<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2435793</hangar_id>
 <dok_id>FV09102</dok_id>
 <rm>1972</rm>
 <beteckning>102</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1972:102</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>102</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1972-10-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 15:00:20</systemdatum>
 <publicerad>2009-11-26 15:14:55</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1972:102 Onsdagen den 25 oktober</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/FV09102/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/FV09102</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FV09102</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1972:102&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kl. 10.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fyllnadsval till utskott&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 1 Fyllnadsval till utskott&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr SVANBERG (s) erhöll på begäran ordet och yttrade:
Herr talman! De på föredragningslistan uppförda valen är föranledda av att herr
Pettersson i Visby har avlidit samt att herrar Engström, Eskel och Holmberg har
avgått ur riksdagen. För vart och ett av valen har valberedningen enhälligt
godkänt en gemensam lista av det utseende som framgår av en i kammaren utdelad
promemoria. 1 egenskap av ordförande i valberedningen ber jag att fä framlägga
dessa listor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan herr Svanberg härefter
avlämnat ifrågavarande listor företogs val av en ledamot i
konstitutionsutskottet, en suppleant i konstitutionsut­skottet, en ledamot i
justitieutskottet, en suppleant i justitieutskottet, en suppleant i
utrikesutskottet, en suppleant i näringsutskottet och en ledamot i
civilutskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De för nämnda val framlagda listorna, aUa med
partibeteckningen &amp;quot;Den gemensamma listan&amp;quot;, upplästes av herr
talmannen och godkändes av kammaren, varvid befanns att följande personer,
vilkas namn upptagits på respektive listor, utsetts att vara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ledamot i konstitutionsutskottet herr Bergqvist (s)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;suppleant I konstitutionsutskottet herr Olsson i Edane (s)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ledamot i justitieutskottet fru Bergander (s)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;suppleant i justitieutskottet herr Nilsson i Visby (s)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;suppleant i utrikesutskottet herr Andersson i Örträsk (s)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;suppleant
i näringsutskottet herr Fridolfsson i Stockholm (m)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ledamot i
civilutskottet herr Claeson (vpk)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§   2 Justerades protokollet för den 17 innevarande månad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens debatt­regler&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§  3
Upplästes följande till kammaren inkomna ansökningar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TUl riksdagens kammare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härmed anhåller jag om ledighet frän riksdagsgöromålen
under tiden 29 oktober-23 december 1972 för deltagande i Förenta nationernas
generalförsamlings tjugosjunde ordinarie möte i New York.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kristianstad den 24 oktober 1972 Anna-Lisa Nilsson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;TUl
riksdagens kammare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härmed hemställer jag om ledighet från riksdagsarbetet
under tiden 25 oktober—2 november för att enhgt Kungl. Maj;ts uppdrag deltaga i
UNESCO:s generalkonferens i Paris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stockholm den 24 oktober 1972 Yngve Möller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren biföll dessa ansökningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§  4 Föredrogs och hänvisades motionerna nr 1721 — 1723
till finansut­skottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§  5 Föredrogs och bifölls
interpellationsframställningarna nr 180—186.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 6 Riksdagens debattregler&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föredrogs konstitutionsutskottets
betänkande nr 33 i anledning av motioner angående riksdagsstadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta betänkande behandlades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;motionen 1972:73 av herrar Molin (fp) och Ullsten (fp),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mofionen 1972:170 av herr Strömberg
(fp) vari hemställts att riksdagen under vårsessionen 1972 skulle uppdra åt
konstitutionsutskot­tet att utarbeta förslag till ändringar i riksdagsstadgan i
syfte att uppnå ökad rättvisa meUan regering och opposition i fråga om
debattreglerna samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;motionen 1972:798 av herr Romanus
m. fl. (fp, c, m, vpk) vari anhållits att debattreglerna vid enkla frågor
skulle förändras i enlighet med motionärernas förslag, vilket innebar att
begränsningen av antalet inlägg från frågeställaren i frägedebatt slopades samt
att första inlägget från såväl svarande statsråd som frågeställaren begränsades
till högst tre minuter, det andra till högst två minuter och varje följande
inlägg till högst en minut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottet
hemställde att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skulle avslå
motionen 1972:73,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med bifall till
hemställan i mofionen 1972:798 och med anledning av vad som anförts i motionen
1972:170 om reglerna för debatten vid svar pä enkla frågor skulle anta det av
utskottet framlagda förslaget tiU ändring i riksdagsstadgan, avseende 47 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skuUe avslå
motionen 1972:170 i vad den inte behandlats under 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens debatt­regler&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Reservation hade avgivits av herrar
Larsson i Luttra (c), Hernelius (m), Boo (c), Ahlmark (fp), Werner i Malmö (m).
Fiskesjö (c) och Molin (fp), vUka ansett att utskottet under 3 bort hemställa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att riksdagen i anledning av
mofionen 1972:170 i återstående del skulle anta det av reservanterna framförda
förslaget till ändring i riksdagsstadgan, avseende 43, 44 och 46 §§, vilket förslag
avsäg en begränsning av statsrådens företrädesrätt i debatterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert
HERNELIUS (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärade kammarledamöter! Hur vore det om vi i dag skulle slå
ett litet slag för jämlikheten och ta visserligen bara ett ringa steg i
jämlikhetens riktning pä ett begränsat område men dock ett steg?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det som föranleder denna inbjudan är det
utskottsbetänkande om ändringar i riksdagsstadgan som nu föreligger. Om den
första delen av detta utlåtande kan jag fatta mig ganska kort. Bakom det står
ett enigt utskott, och jag förutsätter att ändringarna i denna del, som gäller
frågedebatterna, kommer att gå igenom utan större tvekan. Den senare delen är
mera kontroversiell. Där står en reservation mot en majoritet i utskottet. Den
gäller statsrådens rättigheter att gå in i debatterna. Som bekant råder det på
denna punkt ingen jämlikhet mellan ledamöter av kammaren och statsråd, oavsett
om dessa är kammarledamöter eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt oss se pä nuvarande ordning! Den innebär att varje
statsråd kan gä in i debatten när som helst och tala hur länge som helst. Det
är en ordning som torde ha fä om ens några motsvarigheter i övriga demokratier.
I dessa finns det begränsningar också för statsråden i fråga om rätten att ta
till orda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är en ordning som inbjuder till missbruk. Jag vill
inte säga att missbruken har varit särskilt påfallande, men de har dock
förekommit, och det hade varit onaturligt om sä inte hade varit förhållandet.
Jag vill inte heller fästa någon uppmärksamhet vid att de som stått för
missbruket som regel varit socialdemokratiska statsråd. Det beror ju helt
enkelt på att det varit ett betydligt större antal socialdemokratiska statsråd
under de senaste 40 åren än statsråd av annan partifärg. Jag vill inte heller
säga att jag tror att missbruket skulle ha varit mindre, om förhållandena pä
denna punkt hade varit omkastade. Tvärtom: ordningen inbjuder till missbruk
vilken regering vi än har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundlagberedningen har såväl i sitt första betänkande som
i ett slutbetänkande varit inne på frågan och uttalat sig för en reform.
Grundlagberedningen har sagt att anledningarna till statsrådens privile­gium
delvis har fallit bort genom  enkammarriksdagen. För det första&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagens protokoU 1972. Nr 101-104&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens debatt­regler&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;minns vi
som var med pä tvåkammarriksdagens tid hur skörten flaxade på statsråden när de
rusade mellan första och andra kammaren och hur svårt det var för dem att
bevaka sina frågor i tvä kamrar. Den tiden är förbi, och den kommer väl aldrig
igen. För det andra har talmannen nu rätt att göra upp talarlistor där ordet
fördelas pä grundval av förhandsanmälning­ar, vilket gör det möjligt för
statsråden att anmäla sig i förväg och få ordet på vanligt sätt utan
tidsbegränsning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det är dessutom i detta sammanhang inte fråga om att
upphäva rätten för statsråden att gå in i debatten, utan det gäller bara att
begränsa tiden för statsrådens anföranden till tio minuter, om dessa inte är
anmälda i vederbörlig ordning. Det är alltså, herr talman, en ganska ringa
reform i jämlikhetens och likställighetens namn som här förordas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ber att få yrka bifall till utskottets hemställan i
vad avser frågestunderna och till reservationen i vad avser statsråds rätt att
gå in i debatterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr FISKESJÖ (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är många olika krav som debattreglerna i
ett parlament i bästa fall skall tillgodose. De skall möjliggöra ett omfattande
fritt meningsutbyte mellan ohka individer och åsiktsriktningar, de skall
befrämja en allsidig information utåt mot medborgarna i politiska ting, de
skall göra det möjligt för riksdagen och enskilda riksdagsmän att hävda sin
ställning gentemot regeringen och enskilda statsråd, samtidigt som de bör vara
så utformade att de inte förhindrar ett effektivt beslutsfattande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Önskemålen är delvis motstridiga, och det gäller att finna
former som i görligaste mån tillgodoser delönskemälen utan att helheten skadas.
Det är också ganska givet att förändringar i debattordningen för en så
traditionsrik församling som den svenska riksdagen bör ske med en viss
försiktighet. Det gäller att undan för undan utprova de former som bäst kan
tillgodose de motstridiga önskemålen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den här angivna attityden har varit vägledande för
besluten pä det här området vid grundlagsreformen 1968-1969 och vid
revideringen av riksdagsstadgan 1971. En försiktig men konstruktiv reformvilja
präglar också de förslag till ytterligare reglering av kammardebatterna som
lades fram av grundlagberedningen i våras. Det är, som herr Hernelius nyss
påpekat, ett par av de förslag som grundlagberedningen under fullständig
enighet mellan de i beredningen representerade partierna fört fram som
behandlas i det nu aktuella betänkandet frän konstitutionsutskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det ena förslaget gäller en förändring av reglerna för
debatterna vid svar på enkla frågor. Erfarenheten har visat att den utformning
dessa regler fick 1971 inte varit helt tillfredsställande. Den som ställt en
fråga har kunnat få uppleva att vederbörande statsråd bränt av sitt tyngsta
artilleri först när den frågande inte längre haft någon replikrätt kvar.
Avsikten med den utformning som debattreglerna nu får är att stimulera säväl
svarande som frågande att lämna de lödigaste upplysningarna och kommentarerna
redan i de första inläggen. Avsikten är således inte, som någon möjligen kunde
tro av utskottets knapphändiga motivering, att uppmana kombattanterna till i
onödan utdragna enminutsdueller. Kring det här förslaget till reformerade
regler har det rått enighet inte bara i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;grundlagberedningen
utan även i konstitutionsutskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller det andra i konstitutionsutskottets betänkande
aktualisera­de och från en enig grundlagberedning emanerande reformförslaget
har det dess värre inte varit möjligt att uppnå enighet i utskottet.
Socialdemokraterna har hoppat av, vilket är att beklaga och vilket är
förvånande, inte minst med tanke pä den skrivning som fanns i ett enhälligt
betänkande frän konstitutionsutskottet när de här frågorna var föremål för
utskottsbehandling hösten 1971 och med tanke på den ståndpunkt
socialdemokraterna sedermera intog i grundlagberedningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förslag som nu framförts reservationsvis i betänkandet
innebär att statsrådens privilegier i debatterna något beskärs. Det är
angeläget att understryka att det är en reform med begränsad räckvidd. Det
gäller ingalunda, som det på sina håll framstäUts i pressen, att strypa
regeringsledamöternas möjlighet att delta i riksdagsdebatterna. Ingen önskar
någonting sådant. Det gäller inte ens att helt ta bort statsrådens
debattprivilegier och fullt ut jämställa statsråden med vanliga riksdags­män.
Statsråden skall således självklart kunna anmäla sig pä talarlistan och när de
får ordet tala så länge dem lyster, och statsråden skall även i fortsättningen
kunna gå in i debatterna när de så önskar utan att vara anmälda pä talarlistan.
Det nya enligt reservationsförslaget är att de vid sädana inhopp inte skall få
tala hur länge som helst utan begränsa sina inlägg till högst tio minuter. Det
är således, för att direkt citera reservationen, ett förslag som &amp;quot;är ägnat
att skapa bättre rättvisa mellan regering och opposition i riksdagsarbetet,
samtidigt som det i rimlig utsträckning tillgodoser statsrådens intresse av att
kunna gä i svaromål&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med detta ber jag, herr talman, att fä yrka bifall till
utskottets hemställan vid punkterna 1 och 2 samt vad beträffar punkten 3 till
reservationen av herr Larsson i Luttra m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens debatt­regler&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert
AHLMARK (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det vi skall göra nu är alltså inte att skriva en helt ny
riksdagsstadga. En rad frågor i den skall vi behandla längre fram. Men
konstitutionsutskottet har brutit ut ett par problem just om debattregler­na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi är - såsom redan har framhållits här — överens om att
omedelbart genomföra mer rimliga bestämmelser i debatter om enkla frågor. Men
folkpartiet, centern och moderaterna vill dessutom att bestämmelserna för
vanliga debatter skall bli mer rättvisa och att vi skall eftersträva större
jämlikhet mellan regering och opposition. Jag kan här helt instämma i vad
herrar Hernelius och Fiskesjö har sagt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det vi föreslår betyder alltså inte att vi på något
radikalt sätt vill begränsa statsrådens debattmöjligheter. Det är självklart
att regeringens företrädare måste fä generösa m.öjligheter att förklara
regeringens politik och svara på angrepp. Frågan är i stället om inte dagens
riksdagsstadga på ett orimligt sätt gynnar regeringssidan och försvårar för
oppositionen. 1 dag kan statsråden begära ordet i stort sett när som helst,
tala hur länge som helst och tala hur många gånger som helst i varje debatt.
Det finns ingen som helst begränsning för exempelvis statsrådens
repUkmöjligheter i vanUga diskussioner. Medan vanliga riksdagsledamöter får ett
par genmälen på tre&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens debatt­regler&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;minuter
vartdera kan statsråden tala i halvtimmar som svar, om de har lust.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den ordningen kan vi inte behälla, och det har också
grundlagbered­ningen slagit fast. Den har i stället lagt fram förslag till en
reform som vi reservanter vill genomföra redan nu, under årets höstriksdag.
Statsråden får enligt reservationens förslag för sitt huvudanförande anmäla sig
pä talarlistan på vanligt sätt, men inlägg därutöver skall vara maximalt tio
minuter. Det betyder att statsrådens genmälen fortfarande kan bli mer än tre
gånger så länga som vanliga riksdagsledamöters. Det betyder också att
statsråden får sista ordet i replikskiftena, om de vill. Och det innebär
slutligen att de kan gä in i debatten hur mänga gånger som helst. Den enda
begränsningen är alltså att regeringens ledamöter utanför huvudan­förandet
(eller utanför anföranden till vilka de anmält sig på vanligt sätt pä
talariistan) mäste begränsa sina inlägg till tio minuter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är med andra ord ingen radikal reform. Men den tar
bort den värsta orättvisan; att regeringen alltid har obegränsat med tid i
replikskif­tena med oppositionen. Oavsett om vi tillhör ett regeringsparti
eller tillhör oppositionen borde vi vara överens om att genomföra den här förändringen
för en ökad jämlikhet. Det har man också varit i grundlagberedningen. Bakom det
här förslaget står de fyra största riksdagspartierna, och det är ledsamt att
socialdemokraterna nu inte velat vara med och genomföra det. Förra hösten
beslöt utskottet enhälligt att avvakta grundlagberedningens betänkande för att
i början av detta år lägga fram förslag just om debattreglerna och statsrådens
ställning. 1 våras ville sedan socialdemokraterna skjuta på sitt
ställningstagande tUl hösten för att håUa kontakt med sin partigrupp, alltså
också med regeringen. Nu i höst vill de vänta med alltsammans till nästa är!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är ganska svårt att tro att remissvaren till
grundlagberedningen kan ge någon ytterligare vägledning på just en sådan här
punkt. Det insåg också konstitutionsutskottet i sitt betänkande för ett är
sedan. Att majoriteten nu vill förhala reformen beror naturligtvis pä att det
är praktiskt att ha kvar sina debattprivilegier under de båda sista sessionerna
före ett val.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Oppositionen begär inga motsvarande fördelar, men kräver i
stället ökad rättvisa. Därför yrkar jag bifall till reservationen. Min fråga
till herr Johansson i Trollhättan blir: Varför vill ni skjuta upp den reform,
som ni varit med om att godta i grundlagberedningen? Om ni menar att reservationens
förslag skapar mer rättvisa - varför då vänta med att genomföra den reformen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert
JOHANSSON i TroUhättan (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det har inom konstitutionsutskottet rått
fullständig enighet om att vi inte nu skall göra en allmän översyn av
riksdagsstadgan eller motsvarande bestämmelser om riksdagens arbetsformer utan
skjuta detta till våren, då det skall behandlas i samband med andra
grundlagsfrå­gor. Av denna anledning har utskottet inte i sak tagit ställning
till vissa motioner utan av dessa formella skäl yrkat av.slag pä dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller ordningen vid besvarandet av enkla frågor
föresläs en förändring. Bakom den står ett enigt utskott, som de föregående
talarna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;har
markerat. Den nuvarande ordningen får nu närmast betraktas som ett provisorium.
Den som riksdagen i dag kommer att anta får samma karaktär. Det går mycket
snabbt att ändra den, och skulle det visa sig att man tänjer ut enminutsreplikerna
alltför länge kan ju riksdagen stävja detta genom att införa en ordning som
innebär exempelvis att man bara får två enminutersrepliker efter treminuters-
och tvåminutersreplikerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi får dock hoppas, herr talman, att riksdagens ledamöter
i allmänhet snabbt inser att den inte alltid tar hem debatten som formellt får
det sista ordet. Kanske vinner den poäng som nöjer sig med en
treminutersreplik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Oenigheten i dag gäUer taltiden för statsråden. Det är
riktigt, som förut har påpekats, att grundlagberedningen här har framlagt ett
förslag. Beredningen bygger emellertid upp lagreglerna på så sätt att de
viktigaste bestämmelserna skrivs in i regeringsformen och huvudreglerna för
arbetet i riksdagen förs in i riksdagsordningen. Till den knyts tilläggsbestämmel­ser.
Nu har reservanterna brutit ut en tilläggsbestämmelse och vill att riksdagen
skall anta den redan i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna tilläggsbestämmelse knyter an till 14 och 15 §§ i
förslaget till regler för kammarsammanträden som finns i 2 kap.
riksdagsordningen. Huvudregeln anges i 14 §, och jag citerar: &amp;quot;Riksdagen
äger i tilläggsbe­stämmelser till riksdagsordningen föreskriva begränsning av
antalet anföranden som en talare får hålla under överläggningen i en fråga och
av tiden för varje anförande.&amp;quot; I fortsättningen utvecklas detta, och det
talas om att olika grupper kan få olika läng tid. 1 tilläggsbestämmelserna
utvecklas att man skall begära ordet på förhand. Gör man inte detta får man
högst sex minuter till sin disposition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 I 5 § finns reglerna för ministrarna. Där heter det:
&amp;quot;Minister får utan hinder av vad som sägs i första stycket göra kortare
inlägg för att bemöta annan talare.&amp;quot; Till detta fogas nu en
tilläggsbestämmelse om att sådant särskilt inlägg inte fär överstiga 10
minuter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna snabböversikt av grundlagberedningens förslag visar
att reser­vanterna bryter ut en detalj ur dess sammanhang. Mot detta har jag
två invändningar att göra. För det första är det formellt otiUfredsstäUande att
anta tilläggsbestämmelser innan man beslutat om huvudbestämmelserna. För det
andra är det reellt felaktigt att bryta ut frågan om tidsbegräns­ningen för en
grupp. Tidsbegränsningsreglerna bör debatteras och beslutas i sin helhet; det
blir tillfälle att göra detta under vårriksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr Fiskesjö menade att socialdemokraterna hade hoppat
av, och herr Ahlmark slutade med en fråga till mig. Jag skulle kunna svara både
herr Fiskesjö och herr Ahlmark på samma sätt. Jag har ställt mig bakom de
förslag grundlagberedningen har lagt fram, men jag betraktar grundlagberedningens
förslag beträffande tidsbegränsningen som en helhet. Därför går jag emot
reservationen som innebär att man bryter ut en detalj ur dess sammanhang.
Riksdagen fär tillfälle att avgöra denna fråga till våren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror att herr Ahlmark är ensam om att lägga in
taktiska spekulationer i detta. Det avslöjar honom själv mer än någon annan,
när han låter förstå att det kan ligga taktiska bevekelsegrunder bakom
ställningstagandet. I själva verket har majoriteten utgått ifrån att riksdagen
skall behandla dessa frågor till våren. Den vill inte att en detalj i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens debatt­regler&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens debatt­regler&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;detta
skall brytas ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad remissyttrandena kommer att innehålla vet ingen; i
varje fall har jag inte haft tillfälle att läsa dem. Men, herr talman, nog bör
riksdagens ledamöter beredas tillfälle att på en gäng ta ställning till dessa
frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med detta,
herr talman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr HERNELIUS (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag delar herr Johanssons i Trollhättan förhoppning att de
nya reglerna för frägeinstitutet inte skall behöva föranleda några bekymmer.
Jag tror inte att sä skall bli förhållandet. Det korrektivet finns ju alltid,
när det gäller en följd av repliker, att en talare lyckligtvis icke kan ge
replik till sig själv. Redan däri ligger en ganska god garanti för att
frägedebatterna inte behöver bli för utdragna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande den andra delen av betänkandet hade herr
Johansson, om jag fattade honom rätt, i sak intet att erinra, men han ville att
man skulle vänta och åberopade i det sammanhanget remissyttrandena, som visser­ligen
är inkomna men icke granskade. Jag har svårt, herr talman, att tänka mig att
remissutlåtandena skall kunna tillföra debatten om statsrådens deltagande i
kammararbetet något nytt. Det bör ju vara kammaren och riksdagens ledamöter som
är bäst skickade att bedöma den saken, knappast remissinstanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr Johansson tyckte också att man inte skall bryta ut en
bestämmelse ur dess stora sammanhang. Det kan ligga något i det, men mot den
synpunkten står faktiskt att vi har erfarenheter av vårens riksdag; vi vet
vilken tidsnöd som vi dä ofta kom i. Vi kan förutse att vi råkar i liknande
tidsnöd under den här hösten som under förra hösten, och vi kan förutse att vi
under nästa är, som är ett valår, kommer i än större tidsnöd. Det kan väl också
sägas att vi har anledning att snarast möjligt genomföra de reformer som går
att göra nu, för att slippa starkare och besvärligare ingripanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den reform som nu föreslås av reservanterna är, som flera
talare har påpekat, mycket begränsad till sin omfattning, men det står alldeles
klart att med den skulle vinnas en icke obetydlig tidsbesparing i kammaren. Det
är, herr talman, ett mycket starkt skäl för att vi beslutar i denna riktning
redan nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert
FISKESJÖ (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är väl riktigt att man som regel skall
invänta remissbehandlingen i de sammanhang där remisserna kan förväntas ha
något att ge, men jag har liksom herr Hernelius och herr Ahlmark svårt att
föreställa mig att så skulle vara fallet i de frågor som vi här har att avgöra.
Expertisen i detta faU finns ju samlad i det här huset. Det är vi som har
upplevat hur reglerna har verkat, och det är vi som kan tänkas ha synpunkter på
dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För övrigt kan man fråga sig, herr Johansson i
Trollhättan, hur det kan komma sig att socialdemokraterna är beredda att gä med
på en ändring av debattreglerna i vad gäller enkla frågor utan att invänta
remissinstanser­nas tyckande och den vidare behandlingen av
grundlagberedningens förslag. Är ni inte ute pä fariiga och vanskliga vägar,
när ni här utan hjälp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och
ledning av en regeringsproposition alldeles på egen hand tar ställning? Det
måste kännas utefter ryggraden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men nar ni nu vågat detta över måttan djärva steg borde
ni, medan ni har beslutsamhetens ånga uppe, ta även det andra steget och därmed
helt ut uppfylla det löfte som enligt min mening låg i den skrivning som
konstitutionsutskottet hade förra året.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna begränsningen av statsrådens privilegier
skulle ju faktiskt medföra att även enskilda socialdemokratiska riksdagsmän
kunde få en något större möjlighet att inom den av den fysiska verkligheten
angivna tidsramen göra sina stämmor hörda. Detta kan väl inte förväntas skada
vare sig partiet eller riket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservanterna har givetvis inte föreslagit någon
tilläggsbestämmelse till en riksdagsordning som vi inte antagit. Vi har
föreslagit en förändring av redan gällande riksdagsstadga; märkligare är det
inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr AHLMARK (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr Fiskesjö har alldeles rätt i att det är en helt ny
debattuppläggning som herr Johansson i Trollhättan nu kommer med när han säger
att man inte kan bryta ut just det här utan i stället vänta med det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I november förra året sade ett enigt konstitutionsutskott,
där också herr Hilding Johansson ingick: &amp;quot;Grundlagberedningens
överväganden i denna del kommer att redovisas redan i början av nästa år. 1
detta läge bör enligt utskottets mening frågan om ändring av riksdagsstadgans
debattregler lämpligen anstå till dess grundlagberedningen lagt fram sitt
förslag. Så snart detta skett avser utskottet att med stöd av sin initiativrätt
ta upp frågan till behandling och därvid överväga också de synpunkter som
framförts i förevarande motioner.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Så snart detta skett&amp;quot; - grundlagberedningen
lade alltså fram sitt förslag i början av det här året. Det går utmärkt att
genomföra de förändringar av tre paragrafer i riksdagsstadgan, som vi föreslår,
inom ramen för gällande grundlag. Reservationen har utarbetats med hjälp av
expertis från grundlagberedningen. Ingenting av författningsreformerna under
nästa är kommer att försvåras av att vi bryter ut den här punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då säger herr Johansson i Trollhättan: &amp;quot;Men inte kan
vi bryta ut en detalj som gäller en grupp av ledamöter av riksdagen! &amp;quot; Att
det gäller e/i grupp beror pä att det handlar om förhållandet mellan regering
och opposition. Det är viktigt att fä en ökad jämlikhet mellan dem som tillhör
oppositionspartier och dem som sitter i regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men en &amp;quot;detalj&amp;quot; kan det väl inte vara.
Statsråden har i dag rätt att gå in i debatterna när som helst och hur ofta som
helst och tala hur länge som helst. Här har alltså socialdemokratin ändrat sig.
Nuvill man skjuta pä frågan. Före valet 1973 tycks det inte komma att bli någon
ändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr Johansson i Trollhättan tycker att det är ofint att
jag antyder taktiska skäl frän regeringspartiets sida. Dä vill jag fråga honom:
Om ett regeringsparti sista året före ett val vill bevara orimliga
debattprivilegier -vad skall man kalla det annat än taktik?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens debatt­regler&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens debatt­regler&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
JOHANSSON i Trollhättan (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag har inte åberopat remissvaren som grund
för mitt ställningstagande; jag har endast talat om att jag inte har haft
tillfälle att läsa remissvaren. De skäl som jag har åberopat tror jag kammarens
ledamöter minns, nämligen att man inte skaU bryta ut någonting pä det sätt som
reservanterna viU. Herr Ahlmark säger nu att detta är en ny debattuppläggning.
Jag har redovisat precis samma skäl i utskottet. Åtminstone där kunde herr
Ahlmark fä del av min uppläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då kommer man med två rephker till mig. Den ena är att
utskottet har tagit den stäUningen i sitt betänkande nr 69 är 1971 att man
skulle genomföra sådana förändringar. Här är inte platsen, herr talman, för
vidlyftigare exegetiska övningar, men kammaren bör nog påminnas om vad som
verkligen står där. Det står att erfarenheterna av enkammarriks­dagen har
ådagalagt nödvändigheten av debattbegränsande regler, och det talas om att det
finns behov av en översyn av nu gällande föreskrifter. Och så säger man:
&amp;quot;Inte minst gäller detta den enskilde riksdagsleda­motens
replikmöjligheter vid besvarande av enkel fråga. Enligt utskottets mening bör
därvid bl. a. övervägas frågan om statsrådens ställning i debatterna.&amp;quot;
Nyckelordet är: &amp;quot;Därvid&amp;quot; har utskottet prövat detta och lagt fram ett
enhälligt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det andra skälet som man hänvisar till är att riksdagen skulle
göra en stor tidsvinst, om man införde denna tiominutersregel. Med samma rätt
kunde man ju då införa andra regler som grundlagberedningen har föreslagit -
även de ger tidsvinster. Men har inte herrar Hernelius, Fiskesjö och Ahlmark
någon gäng funderat över om de inte själva kunde åstadkomma en betydande
besparing av tid genom att de enade sig om att en av dem utvecklade de
synpunkter som de har gemensamt? Det finns alltså även andra möjligheter för
talarna än den som herr Hernelius antydde - att låta bli att replikera. Man kan
också, om man har samma uppfattning, enas om en talesman för denna uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men låt mig slutligen, herr talman, ta upp herr Ahlmarks
fråga om taktik. Herr Ahlmark undrade om det kunde vara annat än taktik att man
en riksdag före ett val inte omedelbart genomförde en ändring vid den tidpunkt
då herr Ahlmark önskar det. Ja, det finns kanske en och annan som funderar på
om det inte är herr Ahlmark som är ute och jagar taktik i det här fallet. Men
denna regel med statsrådens rätt att gå in i debatterna är ju mycket gammal -
så gammal att den fanns pä den tid dä herr Ahlmarks politiska förfäder satt i
regeringsställning. Jag kan inte erinra mig att man under vårriksdagen 1932
gjorde några ändringar i detta stycke för att begränsa taletiden för
statsråden. Herr CG. Ekman och herr Hamrin lade, såvitt jag kan erinra mig,
inte fram några förslag i den riktningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talmannen fär ursäkta att jag går långt tillbaka i
tiden, men det är nödvändigt i sädana här sammanhang, av skäl som vi alla
känner till. EmeUertid vill jag gärna tillfoga att herr Hernelius har åberopat
ett skäl, nämligen att man på denna tid hade två kamrar och att det var
nödvändigt för statsråden att springa mellan kamrarna. Det är möjligt att det
hade en viss inverkan på taletidens längd men endast under den
förutsättningen   att  det,  när  ett  statsråd var uppe i  talarstolen,  blev&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;votering i
den kammare där han var riksdagsledamot. Eljest återverkar det inte pä tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avgörande för mitt ställningstagande är dock detta, att
jag betraktar grundlagberedningens förslag om tidsbegränsning som en helhet.
Det bör behandlas i ett sammanhang. Det är riktigt att de största experterna pä
detta finns i det här huset, men dessa experter skall väl då fä möjligheter att
bedöma frågorna som helhet, och vi skall inte bryta ut en sak, om vilken man nu
har motionerat. Gör antagandet att man hade motionerat på en rad andra punkter.
Vad hade resultatet blivit? Jo, det kan hända att man hade brutit ut även
sädana saker och velat få beslut, och då hade vi stått med en rad tidigare
fattade beslu när vi skulle behandla förslaget i dess helhet nästa vår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens debatt­regler&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert HERNELIUS (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill gärna ge herr Johansson i Trollhättan rätt i att
herr Fiskesjö, herr Ahlmark och jag skulle kunna vinna tid, om vi enades om ett
inlägg. Den vägen kunde vi ha valt i det här fallet. Vi har valt en annan väg -
vi har koncentrerat våra anföranden, så att vi alla tre har nära nog talat inom
tiominutersramen. Det är också en möjlighet, herr Johansson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till sist vill jag bara ge herr Johansson och hans
kamrater i utskottet ett ord på vägen genom att erinra om det gamla talesättet:
Uppskjut ej till morgondagen vad du kan göra i dag!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hert FISKESJÖ (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill bara kort konstatera att herr
Johansson i Trollhättan glider i sin argumentering. Huvudinvändningen i hans
tidigare anförande var att frågan inte skulle tas upp nu utan skjutas till
våren för att då behandlas i ett vidare sammanhang. 1 det anförande herr
Johansson nu senast höll gick han däremot in i en ganska intensiv polemik i sak
mot den föreslagna förändringen. Det måste innebära att herr Johansson i
Trollhättan i själva verket inte vill se det förslag som han själv står bakom i
grundlagberedningen realiserat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan vill jag tillägga, vad
beträffar konstitutionsutskottets betänkan­de nr 69 är 1971, att jag för min
del vid utskottsbehandlingen tolkade utskottets skrivning så, att man band sig
för att med förtur ta upp dels debattreglerna vid besvarandet av enkla frågor,
dels frågan om statsrådens ställning i debatterna. De jag talat med om denna
fråga har haft samma uppfattning som jag. Jag anser alltså att det var ett
löfte man ställde ut. Man sade t. o. m. att utskottet skulle använda sig av sin
initiativrätt, vilket utskottet dock inte behövt göra, eftersom det väckts
motioner i de två ärenden det här gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
AHLMARK (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var gripande att höra herr Hilding Johansson tala
historia med en vördnad för det förflutna som skulle ha anstått högermän för
mycket länge sedan. Det var bara en liten detalj i herr Johanssons historieskrivning,
som han glömde bort, nämligen att vi nu har infört ett enkammarsystem sedan den
tid som herr Johansson här talade om. Just&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens debatt­regler&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;därför har
grundlagberedningen, där herr Hilding Johansson också är ledamot, skrivit pä
följande sätt. Jag citerar direkt från det papper som herr Johansson i
Trollhättan själv har skrivit under:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Två omständigheter talar för att en rätt för
ministrarna att fritt gå in i kammardebatten är mindre angelägen nu än den var
i den gamla tvåkammarriksdagen. Dels behöver en minister bevaka endast en
debatt i en fråga. Dels kan vid förhandsanmälan till en debatt talmannen numera
med tillämpning av allmänna regler placera ministern pä den plats på
talarlistan som svarar mot hans önskemål att i huvudanförandet kunna bemöta
angrepp och synpunkter från oppositionsföreträdare.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sä tyckte alltså herr Johansson i Trollhättan i början av
år 1972. Men nu i slutet av samma är tar han sin tillflykt till år 1932 och
försöker på det sättet slingra sig frän vad han sagt tidigare under det här
året.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till slut: Vem är det, herr Johansson i Trollhättan, som
är taktisk i denna fråga? Vem är det som drivs av taktik — den som begär privilegier
för sitt eget parti eller den som begär ökad rättvisa?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr JOHANSSON i Trollhättan (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det hör till de taktiska grepp som används i
denna kammare att påstå att någon har glidit i sin uppfattning, och herr
Fiskesjö har väl som statsvetare läst Herbert Tingsten så mycket att han kan
använda Tingstens älsklingsuttryck i detta fall. Men jag har inte glidit i min
uppfattning. Min ståndpunkt är klar och entydig. Om herrarna minns något frän
konstitutionsutskottets sammanträden kanske ni erinrar er att man där sade att
denna fråga inte skall brytas ut. Det står i utskottets betänkande, och det har
jag upprepat här. Jag står också för det. Jag har inte gått ifrån den uppfattning
jag hade i grundlagbered­ningen. Och det står inte i grundlagberedningens
förslag att den fråga det här gäller skall tas med förtur i förhållande till
andra förslag, vid den tidpunkt dä herrar Hernelius, Fiskesjö och Ahlmark
tycker att det är lämpligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För min del har jag betraktat frågan om inskränkningar i
de allmänna debatterna som en helhet, och herrarna fär ju se vilken ståndpunkt
jag intar när den frågan kommer upp till behandling här i kammaren så
småningom. 1 sak har jag inte tagit ställning på annat sätt än jag gjort i
grundlagberedningen, men jag förbehåller mig rätten att välja tidpunkt för
införande av regler i detta fall, så att vi behandlar de här föreslagna
reglerna tUlsammans med andra regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkterna I och 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kammaren
biföU vad utskottet i dessa punkter hemställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkten
3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets
hemstäUan, dels reservationen av herr Larsson i Luttra m. fl., och förklarades
den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hernelius
begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som
vill att kammaren bifaller konstitutionsutskottets hemställan i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;betänkandet
nr 33 punkten 3 röstar ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den det ej
vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vinner nej
har kammaren bifallit reservationen av herr Larsson i Luttra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä
herr Hernelius begärde rösträkning verkställdes votering med
omröstningsapparat. Denna om­röstning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ja  -  
154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nej  - 
151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avstår 
-       3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens vattenfalls­verks redovisnings­principer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ 7 
Föredrogs skatteutskottets betänkanden:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 36 i anledning av motion om inordnande av
inkomstrelaterade sociala förmåner i skattesystemet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 37 i anledning av motion angående registrering vid
folkbokfö­ringen av personer som inte tillhör Svenska kyrkan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren biföll vad utskottet i dessa betänkanden
hemställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 8 Statens vattenfallsverks redovisningsprinciper&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föredrogs skatteutskottets
betänkande nr 38 i anledning av motion angående statens vattenfallsverks
redovisningsprinciper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I detta betänkande behandlades
motionen 1972:872 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m) vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begärde förslag till ändring av statens
vattenfallsverks redovisnings­principer i enlighet med affärsverksiitredningens
i november 1968 avgivna betänkande Affärsverken, ekonomi, konkurrens och
effektivitet (SOU 1968:45) med den ändringen att vattenfallsverkets
gäldränteavdrag begränsades till högst två tredjedelar av det bokförda värdet,
innebärande att en tredjedel såväl av kommande tillskott av statskapital som av
redan befintliga tillgångars värde skulle räknas som verkskapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet hemställde att riksdagen skulle avslå motionen
1972:872.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Reservation hade avgivits av fru
andre vice talmannen Nettelbrandt (fp) samt herrar Josefson i Ärrie (c),
Larsson i Umeå (fp), Sundkvist (c), Nilsson i Trobro (m), Olof Johansson i
Stockholm (c) och Söderström (m), vilka ansett att utskottet bort hemställa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att riksdagen med anledning av motionen 1972:872 i
skrivelse till Kungl. Maj;t begärde, att förslag till ändrade bestämmelser
rörande statens vattenfallsverks redovisningsprinciper med beaktande av vad i
motionen anförts framlades till 1973 års vårriksdag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens vattenfalls­verks redovisnings­principer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
SUNDKVIST (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det ärende som vi nu står i begrepp att
behandla i kammaren är ett ärende som förekommit i många är och som ständigt
återkommer. Jag kan därför fatta mig mycket kort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi behandlar alltså statens vattenfallsverks räkenskaper
och redovis­ningsprinciper. Redan för 40 år sedan diskuterades vilken inverkan
dessa principer hade pä den kommunala beskattningen. Det man då främst
diskuterat har varit den förmänsställning som statens vattenfallsverk haft i
förhällande till enskilda kraftföretag pä grund av att man haft möjlighet att
göra avdrag för gäldränta pä ett sätt som andra inte haft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta system har inte bara medverkat till snedvridna
konkurrensför-hällanden, utan det har också medfört ett skattebortfall för
kommuner där statens vattenfallsverk har sin verksamhet. Det är alltså främst
Norrlandskommuner som fått vidkännas detta skattebortfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redan 1928 tog riksdagen upp dessa redovisningsprinciper.
Det märkliga är att riksdagen redan då var helt enig om att det här borde man
göra någonting åt. Däremot var man inte absolut säker på hur man skulle göra,
och därför tillsattes en utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan har frågan vandrat genom riksdagen med jämna
mellanrum under de 44 år som förflutit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varje gång har man i riksdagen och i det utskott som
behandlat frågan varit enig om att det här borde man göra någonting åt, men man
har inte varit enig om hur det skulle göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1967, 1969, 1970 och 1971 har frågan varit uppe, och först
bevillningsutskottet och sedan skatteutskottet har varit eniga om att man borde
göra någonting åt saken. Under de senaste åren har man emellertid hänvisat till
affärsverksutredningen som jobbat med frågan. Nu är den utredningen färdig med
sitt arbete, och en affärsverkskommitté har sedermera behandlat
affärsverksutredningens förslag. Det borde nu alltså vara på tiden att vi
verkligen åtgärdade detta ärende som rullat i riksdagen sedan 1928.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi är i stort sett också eniga. Vad vi i utskottet inte är
eniga om — något som alltså har gjort att det blivit en reservation — är
förfarings­sättet för att få detta ärende ur världen. Reservanterna vill att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall begära förslag till 1973 års
riksdag. Jag tycker nog att det kunde finnas anledning för utskottet att inte
bara skriva att det skall göras någonting åt saken utan nu verkligen också
föreslå att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär ett förslag till 1973 års riksdag,
sä att vi kan avföra detta ärende och komma till rätta med förhållanden som
riksdagen ända sedan 1928 strängt taget varit enig om att de varit oegentliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är därför som jag biträdde reservationen i utskottet
och nu yrkar bifall till denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
SÖDERSTRÖM (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är inte utan att man ibland blir litet
beklämd när man läser utskottsbetänkanden. Det är inte sä att det finns
någonting att anmärka pä deras utformning och innehåll rent stilistiskt - i det
avseendet kan man vara enbart positiv. Men man blir beklämd när man&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;konstaterar
hur en fråga kan förhalas år frän är utan att något avgörande träffas trots att
det i sak inte finns skilda uppfattningar. Vi har, som herr Sundkvist sade, ett
typexempel i skatteutskottets betänkande nr 38 som ju behandlar en motion
angående Vattenfalls redovisningsprinciper. Jag behöver väl här inte särskilt
påpeka att det gäller ett statligt bolag. Om det hade gällt ett privat bolag
hade säkeriigen ingen utredning behövts, utan frågan hade kunnat avgöras
direkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det framgår av reciten att problemet varit aktuellt sedan
1928 då det i frågan väcktes en motion som fick en så pass positiv behandling
att man redan året därefter tillkallade sakkunniga för att utreda frågan. Men
de sakkunnigas förslag överlämnades endast till 1936 års kommunalskatte­beredning.
Sedan hände ingenting förrän 1944 års skattesakkunniga fick i uppdrag att
fortsätta arbetet. Det av de skattesakkunniga 1945 framlagda betänkandet
överlämnades så småningom till 1950 års skattelagsak­kunniga, vilka efter elva
är avlämnade sitt betänkande 1961. Inte heller dä föranledde deras förslag
några lagstiftningsåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1963 kom en proposition med förslag till ändringar i
reglerna för fördelningen mellan kommunerna av det skatteunderlag som härrör
från kraftverksrörelse. 1 den propositionen framhöll departementschefen att det
var &amp;quot;naturligt att ett ställningstagande till förslaget om nya principer
för vattenfallsverkets redovisning av ränta på det i rörelsen investerade
kapitalet fick anstå i avvaktan pä resultatet av affärsverksutredningens
arbete&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nå, resultatet av affärsverksutredningens arbete kom så
småningom 1968. Men dä överlämnades de framlagda förslagen till en särskild
arbetsgrupp inom affärsverksdelegationen, kallad affärsverkskommittén, för
vidare bearbetning och utveckling. Denna kommitté framlade ett betänkande i
juni 1972 och till dags dato har ärendet veterligen inte remitterats till någon
ny utredning. Men kommittén anser i sitt yttrande att det bör ankomma på
regeringen att för varie affärsverk för sig fastställa hur stort
avkastningsbehovet pä verkskapitalet skall vara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid sidan av detta utredningsarbete har frågan även
aktualiserats motionsvägen med början 1963 osv. fram till 1971 och även i år.
Utskottsmajoriteten har dä i samtliga fall kunnat hänvisa till pågående
utredningar och därmed avslä yrkandena. Sä sker även i är trots att utskottet anser
att det är angeläget att statens vattenfallsverk och enskilda kraftföretag sä
långt möjligt jämställs i konkurrenshänseende och att Vattenfall bidrar till
kommunernas skatteintäkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservanterna har inte varit nöjda med detta betänkande. I
reserva­tionen framhålls dels att Vattenfall intar en förmånsställning, dels
att en enhällig riksdag i flera år har givit uttryck åt den uppfattningen. Men
reser­vanterna vill även ta konsekvenserna av detta och föreslär en ändring
till det bättre, vilket skulle bli fallet om reservationen bifalles.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ber,
herr talman, att fä yrka bifall till reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens vattenfalls­verks redovisnings­principer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 detta
anförande instämde herr Petersson i Gäddvik (m).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens vattenfalls­verks redovisnings­principer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert
LARSSON i Umeå (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den fråga som behandlas i detta
skatteutskottets betänkande är frågan om man skall ha samma beskattningsregler
för statliga företag som för enskilda företag. Rent principiellt har det rätt
full enighet om den saken i både bevillningsutskottet och dess efterträdare
skatteutskottet. Skatteutskottet uttalar att det är klart att samma
beskattningsregler skall gälla oavsett vem som äger företaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men ingenting händer. Nu avvaktar man
affärsverksutredningens och affärsverkskommitténs ställningstagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är ganska övertygad om att riksdagen, om det gällt en
skattefråga som berört andra företag än ett statligt verk, inte hade behövt
lika lång betänketid innan den beslutat sig för att genomföra en sak som den i
princip är fullt enig om. Man är inom riksdagen på det klara med att
förhållandet inte är bra, men man har inte mod eller vilja att rätta till det.
Man skjuter problemet framför sig är från är. Såsom både herr Sundkvist och
herr Söderström har sagt har denna fråga varit uppe och ältats både i
enkammarriksdagen och i dess föregångare. Men de norrländska kommu­nerna, vilka
är de som berörs av denna sak, är minsann inte betjänta av att fä vänta år ut
och år in för att få en rättvisare beskattning av Vattenfalls anläggningar. De
kommuner som har haft turen att få enskilda kraftverk har erhållit stora
skatteintäkter, medan de kommuner där staten har byggt i regel bara erhållit
utdelning via fastighetsskatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservanterna är mycket blygsamma. De begär bara att fä
ett förslag framlagt till nästa är, baserat på vad som sagts i utskottet av
både majoriteten och reservanterna om att man bör fä tUl stånd en mera rättvis
beskattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finns den verkliga viljan bakom det uttalande om rättvisa
som alla här anslutit sig till så borde man väl rösta för vår reservation, som
ju endast begär att vi skall få ett förslag till nästa års riksdag för att
äntligen kunna lösa en rättvisefråga som framför allt gäller fattiga
norrländska kommuner, som år efter år fått vänta pä att fä till stånd en
rättvis beskattning av statens kraftverksanläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag ber att fä yrka bifall till reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert
BRANDT (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såsom man har sagt tidigare är detta ett mycket gammalt
ärende. Vi har behandlat det många gånger och diskuterat det mycket ingående i
sak. Därför skall jag inte göra det nu igen utan endast hänvisa till vad herr
Sundkvist sade, nämligen att vi inom utskottet är eniga i frågan. Både
bevillningsutskottet och skatteutskottet har gjort uttalanden tidigare, vilket
klart och tydligt framgår av utskottets betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag förstår att man känner otålighet över att det inte
blivit något resultat av vad vi har sagt, men vi har ändå inte den här gängen
velat vara med om det yrkande som ställts, utan vi anser att vi bör kunna
avvakta det slutliga ställningstagandet till de framlagda utredningsförslagen,
Ä andra sidan vill vi inte heller binda oss för hur redovisnigen skall
utformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan, herr talman, gärna understryka att jag för min
del väntar att det skall bli resultat av vad riksdagen har beslutat. Jag hoppas
att vad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utskottet  
tidigare  har  föreslagit och vad riksdagen har beslutat skall tillgodoses - så
långt kan jag sträcka mig i enighet med reservanterna -men jag anser det inte
nödvändigt att göra en skrivning om detta. Med detta, herr talman, yrkar jag
bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert SUNDKVIST (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är bara ett uttalande av herr Brandt som jag helt kort
vill bemöta. Han säger att utskottsmajoriteten vUl avvakta och inte binda sig.
Vad är det egentligen man skall avvakta i det här ärendet, när vi vet att det
har blivit utrett under 44 år? Under de senaste årens behandling har man sagt
att vi skulle vänta pä affärsverksutredningen. Den är redan klar;
affärsverkskommittén har avgivit sitt betänkande. Vad är det då som vi behöver
avvakta? Vad är det som utskottsmajoriteten inte vill binda sig för?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad vi i vår reservation begär är att riksdagen hos Kungl.
Maj:t skall hemställa om förslag till 1973 års riksdag, men vi ställer inte
några krav om hur det förslaget skall se ut. Det krav som vi för fram i vår
reservation har alltså inte någonting med bindningar att göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens vattenfalls­verks redovisnings­principer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Propositioner gavs pä bifall tiU
dels utskottets hemställan, dels reservationen av fru andre vice talmannen
Nettelbrandt m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med
övervägande ja besvarad. Sedan herr Sundkvist begärt votering upplästes och
godkändes följande voteringsproposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den   som   vUl   att   kammaren   bifaller  
skatteutskottets   hemställan   i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;betänkandet
nr 38 röstar ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den det ej
vUl röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vinner  
nej   har   kammaren   bifallit   reservationen   av   fru   andre   vice&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;talmannen
Nettelbrandt m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä
herr Sundkvist begärde rösträkning verkställdes votering med
omröstningsapparat. Denna om­röstning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ja  -  157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nej  -  
148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avstår
—       1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 9 Föredrogs skatteutskottets betänkande nr 39 i
anledning av motion om befrielse från inkomst- och förmögenhetsskatt för
kyrkliga samarbets­organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§   10
Företagens uppgifts-och uppbördsskyldighet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagens uppgifts-och uppbörds­skyldighet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föredrogs skatteutskottets
betänkande nr 41 i anledning av motioner om vissa uppbördsfrågor m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 detta betänkande behandlades motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1972:78 av
hert Taube (fp),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1972:301
av hert Clarkson m. fl. (m),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1972:419
av herr Larsson i Staffanstorp (c),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1972:421
av herrar Marcusson (s) och Göransson (s),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1972:827
av hertar Anneräs (fp) och Clarkson (m),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1972:843
av herrar Hyltander (fp) och Richardson (fp),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1972:862
av herr Nordgren (m),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1972:864 av herr Nordgren m. fl. (m) vari hemställts att
riksdagen begärde att utredningen angående företagens uppgifts- och
uppbördsskyl­dighet skulle erhålla tilläggsdirektiv att utarbeta förslag om
skälig ersättning för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
uppgiftsskyldighet som ålades företagen och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
uppbördsskyldighet som ålades företagen, 1972:867 av herr Nordgren m. fl. (m,
fp), 1972:870 av herr Olsson i Sundsvall (c),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1972:884
av herrar Svanström (c) och Johansson i Växjö (c) samt 1972:886 av herr
Söderström (m).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet hemställde att riksdagen skulle avslå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;motionen
1972:78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;motionen
1972:301&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;motionen
1972:419&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;motionen
1972:421&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;motionen
1972:827&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mofionen
1972:843&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;motionen
1972:862&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;motionen
1972:864&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;9.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mofionen
1972:867&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;10.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;motionen
1972:870&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;11.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;motionen
1972:884&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;12.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mofionen
1972:886.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Reservation hade avgivits av herrar
Nilsson i Trobro (m) och Söderström (m), vUka ansett att utskottet under 8 bort
hemställa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att riksdagen med bifall rill motionen 1972:864 i vad
avsåg ersättning för uppgiftsskyldighet i skrivelse till Kungl. Maj:t begärde
sädan ändring av direktiven för utredningen om företagens uppgiftsplikt att
utredningen blev oförhindrad att pröva frågan om ersättning till företagen för
deras uppgiftslämnande till offentliga myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr SÖDERSTRÖM (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Detta utskottsbetänkande behandlar många
motioner med   anknytning   till   företagens   m. fl.   skyldigheter   i  
samband   med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skattefrågor.
Med den utformning som betänkandet har fått har det endast föranlett en
reservation, trots att det kanske funnits anledning till flera erinringar. Men
i förlitan pä att nu arbetande utredningar inom kort skall framlägga sina
förslag har det hela härmed fått bero.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den till betänkandet fogade reservationen belyser frågan
om ersätt­ning för de uppgiftsskyldigheter som företagen har. Att myndigheterna
behöver vissa uppgifter från företagen har ingen bestritt, men problemet gäller
den ständiga ansvällningen av olika uppgifter som man kräver. Jag är säker på
att en jämförelse med 1950-talet skulle ge belägg för en mycket stor ökning av
det antal blanketter som skall fyllas i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För företagen innebär det här i praktiken att de åsamkas
ständigt ökade kostnader genom att särskild personal måste tillsättas för att
klara dessa uppgiftsskyldigheter. Tillsammans med andra ständigt stegrande
kostnadsökningar medför detta stora problem för alla företag, vilka ju knappast
har tiU huvuduppgift att tillhandahälla blankettmaterial åt olika myndigheter,
utan fastmer att hälla sin produktion i gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till detta kommer - vilket framhålls i reservationen - att
samtliga uppgifter som begärs inte är obligatoriska utan i vissa fall utgörs av
s. k. frivilliga uppgifter. Om detta lämnar dock myndigheterna ingen upplys­ning,
vilket mäste anses vara en brist i systemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening är det därför ett mycket rimligt krav
att bifalla reservationsyrkandet så att ersättningsfrågan för företagen kan bli
allsidigt prövad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ber,
herr talman, att få yrka bifall till reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagens uppgifts-och uppbörds­skyldighet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
detta anförande instämde herrar Nordgren (m) och Hovhammar (m).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert
CARLSTEIN (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I skatteutskottets betänkande nr 41 behandlas
tolv motioner som alla berör olika delar av uppbördsförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter en ingående behandling i utskottet har vi blivit
eniga i fråga om elva av dessa motioner. Där hemställer utskottet av skäl som
redovisas i betänkandet att de avslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller mofionen 864, som behandlar företagens
uppgifts-och uppbördsskyldighet, har moderaterna i utskottet reserverat sig
till förmån för den del av motionsyrkandet som tar upp frågan om ersättningen
för uppgiftslämnandet till offentliga myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservanterna anför i sitt yttrande: &amp;quot;Vi skulle inte
ha haft något att invända mot utskottsmajoritetens ståndpunkt om det hade varit
så att statliga myndigheter endast infordrar uppgifter som kan anses vara
oundgängligen nödvändiga för samhällsplaneringen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är tydligt att reservanterna anser att sådana
kostnader kan accepteras. Redan det konstaterandet tycker jag visar hur omöjlig
uppgiften är att fastställa ersättningsgrunder för detta arbete. Vem kan avgöra
om en uppgift är oundgängligen nödvändig för samhällsplanering­en eller ej?
Sannolikt finns det lika många uppfattningar pä det området som det finns
samhällsplanerare av skilda slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sak är väl klar - det sade också herr Söderström —
nämligen att vi behöver  faktaunderlag  för en  mängd  ställningstaganden. Inte
minst i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Riksdagens protokoU 1972. Nr 101-104&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagens uppgifts-och uppbörds­skyldighet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;detta hus
är vi beroende av sådana uppgifter. Ofta klagar vi över att det inte finns ett
tillräckligt faktaunderlag. Även företagarna har ett mycket stort intresse av
faktasammanställningar av skilda slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu menar motionärerna och reservanterna att inlevererandet
av dessa uppgifter är sä betungande att ersättning bör utgå frän statsverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets majoritet är inte av den uppfattningen. Man kan
för det första fråga sig — det har jag också gjort tidigare - hur en sådan ersättning
skall konstrueras för att vara rättvis. För det andra torde det väl förhålla
sig så att företagen, uppgiftslämnarna, i sina kalkyler räknar med dessa
kostnader liksom man räknar med alla andra omkostnader i rörelsen. Med andra
ord är det ytterst konsumenterna som fär stä för dessa kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därför kan man naturligtvis diskutera, om betalningen för
dessa kostnader skaU ske via skattsedeln eller som nu genom prissättningen på
de varor uppgiftslämnarna producerar eller saluför. Den nu tillämpade metoden
torde vara den odiskutabelt enklaste och sannolikt är den också den
rättvisaste.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med det anförda ber jag, herr talman, att fä yrka bifall
till skatteutskottets förslag i dess betänkande nr 41.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hert SÖDERSTRÖM (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Herr Carlstein sade att det råder enighet
beträffande elva av de tolv olika punkterna i utlåtandet. Han kunde ha sagt
elva och en halv, därför att det är bara mot skrivningen angående ena halvan av
ifrågavarande motion som vi har riktat anmärkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad beträffar frågan om vilka
blanketter som är nödvändiga eller inte nödvändiga är det klart att detta är
relativt. Men jag skulle tro att det är pä det viset att myndigheterna älskar
blanketter lika mycket som företagarna hatar dem. 1 dag finns det enligt uppgift
skyldighet för ett företag att avlämna 139 statistiska uppgifter och 42
uppbördsuppgifter. Jag tycker att det säger litet grand om den omfattning som
blankett­raseriet har i vårt land och man kan ställa frågan: Är alla dessa
blanketter nödvändiga och kommer allt det arbete som företagen tvingas lägga
ned tiU någon nytta eller begravs resultatet av arbetet bara i någon promemoria
eller byrålåda? Jag har en känsla av att mycket av det material som kommer fram
bara begravs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert CARLSTEIN
(s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag skall inte diskutera med herr Söderström
om vilka blanketter som är nödvändiga eller inte nödvändiga. Men jag vill ändå
säga till herr Söderström att jag tror inte att det bara är det allmänna som
använder sig av blanketter. Herr Söderström kan gå till vilket stort företag
som helst och finna att man även där har mycket av blanketter och uppgifter som
är nödvändiga för att företaget skall fungera och för att man skall ha ett
underlag för sitt handlande. Det är inte mera märkvärdigt att samhället också
behöver ha en insamling av uppgifter som ju i mycket stor utsträckning
företagen har glädje av och använder i olika sammanhang för att bedöma, hur man
skall handla, när man lägger upp sin produktion och vad det nu kan vara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkterna
1 -7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkten 8&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositioner gavs på bifall tiU dels utskottets
hemstäUan, dels reservationen av herrar NUsson i Trobro och Söderström, och
förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan
herr Söderström begärt votering upplästes och godkändes följande voterings­proposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Översyn av avdrags­reglerna vid beskatt­ningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som vill att kammren bifaUer skatteutskottets
hemställan i betänkan­det nr 41 punkten 8 röstar ja, den det ej vill röstar
nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vinner nej
har kammaren bifalht reservationen av herrar Nilsson i Trobro och Söderström.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
herr Söderström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat.
Denna om­röstning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ja  - 255&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nej -   
36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avstår
—       8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkterna 9-12&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§   11  Föredrogs skatteutskottets betänkanden:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 42 i anledning av motion om viss information angående
skatternas användning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 46 i anledning av motion om slopande av den särskilda
varuskat­ten på medel mot transpiration&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 48 i anledning av motion om begränsning av rätten till
avskrivning på vissa fordon&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren biföU vad utskottet i dessa betänkanden
hemställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
12 Översyn av avdragsreglema vid beskattningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredrogs skatteutskottets betänkande nr 50 i anledning av
motioner rörande översyn av avdragsreglerna vid beskattningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr JANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Eftersom jag inte är förhandsanmäld på
talarlistan skall jag fatta mig mycket kort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 motionen 639 har vi tagit upp frågan om översyn av
avdragsreglerna vid den direkta beskattningen. Vi har förordat att en särskild
utredning skulle  tillsättas  för detta ändamål.  Vi har i motionen pekat på
den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Översyn av avdrags­reglerna vid beskatt­ningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sanering
som skett på senare tid beträffande vissa avdrag. Sålunda har rätten till
avdrag för erlagda folkpensionsavgifter försvunnit och rätten tiU avdrag för
kommunalskatt avskaffats fr. o. m. 1972 års taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Båda dessa reformer är frän skatterättvisesynpunkt att
hälsa med tillfredsställelse. De tidigare gällande bestämmelserna om kommunal­skatteavdrag
medförde att en höjning av utdebiteringen i en kommun med exempelvis 1 krona
endast med 50 öre drabbade en skattebetalare med en inkomst på 100 000 kronor
om året, beroende på att denne kunde tillgodogöra sig ett högt
kommunalskatteavdrag. För en skattebe­talare som däremot tjänade endast 20 000
kronor om året minskades skatten genom avdragsrätten bara med 20 öre. Höjningen
slog alltså igenom med 80 öre pä hans statsskatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan med tillfredsställelse hälsa att de nämnda
avdragsmöjlig­heterna har avskaffats, men vi motionärer hävdar att det
fortfarande finns en hel del avdrag vid beskattningen som nästan uteslutande
gynnar höginkomsttagare och dessutom — som vi har uttryckt det i motionen -öppnar
möjligheter till s. k. legal skatteflykt. Det är nämligen bekräftat att
höginkomsttagare tack vare avdrags- och avskrivningsreglerna kan bringa ner sin
beskattningsbara inkomst långt under en låginkomsttaga­res. När det sedan på
vissa håll märks att höginkomsttagare som pä grund av avdragsreglerna blir
lågskattebetalare lever pä en betydligt högre standard än de låginkomsttagare
gör som får betala skatt fullt ut, sä kan det ju ifrågasättas om detta är
rimligt och rättvist ur skattesynpunkt och om det rimmar med principen att man
skall betala skatt efter bärkraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skatteutskottet har inte kostat på sig sä värst mänga ord
då det gäller att bemöta motionen. Utskottet hänvisar till att man vid sin
behandling av olika avdragsregler tidigare har bemött motionsvis framförda
invänd­ningar mot utformningen av olika avdragsregler och funnit att det behov
som kan föreligga av att ytterligare överväga vissa avdrag &amp;quot;åtminstone i
stort sett redan är tillgodosett&amp;quot;, som utskottet säger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tyvärr kan jag inte instämma i utskottets uppfattning på
den punkten. Jag anser nämligen att det finns ytterligare mycket att göra för
att sanera värt avdragssystem och så långt möjligt uppnå rättvisa i
beskattningen och en likformig behandling av alla skattskyldiga, oavsett pä
vilket sätt de förvärvar sina inkomster och oavsett om inkomsterna är stora
eller små.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremot vill jag gärna ta fasta pä vad skatteutskottet
säger i sista meningen i betänkandet, där det heter att &amp;quot;1972 års
skatteutredning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;allsidig
bedömning i sitt större sammanhang  &amp;quot;. Det är just detta som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vi
motionärer varit ute efter, och blir det på det sättet så finns det ingen
motionärer varit ute efter, och blir det pä det sättet så finns det ingen
anledning att tillsätta någon särskild utredning på detta område, det kan jag i
det här läget hälla med om. Vi får väl också tolka yttrandet sä att utskottet
har inhämtat upplysningar frän, som det brukar heta, säker källa eftersom
utskottets värderade ordförande herr Brandt tillika är ordförande i den nya
skatteutredningen och att vi får en översyn av avdragsreglerna i det
sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag har inget yrkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed slutad. Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§   13 
Föredrogs skatteutskottets betänkanden:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 51 i anledning av motioner angående beskattningen av
bostads­rättsföreningar m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 55 i anledning av motion om översyn av bestämmelserna i
kommunalskattelagen om fast driftstäUe och beskattningsort för aktie­bolag m.
fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren biföll vad utskottet i dessa betänkanden
hemställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inrättande av ytterligare reuma­tologiska under­visningskliniker&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§  14 Inrättande av ytterligare reumatologiska
undervisningskliniker&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredrogs utbUdningsutskottets betänkande nr 32 i
anledning av motion om inrättande av ytteriigare reumatologiska
undervisningskhni­ker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fröken
PEHRSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! 1 motionen 1149 föreslås att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåUer om åtgärder och förslag om inrättande av reumatologiska
undervisningskliniker vid undervisningssjukhusen. Enligt min uppfattning går
motionen helt i linje med socialstyrelsens redan 1970 framförda förslag. En
förutsättning för att nä målen som socialstyrelsen uppställt är en förbättrad
undervisning och forskning inom reumatologin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reumatismen är den största fysiska folksjukdomen i värt
land. Mellan tre och fem procent av den vuxna befolkningen har kronisk
ledgängs-reumatism. Dessutom finns det 800 å 900 barn som är reumatiker. För
deras värd behövs ytterligare en specialkhnik. Vi har en klinik i Lund på 30
platser - en fördubbling tUl 60-70 platser är behovet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildningsutskottet har i betänkande nr 32 föreslagit att
motionen&lt;br&gt;
avslås. Utskottet pekar på den ökade läkartillgängen och pä ett&lt;br&gt;
remissyttrande från UKÄ, vars fakultetsberedning sagt att sjukvårdsbe­&lt;br&gt;
hovet förefaller förhållandevis väl tillgodosett &amp;quot;genom att särskilda&lt;br&gt;
reumatologiska sjukvårdsenheter finns inrättade (eller planeras) på&lt;br&gt;
samtliga läroorter--- &amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fakultetsberedningen menar också att härigenom &amp;quot;såväl
grundutbild­ningens som forskar- och vidareutbildningens behov på det aktuella
området tillgodoses på ett acceptabelt sätt&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är ganska förvånansvärt att man tar med en planering
som kanske ligger 5—10—20 är framåt i tiden och menar att behoven pä området
därmed är förhållandevis väl tillgodosedda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har motionerat i den här frågan. Vi finner den
synnerligen angelägen, och det gör också de medicinska fakulteterna vid
samtliga läroanstalter som har yttrat sig över motionen. UKÄ har gjort en
sammanställning av deras yttranden och jag vill citera en del därifrån. Man
säger som en sammanfattning:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Samtliga remissinstanser tillstyrker de i motionen
framförda för­slagen vilket innebär att reumatologiska undersökningskliniker
föresläs inrättade vid samtliga undervisningsjukhus.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Medicinska
fakulteten i Lund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inrättande av ytterligare reuma­tologiska under­visningskliniker&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Kvahteten hos den reumatologiska värden blir
självfaUet beroende av i vUken grad undervisningsresurserna utbygges.
UtbUdningsuppgifterna omfattar inte endast grundutbildning och
specialistutbildning, utan även fortbildning av specialister i reumatologi,
ortopedi, internmedicin, långvårdsmedicin samt av läkare och annan
sjukvårdspersonal inom primärvård och långvård.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Man anför
vidare i uttalandet från Lund:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;För en utveckling av reumatologin är dock en
breddning av forskningspotentialen väl så väsentlig. Genom en ökning av antalet
reumatologiska forskningsinstitutioner uppnås en välbehövlig förbättring av
rekryteringen av forskare till specialiteten.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Man
fortsätter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Under hänvisning tiU vad som ovan anförts vill
fakulteten framhålla angelägenheten av att det nu fattas ett principbeslut om
att undervis­ningsklinik med professur eller biträdande professur bör finnas
vid varje medicinsk fakultet och att fakulteterna i vanlig ordning framför sina
krav härom i petita.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fakulteten i Göteborg motiverar ytterligare behovet av
förbättrad reumatikervärd — framför allt förebyggande tidigvärd — som i sin tur
ställer anspråk på ökade resurser för utbildning och forskning inom
reumatologi. Man säger vidare från fakulteten i Göteborg:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Denna ökade utbildning bör avse såväl läkarnas
grundutbildning och vidareutbildning som efterutbildning av läkare. Det är
endast genom ökad utbildning som man kan förvänta sig att den viktiga
uppspårande funktionen kan tillgodoses. Det blir dä möjligt att genom i rätt
tid insatt adekvat behandling förbättra situationen för ett större antal
reumapatien-ter — en effekt som har både humanitär och samhällsekonomisk
betydelse.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till sist
vill jag citera några rader frän Karolinska institutets yttrande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;------ undervisningsklinikerna
behövs även för specialistutbildningen i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reumatologi
och för fortbildningen av reumatologer liksom av invärtes-medicinare och
ortopeder. Även i sjukgymnast- och arbetsterapeutunder­visningen har
tjänstgöring på en specialiserad reumatologisk avdelning ett betydande
utbildningsvärde.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har velat framhålla detta därför att jag är av den
bestämda uppfattningen att det verkligen behövs kraftätgärder för att skapa ett
bättre förhållande för alla de människor i värt land som lider av reumatiska
sjukdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har,
herr talman, inget yrkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hert ALEMYR (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Detta är ett besvärligt problem, och det
mäste bli fråga om prioriteringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ber att fä notera att varken socialstyrelsen,
universitetskanslers­ämbetet eller Landstingsförbundet har tillstyrkt
motionärernas yrkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed slutad. Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ 15
Föredrogs utbildningsutskottets betänkande nr 33 i anledning av motion om ett
svenskt utbildningssystem efter mönster av det brittiska The Open University.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Undervisning i religionspsykologi för förskollärare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§  16 Undervisning i religionspsykologi för förskollärare&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föredrogs utbildningsutskottets
betänkande nr 34 i anledning av motion om undervisning i rehgionspsykologi för
förskollärare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fröken HÖRLÉN (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Motionen 1172 visar pä behovet av
undervisning i religionspsykologi vid utbUdningen av förskollärare. Detta behov
framstår klart mot bakgrunden av det rikt varierande mönster av livsåskådningar
som kan skönjas hos invånare i vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Invandringen under efterkrigstiden har medfört en snabb
ökning av antalet personer av annan samfundstillhörighet än den lutherska, en
skara som i dagsläget fär räknas i femsiffriga tal. Helt naturligt har barn
frän t. ex. muslimska eller mosaiska hem samma behov av att i sitt nya hemland
möta förståelse för sin speciella kulturella och religiösa tradition som barn
från andra hem har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men även svenska barn kommer från familjer som företräder
skiftande uppfattningar i tros- och livsåskådningsfrågor och söker pä barns
sätt svar hos de vuxna också i förskolan på frågor, som gäller t. ex. sjukdom
och död, våld och lidande. Redan i förskoleåldern har de flesta barn pä något
sätt kommit i kontakt med frågor om Gud och Guds existens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om lärarna i förskolan skall kunna möta frågorna om dessa
ting på ett sådant sätt att barnen både upplever trygghet i relation till de
vuxna i skolan och lär sig respektera andras uppfattningar, behöver de menings­full
utbildning på detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Visserligen har utskottet formellt avstyrkt motionen, men
samtidigt har utskottet hänvisat till att skolöverstyrelsen och invandrarverket
i sina remissvar ställt sig positiva till de i motionen framförda önskemålen.
Även om skolöverstyrelsen inte gjort några definitiva utfästelser, har man ändå
frän det hållet uttalat att man funnit skäl föreligga &amp;quot;att i det fortsatta
arbetet med utbildningsplanen överväga huruvida en utvidgning bör företas av
sädana moment, som syftar till ökad förståelse för förskolbarnens frågor av
religiös karaktär&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill därför tolka utskottets
betänkande sä, att det ger skolöver­styrelsen anvisning om att snarast vidta
åtgärder för att rätta till de brister i utbildningen av förskollärare som
påtalats i motionen 1172. Detta skulle också troligen kunna bidraga till en
enhetlig uppbyggnad av den kommande allmänna förskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen
var härmed slutad. Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för att skapa bättre förut­sättningar för
cykeltrafiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ 17
Föredrogs utbildningsutskottets betänkande nr 35 i anledning av motion angående
värderingen av utländska studerandes meriter för tUlträde till högre
läroanstalt m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemstäUan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 18 Åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för
cykeltrafiken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föredrogs trafikutskottets
betänkande nr 14 i anledning av motioner om åtgärder för att skapa bättre
förutsättningar för cykeltrafiken, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hert TORWALD (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Redan 1963 års riksdag beslöt i anledning av
väckta motioner att en utredning skulle göras för att skapa bättre förhållanden
för cykeltrafiken. Vägplaneutredningen fick detta uppdrag, men den ägnade dess
värre inte frågan någon större uppmärksamhet utan konsta­terade helt kort att
material saknas, som kan belysa effekten av t. ex. införande eller borttagande
av cykelbanor, samt framhöll att med hänsyn tUl de många faktorer som kan
tänkas påverka cykelutnyttjandet omfattande undersökningar krävs för att
klarlägga detta problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I min motion nr 38 har jag redovisat att en femtedel av
befolkningen i städer med upp till 45 000 innevånare använder cykeln för sina
resor till och från arbetet m. m. År 1970 skadades inte mindre än 3 857
cyklister-mopedister och 249 dödades. Jag tror att enda sättet att reducera
dessa olyckor är att man separerar olika trafikantgrupper från varandra och att
man anordnar signalreglerade korsningar där de måste komma i kontakt med
varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Årets båda motioner i det här ärendet har remitterats till
statens vägverk, statens trafiksäkerhetsverk. Svenska kommunförbundet samt
Cykel- och mopedfrämjandet. Av dessa remissinstanser är det bara statens
vägverk som anser att en särskild utredning skulle vara onödig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vägverket medverkar emellertid fortfarande till utbyggnad
av trafik­platser som fungerar som hart när oforcerbara hinder för såväl gående
som cyklister-mopedister därför att lämpliga passager genom trafikplat­serna
antingen saknas eller medför helt oacceptabla omvägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Göteborg har man inom stadsbyggnadskontoret inrättat en
speciell s. k. MCG-sektion, som sysslar med att skapa bättre förhållanden för
mopedister, cyklister och gående. Denna sektion har vid sitt arbete tyvärr
kunnat konstatera att det kostar kommunen stora pengar att i efterhand
åstadkomma rimliga passager för de trafikanter, som ej är bilburna, över eller
längs de nya genomfartslederna. Genom att utnyttja nedlagda banvallar - för
Säröbanan respektive västgötabanan — har man dock gjort det möjligt att i vissa
stadsdelar inom Göteborg skapa fina förutsättningar för cyklister-mopedister,
och detta till förhållandevis låga kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening borde statsbidragsbestämmelserna
emellertid vara sä utformade att man redan vid utbyggnaden av genomfartsleder
och trafikplatser i anslutning till dessa ordnar med betryggande och bekväma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;passager
för säväl cyklister-mopedister som gående. Som det nu är blir genomfartslederna
dess värre många gånger svårforcerade hinder för dessa trafikantgrupper,
eftersom separata cykelbanor mycket ofta saknas längs eUer genom de nya trafikplatserna.
Jag har för övrigt med mig tre exempel på trafikplatser som är under utbyggnad
i Göteborg och som i vissa partier helt saknar separata cykelbanor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag väntar nu att den särskilda utredning som utskottet
och, som jag hoppas, även riksdagen hemställer om skall kartlägga dessa och
andra problem för cyklister-mopedister och lämna förslag till lämphga åtgärder
för att förbättra förhållandena för dessa trafikantgrupper. Jag hoppas dock att
utredningsuppdraget inte lämnas till vägverket med hänsyn till det ljumma
intresse som nämnda förvaltning hitintills visat för denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Under hänvisning till vad jag här och i
motionen anfört yrkar jag bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för att skapa bättre förut­sättningar för
cykeltrafiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert
LINDAHL (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi vågar kanske i dag, när vi tycks ha litet
tid tiU värt förfogande, fresta talmannens och kammarens tålamod med några
korta inlägg i anslutning till enhäUigt tillstyrkta motioner. Jag lovar att
fatta mig kort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den 18 januari 1973 - om tre månader - kan riksdagens
många cykelvänner fira ett litet tioårsjubileum. Det var i januari 1963 som vi
lade fram en motion med begäran om en utredning i syfte att klarlägga de
samhällsekonomiska vinster som kunde göras på en för cyklismen bättre planering
av samhällen och vägbyggnader. Vi pekade också på vad detta kunde betyda för
ökad trafiksäkerhet och minskade sjukvårdskostnader. Som bekant är 20-25
procent av alla trafikdödade i värt land cyklister. Det är en skrämmande
siffra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.Allmänna beredningsutskottet tillstyrkte motionen 1963
och anhöll om tillsättande av den begärda utredningen, och sä långt var ju allt
gott och väl. Sä småningom fick också vägplaneutredningen i uppdrag att vid
sina överväganden ta hänsyn till dessa spörsmål. I utredningens betänkan­de
1969 ägnades cyklismen några välvilliga rader, men det blev naturiigtvis inte
vad vi motionärer frän 1963 hade tänkt oss. Jag och min medmotionär den gängen
- Sture Palm i första kammaren - hade stöd av riksdagsmän från olika partier.
Vi har aUtså pä detta område ett litet förflutet som jag har velat erinra om i
dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pä nytt har nu riksdagen att ta ställning till liknande
motioner, och pä nytt begär ett enhälligt utskott en utredning - med större
framgång än 1963, får man hoppas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av årets statsverksproposition framgår att
kommunikationsministern har en mycket positiv inställning till cykeltrafiken.
Han anser att åtgärder mäste vidtas för att underlätta framkomligheten för
cykeltrafiken och sänka antalet olycksfall för denna trafikantkategori, och det
yttrandet har vi noterat med tillfredsställelse. Mot den bakgrunden kan vi
kanske hoppas på ett snabbare resultat den här gängen. Det finns många skäl att
hoppas på det. Jag tänker bl. a. på den miljöaspekt som har kommit in i bUden
på detta område och som var rätt främmande för debatten för ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för att skapa bättre förut­sättningar för
cykeltrafiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tiotal år
sedan. Jag hoppas alltså på en prioritering av cykeltrafiken i den framtida
trafikbilden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det brukar talas om vissa sakfrågor i riksdagen som
förenar ledamöter över alla partigränser. Landstingspartiet är en känd
företeelse som vi ibland omnämner. Jag undrar om vi inte är pä god väg att fä
ett cykelparti här i riksdagen. Vi gläds alla åt det ökade cykelintresset och
imponeras av det propaganda- och upplysningsarbete som bedrivs i första hand av
Cykelfrämjandet och Korporationsidrottsförbundet. De riksdags­män som varje år
cyklar Vättern runt är också utmärkta talesmän för dessa idéer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den motion som trafikutskottets ordförande har tagit
initiativet till har ju också förankrats i alla partier. I centerpartiet och
hos moderaterna har den förankrats näst intill partiledarplanet. Jag har nämnt
kommuni­kationsministern och olika initiativ som har tagits. Det finns alltså
ett positivt intresse på alla håll för dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi var kanske för tidigt ute 1963. Det fanns tidigare de
som trodde att cyklismen skulle försvinna. Men just nu är det inne att stödja
cyklismen. Det finns många exempel på detta. T. o. m. Aftonbladets Innerspalt -
den alerta avdelningen för kulturdebatt på hög nivå — ställde häromdagen
helhjärtat och överraskande upp på cyklisternas sida. &amp;quot;Frånvaron av
människovärdiga cykelbanor fortsätter att vara en brännande böld i
samhällskroppen&amp;quot; - för att direkt citera Innerspaltens drastiska uttrycks­sätt.
Och Innerspalten fortsätter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Men som regel har cyklisterna ingen annanstans att
håUa till än på en vägkant som bilisterna försöker hålla så cyklistfri dom kan.
Om bilisterna gnäller över att asfalten är skabbig kan cyklisterna anse sej
lyckliga om dom har en sträng med grus där det är tungt och bökigt att
trampa.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innerspalten lovar att återkomma till ämnet, vilket
noteras med tacksamhet. Riksdagens mänga cykelvänner lovar att inte förtröttas!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
GUSTAFSON i Göteborg (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Förra året lät borgmästaren i New York, John
Lindsay, sätta upp skyltar på vissa gator om att dessa gator är avsedda även
för cykeltrafik. Nu var det inte några gator i utkanterna pä världsstaden eller
i anslutning till parkområden, utan det var vissa centrala gator, däribland den
ärorika Femte avenyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om någon hade sagt för nio år sedan, när Essen Lindahl
väckte sin motion, att man 1971 i New York City skuUe ange vissa centrala
avenyer såsom särskilt lämpade för cykeltrafik, sä hade ingen trott honom, för
på den tiden var man pessimistisk beträffande cykelns framtid. Man menade att
cykeln var dödsdömd som fortskaffningsmedel, och statisfiken tycktes ge skäl
för detta. Det såldes 195 1 280 000 cyklar i det här lanilet - 1959 hade
antalet gått ned till 125 000, alltså fiU mindre än hälften pä denna korta tid
av åtta år. De som brukar göra grafiska framställningar kunde ju snart räkna ut
när cyklismen skulle vara helt försvunnen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mycket seriösa utredare räknade ut 1964, då man i alla
fall sålde 230 000 cyklar, att fram tUl 1975 skulle man fä en ökning med 20
000, så att man  1975 skulle sälja 250 000 cyklar. Cykelförsäljningen skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;alltså pä
de här elva åren öka med 20 000. I själva verket säljs sedan flera år tillbaka
400 000 cyklar per år, och det har ju ställt alla kalkyler på huvudet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är en erfarenhet som man har gjort i mänga länder. 1
flera av storstäderna i såväl USA som Canada anordnar man i höst Cykelns dag,
då man stänger av innerstaden frän bUtrafik och med borgmästare och
stadsfullmäktigeordförande i spetsen förvandlar city till en cykelstad. Man har
alltså börjat inse att cyklismen inte är dödsdömd utan att den tvärtom har en
stor framtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns många anledningar till detta. Det är
motionsintresset, men det är också trängseln i storstäderna som gör att det är
nästan omöjligt att komma fram med bilar. Och sedan är det väl också något mer,
något som en av cyklismens företrädare — vi kanske kan våga kalla honom för
ordförande i cykelpartiet, för att nu låna Essen Lindahls ord, nämligen Eric
Sandström - har utttryckt så här: &amp;quot;Ätt cykla är inte bara ett sätt att
färdas. Det är mer än sä. Det är en livsstil, en filosofi, en stillsam protest
mot maskinkulturens överdrifter och avarter.&amp;quot; Det är ett litet filosofiskt
sätt att uttrycka sig, men jag tror att det anger några av motiven bakom det
ökade intresset för cyklismen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frän den utgångspunkten mäste man beklaga att den
utredning om cyklismen som riksdagen är 1963 fattade beslut om, och som bl. a.
skulle behandla frågan om de samhällsekonomiska vinster som kan uppkomma om vi
fär en frän cyklismens synpunkt bättre planering av samhället och vägarna, i
verkligheten inte kom till stånd. Hela ärendet hänvisades till
vägplaneutredningen, och där blev det skjutet ät sidan. Förklaringen till det
är ganska enkel. 1 utredningen trodde man inte att cykeln skulle bli något
fortskaffningsmedel att räkna med i fortsättningen, och när utredningen då hade
en sä stor mängd andra problem att brottas med blev cykelfrägan lagd åt sidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tyvärr är det väl sä vi i många fall upplever situationen,
att när man anser att ett vägprojekt blir för dyrt är cykelstigar och
cykelbanor det första som man prutar bort. Därför tycker jag att det är mycket
glädjande att alla partier här har varit överens i trafikutskottet. Jag har
också med stor tillfredsställelse noterat kommunikationsministerns myc­ket
positiva uttalande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har kommit överens om att vi viU ha en utredning, som
betraktar trafikfrågorna från cyklismens utgångspunkter. Det är mycket viktigt.
Dä man sedan behandlar trafikfrågorna i ett sammanhang, vilket det ju är
självklart att vi skall göra, har man också fått en övertänkt uppfattning om
cyklismens roU i trafiken. Dä löper inte cykeltrafiken risken att skuffas undan
i brist på argument.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nå, nu kan man ju fråga sig varför den ene efter den andre
begär ordet och talar i denna fråga — även om det sker relativt kortfattat -
när utskottet har varit enhälligt. Jag tror att det beror på att mänga av oss
har en känsla av att cykeln har varit förbisedd sä länge och att vi därför vill
påminna litet extra om nödvändigheten av att den utredning det här gäller
kommer till stånd snabbt. Mot bakgrund av kommunikations­ministerns positiva
uttalande vill jag alltså vädja till departementet om att utredningen tillsätts
snarast. Mitt andra önskemål är att denna utredning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för att skapa bättre förut­sättningar för
cykeltrafiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för att skapa bättre förut­sättningar för
cykeltrafiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;givetvis
inte får försena de åtgärder som det går att vidta omedelbart för att främja
cyklismen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert HUGOSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det står ett enhäUigt utskott bakom
förevarande betänkande, i vilket man begär en utredning i syfte att skapa
bättre förutsättningar för cykeltrafiken. Jag vill emellertid gärna ha sagt att
när vi behandlade denna fråga i utskottet var jag mycket tveksam huruvida vi
skulle tillsätta en särskild utredning - inte därför att vi inte har behov av
bättre kunskaper på detta område utan därför att jag hyser en viss oro för att
man ute i kommunerna kan ta denna utredning tiU intäkt för att inte redan nu
göra vad som göras kan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också understryka vad Cykel- och mopedfrämjandet
skriver i sitt remissvar, nämligen att det är nödvändigt att snara åtgärder
vidtas till förbättring av trafikförhållandena för cyklisterna. 1 en PM från
statens planverk 1971 har det också givits klara direktiv om hur man skaU
planera i våra tätorter för att separera de olika delarna av trafiken från
varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till kammarens protokoll vill jag också läsa in vad Cykel-
och mopedfrämjandet har skrivit i sitt yttrande: &amp;quot;Vad som i dag erfordras,
är en tillämpning av säväl tankegångar som riktlinjer, som finnes utstakade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som nu är angeläget, är att snabba åtgärder kommer
till stånd inom ramen för de samhällsekonomiska resurser, som kan ställas till
förfogande. Enligt CMF:s mening måste insatser för höjande av trafik­säkerheten
för de stora skaror medborgare, som i dag väljer cykeln som ett
fortskaffningsmedel vara en god samhällsekonomisk investering.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill till alla delar instämma i detta. Jag vill också,
herr talman, uttrycka förhoppningen att kommunerna — det är ju ändå i mycket
stor utsträckning kommunerna som har att svara för att vi får en bättre
trafikmiljö för cyklisterna — under den tid utredningen arbetar inte tar
utredningen som sådan till intäkt för en underlåtenhet att vidta åtgärder. Det
är alltså min förhoppning att vi skall fä till stånd snabba åtgärder i våra
stora tätorter till fromma för de människor som föredrar cykeln som
fortskaffningsmedel framför bilen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har
inget annat yrkande än om bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 19 Föredrogs trafikutskottets betänkande nr 15 i
anledning av motion angående samordningen av vägverkets och
arbetsmarknadsstyrelsens vägbyggnadsverksamhet, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 20 Elektrifiering av järnvägen Borlänge—Mora&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föredrogs trafikutskottets
betänkande nr 16 i anledning av motion om elektrifiering av järnvägen
Borlänge-Mora.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hert JONSSON i Mora (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I motion nr 257, som behandlas i
trafikutskottets betänkande nr 16, hemställer jag och några medmotionärer om
åtgärder för elektrifiering av järnvägen Borlänge—Mora.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trafikutskottet har givit frågan en seriös behandling.
Förutom remissbehandlingen har utskottet ägnat en dag åt en resa pä banan och
ät överläggningar med representanter för de berörda kommunerna. Det har hälsats
med tillfredsställelse av vederbörande, som fått detta tillfälle att framföra
sina synpunkter och framhålla betydelsen av goda järnvägsför­bindelser och
förbättrade möjligheter för person- och godstransporter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 motionen påpekar vi att när järnvägen på sin tid
elektrifierades till Borlänge var det aktuellt med fortsatt elektrifiering till
Mora men att den av någon anledning dä ställdes pä framtiden. Vidare har vi
framhållit den tidsmässiga försämring i förbindelsen med Stockholm som inträder
med indragningen av det speciella-dieseltåget Siljan och övergängen till
dieseldrivna loktåg mellan Mora och Borlänge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En elektrifiering skulle medföra snabbare förbindelser,
och det skulle dessutom ha gynnsam, miljövänlig effekt om dieseldriften
upphörde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tidigare motioner i samma ämne har av riksdagen avvisats
med motiveringen att företagsekonomiska skäl ej syntes motivera en sådan
investering. 1 årets motion har vi föreslagit att man borde pröva frågan om
projektets genomförande som beredskapsarbete för att ge ett bättre företagsekonomiskt
underlag. Vi har föreslagit detta också med hänsyn till att det i dagens läge
pä arbetsmarknaden skulle ha gynnsamma sysselsättningseffekter. Förutom
sysselsättning av manuell arbetskraft skulle det ge goda effekter för den
industri, som skulle framställa den erforderliga materielen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När motionen skrevs i vintras var arbetsmarknaden svag med
en betydande arbetslöshet. Det kan sägas att förhållandena inte är bättre nu
och att insatser av olika slag nu är ännu mer nödvändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta motiv för projektets genomförande framstår därför nu
ännu klarare än i vintras; varje stimulans i sysselsättningshänseende ger sitt
bidrag till en förbättring av arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bland remissinstanserna säger statens järnvägar i sitt
yttrande att man beräknar investeringskostnaden till 10,6 miljoner kronor.
Härav skulle 6 miljoner falla på industribeställningar och cirka 2 miljoner på
arbeten som vore lämpliga för arbetsmarknadsverket. Enligt den kostnadsberäk­ning
som förelåg 1968 skulle investeringskostnaden ha belöpt sig till 14 miljoner
kronor. Således skulle ett genomförande nu kunna ske till en lägre kostnad, men
SJ anser ändå att förräntningen inte är tUlräcklig för att motivera
investeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen delar motionärernas uppfattning om
bety­delsen av snabba järnvägsförbindelser och om de trafikmässiga fördelar som
en elektrifiering skulle medföra samt de goda effekter ur sysselsätt-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;NrI02&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Elektrifiering av järnvägen Borlänge- Mora&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Elektrifiering av järnvägen Borlänge-Mora&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ningssynpunkt
som upphandUngen av materiel skuUe medföra för berörda industrier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Kopparbergs län pekar på Moras särställning
som regionalt tillväxtcentrum och pä behovet av kraftiga satsningar med olika
former av regionalpolitiska medel. Detta kräver i sin tur goda kommuni­kationer
för både gods- och persontransporter. En elektrifiering skulle ha positiva
effekter för hela Siljansomrädet även när det gäller vidareutveck-hngen av de
turistanläggningar som kan följa med en ökad turistström. En förbättring av
kommunikationerna mellan Borlänge och Mora ligger också i linje med kommande
regionala trafikplaner. Till detta vill jag framhålla den betydelse som
förbättrade kommunikationer kommer att fä för hela den norra länsdelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsens bestämda uppfattning är att en
elektrifiering bör genomföras och att bättre företagsekonomiska förutsättningar
synes föreligga inte minst med hänsyn till de ökade virkestransporterna — 10
000 ton rundvirke per vecka utfraktas frän Moraomrädet — samt mot bakgrunden av
de regionalpolitiska motiven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Näringslivets trafikdelegation pekar också på att ett
genomförande av motionärernas förslag skulle förbättra trafikservicen till
berörda bygder. Vägnätet skuUe i någon mån kunna avlastas samtidigt som i
dagens situation gynnsamma effekter ur sysselsättningssynpunkt kan upp­komma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är med tillfredsställelse som vi motionärer kan notera
dessa välvilliga remissyttranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är samtidigt glädjande att kunna konstatera den
välvilliga behandling frågan fått i utskottets enhälliga betänkande och den
positiva inställning som däri kommit till uttryck.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill gärna instämma i utskottets uppfattning att det
är av stor betydelse för lösandet av de regionalpolitiska problemen hur
transport­väsendet utformas och att förbättrade järnvägskommunikationer
framstår som angelägna önskemål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om utskottet nu inte är berett att begära omedelbara
åtgärder i motionens syfte synes dock de regionalpohtiska och
arbetsmarknads-mässiga skälen tala för en elektrifiering av banan, och
utskottet förordar att Kungl. Maj:t snarast låter verkställa en förnyad och
allsidig prövning av frågan och redovisar resultaten för riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lät mig uttala den förhoppningen att denna utredning
kommer till stånd inom en mycket snar framtid och att resultatet av utredningen
blir att man påvisar fördelen av att elektrifiera denna bandel. Enligt min
uppfattning har frågan genom detta utskottets betänkande fallit framåt. Ett
sådant utredningsresultat skulle också ha den psykologiska effekten att det
undanröjer alla farhågor beträffande järnvägsdelens framtida bestånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag har inget annat yrkande än om bifall till
utskottets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under detta anförande övertog herr förste vice talmannen
ledningen av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
KÄRLSSON i Malung (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Även jag vill anföra några kortfattade
synpunkter med anledning av trafikutskottets betänkande nr 16.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna fråga är, som redan har sagts, ingen ny fråga.
Ändock är elektrifiering av bandelen Borlänge—Mora ett angeläget krav, som vi
har anledning att hoppas mycket av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motionärerna framhåller i motionen 257 behovet av goda och
snabba järnvägsförbindelser från Mora till kringliggande bygd. Jag vill nog
hävda att detta behov måste vidgas att gälla goda järnvägsförbindelser frän
Mora till hela landet. Goda kommunikationer mäste vara en del av de
regionalpolitiska satsningarna, och av den anledningen är det angeläget att
bandelen Borlänge-Mora elektrifieras och får en allmänt god standard.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från socialdemokratiskt håll i länet har vi ansett det
angeläget att pä olika sätt satsa pä den norra länsdelen, och goda
kommunikationer är en väsentlig del av de satsningar som behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Länsprogram 70 har Mora hänförts till gruppen regionala
tillväxt­centra och kommer som sådant att utgöra centrum för norra Dalarna.
Stora lokaliseringspoUtiska satsningar har gjorts pä Mora för att där skapa en
regional tillväxtort för norra delen av Dalarna. Men skall näringslivet bli
mångsidigt och konkurrenskraftigt behövs ytterligare satsningar. Förbättrade
järnvägsförbindelser bör innebära en värdefull injektion för företagsamheten.
Skall också de goda regionalpolitiska satsningar som har skett i Mora i form av
lokaliseringsstöd, ökad bostadstilldelning osv. ge det resultat som vi alla
hoppas pä, krävs olika uppföljande åtgärder och insatser. Transportväsendet
måste då betraktas som en mycket väsentlig del av regionalpolitiken, och kommer
nu en elektrifiering av bandelen Borlänge—Mora till stånd, bör det glädja alla
i Siljansbygden och norra Dalarna, inte minst företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dagens beslut bevisar, tycker jag, att riksdagen har en
positiv vilja till ytterligare regionalpolitiska insatser till gagn för hela
Dalarna. Jag tror att vårt beslut här i dag är till nytta för hela Dalarnas
framtid. Alla insatser är ju behövliga för att skapa ett expansivt och
livskraftigt län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I övrigt hänvisar jag till vad
trafikutskottet har skrivit beträffande elektrifiering av bandelen
Borlänge—Mora och yrkar bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Elektrifiering av järnvägen Borlänge-Mora&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
GUSTAFSON i Göteborg (fp)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Trafikutskottet har tagit mycket allvarligt
på denna fråga. Vi har studerat förhållandena pä ort och ställe och diskuterat
problemen med representanter för berörda kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När vi nu har konstaterat att man, om man gör en strikt
företagseko­nomisk bedömning, inte kan fä någon kalkyl som visar lönsamhet för
denna investering, har vi understrukit en sak, som har aktualiserats väldigt
kraftigt genom tillsättandet av den nya trafikpolitiska utredning­en. Man måste
nämligen ha en integrerad trafikplanering, som inte bara beaktar de skilda
trafikgrenarnas lönsamhet och kostnader var för sig utan också tar hänsyn till
den totala samhällsekonomiska effekten vid olika transportalternativ. Man måste
ta hänsyn till sociala, näringspoli-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riktlinjer angående charterfiygtrafiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tiska och
lokaliseringspolitiska förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därför har vi inom utskottet kunnat konstatera, att
regionalpohtiska och arbetsmarknadsmässiga skäl synes tala för en
elektrifiering av banan, och uttalat en önskan om att en allsidig prövning av
denna fråga kommer till stånd samt att den sker snarast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill, herr talman, understryka detta och yrkar bifall
till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed slutad. Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 21  Riktlinjer angående charterflygtrafiken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föredrogs trafikutskottets
betänkande nr 17 i anledning av motion om förslag till riktlinjer angående
charterflygtrafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert WIRMARK (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Näringsfrihetsombudsmannen begärde i sin uppmärk­sammade
skrivelse av den 1 I oktober i fjol att statsmakterna snarast gör en
samhällelig avvägning och avgränsning beträffande SAS:s verksamhet som
linjeföretag och dess verksamhet utanför detta område. Han ansåg också att en
ordning borde skapas som ger säkra garantier för att konkurrensen kommer att
ske på lika villkor inom de områden där SAS ej skall medges särskilda
konkurrensfördelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är därför glädjande att äntligen en översyn av de
skandinaviska charterbestämmelserna görs. NO hade för sin del mycket klart
påvisat behovet av en ny avvägning. Nackdelarna ur semesterresenärernas
synpunkt av den mycket restriktiva tillståndsgivningen för charterflyg­ningar
till resmål utanför Europa och Medelhavsomrädet har också blivit alltmer
tydliga. Den som t. ex. vill uppleva intressanta u-landsmiljöer eller se det
finaste av Afrikas djurvärld är hänvisad till att acceptera SAS:s dyrare priser
till Östafrika eller också att ansluta sig till charterflygresor frän andra
länder, som är mera liberala i sin tUlståndsgivning än Sverige, t. ex.
Västtyskland och Schweiz, Det innebär för svenska konsumenter både en
kostnadsfördyring genom anslutningsresan och ett sämre konsumentskydd ur
reklaniationssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är därför viktigt att den nu beslutade översynen
verkligen resulterar i en liberalare tUlståndsgivning under rimligt
hänsynstagande till SAS :s hnjetrafik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsrådet Norling sade i en presskommuniké efter det
skandinaviska transportministermötet dels &amp;quot;att transportministrarna enats
om en återhållsam politik i fråga om sällskapsresor till destinationer utanför
Europa, dit SAS bedriver linjetrafik&amp;quot;, dels att denna restriktivitet
&amp;quot;inte utesluter att andra resmål än Ceylon och Gambia&amp;quot; - som är de i
dag enda tillåtna målen - &amp;quot;kan bli tillgängliga för sällskapsresor&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvudinriktningen av översynen är alltså viktig, men den
framgår inte klart av statsrådet Norlings kommuniké. Är den — som jag hoppas —
att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fä tiU
stånd en liberalare tillståndsgivning? Får jag fråga, om utskottet har fått
några upplysningar pä den punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är också angeläget att översynen sker utan dröjsmål.
Det sägs både i statsrådet Norlings kommuniké och i utskottets betänkande att
detta skandinaviska departementala utskott skall fullgöra sitt uppdrag &amp;quot;i
den takt som är möjlig med hänsyn bl. a. till utvecklingen av det internatio­nella
arbetet pä området&amp;quot;. Men detta internationella arbete är ett arbete på
lång sikt, och om regeringarna i de skandinaviska länderna inte är angelägna
att snabbt få fram förbättringar för konsumenterna, är det risk för att det
kommer att dröja mycket lång tid, innan översynen avsätter några praktiska
resultat. Det vore intressant att veta, om utskottet fått reda pä huruvida
passusen innebär att översynen beräknas ta lång tid eller om &amp;quot;i den takt
som är möjlig&amp;quot; i stället innebär att översynen blir kontinuerlig och att
resultat och förslag framläggs allteftersom de föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Om man vill åstadkomma nyttiga delreformer sä
snabbt som möjligt finns det flera spörsmål som kan aktualiseras. Är det t. ex.
nödvändigt att fortsätta med regeln om minimum sju dagar för en charterresa?
Möjlighet av weekendresa eller fyra-fem dagars resa tUl renodlade semesterorter
i Medelhavsomrädet skuUe erbjuda resebran­schen nya rationaliseringsmöjligheter
och ge nya och attraktiva alternativ åt resenärerna. En annan reform som vore
värd att pröva är att införa s. k. advance booking charters, där man i stället
för sammanhäUen grupp kräver att bokning skall ske minst 60—90 dagar före avresan.
Den regeln har just införts pä prov i USA och England och lär fungera tillfreds­ställande.
I USA rör det sig om 90 dagar, i England om 60 dagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tror att det vore bra om vi finge ett
klarare besked om färdriktningen i den här översynen vare sig det nu blir fråga
om delreformer eUer ändringar i ett sammanhang. Vi fär inte förbise att
charterflyget hittills inneburit en mycket nyttig konkurrens och en press på
priserna på de reguljära linjerna. Det finns faktiskt vetenskapliga undersökningar
som visar att kilometerpriset i Europa är lägre pä destinationer, där
charterflyg är tillåtet, i jämförelse med andra destina­tioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag har inget yrkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riktlinjer angående charter flygtrafiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert
GUSTAFSON i Göteborg (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I motionen 1221 som vi nu behandlar har
hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall anhålla om förslag tiU
riktlinjer beträffande charterflygtrafiken. Utskottet har kunnat konstatera att
ett arbetsutskott är tillsatt för att utarbeta sådana riktlinjer. Därmed är
motionens syfte tUlgodosett. Mot den bakgrunden yrkar jag bifall tiU utskottets
hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu har herr Wirmark ställt vissa frågor om utskottets handläggning.
Jag kan säga att utskottet haft tillgäng till de meddelanden som kommit frän
departementet beträffande arbetsgruppen. När det gäller färdrikt­ningen vill
jag citera följande: &amp;quot;Vägledande därvidlag är att chartertra­fikens
utveckling bör uppmuntras så långt det kan ske utan att SAS:s möjligheter att
uppfylla sina koncessionsenliga förpliktelser sätts i fara.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Riksdagens protokoU 1972. Nr 101-104&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammansättningen av den statliga de­legationen vid
kollektivavtalsför­handlingar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detta  
uttalande   borde   herr  Wirmark   frän  sina  utgångspunkter vara
tiUfredsställd med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är omöjligt att svara pä hur snabbt denna utredning
kommer att arbeta och i vilken form den kommer att lägga fram sina förslag. De
uppslag som herr Wirmark nämnde har ju en tid stått i förgrunden för debatten.
Det finns också andra uppslag som arbetsutskottet självfallet kommer att ta
upp. Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemstäUan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 22 Sammansättningen av den statliga delegationen vid
kollektivavtals­förhandlingar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föredrogs inrikesutskottets
betänkande nr 15 i anledning av motion angående sammansättningen av den
statliga delegationen vid kollektivav­talsförhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I detta betänkande behandlades
motionen 1972:1387 av fru Kristens­son m. fl. (m) vari yrkats att riksdagen hos
Kungl. Maj :t skulle anhålla om en förnyad översyn rörande den statliga
förhandUngsverksamhetens funktion i enlighet med vad som uttalats i motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet hemställde att riksdagen skulle avslå motionen
1972:1387.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Reservation hade avgivits av herrar
Nordgren (m) och Oskarson (m), som ansett att utskottet bort hemställa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att riksdagen med bifall till
motionen 1972:1387 som sin mening gav Kungl. Maj:t till känna vad reservanterna
anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert
OSKARSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! 1 den reservation som är fogad till
inrikesutskottets betänkande nr 15 har herr Nordgren och jag i likhet med
motionärerna i motionen 1387 föreslagit en översyn av organisationen av
ledningen för den statliga förhandlingsverksamhetenj&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frän flera häll är man beredd att I instämma i och
understryka att i samband med den senaste avtalsrörelsen pä den offentliga
sektorn framstod det klart att det statliga relationssystemet för förhandlingar
är behäftat med påtagliga brister. Det nu tillämpade systemet medger inte
tillfredsställande kontakter mellan verket och regeringen. I arbetsgivar­sidans,
alltså statens, förhandlingsorgan ingår inte någon företrädare som har att
fatta det slutliga avgörandet. Detta förhällande har enligt mängas uppfattning
lett till komplikationer och onödig tidsutdräkt i förhandling­arna. Om vi ser
på förhandlingsorganen inom den kommunala och enskilda sektorn, sä ingår i
denna representanter som har att fatta det slutliga avgörandet.De förhandlingar
som enligt nuvarande system förs mellan avtalsverket och parterna får därför
mer eller mindre karaktären&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av
&amp;quot;skenförhandlingar&amp;quot;. Denna dualism skulle man komma ifrån om man lät
ett statsråd fungera som ordförande i förhandlingsdelegationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motionen, som ligger till grund för reservationen, har
remissbehandlats och två remissinstanser har tUlstyrkt och tvä har avstyrkt en
översyn enligt motionens förslag. En femte remissinstans, avtalsverket, har
inte uttryckt någon bestämd mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets motivering för avslag av motionen synes oss
ganska svag. Man hänvisar till att då avtalsverket inrättades var en av
principerna att de högsta politiska instanserna bör stä fria i förhållande till
förhandlan­de och avtalsslutande parter. Men, herr talman, denna princip har
man efter vad jag kan förstå redan avviktit ifrån i samband med att man 1970
gjorde en översyn av organisationen och inrättade ett arbetsutskott inom
delegationen. I detta arbetsutskott ingår verkschefen, statssekreteraren i
finansdepartementet samt ytterligare tvä ledamöter. I propositionen 63 år 1970
framhöll också statsrådet Löfberg att tillkomsten av arbetsut­skottet medför en
ökad smidighet i förhandlingsarbetet. Han ansåg också att det var av stor
betydelse att kontakten mellan förhandlingsledningen och Kungl. Maj:t
underlättades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad vi reservanter vUl är att man nu tar steget fullt ut
och låter det ansvariga statsrådet inträda som ordförande i
förhandlingsdelegationen. Vi har begärt en översyn som går i den riktningen. Vi
anser också att en sädan ordning skulle vara förenad med mänga fördelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med detta,
herr talman, ber jag att fä yrka bifall till reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammansättningen av den statliga de­legationen vid
kollektivavtalsför­handlingar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
FRIDOLFSSON i Rödeby (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Herrar Nordgren och Oskarson har i en
reservation yrkat bifaU till motionen 1387, vari yrkas att riksdagen anhåller
om förnyad översyn rörande den statliga förhandlingsverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt utskottets uppfattning förehgger ej behov av någon
översyn. Så sent som den 1 juli 1970 gjordes en förändring av organisationen
för avtalsverkets ledning. Efter förslag av förhandlingsutredningen utökades
antalet styrelseledamöter från åtta tUl elva samt inrättades ett arbetsut­skott.
För riksdagens inflytande har tidigare inrättats riksdagens lönedele­gation som
skall överlägga med det statsråd som därtill förordnats, för närvarande
statsrådet Löfberg, samt godkänna avtal. Om lönedelega­tionen vägrar godkänna
förhandlingsuppgörelsen kan frågan underställas riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motionärerna vill att ett statsråd skall vara ordförande i
den statliga förhandlingsdelegationen. Man anser att förhandlingarna därigenom
skulle gå snabbare och risken för missförstånd minskas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens avtalsverk. Statsanställdas förbund och TCO;s
statstjänste-mannasektion har i sina remissvar ansett att den nuvarande
ordningen medger tillfredsställande kontakter mellan verket och regeringen.
Avtals­verket framhåller, att i dess arbetsutskott ingår statssekreteraren för
den enhet inom finansdepartementet som handlägger lönefrågor samt en
företrädare för departementet som är sakkunnig i budgetärenden. Arbetsutskottet
sammanträder minst en gäng i veckan. Därutöver förekommer direkta kontakter
mellan avtalsverkets generaldirektör och det statsråd som svarar för lönefrågor
för statsanställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammansättningen av den statliga de­legationen vid
kollektivavtalsför­handlingar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 motsats tUl dessa remissinstanser har SACO och SR i sina
remissvar förklarat att de delar de uppfattningar som förs fram i motionen samt
anser att ett statsråd bör vara delegationens ordförande. Jag vill påpeka att
den övervägande delen av de berörda tjänstemännen tillhör TCO och SF, vilka
anser att motionen bör avslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet vill erinra om att motiveringen för inrättandet
av avtalsver­ket var att de högsta politiska instanserna i princip bör stä fria
i förhällande tiU förhandlande och avtalsslutande parter. Det ansågs böra
undvikas att som part pä arbetsgivarsidan uppträder någon som har det politiska
ansvaret för att samhällets medlings- och förlikningsverksamhet ställs till
parternas förfogande eller för att andra åtgärder vidtas till skydd för
arbetsfreden. Enligt utskottets mening mäste det föreligga starka skäl för att
denna för statstjänstemännens förhandlingsrätt principiellt viktiga
utgångspunkt skall överges. Utskottet kan inte finna att motionärerna anfört
sådana skäl. De förändringar som kan vara erforderliga för att förbättra
avtalsverkets kontakter med regeringen bör kunna genomföras inom ramen för
nuvarande system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
OSKARSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tycker att det av den redogörelse som
herr Fridolfsson i Rödeby här har lämnat framgår rätt klart att den s. k.
princip, som han talar om, har man redan naggat i kanten för att inte säga att
man har övergett den. Jag har väldigt svårt att förstå att det skulle vara
något större avsteg, om man nu lät statsrådet ta steget fullt ut och vara ordförande,
alltså själv kunna delta i förhandlingarna, själv ta emot förslag och själv
komma med sina förslag i stället för att ha nuvarande ordning. Nu är det
statssekreteraren som, skulle jag vilja säga, springer som en skottspole mellan
förhandlingsrummet och statsrådets ämbetsrum och talar om för statsrådet de
förslag som framställs och av statsrådet får direktiv som statssekreteraren
sedan vidarebefordrar till förhandlingsdele­gationen. Jag har som sagt väldigt
svårt att förstå att den ordning som föreslås i motionen skulle innebära något
avsteg från den princip som man redan har naggat så mycket i kanten att det
inte finns någonting kvar. Det av oss föreslagna systemet skulle vara betydligt
smidigare och mera lättarbetat och leda till snabbare resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr FRIDOLFSSON i Rödeby (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Gentemot herr Oskarson vill jag framhålla att
två av de stora arbetstagarorganisationerna, TCO och Statsanställdas förbund,
har förklarat att de för sin del är nöjda med den ordning som nu råder, varför
jag inte anser att man kan göra något avsteg på den punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Här har man sagt att det skulle gå betydligt snabbare med
den anordning som nu herr Oskarson talar om. Avtalsverket har pekat på de
långdragna förhandlingar som sker på den privata arbetsmarknaden. Där går sannerligen
inte förhandlingarna fortare än vad de gör inom statens förhandlingsväsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill,
herr talman, yrka bifall till utskottets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert
OSKARSON (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tror att också herr Fridolfsson i Rödeby
har klart för sig att erfarenheterna från de senaste avtalsförhandlingarna var
att nuvarande system är osmidigt och att förhandlingarna tar tid. Nu hänvisar
herr Fridolfsson tiU att två stora tjänstemannaorganisationer har avstyrkt motionen.
Men jag vill peka på att de andra två har tillstyrkt, och det bestyrker den
uppfattningen att det förekommit en onödig tidsutdräkt och onödiga
komplikationer just på grund av det nuvarande systemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan är det, som jag sade tidigare, så att man pä den
enskilda fronten, alltså beträffande näringslivet, och likaså i fråga om
kommuner och landsting förhandlar direkt med dem som har att fatta beslutet.
Jag kan inte förstå annat än att det måste vara ett betydligt mera
tidsbesparande och framför allt ett betydligt mera smidigt arbetssätt att kunna
ge och ta argument, att kunna ge och ta förslag direkt över bordet i stället
för att man här skall ha en springpojke som vidarebefordrar förslagen till
statsrådet och sedan kommer tillbaka med uppgift om vad statsrådet egentligen
vill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammansättningen av den statliga de­legationen vid
kollektivavtalsför­handlingar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr FRIDOLFSSON i Rödeby (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Ävtalsverket är så pass nytt att jag tycker
att vi ännu ett tag kan fortsätta med den nuvarande ordningen innan vi börjar
göra någon översyn av den. Det är dock ett ganska ringa antal medlemmar som har
tillstyrkt motionen. Om vi ser på medlemsantalet - jag är medveten om att man
inte alltid kan utgå frän detta - finner vi att Statsanställdas förbund och
TCO:s statstjänstemannasektion represente­rar 320 000 av de 388 000 som är
berörda av avtalsverkets förhandlingar. De förbund som har tillstyrkt motionen
har alltså inte mer än 68 000 medlemmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Propositioner gavs på bifall tiU
dels utskottets hemställan, dels reservationen av herrar Nordgren och Oskarson,
och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan
herr Oskarson begärt votering upplästes och godkändes följande
voteringsproposition;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den   som   viU   att   kammaren   bifaller  
inrikesutskottets   hemstäUan   i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;betänkandet
nr 15 röstar ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den det ej
vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av herrar
Nordgren och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Oskarson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av
kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Oskarson begärde
rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna om­röstning gav
följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ja  - 260
Nej  -    35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Direktiven tiU ut­redningen rörande arbetsfredslag­stiftningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ 23
Direktiven till utredningen rörande arbetsfredslagstiftningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föredrogs inrikesutskottets
betänkande nr 16 i anledning av motioner om direktiven till utredningen rörande
arbetsfredslagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta betänkande behandlades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;motionen 1972:766 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari
hemställts att riksdagen med uttalande att i motionen anförda
problemställningar borde läggas till grund för utredningen angående
arbetsfredslagstiftningen skulle överlämna motionen till utredningen för
beaktande samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;motionen
1972:1412 av herr Ullsten m. fl. (fp).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet hemställde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att riksdagen
skulle avslå motionen 1972:766,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att motionen
1972:1412 inte föranledde någon riksdagens åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Reservation hade avgivits av herr
Lorentzon (vpk), som ansett att utskottet under 1 bort hemstäUa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att riksdagen i anledning av
motionen 1972:766 begärde att Kungl. Maj:t utfärdade tiUäggsdirektiv till
arbetsrättsutredningen i enlighet med vad reservanten anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert
HALLGREN (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I motionen 766 till årets riksdag har vänsterpartiet
kommunisterna krävt att de direktiv som getts till utredningen rörande
arbetsfredslagstiftningen vidgas väsentligt. Vi anser att direktiven bör ges en
klarare och bestämdare utformning, framför allt när det gäller de för
arbetarklassen och dess organisationer vitalaste frågorna. Vpk har krävt att de
gamla förhatliga klasslagama, dvs. kollektivavtalslagen och lagen om
arbetsdomstol, väsentligen revideras, att § 32 i Svenska arbetsgivare­föreningens
stadgar ogiltigförklaras genom lagstiftning. Vi har också i motionen preciserat
vad som i lag bör tUlförsäkras de anställda och deras fackliga organisationer
för att ge de anställda grundläggande demokra­tiska rättiglieter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottsmajoriteten har i år liksom vid tidigare
tillfällen avstyrkt våra yrkanden. Vi har naturligtvis inte väntat oss något
annat. Det har aldrig varit direktivförfattarnas mening att utredarna skulle
bindas att framlägga förslag i denna fråga som kom att väsentligt ändra på
arbetsköparnas dominerande maktställning i arbetslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I direktiven talas om att medbestämmanderätt för
arbetstagarna pä olika nivåer i företagen i första hand bör åstadkommas genom
avtal. Utredningen bör undersöka i vilka frågor arbetsgivarens tolkningsföre­träde
skall avskaffas. Den bör också undersöka grunderna för den kritik som riktas
mot arbetsdomstolen, dä särskUt mot metoden att skapa rättsregler genom
prejudikat i stället för genom lagstiftning. Arbetsdom­stolens praxis bör
anpassas till utvecklingen på arbetsmarknaden. I direktiven sägs också att
fredsplikten i kollektivavtalslagen inte bör rubbas. Direktiven i sin helhet
har formats så, att man redan nu kan förstå att de förslag som är att vänta
inte kommer att innebära några som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;helst
förändringar i grunden när det gäller maktförhållandet mellan arbetsköpare och
lönearbetare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Visserligen sägs det i direktiven att utredarna är
oförhindrade att ta upp andra frågor än dem som nämnts i direktiven. Vi tror
emellertid inte att så kommer att ske. De som utreder frågan är naturligtvis
inte intresserade av att åstadkomma sådana förändringar som vpk har föreslagit.
Vpk är det enda parti som har drivit dessa frågor i ett flertal år och skapat
en stark opinion bland de svenska arbetarna. Det är också anmärkningsvärt att
det parti som verkligen har drivit den här frågan inte är representerat i
utredningen. Man har naturligtvis inte velat ha med någon frän vpk, ty dä
skulle det ha kunnat bli kontroversiellt när det gäller just de frågor som bör
tas upp och väsenthgen behandlas. Vad som är att vänta förslagsvägen - och som
möjligen kommer att genomföras -är väl att man i någon mån förändrar eller
skyler över de värsta skamfläckar inom arbetslivet. De förslag i avgörande
frågor som vpk har lagt fram har utskottsmajoriteten avvisat som icke önskvärda
lösningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att 4 § i kollektivavtalslagen och 3 § i tjänstemannalagen
avskaffas är en av förutsättningarna för att det skall ske en väsentlig
förändring av maktförhållandena. Har inte de lokala fackföreningarna möjlighet
att vid förhandlingar tillgripa strejk som påtryckningsmedel mot arbetsköparna
om inte förhandlingarna leder fill önskvärt resultat är lönearbetarnas
representanter satta på undantag och kan inte uträtta något annat än att
acceptera de eventuella nådegåvor som i bästa fall kan komma från
arbetsköparhåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förhandlingsordningen känner vi alla tiU. Den är spikad i
Saltjöbadsav-talet. Vi vet också att den ordningen pä senare tid har förts upp
på det centrala planet och att förhandlingarna börjar med att LO och SAF
förhandlar om ett huvudavtal, en central uppgörelse. När detta har skett
förhandlar branschförbunden och fackförbunden om en förbundsupp­görelse, och
först i tredje hand, när dessa uppgörelser är träffade, kommer de lokala
fackföreningarna in i bilden. Dä är redan dessa uppgörelser bundna av
fredsplikt, vilket naturligtvis klavbinder de lokala fackföreningarna och gör
det omöjligt att sätta kraft bakom de lokala kraven. På samma sätt är naturligtvis
förhållandena reglerade när det gäller lokala tvister. Man skall förhandla
lokalt, man skall sedan förhandla centralt. Sedan har man att gå till domstol
eller skiljenämnd för att lösa tvisterna. Några andra medel finns inte,
eftersom man är bunden av fredsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om strejkförbud i kollektivavtalslagen och
tjänste­mannalagen måste därför avlägsnas, och att lagen om arbetsdomstol måste
revideras är en naturlig följd av de förslag vi har lagt fram om ändringar
beträffande fredsplikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 direktiven ges inte något klart besked om hur och på
vilka punkter regeringen vill ändra kollektivavtalslagen så att lönearbetarna
och deras organisationer skulle få, som man säger, mer jämbördig ställning mot
arbetsköparna. Man förutsätter att tolkningsföreträde för arbetsköparna
fortfarande skall finnas kvar i vissa frågor. Redan det innebär att inte några
genomgripande förändringar är att vänta. Om förhandlingarna skall vara
meningsfulla för lönearbetama måste arbetsköparnas tolkningsföre-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nrl02&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Direktiven till ut­redningen rörande arbetsfredslag­stiftningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Direktiven till ut­redningen rörande arbetsfredslag­stiftningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;trade helt
avskaffas. De fackliga organisationerna mäste ha lagstadgad rätt att förhandla
i alla frågor. De mäste ha lagstadgad rätt att tillgripa strejk när inte
förhandlingarna leder till något resultat. De mäste ha möjlighet att avbryta
hälsofarliga arbeten. Det måste finnas rätt att välja löneform och framför allt
att säga nej till otidsenliga produktions- och tidmätnings­metoder som används
för att öka utsvettningen. Vidare måste finnas lagstadgad rätt att hindra
uppsägningar och omplaceringar i arbetslivet. Vi har också krävt att man enhgt
lag skall ha rätt att ha möten och agitation på arbetsplatserna. Det är
demokratiska krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De krav som rests i motionen och som enligt vår mening
skulle ha legat till grund för utredningen angående arbetsfredslagstiftning har
således avvisats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett godkännande av dessa krav skulle innebära väsentliga
förändringar och flytta fram lönearbetarnas positioner. Då först kunde man tala
om en förändring till det bättre i fråga om jämbördighet lönearbetare kontra
arbetsköpare. Den avgörande maktfrågan, dvs. äganderättsförhållandet, skulle
naturligtvis inte mbbas om våra nu framlagda förslag tillgodosågs; den frågan
har vi preciserat i andra sammanhang och i andra motioner. Men arbetarklassen
och dess organisationer skulle få ett effektivare vapen i sina händer att bruka
i klasskampen mot arbetsköparna och mot den svenska storfinansen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De senaste årens händelser på arbetsmarknaden har medfört
att regeringen och den fackliga rörelsen har tvingats aktualisera dessa frågor.
Samarbetsideologin är hotad. Stora arbetargrupper tillgriper strejkvapnet för
att tillkämpa sig bättre arbetsförhållanden — klasskampen har skärpts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En av orsakerna tiU att dessa frågor utreds är att man
mäste lugna lönearbetarna och se till att de inte ställer för långtgående krav
i maktfrågorna eller agerar utanför klasslagarnas råmärken. Man kan hänvisa tiU
att dessa frågor är under utredning, att lösningar kommer att föreslås och att
utredningen inte bör störas i sitt arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad vi har att vänta är i bästa fall en ansiktslyftning av
huvudavtalet, dvs. Saltsjöbadsavtalet, och vissa delar av gäUande klasslagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Direktivens inriktning är inte att ändra pä klassamarbetet
eller att i grunden ändra på de odemokratiska förhållanden på arbetsplatserna
som skapats av klasslagarna och § 32 i &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;SäF:s
&lt;/span&gt;stadgar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom motionskravet vUl vpk i grunden ändra på dessa
odemokra­tiska förhållanden och skapa en möjlighet för lönearbetarna och deras
fackliga organisationer att verka på det sätt som de från begynnelsen skapades
för, nämligen att vara ett effektivt vapen i klasskampen mot kapitalet och mot
storfinansen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill rned hänvisning till vad vi anfört i
vår motion och vad jag nu sagt yrka bifaU till vpk:s reservation till
inrikesutskottets betänkande nr 16.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert
ÅKERLIND (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill säga några ord i anslutning till detta betänkande
därför att den motion av herr Ullsten m. fl. som här behandlas upptar frågor
som jag själv tidigare motionerat om, nämligen huruvida utrednmg-en om
arbetsfredslagstiftningen får i uppdrag att behandla även frågan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
bristande skydd för arbetssökande och frågan om precisering av den
förhandlingsrätt som tillkommer den fackliga organisation som företräder en
mindre del av medlemmar i en viss yrkesgrupp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa frågor har behandlats vid flera tidigare riksdagar,
och redan 1966 uttalade utskottet att därest föreningsrättslagstiftningen togs
upp i ett större sammanhang skulle den då aktualiserade frågan komma att
prövas, nämhgen frågan om utvidgningen av lagstiftningen att gälla
föreningsrättsskyddet för arbetssökande. Samma inställning har man haft vid ett
senare tillfälle. I sitt betänkande nr 13 år 1971, där de här frågorna
behandlades, begärde inrikesutskottet direktiv för den utredning som sedan blev
tillsatt. Utskottet skrev där;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Den av utskottet föreslagna utredningen bör, som
tidigare anförts, omfatta bl. a. en allmän översyn av lagen om förenings- och
förhandlings­rätt. De i motionerna upptagna frågorna om föreningsrättsskyddet
för arbetssökande och förhandlingsrättens innebörd kan väntas bli belysta under
utredningsarbetet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var alltså vad utskottet då förutsatte för det här
arbetet. Jag konstaterar med tillfredsställelse att inrikesutskottet nu i sitt
betänkande nr 16 säger:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;De frågor som behandlas i motionen prövades av
utskottet i fjol i samband med att utskottet begärde översyn av
arbetsfredslagstiftningen. Utskottet anförde då att utredningen borde omfatta
bl. a. en allmän översyn av lagen om förenings- och förhandlingsrätt. Frågorna
om föreningsrättsskyddet för arbetssökande och förhandlingsrättens inne­börd
kunde enligt utskottets uppfattning väntas bli belysta under
utredningsarbetet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vidare säger utskottet att det
&amp;quot;vill ånyo som sin uppfattning uttala att utredningsuppdraget får anses
omfatta hela det lagkomplex som brukar benämnas arbetsfredslagstiftningen och
till vilket lagen om förenings- och förhandlingsrätt räknas&amp;quot;. Så långt är
vi helt överens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men sedan avslutar man det hela med att föra in en liten
brasklapp -som jag uppfattar det: &amp;quot;Kommittén är enligt sina direktiv
oförhindrad att ta upp de frågor som motionärerna behandlar.&amp;quot; Jag tycker
att man helt klart och konsekvent skulle ha sagt inte bara att den är
oförhindrad utan att man förutsätter att den skall ta upp de här frågorna,
eftersom man tidigare har förutsatt att de kommer att tas upp. För min del
anser jag att det var litet onödigt med den här brasklappen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När nu de här frågorna ändå skall tas upp i utredningen,
hoppas jag att även de problem jag tidigare har sagt borde utredas - bl. a.
frågan om den svenska lagstiftningens överensstämmelse med internationella över­enskommelser
— kommer att beaktas i sammanhanget. Jag är glad över att utredningen har
kommit till stånd, men jag hoppas att den här lilla brasklappen, att
utredningen är oförhindrad att ta upp frågorna, inte leder   till   att   de 
stoppas  under  mattan.   De  är  för  viktiga  för  det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Direktiven till ut­redningen rörande arbetsfredslag­stiftningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert
ANDERSSON i Billingsfors (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den utredning om arbetsfredslagstiftningen
som riks­dagen begärde förra året har nu tillsatts, och de direktiv som den har
fått spänner över hela arbetsfältet. Nu vill herr Hallgren ge den
tilläggsdirek-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Direktiven tiU ut- &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; redningen rörande arbetsfredslag­stiftningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tiv, där
man skulle precisera vilka frågor som skall tas upp. Vi är inte vana vid att en
utredning skall bindas vid att lägga fram speciella förslag innan den har
undersökt förhållandena och utrett hur problemet ser ut, och därför vill inte
utskottet vara med om att ge utredningen dessa tUläggs direktiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturligtvis är herr Hallgien och kommunistema i övrigt
inte tillfredsställda med direktiven som de är utformade, på den grunden att
man anser att de skulle vara mer preciserade. Vi kan nog vara överens om att
med den uppläggning som direktiven har sä kommer alla dessa spörsmål att
behandlas som herr Hallgren och kommunisterna har tagit upp i sin motion och i
reservationen. Därför avstyrker utskottet förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även den fråga som herr Åkerlind tog upp kan naturligtvis
utredning­en göra en översyn av. Att det står &amp;quot;oförhindrad&amp;quot; innebar
inte att utredningen inte skulle ha de möjligheterna. Det där med brasklapp
tror jag inte är sä fariigt, herr Åkerlind, utan om man finner att detta är ett
problem kommer även det att tas upp till behandhng.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag ber att få yrka bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
HÄLLGREN (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Herr Andersson i Billingsfors säger att man
inte kan ge så bestämda direktiv och anvisningar till en utredning —
utredningen måste få möjlighet att undersöka förhållandena. Det har man
hänvisat till i direktiven, där man framhållit att utredningen skall undersöka
huruvida den kritik som riktats mot arbetsdomstolen är riktig. Det behövs inte.
Verkningarna av § 32 behöver heller inte utredas ~ vi känner såväl till dem.
Lönearbetarna ute på arbetsplatserna har fått känna på verkning­arna av
bestämmelsen. Redan 1917 konstaterade ordföranden i Trans­portarbetareförbundet,
Charles Lindley, att § 32 borde avskaffas snarast möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu säger herr Andersson i Billingsfors att utredningen i
varje fall bör få utreda dessa frågor och se vilka verkningama är. Jag tycker
att det är onödigt. De krav som vi har ställt är fullt berättigade, och detta
borde ha bestämt inriktningen av utredningens arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hert ANDERSSON i BUlingsfors (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Herr Hallgren gör saken ganska lätt för sig;
det är bara att besluta om att ta bort den paragrafen, den lagen och den
förordningen utan att sätta någonting i stället. Ja, vill man ha anarki på
arbetsmarknaden då skall man gå pä den linjen att man inte har några som helst
regler och förordningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen, som nu skall arbeta, har som inriktning att
skapa ett rättvist partsförhållande. Men det mäste finnas reglerat i avtal
eller i lag. Därför kan man inte gå på den linjen herr Hallgren förordar och
säga att det är sä klart att vi kan avskaffa dessa lagar och förordningar som
är förlegade. Jag kan hålla med om att de är förlegade, men det måste bli något
nytt i stället. Därför, herr Hallgren, kan vi inte behandla dessa problem så
lättvindigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert
HÄLLGREN (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tror att det är herr Andersson i
Billingsfors som gör det lätt för sig när han säger att vi föreslår att man
bara skall ta bort vissa bestämmelser och inte ha någonting annat i stället.
Detta uttalande mäste ju bottna i att han inte ens har lyssnat på vad jag har
sagt, att han inte ens har läst motionen eller den reservation som är fogad tUl
inrikesutskottets betänkande. I både motionen och i mitt anförande har
klargjorts vad vi skall ha i stället. Men naturligtvis ligger det sä till att
man inte på socialdemokratiskt häll kan acceptera detta, därför att det skulle
vara en alltför stark inbrytning i klassamarbetet och därför att det i grunden
skulle förändra karaktären på den svenska fackföreningsrörelsens ageran­de. Det
skulle med andra ord kunna ge fackföreningarna möjligheter att verka på ett
helt annat sätt och begränsa arbetsgivarnas maktställning på arbetsplatserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Direktiven till ut­redningen rörande arbetsfredslag­stiftningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkten 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositioner gavs på bifall till dels utskottets
hemställan, dels reservationen av herr Lorentzon, och förklarades den förra
propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hallgren begärt
votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den   som   vill  att   kammaren   bifaller 
inrikesutskottets   hemställan   i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;betänkandet
nr 16 punkten 1 röstar ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den det ej
vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vinner nej
har kammaren bifallit reservationen av herr Lorentzon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
herr Hallgren begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat.
Denna om­röstning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ja -  281&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nej  -    
14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avstår
-       1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkten 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§  24 Föredrogs inrikesutskottets betänkanden:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 17 i anledning av motion om vidgning av det avtalsbara
området för stats- och kommunaltjänstemän&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 20 i anledning av motion om skydd för den svenska
arbetsmark­nadspolitiken i multinationella företag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren biföll vad utskottet i dessa betänkanden
hemställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sysselsättningen för handikappade och pensionärer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ 25
Sysselsättningen för handikappade och pensionärer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föredrogs inrikesutskottets
betänkande nr 21 i anledning av motioner angående sysselsättningen för
handikappade och pensionärer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta betänkande behandlades motionen 1972:67 av herr Hermansson
m. fl. (vpk), motionen 1972:158 av herr Helén m. fl. (fp), såvitt nu var i
fråga, motionen 1972:375 av herr Helén m. fl. (fp) vari, med hänvisning tiU
vad  som  anförts  i  motionen   1972:386, hemstäUts att riksdagen hos Kungl.
Maj;t begärde att pensionsålderskommittén fick till uppgift att även lämna
förslag på åtgärder samhället kunde vidta för att underlätta för äldre som så
önskade att fortsätta sitt arbetshv samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;motionen 1972:1411 av herrar Söderström (m) och Oskarson
(m).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet hemställde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;A.                                    att
riksdagen skulle avslå motionen 1972:67,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;B.                                att motionen  1972:158,
yrkandena A 1 b och c, inte föranledde&lt;br&gt;
någon riksdagens åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;C.                                    att
motionen 1972:1411 inte föranledde någon riksdagens åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D.                                    att riksdagen skulle
avslå motionen 1972:375.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservation hade avgivits av herrar Eriksson i Arvika (fp)
och Ekinge (fp), som ansett att utskottet under D bort hemställa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att riksdagen med anledning av motionen 1972:375 som sin
mening gav Kungl. Maj;t till känna vad reservanterna anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till betänkandet hade fogats ett
särskUt yttrande av herr Lorentzon (vpk).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr EKINGE (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! TUl det betänkande från inrikesutskottet som
vi nu går att behandla har vi folkpartirepresentanter fogat en reservation, som
knyter an till folkpartiets partimofion till årets riksdag om de äldres
sysselsättning. Det är självfallet ingen ny fråga. Riksdagen har diskuterat den
mänga gånger under årens lopp. Pä en hel del punkter är vi väl också överens.
Det är beträffande framgångslinjema för att nå målen som uppfattningarna går
isär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om vikten av effektiva åtgärder för att möjliggöra för
äldre arbetsta­gare att stanna kvar i arbetslivet, om de så kan och önskar, är
vi väl överens. Likaså är vi väl överens om att åtgärder skall sättas in för
att motverka de betänkligheter som finns både bland arbetsgivare och
arbetstagare mot att låta äldre fä chansen att stanna kvar och fortsätta sitt
arbete. Men när det sedan gäller att medverka till åtgärder för att åstadkomma
detta går meningarna isär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gentemot utskottsmajoritetens skrivning menar vi att det
förhållandet att vi i dag har en kärv arbetsmarknad och att detta i särskilt
hög grad drabbar den äldre arbetskraften får inte hindra oss frän att oupphöriigt
ha frågan aktuell  för oss. Och det, menar vi, har man lättast, om en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utredning
får ta itu med den, så att det inte bara stannar vid välmenande uttalanden och
någon sorts medlidandekänsla. Pensionsålderskommittén kan få ett vidgat
uppdrag, men utredningsarbetet kan också, säger vi i vår reservation, uppdras
åt annat organ. Utskottets majoritet har inte något förslag till åtgärder, och
det måste man beklaga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare kan man fråga sig hur långt man skall gå i detta
fall. Vi menar att det är just den frågan som utredningen måste ta itu med och
belysa. Vi har i våra motioner pekat pä en del saker. Vi ställer oss sålunda
bakom och har framfört krav på att skapa möjligheter att införa en rörlig
pensionsålder. Vi anser det rimligt att sätta 65 är som den normala
pensionsåldern, men det bör finnas möjligheter till en betydligt rörligare
pensionsålder än vi har nu. Låt mig här bara peka på att när vi den 9 maj i är
debatterade möjligheterna till förtidspensionering för äldre arbetsta­gare, så
hävdade vi att den möjligheten skulle finnas från 60 års ålder. Riksdagen
stannade då för 63 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är naturligtvis inte tillräckligt att fastlägga en
gräns för när man tidigast kan få förtidspension. Det måste vara hka angeläget
att skapa möjligheter att fortsätta arbeta även sedan man har blivit 67 år, om
man sä vill och kan. Vi har både i vår motion och pä annat sätt klart belyst
dessa frågor, och jag vill därför inte ta kammarens tid i anspråk med att
upprepa vad vi i de sammanhangen framfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lät mig till sist, herr talman, återge vad herr Gösta Rehn
säger i nr 26 av Arbetsmarknaden:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Även
om pensionssystemet har mjukats upp i flera länder, sä är det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fortfarande
för stelbent--- . Man haren 'normal' pensionsålder vid 65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eller 67
är och sedan en tillkrånglad lagstiftning som reglerar möjligheter­na till
förtida uttag av blandat medicinska och arbetsmarknadsmässiga skäl. Här skulle
man ha en total flexibilitet för alla mellan 60 och 70 är. Eller varför inte
mellan 50 och 80 år! Och det borde vara möjligt att vandra fram och tillbaka
mellan arbete och pension. Bestämmer man sig för att gå i pension tidigt, men i
sä fall med en relativt låg pension, och sedan ändå vill gå tillbaka till
förvärvslivet, så bör den möjligheten finnas. Därmed kunde man både tjäna in
till en bättre pension och kanske föra ett intressantare liv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande administrativt fixerade pensionsåldern är,
trots vissa uppmjukningsmöjligheter, en härd och tvär omställning för de allra
flesta. Ofta blir man pensionerad för tidigt eller för sent — alla människor är
olika skapta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även här måste man gå in för en så enkel administration
som möjligt. Pensioneringen bör inte vara en återvändsgränd, det måste finnas
möjligheter att komma tillbaka under längre eller kortare perioder, kanske på
lindrigare jobb.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man måste kunna känna sig för, när man trappar ner
arbetslivet. Och då måste det finnas ett system med enhetliga rutiner som också
ordnar inkomsttäckningen för denna övergång.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Detta citat ur en artikel i Arbetsmarknaden
stämmer mycket väl överens med de intentioner, synpunkter och förslag som
folkpartiet i olika sammanhang fört fram. Man talar om flexibel arbetstid.  
Den   citerade delen av artikeln  har fått  rubriken  &amp;quot;Flexibla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sysselsättningen för handikappade och pensionärer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sysselsättningen för handikappade och pensionärer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;pensioner&amp;quot;.
Måhända det är problemets kärna. Det är mer angeläget att vi tar itu med denna
fråga än vad som framgår av utskottsmajoritetens skrivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med de här orden ber jag att få yrka bifaU till
reservationen tUl inrikesutskottets betänkande nr 21.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr LORENTZON (vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Till inrikesutskottets betänkande nr 21 är
fogat ett särskilt yttrande av mig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om de handikappade, de många människorna i vårt
land som på grund av sjukdom, nedsatt arbetsförmåga, företagsnedläggningar o.
d. förlorar sitt arbete, har varit föremål för motioner under senare år frän
vänsterpartiet kommunisterna. Även till årets riksdag återkommer vi med en
motion i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I vår partimotion nr 67 till årets riksdag föreslås att
riksdagen hos regeringen hemställer om en skyndsam utredning samt förslag om att
lagstiftningsvägen säkra rätten till anställningstrygghet respektive rätten
till arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 vår motion bygger vi på det faktum att de utslagnas
antal är i ständigt stigande. 1 motionen redovisas ett utförligt siffermaterial
som visar de handikappades under åren alltmer osäkra ställning på arbetsmark­naden.
Under senare år har samhället och arbetsmarknadsverket på olika sätt försökt
stimulera näringslivet att anställa s. k. handikappade. Det har man gjort genom
att anordna regeringskonferenser och region al konfe­renser, genom det dagliga
arbetet på arbetsförmedlingarna, genom ohka bidrag och bidragssystem. Ingenting
har dock kunnat hejda utveckhngen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Någon gång måste de riktiga slutsatserna dras. Då den ena
möjligheten efter den andra har prövats återstår det enligt motionärerna att
pröva lagstiftningsvägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lagstiftning måste enligt vår mening utformas på två
sätt. Vi mäste för det första finna metoder som förhindrar utslagningen på
arbetsmarknaden, dvs. metoder som ger alla anställda anställningsrätt och
anställningstrygghet och som alltså säkrar rätten till arbete när man redan har
ett arbete. För det andra gäller det att finna andra metoder som tillförsäkrar
den enskilde och samhället rätten till arbete dä det gamla gått förlorat eller
då man för första gängen träder ut pä arbetsmarknaden, rätten att få komma in i
arbetslivet igen efter en företagsnedläggning, en arbetslöshetsperiod eller en
sjukperiod, när den enskilde vill och kan arbeta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har vid utskottsbehandlingen av denna vår motion
framhållits att propositionsarbete i anslutning till pågående utredningar med
hänsyn till frågans vikt kan beräknas bedrivas skyndsamt. Utskottet säger i sin
skrivning, att det har förståelse för att det kan finnas skilda uppfattningar
om hur frågorna skall lösas, och framhåller att det kommer att finnas
möjligheter att föra fram ändringsförslag i samband med remissbehand­lingen av
utredningarna och den riksdagsbehandling som senare kommer att följa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det särskilda yttrande som jag fogat till
inrikesutskottets betänkande nr   21   förutsattes   att   den   aviserade  
propositionen   i  anslutning  till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;pågående
utredning föreläggs riksdagen sä snabbt som möjligt och redan under   1973  
års vårriksdag.  Möjligheter finns då att återkomma med motion, varför jag
avstår från att just nu föreslå vidare åtgärder. Herr talman! Jag har inget
yrkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr JADESTIG (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Herr Lorentzon har nyss sagt att hans
särskilda yttrande grundar sig pä en partimotion där man kräver att frågan om
den äldre arbetskraftens trygghet skall lösas lagstiftningsvägen.
Utredningsbetän­kandet &amp;quot;Skyddat arbete&amp;quot; har nyligen avlämnats. Där
analyseras detta problem mycket ingående, och betänkandet utmynnar i olika
tankegång­ar om hur man skall gä till väga för att finna lösningar. Som herr
Lorentzon sade skall betänkandet nu behandlas på sedvanligt sätt. Frågan har
alltså lyfts fram i dagsljuset. Vi kommer således inom rimlig tid att få
tillfälle att ta upp motionens huvudpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller frågan om anställningstryggheten kommer,
som ut­skottet framhåller i sin skrivning, en utredning inom kort att redovisa
resultatet av sitt arbete. Motionskraven i detta avseende är alltså
aktualiserade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr Lorentzon har kunnat nöja sig med att foga ett
särskilt yttrande till betänkandet, och jag förstår därför att han också delar
de av mig nu anförda synpunkterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till betänkandet har också fogats en reservation. Jag vill
gärna betona att det är ett mycket enigt utskott som står bakom huvuddelen av
det betänkande som vi nu behandlar. I anslutning till folkpartiets partimo­tion
har herrar Eriksson i Arvika och Ekinge avgivit en reservation. I denna
reservation krävs i huvudsak en utredning av möjligheterna att bereda
meningsfull sysselsättning för personer som av åldersskäl har slutat sitt
arbete. Det är alltså fråga om att förlänga deras arbetstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Partimotionen syftade ursprungligen till att ge
tilläggsdirektiv till den sittande pensionsålderskommittén, som just utreder
möjligheterna för en rörlig pensionsålder. Herr Ekinge påpekade att det fanns
en utredning men att ingenting hade uträttats. Resultatet av denna utredning
kommer ju som bekant mycket snart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt reservanterna har man under utskottsbehandlingen
frångått tanken att ge tilläggsdirektiv till den sittande utredningen. Det är
inte någon bra utväg. I reservationen framförs i en glidande skrivning tanken
att det får ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra hur utredningen skall bedrivas.
Utredas skall frågan under alla förhållanden. När det gäller krav på
utredningar är det aldrig fråga om några prioriteringar. Man skall bara utreda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottsmajoriteten delar inte uppfattningen att det är
nödvändigt att utreda denna fråga. Det framgår tydligt av utskottsbetänkandet
att starka skäl talar för utskottsmajoritetens mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under de senaste åren har enskilda ledamöter motionerat i
detta ärende - vUket herr Ekinge har nämnt - och i stort sett med samma syfte.
Vid fjolårets riksdag kunde utskottet ena sig om en gemensam skrivning, men det
är kanske skillnad mellan en partimotion och en enskild ledamots motion. I
detta fall, när en partimotion har avgivits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sysselsättningen för handikappade och pensionärer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sysselsättningen för handikappade och pensionärer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;måste det
till en reservation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motiveringen i utskottsmajoritetens skrivning är ganska
lika fjolårets. Vi anser att det inom dagens arbetsmarknad föreligger
svårigheter för den äldre arbetskraft som inte har uppnätt pensionsålder. Dessa
frågor har därför fått en mycket hög prioritering inom den aktiva
arbetsmarknads­politikens ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har en tydlig utslagsmekanism inom värt arbetsliv, som
i hög grad drabbar de handikappade men även den äldre arbetskraften. Denna
mekanism måste motarbetas. En hel del har gjorts. Jag kan peka på äldrelagarna
och anställningsskyddet. En hel del kommer att göras. Också den nu sä aktuella
anpassningslagen, som är en samarbetsform mellan de lokala arbetsförmedlingarna,
ortens näringsliv och samhälle, bör ge positiva utslag. Erfarenheterna av
försöksverksamheten på detta område i Västernorrlands län är mycket goda. Vi
har anledning förmoda att erfarenheterna blir lika goda när nu denna verksamhet
prövas landet runt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror att reservanterna delar den uppfattningen att de
utslagna på arbetsmarknaden i dag bör prioriteras. Naturligtvis är det också
angeläget att alla har rätt till arbete, även de som erhållit ålderspension.
Men de faktorer som där spelar in är redan så kända att utredningskravet i sig
självt är inaktuellt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller ekonomi är det fråga om att utnyttja de
resurser man har. Samhällsresurserna är begränsade. Men behoven och kraven är
mycket stora. Det visar också denna motion. De resurser som samhäUet nu har bör
i första hand inriktas på de grupper som icke uppnått pensionsåldern men som
önskar och har behov av en arbetsuppgift. Det är en viktig och central fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med detta, herr talman, ber jag få yrka bifall till
utskottets hemställan i alla delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
EKINGE (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Bara några ord med anledning av herr
Jadestigs anförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det första sade han att utskottet var mycket enigt.
Ja, det framgår klart av handlingarna, att två ledamöter reserverade sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr Jadestig påstår att vi vill en förlängning av de
äldres arbetstid efter pensionstiden. Men vi har klart sagt ut att vi kan tänka
oss antingen en förlängning av den direkta arbetstiden och det direkta engagemanget
i en verksamhet eller att bryta av med pension och senare återkomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det andra vill jag konstatera att
pensionsälderskommittén inte har ett sådant här uppdrag. Det måste därför te
sig naturligt att låta frågan stå öppen, om man skall ge tilläggsdirektiv till
pensionsålderskommittén att fortsätta arbetet eller om man skall lämna
uppdraget till en annan utredning eller i andra händer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det tredje säger herr Jadestig att man måste
prioritera när man ställer krav på utredningar. Vi bedömer denna fråga vara så
viktig att vi anser det rimligt och angeläget att den tas om hand snarast. Herr
Jadestigs anförande gav klart vid handen att det inte sker någonting nu med den
här frågan. Han sade att vi har äldrelagama och anpassningsgrup­perna,   men  
det   är  ju   ingenting   som   berör   dem   som   närmar   sig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;pensionsåldern
eller som redan är pensionerade, utan det berör de grupper som i ålder ligger
dessförinnan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TUl sist anförde herr Jadestig några raljanta synpunkter
på behandhng­en av föregående års motion, som skulle ha fått en sämre behandhng
därför att det var en enskild m.otion i stället för en partimotion. Nog är väl
herr Jadestig medveten om att den motion som han avsäg var min egen motion. Den
hade emellertid i långa stycken ett helt annat innehåll, den ställde helt andra
krav — det var en försöksverksamhet av ett helt annat slag som jag då
motionerade om — och den kan inte på något sätt jämföras med den partimotion
som vi här har lagt fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ville, herr talman, med dessa ord bara få kommentera
något av vad herr Jadestig anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillhandahållandet av privatchaufför inom statlig verk­samhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkterna A -C&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren biföU vad utskottet i dessa punkter hemställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkten D&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets
hemstäUan, dels reservationen av herrar Eriksson i Arvika och Ekinge, och
förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan
herr Ekinge begärt votering upplästes och godkändes följande
voteringsproposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den   som   viU   att   kammaren   bifaller  
inrikesutskottets   hemstäUan   i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;betänkandet
nr 21 punkten D röstar ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den det ej
vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vinner
nej  har  kammaren  bifaUit  reservationen av herrar Eriksson i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arvika och
Ekinge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä
herr Ekinge begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat.
Denna om­röstning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ja -  247&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nej   -   
47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avstår
—       1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr Rydén (fp) anmälde att han
avsett att rösta nej men av misstag nedtryckt ja-knappen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 26 Tillhandahållandet av privatchaufför inom statlig
verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredrogs inrikesutskottets betänkande nr 25 i anledning
av motion angående tillhandahållandet av privatchaufför inom statlig
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta betänkande behandlades motionen 1972:283 av herr
SigneU m. fl. (s) vari yrkats att riksdagen skuUe besluta att hos Kungl. Maj:t
5 Riksdagens protokoU 1972. Nr 101-104&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillhandahållandet av privatchaufför inom statlig verk­samhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hemstäUa
om att systemet med privatchaufför inom statens verksamhets­områden blev
föremål för utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet hemställde att riksdagen skulle avslå motionen
1972:283.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Reservation hade avgivits av herr
Lorentzon (vpk), som ansett att utskottet bort hemställa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att riksdagen med bifall till motionen 1972:283 som sin
mening gav Kungl. Maj;t tiU känna vad reservanten anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr LORENTZON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Reservationen till inrikesutskottets
betänkande nr 25 ger sitt stöd ät motionen 283, där tre socialdemokratiska
riksdagsmän tar upp frågan om det otidsenliga och även oekonomiska i att
direktionsbil och privatchaufför fortfarande i sä stor utsträckning florerar
inom statliga verk, företag och länsstyrelser. Motionärerna anser tiden vara
mogen att undersöka möjligheterna att avskaffa detta förlegade system. Man
hemställer om att detta system blir föremål för utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dagens slogan har blivit sparsamhet med allmänna medel. 1
såväl de statliga som de kommunala fögderierna söker man spara. I många fall
går detta ut över folkets allmänna service. Man söker pruta pä alla dessa
områden. Men när det gäller gamla, förlegade statussymboler som direktionsbilar
och privatchaufförer gör sig sparsamheten inte på samma sätt gällande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan har också med den s. k. jämlikheten att skaffa.
Alla vet vi här hur det talas om ökad jämhkhet - man vill öka någonting som
inte finns — men även i det här fallet har det med jämlikheten att göra. Det
kan inte vara i linje med folkliga krav och önskemål att vederbörande därför
att han tillhör landets s. k. toppskikt — och exempelvis är generaldirek­tör,
landshövding eller någonting annat — skall åtnjuta speciella favörer. Man
tycker att titeln generaldirektör eller landshövding skulle räcka som
statussymbol utan att vederbörande därtill skall utrustas med amerikansk lyxbil
och uniformerad privatchaufför, i synnerhet som man inom det privata
näringslivet i stor utsträckning upphört med detta gamla förlegade system. Jag
är överens med motionärerna om att de befattningshavare det här gäller skall
ges möjlighet att på statens bekostnad använda taxi, allmänna
kommunikationsmedel, flyg, järnväg och även kunna hälla egen bil. Det skulle
säkerligen bli mera folkhgt och kanske också jämlikt på detta sättet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motionen har remitterats tiU riksrevisionsverket, som helt
ger sitt stöd åt hemställan att frågan på lämpligt sätt utreds.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Intressant i detta sammanhang är att riksrevisionsverket
redan under hösten 1969 informerade myndigheterna om möjligheterna att långtids­förhyra
bilar för tjänstebruk i stället för att inköpa sådana. Enligt verket kan
förhyrning ske på förmånliga villkor från flera större företag inom branschen -
Volvo, SAAB, Svenska Volkswagen och General Motors Nordiska AB. Detta s. k.
leasingförfarande utnyttjas redan enligt verket i förhållandevis stor
omfattning inom den statliga verksamheten som ersättning för tjänstebilar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksrevisionsverket har vidare informerat myndigheterna om
möjlig­heter att även korttidsförhyra bilar. Ett företag inom bensinbranschen
tillhandahåller bilar vid ett stort antal bensinstationer, spridda över hela
landet. Möjligheter finns enligt verket att kombinera järnvägs- eller flygresa
på detta sätt med bilresa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad verket säger i detta sammanhang ligger helt i linje
med vad motionärerna har framfört, och man är också helt överens med
motionärerna i deras hemställan. 1 sitt remissyttrande över motionen anför
verket att systemet med direktionsbil och chaufför i största möjliga
utsträcknmg bör begränsas inom både den civila och den militära
statsförvaltningen. Man tillstyrker också att frågan på lämpligt sätt utreds.
Riksrevisionsverket är alltså helt överens med motionärerna i deras hemställan
om att den fråga det här gäller bör bli föremål för utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inrikesutskottets majoritet tycks inte ha någon mening
alls i frågan, utan går den lättaste vägen genom att bildligt talat krypa bakom
riksrevisionsverket då man skriver; &amp;quot;Det får förutsättas att verket i sin
fortlöpande granskning av myndigheternas förvaltning uppmärksammar frågan och
föreslär de förändringar som från ovan angivna utgångspunk­ter kan anses
påkallade. Det kan inte anses erforderligt att riksdagen påkallar en särskild
utredning i frågan.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets majoritet gör det synneriigen lätt för sig. Frågan
kan ju vara känshg, det skall medges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är självklart att riksrevisionsverket i sin
fortlöpande granskning av myndigheternas förvaltning uppmärksammar frågan och
föreslår föränd­ringar. Det behöver inte inrikesutskottet uppmana verket att
göra, därför att det har man ju gjort för länge sedan. Verket har på eget
initiativ gjort denna granskning och framfört sina rekommendationer. Utskottets
skrivning i detta stycke verkar mera vara en pekpinne åt riksrevisionsver­ket.
Detta är enligt min mening fuUkomligt onödigt efter den aktivitet som
riksrevisionsverket visat i detta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om jag tolkar riksrevisionsverkets remissuttalande korrekt
så vill man ha stöd i denna sin verksamhet från inrikesutskottet och riksdagen.
Trots verkets arbete pä det område det här gäller florerar - även om vissa
resultat kan redovisas - fortfarande i alltför stor utsträckning systemet med
direktionsbil och privatchaufför inom den statliga förvaltningen. Fortfarande
har vi områden där riksrevisionsverkets rekommendation inte alls har slagit
igenom, där vederbörande fullkomligt nonchalerat vad riksrevisionsverket har
sagt. Allt har blivit vid det gamla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dä inte rekommendationer frän riksrevisionsverket tycks
hjälpa — det är ändå det organ som skall verka för en rationell drift av den
statliga verksamheten — bör riksdagen ge detta verk sitt stöd genom att uttala
sig för att en utredning kommer till stånd pä det område det här gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fra talman! Jag yrkar bifall till min reservation som är
bifogad inrikesutskottets betänkande nr 25.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillhandahållandet av privatchaufför inom statlig verk­samhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under detta anförande övertog fru andre vice talmannen
ledningen av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillhandahållandet av privatchaufför inom statlig verk­samhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;HertSIGNELL(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fm talman! I vår motion 283 har vi tagit upp frågan om
systemet med privatchaufför inom statens verksamhetsområden. Vi har gjort det
mot bakgrunden av att ett flertal stora och medelstora privata företag inom det
svenska näringslivet avskaffat direktionsbil med privatchaufför. Samma motiv
har vi framfört i vår motion när det gäller privatchaufförer och
direktionsbilar inom den statliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från
riksrevisionsver­ket, och i riksrevisionsverkets yttrande framgår riktigheten
av vår hemställan om att systemet med privatchaufförer och direktionsbilar inom
statens verksamhetsområden bör bli föremål för utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är bara att beklaga att utskottet inte tagit mera
hänsyn tiU riksrevisionsverkets yttrande utan helt kallt föreslär riksdagen att
avslä motionen, detta trots att även utskottet i sin skrivning i många stycken
visat förståelse för motionens syfte. Man ställer sig därför osökt frågan om
det varit sakskäl eller principen inom utskottet att motioner i största
utsträckning skall avslås som har varit vägledande för utskottets
ställningstagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om kammaren beslutar att följa utskottet och avslå
motionen så förutsätter jag i likhet med utskottet att riksrevisionsverket i
sin fortlöpande granskning av myndigheternas förvaltning uppmärksammar de
synpunkter som framhållits i motionen och medverkar till att få en förändring
till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dä jag anser att motionens innehåll klart och tydhgt anger
vad vi syftar till med vår motion sä skall jag avstå från att ytterligare
argumentera för densamma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men pä en punkt kan det vara värt att göra ett
förtydligande, eftersom en i Stockholm utkommande kvällstidning i anledning av
vår motion gjorde ett reportage bland landets landshövningar, vari man ställde
frågan hur det skulle gå för de landshövdingar som ej har körkort om
privatchaufförerna skulle avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan inte vara nödvändigt att fördjupa sig häri mer än
med en hänvisning till vad vi säger i motionen om lämpligheten att låta de
personer som i dag har förmånen att begagna sig av statlig bil med
privatchaufför i stället fä möjlighet att pä statens bekostnad använda taxi
inom begränsade områden och i övrigt allmänna kommunikationsmedel. Vi säger
vidare att det kan vara tänkbart att staten håller med tjänstebilar, men dock
ej med privatchaufförer. Helt naturligt skall de som sä önskar få använda egna
bilar och därvid erhålla reseersättning efter gällande bestämmelser. Detta
framhåller vi även i motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har också sagt att om tjänstebil skall ställas till
förfogande, bör staten inköpa svensktillverkade bilar. Nu har dock
riksrevisionsverket i sitt yttrande erinrat om att detta inte är möjligt på
grund av gällande upphandlingsbestämmelser, som inte medger statliga
myndigheteratt vid sin upphandling diskriminera utländska leverantörer. Det
finns inget att invända mot detta. Det är ett klart besked som
riksrevisionsverket har gett. Otivelaktigt gör man dock den reflexionen att de
svensktillverkade bilarna har bhvit diskriminerade när man ser det fåtal
svensktillverkade bUar som används av de befattningshavare som nu har tillgång
till direktionsbilar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan fråga sig vilket land mer än Sverige som, om det
hade en egen tillverkning av två så förnämliga och representativa bilmärken som
SAAB och Volvo, skulle avstå från att - inte minst när det gäller utlandsrepre­sentationen
vid ambassader och beskickningar världen runt — i reklam­syfte stötta upp sitt
eget lands bUtillverkning. Utan att vilja invända mot gällande
upphandlingsbestämmelser anser jag att man på denna punkt bör göra en översyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! I likhet med riksrevisionsverket anser jag att
frågan om direktionsbilar med privatchaufför inom statliga verk, statliga
företag och länsstyrelser bör på lämpligt sätt utredas och ansluter mig därför
till motionen. Jag yrkar alltså bifall till reservationen och ämnar vid den
kommande voteringen stödja densamma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillhandahållandet av privatchaufför inom statlig verk­samhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta anförande mstämde herr Westberg i Hofors (s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hert ERIKSSON i Arvika (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Låt mig först slå fast att vi i utskottet är
ense med motionärerna om att systemet med direktionsbil och chaufför bör
begränsas i största möjliga utsträckning också inom den statliga sektorn. Det
är riktigt, som herr Lorentzon säger, att man inom den privata sektorn inte i
samma utsträckning som tidigare har tjänstebilar och privatchaufförer. Men när
man lyssnar till herr Lorentzons engagemang i denna fråga och märker vilken
betydelse han tiUmäter den gör man den reflexionen att det väl närmast måste
vara en miss att varken herr Lorentzon eller någon annan inom hans parti har
väckt en motion i ärendet under den allmänna motionstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är riktigt, som både herr SigneU och herr Lorentzon
sagt, att riksrevisionsverket uttalat att denna fråga bör utredas. Men från
verket har också sagts att man har blicken riktad på detta problem. Man har
redan hösten 1969 rekommenderat en övergång- till användning av hyrbilar i
större utsträckning än tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är inte riktigt, som herr Lorentzon säger, att ingen
förändring har skett och att majoriteten vill att förhållandena skall förbli
som de är. Enligt uppgift har det nämligen skett en ganska kraftig övergäng
frän tjänstebilar till hyrbilar just inom den statliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har inom utskottsmajoriteten sagt att
riksrevisionsverket helt säkert i enlighet med sitt yttrande kommer att följa
denna fråga. Med hänsyn till den anda som präglar detta yttrande har vi
förutsatt att riksrevisions­verket, om det anser detta vara befogat, kommer att
föreslå förändringar i nuvarande bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även om vi alltså är i sak ense,
har utskottsmajoriteten mot bakgrunden av det yttrande som åberopats så många
gånger här ansett att det inte är nödvändigt att tillsätta en särskild
utredning i frågan. Jag ber därför att fä yrka bifall till utskottets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hert
LORENTZON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fra talman! Utskottets ordförande, herr Eriksson i Arvika,
lyssnade tydligen inte tillräckligt intensivt, trots herr ErUcssons uppfattning
om mitt engagemang i frågan. Jag talade om ett speciellt område där det inte
har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillhandahållandet av privatchaufför inom statlig verk­samhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skett
någon förändring. Möjhgen finns det där ett fall, då man gått över från en
amerikansk bU till en svensk, men där rådde speciella förhållan­den, om jag
inte minns fel. I övrigt har allt blivit vid det gamla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är helt överens med herr SigneU om att det faktiskt
sker en diskriminering av svenska bilar, när dessa inte väljs i någon större
utsträckning. Av våra landshövdingar har - enligt uppgifter som en
stockholmstidning lämnade för några år sedan — inte en enda en svensk bil. Det
var i 17 stycken Chrysler, fyra Buick, tvä CadUlac och en Mercedes med
privatchaufförer, som landshövdingarna färdades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan är frågan vad man kan spara genom en annan ordning
än den här? Det är ju det utredningen också gäller. Detta har man inte tittat
på förut. Och jag skulle vilja fråga utskottets ordförande vad han anser i
fråga om svenska bilar kontra utländska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 det kungliga brevet som behandlar länsstyrelsernas
tjänstebilar, finns det en särskild föreskrift om hur chauffören skall vara klädd.
Man fär den bestämda uppfattningen att det åren ordagrann upprepning av ett
påbud från feodaltiden, så när som på att ordet kusk är utbytt mot chaufför.
Detta kungliga brev luktar rena medeltiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar
bifall till min reservation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr ERIKSSON i Arvika (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det ställdes en direkt fråga till mig om vad
jag tycker om svenska bilar. Som Volvoägare har jag inte svårt att svara pä den
frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr Lorentzon har tillmätt riksrevisionsverkets yttrande
väldigt stor betydelse. Jag vill då rekommendera honom att läsa vad verket
säger just när det gäller att välja vissa bilar. Jag tror att vi måste
acceptera verkets syn på en fri handel också på den här punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr Lorentzon sade att här kommer generaldirektörer och
landshöv­dingar i lyxbilar, och han frågade om det någon annanstans är så
förlegat på den här punkten som det är i Sverige. En god vän berättade för mig
att han deltagit i Östersjöveckan. Där reste 17 stycken av ministerrådets
representanter i var sin lyxbil med var sin chaufför från Östberlin till
Warnemiinde — 30 mils körning. Jag nämner detta som ett exempel på att det inte
bara är i Sverige, herr Lorentzon, som det är förlegat pä det här området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr LORENTZON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fra talman! Jag förstår mycket väl att herr Eriksson
skulle hamna utanför Sverige. Jag ställde inte frågan om det i något annat land
fanns lika förlegade förhållanden. Ä andra sidan stämmer ju det som han
refererade, men det är hka fel var någonstans det än händer. Vad han nämnde är
ju inget försvar för förhållandena i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositioner gavs på bifall till dels utskottets
hemställan, dels reservationen av herr Lorentzon, och förklarades den förra
propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Lorentzon begärt
votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den  
som   vUl   att   kammaren   bifaller   inrikesutskottets   hemställan   i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;betänkandet
nr 25 röstar ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den det ej
vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vinner nej
har kammaren bifallit reservationen av herr Lorentzon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
herr Lorentzon begärde rösträkning verkställdes votering med
omröstningsapparat. Denna om­röstning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ja  - 225&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nej  -   
47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avstår
—     19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
27 Interpellation nr 187 ang. utskänkningen av alkoholfria drycker från kiosker
och gatukök&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades pä begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
ANDERSSON i Örebro (fp), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Bestämmelser angående utskänkning av
alkoholfria drycker har utfärdats i ett flertal förordningar sedan andra
hälften av 1800-talet. Ursprungligen har gränsen dragits mellan spritdrycker
och andra drycker för att under årens lopp flyttas enligt nyare alkoholpoli­tiska
uppfattningar till att ligga mellan alkoholhaltiga samt alkoholfria och därmed
jämförliga drycker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt 3 § 1 mom. Kungl Maj:ts förordning av den 25
februari 1955 om försäljning av alkoholfria drycker får i princip utskänkning
av sådana drycker ej fortgå längre än till kl. 22.00. Detta klockslag motiveras
inte pä annat sätt än genom den nyssnämnda anknytningen till
msdrycksbe-stämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om möjlighet till dispens föreligger torde
bestämmelsen ej vara anpassad efter den stmkturomvandling som skett bl. a. för
kiosknäringen — häri inräknat korvkiosker och gatukök. Levnadsvanor och konsumtion
inom en rad sektorer har fortlöpande förändrats, sä även när det gäller tider
och platser för konsumtion av livsmedel. Slopandet av affärstids­lagen var en
anpassning därefter. Konsumenten behöver i större utsträck­ning ha tillgång
till färdiglagad mat, och kiosker och gatukök har dä bhvit ett naturligt
inköpsställe.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den strukturomvandling som här skisserats har medfört att
av de 24 miljoner måltider som intages per dag i Sverige beräknas 15 — 16
procent eller 3,7 miljoner serveras utanför hemmet. Skolsektorn är störst om
man ser till antalet måltider per dag. 1970 redovisades de till 1,1 miljoner.
Pä andra plats kommer gatuköken med 650 000 måltider, och därefter följer
restauranger och barer. Gatuköken visar också en kraftigare ökningstakt än
restaurangerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund synes det vara befogat att anknytningen
till rusdrycksförordningen vid försäljning av alkoholfria drycker i kiosker och
gatukök mellan kl. 22.00 och 24.00 slopas. Det är svårt att se att
försäljning   av  juice,   Coca-Cola   och   Uknande   alkoholfria   drycker  
i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samband
med förtäring av en måltid vid kiosk eller gatukök ur allmän ordningssynpunkt
skulle medföra några problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till vad jag nu anfört anhåller jag om
kammarens tillstånd att till herr finansmmistern ställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anser finansministern att utskänkning av alkoholfria
drycker från kiosker och gatukök bör vara anknuten till
rusdrycksförsäljningsförord-ningen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
28 Interpellation m-  188 ang. den framtida utbyggnaden av kärn­kraften&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordet
lämnades på begäran till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru
HAMBRAEUS (c), som yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fra talman! Sverige har det mest avancerade
utbyggnadsprogrammet för kärnkraften i världen. CDL, kraftproducenternas
centrala driftsled­ning, räknar med att kärnkraften skall svara för hälften av
landets elförbrukning 1985. Effekten vid atomkraftverken skulle dä uppgå till
sammanlagt 16 500 miljoner watt (MW). För närvarande är en reaktor i drift i
Sverige och nio under byggnad och planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Faktauppgifterna i denna interpellation hämtar jag
huvudsakligen från Bo Lindell-Sven Löfveberg: &amp;quot;Kärnkraften, människan och
säkerheten&amp;quot; och Radioactive Waste Management Practices in Western Europé,
ENEA, OECD. Enligt atomenergilagen fordras Kungl. Maj:ts tillstånd för att få
uppföra atomreaktor. Riksdagen har däremot aldrig tagit ställning till någon
plan för utbyggnaden av atomkraften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från första stund har forskare och myndigheter varit
medvetna om att de risker som följer med atomklyvning är av en annan art och
storleksordning än något annat människan företar sig. Säkerhetsföreskrif­terna
är också ytterst rigorösa och oerhörd möda och omsorg har satsats på
miljöskyddet vid atomkraftverken. Forskare över hela världen börjar emellertid
ifrågasätta möjligheten att bemästra de säkerhetsproblem som atomkraften
medför. Och, som Hannes Älfvén påpekat, om ett problem är omöjligt att lösa,
hjälper det inte hur mycket man än försöker — det förblir ändå olöst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilt svårlöst är problemet med det radioaktiva
avfallet, i synnerhet det högaktiva från bränsleelementen. När bränsleelementen
är utbrända skickas de tiU s. k. upparbetningsanläggningar. För närvarande har
vi ingen sådan i Sverige utan vi skickar våra använda bränsleelement tiU
Belgien. En utredning har föreslagit att Sannäsomrädet i Bohuslän skall bevaras
i statens ägo, tills man närmare klarlagt kraven på en upparbet-ningsanläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom upparbetningen utvmnes plutonium-239, det giftigaste
ämne man känner till. Det är inte uteslutet att plutonium kan stjälas och komma
till användning i hemmagjorda atombomber. Plutonium skulle kunna användas i den
s. k. brid-reaktorn, som är under utveckling men som anses farligare än den
reaktortyp vi nu använder och som kommer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att
producera ännu mer svårhanterligt radioaktivt avfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Plutonium har en halveringstid på 24 000 år, vilket
innebär att hälften av radioaktiviteten försvunnit efter den tiden. En reaktor
på 1 000 MW ger efter en tid cirka ett halvt ton plutonium. Som ett teoretiskt
exempel på hur giftigt plutonium är kan nämnas att cirka ett halvt kilo
plutonium skulle vara nog att ge ungefär 10 miljarder människor lungcancer,
enligt den amerikanska &amp;quot;Kommittén för ansvar i atomfrägor&amp;quot;, som har
åtskUliga nobelpristagare i styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare bUdas vid upparbetningen en radioaktiv, het
lösning, som därför att den troligen innehåller plutoniumrester måste hållas
isolerad från människan för all framtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingen tillverkad behållare kan hålla länge nog och ingen
geolog kan garantera någon tillräckligt stabU plats på jorden att gräva ned
avfallet i. Lösningen tappas för närvarande över frän behållare till behållare
allteftersom dessa fräts sönder. Man har inte funnit någon metod att förvara
avfallet permanent, och frågan är om det är möjligt att göra det. Man mäste i
dag räkna med att kommande generationer fortsätter att hantera och vakta det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Professor Bo Lindell, statens strälskyddsinstitut, säger i
sin utmärkta, klargörande bok: &amp;quot;Denna längtidsförvaring av det radioaktiva
avfallet drar givetvis kostnader för en oöverskådlig framtid, men det är lätt
att räkna ut vilket kapital som fordras för att räntorna skall täcka
årskostnaderna för lagringen och kontrollen. Dessa utgifter mäste man
naturligtvis ta med i beräkningen när man diskuterar kärnkraftverkens för- och
nackdelar. Eljest skjuter vi över kostnaderna på kommande generationer. Då måste
vi avgöra om det arv vi lämnar efter oss i fråga om förbättrad teknologi och
bättre levnadsstandard utgör värden som balanserar våra obetalda skulder.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur skulle det kunna vara möjligt för oss att ersätta alla
kommande generationer för deras arbete med värt radioaktiva avfall? Man rör sig
här med tidsbegrepp som vi inte är vana vid. Inget betalningssystem fungerar
för evigt. Ingen mänsklig kultur är evig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur skulle vi kunna garantera att kommande generationer
har tekniska kunskaper och ekonomiska möjligheter att sköta avfallet, som
alltså skulle irreparabelt skada allt liv om det kom ut i biosfären? Hur skulle
vi kunna ha rätt att bestämma att människan allt framgent skall bibehålla en
hög teknisk kultur för att kunna ta hand om de livsfarliga substanser denna
generation skapat?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till det anförda anhälles om kammarens
tiUstånd att tiU herr industriministern få ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anser
statsrådet att det faktum att stat och näringsliv satsat mycket pengar på
atomenergin hindrar oss från att förutsättningslöst diskutera för- och
nackdelar med fortsatt utbyggnad av atomkraftverk i Sverige?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anser
statsrådet att det är moraliskt försvarbart att producera ämnen som måste
övervakas och skötas med tekniskt komplicerade metoder av kommande generationer
i oöverskådlig framtid och som skulle skada biosfären irreparabelt om skötseln
upphörde?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anser
statsrådet att de ökande mängderna radioaktivt avfall från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 oktober 1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 102&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kärnkraftverkens   utbrända  
bränsleelement  utgör ett   tillräckligt   stort&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;problem för att vilja hänskjuta
frågan om den framtida kärnkraftutbygg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25 oktober
1972&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nåden i Sverige till riksdagens
avgörande?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna anhållan bordlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 29 Anmäldes och bordlades Kungl. Maj:ts proposition nr
119 med förslag till förordning om ändring i förordningen (1968:430) om
mervärdeskatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 30 Anmäldes och bordlades motionen nr 1724 av fru Marklund
m. fl. i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 104 med förslag till ändring
i sjukvårdslagstiftningen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§31 Meddelande ang. enkla frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelades att följande enkla frågor framställts, nämligen
den 24 oktober av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 268 Fru Bergander (s) tiU herr kommunikationsministern
angående&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;pendeltrafiken
på Nynäshamnsbanan:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vill statsrådet för kammaren redovisa sin uppfattning om
SJ:s medansvar för lösandet av frågan om pendeltrafiken på Nynäshamns­banan?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den 25 oktober av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 269 Herr Möller i Göteborg (fp) tiU herr
handelsministern angående Konsumentverkets verksamhet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anser
statsrådet att förberedelsearbetet för Konsumentverket, som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skall
börja sin verksamhet den   I januari 1973, kommit tillräckhgt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;långt för
att garantera ett effektivt arbete?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§  32 Kammaren åtskildes kl. 14.06.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;In fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SUNE K.
JOHANSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/Solveig
Gemert&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>FV09102</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_1972__102.pdf</filnamn>
<filstorlek>2767513</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1972:102 Onsdagen den 25 oktober</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/61462A8D-7D70-404C-A42A-2298CED9B87E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>