sfs-2014-110220142014:1102sfssfstJustitiedepartementet L4110202014-09-11 00:00:002025-10-17 04:37:552025-10-17 04:37:55Förordning (2014:1102) med instruktion för Polismyndighetent.o.m. SFS 2022:1067Uppgifter 1 § Polismyndighetens huvudsakliga uppgifter och ansvar framgår av polislagen (1984:387). Myndighetens uppgifter och ansvar framgår också av polisförordningen (2014:1104) och av andra författningar. 2 § Polismyndigheten ska bedriva verksamheten rättssäkert och enhetligt vid ingripanden mot störningar av allmän ordning och säkerhet och vid utredning och beivrande av brott. Detsamma gäller när Polismyndigheten förebygger brottslig verksamhet och fullgör andra uppgifter som myndigheten har. 3 § Polismyndigheten ska vara tillgänglig för allmänheten. Myndigheten ska samverka med lokalsamhället för att kunna möta lokala behov. Myndigheten ska reagera snabbt på samhällsförändringar som påverkar brottsligheten och den allmänna ordningen och säkerheten. 3 a § Polismyndigheten ska i den brottsbekämpande verksamheten och i myndighetens kontakt med och bemötande av allmänheten främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Detsamma gäller när Polismyndigheten fullgör andra uppgifter som myndigheten har. Förordning (2019:193). 4 § Polismyndigheten ska använda möjligheterna till internationellt polisiärt samarbete i brottsbekämpningen och bidra till internationellt bistånd och internationell fredsfrämjande verksamhet. 5 § Polismyndigheten ska ha god planläggning när det gäller säkerheten för viktigare objekt. Detsamma gäller inför och vid särskilda händelser. 5 a § Polismyndigheten är beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet enligt förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. Förordning (2022:558). 6 § Polismyndigheten ska leda den verksamhet vid Ekobrottsmyndigheten som enligt lag eller annan författning endast får utföras av polismän. 6 a § Polismyndigheten ska delta i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten. Förordning (2020:97). Information till regeringen 7 § Polismyndigheten ska senast den 31 mars varje år i en skrivelse till regeringen redogöra för den verksamhet med särskilda utredningar som under föregående år har bedrivits enligt förordningen (2014:1106) om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra befattningshavare. Förordning (2015:786). 8 § Polismyndigheten ska senast den 31 mars varje år i en skrivelse till regeringen redogöra för den verksamhet som har bedrivits i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten. Förordning (2020:97). 8 a § Polismyndigheten ska senast den 15 december varje år i en skrivelse till regeringen redogöra för omfattningen av människohandel till, i och genom Sverige. Myndigheten ska i skrivelsen även lämna förslag på hur människohandeln kan förebyggas och bekämpas. Förordning (2019:193). 9 § Polismyndigheten ska senast den 1 mars varje år informera Regeringskansliet (Justitiedepartementet) om 1. tillämpningen av förenklade in- och utresekontroller under föregående år i enlighet med artikel 9.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna), och 2. antalet tredjelandsmedborgare som nekats inresa till Sverige och antalet tredjelandsmedborgare som befunnits olagligen vistas i Sverige under föregående år i enlighet med artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007 av den 11 juli 2007 om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 311/76 om utarbetande av statistik beträffande utländska arbetstagare. Förordning (2018:1104). 10 § Polismyndigheten ska snarast möjligt informera Regeringskansliet (Justitiedepartementet) om viktiga frågor som uppkommer i verksamheten och som bör komma till regeringens kännedom. Forensisk verksamhet 11 § Av 2 b § polislagen (1984:387) framgår att det vid Polismyndigheten ska finnas ett Nationellt forensiskt centrum. Detta ansvarar för den forensiska processen i myndigheten. Nationellt forensiskt centrum ska utföra forensiska undersökningar som föranleds av misstanke om brott eller brottslig verksamhet och bedriva annan verksamhet som har samband med sådana undersökningar. Om utrustning och förhållandena i övrigt medger det, får även andra undersökningar utföras (uppdragsverksamhet). 12 § Nationellt forensiskt centrum ska bedriva forensisk forskning och utveckling inom sitt ansvarsområde och samla, bearbeta och offentliggöra resultat inom området. Den forensiska forskningsverksamheten ska ledas av en vetenskapligt meriterad forskningsledare. Forskningsledaren ansvarar för att verksamheten bedrivs på en hög vetenskaplig nivå. 13 § Nationellt forensiskt centrum ska ansvara för internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde. Samordning 14 § Polismyndigheten ansvarar för organisation och samordning av verksamhet för eftersök av trafikskadat vilt. 15 § I 4 kap. 1 och 11 §§ förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor finns bestämmelser om samordning vid fjällräddningstjänst och efterforskning av försvunna personer. Internationellt samarbete 16 § Polismyndigheten har de uppgifter som nationell kontaktpunkt eller motsvarande som framgår av bilagan till denna förordning eller av andra författningar eller beslut. 17 § Polismyndigheten ska delta i arbetet i den operativa kommittén inrättad av Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet (BSTF/OPC). Verksamheten ska bedrivas i samråd med den nationella OPC-koordinatorn. 18 § Polismyndigheten ska ta emot och vidarebefordra framställningar från enskilda om tillgång till uppgifter om Europols personuppgiftsbehandling enligt artikel 36 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF. Förordning (2017:220). 19 § Polismyndigheten ska i enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/52/EG av den 18 juni 2009 om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt, i den ursprungliga lydelsen, 1. identifiera risksektorer, och 2. sammanställa uppgifter om genomförda inspektioner och senast den 31 maj varje år informera Regeringskansliet (Justitiedepartementet) om dessa. 20 § Polismyndigheten är förvaltande myndighet för fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och viseringar i enlighet med förordningen (2021:846) om förvaltning av fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik. Förordning (2021:847). 21 § Polismyndigheten får ingå en internationell överenskommelse om samarbete med en utländsk brottsbekämpande myndighet eller utländsk gränskontrollmyndighet i en stat som är medlem i Europeiska unionen eller som har slutit avtal enligt konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om samarbete med konventionsstaterna. Det gäller dock inte om överenskommelsen kräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan. En överenskommelse enligt första stycket ska ingås av rikspolischefen eller chefen för Nationella operativa avdelningen om den avser samarbete - där det finns en påtaglig risk för att utländska tjänstemän kan komma att använda våld eller tvång mot enskilda i Sverige eller för att svenska tjänstemän kan komma att använda sådana åtgärder i ett annat land, - enligt rådets beslut 2008/617/RIF av den 23 juni 2008 om förbättrat samarbete i krissituationer mellan Europeiska unionens medlemsstaters särskilda insatsgrupper, eller - enligt avtalet av den 4 september 2018 mellan Sveriges regering och Norges regering om ömsesidigt bistånd mellan polisens särskilda insatsgrupper i krissituationer. En överenskommelse enligt första stycket ska i andra fall ingås av rikspolischefen, chefen för Nationella operativa avdelningen eller en chef inom Nationella operativa avdelningen som Polismyndigheten särskilt har utsett. Innan en överenskommelse ingås ska Regeringskansliet (Justitiedepartementet) underrättas. Förordning (2020:414). 21 a § I förordningen (2022:1058) med kompletterande bestämmelser till EU:s gräns- och kustbevakningsförordning finns bestämmelser om myndighetens ansvar med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624. Förordning (2022:1067). Samverkan Samverkan med andra myndigheter och organ 22 § I 6 § polislagen (1984:387) finns grundläggande bestämmelser om Polismyndighetens samarbete med andra myndigheter och organ. 22 a § Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, och i förekommande fall Säkerhetspolisen, ska tillsammans utveckla verksamheten med att utreda och lagföra brott. Förordning (2015:786). 23 § Polismyndigheten ska ge Åklagarmyndigheten, och i förekommande fall Ekobrottsmyndigheten, tillfälle att yttra sig över Polismyndighetens planering inför kommande verksamhetsår. Polismyndigheten ska också samråda med berörd åklagarmyndighet inför viktigare förändringar i verksamheten som kan komma att påverka åklagarverksamheten. 24 § Om Ekobrottsmyndigheten i ett enskilt fall begär det och det inte finns särskilda skäl mot det, ska Polismyndigheten bistå vid utredning av ekonomisk brottslighet. 25 § Polismyndigheten ska samverka med Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården och med andra berörda myndigheter i det internationella biståndet och den internationella fredsfrämjande verksamheten. Särskilt om samverkan med Säkerhetspolisen 26 § Polismyndigheten ska samarbeta med Säkerhetspolisen i den utsträckning som behövs för att polisverksamheten ska kunna bedrivas effektivt. Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska i samråd bestämma och fortlöpande utveckla formerna för samverkan och samordning mellan myndigheterna. Rikspolischefen ansvarar tillsammans med säkerhetspolischefen för att det finns fungerande rutiner för att lösa samverkans- och samordningsfrågor mellan myndigheterna. 27 § Polismyndigheten ska fortlöpande upplysa Säkerhetspolisen om förhållanden som kan ha betydelse för dess verksamhet. Polismyndigheten ska omedelbart underrätta Säkerhetspolisen om den upptäcker brott eller brottslig verksamhet som anges i 3 § förordningen (2014:1103) med instruktion för Säkerhetspolisen. Myndigheten ska även underrätta Säkerhetspolisen om andra brott eller företeelser i den utsträckning som framgår av föreskrifter som Säkerhetspolisen har meddelat med stöd av 29 § förordningen med instruktion för Säkerhetspolisen. 28 § Om Säkerhetspolisen i ett enskilt fall begär det och det inte finns särskilda skäl mot det, ska Polismyndigheten bistå vid polisverksamhet som leds av Säkerhetspolisen. Polismyndigheten ska lämna tekniskt biträde och annan hjälp till Säkerhetspolisen i den utsträckning som myndigheterna kommer överens om. 29 § Rikspolischefen ska omedelbart delge säkerhetspolischefen information av synnerlig vikt. 30 § Chefen för Nationella operativa avdelningen får i samråd med biträdande säkerhetspolischefen, trots den arbetsfördelning som annars gäller mellan myndigheterna, i ett enskilt fall bestämma att en förundersökning eller annan liknande uppgift i den brottsbekämpande verksamheten ska lämnas över till Säkerhetspolisen för fortsatt handläggning. Ledning 31 § Polismyndigheten leds av en myndighetschef. 32 § Vid Polismyndigheten ska det finnas ett insynsråd som består av högst 15 ledamöter. Insynsrådet ska, utöver vad som anges i 9 § myndighetsförordningen (2007:515), informera sig om verksamheten vid regionpolisråden och särskilt följa den verksamhet som bedrivs enligt förordningen (2014:1106) om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra befattningshavare. Organisation 33 § Polismyndigheten ska ha sitt säte i Stockholm. 34 § Av 2 b § polislagen (1984:387) framgår att det vid Polismyndigheten ska finnas en avdelning som ansvarar för handläggningen av ärenden om brott av polisanställda, åklagare och domare (Avdelningen för särskilda utredningar). Bestämmelser om verksamheten finns i förordningen (2014:1106) om handläggningen av ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra befattningshavare. Polismyndigheten ska se till att verksamheten vid avdelningen hålls avskild från övrig polisverksamhet. 35 § Av 2 b § polislagen (1984:387) framgår att det vid Polismyndigheten ska finnas - en avdelning som på nationell nivå leder och samordnar viss polisverksamhet (Nationella operativa avdelningen), och - en avdelning som har ett nationellt ansvar för myndighetens forensiska verksamhet och som utför undersökningar och bedriver forskning inom detta område (Nationellt forensiskt centrum). Vid Polismyndigheten ska det dessutom finnas - en nationell funktion för de internationella uppgifter som anges i 16-19 §§, - sådana personsäkerhetsenheter som anges i 6 § förordningen (2006:519) om särskilt personsäkerhetsarbete, - en nationell insatsstyrka med huvuduppgift att bekämpa terroraktioner i landet, och - en funktion för samordning av insynsrådets och regionpolisrådens arbete. Förordning (2019:193). 35 a § Av 4 kap. 5 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism framgår att Polismyndigheten är finansunderrättelseenhet vid tillämpning av artikel 32.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, i den ursprungliga lydelsen, samt av artikel 55.2 i kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med Europa- parlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen. Vid Polismyndigheten ska det finnas en särskild funktion som bedriver denna verksamhet (Finanspolissektionen). Förordning (2019:193). 36 § Polismyndigheten ska delas in i polisregioner. 37 § Polismyndigheten ska ha en styrka för tjänstgöring utomlands i fredsfrämjande verksamhet (Polisens utlandsstyrka). 38 § I övrigt bestämmer myndighetens ledning Polismyndighetens organisation. Särskilda organ Regionpolisråd 39 § I varje polisregion ska det finnas ett regionpolisråd som består av högst 15 ledamöter. Chefen för polisregionen ska vara ordförande i rådet och hålla rådet informerat om verksamheten. 40 § Regionpolisrådet ska utöva insyn i polisverksamheten i regionen och ge chefen för polisregionen råd. Regionpolisrådet ska särskilt följa den verksamhet som bedrivs enligt förordningen (2014:1106) om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra befattningshavare och som rör regionen. Etiska rådet 41 § Vid Polismyndigheten ska det finnas ett etiskt råd som på rikspolischefens begäran ska bistå Polismyndigheten i frågor som kräver särskilda etiska överväganden. Rådet ska bestå av högst sju ledamöter. Rådet utser en ordförande bland ledamöterna. Förordning (2019:193). Nämnd för beredning av anställningsärenden 42 § Vid Polismyndigheten ska det finnas en nämnd för beredning av anställningsärenden. Nämnden ska bereda och ge rikspolischefen råd i fråga om vem som ska förordnas som chef för en region eller avdelning. Nämnden ska också på rikspolischefens begäran ge råd i andra anställningsärenden. 43 § Nämnden ska bestå av högst elva ledamöter. Nämnden utser en ordförande och en vice ordförande bland ledamöterna. Nämnden är beslutsför när ordföranden eller vice ordföranden och minst sex andra ledamöter är närvarande. Förordning (2019:193). Anställningar och uppdrag 44 § Rikspolischefen är myndighetschef. Vid Polismyndigheten ska det finnas en chef för Nationella operativa avdelningen, som också är ställföreträdande myndighetschef, och en chef för Avdelningen för särskilda utredningar. Anställning av dessa beslutas av regeringen. 45 § En arbetstagare vid Polismyndigheten är utan särskilt beslut ledig från sin anställning under den tid som han eller hon har en tidsbegränsad anställning vid Säkerhetspolisen. 46 § Regeringen förordnar för en bestämd tid 1. ledamöterna i regionpolisråden, 2. ledamöterna i det etiska rådet, 3. ledamöterna i nämnden för beredning av anställningsärenden, och 4. de ledamöter i personalansvarsnämnden som ska förordnas särskilt. Förordning (2019:193). 47 § Polismyndigheten är skyldig att ställa polismän till förfogande för den polisverksamhet som bedrivs vid Ekobrottsmyndigheten. Förordning (2015:786). 48 § I förordningen (1999:1155) om Polisens utlandsstyrka finns bestämmelser om förhållandena för den som tjänstgör vid utlandsstyrkan. Personalansvarsnämnd 49 § Vid Polismyndigheten ska det finnas en personalansvarsnämnd. Nämnden prövar frågor som anges i 25 § första stycket myndighetsförordningen (2007:515) för anställda vid myndigheten, om inte annat anges. Nämnden prövar även efter överklagande frågor om disciplinpåföljd mot eller avstängning eller avskiljande av studenter vid polisprogrammet. Nämnden består av rikspolischefen, som är ordförande, personalföreträdare, tre företrädare för myndigheten som rikspolischefen bestämmer och två av regeringen särskilt förordnade ledamöter. Ersättare kan utses för företrädarna för Polismyndigheten. Rikspolischefen bestämmer vem som ska vara vice ordförande i nämnden. 50 § I ärenden som gäller disciplinansvar, avstängning, avsked eller uppsägning bestämmer ordföranden om ett förfarande inför nämnden ska inledas. Ordföranden får avskriva ett ärende om det är uppenbart att ärendet inte ska leda till någon åtgärd från nämndens sida. Har nämnden beslutat att avstänga någon från arbetet eller utbildningen och är det på grund av ändrade förhållanden uppenbart att beslutet inte längre bör gälla, får ordföranden ensam besluta i frågan. Beslut som har fattats av ordföranden ska anmälas vid nästa sammanträde med nämnden. 51 § Nämnden är beslutför när ordföranden och minst fyra andra ledamöter är närvarande. När ärenden som är av principiell natur eller av annan större vikt handläggs bör minst sju ledamöter vara närvarande. Tillämpligheten av vissa förordningar 52 § Polismyndigheten ska tillämpa personalföreträdarförordningen (1987:1101) och internrevisionsförordningen (2006:1228). Avgifter 53 § En forensisk undersökning som utförs på begäran av Säkerhetspolisen, Kustbevakningen, Skatteverket, Tullverket, åklagare eller allmän domstol är avgiftsfri. Avgift ska dock betalas för en undersökning som begärs av en allmän domstol i ett mål där endast målsägande för talan. Polismyndigheten får ta ut avgift för en forensisk undersökning som utförs på begäran av någon annan än en myndighet eller domstol som anges i första stycket och för andra undersökningar. Polismyndigheten får besluta om avgiftens storlek och disponera avgiftsintäkterna. Förordning (2015:786). 54 § Polismyndigheten får ta ut avgift för inträde till det museum som drivs av myndigheten. Avgift får dock inte tas ut för besökare som är under 19 år. Polismyndigheten får besluta om avgiftens storlek och disponera avgiftsintäkterna. Rätt att meddela föreskrifter m.m. 55 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om sådan polisiär verksamhet som bedrivs vid Ekobrottsmyndigheten. 56 § Polismyndigheten ska besluta föreskrifter som är av väsentlig betydelse för verksamheten vid Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket eller Kustbevakningen i samråd med berörd myndighet. Innan Polismyndigheten fattar beslut om föreskrifter i andra fall än som anges i första stycket och som berör någon annan myndighet, ska Polismyndigheten, om inte annat är föreskrivet, ge den myndigheten tillfälle att yttra sig. 57 § Polismyndigheten ska genom sådana allmänna råd som avses i 1 § författningssamlingsförordningen (1976:725) och uttalanden verka för lagenlighet och följdriktighet vid rättstillämpningen inom sitt ansvarsområde. Undantag från myndighetsförordningen 58 § I följande ärenden hos Polismyndigheten ska bestämmelserna i 20 och 21 §§ myndighetsförordningen (2007:515) om föredragning och om myndighetens beslut inte tillämpas: 1. förundersökning i brottmål, 2. verksamhet för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, 3. ledning av annan polisverksamhet i ett enskilt fall, och 4. forensisk verksamhet. 59 § Bestämmelsen i 29 § myndighetsförordningen (2007:515) om ärendeförteckning ska inte tillämpas i fråga om de ärenden som undantas i 58 §. Bilaga Polismyndigheten ska upprätthålla funktionen 1. att vara nationell enhet för den internationella kriminalpolisorganisationen Interpol och för den Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol), 2. att vara sådan centralbyrå när det gäller penningförfalskning som föreskrivs i den internationella konventionen för bekämpande av penningförfalskning av den 20 april 1929 (SÖ 2001:6), 3. att vara nationell kontaktpunkt a) enligt Förenta nationernas resolution 55/255, antagen den 31 maj 2001 av generalförsamlingen, tilläggsprotokoll mot olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen, deras delar och komponenter och ammunition till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, b) för att skicka och ta emot sådan information som avses i artikel 7 i Förenta nationernas konvention den 13 april 2005 för bekämpande av nukleär terrorism, och c) för att ta emot och besvara framställningar om hjälp enligt artikel 8 bis 4 i Förenta nationernas konvention den 10 mars 1988 för bekämpande av brott mot sjöfartens säkerhet med dess protokoll den 14 oktober 2005, 4. att vara a) nationell kontaktpunkt för Schengens informationssystem (SIS) genom Sirenekontoret och ansvarig för den nationella delen av SIS enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 och rådets beslut 2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), b) kontaktpunkt i brådskande fall för framställningar enligt rådets beslut 2006/960/RIF av den 18 december 2006 om förenklat informations- och underrättelseutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater, c) nationellt kontor för återvinning av tillgångar enligt rådets beslut 2007/845/RIF av den 6 december 2007 om samarbete mellan medlemsstaternas kontor för återvinning av tillgångar när det gäller att spåra och identifiera vinning eller annan egendom som härrör från brott, e) nationell enhet för Cepol enligt artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2219 av den 25 november 2015 om Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) och om ersättning och upphävande av rådets beslut 2005/681/RIF, f) nationellt kontaktställe för förmedling av uppgifter enligt rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet (Prümrådsbeslutet), utom när det gäller att automatiskt besvara förfrågningar till vägtrafikregistret från utländska kontaktställen, g) kontaktpunkt för framställningar om inrättande av gemensamma patruller eller genomförande av andra gemensamma insatser enligt artikel 17 i Prümrådsbeslutet, h) central åtkomstpunkt enligt artikel 3.3 i rådets beslut 2008/633/RIF av den 23 juni 2008 om åtkomst till informationssystemet för viseringar (VIS) för sökningar för medlemsstaternas utsedda myndigheter och för Europol i syfte att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott, i) centralmyndighet vid sådant utbyte av uppgifter ur kriminalregister som avses i rådets rambeslut 2009/315/RIF av den 26 februari 2009 om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas innehåll, j) centralmyndighet vid utbyte av uppgifter ur kriminalregister enligt del 3, avdelning IX, i avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan, k) nationellt kontaktställe för förmedling av uppgifter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/413 av den 11 mars 2015 om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott (CBE- direktivet), i den ursprungliga lydelsen, utom när det gäller att automatiskt besvara förfrågningar till vägtrafikregistret från utländska kontaktställen, l) operativ nationell kontaktpunkt enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/40/EU av den 12 augusti 2013 om angrepp mot informationssystem och om ersättande av rådets rambeslut 2005/222/RIF, n) kontrollmyndighet enligt artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 603/2013 av den 26 juni 2013 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, samt om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa, o) kontaktpunkt enligt artikel 54 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843, p) operativ nationell kontaktpunkt enligt artikel 14.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/713 av den 17 april 2019 om bekämpande av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter och om ersättande av rådets rambeslut 2001/413/RIF, i den ursprungliga lydelsen, q) kontaktpunkt vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1157 av den 20 juni 2019 om säkrare identitetskort för unionsmedborgare och uppehållshandlingar som utfärdas till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar när de utövar rätten till fri rörlighet, r) central åtkomstpunkt enligt artikel 29.3 och nationell myndighet för att tillhandahålla övriga behöriga myndigheter åtkomst till in- och utresesystemet enligt artikel 38.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2226 av den 30 november 2017 om inrättande av ett in- och utresesystem för registrering av in- och utreseuppgifter och av uppgifter om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar medlemsstaternas yttre gränser, om fastställande av villkoren för åtkomst till in- och utresesystemet för brottsbekämpande ändamål och om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och förordningarna (EG) nr 767/2008 och (EU) nr 1077/2011, och s) kontaktpunkt för EU:s krisprotokoll rörande gemensamma åtgärder mot viral spridning online av terrorism- och våldsbejakande extremistiskt innehåll (EU Crisis Protocol), 5. att vara behörig myndighet enligt lagen (2017:244) om kontroller och inspektioner på plats av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, vid kontroller och inspektioner avseende fonden för inre säkerhet, 6. att vara nationellt kontaktställe för förmedling av uppgifter enligt avtalet av den 16 december 2011 mellan Konungariket Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering om ett förstärkt samarbete för att förebygga och bekämpa brottslighet, 7. att vara nationell rapportör i frågor som rör människohandel enligt artikel 19 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF, 8. att vara kontaktpunkt för säkerställande av omedelbar hjälp enligt artikel 35 i Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet (ETS 185), 9. att vara behörig myndighet enligt artikel 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/784 av den 29 april 2021 om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online, och 10. att offentliggöra och lämna rapporter till kommissionen enligt artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1232 av den 14 juli 2021 om ett tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i direktiv 2002/58/EG vad gäller användning av teknik hos tillhandahållare av nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster för behandling av personuppgifter och andra uppgifter i syfte att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet. Förordning (2022:1067). <style> .document div { overflow: visible !important; width: 550px !important; } </style> <b>SFS nr</b>: 2014:1102<br /> <b>Departement/myndighet</b>: Justitiedepartementet L4 <br /> <b>Utfärdad</b>: 2014-09-11 <br /> <b>Ändrad</b>: t.o.m. SFS 2022:1067<br /> <b>Upphävd</b>: 2023-01-01<br /> <b>Författningen har upphävts genom</b>: SFS 2022:1718<br /> <b>Ändringsregister</b>: <a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfsr?bet=2014:1102">SFSR (Regeringskansliet)</a> <br /> <b>Källa</b>: <a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2014:1102">Fulltext (Regeringskansliet)</a> <br /> <hr /> <div><p><a name="S1"></a></p><h4 name="Uppgifter"><a name="Uppgifter">Uppgifter</a></h4><p><a name="S2"></a></p><a class="paragraf" name="P1"><b>1 §</b></a>   Polismyndighetens huvudsakliga uppgifter och ansvar framgår av polislagen (1984:387). Myndighetens uppgifter och ansvar framgår också av polisförordningen (2014:1104) och av andra författningar.<p><a name="P1S2"></a></p><a class="paragraf" name="P2"><b>2 §</b></a>   Polismyndigheten ska bedriva verksamheten rättssäkert och enhetligt vid ingripanden mot störningar av allmän ordning och säkerhet och vid utredning och beivrande av brott.<br /> Detsamma gäller när Polismyndigheten förebygger brottslig verksamhet och fullgör andra uppgifter som myndigheten har.<p><a name="P2S2"></a></p><a class="paragraf" name="P3"><b>3 §</b></a>   Polismyndigheten ska vara tillgänglig för allmänheten.<br /> Myndigheten ska samverka med lokalsamhället för att kunna möta lokala behov. Myndigheten ska reagera snabbt på samhällsförändringar som påverkar brottsligheten och den allmänna ordningen och säkerheten.<p><a name="P3S2"></a></p><a class="paragraf" name="P3a"><b>3 a §</b></a>   Polismyndigheten ska i den brottsbekämpande verksamheten och i myndighetens kontakt med och bemötande av allmänheten främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Detsamma gäller när Polismyndigheten fullgör andra uppgifter som myndigheten har. Förordning (2019:193).<p><a name="P3aS2"></a></p><a class="paragraf" name="P4"><b>4 §</b></a>   Polismyndigheten ska använda möjligheterna till internationellt polisiärt samarbete i brottsbekämpningen och bidra till internationellt bistånd och internationell fredsfrämjande verksamhet.<p><a name="P4S2"></a></p><a class="paragraf" name="P5"><b>5 §</b></a>   Polismyndigheten ska ha god planläggning när det gäller säkerheten för viktigare objekt. Detsamma gäller inför och vid särskilda händelser.<p><a name="P5S2"></a></p><a class="paragraf" name="P5a"><b>5 a §</b></a>   Polismyndigheten är beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet enligt förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. Förordning (2022:558).<p><a name="P5aS2"></a></p><a class="paragraf" name="P6"><b>6 §</b></a>   Polismyndigheten ska leda den verksamhet vid Ekobrottsmyndigheten som enligt lag eller annan författning endast får utföras av polismän.<p><a name="P6S2"></a></p><a class="paragraf" name="P6a"><b>6 a §</b></a>   Polismyndigheten ska delta i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten.<br /> Förordning (2020:97). <p><a name="P6aS2"></a></p><h4 name="Information till regeringen"><a name="Information till regeringen">Information till regeringen</a></h4><p><a name="P6aS3"></a></p><a class="paragraf" name="P7"><b>7 §</b></a>   Polismyndigheten ska senast den 31 mars varje år i en skrivelse till regeringen redogöra för den verksamhet med särskilda utredningar som under föregående år har bedrivits enligt förordningen (2014:1106) om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra befattningshavare. Förordning (2015:786).<p><a name="P7S2"></a></p><a class="paragraf" name="P8"><b>8 §</b></a>   Polismyndigheten ska senast den 31 mars varje år i en skrivelse till regeringen redogöra för den verksamhet som har bedrivits i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten. Förordning (2020:97).<p><a name="P8S2"></a></p><a class="paragraf" name="P8a"><b>8 a §</b></a>   Polismyndigheten ska senast den 15 december varje år i en skrivelse till regeringen redogöra för omfattningen av människohandel till, i och genom Sverige. Myndigheten ska i skrivelsen även lämna förslag på hur människohandeln kan förebyggas och bekämpas. Förordning (2019:193).<p><a name="P8aS2"></a></p><a class="paragraf" name="P9"><b>9 §</b></a>   Polismyndigheten ska senast den 1 mars varje år informera Regeringskansliet (Justitiedepartementet) om<br />    1. tillämpningen av förenklade in- och utresekontroller under föregående år i enlighet med artikel 9.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna), och<br />    2. antalet tredjelandsmedborgare som nekats inresa till Sverige och antalet tredjelandsmedborgare som befunnits olagligen vistas i Sverige under föregående år i enlighet med artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007 av den 11 juli 2007 om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 311/76 om utarbetande av statistik beträffande utländska arbetstagare. Förordning (2018:1104).<p><a name="P9S2"></a></p><a class="paragraf" name="P10"><b>10 §</b></a>   Polismyndigheten ska snarast möjligt informera Regeringskansliet (Justitiedepartementet) om viktiga frågor som uppkommer i verksamheten och som bör komma till regeringens kännedom.<p><a name="P10S2"></a></p><h4 name="Forensisk verksamhet"><a name="Forensisk verksamhet">Forensisk verksamhet</a></h4><p><a name="P10S3"></a></p><a class="paragraf" name="P11"><b>11 §</b></a>   Av 2 b § polislagen (1984:387) framgår att det vid Polismyndigheten ska finnas ett Nationellt forensiskt centrum. Detta ansvarar för den forensiska processen i myndigheten.<p><a name="P11S2"></a></p> Nationellt forensiskt centrum ska utföra forensiska undersökningar som föranleds av misstanke om brott eller brottslig verksamhet och bedriva annan verksamhet som har samband med sådana undersökningar.<p><a name="P11S3"></a></p> Om utrustning och förhållandena i övrigt medger det, får även andra undersökningar utföras (uppdragsverksamhet).<p><a name="P11S4"></a></p><a class="paragraf" name="P12"><b>12 §</b></a>   Nationellt forensiskt centrum ska bedriva forensisk forskning och utveckling inom sitt ansvarsområde och samla, bearbeta och offentliggöra resultat inom området. Den forensiska forskningsverksamheten ska ledas av en vetenskapligt meriterad forskningsledare. Forskningsledaren ansvarar för att verksamheten bedrivs på en hög vetenskaplig nivå.<p><a name="P12S2"></a></p><a class="paragraf" name="P13"><b>13 §</b></a>   Nationellt forensiskt centrum ska ansvara för internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde.<p><a name="P13S2"></a></p><h4 name="Samordning"><a name="Samordning">Samordning</a></h4><p><a name="P13S3"></a></p><a class="paragraf" name="P14"><b>14 §</b></a>   Polismyndigheten ansvarar för organisation och samordning av verksamhet för eftersök av trafikskadat vilt.<p><a name="P14S2"></a></p><a class="paragraf" name="P15"><b>15 §</b></a>   I 4 kap. 1 och 11 §§ förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor finns bestämmelser om samordning vid fjällräddningstjänst och efterforskning av försvunna personer.<p><a name="P15S2"></a></p><h4 name="Internationellt samarbete"><a name="Internationellt samarbete">Internationellt samarbete</a></h4><p><a name="P15S3"></a></p><a class="paragraf" name="P16"><b>16 §</b></a>   Polismyndigheten har de uppgifter som nationell kontaktpunkt eller motsvarande som framgår av bilagan till denna förordning eller av andra författningar eller beslut.<p><a name="P16S2"></a></p><a class="paragraf" name="P17"><b>17 §</b></a>   Polismyndigheten ska delta i arbetet i den operativa kommittén inrättad av Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet (BSTF/OPC). Verksamheten ska bedrivas i samråd med den nationella OPC-koordinatorn.<p><a name="P17S2"></a></p><a class="paragraf" name="P18"><b>18 §</b></a>   Polismyndigheten ska ta emot och vidarebefordra framställningar från enskilda om tillgång till uppgifter om Europols personuppgiftsbehandling enligt artikel 36 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF. Förordning (2017:220).<p><a name="P18S2"></a></p><a class="paragraf" name="P19"><b>19 §</b></a>   Polismyndigheten ska i enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/52/EG av den 18 juni 2009 om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt, i den ursprungliga lydelsen,<br />    1. identifiera risksektorer, och<br />    2. sammanställa uppgifter om genomförda inspektioner och senast den 31 maj varje år informera Regeringskansliet (Justitiedepartementet) om dessa.<p><a name="P19S2"></a></p><a class="paragraf" name="P20"><b>20 §</b></a>   Polismyndigheten är förvaltande myndighet för fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och viseringar i enlighet med förordningen (2021:846) om förvaltning av fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.<br /> Förordning (2021:847).<p><a name="P20S2"></a></p><a class="paragraf" name="P21"><b>21 §</b></a>   Polismyndigheten får ingå en internationell överenskommelse om samarbete med en utländsk brottsbekämpande myndighet eller utländsk gränskontrollmyndighet i en stat som är medlem i Europeiska unionen eller som har slutit avtal enligt konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om samarbete med konventionsstaterna. Det gäller dock inte om överenskommelsen kräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan.<p><a name="P21S2"></a></p> En överenskommelse enligt första stycket ska ingås av rikspolischefen eller chefen för Nationella operativa avdelningen om den avser samarbete<br />    - där det finns en påtaglig risk för att utländska tjänstemän kan komma att använda våld eller tvång mot enskilda i Sverige eller för att svenska tjänstemän kan komma att använda sådana åtgärder i ett annat land,<br />    - enligt rådets beslut 2008/617/RIF av den 23 juni 2008 om förbättrat samarbete i krissituationer mellan Europeiska unionens medlemsstaters särskilda insatsgrupper, eller <br />    - enligt avtalet av den 4 september 2018 mellan Sveriges regering och Norges regering om ömsesidigt bistånd mellan polisens särskilda insatsgrupper i krissituationer. <p><a name="P21S3"></a></p> En överenskommelse enligt första stycket ska i andra fall ingås av rikspolischefen, chefen för Nationella operativa avdelningen eller en chef inom Nationella operativa avdelningen som Polismyndigheten särskilt har utsett.<p><a name="P21S4"></a></p> Innan en överenskommelse ingås ska Regeringskansliet (Justitiedepartementet) underrättas. Förordning (2020:414).<p><a name="P21S5"></a></p><a class="paragraf" name="P21a"><b>21 a §</b></a>   I förordningen (2022:1058) med kompletterande bestämmelser till EU:s gräns- och kustbevakningsförordning finns bestämmelser om myndighetens ansvar med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624. Förordning (2022:1067).<p><a name="P21aS2"></a></p><h4 name="Samverkan"><a name="Samverkan">Samverkan</a></h4><p><a name="P21aS3"></a></p><h4 name="Samverkan med andra myndigheter och organ"><a name="Samverkan med andra myndigheter och organ">Samverkan med andra myndigheter och organ</a></h4><p><a name="P21aS4"></a></p><a class="paragraf" name="P22"><b>22 §</b></a>   I 6 § polislagen (1984:387) finns grundläggande bestämmelser om Polismyndighetens samarbete med andra myndigheter och organ.<p><a name="P22S2"></a></p><a class="paragraf" name="P22a"><b>22 a §</b></a>   Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, och i förekommande fall Säkerhetspolisen, ska tillsammans utveckla verksamheten med att utreda och lagföra brott.<br /> Förordning (2015:786).<p><a name="P22aS2"></a></p><a class="paragraf" name="P23"><b>23 §</b></a>   Polismyndigheten ska ge Åklagarmyndigheten, och i förekommande fall Ekobrottsmyndigheten, tillfälle att yttra sig över Polismyndighetens planering inför kommande verksamhetsår. Polismyndigheten ska också samråda med berörd åklagarmyndighet inför viktigare förändringar i verksamheten som kan komma att påverka åklagarverksamheten.<p><a name="P23S2"></a></p><a class="paragraf" name="P24"><b>24 §</b></a>   Om Ekobrottsmyndigheten i ett enskilt fall begär det och det inte finns särskilda skäl mot det, ska Polismyndigheten bistå vid utredning av ekonomisk brottslighet.<p><a name="P24S2"></a></p><a class="paragraf" name="P25"><b>25 §</b></a>   Polismyndigheten ska samverka med Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården och med andra berörda myndigheter i det internationella biståndet och den internationella fredsfrämjande verksamheten.<p><a name="P25S2"></a></p><h4 name="Särskilt om samverkan med Säkerhetspolisen"><a name="Särskilt om samverkan med Säkerhetspolisen">Särskilt om samverkan med Säkerhetspolisen</a></h4><p><a name="P25S3"></a></p><a class="paragraf" name="P26"><b>26 §</b></a>   Polismyndigheten ska samarbeta med Säkerhetspolisen i den utsträckning som behövs för att polisverksamheten ska kunna bedrivas effektivt.<p><a name="P26S2"></a></p> Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska i samråd bestämma och fortlöpande utveckla formerna för samverkan och samordning mellan myndigheterna.<p><a name="P26S3"></a></p> Rikspolischefen ansvarar tillsammans med säkerhetspolischefen för att det finns fungerande rutiner för att lösa samverkans- och samordningsfrågor mellan myndigheterna.<p><a name="P26S4"></a></p><a class="paragraf" name="P27"><b>27 §</b></a>   Polismyndigheten ska fortlöpande upplysa Säkerhetspolisen om förhållanden som kan ha betydelse för dess verksamhet.<p><a name="P27S2"></a></p> Polismyndigheten ska omedelbart underrätta Säkerhetspolisen om den upptäcker brott eller brottslig verksamhet som anges i 3 § förordningen (2014:1103) med instruktion för Säkerhetspolisen. Myndigheten ska även underrätta Säkerhetspolisen om andra brott eller företeelser i den utsträckning som framgår av föreskrifter som Säkerhetspolisen har meddelat med stöd av 29 § förordningen med instruktion för Säkerhetspolisen.<p><a name="P27S3"></a></p><a class="paragraf" name="P28"><b>28 §</b></a>   Om Säkerhetspolisen i ett enskilt fall begär det och det inte finns särskilda skäl mot det, ska Polismyndigheten bistå vid polisverksamhet som leds av Säkerhetspolisen.<p><a name="P28S2"></a></p> Polismyndigheten ska lämna tekniskt biträde och annan hjälp till Säkerhetspolisen i den utsträckning som myndigheterna kommer överens om.<p><a name="P28S3"></a></p><a class="paragraf" name="P29"><b>29 §</b></a>   Rikspolischefen ska omedelbart delge säkerhetspolischefen information av synnerlig vikt.<p><a name="P29S2"></a></p><a class="paragraf" name="P30"><b>30 §</b></a>   Chefen för Nationella operativa avdelningen får i samråd med biträdande säkerhetspolischefen, trots den arbetsfördelning som annars gäller mellan myndigheterna, i ett enskilt fall bestämma att en förundersökning eller annan liknande uppgift i den brottsbekämpande verksamheten ska lämnas över till Säkerhetspolisen för fortsatt handläggning.<p><a name="P30S2"></a></p><h4 name="Ledning"><a name="Ledning">Ledning</a></h4><p><a name="P30S3"></a></p><a class="paragraf" name="P31"><b>31 §</b></a>   Polismyndigheten leds av en myndighetschef.<p><a name="P31S2"></a></p><a class="paragraf" name="P32"><b>32 §</b></a>   Vid Polismyndigheten ska det finnas ett insynsråd som består av högst 15 ledamöter.<p><a name="P32S2"></a></p> Insynsrådet ska, utöver vad som anges i 9 § myndighetsförordningen (2007:515), informera sig om verksamheten vid regionpolisråden och särskilt följa den verksamhet som bedrivs enligt förordningen (2014:1106) om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra befattningshavare.<p><a name="P32S3"></a></p><h4 name="Organisation"><a name="Organisation">Organisation</a></h4><p><a name="P32S4"></a></p><a class="paragraf" name="P33"><b>33 §</b></a>   Polismyndigheten ska ha sitt säte i Stockholm.<p><a name="P33S2"></a></p><a class="paragraf" name="P34"><b>34 §</b></a>   Av 2 b § polislagen (1984:387) framgår att det vid Polismyndigheten ska finnas en avdelning som ansvarar för handläggningen av ärenden om brott av polisanställda, åklagare och domare (Avdelningen för särskilda utredningar).<br /> Bestämmelser om verksamheten finns i förordningen (2014:1106) om handläggningen av ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra befattningshavare.<p><a name="P34S2"></a></p> Polismyndigheten ska se till att verksamheten vid avdelningen hålls avskild från övrig polisverksamhet.<p><a name="P34S3"></a></p><a class="paragraf" name="P35"><b>35 §</b></a>   Av 2 b § polislagen (1984:387) framgår att det vid Polismyndigheten ska finnas<br />    - en avdelning som på nationell nivå leder och samordnar viss polisverksamhet (Nationella operativa avdelningen), och<br />    - en avdelning som har ett nationellt ansvar för myndighetens forensiska verksamhet och som utför undersökningar och bedriver forskning inom detta område (Nationellt forensiskt centrum).<p><a name="P35S2"></a></p> Vid Polismyndigheten ska det dessutom finnas<br />    - en nationell funktion för de internationella uppgifter som anges i 16-19 §§,<br />    - sådana personsäkerhetsenheter som anges i 6 § förordningen (2006:519) om särskilt personsäkerhetsarbete,<br />    - en nationell insatsstyrka med huvuduppgift att bekämpa terroraktioner i landet, och<br />    - en funktion för samordning av insynsrådets och regionpolisrådens arbete. Förordning (2019:193).<p><a name="P35S3"></a></p><a class="paragraf" name="P35a"><b>35 a §</b></a>   Av 4 kap. 5 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism framgår att Polismyndigheten är finansunderrättelseenhet vid tillämpning av artikel 32.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, i den ursprungliga lydelsen, samt av artikel 55.2 i kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med Europa- parlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen.<p><a name="P35aS2"></a></p> Vid Polismyndigheten ska det finnas en särskild funktion som bedriver denna verksamhet (Finanspolissektionen).<br /> Förordning (2019:193).<p><a name="P35aS3"></a></p><a class="paragraf" name="P36"><b>36 §</b></a>   Polismyndigheten ska delas in i polisregioner.<p><a name="P36S2"></a></p><a class="paragraf" name="P37"><b>37 §</b></a>   Polismyndigheten ska ha en styrka för tjänstgöring utomlands i fredsfrämjande verksamhet (Polisens utlandsstyrka).<p><a name="P37S2"></a></p><a class="paragraf" name="P38"><b>38 §</b></a>   I övrigt bestämmer myndighetens ledning Polismyndighetens organisation.<p><a name="P38S2"></a></p><h4 name="Särskilda organ"><a name="Särskilda organ">Särskilda organ</a></h4><p><a name="P38S3"></a></p><h4 name="Regionpolisråd"><a name="Regionpolisråd">Regionpolisråd</a></h4><p><a name="P38S4"></a></p><a class="paragraf" name="P39"><b>39 §</b></a>   I varje polisregion ska det finnas ett regionpolisråd som består av högst 15 ledamöter. Chefen för polisregionen ska vara ordförande i rådet och hålla rådet informerat om verksamheten.<p><a name="P39S2"></a></p><a class="paragraf" name="P40"><b>40 §</b></a>   Regionpolisrådet ska utöva insyn i polisverksamheten i regionen och ge chefen för polisregionen råd.<p><a name="P40S2"></a></p> Regionpolisrådet ska särskilt följa den verksamhet som bedrivs enligt förordningen (2014:1106) om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra befattningshavare och som rör regionen.<p><a name="P40S3"></a></p><h4 name="Etiska rådet"><a name="Etiska rådet">Etiska rådet</a></h4><p><a name="P40S4"></a></p><a class="paragraf" name="P41"><b>41 §</b></a>   Vid Polismyndigheten ska det finnas ett etiskt råd som på rikspolischefens begäran ska bistå Polismyndigheten i frågor som kräver särskilda etiska överväganden. Rådet ska bestå av högst sju ledamöter. Rådet utser en ordförande bland ledamöterna. Förordning (2019:193).<p><a name="P41S2"></a></p><h4 name="Nämnd för beredning av anställningsärenden"><a name="Nämnd för beredning av anställningsärenden">Nämnd för beredning av anställningsärenden</a></h4><p><a name="P41S3"></a></p><a class="paragraf" name="P42"><b>42 §</b></a>   Vid Polismyndigheten ska det finnas en nämnd för beredning av anställningsärenden.<p><a name="P42S2"></a></p> Nämnden ska bereda och ge rikspolischefen råd i fråga om vem som ska förordnas som chef för en region eller avdelning.<br /> Nämnden ska också på rikspolischefens begäran ge råd i andra anställningsärenden.<p><a name="P42S3"></a></p><a class="paragraf" name="P43"><b>43 §</b></a>   Nämnden ska bestå av högst elva ledamöter. Nämnden utser en ordförande och en vice ordförande bland ledamöterna.<p><a name="P43S2"></a></p> Nämnden är beslutsför när ordföranden eller vice ordföranden och minst sex andra ledamöter är närvarande. Förordning (2019:193).<p><a name="P43S3"></a></p><h4 name="Anställningar och uppdrag"><a name="Anställningar och uppdrag">Anställningar och uppdrag</a></h4><p><a name="P43S4"></a></p><a class="paragraf" name="P44"><b>44 §</b></a>   Rikspolischefen är myndighetschef.<p><a name="P44S2"></a></p> Vid Polismyndigheten ska det finnas en chef för Nationella operativa avdelningen, som också är ställföreträdande myndighetschef, och en chef för Avdelningen för särskilda utredningar. Anställning av dessa beslutas av regeringen.<p><a name="P44S3"></a></p><a class="paragraf" name="P45"><b>45 §</b></a>   En arbetstagare vid Polismyndigheten är utan särskilt beslut ledig från sin anställning under den tid som han eller hon har en tidsbegränsad anställning vid Säkerhetspolisen.<p><a name="P45S2"></a></p><a class="paragraf" name="P46"><b>46 §</b></a>   Regeringen förordnar för en bestämd tid<br />    1. ledamöterna i regionpolisråden,<br />    2. ledamöterna i det etiska rådet,<br />    3. ledamöterna i nämnden för beredning av anställningsärenden, och<br />    4. de ledamöter i personalansvarsnämnden som ska förordnas särskilt. Förordning (2019:193).<p><a name="P46S2"></a></p><a class="paragraf" name="P47"><b>47 §</b></a>   Polismyndigheten är skyldig att ställa polismän till förfogande för den polisverksamhet som bedrivs vid Ekobrottsmyndigheten. Förordning (2015:786).<p><a name="P47S2"></a></p><a class="paragraf" name="P48"><b>48 §</b></a>   I förordningen (1999:1155) om Polisens utlandsstyrka finns bestämmelser om förhållandena för den som tjänstgör vid utlandsstyrkan.<p><a name="P48S2"></a></p><h4 name="Personalansvarsnämnd"><a name="Personalansvarsnämnd">Personalansvarsnämnd</a></h4><p><a name="P48S3"></a></p><a class="paragraf" name="P49"><b>49 §</b></a>   Vid Polismyndigheten ska det finnas en personalansvarsnämnd. Nämnden prövar frågor som anges i 25 § första stycket myndighetsförordningen (2007:515) för anställda vid myndigheten, om inte annat anges. Nämnden prövar även efter överklagande frågor om disciplinpåföljd mot eller avstängning eller avskiljande av studenter vid polisprogrammet.<p><a name="P49S2"></a></p> Nämnden består av rikspolischefen, som är ordförande, personalföreträdare, tre företrädare för myndigheten som rikspolischefen bestämmer och två av regeringen särskilt förordnade ledamöter. Ersättare kan utses för företrädarna för Polismyndigheten.<p><a name="P49S3"></a></p> Rikspolischefen bestämmer vem som ska vara vice ordförande i nämnden.<p><a name="P49S4"></a></p><a class="paragraf" name="P50"><b>50 §</b></a>   I ärenden som gäller disciplinansvar, avstängning, avsked eller uppsägning bestämmer ordföranden om ett förfarande inför nämnden ska inledas. Ordföranden får avskriva ett ärende om det är uppenbart att ärendet inte ska leda till någon åtgärd från nämndens sida.<p><a name="P50S2"></a></p> Har nämnden beslutat att avstänga någon från arbetet eller utbildningen och är det på grund av ändrade förhållanden uppenbart att beslutet inte längre bör gälla, får ordföranden ensam besluta i frågan.<p><a name="P50S3"></a></p> Beslut som har fattats av ordföranden ska anmälas vid nästa sammanträde med nämnden.<p><a name="P50S4"></a></p><a class="paragraf" name="P51"><b>51 §</b></a>   Nämnden är beslutför när ordföranden och minst fyra andra ledamöter är närvarande.<p><a name="P51S2"></a></p> När ärenden som är av principiell natur eller av annan större vikt handläggs bör minst sju ledamöter vara närvarande.<p><a name="P51S3"></a></p><h4 name="Tillämpligheten av vissa förordningar"><a name="Tillämpligheten av vissa förordningar">Tillämpligheten av vissa förordningar</a></h4><p><a name="P51S4"></a></p><a class="paragraf" name="P52"><b>52 §</b></a>   Polismyndigheten ska tillämpa personalföreträdarförordningen (1987:1101) och internrevisionsförordningen (2006:1228).<p><a name="P52S2"></a></p><h4 name="Avgifter"><a name="Avgifter">Avgifter</a></h4><p><a name="P52S3"></a></p><a class="paragraf" name="P53"><b>53 §</b></a>   En forensisk undersökning som utförs på begäran av Säkerhetspolisen, Kustbevakningen, Skatteverket, Tullverket, åklagare eller allmän domstol är avgiftsfri. Avgift ska dock betalas för en undersökning som begärs av en allmän domstol i ett mål där endast målsägande för talan.<p><a name="P53S2"></a></p> Polismyndigheten får ta ut avgift för en forensisk undersökning som utförs på begäran av någon annan än en myndighet eller domstol som anges i första stycket och för andra undersökningar. Polismyndigheten får besluta om avgiftens storlek och disponera avgiftsintäkterna.<br /> Förordning (2015:786).<p><a name="P53S3"></a></p><a class="paragraf" name="P54"><b>54 §</b></a>   Polismyndigheten får ta ut avgift för inträde till det museum som drivs av myndigheten. Avgift får dock inte tas ut för besökare som är under 19 år. Polismyndigheten får besluta om avgiftens storlek och disponera avgiftsintäkterna.<p><a name="P54S2"></a></p><h4 name="Rätt att meddela föreskrifter m.m."><a name="Rätt att meddela föreskrifter m.m.">Rätt att meddela föreskrifter m.m.</a></h4><p><a name="P54S3"></a></p><a class="paragraf" name="P55"><b>55 §</b></a>   Polismyndigheten får meddela föreskrifter om sådan polisiär verksamhet som bedrivs vid Ekobrottsmyndigheten.<p><a name="P55S2"></a></p><a class="paragraf" name="P56"><b>56 §</b></a>   Polismyndigheten ska besluta föreskrifter som är av väsentlig betydelse för verksamheten vid Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket eller Kustbevakningen i samråd med berörd myndighet.<p><a name="P56S2"></a></p> Innan Polismyndigheten fattar beslut om föreskrifter i andra fall än som anges i första stycket och som berör någon annan myndighet, ska Polismyndigheten, om inte annat är föreskrivet, ge den myndigheten tillfälle att yttra sig.<p><a name="P56S3"></a></p><a class="paragraf" name="P57"><b>57 §</b></a>   Polismyndigheten ska genom sådana allmänna råd som avses i 1 § författningssamlingsförordningen (1976:725) och uttalanden verka för lagenlighet och följdriktighet vid rättstillämpningen inom sitt ansvarsområde.<p><a name="P57S2"></a></p><h4 name="Undantag från myndighetsförordningen"><a name="Undantag från myndighetsförordningen">Undantag från myndighetsförordningen</a></h4><p><a name="P57S3"></a></p><a class="paragraf" name="P58"><b>58 §</b></a>   I följande ärenden hos Polismyndigheten ska bestämmelserna i 20 och 21 §§ myndighetsförordningen (2007:515) om föredragning och om myndighetens beslut inte tillämpas:<br />    1. förundersökning i brottmål,<br />    2. verksamhet för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet,<br />    3. ledning av annan polisverksamhet i ett enskilt fall, och<br />    4. forensisk verksamhet.<p><a name="P58S2"></a></p><a class="paragraf" name="P59"><b>59 §</b></a>   Bestämmelsen i 29 § myndighetsförordningen (2007:515) om ärendeförteckning ska inte tillämpas i fråga om de ärenden som undantas i 58 §.<p><a name="P59S2"></a></p><h4 name="Bilaga "><a name="Bilaga ">Bilaga </a></h4><p><a name="P59S3"></a></p> Polismyndigheten ska upprätthålla funktionen<br />    1. att vara nationell enhet för den internationella kriminalpolisorganisationen Interpol och för den Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol),<br />    2. att vara sådan centralbyrå när det gäller penningförfalskning som föreskrivs i den internationella konventionen för bekämpande av penningförfalskning av den 20 april 1929 (SÖ 2001:6), <br />    3. att vara nationell kontaktpunkt <br />       a) enligt Förenta nationernas resolution 55/255, antagen den 31 maj 2001 av generalförsamlingen, tilläggsprotokoll mot olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen, deras delar och komponenter och ammunition till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet,<br />       b) för att skicka och ta emot sådan information som avses i artikel 7 i Förenta nationernas konvention den 13 april 2005 för bekämpande av nukleär terrorism, och<br />       c) för att ta emot och besvara framställningar om hjälp enligt artikel 8 bis 4 i Förenta nationernas konvention den 10 mars 1988 för bekämpande av brott mot sjöfartens säkerhet med dess protokoll den 14 oktober 2005,<br />    4. att vara<br />       a) nationell kontaktpunkt för Schengens informationssystem (SIS) genom Sirenekontoret och ansvarig för den nationella delen av SIS enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 och rådets beslut 2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), <br />       b) kontaktpunkt i brådskande fall för framställningar enligt rådets beslut 2006/960/RIF av den 18 december 2006 om förenklat informations- och underrättelseutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater, <br />       c) nationellt kontor för återvinning av tillgångar enligt rådets beslut 2007/845/RIF av den 6 december 2007 om samarbete mellan medlemsstaternas kontor för återvinning av tillgångar när det gäller att spåra och identifiera vinning eller annan egendom som härrör från brott, <br />       e) nationell enhet för Cepol enligt artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2219 av den 25 november 2015 om Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) och om ersättning och upphävande av rådets beslut 2005/681/RIF, <br />       f) nationellt kontaktställe för förmedling av uppgifter enligt rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet (Prümrådsbeslutet), utom när det gäller att automatiskt besvara förfrågningar till vägtrafikregistret från utländska kontaktställen,<br />       g) kontaktpunkt för framställningar om inrättande av gemensamma patruller eller genomförande av andra gemensamma insatser enligt artikel 17 i Prümrådsbeslutet, <br />       h) central åtkomstpunkt enligt artikel 3.3 i rådets beslut 2008/633/RIF av den 23 juni 2008 om åtkomst till informationssystemet för viseringar (VIS) för sökningar för medlemsstaternas utsedda myndigheter och för Europol i syfte att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott,<br />       i) centralmyndighet vid sådant utbyte av uppgifter ur kriminalregister som avses i rådets rambeslut 2009/315/RIF av den 26 februari 2009 om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas innehåll, <br />       j) centralmyndighet vid utbyte av uppgifter ur kriminalregister enligt del 3, avdelning IX, i avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan,<br />       k) nationellt kontaktställe för förmedling av uppgifter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/413 av den 11 mars 2015 om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott (CBE- direktivet), i den ursprungliga lydelsen, utom när det gäller att automatiskt besvara förfrågningar till vägtrafikregistret från utländska kontaktställen, <br />       l) operativ nationell kontaktpunkt enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/40/EU av den 12 augusti 2013 om angrepp mot informationssystem och om ersättande av rådets rambeslut 2005/222/RIF, <br />       n) kontrollmyndighet enligt artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 603/2013 av den 26 juni 2013 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, samt om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa, <br />       o) kontaktpunkt enligt artikel 54 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843, <br />       p) operativ nationell kontaktpunkt enligt artikel 14.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/713 av den 17 april 2019 om bekämpande av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter och om ersättande av rådets rambeslut 2001/413/RIF, i den ursprungliga lydelsen, <br />       q) kontaktpunkt vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1157 av den 20 juni 2019 om säkrare identitetskort för unionsmedborgare och uppehållshandlingar som utfärdas till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar när de utövar rätten till fri rörlighet, <br />       r) central åtkomstpunkt enligt artikel 29.3 och nationell myndighet för att tillhandahålla övriga behöriga myndigheter åtkomst till in- och utresesystemet enligt artikel 38.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2226 av den 30 november 2017 om inrättande av ett in- och utresesystem för registrering av in- och utreseuppgifter och av uppgifter om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar medlemsstaternas yttre gränser, om fastställande av villkoren för åtkomst till in- och utresesystemet för brottsbekämpande ändamål och om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och förordningarna (EG) nr 767/2008 och (EU) nr 1077/2011, och<br />       s) kontaktpunkt för EU:s krisprotokoll rörande gemensamma åtgärder mot viral spridning online av terrorism- och våldsbejakande extremistiskt innehåll (EU Crisis Protocol),<br />    5. att vara behörig myndighet enligt lagen (2017:244) om kontroller och inspektioner på plats av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, vid kontroller och inspektioner avseende fonden för inre säkerhet, <br />    6. att vara nationellt kontaktställe för förmedling av uppgifter enligt avtalet av den 16 december 2011 mellan Konungariket Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering om ett förstärkt samarbete för att förebygga och bekämpa brottslighet, <br />    7. att vara nationell rapportör i frågor som rör människohandel enligt artikel 19 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF, <br />    8. att vara kontaktpunkt för säkerställande av omedelbar hjälp enligt artikel 35 i Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet (ETS 185), <br />    9. att vara behörig myndighet enligt artikel 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/784 av den 29 april 2021 om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online, och <br />    10. att offentliggöra och lämna rapporter till kommissionen enligt artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1232 av den 14 juli 2021 om ett tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i direktiv 2002/58/EG vad gäller användning av teknik hos tillhandahållare av nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster för behandling av personuppgifter och andra uppgifter i syfte att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet.<br /> Förordning (2022:1067).</div>Svensk författningssamlingdokumentartalartal2014utfardadutfardad2014-09-11upphnrupphnrSFS 2022:1718andrattillochmedandrattillochmedt.o.m. SFS 2022:1067upphavdupphavd2023-01-01 00:00:00utdragutdragUppgifter 1 § Polismyndighetens huvudsakliga uppgifter och ansvar framgår av polislagen (1984:387). Myndighetens uppgifter och ansvar framgår också av polisförordningen (2014:1104) och av andra författningar. 2 § Polismyndigheten ska bedriva verksamheten rättssäkertartalartal2014utfardadutfardad2014-09-11upphnrupphnrSFS 2022:1718andrattillochmedandrattillochmedt.o.m. SFS 2022:1067upphavdupphavd2023-01-01 00:00:00utdragutdragUppgifter 1 § Polismyndighetens huvudsakliga uppgifter och ansvar framgår av polislagen (1984:387). Myndighetens uppgifter och ansvar framgår också av polisförordningen (2014:1104) och av andra författningar. 2 § Polismyndigheten ska bedriva verksamheten rättssäkert