<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2435935</hangar_id>
 <dok_id>FV0998</dok_id>
 <rm>1972</rm>
 <beteckning>98</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1972:98</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>98</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1972-10-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 14:56:25</systemdatum>
 <publicerad>2009-11-26 15:17:57</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1972:98 Tisdagen den 17 oktober</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/FV0998/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/FV0998</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FV0998</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1972:98&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kl. 11.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 1  Hälsningsanförande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr TALMANNEN öppnade sammanträdet med följande ord: Jag
hälsar kammarens ärade ledamöter välkomna till höstsessionen, som härmed
förklaras öppnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 2 Minnesord över avliden ledamot av kammaren&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hert TALMANNEN yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dä vi åtskildes i våras var vi medvetna om att Georg
Pettersson i Visby på grund av vacklande hälsa ämnade dra sig tillbaka från
riksdagsarbetet. Strax före midsommar kom budet att han gått bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Georg Pettersson tog alltsedan sin tidiga ungdom livlig
del i allmänna värv. Hans arbete som socialvärdsassistent och skyddskonsulent
gav honom en rik erfarenhet av sociala problem, och han ägnade stort intresse
åt sådana frågor inom de många samhällsorgan där hans krafter togs i anspråk.
Under en följd av år var han stadsfullmäktigeordförande och vice ordförande i
landstinget. Bland Georg Petterssons insatser på det kommunala planet kan
nämnas att uppbyggnaden av arbetsvärden på Gotland till stor del var hans verk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Georg Pettersson invaldes i riksdagen år 1947. Där kom han
efter hand att alltmer inrikta sig på konstitutionella och utrikespolitiska
frågor. Han var verksam i konstitutionsutskottet frän år 1949 och i
utrikesutskottet frän år 1955. Som ordförande i konstitutionsutskottet, ledamot
av grundlagberedningen och ledamot av 1965 och 1969 års organisationsut­redningar
kom han att få en central ställning i arbetet med övergången till
enkammarsystemet och de i samband därmed företagna reformerna av riksdagsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi minns Georg Pettersson som en lågmäld och vänlig man
men samtidigt en man som tog oerhört allvariigt på de många och betydelse­fulla
uppgifter som anförtroddes honom. Hans insatser präglades av villighet och
förmåga att ta ansvar och av ett starkt socialt patos. Vi lyser frid över hans
minne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta anförande åhördes av kammarens ledamöter stående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 3  Upplästes och lades till handlingarna följande från
justitiedeparte­mentet inkomna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DepartementsprotokoU 1972-10-16&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:3.0pt;
margin-left:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tisdaeen
den&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Granskning av fullmakter för
ledamöter av riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 oktober
1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till justitiedepartementet har från
riksskatteverket inkommit full­makter för disponenten Fihp W. Fridolfsson,
Stockholm, hyresgästom­budsmannen Tore Claeson, Södertälje, avdelningschefen
Per-Axel NUs­son, Visby, och redaktören Gunnar Olsson, Edane, vilka vid nya
röstsammanräkningar som verkstäUts av länsstyrelserna i Stockholms län,
Gotlands län och Värmlands län utsetts till ledamöter av riksdagen i avgångna
ledamöters stäUe.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av fullmakterna företas inför chefen för
justitiedeparte­mentet i närvaro av vederbörande fullmäktige i riksbanken och
riksgälds­kontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Någon
anmärkning framställs ej mot fullmakterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Protokoll över den företagna granskningen skall
tillsammans med fullmakterna överlämnas till riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt uppdrag Margit Hirén&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det skulle antecknas, att herrar
Fridolfsson i Stockholm (m), Claeson (vpk), Nilsson i Visby (s) och Olsson i
Edane (s) utsetts att inträda som ledamöter av kammaren i stäUet för respektive
herrar Holmberg (m), Engström (vpk), Pettersson i Visby (s) och Eskel (s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 4 Herr talmannen meddelade att enligt till kammaren
inkomna läkarintyg herr NUsson i Visby och fru Holmqvist var sjukskrivna under
tiden den 17-31 oktober.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Erforderliga
ledigheter från riksdagsgöromålen beviljades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§  5  Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökningar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till riksdagens kammare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härmed anhålles om tjänstledighet från riksdagsarbetet
under perio­den 17 oktober t. o. m. 25 oktober på grund av utrikes studieresa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stockholm den 29 september 1972 Anders Wijkman&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TUl riksdagens kammare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härmed anhåller jag om ledighet från riksdagsarbetet från
och med tisdagen den 17 oktober till och med torsdagen den 2 november 1972 på
grund av uppdrag som medlem i svenska delegationen till Förenta Nationernas
generalförsamlings 27:e session i New York.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stockholm den 3 oktober 1972 Inga Thorsson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;TiU
riksdagens kammare&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Undertecknad,
som   15/9-3/11   1972 kommer att fullgöra uppdrag&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som  
FN-delegat,   anhåller   om   tjänstledighet   av   nämnda   skäl   från&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;höstsessionens
början t. o. m. den 3 november.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppsala den 14 september 1972 Blenda Ljungberg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till riksdagens kammare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härmed får jag vördsamt anhålla om ledighet från
deltagande i riksdagens arbete från höstsessionens början t. o. m. den 3
november 1972 för att tjänstgöra som svensk delegat vid Förenta Nationernas
generalförsamling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;New York den 6 oktober 1972 Sture Korpås&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till riksdagens kammare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härmed får jag anhålla om ledighet från deltagande i
riksdagsgöro­målen från och med den 19 oktober till och med den 22 november
1972 för att tjänstgöra som svensk delegat vid Förenta Nationernas generalför­samling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stockholm den 17 oktober 1972 Jan-Erik Wikström&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till riksdagens kammare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För fullgörande av offentligt uppdrag hemställes om
ledighet från riksdagsarbetet t, o, m, den 24 oktober 1972,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stockholm den 14 oktober 1972 Gunnar Hedlund&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till riksdagens kammare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härmed  
får   vi   anhålla   om&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ledighet   från   riksdagsarbetet  
under&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nedanstående
tider för deltagande&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i Europarådets rådgivande
församlings&lt;br&gt;
session i Strasbourg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stockholm den 14 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kaj
Björk&lt;/span&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                   &lt;/span&gt;&lt;span
lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17-23 oktober&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bengt
SjöneU&lt;/span&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11-IQ oktober&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Daniel
Wiklund&lt;/span&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18-24 oktober&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Per
Ahlmark&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20-24 oktober&lt;br&gt;
Stig Alemyr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17-20 oktober&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gösta
Bohman&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18—20 oktober&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;BertU
Lidgard&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17-25 (26) oktober&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;TUl
riksdagens kammare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härmed får jag anhålla om ledighet från riksdagsarbetet
under tiden 17-25 oktober 1972 för deltagande i Europarådets rådgivande försam­lings
session i Strasbourg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stockholm den 12 oktober 1972 Uno Hedström&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till riksdagens kammare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hemställer om tjänstledighet tiden 17-24 oktober 1972
för att bevista Europarådets rådgivande församlings sejour i Strasbourg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kristianstad den 12 oktober 1972 Nils Erik Wååg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till riksdagens kammare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härmed får jag anhålla om ledighet från riksdagsarbetet
under tiden 17-25 oktober 1972 för deltagande i Europarådets rådgivande försam­lings
session i Strasbourg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stockholm den 12 oktober 1972 Astrid Bergegren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren biföll dessa ansökningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 6 Meddelande ang. val&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hert TALMANNEN anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ber att få meddela att det onsdagen den 25 oktober
kommer att ske fyllnadsval av ledamöter och suppleanter i utskotten med
anledning av inträffade ledigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 7 Meddelande ang. sammanträdestider m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hert TALMANNEN yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till kammarens ledamöter har utdelats en preliminär plan
för sammanträdena under höstsessionen, som beräknas pågå t. o. m. fredagen den
15 december. Därav framgår bl. a. att den första frågestunden äger ram
torsdagen den 26 oktober med början kl. 14.00. Dä besvaras frågor som inlämnas
senast kl. 12.00 fredagen den 20 oktober. Kammarens första arbetsplenum hälls
onsdagen den 25 oktober kl. 10.00.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En allmänpolitisk debatt anordnas onsdagen den 8 november
kl. 10.00 med eventuell fortsättning torsdagen den 9 och fredagen den 10
november, båda dagarna med början kl. 10,00, Vid torsdagens och fredagens
sammanträden kan också utskottsbetänkanden upptas till avgörande. Även om den
allmänpolitiska debatten avslutas i sådan tid, att en   del  
utskottsbetänkanden   hinner   slutbehandlas   torsdagen   den   9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;november  
blir   det   sannolikt   nödvändigt   att   anordna   arbetsplenum     Nr 98&lt;br&gt;
fredagen den 10 november.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tisdaeen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
föreliggande tidplanen är upprättad med utgångspunkt i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jy oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att
antalet kvällsplena begränsas så mycket som möjligt,---------------------------- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att ärbetsplena i första hand hälls på onsdagar mellan kl,
10,00 och kl. 19.00 utan middagspaus,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att - om arbetsbelastningen nödvändiggör anordnande av
kvällsple­num — middagspausen begränsas till ca 90 minuter och förläggs mellan
kl. 18.00 och kl. 19.30,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att ärbetsplena i andra hand hålls på torsdagar efter
frågestunden, som i regel tar sin början kl. 1 1.00,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att även bordläggningsplena på torsdagarna fr. o. m. den
16 november börjar kl. 11.00,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att anordnande av ärbetsplena på fredagarna undviks i
görligaste mån och att bordläggningsplena på fredagarna tar sin början kl.
15.00 utom fredagen före allhelgonahelgen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill slutligen erinra om att till kammarens ledamöter
utdelats förteckningar över dels propositioner avsedda att föreläggas riksdagen
under höstsessionen, dels uppskov till höstsessionen med behandlingen av vissa
ärenden, dels nya riksdagsledamöter fr. o. m. höstsessionen 1972. Särskilda
meddelanden har utarbetats angående riksdagens arbete m. m., riksdagens
utrikeskontakter och riksdagens skoltjänst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 8 Interpellation nr 136 om sysselsättningsfrämjande
åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
FÄLLDIN (c), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Stor arbetslöshet, starka prisökningar och
svag produk­tionstillväxt kännetecknar för närvarande den svenska ekonomin. Den
återhämtning som tidvis gjort sig märkbar inom vissa delar av näringslivet
tycks närmast ha stannat av. Något allmänt uppsving har därför inte kommit till
stånd. Samtidigt har kommuner och landsting måst ålägga sig stor återhållsamhet
med nya utgifter på grund av den svaga tillväxten i skatteunderlaget och redan
tidigare höga skattesatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att konjunkturförbättringen uteblivit har tillsammans med
de fort­gående strukturella förändringarna i näringslivet och i samhället i
övrigt lett till att sysselsättningssituationen ytterligare förvärrats. De
arbetslös­hetstal som uppmätts de senaste månaderna är de högsta som noterats
vid denna tid på året under hela efterkrigstiden. Liksom tidigare är
situationen utomordentligt besvärlig för bl. a. den äldre arbetskraften,
kvinnor och ungdomar utan yrkesutbildning samt vissa tjänstemanna­grupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har liksom tidigare försökt möta utvecklingen
med i första hand arbetsmarknadspolitiska insatser och andra punktåtgärder.
Rege­ringen har sålunda redan ett par gånger under hösten deklarerat sin avsikt
att vidta åtgärder för att bl, a. mildra arbetslösheten inom byggsektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min uppfattning kan man emellertid knappast räkna
med att dessa åtgärder är tillräckliga för att komma till rätta med vare sig
den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stora
arbetslösheten, prisstegringarna eller den vikande produktionstill­växten. Mitt
parti har redan tidigare vid ett flertal tillfällen deklarerat att den typen av
åtgärder inte är nog i en situation med massiv arbetslöshet och praktiskt taget
ingen produktionsökning. Situationen ställde sig annorlunda under den praktiskt
taget oavbrutna högkonjunkturperioden i börian och mitten av 1960-talet, men
läget har sedan dess radikalt förändrats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta innebär inte att vi har någon negativ inställning
till arbetsmark­nadspolitiken eller till andra s. k. selektiva åtgärder.
Arbetsmarknads-politiska åtgärder måste i dagens läge användas i all den
utsträckning som är möjlig. Centerpartiet har också tillstyrkt praktiskt taget
alla de förslag som regeringen lagt fram i det avseendet under den nuvarande
lågkon­junkturperioden. Men sådana åtgärder blir verkligt effektiva först om de
stöds av generella ekonomisk-politiska insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den för dagen mest aktuella åtgärden torde vara att
uppskjuta ikraftträdandet av den i våras beslutade höjningen av den allmänna
arbetsgivaravgiften. Det är oundvikligt att en fördubbling av arbetsgivar­avgiften
från 2 till 4 procent i nuvarande sysselsättningsläge får ytterst allvarliga
konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också peka pä den negativa inverkan som den
nuvarande höga räntan på långa lån har på näringslivs- och
bostadsinvesteringarna. Räntan på långa lån har under nuvarande
lägkonjunkturperiod inte sänkts i motsvarande grad som diskontot. Det har lett
till en stark press uppåt på hyresnivån, särskilt i nybyggda hus.
Ränteutvecklingen får därför betraktas som en av huvudorsakerna till att många
nya lägenheter nu står tomma och att bostadsbyggandet inte kunnat hällas uppe i
den utsträckning som tidigare varit planerat. Den höga låneräntan har givetvis
också dämpat industriinvesteringarna och därvid motverkat de stimulans­åtgärder
som satts in för att få fart på industriinvesteringarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På
den långa lånemarknaden dominerar numera AP-fonderna den svenska
kreditmarknaden. Det ligger givetvis i löntagarnas, övriga förvärvsarbetandes
och pensionärernas intresse att ATP-medlen förvaltas på sådant sätt, att medlen
ger en god förräntning. Men det ligger enligt min uppfattning knappast i dessa
gruppers intresse att förräntningskravet drivs så långt att det leder till
kraftiga hyreshöjningar och inskränkningar i industriinvesteringarna med
åtföljande negativa verkningar på sysselsätt­ningen. Det är mot den bakgrunden
angeläget att söka bringa den långa räntan i bättre överensstämmelse med
diskontot och den allmänna räntenivån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sysselsättningssituationen inger också oro sett på längre
sikt. De preliminära uppgifter som redovisats frän 1970 års folkräkning visar,
att antalet sysselsatta i landet visseriigen hållits uppe, men sett i
förhållande till befolkningsstorleken i de arbetsföra åldrarna har
sysselsättningen sjunkit. Ett stort antal gifta kvinnor har trätt ut på
arbetsmarknaden. Mot den ökningen svarar emellertid en ungefär lika stor
minskning av antalet sysselsatta män. Delvis förklaras detta av de ändrade utbildnings­vanorna
med allt fler studerande i vuxen ålder. Nedgången i förvärvsin­tensiteten är
emellertid också påtaglig i de högre åldrarna. Det är där fråga om en ökad
utslagning av äldre arbetstagare och i övrigt utsatta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;grupper
från den ordinarie arbetsmarknaden bl. a. i samband med större     Nr 98&lt;br&gt;
rationaliseringar och nedläggningar av företag.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tisdaeen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En
förutsättning för att denna utveckling skall kunna vändas och för     j-y
oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att 
nytillkommande  grupper  på  arbetsmarknaden  skall   kunna få sin----------- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;försörjning
ordnad är att den industriella kapaciteten kan byggas ut i snabbare takt än
hittills. En av de stora svagheterna i den svenska ekonomin under de senaste
åren har varit den svaga investeringsutveck-Ungen i industrin. Expansionen har
i stället främst burits upp av de kommunala och statliga investeringarna. Till
detta kommer att industriin­vesteringarna i högre grad inriktats på
rationaliseringar och lönsamhets­förbättringar i det enskilda företaget än pä
kapacitetsutbyggnad med åtföljande lönsamhetsförbättringar för samhället som
helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Visseriigen är det inte troligt att industrin i framtiden
kan sysselsätta så mänga fler än nu ens vid en mycket snabb utbyggnad. Men
indirekt bestämmer industrin även de framtida sysselsättningsmöjligheterna inom
andra sektorer. Byggnads- och serviceverksamheten är i hög grad avhängig av
utvecklingen inom industrisektorn. Möjligheterna att fullfölja det sociala
reformarbetet och att bygga ut den samhällsservice som stat och kommun svarar
för beror likaså i sista hand på hur den utlandskonkurre-rande delen av vårt
näringsliv utvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Viktiga förutsättningar för att industriutbyggnaden skall
kunna påskyndas är bl. a. att kapitaifrägorna kan lösas och att hela landets
produktionsresurser tas till vara. Detta förutsätter i sin tur bl. a. en
medveten regionalpolitik, inriktad på att skapa varaktig balans i
sysselsättningen mellan olika regioner i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagsbeskattningen spelar i detta sammanhang också en
viktig roll. Tyngdpunkten i företagsbeskattningen har under senare år
förskjutits från beskattning av vinsterna till beskattning av arbetskraft och
andra produktionsfaktorer. Samtidigt har de socialförsäkringsavgifter som tas
direkt hos företagen fått ökad betydelse främst genom utbyggnaden av
ÄTP-systemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förutsättningen för att påskynda
strukturrationaliseringen, t. ex. genom löneskatt eller andra pålagor, är
emellertid att den friställda arbetskraften kan finna ny sysselsättning och att
sociala skadeverkningar pä det sättet inte uppstår. Det har emellertid inte
varit fallet de senaste åren. Oberoende av konjunktursituationen har det
förelegat en stor strukturarbetslöshet, och friställningarna har haft betydligt
större omfatt­ning än vad som kunnat placeras i nya sysselsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är nödvändigt att företagen genom bl. a. ändrade
skatteregler i fortsättningen stimuleras att ta till vara de
arbetskraftsresurser som finns på ett bättre sätt. En väg att uppnå detta kan
vara att differentiera den allmänna arbetsgivaravgiften sä att den inte
belastar alla företag lika hårt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det nuvarande skattesystemet favoriserar också
sammanläggningar och&lt;br&gt;
uppköp av företag jämfört med etableringar av nya företag. Detta torde&lt;br&gt;
vara en viktig anledning till att etableringarna av nya företag inte bara&lt;br&gt;
stagnerat utan i vissa branscher praktiskt taget upphört. Detta gäller såväl&lt;br&gt;
etableringar av enskilda personer som bildandet av nya filialföretag.' Det&lt;br&gt;
är enligt min uppfattning nödvändigt att dessa förhållanden beaktas vid&lt;br&gt;
den kommande översynen av företagsbeskattningen. Utan en fortlöpande&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;''&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;etablering
av nya företag går det inte att klara ett mera ambitiöst program för industriutbyggnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De senaste årens obalans pä arbetsmarknaden har också
tagit sig det uttrycket, att det förelegat brist på yrkeskunnig arbetskraft
inom industrin även under perioder med genomsnittligt sett hög arbetslöshet.
Förhållandet har varit likartat inom andra kroppsarbetsyrken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa tecken tyder på att det har skett en viss ändring
till det bättre i detta avseende under senare tid. Så har t. ex.
tillströmningen till gymnasieskolans yrkeslinjer i höst varit mycket stor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns emellertid enligt min uppfattning risk för att
rekryteringen till kroppsarbetsyrkena kan komma att försvåras på nytt vid en
allmän åtstramning på arbetsmarknaden. Riksdagen uttalade sig i fjol, i
anslutning till en centermotion, för insatser på olika områden för att säkerställa
en bättre tillgäng pä yrkeskunniga kroppsarbetare i industri och andra
näringar. Jag anser att det är viktigt att nu snabbt omsätta de tankegångar som
då fördes fram i praktiskt bruk. Det behövs bl. a. vidgade möjligheter till
praktisk yrkesutbildning och insatser för att säkerställa en bättre
arbetsmiljö. Ännu återstår också mycket för att ge kroppsarbetsyrkena den
sociala status som erfordras för att tillräckligt mänga ungdomar i framtiden
skall lockas att ta sig an sädana uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det skulle vara en styrka för svensk ekonomi, om
strukturarbetslös­heten kunde reduceras till en mera rimlig nivå och
utstampningen bland de arbetsmarknadsmässigt sett svaga grupperna kunde bromsas
upp. Det gäller inte bara att se till det enskilda företagets effektivitet utan
också att göra samhället som helhet effektivare. Det förutsätter att vi tar
till vara arbetskraftsresurserna på ett bättre sätt än hittills.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ätt skapa full sysselsättning och ge alla tillgång till
meningsfullt arbete måste enligt min uppfattning nu på nytt sättas först på
alla reformpro­gram. Det finns inget större hot mot den materiella tryggheten
och mot jämlikheten än den arbetsmarknadssituation som vi har i dag. Än värre
skulle det givetvis bli om den blev bestående under en längre period.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till det anförda hemställer jag om
kammarens tillstånd att till herr statsministern få ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder
avser regeringen att vidta för att komma till rätta med den nuvarande mycket
höga arbetslösheten?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder
avser regeringen att vidta för att säkerställa den behövliga expansionen inom
industrin och övriga delar av näringslivet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
9 Interpellation nr 137 om sysselsättningsfrämjande åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr HELÉN
(fp), som yttrade;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! 197 1 var ett dåligt år i ekonomin. Landets
samlade tillgångar ökade bara med 0,3 procent — &amp;quot;en knapp tiondel av genom­snittet
för OECD-länderna. Industriinvesteringarna ökade inte alls - om man bortser
från de i och för sig positiva miljöinvesteringarna. Arbetslös-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;heten var
rekordhög, med mer än dubbelt så stort antal arbetslösa andra halvåret 1971 som
andra halvåret 1970. Trots detta vägrade regeringen att sätta in kraftfulla
generella stimulansåtgärder för att få fart på ekonomin och öka
sysselsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1972 skulle bli ett är med högkonjunktur, menade man. Och
dä var det olämpligt att öka köpkraften i ekonomin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men regeringens bedömning var felaktig. Arbetslösheten har
varje månad under 1972 varit högre än motsvarande månad 1971. Den uppgång i
ekonomin och sysselsättningen som man i våras räknade med skulle komma andra
halvåret i år tycks ha bromsats upp, även om läget varierar mellan olika
branscher och sektorer. Ärbetskraftsundersökningen för september visar på ett
större antal arbetslösa än under någon månad 1971. Särskilt för ungdomar,
kvinnor och tjänstemän är utvecklingen mycket bekymmersam.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;46 000 ungdomar i åldrarna 16—24 år var enligt senaste
arbetskrafts­undersökningen arbetslösa i september. Personalchefer,
studievägledare och andra som kommer i kontakt med dessa ungdomar noterar en
betydande villrådighet och pessimism inför framtiden. I socialnämnder­nas
väntrum kan man i dag se mängder av arbetslösa ungdomar, som kanske blir märkta
för livet av sina erfarenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den offentliga sektorns minskade expansion — delvis en
följd av den svaga ökningen av skatteunderlaget — och nedgången i byggandet ger
utrymme för industriexpansion och gör det än mer angeläget med mer av
nyföretagande och nya satsningar. Men viljan och förmågan att tillräck­ligt
mycket öka investeringarna saknas. Avkastningen på en investering är även i
framgångsrika företag ofta lägre än vanlig bankränta. Företagen kämpar en
besväriig kamp med stigande kostnader. Osäkerheten inför framtiden - inte minst
osäkerheten om regeringens näringspolitiska avsikter — är betydande. De
investeringar som företas är i stor utsträckning till mera för att klara
kommande kostnadsökningar än för att expandera och sysselsätta fler människor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För denna utveckling har regeringens ekonomiska politik
ett betydan­de ansvar. Som LO:s utredningsavdelning konstaterar i en nyligen
publicerad ekonomisk översikt &amp;quot;verkar det som om vi skulle tvingas
konstatera att den svenska ekonomin för andra året i följd bragts ganska nära
fullständig stagnation&amp;quot;. Regeringens oförmåga att klara den ekono­miska
politiken har drabbat mänga enskilda människor hårt i form av arbetslöshet,
minskad konsumtionsförmåga och minskat utrymme för offentliga insatser. Genom
överuttag i preliminärskattetabellerna har staten tvångslånat ungefär en och en
halv miljard kronor av skattebetalar­na i ett läge där köpkraften varit alltför
svag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det rör sig inte bara om dåligt handlag med
konjunkturpolitiken. Det är också en fråga om mera djupgående brister i
regeringens ekonomiska politik och om näringspolitikens inriktning.
Sysselsättningen inom industrin ligger nu ca 5 å 6 procent lägre än i mitten av
1970, ungefär motsvarande SO 000 personer. Vi har inte i Sverige under de
senaste åren haft en ekonomisk politik för att skapa jobb. Den utslagning av
svaga företag som politiken syftat till har lyckats. De arbetsmarknadspolitiska
insatserna har varit och är betydande. Men det sista och avgörande steget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;— att
skapa nya jobb pä öppna marknaden — har misslyckats. Nyföretagandet, mätt både
i sysselsättning och antal arbetsställen, har drastiskt sjunkit sedan mitten på
1960-talet. Cirka var sjätte anställd inom verkstadsindustrin arbetar i
förlustföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De betydelsefulla arbetsmarknadspolitiska insatserna får
full effekt först om de understöds av en ekonomisk politik som ger nya jobb.
Den första försvarslinjen mot arbetslöshet mäste gä i företagen själva. Staten
måste underlätta för näringslivet att investera, bygga ut och skapa jobb. Bara
lönsamma företag ger rejäl trygghet för de anställda, kan betala goda löner och
har resurser att radikalt förbättra sin arbetsmiljö. Den kapitalbildning som
sker i lönsamma företag kan också komma de anställda till del genom ett system
med andel för de anställda i företagets långsiktiga sparande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Den arbetslöshet vi har i dag skulle snabbt upplösas
om vi fick snurr på ekonomin igen&amp;quot;, konstaterar LO:s utredningschef i en
intervju nyligen och fortsätter: &amp;quot;Det är ganska likgiltigt om lönsamheten
sjunkit tidigare eller inte — saken är helt enkelt den att den nu måste bli
sådan att vi får den tillväxt vi eftersträvar.&amp;quot; Det är inte bara fråga om
att klara ett besvärligt konjunkturläge. Det är minst lika mycket fråga om att
i ett längre perspektiv höja sysselsättningsnivån, som tenderat att sjunka
oavsett konjunkturer under det senaste decenniet. Det är också fråga om att få
fart på ekonomin och nyföretagandet så att vi får nya resurser att använda för
människors bästa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns anledning att se dystert pä sysselsättningsläget
det närmaste halvåret. Även om en snabb ekonomisk uppgång skulle komma, ökar nu
arbetslösheten under vintermånaderna från en hög nivå. Företagen har stora
lager och dåligt kapacitetsutnyttjande. Det tar därför tid innan en ekonomisk
uppgång får ordentligt genomslag i sysselsättningen. Den dåliga
investeringsviljan är inte enbart en konjunkturfråga. Dämpningen av den
offentliga sektorns tillväxt liksom av byggnadsverksamheten är heller inte
enbart konjunkturbetingad. Flertalet av de många ungdomar som i dag går
arbetslösa är utbildade för andra yrkesområden än de som närmast kan förväntas
öka sin efterfrågan pä arbetskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har i annat sammanhang presenterat och närmare
utvecklat fem punkter utöver vad som redan vidtagits för att motverka
ungdomsarbets­lösheten:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Höj inte
löneskatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inför allmän
sysselsättningsförsäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förstärk och
förbättra arbetsförmedlingarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skapa fler
praktikplatser - inte minst inom den offentliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stärk kontakten
mellan utbildning och förvärvsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är orimligt att fördubbla skatten på arbete mitt i en
vinter med rekordhög arbetslöshet. Riksdagens beslut från i våras har redan
fått negativa verkningar genom att dämpa företagens benägenhet att nyan­ställa.
Det behövs nu en politik som skapar jobb - inte straffbeskattar jobb. Andra
konkreta åtgärder för att klara arbetslösheten i vinter behöver också vidtas,
och till dem återkommer vi från folkpartiets sida. Men det centrala just nu för
att skapa trygghet i jobbet är att regeringen går  in   för  en   politik   som  
ger  större   lönsamhet  och  därmed   fart  i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ekonomin.
Då kan en ny tro pä framtiden skapas också hos de tusentals ansvariga i mindre
och medelstora företag som genom beslut om nya satsningar skulle kunna ge jobb
pä den öppna marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under hänvisning till vad som nu anförts hemställer jag om
kamma­rens tillstånd att till herr statsministern få ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anser
statsministern att man kan fortsätta att pressa ner lönsam­heten i svenskt
näringsliv utan att det får svåra skadeverkningar för de anställda? Om inte,
vilka stimulansåtgärder avser regeringen att sätta in för att öka näringslivets
vilja och förmåga till nya investeringar som ger fler jobb på öppna marknaden?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är
statsministern — utöver redan vidtagna åtgärder och som ett särskilt inslag i
kampen mot arbetslösheten — beredd att pröva de i interpellationen redovisade
åtgärderna för att minska ungdomsarbetslös­heten?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17oktobei 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
10 Interpellation nr 138 om sysselsättningsfrämjande åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
BOHMAN (m), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den bristande balansen i den svenska samhällsekonomin
har under de senaste åren blivit alltmer påtaglig. Under 1971 stannade
bruttonationalproduktens tillväxt vid 0,3 procent och större delen därav var
att hänföra till den offentliga sektorns expansion. Även under innevarande år
beräknas ökningen bli obetydlig. Vår ekonomi har stagnerat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under 1971 minskade den privata konsumtionen i förhällande
till 1970. Trots nominella löneökningar har för betydande grupper inkomst­ökningen
efter skatt icke varit tillräcklig för att kompensera de stigande priserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriproduktionen har under de senaste två åren legat
på oföränd­rad nivå. Detta har icke tidigare skett sedan början av 1950-talet,
Även investeringsutvecklingen har i stort sett stannat upp. De investeringar
som skett har framför allt syftat till att åstadkomma rationaliseringar för att
nedbringa lönekostnaderna. På lång sikt kapacitetshöjande offensiva insatser i
nya maskiner, anläggningar och ny produktion har nästan helt uteblivit, därför
att de intäkter dessa beräknas ge i allt högre grad inte svarar mot
kostnaderna. Antalet konkurser har markant ökat framför allt efter 1970 års
&amp;quot;idiotstopp&amp;quot; pä kreditmarknaden. Nyföretagandet har gått ner. Dessa
fakta ligger bakom det starkt sjunkande antalet industriarbe­ten och den höga
arbetslösheten samt de välfärdsförluster för hela samhället som därmed
uppkommit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Våra sysselsättnings- och balansproblem har icke sin grund
i den internationella konjunkturutvecklingen. Det är den ekonomiska politik som
regeringen bedrivit framför allt under de senaste åren som orsakat den nära nog
fullständiga stagnationen i ekonomin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrunden av den här skisserade utvecklingen framstår riksda-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gens
beslut i våras att fördubbla löneskatten som utomordentligt betänkligt. Därmed
utgör löneskatten en börda på näringslivet som storleksmässigt motsvarar hela
dess nettoresultat efter skatt. Det är ägnat att ytterligare begränsa
företagsamhetens redan förut dåliga balans mellan inkomster och utgifter och
tillgången på lönsamma investeringsobjekt. Ytterst drabbar skattehöjningen vårt
lands möjligheter att sysselsätta människor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den balansrubbning i den svenska samhällsekonomin som nu
kommit till uttryck torde i stor utsträckning bli bestående, även om en
konjunkturvändning självfallet måste få positiva konsekvenser. Om inga åtgärder
vidtas består den höga kostnadsbelastningen på den svenska företagsamheten,
liksom också den otillräckliga lönsamheten. Svårig­heterna att genom expansiva
investeringar skapa produktionskapacitet och sysselsättningsmöjligheter
kvarstår. Den i förhållande till omvärlden höga allmänna skattebelastningen är
även den ägnad att driva upp kostnadsläget och att begränsa tillflödet av den
kvalificerade arbetskraft som trots den höga arbetslösheten i dag inte står
till förfogande inom många viktiga industrisektorer. Kostnaderna och skatterna
påverkar vidare den för innovationerna nödvändiga forskningen. Följdriktigt har
antalet forskningstimmar inom industrin mot slutet av 1960-talet väsentligen
nedgått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I denna situation är allt flera ekonomer överens om att en
omläggning av den ekonomiska politiken är nödvändig för att vända den negativa
trend i 1970-talets utveckling som alla tecken nu pekar pä. Ju längre man dröjer
att angripa de kristendenser som börjat göra sig alltmer gällande, desto
svårare blir det att med bevarad rörelsefrihet och bibehållet demokratiskt
marknadssystem komma till rätta med dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det oerhörda slöseri med resurser som det innebär att icke
utnyttja ett lands fulla kapacitet, att ha en hög arbetslöshet och att inte i
sysselsättningsskapande syfte bygga ut de produktiva resurserna mäste bekämpas.
Stagnationspolitiken måste ersättas av en positiv stimulans-och
tillväxtpolitik. Det måste bli fråga om åtgärder på både läng och kort sikt. De
långsiktiga måste bygga pä en i verklig mening aktiv närings­politik och ett
reformerat skattesystem, som utnyttjar alla de latenta förutsättningar för nya
initiativ och nya satsningar som finns inom svensk företagsamhet och som
återger alla de hundratusentals enheter som det här är fråga om - stora,
medelstora och små företag - framtidstro och tillförsikt. På kort sikt måste
den nuvarande höga arbetslösheten angripas förutom med arbetsmarknadspolitiska
medel genom generellt verkande åtgärder ägnade att bringa ner näringslivets
kostnadsbörda, öka lönsam­heten och höja självfinansieringsgraden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom regeringen hittills - och jag konstaterar detta
på höstriks­dagens första dag — trots alla varningar frän företagsamhet.
Landsorgani­sationen, oppositionspartier och en växande skara nationalekonomer
icke visat sig beredd att vidta de åtgärder som dagsläget och framtiden kräver,
anhåller jag om kammarens tillstånd att till herr statsministern få rikta
följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I. Hur bedömer regeringen de långsiktiga
balansrubbningarna i den svenska samhällsekonomin och vilka åtgärder avser
regeringen att vidtaga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för att
komma till rätta med dem?&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.
Vilka skyndsamma åtgärder - förutom rent arbetsmarknadspoli-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tiska -
avser regeringen att vidtaga för att vidga möjligheterna att ge&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;j-y oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;produktiv
och meningsfylld sysselsättning åt det stora antalet arbetslösa?&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;------ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 11  Interpellation nr 139 om sysselsättningsfrämjande
åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades på begäran tiU&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
HERMANSSON (vpk), som yrtrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! 1 varje skede av den allt djupare
arbetslöshetskrisen har talesmän för regeringen spritt Ulusionen att bättre
tider snart skulle stå för dörren. Men så har inte blivit fallet.
Arbetslösheten har fortsatt att stiga. Regeringens analyser har varit
bristfälliga. Den har inte kunnat se arbetslöshetens orsaker, och man har
ständigt felbedömt vilken fas av krisen man befunnit sig i. Än mindre har man
förstått vilka åtgärder som skulle varit nödvändiga för att driva ned
arbetslösheten och trygga rätten till arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan peka på att industrin fått flera order och att
investeringarna ökar. Men den höga arbetslösheten inte bara består utan
förvärras. Arbetslöshetssiffrorna för de första månaderna 1972 översteg
motsvaran­de siffror för 1971. Därefter tydde sifforna ett tag pä en svag
minskning av de arbetslösa jämfört med föregående är. Men under de första
höstmånaderna 1972 har arbetslöshetssiffrorna åter markant överskridit dem för
motsvarande månader 1971. För augusti 1972 redovisades i statistiska
centralbyråns arbetskraftsundersökning 118 000 arbetslösa mot 107 000 i augusti
i fiol. Septembersiffrorna 1972 visar 121 000 arbetslösa, vilket är 8 000 fler
än i fiol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kvinnor, ungdom och äldre arbetare drabbas hårdast av
arbetslöshe­&lt;br&gt;
ten. Det stora antalet arbetslösa kvinnor har av regeringen använts för att&lt;br&gt;
skyla över arbetslöshetens omfattning på så sätt att man hävdat att allt&lt;br&gt;
fler kvinnor, som tidigare inte ingått i arbetskraften, stimulerats att söka&lt;br&gt;
arbete. Flera fakta tyder på att detta argument är falskt. För det första är&lt;br&gt;
inte arbetslösheten ett mindre problem därför att en stor del av de&lt;br&gt;
arbetslösa är kvinnor. Kvinnorna skall ha samma rätt till arbete som&lt;br&gt;
männen. För det andra har ökningen av antalet personer i arbetskraften&lt;br&gt;
- dvs. de som har eller söker arbete — endast varit 0,2 procent enligt en&lt;br&gt;
jämförelse mellan arbetskraftsundersökningarna för tiden januari—augusti&lt;br&gt;
1971 och för samma period 1972. För det tredje visar en studie av&lt;br&gt;
arbetslöshetens sammansättning frän 1970 att endast 6 procent av de&lt;br&gt;
arbetslösa inte tidigare haft arbete och att 22 procent sökt arbete efter&lt;br&gt;
uppehåll. 40 procent av de arbetslösa kvinnorna sökte arbete efter en tids&lt;br&gt;
uppehåll, men då hör till bilden att kvinnornas genomsnittliga arbetslös­&lt;br&gt;
hetstid var avsevärt längre än för någon annan kategori och att detta&lt;br&gt;
framför allt gäller kvinnor som drabbats av personal- eller driftsinskränk­&lt;br&gt;
ningar. Det föreligger inga skäl att tro att denna sammansättning av&lt;br&gt;
kvinnoarbetslösheten skulle ha förändrats. De år som gått sedan 1970 har&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagens iJrotokoU 1972. Nr 98-100&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;präglats av en sådan arbetsmarknadssituation
att mänga som skulle ha&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=91 height=32&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
  den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;önskat ett
arbete avstått från att söka enär det framstått som omöjligt att få något..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ungdomen svarar också för en betydande del av
arbetslösheten, även om arbetslöshetssiffrorna för ungdom minskat något de
senaste månader­na. Den stora ungdomsarbetslösheten är inget tillfälligt
problem. Ändelen arbetslösa bland ungdom har under en rad är varit högre än
bland andra åldersgrupper. Undersökningen om arbetslösheten 1970 visar att av
ungdomsarbetslösheten en mindre del är att hänföra till förstagängssö-kande än
till sådana som mist sina jobb.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åldersgrupperna över 55 år svarar för en vikande del av
arbetskraften. Under de senaste åren har ärligen mellan 10 000 och 20 000
personer i dessa grupper stötts ut ur arbetskraften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt med att arbetslösheten i september i år är
större än samma månad i fjol är antalet lediga platser I 200 färre. Det är
framför allt verkstadsindustrin som svarar för denna nedgång. Disproportionen
mellan arbetslösa och antalet lediga arbeten är starkast i landets sju
nordligaste län. Där fanns i september enligt AMS 4 183 lediga arbeten, medan
arbetslösheten enligt AMS var 22 529. Detta skulle betyda fem arbetslösa på
varje ledig plats, men det verkliga läget torde vara än värre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vänsterpartiet kommunisternas analys av
arbetslöshetskrisen — vilken vid ett flertal tillfällen också presenterats för
riksdagen - bekräftas av utvecklingen. Partiet har visat att periodiskt
återkommande arbetslöshets­kriser och en långsiktig ökning av reservarmén av
arbetslösa hör till det kapitalistiska systemet. Den nuvarande krisen är
således inte bara en &amp;quot;konjunkturnedgång&amp;quot;. Svårigheterna för ungdomen
att få arbete, utstöt-ningen av äldre arbetskraft, det växande antal som hänvisas
till beredskapsarbeten och omskolning, tendensen mot allt längre arbetslös­hetstid,
det faktum att en viss ökad ekonomisk aktivitet i de kapitalistis­ka företagen
inte förmår minska arbetslösheten samt att den arbetslöshet som finns kvar
under konjunkturuppgångarna allt entydigare tenderar att öka visar att det
under den aktuella krisen ligger långsiktiga och djupgående förändringar och
kristendenser i det kapitalistiska systemet. Arbetare stöts ut ur produktionen
utan att ett tillskott av nya arbetsplatser skapas. Kapitalismens utveckling
omöjliggör tryggad rätt till arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kampen för rätten till arbete måste därför rikta sig mot
det kapitalistiska systemet och dess anarkiska karaktär. De åtgärder som redan
nu kan vidtas mot arbetslösheten mäste läggas upp efter långsiktiga och
medvetna riktlinjer. Den konjunkturpolitik med i första hand kortsiktiga
insatser och direkt stöd till de kapitalistiska företagen som regeringen
hittills bedrivit erbjuder ingen lösning. Den motverkar inte orsakerna till
arbetslösheten. Vissa delar av den underlättar tvärtom den kapitalkoncentration
och snedlokalisering som ingår som orsaker till arbetslöshetens ökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vänsterpartiet 
kommunisterna har tidigare påvisat vilka omedelbara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;åtgärder 
som   måste  vidtas  för att nedbringa arbetslösheten.  Dit hör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anläggande 
av   statligt   ägda  basindustrier, finansierade med  medel  ur&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AP-fonderna,   statligt  
finansierade   arbeten   pä   olika   samhällsnyttiga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;områden
som miljövård, utbyggnad av daghem och annan service, insatser     Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inom vårdsektorn osv. Dessa insatser måste sättas in efter
en medveten     &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;t.  &lt;/span&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3„&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:306.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tisdagen den&lt;br&gt;
planering. Målsättningen måste vara att göra slut pä arbetslösheten.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,,, nktnber 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till det anförda anhåller jag om kammarens tillstånd     ---------- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att till
statsministern fä ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hur bedömer
regeringen nu arbetslöshetssituationen, ett och ett halvt år efter det den sagt
sig ha &amp;quot;en hel arsenal av instrument för att klara sysselsättningen, om
det behövs&amp;quot;?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har regeringen
utarbetade planer för att förverkliga målsättningen arbete åt alla?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka speciella
åtgärder ämnar regeringen vidta för att bekämpa den särskilt höga
arbetslösheten bland kvinnor och ungdom?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad kommer
regeringen att föreslå för att lösa den äldre arbetskraftens speciella problem?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommer
regeringen att föreslå anläggande av statligt ägda basindu­strier, finansierade
med medel ur AP-fonderna, och med ett avgörande inflytande för de anställda?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades, &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 12 Interpellation nr 140 ang, utlokaliseringen av
statliga verk&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades pä begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
JONASSON (c), som yttrade;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Riksdagen uttalade är 1969 som en ambition
att storstädernas tillväxttakt ur befolkningssynpunkt borde dämpas. Om denna
målsättning rådde allmän uppslutning från riksdagspartierna. Sedan dess har
vissa åtgärder vidtagits för att dämpa tillväxten. Det mest genomgripande
beslutet har varit utlokaliseringen av statliga verk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;197 1 beslöt riksdagen om en första utlokaliseringsetapp.
Den omfatta­de sammanlagt ca 7 000 arbetsplatser. Därefter har inom
finansdeparte­mentet förberetts en andra utlokaliseringsetapp. Enligt det nu
föreliggan­de förslaget skall denna etapp omfatta ca 4 000 arbetsplatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under det senaste året har befolkningstillväxten inom
Storstockholms­området stagnerat. Detta har uppfattats ohka från de politiska
partierna på det lokala planet. Man kan dock oavsett detta konstatera att denna
utveckling är i överensstämmelse med riksdagens beslut. Det finns därför enligt
min mening ingen anledning till oro inför befolkningsutvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den stagnerade befolkningstillväxten torde i stor
utsträckning kunna sägas vara konjunkturellt betingad. Det är en temporär
situation som inte bör påverka de beslut som kan fattas för att hindra en
fortsatt tillväxt av Storstockholnisregionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De utlokaliserade verken kommer att ha stor betydelse för
de regioner&lt;br&gt;
som står som mottagare. Inte minst ligger betydelsen däri att man kan nä&lt;br&gt;
en bättre balans på arbetsmarknaden i och med att de lokala arbetsmark­&lt;br&gt;
naderna kompletteras med arbetstillfällen inom förvaltningssektorn. Inte&lt;br&gt;
minst för Värmland är detta av stor betydelse. Denna komplettering är i&lt;br&gt;
många fall en förutsättning för att man skall nå regional balans,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De propåer som för närvarande hörs från tre av de stora
partierna i Stockholmsområdet om att den andra utlokaliseringsetappen skall
stoppas synes stå i strid med riksdagens uttalade ambition på regionalpo­litikens
område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till det anförda hemställer jag om
kammarens tillstånd att till herr finansministern framställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är finansministern beredd att fullfölja den andra etappen
av utlokali­seringen av statliga verk?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
13 Interpellation nr  141 ang. busstrafiken på sträckan Lesjöfors— Mora&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades pä begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
JONASSON (c), som yttrade;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Trafikservicen på Inlandsbanan mellan
Kristinehamn och Gällivare har undan för undan försämrats genom att tägturer
dragits in. För några är sedan lades tågtrafiken ner helt mellan Lesjöfors i
Värmland och Mora i Dalarna. Mellan dessa orter sattes — om än i
otillfredsställande omfattning — busstrafik in. Den 1 september i år upphörde
denna busstrafik. Därmed blev en sträcka på 11 mil av Inlandsbanan fullständigt
otrafikerad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nedläggningen påverkar naturligtvis påtagligt situationen
för männi­skorna i de bygder som berörs. De kan inte längre lita till någon
kollektiv linjetrafik. För dem som saknar bil måste situationen bli mycket svär
och mänga av dessa kan bli tvingade att flytta till orter, där de blir mindre
beroende av kommunikationsförhållandena för att nå olika slag av service.
Särskilt torde många äldre människor känna sig nödsakade att lämna sina
nuvarande bostäder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nedläggningen av busstrafiken på sträckan Lesjöfors — Mora
ökar svårigheterna för en bygd som redan har allvarliga problem att brottas
med. Goda kommunikationer är en förutsättning för att utvecklingen inte skall
stanna. Det mäste finnas kollektiv trafik för att alla delar av landet skall fä
en tillfredsställande trafikservice. På mänga häll föreligger redan allvarliga
brister i detta avseende. En upprustning av den kollektiva trafiken är
nödvändig. Nedläggningar av järnvägar och busslinjer kan inte accepteras.
Indragningen av här berörda trafik är en åtgärd som direkt strider mot den
inriktning som mäste prägla en trafikpolitik som syftar till trafikförsörjning
i hela landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landets länsstyrelser har för närvarande regeringens
uppdrag att företa en regional trafikplanering. Den skall vara slutförd hösten
1974. Frän regeringens sida har slagits fast att nedläggning av järnvägar och
indragning av SJ:s busslinjer inte skall ske innan denna planering är slutförd.
Nedläggningen av busstrafiken mellan Lesjöfors och Mora måste sålunda strida
även mot myndigheternas trafikpolitiska intentioner. Att denna trafik inte
utförts av SJ utan av GDG Biltrafik AB - där staten innehar 100 procent av
aktiekapitalet - kan i praktiken inte ändra denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;slutsats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är helt otillfredsställande att trafiken lagts ner. Enligt
min mening måste trafiken på sträckan Lesjöfors — Mora skyndsamt återupptas.
Bygden behöver denna busslinje.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning tiU det anförda anhåller jag om kammarens
medgivan­de att till herr kommunikationsministern få ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anser statsrådet att nedläggningen av busstrafiken på
sträckan Lesjöfors — Mora överensstämmer med myndigheternas trafikpolitiska
intentioner?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är statsrådet beredd medverka till att trafiken på denna
sträcka skyndsamt återupptas?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
14 Interpellation nr 142 ang. arbetsvårdspolitiken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
WIKLUND i Stockholm (fp), som yttrade;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vid den omfattande friställning av
arbetskraft, som utmärker den aktuella utvecklingen på arbetsmarknaden, drabbas
först äldre och handikappade arbetstagare. Sådan arbetskrafts äterplacering i
arbetslivet är en uppgift för arbetsvärden, vars expeditioner därför sedan
länge utsatts för ett växande tryck av arbetssökande. År 1960 uppgick dessa
till 31 359, år 1968 tiU 86 184 och år 1971 till 100 089. Den viktigaste
förklaringen till ökningen av antalet arbetsvärdssökande är uppenbarligen
företagsnedläggelser och driftsrationaliseringar. Man bör nog dock också som
orsak tUl ökningen av det registrerade antalet arbetsvårdssökande peka på den
växande ambitionen hos olika samhälls­organ, som får med arbetshandikappade att
göra, att anlita arbetsvärden för att därigenom få till stånd en arbetsprövning
och en social rehabilitering avseende personer, som kanske länge tillhört dem
som brukar betecknas som &amp;quot;utslagna&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I utredningen rörande den skyddade sysselsättningen,
vilken utredning nyligen avgivit betänkandet &amp;quot;Skyddat arbete&amp;quot; (SOU
1972:54), angives som utredningens grundsyn på arbetsvärden, &amp;quot;att man på
olika sätt måste öka samhällets och företagens ansträngningar för att dels
förebygga uppkomsten av arbetsvårdsbehov och dels stödja de svårsysselsattas inlemmande
i det reguljära arbetslivet. En uppdelning av arbetsmarkna­den måste undvikas i
en för den friska välutbildade och i allmänhet unga arbetskraften och en för
den ur företagsekonomisk synpunkt mindre konkurrenskraftiga. Man kan heller
inte bortse frän att en skyddad sysselsättningssektor kan komma att minska
såväl privata, kooperativa som offentliga företags intresse att i sin ordinarie
verksamhet bereda arbete ät personer med nedsatt arbetsförmåga.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tendensen att arbetsmarknaden genom de arbetsvårdspolitiska
åtgär­derna uppdelas i vad man kallat ett &amp;quot;Ä-lag&amp;quot; och ett
&amp;quot;B-lag&amp;quot; måste målmedvetet motverkas. Förutsättningarna härför är dock
i dagens arbetsmarknadsläge just inte ljusa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Snara och kraftfulla åtgärder är
därför påkallade. Trots en relativt stor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tisdaeen
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ökning av arbetsvårdspersonalen i
slutet pä 1960-talet visar köbildningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 oktober
1972&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'' arbetsvårdsexpeditionerna inte
tecken att minska. Den genomsnittliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;--------------------     
väntetiden   för   arbetsvårdssökande   var  den   5   oktober   1972   över  6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;månader i
Stockholms län (i Stockholms kommun ca 8 månader; i Skärholmen mer än ett år),
Kronobergs län ca 3 månader, Södermanlands och Malmöhus län över 3 månader, för
att nämna några exempel. Dessa väntetider är oförändrade eller t. o. m. längre
jämfört med läget i september 1970. Arbetsvärden har sedan dess tillförts
endast ett tiotal nya tjänster (ett krav från folkpartihåll 1970 på väsentligt
större personalökning avvisades). Inrikesminister Holmqvist fann i ett
interpella­tionssvar till mig den 4 december 1970 de långa väntetiderna
otillfreds­ställande och uttalade att man hade uppmärksamheten riktad på
förhållandena. Någon speciell motåtgärd har såvitt kan bedömas dock inte
vidtagits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väntetiderna synes kunna delvis förklaras av att
personalökningen hos arbetsvärden sålunda inte hållit jämna steg med ökningen
av antalet arbetsvårdssökande. I tidigare åberopade betänkande &amp;quot;Skyddat
arbete&amp;quot;, där vissa förslag framlägges rörande åtgärder för att öka
möjligheterna tUl arbetsvårdssökandes sysselsättning, påpekas pä flera ställen
vikten av en ökning av personalen vid arbetsvårdsexpeditionerna. Väntetiderna
borde rimligen också kunna minska i samma män som placeringsmöjligheterna ökar.
Dessa har sedan är 1960 sä till vida väsentligt ökat som antalet av AMS
godkända platser vid verkstäder för skyddat arbete nämnda år uppgick till nära
1600 mot 12 450 i slutet av är 1971. Likväl har väntetiderna för
arbetsvårdssökande till synes inte minskat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Placering såvitt möjligt på den reguljära arbetsmarknaden
av även personer med begränsad arbetsförmåga är, som utredningen rörande den
skyddade sysselsättningen betonat, i hög grad önskvärd. Utredningen föreslär
vissa åtgärder för att främja en utveckling i sådan rikting. För att dessa
skall kunna genomföras är dock en viktig förutsättning att
arbetsvårdspersonalen förstärkes. Denna personals otillräcklighet anses som en
viktig orsak till att redan nu i bidragshänseende möjliga arbetsvårdsåtgärder
med syfte att Öka arbetshandikappades utsikter till placering inom den vanliga
arbetsmarknaden använts i synnerligen begränsad omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En av de åtgärder, som borde kunna medverka tiU ökade
möjligheter att sysselsätta arbetshandikappade pä den reguljära arbetsmarknaden,
är verksamhet med s. k. anpassningslag. Verksamheten har ergonomisk och
bioteknologisk inriktning. Rörande hittills bedriven försöksverksamhet av detta
slag anför nämnda utredning bl. a. följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Målsättningen för försöksverksamheten med anpassningslag
har&lt;br&gt;
angetts vara; att inom ramen för företagens verksamhet kunna bedriva en&lt;br&gt;
aktivitet som syftar till att med hjälp av företagets egna och arbetsför­&lt;br&gt;
medlingens personalresurser och med anlitande av de arbetsmarknadspo­&lt;br&gt;
litiska medel som kan komma i fråga kunna anpassa arbetsuppgifterna till&lt;br&gt;
befintlig och nyanställd arbetskrafts förutsättningar. Ett mål anges också&lt;br&gt;
vara att genom förebyggande åtgärder i form av utbildning och olika&lt;br&gt;
22&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbetsvårdande  åtgärder  kunna 
ge  den berörda arbetstagaren fortsatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anställning
inom företaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=91 height=33&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
  den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pä det lokala planet har sedan 1970 ett samarbete i
enlighet med de Nr 98 intentioner som redovisats i arbetsmarknadsstyrelsens
anvisningar varit etablerat i Västernorrlands län. Tidigare har, dock att
samarbetet i regel inte skett i lika reglerade former, sådan verksamhet funnits
även pä andra håll. Eftersom verksamheten i Västernorrlands län nått en viss
omfattning synes det lämpligt att i korthet lämna en redogörelse för
anpassningsla­gens arbete med utgångspunkt från organisationen i detta län,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I ett antal företag som visat intresse och som bedömts
lämpliga för en försöksverksamhet har bildats en permanent arbetsgrupp -
anpassnings­lag. Laget har tre ledamöter som utses av respektive företaget,
fackför­eningen och arbetsförmedlingen. Företaget kan från fall till fall låta
sig representeras av olika personalmän eller arbetsledare. De inom företaget
fungerande fackföreningarna sätter in den person som representerar det aktuella
facket, och arbetsförmedlingen kan välja bland sina specialister den mest
lämpliga. 1 sitt förberedande arbete kan anpassningslaget adjungera sakkunniga
såsom företagsläkare, ergonomisk expertis, drift­tekniker m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dä arbetsförmedlingen åtagit sig att medverka i ett
anpassningslag har det aktuella företaget förbundit sig att icke avskeda någon
anställd förrän anpassningslaget avgivit yttrande i ärendet och dessförinnan
haft skälig tid att utreda tänkbara lösningar pä sysselsättningsfrågan inom
företagets ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sysselsättningsalternativ diskuteras med den arbetstagare
som riskerar att förlora sin anställning, varvid den anställdes egna önskemål
prövas noga. Därefter tar laget del av företagets och arbetsledningens
synpunkter och förslag liksom fackföreningens kunskaper om företaget och de
aktuella arbetsförhållandena. Arbetsförmedlingens representant bidrar givetvis
med information om de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som kan vidtas. Med
utgångspunkt frän det material som insamlats lämnar laget förslag till
åtgärder.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anpassningsverksamhet i Västernorrlands län bedrivs vid
sex företag och i Blekinge län vid tre företag (med en väntad vidgning inom
kort till 13 företag). Enligt vad utredningen meddelar utarbetar AMS för
närvarande riktlinjer för anpassningsgruppernas verksamhet, varvid an­passningsåtgärderna
sammankopplas med tillämpningen av de lagar om förbättrat anställningsskydd och
åtgärder för att främja äldre arbetstaga­res sysselsättning på den öppna
arbetsmarknaden, vilka trädde i kraft den I juli 1971 (s. k. äldrelagarna).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som utredningen päpekar och som redan här refererats
kräver anpassningslagidéns vidgade tillämpning utökade personalresurser hos de lokala
AMS-organen. Utredningen har dock inte framlagt några förslag på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till vad här anförts får jag anhålla om
kammarens tillstånd att till herr statsrådet och chefen för
inrikesdepartementet få ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommer
regeringen att lägga betänkandet &amp;quot;Skyddat arbete&amp;quot; (SOU 1972:54) till
grund för förslag till nästa års riksdag om vidgade åtgärder ägnade att främja
arbetshandikappades sysselsättning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När väntas de
arbetsmarknadsstyrelsens anvisningar om de s. k.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anpassningsgruppernas 
(eller -lagens) verksamhet komma att utfärdas, som åsyftas i detta betänkande?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3. Är herr statsrådet villig att medverka till att
personella och andra praktiska förutsättningar till främjande av en snar
vidgning av anpass­ningsgruppernas verksamhet och allmän minskning av
väntetiderna vid arbetsvårdsexpeditionerna kommer till stånd?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
15 Interpellation nr 143 om speciella radioprogram för svenskar i
biståndsverksamhet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades på begäran tiU&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
WIKLUND i Stockholm (fp), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! 1 5 § i avtalet mellan staten och Sveriges
Radio stadgas bl. a. att bolaget skall &amp;quot;producera särskilda program för
utsändning till utlandet i syfte att skapa möjligheter för utländsk publik och
särskilt för utlandssvenskar att genom rundradio erhålla information om och
upprätthålla kontakt med Sverige&amp;quot;. Det gäller alltså &amp;quot;särskilda
program&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;------ särskilt
för utlandssvenskar&amp;quot;. Sveriges Radio har också meddelat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en
särskild instruktion för utlandsprogrammet (UTP), som förutsätter
kortvågssändningar. Sändningar sker dock delvis även på mellanvåg. Huvuddelen
av UTP produceras av sändningsredaktionen (direkt sändning från Sverige).
Endast 20 procent av verksamheten avser &amp;quot;programexport radio&amp;quot;
respektive &amp;quot;programexport film&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 början av 1952 togs de två kortvägssändare på vardera
100 kW i bruk vilka sedan använts för ovan åsyftade utlandssändningar. Dessa
sändning­ar har delvis omfattat specialprogram med dels sjöfolk, dels
missionärer som målgrupper. 1 fråga om missionärerna började
specialsändningarna redan i slutet av 1940-talet. Sändningarna innehöll nyheter
från Sverige och information av speciellt intresse för missionärer. Dessa
sändningar upphörde dock i februari 1969 (enligt uppgift pä grund av brist på
anslag). Medelstilldelningen till UTP har sedan dess visserligen höjts för
budgetåren 1970/71 och 1972/73 men dock otillräckligt i förhållande till de
stigande kostnaderna och behoven. Det bör anmärkas att 1960 års radioutredning
självfallet hade en annan prioritering än som blivit en följd av den
medelsbrist som nu råder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förutsättningarna för utlandssändningar förändras nu
radikalt genom att tre nya kortvägssändare med en effekt om vardera 500 kW med
placering i Karlsborg successivt tas i bruk under nu löpande budgetår. Sändarna
medger enligt Roland Pålssons i juni 1972 avgivna utredning &amp;quot;Sveriges
Radios utlandsprogram&amp;quot; en ökning med 50 procent av nuvarande
sändningsvolym.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skall dessa ökade sändningsmöjligheter kunna utnyttjas
till fullo erfordras dock enligt utredningen en mycket betydande höjning av
UTP:s nuvarande anslag. Det förefaller föga konsekvent och rationellt att skapa
väsentligt ökade tekniska resurser och sedan inte alls eller endast i begränsad
män ställa erforderliga driftmedel till förfogande för resurser-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nas
ianspråktagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utan att ingå på den av den Pålssonska utredningen
upptagna frågan om finansieringen av UTP:s drift (skattemedel eller licensmedel
eller utnyttjande av båda dessa medelskällor) vill jag ånyo här fästa uppmärk­samheten
på indragningen 1969 av de särskilda sändningarna till missionärer, vilka
sändningar dittills pågått under mänga år. Behovet av detta slag av
specialsändningar kan sedan dess pä grund av de allt osäkrare utrikespolitiska
förhållandena sägas snarast ha ökat. Härtill kommer att andra grupper av
svenskar i u-landstjänst (t. ex. fredskårister, FN-exper-ter) borde kunna
betjänas genom något specialprogram frän Sveriges Radio. Man kan därför tänka
sig som rimligt ett kontinuerligt program inriktat på flera kategorier
u-landsarbetare än missionsarbetare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med stöd av vad här anförts får jag anhålla om kammarens
tillstånd att till herr utrikesministern få rikta följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är herr statsrådet villig att medverka till sådan ökad
medelstilldelning till Sveriges Radios utlandsprogram, att förutsättningar
skapas att - med utnyttjande av den ökade sändningskapaciteten — sända
specialprogram riktade till svenskar i olika slag av biståndsverksamhet i
u-länderna (missionsarbetare, fredskårister, FN-experter etc.)?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ 
16 Interpellation nr 144 ang, rymningar från fångvårdsanstalt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades på begäran tiU&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert
WINBERG (m), som yttrade;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Problemen om brott och straff, frågan varför
människor begår brott, vad samhället avser med olika reaktioner pä begångna
brott och vilka av dessa som är mest effektiva har ständigt belysts i den
kriminalpolitiska debatten. Olika teorier och synpunkter pä detta har
framförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Brottsbalkens påföljdssystem innebär - kort uttryckt — att
en sådan påföljd skall väljas i det konkreta fallet som både tillfredsställer
vad som kan anses krävas för upprätthållandet av allmän laglydnad och ger så
stora möjligheter som kan skapas för att främja den dömdes återanpass­ning i
samhället. Detta innebär ett fortsättande och understrykande av tendenser inom
straffrättsskipningen från tiden före brottsbalken att så långt möjligt minska
användningen av frihetsberövande påföljd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om alternativet kriminalvård i frihet med all rätt i
ökad utsträckning har kommit att användas sedan brottsbalken trätt i kraft
kvarstår att frihetsberövande påföljd likväl måste användas tämligen ofta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det i ett konkret fall anses att den uppgift att
bekämpa brottsligheten som ädömandet av en påföljd har bäst uppnås genom en
frihetsberövande påföljd, inställer sig naturligt nog - särskilt när
frihetsberövandet sträcker sig över längre tid — konsekvenser av negativ art
för den dömde. Detta har också uppmärksammats i lagen om behandling i
fängvårdsanstalt, vars 23 § ger vissa regler för den intagnes personliga
behandling och där det vidare stadgas att skadliga verkningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av
frihetsförlusten såvitt möjligt skall förebyggas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anstaltsvården skall givetvis inte innebära en från
samhällslivet i övrigt helt avskild verksamhet. Genom olika institut skall den
dömde under verkställighetstiden för en frihetsberövande påföljd fä möjlighet
att successivt anpassa sig till normal samhällsmiljö och till de bostads- och
arbetsförhållanden som kommer att råda efter anstaltsvistelsen. Detta är
naturligtvis en riktig princip för det övervägande antalet interner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller sådana dömda som begått mycket svåra brott
- låt vara att de inte utgör någon särskilt stor grupp i förhållande till det
totala antalet personer som ådömts frihetsberövande påföljd — måste också andra
intressen än intresset av de dömdas återanpassning komma i beaktande.
Samhällets skyddsintressen är här av väsentlig art.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Justitieministern har i svar den 26 januari 1972 på en av
mig i kammaren framställd fråga angående permission och frigång för den som
dömts till internering meddelat, att detta tilläts endast när fara för missbruk
inte får anses föreligga samt att andra regler mäste gälla för dem som begått
svära brott än för andra intagna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Problemet med dem som begått mer allvarliga brott har
emellertid i något annan form fått sin aktualitet genom de rymningar som den 18
augusti kunde ske från fångvårdsanstalten i Kumla. Här var fråga om 15 interner
som var intagna vid denna fångvårdsanstalt just därför att de bedömts som
mycket avancerade när det gällde att utöva skilda slag av brottslig verksamhet
och att därför samhällets skyddsintressen gjorde att särskilt omfattande
åtgärder var erforderliga för att förhindra att de skulle kunna lämna
anstalten. Genom att rymningen kunde äga rum på sätt som skedde visades att
erforderliga säkerhetsåtgärder icke vidtagits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den rymning som sålunda kunde ske från Kumlaanstalten
medförde avsevärda kostnader för det allmänna för det spaningspädrag som var
erforderligt för rymmarnas gripande, den utsatte medborgare i landet för skador
såväl på egendom som till person och den tvingade många polismän att utsätta
sig för personliga risker när de i sin tjänst skulle försöka gripa rymlingarna.
Rymningen har också rönt mycket stor uppmärksamhet hos allmänheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till det anförda får jag hemställa om
kammarens tillstånd att till herr justitieministern ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.  Har några särskilda åtgärder vidtagits efter
händelserna i Kumla för&lt;br&gt;
att förhindra rymningar frän landets fängvårdsanstalter i synnerhet när&lt;br&gt;
det gäller det svårast belastade anstaltsklientelet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.  Kan herr statsrådet upplysa om hur stora kostnader
samhället&lt;br&gt;
åsamkats pä grund av rymningarna frän Kumlaanstalten?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§  17
Interpellation   nr   145   ang,   projektering  av  ett  nytt  svenskt     Nr
98&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;stridsflygplan&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:294.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 oktober 1972&lt;br&gt;
Ordet lämnades pä begäran till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-------------------- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr BJÖRCK i Nässjö (m), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den socialdemokratiska partikongressen
fattade den 1 oktober med knapp majoritet beslutet &amp;quot;att någon ytterligare
avancerad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;flygplanstyp------ inte 
bör  komma till stånd&amp;quot;  (Aftonbladet den  2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;oktober
1972),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om innebörden i detta beslut råder oklarhet. Både
försvarsministern och företrädare för försvarsdepartementet har efter beslutet
framträtt och gjort gällande att det i själva verket inte är någon skillnad
mellan det beslut som partistyrelsen förordade och det som kongressen med
röstsiffrorna 174 mot 163 beslutade om. Eftersom frågan emellertid föranledde
både debatt och votering vid partikongressen verkar detta vara en
efterhandskonstruktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är för det svenska försvarets framtid av stor vikt att
klarhet skapas i ärendet. Projektering och tillverkning av flygplan är en
långvarig process, varför besked om vad som skall gälla mäste ges i mycket god
tid, detta för att den enda instans som kan fatta beslut om frågor av denna
storieksordning - riksdagen - skall kunna fä tillräcklig handlingsfrihet och
kvalificerat underlag för sitt beslutsfattande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det flygplan som skall efterträda Viggen skaU verka i
1990-talets stridsmiljö och kanske ännu längre fram i tiden. Vi kan i dag
omöjligen veta någonting om den militära och politiska situationen vid denna
tidpunkt. Men på grund av den långa tid som åtgår för att vid den aktuella
tidpunkten över huvud taget ha något stridsflygplan i värt försvar som är
operationsdugligt mäste vi fatta ett beslut redan 1976, Att fram till denna
tidpunkt inte bedriva ett förutsättningslöst studiearbete i frågan vore
ansvarslöst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skall vi alls i framtiden ha ett flygplan som kan
efterträda Viggen? Om svaret pä den frågan är ja, uppstår spörsmålet om detta
skall vara svenskt eller om licenstillverkning eller inköp av utländskt skall
komma i fråga. Även i de båda sistnämnda fallen åtgår längre tid än de flesta
föreställer sig. Studiernas inriktning är i högsta grad beroende på om man
väljer det svenska eller utländska alternativet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I debatten har använts uttrycket &amp;quot;mättliga
prestanda&amp;quot; om det kommande flygplanet. Någon klar definition på vad som
avses med detta har inte getts. Begreppet &amp;quot;måttliga prestanda&amp;quot; har
olika innebörd beroende pä om man sätter det i relation till dagens eller
morgondagens förväntade militärtekniska verklighet. Också pä denna punkt måste
klarhet skapas. Alldeles oavsett vad man menar med mättliga prestanda kan
konstateras att typarbetet tar omkring tio år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med anledning av vad som här anförts anhåller jag om
kammarens rillstånd att till herr försvarsministern få ställa följande frågor;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vari ligger
skillnaden mellan partistyrelsens förslag och partikon­gressens beslut i frågan
om nästa militära flygplanstyp enligt herr försvarsministerns mening?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kan herr
försvarsministern ge ett klart besked på punkten om han&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anser att
nästa militära flygplan skal! vara av svensk tillverkning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.  Vad lägger herr försvarsministern i begreppet
&amp;quot;mättliga prestanda&amp;quot; för det aktuella planet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§  18 Interpellation nr 146 om åtgärder mot prisstegringar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
MÖLLER i Göteborg (fp), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! De häftigt stigande priserna är ett
samhällsont som nu måste angripas med ett stort och samlat program.
Prisstegringarna drabbar orättvist alla som inte kan kompensera sig. De höjer
kostnadslä­get onödigt mycket gentemot utlandet, vilket försvarar vår framtida
exportkraft och sysselsättning. De betyder minskad sparvilja och spekula­tion i
uppköp av fasta tillgångar genom lån. De betyder lönerörelser på en sjuk
grundval, eftersom man anser sig behöva räkna med stora prissteg­ringar som
minskar köpkraften och dessutom en högre faktisk skattean­del redan för en
lönehöjning som bara motsvarar prisstegringarna. Det är kombinationen av ett
dåligt skattesystem och stigande priser som drabbar så hårt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En inflation som hållit pä en längre tid får en benägenhet
att fortsätta, just eftersom allt fler räknar med den och handlar därefter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna utveckling måste vändas. Det behövs dels en
prioritering av kampen mot prisstegringarna som en av de stora uppgifterna för
den ekonomiska politiken, dels ett brett program med åtgärder för att komma
till rätta med dem. Eftersom det ar ett samlat program Inom hela den ekonomiska
politikens ram som här efterlyses — och inte någon punktvis åtgärd eller
ingripanden som bara angriper symptomen men inte utvecklingen pä sikt — ställes
denna interpellation till finansministern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prisutvecklingen enligt statistiska centralbyråns
långtidsindex för ändringar frän december ett är till december nästa är visar
följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1960-talet
(genomsnitt/är)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4,0%&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1970&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7,0%&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1971&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7,5% Ökningen
under 1970 och 1971 har alltså varit ungefär 15 procent på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tvä är.
Även om momshöjningen borträknas, som utgjorde ungefär fjärdedelen därav, är
slutsatsen entydig. Vi har fått en ökad takt i prisstegringarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta har alltså skett under är som präglats av dåliga
konjunkturer. Risken för en svårare inflation än vanligt då konjunkturerna blir
goda är uppenbar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även i år har inflationen fortsatt. Frän december i fiol
till september i är — alltså på nio månader - har konsumentprisindex enligt
statistiska centralbyrån ökat med 4,2 procent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att speciellt livsmedelspriserna har stigit ovanligt
snabbt är allmänt bekant. Ett exempel är konsumentpriset pä mjölk. Det var
enligt riksgenomsnittet 105 öre första halvåret 1970 men i juli 1972 drygt 155
öre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I denna interpellation efterfrågas såsom  nämnt ett samlat
program     Nr 98 mot inflationen. Den kan inte bekämpas genom uppställande av
bättre     TjcHaeen den mål än hittills, om  det inte också finns en  faktisk
vilja att ompröva     &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;it &lt;/span&gt;oktober
1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tidigare  
inställningar   och  söka   finna  nya  vägar  att  angripa  det   för------ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;medborgarna
och samhället allt värre onda, som prisstegringarna utgör. Gärningar är vad som
behövs. Det finns anledning att erinra om Winston Churchills ord: &amp;quot;Man må
lägga märke till att ekonomiska problem, i motsats till politiska frågor, inte
kan lösas genom något om än aldrig så starkt uttryck av nationalviljan, utan
endast genom den rätta handlingen. Man kan inte bota kräfta med majoritet. Vad
som behövs är ett botemedel.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till det anförda ber jag om kammarens
tillstånd att till herr finansministern få rikta följande interpellation:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är  
finansministern   villig   att   redovisa   sin   principiella   syn   på
inflationens skadeverkningar?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder
avser finansministern och regeringen att vidtaga för att bekämpa de allt
allvarligare prisstegringarna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§19 Interpellation nr 147 om åtgärder mot hyresstegring&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades pä begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
WERNER i Tyresö (vpk), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det höga kostnadsläget i nyproduktionen av
bostäder utgör ett av de främsta och angelägnaste inrikesproblemen. Talet om
att vi har byggt bort bostadsbristen är inte sant. 475 000 hushåll är
fortfarande trångbodda. Sämsta bostadsstandarden hårde ensamstående, inte minst
pensionärerna. Mänga barnfamiljer är trångbodda i dåliga lägenheter. Enbart i
Storstockholms bostadskö trängs 90 000 sökande som saknar egen bostad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt står, trots höjda familjebostadsbidrag,
tusentals lägenheter tomma därför att folk inte har råd att hyra dem. De tomma
lägenheterna beror främst på de skyhöga hyrorna. Dessa ligger i de senaste
årens nyproduktion i mänga fall - särskilt i Storstockholm — långt över 100
kronor per kvadratmeter lägenhetsyta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statistiska centralbyrån har gjort en undersökning, som
visar att hyrorna i flerfamiljshus de senaste åren stigit med 1 18 procent.
Bland alla varor och tjänster steg hyrorna (inräknat hela bostadsbeståndet)
mest under perioden 1960-1968 - enligt konsumentprisindex med 46 procent. Trots
den enorma hyreshöjningen fram till i fjol talar mycket för att 1972 kommer att
bli det verkliga rekordåret för hyreshöjningar. Hyreshöjningar är begärda över
hela hyresområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I nyproduktionen fortsätter den okontrollerade
hyresstegringen. I de&lt;br&gt;
kommunala och allmännyttiga bostäderna har stora höjningar genomförts&lt;br&gt;
eller begärts. I privatägda hus, byggda före 1958, har hyreshöjningar på&lt;br&gt;
upp till 9 kronor per kvadratmeter genomförts. I de elva årgångar&lt;br&gt;
privathus   som   sedan    1    oktober   undandragits   hyresregleringen   har&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hyreshöjningarna ofta varit större
än 10 kronor per kvadratmeter. Även&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tisdaeen
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lokalhyresgästerna drabbas av stora
hyreshöjningar pä grund av hyresreg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 oktober
1972&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;leringens  slopande.   De privata
fastighetsägarna berikas samtidigt  som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;--------------------     
servicen försämras genom utslagning av småbutiker och hantverkare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna utveckling är ett resultat av den medvetna politik
som syftar till att de s. k. marknadsekonomiska - dvs. kapitalistiska —
krafterna skall styra bostadsförsörjningen. Regeringens uttalanden frän 1966
års riksdag när man utgick frän att &amp;quot;de friare avtalsförhållanden pä
hyresmarknaden och de ändrade villkor för bostadsbyggandets finansie­ring, som
väntas bli resultatet av pågående utredningsarbete, kan beräknas leda till att
bostadskostnaderna, åtminstone inom vissa delar av bostadsbeståndet, stiger
förhållandevis mera än levnadskostnaderna i allmänhet&amp;quot;, har bekräftats av
den faktiska utvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bostadspolitiken har gått snett. Det sociala innehållet
tunnas alltmer ut och försvagas. Utvecklingen skapar enorma problem inte bara
för hyresgästerna utan också för kommunerna. Vi hävdar att allt detta är
följderna av en politik där spekulation och profitjakt tilläts i olika led av
byggnadsprocessen. Oeftergivliga krav för att komma till rätta med detta är
enligt vår mening att man snabbt genomför totalfinansiering av bostadsbyggandet
via en statlig bostads- eller samhällsbyggnadsbank som tillhandahåller kapital
till låg och fast ränta; vidare att man ingriper mot monopoliseringen inom
byggnadsmaterialindustrin och vidtar kraftåtgär­der mot markspekulationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vänsterpartiet kommunisterna har, mot bakgrunden av den
allt starkare kritik som förts mot hyreshöjningspolitiken, nyligen i ett brev
till regeringen begärt att hyresstopp införes. Vi har krävt att fullmaktsla­gen
om prisreglering ändras så att den också kan gäUa hyresområdet. Vi har också
begärt att regeringen under den tid som hyrorna låses fast inför höstriksdagen
lägger fram förslag om ett nytt bostadssocialt program med syfte att bryta den
nuvarande hyresstegringsvågen och anvisa vägar för att i stället sänka hyrorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till det anförda hemställer jag om
kammarens tillstånd att till herr inrikesministern rikta följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anser
regeringen den nuvarande utvecklingen pä bostads- och hyresmarknaden vara i
överensstämmelse med en socialt inriktad bostads­politik, fri från spekulation
och profitjakt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder
avser regeringen att vidtaga för att snabbt bryta den nuvarande
hyresstegringsvågen och åstadkomma lägre hyror?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 20 Interpellation nr 148 om införande av allmänt
prisstopp&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades på begäran till Hert LORENTZON (vpk), som
yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr 
talman!   Uppgifterna frän statens pris- och  kartellnämnd  om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;prisutvecklingen
visar pä en fortgående stegring. Under perioden 1 januari&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;- 30 september 1972 steg priserna i
dagligvaruhandeln med 7,0 procent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kalkylerna
löd på en höjning av matkostnaderna med ca 4,5 procent — för hela det
innevarande året. När ett kvartal återstår är vi redan uppe i 7 procent.
Fortfarande är det matpriserna som fortsätter att vara den främsta motorn i
våra allmänna prishöjningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det är inte enbart matpriserna som går i höjden — och
väntas komma att gå ytterligare i höjden. Vänsterpartiet kommunisterna har i
ett särskilt brev till regeringen riktat uppmärksamheten på den oroväck­ande
utvecklingen av hyresstegringarna. Brevet aktualiserar förslag om
prisregleringslagens utsträckande till att omfatta även hyresområdet, varigenom
ett hyresstopp skulle kunna utfärdas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det råder ingen tvekan om att samtidigt en samlad översyn
behöver göras av prisutvecklingen och åtgärder vidtas för att omedelbart stoppa
prishöjningarna. Vid vårriksdagens början väckte vpk-gruppen i en partimotion
frågan om prisregleringslagens tillämpning och införandet av ett allmänt
prisstopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I annat sammanhang hade vpk-gruppen anledning att påvisa
också en annan sida av denna problematik. Det var att nuvarande indirekta
beskattning innebär en accelererande prisstegring. För varje kompensa­tion till
jordbrukarna för inflationen följer ett ökat uttag av matmomsen. En ny sådan
prisstegring väntar i januari 1973 med ökat uttag av mervärdeskatt. En än
starkare höjning av priserna blir följden. Denna utveckling måste stoppas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vår mening har sålunda ånyo starka skäl lagts fram
för att slopa moms på livsmedel. Denna fråga bör enligt vår mening -
tillsammans med förordad åtgärd att införa ett allmänt prisstopp - upptas till
omedelbart övervägande inom regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nyligen avlämnade rapporten frän arbetsgruppen för
låginkomst-frågor redovisar material för belysning av dessa gruppers läge, som
starkt belyser hur angelägen en lättnad i situationen för framför allt dessa
grupper ter sig i nuvarande situation. De frågor som aktualiseras i denna
interpellation är ägnade att åstadkomma en sådan lättnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med stöd av det anförda hemställer jag om kammarens
tillstånd att till herr handelsministern få rikta töjande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är statsrådet
beredd att med anledning av den fortgående skrämmande prisutvecklingen föreslå
regeringen ett omedelbart införande av allmänt prisstopp?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om sä inte är
fallet, vilka andra medel avser statsrådet att vidta för att hejda de starka
prisstegringarna samt i övrigt medverka till att de aktualiseras inom
regeringen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ 21
Interpellation nr 149 om svenskt erkännande av Sydvietnams provisoriska
revolutionära regering. Tyska demokratiska republiken och Demokratiska
folkrepubliken Korea&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
MÅBRINK (vpk), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Under den senaste tiden har en rad exempel
givits på konkreta steg för upprättandet av normala diplomatiska förbindelser
mellan olika länder, även länder med skilda politiska och sociala system. I de
fall sådant erkännande ej formellt fullbordats, exempelvis beträffande Finland
—DDR där avtalet om diplomatiskt erkännande skall ratificeras i de båda
ländernas parlament för att träda i kraft, har inledande förhandlingar
påbörjats. Ett sådant exempel är överenskommelsen mellan Schweiz och DDR om ömsesidig
handelsrepresentation. Den österrikiske utrikesministern uttalade i västtysk TV
den 13 september detta år att Österrike ämnar uppta förhandlingar med DDR om
diplomatiska förbindelser. Diplomatiska förbindelser har upprättats mellan
Indien och DDR.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den svenska utrikesledningen intar emellertid fortfarande
en avvisande hållning - i en del fall bemantlad med en uppskovslinje, som
skjuter ett klart ställningstagande på en oviss framtid. Detta förefaller vara
den reella innebörden av de uttalanden som gjordes vid den nyligen avhållna
socialdemokratiska partikongressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om erkännandet av PRR uttalades att Sverige bör
erkänna den koalitionsregering som PRR vill bilda i Saigon så snart denna är
ett faktum. Det faktiska läget är att Sydvietnams provisoriska revolutionära
regering (PRR) i absolut övervägande grad behärskar landets territorium och har
stöd av befolkningens majoritet samt att Saigonjuntan &amp;quot;regerar&amp;quot; pä
sin obetydliga del uteslutande i kraft av USA:s stöd. Medgivanden att det är
PRR som företräder linjen att bilda en koalitionsregering klargör att ett
svenskt erkännande av PRR pä intet sätt står i motsättning till ett framtida
svenskt erkännande av en sådan koalitionsregering eller pä något sätt skulle
motverka tillkomsten av en sådan. Tvärtom vore det ett stöd åt den enda och
avgörande politiska kraften i Sydvietnam som eftersträvar en sådan politisk
lösning. Det är dessutom ett än mer markerat politiskt ställningstagande mot
USA-imperialismen, som i nuvarande skede av dess barbariska terrorbombningar
bör få erfara fördömande i alla tänkbara former också från ett land som
Sverige. En uppskovslinje i fråga om PRR:s erkännande är därför en i grunden
omotiverad hållning från Sveriges sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande erkännandet av DDR åberopas ett hänsynstagande
till &amp;quot;utvecklingen av Tysklandsfrågan&amp;quot;. Förbundskansler Willy Brandts
av­spänningspolitik sägs inte böra störas. Men ett svenskt diplomatiskt
erkännande av DDR kan inte ha annan innebörd än andra staters erkännande av
denna stat: ett stöd åt den europeiska säkerhetens och fredens intressen. Ett
sådant erkännande skulle främja normaliseringssträ­vandena, inte
&amp;quot;störa&amp;quot; dem. Åtskilligt talar för att den västtyska regeringen
uppfattar lösningen av Tysklandsfrågan som en fråga om ett avtal eller fördrag
av annan innebörd än förbundsrepublikens relationer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tiU
exempelvis andra socialistiska stater. 1 en korrespondens till Svenska
Dagbladet (10 augusti 1972) heter det:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Bonn häller emellertid fast vid att upprättandet av
diplomatiska förbindelser inte kan komma på tal och beskickningarna kommer inte
att få ambassadnivå.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att under sådana förhållanden göra ett svenskt erkännande
av DDR beroende av en lösning av Tysklandsfrägan i västtysk mening är minst av
allt ett uttryck för en svensk neutralitetspolitik. Alla skäl talar sålunda för
att uppge det sä ofta åberopade hänsynstagandet till Bonnregeringens
utrikespolitiska linje gentemot grannlandet DDR.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande Demokratiska folkrepubliken Korea uppges ett
erkännan­de vara att motse &amp;quot;vid lämplig tidpunkt&amp;quot;. Läget sägs ha
undergått en positiv förändring, enhgt referaten frän behandhngen av
erkännandefrå­gorna vid den socialdemokratiska partikongressen. Stabiliteten,
det ekonomiska och kulturella uppsvinget i folkrepubliken Korea är ingen
företeelse ny för dagen. Nytt är de upptagna kontakterna och förhand­lingarna
mellan Nord- och Sydkorea. Men initiativen härtill är tagna av regeringen i den
koreanska folkrepubliken. Logiskt borde den svenska regeringen för länge sedan
genom ett erkännande ha stött den förda avspänningspolitiken frän
folkrepubliken Korea, om regeringen allmängil­tigt sett tar som sin riktpunkt
att stödja vad den uppfattar vara avspänningssträvanden. Men sä har inte varit
fallet. Uttalandena pä sistone om att erkänna Demokratiska folkrepubliken Korea
&amp;quot;vid lämplig tidpunkt&amp;quot; bör sålunda ersättas med omedelbara åtgärder i
syfte att upprätta diplomatiska förbindelser med detta land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det anförda motiverar sålunda enligt min mening ett
närmare klarläggande av regeringens position i de i denna interpellation
berörda erkännandefrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med stöd av det anförda anhåller jag därför om kammarens
medgivan­de att till herr utrikesministern få ställa föhande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är regeringen
beredd att vidta omedelbara åtgärder för ett svenskt erkännande av Sydvietnams
provisoriska revolutionära regering (PRR) och ett samtidigt brytande av alla
förbindelser med Saigonjuntan?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vill
utrikesministern närmare klarlägga innebörden av uttalandena om att ett svenskt
erkännande av Tyska demokratiska republiken bör ske med hänsyn till
&amp;quot;utvecklingen av Tysklandsfrågan&amp;quot; och att ett sådant erkännande bör
ske &amp;quot;inom en snar framtid&amp;quot;?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är regeringen
beredd att vidta omedelbara åtgärder för ett svenskt erkännande av Demokratiska
folkrepubliken Korea?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
22 Interpellation nr 150 ang. det lokala aktivitetsstödet till idrotts­organisationer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades
pä begäran tUl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru RYDING
(vpk), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I mänga spaltmeter och pä åtskilliga sammankomster har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Riksdagens protokoU 1972. Nr 98-100&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i höst
debatterats idrottsorganisationernas lokala aktivitetsstöd. När frågan senast
behandlades i riksdagen i april i år förelåg olika förslag. Frän utskottets
sida föreslogs ett reservationsanslag pä 17,5 miljoner kronor, fördelat med 13
miljoner till idrottsorganisationerna och 4,5 miljoner till övriga. I en
reservation krävde mittenpartierna ett reserva­tionsanslag av 19 miljoner
kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I en reservation från vänsterparriet kommunisterna krävdes
att till utskottets skrivning skulle fogas följande bestämmelse:
&amp;quot;Utskottet vill tillägga att norm för justeringarna bör vara att rättvisa
skall uppnäs mellan idrottsorganisationer och övriga.&amp;quot; Detta
tUläggsförslag till utskot­tets skrivning avslogs av riksdagen, bl. a. med
motiveringen att anslaget dä skulle fä karaktären av ett förslagsanslag.
Utskottet talade i sin skrivning visserligen om justeringar men inte alls efter
vilken norm dessa skulle företagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu har verkligheten visat att idrottsorganisationerna
blivit starkt diskriminerade, Pä deras lott kommer endast 6:22 per sammankomst,
under det att övriga organisationer får 9:56 per sammankomst. Denna skillnad på
3:34 blir så mycket större och kännbarare, då i regel den kommunala
bidragsgivningen följer den statliga. Tar man i beaktande att riktpunkten var
10 kronor per sammankomst när detta aktivitetsstöd infördes, förstår man mycket
väl att idrottsorganisationerna känner sig i grunden lurade och att den
uppkomna situationen skapat nära nog oöverstigliga svårigheter för dessa organisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hade riksdagen i våras följt vänsterpartiet kommunisternas
yrkande om rättvisa mellan organisationerna, sä hade i dag båda
&amp;quot;sidor&amp;quot; varit berättigade till 9:56 per sammankomst. Någon ändring av
fördelningen av de 17,5 miljonerna kronor mellan idrottsorganisationer och
andra var det ju aldrig tal om från något häll. Bäst hade givetvis varit om
anslaget uppförts som ett förslagsanslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anständigheten kräver att idrottsorganisationerna
omedelbart får rättelse och att dessutom ungdomsorganisationerna för det
fortsatta arbetet får sädana besked frän statsmakterna som krävs för att de
skall kunna genomföra en god planering av kommande arbetsår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till det anförda hemställer jag om
kammarens tillstånd att till statsrådet fru Odhnoff få ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka
omedelbara åtgärder avser statsrådet vidtaga för att rätta till den
diskriminering som idrottsorganisationerna utsatts för beträffande det lokala
aktivitetsstödet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avser
statsrådet lägga om bidragsgivningen för aktivitetsstödet sä att
ungdomsorganisationerna vid sin planering av det fortsatta arbetet får en
säkrare ekonomisk grund att räkna med?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna
anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ 23
Interpellation nr 151 ang, hälsoriskerna för gruvarbetare&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades pä begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
LÖVENBORG (vpk), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! En detaljgranskning utförd av en speciell
forskargrupp har påvisat särskild överdödlighet i lungcancer i vissa orter med
omfattan­de gravdrift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från fackligt håll har man hårt och bestämt riktat
uppmärksamheten mot den klarlagda förekomsten av radongas och framhållit det
sannolika sambandet mellan denna gas och dödligheten i lungcancer. Denna
uppfattning har bekräftats av LKÄB:s företagsläkare i Malmberget, som vid ett
möte i början på oktober detta år redovisade resultatet av undersökningar i
ämnet inför Svenska gruvföreningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Radon är en radioaktiv gas, som kommit i centmm för
uppmärksam­heten först på senare år. Hur många gruvarbetare som under årens
lopp avlidit till följd av radongasbestrålning kan ingen säga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verklig uppmärksamhet fick detta problem sedan det 1971
fastslogs att gruvarbetare i Ämmebergs zinkgruva hade 13 gånger högre frekvens
av lungcancer än icke gruvarbetare. Efter denna skrämmande upptäckt undersöktes
också andra gruvor, varvid det visade sig att man i flera gruvor, bl, a. i
Malmberget och Grängesberg, kunde finna radonhalter i nivå med dem som
uppmättes i Ämmeberg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter den uppmärksamhet som problemet fått och på grund av
gruvarbetarnas egen aktivitet har en rad åtgärder inletts för att komma till
rätta med denna uppenbara hälsorisk. Dit hör framför allt ordnandet av en
bättre ventilation, att orter med hög radonhalt kan stängas och att mätning
sker regelbundet. Oron bland gruvarbetarna är så stor att vare sig medel eller
personella resurser får sparas när det gäller att så snabbt som möjligt minska
riskerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det har också framkommit att den hälsorisk som är
förknippad med radongasen inte helt kan undanröjas trots de åtgärder som nu
vidtas.Man kan få ner radonvärdena, men risken för viss inandning av radon
kvarstår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns därför all anledning att aktualisera frågan om
inte gruvarbe­tarna i fortsättningen bör ägnas samma omsorg som övriga
anställda som arbetar med radioaktiva ämnen (forskare, tekniker, viss
sjukvårdspersonal osv.). Dessa grupper räknas som bekant in under strälskyddslagen
när de exponeras för en tredjedel av det rekommenderade högsta tillåtna värdet.
Utöver en rad andra skyddsåtgärder är dessa grupper enligt lagen berättigade
till sex veckors semester.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till förekomsten av radon inom gruvdriften
synes det rimligt att gruvarbetarna registreras som radiologisk personal under
strålskyddsnämndens kontroll och blir delaktiga av förmåner och skydds­åtgärder
som kommer vissa andra kategorier till del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men den höga cancerrisken inom gruvhanteringen hänger inte
samman enbart med förekomsten av radongas. Det finns starka skäl för misstan­ken
att dieselgasen är en minst lika stor hälsorisk, Dieselgasen innehåller ämnet
benspyrén, en produkt vars risker länge har diskuterats. På senare tid  har det
också framkommit att benspyrén  har cancerframkallande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;effekt. Försök på djur har
bekräftat den saken. Dieselgasen i förening&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' skjutgaser, radon, stendamm m. m.
måste bli en förödande bland-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 oktober
1972&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ning att andas in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-------------------- Eftersom  
åtgärder   nu   vidtas   för   att   få   ned   radonvärdena   är det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;angeläget
att också rikta blickarna mot dieselgasen. Vid tidigare under­jordsbrytning
användes så gott som uteslutande eldrift för gruvmaskiner och transporter under
jord. Ur miljösynpunkt är detta helt överlägset. Det ger mindre motorbuller och
framför allt inga illaluktande och hälsofarliga gaser. Problemet med
dieselgasen har växt undan för undan, och vid upprepade tillfällen har
gravarbetama själva sökt aktualisera frågan om återgång till den hälsovänligare
eldriften. I den nu aktuella debatten kring radongasen framhåller gruvarbetarna
ofta vikten av att man tar itu med olje- och dieselgaserna. Sker inte detta kvarstår
en minst lika allvarlig hälsorisk för gruvarbetarkåren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med stöd av det nu anförda hemställer jag om kammarens
tillstånd att till herr socialministern få rikta följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Delar herr statsrådet uppfattningen att gruvarbetarna med
hänsyn till risken för radioaktiv strålning bör registreras som radiologisk
personal under strälskyddsnämndens kontroll och bli delaktiga av samma skydds­åtgärder
och förmåner som tidigare nämnda grapper?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vill herr statsrådet för sin del medverka till att
dieseldrift på grund av de därmed förenade hälsoriskerna förklaras olämplig vid
gruvdrift under jord?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 24 Interpellation nr 152 om åtgärder mot arbetslösheten
bland de längtidsutbildade&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades pä begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
MUNDEBO (fp), som yttrade;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den svenska arbetslösheten har under senare
tid varit ovanligt omfattande. Det finns olika metoder att registrera
arbetslöshet, men vilken metod man än använder blir arbetslöshetssiffrorna
mycket höga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att bli utan arbete eller att inte få arbete medför
betydande sociala och ekonomiska problem både för den enskilde och för
samhället. Dessa problem är betydande för alla grupper av arbetslösa, för de
unga, förde äldre, för de handikappade etc. En grupp som kräver särskild
uppmärk­samhet är de längtidsutbildade — inte därför att deras problem genom­snittligt
är besvärligare än andra grappers, utan därför att åtgärderna delvis måste bli
andra och beröra inte bara arbetsmarknaden utan också utbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Äkademikerarbetslösheten är ett i mycket nytt inslag i den
svenska&lt;br&gt;
arbetslöshetsbilden. Under större delen av efterkrigstiden har ju huvud­&lt;br&gt;
problemet varit brist på arbetskraft med högre utbildning. Utbildningsre­&lt;br&gt;
surserna har därför successivt byggts ut och tillströmningen till universi-&lt;br&gt;
36&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tet och högskolor ökat väsentligt
under 1960-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu är många längtidsutbildade utan arbete. Det finns
uppgifter som     Nr 98&lt;br&gt;
säger   att   ca   7 000   längtidsutbildade   är   registrerade  som  
arbetslösa     Tisdaeen den&lt;br&gt;
arbetssökande vid  arbetsförmedlingarna. Dessutom finns en betydande     17
oktober 1972&lt;br&gt;
dold arbetslöshet — den uppskattas till ytterligare ca 20 000 personer.---------- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetslöshetsperioderna är ofta långa, ibland ett par är.
Det är många som söker lediga platser och många söker också platser som ligger
helt utanför det område som de utbildat sig för. De får alltså ingen eller
ringa nytta av en utbildning som varit kostsam både för dem själva och för
samhället. Det är en allmän erfarenhet att en utbildning snabbt förlorar sitt
värde om kunskaperna inte rätt snart efter fullföljd utbildning nyttiggörs i
arbetslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsverkets verksamhet omfattar naturligtvis
också de längtidsutbildade, men insatserna för denna grupp har inte varit
särskilt kraftfulla. De förefaller också vara otillräckligt planerade och
samordna­de. I juni 1972 fick 2 000 akademiker i beredskapsarbete besked om att
de skulle friställas frän 1 juli. Bara en del av dem har fått nya jobb. En stor
grupp av de längtidsutbildade fortsätter att studera och samla akademiska
betyg. Denna fortsatta utbildning kan vara värdefull. Många fortsätter
emellertid att studera långt utöver vad som behövs för utbildning och
arbetsmarknad. Det medför betydande kostnader för samhället. Det medför också
betydande kostnader och studieskulder för den enskilde, skulder som mäste
upplevas som särskilt betungande och pressande i en osäker
arbetsmarknadssituation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu behövs kraftfulla insatser. Som exempel pä sädana
arbetsmark­nadspolitiska insatser kan nämnas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en allmän
sysselsättningsförsäkring,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en
förstärkt och förbättrad arbetsförmedling,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en omfattande arbetsmarknadsutbildning och
beredskapsarbeten för de längtidsutbildade,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en
förstärkt studie- och yrkesvägledning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett program för att minska arbetslösheten och skapa
sysselsättning för de längtidsutbildade mäste utarbetas och genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under hänvisning till vad som här anförts hemställer jag
om kamma­rens tillstånd att till herr inrikesministern få ställa följande
fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att minska
den omfattan­de arbetslösheten och skapa sysselsättning för de
längtidsutbildade?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 25 Interpellation nr 153 ang. kommendering av polismän
till Stock­holm&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
EKINGE (fp), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den centrala uppgiften för polisen är att
förebygga brott&lt;br&gt;
samt upprätthälla ordning och säkerhet i alla delar av landet. Som&lt;br&gt;
framhållits i en partimotion från folkpartiet till årets riksdag borde&lt;br&gt;
polisen inte  huvudsakligen uppfattas som ett  organ som  ingriper när&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;något går
på tok i samhället. Ett allmänt mål beträffande samhällets brottsbekämpande
verksamhet borde vara att polisen skall ha personella och därmed tidsmässiga
möjhgheter att rejält ägna sig åt olika former av brottsförebyggande insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi befinner oss långt från detta mål. Brottsutvecklingen
och polisens begränsade resurser är faktorer som har blivit särskilt kännbara i
storstä­derna. Trots detta har regeringen icke ansett sig böra medverka ens
till en personalförstärkning som täcker det bortfall som blev följden av arbets­tidsförkortningen.
I storstäderna har den låga personaltätheten inom polisen i kombination med
arbetsuppgifternas stigande svårighetsgrad lett till att pohsmän ogärna söker
sig tiU tjänsterna där. 1 Stockholm fattas det över 200 poliser i dag. Beslut
har nu fattats att 200 man frän landsorten skall kommenderas till Stockholm
under sex månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sådan åtgärd inger betänkligheter ur flera synpunkter.
Dels kan den hos allmänheten inge den uppfattningen att vi har ett för stort
antal poliser i landsorten — vilket ingalunda är fallet — och dels skapar den
osäkerhet inom poliskåren beträffande den anställningstrygghet, som även
poliserna bör vara tillförsäkrade från statens-arbetsgivarens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nu beslutade åtgärden för att temporärt lösa den akuta
polisbrist­en i Stockholm har kritiserats av både fackförbunden och de uttagna
polismännen. Jag har full förståelse för denna kritik. Det är naturligtvis ofta
förenat med olägenheter att tvångskommenderas till tjänstgöring på en ort långt
ifrån hemorten under tre månader. Denna lösning är också förenad med ökade
kostnader för den enskilde och för det allmänna. Den enda möjliga lösningen på
längre sikt mäste vara att förbättra arbetsvill­koren för polisen i Stockholm
så att tjänsterna där blir mer attraktiva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till det anförda anhåller jag om kammarens
tillstånd att till herr justitieministern framställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder är statsrådet beredd vidtaga för att i
framtiden förhindra en upprepning av den beslutade kommenderingen av polismän
tiU Stockholm?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
26 Interpellation  nr   154 ang.  handläggningen av anståndsärenden enligt
värnpliktskungörelsen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
BÖRJESSON i Falköping (c), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Enligt 22 § kungörelsen om värnpliktigas
tjänstgöring m, m, (SFS 1969:380) kan anstånd med tjänstgöringen beviljas
värnplik­tig som visar att tjänstgöringen skulle medföra avsevärt avbräck i
påbörjade studier eller vålla väsentliga olägenheter i hans arbete eller bereda
honom eller nära anhörig till honom väsentliga svårigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om handläggning av anståndsärenden har under senare
år varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet. Under ledning av högsta
besvärsinstans i anständsfrågor, värnpliktsnämnden, har i anslutning härtill
anvisningar utformats för hur ärendena skall handläggas, I huvud-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sak
innebär dessa att endast värnpliktsverket får besluta att anständsansö-kan
lämnas utan bifall. Innan värnpliktsverket fattar beslut skall regionalt organs
yttrande föreligga. Värnpliktsverket inhämtar i vissa fall yttranden från
centrala myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har dock framkommit att vid handläggningen av
anståndsärenden avsevärda dröjsmål skall ha förekommit, som inneburit att den
som besvärat sig har fått vänta flera månader innan hans besvärsärende
avgjorts. Detta kan inte anses tillfredsställande. Vid kontakter med berörda
myndigheter har dessa beträffande de länga handläggningstiderna anfört att
detta sammanhänger med den mängd ärenden som kommer till myndigheternas
handläggning. Antalet anståndsärenden överstiger 20 000 per är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan ifrågasättas huruvida handläggningen av
anståndsärenden sker på ett tillfredsställande sätt. Pä grund av den mängd
anståndsärenden som såväl värnpliktsverket som värnpliktsnämnden avgör kan
bedömningen av ärendena bli lidande därav. Värnpliktsnämnden har bl. a. i en
skrivelse till mig medgivit att den pä grund av sin stora arbetsbörda — 4 500
ärenden avgörs årligen — aldrig får tillfälle att undersöka hur nämndens
avgöran­den slår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den anståndssökande och klagande skall fä sitt ärende
prövat på objektivt sätt. Det får inte vara så att besvärsorganet på grund av
tidsbrist inte föranstaltar om noggrann utredning rörande humvida skäl för
anstånd föreligger eller ej. För att få en så rättvis uppfattning som möjligt
fordras det i de allra flesta fall att kontakt tages med lokala myndigheter
etc. Tyvärr har det visat sig att dylika kontakter i många fall ej har tagits.
Det synes enligt min mening vara önskvärt att anståndsärende föres ner på det
regionala planet. Därmed skulle man uppnå större kontaktmöjlig­heter mellan den
klagande och det organ som handlägger anständsärendet respektive
besvärsärendet. Vidare skulle man uppnå större möjligheter till en noggrannare
behandling av dyhka ärenden genom större möjligheter till kontakt med
ortsmyndighetema. Därmed skulle man komma ifrån den mera slentrianmässiga
behandling av anständsärenden som tyvärr nu förekommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till det anförda anhåller jag om kammarens
tillstånd att till herr försvarsministern ställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att komma
till rätta med de långa väntetiderna och övriga brister i samband med ansökan
om anstånd med fullgörande av värnplikt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
27 Interpellation   nr   155  ang.   skyldighet  att  hjälpa  polisen  vid
efterspaning av rymlingar från fångvårdsanstalt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades på begäran till Herr BÖRJESSON i Falköping (c), som yttrade: Herr
talman!   Massrymningen frän Kumlaanstalten för snart ett par månader   sedan  
väckte   naturhgt  nog  stor  uppmärksamhet   dels  med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hänsyn till att anstalten sedan
dess tillkomst betecknats som den absolut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdaeen den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;&amp;quot;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'yr&amp;quot;&amp;quot;'n8ssäkra,   dels  
för   att   rymlingarna   betecknades   som   de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 oktober
1972&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;farligaste&amp;quot;
förbrytarna.  Massmedia fann anledning ägna stor uppmärk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-------------------- samhet
ät den sensationella rymningen. För den stora allmänheten - inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;minst för
de människor som bodde i omedelbar närhet eller i närliggande orter — innebar
emellertid rymningen dagar och nätter av ängslan för att rymlingarna skulle slå
till hos enskilda för att skaffa sig de nödvändiga tillbehören för sin flykt.
Många av dessa människor vittnade om den skräck de levde i innan myndigheterna
kunde återfinna rymmarna. En del av dessa personer hann också bli besökta av
några rymlingar, varvid det enligt pressuppgifter uppstod en minst sagt
häpnadsväckande trevlig samvaro, detta tack vare en beundransvärd sinnesnärvaro
hos de berörda människorna. Under hot tvingades de lyda order frän rymlingarna
för att om möjligt klara sig undan våldsamheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har varit anmärkningsvärt tyst om de konsekvenser en
psykisk press av denna art betytt och kanske alltjämt betyder för de inblandade
och i sammanhanget helt oskyldiga människorna. En sådan uppföljning av en vid
det aktuella tillfället uppmärksammad rymningsaffär tycks inte längre vara av
intresse sedan man lyckats infånga åtminstone de flesta av rymmarna och
återföra dem till säkerhet. Däremot har t. ex. en av helt andra skäl
uppmärksammad författare givits stort utrymme för att få berätta om sin
kamratliga samvaro med en av rymmarna — en av de hänsynslösaste — under dennes
rymmarfärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utan tvivel måste detta betecknas som en parodi på svenskt
rättsväsen­de. Emellertid finns i bakgrunden sä mycket av allmänhetens
obeskrivliga oro inför förbrytares framfart att man enligt min mening inte kan
avfärda avarter av detta slag som oväsentliga. Liksom i tidigare sammanhang
vädjade pohsen också denna gäng till allmänheten för att fä hjälp i sina
spaningar efter rymlingarna. Samtidigt får vi uppleva detta minst sagt
egendomliga skådespel i våra massmedia, såväl TV som tidningar, att de förrymda
både intervjuas av journalister och omhuldas av vänner och bekanta. Ingen är
enligt lag skyldig ange orten där de förrymda uppehål­ler sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är vanligt att man i sådana sammanhang hänvisar till
felaktigheter inom kriminalvärden, till att rymlingarna har blivit utsatta för
omänsklig behandling, att de har dömts till alltför hårda frihetsstraff etc.
Detta skulle vara ett mer eller mindre legalt motiv för att de sä att säga tar
rätten i egna händer och avviker frän anstaltsbehandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna orimliga sammanblandning av två skilda saker börjar
bli allt vanligare. Allmänheten har rätt att reagera, inte bara för sin egen
rättssäkerhets skull utan även med hänsyn till de synnerligen stora kostnader
som rymningarna är förknippade med. Enligt uppgifter rör sig kostnaderna för
Kumlarymningen om ett par miljoner kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det sätt på vilket rymlingarna fått framträda i olika
massmedia kan&lt;br&gt;
enligt min mening inte på något sätt bidra till att skapa en större&lt;br&gt;
förståelse bland allmänheten för de intagnas situation. Snarare bidrar det&lt;br&gt;
till en ökad misstänksamhet mot såväl de intagna som mot massmedia&lt;br&gt;
och myndigheter.&lt;br&gt;
40&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Man ställer sig frågan, hur lagen
fungerar i sådana här sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efterspelet
kring rymningsaktionen  är av sådan art att det enligt min     Nr 98 mening är
befogat att allmänheten får klara besked om hur långt lagen     Tisdaeen den
tillåter skyddande av en brottsling som avvikit från ett frihetsstraff,
hur      17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;långt
lagen tillåter att våra massmedia inför öppen ridå avslöjar att de----------- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;haft
kontakt med vederbörande förbrytare utan att ställas till ansvar för att inte
meddela myndigheterna var personen i fråga befann sig. Emedan jag anser att det
är synnerligen allvarligt, om allmänhetens förtroende för de ansvariga i de här
sammanhangen rubbas liksom över huvud taget förtroendet för vårt rättsväsende,
vore det värdefullt att i riksdagen få en ingående redogörelse för hur
regeringen ser pä den praktiska tillämpning­en av lagen i dessa stycken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till det anförda hemställer jag om
kammarens tillstånd att till herr justitieministern ställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anser herr statsrådet att det är förenhgt med vår rättspraxis
att personer, som har kontakt med förbrytare vilka avvikit från fängvårds­anstalt,
inte meddelar sin kännedom om vederbörandes vistelseort till polismyndighet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 28 Interpellation nr 156 ang. begärd utredning om
förlängning av ostkustbanan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
SELLGREN (fp), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med anledning av en motion till 1971 års
riksdag begärde riksdagen i en skrivelse till Kungl. Maj:t att en utredning
mätte tillsättas för att klargöra behovet av en förlängning av ostkustbanan
eller andra åtgärder beträffande järnvägslinjerna i Norrland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om en eventuell förlängning av ostkustbanan pä
sträckan Härnösand-Umeå har föranletts av den kapacitetsbegränsning i järnvägs­transporterna
pä Norrland som framför allt sträckan norr om Ange till följd av väntad
trafikutveckling kan komma att medföra. Bl. a. på grund av banans kurvradier
och lutningar kan tågen på denna sträcka inte framföras med pä andra sträckor
normala hastigheter. Det bidrar naturiigtvis till att försämra
transportbetingelserna för befolkning och näringshv i övre Norrland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 remissyttranden över motionen underströk länsstyrelserna
i de fyra&lt;br&gt;
nordligaste länen kommunikationsfrågomas stora betydelse ur regional­&lt;br&gt;
politisk synvinkel. Länsstyrelsen i Västernorrlands län framhöll att en&lt;br&gt;
utredning om ostkustbanans förlängning inte borde begränsas till enbart&lt;br&gt;
frågan om en ny bana mellan Hämösand och Umeå utan också allsidigt&lt;br&gt;
belysa vilka åtgärder som bör vidtagas för att förbättra järnvägskommu­&lt;br&gt;
nikationerna mellan övre Norrland och Mellansverige och samtidigt&lt;br&gt;
åstadkomma en önskad omfördelning av främst långväga transporter från&lt;br&gt;
landsväg till järnväg. Också länsstyrelsen i Jämtlands läp underströk&lt;br&gt;
nödvändigheten av en förutsättningslös utredning där de regionalpolitiska&lt;br&gt;
konsekvenserna   av   alternativa   åtgärder   beaktades   och både  om-  och&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nybyggnad
diskuterades. En eventuell förlängning av ostkustbanan skall därför i första
hand ses som ett komplement till norra stambanan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trafikutskottet fann det också motiverat att i en
utredning klargöra förutsättningarna för och effekterna av både en förlängning
av ostkust­banan och andra åtgärder som var ägnade att förbättra järnvägskommu­nikationerna
mellan Norrlands kustland och övriga delar av landet. Utskottet underströk
vidare vikten av att utredningsarbetet belyser regional- och samhällsekonomiska
aspekter liksom behovet av skilda transportalternativ - inkluderande i förekommande
fall även sjötran­sporter. Utredningsarbetet borde enligt utskottet bedrivas
skyndsamt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan riksdagen begärde denna utredning har den
landsomfattande regionala trafikplaneringen påbörjats. Frågan om en eventuell
förlängning av ostkustbanan har naturligtvis stor betydelse för
trafikplaneringen i de nordliga länen. Det borde därför vara angeläget att
utredningen i enlighet med riksdagens beslut kom till stånd så snabbt som
möjligt och kunde ges sådana arbetsvillkor att dess arbete kunde ge vägledning
åt länens trafikplanering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den aspekt på frågan som länsstyrelsen i Jämtlands län
framförde i sitt yttrande, nämligen att en omfördelning av fjärrtransporterna
från lastbil till järnväg är Önskvärd, har genom direktiven till den nyligen
tillsatta trafikpolitiska utredningen blivit än mer aktuell. Om en sådan
omfördel­ning av det växande transportarbetet över längre sträckor skall vara
möjlig, utan att det får kostnadshöjande konsekvenser, krävs att järnvägarnas
konkurrenskraft stärks. Det måste bl. a. ske genom snabbare tågförbindelser för
både person- och godstransporter. Med den nuva­rande standarden pä järnvägen
norr om Ange är det inte möjligt att i någon nämnvärd grad minska tidsåtgången
för tågförbindelserna mellan övre Norrland och Mellansverige. Sett pä litet
längre sikt är därför en radikal förbättring av järnvägssträckningen norr om
Härnösand av stor betydelse för möjligheten att på järnvägen utföra huvudparten
av ökningen av transportarbetet på längre sträckor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till det anförda anhålles om tillstånd att
till herr kommunikationsministern få ställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När avser herr statsrådet att tillsätta den utredning
rörande frågan om eventuell förlängning av ostkustbanan som begärdes av 197 1
års riksdag?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
29 Interpellation nr 157 ang. följderna av hyggesplöjning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert
SELLGREN (fp), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Modernt skogsbruk kommer ofta i konflikt med
bl. a. miljöintressen. Man behöver bara erinra om den pågående debatten om
kemisk bekämpning, kalhuggning och skogsgödsling. Men skogsbruket ger i och för
sig även miljövinster. Skogens produkter är nedbrytningsbara och är som regel
att föredra framför alternativa syntetiska produkter. Man kan  naturligtvis
inte  heller bortse frän den enorma  ekonomiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;betydelse
som skogsbruket och skogsindustrin har för vår ekonomi. Men det är mycket
väsentligt att denna verksamhet bedrivs på sätt som är förenliga med de
ekologiska kraven och kraven på god arbetsmiljö, att man inte åsidosätter den
långsiktiga produktionsförmågan hos våra skogar, men också att bl. a. estetiska
krav uppfylles.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den kemiska bekämpningen är den allvarligaste frågan. Den
utreds också för närvarande av en parlamentarisk kommitté. Här liksom när det
gäller skogsgödslingen saknar vi fortfarande tillfredsställande kunskap om de
ekologiska konsekvenserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kalhuggningen är också en diskuterad hantering. Det
påvisas risker även med denna. Kalhuggning kan dock i vissa fall vara
försvarbar. Problemen gäller i första hand hyggenas storlek och belägenhet,
hksom hur hyggena senare behandlas. Även här måste sysselsättningspolitiska och
estetiska hänsyn tas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En stor vaksamhet och en nyanserad debatt är här av
största värde. De metoder som kommer till användning inom skogsbruket mäste
kontinuer­ligt bevakas, så att de inte kommer i konflikt med andra för
samhället angelägna intressen. Dit hör bl. a. naturvård, viltvård och
renskötsel. En metod som enligt min mening bör uppmärksammas ytterligare är den
markberedning genom hyggesplöjning, som kommit till användning under de senaste
åren. Denna tillgår så att på ett hygge halvmeterstora diken plöjs upp med
några meters mellanram. Plantering sker sedan på båda sidor om diket.
Mineraljorden blottlägges på cirka två meters bredd. Metoden används
huvudsakligen i Norrland, främst av domänverket. Fördelen anges bl. a. vara att
närsalter i jorden kan utnyttjas effektivare. Även andra liknande metoder,
såsom harvning, används.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kritik har riktats mot markberedningen. Samernas landsmöte
i Vilhelmina i juni 1972 antog ett uttalande mot denna typ av storskogs­brak.
Man framhöll bl. a. att samerna åsamkas skada genom att renbetet försvåras
eller omöjliggörs i de beredda områdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samråd skall föregå sädana skogsvärdsåtgärder som kan
inverka menligt pä renskötseln. Samerna har hävdat att information och samråd
inte fungerar tillfredsställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan vidare anföras att markberedning försvårar
allmänhetens möjligheter att vistas i området, som ju under läng tid förblir
svårfram-komligt och mindre tilltalande. Djurlivet i områdena påverkas också
negativt. De ekologiska konsekvenserna är otillräckligt kända. Det är heller
inte uteslutet att erosion kan inträffa i de beredda markerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är ännu inte klart redovisat huruvida fördelar eller
nackdelar med dessa metoder överväger eller vilka effekter som kommer på längre
sikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är enligt min mening angeläget att dessa nya metoder
närmare studeras och diskuteras. Lika väl som när det gäller kalhuggning är det
viktigt att om markberedning tillämpas den utförs på sätt som inte står i
konflikt med ekologiska krav och att stor hänsyn tas till renbetning, naturskydd
och friluftsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till vad som här anförts hemställer jag om
kammarens tillstånd att till herr jordbruksministern fä ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I. Vill statsrådet redogöra för de erfarenheter
beträffande ekonomi, naturvård   och   renbetesförhållanden   som  finns av 
hyggesplöjning och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;------------- &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;liknande former av markberedning
inom skogsbruket?&lt;br&gt;
Tisdaeen den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;--- &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;  ''  statsrådet   medverka   till att  frågan 
om  hyggesplöjning och&lt;br&gt;
17 nktnber 1972&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;liknande   metoder   för  
markberedning  utreds   med   avseende   på   bl. a.&lt;br&gt;
-------------------- &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ekologi, naturvård och
renskötselproblem?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 30 Interpellation nr 158 ang. bidraget till
ungdomsorganisationernas lokala verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
NORRBY i Gunnarskog (c), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den 1 juli 1971 infördes det statliga
aktivitetsstödet till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Detta stöd
ersatte det tidigare fritidsgruppsbidraget. Enligt propositionen och riksdagens
beslut i ärendet var målsättningen att 10 kronor per sammankomst skulle utgå i
statligt stöd. För ändamålet har för föregående och innevarande budgetår
anvisats ett reservationsanslag om 17,5 miljoner kronor, fördelade pä 13
miljoner till idrottsorganisationerna och 4,5 miljoner till övriga ungdoms­organisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den konstruktion stödet fick innebär — och det var riksdag
och regering medvetna om - att det inte kan utgå med 10 kronor per sammankomst
om aktiviteterna väsentligt ökade i omfattning. Från bl. a. centerpartiet
varnades för detta, liksom vi kritiserade att stödets konstruktion innebar att
idrottsorganisationerna skulle bli missgynnade. Vid ärendets behandling i
utskottet reserverade sig centerns representan­ter för att anslaget skulle
uppföras som ett förslagsanslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De farhågor som framfördes blev till fullo bestyrkta.
EnUgt Riks­idrottsförbundets redovisning för år 1971/72 kan endast kronor 6:22
betalas ut per sammankomst. Till övriga ungdomsorganisationer utbetalas för
samma tid kronor 9:56 per sammankomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1972 års riksdag har anslutit sig till kultumtskottets
betänkande nr 8, där det sägs att en översyn av aktivitetsstödet bör göras med
syfte att målsättning och det praktiska utfallet skall överensstämma. I
betänkan­det återupprepas också kravet att ingen organisation bör fä ett i
förhällande till tidigare försämrat stöd. Om så skulle bli fallet pekar man på
möjligheten att anvisa ytterligare medel pä tilläggsstat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det faktiska utfallet för aktivitetsstödet under
innevarande budgetär blir som nyss påpekats väsentligt lägre än den
ursprungliga målsättningen. För främst idrottsrörelsen innebär detta stora
problem. I värsta fall kan resultatet av aktivitetsstödet bli att
ungdomsorganisationerna och idrotts­rörelsen tvingas minska sin verksamhet för
att klara ekonomin. En .sådan utveckling vore olycklig från mänga synpunkter -
inte minst sociala.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till det anförda anhåller jag om kammarens
tillstånd att till statsrådet fru Odhnoff framställa följande frågor;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är statsrådet beredd att föreslå en höjning av anslaget
till Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anser statsrådet - med hänsyn till utfallet - bidraget fortfarande
vara ak tivi te tsbe främjande?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ 31 
Interpellation nr 159 ang. turisttrafiken på inlandsbanan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr TORWALD (c), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är av ohka skäl angeläget att de
möjligheter som den spårbundna trafiken erbjuder tas till vara. Men en
förutsättning för att resenärerna skall utnyttja t. ex. tågen är givetvis att
dessa fyller rimliga krav på snabbhet och komfort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frän inte minst regeringens sida har vid upprepade
tillfällen framhål-Uts, att turistnäringen måste anses vara ytterst
betydelsefull för inre Norrlands utveckling. Med stora förväntningar har jag
därför de två senaste somrarna företagit ett par turistresor till Nortland. Men
tyvärt visade det sig t. ex. helt omöjligt att pä en dag åka längs inlandsbanan
från Östersund till Gällivare. Jag träffade för övrigt många andra turister,
som också beklagade sig över detta,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I år reste jag bl. a. från Östersund till Storuman och
fann till min förvåning att denna resa på 312 km tog inte mindre än 6 timmar i anspråk. I restiden inräknas då ett par ca 20 minuter långa
uppehåll. Varken anslutande lägenheter eller godsmängd syntes påkalla uppehåll
av denna längd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunikationsministem har vid upprepade tillfällen
förklarat att regeringen avser att satsa på den spårbundna trafiken liksom på
turistnäringen i stort i bl. a. de inre delarna av Norrland. Jag utgår därför
från att alla ansträngningar har gjorts och görs för att öka inlandsbanans
popularitet hos turisterna. Denna järnväg trafikerar ju ett unikt område, som
måste attrahera inte minst turister från tättbefolkade länder i Centraleuropa.
Nämnas kan att trots att min resa företogs en onsdag i början av augusti var
antalet resenärer med tåget mycket stort. Många uttalade dock sin irritation
över restiden och de länga uppehållen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under hänvisning till det anförda anhålles om kammarens
tillstånd att ställa följande interpellation till herr kommunikationsministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vilka konkreta åtgärder har vidtagits, respektive
planeras, för att minska uppehållstider och höja hastigheten på inlandsbanan
frän Öster­sund och norrut för att på detta sätt öka turisternas och andra
resandes benägenhet att utnyttja tåget som färdmedel?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
32 Interpellation   nr   160  ang.   beredskapen   mot  oljekatastrofer i
Nordsjön&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades pä begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert ÅBERG
(fp), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Nya oljefyndigheter inom det egentliga
Nordsjöomrädet resulterar i att allt större arealer av kontinentalsockeln
exploateras och allt flera borrtorn växer upp. Utöver att yrkesfisket försvåras
ökas härmed givetvis riskerna för att olyckor skall inträffa och stora mängder
olja &amp;quot;komma lös&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;------------- &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det kan kanske tyckas som om den
därmed nödvändiga oljeskydds-&lt;br&gt;
Tisdaeen den beredskapen skulle vara en angelägenhet enbart för de
exploaterande&lt;br&gt;
17 oktober 1972 länderna, men så är ju inte fallet. Vid en oljekatastrof av
större&lt;br&gt;
-------------------- omfattning i Nordsjön måste man tyvärt räkna med att också
den svenska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;västkusten
kommer i farozonen. Det mäste därför vara en angelägenhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av hög
grad för oss i vårt land att känna till och verka för en effektiv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;katastrofberedskap
pä detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med  
hänvisning  till   dessa  synpunkter anhåller jag om  kammarens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillstånd
att till herr kommunikationsministern ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilken
beredskap finns för närvarande uppbyggd av de oljeexploa-terande länderna för
snabbt ingrepp, om en allvarlig olycka skulle inträffa?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om denna
beredskap enligt svenska regeringens bedömande är bristfällig är herr
statsrådet då beredd att ta initiativ till ett samarbete i syfte att skydda den
svenska västkusten mot oljekatastrofer?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 33 Interpellation nr 161 om åtgärder för att främja
uthyrningen av tomma lägenheter i nyproducerade hus&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades pä begäran tiU&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
WENNERFORS (m), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Antalet tomma lägenheter i nyproducerade hus
är i dag mycket stort. Företrädesvis stora och välutrustade lägenheter i
nybyggda höghus i tätorternas ytterområden står tomma och outhyrda. De höga
hyreskostnaderna avskräcker bostadsköns medlemmar från inflyttning. Trots
intensiva ansträngningar frän bostadsförmedlingarna och de kom­munala
bostadsstiftelserna förblir lägenheterna tomma. Situationen är ohållbar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bostadsförmedlingarna misslyckas att förmedla lägenheter i
tidsord­ning och får i stället försöka &amp;quot;sälja&amp;quot; lägenheter till dem
som har råd att betala. De outhyrda lägenheterna kostar fastighetsägarna mycket
stora pengar. Om man accepterar uppgiften att 15 000 lägenheter just nu är
outhyrda och att den reella hyresintäkten (exklusive bostadstillägg) är 600
kronor per lägenhet blir bortfallet av hyresintäkter ca 9 miljoner kronor i
månaden, och - om tendensen håller i sig — långt över 100 miljoner per är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alldeles uppenbart måste nu kraftfulla insatser göras. Jag
har noterat&lt;br&gt;
att regeringen beslutat bevilja lån för att ge bostadsstiftelser m. fl. chans&lt;br&gt;
att klara den ackumulerande bristen på hyresmedel. Åtgärderna måste&lt;br&gt;
fortsättningsvis gälla en rad insatser beträffande bostadsbyggandets&lt;br&gt;
volym, inriktning, lokalisering och struktur och främst - och helt&lt;br&gt;
avgörande — kostnadsläget i de nyproducerade lägenheterna. Kapitalkost­&lt;br&gt;
naderna beror iväsentlig utsträckning på lånesystemets konstruktion och&lt;br&gt;
ränteläget, och byggkostnaderna pä de inslag av prispress som konkurrens&lt;br&gt;
i olika nivåer kan ge.&lt;br&gt;
46&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Åberopande det anförda anhåller jag
om kammarens tillstånd att till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;herr
inrikesministern ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka  
åtgärder   avser   statsrådet   vidtaga  för  att  de  nu   tomma&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tisdaeen den lägenheterna i nyproducerade hus skall
bli uthyrda?&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jy oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder
avser statsrådet vidtaga  för att möjliggöra att de--------------- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;successivt nyproducerade lägenheterna blir uthyrda?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ 34
Interpellation nr 162 om ökade anslag till enskilda vägar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert
ERIKSSON i Arvika (fp), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! De enskilda vägarna har stor betydelse för
transport­arbetet i vårt land. För den bofasta befolkningen pä stora delar av
landsbygden är de enskilda vägarna helt nödvändiga om kommunika­tionerna skall
fungera. Kvaliteten på en enskild väg kan vara den faktor som avgör om fortsatt
drift av ett jordbruk är lönsamt eller om fortsatt pendling till dagligt arbete
i närbelägen tätort är möjlig. En undermålig enskild väg kan t. ex. förhindra,
försvära eller fördyra mjölk- och andra transporter till och från ett jordbruk,
som utifrån andra aspekter är livskraftigt. Kostnaderna för underhåll året rant
av en enskild väg kan innebära att den bofasta befolkningen successivt flyttar
in till tätorterna i stället för att dagligen resa till och frän arbetet. Den
kostnad som stat och kommun förorsakas skall finnas med i bilden när storleken
av statliga bidrag till enskilda vägar övervägs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De enskilda vägarna är i skogrika trakter vidare av stor
ekonomisk betydelse för skogsbruket. Genom den fortgående mekaniseringen av
skogsbruket och genom nedläggningen av flottleder har lastbUstranspor-ter av
skogsprodukter ökat starkt i omfattning. En betydande del av dessa transporter
mäste ske på enskilda vägar, som därigenom utsätts för härdare belastning och
större trafik än de oftast är byggda för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En tredje anledning som gör det enskilda vägnätet allt
värdefullare är det växande friluftslivets behov. För att underlätta för fler
att komma ut i naturen är det ofta nödvändigt med iständsättning och underhåll
även av enskilda vägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bidrag till byggande och drift av enskilda vägar kan utgå
av statsmedel när vägen är av väsentlig betydelse för en bygds befolkning. För
närvarande utgår bidrag till ca 62 600 km, vilket utgör ca en tredjedel av de enskilda vägarnas längd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ätt behovet av ytterligare medel till upprustning och
byggande av enskilda vägar är stort framgår av petita för nästa budgetår frän
vägverket. Enligt inventering är behovet av bidrag för byggande av enskilda
statsbidragsberättigade vägar ca 480 miljoner kronor för tioårsperioden
1972-1981. Det skall jämföras med anslaget för verksam­hetsåret 1973 på 20,3
miljoner kronor, vilket inte utgör mer än ca 42 procent av det årliga
redovisade behovet. För driften av enskilda vägar redovisar vägverket ett
mycket dystert läge. &amp;quot;Den nuvarande situationen är   synnerligen  
besvärande&amp;quot;,  sägs  i  petita.   Antalet   bidragsberättigade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ansökningar som inte kunnat
beviljas på grund av bristande anslag växte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tisdaeen
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;under 1971 och uppgick under första
kvartalet 1972 till inte mindre än&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 oktober
1972        900 stycken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-------------------- Också  
för  vägar   som   tidigare  har  fått  anslag är läget  besvärande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Resultatet
av de otillräckliga anslagen har enligt vägverket blivit standardsänkning. Det
är naturligtvis ur samhällsekonomisk synvinkel oacceptabelt att underhåll av
vägar som fyller en allt viktigare funktion eftersatts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vägarbeten har sedan länge använts som beredskapsarbeten i
områden och i tider med hög arbetslöshet. Det är därför anmärkningsvärt att
byggande och upprustning av enskilda vägar inte skett i större omfattning än
som varit fallet under det senaste året då arbetslösheten varit högre än på
mycket länge. Inför den kommande vintern med befarad fortsatt hög arbetslöshet
är det därför angeläget att genom anslag pä tilläggsstat eller som
beredskapsarbeten öka antalet arbetstillfällen inom vägsektorn samtidigt som en
större del än för närvarande av det otillfredsställda behovet av byggande och
underhåll av enskilda vägar täcks. En viss reserv av utarbetade planer för
vägbyggande finns, och för driften torde i stort sett samtliga registrerade
projekt kunna sättas i gång relativt snabbt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till det anförda anhålles om kammarens
tillstånd att till herr inrikesministern få ställa följande fråga;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avser statsrådet att genom ökade medel för byggande och
drift av enskilda vägar avhjälpa det besvärande läge som uppkommit för
vägsamfälligheter och vägföreningar och därmed skapa fler sysselsätt­ningstillfällen
inom vägsektorn?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 35 Interpellation nr 163 om åtgärder mot
Ustasja-gruppemas verksam­het&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades pä begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
SVENSSON i Malmö (vpk), som yttrade;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den första flygkapningen har inträffat i
Sverige. Den genomfördes av personer tillhörande en av de grupper, vilkas gemen­samma
ursprung är den kroatiska fascist- och quislingrörelsen Ustasja, Kapningen
utgör ett inslag i en terror- och mordverksamhet som bedrivits systematiskt i
ett flertal länder. Den utgör den hittillsvarande kulmen på denna verksamhet i
Sverige. Kapningen blev, tekniskt sett, en utom­ordentlig framgång för
terroristerna. Den visade sig högst effektiv som påtryckningsmedel. Den satte
ett större antal liv i fara än någon likartad aktion i Sverige efter 1945. Den
kunde kombineras med flera andra framgångsrikt genomförda, grava brott:
fritagande av ambassadmördare, utpressning samt olaga tvång mot enskilda och
myndigheter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flygkapningen 
blixtbelyste ett  ytterst anmärkningsvärt förhållande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nämligen  
de   elementära   bristema   i   myndigheternas   uppföljning   av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ustasja-gruppernas
verksamhet samt avsaknaden  av  effektiv beredskap&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mot deras aktioner. Dessa brister
ter sig desto allvarligare mot bakgrund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av att
terrorverksamheten pågått under många är och i en ständigt upptrappad form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ustasja-grupperna i Sverige har bakom sig en rad
fullbordade, kvalificerade brott. De har framträtt med öppna hotelser, som
klart dokumenterade deras avsikter - hotelser som till yttermera visso spritts
via pressen. Övergreppen mot enskilda lojala jugoslaver har föregåtts av
påtryckningar och hot, vilka bragts till pohsens kännedom. Mordet pä ambassadör
Rolovi£ föregicks av en skrämselkampanj, som klart borde låtit ana att
kvalificerade terroraktioner var att vänta. Ockupationen av konsulatet i
Göteborg föregicks av hot. Inför sommaren har Ustasja medvetet gett
offentlighet åt sina hotelser mot civilflyget. Varje gång ett hot har uttalats
har också försök gjorts att sätta det i verket. Ingen kan i dag sväva i
tvivelsmål om att Ustasja-grupperna menar allvar och att de har både resurser
och beslutsamhet att sätta makt bakom sina ord. Från vänsterpartiet
kommunisternas riksdagsgrupp har upprepade varningar mot Ustasjas verksamhet
uttalats i kammaren. Också utanför Sverige har Ustasjas terrorverksamhet
antagit en farligare och mer militant prägel. Jag vill här endast erinra om den
grupp väpnade Ustasja-män, som för kort tid sedan smugglades in i Jugoslavien
och isolerade i de kroatiska bergen utkämpade en eldstrid med jugoslaviska
säkerhetsstyrkor med 19 dödsoffer som resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund såväl av den inrikes som av den utrikes
utvecklingen kan man svårligen komma ifrån att de svenska myndigheternas medve­tande
om faran borde ha varit starkare och påfordrat mer beslutsamma åtgärder än som
faktiskt skett. De vidtagna åtgärderna har inte stått i proportion tiU
terroristernas aktivitet och hänsynslöshet. Erfarenheterna visar också att
denna passivitet är ohållbar, om inte den svenska statsapparaten i praktiken
skall komma att inta en ren kapitulationsatti­tyd mot terrorismen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ätt bekämpa Ustasja-terrorn med skärpta straffsatser för
vissa brottstyper saknar mening och har endast intresse för dem som vill ta
dåden som utgångspunkt för att befrämja en reaktionär trend i kriminalpolitiken.
En enskild terrorist ställer i regel inte straffpåföljden i någon rationell
relation till det planerade dådet, så länge chansen till ett effektivt
genomförande av dådet ter sig ur hans synpunkt rimlig. I än högre grad gäller
detta tänkande för terrororganisationen. Den enskilde terrorist, som gripits
efter ett fullbordat dåd, är vanligen ointressant för organisationen, som
snarast har ett behov att i opportunistiskt syfte distansera sig från honom.
Påföljder som inte drabbar organisationen som sådan och dess allmänna
arbetsförutsättningar är därför inget som terroristledarna normalt behöver
räkna med och är sålunda inget medel att bekämpa terrorismen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det framstår som ganska självklart, att tyngdpunkten i
bekämpandet av Ustasja-grupperna måste ligga pä åtgärder, som hindrar
gruppernas allmänna verksamhet och som hos grupperna skapar ett medvetande om
att även förberedelser till brott medför risker för dem och att chansen till
framgångsrika aktioner påtagligt minskar. Till sådana åtgärder hör i första hand
kartläggning av organisationernas omfattning, deras arbete och deras interna
och utrikes kontaktsystem, bevakning och kontroll av deras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Riksdagens protokoU 1972. Nr 98-100&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;verksamhet  och deras lokaler samt  eventuellt också inskränkning av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tlsdaaen den&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;organisationsmedlemmars
rörelsefrihet i sådana hänseenden som kan vara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 oktober 1972       
ändamålsenliga i preventivt syfte,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;--------------        
Under intryck av flygkapningen hur regeringen nu givit direktiv, som i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sak sagts skola innebära
en omskiftning av säkerhetsorganens uppmärk­samhet, så att relativt mer arbete
ägnas ät utländska organisationer. Ehuru dessa direktiv kan uppfattas som ett
steg i rätt riktning, finns det fortfarande en rad punkter pä vilka kritiska
frågor är berättigade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det första ger sig automatiskt frågan, varför denna grad av uppmärksamhet
tilldelas Ustasja-gmpperna först nu. Det har inte undgått vare sig svensk eller
jugoslavisk opinion att de nya åtgärderna proklame­rats först nir svenskars liv
och säkerhet varit hotade, medan myndigheter­nas uppmärksamhet var avscvBrt
blygsammare så länge hot, mord och andra våldsdåd riktade sig mot jugoslavers
liv och säkerhet. Man kan knappast förneka att det långvariga dröjsmålet med
att vidta kraftigare åtgärder verkat uppmuntrande på Ustasja-gruppernas
djärvhet och i sista hand kan ha lett dem att våga sig på just en sådan aktion
som kapningen av ett svenskt flygplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det andra uppstår frågan varför terroristernas hotelser mot flyget inte ledde
till bevakning av inrikeslinjerna och deras passagerare. Den omständigheten att
hotet riktades mot vissa utrikeslinjer betydde rimligen inte att aktioner mot
andra flyglinjer blev mindre sannolika. Tvärtom var sannolikheten större för
att aktionerna skulle drabba de plan som terroristerna uppfattade som minst
bevakade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det tredje uppstår frågan i vad mån de ansvariga polismyndighe­terna kommer att
rätt uppfatta regeringens direktiv. Dessa direktiv anbefaller ökad
uppmärksamhet mot vad man kallar utländska extremist-grupper, vilka kan befaras
tillgripa illegala våldsåtgärder. 1 direktiven görs ingen speciell skillnad mellan
olika typer av sådana grupper. Dock måste det sägas att avgörande skUlnader
föreligger meUan de olika grupperna. Det går en skiljelinje mellan
organisationer, som är beredda att på .ivensk botten tillämpa t Sverige
illegala metoder, och sådana organisationer, som accepterar den legala ramen i
Sverige, oavsett sin karaktär i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
de förstnämnda hör främst Ustasja. Det går också en skiljehnje mellan
organisationer, som oavsett sin karaktär i övrigt är anhängare av individuella
terroraktioner mot tredje part och de som avvisar sådana metoder. Även på denna
punkt framstår Ustasja-gruppernas särart. Slutligen kan man göra skillnad på
rörelser vilkas aktioner har klara och direkta politiska motiv och sådana vilka
tenderat att urarta till en i grunden a-politisk banditism. Den historiska
situation som en gång frambragte Ustasja är numera så avlägsen att dess
terrorister — särskilt de unga nyrekryterade medlemmarna - tappat mycket av
politisk anknyt­ning och slagit över i alltmer renodlad äventyrarmentalitet och
kriminali­tet. Även i detta hänseende har Ustasja en klar särart,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
olika intervjuer har justitieministern låtit klart antyda att direktiven reellt
riktur sig just mot Ustasja-grupperna, Chefen för säkerhetstjänsten har
emellertid samtidigt i intervjuer förklarat sig &amp;quot;uppleva&amp;quot; direktiven
som ett bemyndigande att rikta uppmärksamheten mot alla utländska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;grupper, där &amp;quot;internationella terrorister kan döljas&amp;quot;.
Frågan uppstår i vad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mån  
andra   grapper   än   Ustasja   kommer   att   uppmärksammas,   hur     Nr 98
resurserna kommer att fördelas mellan dessa och Ustasja och varför andra    
Tisdagen den grapper än  Ustasja över huvud behöver komma i fråga i ett läge,
där     17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;veterligen
endast  Ustasja hotat med och begått terroraktioner. Frågan     ----- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppstår i
vad män säkerhetschefen och justitieministern tolkat direktiven på samma sätt.
Frågan uppstår i vad män Ustasja-problemet tas till intäkt för att rikta
aktiviteten mot organisationer som man av andra skäl önskar klassificera som
&amp;quot;terroristiska&amp;quot;. Ett klargörande på dessa punkter vore önskvärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot bakgmnd av vad här anförts anhåller jag att fä ställa
följande frågor rill herr justitieministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anser
statsrådet att de förebyggande åtgärderna gentemot Ustasja-gmppernas verksamhet
före flygkapningen varit tillfredsställande?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har det varit
regeringens avsikt att även andra bland utländska medborgare verksamma
grupperingar än Ustasja nu skall göras till föremål för granskning, och i så fall
vilka?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka konkreta
åtgärder kommer fr, o, m, nu att vidtas för att förebygga vidare illegal
aktivitet från Ustasja-grupperna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 36 Interpellation nr 164 om främjande av glesbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
NILSSON i Tvärålund (c), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med anledning av Kungl, Maj:ts proposition
1971:118 beslöt riksdagen vissa ändringar i byggnadslagen syftande till att
förstärka samhällets möjlighet att utöva inflytande över bebyggelseutvecklingen
i hela landet. All bebyggelse skall vara planlagd, även s, k, glesbebyggelse.
Markägarens fria förfoganderätt över marken för glesbebyggelseändamål
upphävdes. De nya bestämmelserna gäller från den 1 januari 1972,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De gjorda förändringarna har motiverats med att konflikter
gör sig gällande i samhället mellan olika markbehov, varför en hushållning med
tillgängliga markresurser är behövlig. Väsentliga miljövärden anses behöva
bevaras respektive göras åtkomUga för allmänheten, vilket bl. a. skall ske
genom plankrav på allt byggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Civilutskottet anförde i sitt av riksdagen bifallna
betänkande nr 1971:26 att &amp;quot;utnyttjande av mark för även glesbebyggelse
förutsätter planmässiga överväganden från samhällets sida och att det sålunda
tillkommer samhället att avgöra var och när även glesbebyggelse får ske&amp;quot;.
Civilutskottet slog emellertid fast att denna principiella inställning inte får
innebära att glesbebyggelse som sådan motverkas. Utskottet uttalade bl. a. att
glesbebyggelse är och kommer att vara den enda lämpliga byggandeformen i stora
delar av landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 vissa fall synes de utökade plankraven ha uppfattats så
att de pä sina&lt;br&gt;
håll inneburit ett i det närmaste totalt stopp för glesbebyggelse. Detta&lt;br&gt;
har, som ovan påpekats, inte varit lagstiftarens mening. Det synes mig&lt;br&gt;
därför angeläget att den bedömning som görs vid byggnadslovsprövningen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inte
hindrar glesbebyggelse vare sig genom onödig byråkratisering eller genom
överambitiöst planeringsnit. Kraven på samhällsservice måste också bedömas med
hänsyn till glesbebyggelsens som regel allmänt naturnära villkor. För högt
ställda krav i ovan berörda avseenden kan hindra tillkomsten av i och för sig
önskvärd glesbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är enligt min mening av stor betydelse att människor
själva ges möjlighet att välja sin livsmiljö. Ätt bo i glesbygd — permanent
eller pä fritid - utgör för mänga ett attraktivt alternativ, som det bör finnas
anledning för samhället att stimulera. En ökad bosättning i glesbygd innebär
att underlaget för olika samhällsfunktioner förbättras, vilket är till gagn för
de där boende liksom för fritidsfolket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med stöd av det anförda anhåller jag om kammarens
tillstånd att tiU herr civilministern ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vill statsrådet
redogöra för sin principiella syn på villkoren för och värdet av
glesbebyggelse?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finns anledning
att av hittills vunna erfarenheter vidtaga åtgärder för att underlätta
tillkomsten av glesbebyggelse, särskilt i fiäll- och &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inlandsområdena?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
37 Interpellation nr 165 ang. industriutvecklingen i norra Uppland&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades pä begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert
HJORTH (s), som yttrade;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Sysselsättningsläget i norra Uppland inger
stor oro. Om inte snabba och effektiva åtgärder vidtas dels för att bevara och
vidareutveckla de nuvarande industrierna, dels för att främja en mera
differentierad sysselsättning, är det stor risk för att de väl serviceutveck-lade
och boendevänhga brukssamhällena avfolkas och utarmas. Den pågående
strakturomvandlingen inom stålindustrin har drabbat bl. a. de välkända
bruksorterna Söderfors och Österbybrak. Dessa bruk var de enda i denna landsdel
som överlevde den stora bmksdöden på 1920-och 1930-talen. Orter som Älvkarleö,
Karlholm och Gimo fick så småningom andra industrier knutna till sig. Även
Tierp och Örbyhus, som ej i traditionell mening är braksorter, har kunnat
utvecklas i positiv riktning genom annan industriell satsning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är i huvudsak genom de stora företagen i stålbranschen
som näringslivet i norra Uppland kunnat blomstra. Under hela 1960-talet verkade
också utsikterna till fortsatt kraftig expansion mycket goda. Sålunda hade i
mitten av 1960-talet Stora Kopparberg långt framskridna planer på att uppföra
ett nytt elektrostälverk i Söderfors, och företagets prognos över möjligheterna
att utöka antalet anställda var mycket gynnsam. 1 Tierp etablerade sig både
Sandvik AB och Atlas Copco Tool AB, och man förutsåg en snabb utveckling. Vid
Österbyverken i Österbybrak planerade Fagersta Bruks AB en utbyggnad av
snabbstälstill-verkningen, och i planerna ingick också att uppföra ett nytt
stålgjuteri. I Gimo   slutligen   har   Sandvik   AB   under  de  senaste 
åren   gjort   stora&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;investeringar
i verkstäder och maskiner, och arbetsstyrkan har successivt     Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;°-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De olika
kommunerna har steg för steg byggt ut samhällsservicen för     i oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att 
tillmötesgå  människornas och företagens krav på bostäder, skolor,----------- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;barntillsyn
och fritidsanordningar. Stora investeringar, t. ex. det för tre år sedan
nybyggda gymnasiet i Tierp, har gjorts inte minst med tanke på den utveckling
på industrisidan i Norduppland som förespeglats från företagens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriutveckhngen har dock blivit annorlunda. I
Söderfors nedlades hårdmetalltillverkningen 1968. Ett 150-tal anställda
berördes därav, och ett betydelsefullt alternativ och komplement till den tunga
stålindustrin rycktes därmed undan. 1 höst har bolaget dessutom tillkännagivit
planer på att överföra den vinstgivande tillverkningen av rostfri plåt till
Domnarvet, trots att man tidigare stått i begrepp att vidareutveckla den
produktionen i Söderfors. Förverkligas denna överflyttning har sedan 1968
antalet sysselsatta metallarbetare där minskat med drygt 300. Man drar dessutom
undan den vinstgivande tillverkningen vid bmket, och kvar blir dä den i dag
olönsamma produktionen av stängstål. I Tierp har Tierpsverken och Tierps
redskapsfabrik med som mest omkring 160 anställda upphört. De nya företagen har
ej fått den utveckling som skisserades då de startade. Sandvik AB har sålunda
fått vissa personal­problem i samband med att däckdubbstillverkningen skurits
ned, och några nyanställningar är därför inte aktuella. Det andra företaget.
Atlas Copco Tool AB, planerade i augusti 1970 arbetsstyrkan till 100 man på två
är. Den har stannat vid 40 på samma tid. Till den besvärliga situationen i
Tierp må läggas att även firma Sele-snickerier, vilken haft ett 40-tal
anställda, har nedlagts och att Möbelindustrierna AB nu infört tredagarsvecka,
varvid 60 man berörs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Österbybruk har varken den planerade utbyggnaden av
snabbstälstill-verkningen eller det nya stälgjuteriet kunnat förverkligas.
Genom företagets produktutbyte med andra storföretag i stålbranschen har man
mist produktionen av rostfritt stängstål och verktygsstål, och man har inte
erhålht någon annan tillverkning i stället. Moderföretagets prekära
likviditetskris har dessutom nu lett rill friställning av ett 25-tal anställda.
På några år har arbetsstyrkan totalt sett sjunkit med omkring 150 personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När Monarkkoncernen åren 1967—1968 upphörde med sin
tillverk­ning i Tobo förlorades flera hundra arbetstillfällen. Örbyhus har med
sina textil- och träindustrier drabbats av flera företagsnedläggelser genom
åren, likaså Älvkarleö, då fjäderproduktionen där för något är sedan helt
upphörde och tvä fabrikslokaler nu står tomma. Det är således, frånsett Gimo,
där utvecklingen gått i gynnsammare riktning, ingen ljus bild som
industrisituationen i Norduppland i dag erbjuder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till detta kommer att Uppsala län i sin helhet - med visst
undantag&lt;br&gt;
för Enköping — har utsatts för en stark åderlåtning på arbetsplatser inom&lt;br&gt;
industrin. Man hyser stark oro inför framtiden. Och frågan är hur det&lt;br&gt;
skall gå med dessa gamla industriorter. Samtliga är med sin ensidigt tunga&lt;br&gt;
industri synnerligen konjunkturkänsliga. Fortsatta rationaliseringar och&lt;br&gt;
strakturomvandlingen inom stälhanteringen kan komma att drabba dessa&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;orter
mycket hårt. Det är därför angeläget att statsmakterna träder in och i första
hand medverkar till att lösa den dagsaktuella situationen och därmed medverka
till att bibehålla och vidareutveckla de befintliga industrierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I andra hand måste andra industrier lokaliseras till dessa
samhällen för att ge dem ett mer differentierat och därigenom mindre
konjunkturkäns-hgt näringshv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med stöd av det anförda hemställer jag om kammarens
tUlstånd att tiU herr mdustrimmistern få framställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är statsrådet
beredd vidta särskilda åtgärder för att motverka fortsatt industriell utarmning
av norra Uppland?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vill statsrådet
medverka tiU att till detta område förlägges andra industrier i syfte att skapa
ett mera differentierat och mindre konjunk­turkänsligt näringsliv?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
38 Interpellation nr 166 om åtgärder för att förbättra simkunnigheten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
HJORTH (s), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Enligt uppgift från Svenska
livräddningssällskapet har fram till den 29 september 268 personer omkommit
genom drunknings-olyckor under 1972. Av dessa har 65 personer drunknat i
samband med bad. Bland de omkomna är det övervägande antalet män i åldern 15-64
år. Sålunda förolyckades i åldersgruppen 15—29 år 63 personer, varav 59 män, i
gruppen 30—47 år 54, varav 5 1 män, och i gruppen 48-64 år 7 1 personer — därav
65 män. Det är en skrämmande statistik. Vissa helger har antalet dranknade
varit nästan lika stort som antalet trafikdödade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Drunkningsdöden har mänga oUka orsaker. Mänga som ger sig
ut pä sjön i dåhgt väder är illa rustade för detta. Ofta är antalet passagerare
för stort i förhällande till båtens kapacitet. Tyvärr spelar också alkoholför­täring
en stor roll vid inträffade haverier. Endast ett fätal människor är utrustade
med flytväst, trots all den propaganda som gjorts för detta, och många är dessutom
ej simkunniga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för att förebygga drankningsolyckor är en fråga
som spänner över vida fält. Det kan avse säkerhetsanordningar vid badplatser,
tillräckhga inhägnader rant vattensamlingar, det kan gälla säkerhets­bestämmelser
till sjöss, simundervisning och mycket annat. Ett obligato­riskt användande av
flytväst vid sjöfärd är kanske en åtgärd som skulle kunna förhindra drunkning
vid båthaverier. Bestämmelser om högsta belastning av båtar borde utfärdas osv.
Upplysning och propaganda är andra vägar som bör prövas för att uppnå resultat,
t. ex. om att alkoholförtäring är lika olämplig på sjön som vid färd pä väg.
Men framför allt borde simundervisningen intensifieras och breddas till att
omfatta även vuxna människor. Bristande simkunnighet i förening med dålig
kondition är orsak till mänga olyckor. Propagandan för ökad simundervisning för
alla åldrar bör öka, kommuner och idrottsorganisa-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tioner
stimuleras och stödjas därtill. De simhallar som undan för undan byggs bör
kunna underlätta detta.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med stöd av det anförda hemställer jag om kammarens
tillstånd att till herr jordbruksministern stäUa följande fråga;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avser herr statsrådet att med anledning av sommarens mänga
drankningsolyckor vidtaga särskilda åtgärder för att förbättra simkunnig­heten?&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdagen
den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 39
Interpellation nr 167 ang. skolenhetemas storlek&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades pä begäran till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert
ÖHVALL (fp), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Mänga av de svårigheter som skolan brottas
med i dag har ofta sin grund i brister i själva samhällsmiljön. Mun behöver
bara peka på de sociala problem som sammanhänger med de många gånger torftiga
och socialt skiktade bostadsomräden som växer upp i våra större städer. Här får
skolan ta över och efter bästa förmåga försöka lösa de problem, som en illa
genomtänkt samhällsplanering skapat. Men det är inte bara i faktorer utanför
skolan som orsakerna till dess problem skall sökas. Skolenheternas fysiska
utformning är en annan faktor av betydelse i sammanhanget. Skolgårdar som inte
ger utrymme för lek och aktivitet, avsaknaden av uppehållsutrymmen och
fritidslokaler etc. sätter snabbt sina spär i skolarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under de senaste åren har man pä de flesta håll också
blivit medveten om vad själva storieken pä skolenheterna betyder för
arbetsförhållande­na. Ett flertal in- och utländska undersökningar har visat pä
problem som följer med alltför stora skolenheter. I det här sammanhanget skall
jag bara beröra två av dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den ena undersökningen har utförts av tre forskare vid
psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Dessa har undersökt och
jämfört de problem som förekommer vid tre skolor av olika storlek, en liten, en
mellanstor och en stor skola. I alla tre skolorna var eleverna kritiska mot
skolgårdens utformning, färglösheten i innemiljön, måltider och
måltidsorganisation etc. Men även om det fanns kritik även mot förhållandena i
den lilla skolan var andan och trivseln i denna god. Hänsynen till människor
och miljö var också störst i denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Annorlunda var förhållandena i den stora skolan, som vid
intervjutill­fället hade 1 200 elever (högstadium + gymnasium). Här visar
undersök­ningen på skadegörelse och nedskräpning. Eleverna orkar inte med de
långa arbetspassen med svåra disciplinproblem som följd. Konflikter mellan
elever och lärare är vanliga. Mobbning och haschmissbruk förefaller också vara
utbrett inom skolan. Detta sammanhänger bl. a, med svårigheter för lärarna att
överblicka situationen under raster och hältimmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra undersökningen, som jag vill peka på i det här
samman­hanget,  har  utförts  av  Sveriges  lärarförbund   och  haft 
karaktären av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;------------- &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;intervjuer med lärare. Av
undersökningen framgår att arbetssituationen är&lt;br&gt;
Tisdaeen den betydligt mer problematisk i storstäderna än i mindre städer och&lt;br&gt;
17 oktober 1972 kommuner på landet. Vidare kan man utläsa att de små skolorna
utgör en&lt;br&gt;
-------------------- betydligt bättre arbetsmiljö än stora skolor. Ett axplock
ur undersökning­&lt;br&gt;
en ger belägg för detta:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Färre lärare i små skolor än i stora gör en negativ
bedömning av sin arbetssituation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fler lärare i små skolor än i stora gör en positiv
bedömning av möjligheterna att klara elevvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bedömningen av elevernas motivation är mera positiv i små
skolor än i stora.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samarbetet
mellan eleverna är bättre i små skolor än i stora.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa synpunkter har också fått stöd från lärarhåll i den
nu pågående diskussionen om den s. k. storskolan i Luleå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillgängliga fakta tyder således pä att det finns klara
fördelar med små skolenheter framför stora. Likväl umgås man pä flera håll med
planer på uppförandet av s. k. storskolor. I t. ex. Luleå diskuteras för
närvarande uppförandet av en skola som skulle komma att omfatta ca 2 800
elever. Enligt min mening mäste man hysa mycket stor tveksamhet inför ett
sådant projekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till det anförda hemställer jag om
kammarens tillstånd att till herr utbildningsministern framställa följande
fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anser herr statsrådet att det är lämpligt att uppföra
skolenheter av den storlek som nu planeras i t. ex. Luleå?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 40 Interpellation nr 168 ang. tillämpningen av
bestämmelserna om restavgift vid underlåten skatteredovisning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades på begäran tUl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr BJÖRK
i Gävle (c), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Enligt de anvisningar som gäller efter den
nya skattebrottslagens införande skall företag utöver att inbetala skatt även
lämna uppgift på den innehållna skattens storlek.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivare med t. ex. summarisk redovisning skall varje
gång och inom den tid som gäller för inbetalningen också lämna länsstyrelserna
skriftligt meddelande om summan av den preliminära skatt som arbetsgivaren
innehållit och som det åligger honom att inbetala. Underlätenhet innebär att
arbetsgivare får erlägga en avgift på 2 procent av den innehållna skatten för
arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Någon övre gräns för beloppets storlek finns inte. Ett
företag har t. ex.&lt;br&gt;
fått en avgift pä ca 167 000 kronor. Det kan nu efter erinran och diverse&lt;br&gt;
&amp;quot;pappersexercis&amp;quot; fä sin restavgift nedsatt med 166 500 till en
slutlig&lt;br&gt;
summa av 500 kronor! Det förefaller vara orimliga proportioner mellan&lt;br&gt;
det påförda beloppet och det belopp vilket länsstyrelserna efter prövning&lt;br&gt;
kan gå ned till. På detta sätt kan länsstyrelser totalt kräva företag pä&lt;br&gt;
56&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;restavgifter på flera hundra tusen
kronor, som sedan kan nedsättas till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;några
tusental kronor.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett   flertal   arbetsgivare   har   också   tolkat  
anvisningarna   om   hur    Tisdagen den redovisningen skall ske sä, att man ej
varit tvungen att redovisa beloppet     j oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;då   man  
i   tid   betalt   in   pengar   till   länsstyrelsen   eller   då   man   på--- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;postgirobeskedet
lämnat de erforderliga upplysningarna. I praktiken innebär detta att företag
påförts belopp på t. ex. 167 000 kronor i restavgift för att de inte insänt
uppgift pä de pengar de betalt in till länsstyrelsen eller innehållit.
Anvisningarna om hur redovisning skall ske synes något oklara. Man frågar sig:
Om detta är det första årets tillämpning av nya uppbördsregler - som borde ske
liberalt - kommer man då i fortsättningen att utkräva hela de restavgifter som
nu påförts?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En fråga som har indirekt anknytning till sädana fall som
nämnts är också den situation som ansvariga tjänstemän inom företagen ställs
inför. På grund av oklara instruktioner från arbetsgivare eller myndigheter kan
en enskild tjänsteman drabbas mycket hårt i de fall som här aktualiserats.
Genom en oklar instruktion kan en enskild tjänsteman stå huvudansvarig för
belopp på flera hundra tusen kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till det anförda anhålles om kammarens
tillstånd att till herr finansministern ställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är herr statsrådet beredd att verka för att en översyn
sker av riksskatteverkets tillämpningsföreskrifter om restavgifterna samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att anvisningarna om hur redovisning om innehållen skatt
skall ske förtydligas för arbetsgivarna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 41  Interpellation nr  169 ang. olycksfallsförebyggande
åtgärder vid biltävlingar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades pä begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert
HENMARK (fp), som yrtrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Bilsporttävlingar kräver i icke ringa
utsträckning offer bland utövare, åskådare och funktionärer. Icke minst
Karlskogaolyckan 1970 utgör en allvarlig bekräftelse härpå. Dä dödades 6
åskådare och skadades 30.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Icke minst efter denna olycka har en del åtgärder
vidtagits för att minska olycksriskerna. Internationella organisationer arbetar
med denna målsättning liksom också den i Sverige verkande
banbesiktningskommit-tén. Den senares energiska arbete med kontroll av svenska
permanenta banor är säkeriigen erkännansvärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Säkerligen har också det i Kungl. Maj:ts proposition nr 68
är 1972 nämnda samarbetsorganet stor betydelse för att ytterligare öka säkerhet­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots dessa åtgärder inträffar dock olyckor. I somras
förolyckades en&lt;br&gt;
av våra mest kända förare på Le Mans. Pä en utländsk bana kan givetvis&lt;br&gt;
icke de svenska banföreskrifterna gälla. Men enligt tidningsuppgifter&lt;br&gt;
inträffade också ett allvarligt olyckstillbud vid en i Sverige ordnad&lt;br&gt;
tävling.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många svenska medborgare iakttar med oro de inträffade
olyckorna och olyckstillbuden och ställer sig frågande tUl effektiviteten hos
säkerhetsanordningar och till motiven för att ordna och genomföra tävhngar där
själva farten, som i den reguljära trafiken betraktas som en betydande
olycksfaktor, är det enda eller väsentligaste tävhngsmomentet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till det anförda anhåller jag om kammarens
tUlstånd att till herr kommunikationsministern få stäUa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;a. Är statsrådet beredd att redogöra för de
olycksfallsförebyggande&lt;br&gt;
åtgärder som vidtagits för genomförande av bUtävlingar?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;b.     Anser
statsrådet att dessa åtgärder är tillräckligt effektiva?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;c.  Anser statsrådet att tävlingar där enbart eller i
varje fall i huvudsak&lt;br&gt;
hastighetsmomentet utgör ändamålet är motiverade?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 42
Interpellation  nr  170  om  åtgärder  mot arbetslösheten bland ungdom&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades på begäran tUl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
BRUNDIN (m), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Ett utmärkande drag för den senaste
arbetslöshetspe­rioden har varit att arbetslösheten kommit att drabba ett stort
antal ungdomar. Arbetslösheten bland ungdomar har varit större än under
lågkonjunkturen 1967-1968. Under perioden juli-september 1972 utgjorde enligt
arbetskraftundersökningen arbetslösa i åldern 16—24 är över 40 procent av
totala antalet arbetslösa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ungdomen har ingen egen arbetsmarknad. Den utgör bara en
del av den totala arbetsstyrkan men med speciella problem och förutsättningar.
Ungdomsarbetslösheten kan ses som en konsekvens av det allmänna
sysselsättningsläget men också som ett tecken på bristande samklang mellan
utbildning och arbetsmarknad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ytterligare ett skäl till ungdomsarbetslösheten är den
negativa attityd till arbete inom industrin som vunnit utbredning. Samtidigt
som det förelegat arbetstillfällen i vissa av industrins yrken har lediga
platser funnits vid de avdelningar i yrkesskolorna där utbildning sker för
dessa yrken. Det måste ses som fullt berättigat att de ökade kraven på den
fysiska och psykiska miljön i arbetslivet tillgodoses. Det är fullt naturligt
att den allmänna standardutvecklingen i samhället återspeglas även i
förbättringar i den miljö där människorna arbetar. Förbättringar i arbetsmiljön
är nödvändiga för att pä sikt undanröja en av de bakomliggande orsakerna till
ungdomsarbetslösheten och till industrins rekryteringssvårigheter.
Arbetslöshetsproblemen för akademikerna hade varit mindre vid ett system med
större flexibilitet och näringslivsanpass­ning än det misslyckade
PUKAS-systemet, Att akademikerarbetslösheten främst kommit att drabba de
lärarinriktade studentkategorierna kan till viss del tillskrivas det faktum att
hela 15 av de 17 fasta studiegångarna inom PUKAS-systemet är utformade för
lärarutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
minskade kvaliteten i utbildningen har också spelat in. Den starkt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;försämrade
kvaliteten i språkutbUdningen har utestängt mänga från den internationella
arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Selektiva, kortsiktiga åtgärder mot ungdomsarbetslösheten
har domi­nerat de samhälleliga insatserna. Sådana åtgärder är nödvändiga och
verksamma i den mån arbetslösheten är orsakad av sädana faktorer som
initialarbetslöshet, bristande yrkesutbUdning, låg grundutbilding eller
tillfälliga stora överskott av arbetssökande tiU följd av examinationer och
värnpliktstjänstgöring. Exempel på selektiva åtgärder är intensifierad
arbetsförmedlingsverksamhet, särskilda yrkesutbildningsinsatser och be­redskapsarbeten
för ungdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förebyggande åtgärder måste sättas in för att motverka den
brist på balans som finns mellan utbildning och arbetsmarknad. Detta kan ske
genom ett ökat inslag av arbetsmarknadsprognoser samt genom en större
anpassning av utbildningen till näringslivets krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Information och prognoser om arbetsmarknadens krav måste
ges vid studieval såväl i grundskolans högstadium som i gymnasiet. Skolornas
yrkesvägledning bör omfatta även den internationella arbetsmarknaden, vilken är
ett attraktivt alternativ för mänga, inte minst som ett led i en
vidareutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den snabba tekniska och industriella utvecklingen medför
stor risk för att en specifik yrkesutbildning kan visa sig mindre användbar. En
av staten eknomiskt understödd yrkesutbildning, organiserad och bedriven inom
företagen, skulle minska detta problem. Härigenom skulle också de problem som
den bristande praktikerfarenheten och bristen pä praktik­platser medför
minskas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetslöshet är något av det värsta som kan drabba en
människa, oavsett ålder, men för ungdomar finns en särskild risk att
arbetslösheten kan negativt påverka attityden till samhället. Det finns sålunda
särdeles starka skäl till kraftfulla insatser för att bereda ungdomen
arbetstillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till det anförda anhåller jag om kammarens
tillstånd att till herr inrikesministern få rikta följande fråga;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vilka särskilda åtgärder avser statsrådet att vidta för
att bekämpa arbetslösheten bland ungdomen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
43 Interpellation nr 171 ang. åtgärderna mot narkotikamissbruk&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru
ERIKSSON i Stockholm (s), som yttrade;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Sedan riksdagen var samlad till vårsession
har en del hänt på narkotikafronten. Många nya offer har drabbats av sjukdom
och svårigheter, mänga har skaffat sig ytterligare inkomster på langning, många
har avlidit som tonåringar, mänga inom polis och socialmyndig­heter har fått
ägna stor tid åt problemen. Men hur har det lyckats?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av pressen har framkommit, att polisätgärder både i värt
land och internationellt har intensifierats och att polis och tull gjort stora
beslag av narkotika, som varit avsedd för svensk ungdom. Det vore av intre.sse
att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;få veta, i vad män centrala åtgärder
och opinionsbildning i Sverige här&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;spelatroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 oktober
1972&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&amp;quot;   beträffar   den  
sociala   sidan   har   i   pressen   lämnats   ganska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-------------------- nedslående
uppgifter om hur föga polisiära åtgärder har lyckats stävja&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;missbruket.
Allvarliga rapporter lämnas om att allt farligare narkotika blivit vanliga.
Samtidigt minskas sjukvårdsplatserna för narkotikamissbru­kare, och några
sociala initiativ av räckvidd har icke tagits. Enskildas ansträngningar har
icke fått det stöd som krävts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 den arbetslöshetssituation, som nu råder, har staten på
ett verkningsfullt sätt ingripit i arbetsmarknaden och med statliga medel satt
i gäng, inte minst på miljövårdssidan, att rädda miljön ute i naturområden och
vidare att restaurera gamla byggnadsminnesmärken, slott och museianläggningar
m. m. Det borde finnas någon väg att även låta statliga medel gå direkt till
restaurering av unga människor, som häller på att gä under, samtidigt som
arbetskraft toges i bruk för människovärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till vad som här anförts hemställer jag om
kammarens tillstånd att till herr statsrådet Lidbom få ställa följande
interpellation:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är statsrådet beredd att lämna riksdagen en redogörelse
för vad som har hänt beträffande narkotikaproblemet under året på den polisiära
sidan, internationellt och i vårt land, samt vidare beträffande sociala
åtgärder och medicinsk behandling?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhåUan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 44 Interpellationnr 172 ang. förläggningen avförråd för
civilförsvaret&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ordet lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
ANDERSSON i Örebro (fp), som yrtrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Civilförsvaret har ett stort antal förråd
utplacerade över hela landet. I dessa förvaras mycket materiel som är
lättantändlig och explosiv. Även om inga sprängämnen e. d. förvaras i dessa, sä
torde annan materiel utgöra explosionsrisk. Genom att kommunerna enligt
civilför­svarslagen är skyldiga att i viss utsträckning medverka vid
anskaffning av förrädsutrymmen har ett stort antal av civilförsvarsförråden
förlagts till kommunala nybyggnader. Det har gällt skolor, barnstugor, ålderdoms­hem,
kommunala förråd o. d. Man har även tagit i anspråk nedlagda företagslokaler,
som är belägna i större eller mindre tätorter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan ifrågasättas om det är lämpligt att förlägga
förråd i byggnader som i övrigt inrymmer skolor eller ålderdomshem. Därest
brand inträffar är det ofta förenat med svårighet att utrymma sådana lokaler
där barn och gamla vistas. Särskilt ålderdomshem har visat sig vara svära att
utrymma vid brand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till det anförda anhälles om kammarens
tillstånd att till herr försvarsministern ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I vilken omfattning är civilförsvarsförråden inrymda i
byggnader avsedda för skolor och ålderdomshem?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 vilken omfattning är förråden förlagda till tätorter?&lt;br&gt;
60&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kan   man   förvänta att
statsrådet  vidtager åtgärder så  att  förråden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;flyttas
frän byggnader som inrymmer skolor eller ålderdomshem samt från tätbebyggelse?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 45  Anmäldes och bordlades Kungl. Maj :ts propositioner:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr  103 
angående riksdagen och försvarsplaneringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr  104 
med förslag till ändring i sjukvårdslagstiftningen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr  105 
med förslag till vallag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 106 med förslag till godkännande av 1969 års
internationella konvention om ingripande på det fria havet vid olyckor som är
ägnade att leda till förorening genom olja&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 108 med förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 112 med förslag om godkännande av ändring i Förenta
Nationer­nas stadga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 113 med förslag till lag om ändring i lagen (1966:680)
om ändring av vissa underhåUsbidrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 46  Anmäldes och bordlades följande motioner;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 1710 av herr Hermansson m.fl. om konjunkturstimulerande
åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr  1711  
av herr Hermansson m. fl. om hyresstopp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr  1712
av herr Hermansson m. fl. om prisstopp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 1713 av herr Hermansson m. fl. om slopande av
mervärdeskatten på hvsmedel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 1714 av herr Rask i anledning av Kungl, Maj:ts
proposition nr 101 med förslag om inrättande av ett kreditaktiebolag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tisdagen den 17 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 47 Meddelande ang. enkla frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelades att följande enkla frågor framställts, nämligen
den 13 oktober av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 227  Herr  Larsson  i  Umeå (fp) till herr
finansministern angående&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;preliminärskatteuttaget:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vill statsrådet klargöra de närmare omständigheterna bakom
uppgifterna om att ett kraftigt överuttag av prehminär skatt skulle ha skett
för inkomståret 1971, och viU statsrådet i samband härmed redovisa vilka
åtgärder som vidtagits för att förhindra ett upprepande av felaktiga
preliminärskatteuttag för inkomståret 1973?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den 17 oktober av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 228  Herr Lövenborg (vpk) tiU herr utbildningsministern
angående&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skohndragningarna
i glesbygdsområden:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har statsrådet observerat aktuella fall av
skolindragningar i gles­bygdsområden och de negativa verkningar detta åstadkommer
och kan i anledning därav förslag om särskilt statsstöd förväntas?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 229  Herr Hallgren (vpk) tUl
herr socialministern om utbyggnad av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tisdaeen
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;företagshälsovård m. m. inom
stuveribranschen;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 oktober
1972&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; statsrådet beredd att utan
avvaktan på arbetsmiljöutredningens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-------------------- väntade
delbetänkande ta initiativ till några omedelbara åtgärder i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anledning
av nyligen avgiven rapport om behov inom stuveribranschen av utbyggd
företagshälsovård, tekniskt arbetarskydd och ergonomisk verksamhet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 230 Herr Svensson i Malmö (vpk) tUl herr
justitieministern angående förutsättningarna för hörselskadade att få vårdnaden
av barn:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är det i
enlighet med andan i gällande lagstiftning och lagstiftarnas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;avsikter
att hörselskador betraktas som avgörande diskvalifikation för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att
erhålla vårdnad av barn?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 231 Fru Anér (fp) tiU herr jordbruksministern angående
omhänder­tagandet av giftiga avfallsprodukter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;VUka omedelbara åtgärder ämnar statsrådet vidta för att
förhindra att giftiga avfallsprodukter dumpas på soptippar etc. eller förs
utomlands utan garanti för att avfallet där behandlas eller destrueras på
rillfredsställande sätt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 232 Herr Olsson i KU (fp) tUl statsrådet fru Odhnoff
angående stödet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tiU idrottsorganisationernas ungdomsverksamhet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;VUka åtgärder avser statsrådet att vidtaga för att
kompensera idrottsorganisationerna för det låga utfaUet per sammankomst av det
s. k. statliga aktivitetsstödet till ungdomsorganisationernas lokala
verksamhet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr  233  Herr    Wiklund   i    Stockholm   (fp)   till  
herr  justitieministern angående planerad avkriminalisering av gatufyUeriet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är de tidningsuppgifter korrekta, enligt vilka herr
statsrådet har för avsikt att inom kort föreslå gatufyUeriets avkriminalisering
utan samtidig initiering av åtgärder till förverkligande av
fylleristraffutred-ningens förslag om omhändertagande och värd i sjukvärdens
regi av akut berusade, som anträffas på offentliga platser?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 234  Herr Ahlmark (fp) tUl herr justitieministern om
upphävande av lagen om dödsstraff i krig:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommer regeringen att under hösten föreslå riksdagen att
avskaffa lagen om dödsstraff i krig?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 235  Herr Nilsson i Tvärålund (c) tiU herr
kommunikationsministern&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om en utjämning av telefontaxan:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avser statsrådet att vidta åtgärder i syfte att snabbt
förverkliga utredningsförslaget om en utjämning av telefontaxan med en maxime­ring
av denna inom landet tiU ett avstånd av 27 mil?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;text-indent:90.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 236 Herr  Alf Pettersson   i  
Malmö  (s)  tUl  herr handelsministern&lt;br&gt;
62&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;angående erfarenheterna av
affärstidslagens upphävande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ViU 
statsrådet  för kammaren redovisa sin uppfattning om de     Nr 98&lt;br&gt;
erfarenheter nio månader utan affärstidslag har givit?&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tisdaeen
den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:307.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;17 oktober 1972&lt;br&gt;
Nr 237 Herr Jönsson i Malmö (s) tiU herr inrikesministern om åtgärder-------- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mot ökad arbetslöshet i
storstäderna:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avser statsrådet att
vidtaga särskilda åtgärder för att minska risken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för en fortsatt och ökad
arbetslöshet i vinter bland ungdom och andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utsatta grupper i storstäderna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
238 Herr Westberg i Ljusdal (fp) tUl herr inrikesministern om snabbare
behandhng av lokahseringsärenden:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
inrikesministern beredd att medverka till att väntetiden vid
lokaliseringsärendenas behandhng avkortas?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
239 Herr Ernulf (fp) tiU herr försvarsministern angående utbUdnings­premien för
värnpliktigt plutonsbefäl:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anser statsrådet det
rimligt att förkortningen av utbUdningstiden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för värnphktigt
plutonsbefäl skall medföra en så stor sänkning av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utbildningspremien som
från 2 025 kronor tUl 810 kronor?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
240 Herr Stålhammar (fp) tUl statsrådet fru Odhnoff angående fördelningen av
anslaget till upplysning om alkohol- och narkotikaproble­men:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter vilka principer har
det samtidigt med ändringen i ölförsälj-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningsförordningen anvisade
anslaget till upplysning om alkohol- och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;narkotikaproblemen
hittills fördelats?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
241 Herr Westberg i Ljusdal (fp) till herr inrikesministern om åtgärder mot
ungdomsarbetslösheten:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka
åtgärder avser statsrådet vidtaga för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
242 Herr   Wennerfors  (m)   tiU   herr statsrådet  Löfberg angående&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;representationen i
utredningen om ökad demokrati för statsanställda:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anser
herr statsrådet att det är förenat med landets demokratiska principer att en
mycket stor gmpp av de statsanställda inte blivit representerade i den nyligen
tiUsatta utredningen om ökad demokrati för de statligt anstäUda?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
243 Herr   Wennerfors   (m)   till   herr   statsrådet   Löfberg  om   ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;personalpolitiskt princip-
och handlingsprogram för statsanställda:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka
åtgärder ämnar herr statsrådet vidtaga för att ett personal­politiskt princip-
och handlingsprogram för de statligt anställda snarast bhr utformat?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
244 Herr Gustafsson i Byske (c) tUl herr utbUdningsministern om förläggning av
högre teknisk utbildning till Skellefteå:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
statsrådet beredd medverka till att organisationskommittén för&lt;br&gt;
högre teknisk utbUdning i Norrland skyndsamt ges sädana direktiv, att&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 98&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den kan föreslå den forskningskapacitet
som är en förutsättning för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tisdaeen
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;*'   högre   teknisk   utbildning  
skall   kunna förläggas   till Skellefteå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 oktober
1972&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fr. o. m. är 1973?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 245  Herr Romanus (fp) tiU herr socialministern
angående begärd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utredning om åtgärder mot tobaksrökningen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När kommer den utredning om åtgärder mot tobaksrökningen
och det förslag angående varudeklaration och hälsovarning pä tobaksför­packningarna,
som riksdagen har begärt, att redovisas?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 246  Herr Ångström  (fp) tUl statsrådet fru Odhnoff om
förbättrat stöd till idrottsorganisationernas lokala verksamhet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;VUka åtgärder avser statsrådet vidtaga för att förbättra
stödet till idrottsorganisationernas lokala verksamhet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 247  Herr Rydén (fp) till statsrådet fru Odhnoff om
förbättrat stöd tiU idrottsorganisationernas lokala verksamhet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att förbättra
stödet till idrottsorganisationernas lokala verksamhet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 248  Fröken   Hörlén   (fp)   till   herr  
kommunikationsministern  om statliga bidrag till olönsam busstrafik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När avser statsrådet att för riksdagen framlägga
proposition angående nytt system för statliga bidrag för olönsam busstrafik?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 249  Herr Lindahl (s) tUl statsrådet fru Odhnoff
angående erfaren­heterna av det lokala aktivitetsstödet till ungdomsverksamhet;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föranleder de hittills vunna erfarenheterna av det lokala
aktivitets­stödet för ungdomsverksamhet några initiativ frän Kungl. Maj:ts
sida?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 48 Kammaren åtskildes kl. 11.58.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;In fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SUNE K.
JOHANSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/Solveig
Gemert&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>FV0998</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_1972__98.pdf</filnamn>
<filstorlek>2664972</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1972:98 Tisdagen den 17 oktober</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D5456E77-6125-46AC-A5FB-F9CF345276BB</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>