<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2436254</hangar_id>
 <dok_id>FX09101</dok_id>
 <rm>1974</rm>
 <beteckning>101</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1974:101</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>101</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1974-10-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 15:49:07</systemdatum>
 <publicerad>2009-11-27 09:38:54</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1974:101 Onsdagen den 16 oktober</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/FX09101/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/FX09101</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FX09101</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1974:101&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kl.
11.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
1 Hälsningsanförande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
TALMANNEN öppnade sammanträdet med följande ord: Jag hälsar kammarens ärade
ledamöter välkomna till höstsessionen, som härmed förklaras öppnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
2 Minnesord över avliden ledamot av kammaren&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
TALMANNEN yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
kammaren sist var samlad har en av våra kamrater, fru Mary Holm­qvist, gått ur
tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mary
Holmqvist avled den 16 juni. Hon bevistade i år sin tjugoandra riksdag. Vid sin
bortgång var hon riksgäldsfullmäktig, ledamot av skat­teutskottet och
riksskatteverkets styrelse. Under en lång följd av år har hon gjort värdefulla
insatser som ordförande eller ledamot i statliga ut­redningar. Hon var också
verksam inom sitt hemlän. Bl. a. utförde hon ett betydelsefullt arbete som
barnavårdsman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mary
Holmqvist var väl rustad för fortsatt samhälleligt arbete. Hennes personliga
uppträdande präglades av anspråkslöshet och vänlighet. Hennes vilja och förmåga
att även under den lid hon varit drabbad av sjukdom fullgöra anförtrodda
arbetsuppgifter väckte beundran. Vi lyser frid över hen­nes minne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
anförande åhördes av kammarens ledamöter stående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
3 Upplästes och lades till handlingarna följande från justitiedepartementet
inkomna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
av departementsprotokoll 1974-10-10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Granskning
av bevis för ledamot av riksdagen m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till justitiedepartementet har från
riksskatteverket inkommit bevis för textilläraren Margit Sandéhn, Ystad, som
utsetts till ledamot av riksdagen samt bevis för företagsekonomen Bengt
Silfverstrand, Viken, elmontören Lennart Larsson, Höllviksnäs,
livsmedelsarbetaren Brita Sävström, Billes-holm, och socialchefen Nils Nilsson,
Löberöd, som utsetts till respektive förste, andre, tredje och fjärde ersättare
för riksdagsledamöterna Gunnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Lange, Hans Jönsson, John Johnsson, Per-Olof Håkansson och Margit San-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;'&amp;quot;•&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Granskning
av bevisen företas inför chefen för justitiedepartementet i&lt;br&gt;
--------------      närvaro av vederbörande fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någon anmärkning
framställs ej mot bevisen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Protokoll
över den företagna granskningen skall tillsammans med bevisen överlämnas till
riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestyrkes
i tjänsten Margit Hirén&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det skulle antecknas att fru Sandéhn (s) utsetts
att inträda som ledamot av kammaren i stället för fru Holmqvist (s) som
avlidit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
4 Herr talmannen meddelade att till kammaren inkommit läkarintyg för fru Laag.
som var sjukskriven ytteriigare t. o. m. den 30 november.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Erforderiig ledighet
beviljades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talmannen anmälde att fru Laags uppdrag som riksdagsledamot även
fortsättningsvis skulle utövas av herr Forslund.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
5 Upplästes följande till kammaren inkomna ansökningar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
riksdagens kammare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undertecknad
Hr härmed anhålla om tjänstledighet från riksdagsarbetet för tiden 16
oktober-16 december 1974 för fullgörande av utredningsuppdrag åt Unesco i
Nigeria, Stockholm den 16 augusti 1974 Åke Gillströrn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
riksdagens kammare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att bevista FN:s generalförsamling under tiden 1 november 1974 t, o, m,
höstsessionens slut anhåller jag om ledighet från riksdagsarbetet under
motsvarande period. Stockholm den 30 september 1974 Staffan Burenstam Linder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
riksdagens kammare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härmed
anhåller jag om tjänstledighet från riksdagsuppdraget från I no­vember 1974
fram till höstsessionens slut. På regeringens uppdrag kommer jag att under
denna tid ingå i den svenska delegationen vid den pågående FN-sessionen i New
York. Stockholm den 16 september 1974 Lisa Mattson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren biföll dessa ansökningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talmannen anmälde
att fru Cederqvist fr. o. m. denna dag skulle&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
101&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inträda som ersättare för
herr Gillströrn under hans ledighet från riksdags-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdaeen
den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mannauppdraget samt att
fru Rydle och herr Hasselgren fr. o, m, den 1 no-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ig oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vember t, o. m.
höstsessionens slut skulle inträda som ersättare för herr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;---- &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Burenstam Linder
respektive fröken Mattson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
6 Antalet suppleanter i kulturutskottet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
TALMANNEN anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
till kammaren inkommet protokollsutdrag har valberedningen fö­reslagit att
antalet suppleanter i kulturutskottet, som för närvarande är 15, skall utökas
till  16.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att antalet suppleanter i kulturutskottet bestämmes till 16.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
biföll denna hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
7 Meddelande ang. val&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
TALMANNEN yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ber att H meddela att fyllnadsval till utskott, riksdagens besvärsnämnd och
fullmäktige i riksgäldskontoret kommer att företas vid morgondagens
sammanträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 8 Meddelande ang. sammanträdestider, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
TALMANNEN anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
kammarens ledamöter har utdelats en preliminär plan för samman­trädena under
höstsessionen. Denna plan motsvarar med ett undantag det förhandsmeddelande som
sändes ut i mitten av augusti. Ändringen av,ser tidpunkten för
bordläggningsplenum tisdagen den 22 oktober som nu utsatts till kl, 10,00
föranmälan och omedelbar remiss till utskott av Kungl, Maj:ts proposition nr
150 angående riktlinjer för bostadspolitiken m, m. Av tid-planen framgår vidare
att sessionen beräknas pågå t, o, m, lördagen den 14 december. Den första
frågestunden äger rum torsdagen den 24 oktober med början kl, 14,00, Då
besvaras frågor som inlämnas senast kl, 12,00 fredagen den 18 oktober.
Kammarens första arbetsplenum hålls onsdagen den 23 oktober kl, 10,00,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
allmänpolitisk debatt anordnas onsdagen den 6 november kl, 10,00 med eventuell
fortsättning torsdagen den 7 november kl, 10,00 och fredagen den 8 november kl.
9.00. Vid torsdagens och fredagens sammanträden kan också utskottsbetänkanden
upptas till avgörande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanlrädestiderna har
bestämts enligt samma principer som tillämpats&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;under senare år,
Arbelsplena på fredagar har dock utsatts till kl, 9,00 i stället för kl. 10,00,
Kvällsplena anordnas inte tisdagen den 3 och torsdagen den 5 december.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill slutligen erinra om att till kammarens ledamöter utdelats för­teckningar
över dels propositioner avsedda att föreläggas riksdagen under höstsessionen,
dels uppskov till höstsessionen med behandlingen av vissa ärenden, dels ny
riksdagsledamot fr, o, m, höstsessionen 1974. Särskilda meddelanden har
utarbetats angående riksdagens arbete m. m., riksdagens utrikeskonlakter och
riksdagens skoltjänst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
18.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ 9
Interpellation nr 84 ang. kreditgivningen till egnahemsbyggare i glesbygder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades på begäran
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr FÅGELSBO (c), som
yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Riksdagen beslöt tidigare i år att begränsningen i
stads-hypoteksföreningarnas belåningsområden till s. k. hälsovårdstätorter
skulle slopas. Det förutsattes samtidigt att BOFAB och andra
bostadsfinansierade kreditaktiebolag skulle ändra sina bolagsordningar på
motsvarande sätt, vil­ket också skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Syftet
med lagändringen var att underlätta bostadsbyggandet i glesbygder. Byggandet
utanför planlagt område har under senare år hämmats av både beskurna
lånemöjligheter och en restriktiv tillämpning av byggnadslagstift­ningen.
Samtidigt har intresset för att bosätta sig utanför utpräglade tätorter vuxit.
Insikten om att nybebyggelse är nödvändig även utanför kommu­nernas
centralorter och övriga tätorter för att den kommersiella och sociala servicen
skall kunna upprätthållas på ett tillfredsställande sätt i ytterom­rådena har
också ökat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagändringen
beträffande stadshypoteksföreningarna har dock inte gett det resultat som man
hade anledning att vänta. De kreditinstitut som lämnar bottenlån till
bostadsfastigheter har även efter lagändringen varit mycket restriktiva när det
gällt att lämna lån till villafastigheter som uppförs utanför planlagt område.
Åtskilliga exempel kan anföras, där hypoteksinrättningarna har vägrat lån till
nyuppförda hus, trots att dessa varit mycket välbelägna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
vidtagna lagändringen måste enligt min mening därför kompletteras med åtgärder
som ger reella möjligheter att fS bottenlån från hypoteksin­rättningarna till
villor och andra egnahem som byggs utanför planlagt område. Utöver de
olägenheter som berörda småhusbyggare själva orsakas genom uteblivna lån
minskar affärsbankernas och övriga kreditinstituts möj­ligheteratt bidra till
bostadsbyggandets finansiering, om byggnadskreditiven inte kan lyftas av i
hypoteksinrättningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
stöd av vad som har anförts i interpellationen hemställer jag om kammarens
tillstånd att till herr finansministern ställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder avser
regeringen att vidta för att trygga kreditgivningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till egnahemsbyggare, som
har för avsikt att uppföra bostäder utanför planlagt område?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ 10
Interpellation nr 85 om en energisparkampanj m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnade på begäran
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr HELÉN (fp), som
yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Behovet att hushålla bättre med energin kom inte med oljekrisen och
försvann inte med oljekrisen. Det har sedan länge stått klart att det
hittillsvarande slöseriet med knappa naturtillgångar inte kan fortsätta hur
länge som helst. Och även om det skulle gå att producera energi för en
fördubbling av energikonsumtionen vart tionde år är en sådan ökning oacceptabel
från miljösynpunkt. Praktiskt taget varje energiproduktion har negativa följder
för miljön. Det gäller vattenkraften lika väl som kolet, oljan lika väl som
kärnkraften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
var mot denna bakgrund folkpartiet sommaren 1973 lade fram ett program för
energisparande. Många av förslagen i detta program blev sedan allmän egendom i
oljekrisens skugga. Ingen av de många energiutredning­arna har dock haft till
direkt uppdrag alt arbeta fram förslag till energi­sparande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ansträngningarna
att utnyttja energin bättre får inte mattas bara därför att oljan fiödar.
Tvärtom finns det nu än större skäl att spara. Fyrdubblade priser på olja och
stigande kostnader också för andra energikällor gör ener­gisparande till en
direkt lönsam affär för enskilda, för företag och för sam­hället som helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
att hålla tillbaka ökningen i energiförbrukningen ökar vi också vår
handlingsfrihet inför framtiden. Tidigare utbyggnadsplaner kan skäras ner.
Utrymmet för en bred debatt bland allmänheten ökar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är bra att regeringen lagt fram förslag för riksdagen om vissa sti­mulanser
till energisparande. Genom riksdagsbeslut våren 1974 utgår lån och bidrag för
förbättring av värmeisoleringen, byte av värme- och ven­tilationssystem m. m. i
bostadshus. Bidrag utgår också för energibesparande åtgärder i näringslivets
byggnader samt i statliga och kommunala byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
att konkreta riktlinjer och information inte kom fram förrän flera månader
efter riksdagsbeslutet var ansökningarna till en början få. Det skulle vara
intressant att från regeringen få en redovisning av de hittillsvarande
erfarenheterna av allmänhetens och företagens intresse för stimulanserna till
energibesparande åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omkring
hälften av vår förbrukning av energi går åt för lokalkomfort. Här finns de
verkligt stora besparingsmöjligheterna. Det äldre fastighets­beståndet är
genomgående dåligt isolerat och därmed energikrävande. Prov med
tilläggsisolering av äldre bostadshus har visat att det till relativt låg
kostnad går att uppnå energibesparingar på uppåt 40 procent. Energipro-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gramkommittén har också
utförligt visat att stora besparingar kan åstad­kommas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
stimulanser till besparingsåtgärder som riksdagen beslutat avser 1974 och 1975.
Det är bra men otillräckligt. Ett tioårsprogram för att stimulera fram
tilläggsisolering och förbättra värmeekonomin i hela det existerande
fastighetsbeståndet bör därutöver genomföras. Det bör syfta till att ge de
äldre husen samma isolerings- och värmestandard som nyproduktionen med förtur
för de kallaste och sämst isolerade husen. Det skulle då gälla ca 180 000
lägenheter per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sådan upprustning skulle redan på några fä år betala sig också snävt ekonomiskt
med de priser som nu råder. Den skulle dessutom ge arbets­tillfällen för
byggnadsarbetare under en tid dä nybyggnationen kommer att ligga lägre än under
1960-talet. Arbetena är speciellt lämpade för den äldre arbetskrafien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
en mängd andra långsiktiga åtgärder måste självfallet till. Ener­gisparande
investeringar och omläggningar krävs inom industrin. Installation av
industriell mottryckskraft är ett exempel där stimulans från statsmakterna bör
övervägas. Satsning på kollektivtrafik, omläggning av taxe- och skat­tepolitiken
sä att hushållning stimuleras, införande av individuell debitering av avgifter
för el och vatten är andra viktiga inslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är glädjande att regeringen genom ett särskilt uppdrag till berörda myndigheter
söker ta reda på hur man kan åstadkomma en lägre ökning av energiförbrukningen
än den energiprognosutredningen räknat på. Det bör följas av ett omfattande
långsiktigt sparprogram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fortfarande
kvarstår dock behovet av en omfattande kampanj för frivilligt energisparande.
Målet för en sådan kampanj bör vara alt förhindra atl ener­gikonsumtionen ökar
under de närmaste två åren. Det skulle också kunna ge svenska folkel längre tid
för all diskutera hur framtidens energipolitik skall utformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
frivilliga insatserna gav goda resultat under oljekrisen. Elförbrukningen inom
hushål! och handel sjönk markant och låg under Hera månader 10-15 procent under
förbrukningen ett år tidigare. Normalt har denna förbrukning under senare år
ökat med uppemot 10 procent per år. Även sparsamhelen med oljeprodukter har
varit stor. Och besparingseffekterna har dröjt kvar långt efter den akuta
krisen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
bör nu vara dags att ta nya tag. Med nödvändig förberedelsetid bör kampanjen
kunna köras i gång inom ett år. Den bör lämpligen vara i 18 månader och omfatta
två vintrar. Vid slutet av 18-månadersperioden bör de mer långsiktiga
hushållningsåtgärderna börja slå igenom. Energisparkam-panjen bör drivas direkt
under regeringens ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kampanjen bör bl. a. ha
följande inslag:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Information om värdet av
att spara på energi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elsparkampanj.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Effektiv
information om besparingsåtgärder som hushållen själva kan vid­ta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omfattande kontroll och
service av oljepannor och värmeanläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbildning av kommunala
sparledare, som kan ge upplysningar och hjälp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Information
om tekniska möjligheter att spara, byte av ineffektiva upp-värmningssyslem,
termostatreglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Spartävlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samverkan
med motororganisationer för att begränsa bensinförbrukning, köra energisnålt,
ekonomitrimning, samåkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kampanj för
kollektivirafikåkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Information till industrin
om besparingsmöjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kampanjen
bör syfta till att skära bort onödig energikonsumtion. Detta kan ske utan
försämringar av arbetsmiljö och lokalkomfort. Kampanjen skall vara ett led i
ett mer långsiktigt program för hushållning med energi. Den bör läggas upp så
att besparingarna blir bestående. Det underiättar för oss alt nå det mål vi bör
sikta mot: att energiförbrukningens ökningstakt successivt avtar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
hänvisning till det anförda hemställer jag om kammarens tillstånd att till herr
siaisministern ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka erfarenheter anser sig
regeringen hittills ha fått av allmänhetens och företagens intresse förde av
riksdagen beslutade stimulanserna till ener­gibesparande åtgärder?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är regeringen beredd överväga
ett lioårsprogram för alt stimulera fram tilläggsisolering och förbältrad
värmeekonomi i fastighetsbeståndet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är regeringen beredd all dra i
gång en stor energisparkampanj?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
101&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 11
Interpellation nr 86 ang. behovet av lättnader i kreditpolitiken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades på begäran
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr HELÉN (fp), som
yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! För närvarande råder högkonjunktur i Sverige. Arbetslös­heten är
väsentligt lägre än för ett år sedan. Enligt statistiska centralbyrån uppgick
antalet arbetslösa i september till 82 000 mot 97 000 vid samma tid i fiol.
Totalantalet sysselsatta har undersamma tid stigit med ca 80 000. Antalet
lediga platser vid förmedlingarna var i september i år ca 45 000, vilket är 10
000 fler än vid samma tidpunkt förra året. Andra konjunk-lurindikatorer ger
samma besked: kapacitelsulnylijandei i den svenska eko­nomin är betydligt högre
nu än för ett år sedan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
beskrivningen av det rådande konjunkturläget råder ingen oenighet i den
ekonomiska debatten. Men redan i bedömningen av huruvida vi passerat kulmen
eller fortfarande är på väg uppåt i konjunkiurförloppel går me­ningarna isär.
Osäkerheten i bedömningarna har sin grund i den svenska ekonomins stora
beroende av den internationella konjunkturen. I de flesta andra induslristater
har sedan en lid rått utpräglad lågkonjunktur som kän­netecknas av både hög
arbetslöshet och rekordartade prisstegringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den omständigheten att
både inflationen och arbetslösheten stiger sam-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tidigt ökar osäkerheten om
vilken ekonomisk politik som regeringarna i andra länder föredrar atl bedriva.
Det har hittills varit en tendens att prioritera kampen mot inflationen genom
en efterfrågedämpande politik. Det har i sin tur fördröjt en förbättring av
konjunkturläget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grundläggande
orsaker bakom den våldsamma inflalionsvågen - olje­krisen och bristen på vissa
råvaror genom den under 1972-1973 ovanligt samstämda internationella
högkonjunkturen -gäller inte längre. Inflations­takten kominer emellertid
sannolikt all ligga kvar på en mycket hög nivå ännu en tid på grund av
genomslaget av hittills inträffade prisstegringar i löner och priser i senare
led. Den internationella efterfrågeinflationen kan också komma atl avlösas av
en kostnadsinnation, när löntagarna söker kom­pensera sig för penningvärdets
fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
central roll i industriländernas ekonomiska politik är vidare i vilken
utsträckning belalningsöverskotten till de oljeproducerande länderna kom­mer
att leta sig tillbaka till icke oljeproducerande länder. En
efterfråge-stimulerande politik kommer att öka efterfrågan på importerade
varor. Där­med riskerar man all ytteriigare försämra betalningsbalansen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
två omständigheter - den fortgående inflationen och betalnings-underskotten -
kan leda till fortsatt restriktiv ekonomisk politik bland våra handelspartner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konjunkturförioppet
i Sverige har sedan en tid råkat ur fas med del in­ternationella. Den nuvarande
högkonjunkturen ligger drygt ett år efter den internationella. Vi har därför
ännu inte Ull känning av en nedgång. Av­görande för när en försämring av den
svenska konjunkturen blir märkbar liksom för hur lång en avmattningsperiod
kommer all bli är följaktligen utvecklingen av den internationella
konjunkturen. Enligt OECD:s konjunk-turrapporl har botten redan nåtts. Om denna
bedömning är riklig bör av­mattningen i den svenska ekonomin kunna bli tämligen
kortvarig och en återhämtning ske redan under 1975 och 1976 för all utvecklas
till en ny konjunkiurlopp under 1977. Mot denna bakgrund måste målet för den
eko­nomiska politiken i Sverige vara att söka &amp;quot;haka på&amp;quot; den
internationella konjunkturuppgången. För alt nå del syftet måste den ekonomiska
politiken under det närmaste året innehålla ett visst mått av stimulerande
inslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skatteomläggningen
vid årsskiftet innebären sådan stimulans. Enligt kon­struktionen kommer denna
effekt att efter hand balanseras av höjda sociala avgifter för arbetsgivarna,
men medan de högre nettolönerna betalas ut redan i januari kommer de ökade
sociala avgifterna inte att levereras in till stats­kassan förrän i april. Om
motsvarande nettolöneförbättring skulle ha tagits ut avtalsvägen är det inte
troligt att de därav föranledda retroaktiva lö­neutbetalningarna nått
löntagarna förrän på försommaren nästa år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Höjda
kommunalskatter kan emellertid komma att förta en del av den
köpkraftsförstärkning som den statliga skattesänkningen utgör. Det är av mänga
skäl beklagligt att så sker. Det förtjänar dock i sammanhanget påpekas att de
höjda kostnaderna för kommunerna inte har något samband med omläggningen av den
statliga skatten. För kommunerna som för andra ar­betsgivare är
skatteomläggningen kostnadsneutral, ja, snarast positiv, efter-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som den skapar
förutsättningar för en lugnare avtalsrörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ackumulerade
utgiftsbehov under det frivilliga skattestoppet, stark re­formvilja och en svag
ökning av skatteunderlaget under lågkonjunkturåren är de främsta orsakerna till
kommunernas besvärliga ekonomiska situation. Mycket tyder på att dessa problem
når sin kulmen 1976 och 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunernas
ekonomi har blivit av allt större betydelse för den sam­hällsekonomiska
balansen. Landstingens och kommunernas budgeter om­sluter numera ett större
belopp än den statliga budgeten. En bidragande orsak till detta är att
statsmakterna har uppdragit åt kommunerna att om­besörja åtskilligt av den
offentliga verksamheten. Del är en viktig princip atl den offentliga servicen
handläggs så nära dem som berörs som möjligt. Del bör dock vara en lika
omhuldad princip alt det statsmakterna beslutar skall statsmakterna också
anvisa finansiering för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innan
årets budgetarbete i kommunerna avslutals bör enligt min mening besked kunna
ges kommunerna om vilka förändringar som är möjliga att genomföra inför 1976.
Jag har därför i brev till siaisministern i september i år visat på olika vägar
att låta kommunerna tidigare få dispositionsrätten över sina skattemedel. För
närvarande finns en betydande eftersläpning i betalningen av
kommunalskaltemedel från staten till kommunerna. Denna eftersläpning är utan
tvivel en bidragande orsak till den ständiga pressen uppåt på
kommunalskatterna. Ett besked till kommunerna på denna punkt skulle sannolikt
mildra höjningen av kommunalskatterna det närmaste året.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utöver
den stimulerande effekt som sänkningen av den statliga skatten och en eventuell
engångsförstärkning av kommunernas inkomster kan få under 1975 och 1976 måste
avtalsförhandlingarna avvaktas innan storie-ken av ytteriigare
stimulansinsatser kan bedömas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sverige
har bättre förutsättningar än de flesta andra länder att lyckas hålla
konjunkturen uppe, hävdar LO i sin höstrapport, trots den påtagliga besvärande
nedgången utomlands med en allmän oro och labilitet på valuta-och
kapitalmarknaden. Avgörande blir emellertid, säger LO, om vi kan ersätta den
väntade nedgången i exportefterfrågan med en ökning av efter­frågan inom
landet. Motsvarande uppfattning återfinns även i TCO:s senaste ekonomiska
översikt. Den närmaste framtidens efterfrågan från olika sek­torer av ekonomin
är inte tillräcklig för att hålla den ekonomiska aktiviteten på nuvarande nivå,
hävdar TCO, Det är knappast realistiskt att räkna med stimulans från
exportmarknaden även om det svenska näringslivets inter­nationella
konkurrenskraft förbättrats under senare år. Stimulanserna måste komma från den
inhemska efterfrågan, säger TCO vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
bidragande orsak till att högkonjunkturen 1970 avlöstes av en så osed­vanligt
kraftig och djup lågkonjunktur var alt regeringen alltför länge förde en
restriktiv ekonomisk politik. Ett av inslagen i denna politik våren järnhård
kreditåtstramning. Den resulterade i att många företag led brist på kapital för
investeringar i nödvändig utbyggnad av kapaciteten. Det är sannolikt att en
lättare kreditpolitik 1970 inneburit högre investeringsverksamhet un­der 1971
och 1972 och därmed en lägre arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motsvarande misstag i den
ekonomiska politiken får inte upprepas när&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
101&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vi går mot en sannolik
avmattning i konjunkturen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
bör därför redan nu överväga att lätta på kreditåtstramningen. Ut­låningen
ligger stilla sedan en tid tillbaka. Samtidigt slår oljepriserna igenom i alla
led. Hålls utlåningen oförändrad medan penningvärdet faller kommer det ofelbart
att påverka investeringarna. Vi behöver den ökning av inves­teringarna som det
med rådande kapacitetsutnyttjande och lönsamhet borde finnas intresse och
förutsättningar för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
har av valutaskäl varit nödvändigt att söka få in mer kapital från utlandet,
Riinteläget i vårt land var när restriktionerna infördes i våras betydligt
lägre än i andra industriländer Sedan dess har diskontot höjts i Sverige medan
en tendens till sjunkande räntenivå finns i andra länder. Risken för
utströmning av kapital från vårt land har därför minskat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
inte kreditåtstramningen lättar inom en mycket nära framtid kommer den att
verka starkt återhållande på investeringarna också nästa år, oavsett vilken
ekonomisk politik som då i övrigt förs. Lättnader i kreditpolitiken bör därför
komma redan nu som ett första steg i en successivt efierfrå-gestimulerande
politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till det anförda hemställer jag om kammarens tillstånd att till herr
finansministern få ställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur bedömer regeringen
behovet av lättnader i kreditpolitiken?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 12 Interpellation
nr 87 om höjning av arbetsmarknadsbidrag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades på begäran
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr JONSSON i Alingsås
(fp), som yttrade;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Till de viktigare inslagen i den arbetsmarknadspolitik som byggdes upp
under 1960-talet hör arbetsmarknadsutbildningen. Syftet med denna
yrkesinriktade utbildning är att underlätta den yrkesmässiga rörlig­heten.
Möjligheten att byta yrke är viktig av flera skäl. Störst betydelse har
utbildningen för den vars arbete försvunnit på grund av att ett företag lagts
ner eller inskränkt drifien. Av allt större betydelse blir utbildningen för den
som på grund av arbetshygieniska skäl måste byta arbetsuppgifter.
Arbetsmarknadsutbildningen har härutöver rent allmänt ökat utsikterna för den
enskilde att finna ett arbete som ger större möjligheter till självför­verkligande
och även bättre ekonomiskt utbyte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är naturligt att tillströmningen till arbetsmarknadsutbildningen ökar i
lågkonjunkturer när antalet lediga platser på öppna marknaden är litet. Men
ökningen av antalet elever antyder att behovet av arbetsmarknads­utbildning
ökar trendmässigt. Det kan ses som ett arbetsmarknadsproblem, men det kan lika
gärna ses som en kvalitetsförbättring av den offentliga arbetsmarknadsservicen.
Behovet av omskolning till annat yrke har säkert funnits även under tidigare
högkonjunkturer men inte gett sig till känna lika tydligt efiersom inga
utbildningsmöjligheter funnits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såväl
den enskilde arbetstagaren som samhället i stort är betjänt av att
arbetsmarknadsutbildningen för var och en som befinner sig i någon av de här
antydda situationerna framstår som attraktiv. Det torde inte råda någon tvekan
om att kvaliteten på den utbildning som ges vid landets s. k. AMU-centra numera
fyller högt ställda krav. Det som i dag förefaller vara den mest överhängande
risken för att arbetsmarknadsutbildningen skall råka i vanrykte-eller
åtminstone inte fl den omfattning som kan vara motiverat - är de ekonomiska
villkoren för eleverna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
närvarande utgår 655 kronor i grundbidrag. Dessutom utgår särskilt tillägg till
studerande med barn. Dessa bidrag harsuccessivt höjts. Höjningen har emellertid
ingalunda hållit jämn takt med prisstegringarna. Eftersom bidragen redan från
början varit blygsamma, har den fortgående inflationen gjort det allt svårare
för AMU-eleverna alt klara sitt uppehälle enbart med bidragens hjälp.
Resultatet har blivit att ett stort antal elever måst avbryta sin utbildning.
Folkpartiet har i riksdagen under en lång rad år föreslagit att
arbetsmarknadsutbildningsbidragen skall värdesäkras genom indexregle­ring.
Kravet har avslagits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
indexreglering införts t. ex. 1966 när bidraget var 450 kronor, skulle nivån i
dag vara ca 800 kronor om bidraget följt konsumentprisindex. Som jämförelse kan
nämnas att AMU-eleverna själva under året krävt att bidraget höjs till 900
kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nyligen
har den s. k. KAMU-utredningen (kommittén för arbetsmark­nadsutbildning) lagt
fram sina förslag till reformerade regler för bidrags­förmånerna. Förslagen går
bl. a. ut på att bidragen höjs kraftigt och samtidigt beskattas. Det är
angeläget att en proposition på basis av denna utredning läggs så fort
remissyttrandena kunnat beaktas. Det finns emellertid skäl att i avvaktan på en
mer genomgripande reform överväga förbättringar av bidragsförmånerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till det anförda anhåller jag om kammarens tillstånd att till herr
arbetsmarknadsministern få ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avser statsrådet att under
vårriksdagen 1975 förelägga riksdagen förslag med anledning av
KAMU-utredningens betänkande?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är statsrådet beredd föreslå en
uppräkning av arbetsmarknadsbidragen i avvaktan på att en mer genomgripande
omläggning av stödet vid arbets­marknadsutbildning kan genomföras?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
13 Interpellation nr 88 om åtgärder mot kyrkliga förvärv av jord-och
skogsbruksfastigheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades på begäran
till Herr NORDIN (c), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I samband med riksdagens behandling av propositionen 1970:168 med
förslag till lag om förvaltning av kyrklig jord, m.m. un-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
Riksdagens protokoll 1974. Nr 101-103&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;derströks som angeläget
att kyrkans jord- och skogsbruk blev föremål för en genomgripande
strukturrationalisering och att denna borde anpassas till de allmänna
rationaliseringssträvandena inom jord- och skogsbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1960
års ecklesiastika boställsutredning, som låg till grund för proposi­tionen
1970:168, påvisade att det kyrkliga jord- och skogsbruket företedde en mycket
splittrad ägobild. Kyrkans totala markinnehav uppgick år 1970 till 88 000
hektar åker och 300 000 hektar produktiv skogsmark. Genom­snittsarealen för
åkern var dock så låg som 15 hektar och för skogen 64 hektar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
1970-talet har visserligen markbyten börjat ske mellan kyrkan och andra
markägare för att åstadkomma den erforderliga strukturrationalise­ringen, men
bytesverksamheten är fortfarande jämförelsevis liten. Däremot måste noteras att
kyrkans nyinköp av jordbruksfastigheter är av betydande omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fr.
o. m. 1970 fram till juni 1974 har kyrkan, genom omplacering av
präst-lönefondsmedel och liknande tillgångar, förvärvat ca 21 000 hektar mark
till ett värde av 42 miljoner kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
de förvärvsärenden som underställts Kungl. Maj:t framgår att in­köpspriserna
väsentligt överstigit fastigheternas taxeringsvärde. Exempel finns på ett
inköpspris som är fyra gånger taxeringsvärdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den redovisade
utvecklingen ger anledning till två slutsatser:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kyrkan strävar målmedvetet
efter atl öka siti markinnehav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Markförvärven sker
uppenbariigen i kapilalplaceringssyfle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
markförvärv i kapitalplaceringssyfte ofelbart leder till en upptrissning av fastighelsprisema
bör en dylik utveckling frän samhällets synpunkt för­hindras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
måste konstateras atl kyrkans förvärv av jord- och skogsmark förhindrar den
nödvändiga utvecklingen av bärkraftiga familjejordbruksen-heier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är i och för sig önskvärt atl kyrkans betydande tillgångar i präst­lönefonder
är värdesaken placerade, men all medvetet koncentrera dessa
förmögenhelstillgångar i jordbruks- och skogsfastigheler får enligt min me­ning
negativa samhällseffekter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till det anförda anhålles om kammarens tillstånd att till herr
jordbruksministern ställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka
åtgärder ämnar jordbruksministern vidtaga från jordbrukspolitisk synpunkt för
att komma till rätta med de omfattande kyrkliga förvärven av jord- och
skogsfastigheter?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ 14
Interpellation nr 89 ang. fjärrbusstrafiken i Norrlands kust­område&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr NORDIN (c), som
yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Relativt stora områden av vårt land saknar numera järn­vägsförbindelser.
Inte minst gäller detta kustområdet från Härnösand och norrut. Det har då
fallit sig naturiigt all busslinjeföreiag har etablerats och all dessa på
senare lid har inriktats även på fjärrtrafik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bakom
denna utveckling ligger flera orsaker. Den stora rolkomflytlning som ägt rum
från Norrland till Stockholmsområdet liksom den relativt stora skara ungdomar
som genomgår utbildning fjärran från hemorten har skapat ett hell nytt
irafikunderiag. För dessa grupper utgör fjärrbusstrafiken från Norrland till
Stockholm och vice versa möjligheter all hålla kontakt med familj och hembygd.
Resebehovel är självfallet särskilt stort vid veckosluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
ifrågavarande bussföretagen, som länge hafi ett sviktande underlag för sin
lokaltrafik, har å sin sida sökt efter komplelierande sysselsättning för
personalen och högre användningsgrad för sina fordon. Skolskjutsupp­drag utgör
en sådan komplettering men finns alt tillgå endast under en del av året, och då
högst fem dagar i veckan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Busslinjelrafiken
till och från Stockholm vid veckosluten utgör alliså en värdefull trafikservice
för en betydande resandegrupp och medför förbättrad bärighet för flera
busslinjeföreiag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
linjelrafik av delta slag har också visat sig vara särskilt lämpad för mindre
familjeförelag som kan slå till tjänst under veckans alla dagar med bokning av
passagerare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
de senaste åren har emellertid kommunikationsdepartementets handläggning av
tillståndsfrågorna börjat inge farhågor för den framlida tra­fikservicen. Som
exempel kan nämnas behandlingen av två busslinjeföreiag i Ångermanland. Det ena
företaget, som började driva veckoslulsirafik på Stockholm redan 1950, har fåll
sina av länsstyrelsen godkända lurlistor änd­rade till sädana tider att
företaget nu nödgas köra med tom buss i ena riktningen, med försämrad service
till allmänheten som följd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
andra företaget har fStt antalet enkelturer på Stockholm reducerat från tio
till sex trots att länsstyrelsen, som torde känna de lokala förhål­landena
bäst, ulfärdat tillstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
fortsalla utvecklingen på området förefaller än mera oroande, när man tar del
av kommunikationsdepartementets skrivelse 1974-06-28, där departementet i
samband med behandlingen av ett antal besvärsärenden som berör busslinjelrafiken
på Stockholm bl. a. anför atl &amp;quot;resandeunderlagel motiverar att ytteriigare
resurser sätts in&amp;quot; och att &amp;quot;uppspaltning av tillstånd på olika
förelag medför en uppenbart orationell drifissiruktur och ell dåligt
utnyttjande av tillgängliga resurser&amp;quot;. &amp;quot;De företag som önskar utföra
trafiken och är lämpliga härför, bör kunna sammanföra erforderliga resurser i
ett gemensamt företag som i egenskap av trafikulövare driver trafiken och an­svarar
för trafikutövningen&amp;quot;, heter det vidare i skrivelsen, där del även&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
101&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sägs att orn ett sådant
företag kommer till stånd torde förutsättningarna föreligga för att meddela
företaget linjelrafiklillsiånd utefter slomlinjen. Kommunikationsdepartementets
citerade skrivelse uppfattas allmänt som ett hot mot de mindre företagen,
särskilt som större förelag med liknande trafik inte utsatts för motsvarande
restriktioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till det anförda anhåller jag om kammarens tillstånd atl till herr
kommunikationsministern få ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är statsrådet beredd medverka
till att allmänheten i berörda områden tillförsäkras en fullgod service
beträffande fiärrbusstrafik?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är statsrådet beredd lämna
trafiktillstånd på sådant sätt alt mindre förelag inte missgynnas och uttala
att krav på sammanläggning av förelag inte ställes som villkor?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 15
Interpellation nr 90 om tillgodoseende av miljövårdens intres­sen vid upp- och
utbyggnad av Stålverk 80 i Luleå&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades på begäran
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr LOTHIGIUS (m), som
yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Staten och Norrbottens Järnverk (NJA) har efter riksdagens godkännande
beslutat satsa över 4,6 miljarder kronor i Luleå på ett nytt stålverk.
Dessförinnan har NJA beslutat uppbyggnad av ett nytt koksverk. Till delta
kommer vissa andra investeringar i järnverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att orten skall kunna möta dessa stora investeringar fordras stora samhälleliga
kostnader av regionalpolitisk art. Nya stadsplaner måste göras upp, bostäder
och vägar måste byggas, hamnanläggningar och kommuni­kationsleder utvecklas,
allt i snabb takt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förutom
dessa följdinvesteringar kan man också räkna med att den kraf­tiga satsningen
inom detta område kommer alt medföra all nya industrier kan finna det lönsamt
atl lokalisera viss verksamhet till denna expanderande region. De sammanlagda
investeringarna i Luleå med omnejd kan komma att röra sig omkring 10 till 15
miljarder kronor under en relativt kort tids­period.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är ingen tvekan om att investeringar av denna storleksordning både på kortare
och längre sikt väsentligt kommer att påverka miljöförhållandena i Luleå med
omnejd. Stora miljöskador, obotliga för framtiden, kan uppslå om icke redan
från början åtgärder vidtages. Särskilt allvarligt synes det vara från
miljösynpunkt när utbyggnadstakten nästan panikartat måste for­ceras för alt
ett modernt samhälle skall slå färdigt när produktionen i Stålverk 80 m. fl.
industrier kommer i gång. Särskilt känslig är själva uppbyggnads­perioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reningsanläggningar
måste skapas som från början måste dimensioneras för årtionden framåt. Nya
markområden måste exploateras för bostäder och kommunikationer. En bristande
planläggning utan fullt hänsynstagande till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de biologiska,
miljömässiga och landskapsvårdande synpunkterna kan medfö-     Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ra stor skada för
framtiden. Särskild hänsyn måste tagas till de norra delarna     Onsdaeen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av Bollenviken som,
enligt undersökningarna i samband med den fysiska     j oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;riksplaneringen, är
synneriigen känsliga för rubbningar i det ekologiska sys-       &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;temet. Del kan tilläggas
att Luleå med dess skärgård är det största området norr om Östhammar där
förordning om skydd för landskapet finnes. Mar­kens, vatlneis och luftens
möjligheter i dessa nordliga delar av vårt land alt vara recipienl för en rad
föroreningar är betydligt reducerade! förhållande till Syd- och Mellansverige
och där rådande klimat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min uppfattning aren industrilokalisering till Luleå även av relativt stort
format både viktig och nödvändig frän befolkningssynpunkt och
ar-betsplaissynpunkt, inte minst genom egenvärdet av alt en norriändsk råvara
blir förädlad i Norrland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skall
emellertid en utbyggnad ske, så som beslutats i Luleå, åligger det både lokala
och centrala myndigheter att tillse atl alla de miljövårdande åtgärder vidtages
som mot bakgrund av dagens erfarenheter kan anses er­forderliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
all kunna följa upp dessa miljövårdande åtgärder och tillse att de
överensstämmer med myndigheternas intentioner och allmänhetens öns­kemål
erfordras all en särskild arbetsgrupp för miljöbevakning tillsätts som kan ge
anvisningar och råd av miljövårdande karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad här anförts hemställer jag om kammarens tillstånd all till
herr jordbruksministern ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1. Vilka
åtgärder anser statsrådet nödvändigt vidtaga för alt tillse atl mil­&lt;br&gt;
jövårdens intressen tillvaralages såväl under uppbyggnaden av Stålverk 80&lt;br&gt;
som med tanke på den framtida utbyggnaden och utvecklingen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2. Är
statsrådet beredd förorda en särskild miljövårdsgrupp med uppgift&lt;br&gt;
all följa utbyggnadsverksamheten i Luleå?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
16 Interpellation nr 91 ang. rätten att använda vissa s. k. natur­läkemedel&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr LOTHIGIUS (m), som
yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Socialstyrelsen har förbjudit eller tänker förbjuda använ­dandet av
vissa s. k. naturiäkemedel; THX-preparalet samt ett preparat som för närvarande
användes mot aslma, Paspal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Orsaken
till dessa förbud är i samtliga fall atl man enligt styrelsen icke funnit dessa
medel åstadkomma någon effekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
arbetsgrupp har av socialstyrelsen tUlsatts för alt utreda förutsättning­arna
för användning av s. k. naturiäkemedel vid sjukdomsbehandling. Detta är en
nödvändig åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I pressen har
socialstyrelsen formulerat sin uppfattning när det gäller ex-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;empelvis örtmediciner på
följande sätt: &amp;quot;Vare sig medlet är syntetiskt eller ett växlexirakl skall
det däremot finnas objektiv klinisk dokumentation som styrker all del är effektivt
vid förebyggande eller behandling av sjukdom och all dess biverkningar ej skall
slå i missförhållande till de avsedda ef­fekterna för atl del skall godtas som
läkemedel,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
som förenar de här upptagna läkemedelslyperna är all - vad man vet - de icke
medfört skadliga effekter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fall
kan givetvis inträffa där tron på preparatets helande effekt hindrar den sjuke
från alt begära eller erhålla annan behandling. Delta torde dock vara
förhållandel med även av socialstyrelsen godkänd medicin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Principen
att ell läkemedel som används skall dokumentera en positiv effekt är riklig.
Men samtidigt är del än viktigare alt en dokumentation kan ske av all medlet ej
har skadliga effekter. Alltför ofia har godkända läkemedel skapat beslående
skador för framliden. Bevisbördan bör i all­mänhet ligga hos
läkemedelsiillverkaren som har ansvaret för läkemedlets tillkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
en del fall torde en dokumentation av beskriven an vara ytterst svär all få
fram särskilt på områden som har atl göra med naturläkemedel. Vissa välkända s.
k. naturiäkemedel har myckel starka effekter, exempelvis olika droger etc. som
används främst för all lindra tilirälliga eller bestående plågor. En del av
dessa är ijllålna enligt läkemedelsförordningen au tas in i Sverige. En stor
grupp enkla naturläkemedel som av myndigheter och svensk forsk­ning anses
verkningslösa, har inte myndighetens godkännande. Om ell pre­parat betecknas
som allmänt verkningslöst gäller del också i fråga om ska­deverkningarna. Man
kan fråga sig om det inte skulle vara fritt all sälja preparat som då de är
verkningslösa inte heller medför någon skada, under förutsättning givetvis all
de inte saluförs som medicin i egentlig bemärkelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
vissa europeiska länder där läkarvetenskapen slår på samma höga nivå som hos
o:5s lillåles i dag en rad preparat som i Sverige betecknas som verkningslösa.
De finnes atl köpa vid våra gränser och utnyttjas av tio­tusentals människor i
vårt land. De flesta införes nu illegalt. Många av dessa preparat ordineras av
kvalificerade läkare i andra länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såväl
läkemedlet Paspal som THX och vissa naturläkemedel har genom hiltillsvarande
lillåina användning fått en så stor spridning och en så stark folklig
förankring atl preparaten endast kan stoppas om myndigheterna an­vänder metoder
,som är främmande för vårt samhällssystem och som vi i vårt land betraktar som
föga demokratiska. Många anser i, o. m. alt so­cialstyrelsen genom sina
förbudsålgärder går emot Haag-konventionens be­stämmelser om de mänskliga fri-
och rällighelerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller läkemedlet Paspal, som används mot astma, har social­styrelsen
lillälil dess användande vid lungkliniken i Eksjö. Del har godkänts med
personlig dispens för överläkaren under den lid han var i verksamhet. Helt
nyligen har denne överiäkare gått i pension och dispensen har dragits in. Under
alla är läkemedlet varit godkänt för användning har mer än lusen patienter
behandlats. Socialstyrelsen har genom sin långvariga dispens bi­dragit till alt
dessa patienter och allmänheten vant sig vid all Paspal får&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;användas och dessutom fåll
förtroende för delsamma. En stor skara män­niskor känner sig nu hell utlämnade.
Detta är ett anmärkningsvärt förfarande som enligt min mening strider mot all
humanitet. Man kan fråga sig om en central myndighet på della sätt skall styra
medicineringen genom li-censgivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fallet
med THX-preparatet är i viss män analogt. THX-behandlingen har pägått under mer
än 20 år. Tiotusentals patienter har under denna tid behandlats. THX-preparatet
har använts på lasarett och av praktiserande läkare. Socialstyrelsen har genom
en arbetsgrupp funnit att preparatet ej har någon effekt. Ogynnsam effekt har
emellertid ej kunnat bevisas. Möjligen kan man säga att viss behandling med
preparatet i särskilda fall hindrat en patient från att i tid uppsöka läkare.
Patienter härav egen fri vilja begärt att 11 behandling med THX. Testobjekt
finns i tusental. Hundratals patienter har muntligen eller på annat sätt anmält
en gynnsam effekt vid användandet av THX.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
viktiga i sammanhanget är atl tusentals patienter vant sig vid och tror på
behandlingen. Följden av ett förbud blir all socialstyrelsen ställer tusentals
personer i en psykologiskt svår nödsituation, vilket enligt min mening också är
synnerligen omänskligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Införda
förbud innebär redan och kommer i ökad grad all innebära atl människor försöker
att i andra länder komma över den medicin de har vant sig vid. Särskilda
kliniker i närheten av våra gränser är under över­vägande i andra europeiska
länder. Detta betyder all somliga människor i fortsättningen får möjligheter
att komma i åtnjutande av i Sverige förbjudna naturiäkemedel, medan andra
kanske av ekonomiska skäl icke har dessa möjligheter. Det enligt min mening
orättvisa förbudet moi naturmediciner, hur verkningslösa de än må vara, har på
det viset fött ytteriigare orättvisor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
i inierpellaiionen nämnda medel borde kunna erhållas genom lä­kares försorg
samiidigi som allmänheten meddelas socialstyrelsens uppfatt­ning om medlets
verkningar. Härigenom klargöres också de risker som kan inträffa om allsidig
läkarvård underlåies.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad här anförts hemställer jag om kammarens lillsiånd att till
herr socialministern ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anser slalsrådel alt del
överensstämmer med tradilionelli human svensk sjukvård all hindra tiotusentals
människor från all erhålla ell lä­kemedel som använts under många år trots att
negativa verkningar av det­samma icke synes förefinnas?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vill herr statsrådet medverka
till hävande av förbudet mot försäljning respektive användning av s. k,
naturläkemedel och preparaten THX och Paspal, som av socialstyrelsen betecknas
som verkningslösa, under förut­sättning all dessa läkemedel förses med bipackad
information om social­styrelsens bedömning av preparatens medicinska värde?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 17 Inteirpellation nr
92 ang. nedläggningen av olönsam järnvägs­trafik&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr LOTHIGIUS (m), som
yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Vissa propåer har nyligen gjorts av kommunikalionsmi-njstern angiiende
nedläggning av icke lönsamma bandelar, vilket inte rimmar med av riksdagen
gjorda uttalanden, Trafikulskotlels betänkande 1974:8 har godkänts av riksdagen
och i utlåtandet står följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Uppkommande
frågor om nedläggningar av järnvägar och indragningar av stationer bör ses i
ell mera långsiktigt perspektiv. Någon nedläggning av järnvägar skall därför
inte - mot berörda kommuners vilja - ske under pågående utrednings- och
planeringsarbete. Del är vidare enligt utskottets mening inte tillräckligt alt
låta framställningar om nedläggningar av järn­vägslinjer vila i avvaktan på
Irafikplaneringsverksamheien. Tveksamheten om järnvägarnas framlida roll är
därmed inte undanröjd. Del ger inte till­räcklig stabilitet ål beslut om
lokaliseringar av förelag eller fraktavtal som under liden måste fallas. Ett klargörande
uttalande om sialsmaklernas avsikt all tilldela järnvägarna en mera betydande
roll i den framlida transport-försörjningen vore därför i hög grad motiverat.
Redan nu måste sägas ifrån all avsikten är all i allt väsentligt och på längre
sikt behålla exempelvis de järnvägslinjer vilka SJ i skrivelse till Kungl,
Maj:l den 17 november 1972 särskilt omnämnt och begärt eventuella taxehöjningar
på, I annat fall hindras en långsiktig industriell och regionalpolitisk
planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
all nä en önskvärd utveckling av framförallt transporterna över längre avstånd
måste statens järnvägars konkurrenskraft förslärkas, F, n. är i olika avseenden
inte SJ:s iransporiservice av den kvalitet som kunderna kräver. Del gäller inte
minst förelagels möjligheter alt hålla eller ingå bindande avtal om
transporttider. Förtroendet för transportförelaget måste på den punkten vara
orubbligt inom ett näringsUv där även ell kort driftstopp kan vålla stora
kostnadsökningar. Sådana krav på statens järnvägar måste i högre grad än hittills
beaktas vid prövningen av verkels framställningar om in­vesteringsmedel och
även internt i företagets invesleringspolilik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
trafikpolitiska utredningen bör enligt utskottets mening lägga fram förslag i
frågor av den karaktär som här berörts. Vissa krav måste emellertid uppfyllas
redan under den tid utredningen arbetar om inte järnvägarna skall lappa mer
trafik och situationen på vägarna därigenom bli ännu värre än den är i dag. Som
ell viktigt led i delta arbete bör, såsom i motionen 1974:313 yrkats, SJ:s
tioårsplan över behovet av investeringar omarbetas till ell ak­tionsprogram i
syfte alt ge SJ väsentligt ökad del av såväl person- som godsirafiken i
landet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad här anförts hemställer jag om kammarens tillstånd att till
herr kommunikalionsminislern ställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ämnar
herr statsrådet ge irafikpoliliska utredningen nya direktiv som motsvarar de av
statsrådet offentligt framförda uttalandena?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ 18
Interpellation nr 93 ang. reglerna för inkomstprövning av de kommunala
bostadstilläggen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr JONSSON i Mora (fp),
som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Kommunalt bostadstillägg kan utgå till den som uppbär folkpension eller
huslrulillägg. Beträffande inkomstprövningen måste kom­munerna följa vissa
fastställda regler. Dessa innebär bl. a. att tillägget skall reduceras om
pensionären vid sidan av folkpensionen har inkomst som överstiger I 500 kronor
för den som är gift och 2 000 kronor för ensam­stående. Avkastningen av en- och
ivåfamiljsfastigheler som bebos av pen-sionslagaren beräknas till 2 procent av
den del av taxeringsvärdet som inte överstiger 150 000 kronor, 4 procent av den
del som överstiger 150 000 kronor men inte 225 000 kronor och 8 procent av den
del som överstiger 225 000 kronor. Vid uppskattningen av
förmögenhetsavkasiningen gäller även all denna skall ökas med 10 procent av den
del av skillnaden mellan fastighetens taxeringsvärde och skuld i fastigheten
som överstiger 40 000 kronor för den som är gift och 50 000 kronor för annan
pensionär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
närvarande pågår fastighetstaxering som torde leda till all laxerings-värdena i
allmänhet höjs. Antalet personer i åldern 67 år eller äldre som 1972 i sin
deklaration upptagit inkomst av fastighet uppgick till omkring 190 000. Del är
således ell betydande antal pensionärer som berörs av de nya taxeringsvärdena.
De kommer all upptäcka att de, trots alt de inte har lail högre inkomster, blir
högre taxerade för inkomst av fastighet och i mänga fall får minskade eller
bortfallande bostadstillägg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
frågar sig om delta är rätt handlat mot människor som lagt grunden till dagens
välfärd. De kan inte längre tjäna in pengar till samhället, de har gjort sin
insats och får inte av ekonomiska skäl tvingas lämna sina bosläder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till del anförda hemställes om tillstånd all till herr so­cialministern
framställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ämnar
socialministern la initiativ till alt inkomstprövningsreglerna för kommunala
bostadstillägg anpassas till de nya taxeringsvärdena på fastig­heter?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
19 Interpellation nr 94 om upphävande av etableringsstoppet för tandläkare&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades på begäran
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr ANDERSSON i Örebro
(fp), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Vid 1973 års riksdagsbehandling av förslaget till allmän
tandvårdsförsäkring beslutades bl. a. atl riksförsäkringsverket skulle få möj­lighet
att under en övergångstid av två år begränsa antalet privatpraktiserande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tandläkare inom
försäkringen. Beslutet tillkom för alt så långt möjligt sä­kerställa
folktandvårdens behov av landläkare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
ulskollsbehandlingen hade folkpartiels och moderata samlingspartiets
representanter anmält reservation. I reservationen framhölls bl. a.: &amp;quot;Om
möj­lighet till fritt landläkarval skall kunna upprätthållas i framliden är del
na­turligtvis också viktigt all tandläkare kan bibehålla och etablera
privatpraktik. Med den utbyggnad av utbildningskapaciteten som ägt rum torde
inte ett bibehållande av denna möjlighet avsevärt försvåra utbyggnaden av
folk-landvården. Tjänsterna där är säkeriigen attraktiva för landläkarna. Del
är också mer tilltalande alt folktandvården genom en god personalpolitik förmår
rekrytera landläkare än alt införa bestämmelser som tvingar tandläkarna au
Ijänslgöra där.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksförsäkringsverket
beslöt den 6 juni au ansökningar au bli uppförd på försäkringskassans
förteckning över till tandvårdsförsäkringen anslutna tandläkare skulle vila
året ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslutet
togs mot bakgrund av vakanslägel inom folktandvården. Om­fattningen av
vakanserna och orsakerna härtill var emellertid inte entydiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
praktiken innebär beslutet att etableringsstopp införes mindre än ett halvår
efter det att så gott som alla då tillgängliga tandläkare tvångsanslutits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslutet
får bl. a. till konsekvens att om en tandläkare blir långvarigt sjuk eller
avlider måste praktiken läggas ned med de konsekvenser detta får både för den
enskilde och för samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
får naturligtvis också konsekvenser för patienterna i form av mindre valfrihet
och kanske sämre möjligheter att över huvud tagel erhålla tandvård. Man måste
också ifrågasätta om beslutet lett till några betydande fördelar för
folktandvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till det anförda hemställer jag att till herr socialministern få
ställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vill
socialministern medverka till au etableringsstoppet för tandläkare upphävs?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 20
Interpellation nr 95 om skärpt bolagsbeskattning, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades på begäran
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
HERMANSSON (vpk), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Den skärpta utsugningen av arbetarna, den gynnsamma exportkonjunkturen
och den återhållsamma lönepolitiken har lett till mycket höga vinster för de
flesta företag. Det gäller särskilt de stora bolagen och speciellt företagen
med stor exportandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Följande
tabell visar utvecklingen av omsättning, bruttoresultat, beräknat
skattepliktigt resultat och beräknat nettoresultat under de tre senaste åren
för 68 börsnoterade industri-, handels-, rederi- och fastighetsbolag (miljoner
kronor):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1971&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1973&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:14.4pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Omsättning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;72 732&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;79 405&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;95 271&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
  den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:17.3pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bruttoresultat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=80 rowspan=2 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;(+ 6,7
  %)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 454 (-
  5 %)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 rowspan=2 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;+ 9,2%&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 355&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;+ 12 %&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=95 rowspan=2 valign=top style='width:71.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;+ 20,0 %
  &amp;quot;12 132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;+ 45%&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;16
  oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.85pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:17.5pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beräknat
  skattepliktigt resultat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 010&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 435&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;6 626&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beräknat
  nettoresultat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 603&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 811&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 369&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.1pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;(- 20 %)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;+ 13%&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;+ 86%&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=147 valign=top style='width:110.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Källa:
Skandinaviska Enskilda Bankens Kvartalsskrift nr 3 år 1974,)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För vissa branscher har ökningen av del beräknade
nettoresultatet under de senaste åren varit ännu kraftigare. Detta gäller bruk
och järnverk och framför allt skogsindustri (1973 ökning med  192 procent).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
den undersökning av resultatet 1973 för de 200 största företagen&lt;br&gt;
som redovisats i Veckans Affärer nr 26 år 1974 ökade dessa storföretag&lt;br&gt;
&amp;quot;lönsamheten&amp;quot; (mätt såsom avkastning på arbetande kapital) med genom­&lt;br&gt;
snittligt nära 50 procent. Avkastningen på det egna kapitalet har ökat i&lt;br&gt;
ännu snabbare takt, eller från 6,3 till 11,4 procent, dvs. nära nog fördubblats&lt;br&gt;
på ett år. Tidskriften sammanfattar: &amp;quot;1973 var ett av de bästa åren efler&lt;br&gt;
andra världskriget för den svenska industrin.        Mycket talar för att re­&lt;br&gt;
sultaten för storföretagen genomsnittligt sett når ännu litet högre 1974 än&lt;br&gt;
1973.&amp;quot; Delta omdöme förefaller emellertid alltför försiktigt, om man dömer&lt;br&gt;
av de halvårsbokslul för 1974 som publicerats. Dessa visar i allmänhet på&lt;br&gt;
en fortsatt stark ökning av vinsterna under innevarande år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
starka vinstökningen under 1973 framträder även i de preliminära uppgifter om
taxeringsutfallet 1974 som redovisats från statistiska central­byrån. Medan
ökningen av de sammanräknade nettoinkomsterna för fysiska personer (A-längd)
utgör 7,7 procent uppgår den för juridiska personer (B-och C-längd) till inte
mindre än 19,3 procent. För svenska aktiebolag m. fl, uppgick den sammanräknade
nettoinkomsten till 5 337 miljoner kronor (-1-19,3 procent), den laxerade
inkomsten till 3 919 miljoner kronor (-1-12,9 procent) och den uträknade
skatten till I 563 miljoner kronor(-1-13,3 procent). Skatten utgör alltså endast
en mindre del av de redovisade vinsterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällande
beskattningsregler är, såsom också brukar framhållas av finans­ministern,
mycket fördelaktiga för aktiebolagen. Företagens ställning visavi stat och
kommun bör bedömas inte endast utifrån den stora andel av vinsten de kan
behålla för investeringar, utdelning eller annan användning, utan också med
hänsyn till de stora gåvor och subventioner de erhållit under de senaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är en allmän bedömning att företagen, kapitalet, jämfört med lön­arbetarna
kunnat ta hem den stora potten av de senaste årens ökade pro­duktion och
export. Kapitalet har stärkt sin ställning. Utsugningen av ar­betarna har
skärpts, I den kommande avtalsrörelsen liksom i den ständigt pågående kampen på
arbetsplatserna söker lönarbetarna att vinna tillbaka vad de förlorat. Parollen
är att öka lönerna på bekostnad av profiten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
arbetsplatserna och de fackliga organisationerna ställes därjämte kra­vet på en
skärpning av företagsbeskattningen. Man vill reducera de höga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vinsterna genom en
kombination av höjda löner och skärpta bolagsskatter. Kravet på skärpt
företagsbeskattning är ett aktuellt krav och bör icke för­växlas med den långsiktiga
diskussionen om s. k. löntagarägda fonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
räcker emellertid inte med att enbart höja uttagningsprocenten för
bolagsskatten, exempelvis från nuvarande 40 till 50 procent, vilket borde vara
ett minimikrav. Samtidigt måste avskrivningsreglerna skärpas så au bolagen
tvingas ta fram sina vinster till beskattning. Möjligheten att göra
bolagsskatten progressiv bör också undersökas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
speciellt problem är den starka ökningen av exportföretagens inkomster genom de
kraftigt stegrade priserna på särskilt vissa exportprodukter. Enligt prognosen
i årets nationalbudget beräknas värdet av den svenska exporten under 1974 öka
med 13 miljarder kronor, varav 3 miljarder kronor genom volymökning. Merparten
av exportvärdets ökning skulle alltså bero på höj­ningen av exportpriserna.
Dessa fär en stark återverkan också på prisnivån inom landet. Samtidigt som
exportföretagen gör utomordentligt stora vinster fördyras alltså varorna för
konsumenterna inom landet. Ett medel att mot­verka denna utveckling är
särskilda avgifter (exportavgifter) på hela export­värdet eller på speciella
varugrupper vilkas priser stigit särskilt starkt. Influtna medel genom
exportavgifterna bör användas för att hålla nere prisnivån inom landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till det anförda hemställer jag om kammarens tillstånd att till herr
finansministern ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avser
regeringen att föreslå en skärpt beskattning av de höga bolags­vinsterna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vill
finansministern ge företagsskatteberedningen direktiv om att föreslå en
skärpning av avskrivningsreglerna så att en större del av bolagsvinsterna tas
fram för beskattning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vill
finansministern ge företagsskatteberedningen direktiv om att under­söka
möjligheten att göra bolagsbeskattningen progressiv?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avser
regeringen att föreslå uttagande av exportavgifter på hela export­värdet eller
på särskilda varugrupper vilkas priser stigit särskilt starkt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
21 Interpellation nr 96 om åtgärder för att minska hälsoriskerna i produktionen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades pä
begäran till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen- HERMANSSON (vpk), som
yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! De riskfyllda förhållanden under vilka många arbetare tving­as utföra
sina insatser i produktionen har ställts i blixtbelysning genom de aktuella
avslöjandena från Kema Nord och Saab-Scania, Arbetare sys­selsatta med
framställning av vinylklorid på Kema Nord har förgiftats och avlidit i
levercancer. Arbetare som jobbat med MC 77-reabränsle på Saab-Scania har
skadats och invalidiserats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Des.sa
avslöjanden har med rätta väckt stark indignation både på de berörda
arbetsplatserna och bland allmänheten. Stark kritik riktas mot ansvariga
företagsledningar, bolagsläkare och myndigheter. Kravet ställs att ingen
människa skall vara tvungen att arbeta under sådana förhällanden att hennes
hälsa och liv skadas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
hälsorisker i arbetet som avslöjats genom dessa tragiska händelser är dock
endast några fl av många tusentals, &amp;quot;Det finns enormt många fler och
allvarligare kemiska risker på arbetsplatserna än de som kommit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fram,--- På många andra
håll arbetas det fortfarande med för höga doser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av ämnen vi vet är
skadliga&amp;quot;, säger ingenjör Egon Magnusson, LO-specialist på arbelarskyddsfrågor,
(Sv,D, 29,9,74)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är heller inte så att de ansvariga myndigheterna anser att läget undan för
undan kommer att förbättras. Tvärtom, Generaldirektör Gunnar Da­nielsson, chef
för arbetarskyddsstyrelsen, säger: &amp;quot;Vi för tyvärr räkna med fler yrkesskador
orsakade av kemiska ämnen. Det är en följd av att samhället inte kan klara sig
utan dessa ämnen, nnen också en följd av forskningens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;framsteg,-- Att testa
varje nytt ämne ur alla synpunkter är dock en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;praktisk omöjlighet,
eftersom det rör sig om 1 0(X)-tals ämnen som växer fram efter hand.&amp;quot;
(Samma källa.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sådan inställning godkänns knappast av dem som själva måste ta hälsoriskerna i
produktionen. Starka krav om egna institutioner inom fack­föreningsrörelsen för
forskning och skyddsarbete, om hårdare lagstifining och om gemensam kamp mot
arbetsköparna för en bättre arbetsmiljö har framförts från arbetsplatser,
fackföreningsmöten och förbundskongresser. För fackföreningsrörelsen är detta
ingen ny fråga. Under årtionden har man drivit kravet om en arbetsmiljö utan
hälsorisker mot de kapitalistiska fö­retagarnas profitintressen. Kampen har
gällt såväl att komma till rätta med de &amp;quot;gamla&amp;quot; olycksfalls- och
hälsoriskerna som att söka stoppa de nya farliga ämnen som införs i olika
produktionsprocesser. Praktiskt taget alla arbe­targrupper är utsatta för stora
olycksfalls- och hälsorisker i arbetet, även om skadorna genom kemiska ämnen
den senaste tiden tilldragit sig den största uppmärksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
måste bestämt vända sig mot påståenden av typen att den veten­skapliga och
tekniska utvecklingen eller behovet av nya produkter automa­tiskt måste medföra
ökade hälsorisker i arbetet. Det är produktionsprocessens kapitalistiska form
som skapar riskerna för olycksfall och sjukdomar i sam­band med arbetet. En
viktig roll spelar härvid den alltmer ökande arbets-hetsen, som i sin tur är en
direkt följd av kapitalägarnas jakt efter högsta möjliga profit. Profithänsynen
får väga tyngre än hänsyn till arbetarnas hälsa. Därför brukas kemiska ämnen i
produktionsprocesserna trots att deras o-skadlighet inte kan garanteras eller
deras skadeverkningar t. o. m. är kända.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vänsterpartiet
kommunisterna har under en följd av år framfört krav om en revidering av listan
över hygieniska gränsvärden, så att tillämpningen effektivt förebygger
skadeverkningar, obehag och ohälsa. En stark rörelse har utvecklats på
arbetsplatserna för detta krav. Vi noterar med tillfreds­ställelse att
arbelarskyddsstyrelsen nu framlagt en lista över hygieniska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gränsvärden, som
innehåller sänkta värden för en rad farliga ämnen, I en rad fall förefaller
emellertid värdena fortfarande för höga. Hänsyn har tagits inte enbart till
hälsofrågorna utan till s, k, ekonomiska och tekniska skäl. De viktiga frågorna
om skador genom buller, värme, köld. stress osv, måste ägnas ökad
uppmärksamhet. För att arbetsköparna skall tvingas följa fast­ställda
gränsvärden krävs också alt dessa får en sådan juridisk status att de är
ovillkorligen bindande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bland
åtgärder som omedelbart bör vidtagas för att minska hälsoriskerna i
produktionslivet är följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omvänd bevisföring måste gälla
beträffande såväl gamla som nya äm­nen i produktionsprocessen. Det skall vara
ett oavvisligt krav att arbets­köparen bevisar att ett ämne är ofarligt innan
det får användas på arbets­platsen. Tillämpningen av den nya lagen om hälso-
och miljöfarliga pro­dukter bör skärpas och produktkontrollnämndens resurser
ökas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så låga hygieniska gränsvärden
måste fastställas att ingen skada på arbetaren uppkommer under ett helt
yrkesverksamt liv. Om detta kräver gränsvärde noll så skall det vara noll.
Samtidigt måste de hygieniska gräns­värdena ges sådan juridisk status att de är
ovillkorligen bindande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Staten bör ge finansiellt stöd
till ett fackligt arbetsmiljöinstilut, som skall utgöra en samordnad central
med forskare, skyddsingenjörer, skydds­inspektörer och läkare. Ett sådant
arbetsmiljöinstitut, drivet av fackför­eningsrörelsen, ger arbetarna
kunskapsunderlag och stöd i kampen för en bättre arbetsmiljö,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmiljöfonderna, som skapas
genoin 20-procentig avsättning av företagens vinster under 1974, bör omedelbart
börja användas. Reglerna ändras så att de anställdas fackliga organisationer
ges en ovillkorlig rätt atl bestämma över fondmedlens användning inom
respektive förelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det nuvarande förhållandet att
de läkare som handhar företagshäl­sovården anställes och avlönas av företagen bör
snarast ändras. Riksdagen bör uttala sig för att företagshälsovården
underställes landstingens huvud­mannaskap samt att de anställda på företagen
skall ha kontroll över fö­retagshälsovårdens utformning och tjänsternas
tillsättande. Det går inte att uppskjuta lösningen av dessa brännande frågor.
Här gäller vad Pappers kon­gress uttalade i juni 1974: &amp;quot;Behovet av
förbättrad arbetsmiljö inom in­dustrin          är enormt. Generationer av
arbetare har offrats genoin för­summelser på arbetsmiljöområdet,       Varje
dags försening anser vi vara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;oförsvarbar i ett läge där
företagen gör miljonvinster.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ärbetsmiljöfrågan
är ingen teknisk fråga och heller ingen fråga om sam­arbete mellan arbetare och
arbetsköpare. Det är en kampfråga, I denna kamp är det bra om fackföreningslblket
har stöd av en progressiv lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till det anförda hemställer jag om kammarens tillstånd alt till herr
arbetsmarknadsministern ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avser
regeringen att skärpa tillämpningen av lagen om hälso- och mil-jöfariiga produkter
så, att arbetsköparna måste bevisa att säväl gamla som nya ämnen är ofarliga
innan de får användas på arbetsplatserna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vill
arbetsmarknadsministern ta initiativ till en ytteriigare sänkning av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de hygieniska gränsvärdena
så att ingen skada på arbetaren uppkommer under ett helt yrkesverksamt liv samt
för att ge gränsvärdena sådan juridisk status att de är ovillkorligen bindande?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avser
regeringen att vidta åtgärder för alt arbetsmiljöfonderna omedelbart skall
användas och för en sådan ändring av reglerna att de anställdas fackliga
organisationer ges en ovillkorlig rätt alt bestämma över fondmedlens an­vändning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anser
arbetsmarknadsministern alt företagshälsovården bör underställas landslingens
huvudmannaskap och med kontroll av de arbetande över fö­retagshälsovårdens
utformning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 22 Interpellation nr 97 om lättnader i det ekonomiska
trycket på kommuner och landsting&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades pä begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr BERNDTSON (vpk), som
yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Del
ekonomiska trycket på kommuner och landsting fort-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;säller atl öka. Del
avspeglas i alt 160 av landels 278 kommuner samt 13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av 23 landsting avser alt
för är 1975 höja den kommunala utdebiteringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Storleken av höjningarna
varierar. De synes bli störst i storstadslänen, I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dessa är hyrorna drygast.
Med en total skattehöjning på ca 3 kronor äts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den sänkta statsskatten
antingen upp hell av kommunalskattens ökning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eller lar ut den i del
allra närmaste. Några uppgifter är av intresse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ärsin-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sänkt
stats-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Höjd kommunalskatt med&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Höjd
kommunalskatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;komst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skatt
enl,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;som tar ut stats-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;(kr,)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;prop,
  1974:132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=115 valign=top style='width:86.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;skattes&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nkningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.7pt'&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;(kr,)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 kr,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=115 valign=top style='width:86.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;(kr.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.7pt'&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;20 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;619&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;307&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;460&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;614&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=115 valign=top style='width:86.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;4:03&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;25 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;679&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;407&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;610&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;814&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=115 valign=top style='width:86.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;30 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;782&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;507&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;760&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 014&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=115 valign=top style='width:86.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3:08&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;35 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 036&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;607&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;910&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 214&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=115 valign=top style='width:86.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3:41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;40 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 335&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;707&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1060&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 414&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=115 valign=top style='width:86.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3:78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;45 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 861&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;807&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1210&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 614&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=115 valign=top style='width:86.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;4:61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;50 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;907&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 360&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 814&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=115 valign=top style='width:86.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;4:71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;55 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 172&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1007&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 510&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 014&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=115 valign=top style='width:86.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;4:31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;60 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 201&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1660&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2214&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=115 valign=top style='width:86.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3:98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;65 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 222&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 207&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1810&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2414&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=115 valign=top style='width:86.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3:68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;70 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 214&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 307&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1960&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 614&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=115 valign=top style='width:86.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3:39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;75 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 278&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1407&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 814&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=115 valign=top style='width:86.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3:24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därest
syftet uppnås att dämpa löneökningarna i avtalsrörelsen genom den sänkta
siaisskäiten reduceras skatteunderlaget för kommunerna, vilket i sin tur skapar
nya problem för kommunerna när utgifts-och inkomstssiaten skall göras upp för
år 1976 osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är en viktig sak som måste tas med i bedömningen av den rådande situationen.
Det är den utomordentligt hårda linje som drivits i kommu­nerna: atl söka
undvika höjd utdebitering respektive alt begränsa den så&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;myckel sorn möjligt.
Finansledningarna i kommunernas styrelser har använt lillvägagångssältet alt
ange ramar inom vilka förvaltningarna haft au söka hålla sig. Flesultatet har
blivit uppluckring av sociala förmåner eller med andra ord en sänkl standard och
service, överinskrivningar i daghemmen, minskade resurser på hemhjälpens område
inom barnvårdarinneverksam-heien etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hagaöverenskommelsen
om höjd sjukförsäkringsavgift och folkpensions­avgift, vilken överförts på
arbetsgivarna, drabbar synnerligen hårt kommuner och landsting. I Stockholms
siad exempelvis beräknas dessa avgifter för år 1975 uppgå lill en merulgifi på
ca 50 miljoner kronor neito.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vänsterpartiet
kommunisterna har både i riksdagen och i de kommunala församlingarna rest
kravet om en annan kostnadsfördelning mellan siat och kommun. Partiet har
liksom kommunförbunden krävt all några frågor skulle lyftas ut och bli föremål
för siällningsiaganden redan innan den kommu­nalekonomiska utredningen är klar
med sina utredningsuppdrag. Delta lill-vägagängssäil tillhör ingalunda
ovanligheierna och är hell genomförbart. Det hänger på den politiska viljan all
åstadkomma en lättnad i kommunernas ekonomiska situation. Skallereformer som
ger med ena handen och lar med den andra är av tvivelaktigt värde. Åtgärder i
syfle all ändra på kost­nadsfördelningen i en för kommunerna gynnsam riktning
är nödvändiga för all motverka de stigande kommunalskatterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Exempel
på åtgärder av della slag har anförts i vpk-moiioner under senare år: alt
siaien övertar personalkostnaderna vid barnstugorna, all kommunerna
tjllerkännes ett grundbidrag för utgivande av kommunala bosiadslillägg lill
folkpensionärerna etc. Men i ett avseende är skälen för ett ändrat förhållande
särskilt starka. Det är atl befria kommunerna från arbetsgivaravgiften. En
kompensation för den belastning mervärdeskallen utgör vore dessutom väl på sin
plats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbelsgivaravgifien
lar ca 2 kronor perskattekrona. I Stockholm utlryckes delta av all
arbetsgivaravgiften för år 1975 beräknas till 334,4 miljoner kronor eller 2:20
per skattekrona.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;In
i bilden kommer å ena sidan industrins exceptionellt kraftiga vinst­stegringar
under senaste redovisningsår och å den andra sidan de låga
skat-leinbeialningarna från företagen, som gällande lagarom företagsbeskattning
möjliggör. Exempelvis har från ledande kommunalt håll i Linköping ut­tryckts
beklagande över Saab-Scanias låga skalleinbetalningar. Della pro­blem pekar på
en nödvändig slutsats: alt skärpa beskattningen av bolagen, varigenom lättnader
av här berört slag kan åstadkommas för landets kom­muner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning lill det anförda anhåller jag om kammarens lillsiånd all till herr
finansrninistern rikta följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.
Har finansministern för avsikt all under hösiriksdagen framlägga för­slag om
åtgärder, som skyndsammast möjligt kan läila del ekonomiska trycket på landels
kommuner och landsting - exempelvis övertagande frän stålens sida av
personalkostnaderna vid barnstugorna samt eii statligt grund­bidrag lill
kommunerna för utgivande av kommunalt bostadstillägg?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.
Är finansministern beredd all framlägga förslag i riksdagen om befrielse     Nr
101&lt;br&gt;
för kommuner och landsting från att erlägga arbetsgivaravgift?&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdaeen
den&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:297.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16 oktober 1974&lt;br&gt;
Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;____________ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 23
Interpellation nr 98 ang. säkerhets- och nedrustningsfrågorna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades pä begäran
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr BOHMAN (m), som
yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Den tid som förflutit sedan riksdagen i mars delta år senast gavs
ullfälle att mera utförligt diskutera utrikespolitiska frågor har präglats av
en lilltagande ovisshet om vart den inlernalionella utvecklingen är på väg.
Oron i världen synes ha ökat. Antalet ledande politiker i olika länder som
anslår pessimistiska tongångar när de diskuterar vad de kommande åren kan
innebära har blivit allt större.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anledningarna
lill oron är många. De mycket snabba oljeprishöjningarna efter fjolårets
Mellersta Östern-krig och de oljeproducerande ländernas med­vetenhet om sin
styrkeposition har lett till att såväl den utvecklade delen av världen som en
rad utvecklingsländer drabbats av betydande betalnings­balansproblem. Samtidigt
haren begränsad grupp oljeproducerande nationer förmått att bygga upp
valutareserver av ulomordenlligl stor omfattning, som man ännu inte varit
beredd att använda på sådant sätt att stabiliteten i det världsekonomiska
systemet inte äventyras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtidigt
har många länder drabbats av prisstegringar, som kommit alt bli långt större än
vad vi tidigare upplevt. Även vårt land har som bekant drabbats av den
internationella prisstegringsvågen. I det senaste årets in­ternationella debatt
har man frågat sig, om denna utveckling utgör inled­ningen till en större
ekonomisk världsdepression. Farhågor har uttalats för all prisstegringar som
allt oftare ligger över 20 procent per år kan komma att få allvarliga
återverkningar på det ekonomiska, sociala och inte minst politiska system som i
dag råder i Västeuropa. Åtskilliga av dessa farhågor förefaller vara starkt
överdrivna. Del oaktat är det svårt all finna någon ansvarsmedveten politiker
som inte är beredd all erkänna allvaret i de pro­blem som utvecklingen reser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inte
minst gäller detta länderna i den tredje världen. För många av dem har de
kraftiga oljeprishöjningarna kommit all innebära alt angelägna ut­vecklingsprojekt
fåti ställas på framtiden. De oljeproducerande arabstaternas löften om
kompensation i olika former har hitintills inte uppfyllts annat än i en myckel
begränsad skala. Varje prognos om hur utvecklingsländernas
försörjningssituation i andra hänseenden kommer alt utveckla sig under de
närmaste åren är dessutom behäftad med betydande osäkerhet. Sedan 1972 är
världens reserver av i. ex. brödsäd ulomordenlligl begränsade. Möj­ligheterna
att möta en omfattande missväxt i en eller flera delar av världen koinmer
sannolikt att vara väsentligt inindre under de närmaste åren än vad fallet var
för bara några år sedan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
Riksdagens protokoll 1974. Nr 101-103&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrunden av dessa i många hänseenden alltmer svårlösta problem av ekonomisk
natur ler sig de tecken på renodlad politisk instabilitet som vi kan iakttaga
runt omkring oss som än mer allvarliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedrustningsområdet
ger i dag dess värre inte anledning till samma för­siktiga opiimism som för
bara något år sedan. Inle minst gäller detta den ödesmättade frågan om en
begränsning av de strategiska kärnvapenarse­nalerna och om ett stopp för vidare
spridning av kärnvapen. De s. k. SALT-samtalen mellan USA och Sovjet, som 1972
resulterade i två betydelsefulla avtal de båda supermakterna emellan,
förefaller i dag att ha kommit in i något av en återvändsgränd. Det är svårt
alt tro atl några ytterligare vä­sentliga resultat skulle vara alt vänta i
rådande politiska klimat. Del förefaller i stället uppenbart att de bägge
supermakterna satsar på en omfattande tek­nologisk kapprustning på del
strategiska kärnvapenområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
en lång rad nationer nästa år samlas i Geneve för all diskutera ef­fekterna av
det s. k. icke-spridningsavtalet och vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas
för atl förhindra en vidare spridning av kärnvapen, kommer man atl kunna
konstatera alt man står inför en mycket oroväckande ut­veckling. Det senaste
året har sett Indien framträda med kärnvapenprov, som visserligen officiellt
betecknats som fredliga men som alla indiska de­klarationer till trots måste
ses med allra siörsla allvar. Länder som Egypten och Israel kommer inom en nära
framtid - i den mån så inle redan är fallet - alt kunna skaffa sig
kärnvapenarsenaler, med vilka ell nytt krig i Mellersta Östern kan få en
karaktär som vi i dag helst inte skulle vilja ens länka på. Flera andra länder
- låt mig bara nämna Iran som exempel - har klart och frankt deklarerat, all
lör den händelse kärnvapeninnehav blir mer allmänt bland världens nationer,
avser även Iran att införliva kärn­vapen i olika former med sina växande
stridskrafter. Del är mot denna bakgrund knappast någon överdrifi att påstå all
den framgång för rustnings-begränsningssträvandena i världen som
icke-spridningsavtalet represente­rade i dag hotar all helt undergrävas.
Sannolikheten för alt vi under del eller de närmaste decennierna kommer alt
uppleva ell avgränsat eller totalt kärnvapenkrig har nära nog drastiskt ökat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förhållandel
mellan de båda supermakterna USA och Sovjet har under det senaste året i många
avseenden kommit atl teckna den bild som vi under efterkrigstiden betraktat som
normal. Även om relationerna de båda staterna emellan i dag tycks utmärkas av
ett intresse all söka komma överens i begränsade sakfrågor, är det alldeles
uppenbart, alt de grundläggande mot­sättningarna dem emellan består. I
flertalet frågor sätter de si na egna intressen före en förbättring av
relaiionerna till den andra. Att samförståndet i vissa sakfrågor inte förmått
au garantera en fredlig utveckling i olika länder runt om i världen har vi fått
flera bevis på under del senaste året,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
vår del av världen har konferensen om säkerhet och samarbete i Geneve hafi
avsevärt svårare atl nå konkreta och för alla parter acceptabla resultat än vad
många trodde för något år sedan. Del mycket omfattande arbete som skett och
fortfarande äger rum under konferensens andra läs har vis­serligen producerat
vissa resultat som det finns all anledning alt hälsa med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillfredsställelse. Men
samtidigi måste inan i dag konstatera, au konferensen inte lett till någon
genomgripande förändring av förhällandena mellan Euro­pas båda hälfier. Det
finns i dag tvärtom anledning att fråga sig, om inte det politiska klimatet
mellan öst och väst i Europa åter närmat sig det som rådde innan vägen av
optimism föddes ur den västtyska östpolitikens inledande framgångar för några
år sedan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.Säkerhetskonferensen
har tillspetsats i en konfrontation mellan östsidans krav på en avspänning,
avsedd alt garantera stabilitet och status quo inom den sovjetiska
intre.ssesfären i Europa, och västsidans strävan alt få till stånd en
avspänning, ägnad all pä längre sikt bereda vägen också för för­ändringar inom
de stater där i dag olika diktaturer regerar. Av läll insedda skäl har denna
grundläggande inlressemoisältning mellan del demokratiska Västeuropa och del
kommunistiska Östeuropa lell till en situation, inom vilken konferensens arbete
går framåt med snigelfart och där resultaten i de större frågorna blivit
närmast marginella. Tidsschemat för konferensen har också fått revideras gång
på gång. De .samtal som pågår i Wien mellan de båda maktblocken om
truppreduceringar i Centraleuropa har samiidigi visat sig vara minst sagt så
komplicerade som många insatta bedömare från början anade alt de skulle bli.
Efler en lång period, under vilken man inle kunde ena sig om vilket geografiskt
område som eventuella reduceringar eller kontroller skulle omfatta, har
samtalen nu till stor del övergått lill en konflikt om vilka typer av vapen och
truppstyrkor som dessa eventuella reduceringar skall komma att omfatta, Atl
ingen av parterna mot denna bakgrund vågat ge uttryck för någon större optimism
vad gäller möjligheterna till snabba och betydelsefulla överenskommelser är
därför knappast ägnal att förvåna. Förhandlingarna kommer säkert au pågå länge
innan några resuliat av värde är alt vänta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inte
minst mot denna bakgrund är det beklagligt atl de svenska förslagen om s. k.
lörtroendeskapande åtgärder pä den militära sidan - l. ex. rapport­skyldighet
om större iruppförflyiiningar, ömsesidiga observatörer vid stör­re militära
övningar - inte tagils upp till mera allvarlig behandling redan vid
säkerhetskonferensen i Geneve. Sådana åtgärder borde vara betydligt lättare att
nå överenskommelse om än den myckel komplicerade frågan om truppreduktioner,
som nu diskuteras i Wien, Effekten i avspännings­hänseende skulle däremot bli
högst betydande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
de närmaste månaderna förväntas säkerheiskonferensen vara redo att avsluta sin
andra fas för att sedan förflytta sin verksamhet till Helsingfors och lill den
tredje och avslutande fasen. Den svenska riksdagen kommer med all sannolikhet
inle atl få lilirälle alt diskutera dessa frågor dessförinnan. Med anledning
härav och med åberopande av vad här anförts får jag anhålla om kammarens
medgivande att till herr utrikesministern framställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I,
Hur ser statsrådet på de resultat som uppnåtts eller kan komma all uppnås under
det avslutande arbetet inom konferensen för säkerhet och samarbete i Europa,
och vilken linje kommer Sverige all följa under kon-ferensarbetets slutskede i
de frågor där enighet ännu ej nåtis?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.
Hur ser statsrådet på del läge som nedruslningsfrågorna - inle minst på
kärnvapenområdel - kommit i under det senaste året, och vilka åtgärder anser
regeringen alt det är möjligt alt vidta för atl om möjligt bryta de tendenser
som jag här beskrivit?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 24
Interpellation nr 99 ang. jordbrukspolitiken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades pä begäran
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr BOHMAN (m), som
yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Världens livsmedelsförsörjning har under de senaste åren blivit ett
allt allvarligare problem. Globall råder sior knapphet på både jord­brukets
basprodukter och produktionsmedel. Älli tyder pä atl läget kommer att snabbt
förvärras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hösten
1972 ullöstes en internationell spanimiälskris. De spannmålslager som länge
funnits i USA lappades av. Under 1973 och 1974 steg världs­marknadspriserna
till rekordnivå och lagren i exportländerna reducerades ytterligare. De förväntningar
som ställts på &amp;quot;den gröna revolutionens&amp;quot; pro-duklionshöjande
konsekvenser har inte infriats. U-länderna lider brist på handelsgödsel och
andra förnödenheter. Oljekrisen har försvårat läget. Stora mängder kapital och
kunnande behöver tillföras u-länderna för atl en för­bättring skall komma lill
stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länder
som Japan och Sovjetunionen uppträder i växande omfattning som importörer av
spannmål och andra livsmedel. Allt flera vägrar att dra ner sin konsumtion vjd
dåliga skördar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
tendenser har i sin tur påverkat kostnadsutvecklingen för vår och världens
livsmedelsproduktion. Kännetecknande för 1960-ialels internatio­nella
livsmedelsmarknad var att priserna endast sakta och med betydande eftersläpning
anpassades lill den prisstegring som var karakteristisk för andra
varumarknader. Under senare år har emellertid livsmedelsprLserna stigit på­tagligt,
Världsinflationen har höjt kostnadsnivån i jordbruket så kraftigt, atl en
återgång lill 1960-talets relativt stabila internationella livsmedels­marknad
får betecknas som synneriigen osannolik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domedagsprofeter
har under flera år varnai för en internationell livs­medelskris. De har
förutsagt - många gånger för döva öron - atl en allt större del av jordens
befolkning kommer atl svälla. Profetiorna tycks nu alltmer bära sannolikhetens
prägel. Det är inle längre fråga om all miljoner människor skall behöva svälta.
Även risken för massdöd harblivit en realitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
höga internationella prisnivån på livsmedel skulle med säkerhet ha i hög grad
påverkat vår egen försörjningssituation, om inle de två senaste skördeårens
utfall varit så gynnsamt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällande
riktlinjer för Sveriges jordbrukspolitik har fastsiällts i 1967 års
riksdagsbeslut. Sammanfattningsvis sägs däri: &amp;quot;Jordbruket bör under den
framtid som kan överblickas inriktas på alt, samtidigi som en viss sam-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hällsekonomiski motiverad
minskning av produktionens omfatlning sker, en forlsali snabb raiionalisering
främjas och att prissättningen pä jordbrukels produkter fortlöpande avvägs med
beaktande av samhällets, jordbrukarnas och konsumenternas intressen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
direktiven för den jordbruksutredning - 1972 års jordbruksutred­ning - som
regeringen tillsatle den 2 juni 1972 skulle de angivna målen för den svenska
jordbrukspolitiken gälla även i Ibrisätlningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
de senaste årens inlernalionella utveckling har emellertid pro­duktionsmålet i
1967 års beslut överspelats. De flesta här i riksdagen, inte minst de som har
sina roller i nedläggningshotade bygder, lär inte sörja däröver. Betydelsefulla
jordbrukspolitiska insatser har kommit till stånd, inte minst vad gäller
jordbrukets rationalisering. Slödålgärder har utsträckts au gälla även mindre
enheter. En från jordbrukels synpunkt i och för sig erforderlig
strukturförändring inom näringen har underiätlais. Efter det atl stalsmakterna
till en början framl vingal en sådan prissättning på jordbrukels produkter all
lönsamheten gick i botlen, har korrigerande åtgärder sedermera vidiagils.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
de senaste årens samhällsekonomiska utveckling med stigande inflationstakt har
konsumenterna oroals av stigande matpriser. Särskilt hård har kritiken varit
mot priset på konsumtionsmjölk, trots au prisstegringen redan före de s. k.
Skärholmendemonstraiionerna dämpats genom subven-lioneringsålgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att motverka tendenserna till sjunkande mjölkproduktion höjde stats­makterna
produceniprisel för drygi ire år sedan. Samiidigi genomfördes en ökad
subveniionering, dvs, en finansiering via skatterna för all hålla det nominella
konsumentpriset på mjölk nere. På motsvarande säli har av kostnadsutvecklingen
betingade höjda produktionspriser på andra bas­livsmedel övervältrats från
konsumenlprissidan lill skallesidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen
efler 1967 års jordbruksbeslul har alltså leu lill au Sverige vid sidan av den
så all säga normala jordbruksprisregleringen har ett särskilt reglering.ssystem
byggt på ett slags permaneniat prisstopp på vikliga livs­medel och på en
omfattande subventionering med skailemedel. Samiidigi är samma produkter
belastade med en prishöjande mervärdeskall på nära 20 procenl. Bilden har
ytterligare komplicerats av alt den inlernalionella prisnivån på vissa
basprodukler sligii i så hög grad, all den komplelierande import av livsmedel
som skulle erfordras för den händelse vi något år skulle producera mindre än
ell s. k. normalår, inte kan ske utan betydande siais-finansiella insatser.
Enbart del förhållandel au del svenska jordbruket utvisat myckel goda
skördeutfall under de senaste ivå åren har befriat oss från de problem som den
snabba internationella ()risuivecklingen eljes! skuUe ha medfört för vårt
vidkommande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenskt
jordbruk kan vid normala väderleksbelingelser i huvudsak till­godose del
inhemska behovet av alla väsentliga livsmedel. Vi har däremot i lilllagande
grad blivit beroende av köp utifrån av handelsgödsel och pro­teinfoder.
Handelsgödsellörsörjningen är i hög grad betingad av ullgången och priset
påenergi. Vår förbrukning av proleinfoder bygger till 80-85 procenl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på importerat foder -
oljekraflfoder eller fiskmjöl. I fråga om båda dessa, produktgrupper slår vi
inför en allvarlig brist- och prissiluation i världen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förulsäitningarna
för vårt jordbruk avviker alltså i dag väsentligt från dem som rådde vid 1967
års riksdagsbeslut och ställer särskilda krav på all 1972 års
jordbruksutredning bedriver sitt arbete med största möjliga skyndsamhei,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruksulredningen
bör självfallei i enlighet med sina direktiv ändra produklionsmålsätiningen med
hänsyn lill den inlernalionella utvecklingen. All odlingsvärd svensk jord bör
utnyttjas för jordbruksproduktion. 1972 års spannmålskris, världens förbrukade
spannmålsreserver, den växande världsbefolkningen och de ännu snabbare ökande
behoven samt de brän­nande energiproblemen talar för all vi ime längre skall
belrakia en över-skolisproduktion som en belastning för våra jordbrukare och
vår jordbruks­politik ulan ivärlom som angelägel lillskoll till
världsprodukiionen. Vår loialproduklion kan för övrigt inte längre bestämmas
enbart utifrån vårt behov av försörjning i händelse av avspärrning eller krig.
Erfarenheterna de två senaste aren har klart visat att även s, k, fredskriser
påverkar vär säkerhet på livsmedelsförsörjningens område. Frågan om ökad
lagerhållning och om vårt stöd lill svällande naiioner kommer också in i
bilden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
sidan av produktionsmålet - en fråga som numera, hoppas jag, förts ur den
jordbrukspoliliska stridslinjen - har 1972 ärs jordbruksutrednjng till uppgifl
atl överväga valet av prislinje inom jordbrukspoliiiken, 1967 års beslut
innebar en lillämpning av den öppna prissättningens principer - dvs. vad som
oegentligt brukar kallas &amp;quot;högprislinje&amp;quot;. Härom rådde i slorl sett
enighet. Genom besluten om prisstopp och livsmedelssubventionering har
emellertid - som redan sagts - lillämpals en hell ny prissäliningsprincip -ell
slags &amp;quot;mellanprislinje&amp;quot; byggd på dold skattefinansiering. Ulan alt
kon­sekvenserna från statsfinansiell eller de enskilda konsumenternas synpunkt
klarlagts, hat alliså subventioner införts till belopp överstigande 2 miljarder
kronor. Livsmedelspriserna har förlorat sin förankring i produktionskost­naderna.
Konsumenterna får, uian au de effektivi upplysts därom, själva betala
subveniionerna i form av höjda skaller. Förädlingsindustrin har drab­bats hårt
och fåll stora svårigheierait läcka sina kostnader förde prissioppade
produkterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kombinationen
prisslopp och konsumenisubveniioner förvirrar och för­svårar förädlings- och
disiribulionsföreiagens planering. Behovet av stor och dyrbar statlig
byråkratisk kontroll ökar. Jordbrukels beroende av del rådande slatsfinansiella
lägel vid kommande prisförhandlingar blir större. Känslighet för politiska
utspel ökar. Risken för ryckighei i det jordbrukspoliliska be­slutsfattande!
likaså.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
nya subventionssystemet kan på .säll och vis ses som en magnifik rundvandring
av pengar i cirkeln höjda subveniioner -ökat behov av skatter - större behoN'
av subveniioner -behov av ännu högre skaller. Delta framgår med all tydlighel
av utredningar om &amp;quot;lågprislinjens&amp;quot; inkomstfördelnings-effekt som
företagits inom lanibrukshögskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del finns skäl förmoda atl
en övergång lill en lågprislinje, eller för all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;använda en riktigare
benämning &amp;quot;skallelinje&amp;quot;, endast får myckel blygsamma effekter och då
endast för de allra lägsta inkomslnivåerna. Givelvis beror efleklerna lill slor
del på respektive familjs inkomsl- och skatiesiluaiion, anial familjemedlemmar,
konsumtionsmönster m. m. och på vilken finan-sieringsväg som väljes, dvs. hur
de statliga stödbeloppen skall tillföras den statliga budgeien - höjd moms,
höjd siailig inkomstskatt eller en kom­bination av båda dessa åtgärder. Under
alla förhållanden kan naturligtvis skaitebeialarna - konsumenterna - fråga sig,
om del är logiskt och rimligt alt de skall behöva betala hög moms på samma
livsmedel som sedan sub­ventioneras med hjälp av statens momsintäkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
denna bakgrund är del angelägel alt den sittande jordbruksulred­ningen ges
direktiv att snabbt och med förtur analysera konsekvenserna -
samhällsekonomiskt, för konsumenterna och för jordbruket - av den hy­brid lill
prissäiiningssysiem som ulbildals under de senaste åren och inte minsi
möjligheterna all övergå lill ett principiellt sell mera enhetligt pris­säiiningssysiem.
Denna analys bör vidlagas mol bakgrunden av au världs­marknadspriset på
flertalet jordbruksprodukter nu är högre än produktions­priserna på den svenska
marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
åberopande av vad här anförts får jag härmed anhålla om kammarens lillsiånd atl
lill herr jordbruksministern rikla följande frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur ser slatsrådel på
produklionsmålel för den svenska jordbrukspo­litiken mot bakgrund av del
alltmer förvärrade försörjningsläget beträffande livsmedel ute i världen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är slalsrådel beredd all tillse
att 1972 ärs jordbruksuiredning med förtur utreder konsekvenserna av den nya
regleringspolitik i fråga om livs­medel som ulbildals under de senaste åren och
samtidigt redovisar hur deila nya syslem skall kunna förenas med de långsikliga
målen för svensk jordbrukspolilik?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 25
Interpellation nr 100 ang. postservicen åt landsbygdsbefolk­ningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades pä begäran
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr NILSSON i Agnas (m),
som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Genom riksdagsbeslut 1964, 1970 och 1972 har slagils fast atl
regionalpolitikens uppgifl skall vara all förena ett effektivare resurs­utnyttjande
på kortare och längre sikl liksom ökad ekonomisk lillväxl med en förbältrad
jämvikt, socialt och kulturellt, mellan människor bosalla i olika regioner. Bl.
a. framhölls så sent som 1972 all del är förbättringar i de enskilda
människornas villkor som skall slå i centrum för den praktiska
regionalpoliliken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
enskilda människors villkor i olika glesbygder av värt land inlär ser­vicen i
form av kommunikationer, butiker och framför allt posi en myckel framträdande
plals.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
naturliga skäl kostar servicen i form av kommunikationer mer per innevånare på
landsbygden än i tätorter och städer. Emellertid kan inte en försämring av
servicen endast motiveras av ekonomiska skäl. Skall de av riksdagen uppställda
målen i regionalpolitiskt hänseende infrias är det av största vikt all en
någorlunda räiivisa ur servicesynpunkl råder mellan människor bosalla i tätort
respektive landsbygd. Under inga villkor kan en försämrad service godkännas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
exempel på en fortgående försämring av landsbygdens service är post­verkets
indragning av postkontor och lanlbrevbärarlinjer. Delta medför i de flesta fall
all poslen kommer senare på dagen och alt postkunderna måste &amp;quot;passa&amp;quot;
lantbrevbäraren för all kunna ulräila poslärenden. Får denna ut­veckling
forlsälla kommer olägenheterna au öka för glesbygdens folk, och då i synnerhel
för människor bosalla i Norrland, På många håll ullrycks där en slor oro för
framtiden, efiersom även i områden där avfolknings­trenden hävts de posUila
förhållanden som råder verkar hämmande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
siöd av det anförda hemställer jag om kammarens tillstånd alt till herr
kommunikalionsminislern ställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka
åtgärder planerar herr slalsrådel för au åstadkomma bäure räuvisa mellan
landsbygdens befolkning och befolkning i lälorler och städer vad avser
postservice?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 26
Interpellation nr 101 ang. nedläggningen av olönsam järn­vägstrafik, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades pä begäran
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr SVEN GUSTAFSON i
Göteborg (fp), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! SJ:s vinsl för 1973/74 beräknas, sedan planenliga avskriv­ningar
gjorts, bli 181 miljoner kronor. Då har avskrivningar skell på
åier-anskaffningsvärde, en förmån som l. ex. företag i aktiebolagsform inte
har. Denna vinsl motsvarar 10 procents förräntning på investerat kapital.
Enligt SJ skulle vinslen varii ca 190 miljoner kronor högre om regering och
riksdag hade beviljat de anslag som SJ begärl för alt kunna drivas
affärsmässigt. Detta skulle ha inneburit en förränlning av kapitalel med 20
procent. Del goda resultatet är en följd av högkonjunkturen men också av den
stimulans till ökad tågtrafik som bränslekrisen utgjorde. SJ har tyvärr inte i
tillräcklig utsträckning uinytljal de möjligheter lill en offensiv
järnvägspolilik som den nya situationen på oljemarknaden innebar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SJ
är ell förelag, som med rälla bör betecknas som allmännyttigt, och det bör
därför drivas från samhällsekonomiska utgångspunkter. Delta mot­verkar en
ordentlig omprövning av principerna för SJ:s verksamhet. En sådan omprövning
sker också inom den trafikpolitiska utredningen. I dess direktiv sägs bl. a.
atl en lägre avgiftsnivå inom SJ - som kan leda lill ett vissl underskott för
irafikgrenen -skulle kunna tänkas innebära en sam-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hällsekonomisk vinst
jämfört med en eljesl erforderlig utbyggnad av väg­nätet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
uiredningsdirekliven sägs också all den beräkningsmetodik som hiitills använts
beträffande del olönsamma järnvägsnätet gör det svårt att numera klarlägga
verkningarna av en tänkt nedläggning av trafik, varför en om­prövning bör ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
riksdagens beslut bör inga nedläggningar av järnvägstrafik göras inot berörda
kommuners vilja i avvaktan på resulialel av uiredningsarbeiei. Del har också
varil en nästan allmänt omfattad uppfattning. Därför har det väcki slor
uppmärksamhet alt kommunikalionsminislern i eit offentligt uttalande den 8
oktober i år hissat signaler som lyder på en omfattande nedläggning av
järnvägstrafik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ullalandei påslås atl en rälsbuss kostar 20 kronor per personkilomeler medan
kostnaden för en landsvägsbuss endasi är 2 kronor per person-kilometer. Om
della skulle vara rikligt, skulle riksdagsbeslutet i våras om en anslagsökning
lill bl, a, motorvagnar vara illa grundat. Jag fär hemställa all Slalsrådel
redovisar grunderna för denna uppseendeväckande uppgifl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av den oro som statsrådets uispel väcki är del angelägel atl få
klarlagt om slalsrådel anser all frågan om nedläggning av järnvägslrafik skall
las upp innan irafikpoliliska ulredningen redovisat resultatet av sill arbele
på denna punkl, Detla är så myckel mer moiiverat som den nuvarande
beräkningsmetoden för förlusten på del olönsamma järnvägsnälei enligl
statsrådets tidigare uttalanden inte är lämplig all använda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SJ
har tidigare hafi en pessimistisk syn på framliden. Del framgick inle minst av
den plan för investeringsverksamheten under den närmaste tio­årsperioden som SJ
redovisade lill regeringen år 1973. I denna plan ac­cepterade man uian vidare
all SJ skulle få en kraftig minskning av sin andel av transporiarbeleUdär
föreslogs inle någoi anslag lill nya motorvägnar och där slällde man sig
tveksam lill snabbtåg. Man redovisade två alternativ - enligl del ena skulle
del inle bli några snabbtåg under den närmaste tio­årsperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åreis
riksdag har varit myckel positiv lill järnvägstrafiken. Utöver del anslag som
regeringen begärl beviljades 30 miljoner kronor för nyanskaff­ningar. Dessutom
hemställde riksdagen all SJ skulle få uppdrag atl utarbeta ell offensivt
aktionsprogram för den kommande lioårsperioden, all SJ skulle driva
försöksverksamhet med reserabalter och charterresor i syfte all få en större
trafikvolym m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SJ
har nu i sina pelila lagil ställning lill riksdagens beslul. Trots alt bräns­lekrisen
gav möjlighet lill en stor ökning av persontrafiken -ell förhållande som inle
omnämns i peiiian - och SJ borde ha kunnat inse möjligheierna lill en mera
permanent trafikökning, svarar man hell kort all man anser all den tioårsiilan
som framlades år 1973 utgör ett realistiskt aktionsprogram inom den nuvarande
trafikpolitikens ram och begär förslag från regeringen såvida andra
lörulsäliningar skall läggas lill grund för ell aktionsprogram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
laxenedsättningar i syfle all söka öka resandefrekvensen för­klarar man sig
villig all göra försök i della avseende för resor lill och frän&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och inom del inre
stödområdet, under förutsälining alt SJ får eii särskilt anslag på II miljoner
kronor. Deiia irois all den nuvarande kapaciieien inle på något säll är fullt
uinyiijad och irois atl ell ökat resande i huvudsak skulle kunna äga rum utan
högre kostnader. Medelbeläggningen på lagen i landet är enligt SJ:s uppgifl ca
33 procenl. Del finns alliså i genomsnill sex lomma platser av tio.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
log också på nytt upp frågan om snillaxan vid kombinerade buss- och lågresor.
Trots alt riksdagen fållat beslut i denna fråga redan 1972 tillämpas
fortfarande denna snitiaxa. Den innebär all om en resenär innehar biljell på en
siräcka och SJ satt in en buss i siällel för låg på en del av resan, så kräver
SJ en lilläggsavgifl på grund av all SJ inle använder tåg utan landsvägsbuss.
Della är ju så myckel mer anmärkningsvärt som koinmunikationsminislern angivit
all del är lio gånger dyrare all köra räls­buss än buss på landsväg. Enligl all
logik borde resenären snarare få åier-beialning, därför all han tvingas använda
ell färdmedel som enligl uppgifl bara kostar en tiondel av del för vilket han
innehar biljett. Här bör kom­munikationsministern omedelbart ingripa för att
skapa respekt för riksdagens beslul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
stöd av del jag anfört hemställer jag om kammarens lillsiånd alt lill herr
kommunikalionsminislern framställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anser statsrådet alt
nedläggning av järnvägstrafik bör äga rum innan den trafikpolitiska ulredningen
framlagt sina förslag beträffande beräkiUngs-meloden för olönsamma
järnvägsnälei och beträffande SJ:s verksamhet över huvud tagel?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder ämnar slalsrådel
vidta för atl SJ skall verkställa riks­dagens beslul all SJ bör utarbeta-ell
offensivt aktionsprogram i syfle alt öka järnvägstrafiken?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anser statsrådet det rimligt
alt SJ fortfarande använder s. k. snillaxa vid kombinerade resor tåg-buss, vilket
innebär alt resenär som innehar färd-biljeii för en resa får beiala exlraavgifi
om SJ på någon del av sträckan salt in landsvägsbuss i slällei för tåg? Hur
slammer delta med uppgiften all landsvägsbussen skulle vara så ocrhöri myckel
billigare? Vill slalsrådel se lill au riksdagens beslul respekteras också på
denna punkt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 27
Interpellationnr 102 om förbud mot registrering av strejkande arbetare&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades på begäran
lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr HAGBERG i Boriänge
(vpk), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Mer eller mindre kortvariga arbeisnedläggelser, felaktigt be­nämnda
&amp;quot;vilda strejker&amp;quot;, förekommer i en uisiräckning som pekar på stora
missnöjesanledningar, vilka inle kan viflas bort med lal om &amp;quot;oansvarig
sirejkagiialion&amp;quot; eller liknande. En undersökning för något år sedan inom
MelallarbetarelÖrbundel kom fram lill all lönefrågor utgjorde anledning lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hälflen av alla sådana
strejker. Den därnäst siörsla slrejkorsaken var häl­sorisker för arbetarna.
Andra redovisade orsaker var olämpligt uppträdande hos representanter för
förelaget och åtgärder som minskade de anställdas räuigheier. Vidare förekom
solidarilelsaktioner till förmån för kamrater som ui.salis för
disciplinåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
redovisning i tidningen Arbetet förekom under januari månad detla år fyra
strejker som totalt berörde 250 man. I februari förekom fem strejker med I 500
berörda och under mars elva strejker där sammanlagt nära 4 700 arbetare dellog.
Ell par av del senare halvårels mera uppmärksammade strejker hade sill upphov i
missnöje med den utdragna liden för centrala förhandlingar då bl. a.
låglönepotterna skulle fördelas. Så var fiillet vid ell större förelag i
Enköping. Ett annat exempel är LM Ericssons företag i Söderhamn vid vilket
centrala förhandlingar inlells mellan Verksiadsför-eningen och
Meiallarbeiareförbundei. Sedan dessa strandat uibröl den sirejk som för kon lid
sedan blev förklarad &amp;quot;olaglig&amp;quot; av arbeisdomstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
hänvisningar gäller spridda men långtifrån ovanliga fall inom ar-beislivel.
Arbetsköparna kan med stöd av fredspliklen säga nej lill nära nog alla krav om
bällre arbets- och lönevillkor som arbetarna framför på del lokala planet.
Sirejkvapnet är då den enda ulvägarbeiarna har att lillgripa. 1 åtskilliga fall
har della vapen eller hotel om dess användning lell lill förbättrade
lönevillkor. I andra fall har aklionerna icke geil önskat resullai.
Arbetsdomstolen har ådöml de strejkande bölesstrafl&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
della läge tillgriper arbetsköparna på nyti svartlisining. Sådana har ny­ligen
kommii i rampljuset genom Verkstadsföreningens cirkulär daleral 1973-11-12. I
della ges anvisningar lill medlemslöreiagen atl rapportera namn och andra
uppgifter på alla slrejkande. I ell lidningsullalande förklarar en talesman för
Verksiadsföreningen all listorna kommer atl förvaras i för­eningens arkiv
&amp;quot;några år&amp;quot;. Några namnlistor skulle dock inle bli utlämnade.
Erfarenheterna från arbetslivet talar emellertid sitt lydliga språk om syflel
med .sådan svartlistning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällande
kollekiivavtalslag, lagen om arbetsdomstol, definitionen av vad som är atl anse
som &amp;quot;saklig grund&amp;quot; för uppsägning i riksdagsultalandel i anslulning
lill lagen om ansiällningsskydd eic. har tyvärr en uiformning, som på avgörande
punkter står i strid med vitala löniagarinlressen. Del oaktat måste
ifrågasättas om massregistrering av arbetare och förvaring av namnlistor under
flera år, som icke kan benämnas med annat ord än svart­listning, är förenligt
med gällande arbeislagsiiflning. Ett klarläggande svar på denna fråga är enligl
min mening i hög grad angelägel, likaså ett besked om något initiativ i syfle
atl olagligförklara dylika metoder kan påräknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning lill del anförda hemställer jag om kammarens tillstånd all till herr
arbeismarknadsminislern få rikla följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anser statsrådet atl
Verkstadsföreningens registrering av slrejkande arbetare är förenlig med
gällande arbeislagsiiflning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om så inle är fallet, är
regeringen beredd all framlägga förslag lill lag varigenom sådan svartlistning
förbjudas?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llan
bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 28 Interpellation nr
103 om förstatligande av Industri AB Euroc, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades pä begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr OLSSON i Stockholm
(vpk), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Förra året infördes genom Cemenias köp av Gullhögen ett
hundraprocentigi monopol på cemenllillverkningen i landet. Många oroades av
della och krävde all staten skulle gå in aktivi genom all överta pro­duktionen.
Oron hade två huvudorsaker. Priset på cement saiies även ti­digare ulan
priskonkurrens, eflersom de tvä tillverkarna hade kariellavial och delade
marknader. Efler fusionen är dock risken för överpris ännu större -enbart i år
har cementen stigit ined 30 procenl -och dessutom harCemenla stärkt sitt grepp
över de följande leden i byggvaruprodukiioncn. Genom köpet av Gullhögen har
Euroc-koncernen skaffat sig kontroll över alla större betongelementlöreiag i
landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
andra och inte minst oroande frågan var hur del skulle gå för de anställda.
Vilka avskedanden och fabriksnedläggningar skulle genomföras? Ganska snart stod
del klart all Cemenias fabrik i Hiillekis var nedlägg-ningshotad. En av
förelaget genomförd slruklurutredning föreligger nu, och hotel är ell faktum.
För arbetarna och samhället Hällekis är delta inget mindre än en kaiasirof Den
totala befolkningen är I 000 personer och över 300 av dessa arbetar i
cemenifabriken. Nästan hela samhället, marken, alTärs-och hyreshusen, galor,
vatten och avlopp ägs av Cemenia. Fabriksledningen har i alla år hindrat annan
föreiagsamhel från all utvecklas och därigenom stärkt sin dominans. Delta
bidrar lill all hela Hällekis nu hotas av avfolkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
ansträngningar görs för all skaffa en ersätlningsinduslri. Industri­minister
Rune Johansson uttalade i december 1973 i en inlerpellalionsdebail alt han
utgick från &amp;quot;all Cemenia i första hand aktivt bidrar med eUiblerandel av
annan sysselsätining på orlen&amp;quot;. Ullalandei liknar mer en allmän för­hoppning
iin ell besked lill arbetarna i cemenifabriken. Enligl tidnings-reportage, bl.
a. i Aflonbladel, tycks bitter resignation råda bland invånarna i Hällekis. De
förväntar sig inga välgärningar från del privaikapiialisiiska Cemenia. Eii
minimikrav från siaismakiernas sida borde naiurligivis varil all förelaget
ålagts all inle avskeda en enda arbetare innan nyii arbele kunde erbjudas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är inte enbart Hällekis som drabbas av byggkapilalels koncenlra-lionsprocess.
Enligl Cemenias slruklurutredning försvinner 160 arbeten vid fabrikerna i
Köping och Limhamn. Vidare läggs kalkbrotlel i Vingåker ner där ell 40-lal
arbetare, hårt knutna lill bygden genom egna hem, ställs ulan arbeten. I Köping
försvinner 60 arbeten i cemenlvarufabriken efler ned­läggning. Den 14 oktober
fick 200 anställda vid Siporexfabriken i Södertälje ell meddelande från
Cemenias företagsledning som innebär att lillverk-ningen skall läggas ned
troligen före I juli 1975. Södertälje kommun och arbetsförmedlingen hade icke
förvarnats, länsarbetsnämnden i Stockholm informerades samma dag i ell brev
från förelaget. Fabriken kommer au läggas ned efler 37 års verksamhet i
Södertälje. Från Cemenias sida anförs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dålig lönsamhet som orsak
och man skyller på prisstoppet, ökade produk­tionskostnader och minskat
husbyggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hela
byggämnesindusirin kännetecknas av en enorm kapitalkoncentration där Industri
AB Euroc blivit helt dominerande. Kapitalel har integrerats både horisontalt
och vertikall, dvs. Euroc söker få monopol på material-tillverkning samiidigi
som man vill äga råvarorna och behärska förädlingen fram lill färdig produkt,
alltså färdig byggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skadeverkningarna
för samhället är stora. Byggkostnaderna och därmed hyrorna skjuter i höjden
samtidigi som de anställda inom Euroc far sin utkomst underställd direktörernas
godtycke. Förväntningar om samhällsan­svar utöver del lagligt laslslällda från
denna privaikapiialisiiska storkoncern saknar verklighetsförankring. Koncernens
ansvar gäller enbart all ge sina aktieägare största, möjliga utdelning.
&amp;quot;Strukturrationaliseringen&amp;quot; inom Ce­menia är ett led i delta. I ett
totalt samhällsperspektiv, där människorna siod i centrum, skulle inle hela
samhällen hotas av nedläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Byggämnesindusirin
utgör nästan 10 procent av landets totala produktion. En koncern dominerar helt
och har skaffat sig monopol på flera vikliga basmaterial i byggandet. Dess makt
är enorm och har betydelse för alla i landet. Del är ell så vitalt
samhällsintresse all staten måsle ingripa mol Eurocs monopolslällning genom ell
direkt övertagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
stöd av del anförda hemställer jag om kammarens tillstånd all lill herr
indusiriminislern få rikla följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ämnar regeringen la upp frågan
om försiailigande av eller vidgat in­flytande över Industri AB Euroc?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder har vidtagits
för all lösa sysselsäiiningsfrågan för be­folkningen i Hällekis?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ämnar regeringen ge Euroc något
generellt föreläggande med anled­ning av förelagets avskedanden i samband med
omslruklurering?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 29
Interpellation nr 104 ang. kontrollen av hälso- och miljöfar­liga ämnen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades på begäran
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru THEORIN (s), som
yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! En rad problem i arbetsmiljön, kopplade lill hälsofarliga ämnen och
produkter, har aktualiserats under senare lid. Många arbetare, framför alll
inom plasiinduslrin, har en arbelsmiljö där kännedomen om kemiska ämnen och
produkter är oiilllredsslällande och som i sig har många dolda hälsorisker.
Även i de fall där riskerna är kända finns många exempel på arbetsplalser där
kontrollen från såväl lörelagel som myndigheterna är otillfredsställande och
där brist på konkreta åtgärder orsakar allvariiga risk­situationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I allt större omfattning
uppslår nya problem, som hänger samman med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de kemiska ämnenas
långtidseffekter. Ett uppseendeväckande sådant ex­empel är vinylklorid, ell
annai flygbränslet MC-77. Flera liknande risker, förorsakade av ämnen och
produkter som i dag är vitt spridda i arbetsmiljön, finns. Det måsle anses helt
otillfredsställande om man, som ofia händer, får kunskap om dessa risker i ell
så senl skede alt skadorna redan är allvarliga. Experter från
WHO:scancerlbrskningsorganisation (lARC), New '*'ork Äca-demy of Sciences och
den amerikanska arbelarskyddsmyndighelen (OSHA) är eniga om alt sambandet
mellan angiosarkom i levern och exposition för vinylklorid måsle anses
klarlagt. Om även andra cancerformer kan upp­träda hos människan är fortfarande
oklart. Djurförsök talar för ökad can­cerförekomst vid koncentrationer ner lill
50 ppm, varför expertisen rekom­menderar all människor ej ulsälls för någon
vinylkloridexposilion alls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
den nya lagen om hälso- och miljöfarliga varor har samhället fått en unik
möjlighet att begränsa flödet av nya produkter med skadliga eller okända effekter
på människans hälsa och miljö. Riksdagen fastslog all del är av största
betydelse alt redan en på goda vetenskapliga grunder uppkommen misstanke om
skaderisker bör utgöra tillräcklig grund för in­gripande. Delta innebär, som
propositionen också påpekade, all en producent som vill marknadsföra en
oiillräckligi känd vara som han har grundad an­ledning ania vara farlig från
hälso- och miljöskyddssynpunkt, vare sig det finns vetenskapliga eller eljesl
godtagbara indikationer på risken, måsle be­akta deima risk vid bedömningen av
om han skall marknadsföra varan eller inte. Myndigheterna behöver inte vänta
med ell ingripande till dess skador har inträffat. Producenten måste, så längt
det pä vetenskapens nu­varande ståndpunkt är möjligt, bevisa atl misstanken är
ogrundad - den s. k. omvända bevisbördan. Lagen ger rätt för regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer all ingripa mot eller lolalförbjuda olika
kemiska varor. En särskild produklkonirollnämnd prövar tillämpningen av
lagstift­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Värdet
av den nya lagen ligger dock hell i hur den tillämpas. Därest
tillsynsmyndigheten anser atl lagen genom sin existens är lillräcklig för all
avskräcka tillverkare från alt utveckla miljöfarliga produkter, blir möj­ligheten
all förbjuda en vara på enbart misstankar i del närmaste värdelös. Del är föga
iroligi all ingripande mol produkter på enbart misstanke kommer atl ske därest
inle ens de produkter förbjuds som i dag flnns på marknaden och där häLso- och
miljöfarligheten är säkert bevisad. Sådana produkter som innebär slor hälso-
och miljöfara är de som innehåller de mycket giftiga tungmetallerna
kvicksilver, bly och kadmium: exempelvis färgänmen i plast och keramisk glasyr
(kadmium), stabilisatorer i plasi (bly och kadmium), bekämpningsmedel
(kvicksilver), tillsatsämnen i bensin (bly), i krislallglasyr och glasyr (bly),
i målarfärg och i elektriska batterier (kadmium, bly och kvicksilver i
varierande grad).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.rbelarskyddsslyrelsens
i går meddelade nya gränsvärden för luftförore­ningar blir ell verksamt
hjälpmedel för atl skydda arbetarna. Även arbe­tarskyddslagen med den
försiärkla rätten för skyddsombuden alt ingripa mot farliga arbetsplatser ökar
möjligheterna till skydd för arbetarnas hälsa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trois alt dessa nya lagar
endasi verkat förhållandevis kort lid har man anledning fråga sig om inle
resurserna för produktkontrollnämndens del är alltför knappa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
väg au få en överblick över alla giftiga ämnen pä arbetsplatserna är atl ålägga
företagen en obligatorisk redovisningsskyldighet gentemot sam-hällel av
omfattning, art och behandling av det induslriella avfallet. Ett väl fungerande
rapporteringssystem beträffande olika slag av industriavfall är föruisäiiningen
för all samhället skall kunna uiöva den erforderliga kon­trollen och kunna
bedöma behovet och arten av särskilda behandlingsan­läggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av vad som anförts anhåller jag om kammarens lillsiånd att lill herr
jordbruksministern ställa följande frågor;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Delar
jordbruksministern uppfattningen alt produktkonlrollnämnden bör verka aktivt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
Jordbruksministern villig ge en redovisning för de ämnen som
pro-duklkonlrollnämnden hiitills ingripit mol?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
jordbruksministern beredd föreslå loialförbud mot kända farliga ämnen som
kadmium, bly och kvicksilver?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
jordbruksministern beredd förorda en obligatorisk deklaralionsplikt lill
samhället beträffande art, omfatlning och behandling av det industriel­la
avfallet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 30
Interpellation nr 105 ang. företagens skyldighet att lämna uppgifter till
statliga myndigheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordel lämnades på begäran
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr ERIKSSON i Arvika
(fp), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! I dag ställs så stora krav på förslagen ati lämna uppgifter för olika
ändamål och medverka i uppbörden av olika skaller, all del olvi-velakiigt är
befogat atl tala om blankeilraseri. Många företagare upplever ivångel all lämna
uppgifter lill kommunala och statliga myndigheter som en växande börda. Ällimer
lid måsle läggas ner på all la fram och sam­manställa uppgifterna. Bördan
upplevs inte som mindre lung när man gång efter annan kan konstatera all
likartade uppgifter ofta begärs från olika håll - men sällan vid samma tidpunkt
och sällan så all ylleriigare arbetsinsats inle behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;År
1965 framhöll allmänna beredningsutskoilei i ell yttrande (nr 30) att man för
sin del kunde &amp;quot;vitsorda all den företagarna åliggande skyldigheten all
årligen lämna en rad uppgifter till olika myndigheter medför vissa be­svärligheter
icke minsl för de mindre företagare, vilka icke har möjlighet all anställa
särskild arbetskraft för detla arbele. I den män uppgiftslämnandet kan
förenklas och rationaliseras bör det också ske.&amp;quot; Mot den bakgrunden
förordade ulskoliet en utredning om &amp;quot;samordning och förenkling av de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppgifts-och
uppbördsskyldigheter som av del allmänna ålägges förelagen&amp;quot;. En enhällig
riksdag följde uiskoiiel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
allmänna beredningsutskoilei gjorde sitt uttalande har nio år för-flulil. Under
den tiden har uppgiftstryckel på företagen växt ylleriigare, bl. a. som en
följd av den ökade efterfrågan på statistik i olika .sammanhang. Den samordning
och förenkling som utskoUel förordade är därför än mer motiverad och angelägen
i dag. Trots della tycks viljan all verkligen åstadkomma en lättnad i
uppgiftsskyldighelen för förelagen vara ringa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Först
1969 villfor regeringen riksdagens önskan om en utredning. Denna utredning -
utredningen om förelagens uppgiflsplikl - har efler nära fem års arbele ännu
inle kommii fram med någol förslag lill lösning. Och man kan förmoda all de
förslag om förenklingar och lättnader som så småningom kan komma, inte på långa
vägar balanserar ökningen i uppgiftsmängd under den tid som lörflulil sedan
ulredningen lillsaites.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är inle rimligt all ell förhållandevis så begränsat problem som detta inle
kunnat lösas på de nio år som förflutit .sedan riksdagen begärde en översyn.
Utredningsarbetet måsle därför föras fram lill ell snabbt slut och ell förslag
läggas fram för riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
direktiven är utredningen förhindrad all la upp den väsentliga frågan om
ersäilning för uppgifts- och uppbördsskyldighelen. Del är en olycklig
begränsning av uppdraget. För särskilt de mindre förelagen är del förenat med
stora kostnader i lid all ta fram de erforderliga uppgifterna eller
sammanställa skatieredovisningar - lid som måste las från andra vä-seniliga göromål.
Ell ersällningssysiem skulle göra del möjligt för dessa företag atl anställa
personer för att la hand om uppgifts- och uppbörds­frågorna. Eu sådant skulle
säkert också göra det lättare all åstadkomma en rimlig balans mellan
myndigheternas behov av uppgifter och förelagens kostnader för atl ta fram dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning lill vad jag anfört hemställer jag om kammarens tillstånd all till
herr finansministern siälUi följande frågor;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avser finansministern atl la
något iniiiaiiv för atl påskynda arbetet i ulredningen om företagens
uppgiftsplikt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är finansministern beredd atl
ge ulredningen i uppdrag all i en andra etapp la upp frågan om ersättning lill
förelagen för deras medverkan vid uppgiftslämning och skalleuppbörd?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 31
Interpellation nr 106 om åtgärder för att reservera jordbruks­mark för
livsmedelsproduktion&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades pä begäran
till Herr HÖRBERG (fp), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Våra framväxande samhällen med industri- och bosiadsui-byggnad,
vägbyggen, golflanor, flygfält m. m. tar i anspråk alll större mark-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arealer. Utbyggnaden sker
till en del inom skogbevuxen eller på annat sätt svårforcerad mark men inle
sällan ianspråktages åkerjord - inle minsl därför all dess utnyttjande oflast
är mindre kostnadskrävande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
svenska åkerjorden är genomsnitlligt av mycket hög kvalitet - den skånska hör
lill de bäsia i världen. Folkpartiets partistyrelse underströk della i ell
yttrande över motioner lill landsmölel i september och hänvisade lill partiels
miljöprogram där del bl. a. heier: &amp;quot;Jordbrukels rätl lill våra vär­defullaste
odlingsjordar bör hävdas.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landsmölel
beslöt bl. a. aii &amp;quot;rekommendera folkpartiets kommunall ak­tiva atl i det
kommunala planeringsarbetet hävda jordbrukels rätt till de goda odlingsjordarna
och atl uppdra ål partistyrelsen all verka för åtgärder till skydd för
åkerjorden&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Endast
nägra fS timmars flygresa frän oss svälter miljoner medmän­niskor! Medan
i-världens befolkning de senaste tre åren ökat med 22 miljoner har u-väridens
ökat med 134 miljoner Samiidigi har väridens bufferllager av i. ex. spannmål
avsett för nödsituationer minskat så alt det i dag enligl FAO endast täcker
några veckors behov. Problemet för u-väridens män­niskor är inte bara all de är
många atl mätta och falliga utan även alt de har klimatet emot sig. Den
semesterparadisets sol som vi uppskattar där är en förbannelse för dem när de
skall driva jordbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Klimatet
i Europa norr om Alperna har visal sig vara bland de bästa i väriden när det
gäller att bedriva jordbruk. Växlande solskensdagar och regndagar ger chans
lill goda skördar. Europa måsle anstränga sig i högre grad än hillills alt
tillsammans med USA/Canada och Sovjet bidra lill värl­dens
livsmedelsförsörjning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
jordbrukspolilik mäsie inriktas inte bara på värt lands självför­sörjning utan
även på bidrag lill den svällande väridens behov. - När det gäller den svenska
åkerjorden måsle moitol för framliden vara: All mark lämpad för
livsmedelsproduktion skall användas för sådan!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
snabb omprövning av vår politik för utnyttjande av jordbruksmark måsle äga rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning lill det anförda hemställer jag om riksdagens medgivande all lill
herr jordbruksministern få rikla följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
statsrådet beredd alt - i avvaktan på jordbruksuiredningens kommande belänkande
- snarast förelägga riksdagen förslag lill sådana provisoriska
lagslifiningsåigärder atl jordbruksmark som är lämpad för livsmedelspro­duktion
reserveras för delta ändamål?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Riksdagens protokoll 1974. Nr 101-103&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ 32
Interpellation nr 107 om upphävande av etableringsstoppet för tandläkare, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades pä begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr RINGABY (m), som
yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Redan efler några månaders tillvaro har tandvårdsförsäk­ringen skapat
problem som saknar motstycke i andra socialförsäk­ringar. Detta tyder på att
försäkringens konstruktion blivit olyckligt utformad. Inle minsl del
bakomliggande hotet om en etableringskontroll vid försäkringens anlagande var
en ur psykologisk synpunkt olycklig åtgärd. Den vilandeförklaring av alla
inträdesansökningar lill tandvårdsförsäkringen, som trädde i krafl den 6 juni,
har nu skapat allvarliga problem för både folkiandvåiden och den privata
sektorn. Borisen från ell fåtal medgivna dispenser innebär vilandeförklaringen
ett nästan loiali etableringsstopp för alla landläkare och fär dessutom den
olägenheten all nuvarande regionala olikheter i utbyggnaden av landvårdsservicen
konserveras och till och med ökas. Till detta kommer allvariiga sociala
problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
har trappstegskonstruktionen av återbäringen lett till just sådana följder som
många befarade: vuxenpalienterna hos privatpraktikerna hävdar bestämt au
behandlingsomgängarna skall innebära omfattande arbete även med mindre
brådskande ingrepp. Annars skulle de få börja ny behand­lingsserie senare och
gå miste om högkosinadsskyddel. Tandläkarna varken tjänar eller förlorar
materiellt på della, men de känner naturligtvis en obe­haglig press, efiersom
systemet skapar köer. Yrkesetiken kräver en utpräglad serviceanda, och denna
situation skapar verkligen samvetsnöd. Med en enhetlig återbäring kunde
paiienlerna ta saken betydligt lugnare och mycket väl finna sig i att mindre trängande
vårdbehov skjutes pä fram­liden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
försvåras den administrativa processen av ivåsiegssysiemei för återbäring.
Pappersexercisen, som enligl planerna skulle ta endasi 3 procent av
landläkarnas arbetstid i anspråk, har visal sig överträffa alla farhågor. Nu
måste kvällslimmarna las i anspråk för administration i stället för vård­arbete.
En enhetlig åierbäringstaxa skulle alliså tvåfiildigt lätta det besvä­rande
trycket på privattandläkarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
försäkringens personavgränsning har visal sig vara mycket olycklig. Barnen har
uteslutits i förlitande pä folktandvårdens vårdansvar. Därmed har
tjänstetandläkarna fltt en efterfrägesituation när det gäller barnen liknan­de
den som privatpraktikerna härmed avseende pade vuxna. Om även barnen fåll
inneslutas i försäkringen hade en ur vårdsynpunkt ulomordenlligl viktig
förändring av eflerfrågeslrukluren inträffat i jämförelse med nuläget. Barnen
hade då konkurrerat på samma villkor som de vuxna om privalprakiikernas
tjänster och därmed haft större möjligheter all få sitt relativt viktigare vård­behov
lillgodosell. Samiidigi hade folktandvården avlastats en del av efter­frågan
från barnen och fåll den ersatt med vuxeneflerfrågan. På sä säll hade
ijänslelandläkarna fält den välkomna omväxling i arbeiei som vux­entandvården
innebär för dem. Vidare skulle de krav tillgodoses som fö-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;reskrivs för
folktandvården om en viss andel vuxentandvård med hänsyn till all
ijänsleiandläkarnas yrkeskunskaper måste uppräiihålläs. Många vux­na skulle
gärna tagit den lilla merkostnaden som det skulle innebära all ha en
familjetandläkare. Det måste då som regel bli fråga om en privat­praktiker,
efiersom fritt läkarval inom folktandvården knappast är möjligt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
blint slående etableringsstopp för alla som önskar öppna privatpraktik är en
passiv åtgärd som drabbar orättvist och för ijänslelandläkarna faktiskt innebär
en form av ivängsanslällning och för privatpraktikerna ett ingrepp i
näringsfriheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
utlösta vilandeförklaringen har fåll svåra konsekvenser. När folk­tandvården
har full personalstyrka Rlr vakanser på privatpraktikersidan som uppstår genom
dödsfall, flyttning eller pensionering inte fyllas. Hela palientkrelsar ställs
ulan landläkare. En annan konsekvens är all som­liga, såväl privat-som
Ijänslelandläkare, ser sig tvingade alt flytta utomlands.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag här har anfört hemsiäMer jag om kammarens lillsiånd all
lill herr socialministern ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är herr slalsrådel beredd
medverka lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ell omedelbart hävande av
vilandeförklaringen för ansökningar om inträde i tandvårdsförsäkringen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;all en enhetlig älerbäringslaxa
avlöser nuvarande iväslegssyslem, för­slagsvis med en .så avpassad nivå mellan
de nu rådande, all den i stort sett ger samma återbäring för genomsnillel
patienter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;all tandvårdsförsäkringens
personkrets utvidgas så att den omfattar alla?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 33
Interpellation nr 108 ang. icke-spridningsavtalet i fråga om kärnvapen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades pä begäran
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr TAKMAN (vpk), som
yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Den politiska avspänningsprocessen har inle följts av någol verkligt
genombron för strävandena au begränsa och minska de strategiska rustningarna.
Tvärtom har USA:s offlciella övergång lill en &amp;quot;counlerforce stralegy&amp;quot;
i fråga om kärnvapnen minskal utsikterna lill positiva resultat vid de
fortsatta SALT-förhandlingarna mellan USA och Sovjetunionen, I sin femie
årsbok, SIPRI Yearbook 1974, har Stockholms inlernalionella
fredsforskningsinsliiui med skärpa varnat för counterforce-slralegin och för en
annan utveckling inom kärnvapenlekniken, som är om möjligt lika oro­ande,
nämligen planerna au bl. a, i Frankrike införliva s. k. taktiska kärn­vapen med
de konventionella iruppslagens arsenal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
ständigt ökade antalet kärnvapen ökar risken för atl eii kärnvapenkrig kan
bryta ut genom olyckshändelse, felberäkning eller hell enkelt genom all någon officer
med fingrarna på tryckknappen löper amok.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtidigt
finns överallt och i nära nog alla kretsar en oro över möj­ligheierna atl
kärnvapnen sprids ytterligare. Flertalet stater har undertecknat
icke-spridningsavlalel av 1968, men endast en minoritet har ratificerat del,
och två kärnvapenmakier, Frankrike och Kina, har vägrat all ansluta sig lill
del. Tillämpningen av konirollsysiemei i enlighet med icke-spridnings-avlalei
vilar på del inlernalionella alomenergiorganel, lAEA, som i sina senaste
årsrapporter uttrycker oro över alt många av signalärmaklerna ännu inle tecknat
underavlal med lAEA,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Ell
fullständigt provslopp och ell strikt fasthällande från alla staters sida vid
icke-spridningsavlalel skulle minska oron, ge nytt liv ål avtalels innehåll och
IAEA:s stadga samt utgöra ell positivt steg i riktning mol användandet av
kärnkraften enbart för fredliga ändamål&amp;quot;, sade IAEA:s ge­neraldirektör
Sigvard Eklund, när han presenterade årsrapporten inför FN:s generalförsamling
1973,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om icke-spridningsavtalel har senare utförligt behandlats i SIPRI:s bok Nuclear
proliferalion problems, som utkom under sommaren 1974, I okiobernumrei av
Foreign Afftiirs har tvä amerikanska författare, senator Ädlai E, Slevenson och
professor George H, Queslor, kraftigt understrukit viklen av all konstruktiva
åtgärder kommer lill slånd snabbi för att hejda en process som snart kan vara
omöjlig atl stoppa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Både
i SIPRks bok och i senator Sievensons artikel framhålls de möj­ligheter som den
signalerade världskonferensen våren 1975 om icke-sprid­ningsavtalet kan ge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
denna bakgrund anhåller jag alt till herr utrikesministern få rikla följande
fniga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
ulrikfsminislern beredd atl snarast ge en ulföriig redogörelse för den
nuvarande situationen beträffande icke-spridningsavialel i fråga om kärn­vapen,
&lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;IAEä:s &lt;/span&gt;kontrollsysiem, Sveriges
underavlal med lAEA och dess tillämpning samt de åtgärder regeringen förbereder
för atl bidra lill framgång för NPT-konferensen  1975?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ 34
Interpellation nr 109 om lagfäst medbestämmanderätt för an­ställda i aktiebolag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades på begäran
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
MUNDEBO (fp), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Under flera år har folkpartiet vid sidan av löntagarorga­nisationerna
spelat en pådrivande roll för all ge de anställda vidgat inflytande inom
arbetslivet, I en rad motioner och skrifter har inriktningen av det arbelsdemokratiska
arbetet utförligt diskuterats och konkreta program skis­serats. Utgångspunkten
har därvid varit att beslutsstrukturen inom företag och förvaltning måste
ändras så att de anställda tillförsäkras inflytande, insyn och
rnedbestämmeanderäit på alla nivåer. Styrelserepresentarion för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de anställda, vidgade
befogenheter och beslutsräli för företagsnämnderna i bl. a. arbetsmiljöfrägor,
avskaffande av § 32-principen samt rätt för de an­ställda lill andel i
förelagens kapitalbildning är några av de krav som förts fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
vikliga beslut på arbetsdemokratins och arbetsmiljöns område, som tillgodoser
eller ligger i linje med folkpartiels krav, har fatlais under senare år
samtidigt som försöksverksamheten successivt fäll alll större omfattning. Del
är en glädjande utveckling, som återspeglar en växande uppslutning kring kraven
på maktspridning och medbesiämmanderäll för de anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
arbetsdeinokraiiska arbelel befinner sig emellertid fortfarande i ell
inledningsskede. Viktiga resultat har uppnåtts - del är sant - men nu gäller
det all gå vidare. Insatserna bör i första hand inriktas pä två områden: den
enskildes situation i produktionen samt representationen förde anställda i de
beslutande organen inom företag och förvaltning. I del förstnämnda fallet
gäller det all få lill stånd förändringar av arbelsmiljö och produk­tionsförhållanden,säatt
den enskilde får bättre möjligheter all direkt påverka den egna
arbelssiiualionen. Det innebär bl. a. all föråldrade former för ar­betsgivarens
rätt att leda och fördela arbelel bör avskaffas. 1 del senare fallet är del bl.
a. fråga om all vidareutveckla slyrelserepresentationen för de anställda och på
sikl ge dem en med kapitalägarna likvärdig ställning. Det bör ske inom ramen
för en hy aktiebolagslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nuvarande lagen bygger på ell snävt s.k. iniressenibegrepp. Den syftar i första
hand till att reglera ägarnas inbördes förhållanden och skydda intressena hos
dem som skjuter lill kapitalet. Lagen förulsäller all ägarna styr med
verkställande myndighet och tillerkänner endast dem ett direkt infiytande på
företagels ledning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samma
grundsyn präglar del förslag till ny aktiebolagslag som efler ell samnordiskt
utredningsarbete för svenskt vidkommande presenterades i bör­jan av år 1971.
Även om del innehåller förslag om en rad angelägna för-bäiiringar, varav en del
redan genomförts, innebär förslaget atl aktiebo­lagslagen även i forisäiiningen
främst skall vara elt instrument för all reglera de inbördes förhållandena
mellan ägarna och skydda deras intressen. Av den bredare och av alll fler
omfattade uppfattningen atl de anställda är en del av företaget med berättigade
krav på insyn och medbestämmanderätt bär förslaget inget spår, I del avseendet
avviker ulredningen markant från strä­vandena på andra håll i Västeuropa, där
man vid revideringen av bolags-lagsiiftningen försökt lagfästa de anställdas
medbestämmanderätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagels
brister från arbelsdemokralisk synpunkt har röni stark och be-räiiigad kritik
under remissbehandlingen. TCO anser t. ex. all del i stället för all främja en
angelägen utveckling mot jämnare fördelning av inflytande mellan kapital och
arbele kommer all &amp;quot;bidra lill att konservera elt ur ar-belssynpunki
otillfredsställande förhållande föravsevärd lid framåt&amp;quot;, medan LO menar
all det är beklagligt alt ell förslag till revision av aktiebolagslagen kunnat
läggas fram &amp;quot;utan all del innehåller väsentliga framsteg motsvarande de
utbredda kraven på ell förelags funklionssäll i fråga om insyn och med-inflylande
för de anställda&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trots
denna kritik och trots utvecklingen på andra håll i Västeuropa tycks, av vad
som hittills framkommit, del förslag lill ny aktiebolagslag som re­geringen
inom en nära framlid kommer all överlämna till lagrådet all ha samma grunddrag
som utredningsförslaget från år 1971 -och som nuvarande lagstiftning. Om så verkligen
är fallet har man försummat de möjligheter all vidareutveckla arbetsdemokratin
som en revision av akliebolagslagslift-ningen erbjuder. Del vore därför
beklagligt och olyckligt om de kommande fcjrändrjngarna är något annat än ell
provisorium i avvaktan på en grundligare omarbetning byggd pä principen om
medbesiämmanderäll för de anställda. En sådan revision bör - som folkpartiet
begärt i riksdagsmotioner bl, a, 1971 och 1972 - företas av en pariamenlarisk
utredning med representation frän arbetsmarknadens organisationer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Syflel
med arbetet bör vara all få lill siänd en ny aktiebolagslag, som i första hand
reglerar verksamheten i större företag och som bygger på principen om lagfäst
medbesiämmanderäll för de anställda. Förebilder för en sådan lagstiftning finns
redan i i. ex. den västtyska lagstiftningen eller i EG-bolagslagsiJflnJngen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag här anfört hemställer jag om kammarens tillstånd alt
lill herr statsrådet Lidbom få framställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
statsrådet beredd all lillsätla en pariamenlarisk utredning med re­presentation
även för arbetsmarknadens organisationer och med uppgift alt utarbeta elt nyti
förslag lill aktiebolagslag, som bygger pä principen om lagfäst
medbestämmanderätt för de anställda?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 35
Interpellation nr 110 ang. nedläggningen av olönsam järn­vägstrafik&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades pä begäran
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr MAGNUSSON i
Kristinehamn (vpk), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Kommunikalionsminislern har i elt uppmärksammat ut­talande i pressen
framhållit som sin mening all i höst måsle kommuni-kationsdepartemenlei noga
överväga vilken trafik som kan flyttas över frän järnväg lill landsväg. Del är
SJ:s äskande om en höjning av bidraget lill s. k. olönsam järnvägslraflk lill
610 miljoner kronor för nästa budgetår som föranlett ullalandei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrunden av de senaste arens allt intensivare trafikpolitiska debatt ter sig
komrnunikalionsminislerns uttalande märkligt. Del förtjänar all åter­igen
påpekas au anledningen lill denna debatt finns au söka i det växande missnöjet
med 1963 års trafikpolitik. Alll fiera upplever del som orimligt alt
omfattningen av trafiken pä järnvägarna i sä hög grad skall avgöras av elt
renodlat privalekonomiski lönsamheisiänkande. Nedläggningen av många
irafiksvaga bandelar har kritiserats just från den utgångspunkten. Alll
starkare har del betonats all samhällsekonomiska aspekter i stället bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vara avgörande. Delsamma
gäller för bedömningen av den starkt växande bilismen och de avigsidor denna
för med sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
en följd av den trafikpolitiska debatten har regeringen lillsatl fiera
utredningar på trafikområdet. Den viktigaste är den trafikpolitiska utred­ningen,
som har i uppdrag atl se över 1963 års trafikpolitiska beslul och utforma en ny
trafikpolitik som bällre tillgodoser kraven på en samhälls­ekonomisk syn vid
planeringen av de trafikpolitiska åtgärderna. I uired­ningsdirekliven
konstateras alt någol underlag för &amp;quot;konkurrens på lika vill­kor&amp;quot;
irafikgrenar emellan inte föreligger. I stället sägs all planmässig sam­ordning
och styrning måste bli element i den nya trafikpolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Just
del samhällsekonomiska perspektivet bör givelvis få vara avgörande vid
bedömningen av om anslag lill s. k. olönsam järnvägslrafik ärberälligade eller
inte. SJ har inle lillämpal sådana principer vid sina undersökningar av
irafiksvaga bandelar. Däremot har det t. ex. genom länsmyndigheterna i Värmland
tillkommit en sådan undersökning. Undersökningen, som gällde Fryksdalsbanan,
kom i motsats lill SJ fram lill all det inte vore samhälls­ekonomiskt
försvarbart alt lägga ned persontrafiken på Fryksdalsbanan, Utan tvivel är del
också sä all även en Irafiksvag handel kan ha en myckel slor betydelse lör en
bygd, Della gäller inte minsl exempelvis inlandsbanan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SJ:s
metodik vid beräkningen av underskoliel pä det ersäiiningsberät-ligade näiet
har som bekant kritiserats av riksdagens revisorer. De har uttalat tvivel om
riktigheten av alt använda en irafiksvag bandels driftunderskotl som enda
kriterium för all trafiken på denna del bör läggas ned. De har också framhållit
alt uppdelningen av dei loiala järnvägsnälei i elt lönsamt och ell olönsamt
bannät kommii atl bli alltmer konstlad. Frågan om SJ:s separatredovisning av
irafiksvaga bandelar skall ocksä granskas av den tra­fikpolitiska utredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
nyli trafikpolitiskt länkande kommer troligen all visa nödvändigheten av atl av
såväl regionalpolitiska som sociala och irafiksäkerhelspoliliska skäl satsa pä
järnvägen. Ökad hänsyn lill miljön och behovet av alt spara energi leder till
samma slutsats. Frän samhällsekonomisk synpunkt vore det säkert rikligare alt
sänka priserna på SJ än all företa upprepade prishöjningar. Della skulle
möjliggöra för många människor, som nu på grund av de höga priserna inle har
råd, all använda sig av järnvägen för en slor del av sina resor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning lill del anförda anhåller jag om kammarens tillstånd atl lill herr
kommunikalionsminislern ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Delar kommunikalionsminislern
uppfattningen alt en samhällsekono­misk syn bör läggas på frågan om
upprätthållande av trafiksvaga bandelar?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anser inle slalsrådel all del
för bedömningen av anslaget lill s. k. olönsam trafik är angelägel all avvakta
resulialel av den trafikpolitiska ut­redningens arbete?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 36 Interpellationnr
111 omskattelättnaderfördenilndreochme-delstora fciretagen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr WIRTÉN (fp), som
yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Nuvarande skalle- och avgiftsregler är ogynnsamma för de mindre och
medelstora förelagen och skapar en särskild press pä dem. Det sammanhänger bl.
a. med all dessa förelag ofta har elt begränsat ut­rymme för rationaliseringar
och är mer personalintensiva än större företag. Resultatet har blivit all
strukturomvandlingen, som i och för sig är elt ofrånkomligt inslag i varje
marknadsekonomi, drivits på och i särskilt hög grad drabbat mindre och
medelstora familjeförelag inom såväl industri som service. Del har lell lill
all gruppen av frislående familjeföretag långsamt håller på alt krympa. De mest
livskrafliga, utvecklingsbara, konkurrens-dugliga företagen köps av större
konkurrenter. De andra försvinner hell enkelt, och de anställda fär söka sig
nya arbetstillfällen. Enbart under åren 1969 och 1970 såldes nära 10 procent av
samtliga familjeförelag med mer än  100 anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Delta
är en utveckling som inger oro. Mindre och medelstora förelag är en omistlig
del av en decentraliserad ekonomi. De utgör en spärr mol en ensidig dominans av
storföretag - de må sedan vara privata eller statliga. De är en förutsättning
för ell differentierat näringsliv och en god service i olika delar av landet.
De utgör den kraft frän vilken en slor del av förnyelsen av näringslivet skall
komma. Ell vikligi mål för näringspolitiken är därför all skapa förulsällningar
för en slor och livskraftig sektor av mindre och medelstora förelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
årets riksdag har folkparliel lagt fram ell näringspolitiskt program som lar
sikte på förhållandena för denna grupp av förelag. I programmet ingår krav pä
fortsall utbyggnad av förelagsservice, åtgärder för alt trygga
kapitalförsörjningen, stöd lill produktutveckling, särskild bolagsform för
mindre företag elc. Insatser av det här slaget måste emellertid kompletteras
med åtgärder pä skallesidan för all del eftersträvade målet - trygga och
utvecklingsbara förelag - skall uppnås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
senaste åren har bjudit på en rad provisoriska reformer av den in­dividuella
beskattningen med siktet inställt på atl skapa lättnader för mellan-och
låginkomstlagarna. Del är nu hög lid all genomföra en motsvarande skaltereform
för företagens del. En sådan reform är hell enkelt nödvändig för all skapa goda
uivecklingsmöjligheler för mindre och medelstora förelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mindre
och medelstora förelag måsle il räll atl inrätta trygghetsfonder; genom
möjligheter att kunna avsätta medel lill sådana fonder blir del lättare för
förelagen all klara akuta kriser och tillfälliga nedgångar i produktionen.
Avsättning till trygghetsfond måste också kunna göras av mindre företag med låg
lönsamhet. Förelag med mindre än 50 anställda bör därför - så länge löneskatten
finns kvar-ges räll att, i stället för alt beiala in löneskallen till staten,
avsälla motsvarande belopp lill en trygghetsfond. Därigenom avskaffas i
realiteten löneskatten för dessa förelags del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Löneskatten
bör successivt avvecklas. Ell första sleg i den riktningen är den befrielse
från löneskall för de forsla 10 000 kronorna av årsinkomsten som 250 000
egenföretagare -jordbrukare, fiskare, handlare, hantverkare etc, - erhåller fr,
o, m, nästa är. Genom Hagaöverenskommelsen skall nu också
förelagsskalleberedningen pröva möjligheterna all förskjuta beskatt­ningen från
löneandelen i förelagens kostnader lill deras förbrukning av energi och eventuellt
även knappa råvaror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förmögenhetsbeskattningen
bör läggas om, sä att sädana förmögenheter som utgörs av ell arbetande kapital
i ell familjeföretag beskatias lindrigare än andra typer av förmögenheter;
samtidigt bör reglerna för värdering av aktier i familjeförelag ses över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Oe,n
faktiska sambeskatiningen av makar som är verksamma i den egna rörelsen måsle
avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
itiflaiionsskydd bör byggas in i själva skailesysiemei. Den skalleskärp­ning
som inflationen åstadkommer drabbar många mindre företagare lika hån som
löntagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning lill vad jag anfört hemställer jag om kammarens lillsiånd att till
herr finansministern framställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
finansministern beredd all medverka till en omläggning av företags-och
kapiialbeskaiiningen så all lättnader åstadkommes för de mindre och medelstora
förelagen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
37 Interpellation nr 112 om stöd åt den mindre sjöfarten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades på begäran
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr LINDAHL i Hamburgsund
(fp), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Del svenska kustlonnaget decimeras för närvarande i myckel hög lakt.
Situationen för den mindre sjöfarten är högst allvarlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
sjötransporter är del energisnålaste och miljövänligasie irans-porisället och
då den mindre sjöfarten seglar in icke obetydliga summor utländsk valuta, är
del av slor viki all Sverige fär behålla sina kuslfartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Orsakerna
lill den allvariiga utvecklingen för den svenska kusisjöfarten är fiera men kan
i korthet sägas vara följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den svenska tillämpningen av
mätnings- och ulruslningsregler är myckel hårdare än i ullandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De svenska bemanningsreglerna
gör del svårt för svenskt tonnage au konkurrera på lika villkor med utländskt,
främst danskt, norskt och väsliyski tonnage.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De skeppare som samtidigi är
delägare i sina fartyg orkar inle längre med den ständigt ökande
pappersexercisen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna för de mindre
rederierna all få kapital lill anskaffning av nytt tonnage är otillräckliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn lill del
anförda får jag anhålla om kammarens tillstånd all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lill herr kommunikalionsminislern rikta följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;'' kommunikationsministern beredd au vidta snabba
åtgärder för au&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16 oktober 1974     
&amp;quot;&amp;quot;ygga den mindre sjöfartens framlid i Sverige?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
38 Interpellation nr 113 om bibehållande av Bromma flygplats&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades pä
begäran till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr JONASSON (c), som
yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! I direktiven lill den år 1972 lillsalla utredningen för lo­kalisering
av flygverksamheten i Slockholmsområdel (ULF) framhåller che­fen för
kornmunikaiionsdepariemeniet all en samlad värdering har lett till atl flygplatsfrågan
skyndsamt bör utredas med sikte på en avveckling av flygverksamheten på Bromma
inom några år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har tidigare i år med utgångspunkt i att Bromma flygplats slängs för all
flygtrafik framfört tvä alternativ för lokalisering av den inrikes
fiyglrafiken, Arlandaallernalivel och Tullinge/Gelarenallernalivel. Ulred­ningen
förordar lokalisering av trafiken i enlighet med det sistnämnda al-lernalivei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
remissbehandlingen av ULF:s betänkande har kritik riktats mol del förhällandel,
atl fortsalt fiygverksamhei på Bromma inle varil föremål för överväganden.
Sålunda har ell flertal länsstyrelser, bl. a. Värmlands, samt Tjänstemännens
centralorganisation och Svenska kommunförbundet fram­hållit angelägenheten av
au flygplatsen på Bromma bibehålles.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns anledning instämma i delta. En omlokalisering av flygverk­samheten från
Bromma till Tullinge/Getaren eller Arlanda är förenad med påtagliga nackdelar
genom all den medför en löriängning av restiden mellan flygplatsen och
Stockholms centrum. Del är av vikt all kommunikationerna mellan huvudstaden och
övriga delar av landet är goda, men synpunkter av den arten kan inle anses
lillräckligi beakiade i del uiredningsarbele som föreliggande belänkande är
grundat på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
främsta skälet för en omlokalisering av flygverksamheten är all denna pä Bromma
åstadkommer bullersiörningar i angränsande bostadsområden. Elt sådant rnoliv
har givelvis slor tyngd. Del måste vara en allvarlig strävan atl avlägsna
miljöslörningar inle minsl i anslulning lill bostäder. Jag delar alltså hell
uppfattningen all det är nödvändigt alt angripa miljöproblemen, men enligt min
mening bör större vikt läggas vid ansträngningarna all eli­minera störningarna
med en bibehållen lokalisering lill Bromma. Därvid kan i forsla hand erinras om
de försök som pågår i syfte all erhålla mer lyslgående flygplan. Del bör också
vara möjligt all minska akliviielerna pä Bromma genom all föriägga sport-,
skol- och provflyg till någon annan ort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till del anförda hemställer jag om kammarens medgi­vande alt lill
herr kommunikalionsminislern få ställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är slalsrådel beredd - bl.
a. mol bakgrunden av synpunkter som fram-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommii vid
remissbehandlingen av ULF:s förslag - alt allvariigi överväga&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;möjligheterna atl
bibehålla inrikesflyget pä Bromma?&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;| oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
39 Interpellation nr 114 om instruktioner för mötesverksamhet vid militära
förband&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades pä begäran
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr BJÖRK i Gävle (c),
som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Under de senaste åren har man på olika områden inom samhället strävat
efler all så många som möjligt tidigt lar del av sam­hällsdebatten. Inom
skolans område har man l. ex. under en rad år förstärkt kontakterna med
samhället samt haft särskilda arrangemang i samband med valen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
på de militära förbanden har del under en rad år förekommit sär­skilda
arrangemang i anslulning lill de allmänna valen. Det var därför ell naturligt
önskemål alt ökad möjlighet skulle ges för politisk möiesverk-samhet på
förbanden. Enligl beslut av försvarsministern skall försök med mölesverksamhet
inledas, detla för an kontakterna mellan föreningslivet och de värnpliktiga
skall kunna förslärkas. Delta beslul hälsades med till-fredsslällelse av många
och speciellt av de politiska ungdomsförbunden, bl. a. därför all man ansåg all
de värnpliktiga skall ha samma fri- och räl-ligheler i della avseende som
övriga medborgare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
bestämmelser som utformats tycks dock oklara. 1 de instruktioner som utfärdats
slår: &amp;quot;Lokal skall lillhandahällas i omedelbar närhet av för­bandet. Lokal
får ocksä lillhandahällas inom förbandet.&amp;quot; Delta har, genom de
lillämpningsbesiämmelser som förbandscheferna erhållit av ÖB. tolkats så atl
man i forsla hand skall välja lokal utanför förbandet och först som sisla
alternativ använda sig av lokaler inom förbandet. Innan del senaste
aliernalivel användes måsle dessutom försvarsgrenschefen underrättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är förståeligi atl förbandscheferna följer de anvisningar som ÖB ul-fiirdar.
Men samiidigi rimmar de illa med de löften om mölesverksamhet som
försvarsministern avgeil. För all denna försöksverksamhet skall bli meiUngsfull
är det viktigt atl man verkligen prövar möjligheterna att hålla möten även inom
förbandens grindar. Det vore olyckligt om denna prin­cipiellt viktiga
värnplikisdemokratiska fråga om mötesfrihet förvandlades lill en ren
lokalfråga. Självklart finns det vid många förband lokaler utanför det militära
området, som är både bättre och trivsammare för denna verk­samhet, t. ex. på
.soldalhem, fritidsgårdar osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning lill det anförda anhåller jag om kammarens medgivande att till herr
försvarsministern ställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
slalsrådel beredd atl medverka till att klara instruktioner ges i fräga om
mölesverksamhet vid militära förband?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ 40
Interpellation nr 115 ang. trafikpolitiska utredningens arbete&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades pä begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr DAHLGREN (c), som
yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Kommunikationsministern har i en lidningsinlervju nyligen
lillkännagivii atl del enligl hans mening blir &amp;quot;nödvändigt atl lägga ned
flera olönsamma järnvägar för atl ordna kollektivtraflken i mera vettiga
former&amp;quot;. Det innebär en forisällning - efler ell avbrott under några år
-på den politik som regeringen och statens järnvägar sedan länge fört. Fö­retagsekonomiska
motiveringar anförs fortfarande som motiv. Det påstås vara ekonomiskt
förmånligare ur SJ:s synpunkt atl lägga ner tågtrafiken och i stället ombesörja
trafiken med bussar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan emellertid inle anses vara lill fyllest att grunda ställningstaganden i
delta avseende pä enbart företagsekonomiska bedömningar. Trafikgrenar­nas
kostnadsansvar måsle baseras på en samhällsekonomisk tolalkalkyl kompletterad
med sociala och miljömässiga avvägningar mellan olika tra­fikgrenar och med
hänsyn till deras konsekvenser i olika delar av landet. Vidare måsle de minsl
energikrävande trafikgrenarna stimuleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Synpunkter
av detla slag har vid upprepade tillfällen framförts i riksdagen och tidigare
under 1974 har riksdagen ullalat atl den trafikpolitiska utred­ningen bör fä i
uppdrag atl göra en totalbedömning av järnvägarnas framlida roll. Del stod
enligl irafikulskoUets mening &amp;quot;alldeles klart att järnvägarna även i
franuiden måste spela en betydande roll för både gods- och per­sontransporter&amp;quot;.
Vidare framhöll utskottet atl ett klargörande uttalande om slalsmakternas
avsikl alt tilldela järnvägarna en mera betydande roll i den framtida
IransportlÖrsörjningen var i hög grad motiverat. Riksdagen slöt sig till denna
uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten
bör vara atl järnvägarna skall bibehållas i största möjliga utsträckning. Del
uttalande som kommunikationsministern nu gjort strider av alll atl döma mol
riksdagens uppfattning och måste samtidigi anses ställa den irafikpoliliska
utredningens arbele i ny dager. Ett förtydligande av statsrådet i della
avseende framstår som nödvändigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
betydande del av det svenska järnvägsnätet är företagsekonomiskt olönsam.
Kommunikalionsminislern räknar med växande olönsamhei och menar atl statsbidrag
lill miljardbelopp kommer att krävas &amp;quot;inom 6-7 år&amp;quot;. Det råder
knappast några delade meningar om att den kollektiva trafiken drar kostnader som
inte går alt läcka pä kommersiell väg. Det måste dock vara en strävan alt öka
järnvägarnas atlraktivitet och därigenom hälla tillbaka kostnadsökningarna. Del
finns anledning erinra om all lågresandei ökat under del senaste året, elt
förhällande som också borde påverka verksam­heten vid de olönsamma bandelarna i
gynnsam riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till del anförda anhåller jag om kammarens medgivande alt till herr
kommunikalionsminislern la ställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Räknar
slatsrådel med att trafikpolitiska ulredningen skall fullfölja sitt arbete
enligt sina direktiv och de intentioner som riksdagen våren 1974 gav uttryck
åt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 41 Interpellation nr
116 ang. försäljningen av svensk atomkrafts­teknik till utlandet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades pä begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru HAMBRAEUS (c), som
yUrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Opinionen mot atomkraft blir allt starkare ju mer fakta om denna
energiform som blir bekanta för allmänheten. På senaste tiden har man t. o. m.
börjat betvivla dess ekonomiska försvarbarhet. Alll fler hoppas alt all
atomkraft kommer alt förbjudas i vårt land. Uttalanden från industriministern
pekar i riktning mot atl regeringen kan vara beredd atl skära ned det svenska
alomkraflsprogrammel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vår
industri har emellertid inriktat sig på en stark ökning av tillverkningen av
alomkrafiverk också för export. Hittills har inle heller någon modiflering
skett av del stora uibyggnadsprogrammei; allt fortsätter efter kraftindustrins
planer. Statens vatienfallsverk visar en påfallande svagt intresse för att
satsa pä alternativa energikällor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eflersom
miljarder salsals inom atomindustrin kommer ett nedläggande av denna all
innebära betydande omställningsproblem. Samhället bör enligt min mening vara
berett atl underiätta övergången till annan verksamhet för de människor som har
sitt arbele inom atomenergin. Del flnns all an­ledning att salsa huvuddelen av
energipengarna (till både forskning och utbyggnad) pä alternativa energikällor
och på åtgärder som minskar efter­frågan pä energi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
mycket energi vi utan alt skada kan få tillgång lill i framtiden bestäms av hur
mycket vi i dag satsar på att lära oss använda de kontinuerliga energiflödena,
som inte förstör miljön genom gifter eller värmespill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
mycket energi vi behöver bestäms av hur vi organiserar samhället. Lika väl som
den nuvarande centralt framställda och transporterade energin gjort
koncentrationen i näringsliv och bebyggelse möjlig kommer decen­tralisering och
mindre enheter att underiättas av att man tar till vara, på ett alltmer kunnigt
säll, de olika former av energi som solen konlinueriigl ger oss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att vi skall ha en verklig handlingsfrihet när det gäller att ta ställning till
atomkraften bör en omställningsplanering omedelbart påbörjas. Alla abrupta
förändringar är påfrestande. Men all forisätta producera del som förbjudits i
Sverige för export är ingen god lösning. Om vi bestämmer oss för alt stoppa
atomkraften i vårt land, därför atl den är för farlig, skulle del vara
omoraliskt all sälja atomkraftverk till andra länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns också andra skäl än kärnkraftens egen farlighet att ifrågasätta vår
export av alomreaklorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
maj i är sprängde Indien en kärnladdning under jord och har därmed
förutsättningar att bli en atomvapenmaki. Canadas utrikesminister uppges vara
särskilt illa lill mods därför att Canada har samarbetat med Indien när det
gäller atomkraftens fredliga användning. Indien säger alt denna atomsprängning
enbart är gjord i fredlig avsikl, för dammbyggen, gruvdrift etc. Men i fråga om
atomexplosioner är det ingen större principiell skillnad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mellan sådana som utförs för
fredliga och sådana som görs för militära ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
juni lovade dåvarande presidenten Nixon atl Egypten och Israel skulle få
amerikansk hjälp med atomkraftverk. Pä grund av detla väcktes ett förslag i
kongressen att denna i fortsättningen skulle ge tillstånd innan USA gav sig in
på jnternalionellt alomenergisamarbete. Sigvard Eklund, chefen för FN:s
atomenergiorgan lAEA, vädjade i ell uttalande den 24 september för DN till
kärnvapenmakterna atl dessa skall lilläia &amp;quot;internationell närvaro&amp;quot; när
de genomför kärnladdningsprov för civila syften för all man lättare skall kunna
övervaka huruvida någon företar militära prov. I Svenska Dag­bladet för den 5
oktober rapporteras alt Israel vägrar gå med pä USA:s förslag all Egypten och
Israel som elt villkor för alt få de amerikanska kärnkraftverken skall
underställa alla kommande kärnkraftsanläggningar och klyvbart material
internationell inspektion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sambandet
mellan atomenergi och atombomber är klart: Genom forskning som syftar till all
möjliggöra den s. k. fredliga användningen av atomenergi kan ett land skaffa
sig den kunskap som behövs för atl tillverka atombomber. Äiomkraftverk
producerar ocksä alombombsbränslet, vilket framhålls som en allvariig risk,
senast i SIPRI:s rapport från en konferens i juni.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sverige
försökte sälja sin alomkraftsteknik till Indien men förlorade i konkurrens med
Canada. Svensk industri bedriver nu en omfattande för­säljningskampanj för att
ta hem beställningar pä äiomkraftverk från andra länder. Det är otvetydigt så
all vi därigenom medverkar till alt göra det möjligt för fler länder alt skaffa
atombomber.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har svårt atl se hur detla är förenligt med vara ansträngningar och vår
trovärdighet i nedrustningsförhandlingarna i Geneve.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
industridepartementet pägär för närvarande utarbetandet av
till-lämpningsföreskrifler lill den.del av atomenergilagen som ger regeringen
ansvar för utförsel av bl. a. atomreaktorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning lill det anförda anhålles om kammarens tillstånd att till herr
industriministern fä framställa följande fräga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anser
industriministern atl svensk alomkraftsindustris försäljningsan-slrängningar
utomlands är förenliga med den restriktiva inställning till atomkraften som
riksdagens beslut den 15 maj 1973 och den följande opinionsutvecklingen
innebär?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 42
Inteirpellation nr 117 ang. u-landshjälpen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades på begäran
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr ULLSTEN (fp), som
yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Förändringarna i världsekonomin under del senaste året har drabbat
många u-länder hårt. Fattiga länder som redan tidigare siod på katastrofens
brant får nu alla utvecklingsplaner släckta. Svält och misär&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är verklighet för
miljontals människor - inle bara farhågor för framliden. Del råder brist på
spannmål. Produktionen av konstgödsel är för liten. Del som finns har inte
u-länderna råd atl betala. Enbart oljeprishöjningarna innebär för de u-länder
som inte själva är betydande oljeexporlörer en kost­nadsökning på 30-35
miljarder kronor under 1974.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
var mot denna bakgrund FN:s generalförsamling samlades lill extra session i
våras. Generalförsamlingen beslöt bl. a. om ett handlingsprogram för stöd lill
de icke oljeproducerande u-länder som drabbats hårdast av pris­höjningarna.
Stödet skall sättas in dels i form av en räddningsaktion för all snabbi
återställa den nödvändiga importnivän, dels i form av en särskild fond för mer
långsiktigt bistånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
i våras har läget ytterligare förvärrats. Del akuta biståndsbehovet för en
grupp pä 32 särskilt drabbade u-länder har för 1974 uppskattals lill 2,3
miljarder dollar och för 1975 lill samma belopp. Halva detta behov finns i två
länder: Bangladesh och Indien. Enligl en aktuell bedömning får Bangladesh i är
elt underskott i sin betalningsbalans på 375 miljoner dollar och Indien ett
underskott på 820 miljoner dollar. Underskottet nästa år beräknas växa
ytterligare. För Bangladeshs del motsvarar det ca 30 procent av total import.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
delta läge - och inför den hotande världsvida brist på spannmål som tas upp vid
FN:s livsmedelskonferens i november - skärps kraven på so­lidariska insatser av
industriländerna och de oljeproducerande länderna. Samtidigt är risken slor att
industriländerna är så upptagna av stora egna ekonomiska problem atl de inte
har kraft atl leva upp lill sill ansvar gentemot de folk som har det åtskilligt
värre ställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
hittills utlovade nödhjälpsbiståndei till de 32 särskilt drabbade u-länderna
uppgår till ungefär hälften av det akuta behovet under 1974 och 1975. En stor
svårighet tycks ocksä vara trögheten i utbetalningarna av utlovat bistånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sverige
måste i enlighet med vad riksdagen uttalade i våras ge konkreta och långtgående
utfästelser om stöd lill de insatser för de hårdast drabbade u-länderna som nu
till sin konkreta utformning diskuteras vid FN:s pågående generalförsamling.
Stödet bör, för all riksdagens beslul från i våras skall anses uppfyllt, vara
av sådan storieksordning att enprocenismålel som pla­nerat nås 1974/75, dvs. ca
500 miljoner kronor utöver vad riksdagen redan anslagit för innevarande
budgetår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ätt
vi uppfyller detta löfte lill u-länderna är en moralisk nödvändighet. Samiidigi
som svälten breder ut sig j stora delar av den fattiga världen lar Sverige i år
en rekordskörd som vid försäljning på världsmarknaden ger opåräknade
exportinkomster pä drygt en miljard kronor. Förutom atl uppfylla
enprocenismålel och göra allt för atl via FN få lill stånd kraftinsatser för
atl häva kalastrofen i framför allt Indien och Bangladesh bör regeringen också
överväga om inte en större del av det svenska spannmålsöverskottet kan gä till
katastrofbistånd och till lagring för alt öka tryggheten i fråga om
livsmedelsförsörjningen i världen under nästa är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under hänvisning lill vad
som här anförts hemställer jag om kammarens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillständ att till fru
statsrådet Sigurdsen fl ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur bedömer statsrådet
möjligheterna alt inom FN nå framgång i strä­vanden att få lill ständ de
nödvändiga och av FN:s extra generalförsamling våren 1974 angivna insatserna
till stöd för de hårdast drabbade u-länderna och vad har Sverige gjort för alt
genom konkreta utfästelser och på annat sätt bidra till en sådan framgång?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till vilka ändamål avser
regeringen att anslå de ca 500 miljoner kronor ytterligare utöver redan
anslagna medel som är en konsekvens av vårriks­dagens beslut beträffande
enprocenismålel?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avser regeringen att möjliggöra
atl en större del av årets svenska spann­målsöverskott kan användas för
katastroföiständ och internationell bered­skapslagring?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
43 Interpellation nr 118 ang. ersättningen för skördeskador&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hert BOO (c), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Den senaste tidens rika nederbörd har starkt förskjutit skör­den av
spannmål och hö i vissa delar av landet. Torkan under försommaren gjorde atl
mognaden av spannmål försenades, och nu är situationen på grund av nederbörden
närmast katastrofal i norra Svealand och Norrland. Stora spannmälsarealer är i
dag oskördade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
här situationen gör atl mänga lantbrukare hamnar i en akut eko­nomisk kris.
Spannmålsskörden ger ingen som helst intäkt, eflersom skörden helt uteblivit.
För mänga är förhållandena därmed betydligt värre än under ell missväxlår. Del
finns risker för alt masslakt måste tillgripas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
delta kommer alt skördeskadeskyddeis system med provrutor delvis har salts ur
spel. Eftersom provtagning redan har utförts på vissa platser kommer denna att
utvisa ett hell annat resultat än det verkliga utfallet för de arealer som i
dag slår oskördade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att man skall komma till rälla med dessa förhållanden måsle åtgärder snabbt
vidtagas. De drabbade lantbrukarna måsle redan till hösten la sin ersättning
utbetald, och troligen måste prövningen bli individuell för atl förhindra
orimliga orättvisor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till det anförda anhåller jag om kammarens tillstånd atl lill herr
jordbruksministern fö ställa följande fråga;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
statsrådet beredd att vidtaga åtgärder för alt påskynda utbetalningen av
ersättning för skördeskador och föran få till stånden individuell prövning av
denna ersättning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ 44 Interpellation nr 119 om ökat skydd mot hälsofarliga ämnen     Nr
101&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hert
HENRIKSON (s), som yUrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Ärbetsmiljöfrågorna framstår som utomordentligt vikliga&lt;br&gt;
och måsle ägnas skärpt uppmärksamhet. Skälen härtill är fiera. Den fort­&lt;br&gt;
gående utvecklingen inom industrin innebär bl. a. alt människan utsätts&lt;br&gt;
för risker som tidigare varil okända. Kemiska preparat av skilda slag används&lt;br&gt;
i ökad omfatlning och man kan förutsätta all de anställda ej alllid är in­&lt;br&gt;
förstådda med riskmomenten. Den tekniska utvecklingen medverkar också&lt;br&gt;
till alt nya produkter kommer till användning, produkter vilkas inverkan&lt;br&gt;
på människan ej alltid i förväg klarlagts.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;' .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;' '&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
senare tid har flera fall av förgiftning med mycket allvarliga verk­ningar för
berörda personer blivit kända. Som exempel kan nämnas för­giftningen genom
vinylklorid vid KemaNord och förgiftningen genom rea-bränslet MC 77 vid
Saab-Scania. Jag avser ej att här ingå på någon be­skrivning av dessa fall.
Skälet härtill är alt respektive fackliga organisationer har frågorna under
handläggning liksom atl arbetarskyddsstyrelsen utreder fallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del vill jag dock hävda att betydande brister fortfarande synes vidlåda
arbetarskyddsverksamhelen. Jag är väl medveten om vidtagna lag­ändringar,
syftande till en effektivisering av verksamheten. Bl. a. kan skyddsombudens
väsentligt ökade befogenheter nämnas. Vidare har arbe­larskyddsstyrelsen
successivt tillförts ytterligare personal, särskilt på del re­gionala planet,
vilket bör medverka till kortare handläggningstider. Inspek­tionsverksamheten
bör också kunna utökas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
kan vidare finnas anledning erinra om alt arbetsmiljöutredningen fortsätter
sitt arbete med förslag till ytterligare reformer, syftande lill alll bättre
förhållanden på arbetarskyddsområdet. Vilka konkreta förslag som kommer atl
framläggas liksom vid vilken tidpunkt dessa kan förväntas har jag dock ingen
närmare kännedom om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
att ha fått ta del av initierad information om de förgiftningsfall som
inträffat på Saab-Scania finner jag det angeläget att snabba och effektiva
åtgärder vidtas för atl så längt möjligt förebygga liknande händelser i fram­liden.
Jag anser att fiera frågor bör aktualiseras, och några skall här anföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivarens ansvar och
åligganden vid införande i arbetsprocessen av nya medel och metoder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utformningen av instruktioner
och information till personalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utprovning och kontroll av
erforderlig skyddsutrustning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetslokalers uiformning och
utrustning i fråga om evakuering och luftkonditionering liksom fortlöpande
kontroll av dessa lokaler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företagshälsovårdens organisation
liksom frågan om anmälningsskyl­dighet till yrkesinspektionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under hänvisning till det
anförda fär jag anhålla om kammarens tillständ atl rikla följande frågor till
herr arbetsmarknadsministern: a) Är statsrådet beredd all lämna en redogörelse
för sin syn på de frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
Riksdagens protokoll 1974. Nr 101-103&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagéri den   ' 16
oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som upptagits i
JnterpeMati.onen?      :&lt;/span&gt;&amp;#9632;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.;.,&lt;/span&gt;&amp;#9632;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;',?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När kan arbetsmiljöutredningen
beräknas slutföra sitt arbele, och kom­mer de frågor som upptagits i
interpellationen,att bUförernäl för förslag?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är statsrådet beredd atl
medverka,til] att -därest arbetsmiljöutred­ningens förslag kommer atl dröja -
de frågor som upptagils kan bli be­handlade med förtur?.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 45 Interpellation
nr 120 ang. det svenska stödet till ett skogsin­dustriprojekt i Nordvietnam   
.   ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades pä begäran
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr HERNELIUS (m), som
yUrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I augusti månad rneddelades alt avtal slulils med Demo­kratiska
republiken Vietnam angående bl. a. svenskt stöd till ett skogsin-dustriprojekl
och ett barnsjukhus. I det förra fallet skulle det röra sig om ett svenskt
bistånd av 770 miljoner kronor fördelat på fem är; i det andra fallet om 90
miljoner kronor. Sjukhusprojeklel har icke föranlett några delade meningar. I
fräga om skogsindustriprojeklet anmäldes i statsverkspropo-silionen att den s. k.
förprojekteringen var pä väg atl avslutas, atl kalkylerna var osäkra och au de
sannolikt skulle komma atl överstiga 500 miljoner kronor. Utskottet påpekade
alt projektet var &amp;quot;den största enskilda bistånds­insats som hittills
planerats av de svenska myndigheterna&amp;quot;. Värt land kan enligl vad utskottet
erfarit komma att bestrida betydligt mer än en halv miljard kronor för denna
insats som &amp;quot;under en följd av är kommer alt ställa stora krav, delvis av
principiellt nytt slag, pade i insatserna deltagande svenska parterna&amp;quot;.
Förprojekteringen av insatsen beräknas vara genomförd inom kort, varefter
slutgiltigt ställningslagande om genomförandet borde göras enligt uiskottei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
innehållet i det sedermera i augusti undertecknade avtalet har riks­dagen
veterligen icke erhällit någon information. Ej heller har såvitt bekant är
uirikesutskoitet underrättats om bestämmelserna i avtalet. Detta är sä myckel
mera förvånande som tidigare inför ulskoliet muntligen redovisats ett antal vid
den lidpunkten olösta problem i samband med investeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning härav anhåller jag om kammarens tillständ all till bi­ståndsministern,
fru statsrådet Sigurdsen, framställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Borde icke riksdagen med hänsyn
till skogsprojektets storleksordning och risklagandena j samband med
investeringen i Nordvietnam ha under­ställts innehållet i avtalet innan
detsamma gjordes definitivt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anser icke slatsrådel atl ett
belopp av denna storleksordning och denna karaktär till ett enda land, vilket
därjämte erhåller myckel betydande belopp frän andra länder, är ägnal att ge
intryck av obalans i den svenska bistånds­politiken?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anser icke statsrådet atl vår
biståndspolitik, för att få stöd av så bred&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;opinion som möjligt,
bör utformas så all rimlig balans eftersträvas mellan     Nr 101&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;olika motlagariänder och
olika former av bistånd under iakttagande av bl. a.     Onsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;behovsprincipen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
46 Anmäldes och bordlades Kungl. Maj:ts skrivelse och propositioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 126 med överiämnande av
årsredovisning för Statsföretag AB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 128 med förslag till
aktiefondslag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
129 med förslag om förbättrade folkpensionsförmåner och en lagstad­gad sänkning
av den allmänna pensionsåldern    '&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
130 med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 132 med förslag om
sänkning av inkomstskatten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
134 angående godkännande av vissa avtal med landstingskommu­nerna m. fl. om
bidrag till psykiatrisk sjukvård&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
136 med förslag om viss ändring i reglerna för beräkning av arbets­givares
socialförsäkringsavgifter m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
47 Anmäldes och bordlades berättelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
19 Den svenska pariamentariska delegationens hos Europarådets råd­givande
församling berättelse rörande församlingsmötena under år 1973 samt
församlingens Januarimöle är 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
48 Anmäldes och bordlades framställningarna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
20 Skrivelse frän riksdagens förvaltningsstyrelse angående riksdagens
lokalfrågor på längre sikt m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
21 Skrivelse frän riksdagens förvaltningsstyrelse om rätt till förord­nandepension
för utskottens kanslichefer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
49 Meddelande ang. enkla frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelades
att följande enkla frågor framställts, nämligen den 15 oktober av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
235 Herr Johansson i Malmö (s) till herr jordbruksministern om förbud&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för markägare att inhägna
rekreationsområde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
statsrådet beredd föreslå sådan ändring i naturvårdslagen att mark­ägare inle
utan särskilt tillständ från statlig eller kommunal myndighet kan inhägna eller
pä annat sätt utestänga allmänheten från värdefullt rekreationsområde?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
236 Herr Lindahl i Hamburgsund (fp) till herr kommunikationsministern&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
förslag till förbättring av trafikförhållandena i skärgårdarna:&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;När avser regeringen framlägga förslag till förbättring av
trafikförhäl-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;landena
i skärgårdarna i enlighet med vårriksdagens beslut?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16 oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
16 oktober av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
237 Herr Takman (vpk) till herr utrikesministern om ett svenskt initiativ&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till
förmån för befolkningen pä Cypern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kan
något svenskt initiativ väntas som stöd för det cypriotiska folkets strävanden
att bli &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;&lt;a
href="http://kviit.de/"&gt;&lt;span style='color:windowtext;text-decoration:none'&gt;kviit.de&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utländska ockupationsstyrkorna,
återupprätta Cyperns nationella oberoende och räddade 230 000 grekcypriotiska
flyk­tingarna undan en vinter under bar himmel?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
238 Herr Nyquist (fp) till herr statsrådet Lidbom angående tillsättandet av
begärd utredning om en särskild bolagsform för mindre företag:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
kommer regeringen att tillsätta den begärda ulredningen om sär­skild bolagsform
för mindre företag?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
239 Herr Nyquist (fp) till herr justitieministern angående utnyttjandet av
nedlagda ungdomsvårdsskolor och nykterhetsvårdsanstalter för krimi­nalvårdens
behov:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I vilken utsträckning tillvaratas
möjligheterna att, som alternativ till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nybyggnad, för
kriminalvårdens behov av lokalanstalter utnyttja nedlagda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ungdomsvårdsskolor och
nykterhetsvårdsanstalter?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
240 Herr Henmark (fp) till herr justitieministern angående marknads­föringen av
pornografi:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anser statsrådet att nu
rådande förhållande beträffande marknadsföring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av pornografi av olika
slag (tidningar, annonsering, marknadsshower)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är tillfredsställande?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
241 Herr Henmark (fp) till herr kommunikalionsminislern angående&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nedläggningen
av järnvägsstationer:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
statsrådet beredd att lägga icke blott företagsekonomiska utan även
samhällsekonomiska synpunkter på aviserad nedläggning av järnvägs­stationer?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
242 Herr Eriksson i Arvika (fp) till herr kommunikationsministern an­gående
uttalande om nedläggning av olönsam järnvägstrafik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
vilket skäl uttalar sig statsrådet angående nedläggningarav olönsam
järnvägstrafik innan trafikpolitiska utredningen haft tillfälle att ta ställ­ning
till frågan?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
243 Herr Ekinge (fp) till herr kommunikationsministern om ändrad tax­esättning
för Gotlandstrafiken:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
kan förslag om ändrad taxesällning för Gotlandstrafiken vara att vänta?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 244 Herr Lindahl i
Lidingö (s) till herr kommunikationsministern an-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
101&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gående de planerade fasta
förbindelserna över Öresund:&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Onsdaeen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inför den förestående
behandlingen i det danska folketinget av frågan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om de fasta
förbindelserna över Öresund vill jag fräga om det har inträffat&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    r        -&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;något som föranleder en
ändrad syn på behovet av dessa förbindelser?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
245 Herr Wirtén (fp) till herr industriministern angående statlig myn­dighets
skyldighet att vid trycksaksframslällning samräda med Allmänna föriaget:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
vilka skäl har regeringen - sedan riksdagen upphävt Allmänna förlagets
monopolställning beträffande statligt tryck - beslutat om skyl­dighet för
statlig myndighet att samräda med detta förtag vid all iryck-saksframställning
vars kostnad överstiger 1 000 kronor?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
246 Herr If/&amp;gt;iöerg(m) till herr kommunikationsministern om föreskrifter i
brottsskyddande syfte för postlokalers inredning och utrustning:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När avser regeringen
utfärda sädana föreskrifter i brottsskyddande syfte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för postlokalers inredning
och utrustning som förutsattes i riksdagens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslut 1.6 1973 vid
behandlingen av proposition 1973:115?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
247 Herr Werner i Malmö (m) till fru statsrådet Sigurdsen om ökade bidrag till
Bangladesh och indiska Väst-Bengalen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
vilken omfattning avser statsrådet att öka bidragen till de katastrof-drabbade
Bangladesh och indiska Väst-Bengalen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
248 Herr Sjöholm (fp) till herr statsministern angående kvinnans ställ­ning
inom statskyrkan:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ämnar
regeringen vidtaga någon åtgärd i avsikt att få slut på den förödmjukande diskriminering
av kvinnan som förekommer inom stats­kyrkan?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
249 Herr Sjöholm (fp) till herr justitieministern om hävande i visst fall av
sekretesskyddet för enskilda personer:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bör
inte en sekretessbestämmelse som är avsedd att skydda den en­skilde kunna upphävas
i det särskilda fallet om den enskilde så påfordrar?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
250 Hert Hjorth (s) till herr kommunikationsministern om åtgärder mot
motorcykelolyckor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka
åtgärder ämnar statsrådet vidtaga med anledning av den kraftiga ökningen av
antalet motorcykelolyckor?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
251 Herr Nygren (s) till herr arbetsmarknadsministern om åtgärder mot
ungdomsarbetslösheten i Västerbottens län:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överväger
regeringen speciella åtgärder med anledning av den mycket&lt;br&gt;
stora ungdomsarbetslösheten i Västerbottens län?&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Riksdagens protokoll 1974. Nr 101-103.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 101&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'     
Nr 252 Herr Olsson i Sundsvall (c) till fru statsrådet Leijon om höjning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdaeen den&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;
grundbidraget till elever inom arbetsmarknadsutbildningen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16 oktober' 1974&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ämnar
regeringen, mot bakgrund av den snabba inflationen, förelägga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;--------------     arets
höstriksdag förslag om höjning av grundbidraget till elever inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbetsmarknadsutbildningen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
253 Herr Nyhage (m) till herr utbildningsministern om föriängd remiss­tid för
betänkandet om skolans inre arbete:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
statsrådet beredd medverka till att remisstiden för betänkandet om skolans inre
arbete (SOU 1974:53) ytteriigare föriängs för att där­igenom bereda
remissinstanserna ökad möjlighet att inhämta synpunkter frän andra organ?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
254 Herr Wijkman (m) till herr utrikesministern angående PLO;s del­tagande i
FN:s Mellanösterndebatt:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
\'ill regeringen motivera att Sverige i FN stödde förslaget att PLO skall ges
rätt deltaga i generalförsamlingens Mellanösterndebatt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
255 Htirr Stridsman (c) till herr kommunikationsministern angående&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kostnadsfördelningen för
civilflygets räddningstjänst på Kallax flygplats:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder avser
statsrådet vidta för att komma till rätta med de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;oklara bestämmelser som
råder mellan luftfartsverket och flygvapnet när&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det gäller
kostnadsfördelningen för civilflygets räddningstjänst på Kallax&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;flygplats?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr.
256 Herr Cariström (fp) till herr kommunikationsministern angående beslutad
breddning av järnvägssträckan Sandbäckshult-Berga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka
åtgärder avser statsrådet vidta i anledning av riksdagens beslut rörande
breddning av järnvägssträckan Sandbäckshult-Berga?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
50 Kammaren åtskildes kl. 11.48.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;In
fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SUNE K. JOHANSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/Solveig Gemert&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nr 102       ::&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen.
den :&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:88.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   ,    
.                                                               17 oktober.
1974&lt;br&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 17
oktober&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kl.
15.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
1 Fyllnadsval&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
TALMANNEN yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
pä föredragningslistan upptagna valen är föranledda dels av fru Holm­qvists
frånfälle, dels av att ersättaren för herr Gillström skall beredas plats i
utskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
valen till utskott och riksdagens besvärsnämnd har valberedningen enhälligt
godkänt och till kammaren överiämnal gemensamma listor av det utseende som
framgår av en till kammarens ledamöter utdelad pro­memoria.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Val
till utskott m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företogs
val av en ledamot i skatteutskottet, en suppleant i kulturut­skottet, en
suppleant i utbildningsutskottet samt en ledamot och två supp­leanter i
riksdagens besvärsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
för valen avlämnade listorna, alla med partibeteckningen &amp;quot;Den ge­mensamma
listan&amp;quot;, upplästes av herr talmannen och godkändes av kam­maren, varvid
befanns att följande personer, vilkas namn upptagits pä re­spektive listor,
utsetts att vara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-16.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ledamot i skatteutskottet fru   Normark (s)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-16.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;suppleant i kulturutskottet fru   Cederqvist (s)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-17.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;suppleant i utbildningsutskottet fru   Cederqvist
(s)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ledamot
och suppleanter i riksdagens besvärsnämnd för återstoden av innevarande
valperiod ledamot&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fru  
Håvik (s) personlig suppleant för fru Håvik (s)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fru  
Sandéhn (s) personlig suppleant för herr Fredriksson {s)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;herr Johansson i
Simrishamn (s)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Val av fullmäktig jämte suppleant i riksgäldskonforet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Anställdes val av en fullmäktig och en suppleant i
riksgäldskontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17
oktober 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;—------------ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
TALMANNEN anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
valet tillämpas acklamationsförfarande, om ledamot ej begär att valet skall
förrättas med slutna sedlar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Valet
gäller för återstoden av den för fru Holmqvist gällande mandat­perioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Valberedningen
har till ny fullmäktig i riksgäldskonforet föreslagit herr Kristenson och till
personlig suppleant för honom fru Landberg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
utsåg till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fullmäktig&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;herr
Kristenson, É. Valter (s)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;suppleant (för herr Kristenson) fru Landberg,
Maj-Lis H. Ä. (s)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
2 Föredrogs och hänvisades Kungl. Maj:ts skrivelse och propositioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nr 126 och 128 till näringsutskottet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nr 129 lill
socialförsäkringsutskottet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nr 130 till
skatteutskottet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nr
132, såvitt avsåg förslagen om ändringar i lagen om allmän försäkring och lagen
om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension, till
socialförsäkringsutskottet samt i övrigt till skatteutskottet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nr 134 till
socialutskottet samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nr 136 till
socialförsäkringsutskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
3 Föredrogs och hänvisades berättelsen nr 19 till utrikesutskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
4 Föredrogs och hänvisades framställningarna nr 20 och 21 till konsti-tulionsuiskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
5 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningarna nr 84-120.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
6 Interpellation nr 121 om åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbotten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades pä begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr LÖVENBORG (vpk), som
yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Stålverk 80 innebär en satsning av stor förelags- och sam­hällsekonomisk
betydelse, men ännu större fördelar kunde vinnas om man nu snabbi gick vidare.
I Norrbotten krävs ytteriigare, myckel omfattande, statliga insatser för att
trygga sysselsättningen och hindra fortsatt utarmning av stora länsdelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:99.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
Luleå kommun innebär utbyggnaden av NJA en kraftig expansion,&lt;br&gt;
72&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;men i det övriga länet ökar oron.
Inlandskommunernas problem växer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tornedalen och nordöstra
Norrbotten har vikande sysselsältningssiffror och forisatt avfolkning.
Jokkmokks kommun svävar ännu i ovisshet om vad som skall komma efter
Vattenfall, som nu är på väg att försvinna som storarbetsgivare. I malmfälten
fortsätter rovbrytningen utan tanke på fram­tiden, medan LKAB satsar pä ny hamn
i Narvik i stället för att vidta åtgärder för atl skapa differentierad
sysselsättning i malmkommunerna. Pä sikt måste målsättningen ocksä vara att
öppna nya gruvor. Upptagande av gruvdrift i Kaunisvaara bör nu kunna ske utan
vidare fördröjning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utnyttjandet
av skogsråvaran är ocksä värt ett särskilt kapitel. Det finns i dag ingen
anledning atl stanna vid den nuvarande halvförädlingen av skogen genom ASSI i
Norrbotten. Det är fullt motiverat atl utnyttja ASSLs stora vinster för en
vidareförädling som kunde fördubbla antalet anställda och mångdubbla
avkastningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna
att bättre utnyttja länets naturtillgängar är stora och det måste ske i statlig
regi. Men det brådskar. Följs inte expansionen i Lu-leäomrädet upp genom
insatser i andra regioner kommer många kommuner att ännu hårdare än hittills
drabbas av avfolkning och ödeläggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
elt föredrag i Luleå den 6 september detta är framhöll länsarbetsdirektören att
Stålverk 80 inte alls kommer att räcka till för alt föra upp länet på
riksgenomsnittets nivå i sysselsättning. Han uppskattade behovet utöver
effekten av Stålverk 80 till minsl 10 000 nya arbetstillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sanningen
torde vara att behovet av nya arbetstillfällen är betydligt större om man har
den enda rikliga målsättningen som riktpunkt, nämligen all alla som vill ha
förvärvsarbete skall kunna beredas sådant, men ocksä atl alla
&amp;quot;utlokaliserade&amp;quot; norrbottningar som vill återvända bereds den möj­ligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
delar av Norrbotten ligger nu särskilt illa till och det är knappast rimligt
att tro alt Stålverk 80 kommer att innebära lösningen på alla be­kymmer.
Tvärtom kan dessa växa om NJA-satsningen inte parallellkopplas med en
målmedveten investeringspoljtik i andra länsdelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Självfallet
måste legotillverkning utgående frän NJA bli ett starkt bidrag i
ansträngningarna atl skapa sysselsättning i andra kommuner. Investeringen i
Luleå måste planeras sä, att man också tillvaratar alla möjligheteratt sprida
produktion lill industriellt eftersatta kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
legotillverkning frän NJA kan, som tidigare framhållits, inte lösa alla
problem. Del är nödvändigt med en rad andra statliga induslrisalsningar runt om
i Norrbotten och det finns ett brett spelrum för nya statliga initiativ. För
den framtida planeringen måste framför alll gälla att Norrbotten tillåts bryta
sig ur rollen som i huvudsak producent av råvaror och halv­fabrikat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
det jnte ocksä dags att bygga ut den statliga industrisektorn genom en statlig
verkstadsindustri, tillverkning av containers, fordon, verktyg,
byggnadsmaterial, elektroniska artiklar, för att bara ta nägra exempel?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunisterna
har varit en av de pådrivande krafterna för en kraftig utbyggnad av NJA. Sådan
utbyggnad pågår, men redan nu måste nästa sleg tas. Det måste framför allt
innebära en breddning av gruvdriften till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>FX09101</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_1974__101.pdf</filnamn>
<filstorlek>2885722</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1974:101 Onsdagen den 16 oktober</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/34EBAA76-8165-49B5-90EF-8F16335ED9FE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>