsen - inte i departementet - funnit etl fall där anordnande av
försöksverksamhet med obligatorisk maskinskrivning i årskurs 7 icke har
medgivits Ronneby kommun. Man önskade byta ul tvä timmar fritt vall arbete mol
maskinskrivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
menar för det första alt elt sådant förslag inte stärker de praktiska momenten
särskilt myckel. Men för det andra har skolöverstyrelsen i och för sig inle
varit negativ lill detta - man har hänvisat till en ar­betsgrupp på della
område som just då höll pä att bli färdig. Vi bereder nu arbetsgruppens förslag
i departementet och kommer mycket snart att fatta beslut om att gå fram med en
försöksverksamhet i ämnet ma­skinskrivning för att man bättre skall kunna
tillgodogöra sig de resurs-timmar som där finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utifrån
detta enstaka fall är det ändock litet svårt att dra ul en praxis, särskilt som
del härvidlag inte i sig är fråga om elt negativt ställnings­tagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del gäller vad som kan komma under våren har jag ingen ingående kunskap om
arbetet i SÖ:s arbetsgrupp på området - jag känner bara lill all vi skall få
förslaget under våren. Jag konstaterar då att plane-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ringstiden för kommunerna
förmodligen blir för kort för att man pä grund­val av della förslag skall kunna
göra någonting till hösten. Men är det sä att kommuner har förslag färdiga som
de vill pröva är de naturiiglvis välkomna att ansöka om försöksverksamhet hos
regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen
ELMSTEDT (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag har den största respekt för statsrådets ambitioner att undersöka
förhållandena i mitt hemlän, men faktum är att den skri­velse som jag åberopade
gäller en helt annan kommun, nämligen Kari-skoga kommun. Där har man hemställt
om att fä anordna försöksverk­samhet med anpassad studiegång, med ökade inslag
av praktiska moment och med varvad utbildning. Man säger också pä ett ställe i
skrivelsen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Utbildningen
skall i första hand omfatta 3-6 månader med tillsyn av utsedd
instruktör/handledare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
två första veckorna ges 16 lektioner i arbetslivsorientering och 13 lektioner i
arbetsskydd med mellanliggande inslag av praktiskt arbete,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är en del av vad man hemställer om. Det rörde sig alltså om en ganska
omfattande verksamhet med relativt stora avvikelser från den normala gängen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
försöksverk­samheten med praktiska inslag på grundskolans högstadium&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
statsrådet HJELM-WALLÉN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Karlskogafallet minns jag mycket väl, och jag har tagit fram beslutet.
Det grunnade vi ganska mycket pä. Vi har inte avslagit den ansökan - jag kan
läsa upp precis vad som står i beslutet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Med
hänvisning till bestämmelserna i 36 § andra stycket skollagen (1962:319) och i
2 kap, 11 § andra stycket skolstadgan (1971:235) lämnar Kungl, Maj:t
ansökningen utan åtgärd,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
två hänvisningarna i beslutet gäller för det första möjligheten till befrielse
och för det andra möjligheten till jämkad studiegäng:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen
ELMSTEDT (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag är inte helt övertygad om att man i Kariskoga uppfattar del som en
välvillig behandling att departementet lämnar en utförlig och omfattande
ansökan utan åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
statsrådet HJELM-WALLÉN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Men vad vi påpekade för skolstyrelsen i Kariskoga var att möjligheten
all göra det som skolstyrelsen önskade redan fanns. På det kan man inte grunda
påståenden om någon negativ praxis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen
JONSSON i Alingsås (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Lål vara all statsrådet har rätt i sill senaste inlägg. Men vi kan ändå
konstatera alt del man hänvisar till - dels den jämkade studiegången, dels
befrielse från skolplikten - är naturiiglvis ingen bra lösning. Vad vi väntar
oss är betydligt bättre saker än enbart dessa bägge åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 8 Föredrogs och
hänvisades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21 till
försvarsutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 22 till trafikutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2i:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 9 Föredrogs och
hänvisades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 1854-1867 lill
utbildningsutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
10 Föredrogs, men bordlades åter lagutskottets betänkanden nr 8 och 9,
socialförsäkringsulskottets belänkanden nr 7 och 8, utbildningsutskot­tets
belänkanden nr 4-6 samt trafikutskottets betänkande nr 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
11 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningen nr 43.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
12 Anmäldes och bordlades Proposilioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 35 om ändringar i
lagsfiftningen om utlämning för brott m.m. Nr 45 om riktlinjer för
arbetsmarknadsutbildningen Nr 60 om fortsatt garanti till Aktiebolaget
Aeroiransport Nr 63 med anledning av vissa av internationella arbetskonferensen
år 1974 vid dess femtionionde sammanträde fattade beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
13 Anmäldes och bordlades Redogörelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nr 13 Riksdagens revisorers berättelse över
verkställd granskning av riks­bankens tillstånd, styrelse och förvaltning under
är 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
14 Anmäldes och bordlades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skatteutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9 med anledning av
moiioner om hundskatten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nr 10 med anledning av motion om skaltelindring för
person som inte tillhör svenska kyrkan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nr 11 med anledning av motioner om rätt till avdrag
vid inkomstbe­skattningen för gåvor till allmännyttiga ändamål, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Justilieulskollels
belänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nr 7 med anledning av propositionen 1975:1 såvitt
gäller anslag lill po­lishus, m. m. jämte moiioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nr 8 med anledning av proposiiionen 1975:1 såvitt
gäller anslag lill Er­sättning för personskador på grund av brott, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nr 11 med anledning av motion om skydd för
arrendator mol vissa villkor i arrendeavtal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialförsäkringsulskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nr 9 med anledning av motioner om vissa
änkepensions- och barnpen-      Tisdaeen den&lt;br&gt;
sionsfrågor m.m.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande om&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 1 med anledning av
moiioner angående semester- och vissa andra     förhandsanmälan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbetstidsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;till talarlistan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 2 med anledning av
motion om skydd mot bijllerskador i diskotek&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;m.
fl. lokaler&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kulturutskottets
belänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nr 5 med anledning av proposiiionen 1975:1 såvin
gäller anslag för bud­getåret 1975/76 till internationellt-kulturellt samarbete
jämte mo­tioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inrikesutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nr 2 med anledning av propositionen 1975:1 såvitt
gäller anslag lill Ar­betsmarknadsdepartementet m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nr 3 med anledning av propositionen 1975:1 såvitt
gäller Arbetsmarknad m. m, jämte motioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 15 Meddelande om förhandsanmälan till talarlistan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen
TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
får anmoda dem som önskar yttra sig när inrikesutskottets be­tänkande nr 3
skall avgöras an anmäla detta till kammarkansliet senast onsdagen den 19 mars
kl, 18,00,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
16 Anmäldes och bordlades Motioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 1868 av fru
Andersson i Hjärtum och fru  Wigenjéldt Nr 1869 av herr Bohman m.fl. Nr 1870 av
fru Frcenkel och fröken Hörién Nr 1871  av herr Gustafsson i Byske m.fl. •Nr
1872 av hen Helén m.Jl. Nr 1873 av herr Hermansson m.,fl. Nr 1874 av fru
Jacobsson Nr 1875 av fru Kristensson Nr 1876 av herr Larsson i Staffanstorp m.fl.
Nr 1877 av herr Lindahl i Hamburgsund Nr 1878 av herr Nygren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 1879 av fru Sundberg
och herr Wachtmeister i Slaffanstorp Nr 1880 av herrar Ullsten och Josefson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med anledning av
propositionen 1975:9 om reformering av högskoleut-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;213&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bildningen m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 18 mars 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 1881 av herrar
Jonsson i Alingsås och Enlund Nr 1882 av fru Kristensson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;med anledning av proposiiionen 1975:24 om viss
försöksverksamhet inom lärarutbildningen m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;214&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 1883 av herr
Adamsson m.,fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med anledning av
proposiiionen 1975:30 om energihushållningen m, m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
17 Kammaren åtskildes kl, 18.50,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;In
fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SUNE
K, JOHANSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/Solveig Gemert&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>FY0939</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_1975__39.pdf</filnamn>
<filstorlek>2236117</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1975:39 Tisdagen den 18 mars</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/49255FB7-71AC-403A-8D90-8C4648365F18</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>