2435979FW091371973137protprotprotRiksdagens protokoll 1973:137ProtokollProtokoll"13701973-12-31 00:00:002009-11-26 15:20:082009-11-26 15:18:48Riksdagens protokoll 1973:137 (20-23 november 1973)importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/FW09137/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/FW09137https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FW09137
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<h1 style='page-break-after:auto'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
protokoll 1973:137</span></h1>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kl, 10,00</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Onsdagen
den 21 november 1973</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 1 Justerades protokollet för den 13 innevarande
månad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 2 Upplästes och lades till handlingarna följande från
justitiedepartementet inkomna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Departementsprotokoll 1973-11-20</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Granskning av fullmakt för ledamot av riksdagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till justitiedepartementet har frän
riksskatteverket inkommit fullmakt för förbundssekreteraren Carl-Eric Lundgren,
Rosersberg, vUken vid ny röstsammanräkning utsetts till ledamot av riksdagen i
avgången ledamots ställe.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Granskning av fullmakten företas inför chefen för
justitiedepartementet i närvaro av vederbörande fullmäktige i riksbanken och
riksgäldskontoret.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Någon
anmärkning framställs ej mot fullmakten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Protokoll över den företagna granskningen skaU tillsammans
med fullmakten överlämnas till riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt uppdrag Margit Hirén</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det antecknades att herr Lundgren
(s) utsetts att inträda som ledamot av kammaren i stället för herr Wickman (s),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 3 Meddelande ang. sammanträdestider</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr TALMANNEN yttrade:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarens sammanträden torsdagen den 22 november och
fredagen den 23 november blir bordläggningsplena och tar sin början kl, 12,00
respektive kl, 15.00.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det arbetsplenum som utsatts till onsdagen den 28 november
kl. 10.00 inleds med behandhng av kulturutskottets betänkande om rundradiofrågor.
Även sammanträdet torsdagen den 29 november blir ett arbetsplenum. Efter
frågestund kl. 11.00 inleds ärendebehandlingen med näringsutskottets betänkande
om samgående mellan postbanken och Sveriges Kreditbank. Sammanträdet fredagen
den 30 november blir ett bordläggningsplenum och börjar kl. 15,00.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 4 Föredrogs och hänvisades motionerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nr 2118-2120 tUlnäringsutskottet,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgad länsdemokrati</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nr
2121-2123 tiU justitieutskottet, nr 2124 tiU inrikesutskottet, nr 2125-2151
till jordbruksutskottet, nr 2152-2157 tiU skatteutskottet, nr 2158 och 2159 tUl
civUutskottet, nr 2160 och 2161 tiU skatteutskottet, nr 2162-2164 tUl
trafikutskottet, nr 2165 till näringsutskottet samt nr 2166 tUl
konstitutionsutskottet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 5 Föredrogs och biföUs interpeUationsframställningama
nr 160 och 161.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 6 Vidgad länsdemokrati</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs konstitutionsutskottets
betänkande nr 45 med anledning av motion om vidgad länsdemokrati.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I detta betänkande behandlades
motionen 1973:965 av herr Fälldin m. fl. (c) vari yrkats att riksdagen
hemställde hos Kungl. Maj:t att motionen överlämnades till länsberedningen för
att beaktas i dess arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottet
hemställde att riksdagen skulle avslå motionen 1973:965.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation hade avgivits av herrar Nelander (fp),
Hernelius (m), Boo (c), Pettersson i Örebro (c). Fiskesjö (c), Molin (fp) och
Wijkman (m) vUka ansett att utskottet bort hemstäUa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att riksdagen med anledning av motionen 1973:965 hos
Kungl. Maj;t hemställde att motionen överlämnades tiU länsberedningen för att
beaktas i dess arbete samt i övrigt gav Kungl. Maj;t till känna vad
reservantema anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr FISKESJÖ (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi har som bekant från centern i över ett
årtionde drivit kravet på en vidgad länsdemokrati. Det första initiativet togs
från vår sida redan 1963. Vårt krav har också varit framgångsrikt i sä måtto
att det fått aUt vidare genklang såväl här i riksdagen som runt om ute i
landet, inte minst bland landstingspolitiker av olika politisk kulör. Ett
omfattande utredningsarbete har också ägt rum, främst genom länsdemokratiutredningen
som 1968 avgav ett framåtsyftande och betydelsefullt principbetänkande.
Förvaltning och folkstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men vi har inte ännu nått fram tUl målet. Vi har haft
anledning att aktualisera frågan vid praktiskt taget varje riksdag, främst av
det skälet att regeringspartiet, socialdemokraterna, från 1968 och tUl dags
dato visat en så påtaglig och, måste jag säga, svårförståelig ovilja mot
förslagen att bygga ut och fördjupa demokratin på den regionala nivån. Sedan
1970 har socialdemokraterna begravt frägan i länsberedningen, en utredning som
enligt vad som framkommit hittills inte nått fram till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>några som
helst beslut. Socialdemokratin vill, tycks det, med alla tänkbara medel skjuta
denna fråga framför sig så långt som möjligt in i en oviss framtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När vi från centern så hårt engagerat oss i den här frägan
så beror det naturligtvis på att vi anser det utomordentligt viktigt att man
når fram till ett positivt resultat. Det finns enligt vår mening ingen
anledning att på det regionala planet i viktiga samhällsfrågor ha en i princip
annorlunda beslutsordning än den vi är vana vid på riksplanet och i kommunerna.
Det naturliga måste vara att det folkvalda regionala organet, landstinget, får
huvudansvaret för den planering och de beslut som gäller för regionen som
helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om — som vi vill — det övergripande ansvaret för
utvecklingen inom respektive län läggs över frän länsstyrelsen till det
folkvalda landstinget, fär vi en fördjupad och vidgad demokrati. De för länet
betydelsefulla frågorna kommer att behandlas av ett organ som är öppet för
insyn, initiativ, debatt och ansvarsutkrävande i vanlig demokratisk ordning.
Och genom detta får vi den effekten att landstingen på ett helt annat sätt än
nu kommer att bli för medborgarna viktiga och intressanta politiska organ, på
vilka de kan resa helt nya anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En vidgning av landstingens kompetens kommer också att
medföra att de pä ett helt annat sätt än hittUls uppmärksammas av massmedia,
särskilt lokal press, lokalradio och TV. Därmed kommer således de regionala
frågorna att lyftas fram ur den relativa anonymitet där de nu befinner sig, och
även detta kommer naturligtvis att medverka till ett bredare engagemang från
medborgarnas sida och till en bättre information om beslutens innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att frågorna fiyttas över från den statliga
byråkratin till landstingen kommer således viktiga demokratiska värden att
tUlgodoses. Vi får ett rakt och lättöverskädligt ansvarsförhållande. Vi vidgar
möjligheterna tUl insyn och påverkan, vi ger ett ökat och förbättrat underlag
för information och debatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allteftersom åren gått har den reella utvecklingen medfört
att allt fler och allt viktigare samhällsuppgifter lagts pä länen — och nya
trycker på. Det gäller sä viktiga ting som fullföljandet av den fysiska
riksplaneringen, frågor som rör bebyggelsestruktur och bostadsförsörjning,
befolkningsramarna och deras fördelning, den regionala trafikplaneringen,
miljöskyddet, naturvården, avfallshanteringen, kulturpolitiken och planeringen
för fritid och rekreation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den expansion som skett och den ytterligare vidgning av
uppgifterna på regional nivå som kan förväntas ger naturligtvis kravet på
vidgad länsdemokrati alldeles särskild tyngd. Det framstår som alltmer orimligt
att alla dessa för medborgarna så betydelsefulla ting inte skall kunna bli
föremål för en samlad och samordnad politisk värdering och planering inom det
folkvalda organet, landstinget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan också märka en allt större otålighet ute i olika
landsting. Det börjar bli vanligt att frågor som ligger utanför landstingens
traditionella verksamhetsområden väcks i form av motioner och interpellationer,
som ger upphov till omfattande debatter utan att landstingen kan gå till några
förpliktigande beslut. Och om man ser på de politiska
partiernas</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgad länsdemokrati</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgad länsdemokrati</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>landstingsprogram
inför det senaste valet, så finner man att de ofta spelar över vida sektorer
med krav som inte kan realiseras inom de kompetensområden som nu är tilldelade
landstingen. Även dessa program är uttryck för en tilltagande otålighet inför
den ordning som nu gäller. Och krav på reformer kommer allt tätare frän aktiva
landstingspolitiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den bakgrund jag här skisserat är det mycket märkligt
att det statliga utredningsarbetet efter 1968 inte inriktats på ett
förverkligande av länsdemokratialternativet. Länsstyrelsereformen 1970 var en
undanmanöver, och länsberedningen har inte haft någon klar målinriktning för
sitt arbete. Många år, som borde ha använts till att genom kompletterande
utredningar följa upp länsdemokratiutredningens principförslag, har därmed gått
till spillo. Nu har länsberedningen signalerat att den skall framlägga ett
principbetänkande hösten 1974. Hur det kommer att se ut kan man naturligtvis
inte ha någon absolut säker mening om. Men om man skall gå efter den
föredragning som beredningens ordförande hade i konstitutionsutskottet, så
kommer detta principbetänkande inte att sikta till några mera revolutionerande
förändringar. Ett utslag av den misströstan som man kan ha anledning att känna
inför länsberedningens kommande betänkande är det faktum att
Landstingsförbundet känt sig föranlätet att sätta i gång med en alldeles egen
utredning om landstingens ställning och uppgifter. Man hyser således på den
kanten inga större förhoppningar om positiva resultat av länsberedningens
arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu är det ju så att det över huvud taget inte är nägra nya
principbetänkanden som vi suktar efter. Det vägval som man kan göra är sedan
länge klarlagt. Man kan antingen inrikta sig på en fortsatt utbyggnad av
länsbyråkratin — vilket tycks vara den socialdemokratiska linjen - eller gå in
för ett förverkligande av det länsdemokratiska alternativet. Vi har frän
centerns sida länge förordat det senare. Det har också riksdagens majoritet
gjort. I mars 1972 beslöt riksdagen att länsberedningen skulle få i uppdrag att
inrikta utredningsarbetet pä en utbyggnad av landstingen tUl regionala
självstyrelseorgan med ansvar för bl. a, den regionala samhällsplaneringen. Men
det -vill tydligen inte regeringen och inte heller riksdagens socialdemokrater
vara med om. Regeringen har inte efterkommit riksdagens beslut. Detta finner vi
— som vi framhåller i vår reservation i utskottsbetänkandet — ur principiell synpunkt
anmärkningsvärt och ur saklig synpunkt synnerligen otillfredsställande.
Fördenskull återkommer vi även i år i denna viktiga fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ber, herr talman, att få yrka bifall till den
reservation som är fogad till konstitutionsutskottets betänkande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr MOLIN
(fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Denna fräga har diskuterats mycket och länge
både här i riksdagen och utanför riksdagen. Diskussionen har stått mellan två
huvudhnjer: dels den länsdemokratiska linjen, som innebär att folkvalda
länsorgan får beslutanderätten över länsplaneringen och andra viktiga regionala
avgöranden, dels den länsbyråkratiska linjen, som innebär att dessa avgöranden
skall fattas i länsstyrelserna, dvs. av statliga ämbetsmän eller av av staten
utsedda ledamöter av länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
länsdemokratiska linjen, som först utformades av länsdemokrati-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utredningen
år 1968, har successivt vunnit anslutning i den aUmänna debatten, och för ett
och ett halvt är sedan nåddes i riksdagen majoritet för denna linje. Riksdagen
skrev dä till regeringen och begärde att länsberedningens arbete skulle
inriktas på en utbyggnad av landstingen tUl regionala självstyrelseorgan med
ansvar för bl. a. samhällsplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsberedningen har dock icke fått denna inriktning av
sitt arbete. Den arbetar vidare oberoende av riksdagens beslut. Regeringen har
inte brytt sig om riksdagens beslut och har inte givit länsberedningen nägra
nya direktiv. Det ansvariga statsrådet, Svante Lundkvist, dekreterade helt
öppet i en frågedebatt för ungefär ett år sedan att han inte hade för avsikt
att följa riksdagens vilja och ge länsberedningen några nya direktiv. Jag tror
att den debatten kommer att gå till historien som ett av de förhoppningsvis
sista och mest flagranta exemplen på förakt för demokratins spelregler. Denna
kritik mot regeringens handläggning av frågan kvarstår givetvis, även om herr
Lundkvist nu inte längre inom regeringen ansvarar för dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall, herr talman, här utveckla varför det är så
viktigt att länsberedningens arbete ändras just nu och varför således
utskottsmajoritetens linje — att alla olika alternativ skall
förutsättningslöst prövas av beredningen — inte håller. Låt oss då först och främst
minnas att denna fråga redan utretts av flera offentliga utredningar:
länsförvaltningsutredningen och länsdemokratiutredningen, som båda var
verksamma i slutet av förra årtiondet. Länsdemokratiutredningen gjorde som
grund för framtida funktionsfördelning en sektorsanalys för att visa hur
uppgifter fördelades mellan statliga och kommunala organ på olika nivåer. Samma
arbete utförs nu av länsberedningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsdemokratiutredningen avgav 1968 ett stort
principbetänkande. Länsberedningen har nu för avsikt att hösten 1974 avge ett
stort principbetänkande, för att därefter låta utredningen förpuppas och
eventuellt återkomma med konkreta förslag efter en förnyad riksdagsbehandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är som jag ser det en helt onödig omgång i
utredningsarbetet. Det är en upprepning av vad som redan har gjorts. Vad som i
stället borde ske är att ett konkret förslag snabbt läggs fram för hur
riksdagens principiellt länsdemokratiska linje skall kunna förverkligas. Vi vet
nu att genom regeringens handlande kommer riksdagen inte att få något sådant
förslag. Därigenom blir givetvis förverkhgandet av länsdemokratin försenat.
Det är emellertid, herr talman, värre än så. En länsdemokratisk reform blir
härigenom inte bara försenad, den blir troligen omöjliggjord genom regeringens
och länsberedningens handlande. Och jag skall utveckla skälen tUl att jag tror
att man kan resonera pä det här viset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För några är sedan inrättades planeringsenheter vid
länsstyrelserna, och dessa har successivt förstärkts personellt. Dessa statligt
anställda planerare kommer att fä en central uppgift vid fullföljandet av
riksdagens beslut om den s. k. fysiska riksplanen. Detta betyder att redan
under de närmaste åren kommer beslut och rutiner för den regionala planeringen
att bindas och att bindas till de statliga länsorganen. Riksdagen kommer då att
om nägra år, låt oss säga 1975, tvingas konstatera att om man inte vill riva
upp hela den nya statliga förvaltningsapparat som skapats för</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgad länsdemokrati</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagens protokoU 1973. Nr 136-139</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgad länsdemokrati</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>detta
område på länsnivån saknas i det läget förutsättningar för en demokratisering
av länsförvaltningen. Detta är, som jag ser det, ett mycket starkt skäl för
kritik mot regeringens handläggning av saken: regeringen hindrar i realiteten
genomförandet av riksdagens önskemål. Det är naturligtvis också ett starkt skäl
för att i dag pä nytt skriva tUl regeringen i det här ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett vanligt socialdemokratiskt argument är att
länsdemokratitanken på något sätt skulle kunna komma i strid med den kommunala
demokratin. Ingenting kan enligt min mening vara felaktigare. Den kommunala
självstyrelsens gmndprincip är ju att människorna inom minsta möjliga enhet och
med minsta möjliga avstånd till beslutsfattarna själva skall få avgöra sina
angelägenheter. Kommunens planering skall avgöras av kommuninnevånarnas
företrädare. Länsplaneringen borde lika självklart få avgöras av
länsinnevånarnas företrädare, dvs. de nuvarande landstingen. Och landstingen
skulle jag gärna ge beteckningen länsparlament för att därmed markera den
regionala självstyrelsen. TUlsammans med ett antal yngre liberaler gav jag för
övrigt 1967 ut en bok med titeln Länsparlament, där vi sökte visa hur man också
på länsplanet skulle kunna skapa en väljarnära form för beslutsfattande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En länsdemokratisk reform skulle innehålla dels en
förändrad organisation av de statliga och kommunala organen på länsnivå, dels
en förändring av befogenhetsfördelningen mellan dessa organ, där huvudprincipen
skulle vara att statliga beslutsbefogenheter överfördes tUl kommunala organ och
dä i första hand sekundärkommunala organ. Jag skall i detta sammanhang beröra
en problematik, som riksdagen kommer att behandla senare i denna månad men som
enligt min mening kan få ett samband med länsdemokratifrågan. Jag tänker dä pä
organisationen av radio-TV i Sverige. Från folkpartiets sida har det centrala
statliga monopolet pä detta område länge kritiserats, främst med hänsyn till de
risker detta monopol medför för en ensidig nyhets- och åsiktsförmedling.
Samtidigt har det varit uppenbart att det har funnits svårigheter att
säkerställa en verklig konkurrens pä området, helt enkelt pä grund av
omfattningen av och kostnaderna för radio- och TV-verksamheten.
Radioutredningens förslag om lokalradio har frän denna synpunkt sett sitt
intresse genom att man föreslår lokalradio med annan huvudman än Sveriges
Radio, vilket i och för sig bör hälsas med tillfredsställelse, även om man
kunde ha önskat en klarare anknytning av detta huvudmannaskap till den
kommunala självstyrelsens organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är här som den länsdemokratiska reformen kan bli
aktuell. Jag tror nämligen, kort uttryckt, att de nya länsdemokratiska organen
- de till länsparlament förvandlade landstingen - skulle kunna bli huvudmän för
ett andra radio-TV-bolag. Länsparlamenten skulle i samverkan eller genom
Landstingsförbundet kunna ta över delar av den programverksamhet som i dag
sköts av monopolföretaget Sveriges Radio, t. ex. TV 2. Därigenom skulle det
nuvarande centrala monopolet brytas, utan att kommersiella intressen fick ett
ökat inflytande över etermedia. I själva verket ser jag detta - länsparlamenten
som huvudman för ett andra radio- och TV-program - som en nära nog idealisk
lösning av frägan hur rrian skaU organisera etermediasändningarna i
ett demokratiskt och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>decentraliserat
samhälle. Det är självklart, att om detta alternativ för organisationen av
radio-TV i Sverige skall kunna komma upp till allvarlig debatt, sä måste
arbetet på att skapa verkligt länsdemokratiska organ påskyndas och inte som nu
i länsberedningen utredas i snigelfart. Detta är ytterligare ett skäl varför
jag tycker att riksdagen skall driva på och återkomma i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med dessa motiveringar vill jag yrka bifall
till reservationen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgad länsdemokrati</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr HERNELIUS (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter de två tidigare inläggen här kunde jag i stort sett
ha nöjt mig med att instämma i vad de båda talarna sagt i vad gäller innehållet
i reservationen. Möjligen skulle jag vilja tillägga att för värt partis
vidkommande kom värt definitiva ställningstagande tUl stånd när regeringen för
några är sedan med missbruk av sin utnämningsmakt tUlintetgjorde
länsstyrelsereformen så till vida som den tUlsåg att rättrogna socialdemokrater
placerades i majoritet i länsstyrelserna även i borgerliga län. I Sovjetunionen
finns det frimärken och brevmärken på vilka det stär "AU makt ät
sovjeterna", dvs. ät partiet. Jag vUl inte föreslå hknande brevmärken här
— och jag vUl för övrigt inte göra någon som helst jämförelse. TUl skillnad
från exempelvis justitieministern är jag mycket noga med uttalanden i sädana
frågor. Men jag vill ändå säga att det inte vore obefogat om det
socialdemokratiska partiet utfärdade brev-eller frimärken där det stod: AU makt
ät kanslihuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att detta blivit en följetong med olika kapitel har
saken sedan också fått en annan aspekt. Riksdagens beslut från 1972 har icke
följts av regeringen. Den har satt sig över detta, och den har gjort det med en
öppen och cynisk motivering som herr Molin erinrade om. Att regeringen på detta
vis sätter sig över riksdagens beslut förefaller särskilt egendomligt när vi
stär i begrepp att anta en grundlag som, även bokstavligt talat, skall förlägga
all makt tUl riksdagens gemak. Den administrativa och verkställande makten
skall självfallet icke ligga där, men man kan ju inte gärna göra gällande att
ett principbeslut i en så viktig fräga som den som gäller länsbyräkrati eller
länsdemokrati hör till den administrativa eller verkställande makten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag ber att få yrka bifall tUl reservationen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
JOHANSSON i Trollhättan (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Först det historiska. Med stor glädje har de
tre föregående talarna återvänt till en marsdag 1972, dä en reservation frän
deras håll bifölls i kammaren. Däremot har de lyckats tränga bort ur sitt minne
två andra beslut — i varje fall har de inte berättat för kammaren om dem. Det
ena fattades på hösten 1972. Ärendet finns beskrivet i konstitutionsutskottets
betänkande. Låt mig helt kort erinra om att det förelåg en centerpartimotion,
undertecknad av herr Fälldin m. fl,, vari det yrkades att riksdagen vid
behandlingen av propositionen om hushållning med mark och vatten och regional
utveckling skulle uttala att den regionala utvecklingsplaneringen skulle
handhas av ett länskommu-nalt organ och därför hemställa att Kungl, Maj:t i
detta syfte snarast</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgad länsdemokrati</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>möjligt
skulle lägga fram förslag tUl en länsdemokratireform som skulle göra detta
möjligt. Utskottet avstyrkte denna motion. Nu är att märka att kammaren inte
biföll den reservation som stödde motionens krav, utan att den biföll
utskottets hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av ännu större intresse är det beslut som riksdagen
fattade i april månad 1973, Under dechargearbetet hade man från borgerligt håll
inom utskottet tagit upp frågan om regeringens behandling av riksdagens
länsdemokratiuttalande. Det är bekant att det beslut riksdagen fattade översändes
till länsberedningen av statsrådet Lundkvist — det framgår klart och tydligt av
statsrådsprotokollet för den 5 maj 1972, Nu ansåg de borgerliga i utskottet att
statsrådet skulle ha utfärdat nya direktiv till utredningen, så att den endast
skulle ha sysselsatt sig med det länsdemokratiska alternativet. Reservationsvis
förde de fram denna tanke, och de vUle rikta en anmärkning mot statsrådet
Lundkvist, Kärnan i reservationen var att riksdagen skulle ge tUl känna att
regeringen inte efterkommit riksdagens beslut; man skulle samtidigt understryka
det principiellt betydelsefulla i att regeringen i en demokratisk och parlamentarisk
stat alltid söker handla så att folkrepresentationens önskemål förverkligas.
Majoriteten i utskottet kunde inte tillstyrka detta yrkande. Det ansågs att
regeringen hade vidtagit de åtgärder som man kunde begära med utgångspunkt i
riksdagens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad hände då i kammaren? Skulle man döma av de anföranden
som nyss har hålhts skuUe man kunna tro att reservationen hade bifallits, men i
själva verket beslöt kammaren med 147 röster mot 130 att bifalla utskottets
hemstäUan, Man talar här om att regeringen brister i respekt för riksdagen, men
skall då regeringen se bort från de två beslut som riksdagen har fattat och
endast ta hänsyn till det första beslutet? Det betyder att herrarna väger
besluten mot varandra. De beslut som herrarna tycker är gynnsamma och riktiga
räknar ni med, andra skjuter ni ät sidan. Grundlagen tillåter inte någon sådan
vägning av besluten, utan här gäller det ena riksdagsbeslutet i lika hög grad
som det andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det finns också anledning att ett ögonblick stanna
inför den utredningsteknik som man vill tUlämpa, Åtminstone har herr Molin och
jag fört långa diskussioner här i kammaren om detta. Det är inte min mening att
pä nytt ta upp en stor diskussion därom, men hur tänker ni er egentligen att en
regering skall handla? Efter beslutet i mars 1972 skulle man enligt herrarnas
uppfattning tydhgen från regeringens sida ha utfärdat nya direktiv. Sedan
fattade riksdagen ett beslut i december, som stred mot marsbeslutet. Skulle det
leda till att man på nytt hade ändrat direktiven? Därefter kom riksdagens
beslut i anledning av konstitutionsutskottets dechargebetänkande i april 1973.
Det innebar en bekräftelse av höstbeslutet 1972, och man hade alltså inte
behövt ändra direktiven. Tydligen skall vissa beslut inte räknas, men det måste
ändå vara fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framför allt innebär emellertid de tankegångar som nu har
utvecklats att en regering inte kan fä pröva olika alternativ i en offentlig
utredning. Det begärs här inte tilläggsdirektiv utan en minskning av det område
som utredningen fär arbeta pä. Det får till konsekvens, såvitt jag förstår, att
en minoritetsregering aldrig kan låta en offentlig utredning arbeta med problem
som regeringen vill ha belysta. Den får då söka sig andra vägar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Man kan
konstatera att det leder tUl att det svenska utredningsväsendet urholkas. Man
fär inte de möjligheter tiU offentliga utredningar som man eljest skulle ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sä sent som i förra veckan avgav konstitutionsutskottet
ett enhälligt betänkande, där vi utvecklade betydelsen av parlamentariska
utredningar. Men hur skall parlamentariska utredningar kunna arbeta om
riksdagen ständigt kan gå in och förändra direktiven och regeringen inte fär
pröva frågorna i en sådan utredning? Jag skall inte närmare utveckla denna
principiella synpunkt, eftersom jag hade tillfälle att göra det i våras. Dä
försökte jag slå vakt om arvet frän Karl Staaff på denna punkt. Jag hade
hoppats att åtminstone herr Björn Molin skulle stödja mig, men tydligen stär
jag fortfarande ensam i försöken att slå vakt om arvet från Karl Staaff pä den
punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns ytterligare en synpunkt som jag här vill föra
in. När man läser den reservation som finns fogad tUl konstitutionsutskottets
betänkande kan man konstatera att reservanterna har gjort detta till något av
en dechargegranskning. Det är fel att två gånger om året åstadkomma en
dechargegranskning. Tydligen resonerar man som sä: "Lyckades det inte på
våren, får vi väl se om vi har bättre lycka på hösten", men det strider
mot hela den syn som bär upp dechargearbetet. I betänkandet finns nämligen
införd en kritik mot handläggningen av ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man talar nu om att det finns två alternativ: ett
länsdemokratiskt alternativ och ett som man kallar ett länsbyräkratiskt
alternativ. Enligt min mening är detta fel. Det finns en rad alternativ till
lösningar pä detta område, och de skall prövas av utredningen. När utredningen
kommer med sitt betänkande får vi tillfälle att närmare diskutera detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förstår att det kan vara lockande att gripa till ordet
länsbyråkratisk i detta sammanhang. Nog tyckte jag att det skorrade litet illa
när åtminstone herr Hernelius uttalade detta ord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad är det som har hänt på detta område? Herr Fiskesjö
beskrev det sä, att nya uppgifter har lagts pä länen. Samtidigt är det allom
bekant att man har fått en s. k. lekmannastyrelse inom länen. Det har betytt,
såsom herrar Fiskesjö och Molin med all rätt framhöll, att olika uppgifter har
flyttats ut tUl länen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu försökte herr Hernelius finna olika inskriptioner pä
frimärken som kunde vara lämpliga för socialdemokrater. Han stannade tUl slut
inför inskriptionen "All makt ät kanslihuset". Då frågar jag; Vem har
rätt — herr Hernelius eller herrar Fiskesjö och Molin? Reservanterna har
tydligen inte samma läsart här. I själva verket har befogenheter flyttats ut
till länen; över huvud taget har en betydande decentralisationsprocess ägt ram.
På den punkten ger jag herrar Fiskesjö och Molin rätt gentemot herr Hernelius.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr Fiskesjö väntar sig inte mycket av länsberedningen.
Ja, nog har även centerpartiet sina företrädare där, och egentligen är det väl
ledsamt för dem att höra att herr Fiskesjö väntar sig så litet av dem. Men
siktar man till att länsberedningen skall inleda en revolution i Sverige, är
det klart att man blir besviken. Det är naturligtvis riktigt att
länsberedningen inte siktar till att åstadkomma någon revolution, men i varje
fall väntade jag mig att herr Allan Hernelius skulle betrakta detta som bra.
Jag har</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgad länsdemokrati</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgad länsdemokrati</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>svårt att
uppfatta herr Hernelius såsom revolutionär och intresserad av att göra
länsparlamenten till några revolutionära organ i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man talar om att Landstingsförbundet har tillsatt en
utredning. Detta är riktigt, och i och för sig tycker jag det är ganska
naturligt att man har gjort det, eftersom frågan om vidgad länsdemokrati för
landstingen är en stor fråga. Då vill man åstadkomma den beredskap inom
Landstingsförbundet som det innebär att man har en utredning pä området. Man
har här utvecklat en stor entusiasm för det länsdemokratiska alternativet. I
min hand har jag en undersökning, som har utförts vid statsvetenskapliga
institutionen i Lund. För den svarar pol. mag. Bo Hagström, och den är en del
av ett forskningsprojekt om den sakliga regionala förvaltningen. Här redovisas
vissa preliminära resultat frän en enkätundersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad säger då ledamöterna i länsstyrelserna om det
länsdemokratiska alternativet? Ja, 33 procent av ledamöterna är positiva tUl
detta, medan 65 procent är negativa och 2 procent är tveksamma. Här finns en
klar partipolitisk uppdelning. Av socialdemokraterna är 83 procent negativa
till förslaget, men ännu fier negativa finns i gruppen icke partiengagerade
ledamöter, 91 procent. Det finns en stor majoritet bland centerpartisterna för
detta alternativ, inte mindre än 91 procent. Motsvarande siffra för
folkpartisterna är 64 procent. Men inom moderata samlingspartiet är 64 procent
av ledamöterna negativt inställda tUl förslaget. Man kan också konstatera att
av de regeringsutsedda borgerliga ledamöterna ställer sig 69 procent negativa
till förslaget. Detta är nu inte ämbetsmän eller tiänstemän utan det är
förtroendemän som sitter i länsstyrelserna. Går man ut och frågar dem tror jag
man skall finna att ingen av dem anser sig vara någon länsbyråkrat. De som
påstår detta kan ju fråga sina partivänner som sitter där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är egentligen beklagligt att man pä detta stadium vill
låsa fast sig i ståndpunkterna och går ut sä hårt med
länsdemokratialternativet. Det borde finnas föratsättningar för en samlande
lösning pä detta område. Det kan inte vara lyckligt att det fattas beslut med
små majoriteter i den ena eller andra riktningen. När vi diskuterade
grundlagsfrågorna var vi till en början starkt oeniga i många frågor. 1 vissa
fall fortlevde denna oenighet, och det var egentligen i de frågor där vi frän
början hade läst oss för hårt. I en rad frågor kunde vi resonera oss fram till
eniga och samlande lösningar. Borde inte detta vara möjligt även på detta
område? Men man hindrar denna möjlighet genom att man låser fast sig i sina
positioner. Borde man inte kunna vänta med sitt ställningstagande ytterligare
nägra månader fram till hösten nästa är och dä ta ståndpunkt på grundval av det
material som utredningen för fram?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till grund för utskottsbetänkandet ligger en
centerpartimotion. Det finns mycket i denna motion som jag tror kan vinna
allmän anslutning. För min egen del kan jag instämma i mycket av vad som står i
denna motion. Framför allt delar jag uppfattningen att befogenheter bör flyttas
tUl primärkommuner och landsting. Primärkommunerna bör kunna spela en mycket
stor roll. De har fått ökade befogenheter; ytterligare uppgifter kan flyttas
tUl dem. Inte minst gäller detta samhällsplaneringen. Så långt det är möjligt
bör planeringsfunktionen ligga på primärkommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När vi
diskuterade grundlagsfrågorna i våras hade jag anledning betona</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
landstingen bör bevaras och att de bör få ytterligare uppgifter. Jag vill
upprepa detta i dag: Det finns flera uppgifter som med fördel kan lämnas över
tiU landstingen. VUka de skulle vara kan man inte definitivt ta ställning till
förrän man har studerat utredningen och följt diskussionen i anslutning tUl
den. Det är särskilt svårt att avgöra hur mycket av samhällsplaneringen som
skall beslutas lokalt, regionalt ochlpå riksplanet. Man kan här tänka sig olika
alternativ med utgångspunkt i att dessa funktioner sä långt det är möjligt bör
vila på primärkommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns emellertid en tanke i detta sammanhang som jag
har svårt att godta, nämligen den att landstingen skall bli något a-v
överordnade myndigheter i förhållande tUl primärkommunerna. Primärkommunerna
bör — annorlunda uttryckt — inte underordnas landstingen. Prunärkom-muner och
landsting bör liksom hittUls kunna arbeta som kommuner jämställda med varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu får vi om några månader länsberedningens
principbetänkande. Det bör kunna ligga till grund för den fortsatta debatten.
Detta har varit utgångspunkten för utskottsmajoritetens ställningstagande, och därmed,
herr talman, yrkar jag bifall till konstitutionsutskottets henlstäUan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr FISKESJÖ (c) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är ingen nyhet att Hilding Johansson i
Trollhättan radar upp alla möjliga svårigheter i länsdemokratins väg. JDet är
vi vana vid - det har han gjort i vaqe debatt som vi haft i denna fråga här i
kammaren. Han har därvid haft stöd av företrädare för regeringen, framför allt
av Svante Lundkvist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man säger att det man vill ta ställning till är resultatet
av en föratsättningslös utredning. I själva verket lyser det igenom alla inlägg
som görs från ledande socialdemokratiska politiker en allrriän negativism tUl
en utbyggnad av länsdemokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu finns det emellertid andra socialdemokrater — utanför
den här kammaren - som har en annan uppfattning. Jag kan nämna den framstående
landstingspolitikern Kurt Ward som klart gett sin anslutning till en vidgad
länsdemokrati.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När vi fick ett skifte på ministerposten i det departement
som skall handlägga dessa frågor knöt jag personligen vissa förhoppningar tUl
detta skifte. Uttalanden som gjorts av den nye kommunrriinistern, Hans
Gustafsson, om den kommunala och regionala demokratin tycker jag inger vissa
förhoppningar, och jag hoppas att det skall bli en ändring i den officieUa
socialdemokratiska attityden i denna fräga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den motion vi nu behandlar väcktes längt innan vi hade
dechargede-batten i våras. Att behandlingen av motionen har skjutits till
hösten är en sak för majoriteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man gär ut och frågar dem som sitter i länsstyrelserna
om deras inställning till länsdemokratin, så får man med rätt stor säkerhet det
svar som Hilding Johansson redovisade, helt enkelt av det skälet att
majoriteten i länsstyrelserna utgörs av partitrogna socialdemokrater som
ängsligt följer regeringens linje.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgad länsdemokrati</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgad länsdemokrati</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
HERNELIUS (m) kort genmäle;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det samförstånd herr Johansson i Trollhättan
efterlyste har inte direkt främjats av handläggningen av detta ärende eller av
uttalanden av statsrådet Lundkvist,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt vUl jag säga att herr Johansson har obetingat
rätt på en punkt — jag är ingen revolutionär. Det revolutionära arbetet lämnar
jag åt de personer som känner sig bättre lämpade härför än jag. Deras antal och
betydelse förstoras som bäst i åtskilliga av våra massmedia. Men det är, herr
talman, ett annat kapitel. Jag kan dock knappast finna att det är ett uttryck
för revolutionär anda att påyrka mer länsdemokrati och mindre länsbyråkrati.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr Johansson i Trollhättan hade svårt att förstå min
liknelse om kanslihuset. Jag skall uttrycka mig litet tydligare. När regeringen
med användande av utnämningsmakten tUlser att den får majoritet även i
borgerligt styrda länsstyrelser med den mer eller mindre öppet uttalade
motiveringen att det skall råda samförstånd mellan regeringens politik och
länsstyrelsernas, innebär det att makten förläggs i kanslihuset. Detta motiverar
texten pä brevmärkena, herr Johansson,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr JOHANSSON i Trollhättan (s) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det stär inte bara 2 — 1 till förmän för
konstitutionsutskottsmajoriteten i denna fråga, utan det beslut som riksdagen
fattade i april i år innebär även att riksdagens majoritet har godkänt
regeringens handläggning 1972 med anledning av det beslut riksdagen då fattade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande det revolutionära vill jag säga att det
närmast var herr Fiskesjö som ledde mig in på den tankegången. Han förklarade
nämligen att han inte väntade sig något mer revolutionärt från utredningen. Då
trodde jag i min enfald att herr Hernelius med tiUfredsstäUelse skulle hälsa
att det inte kom några revolutionära yttringar från utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad gäUer utnämningen av ledamöter
i länsstyrelsen innebär väl herr Hernelius' ståndpunkt, att den regering som
gör dessa utnämningar skall pröva den politiska hemvisten hos de ledamöter som
kommer från de olika intresseorganisationerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr SVENSSON
i Malmö (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall kort söka motivera bakgrunden till
vpk:s ställningstagande i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot reservanternas linje talar enligt vår mening två
viktiga skäl. Först och främst är hela den frågestäUning som reservanterna här
målar upp en historisk frågeställning. Vi har sedan åtta år en fungerande
länsplanering på länsstyrelserna. Man kan nu rimligtvis inte börja diskutera
att flytta över den på en helt annan myndighet, vars framtid är i högsta grad
osäker. Det är väl ändå uppenbart att man i den diskussion som inom kort, när
länsberedningen är färdig med sitt arbete, kommer att utbryta om dessa frågor
inte torde diskutera på det sättet att man ställer landsting mot länsstyrelse.
Man kommer att diskutera hur vi skall få en helhetsförvaltning, en framtida
integrerad länsförvaltning. Det är den enda vettiga och realistiska möjligheten
att komma över denna dualism, denna tvehövdade hydra, som länsförvaltningen nu
utgör. I det perspekti-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vet är det
meningslöst att blåsa upp den gamla motsättningen mellan landsting och
länsstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ännu viktigare är emellertid de rent praktiska
administrativa och arbetsorganisatoriska skälen. Jag för min del tycker att
reservanterna företräder en viss grad av lättsinne och oansvarighet samt en
tendens tUl skrivbordskonstruktion, som är orealistisk och dessutom farlig för
det samhälleliga planeringsarbetet. Vi vet ändå hur situationen har varit pä
detta område. Vi vet att statsmakterna 1964/65 hade kommit till den
ståndpunkten att de samhälleliga planeringsproblemen och samhällsutvecklingen
ställde så starka krav på en mer beslutsam och systematisk administration av
dessa frågor, att man var tvungen att bygga upp en apparat på det regionala
planet för att ta hand om problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då lade man den apparaten på länsstyrelserna. Man började
bygga upp den. Det krävde åtskillig möda. Det tog tlera år, innan den kunde
börja arbeta. Vi vet att när man bygger upp en förvaltning eller kraftigt
ändrar dess förutsättningar, då tar det alltid relativt läng tid dels innan
kompetensgränserna blir helt klara, dels innan riktlinjerna förarbetet har
kommit fram och blivit accepterade pä alla häll och dels innan över huvud taget
administrativa och kontorsmässiga rutiner har hunnit utvecklas. För all
förvaltning tar det vissa är innan den fullt kan spela ut sin effektivitet,
innan den fått den grad av rutin som är nödvändig för att apparaten skall kunna
fylla sin uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi hade alltså en helt ny förvaltning, uppbyggd efter den
1 juh 1965, och det tog tid innan den kunde börja fungera och ta i de här
frågorna på aUvar. Sedan fick vi 1970 och 1971 av åtskilliga andra tvingande
skäl en omfattande omvälvning inom länsförvaltningen, en omjustering av många
ting inom länsstyrelserna, en omfördelning av kompetenser osv. Och det tog tid.
Det tog ett par år, innan alla nya tiänster var tUlsatta, innan de nya
kompetensgränserna var klart uppdragna, innan nya arbetsratiner hade kunnat
börja utvecklas och innan kontorspersonalen, som ju också i stor utsträckning
flyttades om, kunde börja fungera fullt effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har alltså på de senaste åtta åren, trots det väldiga
trycket och behovet av starka planeringsinsatser pä den samhälleliga sidan,
haft två djupgående administrativa reformer, som i och för sig har varit
nödvändiga men som naturligtvis har inneburit störningar för planeringsarbetet
i så måtto att det krävdes ett par är i samband med reformerna innan
förvaltningen kunde börja arbeta med full effektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta läge och med de ständigt ökande krav på
planeringsinsatser som samhällsutvecklingen ställer, vill alltså reservanterna
och de borgerliga partierna företräda den linjen att nu skall man göra
ytterligare en stor reform och flytta över hela denna apparat, som nyss har
börjat arbeta med full effektivitet, på en helt annan myndighet och ställa den
inför helt andra administrativa problem. Det innebär att den skulle stå under
överhöghet av helt andra instanser än den gör nu. Och vem vet om landstingen är
beredda att acceptera den typ av kompetensfördelning och organisation som har
utvecklats inom länsstyrelserna på det här området? De kanske vill ha en helt
annan ordning. Och hur blir det för kontorspersonalen, som skall infogas i ett
helt nytt löne-, avtals- och rättssystem?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgad länsdemokrati</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgad länsdemokrati</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Var och en som tänker litet praktiskt förstår att detta är
fullständigt orimhgt. Detta är det säkraste sättet att förlama
planeringsarbetet på det regionala planet och åstadkomma en fördröjning av
insatser som i dag är angelägna och som absolut skulle kraftigt förlora pä att
de blev fördröjda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan vill jag säga i anslutning tUl den enligt min mening
konstlade diskussionen om länsbyråkrati kontra länsdemokrati, att hela det
sättet att lägga upp diskussionen bygger pä en drömbild om hur landstingen
fungerar. Jag kan ju nu kalla mig länsbyråkrat, men jag vill säga att om jag
skulle flytta över tUl landstinget så skulle jag vara precis densamme och
fungera ungefär pä samma sätt där som jag gör på länsstyrelsen. Flyttningen
skulle inte på något sätt innebära att mina byråkratiska befogenheter skulle
kringskäras. Landstingen karakteriseras nämligen inte av någon sädan där drömd
demokratisk arbetsform. Vi vet alla att landstingsmötena pägår under några fä
dagar på året. I övrigt är det förvaltningsutskottet och landstingsbyråkratin —
för där finns ju också en omfattande byråkrati — som sköter spelet. Och det
fungerar ingalunda mera demokratiskt än vad det gör pä länsstyrelserna. Snarare
skuUe jag vilja påstå att den offentliga insynen och den offentliga bevakningen
har större förutsättningar att göra sig gällande i en statlig länsförvaltning,
eftersom offentlighetsprincipen dock traditionellt är mera konsekvent genomförd
där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad vi menar är att man mäste ha bort hela denna
historiska frågeställning. Man måste ha bort hela denna konstlade diskussion om
länsbyråkrati och länsdemokrati, som utgår ifrån en syn som icke svarar mot
verkligheten. Vi anser att man skall låta länsberedningen bli färdig och se vad
den kommer med. Utifrån detta mäste man föra den kamp för en demokratisering av
den regionala förvaltningen som självklart alla progressiva krafter önskar
skall föras och ge resultat. Man skall dä ta upp frägan om någon form av
framtida integrering mellan landstingsförvait-ning och länsstyrelseförvaltning.
Därvid kan det naturligtvis också bli tal om att ta stäUning till den principiellt
och konstitutionellt oerhört viktiga frägan huruvida denna framtida regionala
förvaltning skall vara statlig eller kommunal. Mig personligen skulle det göra
detsamma om jag sitter på en landstingskommunal eller pä en statlig
förvaltning. Men ur rent administrativ synpunkt skall man ha klart för sig att
en landstingskommunal förvaltning pä det regionala planet är möjlig först om
man dessförinnan har byggt upp ett någorlunda genomtänkt och fungerande system
för centrala statliga rambeslut, därför att lämnar vi dessa regionala
förvaltningar åt sig själva kommer resultatet att bli en fullständigt
oorganiserad och federalistisk huggsexa mellan länen, och något sådant kommer
att vara en katastrof för administration och planering i det här landet.
Däremot förutsätter en väl fungerande landstingskommunal förvaltning att den
centrala statsmakten har ett system för att fatta rambeslut i alla väsentliga
ekonomiska och planeringspolitiska frågor, rambeslut inom vilka sedan den
regionala förvaltningen fär sin frihet att disponera. Ett sådant system har
visserligen börjat byggas upp genom exempelvis arbetet med KELP och på grundval
av de tankegångar som ligger bakom detta arbete. Men det är längt ifrån färdigt
och det kommer att ta åtskilliga år innan det blir färdigt; och innan det är
färdigt är det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fullständigt
meningslöst och administrativt vansinnigt att tänka sig att lägga
samhällsplaneringen eller den regionala planeringen över huvud på landstingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pä den kommunistiska sidan är vi inte benägna att
diskutera denna fråga i form av drömbilder och illusioner om vad landstingen
är. Vi vill i stället diskutera inte sä mycket planeringens form som, desto
mer, det politiska innehållet. Det är för oss den centrala frågan. För dagen
anser vi det vara helt meningslöst att föra in de nuvarande landstingen som ett
alternativ till den samhällsplaneringsorganisation som finns. Realismen kräver
enligt vär mening att man denna gång röstar med utskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr FISKESJÖ (c) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Kommunisterna brukar ju vara flitiga när det
gäller att verbalt kritisera centralisering och byråkratisering. När det gäller
att följa upp detta ordflöde med konkreta beslut är man inte lika ivrig. Det
var med stor förvåning jag lyssnade tUl herr Jörn Svenssons inlägg här. Han
talade i stort sett som en djupt konservativ ämbetsman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare har tydligen utvecklingen gått snabbt inom det
kommunistiska partiet. Förra gången vi beslutade i denna fråga lade
kommunisterna ned sina röster och bidrog därmed till det positiva beslut som
riksdagen fattade. Det beslut man då medverkade till är alltså nu, ett år
senare, enligt kommunisternas uppfattning ett utslag av högsta lättsinne, det
är en skrivbordsprodukt, ogenomtänkt, meningslöst osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den lovsång till den statliga byråkratin som herr Svensson
exekverade föranleder mig fråga honom om han anser att det fortfarande finns
några skäl för att behålla våra kommuner. Det förefaller mig som om de argument
som herr Svensson här använde för att framhålla värdet av byråkratiska beslut
på länsplanet också skuUe kunna användas för besluten på det primärkommunala
planet. Är det alltså en frän topp till tå genombyråkratiserad stat som är det
kommunistiska idealet?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgad länsdemokrati</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
SVENSSON i Malmö (vpk) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Herr Fiskesjö har tydligen inte alls förstått
frågan, och det är kanske inte så märkvärdigt. Jag har ju över huvud taget inte
tagit upp frågan om den primärkommunala självstyrelsen. Jag har inte på något
sätt gjort gällande att den skulle få stå tillbaka för den statliga
förvaltningen. Jag har inte alls diskuterat i de termerna. Vad jag har försökt
säga är att skall man diskutera om konservativa förvaltningar i det här landet
så är landstingsbyräkrati och landstingsförvaltning precis hka konservativa
till sitt innehåll som länsstyrelseförvaltningen är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är meningslöst att försöka blåsa upp denna fräga till
en konstlad strid mellan landstingsbyråkrati och länsstyrelsebyråkrati. Vad man
bör inrikta sig på är att i den framtida integrerade länsförvaltningen bryta
det byråkratiska momentet och införa ett verkligt demokratiskt moment, ett
folkstyrelsemoment. Men det gör man inte genom att sätta upp den nuvarande
landstingsbyråkratin mot den nuvarande länsstyrelsebyråkratin. Det är helt
meningslöst att sätta upp den ena konservativa byråkratin mot den andra.
Dessutom är det, som jag sade, praktiskt fullständigt vansinnigt eftersom det
skulle utbryta ett kaos i samhällsplaneringen och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgad länsdemokrati</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>administrationen
i vårt land, om man nu skulle få ytterligare en stor omställning av alla tjänster
och alla förvaltningsrutiner, sä som herr Fiskesjö förespråkar. Jag kan inte
förstå hur nägon praktiskt tänkande människa kan göra sig till talesman för ett
administrativt och kontorsmäs-sigt så illa genomtänkt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr FISKESJÖ (c) kort genmäle;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill till Jörn Svensson säga att
skillnaden mellan det länsbyräkratiska och det länsdemokratiska systemet dock
är att över den byråkrati som alltid mäste finnas, även i ett länsdemokratiskt
system, stär ett folkvalt organ som är öppet för kritik och för
ansvarsutkrävande i vanlig demokratisk ordning. Vad som brister i det nuvarande
systemet är ju att det inte finns något medborgarvalt organ som har det
övergripande ansvaret för länets förvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jörn Svensson tycker tydligen att det är bra som det är.
Vidare tycks han mena att det förhållandet att byråkratin en gång väl har bitit
sig fast skulle skapa stora svårigheter att bryta med det nuvarande systemet.
Det skulle krävas löneplansrevisioner och andra sådana märkliga åtgärder.
Förändringar i demokratisk riktning är således enligt de kommunistiska
tankegångarna omöjliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr SVENSSON i Malmö (vpk) kort genmäle;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Ja, herr Fiskesjö, orsaken till värt
ställningstagande är helt enkelt att vi inte som ni vill ha en skenreform utan
en verkligt demokratisk reform. Därför satsar vi pä den långsiktiga diskussion
som kommer efter det att länsberedningen har lagt fram sitt betänkande. Vi
anser inte att det är någon reform att flytta en del av administrationen från
den ena huvudmannen till den andra, när vi vet att det går till pä ungefär
samma sätt inom de båda institutionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr Fiskesjö gör stor affär av att det på landstingssidan
finns ett folkvalt organ. Ja, det är i och för sig bra, och det vore
naturhgtvis värdefullt om i den framtida länsförvaltningen detta folkvalda
organ på nägot sätt kunde integreras och få en framträdande plats. Men vi vet
ju att inom de nuvarande landstingen är landstingsförsamlingens inflytande en högst
formell historia. I praktiken går det till så - om ingen annan vägar säga det i
kammaren, skall jag göra det — att landstingsmännen samlas några dagar varje år
och diskuterar åtgärder som förvaltningsutskottet vidtagit. Sedan de åkt hem
sköter förvaltningsutskottet och byråkratin det mesta efter sitt huvud. Om vi
skulle få en verkligt demokratisk reform genom att samhällsplaneringen flyttas
över till landstingen kräver det, som var och en förstår, landsting av en helt
annan typ, med ett helt annat funktionssätt och en helt annan uppbyggnad. En
sådan reform är, som alla förstår, inte gjord i en handvändning utan kräver
planering och utredning. Det är något som får diskuteras grundligt när
länsberedningen lagt fram sitt betänkande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr MOLIN
(fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är rätt sällan man hör så renodlat
konservativa argument som de som här framfördes av den kommunistiske ledamoten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jörn
Svensson. Han motiverar sin reträtt från det länsdemokratiska alternativet med
att vi har en planeringsbyråkrati inom den statliga länsförvaltningen och att
det minsann inte är så lätt att bryta upp den. Det har utvecklats planeringsenheter
och ändrade kontorsratiner som skulle vara ett bekymmer i samband med en
länsdemokratisk reform. Inte var det mycket av revolutionär polityr över det
framträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att det här visar en principiellt mera
betydelsefull sak, nämligen att regeringen genom att vägra att följa riksdagens
beslut faktiskt hindrar en länsdemokratisk reform. Vad herr Svensson i Malmö -
som själv arbetar på det här området — visar är ju att den länsbyråkratiska
planeringsinstitutionen håller pä att växa in i samhället, och ju längre man
fördröjer en länsdemokratisk reform, desto svårare blir det i praktiken att
åstadkomma en sådan. Det tycker jag var det intressantaste med herr Svenssons
inlägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så kom den socialdemokratiske företrädaren här i debatten,
herr Johansson i Trollhättan, med ett antal bortförklaringar av varför
regeringen inte behövde följa riksdagens beslut. Han böqade med att tala om små
majoriteter — det var sä liten majoritet, att regeringen därför inte behövde
bry sig om riksdagens beslut. Nu fattar ju riksdagen en massa beslut med en
majoritet av mindre än tio röster, och jag hoppas att herr Johansson i
Trollhättan inte menar att de besluten fördenskull inte skall genomföras. Men
det där var väl inte sä allvarligt menat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bortförklaring nr 2 var att riksdagens beslut om
länsberedningen i mars 1972 inte skall genomföras därför att riksdagen har
fattat andra beslut på andra områden. Alltså behöver regeringen inte bry sig om
just det här beslutet frän mars 1972.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan hade herr Johansson i Trollhättan ytterligare något
argument som var hämtat från en vetenskaplig undersökning av vilken inställning
ledamöterna i länsstyrelsen hade. De var inte särskilt förtiusta i
länsdemokratin. Det tror jag säkert är riktigt. De ledamöter som var särskilt
litet förtjusta i länsdemokratin var de socialdemokratiska. Det tror jag också
är riktigt. Det är ett slags vetenskapligt bevis för vad vi har upplevt i
kammaren under de senaste två åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TUl sist, herr talman: Frän socialdemokratiskt håll
åberopas ibland den gamle liberale ledaren Karl Staaff. Jag tror att det är
särskilt svårt att åberopa honom här. Vad han kämpade för var
folkrepresentationens suveränitet. Var det någonting som han i sin kamp för
parlamentarismen hade respekt för, så var det folkrepresentationen. Man kan ha
respekt för mycket, och för det svenska utredningsväsendet finns det goda skäl
att ha det, men jag tror att skall man åberopa Kari Staaff är det just som ett
exempel på respekt för folkrepresentationen. Om vi skall konstruera frimärken
med motiv från kammarens talarstol och ha Karl Staaff med pä ett sådant, så
borde nog texten bli; "All makt åt riksdagen! "</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr JOHANSSON i Trollhättan (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Herr Molin talade om mina bortförklaringar av
riksdagsbeslutet 1972. Men herr Molin och herr Fiskesjö har inte ett ögonblick
stannat vid två andra riksdagsbeslut. Fortfarande är de bortträngda ur
herrarnas minne, trots påminnelser här.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgad länsdemokrati</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21
november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgad länsdemokrati</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu nämnde herr Molin tre saker som min bortförklaring
skulle bestå i. Han menade att jag hade hävdat, att på grund av att det var små
majoriteter skulle man inte tUlmäta beslutet nägon betydelse. Vad jag sade var
detta, att det är olyckligt om kammaren fattar sitt definitiva beslut i detta
ärende med liten övervikt. Det är någonting helt annat. Nog kan väl herr Molin
hålla med mig om att det inte är bra, om man genomför en stor reform på detta
område med kanske en eller två rösters majoritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra bortförklaringen var enligt herr Molins mening
att jag hade hänvisat till riksdagsuttalanden på andra områden. Detta är direkt
fel. Beslutet på hösten 1972 gällde samma sak. I en motion begärdes att man
skulle uttala sig för att planeringen i fortsättningen skulle bygga på det
länsdemokratiska alternativet. Detta awisades av riksdagen. I april 1973
behandlades regeringens beslut med anledning av riksdagens ställningstagande
under våren 1972. Det är samma område. Fortfarande talar herr Mohn om att
regeringen vägrar att följa riksdagens beslut. Herr Fiskesjö är pä samma linje.
Herrarna ser alldeles bort ifrån vilket beslut riksdagen fattade i april 1973.
Herrarna resonerar som om herrarna hade segrat i den votering som då ägde rum.
Detta stämmer inte med riksdagens protokoll, vUket var och en kan övertyga sig
om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det tredje som herr Molin uppfattade som en bortförklaring
var att jag hänvisade tUl den utredning som hade utförts av Bo Hagström.
SjälvfaUet åberopar jag inte detta som ett skäl för vare sig det ena eller det
andra ställningstagandet. Det enda jag ville visa var att det finns personer
med egen erfarenhet av arbetet i länsstyrelsen som har en annan uppfattning än
den som herrar Molin och Fiskesjö så entusiatiskt kämpar för här i kammaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det gäller nu inte bara socialdemokrater, utan som
framgick av min framställning gäller detta i ännu högre grad dem som utredaren
här karakteriserar som icke partiengagerade ledamöter. Kanske är det dem som
herr Hernelius betecknar som socialdemokrater. Men det är ingalunda fallet.
Åtminstone i den länsstyrelse som jag känner väl tUl finns det bland dessa
ledamöter sådana som i varje fall icke är socialdemokrater. VUket annat parti
de i övrigt tillhör har jag inte forskat i och vill heller inte undersöka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det fjärde som herr Molin tog upp gäller mitt åberopande
av Karl Staaff. Får jag börja med att instämma med herr Molin i att all makt
skall ligga hos riksdagen. Pä den punkten behöver vi inte ha delade meningar.
Men herr Molin kanske ändå erinrar sig att jag i våras citerade vad Karl Staaff
hade skrivit i sin bok Det demokratiska statsskicket. Eftersom det verkade som
om herr Molin inte tagit något starkare intryck av Karl Staaffs uttalande skall
jag tillåta mig, att ännu en gäng föra in Kari Staaff tUl vägledning för
folkpartiet i den tid där det nu befinner sig:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Det faller av sig självt på grund av den allmänna
överensstämmelsen mellan en parlamentarisk regering och en representationsmajoritet,
att den förra i de allra flesta fall skall finna sig både kunna och böra bringa
tUl utförande de skrivelsevis uttalade önskemålen. Men det aren alldeles
oriktig uppfattning av parlamentarismens väsen, då man säger, att när en
representation har uttalat det eller det så är det klart att en parlamenta-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>risk
regering är pliktig att ställa sig detta tUl efterrättelse."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fär jag bara tUlägga en sak. Det ter sig för mig helt
naturligt att man nu låter länsberedningen fullfölja sitt arbete och att man på
grundval av dess principbetänkande tar en stor diskussion där vi försöker nä
fram till lösningar av denna besvärliga fråga. Det centrala för mig är att
finna en lösning av frågan vilka planeringsfunktioner som skall ligga lokalt,
regionalt och centralt. Man löser inte denna svåra fräga genom en rad
deklarationer. Här är man tvungen att gå in och undersöka vad som är möjhgt för
kommunerna att klara i fråga om samhällsplaneringen, vad som ändå måste vara en
övergripande planering där riksdagen i sista hand beslutar och vad som mellan
detta kan bli en regional planering. I den gemensamma decentraliseringens namn
skulle jag önska att så mycket som möjligt kunde ligga hos primärkommunerna och
att det också vore möjligt att ge planeringsfunktioner åt regionala organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr SVENSSON i Malmö (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall kort kommentera den kostliga bild
som har uppstått genom att herr Fiskesjö och herr Molin försöker ställa sig tUl
vänster om vänsterpartiet kommunisterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur har det varit i verkliglieten med vår ståndpunkt i de
här frågorna? Vi har traditionellt i vårt parti haft en stor sympati för vad
som har kallats för landstingslirijen. Vi har haft det ända till de allra
senaste åren — naturligtvis av det skälet att vi rent principiellt såg det som
mera sympatiskt att man hade förvaltningsuppgifter liggande på ett organ där
det ändå fanns en representativ och vald instans. Men så kom den tid när de
regionala förvaltningarna både på den statliga och på den landstingskommunala
sidan verkligen började konkret intressera sig för och arbeta med regionala
planeringsproblem, och då kom det fram den ena produkten efter den andra i form
av planer och idéer från den landstingskommunala sidan. Vi fick de särskilda
utredningsinstitut som bl, a, i Skåne arbetade för landstingen och vi fick
Stockholms regionplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad såg vi då i dessa produkter frän landstingen? Jo, vi
såg produkter som var präglade av en minst lika reaktionär och minst lika
centrahstisk ideologi och filosofi som den för vilken vi sä ofta kritiserat den
centrala statsmakten i dess region- och planeringspolitik. Vi säg naturligtvis
också att det inte gick att hoppas att landstingen i nuvarande form skulle bli
mera progressiva — snarare var det tvärtom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Och där tycker jag det är märkligt att herrarna som
företräder landstingslinjen i dag är så angelägna om att täcka upp den
centralistiska och konservativa filosofi som sä markant kom tUI uttryck bl, a,
i Stockholms regionplan. Det är ni som är konservativa och centralistiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också ni som är konservativa i så måtto att ni bara
vUl diskutera denna frågeställning utifrån vilka av de två byråkratierna —
landstingsbyråkratin och länsbyråkratin — som skall ha makten över den
regionala förvaltningen. Det enda fruktbara ur demokratisk och radikal synpunkt
är ju att diskutera frågan så här: Vi får nu en debatt om den framtida
regionala förvaltningen, en debatt som naturligtvis måste ta sikte pä att
dualismen inom denna förvaltning skall övervinnas och att man skall fä en
enhetlig regional förvaltning. Det är inom denna enhetliga framtida</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgad länsdemokrati</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgad länsdemokrati</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>regionala
förvaltning som det gäller att föra en kamp för att göra så mänga demokratiska
inbrytningar som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är detta ni borde diskutera i stället för att
diskutera helt förlegade och meningslösa historiska frågeställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag reagerar också litet grand mot herr Molins som jag
tycker en aning hånfulla attityd gentemot de praktiska förvaltningsproblemen.
Det är dock sä, herr Molin, att om man har den målsättningen att ett
samhällsorgan t, ex, skall försöka föra en aktiv bevakningspolitik på miljöområdet,
så är det viktigt att man inte alltför ofta rubbar den förvaltningens
arbetsförutsättningar och organisation. Varje praktiskt verksam förvaltningsman
vet ju att gör man alltför ofta sådana där omflyttningar och justeringar under
en övergångstid, innan nya mtiner har hunnit utbUdas, minskas förvaltningens
effektivitet till förfång för bevakningen av samhällsproblemen. Detta inser
varje praktiskt verksam människa. Det är väl bara i de statsvetenskaphga
institutionernas allra innersta rum som man vid skrivborden kanske inte inser
det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är ett rätt allvarligt problem och det problemet har
ni inte sett genom att ni ständigt aktualiserar och oroar med frågeställningen
huruvida landstingsbyråkratin skaU ta över från länsstyrelsebyråkratin. Sä står
inte frägan ur demokratisk synvinkel. Frågan ur länsdemokratins synvinkel är:
Hur skall den framtida integrerade länsförvaltningen utformas för att det
demokratiska inflytandet och det demokratiska innehållet skall bli så effektivt
som möjhgt?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
FISKESJÖ (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Herr Svensson i Malmö tyckte det var kostligt
att Björn Molin och jag ställer oss tUl vänster om vpk i denna fråga. Men det
är ju sä, herr Svensson, att vi helt enkelt är tvungna att ställa oss till
vänster om er i detta fall, eftersom det inte finns nägot utrymme till höger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare talade herr Svensson hela tiden om
landstingsbyråkrati och länsstyrelsebyräkrati som om det var jämförbara
storheter. Även om vi har ett folkvalt representativt organ mäste vi
självfallet ha tjänstemän. Det är vi tvungna att ha även om de frågor det här
gäller blir överförda tUl landstingssidan. Men skillnaden är ju att denna
byråkrati styrs och leds av ett folkvalt organ som arbetar öppet och vars
ledamöter ställs till ansvar för sina beslut med jämna mellanrum vid de
allmänna valen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan vill jag säga tUl herr Johansson i Trollhättan att
det givetvis krävs många överväganden innan vi kan reahsera det
länsdemokratiska alternativet. Men det är just utredningsmaterial för att
möjliggöra sådana överväganden som vi, anhängare av länsdemokratin, här velat
fä fram. Jag sade i mitt första inlägg att vi inte suktar efter nya
principbetänkanden - de för inte frågan framåt ett skvatt — utan vad vi bör göra
är att ge oss ner pä det konkreta planet i utredningsverksamheten och ta fram
de organisationsformer som krävs för att vi skall kunna realisera den
landstingsdemokratiska linjen. Så har inte skett. Under många är har vi
försummat att göra det. Vi kunde ha startat med den saken redan 1968, sedan
länsdemokratiutredningen blivit färdig med sitt förslag. Då hade vi i dag
kunnat vara färdiga med ett länsdemokratiskt system.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr MOLIN
(fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är naturligt-vis inte vi som har råkat
hamna i den avgrund som lär finnas tUl vänster om herr Svenssons i Malmö parti.
Vi har ju samma ståndpunkt som vi hade förra året. Det är i stället herr
Svensson och kommunisterna som har ändrat ståndpunkt. Och vad jag sagt är att
ni motiverar denna er ändrade ståndpunkt med att det blir administrativt
besvärligt att bryta upp de planeringsenheter som i dag finns inom
länsbyråkratin. Och ni kamouflerar er reträtt i demokratifrågan, från en
decentralistisk tUl en centrahstisk ståndpunkt, med argumentet att det är så
svårt att ändra den nuvarande strukturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är givet, att om man föreställer sig att en sådan
ändring skall ske över en natt, eller pä kort tid, sä skulle det vara
besvärligt. Men poängen är ju att vi säger: Låt oss ge utredningsarbetet en
annan inriktning, så att vi på lång sikt får en chans att förverkliga det
länsdemokratiska alternativet! Och när man då awisar ett sådant yrkande med att
tala om ändrade kontorsrutiner, då tycker jag det är rimligt att säga att den
kommunistiske talaren i denna debatt har fört den mest konservativa
argumenteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen är det intressant att notera, att vi i den här
debatten på olika sätt har fått bevis för att det finns en negativism mot
länsdemokratitanken bäde bland förtroendemän och bland tiänstemän på
länsplanet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgad länsdemokrati</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr SVENSSON i Malmö (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! Det är inte så att vpk
har ändrat ståndpunkt i demokratifrågan. Det är i själva verket så att tiden
och utvecklingen, inte minst inom landstingsförvaltningen, har åstadkommit
ändringar i landstingsförvaltningens rhaktpolitiska karaktär i riktning mot en
mera centrahstisk och konservativ filosofi, och det har gjort att vi för
närvarande inte anser oss kunna hysa de förhoppningar som vi för en del år
sedan hade på detta folkvalda organ och pä dess byråkrati. Men nu kommer det —
jag påminner om det ännu en gäng - att föras en diskussion på basis av
länsberedningens betänkande om den framtida regionala förvaltningen, och då
kommer det ju att uppstå en kamp mellan de byråkratiska och konservativa
krafterna på alla nivåer och de demokratiska och progressiva krafterna. I den
kampen kommer vi att stå på de demokratiska och progressiva krafternas sida mot
all byråkrati, och vi kommer att kämpa även mot den konservativa och
centralistiska landstingsbyråkratin. Då frågar jag: Är centern och folkpartiet
med oss i den kampen mot den konservativa och centralistiska landstingsbyråkratin,
eller är ni emot oss?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
JOHANSSON i Trollhättan (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig endast fästa uppmärksamheten på att
det till nästa höst kommer ett utredningsmaterial av det slag som har
efterlysts. Redan från början ingick det i länsberedningens uppgifter att pröva
de principförslag som länsdemokratiutredningen hade lagt fram. Detta blir
sålunda prövat i utredningen. Nog tycker jag att en del av riksdagens ledamöter
kunde följa Landstingsförbundets goda exempel, som de själva</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagens protokoU 1973. Nr 136-139</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitalbeskattningen</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har
åberopat, och sätta sig ned och fundera igenom de här frågeställningarna och
gä in i debatten sedan betänkandet lagts fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed slutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositioner gavs pä bifall till
dels utskottets hemställan, dels reservationen av herr Nelander m, fl,, och
förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan
herr Fiskesjö begärt votering upplästes och godkändes följande
voteringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som vill att kammaren bifaller konstitutionsutskottets
hemställan i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>betänkandet
nr 45 röstar ja,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den det ej
viU röstar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vinner nej
har kammaren bifaUit reservationen av herr Nelander m, fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
herr Fiskesjö begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat.
Denna omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ja - 161</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nej -
152</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avstår
— 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 7 Föredrogs konstitutionsutskottets betänkande nr 46
med anledning av motion om lagstadgad rätt tUl utskrift av radio- och
TV-program,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemstäUan bifölls.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 8 Kapitalbeskattningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredrogs skatteutskottets betänkande nr 59 i anledning av
motioner angående kapitalbeskattningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
FRIDOLFSSON i Stockholm (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den härda arvsbeskattningen betyder att mänga
s, k, familjeföretag vid generationsskifte råkar i stora svårigheter.
Internationellt sett ligger arvsskatterna i det här landet i topp. När det
gäUer bröstarvingar är arvsskatterna i Sverige i dag högst 65 procent, medan
genomsnittet av de högsta skattesatserna i Västeuropa är omkring 25 procent,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I skatteutskottets betänkande nr 59 behandlas bl, a,
motionen 1014, 1 den motionen, som undertecknats av sammantaget 18 borgerliga
riksdagsmän med mig som huvudmotionär, behandlas arvsskatteproblemet för familjeföretagen.
Vi har i motionen ganska utförligt beskrivit vilka svårigheter familjeföretagen
råkar in i vid generationsskifte, och vi hemställer därför att riksdagen hos
Kung, Maj;t anhåller om "skyndsamma åtgärder inom arvsskattens område,
som möjliggör en naturlig kontinuitet i företagandet beträffande mindre och
medelstora företag".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet understryker att frägan har stor principiell
betydelse men vill awakta den proposition som aviserats till nästa års riksdag.
Jag tycker</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>personligen
att utskottet kraftigare hade kunnat påtala nödvändiglieten att denna för många
familjeföretag livsviktiga fräga snarast fär en lösning. Regeringen hade
utlovat en proposition angående arvsbeskattning tUl 1972 års riksdag, men den
har ännu inte lagts fram. Jag hoppas, herr talman, att utskottets uttalade
förväntan att proposition verkligen skall läggas fram 1974 inte kommer pä skam.
För många familjeföretag gäller frågan, huruvida vid ett generationsskifte
företaget skall kunna fortleva. Jag har inget yrkande, herr talman, men jag har
velat understryka vikten av att någonting blir gjort på denna punkt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitalbeskattningen</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
detta anförande instämde herrar Nordgren (m) och Hovhammar (m).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
KRISTIANSSON i Harplinge (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag ämnar säga nägra ord om motionen 1036.
Innan jag går in på den vill jag emellertid göra några allmänna reflexioner med
anledning av skatteutskottets betänkande nr 59, vari har bakats samman ett
stort antal motioner — kanske med någon gemensam nämnare; det vill jag inte
förneka, även om denna inte överallt är särskilt stor. Det märks att vi är mitt
inne i den stora julslakten av motioner, där en hel rad motioner inte bara förs
Uiop, utan där detta också görs utan nägon som helst åtskillnad bland
slaktoffren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag reagerar mot den knapphändiga skrivningen i
utskottsbetänkandet, inte bara vad beträffar min motion utan också vad gäller
de övriga motionerna. Möjligen kan jag förstå fåordigheten när det gäller
motioner som tidigare har behandlats, s. k. gengångare — i det fallet kan man
naturligt hänvisa till vad som tidigare anförts — men för nya motioner och nya
uppslag tycker jag att utskottet borde ha åstadkommit nägra motiveringar. Jag
vill också säga att det säkert finns anledning att ha olika motiveringar för
avslag på en del motioner som här blivit sammanbakade. Vidare är redovisningen
av motionerna mycket knapphändig. Jag talar naturligtvis här närmast för den
motion som jag har undertecknat. Det finns ingen möjlighet för någon
riksdagsledamot att ur betänkandet läsa ut vad innebörden är utan att gå tUl
motionen i fråga. Jag vill därför lämna en mycket kort redovisning av vad denna
motion syftar till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motionen rör förmögenhetsredovisning inom jordbruket, och
jag vill markera att den gäller vid nyförvärv av jordbruk. Vi säger i motionen
att vid förvärv av jordbruksfastighet bör vid förmögenhetsredovisningen inte
såsom nu taxeringsvärdet tas upp som förmögenhet utan i stället inköpsvärdet.
Det är dit vi syftar, 'ig vill dock säga att det är fräga om ett
utredningskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad skulle då detta innebära, sett frän skattesynpunkt?
Det är självfallet från den utgångspunkten frågan i första hand bör ställas i
vad gäller en motion av den här arten. Det skuUe naturligtvis medföra större
rättvisa i förmögenhetsbeskattningen. Om en människa äger kapital och skall
beskattas för detta enligt regler som har fastställts av riksdagen, bör hon rimligtvis
skatta lika mycket, även om hon förvandlar kapitalet till annan egendom. En
annan sak som jag också vill säga i detta sammanhang för undvikande av
missförstånd är att denna motion är framåtsyftande -vi har inte tänkt oss någon
som helst retroaktiv verkan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitalbeskattningen</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan förstå många av invändningarna mot
förmögenhetsskattereglerna, de är inte invändningsfria. Och jag kan hälla med
om åtskiUigt av vad som sägs uti de andra motionerna som behandlas i detta
betänkande - där finns vissa bestämmelser som behöver ändras, och framför allt
bör den latenta skatteskulden beaktas. Men jag tror det är väldigt svårt att
från rättvisesynpunkt invända mot vad vi har begärt i vår motion.
Sammanfattningsvis vill jag säga att jag finner det förvånande att
skatteutskottet, som väl ändå är nägot av en högsta värdande instans av
skatterättvisan här i landet, inte ens har velat ta i detta problemkomplex.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sädan åtgärd som vi föreslår har naturligtvis som de
flesta andra åtgärder bieffekter. Vi har redogjort för dem i vär motion och
även anfört dem som argument för en ändring. Det skattemässiga förhållande som
i dag råder på detta område leder otvivelaktigt till att fastighetspriserna
blir högre än som annars skulle varit fallet. Vi får in en irrationell faktor
som höjer fastighetsvärdena, och det är naturligtvis besvärande från många
synpunkter, inte minst för jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nägon kanske säger: Varför föreslå en sådan åtgärd just pä
detta begränsade område som jordbruket utgör? Låt mig kommentera det något. Det
är möjligt att sektorn skulle vidgas - jag håller det inte för alldeles
uteslutet, men vi har ju enbart begärt en utredning pä området. Men det är
naturligtvis en artskillnad mellan exempelvis egnahem, hyresfastigheter,
industrifastigheter och andra investeringsobjekt, för där finns
nyanskaffningsmöjlighet vid sidan om förvärv. När det gäller köp av mark rör vi
oss ändå med begränsade tillgångar, och irrationella konkurrensfaktorer kan
inte leda tUl annat än en höjning av prisnivån. De effekterna fär vi alla i
samhället vara med och betala. Ingen tjänar på det, vare sig konsumenter eller
jordbrukare. Jordbrukarna får betala i form av lägre ersättning för sitt arbete
— det är ofrånkomligt — och konsumenterna fär til syvende og sidst betala i
form av högre livsmedelspriser. Jag kan inte tänka mig annat än att i det länga
loppet mäste kapitalkostnaderna också inverka pä livsmedelspriserna. Önskvärt
är ju att lönsamhetsnivån och inte sädana här irrationella faktorer skall vara
avgörande för fastighetspriserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är det förste att erkänna att det finns åtskilliga
andra irrationella faktorer som också spelar in, och det finns nog anledning
att titta pä dem också. Men bara för att sä är fallet finns det ingen anledning
att avstå frän att nu se närmare pä just skatteavsnittet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lät mig till sist också säga att detta är naturligtvis ett
problem i första hand för de unga människor som skall börja som jordbrukare och
inte är utrustade med något större kapital — det är kanske det allra
allvarligaste problemet sett mot framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall självfallet inte ställa nägot
yrkande gentemot ett enhäUigt utskott. Det skulle för övrigt vara alldeles
meningslöst att begära en omröstning, eftersom det inte går att av betänkandet
läsa ut vad saken gäller. Av den anledningen har jag endast velat framföra
dessa synpunkter, och jag lovar att komma igen 1974.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed slutad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ 9
Ändringar inom den regionala polisverksamheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs justitieutskottets
betänkande nr 37 i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen 1973:1 framlagda
förslag rörande ändringar inom den regionala pohsverksamheten jämte motioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kungl. Maj:t hade i propositionen
1973:1, bilaga 4, underpunkten B, såvitt nu var i fräga, föreslagit riksdagen
att godkänna att Västernorrlands län och Jämtlands län förenades tUl ett
regionalt verksamhetsområde inom polisorganisationen samt att
länspolisorganisationen för detta verksamhetsområde skulle vara inordnad i
länsstyrelsen i Härnösand.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom den regionala polisverksamheten</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I detta
sammanhang behandlades motionema</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1973 :143 av herr NUsson i Ägnas m. fl. (m) vari
hemställts att riksdagen skulle avslå Kungl. Maj;ts förslag att Västernorrlands
och Jämtlands län skulle förenas till ett verksamhetsområde inom
polisorganisationen,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1973:268
av herr Wiklund i Stockholm m. fl. (fp), såvitt nu var i fråga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1973:615 av herr Stiernström m, fl, (c, fp, vpk) vari
hemstäUts att riksdagen dels icke godkände att Västernorrlands och Jämtlands
län förenades till ett regionalt verksamhetsområde inom polisorganisationen,
dels som sin mening gav Kungl, Maj:t tUl känna att eventuella förslag till
ändringar av polisdistriktsindelningen borde underställas riksdagen för
prövning med hänsynstagande även tUl medborgarservice och till den önskade
regionala strukturen samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1973:1081 av herrar Jonsson i Mora (fp) och Öhvall (fp)
vari hemstäUts att riksdagen skulle avslå Kungl, Maj:ts förslag att Västernorrlands
och Jämtlands län förenades tUl ett regionalt verksamhetsområde inom
polisorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet hemställde</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A. att riksdagen med bifaU tiU motionerna 1973:143 och
1973:1081<br>
samt motionen 1973:615 i motsvarande del icke godkände Kungl. Maj;ts<br>
i propositionen 1973:1, bil. 4, framlagda förslag till ändringar inom den<br>
regionala polisverksamheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>B. att riksdagen beträffande polisdistriktsindelningen
skulle avslå<br>
motionerna 1973:615 och 1973:268 i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation hade avgivits vid
punkten A av fröken Bergegren och fröken Mattson, herrar Larfors och Nygren,
fru Hjelm-WaUén och fru Bergander samt herr Alf Pettersson i Malmö (samtliga s)
som beträffande ändringar inom den regionala polisverksamheten ansett att
utskottet under A bort hemställa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att riksdagen med avslag på motionerna 1973:143 och
1973:1081 samt motionen 1973:615 i motsvarande del skulle tillstyrka
godkännande av Kungl. Maj;ts i propositionen 1973:1, bil. 4, framlagda förslag
tiU ändring inom den regionala polisverksamheten.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21
november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom den regionala polisverksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fröken
BERGEGREN (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Justitieutskottets betänkande nr 37 gäller bl. a. den
regionala polisdistriktsindelningen. Betänkandet är inte enhälligt. Det är till
omfånget inte särskUt imponerande, men enligt min åsikt är det principiellt
ganska viktigt, eftersom det ytterst gäller huruvida ett principiellt uttalande
som gjorts av riksdagen det ena året skall vara vägledande för regeringen det
andra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bakgrunden
är denna:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sitt betänkande nr 1 år 1972 behandlade
justitieutskottet propositionen 173 år 1971 med förslag till vissa reformer
inom polis- och åklagarväsendet jämte i anledning därav väckta motioner.
Utskottet hade begärt och fått uppskov med behandlingen av ärendet till 1972.
Det var alltså inte fråga om nägot hastverk, och beslutet tillkom efter
långvariga överläggningar och, får man hoppas, moget övervägande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad polisväsendet beträffar föreslogs sammanslagning av
icke bärkraftiga polisdistrikt till större enheter samt, som en konsekvens
härav, sammanföring av vissa län tUl regionala enheter. 1 huvudsak stödde sig
propositionen med vissa modifikationer pä polisutredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motivet för att sammanslå smärre polisdistrikt tUl större
enheter var att man vUle möjliggöra kontinuerlig övervakning i större
utsträckning än som tidigare hade kunnat ske. Man ville vidare möjliggöra
erforderlig specialisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen till ändring av den regionala
polisorganisationen skulle, som jag sade, ses som en konsekvens av
polisdistriktsreformen, eftersom vissa län därigenom kommer att bestå av endast
ett eller två polisdistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Justitieutskottet intog den ståndpunkten, att även om det
i och för sig var självklart att man skulle skapa möjlighet till kontinuerlig
övervakning, så fick ett sådant beslut inte leda tUl att allmänheten i vissa
områden skulle fä en sämre polisiär service än den dittills hade haft.
Utskottet fäste också avseende vid hur reformen skulle komma att upplevas av
den allmänhet som berördes av den. Utskottet ansåg därför att man inte borde
anlägga renodlat rationella synpunkter på saken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet ansåg sålunda att man borde gä fram med en viss
försiktighet och låta varje ny sammanslagning av polisdistrikt föregås av en förnyad
utredning - lät vara att denna kunde göras tämligen summarisk i de fall där det
inte inträffat någonting nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot ställde sig utskottet avvisande tUl tanken, som
hade framförts i en motion, att riksdagen i varje särskilt fall skulle
understäUas förslag om polisdistriktssammanslagning, eftersom utskottet ansåg
att detta skulle strida mot den praxis som tidigare tUlämpats i sådana och
hknande sammanhang. Av det skälet har också denna gång ett enigt utskott inte
ansett sig kunna bifalla motionerna 615 och 268 i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan i förbigående nämna att det förslag till en
sammanläggning av Svegs polisdistrikt och Jämtlands polisdistrikt som har
utarbetats i en departementspromemoria för närvarande troligen inte kommer att
leda tUl nägot beslut. Man kommer uppenbarligen att ta hänsyn till en kanske
nägot senkommen opinion, som inte tycks ha framkommit dä polisutredningens
förslag remissbehandlades.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När
utskottet i höstas gjorde ett besök i Sveg, förmenade man där</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>allmänt
att en bättre polisövervakning kunde ske med nuvarande förhållande än om man
slog samman Sveg med ett större distrikt. Därför får jag väl anta att vad
utskottet i fjol anförde om nödvändigheten av att i första hand pröva om inte
godtagbara förhållanden kunde nås genom personalförstärkning i stället för
sammanslagning inte kan vara relevant här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande den.regionala indelningen gjorde utskottet i
sitt betänkande nr 1 förra året ett uttalande, som har citerats såväl av utskottsmajoriteten
som av reservanterna i det föreliggande betänkandet. Därför vill även jag
återge vad utskottet sade på s. 53 i sitt betänkande nr I förra året:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Utskottet vill för sin del först understryka att
reformen sä tUl vida är en konsekvens av distriktsindelningsreformen att det i
de län, som efter distriktssammanslagningar kommer att bestå av endast ett
eller tvä polisdistrikt, inte rimligen kan finnas utrymme för en regional
organisation med huvuduppgift att inspektera och samordna verksamheten mellan
distrikten. Reformen bör, främst med hänsyn till angelägenheten av att icke
föregripa länsberedningens arbete, stanna vid sammanföringar av sådana
län."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta mäste betraktas såsom ett auktoritativt uttalande,
helst som det gjordes av ett enigt utskott och även följdes av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är mot den bakgrunden man skall se utskottets nu
ganska uppseendeväckande steg att yrka avslag pä en proposition, där regeringen
följt riksdagens uttalade intentioner. Det gäller ju här just precis ett län
som inte har mer än två polisdistrikt - och som enligt departementspromemorian
egentligen skulle ha haft bara ett polisdistrikt - och där det således enligt
riksdagens eget uttalande mte rimligen kan finnas utrymme för en regional
organisation med huvuduppgift att inspektera och samordna distriktens
verksamhet. När därför i våras väcktes motioner med yrkande 'om avslag pä
propositionen i denna del, var det sä pass förvånande att det föreföll
utskottet önskvärt att på ort och ställe söka göra sig underrättat om vilka speciella
skäl som kunde ligga bakom motionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag får bekänna att efter det besöket kan jag inte finna
att det framkommit några omständigheter som inte rimligen tagits med i
beräkningen, när vi gjorde värt uttalande förra året. Jag tror att samtliga de
sju ledamöter av utskottet som stär bakom reservationen i betänkandet håUer
med mig om det. Det borde ju inte ha kunnat överraska någon att förslag om
sammanföring av tvä län tUl en regional enhet skulle väcka vissa olustkänslor
på högre ort i åtminstone det ena av de länen. Den folkliga opinion som de
kommunala förtroendemännen i Sveg företrädde när det gällde Svegs
polisdistrikts vara eller icke vara borde knappast ha någon motsvarighet
beträffande en regional organisation, som inte kan uppfattas såsom ett
ingripande i den enskilde medborgarens upplevelse av polisorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan alltså inte finna att det finns något reellt
underlag för vissa utskottsledamöters fotombyte i denna fråga, särskilt som vi
vid besöket i Östersund fick klart för oss att företrädaren för den polisiära
expertisen fann förslaget både välkommet och välbehövligt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom den regionala polisverksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
regionala</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>po lis
verksam heten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativet, om riksdagen i dag följer utskottets
förslag, torde bli att den nödvändiga samordnande verksamheten i stäUet i högre
grad måste utövas av rikspolisstyrelsen, en utveckling som den som betraktar
decentralisering som något gott i sig inte kan vara särskilt entusiastisk för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu vet jag att utskottsmajoriteten har stött sitt
ställningstagande bl. a. på ett annat uttalande i justitieutskottets betänkande
nr I förra året, s. 54. Jag tUlåter mig citera:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"I
de fall då i enlighet med vad nyss anförts indelningsändring</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överväges
bör i överensstämmelse med önskemålen i motionerna </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>frågan
underställas riksdagens prövning, så att dess ställningstagande till den
regionala problematiken överhuvud taget inte föregripes."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såvitt jag förstår, har utskottet menat — och riksdagen
också — att regeringen inte skulle gä längre annat än i sådana klara typfall
som anförts tidigare, utan att riksdagen också fick ett ord med i laget. Jag
skall kanske tUlägga att utskottet pä s. 53, strax innan, också sagt följande:
"Möjligen kan, som departementschefen anför, även län med tre distrikt
komma i fråga. Skälen för sammanföring av sådana län med andra bör dock enligt
utskottets mening vara mycket starka." Tanken här var alltså den att man
skulle kunna gä längre än till att sammanföra två län, men det skulle man vara
försiktig med. Det kan väl också sägas att med detta ställningstagande hade
utskottet i viss mån tUlgodosett kravet att länsberedningens arbete inte skulle
föregripas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man frågar sig nu; Vad skulle följden bli, om riksdagen
biföll utskottets hemställan i dag och avslog propositionens förslag? Såvitt
jag förstår, blir följden den att det inte kommer att ske nägra som helst
sammanslagningar av län tUl regionala enheter förrän länsberedningen är färdig
med sitt arbete och eventuellt beslut med anledning av detta har fattats.
Naturligtvis är det ingen riksolycka. Det betyder att en i och för sig möjlig
och önskvärd rationalisering skjuts på en obestämd framtid, vilket är iUa nog,
eftersom det är viktigt att alla resurser pä detta område tUlvaratas på ett
rationellt sätt. Men det värsta är att ett beslut i dag enligt utskottets
förslag innebär att riksdagen förklarar ett enhälligt principiellt
ställningstagande, fattat i februari 1972, vara en nullitet i november 1973. Om
riksdagen kräver att dess såsom vägledande gjorda uttalanden skall följas av
regeringen — och det gör vi ju — dä måste regeringen vara viss om att riksdagen
också menar vad den säger mer än ett år i taget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen vill jag framhålla att utskottets
ställningstagande har gjorts med knappaste möjliga majoritet. Det är väl också
sannolikt att om ledamoten herr Schött, som med sådan energi har förfäktat
polisutred-tungens ståndpunkter, vilka gått längre i denna sak, haft tillfälle
att delta i utskottets beslut, så kunde konstellationen ha varit en annan. För
det kan väl inte vara pä det sättet att den hägrande möjligheten att spänna
kommunisterna för den borgerliga triumfvagnen i det vällovliga syftet att komma
regeringen tUl livs fått väga över de sakliga synpunkterna? Men les extremes se
touchent, som fransmännen säger — ytterligheterna berör varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tror att jag med vad jag nu sagt har
angivit de huvudsakliga skälen för att reservanterna stödjer Kungl. Maj:ts
förslag om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sammanläggning
av Jämtlands och Västernorrlands län tUl en regional polisenhet, och jag ber
att få yrka bifall tUl reservationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru KRISTENSSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Utskottets vice ordförande hänger upp hela
sin argumentering på ett citat ur det betänkande som justitieutskottet avgav
förra året i frågan om den regionala polisorganisationen, och det uttalandet
har jag i och för sig ingenting att invända emot, ty det är självklart korrekt
återgivet. Men det finns anledning, tycker jag, att erinra om vad
justitieutskottet förra året sade dessutom. För det första sade utskottet att län
som består av endast ett eUer tvä polisdistrikt kan enligt de principer som
antagits av riksdagen föras samman med angränsande län till ett
verksamhetsområde. Utskottet sade alltså inte att de skall utan att de kan
sammanföras. För det andra sade utskottet att man i varje särskilt fall måste
bedöma situationen med hänsynstagande till den regionala problematiken. För det
tredje angav utskottet — och det blev också riksdagens beslut — att varje
förslag till sammanläggning av regionala polisdistrikt först mäste underställas
riksdagen för bedömning. Jag skulle, herr talman, vilja fråga utskottets vice
ordförande; Vad innebär detta beslut, om inte att man i varje särskUt fall
skulle bedöma en konkret fråga utifrån de förutsättningar som gäller just i det
fallet? Jag tycker icke att den ståndpunkt som majoriteten kommit fram till i
detta betänkande kan sägas stå i strid med det uttalande som riksdagen gjorde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För övrigt vill jag nämna att utskottet var enigt om
beslutet att uppskjuta den här frågans behandhng från vårriksdagen, dä den
egentligen skulle ha klubbats, till nu i höst. Anledningen till uppskovet var
att utskottet tyckte att frågan var av den arten att vi på ort och ställe borde
informera oss om hur man bedömde situationen i de berörda områdena. En sådan
resa hade varit ganska meningslös om utskottet ansett sig vara så hårt bundet
av sina uttalanden att någon ändring över huvud taget inte kunde bh aktuell.
Jag har den uppfattningen att om man gör en studieresa, så mäste man göra den
relativt förutsättningslöst för att resan över huvud taget skaU tjäna ett
syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag får för egen del säga att studiebesöket i Sveg och
Östersund gav åtminstone mig den uppfattningen att man inte genom en sådan här
sammanläggning kunde vinna nägra fördelar ur ekonomisk eller annan synpunkt.
Tvärtom påtalades de stora problem som skulle uppstå. Man fick verkligen klart
för sig vUka geografiskt sett stora omräden som här var tänkta att sammanföras
till ett länspolisdistrikt. Man fick också klart för sig de alldeles speciella
problem som föreligger här uppe med det ojämna befolkningsunderlaget. Under
vissa säsonger medför turismen en väsentlig ökning av det antal människor som
rör sig i dessa trakter, vilket ställer speciella krav på polisorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi började med att besöka Sveg, och det första vi möttes
av där var självfallet en djup oro för de planer som dä fanns att sammanlägga
Svegs polisdistrikt med Östersunds, vilket alltså skuUe innebära att Häqedalen
sammanfördes med hela landskapet Jämtland tUl ett enda polisdistrikt. Nu
inträffade under utskottets sammanträde det glädjande att vi fick upplysningen
att man inom justitiedepartementet tydligen har tänkt om i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom den regionala polis verksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Al</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
regionala</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>po lis
verksam heten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fråga om
polisdistrikten. Jag vill gärna till herr justitieministem som sitter här i
kammaren säga — och jag tror att jag kan tala för hela utskottet i det fallet —
att det är med utomordentligt stor glädje vi noterar denna ändrade inställning
från departementet i den här frågan. Jag tror att befolkningen där uppe kommer
att uppskatta det alldeles speciellt. Som jag ser det innebär detta beslut från
departementets sida att man också inom justitiedepartementet har börjat tänka
om i sammanläggningsfrågorna. Det ändrade ställningstagandet kommer väl att i
viss mån få en prejudicerande betydelse för kommande diskussioner om sammanläggningar
på andra områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är det inte sä, utskottets ärade vice ordförande, att allt
fler människor i det här landet har blivit mer och mer skeptiska mot talet om
de stora enheterna som aUena saliggörande? Man böqar inse att det inte alltid
enbart är fördelar med stora distrikt utan att faktiskt möjligheterna att utöva
service främjas av att de som beslutar och de som fullgör en funktion befinner
sig någorlunda nära de människor som är beroende av denna service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns en sak som jag dessutom skulle vilja ta upp, och
det är vad som anförs i reservationen om att länsberedningen skuUe ha förklarat
att man inte har nägot att invända mot den ifrågasatta sammanläggningen.
Utskottsmajoriteten menar att det finns anledning att avvakta länsberedningens
förslag innan man går in på några väsentliga reformer när det gäller den
regionala polisdistriktsindelningen. Visst kan vi väl säga att det finns
problem när det gäller länspolisorganisationen, det vUl jag inte sticka under
stol med. Men de problemen löser man inte genom en sådan sekundär åtgärd som
att lägga samman de två föreslagna länspolisdistrikten. Därför finns det
såvitt vi har kunnat förstå all anledning att awakta länsberedningens förslag
för att man skall kunna fä gränser när det gäller samhäUsverksamheten i stort
som stämmer överens med varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu gör reservanterna gällande att länsberedningen anser
att en sådan här sammanläggning inte gär emot dess intentioner. Det är i och
för sig ett viktigt argument. Men jag efterlyser besked om var detta uttalande
finns redovisat. Vi har inte kunnat få fram något uttalande från
länsberedningen som skulle styrka detta. Jag skuUe vilja fråga om det inte till
äventyrs kan ha gått tiU så att den person, som svarar för detta ärende i
vederbörande departement och som också är ordförande i länsberedningen, har
samrått med sig själv och funnit att inga invändningar finns att rikta mot
detta förslag. Enligt vad jag vet har länsberedningen som sädan inte fått
tillfälle att yttra sig; och det vill jag verkligen efterlysa, för det var ju
en förutsättning för de partiella reformerna att de skulle stå i
överensstämmelse med länsberedningens uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill med detta yrka bifall till
utskottets förslag. Om det skulle bli så att reservationen vinner kommer vi här
i riksdagen att få emotse inte bara ett utan flera förslag om nya
sammanslagningar på det regionala området. Jag har den uppfattningen att det
vore olyckligt. Vi bör avvakta länsberedningens förslag och därefter gå varsamt
fram när det gäller fortsatta sammanläggningar. Det är dags att tänka om när
det gäller den hittillsvarande centraliseringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
justitieministern GEIJER:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Som fröken Bergegren erinrat om har riksdagen
sä sent som under våren 1972 i total enighet fastställt riktlinjer för en
reform av den regionala polisorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tillåter mig att upprepa ett par synpunkter som fröken
Bergegren också har framhållit - detta är en så betydelsefull fråga att jag
ännu en gäng vUl nämna att justitieutskottet i sitt relativt kortfattade
betänkande anslöt sig tiU de riktlinjer som dragits upp i den proposition om
den framtida polisorganisationen som lades fram under hösten 1971, I denna
proposition uttalade jag att det inte rådde något tvivel om att 1967 års
polisutrednings förslag om en indelning av landet i åtta polisregioner skulle
skapa goda förutsättningar för en effektiv och rationell regional
polisverksamhet, och att vissa skäl kunde anföras för en sä genomgripande
omorganisation av den regionala polisverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag var emellertid inte beredd att gå sä längt.
Anledningen till detta var att länsberedningen hade till uppgift att göra en
samlad bedömning av den regionala samhällsförvaltningens uppgifter och organisation.
Ett genomförande av polisutredningens förslag skulle ha inneburit risker för
att statsmakternas framtida ställningstagande till de regionala problemen
föregreps. Mot den bakgrunden föreslog jag en begränsad reform av den regionala
polisorganisationen för att i vart fall komma tiU rätta med en del av de
brister som nu finns. Förslaget gick ut på att län med endast ett eller två
polisdistrikt skulle föras samman med angränsande län tUl ett regionalt
verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag redan nämnt, anslöt sig justitieutskottet i sitt
betänkande till dessa riktlinjer. Utskottet uttalade vidare att det i län med
endast ett eller tvä polisdistrikt inte rimligen kan finnas utrymme för en
regional organisation med huvuduppgift att inspektera och samordna verksamheten
mellan distrikten. Man sade också att reformen främst med hänsyn tUl
angelägenheten att inte föregripa länsberedningens arbete borde stanna vid
sammanföringar av sådana län. Trots att goda skäl talade för att gä längre
stannade man alltså tills vidare för en begränsad reform. I årets
statsverksproposition föreslogs helt i enlighet med de principer, som en enig
riksdag sålunda hade fastställt och som jag trodde att en enig riksdag ett och
ett halvt år senare var beredd att följa, att Jämtlands och Västernorrlands län
i polisiärt hänseende skulle läggas samman tUl ett regionalt verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den bakgrund som jag nu har tecknat framstår
utskottsmajoritetens yttrande som synnerligen märkligt. Visserligen hade
riksdagen förbehållit sig rätten att ta ställning till de enskilda fallen, men
man har ändå sä sent som för ett och ett halvt år sedan fastställt vissa
principer för den regionala polisorganisationen, och det förefaller mig
orimligt att man nu inte vill godkänna ett förslag, som helt överensstämmer med
dessa principer. Jag har personligen svårt att tänka mig något fall där en
sammanläggning av tvä län till ett regionalt verksamhetsområde i polisiärt
hänseende är mer motiverad än just beträffande Jämtlands och Väster-norriands
län,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Jämtlands län finns som här har framhållits för
närvarande två poUsdistrikt, Östersunds och Svegs polisdistrikt, Östersunds
polisdistrikt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom den regionala pohsverksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21
november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom den regionala polisverksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AA</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är
personalmässigt ungefär nio gånger sä stort som Svegs polisdistrikt och
avståndet meUan centralorterna i distrikten är omkring 20 mil. Även för den som
inte är expert i pohsiära frågor måste det mot den bakgrunden framstå som
uppenbart, att den samordnande och inspekterande verksamheten, som ju är
länspolischefens huvuduppgift, i Jämtlands län måste bli mycket begränsad.
Detta har också efter vad som är mig bekant omvittnats för justitieutskottets
ledamöter av den person som för närvarande upprätthäller tjänsten som
länspolischef i Jämtlands län, I och med att arbetsuppgifterna inte är
tillräckliga för en länspolischef i Jämtlands län är det heller icke ekonomiskt
möjligt och ej försvarbart att bygga upp en bärkraftig länspolischefexpedition,
där man har tillgäng på polismän som är specialister inom olika grenar av
polisverksamheten. Detta förhällande inverkar menhgt pä den regionala
polisorganisationen, bäde i Jämtlands och i Västernorrlands län,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den proposition om bl, a, den regionala
polisorganisationen som jag tidigare nämnde betonades att länen var för små
regionala verksamhetsområden med hänsyn till att bl, a, trafikövervakningen
måste anordnas över större område. Som bekant gär E 75 frän Sundsvall i
Västernorrlands län till norska gränsen i Jämtlands län. Detta innebär inte
bara att det är nödvändigt att samordna trafikövervakningen längs E75, Det
betyder också att man mäste vidta samordnande åtgärder för att komma åt den
rörliga brottslighet som blir en följd av en sä stor trafikled. Jag vågar utan
vidare påstå, att behovet av en samordning av polisverksamheten är avsevärt
större mellan Jämtlands och Västernorrlands län än mellan Östersunds och Svegs
polisdistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottsmajoriteten säger nu att förslaget kan innebära en
sammanbindning av Jämtlands och Västernorrlands län pä ett sätt som kan
medföra svårigheter vid en framtida organisation av den regionala
samhällsverksamheten. Men det är ju en invändning som kan anföras inte bara
beträffande Jämtlands och Västernorrlands län utan beträffande alla regionala
indelningsändringar inom pohsväsendet, Samma invändning kunde ju också göras
för ett och ett halvt år sedan när riksdagen enhälligt fastställde principen
att län med ett eller två polisdistrikt borde sammanföras med angränsande län
tUl ett regionalt verksamhetsområde. Med rätta tyckte riksdagen då att denna
invändning var svag, och jag kan inte förstå vad som har hänt sedan våren 1972 och
som betyder att man nu skaU ta större hänsyn till denna invändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förtjänar påpekas att länsberedningen, som ju har till
uppgift att göra en samlad bedömning av den regionala verksamheten utifrån sina
utgångspunkter, inte haft nägot att erinra mot den nu föreslagna
sammanföringen. Förslaget i statsverkspropositionen innebär att man kan skapa
en bärkraftig och effektiv regional polisorganisation i Jämtlands och
Västernorrlands län. En sådan organisation är inte minst betydelsefuU som en
balanserande faktor mellan den lokala och den centrala polisorganisationen.
Förslaget står helt i överensstämmelse med de principer som fastställdes för
ett och ett halvt är sedan och är sålunda i praktiken endast ett fuUföljande av
ett principbeslut i riksdagen. Ett avslag på ett sådant förslag skulle framstå
som ytterst anmärkningsvärt, och man skulle med fog kunna undra vad det är för
mening med att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>riksdagen
fattar principbeslut som den inte är beredd att fullfölja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru Kristensson kom i detta sammanhang också in pä frågan
om Svegs polisdistrikt och yttrade några ord beträffande betydelsen av att man
i vissa fall kanske kan bortse frän vad som är mest rationellt och ekonomiskt
mest försvarbart sett från statlig central synpunkt. Vad fru Kristensson här
sade kan jag helt instämma i. Det är just sådana synpunkter som legat till
grund för att jag i det fallet har kommit fram till att jag icke skall föreslå
nägon sammanslagning av Svegs och Östersunds polisdistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men hur riktiga de synpunkter än må vara som framförts om
behovet av närhet tUl människorna och som kan åberopas i fräga om nödvändigheten
av att ha en pohsmästare i orten, menar väl fru Kristensson ändå inte att de
gär att tillämpa när det gäller en länspohschef. När regeringen nu försöker se
tUl att statens tiänstemän får yänster med full sysselsättning, måste jag säga
att den tjänst som nu finns i Östersund inte kommer att ge full sysseLsättning,
Därför vUl jag verkligen hoppas att riksdagen här kommer att följa
reservanterna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom den regionala polisverksamheten</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fru
KRISTENSSON (m) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Herr justitieministern började med att hänvisa
till justitieutskottets som han sade relativt kortfattade betänkande om de
polisiära indelningsfrågorna förra året. Jag skulle vilja säga att det var ett
osedvanligt utförligt betänkande som utskottet den gängen avgav. En av
anledningarna därtill var att vi, i varje fall när det gällde polisdistriktsindelningen,
såg oss nödsakade att modifiera departementschefens förslag på många punkter.
Detta ledde till att vi inte accepterade den långtgående sammanslagning som
departementet var inne på att göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller polisdistrikten vUl jag dock fortfarande
uttala min stora tillfredsställelse över att departementet tänkt om beträffande
Sveg, Jag har inte påstått att det ur rationella och ekonomiska synpunkter vore
lämpligt att slå samman Sveg med Östersund, Jag tror inte ens att man kan göra
detta gällande. Jag anser däremot att alla skäl faktiskt talar för att man
verkligen tänker sig för bäde en och två gånger innan man fortsätter på den här
vägen med sammanslagningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle vilja fräga departementschefen om en sak. Är
det nu möjligt för departementet att tänka om i en fräga som denna, vilken
enhgt min mening kommer att få stor principiell betydelse, skulle det då inte
vara möjligt också för ett av riksdagens utskott att inte direkt tänka om men
pä ort och ställe verkligen försöka sätta sig in i frägan och sedan dra
konsekvenserna därav?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle återigen vilja fräga vad det var för mening med
att utskottet sade att riksdagen skulle besluta i vaqe särskilt fall, vad var
det för mening med att utskottet sade att vi skulle resa dit upp och tala med
de lokala myndigheterna och vad var det för mening med att vi sade att vi
skulle ta hänsyn till den regionala problematiken, om inte för att vi just i
ett konkret fall skulle ha frihet att bedöma huravida vi vUle acceptera ett
förslag om sammanläggning eller inte. Jag inser visst att det finns problem när
det gäller den rörliga brottsligheten, men jag är inte alldeles tvärsäker pä
att brottsligheten där uppe bara färdas på riksväg E75, För övrigt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom den regionala polisverksamheten</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>finns det
väl en rörlig brottslighet mellan alla distrikt, hur stora eller små de än är,
och det är problem som måste tacklas. Jag inser också att det är bekymmer med
den regionala polisdistriktsindelningen, inte minst därför att distrikten
tjänar två herrar. Man lyder både under civUdepartementet och
justitiedepartementet, men det är en problematik som inte löses med detta
sekundära förslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TUl slut, herr talman, åberopar justitieministern nu äter
länsberedningens uttalande. Det vore mycket intressant att få den information
som departementet tydUgen har men som inte utskottet har fått om vad
länsberedningen i själva verket har sagt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr justitieministern GEIJER:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi behöver kanske inte tvista om huruvida
utskottets betänkande var kortfattat eller längt. Det var långt som helhet, men
det var kort pä den här punkten, och nägot annat har jag inte heller sagt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är aktningsvärt att utskottet har ägnat så mycken tid
och så stort intresse åt frågan samt gjort ett besök på ort och stäUe, Från
mina utgångspunkter kan jag bara beklaga att utskottsmajoriteten har kommit
fram till detta sitt resultat. När fru Kristensson framhåller att det ändå
skall vara någon mening med ett uttalande om att riksdagen skall få säga vad
den tycker och fatta beslut, sä är det alldeles självklart. Men
utskottsmajoriteten menar kanske här att om man inte nu sätter ett stopp,
kommer justitiedepartementet att föreslå än den ena än den andra
sammanslagningen. Om något sådant ligger bakom utskottets förslag sä kan man ju
säga ifrån detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är, som jag har sagt, övertygade om, att det aktuella
ärendet så att säga är det klaraste och tydligaste fallet då det föreligger ett
behov av sammanläggning. Om vi skall gå vidare på den vägen eller ej det har
också riksdagen möjlighet att fä besluta om, dvs, för den händelse vi skulle
finna att det också i nägot annat område föreligger behov av sammanläggning,
vilket jag för dagen inte vet något om.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
LARFORS (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I mitt anförande kommer jag att håUa mig till
det avsnitt av utskottsbetänkandet som rör den regionala indelningen av polisverksamheten,
I nägot fall kommer jag kanske att upprepa synpunkter som justitieministern
redan har framfört, men det har sin förklaring i att jag helt instämmer i det
han sade i sitt anförande i denna fräga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid behandlingen av Kungl, Maj:ts förslag om ett
sammanförande av Västernorrlands och Jämtlands län till ett regionalt
verksamhetsområde i vad avser polisorganisationen har justitieutskottet med
knappaste möjliga majoritet hemställt om att riksdagen inte skall godkänna
Kungl, Maj:ts förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets socialdemokratiska ledamöter har i en gemensam
reservation hemställt om att riksdagen tillstyrker förslaget om ett
sammanförande av Västernorrlands och Jämtlands län till ett regionalt
verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottsmajoritetens ställningstagande till Kungl, Maj:ts
förslag är mycket märkligt med beaktande av att 1972 års riksdag antog av
Kungl,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Maj:t
föreslagna riktlinjer för polisväsendets regionala verksamhetsområdens storlek
och antal. Att det förhåller sig så erkänner också utskottet, som i andra
stycket av sitt betänkande säger följande om den regionala polisverksamheten:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Kungl, Maj;ts förslag rörande den regionala
polisverksamheten grundas pä de allmänna riktlinjer som 1972 ärs riksdag drog
upp för en reform av denna verksamhet och för den framtida pohs- och
äklagar-distriktindelningen. Reformen syftar i första hand till en
effektivisering av polisverksamheten, på det lokala planet genom sammanslagning
av vissa mindre bärkraftiga polis- och äklagardistrikt och regionalt genom
sammanföring i vissa fall av län som består av endast ett, två eller i rena
undantagsfall tre polisdistrikt med angränsande län till ett verksamhetsområde,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill här omedelbart påminna om att 1972 års
riksdagsbeslut i vad avser den regionala polisverksamheten var enhälligt och
att den till justitieutskottets betänkande 1972:1 fogade reservationen endast
avsåg den lokala polisverksamheten. Inte heller det till detta betänkande
fogade SärskUda yttrandet berörde den regionala polisverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då ärendet behandlades av 1972 års riksdag uppstod ej
heller någon egentlig debatt om den regionala indelningen av polisverksamheten.
Att så blev fallet är väl ganska naturligt med hänsyn till det i detta avsnitt
enhälliga utskottsbetänkandet. Det var i stort sett endast utskottets
ordförande som i sin egenskap av utskottets talesman berörde den regionala
polisorganisationen. Och då återkommer jag tUl vad fru Kristensson här nyss
talade om, nämligen ordet kan. Jag kan inte låta bli att citera vad fru
Kristensson sade den gängen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Vi har sagt att om ett län består av endast ett
eller två polisdistrikt kan det inte rimligen finnas utrymme för en regional
organisation som skulle ha till uppgift att inspektera och samordna
verksamheten inom de här två distrikten eller i det enda distriktet. Därför bör
en reform stanna vid en sammanföring av län, där antalet polisdistrikt är så
litet som ett eller tvä. Vi har inom utskottet också sagt att möjligen även län
med tre distrikt kan komma i fräga, men vi vill klart markera att skälen i så
fall bör vara mycket starka," Det var alltså inte bara fräga om att kunna,
utan utskottsordföranden uttalade också mycket starkt att det var orimligt att
inte göra det i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad har nu skett sedan riksdagen år 1972 fattade ett
enhälligt beslut om den regionala polisverksamheten? Kungl, Maj:t har i full
överensstämmelse med riksdagens beslut föreslagit att Jämtlands län, som i sig
inrymmer två polisdistrikt, tillsammans med Västernorrlands län skall bUda ett
regionalt verksamhetsområde. Detta stämmer helt med riksdagens förra året
uttalade mening om att det i län med endast ett eller tvä poUsdistrikt inte
rimhgen kan finnas utrymme för en regional organisation med huvuduppgift att
inspektera och samordna verksamheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Justitieutskottet har efter 1972 års beslut också besökt
Jämtlands län och haft överläggningar med berörda myndigheter och andra parter.
Jag hade tyvärr inte själv tillfälle att vara med på resan, men de uttalanden
som utskottet lyssnat till under Jämtlandsbesöket har av utskottets ledamöter
uppfattats ganska olika. Detta framgår bl, a, av att utskotts-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nrl37</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom den regionala polisverksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom den regionala polisverksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>majoriteten
i sin strävan att finna argument trots allt måst stanna för att i betänkandet
skriva att ifrågavarande kontakter inte övertygat utskottet om att Kungl,
Maj;ts förslag bör genomföras. Skall vi kalla detta en mjuk skrivning eller en
svag grund för ett så omkastat ställningstagande?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottsmajoriteten berör också frägan om ett annat
ställningstagande än bifall tUl Kungl, Maj:ts proposition skulle stå i .strid
mot 1972 års principuttalande i riksdagen. Man vUl slingra sig ifrån denna
besvärliga fräga med att knyta an till att riksdagen också beslöt att ändringar
av den regionala poUsorganisationen skulle underställas riksdagens prövning.
Detta är ett mycket underligt resonemang och det stämmer inte. Om 1972 års
riksdag hade önskat en sådan tolkning av beslutet .som utskottsmajoriteten nu
framför, så skulle man inte ha godtagit utskottets skrivning om att det i län
med endast ett eller två polisdistrikt inte rimligen finns utrymme för en
regional organisation med huvuduppgift att inspektera och samordna
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag uppfattade 1972 års riksdagsbeslut så att riksdagen
godkände Kungl, Maj;ts proposition, vilket innebär att Kungl, Maj:t efter
samråd med och hörande av vissa myndigheter beslutar om ändringar i den
regionala indelningen av polisverksamheten, dock med det tillägget att
riksdagen givit Kungl, Maj:t tUl känna att frågor om indelningsförändringar
skall underställas riksdagens prövning. Meningen med detta förfarande måste
vara att riksdagen viU ha kontroll över att riksdagens uttalanden om att endast
län som har ett eller två poUsdistrikt — eller i något fall möjligen tre — blir
föremål för sammanläggningsåtgärder. Man har i riksdagen velat behälla
kontrollfaktorn i dessa avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett bifall tiU utskottsmajoritetens förslag här i dag
innebär utan tvivel<br>
att 1972 års motsvarande riksdagsbeslut utraderas. Jag kan inte se det<br>
möjligt för regeringen att lägga nägot annat förslag tUl ändrad regional<br>
indelning av polisverksamheten utan att frågan på nytt tas upp i sin<br>
helhet. Vi måste komma ihåg att den proposition som vi nu behandlar<br>
utarbetades endast några månader efter det enhälliga beslutet av 1972 ärs<br>
riksdag. Vid utarbetandet av propositionen har man följt 1972 års<br>
riksdagsuttalande. Att sä är fallet framgår också bl, a, av årets betänkande<br>
där utskottet bekräftar detta. Där säges nämligen: "Kungl, Maj;ts förslag<br>
rörande den regionala polisverksamheten grundas på de aUmänna<br>
riktlinjer som 1972 års riksdag drog upp för en reform av denna<br>
verksamhet,---- ,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ju ganska häpnadsväckande att upptäcka att ett
riksdagsbeslut inte står sig från det ena året till det andra, när det är fråga
om ett principuttalande. Vilken tUltro skall man mot denna bakgrund framdeles
kunna sätta till riksdagsuttalanden? Vägar framdeles någon regering,
myndigheter eUer allmänheten lita pä riksdagens uttalanden, om riksdagen från
det ena året tiU det andra river upp och ändrar sina principbeslut?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns all anledning för riksdagens ledamöter att noga
tänka över de här frågorna innan avgörandet sker i dag. Man bör komma ihåg 1972
års riksdags enhälliga beslut om bl, a, den regionala polisverksamheten, ett
beslut som beaktats av regeringen vid utarbetandet -av den proposition som vi
nu behandlar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag viU också än en gäng erinra om justitieutskottets
ordförandes<br>
uttalande inför 1972 års riksdag, då fru Kristensson bl, a, sade: "Vi har<br>
sagt att om ett län består av endast ett eller två polisdistrikt kan det inte<br>
rimligen finnas utrymme för en regional organisation som skulle ha tiU<br>
uppgift att inspektera och samordna verksamheten, ,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar avslutningsvis bifall tiU den vid
justitieutskottets betänkande nr 37 fogade reservationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru KRISTENSSON (m) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vUl bara tUl herr Larfors säga att det av
mig gjorda uttalandet var ett direkt citat ur utskottets betänkande förra året,
som också vice ordföranden här har redovisat. Jag brakar vara ganska noga med
att om jag talar å hela utskottets vägnar hålla mig tUl de fakta som finns i
vårt betänkande. Men jag behöver väl ändå inte återigen för herr Larfors påpeka
att det uttalandet bara var ett av många vägledande uttalanden som utskottet
gjorde i det sammanhanget. Det mäste ju, som jag sagt förut, ändå betyda något
att utskottet vUle fä tillbaka frägan för förnyad behandling i samband med
förslag om sammanläggningar av länspoUsdistrikt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall inte upprepa hela argumentationen i frågan,
eftersom den numera är välkänd, men jag tycker att det är fel av herr Larfors
att citera endast ett utskottsuttalande och bara denna del av mitt anförande.
Man mäste se hela utskottets förslag i ett sammanhang och ta hänsyn till att vi
har gjort viktiga reservationer till detta uttalande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr LARFORS (s) kort genmäle;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Fru Kristensson framhöll att mitt citat ur
ett anförande av fru Kristensson i riksdagen förra året också återfanns i
utskottets betänkande som uttryck för utskottets enhälliga ständpunktstagande i
detta ärende. Jag har naturligtvis ingen erinran mot detta tUlägg, För att
fortsätta att referera fru Kristensson vill jag bara erinra om att fru Kristensson
själv i sitt första anförande talade om att man endast i vissa fall kan
sammanlägga län som har ett eUer två poUsdistrikt, Jag tycker att detta citat
står i strid mot 1972 års riksdagsbeslut som talar om att det inte rimhgen
finnes utrymme för en sammanläggning i sådana fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr WESTBERG i Ljusdal (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det betänkande vi nu behandlar tar upp tvä —
som jag ser det — viktiga principfrågor när det gäller den polisiära
organisationen. Den ena är ett i statsverkspropositionen framlagt förslag att
Västernorrlands län och Jämtlands län skall förenas till ett regionalt
verksamhetsområde inom polisorganisationen, vilket för övrigt i sin tur
föranlett en rad motioner med förslag att en sådan sammanföring inte skall
komma tUl stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra gäller motionsförslag om ett uttalande från
riksdagens sida att eventuella förslag tiU ändringar av
polisdistriktsindelningen bör understäUas riksdagen för prövning med
hänsynstagande även till medborgarservice och tUl den önskade regionala
strukturen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande
den första frägan avstyrker utskottsmajoriteten den</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom den regionala polisverksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagens protokoU 1973. Nr 136-139</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom den regionala polisverksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föreslagna
sammanläggningen av Z- och Y-län till ett gemensamt regionalt verksamhetsområde
och detta av flera skäl, som utskottets värderade ordförande nyss redogjort för
och som jag därför inte här skall uppta tid med att upprepa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vet allesammans att 1967 ärs polisutredning föreslog en
genomgripande reform av den regionala polisorganisationen, vilken bl, a,
skulle innebära att länsstyrelsen inte längre skulle vara högsta polismyndighet
i länet och att det i stället skulle inrättas regionala polisstyrelser. Jag
skall inte här och nu gå in på skälen för en sädan ordning, men vi kan givetvis
konstatera att det finns vissa skäl för en omläggning av den regionala
polisorganisationen. Justitieministern har varit inne pä den; det gäller
trafikpolitiken, brottsutvecklingen och annat. Det har bl, a, också
representanter för länspolischefernas organisation framhållit för oss när vi
har träffat samman. Men - och det vill jag särskUt understryka - skall en sådan
omläggning göras, bör den ske i ett sammanhang och sedan den varit föremål för
den samlade bedömning som den år 1970 tillsatta länsberedningen har att utföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är säkert olyckligt — jag är också personligen av den
uppfattningen — om man rycker ut ett län och sätter det på nägot sätt i
strykklass, behandlar det annorlunda än de övriga. Vi vet också av smärtsam
erfarenhet att en åtgärd av det här slaget drar andra med sig. Det är för
övrigt inte heller klarlagt, såvitt jag kan bedöma, hur högsta ledningen av
pohsväsendet i ett spänt läge skulle fördelas mellan de två länscheferna, om
man genomförde den här ordningen. Det finns således, enligt min mening, ingen
anledning att här fatta några förhastade beslut. Vi kan gott invänta resultatet
av länsberedningens arbete. Den argumentering som här har förts - att vi på
nägot sätt skulle vara bundna av värt ställningstagande förra året — tycker jag
för min del är alldeles orimlig, aUdenstund vi har bett att fä sådana ärenden
tillbaka till kammaren för riksdagens bedömning i varje särskilt fall. Då kan
man knappast argumentera sä som t, ex, herr Larfors nyss gjorde här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande den andra frågan, som gäller
polisdistriktsindelningen, har utskottet nöjt sig med att hänvisa till vad det
anförde när frågan var uppe till behandling vid 1972 års riksdag och därefter
föreslagit att motionsyrkandena skall avslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns enligt min mening skäl att observera vad
utskottet återger ur sitt av riksdagen godkända uttalande från år 1972, Man
säger där att distriktsindelningsreformen inte får bh så långtgående att den
leder till en icke önskad centralisering av uppgifterna i polisverksamheten.
Inte heller fär en ändrad distriktsindelning leda till att allmänheten i vissa
omräden får en sämre polisiär service. Vidare fär inte distriktsindelningen stå
i strid med den lokaliseringspolitik som statsmakterna från sysselsättningssynpunkt
eller av andra skäl söker främja. Man säger också att frågan om en ändrad
polisdistriktsindelning inte kan bedömas uteslutande med utgångspunkt i
önskemålet om en rationell polisverksamhet, utan rationaliseringsintresset
måste vägas mot allmänna intressen av annan art. Mot den bakgrunden ansåg — och
anser — utskottet att personalförstärkningar borde övervägas som ett alternativ
i varje särskilt fall då en distriktssammanslagning ifrågasätts och att stor
hänsyn måste tas till praktiska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lämplighetssynpunkter,
bl, a, av näringsgeografisk och kommunikations-mässig natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är utomordentligt angelägen att med kraft understryka
vad utskottet här säger. Jag menar nämligen att om dessa riktlinjer kommer tUl
tiUämpning - och det förutsätter jag skall ske - då frågan om en sammanläggning
aktuahseras, så kan en sammanläggning ske endast i enstaka fall, såsom jag
hävdade när vi behandlade den här frågan förra gången. Det kan då såvitt jag
kan förstå, aldrig bh fräga om att t, ex. beröva ett regioncentrum med långa
avstånd tiU annan huvudort dess poliskansh och polischef. Planerna pä en
sammanläggning av t. ex. Ljusdals och Hudiksvalls polisdistrikt måste då
skrinläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om i något faU tvekan skuUe uppstå huravida en
indelningsändring stär i överensstämmelse med de uppdragna riktlinjerna eUer
eljest särskilda skäl talar härför, bör enligt utskottets mening frågan underställas
riksdagens prövning. Sädana särskilda skäl skall anses föreligga om en planerad
indragning står i uppenbar strid mot de regionalpoUtiska strävandena. Så snart
eventuella planer på en sammanläggning stär i strid mot de regionalpolitiska
strävandena, skaU alltså frågan om sammanläggning underställas riksdagens
prövning — det måste enligt min mening vara den riktiga tolkningen. Och vi har
frågor av det slaget, inte minst i mitt eget län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag finner det värdefullt att utskottet pä nytt påminner
om detta tidigare ställningstagande, och jag har därför vid
utskottsbehandlingen låtit mig nöja med detta och anslutit mig tiU utskottets
hemstäUan, som jag nu ber att få yrka bifaU till.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom den regionala polisverksamheten</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fröken
BERGEGREN (s) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Herr Westberg i Ljusdal har ju huvudsakligen
uppehåUit sig vid frägan om polisdistriktsindelningen. Riksdagen tog förra året
ställning tiU den frågan. Herr Westberg hade då en awikande mening, och det kan
förklara att han nu gär närmare in pä den saken. Men vad jag fäste mig vid var
att han sade, helt emot vad han var med och skrev under förra året, att han
numera anser att inga som helst sammanföringar av län till regionala
polisregioner skall ske förrän länsberedningen har lagt fram sina förslag. Det
är alltså en helt ny ståndpunkt i dag i förhållande tUl den som han intog för ett
och ett halvt år sedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det leder mig tiUbaka till den diskussion som fru
Kristensson förde,att det skulle föreligga särskilda skäl till att nu gå ifrån
den ståndpunkt man intog i fjol. Fru Kristensson frågade mig om man inte hade
nägon avsikt bakom, när man reste upp till Jämtland för att på ort och ställe
undersöka saken. På det viU jag svara att självfallet hade vi ett behov av att
fara dit upp just därför att detta uppseendeväckande hände - att
riksdagsledamöter som förra året hade anslutit sig till ett principuttalande av
riksdagen i år motionerade om att man skulle gå stick i stäv mot det
principuttalandet. Jag kan fortfarande inte fä i mitt huvud annat än att man
här har gjort en underlig helomvändning som jag inte kan finna något sakligt
underiag för. Det gör att jag anser det högst betänkhgt om riksdagen skall slå
in på den linjen att man gör principuttalande ett år och sedan ett eller ett
och ett halvt år efteråt har en annan åsikt. Detta måste</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom den regionala polis verksamhe ten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ju skapa
förvirring hos regeringen, som inte vet vad som verkligen är riksdagens avsikt.
Det gör det naturhgtvis väldigt svårt att presentera förslag för riksdagen när
man inte vet hur det kommer att bemötas även om riksdagen har gjort ett
uttalande i förväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr WIKNER (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Personligen är jag faktiskt glad över
justitieutskottets ställningstagande i den här frågan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BibehåUandet av Svegs poUsdistrikt är föranlett av Kungl,
Maj:ts -således justitieministerns — ställningstagande. En indragning av
pohs-distriktet i Sveg skulle ha inneburit en polisiär serviceförsämring — det
kan väl ingen förneka — för Härjedalen, Härjedalen är ju ett typiskt
glesbygdsområde med mycket långa avstånd, och vi måste även besinna att
avståndet meUan Sveg och Östersund är rätt långt. Det innebär heller inte några
stora merutgifter att bibehålla polisdistriktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill emellertid citera ett uttalande i utskottsbetänkandet.
Det heter: "Beaktas bör vidare att enhgt vad som numera upplysts en
indragning av Svegs pohsdistrikt inte för närvarande" — observera att det
aUtså står för närvarande — "är aktueU, Jämtlands län kommer därför tills
vidare att bestå av tvä polisdistrikt," Detta är kanske htet oroande, men
jag hoppas att utskottets ställningstagande i frågan inte blir av tillfäUig
natur utan kommer att ha giltighet även framdeles.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag viU meddela att det har framhålhts mycket starkt från
ortsbornas sida att man vUl behålla polisdistriktet i Härjedalen — jag säger
Härjedalen därför att den nybildade storkommunen efter den I januari 1974
kommer att heta Härjedalen, Vi har även uppvaktat justitieministern Lennart
Geijer i den här frågan, och jag får säga att vi dä möttes av förståelse från
hans sida. Jag vill tUl protokollet få antecknat att jag inte enbart tackar
utskottet för dess ställningstagande dä det gäller polisdistriktet i
Härjedalen utan även justitieminister Lennart Geijer, Utan hans medgivande
torde det ha varit svårare att få detta genomfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller frågan om att dra in den regionala
polisorganisationen i Jämtlands län, så tror jag det är riktigt att denna
bibehälles. Jag tror att det från polisiär servicesynpunkt har stor betydelse
att man bibehåller organisationen, och detta är även ett allmänt intresse. Det
måste väga mycket tungt vid behandlingen av en sådan här fråga. Man skall
faktiskt i alla sammanhang, tycker jag, lyssna på allmänheten och höra hur den
vill ha det. Jag hoppas verkligen att justitieutskottet också lyssnade på
aUmänheten vid sin resa i Jämtland och Härjedalen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi måste slå vakt om de länsmyndigheter som finns. Plockar
man bort myndigheter kan det innebära fara för att länet försvinner sä
småningom. Och visst har det väl inträffat något sedan frågan senast
behandlades. Vi har en länsberedning — den var ju tUlsatt tidigare — som är
nära inpå, och jag tycker det är riktigt att vi väntar tUls denna länsberedning
tagit ställning till frågorna. Behöver det vara så bråttom med ställningstagandet?
Vi vet inte hur det kommer att bh med länen i fortsättningen, och då är det väl
— som utskottet säger — riktigt med en betänketid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan jag slutar vill jag så stäUa en fråga tiU
justitieministern, I utskottets betänkande står det på s, 2; "Det kan
tiUäggas att tjänsten som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>polismästare
i Svegs polisdistrikt är vakant och enhgt särskUt beslut av Kungl, Maj:t inte
skall återbesättas tUls vidare utan uppehållas med förordnande," Jag
frågar då; Kommer det nu att inrättas en ordinarie polismästartjänst i Sveg? Vi
har hoppats och trott att vi skuUe få en ordinarie polismästare i Sveg, och jag
önskar verkligen att vi fär den tjänsten tUlsatt, sä att vi kan känna oss litet
lugnare när det gäller dessa enligt min mening mycket viktiga frågor. Jag vUl
därför ha svar pä min fråga av justitieministern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag kommer att rösta för bifall till
utskottets hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr WINBERG (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är ju inte ovanligt att vi i ohka
sammanhang gör undantag från en princip, en regel eUer en allmän inriktning, om
det finns vad vi brukar kalla särskUda skäl härför. Och i denna fräga tycker
jag att det finns sädana särskUda skäl. Det första skälet är de långa
avstånden, det andra är de specieUa förhållanden som betingas av de stora
fjällområdena i Jämtland, och det tredje skälet är att vi under vissa tider av
året har en stor koncentration av människor hämppe genom att länet är mycket
attraktivt för turister. Dessa argument har tidigare åberopats av företrädare
för utskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett av justitieministerns argument för reservationen var
att den rörliga brottslighet som tUl viss del tyvärr finns på väg E 75
motiverade en för Västernorrland och Jämtland gemensam länspolisorganisation.
Men om det är ett argument sä leder det tiU att vi skulle ha en enda
länspohsorganisation utefter hela Norrlandskusten, kanske från Stockholm tiO
Luleå, eftersom väl den rörUga brottsligheten på E 4:an är väsentligt större än
på E 75 och eftersom gränserna mellan de olika näringsgeografiska områdena inte
alls är lika påfallande där som gränsen mellan Västemorrland och Jämtland,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men, herr talman, jag begärde egentligen inte ordet för
att yttra mig i sakfrågan, utan anledningen var ett påstående i den
socialdemokratiska reservationen. Om jag inte minns fel innebar riksdagens
principbeslut tidigare - aUtså det beslut som omnämnts här vid flera tillfällen
— att bäde länsberedningen och rikspolisstyrelsen skulle få yttra sig innan
nägra förändringar företogs i praktiken. Nu stär det även i reservationen att
länsberedningen har gjort ett uttalande, och justitieministern åberopade också
länsberedningen. Eftersom jag är ledamot av länsberedningen blev jag ganska
förvånad vid läsningen av utskottets betänkande, eftersom jag inte kunde minnas
att beredningen har gjort något sådant uttalande. Men då detta ju kunde bero på
att jag glömt detta kollade jag uppgiften med några kamrater i beredningen, som
emellertid inte heller kom ihåg att beredningen hade uttalat sig. Därför
kontrollerade jag uppgiften med beredningens sekretariat i dag på morgonen och
fick beskedet att beredningen inte har avgivit något uttalande i denna fråga.
Och då förstår jag också varför det inte har givits något svar på fru
Kristenssons fråga till bäde justitieministern och tUl fröken Bergegren rörande
vad beredningens uttalande egentligen innehåller. Det finns inget uttalande
från länsberedningen. Jag mäste sålunda konstatera att uppgiften i
reservationen — ett uttalande som justitieministern här stödde sig på - är
felaktig.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom den regionala polisverksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom den regionala polisverksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fröken
BERGEGREN (s) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag glömde tidigare att svara pä fru
Kristenssons fräga, och därför skall jag göra det nu,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 utskottets betänkande stär det att enligt vad vi
inhämtat har länsberedningen ingenting att erinra. Nu går det ju i regel tUl på
det sättet när man. kontaktar en beredning, att man ringer upp sekretariatet
eller beredningens ordförande, I detta fall har ordföranden kontaktats.
Naturligtvis ankommer det inte på justitieutskottet att efterhöra vad
ordföranden i detta fall har stött sig på, men man får väl anta att han grundat
sitt uttalande på kännedom om kanske inte alla ledamöters men dock majoritetens
uppfattning inom beredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Detta är
den förklaring som jag här kan lämna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr WINBERG (m) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tycker att fröken Bergegrens förklaring
gör den här saken ännu allvarligare. Rätteligen skulle det måhända ha stått
"länsberedningens ordförande" i stället för
"länsberedningen" — dä hade det kanske varit riktigt. Men fröken
Bergegren kan väl ändå inte mena att det kan få gä tUl så att en ordförande i
en utrednmg går och frågar nägra stycken som han väljer ut och som kanske har
en mening som passar hans och sedan avger ett yttrande som ger intryck av att
hela beredningen står för det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fröken BERGEGREN (s) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! SjälvfaUet menar jag inte det. Men det är
självklart att en ordförande i en utredning vet ungefär hur tankarna går bland
utredningens ledamöter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr STJERNSTRÖM (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi har i den här sista ordväxlingen fått en
illustration till hur det är när en ordförande i en utrednmg inte vet hur
ledamöterna ställer sig. Herr Winberg, som uppträdde här före mig, har tydligen
en uppfattning som helt avviker frän utredningens ordförandes. Detta måste man
tyda sä, att det som sägs i reservationen inte är med sanningen
överensstämmande. Länsberedningen har tydligen inte uttalat något i den här
frågan, utan endast dess ordförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mycket har sagts i den här frågan, och jag behöver inte
fördjupa mig i den del som handlar om polisorganisationen. Det här ärendet
gäller också den övriga samhällsverksamhetens organisation pä det regionala
planet. Det sade man också mycket riktigt förra året. På s, 8 i reservationen
kan man läsa följande:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"Pohsutredningens
förslag bedömdes i den proposition som föregick</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1972 års
reform------ av föredragande statsrådet vara väl ägnat att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skapa goda
förutsättningar för en effektiv och rationell regional polisverksamhet. Ett
genomförande därav ansågs emellertid innebära risker för ett föregripande av
statsmakternas ställningstagande till den regionala samhällsverksamhetens
organisation och uppgifter över huvud taget. Frågorna härom var vid tiden för
propositionens framläggande och är alltjämt föremål för en samlad bedömning
inom den år 1970 tillsatta länsberedningen,"</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dä ställer jag mig frägan: Gäller det här för landet i
övrigt men inte för länet Jämtiand? Pä vilka grunder baserar man det
ställningstagandet? Uttalandet av länsberedningens ordförande är också oroande,
även om man efter fröken Bergegrens förklaring måste säga att det fått en
diffus utformning. Det här mäste innebära att man är mera tveksam när det
gäller den fortsatta verksamheten i Jämtlands län. Det är väl inte på det
sättet att man redan börjat dra ett streck över det länet och därför kan ta det
här steget? Jag är mycket intresserad av att höra hur det är med det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fröken Bergegren har berättat om vad länspolischefen i
Jämtland hade att anföra när utskottet besökte Jämtland, Men i rimlighetens
namn borde hon också redovisa vad de andra sade. Fröken Bergegren borde t. ex.
ha berättat om vad landshövdingen i Jämtland sade, vad tjänstemän pä
länsstyrelsen sade, vad landstinget sade. Där hade man en helt annan
uppfattning, och den borde, tycker jag, kammarens ledamöter få ta del av också.
Där har man motsatt sig indragningen av länspolischefstjänsten i Jämtiand. Det
är naturligtvis rimligt att fordra att alla de fakta som kom fram vid detta
tiUfälle redovisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämtlands län har under en rad år haft en mycket
deprimerande utveckling, och kraftiga insatser har gjorts för att vända
utveckhngen i positivare banor. Vi är aUa i Jämtland ganska ense om vilka tag
som skall tas därvidlag, och vi försöker förbättra situationen. Men det här
förslaget frän regeringen — som innebär att man kan börja riva i
länsstyrelseorganisationen och som kan få som konsekvens pä litet längre sikt
att man tar fler bitar från den här länsstyrelsen med ungefär samma
bristfälliga argumentation som nu — kan medföra att vi kommer i det läget att
vi inte fär bibehålla regionala organ i det länet. Det kommer att motverka våra
strävanden att utveckla länet, sysselsättningen och möjligheterna att bo kvar i
området. Ärendet som behandlas gäUer också detta i mycket hög grad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här har synpunkterna på den polisiära verksamheten kommit
fram. Ingen av reservanterna har sagt att denna åtgärd skulle leda tUl
besparingar, för det gör den nämligen inte. Man säger bara att det bhr bättre.
Argumentationen kring förbättringarna är ungefär densamma som brukar förekomma
när det gäller centralisering, nämligen att det blir bättre för människorna.
Människorna i de omräden som drabbas begriper inte detta — tycks reservanterna
anse. Men i Stockholm, där begriper man!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När utskottet besökte länsstyrelsen i Jämtlands län
påpekades också att krigsorganisationen i dag är inrymd i polisorganisationen,
och någon ny ordning för det föreligger inte. Den delen tas aUtså inte upp tUl
särskild prövning. Jag har nämnt det i utskottet, men frågan har inte vidare
besvarats. Fröken Bergegren sade att det inte är nägon riksolycka om
utskottsmajoriteten skuUe gä segrande ur den här striden. Nej, det kan jag
hålla med om. Men vi från Jämtlands län upplever det som en ordentlig olycka om
reservationen skulle gå segrande ur den här striden. Det skulle innebära en
prickning av länsstyrelsen i Jämtlands län, som skulle bli den första som
mister den här arbetsuppgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi försöker slå vakt om det aktuella området och dess
utveckhng. Det gör vi på regionalpohtikens område, på transportpohtikens område
och i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom den regionala polisverksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom den regionala polisverksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>56</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>olika
andra avseenden. Det gör vi även i den här frågan, och därför uppfattar vi den
som en principiellt mycket viktig fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr DOCKERED (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Efter de inlägg som redan gjorts skall jag
försöka att på några minuter uttala mig på ett par punkter som jag anser är
värda att observeras i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tvä saker har dominerat diskussionen. Bland annat har
diskussionen gällt om riksdagen skall ha möjlighet att påverka ett ärende som
den har begärt att få tillbaka innan beslut fattas. När vi, herr talman, har
beslutat att vi vill se på ett ärende från det ena året till det andra och
regeringen skall redovisa det tiU riksdagen har riksdagen full suveränitet.
Riksdagen kan uttala sig på det ena eller andra sättet om detta ärende, och jag
kan inte tänka mig att vi i den här frågan kan vara bundna av något
principbeslut som utesluter att riksdagen skall få utöva sin suveräna ställning
i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr Stiernström har talat om en annan sida av dessa
problem, som jag bedömer som synnerligen allvarlig. Om ett län plockas på sina
centrala uppgifter pä detta sätt kan det tUl slut bli omöjligt att göra en
rättvis värdering av detta läns funktion i en framtida bedömning av
länsorganisationen. Personligen ser jag det som mycket allvarligt att man
plockar av ett län funktioner pä det här sättet, sä att länet småningom blir
stympat och inte kommer att kunna hävda sig vid den bedömning som sedan skall
göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare viU jag understryka att utskottet särskUt har
vinnlagt sig om det här ärendet; Vi har farit tiU Jämtland och besökt kommunen
och vi har talat med landsting och länsstyrelse. Därvid fann vi att det råder
en enhällig uppfattning där uppe om att den nuvarande länspolisorganisationen
borde bestå. Vi såg ett mycket realistiskt spel om de speciella konsekvenserna
för polisledningen i fjäUområdet. Allt detta gjorde att vi fann att den
föreslagna omorganisationen, även om den inte vore direkt onödig, inte skuUe
medföra vare sig nägra förbättringar för allmänheten eller några besparingar
för det allmänna. Därför kom vi fram till den uppfattning som är redovisad i
utskottsbetänkandet, nämligen att människorna i regionen inte får det bättre
och att det inte heller blir nägra besparingar genom en ändring i det här
fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan, herr talman, till slut säga att om ett bifall tUl
propositionen, med de synpunkter som har redovisats från denna talarstol, också
skulle innebära — eUer kunna tolkas på det sättet - att riksdagen på grund av
tidigare principbeslut fränhänder sig möjligheten att göra en bedömning i varje
särskilt ärende som hgger pä riksdagens bord, är konsekvenserna aUtför
allvarUga. Jag tror också att synpunkterna beträffande länsindelningen och
länsorganisationen, vUka också har berörts, kan fä vådliga konsekvenser även
för andra län. I detta fall gäller det Jämtlands län, men fortsätter vi pä
detta vis kan det bh vådliga konsekvenser för andra län också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning tiU dessa principiella ståndpunkter och den
redovisning som har lämnats tidigare behöver jag, herr talman, inte gå in på
sakskälen, utan jag kan helt principieUt ställa mig på utskottets sida. Jag
hoppas att riksdagen gör det också.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
justitiemmistern GEIJER;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Herr Wikner ställde en direkt fråga till mig.
Tjänsten som polismästare i Sveg upprätthålls för närvarande som ett
långtidsvikariat. Man kan dock inte se frågan isolerad; det finns för
närvarande ett antal andra tjänster av motsvarande karaktär som upprätthålls
med långtidsvikariat. Anledningen till att vi inte har tagit definitiv stäUning
i departementet är att detta mäste ses i sammanhang med vad som händer på andra
håll i landet, där det pågår diskussion om sammanläggning eller icke sammanläggning
av andra poUsdistrikt. Därför vUl vi avvakta tUl dess att detta är klart, innan
vi tar ställning till de platser där tjänster för närvarande upprätthälls på
långtidsvikariat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När jag ändå har ordet vUl jag mycket
kortfattat - och därvid närmast rikta mig tiU herr Dockered — säga att det är
riksdagens egen sak att avgöra, om riksdagen vUl inta en ståndpunkt ett år och
en annan ståndpunkt ett annat är. Men i vad som ligger till grund, och som
riksdagen skall ta stäUning tiU, ingår naturligtvis också, herr Dockered, att
ta ansvaret för att statsförvaltningen bedrivs på ett effektivt sätt. Och jag
hoppas att reservanterna och jag har kunnat påvisa de sakliga skäl som leder
fram tUl slutsatsen att det är förnuftigt att göra denna sammanläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anledningen tiU att bäde reservanterna och jag har
åberopat vad länspolischefen i Östersund sagt är naturligtvis att ingen bättre
än han kan veta hur mycket arbete det medför att samordna de två pohsdistrikt
han har. Det bör väl ändå väga ganska tungt i denna debatt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom den regionala polisverksamheten</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr WIKNER (s) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vUl framhåUa att
det faktiskt har framförts önskemål om att vi vill ha en ordinarie
polismästartjänst i Sveg. Därmed skuUe vi känna oss tryggare. Jag hoppas
verkligen att justitieministern, som har uppträtt med sådan pondus när det
gäller Svegs polisdistrikt, kan se tUl att vi sä småningom fär en ordinarie
tjänst där.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
NYGREN (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Utskottets borgerliga ledamöter har sagt att
den resa som justitieutskottet gjorde tUl Jämtland haft en avgörande betydelse
för den helomvändning som utskottsmajoriteten har gjort från principuttalandet
1972 tiU det ställningstagande som nu ligger som majoritetens förslag. Vad var
det då som vi fick besked om?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Sveg mötte vi en påtaglig oro för att man där skulle
förlora polismästaren och den service som man tyckte att polisdistrikten gav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad mötte vi i Östersund? Jo, den man som bär det största
ansvaret för länspolisorganisationen, länspohschefen, deklarerade mför
utskottet att han ansåg starka skäl tala för en sammanläggning. Han redovisade
att han inte hade fuU sysselsättning med de två poUsdistrikten i Jämtland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reaktionen i Sveg är ingen nyhet för mig. De argument för
speciell behandling av pohsdistrikt och för pohsservice i glesbygdsområdena som
man där framförde anförde jag själv i justitieutskottet när vi 1972 behandlade
denna fräga. Jag tog också upp de argumenten i kammaren. Resultatet den
gången blev en stark reservation från utskottets och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21
november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom den regionala polisverksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>58</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kammarens
sida framför allt mot polisutredningens långtgående krav på en nedbantad
polisdistriktsorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men ändå tycker jag att det finns mycket goda förklaringar
till att departementschefen har lagt fram förslag om en förändring i länspolisorganisationen
i Jämtland och Västernorrland och om en förändring av pohsdistriktet i Sveg.
Han har gjort det på grundval av dels riksdagens enhälliga ställningstagande
1972 - alltså för bara ett och ett halvt år sedan — dels också de remissvar som
avgavs på polisutredningens förslag. Denna utredning var sammansatt av bl. a.
en centerpartist, en folkpartist, en moderat och en socialdemokrat. Den
föreslog dels en förändrad länspolisorganisation i Jämtland, dels en indragning
av Svegs polisdistrikt. Vilka reaktioner mötte då det förslaget i remissvaren
från Jämtland? Länsstyrelsen i Jämtland, planeringsrådet i Jämtland, Svegs
köping och polismästaren i Sveg endera instämde i utredningens förslag eller
anförde att man inte hade någonting att invända. I den situationen är det väl
ganska förklarligt att departementschefen anser att det finns starka skäl att
föreslå en organisationsförändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu reste utskottet till Jämtland för att på ort och ställe
få resonera med dem som skuUe komma att beröras av förslaget och för att ta del
av den lokala opinionen i Sveg. Jag är helt överens med dem som sagt att det är
mycket glädjande att departementschefen tagit ad notam den opinionsyttring som
kommit från Sveg med önskemål om att fä behälla polisdistriktet. I detta faU anser
jag att det är viktigt att man är generös mot de områden av vårt land där
avstånden till samhällsservicen spelar en sä stor roU. Jag tror att det som nu
hänt i fråga om Sveg är ett mycket glädjande tecken på att utskottets och
riksdagens rekommendation år 1972 om speciellt hänsynstagande tUl dessa omräden
också kommer att vinna förståelse hos departementschefen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har man i debatten sagt att när det gäller
polisorganisationsförändringen — den del av denna fråga som riksdagen
egentligen skall ta ställning till — så skuUe en sammanslagning av Jämtland och
Västernorrland medföra att man fick en otympligt stor länspolisenhet. Lät mig
dä erinra om att vi redan har en sädan organisation i de två länen norr om
Västernorrland och Jämtland, nämligen i Norrbotten och Västerbotten.
Länspohscheferna är där stationerade vid kusten och leder den pohsiära
verksamheten ända upp i fjäUområdet, och det gär mycket bra. Jag tror inte att
det har nägon betydelse för de enskUda människorna i Jämtland om man företar en
sådan förändring av länspolisorganisationen, så att vi fär en effektiv och till
fullo utnyttjad länspoUsverksamhet. Däremot tror jag att de enskUda människorna
i Jämtland skuUe vara mera betjänta av att man fick utnyttja de vinster som kan
göras genom en sädan organisationsförändring till att t. ex. förstärka den
lokala polisverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare sagt att polisutredningen hade önskat gå
längre än vad departementschefen föreslog i sin proposition är 1971 och
utskottet och riksdagen år 1972 fattade beslut om. Om jag minns rätt gick
centerpartisten Sundkvist i utredningen t. o. m. så långt att han kunde tänka
sig län som polisdistrikt. Den värderade ledamoten av justitieutskottet herr
Schött har vid flera tUlfällen framfört starka argument för vad han en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gång var
med om att föreslå i polisutredningen. Jag vUl bara beklaga att herr Schött var
förhindrad att delta i utskottsarbetet just vid de två tillfällen då denna
fräga behandlades. Om sä inte varit faUet, hade utskottets majoritet i dag
troligen varit en annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist, herr talman; man har sagt att det är en
regionalpolitiskt mycket viktig fräga som vi nu skall avgöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förändringar i poUsdistriktens organisation är en
regionalpolitiskt viktig fråga, men jag tror inte att en förändring av
länspolisorganisationen är lika angelägen i en sådan värdering. Det är viktigt
för oss, som från denna talarstol så ofta har anledning att vädja till kammaren
om förståelse för de regionalpohtiska krav som vi framför, att våra argument är
starkt fotade i verkligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När den man som i dag uppehåUer den tiänst, om vilken
diskussionen stär, förklarat att han inte har fuU sysselsättning och att det
vore önskvärt att fä en vettigare polisdistriktsindelning för länet, tycker jag
att vi tjänar de regionalpolitiska strävandena bäst genom att acceptera en
förändring. Skall vi få respekt för de regionalpohtiska krav som jag tror att
vi är helt överens om, herrar Winberg, Wikner, Stiernström och Westberg på
Norrlandsbänken, vilka yttrat sig tillsammans med mig -gäller det att förankra
våra krav i starka och hållbara argument. Sådana tycker jag inte rUctigt har
anförts här i diskussionen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom den regionala polisverksamheten</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr STJERNSTRÖM (c) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Skälen för bortdragning av länspohschefen i
Jämtland blev inte sä mycket starkare av herr Nygrens kraftiga inlägg. Detta är
en fråga som har betydelse frän regionalpolitisk synpunkt, därför att den
sammanhänger med länsindelningen. Det uttalade statsrådet förra året. Man kunde
inte anta förslaget frän polisutredningen, eftersom man skulle invänta
länsberedningen. Min fråga är: Varför behöver man inte vänta på
länsberedningens förslag när det gäller Jämtlands län? Det har ingen av
reservanterna behagat svara på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan bara en hten stilla undran med anledning av herr
Nygrens inlägg. Varför for ni egentligen tiU Jämtland, ni som pä förhand hade
er inställning klar — ni hade ju förra året beslutat om detta och var helt
opåverkbara? Var det bara en nöjestripp till Jämtland?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dessutom — och det är nästan
anmärkningsvärt — lyssnade ni inte på dem som talade i Östersund, Ni har bara
lyssnat på en länspohschef, som tjänstgjort i tre, fyra månader. Han är bärare
av den högsta visdomen enhgt reservanterna. Men vad landshövdingen, alltså
förre civilministern, tjänstemännen vid länsstyrelsen, kommunerna, landstinget
och allmänheten sade har ni inte redovisat. Lyssnar ni verkligen inte pä det
örat, när ni gör en studieresa till ett område?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fru
KRISTENSSON (m) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Innan debatten slutar vill jag kort mvända
mot det argument som förs fram här om att riksdagen nu skulle byta fot, ifall
vi ansluter oss till utskottsmajoritetens förslag. Jag vUl endast erinra om att
riksdagen i sä fall tagit sig den rätt vi krävde förra året, nämligen att få
bedöma varje konkret förslag tiU sammanläggning från här angivna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21
november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom den regionala polisverksamheten</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utgångspunkter.
Det är vad vi har gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan skulle jag med anledning av den fräga som herr
Wikner ställde till justitieministern rörande polismästartjänsten i Sveg vilja
fråga justitieministern: Funderar statsrådet när det gäller Svegs poUsdistrikt
möjligen pä att byta fot, eller har statsrådet kanske redan gjort det under
riksdagsdebatten? Justitieministern sade nämligen nu att den här frågan inte
fär ses isolerad, utan den får bedömas i sammanhang med andra vakanta tjänster
eller tjänster med långtidsvikariat i andra polisdistrikt. Varför är de
tjänsterna inte ordinarie utan besatta med långtidsvikarier? Anledningen är,
såvitt jag förstår, att man beträffande de distrikten fortfarande överväger
sammanläggning, och jag tycker att det skuUe vara välgörande om kammaren
återigen fick ett klart besked från justitieministern om att Svegs
polisdistrikt kommer att bestå, inte bara nu utan också inom överskådlig
framtid och att förty tjänsten som polismästare kommer att ordinariesättas så
snart möjlighet därtill ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr WESTBERG i Ljusdal (fp) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag viU säga tUl herr Nygren att det inte är
bara i det område vi nu diskuterar som man kan behöva se över den regionala
polisorganisationen — vi vet av de vittnesbörd vi har fått om det som förevarit
tidigare, att det kan finnas behov av att överse den för hela landet. Vad vi
vänder oss emot nu är att rycka loss ett enstaka län och på något sätt ställa
det i strykklass. Det tror vi är väldigt olyckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror, som jag har sagt tidigare, att det är -viktigt
att invänta den beredning som pågår. Att det skulle innebära att man bytt fot
tycker jag fortfarande är alldeles orimligt, alldenstund jag har varit med —
och ni andra också — och beslutat att vi skall pröva varje särskUt fall. Det är
det vi håller på att göra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag
vidhåller mitt yrkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr NYGREN (s) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Herr Stiernström frågade mig varför utskottet
for tUl Jämtland. Var det bara en nöjestripp? undrade han. Nej, absolut inte.
Om herr Stiernström hade lyssnat till mitt irUägg, skulle han ha uppmärksammat
att jag redovisade hur vi lyssnade tUl opinionen i Sveg, kommunalmän som med mycket
starkt eftertryck talade om för utskottet att de ville behålla sitt
polisdistrikt. Vi lyssnade och tog intryck. Vi lyssnade också på länsstyrelsen,
sade jag, framför allt till den som mer än andra bör känna till det här,
nämligen länspolischefen, som sade att det inte finns nägra skäl för att
bibehålla länspolisorganisationen för Jämtland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi tog de intrycken med oss och åkte hem. Skulle vi inte
ha gjort den resan, så kan det hända, herr Stiernström, att vi hade gjort
utskottets betänkande på de remissvar som avgivits från länsstyrelsen i
Jämtland, planeringsrådet i Jämtland, från Svegs köping och från polismästaren
i Sveg, där de något är tidigare hade sagt att de inte hade nägon erinran mot
de planerade förändringar som vi nu håller pä att diskutera.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
STJERNSTRÖM (c) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Nu har herr Nygren repat upp igen vilka
personer utskottet lyssnat tUl i Jämtland, och det är anmärkningsvärt att man
inte lyssnade tUl förre civUministern Hans Gustafsson som högste chef för
länsstyrelsen. Han har en helt annan uppfattning än den som herr Nygren och den
som polischefen i Jämtland gör sig till tolk för. Ni borde ha lyssnat även på
honom och andra som gör en övergripande bedömning av länsorganisationerna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar inom den regionala polisverksamheten</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
justitieministern GEIJER;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det var kanske fel av mig att inte svara fru
Kristensson tidigare, när hon talade om att jag bytt uppfattning eller kommit
tiU en annan insikt beträffande Svegs polisdistrikt. Det är inte korrekt att
säga att jag bytt uppfattning. Jag har kommit fram till att det inte finns
någon anledning att lägga fram förslag om sammanläggning av Svegs polisdistrikt
med Östersunds. Det har gjorts en departementsutredning i frågan, och där har
framförts åtskilhga skäl för en sammanslagning, men i och med att jag fick
ärendet till föredragning och fick tillfälle att ta ståndpunkt, så kom jag fram
tUl att jag icke skulle lägga fram något förslag om sammanläggning. Det kommer
jag inte heller att göra, fru Kristensson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan sak är frågan om själva tiänstens natur.
Anledningen tUl att den är ett långtidsvikariat är att den föregående
polismästaren gick i pension för någon tid sedan. Även i andra sammanhang
tUlsätter vi många gånger en tjänst med långtidsvikariat därför att vi har
behov av en litet mer omfattande planering - som då icke har att göra med
frågan om att sammanlägga dessa två distrikt utan med frågan om de olika
personer och tiänster som det gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr SCHÖTT (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Som ledamot av 1967 års polisutredning har
jag varit med om att år 1970 föreslå landets indelning i åtta polisregioner,
omfattande tvä—fyra län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ledamot av fjolårets riksdag var jag med om att
acceptera förslaget om att man tills vidare skulle stanna vid sammanföring av
län, bestående av endast ett eller två polisdistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu föreligger det första förslaget, innebärande
uppföljande av fjolårets beslut. Som deltagare i justitieutskottets studieresa
tUl Jämtland denna höst har jag styrkts i min uppfattning att förslaget är väl
underbyggt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! 1 min åstundan att fä polisverksamheten så
effektiv som möjligt hade jag i överensstämmelse med min övertygelse avsett att
rösta för reservationen. Sedan det av debatten här i dag framgått att
reservationen innehåller en direkt felaktig uppgift, den om länsberedningens
inställning i frågan, är jag emellertid tyvärr förhindrad att göra detta och
nödgas i stället att vid den kommande voteringen nedlägga min röst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed slutad.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länspolisorganisationen i Västernorrlands län och
Jämtlands län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvård i frihet, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Punkten
Ä</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositioner gavs på bifall till dels utskottets
hemstäUan, dels reservationen av fröken Bergegren m. fl., och förklarades den
förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken Bergegren
begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som vill att kammaren bifaller
justitieutskottets hemstäUan i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>betänkande
nr 37 punkten A röstar ja,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den det ej
vill röstar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vinner nej
har kammaren bifalht reservationen av fröken Bergegren m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning
förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför votering med
omröstningsapparat verkställdes. Denna omröstning gav följande resultat;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ja - 166</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nej -
139</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avstår
— 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkten B</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 10 Länspolisorganisationen i Västernorrlands län och
Jämtlands län</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs civilutskottets
betänkande nr 29 i anlednmg av motioner om länspolisorganisationen i
Västernorrlands län och Jämtlands län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr GREBÄCK (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag ber att få yrka bifall tUl utskottets
hemställan i civilutskottets betänkande nr 29.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed slutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 11 Kriminalvård i frihet, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredrogs justitieutskottets betänkande nr 35 i anledning
av propositionen 1973:131 med förslag till ändringar i brottsbalkens
bestämmelser om kriminalvård i frihet, m. m. jämte motion.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>62</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen 1973:131 hade Kungl. Maj;t, under
åberopande av utdrag av statsrådsprotokoUet över justitieärenden för den 11 maj
1973, föreslagit riksdagen att anta i propositionen framlagda förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i brottsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1964:450) om åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande
propositionens huvudsakliga innehåU anfördes följande:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"I propositionen föresläs vissa ändringar i den
lagstiftning som reglerar övervakning vid kriminalvård i frihet. Enligt
förslaget skall övervakningstiden vid skyddstillsyn i princip förkortas från
tre tUl två år. När särskUda skäl föreligger därtUl får förordnas att
övervakningen skall fortsätta, dock längst till prövotidens utgång. Nägon
ändring i fråga om prövotidens längd, tre är, föreslås inte. Vidare föreslås en
omformulering av de allmänna föreskrifterna om vad den som villkorhgt frigivits
från fängelsestraff eller som efter dom på ungdomsfängelse eller internering
överförts tUl vård utom anstalt eller som erhållit villkorhg dom eller dömts
tUl skyddstUlsyn är skyldig att iaktta under prövotiden. Förslaget innebär
också en utmönstring av vissa av de särskilda föreskrifter som kan meddelas
angående den dömdes livsföring under prövotiden. Förlängning av prövotiden
skall enhgt förslaget inte kunna ske i annat sammanhang än vid ny dom för annan
brottslighet. Slutligen föreslås införande av möjhghet för den dömde att föra
talan mot beslut om förordnande av övervakare och mot beslut som innebär att
övervakning inte skaU upphöra."</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvård i frihet, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I detta sammanhang behandlades
motionen 1973:2008 av herr Ernulf (fp) vari hemställts att riksdagen vid
behandlingen av propositionen 1973:131 skulle för sin del anta av motionären
föreslagna ändringar i brottsbalken, innebärande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande 26
kap. 10 §, att den minsta tid för övervakning som skulle faststäUas i beslut om
villkorhg frigivning bestämdes tdl två år, samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande 26
kap. 15 §, att nuvarande möjlighet att ge föreskrift om bl. a. förfogande över
arbetsförtiänst eUer andra tillgångar och om förbud att använda alkoholhaltiga
drycker skulle bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet hemställde</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A. att riksdagen beträffande meddelande av särskilda
föreskrifter vid<br>
kriminalvård i frihet med avslag på motionen 1973:2008 i denna del<br>
(yrkande 2) skulle anta det i propositionen 1973:131 framlagda förslaget<br>
till lag om ändring brottsbalken såvitt avsäg 26 kap. 15 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>B. att riksdagen skulle bifalla de i propositionen
1973:131 framlagda<br>
förslagen i den mån de inte omfattades av vad utskottet hemställt under<br>
</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ä,</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>C. att riksdagen beträffande
prövotid vid vUlkorUg frigivning skulle<br>
avslå motionen 1973 ;2008 i denna del (yrkande I).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation hade avgivits vid punkten A av herrar Dockered
(c), Ernulf (fp). Westberg i Ljusdal (fp). Polstam (c) och Stjernström (c) som
beträffande meddelande av särskUda föreskrifter vid kriminalvård i frihet
ansett att utskottet under A bort hemställa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att riksdagen beträffande medddelande av särskUda
föreskrifter vid kriminalvård i frihet - med förklaring att propositionen
1973:131 icke kunnat i oförändrat skick bifallas — i anledning av motionen
1973:2008 i denna del (yrkande 2) för sin del skulle anta det i propositionen
1973;] 31 framlagda förslaget till lag om ändring i brottsbalken såvitt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvård i frihet, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avsåg 26
kap. 15 § med den ändring att lagrummet skulle erhålla av reservantema
föreslagen lydelse, innebärande att även andra föreskrifter tUl stöd för den
frigivnes anpassning i samhället än sådana som föreslagits i propositionen
borde kunna meddelas för viss tid eller tUls vidare, dock högst ett är åt
gången, om särskUda skäl talade härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr ERNULF (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I justitieutskottets betänkande nr 35
behandlas regeringens proposition nr 131 med förslag tUl vissa ändringar i den
lagstiftning som reglerar övervakning vid kriminalvård i frihet. Förslagen får
ses mot bakgrund av den reform av kriminalvårdens organisation och verksamhet
vars huvuddrag riksdagen godkände i våras. I propositionen föreslås en
förkortning av övervakningstiden vid skyddstUlsyn och en begränsning av
möjligheterna att förlänga prövotiden vid skyddstUlsyn och villkorlig
frigivning. Vidare föreslås en möjlighet att överklaga beslut om förordnande av
övervakare eller beslut att övervakning inte skall upphöra, vilket naturligtvis
är i och för sig goda förslag eftersom det uppenbarligen var en brist att det
saknades en sådan besvärsrätt. Härjämte preciseras förutsättningarna för att ge
en övervakad särskilda föreskrifter om hans livsföring. I samband därmed
utmönstras vissa av de föreskrifter som nu kan meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 stort
sett har utskottet varit enigt om att godtaga propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är bara pä en punkt som det föreligger en reservation.
Den har avgivits av folkpartiets och centerns representanter i utskottet och
gäller möjligheterna för domstol och övervakningsnämnd att ge en övervakad
särskilda föreskrifter om hans livsföring under övervakningstiden. Som jag nyss
nämnde föreslås i proposition en utmönstring av vissa av de föreskrifter som nu
är tUlåtna att ge; de kan gälla användande av fritid, förfogande över
arbetsförtjänst eller andra tillgångar och förbud att använda alkoholhaltiga
drycker. Dessutom föreslär man att den möjlighet som nu finns att ge andra,
liknande föreskrifter, som inte närmare preciseras, skall upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservanterna anser att föreskrifter av det slag som
enligt propositionen inte längre skall få meddelas visserligen bara kan vara
lämpliga i undantagsfall, men även om dessa undantagsfall kan vara ganska
fåtaliga bör man inte ta bort möjligheten att ge föreskrifterna de gånger dä de
är lämpliga och kan vara en övervakad tUl stöd eller hjälp. Som exempel kan
nämnas att en person som har alkohol- eller narkotikaproblem genom arv eller på
annat sätt plötsligt erhåller tillgång tUl en större summa pengar. Om han utan
inskränkningar får disponera hela beloppet på en gång, finns det uppenbarligen
en risk för att han återfaller i ett omfattande alkohol- eller
narkotikamissbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag känner personligen till två fall av det här slaget. I
det ena fallet fick en övervakad en större summa pengar i arv. Det ordnades så
att han endast i portioner fick tillgång tUl pengarna. Och där gick det bra.
Han klarade sig. I det andra faUet ärvde en person en summa pä 8 000 kronor,
tyvärr utan att övérvakningsnämnden eller skyddskonsulenten fick reda på det.
Vi hade äntligen fått honom i gång i ett arbete — ett vägbygge -men när han
fick de 8 000 kronorna i handen använde han pengarna på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>omkring
tre veckor för inköp av brännvin. Jag frågade honom om pengarna gått tUl
restaurangbesök och sådant. — Nej, enbart till inköp av sprit. På tre veckor
hade han tUlsammans med några kumpaner supit upp 8 000 kronor, och han hittades
medvetslös, liggande i ett kallt rivningshus, när han togs om hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag menar att i ett sådant fall — om man hade haft
tUlräckliga resurser, så att man hade fått reda på det, liksom man lyckades få
reda på det andra fallet — skulle en särskild föreskrift, som enligt
propositionen nu förbjuds, möjligen ha kunnat vara tUl hjälp och tUl räddning
för den övervakade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är klart, som departementschefen framhåller, att ett
förbud att använda alkoholhaltiga drycker i regel är orealistiskt och
meningslöst. Men det påpekades vid remissbehandlingen — och jag har själv
erfarenhet av det från mitt arbete i frivården — att det i vissa fall kan vara
en övervakad tUl hjälp och stöd att få ett sådant förbud. I regel bör man dä
inte meddela ett sådant förbud annat än i samråd med den övervakade. Han säger
kanske — jag vet att det finns sådana fall — att det skulle vara honom tUl stöd
och hjälp, framför allt när det gäller att stå emot kamrater som vUl bjuda på
sprit. Då kan han säga till dessa att han har ett förbud, och det händer att de
respekterar det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också andra föreskrifter, utöver dem som särskilt nämnts i
lagtexten, kan ibland vara lämpliga. Utskottets kansli har inhämtat uppgifter
som visar att det för närvarande förekommer i ganska stor omfattning att män
ger föreskrifter av skilda slag enligt den bestämmelse som nu gäller, dvs., att
man kan ge andra, liknande föreskrifter. Den bestämmelsen skall alltså bort
enligt propositionen. Att utan vidare förbjuda sådana här föreskrifter av annat
slag än de som särskilt nämns i lagtexten tror jag inte gagnar frivärden. Om vi
är ense om att det är önskvärt att frivården blir ett realistiskt alternativ
tUl fängelse i sä stor omfattning som möjligt — helst i större omfattning än nu
- måste man räkna med att det bhr ett Ökat antal svårbehandlade fall inom
frivärden. Man måste också räkna med att det blir en mindre enhetlig grupp av
övervakade än tidigare. Under sädana förhållanden förefaller det mig naturligt
att snarare öka möjUgheterna att differentiera behandlingen än att, som propositionen
föreslår, minska möjligheterna till differentiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt reservanternas förslag skall man tUl propositionens
uppräkning av de föreskrifter som får meddelas lägga tUl en bestämmelse att
också andra föreskrifter skall fä ges om särskilda skäl talar härför. Med det
uttryckssättet betonar man att det är fråga om undantagsfall, och det framhålls
också uttryckligen i reservationen att avsikten inte är att utvidga arten av de
föreskrifter som man får ge enligt de nu gällande bestämmelserna utan bara att
bibehålla möjligheterna för sådana fall där erfarenheten har visat att de kan
vara till nytta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om vi skall nå framgång med en individuell behandling inom
kriminalvården i frihet — och det är ju meningen enligt de riktlinjer som
riksdagen på regeringens förslag fastställde i våras — är det önskärt att de
lokala myndigheterna som tUlämpar reglerna inte i onödan hämmas av alltför
stelbenta regler utan fär en möjlighet att odogmatiskt söka anpassa
behandlingen efter de skiftande förutsättningarna hos de människor som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagens protokoU 1973. Nr 136-139</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvård i frihet, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>65</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvård i frihet, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>står under
övervakning. Målet är ju ändå att återföra dessa människor till
samhällsgemenskapen. Medlen och vägarna för att göra detta har kanske de lokala
myndigheterna, som möter verkligheten ute pä fältet, rent av större möjlighet
att bedöma än de centrala myndigheterna som utfärdar reglerna. Jag tror att man
med förtroende kan ge domstolarna och övervakningsnämnderna den nägot större
rörelsefrihet vid val av behandlingsmetod som föreslås i reservationen,
framför allt om man på det sättet åtminstone i en del fall ger ökade
möjligheter att rädda människor tUlbaka till samhällsgemenskapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar alltså bifall tUl den vid
betänkandet fogade reservationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I detta anförande, under -vilket
herr förste vice talmannen övertog ledningen av kammarens förhandlingar,
instämde herr Wiklund i Stockholm (fp).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr DOCKERED (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall i korthet redogöra för varför vi
har kommit att ansluta oss till den här reservationen. Vi reservanter är i
princip helt överens med departementschefen och utskottsmajoriteten om att
många och meningslösa föreskrifter för kriminalvård i frihet icke främjar den
värd som skall återföra den brottslige till en normal samhällsanpassning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men vi tycker att det förslag som föreligger är litet
stelbent. I lagstiftningen har man tidigare tUlmätt omständigheterna i målet
och i det särskilda fallet en viss betydelse. Om nu omständigheterna i det
särskilda faUet klart visar att en föreskrift utöver de i propositionen givna
kommer att ha betydelse för den vårdade, så tycker jag att domstolen och
övervakningsnämnderna skall ha möjlighet att tUlämpa den. Det kan hända att den
vårdade också själv anser att en föreskrift i det här faUet skulle vara ett
stöd för honom, och då tycker jag att det är alldeles fel att i lag förbjuda en
dylik åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror inte att lagstiftningen kan bli sådan att den
täcker anpassningen genom förbud. Men just detta att man inte har nägon annan
möjlighet än att följa lagens bokstav anser jag kan skada den sak som vi alla
avser att gagna, och därför vill jag med dessa fä ord, herr talman, yrka bifall
tUl reservationen vid justitieutskottets betänkande nr 35.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fröken BERGEGREN (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Justitieutskottets betänkande nr 35 skall ses
mot bakgrunden av den kriminalvårdsreform som riksdagen beslutade om förra
året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som herr Ernulf mycket riktigt påpekade har vi när det
gäller behandlingen av de här förslagen tUl vissa bestämmelser rörande
övervakning inom kriminalvården varit överens om det mesta. Vi har t, ex, varit
överens om att man skall förkorta övervakningstiden vid skyddstillsyn från tvä
tUl tre är — där har herr Ernulf godtagit vad utskottet anfört — men att man av
särskilda skäl skall kunna förlänga övervakningen ytterligare ett är, dvs, så
länge prövotiden varar, och den blir ju oförändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi har
också varit överens om att prövotiden inte skall kunna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förlängas
annat än vid förnyad brottslighet, I stort sett har vi också varit överens när
det gällt att omformulera de allmänna föreskrifterna i fråga om vad viUkorligt
frigivna och de som har överförts till vård utom anstalt eller som har fått
vUlkorlig dom eller dömts tUl skyddstUlsyn skall iaktta. Men vi har inte kunnat
bli helt överens när det gäller frågan om utmönstringen av vissa särskilda
föreskrifter. Utskottets majoritet har inte ansett sig kunna följa
reservanterna här, därför att vi anser att vad som föreslås i själva verket är
införande av en nägot vidsträcktare rätt än vad som hitintUls har gällt, låt
vara att man kringgärdar det hela med uttalanden om att det inte är fräga om
att utsträcka bestämmelserna vidare än vad som för närvarande gäller. Men det
är självklart att varje domare kommer att efter eget skön tolka vad som kan
anses vara särskUda skäl. Det finns ju också ett önskemål att vi skaU få så
enhetliga principer som möjligt när det gäller utfärdandet av särskilda
föreskrifter. De övervakade själva har nog en mycket stark känsla för rättvisa
i sådana fall och skulle betrakta det som en rätt allvarlig sak, om man införde
sådana här möjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att de grunder som reservanterna åberopar är
ganska orealistiska. Vi har ju föreslagit och fått medel till en betydande
förstärkning av frivården, och vi hoppas naturligtvis att detta skall leda tUl
att det i fortsättningen blir en mycket starkare kontakt mellan den övervakade
och hans övervakare. Övervakarna får alltså mycket bättre möjligheter att
hjälpa sina skyddslingar i fall där det behövs stöd av det slag som
reservanterna talar om. Jag tror att en god kontakt mellan övervakaren och den
övervakade är betydligt värdefullare när det gäller att komma till rätta med
sådana här problem än vad som framgår av de enstaka fall då det verkligen har
hänt att domstol utfärdat särskilda foreskrifter t, ex, om rätten att förfoga
över sin arbetsförtjänst eller sin egendom eller när domstol meddelat
föreskrifter om att inte bruka alkohol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är personligen också ganska tveksam om det är riktigt
att det förhållandet att en person är straffad skall ställa honom sämre i fråga
om rätten att förfoga över sin egendom än andra medborgare. Att ställa någon
under förmynderskap anses ju vara en synnerligen allvarlig affär, som
kringgärdas med starka säkerhetsbestämmelser. Talar man med människor som
sysslar med nykterhetsvård står det utan vidare klart att de anser det vara
ganska meningslöst att avkräva människor löften eller att utfärda förbud när
det gäller att inte dricka alkohol. Där är det de nykterhetsvårdande organen
som skall ingripa, och det blir övervakarens plikt och skyldighet att se tUl
att den som behöver värd i detta hänseende också får det. Nykterhetsvård
innebär ju inte bara att man tar in människor på anstalt, utan den moderna
nykterhetsvården kan som bekant vidta en hel rad andra åtgärder för att ingripa
hjälpande och stödjande i säd ana här fall. Detta gör att att jag tycker det är
verkUghetsfrämmande att tänka sig att behålla möjligheten tUl särskilda
föreskrifter utöver de klart avgränsade fall som har angivits i propositionen.
Propositionen täcker enligt mitt förmenande de fall då föreskrifter kan behöva
meddelas. Därför vill jag oreserverat yrka bifall till vad Kungl. Maj;t här har
föreslagit.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvård i frihet, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>67</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21
november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvård i frihet, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
ERNULF (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Pä den som i nio är har sysslat med
kriminalvård i frihet gör det ett något egendomligt intryck att höra fröken
Bergegren säga att reservanternas önskemål är orealistiska och att man inte kan
med framgång använda de medel som nu föreslås bh förbjudna. När man som jag
tidigare sagt i ett antal fall i verkligheten har använt medlen med framgång
gör det ett underligt intryck att höra en person säga att reservanternas
önskemål är orealistiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan sade fröken Bergegren att hennes betänkligheter mot
reservationen främst grundar sig på att den ger en mera vidsträckt rätt att ge
särskilda föreskrifter än nuvarande regler. Men gör den det? Redan nu finns det
ju möjlighet att ge annan liknande föreskrift, och den möjligheten är inte
kringgärdad av någon speciell regel om att det skall föreligga särskilda skäl.
I reservationen däremot har vi föreslagit att om särskUda skäl föreligger får
man ge andra föreskrifter, och i reservationens motivering betonas att detta
inte är avsett som någon utvidgning av gällande rättstUlämpning. Jag viU påstå
att man knappast kan tolka det skrivna som en utsträckt möjlighet att ge
föreskrifter. Därför tycker jag, att med det resonemang som fröken Bergegren
för skuUe hon kunna ansluta sig tUl reservationen. Och om fröken Bergegren har
kvar sina betänkligheter att reservationen kan ge en mera vidsträckt rätt än
för närvarande, sä hade det väl varit naturligt att föreslå en formulering som undanröjer
denna befarade men som jag tycker obefintliga möjlighet tUl en utvidgning! Då
hade fröken Bergegren och jag kanske kunnat enas, eftersom vi i sak har samma
uppfattning — om jag uppfattade fröken Bergegren rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot kan jag inte godta fröken Bergegrens påstående att
det skulle vara så väsentligt med enhetliga föreskrifter. När det gäller att
försöka få människor som hamnat i kriminalitet tUlbaka till samhället tror jag
inte att det viktigaste är att ha enhetliga föreskrifter, utfärdade pä central
nivå, att gå efter. Uppgiften är så svår att man måste söka sig fram på olika
vägar. Olika människor behöver också olika behandling. Man mäste väl också tro
att de organ som är sammansatta av jurister och särskilt utvalda lekmän tack
vare ledamöternas praktiska erfarenheter har större möjligheter att hitta rätt
vid behandlingen av enskilda människor än vad regering och riksdag har när man
utfärdar allmänna regler. Det är fel att tro att vi kan så mycket om
kriminalvård att vi är mogna för fasta, generella regler. Tvärtom bör vi
uppmuntra de lokala organen och socialarbetarna ute på fältet att pröva sig
fram med ledning av de erfarenheter de vinner. Då kanske vi kan hitta bättre
metoder än de tyvärr alltför ofuUkomUga som vi nu har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad sedan gäller förbudet att använda alkoholhaltiga
drycker — som jag medger endast i undantagsfall kan vara realistiskt — sade
fröken Bergegren någonting som jag ställer mig litet tvivlande till. Om jag
uppfattade henne rätt menade hon att man här ingriper i nykterhetsnämndens
befogenhetsområde, eftersom det är nykterhetsnämnden som skaU sköta
nykterhetsvärden. Men fröken Bergegren har själv i utskottet varit med om att
godta en regel om att domstol och övervakningsnämnd skall kunna föreskriva
nykterhetsvård. Det stämmer väl inte riktigt? På</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de punkter
som vi alla är överens om ålägger lagstiftningen organen för kriminalvård i
frihet att även syssla med nykterhetsvård på det sättet att de kan ge särskilda
föreskrifter härom. Jag tror därför inte att ett rasdrycksförbud är uteslutet
av principiella och formella skäl. Det avgörande är om det i det enskUda fallet
är till nytta eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturligtvis är det principiellt motbjudande att beröva en
människa hennes fria dispositionsrätt över sin egendom. Men vi får komma ihåg
att de människor som står under kriminalvärdens övervakning många gånger har
särskilda svårigheter att handskas med sin livsföring och ofta också med sina
pengar, och det är just de särskilda svårigheterna som motiverar sådana
särskilda åtgärder, som inte i allmänhet är att rekommendera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har inte låtit mig övertygas av fröken
Bergegrens argument. Jag stär alltså fast vid mitt yrkande om bifall till
reservationen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvård i frihet, m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fröken BERGEGREN (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! För den som blir omyndigförklarad föreligger
alltid "särskilda svårigheter" — det är ingenting speciellt för
kriminalvårdsklientelet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror inte herr Ernulf förstod mig rätt; vi är nog inte
riktigt överens i sak. Jag menar att de föreskrifter Kungl. Maj;t föreslagit är
tillräckliga för de behov som kan föreligga. Herr Ernulf tog upp några fall där
han av egen erfarenhet sade sig veta att ett förbud att använda egen inkomst
eller ett förbud att dricka alkohol lett till goda resultat. Herr Ernulf trodde
— och det är kanske naturligt när man har det yrket — att det berodde på de
bestämmelser domstolen utfärdat. Jag tror att samma goda resultat i de fallen
skulle ha kunnat uppnås genom ett förtroendefullt förhållande mellan
övervakaren och den övervakade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tanken bakom den nya
kriminalvärdsreformen är ju att vi skall försöka etablera ett sådant
förhällande mellan dessa båda att den övervakade inte upplever samhällets
övervakning enbart som en repressiv åtgärd utan som en hjälp och ett stöd.
Genom förbud skapar man genast en motsatsattityd. Därför tror jag att man
skulle nå ett mycket bättre förhällande om man uteslöt möjligheterna att
meddela särskilda föreskrifter. Det är trots allt ett tänjbart begrepp som kan
tolkas olika av olika domare. Jag menar att vi skall försöka att undvika förbud
i möjligaste mån och försöka etablera ett sådant förhållande att man kan hjälpa
människor tUl rätta på annat vis, sä att inte den som blir underkastad
samhällets övervakning på detta sätt i onödan känner sig satt på undantag och
utan den rättssäkerhet som tillkommer andra medborgare i samhället.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
DOCKERED (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Fröken Bergegren talar om att vi skall vara
realister. Jag måste då säga att realisterna blir besvikna hur vi än gör när
det gäller dessa svära frågor. Erfarenheten visar att generella åtgärder inte
ger åsyftad verkan — det är vi medvetna om. Men jag anser — och det har reservanterna
också anfört - att lagstiftningen inte skall lägga hinder i vägen för en
personlig bedömning av det enskilda fallet. Kan man rädda en enda människa
genom en sädan här överenskommelse tycker jag att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvård i frihet, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det är
orealistiskt att låta lagstiftningen lägga hinder i vägen. Jag har i varje fall
det förtroendet för domarna och övervakningsnämnderna. Om man omgärdar en sådan
här föreskrift med de bestämmelser som vi angivit i reservationen, finns det
ingen anledning att tro att de ansvarskännande människor som skall fatta
besluten inte också tar hänsyn tUl de realiteter det gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför, herr talman, -vidhåller jag mitt
yrkande om bifall till reservationen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
ERNULF (fp)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vUl replikera fröken Bergegren på två punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till att börja med sade hon att man i de exempel jag
nämnde kanske kunde ha nått gott resultat utan föreskrift från domstolens sida
och att övervakaren kanske skulle ha klarat det hela ändå. Jag vill nämna att
de exempel jag hänför mig till gäller sådana fall där domstolen inte har givit
någon föreskrift och övervakaren alltså har försökt gå tUl väga på det sätt som
fröken Bergegren anvisar men misslyckats. I den situationen har
övervakningsnämnden så småningom sett sig tvingad att ingripa med föreskrift.
Så tUl vida håller jag med fröken Bergegren som att jag anser att en domstol
bör vara mycket försiktig med att ge föreskrifter i sin dom, men jag anser att
det i något större utsträckning är motiverat att en övervakningsnämnd — om den
finner att möjlighet att nå samarbete med den övervakade inte föreligger —
utfärdar en föreskrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra sade fröken Bergegren att hon tycker att
propositionens lagförslag är heltäckande när det gäller användbara
föreskrifter. Då är hon mer konungslig än konungen själv, därför att
departementschefen vitsordar faktiskt att det kan finnas — lät vara mycket
fåtaliga — fall där ett alkoholförbud kan vara realistiskt och meningsfullt.
Min uppfattning är att det — även om fallen är mycket fåtaliga och, som herr
Dockered sade, t. o. m. om det bara gäller en enda människa — är befogat att
använda en väg om den leder tUl ett gott resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är alltså fröken Bergegren ännu härdare i sin uppfattning
än t. o. m. departementschefen så är det riktigt, som hon sade, att vi inte är
överens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fröken BERGEGREN (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Ja men, herr Ernulf, departementschefen har
avvisat tanken på att gå längre. Det beror på att han anser att man, i de
fåtaliga fall det här gäller, bör kunna komma till rätta med problemen på annat
sätt. Det är det jag också tror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr Ernulf och herr Dockered har enligt mitt tycke litet
för stark tro på verkan av förbud. Dessutom förefaUer det som om ni utgick från
de möjligheter som hittUls har förelegat för övervakama. Men vi skall se det
hela mot bakgrund av riksdagens beslut om att bevilja medel för en förbättrad
övervakningsorganisation, som alltså ger större möjligheter. De misslyckanden
som herr Ernulf talar om kanske inte behöver upprepas i och med att man skapat
en bättre organisation. Det är den tanken som ligger bakom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan inte hjälpas att de flesta människor som är
ställda under övervakning upplever sådana ting som kategoriska förbud såsom
mycket</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>repressivt,
och det försvårar möjligheten att föra dem till rätta. Det gäller Nr 137</span></b></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=104 height=68>
<tr>
<td valign=top align=left height=68 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Onsdagen
den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvård i frihet, m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>både föreskrifter av ekonomisk art och — framför allt -
föreskrifter att avhålla sig från bruk av alkohol. Möjligheterna att ge
föreskrifter när det gäller vård av sädana som verkligen behöver den har
tillgodosett behovet. Inom ramen för de möjligheterna bör man också kunna
tillgodose alla tänkbara krav pä att hjälpa människor med alkoholbesvär. Och om
herr Ernulf menar att man skall kunna utfärda förbud mot att dricka alkohol för
människor som inte har alkoholbesvär, förstår jag inte riktigt vad som är
meningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
ERNULF (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Först och främst skall man naturligtvis inte
utfärda nägot alkoholförbud för den som inte missbrukar alkohol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min uppfattning är att man i alla situationer skall göra
vad man kan för att nå resultat pä frivillig väg. Det är alltid bättre att
komma fram tUl ett resultat pä den vägen. Men om det efter alla bemödanden
visar sig att det inte är möjligt att komma fram på frivilliglinjen och att man
har att välja mellan att låta övervakade personer hamna i fortsatt kriminalitet
eller alkoholism och att utfärda ett förbud, tycker jag att det i vissa fall
kan vara både humant och ibland också effektivt att som sista åtgärd försöka
tUlgripa ett förbud. Om fröken Bergegren tycker att det är förbudstänkande kan
jag inte göra mycket ät den saken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed slutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkten A</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets
hemställan, dels reservationen av herr Dockered m. fl., och förklarades den
förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Ernulf begärt
votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som vill att kammaren bifaUer
justitieutskottets hemställan i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>betänkandet
nr 35 punkten A röstar ja,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den det ej
vill röstar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vinner nej
har kammaren bifalht reservationen av herr Dockered m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid omröstnmg genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
herr Ernulf begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat.
Denna omröstning gav följande resultat;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ja - 203</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nej -
100</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avstår
— 6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkterna B och C</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemstäUt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översyn av samordningen av de olika pensionssystemen</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ 12
Föredrogs Lagutskottets betänkanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 29 i anledning av motion angående arvsrätten för
barn utom äktenskapet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 30 i anledning av motion angående
rörelseidkares rätt tiU försäljning av icke avhämtat gods</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 31 i anledning av motion om översyn av gällande
åldersgränser för barn och underäriga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försvarsutskottets betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 23 med anledning av propositionen 1973:128 med förslag
tiU principer för en enhetlig befälsordning inom det mUitära försvaret jämte
motioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialförsäkringsutskottets betänkanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 29 i anledning av motioner angående reduktion av det
kommunala bostadstillägget för folkpensionärer m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 30 i anledning av motion om rätt tUl ersättning för
förlossningsvärd i annat nordiskt land</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren biföU vad utskotten i dessa betänkanden
hemställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 13 Översyn av samordningen av de olika pensionssystemen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs socialförsäkringsutskottets
betänkande nr 31 i anledning av motion om översyn av samordningen av de ohka
pensionssystemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I detta betänkande behandlades
motionen 1973:1164 av herr Åkerlind (m) vari hemstäUts att riksdagen hos Kungl.
Maj;t begärde att Kungl. Maj;t snarast skulle se över samordningen meUan de
statliga och kommunala pensionssystemen å ena sidan och det allmänna systemet ä
den andra, i syfte att skapa överensstämmelse och rättvisa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet hemställde att riksdagen skuUe avslå motionen
1973:1164.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation hade avgivits av herrar
Ringaby (m) och Andersson i Ljung (m) vilka ansett att utskottet bort
hemställa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen med bifaU tiU
motionen 1973:1164 hos Kungl. Maj:t begärde att Kungl. Maj:t snarast skuUe se
över samordningen meUan de statliga och kommunala pensionssystemen ä ena sidan
och den allmänna pensioneringen å den andra.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
RINGABY (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det problem som behandlas i
socialförsäkringsutskottets betänkande nr 31 är mycket komplicerat och svårt.
Jag skuUe faktiskt vilja påstå att ingen av de förtroendevalda ledamöterna i
utskottet till fullo behärskar denna problematik, och därför kan ingen med
absolut</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hundraprocentig
visshet säga att det är på det eller det sättet. Det är över huvud taget mycket
få människor som behärskar detta område. Men nägra saker känner man i alla fall
tUl. Här gäller det alltså de mycket besvärliga samordningsproblemen för
statligt och kommunalt anställda när de i sinom tid skaU uppbära sin pension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvuddragen i samordningsbestämmelserna är att de som är
statligt eller kommunalt anställda får 65 procent av slutlöneklassen i pension,
om de har innehaft denna slutlöneklass i åtminstone fem år. Inom ATP-systemet
är 60 procent av de 15 bästa åren pensionsgrundande — det är alltså nägot sämre
förmåner där. I både ATP och på den statliga och kommunala sidan kräver man 30
års intjänandetid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De stats- och kommunalanställda har ofta pensionsrätt både
från sin anställning i statlig eller kommunal tiänst och från den allmänna
försäkringen, alltså från folkpensionen inklusive pensionstillskott och från
ATP-systemet. När man har sådana här dubbla pensionsrätter skall alltså
pensionerna samordnas, och det gör man erUigt den s. k. bruttometoden. Den
innebär bl. a. att den högre pensionen alltid skall utgå. Om folkpensionen och
pensionen frän ATP av nägon anledning skulle vara högre än pensionen från den
stathga eller kommunala tjänsten, utbetalas den högre pensionen, alltså
folkpensionen och ATP-pensionen. Då uppstår inga problem, såvitt jag har fattat
saken riktigt. Men det måste vara i ganska få undantagsfall som folkpensionen
och ATP-pensionen är högre än den ordinarie tjänstepensionen. Om emellertid en offentliganställd
har intiänat ATP-poäng i en tidigare kanske privat anställning, tar han, såvitt
jag förstår, ATP-pensionen med sig - det sker dock ingen samordning utan
ATP-pensionen betalas ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Problemen uppstår när en stats- eller kommunalanställd har
sidoinkomster. Om dessa inkomster är högre än lönen i den offentliga tjänsten,
är det inget problem, ty då utgår ATP-pension på sidoinkomsterna. Men det måste
vara i ytterst få undantagsfall som sidoinkomsterna är sä höga. Problemen
uppstår när sidoinkomsten är lägre än den ordinarie lönen från kommunen eller
staten, och det måste såvitt jag förstår gälla 99 procent av alla fall — för de
allra flesta som över huvud taget har sidoinkomster är dessa otvivelaktigt
lägre än den ordinarie inkomsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att denna fräga över huvud har tagits upp beror på att
motionären känner tUl ett autentiskt fall som han bygger pä. Jag skulle tro att
sädana fall är ganska vanligt förekommande, och därför skall jag relatera de
faktiska förhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det gällde
en statsanställd - han var anställd vid SJ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Han hade två sidoinkomster. Han var dels fastighetsskötare
i en fastighet som SJ äger och hade betalt för det och hade dels en inkomst som
ordförande i fackföreningen. Tillsammans uppgick dessa sidoinkomster tUl 10
000 å 12 000 kronor under olika år. Den här mannen blev skadad och fick
pension. Det visade sig då att det inte utgår nägon pension på sidoinkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förefaller orimligt att man inte skall ha någon
pensionsrätt pä sidoinkomster som man ju ändå betalat avgifter för. Pä dessa
sidoinkomster har den här mannen fått betala en hög marginalskatt, han har
fått betala en högre folkpensionsavgift och högre sjukförsäkringsavgift, han</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översyn av samordningen av de olika pensionssystemen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översyn av samordningen av de olika pensionssystemen</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har fått
reducerade bostadstUlägg och han har fått betala högre daghemsavgifter på grund
av att han haft dessa sidoinkomster. Fackföreningen och SJ har erlagt
ATP-avgifter på hans inkomster. Allt är alltså i sin ordning, men pension
utbetalas icke på dessa inkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är ganska märkligt. Man skulle kunna ställa frågan
hur Statstjänarkartellens ombudsmän och Kommunalarbetareförbundets ombudsmän
har agerat i denna fråga. Den är komplicerad. Sedan statstjänstemännen år 1965
fick förhandlingsrätt kan man förhandla om pensionsfrågorna. Men tydhgen har
förhandlingarna skett på ett sådant sätt att problem av det här slaget kan
uppstå. En stats- eller kommunalanstäUd som har sidoinkomster får alltså ta
alla de negativa effekterna av sådana inkomster i form av högre skatt och
avgifter osv. och hans arbetsgivare får betala avgifter tUl ATP. Men den
positiva effekten - pensionen — fär han inte. I detta fall rör det sig om 300
kronor i månaden som han icke får ut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är
alltså detta problem som har behandlats i det här betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla vi som sysslar med pohtik vet att detta inte är nägon
engångsföreteelse utan problem, som vi dagligen möter ute på verksamhetsfältet.
Just dessa mycket komplicerade samordningsbestämmelser gör att människor känner
sig lurade pä pensionen. Kanske någon säger att mina påståenden är felaktiga,
eftersom pensionstagarna är garanterade 65 procent av slutlöneklassen. Ja, det
är de, men det gäller bara den lön som utgår från den offentliga tjänsten. Det
är inte 65 procent av den totala mkomsten. I detta fall blir det 54 procent av
den totala inkomsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta gör att jag i hkhet med min kamrat i socialförsäkringsutskottet
tycker att bestämmelserna borde överses. De är mycket komplicerade och svåra,
och det behövs en översyn av dem för att man skall kunna se hur de fungerar i
verkligheten. Det hänger också litet ihop med ATP-systemets konstruktion, och
därför är det faktiskt en riksdagsfråga, även om man i dag kan förhandla om
dessa problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med detta anförande, herr talman, yrkar jag bifall till
den vid utskottets betänkande fogade reservationen av mig och herr Andersson i
Ljung, vari begärs just en översyn av samordningsbestämmelserna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I detta
anförande instämde herr Andersson i Ljung (m).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr FREDRIKSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Herr Ringaby säger att dessa bestämmelser är
mycket krångliga och svåra samt att ytterst få människor behärskar dem, inte
ens alla i utskottet. Jag kan medge att de statliga pensionsbestämmelserna i
vissa fall kan vara rätt så krångliga och kanske också svårförståeliga. Men
samordningsbestämmelserna mellan å ena sidan stats- och kommunalpensioner och
å andra sidan ATP är väl ändå inte sä särskilt krångliga. Jag tycker att
utskottet i sin redovisning lämnat en ganska fullständig och klar redogörelse
över hur dessa samordningsbestämmelser fungerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det autentiska fallet bakom denna motion grundar sig i
viss mån på en missuppfattning om hur samordningsbestämmelserna är
konstruerade. Jag skall inte gå närmare in på detta. Jag vill bara säga tUl
herr Ringaby att det finns möjligheter att göra undantag från ATP-avgiften för
all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>annan
anställning än tjänst. Där är inte ATP-avgifter obligatoriska. För andra
sidoinkomster — vad man brukar beteckna såsom extraknäck — kan undantag göras.
Då behöver inte heller nägra ATP-avgifter betalas in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emellertid har till detta utskottsbetänkande fogats en
reservation av herrar Ringaby och Andersson i Ljung, som herr Ringaby nu talat
för. Anledningen till reservationen är just vad herr Ringaby har sagt, nämligen
att han finner det ganska orimligt och stötande att vissa sidoinkomster, för
vilka ATP-avgifter betalas, inte kan ge någon rätt till pension. Det är
givetvis riktigt i vissa faU och under speciella förutsättningar, men det kan
också gälla andra inkomsttagare och anställda än stats- och kommunalpensionärer.
Det beror ju på ATP-systemets uppbyggnad och konstrak-tion, en sak som vi har
diskuterat många gånger i denna kammare och som jag inte närmare skall gä in
pä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är riktigt, att för den enskUde pensionstagaren är statens
pensionssystem avsevärt förmånligare än ATP, därför att statspensionärens
pension grundar sig pä 65 procent av inkomstunderlaget, medan den som uppbär
ATP får en pension som grundar sig pä 60 procent av inkomstunderlaget. Detta i
sin tur medför att en statsanställd, som vid sidan av sin tjänst har andra
förvärvsinkomster som berättigar tUl ATP, inte fär nägon direkt fördel av
sidoinkomsterna just i pensionshänseende, utom i det fall då sidoinkomsten är
av sådan storlek att folkpension och ATP sammanlagt överstiger statspensionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr Ringaby säger att det mäste vara ytterst fä, kanske
endast någon procent, som har sådana sidoinkomster, och det kan ju vara
riktigt, ty det är kanske inte så mänga som kan upprätthälla tvä tiänster. Men
att det blir så få beror väl också pä att staten och kommunerna har ett
relativt förmånligt tiänstepensionssystem. Och enligt samordningsbestämmelserna
är statspensionären alltid garanterad den bästa pensionsförmånen. Om
vederbörande har inkomst av anställning som är ATP-grundande och — jag
understryker detta igen - den inkomsten är sä betydande att den ger bättre
pension, så får han ju den högre pensionen. Om man gör en jämförelse mellan
ATP-systemet och tjänstepensionssystemet för stats-och kommunalanställda, så
finner man ju att det sistnämnda är betydligt förmånligare för den enskilde
pensionären, och jag vet inte om jag kan betrakta detta som nägon speciell
orättvisa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottsmajoriteten tycker alltså att det inte finns
anledning att begära någon översyn av samordningsbestämmelsema, detta sä mycket
mindre som de frågor som rör just dessa villkor avgörs efter förhandlingar
mellan arbetsmarknadens parter. Det har herr Ringaby också understrukit, men
han undrar ändå hur de ombudsmän och förtroendemän som sköter förhandlingarna
ser på dessa frågor. Man kunde av hans anförande utiäsa att de inte sköter det
här pä ett för de statsanställda tillfredsställande sätt. Jag har emellertid
varit med i vissa sammanhang, när man förhandlat om dessa frågor, och jag
försäkrar herr Ringaby att de följs med mycket stor uppmärksamhet av de
anställdas organisationer. De handläggs i samma ordning och i samband med att
man träffar överenskommelser om löner och andra anställningsvillkor, och att
riksdagen under sådana förhållanden - när det nu träffas kollektivavtal om
dessa frågor - skulle begära en utredning sä att säga över parternas</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översynav samordningen av de olika pensionssystemen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21
november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översyn av samordningen av de olika pensionssystemen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>76</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>huvuden
finner utskottsmajoriteten vara ganska orimligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den bristande överensstämmelsen mellan avgifter och
förmåner inom ATP-systemet har vi diskuterat sä mänga gånger, och jag skall
inte fortsätta den debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag ber att få yrka bifaU tUl utskottets hemstäUan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr RINGABY (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Herr Fredriksson säger att utskottet har
gjort en fullständig och klar redogörelse för de här problemen. Det är väl en
sanning med modifikation. Utskottets skrivning är en klar redogörelse, det kan
jag häUa med om, men den är inte fullständig. En fullständig redogörelse för
samordningsbestämmelserna skulle förmodligen fylla ett ganska tjockt utlåtande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan sade herr Fredriksson att man kan begära
undantagande från ATP. Ja, det kan man. Herr Fredriksson tiUade själv att det
kan man bara göra för inkomst av annan förvärvskälla än tiänst, t. ex. om man
är egen företagare samtidigt som man är statligt eller kommunalt anställd. För
sådan inkomst kan man begära undantagande från ATP och slippa den avgiften.
Detta har också inverkan pä sjukförsäkringen, som herr Fredriksson vet. Men hur
många statligt och kommunalt anställda är det som är egna företagare också? De
måste vara ytterst fåtaliga. Har man en extrainkomst från ett
anställningsförhållande vid sidan av den statUga eller kommunala tjänsten kan
man inte begära undantagande. Det vet också herr Fredriksson. Den övervägande
delen, ja praktiskt taget alla extrainkomster utgår på grund av anställning, t.
ex. som fastighetsskötare, fackföreningsman eller biografvaktmästare. Det är i
sädana fall dessa svåra problem kommer in. Den här frägan har också varit uppe
på socialdemokratiska kongresser och den har drivits mycket hårt av
fackföreningsfolk. De känner sig utomordentligt oroade över det här
förhållandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheten till undantagande hjälper alltså inte i de
situationer där det är fråga om anställning - vilket det tUl 99 procent är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare säger herr Fredriksson att situationen är dock
bättre för de statligt eller kommunalt anställda för de fär 65 procent av
slutlönen. I ATP-systemet får man bara 60 procent. Ja, det är litet bättre
förmåner i statlig och kommunal tjänst. För personer med en mycket liten
sidoinkomst får den här olikheten i förmåner inte så stor betydelse. Men om
sidoinkomsten är litet större får samordningsbestämmelserna en effekt som är
till nackdel för inkomsttagaren. Med andra ord får en statligt eller kommunalt
anställd med 30 000 kronor i lön och med 10 000 kronor i sidoinkomst som
fackföreningsman eller biograf vaktmästare enligt vad jag kan förstå i många
fall sämre pension än den som har 40 000 kronor frän en arbetsgivare. Det kan
inte vara riktigt när man ändå har betalt avgift till det här pensionssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att herr Andersson i Ljung och jag är ensamma pä den här
reservationen beror kanske tUl viss del pä att centerpartiets och folkpartiets
ledamöter i utskottet faktiskt har gjort en miss här. Sädana gör vi alla. Jag
säger det inte som kritik mot ledamöterna. Det är många komplicerade frågor vi
ställs inför. Ibland gör man en miss. Jag har gjort</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det själv,
och förmodligen har alla kammarledamöter då och då gjort en miss i något
utskott. Det är ingenting konstigt. Men annars hänger denna fråga mycket nära
samman med de problem som vi från borgerligt håll gemensamt har slagits för här
i kammaren och som gäller pensionseffekter för korttidsanställda m. fl. Dessa
får ju betala högre pensionsavgift än de som bara har inkomst från ett håll.
Jag hoppas att de borgerliga ledamöterna sluter upp bakom den här reservationen
— som är till fördel för löntagarna i statlig och kommunal tiänst.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översyn av samordningen av de olika pensionssystemen</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
ÅKERLIND (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag hade inte tänkt delta i denna debatt, men
det är ett par saker som jag vill påpeka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr Fredriksson säger att det finns en utförlig
redogörelse för samordningsproblemen i utskottsbetänkandet. Men skall man lämna
en utförlig redogörelse om dessa problem behövde nog utskottsbetänkandet vara
betydligt tjockare. Samordningsproblemen utgör nämligen ett utomordentligt
snårigt område. Man kan knappast säga att det finns några generella regler,
därför att det beror i mycket hög grad på vad för tiänster och vad för
sidoinkomster osv. som den enskilde har haft. I det fall som herr Ringaby här
relaterade har personen i fråga haft 42 års anställning i statlig tiänst, och
det borde ju rimligen berättiga honom tUl full pension. Men trots detta fär han
enligt samordningsbestämmelserna även den statliga pensionen reducerad till
18/20 av full pension, eftersom han är född år 1912 — även om han under alla
dessa 42 år av tjänstgöring betalat pensionsavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare får de stats- och kommunalanställda inte nytta av
folkpensionshöjningar, eftersom samordningen medför att de vid sammanräkningen
inte får den höjning som de som varit anställda i enskild tjänst får tillgodoräkna
sig. Dessas övriga pensioner berörs inte av en folkpensionshöjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är två generella förhåUanden som gäller. Det finns
dessutom mängder av enskilda skUlnader mellan olika pensionstagare, som gör att
det är utomordentligt besvärligt att tränga in i vilka bestämmelser som gäller
för de enskilda arbetstagarna. Jag har i min hand en utredning som gjorts om
dessa frågor för Svenska officersförbundets räkning. Den professor som har
gjort denna utredning påvisar att dessa samordningsbestämmelser närmast har
påtvingats arbetstagarna ensidigt. Han påvisar också att det i många fall sker
en dubbel samordning, vilket inte är meningen. Med anledning av vad som har
anförts angående parternas möjlighet att ta upp frågorna i förhandling säger
utredningsmannen: "Det mä även antecknas, att den vidtagna lösningen av
samordningsproblemet skarpt kritiserats av de fackliga organisationerna och vid
flera tUlfällen åter varit föremål för förhandlingar, vilka dock icke lett tUl
nägot resultat,"</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Han säger
vidare på ett annat ställe;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Den genomförda lösningen är ej nödvändig ur någon
teknisk synpunkt. Det skulle vara möjligt att frilägga de förmåner, som härrör
frän den statliga arbetsgivaren frän dem, som härrör från annan arbetsgivare.
En dylik lösning finns i sjukförsäkringslagstiftningen och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>77</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översyn av samordningen av de olika pensionssystemen</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skulle
sålunda väl kunna förenas med pensionslagstiftningens allmänna sociala syften,"
Därefter frågar han: "Men är den beslutade samordningen överhuvud taget
rättsenlig?"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den frågan kvarstår, och detta är huvudorsaken tUl att vi
anser att det här problemet behöver tas upp till övervägande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag yrkar
bifall tUl reservationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr MAGNUSSON i Nennesholm (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Anledningen till att centerpartiet inte
anslutit sig tUl reservationen är ju helt enkelt den att vi anser att denna
samordningsfråga skulle kunna lösas snabbare genom de förhandlingar som förs i
detta sammanhang mellan arbetsgivarna, staten, kommunerna och de anställda. I
denna speciella fråga skulle man på denna väg kunna nä ett bättre och snabbare
resultat. Det var alltså anledningen tUl att vi inte stödde reservationen. Det
var inte fråga om något missförstånd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr FREDRIKSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är kanske inte särskilt meningsfullt att
fortsätta denna debatt. Med anledning av påståendena att de statsanställda och
de kommunalanställda skulle ha ett så dåligt pensionssystem och att
samordningen skulle vara så ofördelaktig vill jag dock understryka att de
statsanställda har förhandlat sig tUl ett pensionssystem som är värde- och
standardbeständigt. Det ger betydligt bättre pensionsförmåner än ATP-systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av herr Ringabys bedömning att folkpartiet
och centerpartiet har gjort ett misstag när de inte har ställt sig bakom
reservationen viU jag bara hänvisa till herr Magnussons i Nennesholm förklaring
att så inte är fallet. För min del vill jag räkna dem till godo att de inte har
stött reservationen, som jag tycker är fullständigt onödig. De här frågorna
sköts ju av arbetsmarknadens parter, och överenskommelser träffas vid
regelrätta förhandlingar — sedan må en professor som herr Åkerlind åberopade
kunna stå upp och mena att den här bestämmelsen har påtvingats de
statsanställda. Så kan man kanske säga om vilken lönefråga som helst, om man
inte har varit med vid nägra förhandlingar utan stått litet vid sidan om. Att
här skulle vara fräga om nägot påtvingande är säkerligen ingalunda
förhällandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pä tal om att betänkandet inte
skulle vara fullständigt - inte tUlräckligt utförligt, så att säga — vUl jag
slå fast, att nog är det skrivet tUlräckligt fylligt och konkret med hänsyn tUl
det underlag utskottet har haft, nämhgen herr Åkerlinds motion, som såvitt jag
kan förstå ändå grundar sig på ett ganska grovt missförstånd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>78</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
RINGABY (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Herr Fredriksson säger att det inte är
meningsfullt att fortsätta debatten, och det kan jag förstå att det inte är för
den som skall försvara utskottsmajoritetens ståndpunkt, för det är ganska
svårt. Men jag bestrider på det bestämdaste att de statsanställdas och
kommunalanställdas pensioner härvidlag skulle vara bättre än de privatanställdas.
Det kan möjligen vara sä för dem som bara har inkomst från sin
statsanställning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inte för
dem som har sidoinkomst. De är faktiskt sämre ställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall läsa upp en enda mening, som står på s. 2 i
utskottsbetänkandet, under rubriken Gällande bestämmelser. Där säger utskottet
efter att ha redogjort för bestämmelserna: "Detta medför i sin tur att
statsanställda, som vid sidan av sin tjänst har andra förvärvsinkomster
berättigande tUl ATP, i allmänhet inte fär nägon direkt fördel av dessa
inkomster i pensionshänseende." Det säger väl ändå något om att det finns
problem att utreda här.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Befrielse från deltagande i undervisningen i
religionskunskap</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed slutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositioner gavs på bifall till
dels utskottets hemställan, dels reservationen av herrar Ringaby och Andersson
i Ljung, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja
besvarad. Sedan herr Ringaby begärt votering upplästes och godkändes följande
voteringsproposition;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som vill att kammaren bifaller
socialförsäkringsutskottets hemstäUan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i
betänkandet nr 31 röstar ja,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den det ej
viU röstar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vinner nej
har kammaren bifallit reservationen av herrar Ringaby och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andersson
i Ljung.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
herr Ringaby begärde rösträkning verkstäUdes votering med omröstningsapparat.
Denna omröstning gav följande resultat;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ja - 264 Nej - 40 Avstår — 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 14 Föredrogs Socialförsäkringsutskottets betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 32 i arUedning av motion om ianspräktagande av
bampension tiU täckande av fosterlön</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UtbUdningsutskottets betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 44 i anledning av motion angående personalvården för
lärare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren biföU vad utskotten i dessa betänkanden
hemställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 15 Befrielse från deltagande i undervisningen i
religionskunskap</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs utbUdningsutskottets
betänkande nr 46 i anledning av motioner om befrielse från deltagande i
undervisningen i religionskunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta betänkande behandlades motionema</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1973:1312 av herr Oskarson i Halmstad m.fl. (m) vari
hemställts att riksdagen beslutade om ändring av skollagen 5 kap. 27 § så att
elev i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Befrielse från deltagande i undervisningen i
religionskunskap</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>grundskolan
eller gymnasieskolan som tiUhörde svenska kyrkan eUer frirehgiöst samfund
skulle pä föräldrarnas begäran befrias frän att delta i undervisnmgen i
rehgionskunskap i likhet med vad som gällde för de kyrkor och församUngar som
angavs i ämbetsskrivelser den 17 april 1953 och den 28 december 1972 samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1973:1319 av herr Strömberg m. fl. (fp) vari hemställts
att riksdagen beslutade om ändring av skoUagens 27 och 29 §§ i enlighet med vad
i motionen anförts.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet hemställde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
skulle avslå motionen 1973:1312,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
skulle avslå motionen 1973:1319.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation hade avgivits av herrar
Nordstrandh (m), Johansson i Skärstad (c) och Strindberg (m) som ansett att
utskottet bort hemställa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen som sin mening gav
Kungl. Maj;t till känna vad reservanterna anfört i anledning av motionerna
1973:1312 och 1973:1319.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>80</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
NORDSTRANDH (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Utbildningsutskottets betänkande nr 46
handlar om ökade möjligheter för elever i ungdomsskolan att, om så önskas, få
befrielse från deltagande i undervisningen i religionskunskap. Det föreligger
två motioner, en moderatmotion och en folkpartidito, av vilka moderatmotionen
är den något vidare syftande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För befrielse från deltagande i skolans
religionsundervisning gäller för närvarande, kortfattat uttryckt, följande
bestämmelser och praxis. Elever som tUlhör katolska kyrkan i Sverige,
respektive mosaiska församlingarna i Stockholm, Göteborg och Malmö har, kan man
säga, generell befrielse om de önskar begagna sig av befrielse. Ingenting
hindrar dem dock från att delta i undervisningen om de så önskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härutöver har utvecklats en s. k. administrativ praxis,
innebärande att Kungl. Maj:t pä särskilda skäl befriar elever som tillhör andra
trossamfund än svenska kyrkan från deltagande i religionsundervisningen. Denna
administrativa praxis har tUlämpats mycket sparsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Givetvis kan alltid diskuteras vad som är särskilda skäl.
Senast aktualiserades gällande bestämmelser och praxis inför offentligheten i
fråga om elever tUlhörande den s. k. evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige, S;t
Martins församhng. Först sedan medlemmarna i denna evangelisk-lutherska kyrka
hänvänt sig till Europarådets kommission för de mänskliga rättigheterna
lyckades de få förståelse för sin framställning om befrielse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsutskottets majoritet tycker att det är bra som
det är och att nuvarande bestämmelser och praxis fungerar väl. Det kan man
emellertid ha delade meningar om. Den tUl utbildningsutskottets betänkande
fogade reservationen, för vilken står två moderater och en centerpartist, menar
att den administrativa praxis som utvecklats — det är endast den som tas upp i
reservationen - skall då väl underbyggda framställningar inkommer användas
flitigare och mera förståelsefuUt av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kungl. Maj
;t, som aUtså vid ansökan om befrielse bör, som det sägs i reservationen, visa
större generositet och handla mera positivt än tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målsättningen för undervisningen i religionskunskap i skolan
med allsidighet och objektivitet skall ju vara sädan att befrielse frän
deltagande i undervisningen i ämnet egentligen inte borde vara motiverad eller
av elever och målsmän upplevas som önskvärd. Nu finns det emellertid föräldrar
och elever som av olika skäl — religiösa, kulturella och andra - vUl ha sådan
befrielse, då de trots allt upplever skolans religionsundervisning som inte
acceptabel för och i överensstämmelse med, för att citera tUläggsprotokollet
till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna, deras religiösa och filosofiska övertygelse. Sådana
föräldrar och sädana elever finns — det är ett faktum. Att komma dem till mötes
i större utsträckning än tidigare är påkallat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med detta ber jag, herr talman, att få yrka bifall till
den reservation som är knuten tUl utbUdningsutskottets betänkande nr 46.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Befrielse från deltagande i undervisningen i
religionskunskap</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr OSKARSON i Halmstad (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I motionen 1312 har vi motionärer hemställt
att riksdagen måtte besluta om sådan ändring i skollagen att elev i grundskolan
eller gymnasieskolan som tUlhör svenska kyrkan eller frikyrkligt — i motionen
står frireligiöst, men det skall vara frikyrkligt — samfund skall pä
föräldrarnas begäran befrias från att delta i undervisning i religionskunskap.
Vi har därvid utgått från att elev som befrias från deltagande i
religionsundervisningen skall erhålla motsvarande undervisning — helt naturligt
med den olikhet som föranleds av skillnaden i religiös uppfattning — som
meddelas i skolorna samt att kontroll och intyg om undervisningen skall
uppfyllas i enlighet med de bestämmelser som av Kungl. Maj:t har fastställts
vid beviljande av sådan befrielse. Utskottsmajoriteten har avstyrkt motionen
med hänvisning bl. a. tUl att liknande motionsyrkanden avslagits av tidigare
riksdagar och åberopar den motivering som anfördes av utbUdningsutskottet vid
förra årets behandling av en motion med liknande hemstäUan, nämligen att det
enligt utbildningsutskottets mening inte finns anledning att i fråga om
befrielsemöjlighet enligt skollagen gå längre än vad som tidigare befunnits
lämpligt. Som här tidigare sagts har tre av utskottets ledamöter reserverat sig
och ställt sig positiva tUl motionens syfte och anser att detta borde ges
Kungl. Maj-.t tUl känna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med att kristendomskunskap genom en lagändring
1968 ändrades tUl religionskunskap anförde departementschefen följande:
"Jag räknar likväl med att för vissa grupper av elever hksom i dag kommet
att resas krav på befrielse från denna undervisning," Och departementschefen
fortsatte: "Det bör vara möjligt att finna praktiska lösningar som
tillgodoser dessa krav," Vid behandlingen i andra lagutskottet uttalade
detta också förståelse för den principieUa syn pä frågan om rätt tUl befrielse
från religionsundervisning, som låg bakom de motioner som då väckts i
sammanhanget, och förklarade sig dela departementschefens mening att man av
praktiska och psykologiska skäl inte nu borde avskaffa möjligheten till
befrielse från deltagande i skolans religionsundervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagens protokoll 1973. Nr 136-139</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Befrielse från deltagande i undervisningen i
religionskunskap</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det var
alltså, som jag ser det, en positiv inställning från såväl departementschefen
som från andra lagutskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur har då Kungl, Maj:t handlat när det gällt ansökan om
befrielse? Ja, det har varit mycket restriktivt. Skolöverstyrelsen har
konsekvent avstyrkt dylika framstäUningar i sina yttranden och hävdat att
religionsundervisningen som den bedrivs i den obligatoriska skolan inte kan
vara stötande för någon religiös uppfattning, och man har ansett att
målsättningen för ämnet religionskunskap är sådan att befrielse från
undervisningen i ämnet inte är motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överensstämmer nu denna skolöverstyrelsens uppfattning om
religionsundervisningen i skolan med föräldramas tiU de barn som utsätts för
undervisningen? Tyvärr måste jag hävda att det råder stora skillnader då det
gäller uppfattningar om skolans religionsundervisning. Många föräldrar inom
svenska kyrkan och inom frikyrkliga samfund känner i dag en allvarlig oro inför
den religionsundervisning som bedrivs i våra skolor. Som vi framhållit i
motionen anser föräldrarna att barnen, elevema, i aUtför hög grad bibringas en
skeptisk och relativistisk uppfattning om de kristna sanningarna och om de
kristna värderingar som föräldrarna själva omfattar. De böcker som används i
religionsundervisningen har ofta ett ordval och ett framställningssätt som gör
att eleverna kan få en negativ inställning tUl — och jag skuUe t, o. m. kunna
säga förakt för — den kristna tron. Detta är en plågsam upplevelse för många föräldrar.
Det är ju ändå föräldrarna som alltjämt har ansvar för sina barns fostran, och
här är det alltså fräga om vem som bäst förstår vad som i det enskilda fallet
är tUl gagn för barnen, om det är barnens föräldrar eller om det är
skolöverstyrelsen och Kungl. Maj:t. Nog måste det enligt min uppfattning
tUlhöra de medborgerliga fri- och rättigheterna att föräldrar får lov att
bibringa sina barn den uppfattning i livsåskådningsfrågor som de själva
bekänner sig tUl och omfattar. Detta är ett bestämt krav från många föräldrar i
vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med det anförda ber jag att få yrka bifall
till den reservation som är fogad tUl utskottets betänkande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>82</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
WIKSTRÖM (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Frågorna i anslutning tUl skolans
undervisning i religionskunskap tUlhör de eviga följeslagarna i denna kammare.
Det är bra att ämnet ägnas uppmärksamhet, men det är kanske inte lika bra att
det så ofta sprids missuppfattningar och vanföreställningar om grunden för
skolans religionsundervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en av de två motioner som nu behandlas har herr Oskarson
i Halmstad och en rad andra moderater hemställt att riksdagen skall ändra
skollagen så att rätten till befrielse från skolans undervisning i religionskunskap
kraftigt utvidgas. Enligt motionärerna skall den omfatta elever som tUlhör
svenska kyrkan eller frireligiöst - eller, som herr Oskarson nu ändrade det
till, frikyrkligt — samfund. Det betyder praktiskt taget alla svenska barn.
Skulle man bifalla den motionen har man såvitt jag förstår totalt ryckt undan
grunden för religionsundervisningen i den svenska skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Detta vet
naturligtvis herr Nordstrandh, men han knyter ändå i sin</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>reservation
an tUl motionen, för att liksom ge ett intryck av att han i sin välvilja sveper
in även denna motion. Men reservationen gäller en helt annan sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grunden för undervisningen har vi som sagt diskuterat
många gånger här i kammaren. Jag vill bara erinra om att principerna varit i
stort sett desamma under de senaste 20—25 åren. De fastslogs 1950, men
upprepades och fastslogs ännu en gång i samband med skolreformerna på
1960-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1969 års läroplan för grundskolan heter det om ämnet
religionskunskap: Undervisningen skall vara vidsynt och objektiv i den
meningen, att den meddelar sakliga kunskaper om olika tros- och
livsåskådningars innebörd och innehäU utan att auktoritativt söka påverka
eleverna att omfatta en viss åskådning. Den bör ske pä ett sådant sätt, att
eleverna uppfattar frågeställningarnas allvar och betydelse och så att den
främjar deras personliga utveckling och bidrar tiU att skapa förståelse för
värdet av en personlig livsåskådning liksom förståelse och respekt för olika
uppfattningar i livsåskådningsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I skolöverstyrelsens kompletterande anvisningar till
läroplanen heter det bl. a.; Föräldrarna — de må vara statskyrkliga eller
frikyrkliga, protestanter eller katoliker, kristna eller icke kristna,
religiösa eller ateister — skall med samma förtroende kunna skicka sina barn
tUl skolans religionsundervisning, vissa om att dessa varken direkt eller
indirekt blir utsatta för en auktoritativ påverkan tiU förmån för någon viss
tro eller uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har alltså i vårt land till skillnad från praktiskt
taget alla andra länder på jorden en undervisning i religionskunskap som är
objektiv i den meningen, att den skaU vara allsidig och saklig och kunna utgöra
underlag för kunskapsmeddelelse tUl barn från hem med vitt skilda religiösa
uppfattningar. Det är en form som man i många andra länder nu börjar söka sig
fram mot. 1 åtskilliga länder arbetar man med frägan, om man skall förändra det
system man har med konfessionell undervisning till en modell som påminner om
den svenska. I andra länder — där man inte har kunnat enas om att ha någon form
av religionsundervisning utan kyrkorna fär ta ansvar för de barn som söker sig
dit — börjar man fundera över om inte den svenska formen har åtskilligt som
talar för sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man nu har accepterat principen att undervisningen i
religionskunskap skall stå öppen för aUa barn, oavsett vilken miljö — religiös
eller irreligiös — de kommer frän, säger det sig självt att man fär vara ganska
restriktiv med undantag. Det finns en möjlighet tUl befrielse, och sädan
befrielse har i vissa fall beviljats. Dock är det intressant att konstatera att
de grupper, för vilka denna lagstiftning ursprungligen tUlkom, själva har
blivit alltmera tveksamma till frågan, om de skall utnyttja undantagsmöjligheten.
Jag vill påpeka att t. ex. barn från romersk-katolska hem till alldeles
överväldigande del deltar i denna undervisning. Man kan i den katolska pressen
i vårt land gång på gång läsa artiklar som säger att det ligger ganska mycket i
den princip för religionsundervisning som vi har i Sverige. Vid sidan av denna
kan sedan kyrkan själv komplettera med en konfessionell undervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
reservationen tar man upp frågan om regeringens handläggning av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Befrielse från deltagande i undervisningen i
religionskunskap</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Befrielse från deltagande i undervisningen i
religionskunskap</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dispensansökningar
och man knyter reservationen till ett bestämt ärende. Man synes påstå att
regeringen skulle ha visat bristande generositet och bristande vUja tUl
positivt handlande i handläggningen av detta ärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är min ganska bestämda uppfattning att regeringen
faktiskt inte har visat bristande generositet, utan jag tycker att den har
visat såväl principiell fasthet och vilja tUl positivt handlande som
generositet. Man gav sä småningom denna grupp dispens. Att man tvekade så länge
hänger samman med det problem som jag berörde, nämligen att principen är att
denna undervisning skaU vara öppen och gälla för alla och att man skall vara
mycket försiktig med undantag. Jag kan inte gå in pä alla detaljer i
handläggningen av det här enskilda fallet, men jag tror att det är direkt
felaktigt att det — som reservanterna hävdar — skulle ha varit en bristande generositet
vid handläggningen av detta ärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag böqade med att säga att det naturligtvis finns olika
uppfattningar om det här ämnet. Det kan finnas en grund för kritik mot enskilda
lärares undervisning i ämnet, och man kan kritisera uppläggningen av enskUda
läroböcker. Men det som är betänkligt är när politiker spelar på
vanföreställningar och fördomar om skolans religionsundervisning och inte
klargör grundema för den. Jag har tidigare sagt i debatter om denna fråga att
vi inte kan komma ifrån att de som bär ansvar för barnens religiösa fostran i
första hand är föräldrarna - hemmet. 1 andra hand är det naturligtvis kyrkorna,
de kristna ungdomsorganisationerna och andra tUl vilka föräldrarna sänder sina
barn. Skolan kan och bör inte överta de uppgifter som kyrkorna har. Jag är
övertygad om att på denna punkt i varje fall herr Nordstrandh har samma
uppfattning som jag. Jag anser att det är viktigt att man slår vakt om skolans
religionsundervisning, och det gör man inte genom att ständigt attackera och
misstänkliggöra den.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag yrkar bifall tUl utskottets hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>84</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
NORDSTRANDH (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har inte för avsikt att gå in i någon mer
omfattande polemik med herr Wikström. Jag kan t. o. m. instämma i åtskilUga
delar av hans anförande. Men jag vill verkligen säga tUl honom att han inte här
skall sprida vanföreställningar om att politiker — exempelvis jag — spelar på
fördomar om skolans religionsundervisning. Jag torde känna den bättre än herr
Wikström gör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag konstaterade i mitt inledningsanförande, dä jag talade
om målsättningen för undervisning i religionskunskap i skolan, att den är
avsedd att vara allsidig och objektiv. Jag använde de bägge adjektiven i mitt
anförande, och jag sade också att målsättningen är sådan att någon befrielse
egentligen inte borde vara motiverad eller upplevas av elever och målsmän som
önskvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men målsättning är en sak och utförande kan vara en annan.
Jag vill inte säga annat än att målsättningen i stort sett uppfylls som den är
avsedd att uppfyllas i skolorna. Men det är däremot ganska ofrånkomligt att det
finns ätskiUiga elever och föräldrar som upplever vår religionsundervisning i
skolan - jag bedriver själv sådan i den gymnasiala skolan nägra månader varje
höst — som från sin synpunkt otillfredsställande och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sådan som
de inte vill ha den. De har uppfattningar om den som kan uttryckas med de fina
orden att den inte överensstämmer med deras religiösa och filosofiska
övertygelse. De flesta använder förvisso inte de orden, men den meningen finns
i vad de säger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser aUtså att det kan vara viktigt ur mänga
synpunkter, bäde religiösa och samhälleliga, att komma sådana föräldrar och
elever — som naturligtvis inte är överväldigande många, men som ändå finns -
tUl mötes i större utsträckning än man har gjort tidigare. Det är mot den
bakgrunden som jag bland andra står för den reservation som är knuten till
utskottets betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar handläggningen av framställningen från S:t
Martins församling av den evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige — för att ta
upp det senast aktuella fallet — är jag inte lika övertygad som herr Wikström
om att Kungl. Maj:t tovade med hänsyn till vad regeringen har sagt om hur
religionsundervisningen i skolan skall bedrivas, utan det var nog snarare så,
att man inte vUle visa, som vi har uttryckt det, "en större generositet
och vilja till positivt handlande". Först sedan saken varit uppe i
Europarådets konvention för de mänskliga rättigheterna tUlkom den
ämbetsskrivelse som, förvisso lika bra, hade kunnat komma tidigare, om man hade
sett mera generöst pä saken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist vill jag också säga till herr Wikström att det
visserligen alltid är trevligt att bli beskyUd för att vara välvUlig — det är
sällan man får höra så vackra omdömen om sig — men att det inte är välviljan i
och för sig som har gjort att i reservationen också har tagits in en hänvisning
till herr Oskarsons m. fl. motion, utan det förhällandet att motionen i vissa
delar — hela motionen går mycket längre — har en syftning fram mot det som jag
har velat stå för här. Det är alltså inte på grund av välvilja utan mera pä
grund av ett sakligt bedömande, men är det dessutom välvilligt, mä det vara
hänt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Befrielse från deltagande i undervisningen i
religionskunskap</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
OSKARSON i Halmstad (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Som jag sade i mitt första anförande är det
otvivelaktigt sä, att mänga föräldrar känner sig oroliga och är mycket
skeptiskt inställda tUl den religionsundervisning som bedrivs i skolan. Jag har
svårt för att gå ut och säga tUl alla dessa att det är vanföreställningar —
detta påstående fär herr Wikström svara för själv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det som herr Wikström säger skulle vara mängder av
föräldrar som gjorde denna framställning om befrielse för sina barn frän
religionsundervisning i skolan — det är svårt att säga om det är sä — funnes
det väl anledning att ompröva, huruvida vi verkhgen har den rätta formen för
religionsundervisning eller om vi borde ändra den i något stycke. Jag tycker
att man med fullt förtroende borde kunna överlåta den bedömningen till
föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr Wikström citerade helt riktigt ur läroplanen angående
objektivitetskravet, men det är väl fråga om hur objektivitetskravet tolkas
och hur det är möjligt att uppfylla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill från en interpellationsdebatt mellan dåvarande
utbildningsministern Ingvar Carisson och den sedermera utnämnde
utbildningsministern BertU Zachrisson citera herr Zachrisson i en fråga som
gällde just</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Befrielse från deltagande i undervisningen i
religionskunskap</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>86</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>religionsundervisningen
i skolan. Där sade herr Zachrisson angående objektivitetskravet följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Ibland har objektivitetskravet tolkats sä att
läraren inte fär röja sina egna värderingar. Han skall vara neutral. Enligt min
mening är en sådan ståndpunkt mycket svår att genomföra i praktiken. Och som
jag sade är den också olycklig med tanke på skolans uppgift att främja
personligt engagemang."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag ställer mig mycket fundersam tUl den här
beskriv-rungen av hur objektivitet i religionsundervisningen skaU tillämpas i
det praktiska skolarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr WIKSTRÖM (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När herr Nordstrandh talar kan man instämma i
mycket av det han säger. Hos mig kvarstår dock intrycket att reservationen har
utformats pä ett sådant sätt att man litet försåtligt knyter an till en motion
som handlar om nägot helt annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ibland tvingas man, herr Nordstrandh, att med kollegerna i
sitt eget parti ta upp en debatt om ståndpunkter i en sakfråga. Man kan ju
skjuta problemen ifrån sig och låtsas som om man i sak är överens, men såvitt
jag förstår är herrar Oskarson i Halmstad och Nordstrandh ingalunda ense. Det
vore ganska bra om ni toge en inbördes diskussion om detta. Efter inlägg av den
typ som herr Oskarson stär för vore det naturligtvis av intresse att få veta om
moderata samlingspartiet tycker att grunden för religionsundervisning i den
svenska skolan skall ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har sagt tidigare att jag befarar att man kan komma i
ett läge där många i riksdagen säger sig: Kommer attacker av den här typen från
än det ena, än det andra hållet får vi väl göra som man har gjort i andra
länder och avföra ämnet frän schemat. Grunden för ämnet har varit bl. a. den
att man har kunnat uppnå enighet inte bara i riksdagen utan mellan olika
religiösa åskådningar, olika kyrkor och samfund, om att det är den här typen av
undervisning som vi skall ha. Om man sedan ställer andra anspråk pä skolans
undervisning än de som skolan åtar sig att svara för, blir det orimligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag önskar att de som så ofta attackerar skolan och
lärarna i religionskunskap ställde litet större anspråk pä föräldrar, präster
och pastorer och sade: Det är ert ansvar att ta vid där skolan inte kan gä
längre. Men man riktar alltför ofta udden i attacken mot lärarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har väldigt svårt att förstå varför vi inte i något
annat ämne upplever att man i riksdagen säger att principerna kanske kan
accepteras, men utformningen av ämnet är inte bra, läroböckerna är inte bra,
lärarna sköter inte sin undervisning bra. Det finns naturligtvis goda och
mindre goda lärare i alla ämnen, men varför skall man ständigt knyta dessa
tankar just till ämnet religionskunskap? Tror herrar Nordstrandh och Oskarson i
Halmstad att det är det bästa sättet att stärka förtroendet för skolans goda
vilja pä denna punkt?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har byggt ut mitt resonemang något mer än vad
reservationen kanske skulle föranleda, därför att jag tror att det bakom
resonemanget finns en betydande oklarhet som bl. a. kommer fram i de olika
uppfattningar som herrar Nordstrandh och Oskarson gav uttryck för. Och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>jag tror
att det är viktigt att vi talar klarspråk på den här punkten för att vi skall
kunna bevara den enighet bakom ämnet som riksdagen har kunnat samla sig om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr NORDSTRANDH (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag bestrider att min uppfattning inte skulle
vara klar — jag försökte sä gott jag kunde i mitt första anförande tala om att
min ståndpunkt är fullständigt sammanhängande och klar. Om herr Wikström inte
förstår den kan jag inte göra mycket ät det. Jag kan bara svara för mig själv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr Wikström undrar om det inte finns något annat ämne i
undervisningen som vore förtjänt av diskussion. Jag kan upplysa honom om att
det finns det visst. Det finns ett ämne som heter samhäUskunskap, där man kunde
diskutera en hel del utgående från målsättningen. Det är inget fel på den efter
vad jag kan förstå — jag är inte specialist på det ämnet - men det är
otvivelaktigt så att undervisningen ibland bedrivs på ett sätt som lämnar en
del övrigt att önska, och en del av läromedlen i ämnet är inte heUer bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns alltså åtminstone ett ämne till som man kan
diskutera. Jag vUl inte göra det nu — jag har ingen anledning att göra det, för
diskussionen nu gäller inte det ämnet. SkuUe det komma upp i en motsvarande
diskussion skall jag gärna diskutera det dä. Där är det emellertid inte fråga
om nägon befrielse, och ämnet samhäUskunskap är från mänga synpunkter inte
parallellstäUt med ämnet religionskunskap. Religionskunskapen intar onekligen
en särstäUning bland grandskolans och gymnasieskolans ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr Wikström hotar med att om vi diskuterar det här ämnet
eller människors vilja att i undantagsfaU låta sina barn bh befriade frän
undervisningen för att få individuell undervisning i annan form, kan det leda
tiU att mänga säger: Lät oss avföra ämnet från skolschemat. Det vill jag inte
alls vara med om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag en gäng pläderade för när vi tog förutsättningarna
för läroplanerna för gymnasieskolan vill jag ha ämnet kvar på skolans schema,
gärna utökat. Men jag tror att det stora hotet mot ämnet ligger i att det finns
föräldrar, målsmän och elever, som av olika anledningar viU ha befrielse från
deltagande i ämnet. Jag understryker fortfarande att dessa inte är
överväldigande många, men det finns en del. Hotet mot ämnet kan komma från
dessa människor, vUka uppfattar det som ett våld på deras religiösa och filosofiska
övertygelse om hur barnen skall uppfostras.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Befrielse från deltagande i undervisningen i
religionskunskap</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
WIKSTRÖM (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag kom inte med något hot utan gjorde bara
en reflexion som jag tror många gjort. Om man tillräckligt ofta kommer med den
här typen av litet försåtliga attacker mot ämnet, blir det till sist inte
möjhgt att försvara den samsyn som legat bakom införandet av och vaktslåendet
om ämnet pä skolans schema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist har man att välja om man skall stå för den
grundval för ämnet som riksdagen och kyrkorna har accepterat och som man kan
karakteri-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Befrielse från deltagande i undervisningen i
religionskunskap</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sera som
en ekumenisk samsyn eUer om man vUl hävda en kulturkonservativ uppfattning,
enligt vUken en direkt konfessionell undervisning är det mest önskvärda. Man
kan inte dansa på båda dessa bröllop samtidigt, herr Nordstrandh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr NORDSTRANDH (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman; Jag vet inte om herr Wikström har nägon
erfarenhet av att dansa på bröUop, men det är möjligt att herr Wikström har
ägnat sig åt det någon gång. Jag brakar inte göra det, hka litet som en
frikyrkhg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall säga herr Wikström en sak. Jag är för min del
trött på att höra ordet försåtligt. Det finns i reservationen inget försåtligt
angrepp pä någonting. Reservationen anknyter till tankar och syften som finns i
två motioner. Reservationen tar långtifrån upp allt som finns i de båda
motionerna, inte heller i folkpartimotionen. Med utgångspunkt från dessa
deklareras en uppfattning i reservationen, och det är denna vi diskuterar. Att
det skulle kunna ligga något försåtligt i orden "i anledning av" kan
jag för min del näppeligen förstå. Men det kanske hgger en djupare exeges i
detta än jag förmår att prestera.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr OSKARSON i Halmstad (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Också jag måste reagera mot uttrycket
försåtliga attacker. Här är det inte fråga om vare sig försåtlighet eller
attacker, utan här är det fråga om att framföra en ärlig mening som omfattas av
mänga människor. Det har varit och är min strävan, och den har inget med vare
sig försåtlighet eller attacker att göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed slutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositioner gavs på bifall till
dels utskottets hemstäUan, dels reservationen av herr Nordstrandh m. fl., och
förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr
Nordstrandh begärt votering upplästes och godkändes följande
voteringsproposition;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som viU att kammaren bifaller utbildningsutskottets
hemstäUan i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>betänkandet
nr 46 röstar ja,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den det ej
vill röstar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vinner nej
har kammaren bifalht reservationen av herr Nordstrandh m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
herr Nordstrandh begärde rösträkning verkstäUdes votering med
omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ja - 243</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nej -
52</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avstår
— 8</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ 16
Föredrogs Jordbruksutskottets betänkanden</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 44 i
anledning av motioner angående kommunal miljövård, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 45 i
anledning av motioner angående vattenvård, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren biföll vad utskottet i dessa betänkanden
hemställt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt för utländsk bank att inrätta representationskontor
i Sverige</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 17 Rätt för utländsk bank att inrätta representationskontor
i Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs näringsutskottets
betänkande nr 62 i anledning av propositionen 1973:139 med förslag tiU lag om
ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse m. m. jämte motion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I propositionen 1973:139 hade
Kungl. Maj:t, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för den 5 juni 1973, föreslagit riksdagen att anta inom
finansdepartementet upprättade förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1955:183)
om bankrörelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring
här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I propositionen hade föreslagits
att tiUstånd av Kungl. Maj:t skuUe krävas för att utländskt bankföretag skulle
få inrätta representationskontor i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I detta sammanhang hade behandlats
motionen 1973:2021 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställts att
riksdagen skulle anta förslag tiU lag om ändring i lagen (1955:183) om
bankrörelse med av motionärerna angiven lydelse, innebärande att utländskt bankföretag
skuUe förbjudas att bedriva verksamhet i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet hemställde att riksdagen skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med avslag på
motionen 1973:2021 anta i propositionen 1973:139 framlagt förslag till lag om
ändring i lagen (1955 :183) om bankrörelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anta i propositionen 1973:139
framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1968:555) om rätt för utlänning
och utländskt företag att idka näring här i riket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation
hade avgivits av herr Svensson i Malmö (vpk) som ansett att utskottet bort
hemstäUa, att riksdagen skuUe</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med bifaU till
motionen 1973:2021 och med avslag på propositionen 1973:139 punkten 1 anta
förslag till lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse med av
reservanten angiven lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anta i
propositionen 1973:139 framlagt förslag tUl lag om ändring i lagen (1968:555)
om rätt för utlänning och utiändskt företag att idka näring här i riket.</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt för utländsk bank att inrätta representationskontor
i Sverige</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>90</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
ISRAELSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! 1 Kungl. Maj:ts proposition 139 föreslås
ändring i lagen om bankrörelse och följdändring i lagen om rätt för utlänning
och utländskt företag att idka näring här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet med lagändringarna är att införa tillståndsprövning
från regeringens sida i fräga om etablering av representationskontor för
utländska banker i Sverige. En sådan tiUståndsprövning finns redan när det
gäller utländska näringsidkares etablering, men då det enhgt finansministerns
mening är tveksamt om dessa representationskontor för utländska banker är att
betrakta som näringsidkare — och följaktligen redan skulle vara reglerade —
föreslås nu sådana lagändringar att tUlståndsprövningen bhr juridiskt otvistig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anledning av propositionen har vpk-motionen 2021 väckts,
och i denna yrkas en sådan ändring i lagen om bankrörelse att utländsk bank ej
får bedriva verksamhet här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skaU i korthet motivera detta motionsyrkande. Den
allmänna bakgrunden tUl stäUningstagandet i motionen är kritiken av det
bestående ekonomiska systemet här i landet. Motionärernas utgångspunkt är att
den nu dominerande privatkapitalistiska ordningen skall ersättas av en
socialistisk planhushållning. Motionärerna ser denna målsättning som ett
långsiktigt strategiskt mål. Har man en sådan strategisk målsättning ter det
sig naturligt att söka underlätta och inte försvåra framkomligheten på vägen
till målet. En ökad sammanflätning av utländskt kapital med svenskt kapital —
både genom multinationella företag inom industrin och genom en
internationalisering av bankväsendet — anser vi kommer att försvåra det
arbetande folkets kamp för att förverkliga en sociahstisk ordning i Sverige.
Det förhållandet att dessa tendenser ingår som en lagbunden företeelse i
kapitalismens utveckling dä den nått sitt imperialistiska stadium kan inte
avhälla oss frän att söka kämpa emot en sädan utveckling. Färska exempel på de
svårigheter som reser sig i arbetarklassens kamp då det multinationella kapitalet
är inblandat i det egna landet har vi i dagens ChUe.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kampen för de lönarbetandes intressen och i kampen för
socialismen gäller det att på allt sätt minska det internationella kapitalets
maktställningar, inflytande och utbredning. Även den svenska storfinansen
tillhör det internationella storkapitalet och strävar till utbredning i andra
länder i fråga både om industriell verksamhet och bankverksamhet. Detta är
också en utveckling som kan komma att försvåra en utveckling i socialistisk
riktning i Sverige och det är nägot som motionärerna vill motverka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen 139 förordas att utländska banker skaU få
öppna representationskontor i Sverige efter prövning av etableringen genom
regeringen och i fortsättningen få verka under viss kontroll av deras verksamhet.
Propositionen accepterar utvecklingen "mot en friare
etable-ringsrätt", dvs. underlättandet av kapitalets fortsatta
internationalisering. Man viU införa möjligheten för de utländska bankerna att
etablera sig i Sverige som en gentjänst mot de stater som tillåtit motsvarande
svenska etablering i sina länder. Detta framgår klart i propositionen där det
sägs: "Svenska banker har kunnat etablera såväl representationskontor som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dotterbanker
på flera håU i utlandet. Mot denna bakgrund bör det inte komma i fråga att
införa ett förbud för utländska banker att här i landet öppna
representationskontor," Innebörden av genyänst framgår också längre fram i
propositionen där det sägs: "Riktpunkten för tillståndsgivningen bör vara
att bank i land med vUket det svenska näringslivet har mera omfattande
förbindelser skaU kunna fä rätt att här öppna representationskontor,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen anförs också betänkligheter mot en ökad
verksamhet från utländska banker i Sverige, Det sägs t, ex,; "Det svenska
bankväsendet är så väl utbyggt att det från allmän synpunkt är påkaUat med en
viss restriktivitet när det gäller etablering av nya bankinstitut vare sig
dessa är verksamma direkt pä den svenska marknaden eller indirekt via
representationskontor för utländska banker," Vidare säger man: "Av
viss betydelse i sammanhanget är också den omständigheten att kreditpolitiska
restriktioner som beslutas av de svenska statsmakterna inte kan avse utländska
bankers verksamhet. Kreditpolitiska åtgärder kan minska i effektivitet vid en
starkt ökad verksamhet frän utländska banker här i landet,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till att bankväsendet spelar en central och
avgörande roll i svensk ekonomi — bankerna har stor insyn i andra företags
finansiella läge, och genom holdingbolag eller på annat sätt har de också ett
klart inflytande över industri och sysselsättning — sträcker sig våra farhågor
betydligt längre än departementschefens. Motionärerna anser att det inte är i
det svenska folkflertalets intresse vare sig att svenskt bankkapital etablerar
sig i utlandet eller att utländskt bankkapital etablerar sig i Sverige, Vi
anser att bankkapitalets dominans mäste brytas och att ett led härvid kan vara
ett förstatligande av det svenska bankväsendet. Om utländska banker tillåts
etablera sig i Sverige kan ett förstathgande försvåras, vårt lands möjligheter
att föra en självständig ekonomisk politik minskas och strävandena till en
effektiv planhushållning och ett fast statligt grepp om bankväsendet
omintetgöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Som framgår av det jag nu anfört kan
motionärerna inte frän sina utgångspunkter godtaga propositionens förslag tUl
ändring i lagen om bankrörelse. Vi vidhåUer de ståndpunkter som intagits i
motionen 2021 och i reservationen till näringsutskottets betänkande nr 62, Jag
yrkar således bifall tUl reservationen av herr Svensson i Malmö,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr BENGTSSON i Landskrona (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I förevarande utskottsbetänkande behandlas
ett förslag om tillägg till banklagen samt ett förslag om tillägg tUl lagen om
rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Båda förslagen har, som herr Israelsson också sade,
framlagts i propositionen 139, och de är direkt föranledda av att ett
amerikanskt bankbolag nyligen har inrättat ett representationskontor för
Skandinavien här i Stockholm, Det är alltså inte fråga om mrättande av ett
bankkontor med in- och utlåning till allmänheten, dvs, sädan verksamhet som de
svenska bankerna bedriver och som enligt banklagen är förbehållen svenska rättsobjekt
som erhåUit Kungl, Maj:ts tUlstånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det amerikanska representationskontoret har aktualiserat
frågan huruvida denna verksamhet är att anse som sådant näringsidkande som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt för utländsk bank att inrätta representationskontor
i Sverige</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt för utländsk bank att inrätta representationskontor
i Sverige</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avses i
lagen om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket.
Det har ansetts vara tveksamt om denna etablering faller inom lagens
tillämpningsområde, och därför har man föreslagit ett tUlägg tiU lagen som
föreskriver att sådan etablering skall vara beroende av Kungl, Maj:ts tillstånd.
Inom utskottsmajoriteten har vi ingenting att erinra mot de föreslagna
tilläggen, dä vi räknar med att Kungl, Maj;t härigenom får tUlfälle att pröva
de önskemål som kan anmälas från utländska banker. Eventuella tiUständ kan då
givetvis också, som framgår av propositionen, förenas med vissa viUkor om
kontroUmöjligheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppfattningen att man skall lägga en sådan prövning i
Kungl, Maj:ts hand delas inte av vpk, som vi hört av herr Israelsson, Det
framgår också av den tiU betänkandet fogade reservationen. Man önskar där ett
lagstadgat förbud för utländskt bankföretag att här i riket driva verksamhet av
vilket slag det vara må. Man menar att Kungl, Maj:ts prövning av eventueUa
framställningar inte kommer att få nägon väsentligt hämmande inverkan på en
sådan etablering. Jag är däremot övertygad om att vi genom Kungl, Maj:ts
prövning kommer att få en tillfredsställande kontroU över verksamheten, och
genom de vUlkor om kontroUmöjligheter som förenas med eventuella tillstånd
kommer vi att ha ett fullständigt grepp över vad som sker på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi skall inte förestäUa oss att utländska bankföretag
kommer att köa för att få lov att öppna representationskontor. Den verksamhet
som dessa banker ämnar utöva får väl närmast formen av en agenturverksamhet. Så
långt jag förstår kommer det att bli fråga om förmedhng av internationella
lån, där bl, a, svenska företag kan ha intresse av hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att, såsom herr Israelsson sade, det internationella
kapitalet skulle öka sin makt i vårt land genom den föreslagna lagändringen -
och detta på löntagarnas bekostnad, vilket också sägs i motionen — har jag
ytterst svårt att föreställa mig. Tvärtemot vad herr Israelsson säger kommer vi
att öka vårt inflytande genom att vi får större insyn och därmed också bättre
möjligheter att agera i sådana här faU,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan inte dela herr Israelssons uppfattning att det här
är fråga om en utveckling mot friare etableringsrätt, vilket framgick av hans
anförande, I begreppet friare etableringsrätt skulle jag vilja lägga att man
slipper att begära nägra tillstånd. Det förhållandet råder faktiskt i dag. En
amerikansk bank öppnade för kort tid sedan ett representationskontor här i
Stockholm utan att begära tillstånd. Sedan den lagändring vi nu diskuterar
blivit antagen, måste tiUstånd begäras. Sådant kommer att ges först efter
Kungl. Maj;ts prövning. Det förhållande som blir rådande om lagändringen antas
vill jag beteckna såsom restriktivare än det förhållande som gäller i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med det anförda, herr talman, yrkar jag bifall tUl
utskottets hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>92</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
ISRAELSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det blir väl ingen lång debatt om bankerna,
men några ord kan jag tillägga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr Bengtsson i Landskrona säger att vi kommer att få ett
fullständigare grepp om de utländska bankerna genom den nu föreslagna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagen. Jag
tror inte att det blir nägon egentlig skUlnad mot tidigare, om förslaget antas.
Som jag sade i mitt förra anförande, bUr skiUnaden bara den att det kommer att
stå alldeles klart, när lagen antagits, att de utländska bankerna betraktas som
näringsidkare. 1 lagen om rätt för utländskt företag att idka näring i Sverige
kommer bankerna visserligen att undantas, men sedan överförs resonemanget till
banklagen, och det kommer alltså att stå oomtvistat att utländska banker har
rätt att öppna kontor i Sverige och att de kommer att behandlas på samma sätt
som näringsidkare. Någon annan ändring bhr det inte, såvitt jag kan se.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan säger herr Bengtsson i Landskrona att han har svårt
att föreställa sig att det här skuUe innebära att det internationella
kapitalets makt skulle öka. Det är väl en ganska öppen fråga i dag. Det skaU ju
delegeras till regeringen att fatta beslut dels om etableringen, dels om
kontrollen av verksamheten, och det är inte säkert att vi aUtid har samma
regering som nu. Vi kan fä en regering som har intresse av ett mycket mer
långtgående samarbete med det utländska kapitalet än den nu sittande regeringen
har.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt för utländsk bank att inrätta representationskontor
i Sverige</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
BENGTSSON i Landskrona (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det internationella kapitalet rör sig ju
ganska friskt redan i dag. Jag tycker nog att med det beslut som vi nu stär i
begrepp att fatta får vi andra möjligheter än vi hittills har haft att
kontroUera verksamheten. Vi fär samtidigt möjligheter tiU insyn, exempelvis via
bankinspektionen, i de affärer som sköts av dessa kontor och agenturer, och det
tiUmäter jag rätt stor betydelse i det här sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed slutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositioner gavs på bifall tiU
dels utskottets hemställan, dels reservationen av herr Svensson i Malmö, och
förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan
herr Israelsson begärt votering upplästes och godkändes följande
voteringsproposition;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som vUl att kammaren bifaller
näringsutskottets hemställan i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>betänkandet
nr 62 röstar ja,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den det ej
vill röstar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vinner nej
har kammaren bifaUit reservationen av herr Svensson i Malmö,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä
herr Israelsson begärde rösträkning verkställdes votering med
omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ja - 278</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nej -
16</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avstår
— 3</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ 18 Interpellation nr 162 om ökad
återvinning av avfallspapper</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21
november 1973</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ordet lämnades pä begäran till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-------------------- Fru
MOGÅRD (m), som yttrade;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Under det senaste året har efterfrågan på
returpapper kraftigt ökat, samtidigt som tUlgången pä skogsråvara är begränsad.
Det är därför angeläget att öka återvinningen av papper. Ett ton returpapper
beräknas motsvara fjorton medelstora tallar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Sverige återvinns i dag 28 procent av allt papper som
konsumeras i landet. 1 absoluta tal innebär detta 400 000 ton. Numera sker
återvinning av papper (returpapper) i industrimässig skala. I stora drag
fördelar sig återvinningen av papper på följande sätt: En tredjedel kommer från
konverteringsindustrin, wellpapp- och kartongfabriker, tryckerier och
bokbinderier etc. Allt pappersspill från denna sektor tillvaratas i dag. En
tredjedel kommer från varuhus, affärer och industrier, huvudsakhgen i form av
emballage. Minst 50 procent av här tillgängligt returpapper insamlas. Den
återstående tredjedelen utgöres av dagstidningar och tidskrifter och omfattar
kantskärningsrems och annat spill vid tryckningen, returupplagor samt i
begränsad omfattning kvantiteter från hushällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är självfallet möjligt att med ett mer utvecklat
insamlings- och transportsystem höja kvantiteterna frän varuhusen. De stora
kvantiteterna torde dock kunna hämtas från hushåll och kontor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På olika håll i landet genomförs nu försök att återvinna
papper ur hushåUsavfall. Försöken är i mänga fall hoppingivande. Problemet är
hämtnings- och transportkostnaderna. De stora kvantiteter papper som konsumeras
och produceras vid större företag, myndigheter och organisationer har hittiUs
inte återvunnits i någon större skala. Med hänsyn till att det här rör sig om
avsevärda kvantiteter papper per producent torde man kunna uppnå en effektiv
återvinning på ett enkelt och för alla parter ekonomiskt fördelaktigt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett försöksprojekt på Sveriges industriförbund där
separering sker vid källan, dvs. hos varje tjänsteman, har visat att förbundet
(sammanlagt ca 100 personer) producerar 5 ton papper per månad, vUket innebär
att drygt 95 procent av allt avfall utgörs av rent papper. Papperet levereras
nu till ett uppsamhngsföretag, och förbundet har kunnat reducera sina
sophämtningskostnader med 75—80 procent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheterna från detta projekt torde kunna praktiseras
i princip på varje större kontor, i första hand i landets större tätorter.
Kvantiteten returpapper enbart frän statliga verk och myndigheter, där antalet
tjänstemän torde överstiga 300 000 personer, torde kunna beräknas tUl ca 180
000 ton per år, vilket skuUe motsvara ca 2,5 miljoner medelstora tallar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till det anförda anhåller jag om kammarens
tillstånd att till herr jordbruksministern fä ställa följande fräga:</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>VUl herr jordbruksministern utfärda anvisningar till
statliga verk och myndigheter om separering av avfallet vid käUan och leverans
tUl företag som samlar upp avfallspapper?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna
anhållan bordlades.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ 19
Upplästes följande tiU kammaren inkomna ansökan:</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:306.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Onsdagen den<br>
TiU riksdagens kammare</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21 november 1973</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härmed
anhälles om ledighet under tiden 29 november-7 december---------------- </span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1973
för uppdrag i utlandet, Stockholm den 21 november 1973 David Wirmark</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren biföU denna ansökan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 20 Anmäldes och bordlades Kungl, Maj:ts proposition nr
179 angående godkännande av avtal mellan Sverige och Finland för undvikande av
dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet, m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 21 Anmäldes och bordlades motionerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 2167 av herr Turesson m. fl. avlämnad i anledning av
Kungl, Maj:ts proposition 1973:160 med förslag tUl anläggningslag m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 2168 av herr Hermansson m. fl.
avlämnad i anledning av Kungl, Maj:ts proposition 1973:177 med förslag till lag
om ändring i statstiänstemannalagen (1965:274), m, m,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 22 Meddelande ang. enkla frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelades att följande enkla
frågor framställts, nämligen den 21 november av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 318 Herr Fridolfsson i Stockholm (m) tiU herr
handelsministern angående den statliga upphandlingen av tjänster;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anser
statsrådet att det är god affärssed av en statlig förvaltning</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om den
utan att tillämpa normalt anbudsförfarande köper dyrbara</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tjänster
utifrån?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 20 november av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 319 Herr Johansson i Skärstad (c) tUl herr
finansministern angående reklamskatten på informationsmaterial från ideella
ungdomsföreningar: Finner finansministern det vara rimhgt att reklamskatt uttas
pä folders och informationsmaterial från ideell ungdomsförening?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 21 november av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 320 Herr Werner i Malmö (m) till fru statsrådet Sigurdsen
angående</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fördelningen av anslaget för u-landsinformation:</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 137</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avser statsrådet låta överse
fördelnmgen av det för u-landsinfor-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Onsdaeen
den</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mation avsedda anslaget med
hänsyn tiU den aktivitet respektive</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21
november 1973</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>organisationer utvecklat?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 23 Kammaren åtskUdes kl, 16,12,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>In fidem</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SUNE K,
JOHANSSON</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>/Solveig
Gemert</span></i></p>
</div>
FW09137prot_1973__137.pdf4221316pdfRiksdagens protokoll 1973:137 (20-23 november 1973)https://data.riksdagen.se/fil/8D2A33FB-E1BF-452A-A696-5D65535D2D22