<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2436287</hangar_id>
 <dok_id>FX09131</dok_id>
 <rm>1974</rm>
 <beteckning>131</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1974:131</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>131</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1974-11-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 15:49:07</systemdatum>
 <publicerad>2009-11-27 09:39:34</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1974:131 Fredagen den 29 november</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/FX09131/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/FX09131</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FX09131</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span lang=NO-BOK style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1974:131&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fredagen den 29 november&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=NO-BOK style='font-family:Verdana'&gt;Kl.  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingarna leddes
titt en början av fru tredje vice lalmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 1 Justerades prolokollet
för den 21 innevarande månad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
2 Fru iredje vice lalmannen meddelade att lill kammaren inkommit läkarintyg för
herr Eriksson i Arvika, som var sjukskriven under tiden den 29 november
1974-den 19 januari 1975. Erforderiig ledighet beviljades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fru iredje vice talmannen anmälde att herr Olsson i
Kil från och med den 29 november inträdde som ersättare för herr Eriksson i
Arvika under hans ledighet från riksdagsmannauppdraget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
principernaför eftergift av lån för hyresförluster&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 3 Ang. principerna
för eftergift av län för hyresförluster&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr bosladsministern CARLSSON erhöll ordet för att
besvara herr Wennerfors' (m) den 18 oktober framställda interpellation, nr 126,
och anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Herr Wennerfors har frågat mig efter vilka principer jag bedömt de
senaste ansökningarna om eftergift av lån för hyresförtuster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag angav i mitt svar den 6 maj i år pä herr Wennerfors då ställda
interpellation angående eftergift av län för hyresföriuster skall prövning ske
enligt de grunder som riksdagen har fastställt och som finns angivna i
civilutskoltets betänkande 1973:19.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grunderna
innebär i huvudsak följande: Prövningen skatt avse lån­tagarens samlade
förhållanden, det utrymme för ytteriigare betalningar som finns på den lokala
hyresmarknaden, låntagarens åtgöranden och hans andel i ansvaret för den
uppkomna situationen, varvid även vinst-utdelningsbeslut bör beaktas. Hänsyn
skatt tas inte endast titt lånta­garens egna åtgöranden utan även titt
intressents etter borgesmans, för allmännyttigt företag sålunda kommun, ansvar
för betalningsoförmägan. Ställningstagandet skall kunna innefatta i första hand
anstånd med be­talningen men även, när företagels fortsatta verksamhet
äventyras, efter­gift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
19 ärenden angående eftergift av hyresföriustlån som hittills har avgjorts har
prövats enligt dessa grunder. Härvid har-efter en bedömning av de särskilda
omständigheterna i varje ärende - eftergift av viss del av länet medgivits i
tio falt, räntebefrielse för viss tid beviljats i sju fall och ansökningen
lämnats utan bifall i tvä fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Det är min avsikt att i näsla års budgetproposition ge riksdagen en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;redogörelse för de principer som tillämpas vid
eftergift av hyresföriustlån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29
november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;_____________       Hen
WENNERFORS (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang. principernaför Fm
talman! Samtidigt som jag tackar bostadsministern för svaret vill&lt;br&gt;
eftergift av lån för jag parentetiskt påpeka att orsaken till att jag besvärar
kammaren och&lt;br&gt;
hyresförluster&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;statsrådet en andra gång under innevarande riksdag
med en interpellation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande problemet med
de tomma lägenheterna och efter vilka prin­ciper man skall efterskänka de stora
hyresföriustlånen är att jag i in-terpetlationsdebatten den 6 maj inte fick ett
tillfredsställande besked. Emellertid lät jag mig nöja dä. Problemet var relativt
nytt. Statsrådet hade helt nyligen fått växla över från utbildningspolitik till
den pro­blemfyllda bostadspolitiken och arbetet med höstens bostadsproposition
pågick för fullt, förmodar jag. Jag ville således inte dä pressa bostadsmi­nistern.
Men, jag underströk den 6 maj hur viktig den här frågan var, inte minst ur
principiell synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
uppfattning ändrades inte under sommaren och förhösten och därför ansåg jag det
vara befogat att upprepa frågan till bostadsministern. Då förutsatte jag
naturiigtvis att bostadsministern skulle kunna lämna ett rejält besked. Men så
blev det inte. Interpellationssvaret i dag innebär att landets bostadsminister
inte har tagit ställning till efter vilka principer som hyresföriustlånen skall
efterskänkas. I dag, drygt ett halvår senare, möter jag återigen en villrådig
bostadsminister i den här frågan. Den 6 maj kunde det förklaras, men i dag är
det svårare. Jag tycker faktiskt atl detta är litet uppseendeväckande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det första rör det sig om ganska stora pengar. Att det gäller skat­tebetalarnas
pengar ökar frågans vikt och betydelse. Från bostadsföretag runt om i landet
med tomma lägenheter och stora föriuster har det in­kommit 219 ansökningar om
hyresföriustlån för år 1973 och tidigare pä sammanlagt 126 miljoner. Regeringen
har sagt ja till 181 företag och en sammanlagd hyresförlustlänesumma på 111
miljoner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
har - och det är framför allt det jag vitt diskutera i detta utbyte&lt;br&gt;
av tankar om dessa problem - ett stort antal ansökningar inkommit till&lt;br&gt;
bostadsdepartementet om att hyresförtustlänen eller delar därav helt en­&lt;br&gt;
kelt skall efterskänkas. Göteborgs stads allmännyttiga bostadsbolag vill&lt;br&gt;
fä en eftergift pä inte mindre än 38 miljoner, AB Göteborgshem 31,3&lt;br&gt;
miljoner, elt enskilt förelag i Göteborg vill fä en eftergift på titel över&lt;br&gt;
1 miljon, för att nämna några exempel. Det allmännyttiga företaget i&lt;br&gt;
Norrköping vitt täcka sina föriuster med en gåva från skattebetalarna&lt;br&gt;
på 9,2 miljoner, det allmännyttiga företaget i Malmö på 10,6 miljoner,&lt;br&gt;
en bostadsrättsförening i Märsta norr om Stockholm vill att skattebe­&lt;br&gt;
talarna skall efterskänka 2,8 miljoner för att täcka en del av dess föriuster,&lt;br&gt;
osv. Sammanlagt rör 'det sig, såvitt jag vet, om ca 130 miljoner. Att&lt;br&gt;
jag säger &amp;quot;såvitt jag vet&amp;quot; beror på att jag inte riktigt känner till
vad&lt;br&gt;
som gäller för innevarande är; som alltså inte är inräknat. Men, som&lt;br&gt;
118&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;sagt, det är fråga om rätt stora pengar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det andra borde bostadsministern ha kommit med ett besked nu, därför att frågan
har stor principiell innebörd. Visseriigen säger bostadsmi­nistern i
interpellationssvaret att det skall lämnas en redogörelse i den kommande
statsverkspropositionen, som vi ju får den II januari 1975, alltså om litet
över en månad. Men, herr statsråd, det mesta av innehållet i
statsverkspropositionen är väl redan skrivet, så nog borde vi väl ha kunnat fä
en sådan här redogörelse i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hittills
har regeringen fattat beslut om eftergift enligt interpellations­svaret. Det är
således en hel del företag som har fåll sådan eftergift. Efter vilka principer
dä? Varför fick exempelvis Boräsbyggen en eftergift pä 1,2 miljoner eller
Österåkers allmännyttiga företag en eftergift pä 1,2 miljoner? Frågorna ställs
inte bara av mig. Självfallet gör man det också bland alla övriga företag, de
anställda och inte minst hyresgästerna. Kom­munalpolitikerna i de berörda
kommunerna undrar också hur det ligger till; kommunerna kan ju bli tvungna gä
in här om inte statsmakterna hjälper filt. Naturiigtvis undrar de företag som
har byggt förnuftigt och försiktigt och inte har dessa hyresföriuster liksom
skattebetalarna och politikerna som kanske skall vara med och betala andras
försummelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig få påminna om principfrågan med ett exempel. I en kommun norr om Slockholm
har det uppställ hyresförluster både hos det allmän­nyttiga företaget och det
enskilda. Båda företagen lämnar in ansökningar om alt delar av lånen skall
efterskänkas. Då är frågan: Skall bara det ena företaget eller skall båda
företagen fä eftergift? Får bara det ena företaget eftergift ändrar man ju på
konkurrensförhållandena mellan de tvä företagen. Eller anta att båda företagen
i den här kommunen får eftergift - men inte företagen i grannkommunerna inom
regionen. Då ändrar man yllertigare konkurrensförhållandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
dagens konselj har det fattats beslut om eftergift lill Stiftelsen
Växjöbostäder - före detta Stiftelsen Studentbostäder i Växjö - med 867 500
kronor. Del innebär att hela hyresförtustlånet, såvitt jag kan förslå,
avskrivs. Denna nyhet strax före den här inlerpellationsdebatten är särskill
intressant eftersom det är första gången som regeringen efter­skänker hela
hyresförlustlänet - den ursprungliga ansökningen från före­taget avsäg halva
beloppet. Därmed aktualiseras yllertigare den princi­piella frågan. Innebär
beslutet att studentbostadsstiftelserna i Uppsala, Umeå, Göteborg och Lund
också skall få hela sina hyresföriustlån eller bara en del av dem efterskänkta?
Eller varför tog ni inte upp även den frågan i dag, så atl alla hade fått
eftergift på en gång och alla hade blivit lika behandlade?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan ju också undra vad dessa eftergifter skulle kosta sammanlagt. Såvitt jag
vet omfattar de ansökningar som ligger inne från de här bo­stadsstiftelserna en
eftergiftssumma på tillsammans 10 miljoner kronor. Det är inte så litet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
skulle vara intressant om statsrådet ville ytteriigare belysa hela detta
problem. Och självfallet hade det varit tillfredsställande om vi i dag hade
fått besked om efter vilka principer regeringen efterskänker&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
principernaför eftergift av lån för hyresförluster&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
principernaför eftergift av lån för hyresförluster&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sådana här lån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag har nu inte redovisat bakgrunden titt de tomma lä­genheterna och de
stora hyresförlusterna. Jag har inte brett ut mig om den misslyckade
socialdemokratiska bostadspolitiken. Jag har inte heller berört frågan om
konkurrensens betydelse etter hur viktigt det är att rätta produktionen av
bosläder efter efterfrågan. Jag har inte gått in när­mare pä de tomma
lägenheternas problematik och inte nämnl några upp­gifter om antalet tomma
lägenheter, var i landet de finns samt hur de fördelar sig pä olika
lägenhetsstoriekar osv. Jag upptog kammarens lid med allt detta den 6 maj. I
dag har jag alltså försökt begränsa mig sä mycket som möjligt. Dessutom, fru
talman, stundar ju om fiorton dagar en efter vad jag förmodar rätt stor och
intensiv bostadspolitisk debatt här i kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span lang=NO-BOK style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=NO-BOK style='font-family:Verdana'&gt;Hen ULLSTEN
(fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;Fru talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
här problemet om hyresföriusterna har man anledning att dela upp i tre delar.
För det första: Varför har vi fått tomma lägenheter? Det är inte lätt att i en
interpellationsdebatt som vät inte bör vara för tång ge något uttömmande svar
på den frågan. Den är komplicerad. Man kan säga att den kraftiga infiyttningen
till tätorterna tvingade fram ett forcerat byggande. Alternativet hade varit
fortsatt bostadsbrist. Under hela efterkrigstiden dä vi hade en förlamande
bostadsbrist sade vi från folkpartiet att man borde ha börjat den forceringen
långt tidigare än man nu gjorde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
behöver inte i och för sig en omfattande produktion betyda alt man producerar
fel saker sett ur konsumenternas synpunkt. Men det har man gjort här.
Bostadsmarknaden har helt enkelt varit för litet känslig för konsumenternas
önskningar. Därför har vi i dag vissa bostäder som inte går att hyra ut, medan
det finns kö till andra sorters bostäder, som av komsumenterna upplevs som mer
i överensslämmelse med hur de vill bo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
kan naturligtvis föra en lång diskussion om vems felet är, men jag tycker atl
det viktigaste är att man analyserar problemen och försöker undvika ett
upprepande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därmed
är jag inne pä den andra aspekten på den här frågan, den som inlerpellanlen
närmast tog upp: Hur skall man klara av de felinvesteringar i bostadsbyggande
som gjorts? Särskilt för mänga kommuner är del här ett mycket besvärtigl
problem eftersom de företag som drabbas hårdast är de allmännyttiga
bostadsföretagen lill vilka kommunerna slår som ägare. Göteborgs kommun, som
för övrigt kommer all uppvakta bo­stadsministern i näsla vecka, har med 1974
års förlust loiala förtuster på bortåt 125 miljoner kronor, vilkel molsvarar en
och en halv skat­tekrona. Andra kommuner har hamnat i samma belägenhet. Vissa
små kommuner drabbas ännu hårdare än Göleborg, som med sina resurser måhända
har det lättare än de små kommunerna alt ta sig ur del hela.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag tror att det finns
risk för att den här besvärtiga ekonomiska si-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tuationen - med de hårt
brända kommunalmannafingrarna - kan leda till överdriven försiktighet i den
fortsatta bostadsplaneringen, att de tom­ma lägenheterna kommer atl skrämma
fram en ny bostadsbrist. Därför tycker jag att det är mycket viktigt att de
akuta svårigheterna, som vi nu diskuterar, snabbt får en tillfredsställande
lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadsministern
har redogjort för det system som gäller för närva­rande. Det finns möjligheter
att söka hyresförlustlån, och regeringen har - såsom framgår av
interpellationssvaret - också fått riksdagens fullmakt att skriva av dessa län
efter prövning från fall till fall. Jag anser att det nu är dags att se över de
här reglerna. Jag tror att det rimligaste är att bestämma sig för generella
avskrivningsregler för lånen som blir desamma för alla kommuner och alla
företagsformer. Hur stor del av förtusterna som av kommuner och företag bör stå
för och hur stor del av ansvaret staten skall ta pä sig kan diskuteras. Men det
viktiga måste vara - inte minst ur kommunernas synpunkt - att det skapas
klarhet om hur frågan kommer att lösas på sikt. Det är inte orimligt att staten
i sin egenskap av kreditgivare i detta fatt tar pä sig ett betydande ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lika
viktigt som det är att man klarar av de akuta svårigheterna tycker jag det är
att man inte täter det här räddningsprojektet - som hyres­föriustlånen närmast
är - bli permanent. Därför har vi i vår partimotion från folkpartiet föreslagit
att några hyresförlustlån inte skall kunna utgå till hus som uppförs fr. o. m.
nästa år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därmed
är jag inne på den tredje aspekten på det här frågekomplexet: Hur skall man
klara hyresförluster i framtiden: Ett sätt - enligt min mening det sämsta - är
givetvis att undvika att fä tomma lägenheter i fortsätlningen, men det är
detsamma som att planera för en bo­stadsbrist. Inga tomma lägenheter betyder i
regel brist pä bostäder - och då är vi lillbaka i samma besväriiga situation
som vi har varit i tidigare och nu kanske är pä väg att komma ur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
behöver med andra ord det som brukar kallas en lägenhetsreserv. Skall
bostadsmarknaden kunna fungera, skall konsumenterna ha valfrihet måste det
finnas något att välja pä, och då måste det finnas ett antal tomma lägenheter.
Självfallet skall inte dessa tomma lägenheter vara så hårt koncentrerade till
vissa kommuner som de är för närvarande, och givetvis finns inte heller någon
anledning att ställa sä höga krav på en lägenhetsreserv att man kommer upp i de
nivåer vad gäller andelen lomma lägenheter som vissa kommuner nu har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
om vi för framtiden skatt klara uppgiften atl hålla en lägenhets­reserv, måste
vi givetvis också se till att de som bygger - vare sig de är allmännyttiga,
kooperativa eller enskilda företag - har en beredskap att klara
hyresföriusterna. Det blir framför allt en fråga för de allmän­nyttiga
förelagen, som i dag inte har några ekonomiska reserver men som rimligen i
framtiden borde ha sådana för detta ändamål. Införandet av ett permanent system
för hyresföriustlån skulle ju innebära alt bo-sladsproducenten vet, att staten
och kommunen - beroende pä var an­svaret för dessa lån föriäggs - alltid kommer
att klara de ekonomiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ang. principernaf&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;r eftergift av l&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;n f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r hyresf&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rluster&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;svårigheter han hamnar i om han bygger fel. Då försvinner såvitt jag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen den&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förstår
ett viktigt incitament för bosladsproducenterna atl leva upp till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29 november 1974   
lorisumenternas krav. En permanent statlig garanti mot hyresförluster&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;---------------   skulle i
själva verkel komma att fungera som en skyddsmur för bo-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang. principernaför
stadsbyggandet, pä samma sätt som bostadsbristen tidigare gjort.&lt;br&gt;
eftergift av lån för        Sammanfattningsvis, fru talman, vilt jag säga alt
jag tycker att det&lt;br&gt;
hyresförluster&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;vore rimligt att den proposiiion om dessa frågor
som skall läggas fram&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i början av näsla är
innehöll förslag som innebär, att man en gång för alla beslämmer sig för hur de
akuta svårigheterna skall klaras och satsar pä ett delat ansvar mellan kommun,
företag och stat samt att man i fortsättningen ger producenterna på
bostadsområdet ett eget ansvar för atl de bygger bostäder i enlighet med
konsumenternas önskemål. Bo­stadspolitiken måsle utformas sä att det blir
möjligt för dem som bygger att leva upp till detta ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
bostadsministern CARLSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Pä vissa punkter kan jag instämma med herr Ullsten. Också jag tror att
det är fariigt om det inom byggbranschen på grund av hyresföriusterna uppstår
en överdriven pessimism, med de risker för bostadsbyggandets omfattning som det
kan innebära. Risken skulle dä vara att vi på lång sikt får en alltför låg
bostadsproduktion. Samtidigt tror jag att ett fullföljande av herr Ullslens
tanke om ett kategoriskt nej lill varie form av nya hyresföriustlån också
skulle leda lill en osäkerhet när det gäller att satsa på nya projekt. Pä den
punkten känner jag alltså stark tveksamhet inför herr Ullslens kategoriska ställningstagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Principiellt
är det naturiigtvis önskvärt alt man så småningom kommer fram till generella
regler på detta område. Men både herr Ullsten och jag har praktiska
erfarenheter av hur svårt det är alt skapa sädana. Herr Ullslen deltog i den
utredning som - visserligen under stark tidspress - inte kunde rekommendera en
enhetlig lösning ulan i slället presterade fyra olika modeller. Del är väl en
återspegling av hur svär denna pro­blematik är. Jag tror också att det var
förklaringen till atl utredningen inte valde någon särskild modell när man
utarbetade sin rekommendation ulan angav vissa grunder, pä vilka regeringen
skulle kunna företa en individuell prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
blev jag ytterligt förvånad över herr Wennerfors' inlägg. Jag&lt;br&gt;
vitt erinra kammaren om att rätlen till avskrivning av hyresförluster är&lt;br&gt;
ett utskottsinitiativ, som även herr Wennerfors står bakom. Det är alltså&lt;br&gt;
i och för sig icke något som regeringen har begärt. Men när vi har fält&lt;br&gt;
detta uppdrag måste vi givetvis försöka fullfölja del och pä bäsla sätt&lt;br&gt;
vidta åtgärder i enlighel med civilutskoltets skrivning och riksdagens&lt;br&gt;
beslut. Det innebär att vi skall ta hänsyn till en rad olika faktorer, som&lt;br&gt;
jag har återgivit i mitt interpellationssvar, och på grundval av dessa fatta&lt;br&gt;
beslut i de enskilda fallen. Jag förstår inte vad herr Wennerfors över&lt;br&gt;
huvud taget menade med sin underskrift av civilutskoltets belänkande,&lt;br&gt;
122&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;sedan jag hört hans inlägg i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
åierkommer, har jag också sagt i svarel, senare i budgetproposi­tionen, och då
skall jag mera i detalj försöka behandla den här frågan. Eftersom herr
Wennerfors förutsatte atl denna del av propositionen redan är skriven skall jag
säga att sä icke är fallet. Pä den punkten kan jag alltså ge ett alldeles konkret
svar. Men även om jag haft skrivningen klar, hade jag självfallet inte i dag
kunnat utlämna den till herr Wen­nerfors. Jag tycker att det är en hett riktig
ordning; eftersom jag inte hade möjligheter att presentera något förslag i den
proposition som skall behandlas av riksdagen om cirka tio dagar är nästa
lämpliga tillfälle att la upp frågan just i budgetpropositionen. Då kan
riksdagen också ge frågan en formellt riklig behandling, vilket icke är möjligt
i anslutning lill en interpellationsdebatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill beträffande ett av de konkreta avskrivningsfall som herr Wen­nerfors var
inne på, nämligen Växjöbostäder, understryka att detta gällde studentbostäder
vid övergäng i kommunal ägo. Jag tror icke att det är möjligt att diskuiera
sädana kommunaliseringar utan att staten är beredd atl gä in med en mycket
kraftig satsning på projekten. I vissa falt är det nog också ytteriigi önskvärt
att vi flr den stabilitet hos student-bostadsföretagen som ett kommunalt
huvudmannaskap innebär. Det är alltså förklaringen till att vi i Växjöfallet
har träffat denna speciella upp­görelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigt skall herr Wennerfors kunna se att procentsatserna vid de olika
avskrivningarna i allmänhet är rätt väl samlade kring 40 procent, Skillnaderna
är relativt små om vi ser dem i förhållande titt de totala lånen; och det är
självfallet det vi skall göra och inte hänga upp oss på de faktiska utgående
beloppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
principernaför eftergift av lån för hyresförluster&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr ULLSTEN (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Det är ju två frågor vi diskuterar nu - litet grand inflätade i
varandra, dess värre. Den första är de akuta problemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
och bosladsministern är i varie fall överens om att de skall lösas. Jag har
uppfattningen att de skall lösas med generella regler. Några nu gällande sädana
finns inte. Men det fanns i bostadstånekungörelsen fram till för några år
sedan. Jag menar inte alt de reglerna kan tas precis som de var - de förutsatte
atl staten tar hand om 80 procent av de här föriuslerna - men där finns ett
system som man kan hänga på och som innebär just det som jag anser är viktigt
att åstadkomma på det här området, nämligen klarhet för kommuner och företag om
hur stor del av kostnaderna de själva måste stå för. Dä krävs att staten
bestämmer sig för hur stora avskrivningar den skall slå för. Det finns alla
skäl i väriden all se lill, alt de reglerna blir lika för alla kommuner och
alla företagsformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
har vi de framtida problemen. Det var dem vi diskuterade i boendeutredningen i
somras, och del var där vi hade svårigheter att hitta en lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
min del hade jag svårt att ansluta mig till ett då framlagt förslag, som just
innebaren sådant här permanent räddningssystem med garantier&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;för atl man alttid skulle komma att klara hyresföriuster som uppstod&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen den&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;därför
att man byggde fel. Visserligen var tanken att företagen skutte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29 november 1974    '''la
en del själv, men en väsentlig del skulle bestridas av stat och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;_____________    kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang. principernaför Jag
menar atl det är fel att nu inrätta ett sådant generellt verkande&lt;br&gt;
eftergift av lån för permanent system. Visst kan det uppstå speciella
situationer. Vi har ett&lt;br&gt;
hyresförluster&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;fatt i Hatlslahammar, där ett företag planerade en
kraftig utvidgning av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;produktionen. Sedan drog
sig företaget tillbaka, delvis på grund av in­tentioner frän kanslihuset. Då
stod kommunen där med en massa tomma lägenheter. Sädana problem tycker jag man
kan behandla i särskild ord­ning; för dem behöver man inte något permanent
försäkringssystem. Det permanenta systemet man skatt ha för framtiden måste
bestå i att de företag som själva bygger bostäder har möjlighet och ambition
att klara de föriuster som kan uppstå i den produktionen lika väl som i all
annan produktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
WENNERFORS (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Herr bostadsministern upprepar i dag återigen att utskottet och
riksdagen har givit regeringen i uppdrag att behandla ansökningarna om
hyresföriustlån och om eftergift av hyresföriustlån. Sä berättar stats­rådet
för kammaren att i det här utskottet sitter herr Wennerfors. Detta borde han
väl känna till - varför häller han på och frågar om detta?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men,
herr bostadsminister, riksdagen angav grunderna, inte principerna för hur
ansökningarna från de olika företagen skall behandlas. Det är om principerna
jag frågar. Det är detta bostadsministern skulle kunna lämna ett besked om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
skulle självfallet bostadsministern kunna fråga: Vad har herr Wen­nerfors för
recept? Det har han inte gjort, men jag kan ändå passa på att säga det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det första tycker jag att den här frågan borde ha behandlats snabbt. Sä snabbt
som möjligt borde dessa principer ha kommii ut. Företagen och kommunerna kräver
nämligen besked för att kunna planera för mor­gondagen. Jag förslår också att
hyresgästerna vill ha besked, likaså skat­tebetalarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det andra kan jag ha förståelse för dem som menar att dessa företag egentligen
borde försättas i konkurs. Det vore konsekvent att även på detta område ett
illa skött företag försaltes i konkurs. Men den utvägen är kanske inte
realistisk. Man kan väl inte i dessa bostadsförelag, hoppas jag, med öppna ögon
ha iakttagit vart bostadsbyggandet var på väg. Det är naturligtvis inte
&amp;quot;med vett och vilja&amp;quot; som det har gått på det här sättet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
del Iredje vill jag ha sagt alt om vi nu skall hjälpa förelagen med dessa
förluster, så måste principen vara att företagen behandlas lika och att det
blir en rimlig fördelning av kostnader för eftergifterna mellan kommun och
stat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen var härmed
slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 4 Ang. lokaliseringen
av industri till Västkusten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr bostadsministern CARLSSON erhöll ordel för alt
besvara herr Ahlmarks (fp) den 29 oktober framställda interpellation, nr 137,
och an­förde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Herr Ahlmark
har frågat mig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1. om
det aktuella läget vad gäller önskemål om lokalisering av industri&lt;br&gt;
till Västkusten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;om regeringens aktuella tolkning av de riktlinjer
för riksplaneringen som avser lokalisering av industri pä Västkusten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;om vilka ålgärder regeringen avser vidla för alt
öka sysselsättningen i norra Bohuslän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
herr Ahlmark framhåller är det etabteringsintresse som riktar sig mol
Västkusten stort. Redan den korta period som har förfiulil sedan regeringen
lade fram propositionen angående hushållning med mark och vatten visar alt de
förslag som där lämnades i syfte att slå vakt om miljön på Västkusten var både
förutseende och riktiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
herr Ahlmarks fråga angående del aktuella läget vad gäller önskemål om
lokalisering av industri till Västkusten begränsar jag mig till de
lokaliseringsärenden som regeringen har att ta slällning till enligt 136 a §
byggnadslagen. Jag finner inte anledning att här ta upp tid med att räkna upp
dessa ärenden. Departementet gör regelbundet samman­ställningar av ärendena som
herr Ahlmark och andra intresserade gärna får ta del av. Jag har, fru talman,
lämnal herr Ahlmark en aktuell sådan .sammanställning. I korthet kan jag nämna
att 26 ärenden för närvarande bereds. Av dessa avser 17 Västkusten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
herr Ahlmark erinrar om i sin interpellation uttalades i samband med
behandlingen av propositionen angående hushållning med mark och vatten att
lokalisering av miljöslörande anläggningar till Västkusten skall tillåtas bara
om starka samhällsekonomiska skäl eller miljövärdsskäl talar för en sådan
lokalisering. Riksdagen lade också fast mera preciserade geografiska riktlinjer
för hushållningen med mark och vatten. För Väst­kusten innebär dessa att
kuststräckan frän Brofiorden till norska gränsen helt bör undantas frän
lokalisering av s. k. miljöstörande industri. Vid Västkusten i övrigt bör
etablering av miljöslörande industri inte tillåtas annat än i anslutning titt
områden där sådan industri redan förekommer. Mark för ifrågavarande typer av
industri bör reserveras i anslulning till Lysekil, Stenungsund och Värö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
befinlliga industrier anförs vidare all inga speciella re­striktioner bör
föreligga mol ulbyggnad utanför Göteborgsområdet, så länge expansionen inte kan
väntas medföra allvarliga störningar i särskilt värdefulla naturområden och
verksamheten i övrigl uppfyller de krav på rening som kan komma all ställas av
behöriga myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av att departementschefen i propositionen anförde att någon ökning av
mängden förorenade utsläpp inte bör tillåtas i Sten­ungsund uttalade riksdagen
att man utgick från att detta inte avsågs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
lokaliseringen av industri till Västkusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
lokaliseringen av industri till Västkusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innebära avsteg från
tillällighetsreglerna i miljöskyddslagen. Riksdagen gjorde också ell lilläggsutlalande
av den innebörden av vissa djuphamns-möjligheter norr om Strömstad kan
tillvaratas men att detta inte får innebära lokalisering av miljöslörande
industri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
geografiska riktlinjerna ger sålunda klara svar pä frågorna var mil­jöslörande
industri kan lokaliseras och byggas ul pä Västkusten och var nyetablering av
sådan industri inte får ske. De avvägningsfrågor man ställs inför när det
gäller lokalisering av miljöstörande industri, som i och för sig är möjlig
enligt riktlinjerna, rör främst om en viss etablering efter en sammanvägd
bedömning av olika aspekter skall fä ske pä Väst­kusten över huvud taget och
hur omfattande industrietableringarna får bli på en viss ort. Sådana samlade
bedömningar kan bara ske med ut­gångspunkt i de förutsättningar som gäller i
samband med varje faktiskt projekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
lokaliseringsfrågor som aktualiseras utanför de områden där lo­kalisering av
miljöstörande industri får tillåtas är den avgörande frågan vad som menas med
miljöslörande industri. En entydig definition härav är inte möjlig. Huruvida en
viss industrietablering är miljöslörande eller inte måste bedömas med hänsyn
inte bara till den ifrågavarande industrins egenskaper ulan också mot bakgrund
av egenskaperna hos miljön i det tilltänkta etableringsområdel. En viss typ av
industri kan normalt be­traktas som fri frän miljöstörande effekter men pä
grund av den önskade lokaliseringsplalsens egenskaper medföra betydande
miljöstörningar där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Råder
tveksamhet huruvida en etablering är förenlig med riktlinjerna för markanvändningen
är detta enligt min mening tillräckligt moliv för atl frågan prövas enligl 136
a § byggnadslagen. Vid denna prövning ges sakkunniga myndigheier, bl. a.
planverket, naturvårdsverket och kon­cessionsnämnden för miljöskydd,
regelmässigt möjlighet att utifrån sina utgångspunkter bedöma huruvida
etableringen är tillätlig med hänsyn till riktlinjerna. Självfallet fäster
regeringen vid sitt slällningslagande i tillätlighetsfrågan stor vikt vid dessa
myndigheters tolkning av de av riksdagen fastlagda riktlinjerna för
markanvändningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ger
myndigheternas bedömningar otvetydigt besked om att en viss elablering står i
strid med riktlinjerna kan man utgå från atl regeringen inte tillåter den.
Naturligtvis kan den situationen uppkomma alt myn­digheternas bedömningar inte
ger klart besked om en viss elablering överensstämmer med riktlinjerna. Hur
tillätlighetsfrågan skulle bedömas i sådant fall är naturligtvis omöjligt all
ge elt generellt svar på. Jag vill i del här sammanhangel erinra om att
dåvarande chefen för civildepar­tementet i propositionen angående hushållning
med mark och vatten framhöll all väsentliga avsteg från riktlinjerna inte bör
kunna göras utan riksdagens hörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadslagens
136 a § infördes med bl. a. den motiveringen atl möj­lighet skulle ges att i
det enskilda fallet ta slällning till lämplig lokalisering av en viss
anläggning med hänsyn titt alla de synpunkter som måste beaktas. Jag vill inte
påstå alt vare sig regeringen eller de myndigheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och organisationer som
normalt får yttra sig i de lokaliseringsfrägor som prövas enligt denna paragraf
besitter de fullständiga informationer och har lillgång till de perfekta
instrument som skulle behövas för att i dessa mycket svåra avvägningsfrågor
komma fram lill odiskutabla ställnings-laganden när det gäller vilken plats som
är mest lämplig för en viss industrietablering. Men beslutet måsle fattas, och
jag är helt övertygad om atl tillkomsten av den nya handläggningsordningen enligt
136 a § byggnadstagen innebär väsentligt förbättrade förutsättningar att göra
all­sidiga och övergripande bedömningar av de besvärligaste
lokaliserings-frågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
slutligen gäller herr Ahlmarks fråga om vilka åtgärder regeringen avser vidla
för all öka sysselsättningen i norra Bohuslän vill jag erinra om atl sä gott
som hela norra Bohuslän ingår i del regionalpolitiska stöd­området. I området
har fram till september i år 18 företag erhållit lo­kaliseringsstöd pä
tillsammans 3,8 miljoner kronor i bidrag och ca 30 miljoner kronor i lån.
Därutöver har regeringen beviljat 10 miljoner kro­nor i form av
utbildningsstöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
lokaliseringen av industri till Västkusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen AHLMARK (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Den fysiska riksplaneringen har som mål att skydda fram­för allt ett
antal omistliga kuststräckor i Sverige. Det gäller att förhindra en planlös
exploatering av några av våra vackraste och mesl ovärderiiga naturområden. Om
mitjöfariig industri fick lägga sig var den ville pä t. ex. Bohuskusten skulle
det snart inte finnas några orörda kustavsnitt i del länet. Så eftertraktade är
Västkustens läge, hamnmöjligheter, vat­tenresurser och mycket annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
riksplaneringen kom för tvä år sedan - vilket i och för sig var ett par är för
sent - var induslritrycket pä Västkusten mycket stort. Det gällde
oljeraffinaderier, crackers, petrokemisk industri, kondenskraflverk, stålverk,
kärnkraftverk, aluminiumverk, massafabriker och annat. Med riksplaneringen fick
vi redskap alt påverka lokaliseringen, så att mil­jöstörande industri
koncentreras lill de områden som redan har öppnats för miljöslörande industri.
Resten av kusten skall skyddas frän t. ex. petrokemiska anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tackar bosladsministern för svaret pä min interpellation och för den
sammanställning av aktuella ansökningar som jag fått av statsrådet. Jag vill
läsa del svarel sä atl statsrådet Carisson har för avsiki att tveklöst
fullfölja riksdagens intentioner och beslut om riksplaneringen, och alt
bostadsministern inte kommer att tillåta miljöstörande industri på Bo­huskuslen
utanför de områden som redan har sådana företag. Sträckan från Brofiorden upp
till norska gränsen kommer följaktligen att skyddas från den typen av anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därmed
är ell huvudsyfte med interpellationen uppnått. Del finns i dag sä pass mänga
ansökningar eller planer eller förberedande diskus­sioner om lokalisering av
miljöstörande industri till Västkusten alt del är viktigt alt statsmakterna gör
klart all riksplaneringen kommer alt full-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
lokaliseringen av industri till Västkusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;följas och lagarna kommer
alt användas i det syftet. Del belyder na­turligtvis inte au man i varie
särskilt fall entydigt och snabbi kan avgöra vad som är miljöfariig industri.
Jag håller med bostadsministern om alt del ibland kan uppstå tveksamhet om den
saken. Jag antar atl han här syftar främst pä de oljeborrningsplattformar som
skall byggas i Kålvik norr om Strömstad. Frän fiera häll har man sagt alt
sädana anläggningar är oförenliga med riksplaneringen. Andra menar att om de
koncentreras till Kålvik, och om en del andra villkor är uppfyllda, kan de
tillåtas. Jag är helt på det klara med att i just ett sådani fall kan det bli
kom­plicerade bedömningar, där sysselsättningsläget i norra Bohuslän också vägs
in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
jag uppfattar inte det avsnittet i bostadsministerns svar i dag som någon
reträtt från riksplaneringen. Råder det tveksamhet om hu­ruvida en etablering
är förenlig med riktlinjerna för markanvändningen skall t. ex. planverket,
naturvårdsverket och koncessionsnämnden för miljöskydd höras. Och det är bra
att statsrådet Carisson nu står fast del i och för sig självklara att
regeringen fäster &amp;quot;stor vikt vid dessa myn­digheters tolkning av de av
riksdagen fastlagda riktlinjerna för mark­användningen&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är bara ett par förtydtiganden somjag vore tacksam om bostadsmi­nistern ville
göra. Det första gäller hans påminnelse om aU &amp;quot;väsentliga avsteg frän
riktlinjerna&amp;quot; - i riksplaneringen - &amp;quot;inte bör kunna göras utan
riksdagens hörande&amp;quot;. Är delta enbart en redovisning av riksplanebestuld är
jag helt nöjd. Men är det en antydan om att man i praktiken kommer att
kompromissa om principerna för riksplanen längre fram, och då gå till
riksdagen, blir jag någol orolig. Finns det några fall i dag där regeringen kan
länka sig au lägga miljöfariig industri i de kustområden som enligl
riksplaneringen skall skyddas?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
andra fråga gäller den långa mening som bl. a. säger att varken regering eller
myndigheter &amp;quot;har tillgång till de perfekta instrument som skulle behövas
för att i dessa myckel svåra avvägningsfrågor komma fram till odiskutabla
ställningstaganden när del gäller vilken plats som är mest lämplig för en viss
industrietablering&amp;quot;. Det är naturligtvis i och för sig sant, och del har
jag redan betonat. Men det bör väl tilläggas att syftet med riksplaneringen är
att styra bort från Västkusten den in­dustri som har skadliga miljöeffekter. Också
om man saknar &amp;quot;perfekta instrument&amp;quot; hoppas jag atl bosladsministern
håller med mig om att det aldrig kan användas som ursäkt för alt öppna nya
områden på Bohus­kuslen för t. ex. oljeindustri av olika slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dä
är det naturiigtvis viktigt att se till alt riksplaneringens värderingar bärs
upp av en bred folkopinion. Det är säkert fattet om man ser på landet som
helhet. Det. skutte bli starka protester runt om i Sverige om man t. ex. lade
ännu ett oljecentrum någonstans norr om Brofiorden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
det räcker inte. Också de människor som ständigt bor vid den här kusten måste
uppleva riksplaneringen som nödvändig. Jag har ofta varit i norra delen av
Bohuslän. Mänga har dä sagt till mig: vi här i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bohuslän har väldiga
naturresurser i form av vår kust, våra hamnmöj­ligheter, vårt läge nära de
stora exportmarknaderna. Men vi får inte nyttja våra naturresurser i motsats
till andra delar av landet som använder sina. Vi utarmas på industri därför att
andra har bestämt att den industri vi kan få inte kan ligga här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sådana
invändningar hör man inte sältan. De kommer från människor som i och för sig
älskar Bohuskusten kanske mer än alla andra, och vitt skydda den. Men de ser
också hur ungdomarna tvingas fly norra Bohuslän, hur stor arbetslösheten och
undersysselsättningen där är främsi för kvinnorna, hur bekymmersam
älderspyramiden ser ut i t. ex. Tanums kommun, hur svårt man har att få annan
industri till orten. Och de blir bittra av att finna att den industri som
tillåts, den vill inte komma, och den industri som vitt komma, den tillåts
inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns bara en utväg ur det här dilemmat. Det är att statsmakterna satsar mycket
mer för att stimulera miljövänlig industri just till norra Bohuslän. De
ungdomar som växer upp där måste få en chans att stanna kvar. Kommunerna där -
Strömstad, Tanum, Munkedal och Sotenäs - måste fä en möjlighet att planera,
inte bara för ett ständigt växande antal pensionärer utan också för nya jobb
som kan ge utkomst för unga och medelålders människor. Bara med sädana
satsningar kan man skapa tillräcklig förståelse bland bohuslänningarna själva
för riksplaneringen och ge rättvisa åt dem på Västkusten som i dag har det så
bekymmersamt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadsministern
redovisar de lån och bidrag som getts till de kom­muner som ingår i yttre
stödområdet. Det är viktiga inslag i regional­politiken. Men det är uppenbart
att de är otillräckliga. För det första är del sä atl merparten av de här
pengarna har gått till Munkedal och Strömstad, medan Tanums kommun filt det alltmera
besvärtigl. För det andra ingår Sotenäs kommun över huvud tagel inte i
stödområdet även om del finns siarka skäl för atl den borde göra det. För det
tredje är det tydligt att man trots de här bidragen inte lyckats övertyga
tillräckligt av l. ex. småinduslri på verkstadssektorn alt placera sig i norra
Bohuslän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därför
är del en angelägen uppgift för regeringen och partierna att söka stimulera
industrier alt lokalisera sig eller bygga ut i norra Bohuslän. Därför
arrangerar folkpartiet i Bohuslän den 16 december en närings­politisk dag i
främst Tanum, där man drar samman kommunalpolitiker, landstingsmän, myndigheter
och företrädare för flera företag för att gå igenom etableringsmöjligheterna
där. Då gäller det också att se problemen i den delen av länet som en helhet. I
dag har folkpartiet i Bohuslän protesterat mot SJ:s behandling av Bohusbanan,
järnvägen mellan Ud­devalla och Strömstad. Man lägger snart ned bemanningen pä
stationerna Rabbalshede och Hällevadsholm, och rykten säger att detsamma snart
skall hända med Tanums station. En det tror att SJ på sikt tänker sig atl hell
lägga ned Bohusbanan för persontrafik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hoppas att de ryktena har fel. Om man vill få förståelse för riks­planeringen
bland befolkningen pä Västkusten och om man vilt stimulera miljövänliga företag
titt norra Bohuslän, är det naturiigtvis angeläget att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Riksdagens protokoll 1974. Nr 130-131&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
lokaliseringen av industri till Västkusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
lokaliseringen av industri till Västkusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ha kvar järnvägen i det
området. Det är självfallet kommunikations­ministerns förpliktelse att se till
att så sker. Men jag hoppas atl bo­stadsministern håller med mig om att
kommunikationerna i norra Bo­huslän måste ses som viktiga redskap för att ge
det området den industri del sä väl behöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är ju så att Västkusten av tradition byggl på näringsgrenar som haft stora
svårigheter och nu ger allt färre jobb: fiske med industrier, jordbruk,
stenhuggeri. Delar av Bohuskuslen har fält ersättningsindustri som växer i
rekordfart, t. ex. Stenungsund och nu Brofiorden. Men de andra områdena måste
få ett ökat stöd av statsmakterna genom de många redskap som en regering
förfogar över när det gäller att stimulera företag att lokalisera sig i en viss
region.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill därför fråga bostadsministern - inte alls i någon polemisk avsikt, utan
enbart som grundval för ett konstruktivt resonemang - om han delar min grundläggande
värdering, att statsmakterna genom rikspla­neringen också tagit på sig elt
moraliskt ansvar atl stimulera annan in­dustri till de delar av Bohuslän där
miljöfariig industri inte kan komma i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span lang=NO-BOK style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=NO-BOK style='font-family:Verdana'&gt;Hen MAGNUSSON
i Tanum (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Med jämna mellanrum ställs Västkusten, och då särskilt Bohusläns norra
del, i rampljuset här i riksdagen. I de fiesta fall är det herr Ahlmark som är
orolig för Västkusten och dess utveckling. Dagens interpellation av herr
Ahlmark till bosladsministern berör liksom hans tidigare frågor
industriutvecklingen, som herr Ahlmark misstänker kom­mer alt förvandla
Västkusten till något av ett svenskt Ruhrområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns i den här debatten också en tredje pari. Bostadsministern svarar för de
åtgärder som vidtas från departementets sida för alt fullfölja riksplanens
intentioner, medan herr Ahlmark anser atl del i vissa fall finns risk för atl
riksplanens intentioner inte kommer atl följas. Den Iredje parten är den
bofasta befolkningen i Bohuslän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror mig ha befolkningen där nära nog hundraprocentigt bakom mig i de åsikler
jag vill framföra i den här debatten. De har framförts pä olika säll: både av
oss när vi antog riksplanen och av kommunerna i deras yttranden över
utvecklingen i Bohuslän, där de angivit hur de ser på möjlighelerna att
fullfölja riksplanens intentioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bohuslän
är ur mänga synpunkter ett myckel attraktivt landskap. Jag har full förståelse
för alla som under någon sommarmånad vill tillbringa sin semester i Bohuslän,
men jag har också förslåelse för alt Bohuslän, med sin närhet till
utlandsmarknaden, från företagssynpunkl sell är å-iråvärd. Tillgången pä hamnar
med djupl vatten samt det milda klimatet, som möjliggör sjötransporter under
hela året, är av mycket stor betydelse. Oljan utanför den norska kusten medför
att även svenska företag har intresse av att engagera sig vid utvinningen av
olja. Det är, som herr Ahlmark påpekat i sin interpellation, fråga om företag
som bygger ol­jeplattformar och borrtorn. Vi har i det här landet sådana
företag med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillräcktig kapacitet för
att kunna delta i konkurrensen om såväl byggandet av borrtorn som
framställandet av komponenter till dessa. Enligt uppgift är det icke någon
annan plats i vårt land än utanför Hogdalsnäset i Bo­huslän där det finns ett
sä stort vattendjup som erfordras för färdig­ställande av borrtorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anser
herr Ahlmark att vi här i Sverige skall avstå frän att tillvarata de arbetstillfällen
och ekonomiska bindningar som byggandet av olje-borrtorn representerar? Skall
vi avstå härifrän därför att vi haren riksplan för hushållning med mark och
vatten? Lål oss leka med hypotesen att vi utanför den bohuslänska kusten
upptäckte oljefyndigheter. Om vi i ett sådant fatt avstod frän att tillvarata
oljan därför att det skulle strida mol riksplanen anser åtminstone jag, att
detta skulle vara slöseri i stället för hushållning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
har lämnat tillstånd för byggande av oljeplattformar i Strömstads kommun.
Befolkningen i norra Bohuslän är glad över den uppryckning som kommer att ske i
en kommun som har haft befotk-ningsminskning under mänga är tillbaka. Vid
koncessionsnämndens sam­manträde i Strömstad i onsdags medgav representanter
för yrkesfisket alt även Koslerfiorden, som har elt vattendjup överstigande 200
meter, borde fä tas i anspråk för montering av oljeborrningsplattformar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Ahlmark hänvisar bl. a. titt Gränges Hedlunds AB:s ansökan om att få tillverka
tyngre stålkonstruktioner och sammansätta plattformar vid Sannäs i Tanum. För
närvarande är dessa planer inte aktuella. Före­taget har långt gående planer på
att tillverkningen skall ske i Karlskrona. Hett naturiigl mottogs detta
meddelande med besvikelse i Tanum. Kom­munen är i stort behov av nya
arbetstillfällen inte minst för att fä behälla den yngre befolkningen i
kommunen. Herr Ahlmark har ju understrukit detta, och jag har ingen anledning
alt pä något sätt polemisera mot honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Folkpartiavdelningen
i Tanum kallade, som herr Ahlmark har påpekat, till sammanträde samma dag som
meddelandet om Gränges Hedlunds etablering i Kariskrona lämnades. Avdelningen
beslutade därvid att till­ställa tidningspressen ett uttalande. Inledningen
till det uttalandet löd: &amp;quot;Det är med beklagande som folkpartiet i Tanum
konstaterar att Gränges Hedlund ej kommer att etablera sig i Tanums kommun och
Sannäs. Den redan nu bekymmersamma arbetssituationen inom kommunen kom­mer
härigenom att ytteriigare förvärras.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
stora möte som skall hällas den 16 december med en rad talare är naturligtvis
välkommet. Jag saknar herr Ahlmarks medverkan i delta möte. Jag hoppas att han
kommer att vara närvarande - bohuslänning­arna har en hel del som de gärna vill
tala med herr Ahlmark om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
de socialdemokratiska partigrupperna i Bohuslän och från de fack­liga
centralorganisationerna görs ständigt påminnelser om atl behovet av att
tillföra länet nya arbetstillfällen är stort. Efter den länga rad av företag
som enligt herr Ahlmarks interpellation ökar trycket mot Väst­kusten borde väl
i första hand den bofasta befolkningen ha upplevt detta tryck som besvärande.
Jag vill ställa några frågor till herr Ahlmark: Vilka&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
lokaliseringen av industri till Västkusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
lokaliseringen av industri till Västkusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;företag anser herr Ahlmark
bör lokaliseras till Västkusten? Vilka förelag - tveklöst miljövänliga - är
beredda att etablera sig i norra Bohuslän?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Risken
att full sysselsättning i Bohuslän måste leda till att vi förvandlar Västkusten
till någol av ett svenskt Ruhrområde vill jag bestämt avvisa. Dagligen pågår
natur- och landskapsvård i Göteborgs och Bohus län. Länets skogsvårdsstyrelse,
som är ansvarig för arbetsinsatserna, redovisar följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Inom
länet har under senare är en slor verksamhet ägt rum inom natur- och
landskapsvård. Sålunda har ett flertal reservat avsatts, f n. 45 st, och
ytteriigare är under bildande. De redan avsatta omfattar en sammanlagd areal av
7 634 ha av vilka skogsvårdsstyrelsen i länet slår som förvaltare av 34 st om 6
360 ha och resterande 11 st om 1 274 ha under andra förvaltare. Merparten av
reservaten är av social karaktär dvs. avsedda för allmänhetens fritids- och
friluftsaklivilder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Underhålls-
och skötselkostnaderna för dessa reservat belöper sig lill cirka 0,5 miljoner
kronor/är. Fågel- och sälskyddsområdena omfattar cir­ka 230 st öar och skär och
är fridlysta under viss del av våren och för­sommaren för att ej störa djurens
fortplantning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jämsides
med denna verksamhet utföres landskapsvårdande ålgärder genom medel erhållna
från Arbetsmarknadsstyrelsen och utförda som beredskapsarbeten. Dessa arbeten
består av siktröjningar, öppnande av vackra landskapsvyer m. m. samt fornvärd
dvs. friläggande av gravfalt och andra historiska minnesmärken samt underhäll
av desamma. De kostnader som nedlägges härpå varierar beroende på
arbetsmarknadslägel. Under senare är har emellertid denna verksamhet haft en
omfattning för vilken kostnaden belöpt sig till cirka 950 000 kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härutöver
har genom Länsstyrelsens försorg avsatts stora områden en­ligt 19 §
naturvårdslagens, k. skydd för landskapsbilden där bl. a. kontroll av
byggnation på detta sätt erhålles. Arealuppgifler på dessa områden har dock ej
kunnat erhållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanlagt
torde kunna sägas att en stor verksamhet pågår för atl skydda Bohusläns natur
och tillfredsställa människans behov av tillgång till områden för friluftsliv.
En grundförutsättning för atl naturen skall kunna utnyttjas pä rätt sätt dä det
gäller fritids- och friluftssysselsättning är emellertid att man har en levande
landsbygd och detta i sin tur för­utsätter att utkomstmöjligheter beredes den
bofasta befolkningen genom tillräckliga arbetstillfällen. Detta torde endast
kunna uppnäs genom en viss industrialisering på lämpligt avvägda punkter inom
länet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt mig till slut säga
följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Västkusten
har värdefulla områden för forskning, rekreation och fri­luftsliv samt
skönhetsvärden, som vi alla är beredda att skydda och be­vara. Västkusten har
dessutom stora värden i sina djupa hamnar och bergmassiv, sitt milda klimat och
sin goda boendemiljö. Allt delta sam­mantaget medverkar titt att intresset från
såväl företagare som sommar­gäster är stort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min övertygelse är att
olika intressen kan samordnas, och med den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagstiftning vi har är
detta både möjligt och framför allt nödvändigt för länets utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
GÖSTA GUSTAFSSON i Göteborg (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Att jag begärt ordet i det här sammanhanget beror på atl det nya
positiva har inträffat beträffande lokaliseringen, att den fack­liga rörelsen
nu för första gängen är med och diskuterar och planerar framtiden. Det nya med
1970-talet är att vi fltt Länsplanering 74. Det är värdefullt att vi är med och
planerar framtiden positivt och konstruktivt i stället för alt som tidigare
vara med och styra utvecklingen enbart genom bromsar, genom att säga nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tre
riksdagsledamöter från Göteborg och Bohuslän är också ledamöter av
länsarbetsnämnden. Det är också ett skäl att jag dristat mig titt att begära
ordet för att i korthet redogöra dels för vad den fackliga rörelsen anser om
lokaliseringen till Västkusten, dels för vad länsarbetsnämnden enhälligt kommit
fram till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsarbetsnämnden
i Göteborgs och Bohus län har i skrivelse till ar­betsmarknadsstyrelsen den 5
november i år framhållit att den stora osä­kerhet som vidlåder diskuterade
objekt i O-länet är mycket att beklaga. För 23 siörre projekt pä omkring lO-l 5
miljarder kronor är inget definitivt beslut fattal, inget av dem är klart för
byggstart. Även om några av alla diskuterade objekt omedelbart finge
igängsättningstillstånd, skulle sysselsättningen ändå inte komma alt påverkas
nämnvärt förrän i slutet av  1975 och i början på år 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
sagt, i Länsplanering 74 - alltså en bra sak - har den fackliga rörelsen i
O-länet genomgående påtalat brister när det gäller kommunal service, låg
sysselsättning, framför allt för kvinnor, och ensidigt närings­liv. Belräffande
kvinnorna är situationen densamma i hela länet. Inte minst gäller detta
Göleborg och Göteborgsregionen. Göteborg ligger sämst till av samfiiga stora
städer när det gäller kvinnlig sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
är allmänt oroade i O-länet, det gäller som sagt inte bara den facktiga
rörelsen utan också en enhällig länsarbetsnämnd, över framför allt talet om en
överhettning pä Västkusten, om att det är ett svenskt Ruhromräde osv. Vi är
oroade över att detta kan som vattendroppen urholkar stenen påverka beslutsfattare
i avgörande instanser så, att vi även i förtsättningen kommer att vara
undersysselsatta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Tillät mig att beträffande Länsplanering 74 fä citera vad man säger i
Strömstad om den norra delen av länet beträffande det un­deriag som länsstyrelsen
redovisat rörande utvecklingen fram till 1980-1990. Det framhålls att om man
går efter de tabeller som redovisats med den gamla praxisen som basis skulle
man komma fram titt följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Krympande totalbefolkning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Krympande arbetsmarknad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fortsatt låg servicenivå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En positiv men mycket liten nettofiyttningseffekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill inskjuta att det
låter paradoxalt, men det är riktigt, därför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
lokaliseringen av industri till Västkusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
lokaliseringen av industri dil Västkusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att del äldre beståndet är
så avgörande att del trots den positiva nel-loinflytiningen blir en krympande
totalbefolkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Låga inkomster&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;6.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Otillräcklig transport- och
trafikförsörjningsapparat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Della
skulle leda till, säger FCO i remissen, en &amp;quot;ännu större ojämlikhet mellan
människor och regioner&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sä
slutar man med följande: &amp;quot;Efter att studerat tabeller över dagsläget är
det med förskräckelse och förvåning som den fackliga rörelsen ser pä
framtiden.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
har sagts att man skall se på utvecklingen inom industrin. Men det är väl ändå
ett faktum att industrin har haft sin chans i Bohuslän i över 40 år. Intet
positivt har hänt förrän regeringen sade sitt ja till raffinaderiet i
Brofiorden. Om inte stat och kommun i fortsättningen satsar pä regionen, tror
vi inte heller på att det fria enskilda näringslivet skall kunna göra det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Får
jag slutligen säga beträffande den norra regionen, eftersom den är mest aktuell
i det här resonemanget, att i de redovisningar som är gjorda av länsstyrelsen
som underiag för Länsplanering 74 framhålls att 1,3 procent av offentlig
investering under perioden 1971-1975 avser norra delen av länet. Men
befolkningen utgör 2,6 procent, dvs. samhället har varit berett att investera
hälften av vad som investeras per invånare i hela länet. Vackra ord, kall
verklighet! Men det behövs inte bara nej, utan vi måste också ha kraft att säga
ja till nya jobb. I avvaktan på de nya jobben skulle jag vilja vända mig till
herr Ahlmark och säga: Puffa gärna på kollegerna i länet, sä att vi kan komma
överens om att anslå litet mera pengar till investeringar på vägsidan. Jag sade
på LO-kongressen 1971 att vi inte bara behöver Brofiorden, vi behöver även
broar, och del skulle jag kunna sluta med att säga också i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr bostadsministern
CARLSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Herr Ahlmark ställde tre kompletterande frågor som jag gärna skall
försöka svara på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
första gällde vad jag avsåg med au eventuellt återkomma titt riksdagen i den
män väsentliga avsteg kunde bli aktuella. Det skall tydas positivt sä, atl i de
här mycket svära och besvärliga frågorna kan det tänkas uppkomma situationer
som vi inte har förutsett i den nu gällande lagen och vid det tidigare
riksdagsbeslutet. I så fall kommer jag att välja att underställa riksdagen en
sådan fråga för att därmed ge den ett in­flytande på det här området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
andra frågan gällde vad jag avsåg med uttrycket &amp;quot;perfekta in­strument&amp;quot;.
Jag tror det är en nödvändig gardering på ett område som del här. Vi vet ju att
forskningen ger oss nya informationer när det gäller arbetsmiljö men också beträffande
yttre miljö, och vi kan inte påstå att vi i dag har all den information som i
och för sig skulle vara önskvärd för att fatta de här besluten. Därför kan vi
råka i situationer där de bedömningar vi skall göra måste bli otillföriitliga
på vissa punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det skall alltså inte
uppfattas som någonting annat än en gardering för den besväriiga
beslutssituation vi kan komma att råka i dä och då.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
Iredje frågan gällde om statsmakterna känner elt ansvar för atl stimulera annan
industri till de områden som här kan bli utestängda enligl 136 a §. Svaret är
ja, och vi har redan lill representanter för Bohuslän sagl atl regeringen,
särskill när del gäller Tanums kommun, är intresserad av att finna nya projekt.
Problemel är naturiigtvis, som herr Magnusson i Tanum sade, atl del inte är så
lätt att hitta dem, men kan vi hjälpas åt atl fä uppslag, kan jag försäkra atl
regeringen kommer alt vara beredd att satsa ekonomiskt på Tanums kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
lokaliseringen av industri till Västkusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr AHLMARK (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag tackar bostadsministern för de här kompletterande svaren. Jag är
glad över alt regeringen, om det skulle uppstå någon si­tuation då det är
tvivelaktigt om en industrietablering är förenlig med riksplaneringen, i så
fall kommer att vända sig till riksdagen. Min fråga gällde i och för sig om det
fanns något sådant konkret fall av miljöfariig industri som herr Carlsson vill
förlägga till något kustområde som enligt riksplaneringen skulle vara skyddat.
Men jag skall inte fortsätta att fråga om just detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller de &amp;quot;perfekta instrumenten&amp;quot; är det alldeles klart, som
bostadsministern säger, att forskningen utvecklas. Jag uppfattar inte det
svaret som någon reträtt från principerna och värderingarna för rikspla­neringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jäg
är särskilt glad över det tredje svaret beträffande annan industri i norra
Bohuslän och framför allt till Tanum. Om det kommer uppslag är regeringen
beredd att vara med och betala, säger bostadsministern. Jag ser det som ett
löfte till de människor i norra Bohuslän som har det särskill besväriigl i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
herr Magnusson i Tanum känner jag inte alls något behov att polemisera. Det är
uppenbart att han hade skrivit sitt anförande i förväg. När han i detta
färdigskrivna anförande polemiserade mot mig var det uppenbarligen mot ett
annat tal än det som jag höll. Då herr Magnusson i Tanum säger att det finns
tre parter - regeringen, herr Ahlmark och den bofasta befolkningen - kan man
tycka att detta är en något egen­domlig kommentar till mitt anförande, som till
tvä tredjedelar handlade om den bofasta befolkningen i norra Bohuslän, Jag
talade ju utföriigt om dess rätt att få en icke-miljöfarlig industri som en
ersättning för den miljöfariiga industri som inte får föriäggas dit. Jag ser
inte någon motsättning mellan riksplaneringen och arbetet för mer
sysselsättning i norra Bohuslän. Vi skall alltså skydda Bohuskuslen från
miljöslörande industri: därför är det särskilt viktigt att stimulera icke
miljöslörande industri atl etablera sig i dessa kommuner. Det är viktigt alt
hela tiden använda detta dubbetgrepp, jag har altlid gjort det under de år jag
dis­kuterat riksplanering, oljeskydd och liknande frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr Magnusson i Tanum
undrar, väldigt hypotetiskt, vad vi skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
lokaliseringen av industri dil Västkusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;göra om vi upptäckte
oljekällor utanför Bohuskuslen. Jag har inte ställts inför den frågan tidigare.
Men jag föreställer mig att det vore positivt för vår ekonomi och vårt
utrikespolitiska oberoende att hitta olja i den svenska delen av Nordsjön. Det
är emellertid klart alt arbetet för att få fram den eventuella oljan ur
havsbottnen måste ske under sådana former att riskerna för oljeutsläpp
begränsas så mycket som det över huvud taget är möjligt. Om det är oljekätlor
som herr Magnusson tror på vore det oerhört spännande att få höra litet mer preciserat
om upp­täckterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilket
företag som kan komma i fråga för etablering i delta område är svårt att säga.
En enskild riksdagsledamot har svårt att uppträda som konsult i sådana frägor.
Men det är precis detta som näringslivets dag skatt handla om den 16 december i
Tanum då folkpartiet samlar före­trädare för ett antal företag,
kommunalpolitiker och myndigheter för att resonera om vilka typer av
småindustri, verkstadsindustri, snickeriindu­stri osv. som kan vara aktuella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill också påpeka att vi inom folkpartiet har sagt att en diffe­rentiering av
arbetsgivaravgiften vore ett sätt att stimulera industrin i yttre och inre
stödområden. Jag nämnde också alt Bohusbanan är utom­ordentligt viktig för den
här delen av länet. Det är väldigt ledsamt att SJ nu lägger ner bemanningen vid
stationerna Rabbalshede och Häl­levadsholm, och rykten går om att det skall ske
även vid Tanums station. Bohusbanan måste vara kvar för persontrafik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Gösta Gustafsson i Göteborg hade alldeles rätt när han pekade pä de dystra
siffrorna i Länsplanering 1974. Medianinkomsten i Göleborg och Bohus län ligger
en bit över riksgenomsnittet för t. ex. kommunerna Partille, Mölndal och
Göteborg, men för Tanums kommun ligger den på mellan 60 och 65 procent av
rikssiffran. Det är extremt lågt i förhällande till alla andra kommuner i
Bohuslän, beroende delvis pä det höga antalet pensionärer men också pä det
dystra sysselsättningsläget. Åldersfördel­ningen för Strömstads och Tanums
kommuner är ungefär som om man vänder upp och ned på befolkningspyramiden för
Stenungsunds kommun. Det är en stark snedbalans i förhällande till riket,
Göteborg och Bohus län som helhet och andra kommuner i länet. Vissa prognoser
för be­folkningsutvecklingen år 1965-1990 är också dystra, som herr Gösta Gus­tafsson
i Göteborg nämnde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns ganska många i Tanums kommun som inte tycker att re­geringen tagit
tillräckligt ansvar för att skaffa ersättningsindustri till kom­munen. I en
intervju i tidningen Vi för ett tag sedan säger en medlem av kommunstyrelsen:
&amp;quot;I dag har vi bara två lätta industrier på orten. De sysselsätter ca 150
personer. Vi har gjort räkningar som visar att när­mare 500 kommuninvånare
pendlar till jobb i grannkommunerna. Främsi dä till Raffbygget i Brofiorden. Vi
är piskade att fä en basindustri inom en snar framtid, annars sjunker kommunen
in i en föriamande overk­samhet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan ledande opinionsbildare i denna kommun, Lars Thirsland,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medlem av Svenska
naturskyddsföreningen säger: &amp;quot;I själva verket är boven i dramat
statsmakterna. De har högmodigt förklarat atl här ska vi skydda en genuin
bohusnatur, och därefter struntat i kommunen. Man har underiåtit att samtidigt
garantera dessa bohuskommuner en lämplig, ofarlig industri.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skulle vilja sluta med att ställa två frägor titt bostadsministern. Gränges
Hedlund AB lokaliserade sig inte till Sannäs i Tanums kommun med sina tyngre
stålkonstruktioner för borrptattformar och annat, utan i stället till Blekinge
län. Lokaliseringen till Tanums kommun var starkt omstridd, och där stod
kommunen mot åtskilliga miljöintressen, även om de var något splittrade.
Sannäsfiorden ligger mitt i det kustområde som enligt riksplaneringen framför
allt skall skyddas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alldeles
oavsett vad vi hade för uppfattning om Gränges Hedlunds planer så vet vi att
oron i Tanums kommun nu är mycket stor. Det leder mig till två
frågeställningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Är bosladsministern beredd atl på någon enda punkl precisera nya
insatser för lokalisering av icke mitjöfariig industri till Tanums kommun?
Finns det i dag några konkreta planer pä etableringar som kan lätta de
nuvarande svårigheterna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Del finns en industri som man i Tanum absolut inte vill ha i kom­munen;
det plutoniumverk som AB Atomenergi tidigare velat placera vid Sannäs. Nu är man
återigen orotig i Tanum för att en sådan be-arbelningsanläggning för plutonium
ändå kommer. Jag vet att bostadsmi­nistern i maj i år sade att en sådan
anläggning är oförenlig med den fysiska riksplaneringen. Kan statsrådet
Carisson också nu slå fast att något ptuloniumverk inte kommer att placeras i
Tanums kommun?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
lokaliseringen av industri till Västkusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen MAGNUSSON i Tanum (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Det är riktigt som herr Ahlmark säger alt mina kom­mentarer gällde den
interpellation som han lämnat till bostadsministern. Med den kännedom som vi
har om herr Ahlmarks tidigare agerande beträffande Bohuskusten var de
synpunkter jag framförde inte överdriv­na. Herr Ahlmark har nu plötsligen gjort
en helomvändning. Kan det tolkas sä all partivännerna i Bohuslän har påverkat
herr Ahlmark till en annan inställning lill industrilokalisering i dessa
områden? Jag miss­tänker att det är så. Jag önskar därför atl herr Ahlmark
ställer upp vid näringskonferensen i Tanum och inför alla tatar om att han har
bytt åsikt och nu kommer alt på allt sätt medverka till atl Bohuslän får nya
induslrier - och det skall vara rena induslrier och industrier som kan
konkurrera med andra inom samma bransch trots att de ligger i Tanums kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är också väldigl lacksam för atl herr Ahlmark ägnade nästan hela sitt anförande
ät Tanums kommun. Det är sällan den kommunen kommer i blickfånget pä samma sätt
som den gör i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan inte garantera att det finns någon olja utanför Bohuskuslen, men del var
ingen som trodde att det fanns olja utanför Norge heller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
lokaliseringen av industri till Västkusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;trols att man nu hittat så
mycket olja där. När det gäller att tillvarata de fyndigheterna skall Sverige
inte ställa sig utanför utan della. Del gör t. ex. Skånska Cement genom att
bygga oljeborrningsplattformar i Ström­stad. Det kommer att tillföra både länet
och riket valuta som jag tror atl det finns användning för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Ahlmark säger att skulle vi till äventyrs finna olja utanför Bo­huslän sä är
det klart att vi skall la vara på den och alt det skall ske under sädana former
att det inte innebär några risker. Ja, det är ju vad vi eftersträvar i varje
särskilt fall. Lokalisering av industri, vare sig den sker i Bohuslän eller på
någon annan plats, skall göras under belryggande omständigheter. Jag tror att
vi har bevis för att OK:s etablering i Bro­fiorden är betryggande. Alla
experter som nu samarbetar för att göra anläggningen driftsäker och utan
alltför stora risker i övrigt är överens om aU det kommer att gå alldeles
utmärkt. Jag tror att vi även på andra platser i Bohuslän än i Brofiorden kan förebygga
riskerna och tillvarata de naturtillgångar som finns i form av hamnar och djupa
vatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller Bohusbanan vill jag erinra herr Ahlmark om att jag här i riksdagen
vid åtskilliga tillfällen väckt motioner både om att Bo­husbanan skall få vara kvar
och om att den skall föriängas in i Norge för alt bli tillräckligt bärkraftig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om järnvägsstationernas vara eller icke
vara kommer vi atl vända oss lill kommunikationsministern och framföra våra
synpunkter, och jag tror alt han kommer att hjälpa oss så långt det är möjligt.
Jag ställer mig givetvis helt bakom tanken pä att en järnväg genom Bohuslän
skall finnas kvar och att den skall fä den service som är nödvändig för att i
framtiden vara bärkraftig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr GÖSTA GUSTAFSSON i
Göleborg (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! I avvaktan pä resultatet av Länsplanering 1974 skulle jag bara vilja
tala om vad vi i övrigt varit oroade över på Västkusten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
någonting varit miljöovänligt och setts som ett hot mol miljön är del inte
industrin. Vad vi många gånger irriterats över är bristen på industri, som
medfört någonling annat i stället. Vi har fått en mängd skyltar: &amp;quot;Privat
område&amp;quot;, &amp;quot;Enskild väg&amp;quot;, &amp;quot;Genomfart förbjuden&amp;quot;,
&amp;quot;An-göring av bryggan ej lillåten&amp;quot;. Om inte regeringen, som jag sade
tidigare, sä förtjänsifutit fatlat beslutet 1970 om Scanraff, hade en sådan här
ut­veckling varit alt vänta över hela kusten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
Brofiorden kan nu vem som helst - jag vilt understryka vad herr Magnusson i
Tanum lidigare har sagt - komma och svalka sig i de satta böljorna. Herr
Ahlmark är också välkommen alt ta sig elt dopp där. Men vi undanber oss för
många ord om miljöfarlig industri, eftersom vi i stort hittills inte har sett
någon industri alls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
var vad jag skulle vilja ha sagl som slutreplik i avvaktan på redovisningen av
Länsplanering 1974. Jag tror alt den kommer alt ge oss ell realistiskt underiag
för en hell annan debatt om sysselsättningen i fortsätlningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=NO-BOK style='font-family:Verdana'&gt;Hen AHLMARK
(fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;Fru talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
häller med herr Gösta Gustafsson när han talar om skyltelänaet. Jag är helt pä
det klara med att det fortfarande är ett stort problem i stora delar av våra
kustområden. Delvis är dessa skyltar av sådan art alt de inte har någon lagtig
grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller Brofiorden har vi uppenbariigen helt skilda meningar. Jag anser ju
alt det var fel att fatta beslutet om Brofiorden innan riks­planeringen var
färdig. Jag anser också att man tar oerhörda risker för en väldig oljekatastrof
när man låter supertanker för olja gå in genom Dynabroltet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
det var i och för sig inte detta som den här debatten skulle handla om, utan om
de områden som inte öppnats för mitjöfariig industri. Det gläder mig att herr
Magnusson i Tanum är beredd att kämpa för Bo­husbanan, och att han kommer att
kontakta kommunikationsministern i det syftet. Jag önskar honom att framgång,
liksom jag önskar alla andra framgång som jobbar för det målet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
blev litet ledsen på herr Magnusson i Tanum när han inte hade några oljekätlor
atl berätta om. Jag blev hemskt nyfiken efter det första anförandel och är
något besviken efter hans andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
måste jag få säga till herr Magnusson i Tanum - vi har haft diskussioner tidigare
om det här - att han inte kan vara i god tro när han påstår alt jag har ändrat
mening. Nu, liksom i en rad tidigare riks­dagsdebatter, har jag slagit fast atl
statsmakterna har ett stort ansvar för sysselsättningen i norra Bohuslän. Jag
har ju haft det här dubbel­greppet i alla de diskussioner vi har fört; vi skall
hindra miljöfariig industri atl komma titt de delar av Bohuskusten som i dag är
skyddade och bör vara skyddade. Men det innebär ett extra ansvar för
statsmakterna att stimulera icke miljöfariig industri att lokalisera sig just
till dessa om­råden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har ständigt kopplat ihop de här tvä greppen. Det är ohållbart att bara la del
ena och strunta i det andra. Jag vet inte hur många gånger jag för herr
Magnusson i Tanum har försöki att förklara del här, uppen­barligen ulan all ha
lyckaTs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
säger alltså herr Magnusson i Tanum att jag har ändrat mening. Jag antar atl
det som han anser vara det mest anstötliga jag gjort i den här frågan är boken
Sveket mot kusterna, där jag bl. a. protesterar mot handläggningen av
Brofiordenbeslutei. Låt mig då citera ur Sveket mot kusterna som kom ut för
drygt tre år sedan (s. 89-90):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Västkusten
och Bohuslän kan naturiigtvis inte hållas fria från all in­&lt;br&gt;
dustri därför att miljö- och fritidsintressen ställer krav på en oförstörd&lt;br&gt;
skärgård. Del gäller i stället att se till att mitjöfariig industri samlas till&lt;br&gt;
få områden.-- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
på samma gäng bör statsmakterna söka stimulera miljövänlig in­&lt;br&gt;
dustri till de områden där man avvisar fariiga investeringar. Det finns&lt;br&gt;
något av en moralisk förpliktelse för en regering, som av miljöskäl avstår&lt;br&gt;
en ansökan om tänkt lokalisering, alt hjälpa kommunen till andra, nya&lt;br&gt;
arbelstillfätten.- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
lokaliseringen av industri till Västkusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
lokaliseringen av industri dil Västkusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
måste därför nya instrument skapas eller de som finns nyttjas mer målmedvetet:
investeringsfonder, planbeslui, långivning och annal. Befolkningen i Bohuslän
har rätt att ställa krav på nya induslrier för all hindra uttunning och alltför
stort beroende av turister och sommar­gäster. Men landets befolkning i dess
helhet, och det ökande anlalel utländska västkustätskare, har rätt alt resa
kravet att den här skärgården skyddas frän stora risker och skonas från
förstörelse.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag sammanfattar i boken
från 1971:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Lösningen
på dessa önskemål står alltså atl finna dels genom alt den nedsmutsande
industrin samlas till fä områden och i första hand till sådana som redan börjat
byggas ut, dels att t. ex. raffinaderi-lokalisering inte nödvändigt måste ske i
själva kuslkanten, dels att man stimulerar annan industri som inte smutsar ned
att investera i de ömtåliga om­rådena.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
här har varit mill program i alla debatter vi har haft i riksdagen och utanför
riksdagen år efter år. Jag har skrivit en rad artiklar om detta. Kom nu inte
och säg atl jag har ändral mening! Ta tillbaka del, herr Magnusson i Tanum!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr MAGNUSSON i Tanum
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag framhärdar i mitt påstående att herr Ahlmark har ändrat åsikt i den
här frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ändå herr Ahlmark, som är sommargäst i Bohuslän, skulle ägna ett studium ät de
förutsättningar Bohuslän har att ta emot industri! Vad är det som är värdefullt
i Bohuslän som företagare söker när de önskar finna en plats där de kan ha sin
verksamhet? Det är framför allt Väst­kusthamnarna som är isfria och ett läge i
förhållande till väridsmarknaden som gör att Västkusten har företräde framför
andra delar av landet. Det är vidare graniten i berget. Det finns en rad sådana
fördelar som gör Bohuslän betydelsefullt, och det är därför som företagare
söker sig till Bohuslän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alla
de företag som herr Ahlmark räknat upp i sin interpellation be­traktar han som
icke miljöväntiga. Då återstår de rena industrierna. Jag har frågat vilka dessa
industrier är som är beredda alt placera sig i norra Bohuslän och i konkurrens
med andra företag i samma bransch driva verksamhet. Det måste finnas ett
ekonomiskt underlag om ett företag skall lägga sig inom ett område som inte ur
alla synpunkter har de na­luriiga förutsättningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
nu herr Ahlmark genom sin interpellation pekar på alla dessa företag som är
beredda atl söka sig lill Bohuslän - detta uppfattas av befolkningen som
positivt - vill han icke tillstyrka att de får etablera sig inom det här
området. Det är detta jag önskar att herr Ahlmark klart och tydligt skall lala
om, nämligen att han betraktar företag av typen Gränges Hedlund, som skall
tillverka komponenter till oljeborriorn, som en icke miljövänlig industri. I
detta avseende har herr Ahlmarks partivänner i det här området en helt annan
uppfattning. Om herr Ahl-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mark kan komma till Tanum
och övertyga både partivänner och andra om atl Gränges Hedlunds elablering vid
Sannäsfiorden skutte ha medfört miljöstörningar -jag vill inte önska honom
framgång och jag tror inte han får någon - då skutte han verkligen ha förmåga
att förändra folks uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;Hen AHLMARK (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;Fru talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
måste tyvärr säga att jag inte alts förstår herr Mag­nusson i Tanum. Jag har i
den här interpettationsdebalten slagit fast -i likhet med innehållet i
bostadsministerns svar-att vi måste respektera de principer och värderingar som
riksplaneringen bygger pä. Herr Mag­nusson i Tanum har inte gjort någon direkt
invändning mot detta. Och sä länge han inte gjort det utgår jag från att herr
Magnusson i Tanum också står fast vid riksplaneringens värderingar och
principer. Om denna utgångspunkt är riktig har vi alltså i detta avseende samma
mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
andra tema i den här debatten har varit att statsmakterna har ett större
moraliskt ansvar att stödja placeringen av icke miljöfariig in­dustri i dessa
områden när man säger nej till den miljöfariiga. Jag har uppehållit mig mycket
utföriigt vid herr Magnussons hemkommun Ta­num. Jag utgår från att vi inte på
den punklen heller har olika meningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändå
ställer sig herr Magnusson i Tanum upp och säger gång pä gäng att jag har
ändrat mening, att vi har olika uppfattning osv. Jag undrar då trots allt:
tänker sig herr Magnusson i Tanum att en del av de an­sökningar om nya
industrier som är uppräknade i interpellationen verk­ligen skall godtas på de
områden av Bohuskusten som i dag inte är öppnade för miljöfarlig industri?
Menar herr Magnusson i Tanum alt vi skall riva upp riksplanebestuld och öppna
heta Bohuskuslen igen, även för de före­tag som hittills har benämnts som
miljöstörande? De som rapporten om &amp;quot;Hushållning med mark och vallen&amp;quot;
har nämnt som miljöstörande är ju kraftverk, oljeraffinaderier, kemisk
industri, anläggning för upparbet­ning av kärnbränsle, skogsindustri,
anläggningar för tillverkning av icke järnhaltiga metaller, ferrolegeringsverk,
stålverk, varv och cementfab­riker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Menar
herr Magnusson atl vi skall riva upp riksplaneringen? Det är det enda sätt pä
vilkel herr Magnusson kan få påståendet att vi har olika mening att gä ihop?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
lokaliseringen av industri till Västkusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen MAGNUSSON i Tanum (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
lalman! Jag tog till del värsta jag egentligen kunde hitta pä. Om vi fann olja
ulanför den bohuslänska kusten skulle då herr Ahlmark anse atl vi inte skulle
ta den till vara på grund av att vi har en riksplan?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
då säger kanske herr Ahlmark: Naturligtvis skall vi ta till vara oljan, men
under betryggande omständigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ja,
jag har fortfarande den uppfattningen att om vi bygger industrier, lät vara av
vilkel slag som helsl, får de icke byggas utan att det finns betryggande
försäkringar om att de icke kommer att skada miljön. Detta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
förstatligande av Industri AB Euroc, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är ett krav som jag aldrig
kommer att ge avkall pä. Vi har tillräckliga lagbestämmelser för att hindra
industrierna att skada omgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
Gränges Hedlunds etablering har vi inte på något sätt kun­nat finna att den
skutte innebära något miljöstörande. Av den anledningen har vi i Tanums kommun
varit angelägna om att fä den industrin föriagd till kommunen. Det är just en
sådan industri som vår kommun behöver, en tyngre industri med hyggliga löner
och varaktig sysselsättning. Det är detta vi har arbetat för. Är också herr
Ahlmark när det gäller Gränges Hedlund i dag beredd att säga att den industrin
borde ha fått tigga i Sannäs, då tror jag att herr Ahlmark kommer nära den
åsikt som han tidigare har företrätt, att vi skall hjälpas åt för alt skaffa
industrier till den här kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gränges
Hedlunds etablering i Sannäs är nu inte längre aktuell. Före­laget kommer att
färdigställa sina oljeplattformar i Strömstad, och herr Ahlmark har inte sagt
vare sig ja eller nej till frågan huruvida det är lämpligt att man fär bygga
oljeborriorn i Koslerfiorden. Ärendel behand­las av koncessionsnämnden, och
herr Ahlmark har inte gjort några kom­mentarer. Västkustfiskarna är beredda
tillstyrka att industrin fär ligga där, men herr Ahlmark har inte gjort det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övertäggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 5 Om
förstatligande av Industri AB Euroc, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
industriministern JOHANSSON erhöll ordel för atl besvara herr Olssons i Stockholm
(vpk) den 16 oktober framställda interpellation, nr 103, och anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Herr Olsson i Stockholm har frågal mig om regeringen ämnar ta upp
frågan om förstatligande av eller vidgat infiytande över Industri AB Euroc och
vilka åtgärder som har vidtagits för atl lösa sys­selsättningsfrågan för
befolkningen i Hällekis samt om regeringen ämnar ge Euroc något generellt
föreläggande med anledning av företagets av­skedanden i samband med
omstruktureringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
snart ett år sedan träffade staten avtal med Industri AB Euroc, moderbolag till
Cementa och Gullhögen, om försäljning av statens aktier i Gullhögen och köp av
5 procent av aktierna i Cementa. Redan lidigare hade Euroc förvärvat
aktiemajoriteten i Gullhögen. Därigenom kom lan­dets heta cementindustri att
ägas av ett företag. En sådan fullständig samordning kan medföra nackdelar
genom den marknadsdominans som uppstår. En förutsättning för statens medverkan
var därför att staten fick en tillräcklig grad av inflytande över prispolitiken
och strukturpo­litiken för att kunna bevaka att företaget inte missbrukar sin
ställning till förfång för kunder och anstöllda. Jag anser atl staten i
förhållande till sitt ringa aktieinnehav j Cementa har fått elt avsevärt
infiytande i företaget. Staten tillsätter nämligen tvä styrelseledamöter och en
revisor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;jämte suppleanter för dem
i Cementa och Gullhögen. Staten tillsätter även en styrelseledamot i
moderbolaget Euroc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Belräffande
prissättningen på cement har Cementa förbundit sig att tillämpa en prissättning
som innebär atl företagets ställning på marknaden inte kommer att missbrukas.
Cementa skall till statens pris- och kar­tellnämnd meddela och motivera planer
pä prishöjningar senast 30 dagar före ikraftträdandet. Cementa och SPK skall
diskutera och förhandla om prisändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Strukturpolitiken
skall bedrivas sä att vederböriig hänsyn tas till de anställdas och samhällets
intressen. Omstrukturering av cementindustrin skall genomföras enligt en kontinuerligt
reviderad plan som fastställs av Cementas styrelse. Företrädare för de
anställdas organisationer skall della i slrukturutredningsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser att vi bör se hur den ordning fungerar som jag nu har beskrivit. Om det
därvid skulle visa sig att ytlerligare åtgärder behövs för att stärka
samhällets och de anställdas inflytande över verksamheten kommer sä­dana att
övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
Cementa har sedan ett års tid arbetat en strukturutredning som undersökt
förutsättningarna för den svenska cementindustrin under res­ten av 1900-talet.
Strukturutredningen föreslår bl. a. att cementproduk-lionen i Hällekis skall
läggas ned 1978. I ulredningen har deltagit re­presenlanler för de anslällda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
strukturomvandling som ulredningen lagt fram förslag om anses vara nödvändig
för att utveckla den svenska cementindustrin. Jag finner dock anledning att
starkt understryka del ansvar som företaget - i detta fall Cementa - har
gentemot de anställda och kommunen för att söka skaffa ersättningsindustri som
kan trygga sysselsättningen i Hällekis. Samhället kan emellertid inte vara
passivt i denna situation. Sedan i vintras håller därför en arbetsgrupp under
landshövding Karl Frithiofson på atl undersöka möjligheterna att skaffa
ersättningssyssetsättning titt Hällekis vid en nedläggning av cementfabriken.
Gruppen har kontakt med ett tiotal intresserade företag och mera seriösa
diskussioner pågår med tre av dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
sina slyretserepresentanter i Euroc och Cementa har staten möjlighet att följa
utvecklingen och påverka den i önskad riktning. Det lorde finnas goda utsikter
att lösa sysselsättningsfrågan innan en ned­läggning blir aktuell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
förstatligande av Industri AB Euroc, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen OLSSON i Stockholm
(vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag tackar industriministern för svaret pä min interpel­lation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
fördes en interpellationsdebatt för ungefär ett år sedan som i stort sett
handlade om samma saker som jag har frågat om nu. Industrimi­nistern upprepar i
dag ståndaktigt ungefär vad han då sade, dvs. nej till ytterligare
samhällsingripanden mot cemenlmonopolet och dess be­handling av de anställda.
Industriministern upprepar också, förtäckt i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
förstatligande av Industri AB Euroc, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;varie fall: Ja till
fusionen, den var bra för samhället, osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
medger att industriministern kan replikera att samma frägor kräver samma svar.
Men de fromma förhoppningar som dä framfördes om att sysselsättningsfrågan i
Hällekis skulle ordna sig har inte infriats. Dessa förhoppningar uttalas också
nu men det finns inget konkret resultal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befolkningen
i Hällekis är oroad. Den uppgår totalt till 1 000 personer och över 300 av
dessa arbetar i cementfabriken. Nästan heta samhället, marken, affärs- och
hyreshusen, gator, vatten och avlopp ägs av Cementa. För arbetarna och
samhället Hällekis är fabriksnedläggningen ingenting mindre än en katastrof Man
måste ju konstatera att befolkningen i varje fall inte anser sig ha fått
tillräckliga garantier för att frågan skall lösa sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller åtgärder för att trygga sysselsättningen för de anslällda framför
industriministern ingenting nytt i förhållande till förra året, dä han uttalade
alt han utgick ifrån &amp;quot;att Cementa i första hand aktivt bidrar med
etablerandet av annan sysselsättning på orten&amp;quot;. I dag säger indu­striministern
samma sak fast på annat sätt: &amp;quot;Jag finner dock anledning att starkt
understryka det ansvar som företaget - i detta falt Cementa - har gentemot de
anställda och kommunen för atl söka skaffa ersätt­ningsindustri som kan trygga
sysselsättningen i Hällekis.&amp;quot; Alltså en upp­repning av tilltron till att
ett företag som Cementa, som äger praktiskt laget alt mark i Hällekis och som
hittills använt detta ägande till alt stoppa andra företag som velat etablera
sig på orten och nu försalt sam­hällel i kris, skall klara sysselsättningen på
orten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilket
ansvar skulle Cementa ha? Skulle det vara lagligt eller kanske moraliskt? Finns
det i så fall något exempel pä att ett kapitalistiskt förelag visat sådani
ansvar mot andra än sina aktieägare?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
nya som kommer fram i industriministerns svar är att en grupp under ledning av
landshövding Karl Frithiofson undersöker möjlighe­terna att skaffa
ersättningsindustri titt Hällekis. Vidare sägs att tre företag är allvarligt
intresserade. I förhållande till vad som kom ut av förra årets
interpellationsdebatt är detta -jag hoppas industriministern ursäktar vad jag
säger nu - i bästa fall en marginell förskjutning till förmän för in­vånarna i
Hällekis. De är nämligen inte särskilt hoppfulla. Jag vill citera vad en
reparatör Ekholm skrev titt Aftonbladet. Först uttalar han att även om arbetet
i cementfabriken var smutsigt var det ändå säkert.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Han skrev vidare:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Idag
säger ingen så mer. Idag är oron, ovissheten och missnöjet del allt
överskuggande. Vi tror oss vela allesammans att vi arbetar på en industri sorn
ingen chans har att överieva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
känner oss ungefar som en rätta som fångats av en katt och i dess sista
levnadsminuter får utgöra en leksak åt katten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pä
samma sätt uppfattar vi Eurocs lek med oss, med våra familjer och våra egnahem.
Vi känner en maktlöshet till vars proportioner det är svårt att ge uttryck.
Denna plats, som vi alla känner så stark sam­hörighet med, som vi så gärna vill
arbeta och bo pä.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
dessa våra känslor hunsar Sten Lindh, Sven Borelius och Rune Johansson som om
(jag måste återkomma dit igen) vi vore den förut relaterade lekråttan.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Han
uppmanar sedan Eurocledningen och Rune Johansson: &amp;quot;Lägg era papper på
bordet, tala om idag hur framtiden skall bli för Hällekis.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om det här brevet kan betraktas som tillspetsat, eftersom del är skrivet av en
som själv är hotad, måste det ändå vara ullryck för en tämligen allmän oro, som
har framkommit på många håll i pressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varför
skulle man inte kunna vända på frågeställningen om syssel­sättning och frågan
om man skall ge Euroc någol generellt föreläggande? Kan man inte säga på
följande sätt: ingen nedläggning innan ny sys­selsättning har ordnats. Vore
inte det en rimligare och riktigare ordning, som i varie fatt skulle göra att
invånarna i drabbade samhällen skulle känna sig lugnade? Det talas ibland
ganska högstämt om Eurocs möj­ligheter och om hur många företaget sysselsätter.
Ja, men tvinga dä Euroc all skaffa den önskade industrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
det gäller vidgat inflytande från statens sida över Euroc sätter
industriministern sin tillit till en minoritetsrepresentation, bestående av två
representanter och en revisor i Cementa och Gullhögen. Han anser att staten med
denna representation och med 5 procent av aktiekapitalet har skaffat sig elt
inflytande i cementrörelsen som betraktas som avsevärt. Han sätter vidare sin lit
till statens pris- och kartellnämnd och till att Cementas försäljningsvillkor
skall vara öppna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
måste då fråga statsrådet Rune Johansson om han är nöjd med nuvarande
inflytande och anser att det är tillräckligt. Kan man i så fall tolka det så
att industriministern är tillfredsställd med resultatet - dvs. alt hela
Hällekis är nedläggningsholat? Detsamma gäller Forsby kalkbruk, och andra orter
drabbas hårt, exempelvis Köping, Limhamn och Söder­tälje. Jag kan lägga lill
att prishöjningarna på cement enbart i är har tegat på över 30 procent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
frågar också: Varför kan man inte förstatliga? Jag skall inte upprepa alla
argument från tidigare interpellationsdebatt, men jag måste fråga varför
socialdemokraterna är sä rädda för samhällsingripanden. I stället för att gripa
in gör regeringspartiet halt inför ett privatkapitalistiskt mo­nopolvälde inom
en av våra viktigaste basindustrier. Vore det inte bättre atl bryta den allt
snabbare integrationen inom byggämnes- och bygg­branscherna med tvä av våra
största banker i bakgrunden?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förefaller mig som om industriministern aren av regeringens främ­sta
biandekonomer - och det handlar om en biandekonomi där de flesta och viktigaste
industrigrenarna skall förbehållas kapitalisterna. Är ni möj­ligen rädda atl
staten inte skall lyckas driva förelag? Jag hoppas atl inte det är anledningen,
för man måste fråga sig hur regeringen kan ta på sig ansvaret atl leda en het
nation om staten inte tror sig kunna driva cementtillverkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under della anförande övertog herr lalmannen
ledningen av kamma­rens förhandlingar. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 Riksdagens protokoll 1974. Nr 130-131&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
förstatligande av Industri AB Euroc, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
förstatligande av Industri AB Euroc, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen industriministern
JOHANSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Del är ett par saker som jag tycker alt vi kunde vara överens om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
avtal som träffades mellan staten och Euroc trädde i tillämpning den 1 juli i
år. Vid bolagsstämma i augusti detta år utsågs de repre­senlanler som
företräder staten i styrelsen. Det betyder att vi hell nyligen kommit med i
verksamheten. Vid dl av de första sammanträdena pre­senterades den strukturplan
som vi hade begärt och som vi krävde skutte utarbetas i samråd mellan företagel
och de anställda. Jag har i milt svar sagt all det väl är ganska rimligt atl
man någol avvaktar de erfarenheter som vi får av i vilken omfattning del
inflytande och den kontroll över verksamheien som kan utövas motsvarar de
förväntningar vi ställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan naturiigtvis vid utövandet av samhällels inflytande och kon­troll över
företag och företagsverksamhet följa två olika principiella linjer. Del kan bl.
a. ske genom ägande, dvs. genom en statlig företagsverk­samhet där vi titt
hundra procent äger förelagen och driver dem via Statsföretag, som dotterbolag
eller på annat sätt. Det kan väl ändå inte ha undgått herr Olsson i Stockholm
att vi under de senaste åren successivt utvidgat denna verksamhet i en takt som
aldrig tidigare. Beslutet om Stålverk 80 innebär exempelvis ell av de längst
gående samhälleliga enga­gemangen i företagsverksamhet. Vi för också
diskussioner om siatens aktiva medverkan i oljehanteringen, den petrokemiska
industrin osv. Vi har ell huvudansvar för energiförsörjningen, som förulom vår
med­verkan i oljeindustrin och den petrokemiska industrin också kommer att
ställa oss inför andra utomordentligt långtgående engagemang. Vi är alltså
engagerade i basinduslriella verksamheter av utomordentlig be­tydelse för
landets ekonomi, för vår sysselsättning och för vår framtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
ställs självfallel inför en avvägning av i vilken omfattning vi skall engagera
oss också i andra, nog så vikliga områden. Är del inte angeläget att vi dä del
gäller ägandet koncentrerar uppmärksamheten på de bas­industriella områdena? Vi
kan komma att ställas inför uppgiften att också gä in i förelag inom andra
sektorer. Jag länker bl. a. pä det verkstads-industriella området, där vi bl.
a. gäll in i transportsektorn och där vi räknar med dl successivt växande
engagemang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
ena linjen är alltså ett långtgående statligt ägarengagemang inom
företagsväriden. Den andra utvecklingslinjen är atl utöva ett inflytande och en
kontroll över företagen genom statliga represenlanler, exempelvis i stiftelser
och investmentbolag. Det är dä lika angeläget atl se lill all de anslällda i
företagen engageras och ges lillfälle att följa företagens utveckling inifrån.
Lagen om styrelserepresenlation och de företagsde­mokraliska strävandena är
delar i ell sådant utvecklingsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har här ställts inför möjligheten att pä denna väg vidga värt in­flytande och
få en kontroll över en del av byggmaterialindustrin. Vi har valt denna väg för
alt se hur långt den är framkomlig. Dessutom uppvisar byggmalerialindustrin,
åtminstone vissa delar av den, i dag såvitt jag förslår ingen lysande
verksamhel. Det är ingen som i dag ropar efter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alt vi skall ta över
snickeriindustrin, som är en del av byggmaterial-industrin, och del kan jag
förstå. Vi är visseriigen redan delvis enga­gerade, men vad jag vill peka pä är
att byggbranschen som helhet arbetar under utomordentligt stora besväriigheter.
Det är också faltet med stora delar av byggmalerialindustrin. I och med att
byggandet har gäll ned har också byggmaterialproduktionen minskat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
betyder inte att vi skall ställa oss kallsinniga inför allt del här, men vi
måste se till realiteterna och fråga oss, om det är nu, i detta ögonblick, som
det är mesl angeläget att vi engagerar oss i den här upp­giften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har bedömt del annoriunda. Vi har varit inne i cementindustri-sektorn via vårt
engagemang i Gullhögen. Vi kunde fullfölja de dis­kussioner som fördes omkring
statens engagemang i den verksamhet som innefattar hela cementindustrin under
Euroc. Riksdagen har godkänt denna form för inflytande och kontroll, och nu
häller vi alltså pä med den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
vad är motivet bakom del här, bortsett från intresset för att vara inne i
byggmalerialindustrin? För mig har kanske det väsentliga motivet varit att
försöka få en kontakt med utvecklingen inom ett område där vi kunde förutse
långtgående struktuella förändringar. Cementa hade sin verksamhet fördelad på
sex företag, och man kunde i funderingar över strukturfrågorna se
nödvändigheten av att sä småningom lägga ned en del av dessa
företagsaktiviteter. Den tekniska utvecklingen skulle komma atl erbjuda helt
andra möjligheter och förutsättningar för fram­tiden. Del var den frågan vi
ville reda ut - om vi skulle kunna följa upp en sådan omstrukturering och ta
ansvaret för de anställda och för kommunerna, ifall det skulle bli en
nedläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alternativet
är att låta marknadskrafterna fritt verka, alt låta nedlägg­ningarna komma, att
gå in efter det alt nedläggningsbeskeden har kommii för alt sopa igen spåren
och för att i det läget bistå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
var alltså, som jag sade tidigare, en av huvudpunkterna i vårt avtal att en
strukturplan skulle läggas fram av Cementa i samarbete med de anställda. Den
strukturplanen visar att nedläggning i Hällekis kan komma i fråga 1978. Herr
Olsson i Stockholm resonerar som om den nedläggningen sker i morgon, men den
ligger attlså fyra ä fyra och ett halvt år framåt i tiden från den tidpunkt då
vi kom in i diskussionen. Vi var redan från börian inställda pä att del här kan
komma alt hända i Hällekis, men vi hade dä ungefärligen fyra och ett halvt år
för att försöka klara en situation där en friställning skulle kunna komma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har sagl i mitt svar att en arbetsgrupp under landshövdingen i länet i kontakt
med länsmyndigheter, kommunen, de anställda och olika förelag har haft till
uppgift att försöka hitta företag som skulle kunna etablera sig i Hällekis. Jag
har meddelat att det är tio företag med vilka man har kontakt och att det är
tre med vilka man nu för seriösa för­handlingar. Men varför bara tre? Jo,
därför alt de tre företagen - om förhandlingarna leder till resultat - kommer
att sysselsätta ett större antal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
förstatligande av Industri AB Euroc, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
förstatligande av Industri AB Euroc, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;människor än vad
cementindustrin i dag gör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
par av dessa företag ställer anspråk på att få komma in i lokaliteter som
cementindustrin i dag förfogar över, kanske två år tidigare än en nedläggning
skulle bli aktuell enligt Cementas strukturplan. Låt mig i det sammanhanget ge
Cementa en liten blomma: man har ställt sig helt öppen för diskussioner om en
tidigare nedläggning för att möjliggöra den successiva överföringen och
omskolningen av arbetskraft från ce­mentindustrin till de industrier som kan
komma i fråga på orten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
det går bra med de här tre företagen - jag har ingen anledning att hysa någon
pessimism i det fallet - kan slutresultatet alltså bli atl de erbjuder 50-60
fler sysselsättningstillfällen i Hällekis än vad Cementa nu ger. Det är detta
jag ser som positivt i sammanhanget - att vi skulle kunna skapa lugn och
trygghet för människorna i ell företag och i en kommun, där en sådan
omstrukturering ter sig oundgänglig, genom all ge dem möjligheter till ny
sysselsättning, till större mätt av valfrihet än vad de har haft tidigare. Det
är det som kommer atl ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
jag nu säger att jag är beredd att ge något erkännande åt Cementa beror på att
man från början varit beredd atl medverka till markanskaff­ningen och har
ställt - sä långt jag vet - 80 hektar industrimark till förfogande för kommunen
för att man där skall kunna placera in nya industrier och göra en kommunal plan
för bostadsbyggande och service­byggande. Det förfogande över vatten- och
avloppsledningar osv. som Cementa har haft har överflyttats utan kostnad titt
kommunen. Dessutom har man ställt ett inte föraktligt belopp till förfogande
till kommunen för att underhållet skall kunna klaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
upprepar att det inte befriar Cementa frän ett långtgående ansvar. Men jag har
velat säga att företaget samtidigt i detta läge har fått klart för sig att
samhället ställer detta anspråk och att föreiagel i någon mån söker motsvara
det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tycker som sagt att det är rimligt atl man nu avvaktar de
erfarenheter som vi fär av den här formen av inflytande och kontroll. Det är
det mest långtgående inflytande i ett företag som vi har, bortsett från företag
där vi är helägare eller hälftendelägare. Det är av utom­ordentligt intresse
också när det gäller att välja i framtiden. Vi har an­ledning att räkna med
vidgad samhälleligt företagsengagemang för fram­tiden. Det är inte bara min
tro, det är min politiska uppfattning atl ul­vecklingen erbjuder för atl inte
säga inbjuder till sådant engagemang i åtskilliga sammanhang för att vi skall
kunna klara full sysselsättning, tryggad inkomsi, fortsatta framsteg och
välstånd för vårt land. Men vi skatt vara försiktiga och inte ta på oss alltför
mycket utan steg för steg gå vidare. Jag kommer tillbaka till det angelägna i
alt nu ägna upp­märksamhet ät omfattande basindustriella engagemang, där både
kapital och människors kunskaper kommer att engageras för att utveckla dessa
väsentliga områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
avvaktan pä resultatet av ett sådant arbete måste vi följa utvecklingen i
åtskilliga branscher - i vissa fall bistå industrier oberoende av ägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i vissa fatt se titt att
vi flr längre gående inflytande och kontakt med verksamheterna från statens
sida, och inte minst att bereda de anställda sådana möjligheter att de kan
påverka utvecklingen i de företag där de är engagerade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är nog rädd för alt vi kommer att ställas inför åtskilliga struk­turproblem
även framöver, att den tiden inte är förbi, att vi kommer atl möta svårigheter
inom många branscher, att nedläggningar hotar. Vi skall försöka utveckla en
teknik frän samhällets sida för att i så god tid som möjligt komma in i de
diskussionerna för att kunna möta svå­righeterna när de uppenbarar sig i
stället för att vi bara skall komma in i efterhand. Här görs ett försök. Låt
oss se vilket resultat vi kommer till!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
förstatligande av Industri AB Euroc, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr OLSSON i Stockholm
(vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Lät mig ta upp några saker som industriministern här har talat om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
hotet om den nedläggning som kommer först 1978 menar industriministern att jag
skulle ha uttryckt mig som om nedläggningen skulle ske i morgon. Det var kanske
i så fall en missuppfattning av vad jag sade. Men onekligen är de som bor i
Hällekis väldigt oroade och räknar med den här nedläggningen. Att säga att
fabriken försvinner 1978 är också ett ganska bra sätt att strypa ned en bygd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
industriministern förra året svarade på en ungefär likatydande in­terpellation
sade han dessutom:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Beträffande
de anställdas situation i Hällekis har jag erfarit att inga friställningar blir
aktuella i Hällekis enligt den utredning som nyligen lagts fram om samköming
mellan Gullhögen och Hällekis.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är alltså en förskjutning som skett, och man är vät inte någon slor pessimist
om man tror att det kan bli ytteriigare förskjutningar i fråga om löften och
utfästelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller socialdemokratins olika vägar att styra näringslivet, sä pekar
industriministern på det han kallar för den andra vägen, inflytande och
kontroll över företagen, och säger att det är den väg man valt i
byggmaterialindustrin. Det innebär då att man nöjer sig med några sty­relseledamöter
plus att man har en mindre post aktier och anser att man därmed har
tillräckligt inflytande. Om man är nöjd med det får man ju också vara med och
bära ansvaret för nedläggningar osv. -jag menar kanske främst det moraliska
ansvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Belräffande
strukturplanen, som visar pä att det skall bli nedläggningar, fattar jag
industriministern så att man frän statens sida inte ville vara med riktigt och
ta ansvaret inför kommuner, befolkning etc, utan man skutte låta företagen
själva rationalisera och ta medel från dem. Men oavsett vad som händer och hur
företagen än bär sig ät tycks det ju vara staten, kommunerna och invånarna som
får bära ansvaret, även om man nu uppträder så ädelmodigt som Cementa tycks
göra enligt industriministerns beskrivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
förstatligande av Industri AB Euroc, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sä
ett par ord om detta att det inte är någon lysande affär alt driva
byggmaterialföretag nu för tiden och att det skulle vara en anledning till att
staten inte skall ta över. Ja, vad vi har krävt från vpk:s sida är att man
skall ta över den tunga industrin och inte små snickerier. Att man skall ta
över den tunga industrin - cement- och cementva-ruindustrin - beror ju pä den
integration som finns. Och även om man kan visa pä att det inte blir sä fela
vinster man när inom den här industrin, så har dessa företag tydligen ändå
lyckats skaffa sig ett oerhört inflytande över hela byggprocessen, frän
markägande till färdig produkt. Man skaffar sig råvaror, man gör material och
man säljer det strängt taget till sig själv eller till dotterföretag som sedan
bygger fram till färdig produkt, dvs. ett färdigt hus. Man är alltså ägare hela
vägen och gör spekulationer. I vilket led man sedan tar ut vinsterna är ju inte
alttid så intressant.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessutom
kan det invändas att under alla de lysande år som bygg­materialföretagen ändå
haft skulle man ha klippt till. Ser vi det pä ännu längre sikt är det väl inget
fel att säga att inte har aktieägarna i bygg­malerialindustrin behövt vara utan
utdelningar - de har nog fått vad de skatt ha och litet titt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tog tidigare upp detta att statsrådet Rune Johansson inte är pes­simist när det
gäller sysselsättningen och att Cementa är så väldigl positivt och upplever
sitt ansvar. Men det finns ändå inga konkreta resultat. Själva bakgrunden till
det hela är ju att här fär människorna veta att industrin skall försvinna 1978,
och så säger man att det finns goda för­utsättningar för att skaffa en
ersättningsindustri. Det svarade statsrådet förra året, men än sä länge har
ingenting hänl. Jag fär nu samma besked som gavs då, att vi skall avvakta
utvecklingen. Hur länge skall vi göra det? Vi har gjort det under alla år som
denna industri har härial, och nu skall vi lydligen fortsätta med det. Hur
länge?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr industriministern
JOHANSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Först några
ord om vad jag sade i fiol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
var vi i det läget att fusionen var klar, och avtal hade träffats som innebar
en samordning mellan Gullhögen och Cementa. Jag sade då atl i avtalet ingick
alt en strukturplan skulle utarbetas och att vi hade alt avvakta och se vad den
planen skulle ge för upplysningar. Det var i det sammanhangel som jag sade att
inga friställningar var aktuella vid sammanläggningen mellan Cementa och
Gullhögen, dvs. i samband med samkörningen mellan de två företagen. Detta var
också helt riktigt dä.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Strukturplanen
är en annan sak. Vi kunde ana oss till att det framöver kunde bli fråga om
nedläggningar, därför att den tekniska utrustningen och standarden inom Cementa
var av sådan art och karaktär att man kunde förvänta atl det kunde bli
nödvändigt att förnya och göra om hela strukturen. Nu har vi fått en plan som
visar att vår bedömning i fiol var riktig. Och, herr Olsson i Stockholm, vi kan
ställa vilka anspråk vi vill på staten som förelagsägare, men även statliga
företag måste arbeta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;effektivt och rationellt
för att framställa produkterna till lägsta koslnader. Inte minsl inom
byggnadssektorn har vi anledning att ställa krav på atl produkterna framställs
till så tåga koslnader som möjligt. Och även om vi hade tagit över
cementindustrin hade vi ställts inför uppgiften atl granska
produktionsförutsättningarna. Förmodligen hade vi då också kommit fram till
ungefär samma resultat som man gjort nu i den pre­senterade strukturplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är inte böjd för att bara säga att vi godtar den planen utan vidare. Vi har
satl in sakkunnigt folk i Cementas styrelse - Fabriksarbetare-förbundets
ordförande och en av direktörena i BPA - och sagt att de kan räkna med all den
expertis som de behöver anlita för att granska strukturplanen och dess
riktighet. Vi skatt medverka till alt de fär det. De diskussionerna har börjat
i höst. Jag upprepar allisä: Inom vilka fö­retagsområden har vi möjligheteratt
på ett så nära sätt följa utvecklingen i ell förelag? Frän statens sida har vi
knappast några sådana utomor­dentliga möjligheler på annat häll. Och då är det
väl ganska rimligl att avvakla vad delta inflytande och denna kontroll över
utvecklingen kan ge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
de representanter jag här nämnt först i höst har inträtt i verksamheten lycker
jag del är rimligl alt de får tillfälle att närmare gå in i diskussionen och
följa ulvecklingen och konslalera om de anser atl våra anspråk är
tillgodosedda. Jag har inte sagt att vi är nöjda. Jag har sagt att vi här
prövar oss fram och avvaktar resultatet av en sådan granskning. När vi har fått
större erfarenhet och kunskap skall vi pröva hela frågan igen. Och skulle det
dä visa sig att detta inte är tillräckligt - ja, då är jag beredd att diskutera
ålgärder av annan karaktär. Den möjligheten håller vi öppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
förstatligande av Industri AB Euroc, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr OLSSON i Stockholm
(vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Bara några
kommentarer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industriministern
säger att även statliga företag måsle arbeta rationellt - vilkel ju är
självklart - och han tittade alt inte minst inom bygg-nadsmaterialsektorn måste
produkterna bli billiga. Fär jag tolka indu­striministerns ord sä, atl han
menar alt de produkterna är speciellt billiga? I så fall vill jag invända all
hyresutvecklingen visar pä något helt annat. Monopolen inom
byggmaterialindustrin har tvärtom lett til) höga priser och höga hyror. Att
hänvisa till att man måste ha prival företagsamhet för alt pressa kosinaderna
är därför, såvitt jag förstår, inte särskilt gångbart närdet gäller
byggmaterial. Ochjag tror att jag har majoriteten av landets hyresgäster bakom
mig när jag säger det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill inte bestrida all privata förelag kan vara rationella. Frågan är bara var
vinsterna hamnar: om de genom produkten kommer kon­sumenterna till godo eller
om aktieägarna tar hand om dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industriministern
redogjorde återigen för det inflytande som staten har i Cementa och frågade:
Inom vilkel annat område har vi så fina möjligheter att kontrollera förelagen?
Jag kan kanske inte visa på någol&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
förstatligande av Industri AB Euroc, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;annat sådant område, men
det är om något ett underbetyg till en regering som suttit vid makten i så
många år. Det är ell underbetyg lill regeringen att den inte skaffat sig ett
bättre grepp om och ett större inflytande över företagen. Jag kan inte se det
på annat sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
industriministern JOHANSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det är en väldig glidning i herr Olssons argumentation. Det är hopp
frän luva till tuva. Jag har talat om hur vi med ett hun­draprocentigt ägande
av företagen utvecklar vår företagspolitik. Det är klart att vi där har ett
inflytande som innebär fullständig kontroll över företagen, tillgodosedd via
bolagsstämma, styrelserepresentation, osv. Men det behöver jag väl inte stå här
och tala om. Jag ställde frågan: I vilka företag, där vi inte har ett
hundraprocentigt ägande eller är hälf­tendelägare, har vi så långtgående inflytande
och kontroll som just inom detta företag? Jag sade att detta är ett försök att
utveckla en teknik för att se till vilka resultat vi kan komma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan inte vara herr Olsson obekant att lika stor vikt som vi lägger vid statligt
företagsengagemang i ena eller andra formen, lika stor vikt tillmäter vi de
anställdas möjligheter till inflytande och påverkan i de företag i vilka de är
anställda - genom styrelserepresentation och genom företagsdemokrati. Vidare
pågår diskussioner om arbetstagarkonsulter, och vi förbereder etter, under alla
omständigheter, diskuterar en lag­stiftning om de anställdas möjligheter till
samråd i samband med fusioner osv. Här sker elt ständigt fortgående arbete av
sådan omfattning och karaktär att det inte finns något tand utanför
Öststatsområdet där sam­hället och de anställda har ett så långtgående
inflytande över förelagen som i värt land. Det kan herr Olsson inte komma
ifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är menlöst att säga att den socialdemokratiska regeringen som verkat i landel
under så många årtionden inte har kommit längre. Vi befinner oss mitt uppe i
det mest aktiva utvecklingsskede då det gäller den ekonomiska demokratin som
något demokratiskt land kan uppvisa. Det tycker jag är ett talande bevis för
vad den gemensamma arbetar­rörelsen fackligt och politiskt har åstadkommit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span lang=NO-BOK style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=NO-BOK style='font-family:Verdana'&gt;Hen OLSSON i
Stockholm (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag delar inte industriministerns uppfattning om atl vi befinner oss i
ett så aktivt demokratiseringsskede här i landet. Jag tycker att tendenserna på
många håll är de motsatta: monopolen blir större och mäktigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
måste fråga sig: Om allt detta inflytande och all denna företags­demokrati bara
leder till fler monopotbitdningar och företagsnedläggetser, är det då någon
mening med den, eller i varje fall, är den tillräcklig? Den frågan måste man
ställa sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industriministern
säger att jag hoppar frän luva till luva i min ar­gumentation. Jag vilt
replikera att industriministerns ivriga utläggning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;här i dag dä inte har
lugnat någon angående sysselsättningen i Hällekis, allra minsl dem som bor där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
6 Ang. försäljningen av svensk atomkraftsteknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr industriministern JOHANSSON erhöll ordet för
att besvara fru Hambraeus' (c) den 16 oktober framställda interpellation, nr
116, och anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Fru Hambraeus har frågat mig, om jag anser att svensk
alomkraftindustris försäljningsansträngningar utomlands är förenliga med den restriktiva
inställning till kärnkraften som riksdagens beslut den 15 maj 1973 och den
följande opinionsutvecklingen innebär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig först erinra om ordalydelsen i riksdagens beslut. I sitt av riks­dagen
godkända betänkande uttalade utskottet bl. a.: &amp;quot;Inga beslut alt bygga ut
kärnkraften ytteriigare bör fallas förrän ell nytt, allsidigt be­slutsunderlag,
innefattande bl. a. information om forskningsresultat och utvecklingstendenser,
har förelagts riksdagen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
beslut gäller uteslutande frågan om uppförande av ytler­ligare kärnkraftverk
här i landet. Riksdagen har såvitt jag kan finna inte uttalat sig i frågan om
den svenska kärnkraftindustrins export.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av fru Hambraeus' interpellation vill jag beröra frågan, hur
kontrollen av den svenska exporten av klyvbart material och nukleär ulruslning
är uppbyggd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sverige
har biträtt fördraget om icke-spridning av kärnvapen. I artikel 111:2 b
fördraget sägs att varje stat som är fördragspart förbinder sig alt icke titthandahätta
utrustning och material som har särskilt konstruerats eller iordningställts för
bearbetning, användning etter framställning av särskilt klyvbart material titt
någon icke-kärnvapenstat för fredtiga än­damål med mindre det särskilt klyvbara
materialet underkastas kontroll enligl avlal med det internationella
atomenergiorganet i Wien (lAEA).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
atomenergitagen (1956:306) krävs liltstånd av Kungl. Maj:l för utförsel av
klyvbart malerial, dvs. uran, plutonium och torium. Därjämte kan Kungl. Maj:t
föreskriva att utförsel av utrustning eller material som har särskilt
konstruerats eller iordningställts för bearbetning, användning eller
framställning av särskilt klyvbart material inte fär äga rum utan tittstånd av
Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t beslämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
industridepartementet utarbetas för närvarande en kungörelse som närmare anger
vad utförselkontrollen skall omfatta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
villkor för tillstånd till export av klyvbart material eller viss nuk­leär
ulruslning krävs att importlandet godtar kontroll av del klyvbara materialet
eller av sådant klyvbart material som framkommer eller be­arbetas med hjälp av
utrustningen i fråga. Detta gäller dock inte vid export till de fem
kärnvapenmakterna, som inte är underkastade kontroll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
försäljningen av svensk atom­kraftsteknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
försäljningen av svensk atom­kraftsteknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enligt fördraget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Läget
är således i korthet följande. Vi tillverkar kärnkraftverk och viss nukleär
utrustning i landel. Vid export förvissar vi oss om atl materialet och
utrustningen endast används för fredliga ändamål. Andra exportör-länder
tillämpar motsvarande regler enligt ingångna internationella över­enskommelser.
Vid de förhandlingar som den svenska reaktorinduslrin för med kunder i andra
länder framhålls atl I AEA-kontroll av det klyvbara materiatet i enlighel med
icke-spridningsfördragets bestämmelser ulgör ett absolut villkor för att avslut
skall kunna träffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
del jag nu har sagt framgår att vi vid exporlaffärer med klyvbart material och
utrustning för kärnkraftverk noga ser till all vi följer våra förpliktelser
enligt internationella överenskommelser. Någon annan grund för restriktioner
för sädana exportaffärer finns enligt regeringens åsikt inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru HAMBRAEUS (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
latman! Jag ber att få tacka herr industriministern för svaret på min interpellation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
delta svar tonar bilden fram av en handlingsföriamad regering, som inte vill gå
längre när det gäller att arbeta för fred och mot atombombs­spridning än de
bräckliga internationella överenskommelserna tvingar dem till och inte vilt ta
ett större ansvar för medborgarnas trygghet än årsgamla riksdagsbeslut tvingar
dem till. I själva verket är det ju re­geringen som har resurserna att
systematiskt skaffa fram de fakta som behövs för att ta nya initiativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
RIFO:s studiegrupp Synpunkter pä vägar lill ett nytt kulturmönster talade Sven
Lindqvist om Sveriges nuvarande dubbelroll, hur det finns motsägelser i vårt
sätt att agera internationellt. Jag tycker att följande är ännu ett exempel:
Inga Thorsson och Alva Myrdal före henne har skaffai Sverige anseende som en
nation som gör alll vad den förmår för nedrustning och för att stoppa
spridningen av atomvapen. Men sam­tidigt ligger vårt industridepartement så
lågt som möjligt och ser inte någon annan grund för restriktioner för
atomkraftexporlaffärer än all vi följerde internationella överenskommelser som
vi i andra sammanhang anser olillräckliga!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industriministern
säger att han inte kan finna att riksdagen har ullalat sig i fråga om den
svenska kärnkraftsindustrins export. Detta innebär en så snäv tolkning som
möjligt av riksdagsbeslutet den 15 maj 1973.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sill av riksdagen godkända betänkande nr 49 år 1973 behandlar nä­ringsulskollet
förutom riskerna i samband med avfallet frän kärnkraft­verk också frågan om
riskerna för militärt utnyttjande av kärnkraftslek-niken. Utskottet framhöll på
s. 18 och 19:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;En
andra fråga som internationellt blivit föremål för en omfattande deball är
riskerna för militärt utnyttjande av kärnkraftstekniken. Enligt många kritiker
är del förenat med betydande risker all sprida den civila användningen av
atomkraften. Kunskaperna på detta område anses näm-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ligen med lätthet kunna
omsättas i framställning av kärnvapen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn lill dels denna risk, dels andra risker med kärnkraften drog ulskottel
följande slutsats:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Utskottet
anser sig sakna lillräckligl underiag för ett bestämt ställ­ningslagande i
denna fråga. Den kritik som framförts mot satsningen på kärnenergin är dock så
allvariig, att den tills vägande motbevisning kunnal förebringas eller tills
tekniken vidareutvecklats inte får förbigås.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare uttalade utskottet
som industriministern påpekar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Inga
beslut all bygga ut kärnkraften ytteriigare bör fattas förrän elt nytt,
allsidigt besluisunderiag, innefattande bl. a. information om forsk­ningsresultat
och utvecklingstendenser, har förelagts riksdagen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
hade inte behövts mycket av god vilja för att av detta riksdagsbeslut kunna
läsa ut en uppmaning att avvakta med all sorts kärnkraftsarbete och målmedvetet
verka för att fä fram kunskap om alternativ titt kärn­kraft. I stället har
regeringen valt atl tolka beslutet så att del bara gällde om vi skall ha
kärnkraftsutbyggnad utöver det nu aktuella programmet. Ja, man har tolkat del
på ett så snävt sätt att ingen inskränkning behöver göras alls i det pågående
snabba utbyggnadsprogrammei av kärnkraften. Man arbetar och planerar vidare som
om ingenting hade hänt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
lägger t. o. m. fram proposilioner om försörjning med kärn­bränsle för
ålskilliga årtionden framåt också för ännu inte beslutade kärn­kraftsaggregat,
senast i propositionen 170 i år beträffande Svensk kärn­bränsleförsörjnings AB.
Regeringen vitt här alt vi skatt satsa 800 miljoner kronor för all bl.a. bidra
till alt USA skall kunna bygga anriksanläggningar för kärnkraflsbränsle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
har dock tillsatt mänga utredningar med anledning av riks­dagsbeslutet, men
dessa har fått domineras av kraftindustrins intressen och regeringen har vägrat
att ställa tillräckligt mycket resurser till för­fogande för dem som skulle
kunna poängtera möjlighelerna och sättet all undvika kärnkraften. Trots
upprepade anmodanden från näringsut­skottet vägrar energiprognosutredningen att
också se på den prakliska innebörden och genomförbarheten av ett s. k.
nollallernativ, dvs. ell läge med icke ökande energikonsumtion. Dessa
uppmaningar finns i närings-utskollds belänkande nr 49 s. 15 och nr 71 s. 5 år
1973. Det är närmast skandal alt inte denna fråga har utretts ordentligt inför
det beslut som riksdagen skall fatta om energipolitiken våren 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
riksdagsbeslutet i maj 1973 har ätskittigl hänt som gör det önsk­värt att
stoppa att kärnkraft i landet sä fort som möjligt. Man ifrågasätter t. o. m.
kärnkraftens ekonomi och effektivitet. På kort sikl innebär inte kärnkraften
heller någon som helst oljebesparing.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Belräffande riskerna vill
jag framhålla följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det första har ingenting framkommit som kan verka lugnande när det gäller
kärnkraftverkens säkerhei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
del andra kan man konstatera att avfallsfrågan inte är löst. Inte ens
upparbetningsanläggningarna tycks fungera. I USA fungerar för när­varande ingen
upparbetningsanläggning. Eurochemics anläggning i Bel-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
försäljningen av svensk atom­kraftsteknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
försäljningen av svensk atom­kraftsteknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gien, där Sverige är
delägare, har fått stängas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det tredje har människorna blivit medvetna om riskerna och rea­gerar mol att
ivingas ta sädana utan att det ens tycks vara några fördelar med dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det fiärde växer det fram en allt starkare opinion i värt land och i hela
väriden mot att vår generation skulle ha rätt att bestämma risker för kommande generationer
som de måste klara av antingen de kan eller vill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det femte blir medvetenheten allt starkare om det unika i riskerna med
radioaktivitet. Det finns stor fara för att radioaktiviteten åstadkom­mer
cancer och fosterskador och genetiska skador utan att vi märker det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kärnkraften
är alltså ingen lösning av vår energiförsörjningsfråga, var­ken på kort eller
lång sikt. Kärnkraften hindrar oss däremot från att i tid bygga upp den
långsiktiga lösningen. Om allt kapital, såsom för närvarande sker, koncentreras
till kärnkraften finns det inte utrymme för de alternativ som skulle kunna ge
oss energiförsörjning både nu och i framtiden. Dä finns det inte heller pengar
nog lill investeringar i industri och hushåll för energibesparing. Och man
kommer att vara mån om att hälla efterfrågan uppe när det gäller den energi som
kärnkraftverken beräknas leverera och på grund härav obenägen alt stimulera
efterfrågan på alternativ energiteknik, vilken också skutte innebära en
besparing av energi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annoriunda teknik skulle ge många nya och intressanta arbets­uppgifter inom vår
nuvarande industri. SAAB skutte t. ex. kunna börja bygga vindkraftverk i stor
skata, både små och stora kraftverk. Bilin­dustrin som i hela väriden möter
stora problem - även i de länder som fortsätter att bygga ut kärnkraften -
skulle kunna börja bygga värme­pumpar, något som Vattenfall nu sent om sider
börial intressera sig för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sådan teknik, som alltså även innebär en lägre energianvändning, skulle göra
oss oberoende av oljan, antagligen fortare än vad kärnkrafts-förespråkarna
hoppas på vid användning av kärnkraft. En sådan teknik skulle också vara
lämplig atl exportera till andra länder. Den skulle in­nebära att man inte
behöver utbilda en speciell sorts tekniker för att klara de fruktansvärda
riskerna med kärnkraften. Den skulle säkeriigen också vara mycket lättare atl
förena med många länders traditioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är alltså myckel som talar för atl riksdagen stoppar kärnkraften i år. Ett
nedbantat kärnkraftsprogram - någol som har föreslagits i de­batten -
omfattande de kraftverk som inte uttryckligen förbjudits av riksdagen kräver
nog export för att man skall kunna behålla den kunniga personalen inom
alomkraftsinduslrin. Del skutte betyda att vi utomlands försöker sälja det som
vi själva inte tror pä. Anser industriministern att del är rätt all sälja en
teknik som vi stoppar i vårt egel land därför alt den är för riskfylld?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redan
riksdagsbeslutet 1973 tog upp den ofrånkomliga kopplingen mel­lan atomkraft och
atombomber. Mycket har hänl sedan dess. Indiens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atomsprängning har väckt
oro i vida kretsar. FN:s atomenergiorgan IAEA överväger frågan om del är
förenligt med dess ansträngningar att arbeta för fred alt samlidigl göra reklam
för den s. k. fredliga atomkraften. SIPRI - det inlernalionella
fredsforskningsinstilutet i Slockholm - varnar för det tydliga sambandet mellan
den krigiska och fredliga användningen av atomteknik och för riskerna med
produktionen av alltmer plutonium som del blir alll svårare alt kontrollera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industriministern
säger i svaret: &amp;quot;Vid export förvissar vi oss om att materialet och
utrustningen endast används för fredtiga ändamål.&amp;quot; Hur är det möjligt att
förvissa sig om en sådan sak. I Canada trodde man anlagligen all man hade
förvissat sig om det när man sålde sin kärn-kraftsieknik till Indien. Som
utrikesministern påpekade här förra fredagen kan den nu befinlliga
internationella kontrollen bara registrera och anmäla överträdelser när sådana
sker, men den har ingen möjlighet att förhindra att de sker. Dessutom kan vi,
såvitt jag förslär, aldrig kontrollera hur man använder de kunskaper som vår
fredliga utrustning ger. Dessa kun­skaper kan också användas för
vapenframstättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag ber alt fä ställa tvä följdfrågor lill herr industrimi­nistern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Anser industriministern all det är rätt atl
exportera något som vi finner för riskabelt att använda i vårt eget tand?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hur kan vi förvissa oss om att det atommaterial och
den teknik vi exporterar endast används för fredliga ändamål?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
försäljningen av svensk atom­kraftsteknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=NO-BOK style='font-family:Verdana'&gt;Hen WIJKMAN
(m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
internationella kontrollen av det klyvbara materialet och den civila
kärnkraften som sådan är ett utomordentligt angeläget problem som vi måste
lösa. Jag vill klart påstå att bland de risker och nackdelar med den civila
kärnkraften som diskuteras är just de inter­nationella problemen de allt
överskuggande. Det är dessa problem som verkligen är stora i framtiden och där
vi i dag inte har fått fram praktiska lösningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
Hambraeus sade att avfallsfrågorna över huvud taget inte har fått någon teknisk
lösning. Jag vill påstå, efter ett långvarigt arbeie i den s. k.
AKA-utredningen, att del finns lösningar. Några tekniska problem bör del inte
vara atl förvara själva avfallet, men där kvarstår naturiigtvis hela frågan om
pluloniumproduktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har, herr latman, ett omfattande problem redan i dag, vilket mänga glömmer bort
i debatten när det gäller klyvbart material. Som fru Ham­braeus konstaterade
finns del ell antal kärnvapennationer, dit man väl får räkna även Indien efter
deras s. k. fredliga sprängning i våras. Från deras kärnvapenprov kommer mycket
stora mängder avfall, framför allt plutonium. Plutonium som nalurtiglvis kan
återanvändas och som ulgör en allvariig fara rent potentiellt. Hur stora dessa
mängder kan vara är mycket svårt all säga, men atl det rör sig om åtskilliga
hundratusen kubikmeter, förvarade på olika ställen i Europa, Sovjetunionen och
Ame-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
försäljningen av svensk atom­kraftsteknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rika är uppenbart. Denna
lagring har dessulom under både 1950- och 1960-talen varit bristfällig - del
har rapporter utvisat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
visar hur litet observant man har varit belräffande dessa problem så länge det
gällde kärnvapenproduktionen. Där finns alltså i dag en stor mängd radioaktivt
avfall, framför allt plutonium, som under mänga år framåt, även om den civila
kärnkraften expanderar, kommer all över­stiga avfallet från civil kärnkraft i
total mängd. Men det är nalurtiglvis, herr talman, obestridligt så att då det
fredliga utnyttjandet av kärnkraften utvecklas och expanderar så ökar även
mängden klyvbart material.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill nu säga att det är felaktigt atl inbilla människorna i delta land att det
finns en direkt och nödvändig koppling mellan civil kärnkraft och kärnvapen.
Att framställa kärnladdningar från det reaklorptulonium som produceras är
visserligen teoretiskt möjligt men i praktiken utom­ordentligt svårt. Jag vitt
hänvisa till den utredning som försvarels forsk­ningsanstalt har gjort nyligen
och där man myckel ingående studerat dessa olika problem. Om man vill
framställa en kärnladdning är det teo­retiskt möjligt med reaktorplutoniet men
knappasl praktiskt genomför­bart. Det finns enligt FOA dess värre enklare vägar
att gä. Här vill jag, fru Hambraeus, framför allt peka på de uppgifter som
kommit om relativt små anläggningar, där man med ganska små resurser kan ta
fram del uran man vilt för direkt vapenframställning. De sägs existera pä fiera
ställen redan i dag i Mellanöstern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Med detta vill jag ha sagt alt kärnvapenframslällning redan i dag är
ett allvariigt problem för oss och atl det är livsviktigt att den
internationella kontrollmekanismen utvecklas. Men jag lycker att det är
missvisande att göra en automatisk koppling mellan det plu­tonium sorn
reaktorerna producerar och en eventuell framlida vapen-framställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är nalurtigtvis ändå allvariigt nog med plutoniet. Det är extremt giftigt, det
vet vi, och det är klart all elt illegalt innehav av plutonium i sig innebär en
terrorrisk för ett samhälle, ett utpressningsvapen som skulle kunna vara mycket
effektivt. Samtidigt skall man vara medveten om alt det är ett mycket svårt
ämne att handskas med. Det är inte bara att ta med sig plutonium hem i köket,
som det ibland verkar. Men det är angeläget att vi får till stånd den
internationella kontroll som både industriministern och fru Hambraeus var inne
på. Där kan vi väl vara helt överens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vitt speciellt apostrofera det arbete som Inga Thorsson gör i FN-organet vid
nedruslningsförhandlingarna i Geneve. Det är ett utomor­dentligt angeläget
arbete. Hela denna fråga har ytterst med icke-sprid­ningsavtalel att göra.
Stormakterna har nalurtigtvis ett utomordentligt stort ansvar. Sä länge vi inte
fär notabla framgångar i försöken all begränsa kapprustningen mellan
stormakterna på detta område och sä länge Frank­rike, Kina och Indien vägrar
alt acceptera begränsningar lär vi inte heller fä den stora acceptans av
avtalet som krävs av en mängd nalioner i väriden i dag, där vi på flertalet
håll har politiska regimer som inger&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;farhågor och där vi har
instabilitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allt
detta rör primärt en utveckling utanför Sverige. Därför är del svårt för oss
här hemma, trots de goda kontrollregler som häller pä alt skapas och det
konlrollavial som är på gång mellan Sverige och lAEA, att direkt påverka
utvecklingen. Kontrollen måste primärt gälla skydd av anläggningarna,
transporterna av klyvbart material samt även regler för hur de internationella
kontrollmyndigheterna skall kunna gå in och inspektera befintliga anläggningar.
Det måste också, menar jag, finnas noggranna föreskrifter om personalens
utbildning m. m. och del måste finnas ett effektivt informationssystem för hur
den enskilda kärnkraft­anläggningen på ett effektivt sätt skall informera det
internationella kon­trollorganet om vart del klyvbara materialet tar vägen, hur
det hanteras och används.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
kontrollmekanismer fungerar inte tillfredsställande i dag. Det finns alltför
mänga nationer som inte har anslutit sig titt NTP-fördraget, och det är nu en
huvuduppgift för oss atl på olika sätt försöka skynda pä denna anslutning. Här
måste vi trycka pä och agera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill avsluta med atl komplettera den frågearsenal som fru Hambraeus
hade med en något annoriunda fråga. Det räcker inte, menar jag, med dessa
kontrotlregler - vi måsle ha någon form av sanklionsregler också. Vad hjälper
del att vi i sinom tid, när elt siörre anlal nationer har anslutit sig, sitter
i Wien och konstaterar att en viss mängd klyvbart material har kommit på
avvägar? Vi måste också ha tillgång till sanktionsregler frän del
internationella kontrollorganet som upplevs som allvarliga pä sikt för att
dessa kontrollregler verkligen skall efterievas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
försäljningen av svensk atom­kraftsteknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr industriministern
JOHANSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag skall svara direkl pä de tvä frågor som fru Hambraeus ställde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Belräffande
den första frågan, om jag anser att de risker som föreligger inte är av den
arten alt vi bör avstå från att exportera kärnkraftverk som vi själva har
stoppat, vill jag säga att fru Hambraeus lever titel före sin lid. Vi har ännu
inte stoppat arbetet med våra kärnkraftanlägg­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
Hambraeus kan ju ändå inte vara ovetande om alt den debatt som förs i vinter,
grundad på utredningsmotivet och sakkunnigutlåtan­den, och de studier som
bedrivs i studiecirklar och rådslagsgrupper skall ge oss en mätning på
opinionen och bilda underiag för del slutliga ställ­ningstagandet i frågan om
ulbyggnad av kärnkraften i vårt eget land. Det har ännu inte skett något i
fråga om ställningstagandet till de på­gående arbetena i landet som ger oss
anledning att stoppa verksamheten i de förelag som arbetar med kärnkraft och
som har rätt all konkurrera och tävla pä den internationella marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Menar
fru Hambraeus att vi nu omedelbart skulle avbryta vår export till Finland av
det kärnkraftverk som ASEA-Alom. bygger där och som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
försäljningen av svensk atom­kraftsteknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är den första
beställningen utanför vårt lands gränser? Det vore ju elt avtalsbrott, och vi
fick väl se vad det skulle innebära. Renl praktiskt kan jag länka mig att man
från den finska regeringens och den finska beställarens sida skulle vända sig
till Sovjetunionen med motsvarande beställning och få den utförd sä småningom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har medgivit att ASEA-Alom är med i förhandlingar och eventuellt lägger ut en
offert i Iran. Tidigare härden tyska kärnkraftsindustrin med den tyska
regeringens medgivande tagit emot beställningar på atl bygga - om jag är
riktigt underrättad - två reaktorer i Iran. ASEA-Alom har tillfrågats om man
vitt komma in med en offert och detta i konkurrensen med framför allt franska
och tyska kärnkraftsindustrier om ytlerligare tvä reaktorer. Det är klart all
vi kan dra oss ur delta. Dä får man en konkurrent mindre i Iran och det blir
mera fritt fram för tysk och fransk kärnkraftsindustri. Det är ungefäriigen det
vi skulle uppnå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Parallellt
med detta har vi inte invänt emol att ASEA-Alom får ta upp överiäggningar med
Nordkorea som också har vänt sig lill den svens­ka industrin. Hur det kommer att
gå med detta vet vi i dag ingeniing om. Men det vore helt felaktigt att, frän
den utgångspunkt som fru Ham­braeus använde sig av, säga att vi själva skulle
ha stoppat ulbyggnaden och att vi därför skulle bestämma oss för atl omedelbart
avbryta of-fertgivning och konkurrens på den internationella marknaden.
Regering­en följer gällande lag och förordning, och del är från den
slåndpunklen som jag har deklarerat att svensk industri tills vidare dellar i
konkurrensen om byggande av kärnkraftverk utanför landels gränser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Belräffande
den andra frågan - hur vi förvissar oss om att användningen kommer atl inriktas
på fredliga ändamål - sä vill jag framhålla alt vi ställer anspråk på att
vederbörande tand godtar de internationella avlal och förpliktelser som gäller.
Parallellt med delta - och där understryker jag bara vad inte minst herr
Wijkman här talat om - arbetar vi i de internationella sammanhangen, fru Inga
Thorsson i FN, statsministern vid sina besök i Canada och i andra länder, med
att få fram längre gående överenskommelser om en övervakning av framför allt
plutoniumhan-leringen. De ansträngningarna skall vi självfallet enträget
fortsätta med. Jag tror del är utomordentligt viktigt för att eliminera de
eventuella risker som kan förekomma att man använder i delta fall plutonium i
krigiskt syfte eller för terrordåd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
Hambraeus började med atl tala om en handlingsföriamad regering. Det tycks
finnas så mycket mer handlingskraft hos centern, som nu ställer anspråk på att
vi omedelbart, om jag förstått centerpartiledaren räll, skall avbryta byggandet
av de kärnkraftverk som är beslutade och stoppa dem som kommit i gång. Det hade
självfallet varit intressant om herr Fälldin i så fall i sammanhanget tagit upp
frågan om hur vi inom de närmaste åren skall klara energiförsörjningen för den
industri som är i verksamhet och för den industri som planerar en utbyggnad i
syfte att skapa sysselsättning och inkomster ät vårt lands befolkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag vågar i likhet med
herr Wijkman hävda att den kortsiktiga av-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fallshanteringsfrågan är
löst. Med de avtal som Oskarshamnsverket har träffat med det engelska företaget
har man löst problemet för tiden fram till 1980. Värt kärnkraftbolag förhandlar
med ett internationellt företag för de kärnkraftverk som nu kommer att sättas i
gäng. AKA-utredningen arbetar med den långsiktiga lösningen av problemet. Man
har sä långt jag kan förstå en skiss till en mera definitiv lösning av frågan
om den slutgiltiga förvaringen av avfallet. Det finns ingenting, säger AKA-ut­redningen
enhälligt, som motsäger att vi kan klara avfallshanterings­problemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
Hambraeus talar om riskerna. Vi underskattar inte riskerna, fru Hambraeus.
Riskerna kan föreligga, och det ger oss anledning att sä långt det över huvud
taget är möjligt söka bygga upp ett säkerhetssystem som eliminerar
riskproblemen. Jag vågar hävda alt den erfarenhet som vi hittills har visar på
att detta är möjligt att klara. Fru Hambraeus arbetar med hypoteser om risker.
Tekniskt är det rimligt att göra så. Det kan finnas ett riskproblem. Men vi vet
att kärnkraftverk hittills har varit i verksamhet 20-25 är, och man har alltså
erfarenhet av drift och han­teringen av avfall. Vi arbetar alltså inte bara med
hypoteser i det här sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
läser i en skrift. Nyheter från Sovjetunionen, en artikel om jubileum för
kärnkraftverk: I är är det 20 år sedan kärnkraftverket i Obninsk togs i drift.
- Jag skall inte läsa mer; jag bara noterar att man där högtidtighöll 20 års
drift och vad den betytt för landets energiförsörjning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är därför jag skulle vilja ha in litet mer av allvar och realism i den här
debatten - så att inte enbart känslorna rusar i väg utan man försöker se lill
vad det är som skett, vad det är för problem som vi slälls inför. De är stora,
det skall vi vara medvetna om, och vi skall se till att vi kan lösa dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har alltså skärpta, långtgående säkerhetskrav och anspråk, som in­nebär att den
minsta störning vid uppkörningen av de svenska kärn­kraftverken nödvändiggör
att de stängs. Men sä långt vi har kunnat kon­trollera har ingen av de
störningar som föranlett stopp i kärnkraftverken inneburit någon som helst risk
för radioaktiv spridning, fara för om­givningen eller för personalen som varit
sysselsatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är med delta som bakgrund man har anledning att ställa in frågan i det totala
energiförsöriningssammanhanget. Är del här en av vägarna att klara vår
energiförsörjning för framtiden? Det är den mycket allvariiga frågan som vi
studerar och diskuterar; det är för att fl svar på den som vi har engagerat
kanske 70 000-100 000 människor i studiecirklar, råd­slagsgrupper. Vi har bett
dem att delge oss de resultat de kommer fram lill i sina studier - parallellt
med att vi själva söker bilda oss en upp­fattning, grundad pä det sakmaterial
som presenteras från utredningar, i symposier osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
det då inte rimligt att vi avvaktar resultatet av dessa våra gemen­samma
studier, diskussioner och opinionstestningar innan vi är färdiga med vår
ståndpunkt? Skall vi inte göra det innan vi är beredda att säga &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11  Riksdagens protokoll 1974. Nr
130-131&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
försäljningen av svensk atom­kraftsteknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
försäljningen av svensk atom­kraftsteknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;162&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att de beslut är felaktiga
som riksdagen har fattat, inte i denna lokal, herr talman, men som den svenska
riksdagen har fattat sedan 1956 och framöver titt de beslut som innebär att vi
nu planerar för och bygger elva kärnkraftreaktorer? Skall vi inte avvakta
resultaten innan vi är be­redda atl säga att vi slopar allt detta, därför alt
vi räknar med atl del hypotetiskt finns en risk, som i dag inte är mätbar men
som vi tror finns? Mänga säger: Vi kan klara riskproblemen; vi har erfarenhei
från 20-25 års verksamhet med de kommersiella kärnkraflreaklorerna; vi har
erfarenhei av avfallshantering frän militära anläggningar. Den hantering­en har
inte alltid varit välskött, men den erfarenhei man har vunnit har gett ökade
förutsättningar att klara de problem som kan uppstå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
vore rimligt om den som i dag säger atl vi omedelbart skall stoppa
kärnkraftverken talar om att 10 000 personer i dag är sysselsatta med
byggverksamheten och med anläggningsarbeten i den industri som ar­betar med
kärnkraftverken. Jag riktar inte beskyllningar mot någon utan säger bara att
det vore rimligt, alt innan man slungar ut påståenden om all man är beredd att
omedelbart stoppa allt delta gjorde klart, vilka konsekvenserna skutte bli för
dem som är sysselsatta på områdei. Del är, som jag sagl, 10 000 direkl
sysselsatta, och indirekt berörs åtskilligt fler. Kostnaderna för den
hittillsvarande verksamheten uppgår till 11 ä 12 miljarder kronor. Nu skulle vi
bara säga att de beslut som fattats om denna verksamhet kommit titt därför atl
vi var okunniga och inte visste vad vi gjorde - nu skulle vi vela det. Det är
en säkerhei i attityden som är litet - jag vill gärna säga det - skrämmande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är väl också rimligt atl man ställer sig frågan: Vad är alternativen i fråga om
energiförsörjningen? Vi har exempelvis inom skogsinduslrin önskemål om en
utbyggnad av förädlingsverksamheten. Vi har räknat fram atl det, vid bifall
till de ansökningar om koncession för ulbyggnad enbart inom skogsindustrin som
för närvarande föreligger till avgörande, skulle krävas en netloökning av
energiproduktionen på drygt 9 miljarder kWh, sedan vi tagit hänsyn till
tillskottet av energi som skogsinduslrin själv förmår generera. Siffran 9
miljarder kWh kanske inte säger så myck­et, men lål mig ge en bild av vad delta
skulle innebära. Vi kan få fram ca 9 miljarder kWh genom att bygga ut
Kalixälven och Torneälven lill deras hela effekl. Vi kan alternativt bygga tvä
ytterligare reaktorer i Fors­mark med en kapacitet av ca 900 MW vardera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan naturiigtvis säga atl vi skatt avslå från alt bygga dessa två kärnreaklorer
och i stället bygga ul älvarna. På det sället skulle vi alltså kunna lillgodose
skogsindustrins aktuella invesleringsanspråk. Men när vi har byggt ul dessa
älvar har vi tagit vara pä åtskilligt av de vatien-kraftsresurser som återstår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
tiotal av de stora svenska förelagen har glädjande nog långtgående
investeringsprogram. LM Ericsson har häromdagen presenterat ell så­dant, som
jag skulle tro innebär en investering på ca 1 1/2 miljard och som kommer att ge
sysselsättning för 2 000 ä 3 000 människor. SAAB-Scania arbetar med en
motsvarande plan och Fagersta, Uddeholm och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SKF har presenterat
investeringsplaner för belopp som överstiger mil­jarden. Alla dessa planer
avser den närmaste femårsperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skutte länka mig att den utbyggnaden kommar atl kräva energi motsvarande
åtskilliga miljarder kilowattimmar. Det är ganska rimligt om den svenska
industrin i det läge där den tar ställning till planerna nu ställer frågan: Kan
vi få garantier för att den energi som behövs för att vi skatt klara den
industriutbyggnad vi är beredda att göra kommer att slå titt förfogande?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är en fråga som inte heller fru Hambraeus, eller herr Fälldin som
centerpartiets ledare, kan vifta bort med hänvisning till att den inte spelar
någon rott. Vi kan bygga ut vindkraften eller kanske solenergin och vi kan öka
våra forskningsanslag på de områdena. Det skall vi göra, ty vi behöver också
det. Men vi kan inte räkna med att dessa möjligheter ligger bakom hörnet och
att det är pä dem som vi skall kunna grunda våra besked till industrin om att
den kan bygga ut och effeklivisera sina verksamheter för atl skapa
sysselsättning åt människorna, trygghet för deras försörjning och möjligheter
Ull ett rimligt välstånd i vårt tand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ni
kommer inte förbi de här frågorna, och ni kommer heller inte förbi att ge
besked titt de svenska medborgarna om hur försörjningsproblemen beträffande
energin skall klaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
kommer att behöva vända oss till det svenska folket, till indu­strierna, titt
våra myndigheter och säga: Ni måste vara med och spara energi! Det är en
förhoppning som vi har att efter kanske 15 är med avtagande ökningstakt komma
fram titt ett nolläge. Det trorjag är möjligt atl klara. Jag tror också pä
svenska folkets beredvillighet att medverka. Men den som i dag går ut och säger
att vi skulle kunna komma ner titt ingen ökning nästa år vet inte riktigt vad
han talar om; det har jag anledning att konstatera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
Hambraeus har ondgjort sig över att vi inte utreder frågan om ett
nollallernativ. Vi har begärt av energiprognosutredningen att den skall utreda
lägre alternativ än vad som ligger i en spontan utveckling. Ul­redningen har
kommit fram till att vi skulle kunna gå ner till 2 procents ökning de närmaste
åren och efter 1985 komma något lägre, och den har angett vad det kommer att
innebära i form av besparingsansträng­ningar och alternativa lösningar. Jag
tycker att det är en rimlig utgångs­punkt för diskussionen: Hur långt klarar vi
det? Och jag har personligen sagt att det är möjligt att vi kan pressa oss
ytteriigare något under vad energiprognosutredningen har ställt upp som mål; vi
får se till vilket resultat vi kommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;All
delta kommer att kräva en långtgående omställning av värt sam­hälle har jag
förklarat i ålskilliga sammanhang, och upprepar det. Det kommer att krävas mer
av planmässighet, mer av styrningsmöjligheter för samhällel för att vi skall
klara den uppgiften. Jag hoppas alt också anhängarna av de fria
marknadskrafternas spel skall vilja della i de an­strängningarna, för de kommer
att behövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag har ingen
färdig, slutgiltig ståndpunkl. Regeringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
försäljningen av svensk atom­kraftsteknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
försäljningen av svensk atom­kraftsteknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommer till våren att
presentera den uppfattning som vi har kommit fram till efter överväganden,
efter studier, efter testning av opinionen, så långt vi har kunnat bedöma.
Därför skall vi också försöka avhälla oss ifrån att nu tillkännage en mera
slutgiltig ståndpunkt. Det vore en meningslös uppfordran till alla de 10
000-tals människor som är enga­gerade i uppgiften att deklarera sin mening, om
vi skutte säga alt vi redan är klara, för det är vi inte. Jag tycker att den
här attityden skulle kunna vara ganska klädsam också för centerpartiets
vidkommande; jag hoppas att jag inte dä begär för mycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru HAMBRAEUS (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Industriministern påpekade all regeringen har begärt att
energiprognosutredningen skall undersöka ett lägre alternativ än den spontana
utvecklingens. Riksdagen har uttryckligen sagt atl den förut­sätter att
energiprognosutredningen utreder ett nollallernativ. Jag tycker det är
egendomligt att inte regeringen följer en sä tydtig och klar önskan frän
riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industriministern
tog upp frågan om att ändra mening när det gäller kärnkraften. Det skulle vara
egendomligt pä något säll att man kunde byta uppfallning från 1956. Jag tycker
att del verkligen inte är någon skam att ändra sin inställning på de här åren,
då så otroligt mycket nytt har kommit fram. 1956 visste ingen vad kärnkraften
skutte komma atl innebära. Riksdagen fattade ett beslut om att salsa pä den i
god tro. Sedan dess har ju så otroligt mycket kommii fram som gör atl det finns
alla skäl att ompröva sin inställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industriministern
talar om att del här finns en lång erfarenhet, och han lar upp erfarenheten
frän Ryssland. Det finns också erfarenhet från USA och del övriga Europa i
fråga om kärnkraftverk. Han säger att erfarenheten visar att det har gått bra
och atl riskerna allisä är hypotetiska. Del är ell konstigt sätt, tycker jag,
alt använda ordet hypotetisk. Alla är överens om alt här finns risker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
har våra tekniker varit mycket skickliga att bemästra dessa risker hittills.
Man är helt övertygad om atl riskerna är mycket stora i driften - alt det kan
bli olyckor där - och all de är större ju mer avfall, ju mer utbrända
bränsleelement som finns, ju mer plutonium som finns i väriden. Del är ganska
troligt all vi också har haft tur. Alla är överens om all del kan bli en
fruktansvärd otycka i framtiden och atl det alllid är risker med plutonium, som
man skapar genom kärnkraften. Riskerna är alltså ett faktum, inte någon
hypotes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avfallsfrågan
är löst, säger industriministern. Del är faktiskt inte sant. Jag vill inte säga
atl frågan ens är tekniskt löst. Man menar alt del kanske finns tekniska
lösningar på den. Men för det första är del ingen tekniker som säger all man är
säker på all ha en leknisk lösning som skulle kunna vara för evigt - vilket det
är fråga om här. För det andra visar erfarenheten, som industriministern
åberopade i sitt föregående re­sonemang, att dessa tekniska lösningar har varit
mycket vanskliga i prak-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tiken. De har funniis i
teknikernas paradis, men i praktiken har de visat sig inte fungera som man har
tänkt sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
log upp i milt lat här atl inte ens det första steget när det gäller alt ta
hand om avfallet lycks fungera särskilt bra, nämligen upparbet-ningen, där
alltså de utbrända bränsleelementen omvandlas kemiskt rör att man skall kunna
skilja pä det som är värdefullt - uran och plutonium - och de avfallsprodukter
som man måste förvara under alla omstän­digheter. Ingen sådan station fungerar
i Amerika. Eurochemic, som vi själva har varit med om att arbeta i, har fält
lägga ned verksamheten efter älta är. Man kan fråga sig varför. Det är tydligen
inte så tätt även om det finns en teknisk lösning; i praktiken verkar den inte
fungera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industriministerns
svar pä frågan, om det är rätt att exportera någonting som vi anser vara för
riskabett att använda i värt eget land, vilt jag gärna tolka så att
industriministern menar att om vi beslutar oss för all dra ned värt eget
program, och alltså därmed säger att detta är en form av energiproduktion som
vi själva känner oss mycket tveksamma inför, då kommer vi inte heller att
lilläta sådan export.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
övrigt lycker jag inte atl jag har fått något svar pä den andra frågan - hur vi
egentligen kan vara säkra på att inte den teknik som utnyttjas för våra
exportanslrängningar, vilka pågår just nu, skutte kunna användas också för icke
fredliga ändamål. Industriministern berör helt flyktigt att vi ju arbetar för
all få dessa internationella överenskommelser. Men herr Wijkman har förut här
visat att det fortfarande finns oerhört svåra problem all lösa i samband med
delta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker också, som en reptik titt herr Wijkman, att den skiss som han nu målar
upp innebär en värtd där vi skall kontrollera varandra, där vi skatt ha sanktioner,
där vi måste ha utbildad personat som pä allt sätt ser lill att vi klarar dessa
saker. Det är en värid som inte verkar särskilt attraktiv - det är inte
någonting att sträva efter. Och della för att få fram energi, som man alltså
kan få fram pä annat sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är inte säker på, herr industriminister, att reaktionen skutte bli sådan som
herr industriministern skisserade, om vi drog oss undan. Na­turligtvis fär vi
iaktta de bestämmelser som finns i undertecknade avlat osv. Antag att vi säger
till dessa länder att nu har vi i vårt land kommit fram titt att det här är
ingen önskvärd energikälla och all vi samtidigt erbjuder samarbete kring andra
energikällor. Då är jag inte alldeles säker på att deras reaktion blir att
prompt insistera just på kärnkraften från andra länder, om de inte har andra
avsikter med kärnkraften. Det kanske finns anledning tro att det kan vara
dubbla syften med att skaffa kärnkraft i en del länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
industriministern lalade mycket om sysselsättningen i samband med
energiproduktion - dels om dem som nu är direkt sysselsatta med all få fram den
här sortens energiproduktion och skapa kärnkraftverk, dels om vår industris
behov av energi i framtiden. Det är ju oerhört många problem som vi här försöker
diskuiera samtidigt. Jag vill bara säga att försl och främsi tror jag att det
finns all anledning att se frågan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
försäljningen av svensk atom­kraftsteknik dil utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
försäljningen av svensk atom­kraftsteknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;så här: Om man i en
biandekonomi som vår stoppar en sorts energikälla och samlidigl ger möjligheter
att tillfredsställa ett verkligt behov pä alla möjliga andra sätt kommer
innovationsförmågan hos industrin att blom­stra som aldrig förr. Man kommer att
sälta i gäng med och få efterfrågan på all den här andra sortens teknik som kan
tillfredsställa det verkliga energibehov vi har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtidigt
kommer det faktum att det då blir intressant all se på ener­gibesparingsmöjligheter
inom industrin att skapa sysselsättning. Indu­strins egel utredningsinstitut
har visat att det finns stora möjligheler härvidlag om man ser den här frågan
som någonting för framtiden och utgår från alt vi har att leva med att det blir
svårare atl få fram energi. Har man den utgångspunkten och alltså inte bara
tänker sig en kortsiktig neddragning och besparing kommer man att kunna spara
pä energin och investera i anläggningar som gör det möjligt alt hett enkelt
använda myckel mindre energi i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
titt allt detta behövs pengar. Och så länge vi satsar fiera miljarder varje år
pä en enda metod, nämligen kärnkraften, finns det inte pengar över för
alternativ teknik, som skutte kunna förse oss med energi, och inte heller på
energianvändningssidan, alltså när det gäller all se titt att både hushåll och
industrier gör sädana investeringar att de inte behöver så myckel energi för
framtiden. Det är alltså en fråga om begränsning av resurser, begränsning av
kapital, och så länge vi bara satsar på kärn­kraften blir det svårt för oss att
rikta in oss pä de långsiktiga lösningarna av energiförsörjningsprobtemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr WIJKMAN (m) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr lalman! Jag skall
försöka fatta mig myckel kort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Orsaken
lill atl jag över huvud taget yttrar mig i den här debatten, som ju väckts
genom fru Hambraeus' interpellation, är att jag tycker att hela det här
komplexet är så viktigt att vi i alla fall skall försöka sorlera ut de klara
överdrifterna och koncentrera oss pä de verktiga pro­blemen. Avsikten med mitt
inlägg var bl. a. att försöka se de verkliga problemen med det klyvbara
materialet och icke-spridningsavtalel och inte uppfinna nya problem. Jag menar
inte att fru Hambraeus precis har gjort della i sin interpellation, men
massmediadebatten har givit upphov till sådani under senare tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
skall ju, som herr industriministern sade, inte ta entydig ställning i dag. Men
del finns anledning, tycker jag, att i hela energidebatten även plocka fram de
stora miljörisker som de fossila bränslena för med sig. Och där måsle jag
erkänna, herr talman, atl jag är väldigt orolig för klimateffekier och för
folks fysiska hälsa på grund av användningen av olja och kol. Orsaken titt att
jag inte, i motsats titt fru Hambraeus, entydigt vill avskaffa kärnkraften och
verkligen seriöst arbetar för att försöka hitta tekniska lösningar på de
säkerhetsrisker som finns är all jag inte, fru Hambraeus, för de närmaste
decennierna kan se något annat realistiskt alternativ än att fortsätta att
föriila sig på olja och kol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror inte all vi kommmer ifrån en ökad kolimporl. Jag tror också all vi måste
bygga ut litet vattenkraft. Jag tror att vi måste ha en mix. Del blir svårt alt
ersätta alla de kärnkraftverk som vi i dag häller pä alt bygga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
jag har deltagit i en del av de energiutredningar som genom­förts vill jag
nämna att fru Hambraeus har fel när hon säger atl det saknas
nollallernativutredningar. Läser man bl. a. energiprognosutred­ningens
betänkande pä ett rikligt sätt kommer man fram till att noll-atternativet är
omöjtigl att genomföra för så vitt man inte vitt äventyra sysselsättningen. Och
inget parti har ännu sagt atl man vill ta en hög arbetslöshet under en
övergångsperiod för atl tvinga sig ned titt noll­tillväxt. Däremol lycks alla
vara ense om att nolltillväxt på sikt är nå­gonting alt slräva efler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
några ord om den tekniska lösningen av avfallsfrågan. Det är inte sä att
Eurochemic har lagls ned pä grund av några problem med driften. Efter vad jag
förstått av tekniker och politiker som har sysslat med dessa frågor har
Eurochemic hela tiden fungerat fullt tillfredsställande, men lyvärr har de
nationer som varit inblandade inte blivit ense om den vidare finansieringen. Så
tråkigt och tragiskt är del. Nu får vi bara hoppas alt belgierna lar hand om
och driver verksamheten, som i sin lilla skala har givit en mängd värdefull
information.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
sedan gäller avfallsfrågans rent tekniska sida vill jag påslå att det faktiskt
existerar lekniska lösningar, och sedan är det mera en fi­losofisk fråga om man
accepterar dem. Man kan naturligtvis inte säga någonting med säkerhei om hur
väriden ser ut om 500 är, men eftersom tekniken går ul pä att sänka ner
avfattskoncentratet inkapslat i glasmassor titt ungefär 1 000 m djup, alltså
helt ulanför all mänsklig verksamhet i dag, har jag för min del accepterat
metoden som en rimlig teknik atl arbela med. Jag kan för mitt tiv inte begripa
varför mina barnbarns barn­barns barnbarn skutte hämta upp radioaktivt avfall
från del djupet. Jag har alltså accepterat metoden renl moraliskt och
filosofiskt. Att säga alt tekniken inte finns framtagen är faktiski att göra
ett felaktigt på­stående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
försäljningen av svensk atom­kraftsteknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru HAMBRAEUS (c) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Wijkman log här upp den viktiga frågan om de fossila bränslena.
Ibland har man i diskussionen försökt fä det all verka som om vi, som inte
tycker att kärnkraft verkar vara en möjlig lösning på våra
energiförsörjningsproblem, i stället vill ha fossila bränslen längre än kärnkraftanhängarna.
Della är faktiskt inte sant. De som vill bygga kärnkraftverk räknar med att
använda fossila bränslen lika länge som vi, som inte vill bygga sådana
kraftverk. Ingen av oss anser alt vi ome­delbart kan stoppa användningen av
fossila bränslen, eftersom ju heta vår kultur är uppbyggd på dem. I båda lägren
är man ense om atl vi i det långa loppet måste göra oss oberoende av de fossila
bränslena, men kärnkraftanhängarna vill använda en slor det av dem för att
bygga upp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
försäljningen av svensk atom­kraftsteknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kärnkraften, medan vi som
inte anser all kärnkraften är någonting för framliden vill använda samma mängd
olja för all förverkliga de lång­siktigt möjliga lösningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
sade herr Wijkman att nollalternativet är omöjligt, och att man kan utläsa det
ur energiprognosutredningens betänkande. Det är ett på­stående som herr Wijkman
helt enkelt inte kan bevisa. Fil. dr Sten Lin­deberg - som titt hett nyligen
har varit verksam på IVA - har gjort en beräkning som visar att det mycket
snart kan bli möjligt alt med den samhättsslrukiur vi har i dag fä fram ett
nollallernativ. De beräk­ningarna har dr Lindeberg fått göra på sin fritid. Om
regeringen hade ställt resurser till förfogande för att studera dessa problem
ordentligt, sä borde vi rimligtvis nu ha stått pä en mycket stabilare grund och
kunnat föra fram våra förslag och garantera all den trygghet som svenska folkel
har rätt att begära. Men att nollalternativet skulle vara omöjligt kan man
definitivt inte utläsa av energiprognosutredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
tycker jag att herr Wijkmans uttalande atl Eurochemic lagts ned av ekonomiska
skäl är mycket intressant och skrämmande. Det finns liknande tankegångar i USA.
Där har man tidigare trott att upparbd-ningen av de utbrända bränsleelementen
skutte vara en lönande affär, men nu har man konstaterat att det inte är del,
och därför lägger man ned verksamheien av ekonomiska skäl. Och vad innebär det?
Jo, det belyder att man tåler bli alt ta ansvaret för den energi som vi i dag
producerar, och under sken av att detta är tekniska frågor som man kanske kan
lösa längre fram låter man helt enkelt näsla generation la hand om heta saken.
Den som fattar beslut om att inte ta hand om avfallet i dag och att stå för
kostnaderna i samband därmed kanske är pensionerad när det är dags att ta itu
med frågorna på allvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta är en av de frågor
som det vore myckel intressant all få belysta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;168&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr WIJKMAN (m) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Lät mig börja bakifrån, när jag nu replikerar fru Ham­braeus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
jag lycker att det är tråkigt att Eurochemic läggs ned. Det sade jag också i
mitt förra inlägg. Men jag kanske inte lolkar nedläggningen pä precis samma
sätt som fru Hambraeus. Såvitt jag vet var det helt enkelt pä det sättet att
Frankrike och Västtyskland redan satt i gång egna projekt på upparbetning och
återvinning, och därför ville man i de länderna inte fortsätta alt betala lill
Eurochemic, eftersom de hade andra och mycket större projekt pä gång. Dä fann
sig övriga stater inte kunna komma överens om hur mycket de skulle bidra med.
Vi vet ju att det tyvärr har varit svårt att åstadkomma internationellt
samarbele pä det ekonomiska området i en mängd olika fall. Della är hela
sanningen bakom mysteriet Eurochemic. Det finns inga konspirationer bakom del
beslutet, fru Hambraeus!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill säga några ord bara också om nollalternativet, så all vi klarar ut det.
Jag tatar om nollallernativ och nolltillväxt på kort sikl. Jag tror&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte atl ett sådant
nollallernativ är möjligt utan utomordentligt hårda regleringar och
ransoneringar, hög arbetslöshet och betydande problem i samhällel i dess
helhet, om vi inte får en mjuk bromsslräcka, där vi successivt arbetar oss in i
en annan energistruktur. Den kan vi nä kanske om 15-20 år; Det skall vara
målsättningen. Herr Lindeberg må ha gjort sina egna utredningar - jag tror ändå
att både Fordstiftelsens och en mängd andra både svenska och utländska
utredningar övertygande be­visar detta, fru Hambraeus. Jag tror inte vi vidare
behöver diskutera möjligheterna att utan svåra friktioner, motsättningar och
problem ä-sladkomma en nolltillväxt på mycket kort tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
Hambraeus säger att de som vill bygga ut kärnkraften - och därmed buntar hon
liksom ihop alla de människorna -också vill använda fossila bränslen. Vi är
alla - vad vi än har för uppfattning - pinsamt medvetna om att vi inte kan
komma ifrån de fossila bränslena, att de har mil­jöeffekter, osv. Men, fru
Hambraeus, om vi kommer överens om en viss mjuk bromssträcka, sä måste man, om
de får bestämma som vill riva dagens kärnkraftverk och inte utnyttja dem ens
kortsiktigt, importera många miljoner ton olja eller kol mer fram till slutet
av 1980-talei än vad som annars skulle behövas - om man inte vill bygga ut
varenda meter orörd älv i vårt land, och det tror jag inte är centerns mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag skatt inte föriänga den här debatten. Jag gick ur­sprungligen in i
den för att betona de utomordentligt viktiga aspekterna angående kontrollen av
det klyvbara materialet internationellt. Pä den punkten vill jag avslulningsvis
uttrycka förhoppningen att fru Thorssons arbeie skall vinna ökad anslutning
även i andra länder. Delta är ett kom­plicerat problem, och det är glädjande
att det i dag råder total enighet över partierna åtminstone i den frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
försäljningen av svensk atotn-kraftsteknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
HAMBRAEUS (c) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr latman! Vad herr Wijkman sade om hur samhället
skutte se ut med ett nottatiernativ må vara uttryck för herr Wijkmans tro. Jag
anser definitivt inte all del finns större anledning att ha den tron än att
lila till de beräkningar Sten Lindeberg gjort, och han har kommit fram till atl
del går myckel bra att förverkliga ett nollallernativ ulan att förändra
strukturen i vår biandekonomi. Också Fordstiftelsen har myckel intres­santa
förslag när del gäller hur man skutte kunna åstadkomma ett bättre samhälle med
ett nollallernativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=NO-BOK style='font-family:Verdana'&gt;Hen GRANSTEDT
(c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
begärde ordet när industriministern sade sig citera Thorbjörn Fälldin. Vad han
i själva verket citerade var en rubrik i Ex­pressen. Det är en god princip när
man läser tidningar att inte bara läsa rubriken utan också läsa artikeln. I
Expressenartiketn återgavs det näm­ligen helt korrekt vad Thorbjörn Fälldin
hade sagt, vilket inte var det som industriministern här relaterade. Thorbjörn
Fälldin har naturiigtvis inte sagt atl man med omedelbar verkan skall riva ned
de kärnkraftverk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;169&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
försäljningen av svensk atom­kraftsteknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som finns. Vad han har
sagt är att om riksdagen i vår kommer fram till att vi inte kan acceptera
kärnkraften som energikälla, sä måste den slutsatsen också gälla de elva
kärnkraftverk som finns eller är under uppbyggnad och om vilka riksdagen alltså
tidigare fattat beslut. Detta tror jag är en logik som även herr
industriministern måste instämma i. Är de tretton ännu inte beslutade
kärnkraftverken farliga, sä är för­modligen också de elva beslutade
kärnkraftverken lika fariiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industriministern
säger att om man säger nej till kärnkraften måste man också visa hur vi i
framtiden skall klara energiförsörjningen. Det är naturligtvis ett rimligt
påstäeende. Men nu är det ju sä - och det vet naturligtvis industriministern
myckel vät - att det nettotillskott av energi som kärnkraften kan ge oss under
det närmaste decenniet, och kanske under längre tid än så, är högst blygsamt.
Det diskuteras t. o. m. om det över huvud taget är fråga om något nettotillskott,
eftersom ut­byggnadsarbetet för kärnkraften kräver så mycket energi. Att
kompensera den nettoskillnaden - om den över huvud taget finns - blir alltså
inte särskilt svårt. Därmed faller ju också herr Wijkmans resonemang om att del
skulle behövas import av enorma mängder olja, ifall man avstår frän
kärnkraften. Det stämmer alltså inte; den där stora skillnaden i net­toutrymme
av energi finns inte mellan de här bägge alternativen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
var intressant atl höra pä industriministerns utläggningar över de våldsamma
konsekvenser som skutte uppstå, om vi skutte avstå från kärnkraften. Vi fick
klart för oss atl samhället mer eller mindre skutte lamslås och atl vi skulle
fä massarbetslöshet. Industriministern ger alltså svenska folket två
alternativ. Det ena är utbyggnad av kärnkraften och det andra är ett tamslaget
näringsliv, som inte kan investera, och dess­utom massarbetslöshet. I samma
andetag får vi emellertid reda på att industriministern inte har tagit
ställning - han avvaktar diskussionerna i rädslagsgrupper och studiecirklar.
Det innebär alltså att han ännu inte har bestämt sig för om vi skatt ha
massarbetslösheten och det lamslagna näringslivet eller om vi skall bygga ut
kärnkraften, men med kännedom om industriministerns ansvarskänsla är det klart att
man kan misstänka atl han kanske innerst inne ändå redan har bestämt sig för
kärnkraften. Del är nog i alla fatt en slutsats som det ligger nära till hands
alt dra för människor ute i rådslagsgrupper och studiecirklar. Som jag sagt ti­digare
trorjag dock att den här motsatsställningen, som industriministern försöker
utmåla, inte stämmer med verkligheten, eftersom kärnkraften under det närmaste
årtiondet inte kommer alt ge oss dessa stora nel-totillskott av energi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Intressant
att konstatera var också att industriministern sade alt han kunde tänka sig atl
acceplera all vi på 10-15 års sikt hamnar i ett läge med notltillväxt. Anlägger
man verkligen del perspektivet, harjag svårt att förslå vad man över huvud
laget skatt med kärnkraften titt, eftersom man i det läget, när kärnkraften
börjar ge oss väsentliga nettotittskolt av energi, enligt industriministerns
bedömningar redan har uppnått nott-lillväxllägel. Det är naturligtvis rimligare
att i stället utnyttja den tid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vi har på oss till att
utveckla de alternativa energikällorna: vindkraft, solenergi, viss
vidareutbyggnad av vattenkraften, som inte tar i anspråk några nya
Norriandsätvar, osv. Det är också hett klart att om vi gör den satsning på kärnkraften
som förestås, kommer vi också att försumma möjligheterna att vidareutveckla
andra alternativa energikällor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
industriministern JOHANSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Låt mig beträffande avfallshanteringen säga till fru Ham­braeus att de
bedömningar som har gjorts klart visar - jag upprepar det - all frågan om
avfallshanteringen på kort sikt - kort sikt är 15 ä 20 ä 25 års tid - är löst.
Det har också herr Wijkman här talat om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har även att vänta ett förslag frän avfallshanteringsutredningen om hur vi mera
slutgiltigt skall klara problemet, och för några dagar sedan redovisades i
radio AKA-utredningens tankegångar i den här frågan, var­för jag inte skall
yllertigare gä in pä dem nu - herr Wijkman har redan nämnt om dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har hävdat att vi har erfarenhet - vilken inte bygger på hypoteser utan på ren
erfarenhetsbasis - från hanteringen av avfall, eftersom vi har haft
kärnkraftverk för kommersiellt ändamål i drift 20-25 är med den
avfallshantering som därvid har varit nödvändig. Det är alldeles riktigt att något
av de företag pä den europeiska marknaden som har skött detta arbeie har
upphört med den kommersiella verksamheten -herr Wijkman har anfört skälen
därtill, och det stämmer att det har varit av ekonomiska skäl, eftersom
Frankrike och England nu har byggt upp egna anläggningar. I Europa finns det
bara två anläggningar, en i Frankrike och en i England. Därmed har det enligt
Eurochemics egen uppfattning inte blivit kommersiellt lönande att driva
verksamheten, men denna anläggning kommer i fortsättningen att drivas för
avfallshantering i internationell regi. Man kommer alltså att ta vara på de
erfarenheter som man har fått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
nollalternativet, som fru Hambraeus efleriyste, vill jag komplettera vad som
har sagts lidigare. I näringsutskottets betänkande förutsattes alt
energiprognosutredningen skulle belysa ett nollallernativ. Utredningen anser
att den har gjort detta genom de räkneexempel som finns i den särskilda
bilagan. Exemplen avser olika områden. Någon total sammanställning har inte
gjorts, eftersom utredningen anser det omöjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Gransledt var en smula förvånad över atl jag har den uppfatt­ningen alt vi om
kanske 15 år borde kunna vara framme vid en noll­tillväxt. Jag grundar denna
min uppfattning på att vi har en hög ener­gikonsumtion, alt vi enligt de
föreliggande planerna - och det är dem som jag arbetar efter - kommer att bygga
ut vår energiförsörjning. När herr Gransledt säger att jag redan har tagit
slällning är det ett reso­nemang som saknar undertag. Jag arbetar med de planer
som föreligger, de beslut som riksdagen har fatlat och som innebär att vi skall
bygga 11 kärnkrafisreaklorer, vilket arbete pågår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr Granstedt säger nu
att &amp;quot;det där betyder ingenting, det blir inget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
försäljningen av svensk atom­kraftsteknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
försäljningen av svensk atom­kraftsteknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;172&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;energitiltskott&amp;quot;.
Herr Granstedt, del blir 53 miljarder kilowattimmar 1981 när de här 11
reaktorerna är i funktion. Det ger oss möjlighet titt en samköming mellan
vattenkraft och kärnkraft som innebär att vi kan bygga ut effekten i en del av
de 11 kärnkraftverk som hittills har tagits i anspråk. Det är ju den
energimängden vi diskuterar, som vi räknar med i vår planering och som vi skall
bygga ut vår industri på. Vad frågan gäller är om vi skall fortsätta en
utbyggnad. Det är ju detta som vi överväger. Är det rimligt eller inte? Kan vi
klara energiförsörjningen på annat sätt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har träffat åtskilliga som hörde centerpartiledaren i TV, och vi skall begära
att fä en utskrift av vad han sade. Han hade den mycket bestämda uppfattningen,
även om han i efterhand har sagt att det är hans personliga uppfattning,att man
omedelbart börstoppa utbyggnaden. Men all righl, skjut upp beslutet till nästa
vår, när ni nu redan har en ståndpunkt som jag förmodar kommer att innebära att
ni för fram dessa förslag. Men ställs ni då inte inför uppgiften att svara på
hur man skall klara energiförsörjningen framöver med borttagande av de i
planeringen inlagda 50 miljarderna kilowattimmar? 50 miljarder kilowattimmar
kan vi förmodligen fä fram genom att ta in ytteriigare 5 ä 6 miljoner ton olja
på bekostnad av u-tändernas levnadsstandard och möjlighet titt ener­giförsörjning,
på bekoslnad av vår vatutabalans. Ytlerligare 5 ä 6 miljoner ton olja kommer
med dagens priser att kosta oss ca 2 miljarder ytteriigare i import. Vi vet att
vår kostnad i år har ökat med 8 miljarder kronor i förhållande till i fiol,
vilket innebär atl vi kommer att fä elt underskott i vår handelsbalans på 2 ä 3
miljarder kronor. Tror ni att vi utan vidare kan lägga på 1 eller 2 miljarder
kronor pä vårt underskott? Vilken situation hamnar vi inte dä i! Kanske i samma
som Danmark och Italien upplever. Ni kommer inte förbi att för de svenska
medborgarna tala om vad al­ternativet innebär och vad det kostar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ja,
men det är ju enkelt, säger ni. Kosta pä litet mer pengar på forskning av
vindkraftens och solenergins möjligheter! Vi lägger ut åtskilliga mil­joner för
forskning på dessa områden. De hittills presenterade förslagen har del ännu
inte funnits möjligheter att utnyttja praktiskt. Det är länk­bart atl det blir
möjligt i framliden, och den saken skall vi undersöka. Vi är enligt min
uppfattning skyldiga att undersöka varje alternativ möj­lighet för
energiförsörjningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker att del vore rimligt atl dra vissa slutsatser av den erfarenhet som
Norge har gjort. I Norge har man som bekant hittat otrotiga mängder av olja och
naturgas ulanför sina kuster. Om tvä är kan man ur Nordsjön kanske ta fram ca
40 miljoner ton olja och - omräknat i ton - lika mycket naturgas. Men på grund
av att man missat sin energiförsörjning genom återhållsamhet i
vattenkraftsutbyggnaden ställs man inför problemet att man inte kommer att ha
tillräckligt med energi under de närmaste tio åren. Detta innebär ingen kritik
mot våra grannar, utan det är bara en upplysning som det i sammanhanget är värdefullt
att ta del av. Det är möjligt att vi i våra samtal om oljeimport frän Norge kan
komma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fram till all vi skall
bistå våra grannar till dess de hunnit bygga ifatt sin energikonsumtion. Men
jag upprepar: Trots tillgången pä dessa mäng­der av olja och naturgas ställs
man i Norge under en tioårsperiod inför dessa svårigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är sådani jag menar att man i alltför slor utsträckning underskattar. Vi har en
planering för vår industris ulbyggnad. Industrin har anledning att räkna med
alt vi skall kunna klara den energiförsörjning som ingår i planeringen. Kan vi
inte göra det är det vår skyldighet att säga till industrin, att den inte har
möjlighet att bygga ul i den omfattning som planerna förutsätter. Vi skatt dä
också ha djärvheten att säga att det belyder att vi inte kan ge medborgarna i
värt land beskedet att det bör vara möjligt atl klara sysselsättningen och en
dräglig inkomst även om strukturomvandlingen fortsätter atl slå ut människor
från verksamheter som de i dag är sysselsatta med. Men del är sådant jag anser
att ni i alldeles för hög grad nonchalerar. Vi måste här allvartigt diskutera
sam­hällets utveckling, möjligheterna till sysselsättning, inkomster och för­sörjning.
I den diskussionen är energifrågan ett utomordentligt viktigt element.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skulle
vi komma fram till atl riskerna med den form av energi som vi är beredda att
försörja industrin och andra konsumenter med är så stora atl vi är beredda alt
stoppa utbyggnaden, är det vår skyldighet antingen att erbjuda alternativ eller
att säga atl vi väsentligt måste skära ned vår standard.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
läser med stort intresse de remissvar på energiprognosutredningen som kommer
in. Jag tog häromdagen del av TCO:s yttrande. På fyra sidor - om jag minns rätt
- talar man om hur nödvändigt det är atl vi har möjligheter alt också framöver
erbjuda rhänniskorna sysselsättning och en förbättrad standard, hell i
överensslämmelse med de krav som ställs i den aktuella lönerörelsen.
Slutklämmen är dock något av en väsi-götaklimax i sä måtto som man säger alt vi
skall vara försiktiga i fråga om utbyggnaden av atomkraften. Jag anser atl del
ena har samband med det andra. Det är möjligt att vi kan klara det genom en
annan lösning, och om någon sådan anvisas, fär vi diskutera den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
återvänder till sist, herr talman, till den konklusion som herr Gran­stedt drog
av mitt uttalande atl vi så småningom bör kunna klara en nolltillväxt. Jag
upprepar vad jag sade: Jag förväntar mig en fortsatt ök­ning men en avtagande
ökningstakt. Det innebär att vi med en ca Ivä-procenlig utveckling under de
närmaste åren fram mot nolltillväxt år 1990 skulle komma upp i en
toialkonsumtion som ligger 25 ä 30 procent över vår nuvarande totala
energikonsumtion pä 400 miljarder kilowatt-timmar. Jag tror atl vi därefter har
möjligheter all klara nolltillväxten. Min beräkning och bedömning skiljer sig
inte från den som amerikanerna har gjort alt man efter en 15-årig bromsslräcka
kan komma fram till en nolltillväxt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kommer att krävas myckel av såväl den svenska industrin som de svenska
medborgarna - det har jag sagt tidigare. Det kommer att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
försäljningen av svensk atom­kraftsteknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;173&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
försäljningen av svensk atom­kraftsteknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kräva åtskillig planering
och omställning av vårt samhälle för att vi skall kunna vänja oss vid att
energimängden inte fortsätter att bara öka -och därmed också våra möjligheter
till konsumtion. Jag tror att vi är mogna för att under en övergångstid arbeta
oss fram till det resultatet. Om vi näsla vår skulle komma fram till att delta
bör vara möjligt -jag säger om vi gör det, och vi ställer in oss på det - dä
tror jag också att utbyggnadsprogrammet inom kärnkraftens område kan bli
försiktigare än det som CDL har presenterat. Vi bör då kunna få möjlighet atl
efler nästa är avvakta några är innan vi tar ställning till om del blir
nödvändigt att bygga ut fier anläggningar eller lokalisera till någon ny plats.
Forsk­nings- och utvecklingsarbetet kanske dä också kan ge oss mer upplys­ningar
om alternativa energikällor, upplysningar pä vilka vi om tre eller fem är -
1978 eller 1980 - kan grunda våra beslut om energiförsörjningen för 1990-talet.
Nu är det vår skyldighet atl nästa år ge anvisningar om hur vi skall försöka
klara energiförsörjningen - som jag hoppas - fram till år 1990.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;174&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru HAMBRAEUS (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Hur mycket pengar och hur mycket olja har del kostal att få fram den
energi som man hoppas att kärnkraften skall ge oss år 1980? Om vi hade använt
dessa pengar och den oljan dels för bespa­ringsåtgärder, dels till att fä fram
alternativ energiteknik, som utgör en långsiktig lösning, hade vi inte då
mycket stor anledning atl känna oss trygga inför att det går att få fram energi
på det sättet i stället? Vore inte det ett mycket bättre sätt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är onekligen lättare för ett parti i regeringsställning än för op­positionen
att få fram det besluisunderiag som verkligen behövs. In­dustriministern kräver
här att oppositionen och miljögrupper utan andra resurser än vad som
medborgarna samlar ihop på frivillig väg skall lägga fram alla färdiga
alternativ som behövs för att vi skall slippa den lösning som regeringen
planerat, nämligen kärnkraften. Självfallel borde del vara regeringens sak att
genom att skaffa fram det beslutsunderlaget verkligen se till att vi har en
valfrihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
avfallsfrågan säger industriministern att denna är löst pä kort sikt sä till
vida att man vet vad man skatt göra med avfallet i 15 är. Om man skapar ett
material som måste hållas isolerat i biosfären i evighet och tror att man pä
det sättet kan klara avfallsproblemet i 15 är men inte längre, så kan jag inte
tycka alt problemet är löst. Er­farenheten har dessutom visat att det inte gått
särskilt bra att lösa pro­blemet med de metoder regeringen har tänkt sig. I
Hanford i USA har avfallstankar täckt ut högaklivt avfall i marken, och della
avfall har börjat komma ut i biosfären. Vi vet inte vad som på lång sikl kommer
att hända som resultat av detta. Erfarenheten har alltså hittills varit ne­gativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen GRANSTEDT (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Industriministern lalade om atl kärnkraften kommer all ge oss 50
miljarder kilowattimmar i mitten av 1980-lalet. Det är na­turiigtvis riktigt,
men det är en bruttosiffra. Del resonemang jag förde var emellertid inte ell
brutloresonemang utan ett netloresonemang om hur myckel energi vi får från
kärnkraften sedan vi dragit bort den energi det kostat atl bygga upp den. Det
är en väsentlig skillnad. Ur delta perspektiv blir del nettolittskoll vi får
från kärnkraften under del närmaste årtiondet ganska marginellt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industriministern
tovade all begära en avskrift av vad Thorbjörn Fäll­din sagl i TV. Del är en
klok åtgärd. Dä kanske fetcileringar kan undvikas i fortsätlningen. Rubrikerna
i Expressen är inte någon särskilt pålitlig källa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
fick reda pä att åtskilliga miljoner satsats på forskning om alternativa
energikällor. Det stämmer naturiigtvis också, men det skulle vara roligt att
vela hur mycket, uttryckt i promille, av det som satsals pä forskning kring
kärnkraft som satsats pä forskning om alternativa energikällor. Del går säkert
all få reda på den siffran ulan alliför slorl besvär. Vad som i varje fatt är
värt all notera är att siffran förmodligen fär anges i promille. Jämfört med
satsningen pä kärnkraft är det alltså en väldigl blygsam andel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
de elva kärnkraftverken byggs ul kan de vid mitten av 1980-talet eller framemot
1990 svara för ungefär tio proceni av vår energiförsörjning, vilket enligt
industriministerns egna siffror skutte betyda ungefär hälften av den
tillkommande energin. Huvuddelen av denna mängd går emel­lerlid bort för att
bygga upp kärnkraften. Del hävdas emellertid alt värt näringsliv slår och
faller med litlskottet från kärnkraften. Man brukar beskylla kärnkraftens
motståndare för all bedriva skrämselpropaganda, men enligt min uppfallning är
den typ av beskrivningar av ell lamstagel samhälle med massarbetslöshet som
lämnats i denna debatt verklig skrämselpropaganda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
försäljningen av svensk atom­kraftsteknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr industriministern
JOHANSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag har inte försökt mig pä någon skrämselpropaganda. Jag har inte sagl
all del blir massarbetslöshet. Men jag har sagt all de akluella
investeringsprojekt som skogsindustrin och åtta - tio av våra största förelag
har presenterat kräver åtskilliga miljarder kilowattimmar - för skogsindustrin
9 miljarder, och för de andra industriföretagen unge­fär samma mängd, skutte
jag gissa. Om vi inte kan säga att del i våra planer för de närmaste fem - åtta
åren finns utrymme för de energititlskott som möjliggör dessa
produktionsökningar - och de berör bara en smal sektor av näringslivet - sä
ställs vi inför problem. Förelagen lär då få begränsa sina utbyggnadsplaner
eller förverktiga dem i andra tänder. Del är inget hot. Del är bara de
realiteter vi har att räkna med i den debatt vi för. Vi lalar ändå om expansiva
förelag som förvänlas ge sys-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
försäljningen av svensk atom­kraftsteknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;selsäitning i moderna,
effektiva industrier i områden där annars struk­turomvandlingen står ut
åtskilligt av annan industriell verksamhel och ställer människorna inför
arbetslöshet och svårigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har inte försökt mig pä någon kvantifiering. Det tycker jag till­kommer
industrin för att ställa oss inför alla de realiteter vi har alt beakta i fråga
om energiförsörjningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
Hambraeus och herr Granstedt säger att de 50 miljarder kilowat­timmar som
kärnkraftreaktorerna kommer att producera 1982 inte är någol nettolittskott.
Vattenfalls beräkningar gäller det lillskoil som kom­mer all tillföras vår
energiförsörjning, 53 miljarder kilowattimmar för att vara mer exakt. Då frågar
fru Hambraeus: Hur mycket energi har det kostat alt ta fram kärnkraften? Jag
svarar: Inte mer energi än all vi under uppbyggnadstiden har haft tillräckligt
utrymme för all bereda våra medborgare i huvudsak den ökning i
energikonsumtionen som de har ställt anspråk på. Den industriella utvecklingen
har kunnal fortgå med tillskott av energi, även med en ökning av energimängden.
Ut­byggnaden av kärnkraften har därför inte från energisynpunkl varit en faktor
som dragit ner våra möjligheter att fortsätta utvecklingen i vårt samhälle. Del
har samband med den planering för energiförsöriningen som legal som underiag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremol
har vi väl anledning alt ställa oss frågan: Skall vi också fort­sättningsvis
för vår energiframstättning till drygt 75 procent vara beroende av oljan, och
detta med de kostnader som oljeimporten för med sig, med den ändlighel i
tillgången som vi ändå måste räkna med och med de bekymmer för ungefär två
tredjedelar av jordens befolkning som kost­nadsslegringarna innebär? Har vi
rätt all bara ta för oss? Är det inte vår skyldighet att undersöka om vi har
möjligheter till alternativa lös­ningar av energiförsörjningen? Jag delar den
uppfattningen atl vi skall undersöka vilka möjligheter vinden, solenergin och
det geotermiska om­rådet har att erbjuda. Ännu har dock ingen kunnal visa på
alt en av­görande del av vår försörjning skulle kunna hämtas därifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Granstedt säger - jag tyckte nästan att jag uppfattade en biton av ironi - all
50 miljoner kilowattimmar är 1990 kanske ulgör 10 proceni av den totala
energimängden. 10 procent är inte heller så litet. Det beror naturiigtvis också
på vilka beslut vi kommer att fatta under nästa år. Om utbyggnadsprogrammet
fullföljs så att vi har de här elva reaktorerna tillgängliga 1982, skutte jag
tro att de kommer att representera drygt 15 procent av vårt totala energibehov.
Men del ger oss också möjligheter till uranförsörjning från våra
Ransladsantäggningar, dvs. alt vi blir mer eller mindre självförsörjande på
detta område. Det skulle tillsammans med de vatienkraftstitlgängar vi har ändå
ge oss ett vissl mätt av själv­försörjning och ett ökat oberoende, även om vi
måste vara på del klara med all vi även efter år 1985 och 1990 kommer alt vara
ytterst beroende av lillgång på olja och naturgas. Det är detta problem vi
ställs inför och måsle diskutera så allvariigt som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag hoppas att vi i de
diskussioner vi nu för och kommer atl föra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;under vintern och våren
skall hitta lösningar som för de svenska med­borgarna kan befinnas vara
acceptabla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
7 Om åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbotten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbotten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
industriministern JOHANSSON erhöll ordet för att besvara herr Lövenborgs (vpk)
den 17 oktober framställda interpellation, nr 121, och anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Lövenborg har frågal mig dels vilka ålgärder jag överväger för atl
åstadkomma full sysselsättning och regional balans i Norrbotten, dels om man
snart kan vänta en plan för nya statliga in­dustriinvesteringar utöver det
redan beslutade Stålverk 80.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sysselsättningsfrågorna
i Norrbotten är föremål för regeringens ständiga uppmärksamhet och åtgärder.
Försl och främst har vi de mycket långt­gående statliga stödformerna som kommer
till användning vid lokali­seringar inom del inre stödområdet. Vi har gjort
stora ansträngningar alt med bl. a. dessa lokaliseringsstöd som grund söka
förmå industrin alt etablera sig i norra Sverige. Jag måste tyvärr konstatera
att den pri­vatägda industrin hittills inte visal elt tillräckligt inlresse för
elablering lill Norrbotten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ansvaret
för sysselsättningen i Norrbollen har sålunda till sin huvuddel fått falla på
de slalliga företagen och de affärsdrivande verken. Inom LKAB, NJA och ASSI har
sedan 1970 investerats mellan 2,5 och 3 mil­jarder kronor i Norrbotten. Della
innebär all Slatsföretagsgruppen under senare år svarat för 75-80 proceni av de
totala industriinvesteringarna i länd. Ytterligare mycket stora
investeringsbelopp är att vänta under den närmaste femårsperioden. Stålverk 80
'intar därvid en framträdande plats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är väl medveten om inlandskommunernas problem. Av stort in­tresse för Pajata
och kringliggande kommuner är möjligheterna titt bryt­ning av
Kaunisvaaramatmen. Del gäller dock att kunna exploatera denna malm till sådana
koslnader atl den kan konkurrera med andra malmer på världsmarknaden. Som
bekant har Kaunisvaaramatmen hög svavelhati vartill kommer problemen med all
transportera malmen lill utskepp­ningshamnarna. För närvarande pågår inom LKAB,
på uppdrag av nämn­den för statens gruvegendom, en företagsekonomisk studie
över möj­lighelerna alt exploatera Kaunisvaaramalmen. Resultatet av denna
studie beräknas föreligga under sommaren 1975. Bedömningen av
brytnings-möjligheterna kommer också att göras i ell samhällsekonomiskt perspek­tiv
om det förelagsekonomiska resultatet blir negativt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
beträffar skogsråvaran är denna knapp, såväl inom som utom lan­del, vilkel begränsar
skogsindusirins expansionsmöjligheter. Inom do­mänverket görs omfattande försök
all genom skogsvårdsinsalser öka till-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 Riksdagens protokoll 1974. Nr 130-131&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbotten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;växten och därmed också
sysselsättningen i skogen och i industrin. Sys-selsätiningshöjande effekt kan
också de försök fä som syftar till alt för­bättra utbytet av råvaran när den
kommer till industrin. Viktigast för sysselsättningen är dock strävandena mot
en ökad vidareförädling. Inom ASSI undersöker man möjlighelerna härvidlag. I
Norrbotten utreder ASSI för närvarande möjligheten all genom tillvaralagande av
hyggesavfall och gatlringsvirke skapa undertag för utbyggnad av
boardtitlverkningen. Stålverk 80 kommer all bli den största industriella
satsning som nå­gonsin gjorts i della tand. Enligl mitt förmenande bör denna
kunna ge en sådan grund för den industrietta verksamheten i Norrbotten att
behov av fötjdinvesteringar naluriigen bör kunna uppstå inom länet. Jag tänker
härvid på vidareförädtingsindustri, transportföretag, serviceföretag osv. Inom
industridepartementet kommer vi att kontinuertigl följa projek­teringen och uppbyggnaden
av Stålverk 80 med särskild inriklning på all sludera förulsällningarna för
fötjdindustri inom länet. Dessulom har en särskild arbeisgrupp lillsalls med
landshövdingen i Norrbollens län som ordförande och med representation från
industri- och arbetsmark­nadsdepartementen. Gruppens uppgift är att i ett
kortare lidsperspektiv undersöka vilka konkreia ålgärder som kan vidias för atl
förbättra sys-selsällningssitualionen i Tornedatskommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;178&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr LÖVENBORG (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag ber alt få lacka statsrådet för svaret på min inter­pellation. I
svarel sägs inledningsvis all sysselsättningsfrågorna i Norr-botlen är föremål
för regeringens ständiga uppmärksamhel och ålgärder. Den frasen känner man
kanske igen även frän tidigare då utflyttningen av norrbottningar mer hade
karaktären av ell lämmeliåg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
fanns inte så myckel konkret i statsrådets svar, men en del saker bör dock
uppmärksammas. Dil hör bl. a. den klara deklarationen all frå­gan om gruvbrytning
i Kaunisvaara skall prövas samhällsekonomiskt. Där nämns också problemen med
kommunikaiionerna. Det hade kanske i det sammanhangel varit av inlresse om
staisrådel hade utvecklat sina synpunkier på de detaljerna titel mer. Skall man
salsa på en pipe-line, som uteslutande kan användas för alt transportera malm,
eller skatt man gå in för elt järnvägsbygge som kan bli lill nytta för siörre
delar av Tornedalen och som kan faen näringspolitiskt stimulerande effekl i
vida­re bemärkelse? Skall man i så falt dra en järnväg över till Övertorneä
eller lill Svappavaara? Det är frågor som diskuieras, och det hade varit bra om
slalsrådel någol hade ulvecklal den problematiken när kommu-nikalionsfrågorna i
alla fall nämndes. ASSI ulreder boardiiltverkning genom lillvaralagande av
hyggesavfatt, och slalsrådel ställer stora för­hoppningar pä effekien av
Stålverk 80 som kan innebära atl följdinves-leringar uppslår i andra delar av
området. Del är i koncentrat del mate­riella innehållet i svarel på min
interpellation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inlerpellaiionen
ställdes faktiski inte i något kverulantiskt syfte om jag får uttrycka mig så.
Jag vill på intet säll förringa den stora statliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;insats som sker i och med
uppbyggnaden av Stålverk 80. Det var ett rejält handtag lill Norrbollen och
insatsen blir inte av mindre värde även om man gör reflexionen att denna
kraftiga utökning av järnförädlingen borde ha kommit långt tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsrådet
har räknat upp några beslutade planeringsåtgärder. Men sum­merar man ihop allt
delta blir man ändå inte särskilt lugnad. I inter­pellationen sägs: &amp;quot;I
Norrbotten krävs ytteriigare, mycket omfallande, statliga insatser för all
trygga sysselsättningen och hindra fortsatt ut­armning av stora
länsdelar.&amp;quot; Delta är fortfarande en bister realitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsrådet
kanske kan tycka atl det verkar otacksamt och otåligt all man frän norrbottnisk
sida, strax efter miljardsatsningen i Luleå, återigen ställer nya stora krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men,
herr statsråd, vi har mycket att ta igen - många decennier av utplundring. Frän
vår det av landel har strömmen av rikedomar titt stats­kassan, lill
storfinansen, titt alla möjliga profitörer, varit strid och bred. Hittills,
trots Stålverk 80, är det bara en liten rännil som har gäll den motsatta vägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Våra
skogar har plundrats så att de pä sina håll ser ut som månlandskap, våra älvar
har tömts och tappals pä energi utan att kraftverkskommunerna fåll något igen
av varaktig sysselsättning. Man har idkat och idkar fort­farande rovbrytning av
våra kända malmtillgångar pä ett sätt som ulgör ett livsfariigt hol mol Kiruna
och Gällivare kommuner. Man har tagit tusenden och äter tusenden av våra
ungdomar som har stoppals in i produktionsapparaten i de områden av Sverige där
storfinansen funnii det förenligt med sina intressen att lokalisera företag.
Man har tömt stora delar av Norrbotten pä dess produktiva arbetskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
har genom åren utsatt länet för en ohämmad rovdrift riktad mol såväl
naturtillgångarna som människor. Mot den bakgrunden måste man förstå alt vi där
uppe inte så lätt faller i träns av tacksamhet över mit-jardsalsningen i Luleå
ulan lycker att vi kan ställa ytteriigare långtgående krav pä stora stattiga
investeringar. Om man är bestulen känner man sig inte nöjd om man får tillbaka
en liten del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Faklum
är att i stora delar av Norrbotten finns del nu en växande oro över
ulvecklingen. Alla värderar satsningen på NJA som något myck­et posilivt, men
man är också medveten om att den kan innebära en befolkningskoncentration inom
detta stora län, som kan bli ödesdiger för andra tänsdelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planerade
och pågående investeringar vid NJA kommer att ge en sys­selsättningseffekt på
ca 8 000 arbetstillfällen. Det innebär i själva verket en befolkningsmässig
expansion som är mer än dubbelt sä stor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har med min interpellation velat aktualisera den fråga som allt fler ställer
sig: Hur skall del bli med det övriga länet? Skall Luleå och den s. k.
Fyrkanlen bli en säck, där länets befolkning i stort förr eller senare hamnar?
Det finns också kortsynta, pariiiakiiska propagandister som försöker inge folk
den föreställningen att Stålverk 80 kommer att lösa alla Norrbottens problem. I
dag börjar emellertid de flesta förslå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbotten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbotten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att sä tigger del inte
till. Det är inte sant! Visst skall Stålverk 80 läggas upp så all
spridningseffekten blir den största möjliga, men sunda förnuftet säger ifrån
alt en rad kommuner inte kommer all bli hjälpta av den stora satsning som nu
sker i den norrbottniska residensstaden. Del har för övrigt också NJA:s
disponent klargjort vid ell offentligt framträdande, där han framhöll atl
utanför tiomils radie är tegotillverkning knappasl länkbar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
måste man ju fråga sig: Vad skatt ske i Tornedalen, Arjeplog, Ar­vidsjaur,
Jokkmokk, nordöstra Norrbotten? Statsrådet har i svarel räknat upp en del
konkreia saker som planeras men torde vara lika medveten som jag om att detta
inte klarar problemen i slorl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
har man egentligen tänkt att del skatt bli i Övertorneä? Därifrån skickade ju
kommunalmännen ett formligt nödrop för ett par veckor sedan. Del är sä belysande
för hur man ser på siluaiionen alt jag skall läsa in en liten del därav i
kammarens protokoll. Det speglar nämligen den halvt desperata situation som
sätter sin prägel på stämningen i den kommunen, och den stämningen hittar man
också i en rad andra in­landskommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
här skriver Övertorneås kommunalt ansvariga bl. a.: &amp;quot;Nu måsle brådskande
åtgärder insättas för att bereda trygga, varaktiga arbelsiill­fällen åt den
unga arbetskraften. En bygd utan barn och ungdom har ingen framlid. Skatt en
levande tornedalsk gränsbygd bestå så måsle ovilt-kortigen något göras snabbt
för alt den i Länsprogram 1970 angivna mål­sättningen 900 nya arbetstillfällen
förverkligas. Vi befinner oss redan nu i tidsnöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulfiyiiningen
innebär alt Övertorneä kommun sedan 1950-latei mins­kat sin befolkning med ca 4
000 personer jämsides med atl ett födel­seöverskott på ungefär samma antal
människor också utnyttal. Under de senasle fem åren, 1969-1973, har kommunens
flyttningsunderskoll, som redan omnämnts, uppgått lill 1 098 personer. Av dessa
var 925 per­soner i produktiva åldrar, varav 850 personer i åldrarna 18-34 år.
Denna utflyttning har fortgått ännu under år 1974. Under ärels 1-3 kvartal har
nettoutnyllningen varit 176 personer. Av de under första halvåret ut­flyttade
109 personerna var 95 i åldrarna 18-34 är varför del är sannolikt all kommunen
redan under årets t-3 kvartal föriorat 150 personer i åld­rarna 18-34 år. Mol
bakgrund av atl anlalel födda i slorl motsvaras av antalet döda under samma tid
är det uppenbart atl den stora utflyttningen ej kan fortgå utan synneriigen
allvariiga följder för den därav drabbade bygden.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan forlsätler man:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;All
en hel del därefter hänt i Norrbollens län kan icke förnekas. Inom den s. k.
Fyrkanten men även i malmfätlskommunerna och Kalix kommun har redan skett
betydande investeringar i nya förelag. Alt Ar­vidsjaur får sill fredsförband
torde nu vara klart. Bestulet om Stålverk 80 är en satsning som länet bör till
övervägande del få glädje av. I varje fall blir den s. k. Fyrkanten genom den
satsningen det fullvärdiga slor-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stadsalternativ, som man
så inneriigt hoppats på bl. a. i Länsprogram 1970. Men om man ser pä
utvecklingen i länets glesbygd så har ingenting väsentligt inträffat. Här har
man i slättet för positiva effekter av sats­ningen på kustbygden redan nu fått
erfara, innan Ståtverk 80 ens befinner sig rikligt i startgroparna, ett ökande
sug från Fyrkanten på yrkeskunnig arbetskraft. Ofta upplevs erbjudanden om
arbete i Luleå som ett ökat tryck på den arbetssökande att också flytta dit.
Denna utnyttning har nu tagit en sådan omfattning, att större delen av den
tornedatska gräns­bygden står inför en befolkningskatastrof, om icke omedelbara
åtgärder sätts in för all motverka den ökande folkflykten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anförda citat frän olika utredningar, som berört och även upp­märksammat
inlandets speciella problem, har vi velat belysa bakgrunden lill
kommunfullmäktiges spontana reaktion vid dess sammanträde den 7 oktober 1974 dä
fullmäktige beslöt att i en skrivelse till regeringen hemställa om skyndsamma
åtgärder för all rädda bygden. Utrednings­kommittéer, arbetsgrupper och besök
av expertdelegationer har vi ing­enting emol men nu finns ej längre några
tidsmarginaler över för ytter­ligare utredningar och planeringar.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sådana
där nödrop kunde samlliga Tornedalskommuner skicka i väg. Del är 20 år sedan
den s: k. Tornedalsutredningen presenterades. Men det är ett jubileum som inte
är särskilt värt att uppmärksamma. Ut­redningen lades fram med pukor och
fanfarer som ett av medlen att rädda Tornedalen, men del blev pannkaka av det
mesta. Den gav arbeie åt utredare men knappast någonting mer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
dag är de här kommunerna i en långt sämre situation än på 1950-talet, och redan
då betraktades lägel som ganska katastrofalt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
svarel hänvisas titt den uiredning som pågår om gruvdrift i Kau­nisvaara. Del
är nu också elt projekt som har utretts och undersökts i decennier och
fortfarande håller man folk på halster trots att man vel all del finns malm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
uppmaning man vill ge till regeringen och till LKAB är därför: Säll i herrans
namn i gäng. Tänk pä det gamla ordspråket att &amp;quot;medan gräset växer dör
kon&amp;quot;. Men också i detta fall måste man säga precis som om Stålverk 80: Det
är bra projekt, men del löser inte alla problem. Gruvdrift i Kaunisvaara är en
stor sak, det ger jobb åt 300-400 man, men ingen skall inbilla sig all
Tornedalen räddas av gruvan i Kaunisvaara. Den räcker inte ens för Pajala
kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skall
man sälta stopp för folkminskningen och ge Pajala kommun samma
sysselsättningsgrad som genomsnittet för det övriga landel krävs det 1 700 nya
arbetstillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
är det reella läget, och någon annan målsättning än att skapa full
sysselsättning utan avfolkning kan ur vår synpunkt inte godtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har sådana kommuner som Arjeplog, Arvidsjaur och Jokkmokk. Det är kommuner som
knappt har näsan ovanför vattenytan. Arvidsjaur har fåll ett fredsförband, men
dess lokaliseringspotiiiska verkningar är begränsade. 1 Arjeplog har man
prakliskl tagel ingenting fått. Jokkmokk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbotten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbotten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;präglas av en kommunal
förvirring som väl ytterst har sin grund i de väldiga problem som kommunen
brottas med. Valenfalts roll som stor­företagare minskar drastiskt och vad som
skall komma i slättet är högst oklart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den här genomgången kunde
jag hälla pä med mycket länge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan också fråga: Vad händer med kommuner som just nu har del relativt hyfsat?
Jag tänker pä del problem som tas upp i min in­terpellation och som bl. a. rör
malmfätlskommunerna Kiruna och Gäl­livare. Hur skall det bli med dem när malmen
sinar? Ämnar man fortsätta med samma vansinniga brytningstakt? Skall det hela
gå ut på atl även i fortsättningen öka malmbrytningen undan för undan?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsrådet
ger inget klart svar på den frågan, men LKAB:s planer vet vi. Man förutsätter
en mycket hög matmexport även i framtiden. Det talas om dubbling och
tredubbling av matmuttaget. Ingen vet riktigt hur länge malmen räcker. När det
gäller Malmberget latas om 30-40 år, och i Kiruna har man kanske elt något
längre tidsperspektiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
där är allvariiga frägor, och man kan ju inte fortsätta så här. Skog växer
igen, men aldrig malm. Dä mäste det naluriiga vara att man går in för ökad
järnförädling, dels för att åstadkomma bättre hushållning med malmen, dels för
att trygga framtiden för de här samhällena. Vi vel att 2 miljoner ton järn ger
lika mycket inkomst som 25 miljoner ton malm, och de siffrorna blir ännu mer
positiva om man går vidare pä förädlingens väg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ur
norrbottnisk synpunkt finns det atl anledning atl vända sig mot den nuvarande
brandskattningen av malmtillgångarna och som alternativ ställa kravet om dels
ökad förädling, dels öppnandet av nya gruvor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är lika viktigt att man på träsidan gör slut på den hämningslösa exporten av
massa, plank och bräder. Varför skall inte den statliga trä­industrin tillverka
tidningspapper som värtden ropar efter? Varför skall man inte gå in för en
långtgående förädling i slättet för att i huvudsak satsa pä råvaruexport och
halvfabrikat? Det är på den punkten vi måsle komma fram till ett nytänkande.
Vad som behövs är, såvitt jag förstår, en strukturell förändring av hela det
norrbottniska näringslivet om man skall kunna åstadkomma tre viktiga saker:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;en förnuftig hushållning med våra råvaruresurser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;regional balans&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;full sysselsättning utan avfolkning i varje kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är medveten om att det här inlägget blev ganska långt - längre än jag
egentligen hade tänkt mig - men problemen är stora trots Stålverk 80. Sanningen
är att utöver Stålverk 80 måste länet ganska snabbt fä fram minst 20 000 nya
arbetstillfällen, och de måste skapas i de regioner som nu inte fär del av den
stora satsning som statsrådet nämner. Och del är bråttom, det finns, som man
skriver i brevet från Övertorneä,' inga tidsmarginaler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill upprepa min fråga: När får vi en sysselsäitningsplan för hela länd? Det är
det som behövs - en plan som omfattar hela Norrbotten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och som går ut på att i
varje kommun skall staten träda in som företagare på ell sådani sätt alt
avfolkningen stoppas och en posiiiv utveckling garanleras. Något annat sätt att
skapa regional balans och förhindra ytter­ligare uttunning av stora tänsdelar
finns inte. Det tycks också statsrådet vara hett på del klara med. Man har
föriorat hoppet om atl en ändring titt det bättre skatt kunna ske genom privat
initiativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill slutligen fråga - eftersom det inte framgår av interpellations­svaret - om
statsrådet delar den oro som jag och mänga andra känner när del gäller
malmfältens framtid och om det finns några planer pä att minska matmexporlen
till förmån för ökad förädling också i malm­fälten, exempelvis genom
uppbyggandet av ett andra statligt järnverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbotten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr industriministern
JOHANSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Lövenborg sade själv att hans anförande var långt. Del har jag nu
inte länkl anmärka på - herr Lövenborg är i sin fulla rätt alt lala länge - men
jag gjorde en lilen stillsam reflexion. Jag var, herr latman, häromdagen uppe i
Haparanda och invigde en skidfabrik. Den som lackade för maten kom frän
Tornedalen och han talade rätt länge. Han sade då bl. a. alt det i
laestadianska kretsar ansågs alt den som talade mindre än en timme egentligen
inte hade mycket att säga. Frågan är om inte herr Lövenborg är i någon män
smittad av laestadiansk anda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
del är vät rikligt alt problemen är stora där uppe. Jag vågar emel­lertid ändå
hävda all vi är och har varit medvelna om det och all vi försöker vidta
ålgärder för atl förändra siluaiionen. Om herr Lövenborg ser till vad som hänt
under de senaste 10 ä 15 åren, måste han ändå säga sig all del är en hett
förändrad situation som man nu upplever där uppe. Jag såg i länsstyrelsens plan
för 1980-1990 atl man förväntade sig en nettoinvandring fram titt 1980 på 2 000
personer och atl man fram till 1990 räknade med elt neltoinflöde, framför allt
av arbetskraft, på 6 000 personer. Del är en förändring av ulvecklingsbilden som
vi nu har anledning att känna viss lillfredsslälletse över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
betyder inte -jag upprepar del - all del inte finns problem. Man skall ändå
inte glömma bort au del inte bara är i Fyrkanten som det händer någonling. Jag
har anförl en det i milt interpellationssvar. När jag var i Luleå läste jag i
de lokala tidningarna all ASSI har planer på att bygga en karlongfabrik i
Kalix, som man beräknar kommer alt kunna ge sysselsättning för 300 personer.
Jag hoppas man skall kunna förverktiga de planerna. Del framgick vidare att man
i NJA överväger alt etablera en byggmaterialfabrik, också den i Kalix, där 150
personer kan anställas. Man skall inte glömma den miliiära lokaliseringen till
Arvidsjaur, även om herr Lövenborg nu underskattade den, Eisers beslut - sedan
staten gått in i detta foretag - atl förlägga en konfeklionsfiibrik lill
Gällivare med 1 200 anslällda och beslutet att en spånskivefabrik skall
föriäggas lill Jokkmokk. Del är visserligen där fråga om en ulbyggnad av en be­fintlig
fabrik, men denna har hittills inte givit mycket av sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;183&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbotten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
lycker ändock, herr Lövenborg, all det är rimlig anledning att uppmärksamma vad
som pågår och vad som är planerat inom della område. Tyvärr förekommer inte
samma grad av aktivitet i flertalet andra län som vad som just nu är fallet i
Norrbollen. Det är vissertigen glädjande för Norrbotten, men vi är också
medvetna om alt det behövs mer. Tor-nedalen har problem,.och vi har därför
också tillsatt en speciell grupp, som ägnar sig ät dessa. Både
arbetsmarknadsdepartementet och indu­stridepartementel är involverade i del
arbetet. Det gäller därvid all hitta uppslag och möjligheler. NJA-chefen tror
att det sä småningom skatt vara möjligt alt föriägga en verksamhet också titt
Haparanda, och vi ställer förhoppningar till etter kanske rent av anspråk på
alt han skatt göra detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns naturiigtvis olika uppslag, och herr Lövenborg kan ju fram titt våren -
när jag förväntar mig att vi skatt ta upp en mera slutgiltig diskussion om
energiförsörjningen - fundera på om vi inte skall bygga ul Kalixälven. En sådan
ulbyggnad kan ge 1 100 arbetstillfällen under en tioårsperiod. Det är ett
uppslag som del också i sysselsättningssam­manhang är värt alt fundera över.
Jag har i dag ingen uppfattning om huruvida en sådan ulbyggnad skall ske. Jag
är medveien om det beslut riksdagen fallat, men i diskussionen om
energiförsörjning och syssel­sättning får vi väga in också de möjligheler som
kan ge lillskoil i två riktningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag skatt inte föriänga debatten, men jag har velat fram­hålla atl
åtskilligt görs i den här regionen som nu ändå företer en så förändrad bild.
Det är möjligt atl det ligger en sanning i atl missnöjet är framstegens
drivkraft, men det kan också vara rimligt att i någon mån tackla problemet med
missnöjets kvantitativa omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;184&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span lang=NO-BOK style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=NO-BOK style='font-family:Verdana'&gt;Hen LÖVENBORG
(vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;Herr lalman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan försäkra statsrådet alt laesladianismens inverkan på min person lorde vara
lika lilen som jag förmodar atl den är när del gäller slalsrådel själv, även om
jag kommer från Norrbotten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industriministern
räknade upp nya och planerade industriella aktivi­teter. En det är kända saker,
och alla kommer kanske inte till utförande. Jag vill säga ungefär som jag sade
tidigare: Vi värderar varje positiv insats, och vi har värderat satsningen pä
Ståtverk 80 mycket högt. Men fortfarande saknar man helheten - den
länsomfattande och för övrigt också den landsomfattande planeringen av heta
näringslivet, som lar med heta kakan i bilden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
behövs mellan 25 000 och 30 000 nya jobb i Norrbotten, om man skall klara
problemen på det enda godtagbara sället: alt alla skall kunna garanteras
arbete, att vi uppnår full sysselsättning i ordets verkliga be­märkelse och atl
alla tvångsförfiytlade norrbottningar så småningom fär chansen att återvända.
Det är en myckel ambitiös målsättning jag här uttalar, men den är inte
överambitiös. Den är möjlig att genomföra, om staten verkligen går in pä bred
front.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
är del vårt näringsliv ägnar sig åt i Norrbollen? Det är i huvudsak
råvaruexport och lillverkning av halvfabrikat, och det förhållandet ändras inte
i grunden av att vi har viss filialtillverkning av bilkarosser, all vi har
Bullen i Kalix, atl vi har Sieverts i Piteå och all vi kanske också får upp
några andra former av industriaktivitet. Det är bra, men del har inte inneburit
den strukturella förändring som jag anser måste kom­ma. Det dominerande är
fortfarande råvaruexport och tillverkning av halvfabrikat, och det är det man
måste försöka ändra pä.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som är viktigt i det här sammanhanget, och vad som förändrar matematiken litet
när man ser titt slutresultatet på plus och minus när det gäller
sysselsättningen, är att de traditionella basnäringarna fortsätter att minska.
Utredningar visar all färre kommer att sysselsättas inom jordbruket, och
sysselsättningen i skogsnäringen går också fortfarande ner. Det behövs alltså
massor av nya jobb också av det skälet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lål
oss, herr slalsråd, betrakta Stålverk 80 som en mycket god och posiiiv sak, som
en god början, men inte mer! Lägg ut sä mänga te­goindustrier frän NJA som möjligt,
men planera också för nya slatsin-dustrier i både stort och smått format! Tänk
pä att i Norrbotten tillverkas inte ett kylskåp, inte en frysbox, inga verktyg,
ingen elektronisk materiel osv.! Fälld för nya, stora statliga initiativ är
mycket vitt, men det krävs en planmässighet som ännu saknas. Punktinsatser är
bra, men de är inte tillräckliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
jag ändå talar om punktinsatser vill jag ställa en konkret fråga. I ell
frågesvar lill mig den 7 november upplyste statsrådet Johansson om all man i
mars skall få en slutrapport om huruvida del finns utrymme för ytterligare en
aluminiumanläggning utöver den som Gränges redan har beslutat bygga i
Sundsvalt. Statsrådet var då inte beredd atl säga någol om en möjlig
lokalisering, öch det var kanske nalurtigl. Men om del nu skulle bli ett besked
att det inte finns ell sådant behov av yllertigare atuminiumantäggningar, etter
om man av något skäl kommer fram till all en ny enhet inom atuminiumbranschen
icke bör lokaliseras till Jokk­mokk, som nu är aktuellt i diskussionen, då
måste jag fråga: Finns det någon beredskapsplan för en snabb lokalisering lill
Jokkmokk av annan typ av industri?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
råder nervositet i Jokkmokks kommun, och del är förklarligt. Pro­blemen häller
på all växa kommunen över huvudet, och man har verk­ligen moralisk rätt att
kräva en rimtig återbäring för alla de vattenkrafts-kronor som kommunen under
årens topp har lämnat ifrån sig. Jag tycker nog inte atl statsrådet, ens med
hänvisning titt den energidebatt som har förts, kan koppla ihop ett sådant
projekt med frågan om Kalixälvens utbyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbotten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr industriministern
JOHANSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Låt mig kort säga att energiförsörjningen har sin stora belydelse för
etablering av industri. Om vi skatt bygga ul en ytteriigare aluminiumfabrik med
kapacitet av ca 70 000 ton, så krävs det 1 miljard&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;185&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbotten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kilowattimmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
vi är ännu inte färdiga med bedömningen av frågan om atu-miniumfabriken. Vi har
en utredning som är presenterad av industri­verket och som har talat om alt det
bör finnas ett utrymme. Del är den utredningen som vi för närvarande
diskuterar, och innan de dis­kussionerna är klara är jag inte beredd att ha en
ståndpunkt i frågan. Vi kommer emellertid atl beakta varje möjlighet titt
etablering också för Jokkmokks vidkommande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen
LÖVENBORG (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag är klar över att man i det här landet behöver energi och att nya
industrier mäste få ökad energi. Men jag har tidigare kritiserat
industriministern för den sammanblandning han försöker göra av frågan om
Kalixälvens bevarande och Jokkmokks berättigade krav på ersätt­ningsindustri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
har verkligen haft tid på sig all se till att kommunen skulle få sin
sysselsättning garanterad. Del har ju inte kommii som en blixt från klar himmel
atl Vattenfall skutte minska sin arbetsstyrka till ett minimum jämfört med vad
den har varit. Del har alla vetat, även re­geringen. Men lika fullt har man pä
den punkten suttit med armarna i kors till dess atl all nåd nu börjar vara ute.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
använder man tillfället - och jag tycker med förlov sagt att det är ganska
osympatiskt - lill att öva utpressning mol de krafter som tycker alt Kalix älv
borde bevaras. Hett plötsligt har aluminiumverkel i Jokk­mokk blivit en fråga
om ja eller nej lill utbyggnad av Kalix älv. Hos mig väcker faktiskt den
taktiken en - lät mig säga - stilla vrede. Men i Jokkmokks kommun, som väl bara
använder en promille av den energi som produceras i kommunen, måsle
industriministerns argumentation pä den punkten närmast väcka löje.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 denna energirikaste av alla kommuner skulle man
alltså av energiskät inte kunna få den ersättningsindustri man sä vät behöver.
Det är en genomskinligt dålig och falsk argumentering, och jag tycker verkligen
alt industriministern borde hålla sig för god för sä billiga trick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;186&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr industriministern
JOHANSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Lövenborg argumenterar mot någonling som inte alls är sagt. Jag
har inte gjort någon sammankoppting metian Kalixälvens utbyggnad och
aluminiumverkel. Herr Lövenborg förde ett resonemang om de allmänna
sysselsällningsförulsättningarna i Norrbotten och pla­neringen för denna
sysselsättning. Jag talade om atl vi har en rad projekt som pågår, och jag sade
till herr Lövenborg: Det kan vät också i det sammanhanget vara värt att fundera
över om en utbyggnad av Kalixälven skulle kunna aktualiseras. Ochjag angav hur
myckel av sysselsättnings­möjligheter som del skulle kunna medföra. Detta
skedde i det lidigare inlägget, där jag inte med ett ord berörde aluminiumverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan ställer herr
Lövenborg frågan om aluminiumverkel. Dä ger jag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den faktiska upplysningen
om energibehovet för ett sådant aluminium­verk och förklarar att man mäste ha
sambandet mellan energiförsörjning och industriutbyggnad klart för sig. Det
borde också herr Lövenborg ha. När jag var i Norrbotten vid ett tillfälle,
uppmärksammade jag att såväl centerpartiets distriktsorganisation som
vänsterpartiet kommunis­lerna gjorde uttalanden med krav på att det skutte
byggas elt atumi-niumverk i Jokkmokk, samtidigt som man uttalade sig emot en
utbygg­nad av Kalixälven för alt få energi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'   Jag tillät mig då säga
att det är svårt att både äta upp kakan och ha den kvar. Detta fär man ta med i
en realistisk bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
strukturför­ändringen inom eldistributionen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen
LÖVENBORG (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
latman! Den här sammankopptingen mellan Kalix älv och ett eventuellt atuminiumverk
i Jokkmokk har statsrådet redan tidigare gjort i offentliga sammanhang i
Norrbollen, om man får tro tidningarna; och deras uppgifter är väl inte hell
falska på den punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
förstår också att man inte både kan äta kakan och ha den kvar. Men jag vilt nog
inte överföra den logiken på den aktuella debatten om Kalix älv och
aluminiumverket. Jag är medveten om att det krävs energi och alt den måste
skaffas fram pä olika sätt. Vi skall kanske inte ha en ny energidebatt i
kammaren, men det finns andra energikällor som kan ge betydligt större
energititlskott än del marginetta tillskott man kan fä fram genom att bygga ut
exempelvis Kalix älv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
har man tillåtit Gränges att bygga ut aluminiumproduklionen i Sundsvall. Då
fanns det ingen sammankoppling med Kalix älv. Eller menade industriministern
atl ett atuminiumsmättverk inte kräver lika mycket energi om det tigger i
Sundsvall som om det skulle ligga i Jokk­mokk?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
vi kan möjligen föra den här debatten ät sidan. Av interpella­tionssvaret
framgår i vart fall att någon bred sysselsäitningsplan för hela Norrbotten inte
finns, och detta tycker jag är det allvartiga i samman­hanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
man har satsat pä Ståtverk 80 är bra, men det utgör inget försvar för en
passivitet när det gäller det övriga länet. Vi skall vara klara över atl del
krävs myckel snabba insatser i övriga delar av länet och en prin­cipiellt ny
inriktning - en länsomfattande plan vars yttersta mål är att förvandla
Norrbollen frän ett rävaruproducerande till ett högindustria-tiserai län. Del
är delta det handlar om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 8 Ang.
strukturförändringen inom eldistributionen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
industriministern JOHANSSON erhöll ordet för att besvara fru Andres (c) den 31
oktober framställda interpellation, nr 144, och anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;187&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
strukturför­ändringen inom eldistributionen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Fru André har frågat mig om jag med hänsyn lill rå-kraftföretagens
uppköp av små privata eldistribulionsföretag är beredd att vidlaga åtgärder för
alt förhindra den utveckling som pågår och som innebär att stora råkraftföretag
får ell allt större infiytande över eldis­tributionen och vilka åtgärder jag är
beredd att vidta för att öka del kommunala infiytandet över eldistributionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ddaljdislributionen
av elkraft till de enskilda förbrukarna omhänder-has av ca 600 företag. Av
dessa är nära hälften föreningar. Återstoden utgörs av privata bolag, kommunala
elverk och bolag saml vattenfalls-, verket med dotterbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ser
man titt antalet abonnenter dominerar de kommunala företagen. Av landets 4,2
miljoner abonnenter har de kommunala förelagen ca 65 procent.
Vatlenfaltsverkets andel uppgår titt ca 8 procent, kooperativa
distributionsföreningars andel till ca 7 procent och övriga privata företags
andel till ca 20 procent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelser
om statlig koncession för utförande av slarkströmsled-ningar infördes första
gången genom 1902 års ellag. Genom ändringar i ellagen år 1957 fick staten
ökade möjligheter att påverka organisationen i fråga om eldistributionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Koncession
får inte överiåtas utan liltstånd av siatens industriverk. Tillstånd fär
meddelas endast om överlåtelsen är förenlig med en än­damålsenlig
elförsörjning. Ellagen innehåller däremot inga bestämmelser som reglerar
försäljning av etdistributionsförelag. Jag är medveien om att della är en brist
i lagstiftningen och alt del i vissa falt kan medföra problem när det gäller
att få till sländ en ändamålsenlig eldistribution.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såväl
sistnämnda fråga som frågan om det kommunala infiytandet över eldistributionen
kommer atl bli belyst genom elutredningens arbete. Utredningen har lill uppgift
alt överväga bl. a. organisationen av eldis­tributionen. I uppdraget ingår alt
pröva hur långt strukturomvandlingen bör. drivas. Ulredningen har alt föreslå
de åtgärder som behövs för atl omvandlingen skall kunna genomföras smidigt och
effektivt. Utredning­en skall också utarbeta förslag titt lämpliga
organisationsformer inom den företagsstruktur som förordas. Direktiven
förulsäller att huvudan­svaret för distributionens ordnande skall åvila staten
och kommunerna. Ulredningen skall således bl. a. överväga hur del kommunala
inflytandet på eldistributionen skatt kunna säkras. Utredningens
organisalionsförstag skall innefatta regler om sammanslagning och inlösen av
företag. Jag anser inte att situationen är sådan att del finns anledning att
vidta sär­skilda ålgärder, innan resultatet av utredningens arbeie föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;188&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru ANDRÉ (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag lackar industriministern för svarel pä min interpel­lation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
svaret framgår att industriministern är medveten om att det är en brist i
lagstiftningen atl inga beslämmelser finns som reglerar för­säljningen av
eldistribulionsföretag. Denna brist har onekligen varit känn-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bar och givit upphov titt
besvärtiga konkurrensförhåtlanden. Dä lokala distribulionsfördag varit lill
salu har ofta råkraftföretag bjudit över kom­munen och därmed blivit ägare titt
anläggningarna. Detta förhållande är inte tillfredsslätlande, eftersom det
kommunala infiytandet på eldis­tributionen därigenom försvåras. Efter
kommunsammanläggningarna är situationen inom mänga kommuner den, all i
centralorten är det kom­munall huvudmannaskap för distributionen medan denna i
de mindre tätorterna och på landsbygden handhas av mindre etföreningar eller rå­kraftföretag.
Som en följd härav råder olika eltaxor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
måste då vara riktigt atl kommunerna, när mindre distributions-företag utbjuds
lill försäljning, inköper dessa. Därigenom skapas förut­sättningar för atl
kunna tillförsäkra invånarna enhetliga och lägsta möjliga eltaxor. Dessulom är
del angeläget att eldistributionen integreras i den övriga kommunala
planeringen, sä att man på del sättet kan åstadkomma en rationell
energiförsörjning. Fördelar kan också vinnas genom atl del då skapas
möjligheter till samordning med andra allmännyttiga service­funktioner. I de
fall där det visar sig lämpligt bör givelvis också sam­arbete kunna ske med
angränsande kommuner. Del finns således många skäl som tatar för att
huvudprincipen bör vara att kommunerna handhar eldistributionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
utredningar har under årens lopp arbetat med dessa frågor. Den senaste, som
induslriminisiern hänvisar till i interpellationssvaret, till­sattes 1971.
Någon lidpunkl dä den beräknas vara klar har inte angivits. Även om jag har
viss förståelse för all delta inte är några lälllösla frågor måste jag beklaga
alt del nu inte finns några handlingslinjer att arbeta efler. Kommunerna
befinner sig i en besvärlig silualion i och med att detta konkurrensförhållande
råder med råkraftförelagen. Ulan tvivel är det ett irritationsmoment. Också för
industriverket, som har all handlägga koncessionsfrågor, måste förhållandet
vara otillfredsställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industriministern
säger sig vilja avvakta elutredningens arbete innan ålgärder vidias. Della kan
naturligtvis vara rikligl i princip, och eftersom industriministern är medveten
om bristen i lagstiftningen pä detta område utgår jag från att ulredningen gör
allt för all påskynda sill arbeie. Men ju fler disiributionsföretag som
försäljs till råkraftföretag desto svårare blir det alt komma fram till den för
kommunerna och kommuninvånarna bäsla lösningen. Jag vitt därför ställa den
kompletterande frågan om inte industriministern kan tänka sig möjligheten att
låta industriverket av­vakla med all lämna områdeskoncession på de platser där
det har varit en konkurrenssituation mellan kommuner och ett råkraftföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror att om den möjligheten förelåg, så skutte detta vara en fördel för den
forlsalla planeringen. Man skulle på så säll kunna förhindra att ytterligare
svårigheter uppstår innan utredningens belänkande läggs fram och en eventuell
ny lag är klar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fredagen den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ang. strukturf&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r­&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringen inom eldistributionen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr industriministern
JOHANSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vitt helt kort svara all vi vänlar oss att få en lä-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;189&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;gesrapport från elutredningen i början av 1975. Jag kan därför inte
inse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredaeen
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;'' ' '&amp;quot;'&amp;quot;&amp;quot; anledning att vidta några
särskilda åtgärder. Vi får avvakta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29
november 1974    rapporten, och sedan se vad som behöver göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om ersättning från den
allmänna försäkringen för stadiga myndighe­ters utgifterförsjuk-och
föräldrapenning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
9 Om ersättning från den allmänna försäkringen för statliga myndigheters
utgifter för sjuk- och föräldrapenning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr statsrådet LÖFBERG erhöll ordet för att
besvara herr Wijkmans (m) den 19 april framställda interpellation, nr 73, och
anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Wijkman har frågat mig om jag är beredd alt med­verka titt en
sådan ändring att stattiga myndigheters lönekostnader under de anställdas
sjukdom och barnledighet ersätts - i första hand av den allmänna försäkringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som svar på
interpellationen vill jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
tagen om allmän försäkring erhåller arbetstagare under sjukdom och barnledighet
sjuk- eiler föräldrapenning frän försäkringskassan. För flertalet statligt
anställda arbetstagare gäller genom kollektivavtal bestäm­melser om s. k.
arbetsgivarinträde. Det innebär att det vid sjukdom och barnledighet och vissa
andra fall i stället för sjuk- etter föräldrapenning utgår lön från
arbetsgivaren. Den sjuk- etter föräldrapenning som enligt tagen om allmän
försäkring tillfaller arbetstagaren uppbärs vid arbets­givarinträde av
statsverket. Den del som hänförs till anställda vid de affärsdrivande verken
tillgodoförs respektive myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
ordning innebär som också framgår av interpellationen att myn­digheterna kan
komma au fä betala i stort sett dubbet lön under ar­betstagarens sjukledighet,
i den mån vikarier behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
interpellationen görs gällande att della förhällande skulle göra myn­digheterna
mindre benägna att anställa personal som kan komma att bli tjänstledig på grund
av bl. a. barnsbörd. Reglerna för återbetalning av arbetstagarnas sjuk-
respektive föräldrapenning skulle därför inbjuda till diskriminering av
kvinnlig arbetskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om atl låta myndigheterna i någon form tillgodogöra sig sjuk-etter
föräldrapenning, som hänförs till arbetstagare vid myndigheten, har utretts vid
flera tillfällen. Sålunda har senast lönekoslnadspåläggsulred-ningen bl. a.
förestagit att statsverket skulle ha ett generelll ansvar alt bestrida alla
utgifter för sjuklön. En sådan ordning skulle enligl ulred­ningen komma till
stånd genom en höjning av lönekoslnadspåläggei med en riskpremie motsvarande
sjuklönekoslnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
avvisades är 1971 med hänvisning till atl någon generell kompensation för
utbetald sjuklön inte kunde anses påkallad eftersom myndigheternas anslag var
beräknade med hänsyn titt en normal sjuk­frånvaro (prop. 1971:1 bil. 2, FiU 5,
rskr 39). Behov av kompensation kunde endast föreligga vid relativt små
enheier. Föredragande statsrådet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;framhöll att stora
administrativa vinster hade skett genom del slalliga arbdsgivarinlrädel i
sjukförsäkringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som anfördes år 1971 är fortfarande giltigt. All kretsen av ar­betstagare för
vilka arbetsgivarinträdet gäller därefter har ulvidgals för­ändrar inte delta
förhållande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns inte anledning tro all myndigheterna skulle undvika all an­ställa
kvinnlig arbetskraft med hänsyn till reglerna om arbetsgivarinträde. Det skulle
dessutom direkt strida mol de bestämmelser som utfärdats senast år 1973 och som
förbjuder könsdiskriminering vid tjänsletillsätt-ning av statligt reglerad
tjänst. Beträffande de små myndigheterna där trots allt vissa problem kan
länkas uppslå då fiänstemän blir tjänstlediga på grund av sjukdom eller
barnsbörd får frägor om kompensation lösas i det särskilda fallet. Några
särskilda åtgärder för att komma lill rätta med sådana tillfätliga svårigheter
lorde inte behöva vidias.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ersättning från den allmänna försäkringen för statliga myndighe­ters utgifter
för sjuk-och föräldrapen­ning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=NO-BOK style='font-family:Verdana'&gt;Hen WIJKMAN
(m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=NO-BOK style='font-family:Verdana'&gt;Herr latman! &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Min interpellation rör följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anställda
vid privata företag etter statliga affärsdrivande verk får er­sättning från
sjukkassan vid sjukdom och barnledighet. För övriga statligt anställda med
ordinarie eller extra ordinarie tjänst gäller, som herr stats­rådet Löfberg har
anfört, arbetsgivarinträde, dvs. deras sjuk- eller för­äldrapenning betalas ut
direkt från den anställande myndighetens anslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
statligt anställda betalar sin sjukförsäkringsavgift precis som alla andra
skulle man kunna tro att den anställande myndigheten sedan får ersättning från
riksförsäkringsverket. Denna överföring sker emel­lertid inte. De pengar som statligt
anställda personer betalar in till sjuk­kassan bokförs helt enkelt som inkomsi
i riksstaten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Problemet
kan verka subtilt; del är ju bara fråga om en omflyttning mellan statliga
konton. För den enskilda myndigheten kan del dock med­föra högst pålagliga
konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ber all få tacka statsrådet för svaret på min interpellation och vill anföra
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
en anställd blir sjuk eller har barnledigt får antingen arbetet vila i väntan
på hans eller hennes återkomst, etter - vanligen - måste en vikarie anställas,
varvid myndigheten fär betala ul dubbel lön från oför­ändrat anslag.
Myndigheterna får visseriigen, som statsrådet anförde, ett vissl påslag på
lönesumman för alt täcka sädana koslnader, men del innebär trols allt problem
särskilt för mindre myndigheter. Del är tätt att inse vilken effekt principen
om arbetsgivarinträde kan ha när del gäller all anställa t. ex. kvinnor och
sjukliga personer. En myndighet med begränsade anslag har helt enkelt inte råd
att anställa någon ur dessa &amp;quot;riskgrupper&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
har problemet komplicerats av att även arvodesanstältda omfattas av principen
om arbetsgivarinträde. Den gruppen fick tidigare ersättning vid sjukdom eller
barnsbörd direkt från sjukkassan. Arvodesanstältning är bl. a. vanlig vid
ålskilliga vetenskapliga institutioner liksom i samband&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ersättning från den allmänna försäkringen för statliga myndighe­ters utgifter
för sjuk-och fliräldrapenning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;192&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med allehanda
forskningsprojekt. Bara vid Karolinska institutet finns ett slorl antal
arvodesanstältda vid olika institutioner - var och en av dessa institutioner
har högst begränsade anslagsramar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Två olika typer av problem föreligger: dels vid de s. k. mindre
myndigheterna eller institutionerna, dels vid projekt där perso­nalen avlönas
med donationsmedel. I bägge fallen tär sjukfrånvaro hårt på budgeten.
Konsekvenserna av längre sjukdom etter barnsbörd kan bli förödande för
verksamheten. Det är dä nalurtigl att befara all kon­sekvenserna av nuvarande
ordning pä sikl också kan verka diskrimi­nerande mol kvinnor och mot personer
som är sjukliga. Jag har också, herr talman, exempel på fall när man undvikit
atl anställa kvinnor just av den anledningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del gäller donationsmedel är problemel dubbelsidigt - dels fö­religger en
besväriig situation gentemot donatorn, dels är det problem att fullfölja ett
projekt med de medel som ställts till förfogande. Del är ell märkligt system
för t. ex. anställda på donationsmedel, vilka ju betalar in
sjukförsäkringsavgift ooch där arbetsgivaren betalat lagstadgade avgifter, atl
om dessa individer blir sjuka, skall ersättning inte utgå från
försäkringskassan för de kostnader som arbetsgivaren haft! Var finns logiken?
Donatorn har ju inte rimligtvis donerat pengar för just den här typen av
ändamål, dvs. för att täcka sjuklön och eventuell lön i samband med
barnledighet. Del är ett rationellt system, säger statsrådet Löfberg. Kanske
det, men det är orättvist i det här sammanhangel, och man kan inte utesluta en
diskriminering av kvinnor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig ge ell exempel frän Karolinska institutet! Där arbetar nära 400 personer på
donationsmedel, sammanlagl en lönesumma på över 15 miljoner kronor. Skulle vi
ta med hela landel, rör detta mänga tusen som är anställda på motsvarande sätt.
Tryggheten för dessa människor är densamma som för alla andra, men respeklive
verksamhet riskerar att inie kunna ulföras pä ett rimligl sätt, och på mänga
håll garderar sig därför respektive institution successivt genom att välja ut
människor där risken lycks vara liten för atl vederbörande kommer atl ha hög
från­varo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill alltså sluta med atl fråga slalsrådel om Ni verkligen anser att systemet
fungerar som det skall. Och borde inte ålminstone dona­tionsmedel oavkortade få
gå till avsett ändmål? Det är i hög grad in­konsekvenl att inte
försäkringskassan träder in i dylika falt. Statsrådet menar atl enskilda
problem i sammanhangel får lösas i särskild ordning. Hur då? Jag har i min bänk
en skrivelse frän en professor Wilhelm Holm­qvist, som sysslar med
fornlivsforskning. Han har haft kostnader för år 1973 på ca 20 000 kronor för
sjukersättningar. Han begärde hos ut­bildningsdepartementet restitution, dvs.
att försäkringskassan skulle er­sätta hans forskningsanslag med motsvarande
summa, men han fick nej utan några som helsl motiv. Hans anslag beslår titt
slor del av donerade medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kan vi verkligen fortsätta
med ett sådani syslem, som visserligen i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sin helhet fungerar bra,
men som på de här enskilda punkterna inte är lillfredssläliande?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
statsrådet LÖFBERG:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Wijkman talar i sin interpellation om, och han upp­repar det i
sitt inlägg, alt det finns en risk för att det här syslemet skall verka
könsdiskriminerande. Låt mig för att undvika varje missförstånd på den punkten
få deklarera klart och bestämt, alt jag givetvis är emol varje form av
könsdiskriminering och beredd att stödja alla åtgärder som är ägnade att öka
jämställdheten mellan män och kvinnor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
var mol den bakgrunden som jag för elt par år sedan lillsalie en uiredning med
uppgift att se över kvinnornas ställning på det statliga områdei, kartlägga
siluaiionen och se om ytteriigare åtgärder skulle kunna göras för alt förbättra
kvinnornas ställning. I direkliven till den utred­ningen framhöll jag mycket
klart alt de offentliga arbetsgivarna har elt stort ansvar för ulvecklingen
till jämställdhet mellan män och kvinnor pä arbetsplatsen. Och jag sade all
staten som arbetsgivare inom ramen för sin personal- och lönepolitik bör pröva
vilka ytteriigare åtgärder som kan behöva vidtas i syfte att skapa jämställdhet
mellan män och kvinnor. Jag gjorde attlså ett mycket klart ställningstagande i
dessa direktiv, och del slår jag givetvis för attljäml.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
nu den teknik som vi använder för återbetalning av arbetstagarnas sjuk- och
föräldrapenning skulle inbjuda till könsdiskriminering, vilket herr Wijkman i
varje falt antyder, vore det en myckel allvarlig sak -del är jag den förste att
erkänna. Jag har emellertid inte i mina un­dersökningar kunnal finna något som
helst belägg för delta, och därmed faller efler vad jag kan förstå del
väsentligaste skälet för herr Wijkmans förslag om en ändring av detta system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Systemet,
som jag har redogjort för i interpellationssvaret, är hell enkell en leknisk
metod som vi använder och som har lett lill stora admi­nistrativa vinster. Vi
har inte funnit någon anledning all ompröva del. Som jag sade i svaret prövade
riksdagen så sent som för bara några är sedan den här frågan och tog den
ståndpunkt som jag nu har givit uttryck ål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har emellerlid framhållit att trots atl denna teknik i slorl sett funge­rar
tillfredsställande kan den ibland medföra problem för de små myn­digheterna.
Men dessa får vi möta när de uppkommer, och där finns del då olika möjligheter
titt överföringar mellan anslag och överskri­danden. Så inte heller på den
punkten föreligger del något behov av ett helt nytt system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Wijkman log i sitt inlägg också upp frågan om forskningsanslagen. Jag vill
erinra om alt i samband med den proposition som jag tidigare har åberopat och
som riksdagen så sent som 1971 tog ställning titt berördes också frågan om
forskningsprojekten och donationsmedlen. Där framhölls bl. a. alt i samband med
anstagsgivningen titt de skilda forskningspro­jekten avsätter medicinska
forskningsrådet äriigen ell beräknat totalt ram-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ersättning från den allmänna försäkringen för statliga myndighe­ters utgifter
för sjuk-och föräldrapenning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;193&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 Riksdagens protokoll 1974. Nr 130-131&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;anslag för täckande av koslnader i samband med gravidileier,
sjukledighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen den&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;
'&amp;quot; Avräkningen mellan berörda lärosäten och forskningsrådet görs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29 november 1974    sedan
i efterhand. Sä inte heller för forskningsrådet kunde man finna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;---------------    att
problemen var av del slaget atl man hade anledning lill några änd-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om ersättning från  
ringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den allmänna&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
vad jag här har sagl framgår att del inte finns tillräckliga skäl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;försäkringen för       
för att ändra della syslem. statliga myndighe­ters utgifterför sjuk-      Herr
WIJKMAN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt;text-indent:-89.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;och föräldrapenning Herr lalman! Del är möjligt att
man inte skall ändra hela syslemet - del kan jag hålla med om. Jag tror atl vi
har samma utgångspunkt och samma målsättning: vi skall inte ta några system som
vare sig i slorl eller i smält inbjuder titt könsdiskriminering. Jag tror hett
enkelt att del är beklagliga, mindre missförhållanden i del här systemet som
jag har påtalat. Det är alltså inte så att systemet genomgående skutte inbjuda
titt könsdiskriminering, och det har jag inte heller päsiätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
betvivlar inte alls att statsrådet slår för sina gamla uttalanden och direkliv
om all könsdiskriminering skall motarbetas. De uttalandena re­spekterar jag,
och de står nalurliglvis fasl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
jag tror alltså alt tekniken är olycklig när det gäller mindre myn­digheter och
framför allt när del gäller donationsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
jag väckte denna interpellation fick jag fiera brev frän forskare som baserar
sin verksamhet på donationsmedel. Professor Holmqvist, som jag talade om i mitt
första inlägg, hade alltså begärt restitution på sammanlagt 20 000 kronor - det
är visserligen ett litet belopp, men det är stora pengar för hans
fornlivsforskning - för de sjuktöneutbetalningar han gjort under år 1973. Men
han har fått blankt nej från utbildnings­departementet. Han anser atl del är
fullkomligt omöjligt alt gä tillbaka lill den fond han fåll pengarna ifrån och
begära mera pengar med moti­veringen all han betalt ut sjukersättningar; han
har fält vissa anslag, och del skulle las mycket illa upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Delta
är alltså ett problem som man bör titta på. Jag har från Karolinska institutet
hört berättas om fall där man faktiskt låtit bli alt anställa unga
forskarkvinnor därför all man haft ont om anslag och baserat en del av
verksamheien på donationsmedel. Del har alltså faktiskt förekommit
könsdiskriminering. Det rör ell inte så litet antal människor inom t. ex. den
medicinska forskningen - bara i Stockholm är det fråga om några hundra
personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag fär väl återkomma i ärendel med en moiion lill våren.&lt;br&gt;
Jag tror all del är bra atl frågan tagits upp på detta sätt. Jag vill alltså&lt;br&gt;
uppmana statsrådet alt ånyo lilla på dessa mindre problem som kan upp­&lt;br&gt;
komma i de små myndigheterna i samband med donationsmedel. Framför&lt;br&gt;
alll skulle jag vilja be herr statsrådet att ta upp professor Holmqvisls&lt;br&gt;
falt - jag skall efter debatten lill statsrådet överiämna handlingarna i&lt;br&gt;
ärendel - och titta på del genom förstoringsglas. Man kanske på del&lt;br&gt;
194&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;sällel kan komma någon vart även i dl sådant
detatjärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr statsrådet LÖFBERG:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
latman! Det står tydligen inte kvar så myckel av skiljakligheler mellan herr
Wijkman och mig. Del väsentliga i hans interpellation var misstanken om
könsdiskriminering, och den saken tycker jag att vi nu har klarat upp. Jag har
erkänt att problem kan kvarstå när del gäller myckel små myndigheter, och jag
har också redogjort för atl del finns en teknik för all komma lill rätta med
detta problem. Della gäller också forskningsråden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
har herr Wijkman i sitt senasle inlägg nästan helt koncentrerat sig på
donationsmedlen. Jag vill inte alls bortse från att del kan vara angelägel all
lilla ytlerligare på den frågan. Men om det var della som var avsikten med
interpellationen, lycker jag atl herr Wijkman borde ha koncelreral
interpellationen lill denna fråga. Jag skulle dä haft möj­ligheler all ge den
en mera grundtig belysning än vad jag nu kunnat göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
importen från u-länderna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;Hen WIJKMAN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
jag framställde interpellationen kände jag inte titt atl en sä slor det av
forskningen i värt tand baserar sig på både statliga anslag och, lill viss del,
donationsmedel. Jag kände inte heller till den speciella problematik som gäller
för donationsmedlen. Jag tog upp denna sak i mill första inlägg, men herr
statsrådet gick inte in på problemet i anslutning härtill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
tycks emellertid vara överens om att man skall försöka undvika de problem som
kan uppstå vid de små myndigheterna. Nu finns del alltså anledning atl hoppas
pä att herr statsrådet kommer all se över även detta problem med
donationsmedlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 10 Ang. importen
från u-länderna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
handelsministern FELDT erhöll ordet för atl besvara herr Gran-stedts (c) den 12
november framställda interpellation, nr 152, och anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Herr Granstedt har frågat dels hur jag ser på den framlida ulvecklingen
av vår import från u-länder, dels om jag instämmer i prin­ciperna all
u-länderna i slörsla möjliga mån bör kunna förädla sina egna råvaror och
utnyttja sin kapacitet titt livsmedelsproduktion för egna behov och dels vilka
åtgärder jag är beredd att vidta för alt påverka varuför­delningen av vår
import från u-länderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
den första frågan vill jag svara att utvecklingen av vår import från u-länder i
ell grundläggande avseende avgörs av samma fak­torer, som bestämmer vår loiala
import. Och det är den allmänna efier­frågeuivecklingen på den svenska
marknaden, som den formas av in­komstutveckling och värderingar saml beslut av
enskilda konsumenter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
importen från u-länderna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;196&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och förbrukare. Att göra
en tillförtillig prognos för hur denna process skall komma alt utvecklas i
framtiden är inte möjligt. Några för u-lands-importen särskilt betydelsefulla
drag i efterfrågemönslrd kan emellerlid urskiljas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
livsmedelsprodukter vi köper frän u-länderna är lill alldeles över­vägande del
tropiska konsumtionsvaror, exempelvis kaffe, kakao och vis­sa frukter och fruktkonserver.
Vi har knappasl all förutse några belydande förändringar i våra
konsumtionsvanor på det området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Värdet
av vår import av råvaror har ökal kraftigt under senare lid. Detta hänger
visserligen främst samman med prisökningarna pä olja, men priserna på en rad
andra råvaror har också ökal, vilket lett lill för­stärkning av
exportintäkterna för en vid krets av u-landsexponörer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller utvecklingen i framtiden är det med hänsyn till de många faktorer
som påverkar importen av olika råvaror svårt atl göra några generella
förutsägelser. Vår import av mer bearbetade produkter från u-tänderna har
successivt ökat och kommer säkert alt göra så även i fram­tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
beträffar den andra frågan instämmer jag i principen att u-länderna i slörsla
möjliga män bör kunna bearbeta sina egna råvaror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
u-länderna skall utnyttja sin kapacitet för livsmedelsproduktion - för egna
behov etter för export - är framför allt en fråga för varje enskilt u-land atl
avgöra. Jordbruksministern framhöll i sitt anförande vid
Väridslivsmedelskonferensen i Rom att en ökning av livsmedelspro­duktionen i
u-länderna är den enda lösningen pä lång sikt av livsme­delskrisen. Med della
är även u-länderna införstådda. Men del innebär självfallet inte atl vi inte
också pä detta område skall ha ell varuutbyte med u-länderna. Denna syn ligger
i linje med vad u-länderna själva häv­dat i olika internationella organ. Vi
måste med andra ord vara beredda alt överväga u-ländernas önskemål även på
detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Delta
leder mig lill herr Gransledts iredje fråga om åtgärder för att påverka vår
import från u-länderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sverige
verkar traditionellt för frihandel i det internationella varuut­bytet.
Samtidigt understryker vi alt särskilda förmåner bör ges lill u-länderna, där
så är möjligt. Det är viktigt att de siörre industriländerna medverkar i dessa
strävanden, eftersom ett enskilt land - i synnerhet med en så lilen marknad som
vår- skulle ha svårt atl bära del imporllryck, som blir resultatet av en
ensidig liberalisering. Genom allmänna tull­sänkningar och särskilda
tullförmäner för u-länderna, s. k. preferenser, är i stort sett 85 procent av
den totala importen från dessa länder i dag tullfri i Sverige. Då har jag
bortsett frän kaffe, där vi har en obetydlig tull som inte kan anses utgöra
någol hinder för importen. Några få pro­centenheter av den tullfria importen
drabbas dock av våra importavgifter på jordbruksområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
dag har vi i stort sett endasi kvar lutlhinder pä textil- och
kon-fektionsomrädel. Trots detta är det importen av textil- och konfektions-varor
som ökat mest frän u-länderna. Den snabba utvecklingen har gjort&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sverige titt den största
per capita-importören bland industritänderna av sådana varor och har också
tvingat oss att av beredskapsskät och för att uppnå en lugnare utvecklingstakt
komma överens med ett fätal länder om en mera balanserad imporlutveckling. Vi
har också sett oss nödsakade alt införa ell särskill stöd för tekoindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svårigheterna
för u-länderna all öka sin färdigvaruexporl har i de flesta falt andra
förklaringar än förekomsten av handelshinder. Jag tänker här främsi på en
myckel ensidig produktionsstruktur, svårigheter att avpassa produkterna titt
marknadens krav och en bristande kunskap i marknads­föring. Det importkonlor
för u-tandsprodukter som riksdagen fattat beslut om är en ålgärd som på detta
område kan bli titt stöd för u-tändernas export titt värt tand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frän
svensk sida har vi också i inlernalionella organisationer kraftigt understrukit
behovet av en breddning av u-ländernas produktionsstruk­tur. En sådan
utveckling kommer att la tid men kan undertätlas genom finansiellt och tekniskt
bistånd. Kanske viktigast är atl u-ländernas po­litiska oberoende följs av
ekonomiskl oberoende som gör det möjligt för dem atl utveckla sina ekonomier
efter de egna behoven. Principen om permanent suveränitet över naturresurser,
som erkänts i Förenta na­tionerna, kan få stor betydelse för utvecklingen i
detta hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
importen från u-länderna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=NO-BOK style='font-family:Verdana'&gt;Hen GRANSTEDT
(c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=NO-BOK style='font-family:Verdana'&gt;Herr latman! &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vitt börja med att tacka handelsministern för
svarel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
råder inget tvivel om all de handelspolitiska förhållandena och
produkiionsfördelningen i värtden i hög grad är nyckeln till den ojämna
ekonomiska fördelningen i väriden i dag. Den nuvarande strukturen där
u-länderna i huvudsak är rävaruproducerande medan i-tänderna lar hand om den
industriella produktionen har sina rötter i den gamla koloni­alpolitiken. Del
var just detta som var filosofin när västländerna gick ul och tade under sig
huvuddelen av Afrika och Asien, atl man skutte skaffa råvaror titt sin
industriella produktion och att man skulle få en marknad för sina färdigvaror.
Den poliliska frigörelsen har inte inneburit några mer vittgående förändringar
i denna struktur. Vi kan konstatera atl även Sverige, som i och för sig inte
har någol egentligt kolonialt förfiutel, ändå i stort sett faller in i del här
mönstret. Del finns bedömare som menar alt de vinster som man gör i i-länderna
genom denna sned­vridna fördelning är väsentligt större än det fiöde av bistånd
som går till u-länderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror all man kan påstå au u-länderna svarar för ungefär hälften av världens
råvaruproduktion, självfallel med stora variationer för en­skilda varugrupper
och varor. Samtidigt svarar de för en myckel liten del av förädlingen. Man kan
också anta att i framliden kommer u-län­dernas andel av råvaruproduktionen att
växa, eftersom huvuddelen av de ännu icke bearbetade fyndigheterna framför allt
på mineralsidan ligger jusl i u-länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;U-ländernas
råvaruproduktion utgör alltså en mycket betydelsefull bas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 Riksdagens protokoll 1974. Nr 130-131&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;197&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
importen från u-länderna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;198&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för de rika ländernas
industri. Ekvationen ter sig särskill allvarlig om man länker pä all vi har att
se fram emol en växande knapphet på en lång rad vikliga industrirävaror. Däri
ligger ell dilemma på del sällel all om man ansluter sig titt den princip som
handelsministern glädjande nog anslöt sig lill i interpellationssvaret,
nämligen atl u-tänderna själva sä långt som möjligt bör förädla sina egna
råvaror, kan del få mycket vittgående konsekvenser. En sådan konsekvens måste
bli en minskad råvarubas för de rika tändernas industri. En annan konsekvens
måsle bli en ökad konkurrens på industrivarumarknaden från u-tänderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
här är nalurtiglvis en utveckling som i-länderna i allmänhel inte är så
förfärtigt förtjusta i. Därför kan del ibland vara frestande att ifrå­gasätta
allvaret bakom det system av lullpreferenser som håller på atl utvecklas. Del
finns också myckel rikligt vikliga förbehåll i lullprefe-renssyslemet. Man har
från i-tändernas sida möjligheter att undanta vissa varor från lullpreferenser,
om importen av de varorna leder lill allvarliga marknadsslörningar.
Preferenserna är givelvis begränsade, och del finns möjlighet lill ensidig
uppsägning från i-tändernas sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
Sveriges del är det ganska betecknande att de varugrupper som i dag är
undantagna från dessa lullpreferenser är jusl sådana där u-län­dernas
konkurrensmöjlighet är som störst, nämligen textil-, konfekiions-och
lädervaror. Man kan kanske säga all vi tillämpar lullpreferenser i den
utsträckning som de inte innebär någol hot för oss. Vi ger lull­preferenser på
de varor som u-länderna inte i någon siörre utsträckning kan producera, medan
vi är mera restriktiva när del gäller de varor där u-ländernas
produkiionsmöjligheter är siörre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
finns anledning fråga, och jag vilt gärna höra handelsministerns synpunkter på
det: Vad händer om u-länderna börjar få en väsentlig konkurrenskraft på andra
varugrupper än dem Sverige redan har undan­tagit från lullpreferenserna? Finns
del anledning alt räkna med atl Sverige då kommer au ta bort lullpreferenserna
också på de varorna? Är vi alltså beredda all med hjälp av handelspolitiska
medel stödja u-ländernas in­dustrialisering även om det skulle innebära offer
för vår egen det eller är vi bara beredda alt stödja en sådan industrialisering
så länge del inie har al I för pålagt ig effekl?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan sak är alt del kan finnas anledning att efteriysa en något bättre
samordning mellan vår biståndspolitik och vår handelspolitik. Det skulle finnas
anledning för oss att i någon siörre utsträckning inrikta våra biståndsinsatser
på all siöjda u-länder som jusl vill bygga upp en förädling av sina egna
råvarutillgångar och att sedan med handelspolitiska och nalurliglvis även
bislåndspoliliska medel hjälpa u-länderna all få avsäiining för de produkier
som den industrin i så fatt kan framställa. Vi har fallal beslut om ett
importkonlor för u-länder, och man får na­lurtigtvis hoppas atl jusl della
importkonlor skulle kunna ha en sådan effekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
man får lill stånd en ökad råvaruförädling i u-länder får vi förutsätta att
delta också pä sikl leder lill ökad konsumtion av dessa varor i u-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;länderna. Del innebär i sä
fall att det inte bara är u-ländernas råvaror som inte när oss fullt ut,utan
del gäller även u-ländernas förädlade varor. Det är en utveckling som i och för
sig är önskvärd med hänsyn till den ekonomiska balansen i värtden. Men om man
ser detta som ett perspekiiv och vitt arbela efter del måste del också vara
angelägel atl minska Sveriges beroende av råvaror. Det innebär atl vi måsle
försöka ulveckla en råvarusnåtare teknik, all vi mäste utveckla en produktion
som skapar mera hållbara produkter och produkter vilkas råvaruinnehäll del är
möjligt atl återvinna sedan de är färdigbegagnade. Del kan finnas anledning atl
nämna del förslag titt rävarubeskaltning som vi från cen­terpartiet framfört
som ett medel i den riktningen. Det är helt klart atl de hittills låga
råvarupriserna har bidragit titt elt slöseri med råvaror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elt
alldeles speciellt problem har vi ju pä jordbrukssidan, där en inte oväsentlig
del av animalieproduktionen baseras på proteiner som i olika former är
importerade från u-tänderna. Det skutte naturiigtvis finnas an­ledning alt
lägga om vår egen produktion på ett sådani sätt att vi inte behöver importera
vikliga proteiner från u-länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skutte vara lacksam alt få höra titel grand av handelsministerns synpunkter pä
dessa frågeställningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
importen från u-länderna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr handelsministern
FELDT:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Granstedt redovisade en det funderingar om kon­sekvenserna för låt
mig kalla det den internationella arbetsfördelningen, om nu u-länder i ökad
utsträckning lyckas förverkliga det mäl som de har uppställt för sig, nämligen
att börja förädla sina egna råvaror i egna industrier. Herr Granstedt drar
slutsatsen att om det inträffar så kommer rävarubasen för industrierna i
i-länder atl minska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
återstår nog att bevisa på ett mera genomtänkt sätt än det sätt herr Granstedt
gjorde det pä. Jag tycker att hans resonemang var väl statiskt. Det måste nog
sättas in i ett mera dynamiskt föriopp. Vad som inträffar om en ökad
förädlingsgrad blir verklighet i Asien, Afrika och Latinamerika måsle såvitt
jag förslär vara alt den ekonomiska liltväxi-taklen ökar i dessa länder, dvs.
att den materiella levnadsstandardens tillväxt ökar. Vad det får för
konsekvenser för levnadsstandardens tillväxt i industriländerna tror jag är
åtskilligt krångligare att reda ul - del kan man inte göra bara genom att
studera tillgängen pä råvaror. Det innebär i sä fall alt en del av den
levnadsstandard som för u-ländernas del j dag inte existerar dä kommer att
åstadkommas av dem själva. Del är inte sä att de i dag köper dessa varor frän
oss och konsumerar dem - de har dem över huvud taget inte; ett led i den här
mer dynamiska ulvecklingen är att de kan lyfta sin materiella standard genom en
egen industri. Därmed är vi inne på elt mycket krångligt spörsmål: Vad kom­mer
atl hända med levnadsstandarden i i-länderna om vi verkligen fär någonting som
börjar likna en global inkomstutjämning, dvs. tillväxten tilltar i u-tänderna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag gör den här lilla
utvikningen, herr talman, med anledning av herr&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;199&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Gransledts förmodan att det är tankar av det slag som han nämnde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;° ligger bakom utformningen av de generella
tullpreferenserna. Den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29 november 1974   förmodan
tror jag inte är riktig. I varje fall har inte vi här i Sverige&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;----------- —-   gjort oss
några föreställningar om att det är råvarutillgångarna i Sverige&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang. importen från   eller
några andra i-länder som det gäller att skydda. Utformningen av&lt;br&gt;
u-länderna&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;preferenserna har mycket mer kortsiktiga syften,
och den har - det har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;herr Granstedt rätt i -
tagit sikte på att på vissa områden bibehålla ell visst skydd mot en konkurrens
frän u-länderna. Däri tigger naturiigtvis hela preferenssystemets svaghet. Om
vi på vissa områden anser oss be­höva detta skydd, generellt sett, anser vi oss
också behöva det gentemot u-länderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr Gransledt säger att
det är karakteristiskt för Sverige alt undan­tagen gäller textil, konfektion
och skor; det är inte mer karakteristiskt för Sverige än för alla andra
i-länder som har tillämpat preferenssyslemel. Snarare är, herr Granstedt, det
karakteristiska för Sverige atl vi importerar mer från u-länderna än andra
i-länder gör. Jag nämnde i mitt inter­pellationssvar att Sverige för närvarande
är den största importören per invånare av TEKO-produkter frän u-länderna. I
själva verkel importerar vi per invånare mer, trorjag, än hela EG-området gör.
Det karakteristiska är atl det är pä det här området som alla länder har gjort
undanlag. Sedan vill jag varna herr Granstedt för att av detta dra slutsatsen
att vi verkligen har åstadkommit ett handelshinder. Jag tror alt det är att
väsentligt överdriva tullarnas betydelse i della sammanhang. Del visas enklast
därav att importen frän u-länderna till Sverige går ohyggligt snabbt fram på
område efter område, beroende pä atl koslnadsdifferenserna är enormt stora. Vi
har tullar som ligger i storieksordningen 20 proceni pä ett införselvärde som
många gånger är en femtedel av del svenska. En enkel aritmetisk operation visar
alt det inte finns några möjligheter för de tullarna att utgöra något som helst
konkurrensskydd. Pä den punk­len har vi tvingats till - som jag också nämnde -
att i ett antal fall ta upp förhandlingar med u-länder, vars texlilimporl har
gått allra snab­bast, om vissa dämpningar i importens utvecklingstakt. Skälet
till att vi använder det systemet är att vi, i stället för att ta en generell
reglering av importen från u-tänderna - som en del andra länder i Västeuropa
gör - låter nya producenter slå sig in pä den svenska marknaden, etablera sig
här och skaffa en marknadsandel, för att pä det sättet hjälpa lill så gott vi
kan. Men det är en omöjlig tanke atl vi skulle uppträda på ell säll som gör att
vi avviker från alla andra industriländer. Del klarar vi hell enkelt inte av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därmed
tror jag alt jag har svarat pä herr Gransledts fråga om Sverige&lt;br&gt;
skulle vidta åtgärder för atl minska omfattningen av tullpreferenserna&lt;br&gt;
ifall u-länderna blir konkurrenskraftiga pä något annat område än textil&lt;br&gt;
och skor. Jag anser det helt uteslutet att delta ens behöver övervägas,&lt;br&gt;
eftersom tullar i det här sammanhangel nästan aldrig har någon belydelse&lt;br&gt;
för konkurrensläget.&lt;br&gt;
200&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om herr Granstedt har följt Sveriges agerande i
olika internationella&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;handelspolitiska
sammanhang borde han veta alt vår grunduppfattning är att alla industritullar
bör avskaffas. Vi anser inte att de fyller någon annan funktion än att skapa
administrativa problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;Herr GRANSTEDT (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Titt
att böria med sade jag inte att en industrialisering av u-länderna
nödvändigtvis behöver innebära en försämrad levnads­standard i i-tänderna. Vad
jag sade var, något som också handelsministern hänvisade till, att det skulle
kunna leda till en minskning av i-tands­industriernas råvarubas, och det
påståendet vidhåller jag. Det bör i och för sig kunna kompenseras med det som
jag talade om i slutet av mitt anförande, nämligen att man utvecklar en mer
rävaruekonomisk pro­duktion. Däremot tror jag inte att man kan tillämpa det
dynamiska re­sonemang som handelsministern utvecklade när det gäller
råvarusitua-lionen totalt. Det beror naturiigtvis på vilka råvaror man talar
om. Men beträffande en läng rad av råvaror råder det knapphet i väriden. Vad
gäller dessa kommer följaktligen inte en ökad råvaruförädling i u-länderna
rimligen att kunna innebära ett väsentligt ökat totalt rävaruuttag i väri­den.
Elt ökat uttag av dessa råvaror i u-länderna borde i stället förutsätta en
minskad rävaruanvändning i i-tänderna, om vi inte vitt göra oss full­ständigt
urarva på vissa nyckelgrupper av råvaror i en framtid. I vilken mån denna
situation kan påverka vår levnadsstandard beror pä vilken teknisk utveckling vi
själva har. Därför tycker jag att det är viktigt att vi försöker inrikta vår
tekniska utveckling mot en bättre hushållning med råvaror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Handelsministern
missförstod mig återigen när han menade att jag hade sagt att det var
karakteristiskt för Sverige att vi hade undantagit just importområdena textil,
konfektion och läder. Jag sade att det var karakteristiskt att just dessa
grupper var undantagna. Det gäller inte bara Sverige ulan också andra i-länder.
Det är nämligen inom just dessa bran­scher som det finns en icke föraktlig
industri i u-länderna. Det är alltså just i dessa branscher som de kan utgöra
något väsentligt hot mot oss. Dd var mot den bakgrunden som jag frågade mig:
Vad händer om u-tänderna börjar uppträda som ett väsentligt hot mot oss inom
andra bran­scher? Kommer vi då atl sätta upp handelshinder? Om tullar inte är
något effektivt handelshinder, frågar man sig om det kan länkas atl vi sätter
upp andra hinder, exempelvis sådana avtal som vi redan träffat på
texlilområdet, för alt hälla u-ländernas export till oss nere. Är vi alltså
beredda atl släppa in u-ländernas varor även om det drabbar oss själva, eller
är vi bara beredda att släppa in dem sä länge det inte innebär någon mera
väsentlig påverkan på vårt eget näringsliv?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
importen från u-länderna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr handelsministern
FELDT:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Men det är ju så, herr Granstedt, att den effekt pä svenskt näringsliv
som herr Granstedt oroar sig för eventuellt skall inträffa i framliden redan
har inträffat när det gäller den svenska textil- och sko-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;201&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
importen från u-länderna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;202&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;industrin. Det är väl
bekant alt vi för vissa produkter - framför allt sådana där importen i dag
domineras av produkter frän u-tänderna, såsom t. ex. skjortor - är nere i en
självförsörjningsgrad på 10 procent. Vi im­porterar således 90 procent. För
25-30 är sedan framställde vi alla skjortor själva. Vi har under ett par
årtionden minskat sysselsättningen inom den svenska textil- och
konfektionsindustrin med tiotusentals människor. Vi har rekonstruerat en het
bygd, nämligen Boräsbygden, inräknat staden Borås, för all anpassa oss till den
våldsamma förändring som ägt rum inom den svenska textilindustrin. Det mätte
väl herr Granstedt ha upp­täckt. Vi menar därför att vi på ett mycket handfast
sätt visal vilken hög loleransgrad vi har när det gäller att acceptera import
frän u-länder, som kan konkurrera med mycket låga priser pä den svenska marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
det finns en gräns, och den har vi nått när det gäller vissa pro­dukter. Vi
måste hålla tillbaka importen, och vi måste också direkt stödja vissa av våra
bastextita industrier genom direkta statsbidrag, för atl inte den enda lilla
produktionskapacitet vi har kvar skall försvinna. Herr Gran­stedt må välja ut
vilken annan bransch som helst - börjar han tala om att vi skulle råka in i
handelspolitisk panik om det inträffar någon föränd­ring i den svenska
näringsstrukturen, då har han lärt bra litet av del som faktiskt har inträffat,
av hur långt vi har låtit utvecklingen gå bl. a. i syfte att försöka göra den
svenska marknaden tillgängtig för faltiga tänder med en mycket smal industriett
produktionspotential.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
tror jag att vi aldrig ens skall försöka klara ut vad som händer i denna värid
när den industriella utvecklingen verkligen kommer i gång på de tre kontinenter
som är industriellt underutvecklade, för det är en mycket mera komplicerad
process. Framför allt, herr talman, vitt jag inte att det ur den här lilla
debatten skall komma fram någon tanke på att vi skulle skylla speciellt pä
u-tänderna om det uppstår brist på råvaror. Jag inser atl det inte heller är
herr Gransledts avsikt, men genom att han formulerar sig titel olyckligt kan
det verka som om råvarupro-btemet uppstår om u-tänderna böriar förädla sina
egna råvaror. Det är inte alts det som är problemet, utan det är att om vi vilt
ha en ökad levnadsstandard i u- och i-länder, dä kommer vi att ha en press på
våra råvarutillgångar. Så generellt skatt problemet formuleras, och det är
gemensamt för i- och u-länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
motsats till herr Granstedt har jag den uppfattningen atl det går att
ytterligare öka väridens råvarubas. Det finns en ekonomisk faktor som gör atl
när priserna stiger blir en del exptoateringsmöjtigheter at­traktiva som
hittills inte har varit det. Man öppnar gamla gruvor, man undersöker nya
områden osv. Det var det jag menade när jag talade om det dynamiska. Här är det
en het del som kan hända, och det måste hända kolossalt mycket, om vår
levnadsstandard skall bestå och dessutom miljarder fattiga människors
levnadsstandard skall komma upp på rimlig nivå. Då räcker det inte med att vi
slutar med engängsflaskor och plåt-burkar eller liknande uppslag, som jag vet
att herr Gransledt och hans partivänner sysslar med ibland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=NO-BOK style='font-family:Verdana'&gt;Hen GRANSTEDT
(c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;Herr latman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
var en alldeles riktig bedömning av handelsministern att jag inte tänker lägga
skulden pä u-länderna om våra råvarutillgångar börjar sina. Verkligheten är i
stället, som jag bedömer det, alt rävaru-stöserid i de industrialiserade
tänderna minskar utrymmet för u-tänderna. Det finns alltså en konfiikl här
mellan u-ländernas rätt att förädla sina egna råvaror och det råvarustöseri som
vi själva ägnar oss ät. Därför skulle det ändå finnas anledning för oss att
inrikta vår teknik mot en bättre hushållning med råvaror, så atl inte vår
ekonomi mer eller mindre förutsätter alt u-länderna skatt fortsätta att
huvudsakligen vara rävaru-producenler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
var mycket glädjande att höra att den omläggning inom textil­industrin som vi
genomgått har berott pä regeringens vilja att släppa in u-landsprodukter pä den
svenska marknaden. Man fär attlså tolka detta som att vi är beredda att gå
ganska långt även inom andra branscher för atl släppa in u-landsprodukter.
Tidigare hade jag vät snarare trott atl vi hade accepterat strukturförändringen
inom textilindustrin därför att vi inte kunde göra myckel annat, men efter
handelsministerns ut­talande här är jag nalurtigtvis redo alt tro på en positiv
vilja hos den svenska regeringen att medverka till de eventuella
strukturförändringar som kan bli nödvändiga i svenskt näringsliv som en följd
av att u-länderna ökar sin egen industrivaruproduktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
131&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
importen från u-länderna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed sluiad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
11 Föredrogs och hänvisades motionerna nr 2004-2011 till jordbruks­ulskollel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 12
Interpellation nr 164 ang. vissa följder av de nya ersätt­ningsreglerna inom
sjukförsäkringen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades på begäran
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen ROMANUS (fp), som
yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Vårriksdagen beslöt om nya ersättningsregler inom sjuk­försäkringen för
den läkarvård som lämnas av privatpraktiserande läkare. Del är en reform som
hälsas med tillfredsställelse. Genom reformen för­stärks bl. a.
försäkringsskyddet för patienterna. Det blir billigare för den enskilde all
söka läkare. Det finns emellertid anledning uppmärksamma effekterna av
anslutningsreglerna sä atl inte en minskning av de totala läkarresurserna
uppkommer. Anslutningen lill ersättningssystemet sker frivilligl genom anmälan
titt försäkringskassan. En allmän anslutning till försäkringen förutsätts av i
första hand de läkare som utför en mera belydande vårdinsats, eller minst 2 000
palientbesök om året. Läkare med mindre än 2 000 besök om året svarar
emellertid för en fiärdedel av be­söken eller 1,2 miljoner besök. Del är därför
angeläget atl även merparten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;203&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;av dessa ansluter sig. Omkring hälften av dessa besök görs hos sjuk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredaeen den&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;husläkare
etter andra offentligt anställda läkare som bedriver privatpraktik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29 november 1974    
'&amp;quot; ''''- ör dessa läkare föreligger anslutningsrätt endast under&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;--------------    en
övergångstid av tre år och dä bl. a. under förutsättning att arbetsgivaren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avböjer erbjudande om ökad
tjänstgöring pä s. k. särskild arbetstid. Pre­liminära uppgifter frän
landslingshäll tyder nu på att mänga läkare avstår ifrån att erbjuda
arbetsgivaren sådan ökad tjänstgöring på s. k. särskild arbetstid. Följden
härav kan antingen bli att läkaren lägger ned sin fri­tidspraktik, eller att
han fortsätter utanför ersättningssystemet. Det finns här således en betydande
risk för att en stor resurs försvinner ur sjuk­vården, etter att kostnaden för
de berörda patienterna ökar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
annat problem som aktualiseras i sammanhangel är ersättningen för
preventivmedelsrädgivningen. Vid behandlingen av den nya abort­lagen anfördes
bl. a. att det sannolikt kommer att bli svårt att hett till­godose behovet av
läkare för den förestagna rådgivningsverksamheten de närmaste åren. Det är då
angeläget att även de privatpraktiserande läkarna engageras i denna verksamhet.
Genom de nya ersättningsbe­stämmelserna skall ersättning utgå till
privatpraktiserande läkare för pre-ventivmedelsrädgivning pä samma grunder som
för sjukvårdshuvudmän­nen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rådgivningen
skall vara avgiftsfri för patienten. Ersättningen är för närvarande 45 kronor
per besök. I beloppet ingår också ersättning för de preventivmedel som
tillhandahålls i samband med rådgivningen. In­köpspriset för en kopparspiral är
enligt en uppgift i Läkartidningen ca 30 kronor. Arvodet för läkaren skulle
alltså i dessa fall bli 15 kronor. Under sädana förhållanden är det stor risk
för att privatläkarna inte kom­mer att medverka i preventivmedelsrädgivningen.
En sådan utveckling skulle strida mot de krav pä utbyggnad av
prevenlivrådgivningen som uppställdes i samband med abortreformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till det anförda hemställer jag om kammarens tillstånd att till
socialministern fä ställa följande frägor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är det möjligt att nu bedöma hur stor det av
privaltäkarresurserna som kommer alt bortfalla när de nya ersättningsreglerna
träder i kraft?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avser socialministern att vidta någon åtgärd för
alt förhindra ett sådant bortfall?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är socialministern beredd att medverka till en
höjning av ersätt­ningsbeloppet för preventivmedelsrådgivning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
13 Anmäldes och bordlades Kungl. Maj:ts proposition nr 186 med förslag till lag
om ändring i lagen (1963:197) om allmänt kriminalregister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;204&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 14 Anmäldes och
bordlades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skaiieulskouets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
54 i anledning av Kungl. Maj:ts proposiiion 1974:132 med förslag om sänkning av
inkomstskatten, m. m., jämte molioner, såvitt propo­sitionen och motionerna
hänvisats lill skatteutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
55 i anledning av Kungl. Maj:ls proposiiion 1974:156 med förslag om sänkning av
sjömansskallen, m. m. jämte motioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Justitieutskotiets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
34 i anledning av proposilionen 1974:144 med förslag lill lag om ändring i
lagen (1969:246) om fastighetsdomstol, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
35 i anledning av proposilionen 1974:153 med förslag till lag om försöksverksamhet
med avfattande av dom och slutligt beslut i tvistemål enligl formulär&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialförsäkringsulskotiets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
33 i anledning av proposilionen 1974:132 med förstag om sänkning av
inkomstskatten jämte molioner, såvitt propositionen och molionerna hänvisats
lill socialförsäkringsulskollel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
34 i anledning av molioner om omprövning av frågan om pension och rätt titt
studiestöd för elever i särskola&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
35 i anledning av proposilionen 1974:136 med förslag om viss änd­ring i
reglerna för beräkning av arbetsgivares sociatförsäkringsavgifter m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
36 i anledning av molioner angående förbättring av socialförsäk­ringssystemet,
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbildningsutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
33 med anledning av moiion om överiämnande av länsskolnämndsutredningens betänkande
till utredningen om skolan, sta­ten och kommunerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
35 med anledning av motioner angående medicinsk forskning på abort foster&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
36 med anledning av molioner angående ulbyggnad av den efter­gymnasiala
utbildningen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
37 med anledning av skrivelse från riksdagens revisorer angående den statliga
forskningsverksamheten jämte vissa motioner i samma ämne&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
38 med anledning av proposilionen 1974:170 angående utgifter pä littäggssial I
lill rikssialen för budgetåret 1974/75 i vad avser skolväsendel m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den 29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trafikutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
28 i anledning av propositionen 1974:170 angående utgifter på till-läggsslat I
lill rikssialen för budgeläret 1974/75 i vad avser anslag inom
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 131&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruksutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fredagen
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-- &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;''  ' anledning av propositionen 1974:170 angående utgifter pä lill-&lt;br&gt;
29 november 1974&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;'äggsstal I titt riksstaten för budgetåret 1974/75
i vad avser jordbruks-&lt;br&gt;
--------------- &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;departementets verksamhetsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
15 Meddelande ang. enkla frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelades
alt följande enkla frågor denna dag framställts, nämligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
384 Herr Börjesson i Falköping (c) titt herr kommunminislern an­gående
nattvardsgång med särkalkar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anser
statsrådet atl präst i svenska kyrkan skall ha räll atl vägra förrätta
nattvardsgång med särkalkar?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
385 Herr Ullsten (fp) till herr Industriministern om en uiredning an­gående den
framlida energiförsörjningen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vill
staisrådel medverka filt att en snabb uiredning görs i syfte alt komplettera
befintligt utredningsmaterial rörande energifrågor med kalkyler över
investeringskostnader för olika alternativ för ulbyggnad av energiproduktionen
respektive koslnader för energihushållning och som belyser dessas relation till
den framlida samhällsekonomin?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
386 Fru Sundberg (m) titt herr socialminislern angående lidpunkien för förslag
med anledning av 1968 års barnstugeulrednings belänkande Barns frilid:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
kan förslag med anledning av barnstugeulredningens betän­kande &amp;quot;Barns
fritid&amp;quot; förvänlas?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
387 Herr Åkerlind (m) lill herr socialministern angående omhänder­tagande av
barn enligt barnavårdslagen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anser
statsrådet att de uppseendeväckande omhändertaganden av barn som skett på
senare lid står i överensstämmelse med barnavärds-lagens
tillämpningsföreskrifter?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
388 Herr Werner i Tyresö (vpk) lill herr arbetsmarknadsministern om rösträtt
för invandrare vid riksdagsval:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är slalsrådel beredd all
ge ulredningen om kommunal rösträtt för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;invandrare
lilläggsdirekliv alt utreda frågan om invandrares rösträtt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lill alt även gälla
riksdagsval?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
389 Herr Romanus (fp) till herr statsrådet Löfberg angående för­äldraskapsledighel
för manliga statstjänstemän:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:110.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vill
slalsrådel medverka lill atl manliga statstjänstemän får uinyUja&lt;br&gt;
206&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;föräldraskapsledighelen pä i huvudsak samma villkor
som kvinnliga?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:110.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§16
Kammaren åtskildes kl. 16.36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:110.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:110.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;In
fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:110.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BENGT
TÖRNELL       &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:36.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/Solveig
Gemert&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>FX09131</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_1974__131.pdf</filnamn>
<filstorlek>4553884</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1974:131 Fredagen den 29 november</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6D046A22-7642-444D-851D-3F51546EE61F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>