3087300FX02171319741713motmotMotion 1974:1713 av herrar Nisser och Nilsson i AgnäsMotionMotion171301974-04-04 00:00:002014-11-03 20:12:532014-11-03 00:00:00i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:28 angående den statliga kulturpolitiken.av herrar Nisser och Nilsson i Agnäshtmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/FX021713/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/FX021713https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FX021713
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1974:1713</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Nr 1713</p>
<p>av herrar Nisser och Nilsson i Agnäs</p>
<p>i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:28 angående den statliga<br />
kulturpolitiken.</p>
<p>En nation och ett folk kan bedömas ur ett flertal synvinklar. En del<br />
nationer är materiellt sett mycket högtstående, andra är i detta avseende<br />
mindre lyckligt lottade. Betraktar man samma problem ur kulturell<br />
synvinkel kan man även här tillämpa en viss graderingsskala, vilken dock<br />
av naturliga skäl måste bli mera diffus eller flytande, enär kultur i dess<br />
egentliga betydelse aldrig kan mätas i ekonomiska termer, BNP eller<br />
liknande uttryck. Härav följer att materiellt och kulturellt framåtskridande<br />
inte automatiskt går så att säga hand i hand. Fastmer torde<br />
förhållandet vara så att det ena många gånger går fram på det andras<br />
bekostnad. Många länder, bl. a. vårt eget, är materiellt högtstående men<br />
kan inte, objektivt sett, räknas till de kulturellt tongivande, om vilket<br />
naturligtvis delade meningar kan råda. Andra däremot, ofta fattiga<br />
länder, är i detta avseende oss överlägsna. Överlägsna om man med ordet<br />
kultur innefattar bl. a. sådana begrepp som allmän medmänsklighet,<br />
tolerans i största allmänhet och respekt för gångna generationers verk —<br />
bildning i mera vidsträckt bemärkelse. Stundom synes det som om ett<br />
folks snabba materiella framsteg skulle betyda trängre plats för kultur i<br />
nyss nämnda mening.</p>
<p>Av detta framgår att i just sådana länder, som materiellt sett är<br />
lyckligt lottade, särskild vikt och särskilda omsorger bör läggas på att<br />
underlätta och förkovra inte bara kulturens kvalitet utan även söka<br />
garantera dess bestånd. En nation, om än aldrig så materiellt rik men med<br />
ett sviktande kulturunderlag, blir i längden fattigare än en nation med<br />
omvända förhållanden. Detta är ett historiskt faktum, om än svårt att<br />
förstå för många i dagens helt ”penninginriktade” tidsålder. Statsmakternas<br />
intentioner i vad gäller omsorgen om vårt lands kultur, uttryckta i<br />
propositionen är i stort beaktansvärda även om, helt naturligt, detaljer<br />
kan ställas under diskussion. Men man varken skapar eller vidmakthåller<br />
en kultur, i dess vidaste bemärkelse, med blott och bart museer,<br />
kulturella institutioner eller konstnärs- eller författarlöner, om inte<br />
underlaget för alla dessa aktiviteter finns — nämligen medborgare av alla<br />
kategorier, som är mottagliga för kultur i dess olika former. Men kultur<br />
faller inte som manna från himlen, kultur kommer inte över människorna<br />
som andens utgjutelse på pingstdagen. Kultur måste läras, man skulle<br />
t. o. m. i vissa fall kunna säga att man måste vänjas vid den. Därför bör<br />
kulturen meddelas människorna så tidigt som möjligt, dvs. redan i<br />
skolorna. Önskvärt vore att svensk ungdom i skolorna kunde erhålla ett<br />
betydligt större utbud av verkligt humanistisk kultur och därmed få</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1974:1713</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>grunden till vad som skulle kunna betraktas som bildning i dess djupare<br />
bemärkelse. Därmed skulle alla, oberoende av klass eller socialgrupp, få<br />
möjlighet att erhålla detta ”salt i tillvaron” som en god kulturstandard<br />
onekligen innebär.</p>
<p>Även om kulturrådets betänkande Ny kulturpolitik och prop. 1974:28<br />
inte direkt räknar skola och undervisning till det område som i särskild<br />
mening skall vara föremål för kulturpolitiska insatser och åtgärder, är det<br />
dock uppenbart att ”kulturundervisning” i skolorna spelar en utomordentligt<br />
viktig roll i det allmännas strävan att vidga möjligheterna till<br />
rikare kulturupplevelser. 1 kulturrådets verksamhetsområde borde även<br />
innefattas de problem som sammanhänger med nyss nämnda förhållanden.</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställes</p>
<p style="margin-left:53px;">att riksdagen som sin mening ger till känna att till kulturrådet<br />
knytes en nämnd med särskilt ansvar för kulturens plats i<br />
undervisningen, varvid särskild vikt lägges vid ämnen, tillhörande<br />
det s. k. humanioraområdet.</p>
<p>Stockholm den 4 april 1974</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>PER-ERIK C. NISSER (m)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>TORE NILSSON (m)<br />
i Agnäs</p>
</div>
</div>
</div>
0PER-ERIK C. NISSERm1undertecknare0TORE NILSSONm2undertecknareFX021713av herrar Nisser och Nilsson i Agnäsmot_1974__1713.pdf55690pdfi anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:28 angående den statliga kulturpolitiken.https://data.riksdagen.se/fil/129A575D-8981-468B-9678-171F8ADDB671