3087288FX02170119741701motmotMotion 1974:1701 av herr Bohman m. fl.MotionMotion170101974-04-05 00:00:002014-11-03 20:12:442014-11-03 00:00:00i anledning av Kungl. Majds proposition 1974:28 angående den statliga kulturpolitiken.av herr Bohman m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/FX021701/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/FX021701https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FX021701
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion nr 1701 år 1974</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1974:1701</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Nr 1701</p>
<p>av herr Bohman m. fl.</p>
<p>i anledning av Kungl. Majds proposition 1974:28 angående den statliga<br />
kulturpolitiken.</p>
<p>I propositionen 1974:28 angående den statliga kulturpolitiken föreslår<br />
utbildningsministern målsättning för den statliga kulturpolitiken,<br />
uttrycker vissa förhoppningar angående primär- och sekundärkommuners<br />
framtida insatser och föreslår vissa organisatoriska åtgärder — framför allt<br />
inrättande av ett ”statens kulturråd”. Propositionen innehåller också<br />
anslagsframställningar inom kulturområdet, där egentliga höjningar<br />
föreslås i första hand till studieförbundens studiecirklar.<br />
Utbildningsministern framför i propositionen vissa reflexioner om<br />
angelägna åtgärder i framtiden och talar därvid om en treårsplan för den<br />
statliga kulturpolitiken.</p>
<p>Begreppet kultur är utomordentligt vittomfattande och kan på visst<br />
sätt sägas omfatta all mänsklig verksamhet. Det är emellertid av praktiska<br />
skäl nödvändigt att i fråga om kulturpolitiska åtgärder göra en begränsning.<br />
Vi ansluter oss till departementschefens mening att den statliga<br />
kulturpolitiken bör avse åtgärder inom ordets, scenens, bildens och<br />
tonens områden samt i fråga om medier för kommunikation, såsom radio<br />
och television, vidare vissa insatser inom folkbildnings- och organisationsliv<br />
samt åtgärder för att bevara och levandegöra kulturarvet. Vi ställer oss<br />
däremot inte bakom uteslutningen av den kyrkliga kulturen, vilken vi<br />
anser som en omistlig del av det svenska kulturlivet.</p>
<p>Vi ser en vitalisering av kulturlivet som en viktig och i vår tid alltmera<br />
nödvändig förstärkning av begreppet levnadsstandard. Självfallet får<br />
kulturlivet inte avskiljas eller särbehandlas, så att det framstår som<br />
isolerat i förhållande till andra sektorer av samhällslivet.</p>
<p>Målen för den statliga kulturpolitiken</p>
<p>Vi konstaterar med tillfredsställelse att utbildningsministern anslutit<br />
sig till uppfattningen att vad som erfordras är en målsättning för den<br />
egentliga kulturpolitiken, icke för kulturen som sådan. Det kulturella<br />
skapandet måste präglas av stor frihet och får inte på några villkor<br />
utnyttjas av de politiskt styrande för att nå vissa politiska effekter.</p>
<p>Kulturpolitiska åtgärder kan heller aldrig ersätta åtgärder på andra<br />
politiska områden. I vår partimotion till 1973 års riksdag anförde vi att<br />
det vore fel att se det som ”kulturlivets främsta uppgift att kompensera<br />
människorna för torftighet och element av vantrivsel i vardagslivet. Dålig<br />
arbetsmiljö, ekonomisk otrygghet, omänsklig bostadsmiljö, bristande</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1974. 3 sami. Nr 1701</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1974:1701</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>rättstrygghet osv. kan aldrig uppvägas av insatser för kulturlivet.” Det är<br />
med glädje vi konstaterar att detta resonemang återkommer i propositionen.</p>
<p>I betänkandet Ny kulturpolitik, på vilket propositionen i huvudsak<br />
bygger, hade icke föreslagits något delmål syftande till att uppehålla en<br />
hög kvalitet i det svenska kulturlivet. Detta har kritiserats av många<br />
remissinstanser.</p>
<p>En kulturpolitik som inte innehåller en strävan att uppehålla en<br />
kvalitetsprincip leder ofelbart till utarmning. Åtgärder för att bredda<br />
kulturlivet genom decentralisering och stöd till amatöristisk verksamhet<br />
är nödvändiga,, men de får inte ställas i ett motsatsförhållande till<br />
samhälleliga insatser för att stödja det yrkesmässiga kulturskapande som<br />
ju ytterst är inriktat på att ge vanliga enskilda människor kulturupplevelser<br />
av god kvalitet.</p>
<p>Hög kvalitet kan bara vara en riktpunkt; svårigheterna att avgöra vad<br />
som är kvalitet eller ej är utomordentligt stora. En kvalitativ värdering<br />
måste ske med förståelse och insikt om att det i tiden näraliggande inte<br />
alltid kan bedömas rättvist och förutsättningslöst. Ett generöst tilltaget<br />
utrymme för nyskapande och experiment måste därför garanteras.</p>
<p>Enligt vår mening bör således kvalitetsbegreppet hävdas i målsättningen<br />
för kulturpolitiken. Ett lika viktigt mål är den av oss inledningsvis<br />
berörda friheten för kulturen. Vi syftar här såväl på kulturskaparnas som<br />
”kulturkonsumenternas” frihet. Vi anser det också angeläget att ange att<br />
samhällets åtgärder måste främja mångfalden inom kulturlivet. Vi vill<br />
därför föreslå följande första mål för den statliga kulturpolitiken,<br />
o Kulturpolitiken skall syfta till att ge människorna möjlighet att delta i<br />
ett kulturliv präglat av kvalitet, frihet och mångfald.</p>
<p>Vi vill här kommentera de delmål för kulturpolitiken som<br />
föreslås i propositionen och till vilka vi i huvudsak ansluter oss.</p>
<p>a) Kulturpolitiken skall medverka till att skydda yttrandefriheten och<br />
skapa reella förutsättningar för att denna frihet skall kunna utnyttjas.</p>
<p>I den allmänna debatten ifrågasätts icke sällan värdet av kulturens<br />
frihet. Härvid hänvisar man t. ex. till att det finns undermålig kultur, till<br />
att kulturen inte når ut till alla eller rent av till att all kultur inte står<br />
under samhällelig kontroll. Om inte kulturen skall bli steril och<br />
stillastående, måste emellertid kravet på kulturens frihet ovillkorligen<br />
hävdas. Varje försök till styrning innebär risker för att väsentliga bidrag<br />
förkvävs. Varje form av censur är förkastlig, när det rör sig om kulturella<br />
alster riktade till vuxna människor. En oavlåtlig vaksamhet gentemot<br />
risken för styrning och censur är nödvändig. Kulturlivet bör vara<br />
underkastat samma lagar rörande yttrandefriheten som gäller för samhället<br />
i övrigt.</p>
<p>b) Kulturpolitiken skall ge människor möjligheter till egen skapande<br />
aktivitet och främja kontakt mellan människor.</p>
<p>Vi ansluter oss till detta mål men vill med skärpa ta avstånd från en<br />
tolkning av begreppet egen aktivitet, som skulle innebära att härmed</p>
</div>
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_16" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1974:1701</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>avses endast ett eget i växlande grad kvalificerat utövande av konstnärlig<br />
verksamhet. Även ett engagerat mottagande av andras konstnärliga<br />
skapande förutsätter en aktiv insats. I aktivitetsmålet måste således ingå<br />
en strävan att göra det möjligt för människorna att ta del av frukterna av<br />
ett högtstående skapande. Vi menar således att även satsningar på<br />
exempelvis institutionernas — professionella teatrars, orkestrars, museers<br />
— verksamhet måste anses främja aktivitetsmålet.</p>
<p>c) Kulturpolitiken skall motverka kommersialismens negativa verkningar<br />
inom kulturområdet.</p>
<p>Till detta mål hade vi kunnat ansluta oss. Självfallet är det värdefullt<br />
att ”negativa verkningar” kan motverkas, varifrån de än emanerar.<br />
Departementschefens ensidiga skrivning i anslutning till denna punkt gör<br />
emellertid en precisering nödvändig. Det är riktigt, som departementschefen<br />
framhåller, att en ohämmad kommersialism ofta tar sig uttryck i en<br />
spekulation i likgiltigt allmängods. Vi kan emellertid inte instämma i det<br />
resonemang som i övrigt förs i propositionen och som leder till ett<br />
avståndstagande från snart sagt all enskild verksamhet inom kulturområdet.<br />
Vi vill betona att enskilda initiativ och privata insatser under<br />
århundraden hållit en kvalitativt högtstående kultur vid liv. Även i dag<br />
står den enskilda sektorn för oersättliga insatser på kulturområdet. Många<br />
exempel skulle kunna ges, men låt oss här inskränka oss till att påminna<br />
om att det är den privata grammofonindustrin som har gjort hela den<br />
västerländska musikkulturen tillgänglig för varje människa.</p>
<p>Den negativa verkan av kommersialism som det för samhället finns<br />
anledning att motverka består i att en ensidighet kan uppstå i utbudet.<br />
En sådan ensidighet kan emellertid bli resultat inte bara av enskild utan<br />
också av samhällelig monopolställning inom en viss sektor. (Den<br />
torftighet som i vissa avseenden utmärker Sveriges Radios programverksamhet<br />
kan här tjäna som exempel.) Vi anser att även kultursektorn<br />
tjänar på en konkurrens som erbjuder ökad valfrihet åt människorna. Vi<br />
föreslår därför att det aktuella målet omformuleras och får följande<br />
lydelse:</p>
<p>o Kulturpolitiken skall motverka de negativa verkningar inom kulturområdet<br />
som kan orsakas av ohämmad kommersialism samt enskild eller<br />
samhällelig monopolställning.</p>
<p>d) Kulturpolitiken skall främja en decentralisering av verksamhet och<br />
beslutsfunktioner inom kulturområdet.</p>
<p>Moderata samlingspartiet har sedan länge hävdat att kulturens frihet<br />
tjänas av en decentralisering av kulturpolitiken. En sådan decentralisering<br />
måste bl. a. syfta till att ge människorna möjlighet att komma i<br />
åtnjutande av kulturaktiviteter, initierade av medborgarna i den egna<br />
regionen och sålunda inte bara ett kommunalt verkställande av centralt<br />
utformade handlingsprogram. Kulturlivet var en gång avsevärt mer lokalt<br />
förankrat än i dag och blev på så sätt rikt differentierat och olika<br />
utformat i olika regioner. Enligt vår mening bör ett återuppväckande av<br />
detta förhållande eftersträvas. Statens kulturpolitiska insatser kan och<br />
bör inriktas mot detta mål.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1974:1701</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Staten bär huvudansvaret för vissa nationella kulturinstitutioner, som<br />
de kungliga teatrarna, vissa orkestrar och museer. Ökade ansträngningar<br />
måste sättas in för att föra ut dessa institutioners verksamhet till<br />
medborgarna över hela landet. Därvid bör inte minst Sveriges Radio göra<br />
en avsevärt mer helhjärtad insats än för närvarande.</p>
<p>Vi vill emellertid också betona att decentralisering inte bara innebär<br />
att ett kvalitativt högtstående alster, såsom exempelvis en teaterföreställning,<br />
genom turnéverksamhet förs ut utanför institutionens hemort. I<br />
vissa fall sätter praktiska och organisatoriska omständigheter en gräns för<br />
vad som kan föras ut. Man bör i sådana fall söka uppnå samma syfte<br />
genom att ge människorna förbättrade möjligheter att ta sig in till de<br />
centrala institutionerna.</p>
<p>I sin kommentar till decentraliseringsmålet fäster departementschefen<br />
stor vikt vid det svenska organisationslivet. Även vi värderar organisationernas<br />
möjligheter högt. Det finns dock anledning att varna för att vissa<br />
slag av organisationer åläggs alltför stor del av den totala kulturella<br />
verksamheten i landet. Utbildningsministern säger att ”samhället har<br />
ingen anledning att driva en verksamhet som lika bra eller bättre sköts av<br />
en idéburen rörelse”. Enligt vår mening har samhället ingen anledning att<br />
driva en verksamhet som lika bra eller bättre sköts av någon annan.</p>
<p>e) Kulturpolitiken skall i ökad utsträckning utformas med hänsyn till<br />
eftersatta gruppers erfarenheter och behov.</p>
<p>Vi ansluter oss till detta mål. Liksom under föregående mål fäster<br />
utbildningsministern här stora förhoppningar till organisationslivet. Det<br />
är enligt hans mening organisationerna som har de bästa förutsättningarna<br />
att nå de människor som hittills icke deltagit i kulturlivet. Vi är<br />
emellertid övertygade om att även de kulturella institutionerna här skulle<br />
kunna göra minst lika värdefulla insatser, om erforderliga resurser ställdes<br />
till deras förfogande. En ensidig satsning är därför olämplig. Framför allt<br />
är det dock två andra vägar som på sikt kan leda till en breddning av<br />
kulturlivet inom hittills eftersatta grupper.</p>
<p>Skolan och förskolan är de förnämsta instrumenten att höja den<br />
kulturella levnadsstandarden och öka förståelsen för andliga värden. En<br />
förstärkning av de estetiska och kulturhistoriskt orienterande inslagen<br />
bör eftersträvas. En integrering av skolans verksamhet och kulturlivet är<br />
nödvändig, så att regelbundet återkommande kulturella aktiviteter av<br />
typen teater-, musei-, konsert- och utställningsbesök blir naturliga inslag i<br />
undervisningen liksom utövande konstnärers aktiva medverkan i det<br />
dagliga arbetet i skolan.</p>
<p>Ett annat värdefullt hjälpmedel är etermedierna. Man vet av erfarenhet<br />
att Sveriges Radios insatser på den seriösa musikens område haft stora<br />
effekter på kvaliteten i det svenska musiklivet och på enskilda människors<br />
efterfrågan på god musik. Motsvarande insatser skulle kunna göras<br />
på andra kulturområden. Om avtalet mellan staten och Sveriges Radio i<br />
dag förhindrar mera uttryckliga krav på Sveriges Radios kulturella och<br />
kulturpedagogiska insatser, bör detta förhållande kunna ändras vid det<br />
förestående upprättandet av ett nytt avtal.</p>
</div>
<div class="block ml_17" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1974:1701</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">f) Kulturpolitiken skall möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse.</p>
<p style="margin-left:3px;">Detta mål kan uppnås och bör eftersträvas på alla plan inom<br />
kulturlivet. Det ligger dock i sakens natur att de bästa förutsättningarna<br />
finns vid de s. k. institutionerna, där det mest kvalificerade yrkeskunnandet<br />
till stor del är koncentrerat.</p>
<p style="margin-left:3px;">För att uppnå detta mål är det också nödvändigt att en lösning<br />
åstadkoms i fråga om de yrkesmässiga kulturskaparnas villkor. Vi vill här<br />
hänvisa till vårt tidigare flera gånger framförda krav om ett principiellt<br />
uttalande om att kulturskaparna skall få ersättning för sitt arbete, ett<br />
uttalande som riksdagens kulturutskott anslöt sig till 1972 och upprepade<br />
1973. Det kan inte anses tillfredsställande att något förslag rörande<br />
kulturarbetarersättning ännu inte framlagts, detta inte minst mot<br />
bakgrund av att sådana förslag från kulturrådet vid dess inrättande 1968<br />
förutsattes bli framlagda inom en treårsperiod.</p>
<p style="margin-left:3px;">g) Kulturpolitiken skall garantera att äldre tiders kultur tas till vara<br />
och levandegörs.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi hälsar med tillfredsställelse den kulturkonservatism utbildningsministern<br />
resonemangsvis på flera håll i propositionen ger uttryck åt. Vi<br />
delar utbildningsministerns uppfattning att den enskilda människan, om<br />
hon berövas sin anknytning bakåt i tiden, får en tilltagande känsla av<br />
otrygghet och främlingskap. ”Bevarandet av den historiska kontinuiteten<br />
i den fysiska kulturmiljön måste därför tillmätas grundläggande betydelse<br />
för den enskildes känsla av trygghet och förankring i tillvaron.”<br />
Självfallet gäller detta inte bara den fysiska miljön utan hela kulturmiljön.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det är också glädjande att departementschefen konstaterar att äldre<br />
verk inom teater, dans och musik är självklara inslag i institutionernas<br />
verksamhet och att museernas och arkivens verksamhet i sig är inriktade<br />
på att bevara och levandegöra kulturarvet.</p>
<p style="margin-left:3px;">I propositionen framläggs inte några förslag som egentligen är ägnade<br />
att förbättra möjligheterna att uppnå detta mål.</p>
<p style="margin-left:3px;">h) Kulturpolitiken skall främja ett utbyte av erfarenheter och idéer<br />
inom kulturområdet över språk- och nationsgränserna.</p>
<p style="margin-left:3px;">Till detta utbildningsministerns tillägg till de mål kulturrådet föreslagit<br />
ställer vi oss självfallet positiva. Det kan här påpekas att åtgärderna inte<br />
bara behöver avse förbättrade möjligheter för svensk publik att ta del av<br />
främmande länders kulturella verk utan även ett utbyte i motsatt<br />
riktning. Det skulle således stå i strid med detta mål om Sverige anslöt sig<br />
till internationella överenskommelser, vilka utformats enligt vissa diktaturstaters<br />
önskemål och har till syfte att begränsa befolkningens<br />
möjligheter att komma i kontakt med andra länders kulturella yttringar.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det är självklart att en internationalisering av det svenska kulturlivet i<br />
första hand kommer att beröra den övriga västerländska kulturkretsen. Vi<br />
vill snarast se frågan om internationalisering, så att Västerlandets kultur<br />
som helhet är ”vår egen kultur” och att vid sidan av denna intresse bör<br />
ägnas också utanförliggande länders kultur.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1974:1701</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och organisationsliv</p>
<p>Moderata samlingspartiet anser att det svenska kulturlivet bör vara<br />
lokalt förankrat. Det är genom kommunerna och det lokala föreningslivet<br />
de största möjligheterna finns att komma i kontakt med olika grupper i<br />
samhället och erbjuda dem ett kulturellt utbud som motsvarar deras<br />
önskemål. En lokal förankring bidrar också till att göra hela landets<br />
kulturliv mera varierat. Det är också enligt vår mening att föredra att<br />
större institutioner, som avser att täcka en hel regions behov, har en<br />
regionalt förankrad huvudman framför att staten svarar för verksamheten.<br />
Staten bör inte heller reglera det lokala kulturlivet.</p>
<p>I dessa avseenden överensstämmer således vår uppfattning med<br />
utbildningsministerns. Det ligger i sakens natur att proposition 28 i fråga<br />
om kommunernas kulturpolitiska insatser blivit föga konkret, eftersom<br />
mål, riktlinjer och organisationsformer bör beslutas av kommunerna<br />
själva. Att staten avhåller sig från att reglera verksamheten bör emellertid<br />
enligt vår mening inte hindra att man exempelvis genom statliga bidrag<br />
stimulerar kommunerna att ta sitt ansvar för kulturlivet. Den suveränitet<br />
man tillerkänner organisationerna i fråga om deras kulturella insatser har<br />
ju inte hindrat att dessa erbjuds en rikhaltig flora av bidrag. Vi anser<br />
därför att man i den pågående utredningen rörande kostnadsfördelningen<br />
mellan stat och kommun bör överväga att inom kultursektorn införa ett<br />
statligt bidrag motsvarande bidraget till särskilda åtgärder på skolområdet.<br />
Detta fungerar så att staten för nya angelägna åtgärder bidrar med en<br />
summa motsvarande kommunens insats.</p>
<p>Fritt kollektivt skapande</p>
<p>Utbildningsministern uttalar i propositionen sin vilja att främja en fri<br />
amatöristisk verksamhet på kulturområdet. Som vi inledningsvis påpekat<br />
finner vi detta värdefullt. Det finns dock anledning framhålla att insatser<br />
i detta syfte inte får medföra ett minskat samhälleligt intresse för det<br />
professionella kulturskapandet. Även departementschefen tar avstånd<br />
från tanken på ett motsatsförhållande mellan amatörism och yrkesmässig<br />
aktivitet, men propositionen som helhet avspeglar en avsevärd skillnad i<br />
intresset för de båda formerna av kulturell verksamhet.</p>
<p>Departementschefen finner det angeläget att amatörverksamheten i<br />
första hand kommer att vila på ideellt verksamma föreningar och grupper<br />
med erfarenhet av medlemsinflytande i demokratiska former. Med detta<br />
avses uppenbarligen det i propositionen ymnigt förekommande, men till<br />
sin innebörd vaga, begreppet ”folkrörelser”. Häremot har vi i och för sig<br />
ingenting att erinra, under förutsättning att inte begreppet ”folkrörelse”<br />
ges en alltför snäv tolkning. Vi anser exempelvis inte att det finns någon<br />
anledning till att en lokal förening utan anknytning till någon riksorganisation<br />
skall ställas utanför den krets i vilken samhället lämnar stöd till<br />
kulturell amatörverksamhet. Än mindre kan vi acceptera att organisationer<br />
skall privilegieras bara av det skälet att de direkt eller indirekt är</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1974:1701</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>anknytna till politiska rörelser. Vi vill exempelvis framhålla värdet av de<br />
insatser som utförs av de i propositionen knappast alls behandlade<br />
konstföreningarna och hembygdsföreningarna. Ett synnerligen kvalificerat<br />
arbete utförs också i den svenska hemslöjden, vilken över huvud taget<br />
inte omnämns i propositionen.</p>
<p>Här bör också betonas att även institutionerna, exempelvis museerna,<br />
bör kunna erbjuda möjligheter till amatöristisk självverksamhet. I stor<br />
utsträckning saknas i dag ekonomiska medel för detta ändamål. Det bör<br />
därför enligt vår mening vara en angelägen uppgift i den kommande<br />
kulturpolitiska planeringen att söka ge institutionerna sådana möjligheter.</p>
<p>Departementschefen föreslår en anslagshöjning till studieförbundens<br />
studiecirkelverksamhet med 54 milj. kr. Detta är den ojämförligt största<br />
ekonomiska höjning som föreslås i propositionen. Det bör emellertid<br />
påpekas att anslagshöjningen är generell och inte speciellt avser studiecirklar<br />
på kulturområdet. Dess karaktär av kulturpolitisk satsning är<br />
därför tämligen begränsad.</p>
<p>Inte heller i fråga om den föreslagna uppräkningen av anslaget Bidrag<br />
till studieförbund, för deras centrala verksamhet, har några garantier<br />
skapats för att denna skall främja kulturområdet. Vi föreslår att av<br />
höjningen på 2 milj. kr. till studieförbundens pedagogiska verksamhet 1,5<br />
milj. kr. skall avse pedagogiskt utvecklingsarbete inom kulturområdet.</p>
<p>Kulturprogram inom föreningslivet</p>
<p>I propositionen föreslås att det nuvarande statsbidraget till föreläsningsverksamhet<br />
ersätts med ett bidrag till kulturarrangemang utanför<br />
institutionerna. Detta bidrag skall kunna utgå även till föreningar utanför<br />
folkbildningsorganisationerna. De senare ges emellertid en särställning<br />
genom att bidraget indelas i en särskild kvot för folkbildningsorganisationerna<br />
och en annan kvot för övriga föreningar, vidare genom att<br />
folkbildningsorganisationerna kommer att dominera styrelsen för den<br />
förmedlingsbyrå som har att fördela bidragen. Enligt vår mening bör<br />
styrelsen utöver representation för Folkbildningsförbundet och kulturarbetarna<br />
också ges ett allmänt parlamentariskt inslag. Riksdagen bör göra<br />
ett uttalande härom.</p>
<p>Gemensamma frågor för kulturinstitutionerna</p>
<p>Vi delar departementschefens uppfattning rörande de kulturella<br />
institutionernas yttrandefrihet, likaså hans inställning beträffande ansvarsfördelningen,<br />
såväl den mellan institutionen och dess styrelse som<br />
institutionens interna ansvarsfördelning, där det samlade ansvaret läggs<br />
hos chefen. Det kan dock finnas anledning att göra det i och för sig<br />
självklara påpekandet att detta ansvar också skall kunna utkrävas: av<br />
staten gentemot den statliga institutionens styrelse, av styrelsen gentemot<br />
institutionens chef.</p>
</div>
<div class="block ml_47" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1974:1701</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>I fråga om sammansättningen av de statliga institutionernas styrelser<br />
bör enligt vår mening det parlamentariska inslaget rent generellt betonas<br />
mer än vad som sker i propositionen. Det kan förvisso ha sitt värde att<br />
”folkrörelserna” är representerade, men om dessas representanter, som<br />
det antyds i propositionen, bättre än andra skall anses företräda<br />
publiken, torde detta ofta mera bero på vederbörandes personliga<br />
egenskaper än på folkrörelsens.</p>
<p>Teater- och dansinstitutioner</p>
<p>Utbildningsministern uttrycker i propositionen en förvissning om att<br />
ett starkt intresse föreligger från primär- och framför allt sekundärkommunalt<br />
håll att ta ett ökat ansvar för regional teaterverksamhet. Med<br />
kännedom om landstingens och kommunernas nuvarande ekonomiska<br />
situation torde det vara berättigat att i detta avseende inte hänge sig åt<br />
någon överdriven optimism åtminstone inför den närmaste framtiden.<br />
Huruvida det nya statsbidragssystemet till teater- och dansinstitutioner,<br />
som föreslås bli infört, kommer att innebära en förbättring av de<br />
befintliga institutionernas nuvarande situation och stimulera till nystartande,<br />
kan i dag inte avgöras utan blir beroende av statsmakternas<br />
tillämpning. De centrala institutionerna kungl, teatern, i propositionen<br />
kallad Operan, och kungl, dramatiska teatern, i propositionen kallad<br />
Dramatiska teatern, erhåller enligt propositionens förslag inga förbättrade<br />
möjligheter att uppfylla sitt riksansvar att vårda den klassiska repertoaren<br />
och att aktivt verka för en konstnärlig förnyelse som kommer hela det<br />
professionella teaterlivet till godo. Däremot uttalar sig utbildningsministern<br />
för en inskränkning av kungl, teaterns repertoar.</p>
<p>Vi finner den relativa försvagning som under senare år successivt<br />
drabbat de kungliga teatrarna vara mycket allvarlig. Vi anser det därför<br />
angeläget att dessa — liksom ett stort antal andra i propositionen<br />
missgynnade institutioner — vid kommande års kulturpolitiska upprustning<br />
erhåller en prioriterad ställning. Vi föreslår därför redan nu en<br />
förstärkning för de kungliga teatrarna.</p>
<p>Beträffande riksteatern bör man enligt vår mening redan nu kunna dra<br />
upp vissa riktlinjer för inriktning av institutionens kommande turnéverksamhet.</p>
<p>Den stora efterfrågan på ordinarie kvällsföreställningar ute i landet<br />
kan inte på långa vägar tillgodoses i dag. Ej heller kommer det att bli<br />
möjligt för nya regionala ensembler att tillmötesgå denna efterfrågan. De<br />
nyetablerade regionsensemblerna bör däremot relativt snabbt kunna<br />
tillgodose behovet av mindre uppslutningar av typen skol-, förenings- och<br />
annan uppsökande teater.</p>
<p>I anslutning till vårt ställningstagande för en decentralisering av<br />
kulturutbudet anser vi det därför angeläget att riksteaterns verksamhet<br />
inriktas på en successiv omfördelning av föreställningsverksamheten till<br />
förmån för större produktioner för vuxenteatern i takt med en<br />
utbyggnad av regional teaterverksamhet.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1974:1701</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Museerna</p>
<p>Under ett nästan tioårigt utredande av museernas verksamhet har<br />
statliga insatser för att förstärka dessas ställning i stor utsträckning fått<br />
vänta. Det är därför med besvikelse man konstaterar att årets kulturproposition<br />
inte innebär någon egentlig förbättring av museernas arbetsvillkor.<br />
Ett stort antal av de förslag som under utredningsarbetet framförts<br />
uppskjuts ånyo för fortsatt utredning eller ställs på framtiden. Även om<br />
departementschefen valt att lägga huvudvikten i årets proposition vid<br />
amatörism och fritt kollektivt skapande hade en starkare satsning på<br />
museerna varit motiverad eftersom, som vi ovan framhållit, dessa har<br />
stora utvecklingsmöjligheter även på detta område.</p>
<p>Departementschefen aviserar ett nytt statsbidragssystem för länsmuseerna<br />
men avvaktar en särskild organisationskommittés arbete, innan<br />
han framlägger förslag om bidragets utformning. Enligt vår mening bör<br />
detta bidrag utformas i så stor överensstämmelse som möjligt med det<br />
statsbidrag som föreslås för regionala teater-, dans- och musikinstitutioner,<br />
dvs. så att bidragets storlek och konstruktion blir beroende av<br />
länsmuseets verksamhet och omfattning.</p>
<p>Kulturminnesvård</p>
<p>Utbildningsministern har i propositionen i modifierad form tagit upp<br />
1965 års musei- och utställningssakkunnigas (MUS 65) under remissbehandlingen<br />
starkt kritiserade förslag rörande organisation av den regionala<br />
kulturminnesvården. I propositionen föreslås att en särskild tjänst<br />
inrättas vid länsstyrelsen. Denna tjänsteman skall i varje län överta det<br />
ansvar för kulturminnesvården som i dag åvilar riksantikvarieämbetet<br />
samt landsantikvarien och länsmuseet.</p>
<p>Förslaget är enligt vår mening behäftat med allvarliga brister.<br />
Ansvarsfördelningen mellan länsmuseet och länsstyrelsen är oklar, likaså<br />
ansvarsfördelningen mellan länsstyrelsen och riksantikvarieämbetet. Genom<br />
det expertarbete som i dag utförs av länsmuseitjänstemän vid det<br />
kommunala planeringsarbetet har kulturminnesvården fått en stark<br />
kommunal anknytning, och det finns också goda möjligheter att<br />
kulturminnesvårdens aspekter i planeringsarbetet kan beaktas på ett<br />
tidigt stadium och därmed inte leda till stora kostnader.</p>
<p>Detta fördelaktiga förhållande kommer att upphöra, om granskningen<br />
av de kommunala planerna, som det föreslås i propositionen, kommer att<br />
ske i efterhand vid länsstyrelsen. Vidare kommer det värdefulla samarbetet<br />
mellan kulturminnesvården och länsmuseernas utåtriktade informerande<br />
verksamhet att brytas. Det är vidare uppenbart att frågor rörande<br />
kulturminnesvård oftast är så komplicerade att en enda tjänsteman vid<br />
länsstyrelsen icke ensam kan besitta tillräcklig sakkunskap. I propositionen<br />
talas, om också oklart, om behovet av en expertmedverkan från<br />
riksantikvarieämbetets sida och även avskiljning av vissa frågor från<br />
länsstyrelsetjänstemannen till riksantikvarieämbetet. Den breda sakkun</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1974:1701</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>skap som är erforderlig står redan i dag till landsantikvariens förfogande<br />
vid länsmuseerna och skulle ytterligare kunna förstärkas.</p>
<p>Av här angivna skäl anser vi att en annan lösning bör väljas än den som<br />
förordas av departementschefen. Vi föreslåratt den nuvarande landsantikvarieorganisationen<br />
behålls och förstärks. Länsstyrelsens behov av<br />
sakkunskap i kulturminnesvårdsfrågor bör tillgodoses genom att den vid<br />
länsmuseet placerade landsantikvarien ges föredragningsskyldighet i<br />
länsstyrelsen. Härigenom ges länsstyrelsen tillgång till en bred sakkunskap<br />
vid beredningen av ärendena. Den kommunala förankringen av kulturminnesvården<br />
kan kvarstå och ett enda organ ansvara för kulturminnesvården<br />
inom varje län.</p>
<p>Som vi ovan framhållit ger utbildningsministern i propositionen<br />
uttryck åt en glädjande kulturkonservatism inte minst i frågan om<br />
bevarande av kulturhistoriskt värdefulla byggnadsmiljöer. Denna attitydförändring<br />
på ansvarigt regeringshåll har dock inte avsatt några nämnvärda<br />
spår i fråga om att ställa resurser till förfogande för ändamålet. Detta<br />
sker samtidigt som en väsentlig åtstramning ägt rum i arbetsmarknadsstyrelsens<br />
bidragsgivning för beredskapsarbeten inom kulturminnesvården.<br />
Klara bestämmelser för denna statsbidragsgivning saknas. Enligt vår<br />
mening bör dessa oklarheter undanröjas och AMS åter göras oförhindrad<br />
att ge statsbidrag av en sådan storleksordning att äldre byggnadsarbetare<br />
kan sysselsättas inom byggnadsminnesvården även vid objekt i kommunal<br />
och enskild ägo.</p>
<p>MUS 65 hade föreslagit att den i dag ytterligt tungrodda hanteringen<br />
rörande byggnadsminnesförklaringar enligt byggnadsminneslagen skulle<br />
förenklas och effektiviseras genom en decentralisering. Förslaget tas inte<br />
upp i propositionen utan hänskjuts till den särskilda organisationskommittén.<br />
Detsamma gäller MUS65:s förslag angående inrättande av en<br />
särskild fastighetsfond och fastighetsbyrå vid riksantikvarieämbetet. Vi<br />
anser dessa båda förslag väl ägnade att gagna den viktiga byggnadsminnesvården<br />
och anser därför att riksdagen till ledning för organisationskommitténs<br />
arbete bör göra ett principiellt uttalande att de bör genomföras.</p>
<p>Statens kulturråd</p>
<p>Vi ansluter oss till departementschefens förslag om inrättande av ett<br />
centralt organ, statens kulturråd, och att detta tilldelas de uppgifter som<br />
föreslagits i propositionen. Vi vill emellertid betona att detta organ, även<br />
om det i huvudsak endast skall ha utredande, samordnande och<br />
informerande uppgifter, genom sitt inflytande över anslagsfördelningen<br />
inom kultursektorn får en mycket stark maktställning. Garantier måste<br />
skapas för bästa möjliga demokratiska förankring. Detta sker enligt vår<br />
mening bäst genom den representativa demokratin. Vi föreslår därför att<br />
statens kulturråds styrelse i sin helhet utses av Kungl. Maj d och ges en<br />
helt parlamentarisk sammansättning. Genom det svenska politiska livets<br />
uppbyggnad kommer därigenom även kravet på representation för</p>
</div>
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1974:1701</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>kommuner och landsting att kunna tillgodoses. Önskemålen om medinflytande<br />
för kulturarbetarorganisationer, folkbildningsorganisationer,<br />
löntagarorganisationer m. fl. bör tillgodoses genom representation i de tre<br />
nämnder som enligt departementschefens förslag skall knytas till kulturrådet.<br />
Vi ansluter oss till förslaget att ordföranden i varje nämnd skall<br />
ingå i kulturrådets styrelse.</p>
<p>Vi föreslår också att alla beslut som fattas inom nämnderna skall<br />
kunna överklagas hos kulturrådets styrelse. Även en möjlighet att<br />
överklaga styrelsens beslut bör införas.</p>
<p>”Treårsplanen”</p>
<p>Utbildningsministern anser sig i propositionen ha presenterat en<br />
treårsplan för den statliga kulturpolitiken. Så är emellertid inte fallet.<br />
Inga fasta tidpunkter anges, inte heller några konkreta åtgärder.<br />
Utbildningsministern inskränker sig till att tala om att insatserna under<br />
den senare delen av treårsperioden i första hand bör avse sådana områden<br />
som nu inte kunnat tas upp men att givetvis också det reformarbete som<br />
förordats i propositionen skall fortsätta.</p>
<p>Vi har i denna motion pekat på ett antal punkter där vi anser åtgärder<br />
särskilt angelägna. Det gäller framför allt beträffande institutionernas<br />
arbete, kulturskaparnas villkor och frågorna rörande ansvars- och<br />
kostnadsfördelningen mellan stat och kommun. Vidare aktualiserar<br />
givetvis litteraturutredningens och filmutredningens arbete åtgärder. Konkreta<br />
förslag angående skolans insatser för barnens kulturella fostran<br />
erfordras. Frågan om Sveriges Radios insatser på kulturområdet bör lösas.<br />
Fler viktiga åtgärder skulle kunna anges.</p>
<p>Ett förslag till treårsplan för den statliga kulturpolitiken hade varit<br />
värdefullt. Vi föreslår därför att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer<br />
om ett sådant.</p>
<p>Vissa anslagsfrågor</p>
<p>Vi har i det föregående i vissa avseenden kritiserat den av departementschefen<br />
föreslagna anslagsfördelningen inom kulturområdet. Enligt<br />
vår mening har framför allt den institutionella sidan av svenskt kulturliv<br />
blivit missgynnad. Vi vill därför i det följande föreslå att vissa kulturella<br />
institutioner erhåller ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag höjt<br />
bidrag. Vi inskränker oss därvid till att föreslå förstärkningar på tre av de<br />
enligt vår mening mest eftersatta sektorerna: de kungliga teatrarna,<br />
kulturminnesvården samt det kanske mest missgynnade centrala museet,<br />
naturhistoriska riksmuseet. Vi är medvetna om att även våra förslag till<br />
förstärkningar är otillräckliga och att även en rad andra institutioner är i<br />
behov av ökat statligt stöd. Vi vill därför hänvisa till vad vi ovan framfört<br />
angående den fortsatta utvecklingen inom ramen för den treårsplan vi<br />
begärt.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1974:1701</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Vi föreslår att kungl, teatern i enlighet med teater- och musikrådets<br />
förslag erhåller ett statsbidrag som är 511 000 kr. högre än vad Kungl.<br />
Maj:t föreslagit. Vi föreslår vidare i enlighet med teater- och musikrådets<br />
förslag att kungl, dramatiska teatern erhåller ett i förhållande till Kungl.<br />
Maj:ts förslag med 381 000 kr. förhöjt bidrag.</p>
<p>Vi föreslår att riksantikvarieämbetet och statens historiska museum<br />
för sina förvaltningskostnader erhåller ett anslag som är 2 milj. kr. högre<br />
än vad Kungl. Maj:t föreslagit och för vård och underhåll av fornlämningar<br />
och kulturhistoriskt värdefulla byggnader ett anslag som är<br />
1 922 000 kr. högre än vad Kungl. Maj:t föreslagit.</p>
<p>Vi föreslår att bidraget till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen<br />
förs upp med ett belopp som är 2 milj. kr. högre än Kungl. Maj:ts<br />
förslag.</p>
<p>Vi föreslår att naturhistoriska riksmuseet för sina förvaltningskostnader<br />
erhåller 411 000 kr. utöver vad Kungl. Majit föreslagit.</p>
<p>Under en följd av år har bidragen till studieförbundens studiecirkelverksamhet<br />
höjts mycket kraftigt. Under en femårsperiod uppgår<br />
höjningarna till tillsammans över 300 %. Vi anser därför att en mindre del<br />
av den i år föreslagna höjningen till studiecirklarna i stället bör utnyttjas<br />
för de av oss ovan angivna ändamålen. Dessa innebär kostnadsökningar på<br />
7 225 000 kr. Utrymme härför kan skapas genom att man i stället för en<br />
höjning av bidraget till de allmänna studiecirklarna med 2 kr. per<br />
studietimme beslutar om en höjning av 1 kr. per studietimme.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:54px;">att riksdagen</p>
<p style="margin-left:54px;">1. godkänner de mål för den statliga kulturpolitiken som<br />
föreslagits i propositionen 28 med det tillägg och den ändring<br />
som föreslagits i denna motion,</p>
<p style="margin-left:54px;">2. hos Kungl. Majit anhåller om utredning och förslag rörande<br />
en förstärkning av den kulturellt fostrande verksamheten<br />
inom skolväsendet i enlighet med de riktlinjer som angivits i<br />
denna motion,</p>
<p style="margin-left:54px;">3. hos Kungl. Majit anhåller att vad som i denna motion anförts<br />
angående Sveriges Radios kulturella och kulturpedagogiska<br />
verksamhet beaktas vid utarbetande av nytt avtal mellan<br />
staten och Sveriges Radio,</p>
<p style="margin-left:54px;">4. hos Kungl. Majit anhåller att motionen överlämnas till den<br />
pågående utredningen rörande kostnadsfördelningen mellan<br />
stat och kommun för beaktande av vad däri anförs angående<br />
inrättande av ett statligt bidrag för kommunala åtgärder på<br />
kulturområdet,</p>
<p style="margin-left:54px;">5. beslutar att av den föreslagna höjningen av Bidrag till<br />
studieförbund 1,5 milj. kr. skall avse pedagogiskt utvecklingsarbete<br />
inom kulturområdet,</p>
<p style="margin-left:54px;">6. hos Kungl. Majit uttalar att styrelsen för den förmedlingsbyrå<br />
som åläggs att fördela bidrag till kulturprogram inom</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1974:1701</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_8"><p style="margin-left:22px;">föreningslivet bör erhålla ett parlamentariskt inslag,</p>
<p style="margin-left:22px;">7. hos Kungl. Maj:t uttalar att nya statsbidragsbestämmelser för<br />
länsmuseerna skyndsamt bör utarbetas och att de bör<br />
utformas i största möjliga anslutning till reglerna för bidrag<br />
till statsunderstödda teater-, dans- och musikinstitutioner,</p>
<p style="margin-left:22px;">8. med avslag på Kungl. Maj:ts förslag i denna del hos Kungl.<br />
Majit anhåller om förslag rörande den regionala kulturminnesvårdens<br />
organisation i enlighet med de riktlinjer som<br />
angivits i denna motion,</p>
<p style="margin-left:22px;">9. hos Kungl. Majit anhåller att sådana bestämmelser utformas<br />
rörande arbetsmarknadsstyrelsens bidragsgivning att bättre<br />
möjligheter än för närvarande kan erbjudas för byggnadsminnesvården<br />
även vid objekt i kommunal och enskild ägo,</p>
<p style="margin-left:22px;">10. hos Kungl. Majit som sin mening ger till känna vad som i<br />
motionen anförts beträffande decentralisering av handläggningen<br />
av byggnadsminnesförklaringar enligt byggnadsminneslagen<br />
samt inrättande av en särskild fastighetsfond och<br />
fastighetsbyrå vid riksantikvarieämbetet,</p>
<p style="margin-left:22px;">11. hos Kungl. Majit uttalar att styrelsen för det nyinrättade<br />
statens kulturråd bör ges en helt parlamentarisk sammansättning,</p>
<p style="margin-left:22px;">12. beslutar att beslut av de till statens kulturråd knutna<br />
nämnderna skall kunna överklagas hos kulturrådets styrelse<br />
och att styrelsens beslut skall kunna överklagas hos Kungl.<br />
Majit,</p>
<p style="margin-left:22px;">13. hos Kungl. Majit anhåller att 1974 års höstriksdag föreläggs<br />
förslag till treårsplan för den statliga kulturpolitiken och att i<br />
denna särskilt de kulturella institutionernas behov av upprustning<br />
samt kulturskaparnas arbetsvillkor beaktas,</p>
<p style="margin-left:22px;">14. till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern förbudgetåret<br />
1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag<br />
av 68 672 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:22px;">15. till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:<br />
Förvaltningskostnader för budgetåret 1974/75 under åttonde<br />
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 17 096 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:22px;">16. till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:<br />
Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt<br />
värdefulla byggnader för budgetåret 1974/75 under åttonde<br />
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:22px;">17. till Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen<br />
för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisar ett<br />
förslagsanslag av 4 341 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:22px;">18. till Naturhistoriska riksmuseet: Förvaltningskostnader för<br />
budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisar ett<br />
förslagsanslag av 10 314 000 kr.,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1974:1701</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_8"><p style="margin-left:53px;">19. till Bidrag till studiecirkglverksamhet förbudgetåret 1974/75<br />
under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av<br />
251 775 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:53px;">20. godkänner de av Kungl. Maj:t föreslagna ändrade grunderna<br />
för statsbidrag till studiecirkelverksamhet med den ändringen<br />
däri att statsbidraget till allmänna studiecirklar skall höjas<br />
med 1 krona per studietimme.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Stockholm den 5 april 1974<br />
GÖSTA BOHMAN (m)</p>
<p>NILS CARLSHAMRE (m) STAFFAN BURENSTAM LINDER (m)</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>ERIC KRONMARK (m)</p>
<p>BRITT MOGÅRD (m)</p>
<p>G. IVAR VIRGIN (m)</p>
<p>PER PETERSSON (m)<br />
i Gäddvik</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p>ALLAN HERNELIUS (m)</p>
<p>CARL-WILH. LOTHIGIUS (m)</p>
<p>ASTRID KRISTENSSON (m)</p>
<p>TAGE MAGNUSSON (m)<br />
i Borås</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>GOTAB 74 7427 S Stockholm 1974</p>
</div>
</div>
</div>
0GÖSTA BOHMANm1undertecknare0NILS CARLSHAMREm2undertecknare0STAFFAN BURENSTAM LINDERm3undertecknare0ERIC KRONMARKm4undertecknare0BRITT MOGÅRDm5undertecknare0G. IVAR VIRGINm6undertecknare0PER PETERSSONm7undertecknare0ALLAN HERNELIUSm8undertecknare0CARL-WILH. LOTHIGIUSm9undertecknare0ASTRID KRISTENSSONm10undertecknare0TAGE MAGNUSSONm11undertecknareFX021701av herr Bohman m. fl.mot_1974__1701.pdf329349pdfi anledning av Kungl. Majds proposition 1974:28 angående den statliga kulturpolitiken.https://data.riksdagen.se/fil/7EE7BAF8-3020-4121-BEE9-A06CD5A595B8