Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1924 kl. 3 e. m.
Särskilda utskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
propositioner nr 20 angående försvarsväsendets ordnande
och nr 21 med förslag till värnpliktslag, ävensom
i anledning av de inom riksdagens kamrar väckta
motioner i dithörande ämnen.
Till särskilda utskottets behandling hava, i fråga om ordnandet av rikets
försvarsväsende och vad därmed äger sammanhang, överlämnats följande
KungL Maj:ts propositioner:
Nr 20 angående försvarsväsendets ordnande och
Nr 21 med förslag till värnpliktslag.
Därjämte hava till utskottet överlämnats följande inom riksdagens kamrar
skta
Motioner:
Inom forsta kammaren:
herr Lindhagen, om ökad ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring, m. m.;
herr Lindhagen, om ökat skydd mot värnpliktigs skiljande
från tjänst eller arbete m. m.;
herr Lindhagen, om ökad möjlighet till befrielse från värnpliktstjänstgöring
i vissa fall;
herr Leuterskiöld m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 21 med förslag till värnpliktslag;
herr Leuterskiöld m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
herrar Ekman, Karl Johan, och Lune, i anledning av Kung],
Maj:ts proposition nr 20, angående försvarsväsendets ordnande
;
herr Roll), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 20,
angående försvarsväsendets ordnande;
herrar Björkman och Åström, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 20, angående försvarväsendets ordnande;
greve Wachtmeister m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
i ämnet
Nr |
175 |
av |
Nr |
176 |
av |
Nr |
177 |
av |
Nr |
205 |
av |
Nr |
206 |
av |
Nr |
224 |
av |
Nr |
225 |
av |
Nr |
227 |
av |
Nr |
228 |
av |
2
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Nr 229 av herr Pålsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 20,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 230 av herr Lindhagen m. fl., om krigsväsendets avrustning;
Nr 231 av herr Lindhagen, om avskrivning av den allmänna värnplikten
m. m.;
Nr 232 av herr Lindhagen, om militärmusikens bibehållande i nuvarande
omfattning m. m.;
Nr 233 av herr Lindhagen, om musikfanjunkares likställande med fanjunkare
i ekonomiskt hänseende;
Nr 234 av herr Lindhagen, om fästningen Bodens nedläggande;
Nr 235 av herr Lindhagen, om vederlag i vissa fall för genom härorganisationens
minskning vållade förluster;
Nr 236 av herr Lindhagen, angående utbildningstiden för värnpliktiga
studenter m. ti.;
Nr 237 av herr Kohb, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 20,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 238 av herr Kolt), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 20,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 239 av herr Öhngren, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 20,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 240 av herr Bergman, Johan, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 241 av herr Ingeström, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 20,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 242 av herr Heyman, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 20,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 243 av herr Nilsson, Nils Anton, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 244 av herr Fehr, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 21
med förslag till värnpliktslag;
Nr 245 av herr Rosén, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 21
med förslag till värnpliktslag;
Nr 246 av herr Stendahl, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 20,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 247 av herr Stendahl, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 21
med förslag till värnpliktslag;
Nr 248 av herr Wigforss m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 249 av herr Wigforss m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 21 med förslag till värnpliktslag;
Nr 250 av herr Dahl m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande; samt
Nr 251 av herr Dahl m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 21
med förslag till värnpliktslag.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
3
Inom andra kammaren:
Nr 4 av herr Vennerström, om ändrad lydelse av § 1 i lagen den 21 maj
1920 om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot
värnpliktstjänstgöring;
Nr 347 av herr Wagnsson m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts propositon
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 348 av herr Lindgren m. fl., i anledning av Kungl. Majrts proposition
nr 21 med förslag till värnpliktslag;
Nr 349 av herr Lindgren m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 350 av herr Bodén, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 21
med förslag till värnpliktslag;
Nr 351 av herr Hamilton m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 352 av herr Lövgren, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 20,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 353 av herr Holmgren, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 20,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 354 av herr Lovén, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 20,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 355 av herr Lindberg m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande, och nr 21
med förslag till värnpliktslag;
Nr 356 av herr Holmgren, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr
20, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 361 av herr Poppius, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 20,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 362 av herrar Jensen och Olsson i Gfävle, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 363 av herr Björkman m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 364 av herr Holmgren, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr
20, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 365 av herr Holmgren, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr
20, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 366 av herr Pettersson i Södertälje, i anledning av Kungl. Majrts
proposition nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 367 av herr Laurén, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 20,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 368 av herr Laurén, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 20,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 369 av herr Lindman m. fl., i anledning av Kungl. Majrts proposition
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
4 Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Nr 370 av herr Lindman m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 21 med förslag till värnpliktslag;
Nr 371 av herr Lindman m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 372 av herr Lindman m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 373 av herr Hermelin m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 21 med förslag till värnpliktslag;
Nr 374 av herr Winkler m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 375 av herr Norman m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 376 av lierr Holmgren m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 37 7 av herr Holmgren m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 378 av herr Holmgren, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr
20, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 379 av herr Holmgren, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr
20, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 380 av herr Fjellman m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 21 med förslag till värnpliktslag;
Nr 381 av herr Fjellman m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 382 av herr Fjellman, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 20,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 383 av herr Starbäck, i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner nr
21 med förslag till värnpliktslag och nr 20, angående försvarsväsendets
ordnande;
Nr 384 av herr Holmström i Gävle, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 385 av herr Holmström i Gävle, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 21 med förslag till värnpliktslag;
Nr 386 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Majrts propositioner nr
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande, och nr 21 med
förslag till värnpliktslag;
Nr 387 av herr Hansén, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 20,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 388 av herr Gustafsson i Älvsered, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 389 av herr Karlsson i Gasabäck m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 390 av herr Karlsson i Gasabäck m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
391
392
393
394
395
396
397
398
399
400
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
av herr Törnkvist i Karlskrona m. jl., i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
av lierr Hansson i Stockholm m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
av herr Hansson i Stockholm m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 21 med förslag till värnpliktslag;
av herr Kilbom m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
av herr Kilbom m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
av herr Kilbom ni. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
av herr Kilbom m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 21 med förslag till värnpliktslag;
av herr Kilbom m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 20, angående försvarsväsendets ordnande;
av herr Lovén, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 20,
angående försvarsväsendets ordnande; samt
av herrar Svensson i Långelanda och Johanson i Huskvarna, i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 20, angående försvarsväsendets
ordnande.
6
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
I. FÖRSVARSVÄSENDETS ORDNANDE.
A. Kungl. Maj:ts förslag.
I propositionen nr 20 angående försvarsväsendets ordnande har Kungl.
Maj:t, under åberopande av ett vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden den 1 februari 1924, föreslagit riksdagen
att — under förutsättning av bifall till det förslag till ny värnpliktslag,
som innehålles i den nämnda dag avlåtna propositionen nr 21 —
besluta följande.
LANTFÖRSVARET.
A. Lantförsvarets kommandoexpedition.
Denna expeditions personal skall bestå av:
1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,
1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,
3 kaptener ur generalstaben,
7 pensionerade officerare, därav 6 såsom chefer för registrators-, värnplikts-,
bok-, personal- och rulldetaljerna ävensom detaljen för »Tjänstemeddelanden
rörande lantförsvaret» samt 1 såsom biträde åt chefen för
bokdetaljen, samtliga med arvode å departementets stat,
2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,
2 pensionerade sekundofficerare såsom expeditionsassistenter med arvoden
å departementets stat och
1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.
B. Arméförvaltningen.
Den å ämbetsverkets stat för närvarande uppförda och för en assistent
å sjukvårdsstyrelsen avsedda bataljonsläkarbeställningen indrages.
Den å sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande officeren ur intendenturkåren
ävensom förvaltaren ur samma kår ersättas den förre av 1 pensionerad
officer såsom redogörare och den senare av 1 pensionerad sekundofficer
såsom förrådsförvaltare.
C. Härens organisation i fred på högre och lägre
truppförband.
Arméns truppförband organiseras å sex arméfördelningar samt Bodens
trupper och Gotlands trupper.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
7
Bodens trupper skola bestå av:
Norrbottens regemente, en sqvadron av Norrlands dragonregemente,
Bodens artilleriregemente, Norrbottens artillerikår, Bodens ingenjörkår samt
ett intendenturkompani.
Gotlands trupper skola fortfarande såsom hittills bestå av Gotlands
infanteriregemente och Gotlands artillerikår.
Arméns övriga truppförband uppdelas på de sex arméfördelningarna, på
sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.
Karlsborg nedlägges såsom fästning och bibehålies endast såsom förrådsplats
och förläggningsort för vissa truppförband.
D. Högre staber och inspektioner in. in.
1. Generalitetet.
Detta skall bestå av:
1 chef för generalstaben,
1 inspektör för infanteriet,
1 inspektör för militärläroverken m. m,
6 arméfördelningschefer,
1 generalfälttygmästare och inspektör för artilleriet,
1 chef för fortifikationen,
1 generalintendent,
1 kommendant i Boden,
1 militärbefälhavare på Gotland och
1 inspektör för kavalleriet.
2. Arméfördelningsstaberna.
Var och en av de sex arméfördelningsstaberna skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,
1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,
1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,
1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,
1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren,
1 stabskassör, pensionerad sekundofficer, samt
2 expeditionsassistenter, pensionerade sekundofficerare, tjänstgörande den
ene i stabsexpeditionen, den andre hos fortifikationsofficern.
-3. Brigadchefer och brigadstaber.
12 regementschefer vid infanteriet förordnas att jämte egna beställningar
upprätthålla befattningarna som chefer för infanteribrigader.
Vid varje infanteribrigad skall till brigadchefens biträde finnas en brigradstab,
bestående av 1 brigadkvartermästare och 1 brigadadjutant, båda
beordrade ur vederbörlig arméfördelnings truppförband.
8
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
4. Kommendantskapet i Boden.
Kommendantens i Boden stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer eller kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur Bodens trupper,
1 artilleribefälhavare, chefen för Bodens artilleriregemente,
1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur fortifikationen,
1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,
1 sekundlöjtnant ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,
1 garnisonspastor,
1 fästningsläkare,
1 regementsläkare,
2 bataljonsläkare,
1 fästningsveterinär,
1 stabskassör, pensionerad sekundofficer,
1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer, samt
1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden
och Karlsborg gemensamma staten.
Därjämte skall på kommendantskapets stat uppföras musikkåren för
Bodens garnison, nämligen:
1 musikfanjunkare,
5 musiksergeanter,
3 musikfurirer av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
2 musikkorpraler,
2 musikvicekorpraler,
9 musikvolontärer och
6 musikelever.
5. Militärbefälet på Gotland.
Militärbefälhavarens på Gotland stab skall bestå av:
1 stabschef, kapten ur generalstaben, med tjänstgöring endast vissa
tider av året,
2 adjutanter, kompaniofficerare, beordrade ur Gotlands trupper,
1 fortifikationsofficer, pensionerad officer,
1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 stabsläkare, regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 stabsveterinär, bataljonsveterinär,
1 stabspastor, regementspastor,
2 expeditionsassistenter, pensionerade sekundofficerare, tjänstgörande den
ene hos fortifikationsofficeren, den andre hos stabsintendenten, samt
1 pensionerad sekundofficer, uppbördsman vid intendenturförrådet å
Tingstäde.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
<). Infanteriinspektionen.
Inspektörens för infanteriet stab skall bestå av:
1 statschef, regementsofficer ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt
1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer.
7. Militärläroverksinspektionen.
Inspektörens för militärläroverken m. m. stab skall bestå av:
1 stabsclief, regementsofficer ur generalstaben,
1 adjutant, pensionerad officer, och
1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer.
8. Kavalleriinspektionen.
Kavalleriinspektörens stab skall bestå av:
1 stabsclief, regementsofficer ur generalstaben,
1 adjutant, kompaniofficer ur kavalleriet, samt
1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer.
- 9. Generalstaben.
Generalstaben skall bestå av, förutom chefen, följande personal
a) Militärstaten.
1. Overadj utan ter och stabsadjutanter.
1 överste,
4 överstelöjtnanter,
13 majorer,
34 kaptener.
2. Militärattachéer.
1 överstelöjtnant,
3 majorer.
3. Pensionerad personal.
1 redogörare, pensionerad officer,
1 bibliotekarie, pensionerad officer,
3 aktuarier, pensionerade officerare,
2 expeditionsassistenter, pensionerade sekundofficerare.
b) Civilstaten.
1 professor,
1 krigsarkivarie,
1 förste expeditionsvakt,
3 expeditionsvakter.
10. Artilleristaben.
Penna stab skall bestå av:
1 överste, chef för staben,
2 majorer,
10
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
9 kaptener,
3 löjtnanter,
1 officer, beordrad ur infanteriet,
1 pensionerad officer såsom expeditionsofficer,
1 pensionerad sekundofficer såsom expeditionsassistent samt
1 expeditionsvakt.
11. Fortifikationsstaben.
Denna stab skall bestå av:
1 överste, chef för staben, samt
7 andra officerare, därav högst 3 regementsofficerare.
12. Intendenturstaben.
Intendenturstaben skall bestå av:
1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,
4 kaptener, » »
2 löjtnanter, » »
1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer, samt
1 expeditionsvakt.
13. Tränginspektionen.
Inspektörens för trängen stab skall bestå av:
2 adjutanter, kaptener ur trängen, samt
1 expeditionsassistent, pensionerad sekundofficer.
14. Konimendantskapen i Stockholm och ä Karlsborg.
Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg indragas.
E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser.
1. Krigsskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
Stab:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,
1 slottspastor,
1 bataljonsläkare,
1 redogörare, pensionerad officer,
1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,
pensionerad sekundofficer,
1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad sekundofficer,
samt
1 köksföreståndare, pensionerad sekundofficer.
11
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Officer skur sens kompanibefäl:
1 kompanichef, kapten,
5 kadettofficerare samt
I kompaniadjutant, pensionerad sekundofficer.
Officer skur sens lärarpersonal:
5 förste lärare,
5 andre lärare,
2 lärare och
II biträdande lärare.
Of feer skur sens betjäning m. fl.:
Förslagsvis: 4 förmän — därav 1 rättare, 1 stallförman, 1 logements
vaktmästare
och 1 slottsvaktmästare — 1 maskinist, tillika badmästare,
1 skogvaktare, tillika postbud, 1 hovslagare, tillika uppsyningsman över
belysningen, 21 gårdskarlar, 3 slottsuppassare, 1 baderska, 1 hushållerska,
1 städerska, 1 sjuksköterska, 1 sköterskebiträde, 2 kokerskor, 3 köksbiträden
och 1 kökskarl, samt
1 sjukvårdsbeställningsman, beordrad ur Svea livgarde, samt vid behov
1 spel, beordrat ur truppförband tillhörande Stockholms garnison.
Reservoffeer skur sens kompanibefäl :
1 kompanichef,
4 kadettofficerare samt
1 kompaniadjutant, tillika vapenförvaltare, pensionerad sekundofficer.
Reservof feer skur sens lärarpersonal:
1 lärare samt
1 biträdande lärare.
Reserv of feer skur sens betjäning:
Förslagsvis: 2 gårdskarlar och 2 köksbiträden, samtliga för en tid av
fyra månader.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat med lön
chefen samt med arvoden:
adjutanten och kompanichefen vid officerskursen: med arvoden såsom
kaptener; samt
kadettofficerarna, 3 förste och 2 andre lärare samt 1 lärare, samtliga
vid officerskursen: med arvoden såsom kaptener eller löjtnanter.
2. Krigshögskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, kapten,
12
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
1 biträdande adjutant, tillika redogörare, pensionerad officer,
4 lärare i militära ämnen, därav 2 majorer och 2 kaptener,
förslagsvis 10 övriga lärare i militära ämnen,
förslagsvis 4 lärare i levande språk,
repetitörer till erforderligt antal,
1 expeditionsvakt samt
1 maskinist.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med
lön regementsofficerarna samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och
2 lärare i militära ämnen.
3. Artilleri- och ingenjörhögskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,
1 redogörare, pensionerad officer,
4 lärare i militära ämnen, kaptener,
övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt
5,
förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,
repetitörer till erforderligt antal,
2 expeditionsvakter samt
1 maskinist.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med
lön chefen samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och 4 lärare i
militära ämnen.
4. Ridskolan.
Denna skolas personal skall bestå av:
1 chef, major,
1 förste lärare,
1 andre lärare,
1 lärare, tillika adjutant,
1 andre lärare,
1 batalj onsveterinär,
1 redogörare,
1 förvaltare, pensionerad sekundofficer,
1 maskinist,
stallbetjänte till erforderligt antal samt
1 hovslagarbeställningsman, beordrad ur Livgardet till häst.
Chefen uppföres med lön å skolans stat. Av lärarna uppföras å skolans
stat 2 med arvoden såsom ryttmästare och 2 med arvoden såsom löjtnanter.
■
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
13
5. Skjutskolan för infanteriet ocli kavalleriet.
Denna skolas personal skall bestå av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,
1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförband under
högst 160 dagar,
3 förste lärare,
10 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 5 under
högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,
12 repetitörer, subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav
7 under högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,
1 läkare, beordrad under högst 200 dagar,
1 förvaltare, |
1 väbel '' samtliga pensionerade
1 köksföreståndare, tillika biträde åt väbeln,] sekundofficerare,
1 vapenliantverkarfurir av 2. klassen, beordrad ur Svea livgarde under
högst 200 dagar.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat med lön
chefen samt med arvoden adjutanten såsom löjtnant och förste lärarne
såsom kaptener.
6. Artilleriskjutskolan.
De nuvarande särskilda skjutskolorna för fältartilleriet samt för fästnings-
och positionsartilleriet skola sammanslås till eu för artilleriet i dess
helhet gemensam skjutskola.
Den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av 1
överste, chef, 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben
erforderliga personalen.
Skjutskolan, vilken förutsattes pågå under en tid av sju veckor, skall
fortfarande såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktionsdivisioner,
allt på sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.
F. Lägre truppförband.
1. Infanteriet.
a) Svea livgarde skall bestå av:
«) Regementet:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
15 kaptener,
38 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofflcerare:
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
13 fanjunkare och
2 3 sergeanter.
14
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
22
42
44
44
58
1
1
2
2
3
1
2
1
1
1
1
4
1
3
7
3
3
Manskap:
furirer av 1. klassen,
furirer av 2. klassen,
korpraler,
vicekorpraler,
volontärer,
sjukvårdsfurir av 1. klassen,
sjukvårdsfurir av 2. klassen,
sj ukvårdskorpraler,
sj ukvårdsvicekorpraler,
sj ukvårdssoldater,
hovslagarvicekorpral,
vapenhantverkarfurirer av 2.
klassen,
vapenhan tverkarkorpral,
vapenhantverkarvicekorpral och
vapenhan tverkarsoldat.
Musikpersonal:
musikf anj unkare,
musiksergeanter,
2 musik!urirer av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
5 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civilmilitiir personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrå dsvaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
1 expeditionsassistent och
1 vapenförvaltare.
/S) Stridsvagnbataljonen:
Officerare: Manskap:
överstelöjtnant eller major,
kaptener samt
löjtnanter och fänrikar.
Sekundoffleerare:
4 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
12 korpraler,
15 vicekorpraler och
21 volontärer.
fanjunkare och
sergeanter.
Civilmilitär personal:
1 verkmästare av 2. klassen.
b) Göta livgarde skall bestå av samma personal, som för Svea livgarde
under «) regementet är upptagen, med undantag därav, att staten å ena
sidan ökas med 1 kapten, 1 pensionerad officer såsom inskrivningsofficer
och 1 pensionerad sekundofficer såsom expeditionsassistent samt å andra
sidan minskas med 1 sjukvårdssoldat och 1 vapenhantverkarfurir av 2.
klassen.
c) Yart och ett av nedan uppräknade infanteriregementen, nämligen:
Livregementets grenadjärer, Första livgrenadjärr egementet, Andra livgrenadjär
regementet,
Västgöta regemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs,
Södermanlands, Jönköpings regementen, Dalregementet, Hälsinge, Älvsborgs,
Hallands, Bohusläns, Västmanlands, Västerbottens, Kalmar, Värmlands och
Västernorrlands regementen skall bestå av:
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
15
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
11 kaptener,
28 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofflcerare:
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
9 fanjunkare och
19 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
2 8 korpraler,
2 8 vicekorpraler,
40 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2.
klassen,
1 vapenhan tverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhan tverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
4 musiksergeanter,
2 musikfurirer av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
5 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
2 expeditionsassistenter och
1 vapenförvaltare.
d) Jämtlands fältjägarregemente och Södra skånska infanteriregementet skola
bestå av samma personal, som ovan under c) angivits, samt därutöver vid
förstnämnda regemente 1 pensionerad sekundofficer såsom biträde åt regementsintendenten
samt vid sistnämnda regemente 1 pensionerad sekundofficer
såsom förrådsförvaltare å lie vingehed.
e) Kronobergs regemente skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
14 kaptener samt
33 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofflcerare:
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
11 fanjunkare och
21 sergeanter.
Manskap:
18 furirer av 1. klassen,
34 furirer av 2. klassen,
36 korpraler,
36 vicekorpraler,
46 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
16
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2.
klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikfanj ankare,
4 musiksergeanter,
2 musikfurirer av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
5 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civilinilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
2 expeditionsassistenter och
1 vapenförvaltare.
f) Norra skånska infanteriregementet skall bestå av samma personal, som
ovan under e) angivits, med undantag därav, att staten minskas med 1
kapten.
g) Norrbottens regemente skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
15 kaptener,
31 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofflcerare:
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
11 fanjunkare och
21 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
32 korpraler,
3 2 vicekorpraler,
46 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sj uk vår ds vicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2.
klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhan tverkar soldat.
Civilmilitär personal:
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
2 expeditionsassistenter och
1 vapenförvaltare.
h) Gotlands infanteriregemente skall bestå av:
Officerare: 2 majorer,
1 överste och chef, 11 kaptener,
1 överstelöjtnant, 30 löjtnanter och fänrikar.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
17
Sekundofilcerare:
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
9 fanjunkare och
20 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
28 furirer av 2. klassen,
29 korpraler,
2 9 vicekorpraler,
120 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvår dsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2.
klassen,
1 vapenliantverkarkorpral,
i) Karlskrona och
1 vapenliantverkarvicekorpral och
1 vapenhan tverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
4 musiksergeanter,
2 musikfurirer av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
5 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civilinilitär personal:
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
2 expeditionsassistenter och
1 vapenförvaltare.
Vaxholms grenadjärregementen indragas.
2. Kavalleriet.
a) Skånska husarregementet, Skånska dragonregementet och Kronprinsens
husarregemente skola sammanslås till ett, till Hälsingborg förlagt regemente,
Skånska kavalleriregementet.
b) Livregementets dragoner skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major,
6 ryttmästare,
16 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofflcerare:
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
5 fanjunkare och
9 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
20 furirer av 2. klassen,
2 3 korpraler,
180 volontärer,
1 sjukvår dsfurir av 2. klassen,
Bihang till riksdagens protokoll 1924.
1 sj uk vård.skorpral,
2 sjukvårdsryttare,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
4 hovslagarkorpraler,
4 hovslagarryttare och
1 vapenhan tverkarkorpral.
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
3 musikvolontärer och
4 musikelever.
11 sand. 2 A käft. (Nr 2.) iss 24 2
18
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Civilinilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 batalj onsveterin är och
1 vapenhantverkare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
1 expeditionsassistent,
1 vapenförvaltare och
1 furageförvaltare.
c) Livgardet till häst skall bestå av samma personal, som ovan under
b) angivits, med undantag därav, att staten ökas med 1 hovslagarfurir av
2. klassen, vilken är avsedd för ridskolan.
d) Tarf och ett av nedanstående regementen, nämligen Livregementets
husarer, Smålands husarregemente och Skånska kavalleriregementet skall
bestå av samma personal, som ovan under b) angivits, med undantag
därav, att musikpersonalen minskas till
1 musiksergeant, 1 musikvicekorpral,
1 musikfurir av 1. klassen, 2 musikvolontärer och
1 musikfurir av 2. klassen, 3 musikelever.
1 musikkorpral,
samt att i staten för Smålands husarregemente uppföres 1 regementsveterinär
i stället för en bataljonsveterinär.
e) Norrlands dragonregemente
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major,
7 ryttmästare,
19 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofficerare:
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
6 fanjunkare och
10 sergeanter.
Manskap:
6 furirer av 1. klassen,
24 furirer av 2. klassen,
29 korpraler,
225 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
3 sjukvårdsryttare,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
5 hovslagarkorpraler,
5 hovslagarryttare och
1 vapenliantverkarkorpral.
skall bestå av:
Musikpersonal:
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilinilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär och
1 vapenhantverkare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
1 expeditionsassistent,
1 vapenförvaltare och
1 furageförvaltare.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
19
3. Artilleriet.
a) Det nuvarande Positionsartilleriregementet skall benämnas Arméartilleriregementet,
och till detsamma skall överföras den för den nuvarande
Karlsborgs artillerikår avsedda tunga artillerimaterielen ävensom den av
ingenjör trupperna hittills omhänderhavda ballongmaterielen.
Karlsborgs artillerikår skall benämnas Ijuftvärnsartilleriregementet och
ombeväpnas med luftvärnsartillerimateriel, varjämte till regementet skall
överföras den av ingenjörtrupperna hittills omhänderhavda strålkastarmaterielen.
Norrbottens artillerikår, förlagd till Boden, skall uppsättas.
*
b) Svea artilleriregemente skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
12 kaptener,
26 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofficerare:
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
9 styckjunkare och
18 sergeanter.
Manskap:
15 furirer av 1. klassen,
27 furirer av 2. klassen,
41 konstaplar,
110 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
2 liovslagarfurirer av 2. klassen,
3 hovslagarkonstaplar,
4 hovslagarartillerister,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
2 liantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
Musikpersonal:
1 musikstyckjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
3 musikvolontärer och
4 musikelever.
Civilinilitlir personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär och
1 batalj onsveterinär.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
1 expeditionsassistent, ''
1 vapenförvaltare och
1 furageförvaltare.
c) Yart och ett av nedan uppräknade artilleriregementen, nämligen Göta
artilleriregemente, Wendes artilleriregemente, Norrlands artilleriregemente,
Upplands artilleriregemente och Smålands artilleriregemente, skall bestå av
samma personal, som ovan under b) angivits, med undantag därav, att
musikpersonalen i samtliga stater minskas till
20
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
1 musiksergeant, 1 musikvicekonstapel,
1 musikfurir av 1. klassen, 2 musikvolontärer och
1 musikfurir av 2. klassen, 3 musikelever,
I musikkonstapel,
att antalet hovslagarfurirer i samtliga stater minskas till 1, att staten
för Wendes artilleriregemente ökas med 1 sergeant och 2 furirer av 2.
klassen, samt att i staten för Norrlands artilleriregemente icke upptages
någon regementsveterinär.
d) Gotlands artillerikår skall bestå av:
Officerare:
1 överstelöjtnant och chef,
6 kaptener,
II löjtnanter och fänrikar.
Sekundofficerare:
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
3 styckjunkare och
7 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
10 furirer av 2. klassen,
14 konstaplar,
71 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
1 liovslagarkonstapel,
1 hovslagarartillerist,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
1 liantverkskonstapel och
1 hantverksartillerist.
Musikpersonal:
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Pensionerad personal:
1 expeditionsassistent och
1 vapenförvaltare.
e) Bodens artilleriregemente skall
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
10 kaptener,
28 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofficerare:
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
8 styckjunkare och
17 sergeanter.
Manskap:
13 furirer av 1. klassen,
24 furirer av 2. klassen,
bestå av:
30 konstaplar,
105 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
2 liantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskonstaplar och
3 liantverksartillerister.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
1 vapenförvaltare och
1 furageförvaltare.
f) Armt artilleriregementet
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
12 kaptener,
26 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofflcerare:
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
10 styckjunkare och
19 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
27 furirer av 2. klassen,
35 konstaplar,
113 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskon staplar,
2 sjukvårdsartillerister,
2 liantverksfurirer av 2. klassen,
bestå av:
4 hantverkskonstaplar och
3 hantverksartillerister.
Musik personal:
1 musikstyckjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
3 musikvolontärer och
4 musikelever.
Civilmilitfir personal:
1 regementsläkare.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
1 expeditionsassistent och
1 vapenförvaltare.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
skall
g) Luftvärnsartilleriregementet skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 major,
7 kaptener samt
21 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofflcerare.
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
7 styckjunkare och
15 sergeanter.
Manskap:
8 furirer av 1. klassen,
15 furirer av 2. klassen,
24 konstaplar,
74 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
2 liantverksfurirer av 2. klassen
3 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
Mi^^pei^na!:1)
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
3 musikvolontärer och
4 musikelever.
Civil personal:
1 garnisonspastor å Karlsborg
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
1 expeditionsassistent och
1 vapenförvaltare.
‘) Avsedd för Karlsborgs garnison.
22
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Ii) Norrbottens artillerikår skall bestå av:
Officerare:
1 major och chef,
4 kaptener,
8 löjtnanter och fänrikar.
Sekundofficerare:
1 sekundlöjtnant (förvaltare),
2 styckjunkare och
6 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
10 konstaplar,
20 volontärer,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
1 hovslagarkonstapel och
1 liovslagarartillerist.
Pensionerad personal:
1 expeditionsassistent och vapen
förvaltare samt
1 kasernförvaltare och väbel.
4. Fortifikationen och ingeni örtrupperna.
a) Vid fortifikationen skall finnas
Officerare:
3 överstar,
4 överstelöjtnanter,
9 majorer,
49 kaptener,
81 löjtnanter och fänrikar.
Seknndofflcerare:
5 sekundlöjtnanter (förvaltare),
33 fanjunkare och
66 sergeanter.
Musikpersonal:
2 musiksergeanter.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
2 batalj on sveterinärer1),
följande personal anställd, nämligen:
1 radioingenjör,
9 fortifikationskassörer,
1 departementsskrivare,
5 vapenhantverkare,
7 tygverkmästare,
24 tyghantverkare och
5 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor och
1 expeditionsvakt.
Pensionerad personal:
1 bibliotekarie,
1 expeditionsofficer,
4 regementskassörer,
7 expeditionsassistenter och
1 uppbördsman m. m. å Laxön.
b) Vid vart och ett av nedan uppräknade ingenjörtruppförband skall
finnas anställd följande manskapspersonal, nämligen:
l) Därav en avsedd för Karlsborgs garnison.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
23
vid Svea
Manskap:
6 furirer av 1. klassen,
11 furirer av 2. klassen,
14 korpraler,
14 vicekorpraler,
80 volontärer,
1 sjukvår&sfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvår ds vicekorpral,
2 sjukvårdssoldater,
1 kovslagarvicekorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenkantverkarvicekorpral,
vid Göta
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
10 vicekorpraler,
58 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
ingenjörkår:
1 vapenliantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 liantverksfurirer av 2. klassen,
3 liantverkskorpraler,
3 hantverksvicekorpraler och
8 liantverkssoldater.
Musik manskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer ock
3 musikelever.
ingenjörkår:
1 kovslagarvicekorpral,
1 liovslagarsoldat,
1 vapenkantverkarkorpral,
1 vapenkantverkarvicekorpral,
1 vapenkantverkarsoldat,
1 kantverksfurir av 1. klassen,
2 kantverksfurirer av 2. klassen,
3 kantverkskorpraler,
2 kantverksvicekorpraler ock
6 kantverkssoldater.
Manskap:
7 furirer av 1. klassen,
14 furirer av 2. klassen,
20 korpraler,
20 vicekorpraler,
110 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
2 sjukvårdssoldater,
1 liovslagarkorpral,
1 kovslagarvicekorpral,
1 liovslagarsoldat.
1 vapenkantverkarkorpral,
1 vapenkantverkarvicekorpral,
vapenkantverkarsoldat,
kantverksfurir av 1. klassen,
kantverksfurirer av 2. klassen
6 kantverkskorpraler,
5 kantverksvicekorpraler ock
12 kantverkssoldater.
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer ock
3 musikelever.
vid Fälttelegrafregementet:
1
24
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
vid Bodens ingenjörkår:
Manskap:
3 furirer av 1. klassen,
7 fnrirer av 2. klassen,
11 korpraler,
10 vicekorpraler,
56 volontärer,
1 sjukvårdskorpral,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenliant verk,arkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 vapen!) an tYerkar soldat,
1 liantverksfnrir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
2 kant verks vicekor] träl er och
6 hantverkssoldater.
vid Norrlands ingenjörkär:
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
7 furirer av 2. klassen,
10 korpraler,
10 vicekorpraler,
60 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarvicekorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
3 hantverksvicekorpraler,
8 hantverkssoldater.
5. Trängen och trängtrupperna.
a) Den för trängen gemensamma staten skall upptaga följande personal,
nämligen:
Officerare:
1 överste,
3 överstelöjtnanter,
3 majorer,
24 kaptener,
44 löjtnanter och fänrikar.
Seknndofficerare:
6 sekundlöjtnanter (förvaltare),
25 fanjunkare och
50 sergeanter.
Musikpersonal:
6 musiksergeanter.
Civilmilitär personal:
6 regementsläkare,
6 bataljonsläkare,
5 batalj onsveterinärer,
2 0 hantverkare och
6 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
2 regementspastorer.
Pensionerad personal:
6 regementskassörer,
1 expeditionsassistent,
12 vapen- och furageförvaltare m. m.
b) Vid vart och ett av nedan uppräknade trängtruppförband skall finnas
anställd följande manskapspersonal, nämligen:
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
25
vid Svea och Norrlands trängkårer:
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
10 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
11 vicekorpraler,
17 volontärer,
1 hovslagarkorpral och
1 hovslagarvicekorpral.
Musik manskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontiirer och
3 musikelever.
vid Göta tr ängkår. Skånska trängkdren samt Västmanlands och
Östgöta tr ängkår er:
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
8 furirer av 2. klassen,
8 korpraler,
9 vicekorpraler,
13 volontärer,
1 hovslagarkorpral och
1 hovslagarvicekorpral.
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
6. Intendenturkaren och inteiideiiturtnipperna.
Vid intendenturkåren och intendenturtrupperna skall finnas anställd
följande personal, nämligen:
Officerare: Civilmilitär personal:
2 överstar,
5 överstelöjtnanter,
9 majorer,
73 kaptener och
14 löjtnanter.
Seknndof flcerar e:
10 sekundlöjtnanter (förvaltare),
6 fanjunkare och
11 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen och
13 furirer av 2. klassen.
2 departementsskrivare.
Civil personal:
1 expeditionsvakt.
Pensionerad personal:
2 expeditionsofficerare vid arméförvaltningens
intendentsdepartement,
2 förrådskassörer och
5 expeditionsassistenter.
26
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
G. Vissa civilmilitära samt civila kårer och stater.
1. Fältläkarkåren.
Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:
1 generalfältläkare,1) 45 regementsläkare,3)
1 överfältläkare,1) 48 bataljonsläkare3) samt
6 fältläkare,2) 44 bataljonsläkare vid fältläkarkåren.4)
2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.
Den å staten för garnisonssjukhuset i Stockholm uppförda överläkar -beställningen med bataljonsläkares lön skall ändras till en överläkarbeställning
med regementsläkares lön.
Såsom redogörare vid nämnda sjukhus skall anställas 1 pensionerad
officer.
Å staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg skola uppföras 1 regementsläkare
och 1 bataljonsläkare, avsedda för nämnda sjukhus och garnisonen å
Karlsborg.
Vid arméns sjuksköterskekår skola finnas 41 ordinäre sjuksköterskor.
3. Fältveterinärkåren.
Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:
1 överfältveterinär,1)
6 fältveterinärer,2)
9 regementsveterinärer3) samt
19 bataljonsveterinärer.3)
4. Axdilleriets fabriker och tyganstalter.
Staten för artilleriets fabriker och tyganstalter skall upptaga följande
personal, nämligen:
Ordinarie befattningshavare:
1 fälttygmästare,
3 styresmän,
1 tygmästare av 1. klassen,
2 tygmästare av 2. klassen,
5 tyg- eller fabriksingenjörer,
2 departementsskrivare,
12 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.
klassen, * 2 * 4
8 tygförvaltare av 2. klassen,
18 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,
6 verkmästare av 1. klassen,
2 verkmästare av 2. klassen,
9 tyg- eller fabriksskrivare,
49 tyghantverkare och
7 fortmaskinister.
*) Uppförd å arméförvaltningens stat.
2) Uppförda å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.
8) Uppförda å truppförbandens m. fl. stater.
4) Uppförda å staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.
Särskilda ut skott ris utlåtande Nr 2.
27
Pensionerad personal:
1 ledare för artilleridepartementets tekniska revision, pensionerad officer,
1 expeditionsassistentvid artilleridepartementets tekniska revision,
1 expeditionsassistent » » civilbyrå,
3 expeditionsassistenter vid » militärbyrå,
7 expeditionsassistenter vid artilleriets tygverkstäder och Stockholms
tygstation samt
2 kontroll- och besiktningssekundofficerare.
5. Ecklesiastikstaten.
Denna stat skall bestå av:
40 regementspastorer,1)
2 garnisonspastorer* 2) samt
1 slottspastor.3)
6. Polispersonalen.
Arméns polispersonal skall bestå av:
i Boden: å Karlsborg:
1 poliskommissarie, 1 överkonstapel och
5 överkonstaplar, 1 konstapel.
18 konstaplar och
6 extra konstaplar.
H. Härens hästar och remontering^väsendet.
1. Härens hästar.
Egna tjänstehästar.
Nedan omförmäld personal skall vara skyldig att var och en hålla en
egen tjänstehäst, nämligen:
chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet,
inspektören för militärläroverken m. in., de sex arméfördelningsclieferna,
generalfälttygmästaren och inspektören
för artilleriet, chefen för fortifikationen, militärbefälhavaren
på Gotland, kommendanten i Boden, inspektören
för kavalleriet och inspektören för trängen... tillhopa
chefen för lantförsvarets kommandoexpedition .........
samtliga officerare vid generalstaben med undantag
av militärattachéerna........................................................... »
chefen för artilleristaben..............................................
chefen för krigshögskolan.............................................
t
*) Uppförda ä truppförbandens stater.
2) Uppförda, 1 å staten för kommendantskapet i Boden och 1 å staten för Luftvärnsartilleriregementet.
s) Uppförd å staten för krigsskolan.
15 hästar
1 häst
52 hästar
1 häst
1 »
samtliga
pensionerade
sekundofficerare.
28
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
chefen för krigsskolan ävensom kadettofficeren ur
kavalleriet vid samma skola ......................... |
.................... tillhopa 2 hästar |
|
chefen för ridskolan ävensom de fyra lärarna därstädes » |
5 » |
|
samtliga regementschefer vid infanteriet. |
» |
26 » |
samtliga officerare vid kavalleriet utom |
fänrikar...... > |
130 » |
samtliga regementschefer vid artilleriet . |
» |
9 » |
eller tillhopa |
i 242 hästar. |
|
Stamhästar. |
||
Vid armén skola finnas tillhopa 6,552 |
stamhästar, nämligen: |
|
vid lantförsvarets kommandoexpedition, ; |
generalitetet, generalstaben m. fl. |
|
staber och undervisningsverken: |
||
lantförsvarets kommandoexpedition ........ |
........... 1 |
|
generalitetet, arméfördelningsstaberna och träng- |
||
inspektionen .................................................... |
........... 61 |
|
generalstaben ............................................... |
........... 39 |
|
artilleristaben.............................................. |
........... 15 |
|
kommendantskapet i Boden...................... |
........... 2 |
|
militärbefälet på Gotland......................... |
2 |
|
fälttygmästaren .......................................... |
........... 1 |
|
undervisningsverken .................................. |
........... 11 tillhopa |
132 hästar |
vid infanteriet.............................................. |
T> |
648 » |
» kavalleriet.............................................. |
» |
3,130 » |
» artilleriet ............................................. |
2,149 » |
|
» fortifikationen och ingenjörtrupperna |
2> |
221 » |
» trängtrupperna ..................................... |
268 » |
|
» intendenturtrupperna............................ |
» |
4 * |
eller tillhopa |
6,552 hästar. |
|
Lejda hästar |
||
Antalet hästlejningsdagar vid armén skall beräknas sålunda: |
||
vid infanteriet................................................ |
.............. 31,480 lejningsdagar |
|
» kavalleriet................................................. |
.............. 1,200 |
» |
» artilleriet ................................................ |
.............. 107,000 |
» |
» ingenjörtrupperna.................................... |
.............. 36,510 |
» |
» trängtrupperna ........................................ |
.............. 22,300 |
» |
» intendenturtrupperna.............................. |
.............. 2,500 |
» |
eller |
tillhopa 200,990 lejningsdagar. |
2. Kemonterings väsendet.
Antalet remonter.
Årligen skall följande antal remonter tillföras armén, nämligen:
vid kavalleriet..........................>................................................ 835 remonter
» artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna.......................... 243 »
ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar ... 10 »
eller tillhopa 588 remonter.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
29
Kemonteringsstyrclseii.
Den vid remonteringsstyrelsen anställda personalen skall utgöras av:
1 chef, officer å reservstat eller i reserven, och
1 redogörare, pensionerad officer.
Remontdepåeriin.
Vid armén skola finnas tre remontdepåer, nämligen vid Herrevadskloster
i Skåne, Gudhem i Västergötland och Utnäslöt i Västmanland.
I. Reservpersonal.
1. Personal å reservstat.
För övergång från aktiv stat till reservstat skall för officerare, läkare
och veterinärer fordras, förutom full tjänstduglighet, 7 tjänsteår såsom
officer, respektive militärläkare eller militärveterinär. Såsom villkor för
sådan övergång skall för sekundofficer fordras 4 tjänsteår som sergeant
vid eller i regemente (kår) och 34 levnadsår.
Kapten (ryttmästare) å reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall
kunna befordras till major å reservstat. Regementsläkare (regementsveterinär)
å reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall kunna befordras till
fältläkare (fältveterinär) å reservstat.
Personal å reservstat skall vara tjänstgöringsskyldig i krig och då värnpliktiga
eljest inkallas till rikets försvar, ävensom vid sådan övning, som
till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom
i fred i 45 dagar under loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden.
a) Reservstaten för officerare och selcundoffinerare skall bestå av:
2 generalspersoner,
6 överstar,
56 majorer,
319 kompaniofficerare och
100 sekundofficerare.
b) Reservstaten för fältläkarkåren skall bestå av:
2 fältläkare och
4 regementsläkare.
c) Reservstaten för fältveterinärkåren skall bestå av:
1 fältveterinär och
1 regementsveterinär.
2. Personal i arméns reserver.
a) Officerare och sekundofficerare, vilka inom regementes (kårs) reserv
vunnit sin första officers- respektive sekundoffcersanställning.
Ifrågavarande officerare och sekundofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga
i krig och då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar, även
-
30
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
som vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan
bliva anbefalld, samt dessutom i fred under loppet av varje treårsperiod
av tjänstetiden intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 42 års ålder:
vid infanteriet, träng- och intendenturtrupperna i 35 dagar samt vid övriga
truppslag i 45 dagar.
Ifrågavarande personal skall vid sin första utnämning erhålla ekiperingshjälp,
officer med 750 kronor och sekundofficer med 600 kronor.
Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelse utgående
pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för sekundofficer till
400 kronor.
Därest officer eller sekundofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort
honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått den
för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans efterlevande anhöriga
eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens vid tiden
för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.
Officer eller sekundofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort honom
åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall efter uppnådda 42 års ålder vara
berättigad att utbekomma i stället för pensionen ett mot dennas efter 5
procent kapitaliserade värde svarande belopp.
b) Officerare och sekundofficerare, som vid eller efter avgång från beställning
på stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i regementes
(kårs) reserv.
Ifrågavarande officerare och sekundofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga
i samma omfattning som ovan under a) omförmälda officerare och
sekundofficerare.
Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående
pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för sekundofficer till
400 kronor.
c) Underbefäl i reserven.
Ifrågavarande personal må kvarstå i reserven intill utgången av det
kalenderår, varunder vederbörande uppnår 34 års ålder, och skall vara
tjänstgöringsskyldig i krig samt då värnpliktiga eljest inkallas till rikets
‘försvar, ävensom vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap
kan bliva anbefalld, dock att för underbefäl i reserven, som kommit
i åtnjutande av militära egnahemspremier, särskilda bestämmelser gälla i
fråga om tjänstetid och tjänstgöringsskyldighet.
d) Fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservpersonal.
Fältläkarstipendiat- och fältveterinärstipendiatbeställningar i reserven skola
indragas.
Yad ovan under a) och b) föreslagits i fråga om tjänstgöringsskyldighet,
avlönings- och pensionsförmåner samt ekiperingshjälp för officerare skall i
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
31
tillämpliga delar gälla även beträffande läkare och veterinärer, dock att den
ordinarie tjänstgöringsskyldigheten i fred, oavsett vid vilket truppslag
tjänstgöringen fullgöres, skall vara 45 dagar under loppet av varje treårsperiod
av tjänstetiden.
J. övergången till den nya härordningen.
De ovan föreslagna ändringarna i nu gällande härordning skola träda i
kraft under budgetåret den 1 juli 1925—den 30 juni 1926 å de tider
Kungl. Maj:t bestämmer.
SJÖFÖRSVARET.
I. Flottan.
A. Sj <") krigsmateriel eu.
a) Under tiden 1924—1929 skall ersättningsbyggnad av krigsfartygsmateriel,
omfattande nybyggnad av fyra jagare, tre torpedundervattensbåtar
och två motortorpedbåtar, äga rum.
b) Av ännu återstående behållning, 333,500 kronor, å det i 1919 års
riksstat uppförda reservationsanslaget till krigsfartygsmateriel må användas
högst 260,000 kronor för omändring av de såsom stridsfartyg utrangerade
f. d. pansarbåtarna Göta och Thule till logementsfartyg.
B. Marinförvaltningen.
A marinförvaltningens stat indragas 2 befattningar tillhörande lönegraden
B 15, 3 befattningar tillhörande lönegraden B 13 och 2 expeditionsvaktsbefattningar,
varjämte 1 andre kemist överflyttas till den under
flottans personalstater upptagna civila personalen.
C. Marinstaben.
Den å marinstabens stat för närvarande uppförda registrators- och aktuariebefattningen
indrages.
D. Sjökrigsskolan.
a) Marinintendentsskolan skall upphöra såsom särskild undervisningsanstalt
och undervisningen av marinintendentselever och marinintendentsaspiranter
förläggas till sjökrigsskolan.
b) Sjökrigsskolans elever skola åtnjuta inkvarteringsersättning ävensom
befrias från erläggande av terminsavgifter samt erhålla fri undervisningsmateriel
och fria läroböcker.
E. Flottans stationer.
Den revision av fartygsredogörelserna, som för närvarande äger rum å
flottans stationer (de s. k. sjörevisionerna), skall upphöra.
32
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
F. Flottans personalstater.
Flottans personalstater skola upptaga följande personal:
Officerare:
5 flaggman,
8 kommendörer,
18 kommendörkaptener av 1.
graden,
21 kommendörkaptener av 2.
graden,
118 kaptener,
155 löjtnanter och fänrikar.
Sekuudoffieerare:
30 sekundofficerare av 1. graden,
160 sekundofficerare av 2. graden,
385 sekundofficerare av 3. graden.
Manskap:
Flaggkorpraler:
350 flaggkorpraler.
Övrigt manskap:
1,165 korpraler, därav högst 200
högbåtsman, samt
1,810 meniga.
Skeppsgossar:
500 skeppsgossar.
Mariningenjörer:
1 marinöverdirektör,
3 marindirektörer av 1. graden,
3 marin direktörer av 2. graden,
9 mariningenjörer av 1. graden,
1. löneklassen,
6 mariningenjörer av 1. graden,
2. löneklassen,
7 mariningenjörer av 2. graden,
4 extra mariningenjörer,
4 specialingenjörer av 1. graden,
8 specialingenjörer av 2. graden,
4 specialingenjörer av 3. graden,
vartill komma
4 mariningenjörsstipendiater.
Mar inintendenter:
1 marinöverintendent,
2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,
6 förste marinintendenter, 2. löneklassen,
29 marinintendenter av 1. graden,
22 marinintendenter av 2. graden och
marinunderintendenter.
Marinläkare:
1 marinöverläkare,
3 förste marinläkare,
9 marinläkare av 1. graden,
20 marinläkare av 2 graden och
10 marinläkarstipendiater.
Ecklesiastikpersonal:
2 amiralitetspastorer,
3 amiralitetspredikanter,
2 klockare och
1 kyrkvaktare.
Polispersonal:
2 överkonstaplar, tillika poliskommissarier,
2 överkonstaplar,
16 konstaplar och
5 extra konstaplar.
Musikpersonal:
2 musikdirektörer.
Civil personal:
1 advokatfiskal,
1 kemist,
1 rektor, 1 ordinarie ämne slärare,
tillika förste lärare, och 7 övriga
ordinarie ämneslärare vid skeppsgosseskolan,
6 expeditionsvakter.
Pensionerad personal:
2 officerare och
58 sekundofficerare.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
33
G. Flottans reserv personal.
1. Personal å reservstat.
Den nuvarande reservstaten för flottan skall i män av beställningshavarnas
avgång indragas.
2. Personal i flottans reserv.
A. Officerare och sekundofficerare (flaggkorpraler).
1. Officerare och sekundofficerare (flaggkorpraler), vilka inom
flottans reserv vunnit sin första anställning som officer, respektive
sekundofficer (flaggkorpral).
a) Officerare, vilka genomgått utbildning som reservofficersaspiranter,
ävensom sekundofficerare (flaggkorpraler).
Ifrågavarande officerare och sekundofficerare (flagga .rpraler) skola intill
av Konungen bestämd levnadsålder vara tjänstgöringsskyldiga vid krig och
allmän mobilisering, ävensom vid sådan större rustning, som till utrönande
av flottans krigsberedskap eller eljest kan bliva anbefalld, samt dessutom
i fred dels under för respektive personalkategorier stadgad, till första anställningsåret
förlagd utbildningstid, dels ock under bränne repetitionsövningar
av lägst 60 och högst 90 dagars längd å tider, som av Konungen
bestämmas.
Ekiperingshjälp skall utgå med 600 kronor till reservofficersaspirant
och 400 kronor till här avsedd officer. Sekundofficer (flaggkorpral) skall
vid sin första utnämning erhålla ekiperingshjälp med 600 kronor.
Officer eller sekundofficer, som fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet
och som kvarstått i flottans reserv intill föreskriven ålder, skall
vara berättigad att efter uppnådda 55 års ålder under sin återstående
livstid åtnjuta årlig pension, officer med 600 kronor och sekundofficer
(flaggkorpral) med 400 kronor.
Därest officer eller sekundofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning
fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han
uppnått den för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans
efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens
vid tiden för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde svarande
belopp.
Officer eller sekundofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning
fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall vara berättigad att
i samband med avgången ur reserven i stället för pensionen utbekomma
ett mot dennas efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.
b) Officerare, vilka efter genomgången sjökrigsskola icke erhållit beställning
på stat, men som vunnit anställning i reserven.
För dessa officerare skola gälla enahanda bestämmelser som för under
mom. 2 nedan omförmälda, dock att de under första tjänsteåret efter
konstitueringen till fänrik skola, i likhet med i mom. 1 a) ovan avsedda
officerare, vara tjänstgöringsskyldiga under viss utbildningstid.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 A käft. (Nr 2.) 788 24 3
34
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
2. Officerare och sekundofficerare (flaggkorpraler), som vid avgång
från beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension
eller den vid uppnådda 50 levnads- och 30 tjänsteår utfallande
pension — på ansökan vunnit inträde i flottans reserv.
Ifrågavarande officerare och sekundofficerare (flaggkorpraler) skola vara
tjänstgöringsskyldiga enligt enahanda grunder som under mom. 1 a) ovan
omförmälda officerare och sekundofficerare (flaggkorpraler), dock att de i
fredstid skola intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 40 års ålder,
fullgöra en repetitionsövning om 60 dagar under loppet av varje fyraårsperiod
av tjänstetiden.
Flaggkorpral skall vid utnämning till beställning i reserven erhålla
ekiperingshjälp med 600 kronor.
Beträffande pension, utbetalande av dess kapitaliserade värde i samband
med avgång ur reserven eller dessförinnan i händelse av dödsfall
gäller vad därom blivit sagt beträffande de under mom 1 a) här ovan
omförmälda officerarna och sekundofficerarna (flaggkorpralerna).
B. Mariningenjörer, marinintendenter och marinläkare.
1. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka inom flottans
reserv vunnit sin första anställning såsom mariningenjörer av
2. graden resp. marinunderintendenter.
Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas
till 600 kronor.
2. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka vid avgång
från beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension eller
den enligt gällande bestämmelser efter viss levnads- och tjänsteålder
utfallande pension — på ansökan vunnit inträde i flottans
reserv.
Här avsedd marinintendent skall vara skyldig att intill utgången av
det kalenderår, då han uppnår 40 års ålder, fullgöra en eller flera repetitionsövningar
om sammanlagt 180 dagar.
Pension skall till här ifrågavarande personal utgå i enlighet med vad
som under A. 1 a) är sagt beträffande officerare, dock att mariningenjör
skall för erhållande av sagda förmån hava kvarstått i beställning på stat
intill 40 års ålder.
3. Marinläkare.
Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas
till 600 kronor.
4. Beträffande tjänstgöringsskyldighet vid krig, mobilisering m. in.
gäller vad ovan under A 1 a) sagts.
H. De värnpliktiga och deras redovisning.
Antalet sjörullföringsbefälhavare skall minskas från 6 till 4.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
35
II. Kustartilleriet.
A. Kustartilleriets personalstat.
Kustartilleriets personalstat skall upptaga följande personal:
Officerare:
1 chef för kustartilleriet, generalsperson,
2 överstar,
4 överstelöjtnanter,
8 majorer,
38 kaptener,
67 löjtnanter och fänrikar.
Sekuudofflcerare:
7 sekundofficerare av 1. graden,
39 » * 2. » ,
90 » » 3. »
Manskap:
Flaggkorpraler:
80 flaggkorpraler.
Övrigt manskap:
306 korpraler,
580 meniga.
Musikpersonal:
2 musikstjckjunkare.
Civil personal:
1 regementspastor och
1 fästningspredikant.
Pensionerad personal:
1 officer och
11 sekundofficerare.
B. Kustartilleriets reservpersonal.
1. Personal å reservstat.
Reservstaten för kustartilleriet skall upptaga 3 regementsofficerare, 9
kompaniofficerare och 10 sekundofficerare.
För övergång till reservstat samt tjänstgöringsskyldighet skola gälla
enahanda bestämmelser som för reservstatspersonalen vid armén.
2. Personal i kustartilleriets reserv.
Beträffande officerare och sekundofficerare i kustartilleriets reserv skola
i tillämpliga delar gälla enahanda bestämmelser som för motsvarande
personal vid armén.
36
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
III. Övergången till den nya marinorganisationen.
Föreslagna ändringar i nu gällande marinorganisation skola träda i kraft
under budgetåret den 1 juli 1925—den 30 juni 1926 å de tider, Kungl.
Maj:t bestämmer.
FLYGVAPNET.
A. Allmänna grunder för flygvapnets ordnande.
Arméns och marinens nuvarande flygväsenden skola utbrytas ur armén
och marinen och sammanföras till ett i förhållande till dessa fristående
flygvapen, i fredstid underställt en under Konungen direkt lydande chef.
För handläggning av flygvapnet rörande tekniska och ekonomiska frågor
skall inrättas ett centralt organ, flygstyrelsen, för vilken chefen för flygvapnet
skall vara chef.
Flygvapnets personal i övrigt skall organiseras på två kårer, arméflygkåren
och marinflygkåren.
I fredstid skall arméflygkåren förläggas med huvuddelen till Malmslätt
samt flygskolor och detachement vid Ljungbyhed, Rinkaby, Östersund och
Boden. Marinflygkåren skall i fredstid förläggas med huvuddelen till en
vid Hägernäs invid Stora Värtan anordnad flygstation samt i övrigt till
permanenta flygstationer vid Karlskrona och Göteborg, varjämte tillfälliga
flygstationer skola iordningställas vid Gustaf svik, Luleå och å Gotland.
För vid kustflottan anordnad flygstation skall avses ett till flygdepåfartyg
ändrat äldre 1. klass pansarskepp.
Flygvapnets personal skall utgöras dels av å flygvapnets stater upptagen
personal, dels av från armén och marinen för utbildning till flygare,
flygspanare och flygmekaniker under kortare tid till tjänstgöring vid flygvapnet
beordrad personal, avsedd att vid mobilisering tjänstgöra vid flygvapnet.
B. Chefen för flygvapnet:
Denna befattning skall bestridas av en generalsperson eller flaggman
med lön å flygstyrelsens stat.
C. Flygstyrelsen.
I denna skall chefen för flygvapnet ingå såsom chef och styrelsen i
övrigt bestå av följande personal:
a) Militär och civilmilitär personal.
1 chef för armébyrån, regementsofficer, och
2 kaptener, tjänstgörande officerare å nämnda byrå, uppförda å arméflygkårens
stat;
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
37
1 chef för marinbyrån, regementsofficer, och
2 kaptener, tjänstgörande officerare å nämnda byrå, uppförda å marinflygkårens
stat; samt
1 chef för förvaltningsbyrån, regementsofficer ur intendenturkåren eller
förste marinintendent, och
1 assistent å nämnda byrå, kapten ur intendenturkåren eller marinintendent
av 1. graden, uppförda å flygstyrelsens stat.
b) Civil personal.
1 chef för tekniska byrån, flygingenjör,
1 ritkontorsföreståndare, flygingenjör,
1 motoringenjör,
1 revisor,
1 kvinnlig kontorsskrivare eller 1 pensionerad sekundofficer,
4 kontorsbiträden, kvinnliga, och
1 expeditionsvakt,
samtliga jämte 4 flygingenjörer tjänstgörande vid flygverkstäderna uppförda
å flygstyrelsens stat.
D. Flygkårerna.
1. Arméflygkåren.
Denna kår skall bestå av följande personal, nämligen:
Officerare:
1 överste eller överstelöjtnant, chef,
1 överstelöjtnant eller major,
1 major,
12 kaptener och
22 löjtnanter.
Sekundofflcerare:
2 sekundlöjtnanter,
7 fanjunkare och
11 sergeanter.
Manskap:
9 furirer av 1. klassen,
18 furirer av 2. klassen,
28 korpraler,
30 vicekorpraler,
53 volontärer,
2 sjukvårdsfurirer av 2. klassen,
3 sjukvårdskorpraler,
1 vapenhantverkarfurir av 1. klassen,
1 vapenhan tverkarfurir av 2. klassen,
2 vapenhantverkarkorpraler,
38
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
3
3
3
3
4
6
10
2
2
1
5
2
4
1
1
2
vapenhan tverkarvicekorpraler,
vapenhantverkarsoldater,
hantverksfurirer av 1. klassen,
hantverksfurirer av 2. klassen,
hantverkskorpraler,
hantverksvicekorpraler och
hantverkssoldater.
Civllmilitär personal:
bataljonsläkare,
verkmästare av 1. klassen,
verkmästare av 2. klassen,
tyghantverkare,
vapenhantverkare och
förråds vaktmästare.
flygfotograf.
Civil personal:
Pensionerad personal:
regementskassör och
expeditionsassistenter.
2. Marinflygkåren.
Denna kår skall bestå av följande personal, nämligen:
Officerare:
1 kommendör (överste) eller kommendörkapten av 1. graden (överstelöjtnant),
chef,
1 kommendörkapten av 1. eller 2. graden (överstelöjtnant eller major),
1 kommendörkapten av 2. graden (major),
10 kaptener och
17 löjtnanter.
Sekundofflcerare:
5 sekundofficerare av 2. graden och
15 sekundofficerare av 3. graden.
Manskap:
2 7 flaggkorpraler,
40 korpraler och högbåtsmän samt
20 meniga.
Civllmilitär personal:
1 marinintendent av 1. graden,
1 marinläkare av 1. graden,
2 verkmästare av 1. klassen och
1 verkmästare av 2. klassen.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
39
1
3
flygfotograf.
Civil personal:
Pensionerad personal:
expeditionsassistenter.
E. Flygvapnets reservpersonal.
För utbildning till fänrikar i flygvapnets reserv, avsedda att vid mobilisering
tjänstgöra såsom flygare, skall årligen av värnpliktiga studenter och
likställda antagas erforderligt antal reservofficersaspiranter.
Vid utnämningen till fänrik i flygvapuets reserv skall utgå ekiperingshjälp
med 750 kronor.
Fänrik i flygvapnets reserv skall efter avslutad tjänstgöring erhålla en
gottgörelse av 1,000 kronor.
F. Flygverkstäderna m. m.
Vid Mälmslätt för arméflygkåren avsedda byggnader m. m. skola övertagas
av flygvapnet.
Å Stockholms varv befintliga flygverkstäder med tillhörande hangarer
och förrådsbyggnader samt inventarier skola övertagas av flygvapnet.
Vid Karlskrona och Göteborgs flygstationer samt Hägernäs befintliga
hangarer, baracker och slipar ävensom flottan tillhörigt i Landskrona befintligt
flygskjul skola jämte tillhörande inventarier övertagas av flygvapnet.
G. Hästar och brevduveväsende.
1. Hästar.
Vid arméflygkåren skola finnas 12 hästar, avsedda för ridning och
ekonomikörslor.
2. Brevduveväsende.
Det i Karlskrona befintliga brevduvslaget skall överföras till flygvapnet
och nya duvslag anordnas vid Hägernäs’ och Göteborgs flygstationer.
H. Organisationens genomförande.
Flygvapnets uppsättning skall taga sin början under budgetåret 1925—
1926 och organisationen enligt föreliggande stater vara fullt genomförd
under budgetåret 1934—1935.
Beträffande de skäl, som legat till grund för Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition, tillåter sig utskottet hänvisa till förutnämnda vid propositionen
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 1 februari
1924.
Herr Reuterekiölds
ro. flis
motion nr 205
och herr
Lindgrens
m. fira motion
nr 348.
Herr Reuterekiölds
m. fl:s
motion nr 206
och herr
Lindgrens
m. flis motion
nr 349.
40
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
B. Motioner.
De motioner, som väckts i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försvarsväsendets ordnande, kunna särskiljas i följande grupper,
nämligen:
1) motioner, som innefatta fullständiga, från Kungl. Maj:ts proposition
avvikande förslag;
2) motioner, som avse detaljer i fråga om försvarsväsendets ordnande
och beröra
a) lantförsvaret,
b) sjöförsvaret,
c) flygvapnet,
d) för flera försvarsgrenar gemensamma frågor,
e) särskilda frågor av mera fristående natur; samt
3) motioner, som gå ut på förnyad utredning eller avrustning.
1) Motioner, som innefatta fullständiga, från
Kungl. Maj:ts proposition avvikande förslag.
Till denna grupp av motioner höra herr Reuterskiölds m. flis motioner
i första kammaren nr 205 och 206 samt herr Lindgrens m. fl:s därmed
likalydande motioner i andra kammaren nr 348 och 349, herr Ingeströms
motion i första kammaren nr 241 samt herr Wigforss’ m. flis
motion i första kammaren nr 248 och herr Hanssons i Stockholm m. flis
motion i andra kammaren nr 392, vilka båda motioner äro lika lydande.
Herrar Reuterskiöld m. fl. och Lindgren m. fl. hava uti sina förenämnda
motioner nr 205 och 348 hemställt,
att riksdagen måtte för sin del antaga ett såsom bilaga till motionen
nr 205 fogat förslag till Lag om krigsmakten och i sammanhang härmed
besluta, att lagen skall träda i kraft å dag, som utskottet måtte föreslå.
Vidare hava herrar Reuterskiöld m. fl. och Lindgren m. fl. uti sina ovanberörda
motioner nr 206 och 349 hemställt, att riksdagen, under förutsättning
att Konungen antager och fastställer den lag om krigsmakten, som i
motionerna nr 205 och 348 föreslagits, ville
1. godkänna staterna för krigsmakten i enlighet med vid motionen nr 205
fogade bilagor B 1—60, C 1—7 och D 1—5; musikkårsstaterna för
infanteriregementena utom gardena dock blott för 5 år från dagen för
lagens trädande i kraft;
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
41
2. i riksstaten för budgetåret 1924—1925 under fjärde huvudtiteln uppföra
de anslag, som av dessa beslut föranledas, med belopp vilka utskottet
måtte föreslå;
3. i riksstaten under nionde huvudtiteln uppföra ett reservationsanslag
att av Kungl. Maj:t användas i enlighet med bestämmelserna i lag om
krigsmakten till täckande av rekryteringsnämndernas kostnader dels för
bosättningsbidrag åt stamindelte, som erhållit egnahemslån, dels ock för
avkortningar å sådana egnahemslån;
4. i riksstaten under elfte huvudtiteln uppföra ett reservationsanslag att
av Kungl. Maj:t användas i enlighet med bestämmelserna i lag om krigsmakten
till täckande av rekryteringsnämndernas kostnader dels för civilekiperingsbidrag
åt stamindelte med civilanställnings- eller penningkontrakt,
dels ock i anledning av penningkontrakt med stamindelte;
5. i riksstaten för budgetåret 1924—25 under utgifter för kapitalökning
anslå ett belopp, som måtte av utskottet föreslås, till ökande av egnahemslånefonden
i och för dess användande i första hand till egnahemslån, varom
i lag om krigsmakten stadgats;
6. i riksstaten under rubriken engångskostnader för försvaret anslå dels
ett belopp av 39 miljoner kronor för flottans nybyggnad under 3 till
5 år, eftersom utskottet kan finna lämpligt, att användas på sätt riksdagen,
efter förslag av Konungen, må komma att besluta; dels ock de
belopp för anskaffande av armé- och flygmateriel, som försvarsrevisionen
föreslagit, med av motionärernas förslag föranledda ändringar, på sätt
utskottet kan finna skäligt föreslå.
Uti sin förenämnda motion har herr Ingeström hemställt,
det riksdagen måtte vid sitt förestående beslut rörande ny härordning
m. m. bifalla det av försvarsrevisionen den 15 mars 1923 därom avgivna
förslaget.
Herrar Wigforss m. fl. och Hansson i Stockholm m. fl. hava i sina förenämnda
motioner hemställt,
att riksdagen måtte besluta följande.
LANTFÖRSVARET.
A. Lantförsvarets kommandoexpedition.
Denna expeditions personal skall bestå av:
1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,
1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,
3 kaptener ur generalstaben,
7 pensionerade officerare, därav 6 såsom chefer för registrators-, värnplikts-,
bok-, personal- och rulldetaljerna ävensom detaljen för »Tjänste
-
Herr
Inges tröms
motion.
Herr
Wigforss’
m. flis och herr
Hanssons i
Stockholm
m.flrs motioner.
42
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
meddelanden rörande lan tf ör svaret» samt 1 såsom biträde åt chefen för
bokdetaljen, samtliga med arvode å departementets stat,
2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,
2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsassistenter med arvoden
å departementets stat och
1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.
B. Arméförvaltningen,
Den å ämbetsverkets stat för närvarande uppförda och för en assistent
å sjukvårdsstyrelsen avsedda bataljonsläkarbeställningen indrages.
Den å sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande officeren ur intendenturkåren
ävensom förvaltaren ur samma kår ersättes den förre av 1 pensionerad
officer såsom redogörare och den senare av 1 pensionerad underofficer
såsom förrådsförvaltare.
C. Härens organisation i fred på högre och lägre
truppförband.
Arméns truppförband organiseras å tre arméfördelningar samt Norrbottens
militärområde.
Norrbottens militärområde skall bestå av:
Norrbottens regemente, Västerbottens regemente, en skvadron av Norrlands
dragonregemente, Bodens artilleriregemente, Norrbottens artillerikår,
Bodens ingenjörkår samt ett intendenturkompani.
Arméns övriga truppförband uppdelas på de tre arméfördelningarna, på
sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.
Karlsborg nedlägges såsom fästning och bibeliålles endast såsom förrådsplats
och förläggningsort för vissa truppförband.
Tingstädepositionen nedlägges.
D. Högre staber och inspektioner m. m.
1. Generalitet.
Detta skall bestå av:
1 chef för generalstaben,
1 inspektör för infanteriet,
3 arméfördelningschefer,
1 generalfälttygmästare och inspektör för artilleriet,
1 chef för fortifikationen,
1 generalintendent,
1 militärbefälhavare i Norrbotten och
1 kommendant i Boden.
2. Arméiördelningsstaberna.
Var och en av de tre arméfördelningsstaberna skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
43
2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,
1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,
1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,
1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren.
1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren,
1 stabskassör, pensionerad underofficer, samt
2 expeditionsassistenter, pensionerade underofficerare, tjänstgörande den
ene i stabsexpeditionen, den andre hos fortifikationsofficern.
3. Brigadchefer och brigadstaber.
Sex regementschefer vid infanteriet förordnas att jämte egna beställningar
upprätthålla befattningarna som chefer för infanteribrigader.
Vid varje infanteribrigad skall till brigadchefens biträde finnas en brigadstab,
bestående av 1 brigadkvartermästare och 1 brigadadjutant, båda beordrade
ur vederbörlig arméfördelnings truppförband.
4. Militärbefälet i Norrbotten.
Militärbefälhavarens i Norrbotten stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
2 expeditionsassistenter, pensionerade underofficerare, tjänstgörande den
ene i stabsexpeditionen, den andre hos stabsintendenten.
5. Kommendantskapet i Boden.
Kommendantens i Boden stab skall bestå av:
1 stabschef, kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur Bodens trupper,
1 artilleribefälhavare, chefen för Bodens artilleriregemente,
1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur fortifikationen,
1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,
3 intendenter, kaptener ur intendenturkåren, chef för underhålls-, utrustnings-
och kassaavdelningarna,
5 förvaltare ur intendenturkåren,
1 fästningsläkare,
1 regementsläkare,
2 bataljonsläkare,
1 fästningsveterinär,
1 stabskassör, pensionerad underofficer,
1 expeditionsassistent, pensionerad underofficer, samt
1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden
och Karlsborg gemensamma staten.
44
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
6. Infanteriinspektionen.
Inspektörens för infanteriet stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt
1 expeditionsassistent, pensionerad underofficer.
7. Kommendantskapet i Karlsborg.
Kommendantens i Karlsborg stab skall bestå av:
1 adjutant, kompaniofficer ur infanteriet,
1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
2 intendenter, kaptener ur intendenturkåren,
5 förvaltare ur intendenturkåren,
1 förvaltarbiträde, sergeant, ur intendenturkåren,
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 batalj onsveterinär,
1 stabskassör, pensionerad underofficer,
1 expeditionsassistent, pensionerad underofficer.
8. Generalstaben.
Generalstaben skall bestå av, förutom chefen, följande personal:
a) Militärstaten.
1. Överadjutanter och stabsadjutanter:
1 överste,
4 överstelöjtnanter,
9 majorer,
30 kaptener.
2. Militärattachéer:
1 överstelöjtnant,
3 majorer.
3. Pensionerad personal:
1 redogörare, pensionerad officer,
1 bibliotekarie, pensionerad officer,
3 aktuarier, pensionerade officerare,
2 expeditionsassistenter, pensionerade underofficerare.
b) Civilstaten.
1 professor,
1 krigsarkivarie,
1 förste expeditionsvakt,
3 expeditionsvakter.
9. Artilleristaben.
Denna stab skall bestå av:
1 överste, chef för staben,
2 majorer,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
45
9 kaptener,
3 löjtnanter,
1 officer, beordrad ur infanteriet,
1 pensionerad officer såsom expeditionsofficer,
1 pensionerad underofficer såsom expeditionsassistent samt
1 expeditionsvakt.
10. Fortifikationsstaben.
Denna stab skall bestå av:
1 överste, chef för staben, samt
7 andra officerare, därav högst 3 regementsofficerare.
11. Intendenturstaben.
Intendenturstaben skall bestå av:
1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,
4 kaptener ur intendenturkåren,
2 löjtnanter ur intendenturkåren,
1 expeditionsassistent, pensionerad underofficer, samt
1 expeditionsvakt.
12. Indragna högre staber.
Militärbefälet på Gotland, Militärläroverksinspektionen, Kavalleriinspektionen,
Tränginspektionen och Kommendantskapet i Stockholm indragas.
E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser.
1. Krigsskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
Stab:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie * och vapenofficer, kapten,
1 bataljonsläkare,
1 redogörare, pensionerad officer,
1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,
pensionerad underofficer,
1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad underofficer,
samt
1 köksföreståndare, pensionerad underofficer.
Officerskursens kompanibefäl:
1 kompanichef, kapten,
4 kadettofficerare samt
1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.
Officerskursens lärarpersonal:
5 förste lärare,
5 andre lärare,
2 lärare och
4 biträdande lärare.
46
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Officerskursens betjäning m. fl.:
Förslagsvis: 4 förmän — därav 1 rättare, 1 stallförman, 1 logementsvaktmästare
och 1 slottsvaktmästare — 1 maskinist, tillika badmästare,
1 skogvaktare, tillika postbud, 1 hovslagare, tillika uppsyningsman över
belysningen, 19 gårdskarlar, 3 slottsuppassare, 1 baderska, 1 hushållerska,
1 städerska, 1 sjuksköterska, 1 sköterskebiträde, 2 kokerskor, 2 köksbiträden
och 1 körkarl samt
1 sjukvårdsbeställningsman, beordrad ur Svea livgarde, samt vid behov
1 spel, beordrat ur truppförband tillhörande Stockholms garnison.
Reservofficerskursens kompanibefäl:
1 kompanichef,
3 kadettofficerare samt
1 kompaniadjutant, tillika vapenförvaltare, pensionerad underofficer.
Reservofficerskursens lärarpersonal:
1 lärare.
Reservofficerskursens betjäning:
Förslagsvis: 2 gårdskarlar och 2 köksbiträden, samtliga för en tid av
fyra månader.
2. Krigshögskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, kapten,
1 biträdande adjutant, tillika redogörare, pensionerad officer,
3 lärare i militära ämnen, majorer eller kaptener, förslagsvis 10 övriga
lärare i militära ämnen, förslagsvis 4 lärare i levande språk,
repetitörer till erforderligt antal,
1 expeditionsvakt samt
1 maskinist.
3. Artilleri- och ingenjörhögskolan.
Donna skolas personal skall utgöras av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,
1 redogörare, pensionerad officer,
4 lärare i militära ämnen, kaptener,
övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis samman
lagt 5,
förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,
4 repetitörer,
1 expeditionsvakt samt
1 maskinist.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
47
4. Ridskolan.
Denna skolas personal skall bestå av:
1 chef, major,
1 förste lärare,
1 lärare, tillika adjutant,
1 andre lärare,
1 bataljonsveterinär,
1 redogörare,
1 förvaltare, pensionerad underofficer,
1 maskinist,
stallbetjänte till erforderligt antal samt
1 hovslagarbeställningsman, beordrad ur Livregementet till häst.
5. Skjutshåll för infanteriet och kavalleriet.
Denna skolas personal skall bestå av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,
1 biträdande adjutant, subalternoffier, beordrad ur truppförband under
högst 160 dagar,
3 förste lärare,
7 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 3 under
högst 160 dagar och 4 under högst 50 dagar,
9 repetitörer, subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav
5 under högst 160 dagar och 4 under högst 50 dagar,
läkare, beordrad under högst 200 dagar,
förvaltare, 1
v^el ( samtliga pensionerade
köksföreståndare, tillika biträde åt väbeln, J underofficerare,
vapenhantverkarfurir av 2. klassen, beordrad ur Svea livgarde under
högst 200 dagar.
6. Artilleri skjutskolan.
De nuvarande särskilda skjutskolorna för fältartilleriet samt för fästningsoch
positionsartilleriet skola sammanslås till eu för artilleriet i dess helhet
gemensam skjutskola.
Den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av 1
överste, chef, 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben
erforderliga personalen.
Skjutskolan, vilken förutsattes pågå under en tid av sju veckor, skall
fortfarande såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktionsdivisioner,
allt på sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.
48
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
F. Lägre truppförband.
1. Infanteriet.
a) Svea livgarde skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
1 major,
14 kaptener,
32 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
1 förvaltare,
12 fanjunkare och
23 sergeanter.
Manskap:
18 furirer av 1. klassen,
34 furirer av 2. klassen,
36 korpraler,
36 vicekorpraler,
54 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
3 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
2 vapenhantverkarfurirer av 2.
klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Mnsikpersonal:
1 musiklöjtnant,
1 musikfanjunkare,
4 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurir er av 2. klassen,
3 musikkorpraler,
4 musikvicekorpraler,
7 musikvolontärer och
9 musikelever.
Civilniilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
1 inskrivningsofficer,
1 regementskassör,
2 expeditionsassistenter och
1 vapenförvaltare.
b) Vart och ett av nedan förslagsvis uppräknade infanteriregementen,
nämligen:
Livregementets grenadjärer, Östgöta livgrenadjärregemente, Västgöta regemente,
Södermanlands, Kronolergs regementen, Dalregementet, Hälsinge,
Västerlottens, Kalmar regementen, Jämtlands fältjägarregemente, Skånska
infanteriregementet och Västernorrlands regemente skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
1 major,
12 kaptener,
28 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
1 förvaltare,
10 fanjunkare och
21 sergeanter.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
49
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
28 korpraler,
2 8 vicekorpraler,
40 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkar korpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
c) Norrbottens regemente skall bestå
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
14 kaptener,
28 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
10 fanjunkare och
23 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
32 korpraler,
32 vicekorpraler,
46 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
Bihang till riksdagens protokoll 1924.
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
2 musikkorpraler,
3 musikvolontärer och
4 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
1 inskrivningsofficer,
1 regementskassör,
2 expeditionsassistenter och
1 vapenförvaltare.
av:
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
2 musikkorpraler,
3 musikvolontärer och
4 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
2 expeditionsassistenter och
1 vapenförvaltare.
samt. 2 A höft. (Nr 2.) 788 24 4
50
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
d) Förslagsvis Göta livgarde, Andra livgrenadjärregementet, Karlskrona
grenadjärregemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs, Jönköpings,
Älvsborgs, Hallands, Bohusläns, Västmanlands, Värmlands regementen, Södra
skånska infanteriregementet, Vaxholms grenadjärregemente och Gotlands
infanteriregemente indragas.
2. Kavalleriet.
a) Skånska husarregementet, Skånska dragonregementet och Kronprinsens
husarregemente skola sammanslås till ett, till Hälsingborg förlagt regemente,
Skånska kavalleriregementet.
b) Livregementet till häst och Skånska kavalleriregementet skola vartdera
bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major,
6 ryttmästare,
16 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
1 förvaltare,
5 fanjunkare och
9 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
20 furirer av 2. klassen,
23 korpraler,
180 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
2 sjuk vårdsryttare,
1 *) hovslagarfurir av 2. klassen,
4 hovslagarkorpraler,
4 hovslagarryttare och
1 vapenhantverkarkorpral.
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
2 musikkorpraler,
1 musikvicekorpral,
3 musikvolontärer och
4 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 batalj onsveterinär och
1 vapenhantverkare.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
1 expeditionsassistent,
1 vapenförvaltare och
1 furageförvaltare.
7 ryttmästare,
19 löjtnanter och fänrikar.
c) Norrlands dragonregemente skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major, 1
1) Därjämte uppföres på Livregementets till häst stat 1 hovslagarfurir av 2. klassen
avsedd för ridskolan.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
51
Underofficerare:
1 förvaltare,
6 fanjunkare och
10 sergeanter.
Manskap:
6 furirer av 1. klassen,
24 furirer av 2. klassen,
29 korpraler,
225 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
3 sjukvårdsrvttare,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
5 hovslagarkorpraler,
5 hovslagarryttare och
1 vapenhantverkarkorpral.
d) Livregementets dragoner,
regemente indragas.
Mnsikpcrsonal:
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
2 musikkorpraler,
3 musikvolontärer och
4 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär och
1 vapenhantverkare.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
1 expeditionsassistent,
1 vapenförvaltare och
1 furageförvaltare.
husarer och Smålands husar -
Livregementets
3. Artilleriet.
a) Det nuvarande Positionsartilleriregementet skall benämnas
Stockholms artilleriregemente.
Norrbottens artillerikår, förlagd till Boden, skall uppsättas.
b) Svea artilleriregemente, Wendes artilleriregemente och Norrlands artil -
leriregemente skola vartdera bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
11 kaptener,
26 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
1 förvaltare,
7 styckjunkare och
17 sergeanter.
Manskap:
13 furirer av 1. klassen,
24 furirer av 2. klassen,
36 konstaplar,
105 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
3 hovslagarkonstaplar,
4 hovslagarartillerister,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
2 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
52
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Musikpersonal:
1 musikstyck] unkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurir er av 2. klassen,
2 musikkonstaplar,
3 musikvolontärer och
4 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär och
1 bataljonsveterinär.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
1 expeditionsassistent,
1 vapenförvaltare och
1 furageförvaltare.
c) Staten för Wendes artilleriregemente ökas med 1 sergeant och
furirer av 2. klassen.
d) Bodens artilleriregemente skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
10 kaptener,
29 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
7 styckjunkare och
18 sergeanter.
Manskap:
13 furirer av 1. klassen,
24 furirer av 2. klassen,
30 konstaplar,
105 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
1 hovslagarkonstapel,
1 hovslagarartillerist,
2 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
Musikpersonal:
1 musikstyckjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
2 musikkonstaplar,
3 musikvolontärer och
4 musikelever.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
1 vapenförvaltare,
1 furageförvaltare och
1 expeditionsassistent.
e) Stockholms artilleriregemente
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
10 kaptener,
26 löjtnanter och fänrikar.
skall bestå av:
Underofficerare:
1 förvaltare,
7 styckjunkare och
17 sergeanter.
Särskilda ut skottets utlåtande Nr 2.
Manskap:
13 furirer av 1. klassen,
24 furirer av 2. klassen,
30 konstaplar,
94 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
2 sjukvårdsartillerister,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
2 liovslagarkonstaplar,
1 kovslagarartillerist,
1 liantverksfurir av 2. klassen,
2 "hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
Musikpersonal:
1 musikstyckjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
2 musikkonstaplar,
3 musikvolontärer och
4 musikelever.
Civilinilitiir personal:
1 regementsläkare.
Pensionerad personal:
1 regementskassör,
1 expeditionsassistent,
1 vapenförvaltare och
1 furageförv altare.
f) Karlsborgs artillerikår skall
Officerare:
1 överstelöjtnant,
1 major,
7 kaptener samt
19 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
5 styckjunkare och
12 sergeanter.
Manskap:
7 furirer av 1. klassen,
14 furirer av 2. klassen,
19 konstaplar,
58 volontärer,
1 sjukvår dsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
g) Norrbottens artillerilcår skall
Officerare:
1 major och chef,
4 kaptener,
7 löjtnanter och fänrikar.
;å av:
2 hovslagarkonstaplar,
1 hovslagarartillerist,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
1 hantverkskonstapel och
1 hantverksartillerist.
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
2 musikvicekonstaplar,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Pensionerad personal:
1 expeditionsassistent och
1 vapenförvaltare.
itå av:
Underofficerare:
2 styckjunkare och
6 sergeanter.
54
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
10 konstaplar,
20 volontärer,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
1 hovslagarkonstapel och
1 hovslagarartillerist.
Pensionerad personal:
1 expeditionsassistent och vapenförvaltare
samt
1 kasernförvaltare och väbel.
h) Göta, TJpplands och Smålands artilleriregementen samt Gotlands artillerikår
indragas.
4. Fortifikationen och ingenjörtrupperna.
a) Vid fortifikationen skall finnas följande personal anställd, nämligen:
Officerare:
2 överstar,
3 överstelöjtnanter,
8 majorer,
3 7 kaptener,
66 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
1 förvaltare,
28 fanjunkare och
54 sergeanter.
Mnsikpersonal:
1 musikfanjunkare,
2 musiksergeanter.
Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 batalj onsveterinär,
7 fortifikationskassörer,
1 departementsskrivare,
3 vapenhantverkare,
5 tygverkmästare,
16 tyghantverkare och
3 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 expeditionsvakt.
Pensionerad personal.
1 bibliotekarie,
1 expeditionsofficer,
3 regementskassörer och
4 expeditionsassistenter.
b) Vid vart och ett av nedan uppräknade ingenjörtruppförband skall
finnas anställd följande manskapspersonal, nämligen:
vid Fältingenjörkåren, i vilken Svea och Göta ingenjörkårer uppgå:
Manskap:
10 furirer av 1. klassen,
19 furirer av 2. klassen,
27 korpraler,
26 vicekorpraler,
144 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarkorpral,
2 hovslagarvicekorpraler,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhan tverkarkorpral,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
2
1
1
2
4
3
12
8
14
19
20
103
1
1
1
2
1
1
1
1
5f>
vapenhan tverkarvicekorpraler,
vapenhantverkarsoldat,
hantverksfurir av 1. klassen,
hantverksfurirer av 2. klassen,
liantverkskorpraler,
hantverksvicekorpraler och
hantverkssoldater.
Musik mans kap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
2 musikkorpraler,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
vid 1 älttelegrafkåren :
Manskap:
furirer av 1. klassen,
furirer av 2. klassen,
korpraler,
vicekorpraler,
volontärer,
sjukvårdsfurir av 2. klassen,
sjukvårdskorpral,
sjukvårdsvicekorpral, •
sj ukvårdssoldater,
hovslagarkorpral,
ho vslagarvicekorpral,
hovslagarsoldat,
vapenliantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral.
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
4 hantverkskorpraler,
3 hantverksvicekorpraler och
12 hantverkssoldater.
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
2 musikkorpraler,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
vid Bodens ingenjörkår:
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
7 furirer av 2. klassen,
10 korpraler,
10 vicekorpraler,
55 volontärer,
1 sjukvårdskorpral,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
2 hantverksvicekorpraler och
6 hantverkssoldater.
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
2 musikkorpraler,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
5. Trängen och trängtrupperua.
a) Den för trängen gemensamma staten skall upptaga följande personal,
nämligen:
56
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Officerare:
1 överste,
1 överstelöjtnant,
1 major,
14 kaptener,
24 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
3 förvaltare,
13 fanjunkare och
27 sergeanter.
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
2 musiksergeanter.
Civilmilitär personal:
3 regementsläkare,
3 bataljonsläkare,
3 bataljonsveterinärer,
9 hantverkare och
3 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
3 regementskassörer,
3 vapenförvaltare och
3 furageförvaltare.
b) Vid vart och ett av nedan uppräknade trängtruppförband skall finnas
anställd följande manskapspersonal, nämligen:
vid
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
13 korpraler,
11 vicekorpraler,
1 7 volontärer,
1 hovslagarkorpral och
1 hovslagarvicekorpral.
Svea trängkår:
Musik manskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
2 musikkorpraler,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
vid vardera Skånska trängkåren
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
8 furirer av 2. klassen,
10 korpraler,
9 vicekorpraler,
13 volontärer,
1 hovslagarkorpral och
1 hovslagarvicekorpral.
c) Gata, Västmanlands och Ö.
och Norrlands tr ängkär:
Musikpersonal:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
2 musikkorpraler,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
trängkårer indragas.
6. Intendenturkären och intendenturtrupperna.
Vid intendenturkären och intendenturtrupperna skall finnas anställd följande
personal, nämligen:
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
57
Officerare:
Civil militär personal:
2 departementsskrivare.
2 överstar,
4 överstelöjtnanter,
6 majorer,
47 kaptener och
1 0 löjtnanter.
Civil personal:
1 expeditionsvakt.
Pensionerad personal:
Underofficerare:
2 expeditionsofficerare vid arméförvaltningens
intendentsdepartement,
18 förvaltare,
3 fanjunkare och
9 sergeanter.
5 expeditionsassistenter.
Manskap:
9 furirer av 1. klassen och
9 furirer av 2. klassen.
G. Flygvapnet och flygkåren.
Arméns flygväsen skall utbrytas ur Fälttelegrafkåren och tillsammans
med marinens flygkår bilda ett självständigt flygvapen.
För handläggning av flygvapnet rörande tekniska och ekonomiska frågor
inrättas ett centralt organ, organiserat antingen som en avdelning i arméförvaltningen
eller en byrå i marinförvaltningen eller direkt under försvarsdepartementet.
Chefen skall vara överste eller kommendör samt tillika vara chef och
inspektör över såväl arméns som marinens flygväsende.
I fredstid skall arméns flygkår förlägges till Malmslätt.
Flygchefens stab skall vad armén angår utgöras av:
2 kaptener, 1 departementsskrivare,
1 löjtnant, 1 flygingenjör.
Arméns flyglcår organiseras på kårstab och fyra kompanier.
Den på aktiv stat vid kåren anställda personalen skall bestå av:
Officerare:
Manskap:
1 chef, överstelöjtnant eller major,
5 kaptener och
13 löjtnanter.
3 furirer av 1. klassen,
4 furirer av 2. klassen,
6 korpraler,
7 vicekorpraler,
43 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2.klassen,
Underofficerare:
1 förvaltare,
5 fanjunkare och
8 sergeanter.
58
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
1 vapenhan tverkarkorpral,
2 vapenhantverkarvicekorpraler,
2 vapenhantverkarsoldater,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
2 hantverkskorpraler,
2 hantverksvicekorpraler och
6 hantverkssoldater.
Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 departementsskrivare,
1 tygförvaltare av 1. klassen,
1 vapenhantverkare,
5 tyghantverkare,
2 verkmästare av 1. klassen,
1 verkmästare av 2. klassen och
1 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
3 flygingenjörer,
1 flvgfotograf och
1 expeditionsvakt.
Pensionerad personal:
1 bataljonsadjutant,
1 kasernförvaltare och
3 expeditionsassistenter.
H. Vissa civilmilitära samt civila kårer och stater.
1. Fältläkarkåren.
Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:
1 generalfältläkare,1) 28 bataljonsläkare3) samt
1 överfältläkare,1) 44 bataljonsläkare vid fältläkar
3
fältläkare,* 2) kåren4).
26 regementsläkare,3)
2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.
Den å staten för garnisonssjukhuset i Stockholm uppförda överläkarbeställningen
med bataljonsläkares lön skall ändras till en överläkarbeställning
med regementsläkares lön.
Såsom redogörare vid nämnda sjukhus skall anställas 1 pensionerad
officer.
A staten för kommendantskapet å Karlsborg skola uppföras 1 regementsläkare
och 1 bataljonsläkare, avsedda för garnisonssjukhuset och
garnisonen å Karlsborg.
Yid arméns sjuksköterskekår skola finnas 31 ordinarie sjuksköterskor.
3. Fältveterinärkåren.
Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:
1 överfältveterinär,1) 6 regementsveterinärer3) samt
3 fältveterinärer,2) 10 bataljonsveterinärer3).
*) Uppförd, å arméförvaltningens stat.
2) Uppförda å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.
8) Uppförda å truppförbandens m. ti. stater.
4) Uppförda å staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
59
4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.
Staten för artilleriets fabriker och tyganstalter skall upptaga följande
personal, nämligen:
Ordinarie befattningshavare:
1 fälttygmästare,
3 styresmän,
1 tygmästare av 1. klassen,
2 tygmästare av 2. klassen,
5 tyg- eller fabriksingenjörer,
2 departementsskrivare,
12 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.
klassen,
5 tygförvaltare av 2. klassen,
16 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,
5 verkmästare av 1. klassen,
2 verkmästare av 2. klassen,
9 tyg- eller fabriksskrivare,
37 tyghantverkare och
7 fortmaskinister.
Pensionerad personal:
ledare för artilleridepartementets tekniska revision, pensionerad officer,
1 expeditionsassistent vid artilleridepartementets tekniska
revision,
1 expeditionsassistent » » civilbyrå,
3 expeditionsassistenter» » militärbyrå,
5 » » artilleriets tygverkstäder och
Stockholms tygstation samt
2 kontroll- och besiktningsunderofficerare,
1
samtliga pensionerade
underoffi
-
cerare.
5. Polispersonalen.
Arméns polispersonal skall bestå av:
i Boden:
1 poliskommissarie,
5 överkonstaplar,
18 konstaplar och
6 extra konstaplar.
å Karlsborg:
1 överkonstapel och
1 konstapel.
I. Härens hästar och remonteringsväsendet.
1. Härens hästar.
Egna tjänstehästar.
Nedan omförmäld personal skall vara skyldig att var och en hålla en
egen tjänstehäst, nämligen:
chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet, de tre arméfördelningscheferna,
generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet, chefen
för fortifikationen, militärbefälhavaren i Norrbotten,
kommendanten i Boden............................................... tillhopa 9 hästar
chefen för lantförsvarets kommandoexpedition .......................... 1 häst
60
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
samtliga officerare vid generalstaben med undantag
av militärattachéerna ................................................... tillhopa 44 hästar
kommendanten i Karlsborg ........................................................... 1 häst
chefen för artilleristaben................................................................ 1 häst
chefen för krigshögskolan ............................................................. 1 häst
chefen för krigsskolan ävensom kadettofficeren ur
kavalleriet vid samma skola ....................................... tillhopa 2 hästar
chefen för ridskolan ävensom de tre lärarna därstädes » 4 hästar
samtliga regementschefer vid infanteriet....................... » 14 hästar
samtliga officerare vid kavalleriet utom fänrikar ........ » 70 hästar
samtliga regementschefer vid artilleriet ........... »_5 hästar
eller tillhopa 152 hästar.
Stamhästar.
Vid armén skola finnas tillhopa 3,595 stamhästar, nämligen:
vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitetet, generalstaben m. fl.
staber och undervisningsverken:
lantförsvarets kommandoexpedition ................... 1
generalitetet, arméfördelningsstaberna och träng -
inspektionen ................................................... |
..... 31 |
|
generalstaben...................................................... |
..... 32 |
|
artilleristaben..................................................... |
.... 15 |
|
kommendantskapet i Boden............................... |
2 |
|
officerare vid fortifikationens huvudstation .... |
..... 14 |
|
fälttygmästare!) .................................................... |
..... 1 |
|
undervisningsverken ........................................... |
..... 10 tillhopa |
106 hästar |
vid infanteriet....................................................... |
» |
348 > |
» kavalleriet ................................................... |
» |
1,625 » |
» artilleriet ...................................................... |
» |
1,225 > |
» fortifikationen och ingenjörtrupperna ....... |
» |
147 » |
» trängtrupperna ............................................ |
» |
134 » |
» intendenturtrupperna ................................. |
» |
2 » |
» flygtrupperna................................................. |
» |
8 » |
eller tillhopa |
3,595 hästar. |
|
Lejda hästar. |
||
Antalet hästlejningsdagar vid armén skall |
beräknas sålunda: |
|
vid infanteriet ..................................................... |
........... 17,500 lejningsdagar |
|
» artilleriet ....................................................... |
........... 69,800 |
» |
» ingenjörtrupperna ......................................... |
........... 27,780 |
» |
» trängtrupperna.............................................. |
........... 9,900 |
» |
» intendenturtrupperna ..................... ........... |
........... 1,500 |
» |
eller tillhopa 126,480 lejningsdagar.
Särskilda utskottets utlåtande Nr ld.
(51
2. Renionteringsväsendet.
Antal remonter.
Ärligen skall följande antal remonter tillföras armén, nämligen:
kavalleriet.............. 173 remonter
artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna ................................ 143 »
ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar...... 16 »
eller tillhopa 332 remonter.
Remonteringsstyrelsen.
Den vid remonteringsstyrelsen anställda personalen skall utgöras av:
1 chef, officer å reservstat eller i reserven, och
1 redogörare, pensionerad officer.
Remontdepåerna.
Yid armén skola finnas två remontdepåer, nämligen vid Herrevadskloster
i Skåne och Utnäslöt i Yästmanland.
J. Reservpersonal.
1. Personal å reservstat.
För övergång från aktiv stat till reservstat skall för officerare, läkare och
veterinär fordras, förutom full tjänstduglighet, 7 tjänsteår såsom officer,
respektive militärläkare eller militärveterinär. Såsom villkor för sådan
övergång skall för underofficer fordras 4 tjänsteår som sergeant vid eller
i regemente (kår) och 34 levnadsår.
Kapten (ryttmästare) å reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall
kunna befordras till major å reservstat. Regementsläkare (regementsveterinär)
å reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall kunna befordras till
fältläkare (fältveterinär) å reservstat.
Personal å reservstat skall vara tjänstgöringsskyldig i krig och då
värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar, ävensom vid sådan övning,
som till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt
dessutom i fred i 45 dagar under loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden.
a) Reservstaten för officerare och underofficerare skall bestå av:
1 generalsperson,
4 överstar,
35 majorer,
205 kompaniofficerare och
49 underofficerare.
62
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
b) Reservstaten för fältläkarhåren skall bestå av:
2 fältläkare och
4 regementsläkare.
c) Reservstaten för fältveterinärkåren skall bestå av:
1 fältveterinär och
1 regementsveterinär.
2. Personal i arméns reserver.
a) Officerare och underofficerare, vilka inom regementes (kårs) reserv
vunnit sin första officers- respektive underofficersanställning.
Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga
i krig och då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar, ävensom
vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan
bliva anbefalld, samt dessutom i fred under loppet av varje treårsperiod
av tjänstetiden intill utgången av det kalenderår, då de uppnått 42 års
ålder: vid infanteriet, träng- och intendenturtrupperna i 35 dagar samt
vid övriga truppslag i 45 dagar.
Ifrågavarande personal skall vid sin första utnämning erhålla ekiperingshjälp,
officer med 750 kronor och underofficer med 600 kronor.
Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående
pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till
400 kronor.
Därest officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort
honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått den
för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans efterlevande
anhöriga eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens vid tiden
för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.
Officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort honom
åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall efter uppnådda 42 års ålder vara
berättigad att utbekomma i stället för pensionen ett mot dennas efter
5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.
b) Officerare och underofficerare, som vid eller efter avgång från beställning
på stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde
i regementes (kårs) reserv.
Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga
i samma omfattning som ovan under a) omförmälda officerare och
underofficerare.
Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående
pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till
400 kronor.
c) Underbefäl i reserven.
Ifrågavarande personal må kvarstå i reserven intill utgången av det
kalenderår, varunder vederbörande uppnår 34 års ålder, och skall vara
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
63
tjänstgöringsskyldig i krig samt då värnpliktiga eljest inkallas till rikets
försvar, ävensom vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap
kan bliva anbefalld, dock att för underbefäl i reserven, som
kommit i åtnjutande av militära egnahemspremier, särskilda bestämmelser
gälla i fråga om tjänstetid och tjänstgöringsskyldighet.
d) Fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservpersonal.
Fältläkarstipendiat- och fältveterinärstipendiatbeställningar i reserven
skola indragas.
Yad ovan under a) och b) föreslagits i fråga om tjänstgöringsskyldighet,
avlönings- och pensionsförmåner samt ekiperingshjälp för officerare
skall i tillämpliga delar gälla även beträffande läkare och veterinärer, dock
att den ordinarie tjänstgöringsskyldigheten i fred, oavsett vid vilket truppslag
tjänstgöringen fullgöres, skall vara 45 dagar under loppet av varje
treårsperiod av tjänstetiden.
K. övergången till den nya härordningen.
De ovan föreslagna ändringarna i nu gällande härordning skola träda i
kraft under budgetåret den 1 juli 1925—den 30 juni 1926 å de tider,
Kungl. Maj:t bestämmer.
SJÖFÖRSVARET.
I. Flottan.
A. S.j ök rigsinateriel en.
1. Sjöstyrkornas storlek och indelning.
Av flottans vid ingången av år 1923 befintliga fartyg skola följande
utrangeras, nämligen
1. klass pansarbåtarna Göta, Thule, Oden och Thor, undervattensbåtarna
nr 2, 3 och 4, Laxen och Gäddan, de två sistnämnda dock först
sedan undervattensbåten Valen ingått i kustflottan, minfartyget Edda,
depåfartyget Disa, vedettbåtarna nr 11, 12, 13, 14, 23, 24, 25 och 26,
logementsfartygen Freja, Saga, Vanadis och Norrköping, chefsfartyget Drott
och ångfartyget Sköldmön, dock att, därest vid närmare undersökning och
jämförelse i fråga om fartygens nuvarande tillstånd och stridsvärde så finnes
önskvärt, utbyte av till utrangering föreslaget fartyg mot annat av samma
slag må äga rum.
Flottans övriga vid ingången av år 1923 befintliga fartyg skola fördelas
å Icustflotta, lolcalstyrlcor och materielreserv på sätt nedanstående
tabell närmare utvisar, dock att ifrågavarande fördelning icke skall vara
bindande i vad angår fartygens strategiska och taktiska användning vid
mobilisering.
64 Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Far tygsslag |
Antal fartyg |
F |
ördelas |
å |
Kust- flotta |
Lokal- styrkor |
Materiel- reserv |
||
I. Stridsfartyg. |
||||
Pansarskepp (1. klass pansarbåtar)............... |
10 |
3 |
4 |
3 |
Kryssare ................................................... |
6 |
3 |
1 |
2 |
O vervattenstorpe dfartyg |
||||
a) jagare ............................................. |
10 |
8 |
— |
2 |
b) 1. klass torpedbåtar........................... |
17 |
8 |
5 |
4 |
c) 2. » » ........................... |
10 |
— |
— |
10 |
d) motortorpedbåtar............................... |
2 |
— |
2 |
— |
Undervattensbåtar .................................... |
12 l) |
7 |
5 |
— |
Specialfartyg............................................ |
6 |
3 |
i |
2 |
Yedettbåtar .............................................. |
22 |
6 |
7 |
9 |
II. Övriga fartyg. |
||||
Skeppsgossefartyg ................................... |
4 |
— |
— |
4 |
Las are ttsf artyg.......................................... |
1 |
— |
— |
1 |
III. Sjökarteverkets fartyg ............ |
5 |
— |
— |
— |
D Därav 1 undervattensbåt under byggnad.
2. Ersättniugsbyggnad under budgetåren 1924—1929.
För nyanskaffning under femårsperioden den 1 juli 1924—den 30 juni
1929 av krigsfartygsmateriel för kustflottans räkning skall utgå ett belopp
av tillhopa 25,000,000 kronor.
B. Fredsorganisationen.
1. Marinens överstyrelse in. in.
Sjöförsvarets kommandoexpedition.
Expeditionens personal skall bestå av:
1 chef, kommendör,
2 adjutanter från flottan, kaptener eller löjtnanter,
1 adjutant från kustartilleriet, kapten eller löjtnant,
2 pensionerade officerare, den ene såsom chef för statistiska detaljen
och den andre såsom chef för bok- och tryckeridetaljerna,
1 expeditionsunderofficer, underofficer från flottan,
2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare samt
1 expeditionsvakt.
M ar inför valtningen.
Den nuvarande nautiska avdelningen indrages och de till densamma
hörande ärendena överflyttas huvudsakligen till minavdelningen.
Av den å marinförvaltningens stat uppförda personalen indragas 1
andre kemist samt 2 tjänstemän i 15. lönegraden, 4 tjänstemän i 13.
lönegraden och 2 expeditionsvakter.
Å ämbetsverkets stat uppföras arvoden åt 5 pensionerade underofficerare
såsom expeditionsunderofficerare.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Marinstaben.
05
Den nuvarande mobiliseringsavdelningen indrages och de till densamma
hörande ärendena överflyttas huvudsakligen till organisationsavdelningen.
Bland den för tjänstgöring i marinstaben avsedda personalen skola ingå
3 marinattachéer, kommendörkaptener.
Den å marinstabens stat för närvarande uppförda aktuarie- och registratorsbefattningen
indrages.
Å marinstabens stat uppföras — förutom arvode åt 1 pensionerad
officer såsom bibliotekarie och lön åt 1 expeditionsvakt — arvoden åt 2
pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare.
Sjökrigsskolan.
Den till marinintendentskolan för närvarande förlagda undervisningen
av marinintendentselever och marinintendentsaspiranter skall förläggas till
sjökrigsskolan.
Sjökrigsskolans ständigt tjänstgörande personal skall utgöras av:
1 chef, kommendörkapten,
1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten från flottan,
4 kadettofficerare från flottan, kaptener eller löjtnanter,
2 lektorer,
1 expeditionsvakt och
1 portvakt.
Sjökrigsskolans elever skola åtnjuta inkvarteringsersättning samt erhålla
fri undervisningsmateriel och fria läroböcker.
Sjökrigshögskolan.
Sjökrigshögskolans ständigt tjänstgörande personal skall utgöras av:
1 chef, kommendör,
1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten från flottan, samt
1 expeditionsvakt.
Sjökarteverket.
För de årliga sjömätningsexpeditionerna skola i regel rustas 4 sjömätningsfartyg.
För tjänstgöring under hela året vid sjökarteverket skola avses 1
kommendörkapten eller kommendör såsom kartverkschef samt 2 kaptener
eller löjtnanter från flottan.
2. Normalplan för flottans krigsberedskap och övningar.
Denna skall i stort sett omfatta nedanstående fartygsrustningar:
a) rustade året om:
3 pansarfartyg av Sverigetyp,
1 pansarkryssare eller pansarbåt,
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 A höft. (Nr 2.) 783 24 5
66
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
4 jagare,
4 1. klass torpedbåtar,
1 depåfartyg för undervattensbåtar,
5 1. klass undervattensbåtar,
1 depåfartyg för vedettbåtar och
3 vedettbåtar;
b) rustade under del av året:
1 torpedkryssare,
2 jagare,
4 1. klass torpedbåtar,
2 undervattensbåtar,
2 kanonbåtar för sjökadetternas sommarövningar, varav den ena dock
utgöres av ovannämnda depåfartyg för vedettbåtar,
2 motortorpedbåtar,
3 vedettbåtar,
3 övningsfartyg för skeppsgossarnas sommarövningar samt
1 kanonbåt för militärledsarbeten under sommaren.
3. Flottans operationsbaser in. in.
a) Samtliga sjöförsvarets i Karlskrona befintliga organ sammanföras
under namnet »Karlskrona krigshamn» och ställas under en »befälhavande
amiral».
Antalet stamkompanier därstädes ökas från 5 till 6.
iiullföring och utbildning av flottans manskap i land koncentreras till
Karlskrona krigshamn.
De 2 beväringskompanierna indragas.
Distriktsläkarbefattningarna indragas.
I samband med att skeppsgossekåren i Marstrand indrages ökas
skeppsgossekåren i Karlskrona från 400 till 500 nummer och förlägges
till Karlskrona grenadjärregementes nuvarande etablissemang, varvid den
vid skeppsgosseskolan tjänstgörande civila personalen skall utgöras av 1
rektor, 8 ordinarie ämneslärare, 4 extra ordinarie ämneslärare, 3 lärare
i slöjd samt timlärare till erforderligt antal.
Stations- och kassakontoren sammanslås till ett gemensamt kontor.
Varvet ställes tillsvidare under ledning av en kommendör såsom varvschef.
Varvschefen skall till sitt biträde hava ett varvskansli bestående av en
militärteknisk stab, en civilexpedition och ett varvskontor.
Verksamheten vid varvet skall uppdelas å tre departement, nämligen
artilleridepartementet, torpeddepartementet och ingenjördepartementet.
På expedition ej varande fartyg tillhörande 1. och 2. linjen skola tillsvidare
fortfarande lyda under varvschefen.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
67
b) Stockholms station och varv sammanföras till Stockholms örlogsdepå
och ställas under befäl av eu kommendör såsom depåchef.
Depåchefen skall till sitt biträde hava ett kansli, bestående av eu
militär expedition, en teknisk avdelning och en civilexpedition.
Verksamheten vid depån skall uppdelas å följande avdelningar, nämligen:
eu personal- och fartygsavdelning, ett vapendepartement, ett ingenjördepartement,
en depåförvaltning ävensom marinens flygväsendes depå
och verkstad.
c) Örlogsdepån i Göteborg skall bibehållas i betydligt reducerad omfattning
och utan egentlig bemanning i fredstid.
d) Örlogsdepån vid Gustafsvik skall bibehållas, dock utan bemanning i
fredstid.
e) Gotlands radiostation skall fortfarande vara underställd flottan.
4. Flottans poliskår.
Den flottans poliskår för närvarande åliggande bevakningstjänsten skall
i viss utsträckning övertagas av militärt manskap samt poliskåren till följd
härav minskas till det antal nedan under punkt 7 föreslås.
5, Marinens flygväsende.
En permanent flygstation för marinens flygväsende anordnas å Rindön i
Stockholms skärgård.
Dessutom anordnas dels en för vinterflygskolan avsedd flygstation vid
Hägernäs invid Stora Värtan, dels ock tillfälliga flygstationer vid Gustafsvik
vid Ångermanälven och Fårösund.
Den för marinens flygväsende erforderliga stampersonalen uppföres fortfarande
såsom hittills å flottans och kustartilleriets stater och kommenderas
för viss tid till tjänstgöring vid flygvapnet på samma sätt som vid
övriga specialgrenar inom marinen.
6. Flottans musikpersonal.
Flottans musik organiseras på samma sätt som hittills och utöver
1 musikdirektör beräknas således icke någon personal uteslutande för
musiktjänst.
1 musikdirektör uppföres med lön å ordinarie stat såsom musiklöjtnant.
Statsverket övertager från stationernas musikkassor kostnaderna för
den militärt nödvändiga musiken samt för densamma erforderliga instrument
m. m.
7. Flottans personalstater.
Flottans olika personalstater skola upptaga följande personal, nämligen
:
68
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Officerare:
4 flaggman,
7 kommendörer,
30 kommendörkaptener,
100 kaptener,
90 löjtnanter ocli
45 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
150 flaggunderofficerare och
300 underofficerare av 2. graden.
Manskap:
300 flaggkorpraler,
1,000 korpraler, därav högst 125
långtjänstkorpraler, samt
2,400 meniga.
Mariningenjörer:
1 marinöverdirektör,
2 marindirektörer av 1. graden,
3 marindirektörer av 2. graden,
9 mariningenjörer av l. graden,
1. löneklassen,
4 mariningenjörer av 1. graden,
1. löneklassen,
5 mariningenjörer av 2. graden,
3 extra mariningenjörer,
4 specialingenjörer av 1. graden,
9 specialingenjörer av 2. graden,
4 specialingenjörer av 3. graden
och
3 mariningenjörsstipendiater.
Marinintendenter:
1 marinöverintendent,
2 förste marinintendenter, 1. löne
klassen,
4 förste marinintendenter, 2. löne
klassen,
20 marinintendenter av 1. graden,
12 marinintendenter av 2. graden
och
5 marinunderintendenter.
Marinläkare:
1 marinöverläkare,
1 förste marinläkare,
7 marinläkare av 1. graden,
14 marinläkare av 2. graden och
7 marinläkarstipendiater.
Polispersonal:
2 överkonstaplar, tillika polis
kommissarier,
2 överkonstaplar,
9 konstaplar och
3 extra konstaplar.
Musikpersonal:
1 musiklöjtnant.
Civil personal:
1 advokatfiskal och
5 expeditionsvakter.
Pensionerad personal:
18 underofficerare.
8. Keservpersonalen.
Personal å reservstat.
Den nuvarande reservstaten för flottan indrages i mån av beställningshavarnas
avgång helt.
Personal i flottans reserv,
a. Officerare.
a) Officer, som vunnit sin första anställning i reserven, skall vara
skyldig att intill utgången av det år, varunder han fyller 42 år, i händelse
av krig eller större rustning inställa sig till tjänstgöring, samt fänrik
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
69
i ilygväsendets reserv dessutom att fullgöra en tre månaders repetitionsövning
under andra året efter utbildningens avslutande.
b) Officer, som vid eller efter avgång från beställning på stat utan
rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i reserven, skall vara
skyldig att dels intill utgången av det år, varunder lian fyller 55 år, i
händelse av krig eller större rustning inställa sig till tjänstgöring, dels
intill utgången av det år, varunder lian fyller 42 år, i fred tjänstgöra
60 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden.
c) Den enligt gällande bestämmelser till reservofficersaspirant och i
reserven utnämnd officer utgående ekiperingslijälpen skall höjas för reservofficersaspirant
till 600 kronor och för reservofficer till 400 kronor.
d) Officer i reserven, som fullgjort stadgad tjänstgöringsskyldighet,
skall vid uppnådda 55 levnadsår äga uppbära eu årlig pension av 500
kronor, med rätt för vederbörande att, därest han så önskar, vid uppnådda
42 års ålder, utbekomma i stället för pension ett mot dennas efter
5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.
e) Därest i reserven utnämnd officer, vilken i vederbörlig ordning
fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått
42 års ålder, skall till hans efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare
utbetalas ett mot pensionens vid tiden för dödsfallet, efter
5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.
f) Yad som sagts om pension skall icke gälla i marinens flygväsendes
reserv utnämnd officer, utan skall till sådan officer i stället efter
avslutad tjänstgöring utbetalas ett belopp av 1,000 kronor.
b. Underofficerare.
a) Underofficer, som vunnit sin första anställning i reserven eller som
vid eller efter avgång från beställning på stat utan rätt till fyllnadspension
på ansökan vunnit inträde i reserven, skall vara tjänstgöringsskyldig i
samma omfattning, som ovan under 1 b) angivits.
b) Till flaggkorpral, som befordras till underofficer av 2. graden i
reserven, skall utgå ekiperingshjälp med 600 kronor.
c) Underofficer i reserven, som fullgjort stadgad tjänstgöringsskyldighet,
skall vid uppnådda 55 levnadsår äga uppbära en årlig pension av 350
kronor.
d) Yad ovan under a d) och e) föreslagits i fråga om utbetalande
av pensionens kapitaliserade värde vid uppnådda 42 års ålder ävensom
i händelse av dödsfall skall gälla även beträffande underofficerare i re
serven.
c. Civilmilitär personal.
a) I reserven utnämnda mariningenjörer och marinintendenter skola vara
tjänstgöringsskyldiga intill utgången av det år, varunder de fylla 42 år.
b) Den till i reserven utnämnd marinintendent utgående pensionen liöjes
till 500 kronor.
70
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
9. De värnpliktiga och deras redovisning.
Flottan tilldelade värnpliktiga, med undantag dels av ett antal studenter
och likställda dels av de värnpliktiga, som avses för flygväsendet, skola
under fredstid i allmänhet icke inkallas för övning.
Därest vakanserna inom flottans sjömanskår överstiga 5 %, må av flottans
värnpliktiga inkallas ett antal, motsvarande antalet vakanser, för att fullgöra
högst 200 dagars fredstjänstgöring.
Au talet sjörullföringsområden skola minskas från 6 till 3.
II. Kustartilleriet.
A. Allmän organisation.
Karlskrona fästning nu tillhörande befästningar m. m. skola bibehållas
till den omfattning, som föreslås i revisionens förslag, och ingå i Karlskrona
krigshamn.
Vaxholms, Alvsborgs och Ilemsö fästningar skola förläggas i materielreserv
i det skick, de nu befinna sig, dock att de äldsta verken i Yaxholms
fästnings s. k. inre linje skola nedläggas.
Hörningsholms fästning och Luleå kustposition skola nedläggas.
Kustartilleriet skall organiseras på ett truppförband, benämnt kust
artilleriregementet, förlagt med sin huvudstyrka till Karlskrona krigshamn.
B. Fredsorganisation.
1. Chefskapet över kustartilleriet.
Såsom chef för kustartilleriet skall tjänstgöra 1 överste, tillika artilleribefälhavare
i Karlskrona krigshamn.
Dennes stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer,
3 adjutanter, kompaniofficerare, samt
1 underofficer.
2. Staberna.
Karlskrona krigshamn.
I befälhavande amiralens stab skola från kustartilleriet tjänstgöra:
1 adjutant, kompaniofficer,
1 tygmästare, regementsofficer,
1 tygofficer, kompaniofficer,
8 underofficerare och
3 pensionerade underofficerare.
71
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Vaxholms fästning.
Befattningen såsom kommendant i fredstid bestrides av 1 regementsofficer,
tillika tygmästare.
1 hans stab och vid förråder och verkstäder skola från kustartilleriet
tjänstgöra:
1 tygofficer, kompaniofficer,
16 underofficerare samt
5 pensionerade underofficerare.
Älvsborgs fästning.
Befattningen såsom kommendant skall uppdragas åt eu pensionerad
officer.
Till kommendantens biträde skola avses
2 underofficerare och 1 pensionerad underofficer.
Hemsö fästning.
Befattningen såsom kommendant skall uppdragas åt 1 pensionerad
officer.
Till kommendantens biträde skola avses 2 underofficerare och 1 pensionerad
underofficer.
3. Skjutskola och mineringsskolor.
Dessa organiseras på i huvudsak enahanda sätt, som för närvarande
är fallet, samt förläggas till Karlskrona krigshamn.
4. Truppförband.
Kustartilleriregementet organiseras å regementsstab och två bataljoner
om sammanlagt åtta kompanier, nämligen fyra artillerikompanier, två minkompanier
och två yrkeskompanier, varav ett yrkeskompani förlägges till
Vaxholms fästning.
5. Kustartilleriets stat.
Kustartilleriets stat skall upptaga följande personal nämligen:
Officerare:
1 överste,
2 överstelöjtnanter,
4 majorer,
19 kaptener,
27 löjtnanter och
12 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare: 27
Underbefäl och meniga:
36 underofficerskorpraler av 1. kl.,
75 underofficerskorpraler av 2. kl.,
56 korpraler och
272 meniga.
Musikpersonal:
1 musikstyckjunkare.
27 underofficerare av 1. graden och
55 underofficerare av 2. graden.
72
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Pensionerad personal:
1 officer som kommendant i Älvsborgs fästning,
1 officer som kommendant i Hemsö fästning,
3 expeditions- och verkstadsunderofficerare i Karlskrona krigsliamn,
5 expeditions- och verkstadsunderofficerare i Vaxholms fästning,
1 expeditions- och förrådsunderofficer i Älvsborgs fästning,
1 expeditions- och förrådsunderofficer i Hemsö fästning samt
2 expeditionsunderofficerare vid kustartilleriregementet.
C. Reservpersonalen.
1. Personal å reservstat.
Reservstaten för kustartilleriet skall upptaga 1 regementsofficer, 5
kompaniofficerare och 4 underofficerare, vilka under förutsättning av det nuvarande
lönesystemets bibehållande böra fördelas på grader och löneklasser
sålunda:
1 major,
1 kompaniofficer i högsta löneklassen,
2 kompaniofficerare i mellersta löneklassen,
2 kompaniofficerare i lägsta löneklassen,
2 underofficerare i högre löneklassen,
2 underofficerare i lägre löneklassen.
För övergång till reservstat, befordran å reservstat samt tjänstgöringsskyldighet
skola gälla enahanda bestämmelser, som i det föregående föreslagits
beträffande reservstatspersonalen vid armén.
2. Personal i kustartilleriets reserv.
Beträffande officerare och underofficerare i reserven skola i tillämpliga
delar gälla enahanda bestämmelser, som i det föregående föreslagits med
avseende å motsvarande personal vid armén.
III. Övergången till den nya marinorganisationen.
Föreslagna ändringar i nu gällande marinorganisation skola träda i kraft
under budgetåret den 1 juli 1925—den 30 juni 1926 å de tider, Kungl.
Maj:t bestämmer.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
73
2) Motioner, som avse detaljer i fråga om
försvarsväsendets ordnande.
a) Lantförsvaret.
Till denna grupp av motioner höra de i första kammaren väckta motionerna
nr 224 av herrar K. J. Ekman och Rune, nr 233 och 234 av
herr Lindhagen, nr 237 av herr Kobb, nr 243 av herr N. A Nilsson
och nr 250 av herr Dahl m. fl., samt de i andra kammaren väckta motionerna
nr 354 av herr Loven, nr 361 av herr Poppius, nr 367 och 368
av herr Laurén, nr 369 och 372 av herr Lindman m. fl., nr 374 av
herr Winkler m. fl., nr 375 av herr Norman m. fl., nr 382 av herr Fjellman,
nr 383 av herr Starbäck, nr 384 av herr Holmström i Gävle och
nr 398 av herr Kilbom m. fl.
Uti sin förenämnda motion hava herrar K. J. Ekman och Rune hemställt,
att riksdagen ville besluta, att armémusiken skall ordnas i överensstämmelse
med det av hans excellens utrikesministern i bilaga 4 till Kungl.
Maj:ts försvarsproposition framlagda statförslag. I
I samma ämne har herr Lovén uti sin berörda motion hemställt, att
riksdagen måtte besluta sådan ändring i Kungl. Majrts proposition,
att å musikkårer av typ IY två musiksergeantbeställningar uppflyttas
till musikfanjunkarebeställningar med avlöningsförmåner enligt lönegrad
Uo. 3, avlöningsreglementet;
att å musikkårer av typ I och II en musiksergeantbeställning uppflyttas
till musikfanjunkare(styckjunkare-)beställning med avlöningsförmåner, enligt
lönegrad Uo. 3, avlöningsreglementet;
att musikkårer av typ III om 7 man utökas med en musikfanjunkarebeställning
med avlöningsförmåner enligt lönegrad Uo. 3, avlöningsreglementet
;
att å staterna för samtliga kavalleri- och artilleriregementen (även de i
landsorten) uppföras musikkårer av samma typ;
att de musiksergeanter, som uppföras till övergångsstat, beredas möjlighet
att vid uppnådd pensionsålder erhålla musikfanjunkares (styckjunkares)
pensionsförmåner;
att i försvarsbudgeten uppföres ett årligt anslag å högst 9,600 kronor
i och för studiestipendier, att efter ansökan tilldelas två musiksergeanter
med 1,200 kronor pr år samt att innehavas fyra år i följd av samma
person i och för idkande av musikstudier för avläggande av militärmusikdirektörsexamen.
Horrar K. J.
Ekmans och
Runes motion.
Herr Lovens
motion.
74
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Herr
Lindhagens
motion nr 233.
Herr
Lindhagens
motion nr 234.
Herr Kilboms
m. flis motion.
Herr Kobbs
motion.
Herr Lindhagen har i sin förenämnda motion nr 233 hemställt,
att riksdagen med anledning av propositionerna nr 20 och 21 om försvarsväsendets
ordnande ville besluta, att musikfanjunkare skola erhålla
likställighet med fanjunkare vid truppen icke blott såsom nu i rang utan
även uti ekonomiska förmåner.
I sin ovanberörda motion nr 234 har herr Lindhagen hemställt,
att riksdagen med anledning av propositionerna nr 20 och 21 om försvarsväsendets
ordnande ville besluta eller hos Kungl. Maj:t begära förslag,
att, utom Karlsborgs fästning, även Bodens fästning skall nedläggas.
I samma fråga hava herr Kilbom m. fl. hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att Bodens fästning skall nedläggas som
försvarsinrättning, och att de truppförband och övriga anordningar, som
därmed äga samband, genast skola avvecklas.
Uti sin förberörda motion har herr Kobb hemställt,
att riksdagen beträffande lantförsvaret måtte besluta:
l:o) att avslå Kungl. Maj:ts förslag att å staten för arméfördelningsstaber,
militärbefäl och inspektioner uppföra arvoden för stabskassörer;
2:o) att avslå Kungl. Maj:ts förslag att å generalstabens stat uppföra
fyra militärattachéer;
3:o) att avslå Kungl. Maj:ts förslag att å staten för kommendantskapet
i Boden uppföra arvode för eu stabskassör;
4:o) att med avslag å Kungl. Maj:ts förslag till ny stat för och organisation
av artilleristaben upptaga denna med nuvarande organisation;
5:o) att med avslag å Kungl. Maj:ts förslag till ny stat för och organisation
av krigsskolan tillsvidare bibehålla dess nuvarande organisation;
6:o) att med avslag å Kungl. Maj:ts förslag till stat för och organisation
av krigshögskolan tillsvidare bibehålla dess nuvarande organisation;
7:o)
att med avslag å Kungl. Maj:ts förslag till stat för och organisation
av artilleri- och ingenjörhögskolan tillsvidare bibehålla dess nuvarande
organisation;
8:o) att med avslag å Kungl. Maj:ts förslag till stat för och organisation
av ridskolan tillsvidare bibehålla dess nuvarande organisation;
9 ro) att med avslag å Kungl. Maj:ts förslag till stat för och organisation
av skjutskolan för infanteriet och kavalleriet tillsvidare bibehålla dess
nuvarande organisation;
10:o) att avslå Kungl. Maj:ts förslag att å truppförbandens stater uppföra
regementskassörer och arvoden för dessa;
ll:o) att avslå Kungl. Maj:ts förslag att å staten för fast anställda
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
75
officerare och underofficerare med vederlikar vid fortifikationen uppföra
regementskassörer och arvoden för dessa;
12:o) att avslå Kungl. Maj:ts förslag att å staten för officerare och
underofficerare med vederlikar vid trängen uppföra regementskassörer och
arvoden för dessa;
13:o) att avslå Kungl. Maj:ts förslag att å intendenturkårens stat uppföra
förrådskassörer och arvoden för dessa;
14:o) att avslå Kungl. Maj:ts förslag att vid Svea livgarde organisera
eu stridsvagnsbataljon.
Herr N. A. Nilsson har i sin ovannämnda motion hemställt,
att riksdagen måtte besluta, utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit, av det
självständiga kavalleriet behålla 1 brigad om 2 bataljoner, motsvarande
hälften av i 1914 års härordning fastställda styrkan för Skånska dragonoch
Skånska husarregementena.
I sin förenämnda motion hava herr Dahl m. fl. hemställt, att riksdagen
måtte besluta,
att Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen skola bibehållas och
att på vartdera av dessa regementens stater uppföras:
Manskap:
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen
1 » » 2. »
1 sjukvårdskorpral
1 sjukvårds vicekorpral
2 sjukvårdssoldater
1 hovslagarvicekorpral
1 vap enhan tv erkarfurir av 2. klassen
1 vapenhantverkarkorpral
1 vapenhantverkarsoldat
Officerare:
1 överste och chef
1 överstelöjtnant
1 major
10 kaptener
19 löjtnanter och fänrikar
Sekumlofflcerare:
1 sekundlöjtnant
7 fanjunkare
13 sergeanter
Manskap:
10 furirer av 1. klassen
18 » » 2. »
21 korpraler
21 vicekorpraler
30 volontärer
Musikpersonal.
Civilinilitär personal.
Civil personal.
Pensionerad personal.
Samma personal, som
i propositionen uppföres
vid Livregementets
grenadjärer.
i samband varmed staten för Svea och Göta livgarden samt Kronobergs
regemente och Norra skånska infanteriregementet minskas med för vartdera:
1 major, 2 kaptener, 5 löjtnanter, 2 fanjunkare, 2 sergeanter, 12 furirer,
Herr
A. Nilssons
motion.
llerr Dahls
i. flis motion.
76
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Herr Lindmans
m. flis motion
nr 369.
Herr Poppius’
motion.
Herr Laurens
motion nr 367.
8 korpraler, 8 vicekorpraler och 6 volontärer ävensom för Kronobergs
regemente: med ytterligare 1 kapten, samt
att Skånska dragonregementet och Kronprinsens husarregemente skola
bibehållas och sammanslås till en brigad — Skånska kavalleribrigaden —
med en sammanlagd styrka ungefär motsvarande två fördelningskavalleriregementen
och att på brigadens stat uppföras:
Officerare: |
Manskap: |
Civilmilitär personal: |
|||
1 |
överste och chef |
2 |
sjukvårdsfurirer av 2. kl. |
1 |
regementsläkare |
1 |
överstelöj tnant |
2 |
sj ukvårdskorpraler |
1 |
regementsveterinär |
2 |
majorer |
4 |
sj ukvårdsry ttare |
1 |
batalj ons veterinär |
11 |
ryttmästare |
2 |
hovslagarfurirer av 2 kl. |
2 |
vapenhantverkare |
30 |
löjtnanter och fän- |
8 |
liovslagarkorpraler |
||
rikar |
8 |
hovslagarryttare |
|||
2 |
vapenhan tverkarkorp- |
||||
raler |
|||||
Sekundofficerare: |
Mast k personal: |
Civil personal: |
|||
1 |
sekundlöjtnant |
1 |
musiksergeant |
1 |
regementspastor |
9 |
fanjunkare |
1 |
musikfurir av 1. klassen |
||
17 |
sergeanter |
1 |
» » 2. » |
Pensionerad personal: |
|
1 |
musikkorpral |
4 |
sekundofficerare |
||
Manskap: |
1 |
musikvicekorpral |
samt å intendentur- |
||
10 |
furirer av 1. kl. |
2 |
musikvolontärer |
kårens stat 1 in- |
|
38 |
» » 2. » |
3 |
musikelever |
tendent |
|
45 |
korpraler |
||||
360 |
volontärer |
Enahanda hemställan har gjorts av herr Lindman m. fl. uti förenämnda
motion nr 369.
Uti sin ovannämnda motion har herr Poppius hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att Kungl. Södra skånska infanteriregementet
förlägges med regementsstab och en bataljon i Lund i för sådant ändamål
uppfört till omfånget vederbörligen minskat kasernetablissement och med
resten av regementet å Revinge.
Herr Laurén har i sin ovanberörda motion nr 367 hemställt,
att riksdagen med ändring av Kungl. Maj:ts proposition nr 20 måtte
besluta, att förrådsförvaltares avlöning skall såsom hittills utgå efter löneplan
för underofficerare i 4:e lönegraden.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
77
Uti sin förenämnda motion nr 368 liar lierr Laurén hemställt, norr Lauréns
motion nr 368.
att riksdagen måtte besluta, att de i Kungl. Maj:ts proposition upptagna
regementskassörerna måtte uppföras på ordinarie stat och avlönas
enligt avlöningsplan för underofficerare i 4:e lönegraden.
Herr Lindman m. fl. hava i sin förberörda motion nr 372 hemställt, Herr Lindmans
att riksdagen måtte besluta, m-,1:s ™?tlon
° nr 3(2.
att vid varje fältinfanteriregemente för uppsättande av reservtrupper
staten skall ökas med: 1 major, 2 kaptener, 2 subalternofficerare och
2 sergeanter, medan staten kan minskas med 2 pensionerade sekundofficerare,
samt
att vid värjo fördelningsartilleriregemente i och för uppsättande av
reservtrupper och ytterligare arméartilleri utöver Kungl. Maj :ts förslag tillkomma:
2 kaptener, 3 löjtnanter, 1 styckjunkare, 3 sergeanter, 5 furirer
och 5 konstaplar samt 15 volontärer, medan staten kan minskas med 2
pensionerade sekundofficerare.
Uti sin ovannämnda motion hava herr Winkler m. fl. hemställt om Hen- winkiers
sådan ändring i Kungl. Maj:ts proposition nr 20, m. fl:s motion.
att anslaget till materialanskaffning ökas med 1,000,000 kronor att användas
på industriens krigsorganisation i vad avser tillverkning av artillerimateriel,
vilka medel böra liksom övriga engångskostnader fördelas på tio
år med 100,000 kronor per år.
I sin ovanberörda motion hava herr Norman m. fl. hemställt,
att en militär mellanskola i överensstämmelse med chefens för generalstaben
förslag måtte upprättas och att ett särskilt anslag å 25,000 kronor
för studiestipendier måtte anvisas.
Herr Normans
m. flis motion.
Herr Ejellman har i sin förenämnda motion föreslagit sådan ändring i Herr Fjeiimans
den kungl. propositionen, motion.
att tygförvaltare av 2:a klassen erhålla sekundlöjtnants samt tyg- och
fabriksförvaltare av l:a klassen, fortifikationskassörer och departementsskrivare
löjtnants tjänstegrad.
Uti sin förberörda motion har herr Starbäck hemställt, att riksdagen Herr Starbäeks
ville i samband med fastställandet av en ny försvarsordning besluta, motion.
att besittande av viss skjutskicklighet icke bör giva anledning till befrielse
från lagstadgad landstormsövning,
att till frivillig landstormsbefälsutbildning utgår ett årligt övningsanslag
om 150,000 kronor att disponeras av vederbörande militära myndigheter,
78
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Herr Holmströms
i Gävle
motion.
Horr Kobbs
motion nr 225.
Herrar Björkmans
och
o
Aströms
motion.
att till ammunition för landstormsmännens frivilliga skjutövningar och
till skjutningar i samband med befälsutbildningen årligen utlämnas 300,000
stycken skarpa gevärspatroner, för närvarande beräknade till en kostnad
om 39,000 kronor, samt
att uttala sig för önskvärdheten av en målsman eller inspektör för landstormen,
detta dock utan särskild utgiftsökning.
Herr Holmström i Gävle har i sin ovanberörda motion föreslagit,
att ett järnvägskompani måtte utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit i
nådiga propositionen den 1 februari 1924, nr 20, uppsättas från och med
den 1 juli 1925 och tilldelas Svea ingenjörkår, samt att fördenskull sagda
kårs fästningsingenjörkompani måtte kvarbliva i nuvarande förläggning å
Vaxön;
att för järnvägskompaniets uppsättning erforderlig ökning å staterna för
Fortifikationen och Svea ingenjörkår utöver vad i sagda proposition föreslagits
ävensom smärre ändringar i arméns anslag för mathållning, mundering
m. m. måtte vidtagas enligt vad i motionen anförts, ävensom
att för järnvägskompaniets materiel och övningar måtte anvisas såsom
engångskostnad 540,000 kronor och såsom årligt anslag 42,000 kronor.
b) Sjöförsvaret.
Till denna grupp höra följande motioner, nämligen motionerna i första
kammaren nr 225, 237 och 238 av herr Kobb, nr 227 av herrar Björkman
och Aström, nr 228 av greve Wachtmeister m. fl., nr 239 av herr
Öhngren och nr 246 av herr Stendahl, samt motionerna i andra kammaren
nr 352 av herr Lövgren, nr 353, 356, 364, 365, 378 och 379 av herr
Holmgren, nr 376 av herr Holmgren m. fl. samt nr 371 av herr Lindman
m. fl.
Uti sin berörda motion nr 225 har herr Kobb hemställt,
att riksdagen vid den i kungl. propositionen nr 20 föreslagna omorganisationen
av försvaret måtte besluta, att kustartilleriet skall uppdelas,
så att artilleriet och dess personal överföres till armén, men min- och
torpedvapnet med sin personal »bibehålies» vid flottan.
Herrar Björkman och Aström hava i sin nämnda motion hemställt,
att riksdagen, vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 20 med
förslag till omorganisation av försvarsväsendet, måtte, med beaktande av
i motionen anförda synpunkter, besluta inskränkning i anskaffandet av
större fartyg och öka antalet motortorpedfartyg.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2. 79
1 sistberörda fråga bär herr Lövgren uti sin förenämnda motion hemställt,
att riksdagen med beaktande av de i motionen framhållna synpunkterna
vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 20 med förslag till
omorganisation av försvarsväsendet ville besluta inskränkning uti anskaffandet
av större fartyg och öka antalet motortorpedfartyg.
Uti sin förenämnda motion hava greve Wachtmeister m. fl. hemställt,
att riksdagen för sin del ville besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts
proposition nr 20, att den i propositionen föreslagna ersättningsbyggnaden
skall äga rum under tiden 1924—1928 i stället för under tiden 1924 —
1929.
Enahanda hemställan har gjorts av herr Lindman m. fl. uti deras förberörda
motion.
Samma fråga har av herr Holmgren berörts i hans ovan omförmälda
motion nr 378, däri han, i anslutning till vad i motionen framhållits,
hemställt om sådan ändring i Kungl. Maj:ts proposition,
att riksdagen för sin del ville besluta följande lydelse av vad som i
propositionen nr 20 sid. 746 säges under sjöförsvaret, I. Flottan, A. Sjökrigsmaterielen
punkt a), nämligen:
»Under tiden 1924—28 skall ersättningsbyggnad av krigsfartygsmateriel
äga rum, omfattande fyra jagare, tre torpedundervattensbåtar och två
motortorpedbåtar samt därutöver minundervattensbåtar, undervattensbåtsjagare
eller motortorpedbåtar till ett antal, som motsvarar kostnaden för
två minundervattensbåtar; skolande den närmare fördelningen av sistnämnda
byggnader bestämmas med hänsyn till erfarenheten från de försök, som
förväntas komma till utförande med minundervattensbåten ''Valen’ och med
de motortorpedbåtar, som omedelbart böra anskaffas.»
Herr Kobb har i sin motion nr 237 hemställt,
att riksdagen beträffande sjöförsvaret måtte besluta:
l:o) att kärnan av flottans stridsfartyg skall bestå av fartyg, vilkas
främsta stridsmedel är torpeden;
2: o) att icke strids värdig fartygsmateriel skall utrangeras;
3:o) att flottans personal nedbringas till det antal, som är oundgängligt
av behovet för att bemanna en flotta av den storlek, att den kan förnyas
med det av Kungl. Maj:t ifrågasatta förnyelseanslaget;
4:o) att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes
skyndsamt åvägabringa utredning och förslag åsyftande förläggning av
flottan till en enda huvudstation och för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen må föranleda.
llorr Lövgrons
motion.
Grovo Wachtmoistors
m. flis
motion.
Herr Lindmans
m. flis motion.
Herr Holmgrens
motion
nr 378.
Horr Kobbs
motion nr 237.
80
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Herr Kobbs
motion nr 238.
Herr Öhngrens
motion.
Herr Stendalils
motion.
Herr Holmgrens
m. flis
motion nr 376.
Herr
Holmgrens
motion
nr 353.
Herr
Holmgrens
motion
nr 356.
Herr
Holmgrens
motion
nr 364.
Uti sin motion nr 238 har herr Kobb hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att viss i motionen angiven civil personal
inom marinförvaltningen måtte i staten upptagas i enlighet med vad marinförvaltningen
och chefen för marinstaben härutinnan föreslagit, dock med
den jämkning, marinförvaltningen i ett uti motionen åberopat förslag angående
sjörevisionen tillstyrkt.
Herr Öhngren har i sin förenämnda motion hemställt,
att Kungl. Maj:ts begäran om anslag av 1,100,000 kronor till rörligt
sjöfrontsartilleri för det lokala sjöförsvaret må bifallas med den ändring,
att det må avse anslag till rörligt sj öfrontsartilleri för det lokala sjöförsvaret
av Norrlandskusten.
Uti sin förberörda motion har herr Stendahl hemställt,
att riksdagen utöver av Kungl. Maj:t äskade 400,000 kronor måtte till
reservammunition för Sverigefartygen bevilja 1,600,000 kronor,
samt till reservkanoner för samma fartyg 850,000 kronor.
I fråga om anskaffning av materiel för marinen hava vidare herr Holmgren
m. fl. uti sin förenämnda motion nr 376 hemställt,
att riksdagen vid beräkning av den materielanskaffning för marinen,
som bör täckas med engångskostnader, ville utöver i Kungl. Maj:ts proposition
nr 20 angivna belopp upptaga:
för luftvärnsartilleri och luftvärnskulsprutor en ökning i det i propositionen
upptagna beloppet av 3,135,500 kronor med 2,500,000 kronor,
för anskaffning av artilleriammunition en ökning i det i propositionen
upptagna beloppet av 400,000 kronor med 1,300,000 kronor samt
för anskaffning av reservkanoner ett belopp av 850,000 kronor
eller sålunda tillsammans 4,650,000 kronor.
Uti sin motion nr 353 har herr Holmgren hemställt,
att riksdagen ville besluta, att ett arvode av 1,200 kronor om året
måtte tilldelas äldste officeren vid ekipagedepartementet Hd flottans station
i Karlskrona.
Herr Holmgren har vidare i sin motion nr 356 hemställt,
att riksdagen ville godkänna i motionen föreslagen organisation av
flottans poliskår.
Uti sin motion nr 364 har herr Holmgren ytterligare hemställt,
att riksdagen ville besluta, att det i propositionen nr 20 föreslagna
antalet sekundofficerare vid flottan skall ökas med 5 sekundofficerare av
2. graden och 10 sekundofficerare av 3. graden,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2. Hl
samt att flottans sekundofficerskår bland annat skall bestå av 257
sekundofficerare av en grad motsvarande de nuvarande underofficerarna
av 3. graden, skolande sjömanskåren minskas med motsvarande antal.
Vidare bär herr Holmgren i motionen nr 365 hemställt,
att riksdagen ville besluta, att staten för flottans sjömanskår skall, utöver
det i Kungl. Maj:ts proposition nr 20 föreslagna antalet nummer,
ökas med 5 korpraler och 130 menige.
Slutligen har herr Holmgren i sin motion nr 379 hemställt,
att riksdagen ville godkänna i motionen upptaget förslag till stat för
sekundofficers- och korpralsskolorna.
c) Flygvapnet.
Till denna grupp höra följande motioner, nämligen herr Pålssons motion
i första kammaren nr 229 samt motionerna i andra kammaren nr 366
av herr Pettersson i Södertälje och nr 377 av herr Holmgren m. fl.
tf
Uti sin berörda motion har herr Pålsson hemställt,
att riksdagen måtte besluta att
a) å stat för flygstyrelsen från och med den 1 juli 1924 uppföra 1
generalsperson eller flaggman, chef för luftförsvaret, med avlöning enligt
0.7 enligt vederbörligt avlöningsreglemente och härför anvisa ett belopp
av 15,000 kronor,
b) organisera flygväsendet för här och marin å en enda kår (regemente)
enligt i huvudsak de grunder, som i motionen närmare utvecklats.
Herr Pettersson i Södertälje har i sin förenämnda motion hemställt,
att den permanenta flygstation, som enligt Kungl. Maj:ts proposition
nr 20 skulle förläggas till Hägernäs, i stället skall förläggas till Kindö.
Uti sin ovan omförmälda motion hava herr Holmgren m. fl. hemställt,
att den i Kungl. Maj:ts proposition nr 20 framlagda organisationsändringen,
avseende sammanslagning av arméns och marinens flygväsenden,
icke måtte komma till stånd, utan att arméns och marinens flygväsenden,
vartdera med särskild budget, inrangeras såsom nya vapenslag
i armén och marinen, samt att för handliavandet av det nya vapnets
tekniska och ekonomiska ledning ett nytt departement och en ny avdelning
upprättas inom armé- resp. marinförvaltningen.
Herr
Holmgrens
motion
nr 365.
ilcrr
Holmgrens
motion
nr 379.
Herr Pålssons
motion.
Herr
Petterssons
i Södertälje
motion.
Herr Holmgrens
m. flis
motion.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 A käft. (Nr 2.)
788 24 6
82
Särskilda utskottets utlåtande Kr 2.
Herr Lindhagens
motion.
Horr Björkmans
m. flis
motion.
Herr Jeppssons
motion.
Herr Karlssons
i Gasabäck
m. flis motion.
tl) För flera försvarsgrenar gemensamma frågor.
Till denna grupp höra följande motioner, nämligen herr Lindhagens
motion i första kammaren nr 232 samt motionerna i andra kammaren nr
363 av herr Björkman m. fl., nr 386 av herr Jeppsson, nr 390 av herr
Karlsson i Gasabäck m. fl. samt nr 396 av herr Kilbom m. fl.
Uti sin nämnda motion har herr Lindhagen hemställt,
att riksdagen med anledning av propositionerna nr 20 och 21 om försvarsväsendets
ordnande och de i anledning därav väckta motionerna ville
besluta:
1) att militärmusiken skall undantagas från militärväsendets minskning
eller avrustning samt, i den mån sådan minskning eller avrustning sker,
i sin nuvarande huvudsakliga omfattning omvandlas till en statens civila
musikorganisation för att med anslag från åttonde huvudtiteln främja
musiklivet i landet och särskilt i den vanlottade landsbygden;
2) att de i den blivande militärorganisationen ingående musikkårerna
bibehållas i sin nuvarande omfattning.
»
Herr Björkman m. fl. hava i sin berörda motion hemställt,
att förtidsavgångna officerare och underofficerare i reserven måtte berättigas
att vid 42 års ålder lyfta kapitaliserat belopp av dem tillförsäkrad
pension.
Uti sin förenämnda motion har herr Jeppsson hemställt,
att vid behandlingen av försvarsfrågan vissa i motionen framförda synpunkter
i fråga om besparingar vid lantförsvaret, artilleriets organisation,
de värnpliktigas fördelning till linjetjänst och ersättningsreserv samt deras
utbildningstider, flottans ersättningsbyggnad och bemanning samt kustfästningarna
måtte beaktas.
Herr Karlsson i Gasabäck m. fl. hava i sin ovannämnda motion hemställt,
att riksdagen måtte, med förklaring att den icke funnit sig kunna bifalla
Kungl. Maj:ts förslag rörande förändrad benämning, nya tjänstegrader
m. m. för underofficerare, hos Kungl. Maj:t i skrivelse anhålla om skyndsam
utredning, huruvida icke frågan om underofficerarnas tjänsteställning
och befordringsmöjligheter lämpligen kunde lösas enligt de i motionen
angivna grunder, samt att riksdagen snarast möjligt förelägges det förslag,
vartill denna utredning kan giva anledning.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
83
Uti sin ovan omförmälda motion hava herr Kilbom m. fl. hemställt, Horr Kiibome
in. 11:8 motion.
att riksdagen måtte i samband med behandlingen av propositionen nr 20
i skrivelse till regeringen anhålla om vidtagande snarast möjligt av erforderliga
åtgärder för officerskårens demokratisering bl. a. genom beredande
av möjlighet för underbefälet att utan större svårigheter vinna befordran
till officerare inom alla grader.
e) Särskilda frågor av mera fristående natur.
Till denna grupp höra följande motioner, nämligen motionerna i första
kammaren nr 235 av herr Lindhagen, nr 240 av herr J. Bergman och nr
242 av herr Heyman, samt i andra kammaren nr 362 av herrar Jensen
och Olsson i Gävle, nr 381 av herr Fjellman m. fl., nr 387 av herr
Hansén, nr 388 av herr Gustafsson i Alvsered, nr 391 av herr Törnkvist
i Karlskrona m. fl. samt nr 399 av herr Loven.
Uti sin berörda motion har herr Lindhagen hemställt, Herr
Lindhagens
att riksdagen med anledning av propositionerna nr 20 och 21 om för- motion,
svarsväsendets ordnande och de i anledning därav väckta motionerna ville
ägna synnerlig omsorg däråt, att samhällen, inom vilka regementen indragas
eller fästningar nedläggas, samt den vid härorganisationen direkt
eller indirekt anställda personal, som drabbas av denna organisations
minskning eller avrustning, hållas skadeslösa i möjligaste mån för därigenom
vållade avsevärda och varaktiga förluster.
Herrar Jensen och Olsson i Gävle hava uti sin ovan omförmälda motion
hemställt,
Herrar Jerisens
och Olssons i
Gävle motion.
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning,
i vilken utsträckning ersättning bör beredas sådana kommuner, som genom
försvarsväsendets omorganisation drabbas av indragning av truppförbandsförläggning,
samt för riksdagen förelägga det förslag, vartill utredningen
kan föranleda.
Uti sin förberörda motion hava herr Fjellman m. fl. — i syfte att Herr Fjeiimans
lindra svårigheterna för den personal, som genom en förändrad försvars- ra'' fl:s motl0”''
organisation blir övertalig — hemställt,
att riksdagen med frångående i motsvarande delar av Kungl. Maj:ts
förslag måtte besluta, att övergången till den nya organisationen skall
genomföras enligt vissa i motionen angivna grunder.
Herr Törnkvists
i Karlskrona
m. flis
motion.
Herr Lovens
motion.
Herr J. Bergmans
motion.
Herr Heymans
motion.
Herr Gustafssons
i Älvsered
motion.
Herr Hanséns
motion.
84 Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Herr Törnkvist i Karlskrona in. fl. Lava i sin omförmälda motion
hemställt,
att riksdagen, med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 20, måtte,
under förutsättning av ett beslut i försvarsfrågan, som leder till större
eller mindre indragningar i den civila arbetarstammen hos försvarets olika
grenar, besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära skyndsamt framläggande
för riksdagen av förslag till bestämmelser i syfte att trygga berörda
arbetarstams framtid.
Herr Lovén har i sin förberörda motion hemställt,
att riksdagen måtte besluta,
dels att ersättningen till de äldre underbefäl, som i anledning av försvarets
omorganisation bliva övertaliga, måtte beräknas till ett belopp,
som motsvarar två årslöner, beräknat efter vederbörande befattningshavares
placering å löneplanen vid tidpunkten för avskedets meddelande,
dels att nämnda ersättning skall utbetalas med hela sitt belopp, då avsked
erhålles,
dels ock att befattningshavare, vilkens befordringsutsikter redan nu äro
stängda och som i anledning härav begär avsked, bör erhålla sig tillkommande
ersättning redan fr. o. m. den 1 november 1924.
Uti sin förenämnda motion har herr J. Bergman hemställt,
att riksdagen i samband med sitt beslut med anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 måtte förklara sig icke godkänna det i densamma
förordade återinförandet av skolungdomens vapenövningar.
Herr Heyman har i sin ovanberörda motion hemställt,
att ett organ för den ekonomiska krigsberedskapen med i stort sett
den verksamhet, som i motionen antytts, inrättas att ingå som ett led i
försvarsorganisationen.
Enahanda hemställan har gjorts av herr Gustafsson i Älvsered i hans
förenämnda motion.
Herr Hansén har i sin ovan omförmälda motion hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte utreda lämpligaste sättet för lagring av brödsäd
i sådana kvantiteter, att de täcka landets förbrukning av brödsäd under
ett år.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
85
3) Motioner, som gå ut på förnyad utredning
eller avrustning.
Till denna grupp av motioner höra herr Lindhagens m. 11 :s motion i
första kammaren nr 230 samt motionerna i andra kammaren nr 351 av
herr Hamilton m. fl., nr 355 av herr Lindberg m. fl. och nr 394 av
herr Kilbom in. fl.
Herr Hamilton m. fl. hava uti sin berörda motion hemställt,
att riksdagen med avslag å Kungl. Maj:ts förslag angående försvarsväsendets
ordnande måtte ingå till Kungl. Maj:t med begäran om ny prövning
av försvarsplanen och framläggande av ett nytt förslag, där hänsyn
tages till vissa i motionen gjorda erinringar och förslag.
I sin förenämnda motion hava herr Lindhagen m. fl. hemställt,
att riksdagen måtte
l:o) avslå de kungl. propositionerna nr 20 och 21 angående försvarsväsendets
ordnande samt i stället anhålla hos Kungl. Maj:t om skyndsam
plan för avrustning av den allmänna värnplikten och det övriga krigsväsendet
■— eventuellt en nordisk avrustning efter avtal med Norge och
Danmark — allt med bibehållande allenast av en folkligt organiserad,
oundgänglig ordningsmakt;
2:o) med anledning av propositionerna vidare anhålla hos Kungl. Maj:t
om ett aktivt framträdande i nationernas förbund och de internationella
förhandlingarna i övrigt för ett folkprogram till en verklig världsorganisation
av freden;
3:o) i avvaktan på det i punkt l:o) begärda förslaget om avrustning,
antaga under väntetiden ett provisorium med nedskärning i möjligaste mån
av militärorganisationen till såväl övningstid intill sammanlagt högst nittio
dagar som ock organisation och omkostnader i övrigt bland annat genom
antalet arméfördelningars reducering till högst trenne.
Herr Lindberg m. fl. hava i sin förenämnda motion hemställt,
att riksdagen måtte besluta,
1) att avslå Kungl. Maj:ts propositioner nr 20 angående försvarsväsendets
ordnande och nr 21 med förslag till ny värnpliktslag;
2) att uttala att den militära avrustningen ned till en ordningsmakts
minimum redan nu är en praktisk angelägenhet för Sveriges vidkommande
;
3) att såsom ett första steg mot avrustningen och såsom ett provisorium
beskära den nuvarande militärorganisationen ned till eu högsta öv
-
Herr Hamil tons
m. flis motion.
Herr Lindhagens
m. 11:8
motion.
Herr Lin dbergs
m. flis motion.
86
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Herr Kilboms
m. flis motion.
ningstid av 90 dagar för samtliga vapenslag, begränsa organisationens omfattning
och åstadkomma största möjliga ekonomiska besparingar; samt
4) att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och skyndsamt
framläggande för riksdagen av en plan för den militära avrustningens
genomförande och fredsgarantiernas stärkande, varvid samverkan bör sökas
med Norge och Danmark.
I sin ovan omförmälda motion hava herr Kilbom m. fl. hemställt,
att riksdagen måtte avslå regeringens proposition nr 20;
att riksdagen i samband härmed måtte uttala sig för det nuvarande
militärväsendets avveckling; samt
att riksdagen i skrivelse till regeringen måtte anhålla om utredning
och framläggande för nästa års riksdag av plan för sådan avveckling inom
loppet av högst 3 år räknat från 1 januari 1925 ävensom om fredsgarantiernas
stärkande särskilt genom avslutande av fredskonventioner.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
87
U t skottets ytt r a n d e.
Allmanna utgångspunkter.
I det yttrande till statsrådsprotokollet, som inleder Kungl. Maj:ts proposition
om försvarsväsendets ordnande, gör statsministern bland annat
gällande, att icke vare sig Nationernas förbund ännu nått den styrka och
fasthet, som äro erforderliga för ett riktigt uppskattande av dess inverkan
på vårt lands försvarsbehov, eller det nuvarande världsläget lämnar någon
tillräcklig utgångspunkt för bedömandet, huruvida eller i vad mån vi kunna
minska den försvarsberedskap, som, när världskriget var överhängande
eller brutit ut, ansågs betingad av hänsynen till vår nationella säkerhet.
Statsministern anser därför, att en försvarskraft, sådan som 1914 års
organisation, jämkad och moderniserad efter krigets erfarenheter, skulle
skänka, skulle vara väl motiverad av det utrikespolitiska läget. Emellertid
finner statsministern, att en dylik organisation måste under nuvarande
ekonomiska och finansiella förhållanden i vårt land anses medföra bördor,
som skulle äventyra vårt folks förmåga att hålla ut med denna försvarsberedskap.
Statsministern upptager fördenskull till besvarande frågan,
vilka för svar skostnader vårt folk kan utan alltför stora svårigheter bära,
och finner därvid, att den riksdagens prövning underställda budgeten för
budgetåret 1924—1925 visar landets förmåga att bära kostnaderna fölen
försvarsorganisation, hållen inom den finansiella ram, som de i sagda
budget upptagna för svar san slagen innebära. I anslutning till dessa utgångspunkter
angives Kungl. Maj:ts föreliggande förslag till försvarsväsendets
ordnande avse att inom omförmälda kostnadsram söka åstadkomma
en organisation, som giver största möjliga försvarseffekt.
Utskottet har en väsentligen annan uppfattning än statsministern i fråga
om utgångspunkterna vid ordnandet av vårt lands försvarsväsende och kan
härutinnan åberopa vad i herrar Wigforss’ m. fl:s och Hanssons i Stockholm
in. flis motioner nr 248 resp. 392 finnes anfört. Särskilt anser sig
utskottet böra framhålla följande.
Yad den ekonomiska sidan av saken beträffar, finner utskottet den
för budgetåret 1924—1925 föreslagna budgeten ingalunda lämplig såsom
mätare på vårt folks bärkraft med avseende å militära utgifter. Nämnda
budget är en abnorm budget med anslagen till eu mängd olika statsändamål
synnerligen inknappade. Med hänsyn härtill håller utskottet före,
att den av Kungl. Maj:t föreslagna försvarsbudgeten måste underkastas
88 Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
en väsentlig reducering för att kunna anses svara mot vår bärkraft i här
avsedd mening.
Då det för utskottet gällt att bilda sig eu uppfattning om Sveriges
militärpolitiska läge, kan utskottet visserligen medgiva, att statsministerns
teckning av det allmänna världsläget innehåller flera riktiga drag, men
utskottet kan å andra sidan icke undgå att finna de konsekvenser, statsministern
härav drager för vårt lands vidkommande, vara ohållbara. Att
den gamla maktbalansen i Europa blivit bortsopad och ännu icke blivit
tydligt ersatt av en ny eller av en helt annan ordning, att stabiliseringsprocessen
ingalunda är avslutad, att statssystemet fortfarande befinner sig
i en »jäsningsprocess», allt detta och mera dylikt torde kunna påräkna
en ganska allmän anslutning, om också med växlande betoning och nyansering.
Men att alla dessa faktorer skulle göra sig gällande överallt
på samma sätt och med samma konsekvenser för de mest skilda stater,
synes vara eu alldeles ohållbar ståndpunkt. Ityckes emellertid denna
förutsättning undan statsministerns framställning, giver denna icke längre
några hållpunkter för bedömandet av vårt eget utrikespolitiska läge.
Men därjämte kännetecknas statsministerns ståndpunkt i förevarande
hänseende därav, att de faktiska riskerna för närvarande icke hållas i sär
från de möjliga i framtiden. Utskottet är utav den åsikten, att måttet
av våra försvarsanstalter bör bestämmas med ledning av det närvarande
yttre läget för så lång tidsperiod, som med någon större grad av sannolikhet
kan överskådas. Endast härigenom synes det möjligt att erhålla
en något så när fast utgångspunkt för ordnandet av vårt försvar. Det
torde från denna utgångspunkt icke behöva närmare utvecklas, att utskottet
för sin del betraktar varje försvarsordning, och sålunda även den här
föreslagna, som ett provisorium, grundat på ett bestämt läge i yttre och
inre politiskt avseende, om vars längre eller kortare varaktighet det icke
är möjligt att med bestämdhet uttala sig. Och då det gällt att bestämma
omfattningen av försvarsanstalterna under denna tidsperiod, har utskottet
sökt finna en linje, som trots meningsskiljaktigheter i övrigt skulle kunna
ena alla dem, som anse, att vårt lands militärpolitiska läge efter världskrigets
avslutande undergått en så väsentlig förbättring, att betydligt
större inskränkningar, än Kung!. Maj:t föreslår, böra kunna vidtagas i den
år 1914 beslutade försvarsorganisationen.
Yad beträffar frågan om den betydelse, vårt medlemskap i Nationernas
förhund kan anses äga vid avvägningen av våra försvarsanstalter, är
utskottet givetvis ense med statsministern därom, att sagda förbund
ännu ej nått den fasthet, att vi enbart på medlemskapet däri kunna
grunda några avsevärda inskränkningar i vårt försvarsväsende. Utskottet
vill dock giva uttryck åt den uppfattningen, att förbundet trots dess
erkända svaghet likväl är i stånd att göra vissa insatser för utjämnande
av tvister, som eljest skulle kunna leda till krigiska förvecklingar, samt
att förbundet sålunda visserligen icke innebär någon garanti för freden
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
89
eller de därtill anslutna staternas oberoende men dock bidrager till att
mildra motsättningarna folken emellan och minska krigsriskerna.
Men i anslutning härtill kan utskottet icke underlåta att fästa uppmärksamheten
vid den djupgående olikhet i uppfattningen om hela försvarsproblemet,
som torde ligga bakom de olika förslag till ordnande av
vårt försvarsväsende, varom striden i detta ögonblick står. Såväl regeringen
som de i stort sett med regeringen liktänkande synas utgå ifrån
den föreställningen, att vårt lands frihet och självständighet kan tryggas
genom militära rustningar, om blott folket förmås att göra de därför nödvändiga
offren. Utskottet kan icke dela denna tro på ett betryggande
militärt försvar. Om erfarenheten visar, att de militära rustningarna icke
ens för de stora makterna skapa någon verklig säkerhet, så gäller detta
tydligen i ännu mycket högre grad om småstaterna. Härmed vill utskottet
icke förneka, att militära anstalter från vårt lands sida kunna bidraga till
att avhålla främmande makter från annars möjliga kränkningar av vår neutralitet
eller angrepp mot vår självständighet och på så sätt under vissa
förhållanden kunna spela en roll vid vår strävan att hålla vårt land utanför
krigiska förvecklingar. Men det synes vara ett ganska stort svalg
befäst mellan dem, som anvisa åt våra försvarsanstalter en dylik begränsad
uppgift i en given situation, och dem, som vid de militära maktmedlen
knyta sin främsta, att icke säga enda, förtröstan på en fortsatt självständighet
för ett litet land i en värld av kapprustande stormakter. För utskottet
synes det vilseledande att i ett något mer eller ett något mindre
av militära försvarsanstalter se den verkliga livsfrågan för vårt land. Det
säkra värnet kring vår nationella frihet kan endast ernås i den mån, som
våldet vid de internationella avgörandena får vika för rätten, i den mån
fredliga uppgörelser träda i stället för krig vid slitandet av mellanfolkliga
konflikter. Utskottet har icke ansett sig behöva särskilt uttala, att i detta
arbete för eu internationell rättsordning och ett verkligt fredstillstånd vårt
eget land har att göra sin insats. Men det har synts påkallat att i detta
utlåtande om en ny organisation av det militära försvaret erinra om det
samband, som råder mellan våra egna förhoppningar på en framtid i självständighet
och frihet och den allmänna strävan efter fredens betryggande
i världen.
Vidare anser sig utskottet i detta sammanhang böra konstatera, hurusom
den år 1914 tillämpade fördelningen av kostnaderna mellan lånt- och sjöförsvar
ungefärligen bevarats i Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag. För
utskottet står det klart, att ändring härutinnan måste äga rum. Med hänsyn
till vårt lands nuvarande militärpolitiska läge synes en betydande reduktion
av vår arméorganisation vara befogad. Ur neutralitetsförsvarets synpunkt
kräves däremot att gå fram med större varsamhet, då det gäller inskränkningar
i flottorganisationen. Vad åter kustartilleriet beträffar, synas starka
90
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
begränsningar kunna vidtagas i fråga om dess organisation. Slutligen är
utskottet ense med Kungl. Maj:t därom, att luftförsvaret bör givas en
sådan ställning inom försvarsorganisationen, som någorlunda svarar mot
detta vapens alltmera ökade betydelse för riksförsvaret.
Försvarsdepartementet.
T fråga om försvarsdepartementets verksamhetsområde och nämnda departements
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli ansluter sig utskottet till Kungl.
Maj:ts förslag.
Lantförsv arets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner komma att i det
följande avhandlas i samband med redogörelsen för lantförsvaret resp.
sjöförsvaret.
LAJVTTFÖRSYARET.
I. Allmänna grunder för lantförsvarets ordnande.
Utskottet ansluter sig i allt väsentligt till de uti herrar Wigforss’ m. flis
och Hanssons i Stockholm m. flis ovanberörda motioner nr 248 resp.
392 angivna allmänna grunderna för lantförsvarets ordnande.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Öl
II. Värnplikten.
A. Årskontingenten inskrivna värnpliktiga och dess
fördelning.
Uti Kungl. Maj:ts proposition beräknas antalet inskrivna värnpliktiga
per år utgöra 39,221 man. Häri ingå emellertid familjeförsörjare till ett
beräknat antal av 1,568 man. För de sistnämnda anser utskottet sig böra,
i anledning av herrar Wigforss’ m. fl:s och Hanssons i Stockholm m. flis
motioner nr 248 resp. 392, föreslå frikallelse från värnpliktens fullgörande
under fredstid. Antalet årligen inskrivna värnpliktiga nedgår härigenom
till 37,653 man, varav 32,652 vapenföra och 5,001 icke vapenföra.
Med den starkt reducerade fredsorganisation, utskottet förordar,
finner utskottet sig emellertid böra, likaledes i anledning av berörda motioner,
föreslå, att även de icke vapenföra befrias från fredstjänstgöring.
Antalet årligen inskrivna, i fred tjänstgöringsskyldiga värnpliktiga blir alltså
32,652.
Dessa värnpliktiga förutsättas bliva fördelade på hären, marinen och
flygvapnet på sätt följande tabell utvisar.
Hären |
'' Marinen |
Flygvapnet |
Summa |
|
Studenter och likställda (officers- och |
1126 |
'') 94 |
46 |
1266 |
Värnpliktiga i allmänhet ............... |
27 686 |
2) 2 800 |
900 |
31386 |
Summa |
28812 |
2 894 |
946 |
32 652 |
*) Därav 8 läkare.
2) Häri ingå å sjömanshus inskrivna sjökaptener, styrmän och maskinister ävensom av
övriga å sjömanshus inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver varit inmönstrade
till sjöfart.
B. Avgången bland de värnpliktiga och dessas uppdelning
på härens olika truppslag.
Avgången bland de värnpliktiga beräknas i enlighet med de i Kungl.
Maj:ts proposition angivna grunderna.
Den vid hären årligen inskrivna värnpliktskontingenten torde böra fördelas
på linjetjänst och ersättningsreserv sålunda:
Linjetjänst:
Studenter och likställda .................................................... 900
Värnpliktiga i allmänhet .................................................... 19,800 20 700
92
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Ersättningsreserv:
Studenter och likställda ......................................................... 226
Värnpliktiga i allmänhet......................................................... 7,886 8 H2
Summa 28,812.
Till linjetjänst årligen uttagna studenter och likställda beräknas komma
att uppdelas på olika truppslag m. m. ungefär sålunda:
Officersaspiranter ......................................................................................... 95
Blivande läkare, tandläkare, apotekare och veterinärer ........................ 95
Övriga, infanteriet...................................................................................... 440
kavalleriet........................................................................................ 10
artilleriet ....................................................................................... 135
ingenjörtrupperna ....................................................................... 40
trängtrupperna ................................................................................ 60
intendenturtrupperna ..................................................................... 15
olika truppslag i intendenturbefattning ...................................... 10
Summa 900
Till linjetjänst årligen uttagna värnpliktiga i allmänhet förutsättas bliva
uppdelade på olika truppslag sålunda:
Infanteriet ........................................................................................... ‘) 15,250
Kavalleriet ............................. 455
Artilleriet ...................................................................................... 2,300
Ingenjörtrupperna............................................................................ 880
Trängtrupperna .................................................................................... 7 50
Intendenturtrupperna ........................................................................... 165
Summa 19,800
9 Härav avses för skidlöpartjänst vid Norrbottens regemente 435 man, för garnisonstjänst
i huvudstaden 650 man samt för G-otlands infanterikår — förutom huvuddelen av
Gotlands värnpliktiga — 350 värnpliktiga från fastlandet.
Beträffande grunderna för uttagning av värnpliktiga till linjetjänst och
ersättningsreserv torde vad i Kungl. Maj:ts proposition (sid. 43) samt i
herrar Wigforss’ m. fl:s och Hanssons i Stockholm m. fl:s ovanberörda
motioner i sådant avseende anföres i fråga om vapenföra värnpliktiga böra
i tillämpliga delar iakttagas.
C. Värnpliktsticl och uppbådsindelning.
I fråga om värnpliktstid och uppbådsindelning tillstyrker utskottet
Kungl. Maj:ts förslag.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
93
I). Utbildningstiden.
1. Till linjetjänst uttagna värnpliktiga,
a) Allmänna synpunkter.
Utskottet ansluter sig till de i Kungl. Maj:ts proposition (sid. 54 och
ff.) uttalade synpunkterna i fråga om åtgärder för höjandet av utbildningens
effektivitet. Utskottet förutsätter sålunda, att — i enlighet med vad Kungl.
Maj:t föreslår — ersättningsreserven kommer att bestrida den ständiga
och det huvudsakliga av den tillfälliga för truppförbanden gemensamma
handräckningstj än sten.
Därest utbildningen inriktas på att bibringa de värnpliktiga de med
hänsyn till densammas ändamål väsentliga färdigheterna, synas de av
Kungl. Maj:t föreslagna utbildningstiderna kunna icke obetydligt förkortas.
I detta avseende föreslår utskottet, i anslutning till förberörda av herrar
Wigforss m. fl. och Hansson i Stockholm m. fl. väckta motioner, att utbildningstiden
för värnpliktiga i allmänhet bestämmes till, vid infanteriet,
trängtrupperna och intendenturtrupperna 140 dagar samt vid kavalleriet,
artilleriet och ingenjörtrupperna 200 dagar.
Med avseende å utbildningstidens fördelning å första tjänstgöring och
repetitionsövningar förordar utskottet, att värnpliktstjänstgöringen fullgöres,
vid infanteriet och trängtrupperna k sjukvårdstjänst med en första tjänstgöring
om 90 dagar och två repetitionsövningar om 25 dagar, vid trängtrupperna
i trängtjänst och biltjänst samt intendenturtrupperna med en
första tjänstgöring om 115 dagar och en repetitionsövning om 25 dagar
samt vid övriga truppslag med en första tjänstgöring om 140 dagar och
två repetitionsövningar om 30 dagar.
I fråga om repetitionsövning ar na anser utskottet det vara lämpligast att
förlägga desamma antingen i omedelbar anslutning till rekrytskolan eller under
de allra närmast därpå följande åren. Att, i likhet med vad Kungl. Maj:t
föreslår, framskjuta en av repetitionsövningarna till 5. å 6. året synes icke
vara att förorda. Den militära vinsten av en dylik anordning synes knappast
uppväga olägenheterna därav för de värnpliktiga.
Yad angår uttagning av värnpliktiga till underbefäl eller fackmän, finner
utskottet tillräckliga skäl ej föreligga att, såsom i Kungl. Maj:ts proposition
föreslås, verkställa sådan uttagning —• förutom, såsom nu, vid infanteriet
samt träng- och intendenturtrupperna — jämväl vid artilleriet och ingenjörtrupperna.
Icke heller finner sig utskottet kunna förorda vare sig uttagningsprocentens
höjande i vidare mån än till 15 % eller utbildningstidens
utsträckande till mer än för närvarande vid infanteriet stadgade 60
dagar utöver den för övriga värnpliktiga vid respektive truppslag gällande.
Däremot ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag rörande ordningen
för ifrågavarande uttagning.
94
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Med utskottets allmänna utgångspunkter är det uppenbart, att utskottet
icke anser sig böra ifrågasätta de värnpliktigas inkallande till reservtruppoch
landstormsövningar. Naturligt är, att dylika övningar för de äldre
årsklasserna av beväringen liksom för landstormen få anstå under tider,
då det allmänna läget medgiver avsevärda lättnader för de yngre årsklasserna
och en betydande begränsning av arméorganisationen.
Någon vinterutbildning anser sig utskottet icke kunna föreslå för andra
än de såsom skidlöpare uttagna. Det torde emellertid vid Kungl. Maj:ts
fastställande av vapenövningstabellen kunna tagas i övervägande, huruvida
icke vid de nordligare truppförbanden den större rekrytskolan vid infanteriet
och första tjänstgöringen för de värnpliktiga vid specialvapnen lämpligen
kunna och böra förläggas till vintern. Att förlägga en repetitionsövning
till vintern torde däremot med en så kort sammanlagd övningstid som
den av utskottet föreslagna icke vara lämpligt.
Med hänsyn till övningstidens föreslagna längd kan utskottet icke biträda
Kungl. Maj:ts förslag om avkortning i övningstiden för dem, som visa sig
vara i besittning av en viss skjutskicklighet.
Icke heller finner utskottet skäl föreligga att beräkna några medel för
det frivilliga skytteväsendets befrämjande.
Att den manliga ungdomens fysiska fostran måste ur militär synpunkt
anses vara av stor betydelse är uppenbart. Ju kortare den militära utbildningstiden
tillmätes, av desto större betydelse är det, att de inryckande
värnpliktiga äro fysiskt väl fostrada och tränade. Betydelsen av fysisk
fostran har ju också, särskilt under senare år, alltmera insetts, och redan
nu ägnas vid skolorna stor uppmärksamhet åt idrottsliga övningar och
gymnastik. Att inrikta dessa övningar såsom en direkt förberedelse till
militärtjänstgöringen och, såsom Kungl. Maj:t föreslår, anordna militära
övningar i skolorna torde emellertid snarare leda till skada än gagn.
Den gamla striden om militärövningarna i skolorna kommer att åter väckas
till liv, till förfång för även den fysiska fostran, vars nytta alla erkänna
och som helt visst är av större betydelse även som förberedelse till värnpliktstjänstgöringen
än t. ex. skjutövningar. Från denna synpunkt finner
utskottet, att riksdagen icke bör biträda Kungl. Maj:ts förslag att uppföra
under åttonde huvudtiteln ett särskilt anslag å 75,000 kronor till
militära övningar vid vissa undervisningsanstalter.
b) Utbildningstiden för värnpliktiga i allmänhet.
Utbildningstiden föreslås, såsom redan nämnts, till
vid infanteriet, träng- och intendentur trupp er na:
för flertalet värnpliktiga 140 dagar,
» underbefäl eller fackmän 200 dagar;
vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna:
200 dagar.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
95
Utbildningstidens uppdelning å första tjänstgöring och repetitionsövningar
framgår av nedanstående tabell.
Repetitions- |
||||
Första |
övningar |
1 |
||
tjänst- göring. Antal |
Antal |
Antal |
Summa | |
|
dager |
titions- övning |
|||
Infanteriet: |
||||
flertalet............................ |
90 |
2 |
25 |
140 |
underbefäl eller fackmän .................................... |
150 |
2 |
25 |
200 |
Kavalleriet ...... |
140 |
2 |
30 |
200 |
Artilleriet............................................................... |
140 |
2 |
SO |
200 |
Ingenjörtrupperna ................................................... |
140 |
2 |
30 |
200 |
Trängtrupperna: |
||||
sjukvårdstj änst: |
||||
flertalet.................................................... |
90 |
2 |
25 |
140 |
underbefäl eller fackmän ................................ trängtjänst och biltjänst: |
150 |
2 |
25 |
200 |
flertalet .................................................... |
115 |
1 |
25 |
140 |
underbefäl eller fackmän ................................. |
175 |
1 |
25 |
200 |
Intendenturtrupperna: |
||||
flertalet............................................................... |
115 |
1 |
25 |
140 200 |
underbefäl eller fackmän ..................................... |
175 |
1 |
25 |
De till skidlöpartjänst vid Norrbottens regemente uttagna värnpliktiga
förutsättas i regel fullgöra hela tjänstgöringen i en följd och inkallas därvid
i två grupper. För den ena gruppen (höstgruppen) börx) inryckning
äga rum i slutet av juli under 1. värnpliktsåret samt utryckning strax
före jul samma år. För den andra gruppen (vintergruppen) bör inryckning
ske strax efter nyåret under 2. värnpliktsåret samt utryckning i
slutet av maj samma år.
För garnisonstjänst i huvudstaden torde böra inom landet i dess helhet
uttagas 650 värnpliktiga till tjänstgöring vid Svea livgarde. Dessa värnpliktiga
böra likaledes i regel fullgöra hela tjänstgöringen i en följd och därvid
inkallas i tre grupper. De ungefärliga tiderna för dessa gruppers inoch
utryckning till tjänstgöring framgå av nedanstående tabell.
Inryckning |
Utryckning |
|||
Värnpliktsår |
Tid för |
Värnpliktsår |
Tid för |
|
Sommargruppen ........................... |
1. |
‘/7 |
1. |
a*/u |
Vintergruppen ............................. |
1. |
Va |
2. |
2s/s |
Vårgruppen.................................... |
2. |
!8/a |
2. |
19/7 |
J) De här och i det följande angivna tiderna för de värnpliktigas in- och utryckning
till och från tjänstgöring äro endast förslagsvis beräknade.
96
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
De värnpliktiga, som avses för tjänstgöring såsom övningstrupp vid infanteriskjutskolan,
torde även i regel böra fullgöra hela tjänstgöringen i en
följd med inryckning i början av april under 2. värnpliktsåret.
Av övriga värnpliktiga vid infanteriet bör flertalet fullgöra första tjänstgöringen
under 2. värnpliktsåret samt inkallas i tvenne inkallelsegrupper,
nämligen en vårgrupp och en sommargrupp (flertalet). In- och utryckningstider
förutsättas bliva:
för vårgruppen den 4 mars resp. den 3 juni;
för sommargruppen den 10 juni resp. den 9 september.
Underbefäl och fackmän vid infanteriet böra fullgöra första tjänstgöringen
under 2. värnpliktsåret med inryckning den 11 april och utryckning
den 9 september.
Vid kavalleriet och ingenjörtrupperna bör första tjänstgöringen fullgöras
under 2. värnpliktsåret med inryckning den 18 april och utryckning den
6 september.
De till fästningsartilleriet uttagna värnpliktiga böra inkallas till fullgörande
av första tjänstgöringen i två inkallelsegrupper. Tiderna för dessa
gruppers in- och utryckning framgå av nedanstående tabell.
Inryckning |
Utryckning |
|||
Värnpliktsår |
Tid för |
Värnplikts år |
Tid för |
|
Höstgruppen ................................. |
i. |
°/io |
2. |
S,/2 |
Vår grupp en.................................... |
2. |
16/4 |
2. |
6/» |
Övriga värnpliktiga vid artilleriet böra fullgöra första tjänstgöringen i
enlighet med vad ovan angivits för värnpliktiga vid kavalleriet och ingenjörtrupperna.
De vid trängtrupperna till sjukvårdstjänst uttagna böra fullgöra första
tjänstgöringen sålunda:
flertalet på samma tider som infanteriets sommargrupp;
underbefäl eller fackmän på samma tider som motsvarande värnpliktiga
vid infanteriet.
För de till trängtjänst uttagna bör första tjänstgöringen äga rum under
2. värnpliktsåret med inryckning resp. utryckning för flertalet värnpliktiga
den 16 maj resp. den 9 september samt för underbefäl och fackmän
den 17 mars resp. den 9 september.
Av de till bil tjänst uttagna värnpliktiga bör flertalet inkallas till fullgörande
av första tjänstgöringen i tre inkallelsegrupper. Tiderna för dessa
gruppers in- och utryckning framgå av efterföljande tabell.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
97
I n r y c |
k n i n g |
U t r y c |
k n i n g |
Värnpliktsår |
Tid för |
Värnpliktsår |
Tid för |
i. |
Vid |
2. |
so/, |
2. |
28/, |
2. |
**/i |
2. |
“/S |
2. |
% |
Höstgruppen .....
Vintergruppen ..
Sommargruppen
Underbefäl och fackmän böra fullgöra första tjänstgöringen på samma
tider som underbefäl och fackmän bland de till trängtjänst uttagna värnpliktiga.
Vid intendenturtrupperna bör första tjänstgöringen fullgöras i enlighet
med vad ovan angivits för de vid trängtrupperna i trängtjänst uttagna
värnpliktiga.
För repetitionsövningarna böra in- och utryckningsdagar vara:
vid infanteriet, träng- och intendenturtrupperna den 9 september resp.
den 5 oktober;
vid övriga truppslag den 6 september resp. den 7 oktober.
Eepetitionsövningarna böra fullgöras:
för infanteriets (flertalet värnpliktiga) vårgrupp och fästningsartilleriets
höstgrupp under 3. och 4. värnpliktsåren;
för de till trängtrupperna i trängtjänst uttagna under 3. värnpliktsåret;
för de till trängtrupperna i biltjänst samt till intendenturtrupperna uttagna
under 4. värnpliktsåret;
för övriga värnpliktiga under 2. och 3. värnpliktsåren.
Eu sammanfattning av ovan angivna förslag angående värnpliktstjänstgöringens
ordnande lämnas för överskådlighetens skull i efterföljande tabell.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt 2 A höft. (Nr 2.)
788 24 7
98
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Första |
1. repetitions- |
2. repetitions- |
||||||||
tjänstgöring |
övning |
övning |
||||||||
Inryck- ning |
Utryck- ning |
v: |
1—1 3 |
G ■3 |
•<1 ja: ►i 3 |
HH 3 •3 |
G X |
|||
na |
*0, |
& S- |
s-s- |
*d |
g-g- |
pa « |
||||
Infanteriet. Flertalet: |
Varn- liktsår |
G g crq |
Värn- liktsår |
ö P er? |
PT CD »SO |
er? 2. B 0 Q CD 1 |
er? g 5’ er; 03 |
00 po •-1 |
crq g. • |
ar 5’ crq CD |
Värnpliktiga, uttagna till skidlöpartjänst |
||||||||||
vid Norrbottens regemente: |
||||||||||
höstgruppen ................................. |
i. |
28/7 |
1. |
,6/l2 |
||||||
vintergruppen .............................. |
2. |
71 |
2. |
29/s |
||||||
Värnpliktiga, uttagna till garnisonstjänst |
> |
|||||||||
i huvudstaden: |
4/7 |
22/n |
||||||||
sommargruppen.............................. |
1. |
1. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
vintergruppen .............................. |
1. |
Vil |
2. |
22/s |
||||||
vårgruppen................................... |
2. |
28/, |
2. |
“A |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Övriga värnpliktiga: |
2. |
Vs |
S/8 |
7» |
Vio |
4. |
79 |
Vin |
||
vårgruppen................................... |
2. |
3. |
||||||||
sommargruppen.............................. |
2. |
10/6 |
2. |
»/• |
2. |
7» |
Vid |
3. |
79 |
Vid |
Underbefäl eller fackmän ....................... |
2. |
U/4 |
2. |
7» |
2. |
7» |
7io |
3. |
79 |
7io |
Kavalleriet ..................... |
2. |
I8/4 |
2. |
'')Vs |
2. |
7» |
V10 |
3. |
79 |
7/lO |
Artilleriet. |
||||||||||
Värnpliktiga uttagna till fästnings artilleriet: |
||||||||||
höstgruppen ................................. |
1. |
®7io |
2. |
2I/s |
3. |
I |
4. |
}V» |
7/w |
|
vårgruppen.................................... |
2. |
i8/4 |
2. |
Vs |
2. |
| Va |
Vio |
3. |
||
Övriga värnpliktiga................................. |
2. |
I8/4 |
2. |
7s |
1 |
|||||
Ingenjörtrupperna.................. |
2. |
I8/4 |
2. |
7» |
2. |
79 |
Vid |
3. |
79 |
Vid |
Trängt rupperna. |
||||||||||
Flertalet: |
||||||||||
Sjukvårdstjänst.................................... |
2. |
10/e |
2. |
7» |
2. |
7» |
719 |
3. |
79 |
Vid |
Trängtjänst......................................... Biltjänst: |
2. |
lV6 6/l0 |
2. 2. |
30/1 |
3. |
79 |
Viol |
|||
höstgruppen ................................. |
1. |
u |
Vi» |
|||||||
vintergruppen ............................. |
2. |
28/i |
2. |
24/s |
Va |
— |
— |
|||
sommargruppen.............................. |
2. |
''Vs |
2. |
7» |
1 |
|||||
Underbefäl eller fackmän: |
||||||||||
sjukvårdstjänst.............................. |
2. |
”/4 |
2. |
®/9 |
2. |
7io |
7io |
3. |
79 |
7io |
trängtjänst................................... |
2. |
u/s |
2. |
3. |
7s |
Vid |
— |
— |
— |
|
bil tjänst ...................................... |
2. |
A,/3 |
2. |
®/9 |
4. |
79 |
7io |
— |
— |
— |
Intendenturtrupperna. |
||||||||||
Flertalet ............................................... |
2. |
I6/s |
2. |
7» |
4. |
79 |
5/l0 |
— |
— |
|
Underbefäl eller fackmän ........................ |
2. |
! I7/s |
2. |
7« |
i 4. |
7o |
5/io |
— |
— |
— |
*) Med hänsyn till önskvärdheten att bereda hästarna en kortare viloperiod före repetitionsövningen
kan det vara lämpligt att eventuellt förlägga första tjänstgöringen något tidigare än här har förutsatts
c) Utbildningstiden för studenter och likställda.
Med hänsyn till de allvarliga olägenheter, en lång utbildningstid ur
olika synpunkter är ägnad att medföra för studenter och likställda, finner
Särskilda utskottets ''utlåtande Nr 2.
99
sig utskottet, som icke kan biträda de motionsvis framställda kraven på
lika utbildningstid för nämnda värnpliktiga som för värnpliktiga i allmänhet,
böra förorda en avsevärd förkortning även av den för ifrågavarande
värnpliktiga i propositionen föreslagna utbildningstiden. Sålunda föreslår
utskottet, att utbildningstiden bestämmes till 260 dagar, fördelade:
vid infanteriet, träng- och intendenturtrupperna på en första tjänstgöring
om 235 dagar och en repetitionsövning om 25 dagar;
vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna på en första tjänstgöring
om 230 dagar samt en repetitionsövning om 30 dagar.
Eepetitionsövningen bör fullgöras under 4. året. Första tjänstgöringen
bör, för att verka så litet störande som möjligt på ifrågavarande värnpliktigas
studier, så förläggas, att den endast berör en studietermin. Med
hänsyn härtill torde nämnda tjänstgöring böra uppdelas i två tjänstgöringsomgångar.
Första omgången bör omfatta omkring 210 dagar med inryckning
i slutet av maj under 1. värnpliktsåret. Under andra omgången,
som torde böra fullgöras i omedelbar anslutning till repetitionsövningen,
förutsättas de här avsedda värnpliktiga tjänstgöra såsom underbefäl vid
respektive truppförband.
De förutsatta in- och utryckningstiderna framgå av nedanstående tabell.
Första tjänstgöring |
Repetitionsövning |
||||||
Inryckning |
Utryckning |
||||||
Värn- |
Värn- |
Värn- plikts- |
Inryck- |
Utryck- |
|||
plikts- |
Dag |
plikts- |
Dag |
år |
mng |
ning |
|
år |
år |
||||||
Infanteriet, träng- oeli intendenturtrup- |
|||||||
perna: |
|||||||
första tjänstgöringsomgången ............ |
i. |
25 |
i. |
12/l* |
— |
— |
— |
andra » ............ |
4. |
14/s |
4. |
Va |
4. |
6/9 |
Vio |
Kavalleriet, artilleriet och ingen; örtrup- |
|||||||
perna: |
|||||||
första tjänstgöringsomgången ............ |
1. |
25/a |
1. |
ss/ia |
— |
— |
— |
andra » ............ |
4. |
,0/s |
4. |
Va |
4. |
6/9 |
Vid |
Ovanstående gäller dock icke kategorien »läkare m. fl.». För dessa bör
tjänstgöringen ordnas på sätt nedanstående tabell utvisar.
Militärutbildning |
Fackutbild- |
Facktjänst- |
Summa |
||
1. året |
2. året |
ning |
göring1) |
dagar |
|
Läkare....................................... |
80 |
80 |
so |
50 |
260 |
V eterinärer................................. |
90 |
so |
40 |
80 |
260 |
Tandläkare och apotekare............ |
60 |
— |
42 |
158 |
260 |
*) Fullgöres enligt generalfältläkarens bestämmande i anslutning till fackutbildning eller senare i en
eller flera omgångar.
100
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
2. Till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga.
a) Tjänstgöringstiden för värnpliktiga i allmänhet.
För fullgörande i ovan angiven omfattning av handräckningstjänsten vid
truppförbanden erfordras årligen omkring 725,000 tjänstgöringsdagar. Enligt
utskottets åsikt bör ersättningsreserven emellertid även bibringas viss
militär utbildning under — i medeltal per man — omkring 30 dagar.
Härför erfordras ytterligare omkring 275,000 tjänstgöringsdagar. Det
sammanlagda behovet av tjänstgöringsdagar blir alltså omkring 1,000,000.
Med hänsyn härtill bör tjänstgöringstiden för ersättningsreserven bestämmas
till 140 dagar. Liksom enligt Kungl. Maj:ts förslag förutsättes, att Kungl.
Maj:t erhåller rätt att vid behov genom hemförlovning avkorta ersättningsreservens
tjänstgöring i den utsträckning, som erfordras för nedbringande
av antalet tjänstgöringsdagar till omkring 1,000,000.
b) Tjänstgöringstiden för studenter och likställda.
Tjänstgöringstiden för till ersättningsreserven uttagna studenter och likställda
föreslås, i anslutning till ovannämnda motioner, till 200 dagar.
Tjänstgöringen bör enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser fullgöras
antingen i en följd med början under 1. eller 2. året eller ock med en
första och en andra tjänstgöring under de tre första åren.
Ifrågavarande värnpliktiga beräknas i första hand tagas i anspråk för
utbildning vid artilleriet i mättjänst, vid trängtrupperna i sjukvårdstjänst
(adjutanter vid sjukvårdsformationer, sjukhusunderofficerare, läkarbiträden
m. m.) samt vid intendenturtrupperna för utbildning till krigskassörer och
vissa mera krävande kommissariebefattningar.
3. Frivilliga landstormsövuingar.
Under framhållande av betydelsen av frivilliga landstormsövningar förordar
Kungl. Maj:t uppförande i riksstaten av ett ordinarie belopp av
50,000 kronor till understödjande av dylika övningar.
Herr Starbäck föreslår uti sin motion i ämnet, att för frivillig landstormsbefälsutbildning
måtte avses ett årligt övningsanslag av 150,000
kronor.
Utskottet belij ärtar till fullo angelägenheten av att landstormen erhåller
ett väl utbildat befäl och finner sig därför kunna biträda Kungl. Maj:ts
ståndpunkt i förevarande fråga. En förutsättning härför är dock, att åtgärder
vidtagas i syfte att till landstormsbefäl i möjligaste mån förvärva
f. d. fast anställda vid krigsmakten.
Herr Starbäcks motion kan utskottet icke tillstyrka.
De i fråga om de värnpliktigas inskrivning och avlöning i Kungl. Maj:ts
proposition och enskilda motioner framställda förslag kommer utskottet att
upptaga till behandling i samband med värnpliktslagen.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
101
III. Fredsorganisationen.
A. Lan tförs varets kommandoexpedition.
I fråga om lantförsvarets kommandoexpedition ansluter sig utskottet
till Kungl. Maj:ts förslag.
B. Arméförvaltningen.
I likhet med Kungl. Maj:t håller utskottet före, att frågan angående
arméförvaltningens organisation bör uppskjutas, till dess statsmakterna
fattat definitivt beslut rörande försvarsväsendets allmänna organisation och
omfattning. Så snart sådant beslut föreligger, bör spörsmålet om förenkling
av förvaltningsorganisationen i sin helhet upptagas till prövning.
Mot att arméförvaltningen i avvaktan härå organiseras i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke något att erinra.
C. Härens organisation i fred på högre och lägre
truppförband. Fästningar.
1. Högre truppförband.
Under åberopande av vad utskottet i det föregående anfört, föreslår
utskottet, att hären i fred indelas på tre arméfördelningar, Norrbottens
militärbefäl samt Gotlands trupper.
Varje arméfördelning bör, såsom ock Kungl. Maj:t föreslår, bestå av
fyra infanteriregementen, ett kavalleriregemente, ett artilleriregemente och
en trängkår. Därjämte böra i fred i arméfördelningarna ingå vissa, nedan
närmare angivna truppförband ur artilleriet, ingenjör-(fälttelegraf-)trupperna
och intendenturtrupperna.
Norrbottens militärbefäl bör i enlighet med försvarsrevisionens, av herr
Ingeström upptagna samt jämväl i herrar Wigforss’ m. flis och Hanssons
i Stockholm m. flis motioner följda förslag omfatta Västerbottens regemente
samt följande till Boden förlagda truppförband, nämligen: Norrbottens regemente,
Bodens artilleriregemente, Norrbottens artillerikår, en skvadron
ur Norrlands dragonregemente, Bodens ingenjörkår och ett intendenturkompani.
De till Boden förlagda förbanden skola i fredstid bilda Bodens
trupper. För Västerbottens regemente föreslås en något mindre organisation
än för övriga infanteriregementen.
Gotlands trupper böra endast utgöras av Gotlands infanterikår.
102
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
2. Fästningar.
I fråga om fästningarna biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag om
Bodens bibehållande såsom fästning och Karlsborgs fästnings nedläggande;
varjämte utskottet föreslår, att jämväl Tingstädepositionen nedlägges.
3. Lägre truppförband.
Enligt det ovan anförda bör infanteriet omfatta fjorton regementen och
en kår, kavalleriet tre regementen samt trängtrupperna tre kårer.
Förutom de för varje arméfördelning städse avsedda fördelningsartilleriregementena
samt de i Norrbottens militärområde ingående artilleriförbanden
föreslås, att ytterligare två artilleriförband organiseras, nämligen ett
arméartilleriregemente och ett luftvärnsartilleriregemente.
Av ingenjörtrupper föreslås att organiseras — förutom den i Norrbottens
militärområde ingående Bodens ingenjörkår — två fältingenjörkårer.
En fälttelegrafkår föreslås att uppsättas.
Utöver det i Norrbottens militärområde ingående intendenturkompaniet
föreslår utskottet organiserande av ett intendenturkompani och uppsättande
av en intendenturavdelning å Karlsborg.
Vid valet av förläggningsorter för de olika truppförbanden måste hänsyn
tagas till mobiliseringssynpunkterna. Beträffande dessa synpunkters
inverkan på förläggningsfrågan får utskottet hänvisa till bifogade av chefen
för generalstaben avgivna yttrande (bil. 1). Givet är emellertid, att förutom
de rent militära synpunkterna ett flertal andra faktorer måste beaktas
vid förläggningens ordnande. Det synes utskottet lämpligast att
överlämna åt Kungl. Maj:t att efter närmare undersökning av alla på
frågan inverkande omständigheter bestämma rörande förläggningsorterna.
Utskottet anser sig dock böra angiva det resultat, vartill utskottet kommit
vid sina överväganden i denna punkt. Den ledande principen har därvid
varit att — såvitt möjligt under hänsynstagande till de av chefen för generalstaben
framhållna synpunkterna — ordna förläggningen så, att dels de
befintliga kasernetablissementen på lämpligaste sätt bliva utnyttjade och
dels de värnpliktiga icke behöva fullgöra sin fredstjänstgöring onödigt
långt borta från hemorten.
De förläggningsorter, utskottet tänkt sig, äro följande:
För infanteriregementena: Kristianstad, Yäxjö, Eksjö, Linköping, Skövde,
Vänersborg, Stockholm, Örebro, Strängnäs, Falun, Gävle, Sollefteå, Umeå
och Boden;
för Gotlands infanterikår: Visby;
för kavalleriregementena: Hälsingborg, Stockholm och Umeå (fyra skvadroner,
en skvadron i Boden);
för fördelningsartilleriregementena: Kristianstad, Stockholm och Östersund;
för
diodens artilleriregemente och Norrbottens artillerikår: Boden;
» Arméartilleriregementet: Jönköping;
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
103
för Luftvärnsartillcriregementct: Karlsborg;
» fältingenjörkårerna: Uppsala och Karlstad;
» Fälttelegrafkåren: Stockholm;1)
> tränglcårerna: Hässleholm, Örebro och Sollefteå; samt
» intendentur kompanierna: Stockholm och Boden och för intendentur -avdelningen: Karlsborg.
D. Högre staber och inspektioner in. m.
1. Arméfördelningschefer och arméfördelningsstaber.
Såsom följd av vad i det föregående föreslagits, minskas antalet beställningar
för arméfördelningschefer till 3.
Yarje arméfördelningsstab bör organiseras i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag, allenast med den jämkningen, att, då utskottet, såsom i det
följande skall närmare omförmälas, icke finner sig böra förorda inrättande
för närvarande av stabskassörer, i stället för den i Kungl. Maj:ts förslag
upptagna stabskassören föreslås 1 pensionerad underofficer såsom biträde
i fördelningsintendenturen.
2. Brigadchefer och brigadstaber.
Under framhållande, att brigadchefsfrågan icke kan anses för närvarande
vara ordnad på ett tillfredsställande sätt, men att densamma synes kunna
lösas fristående för sig, förutsätter utskottet i likhet med Kungl. Maj:t,
att den nuvarande brigadchef sinstitutionen tillsvidare bibehålies. 6 regementschefer
ur infanteriet böra således förordnas att jämte egna beställningar
upprätthålla brigadchefsbefattningar. Beträffande det till brigadchef
utgående arvodet ifrågasätter utskottet icke någon ändring. Som biträden
åt brigadchef böra såsom hittills ur vederbörlig arméfördelnings
truppförband beordras 1 brigadkvartermästare och 1 brigadadjutant.
3. Militärbefälet för Norrbotten.
Enligt försvarsrevisionens förslag (Del 1, sid. 297) skulle Luleå vara tjänstgöringsort
för militärbefälhavaren för Norrbotten med stab. Med hänsyn
till de särförhållanden i organisatoriskt hänseende, vilka komma att bliva
rådande inom militärområdet, synes det emellertid icke vara nödvändigt, att
militärbefälhavarens fredstjänstgöringsort är belägen inom militärområdet.
Verkställandet av inspektioner, ledandet av fälttjänst- och befälsövningar,
utförandet av rekognosceringar m. m. torde nämligen från militärbefälhavarens
sida kunna företagas i erforderlig omfattning, även om den ordinarie
fredstjänstgöringsorten är belägen utanför militärområdet. Vid sådant förhållande
och med hänsyn till angelägenheten av att underlätta det samarbete,
som för planläggningen av försvaret av nordöstra landgränsen måste
äga runa mellan militärbefälhavaren samt chefen för generalstaben, armé- *)
*) Svea ingenjörk&rs nuvarande etablissement å Järvafältet.
104
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
förvaltningen m. fl. myndigheter, föreslår utskottet, att militärbefälhavarens
fredstjänstgöringort förlägges till Stockholm.
Då av besparingsskäl någon särskild beställning för inspektören för militärläroverken
icke synes böra beräknas, torde militärbefälhavaren för Norrbotten
lämpligen böra förordnas att jämväl vara inspektör för militärläroverken.
Militärläroverkens inspekterande torde härigenom bliva bättre tillgodosett,
än därest det, såsom försvarsrevisionen föreslagit, skulle uppdelas
på olika myndigheter.
Därest militärbefälhavarens fredstjänstgöringsort förlägges till Stockholm,
torde några särskilda tjänstegrenschefer icke behöva ingå i militärbefälhavarens
stab, utan torde erforderliga biträden för handläggning av i detta
sammanhang åsyftade ärenden utan större olägenheter kunna ställas till
förfogande av i huvudstaden befintliga centrala militära myndigheter. Den
av försvarsrevisionen för militärbefälhavarens stab föreslagna stabsintendenten
(med expeditionsunderofficer) synes alltså kunna avvaras. I övrigt
bör nämnda stab organiseras på sätt försvarsrevisionen (Del 1, sid. 297)
föreslagit, med den skillnaden, att eu adjutant (kapten) bör tillkomma.
Militärbefälhavarens för Norrbotten stab bör alltså utgöras av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
1 adjutant, kapten, beordrad ur militärbefälets truppförband,
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
För den ovan angivna adjutanten synes arvode lämpligen böra uppföras
å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner enligt
samma grunder, som i det följande föreslås beträffande vissa lärare m. fl.
vid militärläroverken.
4. Kommendantskapet i Boden.
I avvaktan på den i det föregående föreslagna utredningen angående förvaltningens
allmänna organisation synes den i olika motioner väckta frågan
angående införande av en för hela Bodens garnison gemensam fästningsintendentur
tillsvidare böra anstå, så mycket mera som den genom ifrågavarande
anordning uppkommande besparingen skulle bliva helt obetydlig.
Kommendantens i Boden stab bör vid sådant förhållande i huvudsak organiseras
i enlighet med Kungl. Maj.ts förslag. Dock bör av skäl, som i det
följande kommer att angivas, någon garnisonspastor ej uppföras å staten.
De avvikelser från Kungl. Maj:ts förslag, utskottet i övrigt förordar, sammanhänga
med utskottets ståndpunkt i frågan om underofficerarnas tjänsteställning
och stabskassörers inrättande samt torde icke här behöva närmare
motiveras.
5. Militärbefälet på Gotland.
Då Gotlands trupper föreslås att endast utgöras av Gotlands infanterikår,
synes något särskilt militärbefäl på Gotland icke erforderligt.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
105
6. Infaiiteriinspektioncii.
Med avseende å infanteriinspektionens organisation har utskottet icke
något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag.
7. Militiirläroverksinspektionen.
Som av det föregående framgår, anser sig utskottet icke böra beräkna
någon särskild beställning för inspektören för militärläroverken, utan föreslår,
att militärbefälliavaren för Norrbotten förordnas att jämväl vara inspektör
för militärläroverken.
8. Kavalleriinspektionen.
Med hänsyn till den avsevärda reducering av kavalleriet, utskottet finner
sig böra förorda, föreslår utskottet, att den nuvarande kavalleriinspektionen
indrages, samt att en av regementscheferna vid kavalleriet förordnas att
mot skäligt arvode övertaga inspektörens åligganden. Som denne regementschefs
biträde bör en ryttmästare beordras. Denne bör lämpligen
uppföras å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner
enligt samma grunder, som i det följande föreslås beträffande vissa lärare
m. fl. vid militärläroverken.
9. Generalstaben.
Vad generalstaben angår, finner sig utskottet höra föreslå, att densamma
organiseras enligt de av Kungl. Maj.t tillämpade grunder, allenast med de
inskränkningar, som äro en följd av den av utskottet förutsatta minskningen
av arméns storlek. På grund härav bör antalet aspiranter beräknas
till 20.
Generalstabens stat bör bestå av:
a) Militärstaten.
1. Överadjutanter och stabsadjutanter.
1 överste,
4 överstelöjtnanter,
9 majorer,
30 kaptener.
2. Militärattachéer.
1 överstelöj tnant,
3 majorer.
3. Pensionerad personal.
1 redogörare, pensionerad officer,
1 bibliotekarie, pensionerad officer,
3 aktuarier, pensionerade officerare,
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.
106
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
b) Civilstaten.
1 professor,
1 krigsarkivarie,
1 förste expeditionsvakt,
3 expeditionsvakter.
10. Generalfälttygmästare!! och inspektören för artilleriet
samt artilleristaben.
I fråga om generalfälttygmästare!! och inspektören för artilleriet samt
artilleristaben ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag.
11. Chefen för fortifikationen med stab — fortifikationens huvudstation —
samt arméförvaltningens fortifikationsdepartement.
Beträffande chefen för fortifikationen med stab samt arméförvaltningens
fortifikationsdepartement ansluter sig utskottet likaledes till Kungl. Maj:ts
förslag.
12. Chefen för intendenturkåren samt intendenturstaben.
Även härutinnan tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag.
13. Inspektören för trängen.
Liksom i fråga om kavalleriet torde den starka begränsningen av truppförbanden
möjliggöra en indragning av den nuvarande tränginspektionen,
och föreslår utskottet, att en av kårcheferna vid trängen förordnas att
mot skäligt arvode övertaga inspektörens åligganden. Som denne kårchefs
biträde bör en kapten beräknas å den för trängen gemensamma
staten.
14. Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg.
Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag, att kommendantskapen
i Stockholm och å Karlsborg indragas.
E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser in. m.
1. Krigsskolan.
På grund av den av utskottet föreslagna reducerade arméorganisationen
beräknas antalet elever i officerskursen till 65 samt i vardera reservofficer
skursen till 45 ä 50.
Med utgångspunkt från angivna elevantal finner utskottet sig böra beräkna
krigsskolans personalbehov sålunda:
Stab:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
107
1 bataljonsläkare,
1 redogörare, pensionerad officer,
1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,
pensionerad underofficer,
1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad underofficer,
samt
1 köksföreståndare, pensionerad underofficer.
Offlcerskursens kompanibefäl:
1 kompanichef, kapten,
4 kadettofficerare samt
1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.
Offlcerskursens lärarpersonal:
5 förste lärare,
5 andre lärare,
2 lärare och
6 biträdande lärare.
Offlcerskursens betjäning in. 1!.:
Förslagsvis: 4 förmän — därav 1 rättare, 1 stallförman, 1 logementsvaktmästare
och 1 slottsvaktmästare — 1 maskinist, tillika badmästare,
1 skogvaktare, tillika postbud, 1 hovslagare, tillika uppsyningsman över
belysningen, 19 gårdskarlar, 3 slottsuppassare, 1 baderska, 1 hushållerska,
1 städerska, 1 sjuksköterska, 1 sköterskebiträde, 2 kokerskor, 2 köksbiträden
och 1 kökskarl samt
1 sjukvårdsbeställningsman, beordrad ur Svea livgarde, och vid behov
1 spel, beordrat ur truppförband tillhörande Stockholms garnison.
Reservofficerskursens kompanibefäl:
1 kompanichef,
3 kadettofficerare samt
1 kompaniadjutant, tillika vapenförvaltare, pensionerad underofficer.
Reservofflcerskursens lärarpersonal:
1 lärare samt
1 biträdande lärare.
Reservofficerskursens betjäning:
Förslagsvis: 2 gårdskarlar och 2 köksbiträden, samtliga för en tid av
fyra månader.
I försvarsrevisionens förslag om uppförande av beställningar för vissa
lärare m. fl. å undervisningsanstalternas stater föreslår Kungl. Maj:t beträffande
kompaniofficerare den ändringen, att nämnda stater i stället för
löner böra upptaga arvoden till lönerna motsvarande belopp. Under tid,
då sådant arvode åtnjutes och vederbörande sålunda avstår sin avlöning
108
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
vid det egna truppförbandet, bör lönesuccession där äga rum, vartill generellt
medgivande förutsattes böra lämnas. Då en dylik anordning ur flera
synpunkter torde vara förenad med fördelar, anser utskottet sig böra biträda
Kungl. Maj:ts förslag i denna del.
I anslutning härtill böra alltså av ovan föreslagen personal å krigsskolans
stat med arvoden uppföras:
adjutanten och kompanichefen vid officerskursen: med arvoden såsom
kaptener; samt
kadettofficerarna, 3 förste och 2 andre lärare samt 1 lärare, samtliga
vid officerskursen: med arvoden såsom kaptener eller löjtnanter.
Beställningen för skolchefen bör givetvis såsom hittills uppföras å krigsskolans
stat.
2. Krigshögskolan.
På grund av härorganisationens föreslagna minskade omfattning synes
böra förutsättas, att vid krigshögskolan en tvåårig kurs börjar vartannat
år i stället för som nu varje år, varvid elevantalet i varje kurs beräknas
till 30. I övrigt torde krigshögskolan böra organiseras efter motsvarande
grunder som enligt Kungl. Maj:ts förslag. Högskolans personal bör alltså
utgöras av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, kapten,
1 biträdande adjutant, tillika redogörare, pensionerad officer,
2 lärare i militära ämnen, majorer eller kaptener,
förslagsvis 10 övriga lärare i militära ämnen,
förslagsvis 4 lärare i levande språk,
repetitörer till erforderligt antal,
1 expeditionsvakt samt
1 maskinist.
I enlighet med vad beträffande krigsskolan skett, föreslås, att för ovan
angivna kaptener å krigshögskolans stat uppföras arvoden motsvarande
kaptens lön, samt att för regementsofficerare vederbörliga beställningar
uppföras å högskolans stat.
Därest den till indragning föreslagna förste expeditionsvakten icke önskar
frivilligt övergå till övergångsstat, torde det, såsom uti Kungl. Maj:ts
proposition (sid. 135) framhålles, vara fördelaktigast för staten — liksom
även för högskolan — om ifrågavarande beställningshavare efter överföring
på övergångsstat bibehålies vid krigshögskolan med full tjänstgöringsskyldighet.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, att antalet
undervisningstimmar för varje läroår beräknas till
för de militära ämnena 161/ä samt
för levande språk 16.
Icke heller finner utskottet anledning till erinran mot vad i propositio -
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
109
nen (sid. 136) uttalas därom, att åtgärder böra vidtagas i syfte att låta
de officerare, vilka förbereda sig för inträde vid högskolan, under förberedelsetiden
komma i åtnjutande av oavkortade löneförmåner.
3. Artilleri- och ingenjörhögskolau.
Då det ur militär synpunkt är synnerligen önskvärt, att den allmänna
kursen vid artilleri- och ingenjörhögskolan, såsom Kungl. Maj:t föreslagit,
förändras från ettårig till tvåårig och detta synes kunna ske för en jämförelsevis
obetydlig kostnad, anser utskottet sig böra biträda Kungl. Maj:ts
förslag i denna del. Utskottet förutsätter alltså, att en tvåårig allmän
kurs tager sin början vart annat år liksom hittills den högre kursen.
Till följd av härorganisationens minskade omfattning beräknas elevantalet
till följande:
allmän artillerikurs 28,
» fortifikationskurs 12,
högre artillerikurs 9,
» fortifikationskurs 6.
Högskolans personal synes emellertid böra upptagas i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag.
4. Ridskolan.
Med hänsyn särskilt till den av utskottet förordade reduceringen av
kavalleriet torde elevantalet i ridskolan böra beräknas till 12. Personalbehovet
synes därför böra upptagas till:
1 chef, major, 1 förvaltare, pensionerad underofficer,
1 förste lärare, ryttmästare, 1 maskinist,
1 lärare, tillika adjutant, ryttmästare stallbetjäning till erforderligt antal,
eller löjtnant, förslagsvis 1 fodermarsk och 6
1 andre lärare, löjtnant, man, samt
1 bataljonsveterinär, 1 hovslagarbeställningsman, beordrad
1 redogörare, ur Livregementet till häst.
Lön för chefen bör upptagas å skolans stat, varemot, i likhet med vad
i fråga om krigsskolan föreslagits, för ryttmästarna samt löjtnanterna å
staten böra uppföras arvoden motsvarande ryttmästares resp. löjtnants lön.
För hästvård m. m. förutsättas värnpliktiga från ersättningsreserven
böra tagas i anspråk.
5. Infanteriofficersskolan.
Utskottet tillstyrker, i anslutning till vad i Kungl. Maj:ts proposition
(sid. 145) härutinnan uttalas, att frågan angående organiserandet av en
infanteriofficersskola göres till föremål för särskild utredning snarast möjligt
efter det beslut angående härordningen blivit av statsmakterna fattat.
no
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
6. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
Utskottet finner ifrågavarande skola tillsvidare böra organiseras i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag, dock med de ändringar, som äro en följd av
organisationens minskade omfattning. Elevantalet bör således utgöra:
i subalternofficerskursen: 40 elever,
» majors- och kaptenskursen: 10 majorer och 16 kaptener (ryttmästare),
» sergeantkursen: 17 elever,
» kulsprutekursen: 31 elever.
Skolans stat bör bestå av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,
1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförbanden under
högst 160 dagar,
3 förste lärare,
6 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 3 under
högst 160 dagar och 3 under högst 50 dagar,
8 repetitörer, subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav 5
under högst 160 dagar och 3 under högst 50 dagar,
1 läkare, beordrad under högst 200 dagar,
1 förvaltare,
1 väbel,
1 köksföreståndare, tillika biträde åt väbeln,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen, beordrad ur Svea livgarde under
högst 200 dagar.
Av denna personal böra å staten för skjutskolan för infanteriet och
kavalleriet med arvoden uppföras:
adjutanten: med arvode såsom löjtnant; samt
de tre förste lärarna: med arvoden såsom kaptener.
För chefen bör däremot lön upptagas å skolans stat.
Som i det föregående är omförmält, förutsättas värnpliktiga komma att
avses för organiserande av ett särskilt övningskompani vid skolan.
samtliga pensionerade
underofficerare,
7. Artilleriskjutskolan.
Artilleriskjutskolan synes böra organiseras i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag, dock med den skillnaden, att — utöver i staben, instruktionsdivisionen
och kompletteringsbatterier ingående personal — de till skolan
beordrade officerarna och underofficerarna (jfr prop. nr 20, bil. 2, sid. 22)
beräknas endast komma att utgöra:
regementsofficerare 5,
kompaniofficerare 22,
sergeanter 3.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
111
8. Gymnastiska centralinstitutet.
I likhet med Kungl. Maj:t anser även utskottet, att officerare tillsvidare
fortfarande böra beordras till instruktörs- och gymnastiklärarkurserna vid
gymnastiska centralinstitutet. Med hänsyn till den av utskottet föreslagna
härordningen synes antalet till institutet årligen beordrade officerare böra
beräknas till 18.
9. Särskilda utbildningskurser.
Vissa särskilda utbildningskurser böra anordnas i huvudsaklig överensstämmelse
med av Kungl. Maj:t tillämpade grunder. Det ungefärliga, till
utbildning årligen beordrade antalet elever vid de olika kurserna beräknas
sålunda:
kurs för utbildning av vapen- och bcsiktningsofficerare: 10 kompaniofficerare,
» s »i signal- (förbindelse-)tjänst: 16 kompaniofficerare,
» » » » infanteriets särskilda stridsmedel: 8 kompaniofficerare
och 7 sergeanter,
pionjärkurs: 7 kompaniofficerare och 6 sergeanter,
kurs i gastjänst: 15 kompaniofficerare,
» för utbildning av kasernofficerare: 12 regements- eller kompaniofficerare
*),
1 » » » ballongspanare: 3 kompaniofficerare,
* » > » fly g förare: 11 kompaniofficerare och 9 underoffi
cerare
eller underbefäl,
* » » » flygspanare: 12 kompaniofficerare,
* * » » intendentsaspiranter: 8 kompaniofficerare,
» » » » förvaltaraspiranter: 5 kompaniofficerare.
b Detta antal officerare beordras till ifrågavarande kurs endast vartannat år.
F. Lägre truppförband.
1. Allmänna synpunkter.
Vid beräknandet av staterna för regementen och kårer hava de i Kungl.
Maj:ts proposition angivna allmänna grundsatserna i tillämpliga delar blivit
följda med huvudsakligen följande undantag.
För att möjliggöra användandet i större utsträckning av sergeanter såsom
plutonchefer ävensom för att bereda bättre tillgång på befäl för utbildning
av ersättningsreserven har vid infanteriet räknats med ett ökat
antal underofficerare å aktiv stat.
På grund av det ökade arbetet med inskrivningsväsendet har vid varje
infanteriregemente (kår) uppförts arvode åt 1 pensionerad officer.
I avvaktan på den i det föregående föreslagna utredningen angående
förvaltningens organisation har utskottet dels ansett sig icke böra i sta
-
112
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
terna upptaga de av Kungl. Maj:t föreslagna regements- och stabskassörerna
utan i stället tillsvidare uppföra arvoden åt pensionerade
underofficerare såsom biträden åt regementsintendenterna, respektive i
fördelningsintendenturer o. s. v., dels ock funnit sig böra förorda, att
de nuvarande förrådsförvaltarna, vilka av Kungl. Maj:t föreslås att överflyttas
till truppförbandens stater, tillsvidare bibehållas på intendenturkårens
stat.
Tillägget för utom truppförbanden beordrad personal har i regel uppförts
något mindre än det beräknade behovet. Utskottet anser nämligen,
att tjänstgöringen kan behörigen upprätthållas, även om befäl av lägre
grad i viss utsträckning träder i de bortkommenderades ställe. Genom
minskning av de för bortkommenderade officerare beräknade tilläggen vinnes
därjämte, att underofficerare i ökad omfattning under utbildningsarbetet
komma att tagas i anspråk såsom plutonchefer eller i motsvarande befattningar.
Vid vissa artilleritruppförband har i avsikt att tillgodose behovet
av personal för kommenderingar utom truppförbandet eu ökning i
antalet underofficerare ägt rum.
Kungl. Maj:ts förslag angående avskaffandet av den hittillsvarande underlöjtnantsgraden
har utskottet, i avvaktan på den i det följande föreslagna
utredningen angående förbättrandet av underofficerarnas tjänsteställning
m. m., icke ansett sig böra för närvarande biträda.
Utbildningen av värnpliktigt linjemanskap ävensom av officers- och reservofficersvolontärer
förutsattes i tillämpliga delar böra ordnas efter samma
allmänna'' grunder som enligt Kungl. Majrts proposition. Även i fråga om
utbildningen av det fast anställda manskapet har utskottet vid staternas
beräknande utgått från de av Kungl. Maj:t angivna grunderna. Som
längre fram närmare omförmäles, förutsätter utskottet dock, att denna angelägenhet
göres till föremål för särskild utredning.
I den följande redogörelsen för de olika truppslagens organisation beröres
icke behovet av musikpersonal, läkare, veterinärer, regementspastorer
och reservpersonal samt icke heller behovet av hästar.
2. Förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning.
Uti Kungl. Maj:ts proposition föreslås vissa åtgärder till förbättrande
av underofficerarnas tjänsteställning. Sålunda förordas utbytande av benämningen
underofficerare mot benämningen sekundofficerare och inrättande
av en ny tjänstegrad, vars innehavare skulle erhålla titeln sekundlöjtnanter
med tjänsteställning efter löjtnanter. Den nya graden avses att huvudsakligen
tilldelas förrådsförvaltare. Vidare föreslås, att fänriks tjänstegrad
tillägges fanjunkare och styckjunkare, vilka därvid med bibehållande av
sina nuvarande titlar skulle räkna tjänsteställning i förhållande till fänrikar
efter data för fullmakter resp. konstitutorial. Med avseende å sergeanters
tjänsteställning ifrågasättes däremot icke någon förändring.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
113
Även uti herr Reuterskiölds in. tils motion nr 205 och herr Lundgrens
in. fi:s motion nr 348 föreslås till förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning
in. in. inrättande av en ny tjänstegrad, vars innehavare skulle
erhålla enahanda titel och tjänsteställning som enligt Kungl. Maj:ts förslag.
Uti herr Wigforss’ in. flis motion nr 248 och herr Hanssons i Stockholm
in. fi:s motion nr 392 ställes Kungl. Maj:ts förslag i förevarande
avseende i samband med förslaget om den nuvarande underlöjtnantsgradens
avskaffande, och framhålles i anslutning härtill bland annat följande. Genom
fänrikarnas hastigare uppflyttning till löjtnanter skulle underofficerarna
— med undantag av förrådsförvaltarna, vilka skulle erhålla sekundlöjtnants
tjänsteställning — alltjämt komma att stå i ungefär samma subordinationsförhållande
som nu även till de, yngsta officerarna. Det borde emellertid
icke ur befälsföringssynpunkt möta några betänkligheter att bereda de äldre
underofficerarna, vilka i allmänhet sysselsattes i administrativa befattningar,
en högre tjänsteställning. Bättre än att godtaga Kungl. Maj:ts förslag
syntes vara att från Kungl. Maj:t begära nytt förslag till eu rationell lösning
av förevarande fråga. Därvid borde mindre vikt läggas vid själva
benämningarna och större vikt vid den reella innebörden. För underofficerskårens
medlemmar borde det mest betydelsefulla vara att erhålla
en efter arbetets vikt och art anpassad självständigare ställning. För vinnande
av detta mål syntes det vara tillräckligt med en omarbetning i vissa
delar av nu gällande reglementen och föreskrifter. En sådan omarbetning
syntes kunna av Kungl. Maj:t företagas utan riksdagens hörande, men då
saken redan tillmätts den betydelse, att den bringats inför riksdagen, vore
lämpligast att hos Kungl. Maj:t begära nytt förslag till nästa riksdag.
Herr Karlsson i Gasabäck m. fi. hemställa i sin motion nr 390 om avslag
å Kungl. Maj:ts förslag i denna del.
Utskottet kan icke anse Kungl. Maj:ts förslag i förevarande fråga vara
ägnat att giva densamma en tillfredsställande lösning. Sålunda synes det
ofrånkomligt, att underlöjtnantsgradens avskaffande väsentligen skulle upphäva
verkan av de av Kungl. Maj:t föreslagna åtgärderna till förbättrande
av underofficerarnas tjänsteställning. Men även detta frånsett, torde berörda
åtgärder icke vara tillräckliga för sitt ändamål. Underofficerarnas högre
ålder och praktiska erfarenhet synas väl motivera, att de i större omfattning
och högre grad, än Kungl. Maj:t föreslagit, erhålla förbättrad tjänsteställning
i förhållande till de yngre officerarna. Enligt utskottets förmenande
skulle en tillfredsställande ordning härutinnan ernås, därest
1) den nuvarande fänriks- och underlöjtnantsgraden uppdelades på två
grader, en lägre för fänrikar och en högre för underlöjtnanter,
2) sergeanter efter erhållen fullmakt tilldelades fänriks tjänstegrad med
tjänsteställning i förhållande till fänrikar efter data för fullmakter (konstitutorial),
3) fanjunkare och styckjunkare erhölle underlöjtnants tjänstegrad med tjänsteställning
i förhållande till underlöjtnanter efter data för fullmakter, samt
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 saml. 2 A käft. (Nr 2.) 788 24 8
114
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
4) förrådsförvaltare och med dem likställda erkölle löjtnants tjänstegrad
med tjänsteställning efter löjtnanter.
Utskottet förutsätter härvid, att angivna omläggning av tjänstegrader och
förändringar i tjänsteställning icke föranleda rubbning i nu utgående avlöningsförmåner,
samt att sergeanter och fanjunkare alltjämt bibehålla sina
nuvarande titlar.
Med hänsyn till förevarande frågas art och svårigheten för utskottet att
i frågans nuvarande läge överblicka alla med dess lösning i angivna riktning
förenade konsekvenser, anser sig emellertid utskottet icke kunna tillstyrka
dess avgörande nu. Utskottet finner sig i stället böra föreslå riksdagen
att, med avslag å Kungl. Majrts förslag i denna del, i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om framläggande till nästa års riksdag av ett
förslag till frågans lösning i enlighet med förenämnda av utskottet förordade
riktlinjer.
3. Infanteriet.
Infanteriregementenas antal förutsattes, såsom förut nämnts, bliva 14,
förslagsvis benämnda Svea livgarde, Livregementets grenadjärer, Ostgöta
livgrenadjärregemente, Västgöta regemente, Skaraborgs regemente, Södermanlands
regemente, Kronobergs regemente, Dalregementet, Hälsinge regemente,
Norrbottens regemente, Västerbottens regemente, Kalmar regemente,
Skånska infanteriregementet och Västernorrlands regemente. Härtill
kommer Gotlands infanterikår. Frågan om förläggningsorterna har i det
föregående behandlats.
Årskon tingen ten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet vid infanteriet
i dess helhet beräknas till sammanlagt 15,250 man. Av denna
styrka avses 650 man för garnisonstjänst i Stockholm, 435 man för skidlöpartjänst
vid Norrbottens regemente samt 650 man — varav 350 från
fastlandet —- för tjänstgöring vid Gotlands infanterikår. Återstoden —
13,515 man — bör fördelas lika på samtliga regementen å fastlandet,
dock att Västerbottens regemente bör erhålla ett något mindre antal värnpliktiga
än övriga regementen. Därigenom blir årskontingenten inskrivna
värnpliktiga omkring 976 man vid varje normalregemente. Av dessa uttagas
15 % eller omkring 146 man till underbefäl eller fackmän. Dessa
böra fullgöra sin första tjänstgöring under våren och sommaren. Återstoden
— omkring 830 man — uppdelas på vår- och sommarrekrytskolorna.
Utbildningen av de till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet förutsättes
organiserad enligt de av försvarsrevisionen angivna grunderna,
huvudsakligen endast med de förändringar, som äro en följd av den större
årskontingenten värnpliktiga. Vid nornialregemente organiseras under sommarrekrytskolan
sju utbildningsenheter, nämligen fyra gevärskompanier, ett
kompani värnpliktigt underbefäl, avsett för gevärskompanier, samt två kompanier,
till vilka utbildningen av kulsprutemanskap, signalister och pion
-
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
115
järer m. 11. förlägges. Under v år rekryt skolan an tuges utbildningen orgaserad
å fyra gevärskompanier, varjämte vissa enheter beräknas för utbildning
av underbefäl och fackmän. Under repetitionsövningarna beräknas
antalet tillstädeskomna av de till linjetjänst uttagna värnpliktiga uppgå
till omkring 1,600 man. Regementet bör härvid kunna organiseras å tre
bataljoner och särskilda för regementet gemensamma granatkastar-, signalocli
pionjärformationer uppsättas samt varje bataljon sammansättas av fyra
gevärskompanier och ett kulspruteförband.
Vid Västerbottens regemente och Gotlands infanterikår förutsättes under
sommarrekrytskolan utbildningen organiserad å endast fem resp. fyra kompanier.
För utbildning av de till garnisonstjänst i Stockholm uttagna värnpliktiga
organiseras två särskilda kompanier vid Svea livgarde.
Till skidlöpare änst uttagna värnpliktiga förutsättas organiserade å tre
särskilda kompanier.
Vad beträffar bcfälsbehovct vid normalregementet, har den vid kompani
inom regementet beräknade personalen utökats med 1 fanjunkare och 2
sergeanter för att bereda bättre tillgång på befäl för utbildning av ersättningsreserven
och möjliggöra användande i större utsträckning av sergeanter
såsom plutonchefer.
Behovet av »regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl.» har beräknats
efter samma grunder som i Kungl. Maj:ts proposition.
Arvode har beräknats för 1 pensionerad officer, avsedd för tjänstgöring
uti avdelningen för värnplikts- och landstormsärenden.
Utöver det för normalregementet beräknade personalbehovet har vid
Svea livgarde och Norrbottens regemente befäl beräknats för i det föregående
omnämnda, vid dessa regementen organiserade särskilda kompanier.
Vid Västerbottens regemente och Gotlands infanterikår däremot har det
för normalregementet beräknade pesonalbehovet minskats till följd av den
för dessa truppförband föreslagna begränsade organisationen.
En sammanfattning av det beräknade befälsbehovet lämnas uti efterföljande
tablå.
116 Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Tablå över befälsbehovet och föreslagna stater vid infanteriet.
Officerare |
Under- off. |
Under- befäl |
Pensio- nerade |
||||||||
O: < CD *~t 03 C*- |
Överst löjtnan- |
K <2. o CD |
Kapten |
O ce a E. ^ er O QJ 3 g |
P 0 |
U1 CD ►i aq CD P 0 |
0 E |
w o n ►i P |
O 3 o CD |
Under officera |
|
►i |
CD i H |
n |
CD |
2 tf |
P CD |
r*- CD ►i |
CD •-1 |
*1 CD |
CD |
||
Normalregemente. |
|||||||||||
Personal, tjänstgörande vid kompani |
16 |
'')8 |
l)ll |
23 |
27 |
||||||
inom regementet .-........................ |
— |
— |
— |
7 |
— |
— |
|||||
Regementsofficerare m. fl................ |
i |
1 |
2 |
1 |
3 |
1 |
2 |
— |
2)1 |
3)4 |
|
Utom regementet beordrad personal4) |
— |
— |
— |
2 |
11 |
— |
4 |
15 |
1 |
— |
|
Summa |
l |
1 |
2 |
10 |
30 |
9 |
22 |
40 |
28 |
1 |
4 |
Föreslagen stat |
l |
1 |
2 |
11 |
29 |
10 |
21 |
40 |
28 |
1 |
4 |
Svea livgarde. |
|||||||||||
Personal, tjänstgörande vid kompani |
!)10 |
4)13 |
35 |
35 |
|||||||
inom regementet ......................... |
— |
— |
— |
9 |
20 |
— |
— |
||||
1 Regementsofficerare m. fl................ |
l |
1 |
1 |
3 |
1 |
7 |
2 |
— |
»)1 |
3)4 |
|
Utom regementet beordrad personal |
— |
— |
— |
2 |
ii |
— |
4 |
15 |
1 |
— |
— |
Summa |
l |
1 |
2 |
12 |
34 |
11 |
24 |
52 |
36 |
1 |
4 |
Föreslagen stat |
l |
1 |
2 |
13 |
33 |
12 |
23 |
52 |
30 |
1 |
4 |
Norrbottens regemente. |
|||||||||||
Personal, tjänstgörande vid kompani |
10 |
rj9 |
■)13 |
23 |
30 |
||||||
inom regementet.......................... |
— |
— |
— |
16 |
— |
— |
|||||
Regementsofficerare m. fl................ |
l |
1 |
3 |
1 |
5)5 |
1 |
7 |
2 |
— |
2)1 |
3)4 |
Utom regementet beordrad personal |
— |
— |
— |
3 |
12 |
— |
4 |
15 |
2 |
— |
— |
Summa |
l |
1 |
3 |
14 |
33 |
10 |
24 |
40 |
32 |
1 |
4 |
Föreslagen stat |
1 |
1 |
3 |
14 |
33 |
11 |
23 |
40 |
32 |
1 |
4 |
Västerbottens regemente. |
|||||||||||
Personal, tjänstgörande vid kompani |
‘)S |
>;9 |
17 |
19 |
|||||||
inom regementet.......................... |
— |
— |
— |
5 |
12 |
— |
— |
||||
Regementsofficerare m. fl. ...,........... |
l |
1 |
1 |
1 |
3 |
1 |
7 |
2 |
— |
2)1 |
’)4 |
Utom regementet beordrad personal |
— |
— |
— |
2 |
11 |
— |
4 |
15 |
1 |
— |
— |
Summa |
l |
1 |
1 |
8 |
26 |
7 |
20 |
34 |
20 |
1 |
4 |
Föreslagen stat |
l |
1 |
1 |
9 |
25 |
9 |
18 |
34 |
20 |
1 |
4 |
Gotlands infanterikår. |
|||||||||||
Personal, tjänstgörande vid kompani |
19 |
16 |
|||||||||
inom kåren ............................... |
— |
— |
— |
4 |
9 |
4 |
5 |
— |
— |
||
Regementsofficerare m. fl. ............... |
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
i |
5 |
1 |
— |
2)1 |
6)3 |
Utom kåren beordrad personal......... |
— |
— |
— |
1 |
2 |
| — |
1 |
3 |
— |
— |
— |
Summa |
— |
1 |
1 |
6 |
12 |
1 5 |
11 |
23 |
16 |
1 |
3 |
Föreslagen stat |
— |
1 |
! i |
6 |
12 |
i 5 |
11 |
23 |
16 |
1 |
3 |
’) För utbildning av ersättningsreserven m. m. 1 fanjunkare och 2 sergeanter.
2) För inskrivningsväsendet.
3) 1 biträde åt regementsintendenten, 2 expeditionsunderofficerare och 1 vapenunderofficer.
4) Den utom truppförband beordrade personalen angives här och i det följande medelst
hela tal. Bråkdelar hava således utelämnats.
6) Därav 1 löjtnant avsedd som adjutant hos kommendanten i Boden.
6) 1 biträde åt regementsintendenten, 1 expeditionsunderofficer och 1 vapenunderofficer.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
117
I och för erhållande av eu gynnsammare proportion mellan antalet kaptener
och subalternofficerare resp. fanjunkare och sergeanter hava vissa jämkningar
mellan beställningarna inom dessa personalkategorier företagits.
Av subaltcrnofficerarna beräknas såsom löjtnanter:
vid normalregementet 22,
» Svea livgarde 25,
» Norrbottens regemente 25,
» Västerbottens regemente 19 och
» Gotlands infanterikår 9.
Av furir erna hänföras till 1. klassen:
vid normalregementet 14,
» Svea livgarde 18,
» Norrbottens regemente 14,
» Västerbottens regemente 12 och
» Gotlands infanterikår 8.
Vad vicekorpraler, meniga volontär er samt beställningsmän beträffar, har
deras antal ansetts böra beräknas i huvudsak efter de av försvarsrevisionen
angivna och av Kungl. Maj:t även följda beräkningsgrunderna. I stället
för benämningen »gevärshantverkarmanskap» användes här och i det följande
beteckningen » vapenhantverkarmanskap».
Den civilmilitära personalen har likaledes beräknats efter nämnda grunder.
I stället för benämningen gevärshantverkare användes här och i det följande
beteckningen vapenhantverkare.
Sammanfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts rörande infanteriets organisation,
har efterföljande förslag till personalstater för de olika infanteriförbanden
upprättats.
118
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Livregementets grenad
järer
........................
10 regementen = Livregementets
grenadjärer
Svea livgarde...............
Norrbottens regemente..
Västerbottens regemente
Gotlands infanterikår ...
Summa personal
Officerare |
Under- officerare |
M |
a n - |
|||||||||
Överstar |
Överstelöjtnanter |
Majorer |
Kaptener |
Löjtnanter |
Underlöjtnanter och |
Fanjunkare |
Sergeanter |
Underbefäl |
Volontärer |
|||
Furirer |
Korpraler |
Vice- korpraler |
||||||||||
1. klassen |
2. klassen |
|||||||||||
i |
i |
2 |
n |
22 |
7 |
10 |
21 |
14 |
26 |
28 |
28 |
40 |
10 |
10 |
20 |
no |
220 |
70 |
100 |
210 |
140 |
260 |
280 |
280 |
400 |
i |
i |
2 |
13 |
25 |
8 |
12 |
23 |
18 |
34 |
36 |
36 |
52 |
i |
i |
3 |
14 |
25 |
8 |
11 |
23 |
14 |
26 |
32 |
32 |
46 |
i |
i |
1 |
9 |
19 |
6 |
9 |
18 |
12 |
22 |
20 |
20 |
34 |
— |
i |
1 |
6 |
9 |
3 |
5 |
11 |
8 |
15 |
16 |
16 |
24 |
14 |
15 |
29 |
163 |
320 |
102 |
147 |
306 |
206 |
383 |
412 |
412 |
596 |
'') Därav 1 avsedd för krigsskolan å Karlberg.
2) Därav 1 avsedd för, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
4. Kavalleriet.
Kavalleriet förutsattes, såsom i det föregående angivits, utgöras av tre
regementen, förslagsvis benämnda Livregementet till häst (Stockholm),
Skånska kavalleriregementet (Hälsingborg) och Norrlands dragonregemente
(Umeå). De två förstnämnda regementena föreslås organiserade vartdera
å tre vanliga skvadroner och en teknisk sqvadron. För Norrlands dragonregemente
tillkommer därjämte en till Boden förlagd skvadron.
Chefen för ett av regementena förutsättes, såsom förut nämnts, vara
förordnad att även tjänstgöra som inspektör för kavalleriet och i denna
egenskap till sitt förfogande såsom adjutant hava en ryttmästare, vilken
uppföres å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.
Arskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet vid kavalleriet
beräknas till sammanlagt 455 man, vilket motsvarar 35 man per
skvadron. För varje skvadron böra ifrågavarande värnpliktiga under första
tjänstgöringen i regel sammanföras till en särskild övningsavdelning eller tropp.
Under repetitionsövningarna böra de vanliga skvadronerna organiseras
på tre troppar. Dessutom organiseras signal-, kulsprute- och pansarbilförband
m. in.
En sammanfattning av det beräknade befälsbehovet lämnas uti vidstående
tablå.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
11!)
s k |
a p |
(u t o |
in musikmanskap) |
Clvll- mllltär personal |
Arvoden |
||||||||
Bes |
tält |
ning |
små |
11 |
Vapenliantverkare |
O: 1 1 P* Cu CD P pr B p: CD P 3 |
Officerare |
Underofficerare |
|||||
Sjukvårdsmanskap |
Hov-slagar-man sk ap |
V apenhantverkar-manskap |
|||||||||||
Fui pr p1 CD CD CD a |
irer to £ & CD ® B |
Korpraler |
pr 0 •3 5! CD 1 1 |
Meniga |
Vice- korpraler |
Furirer 2. klassen |
Korpraler |
Vice- korpraler |
g CD 5. er;’ p |
||||
i |
1 |
2 |
2 |
2 |
1 |
i |
i |
i |
i |
i |
1 |
i |
4 |
10 |
10 |
20 |
20 |
20 |
10 |
10 |
10 |
10 |
10 |
10 |
10 |
10 |
40 |
i |
1 |
2 |
2 |
'') 3 |
i |
2) 2 |
i |
i |
i |
i |
1 |
i |
4 |
i |
1 |
2 |
2 |
2 |
i |
1 |
i |
i |
i |
i |
1 |
i |
4 |
i |
- |
2 |
1 |
2 |
i |
1 |
— |
i |
i |
i |
1 |
i |
4 |
— |
1 |
— |
1 |
1 |
i |
— |
i |
— |
i |
i |
1 |
i |
3 |
14 |
14 |
28 |
28 |
30 |
15 |
15 |
14 |
14 |
15 |
15 |
15 |
15 |
59 |
Tablå över personalbehovet och föreslagna stater vid kavalleriet.
Officerare |
Under- officerare |
Under- befäl |
Pensionerade underofficerare |
||||||
1. Vartdera Livregementet till häst |
Överstar |
Överstelöjtnanter |
Ryttmästare |
a* i» CD •1 O 0 CD 11 1 CD |
Fanjunkare |
Sergeanter |
Furirer |
Korpraler |
|
Personal, tjänstgörande vid skvadron |
4 |
10 |
4 |
6 |
18 |
20 |
|||
Regementsofficerare m. fl. ............... Utom regementet beordrad personal.. |
i |
1 |
1 1 |
1 8 |
1 |
2 1 |
3 2 |
3 |
l)4 |
Summa |
i |
1 |
6 |
19 |
5 |
9 |
23 |
23 |
4 |
Föreslagen stat |
i |
1 |
7 |
18 |
5 |
9 |
23 |
23 |
4 |
2. Norrlands dragonregemente. |
|||||||||
Bland personal, tjänstgörande vid |
1 |
3 |
1 |
1 |
5 |
fi |
|||
Summa |
i |
1 |
7 |
22 |
6 |
10 |
28 |
29 |
4 |
Föreslagen stat |
i |
1 |
8 |
21 |
G |
10 |
28 |
29 |
4 |
*) 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer, 1 uppbördsman för furage
m. m. och 1 expeditionsunderofficer.
120
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Fördelnings
artillerirege
mentena.
I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet ryttmästare
och subalternofficerare har liksom enligt Kungl. Maj:ts förslag viss
jämkning mellan beställningarna inom dessa personalkategorier företagits.
Av subaltcr»officerurna beräknas såsom löjtnanter:
vid Norrlands dragonregemente .............................. 16,
» vart och ett av de båda övriga regementena 14.
Av furirerna hänföras till 1. klassen:
vid Norrlands dragonregemente .............................. 6,
» vart och ett av de båda övriga regementena 5.
Livregementet till häst ............... Skånska kavalleriregementet ...... Norrlands dragonregemente......... |
Officerare |
Under- officerare |
|||||
91 ® tf! et- sa ►1 |
Cs < ® •-» m ce- rt £ 3 » B et- ® |
Majorer |
Ryttmästare |
Löjtnanter |
Underlöjtnanter |
Fanjunkare |
Sergeanter |
1 1 1 |
1 i i |
7 7 8 |
14 14 16 |
4 4 5 |
5 5 6 |
9 9 10 |
|
Summa personal |
3 |
1 i 2'' |
22 |
44 |
13 |
16 |
28 |
*) Därav 1 avsedd för ridskolan.
5. Artilleriet.
Artilleriet förutsättes skola utgöras av dels de tre fördelningsartilleriregementena,
förslagsvis benämnda Svea artilleriregemente (Stockholm),
Wendes artilleriregemente (Kristianstad) och Norrlands artilleriregemente
(Östersund), dels ock Norrbottens artillerikår (Boden), Arméartilleriregementet
(Jönköping), Luftvärnsartilleriregementet (Karlsborg) och Bodens
artilleriregemente. Sistnämnda regemente hänföres till fästningsartilleriet,
medan övriga artilleriförband tillhöra fältartilleriet.
Fältartilleriet.
Vad först fördelningsartilleriregementena angår, hava dessa ensartad
organisation och beväpning. Den nuvarande beväpningen med 7,5 cm.
kanoner och 10,5 cm. haubitser föreslås kompletterad med 15 cm. haubitsmateriel.
Regementena böra organiseras på sex — under repetitionsövningarna
nio — batterier, samtliga om fyra pjäser. Fördelningen av
batterierna på olika pjästyper bestämmes av Kungl. Maj:t med hänsyn till
mobiliseringsförliållandena. Vid Norrlands artilleriregemente ingå de under
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
121
Antalet meniga volontärer, best ältning .smän cell civilmilitär personal beräk
nas
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.
Sam maiifattnin g.
I enlighet med vad sålunda anförts rörande kavalleriets organisation,
hava nedanstående förslag till personalstater för de olika regementena
upprättats.
Manskap (utom musikmanskap |
) |
Clvimllltär personal |
Arvoden |
|||||||||
Underbefäl |
< O o o et- sa CD t-1 |
Beställningsmän |
Förråds-och hant-verk ar-staten |
|||||||||
Furirer |
Korpraler |
Sjukvårds- manskap |
Hovslagar- manskap |
Vapen-hant-verk ar-manskap |
||||||||
1. klassen |
2. klassen |
Furirer 2. klassen |
Korpraler |
Meniga |
Furirer 2. klassen j |
Korpraler |
Meniga |
Korpraler |
& 3 <5 o ^ * 3 So • CD |
|||
5 |
18 |
23 |
180 |
i |
i |
2 |
'') 2 |
4 |
4 |
i |
1 |
4 |
5 |
18 |
23 |
180 |
i |
i |
2 |
1 |
4 |
4 ! |
i |
1 |
4 |
6 |
22 |
29 |
225 | |
i |
i |
3 1 |
1 |
5 |
5 1 |
i |
1 |
4 |
16 |
58 |
75 |
585 | |
3 |
3 |
7 1 |
4 |
13 |
13 |
3 |
3 |
12 |
innevarande vår färdigställda bergshaubitserna i de ovan angivna sex
batterierna.
Arskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet vid artilleriet
beräknas till 2,300 man. Denna kontingent fördelas sålunda:
varje fördelningsartilleriregemente 400 man, alltså tillsammans 1,200 man
Norrbottens artillerikår ........................................................... 135 »
Arméartilleriregementet ................................................................. 340 »
Luftvärnsartilleriregementet........................................................... 265 »
Bodens artilleriregemente............................................................... 360 »
Summa 2,300 man.
Den för varje fördelningsartilleriregemente beräknade årskontingenten,
400 man, fördelas på de sex batterierna samt på regementsvis anordnade
signal- och andra skolor.
Det för ett fördelningsartilleriregemente beräknade befälsbehovet framgår
av efterföljande tabell.
122
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Norrbottens
artillerikår.
Officerare |
Under- officerare |
Underbefäl |
Pensione- rade |
|||||||
Överste |
Ö verstelöj tnant |
Majorer |
Kaptener |
Subaltern- officerare |
Styckjunkare |
Sergeanter |
Furirer |
Konstaplar |
Officerare |
Underofficerare |
6 |
14 |
6 |
11 |
31 |
34 |
|||||
1 |
1 |
2 |
2 |
i |
1 |
>)4 |
'') 2 |
2 |
— |
s)4 |
— |
— |
— |
3 |
u |
• — |
3 |
6 |
— |
— |
— |
1 |
1 |
2 |
11 |
26 |
7 |
18 |
39 |
36 |
— |
4 |
1 |
1 |
2 |
11 |
“26 |
8 |
17 |
89 |
36 |
— |
4 |
Personal, tjänstgörande vid
batteri (skola) inom regementet
...............
Regementsofficerare m. fl.
Utom regementet beordrad
personal ...............
Summa I
Föreslagen stat.
*) Vid Wendes artilleriregemente tillkomma 1 sergeant och 2 furirer.
2) 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer, 1 expeditionsunderofficer och 1 uppbördsman
för furage m. m.
I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet
styckjunkare och sergeanter har viss jämkning mellan beställningarna inom
dessa personalkategorier företagits.
Av subalternofficerarna beräknas 20 vara löjtnanter.
Av furir erna beräknas enligt normalorganisationen 14 och vid Wendes
artilleriregemente 15 vara furirer av 1. klassen.
För varje regemente beräknas antalet meniga volontärer till 105 samt
antalet beställning smän enligt nedanstående:
Sjukvårdsmanskap:
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar och
3 sjukvårdsartillerister.
Hantverksmanskap:
1 liantverksfurir av 2. klassen,
2 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
Hov slagar manskap:
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
3 hovslagarkonstaplar och
4 hovslagarartillerister.
Vid Svea artilleriregemente tillkommer 1 hovslagarfurir av 2. klassen
för bestridande av hovslagartjänsten vid generalstabens stall. I
I likhet med vad försvarsrevisionen föreslagit, bör Norrbottens artillerikår
organiseras på två batterier såväl under den första tjänstgöringen som
under repetitionsövningarna. Fördelningen av batterierna på olika pjästyper
bör bestämmas av Kungl. Maj:t med hänsyn till mobiliseringsförhållandena.
Särskilda utskottats utlåtande, Kr 2.
123
Den inskrivna årskontingenten värnpliktiga i linjetjänst beräknas till
135 man.
Befälsbehovet beräknas på sätt nedanstående tabell utvisar.
Pensione rade -
Under officerare -
Under befäl -
Officerare
Personal, tjänstgörande vid
batteri (stola) inom kåren
Regementsofficerare m. fl.
Utom kåren beordrad personal.
..........................
Summa
Föreslagen stat
*) 1 expeditionsunderofficer, tillika vapenunderofficer; och 1 kasernunderofficer, tillika
väbel m. m.
Av subalternofficerarna beräknas 7 vara löjtnanter.
Av furirerna uppföras å staten 5 såsom furirer av 1. klassen.
Antalet meniga volontär er beräknas till 20.
Antalet beställningsmän beräknas sålunda:
Sjukvårdsmanskap: Hovslag armanskap:
1 sjukvårdskonstapel och 1 liovslagarkonstapel och
1 sjukvårdsartillerist. 1 hovslagarartillerist. I
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag synes allt för markstrid avsett Arméartilleritungt
artilleri — utom de nu fördelningsartilleriregementena tilldelade 15 re9ementetcm.
haubitsbatterierna — böra jämte de från ingenjörtrupperna överförda
ballongformationerna sammanföras till Arméartilleriregementet. Detta regemente
bör organiseras i huvudsak efter de i Kungl. Maj:ts förslag angivna
grunderna och förutsättes således i sin helhet bliva motoriserat.
Den inskrivna årskontingenten värnpliktiga i linjetjänst beräknas till
340 man.
Befälsstaten, som beräknas enligt Kungl. Maj:ts förslag, framgår av
efterföljande tabell.
124
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Luftvärns
artilleri
regementet.
Officerare |
Under- officerare |
Under- befäl |
Pensione- rade |
||||||||
Uj |
|||||||||||
Översta |
Överste löjtnante |
Majore: |
Kaptene |
Sub alter officerai |
o 9? C K |
ce CD ►S CD P C |
Furirer |
w o 3 od e+- P *Ö |
O 3 o CD •1 P |
Under- officerai |
|
t-J '' |
►1 |
rf t? |
P Hj CD |
CD |
P |
CD |
CD |
||||
Personal,tjänstgörande vid |
|||||||||||
batteri (skola) inom rege- |
8 |
19 |
8 |
15 |
33 |
33 |
|||||
Regementsofficerare m. fl. |
1 |
1 |
2 |
2 |
1 |
2 |
2 |
2 |
2 |
— |
b 3 |
personal .................... |
— |
— |
— |
3 |
13 |
— |
1 |
4 |
— |
— |
— |
Summa |
1 |
1 |
2 |
13 |
33 |
10 |
18 |
39 |
35 |
— |
3 |
Föreslagen stat ............ |
1 |
1 |
2 |
13 |
33 |
9 |
19 |
39 |
35 |
— |
3 |
x) 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer.
Av subalternofficerarna beräknas 2o vara löjtnanter.
Av furirerna upptagas 14 såsom furirer av 1. klassen.
Antalet meniga volontärer beräknas till 113.
Antalet beställningsmän beräknas
Sjukvårdsmanskap:
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar och
2 sjukvårdsartillerister.
sålunda:
Hantverksmanskap:
2 kantverksfurirer av 2. klassen,
4 hantverkskonstaplar och
3 hantverksartillerister.
Utskottet ansluter sig till Kung! Maj:ts förslag angående omorganiserande
av nuvarande Karlsborgs artillerikår till ett luftvärnsartilleriregemente,
till vilket såväl det rörliga som det fasta luftvämsartilleriet med
därtill hörande, från ingenjörtrupperna överförda belysningsformationer
sammanföras.
Regementet bör såväl under den första tjänstgöringen som under repetitionsövningarna
organiseras på tre luftvärnskanonbatterier och ett strålkastarbatteri.
Den för det fasta luftförsvaret avsedda personalen förutsättes
dock under repetitionsövningarna, sedan skarpskjutningar med pjäser avslutats,
erhålla sin utbildning på respektive orter under lämplig tid, förslagsvis
de två sista veckorna.
Arskon tingen ten värnpliktigt linjemanskap beräknas till 265 man.
I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit, upptagas i Luftvärnsartilleriregementets
stater endast regementsofficerarna samt manskapet. Vid regementet
tjänstgörande kompani- och underofficerare förutsättas kvarstå över
stat vid vederbörligt artilleritruppförband och på Luftvärnsartilleriregementets
stat uppbära arvoden till lönerna motsvarande belopp.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
12;'',
Beträffande befalstersonalen synas de i Ivungl. Maj:ts förslag tillämpade
beräkningsgrunderna böra, under hänsynstagande till organisationens minskade
omfattning, följas. Det beräknade befälsbehovet framgår av nedanstående
tabell. I
Officerare |
Under- officerare |
Under- befäl |
Pensione- rade |
||||||||
Överste |
Överste- löjtnant |
Major |
Kaptener |
Sulbaltern- officerare |
Styckjunkare |
Sergeanter |
Furirer |
Konstaplar |
Officerare |
Underofficerare |
|
Personal, tjänstgörande vid |
5 |
20 |
4 |
ii 2 |
18 2 3 |
22 2 |
|||||
Regementsofficerare m. fl. |
1 |
— |
1 |
2 |
1 |
O u |
— |
■)3 |
|||
Summa |
1 |
— |
1 |
7 |
21 1 |
6 |
13 |
23 |
24 |
3 |
|
Föreslagen stat ......... |
1 |
— |
1 |
8 |
20 |
6 |
13 |
23 |
24 |
_ |
3 |
’) 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer och. 1 expeditionsunderofficer.
I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet
kaptener och subalternofficerare har viss jämkning mellan beställningarna
inom dessa personalkategorier företagits.
Subalternofficcrarna beräknas samtliga vara löjtnanter.
Av furir er na uppföras å staten 8 såsom furirer av 1. klassen.
Antalet meniga volontär er beräknas till 74.
Antalet beställningsmän beräknas sålunda:
Sjukvårdsmanskap:
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel och
1 sjukvårdsartillerist.
Hantverksmanskap :
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, att Bodens artilleriregemente
under tiden för den första tjänstgöringen organiseras på tre bataljoner om
vardera två fästningsartillerikompanier. Två bataljoner avses för den fasta
och en för den rörliga bestyckningen. Denna organisation bibehålies
under repetitionsövningarna, därvid dock jämväl forten och vissa permanenta
batterier erhålla bemanning, något som ock tidvis kan finnas lämpligt
under första tjänstgöringen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
förutsättes den rörliga bestyckningen bliva motoriserad.
Den inskrivna årskontingenten av värnpliktigt linjemanskap beräknas till
360 man. Av denna årskontingent förutsättes, som i det föregående om
-
Bodens
artilleri
regemente.
126
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2,
förmälts, hälften inrycka till första tjänstgöring på hösten under första
värnpliktsåret samt den återstående hälften på våren under andra året.
Utbildningen synes böra organiseras enligt de i Kungl. Maj:ts förslag
angivna grunderna.
Befälsbehovet beräknas enligt nedanstående tabell.
Officerare |
Under- officerare |
Under- befäl |
P hd |
||||||||
Överstar |
Överste- löjtnanter |
Maj orer |
Kaptener |
Subaltern- officerare |
Styckjunkare |
Sergeanter |
Furirer |
Konstaplar |
ensionerade derofficerare |
||
Personal, tjänstgörande vid Regementsofficerare m. fl....... Utom regementet beordrad per-sonal ................................. |
1 |
1 |
2 |
6 1 3 |
15 1 2)11 |
6 1 |
12 4 3 |
31 2 6 |
28 2 |
*)3 |
|
Summa |
1 |
1 |
2 |
10 |
27 |
7 |
19 |
39 |
30 |
3 |
|
Föreslagen |
stat..................... |
1 |
1 |
2 |
11 |
26 |
8 |
18 |
39 |
30 |
3 |
1) 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer.
2) Därav 1 löjtnant, adjutant hos kommendanten i Boden.
Under- |
||||||||
Officerare |
officerare |
|||||||
d |
||||||||
O: |
p |
|||||||
< |
U1 |
|||||||
Os |
CD w |
s |
w |
C: |
p: o: |
c»- VJ Ci |
ce ® |
|
® |
® |
c5. |
►d e+- |
P |
le |
p |
er? ® |
|
9 ►i |
P P |
►2 ® ►1 |
ö ® ►1 |
P ct- ® ►1 |
7T P P P |
p K so ►2 O |
P et> ® H |
|
® |
O |
|||||||
p'' |
||||||||
Svea artilleriregemente ............... |
1 |
1 |
2 |
11 |
20 |
6 |
8 |
17 |
Wendes artilleriregemente............ |
1 |
1 |
2 |
11 |
20 |
6 |
8 |
18 |
Norrlands artilleriregemente......... |
1 |
1 |
2 |
11 |
20 |
6 |
8 |
17 |
Norrbottens artillerikår................ |
— |
— |
1 |
4 |
7 |
2 |
2 |
6 |
Arméartilleriregementet............... |
1 |
1 |
2 |
13 |
25 |
8 |
9 |
19 |
Luftvärnsartilleriregementet........ |
1 |
— |
1 |
8 |
20 |
6 |
13 |
|
Bodens artilleriregemente............ |
1 |
1 |
2 |
11 |
20 |
6 |
8 |
lo |
Summa personal2) |
6 |
5 |
12 |
69 |
132 |
34 |
49 |
108 |
Därav 1 för bestridande av tjänsten vid generalstabens stall.
2) Av denna personal äro följande beställningar överförda från fortifikationens (ingenjör1
kapten, 2 löjtnanter (underlöjtnanter), 1 fanjunkare (styckjunkare), 2 sergeanter, 3 funrer,
1 > , 2 >», 1 >» ,3 > ,1 furir,
Summa 2 kaptener, 4 löjtnanter (underlöjtnanter), 2 fanjunkare (styckjunkare), B sergeanter, 4 furirer,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
127
I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet kaptener
ooh subalternofficerare resp. styckjunkare och sergeanter hava vissa
jämkningar mellan beställningarna inom dessa personalkategorier företagits.
Av subalternofficcrarna beräknas 20 vara löjtnanter.
Av furir er na upptagas i staten 14 såsom furirer av 1. klassen.
Antalet meniga volontär er beräknas till 105.
Antalet beställning smän beräknas sålunda:
Sjukvårdsmanskap:
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar och
3 sjukvårdsartillerister.
Hantverksmanskap:
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskonstaplar och
3 hantverksartillerister.
Sammanfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts rörande artilleriets organisation,
hava nedanstående personalstater för de olika artilleriförbanden upprättats.
9
M a |
n s k |
a. P (utom musikmanskap) |
Arvoden |
||||||||||
Underbefäl |
Volontärer |
B |
est |
ä 1 1 |
n i n |
g s m ä n |
|||||||
Sjukvårds- manskap |
Hovslagar- manskap |
Hantverks- manskap |
|||||||||||
Fur £ SB 00 09 CD a |
irer ro £ Sb" 09 SO © ö |
Konstaplar |
Furirer 2. |
Konstaplar |
Meniga |
Furirer 2. |
Konstaplar |
Meniga |
Furirer 2. |
Konstaplar |
K © 2. oq'' p |
||
14 |
25 |
36 |
105 |
i |
2 |
3 |
*) 2 |
3 |
4 |
i |
2 |
2 |
4 |
15 |
26 |
36 |
105 |
i |
2 |
3 |
1 |
3 |
4 |
i |
2 |
2 |
4 |
14 |
25 |
36 |
105 |
i |
2 |
3 |
1 |
3 |
4 |
i |
2 |
2 |
4 |
5 |
9 |
10 |
20 |
— |
1 |
1 |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
2 |
14 |
25 |
35 |
113 |
i |
2 |
2 |
— |
— |
— |
2 |
4 |
3 |
3 |
8 |
15 |
24 |
74 |
i |
1 |
1 |
— |
— |
— |
2 |
3 |
2 |
3 |
14 |
25 |
30 |
105 |
i |
2 |
3 |
— |
— |
— |
2 |
3 |
3 |
3 |
84 |
150 |
207 |
627 |
6 |
12 |
16 |
4 |
10 |
13 |
9 |
16 |
14 |
23 |
truppernas) stat, nämligen
5 korpraler (konstaplar) och 17 meniga volontärer för ballongformationerna samt
4> » » 15 > » » belysningsformationerna
9 korpraler (konstaplar) och 32 meniga volontärer för ballong- och belysningsformationerna.
128
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
6. Ingen.]'' örtrupperna och fortifikationen.
Ingen jBrtruppema.
Ingenj örtrupperna förutsättas utgöras av två fältingenjörkårer (Ing. 1
och Ing. 2, förlagda till Uppsala resp. Karlstad), Fälttelegrafkåren (Stockholm)
samt Bodens ingenjörkår.
Värdera fältingenjörlcåren bör organiseras på kårstab, två fältingenjörkompanier,
ett krigsbro-(park-)kompani samt ett tyg-(minör-)kompani.
Fälttelegraf kår en bör organiseras på kårstab, två fälttelegrafkompanier,
ett radiokompani samt ett tygkompani.
Bodens ingenjörkår bör organiseras på ett fältingenjörkompani, ett fästningsingenjörkompani,
ett krigsbro-(park-)kompani, ett telegraf-(radio-)kompani
samt ett tyg-(minör-)kompani.
Ingen]örtrupperna föreslås alltså omfatta tillhopa sjutton kompanier.
Den vid ingenjörtrupperna inskrivna årskontingenten till linjetjänst uttagna
värnpliktiga i allmänhet beräknas uppgå till 880 man, fördelade
på sätt nedanstående tabell utvisar.
Kår |
Fält- ingenjör- tjänst |
Fästnings-ingenjör-tj änst |
Fält-telegraf-t j änst |
Radio -tj änst |
Summa |
Ing. 1 ....................... |
211 |
_ |
211 |
||
Ing. 2 ........................ |
211 |
— |
— |
— |
211 |
Fälttelegrafkåren ......... |
— |
— |
140 |
35 |
175 |
Bodens ingenjörkår...... |
158 |
50 |
50 |
25 |
283 |
Summa |
580 |
50 |
190 |
60 |
880 |
För ifrågavarande manskap, liksom för de fast anställda rekryterna, bör
utbildningen ordnas kårvis. I övrigt förutsättes manskapsutbildningen äga
rum i huvudsak efter samma grunder som enligt Kungl. Maj:ts förslag.
Befälsbehovet för den vid kårerna anordnade utbildningen av värnpliktiga
och fast anställt manskap beräknas på sätt nedanstående tabell utvisar.
Kår |
Officerare |
Underofficerare |
Underbefäl |
||||
Kaptener |
Subaltern- offlcerare |
Fanjun- kare |
Serge- anter |
Furirer |
Korpraler |
Vice- korpraler |
|
Ing. 1 .................. |
5 |
10 |
5 |
9 |
14 |
u |
n |
Ing. 2 .................. |
4 |
8 |
4 |
8 |
11 |
9 |
8 |
Fälttelegrafkåren... |
4 |
9 |
4 |
11 |
15 |
14 |
14 |
Bodens ingenjörkår |
5 |
10 |
5 |
9 |
14 |
12 |
11 |
Summa |
18 |
37 |
18 |
37 |
54 |
46 |
44 |
Behovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. m. beräknas
enligt de av försvarsrevisionen angivna grunderna.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
129
Såsom uppbördsman för å Laxön förvarad ingenjör- och intendenturmateriel
samt såsom tillsyningsman över byggnaderna därstädes beräknas
1 pensionerad underofficer. Den hittillsvarande tillsyn ingsmannen å Laxön
blir på grund härav överflödig. Nedanstående tabell innehåller en sammanfattning
av det ovan beräknade befälsbehovet.
Officerare |
Under- officerare |
Underbefäl |
Pensio- |
||||||
a? S B |
f* P ►a |
a? P> o* O SO |
So a *p’ |
Öl ® TO ® |
*1 P ►1 |
w O |
K |
nerade under- office- |
|
2 ® S g. ® åt |
o O H |
so ® 2 p |
o tf SO ® |
So P n- ® |
*1 ® |
*-i P ® >1 |
p ® ® * |
rare |
|
Ing. 1. |
|||||||||
1. Kompanier och skolor ... |
— |
5 |
10 |
5 |
9 |
14 |
11 |
ii |
|
2. Regementsofficerare m.fl. |
2 |
1 |
1 |
1 |
3 |
1 |
2 |
2 |
'')2 |
Tillhopa |
2 |
6 |
11 |
6 |
12 |
15 |
13 |
13 |
2 |
Ing. 2. |
|||||||||
1. Kompanier och skolor ... |
— |
4 |
8 |
4 |
8 |
11 |
9 |
8 |
|
2. |
2 |
1 |
1 |
1 |
3 |
1 |
2 |
2 |
S)1 |
Tillhopa |
O (J |
5 |
9 |
5 |
11 |
12 |
11 |
10 |
1 |
Fälttelegrafkåren. |
|||||||||
1. Kompanier och skolor... |
— |
4 |
9 |
4 |
11 |
15 |
14 |
14 |
|
2. |
2 |
1 |
1 |
1 |
3 |
1 |
2 |
2 |
2)1 |
Tillhopa |
2 |
5 |
10 |
5 |
14 |
16 |
16 |
16 |
1 |
Bodens ingenjörkår. |
|||||||||
1. Kompanier och skolor .. |
— |
5 |
10 |
5 |
9 |
14 |
12 |
11 |
|
2. |
2 |
1 |
1 |
i |
3 |
1 |
2 |
2 |
2)1 |
Tillhopa |
2 |
6 |
11 |
6 |
12 |
15 |
14 |
13 |
1 |
Summa |
8 |
22 |
41 | |
22 |
49 |
58 |
54 |
52 |
5 |
*) 1 tillsyningsman å Laxön, 1 biträde åt regementsintendenten.
2) Biträde åt regementsintendenten.
Officerare och underofficerare böra liksom hittills uppföras å en för
fortifikationen i dess helhet gemensam stat samt underbefäl å särskilda
stater för de olika truppförbanden.
Antalet meniga volontärer ävensom beställning smän beräknas efter samma
grunder som enligt Kungl. Maj:ts förslag. I det beräknade behovet av
hantverksmanskap ingår även erforderligt underbefäl för tygkompanierna.
Det för de olika kårerna beräknade manskapet framgår av efterföljande
tabell. I denna angives även, huru det för truppförbanden beräknade
antalet furirer bör uppdelas på löneklasser.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 A höft. (Nr 2.)
788 24 9
1B0
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
f Furirer 1. klassen |
| Furirer 2. klassen |
\ Korpraler |
l Vicekorpraler |
S Volontärer |
Sjukvårds- manskap |
Hov- slagar- manskap |
V apen-hant-verk ar-manskap |
Hantverks- manskap |
||||||||||||
Furirer 2. klassen |
Korpraler |
Vicekorpraler |
Meniga |
Korpraler |
Vicekorpraler |
Meniga |
Korpraler |
Vicekorpraler |
Meniga |
Furirer 1. klassen |
Furirer 2. klassen |
Korpraler |
Vicekorpraler |
Meniga |
||||||
Ing. 1 ............. |
5 |
10 |
13 |
13 |
75 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
i |
1 |
1 |
2 |
3 |
3 |
9 |
Ing. 2 ............. |
4 |
8 |
11 |
10 |
64 |
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
i |
1 |
1 |
2 |
3 |
3 |
7 |
Fälttelegraf- |
||||||||||||||||||||
kåren ............ |
6 |
10 |
16 |
16 |
80 |
— |
1 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
1 |
1 |
2 |
4 |
3 |
12 |
Bodens ingenjör- |
||||||||||||||||||||
kår ............... |
5 |
10 |
14 |
13 |
76 |
1 |
1 |
1 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
i |
1 |
1 |
2 |
3 |
3 |
8 |
Summa |
20 38 |
54 |
521295 |
2 |
4 |
5 |
5 |
4 |
4 |
4 |
3 |
3 |
4 |
1 4 |
8 |
13 |
12 |
36 |
Den vid kårerna erforderliga civilmilitära personalen framgår av nedanstående
tabell.
Radio- ingenjör |
Fortifika- tions- kassörer |
Vapen- hant- verkare |
Tyg- verk- mästare |
Tyg- hantver- kare |
Förråds-v akt-mästare |
|
Ing. 1 ................................. |
_ |
i |
1 |
2 |
5 |
i |
Ing. 2 ................................. |
— |
i |
1 |
1 |
5 |
i |
Fälttelegrafkåren.................. |
1 |
i |
1 |
2 |
5 |
i |
Bodens ingenjörkår.............. |
— |
i |
1 |
1 |
4 |
i |
Summa |
1 |
4 |
4 |
6 |
19 |
4 |
Fortifikationen.
Den för fortifikationens huvudstation, arméförvaltningens fortifikationsdepartement
samt ingenjör staberna erforderliga personalen beräknas efter
samma grunder som i Kungl. Majits förslag, med den skillnaden, att
antalet vid fortifikationens huvudstation tjänstgörande kaptener har ansetts
kunna minskas med 1. Antalet vid arméfördelningsstaber tjänstgörande
kaptener minskas med 3.
Tillägget för utom fortifikationen beordrad personal beräknas uppgå till
1 kapten, 20 subalternofficerare och 1 sergeant.
.Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
131
S a in in a n f a 11 n i n g.
Å fortifikationens gemensamma stat uppföres därför den personal, som
framgår av nedanstående tabell.
Officerare |
Under- offi cerare |
Civilmllitär |
personal |
! Arvo-den åt |
|||||||||||
Regementsofficerare |
Kaptener |
Subalternofficerare |
Fanjunkare |
Sergeanter |
Radioingenjör |
F ortifikationskassörer |
Departementsskrivare |
Vapenhantverkare |
Tygverkmästare |
Tyghantverkare |
! Förrådsvaktmästare |
Civil personal |
Officerare |
Underofficerare |
|
Ingenjörtrupperna ............... Fortifikationens liuvudstation. Arméförvaltn:s fort.-dep....... Ingenjörstaber ..................... Arméfördelningsstaber ....... Utom forfcn kommenderade ... |
8 3 1 3 |
22 7 2 2 3 1 |
41 5 2 20 |
22 2 |
49 8 1 |
i |
4 1 3 |
i |
4 |
6 |
19 |
4 |
1 1 II -1 |
1 i ll^l |
*)5 s)2 3)2 8)3 |
Summa |
15 |
37 |
68 |
24 |
58 |
i |
8 |
i |
4 |
6 |
19 |
4 |
1 |
2 |
12 |
Föreslagen stat .................... |
15 |
37 |
68 |
27 |
55 |
i |
8 |
i |
4 |
6 |
19 |
4 |
1 |
2 |
12 |
*) 4 biträden åt regementsintendenterna, 1 tillsyningsman å Laxön.
s) 1 expeditionsofficer, 1 bibliotekarie.
8) Expeditionsnnderofficerare.
Av subalternofficerarna beräknas 52 vara löjtnanter.
I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet fanjunkare
och sergeanter har en viss jämkning mellan beställningarna i dessa
grader vidtagits.
Av de 15 regementsofficerarna upptagas i staten 3 såsom överstar, 4
såsom överstelöjtnanter och 8 såsom majorer.
7. Trängtrupperna.
Trängtrupperna förutsättas utgöras av tre kårer, förslagsvis benämnda
Svea trängkår (Örebro), Göta trängkår (Hässleholm) och Norrlands trängkår
(Sollefteå). Samtliga kårer böra organiseras på ett träng- och ett sjukvårdskompani,
varjämte ett bilkompani tillkommer vid Svea trängkår. En av
kårcheferna förutsättes tillika vara förordnad som inspektör för trängen och
i denna egenskap hava till sitt förfogande såsom adjutant en kapten.
Arskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet beräknas
till sammanlagt 750 man, vilken styrka förutsättes bliva fördelad på de
olika tjänsterna enligt efterföljande tabell.
132
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Inskrivna värnpliktiga i |
||||
> |
Summa |
|||
Träng- |
Sj ukvårds- |
Bil- |
||
tjänst |
tjänst |
tjänst |
||
Svea trängkår .............................. |
100 |
100 |
150 |
350 |
Göta trängkår .............................. |
100 |
100 |
— |
200 |
Norrlands trängkår........................ |
100 |
100 |
— |
200 |
Summa |
300 |
300 |
150 |
750 |
Av detta manskap uttagas 15 % till underbefäl eller fackmän.
Det till biltjänst uttagna manskapet bör under första tjänstgöringen erhålla
en grundläggande utbildning vid bilkompaniet. Den fortsatta utbildningen
bör därefter äga rum dels vid nämnda kompani, dels ock vid
andra truppförband, där behov av bilförare förefinnes. Under repetitionsövningarna
utbildas alla ifrågavarande värnpliktiga vid bilkompaniet.
Befälsbehovet beräknas i huvudsaklig överensstämmelse med de i Kungl.
Maj:ts proposition tillämpade grunderna och framgår av nedanstående
tabell.
Officerare |
Under- officerare |
Under- befäl |
•■d |
|||||
Regements- officerare |
Kaptener |
Subaltern- officerare |
Fanjunkare |
Sergeanter |
Furirer |
Korpraler |
''ensionerade officerare |
|
Regementsofficerare m. fl....................... Personal, tjänstgörande vid kompani (skola) inom kåren .......................................... Utom kårerna beordrad personal ............ |
3 |
i)4 7 3 |
3 17 5 |
3 7 |
9 17 6 |
3 23 12 |
27 6 |
i i ''i |
Summa |
3 |
14 |
25 |
10 |
32 |
38 |
33 |
9 |
Föreslagen stat..... |
4 |
13 |
25 |
14 |
23 |
38 |
33 |
9 |
!) Därav 1 adjutant hos den till inspektör för trängen förordnade kårchefen.
s) 3 biträden åt regementsintendenterna, 3 vapenunderofficerare samt 3 uppbördsman för
furage m. m.
Som av den föreslagna staten framgår, har eu av kaptenerna utbytts
mot en major. Det har nämligen ansetts nödvändigt att vid Svea trängkår,
vars chef förutsättes vara tillika förordnad såsom inspektör för trängen,
kunna disponera över en regementsofficer som kårchefens ställföreträdare.
Även ur befordrmgssynpunkt torde denna åtgärd vara motiverad.
I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet
fanjunkare och sergeanter har vidare viss jämkning mellan beställningarna
inom dessa personalkategorier företagits.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
133
Av regementsofficer urna beräknas 1 vara överste, 1 överstelöjtnant och
2 majorer.
Av subalternofficerarna beräknas 19 vara löjtnanter.
Av furir er na beräknas 13 vara fnrirer av 1. klassen, nämligen 5 vid
Svea trängkår samt 4 vid vardera av de båda andra kårerna.
Antalet vicekorpraler, meniga volontärer och be ställning smän har beräknats
sålunda:
Hovslagarmanskap |
||||
Vice- |
Volontärer |
|||
korpraler |
Korpraler |
Vice- korpraler |
||
En trängkår ................................. |
9 |
13 |
1 |
1 |
» » ................................. |
9 |
13 |
l |
1 |
» » ................................. |
11 ■ |
17 |
1 |
1 |
Den civilmilitära personalen bör utgöras av 10 hantverkare och 3 förrådsvaktmästare.
Sammanfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts rörande trängtruppernas organisation,
har upprättats nedanstående förslag till personalstater dels för officerare
och underofficerare med vederlikar m. fl. vid triingen och dels för de
särskilda trängkårerna.
Officerare |
Und.-off. utom musik- und.-off. |
manskap (utom musikmanskap) |
Civil- militär personal |
Arvoden åt pensionerade |
||||||||||||||
Överste |
Överstelöj tnant |
Majorer |
Kaptener |
Löjtnanter |
Underlöjtnanter och |
Fanjunkare |
Sergeanter |
Underbefäl |
Volontärer |
Beställ- nings- män |
Förråds- o. |
|||||||
Furirer |
Korpraler |
Vicekorpraler |
Hovsla- garman- skap |
Hantverkare |
Förrådsvakt* mästare |
|||||||||||||
i.klassen |
2.klassen |
Korpraler |
Vice | korpraler |
|||||||||||||||
Trängens ge- |
||||||||||||||||||
mens amma stat |
i |
i |
2 |
13 |
19 |
6 |
14 |
28 |
10 |
3 |
9 |
|||||||
En trängkår ... |
4 |
8 |
10 |
9 |
13 |
i |
i |
— |
— |
— |
||||||||
En trängkår ... |
— |
4 |
8 |
10 |
9 |
13 |
i |
i |
— |
— |
— |
|||||||
En trängkår ... |
||||||||||||||||||
(Örebro)........ |
5 |
9 |
13 |
11 |
17 |
i |
i |
— |
— |
— |
||||||||
Summa personal |
i |
i |
2 |
18 |
19 |
(1 |
14 |
28 |
1 18 |
25 |
33 |
29 |
43 |
3 |
3 |
10 |
3 |
9 |
134
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
8. Intendenturtrupperna och intendenturkåren.
Intendenturtrupperna.
Intendenturtrupperna förutsättas organiserade på två kompanier, förlagda,
det ena till Stockholm, det andra till Boden, samt en avdelning, förlagd
till intendenturförrådet å Karlsborg.
Ärskontingenten till linjetjänst uttagna, intendenturtrupperna tilldelade
värnpliktiga i allmänhet beräknas till 165 man, fördelade med omkring
110 man till Stockholm och 55 man till Boden. Av detta manskap
uttagas 15 % till underbefäl eller fackmän.
För tjänsten vid intendenturavdelningen å Karlsborg samt vid förplägnadsanstalterna
beräknas ersättningsreserven tillhörande värnpliktiga året om
befinna sig i tjänstgöring.
Befälshehovet vid intendenturtrupperna beräknas till:
2 kaptener, 6 sergeanter och
5 löjtnanter, 18 furirer.
3 fanjunkare,
Denna personal uppföres såsom hittills på intendenturkårens stat
Intendenturkåren.
I likhet med vad Kung! Maj:t föreslagit, torde vissa i det följande
närmare angivna intendenturbefattningar, som nu upprätthållas av aktiv
personal, böra bestridas av pensionerad personal mot arvoden.
Som i det föregående omförmälts, bibehållas förrådsförvaltarna — vilka
enligt Kungl. Maj:ts förslag äro överförda till truppförbandens stater —
på intendenturkårens stat.
I fråga om personalbehovet vid centralstyrelsen (arméförvaltningens intendentsdepartement
och sjukvårdsstyrelse samt intendenturstaben) biträdes
Kungl. Maj:ts förslag. Följande personal beräknas alltså för ändamålet:
4 regementsofficerare, 2 departementsskrivare och
10 kaptener, 1 expeditionsvakt.
4 löjtnanter,
Dessutom böra å intendenturkårens stat upptagas arvoden åt 2 pensionerade
officerare och 5 pensionerade underofficerare.
Av ovanstående personal beräknas en officer kunna i förekommande fall
disponeras såsom föredragande för intendenturärenden hos militärbefälhavaren
för Norrbotten.
Personalbehovet vid fördelningsintendenturerna beräknas till:
1 regementsofficer (fördelningsintendent) och
1 kapten (expeditionsintendent).
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
135
Å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner uppföres
för varje fördelningsintendentur arvode åt 1 pensionerad underofficer,
biträde i fördelningsintendenturen.
Med hänsyn till den förutsatta utredningen rörande förvaltningens allmänna
organisation ifrågasättes icke för närvarande någon förändrad organisation
av fästningsintendenturen i Boden. Personalbehovet beräknas till:
1 regementsofficer (fästningsintendent),
1 löjtnant (adjutant) och
1 förvaltare (uppbördsman vid fästningsmagasinet).
Å kommendantskapets stat uppföres därjämte arvode för 1 pensionerad
underofficer, biträde i fästningsintendenturen.
Personalbehovet för arméns centrala intendenturförråd m. m. beräknas
sålunda.
Arméns |
|||||||
Arméns |
intendenturförråd |
centrala |
|||||
bekläd- |
Summa |
||||||
Stock- |
Karls- |
Öster- |
Hässle- |
nads- |
|||
holm |
borg |
Boden |
sund |
holm |
verk- stad |
||
Regementsofficerare.......... |
1 |
1 |
i |
_ |
_ |
— |
3 |
Kaptener ............. .......... |
1 |
1 |
i |
— |
— |
2 |
5 |
Förvaltare ....................... |
3 |
3 |
2 |
1 |
1 |
1 |
it |
Sergeanter ...................... |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
— |
3 |
Pensionerade und.-officerare |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
2 |
För varje truppförband beräknas 1 kapten såsom regementsintendent och
1 förvaltare såsom förrådsförvaltare.
Pör upprätthållande av redogörarbefattningarna vid generalstaben, krigsskolan
och garnisonssjukhuset i Stockholm beräknas i stället för aktiv
personal pensionerade officerare m
Den för arméns truppförband
kåren beräknas sålunda:
för samtliga infanteriförband
» » kavalleriregementen
» » artilleriförband
» » ingenjörkårer
» » trängkårer
eller tillhopa
;d arvoden.
erforderliga personalen ur intendentur
15
kaptener och 15 förvaltare,
3 » »3 » ,
7 » » 7 » ,
4 » »4 » ,
3 » . » 3 » .
32 kaptener och 32 förvaltare.
Sammanfattning''.
I enlighet med vad sålunda anförts, beräknas personalstaten för intendenturtrupperna
och intendenturkåren sålunda:
136
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Officerare |
Under- officerare |
Furlrer |
Civil-militär |
Arvoden |
||||||||||
Överstar |
Överste- löjtnanter |
Majorer |
Kaptener |
Löjtnanter |
Förvaltare |
Fanjunkare |
Sergeanter |
1. klassen |
2. klassen |
Departements- skrivare |
Expeditions- vakt |
Officerare |
Under- officerare |
|
Intendenturtrupperna ... |
2 |
5 |
3 |
6 |
9 |
9 |
||||||||
Centralstyrelsen .......... |
4 |
10 |
4 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
1 |
2 |
5 |
||
Fördelningsintendentu- |
||||||||||||||
Terna1)..................... |
3 |
3 |
||||||||||||
Fästningsintendenturen |
||||||||||||||
i Boden2).................. |
1 |
— |
1 |
1 |
||||||||||
Arméns centrala inten- |
||||||||||||||
denturförråd m. m. ... |
3 |
5 |
— |
11 |
— |
3 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
||
Regemente- och. härin- |
||||||||||||||
tendenturerna .......... |
— |
32 |
— |
32 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
Summa |
11 |
52 |
10 |
44 |
3 |
9 |
9 |
9 |
2 |
1 |
2 |
7 |
||
Föreslagen stat ............ |
2 |
4 |
7 |
50 |
10 |
43 |
5 |
8 |
9 |
9 |
2 |
1 |
2 |
7 |
1) Därjämte arvoden åt 3 pensionerade underofficerare, biträden i fördelningsintendenturerna.
2) Därjämte arvode åt 1 pensionerad underofficer, biträde i fästningsintendenturen.
Såsom av tablån framgår, hava för vinnande av någorlunda likställdhet
med andra truppslag i befordringshänseende 2 kaptensbeställningar ansetts
böra utbytas mot regementsofficersbeställningar. Beträffande underofficerare
hava 1 förvaltarbeställning och 1 sergeantsbeställning ansetts böra utbytas
mot 2 fanjunkarbeställningar.
G. Arniémiisiken.
Försvarsrevisionen har föreslagit armémusikens organiserande på sätt
nedanstående tabell utvisar.
Beställning |
Typ I'') |
Typ ii*; |
Typ III3) |
Anteckningar |
Musiklöjtnant ........................ |
1 |
l) Avsedd för Svea och Göta livgarden. |
||
Musikfanjunkare.................... |
1 |
i |
1 |
För Svea livgarde tillkommer 1 mu- |
Musiksergeanter..................... |
4 |
3 |
— |
sikvolontär avsedd för krigsskolan. |
Musikfurir av 1. klassen ......... |
1 |
1 |
1 |
2) Avsedd för övriga infanteriregementen |
Musikfurirer av 2. klassen ...... |
2 |
2 |
1 |
samt för kavalleri- och artillerirege- |
Musikkorpraler...................... |
3 |
2 |
2 |
menten. |
Musikvicekorpraler............ |
4 |
— |
— |
3) Avsedd för Gotlands artillerikår samt |
Musikvolontärer .................... |
6 |
3 |
2 |
ingenjör- och trängkårer. |
Summa |
22 |
12 |
7 |
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
137
Kungl. Maj:ts förslag beträffande armémusikens organiserande kan sammanfattas
i följande tabell.
Personal |
Typ I *) |
Typ |
Typ III 3) |
Typ |
Anteckningar |
Musikfanjunkare ................ |
1 |
1 |
— |
1 |
*) Avsedd för samtliga infanteri-regementen utom Norrbottens |
Musiksergeanter ............... |
4 |
3 |
1 |
5 |
regemente. 2) Avsedd för Karlsborgs garnison, |
Musikfurirer av 1. klassen...... |
Livgardet till häst, Livrege- |
||||
2 |
1 |
1 |
3 |
mentets dragoner, Svea artille-riregemente och Arméartilleri- |
|
Musikfurirer av 2. klassen...... |
2 |
2 |
1 |
2 |
regementet. 3) Avsedd för Livregementets hu- |
Musikkorpraler ..................... |
sarer, Smålands husarregemen- |
||||
1 |
1 |
1 |
2 |
te, Skånska kavalleriregemen-tet och Norrlands dragonrege- |
|
Musikvicekorpraler ............... Musikvolontärer .................. |
2 |
1 |
1 |
2 |
mente, Göta, Wendes, Norr-lands, Upplands och Smålands |
5 |
3 |
2 |
9 |
artillerikår, Svea ingenjörkår, |
|
Musikelever ........................ |
5 |
4 |
3 |
6 |
envar av de sex trängkårerna. |
Ministern för utrikes ärendena har för sin del enligt uttalande till statsrådsprotokollet
förordat, att armémusiken organiseras på sätt framgår av
följande tabell.
Personal |
Typ I '') |
Typ II 2) |
Typ |
Typ |
Typ Y B>) |
Anteckningar |
Musiklöjtnant.............. |
1 |
_ |
_ |
_ |
_ |
*) Avsedd för vartdera av Svea |
Musikfanjunkare ......... |
— |
1 |
1 |
1 |
— |
och Göta livgarden. 2) Avsedd för Norrbottens rege- |
Musiksergeanter ......... |
7 |
6 |
6 |
3 |
1 |
mente. |
Musikfurirer av 1. klassen |
3 |
3 |
2 |
1 |
1 |
s) Avsedd för ett vart av Övriga |
infanteriregementen. |
||||||
Musikfurirer av 2. klassen |
2 |
3 |
2 |
2 |
1 |
4) Avsedd för vartdera av Skånska |
Musikkorpraler ............ |
2 |
2 |
2 |
1 |
1 |
kavalleriregementet, Göta ar- |
Musikvicekorpraler ...... |
tilleriregemente, Karlsborgs |
|||||
2 |
2 |
2 |
1 |
1 |
garnison, ett av kavallerirege- |
|
Musikvolontärer ......... |
7 |
7 |
6 |
3 |
2 |
mentena och ett av artillerire-gementena i Stockholm. |
Musikelever .............. |
7 |
6 |
5 |
4 |
3 |
5) Avsedd för vardera av Svea |
och Skånska trängkårerna. |
Herrar K. J. Ekman och Rune yrka i sin motion bifall till det av
ministern för utrikes ärendena framställda förslaget rörande armémusikens
organiserande.
Herr Lindhagen föreslår i sin motion nr 232, att de i den blivande
militärorganisationen ingående musikkårerna bibehållas i sin nuvarande
omfattning.
Herrar Reuterskiöld m. fl. och Lindgren m. fl., herr Ingeström samt
herrar Wigforss m. fl. och Hansson i Stockholm m. fl. ansluta sig i fråga
om armémusikens organiserande till de av försvarsrevisionen föreslagna
grunder.
138
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Herr Lovén föreslår i sin motion följande ändringar i den av Kungl.
Maj:t föreslagna musikorganisationen, nämligen
att å musikkårer av typ IV två musiksergeantsbeställningar uppflyttas
till musikfanjunkarbeställningar med avlöningsförmåner enligt lönegrad Uo. 3,
avlöningsreglementet;
att å musikkårer av typ I och II en musiksergeantsbeställning uppflyttas
till musikfanjunkar-(styckjunkar-)beställning med avlöningsförmåner
enligt lönegrad Uo. 3, avlöningsreglementet;
att musikkårer av typ III om 7 man utökas med cn musikfanjunkarbeställning
med avlöningsförmåner enligt lönegrad Uo. 3, avlöningsreglementet
; samt
att å staterna för samtliga kavalleri- och artilleriregementen (även de i
landsorten) uppföras musikkårer av samma typ.
Vid övervägande av de i ämnet föreliggande förslagen har utskottet
funnit det av Kungl. Maj:t framställda mest lämpat såsom grundval
för armémusikens ordnande. Dock anser sig utskottet böra förorda
åtskilliga ändringar i den av Kungl. Maj:t föreslagna organisationen.
I syfte att något förbättra musikpersonalens befordrings-, Inne- och
pensionsförhållanden finner sig utskottet sålunda böra biträda de av
herr Lovén i detta avseende framställda ändringsförslag, i vad de angå
musikkårer av de av Kungl. Maj:t föreslagna typerna I och III, ävensom
i anledning av samma förslag i övrigt böra förorda, att musikkåren av
typ IV (för Bodens garnison) sammansättes av 2 musikfanjunkare, därav
en musikdirektör, 4 musiksergeanter, 2 musikfurirer av 1. klassen, 2 musikfurirer
av 2. klassen, 2 musikkorpraler, 3 musikvicekorpraler, 9 musik -volontärer och 6 musikelever. I händelse av bifall till utskottets förslag
i nu angivna delar, uppstår enligt verkställda beräkningar — frånsett
pensionskostnaderna — beträffande musikkår av typ I eu kostnadsminskning
av 610 kronor, beträffande musikkår av typ IV en kostnadsminskning
av 420 kronor samt beträffande musikkår av typ III eu kostnadsökning
av 3,750 kronor.
För att motväga den sålunda uppkommande kostnadsökningen anser
sig utskottet vidare böra föreslå, att musikkår av typ II icke organiseras
vid något truppförband, utan ersättes med musikkår av typ III med den
beträffande sistnämnda typ nyss förordade jämkning. Utskottet finner
sig så mycket hellre kunna tillstyrka en sådan anordning, som vad Kungl.
Maj:t anfört till stöd för vissa truppförbands förseende med musikkår av
typ II icke synes tillräckligt vägande. Den kostnadsminskning, som
genom sistberörda åtgärd vinnes, framgår därav, att musikkår av typ II
beräknas draga en årlig kostnad av 29,590 kronor, medan motsvarande
siffra i fråga om musikkår av typ III, sådan denna av utskottet förordas
jämkad, utgör 18,710 kronor.
För Västerbottens regemente och Gotlands infanterikår synes med hänsyn
till den av utskottet för dessa truppförband föreslagna begränsade
organisationen böra avses musikkår av den ovan förordade minsta typen.
Särskilda utskott sfs utlåtande Nr 2. 139
På grund av det sålunda anförda får utskottet alltså föreslå, att armémusiken
organiseras på sätt nedanstående tabell utvisar.
Personal |
Typ i1; |
Typ IP) |
Typ III3) |
Anteckningar |
Musikdirektör ....................... |
i |
1 |
1) Avsedd för samtliga infanteriregemen- |
|
Musikfanjunkare .................. |
i |
1 |
1 |
ten utom Norrbottens och Västerbot- |
Musiksergeanter .................. |
3 |
1 |
4 |
tens regementen. |
Musikfurirer av 1. klassen...... |
1 |
1 |
2 |
2) Avsedd för Västerbottens regemente, |
Musikfurirer av 2. klassen...... |
2 |
1 |
2 |
Gotlands infanterikår, samtliga kavat- |
Musikkorpraler..................... |
1 |
1 |
2 |
leri- och artilleriregementen, utom Bo- |
Musikvicekorpraler ............... |
2 |
1 |
3 |
dens artilleriregemente,ingenjörkårer- |
Musikvolontärer .................. |
6 |
2 |
9 |
na, utom Bodens ingenjörkår, samt |
Musikelever ......................... |
5 |
3 |
6 |
trängkårerna. 3) Avsedd för Bodens garnison. |
H. Civilmilitära samt civila kårer och stater.
1. Fältläkarkåren.
Behovet av läkare på aktiv stat beräknas — efter i huvudsak samma
grunder som enligt Kungl. Maj:ts förslag — på sätt nedanstående tabell
utvisar.
Batal- |
||||||
Gene- ral- fält- läkare |
Över- fält- läkare |
Fält- läkare |
Rege- ments- läkare |
Batal- jons- läkare |
jons- läkare vid fält- läkar- kåren |
|
Arméförvaltningen ................................. |
1 |
1 |
1 |
• |
||
Arméfördelningsstaberna ........................ |
— |
— |
3 |
— |
— |
— |
Kommendantskapet i Boden..................... |
— |
— |
— |
2 |
2 |
— |
Garnisonssjukhuset i Stockholm............... |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
Krigsskolan ......................................... |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
Infanteriet: |
||||||
12 regementen (alla utom Norrbottens |
||||||
och Västerbottens regementen) .. |
— |
— |
— |
12 |
12 |
— |
Västerbottens regemente ........... |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
Gotlands infanterikår....................... |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
Kavalleriet: 3 regementen ................ |
— |
— |
— |
— |
3 |
— |
Artilleriet: |
||||||
3 fördelningsartilleriregementen......... |
— |
— |
— |
3 |
3 |
— |
Arméartilleriregementet..................... |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
Luftvärns artilleriregementet............... |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
Ingenjörtrupperna: |
||||||
2 fältingenjörkårer .................... |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
Fälttelegrafkåren.............................. |
— |
— |
-- |
— |
1 |
— |
Trängtrupperna: 3 kårer ........................ |
— |
— |
— |
3 |
3 |
— |
Fältläkarkåren.................................... |
—) |
— |
— |
— |
— |
44 |
Summa |
1 |
1 |
3 |
24 |
30 |
44 |
140
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.
Garnisonssjukhusen i Stockholm och Boden bibehållas, organiserade i
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.
Det nuvarande garnisonssjukhuset å Karlsborg förutsattes bliva övertaget
av Luftvärnsartilleriregementet.
Yarje regemente eller kår tilldelas en ordinarie sjuksköterska. Antalet
sådana sjuksköterskor bliver alltså 32.
Ett visst belopp ställes till sjukvårdsstyrelsens förfogande för anställande
av extra sjuksköterskor.
3. Fältveterinärkåren.
Behovet av veterinärer på aktiv stat beräknas — efter i huvudsak
samma grunder som enligt Kungl. Maj:ts förslag — på sätt nedanstående
tabell utvisar.
Överfält- |
Fält- |
Begements- |
Bataljons- |
|
veterinär |
veterinärer |
veterinärer |
veterinärer |
|
Arméförvaltningen ........................ |
1 |
1 |
_ |
|
Arméfördelningsstaberna.................. |
— |
3 |
— |
— |
Kommendantskapet i Boden ............ |
— |
— |
1 |
— |
Ridskolan..................................... |
— |
— |
— |
1 |
Kavalleriregementena: |
||||
Umeå ....................................... |
— |
— |
1 |
— |
Stockholm ................................. |
— |
— |
1 |
— |
Hälsingborg'').......................... |
— |
— |
— |
1 |
Artilleriregementena: |
||||
. Östersund1)................................ |
— |
— |
— |
1 |
Stockholm*) ............................. |
— |
— |
— |
1 |
Kristianstad .............................. |
— |
— |
1 |
1 |
Fältingenjörkårerna ........................ |
— |
— |
— |
2 |
Fälttelegrafkären ........................... |
— |
— |
— |
1 |
Trängkårerna ............................... |
— |
— |
— |
3 |
Summa |
1 |
3 |
5 |
11 |
*) Vederbörande fördelningsvefcerinär bestrider regeme rits ve ter inärtj kristen.
Anm. Det förutsattes, att arméfördelningsstaberna äro förlagda till Östersund, Stockholm
och Hälsingborg.
4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.
I fråga om artilleriets överstyrelse, ammunitionsfabriken, Karl Gustafs
stads gevärsfaktori, Åkers krutbruk samt tygstationerna i Stockholm, å
Karlsborg och i Boden räknas med samma personalbehov som enligt
Kungl. Maj:ts förslag.
På grund av indragningen av artilleriförband minskas personalbehovet
vid tygverkstäderna sammanlagt med: 3 tygförvaltare av 2. klassen, 2 be~
siktningsrustmästare, 1 verkmästare av 1. klassen samt 12 tyghantverkare,
varjämte antalet arvoden åt expeditionsassistenter (pensionerad personal)
minskas med 2.
Särskilda utskottds utlåtande Nr 2.
141
Den personal, som erfordras, är alltså följande:
Ordinarie befattningshavare:
1 fälttygmästare,
3 styresmän,
1 tygmästare av 1. klassen,
2 » » 2. »
5 tygförvaltare av 2. klassen,
16 besiktningsrustmästare eller
tygverkmästare,
5 verkmästare av 1. klassen,
2 » » 2. »
5 tyg- eller fabriksingenjörer, 9 tyg- eller fabriksskrivare,
2 departementsskrivare, 37 tyghantverkare och
12 tyg-eller fabriksförvaltare av 1. klassen, 7 fortmaskinister.
Personal å pensionsstat:
1 officer, ledare av arméförvaltningens artilleridepartements tekniska revision,
1 expeditionsunderofficer vid d:o,
1 » » artilleridepartementets civilbyrå,
3 expeditionsunderofficerare vid artilleridepartementets militärbyrå,
5 » » artilleriets tygverkstäder och Stockholms
tygstation,
2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.
5. Ecklesiastikstaten.
Arvoden åt garnisons-, slotts- och regementspastorer beräknas icke.
De religiösa behoven hos den militära personalen och de värnpliktiga
torde, med truppförbandens förläggning till städerna, kunna tillgodoses på
annat sätt.
6. Polispersonalen.
Denna personal beräknas liksom enligt Kungl. Maj:ts förslag sålunda:
Boden: Karlsborg:
1 poliskommissarie, 1 överkonstapel,
5 överkonstaplar, 1 konstapel.
18 konstaplar och
6 extra konstaplar.
I. Härens hästar och remontering väsendet.
1. Härens hästar.
Egna tjäll stek ästar.
Behovet av egna tjänstehästar beräknas sålunda:
Inspektören för infanteriet, tre arméfördelningschefer, generalfälttygmästaren,
chefen för fortifikationen, chefen för generalstaben,
militärbefälhavaren för Norrbotten, kommendanten i
Boden.......................................................................................... 9 hästar
142
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Chefen för lantförsvarets kommandoexpedition........................... 1 häst
Generalstabsofficerare (med undantag av militärattachéer) ...... 44 hästar
Chefen för krigshögskolan............................................................. 1 häst
Chefen för krigsskolan samt kadettofficern ur kavalleriet vid
krigsskolan................................................................................. 2 hästar
Chefen för ridskolan ävensom de tre därstädes anställda lärarna 4 »
Chefen för artilleriets skjutskola................................................. 1 häst
Regementschefer vid infanteriet samt chefen för Gotlands infanterikår
.................................................................................... 15 hästar
Kavalleriofficerare, utom fänrikar................................................... 83 »
Regementschefer vid artilleriet...................................................... 6 »
En till inspektör för trängen förordnad kårchef........................ 1 häst
Summa 167 hästar.
Stamhästar.
Högre staber m. m.
Behovet beräknas utgöra:
Chefen för lantförsvarets kommandoexpedition.......................... 1 häst
Inspektören för infanteriet, tre arméfördelningschefer, general -
fälttygmästaren, chefen för fortifikationen, chefen för generalstaben,
militärbefälhavaren för Norrbotten............................. 8 hästar
Adjutanter hos inspektören för infanteriet och i tre arméför -
delningsstaber .............................................................................. |
8 |
y> |
Fältveterinärer ............................................................................... |
3 |
|
Reservgrupp om 4 hästar för varje arméfördelnings stab ......... Generalstaben 32 hästar, varav 10 avses för utom huvudsta- |
12 |
» |
tionen placerade officerare........................................................ |
32 |
» |
Artilleristaben............................................................................... |
15 |
» |
Officerare vid fortifikationens huvudstation.............................. |
14 |
» |
Kommendantskapet i Boden .................................................... |
2 |
2> |
Fälttygmästaren................................................................................. |
1 |
häst |
Undervisningsverken .................................................................... |
10 |
hästar |
Summa |
106 |
hästar. |
Infanteriet.
Behovet beräknas sålunda:
För vart och ett normalinfanteriregemente erfordras, i stabsgruppen 7
hästar, avsedda för regementschefen, 3 regementsofficerare, regementskvartermästaren
och 2 regementsadjutanter, och i kompanicliefsgruppen 14
hästar, avsedda 1 för signalofficern, 7 för kompanichefer samt 6 för
kulsprutekompaniet. Yid Svea livgarde tillkomma härutöver 2 kompanichefshästar.
Yid Norrbottens regemente tillkomma 2 hästar i stabsgruppen
och 3 i kompanicliefsgruppen utöver behovet vid normalinfanteriregemente.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
143
Vid Västerbottens regemente erfordras i stabsgruppen 6 hästar, avsedda
för regementschefen, 2 regementsofficerare, regementskvartermästaren och 2
regementsadjutanter, och i kompanichefsgruppen 12 hästar, avsedda 1 för
signalofficern, 5 för kompanichefer samt 6 för kulsprntekompaniet.
Vid Gotlands infanterikår erfordras i stabsgruppen 4 hästar, avsedda
för kårchefen, majoren, regementskvartermästaren och regementsadjutanten,
och i kompanichefsgruppen 11 hästar, avsedda 1 för signalofficern, 4 för
kompanichefer samt 6 för kulsprutekompaniet.
Yid studentkompanierna erfordras 26 hästar ur kompanichefsgruppen
och vid volontärskolorna ur samma grupp 7 hästar.
Infanteriets behov av stamhästar iir således 103 hästar i stabsgruppen
och 243 i kompanichefsgruppen eller tillsammans 346 hästar.
Kavalleriet.
Under tiden för beväringsrekrytskolan är det nedan för artilleriet och
trängtrupperna föreslagna antalet stamhästar icke tillfyllest för tillgodoseende
av ridutbildningen för studenter och likställda m. fl. För att täcka
den sålunda uppstående bristen på hästar förutsättes — liksom enligt
Kungl. Maj:ts proposition — att visst antal hästar under nämnda tid
ställes till dessa truppslags förfogande ur kavalleriet. Med hänsyn härtill
bör antalet stamhästar per skvadron sättas till 130. Behovet av stamhästar
vid kavalleriet utgör alltså 1,690.
Artilleriet.
Yid fördelningsartilleriregementena beräknas i enlighet med försvarsrevisionens
förslag 50 stamhästar per batteri.
Yid Norrbottens artillerikår beräknas antalet stamhästar till 80.
Övriga artilleriförband förutsättas vara motoriserade, vadan behovet av
hästar bortfaller. Under tiden före beväringsrekrytskolans början vid kavalleriet
kan ett antal hästar ur sistnämnda truppslag ställas till förfogande
för underhållande av ridutbildningen hos ett visst antal av befälet vid här
avsedda artilleriförband.
Artilleriets sammanlagda behov av stamhästar uppgår således till 980.
Fortifikationen och ingenjörtrupperna.
Behovet av hästar vid fortifikationen och ingenjörtrupperna är följande:
för de båda fältingenjörkårerna (44 + 34) ................................ 78 hästar
» Fälttelegrafkåren....................................................................... 38 »
» kåren i Boden........................................................................... 38 »
Summa 154 hästar.
Trängtrupperna.
Behovet av stamhästar har med tillägg av en häst för adjutanten hos
den såsom inspektör för trängen förordnade kårchefen beräknats enligt
144
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
samma grunder som i Kungl. Maj:ts förslag och uppgår således till
(45 + 44 + 46 =) 135 hästar.
Intendenturtrupperna.
En häst beräknas liksom enligt Kungl. Maj:ts förslag för chefen för
varje intendent rkompani. Summa 2 hästar.
Sammanfattning''.
Högre staber m. m................................................
Infanteriet ...............................................................
Kavalleriet ............................................................
Artilleriet.................................................................
Fortifikationen och ingenjörtrupperna..................
Trängtrupperna........................................................
Intendenturtrupperna ...........................................
............ 106 hästar
........... 346 »
............ 1,690
......... 980
154 »
............ 135
............. 2
Summa 3,413 hästar.
Lejda hästar.
Behovet av hästlejning vid varje infanteriregemente (utom Yästerbottens
regemente) beräknas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag till 1,160 lejningsdagar.
Vid Yästerbottens regemente beräknas antalet hästlejningsdagar till 1,100.
Yid Gotlands infanterikår beräknas antalet hästlejningsdagar till 900.
Studentkompaniernas här avsedda behov beräknas till 1,220 lejningsdagar.
För infanteriet i dess helhet erfordras alltså [13 X 1,160 + 1,100 +
+ 900 + 1,220=] 18,300 hästlejningsdagar.
Vid kavalleriet erfordras för varje regemente 350 lejningsdagar, tillsammans
sålunda (3 X 350=) 1,050 lejningsdagar.
Behovet av hästlejning vid artilleriet beräknas på sätt nedanstående tabell
utvisar.
5 H ce c*-p e»- |
p P p. CO |
S 3 £ o |
Ul c*- 0 o. |
<3 D eu © a |
> a tf B O: © |
W (0 m © a |
||
a Ce |
3'' ? |
D |
er? 2. |
B * |
0 |
|||
a eu £ a © 3 B 3'' |
© eu ? a B 5. eu a |
C0 g'' a o tf sr p* ® |
tt> a B |
B CD CD tf |
- och |
B “ Ht, a |
B B SJ |
|
S ''S |
3 UQ P CD |
ce |
Pa |
O |
p" ap *i |
a O: |
||
© |
P |
tf |
||||||
Första tjänstgöring.................. |
2,680 |
5,360 |
480 |
3,000 |
11,520 |
|||
13,886 |
27,772 |
3,108 |
_ |
_ |
_ |
_ |
44,766 |
|
Vinterövningar för underbefäls- |
||||||||
skolor ................................. |
— |
— |
— |
— |
6,000 |
— |
— |
6,000 |
Artilleri- och ingenjörhögskolan |
— |
— |
— |
— |
— |
444 |
— |
444 |
Skjutskolan............................. |
— |
— |
— |
— |
* — |
1,716 |
— |
1,716 |
Reserv för försök m. m............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1,554 |
1,554 |
Summa |
16,566 |
33,132 |
3,588 3,000 |
6,000 |
2,160 |
1,554 |
66,000 |
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
145
Yid ingenjörtrupperna beräknas behovet av hästlejning sålunda:
för en fältingenjörkår.......
» » »
» Fälttelegrafkåren ........
» Bodens ingenjörkår......
» övningsmarscher m. m.
............. 5,220 lejningsdagar
............. 5,070
............. 10,740
............. 7,030
............ 2,000
tillhopa 30,060 lejningsdagar.
Yid trängtrupperna beräknas antalet hästlejningsdagar sålunda:
för en trängkår .................................. 3,582 lejningsdagar
» två trängkårer............................. 7,164 »
» studentkompaniet m. m............... 854 »
tillhopa 11,600 lejningsdagar.
För intendenturtruppcrna beräknas antalet lejningsdagar till 1,500.
Sammanfattas vad ovan anförts, erfordras enligt den nu föreslagna organisationen
följande antal hästlejningsdagar vid armén, nämligen:
vid |
infanteriet ........................... |
....... 18,300 lej: |
ningsdagar |
» |
kavalleriet .......................... |
..... 1,050 |
» |
» |
artilleriet.............................. |
........ 66,000 |
» |
ingenjörtruppema................. |
....... 30,060 |
||
» |
trängtrupperna..................... |
....... 11,600 |
|
intendenturtrupperna .......... |
........ 1,500 |
» |
eller tillhopa 128,510 lejningsdagar.
På sätt Kungl. Maj:t föreslagit, förordas ett definitivt övergående till
det s. k. ackordhästsystemet. Av det ovan angivna antalet lejningsdagar
beräknas härvid omkring 109,430 dagar fullgöras medelst ackordhästar
samt återstoden, 19,080 dagar, genom lejning i vanlig ordning.
2. Remonteringsväsendet.
Årliga antalet remonter.
Ärliga remontantalet beräknas efter samma grunder som enligt Kungl.
Maj:ts proposition sålunda.
Generalstabsgruppen räknar 106 och infanteriets stabsgrupp 103 hästar =
209 hästar. Detta hästbehov fylles genom att årligen från de beridna
truppslagen överföra 26 åttaåriga hästar (16 från kavalleriet och 10 från
artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna).
Infanteriets kompanichefsgrupp och intendenturtrupperna erhålla årligen
från de beridna truppslagen ett visst antal vid dessa truppslag icke vidare
användbara hästar.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 saml. 2 A käft. (Nr 2.) 788 24 1 0
146 Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Kavalleriets årliga behov av remonter är: [(1,690 — 4 X 16) X 0,10 + 16
=] 179.
Artilleriets, ingenjör- och trängtruppernas årliga behov av remonter är:
[(980 + 154 + 135-4 X 10) X 0,09 + 10=] 121.
Med stöd av erfarenheterna från de senaste åren beräknas årligen högst
7 stamhästar uttagas till egna tjänstehästar. Som ersättning för dessa
beräknas 7 remonter.
Det årligen erforderliga remontantalet blir alltså [179 + 121 + 7 =] 307.
Remonteringsstyrelsen.
I fråga om remonteringsstyrelsen ansluter utskottet sig till Kungl. Maj:ts
förslag.
Remontdepåerna.
Med hänsyn till det reducerade remontbehovet synes antalet remontdepåer,
som av Kungl. Maj:t föreslås till tre (Herrevadskloster, Utnäslöt
och Gudhem), kunna minskas med ytterligare en, i följd varav utskottet
föreslår, att endast förstnämnda två remontdepåer bibehållas.
J. Reservpersonal.
1. Personal å reservstat.
Arméns reservstat synes böra organiseras enligt de av Kungl. Maj:t
föreslagna grunderna.
Med hänsyn till omfattningen av den av utskottet föreslagna arméorganisationen
bör antalet å reservstat uppförd personal bestämmas till 1
generalsperson, 4 överstar, 35 majorer, 205 kompaniofficerare, 60 underofficerare,
2 fältläkare, 4 regementsläkare, 1 fältveterinär och 1 regementsveterinär.
Utskottet delar den i propositionen (sid. 281) uttalade meningen, att
en löne- och pensionsreglering för reservstatspersonalen snarast möjligt
bör komma till stånd, samt att därvid den ursprungliga relationen mellan
den aktiva personalens och reservstatspersonalens löne- och pensionsförmåner
bör ungefärligen återställas och detta jämväl i fråga om den nuvarande
reservstatspersonalen.
2. Personal i arméns reserver.
Jämväl beträffande arméns reserver ansluter sig utskottet till Kungl.
Maj:ts förslag, dock med nedan angivna modifikationer.
Yad angår villkoren för sergeants befordran till fanjunkare i reserven, angives
i propositionen, att — förutom fullgörande av visst antal repetitionsövningar —
bör fordras genomgång av en särskilt anordnad tre månaders utbildningskurs,
avsedd att bibringa vederbörande erforderlig kompetens. Kör närvarande kräves
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
147
för dylik befordran fullgörande av tio repetitionsövningar. Då reservpersonalen
endast är skyldig att fullgöra eu repetitionsövning vart tredje år,
är sådan befordran nu praktiskt taget utesluten. Med hänsyn härtill och
då utskottet icke känner sig övertygat om behovet av den i Kungl. Maj:ts
proposition ifrågasatta särskilda utbildningskursen, anser utskottet det önskvärt,
att icke såsom villkor för sergeants befordran till fanjunkare i reserven
stadgas genomgående av någon sådan kurs och att antalet obligatoriska
repetitionsövningar minskas, så att det för dylik befordran blott
fordras fullgörande av minst fyra repetitionsövningar eller däremot svarande
tjänstgöring. Därest härvid skyldigheten att fullgöra repetitionsövning
vart tredje år bibehålies och för befordran i reserven, liksom nu,
förutsättes, att den på aktiv stat varande underofficerspersonalens tjänsteställning
i förhållande till reservpersonalen bevaras, synes det utskottet,
som om en omläggning av befordringsvillkoren i nyss angivna riktning
skulle vara ägnad att medföra en tillfredsställande ordning i förevarande
hänseende.
Enligt utskottets förslag är dagantalet för repetitionsövning vid kavalleriet,
artilleriet och ingenjörtrupperna 30 i stället för av Kungl. Maj:t
föreslagna 35. Till följd härav bör vid dessa truppslag för officerare och
underofficerare, vilka inom regementes (kårs) reserv vunnit sin första anställning
såsom officer resp. underofficer eller som efter avgång från beställning
på stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde
i regementes (kårs) reserv, tjänstgöringsskyldigheten under varje treårsperiod
minskas till 40 dagar i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna 45.
Det minsta antalet i reserven utnämnda officerare, som årligen bör
anställas, beräknas till: vid infanteriet .................. |
.......... 64 |
vid trängtrupperna ..................... 4 |
» kavalleriet .................. |
........... 3 |
» intendenturtrupperna............ 2 |
» artilleriet..................... |
............ 15 |
Summa 97. |
» ingenjörtrupperna...... |
............ 9 |
|
I reserven utnämnda |
underofficer |
■are beräknas böra årligen till nedan |
angivna antal anställas i |
reserven: |
|
vid infanteriet ................. |
............ 30 |
vid trängtrupperna .................... 4 |
» kavalleriet ............... |
.......... 5 |
» intendenturtrupperna............ 2 |
» artilleriet...................... |
........... 10 |
Summa 55. |
» ingenjörtrupperna....... |
............ 4 |
|
Av i reserven utnämnda läkare |
beräknas minst 3 och av veterinärer |
|
minst 1 böra årligen anställas. |
3. Tåg- och vattenbyggnadshåren.
Vad i propositionen anföres beträffande väg- och vattenbyggnadskåren
giver icke anledning till något uttalande från utskottets sida.
148
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
4. Anställandet av »jordavlönat» underbefäl i reserven.
Uti Kung!. Maj:ts proposition föreslås vidtagande av vissa åtgärder i
syfte att tillföra armén en reserv av »jordavlönat» underbefäl. Sålunda
avses ett årligt belopp av 200,000 kronor till »militära egnahemspremier»,
vilka efter närmare angivna grunder skola tilldelas underbefäl, som vid avgång
från beställning på stat inträda i reserven, för att förlijälpa dem till
förvärv av egna hem. Vidare ifrågasattes beredande av viss företrädesrätt
åt dylikt underbefäl till erhållande av lån ur egnahemslånefonden och förvärvande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar.
Beträffande sättet för omförmälda anordnings genomförande i olika avseenden
torde utskottet få hänvisa till propositionen.
Vid övervägande av Kungl. Maj:ts förslag i förevarande ämne har ut- ,
skottet funnit det vara högst tvivelaktigt, om de förordade åtgärderna äro
ägnade att i nämnvärd grad främja det därmed avsedda syftet. Av denna
anledning och då starka betänkligheter synas kunna resas mot lämnande
av den förutsatta företrädesrätten till egnahemslån m. m., anser utskottet
sig för sin del icke kunna tillstyrka ifrågavarande förslag.
K. Den fast anställda personalens rekrytering.
Under denna rubrik behandlas i Kungl. Maj:ts proposition bland annat
tre frågor, på vilka utskottet anser sig böra något närmare ingå, nämligen
om manskapets rekrytering, om underbefäls och underofficerares befordran
till officerare och reservofficerare samt om rekrytering av officers- och
underofficerskårerna vid de i Boden förlagda truppförbanden.
1. Manskapets rekrytering.
Bland de åtgärder, som kunna främja en god manskapsrekrytering, angives
i propositionen förbättrande av manskapets utbildning. Med avseende
härå framhålles, att visst utrymme åt undervisning i allmänbildande
ämnen enligt Kungl. Maj:ts förslag kommer att förefinnas såväl vid de
lägre manskapsskolorna (rekryt-, korpral- och furirskolorna) som särskilt
vid underofficersskolan, vilken skulle erhålla en varaktighet av omkring 16
månader i stället för nuvarande 10 månader.
I anledning därav att Svenska underofficersförbundet i yttrande över försvarsrevisionens
betänkande föreslagit det nuvarande rekryteringssystemets
ersättande med ett system grundat på antagning av befälselever med viss
kortare tids provtjänstgöring, innan fast anställning ägde rum, och anordnande
av en 2-årig underofficersskola jämte särskilda kurser för bibringande
av realskolekompetens, uttalas i propositionen, att all anledning
vore att betvivla, att en sådan anordning skulle erbjuda någon som helst
säkerhet för en tillfredsställande manskapsrekrytering. På grund härav
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
149
och av andra angivna skäl har Kungl. Maj:t funnit berörda förslag icke
böra föranleda någon åtgärd.
Av kostnads- och andra skäl har Kungl. Maj:t ej heller funnit sig böra,
åtminstone för närvarande, följa ett av chefen för generalstaben i hans
s. k. besparingsförslag framställt förslag om anordnande av eu 2-årig militär
mellanskola, avsedd att genomgås föra den egentliga militäranställningen
och bibringa kunskaper bland annat i samma ämnen som militär mellanskola.
Herr Wigforss m. fl. och herr Hansson i Stockholm m. fl. förorda i
sina motioner nr 248 resp. 392, att Svenska underofficersförbundets förslag
om införande av ett nytt anställningssystem grundat på antagning av
befälselever göres till föremål för närmare prövning i samband med den
utredning om befälsordningens demokratisering, vilken motionärerna, såsom
i det följande skall närmare omförmälas, anse böra komma till stånd.
Mot anlitande i avvaktan på nämnda utredning av de av Kungl. Maj:t
föreslagna åtgärderna för underbefälsutbildningens höjande förklara sig motionärerna
icke hava något att erinra.
Herr Norman in. fl. hemställa uti sin motion, att en militär mellanskola
i överensstämmelse med chefens för generalstaben förslag måtte upprättas,
och att ett särskilt anslag å 25,000 kronor för studiestipendier
måtte anvisas.
Utskottet, som anser det vara en angelägenhet av största vikt, att åtgärder
vidtagas till höjande av manskapets och därmed även underofficerarnas
utbildning, finner vad Kungl. Maj:t föreslagit med avseende å ordnandet
av rekryt-, korpral-, furir- och underofficersskolor vara ägnat att
verka i sådan riktning. Emellertid vill det synas utskottet, som om såväl
Svenska underofficersförbundets förslag om införande av ett anställningssystem
grundat på antagning av befälselever som chefens för generalstaben
förslag om anordnande av en militär mellanskola äro väl förtjänta att göras
till föremål för ytterligare allsidig prövning. Utskottet finner sig därför
böra tillstyrka avlåtande av skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan om
förnyad utredning i berörda hänseende och framläggande för riksdagen av
de förslag, vartill utredningen må föranleda.
2. Underbefäls och underofficerares befordi’an till officerare och
reservofficerare.
Med avseende å denna fråga har Kungl. Maj:t — under uttalande att
principiellt sett möjlighet borde finnas för underbefäl och underofficerare
att vinna inträde på officersbanan — av i propositionen närmare angivna
skäl funnit sig för närvarande icke kunna föreslå annan åtgärd i sådant
150
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
syfte än beviljande av studiestipendier till därav förtjänta underbefäl och
underofficerare för att förhjälpa dem att avlägga för anställning som officer
erforderliga kunskapsprov. Dylika stipendier borde i regel kunna utdelas
till en och samma person under flera år i följd och jämväl under
tiden för vistelsen vid krigsskolan. De borde erhålla en storlek av minst
1,200 kronor och kunna åtnjutas ända till fyra år i följd. Beräknades
årligen sammanlagt 10 underbefäl och underofficerare kunna medelst
studiestipendier erhålla möjlighet att genomgå krigsskolan för befordran
till officer, borde anslagets storlek således bestämmas till minst 48,000
kronor. Åt Kungl. Maj:t borde uppdragas att meddela närmare bestämmelser
angående det sätt, varpå frågan sålunda borde ordnas.
Uti sina motioner nr 205 resp. 348 framställa herr Beuterskiöld m. fl.
och herr Lindgren m. fl. vissa förslag i förevarande ämne. Såsom redan
i annat sammanhang antytts, föreslå motionärerna inrättande av en ny
tjänstegrad, sekundlöjtnant, vilken hänföres till subalternofficersgraderna
och som under vissa närmare angivna förutsättningar skall kunna ernås
av underofficer. Den, som sålunda befordrats till sekundlöjtnant, avses
att i samma ordning som underlöjtnant och i visst fall framför sådan
vidarebefordras till löjtnant, varefter han i fråga om kaptensbefordran
skall vara likställd med övriga löjtnanter.
Herr Karlsson i Gasabäck m. fl. hemställa i sin förutberörda motion
nr 390, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om
skyndsam utredning, huruvida icke förevarande fråga kunde lösas sålunda,
att ett antal officersbefattningar till och med kompanichef besättas med
dit befordrade underofficerare.
Herr Wigforss m. fl. och herr Hansson i Stockholm in. fl. förorda, såsom
i det föregående angivits, i sina merberörda motioner nr 248 resp.
392, att frågan om en demokratiserad befälsordning göres till föremål
för en ingående prövning. I motionerna framhålles, hurusom kravet på
en dylik befälsordning avser åtgärder för beredande av möjlighet för en
var dugande man att utan hänsyn till social ställning eller förmögenhet
kunna på den militära banan avancera till de högsta poster. En sådan
demokratiserad befälsordning förutsatte omarbetning av nu gällande bestämmelser
för antagning av officersaspiranter och undanröjande av de
hinder av ekonomisk art, som kunde avhålla en för officerskallet lämplig
och hågad från att aspirera. I det senare avseendet syntes Kungl. Maj:ts
förslag om studiestipendier för genomgående av krigsskolan vara värt
beaktande.
Slutligen hemställa herr Kilbom m. fl. i motion nr 396, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om vidtagande snarast möjligt
av erforderliga åtgärder för officerskårens demokratisering, bland annat
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
151
genom beredande av möjlighet för underbefälet att utan större svårigheter
vinna befordran till officerare inom alla grader.
Såsom i Kungl. Majits proposition framliålles, lärer icke mer än en
mening råda därom, att principiellt sett underofficerare och underbefäl
böra äga möjlighet att vinna inträde på officersbanan. I fråga däremot
om de åtgärder, som böra vidtagas för att främja denna möjlighet, äro
meningarna så mycket mera delade. Kungl. Maj:t anser det icke tillrådligt
att till förmån för underbefäl och underofficerare meddela eftergift
beträffande nu gällande fordringar för vinnande av officerskompetens.
I stället föreslår Kungl. Maj:t utdelande av stipendier till sådana av
nämnda personalgrupper, som visat sig därav förtjänta och vilja inhämta
stadgat kunskapsmått för inträde vid krigsskolan. Yad härutinnan föreslås
anser sig utskottet givetvis böra understödja. Men i likhet med
förenämnda motionärer finner utskottet det önskvärt, att de intressen, det
här gäller, tillgodoses på ett mera verksamt sätt, än som genom blott och
bart ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle bliva fallet. Olika motionärer
hava härutinnan anvisat olika vägar. Sålunda skulle enligt herr
Keuterskick]s m. fl:s och herr Lindgrens m. flis förslag möjlighet öppnas
för underofficerare att utan inhämtande av eljest stadgad officerskompetens
vinna befordran till subalternofficer och kapten. Samma tanke, om ock
något annorlunda utformad, återfinnes i herr Karlssons i Gasabäck m. flis
motion. Övriga motionärer åter synas avse en omläggning av kompetensvillkoren
för officersanställning i allmänhet i syfte att göra officerskallet
tillgängligt för en var med håg och fallenhet därför. Om och i vad mån
det ur försvarsväsendets synpunkt kan vara lämpligt att beträda den ena
eller den andra av dessa vägar, tilltror sig utskottet icke att på grundval
av nu föreliggande material bedöma.
På grund härav och med hänsyn till det samband, som givetvis råder
mellan förevarande fråga och spörsmålet om förbättrande av underofficerarnas
tjänsteställning, med avseende vara utskottet i det föregående föreslagit
riksdagen att hos Kungl. Maj it begära ny utredning, har utskottet
funnit sig böra föreslå avlåtande av skrivelse till Kungl. Maj it med anhållan,
att Kungl. Maj it ville, med beaktande av vad utskottet ovan anfört,
i samband med spörsmålet om förbättrande av underofficerarnas
tjänsteställning även underkasta förevarande fråga förnyad allsidig utredning
och för nästa års riksdag framlägga det förslag, vartill denna utredning
må föranleda.
3. Rekrytering av officers- och underofficerskårerua vid de i Boden
förlagda truppförbanden.
Uti Kungl. Majits proposition (sid. 328 o. ff.) framliålles, att officersrekryteringen
vid Norrbottens regemente och Bodens artilleriregemente sedan
152
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
lång tid tillbaka varit högst otillfredsställande, att för vinnande av ändring
härutinnan särskilda åtgärder synas böra vidtagas, samt att även beträffande
underofficersrekryteringen dylika åtgärder torde vara erforderliga. Efter en
redogörelse för de från olika håll till föreliggande frågas lösning föreslagna
åtgärderna uttalas i propositionen, att endast en av dessa kunde antagas
med full säkerhet leda till målet, nämligen införandet av ett på tvång
grundat passagesystem, men att eu sådan anordning emellertid måste befaras
medföra en ogynnsam inverkan på officers- och underofficersrekryteringen
i allmänhet och därför icke nu borde ifrågasättas. I stället föreslås åtskilliga
åtgärder i syfte att på frivillighetens väg säkerställa rekryteringen.
Sålunda förordas, att officerare och underofficerare med vederlikar vid alla
i Boden förlagda avdelningar av krigsmakten efter viss tids, förslagsvis
sex års, tjänstgöring i Boden i lönehänseende skola äga tillgodoräkna sig tre
tjänstår, utöver vad eljest är medgivet. Vidare föreslås beredande av
möjlighet till transport till sydligare förlagda truppförband samt anordnande
av stipendier för från krigsskolan nyutexaminerade fänrikar, som taga anställning
vid i Boden förlagda truppförband. Slutligen ifrågasättes att
tillförsäkra officerare och underofficerare med vederlikar, tillhörande i Boden,
Umeå och Sollefteå förlagda truppförband och formationer, jämte deras
familjemedlemmar rätt till en årlig fri resa å järnväg till sydligare delar
av landet.
Herrar Wigforss m. fl. och Hansson i Stockholm m. fl. framhålla, att
det vore anledning befara, att vad Kungl. Maj:t föreslagit i syfte att
trygga rekryteringen vid de till Boden förlagda truppförbanden icke skulle
visa sig vara tillfyllest. Ett väl ordnat passagesystem komme nog att
befinnas vara den enda effektiva utvägen ur svårigheterna. Motionärerna
förordade därför en påpekan hos Kungl. Maj:t av angelägenheten, att förslag
i berörda avseende utarbetades. Under tiden syntes de av Kungl. Maj:t
föreslagna palliativen kunna prövas.
Vid övervägande av förevarande fråga har utskottet kommit till den
uppfattningen, att, såsom ock av ovannämnda motionärer göres gällande,
eu effektiv lösning av frågan icke torde kunna vinnas annorledes än genom
införande av ett väl ordnat passagesystem. Utskottet finner sig därför
böra föreslå avlåtande av skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan, att
förslag i berörda avseende snarast möjligt måtte uppgöras och föreläggas
riksdagen.
Utskottet har emellertid funnit sig jämväl böra överväga, huruvida och
i vad mån i avvaktan på frågans slutliga lösning de uti Kungl. Maj:ts
proposition föreslagna åtgärderna till rekryteringens främjande lämpligen
kunna komma till utförande. Vad härvid angår Kungl. Maj:ts förslag
om medgivande av viss extra tjänstår sberäkning för Bodenpersonalen samt
om tillförsäkrande av rätt för denna personal till en årlig fri resa å järn
-
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2,
153
väg till sydligare delar av landet, anser sig utskottet med hänsyn till de
konsekvenser, ett bifall till dessa förslag skulle komma att medföra i fråga
om andra grupper av statens befattningshavare, icke kunna tillstyrka desamma.
Annorlunda synes det utskottet ställa sig med avseende å förslaget
om beredande av möjlighet till transport till sydligare förlagda
truppförhand och anordnande av stipendier till förmån för från krigsskolan
nyutexaminerade fänrikar, som taga anställning vid i Boden förlagda truppförband.
Dessa åtgärder synas utskottet vara av den art, att de väl låta
förena sig med ett sådant passagesystem, som utskottet anser innebära
den effektiva lösningen. Utskottet finner sig alltså böra tillstyrka Kungl.
Maj:ts förslag i denna del.
4. Befordringssystemet.
Uti Kungl. Majits proposition (sid. 315) uttalas, att de särskilda underofficerskårerna
böra tillförsäkras viss yttranderätt i befordringsfrågor inom
respektive kårer. I herrar Wigforss’ in. fl:s och Hanssons i Stockholm
in. flis ovannämnda motioner (sid. 74) anföres, att motionärerna icke hava
någon principiell invändning mot eu sådan ordning. Motionärerna anse
emellertid hela frågan om befordringsväsendet förtjänt att upptagas till
diskussion, enär nuvarande ordning icke kan anses tillfredsställande.
Utskottet har icke kunnat upptaga denna fråga till en mera ingående
prövning. Med hänsyn till vad i berörda motioner anförts, finner utskottet
emellertid det vara synnerligen önskvärt, att Kungl. Maj it ägnar frågan
allvarlig uppmärksamhet.
IV. Lantförsvarets kostnader.
o
1. Arliga kostnader.
Yid beräknandet av de årliga kostnaderna för den av utskottet föreslagna
organisationen av lantförsvaret har utskottet följt de i Kungl. Majits
proposition angivna beräkningsgrunderna; och får utskottet beträffande
de särskilda anslagen hänvisa till de i bil. 2 meddelade beräkningarna.
Av nämnda bil. framgår, att lantförsvarets årliga kostnader efter genomförd
organisation skulle uppgå till omkring 50 miljoner kronor eller omkring
30 miljoner kronor mindre än vad den av Kungl. Maj it föreslagna
organisationen skulle draga.
I förhållande till det nuvarande provisoriet innebär utskottets förslag
en besparing efter genomförd organisation på omkring 43.2 miljoner kronor.
2. Engångskostnader.
[Byggnads- och reparationsarbeten.
Med hänsyn till den av utskottet föreslagna härorganisationen erfordras
vissa byggnadsarbeten. Dessas omfattning är delvis beroende av vilka
förläggningsorter, som bliva bestämda för truppförbanden. Under alla
omständigheter torde emellertid erfordras vissa arbeten för ordnande av
154
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
förrådslokaler för artilleriets motormateriel, ballonghall m. m. för arméartilleriregementets
ballongbatteri, verkstadslokaler m. m. för fältingenjörtrupperna.
I händelse av truppförbandens förläggning på sätt i det föregående
förslagsvis angivits, komma de för ifrågavarande arbeten erforderliga
kostnaderna enligt överslagsvis gjorda beräkningar att uppgå till högst
omkring 830,000 kronor.
I likhet med vad uti Kungl. Maj:ts proposition (sid. 338) förutsättes, böra
därjämte utföras vissa reparationsarbeten, huvudsakligen omfattande ersättning
av förslitna golv, reparationer av nedröstade tak samt verkställande av
eftersatta målningsarbeten. Genom utförande av dessa arbeten, vilka för
den av utskottet föreslagna härorganisationen beräknats betinga en kostnad
av högst omkring 500,000 kronor, blir det möjligt att minska det ordinarie
underliållsanslaget för arméns byggnader.
För ovan avsedda byggnads- och reparationsarbeten beräknas den sammanlagda
kostnaden således komma att uppgå till högst omkring 1,330,000kronor.
För bestridande av dessa kostnader behöva några särskilda medel icke
av riksdagen anvisas, utan torde härför — i enlighet med vad även i
Kungl. Maj:ts proposition (sid. 339) förutsättes — böra tagas i anspråk
vissa av riksdagen redan beviljade och anvisade medel för åtskilliga byggnadsföretag,
vilka av en eller annan anledning icke kommit till utförande
och som enligt den av utskottet föreslagna organisationen bliva obehövliga.
Materielanskaffning.
För anskaffande av beväpning och annan materiel m. m. beräknar Kungl.
Maj:t en summa av 41,775,000 kronor.
Då utskottet nu förordar en härorganisation av väsentligt mindre omfattning
än den av Kungl. Maj:t föreslagna, blir behovet av dylika nyanskaffningar
uppenbarligen väsentligt minskat. Utskottet har därför ansett ifrågavarande
kostnader kunna begränsas till 21,000,000 kronor. I likhet med
Kungl. Maj:t föreslår utskottet, att anskaffningen fördelas på 10 år. Därest
riksdagen innevarande år skulle bevilja medel för anskaffning av sådan
materiel, varom här är fråga, förutsätter utskottet, att motsvarande minskning
göres i materielanskaffningskostnaderna under 10-årsperioden.
Beträffande kostnadernas fördelning på olika materielslag torde Kungl.
Maj:t böra avgiva förslag i samband med framställning om medlens anvisande.
Ersättning åt kommuner till följd av indragning av truppförband in. in.
Utskottet — som finner det icke kunna ifrågakomma att bereda kommuner,
som till följd av den av utskottet förordade härorganisationen mista nu
befintliga truppförbandsförläggningar, ersättning i alla de uti Kungl. Maj:ts
proposition angivna olika hänseenden — ansluter sig till Kungl. Maj:ts
uttalande därom, att frågan angående de skyldigheter, som i förevarande
avseende må åligga kronan, bör göras till föremål för en ingående och
allsidig utredning.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
155
V. Övergången till den nya härordningen.
1. Allmänna synpunkter.
Lika litet som Kungl. Maj:t anser sig utskottet vare sig kunna eller
böra framlägga ett detaljerat förslag till de för övergången till den nya
härordningen erforderliga bestämmelserna, utan håller utskottet före, att
dessa bestämmelser böra, såsom oek Kungl. Maj:t förutsatt och jämväl
tidigare i liknande fall skett, utfärdas av Kungl Maj:t.
Beträffande tidpunkten för övergången ansluter sig utskottet till Kungl.
Maj:ts förslag, att den nya värnpliktslagen skall träda i kraft med ingången
av år 1925, samt att den nya organisationen i huvudsak skall genomföras
under hösten och vintern 1925—1926.
2. Värnplikten.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, att värnpliktiga, som bort
inskrivas före år 1925 men icke då blivit inskrivna, skola i allo vara
underkastade bestämmelserna i den nya lagen. Utskottet finner ej heller
anledning frångå Kungl. Maj:ts förslag att med nämnda värnpliktiga i utbildning
shänseende likställa dem, som visserligen blivit inskrivna före den
nya lagens ikraftträdande men som icke börjat fullgöra dem åliggande
första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd senast å för 1924 års klass
stadgad tid. I likhet med Kungl. Maj:t anser utskottet jämväl lämpligt,
att övriga före år 1925 inskrivna värnpliktiga fullgöra sin värnpliktstjänstgöring
i enlighet med bestämmelserna rörande 1924 års klass. Då den
sista repetitionsövningen enligt utskottets förslag skall förläggas till tidigare
år, än Kungl. Maj:t förordat, erfordras däremot icke inkallande av sådana
äldre värnpliktiga till fullgörande av extra repetitionsövning. Enär vidare
repetitionsövningarna vid specialtruppslagen avses att erhålla en längd av
trettio dagar, torde från och med år 1926 sådan övning för dem av sistnämnda
värnpliktiga, som tilldelats rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet
samt fästningsartilleriet å Karlsborg, ävenledes böra hava en varaktighet
av trettio dagar.
3. Organisationen.
Med avseende å den vid armén för närvarande anställda personalen kan
man, såsom i propositionen framhålles, i stort sett skilja emellan två olika
huvudgrupper, nämligen sådan personal, som är anställd medelst kontrakt
eller förordnande, och sådan personal, som innehar fullmakt eller konstitutorial
på sina beställningar. Den förra gruppen utgöres av arméns manskap
ävensom viss annan personal i arvodesbefattningar (maskinister, eldare
156
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
in. fl.), den senare av officerare och underofficerare ävensom civilmilitär
personal och en del civil personal.
Ifråga om sistnämnda personalgrupp hava herr Fjell man in. fl. uti sin
motion nr 381 hemställt om vissa ur personalsynpunkt önskvärda förbättringar
uti de av Kungl. Maj:t föreslagna övergångsbestämmelserna.
Vidare har herr Lindhagen uti sin motion nr 235 bland annat hemställt,
att den vid härorganisationen direkt eller indirekt anställda personal, som
drabbas av denna organisations minskning, hålles skadeslös i möjligaste
mån för därigenom vållade avsevärda och varaktiga förluster. *
I likhet med Kungl. Maj:t och förenämnda motionärer anser utskottet
nödvändigt att tillse, att den personal, som till följd av minskningar i liärorganisationen
blir övertalig, icke blir alltför mycket lidande härpå.
Det antal beställningar för officerare och underofficerare m. fl., som
enligt den av utskottet föreslagna organisationen skall indragas, är högst
betydande. Sammanlagt bliva 1,092 officerare, 995 underofficerare, 348
musikunderofficerare samt 152 civilmilitära och civila beställningshavare
övertaliga.
Beträffande sättet för övergångens anordnande ansluter sig utskottet i
fråga om nämnda personalgrupper i stort sett till Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet anser dock, att sådana äldre löjtnanter, underlöjtnanter och
sergeanter, vilka till följd av ogynnsamma befordringsförhållanden vid
vederbörliga regementen och kårer, endast erhållit befordran till kaptener
respektive löjtnanter eller fanjunkare i regemente (kår o. s. v.), böra vid
eventuell överflyttning till övergångsstat kunna tilläggas lön såsom kapten
respektive löjtnant eller fanjunkare. Vidare synes sådan till övergångsstat
överförd personal, vilken upprätthåller befattning, som enligt organisationen
skall bestridas av pensionerad personal, eller eljest tages i anspråk för
ständig tjänstgöring, böra i avlöningshänseende fullt jämställas med den
å aktiv stat kvarstående personalen. An vidare ifrågasätter utskottet viss
jämkning dels med avseende å beräkningen av den tjänstetid, som må
tillgodoräknas vederbörande för uppflyttning i högre löneklass inom vederbörliga
lönegrader, och dels i fråga om avlöning under tjänstgöring åt
den personal å övergångsstat, som är boende å tjänstgöringsorten. I
sistnämnda hänseende håller utskottet före, att avlöningen under all tjänstgöring
bör utgå efter tjänstgöringsortens (bostadsortens) ortsgrupp. Slutligen
finner utskottet det skäligt, att personal å övergångsstat, som är
boende i kronans hus, får, där så utan olägenhet kan ske, kvarbo därstädes
intill den 1 oktober närmast efter det budgetår, med vars utgång
rätten till full avlöning enligt vederbörlig ortsgrupp upphör.
Övergången till den nya organisationen torde alltså för berörda personalgrupper
böra ordnas enligt följande allmänna riktlinjer.
1. Den personal på aktiv stat, som icke kan beredas plats å de nya
staterna, uppföres å övergångsstat. Å sådan stat äger, med nedan nämnda
undantag, icke någon annan befordran rum än i regemente (kår o. s. v.).
Särskilda utskottets utlåtande AV 2.
157
2. Överflyttning till övergångsstat kan ske antingen frivilligt eller
tvångsvis. Frivillig övergång må kunna medgivas, så snart beslut i organisationsfrågan
av riksdagen fattats. Överflyttning tvångsvis äger rum vid
tiden för den nya organisationens ikraftträdande. Beställningshavare, som
tvångsvis överförts, må dock inom viss av Kungl. Maj:t bestämd tid kunna
beredas tillfälle att sedermera, på gjord framställning, inträda i de rättigheter
och skyldigheter, som tillkomma den frivilligt övergångna personalen.
3. Beställningshavare, som frivilligt övergår, äger såsom lön åtnjuta
det belopp, han vid avgång efter uppnådd pensionsålder i innehavande
tjänstegrad skulle hava fått uppbära i pension, samt efter inträdet i pensionsåldern
bibehålla samma belopp såsom pension. Dylik beställningshavare
skall intill uppnådda 50 levnadsår i fredstid under varje tvåårsperiod
tjänstgöra det dagantal, som svarar mot en repetitionsövning vid
vederbörligt truppslag. Under tjänstgöring utom bostadsorten utgår enligt
vanliga grunder tjänstgöringstraktamente ävensom gottgörelse för resor till
och från tjänstgöringsorten
4. Tvångsvis överförd beställningshavare äger under en tid av ett år,
räknat från slutet av det budgetår, varunder övergången till den nya
organisationen kommer att i huvudsak äga rum, uppbära avlöning enligt
de närmast före övergången gällande grunder. Efter nämnda tids förlopp
bibehålies den då innehavda lönen, dock beräknad efter A-ort.
Befordran till högre lönegrad eller uppflyttning till högre löneklass må
äga rum enligt följande grunder:
a) löjtnant, underlöjtnant eller sergeant, som vunnit befordran till kapten
respektive löjtnant eller fanjunkare i regemente (kår o. s. v.), må, om han
överflyttas till övergångsstat, tilläggas lön såsom kapten respektive löjtnant
eller fanjunkare från och med den tidpunkt, då han — därest de för
budgetåret 1924—1925 fastställda staterna fortfarande varit gällande —
kan beräknas skolat hava kommit i åtnjutande av lön på stat i sådan
beställning;
b) personal å övergångsstat, vilken upprätthåller befattning, som enligt
organisationen skall bestridas av pensionerad personal, eller eljest tages i
anspråk för ständig tjänstgöring, erhåller såväl uppflyttning i löneklass
enligt för aktiv personal gällande grunder som befordran till högre lönegrad
å övergångsstat närmast efter jämnårig dylik personal å aktiv stat;
c) uppflyttning till högre löneklass inom den lönegrad, vederbörande
vid övergången tillhör, må i övrigt äga rum i män av fullgjord tjänstgöring.
Härvid må före övergången fullgjord tjänstgöring å aktiv stat tillgodoräknas
vederbörande, och skall sex månaders effektiv tjänstgöring å
övergångsstat anses motsvara ett års tjänstgöring å aktiv stat.
Efter uppnådd pensionsålder utgår till tvångsvis överförd beställningshavare
pension med samma belopp som till motsvarande personal å
aktiv stat.
158
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Tvångsvis överförd beställningsliavare är underkastad full tjänstgöringsskyldighet.
Den årliga tjänstgöringen skall i fredstid omfatta minst det
dagantal, som svarar mot en repetitionsövning vid vederbörligt truppslag.
Vid kortare tjänstgöring utom bostadsorten utgår enligt vanliga grunder
tjänstgöringstraktamente ävensom gottgörelse för resor till och från tjänstgöringsorten.
Vid långvarigare tjänstgöring utom bostadsorten utgår lönen
efter den ortsgrupp, till vilken tjänstgöringsorten hör, varjämte ersättning
för flyttning till och från tjänstgöringsorten må kunna tillerkännas vederbörande
enligt vanliga regler. Vid tjänstgöring å bostadsorten må avlöningen
utgå efter tjänstgöringsortens (bostadsortens) ortsgrupp.
5. Personal, som är boende i kronans hus, må, där så utan olägenhet
kan ske, kvarbo därstädes intill den 1 oktober närmast efter det budgetår,
med vars utgång rätten till full avlöning enligt vederbörlig ortsgrupp
upphör.
Yad därefter angår den personal, som är anställd medelst kontrakt eller
förordnande, utgöras de kontraktsanställda, som förut erinrats, av arméns
manskap ävensom av viss annan personal i arvodesbefattningar (maskinister,
eldare m. fl.).
I Kungl. Maj:ts proposition anföres beträffande övergångens ordnande
för dessa personalgrupper i huvudsak följande.
Med hänsyn till den redan beslutade, till 20 ä 25 % uppgående vakanssättningen
av antalet volontärbeställningar enligt stat samt till det förhållandet,
att det äldre underbefälets kontrakt i allmänhet endast förlängdes
för ett år i sänder, syntes något hinder ur denna synpunkt icke
möta för organisationens omedelbara genomförande.
För erhållande av nödig kontinuitet i underbefälets utbildning, befordran
och avgång m. m. syntes det under övergången böra vara medgivet att,
oberoende av vakansförhållandena, årligen antaga det enligt den nya
organisationen normalt erforderliga rekrytantalet.
Beträffande sådana befattningar, som innehades endast på förordnande,
syntes den nya organisationen, utom i undantagsfall, omedelbart kunna
genomföras genom återkallande av de givna förordnandena.
Vidkommande frågan om ersättning till det äldre manskap, som vid
härordningens genomförande skulle bliva övertaligt, syntes billighetsskäl
tala för att, där ej civil anställning kunde anskaffas åt vederbörande,
någon ersättning bereddes denna personal, särskilt dem, som vore familjeförsörjare.
En framkomlig väg syntes härvidlag vara att medgiva full lön
till sådana familjeförsörjare och äldre personal, som på grund av övergången
till den nya härordningen blivit övertaliga, under så lång tid, som
motsvarades av den för officerare och underofficerare m. fl. föreslagna
respittiden, d. v. s. under ett år, räknat från slutet av det budgetår, varunder
övergången till den nya organisationen i stort sett ägde rum. På
Kungl. Maj:ts prövning borde därjämte bero, huruvida i särskilt ömmande
fall någon ersättning härutöver borde utgå.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
159
Slutligen borde tagas under övervägande, huruvida och i vad mån dels
likvärdiga civila befattningar kunde beredas åt kontraktsanställda innehavare
av till indragning ifrågakommande arvodesbefattningar och dels
medelst förordnande tillsatta innehavare av sådana befattningar borde bibehållas
vid dessa.
Uti sin motion nr 399 har herr Loven föreslagit,
dels att ersättningen till de äldre underbefäl, som i anledning av försvarets
omorganisation bliva övertaliga, måtte beräknas till ett belopp,
som motsvarar två årslöner, beräknat efter vederbörande befattningshavares
placering å löneplanen vid tidpunkten för avskedets meddelande,
dels att nämnda ersättning skall utbetalas med hela sitt belopp, då
avsked erhålles,
dels ock att befattningshavare, vilkens befordringsutsikter redan nu äro
stängda och som i anledning härav begär avsked, bör erhålla sig tillkommande
ersättning redan fr. o. m. den 1 november 1924.
Vidare hava herr Törnkvist i Karlskrona m. fl. uti sin motion nr 391
hemställt, att riksdagen måtte, under förutsättning av ett beslut i försvarsfrågan,
som leder till större eller mindre indragningar i den civila arbetarstammen
hos försvarets olika grenar, besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj:t begära skyndsamt framläggande för riksdagen av förslag till bestämmelser
angående vidtagande av behövliga åtgärder för tryggandet av
den civila arbetarstammens framtid.
Vad först beträffar sättet för ordnandet av övergången för nu ifrågavarande
personalgrupper, har utskottet intet att erinra mot Kungl. Maj:ts
förslag.
Vad därefter angår frågan om ersättning åt berörda personal, anser
utskottet i likhet med Kungl. Maj:t, att ersättning i vissa fall även här
bör utgå. Den tid, som stått utskottet till buds för denna invecklade
frågas behandling, har emellertid icke medgivit uppgörandet av något förslag
till densammas definitiva ordnande, utan anser utskottet, att frågan
bör hänskjutas till Kungl. Maj:t med anhållan om förnyad utredning och
framläggande av ett därpå grundat förslag till nästa års riksdag. Härvid
torde böra beaktas, att ersättningen till arméns manskap, som i regel icke
inriktat sig på längre tids anställning vid krigsmakten, synes böra begränsas
till den äldre personalen, särskilt familjeförsörjare. Beträffande
övrig personal synes det vara förenligt med billighet och rättvisa, att viss
ersättning beredes personal med längre tjänstetid, i den mån densamma
icke kan erhålla anställning vid civila verk eller inrättningar. I vissa fall,
såsom vid lång tids tjänstgöring vid krigsmakten, synes ersättningen lämpligen
böra utgå i form av pension under vederbörandes återstående livstid,
i andra fall åter torde viss engångsersättning vara att föredraga.
I samband med den sålunda ifrågasatta utredningen torde jämväl böra
160
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
utredas, i råd män särskilda åtgärder böra vidtagas i det uti herr Törnkvists
i Karlskrona m. flis motion angivna syfte, tryggandet av den civila
arbetarstammens vid försvarsväsendet framtid.
Kostnaderna för övergången hava av utskottet beräknats utgöra för officerare
och underofficerare med vederlikar:
under 1. övergångsåret (1925—1926)
» 2. »
» 3. »
» 4. »
» 5. »
» 6. »
» 7. »
» 8. »
* 9.
» 10.
9.430.000 kronor
8.400.000
6.400.000
5.800.000
5.300.000
4.800.000
4.300.000
3.800.000
3.300.000
2.800.000
För det äldre underbefälet hava kostnaderna beräknats till omkring
600,000 kronor under 1. övergångsåret och 500,000 kronor under
2. övergångsåret.
Härtill komma vissa kostnader för den övriga kontraktsanställda personalen.
4. Särskilda kostnader för övertaliga byggnader och materiel.
Till följd av de indragningar m. m. av truppförband, som i det föregående
föreslagits, komma nedan angivna kasernetablissement icke längre
att erfordras för förläggning av truppförband vid hären, nämligen
11 infanterietablissement,
6 kavallerietablissement,
2 större och 1 mindre artillerietablissement,
1 ingen] öretablissement och
3 trängetablissement ävensom
en del andra byggnader å Axvall, Malmslätt m. fl. platser.
Av dessa etablissement torde vissa äldre, i dåligt skick varande byggnader
icke längre böra underhållas av anslag under fjärde huvudtiteln
utan, så snart ske kan, överlämnas till annan statsmyndighet eller försäljas.
Förrådsbyggnaderna vid de indragna truppförbanden äro i regel erforderliga
för förvaring av den övertaliga materielen och kräva därför fullt
byggnadsunderhåll. Även etablissementen i övrigt torde med ovan nämnda
undantag böra, åtminstone tillsvidare, erhålla nödtorftigt underhåll.
Kostnaderna för byggnadernas underhåll, för tillsyn av byggnader och
materiel samt för materiel vård m. m. beräknas sammanlagt till omkring
600,000 kronor per år.
Särskilda utskottets -utlåtande Nr 2.
161
SJÖFÖRSVARET.
I. Allmänna grunder för sjöförsvarets ordnande.
Vad flottan beträffar, ansluter sig utskottet i allt väsentligt till de i
herrar Wigforss’ m. flis och Hanssons i Stockholm m. flis motioner angivna
allmänna grunderna för sjöförsvarets ordnande. Med avseende å
kustartilleriets och kust fästning ar nas organisation anser utskottet ävenledes
de i sagda motioner framlagda förslagen böra vara vägledande, dock med
iakttagande av att Vaxholms fästning i viss utsträckning bemannas i stället
för att läggas i materielreserv, samt att, förutom Hörningsholms och Luleå
kustpositioner, jämväl Älvsborgs och Hemsö fästningar nedläggas.
Såsom redan vid redogörelsen för lantförsvaret framhållits, har utskottet
behandlat alla frågor rörande flygväsendet särskilt för sig.
II. Flottan.
A. Sjökrigsmaterielen.
Utskottet vill icke binda sig vid beräknandet av vissa livslängder för
olika fartygsslag. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att i varje
särskilt fall pröva frågor om fartygens fortsatta användning eller utrangering.
Beträffande de olika fartygstyper, som böra ersätta föråldrade fartyg,
kommer utskottet att yttra sig i samband med frågan rörande flottans
ersättningsbyggnad.
I fråga om fartygsmateriélens fördelning ansluter sig utskottet i huvudsak
till förenämnda motionärers förslag, dock med iakttagande av de ändringar,
vilka betingas av sådana utrangeringar, som Kungl. Maj it redan verkställt
i överensstämmelse med försvarsrevisionens förslag, samt med nedan angivna
avvikelser i övrigt.
Sålunda lära de tvenne torpedkryssare, till vilkas iordningställande
föregående års riksdag beviljat medel, icke böra förläggas i materielreserv,
utan synas desamma böra fördelas med 1 till kustflottan och 1 till lokalstyrka.
Med avseende å depåfartyg för flygbåtar och förändringen av pansarbåtar
till logementsfartyg ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag, dock
att till logementsfartyg synas böra avses Niord och Göta.
Det nya flygdepåfartyget ävensom en för flygvapnet avsedd vedettbåt
torde böra tilldelas kustflottan.
Av logementsfartygen torde 3 böra upptagas i materielreserv, nämligen
Niord, Göta och Freja.
Enligt utskottets uppfattning bör alltså flottan fördelas i olika krigsberedskapsgrader
i enlighet med vad nedan angives.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 sand. 2 A käft. (Nr 2.) 788 24 11
162
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Kustflottan.
3 pansarskepp, Sverige-typ,
1 pansar kryssare,
2 torpedkryssare,
8 jagare,
8 torpedbåtar,
6 torpedundervattensbåtar,
1 minkryssare,
1 minundervattensbåt (under byggnad),
3 depåfartyg och kanonbåtar samt
7 vedettbåtar.
Lokalstyrkor.
4 pansarskepp, äldre typ,
1 torpedkryssare,
5 torpedbåtar,
2 motortorpedbåtar,
5 torpedundervattensbåtar,
2 depåfartyg samt
7 vedettbåtar.
Materielreserv.
3 pansarskepp, äldre typ,
2 jagare,
14 torpedbåtar,
2 depåfartyg,
8 vedettbåtar,
1 lasarettsfartyg,
4 skeppsgossefartyg samt
3 logementsfartyg.
Till utrangering enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande föreslås 5
torpedundervattensbåtar, 1 depåfartyg och 3 logementsfartyg.
I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att förändringar i fartygens
tillstånd, krigsmaterielens utveckling samt andra orsaker givetvis kunna
påkalla ändringar i fartygsmaterielens fördelning. Det bör härvid ankomma
på Kungl. Maj:t att, liksom hittills varit fallet, besluta i dylika frågor,
i den mån ökat personalbehov härav icke föranledes.
I fråga om flottans ersättningsbyggnad föreslår Kungl. Maj:t, att densamma
under tiden 1924—1929 skall omfatta nybyggnad av 4 jagare,
3 torpedundervattensbåtar och 2 motortorpedbåtar. För ändamålet upptages
en sammanlagd kostnad av 40 miljoner kronor. Kostnaderna för
de olika fartygstyperna beräknas uppgå till följande ungefärliga belopp,
nämligen:
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
163
1 |
jagare .............................................. |
............... 7 miljoner kronor, |
l |
torpedundervattensbåt................... |
................ 4,4 » » |
1 |
motortorpedbåt............................... |
................ 0,31 *» » |
Av nyssnämnda summa å 40 miljoner kronor föreslås 3,5 miljoner
kronor skola utgå under budgetåret 1924—1925. För återstående fyra
budgetår 1/i 1925—"Ve 1929 beräknas 36,5 miljoner kronor eller per år
9,125,000 kronor, vilket belopp av Kungl. Maj:t upptagits bland sjöförsvarets
årliga kostnader.
Beträffande de fartygstyper, som böra anskaffas under tiden 1924—-1929, ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag. Av kostnadsskäl
finner utskottet sig emellertid icke kunna tillstyrka, att under 5-årsperioden
i fråga för krigsfartygsmateriel avses högre belopp än vad som erfordras
för nedan angiven nybyggnad, nämligen:
2 jagare ............... för en beräknad kostnad av 14,3 miljoner kr.
2 torpedundervattensbåtar.
..... » » » » »8,8 » » samt
2 motortorpedbåtar
............ » » » » » 0,62 » »
Summa 23,72 miljoner kronor.
Utskottet förordar, att 3,5 miljoner kronor av nämnda belopp utgå
under budgetåret 1924—1925, samt att återstoden eller 20,22 miljoner
kronor fördelas å budgetåren l/i 1925—30/6 1929.
Aven om frågan angående försvarsväsendets ordnande icke skulle vinna
sin lösning vid innevarande års riksdag, böra emellertid enligt utskottets
åsikt 3,5 miljoner kronor beviljas för igångsättande under budgetåret 1924—
1925 av ersättningsbyggnad enligt ovan förordade plan.
B. Fredsorganisationen.
Utskottet håller före, att flottans behov av stampersonal vid mobilisering
bör vara grundläggande för personalbehovet i fredstid. I fråga om örlogsflottans
manskapsbehov har utskottet ansett, att detsamma i fredstid bör
fyllas uteslutande med stampersonal, dock att, vid visst vakansantal bland
nämnda personal, å sjömanshus inskrivna värnpliktiga må inkallas till
motsvarande antal, på sätt som i det följande vid behandlingen av de
värnpliktiga närmare angives. Beräkningen av antalet beställningar inom
de olika kårerna har av utskottet verkställts enligt en till herrar Wigforss’
m. flis och Hanssons i Stockholm m. flis motioner fogad hemlig skrivelse,
endast med de ändringar, som betingas av utskottets förslag angående
fartygsmaterielens fördelning och flygvapnets organisation.
Beträffande personalens fördelning i fredstid till olika tjänstgöringsplatser
anser utskottet, att i nyssberörda motioner gjorda beräkningar böra vara
164
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
vägledande. I den mån dessa i det följande framläggas, torde desamma
dock ej böra binda organisationen i den grad, att icke vissa mindre jämkningar,
som låta «ig göra inom det beräknade antalet personal, kunna
äga rum.
1. Marinens centrala myndigheter in. in.
Den av utskottet förordade minskade omfattningen av sjöförsvarets organisation
bör givetvis föranleda minskningar i personalbehovet för marinens
centrala myndigheter m. m. Beträffande marinförvaltningen, marinstaben
och sjökrigsskolan anser sig utskottet härvid särskilt böra framhålla
följande.
Marinförvaltningen.
På av Kungl. Maj:t anförda skäl bör en avdelning indragas.
Av den å marinförvaltningens stat uppförda personalen böra indragas
1 andre kemist samt 2 tjänstemän i 15. lönegraden, 4 tjänstemän i 13.
lönegraden och 2 expeditionsvakter.
Ä ämbetsverkets stat böra uppföras arvoden åt 5 pensionerade underofficerare
såsom expeditionsunderofficerare.
Marinstaben.
Den å marinstabens stat för närvarande uppförda aktuarie- och registratorsbefattningen
bör indragas.
Ä marinstabens stat böra uppföras —- förutom arvode åt 1 pensionerad
officer såsom bibliotekarie och lön åt 1 expeditionsvakt — arvoden åt 2
pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare.
Sjökrigsskolan.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär följande.
Marinintendentskolan skall upphöra och undervisningen av marinintendentselever
och marininteudentsaspiranter förläggas till sjökrigsskolan.
Sjökrigsskolans elever skola åtnjuta inkvarteringsersättning ävensom befrias
från erläggande av terminsavgifter samt erhålla fri undervisningsmateriel
och fria läroböcker.
De kasernutrymmen, som bliva disponibla å Skeppsholmen genom den
av utskottet i det följande förordade reduktionen av flottans station i
Stockholm, synas utskottet lämpligen böra apteras till ämbetslokaler för
marinförvaltningen och marinstaben.
Sammanfattning av personalbehovet för marinens centrala myndigheter m. fl.
På grund av vad utskottet ovan föreslagit och i enlighet med i förutberörda
motioner gjorda beräkningar, anser utskottet följande militära och
civilmilitära personal från flottan erforderlig å nedan upp tagna tjänstgöringsplatser.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
165
Underofficerare
och manskap
Reserv
Civllmilltära
Officerare
Sjöförsvarets kommandoexpedition
Marinförvaltningen .....................
Marinstaben................................
Sjökrigsskolan ............................
Sjökrigshögskolan .......................
Sjökarteverlcet.............................
Summa
*) = lön eller arvode å försvarsdepartementets stat.
2) = arvode å. marinförvaltningens stat.
3) = » å marinstabens stat.
2. Sjöstyrkorna.
Utskottet anser, att normalplanen för flottans krigsberedskap och övningar
i stort sett bör omfatta nedanstående fartygsrustningar:
a) rustade året om:
3 pansarskepp av Sverige-typ,
1 pansarkryssare eller 1 pansarskepp,
4 jagare,
4 1. klass torpedbåtar,
1 depåfartyg för undervattensbåtar,
5 1. klass undervattensbåtar,
1 depåfartyg för vedettbåtar och
3 vedettbåtar;
b) rustade under del av året:
1 torpedkryssare,
2 jagare,
4 1. klass torpedbåtar,
2 undervattensbåtar,
2 kanonbåtar för sjökadetternas sommarövningar, varav den ena dock
utgöres av ovannämnda depåfartyg för vedettbåtar,
2 motortorpedbåtar,
3 vedettbåtar,
3 övningsfartyg för skeppsgossarnas sommarövningar samt
1 kanonbåt för militärledsarbeten under sommaren.
Utskottet anser sig emellertid böra framhålla, att vad här föreslagits
beträffande fartygsrustningar icke bör anses utgöra hinder för att, därest
166
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
så befinnes mera ändamålsenligt, inom ramen av den beräknade kostnadssumman
rusta fartyg av andra slag eller göra jämkningar i fartygsantalet
m. m.
Med avseende å de besättningslistor, som böra följas vid fartygens
bemanning, får utskottet hänvisa till förut omnämnda liemliga skrivelse
rörande flottans personalbehov vid mobilisering.
3. Flottans stationer och örlogsdepåer, skeppsgosseinstitutionen och
flottans varv.
Organisation m. m.
Beträffande flottans operationsbaser anser sig utskottet av ekonomiska
skäl böra, i överensstämmelse med vad förutberörda motionärer föreslagit,
förorda följande.
a) Karlskrona.
Samtliga sjöförsvarets i Karlskrona befintliga organ synas böra sammanföras
under namnet »Karlskrona krigshamn» och ställas under en »befälhavande
amiral».
Eullföring och utbildning av flottans manskap i land torde böra koncentreras
till Karlskrona krigshamn.
I samband med att skeppsgossekåren i Marstrand indrages, bör skeppsgossekåren
i Karlskrona ökas från 400 till 500 nummer och förläggas
till Karlskrona, varvid den vid skeppsgosseskolan tjänstgörande civila
personalen torde böra utgöras av 1 rektor, 8 ordinarie ämneslärare, 4 extra
ordinarie ämneslärare, 3 lärare i slöjd samt timlärare till erforderligt antal.
Stations- och kassakontoren synas böra sammanslås till ett gemensamt
kontor.
Yarvschefen bör till sitt biträde hava ett varvskansli, bestående av en
militärteknisk stab, en civilexpedition och ett varvskontor.
Verksamheten vid varvet synes böra uppdelas å tre departement, nämligen
artilleridepartementet, torpeddepartementet och ingenjördepartementet.
b) Stockholm.
Stockholms station och varv torde böra sammanföras till Stockholms
örlogsdepå och ställas under befäl av en kommendör såsom depåchef.
Depåchefen bör till sitt biträde hava ett kansli, bestående av en militär
expedition, en teknisk avdelning och en civilexpedition.
Verksamheten vid depån synes böra uppdelas å följande avdelningar,
nämligen en personal- och fartygsavdelning, ett vapendepartement, ett
ingenjördepartement samt en depåförvaltning.
Ehuru utskottet sålunda biträder förutnämnda motionärers förslag rörande
organisationen av flottans örlogsdepå i Stockholm, har utskottet icke något
att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag om utredning, i vad avser förläggningen
av depån.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
167
c) Göteborg.
Örlogsdepån i Göteborg synes böra bibehållas i betydligt reducerad omfattning,
dock utan egentlig bemanning i fredstid.
d) Gustafsvik.
Örlogsdepån vid Gustafsvik bör bibehållas, dock utan bemanning i fredstid.
Distriktsläkarbefattningarna i Karlskrona och Stockholm böra indragas.
Den revision av fartygsredogörelserna, som för närvarande äger rum å
flottans stationer, bör upphöra.
Personalbehov.
I enlighet med ovan förordad organisation beräknar utskottet följande
militära och civilmilitära personal från flottan vara erforderlig under fredstid,
a) Karlskrona krigshamn._ ___
Sta |
m |
Värnpliktiga \ |
|||||||||||
Officerare |
Civilmilitärer |
O |
|||||||||||
w |
3- C |
||||||||||||
3 p" 0<3 og |
pf o i b |
ris |§ |
i—i 3 CO |
B O B Pa |
t-* p: pr p |
3s p. CfQ £ er; © |
w O •-t a p^ |
g © 5. p |
pr CO ►3 CD er; o CD |
3 crq CO 3 ©: |
31 CO 3 P- © B |
tr1 p: nr p H ce |
|
a. Under perioden |
3 p: 3 |
H o pr 3 >3 o |
ce * 2 O |
3 O >-< |
CO |
Hl p P >1 ce- 0 |
►i |
P <~t |
|||||
Befälhavande amiral med |
• 2- |
||||||||||||
9 |
19 |
||||||||||||
rättsväsende m. m....... |
1 |
1 |
2 |
— |
2 |
‘— |
7 |
||||||
Kårchef med expedition... |
2 |
.2 6 |
— |
1 |
— |
10 24 |
1 18 18 |
5 18 60 |
— |
— |
— |
— |
|
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
||||||||
Skolorna ........................ Skeppsgossekåren............ |
_ |
1 1 |
15 13 |
1 |
— |
— |
32 40 |
216 9 |
350 25 |
500 |
— |
— |
— |
Kustartilleriregementet ... |
— |
g |
|||||||||||
Förvaltningen................. |
— |
— |
— |
— |
12 |
7 |
1 |
||||||
Sjukvården.................... Fartygen........................ Varvet ........................... |
— |
(10) 4 |
8 |
2 12 |
4 |
0 |
no 40 |
56 35 |
55 40 |
— |
6 |
— |
|
Summa |
1 |
10 |
46 |
15 |
21 |
5 |
281 |
364 |
572 |
500 |
6 |
6 |
i |
b. Under perioden |
|||||||||||||
maj-oktober. |
|||||||||||||
Befälhavande amiral med |
|||||||||||||
stab, radiostation och |
1 |
1 |
2 |
— |
2 |
— |
7 |
9 |
19 |
— |
— |
— |
— |
Kårchef med expedition... |
1 1 |
3 6 |
— |
1 |
— |
10 24 |
1 18 18 90 7 |
5 18 52 130 10 |
_ |
— |
— |
— |
|
Kaserntjänsten .............. Skolorna ....................... Skeppsgossekåren........... |
— |
1 1 |
8 3 |
1 |
2 |
— |
21 10 |
84 |
— |
— |
— |
||
Kustartilleriregementet .. |
— |
— |
— |
— |
g |
||||||||
Förvaltningen................ |
— |
— |
— |
— |
12 |
7 2 70 40 |
|||||||
Sjukvården.................... Fartygen...................... Varvet .......................... |
— |
(7) 4 |
— 1 8 |
1 1 12 |
4 |
0 |
25 35 |
35 40 |
— |
6 |
— |
— |
|
Summa |
1 |
1 9 |
30 |
1 14 |
1 21 |
| 6 |
200 |
205 |
| 309 |
| 84 |
1 6 |
1 6 |
— |
168
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
b) Stockholms örlogsdepå.
Vintertid.
Depåchef med stab, radiostation och häkte .............................. Ekipagemästare med underlydande personal ................................. Vapen- och ing.-depart. ............... Depåförvaltningen . Sjukvården................................ |
Stam |
||||||
Officerare |
Ciyilmilitärer |
Under- office- rare och flagg- korp- raler |
Korp- raler |
Meniga |
|||
Kom- men- dörer, kom- men- dör- kapt. |
Kap-tener |
Ingen- jörer |
Inten- denter |
Läkare |
|||
i i i |
i 5 4 |
i i 4 |
i 5 |
— |
4 69 9 7 1 |
5 48 4 1 |
6 144 |
Summa |
3 |
10 | 6 |
6 |
— |
90 | 58 | 150 |
c) Göteborgs örlogsdepå.
1 underofficer, 1 korpral och 3 meniga.
4. Flottans poliskår.
Utskottet anser, att den flottans poliskår för närvarande åliggande bevakningstjänsten
bör i viss utsträckning övertagas av militärt manskap, samt
att poliskåren till följd härav bör minskas till det antal, nedan under
flottans personalstater föreslås.
5. Flygvapnets utbildningskurser.
I överensstämmelse med vad i det följande anföres rörande flygvapnet,
har utskottet för genomgående av utbildningskurser vid detta vapen beräknat
23 officerare, 10 underofficerare och flaggkorpraler samt 9 korpraler
från flottan.
6. Övriga personalbehov.
Utskottet anser, att vid beräkning av personalens fördelning i fredstid
jämväl nedanstående personal bör upj)tagas.
a) Övrigt personalbehov.
3 kaptener och löjtnanter för tjänstgöring i utländska mariner m. m.
och 1 subalternofficer för genomgående av gymnastiska centralinstitutet under
vinterhalvåret, samt
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
169
2 marinintendenter och
1 marinläkare för Vaxholms fästning.
b) Er sättning sper sonat.
Vintertid.
1 kommendörkapten, 8 kaptener och subalternofficerare, 1 mariningenjör,
1 marinintendent, 15 marinläkare, 31 underofficerare och flaggkorpraler,
50 korpraler och 64 meniga.
Sommartid.
1 kommendörkapten, 12 kaptener och subalternofficerare, 1 mariningenjör,
1 marinintendent, 14 marinläkare, 42 underofficerare och flaggkorpraler,
66 korpraler och 80 meniga.
c) Musikpersonal.
1 musikdirektör uppföres med lön å ordinarie stat såsom musiklöjtnant.
Utskottet får i samband härmed föreslå, att statsverket från stationernas
musikkassor övertager kostnaderna för den militärt nödvändiga musiken
samt för densamma erforderliga instrument m. m.
7. Flottans personalstater.
Utskottet föreslår, att de nuvarande två kommendörkaptensgraderna
sammanslås till en grad, vars innehavare benämnas kommendörkaptener.
Med avseende å underlöjtnantsgradens bibehållande samt underofficerarnas
tjänsteställning gäller i tillämpliga delar vad utskottet härutinnan anfört
i fråga om armén.
Beträffande indragning av tredje underofficersgraden samt inrättande av
en ny manskapsgrad, flaggkorpraler, och upptagande av korpraler såsom
högbåtsmän jämte i samband därmed stående frågor biträder utskottet
Kungl. Maj:ts förslag.
I övrigt har utskottet vid beräkningen av personalstaterna för flottans
kårer ansett sig böra följa herrar Wigforss’ m. flis och Hanssons i Stockholm
m. flis förslag, dock med iakttagande av de ändringar, som betingas
av utskottets förslag rörande fartygens fördelning och flygvapnets organisation.
Vidare har utskottet ansett, att ecklesiastikstaten bör helt utgå.
I överensstämmelse härmed föreslår utskottet, att nedan angivna antal
beställningar uppföres å flottans stater för de olika kårerna.
Officerskåren.
4 flaggmän,
7 kommendörer,
29 kommendörkaptener,
102 kaptener,
170
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
92 löjtnanter samt
50 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerskåren.
158 flaggunderofficerare samt
316 underofficerare av 2. graden.
Sjömanskåren.
316 flaggkorpraler,
1,015 korpraler, därav högst 125 högbåtsmän,
2,420 meniga samt
145 meniga under 5 månader.
Skeppsgossekåren.
145 skeppsgossar i 3. årskursen (under 7 månader),
158 » i 2. » samt
197 » il. »
Mariningenjörkåren.
1 marinöverdirektör,
2 marindirektörer av 1. graden,
3 » » 2. » ,
9 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen,
4 » »1. » , 2. »
5 » »2. >> ,
3 extra mariningenjörer,
4 specialingenjörer av 1. graden,
7 » » 2. » ,
4 » »3. » samt
3 mariningenjörsstipendiater.
Marinintendentnrkåren.
1 marinöverintendent,
2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,
4 » » 2. » ,
23 marinintendenter av 1. graden,
12 » » 2. » samt
6 marinunderintendenter.
Marinläkarkåren.
1 marinöverläkare,
1 förste marinläkare,
7 marinläkare av 1. graden,
14 » » 2. » samt
7 marinläkarstipendiater.
Poliskåren.
2 överkonstaplar, tillika poliskommissarier,
2 överkonstaplar,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
171
9 konstaplar och
3 extra konstaplar.
1 musikdirektör.
1 advokatfiskal och
5 expeditionsvakter.
3 officerare och
9 underofficerare.
Mnsikpersonal.
Civil personal.
Pensionerad personal.
4
Förutom ovan upptagna beställningar har utskottet beträffande här
ifrågavarande kårer dels å försvarsdepartementets stat upptagit 1 kommendör,
dels å flygvapnets stater beräknat nedannämnd personal att upptagas
över stat å flottans respektive kårer, nämligen:
2 kommendörer eller kommendörkaptener,
1 kommendörkapten,
7 kaptener,
10 löjtnanter eller underlöjtnanter,
1 flaggunderofficer,
3 underofficerare av 2. graden,
5 flaggkorpraler,
6 korpraler,
1 förste marinintendent eller marinintendent av 1. graden,
1 marinintendent av 1. graden och
1 marinläkare av 1. graden.
C. Reservpersonalen.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag beträffande reservpersonalen.
Dock bör med hänsyn till organisationens minskade omfattning antalet
årligen anställda reservofficersaspiranter beräknas till 8 och antalet reservunderofficersaspiranter
till 12. Vidare följer av vad under »Lantförsvaret»
anförts, att utskottet icke kan tillstyrka beräknande av medel för anställande
av »jordavlönat» underbefäl.
D. De värnpliktiga och deras redovisning.
De värnpliktiga i allmänhet.
Såsom utskottet förut anfört, avses icke någon fredstjänstgöring för de
värnpliktiga vid örlogsflottan att i allmänhet äga rum.
172
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
För att emellertid säkra åt flottan en viss personaltillgång vid mobilisering
anser utskottet, att för örlogsflottans räkning bör reserveras huvudparten
av handelsflottans bemanning. I överensstämmelse härmed föreslår
utskottet, att örlogsflottan tilldelas å sjömanshus inskrivna sjökaptener,
stormän, övermaskinister och maskinister samt av övriga å sjömanshus
inskrivna de, som sex månader eller därutöver varit inmönstrade till sjöfart,
allt i den mån de icke erfordras för flygvapnet. Utskottet föreslår
rättighet för Konungen att, om antalet vakanser inom sjömanskåren överstiger
10 %, till fredstjänstgöring i högst 200 dagar inkalla motsvarande
antal dylika värnpliktiga.
Studenter och likställda.
Utskottet ansluter sig i princip till ståndpunkten att tilldela flottan
värnpliktiga ingenjörer, elektroingenjörer, intendenter och läkare samt beräknar
den årligen inskrivna kontingenten till 6 ingenjörer, 2 elektroingenjörer,
7 intendenter och 8 läkare. Utbildningstiden föreslås i likhet
med för motsvarande kategori inom hären till 260 dagar.
De värnpliktigas inskrivning, redovisning och avlöning.
Utskottet föreslår, att sjörullföringsområdenas antal minskas till tre
genom indragning av Strömstads, Karlskrona (eller Malmö) samt Härnösands
sj örullf öringsområden.
Beträffande de värnpliktigas avlöning hänvisas till vad i det följande i
samband med behandlingen av värnpliktslagen yttras.
III. Kustartilleriet.
A. Allmän organisation.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skola rikets kustfästningar utgöras av Vaxholms,
Karlskrona, Älvsborgs och Hemsö fästningar samt Hörningsholms
och Luleå kustpositioner. Vidare förutsättes vidtagande av vissa åtgärder
till skydd av den flygstation, som föreslås bliva upprättad i Fårösund,
samt anskaffande av viss krigsmateriel för att, då det strategiska läget så
påfordrar, tagas i anspråk för skyddet av jämväl andra kustorter än dem,
som redan i fredstid försetts med fast försvar. Slutligen föreslås kustartilleriets
indelande på tre truppförband, nämligen Vaxholms och Karlskrona
kustartilleriregementen samt Älvsborgs kustartillerikår.
Med sina i det föregående angivna allmänna utgångspunkter i fråga om
försvarsväsendets ordnande har utskottet ansett sig böra förorda vissa inskränkningar
i kustartilleriets sålunda av Kungl. Maj:t föreslagna allmänna
organisation. I sådant syfte har utskottet tagit under omprövning möjlig
-
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
173
lieten av att enligt ett i herrar Wigforss’ in. flis och Hanssons i Stockholm
m. flis motioner framfört förslag förlägga vissa fästningar i materielreserv.
Emellertid har utskottet funnit, att fästningarnas värde därigenom bleve i
hög grad minskat, enär de i fall av behov först efter en avsevärd tid skulle
kunna bemannas. Det synes därför utskottet bättre att bibehålla ett mindre
antal vederbörligen bemannade fästningar. I överensstämmelse härmed finner
utskottet sig böra å ena sidan föreslå bibehållande av de två ur försvarssynpunkt
mest betydelsefulla kustfästningarna, Vaxholms och Karlskrona
fästningar, den sistnämnda såsom en del av Karlskrona krigshamn, men å
andra sidan förorda nedläggande av Älvsborgs och Hemsö fästningar samt
Hörningsholms och Luleå kustpositioner. För att än ytterligare nedbringa
kostnaderna håller utskottet före, att den av Kungl. Maj:t ifrågasatta förstärkningen
av luftförsvaret i Karlskrona fästning ej bör komma till utförande,
samt att de rörliga batterier, vilka nu äro tilldelade Karlskrona och
Vaxholms fästningar, böra uppläggas. Batterierna i Vaxholms fästnings inre
linje torde därjämte till huvudsaklig del böra nedläggas. Även med dessa
inskränkningar i försvarsanordningarna synas Vaxholms och Karlskrona fästningar
bliva i stånd att tillbakavisa anfall av sjöstridskrafter.
Vad Kungl. Maj.t föreslår med avseende å anskaffning av rörligt sjöfrontsartilleri
för det lokala kustförsvaret och anordnande av skydd för
flygstationen i Fårösund anser sig utskottet icke kunna tillstyrka.
För bemanningen av Vaxholms och Karlskrona fästningar böra enligt
utskottets mening avses Vaxholms respektive Karlskrona kustartilleriregemente.
B. De värnpliktiga.
Utskottet finner sig böra godtaga Kungl. Majits utgångspunkt, att tjänstgöringstiden
för kustartilleriets värnpliktiga bör givas samma varaktighet
som vid huvuddelen av härens specialtruppslag. Med hänsyn till vad utskottet
i fråga om utbildningstiden vid sistnämnda truppslag föreslagit,
bör alltså de värnpliktigas utbildningstid vid kustartilleriet bestämmas till
200 dagar för till linjetjänst uttagna och 140 dagar för ersättningsreserven
tilldelade värnpliktiga i allmänhet samt 260 dagar för till linjetjänst
uttagna och 200 dagar för ersättningsreserven tilldelade studenter
och likställda. Utbildningstiden för till linjetjänst uttagna värnpliktiga i
allmänhet synes böra uppdelas på en första tjänstgöring om 170 dagar,
som tager sin början under 1. eller 2. året, och en repetitionsövning om
30 dagar före utgången av 4. året. För till linjetjänst uttagna studenter
och likställda torde första tjänstgöringen böra bestämmas till 230 dagar
och taga sin början under 1. året samt antingen fullgöras i en följd eller
uppdelas å 1. och 2. åren, varjämte en repetitionsövning om 30 dagar
bör äga rum före utgången av 4. året. Ersättningsreservens tjänstgöring
synes liksom vid hären böra enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser
174
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
fullgöras antingen i en följd med början under 1. eller 2. året eller oek
med en första och en andra tjänstgöring under de tre första åren.
Arskontingenten värnpliktiga beräknas av utskottet till sammanlagt 780
till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet, 40 studenter och likställda
samt 520 värnpliktiga tillhörande ersättningsreserven.
C. Fredsorganisationen.
1. Allmänna synpunkter.
Med avseende å underlöjtnantsgradens bibehållande och förbättrandet
av underofficerarnas tjänsteställning gäller i tillämpliga delar vad utskottet
härutinnan anfört beträffande armén.
I konsekvens med sin vid behandlingen av flottans personalstater intagna
ståndpunkt ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag angående
avskaffande av tredje underofficersgraden jämväl vid kustartilleriet.
Vad angår kustartilleriets manskap, uppdelas detsamma enligt Kungl.
Maj:ts förslag efter enahanda grunder, som föreslagits beträffande flottan,
d. v. s. i flaggkorpraler, korpraler och meniga. Då emellertid tjänstgöringsförhållandena
för ifrågavarande manskap i viss mån överensstämma
med dem, som råda vid arméns fästningsartilleri, synes det utskottet
lämpligare att beträffande kustartilleriets manskap tillämpa samma organisationsgrunder
som i fråga om arméns, därvid dock den högsta manskapsgraden
liksom hittills bör benämnas underofficer skorpral. Utskottet
föreslår alltså, att manskapet uppdelas i underofficerskorpraler av 1. och
2. klassen, korpraler och meniga, med avlöning enligt för armén gällande
löneskalor.
2. Chefen för kustartilleriet jämte stab.
Med avseende å chefen för kustartilleriet ansluter sig utskottet till
Kungl. Maj:ts förslag.
Vad stabspersonalen angår, torde det av Kungl. Maj:t beräknade antalet
adjutanter kunna minskas till 2, under förutsättning att i stället ytterligare
2 officerare avses för tillfällig tjänstgöring inom staben under tiden
den 1 oktober—den 30 april, d. v. s. den del av året, då behovet av
instruktionspersonal vid truppförbanden är mindre framträdande. I överensstämmelse
härmed bör kustartilleristaben alltså erhålla följande sammansättning
:
1 stabschef, regementsofficer,
2 adjutanter, kompaniofficerare, samt
1 underofficer;
varjämte 2 officerare böra avses för tillfällig tjänstgöring vintertid i
staben.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
175
3. Övriga högre staber.
Vaxholms fästning.
Beträffande kommendantskapet i Vaxholms fästning synes den av Kungl.
Maj:t föreslagna stabspersonalen med hänsyn till de av utskottet förordade
inskränkningarna i försvarsanordningarna vid nämnda fästning kunna avsevärt
minskas. Utskottet finner sig sålunda böra beräkna fästningsstabens
personal ur kustartilleriet till:
1 adjutant, kapten,
1 tygmästare, regementsofficer,
1 tygofficer, kapten,
7 underofficerare och
3 pensionerade underofficerare.
Som kommendant bör chefen för Vaxholms kustartiileriregemente tjänstgöra.
Karlskrona krigshamn.
Under erinran om att utskottet i det föregående föreslagit, att nuvarande
till befälhavande amiralens i Karlskrona förfogande stående fästningsstab
och stationsbefälliavarexpedition skola sammanslås till en krigsliamnsstab,
beräknar utskottet för denna stab följande personal ur kustartilleriet
:
1 adjutant, kapten,
1 tygmästare, regementsofficer,
1 tygofficer, kapten,
7 underofficerare och
3 pensionerade underofficerare.
4. Skjutskola och mineringsskolor.
Med hänsyn till den av utskottet för kustartilleriet föreslagna begränsade
organisationen, finner sig utskottet böra beräkna för tillfälliga kommenderingar
till kustartilleriets skjutskola 9 officerare och 2 underofficerare
samt för tillfällig kommendering till mineringsskolan 1 officersåsom
elev.
5. Truppförbanden.
Såsom framgår av det föregående, förutsättes kustartilleriet organiserat
på två regementen, Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag äro dessa regementen avsedda att organiseras
på följande sätt:
Vaxholms kustartilleriregemente på tre bataljoner om sammanlagt sex
artillerikompanier, två minkompanier och ett yrkeskompani; samt
Karlskrona kustartilleriregemente på tre bataljoner om sammanlagt fem
artillerikompanier, två minkompanier och ett yrkeskompani.
176
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Då den av utskottet förordade starkt begränsade utbildningstiden för
de värnpliktiga torde nödvändiggöra en längre gående specialisering av
utbildningen, än vad i Kungl. Maj:ts förslag förutsättes, skulle ur denna
synpunkt en ökning av antalet kompanier erfordras. Emellertid kommer
enligt utskottets förslag den materiel, som skall bemannas vid mobilisering,
att högst väsentligt reduceras. Av denna anledning synes det
möjligt att, vad angår Karlskrona kustartilleriregemente, undgå att öka
det utav Kungl. Maj:t föreslagna antalet kompanier och vid Vaxholms
kustartilleriregemente reducera antalet artillerikompanier till fyra.
Såsom i det föregående omförmälts, har utskottet beräknat årskontingenten
vid kustartilleriet till linjetjänst uttagna värnpliktiga, frånsett studenter
och likställda, till sammanlagt 780 man. Av efterföljande tablå
framgår, huru denna kontingent synes böra ungefärligen fördelas på de
olika truppförbanden och manskapsavdelningarna, ävensom det antal man,
som beräknas inställa sig till första tjänstgöring.
Vaxholms kustartilleriregemente........... Karlskrona kustartilleriregemente ....... Summa |
Minörer |
Eldare |
Övriga |
Summa |
Antal vid |
80 80 |
60 60 |
220 280 |
360 420 |
331 376 |
|
160 |
120 |
500 |
780 || 707 |
Vad studenter och likställda beträffar, har utskottet beräknat dessa till
40 man. Av dessa torde årligen 10 böra beräknas taga anställning som
reservofficersaspiranter.
Såsom i det föregående vidare omnämnts, har utskottet utgått från att
kustartilleriet årligen bör tilldelas 520 till er sättning sreserven uttagna
värnpliktiga.
Den för utbildningen vid truppförbanden erforderliga lefälspersonalcn
ävensom antalet menigt manskap vid artilleri- och minavdelningarna beräknas
av utskottet efter i huvudsak samma grunder som enligt Kungl.
Maj:ts förslag på sätt nedanstående tablå angiver.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
177
Officerare |
Under- officerare |
Manskap |
|||||||
o r? |
Kaptene |
O CA |
Hö |
Artilleri- |
Min- |
||||
gfg |
2> P |
*-d |
CD a B |
avdelningen |
avdelningen |
||||
2 3 2* CD P a a g. |
cd fL et-sa CD H a |
cn et- P |
P c» |
o-<4 CD B |
K CD B. |
cd rz |
K CD 0 |
||
® CO |
CD 0 |
'' |
p |
£. |
crT p |
||||
Vaxholms kustartilleri- |
|||||||||
regemente. |
|||||||||
1. Kompanier och skolor ... |
— |
7 |
12 |
26 |
_ |
37 |
75 |
30 |
60 |
2. |
3 |
1 |
— |
8 |
2 |
2 |
2 |
||
Karlskrona kustartilleri- |
|||||||||
regemente. |
|||||||||
1. Kompanier och skolor ... |
— |
8 |
13 |
28 |
_ |
46 |
84 |
30 |
60 |
2. Regementsofficerare m. fl. |
3 |
1 |
— |
9 |
2 |
2 |
2 |
_ |
|
Summa |
6 |
17 |
27 |
71 |
4 |
87 |
159 |
64 |
— 120 |
Antalet manskap vid ekonomi-, maskin- ock hantverksav delning ärna beräknas,
likaledes efter i huvudsak samma grunder som enligt Kungl. Maj:ts
förslag, sålunda:
Ekonomi avdelningen -
p Hantverksavdelningen -
Vaxholms kustartilleriregemente ........
Karlskrona kustartilleriregemente .......
Summa \ 10
Av det i denna tablå upptagna manskapet förutsättas 52 vara underbefäl
och 46 meniga.
6. Övriga personalbehov.
Förutom den i det föregående beräknade personalen kräves jämväl
följande personal, nämligen:
a) för tjänstgöring hos de centrala marinmyndigheterna 5 kompaniofficerare,
vilka samtliga förutsättas vara kaptener;
b) i flygvapnets utbildningskurscr 7 subalternofficerare, 2 underofficerare
och 4 underbefäl av manskapet; samt
c) som tillägg för utom truppförbanden beordrad personal m. m. 10
subalternofficerare och 2 underofficerare.
7. Kustartilleriets stat.
Sammanfattas vad i det föregående anförts rörande personalbehovet vid
kustartilleriet, kommer alltså att för vapnet erfordras den militära personal,
nedanstående tabell utvisar.
Bihang Ull riksdagens protokoll 1924. 11 sand. 2 A käft. (Nr 2.)
788 24 12
178
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Officerare |
Under- officerare |
Manskap |
||||||
1 Generals- person |
Regements- officerare |
Kaptener |
Subaltern- officerare |
Pä stat |
Pensione-rade, med |
Underbefäl |
Meniga |
|
Chefen för kustartilleriet jämte |
||||||||
i |
1 |
i |
1 |
1 |
_ |
_ |
_ |
|
Vaxholms fästning ..................... |
1 |
2 |
7 |
3 |
— |
— |
||
Karlskrona krigshamn................. |
— |
1 |
2 |
— |
7 |
3 |
— |
— |
_ |
6 |
17 |
27 |
71 |
4 |
203 |
325 |
|
Centrala myndigheter.................. |
— |
— |
5 |
— |
— |
— |
— |
— |
Flygvapnet................................ Utom truppförbanden beordrad |
~ |
“ |
7 |
2 |
4 |
|||
personal ................................. |
— |
— |
— |
10 |
2 |
— |
~ |
— |
Summa |
i |
9 |
27 |
45 |
90 |
10 |
207 |
325 |
Det ovan angivna antalet regementsofficerare torde i staten böra uppdelas
på 2 överstar (regementschefer), 3 överstelöjtnanter och 4 majorer.
Av det sammanlagda antalet subalternofficerare torde 30 böra upptagas
som löjtnanter samt 15 som underlöjtnanter och fänrikar.
Av det sammanlagda antalet underofficerare torde i staten 30 böra
upptagas såsom underofficerare av 1. graden och 60 som underofficerare
av 2. graden.
Av det sammanlagda antalet underbefäl torde 45 böra upptagas som
underofficerskorpraler av 1. klassen, 90 som underofficerskorpraler av
2. klassen samt 72 som korpraler.
Slutligen torde på kustartilleriets stat böra upptagas 2 musikstyckjunkare.
Av skäl, som utskottet i det föregående anfört, anser utskottet däremot
sig icke böra beräkna någon ecklesiastik personal för kustartilleriet.
D. Reservpersonalen.
Med den av utskottet för kustartilleriet förordade begränsade organisationen
synes kustartilleriets reservstat böra erhålla följande sammansättning
:
1 överstelöjtnant,
1 major,
2 kompaniofficerare i högsta löneklassen,
2 » » mellersta » ,
2 » » lägsta » ,
3 underofficerare » högre » samt
2 » » lägre »
I fråga om övergång till reservstat, tjänstgöringsskyldighet i fred, avlönings-
och pensionsförmåner samt befordran å reservstat ansluter sig
utskottet till Kungl. Maj:ts förslag.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
17!)
Beträffande personalen i kustartilleriets reserv ansluter sig utskottet
även till ifrågavarande förslag endast med den ändringen, att den personal,
som årligen anställes i reserven, på grund av organisationens minskade
omfattning bör reduceras till 4 officerare och 2 underofficerare. Av
vad i det föregående anförts följer, att utskottet icke beräknar några medel
för anställande av »jordavlönat» underbefäl i kustartilleriets reserv.
IV. Sjöförsvarets kostnader.
o
1. Arliga kostnader.
Vid beräknandet av de årliga kostnaderna för den av utskottet föreslagna
organisationen av sjöförsvaret bär utskottet i huvudsak följt de i
Kungl. Maj:ts proposition angivna beräkningsgrunderna; och får utskottet
beträffande de särskilda anslagen hänvisa till de i bil. 2 meddelade beräkningarna.
Av nämnda bil. framgår, att sjöförsvarets årliga kostnader efter
genomförd omorganisation skulle uppgå till omkring 31,65 miljoner kronor,
varav 26 miljoner kronor normala utgifter och 5,65 miljoner extra utgifter.
Sistnämnda två kostnadsbelopp understiga de av Kungl. Maj:t uti ifrågavarande
hänseenden beräknade med respektive 5,575 och 4,475 miljoner
kronor.
2. Engångskostnader.
Byggnadskostnader.
Utskottets förslag föranleder icke några engångskostnader för byggnadsarbeten
.
Materielanskaffning.
Till materielanskaffning för sjöförsvaret anser utskottet, att såsom engångskostnader
bör upptagas ett belopp av 6,230,000 kronor, varav för flottan
5.550.000 kronor och för kustartilleriet 680,000 kronor. Av angivna belopp,
6.230.000 kronor, böra 4,450,000 kronor utgå under en första 5-årsperiod
och återstoden eller 1,780,000 kronor utgå under en andra 5-årsperiod.
Utskottet delar Kungl. Maj:ts åsikt, att för här nämnt ändamål böra
tagas i anspråk vissa reservationer, angivna i en vid Kungl. Maj:ts propo
sition fogad skrivelse och uppgående för flottan till kronor 95,639: 72
och för kustartilleriet till kronor 121,507: 30.
Därjämte anser utskottet, att nedannämnda reservationer å kustartilleriets
anslagstitlar böra tagas i anspråk för materielanskaffning för detta
vapen, nämligen:
a) Ej ännu disponerade medel, som influtit eller beräknas inflyta genom
försäljning av kustartilleriets hästar;
b) anslagna medel för en mässbyggnad för underofficerare och manskap
vid Oscar-Eredriksborg (190,000 kronor);
c) anslaget till provisoriska anordningar för spärr- och strandförsvar i
Vaxholms fästning (behållning 96,000 kronor);
d) reserverade medel å anslagen till en förplägnadsanstalt i Vaxholm
och till övningsmateriel för Hemsö kustartillerikår, i den mån dessa anslag
180
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
med av utskottet föreslagen organisation av kustartilleriet icke krävas för
sitt ursprungliga ändamål; samt
e) medel, som beräknas inflyta genom markförsäljning i Vaxholms fästning
i samband med nedläggandet av de äldsta verken i fästningens s.k. inre linje.
I fråga om användningen av de till materielanskaffning för sjöförsvaret
här upptagna medlen synes förslag böra av Kungl. Maj:t avgivas i samband
med framställning om medlens anvisande.
Y. Övergången till den nya marinorganisationen.
I avseende å tidpunkten för den nya marinorganisationens ikraftträdande
ävensom i fråga om besättande av vissa nytillkomna manskapsbeställningar
med övertaliga underofficerare har utskottet intet att erinra mot Kungl.
Maj:ts förslag.
Beträffande sättet för överförande av den övertaliga personalen till övergångsstat
och dess avlöning m. m. böra i lämpliga delar gälla enahanda bestämmelser,
som i det föregående föreslagits beträffande lantförsvaret. Dock
bör i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tjänstgöringsskyldigheten för flottan
tillhörande personal fastställas till 60 dagar för varje fyraårsperiod för den
frivilligt överförda personalen och full tjänstgöringsskyldighet, dock minst
60 dagar under varje tvåårsperiod, för den tvångsvis överförda personalen.
Liksom i fråga om armén bör utredning verkställas angående eventuell
ersättning åt den personal vid marinen, som är anställd medelst kontrakt
eller på förordnande och som vid övergången blir övertalig. Härvid torde
särskild uppmärksamhet böra ägnas åt övergångsförhållandena för flottans
polispersonal, marinen tillhörande månadslönare m. fl., beträffande vilka
full motsvarighet saknas vid lantförsvaret.
Kostnaderna för övergången hava av utskottet beräknats utgöra för officerare
och underofficerare med vederlikar:
under |
1. övergångsåret (1925—1926) |
2,610,000 |
kronor, |
» |
2. » ....................... |
2,380,000 |
» |
» |
3. » ........................ |
1,870,000 |
> |
4. » ........................ |
1,800,000 |
» |
|
> |
5. » ........................ |
1,720,000 |
> |
» |
6. x ....................... |
1,640,000 |
|
» |
7. » ........................ |
1,550,000 |
» |
» |
8. » .................:...... |
1,460,000 |
» |
» |
9. » ........................ |
1,370,000 |
» |
> |
10. » ....................... |
1,280,000 |
» |
För det äldre underbefälet hava kostnaderna beräknats till
under 1. övergångsåret ........................ 200,000 kronor och
» 2. » ....................... 150,000 »
Härtill komma vissa kostnader för övrig kontraktsanställd personal, vilka
kostnader dock icke utan en ingående utredning låta sig beräknas.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
181
FLYGVAPNET.
A. Flygvapnets ställning inom försvarsorganisationen.
1. Synpunkter i fråga om flygvapnets organisation.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skalle flygvapnet organiseras på två olika
kårer, arméflyglcåren och marinflyglcåren, underställda en gemensam chef,
chefen för flygvapnet. För handläggning av vapnet rörande tekniska och
ekonomiska frågor skulle inrättas ett centralt organ, flygstyrelsen, för vilken
chefen för flygvapnet skulle vara chef. Styrelsen skulle arbeta å fyra
byråer, nämligen armébyrån för ärenden rörande arméflygkåren, marinbyrån
för ärenden rörande marinflygkåren, tekniska byrån för försök och frågor
angående flygmaterielens utveckling och för samverkan med det civila flygväsendets
organ samt slutligen förvaltningsbyrån för förvaltningsärenden.
I fråga om flygstridskrafternas användning i krig eller vid krigsfara
skulle planläggningen därav ankomma på general- och marinstabscheferna
samt ledningen på deras föredragning utövas av högste befälhavaren över
armé- och marinstridskrafterna.
Den föreslagna organisationen skulle sålunda innebära en genomförd
uppdelning på förhand av flygvapnet på hären och marinen, lämnande
åt vapenchefen huvudsakligen endast ett tekniskt och ekonomiskt inflytande
på vapnets utveckling och ledning.
Berörda organisationsform anser sig utskottet icke kunna förorda. Det
vill nämligen förefalla utskottet, som om denna allt för ensidigt anpassats
efter en luftstridskrafternas användning såsom enbart hjälpvapen åt hären
och marinen, medan däremot deras mera självständiga uppträdande ställts
i skymundan. Den föreslagna organisationen skulle med andra ord icke
leda till ett enhetligt och i förhållande till armén och marinen fristående
flygvapen utan synes snarare kunna betraktas såsom blott en utveckling till omfånget
av nuvarande flygorganisationer, löst sammanfogade eller rättare
sagt sidoställda under en gemensam styrelse. En dylik dualistisk organisation
synes i sig själv innebära ett frö till slitningar mellan dess skilda
delar och härigenom kunna befaras medföra vanskligheter för vapnets kommande
utveckling i målmedveten anda.
Utskottet anser, att den bärande grunden för flygvapnets organisation
måste vara så lagd, att vapnet på ett ändamålsenligt sätt förmår, icke
blott fylla sin uppgift att samverka med lånt- och sjöstridskrafterna, utan
jämväl utföra självständiga uppdrag utan omedelbart samband med härens
och flottans operationer.
Enligt utskottets uppfattning bör en följdriktig organisation av flygvapnet
inom sina huvudramar innefatta ensartad utbildning och ensartad materiel.
182
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Utskottet har med detta betraktelsesätt kommit till den slutledningen, att
vapnets huvudramar böra omfatta en efter en: den grundläggande utbildningen,
jagarutbildningen, spanarutbildningen samt bomb- och torpedutbildningen.
I stället för i en arméflygkår och en marinflygkår bör vapnet enligt utskottets
åsikt uppdelas i en skolkår, en jagarkår, en spanarkår samt en
bomb- och torpedkår. Eu sådan organisation torde jämväl lämna nödigt
utrymme för bibringandet av den särskilda utbildning, som erfordras för
den direkta samverkan med armé och marin. Härförutom vinnes även
med densamma fördelen av utbildningens specialisering och koncentrering.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle de båda kårcheferna var för sig
splittra sin ledning på samtliga övningsgrenar, nämligen den grundläggande
utbildningen, jagarutbildningen, spanarutbildningen och bombutbildningen
samt chefen för marinflygkåren härutöver på torpedutbildningen. Enligt
utskottets förslag samlas varje kårchefs ledare verksamhet på en enda gren
av flygvapnet, genom vilket förhållande en förutsättning skapas att kunna
driva denna gren längre, än vad annars bleve möjligt. Chefen för jägarkåren
kommer sålunda enligt utskottets förslag att endast syssla med
jagarutbildning, chefen för spanarkåren med spanarutbildning samt chefen
för bomb- och torpedkåren med bomb- och torpedutbildning.
Utskottet håller före, att ur ett så ordnat flygvapen utgångna jagar-,
spanar- samt bomb- och torpedformationer böra komma att stå på en
kvalitativt högre ståndpunkt än formationer, utgångna ur eu organisation
byggd på annan grund, en omständighet som synes vara av särskilt stor
vikt och betydelse för ett flygvapen av det jämförelsevis begränsade omfång,
vårt land är i stånd att uppsätta.
Med hänsyn till kårernas storlek och i dem ingående skilda flygövningsgrenar
har Kungl. Maj:t i sitt förslag upptagit delad förläggning för vardera
kåren. Bortsett från mindre detachement skulle sålunda arméflygkåren
förläggas till Malmslätt, Ljungbyhed och Rinkaby samt marinflygkåren
till Hägernäs och Karlskrona. Utom det att vederbörande kårchef,
såsom förut berörts, skulle hava att splittra sin ledareverksamhet på vapnets
samtliga övningsgrenar, skulle denna verksamhet enligt utskottets
mening genom den delade förläggningen än ytterligare försvåras, samtidigt
som befälsföringen i sin helhet skulle förlora i omedelbarhet och kraft.
Med utskottets förslag synes det bliva möjligt att giva de olika kårerna
en samlad förläggning under kårchefens direkta befäl, vilket förhållande
enligt utskottets mening innebär en avgjord fördel. I den mån flygvapnet
växer i omfång, växer nämligen också betydelsen av en kraftig befälsföring,
och en dylik underlättas väsentligt, därest de olika kårerna så att säga
ständigt befinna sig under vederbörande chefs ögon.
Innan utskottet går att närmare behandla den föreslagna organisationens
enskildheter, lämnas i det följande en redogörelse för dess huvuddrag.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
183
2. Huvuddragen av flygvapnets organisation.
Arméns flygtrupper och marinens flygväsende utbrytas ur armén och
marinen samt sammanslås till ett i förhållande till armé oah marin fullt
fristående flygvapen, underställt en under Konungen direkt lydande chef.
Flygvapnets fredskader ökas successivt enligt för detsamma uppgjorda
stater. Vapnets fasta ofticersbehov fy lies dels genom passage från armén
och marinen, dels genom utbildning av vapnets egna officersaspiranter.
Övrigt personalbehov tillgodoses genom direkt rekrytering samt med reserv
och värnpliktiga. För utbildning till flygare och flygspanare ur armén
och marinen såsom elever beordrad personal kvarstår å respektive stater
inom armén och marinen under utbildningstiden och återgår vid dennas
slut till vederbörande truppförband, flottan eller kustartilleriet.
Flygvapnet uppdelas å följande kårer: skolkåren, jägarkåren, spanarkåren
samt bomb- och torpedkåren. Dessa kårer stå under befäl av var
sin chef av regementsofficers grad, ansvarig för underställd kårs krigstukt,
krigsduglighet och tjänstbarhet i övrigt samt förvaltning. Vid skolkåren,
som förlägges till Ljungbyhed, äger flygarutbildningen rum, vid jägarkåren,
vilken förlägges till Malmslätt, jagarutbildningen, vid spanarkåren,
vilken förlägges till Hägernäs-Barkarby, spanarutbildningen samt slutligen
vid bomb- och torpedkåren, med förläggning till Karlsborg, utbildningen
i bombkastning och torpedfällning.
Från ovannämnda kårer avdelas smärre kadrer — detachement — till
Boden, Karlskrona och Göteborg ävensom till kustflottan under de tider,
då denna är rustad.
I fråga om flygmaterielens underhåll, vård och uppläggning förutsättas
följande anordningar. Vid varje kår uppföres eu mindre reparationsverkstad,
ansluten till kårens tygkompani. I denna verkstad utföras de mindre
underhållsarbeten, vilka krävas för materielens hållande i flygdugligt skick.
Större reparationer och vid sidan härav jämväl nytillverkning i mindre
utsträckning utföras vid de två större flygverkstäderna, den ena å Malmslätt,
den andra å plats, som framdeles bör bestämmas. Reparationsverkstäderna
rekvirera från flygverkstäderna sådana större standarddelar,
som de själva icke tillverka, såsom vingställ, propellrar m. m. Genom en
dylik anordning undvikas kostsamma transporter av hela flygplan, samtidigt
som mekanikerutbildningen vid de olika kårerna kan givas en fast
grund genom tjänstgöring i vederbörande reparationsverkstad.
Flygverkstäderna å Stockholms varv nedläggas.
Nyanskaffning av flygmateriel beräknas i huvudsak äga rum genom beställning
från den civila industrien.
För fältformationen avsedd materiel upplägges i fredstid i de olika
kårernas förråd samt vid detachement och stationer. Vården bestrides av
vederbörande tygkompani. Med denna anordning undvikes materielens
hopande på ett fåtal punkter, varjämte övergången till krigsfot underlättas.
184
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
B. Den föreslagna organisationens enskildheter.
1. Flygvapnets ledning.
För att kunna hävda det fristående flygvapnets intressen vid sidan av
armén och marinen bör befälet över vapnet utövas av en direkt under
Konungen lydande chef, i tjänsteställning likställd med arméns och marinens
högsta chefer. Chefen för flygvapnet förutsättes därför erhålla generalspersons
eller flaggmans tjänsteställning. Inom försvarsdepartementets avdelning
av Kungl. Majrts kansli samt lånt- och sjöförsvarets kommandoexpeditioner
föranleder tillkomsten av det fristående flygvapnet icke några
ändringar i organisationen eller tillsättandet av nya befattningar. Flygvapnet
berörande förvaltningsärenden handläggas liksom hittills av vederbörande
byråer. Att organisera eu särskild kommandoexpedition för flygvapnet
erfordras icke med den omfattning, vapnet här föreslås erhålla.
Beträffande chefens för flygvapnet ställning i förhållande till generalstabs-
och marinstabscheferna samt arméns och marinens högre befälhavare
bör denna så regleras, att erforderligt samarbete kommer till stånd, samtidigt
som chefen för flygvapnet tillförsäkras den befogenhet, som är nödvändig
för vapnets ledning. I för chefen för flygvapnet utfärdad instruktion
bör sättet för ifrågavarande samarbete närmare bestämmas.
Till chefens för flygvapnet biträde ställas eu stab samt en teknisk byrå
och en förvaltningsbyrå.
För handläggning av ärenden berörande flygvapnets organisation, utbildning
och utrustning samt flygstridskrafternas användning biträdes chefen
för flygvapnet av en flygstab under en stabschef av överstes eller kommendörs
tjänsteställning. Härvid bör, där särskilda omständigheter icke
annat föranleda, då chefen för flygvapnet är utgången ur armén, stabschefen
uttagas från marinen och tvärtom.
Flygstaben fördelas på eu truppavdelning och en utrustningsavdelning.
Truppavdelningen handhaver ärenden rörande flygvapnets
organisation, övningar och personal samt luftstridskrafternas användning.
Utrustningsavdelningen handlägger ärenden rörande beväpning samt utrustning.
För vardera avdelningen avses en regementsofficer såsom chef samt
två kompaniofficerare. Avdelningscheferna äro jämväl föredragande i flygförvaltningen
beträffande ärenden, vilka röra deras avdelningar. Hos chefen
för flygvapnet tjänstgör härutöver eu kompaniofficer såsom adjutant.
Tekniska och ekonomiska ärenden, vilka beröra flygvapnet, handläggas
av en flygfor v ältning, för vilken chefen för flygvapnet är chef, och vilken
arbetar på två byråer: tekniska byrån och förvaltningsbyrån. Tekniska
byrån handlägger ärenden rörande flygmaterielens konstruktion samt radio-,
bomb- och torpedtekniska frågor in. in. Tekniska byrån förestås av eu
flygöveringenjör, och å densamma tjänstgöra tre ordinarie flygingenjörer.
I mån av behov anställes härutöver ritpersonal m. m. Förvaltningsbyrån
handhaver flygvapnets ekonomiska förvaltning och står under en regementsofficer
ur intendenturkåren eller eu 1. marinintendent såsom chef.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
185
Den ekonomiska förvaltningen göres fullt fristående från arméns och marinens
centrala förvaltningsorgan, eu anordning som utskottet i likhet med
Kungl. Maj:t finner vara särskilt ägnad att befrämja ordning och planmässighet
samt god ekonomi för flygvapnet i dess helhet.
Ä förvaltningsbyrån tjänstgör förutom chefen följande ordinarie personal,
nämligen en kapten ur intendenturkåren eller marinintendent av 1. graden
såsom assistent, eu revisor såsom föredragande i besvärs- och anmärkningsmål
m. m. samt en förvaltningsskrivare och ett kvinnligt biträde såsom
kontorsskrivare.
I enlighet med vad ovan anförts, föreslår utskottet sålunda för vapnets
ledning och förvaltning följande ordinarie personal:
Chef för flygvapnet, generalsperson eller flaggman,
Adjutant hos chefen för flygvapnet, kompaniofficer,
Chef för flygstaben, överste eller kommendör,
Chef för flygstabens truppavdelning, regementsofficer,
Tjänstgörande officerare å flygstabens truppavdelning, 2 kompaniofficerare,
Chef för flygstabens utrustningsavdelning, regementsofficer,
Tjänstgörande officerare å flygstabens utrustningsavdelning, 2 kompaniofficerare,
Chef för tekniska byrån, flygöveringenjör,
Tjänstgörande ingenjörer å tekniska byrån, 3 flygingenjörer,
Chef för förvaltningsbyrån, regementsofficer ur intendenturkåren eller
1. marinintendent,
Assistent vid förvaltningsbyrån, kapten ur intendenturkåren eller marinintendent
av 1. graden,
Revisor vid förvaltningsbyrån, civil tjänsteman i 13. lönegraden,
Kontorsskrivare vid förvaltningsbyrån, kvinnligt biträde, samt
1 förvaltningsskrivare och
1 expeditionsvakt.
2. Flygkårernas och flygverkstädernas personal samt utbildningen.
Flygkårernas personal och dess utbildning.
Såsom förut angivits, avses flygvapnet räkna följande kårer: skolkåren,
spanarkåren, jägarkåren samt bomb- och torpedkåren.
Vid skollcåren, förlagd till Ljungbyhed, äger flygarutbildningen rum.
Kåren, som bör stå under befäl av en regementsofficer, uppdelas på stab
och tre kompanier.
Till 1. kompaniet förläggas uttagningsflygskola och flygskola samt till
2. kompaniet fortsättningsflygskola.
Till uttagningsflygskola inbeordras årligen dels på passage från armén
och marinen officerare, underofficerare och fast anställt manskap, dels
underofficerare och fast anställda samt värnpliktiga vid flygvapnet, i vilken
sistnämnda kategori jämväl ingå officers- och reservofficersaspiranter. Uttagningsflygskolan
varar omkring sex veckor. Inryckningen sker årligen
i två omgångar, en i början av januari och en den 1 juli. Av till sagda
186
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
skola beordrad personal uttagas till flygarelever från armén om möjligt 11
officerare samt 9 underofficerare och fast anställt manskap, från marinen
om möjligt 8 officerare samt 6 underofficerare och fast anställt manskap
samt från flygvapnet förutom underofficerare och fast anställt manskap om
möjligt 14 på frivillighetens väg uttagna värnpliktiga, häri inräknade officersoch
reservofficersaspiranter.
Utbildningen pågår vid 1. kompaniet omkring sex månader. Härunder
avläggas prov för privatförarcertifikat.
Efter avslutad kurs vid flygskolan överföras eleverna till fortsättningsflygskolan,
vilken förlägges till 2. kompaniet. Under fortsättningsflygskolan
avlägges fältflygarprov. Utbildning i förandet av sjöplan äger jämväl
rum därstädes.
Efter avslutad utbildning vid fortsättningsflygskolan beordras godkänd
personal till tjänstgöring vid spanarkåren.
Utbildningen i sin helhet för flygare framgår närmare av nedanstående
diagram.
Officerare, underofficerare och fast anställda på passage från armén samt vid
flygvapnet.
1/i Uttagnings- 15/s Flygskola 81/u
1. året. I-1^———
flygskola
Vi Fortsättnings- 15/e Tjänstgöring vid 81/i2
2. året. —
flygskola spanarkåren
Vi Tjänstgöring med fördelning å
3. året. ^i
olika kårer Vs
4 året. i—■■^!-1
Rep.-övning
5. året. |---I 1 11 I--1
6 veckor
Officerare, underofficerare och fast anställda på passage från marinen.
15/i Uttagnings- Vs Flygskola och fortsättningsflygskola
1. året. I——^^■
flygskola (därav 4 månader å sjöplan)
Vi Tjänstgöring å spanar- V11 Tjänst
2.
året.
3. året.
kåren
göring med fördelning å olika kårer
‘Vio
4. året. |-
Rep.-övning
6 veckor
S1/ia
!
1. året.
Officersaspiranter vid flygvapnet.
l/i Uttagnings- 15/s Officers -
2. året.
aspirantskola med flygutbildning
eller Sjökrigsskola
15/io Krigs -
81/ia resp. 81/io
3. året. I* 1
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
187
4. året. I1
5. året. I1
Tjänstgöring vid olika kårer såsom
1. året.
2. året.
3. året. I1
flygfänrik. |
31/i» |
|
o. s. v. |
||
Värnpliktiga (studenter och övriga lämpliga). 1h Uttagnings- 15/s Flygskola sl/i2 |
||
>1 |
Fortsättnings- S0/6 |
flygskola Reservofficers- 81/ia |
h |
flygskola Tjänstgöring vid olika kårer som flygare |
kurs 15/io |
Frivillig tjänstgöring |
||
(två månader) |
Vid 3. kompaniet bedrivas verkstads- och förrådstjänst samt utbildning
av kantverkspersonal m. m. Under kompaniet lyder en mindre reparationsverkstad.
Den fast anställda kadern vid skolkåren beräknas sålunda:
Kår chef: 1 regementsofficer.
Kårstaben:
1 kapten, regementskvartermästare och mobiliseringsofficer,
1 kapten ur intendenturkåren eller marinintendent av 1. graden,
1 bataljonsläkare,
1 flygingenjör,
2 förrådsförvaltare,
1 fanjunkare, köksföreståndare, pensionerad underofficer,
1 fanjunkare, bataljonsadjutant och väbel, pensionerad underofficer,
1 fanjunkare, pensionerad underofficer,
1 vapenhantverkare samt
1 förrådsvaktmästare.
1. kompaniet:
1 kapten, kompanichef,
4 löjtnanter, flyglärare,
1 fanjunkare, kompaniadjutant,
4 sergeanter, flyglärare,
1 furir av 1. klassen,
2 furir er av 2. »
3 korpraler, flygmekaniker
4 vicekorpraler samt
12 volontärer.
2. kompaniet:
1 kapten, kompanichef,
3 löjtnanter, flyglärare,
1 fanjunkare, kompaniadjutant,
2 sergeanter, flyglärare,
188
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
2 furirer av 1. klassen,
3 furirer av 2. »
5 korpraler,
8 vicekorpraler samt
20 volontärer.
flygmekaniker
3. kompaniet:
1 kapten, kompanichef samt tyg- och kasernofficer,
1 löjtnant, biträdande tygofficer samt vapenofficer,
1 löjtnant, lärare,
1 fanjunkare, kompaniadjutant,
1 fanjunkare, tyg- och kasernunderofficer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 hantverksfurir av 2. »
2 hantverkskorpraler,
4 hantverksvicekorpraler samt
10 hantverkssoldater.
Härtill komma:
1 verkmästare av 1. klassen och
2 tyghantverkare.
Vid spanarkåren, förlagd till Hägernäs-Barkarby, äger dels flygspanarutbildning,
dels flygutbildning för förande av spanarplan rum. Kåren,
som bör stå under befäl av en regementsofficer, uppdelas på stab och
tre kompanier.
För flygspanarutbildning avsedd personal beordras ur armén och marinen,
varvid från armén årligen uttagas 12 officerare och från marinen
förslagsvis 6 officerare, 1 reservofficer och 1 underofficer. Sagda utbildning
tager sin början för samtliga elever den 1 november med en förberedande
kurs i radio m. in., vilken pågår till den 15 nästföljande april. Därefter
vidtager flygspanarskola, vilken avslutas den 15 därpå följande oktober.
Där flygspanarutbildningen icke försiggår vid gemensamma skolor, har
utskottet tänkt sig, att eleverna ur armén förnämligast tjänstgöra vid det
till Barkarby förlagda kompaniet och eleverna från marinen vid det till
Hägernäs förlagda.
Flygspanarutbildningen i sin helhet framgår av nedanstående diagram.
1. året
2. året
3. året
Vii Kurs i
radio m. in. 15A Flygspanarskola 18/io
Vinterövning |
v» |
1 Va månads 31/i |
För samtliga flvgspanare |
1 |
rcpetitionsövning för marin- |
flygspanare |
||
.1 Va månads repetitions- |
4. året |-
övning för samtliga fiygspanare.
\
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
189
Beträffande flygarutbildningen vid spanarkåren hänvisas till förut under
skolkåren angivna utbildningsdiagram. Antalet elever beräknas uppgå till
20 från armén och 14 från marinen. De flygare, vilka sedermera icke
beordras såsom elever till jagar- eller bomb- och torpedkårerna, kvarstanna
vid spanarkåren intill flygtjänstens avslutande. Nämnda elever beräknas
uppgå till 7 från armén och 5 från marinen.
Flygspanar- och flygurutbildning bedrives vid 1. och 2. kompanierna
enligt vad ovan anförts.
Till 3. kompaniet förläggas verkstads- och förrådstjänst samt utbildning
av hantverkspersonal m. m. Under kompaniet lyder eu mindre reparationsverkstad.
Den fast anställda kadern vid spanarkåren beräknas sålunda:
Kårchef: 1 regementsofficer.
Kårstaben:
1 kapten, regementskvartermästare och mobiliseringsofficer,
1 kapten ur intendenturkåren eller marinintendent av 1. graden,
1 bataljonsläkare,
2 flygingenjörer,
1 flygfotograf,
2 förrådsförvaltare,
2 fanjunkare, köksföreståndare, pensionerade underofficerare,
1 fanjunkare, bataljonsadjutant och väbel, pensionerad underofficer,
l fanjunkare, pensionerad underofficer,
1 vapenhantverkare samt
2 förrådsvaktmästare.
1. kompaniet (Barkarby):
1 kapten, kompanichef,
2 löjtnanter, flyglärare,
2 löjtnanter, flygspanarlärare,
1 fanjunkare, kompaniadjutant,
1 sergeant, radiounderofficer,
1 sergeant, truppunderofficer, väbel,
2 furirer av 1. klassen, j
2 furirer av 2. »
4 korpraler, flygmekaniker
6 vicekorpraler samt
16 volontärer.
2. kompaniet (Hägernäs):
1 kapten, kompanichef,
2 löjtnanter, flyglärare,
2 löjtnanter, flygspanarlärare,
1 fanjunkare, kompaniadjutant,
1 sergeant, radiounderofficer,
1 sergeant, truppunderofficer,
2 furirer av 1. klassen, |
2 furirer av 2. »
4 korpraler, , ftygmekaniker
6 vicekorpraler samt
16 volontärer.
190
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
3. kompaniet (Bartarbj och Hägernäs):
1 kapten, kompanichef samt tyg- och kasernofficer,
1 löjtnant, biträdande tygofficer och vapenofficer,
1 fanjunkare, kompaniadjutant,
1 sergeant,r6’ } tyg'' och kasernunderofficerare,
1 sergeant, lärare,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
2 vapenhantverkarfurirer av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 hantverksfurir av 2. »
2 hantverkskorpraler,
4 hantverksvicekorpraler samt
10 hantverkssoldater.
Härtill komma:
1 verkmästare av 1. klassen,
1 verkmästare av 2. » och
2 tyghantverkare.
Vid jägarkåren, förlagd till Malmslätt, äger jagarutbildning rum. Kåren,
som bör stå under befäl av en regementsofficer, uppdelas på stab och tre
kompanier.
Vid 1. och 2. kompanierna bedrivas enskild jagarutbildning samt jagarutbildning
i förband. Jagarskjutskola äger rum vid Karlsborg samt vid
Hästholmen.
Beträffande flygarutbildningen hänvisas till under skolkåren angivna utbildningsdiagram.
Antalet elever beräknas uppgå till 10 från armén och 5 från marinen
samt 14 från flygvapnet.
Vid 3. kompaniet bedrivas verkstads- och förrådstjänst samt utbildning
av hantverkspersonal m. m. Erforderliga reparationer av flygmaterielen
verkställas vid flygverkstäderna å Malmslätt.
Den fast anställda kadern vid jägarkåren beräknas sålunda:
Kårchef: 1 regementsofficer.
Kår staben:
1 kapten, regementskvartermästare och mobiliseringsofficer,
1 kapten ur intendenturkåren eller marinintendent av 1. graden,
1 bataljonsläkare,
2 flygingenjörer, därav en verkstadschef,
2 förrådsförvaltare,
1 fanjunkare, köksföreståndare, pensionerad underofficer,
1 fanjunkare, bataljonsadjutant och väbel, pensionerad underofficer,
1 fanjunkare, » »
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
191
1 vapenhantverkare, samt
1 förrådsvaktmästare.
1.
kompaniet.
1 kapten, kompanichef,
2 löjtnanter, flyglärare,
1 fänrik,
1 fanjunkare, kompaniadjutant,
2 sergeanter, flyglärare,
1 furir av 1. klassen,]
1 furir av 2. »
2 korpraler, flygmekaniker
3 vicekorpraler samt
8 volontärer.
2. kompaniet.
1 kapten, kompanichef,
3 löjtnanter, flyglärare,
1 fänrik,
1 fanjunkare, kompaniadjutant,
2 sergeanter, flyglärare,
1 furir av 1. klassen,
1 furir av 2.
2 korpraler,
3 vicekorpraler samt
8 volontärer,
flygmekaniker
3. kompaniet:
1 kapten, kompanichef samt tyg- och kasernofficer,
1 löjtnant, biträdande tygofficer och vapenofficer,
1 fanjunkare, kompaniadjutant,
1 sergeant, lärare,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 hantverksfurir av 2. »
2 hantverkskorpraler,
3 hantverksvicekorpraler samt
8 hantverkssoldater.
Härtill komma:
1 verkmästare av 1. klassen och
2 tyghantverkare.
Vid bomb- och torpedkåren, förlagd till Karlsborg, äger utbildning rum
dels i bombkastning och fällande av torpeder, dels i förandet av bomboch
torpedplan. Kåren, som bör stå under befäl av en regementsofficer,
uppdelas på stab och tre kompanier.
Vid 1. kompaniet bedrives huvudsakligen bombtjänst, under det att
torpedtjänsten äger rum vid 2. kompaniet.
192
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Beträffande flygarutbildningen hänvisas till under skolkåren angivna
diagram.
Antalet elever beräknas uppgå till 3 från armén och 4 från marinen.
Vid 3. kompaniet bedrivas verkstads- och förrådstjänst samt utbildning
av hantverkspersonal m. m. Under kompaniet lyder en mindre reparationsverkstad.
Den fast anställda kadern vid bomb- och torpedkåren beräknas sålunda:
Kårchef: 1 regementsofficer.
Kår staben:
1 kapten, regementskvartermästare och mobiliseringsofficer,
1 kapten ur intendenturkåren eller marinintendent av 1. graden,
1 flygingenjör,
2 förrådsförvaltare,
1 fanjunkare, köksföreståndare, pensionerad underofficer,
1 fanjunkare, bataljonsadjutant och väbel, pensionerad underofficer,
1 fanjunkare, » »
1 vapenhantverkare samt
1 förrådsvaktmästare.
1. kompaniet:
1 kapten, kompanichef,
2 löjtnanter, flyglärare,
1 fanjunkare, kompaniadjutant,
1 sergeant, lärare,
1 furir av 1. klassen, |
1 furir av 2. »
2 korpraler, flygmekaniker
3 vicekorpraler samt
6 volontärer.
2. kompaniet:
1 kapten, kompanichef,
2 löjtnanter, flyglärare,
1 fanjunkare, kompaniadjutant,
1 sergeant, lärare,
1 furir av 1. klassen,
1 furir av 2. »
2 korpraler, flygmekaniker
3 vicekorpraler samt
6 volontärer.
3. kompaniet:
1 kapten, kompanichef samt tyg- och kasernofficer,
1 löjtnant, vapenofficer,
1 fanjunkare, kompaniadjutant,
1 fanjunkare, tyg- och kasernunderofficer,
1 sergeant, radiounderofficer,
1 sergeant, lärare, torpedmästare,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhan tverkarvicekorpral,
Särskilda utskottets utlåtande Nr ti.
193
1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 hantverksfurir av 2. » ,
2 hantverkskorpraler,
4 liantverksvicekorpraler samt
10 hantverkssoldater.
Härtill komma:
1 verkmästare av 1. klassen och
2 tyghantverkare.
Läkarvården vid bomb- och torpedkåren ombesörjes av bataljonsläkaren
vid Luftvärnsartilleriregementet.
Flyg-verkstädernas personal.
Flygverkstaden å Malmslätt, vilken anslutes till jägarkåren, avses att
tillgodose det huvudsakliga behovet av större flygmaterielreparationer för
skol- och jagarkårerna.
För tillgodoseendet av motsvarande behov för spanar- samt bomb- och
torpedkårerna avser utskottet en andra flygverkstad, angående vilkens förläggning
ytterligare utredning synes erforderlig.
För den nya flygverkstaden erfordras följande å ordinarie stat upptagen
personal:
Verkstadsclief: 1 flygingenjör.
Assistent: 1 flygingenjör.
Övrig personal:
1 löjtnant, inflygare,
1 förrådsförvaltare,
1 sergeant, inflygare,
1 verkmästare av 1. klassen samt
2 verkmästare av 2. klassen.
Därest den här föreslagna nya flygverkstaden skulle komma att anslutas
till en flygkår, torde lämpligen flygverkstadens å ordinarie stat upptagna
personal böra överföras till denna kårs stat.
De värnpliktiga.
Utskottet finner sig böra godtaga Kungl. Maj:ts utgångspunkt, att
tjänstgöringstiden för flygvapnets värnpliktiga bör givas samma varaktighet
som vid huvuddelen av härens specialtruppslag. Med hänsyn till vad
utskottet i fråga om utbildningstiden vid sistnämnda truppslag föreslagit,
bör alltså de värnpliktigas utbildningstid vid flygvapnet bestämmas till
200 dagar för till linjetjänst uttagna och 140 dagar för ersättningsreserven
tilldelade värnpliktiga i allmänhet samt 260 dagar för till linjetjänst uttagna
och 200 dagar för ersättningsreserven tilldelade studenter och likställda.
Utbildningstiden för till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet
synes böra uppdelas på en första tjänstgöring om 170 dagar,
som tager sin början under 1. eller 2. året, och en repetitionsövning om
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 A höft. (Nr 2.) 788 24 1 3
194
Särskilda utskottets utlåtande Nr’ 2.
30 dagar före utgången av 4. året. För till linjetjänst uttagna studenter
och likställda torde första tjänstgöringen böra bestämmas till 230 dagar
och taga sin början under 1. året samt en repetitionsövning om 30 dagar
böra fullgöras före utgången av 4. året. Ersättningsreservens tjänstgöring
synes liksom vid övriga vapen böra enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser
fullgöras antingen i en följd med början under 1. eller 2. året
eller ock med en första och en andra tjänstgöring under de tre första åren.
Med hänsyn till nödvändigheten av att flygutbildningen bedrives under
hela året, beräknas årskontingenten värnpliktiga av utskottet till sammanlagt
700 till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet (inkallade i 2
grupper [höst- och vårgrupp] om 350 man), 46 studenter och likställda
samt 200 värnpliktiga tillhörande ersättningsreserven.
De ungefärliga in- och utryckningstiderna för de till linjetjänst uttagna
värnpliktiga i allmänhet framgå av följande diagram.
1. året
2. året
3. året
4. året
Höstgruppen.
tjänstgöring 6/r
1 månads rep.-övning
1. året
2. året
3. året
4. året
Vårgruppen.
2fi/.3 Första tjänstgöring med rep.-övning 16/io
I
Första
1
I
I
I
3. Flygkårernas materiel samt flygkårernas och flygverkstädernas
förläggning.
Flygkårernas materiel.
I fråga om inom olika länders luftstridskrafter för närvarande förekommande
flygplantyper och dessas utrustning hänvisas till den utredning
därom, som förekommer i Kungl. Maj.ds proposition. Förutom med behövligt
antal skol- och övningsplan bör enligt utskottets mening jägarkåren
förses med jagar- och eskortplan, spanarkåren med spanarplan samt bomboch
torpedkåren med bomb- och torpedplan. För skolkåren bör endast
avses skol- och övningsplan. Av samtliga plan bör en lämplig del utgöras
av sjöplan, varjämte förutsättes, att planen såsom regel bliva så
konstruerade, att övergång från hjulställ till flottörställ och tvärtom kan
äga rum.
Flygkårernas förläggning.
För skolkåren avses, såsom förut sagts, Ljungbyhed såsom förläggningsplats.
Särskilda utskottds utlåtande Nr 2.
U*5
Denna plats är även i de flesta hänseenden härför särdeles lämplig.
Ljungbyhed med den bredvid liggande Bonarps hed bildar nämligen goda
och vidsträckta flygfält, där ett stort antal elever samtidigt kunna utbildas,
vilket förhållande är av stor betydelse, enär årligen 48 flygare avses att
utbildas vid kåren. En del hangarer och eu mindre verkstadsbyggnad,
vilka förut tillhört Thulinverkens flygskola, finnas redan på platsen. Genom
vinterboning och inredning av vissa kronans där befintliga byggnader kan
i övrigt erforderligt förläggningsutrymme vinnas. Ytterligare nödiga byggnadsåtgärder
utgöras av uppförandet av nya hangarer, tillbyggnad av den
Thulinska verkstaden, ordnandet av garage för bilar samt vattentillgång
och avlopp ävensom utförandet av belysningsinstallationer och anskaffandet
av brandattiralj.
För utbildning med sjöplan måste emellertid annan plats tagas i anspråk.
I detta avseende har utskottets uppmärksamhet fästs därå, att vid det ur flygsynpunkt
nära Ljungbyhed belägna Landskrona redan förefinnes eu kronan
tillhörig hangar, och att förläggningsutrymme kan beredas i det i denna
stad befintliga, för lantförsvarets behov i framtiden obehövliga husaretablissementet.
Emellertid förutsätter utskottet, att utbildningen å sjöplan
tillsvidare kommer att äga rum vid spanarkårens förläggning vid Hägernäs.
För jägarkåren föreslår utskottet Malmslätt till förläggningsplats. Flygfältet
därstädes, vilket under årens lopp planerats, lämpar sig också särdeles
väl för flygning med jagarplan. Hangarer och verkstadsbyggnader
m. m. finnas där redan utförda i jämförelsevis stor utsträckning, enär
fältet under en följd av år utgjort flygkompaniets förnämsta övningsplats.
Yissa byggnadsåtgärder bliva dock erforderliga. Dessa utgöras i huvudsak
av flyttning av två manskapsbaracker och ordnandet av skollokaler, omboning
av officersbostäder och underofficersmäss, uppförandet av ett gymnastikhus,
vägbyggnad och vinterstall, förråd för nedmonterade flygplan,
uppvärmbar reparation shangar och monteringshall. En del av dessa byggnadsåtgärder
sammanhänga dock mindre med jägarkåren än med de flygverkstäder,
vilka avses att såsom hittills vara förlagda till Malmslätt.
Den för jägarkåren så viktiga skjututbildningen avses att huvudsakligen
förläggas till Karlsborg med utnyttjande av det fria skjutfält, som Vättern
erbjuder. Emellertid förutsätter utskottet, att för viss del av denna utbildning
det ävenledes vid Vättern och nära Malmslätt belägna Hästholmen
jämväl skall komma till användning, i följd varav utskottet förordar
ett mindre mar k k öp vid denna plats.
För spanarkären föreslås Hägernäs—Barkarby såsom förläggningsort.
Vid dessa platser äro redan nu en del anordningar vidtagna. Sålunda
hava under de senare åren avsevärda planeringsarbeten kommit till stånd
å flygfältet vid Barkarby, vilket tillhör kronan och utgör eu del av Stockholms
garnisons övningsfält, varjämte en del hangarer m. m. därstädes
blivit utförda. Vid Hägernäs har under en följd av år marinens vinterflygskola
varit förlagd. Kronan äger där ett mindre markområde.
196
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Utskottet, som är av den åsikten, att, allmänt sett, permanenta anläggningar
för flygvapnet, med hänsyn till den större lättheten att vid sådant
läge bereda skydd mot luftbombardering, så långt möjligt är böra läggas
indragna i landet, har dock ansett sig kunna förorda Barkarby—Hägernäs
såsom förläggningsort för spanarkåren. Förutom att, såsom nyss framhållits,
en del kronan tillhöriga anordningar redan finnas utförda å platserna
i fråga, har härvid varit bestämmande den omständigheten, att
nämnda platser ligga inom huvudstadens luftbevakningsområde. Spanarkårens
läge i huvudstadens närhet betingas för övrigt jämväl av önskvärdheten
av att denna kår står i nära förbindelse med där förlagda tekniska
och militära högskolor.
De arbeten, vilka bliva behövliga för spanarkårens förläggning, utgöras
vid Barkarby av uppförande av förläggningslokaler för ett kompani, en del
hangarer, en mindre verkstadsbyggnad, förråd och garage m. m., ordnandet
av vattentillgång och avlopp, installerandet av elektrisk belysning samt
anskaffandet av brandattiralj.
För inkvartering av flygare och spanarelever av officers grad förutsättes
ianspråktagandet av de kronan tillhöriga, å övningsfältet befintliga gårdarna
Säby och Hägerstalund.
Vid Hägernäs förutsättes förläggningen i huvudsak äga rum i ett av
marinen till förfogande ställt logementsfartyg. De anordningar, vilka därstädes
bliva erforderliga, omfatta fördenskull i huvudsak planerings- och
strandskoningsarbeten, uppförandet av hangarer, förråd, garage, en mindre
reparationsverkstad m. in., ordnandet av vattentillgång och avlopp samt
installation av elektrisk belysning tillika med anskaffandet av brandattiralj.
För bomb- och torpedkåren föreslår utskottet Karlsborg såsom förläggningsort.
Bestämmande för valet av denna plats har varit dels dess
gynnsamma läge och dels att kronan redan förfogar över såväl nödiga
markområden till flygfält som förläggningsutrymmen därstädes. Beträffande
läget bildar den lilla Bottensjön med dess ringa sjöhävning en utmärkt
hamn för lättning och landning med sjöplan, samtidigt som Vättern erbjuder
möjlighet till sådan lättning och landning vid olika sjöhävning.
Den omständigheten, att Vätterns västra del kan beräknas vara isbelagd
endast omkring 70 dagar om året, gör denna sjö särskilt lämpad för torpedflygning.
Till jämförelse må anföras, att Mälarvikarna i Stockholms närhet
i regel äro isbelagda 120—130 dagar om året. Med hänsyn till fara för
angrepp från luften erbjuder Karlsborg, med sin undandragna och delvis
av jägarkåren täckta belägenhet, jämväl fördelar, vilka icke kunnat förbises
av utskottet. Härtill kommer, att vissa luftskyddsanordningar av andra
anledningar avses till utförande vid Karlsborg.
Vid Karlsborg kan även lämplig torpedskjutningsbana erhållas. För
bombkastningsövningar kan artilleriskjutfältet jämte några smärre öar komma
till användning, medan Vättern i sin ordning erbjuder ett vidsträckt skjutfält
för utbildningen med kulsprutor.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
11*7
Förutom de förläggningar, för vilka härovan redogjorts, har utskottet,
såsom förut angivits, avsett, att smärre kadrer — detachement — skulle
avdelas till Boden, Karlskrona och Göteborg samt till kustflottan, då denna
är rustad. Ändamålet med de till nämnda orter förlagda detachement är
att bereda den personal, som är avsedd att i krigstid i första hand komma
till användning vid dessa orter, tillfälle att ingående lära känna de omständigheter,
vilka äro förknippade med denna användning, på samma gång
som vederbörande högre chefer erhålla dels vana att disponera flygför band
och dels nödig personalkännedom beträffande befälspersonalen vid de förband,
vilka vid mobilisering i första rummet komma att ställas till deras
förfogande.
En del arbeten bliva av nöden för dessa detachements förläggning.
Sålunda måste i Boden uppföras en del hangarer och garage, en expeditionsbyggnad
och en bensinlagringsanläggning, varjämte därvarande flygfält
bör ytterligare planeras. I Karlskrona och Göteborg erfordras en del
planering och cementering med slipar, hangarer och expeditionsbyggnad
jämte ammunitionsförråd.
För förutnämnda detachements inkvartering krävas i Boden, Karlskrona
och Göteborg icke några särskilda anordningar, då sådan kan beredas i
redan befintliga kronans etablissement å dessa orter. Yad detachementet
vid kustflottan beträffar, förutsättes, att detta förlägges å eu till flygdepåfartyg
ändrad äldre 1. klass pansarbåt, vars iordningställande för ändamålet
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag torde böra bekostas med för
flygvapnet avsedda medel.
Utskottet föreslår jämväl inrättandet av flygstationer av mera tillfällig
natur vid Yännäs och Gustafsvik samt å Gotland.
Flygstationen vid Vännäs avses att endast tidvis tagas i anspråk, förnämligast
för vinterflygningar, samt att tjänstgöra såsom mellanstation mellan
Boden och flygvapnets sydligare förläggningar. De båda andra stationerna,
vilka ävenledes beräknas endast tidvis komma att tagas i anspråk av flygförband,
betingas av önskvärdheten att främja flygvapnets bekantskap med
vissa särskilt viktiga kustområden. Då kronan redan förfogar över för
ändamålet nödiga markområden tillika med en del byggnader, erfordras
för dessa flygstationer i huvudsak endast uppförande av hangarer och
slipanordningar.
Flygverkstädenias förläggning.
Med den utvidgning, flygvapnet skulle erhålla enligt utskottets förslag,
bliva flygverkstäderna å Malmslätt icke tillräckliga för materielens underhåll.
Icke heller bleve så förhållandet, därest de utvidgades, enär för sjöplanens
klargöring, avvägning och inflygning tillgång till lämpligt farvatten är en
nödvändighet. Utskottet har tänkt sig inrättandet av nya flygverkstäder
vid Karlsborg, varest både flygfält och farvatten finnas och där verkstäderna
med hänsyn till platsens undandragna läge samt bomb- och torpedkårens
förläggning dit skulle erhålla en enligt utskottets mening gynnsam
198
Särskilda utskottets utlåtande AV 2.
belägenhet. Emellertid förordar utskottet, att riksdagen hos Kungl. Maj:t
anhåller om närmare utredning och framläggande av förslag till nästa års
riksdag angående förevarande förläggningsfråga.
I detta sammanhang anser sig utskottet höra uttala, att under inga
förhållanden några större kostnader böra göras för ytterligare utvidgning
av flygverkstäderna vid flottans varv i Stockholm. Den nuvarande flygdepån
vid sagda varv synes snarast möjligt böra utbrytas för att tillföras
flygvapnet. Härvid torde för marinens nuvarande flygväsende använda
verktygsmaskiner, verktyg och övriga inventarier ävensom eljest för varvets
drift eventuellt obehövliga inventarier, som kunna vara flygvapnet till nytta,
böra överföras till detta vapen.
C. Flygvapnets kostnader.
I Kungl. Maj:ts proposition förutsattes, att den i densamma föreslagna
organisationen av flygvapnet genomföres under loppet av 10 år. För
denna övergångsperiod av 10 år upptager propositionen en engångskostnad,
fördelad på de 10 åren, för materielanskaffning, byggnader m. m. av
20,586,900 kronor, varjämte föreslås att för vissa byggnadsändamål taga
i anspråk för byggnadsföretag vid armén reserverade medel till ett belopp
av 1,799,000 kronor. Sedan organisationen sålunda genomförts, skulle
den kräva en årskostnad av 7,200,000 kronor. Under övergångsperioden
skulle de årliga kostnaderna (med undantag av anparten av engångskostnaderna)
successivt stiga från 4,010,000 kronor till 7,050,000 kronor.
Utskottet håller före, att det med hänsyn bland annat till den raska
utveckling, som för närvarande äger rum beträffande materielen, icke är
lämpligt att nu binda organisationen med avseende på materielanskaffning
för så lång tid framåt som 10 år. Denna synpunkt har föranlett utskottet
att föreslå en organisationsplan, som genomföres under loppet av 5 år.
Enligt denna organisationsplan komma årskostnaderna för den genomförda
organisationen att belöpa sig till 6,000,000 kronor, varjämte 1,000,000
kronor per år avses för fortsatt materielanskaffning. Under övergångsperioden
av 5 år föreslås ett årligt anslag av 7,000,000 kronor att i
enlighet med det följande fördelas mellan flygvapnets årliga organisationskostnader
och kostnader för materielanskaffning, byggnader m. m. Dessutom
föreslås, att av för byggnadsföretag vid armén reserverade medel
må tagas i anspråk 1,896,320 kronor för bestridande av de med de olika
flygkårernas förläggning förenade byggnadskostnaderna.
o
Afl iga organisationskostnader.
Vid angivandet av de årliga organisationskostnaderna användas i det
följande huvudsakligen samma titlar som i Kungl. Maj:ts proposition.
Enligt kostnadsberäkningarna (bil. 2) uppgår vid den av utskottet föreslagna
organisationen anslaget till avlöning, rekrytering och resekostnader
m. m. till 1,204,000 kronor. Uti den under detta anslag beräknade posten
för flygvapnets reservpersonal hava bland annat upptagits medel för be
-
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
199
redande av ekiperingslijälp och gottgörelse efter avslutad tjänstgöring enligt
de i Kungl. Maj:ts förslag tillämpade grunder.
För flygövningar erfordras enligt av utskottet verkställd särskild utredning
årligen 1,609,000 kronor.
För underhåll och förnyelse av materielen bör enligt likaledes av utskottet
verkställd särskild utredning beräknas 2,361,000 kronor.
Samtliga årliga organisations kostnader, fördelade på olika titlar, framgå
av följande
Sammanfattning av årskostnaderna.
Avlöning, rekrytering och resekostnader m. m........... |
kr. |
1,204,000 |
|
De värnpliktigas avlöning och färder m. m................... |
» |
90,000 |
— |
Resestipendier..................................................................... |
7> |
7,000 |
|
Skrivmaterialier och expenser m. m............................... |
» |
20,000 |
— |
Mathållning, furagering och förplägnadsutredning ......... Beklädnads- och munderingsutrustning samt kasern- |
» |
216,000 |
— |
utredning ....................................................................... |
142,000 |
- |
|
Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m ......... |
78,000 |
— |
|
Flygövningar......................................................................... |
» |
1,609,000 |
— |
Flygmateriel (förnyelse och underhåll).............................. |
2,361,000 |
— |
|
Materielprovning m. m. ..................................................... |
» |
30,000 |
— |
Vapen och ammunition ................................................. |
120,000 |
— |
|
Flygstationer, byggnader m. m........................................... |
» |
80,000 |
— |
Sjuk- och veterinärvård .................................................... |
» |
18,000 |
— |
Extra utgifter ....................................................................... |
» |
25,000 |
— |
Summa kronor |
6,000,000 |
— |
För beräkning av, huru stor del av det årliga anslaget av 7,000,000
kronor, som kan avses för anskaffning av materiel, byggnader m. in., med
andra ord för vad i propositionen benämnes engångskostnader, är det
nödvändigt att fastställa en plan för organisationens genomförande under
de fem första åren. Det har därvid befunnits lämpligt med hänsyn till
materielbeståndets avvägning att genomföra organisationen sålunda, att
första årets årskostnader uppgå till 60 %, andra årets till 70 %, tredje
årets till 80 % och fjärde årets till 90 % av femte årets årskostnad.
Kadrernas uppsättning, antalet utbildade flygare och antalet värnpliktiga
kunna då successivt utökas i samma progression. Sammanlagda årskostnaderna
under de fem första åren skulle alltså belöpa sig till 24,000,000
kronor. Då emellertid vissa kostnader ej äro direkt proportionella mot
organisationens omfattning utan i det närmaste lika stora vid en mindre
som vid en större organisation, men det likväl synes lämpligt att bibehålla
ovannämnda enkla progression för organisationens genomförande,
komma sammanlagda årskostnaderna för de fem första åren att uppgå till
24,090,000 kronor i stället för nyssnämnda belopp, 24,000,000 kronor.
En sammanfattning av årskostnaderna för vart och ett av de fem första
åren, uppställd i enlighet med nu angivna principer, lämnas i följande tabell.
200 Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Sammanfattning ar årskostnaderna under första femårsperioden.
1. året |
2. året |
3. året |
4. året |
5. året |
||||||
Avlöning, rekrytering |
722 400 |
842 800 |
963 200 |
1083 600 |
1 204 000 |
|||||
De värnpliktigas avlö-ning och färder m. m. |
54 000 |
_ |
63 000 |
_ |
72 000 |
_ |
81000 |
_ |
90 000 |
_ |
Resestipendier ........... |
7 000 |
- |
7 000 |
— |
7 000 |
— |
7 000 |
— |
7 000 |
— |
Skrivmaterialier och ex-penser m. m............. |
15 000 |
_ |
16 000 |
— |
17 000 |
_ |
18 000 |
_ |
20 000 |
__ |
Mathållning, furagering |
129 600 |
151 200 |
172 800 |
194 400 |
216 000 |
|||||
Beklädnads- och munde-ringsutrustning samt |
85 200 |
99 400 |
113 600 |
127 800 |
142 000 |
|||||
Bränsle, lyse, vatten, ren-hållning och tvätt m. m. |
54 000 |
— |
60 500 |
_ |
67 000 |
_ |
71500 |
_ |
78 000 |
_ |
Flygövningar............... |
965 400 |
— |
1 126 300 |
— |
1 287 200 |
— |
1 448 100 |
— |
1 609 000 |
— |
Flygmateriel (förnyelse |
1 416 600 |
_ |
1 652 700 |
1 888 800 |
_ |
2 124 900 |
_ |
2 361 000 |
||
Materielprovning m. m. |
20 000 |
— |
25 000 |
— |
30 000 |
— |
30 000 |
— |
30 000 |
— j |
Vapen och ammunition |
72 000 |
— |
84 000 |
— |
96 000 |
108 000 |
— |
120 000 |
—J |
|
Flygstationer, byggnader |
49 000 |
_ |
59 000 |
_ |
68 000 |
_ |
80 000 |
_ |
80 000 |
_ |
Sjuk- och veterinärvård |
11000 |
— |
13 000 |
— |
15 000 |
— |
17 000 |
— |
18 000 |
—- |
Extra utgifter.............. |
25 000 |
— |
25 000 |
— |
25 000 |
— |
25 000 |
— |
25 000 |
— |
Summa kronor |
3 626 200 |
— |
4 224 900 |
4 822 600 |
— |
5 416 300 |
- |
6 000 000 |
— |
Svimma årskostnader under första femårsperioden.............................. kr. 24,090,000: —
Kostnaderna för materielanskaffning, byggnader in. in.
(engångskostnader).
I enlighet med den av utskottet förordade planen kunna för materielanskaffning
och byggnader in. in. av det beräknade anslaget å 7,000,000
kronor årligen under första femårsperioden disponeras de belopp, som framgå
av följande sammanställning:
Arliga organisations- kostnader |
Kostnader |
Summa |
|||
hvirsnader m. m. |
|||||
kr. |
kr. |
kr. |
|||
1. året ... |
3 626 200 |
3 373 800 |
1 7 000 000 | |
||
2. året ... |
4 224 900 |
2 775 100 |
7 000 000 |
||
3. året ... |
4 822 600 |
2 177 400 |
7 000 000 |
||
4. året ... |
5 416 300 |
1583 700 |
7 000 000 |
||
5. året ... |
6 000 000 |
1 000 000 |
7 000 000 |
||
Summa |
24 090 000 |
10 910 000 |
35 000 000 | |
Tillsammans med förutnämnda belopp å 1,896,320 kronor för byggnadsföretag
vid armén reserverade medel skulle alltså för materielanskaff
-
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
201
ning, byggnader in. in. bliva tillgänglig för hela femårsperioden eu summa
av 12 806 320 kronor.
Enligt av utskottet verkställd utredning belöper sig behovet för byggnader,
iordningställande av flygfält m. m., såsom av det följande framgår,
till 4,527,500 kronor.
För materielanskaffning återstår således en summa av 8,278,820 kronor.
Utskottet bär låtit verkställa eu utredning beträffande omfattningen av
det materielbestånd, som för angivna kostnad kan anskaffas. Enligt denna
utredning, som visar, att det är möjligt att inom ifrågavarande kostnadsram
erhålla ett materielbestånd, som står i rimligt förhållande till den
under femårsperioden uppnådda organisationen i övrigt, utgör:
anskaffningskostnaden för flygplan och motorer ......... kronor 6,338,600: —
anskaffningskostnaden för övrig flygmateriel............... » 1,940,220: -
Summa anskaffningskostnader kronor 8,278,820: —
Det nyss nämnda behovet av 4,527,500 kronor för byggnader m. m.
fördelar sig sålunda:
Engångskostnader för byggnader, flygfält in. in.
Skolkåren (Ljungbyhed):
Inlösande av förut Thulinverken tillhöriga hangarer och mindre verkstadsbyggnad
m. m.,
Ordnande och omboning av barackläger för tre kompanier,
Hangarer och garage,
Y erkstadsbyggnad,
Vatten, avlopp, brandattiralj.
Elektriska belysningsinstallationer och
Ordnande av befälsbostäder................................................ kronor 500 000/ —
Jägarkåren (Malmslätt);
Flyttning av två manskapsbaracker samt inredning av
skollokaler,
Omboning av officersbostäder,
Omboning av underofficersmäss m. m.,
Gymnastikhus,
Vakt- och arrestbyggnad,
Vinterstall,
Förråd för nedmonterade flygplan,
Upp värmningsbar reparationshangar,
Monteringshall och
Planering m. m. (häri inberäknat kostnad för markinköp
vid Hästholmen)............................................................... » 400 000: —
Spanarkåren.
Hägernäs:
Planering m. m.,
Strandskoning m. m.,
Flygskjul, verkstad, förråd, garage, .badhus, avträden,
bensin- och oljeförråd,
Bostad för förrådsförvaltare,
202
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2
Vatten, avlopp, brandattiralj och
Elektriska belysningsinstallationer kronor 650,000: —
Barkarby:
Planering ni. m.,
Förläggning för ett kompani, varvid
de kronan tillhöriga gårdarna
Säby och Hägerstalund beräknas
ingå för viss inkvartering av
personal m. in.,
Hangarer,
Verkstäder, förråd, garage, avträden,
bensin- och oljeförråd,
Vatten, avlopp, brandattiralj och
Elektriska belysningsinstallationer
m. in........................................... kronor 650 000: — kronor
Bomb- och torpedkåren (Karlsborg):
Fältets planering och bensinlag
ringsanläggning.
.......................... kronor 150 000: —
Hangarer, förråd, verkstad m. m.... » 450 000: —
Monteringshall................................. » 50 000: — t
Ändring av äldre pansarbåt till depåfartyg för kustflottan
................................................................................... >
Flygverkstäderna:
Verkstadsetablissement ..................................................... »
Boden:
Hangarer,
Expedition sbyggnader med vaktlokaler m. m.,
Uppvärmbart garage,
Bensinlagringsanläggning och
Planering av flygfält m. m................................................. »
Vännäs:
Hangarer och förråd,
Planering m. in.................................................................. »
Gustafsvik och Gotland:
Planering, slipar, cementplaner, strandskoning,
Hangarer, värmecentral och förråd samt
Vatten, avlopp, belysning, ammunitionsförråd ............... »
Karlskrona:
Planering, slipar, cementplaner, strandskoning,
Hangarer, värmecentral, förråd,
Expeditionslokaler m. m.,
Vatten, avlopp, belysning och
Ammunitionsförråd............................................................... »
Göteborg:
Planering, cementering, slipar,
Hangarer med verkstad och förråd,
Expeditionslokaler,
Vatten, avlopp och belysning och
Ammunitionsförråd............................................................... »
1300000: —
650 000: —
145 000: —
800 000: —
152 000: —
100 000: —
111500: —
215 000:-
154 000: —
Summa kronor 4 527 500;
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
203
Fördelning av byggnadskostnaderna för flygvapnet.
Ehuru utskottet förutsätter, att genomförandet av flygvapnets nyorganisation
i stort sett påbörjas under budgetåret 1925—1926, anser utskottet
sig böra förorda, att — under förutsättning av bifall till utskottets
förslag i fråga om nämnda nyorganisation — redan under budgetåret 1924
—1925 utav de för armébyggnadsändamål reserverade medel dels det i
Kungl. Maj:ts proposition omförmälda beloppet å 1,799,000 kronor dels ock
ytterligare 97,320 kronor eller tillhopa 1,896,320 kronor få användas för
påbörjande av för ifrågavarande organisation erforderliga nybyggnader m. m.
Angivna belopp synas i huvudsak böra fördelas på följande sätt:
För skolkaren .......................... |
... kronor 500,000 |
— |
» jägarkåren.......................... |
» 155,000 |
— |
* spanarkåren........................ |
1,091,320 |
— |
» bomb- och torpedkåren... |
80,500 |
— |
» Karlskrona flygstation...... |
15,000 |
— |
2 Göteborgs » ...... |
35,000 |
— |
» Fårösunds » ...... |
19,500 |
— |
Kronor 1,896,320 |
— |
För flygvapnet i övrigt erforderliga byggnadskostnader, 2,631,180 kronor,
synas enligt uppgjort förslag lämpligen böra fördelas på nedanstående
budgetår med:
1925—1926................. |
................ kronor |
1,366,180: — |
1926—1927................. |
» |
650,000: — |
1927—1928................. |
615,000: — |
|
Kronor |
2,631,180: — |
Sistnämnda kostnader ingå i för flygvapnets organisation angivna engångskostnader.
Fördelning av materielanskaffhingskostnaderiia för flygvapnet.
Med hänsyn tagen till den härovan förordade planen för fördelning av
flygvapnets byggnadskostnader komma materielanskaffningskostnaderna att
fördela sig på de olika budgetåren enligt nedanstående:
1925— 1926
1926— 1927
1927— 1928
1928— 1929
1929— 1930
kronor
D
»
»
»
2,007,620
2,125,100
1,562,400
1,583,700
1,000,000
Summa kronor 8,278,820
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
204
D. Flygteknisk forskning och utbildning av flygingenjörer.
Liksom Kungl. Maj:t förutsätter utskottet, att flygmaterielen så långt
möjligt tillverkas inom landet. För att flygtekniken och flygindustrien
inom landet skola kunna hålla jämna steg med utvecklingen utomlands,
är det givetvis av vikt, att bl. a. möjligheter till flygteknisk forskning
beredas inom landet. I Kungl. Maj:ts proposition förordas för detta
ändamål inrättandet av ett aerodynamiskt laboratorium, vilket dock med
hänsyn till att det komme att tagas i tjänst även för den civila flygindustrien
och den civila luftfarten ansetts böra organiseras fristående från
flygvapnet och förläggas till tekniska högskolan samt bekostas av medel
å annan huvudtitel än försvarets. Utskottet, som till fullo inser forskningens
stora betydelse för höjande av flygmaterielens kvalitet och därmed
av flygvapnets effektivitet, ansluter sig till de synpunkter, Kungl. Maj:t
sålunda anfört.
I detta sammanhang vill utskottet med hänsyn till flygvapnets behov
av specialutbildade flygingenjörer framhålla vikten av att möjligheter till
grundlig flygteknisk specialutbildning av ingenjörer snarast beredas.
E. Förberedandet av nyorganisationens genomförande.
Uti motionen nr 229 har herr Pålsson — jämte det han föreslagit
vissa ändringar i den av Kungl. Maj:t för flygvapnet ifrågasatta organisationen
— hemställt, att riksdagen måtte besluta att å stat för flygstyrelsen
från och med den 1 juli 1924 uppföra en generalsperson eller
flaggman, chef för luftförsvaret, med avlöning enligt O. 7 i vederbörligt
avlöningsreglemente, ävensom härför anvisa ett belopp av 15,000 kronor.
Denna sin hemställan motiverar motionären därmed, att den blivande
chefen för flygvapnet bör sättas i tillfälle att i samråd med cheferna för
general- och marinstaberna själv förbereda organisationen och föreslå erforderliga
instruktioner m. m.
Det skäl, motionären sålunda åberopar, synes utskottet tungt vägande
och äga giltighet jämväl med avseende å den av utskottet förordade organisationen.
På grund härav och då utskottet, såsom av det föregående
framgår, förutsätter, att för flygvapnet erforderliga nybyggnader böra påbörjas
redan under budgetåret 1924—-1925, anser sig utskottet böra tillstyrka,
att åtgärd vidtages i omförmälda syfte. Lämpligen synes riksdagen
härvid kunna inskränka sig till att — under förutsättning av bifall till
utskottets förslag i fråga om flygvapnets nyorganisation -— lämna Kungl.
Maj:t medgivande att tillsätta chef för flygvapnet från och med den 1 juli
1924 samt låta bestrida avlöningen till denne från förslagsanslaget till
avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.
Särskilda utskottets utlåtande AV 2.
205
SAMMAN FA T TNIN G.
För jämförelses skull bär utskottet låtit uppgöra följande
Tablå
utvisande kostnaderna för utskottets och Kungl. Ma.j:ts förslag samt det nuvarande
provisoriet enligt 1924 års statsverksproposition ävensom
1914 års försvarsorganisation.
Utskottets förslag Kronor |
Kungl. Maj:ts Kronor |
Provisoriet Kronor |
1914 års | Kronor |
|
I. Årliga organisationskostnader: |
||||
Departementet .............................. |
329 000 |
329 000 |
341 000 |
294 000 |
Lantförsvaret: |
113 900 000 |
|||
normala kostnader ..................... |
48 838 000 |
77 946 000 |
92 178 000 |
|
extra ordinarie kostnader ............ |
1 200 000 |
2 000 000 |
2 875 000 |
- 8 400 000 |
Säger för lantförsvaret |
50038000 |
79 946 000 |
95 053 000 |
122300000 |
Sjöförsvaret: normala kostnader .................... |
25 998 000 |
31 552 000 |
36 368 000 |
42 727 000 |
extra ordinarie kostnader............ |
5 650 000 |
10 125 000 |
6 825 000 |
16 600 000 |
Säger för sjöförsvaret |
31648000 |
41 677000 |
43193000 |
59327000 |
Flygvapnet.................................... |
6 000000 |
7200000 |
— '' |
— |
Summa årliga organisationskostnader |
88 015 000 |
129 152 000 |
138 587 000 |
181 921 000 |
II. Engångskostnader (i medeltal |
||||
Lantförsvaret................................ |
2 100 000 |
4 007 000 |
— |
|
Sjöförsvaret ................................. |
623 000 |
1 254 000 |
— |
|
Flygvapnet.................................... |
1 000 000 |
2 059 000 |
— |
— |
Summa årliga engångskostnader |
3 723 000 |
7 320 000 |
— |
— |
III. Övergångskostnader (i medel-tal under övergångstiden):. |
||||
Lantförsvaret................................ |
6 143 000 |
800 000 |
— |
— |
Sjöförsvaret ................................. |
1 803 000 |
650 000 |
— |
— |
Summa årliga övergångskostnader |
7 946 000 |
1 450 000 |
— |
|
Summa summarum |
99 684 000 |
137 922 000 |
138 587 000 |
181921 000 |
På grund av vad utskottet bär ovan anfört, får utskottet — som förutsätter,
att, utom såvitt avser flottans ersättningsbyggnad, frågan angående
ordnandet av försvarsväsendets olika grenar bör avgöras i ett sammanhang —
hemställa:
l:o) att riksdagen — under förutsättning att riksdagen
fattar beslut, som av Kungl. Maj: t godkännes, om antagande
av ny värnplikslag — under förklarande att Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 angående försvarsväsendets ord
-
206
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
nande icke kunnat av riksdagen oförändrat bifallas, må bifalla
vad utskottet, i anledning av samma proposition ävensom
de i ämnet väckta motionerna, här nedan föreslår,
nämligen :
LA ÅT FÖRSVÅ R ET.
A. Lantförsvarets kommandoexpedition.
Denna expeditions personal skall bestå av:
1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,
1 souschef, regemensofficer ur generalstaben,
3 kaptener ur generalstaben,
7 pensionerade officerare, därav 6 såsom chefer för registrators-, värnplikts-,
bok-, personal- och rulldetaljerna ävensom detaljen för »Tjänstemeddelanden
rörande lan tf ör svaret» samt 1 såsom biträde åt chefen för
bokdetaljen, samtliga med arvode å departementets stat,
2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,
2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare med
arvoden å departementets stat och
1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.
B. Arméförval t ni n gen.
Den å ämbetsverkets stat för närvarande uppförda och för en assistent
å sjukvårdsstyrelsen avsedda bataljonsläkarbeställningen indrages.
Den å sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande officeren ur intendenturkåren
ävensom förvaltaren ur samma kår ersättas den förre av 1 pensionerad
officer såsom redogörare och den senare av 1 pensionerad underofficer
såsom förrådsförvaltare.
C. Härens organisation i fred på högre och lägre
truppförband. Fästningar.
Arméns truppförband organiseras å tre arméfördelningar, Norrbottens
militärbefäl samt Gotlands trupper.
Norrbottens militärbefäl skall bestå av:
Norrbottens regemente, Västerbottens regemente, en skvadron av Norrlands
dragonregemente, Bodens artilleriregemente, Norrbottens artillerikår,
Bodens ingenjörkår samt ett intendenturkompani.
Gotlands trupper skola bestå av Gotlands infanterikår.
Arméns övriga truppförband uppdelas på de tre arméfördelningarna, på
sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.
Karlsborg nedlägges såsom fästning samt bibehålies endast såsom förrådsplats
och förläggningsort för vissa truppförband. Tingstädepositionen nedlägges.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
207
I). Höfjro staber och inspektioner in. in.
1. General i tetet.
Detta skall bestå av:
1 chef för generalstaben,
1 inspektör för infanteriet,
3 arméfördelningschefer,
1 militärbefälhavare för Norrbotten,
1 generalfälttygmästare och inspektör för artilleriet,
1 chef för fortifikationen,
1 generalintendent samt
1 kommendant i Boden.
2. Arméfördelningsstaberna.
Yar och en av de tre arméfördelningsstaberna skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,
1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,
1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 expeditionsintendent, kapten ur intenden turkåren,
1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,
1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren, samt
3 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande
den ene i stabsexpeditionen, den andre hos fördelningsintendenten och
den tredje hos fortifikationsofficeren.
3. Brigadchefer och brigadstaber.
6 regementschefer vid infanteriet för ordnas att jämte egna beställningar
upprätthålla befattningarna som chefer för infanteribrigader.
Vid varje infanteribrigad skall till brigadchefens biträde finnas en brigadstab,
bestående av 1 brigadkvartermästare och 1 brigadadjutant, båda
beordrade ur vederbörlig arméfördelnings truppförband.
4. Militärbefälet för Norrbotten.
Militärbefälhavarens för Norrbotten stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
1 adjutant, kapten, beordrad ur militärbefälets truppförband, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
208
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
5. Kommendantskapet i Boden.
Kommendantens i Boden stab skall bestå av:
1 stabscbef, regementsofficer eller kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur Bodens trupper,
1 artilleribef alka vare, chefen för Bodens artilleriregemente,
1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur fortifikationen,
1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,
1 förrådsförvaltare ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,
1 fästningsläkare,
1 regementsläkare,
2 bataljonsläkare,
1 fästningsveterinär,
1 biträde åt fästningsintendenten, pensionerad underofficer,
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, samt
1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden
och Karlsborg gemensamma staten.
Därjämte skall på kommendantskapets stat uppföras musikkåren för
Bodens garnison, nämligen:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
4 musiksergeanter,
2 musikfurirer av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
2 musikkorpraler,
3 musikvicekorpraler,
9 musikvolontärer och
6 musikelever.
6. Militärbefälet på Gotland.
Militärbefälet på Gotland indrages.
7. Infanteriinspektionen.
Inspektörens för infanteriet stab skall bestå av:
1 stabscbef, regementsofficer ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
8. Militärläroverksinspektionen.
Den nuvarande militärläroverksinspektionen indrages, och militärbefälhavaren
för Norrbotten förordnas att jämväl vara inspektör för militärläroverken.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
209
JK Kavalleriinspektionen.
Den nuvarande kavalleriinspektionen indrages, och eu av regementscheferna
vid kavalleriet förordnas att övertaga inspektörens för kavalleriet åligganden.
Som denne regementschefs biträde förordnas en ryttmästare.
10. Generalstaben.
Generalstaben skall bestå av, förutom chefen, följande personal:
a) Militärstaten.
1. Överadjutanter och stabsadjutanter.
1 överste,
4 överstelöjtnanter,
9 majorer och
30 kaptener.
2. Militärattachéer.
1 överstelöjtnant,
3 majorer.
3. Pensionerad personal.
1 redogörare, pensionerad officer,
1 bibliotekarie, pensionerad officer,
3 aktuarier, pensionerade officerare, och
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.
b) Civilstaten.
1 professor,
1 krigsarkivarie,
1 förste expeditionsvakt och
3 expeditionsvakter.
11. Artilleristaben.
Denna stab skall bestå av:
1 överste, chef för staben,
2 majorer,
9 kaptener,
3 löjtnanter,
1 officer, beordrad ur infanteriet,
1 pensionerad officer såsom expeditionsofficer,
1 pensionerad underofficer såsom expeditionsunderofficer samt
1 expeditionsvakt.
12. Fortifikationsstaben.
Denna stab skall bestå av:
1 överste, chef för staben, samt
7 andra officerare, därav högst 3 regementsofficerare.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 A höft. (Nr 2.) 788 24 14
210
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
13. Intendenturstaben.
Intendenturstaben skall bestå av:
1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,
4 kaptener, » »
2 löjtnanter, » »
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, samt
1 expeditionsvakt.
14. Tränginspektionen.
Den nuvarande tränginspektionen indrages, och en av kårcheferna vid
trängen förordnas att övertaga inspektörens åligganden. Som denne kårchefs
biträde beordras en kapten ur trängen.
15. Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg.
Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg indragas.
E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser m. m.
1. Krigsskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
Stab:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,
1 bataljonsläkare,
1 redogörare, pensionerad officer,
1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,
pensionerad underofficer,
1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad underofficer,
samt
1 köksföreståndare, pensionerad underofficer.
Officer skur sens kompanibefäl:
1 kompanichef, kapten,
4 kadettofficerare, samt
1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.
Officer skursens lärarpersona l:
5 förste lärare,
5 andre lärare,
2 lärare och
6 biträdande lärare.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
211
Officer skursens betjäning m. fl.:
Förslagsvis: 4 förmän — därav 1 rättare, 1 stallförman, 1 logementsvaktmästare
och 1 slottsvaktmästare — 1 maskinist, tillika badmästare,
1 skogvaktare, tillika postbud, 1 hovslagare, tillika uppsyningsman över
belysningen, 19 gårdskarlar, 3 slottsuppassare, 1 baderska, 1 hushållerska,
1 städerska, 1 sjuksköterska, 1 sköterskebiträde, 2 kokerskor, 2 köksbiträden
och 1 kökskarl samt
1 sjukvårdsbeställningsman, beordrad ur Svea livgarde, och vid behov
1 spel, beordrat ur truppförband tillhörande Stockholms garnison.
lieser ro fficer skur sens kompanibefäl:
1 kompanichef,
3 kadettofficerare samt
1 kompaniadjutant, tillika vapenförvaltare, pensionerad underofficer.
Reser vofficer skur sens lärarpersonal:
1 lärare samt
1 biträdande lärare.
Reser vofficer skur sens betjäning:
Förslagsvis: 2 gårdskarlar och 2 köksbiträden, samtliga för en tid av
fyra månader.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat med lön
chefen samt med arvoden:
adjutanten och kompanichefen vid officerskursen: med arvoden såsom
kaptener; samt
kadettofficerame, 3 förste och 2 andre lärare samt 1 lärare, samtliga
vid officerskursen: med arvoden såsom kaptener eller löjtnanter.
2. Krigshögskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, kapten,
1 biträdande adjutant, tillika redogörare, pensionerad officer,
2 lärare i militära ämnen, majorer eller kaptener,
förslagsvis 10 övriga lärare i militära ämnen,
förslagsvis 4 lärare i levande språk,
repetitörer till erforderligt antal,
1 expeditionsvakt samt
1 maskinist.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med
lön regementsofficerarna samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och
2 lärare i militära ämnen, där de äro kaptener.
212
Särskilda utskottets utlåtande Kr 2.
3. Artilleri- och ingenjörhögskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,
1 redogörare, pensionerad officer,
4 lärare i militära ämnen, kaptener,
övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt
5,
förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,
repetitörer till erforderligt antal,
2 expeditionsvakter samt
1 maskinist.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med
lön chefen samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och 4 lärare i
militära ämnen.
4. Ridskolan.
Denna skolas personal skall bestå av:
1 chef, major,
1 förste lärare, ryttmästare,
1 lärare, tillika adjutant, ryttmästare eller löjtnant,
1 andre lärare, löjtnant,
1 batalj onsveterinär,
1 redogörare,
1 förvaltare, pensionerad underofficer,
1 maskinist,
stallbetjäning till erforderligt antal, förslagsvis 1 fodermarsk och 6 man,
samt
1 hovslagarbeställningsman, beordrad ur Livregementet till häst.
Chefen uppföres med lön å skolans stat. Av lärarna uppföras å skolans
stat ovan upptagna ryttmästare och löjtnanter med arvoden.
5. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
Denna skolas personal skall bestå av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,
1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförbanden under
högst 160 dagar,
3 förste lärare,
6 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 3 under
högst 160 dagar och 3 under högst 50 dagar,
8 repetitörer, subaltern officerare, beordrade ur truppförbanden, därav
5 under högst 160 dagar och 3 under högst 50 dagar,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
213
samtliga pensionerade
underofficerare.
1 läkare, beordrad under högst 200 dagar,
1 förvaltare,
1 väbel,
1 köksföreståndare, tillika biträde åtväbeln,]
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen, beordrad ur Svea livgarde under
högst 200 dagar.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat med lön
chefen samt med arvoden adjutanten såsom löjtnant och förste lärarna
såsom kaptener.
fi. Artilleriskjutskolan.
De nuvarande särskilda skjutskolorna för fältartilleriet samt för fästnings-
och positionsartilleriet skola sammanslås till en för artilleriet i dess
helhet gemensam skjutskola.
Den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av 1
överste, chef, 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben
erforderliga personalen.
Skjutskolan, vilken förutsattes pågå under en tid av sju veckor, skall
fortfarande såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktionsdivisioner,
allt på sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.
F. Lägre truppförband.
1. Infanteriet.
a) Svea livgarde skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
13 kaptener,
25 löjtnanter och
8 underlöjtnanter samt fänrikar.
Underofficerare:
12 fanjunkare och
23 sergeanter.
Manskap:
18 furirer av 1. klassen,
34 furirer av 2. klassen,
30 korpraler,
36 vicekorpraler,
52 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjuk vårds vicekorpraler,
3 sjukvårdssoldater 1),
1 hovslagarvicekorpral,
2 vapenhantverkarfurirer av 2.
klassen * 2),
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenliantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
*) Bärav 1 avsedd för krigsskolan i''i Karlberg.
2) Därav 1 avsedd för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
214
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,''
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
1 inskrivningsofficer,
1 underofficer, biträde åt regements
intendenten,
2 expeditionsunderofficerare,
1 vapenunderofficer.
b) vart och ett av nedan förslagsvis uppräknade infanteriregementen,
nämligen:
Livregementets grenadjärer, Östgöta livgrenadjärregemente, Västgöta regemente,
Skaraborgs, Södermanlands och Kronobergs regementen, Dalregementet,
Hälsinge och Kalmar regementen, Skånska infanteriregementet och Väster
-
norrlands regemente skola bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
11 kaptener,
22 löjtnanter samt
7 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
10 fanjunkare och
21 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
28 korpraler,
28 vicekorpraler,
40 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1 klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenliantverkarvicekorpral och
1 vapenhan tverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
1 inskrivningsofficer,
1 underofficer, biträde åt regements
intendenten,
2 expeditionsunderofficerare och
1 vapenunderofficer.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
215
c) Norrbottens regemente skall bestå
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
14 kaptener,
25 löjtnanter samt
8 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
11 fanjunkare och
23 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
32 korpraler,
32 vicekorpraler,
46 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
av:
2 sjuk vårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 liovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhan tverkar korpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Civilmilitär personal:
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
1 inskrivningsofficer,
1 underofficer, biti-äde åt regements
intendenten,
2 expeditionsunderofficerare och
1 vapenunderofficer.
d) Västerbottens regemente skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
1 major,
9 kaptener,
19 löjtnanter samt
6 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
9 fanjunkare och
18 sergeanter.
Manskap:
12 furirer av 1. klassen,
22 furirer av 2. klassen,
20 korpraler,
20 vicekorpraler,
34 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
1 sjukvårdsvicekorpral,
2 sj ukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhan tverkarfurir av 2.
klassen,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral, .
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
216
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Civilmilitär personal: Pensionerad personal:
1 bataljonsläkare, 1 inskrivningsofficer,
1 vapenkantverkare och 1 underofficer, biträde åt regements
1
förrådsvaktmästare. intendenten,
2 expeditionsunderofficerare och
1 vapenunderofficer.
e) Gotlands infanterikår skall bestå av:
Officerare:
1 överstelöjtnant och chef,
1 major,
6 kaptener,
9 löjtnanter samt
3 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
5 fanjunkare och
11 sergeanter.
Manskap:
8 furirer av 1. klassen,
15 furirer av 2. klassen,
16 korpraler,
16 vicekorpraler,
2 4 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarkorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musik vicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
1 inskrivningsofficer,
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
1 expeditionsunderofficer och
1 vapenunderofficer.
2. Kavalleriet.
a) Livregementet till häst och Skånska kavalleriregementet skola vartdera
bestå av:
Officerare:
Underofficerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major,
7 ryttmästare,
14 löjtnanter samt
4 underlöjtnanter och fänrikar.
5 fanjunkare och
9 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
18 furirer av 2. klassen,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
217
23 korpraler,
1 80 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjuk vårdskorpral,
2 sjukvårdsryttare,
1’) hovslagarfurir av 2. klassen,
4 hovslagarkorpraler,
4 hovslagarryttare och
1 vapenhan tverkarkorpral.
Musikpcrsonal:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilinilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 regera en tsveterinär 2) ocli
1 vapenhantverkare.
Pensionerad personal:
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
1 expeditionsunderofficer,
1 vapenunderofficer och
1 uppbördsman för furage m. in.
b) Norrlands dragonregemente skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major,
8 ryttmästare,
16 löjtnanter samt
5 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
6 fanjunkare och
10 sergeanter.
Manskap:
6 furirer av 1. klassen,
22 furirer av 2. klassen,
2 9 korpraler,
225 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
3 sjukvårdsryttare,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
5 hovslagarkorpraler,
5 hovslagarryttare och
1 vapenhan tverkarkorpral.
Musikpcrsonal:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilinilitär personal:
1 bataljonsläkare, *
1 regementsveterinär och ,
1 vapenhantverkare.
Pensionerad personal:
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
1 expeditionsunderofficer,
1 vapenunderofficer och
1 uppbördsman för furage m. m.
''■) Därjämte uppföres på Livregementets till häst stat 1 hovslagarfurir av 2. klassen
avsedd för ridskolan. — 2) Vid Skånska kavalleriregementet 1 bataljonsveterinär.
218
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
3. Artilleriet.
a) Svea artilleriregemente, Wendes artilleriregemente och Norrlands artilleriregemente
skola vartdera bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
11 kaptener,
20 löjtnanter samt
6 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
8 styckjunkare och
IT sergeanter.1)
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,1)
25 furirer av 2. klassen,1)
36 konstaplar,
105 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
1 hovslagarfurir av 2. klassen, 2)
3 liovslagarkonstaplar,
4 hovslagarartillerister,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
2 liantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
Musikpersonal:
1 musiks ty ckj vinkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilniilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär3) och
1 bataljonsveterinär.
Pensionerad personal:
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
1 expeditionsunderofficer,
1 vapenunderofficer och
1 uppbördsman för furage m. m.
b) Norrbottens artillerikår skall bestå av:
Officerare: Underofficerare:
1 major och chef, 2 styckjunkare och
4 kaptener, 6 sergeanter.
7 löjtnanter samt
2 underlöjtnanter och fänrikar. Manskap:
5 furirer av 1. klassen, * *)
b Tid Wendes artilleriregemente tillkomma 1 sergeant samt 1 furir av 1. och 1 av 2.
klassen.
*) Vid Svea artilleriregemente 2, därav 1 för bestridande av tjänsten vid generalstabens
stall.
*) Avsedd för Wendes artilleriregemente, vid de båda andra artilleriregementena bestrider
vederbörande fördelningsveterinär regementsveterinärtjänsten.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
219
9 furirer av 2. klassen,
10 konstaplar,
20 volontärer,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
1 kovslagarkonstapel och
1 hovslagarartillerist.
c) Arméartilleriregementet skall bestå
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
13 kaptener,
25 löjtnanter samt
8 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
9 styckjunkare och
19 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
25 furirer av 2. klassen,
35 konstaplar,
113 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
2 sjukvårdsartillerister,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
d) Luftvärnsartilleriregcmentet ska
Officerare:
1 överste och chef,
1 major,
8 kaptener samt
20 löjtnanter.
Underofficerare:
6 styckjunkare och
13 sergeanter.
Manskap:
8 furirer av 1. klassen,
Pensionerad personal:
1 expeditionsunderofficer, tillika
vapenunderofficer, samt
1 kasernunderofficer, tillika väbel
m. in.
av:
4 hantverkskonstaplar och
3 hantverksartillerister.
Musikpersonal:
1 musiks tyckj unkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvieekonstapel,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Cirilmilitär personal:
1 regementsläkare.
Pensionerad personal:
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
1 expeditionsunderofficer och
1 vapenunderofficer.
bestå av:
15 furirer av 2. klassen,
24 konstaplar,
7 4 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
220
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Musikpersonal1 :
1 musikstyckjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
e) Bodens artilleriregemente skall
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
11 kaptener,
20 löjtnanter samt
6 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
8 styckjunkare och
18 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
25 furirer av 2. klassen,
Civil personal:
1 bataljonsläkare.
Pensionerad personal:
1 underofficer, biträde åt rege
mentsintendenten,
1 expeditionsunderofficer och
1 vapenunderofficer.
bestå av:
30 konstaplar,
105 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskonstaplar och
3 hantverksartillerister.
Pensionerad personal:
1 underofficer, biträde åt rege
mentsintendenten,
1 vapenunderofficer och
1 expeditionsunderofficer.
4. Fortifikationen och ingenjörtrupperna.
.) Vid fortifikationen skall finnas följande personal anställd, nämligen
Officerare:
3 överstar,
4 överstelöjtnanter,
8 majorer,
3 7 kaptener,
52 löjtnanter samt
16 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
27 fanjunkare och
55 sergeanter.
Mnsikpersonal:
3 musikfanjunkare och
3 musiksergeanter.
Civilmilitär personal:
3 bataljonsläkare,
3 batalj onsveterinärer,
1 radioingenjör,
8 fortifikationskassörer,
1 departementsskrivare,
4 vapenhantverkare,
[) Avsedd för Karlsborgs garnison.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
221
6 tygverkmästare,
19 tyghantverkare och
4 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 expedition svakt.
Pensionerad personal:
1 bibliotekarie,
1 expeditionsofficer,
5 underofficerare, därav 4 biträden
åt regementsintendenterna och
1 tillsyningsman å Laxön samt
7 expeditionsunderofficerare.
b) Vid vart och ett av nedan uppräknade ingenjörtruppförband skall
finnas anställd följande manskapspersonal:
vid Svea ingenjörkär:
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
10 furirer av 2. klassen,
13 korpraler,
13 vicekorpraler,
7 5 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarkorpral,
1 hovslagar vicekorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhan tverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 liantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
3 hantverksvicekorpraler och
9 hantverkssoldater.
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
vid Göta
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
8 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
10 vicekorpraler,
64 volontärer,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarkorpral,
1 hovslagarvicekorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
ingenjörkår:
1 kantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
3 hantverksvicekorpraler och
7 hantverkssoldater.
Musikmanskup:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
222
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
vid Fälttelegraf kår en:
Manskap:
6 furirer av 1. klassen,
10 furirer av 2. klassen,
16 korpraler,
16 vicekorpraler,
80 volontärer,
1 sjukvårdskorpral,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarkorpral,
1 kovslagarvicekorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
vid Bodens
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
10 furirer av 2. klassen,
14 korpraler,
13 vicekorpraler,
7 6 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarkorpral,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurir er av 2. klassen,
4 liantverkskorpraler,
3 hantverksvicekorpraler och
12 hantverkssoldater.
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
ingenjörkår:
1 hovslagarvicekorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhan tverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 liantverkskorpraler,
3 hantverksvicekorpraler och
8 hantverkssoldater.
5. Trängtrupperna.
a) Den för trängen gemensamma
nämligen:
Officerare:
1 överste,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
13 kaptener,
19 löjtnanter samt
6 underlöjtnanter och fänrikar.
staten skall upptaga följande personal,
Underofficerare:
14 fanjunkare och
28 sergeanter.
Musikpersonal:
3 musikfanjunkare och
3 musiksergeanter,
Särskilda utskottets utlåtande AV 2.
Civilmilitär personal:
3 regementsläkare,
3 bataljonsläkare,
3 bataljonsveterinärer,
10 hantverkare och
3 förrådsvaktmästare.
223
Pensionerad personal:
3 underofficerare, biträden åt regementsintendenter,
3 vapenunderofficerare och
3 uppbördsmän för furage.
b)
skall
5
9
13
11
17
1
1
4
8
10
9
13
1
1
Vid vart och ett av nedan förslagsvis uppräknade trängtruppförband
finnas anställd följande manskapspersonal, nämligen:
vid Svea
Manskap:
furirer av 1. klassen,
furirer av 2. klassen,
korpraler,
vicekorpraler,
volontärer,
hovslagarkorpral och
hovslagar vicekorpral.
t r ängkår:
Musi k manskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
vid vardera av Göta
Manskap:
furirer av 1. klassen,
furirer av 2. klassen,
korpraler,
vicekorpraler,
volontärer,
hovslagarkorpral och
hovslagarvicekorpral.
och Norrlands trängkårer:
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
6. Intendenturtrupperna och intendenturkåreii.
Vid intendenturtrupperna och intendenturkåren skall finnas anställd
följande personal, nämligen:
Officerare: Underofficerare:
2 överstar,
4 överstelöjtnanter,
7 majorer,
50 kaptener och
10 löjtnanter.
43 förvaltare,
5 fanjunkare och
8 sergeanter.
224
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Manskap:
9 furirer av 1. klassen och
9 furirer av 2. klassen.
Civilmilitär personal:
2 departementsskrivare.
Civil personal:
1 expeditionsvakt.
Pensionerad personal:
2 officerare och
7 underofficerare.
G. Vissa eivilniilitära samt civila kårer och stater.
1. Fältl Skår kåren.
Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:
1 generalfältläkare,1) 30 bataljonsläkare1 2 3) samt
1 överfältläkare,1) 44 bataljonsläkare vid fältläkar
3
fältläkare,2) kåren.4)
2 4 regementsläkare,3)
2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.
Den å staten för garnisonssjukhuset i Stockholm uppförda överläkarbeställningen
med bataljonsläkares lön skall ändras till en överläkarbeställning
med regementsläkares lön.
Såsom redogörare vid nämnda sjukhus skall anställas 1 pensionerad
officer.
Garnisonssjukhuset å Karlsborg övertages av Luftvärnsartilleriregementet.
Vid arméns sjuksköterskekår skola finnas 32 ordinarie sjuksköterskor.
Ett visst belopp ställes till sjukvårdsstyrelsens förfogande för anställning
av extra sjuksköterskor.
3. Fältveterinärkåren.
Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:
1 överfältveterinär,1)
3 fältveterinärer,2)
5 regementsveterinärer3) samt
11 bataljonsveterinärer.3)
4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.
Staten för artilleriets fabriker och tyganstalter skall upptaga följande
personal, nämligen:
1) Uppförd å arméförvaltningens stat.
2) Uppförda å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.
s) Uppförda å, truppförbandens m. fl. stater.
4) Uppförda & staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
22f>
Ordinarie befattningshavare:
1 fälttygmästare,
3 styresmän,
1 tygmästare av 1. klassen,
2 tygmästare av 2. klassen,
5 tyg- eller fabriksingenjörer,
2 departementsskrivare,
12 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.
klassen,
5 tygförvaltare av 2. klassen,
1 ti besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,
5 verkmästare av 1. klassen,
2 verkmästare av 2. klassen,
9 tyg- eller fabriksskrivare,
37 tygliantverkare och
7 fortmaskiuister.
Pensionerad personal:
1 officer, ledare av artilleridepartementets tekniska revision,
1 expeditionsunderofficer vid » » »
1 expeditionsunderofficer vid artilleridepartementets civilbyrå,
3 expeditionsunderofficerare vid >; militärbyrå,
5 expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och Stockholms
tygstation samt
2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.
5. Polispersonalen.
Arméns polispersonal skall bestå av:
i Boden: å Karlsborg:
1 poliskommissarie, 1 överkonstapel och
5 överkonstaplar, 1 konstapel.
18 konstaplar och
6 extra konstaplar.
H. Härens hästar och remonteringsväsendet.
1. Härens hästar.
Egna tjänstehästar.
Nedan omförmäld personal skall vara skyldig att var och en hålla en
egen tjänstehäst, nämligen :
chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet, de tre arméfördelningscheferna,
generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet, chefen
för fortifikationen, militärbefälhavaren för Norrbotten och kommendanten
i Boden ....................................................................... tillhopa 9 hästar
chefen för lantförsvarets kommandoexpedition .......................... 1 häst
samtliga officerare vid generalstaben med undantag av militärattachéerna
.................................................................... tillhopa 44 hästar
chefen för krigshögskolan ............................................................ 1 häst
chefen för krigsskolan ävensom kadettofficeren ur kavalleriet
vid samma skola ..................................................... tillhopa 2 hästar
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 sand. 2 A höft. (Nr 2.) 788 24 15
226
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
chefen för ridskolan ävensom de tre lärarna därstädes tillhopa 4 hästar
chefen för artilleriets skjutskola .................................................. 1 häst
samtliga regementschefer vid infanteriet samt chefen för Gotlands
infanterikår ......................................................... tillhopa 15 hästar
samtliga officerare vid kavalleriet utom fänrikar........ » 83 »
samtliga regementschefer vid artilleriet ........................ » 6 »
en till inspektör för trängen förordnad kårchef ....................... 1 häst
Summa 167 hästar
Stamhästar.
Vid armén skola finnas tillhopa 3,413 stamhästar, nämligen:
vid högre staber m. m.:
chefen för lantförsvarets kommandoexpedition .. 1
inspektören för infanteriet, tre arméfördelningschefer,
generalfälttjgmästaren, chefen för fortifikationen,
chefen för generalstaben, militärbefälhavaren
för Norrbotten.............................
adjutanter hos inspektören för infanteriet och i
tre arméfördelningsstaber...................................
fältveterinärer...........................................................
reservgrupp om 4 hästar för varje arméfördel -
8
8
3
ningsstab ........................................................ |
..... 12 |
|||
generalstaben ....................................................... |
...... 32 |
|||
artilleristaben....................................................... |
..... 15 |
|||
kommendantskapet i Boden ............................ |
..... 2 |
|||
officerare vid fortifikationens huvudstation .... |
..... 14 |
|||
fälttygmästare!! .................................................... |
1 |
|||
undervisningsverken ........................................... |
...... 10 tillhopa |
106 |
hästar |
|
vid infanteriet .................................................... |
i> |
346 |
» |
|
> kavalleriet................................................... |
» |
1,690 |
||
» artilleriet ..................................................... |
» |
980 |
» |
|
» fortifikationen och ingenjörtruppema...... |
» |
154 |
» |
|
» tr ängtrupp erna............................................ |
» |
135 |
> |
|
» intendenturtrupperna ................................. |
2 |
|||
Summa |
3,413 |
hästar |
||
Lejda hästar. |
||||
Antalet hästlejningsdagar vid armén skall |
beräknas sålunda: |
|||
vid infanteriet ................................................... |
18,300 lejningsdagar |
|||
» kavalleriet .................................................. |
1,050 |
> |
||
» artilleriet....................................................... |
66,000 |
» |
||
» ingenjörtruppema ........................................ |
30,060 |
» |
||
> trängtrupperna......................................... |
11,600 |
» |
||
» intendenturtrupperna ................................ |
1,500 |
Summa 128,510 lejningsdagar
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
227
2. Konionterings väsende!.
Antalet reinonter.
Årligen skall följande antal remonter tillföras armén, nämligen:
kavalleriet ............................................................................. 179 remonter
artilleriet, ingenjör- och trängtruppema ................................. 121 »
ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar ... 7 »
Summa 307 remonter.
Reiiioiiteriiigsstyrelsen.
Den vid remonteringsstyrelsen anställda personalen skall utgöras av:
1 chef, officer a reservstat eller i reserven, och
1 redogörare, pensionerad officer.
Rei n o i 11 (1 epåema.
\ id armén skola finnas två remontdepåer, nämligen vid Herrevadskloster
i Skåne och Utnäslöt i Västmanland.
I. Reservpersonal.
1. Personal ä reservstat.
a) Reservstaten för officerare och underofficerare skall bestå av:
1 generalsperson,
4 överstar,
35 majorer,
205 kompaniofficerare och
00 underofficerare.
b) Reservstaten för fältläkarkåren skall bestå av:
2 fältläkare och
4 regementsläkare.
c) Reservstaten för fältveterinärkåren skall bestå av:
1 fältveterinär och
1 regementsveterinär.
2. Personal i arméns reserver.
a) Officerare och underofficerare, vilka inom regementes (kurs) reserv
vunnit sin första officers- respektive under officer sanställning.
Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyl(liga
i krig, och da värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar, ävensom
vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva
anbefalld, samt dessutom i fred under loppet av varje treårsperiod av
tjänstetiden intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 42 års ålder:
vid infanteriet, träng- och intendenturtrupperna i 35 dagar samt vid övriga
truppslag i 40 dagar.
228
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Ifrågavarande personal skall vid sin första utnämning erhålla ekiperingshjälp,
officer med 750 kronor och underofficer med 600 kronor.
Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående
pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till
400 kronor.
Därest officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort
honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått den
för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans efterlevande anhöriga
eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens vid tiden
för dödsfallet efter 5 procent kapitali ser ade värde svarande belopp.
Officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort honom
åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall efter uppnådda 42 års ålder vara
berättigad att utbekomma i stället för pensionen ett mot dennas efter 5
procent kapitaliserade värde svarande belopp.
b) Officerare och underofficerare, som vid eller efter avgång från beställning
på stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i regementes
(kårs) reserv.
Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga
i samma omfattning som ovan under a) omförmälda officerare och
underofficerare.
Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående
pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till
400 kronor.
c) Underbefäl i reserven.
Ifrågavarande personal må kvarstå i reserven intill utgången av det
kalenderår, varunder vederbörande uppnår 34 års ålder, och skall vara
tjänstgöringsskyldig i krig samt då värnpliktiga eljest inkallas till rikets
försvar, ävensom vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap
kan bliva anbefalld.
d) Fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservpersonal.
Fältläkarstipendiat- och fältveterinärstipendiatbeställningar i reserven skola
indragas.
Yad ovan under a) och b) föreslagits i fråga om tjänstgöringsskyldighet,
avlönings- och pensionsförmåner samt eldperingshjälp för officerare skall i
tillämpliga delar gälla även beträffande läkare och veterinärer, dock att den
ordinarie tjänstgöringsskyldigheten i fred, oavsett vid vilket truppslag
tjänstgöringen fullgöres, skall vara 45 dagar under loppet av varje treårsperiod
av tjänstetiden.
J. övergången till den nya härordningen.
De ovan föreslagna ändringarna i nu gällande härordning skola träda i
kraft under budgetåret den 1 juli 1925—den 30 juni 1926 å de tider,
Kungl. Maj:t bestämmer.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
229
SJÖFÖRSVARET.
1. Flottan.
A. Sjökrigsmaterielen.
a) Under tiden 1924—1929 skall -—- oavsett vilket beslut riksdagen
i övrigt fattar i de under punkten l:o) angivna hänseenden — ersättningsbyggnad
av krigsfartygsmateriel, omfattande nybyggnad av två jagare, två
torpedundervattensbåtar och två motortorpedbåtar, äga rum.
b) Av ännu återstående behållning, 333,500 kronor, å det i 1919 års
riksstat uppförda reservationsanslaget till krigsfartygsmateriel må användas
högst 260,000 kronor för omändring av pansarbåtarna Göta och Niord
till logementsfartyg.
B. Marinförvaltningen.
A marinförvaltningens stat indragas 1 andre kemistbefattning, 2 befattningar
tillhörande lönegraden B 15, 4 befattningar tillhörande lönegraden
B 13 och 2 expeditionsvaktsbefattningar.
C. Marinstaben.
Ben å marinstabens stat för närvarande uppförda registrators- och aktuariebefattningen
indrages.
D. Sjökrigsskolan.
a) Marinintendentskolan skall upphöra såsom särskild undervisningsanstalt
och undervisningen av marinintendentselever och marinintendentsaspiranter
förläggas till sjökrigsskolan.
b) Sjökrigsskolans elever skola åtnjuta inkvarteringsersättning ävensom
befrias från erläggande av terminsavgifter samt erhålla fri undervisningsmateriel
och fria läroböcker.
E. Flottans operationsbaser in. in.
a) Samtliga sjöförsvarets i Karlskrona befintliga organ sammanföras under
namnet »Karlskrona krigsliamn» och ställas under en befälhavande amiral.
I samband med att skeppsgossekåren i Marstrand indrages, ökas skeppsgossekåren
i Karlskrona från 400 till 500 nummer, varvid den vid skeppsgosseskolan
tjänstgörande civila personalen skall utgöras av 1 rektor, 8
ordinarie ämneslärare, 4 extra ordinarie ämneslärare, 3 lärare i slöjd samt
timlärare till erforderligt antal.
230
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
b) Stockholms station och varv sammanföras till Stockholms örlogsdepå
och ställas under befäl av en kommendör såsom depåchef.
c) Örlogsdepån i Göteborg bibehålies i reducerad omfattning och utan
egentlig bemanning i fredstid.
d) Örlogsdepån vid Gustafsvik bibehålies, dock utan bemanning i fredstid.
e) Distriktsläkarbefattningarna i Karlskrona och Stockholm indragas.
f) Den revision av fartygsredogörelserna, som för närvarande äger rum
å flottans stationer (de s. k. sjörevisionerna), skall upphöra.
F. Flottans personalstater.
Flottans personalstater skola upptaga följande personal:
Officerare:
4 flaggmän,
7 kommendörer,
2 9 kommendörkaptener,
102 kaptener,
92 löjtnanter samt
50 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
158 flaggunderofficerare och
316 underofficerare av 2. graden.
Manskap:
Flaggkorpraler:
316 flaggkorpraler.
Övrigt manskap:
1,015 korpraler, därav högst 125
högbåtsmän, och
2,420 meniga.
Skeppsgossar:
500 skeppsgossar.
Mariningenjörer:
1 marinöverdirektör,
2 marindirektörer av 1. graden,
3 marindirektörer av 2. graden,
9 mariningenjörer av 1. graden,
1. löneklassen,
4 mariningenjörer av 1. graden,
2. löneklassen,
5 mariningenjörer av 2. graden,
3 extra mariningenjörer,
4 specialingenjörer av 1. graden,
7 specialingenjörer av 2. graden,
4 specialingenjörer av 3. graden
samt
3 mariningenjörsstipendiater.
Mariiiintendenter:
1 marinöverintendent,
2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,
4 förste marinintendenter, 2. löneklassen,
23 marinintendenter av 1. graden,
12 marinintendenter av 2. graden
och
6 marinunderintendenter,
Marinliikare:
1 marinöverläkare,
1 förste marinläkare,
7 marinläkare av 1. graden,
14 marinläkare av 2. graden och
7 marinläkarstipendiater.
Polispersonal:
2 överkonstaplar, tillika poliskommissarier,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
231
2 överkonstaplar,
9 konstaplar och
3 extra konstaplar.
Civil personal:
1 advokatfiskal och
5 expeditionsvakter.
Musikpersonnl:
1 musikdirektör.
3 officerare och
9 underofficerare.
Pensionerad personal:
G. Flottans reservpersonal.
1. Personal å reservstat.
Den nuvarande reservstaten för flottan skall i mån av beställningsliavarnas
avgång indragas.
1. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler), vilka inom
flottans reserv vunnit sin första anställning som officer, respektive
underofficer (flaggkorpral).
a) Officerare, vilka genomgått utbildning som reservofficersaspiranter,
ävensom underofficerare (flaggkorpraler).
Ifrågavarande officerare och underofficerare ''(flaggkorpraler) skola intill
av Konungen bestämd levnadsålder vara tjänstgöringsskyldiga vid krig och
allmän mobilisering, ävensom vid sådan större rustning, som till utrönande
av flottans krigsberedskap eller eljest kan bliva anbefalld, samt dessutom
i fred dels under för respektive personalkategorier stadgad, till första anställningsåret
förlagd utbildningstid, dels ock under tvenne repetitionsövningar
av lägst 60 och högst 90 dagars längd å tider, som av Konungen
bestämmas.
Ekiperingshjälp skall utgå med 600 kronor till reservofficersaspirant
och 400 kronor till här avsedd officer. Underofficer (flaggkorpral) skall
vid sin första utnämning erhålla ekiperingshjälp med 600 kronor.
Officer eller underofficer, som fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet
och som kvarstått i flottans reserv intill föreskriven ålder, skall
vara berättigad att efter uppnådda 55 års ålder under sin återstående
livstid åtnjuta årlig pension, officer med 600 kronor och underofficer
(flaggkorpral) med 400 kronor.
Därest officer eller underofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning
fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han
uppnått den för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans
efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens
vid tiden för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde svarande
belopp.
2. Personal i flottans reserv.
A. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler).
232
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Officer eller underofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning
fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall vara berättigad att
i samband med avgången ur reserven i stället för pensionen utbekomma
ett mot dennas efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.
b) Officerare, vilka efter genomgången sjökrigsskola icke erhållit beställning
på stat, men som vunnit anställning i reserven.
För dessa officerare skola gälla enahanda bestämmelser som för under
mom. 2 nedan omförmälda, dock att de under första tjänståret efter
konstitueringen till fänrik skola, i likhet med i mom. 1 a) ovan avsedda
officerare, vara tjänstgöringsskyldiga under viss utbildningstid.
2. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler), som vid avgång
från beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension
eller den vid uppnådda 50 levnads- och 30 tjänstår utfallande
pension — på ansökan vunnit inträde i flottans reserv.
Ifrågavarande officerare och underofficerare (flaggkorpraler) skola vara
tjänstgöringsskyldiga enligt enahanda grunder som under mom. 1 a) ovan
omförmälda officerare och underofficerare (flaggkorpraler), dock att de i
fredstid skola intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 40 års ålder,
fullgöra en repetitionsövning om 60 dagar under loppet av varje fyraårsperiod
av tjänstetiden.
Flaggkorpral skall vid utnämning till beställning i reserven erhålla
ekiperingshjälp med 600 kronor.
Beträffande pension och- utbetalande av dess kapitaliserade värde i samband
med avgång ur reserven eller dessförinnan i händelse av dödsfall
gäller vad därom blivit sagt beträffande de under mom. 1 a) här ovan
omförmälda officerarna och underofficerarna (flaggkorpralerna).
B. Mariningenjörer, marinintendenter och marinläkare.
1. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka inom flottans
reserv vunnit sin första anställning såsom mariningenjörer av
2. graden resp. marinunderintendenter.
Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas
till 600 kronor.
2. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka vid avgång
från beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension eller
den enligt gällande bestämmelser efter viss levnads- och tjänstålder
utfallande pension — på ansökan vunnit inträde i flottans
reserv.
Här avsedd marinintendent skall vara skyldig att intill utgången av
det kalenderår, då han uppnår 40 års ålder, fullgöra en eller flera repetitionsövningar
om sammanlagt 180 dagar.
Pension skall till här ifrågavarande personal utgå i enlighet med vad
*om under A. 1 a) är sagt beträffande officerare, dock att mariningenjör
skall för erhållande av sagda förmån hava kvarstått i beställning på stat
intill 40 års ålder.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
233
3. Marinläkare.
Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall liöjas
till (iOO kronor.
4. Beträffande tjänstgöringsskyldighet vid krig, mobilisering m. in.
gäller vad ovan under A. la) sagts.
H. De värnpliktiga och deras redovisning.
Antalet sjörullföringsbefälhavare skall minskas från 6 till 3.
II. Kustartilleriet.
1. Iv ustf ästningarna.
Vaxholms och Karlskrona kustfästningar bibehållas, den sistnämnda
såsom en del av Karlskrona krigshamn.
Alvsborgs och Hemsö fästningar samt Hörningsholms och Luleå kustpositioner
nedläggas.
2. Kustartilleriets personalstat.
Kustartilleriets personalstat skall upptaga följande personal:
Officerare:
1 chef för kustartilleriet, generalsperson,
2 överstar,
3 överstelöjtnanter.
4 majorer,
27 kaptener,
30 löjtnanter samt
15 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
30 underofficerare av 1. graden och
00 » » 2. »
Manskap:
45 underofficerskorpraler av 1. klassen,
90 » » 2. » ,
72 korpraler och
325 meniga.
Miisikpersonal:
2 musikstyckjunkare.
Pensionerad personal:
10 underofficerare.
234
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
3. Kustartilleriets reservpersonal,
a) Personal å reservstat.
Reservstaten för kustartilleriet skall upptaga 2 regementsofficerare, 6
kompaniofficerare och 5 underofficerare.
För övergång till reservstat samt tjänstgöringsskyldighet skola gälla
enahanda bestämmelser som för reservstatspersonalen vid armén.
b) Personal i kustartilleriets reserv.
Beträffande officerare och underofficerare i kustartilleriets reserv skola i
tillämpliga delar gälla enahanda bestämmelser som för motsvarande personal
vid armén.
III. Övergången till den nya marinorganisationen.
Föreslagna ändringar i nu gällande marinorganisation skola träda i kraft
mider budgetåret den 1 juli 1925—den 30 juni 1926 å de tider, Kungl.
Maj:t bestämmer.
FLYGVAPNET.
A. Allmänna grunder för flygvapnets ordnande.
Arméns flygtrupper och marinens flygväsende skola utbrytas ur armén
och marinen samt sammanslås till ett i förhållande till dessa fullt fristående
flygvapen, underställt en under Konungen direkt lydande chef.
För handläggning av ärenden rörande flygvapnets organisation, utbildning
och utrustning samt flygstridskrafternas användning skall chefen för flygvapnet
biträdas av en flygstab, organiserad på en truppavdelning och en
utrustningsavdelning.
För behandlingen av flygvapnet rörande tekniska och ekonomiska frågor
skall inrättas eu flygförvaltning, organiserad på en teknisk byrå och en
förval tningsbyrå.
Flygvapnet uppdelas å följande kårer: skolkåren, jägarkåren, spanarkåren
samt bomb- och torpedkåren. Kårerna skola förläggas, skolkåren, vid
vilken flygutbildningen skall äga rum, till Ljungbyhed, jägarkåren, vid
vilken jagarutbildningen skall bedrivas, till Malmslätt, spanarkåren, där
spanarutbildningen skall äga rum, till Hägernäs—Barkarby samt bomb- och
torpedkåren, varest utbildningen i bombkastning och torpedfällning skall
meddelas, till Karlsborg.
Från nämnda kårer skola smärre kadrer — detachement — avdelas
till Boden, Karlskrona och Göteborg ävensom till kustflottan under de
tider, denna är rustad.
Flygvapnets personal skall utgöras dels av å flygvapnets stater upptagen
personal, dels av från armén och marinen för utbildning till flygare,
flygspanare och flygmekaniker under kortare tid till tjänstgöring vid flygvapnet
beordrad personal, avsedd att vid mobilisering tjänstgöra vid flygvapnet.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
23f)
B. Flygvapnets lodning'',
a) Chefen för flygvapnet.
Denna befattning skall bestridas av eu generalsperson eller flaggman.
Såsom adjutant hos cliefen för flygvapnet skall beordras en kompaniofficer.
b) Flygs tabell.
Denna skall bestå av:
1 stabschef, överste eller kommendör,
1 chef för truppavdelningen, regementsofficer,
2 tjänstgörande officerare å truppavdelningen, kompaniofficerare,
1 chef för utrustningsavdelningen, regementsofficer, samt
2 tjänstgörande officerare å utrustningsavdelningen, kompaniofficerare.
e) Flygförvaltningeii.
I denna skall chefen för flygvapnet ingå såsom chef, och densamma
skall i övrigt bestå av följande personal:
1 chef för tekniska byrån, flygöveringenjör,
3 tjänstgörande ingenjörer å tekniska byrån, flygingenjörer,
1 chef för förvaltningsbyrån, regementsofficer ur intendenturkåren eller
förste marinintendent,
1 assistent vid förvaltningsbyrån, kapten ur intendenturkåren eller marinintendent
av 1. graden,
1 revisor vid förvaltningsbyrån, civil tjänsteman i 13. lönegraden,
1 kontorsskrivare vid förvaltningsbyrån, kvinnligt biträde, samt
1 förvaltningsskrivare och
1 expeditionsvakt.
C. Flygkårerna.
Skolkåren.
Denna kår skall bestå av följande personal, nämligen:
Officerare:
1 regementsofficer,
4 kaptener,
1 kapten ur intendenturkåren eller
marinintendent av 1. graden,
9 löjtnanter.
Underofficerare:
2 förvaltare,
4 fanjunkare,
6 sergeanter,
3 fanjunkare, pensionerade.
Manskap:
3 furirer av 1. klassen,
5 » »2. »
8 korpraler,
12 vicekorpraler,
32 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 » » 2. »
2 hantverkskorpraler,
4 liantverksvicekorpraler,
10 hantverkssoldater.
Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 flygingenjör,
1 verkmästare av 1. klassen,
2 tyghantverkare,
1 vapenhantverkare,
1 förrådsvaktmästare.
236
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Jägarkåren.
Denna kår skall bestå av följande personal, nämligen:
Officerare: 16
1 regementsofficer, 1
4 kaptener, 1
1 kapten ur intendenturkåren eller 1
marinintendent av 1. graden, 1
6 löjtnanter, 1
2 fänrikar. 1
2
Underofficerare: g
2 förvaltare, 8
3 fanjunkare,
5 sergeanter,
3 fanjunkare, pensionerade.
1
Manskap: 1
2 furirer av 1. klassen, 1
2 » » 2. » 2
4 korpraler, 1
6 vicekorpraler, 1
volontärer,
sjukvårdsfurir av 2. klassen,
vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
vap enhan tverkarkorpral,
vapenhan tverkarvicekorpral,
hantverksfurir av 1. klassen,
» » 2. »
hantverkskorpraler,
hantverksvicekorpraler,
hantverkssoldater.
Civilmilitär personal:
batalj onsläkare,
flygingenjör, verkstadschef,
flygingenjör,
verkmästare av 1. klassen,
tyghantverkare,
vapenhantverkare,
förrådsvaktmästare.
Spanarkåren.
Denna kår skall bestå av följande personal, nämligen:
Officerare: 1 sjukvårdskorpral,
1 regementsofficer, 2 vapenhantverkarfurirer av 2.
4 kaptener, klassen,
1 kapten ur intendenturkåren eller 1 vapenhantverkarkorpral,
marinintendent av 1. graden,
9 löjtnanter.
Underofficerare:
2 förvaltare,
4 fanjunkare,
6 sergeanter,
4 fanjunkare, pensionerade.
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
4 » » 2. »
8 korpraler,
12 vicekorpraler,
32 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 » » 2. »
2 hantverkskorpraler,
4 hantverksvicekorpraler,
10 hantverkssoldater.
Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,
2 flygingenjörer,
1 flygfotograf,
1 verkmästare av 1. klassen,
1 » » 2. »
2 tyghantverkare,
1 vapenhantverkare,
2 förrådsvaktmästare.
Särskilda utskottets utlåtande Kr 2.
237
Denna kår skall bestå
Officerare:
1 regementsofficer,
4 kaptener,
1 kapten ur intendenturkåren eller
marinintendent av 1. graden,
5 löjtnanter.
Underofficerare:
2 förvaltare,
4 fanjunkare,
4 sergeanter,
3 fanjunkare, pensionerade.
Manskap:
2 furirer av 1. klassen,
2 » » 2. »
4 korpraler,
(5 vicekorpraler,
personal, nämligen:
12 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenlian tverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 » » 2. »
2 liantverkskorpraler,
4 hantverksvicekorpraler,
10 hantverkssoldater.
Cirilmilitär personal:
1 flygingenjör,
1 verkmästare av 1. klassen,
2 tyghantverkare,
1 vapenhantverkare,
1 förrådsvaktmästare.
Bomb- och torpedkären.
av följande
D. Flygverkstäderna.
Flygverkstäderna å Malmslätt och flygdepån vid flottans varv i Stockholm
skola övertagas av flygvapnet.
Nya flygverkstäder skola uppföras å plats, som framdeles bestämmes.
För flygverkstäderna beräknas följande personal:
Officer:
1 löjtnant, inflygare.
Underofficerare:
1 förvaltare,
1 sergeant, inflygare.
Civilmilitär personal:
1 flygingenjör, verkstadsclief,
1 flygingenjör,
1 verkmästare av 1. klassen,
2 » » 2. »
E. Flygvapnets reservpersonal.
För utbildning till fänrikar i flygvapnets reserv, avsedda att vid mobilisering
tjänstgöra såsom flygare, skall årligen bland värnpliktiga studenter
och likställda antagas erforderligt antal reservofficersaspiranter.
Vid utnämningen till fänrik i flygvapnets reserv skall utgå ekiperingslijälp
med 750 kronor.
Fänrik i flygvapnets reserv skall efter avslutad tjänstgöring erhålla en
gottgörelse av 1,000 kronor.
238
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
F. Organisationens genomförande.
Flygvapnets uppsättning skall med nedan angivna undantag taga sin
början under budgetåret 1925—1926 och organisationen enligt föreliggande
stater vara fullt genomförd under budgetåret 1929—1930.
För påbörjande av för flygvapnets nyorganisation erforderliga nybyggnader
m. m. må redan under budgetåret 1924—1925 utav de för armébyggnadsändamål
reserverade medel användas dels det i Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 omförmälda beloppet å 1,799,000 kronor, dels ock
ytterligare 97,320 kronor eller tillhopa 1,896,320 kronor.
Kungl. Maj:t skall äga att tillsätta chef för flygvapnet från och med den 1
juli 1924 samt låta bestrida avlöningen till denne från anslaget till avlöning
till personal vid staber och truppförband m. fl.
2:o) att riksdagen må, i anledning av herr Reuterskiölds
m. flis motion nr 205 och herr Lindgrens in. flis motion nr
348 samt herr Wigforss’ m. flis motion nr 248 och herr Hanssons
i Stockholm in. flis motion nr 392, uti skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Majit måtte för nästkommande
års riksdag framlägga förslag till förbättrande av underofficerarnas
tjänsteställning i enlighet med av utskottet i detta utlåtande
förordade riktlinjer;
3:o) att riksdagen må, i anledning av herr Wigforss’ m. flis
motion nr 248 och herr Hanssons i Stockholm m. flis motion
nr 392 samt herr Normans m. flis motion nr 375, uti
skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Maj it måtte
låta verkställa förnyad utredning rörande åtgärder till höjande
av det fast anställda manskapets utbildning, i syfte att förbättra
manskapsrekryteringen, ävensom för riksdagen framlägga
de förslag, vartill nämnda utredning må föranleda;
4:o) att riksdagen må, i anledning av herr Reuterskiölds in. flis
motion nr 205, herr Lindgrens m. flis motion nr 348, herr
Wigforss’ m. flis motion nr 248, herr Hanssons i Stockholm
m. flis motion nr 392, herr Karlssons i Gasabäck m. flis
motion nr 390 samt herr Kilboms m. flis motion nr 396,
uti skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit, med
beaktande av vad utskottet i ämnet anfört, måtte i samband
med spörsmålet om förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning
även underkasta frågan om underbefäls och underofficerares
befordran till officerare och reservofficerare förnyad
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
239
allsidig utredning och för nästkommande års riksdag framlägga
det förslag, vartill nämnda utredning må föranleda;
5:o) att riksdagen må, i anledning av herr Wigforss’ m. fi:s
motion nr 248 och herr Hanssons i Stockholm m. flis motion
nr 392, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att förslag
till tryggande av rekryteringen av officers- och underofficerskårerna
vid de i Boden förlagda truppförbanden genom införande
av passagesystem snarast möjligt måtte uppgöras och
föreläggas riksdagen; samt
6: o) att
1) herr Beuterskiölds m. fi:s motion nr 205, såvitt
avser försvarsorganisationen,
2) herr Beuterskiölds m. fl:s motion nr 206,
3) herrar Ekmans, Karl Johan, och Bunes motion
nr 224,
4) herr Kobbs motion nr 225,
5) herrar Björkmans och Aströms motion nr 227,
6) greve Wachtmeisters m. fl:s motion nr 228,
7) herr Pålssons motion nr 229,
8) herr Lindhagens in. fl:s motion nr 230,
9) herr Lindhagens motion nr 232,
10) herr Lindhagens motion nr 233,
11) herr Lindhagens motion nr 234,
12) herr Lindhagens motion nr 235,
13) herr Kobbs motion nr 237,
14) herr Kobbs motion nr 238,
15) herr Öhngrens motion nr 239,
16) herr Bergmans, Johan, motion nr 240,
17) herr Ingeströms motion nr 241, såvitt avser försvarsorganisationen,
18) herr Heymans motion nr 242,
19) herr Nilssons, Nils Anton, motion nr 243,
20) herr Stendahls motion nr 246,
21) herr Wigforss’ m. fl:s motion nr 248,
22) herr Dahls m. flis motion nr 250,
23) herr Lindgrens m. flis motion nr 348, såvitt avser
försvarsorganisationen,
24) herr Lindgrens m. flis motion nr 349,
25) herr Hamiltons m. flis motion nr 351,
26) herr Lövgrens motion nr 352,
27) herr Holmgrens motion nr 353,
240
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
28) lierr Lovéns motion nr 354,
29) herr Lindbergs in. flis motion nr 355, såvitt avser
försvarsorganisationen,
30) herr Holmgrens motion nr 356,
31) herr Poppius’ motion nr 361,
32) herrar Jensens och Olssons i Gävle motion nr 362,
33) herr Björkmans m. flis motion nr 363,
34) herr Holmgrens motion nr 364,
35) herr Holmgrens motion nr 365,
36) herr Petterssons i Södertälje motion nr 366,
37) herr Lauréns motion nr 367,
38) herr Lauréns motion nr 368,
39) herr Lindmans in. flis motion nr 369,
40) herr Lindmans in. flis motion nr 371,
41) herr Lindmans m. flis motion nr 372,
42) herr Winklers m. flis motion nr 374,
43) herr Normans m. flis motion nr 375,
44) herr Holmgrens in. flis motion nr 376,
45) herr Holmgrens m. flis motion nr 377,
46) herr Holmgrens motion nr 378,
47) herr Holmgrens motion nr 379,
48) herr Pjellmans m. flis motion nr 381,
49) herr Fjellmans motion nr 382,
50) herr Starbäcks motion nr 383, såvitt avser försvarsorganisationen,
51) herr Holmströms i Gävle motion nr 384,
52) herr Jeppssons motion nr 386, såvitt avser försvarsorganisationen
,
53) herr Hanséns motion nr 387,
54) herr Gustafssons i Alvsered motion nr 388,
55) herr Karlssons i Gasabäck m. flis motion nr 390,
56) herr Törnkvists i Karlskrona m. flis motion nr 391,
57) herr Hanssons i Stockholm m. flis motion nr 392,
58) herr Kilboms m. flis motion nr 394,
59) herr Kilboms m. flis motion nr 396,
60) herr Kilboms in. flis motion nr 398 och
61) herr Lovéns motion nr 399
må, i den mån de icke kunna anses besvarade genom utskottets
hemställan här ovan under punkterna Ilo)—5:o), icke
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1924.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
241
II. VÄRNPLIKTSLAGEN.
A. Kungl. Maj:ts förslag.
I proposition nr 21 med förslag till värnpliktslag bär Kungl. Maj:t, under
åberopande av ett propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
forsvarsarenden den 1 februari 1924 föreslagit riksdagen att antaga nedanstående
förslag till värnpliktslag. I samband härmed återgivas, för att underlätta
jämförelsen och för vinnande av nödig överskådlighet, motsvarande
stadganden i nu gällande värnpliktslag.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
KAP. I. ''
Allmänna bestämmelser.
§ L
Värjo svensk man är värnpliktig från och med det kalenderår, under vilket
han fyller tjugu år, till och med det, under vilket han fyller fyrtiotvå år.
§ 2''
För den, som förvärvar svensk medborgarrätt det kalenderår, under vilket
han fyller tjugu år, eller därefter, inträder värnplikten från och med det år,
som infaller näst efter det han förvärvat nämnda rätt.
§ 3.
1. Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen delas i
forsta och andra uppbådet. Tjänstetiden i beväringen är femton år, elva år
i första och därefter fyra år i andra uppbådet.
I krigstid bestämmer dock endast behovet tjänstetidens längd för de inkallade.
2. Under den tid, värnpliktig icke tillhör beväringen, tillhör han landstormen.
§4.
Från värnpliktens fullgörande frikallas
den, som till följd av lyte, stadigvarande
sjukdom, bestående kroppslig
svaghet eller annan dylik orsak är till
tjänst vid rikets försvar oförmögen.
§ 5-
1. Värnpliktig är skyldig att inställa
sig till inskrivning i hären eller
marinen det år, han fyller tjugu år.
Bihang till riksdagens protokoll 1924.
§4.
Från värnpliktens fullgörande frikallas
den, som till följd av lyte, stadigvarande
sjukdom, bestående kroppslig
svaghet eller annan dylik orsak icke
är duglig till krigstjänst.
§ 5.
1. Värnpliktig är skyldig att inställa
sig till inskrivning det år, han
fyller tjugu år.
11 samt. 2 B käft. (Nr 2.)
788 24 16
242
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.)
2. Tjänstetiden i beväringen beräknas
från början av nyss nämnda år,
även om den värnpliktige till följd av
laga förfall eller beviljat uppskov först
ett senare år skulle bliva inskriven.
Där inskrivning ett sesiare år skett
till följd av den värnpliktiges uteblivande
utan laga förfall, räknas tjänstetiden
från början av inskrivningsåret.
Har värnpliktig utan laga förfall
eller beviljat uppskov under något år
av tjänstetiden uteblivit från honom
enligt § 27 under samma år åliggande
tjänstgöring, må det år icke räknas
honom till godo såsom tjänsteår i beväringen.
Huru förhållas skall, då
värnpliktig uteblivit från endast en
del av årets tjänstgöring, bestämmer
Konungen.
3. Värnpliktig, varom i § 2 förmäles,
är skyldig att inställa sig till
inskrivning det år, hans värnplikt tager
sin början. Sådan värnpliktig anses
därvid likställd med den, som förut
erhållit uppskov med inskrivning. Närmare
bestämmelser i fråga om denna
lags tillämpning beträffande sådan värnpliktig
meddelas av Konungen.
§6.
1. Yngling må redan det år, då
han fyller nitton år, anmäla sig till
att inskrivas för utbildning till underbefäl
eller fackman vid fotfolket, träng en
eller intendenturtrupperna eller att för
utbildning vid Norrbottens regemente
uttagas från annat regementes inskrivningsområde.
För bifall härtill fordras, att han
är vapenför och i övrigt lämplig till
den tjänstgöring, vartillhan anmäler sig.
2. Yngling, vilken avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från
gymnasiets tredje ring vid allmänt läro
-
(Föreslagen lydelse.)
2. Tjänstetiden i beväringen beräknas
från början av nyssnämnda år,
även om den värnpliktige till följd av
laga förfall eller beviljat uppskov
skulle bliva inskriven först ett senare år.
Där inskrivning till följd av den
värnpliktiges uteblivande utan laga förfall
skett ett senare år, räknas tjänstetiden
från början av inskrivningsåret.
Har värnpliktig utan laga förfall
eller beviljat uppskov under något år
av tjänstetiden uteblivit från honom
enligt § 27 under samma år åliggande
tjänstgöring, må detta år icke räknas
honom till godo såsom tjänsteår i beväringen.
Huru förhållas skall, då
värnpliktig uteblivit från endast en
del av årets tjänstgöring, bestämmer
Konungen.
3. Värnpliktig, varom i § 2 förmäles,
är skyldig att inställa sig till
inskrivning det år, hans värnplikt tager
sin början. Sådan värnpliktig anses
därvid likställd med den, som förut
erhållit uppskov med inskrivning.
§ 6.
1. Yngling, vilken avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från
gymnasiets tredje ring vid allmänt läro
-
243
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
verk eller som vid annan läroanstalt verk eller som vid annan läroanstalt
förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt
vad Konungen förordnar, skall anses vad Konungen Iförordnar, skall anses
däremot svara, ävensom yngling, vilken däremot svara, sä ock yngling, vilken
vid navigationsskola avlagt sjökaptens- vid navigationsskola avlagt sjökaptenseller
styrmansexamen eller å maskinist- eller styrmansexamen eller maskinistavdelning
annan examen än maskinist- examen av första eller andra klass,
examen av tredje klass, må redan det må redan det år, då han fyller aderton
år, då han fyller aderton eller nitton eller nitton år, anmäla sig till inår,
anmäla sig till inskrivning. skrivning.
För bifall härtill fordras att vara För bifall härtill fordras att vara
vapenför; dock må jämväl sådan i duglig till krigstjänst,
detta moment nämnd till krigstjänst
dugtig men icke vapenför yngling inskrivas,
som med visshet kan förutses
icke bliva vapenför till inträdet i värnpliktsåldern.
3. Annan yngling, än i mom. 2 av- 2. Annan yngling, än i mom. 1
ses, må ock redan det år, då han fyller avses, må ock redan det år, då han
aderton eller nitton år, anmäla sig till fyller aderton eller nitton år, anmäla
inskrivning för utbildning till pluton- sig till inskrivning för utbildning till
chef eller motsvarande befattning, där plutonchef eller motsvarande befatthan,
på sätt Konungen förordnar, visar ning, där han är duglig till krigstjänst
sig äga förutsättningar för dylik ut- och, på sätt Konungen förordnar, visar
^ ~.*ng''.... sig äSa förutsättningar för dylik ut
För
bifall till sådan anmälan for- bildning.
dras att vara vapenför.
3. Likaledes må annan yngling,
än i mom. 1 avses, redan det år, då
han fyller aderton eller nitton år, anmäla
sig till inskrivning antingen för
att utbildas till underbefäl eller fackman
vid infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna,
trängtrupperna, intendenturtrupperna
eller kustartilleriet eller
för att från annat inskrivning sområde
än Norrbottens uttagas för utbildning
• vid Norrbottens regemente.
För bifall härtill fordras, att han
är duglig till krigstjänst och i övrigt
lämplig till den tjänstgöring, vartill
han anmäler sig.
4. För en var enligt mom. 1, 2 eller 3 inskriven räknas den i § 3
mom. 1 angivna tjänstetiden i beväringen från och med det år, då han
fyllde tjugu år.
244
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.)
5. Yad i denna lag stadgas om
värnpliktiga gäller i tillämpliga delar
för de enligt denna § inskrivna, även
innan de i värnpliktsåldern inträtt.
§ ?•
Vapenför värnpliktig inskrives till
vapentjänst, annan värnpliktig till den
befattning vid hären eller marinen, vartill
han må finnas lämplig.
(Föreslagen lydelse.)
5. Yad i denna lag stadgas om värnpliktiga
gäller i tillämpliga delar för
de enligt denna § inskrivna, även innan
de inträtt i värnpliktsåldern.
§ 7.
Till krigstjänst duglig värnpliktig
uttages till linjetjänst eller till ersättningsreserven.
§8-
Rörande inskrivna värnpliktigas befrielse från tjänstgöring under krigstid
meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjänst och det allmännas
behov finnas vara påkallade.
§9.
Värnpliktig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjänst eller arbete
antagen, må ej av husbonde eller arbetsgivare hindras att i behörig tid inställa
sig till inskrivning, tjänstgöring eller mönstring eller att fullgöra
annan honom i denna lag ålagd skyldighet.
§ io.
Värnpliktig, vilken är på grund av honom ådömd straffpåföljd utestängd
från behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen,
må ej fullgöra honom åliggande tjänstgöring. Sådan värnpliktig anses likställd
med den, som erhållit uppskov med tjänstgöring.
KAP. II.
Om de värnpliktigas inskrivning och redovisning.
§ 11-
1. För inskrivning och redovisning av de värnpliktiga, med det i mom. 2
stadgade undantag, indelas riket uti inskrivningsområden och rullföringsområden;
varje inskrivningsområde omfattar visst antal rullföringsområden.
För vart och ett av dessa områden förordnas en befälhavare (inskrivningsbefälhavare,
rullföringsbefälhavare). ,
2. För inskrivning av de värnplik- 2. För inskrivning av de värnpliktiga,
som äro å sjömanshus inskrivna, tiga, som äro inskrivna å sjömanshus,
och för redovisning av marinens å sjö- samt för redovisning av marinens och
manshus inskrivna värnpliktiga be- flygvapnets å sjömanshus inskrivna
stämmas särskilda sjörullföringsom- värnpliktiga bestämmas särskilda sjöråden,
vart och ett omfattande ett rullföringsområden, vart och ett om
-
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
245
(Nuvarande lydelse.)
eller Hora sjömanshus. För varje sjörullföringsområde
förordnas eu befälhavare
(sjörullföringsbefälhavare), ly
-
(Föreslagen lydelse.)
fattande ett eller derå sjömanshus.
För varje sjörullföringsområde förordnas
en befälhavare (sjörullförings
-
dande under stationsbefälhavare vid befälhavare), lydande under stations -
station av flottan.
befälhavare vid station av flottan.
§ 12. § 12.
1. Vederbörande mantalsskrivnings- 1. Vederbörande mantalsskrivnings
förrättare
åligger att, sedan mantals- förrädare åligger att, sedan mantalsskrivningarna
blivit avslutade, med skrivningarna blivit avslutade, med
ledning av mantalslängderna uppsätta ledning av mantalslängderna uppsätta
fullständiga listor över inskrivnings- fullständiga listor över inskrivningsskyldiga
värnpliktiga. Dessa listor skyldiga värnpliktiga. Dessa listor
skola för granskning översändas till skola för granskning översändas till
vederbörande pastorsämbeten, vilka vederbörande pastorsämbeten, vilka
genom anteckning å dem böra upp- genom anteckning å dem böra upplysa,
dels om någon av däruti upp- lysa, dels om någon av däruti upptagna
värnpliktiga är på grund av tagna värnpliktiga är på grund av
honom ådömd straffpåföljd för alltid honom ådömd straffpåföljd för alltid
eller för viss tid utestängd från be- eller för viss tid utestängd från behörighet
och rättigheter, som omför- hörighet och rättigheter, som omförmälas
i 2 kap. 19 § strafflagen, eller mälas i 2 kap. 19 § strafflagen, eller
avlidit eller avflyttat till annan ort, avlidit eller avflyttat till annan ort,
som, då den är känd, bör uppgivas, som, då den är känd, bör uppgivas,
eller är inskriven å sjömanshus, med eller är inskriven å sjömanshus, med
uppgift på sjömanshuset, dels om och uppgift på sjömanshuset, dels om och
vilka inskrivningsskyldiga värnpliktiga vilka inskrivningsskyldiga värnpliktiga
efter mantalsskrivningen inflyttat i efter mantalsskrivningen inflyttat i
församlingen, med uppgivande, där så församlingen, med uppgivande, där så
ske kan, från vilken ort inflyttningen ske kan, från vilken ort inflyttningen
skett, varefter listorna, bekräftade med skett, varefter listorna, bekräftade med
vederbörande pastorers underskrifter vederbörande pastorers underskrifter,
och åtföljda av de värnpliktigas präst- skola till mantalsskrivningsförrättaren
betyg, skola till mantalsskrivningsför- återsändas. Mantalsskrivningsförräträttaren
återsändas. Mantalsskriv- taren insänder dessa listor, behörigen
ningsförrättaren insänder dessa listor, transporterade och summerade, till
behörigen transporterade och summe- Konungens befallningsliavande, som
rade, ävensom prästbetygen till Konun- ofördröjligen översänder dem till vegens
befallningshavande, som oför- derbörande inskrivningsbefälhavare.
dröjligen översänder dem till vederbörande
inskrivningsbefälhavare.
2. Prästerskapet samt landsstatens tjänstemän, synnerligen mantalsskrivningsförrättarna,
så ock sjömanshusombudsmännen vare pliktiga att, i allt
vad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl med de upplys
-
246
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
ningar och det bistånd, som av dem kunna äskas för de värnpliktigas inskrivning
och redovisning.
3. Där anteckningar motsvarande församlingsböckerna föras av annan
myndighet än prästerskapet, skola prästerskapets skyldigheter enligt denna
§ åligga sådan myndighet.
4. Närmare föreskrifter om fullgörandet av de åligganden, som i fråga
om de värnpliktigas inskrivning och redovisning tillkomma områdesbefälhavare
och sjömanshusombudsmän ävensom mantalsskrivningsförrättare och
pastorer eller i mom. 3 omförmälda myndigheter, utfärdas av Konungen.
§ 13-
1. Varje år skall inom de särskilda
rullföringsområdena och för de
särskilda sjömanshusen å tider och
ställen, som, efter det vederbörande
inskrivnings- eller sjörullföringsbefälhavare
blivit hörd, bestämmas av
Konungens befallningshavande i det
län, till vilket rullföringsområdet eller
största delen därav hörer, eller varinom
sjömanshuset är beläget, inskrivning
förrättas med de värnpliktiga,
som under året fylla tjugu år, samt
med de äldre värnpliktiga, vilka icke
förut blivit inskrivna eller frikallade.
§ 13-
1. Varje år skall inom de särskilda
rullföringsområdena och för de särskilda
sjömanshusen å tider och ställen,
som, efter det vederbörande inskrivnings-
eller sjörullföringsbefälhavare
blivit hörd, bestämmas av
Konungens befallningshavande i det
län, till vilket rullföringsområdet eller
största delen därav hörer, eller inom
vilket sjömanshuset är beläget, inskrivning
förrättas med de värnpliktiga,
som under året fylla tjugu år, samt
med de äldre värnpliktiga, vilka icke
förut blivit inskrivna eller frikallade.
2. Inkallelse till inskrivningsförrättning verkställes av Konungens befallningshavande
genom kungörelse och offentligt anslag inom varje kommun.
§ iv
1. Vid inskrivningsförrättning är
varje till densamma inkallad värnpliktig
med undantag av den, som är
å sjömanshus inskriven och till sjöfart
inmönstrad, skyldig att personligen inställa
sig; dock må utan personlig
inställelse inskrivas värnpliktig, som
i den ordning, Konungen föreskriver,
styrker, att han är till krigstjänst duglig,
och som antingen finnes enligt
§ 43 mom. 1 hava för uteblivandet
visat laga förfall eller ock innehar anställning
utomlands eller därstädes
uppehåller sig för idkande av studier
eller för utbildning i sitt yrke.
§ iv
1. Vid inskrivningsförrättning är
varje till densamma inkallad värnpliktig
med undantag av den, som är inskriven
å sjömanshus och inmönstrad till
sjöfart, skyldig att personligen inställa
sig; dock må utan personlig inställelse
inskrivas värnpliktig, som i den
ordning, Konungen föreskriver, styrker,
att han är duglig till krigstjänst,
och som antingen finnes enligt § 43
mom. 1 hava visat laga förfall för
uteblivandet eller ock innehar anställning
utomlands eller uppehåller sig
därstädes för idkande av studier eller
för utbildning i sitt yrke.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
247
(Nuvarande lydelse.)
(Föreslagen lydelse.)
2. Efter inskrivningen erhåller flen
värnpliktige en inskrivningsbok, varuti
skall av vederbörande befäl antecknas
vad som beträffande hans värnplikt
är av vikt att kunna styrka, såsom
fullgjord tjänstgöringsskyldighet m. m.
dylikt, och med vilken bör följa ett utdrag
av denna lag samt av andra lagar
och stadganden rörande krigsmakten.
3. Överstiger avståndet mellan inkallad värnpliktigs hemvist inom den
ort, där han är kjrkobokförd, och förrättningsstället två nymil, är han berättigad
att uppbära den gottgörelse för fram- och återresan mellan dessa
orter, som varder särskilt bestämd. Sådan gottgörelse tillkommer dock icke
värnpliktig, som tillförene utan laga förfall uteblivit från dylik förrättning.
2. Efter inskrivningen erhåller den
viirnpliktige en inskrivningsbok, varuti
skall av vederbörande befäl antecknas
vad som är av vikt att känna beträffande
hans värnplikt, och med vilken
bör följa ett utdrag av denna lag
samt av andra lagar och stadganden
rörande krigsmakten.
§ 15.
1. Inställelse till inskrivning sker vid inskrivningsförrättning för den ort,
där den värnpliktige är kyrkobokförd.
Värnpliktig, som vistas å annan Värnpliktig, som vistas å annan
ort, må dock undergå inskrivning å ort, må dock undergå inskrivning å
vistelseorten, men skall i sådant fall vistelseorten, men skall i sådant fall
utan kallelse anmäla sig hos veder- utan kallelse anmäla sig hos vederbörande
inskrivningsnämnd och där- börande inskrivningsnämnd och därvid
avlämna prästbetyg. Sålunda in- vid avlämna prästbetyg. Sålunda inskriven
värnpliktig tillhör dock fort- skriven värnpliktig tillhör fortfarande
farande det område, där han är kyrko- det område, där han är kyrkobokbokförd.
förd.
2. Inskrivning av värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus, sker vid
inskrivningsförrättning för det sjömanshus, han tillhör. Sådan värnpliktig
må dock undergå inskrivning vid inskrivningsförrättning för annat sjömanshus,
i vilket fall det åligger honom att utan kallelse anmäla sig hos inskrivningsnämnden
för sistnämnda sjömanshus och därvid, förutom prästbetyg,
avlämna intyg från vederbörande sjömanshusombudsman rörande såväl sin
befattning inom sjömansyrket som den tid, varunder han varit inmönstrad
till sjöfart, eller, om intyg icke kunnat anskaffas, uppvisa sjöfartsbok.
Å sjömanshus inskriven värnplik- Å sjömanshus inskriven värnpliktig,
som inskrives i hären, överföres tig, som tilldelas hären, överföres till
vid inskrivningsförrättning en till det det rullföringsområde, inom vilket han
rullföringsområde, inom vilket han är är kyrkobokförd.
kyrkobokförd.
3. Yad ovan i denna § stadgas 3. Yad i denna § stadgas om värn
om
värnpliktig skall äga motsvarande pliktig skall äga motsvarande tilltillämpning
beträffande yngling, som lämpning beträffande yngling, som
enligt § 6 inskrives, innan han in- enligt § 6 inskrives, innan han inträtt
trätt i värnpliktsåldern. i värnpliktsåldern.
248
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
kap. in.
Om uppskov med inskrivning eller tjänstgöring, så ock om frikallelse
efter inskrivning.
§ 16.
1. Uppskov med inskrivning till
nästföljande års inskrivningsförrättning
meddelas värnpliktig, som av en
eller annan möjligen övergående anledning,
såsom tillfällig sjukdom, försenad
eller otillräcklig kroppsutveckling
eller dylikt, vid inskrivningsförrättningen
befinnes vara till tjänstgöring
oförmögen eller olämplig eller genom
de med tjänstgöringen förenade
ansträngningarna utsättas för men
eller fara.
2. Sådant uppskov kan ock medgivas
enda arbetsföra sonen, sonsonen
eller dottersonen till orkeslös eller
vanför fader, farfader, morfader eller
till änka, frånskild eller övergiven
hustru eller ogift kvinna, enda arbetsföra
fostersonen till orkeslös eller vanför
fosterfader eller till fostermoder,
ävensom enda arbetsföra brodern till
ett eller flera minderåriga eller vanföra
faderlösa syskon, dock endast
såvida sagda föräldrar, far- eller morföräldrar
eller fosterföräldrar eller
syskon äro av hans arbete för sitt
uppehälle väsentligen beroende. Har
sådan för sitt uppehälle av den värnpliktiges
arbete väsentligen beroende
anhörig, som nyss nämnts, av samme
värnpliktige erhållit försörjning alltifrån
början av kalenderåret närmast
före inskrivningsförrättningen eller,
där behovet av försörjning uppstått
först vid senare tidpunkt, alltifrån
behovets uppkomst, kan även i det
fall, att den värnpliktige icke är den
enda arbetsföra sonen, sonsonen, dottersonen,
fostersonen eller brodern,
§ 16.
1. Uppskov med inskrivning till
nästföljande års inskrivningsförrättning
meddelas värnpliktig, som av en
eller annan möjligen övergående anledning,
såsom tillfällig sjukdom, försenad
eller otillräcklig kroppsutveckling
eller dylikt, vid inskrivningsförrättningen
befinnes vara oduglig eller
olämplig till krigstjänst eller kunna genom
de med tjänstgöringen förenade
ansträngningarna utsättas för men
eller fara.
2. Sådant uppskov meddelas ock:
a) den, vilken har hustru, barn eller
fosterbarn, som är för sitt uppehälle
väsentligen beroende av hans arbete;
samt
b) enda arbetsföra sonen, sonsonen
eller dottersonen till orkeslös eller
vanför fader, farfader, morfader eller
till änka, frånskild eller övergiven
hustru eller ogift kvinna, enda arbetsföra
fostersonen till orkeslös eller
vanför fosterfader eller till fostermoder,
ävensom enda arbetsföra brodern
till ett eller flera minderåriga
eller vanföra faderlösa syskon, dock
endast såvida sagda föräldrar, far- eller
morföräldrar eller fosterföräldrar eller
syskon äro för sitt uppehälle väsentligen
beroende av hans arbete.
Har sådan för sitt uppehälle av den
värnpliktiges arbete väsentligen beroende
anhörig, som under b) sägs, av
samme värnpliktige erhållit försörjning
alltifrån början av kalenderåret
närmast före inskrivningsförrättningen
eller, där behovet av försörjning uppstått
först vid senare tidpunkt, alltifrån
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
249
(Nuvarande lydelse.)
(Föreslagen lydelse.)
uppskov med inskrivningen medgivas behovets uppkomst, kan även i det
honom, därest han är den enda, som, fall, att den värnpliktige icke är den
såvitt veterligt är, kan lämna nödigt enda arbetsföra sonen, sonsonen, dotförsörjningsbidrag.
tersonen, fostersonen eller brodern,
uppskov med inskrivningen medgivas
honom, därest han är den enda, som,
såvitt veterligt är, kan lämna nödigt
försörjningsbidrag.
3. Förefinnes anledning till uppskov enligt denna § ännu vid inskrivningsförrättningen
det år, under vilket den värnpliktige fyller tjugufyra år,
frikallas han från värnpliktens fullgörande under fredstid.
4. Bliver inskriven värnpliktig till
följd av sådan orsak, som omförmäles
i § 4, oförmögen till tjänst vid rikets
försvar, äger han att, på framställning
hos behörig inskrivningsnämnd, varda
frikallad från värnpliktens vidare fullgörande.
5. Nu har utländsk man, som icke
förut varit svensk medborgare, blivit
genom naturalisation upptagen till
medborgare här i landet; fyller han
det år, inskrivningen sker, minst tjugusex
år eller kan han med intyg
styrka, att han i utlandet gjort militärtjänst
under längre tid, än vad i § 27
mom. 1 sägs, då skall han frikallas från
värnpliktens fullgörande under fredstid.
6. Sådan frikallelse äge ock den
tillgodonjuta, som från riket avflyttat
till land inom främmande världsdel
och därefter åter hit inflyttat; dock
under villkor:
4. Bliver inskriven värnpliktig till
följd av sådan orsak, som omförmäles
i § 4., oduglig till krigstjänst, äger han
att, på framställning hos behörig inskrivningsnämnd,
varda frikallad från
värnpliktens vidare fullgörande.
5. Har utländsk man, som icke
förut varit svensk medborgare, blivit
genom naturalisation upptagen till
medborgare här i landet och fyller
han det år, inskrivningen sker, minst
tjugusex år eller kan han med intyg
styrka, att han i utlandet gjort militärtjänst
under längre tid, än vad i § 27
mom. 1 sägs, skall han frikallas från
värnpliktens fullgörande under fredstid.
6. Sådan frikallelse äge ock rum:
a) beträffande annan än i mom. 5
sägs, vilken kan med intyg styrka, att
han i utlandet gjort militärtjänst under
längre tid än i § 27 mom. 1 stadgas'',
samt
att avflyttningen icke skett i strid
med då gällande föreskrifter om utvandring,
att han under det år, han återinflyttat,
fyllt minst tjuguåtta år, samt
b) beträffande den, som från riket
avflyttat till land inom främmande
världsdel och därefter åter inflyttat
hit, dock under villkor
att avflyttningen icke skett i strid
med då gällande föreskrifter om utvandring,
att han under det år, han återinflyttat,
fyllt minst tjuguåtta år, och
250
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.)
(Föreslagen lydelse.)
att minst nio år förflutit från avflyttningen
till återinflyttningen, häri
således icke inberäknad den tid, som
vistelsen i riket varat, innan förlorad
svensk medborgarrätt\ återförvärvats.
§ 17.
1. Uppskov till nästföljande år
med påbörjandet av den i § 27 föreskrivna
första tjänstgöring eller tjänstgöring
i en följd för värnpliktiga, uttagna
till linjetjänst, kan vid inskrivningen
medgivas:
a) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som enligt intyg från sjömanshusombudsmannen
är förhyrd för längre utrikes resa å handelsfartyg och som
till följd därav icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvara^
inställa sig;
b) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som gör sannolikt, att han inom
ett år efter inskrivningen kommer att söka inträde i sjökaptens-, styrmans-,
förste maskinist- eller andre maskinistklass vid navigationsskola;
c) värnpliktig, som själv förvaltar och brukar honom tillhörig fast egendom
eller själv driver honom tillhörig handels-, fabriks- eller annan industriell
rörelse och av en eller annan anledning icke varit i tillfälle att på lämpligt
sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den tid, han för
sin militära tjänstgöring skulle bliva frånvarande; samt
d) värnpliktig, som visar annat giltigt skäl för uppskovs beviljande, såsom
att tjänstgöringens fullgörande skulle medföra avsevärt avbräck i fortskriden
lärokurs eller eljest bereda honom eller av hans arbete beroende nära
anhöriga väsentliga svårigheter eller olägenheter.
Fortfar anledning till uppskov med Fortfar anledning till uppskov med
den i § 27 stadgade första tjänstgöring, ovan nämnd tjänstgöring, må förlängt
må förlängt uppskov, varje gång för uppskov, varje gång för ett år, av
ett år, av vederbörande inskrivnings- vederbörande inskrivningsnämnd benämnd
den värnpliktige beviljas; dock viljas den värnpliktige; dock att tjänstatt
tjänstgöringen, utom i fall, som i göringen, utom i fall, som i mom. 8
att minst nio år förflutit från avflyttningen
till återinflyttningen, häri
således icke inberäknad den tid, som
vistelsen i riket varat, innan förlorad
svensk medborgarrätt återförvärvats.
Vad i detta moment stadgas skall
äga tillämpning endast till och med de
inskrivning sförrättning ar, som äga rum
år 1925; dock skall den stadgade förmånen
tillkomma även sådan i samma
moment avsedd värnpliktig, som varit
skyldig att inställa sig till inskrivning
år 1925 eller tidigare men på grund av
laga förfall inskrives först år 1926 eller
senare.
§ 17.
1. Uppskov till nästföljande år
med den i § 27 föreskrivna första
tjänstgöring kan vid inskrivningen
medgivas:
Särskilda utskottets utlåtande Kr 2.
251
(Nuvarande lydelse.)
mom. 6 bär nedan avses, skall taga sin
början senast det år, under vilket han
fyller tjugufyra år.
2. Yppas för inskriven värnpliktig,
efter det inskrivningsförrättningen avslutats,
sådan anledning till uppskov
med den i § 27 föreskrivna första
tjänstgöring, varom i mom. 1 här ovan
förmäles, må uppskov med niimnda
tjänstgöring till nästföljande år den
värnpliktige medgivas i den ordning,
Konungen bestämmer. Fortfar anledning
till uppskov eller har annan uppskovsanledning
av beskaffenhet, som
ovan nämnts, yppats före nästinfallande
inskrivningsförrättning, åligger
det den värnpliktige, där han önskar
ytterligare uppskov med första tjänstgöringen,
att därom vid sagda förrättning
göra framställning hos vederbörande
inskrivningsnämnd. Har annat
förfall än det, som tidigare föranlett
uppskov med första tjänstgöringen,
yppats så sent, att framställning icke
kunnat göras hos inskrivningsnämnden,
må förnyat uppskov medgivas i
den ordning, Konungen bestämmer. 3 4
3. Uppskov till nästföljande år
med i § 27 föreskriven repetitionsövning
eller reservtruppövning eller
med i § 36 mom. 1 föreskriven landstormsövning
må beviljas i den ordning,
Konungen bestämmer.
4. Från redan påbörjad tjänstgöring
må i den ordning, Konungenbestämmer,
hemförlovas värnpliktig, för vilken efter
tjänstgöringens början i anledning av
dödsfall eller annan av honom oberoende
händelse inträtt förhållande, på
grund varav han är att likställa med
här ovan i mom. 1 c) eller d) omförmäld
värnpliktig. I samma ordning
må från redan påbörjad tjänstgöring
hemförlovas värnpliktig, med avseende
(Föreslagen lydelse.)
här nedan avses, skall taga sin början
senast det år, under vilket han fyller
tjugufyra år.
2. Yppas för värnpliktig, uttagen
till linjetjänst, efter det inskrivningsförrättningen
avslutats, sådan anledning
till uppskov, varom i mom. 1 förmäles,
med påbörjande av den i § 27
föreskrivna första tjänstgöring eller
tjänstgöring i en följd, må uppskov
med påbörjande av nämnda tjänstgöring
till nästföljande år medgivas den
värnpliktige i den ordning, Konungen
bestämmer. Fortfar anledning till uppskov
eller har annan uppskovsanledning
av beskaffenhet, som ovan nämnts,
yppats före nästinfallande inskrivningsförrättning,
åligger det den värnpliktige,
där han önskar ytterligare uppskov med
ifrågavarande tjänstgöring, att vid sagda
förrättning göra framställning därom hos
vederbörande inskrivningsnämnd. Har
annat förfall än det, som tidigare föranlett
uppskov, yppats så sent, att
framställning icke kunnat göras hos
inskrivningsnämnden, må förnyat uppskov
medgivas i den ordning, Konungen
bestämmer.
3. Från redan påbörjad första tjänstgöring
eller tjänstgöring i en följd må
i den ordning, Konungen bestämmer,
hemförlovas till linjetjänst uttagen värnpliktig,
för vilken efter tjänstgöringens
början i anledning av dödsfall eller
annan av honom oberoende händelse
inträtt förhållande, på grund varav han
är att likställa med i mom. 1 c) eller
d) omförmäld värnpliktig. I samma
ordning må från redan påbörjad dylik
252
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.)
å vilken föreligger sådant förhållande,
som i § 16 mom. 2 sägs, även om detsamma
förefnnnits före tjänstgöringens
början, dock under förutsättning att
förhållandet inträtt, efter det inskrivningsförrättningen
avslutats, och att
ansökning om hemförlovning gjorts
inom trettio dagar från tjänstgöringens
början. Huruvida och i vad mån sålunda
hemförlovad värnpliktig må anses
hava fullgjort nämnda, tjänstgöring, ävensom
i vilken ordning honom åliggande
återstående tjänstgöring skall fullgöras,
därom förordnar Konungen.
Fortfar förfallet eller har annan
anledning av beskaffenhet, som ovan
sägs, till uppskov med den tjänstgöring,
som icke anses av den värnpliktige fullgjord,
yppats före nästinfallande inSkrivningsförrättning,
åligger det den
värnpliktige, där han önskar uppskov
med nämnda tjänstgöring, att därom
vid sagda förrättning göra framställning
hos vederbörande inskrivningsnämnd.
Har annat förfall än det, som
tidigare föranlett hemförlo vning, yppats
så sent, att framställning icke kunnat
göras hos inskrivningsnämnden, må
uppskov medgivas i den ordning,
Konungen bestämmer. 5
5. Värnpliktig, som vid navigationsskola
avlagt styrmansexamen och förklarar
sig ämna efter avlagd sjökaptens
-
(Föreslagen lydelse.)
tjänstgöring hemförlovas värnpliktig,
med avseende å vilken föreligger sådant
förhållande, som i § 16 mom. 2 sägs,
även om detsamma förefunnits före
tjänstgöringens början, dock under förutsättning
att förhållandet inträtt, efter
det inskrivningsf örrättningen avslutats,
och att ansökning om hemförlovning
gjorts inom trettio dagar från tjänstgöringens
början.
Fortfar förfallet eller har annan anledning
av beskaffenhet, som ovan sägs,
till uppskov med den återstående tjänstgöringen
yppats före nästinfallande inskrivningsförrättning,
åligger det den
värnpliktige, där han önskar uppskov
med nämnda tjänstgöring, att vid sagda
förrättning göra framställning därom
hos vederbörande inskrivningsnämnd.
Har annat förfall än det, som tidigare
föranlett hemförlovning, yppats så
sent, att framställning icke kunnat
göras hos inskrivningsnämnden, må
uppskov medgivas i den ordning,
Konungen bestämmer.
4. Till linjetjänst uttagen värnpliktig,
för vilken vid inskrivningsförrättning
förelegat sådant förhållande, som i § 16
mom. 2 omförmäles, men vilken av glömska,
okunnighet eller liknande orsak försummat
att då begära uppskov med tjänstgöringen,
må, på därom gjord ansökan
och efter prövning i varje särskilt fall,
i den ordning, Konungen närmare bestämmer,
erhålla uppskov med eller hemförlovning
från tjänstgöringen.
5. Värnpliktig, som vid navigationsskola
avlagt styrmansexamen och förklarar
sig ämna efter avlagd sjökaptens
-
Särskilda utskottets utlåtande Kr 2.
253
(Nuvarande lydelse.)
examen söka anställning såsom reservofficersaspirant
för utbildning till reservofficer
vid marinen, må, om han
anses härför lämplig, på ansökan hemförlovas
från pågående tjänstgöring, sedan
minst tre fjärdedelar av den för
honom i § 27 bestämda tjänstgöringen
fullgjorts; dock med skyldighet för
sådan värnpliktig att fullgöra den
återstående tjänstgöringen, om han
icke avlagt sjökaptensexamen och
vunnit anställning såsom reservofficersaspirant
senast året efter det, då han
hemförlovats.
6. År anledning till uppskov med
eller hemförlovning från tjänstgöring,
varom ovan i denna § sägs, av beskaffenhet,
som i § 16 mom. 2 omförmäles,
och förefinnes anledningen ännu fyra
år efter det, då den värnpliktige erhöll
uppskov eller hemförlovades, gälle
vad i mom. 3 av samma § är stadgat.
(Föreslagen lydelse.)
examen söka anställning såsom reservofficersaspirant
för utbildning till reservofficer
vid marinen, må, på ansökan,
gjord inom trettio dagar från det att
den fö,r honom i § 27 bestämda tjänstgöringen
tagit sin början, i och för avläggande
av sjökaptensexamen hemförlovas
från pågående tjänstgöring, dock
med skyldighet för sådan värnpliktig
att fullgöra den återstående tjänstgöringen,
om han icke avlagt sjökaptensexamen
och vunnit anställning såsom
reservofficersaspirant senast året efter
det, då han hemförlovats.
6. Huruvida och i vad mån värnpliktig,
som jämlikt mom. 3, 4 eller 5
hemförlovats, må anses hava fullgjort
honom åliggande tjänstgöring, ävensom
i vilken ordning den återstående tjänstgöringen
skall fullgöras, därom meddelar
Konungen erforderliga bestämmelser.
7. Uppskov med påbörjande av i §
27 föreskriven annan tjänstgöring än
man i mom. 1 sägs eller med i § 36
mom. 1 föreskriven landstormsövning,
så ock hemförlovning från sådan tjänstgöring
eller övning må beviljas i den
ordning, Konungen bestämmer.
8. År anledning till uppskov med
eller hemförlovning från tjänstgöring,
varom i denna § sägs, av beskaffenhet,
som i § 16 mom. 2 omförmäles,
och förefinnes sådan anledning ännu
fjärde året efter det, då den värnpliktige
erhöll uppskov eller hemförlovades,
gälle vad i mom. 3 av sistnämnda
§ är stadgat.
Dock skall vad nu sagts icke äga
tillämpning, där anledningen är av beskaffenhet,
varom i § 16 mom. 2 a) sägs,
och uppskovet eller hemförlovningen avsett
repetitionsövning eller i § 36 mom. 1
föreskriven landstormsövning.
254
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
7. Har för värnpliktig vid inskrivning
sför rättning förelegat sådant förhållande,
som i § 16 mom. 2 omförmäles,
men har han av glömska, okunnighet
eller liknande orsak försummat
att då begära uppskov med tjänstgöringen,
må den värnpliktige, på därom
gjord ansökning och efter prövning
i varje särskilt fall, i den ordning,
Konungen närmare bestämmer, erhålla
uppskov med eller hemförlovning från
tjänstgöringen.
Om inskrirningsnämud
§ IB.
1. För rullföringsområde skall finnas
en inskrivningsnämnd, bestående
av en regementsofficer såsom ordförande
samt fyra andra ledamöter, nämligen
en av Konungens befallningshavande
i det län, till vilket området eller
största delen därav hörer, därtill förordnad
lagfaren man, ävensom rullföringsbefälhavaren
samt två inom samma
område bosatta, icke militära personer,
vilka jämte ett lika antal suppleanter
väljas varje gång för två år av landstinget
eller, där rullföringsområde utgöres
av stad, som ej under landsting
lyder, av stadsfullmäktige. En ledamot
och en suppleant avgå årligen. Omfattar
rullföringsområde landsdelar, börande
under olika landsting, eller landsdel
och stad, som ej under landsting lyder,
väljas särskilt för varje sådan landsdel
eller stad två ledamöter i nämnden
jämte lika antal suppleanter. De av
landsting eller stadsfullmäktige valda
ledamöter eller, i händelse de äro hindrade,
deras suppleanter deltaga i nämndens
förrättningar endast i vad angår
det område, för vilket de blivit valda.
och inskrivningsrevision.
§ 18.
1. För rullföringsområde skall finnas
en inskrivningsnämnd, bestående
av en regementsofficer såsom ordförande
samt två andra ledamöter, nämligen
en läkare och en inom området
bosatt, icke militär person, vilken jämte
en suppleant väljes varje gång för ett
år av landstinget eller, där rullföringsområde
utgöres av stad, som ej lyder
under landsting, av stadsfullmäktige.
Omfattar rullföringsområde landsdelar,
hörande under olika landsting,
eller landsdel och stad, som ej lyder
under landsting, väljes särskilt för varje
sådan landsdel eller stad en ledamot
i nämnden jämte en suppleant. Av
landsting eller stadsfullmäktige vald
ledamot eller, i händelse han är hindrad,
hans suppleant deltager i nämndens förrättningar
endast i vad angår det område,
för vilket han blivit vald.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
255
(Nuvarande lydelse.)
För större rullföringsområde må,
där Konungen så bestämmer, finnas
två eller flera inskrivningsnämnder,
var och en för viss del av rullföringsområdet,
sammansatta såsom ovan är
föreskrivet, dock att i stället för rullföringsbefälhavaren
må träda annan
officer.
Vid sammanträde av inskrivningsnämnd
för rullföringsområde, från vilket
ett större antal värnpliktiga inskrives i
marinen, må officer av marinen närvara
för att lämna nämnden erforderliga
upplysningar och göra de yrkanden, som
han finner behövliga i fråga om inskrivningen
av värnpliktig till tjänst eller
särskild befattning vid marinen, dock
utan rätt att i nämndens beslut deltaga.
2. För sjömanshus skall finnas en
inskrivningsnämnd, bestående av en
regementsofficer såsom ordförande och
fyra andra ledamöter, nämligen en av
Konungens befallningshavande i det län,
inom vilket sjömanshuset är beläget,
därtill förordnad lagfaren man ävensom
sjörullföringsbefälhavaren och två inom
staden, där sjömanshuset är beläget, bosatta,
icke militära personer, vilka jämte
ett lika antal suppleanter väljas på sätt
i mom. 1 är för varje fall stadgat.
I de fall, Konungen bestämmer, må
i stället för sjörullföringsbefälhavare
träda annan officer.
3. För att beslut må kunna av
nämnden fattas, erfordas, att minst tre
ledamöter, däribland en militär samt
den av Konungens befallningshavande
förordnade ledamoten, äro tillstädes.
Falla vid omröstning till beslut rösterna
lika, gälle ordförandens eller, vid förfall
för denne, områdesbefälhavarens mening.
Nämnden biträdes av minst en läkare.
(Föreslagen lydelse.)
För större rullföringsområde må,
där Konungen så bestämmer, finnas
två eller flera inskrivningsnämnder,
var och eu för viss del av rullföringsområdet,
sammansatta såsom ovan är
föreskrivet.
Nämnden biträdes av rullföring sbefälhavaren
eller i de fall, Konungen
bestämmer, annan officer.
2. För sjömanshus skall finnas
en inskrivningsnämnd, bestående av
en regementsofficer såsom ordförande
och två andra ledamöter, nämligen
en läkare och en inom staden, där sjömanshuset
är beläget, bosatt, icke militär
person, vilken jämte en suppleant väljes
på sätt i mom. 1 är för varje fall
stadgat.
Nämnden biträdes av sjörullföringsbefälhavaren
eller i de fall, Konungen
bestämmer, annan officer.
3. För att beslut må kunna av
inskrivningsnämnd fattas, erfordras, att
samtliga ledamöter äro tillstädes.
256
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
§ 19.
1. Inskrivningsnämnd för rullföringsområde sammankallas av Konungens
befallningshavande i det län, vartill området eller största delen därav hörer.
Sådan nämnd åligger:
a) att verkställa behörig inskrivning
av de värnpliktiga;
b) att pröva och besluta om de i
§§ 4, 16 och 17 omnämnda frikallelser
och uppskov;
c) att, därest för frånvarande värnpliktig
företes intyg om kroppslig eller
andlig brist av sådan beskaffenhet, att
den synes nämnden till fullo ådagalägga
hans oförmögenhet till tjänst vid
rikets försvar, utan hinder av den
värnpliktiges frånvaro besluta hans frikallelse
från värnpliktens fullgörande;
d) att mottaga de värnpliktigas anmälningar
rörande det truppslag vid
hären eller den tjänst vid marinen, vari
de önska bliva inskrivna, ävensom att
efterfråga, vilka av de värnpliktiga
önska uttagas för• utbildning till underbefäl
eller fackmän vid fotfolket, trängen
och intendenturtrupperna eller önska
undergå för utbildning till plutonchef
a) att pröva de värnpliktigas duglighet
till krigstjänst och lämplighet för
olika slags utbildning;
b) att pröva och besluta om de
i §§ 4, 16 och 17 omnämnda frikallelser
och uppskov eller, där, enligt
vad i § 22 sägs, sådant tillkommer
inskrivningsrevision, anteckna vad som
i och för avgörandet kan för inskrivningsrevisionen
vara av vikt att känna;
c) att, därest för frånvarande värnpliktig
företes intyg om kroppslig
eller andlig brist av sådan beskaffenhet,
att den synes nämnden till fullo
ådagalägga hans oduglighet till krigstjänst,
utan hinder av den värnpliktiges
frånvaro besluta hans frikallelse
från värnpliktens fullgörande;
d) att verkställa behörig inskrivning
av de värnpliktiga;
e) att i de fall och i den ordning,
Konungen bestämmer, verkställa i § 24
stadgad uttagning till linjetjänst och
ersättningsreserven eller där, enligt vad
Konungen bestämmer, sådan uttagning
tillkommer inskrivningsrevision, uppgöra
förslag till uttagningen med angivande
av de värnpliktigas större eller mindre
lämplighet för linjetjänst samt vad eljest
i och för uttagningen kan för inskrivning
srevisionen vara av vikt att känna;
f) att mottaga de värnpliktigas anmälningar
rörande det truppslag vid
hären eller den tjänst vid marinen eller
flygvapnet, som de önska bliva tilldelade,
ävensom att i de fall och i den ordning,
Konungen bestämmer, tilldela inskrivna
värnpliktiga olika truppslag och tjänster,
eller där, enligt vad Konungen bestämmer,
sådan tilldelning tillkommer in
-
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2. 257
(Nuvarande lydelse.)
eller motsvarande befattning stadgad
särskild tjänstgöring;
e) att, där ej, enligt vad i § 22 sägs,
sådant tillkommer inskrivning srevision,
efter prövning av de värnpliktigas lämplighet
för olika truppslag, tjänster eller
särskilda befattningar, tilldela de olika
truppslagen, tjänsterna eller bejattningarna
dem, som inskrivits, varvid iakttages,
att vid lika lämplighet i första
rummet uttagas de, vilka därtill anmält
sig; skolande inskrivning snämnd
tillika enligt föreskrifter, som Konungen
meddelar, anteckna vissa värnpliktiga
såsom lämpliga att, utöver de visst
truppslag eller viss tjänst tilldelade, i
händelse av behov uttagas till sådant
truppslag eller sådan tjänst; samt
f) att tillställa de inskrivna den i
§ 14 nämnda inskrivningsbok, i vilken
nämndens beslut bör vara antecknat.
Över nämndens beslut föres protokoll
av den utav Konungens befall -ningshavande förordnade ledamoten, därvid
från beslut avvikande mening, som
blivit framställd av ordföranden eller
annan ledamot inom nämnden, eller
från beslut avvikande yrkande, som blivit
gjort av biträdande läkare eller av den
i § 18 mom. 1 omförmälda officer av
marinen, antecknas till protokollet;
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11
(Föreslagen lydelse.)
skrivning srevision, uppgöra förslag rörande
tilldelningen med angivande av
de värnpliktigas lämplighet för olika
truppslag och tjänster;
g) att efterfråga, vilka av de värnpliktiga
önska uttagas för utbildning
till underbefäl eller fackmän vid infanteriet,
artilleriet, ingenjörtrupperna,
tr ängtrupperna, intendentur trupper na
och kustartilleriet, för utbildning till
plutonchef eller motsvarande befattning
eller för utbildning i särskild ordning
vid Svea eller Göta livgarde eller vilka
värnpliktiga önska uttagas från annat
inskrivningsområde än Norrbottens för
utbildning vid Norrbottens regemente
och från annat inskrivningsområde än
Gotlands för utbildning vid Gotlands
infanteriregemente, ävensom att enligt
föreskrifter, som Konungen meddelar,
uppgöra förslag till dylik uttagning,
varvid iakttages, att vid lika lämplighet
i första rummet ifrågakomma de, vilka
anmält sig därtill, samt att för utbildning
till underbefäl eller fackmän icke
böra uttagas sådana värnpliktiga, som
visa, att tjänstgöringens fullgörande
skulle bereda dem eller av deras arbete
beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter
eller olägenheter; sam t
h) att tillställa inskriven värnpliktig
den i § 14 nämnda inskrivningsbok
eller skriftligt meddelande angående det
beslut, som inskrivning snämnden fattat.
Över nämndens beslut föres protokoll
av ordföranden, därvid från beslut
avvikande mening, som blivit
framställd av ordföranden eller annan
ledamot inom nämnden, antecknas till
protokollet; och skola, innan nämnden
åtskiljes, såväl inskrivningslängderna
som protokollet underskrivas av
nämnden.
samt. 2 B höft. (Nr 2.)
788 >4 17
258
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
och skola, innan nämnden åtskiljes,
såväl inskrivningslängderna som protokollet
av nämnden underskrivas.
2. Inskrivningsnämnd för sjömanshus sammankallas av Konungens befallningskavande
i det län, där sjömanshuset är beläget, och gäller för
sådan inskrivningsnämnd i tillämpliga delar vad för den i mom. 1 omförmälda
inskrivningsnämnd är föreskrivet.
3. Under den del av året, som infaller
emellan inskrivningsnämndens
sammanträde och inskrivningsrevisionens
sista sammanträde för året, må
för inskrivning av värnpliktiga, som
uteblivit från den i § 13 omförmälda
inskrivningsförrättning, de åligganden
och befogenheter, som enligt mom. 1
tillhöra inskrivningsnämnd, i den omfattning
och i enlighet med de närmare
föreskrifter, Konungen meddelar,
utövas av inskrivningsbefälhavaren
eller, beträffande å sjömanshus inskrivna
värnpliktiga, av sjörullföringsbefälhavaren.
Beslut, som av områdesbefälhavaren
i sådant ärende meddelas, skall underställas
näst därefter sammanträdande
nskrivningsrevision och må ej gälla,
förrän detsamma blivit av revisionen
prövat; dock att sjörullföringsbefälhavares
beslut beträffande värnpliktig,
som med laga förfall varit frånvarande
från inskrivningsförrättning, skall gälla,
till dess detsamma blivit av revisionen
prövat. 4
4. Sjörullföringsbefälhavare må även
under den del av året, som infaller
emellan inskrivningsrevisionens sista
sammanträde för året och näst infallande
inskrivningsförrättning, utöva i
mom. 3 omförmälda åligganden och
befogenheter beträffande å sjömanshus
inskriven värnpliktig, vilken med laga
förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning
för sjömanshus eller
3. Under den del av året, som infaller
emellan inskrivningsnämndens
och inskrivningsrevisionens sammanträden,
må för inskrivning av värnpliktiga,
som uteblivit från den i § 13
omförmälda inskrivningsförrättning,
eller ynglingar, som önska bliva inskrivna
enligt § 6, de åligganden och
befogenheter, som enligt mom. 1 tillhöra
inskrivningsnämnd, i den omfattning
och i enlighet med de närmare
föreskrifter, Konungen meddelar, utövas
av inskrivningsbefälhavaren eller,
beträffande å sjömanshus inskrivna, av
sjörullföringsbefälhavaren.
Beslut, som av områdesbefälhavaren
meddelas i sådant ärende, skall underställas
näst därefter sammanträdande
inskrivningsrevision och må ej gälla,
förrän detsamma blivit av revisionen
prövat; dock att sjörullföringsbefälhavares
beslut beträffande i § 24 mom.
1 a) eller b) nämnd värnpliktig, som
med laga förfall varit frånvarande från
inskrivningsförrättning, skall gälla, till
dess detsamma blivit av revisionen
prövat.
4. Sjörullföringsbefälhavare må även
under den del av året, som infaller
emellan inskrivningsrevisionens sammanträde
och näst infallande inskrivningsförrättning,
utöva i mom. 3 omförmälda
åligganden och befogenheter
beträffande i § 24 mom. 1 a) eller b)
nämnd värnpliktig, vilken med laga
förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning
för sjömanshus eller
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
259
(Nuvarande lydelse,.)
(Föreslagen lydelse.)
som haft fast anställning såsom sjökadett,
kustartillerikadett, mariningenjörselev,
mariningenjörsaspirant, marinintendentselev
eller marinintendentsaspirant.
Under nu nämnd tid må jämväl
inskrivningsbefälliavare betriiffande å
sjömanshus icke inskriven värnpliktig,
som haft fast anställning såsom sjökadett,
kustartillerikadett, mariningenjörselev,
mariningenjörsaspirant, marinintendentselev
eller marinintendentsaspirant,
utöva i mom. 3 omförmiilda
åligganden och befogenheter.
som haft fast anställning såsom sjökadett,
kustartillerikadett, reservofficersaspirant,
mariningenjörselev, mariningenj
örsaspirant, marinintendentselev
eller marinintendentsaspirant.
Under nu nämnd tid må jämväl
inskrivningsbefälliavare beträffande å
sjömanshus icke inskriven värnpliktig,
som haft fast anställning såsom
sjökadett, kustartillerikadett, reservofficersaspirant,
mariningenjörselev, mariningenjörsaspirant,
marinintendentselev
eller marinintendentsaspirant, utöva
i mom. 3 omförmälda åligganden
och befogenheter.
Beslut, som av sjörullföringsbefälhavare eller inskrivningsbefälliavare i
sådant fall meddelas, skall gälla, till dess detsamma blivit av inskrivningsnämnden
prövat.
§ 20.
1. Över inskrivningsnämnds beslut
må besvär anföras endast av värnpliktig,
som beslutet rörer. Dessa
besvär skola ställas till inskrivningsrevisionen
samt inom fjorton dagar
efter beslutets meddelande ingivas till
Konungens befallningshavande i det
län, inom vilket förrättningen ägt rum.
Besvären må även inom behörig tid
med posten insändas; dock skall i
sådant fall behörigen styrkas, att den
klagande egenhändigt undertecknat besvärsskriften
eller att densamma på
hans begäran eller med hans samtycke
blivit uppsatt.
2. Över beslut, som meddelas jämlikt
§ 19 mom. 3, må besvär anföras
av den värnpliktige; skolande därvid
i tillämpliga delar gälla vad i mom.
1 rörande besvär över inskrivningsnämnds
beslut är föreskrivet.
§ 20.
1. Över inskrivningsnämnds beslut
må besvär anföras endast av värnpliktig,
som beslutet rörer. Dessa besvär
skola ställas till inskrivningsrevisionen
samt inom fjorton dagar efter beslutets
meddelande ingivas till Konungens befallningshavande
i det län, inom vilket
förrättningen ägt rum. Besvären må
även inom behörig tid med posten insändas;
dock skall i sådant fall behörigen
styrkas, att den klagande egenhändigt
undertecknat besvärsskriften
eller att densamma blivit uppsatt på
hans begäran eller med hans samtycke.
2. Över beslut, som meddelas jämlikt
§ 19 mom. 3, må besvär anföras
av den värnpliktige; skolande därvid
i tillämpliga delar gälla vad i mom. 1
är föreskrivet rörande besvär över inskrivningsnämnds
beslut.
§ 21.
1. För inskrivningsområde jämte inom detsamma belägna sjömanshus skall
finnas en inskrivningsrevision, bestående av landshövdingen eller, i hän
-
2t>0
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
delse denne bär förfall eller ämbetet är ledigt, landssekreteraren i det län,
till vilket största delen av området körer, såsom ordförande, samt av fyra
andra ledamöter, nämligen inskrivningsbefälhavaren ävensom från varje till
området körande län eller ej under landsting lydande stad tre inom länet
eller staden bosatta män, som jämte tre suppleanter utses för tre år av
landstinget eller för stad, som icke lyder under landsting, av stadsfullmäktige.
En ledamot ock en suppleant avgå årligen.
Där inskrivningsbefälkavare deltagit i inskrivningsnämnds förkandlingar,
förordnas annan lämplig militärperson i kans ställe till ledamot av den inskrivningsrevision,
som kar att till prövning upptaga samma nämnds beslut.
De av landsting eller stadsfullmäktige valda ledamöter eller, i händelse de
äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning endast i vad
den angår det område, för vilket de blivit valda.
2. För att beslut må kunna av revision fattas, erfordras, att minst tre
ledamöter, däribland den militäre ledamoten, äro tillstädes. Falla vid omröstning
till beslut rösterna lika, gälle ordförandens eller, vid förfall för
denne, den militäre ledamotens mening.
Revisionen biträdes av en militärläkare ock en därtill förordnad civil läkare.
§ 22.
Inskrivningsrevisiom sammanträder
på kallelse av ordföranden. Revisionen
åligger:
a) att pröva ock avdöma besvär mot
inskrivningsnämnds beslut;
b) att granska ock, där så skäligt
finnes, ändra sådana inskrivningsnämnds
beslut, rörande vilka avvikande
meningar eller yrkanden äro till protokollet
antecknade, ävensom varje beslut
rörande ärende, som omförmäles i § 19
mom. 1 c);
c) att verkställa rättelse beträffande sådana av inskrivningsnämnd begångna
misstag, som kommit till revisionens kännedom;
d) att granska ock, där så skäligt d) att granska ock, där så finnes
finnes, ändra inskrivnings- eller sjö- skäligt, ändra inskrivnings- eller sjö
-
§ 22.
Inskrivningsrevisionen sammanträder
på kallelse av ordföranden. Resionen
åligger:
a) att pröva ock avdöma besvär över
inskrivningsnämnds beslut;
b) att granska ock, där så finnes
skäligt, ändra sådana inskrivningsnämnds
beslut, rörande vilka avvikande
meningar äro antecknade till protokollet,
ävensom varje beslut rörande ärende,
omförmäles i § 19 mom. 1 c);
som
rullföringsbefälkavares beslut i ärende,
som jämlikt § 19 mom. 3 blivit revisionen
underställt;
e) att, på förslag av vederbörande
militärbefäl, enligt de närmare föreskrifter
Konungen meddelar, verkställa
uttagning av värnpliktiga, som, utöver
de enligt egen önskan av vederbörande
rullföringsbefälkavares beslut i ärende,
som jämlikt § 19 mom. 3 blivit revisionen
underställt;
e) att i de fall och i den ordning,
Konungen bestämmer, verkställa i § 24
stadgad uttagning till linjetjänst och
ersättning sreserven;
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
2t!l
(Nuvarande lydelse.)
(Föreslagen lydelse.)
inskrivning snämnder för ändamålet uttagna,
erfordras för utbildning till
underbefäl eller fackmän vid fotfolket,
trängen och intendenturtrupperna, varvid
iakttages, att vid lika lämplighet
i första rummet uttagas de, vilka därtill
anmält sig, samt att för dylik utbildning
icke uttagas sådana för fotfolket
avsedda värnpliktiga, som visa,
att tjänstgöringens fullgörande skulle
bereda dem eller av deras arbete beroende
nära anhöriga väsentliga svårigheter
eller olägenheter; samt
f) att, utöver cad ovan sägs, i de f) att i de fall och i den ordning,
fall Konungen bestämmer, verkställa Konungen bestämmer, verkställa tilltilldelning
av värnpliktiga till visst delning av värnpliktiga till visst trupptruppslag
eller viss tjänst eller be- slag eller viss tjänst;
fattning, med iakttagande av att vid
lika lämplighet i första rummet uttagas
de, vilka därtill anmält sig.
g) att pröva och besluta angående
de i § 17 mom. 1 omnämnda uppskov
för sådana värnpliktiga, som av revisionen
uttagas till linjetjänst;
h) att verkställa uttagning av värnpliktiga
för utbildning till underbefäl
eller fackmän vid infanteriet, artilleriet,
ingenjörtrupperna, trängtrupperna,
intendenturtrupperna och kustartilleriet,
för utbildning till plutonchef eller
motsvarande befattning, för utbildning
i särskild ordning vid Svea eller Göta
livgarde samt från annat inskrivningsområde
än Norrbottens för utbildning
vid Norrbottens regemente och från
annat inskrivning sområde än Gotlands
för utbildning vid Gotlands infanteriregemente-,
samt
i) att, på sätt Konungen närmare
förordnar, verkställa i § 36 mom. 1
omnämnd uttagning av värnpliktiga för
utbildning till befäl eller fackmän vid
landstormen.
Inskrivningsrevisionens beslut skola kungöras vederbörande i den omfattning
och på det sätt, Konungen bestämmer.
262
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.)
§ 23.
Inskrivningsrevisions beslut, rörande
vilket avvikande meningar blivit
av minst två ledamöter till protokollet
antecknade, skall underställas Konungens
prövning; och skola protokollet
och övriga handlingar för sådant
ändamål genom ordförandens försorg
ofördröjligen insändas till vederbörande
statsdepartement. Beslutet gånge dock
i verkställighet, där ej Konungen
annorlunda förordnar.
Ej må i inskrivningsrevisions beslut
ändring sökas.
KAP. Y.
Om de värnpliktigas fördelning och
tjänstgöringsskyldighet i
beväring en.
§ 24.
Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra
vid det truppslag av hären eller uti
den tjänst vid marinen, vartill han inskrivits
eller överförts, dock att i de
fall, Konungen prövar erforderligt, värnpliktig
skall vara skyldig att även vid
annat truppslag eller i annan tjänst
fullgöra tjänstgöring, där sådant ej
medför förändring av tjänstgöringstiden.
(Föreslagen lydelse.)
§ 23.
Inskrivningsrevisions beslut, rörande
vilket avvikande meningar blivit
av minst två ledamöter antecknade till
protokollet, skall underställas Konungens
prövning; och skola protokollet
och övriga handlingar för sådant
ändamål genom ordförandens försorg
ofördröjligen insändas till försvarsdepartementet.
Beslutet gånge dock i
verkställighet, där ej Konungen annorlunda
förordnar.
I inskrivningsrevisions beslut må
ändring ej sökas.
KAP. Y.
Om de värnpliktigas fördelning och
tjänstgöringsskyldighet samt underhåll
och förmåner m. m.
§ 24.
1. Till linjetjänst uttagas:
a) värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från
gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk
eller som vid annan läroanstalt
förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt
vad Konungen förordnar, skall anses
däremot svara, så ock värnpliktiga,
som vid navigationsskola avlagt sjökaptens-
eller styrmansexamen eller
maskinistexamen av första eller andra
klass;
b) ä sjömanshus inskrivna maskinister
och eldare samt av övriga å sjömanshus
inskrivna värnpliktiga de, som
sex månader eller därutöver varit inmönstrade
till sjöfart;
c) värnpliktiga, som frivilligt anmäla
sig till och befinnas lämpliga för
linjetjänst; samt
d) bland övriga värnpliktiga, enligt
de närmare föreskrifter, Konungen
meddelar, ett så stort antal, som er
-
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
21)3
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
fordras för att år skontingenten skall
uppgå:
vid hären till 25,620 man, däri inräknade
de under c) men ej de under
a) omförmälda värnpliktiga;
vid marinen till 3,020 man, däri
inräknade de under b) och c) men ej
de under a) omförmälda värnpliktiga;
samt
vid flygvapnet till 428 man, däri inräknade
de under b) och cj men ej de
under a) omförmälda värnpliktiga;
dock att nu angiven årskontingent
enligt bestämmelser, som Konungen
meddelar, må ökas med det antal, som
motsvarar antalet i tidigare sådan årskontingent
inräknade värnpliktiga, vilka
av anledning, som i § 16 mom. 2 sägs,
föregående år erhållit uppskov med
eller hemförlovning från den i § 27
mom. 1 föreskrivna första tjänstgöring
eller tjänstgöring i en följd.
2. Till er sättning sreserven uttagas:
a) värnpliktiga, som med hänsyn
till sin kroppsbeskaffenhet eller eljest
icke befinnas lämpliga för linjetjänst
och icke äro att hänföra till de i mom.
la) och b) omförmälda; samt
b) övriga värnpliktiga, som ej enligt
mom. 1 uttagits till linjetjänst.
3. Föreligger för värnpliktig, som
uttagits till er sättning sreserv en, vid
tjänstgöringens påbörjande sådant förhållande,
att han är att hänföra till
de i mom. 1 a) omförmälda värnpliktiga,
skall han enligt de närmare
föreskrifter, Konungen meddelar, överföras
till linjetjänst.
4. Har beträffande värnpliktig,
vilken jämlikt mom. 1 c) eller d) uttagits
till linjetjänst, efter tjänstgöringens
påbörjande inträtt sådant förhållande,
som i mom. 2 a) omförmäles, må han
enligt de närmare föreskrifter, Konun
-
264
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.)
§ 25.
1. Marinen tilldelas:
a) alla å sjömanshus inskrivna
maskinister och eldare samt av övriga
å sjömanshus inskrivna värnpliktiga
de, som sex månader eller därutöver
varit inmönstrade till sjöfart;
b) andra å sjömanshus inskrivna
värnpliktiga enligt bestämmelser, som
Konungen meddelar; samt
c) å sjömanshus icke inskrivna
värnpliktiga, som anses för marinen
behövliga, till det antal, Konungen
bestämmer.
2. Alla värnpliktiga, som icke blivit
inskrivna i marinen, tilldelas hären. 3
3. Värnpliktig, som avgår från
fast anställning vid hären eller marinen
eller vid härens eller marinens
reserv, överföres till härens eller marinens
beväring eller landstorm.
(Föreslagen lydelse.)
gen meddelar, överföras till ersättningsreserven.
§ 25.
1. Värnpliktiga tilldelas hären,
marinen eller flygvapnet sålunda:
A. Flygvapnet tilldelas:
a) å sjömanshus inskrivna värnpliktiga;
samt
b) å sjömanshus icke inskrivna
värnpliktiga,
allt till det antal, Konungen bestämmer.
B. Marinen tilldelas:
a) å sjömanshus inskrivna maskinister
och eldare samt av övriga å
sjömanhus inskrivna värnpliktiga de,
som sex månader eller därutöver varit
inmönstrade till sjöfart, allt i den mån
här avsedda värnpliktiga ej enligt av
Konungen meddelade bestämmelser
skola tilldelas flygvapnet;
b) andra å sjömanshus inskrivna
värnpliktiga till det antal, Konungen
bestämmer; samt
c) å sjömanshus icke inskrivna
värnpliktiga, likaledes till det antal,
Konungen bestämmer.
C. Hären tilldelas alla värnpliktiga,
som icke blivit tilldelade flygvapnet
eller marinen.
2. Värnpliktiga tilldelas truppslag
vid hären samt tjänst vid marinen
och flygvapnet, på sätt §§ 19 och 22
bestämma.
3. Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra
vid det truppslag eller uti den
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
265
(Nuvarande lydelse.)
§ 26.
1. Värnpliktiga tilldelas fotfolket,
rytteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna,
trängen och intendenturtrupperna samt
tjänst i marinen, på sätt §§ 19 och 22
bestämma.
2. Av fotfolket och trängen i egentlig
trängtjänst samt intendenturtrupperna
tilldelade vapenföra värnpliktiga
uttagas högst fjorton procent för utbildning
till underbefäl eller fackmän.
3. Av trängen i sjukbärartjänst
och i egentlig sjukvårdstjänst tilldelade
vapenföra värnpliktiga uttagas högst
tio procent för utbildning till underbefäl
eller fackmän.
§ 27.
1. Vapenföi'' värnpliktigs utbildningstid.
A. Vapenför värnpliktig, med
undantag av dem, som nämnas under
B, C eller D i detta moment, är,
sedan han blivit inskriven, skyldig att
under fredstid för sin utbildning
tjänstgöra det antal dagar, som nedan
angives, nämligen:
a) vid fotfolket i sammanlagt trehundrafyrtio
dagar, vilken tjänstgöring,
på sätt Konungen närmare förordnar,
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundrafemtio
dagar, som tager sin
början under första året, samt
(Föreslagen lydelse.)
tjänst, som han tilldelats, dock att i
de fall, Konungen prövar erforderligt,
värnpliktig skall vara skyldig fullgöra
tjänstgöring även vid annat truppslag
eller i annan tjänst, där sådant ej
medför förändring av den sammanlagda
tjänstgöringstiden.
§ 26.
1. Av infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna
och kustartilleriet tilldelade,
till linjetjänst uttagna värnpliktiga
uttagas tjugufem procent för utbildning
till underbefäl eller fackmän.
2. Av trängtrupperna och intendenturtrupperna
tilldelade, till linjetjänst
uttagna värnpliktiga uttagas
tjugu procent för utbildning till underbefäl
eller fackmän.
§ 27.
1. Utbildningstid för värnpliktiga,
uttagna till linjetjänst.
A. Till linjetjänst uttagen värnpliktig,
som icke nämnes under B, C
eller D i detta moment, är skyldig
att, på sätt Konungen närmare förordnar,
under fredstid för sin utbildning
tjänstgöra det antal dagar, som
nedan angives, nämligen:
a) vid infanteriet i sammanlagt
etthundranittio fem dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundratjugu
dagar, som tager sin
början under första eller andra året,
samt
266
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.)
med en repetitions-(regements-)övning
om trettio dagar under vart och
ett av andra, tredje och fjärde åren;
dock att
värnpliktiga, som uttagits för utbildning
till underbefäl eller fackmän,
skola tjänstgöra i sammanlagt fyrahundra
dagar, vilken tjänstgöring, på
sätt Konungen närmare förordnar,
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om trehundratio
dagar, som tager sin början
under första året, samt
med en repetitions-(regements-)övning
om trettio dagar under vart och
ett av andra, tredje och fjärde åren;
b) vid rytteriet i sammanlagt trehundrasextiofem
dagar, vilken tjänstgöring,
på sätt Konungen närmare
förordnar, skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundraåttioen
dagar, som tager sin
början under första året, samt
med en repetitions-(regements-)övning
om fyrtiotvå dagar under vart
och ett av andra och tredje åren;
c) vid fältartilleriet och positionsartilleriet
i sammanlagt trehundrasextiofem
dagar, vilken tjänstgöring,
på sätt Konungen närmare förordnar,
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundraåttioen
dagar, som tager sin
början under första året, samt
med en repetitions-(regements-)övning
om fyrtiotvå dagar under vart
och ett av andra och tredje åren;
d) vid fästningsartilleriet och
fästningsingenjörtrupperna i sammanlagt
trehundrasextiofem dagar, vilken
tjänstgöring, på sätt Konungen
närmare förordnar, skall fullgöras:
(Föreslagen lydelse.)
med tre repetitionsövningar om
tjugufem dagar före utgången av sjätte
året; dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning
till underbefäl eller fackman,
skall tjänstgöra i sammanlagt trehundrafemtio
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om trehundra
dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med två repetitionsövningar om
tjugufem dagar före utgången av
sjätte året;
b) vid kavalleriet i sammanlagt
trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundraåttio
dagar, som tager sin början
under första året, samt
med två repetitionsövningar om
trettiofem dagar före utgången av
sjätte året;
c) vid artilleriet i sammanlagt
tvåhundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundratrettiofem
dagar, som tager sin
början vid fältartilleriet under andra
året och vid fästning sartilleriet under
första eller andra året, samt
med tre repetitionsövningar om
trettiofem dagar före utgången av
sjätte året; dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning
till underbefäl eller fackman,
skall tjänstgöra i sammanlagt trehundrafemtio
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
2H7
(Nuvarande lydelse.)
med en första tjänstgöring om tvåhundranittiofem
dagar, som tager sin
början under första eller andra uret,
samt
med en repetitions-fregements-)övning
om trettiofem dagar under vart
och ett av tredje och fjärde åren;
e) vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna
i sammanlagt trehundrasextiofem
dagar, vilken tjänstgöring,
på sätt Konungen närmare förordnar,
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundranittiofem
dagar, som tager sin
början under första året, samt
med en repetitions-(regements-)övning
om trettiofem dagar under vart
och ett av andra och tredje åren;
f) vid trängen och intendenturtrupperna
i sammanlagt tvåhundrafyrtio
dagar, vilken tjänstgöring, på
sätt Konungen närmare förordnar, skall
fullgöras:
vid trängen i egentlig trängtjänst
och i sjukbår artjänst:
med en första tjänstgöring om etthundrafemtio
dagar, som tager sin
början under första eller andra året,
samt
med tre repetitions-(regements-)övningar,
var och en om trettio dagar,
(Föreslagen lydelse.)
med en första tjänstgöring om tvåhundraåttio
dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med två repetitionsövningar om
trettiofem dagar före utgången av
sjätte året;
d) vid ingenjörtrupperna i sammanlagt
tvåhundrafyrtio dagar, vilken
tjänstgöring skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundratrettiofem
dagar, som tager sin
början under andra året, samt
med tre repetitionsövningar om
trettiofem dagar före utgången av
sjätte året; dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning
till underbefäl eller fackman,
skall tjänstgöra i sammanlagt trehundrafemtio
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundraåttio
dagar, som tager sin början
under första eller andra året,
samt
med två repetitionsövningar om
trettiofem dagar före utgången av
sjätte året;
e) vid trängtrupperna och intendenturtrupperna
i sammanlagt etthundranittiofem
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
vid trängtrupperna i trängtjänst och
sjukvårdstjänst:
med en första tjänstgöring om etthundratjugu
dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med tre repetitionsövningar om tjugufem
dagar före utgången av sjätte året;
vid trängtrupperna i biltjänst:
268
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.)
före utgången av fjärde eller femte
året;
vid träng en i egentlig sjukvårdstjänst:
med en första tjänstgöring om etthundraåttio
dagar, som tager sin början
under första året, samt
med en repetitions-(regements-)övning
om trettio dagar under vartdera
av andra och fjärde åren; samt
vid intendenturtrupperna:
med en första tjänstgöring om tvåhundratio
dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en repetitions-(regements förning
om trettio dagar under fjärde året; dock
att
värnpliktiga,. som vid trängen eller
intendenturtrupperna uttagits för utbildning
till underbefäl eller fackmän,
skola tjänstgöra i sammanlagt trehundrasextiofem
dagar, vilken tjänstgöring, på
sätt Konungen närmare förordnar, skall
fullgöras:
med eu första tjänstgöring om tvåhundrasjuttiofem
dagar, som tager sin
början under första eller andra året,
samt
med tre repetitions-(regements-)öxningar,
var och en om trettio dagar,
före utgången av fjärde eller femte året;
g) vid marinen i nedan angivna antal
dagar, vilken tjänstgöring, på sätt
Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
av
de å sjömanshus inskrivna värnpliktiga
i trehundrasextio dagar i en
följd med början under första året, samt
av de å sjömanshus icke inskrivna
värnpliktiga:
om de inskrivits till sjötjänst eller
stationstjänst, i trehundrasextio dagar,
antingen i en följd med början under
första eller andra året eller oelc, där
Konungen till följd av särskilda om
-
(Föreslagen lydelse.)
med en första tjänstgöring om etthundrasjuttio
dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en repetitionsövning om tjugufem
dagar före utgången av femte året; samt
vid intendenturtrupperna:
med eu första tjänstgöring om etthundratjugu
dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med tre repetitionsövning ar om tjugufem
dagar före utgången av sjätte året;
dock att
värnpliktig, som vid trängtrupp erna
eller intendenturtrupperna uttagits för
utbildning till underbefäl eller fackman,
skall tjänstgöra i sammanlagt
trehundratjugufem dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundrasjuttiofem
dagar, som tager sin
början under första eller andra året,
samt
med två repetitionsövningar om
tjugufem dagar före utgången av sjätte
året;
f) vid flottan i sammanlagt trehundrafemtio
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras i en följd med början
under första eller andra året;
g) vid kustartilleriet i sammanlagt
tvåhundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundrafem
dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en repetitionsövning om trettiofem
dagar före utgången av femte året;
dock att
värnpliktig, som uttagits för utbild -
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
2ti9
(Nuvarande lydelse.)
ständigheter prövar nödigt, med en första
tjänstgöring om tvåhundrasextio dagar
under första eller andra eller under
första och andra året samt en repetitionsövning
om etthundra dagar under
fjärde året;
om de inskrivits till kustartilleritjänst,
i trehundrasextiofem dagar, med
en första tjänstgöring om trehundratjugutre
dagar, som tager sin början
under första eller andra året, och en
repetitionsövning om fyrtiotvå dagar
under fjärde året.
B. Vapenför värnpliktig, vilken avlagt
studentexamen eller erhållit avgångsbetyg
från gymnasiets tredje ring
vid allmänt läroverk eller som vid
annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått,
som, enligt vad Konungen
förordnar, skall anses däremot svara,
so ock vapenför värnpliktig, som vid
navigationsskola avlagt sjökaptenseller
styrmansexamen eller å maskinistavdelning
annan examen än maskinistexamen
av tredje klass, är, sedan han
blivit inskriven, skyldig att under fredstid
för sin utbildning tjänstgöra det
antal dagar, som nedan angives, nämligen
:
a) vid hären i sammanlagt fyrahundraåttiofem
dagar, vilken tjänstgöring,
på sätt Konungen närmare förordnar,
skall fullgöras:
(Föreslagen lydelse.)
ning till underbefäl eller fackman, skall
tjänstgöra i sammanlagt trehundrafemtio
dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om trehundrafemton
dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en repetitionsövning om trettiofem
dagar före utgången av femte året;
samt
h) vid flygvapnet i sammanlagt trehundrafemtio
dagar, vilken tjänstgöring
skatt fullgöras:
i arméflygtjänst:
med en första tjänstgöring om trehundrafemton
dagar, som tager sin början
under första året, samt
med en repetitionsövning om trettiofem
dagar under tredje året; samt
i marinflygtjänst:
i en följd med början under första året.
B. Värnpliktig, vilken före tjänstgöringens
påbörjande avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från
gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk
eller som vid annan läroanstalt
förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt
vad Konungen förordnar, skall anses
däremot svara, eller som vid navigationsskola
avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen
eller maskinistexamen av
första eller andra klass, är skyldig att,
på sätt Konungen närmare förordnar,
under fredstid för sin utbildning tjänstgöra
det antal dagar, som nedan angives,
nämligen:
a) vid hären i sammanlagt trehundrafemtio
dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
270
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.)
med en första tjänstgöring om minst
fyrahundra dagar, som tager sin början
under första året, samt
med en repetitions-(regements-)öxning
under vart och ett av andra och
tredje åren;
b) vid marinen i femhundra dagar,
vilken tjänstgöring, på sätt Konungen
närmare förordnar, skall fullgöras:
i annan tjänst än kustartilleritjänst
i en följd med början under första året
samt
i kustartilleritjänst med en första
tjänstgöring om fyrahundrafemtioåtta
dagar, som tager sin början under
första året, och med en repetitionsfregements-)övning
om fyrtiotvå dagar under
tredje året.
C. Vapenför värnpliktig, vilken vid
inskrivningsförrättning eller hos befälhavaren
för det inskrivnings- eller sjörullföringsområde,
vartill den värnpliktige
hör, på sätt Konungen närmare förordnar,
visar sig äga förutsättningar
för utbildning till plutonchef eller motsvarande
befattning, må fullgöra sin
värnpliktstjänstgöring på sätt under B
föreskrives, ändå att han icke avlagt
(Föreslagen lydelse.)
med en första tjänstgöring om minst
trehundrafemton dagar, som tager sin
början under första året och antingen
fullgöres i en följd eller uppdelas på
första och andra året, samt
med en repetition sövning före utgången
av femte året;
b) vid marinen i sammanlagt trehundrafemtio
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
vid flottan i en följd med början
under första eller andra året, och
vid kustartilleriet med en första t j änstgöring
om trehundrafemton dagar, som
tager sin början under första året och
antingen fullgöres i en följd eller uppdelas
på första och andra året, samt
med en repetitionsövning om trettiofem
dagar före utgången av femte året;
samt
c) vidflygvapnet i sammanlagt trehundrafemtio
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
i arméflygtjänst:
med en första tjänstgöring om trehundrafemton
dagar, som tager sin
början under första året, samt
med en repetitionsövning om trettiofem
dagar under tredje året; samt
i marinflygtjänst:
i en följd med början under första
året.
C. Värnpliktig, vilken vid inskrivningsförrättning
eller hos befälhavaren
för det inskrivnings- eller sjörullföringsområde,
vartill den värnpliktige
hör, på sätt Konungen närmare förordnar,
visar sig äga förutsättningar för utbildning
till plutonchef eller motsvarande
befattning, må fullgöra sin värnpliktstjänstgöring
på sätt under B föreskrives,
ändå att han icke avlagt där
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
‘271
(Nuvarande lydelse.)
där omförmält kunskapsprov. Har
sådan värnpliktig, enligt vad i § 6
mom. 3 sägs, blivit inskriven redan
det år, då _han fyllde aderton eller
nitton år, är lian skyldig att fullgöra
sin värnpliktstjänstgöring enligt bestämmelserna
under 13.
D. Idkar värnpliktig, som i punkten
B avses, vid någon statens högskola
eller annan därmed jämförlig högre läroanstalt
studierför utbildning tillläkare,
tandläkare, veterinär eller maskiningenjör
eller eljest i sådana ämnen,
att hans insikter kunna vara till särskilt
gagn för krigsmakten, eller gör i
nämnda punkt avsedd värnpliktig sannolikt,
att han kommer att idka sådana
studier, må, där hans insikter
anses bliva bättre tillgodogjorda genom
värnpliktstjänstgöringens fullgörande i
annan ordning än i sagda punkt föreskrives,
Konungen förordna, att, enligt
de närmare bestämmelser Konungen
meddelar, tjänstgöringen skall, med
rätt till avbrott under viss tid för
studiekursens fullföljande, fullgöras
med dels militärutbildning dels fackutbildning
och facktjänstgöring, varvid
den värnpliktige må åtnjuta högst
fyrtiofem dagars minskning av den enligt
detta moment för honom bestämda
tjänstgöringstiden. Har ej den värnpliktige
före utgången av den tid, under
vilken tjänstgöringen fått avbrytas, avlagt
de studieprov Konungen bestämmer,
skall den värnpliktige, enligt vad
(Föreslagen lydelse.)
omförmält kunskapsprov. Har sådan
värnpliktig, enligt vad i § 6 mom. 2
sägs, blivit inskriven redan det år, då
han fyllde aderton eller nitton år, är
han skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring
enligt bestämmelserna
under B.
Kan det förutses, att yngling, vilken
jämlikt § 6 mom. 3 inskrives redan det
år, då han fyller aderton eller nitton
År, vid inträdet i värnpliktsåldern kommer
att hänföras till värnpliktiga, som
under B omförmälas, är han skyldig att
fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt
där meddelade bestämmelser.
D. Idkar värnpliktig, som i punkten
B avses, vid någon statens högskola
eller annan därmed jämförlig
högre läroanstalt studier för utbildning
till läkare, tandläkare, apotekare,
veterinär eller maskiningenjör eller
eljest i sådana ämnen, att hans insikter
kunna vara till särskilt gagn för
krigsmakten, eller gör i nämnda punkt
avsedd värnpliktig sannolikt, att han
kommer att idka sådana studier, må,
där hans insikter anses bliva bättre
tillgodogjorda genom värnpliktstjänstgöringens
fullgörande i annan ordning
än i sagda punkt föreskrives,
Konungen förordna, att enligt de närmare
bestämmelser, Konungen meddelar,
tjänstgöringen skall, med rätt till
avbrott under viss tid för studiekursens
fullföljande, fullgöras med dels
militärutbildning, dels fackutbildning
och facktjänstgöring. Har ej den värnpliktige
före utgången av den tid, under
vilken tjänstgöringen fått avbrytas,
avlagt de studieprov, Konungen
bestämmer, skall den värnpliktige,
enligt vad Konungen föreskriver, fullgöra
den tjänstgöring, som på grund
av bestämmelserna under B åligger
272
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.)
Konungen föreskriver, fullgöra den
tjänstgöring, som på grund av bestämmelserna
under B åligger honom; och
räknas därvid genomgången militärutbildning
honom till godo på sätt
Konungen prövar skäligt.
E. Under A avsedd värnpliktig, som
tillhör fotfolket, rytteriet, fältartilleriet,
positionsartilleriet, fältingenjör- ellerfälttelegraftrupperna,
äger, sedan lian påbörjat
honom åliggande första tjänstgöring,
på därom gjord framställning kvar stanna
i tjänstgöring intill slutet av första repetitionsövningen.
Vapenför värnpliktig, som för utbildning
vid Norrbottens regemente eller Gottlands
infanteriregemente uttagits från
annat regementes inskrivning sområde,
må, på sätt Konungen finner gott förordna,
fullgöra honom åliggande första
tjänstgöring samt en, två eller tre repetitionsövningar
i en följd metl början
under första eller andra året.
Vapenför värnpliktig, som tilldelats
Karlskrona eller Vaxholms grenadjärregemente,
fästnings artilleriet eller fästning
singenjör trupper na, må, på sätt
Konungen finner gott förordna, fullgöra
honom åliggande första tjänstgöring och
första repetitionsövning i en följd med
början under första eller andra året.
Vapenför värnpliktig, som för utbildning
vid Norrbottens kavallerikår uttagits
från annat än Norrbottens regementes
inskrivnings område, må, på sätt
Konungen finner gott förordna, fullgöra
honom åliggande första tjänstgöring samt
repetitionsövningar i en följd.
F. Bepetitionsövning må icke, där
ej Konungen finner nödigt att för särskilda
fall annorlunda förordna, äga
rum
vid de inom Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens
(Föreslagen lydelse.)
honom; och räknas därvid genomgången
militärutbildning honom till
godo på sätt Konungen prövar skäligt.
E. Under A nämnd värnpliktig, som
uttagits för utbildning i särskild ordning
vid Svea eller Göta livgarde, må,
på sätt Konungen finner gott förordna,
fullgöra all honom åliggande tjänstgöring
under första och andra året.
Under A nämnd värnpliktig, som från
annat inskrivning sområde än Norrbottens
uttagits för utbildning vid Norrbottens
regemente, må, på sätt Konungen
finner gott förordna, fullgöra honom
åliggande första tjänstgöring samt en,
två eller tre repetitionsövningar i en
följd.
E. Oavsett vad under A stadgas,
skall för där nämnda, infanteriet, trängtrupperna
och intendenturtrupperna tilldelade
värnpliktiga, som påbörja första
tjänstgöringen under första året, denna
ökas med trettio dagar; dock att vad nu
sagts icke skall äga tillämpning vare sig
i fråga om värnpliktiga, som uttagits
för utbildning till underbefäl eller fackmän,
eller i fråga om de under E omförmälda
värnpliktiga.
G. Repetitionsövning må icke, där
ej Konungen finner nödigt att för särskilda
fall annorlunda förordna, äga
rum
vid de inom Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
273
(Nuvarande lydelse.)
och Norrbottens län förlagda fotfolksregementen
under tiden från och med
den 11 juli till och med den 31 augusti,
samt
vid övriga fotfolksregementen under
tiden från och med den 11 juli till
och med den 9 september.
2. Icke vapenför värnpliktigs
utbildningstid.
A. Icke vapenför värnpliktig, med
undantag av dem, som nämnas under B
eller C i detta moment, är, sedan han
blivit inskriven, skyldig att, på sätt
Konungen närmare förordnar, under
fredstid för sin utbildning tjänstgöra
sammanlagt tvåhundrafyrtio dagar,
vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen
i en följd med början under
första eller andra året eller ock med
en första och en andra tjänstgöring
under de tre första åren.
B. Icke vapenför värnpliktig, vilken
avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg
från gymnasiets tredje ring
vid allmänt läroverk eller som vid annan
läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått,
som, enligt vad Konungen förordnar,
skall anses däremot svara, är, sedan
han blivit inskriven, skyldig att, på sätt
Konungen närmare bestämmer, under
fredstid för sin utbildning tjänstgöra
trehundrasextiofem dagar i en följd med
början under första eller andra året.
C. Icke vapenför värnpliktig, som
vid navigationsskola avlagt sjökaptenseller
styrmansexamen eller å maskinistavdelning
annan examen än maskinistexamen
av tredje klass, är, sedan han
blivit inskriven, skyldig att, på sätt
Konungen närmare förordnar, under
fredstid för sin utbildning tjänstgöra i
trehundrasextio dagar i en följd med
början under första eller andra året.
Bihang till riksdagens protokoll 1924.
(Föreslagen lydelse.)
och Norrbottens län förlagda infanteriregementen
under tiden från och
med den 11 juli till och med den 31
augusti, samt
vid övriga infanteriregementen under
tiden från och med den 11 juli till
och med den 9 september.
2. Tjänstgöringstid för värnpliktiga,
uttagna till ersättnings
reserven.
A. Till ersättningsreserven uttagen
värnpliktig är skyldig att, på sätt
Konungen närmare förordnar, under
fredstid tjänstgöra i sammanlagt etthundraåttio
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras antingen i en följd med
början under första eller andra året
eller ock med en första och en andra
tjänstgöring under de tre första åren.
T 88 U 18
11 samt. 2 B höft. (Nr 2.)
274
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2,
(Nuvarande lydelse.)
D. Beträffande värnpliktig, som i
punkten B sägs, skall, där han idkar
eller gör sannolikt, att han kommer att
idka sådana studier, som i mom. 1 D
avses, vad i sistnämnda lagrum stadgas
äga motsvarande tillämpning; och må
för värnpliktig, som inom föreskriven
tid fullgjort de studieprov Konungen
bestämmer, den i punkten B av detta
moment stadgade tjänstgöringstiden minskas
med högst sextio dagar samt värnpliktig,
som icke i behörig tid avlagt de
föreskrivna studieproven, vid fullgörande
av den honom enligt samma punkt åliggande
tjänstgöring räkna sig genomgången
militärutbildning till godo på
sätt Konungen prövar skäligt.
E. Värnpliktig, vilken inskrivits såsom
vapenför, men senare befinnes icke
vapenför, är skyldig tjänstgöra i sammanlagt
det antal dagar, som i detta
moment för varje fall sägs. Sådan värnpliktig
äger att såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring
tillgodoräkna sig den
tid, lian tjänstgjort såsom vapenför.
(Föreslagen lydelse.)
B. Värnpliktig, vilken jämlikt bestämmelserna
i § 24 mom. 4 efter tjänstgöringens
påbörjande överföres frånlinjetjänst
till ersättningsreserven, är skyldig
att, på sätt Konungen närmare förordnar,
tjänstgöra i sammanlagt det antal
dagar, som ovan under A i detta moment
sägs. Sådan värnpliktig äger att
såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring
tillgodoräkna sig den tid, han tjänstgjort
i linjetjänst.
3. Heservtruppövning.
Vapenför värnpliktig, vilken tilldelats
hären, med undantag av dem,
som nämnas i mom. 1 D av denna §,
är skyldig att, på sätt Konungen
närmare förordnar, deltaga i reservtruppövning:
vid
fotfolket, fästning sartilleriet,
fästningsingenjörtrupperna, tr ängen
och intendenturtrupperna i högst femton
dagar under nionde eller tionde
året, samt
vid rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet
samt fältingenjör- och
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
275
(Nuvarande lydelse.)
fälttelegraftruppcrna i högst tjugufem
dagar under femte eller sjätte året.
4. Särskilda bestämmelser.
(Föreslagen lydelse.)
•''5. Särskilda bestämmelser.
A. Till linjetjänst uttagen värnpliktig,
som, på sätt Konungen närmare förordnar,
visar sig vara i besittning av viss
skjutskicklighet, äger, därest han så
önskar, åtnjuta tio dagars avkortning
av den i mom. 1 föreskrivna tjänstgöringstiden.
Sådan avkortning skall, där
Konungen ej för särskilda fall annorlunda
förordnar, äga rum vid början
av tjänstgöringen.
B. I den omfattning sådant finnes
kunna ske, äger Konungen medgiva till
ersättningsreserven uttagna värnpliktiga
avkortning av den i mom. 2 föreskrivna
tjänstgöringstiden.
C. Därest, på sätt Konungen närmare
förordnar, hemförlovning skall äga
rum viss tid under pågående tjänstgöring,
äge värnpliktig, som sådant åstundan,
efter därom hos vederbörande militärmyndighet
gjord framställning, /Tvärstanna
i tjänstgöring intill utgången av
den tjänstgöringsperiod, till vilken han
inkallats.
D. Enligt de närmare bestämmelser,
Konungen meddelar, må till linjetjänst
uttagna värnpliktiga, vilka anmäla sig
därtill villiga, i nedan angivna omfattning
kvarbliva i tjänstgöring utöver den
i mom. 1 föreskrivna tid, nämligen:
a) vid flygvapnet: värnpliktig, som
önskar undergå och anses lämplig för
utbildning till flygare; samt
b) vid varje avdelning av krig smakten:
värnpliktiga till ett antal motsvarande
antalet vakanser inom manskapsbeställningarna
därstädes.
E. Där sådant med hänsyn till utbruten
farsot eller andra utomordentliga
förhållanden prövas vara av nöden, äger
Konungen förordna, att tjänstgöring skall
276
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.)
Yarder fartyg, därå värnpliktig
tjänstgör, hindrat att återkomma till
station av flottan och bliva avmönstrat,
innan tiden för den tjänstgöring, till
vilken den värnpliktige inkallats, gått
till ända, är denne likväl skyldig att
tjänstgöra ombord, till dess avmönstringen
ägt rum. Ersättning för den
överskjutande tjänstgöringstiden erhåller
den värnpliktige enligt särskilda
bestämmelser.
Har värnpliktig under i mom. 1,
2 eller 3 föreskriven tjänstgöring blivit
fälld till straff för rymning eller
för olovligt undanhållande av minst
ett dygns varaktighet, eller har hans
tjänstgöring avbrutits för verkställighet
av straffarbete eller omedelbart
ådömt fängelsestraff, skall den tid,
under vilken han var rymd eller olovligen
undanhöll sig eller hans tjänstgöring
sålunda var avbruten, ej till
-
(Föreslagen lydelse.)
taga sin början eller återstående del
därav f ullgöras å senare tid än i mom.
1 eller 2 föreskrives.
Likaledes äger Konungen, där farsot
utbrutit vid avdelning av krigsmakten,
förordna om därstädes i tjänstgöring
varande värnpliktigas kvarhållande så
lång tid utöver den föreskrivna tjänstgöringstiden,
som finnes nödigt till förebyggande
av smittas spridande.
F. Därest vid flottan tillgången på
i tjänstgöring varande, till linjetjänst
uttagna värnpliktiga skulle överstiga behovet,
äger Konungen medgiva visst antal
dylika värnpliktiga avkortning av den
i mom. 1 föreskrivna tjänstgöringstiden,
skolande därvid i första rummet ifrågakomma
sådana värnpliktiga, vilka visa,
att tjänstgöringens fullgörande skidle
bereda dem eller av deras arbete för sitt
uppehälle väsentligen beroende nära anhöriga
avsevärda svårigheter.
G. Yarder fartyg, därå värnpliktig
tjänstgör, hindrat att återkomma till
station av flottan och avmönstras, innan
tiden för den tjänstgöring, till vilken
den värnpliktige inkallats, gått till ända,
är denne likväl skyldig att tjänstgöra
ombord, till dess avmönstringen ägt
rum. Ersättning för den överskjutande
tjänstgöringstiden erhåller den
värnpliktige enligt särskilda bestämmelser.
H. Har värnpliktig under i mom.
1 eller 2 föreskriven tjänstgöring blivit
fälld till straff för rymning eller olovligt
undanhållande av minst ett dygns varaktighet,
eller har hans tjänstgöring avbrutits
för verkställighet av straffarbete
eller omedelbart ådömt fängelsestraff,
skall den tid, under vilken han varit
rymd eller olovligen undanhållit sig
eller hans tjänstgöring sålunda varit
avbruten, ej tillgodoräknas honom så
-
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
277
(Nuvarande lydelse.)
(Föreslagen lydelse.)
godoräknas honom såsom tjänstgöringstid,
diir oj Konungen för särskilda
fall annorledes förordnar. I vad
mån den värnpliktige må tillgodoräkna
sig fullgjord del av tjänstgöringen,
samt i vilken ordning han skall fullgöra
återstående tjänstgöringsskyldig
-
som tjänstgöringstid, där ej Konungen
för särskilda fall annorledes förordnar.
I vad mån den värnpliktige må tillgodoräkna
sig fullgjord del av tjänstgöringen,
samt i vilken ordning han
skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet,
bestämmer Konungen.
het, bestämmer Konungen.
Värnpliktig jämlikt denna lag åliggande tjänstgöring må icke avbrytas för
undergående av förvandlingsstraff för böter.
I. Huruvida och i vad mån värnpliktig
må såsom fullgjord tjänstgöring
tillgodoräkna sig tid, varunder lian på
grund av sjukdom eller skada, till vilken
tjänstgöringen ej kan antagas hava varit
orsak, icke kunnat deltaga i tjänstgöringen,
därom förordnar Konungen.
J. Beträffande värnpliktiga, vilka
hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,
är särskilt stadgat.
§ 28.
1. Då rikets försvar det kräver, så ock när det erfordras till stillande
av uppror, må Konungen, efter statsrådets hörande, till tjänstgöring inkalla
beväringens första uppbåd eller de
finnas behövliga.
2. Därest i anseende till krig eller
för avvärjande av befarat eller börjat
angrepp det för rikets försvar finnes
nödigt, att beväringens andra uppbåd,
eller någon del därav i skilda orter
eller vid olika truppslag av hären eller
vid marinen, inkallas, må Konungen
därom förordna, sedan han statsrådet
hört och, så vida riksdagen ej är samlad
eller inom trettio dagar skall
sammanträda, låtit utfärda riksdagskallelse.
större eller mindre delar därav, som
2. Därest i anseende till krig eller
för avvärjande av befarat eller börjat
angrepp det för rikets försvar finnes
nödigt att inkalla beväringens andra
uppbåd eller någon del därav i skilda
orter eller vid olika truppslag av hären
eller vid marinen eller flygvapnet, må
Konungen därom förordna, sedan han
hört statsrådet och, så vida riksdagen
ej är samlad eller inom trettio dagar
skall sammanträda, låtit utfärda riksdagskallelse.
Vad nu stadgats angående ordningen för andra uppbådets inkallande har
icke tillämpning i fråga om delar därav, vilka tillhöra Gotlands inskrivningsområde
eller må vara avsedda att utgöra besättningar i rikets fästningar,
utan gäller i avseende å sådana delar av andra uppbådet vad i mom. 1
föreskrivits.
278
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
3. Utom rikets gränser må beväringens första uppbåd vid hären användas
endast till rikets försvar och efter det att statsrådet blivit hört samt riksdagskallelse
utfärdats. Utan riksdagens medgivande må beväringens andra
uppbåd vid hären icke användas utom rikets gränser.
§ 29.
1. Värnpliktig, som tillhör beväringen, inkallas av vederbörande befäl till
den i § 27 föreskrivna tjänstgöring
genom kungörelse, som skall införas
i en eller flera av ortens tidningar
och uppläsas minst två gånger i kyrkorna
samt offentligen anslås inom
varje till rullföringsområdet hörande
kommun; eller
genom order.
genom kungörelse, som skall uppläsas
minst två gånger i kyrkorna och
offentligen anslås inom varje till rullföringsområdet
hörande kommun samt
i erforderlig omfattning införas i en
eller flera av ortens tidningar; eller
genom order.
2. Till tjänstgöring, som i § 28 omförmäles, verkställes inkallelsen
genom kungörelse, som offentligen anslås, på sätt i mom. 1 stadgas, samt,
där omständigheterna sådant medgiva, införes i tidningarna och uppläses i
kyrkorna; eller
genom order.
Genom ringning med kyrkklockorna på särskilt bestämt sätt bekantgöres,
att kungörelse om här omförmäld inkallelse anslagits. Även annat efter
förhållandena lämpat, på förhand tillkännagivet sätt må användas för sådant
bekantgörande.
Enahanda förfarande iakttages vid inkallelse till annan tjänstgöring, som
kan varda i särskild lag föreskriven (mobiliseringsövning).
3. Vid utbrott av krig skall värnpliktig, som tillhör beväringens första
uppbåd och vistas utom riket, oberoende av särskild inkallelse, så snart
ske kan, återvända till hemorten. Om ansvar för underlåtenhet att fullgöra
vad sålunda är föreskrivet stadgas i strafflagen för krigsmakten.
§ 30.
Värnpliktig vare skyldig att, då han är inkallad till tjänstgöring, verkställa
den tjänsteförrättning, honom av vederbörande befälhavare anvisas.
I de förrättningar, där särskild yrkeskunskap kan vara påkallad, användas
företrädesvis personer med motsvarande yrkeskunskap.
§ 31.
Att värnpliktig, som tillhör beväringen, är underkastad de i strafflagen
för krigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänstgöring och marsch
eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad
av inkallelse, i enlighet med § 29, till tjänstgöring, som omförmäles
i § 27 eller § 28, därom är i nämnda lag stadgat.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
279
(Nuvarande lydelse.)
§ 32.
1. Varje år skall mönstring, som
i denna § omförmäles, hållas med
värnpliktiga, med undantag av dem,
som under årets lopp varit i tjänstgöring
såsom värnpliktiga eller som
äro å sjömanshus inskrivna och till
sjöfart inmönstrade.
2. Med värnpliktiga, utom dem,
som äro å sjömanshus inskrivna och
tillhöra marinen, hålles mönstringen
inom varje rullföringsområde. För
sådan mönstring är varje värnpliktig
skyldig att, i enlighet med de närmare
föreskrifter Konungen meddelar, till
befälet avgiva tillförlitlig skriftlig uppgift
om bostad och yrke, den värnpliktige
dock medgivet att under tiden
för mönstringen iakttaga personlig inställelse
och därvid muntligen avgiva
nämnda uppgift.
3. Med värnpliktiga, som äro å
sjömanshus inskrivna och tillhöra marinen,
hålles mönstringen vid sjömanshus.
För sådan mönstring är varje
värnpliktig skyldig att, i enlighet med
de närmare föreskrifter Konungen
meddelar, till sjömanshusombudsman
avgiva tillförlitlig skriftlig uppgift om
bostad och sysselsättning, den värnpliktige
dock medgivet att under tiden
för mönstringen iakttaga personlig inställelse
och därvid muntligen avgiva
nämnda uppgift.
4. Kallelse till mönstring verkställes
genom kungörelse, som skall
införas i en eller flera av ortens tidningar
och uppläsas minst två gånger
i kyrkorna samt offentligen anslås
inom vederbörande kommuner.
(Föreslagen lydelse.)
§ 32.
1. Varje år skall mönstring, som
i denna § omförmäles, hållas med
värnpliktiga, med undantag av dem,
som under årets lopp varit i tjänstgöring
såsom värnpliktiga eller som
äro inskrivna å sjömanshus och inmönstrade
till sjöfart.
2. Med värnpliktiga, utom dem,
som äro inskrivna å sjömanshus och
tillhöra marinen eller flygvapnet, hålles
mönstringen inom varje rullföringsområde.
För sådan mönstring är varje
värnpliktig skyldig att i enlighet med
de närmare föreskrifter, Konungen
meddelar, till befälet avgiva tillförlitlig
skriftlig uppgift om bostad och
yrke, den värnpliktige dock medgivet
att under tiden för mönstringen iakttaga
personlig inställelse och därvid
muntligen avgiva nämnda uppgift.
3. Med värnpliktiga, som äro inskrivna
å sjömanshus och tillhöra marinen
eller flygvapnet, hålles mönstringen
vid sjömanshus. För sådan
mönstring är varje värnpliktig skyldig
att i enlighet med de närmare föreskrifter,
Konungen meddelar, till sjömanshusombudsman
avgiva tillförlitlig
skriftlig uppgift om bostad och sysselsättning,
den värnpliktige dock medgivet
att under tiden för mönstringen
iakttaga personlig inställelse och därvid
muntligen avgiva nämnda uppgift.
4. Kallelse till mönstring verkställes
genom kungörelse, som skall
uppläsas minst två gånger i kyrkorna
och offentligen anslås inom vederbörande
kommuner samt i erforderlig
omfattning införas i en eller flera av
ortens tidningar.
§ 33.
1. För värnpliktig, som tillhör beväringen, gäller, såvitt Konungen ej
för särskilda fall finner gott annorlunda bestämma:
280
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.)
a) att den värnpliktige under kela
sin tjänstetid tillhör det truppslag vid
hären eller den tjänst vid marinen,
vartill han blivit inskriven eller överförd;
b)
att den värnpliktige, om han
till annat område avflyttar, tillhör den
truppavdelning av hären eller kustartilleriet
eller den flottans station,
som erhåller sina värnpliktiga från
det område, till vilket han inflyttar;
samt
c) att, om den värnpliktige icke är
till tjänstgöring inkallad, när landstormen
inom hans ort uppbådas,
han är pliktig utgå med densamma
och då har lika tjänstgöringsskyldighet
och förpliktelser i övrigt som värnpliktig
tillhörande landstormen.
2. Värnpliktig, med undantag av
den, som är inskriven å sjömanshus
och tillhör marinen, skall, därest han
vill för längre tid än en månad vistas
utom den ort, där han är kyrkobokförd,
därom före avresan göra anmälan
hos vederbörande områdesbefäl samt
därefter hålla detta befäl underrättat
om sin adress, intill dess han återkommer;
dock att, där den värnpliktige
inmönstrats till sjöfart, anmälan erfordras
allenast om p åmön stringen och
avmönstringen.
3. Värnpliktig, som är å sjömanshus
inskriven och tillhör marinen, skall,
därest han ej är i tjänstgöring eller
till sjöfart inmönstrad, hålla sjömanshusombudsmannen
underrättad om
sin adress.
(Föreslagen lydelse.)
a) att den värnpliktige under hela
sin tjänstetid tillhör icke blott det
truppslag vid hären eller den tjänst
vid marinen eller flygvapnet, som han
tilldelats eller vartill han överförts,
utan även den värnpliktsgrupp, vartill
han enligt § 24 uttagits eller överförts;
b) att den värnpliktige, om han
avflyttar till annat område eller överföres
till annat sjömanshus, tillhör den
truppavdelning av hären, kustartilleriet
eller flygvapnet eller den flottans station,
som erhåller sina värnpliktiga
från det område, till vilket han inflyttar,
eller det sjömanshus, vartill
han överföres; samt
c) att, om den värnpliktige icke äi
inkallad till tjänstgöring, när landstormen
inom hans ort uppbådas, han
är pliktig utgå med densamma och
då har lika tjänstgöringsskyldighet
och förpliktelser i övrigt som värnpliktig
tillhörande landstormen.
2. Värnpliktig, med undantag av
den, som är inskriven å sjömanshus
och tillhör marinen eller flygvapnet,
skall, därest han ej är i tjänstgöring,
hålla vederbörande områdesbefäl underrättat
om sin adress.
3. Värnpliktig, som är inskriven å
sjömanshus och tillhör marinen eller
flygvapnet, skall, därest han ej är i
tjänstgöring eller inmönstrad till sjöfart,
hålla sjömanshusombudsmannen
underrättad om sin adress.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
2H1
(Nuvarande lydelse.)
§ 34.
1. Värnpliktig, som innehaft fast
anställning vid hären eller marinen
eller vid härens eller marinens reserv
under sammanlagt minst två år, skall
efter avgången från sagda anställning,
så länge han i följd av sin värnplikt
kvarstår i beväringen, tillhöra dess
första uppbåd. Detsamma gäller ock
värnpliktig, som innehaft fast anställning
vid hären eller dess reserv under
kortare tid än två år, såframt han
undergått rekrytutbildning samt deltagit
i två repetitionsövningar.
2. I mom. 1 nämnd värnpliktig anses
hava fullgjort den i § 27 föreskrivna
första tjänstgöring, men är skyldig att
med vederbörlig åldersklass deltaga i
repetitionsövning samtreservtruppövning.
Har den fasta anställningen vid
hären eller marinen eller vid härens eller
marinens reserv uppgått till minst tre år,
anses den värnpliktige hava fidlgjort
all den i § 27 mom. 1 eller 2 föreskrivna
tjänstgöring, men är, om han tillhöt''
hären, skyldig att med vederbörlig åldersklass
deltaga i resevvtruppövning. Detsamma
gäller ock den, som, under fast
anställning vid hären eller dess reserv,
undergått rekrytutbildning samt deltagit
i tre repetitionsövningar, ävensom den,
(Föreslagen lydelse.)
§ 34.
1. Värnpliktig, som avgår från fast
anställning vid hären, marinen eller
flygvapnet eller vid härens, marinens
eller flygvapnets reserv, överföres till
härens, marinens eller flygvapnets beväring
eller till landstormen.
2. Värnpliktig, som i mom. 1 omförmäles,
överföres till linjetjänst, därest
han ej med hänsyn till sin kroppsbeskaffenhet
eller eljest bör öve)''för as till
ersättningsreserven.
3. Värnpliktig, som innehaft fast
anställning vid hären, marinen eller
flygvapnet eller vid härens, marinens
eller flygvapnets reserv under sammanlagt
minst två år och som efter avgången
från sagda anställning överförts
till linjetjänst, tillhör, så länge han
i följd av sin värnplikt kvarstår i beväringen,
dess första uppbåd. Detsamma
gäller ock värnpliktig, som
innehaft fast anställning vid hären
eller dess reserv under kortare tid än
två år, såframt han undergått rekrytutbildning
samt deltagit i två repetitionsövningar.
4. Värnpliktig, som innehaft fast
anställning vid hären, marinen eller
flygvapnet eller vid härens, marinens
eller flygvapnets reserv under sammanlagt
minst två år, anses hava fullgjort
all den i § 27 mom. 1 eller 2 föreskrivna
tjänstgöring; dock att till linjetjänst
överförd värnpliktig är skyldig att med
vederbörlig åldersklass deltaga i den
sista repetitionsövning, som nämnda
åldersklass har att fullgöra.
282
Särskilda utskottets utlåtande nr 2.
(Nuvarande lydelse.)
vilken såsom värnpliktig fullgjort första
tjänstgöring och en repetitionsövning
samt därefter varit fast anställd under
minst två år.
Marinen tilldelad vapenför värnpliktig,
som varit anställd såsom sjökadett,
kustartillerikadett, mariningenjörselev,
mariningenjörsaspirant,marinintendentselev
eller marinintendentsaspirant
under• en tid av sjuttiofem dagar eller
därutöver, äger att såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring
tillgodoräkna sig det
antal dagar, han under sådan anställning
genomgått militär utbildning.
Icke vapenför värnpliktig, som innehaft
fast anställning vid hären eller marinen
eller vid härens eller marinens reserv,
äger att såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring
tillgodoräkna sig det antal
dagar, han varit fast anställd.
I vad mån fast anställning vid krigsmakten
i övriga fall må anses motsvara
tjänstgöring i beväringen, bestämmer
Konungen.
3. Värnpliktig, som omförmäles i
§ 27 mom. 1 B eller C eller mom. 2B
eller C, tillhör första uppbådet under
hela sin tjänstetid i beväringen.
4. Den, som avlagt medicine kandidatexamen
samt fullgjort därefter följande
föreskrivna propedeutiska kurser
och grundläggande tjänstgöring, ävensom
den, som avlagt veterinär-, tandläkar-
eller farmacie kandidatexamen,
tillhör beväringens första uppbåd under
hela sin värnpliktstid.
(Föreslagen lydelse.)
I vad mån fast anställning vid krigsmakten
i övrigt må anses motsvara
tjänstgöring i beväringen, bestämmer
Konungen.
5. Värnpliktig, som omförmäles i
§ 27 mom. 1 B eller C, tillhör första
uppbådet under hela sin tjänstetid i
beväringen.
6. Den, som avlagt medicine kandidat-,
veterinär-, tandläkar- eller farmacie
kandidatexamen, tillhör beväringens
första uppbåd under hela sin
värnpliktstid.
KAP. VI.
Om de värnpliktigas underhåll
och förmåner i beväringen.
§ 35.
1. Under marsch eller annan färd till och från övningsort erhåller värnpliktig,
tillhörande beväringen, ersättning enligt särskilda bestämmelser.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
283
(Föreslagen lydelse.)
2. Under tjänstgöring erhåller till
beväringen hörande värnpliktig underhåll,
sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar
och annan erforderlig utrustning
samt dessutom penningbidrag,
allt likaledes enligt särskilda
bestämmelser; dock att värnpliktig,
som jämlikt § 27 mom. 3 D b) kvarbliver
i tjänstgöring utöver den i mom. 1 av
samma § föreskrivna tid, äger att under
den överskjutande tiden i stället för
penningbidrag åtnjuta kontant förmån
till belopp, motsvarande begynnelseavlöning
för fäst anställd menig.
3. Till beväringen hörande värnpliktig, som under militärtjänstgöring
ådrager sig sådan skada, att hans arbetsförmåga härigenom i större eller
mindre mån minskas eller upphör, är för sig och efterlevande berättigad till
understöd enligt vad därom är särskilt stadgat.
(Nuvarande lydelse.)
2. Under tjänstgöring erhåller till
beväringen hörande värnpliktig underhåll,
sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar
och annan erforderlig utrustning
samt dessutom penningbidrag
och, där den värnpliktige tjänstgör
såsom underbefäl, särskilt tillskott i
penningar under tiden för sådan tjänstgöring,
allt likaledes enligt särskilda
bestämmelser.
KAP. VII.
Om landstormen.
§ 36. § 36.
1. Av de värnpliktiga, som årligen
överföras till landstormen, uttagas, på
sätt i § 22 föreskrives, tjugu procent
för utbildning till befäl eller fackmän.
Sålunda uttagen värnpliktig är skyldig
att, på sätt Konungen närmare f örordnar,
under fredstid för sin utbildning
deltaga i en landstormsövning om
femton dagar.
Värnpliktig, som, på sätt Konungen
förordnar, visar sig vara i besittning
av viss skjutskicklighet, befrias, därest
han så önskar, från uttagning, varom
ovan sägs.
2. Sedan jämlikt § 28 mom. 1 beslut fattats att för rikets försvar till
tjänstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller viss del därav, må Konungen
i den ordning, som för inkallande av beväringens andra uppbåd
i mom. 2 av samma § är föreskriven, för hemortens försvar till tjänstgöring
inkalla landstormen eller de större eller mindre delar därav, som
finnas behövliga.
1. Värnpliktig, som tillhör landstormen,
är skyldig att, på sätt Konungen
närmare förordnar, under fredstid för
sin utbildning deltaga i en landstormsövning
om fem dagar.
284
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Föreslagen lydelse.)
Konungen må ock, sedan beväringens
första uppbåd eller del därav
inkallats för rikets försvar eller under
tjänstgöring enligt § 27 tagits i anspråk
för dylikt ändamål, efter statsrådets
hörande, inkalla till tjänstgöring
sådana delar av landstormen, som
erfordras till skydd för mobilisering
av beväringens första uppbåd eller
till skydd för särskilt hotade platser.
Landstormsavdelning, som sålunda
inkallats, må likväl ej hållas samlad
längre än högst femton dagar, såvida
ej krig utbrutit före samma tids utgång.
Landstormens inkallande till tjänstgöring sker på sätt för varje fall
är i § 29 föreskrivet.
4. Att värnpliktig, som tillhör landstormen, är underkastad de i strafflagen
för krigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänstgöring och
marsch eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga
om åtlydnad av inkallelse i enlighet med § 29 till tjänstgöring, som i mom.
1 eller 2 här ovan omförmäles, därom är i nämnda lag stadgat.
(Nuvarande lydelse.)
Konungen må ock, sedan beväringens
första uppbåd eller del därav
inkallats för rikets försvar eller under
tjänstgöring enligt § 27 tagits i anspråk
för dylikt ändamål, efter statsrådets
hörande, inkalla till tjänstgöring
sådana delar av landstormen, som
erfordras till skydd för mobilisering
av beväringens första uppbåd eller till
skydd för särskilt hotade platser.
Landstormsavdelning, som sålunda
inkallats, må likväl ej hållas samlad
längre än högst femton dagar, såvida
ej krig före samma tids utgång utbrutit.
3.
§ 37.
Landstormen må icke föras utom
eget och närmast tillgränsande inskrivningsområden,
dock att till landstormen
hörande värnpliktig, som erhållit
sin utbildning vid marinen, må,
även utom sagda inskrivningsområden,
användas för det lokala kustförsvaret
samt att till landstormen
hörande värnpliktig må, på ansökan,
i den omfattning och i enlighet med
de närmare föreskrifter, Konungen
meddelar, fullgöra honom åliggande
landstormsövning tillsammans med
landstorm från annat inskrivningsområde,
än det han tillhör.
§ 37.
Landstormen må icke föras utom
eget och närmast tillgränsande inskrivningsområden,
dock att till landstormen
hörande värnpliktig, som erhållit
sin utbildning vid marinen, må,
även utom sagda inskrivningsområden,
användas för kustförsvaret
samt att till landstormen hörande
värnpliktig må, på ansökan, i den omfattning
och i enlighet med de närmare
föreskrifter, Konungen meddelar, fullgöra
honom åliggande landstormsövning
tillsammans med landstorm från
annat inskrivningsområde, än det han
tillhör.
38.
Huru landstormen ordnas och indelas, föreskriver Konungen.
§ 39.
1. Värnpliktig, tillhörande landstormen, är under tjänstgöring pliktig att,
därest staten icke kan genast vid inkallandet anskaffa föda, under tiden förse
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
285
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
sig med sådan, mot ersättning av staten för värdet av soldatportion. Sjukvård,
vapen, ammunition, utredningspersedlar samt fälttecken, angivande lians
egenskap av krigsman, tillhandahållas av staten.
Sådan värnpliktig erhåller under tjänstgöring, som i § 36 mom. 1 omförmäles,
beklädnad eller beklädnadsersättning samt dessutom penningbidrag.
Under tjänstgöring, som i § 36 mom. 2 avses, är den värnpliktige skyldig
att själv förse sig med kläder.
2. Till landstormen hörande värnpliktig, som skadas under militärtjänstgöring,
har enahanda rätt till understöd för sig och efterlevande som värnpliktig,
vilken tillhör beväringen.
KAP. VIII.
KAP. VI.
Om påföljd för åsidosättande av
denna lags föreskrifter, så ock
om laga förfall.
Om påföljd för åsidosättande av
denna lags föreskrifter, så ock
om laga förfall.
§ 40.
1. Värnpliktig, som utan laga förfall
utebliver från inskrivningsförrättning,
böte, där han icke, oaktat sin
frånvaro, varder inskriven eller från
värnpliktens fullgörande frikalla!, första
året tio kronor och varje år, han ånyo
därmed beträdes, fyrtio kronor.
§ 40.
1. Värnpliktig, som utan laga förfall
utebliver från inskrivningsförrättning,
böte, där han icke, oaktat sin
frånvaro, varder inskriven eller frikallad
från värnpliktens fullgörande,
första året tjugufem kronor och varje
år, han ånyo beträdes därmed, ett
-
hundra kronor.
2. Värnpliktig, som på grund av § 15 inställer sig vid inskrivningsförrättning
för annan ort än där han är kyrkobokförd eller för annat sjömanshus
än det han tillhör men därvid försummar avlämna prästbetyg ävensom
i det fall, som i § 15 mom. 2 sägs, intyg från sjömanshusombudsman eller
sjöfartsbok samt tillföljd därav icke kan emottagas, anses lika med den,
som icke inställt sig till inskrivningsförrättning.
§ 41.
1. Värnpliktig, som bort fullgöra i
§ 32 omförmäld mönstring, men utan
laga förfall uraktlåter detta, böte för
varje gång fem kronor.
2. Värnpliktig, som utan laga förfall
underlåter fullgöra vad honom
enligt § 33 mom. 2 eller 3 åligger,
böte för varje gång fem kronor.
§ 41.
1. Värnpliktig, som bort fullgöra i
§ 32 omförmäld mönstring men utan
laga förfall uraktlåter detta, böte för
varje gång tio kronor.
2. Värnpliktig, som utan laga förfall
underlåter fullgöra vad honom
enligt § 33 mom. 2 eller 3 åligger,
böte för varje gång tio kronor.
6
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.)
§ 42.
Värnpliktig, som utan anmält laga
förfall utebliver från inskrivningsförrättning,
vare, där lian icke oaktat sin
frånvaro blivit inskriven eller från
värnpliktens fullgörande frikallad, underkastad
äventyr att varda till inskrivnings
undergående hämtad på egen
bekostnad.
Utebliver värnpliktig utan anmält
laga förfall från tjänstgöring, därtill
lian blivit i laga ordning inkallad, må
han till tjänstgöringens fullgörande likaledes
hämtas på egen bekostnad.
(Föreslagen lydelse.)
§ 42.
Värnpliktig, som utan anmält laga
förfall utebliver från inskrivningsförrättning,
vare, där han icke oaktat sin
frånvaro blivit inskriven eller frikallad
från värnpliktens fullgörande, underkastad
äventyr att på egen bekostnad
varda hämtad till inskrivnings undergående.
Utebliver värnpliktig utan anmält
laga förfall från tjänstgöring, därtill
han blivit i laga ordning inkallad, må
han likaledes på egen bekostnad hämtas
till tjänstgöringens fullgörande.
§ 43.
1. Såsom laga förfall för uteblivande från inskrivning eller tjänstgöring
eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser anses,
om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets tjänst uppbådad eller
faren eller om man sitter i häkte; vederbörande äge dock att, då andra än
nu sagda förfall förebäras, pröva, huruvida de äro av den vikt, att de må
gälla såsom laga förfall.
2. För å sjömanshus inskriven värnpliktig
skall i fråga om order eller
annat påbud, varigenom han under
krig eller vid utbrott av eller fara för
krig inkallas till tjänstgöring, dessutom
såsom laga förfall för inställelse
till tjänstgöring räknas att vara på
utrikes sjöresa stadd; åliggande dock
den värnpliktige att, så snart ske kan,
återvända till hemlandet, ävensom att
vid ankomsten till svensk hamn eller
sammanträffande med svenskt örlogsfartyg
omedelbart inställa sig till tjänstgöring.
2. För å sjömanshus inskriven värnpliktig
skall i fråga om order eller
annat påbud, varigenom han under
krig eller vid utbrott av eller fara för
krig inkallas till tjänstgöring, dessutom
såsom laga förfall för inställelse
till tjänstgöring räknas att vara stadd
på utrikes sjöresa; åliggande dock den
värnpliktige att, så snart ske kan, återvända
till hemlandet ävensom att vid
ankomsten till svensk hamn eller sammanträffande
med svenskt örlogsfartyg
omedelbart inställa sig till tjänstgöring.
§ 44.
Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig läkares
intyg, vilket den värnpliktige är skyldig själv anskaffa. Kan han ej skaffa
läkarbetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg av statens
ämbets- eller tjänsteman eller av präst i församlingen eller av ordföranden
i kommunalstämman eller av ordföranden eller ledamot i kommunalnämnden
eller av ledamot i häradsnämnden.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
2K7
(Nuvarande lydelse.)
(Föreslagen lydelse.)
KAP. IX.
KAP. VII.
Om åtgärder med anledning av förseelser
mot denna lag, sä oek om
användning av böter.
§ 45.
1. Över värnpliktiga, vilka utan anmält
laga förfall uteblivit från inskrivningsförrättning
och icke, oaktat sin
frånvaro, blivit inskrivna eller från
värnpliktens fullgörande frikallcide, eller
som underlåtit att fullgöra vad dem
enligt § 32 och § 33 mom. 2 eller 3
åligger, skola förteckningar länsvis
uppgöras och till Konungens befallningshavande
insändas; skolande å förteckningarna
för varje värnpliktig angivas
hans bostad, där denna är känd,
samt, till ledning vid ansvars bestämmande,
tillgängliga upplysningar rörande
försummelsens beskaffenhet.
Uppgörande och insändande av dylik
förteckning åligger vidinskrivningsförrättning
den av Konungens befallningshavande
förordnade ledamot, som
över inskrivning snämndens beslut förer
protokoll; skolande inskrivningsnämnden,
innan den åtskiljes, sagda förteckning
granska och underteckna.
Upprättande och insändande av förteckningar över försummelser mot lagbuden
i § 32 mom. 2 och § 33 mom. 2 åligger befälhavare, som förrättat
mönstringen eller hos vilken anmälan bort göras.
Upprättande av förteckningar över försummelser mot lagbuden i § 32
mom. 3 och § 33 mom. 3 åligger sjömanshusombudsman, vilken översänder
dem till sjörullföringsbefälliavaren, som, efter att hava granskat och påtecknat
desamma, insänder dem till Konungens befallningshavande.
2. Av de enligt mom. 1 inkom- 2. Av de enligt mom. 1 inkommande
förteckningar över värnpliktiga mande förteckningar över värnpliktiga
skola särskilda utdrag, upptagande dem, skola särskilda utdrag, upptagande dem,
vilka Konungens befallningshavande vilka Konungens befallningshavande
finner sig böra påföra böter enligt § 40 finner sig böra påföra böter enligt § 40
eller § Al, till vederbörande kronofogdar eller § 41, översändas till vederbörande
och magistrater översändas, försedda med landsfiskaler och magistrater, försedda
Om åtgärder med anledning av förseelser
mot denna lag, sä ock om
användning av böter.
§ 45.
1. Över värnpliktiga, vilka utan anmält
laga förfall uteblivit från inskrivningsförrättning
och icke, oaktat sin
frånvaro, blivit inskrivna eller frikallade
från värnpliktens fullgörande eller
som underlåtit att fullgöra vad dem
enligt § 32 och § 33 mom. 2 eller 3
åligger, skola förteckningar länsvis
uppgöras och till Konungens befallningshavande
insändas; skolande å förteckningarna
för varje värnpliktig angivas
hans bostad, där denna är känd,
samt, till ledning vid ansvars bestämmande,
tillgängliga upplysningar rörande
försummelsens beskaffenhet.
Uppgörande och insändande av dylik
förteckning åligger vid inskrivningsförrättning
inskrivning snämndens ordförande;
skolande inskrivningsnämnden,
innan den åtskiljes, granska och
underteckna sagda förteckning.
288
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.)
Konungens befallningsliavandes resolution,
att de i utdragen upptagnaböter må
hos de värnpliktiga omedelbarligen uttagas,
därest de icke däremotnågotinvända,
men att, därest de vilja för uteblivandet
eller försummelsen styrka laga förfall
eller eljest åberopa någon omständighet,
som kan leda till deras frikännande
från bötesansvar, i vilken händelse
de äga undfå skriftlig del av resolutionen
i vad dem rörer, de skola
inom trettio dagar därefter till vederbörande
kronofogde eller magistrat ingiva
de bevis, som till styrkande av
deras mot böternas indrivande gjorda
invändningar åberopas, vid påföljd för
uraktlåtenhet därav, att böterna utan
hinder av samma invändningar må i
laga ordning uttagas. Inkommande
bevis skola ofördröjligen insändas till
Konungens befallningshavande, som,
efter prövning av förekommande omständigheter,
meddelar beslut i saken.
3. Atnöjes värnpliktig icke med
Konungens befallningsliavandes beslut,
varigenom böter blivit honom
slutligen påförda, äger han att inom
trettio dagar efter erhållen del av beslutet
till Konungens befallningshavande
ingiva sina till Konungen ställda
besvär, vilka därpå av Konungens befallningshavande
jämte eget yttrande
till vederbörande statsdepartement insändas.
Besvären må även till Konungens
befallningshavande med posten
insändas; och skall i sådant fall behörigen
styrkas, att den klagande egenhändigt
undertecknat besvärsskriften
eller att densamma på hans begäran
eller med hans samtycke blivit uppsatt.
§ 46.
1. De enligt denna lag inflytande
böter skola under särskild titel i kro
-
(Föreslagen lydelse.)
med Konungens befallningsliavandes
resolution, att de i utdragen upptagna
böter må omedelbarligen uttagas hos de
värnpliktiga, därest de icke invända
något däremot, men att, därest de vilja
för uteblivandet eller försummelsen
styrka laga förfall eller eljest åberopa
någon omständighet, som kan leda till
deras frikännande från bötesansvar, i
vilken händelse de äga undfå skriftlig
del av resolutionen i vad dem rörer,
de skola inom trettio dagar därefter till
vederbörande landsfiskal eller magistrat
ingiva de bevis, som åberopas till styrkande
av deras mot böternas indrivande
gjorda invändningar, vid påföljd för uraktlåtenhet
därav, att böterna utan
hinder av samma invändningar må i
laga ordning uttagas. Inkommande
bevis skola ofördröjligen insändas till
Konungens befallningshavande, som
efter prövning av förekommande omständigheter
meddelar beslut i saken.
3. Atnöjes värnpliktig icke med
Konungens befallningsliavandes beslut,
varigenom böter blivit honom
slutligen påförda, äger han att inom
trettio dagar efter erhållen del av beslutet
till Konungens befallningshavande
ingiva sina till Konungen ställda
besvär, vilka diirpå av Konungens befallningshavande
jämte eget yttrande
insändas till försvarsdepartementet. Besvären
må även med posten insändas
till Konungens befallningshavande, och
skall i sådant fall behörigen styrkas,
att den klagande egenhändigt undertecknat
besvärsskriften eller att densamma
blivit uppsatt på hans begäran
eller med hans samtycke.
§ 46.
1. De enligt denna lag inflytande
böter skola redovisas under särskild
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
289
(Nuvarande lydelse.)
nans räkenskaper redovisas och ingå
till (len till förmån för beväringsmanskapet
bildade invalid- och pensionsfond.
Ur denna fond beredes understöd
åt värnpliktig, som under militärtjänstgöring
ådragit sig sådan skada,
att han därigenom blivit i större eller
mindre mån oförmögen att sig med
arbete försörja, ävensom i vissa fall
åt hans efterlevande, i fall skadan förorsakat
döden.
2. Saknas tillgång till gäldande av
vandias efter allmän strafflag.
(Föreslagen lydelse.)
titel i kronans räkenskaper och ingå
till den till förmån för beväringsmanskapet
bildade invalid- och pensionsfond.
Ur denna fond beredes understöd
åt värnpliktig, som under militärtjänstgöring
ådragit sig sådan skada,
att han därigenom blivit i större eller
mindre mån oförmögen att försörja
sig med arbete, ävensom i vissa fall åt
hans efterlevande, där skadan förorsakat
döden.
böter enligt denna lag, skola de för -
KAP. X.
KAP. VIII.
Särskilda bestämmelser.
Särskilda bestämmelser.
§ 47.
1. Yärnpliktiga, tillhörande lots- och
fyrinrättningarnas personal, likställas
enligt denna lag med de vid marinen
fast anställda.
2. Yad i denna lag stadgas om
värnpliktiga gäller i tillämpliga delar
beträffande manskap, som tillhör härens
eller marinens reserv.
§ 47.
1. Värnpliktiga, tillhörande lots- och
fyrstaten, likställas enligt denna lag
med de vid flottan fast anställda.
2. Vad i denna lag stadgas om
värnpliktiga gäller i tillämpliga delar
beträffande manskap, som tillhör härens,
marinens eller flygvapnets reserv.
§ 48.
Av Konungen bestämmes, om och i vad män samt under vilka villkor
befrielse från de i denna lag föreskrivna skyldigheter må kunna tillsvidare
medgivas den nomadiserande lappbefolkningen.
§ 49.
För denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas
av Konungen.
§ 50.
Denna lag må icke ändras eller upphävas utan Konungs och riksdags
sammanstämmande beslut.
Bestämmelser om lagens ikraftträdande.
§ 51. § 51.
Denna lag skall tillämpas från och Denna lag skall tillämpas från och
med den 1 januari 1915, då följaktligen med den 1 januari 1925, från och med
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 saml. 2 B höft. (Nr 2.) 78821 19
290
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.)
ej mindre värnpliktslagen av den 14 juni
1901 med däri sedermera gjorda ändringar
och tillägg, än även de av Konungen
för sistnämnda lags tillämpning
meddelade närmare föreskrifter, så vitt
de strida mot innehållet i denna lag,
upphöra att gälla; skolande dock vad
nedan stadgas om undantag från bestämmelsen
i denna § lända till efterrättelse.
§ 52.
1. Den i § 1 meddelade bestämmelsen
om tiden för värnpliktens inträdande
samt bestämmelsen i § 5 mom. 1
skola äga tillämpning genast efter denna
lags utfärdande; och skola följaktligen
motsvarande bestämmelser i den äldre
lagen från samma tid upphöra att gälla.
2. Efter det nämnda bestämmelser
i denna lag trätt i kraft, skall under
år 1914 hållas inskrivningsförrättning
för inskrivning av värnpliktiga, som äro
födda år 1894 och som ej äro inskrivna
å sjömanshus.
Sådan inskrivning skall äga rum i
den ordning Konungen bestämmer.
(Föreslagen lydelse.)
vilken dag såväl värnpliktslagen den 17
september 1914 (nr 202) med däri
sedermera gjorda ändringar och tillägg
som lagen den 22 juni 1920 (nr 372)
om ändrad utbildningstid för värnpliktiga
av 1920 års klass, lagen den 2
juni 1921 (nr 291) om ändrad utbildningstid
för värnpliktiga av 1921 års
klass, lagen den 31 mars 1922 (nr 141)
om ändrad utbildningstid för värnpliktiga
av 1922 års klass och lagen den
23 februari 1923 (nr 23) om ändrad
utbildningstid för värnpliktiga av 1923
års klass upphöra att gälla; skolande
dock vad nedan stadgas om undantag
från bestämmelsen i denna § lända till
efterrättelse.
§ 52.
I fråga om utbildningstiden i beväringen
för värnpliktiga, inskrivna före
år 1925, galle vad i nämnda hänseende
uti särskild lag stadgas för värnpliktiga
av 1924 års klass med följande
ändringar och tillägg:
a) vapenföra värnpliktiga av 1923
och 1924 års klasser, tilldelade fotfolket,
trängen i egentlig trängtjänst, trängen
i egentlig sjukvårdstjänst eller intendenturtrupperna,
äro skyldiga att fullgöra
ytterligare en repetitionsövning om
tjugufem dagar före utgången av sjätte
året;
b) vapenföra värnpliktiga av 1922,
1923 och 1924 års klasser, tilldelade
rytteriet, äro skyldiga att fullgöra ytterligare
en repetitionsövning om trettiofem
dagar före utgången av sjätte året;
c) vapenföra värnpliktiga av 1921,
1922, 1923 och 1924 års klasser, tilldelade
fältartilleriet, positionsartilleriet,
fästningsartilleriet å Karlsborg eller
fältingenjör- eller fälttelegraftrupperna,
äro skyldiga att fullgöra ytterligare en
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
291
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse)
repetitionsövning om trettiofem dagar
före utgången av sjätte året;
d) vapenföra värnpliktiga av 1923
och 1924 års klasser, tilldelade fästningsartillenet
i Boden eller fästningsingenjörtrupperna,
äro skyldiga att fullgöra
ytterligare en repetitionsövning om
trettiofem dagar före utgången av sjätte
året;
e) för vapenföra värnpliktiga, tilldelade
fästnings artilleriet i Boden eller
fältingenjö)--, fälttelegraf- eller fästningsingenjörtrupperna
föreskriven repetitionsövning
skall från och med år
1926 hava en varaktighet av trettiofem
dagar;
f) värnpliktiga, tilldelade marinen i
allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst,
vilka fullgjort tjänstgöring för
sin utbildning, värnpliktiga i allmän
tjänst eller sjötjänst i minst nittio dagar
och värnpliktiga i stationstjänst i minst
trettio dagar, må, på sätt Konungen
närmare förordnar, helt eller delvis befrias
från återstående under år 1925
dem åliggande tjänstgöringsskyldighet i
beväringen under fredstid.
Vad ovan sägs skall icke äga tillämpning
beträffande värnpliktig, som
till följd av laga förfall, beviljat uppskov
eller uteblivande utan laga förfall
icke börjat fullgöra honom åliggande
första tjänstgöring eller tjänstgöring i
en följd senast å tid, som i sådant avseende
stadgas för värnpliktiga av 1924
års klass, utan skall i fråga om dylik
värnpliktig denna lag tillämpas jämväl
såvitt avser utbildningstiden i beväringen.
§ 53. § 53.
1. Till de nya bestämmelserna om Den årskontingent värnpliktiga, som
värnpliktstiden skall övergång ske så- enligt bestämmelserna i § 24 mom. ld)
lunda: skall uttagas till linjetjänst vid flyg
292
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.)
den, som, inskrivits under något av
åren 1895, 1896, 1897, 1898, 1899,
1900, 1901 eller 1902, skall tillhöra
landstormen till och med det i ordningen
motsvarande av åren 1916, 1917,
1918, 1919, 1920, 1921, 1922 och 1923;
den, som inskrivits under något av
åren 1903, 1904, 1905 eller 1906, skall
tillhöra heväringen och dess andra uppbåd
till och med det i ordningen motsvarande
av åren 1916, 1917, 1918 och
1919 samt landstormen till och med det
i ordningen motsvarande av åren 1924,
1925, 1926 och 1927;
den, som inskrivits under något av
åren 1907, 1908, 1909, 1910, 1911,
1912 eller 1913, skall tillhöra bev är ingens
första uppbåd till och med det i
ordningen motsvarande av åren 1916,
1917, 1918, 1919, 1920, 1921 och 1922,
beväringens andra uppbåd till och med
det i ordningen motsvarande av åren
1920, 1921, 1922, 1923, 1924, 1925
och 1926 samt landstormen till och med
det i ordningen motsvarande av åren
1928, 1929, 1930, 1931, 1932, 1933 och
1934;
den, som år 1914 inskrivits enligt
den äldre lagen, skall tillhöra beväringens
första uppbåd till och med år 1923,
beväringens andra uppbåd till och med
år 1927 samt landstormen till och med
år 1935;
den, som år 1914 inskrives enligt
vad i § 52 stadgas, skall tillhöra beväringens
första uppbåd till och med år
1924, beväringens andra uppbåd till
och med år 1928 och landstormen till
och med år 1936.
2. Till stadgandet i § 34 mom. 4,
i vad detsamma avser den, som avlagt
medicine kandidatexamen samt fullgjort
därefter följande föreskrivna propedeutiska
kurser och grundläggande tjänst
-
(Föreslagen lydelse.)
vapnet, må, intilldess organisationen av
detta vapen fullständigt genomförts,
minskas med det antal, Konungen finner
gott bestämma.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
293
(Nuvarande lydelse.)
göring, sker övergång sålunda, att den,
som inskrivits under något av åren 1902,
1903, 1904, 1905, 1906 eller 1907, skall
tillhöra beväringen och dess första uppbåd
till och med det i ordningen motsvarande
av åren 1917, 1919, 1921,
1923, 1925 och 1927 samt landstormen
till och med det i ordningen motsvarande
av åren 1923, 1924, 1925, 1926,
1927 och 1928.
3. Till stadgandet i § 34 mom. 4,
i vad detsamma avser den, som avlagt
veterinär-, tandläkar- eller farmacie kandidatexamen,
sker övergång sålunda, att
den, som inskrivits något av åren 1905,
1906 eller 1907, skall tillhö>-a beväringen
och dess första uppbåd till och med
det i ordningen motsvarande av åren
1923, 1925 och 1927 samt landstormen
till och med det i ordningen motsvarande
av åren 1926, 1927 och 1928.
§ 54.
1. Beträffande värnpliktig, som inskrivits
år 1899 eller tidigare, skola
bestämmelserna i § 27 och § 36 mom.
1 icke tillämpas.
Beträffande värnpliktig, som inskrivits
under något av åren 1900—1907,
skola bestämmelserna i § 27 icke tilllämpas.
Beträffande värnpliktig, som inskrivits
under något av åren 1908 —1913
eller som år 1914 inskrivits enligt bestämmelserna
i den äldre lagen, skall
vad i § 27 mom. 1, 2 och 4 av denna
lag stadgas icke vinna tillämpning.
I fråga om värnpliktig, som ovan i
detta moment avses, galle vad i § 27
av den äldre lagen stadgas.
2. Föreskrifterna uti § 27 mom. 1
A aj skola icke tillämpas beträffande
vapenför värnpliktig, som år 1914 inskrives
enligt § 52 och tilldelas fot
-
(Föreslagen lydelse.)
§ 54.
Uti § 32 samt § 33 mmn. 2 och 3
stadgade skyldigheter åligga icke värnpliktiga,
som före den 1 januari 1919
överförts till landstormen.
294
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Nuvarande lydelse.)
folket, utan är sådan värnpliktig i stället
skyldig att under fredstid för sin utbildning
tjänstgöra sammanlagt tvåhundrasjuttio
dagar, vilken tjänstgöring,
på sätt Konungen närmare förordnar,
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundraåttio
dagar under andra året,
samt
med en repetitions-(regemente-Jövning
om trettio dagar under vart och ett av
andra, tredje och fjärde åren.
Vid tillämpning beträffande värnpliktiga,
som år 1914 inskrivas enligt
§ 52, av övriga bestämmelser i § 27
skall år 1915 vara första tjänstgöringsåret
och tjänstgöringen under de följande
åren jämkas i enlighet härmed.
3. Beträffande sådan å sjömanshus
inskriven värnpliktig, som inskrives under
år 1915 och tilldelas marinen, skola
föreskrifterna uti § 27 mom. 1 A g)
icke tillämpas. Sådan värnpliktig är i
stället skyldig att för sin utbildning
tjänstgöra under fredstid trehundrasextio
dagar i en följd med början under
första eller andra året.
§ 55.
Vad i §§ 53 och 54 är stadgat om
den, som inskrivits visst år, skall äga
tillämpning även i fråga om den, som
bort inskrivas samma år men på grund
av laga förfall eller beviljat uppskov
eller därmed likställt förhållande blivit
inskriven först ett senare år.
Må, enligt vad därom är stadgat,
visst år av tjänstetiden i beväringen ej
räknas den värnpliktige till godo såsom
tjänsteår, skall vid tillämpning av vad
i sagda §§ är föreskrivet motsvarande
jämkning äga rum.
Hav någon enligt § 6 i den äldre
lagen inskrivits före det år, då han
(Föreslagen lydelse.)
§ 55.
Bestämmelserna uti §§ 53 och 55 i
1914 års värnpliktslag, förstnämnda
paragraf, sådan den lyder enligt lag
den 14 juni 1918 (nr 664), skola fortfarande
i tillämpliga delar lända till
efterrättelse.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
295
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
fyllde tjuguett år, skall den tid, under
vilken han tillhör beväringens första
uppbåd, räknas från och med nämnda år.
§ 56.
För denna lags ikraftträdande erforderliga
närmare föreskrifter meddelas
av Konungen.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, tillåter utskottet sig hänvisa till förenämnda vid propositionen fogade
utdrag ur statsrådsprotokollet ävensom till det vid Kungl. Maj:ts proposition
nr 20 fogade utdrag ur statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 1
februari 1924.
B. Motioner.
De motioner, som hänföra sig till Kungl. Maj:ts förslag till värnpliktslag,
kunna med hänsyn till sitt innehåll särskiljas i tre huvudgrupper, nämligen
1) sådana motioner, som avse ändringar i Kungl. Maj:ts förslag till värnpliktslag,
2) motioner, som avse de värnpliktigas avlöningsförmåner, och 3)
övriga motioner.
1. Motioner, som avse ändringar i Kungl. Maj:ts förslag till
värnpliktslag.
a) Motioner, avseende ett flertal bestämmelser i Kungl. Maj:ts förslag.
Hit höra följande motioner, nämligen motionerna i första kammaren nr
205 av herr Beuterskiöld m. fl., nr 241 av herr Ingeström, nr 249 av herr
Wigforss m. fl. samt motionerna i andra kammaren nr 348 av herr Lindgren
m. fl. och nr 393 av herr Hansson i Stockholm m. fl.
Herrar Reuterskiöld m. fl. och Lindgren m. fl. hava, såsom redan förut
nämnts, uti sina båda ovanberörda motioner, vilka äro lika lydande, hemställt,
att riksdagen måtte antaga den såsom bilaga vid sagda motioner fogade
lag om krigsmakten, däri värnpliktsbestämmelserna upptagas under rubriken
»Hl. Beväring och landstorm».
Herrar
Reuterskiölds
m. flis och
Lindgrens
m. flis
motioner.
Herr Ingeström har, såsom jämväl redan omförmälts, i sin motion hemställt,
det riksdagen måtte vid sitt förestående beslut rörande ny härordning
m. m. bifalla det av försvarsrevisionen den 15 mars 1923 därom avgivna förslaget.
Herr
Ingeatröras
motion.
296
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Herrar Herrar Wigforss m. fl. och Hansson i Stockholm m. fl. hava uti sina båda
och HmsTobb8 förenämnda, lika lydande motioner hemställt,
i Stockholm
m. flis att riksdagen måtte antaga ett av dem framlagt förslag till värnpliktslag,
motioner. eniigt vilket följande lagrum i Kungl. Maj:ts förslag skulle erhålla nedan
angivna, ändrade lydelse.
§4.
1. Från värnpliktens fullgörande i fredstid frikallas den, som till följd
av lyte, stadigvarande sjukdom, bestående kroppslig svaghet eller annan
dylik orsak icke är vapenför.
2. Frikallelse från värnpliktens fullgörande beviljas ock den, vilken vid
den tidpunkt, då han enligt § 6 är skyldig att inställa sig till inskrivning,
a) har hustru eller barn, som är för sitt uppehälle beroende av hans
arbete, eller:
b) är ende arbetsföre sonen, sonsonen eller dottersonen till orkeslös eller
vanför fader, farfader, morfader eller till änka, frånskild eller övergiven hustru
eller ogift kvinna, ende arbetsföre fostersonen till orkeslös eller vanför
fosterfader eller till fostermoder, ävensom ende arbetsföre brodern till ett
eller flera minderåriga eller vanföra faderlösa syskon, dock endast såvida
sagda föräldrar, far- eller morföräldrar eller fosterföräldrar eller syskon äro
av hans arbete för sitt uppehälle beroende.
Har sådan för sitt uppehälle av den värnpliktiges arbete beroende anhörig,
som under b) sägs, av samme värnpliktige erhållit försörjning alltifrån
början av kalenderåret närmast före inskrivningsförrättningen eller, där behovet
av försörjning uppstått först vid senare tidpunkt, alltifrån behovets
uppkomst, skall den värnpliktige även i det fall, att han icke är den ende
arbetsföre sonen, sonsonen, dottersonen, fostersonen eller brodern, frikallas
från värnpliktens fullgörande, därest han är den ende, som, såvitt veterligt
är, kan lämna nödigt försörjningsbidrag.
3. Aven den som tillhör Gotlands inskrivningsområde frikallas från värnpliktens
fullgörande i fredstid.
§ 6.
1. Yngling må redan det år, då han fyller aderton eller nitton år, anmäla
sig till inskrivning och uttagning till linjetjänst och därvid uppgiva det
truppslag vid hären eller den tjänst vid marinen, som han önskar bliva tilldelad.
För bifall härtill fordras, att han är vapenför och i övrigt lämplig till den
tjänstgöring, vartill han anmäler sig.
Kan det förutses, att sådan yngling vid inträdet i värnpliktsåldern kommer
att hänföras till värnpliktiga, som i § 27 mom. 1 C omförmälas, vare
han skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt bestämmelserna i
nämnda lagrum.
2. För en var enligt mom. 1 inskriven räknas den i § 3 mom. 1 angivna
tjänstetiden i beväringen från och med det år, då han fyllde tjugu år.
3. Lika med Kungl. Haj:ts förslag § 6 mom. 5.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
2'', »7
§7.
Vapenför värnpliktig uttages vid inskrivningen till linjetjänst eller ersättningsreserven
samt tilldelas visst truppslag av hären eller viss tjänst
vid marinen.
§ 11.
2. För inskrivning av de värnpliktiga, som äro å sjömanshus inskrivna,
och för redovisning av marinens å sjömanshus inskrivna värnpliktiga bestämmas
särskilda sjörullföringsområden, vart och ett omfattande ett eller
flera sjömanshus. För varje sjörullföringsområde förordnas en befälhavare
(sjörullföringsbefälhavare), lydande under befälhavande amiralen i Karlskrona
eller depåchefen för Stockholms örlogsdepå.
§ 16.
1. Uppskov med inskrivning till nästföljande års inskrivningsförrättning
meddelas värnpliktig, som av en eller annan möjligen övergående anledning,
såsom tillfällig sjukdom, försenad eller otillräcklig kroppsutveckling eller
dylikt, vid inskrivningsförrättningen befinnes vara till tjänstgöring oförmögen
eller olämplig eller genom de med tjänstgöringen förenade ansträngningarna
utsättes för men eller fara.
2. Förefinnes anledning till uppskov enligt denna § ännu vid inskrivningsförrättningen
det år, under vilket den värnpliktige fyller tjugufyra år, frikallas
han från värnpliktens fullgörande under fredstid.
3. Bliver inskriven värnpliktig till följd av sådan orsak, som omförmäles
i § 4 mom. 1, icke vapenför, eller uppkommer för honom sådant förhållande,
som omförmäles i § 4 mom. 2 första stycket b) eller andra stycket, äger han
att, på framställning hos behörig inskrivningsnämnd, varda frikallad från
värnpliktens vidare fullgörande.
4. Lika med 5 i Kungl. Maj:ts förslag.
5. Lika med 6 i Kungl. Maj:ts förslag.
§ 17-
1. Uppskov till nästföljande år med påbörjandet av den i § 27 föreskrivna
första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd för värnpliktiga kan
vid inskrivningen medgivas:
a) b), c) och d)
lika med Kungl. Maj:ts förslag.
2. Yppas för värnpliktig efter det inskrivningen för året avslutats, sådan
anledning till uppskov, varom i mom. 1 här ovan förmäles, med påbörjande
av den i § 27 föreskrivna första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd,
må uppskov med påbörjande av nämnda tjänstgöring till nästföljande år den
värnpliktige medgivas i den ordning, Konungen bestämmer. Fortfar anledning
till uppskov eller har annan uppskovsanledning av beskaffenhet, som
ovan nämnts, yppats före nästinfallande inskrivningsförrättning, åligger det
den värnpliktige, där han önskar ytterligare uppskov med ifrågavarande
tjänstgöring, att därom vid sagda förrättning göra framställning hos veder
-
298
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
börande inskrivningsnämnd. Har annat förfall än det, som tidigare föranlett
uppskov, yppats så sent, att framställning icke kunnat göras hos inskrivningsnämnden,
må förnyat uppskov medgivas i den ordning, Konungen
bestämmer.
3. Uppskov med påbörjande av i § 27 föreskriven annan tjänstgöring
än ovan i mom. 1 sägs må beviljas i den ordning, Konungen bestämmer.
4. Från redan påbörjad tjänstgöring må i den ordning, Konungen bestämmer,
hemförlovas värnpliktig, för vilken efter tjänstgöringens början i
anledning av dödsfall eller annan av honom oberoende händelse inträtt förhållande,
på grund varav han är att likställa med här ovan i mom. 1 c) eller
d) omförmäld värnpliktig. Huruvida och i vad mån sålunda hemförlovad
värnpliktig må anses hava fullgjort nämnda tjänstgöring, ävensom i vilken
ordning honom åliggande återstående tjänstgöring skall fullgöras, därom förordnar
Konungen.
Fortfar förfallet eller har annan anledning av beskaffenhet, som ovan
sägs, till uppskov med tjänstgöring, som icke anses av den värnpliktige
fullgjord, yppats före nästinfallande inskrivningsförrättning, åligger det den
värnpliktige, där han önskar uppskov med nämnda tjänstgöring, att därom
vid sagda förrättning göra framställning hos vederbörande inskrivningsnämnd.
Har annat förfall än det, som tidigare föranlett hemförlovning, yppats så
sent, att framställning icke kunnat göras hos inskrivningsnämnden, må uppskov
medgivas i den ordning, Konungen bestämmer.
5. I den ordning Konungen bestämmer, må uppskov med eller hemförlovning
från tjänstgöring beviljas värnpliktig, som jämlikt § 16 mom. 3 äger
att, på framställning hos behörig inskrivningsnämnd, varda frikallad från
värnpliktens vidare fullgörande, ävensom värnpliktig, för vilken vid inskrivningsförrättning
förelegat sådant förhållande, som i § 4 mom. 2 omförmäles,
men vilken av glömska, okunnighet eller liknande orsak försummat att då
begära frikallelse från värnpliktens fullgörande.
§ 19.
1. Inskrivningsnämnd för rullföringsområde sammankallas av Konungens
befallningshavande i det län, vartill området eller största delen därav hörer.
Sådan nämnd åligger:
a) att pröva de värnpliktigas vapenförhet och lämplighet för olika slags
utbildning;
b) lika med Kungl. Majits förslag;
c) att, därest för frånvarande värnpliktig företes intyg om kroppslig eller
andlig brist av sådan beskaffenhet, att den synes nämnden till fullo ådagalägga,
att han icke är vapenför, utan hinder av den värnpliktiges frånvaro
besluta hans frikallelse från värnpliktens fullgörande;
d) , e) och f)
lika med Kungl. Maj:ts förslag;
g) att efterfråga, vilka av de värnpliktiga önska undergå för utbildning
till plutonchef eller motsvarande befattning stadgad särskild tjänstgöring
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
299
eller eljest önska uttagas till linjetjänst, ävensom att efterfråga, vilka av de
värnpliktiga önska uttagas dels för utbildning till underbefäl eller fackmän,
dels för särskild utbildning vid Svea livgarde, ävensom att enligt föreskrifter,
som Konungen meddelar, uppgöra förslag till dylik uttagning, varvid
iakttages, att vid lika lämplighet i första rummet ifrågakomma de, vilka
anmält sig därtill;
h) lika med Kungl. Maj:ts förslag.
§ 22.
Inskrivningsrevisionen sammanträder på kallelse av ordföranden. Kevisionen
åligger:
a), b), c), d), e), f) och g)
lika med Kungl. Maj:ts förslag;
h) att verkställa den uttagning av värnpliktiga, som i § 19 mom. 1 g)
sägs.
Inskrivningsrevisionens beslut skola kungöras vederbörande i den omfattning
och på det sätt, Konungen bestämmer.
§ 24.
1. Till linjetjänst uttagas vapenföra värnpliktiga, enligt de närmare
föreskrifter, Konungen meddelar, till ett så stort antal, som erfordras, för
att årskontingenten skall uppgå:
vid hären till 19,500 man,
vid marinen: erforderligt antal.
2. Till ersättningsreserven uttagas övriga vapenföra värnpliktiga.
Mom. 5 lika med § 25 mom. 3 i Kungl. Maj:ts förslag.
§ 25.
1. Marinen tilldelas:
a) å sjömanshus inskrivna värnpliktiga, som sex månader eller därutöver
varit inmönstrade till sjöfart;
b) av övriga värnpliktiga, enligt bestämmelser, som Konungen meddelar.
2. Värnpliktig, som avgår från fast anställning vid hären eller marinen
eller vid härens eller marinens reserv, överföres till härens eller marinens
beväring eller till landstormen.
§ 26.
1. Värnpliktiga tilldelas infanteriet, kavalleriet, artilleriet, ingenjörtrupperna,
trängtrupperna, intendenturtrupperna och flygtrupperna samt
tjänst i marinen, på sätt §§ 19 och 22 bestämma.
2. Av infanteriet, trängtrupperna i trängtjänst eller biltjänst och intendenturtrupperna
tilldelade samt till linjetjänst uttagna värnpliktiga uttagas
25 procent för utbildning till underbefäl eller fackmän.
3. Av trängtrupperna i sjukvårdstjänst tilldelade och till linjetjänst
uttagna värnpliktiga uttagas 20 procent för utbildning till underbefäl eller
fackmän.
300
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
§ 27.
1. Utbildningstid för Törnpliktiga.
A. Till linjetjänst nttagen värnpliktig, med undantag av dem, som nämnas
under B, C, D eller E i detta moment, är skyldig att, på sätt Konungen
närmare förordnar, under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal
dagar, som nedan angives, nämligen:
a) vid infanteriet i sammanlagt ettkundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring
skull fullgöras:
med en första tjänstgöring om nittio dagar, som tager sin början under
andra året, samt
med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av fjärde
året,
b) vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna i sammanlagt tvåhundra
dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundrafyrtio dagar, som tager sin början
under andra året, samt
med två repetitionsövningar om trettio dagar före utgången av fjärde året,
c) vid trängtrupperna i sammanlagt etthundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
i trängtjänst:
med en första tjänstgöring om etthundrafemton dagar, som tager sin början
under andra året, samt
med en repetitionsövning om tjugufem dagar före utgången av fjärde året,
i biltjänst:
med en första tjänstgöring om etthundrafemton dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en repetitionsövning om tjugufem dagar före utgången av fjärde året,
samt
i sjukvårdstjänst:
med en första tjänstgöring om nittio dagar, som tager sin början under
andra året, samt
med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av fjärde
året,
d) vid intendenturtrupperna i sammanlagt etthundrafyrtio dagar, vilken
tjänstgöring skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundrafemton dagar, som tager sin början
under andra året, samt
med en repetitionsövning om tjugufem dagar före utgången av fjärde året,
e) vid flygtrupperna i sammanlagt tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundrafyrtio dagar, som tager sin början
under andra året, samt
med två repetitionsövningar om trettio dagar före utgången av fjärde året,
f) vid marinen i sammanlagt tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2. 301
vid marinms flygväsende i eu följd med början under första eller andra
året, samt
vid kustartilleriet:
med en första tjänstgöring om etthundrasjuttio dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en repetitionsövning om trettio dagar före utgången av tredje året.
B. Värnpliktig, vilken före tjänstgöringens påbörjande avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt
läroverk eller som vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som,
enligt vad Konungen förordnar, skall anses däremot svara, är skyldig att,
på sätt Konungen närmare förordnar, under fredstid för sin utbildning
tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives, nämligen:
a) vid hären i sammanlagt trehundratrettio dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
med en första tjänstgöring om minst tvåhundranittiofem dagar, som tager
sin början under första året och antingen fullgöres i en följd eller uppdelas
på första och andra året, samt
med en repetitionsövning före utgången av fjärde året,
b) vid marinen i sammanlagt trehundratrettio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
vid flottan och marinens flygväsende i en följd med början under första
eller andra året, samt
vid kustartilleriet med en första tjänstgöring om tvåhundranittiofem dagar,
som tager sin början under första året och antingen fullgöres i en följd eller
uppdelas på första och andra året, samt med en repetitionsövning om trettiofem
dagar före utgången av fjärde året.
C. Värnpliktig, som vid inskrivningsförrättning frivilligt härför anmäler
sig och visar sig äga nödiga förutsättningar för utbildning till plutonchef,
må fullgöra sin värnpliktstjänstgöring på sätt under B föreskrives.
D. Lika med Kung! Maj:ts förslag.
E. Under A nämnd värnpliktig, som uttagits för särskild] utbildning vid
Svea livgarde eller från annat regementes inskrivningsområde uttagits för
utbildning vid Norrbottens regemente, må, på sätt Konungen finner gott
förordna, fullgöra honom åliggande första tjänstgöring samt första eller
första och andra repetitionsövningama i en följd med början under första året.
F. Lika med G i Kungl. Maj:ts förslag.
H. Marinen tilldelade å sjömanshus inskrivna värnpliktiga, som vid inskrivningen
sex månader eller därutöver varit inmönstrade till sjöfart, befrias
från utbildning i fredstid, dock att, i den ordning Konungen bestämmer, till
tjänstgöring i fredstid må inkallas ett antal motsvarande vakansantalet inom
sjömanskåren, därest detta överstiger 5 % av i stat upptagna manskapsbeställningar.
Tjänstgöringen för de sålunda inkallade får icke överstiga tvåhundra
dagar och skall fullgöras i en följd.
I. Till ersättningsreserven uttagen värnpliktig är skyldig att, på sätt
Konungen närmare förordnar, under fredstid tjänstgöra nedannämnda antal
302
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
dagar antingen i en följd under första eller andra året eller i tvenne om
gångar under de tre första åren,
a) studenter och likställda tvåhundra dagar,
b) annan värnpliktig etthundrafyrtio dagar.
2. Särskilda bestämmelser.
A. I den omfattning sådant finnes kunna ske, äger Konungen medgiva
till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga avkortning av den i mom. 1 I
föreskrivna tjänstgöringstiden.
B. Lika med C i Kungl. Maj:ts förslag.
C. Där sådant med hänsyn till utbruten farsot eller andra utomordentliga
förhållanden prövas vara av nöden, äger Konungen förordna, att tjänstgöring
skall taga sin början eller återstående del därav fullgöras å senare
tid än i mom. 1 föreskrives.
D. Varder fartyg, därå värnpliktig tjänstgör, hindrat att återkomma till
Karlskrona krigshamn eller Stockholms örlogsdepå och blivit avmönstrat,
innan tiden för den tjänstgöring, till vilken den värnpliktige inkallats, gått till
ända, är denne likväl skyldig att tjänstgöra ombord, till dess avmönstringen
ägt rum. Ersättning för den överskjutande tjänstgöringstiden erhåller den
värnpliktige enligt särskilda bestämmelser.
E. Har värnpliktig under i mom. 1 föreskriven tjänstgöring blivit fälld
till straff för rymning eller olovligt undanhållande av minst ett dygns varaktighet,
eller har hans tjänstgöring avbrutits för verkställighet av straffarbete
eller omedelbart ådömt fängelsestraff, skall den tid, under vilken han
var rymd eller olovligen undanhöll sig eller hans tjänstgöring sålunda var
avbruten, ej tillgodoräknas honom såsom tjänstgöringstid, där ej Konungen
för särskilda fall annorledes förordnar. I vad mån den värnpliktige må
tillgodoräkna sig fullgjord del av tjänstgöringen, samt i vilken ordning han
skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet, bestämmer Konungen.
Värnpliktig jämlikt denna lag åliggande tjänstgöring må icke avbrytas för
undergående av förvandlingsstraff för böter.
F. Lika med I i Kungl. Maj:ts förslag.
G. Lika med J i Kungl. Maj:ts förslag.
§ 28.
1. Då rikets försvar det kräver, må Konungen, efter statsrådets hörande,
till tjänstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller de större eller mindre
delar därav, som finnas behövliga.
§ 33.
1. För värnpliktig, som tillhör beväringen, gäller, såvitt Konungen ej
för särskilda fall finner gott annorlunda bestämma:
a) lika med Kungl. Maj:ts förslag;
b) att den värnpliktige, om han till annat område avflyttar, tillhör den
truppavdelning av hären eller kustartilleriet eller den krigshamn eller örlogs
-
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2. 303
depå, som erhåller sina värnpliktiga från det område, till vilket han inflyttar;
samt
c) lika med Kungl. Maj:ts förslag.
§ 35.
2. Under tjänstgöring erhåller till beväringen hörande värnpliktig underhåll,
sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning
samt dessutom penningbidrag, allt likaledes enligt särskilda bestämmelser.
§36.
1. Sedan jämlikt § 28 mom. 1 beslut fattats att för rikets försvar till
tjänstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller viss del därav, må Konungen
i den ordning, som för inkallande av beväringens andra uppbåd i
mom. 2 av samma § är föreskriven, för hemortens försvar till tjänstgöring
inkalla landstormen eller de större eller mindre delar därav, som finnas behövliga.
Konungen må ock, sedan beväringens första uppbåd eller del därav inkallats
för rikets försvar eller under tjänstgöring enligt § 27 tagits i anspråk
för dylikt ändamål, efter statsrådets hörande, inkalla till tjänstgöring sådana
delar av landstormen, som erfordras till skydd för mobilisering av beväringens
första uppbåd eller till skydd för särskilt hotade platser. Landstormsavdelning,
som sålunda inkallats, må likväl ej hållas samlad längre än högst
femton dagar, såvida ej krig före samma tids utgång utbrutit.
2. Lika med 3 i Kungl. Maj:ts förslag.
3. Att värnpliktig, som tillhör landstormen, är underkastad de i strafflagen
för krigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänstgöring och
marsch eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga om
åtlydnad av inkallelse i enlighet med § 29 till tjänstgöring, som i mom. 1
här ovan omförmäles, därom är i nämnda lag stadgat.
§ 37.
Landstormen må icke föras utom eget och närmast tillgränsande inskrivningsområden,
dock att till landstormen hörande värnpliktig, som tillhört
marinen, må, även utom sagda inskrivningsområden, användas för det lokala
kustförsvaret eller i tjänst inom flottans operationsbaser eller vid kustsignalväsendet.
§ 39.
1. Värnpliktig, tillhörande landstormen, är under tjänstgöring pliktig att,
därest staten icke kan genast vid inkallandet anskaffa föda och beklädnad
under tiden förse sig med detta mot skälig ersättning av staten. Sjukvård,
vapen, ammunition, utredningspersedlar samt fälttecken, angivande hans
egenskap av krigsman, tillhandahållas av staten.
§ 52.
I fråga om utbildningstiden i beväringen för värnpliktiga, inskrivna före
år 1925, gälle, där Konungen ej för särskilt fall annorlunda förordnar, vad
i förenämnda hänseende stadgas för värnpliktiga av 1923 års klass.
304
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Herr
Lindhagens
motion.
Herr
Wagnssons
m. fi.s motion.
Herr
Fehrs
motion.
Herr
Stendahls
motion
Herrar
Dahls m. fl:s
och Fjellmans
motioner.
§ 53.
Lika med § 54 i Kungl. Maj:ts förslag.
§ 54.
Lika med § 55 i Kungl. Maj:ts förslag.
§ 55.
Lika med § 56 i Kungl. Maj:ts förslag.
b) Motioner, avseende enstaka bestämmelser i Kungl. Majtts förslag.
Till denna grupp höra följande motioner, nämligen motionerna i första
kammaren nr 236 av herr Lindhagen, nr 244 av herr Fehr, nr 245 av herr
Rosén, nr 247 av herr Stendahl och nr 251 av herr Dahl m. fl., samt motionerna
i andra kammaren nr 347 av herr Wagnsson m. fl., nr 350 av herr
Bodén, nr 370 av herr Lindman m. fl., nr 373 av herr Hermelin m. fl., nr
380 av herr Fjellman m. fl., nr 385 av herr Holmström i Gävle och nr 397
av herr Kilbom m. fl.
Uti sin förenämnda motion har herr Lindhagen hemställt,
att riksdagen med anledning av propositionerna nr 20 och 21 om försvarsväsendets
ordnande ville besluta, att längre utbildningstid för studenter och
likställda icke vidare skall ifrågakomma.
Enahanda hemställan har gjorts av herr Wagnsson m. fl. i deras ovanberörda
motion.
I samma ämne har herr Fehr uti sin motion hemställt,
att stadgandet i § 27 mom. 1 B värnpliktslagen måtte erhålla sådan
ändrad lydelse, att vissa av honom i motionen angivna synpunkter vinna
beaktande.
Herr Stendahl har i sin ovan omförmälda motion hemställt,
att riksdagen, med avslag av Kungl. Maj:ts proposition nr 21, i vad uti
motionen avses, måtte besluta, att samtliga vapenföra värnpliktige skola
undergå full vapenövning.
Uti ovannämnda motioner, vilka äro lika lydande, hava herrar Dahl m. fl.
och Fjellman m. fl. hemställt, att riksdagen ville besluta,
att med avslag å i proposition nr 21 föreslagen lydelse av värnpliktslagen
§ 16 mom. 2 a) i nämnda paragraf införa stadgande dels att »uppskov med
inskrivning må i den utsträckning och efter de grunder, som Konungen
bestämmer, tills vidare kunna beviljas den, vilken har hustru, barn eller
fosterbarn, som är för sitt uppehälle väsentligen beroende av hans arbete»,
dels att Konungen må avgöra, i vad mån det i § 16 mom. 3 angivna stad
-
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
305
gandet vid sådant fall skall iiga tillämpning, dels att sådant uppskov icke
må beviljas i större utsträckning än att till linjetjänst inskrivas minst i § 24
bestämt antal värnpliktiga,
att § 17 underkastas därav betingade jämkningar och
att § 24, mom. 1 d), må erhålla följande lydelse:
»Samtliga övriga för utbildning med vapen enligt de närmare föreskrifter,
Konungen meddelar, dugliga värnpliktiga, och må detta antal genom tilllämpning
av i § 16 mom. 2 a) lämnat medgivande icke minskas under 29,388
årligen inskrivna värnpliktiga ökat med det antal, som under föregående år
av i § 16 mom. 2 a) nämnd anledning erhållit uppskov med den i § 27
mom. 1 föreskrivna första tjänstgöring eller tjänstgöring i eu följd; de sålunda
uttagna värnpliktiga fördelas med 3,140 till marinen, 428 till flygvapnet
och övriga till hären.»
I nära samband härmed står herr Lindmans m. fl:s förberörda motion,
däri hemställts, att riksdagen ville besluta,
att med avslag å i prop. nr 21 föreslagen lydelse av värnpliktslagen § 16
mom. 2 a) i nämnda paragraf införa stadgande dels att »uppskov med inskrivning
må i den utsträckning och efter de grunder, som Konungen bestämmer,
tillsvidare kunna beviljas den, vilken har hustru, barn eller fosterbarn,
som är för sitt uppehälle väsentligen beroende av hans arbete», dels
att Konungen ma avgöra, i vad mån det i § 16 mom. 3 angivna stadgandet
vid sådant fall skall äga tillämpning, dels att sådant uppskov icke må beviljas
i större utsträckning än att till linjetjänst inskrivas minst i § 24 bestämt
antal värnpliktiga,
att § 17 underkastas därav betingade jämkningar och
att § 24, mom. 1 d), må erhålla följande lydelse:
»Samtliga övriga för utbildning med vapen enligt de närmare föreskrifter,
Konungen meddelar, dugliga värnpliktiga, och må detta antal genom tillämpning
av i § 16 mom. 2 a) lämnat medgivande icke minskas under 29,808
årligen inskrivna värnpliktiga ökat med det antal, som under föregående år
av i § 16 mom. 2 a) nämnd anledning erhållit uppskov med den i § 27
mom. 1 föreskrivna första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd; de sålunda
uttagna värnpliktiga fördelas med 3,140 till marinen, 428 till flygvapnet
och övriga till hären.»
Herr Boden har i sin ovannämnda motion föreslagit,
att riksdagen måtte besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till värnpliktslag, att de värnpliktigas övningstid bestämmes till
90 dagar i ungefärlig överensstämmelse med det beslut, som fattades av 1892
års urtima riksdag angående övningstiden för de värnpliktiga, med de
ändringar, som kunna anses erforderliga för utbildande av reservbefäl och
vid specialvapnen.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 B höft. (Nr 2.) 788 u 20
Horr Lindmans
m. fira motion.
Herr Bodéns
motion.
306
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Herr
Hermelins
m.fl:s motion.
Herr Roséns
motion.
Herr Holmströms
i Gävle
motion.
Herr Kilboms
m. fl:s motion.
Uti sin ovan omförmälda motion hava herr Hermelin m. fl. hemställt om
sådan ändring av Kungl. Majrts proposition nr 21,
att tjänstgöringstiden för huvuddelen av de värnpliktiga, som tilldelats
infanteriet, artilleriet och ingenjörtrupperna ävensom kustartilleriet bestämmes
till 255 dagar, fördelade för infanteriet på i huvudsak det sätt, som av chefen
för generalstaben i hans besparingsförslag finnes angivet och för övriga på
sådant sätt, att för vårinryckande inryckning sker 15 dagar tidigare och för
höstinryckande utryckning sker 15 dagar senare än vad i propositionen
föreslås.
Herr Rosén har i sin förenämnda motion hemställt, att riksdagen måtte
besluta sådan ändring av § 18 i Kungl. Maj:ts förslag till värnpliktslag,
att inskrivningsnämnd skall bestå av rullföringsbefälhavaren (resp. sjörullföringsbefälhavaren)
såsom ordförande, en läkare och en av vederbörande
landsting (stad, som ej deltager i landsting) utsedd icke militär ledamot
samt att i lagförslaget förekommande bestämmelser om biträde åt nämnden
måtte utgå.
Uti sin ovanberörda motion har herr Holmström i Gävle hemställt,
att riksdagen med avslag å i förslaget till värnpliktslag § 18 införda bestämmelser
måtte besluta, att inskrivningsnämnd skall vara sammansatt enligt
hittills gällande bestämmelser.
Slutligen hava herr Kilbom m. fl. uti sin förberörda motion hemställt,
dels att riksdagen måtte för sin del besluta antaga § 31 värnpliktslagen
med den lydelse, här nedan föreslås;
dels ock att riksdagen måtte efter § 56 i värnpliktslagen tillfoga en ny
§ 57 med den lydelse, som härefter föreslås.
§ 31.
Att värnpliktig, som tillhör beväringen, är underkastad de i strafflagen
för krigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänstgöring och marsch
eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad
av inkallelse i enlighet med § 29, till tjänstgöring, som omförmäles i
§ 27 eller § 28, därom är i nämnda lag stadgat; dock skall vad i samma
lag föreskrives till inskränkning av krigsfolks rätt att hålla sammankomster,
stifta och tillhöra sammanslutningar, anordna demonstrationer eller göra
framställningar till överordnade eller myndigheter icke äga tillämpning under
fredstid, utan äga värnpliktiga härutinnan samma rättigheter, som enligt
allmän lag tillkomma rikets övriga invånare.
§ 57.
Vad i strafflagen för krigsmakten eller i lagen den 16 juni 1906 om förbud
för krigsmanskap att deltaga i vissa sammankomster finnes stadgat,
som strider mot bestämmelserna i § 31 här ovan, skall ej vidare äga tilllämpning
i avseende å värnpliktig.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
307
2. Motioner, som avse de värnpliktigas avlöningsförmåner.
Till denna grupp höra motionerna i andra kammaren nr 389 av herr
Karlsson i Gasabäck m. fl., nr 395 av herr Kilbom m. fl. och nr 400 av
herrar Svensson i Långelanda och Johanson i Huskvarna.
Uti sin nyssnämnda motion hava herr Karlsson i Gasabäck m. fl. hemställt,
att riksdagen måtte besluta,
att ersättningen för alla till linjemanskap uttagna värnpliktiga skall utgå
med 2 kronor per dag jämte 50 öres tillägg vid viss längre tjänstgöring.
Herr Kilbom m. fl. hemställa uti sin ovanberörda motion,
att riksdagen måtte besluta, att värnpliktig skall under tjänstgöring erhålla
förutom underhåll, sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig
utrustning penningavlöning med en krona per dag och att dessutom
skall till värnpliktig, som är familjeförsörjare, utgå familjebidrag med för
dag två kronor för hustru och en krona för annan person, som av den värnpliktige
underhålles.
Slutligen hemställa herrar Svensson i Långelanda och Johanson i Huskvarna
uti sin motion,
att riksdagen måtte besluta, att penningbidraget till de värnpliktige skall
utgå med 50 öre om dagen under den del av tjänstgöringstiden, för vilken
Kungl. Maj:t föreslagit, att det skall utgå med 30 öre om dagen.
3. Övriga motioner.
Till denna grupp hänföras herr Lindhagens motioner nr 175, 176, 177 och
231 i första kammaren samt herr Yennerströms motion nr 4 i andra kammaren.
I motionen nr 175 har herr Lindhagen hemställt,
att riksdagen, därest den fortfarande pålägger den manliga ungdomen
bördan av den allmänna värnplikten, måtte för sin del besluta eller hos
Kungl. Maj:t begära förslag till lagstiftning, varigenom:
l:o) fullgott skadestånd gives och sålunda vida större ersättning utbetalas
än som nu medgives enligt förordningen den 18 juni 1909 om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring;
2:o) vederbörande befäl och militärläkare vid äventyr av ämbetsansvar
och skadeståndsskyldighet, som utkräves av staten, åläggas tillse, att de
värnpliktige ej genom fältmarscher och dylikt äventyra att taga skada ävensom
i övrigt ägna synnerlig omsorg åt de värnpliktigas hälsa med hänsynstagande
till deras olika kroppskonstitutioner;
3:o) beträffande anmäld sjuklighet, stränga krav på full juridisk bevisning
därom ej får uppställas utan möjligheten och sannolikheten av sjukdomsanlag
eller tillräcklig motståndskraft mot strapatser få fälla utslaget.
Horr Karlssons
i Gasabäck
m. flis motion.
Herr Kilboms
m. flis motion.
Herrar
Svenssons i
Långelanda och
Johansons
i Huskvarna
motion.
Herr Lindhagens
motion
nr 175.
308
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Herr Lind- Vidare har herr Lindhagen i sin motion nr 176 hemställt,
haB™8 l™gtl0n att riksdagen, därest den fortfarande pålägger den manliga ungdomen
bördan av den allmänna värnplikten, måtte för sin del besluta eller hos
Kungi. Maj:t begära förslag till sådan ändring i lagen den 16 oktober 1914
om förbud i vissa fall mot värnpliktigs skiljande från tjänst eller arbete, att:
l:o) sådant skiljande, på sätt riksdagen redan år 1916 ifrågasatte, icke må
ifrågakomma;
2:o) skälig hänsyn härvid dock tages jämväl till husbonden eller arbetsgivaren,
ävensom till den, som under värnpliktigs tjänstgöring upprätthåller hans
tjänst eller arbete; samt
3:o) gottgörelsen för skada genom mistning av anställning, utgår efter
skadans fulla värde med hänsyn jämväl till bristande framtidsutsikter samt
betalas opåmint av staten, vilken sedan i mån av fog och billighet må hålla
sig till husbonden eller arbetsgivaren.
Herr Lind- Uti sin motion nr 177 har herr Lindhagen ytterligare hemställt,
haKn"S i77t10" att riksdagen, därest den fortfarande pålägger den manliga ungdomen
bördan av den allmänna värnplikten, måtte för sin del besluta eller hos
Kung! Maj:t begära förslag till sådan ändring i lagen den 21 maj 1920 om
värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring, att
l:o) värnpliktig befrias från tjänstgöring på grund av uppriktiga betänkligheter
vare sig de härledas från religionsbekännelse, samvete eller förnuft;
2:o) värnpliktig, som sålunda befrias från vapenövningar, icke pålägges en
längre civil tjänstgöringstid och därigenom tillika utsättes för större risk
att förlora innehavande tjänst eller arbete;
3:o) en gång undergången bestraffning för vägran att fullgöra värnplikt
skall anses såsom fullt bevis för att sådana betänkligheter, som ovan sägs,
förefinnas.
Herr Venner- I nära samband med sistnämnda motion står herr Yennerströms omföretrSms
motion. mälda motion, däri hemställts,
att § 1 av 1920 års lag om samvetsömma värnpliktiga måtte erhålla följande
ändrade lydelse:
§ I
Värnpliktig,
som hyser allvarliga samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring
i den ordning, gällande värnpliktslag förutsätter, må,
a) därest------ammunition, samt
b) därest ---—--— räkning.
Herr Lind- Slutligen bär herr Lindhagen uti sin ovannämnda motion nr 231 hemhagens
motion stäHt,
nr 231.
att riksdagen med anledning av propositionerna nr 20 och 21 ville
— därest yrkandet om avrustning enligt motionen nr 230 ej bifalles — till
en början avskriva den allmänna värnplikten eller, om även den bibehålies,
bereda de värnpliktige den hänsyn, som tidigare i motionerna 175, 176 och
177 påkallats. _________
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
309
C. Utskottets yttrande.
Yärnpliktslagen.
Under avdelningen »Försvarsväsendets ordnande» har utskottet redan
angivit sin ståndpunkt beträffande storleken av den kontingent värnpliktiga,
som årligen skall uttagas till värnpliktstjänstgöring vid hären, marinen
och flygvapnet, de värnpliktigas fördelning å linjetjänst och ersättningsreserv
samt tjänstgöringstidens längd och uppdelning i olika fall. Utskottet
finner sig således i detta sammanhang kunna inskränka sig till
att behandla värnpliktslagens särskilda §§. Härvid lämnas de §§, med avseende
å vilka någon ändring ej ifrågasättes i nuvarande lydelsen, åsido.
§ 4.
Stadgandet i denna § av Kungl. Maj:ts förslag föreslås ändrat så, att,
på sätt utskottet i det föregående förutsatt, samtliga icke vapenföra värnpliktiga
frikallas från värnpliktens fullgörande. I samband härmed och
med hänsyn till den stränga gallring, utskottet anser böra äga rum vid
uttagandet av de vapenföra, finner sig utskottet böra förorda, att i uttrycket
»bestående kroppslig svaghet» ordet »bestående» uteslutes. I sak
avses härmed icke någon ändring av berörda uttrycks nuvarande innebörd,
vilken torde tillräckligt tydligt framgå vid en jämförelse med bestämmelsen
i § 16 mom. 1. Därjämte bör med hänsyn till den av utskottet förordade
värnpliktsorganisationen uttrycket »till krigstjänst duglig» ersättas med ordet
»vapenför».
Då utskottet vidare utgått från att såväl de i nuvarande § 16 mom. 2
avsedda värnpliktiga som ock s. k. familjeförsörjare skola frikallas från
värnpliktens fullgörande under fredstid, synes stadgande härom böra införas
i förevarande §, som i anledning härav lämpligen torde böra uppdelas
på två särskilda moment.
§ O
I
denna § ifrågasätter utskottet icke någon ändring.
§ 6.
Uti denna § bör, i enlighet med vad utskottet i det föregående anfört,
uttrycket »till krigstjänst duglig» ersättas med ordet »vapenför». Då utskottet
vidare utgår från att den, som vid navigationsskola avlagt sjökaptens-
eller styrmansexamen eller maskinistexamen av första eller andra
klass, i normala fall icke skall inkallas till tjänstgöring under fred, erfordras
givetvis icke något stadgande om inskrivning av dylik person före
inträdet i värnpliktsåldern. Slutligen tillkommer en jämkning på grund
av utskottets förslag i fråga om uttagning av underbefäl och fackmän.
310
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
§ 7.
Med undantag därav, att även i denna § uttrycket »till krigstjänst
duglig» bör utbytas mot ordet »vapenför», finner utskottet skäl icke föreligga
till ändring i §:ns av Kungl. Maj:t föreslagna lydelse.
§ 11.
Med avseende å denna § föreslås, i anslutning till vad utskottet under
avdelningen »Sjöförsvaret» anfört, att uttrycket »stationsbefälhavare vid
station av flottan» ersättes med uttrycket »befälhavande amiralen i Karlskrona
eller depåchefen för Stockholms örlogsdepå».
§§ 12 och 13.
Beträffande dessa §§ har utskottet icke något att erinra mot Kungl.
Maj:ts förslag.
§ 14.
Uti mom. 1 av denna § bör, i enlighet med vad tidigare angivits, uttrycket
»duglig till krigstjänst» ersättas med ordet »vapenför». Mot den
av Kungl. Maj:t föreslagna lydelsen av §:n synes i övrigt icke något vara
att erinra.
§ 15.
I denna § har Kungl. Maj:t allenast föreslagit smärre formella ändringar,
mot vilka utskottet icke finner anledning till erinran.
§ io.
Men hänsyn till den av utskottet förordade avfattningen av nuvarande
§ 4 synes dels mom. 1 i § 16 böra bibehållas vid sin lydelse i nu
gällande värnpliktslag, dels ock mom. 2 helt böra utgå. Härav föranledes
åter, förutom jämkning i momentindelningen, en mindre, redaktionell ändring
i nuvarande mom. 3. Vidare betingar avfattningen av § 4 en mindre
ändring i nuvarande mom. 4, varjämte utskottet, i anledning av herrar
Wigforss’ m. flis och Hanssons i Stockholm m. flis motioner nr 249
resp. 393, anser sig höra tillstyrka, att samma moment förses med ett
mot bestämmelsen uti det nya momentet i § 4 svarande tillägg, varigenom
värnpliktig, som avses i nuvarande mom. 2 av § 16, medgives rätt till
frikallelse även i det fall, att skälet därtill uppkommit först efter inskrivningen.
Yad mom. 5 och 6 i Kungl. Majits förslag beträffar, anser sig utskottet
böra förorda vissa ändringar i syfte att mildra villkoren för tillgodonjutande
av den där stadgade rätten till frikallelse. Sålunda synas tillräckliga
skäl icke föreligga att förvägra svenskfödd utlänning, som naturaliseras
till medborgare här i landet, den rätt till frikallelse, som enligt mom. 5
tillkommer annan genom naturalisation till svensk medborgare upptagen ut
-
Särskilda utskottets utlåtande AV 2.
311
länning. Vidare håller utskottet före, att den i det föregående förordade
begränsningen av värnpliktskontingenten medgiver att i större utsträckning,
än enligt mom. 6 skulle bliva förhållandet, befria från utlandet återinflyttade
svenskar från värnpliktstjänstgöring under fredstid. I detta avseende
synes anledning saknas att vidare upprätthålla kravet, att avflyttningen
skall hava skett till land inom främmande världsdel. Men därjämte
torde villkoren i övrigt kunna mildras därhän, att befrielsen, för
vars tillgodonjutande nu fordras, att vederbörande fyllt minst 28 år det
år, återinflyttningen ägt rum, och att bortovaron omfattat minst 9 år, inträder
redan för den, som återinflyttningsåret fyllt minst 26 år och som
under minst 7 år varit avflyttad. I samband med sålunda föreslagna
ändringar anser utskottet det lämpligt att sammanföra ifrågavarande bestämmelser
i ett enda moment.
Då slutligen fall kunna uppkomma, där starka skäl föreligga för befrielse
helt eller delvis från värnpliktstjänstgöring i fredstid, utan att dock
de i §:n stadgade förutsättningarna för åtnjutande av sådan befrielse äro
för handen, finner utskottet sig böra föreslå införandet av ett nytt moment,
enligt vilket Konungen må äga att i dylikt fall på ansökan meddela
frikallelse.
§ 17.
I fråga om avfattningen av mom. 1 och 2 i denna § finner utskottet
sig böra, med undantag för en mindre följdändring, tillstyrka Kungl. Maj:ts
förslag.
Med hänsyn till den förmån av omedelbar frikallelse, som enligt § 4
mom. 2 skall tillkomma de i § 16 mom. 2 av Kungl. Maj:ts förslag avsedda
värnpliktiga, synas andra punkten i första stycket av mom. 3 samt
bestämmelserna uti mom. 4 och 8 i Kungl. Maj:ts förslag helt böra utgå.
Då vidare utskottet funnit sig icke böra förorda införande av den av
Kungl. Maj:t föreslagna landstormsövningen, betingas härav jämkning i
mom. 7. I övrigt tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag beträffande
förevarande §, med undantag blott för vissa formella följdändringar.
§ 18.
Denna § innehåller bestämmelser om inskrivningsnämnds sammansättning.
Enligt nuvarande lydelsen skall sådan nämnd bestå av en regementsofficer
såsom ordförande samt fyra andra ledamöter, nämligen en
av Konungens befallningshavande förordnad lagfaren ledamot, rullföringsrespektive
sjörullföringsbefälhavaren samt två inom rullföringsområdet eller
den stad, där sjömanshuset är beläget, bosatta icke militära personer,
vilka väljas av landstinget, eller, där rullföringsområde utgöres av stad,
som ej lyder under landsting, av stadsfullmäktige. Därjämte skall nämnden
biträdas av läkare. Vid sammanträde av inskrivningsnämnd för
(lant-)rullföringsområde, från vilket ett större antal värnpliktiga tilldelas
marinen, må vidare officer av marinen närvara för att lämna erforderliga
312
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
upplysningar och göra de yrkanden, som lian finner behövliga i fråga om
inskrivningen av värnpliktig till tjänst eller särskild befattning vid marinen,
dock utan rätt att deltaga i nämndens beslut.
Kungl. Maj:t föreslår nu sådan ändring härutinnan, att inskrivningsnämnd
skall bestå av en regementsofficer såsom ordförande, en läkare och
en av landsting (stadsfullmäktige) vald ledamot samt biträdas av rullförings-(sjörullförings-)befälhavaren,
ävensom att stadgandet om rätt för
officer från marinen att närvara vid sammanträde av inskrivningsnämnd
för lantrullföringsområde skall utgå.
Såsom av det föregående framgår, föreligga två motioner i detta ämne,
nämligen av herrar Holmström i Gävle och Rosén. Den förre hemställer
om bibehållande av nu gällande bestämmelser i fråga om inskrivningsnämnds
sammansättning. Herr Rosén åter hemställer om sådan ändring
av Kungl. Maj:ts förslag, att inskrivningsnämnd skall bestå av rullförings(resp.
sjörullförings-)befälhavaren såsom ordförande, en läkare och en av
vederbörande landsting (stad, som ej deltager i landsting,) utsedd icke
militär ledamot.
Vid övervägande av förevarande spörsmål har utskottet kommit till
den uppfattningen, att Kungl. Maj:t anfört avgörande skäl för en förenkling
av inskrivningsnämndernas sammansättning. På grund härav och då
därjämte dessa nämnder enligt Kungl. Maj:ts förslag synas komma att
erhålla en i betraktande av deras uppgifter väl avvägd sammansättning,
finner sig utskottet böra tillstyrka berörda förslag i oförändrat skick.
§ 19.
Beträffande mom. 1 i denna § har utskottet endast sådana ändringar att
föreslå i Kungl. Maj:ts förslag, vilka motiveras av vad redan i det föregående
anförts. Sålunda bör uti mom. 1 a) och c) uttrycket »duglighet till
krigstjänst», liksom uti tidigare behandlade §§, utbytas mot ordet »vapenförhet».
Därjämte bör mom. Ig) bringas i överensstämmelse med vad
utskottet föreslagit rörande uttagning av underbefäl och fackmän, garnisonstjänsten
i Stockholm samt Gotlands infanteriregementes ersättande
med en infanterikår.
I mom. 2 ifrågasättes icke någon ändring.
Yad mom. 3 angår, bör till följd av utskottets förslag om ändrade
grunder för de värnpliktigas fördelning å linjetjänst och ersättningsreserv
senare delen av andra stycket i Kungl. Maj:ts förslag utgå.
Med avseende slutligen å mom. 4 föranledes av samma skäl, som nyss
anförts, en jämkning även i avfattningen av detta moment. Härvid har utskottet
stannat vid att förorda, att uttrycket »i § 24 mom. 1 a) eller b)
nämnd» värnpliktig utbytes mot uttrycket »å sjömanshus inskriven» värnpliktig.
Härigenom bibehålies visserligen sjörullföringsbefälhavaren vid sina
i momentet omförmälda åligganden och befogenheter beträffande hela den
värnpliktskategori, som i nu gällande lag avses. Men då ifrågavarande
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
313
åligganden och befogenheter enligt mom. 3 skola tillkomma nämnda befälhavare
»i den omfattning och i enlighet med de närmare föreskrifter,
Konungen meddelar», lärer Kungl. Maj:t vid dylika föreskrifters utfärdande
fästa vederbörligt avseende vid de genom den nya värnpliktslagen inträdande
förändrade förhållandena.
§ 20.
I denna § har Kungl. Maj:t endast föreslagit obetydliga formella
ändringar, mot vilka utskottet icke finner något att erinra.
§ 22.
Under h) i denna § av Kungl. Maj:ts förslag erfordras motsvarande
jämkningar som i § 19 mom. 1 g); varjämte på förut anfört skäl bestämmelsen
under i) bör utgå.
§ 23.
Mot den av Kungl. Maj:t föreslagna lydelsen av första stycket av
denna § har utskottet icke någon erinran att framställa.
Vad däremot andra stycket angår, finner sig utskottet böra förorda en
sådan omformulering därav, att de värnpliktiga icke betagas möjligheten
att ansökningsvis påkalla Kung]. Maj:ts prövning av frågor, vari inskriv -ningsrevisionen meddelat beslut.
§ 24.
Med avseende å denna § hänvisas till vad utskottet i det föregående
anfört rörande värnpliktskontingenten och dennas uppdelning mellan hären,
marinen och flygvapnet samt de värnpliktigas fördelning å linjetjänst och
ersättningsreserv.
§ 25.
I fråga om denna § ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag,
dock att mom. 1 B synes böra erhålla en något förenklad avfattning.
§ 26.
Beträffande denna §, som avhandlar uttagning till underbefäl eller fackmän,
torde det vara tillräckligt att hänvisa till vad i det föregående härutinnan
yttrats.
§ 27.
Aven i fråga om denna § åberopas vad i tidigare sammanhang anförts.
I överensstämmelse därmed böra dels stadgandena under mom. 1 A, B,
E och G, mom. 2 A samt mom. 3 G i Kungl. Maj:ts förslag erhålla
ändrad avfattning, dels ock bestämmelserna under mom. 1 F, mom. 2 B
samt mom. 3 A, C och F i samma förslag utgå. Vidare bör mom. 3
kompletteras med erforderliga bestämmelser i anledning av utskottets
314
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
förslag, att utbildning i fredstid för flottans värnpliktiga i allmänhet icke
skall äga rum, men att å andra sidan garantier skola skapas för att flottans
normala personalbehov blir täckt. I övriga delar biträder utskottet Kungl.
Maj:ts förslag med eu mindre följdändring i mom. 3 H.
§ 28.
Med avseende å denna § anföra herrar Wigforss m. fl. och Hansson
i Stockholm m. fl. uti sina förberörda motioner följande:
I paragraf 28 av gällande värnpliktslag stadgas, att beväringens första
uppbåd eller de större eller mindre delar därav, som finnas behövliga, kan
inkallas icke blott då rikets försvar det kräver utan jämväl »när det erfordras
till stillande av uppror». Även om denna senare bestämmelse torde kunna
anses vara utan praktisk betydelse, synes den oss icke böra förbigås vid en
revision av vårt försvarsväsen.
Hos vissa delar av vårt folk har ofta den misstanken framträtt, att de
militära maktmedel, som organiserats till skydd för landets frihet, samtidigt
avsetts att kunna tjäna såsom skyddsmedel för vissa maktägande grupper
inom landet. Användandet av militär ordningsmakt under vissa sociala
konflikter har närt dylika misstankar. För det förtroende hos hela folket,
som måste vara ryggraden i försvarsanstalterna mot faror utifrån, är vidmakthållandet
av sådana misstankar till skada. Ett markerande vid den
nya värnpliktslagens avfattning av att skäl icke längre finnes för denna
misstänksamhet kan endast vara till gagn. Otvivelaktigt önska också de
vid försvarsväsendet tjänstgörande att i sin tjänsteutövning hållas utanför
de inre striderna. Ordningens upprätthållande inom landet torde heller
icke påkalla något stadgande av ovan berört slag. Ur dessa synpunkter
ha vi ansett oss böra föreslå en sådan ändring av § 28 i värnpliktslagen,
att däri endast stadgas, att beväringen kan inkallas till rikets försvar.
Då utskottet delar de synpunkter, åt vilka motionärerna sålunda givit
uttryck, anser sig utskottet böra förorda, att orden »så ock när det erfordras
till stillande av uppror» uteslutas ur mom. 1.
I övrigt har utskottet icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
därvid utskottet emellertid vill framhålla, att, i den mån mom. 3 lägger
hinder i vägen för fullgörandet av de förpliktelser, som må åligga vårt
land på grund av dess anslutning till Nationernas förbund, sådant hinder
i förekommande fall lärer böra undanrödjas genom särskilt beslut av
Konung och riksdag.
§ 29.
Mot den av Kungl. Maj:t i denna § föreslagna ändringen är från utskottets
sida intet att erinra.
§ 31.
Med avseende å denna § föreslå herr Kilbom m. fl. i sin förberörda
motion nr 397 ett tillägg av innebörd, att vad i strafflagen för krigsmakten
föreskrives till inskränkning av krigsfolks rätt att hålla sammankomster,
stifta och tillhöra sammanslutningar, anordna demonstrationer
eller göra framställningar till överordnade eller myndigheter icke skall äga
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
315
tillämpning under fredstid, utan att värnpliktiga härutinnan skola äga
samma rättigheter, som enligt allmän lag tillkomma rikets övriga invånare.
I anslutning därtill förorda motionärerna införande av en ny § av innehåll,
att vad i strafflagen för krigsmakten eller i lagen den 16 juni 1906
om förbud för krigsmanskap att deltaga i vissa sammankomster finnes
stadgat, som strider mot bestämmelserna i § 31, ej vidare skall äga tillliimpning
i avseende å värnpliktig.
De frågor, som i denna motion beröras, synas utskottet vara av beskaffenhet
att böra prövas i samband med den pågående revisionen av
krigslagstiftningen, varför utskottet finner nämnda motion icke böra föranleda
någon åtgärd i förevarande sammanhang.
Då någon erinran i övrigt icke framställts mot den av Kungl. Maj:t
föreslagna lydelsen av ifrågavarande §, upptages densamma oförändrad.
§ 32.
Utskottet finner ej anledning till erinran mot de ändringar, Kungl. Maj:t
föreslår i denna §. Emellertid anser sig utskottet böra förorda avskaffande
av mönstringsskyldigheten för sådana värnpliktiga, som frikallats från värnpliktens
fullgörande under fredstid. Den praktiska nyttan därav synes
nämligen icke stå i rimligt förhållande till de olägenheter, mönstringsanmälningarna,
särskilt i betraktande av den stora omfattning, nämnda
värnpliktskategori kommer att erhålla, skulle vålla enskilda och myndigheter.
§ 33.
Icke heller mot de i denna § av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna
har utskottet något att invända. I mom. 1 b) böra emellertid med hänsyn
till den av utskottet föreslagna organisationen av flottans nuvarande stationer
orden »krigslxamn eller örlogsdepå» införas i stället för uttrycket
»flottans station». Av samma skäl, som utskottet under näst föregående
§ anfört i fråga om mönstringen, föreslår utskottet vidare sådan jämkning
av mom. 2 och 3, att värnpliktig, som frikallats från värnpliktens fullgörande
under fredstid, jämväl befrias från adressanmälningsskyldighet.
§ 34.
Vad denna § angår, ifrågasätter utskottet icke någon ändring i Kungl.
Maj:ts förslag, utom såvitt avser mom. 4. Enligt detta moments lydelse
i förslaget skulle f. d. fast anställd värnpliktig, där anställningen varat
minst två år, anses hava fullgjort värnpliktstjänstgöringen med undantag
av den hans åldersklass åliggande sista repetitionsövningen. Med hänsyn
till de av utskottet förordade kortare utbildningstiderna finner sig utskottet
böra föreslå, att nämnda förmån skall inträda redan efter ett års fast
anställning.
316
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
§ 35.
Med avseende å denna § ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag.
§ 36.
Av vad utskottet i det föregående anfört följer, att mom. 1 av denna
§ i Kungl. Maj:ts förslag bör utgå, varav i sin ordning föranledes någon
jämkning i avfattningen av §:n i övrigt.
§ 37.
Beträffande denna § ifrågasätter utskottet icke annan ändring i Kungl.
Maj:ts förslag, än som betingas av uteslutandet av mom. 1 i § 36.
§ 39.
Då någon landstormsövning icke är avsedd att äga rum, bör denna §
jämkas i överensstämmelse härmed.
Enär det vidare synes utskottet rimligt, att landstormsman, som vid
mobilisering inkallas till tjänstgöring, av staten erhåller beklädnad eller
skälig ersättning härför, föreslår utskottet omformulering av §:n i sådant
syfte.
§§ 40—46.
I fråga om dessa §§ biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag.
§ 47.
Jämväl de i denna § av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna lämnas
av utskottet utan erinran.
§§ 51—53.
Utskottets ståndpunkt till de i dessa §§ innefattade bestämmelserna
har redan i det föregående angivits, utom såvitt avser stadgandet i § 52 f)
av Kungl. Maj:ts förslag. Mot detta stadgande, som avser samma ändamål
som lagen den 23 februari 1923 (nr 26) om befrielse för vissa marinen
tilldelade värnpliktiga från viss tjänstgöringsskyldighet, har utskottet
icke något att erinra.
§§ 54—56.
Med avseende å dessa §§ ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts
förslag.
De värnpliktigas avlöning.
Uti Kungl. Maj:ts proposition nr 20 föreslås i fråga om de värnpliktigas
avlöning, att penningbidrag skall utgå med 30 öre om dagen under
de 145 första dagarna av tjänstgöringstiden, 50 öre om dagen från och
med den 146:te till och med den 240:de dagen, 75 öre om dagen från
och med den 241:sta dagen samt 1 krona om dagen under landstorms
-
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
317
övning. Penningtillskott åter föreslås icke skola utgå till någon värnpliktskategori.
I herrar Wigforss’ m. fi:s och Hanssons i Stockholm m. flis motioner
nr 248 resp. 392 hemställes, att penningbidraget skall bestämmas till 25
öre om dagen för tjänstgöring icke överstigande 90 dagar och 50 öre om
dagen för tjänstgöring under tid därutöver.
Herr Karlsson i Gasabäck m. fl. föreslå eu ersättning för alla till linjetjänst
uttagna värnpliktiga av 2 kronor om dagen jämte 50 öres tillägg
för dem, som erhålla längre utbildningstid än den för vederbörligt truppslags
linjemanskap i allmänhet gällande, under sådan överskjutande tid.
Herr Kilbom m. fl. hemställa, att värnpliktig skall erhålla en penningavlöning
av 1 krona om dagen, samt att dessutom skall till värnpliktig,
som är familjeförsörjare, utgå familjebidrag med för dag 2 kronor för
hustru och 1 krona för annan person, som av den värnpliktige underhålles.
Herrar Svensson i Långelanda och Johanson i Huskvarna påyrka penningbidragets
bestämmande till 50 öre om dagen jämväl under den del av
tjänstgöringstiden, för vilken det av Kungl. Maj:t föreslås att utgå med
30 öre om dagen.
Vidare bör nämnas, att försvarsrevisionen, till vars förslag herr Ingeström
yrkar bifall, föreslagit penningbidraget till 25 öre om dagen för ersättningsreserven
tillhörande värnpliktiga samt 50 öre om dagen under första
tjänstgöring och 75 öre om dagen under annan tjänstgöring för till linjetjänst
uttagna värnpliktiga.
För egen del har utskottet, efter övervägande av på förevarande fråga
inverkande omständigheter, funnit sig böra föreslå, att penningbidraget till
de värnpliktiga skall under hela tjänstgöringstiden utgå med 50 öre om
dagen, samt att penningtillskott icke skall utgå till någon värnpliktskategori.
Förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring.
Uti sin motion nr 175 hemställer herr Lindhagen, såsom förut nämnts,
att riksdagen, därest den fortfarande pålägger den manliga ungdomen
bördan av den allmänna värnplikten, måtte för sin del besluta eller hos
Kungl. Maj:t begära förslag till lagstiftning, varigenom:
l:o) fullgott skadestånd gives och sålunda vida större ersättning utbetalas
än som nu medgives enligt förordningen den 18 juni 1909 om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring;
2:o) vederbörande befäl och militärläkare vid äventyr av ämbetsansvar
och skadeståndsskyldighet, som utkräves av staten, åläggas tillse, att de
värnpliktige ej genom fältmarscher och dylikt äventyra att taga skada
318
Särskilda uiskottets utlåtande Nr 2.
ävensom i övrigt ägna synnerlig omsorg åt de värnpliktigas hälsa med
hänsynstagande till deras olika kroppskonstitutioner;
3:o) beträffande anmäld sjuklighet, stränga krav på full juridisk bevisning
därom ej får uppställas utan möjligheten och sannolikheten av sjukdomsanlag
eller tillräcklig motståndskraft mot strapatser få fälla utslaget.
Med anledning av denna motion får utskottet anföra följande.
Genom förordning den 4 juni 1920 (nr 305) har sådan ändring vidtagits
i ovannämnda förordning den 18 juni 1909, att i de fall, då skadan
uppkommit efter 1921 års ingång, de enligt 1909 års förordning utgående
ersättningsbeloppen fördubblats. Vidare har ersättningen enligt sistnämnda
förordning i sådana fall, då skadan uppkommit före 1921 års ingång, genom
särskilda riksdagsbeslut förhöjts, senast för budgetåret 1924—1925 med
100 %. Med hänsyn härtill torde motionärens hemställan under l:o) icke
böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Vad under 2:o) och 3:o) i motionen
hemställes synes utskottet icke vara av beskaffenhet att påkalla någon
åtgärd från riksdagens sida.
Lagen den 16 oktober 1914 om förbud i vissa fall mot värnpliktigs
skiljande från tjänst eller arbete.
Enligt lagen den 16 oktober 1914 om förbud i vissa fall mot värnpliktigs
skiljande från tjänst eller arbete må värnpliktig, som är lagstadd
eller annorledes i annans tjänst anställd, ej skiljas från anställningen i anledning
därav, att han har att fullgöra i värnpliktslagen stadgad övning
om högst 60 dagar eller mobiliseringsövning, som kan varda i särskild
lag föreskriven. Lider värnpliktig skada därigenom, att arbetsgivare ej
fullgör vad honom till följd av den värnpliktiges anställning i hans tjänst
åligger, är arbetsgivaren pliktig ersätta skadan.
I anledning av i ämnet väckta motioner anhöll riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 6 maj 1916 (nr 98) bland annat, att Kungl. Maj:t ville
taga under övervägande, under vilka förutsättningar sådan ändring kunde
vidtagas i 1 § av ifrågavarande lag, att värnpliktig tillkommande rätt att
efter fullgjord vapenövning återfå sin anställning utsträcktes att gälla även
för det fall, att vapenövningens längd överstege 60 dagar, samt för
riksdagen framlägga det förslag, som av nämnda utredning kunde föranledas.
Berörda riksdagsskrivelse blev den 17 november 1916 anmäld i statsrådet
och remitterad till socialstyrelsen för utlåtande. Den 30 december
1922 avgav styrelsen det infordrade utlåtandet. Ärendet är alltjämt beroende
på Kungl. Maj:ts prövning.
Såsom i det föregående angivits, hemställer herr Lindhagen i sin motion
nr 176,
att riksdagen, därest den fortfarande pålägger den manliga ungdomen
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
319
bördan av den allmänna värnplikten, måtte för sin del besluta eller hos
Kungl. Maj:t begära förslag till sådan ändring i lagen den 16 oktober
1914 om förbud i vissa fall mot värnpliktigs skiljande från tjänst eller
arbete, att:
l:o) sådant skiljande, på sätt riksdagen redan år 1916 ifrågasatte, icke
må ifrågakomma;
2:o) skälig hänsyn härvid dock tages jämväl till husbonden eller arbetsgivaren,
ävensom till den, som under värnpliktigs tjänstgöring upprätthåller
hans tjänst eller arbete; samt
3:o) gottgörelsen för skada genom mistning av anställning utgår efter
skadans fulla värde med hänsyn jämväl till bristande framtidsutsikter samt
betalas opåmint av staten, vilken sedan i mån av fog och billighet må
hålla sig till husbonden eller arbetsgivaren.
Då, såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår, frågan angående
utsträckning av värnpliktig enligt 1914 års lag tillkommande rätt att efter
fullgjord värnpliktstjänstgöring återfå sin anställning fortfarande är beroende
på Kungl. Maj.ts prövning, finner utskottet förevarande motion
icke böra föranleda någon särskild åtgärd.
Emellertid anser sig utskottet i detta sammanhang böra framhålla angelägenheten
av att efterlevnaden av bestämmelserna i 1914 års lag noggrant
övervakas.
Lagen den 21 maj 1920 om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter
mot värnpliktstj änstgöring.
§ 1 i lagen den 21 maj 1920 om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter
mot värnpliktstjänstgöring, är av följande lydelse:
»Värnpliktig, som hyser allvarliga, på religiös övertygelse grundade
samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring i den ordning, gällande
värnpliktslag förutsätter, må,
a) därest hans samvetsbetänkligheter avse tjänstgöring med vapen, fullgöra
sin värnplikt vid krigsmakten utan att övas i vapens bruk eller bära vapen
eller ammunition, samt
b) därest samvetsbetänkligheterna avse varje tjänstgöring vid krigsmakten,
i stället för honom åliggande värnpliktstjänstgöring utföra civilt
arbete för statens räkning.»
Körande längden av den tjänstgöring, här avsedda värnpliktiga hava
att fullgöra, stadgas i § 3 följande:
»Värnpliktig, vilken erhållit tillstånd att fullgöra värnplikten på sätt
i § 1 a) angives eller att, enligt vad i § 1 b) sägs, i stället för värnpliktstjänstgöring
utföra civilt arbete, är skyldig att under fredstid i en
följd tjänstgöra ett antal dagar, som i förra fallet med en fjärdedel och
i senare fallet med hälften överstiger det sammanlagda antalet dagar,
320
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
varunder tjänstgöring i fredstid enligt § 27 mom. 1 A eller B samt mom.
3 ävensom § 36 mom. 1 värnpliktslagen åligger rytteriet, fält- och positionsartilleriet
samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna tilldelade värnpliktiga.
Vid beräkning av dagantalet uppkommande bråktal bortfalla.!
Såsom i det föregående omförmälts, hava till utskottet hänskjutits två
motioner, avseende vissa ändringar uti ifrågavarande lag.
Den ena av dessa motioner är väckt av herr Lindhagen, som däri
hemställer,
att riksdagen, därest den fortfarande pålägger den manliga ungdomen
bördan av den allmänna värnplikten, måtte för sin del besluta eller hos
Kungl. Maj:t begära förslag till sådan ändring i lagen, att
l:o) värnpliktig befrias från tjänstgöring på grund av uppriktiga betänkligheter
vare sig de härledas från religionsbekännelse, samvete eller förnuft;
2:o) värnpliktig, som sålunda befrias från vapenövningar, icke pålägges
en längre civil tjänstgöringstid och därigenom tillika utsättes för större
risk att förlora innehavande tjänst eller arbete;
3: o) en gång undergången bestraffning för vägran att fullgöra värnplikt
skall anses såsom fullt bevis för att sådana betänkligheter, som ovan sägs,
förefinnas.
Den andra motionen i förevarande ämne är avgiven av herr Vennerström,
som hemställer, att § 1 i berörda lag måtte erhålla följande ändrade
lydelse:
>§ 1.
Värnpliktig, som hyser allvarliga samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring
i den ordning, gällande värnpliktslag förutsätter, må,
a) därest — — — — — — ammunition, samt
b) därest — — — — — — räkning.»
Då ifrågavarande lag äger giltighet endast till nästa års utgång och
Kungl. Maj:t ej ansett sig böra redan i sammanhang med framläggandet
av förslag till ny värnpliktslag upptaga frågan om de s. k. samvetsömma
värnpliktiga till definitiv lösning, synes det utskottet icke lämpligt eller
ens möjligt att nu företaga en så omfattande revision av hithörande bestämmelser,
som i herr Lindhagens motion åsyftas.
Vad åter herr Vennerströms motion beträffar, avser den visserligen eu
lagändring av stor räckvidd, men dels inskränker sig ändringen till en
enda § och dels synes den i motionen berörda frågan vara av beskaffenhet
att icke lämpligen böra undanskjutas.
Till stöd för sin ovannämnda hemställan anför herr Vennerström följande:
I 1920 års lagstiftning om samvetsömma värnpliktiga stadgades, att värnpliktig,
som hyser »allvarliga på religiös övertygelse grundade samvetsbetänkligheter»
mot värnpliktstjänstgöringen må befrias från sådan. Meningarna
angående formuleringen av rätten till dylikt undantag voro mycket de
-
Särskilda utskottets utlät mule AV 321
läde. Stärka krav höjdes att stryka orden pa religiös övertygelse grundade
och sålunda ge bestämmelsen eu vidare formulering.
Redan i 11)17 års kommitté, på vars förslag riksdagens lag grundades,
framställdes yrkande i donna riktning. Tvenne reservanter inom kommittén,
riksdagsmännen Byström och Gullberg, förordade eu vidsträcktare tillämpning
av lagstiftningen i så måtto att lagen borde gälla värnpliktig, som
hyser »allvarliga samvetsbetänkligheter» mot värnpliktstjänstgöring, så framt
han ej givit dem ^uttryck, som finnas ha väckt allmän förargelse. I de yttranden,
som avgåvos över kommitténs förslag, vunno reservanternas synpunkter
understöd.
• rfe,ol%risk>j fakulteten i Uppsala förklarade sig icke kunna underlåta att
just. från religiöst-etiska synpunkter finna den av de sakkunniga uppdragna
distinktionen mellan religiösa och icke religiösa samvetsbetänkligheter ohållbar
och missvisande, emedan samvetet för den kristna uppfattningen alltid
oe-? ^religiös storhet, och, där det på allvar gör sig hört, för en religiös
åskådning alltid vittnar om människans samband i sitt väsens djup med en
högre ändlig, religiös verklighet. Fakulteten föreslog för sin del följande
formulering: »Allvarliga i en ideell livsåskådning grundade, om verklig inre
samvetsöm vittnande och ej med principiell stats- och rättsfientlighet sammanhängancle
betänkligheter.» Stockholms stads konsistorium och biskopen
i Luleå stift förordade reservanternas förslag.
propositionen 165 vid 1920 års riksdag följde emellertid departementschefen
kommittémajoritetens synpunkter att endast religiösa samvetsbetänkligheter
kunde medföra rätten till befrielse från militärtjänstgöring. Reservanternas
synpunkter framfördes i riksdagen i tvenne motioner, av herrar
W erner och Hansson i andra kammaren och herrar Sandegård och Hansson
i forsta kammaren. I båda motionerna yrkades, att formuleringen skulle
bil »allvarliga samvetsbetänkligheter».
Andra lagutskottet sade sig behjärta den från teologiskt håll kommande
uppfattningen, att samvetet för den kristna åskådningen alltid är en religiös
storhet _ »Från denna synpunkt sett», sade utskottet, »skulle det i sak vara
fullkomligt likgiltigt om, såsom föreslagits, orden ''på religiös övertygelse
giundade uteslötes eller ej». Utskottet kunde dock icke medgiva att på
etiska, sociala eller andra skäl grundade betänkligheter skulle tillerkännas
samma undantagsställning som betänkligheter grundade på religiösa skäl
»Utskottet vill icke förneka, att fall av samvetsbetänkligheter av denna
senare art kunna inträffa, där statens efterlåtenhet med avseende på utkrävande
av medborgarens skyldighet enligt värnpliktslagen kunde vara lika
val motiverad som då samvetsbetänkligheterna grunda sig å religiös övertygolse.
Men ^ utskottet finner sig av liera skäl ej kunna av denna anlednl^S
^Pjå kravet på religiös övertygelse som grund för berörda samvetsbetänkligheter».
De väsentliga skälen för utskottets avstyrkande voro
den befarade svårigheten att pröva allvaret av de påstådda samvetsbetänkligheterna
samt farhågan att en utvidgning av lagens tillämpningsområde
skulle lämna faltet öppet för simulation och godtycke. I stället förordade
utskottet eu så pass vidsträckt tolkning av begreppet »religiös övertygelse»
att »övertygelsen ej förutsattes behöva bottna i en viss kyrklig eller kristen
åskådning». Och utskottet förmenade, att medelst en sådan tolkning »de
tankta fall av etiska samvetsbetänkligheter, för vilka man kan finna särskild
anledning att ömma, kunna inrymmas under lagens bestämmelse.»
Riksdagens båda kamrar följde utskottet och avslogo såväl motionerna
som inom utskottet framställda reservationer i anslutning till motionärernas
yrkanden.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 sand. 2 B käft. (Nr 2.)
788 24 21
322
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
En sådan tolkning, som den av utskottet förordade, som rör sig på begreppets
ytterkant och till och med utom densamma, är i och för sig icke
att rekommendera. Finner man lagens formulering för snäv, så är det bättre
att med en gång ge densamma en tillräcklig vidd. Nu visar sig emellertid,
att trots utskottets rekommendation för en mjukare och rymligare tolkning
verkligt ömmande fall av etiska, men icke religiösa samvetsbetänkligheter
icke vunnit det beaktande, som utskottet ansåg tillbörligt. Det är på
ett drastiskt och upprörande sätt bevisat, att utskottets och riksdagens förhoppning,
att »de tänkta fall av etiska samvetsbetänkligheter, för vilka man
kan finna särskild anledning att ömma, kunna inrymmas under lagens bestämmelse»,
kommit på skam.
I augusti 1923 dömdes läkarekandidaten Stig Holm, tjänstgörande vid
medicinarekompaniet i Skövde, till tre månaders fängelse för värnpliktsvägran.
Denna händelse väckte så mycket pinsammare uppmärksamhet som
värn pli kts vägrar en fjättrad till hand och fot fördes till centralfängelset i
Mariestad. Det finnes icke det ringaste tvivel om att Holms betänkligheter
mot värnpliktstjänstgöringen voro grundade på ren idealitet, och icke på
fysisk bekvämlighet. I sin inför krigsrätten den 1 augusti lämnade, förklaring
har Holm kategoriskt avvisat att han led av s. k. skoskavsantimilitarism.
Han förklarade sig vara eu lärjunge till dr Natanael Beskow och en bekännare
av dennes allvarligt etiska livsåskådning. Allmänt kulturella.och humanitära
motiv hade drivit Holm fram till hans beslut att vägra militärtjänstgöring:
»Efter allvarlig självrannsakan har jag funnit att det är mig omöjligt
att deltaga i någon art av krig av den anledningen, att ett modernt krigvisat
sig innebära såväl den andliga som den materiella kulturens undergång
för så gott som varje stat som tar del däri».
Ett fall som detta ger stark aktualitet åt kravet att vidga ramen för
begreppet samvetsbetänkligheter i enlighet med förut gjorda framställningar.
Ett dylikt krav står i överensstämmelse med rättskänslan hos mycket vidsträckta
samhällslager. Det är påfallande, att man särskilt från religiöst
håll med mycken styrka uttalat sig för. borttagande av den lagstiftningsskranka,
som nu skiljer religiösa från icke religiösa samvetsömma värnpliktiga.
Och ett upprop, undertecknat av akademiska medborgare vid Lunds
universitet, däribland många professorer, har krävt samma rätt för värnpliktsvägrare
»av etiska och allmänt kulturella motiv» som för religiösa att
slippa vapentjänst. Uppropet, ur vilket ett starkt etiskt allvar talar, finner
det vara »ett oavvisligt krav för ett modernt kultursamhälle, att individens
etiska såväl som hans religiösa grundställning i en så viktig fråga som denna
måste respekteras».
Genom vad motionären sålunda anfört finner utskottet ådagalagt, att
avfattningen av ifrågavarande lagbestämmelse visat sig ägnad att giva anledning
till en mera snäv tolkning, än avsikten med densamma varit.
Redan detta förhållande synes utgöra skäl till eu ändring av berörda avfattning.
Härtill kommer emellertid, att utskottet icke kan finna anledning
föreligga att i förevarande avseende överhuvud göra någon åtskillnad
mellan samvetsbetänkligheter av etisk eller kulturell art samt dylika betänkligheter
grundade på religiös övertygelse. Avgörande för huruvida
staten skall efterlåta utkrävandet av medborgarens skyldighet enligt värnpliktslagen
synes uteslutande böra vara allvaret av samvetsbetänkligheterna.
Aven om det icke låter sig förneka, att eu utvidgning av
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
323
lagens tillämplighetsområde i angivna riktning kan leda till fall av simulation
och godtycke, torde dock varken värnpliktstjänstgöring i vanlig ordning
med hänsyn till de starkt förkortade utbildningstiderna ställa sig så
avskräckande eller de samvetsömma värnpliktigas avsevärt längre tjänstgöringstider
te sig så lockande, att dylika konsekvenser behöva befaras
förekomma i någon större utsträckning.
Av sålunda angivna skäl anser utskottet sig böra tillstyrka bifall till
den av herr Yennerström föreslagna lagändringen, vilken icke synes påkalla
någon jämkning uti lagens övriga §§. Med hänsyn till beskaffenheten
av berörda lagändring förordar utskottet, att densamma vinner tillämpning
snarast möjligt eller lämpligen från och med den 1 juli 1924.
På grund av vad utskottet här ovan anfört, får utskottet hemställa:
1 :o) att riksdagen — under förutsättning att riksdagen fattar
beslut, som av Kungl. Maj:t godkännes, angående försvarsväsendets
ordnande — med förklarande att Kungl. Maj:ts förslag
till värnpliktslag icke kunnat av riksdagen oförändrat
antagas, må, i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition,
för sin del besluta antaga följande
Förslag
till
Värnpliktslag.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
KAP. I.
Allmänna bestämmelser.
§ I
Varje
svensk man är värnpliktig från och med det kalenderår, under
vilket han fyller tjugu år, till och med det, under vilket han fyller fyrtiotvå
år.
§ 2.
För den, som förvärvar svensk medborgarrätt det kalenderår, under
vilket han fyller tjugu år, eller därefter, inträder värnplikten från och med
det år, som infaller näst efter det han förvärvat nämnda rätt.
Värnplikt och
värnplikts -ålder.
Värnplikt för
den, som förvärvar
svensk
medborgarrätt.
324
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Kungi. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)
§ 3.
Beväring och 1. Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen
landstorm. ^ejag j första och andra uppbådet. Tjänstetiden i beväringen är femton
år, elva år i första och därefter fyra år i andra uppbådet.
I krigstid bestämmer dock endast behovet tjänstetidens längd för de
inkallade.
2. Under den tid, värnpliktig icke tillhör beväringen, tillhör han landstormen.
§ 4. § 4.
Frikallelse. Från värnpliktens fullgörande fri- 1. Från värnpliktens fullgörande
kallas den, som till följd av lyte, frikallas den, som till följd av lyte,
stadigvarande sjukdom, bestående stadigvarande sjukdom, kroppslig svagkroppslig
svaghet eller annan dylik het eller annan dylik orsak icke biorsak
icke är duglig till krigstjänst, vapenför.
2. Från värnpliktens fullgörande
under fredstid frikallas den, vilken
vid den tidpunkt, då han enligt § 5
är skyldig att inställa sig till inskrivning,
a) har hustru eller barn, som är
för sitt uppehälle beroende av hans
arbete, eller
b) är ende arbetsföre sonen, sonsonen
eller dottersonen till orkeslös
eller vanför fader, farfader, morfader
eller till änka, frånskild eller övergiven
hustru eller ogift kvinna, ende
arbetsföre fostersonen till orkeslös eller
vanför fosterfader eller till fostermoder
eller ende arbetsföre brodern till ett
eller flera minderåriga eller vanföra
faderlösa syskon, dock endast såvida
sagda föräldrar, far- eller morföräldrar
eller fosterföräldrar eller syskon äro
för sitt uppehälle beroende av hans
arbete.
Har sådan för sitt uppehälle av
den värnpliktiges arbete beroende anhörig,
som under b) sägs, av samme
värnpliktige erhållit försörjning allt
-
Särskilda utskottetg utlåtande Nr 2. 325
(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
ifrån början av kalenderåret närmast
före inskrivningsförrättningen
eller, där behovet av försörjning uppstått
först vid senare tidpunkt, alltifrån
behovets uppkomst, skall den
värnpliktige även i det fall, att han
icke är den ende arbetsföre sonen,
sonsonen, dottersonen, fostersonen eller
brodern, frikallas från värnpliktens
fullgörande, därest han är den ende,
som, såvitt veterligt är, kan lämna
nödigt försörjningsbidrag.
§5.
1. Värnpliktig är skyldig att inställa sig till inskrivning det år, kan
fyller tjugu år.
2. Tjänstetiden i beväringen beräknas från början av nyssnämnda år,
även om den värnpliktige till följd av laga förfall eller beviljat uppskov
skulle bliva inskriven först ett senare år.
Där inskrivning till följd av den värnpliktiges uteblivande utan laga
förfall skett ett senare år, räknas tjänstetiden från början av inskrivningsåret.
Har värnpliktig utan laga förfall eller beviljat uppskov under något år
av tjänstetiden uteblivit från honom enligt § 27 under samma år åliggande
tjänstgöring, må detta år icke räknas honom till godo såsom tjänsteår i
beväringen. Huru förhållas skall, då värnpliktig uteblivit från endast en del
av årets tjänstgöring, bestämmer Konungen.
3. Värnpliktig, varom i § 2 förmäles, är skyldig att inställa sig till inskrivning
det år, hans värnplikt tager sin början. Sådan värnpliktig anses
därvid likställd med den, som förut erhållit uppskov med inskrivning.
§6.
1. Yngling, vilken avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från
gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk
eller som vid annan läroanstalt
förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt
vad Konungen förordnar, skall anses
däremot svara, så ock yngling, vilken
vid navigationsskola avlagt sjökaptenseller
styrmänsexamen eller maskinistexamen
av första eller andra klass, må
§ 6-
1. Yngling, vilken avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från
gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk
eller som vid annan läroanstalt
förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt
vad Konungen förordnar, skall anses
däremot svara, må redan det år, då
han fyller aderton eller nitton år, anmäla
sig till inskrivning.
Tiden för
inskrivning
m. m.
Inskrivning
såsom
underårig.
Värnpliktigs
tjänst.
Befrielse under
krigstid.
326
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Kungl. Maj-.ts förslag.)
redan det år, då han fyller aderton
eller nitton år, anmäla sig till inskrivning.
För bifall härtill fordras att vara
duglig till krigstjänst.
2. Annan yngling, än i mom. 1
avses, må ock redan det år, då han
fyller aderton eller nitton år, anmäla
sig till inskrivning för utbildning till
plutonchef eller motsvarande befattning,
där han är duglig till krigstjänst
och, på sätt Konungen förordnar, visar
sig äga förutsättningar för dylik utbildning.
3. Likaledes må annan yngling, än
i mom. 1 avses, redan det år, då han
fyller aderton eller nitton år, anmäla
sig till inskrivning antingen för att
utbildas till underbefäl eller fackman
vid infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna,
trängtrupperna, intendenturtrupperna
eller kustartilleriet eller
för att från annat inskrivningsområde
än Norrbottens uttagas för utbildning
vid Norrbottens regemente.
För bifall härtill fordras, att han
är duglig till krigstjänst och i övrigt
lämplig till den tjänstgöring, vartill
han anmäler sig.
4. För en var enligt
1 angivna tjänstetiden
tjugu år.
5. Yad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga delar för
de enligt denna § inskrivna, även innan de inträtt i värnpliktsåldern.
§ § 7- .
Till krigstjänst duglig värnpliktig Vapenför värnpliktig uttages till
uttages till linjetjänst eller till ersätt- linjetjänst eller till ersättningsreserningsreserven.
ven.
(Utskottets förslag.)
För bifall härtill fordras att vara
vapenför.
2. Annan yngling, än i mom. 1
avses, må ock redan det år, då han
fyller aderton eller nitton år, anmäla
sig till inskrivning för utbildning till
plutonchef eller motsvarande befattning,
där han är vapenför och, på sätt
Konungen förordnar, visar sig äga
förutsättningar för dylik utbildning.
3. Likaledes må annan yngling, än
i mom. 1 avses, redan det år, då lian
fyller aderton eller nitton år, anmäla
sig till inskrivning antingen för att
utbildas till underbefäl eller fackman
vid infanteriet, trängtrupperna eller
intendenturtrupperna eller för att
från annat inskrivningsområde än
Norrbottens uttagas för utbildning
vid Norrbottens regemente.
För bifall härtill fordras, att han
är vapenför och i övrigt lämplig till
den tjänstgöring, vartill han anmäler
sig.
mom. 1, 2 eller 3 inskriven räknas den i § 3 mom.
i beväringen från och med det år, då han fyllde
§ 8.
Rörande inskrivna värnpliktigas befrielse från tjänstgöring under krigstid
meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjänst och det allmännas
behov finnas vara påkallade.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
327
(Katigt. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)
§ 9.
Värnpliktig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjänst eller arbete
antagen, må ej av husbonde eller arbetsgivare hindras att i behörig tid
inställa sig till inskrivning, tjänstgöring eller mönstring eller att fullgöra
annan honom i denna lag ålagd skyldighet.
§ io.
Värnpliktig, vilken är på grund av honom ådömd straffpåföljd utestängd
från behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen,
må ej fullgöra honom åliggande tjänstgöring. Sådan värnpliktig anses likställd
med den, som erhållit uppskov med tjänstgöring.
KAP. II.
Om de värnpliktigas inskrivning och redovisning.
§ 11.
1. Pör inskrivning och redovisning av de värnpliktiga, med det i
mom. 2 stadgade undantag, indelas riket uti inskrivningsområden och rullföringsområden;
varje inskrivningsområde omfattar visst antal rullföringsområden.
Pör vart och ett av dessa områden förordnas en befälhavare
(inskrivningsbefälhavare, rullföringsbefälhavare).
2. För inskrivning av de värnpliktiga,
som äro inskrivna å sjömanshus,
samt för redovisning av marinens
och flygvapnets å sjömanshus inskrivna
värnpliktiga bestämmas särskilda sjörullföringsområden,
vart och ett omfattande
ett eller flera sjömanshus.
För varje sjörullföringsområde förordnas
en befälhavare (sjörullföringsbefälhavare),
lydande under stations -befälhavare vid station av flottan''.
2. För inskrivning av de värnpliktiga,
som äro inskrivna å sjömanshus,
samt för redovisning av marinens
och flygvapnets å sjömanshus inskrivna
värnpliktiga bestämmas särskilda sjörullf
öringsområden, vart och ett omfattande
ett eller flera sjömanshus.
För varje sjörullföringsområde förordnas
en befälhavare (sjörullföringsbefälhavare),
lydande under lefälliavande
amiralen i Karlskrona eller
depåchefen för Stockholms örlogsdepå.
§ 12.
1. Vederbörande mantalsskrivningsförrättare åligger att, sedan mantalsskrivningarna
blivit avslutade, med ledning av mantalslängderna uppsätta
fullständiga listor över inskrivningsskyldiga värnpliktiga. Dessa listor
skola för granskning översändas till vederbörande pastorsämbeten, vilka
Värnpliktig
får ej hindras
att inställa sig.
Värnpliktig,
ådömd påföljd
enligt 2 kap.
19 § strafflagen.
Inskrivningsoch
rullföringso
mråden.
Åtgärder för
inskrivning
in. m.
328
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Värnpliktigs
inskrivning.
Personlig
inställelse.
Inskrivnings
bok.
(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)
genom anteckning å dem böra upplysa, dels om någon av däruti upptagna
värnpliktiga är på grund av honom ådömd straffpåfölj d för alltid eller för
viss tid utestängd från behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap.
19 § strafflagen, eller avlidit eller avflyttat till annan ort, som, då den
är känd, bör uppgivas, eller är inskriven å sjömanshus, med uppgift på
sjömanshuset, dels om och vilka inskrivningsskyldiga värnpliktiga efter
mantalsskrivningen inflyttat i församlingen, med uppgivande, där så ske
kan, från vilken ort inflyttningen skett, varefter listorna, bekräftade med
vederbörande pastorers underskrifter, skola till mantalsskrivningsförrättaren
återsändas. Mantalsskrivningsförrättaren insänder dessa listor, behörigen
transporterade och summerade, till Konungens befallningshavande,
som ofördröjligen översänder dem till vederbörande inskrivningsbefälhavare.
2. Prästerskapet samt landsstatens tjänstemän, synnerligen mantalsskrivningsförrättarna,
så ock sjömanshusombudsmännen vare pliktiga att,
i allt vad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl med de
upplysningar och det bistånd, som av dem kunna äskas för de värnpliktigas
inskrivning och redovisning.
3. Där anteckningar motsvarande församlingsböckerna föras av "annan
myndighet än prästerskapet, skola prästerskapets skyldigheter enligt denna
§ åligga sådan myndighet.
4. Närmare föreskrifter om fullgörandet av de åligganden, som i fråga
om de värnpliktigas inskrivning och redovisning tillkomma områdesbefälhavare
och sjömanshusombudsmän ävensom mantalsskrivningsförrättare och
pastorer eller i mom. 3 omförmälda myndigheter, utfärdas av Konungen.
§ 13.
1. Yarje år skall inom de särskilda rullföringsområdena och för de
särskilda sjömanshusen å tider och ställen, som, efter det vederbörande
inskrivnings- eller sjörullföringsbefälhavare blivit hörd, bestämmas av Konungens
befallningshavande i det län, till vilket rullföringsområdet eller
största delen därav hörer, eller inom vilket sjömanshuset är beläget, inskrivning
förrättas med de värnpliktiga, som under året fylla tjugu år,
samt med de äldre värnpliktiga, vilka icke förut blivit inskrivna eller frikallade.
2. Inkallelse till inskrivningsförrättning verkställes av Konungens befallningshavande
genom kungörelse och offentligt anslag inom varje
kommun.
§ 14- § 14.
1. Vid inskrivningsförrättning är 1. Vid inskrivningsförrättning är
varje till densamma inkallad värn- varje till densamma inkallad värn
-
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
329
(Kunf/l. Maj-.ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
pliktig med undantag av den, som
är inskriven å sjömanshus och inmönstrad
till sjöfart, skyldig att personligen
inställa sig; dock må utan
personlig inställelse inskrivas värnpliktig,
som i den ordning, Konungen
föreskriver, styrker, att han är duglig
till krigstjänst, och som antingen
finnes enligt § 43 mom. 1 hava visat
laga förfall för uteblivandet eller ock
innehar anställning utomlands eller
uppehåller sig därstädes för idkande
av studier eller för utbildning i sitt
yrke.
pliktig med undantag av den, som
är inskriven å sjömanshus och inmönstrad
till sjöfart, skyldig att personligen
inställa sig; dock må utan
personlig inställelse inskrivas värnpliktig,
som i den ordning, Konungen
föreskriver, styrker, att han är vapenför,
och som antingen finnes enligt
§43 mom. 1 hava visat laga förfall
för uteblivandet eller ock innehar
anställning utomlands eller uppehåller
sig därstädes för idkande av studier
eller för utbildning i sitt yrke.
2. Efter inskrivningen erhåller den värnpliktige en inskrivningsbok,
varuti skall av vederbörande befäl antecknas vad som är av vikt att känna
beträffande hans värnplikt, och med vilken bör följa ett utdrag av denna
lag samt av andra lagar och stadganden rörande krigsmakten.
3. Överstiger avståndet mellan inkallad värnpliktigs hemvist inom den
ort, där han är kyrkobokförd, och förrättningsstället två nymil, är han
berättigad att uppbära den gottgörelse för fram- och återresan mellan
dessa orter, som varder särskilt bestämd. Sådan gottgörelse tillkommer
dock icke värnpliktig, som tillförene utan laga förfall uteblivit från dylik
förrättning.
§ 15.
1. Inställelse till inskrivning sker vid inskrivningsförrättning för den
ort, där den värnpliktige är kyrkobokförd.
Värnpliktig, som vistas å annan ort, må dock undergå inskrivning å
vistelseorten, men skall i sådant fall utan kallelse anmäla sig hos vederbörande
inskrivningsnämnd och därvid avlämna prästbetyg. Sålunda inskriven
värnpliktig tillhör fortfarande det område, där han är kyrkobokförd.
2. Inskrivning av värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus, sker vid
inskrivningsförrättning för det sjömanshus, han tillhör. Sådan värnpliktig
må dock undergå inskrivning vid inskrivningsförrättning för annat sjömanshus,
i vilket fall det aligger honom att utan kallelse anmäla sig hos
inskrivningsnämnden för sistnämnda sjömanshus och därvid, förutom prästbetyg,
avlämna intyg från vederbörande sjömanshusombudsman rörande
såväl sin befattning inom sjömansyrket som den tid, varunder han varit
inmönstrad till sjöfart, eller, om intyg icke kunnat anskaffas, uppvisa sjöfartsbok.
Inskrivnings
ort.
330
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Uppskov med
inskrivning
m. m.
(Kungl. Maj.ts förslag.) ■ (Utskottets förslag.)
Å sjömanshus inskriven värnpliktig, som tilldelas hären, överföres till
det rullföringsområde, inom vilket han är kyrkobokförd.
3. Vad i denna § stadgas om värnpliktig skall äga motsvarande tillämpning
beträffande yngling, som enligt § 6 inskrives, innan han inträtt
i värnpliktsåldern.
kap. in.
Om uppskov med inskrivning eller tjänstgöring, så ock om frikallelse
efter inskrivning.
§ 16. § 16.
1. Uppskov med inskrivning till
nästföljande års inskrivningsförrättning
meddelas värnpliktig, som av
en eller annan möjligen övergående
anledning, såsom tillfällig sjukdom,
försenad eller otillräcklig kroppsutveckling
eller dylikt, vid inskrivningsförrättningen
befinnes vara oduglig
eller olämplig till krigstjänst eller kunna
genom de med tjänstgöringen förenade
ansträngningarna utsättas för men
eller fara.
2. Sådant uppskov meddelas ock:
a) den, vilken har hustru, barn
eller fosterbarn, som är för sitt uppehälle
väsentligen beroende av hans
arbete; samt
b) enda arbetsföra sonen, sonsonen
eller dottersonen till orkeslös eller
vanför fader, farfader, morfader eller
till änka, frånskild eller övergiven
hustru eller ogift kvinna, enda arbets
föra fostersonen till orkeslös eller
vanför fosterfader eller till fostermoder,
ävensom enda arbetsföra brodern
till ett eller flera minderåriga
eller vanföra faderlösa syskon, dock
endast såvida sagda föräldrar, fareller
morföräldrar eller fosterföräldrar
eller syskon äro för sitt upphälle väsentligen
beroende av hans arbete.
1. Uppskov med inskrivning till
nästföljande års inskrivningsförrättning
meddelas värnpliktig, som av
en eller annan möjligen övergående
anledning, såsom tillfällig sjukdom,
försenad eller otillräcklig kroppsutveckling
eller dylikt, vid inskrivningsförrättningen
befinnes vara till tjänstgöring
oförmögen eller olämplig eller
genom de med tjänstgöringen förenade
ansträngningarna utsättas för
men eller fara.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
331
(Kungl. Maj ds förslag.)
Har sådan för sitt uppehälle av den
värnpliktiges arbete väsentligen beroende
anhörig, som under b) sägs, av
samme värnpliktige erhållit försörjning
alltifrån början av kalenderåret närmast
före inskrivningsförrättningen
eller, där behovet av försörjning uppstått
först vid senare tidpunkt, alltifrån
behovets uppkomst, kan även i det fall,
att den värnpliktige icke är den enda
arbetsföra sonen, sonsonen, dottersonen,
fostersonen eller brodern, uppskov med
inskrivningen medgivas honom, därest
han är den enda, som, såvitt veterligt
är, kan lämna nödigt försörjningsbidrag.
3. Förefinnes anledning till uppskov
enligt denna § ännu vid inskrivningsförrättningen
det år, under
vilket den värnpliktige fyller tjugufyra
år, frikallas han från värnpliktens
fullgörande under fredstid.
4. Bliver inskriven värnpliktig till
följd av sådan orsak, som omförmäles
i § 4, oduglig till krigstjänst,
äger han att, på framställning hos
behörig inskrivningsnämnd, varda frikallad
från värnpliktens vidare fullgörande.
5. Har utländsk man, som icke
förut varit svensk medborgare, blivit
genom naturalisation upptagen till
medborgare här i landet och fyller
han det år, inskrivningen sker, minst
tjugusex år eller kan han med intyg
(Utskottets förslag.)
2. Förefinnes anledning till uppskov
enligt mom. 1 ännu vid inskrivningsförrättningen
det år, under vilket
den värnpliktige fyller tjugufyra år,
frikallas han från värnpliktens fullgörande
under fredstid.
3. Bliver inskriven värnpliktig till
följd av sådan orsak, som omförmäles
i § 4 mom. 1, icke vapenför, äger
han att, på framställning hos behörig
inskrivningsnämnd, varda frikallad
från värnpliktens vidare fullgörande.
Uppkommer för inskriven värnpliktig
sådant förhållande, som avses i
§ é mom. 2 första stycket b) eller
andra stycket, äger han, likaledes på
framställning hos behörig inskrivningsnämnd,
att varda frikallad från värnpliktens
vidare fullgörande under
fredstid.
4. I enahanda ordning skall vidare
från värnpliktens fullgörande
under fredstid frikallas:
a) till svensk medborgare genom
naturalisation upptagen utländsk man,
som det år, han jämlikt § 5 mom. 3
332
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Uppskov med
tjänstgöring
in. m.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
styrka, att han i utlandet gjort militärtjänst
under längre tid, än vad i
§ 27 mom. 1 sägs, skall han frikallas
från värnpliktens fullgörande under
fredstid.
6. Sådan frikallelse äge ock rum:
a) beträffande annan än i mom. 5
sägs, vilken kan med intyg styrka, att
han i utlandet gjort militärtjänst under
längre tid än i § 27 mom. 1 stadgas;
samt
b) beträffande den, som från riket
avflyttat till land inom främmande
värdsdel och därefter åter inflyttat
hit, dock under villkor
att avflyttningen icke skett i strid
med då gällande föreskrifter om utvandring,
att han under det år, han återinflyttat,
fyllt minst tjuguåtta år, och
att minst nio år förflutit från avflyttningen
till återinflyttningen, häri
således icke inberäknad den tid, som
vistelsen i riket varat, innan förlorad
svensk medborgarrätt återförvärvats.
(Utskottets förslag.)
är skyldig att inställa sig till inskrivning,
fyller minst tjugusex år;
b) den, som avflyttat från riket
och därefter återinflyttat hit, dock
under villkor,-
att avflyttningen icke skett i strid
med vid tidpunkten för densamma
gällande föreskrifter,
att han under det år, han återinflyttat,
fyllt minst tjugusex år, och
att minst sju år förflutit från av- ''
flyttningen till återinflyttningen, häri
således icke inberäknad den tid, som
vistelsen i riket varat, innan förlorad
svensk medborgarrätt återförvärvats;
samt
c) en var, som kan med intyg styrka,
att han i utlandet gjort militärtjänst
under längre tid än i § 27 mom. 1
stadgas.
5. Bär, utan att fall, varom ovan
i denna § sägs, är för handen, synnerliga
skäl därtill föreligga, må Konungen
helt eller delvis frikalla inskriven
värnpliktig, som därom anhåller,
från värnpliktens fullgörande
under fredstid.
§ 17-
1. Uppskov till nästföljande år med påbörjandet av den i § 27 föreskrivna
första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd för värnpliktiga,
uttagna till linjetjänst, kan vid inskrivningen medgivas:
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
333
(Kanyl. Maj-As förslag.) (Utskottets förslag.)
a) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som enligt intyg från sjömanshusombudsmannen
är förhyrd för längre utrikes resa å handelsfartyg och
som till följd därav icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvarar,
inställa sig;
b) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som gör sannolikt, att han inom
ett år efter inskrivningen kommer att söka inträde i sjökaptens-, styrmans-,
förste maskinist- eller andre maskinistklass vid navigationsskola;
c) värnpliktig, som själv förvaltar och brukar honom tillhörig fast egendom
eller själv driver honom tillhörig handels-, fabriks- eller annan industriell
rörelse och av en eller annan anledning icke varit i tillfälle att på
lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den tid,
han för sin militära tjänstgöring skulle bliva frånvarande; samt
d) värnpliktig, som visar annat giltigt skäl för uppskovs beviljande, såsom
att tjänstgöringens fullgörande skulle medföra avsevärt avbräck i fortskriden
lärokurs eller eljest bereda honom eller av hans arbete beroende
nära anhöriga väsentliga svårigheter eller olägenheter.
Fortfar anledning till uppskov med Fortfar anledning till uppskov med
ovan nämnd tjänstgöring, må förlängt ovan nämnd tjänstgöring, må föruppskov,
varje gång för ett år, av långt uppskov, varje gång för ett år,
vederbörande inskrivningsnämnd be- av vederbörande inskrivningsnämnd
viljas den värnpliktige; dock att beviljas den värnpliktige; dock att
tjänstgöringen, utom i fall, som i tjänstgöringen skall taga sin början
mom. 8 här nedan avses, skall taga senast det år, under vilket han fyller
sin början senast det år, under vil- tjugufyra år.
ket han fyller tjugufyra år.
2. Yppas för värnpliktig, uttagen till linjetjänst, efter det inskrivningsförrättningen
avslutats, sådan anledning till uppskov, varom i mom. 1 förmäles,
med påbörjande av den i § 27 föreskrivna första tjänstgöring eller
tjänstgöring i en följd, må uppskov med påbörjande av nämnda tjänstgöring
till nästföljande år medgivas den värnpliktige i den ordning, Konungen
bestämmer. Fortfar anledning till uppskov eller har annan uppskovsanledning
av beskaffenhet, som ovan nämnts, yppats före nästinfallande inskrivningsförrättning,
åligger det den värnpliktige, där han önskar ytterligare
uppskov med ifrågavarande tjänstgöring, att vid sagda förrättning
göra framställning därom hos vederbörande inskrivningsnämnd. Har annat
förfall än det, som tidigare föranlett uppskov, yppats så sent, att framställning
icke kunnat göras hos inskrivningsnämnden, må förnyat uppskov
medgivas i den ordning, Konungen bestämmer.
3. Från redan påbörjad första 3. Från redan påbörjad första
tjänstgöring eller tjänstgöring i en tjänstgöring eller tjänstgöring i en
följd må i den ordning, Konungen be- följd må i den ordning, Konungen bestämmer,
hemförlovas till linjetjänst stämmer, hemförlovas till linjetjänst
334
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
uttagen värnpliktig, för vilken efter uttagen värnpliktig, för vilken efter
tjänstgöringens början i anledning av tjänstgöringens början i anledning av
dödsfall eller annan av honom obe- dödsfall eller annan av honom oberoende
händelse inträtt förhållande, roende händelse inträtt förhållande,
på grund varav han är att likställa på grund varav han är att likställa
med i mom. 1 c) eller d) omförmäld med i mom. 1 c) eller d) omförmäld
värnpliktig. I samma ordning må värnpliktig.
från redan påbörjad dylik tjänstgöring
hemförlovas värnpliktig, med avseende
å vilken föreligger sådant förhållande,
som i § 16 mom. 2 sägs, även om
detsamma förefunnits före tjänstgöringens
början, dock under förutsättning
att förhållandet inträtt, efter det inskrivningsförrättningen
avslutats, och
att ansökning om hemförlovning gjorts
inom trettio dagar från tjänstgöringens
början.
Fortfar förfallet eller har annan anledning av beskaffenhet, som ovan
sägs, till uppskov med den återstående tjänstgöringen yppats före nästinfallande
inskrivningsförrättning, åligger det den värnpliktige, där han
önskar uppskov med nämnda tjänstgöring, att vid sagda förrättning göra
framställning därom hos vederbörande inskrivningsnämnd. Har annat förfall
än det, som tidigare föranlett hemförlovning, yppats så sent, att framställning
icke kunnat göras hos inskrivningsnämnden, må uppskov medgivas
i den ordning, Konungen bestämmer.
4. Till linjetjänst uttagen värnpliktig,
för vilken vid inskrivningsförrättning
förelegat sådant förhållande,
som i § 16 mom. 2 oförmäles, men
vilken av glömska, okunnighet eller
liknande orsak försummat att då begära
uppskov med tjänstgöringen, må,
på därom gjord ansökan och efter
prövning i varje särskilt fall, i den
ordning,Konungen närmare bestämmer,
erhålla uppskov med eller hemförlovning
från tjänstgöringen.
5. Värnpliktig, som vid naviga- 4. Värnpliktig, som vid navigationsskola
avlagt styrmansexamen och tionsskola avlagt styrmansexamen och
förklarar sig ämna efter avlagd sjö- förklarar sig ämna efter avlagd sjökaptensexamen
söka anställning så- kaptensexamen söka anställning så
-
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
335
(Kungl. Maj:ts förslag.)
som reservofficersaspirant för utbildning
till reservofficer vid marinen,
må, på ansökan, gjord inom trettio
dagar från det att den för honom i
§ 27 bestämda tjänstgöringen tagit
sin början, i och för avläggande av
sjökaptensexamen hemförlovas från
pågående tjänstgöring, dock med
skyldighet för sådan värnpliktig att
fullgöra den återstående tjänstgöringen,
om han icke avlagt sjökaptensexamen
och vunnit anställning såsom
reservofficersaspirant senast året efter
det, då han hemförlovats.
6. Huruvida och i vad mån värnpliktig,
som jämlikt mom. 3, 4 eller 5
hemförlovats, må anses hava fullgjort
honom åliggande tjänstgöring, ävensom
i vilken ordning den återstående
tjänstgöringen skall fullgöras, därom
meddelar Konungen erforderliga bestämmelser.
7. Uppskov med påbörjande av
i § 27 föreskriven annan tjänstgöring
än ovan i mom. 1 sägs eller med i
§ 36 mom. 1 föreskriven landstormsövning,
så ock hemförlovning från
sådan tjänstgöring eller övning må
beviljas i den ordning, Konungen bestämmer.
8. Är anledning till uppskov med
eller hemförlovning ffån tjänstgöring,
varom i denna § sägs, av beskaffenhet,
som i § 16 mom. 2 omförmäles, och
förefinnes sådan anledning ännu fjärde
året efter det, då den värnpliktige
erhöll uppskov eller hemförlovades,
gälle vad i mom. 3 av sistnämnda
§ är stadgat.
Bock skall vad nu sagts icke äga
tillämpning, där anledningen är av
beskaffenhet, varom i § 16 mom. 2 a)
(Utskottets förslag.)
som reservofficersaspirant för utbildning
till reservofficer vid marinen,
må, på ansökan, gjord inom trettio
dagar från det att den för honom i
§27 bestämda tjänstgöringen tagit
sin början, i och för avläggande av
sjökaptensexamen hemförlovas från
pågående tjänstgöring, dock med
skyldighet för sådan värnpliktig att
fullgöra den återstående tjänstgöringen,
om han icke avlagt sjökaptensexamen
och vunnit anställning såsom
reservofficersaspirant senast året efter
det, då han hemförlovats.
5. Huruvida och i vad mån värnpliktig,
som jämlikt mom. 3 eller 4
hemförlovats, må anses hava fullgjort
honom åliggande tjänstgöring, ävensom
i vilken ordning den återstående
tjänstgöringen skall fullgöras, därom
meddelar Konungen erforderliga bestämmelser.
6. Uppskov med påbörjande av
i § 27 föreskriven annan tjänstgöring
än ovan i mom. 1 sägs, så ock hemförlovning
från sådan tjänstgöring
må beviljas i den ordning, Konungen
bestämmer.
336
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Inskrivnings
nämnds
sammansätt
ning.
Inskrivnings
nämnds
åligganden.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
sägs, och uppslcovet eller hemförlovningen
avsett repetitionsövning eller i
§ 36 mom. 1 föreskriven landstormsövning.
KAP. IV.
Om inskrivningsnämnd och inskrivningsre vision.
§ 18.
1. För rullföringsområde skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående
av en regementsofficer såsom ordförande samt två andra ledamöter, nämligen
en läkare och en inom området bosatt, icke militär person, vilken
jämte en suppleant väljes varje gång för ett år av landstinget eller, där
rullföringsområde utgöres av stad, som ej lyder under landsting, av stadsfullmäktige.
Omfattar rullföringsområde landsdelar, hörande under olika
landsting, eller landsdel och stad, som ej lyder under landsting, väljes
särskilt för varje sådan landsdel eller stad eu ledamot i nämnden jämte
en suppleant. Av landsting eller stadsfullmäktige vald ledamot eller, i
händelse han är hindrad, hans suppleant deltager i nämndens förrättningar
endast i vad angår det område, för vilket han blivit vald.
För större rullföringsområde må, där Konungen så bestämmer, finnas
två eller flera inskrivningsnämnder, var och en för viss del av rullföringsområdet,
sammansatta såsom ovan är föreskrivet.
Nämnden biträdes av rullföringsbefälhavaren eller i de fall, Konungen
bestämmer, annan officer.
2. För sjömanshus skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående av en
regementsofficer såsom ordförande och två andra ledamöter, nämligen en
läkare och en inom staden, där sjömanshuset är beläget, bosatt, icke
militär person, vilken jämte en suppleant väljes på sätt i mom. 1 är för
varje fall stadgat.
Nämnden biträdes av sjörullföringsbefälhavaren eller i de fall, Konungen
bestämmer, annan officer.
3. För att beslut må kunna av inskrivningsnämnd fattas, erfordras, att
samtliga ledamöter äro tillstädes.
§ 19.
1. Inskrivningsnämnd för rullföringsområde sammankallas av Konungens
befallningshavande i det län, vartill området eller största delen därav hörer.
Sådan nämnd åligger:
a) att pröva de värnpliktigas dug- a) att pröva de värnpliktigas vapenlighet
till krigstjänst och lämplighet förhet och lämplighet för olika slags
för olika slags utbildning; utbildning;
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
337
(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)
b) att pröva och besluta om de i §§ 4, 1(3 och 17 omnämnda frikallelser
och uppskov eller, där, enligt vad i § 22 sägs, sådant tillkommer inskrivningsrevision,
anteckna vad som i och för avgörandet kan för inskrivningsrevisionen
vara av vikt att känna;
c) att, därest för frånvarande värn- c) att, därest för frånvarande värn
pliktig
företes intyg om kroppslig pliktig företes intyg om kroppslig
eller andlig brist av sådan beskaffen- eller andlig brist av sådan beskaffenhet,
att den synes nämnden till fullo het, att den synes nämnden till fullo
ådagalägga hans oduglighet till krigs- ådagalägga, att lian icke är vapenför,
tjänst, utan hinder av den värnplik- utan hinder av den värnpliktiges fråntiges
frånvaro besluta hans frikallelse varo besluta hans frikallelse från
från värnpliktens fullgörande; värnpliktens fullgörande;
d) att verkställa behörig inskrivning av de värnpliktiga;
e) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa i § 24
stadgad uttagning till linjetjänst och ersättningsreserven eller där, enligt
vad Konungen bestämmer, sådan uttagning tillkommer inskrivningsrevision,
uppgöra förslag till uttagningen med angivande av de värnpliktigas större eller
mindre lämplighet för linjetjänst samt vad eljest i och för uttagningen kan för
inskrivningsrevisionen vara av vikt att känna;
f) att mottaga de värnpliktigas anmälningar rörande det truppslag vid
hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som de önska bliva tilldelade,
ävensom att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, tilldela
inskrivna värnpliktiga olika truppslag och tjänster, eller där, enligt vad
Konungen bestämmer, sådan tilldelning tillkommer inskrivningsrevision, uppgöra
förslag rörande tilldelningen med angivande av de värnpliktigas lämplighet
för olika truppslag och tjänster;
g) att efterfråga, vilka av de värn- g) att efterfråga, vilka av de värnpliktiga
önska uttagas förutbildning pliktiga önska uttagas för utbildning till
till underbefäl eller fackmän vid in- underbefäl eller fackmän vid infantefanteriet,
artilleriet, ingenjörtrupperna, riet, trängtrupperna och intendenturträngtrupperna,
intendenturtrupperna trupperna, för utbildning till plutonoch
kustartilleriet, för utbildning till chef eller motsvarande befattning eller
plutonchef eller motsvarande befatt- för utbildning i särskild ordning vid
ning eller för utbildning i särskild Svea livgarde eller vilka värnpliktiga
ordning vid Svea eller Göta livgarde önska uttagas från annat inskrivningseller
vilka värnpliktiga önska uttagas område än Norrbottens för utbildning
från annat inskrivningsområde än vid Norrbottens regemente och från
Norrbottens för utbildning vid Norr- annat inskrivningsområde än Gotlands
bottens regemente och från annat för utbildning vid Gotlands infanteriinskrivningsområde
än Gotlands för kår, ävensom att enligtföreskrifter, som
utbildning vid Gotlands infanlerirege- Konungen meddelar, uppgöra förslag
mente, ävensom att enligt föreskrifter, till dylik uttagning, varvid iakttages,
som Konungen meddelar, uppgöra att vid lika lämplighet i första rum
Bihang
till riksdagens protokoll 1924. 11 saml. 2 B käft. (Nr 2.) 788 24 22
338
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
förslag till dylik uttagning, varvid
iakttages, att vid lika lämplighet i
första rummet ifrågakomma de, vilka
anmält sig därtill, samt att för utbildning
till underbefäl eller fackmän
icke böra uttagas sådana värnpliktiga,
som visa, att tjänstgöringens fullgörande
skulle bereda dem eller av
deras arbete beroende nära anhöriga
väsentliga svårigheter eller olägenheter;
samt
h) att tillställa inskriven värnpliktig den i § 14 nämnda inskrivningsbok
eller skriftligt meddelande angående det beslut, som inskrivningsnämnden
fattat.
Över nämndens beslut föres protokoll av ordföranden, därvid från beslut
avvikande mening, som blivit framställd av ordföranden eller annan ledamot
inom nämnden, antecknas till protokollet; och skola, innan nämnden åtskiljes,
såväl inskrivningslängderna som protokollet underskrivas av nämnden.
2. Inskrivningsnämnd för sjömanshus sammankallas av Konungens befallningshavande
i det län, där sjömanshuset är beläget, och gäller för sådan
inskrivningsnämnd i tillämpliga delar vad för den i mom. 1 omförmälda
inskrivningsnämnd är föreskrivet.
3. Under den del av året, som infaller emellan inskrivningsnämndens
och inskrivningsrevisionens sammanträden, må för inskrivning av värnpliktiga,
som uteblivit från den i § 13 omförmälda inskrivningsförrättning, eller
ynglingar, som önska bliva inskrivna enligt § 6, de åligganden och befogenheter,
som enligt mom. 1 tillhöra inskrivningsnämnd, i den omfattning och
i enlighet med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, utövas av inskrivningsbefälhavaren
eller, beträffande å sjömanshus inskrivna, av sjörullf
öringsbefälhavaren.
Beslut, som av områdesbefälha- Beslut, som av områdesbefälhavaren
meddelas i sådant ärende, skall varen meddelas i sådant ärende, skall
underställas näst därefter samman- underställas näst därefter sammanträdande
inskrivningsrevision och må trädande inskrivningsrevision och må
ej gälla, förrän detsamma blivit av ej gälla, förrän detsamma blivit av
revisionen prövat; dock att sjömil- revisionen prövat.
föringsbefälhavares beslut beträffande
i § 24 mom. 1 a) eller b) nämnd
värnpliktig, som med laga förfall varit
frånvarande från inskrivningsförrättning,
skall gälla, till dess detsamma
blivit av revisionen prövat.
met ifrågakomma de, vilka anmält
sig därtill, samt att för utbildning
till underbefäl eller fackmän icke böra
uttagas sådana värnpliktiga, som visa,
att tjänstgöringens fullgörande skulle
bereda dem eller av deras arbete
beroende nära anhöriga väsentliga
svårigheter eller olägenheter; samt
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
339
(Kungl. Majds förslag.)
(Utskottets förslag.)
4. Sjörullföringsbefälhavare må
även under den del av året, som infaller
emellan inskrivningsrevisionens
sammanträde och näst infallande inskrivningsförrättning,
utöva i mom. 3
omförmiilda åligganden och befogenheter
beträffande i § 24 mom. la)
dier b) nämnd värnpliktig, vilken
med laga förfall varit frånvarande från
inskrivningsförrättning för sjömanshus
eller som haft fast anställning
såsom sjökadett, kustartillerikadett,
reservofficersaspirant, mariningenjörselev,
mariningenjörsaspirant, marinintendentselev
eller marinintendentsaspirant.
4. Sjörullföringsbefälhavare må
även under den del av året, som infaller
emellan inskrivningsrevisionens
sammanträde och näst infallande inskrivningsförrättning,
utöva i mom. 3
omförmiilda åligganden och befogenheter
beträffande å sjömanshus inskriven
värnpliktig, vilken med laga
förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning
för sjömanshus eller
som haft fast anställning såsom sjökadett,
kustartillerikadett, reservofficersaspirant,
mariningenjörselev, mariningenjörsaspirant,
marinintendentselev
eller marinintendentsaspirant.
Under nu nämnd tid må jämväl inskrivningsbefälhavare beträffande å
sjömanshus icke inskriven värnpliktig, som haft fast anställning såsom sjökadett,
kustartillerikadett, reservofficersaspirant, mariningenjörselev, mariningenjörsaspirant,
marinintendentselev eller marinintendentsaspirant, utöva
i mom. 3 omförmälda åligganden och befogenheter.
Beslut, som av sjörullföringsbefälhavare eller inskrivningsbefälhavare i
sådant fall meddelas, skall gälla, till dess detsamma blivit av inskrivningsnämnden
prövat.
§ 20.
1. Över inskrivningsnämnds beslut må besvär anföras endast av värn- Besvär över
pliktig, som beslutet rörer. Dessa besvär skola ställas till inskrivnings- |.n8k"T“ln88''
revisionen samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingivas till
Konungens befallningshavande i det län, inom vilket förrättningen ägt rum.
Besvären må även inom behörig tid med posten insändas; dock skall i
sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat
besvärsskriften eller att densamma blivit uppsatt på hans begäran eller
med hans samtycke.
2. Över beslut, som meddelas jämlikt § 19 mom. 3, må besvär anföras
av den värnpliktige; skolande därvid i tillämpliga delar gälla vad i mom. 1
är föreskrivet rörande besvär över inskrivningsnämnds beslut.
§ 21.
1. För inskrivningsområde jämte inom detsamma belägna sjömanshus
skall finnas en inskrivningsrevision, bestående av landshövdingen eller, i
händelse denne har förfall eller ämbetet är ledigt, landssekreteraren i det
län, till vilket största delen av området hörer, såsom ordförande, samt av
Inskrivnings
revisions
sammansätt
ning.
340
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
fyra andra ledamöter, nämligen inskrivningsbefälhavaren ävensom från varje
till området hörande län eller ej under landsting lydande stad tre inom
länet eller staden bosatta män, som jämte tre suppleanter utses för tre
år av landstinget eller för stad, som icke lyder under landsting, av stadsfullmäktige.
En ledamot och en suppleant avgå årligen.
Där inskrivningsbefälhavare deltagit i inskrivningsnämnds förhandlingar,
förordnas annan lämplig militärperson i hans ställe till ledamot av den
inskrivningsrevision, som har att till prövning upptaga samma nämnds
beslut.
De av landsting eller stadsfullmäktige valda ledamöter eller, i händelse
de äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning endast
i vad den angår det område, för vilket de blivit valda.
2. För att beslut må kunna av revision fattas, erfordras, att minst tre
ledamöter, däribland den militäre ledamoten, äro tillstädes. Falla vid omröstning
till beslut rösterna lika, gälle ordförandens eller, vid förfall för
denne, den militäre ledamotens mening.
Revisionen biträdes av en militärläkare och en därtill förordnad civil läkare.
Inskrivnings
revisions
åligganden.
§ 22.
Inskrivningsrevisionen sammanträder på kallelse av ordföranden. Revisionen
åligger:
a) att pröva och avdöma besvär över inskrivningsnämnds beslut;
b) att granska och, där så finnes skäligt, ändra sådana inskrivningsnämnds
beslut, rörande vilka avvikande meningar äro antecknade till protokollet,
ävensom varje beslut rörande ärende, som omförmäles i § 19 mom. 1 c);
c) att verkställa rättelse beträffande sådana av inskrivningsnämnd begångna
misstag, som kommit till revisionens kännedom;
d) att granska och, där så finnes skäligt, ändra inskrivnings- eller sjörullföringsbefälliavares
beslut i ärende, som jämlikt § 19 mom. 3 blivit
revisionen underställt;
e) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa i
§ 24 stadgad uttagning till linjetjänst och ersättningsreserven;
f) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa tilldelning
av värnpliktiga till visst truppslag eller viss tjänst;
g) att pröva och besluta angående g) att pröva och besluta angående
de i § 17 mom. 1 omnämnda uppskov de i § 17 mom. 1 omnämnda uppskov
för sådana värnpliktiga, som av revi- för sådana värnpliktiga, som av revisionen
uttagas till linjetjänst; sionen uttagas till linjetjänst; samt
h) att verkställa uttagning av värn- h) att verkställa uttagning av värnpliktiga
för utbildning till underbefäl pliktiga för utbildning till underbefäl
eller fackmän vid infanteriet, artille- eller fackmän vid infanteriet, trängre,
ingenjörtrupperna, trängtrupperna, trupperna och intendenturtrupperna,
intendenturtrupperna och Tcustartille- för utbildning till plutonchef eller
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
341
(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)
riet, för utbildning till plutonchef
eller motsvarande befattning, för utbildning
i särskild ordning vid Svea
eller Göta livgarde samt från annat
inskrivningsområde än Norrbottens
för utbildning vid Norrbottens regemente
och från annat inskrivningsområde
än Gotlands för utbildning
vid Gotlands infanteriregemente; samt
i) att, på sätt Konungen närmare
förordnar, verkställa i § 36 mom. 1
omnämnd uttagning av värnpliktiga
för utbildning till befäl eller fackmän
vid landstormen.
Inskrivningsrevisionens beslut skola kungöras vederbörande i den omfattning
och på det sätt, Konungen bestämmer.
§ 23.
Inskrivningsrevisions beslut, rörande vilket avvikande meningar blivit Underställning
av minst två ledamöter antecknade till protokollet, skall underställas Ko- ^ingsTe-riT
nungens prövning; och skola protokollet och övriga handlingar för sådant sinne beslut,
ändamål genom ordförandens försorg ofördröjligen insändas till försvarsdepartementet.
Beslutet gånge dock i verkställighet, där ej Konungen
annorlunda förordnar.
I inskrivningsrevisions beslut må Över inskrivningsrevisions beslut
ändring ej sökas. må besvär ej anföras.
motsvarande befattning, för utbildning
i särskild ordning vid Svea livgarde
samt från annat inskrivningsområde
än Norrbottens för utbildning vid
Norrbottens regemente och från annat
inskrivningsområde än Gotlands för
utbildning vid Gotlands infanterikår.
KAP. V.
Om de värnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet samt
underhåll och förmåner m. in.
§ 24. § 24.
1. Till linjetjänst uttagas:
a) värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från
gymnasiets tredje ring vid allmänt
läroverk eller som vid annan läroanstalt
förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt
vad Konungen förordnar, skall anses
däremot svara, så ock värnpliktiga,
som vid navigationsskola avlagt sjökaptens-
eller styrmansexamen eller
1. Till linjetjänst uttagas enligt De värn.
de närmare föreskrifter, Konungen p°är''
meddelar, vapenföra värnpliktiga till linjetjänst och
så stort antal, som erfordras, för att cr6attrimgs
.
reserv.
arskontmgenten skall uppgå:
vid hären till 20,700 man,
vid marinen till 2,374 man, samt
vid flygvapnet till 746 man.
342
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
maskinist ex am en av första eller andra
klass;
b) å sjömanshus inskrivna maskinister
och eldare samt av övriga å
sjömanshus inskrivna värnpliktiga de,
som sex månader eller därutöver varit
inmönstrade till sjöfart;
c) värnpliktiga, som frivilligt anmäla
sig till och befinnas lämpliga för
linjetjänst; samt
d) bland övriga värnpliktiga, enligt
de närmare föreskrifter, Konungen
meddelar, ett så stort antal, som erfordras
för att år skontingenten skall
uppgå:
vid hären till 25,620 man, däri
inräknade de under c) men ej de under
a) omförmälda värnpliktiga;
vid marinen till 3,020 man, däri
inräknade de under b) och c) men ej
de under a) omförmälda värnpliktiga;
samt
vid flygvapnet till 428 man, däri
inräknade de under b) och c) men ej
de under a) omförmälda värnpliktiga;
dock att nu angiven årskontingent
t enligt bestämmelser, som Konungen
meddelar, må ökas med det antal, som
motsvarar antalet i tidigare sådan årskontingent
inräknade värnpliktiga, vilka
av anledning, som i §16 mom. 2
sägs, föregående år erhållit uppskov
med eller hemförlovning från den i § 27
mom. 1 föreskrivna första tjänstgöring
eller tjänstgöring i en följd.
2. Till ersättningsreserven uttagas: 2. Till ersättningsreserven uttagas
a) värnpliktiga, som med hänsyn övriga vapenföra värnpliktiga,
till sin kroppsbeskaffenhet eller eljest
icke befinnas lämpliga för linjetjänst
och icke äro att hänföra till de i mom.
1 a) och b) omförmälda; samt
b) övriga värnpliktiga, som ej enligt
mom. 1 uttagits till linjetjänst.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
343
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
3. Föreligger för värnpliktig, som
uttagits till ersättningsreserven, vid
tjänstgöringens påbörjande sådant förhållande,
att han är att hänföra till
de i mom. la) omförmälda värnpliktiga,
skall han enligt de närmare föreskrifter,
Konungen meddelar, överföras
till linjetjänst.
4. Har beträffande värnpliktig, vilken
jämlikt mom. 1 c) eller d) uttagits
till linjetjänst, efter tjänstgöringens
påbörjande inträtt sådant förhållande,
som i mom. 2 a) omförmäles, må han
enligt de närmare föreskrifter, Konungen
meddelar, överföras till ersättninqsreserven.
§ 25.
1. Värnpliktiga tilldelas hären, marinen eller flygvapnet sålunda:
A. Flygvapnet tilldelas:
a) å sjömanshus inskrivna värnpliktiga; samt
b) å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga,
allt till det antal, Konungen bestämmer.
B. Marinen tilldelas:
a) å sjömanshus inskrivna maskinister
och eldare samt av övriga å
sjömanshus inskrivna värnpliktiga de,
som sex månader eller därutöver varit
inmönstrade till sjöfart, allt i den mån
här avsedda värnpliktiga ej enligt av
Konungen meddelade bestämmelser
skola tilldelas flygvapnet;
b) andra å sjömanshus inskrivna
värnpliktiga till det antal, Konungen
bestämmer; samt
c) å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga,
likaledes till det antal, Konungen
bestämmer.
C. Hären tilldelas alla värnpliktiga, som icke blivit tilldelade flygvapnet
eller marinen.
2. Värnpliktiga tilldelas truppslag vid hären samt tjänst vid marinen och
flygvapnet, på sätt §§ 19 och 22 bestämma.
3. Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra vid det truppslag eller uti den
tjänst, som han tilldelats, dock att i de fall, Konungen prövar erforderligt,
a) å sjömanshus inskrivna maskinister
och eldare samt av övriga å
sjömanshus inskrivna värnpliktiga de,
som sex månader eller därutöver varit
inmönstrade till sjöfart, allt i den mån
här avsedda, värnpliktiga ej enligt av
Konungen meddelade bestämmelser
skola tilldelas flygvapnet; samt
b) andra värnpliktiga till det antal,
Konungen bestämmer.
Tilldelning till
vapen, truppslag
och
tjänster m. m.
344
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
värnpliktig skall vara skyldig fullgöra tjänstgöring även vid annat truppslag
eller i annan tjänst, där sådant ej medför förändring av den sammanlagda
tj änstgörings tiden.
Underbefäl och
fackmän.
§ 26.
Av infanteriet, trängtrupperna och
intcndenturtrupperna tilldelade, till
linjetjänst uttagna värnpliktiga uttagas
femton procent för utbildning till underbefäl
eller fackmän.
Värnpliktigs
utbildningstid
m. m.
§ 26.
1. Av infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna
och kustartilleriet tilldelade,
till linjetjänst uttagna värnpliktiga
uttagas tjugufem procent för
utbildning till underbefäl eller fackmän.
2. Av trängtrupperna och intendenturtrupperna
tilldelade, till linjetjänst
uttagna värnpliktiga uttagas
tjugu procent för utbildning till underbefäl
eller fackmän.
§ 27.
1. Utbildningstid för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst.
A. Till linjetjänst uttagen värnpliktig, som icke nämnes under B, C eller
D i detta moment, är skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar,
under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives,
nämligen:
a) vid infanteriet i sammanlagt
etthundranittio fem dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundratjugu
dagar, som tager sin
början under första eller andra året,
samt
med tre repetitionsövningar om
tjugufem dagar före utgången av sjätte
året; dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning
till underbefäl eller fackman,
skall tjänstgöra i sammanlagt trehundrafemtio
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om trehundra
dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med två repetitionsövningar om
tjugufem dagar före utgången av sjätte
året;
a) vid infanteriet i sammanlagt
etthundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om nittio
dagar, som tager sin början under
andra året, samt
med två repetitionsövningar om
tjugufem dagar före utgången av fjärde
året; dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning
till underbefäl eller fackman,
skall tjänstgöra i sammanlagt tvåhundra
dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundrafemtio
dagar, som tager sin
början under andra året, samt
med två repetitionsövningar om
tjugufem dagar före utgången av
fjärde året;
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
345
(Kungl. Majds förslag.)
b) vid kavalleriet i sammanlagt
trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundradttio
dagar, som tager sin början
under första året, samt
med två repetitionsövningar om
trettiofem dagar före utgången av
sjätte året;
c) vid artilleriet i sammanlagt tvåhundrafyrtio
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundratrettiofem
dagar, som tager sin
början vid fältartilleriet under andra
året och vid fästningsartilleriet under
första eller andra året, samt
med tre repetitionsövningar om trettiofem
dagar före utgången av sjätte året;
dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning
till underbefäl eller fackman,
skall tjänstgöra i sammanlagt trehundrafemtio
dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundraåttio
dagar, som tager sin början
under första eller andra året,
samt med två repetitionsövningar
om trettiofem dagar före utgången av
sjätte året;
d) vid ingenjörtrupperna i sammanlagt
tvåhundrafyrtio dagar, vilken
tjänstgöring skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundratrettiofem
dagar, som tager sin
början under andra året, samt
med tre repetitionsövningar om trettiofem
dagar före utgången av sjätte året;
dock att
(Utskottets förslag.)
b) vid kavalleriet, artilleriet och
ingenjörtrupperna i sammanlagt tvåhundra
dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
med en första tjänstgöring om. etthundrafyrtio
dagar, som tager sin
början vid kavalleriet, fältartilleriet
och ingenjörtrupperna under andra
året samt vid fästningsartilleriet under
första eller andra året, samt
med två repetitionsövningar om trettio
dagar före utgången av fjärde året;
346
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Kungl. Maj ds förslag.)
värnpliktig, som uttagits för utbildning
till underbefäl eller fackman, skall
tjänstgöra i sammanlagt trehundrafemtio
dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundraåttio
dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med två repetitionsövningar om trettiofem
dagar före utgången av sjätte
året;
e) vid trängtrupperna och intendenturtrupperna
i sammanlagt
etthundranittiofem dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
vid trängtrupperna i trängtjänst och
sjukvårdstjänst:
med en första tjänstgöring om etthundratjugu
dagar, som tager sin
början under första eller andra året,
samt
med tre repetitionsövningar om tjugufem
dagar före utgången av sjätte
året;
vid trängtrupperna i biltjänst:
med en första tjänstgöring om etthundrasjuttio
dagar, som tager sin
början under första eller andra året,
samt
med en repetitionsövning om tjugufem
dagar före utgången av femte
året; samt
vid intendenturtrupperna:
med en första tjänstgöring om etthundratjugu
dagar, som tager sin
början under första eller andra året,
samt
CUtskottets förslag.)
c) vid trängtrupperna och intendenturtrupperna
i sammanlagt
etthundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
vid trängtrupperna i trängtjänst:
med en första tjänstgöring om etthundrafemton
dagar, som tager sin
början under andra året, samt
med en repetitionsövning om tjugufem
dagar före utgången av fjärde
året,
vid trängtrupperna i biltjänst:
med en första tjänstgöring om etthundrafemton
dagar, som tager sin
början under första eller andra året,
samt
med en repetitionsövning om tjugufem
dagar före utgången av fjärde
året;
vid trängtrupperna i sjukvårdstjänst:
med en första tjänstgöring om nittio
dagar, som tager sin början under
andra året, samt
med två repetitionsövningar om tjugufem
dagar före utgången av fjärde
året; samt
vid intendenturtrupperna:
med eu första tjänstgöring om etthundrafemton
dagar, som tager sin
början under andra året, samt
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Ö47
(Kungl. Maj-.ts förslag.)
med tre repctitionsövningar om tjugufem
dagar före utgången av sjätte året;
dock att
värnpliktig, som vid trängtrupperna
eller intendenturtrupperna uttagits för
utbildning till underbefäl eller fackman,
skall tjänstgöra i sammanlagt
trehundratjugufem dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundrasjuttiofem
dagar, som tager sin
början under första eller andra året,
samt
med två repetitionsövningar om tjugufem
dagar före utgången av sjätte
året;
f) vid flottan i sammanlagt trehundrafemtio
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras i en följd med början
under första eller andra året;
g) vid kustartilleriet i sammanlagt
tvåhundrafyrtio dagar, vilken
tjänstgöring skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundrafem
dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en repetitionsövning om trettiofem
dagar före utgången av femte året;
dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning
till underbefäl eller fackman,
skall tjänstgöra i sammanlagt trehundrafemtio
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
(Utskottets förslag.)
med en repetitionsövning om tjugufem
dagar före utgången av fjärde
året; dock att
värnpliktig, som vid trängtrupperna
eller intendenturtrupperna uttagits för
utbildning till underbefäl eller fackman,
skall tjänstgöra i sammanlagt
tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
vid trängtrupperna i sjukvårdstjänst:
med en första tjänstgöring om etthundrafemtio
dagar, som tager sin
början under andra året, samt
med två repetitionsövningar om tjugufem
dagar före utgången av fjärde
året; samt
vid trängtrupperna i trängtjänst och
biltjänst ävensom vid intendenturtrupperna:
med
en första tjänstgöring om etthundr
asjuttio fem dagar, som tager sin
början under andra året, samt
med en repetitionsövning om tjugufem
dagar före utgången av fjärde
året;
d) vid kustartilleriet i sammanlagt
tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundrasjuttio
dagar, som tager sin
början under första eller andra året,
samt
med en repetitionsövning om trettio
dagar före utgången av fjärde året;
samt
348
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
med en första tjänstgöring om trehundrafemton
dagar, som tager sin
början under första eller andra året,
samt
med en repetitionsövning om trettiofem
dagar före utgången av femte året;
samt
h) vid flygvapnet i sammanlagt
trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
i arméflygtjänst:
med en första tjänstgöring om trehundrafemton
dagar, som tager sin
början under första året, samt
med en repetitionsövning om trettiofem
dagar under tredje året samt
i marinflygtjänst:
i en följd med början under första
året.
B. Värnpliktig, vilken före tjänstgöringens
påbörjande avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från
gymnasiets tredje ring vid allmänt
läroverk eller som vid annan läroanstalt
förvärvat ett kunskapsmått,
som, enligt vad Konungen förordnar,
skall anses däremot svara, eller som
vid navigationsskola avlagt sjökaptenseller
styrmansexamen eller maskinistexamen
av första eller andra klass,
är skyldig att, på sätt Konungen
närmare förordnar, under fredstid för
sin utbildning tjänstgöra det antal
dagar, som nedan angives, nämligen:
a) vid hären i sammanlagt trehundrafemtio
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om
minst trehundrafemton dagar, som
tager sin början under första året
och antingen fullgöres i en följd eller
uppdelas på första och andra året,
samt
(Utskottets förslag.)
e) vid flygvapnet i sammanlagt
tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundrasjuttio
dagar, som tager sin
början under första eller andra året,
samt med en repetitionsövning om
trettio dagar före utgången av fjärde
året.
B. Värnpliktig, vilken före tjänstgöringens
påbörjande avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från
gymnasiets tredje ring vid allmänt
läroverk eller som vid annan läroanstalt
förvärvat ett kunskapsmått,
som, enligt vad Konungen förordnar,
skall anses däremot svara, är skyldig
att, på sätt Konungen närmare förordnar,
under fredstid för sin utbildning
tjänstgöra det antal dagar, som
nedan angives, nämligen:
a) vid hären i sammanlagt tvåhundrasextio
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om
minst tvåhundratrettio dagar, som
uppdelas i två tjänstgöringsomgångar,
av vilka den ena tager sin början
under första året och den andra fullgöres
före utgången av fjärde året, samt
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
349
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
med eu repetitionsövning före utgången
av femte året;
b) vid marinen i sammanlagt trehundrafemtio
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
vid flottan i en följd med början
under första eller andra året, och
vid kustartilleriet med en första
tjänstgöring om trehundrafemton dagar,
som tager sin början under första
året och antingen fullgöres i en följd
eller uppdelas på första och andra
året, samt
med en repetitionsövning om trettiofem
dagar före utgången av femte
året; samt
c) vid flygvapnet i sammanlagt
trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
i arméflygtjänst:
med en första tjänstgöring om trehundrafemton
dagar, som tager sin
början under första året, samt
med en repetitionsövning om trettiofem
dagar under tredje året; samt
i marinflygtjänst:
i en följd med början under första
året.
C. Yärnpliktig, vilken vid inskrivningsförrättning eller hos befälhavaren
för det inskrivnings- eller sjörullföringsområde, vartill den värnpliktige hör, på
sätt Konungen närmare förordnar, visar sig äga förutsättningar för utbildning
till plutonchef eller motsvarande befattning, må fullgöra sin värnpliktstjänstgöring
på sätt under B föreskrives, ändå att han icke avlagt där omförmält
kunskapsprov. Har sådan värnpliktig, enligt vad i § 6 mom. 2 sägs, blivit
inskriven redan det år, då han fyllde aderton eller nitton år, är han
skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt bestämmelserna under B.
Kan det förutses, att yngling, vilken jämlikt § 6 mom. 3 inskrives
redan det år, då han fyller aderton eller nitton år, vid inträdet i värnpliktsåldern
kommer att hänföras till värnpliktiga, som under B omförmälas,
är han skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt där
meddelade bestämmelser.
med en repetitionsövning före utgången
av fjärde året;
b) vid flottan i sammanlagt tvåhundrasextio
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras i en följd med
början under första eller andra året,
samt
c) vid kustartilleriet i sammanlagt
tvåhundrasextio dagar, vilken
tjänstgöring skall illgöras:
med en första tjänstgöring om
tvåhundratrettio dagar, som tager sin
början under första året och antingen
fullgöres i en följd eller uppdelas på
första och andra året, samt
med en repetitionsövning om trettio
dagar före utgången av fjärde året; samt
d) vid flygvapnet i sammanlagt
tvåhundrasextio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundratrettio
dagar, som tager sin
början under första året, samt
med en repetitionsövning om trettio
dagar före utgången av fjärde året.
350
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
D. Idkar värnpliktig, som i punkten B avses, vid någon statens högskola
eller annan därmed jämförlig högre läroanstalt studier för utbildning
till läkare, tandläkare, apotekare, veterinär eller maskiningenjör eller
eljest i sådana ämnen, att hans insikter kunna vara till särskilt gagn för
krigsmakten, eller gör i nämnda punkt avsedd värnpliktig sannolikt, att
kan kommer att idka sådana studier, må, där hans insikter anses bliva
bättre tillgodogjorda genom värnpliktstjänstgöringens fullgörande i annan
ordning än i sagda punkt föreskrives, Konungen förordna, att enligt de
närmare bestämmelser, Konungen meddelar, tjänstgöringen skall, med rätt
till avbrott under viss tid för studiekursens fullföljande, fullgöras med dels
militärutbildning, dels fackutbildning och facktjänstgöring. Har ej den
värnpliktige före utgången av den tid, under vilken tjänstgöringen fått avbrytas,
avlagt de studieprov, Konungen bestämmer, skall den värnpliktige,
enligt vad Konungen föreskriver, fullgöra den tjänstgöring, som på grund
av bestämmelserna under B åligger honom; och räknas därvid genomgången
militärutbildning honom till godo på sätt, Konungen prövar skäligt.
E. Under A nämnd värnpliktig, E. Under A nämnd värnpliktig,
som uttagits för utbildning i särskild som uttagits för utbildning i särskild
ordning vid Svea eller Göta livgarde,
må, på sätt Konungen finner gott
förordna, fullgöra all honom åliggande
tjänstgöring under första och andra
året.
Under A nämnd värnpliktig, som
från annat inskrivning sområde än Norrbottens
uttagits för utbildning vid Norrbottens
regemente, må, på sätt Konungen
finner gott förordna, fullgöra
honom åliggande första tjänstgöring
samt en, två eller tre repetitionsövningar
i en följd.
F. Oavsett vad under A stadgas,
skall för där nämnda, infanteriet,
trängtrupperna och intendenturtrupperna
tilldelade värnpliktiga, som påbörja
första tjänstgöringen under första
året, denna ökas med trettio dagar;
dock att vad nu sagts icke skall äga
tillämpning vare sig i fråga om värnpliktiga,
som uttagits för utbildning
till underbefäl eller fackmän, eller i
fråga om de under E omförmälda
värnpliktiga.
ordning vid Svea livgarde eller från
annat inskrivning sområde än Norrbottens
uttagits för utbildning vid Norrbottens
regemente, må, på sätt Konungen
finner gott förordna, fullgöra
honom åliggande första tjänstgöring
samt första eller första och andra
repetitionsövningarna i en följd med
början under första eller andra året.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
351
(Kungl. May.ts förslag.)
G. Repetitionsövning må icke, där
ej Konungen finner nödigt att för
särskilda fall annorlunda förordna,
äga rum
vid de inom Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län förlagda infanteriregementen
under tiden från och med
den 11 juli till och med den 31
augusti, samt
vid övriga infanteriregementen under
tiden från och med den 11 juli till
och med den 9 september.
(Utskottets förslag.)
F. Repetitionsövning må icke, där
ej Konungen finner nödigt att för
särskilda fall annorlunda förordna,
äga rum
vid de inom Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län förlagda infanteriregementen
under tiden från och med
den 11 juli till och med den 31
augusti, samt
vid övriga infanteriförband under
tiden från och med den 11 juli till
och med den 9 september.
2. Tjänstgöringstid för värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven.
A. Till ersättningsreserven uttagen
värnpliktig är skyldig att, på sätt
Konungen närmare förordnar, under
fredstid tjänstgöra i sammanlagt etthundraåttio
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras antingen i en följd
med början under första eller andra
året eller ock med en första och en
andra tjänstgöring under de tre första
åren.
B. Värnpliktig, vilken jämlikt bestämmelserna
i § 24 mom. 4 efter
tjänstgöringens påbörjande överföres
från linjetjänst till ersättningsreserven,
är skyldig att, på sätt Konungen närmare
förordnar, tjänstgöra i sammanlagt
det antal dagar, som ovan under
A i detta moment sägs. Sådan värnpliktig
äger att såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring
tillgodoräkna sig den
tid, han tjänstgjort i linjetjänst.
Till ersättningsreserven uttagen
värnpliktig är skyldig att, på sätt
Konungen närmare förordnar, under
fredstid tjänstgöra nedannämnda antal
dagar antingen i en följd med början
under första eller andra året eller
ock med en första och en andra
tjänstgöring under de tre första åren,
nämligen värnpliktig, som avses i mom.
1 B, tvåhundra dagar, samt annan
värnpliktig etthundrafyrtio dagar.
3. Särskilda bestämmelser.
A. Till linjetjänst uttagen värnpliktig,
som, på sätt Konungen närmare
förordnar, visar sig vara i besittning
352
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Kungl. Majtts förslag.)
av viss skjutskicklighet, äger, därest
han så önskar, åtnjuta tio dagars avkortning
av den i mom. 1 föreskrivna
tjänstgöringstiden. Sådan avkortning
skall, där Konungen ej för särskilda
fall annorlunda förordnar, äga rum
vid början av tjänstgöringen.
B. I den omfattning sådant finnes
kunna ske, äger Konungen medgiva
till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga
avkortning av den i mom. 2
föreskrivna tjänstgöringstiden.
C. Bärest, på sätt Konungen närmare
förordnar, hemförlovning skall
äga rum viss tid under pågående tjänstgöring,
äge värnpliktig, som sådant
åstundan, efter därom hos vederbörande
militärmyndighet gjord framställning,
kvarstanna i tjänstgöring
intill utgången av den tjänstgöringsperiod,
till vilken han inkallats.
(Utskottets förslag.)
A. I den omfattning sådant finnes
kunna ske, äger Konungen medgiva
till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga
avkortning av den i mom. 2
föreskrivna tjänstgöringstiden.
B. Marinen tilldelade å sjömanshus
inskrivna värnpliktiga, vilka vid
inskrivningen varit inmönstrade till
sjöfart sex månader eller därutöver,
skola, där annat ej föranledes av stadgandet
under C här nedan, icke inkallas
till tjänstgöring under fredstid.
C. Bär est antalet vakanser inom
sjömanskåren överstiger tio procent,
må enligt bestämmelser, som Konungen
meddelar, motsvarande antal av de
under B omförmälda värnpliktiga inkallas
till högst tvåhundra dagars
tjänstgöring under fred, vilken tjänstgöring
skall fullgöras i en följd.
D. Enligt de närmare bestämmelser, Konungen meddelar, må till linjetjänst
uttagna värnpliktiga, vilka anmäla sig därtill villiga, i nedan angivna
omfattning kvarbliva i tjänstgöring utöver den i mom. 1 föreskrivna tid,
nämligen:
a) vid flygvapnet: värnpliktig, som önskar undergå och anses lämplig
för utbildning till flygare; samt
353
Särskilda utskottets utlåtande Nr it.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
b) vid varje avdelning av krigsmakten: värnpliktiga till ett antal motsvarande
antalet vakanser inom manskapsbeställningarna därstädes.
E. Där sådant med hänsyn till utbruten farsot eller andra utomordentliga
förhållanden prövas vara av nöden, äger Konungen förordna, att
tjänstgöring skall taga sin början eller återstående del därav fullgöras å
senare tid än i mom. 1 eller 2 föreskrives.
Likaledes äger Konungen, där farsot utbrutit vid avdelning av krigsmakten,
förordna om därstädes i tjänstgöring varande värnpliktigas kvarhållande
så lång tid utöver den föreskrivna tjänstgöringstiden, som tinnes
nödigt till förebyggande av smittas spridande.
E. Därest vid flottan tillgången
på i tjänstgöring varande, till linjetjänst
uttagna värnpliktiga skulle överstiga
behovet, äger Konungen*medgiva
visst antal dylika värnpliktiga avkortning
av den i mom. 1 föreskrivna
tjänstgöringstiden, skolande därvid i
första rummet ifrågakomma sådana
värnpliktiga, vilka visa, att tjänstgöringens
fullgörande skulle bereda
dem eller av deras arbete för sitt
uppehälle väsentligen beroende nära
anhöriga avsevärda svårigheter.
G. Varder fartyg, därå värnplik- F. Varder fartyg, därå värnplik
tig
tjänstgör, hindrat att återkomma tig tjänstgör, hindrat att återkomma
till station av flottan och avmönstras, till Karlskrona krigshamn eller Stockinnan
tiden för den tjänstgöring, till holms örlogsdepå och avmönstras, invilken
den värnpliktige inkallats, gått nan tiden för den tjänstgöring, till
till ända, är denne likväl skyldig att vilken den värnpliktige inkallats, gått
tjänstgöra ombord, till dess avmönst- till ända, är denne likväl skyldig att
ringen ägt rum. Ersättning för den tjänstgöra ombord, till dess avmönstöverskjutande
tjänstgöringstiden er- ringen ägt rum. Ersättning för den
håller den värnpliktige enligt sär- överskjutande tjänstgöringstiden erskilda
bestämmelser. håller den värnpliktige enligt sär
skilda
bestämmelser.
H. Har värnpliktig under i mom. G. Har värnpliktig under i mom.
1 eller 2 föreskriven tjänstgöring 1, 2 eller 3 föreskriven tjänstgöring
blivit fälld till straff för rymning blivit fälld till straff för rymning
eller olovligt undanhållande av minst eller olovligt undanhållande av minst
ett dygns varaktighet, eller har hans ett dygns varaktighet, eller har hans
tjänstgöring avbrutits för verkställig- tjänstgöring avbrutits för verkställighet
av straffarbete eller omedelbart het av straffarbete eller omedelbart
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 sand. 2 B höft. (Nr 2.) 788 u 23
354
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
ådömt fängelsestraff, skall den tid,
under vilken lian varit rymd eller
olovligen undanhållit sig eller hans
tjänstgöring sålunda varit avbruten,
ej tillgodoräknas honom såsom tjänstgöringstid,
där ej Konungen för särskilda
fall annorledes förordnar. I vad
mån den värnpliktige må tillgodoräkna
sig fullgjord del av tjänstgöringen,
samt i vilken ordning han
skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet,
bestämmer Konungen.
Värnpliktig jämlikt denna lag åliggande
tjänstgöring må icke avbrytas
för undergående av förvandlingsstraff
för böter.
I. Huruvida och i vad mån värnpliktig
må såsom fullgjord tjänstgöring
tillgodoräkna sig tid, varunder
han på grund av sjukdom eller skada,
till vilken tjänstgöringen ej kan antagas
hava varit orsak, icke kunnat
deltaga i tjänstgöringen, därom förordnar
Konungen.
J. Beträffande värnpliktiga, vilka
hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,
är särskilt stadgat.
ådömt fängelsestraff, skall den tid,
under vilken han varit rymd eller
olovligen undanhållit sig eller hans
tjänstgöring sålunda varit avbruten,
ej tillgodoräknas honom såsom tjänstgöringstid,
där ej Konungen för särskilda
fall annorledes förordnar, I vad
mån den värnpliktige må tillgodoräkna
sig fullgjord del av tjänstgöringen,
samt i vilken ordning han
skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet,
bestämmer Konungen.
Värnpliktig jämlikt denna lag åliggande
tjänstgöring må icke avbrytas
för undergående av förvandlingsstraff
för böter.
H Huruvida och i vad mån värnpliktig
må såsom fullgjord tjänstgöring
tillgodoräkna sig tid, varunder
han på grund av sjukdom eller skada,
till vilken tjänstgöringen ej kan antagas
hava varit orsak, icke kunnat
deltaga i tjänstgöringen, därom förordnar
Konungen.
I. Beträffande värnpliktiga, vilka
hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,
är särskilt stadgat.
§ 28.
Inkallelse vid
krigstillfälle
in. m.
§ 28.
1. Då rikets försvar det kräver,
må Konungen, efter statsrådets hörande,
till tjänstgöring inkalla beväringens
första uppbåd eller de större
eller mindre delar därav, som finnas
behövliga.
1. Då rikets försvar det kräver,
så och när det erfordras till stillande
av uppror, må Konungen, efter statsrådets
hörande, till tjänstgöring inkalla
beväringens första uppbåd eller de
större eller mindre delar därav, som
finnas behövliga.
2. Därest i anseende till krig eller för avvärjande av befarat eller börjat
angrepp det för rikets försvar finnes nödigt att inkalla beväringens andra
uppbåd eller någon del därav i skilda orter eller vid olika truppslag av
hären eller vid marinen eller flygvapnet, må Konungen därom förordna,
sedan han hört statsrådet och, så vida riksdagen ej är samlad eller inom
trettio dagar skall sammanträda, låtit utfärda riksdagskallelse.
Vad nu stadgats angående ordningen för andra uppbådets inkallande har
icke tillämpning i fråga om delar därav, vilka tillhöra Gotlands inskrivnings
-
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2. 355
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
område eller må vara avsedda att utgöra besättningar i rikets fästningar,
utan gäller i avseende å sådana delar av andra uppbådet vad i mom. 1 föreskrivits.
3. Utom rikets gränser må beväringens första uppbåd vid liären användas
endast till rikets försvar och efter det att statsrådet blivit hört samt
riksdagskallelse utfärdats. Utan riksdagens medgivande må beväringens
andra uppbåd vid hären icke användas utom rikets gränser.
§ 29.
1. Värnpliktig, som tillhör beväringen, inkallas av vederbörande befäl
till den i § 27 föreskrivna tjänstgöring
genom kungörelse, som skall uppläsas minst två gånger i kyrkorna och
offentligen anslås inom varje till rullföringsområdet hörande kommun samt
i erforderlig omfattning införas i en eller flera av ortens tidningar; eller
genom order.
2. Till tjänstgöring, som i § 28 omförmäles, verkställes inkallelsen
genom kungörelse, som offentligen anslås, på sätt i mom. 1 stadgas, samt,
där omständigheterna sådant medgiva, införes i tidningarna och uppläses i
kyrkorna; eller
genom order.
Genom ringning med kyrkklockorna på särskilt bestämt sätt bekantgöres,
att kungörelse om här omförmäld inkallelse anslagits. Även annat efter
förhållandena lämpat, på förhand tillkännagivet sätt må användas för sådant
bekantgörande.
Enahanda förfarande iakttages vid inkallelse till annan tjänstgöring, som
kan varda i särskild lag föreskriven (mobiliseringsövning).
3. Vid utbrott av krig skall värnpliktig, som tillhör beväringens första
uppbåd och vistas utom riket, oberoende av särskild inkallelse, så snart
ske kan, återvända till hemorten. Om ansvar för underlåtenhet att fullgöra
vad sålunda är föreskrivet stadgas i strafflagen för krigsmakten.
§ 30.
Värnpliktig vare skyldig att, då han är inkallad till tjänstgöring, verkställa
den tjänsteförrättning, honom av vederbörande befälhavare anvisas.
I de förrättningar, där särskild yrkeskunskap kan vara påkallad, användas
företrädesvis personer med motsvarande yrkeskunskap.
§ 31.
Att värnpliktig, som tillhör beväringen, är underkastad de i strafflagen
för krigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänstgöring och marsch
eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad
av inkallelse, i enlighet med § 29, till tjänstgöring, som omförmäles
i § 27 eller § 28, därom är i nämnda lag stadgat.
Sättet för
inkallelse till
tjänstgöring.
Tjänste
förrättning.
När värnpliktig,
som
tillhör beväringen,
lyder
under krigslag.
356
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Mönstring.
Adressanmälan
m. m.
(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
§ 32. § 32.
1. Varje år skall mönstring, som 1. Varje år skall mönstring, som
i denna § omförmäles, hållas med i denna § omförmäles, hållas med
värnpliktiga, med undantag av dem, värnpliktiga, med undantag av dem,
som under årets lopp varit i tjänst- som under årets lopp varit i tjänstgöring
såsom värnpliktiga eller som göring såsom värnpliktiga eller som
äro inskrivna å sjömanshus och in- äro inskrivna å sjömanshus och inmönstrade
till sjöfart. mönstrade till sjöfart eller som blivit
frikallande från värnpliktens fullgörande
under fredstid.
2. Med värnpliktiga, utom dem, som äro inskrivna å sjömanshus och
tillhöra marinen eller flygvapnet, hålles mönstringen inom varje rullföringsområde.
För sådan mönstring är varje värnpliktig skyldig att i enlighet
med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, till befälet avgiva tillförlitlig
skriftlig uppgift om bostad och yrke, den värnpliktige dock medgivet
att under liden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid
muntligen avgiva nämnda uppgift.
3. Med värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus och tillhöra marinen
eller flygvapnet, hålles mönstringen vid sjömanshus. För sådan mönstring
är varje värnpliktig skyldig att i enlighet med de närmare föreskrifter,
Konungen meddelar, till sjömanshusombudsman avgiva tillförlitlig skriftlig
uppgift om bostad och sysselsättning, den värnpliktige dock medgivet att
under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid muntligen
avgiva nämnda uppgift.
4. Kallelse till mönstring verkställes genom kungörelse, som skall uppläsas
minst två gånger i kyrkorna och offentligen anslås inom vederbörande
kommuner samt i erforderlig omfattning införas i en eller flera
av ortens tidningar.
§ 33.
1. För värnpliktig, som tillhör beväringen, gäller, såvitt Konungen ej
för särskilda fall finner gott annorlunda bestämma:
a) att den värnpliktige under hela sin tjänstetid tillhör icke blott det
truppslag vid hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som han
tilldelats eller vartill han överförts, utan även den värnpliktsgrupp, vartill
han enligt § 24 uttagits eller överförts;
b) att den värnpliktige, om han b) att den värnpliktige, om han
avflyttar till annat område eller över- avflyttar till annat område eller överföres
till annat sjömanshus, tillhör föres till annat sjömanshus, tillhör,
den truppavdelning av hären, kust- den truppavdelning av hären, kustartilleriet
eller flygvapnet eller den artilleriet eller flygvapnet eller den
flottans station, som erhåller sina värn- krigshanm eller örlogsdepå, som erpliktiga
från det område, till vilket håller sina värnpliktiga från det om
-
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
357
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
han inflyttar, eller det sjömanshus, råde, till vilket han inflyttar, eller
vartill han överföres; samt det sjömanshus, vartill han överföres;
samt
c) att, om den värnpliktige icke är inkallad till tjänstgöring, när landstormen
inom hans ort uppbådas, han är pliktig utgå med densamma och
då har lika tjänstgöringsskyldighet och förpliktelser i övrigt som värnpliktig
tillhörande landstormen.
2. Värnpliktig, med undantag av
den, som är inskriven å sjömanshus
och tillhör marinen eller flygvapnet,
skall, därest han ej är i tjänstgöring,
hålla vederbörande områdesbefäl underrättat
om sin adress.
3. Värnpliktig, som är inskriven
å sjömanshus och tillhör marinen
eller flygvapnet, skall, därest han ej
är i tjänstgöring eller inmönstrad till
sjöfart, hålla sjömanshusombudsmannen
underrättad om sin adress.
2. Värnpliktig, med undantag av
den, som är inskriven å sjömanshus
och tillhör marinen eller flygvapnet,
skall, därest han icke frikallats från
värnpliktens fullgörande under fredstid,
under tid då han ej är i tjänstgöring
hålla vederbörande områdesbefäl
underrättat om sin adress.
3. Värnpliktig, som är inskriven
å sjömanshus och tillhör marinen
eller flygvapnet, skall, därest han
icke frikallats från värnpliktens fullgörande
under fredstid, under tid då
han ej är i tjänstgöring eller inmönstrad
till sjöfart hålla sjömanshusombudsmannen
underrättad om sin
adress.
§ 34.
1. Värnpliktig, som avgår från fast anställning vid hären, marinen eller
flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv, överföres
till härens, marinens eller flygvapnets beväring eller till landstormen.
2. Värnpliktig, som i mom. 1 omförmäles, överföres till linjetjänst,
därest han ej med hänsyn till sin kroppsbeskaffenhet eller eljest bör överföras
till ersättningsreserven.
3. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären, marinen eller
flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv under sammanlagt
minst två år och som efter avgången från sagda anställning överförts
till linjetjänst, tillhör, så länge han i följd av sin värnplikt kvarstår
i beväringen, dess första uppbåd. Detsamma gäller ock värnpliktig, som
innehaft fast anställning vid hären eller dess reserv under kortare tid än
två år, såframt han undergått rekrytutbildning samt deltagit i två repetitionsövningar.
4. Värnpliktig, som innehaft fast 4. Värnpliktig, som innehaft fast
anställning vid hären, marinen eller anställning vid hären, marinen eller
flygvapnet eller vid härens, marinens flygvapnet eller vid härens, marinens
Värnpliktig,
som innehaft
fast anställning
vid krigsmakten
m. m.
358
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Förmåner
under färd och
tjänstgöring
m. m. i
beväringen.
Landstormens
inkallande
m. m.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
eller flygvapnets reserv under sam- eller flygvapnets reserv under sammanlagt
minst två år, anses hava full- manlagt minst ett år, anses hava fullgjort
all den i § 27 mom. 1 eller gjort all den i § 27 mom. 1, 2 eller
3 föreskrivna tjänstgöring; dock att 3 föreskrivna tjänstgöring; dock att
till linjetjänst överförd värnpliktig är till linjetjänst överförd värnpliktig är
skyldig att med vederbörlig ålders- skyldig att med vederbörlig åldersklass
deltaga i den sista repetitions- klass deltaga i den sista repetitionsövning,
som nämnda åldersklass har övning, som nämnda åldersklass har
att fullgöra. att fullgöra.
I vad mån fast anställning vid krigsmakten i övrigt må anses motsvara
tjänstgöring i beväringen, bestämmer Konungen.
5. Värnpliktig, som omförmäles i § 27 mom. 1 B eller C, tillhör
första uppbådet under hela sin tjänstetid i beväringen.
6. Den, som avlagt medicine kandidat-, veterinär-, tandläkar- eller
farmacie kandidatexamen, tillhör beväringens första uppbåd under hela sin
värnpliktstid.
§ 35.
1. Under marsch eller annan färd till och från övningsort erhåller
värnpliktig, tillhörande beväringen, ersättning enligt särskilda bestämmelser.
2. Under tjänstgöring erhåller till beväringen hörande värnpliktig underhåll,
sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning
samt dessutom penningbidrag, allt likaledes enligt särskilda bestämmelser;
dock att värnpliktig, som jämlikt § 27 mom. 3 D b) kvarbliver
i tjänstgöring utöver den i mom. 1 av samma § föreskrivna tid,
äger att under den överskjutande tiden i stället för penningbidrag åtnjuta
kontant förmån till belopp, motsvarande begynnelseavlöning för fast anställd
menig.
3. Till beväringen hörande värnpliktig, som under militärtjänstgöring
ådrager sig sådan skada, att hans arbetsförmåga härigenom i större eller
mindre män minskas eller upphör, är för sig och efterlevande berättigad
till understöd enligt vad därom är särskilt stadgat.
§ 36. § 36.
1. Av de värnpliktiga, som årligen
överföras till landstormen, uttagas, på
sätt i § 22 föreskrives, tjugu procent
för utbildning till befäl eller fackmän.
Sålunda uttagen värnpliktig är skyldig
att, på sätt Konungen närmare
förordnar, under fredstid för sin utbildning
deltaga i en landstormsövning
om femton dagar.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
359
(Kungl. Maj-.ts förslag.)
Värnpliktig, sam, på sätt Konungen
förordnar, visar sig vara i besittning
av viss skjutskicklighet, befrias, därest
han så önskar, från uttagning, varom
ovan sägs.
2. Sedan jämlikt § 28 mom. 1 beslut
fattats att för rikets försvar till
tjänstgöring inkalla beväringens första
uppbåd eller viss del därav, må Konungen
i den ordning, som för inkallande
av beväringens andra uppbåd
i mom. 2 av samma § är föreskriven,
för hemortens försvar till
tjänstgöring inkalla landstormen eller
de större eller mindre delar därav,
som finnas behövliga.
Konungen må ock, sedan beväringens
första uppbåd eller del därav inkallats
för rikets försvar eller under
tjänstgöring enligt § 27 tagits i anspråk
för dylikt ändamål, efter statsrådets
hörande, inkalla till tjänstgöring
sådana delar av landstormen, som erfordras
till skydd för mobilisering av
beväringens första uppbåd eller till
skydd för särskilt hotade platser. Landstormsavdelning,
som sålunda inkallats,
må likväl ej hållas samlad längre än
högst femton dagar, såvida ej krig
utbrutit före samma tids utgång.
3. Landstormens inkallande till
tjänstgöring sker på sätt för varje fall
är i § 29 föreskrivet.
4. Att värnpliktig, som tillhör
landstormen, är underkastad de i strafflagen
för krigsmakten givna bestämmelser
såväl under all tjänstgöring
och marsch eller annan färd, då han
står under militärbefäl, som ock i
fråga om åtlydnad av inkallelse i enlighet
med § 29 till tjänstgöring, som
i mom. 1 eller 2 här ovan omförmäles,
därom är i nämnda lag stadgat.
(Utskottets förslag.)
1. Sedan jämlikt § 28 mom. 1 beslut
fattats att för rikets försvar till
tjänstgöring inkalla beväringens första
uppbåd eller viss del därav, må Konungen
i den ordning, som för inkallande
av beväringens andra uppbåd
i mom. 2 av samma § är föreskriven,
för hemortens försvar till
tjänstgöring inkalla landstormen eller
de större eller mindre delar därav,
som finnas behövliga.
Konungen må ock, sedan beväringens
första uppbåd eller del därav inkallats
för rikets försvar eller under
tjänstgöring enligt § 27 tagits i anspråk
för dylikt ändamål, efter statsrådets
hörande, inkalla till tjänstgöring
sådana delar av landstormen, som erfordras
till skydd för mobilisering av
beväringens första uppbåd eller till
skydd för särskilt hotade platser. Landstormsavdelning,
som sålunda inkallats,
må likväl ej hållas samlad längre än
högst femton dagar, såvida ej krig
utbrutit före samma tids utgång.
2. Landstormens inkallande till
tjänstgöring sker på sätt i § 29 mom. 2
stadgas.
3. Att värnpliktig, som tillhör
landstormen, är underkastad de i strafflagen
för krigsmakten givna bestämmelser
såväl under all tjänstgöring
och marsch eller annan färd, då han
står under militärbefäl, som ock i
fråga om åtlydnad av inkallelse i enlighet
med § 29 mom. 2 till tjänstgöring,
som i mom. 1 här ovan omförmäles,
därom är i nämnda lag stadgat.
360
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Landstormens
tjänstgörings
oraråde.
Landstormens
organisation.
Landstormens
underhåll och
förmåner.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
§ 37.
Landstormen må icke föras utom
eget och närmast tillgränsande inskrivningsområden,
dock att till landstormen
hörande värnpliktig, som erhållit
sin utbildning vid marinen, må,
även utom sagda inskrivningsområden,
användas för kustförsvaret samt att
till landstormen hörande värnpliktig
må, på ansökan, i den omfattning
och i enlighet med de närmare föreskrifter,
Konungen meddelar, fullgöra
honom åliggande landstormsövning tillsammans
med landstorm från annat
inskrivningsområde, än det han tillhör.
(Utskottets förslag.)
§ 37.
Landstormen må icke föras utom
eget och närmast tillgränsande inskrivningsområden,
dock att till landstormen
hörande värnpliktig, som erhållit
sin utbildning vid marinen, må,
även utom sagda inskrivningsområden,
användas för kustförsvaret.
§ 38.
Huru landstormen ordnas och indelas, föreskriver Konungen.
§ 39.
1. Värnpliktig, tillhörande landstormen,
är under tjänstgöring pliktig
att, därest staten icke kan genast vid
inkallandet anskaffa föda, under tiden
förse sig med sådan, mot ersättning
av staten för värdet av soldatportion.
Sjukvård, vapen, ammunition, utredningspersedlar
samt fälttecken, angivande
hans egenskap av krigsman,
tillhandahållas av staten.
Sådan värnpliktig erhåller under
tjänstgöring, som i § 36 mom. 1 omförmäles,
beklädnad eller beklädnadsersättning
samt dessutom penningbidrag.
Under tjänstgöring, som i § 36 mom.
2 avses, är den värnpliktige skyldig
att själv förse sig med kläder.
§ 39.
1. Värnpliktig, tillhörande landstormen,
är under tjänstgöring pliktig
att, därest staten icke kan genast vid
inkallandet anskaffa föda och beklädnad,
under tiden förse sig därmed,
mot skälig ersättning av staten. Sjukvård,
vapen, ammunition, utredningspersedlar
samt fälttecken, angivande
hans egenskap av krigsman, tillhandahållas
av staten.
2. Till landstormen hörande värnpliktig, som skadas under militärtjänstgöring,
har enahanda rätt till understöd för sig och efterlevande som värnpliktig,
vilken tillhör beväringen.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Kvngl. Maj:ts förslag.)
361
(Utskottets förslag.)
KAP. VI.
Om påföljd för åsidosättande av denna lags föreskrifter, så ock om
laga förfall.
§ 40.
1. Värnpliktig, som utan laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,
böte, där lian icke, oaktat sin frånvaro, varder inskriven eller frikallad
från värnpliktens fullgörande, första året tjugufem kronor och varje år, han
ånyo beträdes därmed, etthundra kronor.
2. Värnpliktig, som på grund av § 15 inställer sig vid inskrivningsförrättning
för annan ort än där han är kyrkobokförd eller för annat sjömanshus
än det han tillhör men därvid försummar avlämna prästbetyg ävensom i
det fall, som i § 15 mom. 2 sägs, intyg från sjömanshusombudsman eller sjöfartsbok
samt tillföljd därav icke kan emottagas, anses lika med den, som
icke inställt sig till inskrivningsförrättning.
§ 41.
1. Värnpliktig, som bort fullgöra i § 32 omförmäld mönstring men utan
laga förfall uraktlåter detta, böte för varje gång tio kronor.
2. Värnpliktig, som utan laga förfall underlåter fullgöra vad honom enligt
§33 mom. 2 eller 3 åligger, böte för varje gång tio kronor.
§ 42.
Värnpliktig, som utan anmält laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,
vare, där han icke oaktat sin frånvaro blivit inskriven eller frikallad
från värnpliktens fullgörande, underkastad äventyr att på egen bekostnad
varda hämtad till inskrivnings undergående.
Utebliver värnpliktig utan anmält laga förfall från tjänstgöring, därtill
han blivit i laga ordning inkallad, må han likaledes på egen bekostnad
hämtas till tjänstgöringens fullgörande.
§ 43.
1. Såsom laga förfall för uteblivande från inskrivning eller tjänstgöring
eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser anses,
om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets tjänst uppbådad eller
faren eller om man sitter i häkte; vederbörande äge dock att, då andra än
nu sagda förfall förebäras, pröva, huruvida de äro av den vikt, att de må
gälla såsom laga förfall.
2. För å sjömanshus inskriven värnpliktig skall i fråga om order eller
annat påbud, varigenom han under krig eller vid utbrott av eller fara för
krig inkallas till tjänstgöring, dessutom såsom laga förfall för inställelse till
tjänstgöring räknas att vara stadd på utrikes sjöresa; åliggande dock den
Uteblivande
från inskrivning
in. in.
Försummelse
av mönstring
m. m.
Hämtnings
äventyr.
Laga förfall.
362
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Intyg om
sjukdom.
Böters
påförande.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
värnpliktige att, så snart ske kan, återvända till hemlandet ävensom att
vid ankomsten till svensk hamn eller sammanträffande med svenskt örlogsfartyg
omedelbart inställa sig till tjänstgöring.
§ 44.
Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig läkares
intyg, vilket den värnpliktige är skyldig själv anskaffa. Kan han ej skaffa
läkarbetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg av statens
ämbets- eller tjänsteman eller av präst i församlingen eller av ordföranden
i kommunalstämman eller av ordföranden eller ledamot i kommunalnämnden
eller av ledamot i häradsnämnden.
KAP. VII.
Om åtgärder med anledning av förseelser mot denna lag, så ock om
användning av böter.
§ 45.
1. Över värnpliktiga, vilka utan anmält laga förfall uteblivit från inskriv -ningsförrättning och icke, oaktat sin frånvaro, blivit inskrivna eller frikallade
från värnpliktens fullgörande eller som underlåtit att fullgöra vad dem enligt
§32 och § 33 mom. 2 eller 3 åligger, skola förteckningar länsvis uppgöras
och till Konungens befallningshavande insändas; skolande å förteckningarna
för varje värnpliktig angivas hans bostad, där denna är känd, samt, till ledning
vid ansvars bestämmande, tillgängliga upplysningar rörande försummelsens
beskaffenhet.
Uppgörande och insändande av dylik förteckning åligger vid inskrivningsförrättning
inskrivningsnämndens ordförande; skolande inskrivningsnämnden,
innan den åtskiljes, granska och underteckna sagda förteckning.
Upprättande och insändande av förteckningar över försummelser mot
lagbuden i § 32 mom. 2 och § 33 mom. 2 åligger befälhavare, som förrättat
mönstringen eller hos vilken anmälan bort göras.
Upprättande av förteckningar över försummelser mot lagbuden i § 32
mom. 3 och § 33 mom. 3 åligger sjömanshusombudsman, vilken översänder
dem till sjörullföringsbefälhavaren, som, efter att hava granskat och påtecknat
desamma, insänder dem till Konungens befallningshavande.
2. Av de enligt mom. 1 inkommande förteckningar över värnpliktiga
skola särskilda utdrag, upptagande dem, vilka Konungens befallningshavande
finner sig böra påföra böter enligt § 40 eller § 41, översändas till vederbörande
landsfiskaler och magistrater, försedda med Konungens befallningsliavandes
resolution, att de i utdragen upptagna böter må omedelbarligen
uttagas hos de värnpliktiga, därest de icke invända något däremot, men
att, därest de vilja för uteblivandet eller försummelsen styrka laga förfall
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
363
(Kunyl. Maj:ts förstäf/.) (Utskottets förslag.)
eller eljest åberopa någon omständighet, som kan leda till deras frikännande
från bötesansvar, i vilken händelse de äga undfå skriftlig del av resolutionen
i vad dem rörer, de skola inom trettio dagar därefter till vederbörande
landsfiskal eller magistrat ingiva de bevis, som åberopas till styrkande av
deras mot böternas indrivande gjorda invändningar vid påföljd för uraktlåtenhet
därav, att böterna utan hinder av samma invändningar må i laga
ordning uttagas. Inkommande bevis skola ofördröjligen insändas till Konungens
befallningshavande, som efter prövning av förekommande omständigheter
meddelar beslut i saken.
3. Åtnöjes värnpliktig icke med Konungens befallningshavandes beslut,
varigenom böter blivit honom slutligen påförda, äger han att inom trettio
dagar efter erhållen del av beslutet till Konungens befallningshavande ingiva
sina till Konungen ställda besvär, vilka därpå av Konungens befallningshavande
jämte eget yttrande insändas till försvarsdepartementet. Besvären
må även med posten insändas till Konungens befallningshavande,
och skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat
besvärsskriften eller att densamma blivit uppsatt på hans begäran
eller med hans samtycke.
§ 46.
1. De enligt denna lag inflytande böter skola redovisas under särskild Böters
titel i kronans räkenskaper och ingå till den till förmån för bevärings- odMSrvandmanskapet
bildade invalid- och pensionsfond. Ur denna fond beredes ting.
understöd åt värnpliktig, som under militärtjänstgöring ådragit sig sådan
skada, att han därigenom blivit i större eller mindre män oförmögen att
försörja sig med arbete, ävensom i vissa fall åt hans efterlevande, där
skadan förorsakat döden.
2. Saknas tillgång till gäldande av böter enligt denna lag, skola de
förvandlas efter allmän strafflag.
KAP. vin.
Särskilda bestämmelser.
§ 47.
1. Värnpliktiga, tillhörande lots- och fyrstaten, likställas enligt denna Lots- och
lag med de vid flottan fast anställda. fyrstatens
. ..... personal
2. Vad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga delar m. m.
beträffande manskap, som tillhör härens, marinens eller flygvapnets reserv.
§ 48.
Av Konungen bestämmes, om och i vad mån samt under vilka villkor Lappbefoikbefrielse
från de i denna lag föreskrivna skyldigheter må kunna tillsvidare lingon,
medgivas den nomadiserande lappbefolkningen.
364
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Tillämpnings
föreskrifter.
Ändring eller
»pphäyande ar
lagen.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
§ 49.
För denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas
av Konungen.
§ 50.
Denna lag må icke ändras eller upphävas utan Konungs och riksdags
sammanstämmande beslut.
Bestämmelser om lagens ikraftträdande.
§ 51.
Denna lag skall tillämpas från och med den 1 januari 1925, från och
med vilken dag såväl värnpliktslagen den 17 september 1914 (nr 202)
med däri sedermera gjorda ändringar och tillägg som lagen den 22 juni
1920 (nr 372) om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års
klass, lagen den 2 juni 1921 (nr 291) om ändrad utbildningstid för
värnpliktiga av 1921 års klass, lagen den 31 mars 1922 (nr 141) om
ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1922 års klass och lagen den
23 februari 1923 (nr 23) om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av
1923 års klass upphöra att gälla; skolande dock vad nedan stadgas om
undantag från bestämmelsen i denna § lända till efterrättelse.
§ 52.
I fråga om utbildningstiden i beväringen
för värnpliktiga, inskrivna
före år 1925, gälle vad i nämnda
hänseende uti särskild lag stadgas
för värnpliktiga av 1924 års klass
med följande ändringar och tillägg:
a) vapenföra värnpliktiga av 1923
och 1924 års klasser, tilldelade fotfolket,
trängen i egentlig trängtjänst,
trängen i egentlig sjukvårdstjänst eller
intendenturtrupperna, äro skyldiga att
fullgöra ytterligare en repetitionsövning
om tjugufem dagar före utgången
av sjätte året;
b) vapenföra värnpliktiga av 1922,
1923 och 1924 års klasser, tilldelade
rytteriet, äro skyldiga att fullgöra
ytterligare en repetitionsövning om
trettiofem dagar före utgången av
sjätte året;
§ 52.
I fråga om utbildningstiden i beväringen
för värnpliktiga, inskrivna
före år 1925, gälle vad i nämnda
hänseende uti särskild lag stadgas
för värnpliktiga av 1924 års klass,
dock att
Sär sk ihla utskottets utlåtande Nr 2.
:i6fj
(Kanyl. Maj ds förslag.)
c) vapenföra värnpliktiga av 1921,
1922, 1923 och 1924 års klasser, till
delade fältartilleriet, positionsartilleriet,
fästning sartilleriet å Karlsborg
eller fältingenjör- eller fälttelegraftrupperna,
äro skyldiga att fullgöra
ytterligare en repetitionsövning om
trettiofem dagar före utgången av
sjätte året;
d) vapenföra värnpliktiga av 1923
och 1924 års klasser, tilldelade fästnings
artilleri et i Boden eller fästningsingenjörtrupperna,
äro skyldiga att
fullgöra ytterligare en repetitionsövning
om trettiofem dagar före utgången av
sjätte året;
e) för vapenföra värnpliktiga, tilldelade
fästning sartilleriet i Boden eller
fältingenjör-, fälttelegraf- eller fästningsingenjörtrupperna
föreskriven repetitionsövning
skall från och med år
1926 hava en varaktighet av trettiofem
dagar;
f) värnpliktiga, tilldelade marinen
i allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst,
vilka fullgjort tjänstgöring för
sin utbildning, värnpliktiga i allmän
tjänst eller sjötjänst i minst nittio
dagar och värnpliktiga i stationstjänst
i minst trettio dagar, må, på
sätt Konungen närmare förordnar,
helt eller delvis befrias från återstående
under år 1925 dem åliggande
tjänstgöringsskyldighet i beväringen
under fredstid.
Vad ovan sägs skall icke äga tillämpning
beträffande värnpliktig, som
till följd av laga förfall, beviljat uppskov
eller uteblivande utan laga förfall
icke börjat fullgöra honom åliggande
första tjänstgöring eller tjänstgöring
i eu följd senast å tid, som
(Utskottets förslag.)
a) för vapenföra värnpliktiga, tilldelade
rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet
samt fästning sartilleriet
å Karlsborg, föreskriven repetitionsövning
skall från och med år 1926
hava en varaktighet av trettio dagar;
b) värnpliktiga, tilldelade marinen
i allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst,
vilka fullgjort tjänstgöring för
sin utbildning, värnpliktiga i allmän
tjänst eller sjötjänst i minst nittio
dagar och värnpliktiga i stationstjänst
i minst trettio dagar, må, på
sätt Konungen närmare förordnar,
helt eller delvis befrias från återstående
under år 1925 dem åliggande
tjänstgöringsskyldighet i beväringen
under fredstid, samt
c) beträffande värnpliktig, som till
följd av laga förfall, beviljat uppskov
eller uteblivande utan laga förfall
icke börjat fullgöra honom åliggande
första tjänstgöring eller tjänstgöring
i eu följd senast å tid, som
i sådant avseende stadgas för värn
-
366
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(Kungl. Majds förslagJ
i sådant avseende stadgas för värnpliktiga
av 1924 års klass, utan skall
i fråga om dylik värnpliktig denna
lag tillämpas jämväl såvitt avser utbildningstiden
i beväringen.
(Utskottets förslag.)
pliktiga av 1924 års klass, denna
lag skall tillämpas jämväl såvitt avser
utbildningstiden i beväringen.
§ 53.
Den årskontingent värnpliktiga,
som enligt bestämmelserna i § 24
mom. 1 d) skall uttagas till linjetjänst
vid flygvapnet, må, intilldess
organisationen av detta vapen fullständigt
genomförts, minskas med
det antal, Konungen finner gott bestämma.
§ 53.
Den årskontingent värnpliktiga,
som enligt bestämmelserna i § 24
mom. 1 skall uttagas till linjetjänst
vid flygvapnet, må, intilldess organisationen
av detta vapen fullständigt
genomförts, minskas med det antal,
Konungen finner gott bestämma.
54.
Uti § 32 samt § 33 mom. 2 och 3 stadgade skyldigheter åligga icke
värnpliktiga, som före den 1 januari 1919 överförts till landstormen.
§ 55.
Bestämmelserna uti §§ 53 och 55 i 1914 års värnpliktslag, förstnämnda
paragraf, sådan den lyder enligt lag den 14 juni 1918 (nr 664), skola
fortfarande i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
§ 56.
För denna lags ikraftträdande erforderliga närmare föreskrifter meddelas
av Konungen.
2:o) att riksdagen — under förutsättning av bifall till utskottets
hemställan under punkten 1 :o) — må besluta, att det
värnpliktig jämlikt § 35 mom. 2 värnpliktslagen tillkommande
penningbidrag skall, i och med att den nya värnpliktslagens
bestämmelser rörande tjänstgöringstiden träda i tillämpning,
utgå med femtio öre om dagen under hela tjänstgöringstiden.
3:o) att riksdagen må, i anledning av herr Yennerströms
motion nr 4, för sin del antaga följande
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
367
Lag
angående ändrad lydelse av § 1 i lagen den 21 maj 1920 (nr 303) om
värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot
värnpliktstjänstgöring.
Härigenom förordnas, att § 1 i lagen den 21 maj 1920 om värnpliktiga,
vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring, skall
erhålla följande ändrade lydelse:
§ 1.
Värnpliktig, som hyser allvarliga samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring
i den ordning, gällande värnpliktslag förutsätter, må,
a) därest hans samvetsbetänkligheter avse tjänstgöring med vapen, fullgöra
sin värnplikt vid krigsmakten titan att övas i vapens bruk eller
bära vapen eller ammunition, samt
b) därest samvetsbetänkligheterna avse varje tjänstgöring vid krigsmakten,
i stället för honom åliggande värnpliktstjänstgöring utföra civilt arbete
för statens räkning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1924.
4:o) att a) herr Lindhagens motion nr 175,
b) herr Lindhagens motion nr 176,
c) herr Lindhagens motion nr 177,
d) herr Reuterskiölds m. flis motion nr 205, såvitt
avser värnpliktslagen,
e) herr Lindhagens motion nr 231,
f) herr Lindhagens motion nr 236,
g) herr Ingeströms motion nr 241, såvitt avser
värnpliktslagen,
h) herr Fehrs motion nr 244,
i) herr Roséns motion nr 245,
j) herr Stendahls motion nr 247,
k) herr Wigforss’ m. flis motion nr 249,
l) herr Dahls m. flis motion nr 251,
m) herr Wagnssons m. flis motion nr 347,
n) herr Lindgrens m. flis motion nr 348, såvitt
avser värnpliktslagen,
o) herr Bodens motion nr 350,
p) herr Lindbergs m. flis motion nr 355, såvitt
avser värnpliktslagen,
q) herr Lindmans in. flis motion nr 370,
368
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
r) herr Hermelins m. flis motion nr 373,
s) herr Fjellmans m. flis motion nr 380,
t) herr Starbäcks motion nr 383, såvitt avser
värnpliktslagen,
u) herr Holmströms i Gävle motion nr 385,
v) herr Jeppssons motion nr 386, såvitt avser
värnpliktslagen,
x) herr Karlssons i Gasabäck m. flis motion nr
389,
y) herr Hanssons i Stockholm m. flis motion nr
393,
z) herr Kilboms m. flis motion nr 395,
å) herr Kilboms m. flis motion nr 397,
ä) herrar Svenssons i Långelanda och Johansons
i Huskvarna motion nr 400
må, i den mån de icke kunna anses besvarade genom utskottets
hemställan här ovan under punkterna Ilo), 2:o) och 3:o),
icke föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 16 maj 1924.
På särskilda utskottets vägnar:
F. Y. THORSSON.
I detta ärendes slutliga behandling hava deltagit:
från första kammaren: herrar A, F. Yennersten, Olof Olsson, F. G. Möller, J.
Nilsson i Kristianstad, M. Hellberg, C. L. A. A. Beuterslciöld, E. J. Wigforss, J. L.
Widéll, P. Hellström, J. Nilsson i Malmö, J. B. Johansson i Fredrikslund och E.
J. G. Rosén, samt
från andra kammaren: herrar F. V. Thorsson, K. H. Branting, S. A. A. Lindman,
S. Bengtsson i Norup, P. A. Hansson i Stockholm, E. O. Magnusson i Tumhult,
J. A. Engberg, K. V. Rydén, J. Johansson i Kälkebo, F. T. Hamrin, A. Henrikson
och I. T. Vennerström.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
I
Bi Inuti 1.
Till Ordföranden i riksdagens särskilda utskott.
Sedan Kungl. Maj:t den 2 innevarande månad i nåder anbefallt cliefen för
generalstaben att skyndsamt till riksdagens särskilda utskott inkomma med
i nedanstående framställning begärda yttrande:
»Till herr statsrådet m. m. B. C. Hasselrot.
Med stöd av § 46 riksdagsordningen får jag, i egenskap av ordförande i
riksdagens särskilda utskott, anhålla, att herr statsrådet behagade utverka
Kungl. Maj:ts befallning till chefen för generalstaben att skyndsamt avgiva
yttrande, huru, i händelse av härens organisation på ett militärområde för
Norrbotten med 2 infanteriregementen samt a) tre, b) fyra och c) fem arméfördelningar,
varje arméfördelning i vartdera fallet omfattande 4 infanteriregementen,
vederbörliga infanteriregementen ur mobiliseringssynpunkt böra
förläggas i fredstid.
Stockholm den 29 april 1924.
F. V. Thorsson. /
/Karl Levinson.»,
får jag härmed äran avgiva sagda yttrande:
Bestämmandet av fredsförläggningsorter för en härs truppförband är ett
maktpåliggande och tillika synnerligen invecklat spörsmål, vid vars besvarande
flera olika, ofta nog sins emellan mer eller mindre oförenliga synpunkter
måste beaktas. Ändringar i en förläggning av truppförbanden, vilken
en gång blivit bestämd och genomförd, erbjuda stora både svårigheter och
olägenheter. Nya eller ändrade förläggningsorter särskilt för infanteritruppförbanden
medföra ny eller ändrad värnpliktsområdesindelning, vars utarbetande
— enligt erfarenheten från förarbetena till 1901 års härordning, vilken
för infanteriets del icke var genomgripande — kräver lång tid. Att samtidigt,
som ett nytt militärområde i övre Norrland uppsättes, minska antalet
arméfördelningar kommer att medföra en omläggning av landets militäradministrativa
indelning, vilket, såsom försvarsrevisionen framhåller, är en
fråga, vilken »kräver en mycket ingående specialundersökning rörande åtskilliga
på densamma inverkande omständigheter».
De faktorer, vilka inverka på fredsförläggningen, kunna i stort sett hänföras
till två olika grupper, nämligen dels sådana, som äro att räkna till
truppförbandens mobilisering och till den strategiska uppmarschen (koncentreringen),
dels sådana, vilka sammanhänga med fredsutbildningen. Visserligen
kan det sägas, att huvudvikten bör fästas vid de synpunkter, som inverka
på truppförbandens mobilisering och strategiska uppmarsch, men stort
avseende bör även tilläggas de med fredstjänstgöringen sammanhängande
faktorerna. Utan lämpliga förläggnings-, utbildnings- och rekryteringsförhållanden
erhålles ingen god fredsarmé och till följd därav icke heller goda
fälttrupper.
Kemissakten begränsar det infordrade utlåtandet till »mobiliseringssynpunkten».
Detta uttryck synes emellertid icke böra fattas i rent bokstavlig
mening, det vill säga så att avseende skulle fästas endast vid truppförbandens
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 B käft. (Nr 2.) 788 24 24
2
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
övergång från freds- till krigsfot, utan i en vidsträcktare betydelse såsom berörande
alla med krigsberedskapen sammanhängande förhållanden. De faktorer,
vilka huvudsakligen sammanhänga med fredstjänstgöringen, torde
emellertid med hänsyn till remissens lydelse icke böra behandlas i annan
mån, än de hava omedelbart inflytande på truppförbandens krigsberedskap.
Remissen nämner intet om Gotland. På grund av denna ös betydelse
ur såväl nationell som militär synpunkt är det nödvändigt att där äga en
säkerhetsbesättning åtminstone av infanteri och artilleri. Det infanteritruppförband,
som på grund härav måste vara i fred förlagt på Gotland, kan sålunda
icke ingå i någon av de ifrågasatta arméfördelningarna, varför det i
remissen begärda yttrandet torde få anses avse endast fastlandet.
Remissen angiver icke heller, huru kustfästningarna Vaxholm och Karlskrona
skola erhålla infanteribesättning, ehuru olika sätt att lösa denna fråga
hava framlagts. Sålunda avsåg försvarsrevisionen för detta ändamål tvenne
särskilda regementen, Göta livgarde och Kronobergs regemente, vilka emellertid
icke skulle förläggas till fästningarna utan till andra orter, nämligen
Stockholm och Växjö. Herrar Widell och Pettersson föreslogo i sin till
försvarsrevisionens betänkande fogade reservation, att Vaxholms och Karlskrona
grenadjärregementen, ehuru med minskade kadrer, skola bibehållas
och alltjämt förläggas till nämnda fästningar. Sistnämnda anordning upptages
även i chefens för generalstaben s. k. besparingsförslag samt i motionen
nr 369 i andra kammaren av herr Lindman m. fl. Enligt proposition
nr 20 angående försvarsväsendets stärkande avses icke några särskilda infanteriregementen
för Vaxholm och Karlskrona, utan skall fästningarnas behov
av infanteribesättning fyllas från Svea och Göta livgarden, resp. Kronobergs
regémente och Norra skånska infanteriregementet, vilka regementen i
anledning härav erhållit större befälskader och värnpliktig linjekontingent
än övriga infanteriregementen. I den av herr Johan Nilsson m. fl. till försvarsrevisionens
betänkande fogade reservationen angives däremot icke,
huru frågan om de nuvarande kustfästningarnas infanteribesättning skall
lösas. Detsamma gäller även motionen nr 392 i andra kammaren av herr
Hansson m. fl. Det är emellertid tydligt, att avsikten härutinnan i höggrad
måste inverka på förläggningsfrågan. I detta sammanhang torde det
på grund av remissens formulering vara följdriktigast utgå ifrån att intet
av det angivna antalet infanteriregementen förlägges till Vaxholm eller till
Karlskrona.
Då samtliga i remissen angivna alternativ uppgivas hava till syfte att
nedbringa försvarskostnaderna, torde inga nya infanterikaserner utöver 1914
års plan böra ifrågasättas, även om på grund av förändrade organisationsförkållanden
skäl härför i och för sig skulle föreligga. Riksdagens särskilda
utskott torde sålunda med sin fråga avse, vilka av de nuvarande förläggningsorterna
under de angivna alternativen böra bibehållas.
Ur mobiliseringssynpunJct — detta uttryck taget i egentlig bemärkelse, alltså
med hänsyn endast till varje särskilt förbands övergång till krigsfot — böra
truppförbanden förläggas så, att denna övergång kan ske så hastigt och
säkert som möjligt.
En betingelse för mobiliseringens hastiga genomförande är, att förläggningsorterna
väljas i folkrika och med goda kommunikationer försedda
trakter, vilka dessutom äga erforderlig tillgång på hästar, fordon och förnödenheter.
Med tanke enbart på nu anförda synpunkter d. v. s. på mobiliseringen
i egentlig bemärkelse borde man i främsta rummet bibehålla
infanteriregementena inom sådana områden som Skåne, Väster- och Östergötland,
Närke, Uppland o. s. v.
Säl ■skilt la utskottets utlåt mule Nr 2. ;j
mot störande ingrepp från fiendens sida i mobilisoringsarbotet
synnerligen viktig betingelse för en hastig nedi planenligt ut
möjligaste
-
angeläget att
trygghet
är en annan
lord mobilisering, (b- denna synpunkt är det
man undvika förläggning inom gräns- och kusttrakter, vilka redan vid"början
;iv ett kiu£>- kunna befaras bliva särskilt utsatta för fientliga företag. Denna
fordran kan emellertid komma att stå i motsats till de nyss angivna kraven.
\ issa truppförband, nämligen de, vilka äro avsedda för fästningsbesättnlagar
och liknande uppdrag, böra mobiliseras i eller i omedelbar närhet av
den ort eller trakt, där de under flertalet beräknade krigsfall få sin första
användning, emedan deras användbarhet är i avgörande grad beroende av
den tid, som åtgår för deras försättande på krigsfot. Det är tydligen denna
synpunkt, som jämte andra ligger till grund för organisationen av ett militurområde
för Norrbotten med bl. a. två infanteriregementen.
hlertalet truppförband måste dock efter avslutad mobilisering förflyttas
tran de områden, där de i fred äro förlagda, för att med hänsyn till det
oreliggande. krigsfallet sammandragas till högre enheter inom särskilt
avdelade krigsskådeplatser eller _ inom hemorten. Härtill hörande förflyttningar
utföras i regel med järnvägstransporter, vare sig de avse en
första förberedande gruppering eller en strategisk uppmarsch (koneentrerlng)-
Den hastighet, med vilken de erforderliga förflyttningarna kunna
verkställas, är beroende icke endast av förbiggningsorternas avstånd från
grupperings- eller uppmarschområdet, utan även av dessas läge i förliål
vikt
är också, att tillräckUr
denna synpunkt är
o —. -o------ ----- — — annan förläggning, önskvärt,
ait ett antal truppförband i fred förläggas inom områden, där en uppmarsch
anses sannolik.
.-^jrest T&rt land skulle råka i krig, måste det framstå såsom ett mål för
krigföringen att om möjligt hindra fienden intränga i landet, eller att, om
detta icke lyckats, snarast fördriva honom från svenskt område. För att
detta skall bliva möjligt erfordras, att strids- och operationsdugliga trupper
finnas till erforderlig styrka. Aro de först uppsatta stridskrafterna för fåtaliga
_ eller sakna de ännu erforderlig strids- och operationsdugligliet, kan
det bliva nödvändigt att till eu början uppgiva vissa landsdelar eller till och
med att upptaga avgörande strid först längre in i landet, sedan inkräktarens
armé försvagats genom detacheringar till förbindelsernas skydd samt egna
trupper vunnit i styrka och krigsdugligliet. Sveriges nuvarande militärpolitiska
läge är i detta hänseende icke gynnsamt. Yårt land kan nämligen
nödgas upptaga strid icke blott pa eu utan samtidigt ] >ä två eller dera fronter.
lande till järnvägsnätets sträckning. ’ Av stol -
ligt
skydd för uppmarschen hastigt kan beredas.
det, även om övriga omständigheter tala för eu
Av en om Sverige befinner sig i krig endast med en av
bliva nödvändigt
övriga. 1914
sina grannar, kan det
— åtminstone i
rots börian föra
att avdela krafter eller hålla sådana i beredskap mot de
års härordning, vilken alltjämt måste anses gällande, bereder
sill ursprungliga i
,. ,, infattning — möjlighet att redan vid krii
fält det för olika fall erforderliga antalet operations- och
stridsdugliga arméer.
att försvaret mot fientlig invasion under alla förhållanden bör
Grundsatsen
upptagas vid gränsen har icke förverkligats i Kungl. Maj:ts proposition till
innevarande års riksdag angående försvarsväsendets ordnande. Härtill är
den fälthar, vilken uppsättes omedelbart efter mobilisering, alltför fåtalig.
Chefen för försvarsdepartementet har i detta avseende anfört följande (pro1
lokution nr 20 sid. 32): : Vid ett krig måste våra landstridskrafter vara bensen
utan även — tillsam„
en invasion över havet. Med den ringa
styl ka vår fälthär kommer att få efter den av mig föreslagna inskränkningen
redda att möta icke endast ett anfall
mans med våra sjöstridskrafter —
4
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
av 1914 års krigsorganisation, kan man icke räkna med att äga tillräckliga
krafter att hindra ett fientligt framträngande över landgränsen och samtidigt
tillbakaslå en landstigen fientlig armé. Huvuddelen av fälthären måste i här
avsett läge sannolikt användas för sistnämnda ändamål, varför endast jämförelsevis
obetydliga krafter skulle kunna användas för skyddet av Norrbotten.
I ett sådant läge skulle övre Norrland faktiskt taget ligga Öppet
för fientlig invasion, om icke den fåtaliga försvarsstyrkan skulle kunna stödja
sig på Bodens fästning.»
För att en fälthär av den omfattning, som angives i nämnda proposition,
skall kunna fylla sin förnämsta uppgift att hävda rikets territoriella integritet,
måste den således förstärkas. Härom anföres i propositionen, sid. 27,
följande: »Bibehållandet i fred av det hittillsvarande antalet arméfördelnin
gar
är nödvändigt icke endast ur synpunkten av att kunna vid mobilisering
uppsätta en krigsstyrka, som fyller clet mest trängande behovet, utan även
för att bevara möjligheten till organisationens utsvällning i händelse av
krig eller krigsfara. Det är nämligen att märka, att organisationens förmåga
till utsvällning — dess elasticitet — i väsentlig grad beror av dess omfattning.
»
Enligt Kungl. Maj:ts förslag är den styrka, som omedelbart vid krigsutbrott
kan uppsättas, åtminstone i vissa lägen, huvudsakligen att betrakta
såsom en sky dds armé med uppgift att bereda tid för uppsättandet av ytterligare
stridskrafter, d. v. s. för organiserandet av en för stärknings armé. Först
sedan denna armé färdigbildats, komma stridskrafterna att nå den styrka,
som erfordras för att på alla fronter driva fienden ur landet.
Samma tanke synes ligga till grund för flertalet av de i riksdagen väckta
motionerna om ny härordning. Den återfinnes även redan i försvarsrevisionens
betänkande, där den uttryckes på följande sätt, Del I, sid. 123:
»De trupper, som omedelbart vid mobilisering erfordras uppsatta, kunna
till numerären avsevärt understiga de styrkor, varmed man räknade enligt
1914 års härordning. Ifrågavarande trupper böra vara tidsenligt organiserade
och utrustade samt genast vid mobilisering operations- och stridsdugliga.
Någon kompletterande utbildnings- eller utrustningsperiod skall således
efter verkställd mobilisering icke vara behövlig.»
»Utöver nyssnämnda trupper skola under loppet av ett krig ytterligare
stridskrafter kunna uppsättas; vid behov bör folkets hela kraft, direkt eller
indirekt, kunna tagas i anspråk för försvaret.»
»Härens organisation i fred bör, i den mån statsfinanserna och andra
på frågan inverkande omständigheter det medgiva, så ordnas, att ovan angivna
krav på organisationen i krig bliva på ett så tillfredsställande sätt
som möjligt tillgodosedda.»
Det gemensamma för samtliga nu föreliggande förslag till ny härordning
är alltså, att anfallsoperationer mot en i landet inträngande fiende icke torde
med framgång kunna upptagas på olika fronter, förrän förstärkningsarmén
hunnit organiseras i skydd av den mobiliserade skyddsarmén, men samtidigt
är denna skyddsarmé både till styrka och krigsduglighet så svag, att
den erforderliga tidsfristen icke kan erhållas utan avsevärda uppoffringar.
Därest lantförsvarets organisation erhåller för liten omfattning, kommer
detta, för beredande av den tid, som erfordras för uppsättande av en förstärkningsarmé,
sannolikt att leda till återtågsoperationer, åtminstone på en
av fronterna, och därmed till uppgivande av större eller mindre landområden.
Ju mindre skyddsarmén är, desto mera måste dess uppgifter begränsas,
och desto större områden kunna gå förlorade, innan förstärkningsarmén
hunnit färdigbildas, helst som detta organisationsarbete kräver längre
tid ju färre de i fred bestående truppförbanden äro. Att märka är, att för
-
Särskilda utskottets utlutande Nr 2.
stärkningsavméns uppsättande, vilken i regel äger rum vid truppförbandens
depåer, sker bäst och fortast, om depåerna fortfarande kunna begagna truppförbandens
fredsetablissement, där avsevärda förråd redan i fred iiro upplagda,
där skjutbanor och övningsmateriel av olika slag förefinnas o. s. v.
För alla truppförband, vilkas förläggningsorter falla inom de av fienden
besatta eller omedelbart botade områdena, blir det nödvändigt att förflytta
depåerna och att underkasta sig alla med en dylik åtgärd förknippade
olägenheter. Särskilt om bären i fred organiseras på ett mindre antal
arméfördelningar än enligt propositionen, kommer krigsstyrka^ även om
varje fredsregemente i första band uppsätter ett förstärkningsregemente,
endast i särskilt gynnsamma fall bliva tillräcklig för att på olika krigsskådeplatser
framgångsrikt utföra de operationer, vilka erfordras för att driva
en inkräktare ut ur landet. I verkligheten bliva förhållandena än ofördelaktigare.
Om det, såsom redan antytts, blir nödvändigt att förflytta vissa
regementens depåer, kommer detta att fördröja uppsättandet av dessa regementens
förstärknings- eller reservregementen. En annan omständighet, vilken
försvårar skyddsarméns uppgift, är, att ett antal infanteriregementen —
jämte avdelningar av andra truppslag — måste tagas i anspråk för att under
alla förhållanden trygga de landsdelar, vilka äro av största betydelsen för
det militära organisations- och utrustningsarbetet, för folknäringen och folkhushållningen
i allmänhet, samt för förbindelsen med utlandet, därest dessa
områden hotas av fienden.
De synpunkter, som öva inflytande på skyddsarméns krigsberedskap,
kunna således delvis komma att stå i motsättning till de på förstärkningsarméns
uppsättande inverkande förhållandena.
■ Vid samtliga här föreliggande alternativ måste man, såsom i det föregående
framhållits, vara beredd att uppgiva landområden, desto större ju
svagare skyddsarmén är. Innan fredsförläggningen till sina huvuddrag kan
bestämmas, måste därför beslut fattas, vilka delar av riket, som under alla
förhållanden böra försvaras. Inom dessa delar böra de nu befintliga regementena
ur nu anförd synpunkt i första hand bibehållas, medan indragningarna
huvudsakligen träffa truppförband, som ligga inom sådana områden,
vilkas försvar på grund av skyddsarméns svaghet icke med större säkerhet
kan tryggas.
Ett avgörande beslut av så djupgående innebörd kan emellertid knappast
fattas ensamt av chefen för generalstaben, utan bör åligga regeringen under
beaktande av alla de politiska, sociala, ekonomiska m. fl. förhållanden, som
här jämte de militära öva ett allt efter förhållandena större eller mindre
inflytande.
Vad de militära synpunkterna beträffar, synes främst böra framhållas
betydelsen av att försvara de områden, inom vilka krigsindustrien huvudsakligen
måste vara förlagd. På denna industris ostörda verksamhet beror
nämligen till stor del, och i händelse av avspärrning från utlandet helt och
hållet, ersättningen av olika slags krigsmateriel och i viss mån även möjligheten
att utrusta förstärkningsarmén. De områden, som med hänsyn till
därvarande, för krigsmaktens behov i anspråk tagna industriella anläggningar
hava den största betydelsen, ligga huvudsakligen inom rikets mellersta delar
men torde icke behöva närmare angivas i detta sammanhang.
Av icke mindre vikt är hänsynen till folknäringen. Kan icke denna tillgodoses,
kan icke heller det militära försvaret i längden upprätthållas. Försvarsplanen
bör därför trygga de för livsmedelsproduktionen viktigaste landsdelarna,
i den mån övriga nödvändiga hänsyn medgiva detta. Av stor betydelse
bliva dessutom förbindelserna med utlandet, varigenom införsel av
livsmedel m. in. kan möjliggöras.
6
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
I det föregående liar framhållits, att det i vissa fall kan bliva nödvändigt
uPP"iva störa delar av riket till en anfallande fiende, samt att denna synpunkt
kan bliva avgörande vid bestämmandet av fredsförläggningen. Beslutet
att under fred till ett jämförelsevis begränsat område förlägga flertalet
truppförband innebär dock icke, att man under alla förhållanden anser sig
nödgad avstå från en uppmarsch inom en landsdel utom detta område,
därest denna landsdel hotas av angrepp och förhållandena i övrigt möjliggöra
eu sådan uppmarsch av skyddsarmén. Dock kan en koncentrerad föriäggning
komma att fördröja såväl skyddsarméns mobilisering som dess
uppmarsch inom eu mera avlägsen krigsskådeplats. Dessa olägenheter medföra
alltid ogynnsamma verkningar, men kunna under given förutsättning
icke helt undvikas.
I det föregående hava olika på fredsförläggningen inverkande faktorer
behandlats, utan att hänsyn särskilt tagits till de vid mobilisering uppsatta
truppförbandens beskaffenhet. Denna kan emellertid icke lämnas ur räkningen.
Försvararevisionen fann sig — under framhållande av att utbildningstiden
i något fall borde tillmätas längre än som för uppnående av ett
tillfredsställande utbildningsresultat kunde anses oundgängligen erforderligt
— höra för flertalet infanteriet i linjetjänst tilldelade värnpliktiga föreslå eu
utbildningstid av sammanlagt 255 (lagar. I sitt den 30 november 1923 avgivna
förslag till lantförsvarets ordnande framhåller chefen för generalstaben,
att denna utbildningstid är den kortast möjliga för att de värnpliktiga omedelbart
vid mobilisering skola kunna ingå i, såväl sommar som vinter,
operations- och stridsdugliga truppförband. Utbildningstiden enligt Kung!
Maj:ts förslag understiger avsevärt den av försvararevisionen förordade.
Generalskommissionen framhåller också i sitt yttrande den 22 december
1923, att vårt infanteri, om detta förslag antages, icke kan uppfylla ens de
lägst ställda anspråk på krigsduglighet. Efter vad de hittills offentliggjorda
förhandlingarna inom riksdagens särskilda utskott giva vid handen, synes
utskottets majoritet omfatta tanken på en ännu kortare utbildningstid.
Chefen för generalstaben måste vid uppgörande av planer för rikets försvar
räkna med trupperna, sådana de kunna väntas vara omedelbart efter
mobilisering på grund av den utbildning de erhållit enligt de för fredstid gällande
tjänstgörings- och utbildningsbestämmelserna. Han kan rimligtvis
icke uppgöra försvarsplaner, vilkas utförbarhet förutsätter, att mobiliseringen
kommer att föregås av en viss av fienden ostörd tidsperiod, varunder särskilt
de äldre beväringsklasserna kunna inkallas för fullständigande av utbildningen
eller att efter mobilisering en tillräckligt lång tidsfrist kommer
att stå till förfogande till förbättrande av truppernas utbildning, innan de
behöva träda i verksamhet för rikets försvar.
Hittills vunnen erfarenhet visar nämligen, att sådana förutsättningar endast
undantagsvis föreligga och att detta undantag svårligen kan på förhand
med säkerhet förutsättas eller beräknas.
Utbildningstidens längd inverkar även i viss mån på förläggningsfrågan,
emedan det — i samma mån truppernas operations- och stridsduglighet
efter avslutad mobilisering måste beräknas vara mer eller mindre otillfredsställande
— kan bliva nödvändigt att åtminstone för huvuddelen av skyddsarmén
söka vinna tid för utbildningens fullständigande. Detta kan endast
ske genom att verkställa huvudkrafternas uppmarsch längre in i landet, än
vad som skulle vara önskvärt med hänsyn till försvaret av landets periferiska
delar. Om exempelvis ett fientligt anfall omedelbart efter krigsutbrott
riktas mot Uppland eller Södermanland, d. v. s. mot eu av landets
ur olika synpunkter vitalaste delar, har den svenska krigsledningen i huvudsak
två förfaringssätt att välja mellan. Skyddsarméns uppmarsch kan för
-
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
7
läggas till kustens närhet, för att bjuda fienden ett allvarligt motstånd vid
eller omedelbart efter landstigningen; skyddsarmén viker då tillbaka endast
om fiendens överlägsenhet tvingar därtill. Detta tillvägagångssätt kräver
emellertid operations- och stridsdugliga trupper. Förefinnas icke sådana,
kan utsikten till tidsvinst och därmed till framgång bliva större, om till
kustens direkta försvar avses endast ett fåtal linjeförband, under det
fälthärens huvuddel sammandrages längre in i landet, där kompletterar sin
utbildning så mycket omständigheterna medgiva samt anträder sina operationer
först då fienden trängt tillbaka de styrkor, som uppehållit honom,
och närmar sig fälthärens uppmarschområde. För att kunna undvika depåförflyttningar
och truppförflyttningar bakåt (iver huvud taget är det i det
senare fallet önskvärt, att inom Stockholm samt Södermanland och Uppland
icke äro förlagda andra truppförband än de som under alla förhållanden
avses till kustförsvaret. Den nuvarande koncentrerade truppförläggningen
i Stockholm kan ur denna synpunkt anses ogynnsam.
Stundom har gjorts gällande den synpunkten att viss tid för utbildningens
förbättrande efter mobilisering skulle kunna påräknas genom flottans
verksamhet. Detta påstående kan tydligen avse endast anfall över havet,
men även med denna begränsning saknar detsamma stöd av krigserfarenheten.
Fn flottas utsikt att förhindra eller försvåra fientliga landstigningsföretag
på Sveriges vidsträckta kust är nämligen väsentligen beroende av,
om erforderliga försvarsåtgärder äro vidtagna även till lands. Minskas arméns
styrka och operationsduglighet, kommer flottans uppgift i sammanhang
med förhindrande av landstigningsföretag att i motsvarande mån försvåras,
emedan det i så fall blir möjligt för fienden att verkställa överskeppning
av små styrkor åt gången. Detta spörsmål finnes närmare utvecklat i
herr Hammarskjölds till försvarsrevisionens betänkande fogade reservation
(del II, sid. 668—669) och bestyrkes även från sjömilitär synpunkt bland
annat genom uttalanden av den engelske amiralen Cyprian Bridge i ett år
1907 utgivet arbete, vilket även utkommit i svensk översättning, där det
bl. a. säges (sid 59): »Försvararens lantförsvar måste vara så starkt, att den
eventuella inkräktaren tvingas medföra eu stor armé, om han skall ha någon
utsikt att lyckas, och försvararens flotta måste kunna slå inkräktarens,
vare sig dennes fartyg konvojera transportflottan eller sändas förut för att
bana väg för densamma och på så vis skydda dess färd till debarkeringsorten.
Om inkräktaren tvingas medföra en stor landstigningsstyrka, bli förberedelserna
för invationsföretaget så långa och vidlyftiga, att de bli svåra,
om ej omöjliga, att hemlighålla,»
samt (å sid. 104):
»För att undvika missförstånd måste här framhållas, att även ett örike
måste hava något slags landförsvar, även om det ej behöver vara så starkt
som fastlandsmakternas. Dess styrka till lands bör vara av den storlek,
att en inkräktare tvingas medföra så betydande invasionsarmé, att expeditionen
ej har någon möjlighet att undgå anfall av den försvarande flottan.»
Minskas arméns styrka och krigsduglighet i den utsträckning, som nu
ifrågasättes, blir det i följd härav omöjligt för flottan att förhindra eller
ens under längre tid försvåra fientliga landstigningsföretag mot vårt lands
kust.
Den förhoppningen har även uttalats, att Nationernas förbund skulle åt
oss betrygga en viss tidsfrist för utbildningens förbättrande vid mobilisering.
Chefen för generalstaben kan icke bygga en försvarsplan på denna uppfattning
och detta så mycket mindre som möjligheten för en till förbundet ansluten
stat att vid eu konflikt, vari förbundet är inblandat, förhålla sig
neutral synes mycket tvivelaktig. Synpunkter av detta slag kunna läggas
8
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
till grund för försvarsplanerna och därmed även för härordningen endast
under förutsättning att landets regering såsom utgångspunkt för försvarsplanerna
och truppförbandens därmed sammanhängande förläggning angiver
en viss minimitid, som kan beräknas för utbildningens fullständigande efter
mobilisering eller eventuellt före densamma — en förutsättning, vilken av
uttalanden i propositionen nr 20 nu icke torde förefinnas.
Eu sammanfattning av vad sålunda anförts, torde giva vid handen, att
i huvudsak följande synpunkter göra sig gällande vid bedömande av, »huru
vederbörliga infanteriregementen ur mobiliseringssynpunkt böra förläggas i fredstid-».
Ur mobiliseringssynpunkt i egentlig bemärkelse, d. v. s. om hänsyn tages
endast till de särskilda truppförbandens övergång från freds- till krigsfot,
böra förläggningsorterna väljas inom folkrika trakter med goda kommunikationer
samt med erforderlig tillgång på hästar, fordon och förnödenheter.
Förläggning bör dock undvikas inom särskilt hotade gräns- och kustområden.
Med hänsyn till trupp förbandens användning efter avslutad mobilisering,
d. v. s. till den strategiska uppmarschen (koncentreringen) bör följande beaktas.
Därest de vid mobilisering organiserade truppförbanden (skyddsarmén)
icke äro tillräckligt starka för att ensamma förmå skydda landet i dess
helhet, d. v. s. för att »hindra ett fientligt framträngande över landgränsen
och samtidigt tillbakaslå en landstigen fientlig armé», och därest icke erforderlig
tidsfrist med säkerhet kan påräknas för att i tid organisera och utbilda
en förstärkningsarmé, böra härens huvudkrafter i fredstid förläggas
med hänsyn till försvaret av de landsdelar, vilka äro av största betydelse
för det militära organisationsarbetet, för folknäringen och folkhushållningen
i allmänhet samt för förbindelserna med utlandet. Ur denna synpunkt
torde företräde i främsta rummet böra lämnas åt mellersta Sverige samt åt
landets sydligaste landskap.
De truppförband, vilka sålunda i första hand avses till försvar av landets
vitalaste delar, böra förläggas inom dessa landsdelar eller längs de sannolika
operationslinjerna mot desamma. Grupperingen bör i övrigt huvudsakligen
lämpas efter de mobiliserade truppförbandens strids- och operationsdugligliet.
Under förutsättning att denna är god eller att erforderlig tidsfrist
för fortsatt utbildning av dessa med säkerhet kan påräknas, kunna och böra
truppförbanden förläggas närmare gränsen (kusten) för att underlätta en
strategisk uppmarsch (koncentrering) i närheten av densamma; under motsatt
förutsättning måste även dessa truppförband huvudsakligen förläggas
längre tillbaka och med hänsyn till en mera central första uppmarsch
(koncentrering). Trupper böra dock i allmänhet avdelas (framskjutas) till
skydd för denna samt — då så är möjligt med hänsyn till krafter m. in. —
för de närmast hotade landsdelarna.
Truppförband, vilka avses såsom fästningsbesättningar eller för liknande
uppdrag, böra förläggas i eller i omedelbar närhet av den ort eller av den
trakt, där de beräknas få sin första användning.
Såsom ovan framhållits, kunna emellertid med mobilisering och uppmarsch
(koncentrering) sammanhängande synpunkter ej vara ensamt avgörande utan
måste stort avseende även tilläggas fredstjänstgöringen berörande faktorer.
Dessa hava såsom även nämnts i allmänhet ej behandlats. Hänsynen till
den nuvarande förläggningen och redan förefintliga etablissement måste
naturligen även utöva inflytande på förläggningsfrågan, då, såsom förut
nämnts, några nya infanterikaserner icke ifrågasättas utöver 1914 års plan.
Såsom redan framhållits kan chefen för generalstaben, då det gäller att
på grundval av en härorganisation uppgöra försvarsplaner, icke räkna med
någon viss tidsfrist före operationernas början för organiserande av nya
Särskilda utskottets utlåtande AV
1)
truppförband eller för komplettering av utbildningen med mindre Kung].
Maj: t angiver densammas längd. Även bestämmandet av de landsdelar, till
vilkas försvar de mobiliserade stridskrafterna företrädesvis böra användas,
därest härordningen ej medgiver försvar av hela riket, torde tillkomma samma
myndighet.
Några hållpunkter i förevarande avseenden förefinnas ej beträffande de i
remissen upptagna alternativen. Chefen för försvarsdepartementet har visserligen
i sitt förutnämnda anförande i proposition nr 20 berört dessa frågor,
men hans uttalande hänför sig endast till den i samma proposition föreslagna
organisationen av hären på sex arméfördelningar. Redan av denna
anledning skulle det vara förenat med synnerliga svårigheter att mera i enskildheter
än vad redan skett avfatta detta yttrande. Remissens avfattning:
»huru vederbörliga infanteriregementen ur mobiliseringssynpunkt böra förläggas
i fredstid» synes icke heller åsyfta ett mera detaljerat svar. Ett angivande
i detta sammanhang av de regementen, vilka under olika alternativ
böra bibehållas, skulle för övrigt sakna egentlig praktisk betydelse, då i
detta yttrande enligt remisshandlingen hänsyn icke skall tagas till samtliga
på frågan inverkande förhållanden utan endast till mobiliseringssynpunkten.
I alla händelser medgiver icke den begränsade tiden för ett skyndsamt
yttrande den noggranna utredning, vilken härför skulle vara erforderlig,
emedan bestämmandet av fredsförläggningsorter för en härs truppförband
— såsom framhölls i inledningen till detta yttrande — är ett maktpåliggande
och tillika synnerligen invecklat spörsmål, vid vars besvarande flera
olika, sins emellan, ofta nog mer eller mindre oförenliga synpunkter måste
beaktas.
Det torde dock vara lämpligt att ur ovan angivna allmänna synpunkter
granska föreliggande förslag till härens organisation på tre, på fyra och på
fem arméfördelningar. Av förut angivna skäl böra de infanteritruppförband,
som avses att ingå i försvarskrafterna på Gotland och att utgöra infanteribesättning
i kustfästningarna, icke inräknas i de regementen, vilka ingå i
ovan angivna antal arméfördelningar. Detsamma gäller enligt remissliandlingen
även beträffande de båda regementen, vilka äro avsedda tillhöra Norrbottens
militärområde, d. v. s. Norrbottens och Västerbottens regementen.
Det är sålunda de återstående 23 av härens nuvarande infanteriregementen,
vilka enligt remisshandlingen skola minskas till 12, resp. 16 och 20 regementen.
En organisation på ett militärområde för Norrbotten samt tre arméfördelningar
har föreslagits dels i den av herr Johan Nilsson m. fl. till försvarsrevisionens
betänkande fogade reservationen, dels, och efter samma
grunder, i motionen nr 392 i andra kammaren av herr Hansson m. fl. I
dessa båda förslag angivas förslagsvis förläggningsorterna för infanteriregementena.
Den ledande principen har härvid varit att såvitt möjligt lämna
de nordligare truppförbanden orubbade, varigenom en förskjutning av förläggningarna
mot norr och öster ägt rum. De sålunda föreslagna förläggningsorterna
äro Kristianstad, Växjö, Eksjö. Linköping, Vänersborg, Stockholm,
Örebro, Strängnäs, Falun, Gävle, Östersund, Sollefteå, Umeå och
Boden.
Av dessa förläggningsorter torde de två sistnämnda vara''" avsedda för de
till Norrbottens militärområde hörande regementena, övriga för fördelningsinfanteriregementena,
Vad först Norrbottens militärområde beträffar överensstämma samtliga här
föreliggande förslag beträffande infanteriregementenas förläggning.
Beträffande fördelningsinfanteriregementena innebär förslaget en indragning
av följande antal regementen (kustfästningsinfanteriregementena oräknade)
enligt arméns nuvarande ständiga indelning:
10
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
inom |
i. |
arméfördelningen............. |
............ 2 regementen, |
» |
ii. |
» ............. |
............ 2 |
» |
III. |
» ............. |
............ 3 » , |
» |
IV. |
» ............. |
............ 1 » |
» |
V. |
» ............ |
............ 3 » |
» |
VI. |
» ............. |
............ 0 |
Eu dylik förläggning synes vara nr mobiliseringssynpunkt ofördelaktig,
emedan ett jämförelsevis ringa antal regementen skulle komma att förläggas
inom landets folkrikaste delar.
Även ur synpunkten av skyddsarméns koncentrering och möjligheten att
uppsätta en förstärkningsarmé är den föreslagna fredsförläggningen ogynnsam.
Den av förslagsställarna framhållna förskjutningen av förläggningarna mot
norr och öster synes taga sikte på ett samtidigt försvar av Norrbotten och
av den östra kusten, vilket med hänsyn till den ringa styrka, som kan uppsättas
vid mobilisering, strider mot här tidigare framhållna synpunkter angående
försvarets koncentrering. Ett tillgodoseende av dessa synpunkter är
desto mera nödvändigt, som skyddsarmén enligt sagda förslag erhåller så
kort utbildning — för huvuddelen av infanteriet tilldelade värnpliktiga 180
dagar enligt reservationen och 140 dagar enligt motion nr 392 — att den
även på grund av truppförbandens beskaffenhet icke torde kunna omedelbart
efter verkställd mobilisering föras mot fienden.
Eu indelning åter av hären på fyra arméfördelningar och ett försvarsområde
för Norrbotten har föreslagits av försvararevisionen.
Revisionen ansåg sig böra framställa bestämda förslag beträffande vilka
truppförband, som böra indragas, men framhöll tillika, att revisionen icke
ville betrakta dessa förslag såsom bindande i den bemärkelsen, att icke ändringar
i desamma skulle kunna göras, därest det vid en mera ingående undersökning
skulle visa sig, att den erforderliga indragningen utan kostnadsökning
kunde verkställas på ett ur militär synpunkt mera tillfredsställande sätt än
enligt revisionens förslag.
Eörsvarsrevisionen bibehåller inom de fyra arméfördelningarna följande
regementen (med användande av nuvarande benämningar), av vilka dock Göta
livgarde och Kronobergs regemente i detta sammanhang icke böra medräknas,
emedan de äro avsedda såsom besättning i Yaxholm och Karlskrona:
(Kronobergs regemente),
Hallands regemente,
Norra skånska infanteriregementet,
Första livgrenadjärregementet,
Jönköpings regemente,
Kalmar regemente,
Västgöta regemente,
Skaraborgs regemente,
Älvsborgs regemente,
Svea livgarde,
(Göta livgarde),
Livregementets grenadjärer,
Södermanlands regemente,
Upplands infanteriregemente,
Dalregementet,
Värmlands regemente,
Jämtlands fältjägarregemente,
Västernorrlands regemente.
Detta innebär en indragning av följande antal infanteriregementen (kustfästningsinfanteriregementena
i detta fall inräknade) enligt arméns nuvarande
ständiga indelning:
inom I. arméfördelningen 2 regementen,
» II. » 1 » ,
» III. » 1 » ,
» IV. » 1 »
» V. » 1 » ,
» VI. » 1 »
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
11
Försvarare visionen synes hava utgått från den principen, att nuvarande
förläggning borde i stort bibehållas, men på ett likformigt sätt förtunnas.
Härigenom behöver förslaget ej medföra någon större sänkning beträffande
de enskilda truppförbandens mobiliseringshastighet. Det hade dock ur ifrågavarande
synpunkt varit konsekventare, att den folkrikaste provinsen, Skåne,
fått bibehålla ytterligare ett infanteriregemente.
Men, såsom tidigare framhållits, de enskilda truppförbandens mobiliseringshastighet
kan icke läggas till huvudsaklig grund för fredsförläggningens
bestämmande.
Försvararevision ens förslag innebär eu så stark minskning i de omedelbart
vid mobilisering uppsatta stridskrafterna, att desamma med hänsyn till
skyddsarméns viktigaste uppgift — att trygga landets vitalaste delar och en
förstärkningsarmés organiserande — bort grupperas mera samlat inom just
dessa delar.
Försvarsrevisionen upptog 255 dagars utbildning för flertalet infanteriet
tilldelade värnpliktiga. Därest denna utbildningstid minskas, och alltså
skyddsarméns motståndsförmåga ytterligare nedsättes, blir en än starkare
förskjutning från periferien mot centrum nödvändig.
Beträffande en organisation av hären på ett militärområde för Norrbotten
och fem arméfördelningar föreligger ett inom försvarsrevisionen sommaren
1922 utarbetat och preliminärt antaget förslag. Enligt detta omfattade indragningarna
endast tre infanteriregementen, nämligen Karlskrona och Vaxholms
grenadjärregementen samt ett av de båda livgrenadjärregementena.
Enligt remissen synes minskningen vara avsedd att ytterligare omfatta två
infanteriregementen. Aven vid en minskning av hären till fem arméfördelningar,
vilkas regementen icke omedelbart vid mobilisering kunde uppsätta
några avsevärda reservformationer, skulle ett samlande av förläggningen mot
centruin vara önskvärt, men på grund av det i jämförelse med föregående
alternativ större antal regementen, som — även om förläggningen i stort sett
likformigt uttunnas — kommer att kvarbliva inom landets vitalaste delar,
är fördelen av en central förläggning här mindre framträdande än vid de
övriga alternativen.
Stockholm den 13 maj 1924.
C. G. HAMMARSKJÖLD.
Chef för Generalstaben.
C. M. Björnstjerna.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
i Bil. 2.
Sammandrag
över anslagen under fjärde huvudtiteln.
Bil. |
Kronor |
Summa kronor |
|||
I. Departementet. |
|||||
Departementschefen................................................ |
— |
24 000 |
— |
j |
|
| Departementet, förslagsanslag ................................. |
— |
304 900 |
— |
328 900 |
—1 |
I Säger för departementet |
— |
— |
328 900 |
—j |
|
II. Lantförsvaret. |
|||||
(Beräkning av antalet tjänstgöringsdagar |
|||||
se bil. 1—3.) |
|||||
Normala utgifter. |
|||||
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. |
|||||
Arméförvaltningen, förslagsanslag ........................... Avlöning till personal vid staber och truppförband, |
— |
524 400 |
— |
||
förslagsanslag..................................................... Inkvarteringens ordnande i Stockholm, reservations- |
4 |
18 633 000 |
|||
anslag .............................................................. |
— |
15 000 |
— |
||
Rekryteringskostnader, reservationsanslag .................. |
5 |
222 000 |
— |
||
I Arméns reservstater, förslagsanslag........................... |
6 |
1192 500 |
— |
||
i Arméns personal över stat, förslagsanslag ................ |
7 |
550 000 |
— |
||
Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag......... Bese- och traktamentskostnader m. m. för hästnttag- |
8 |
260 000 |
— |
||
ningsnämndernas ordförande, förslagsanslag ......... |
— |
75 000 |
— |
||
Flyttningsersättning, förslagsanslag........................... |
9 |
117 000 |
— |
||
Resestipendier, reservationsanslag .............................. |
— |
23 600 |
— |
21 612 500 |
_ |
B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och |
|||||
redovisning. |
|||||
Penningbidrag, förslagsanslag .................................. |
10 |
2 012 000 |
— |
||
Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsanslag |
11 |
24 000 |
— |
||
anslag .............................................................. |
12 |
763 000 |
— |
2 799 000 |
_ |
C. Undervisning, understöd, expenser m. m. |
|||||
Undervisnings- och gymnastikmateriel samt under- |
|||||
visningsanstalter och utbildningskurser, reserva-tionsanslag ......................................................... |
13 |
797 000 |
_ |
||
Studiestipendier, reservationsanslag ........................... Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande, |
— |
40 000 |
— |
||
reservationsanslag................................................ Skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m., reser- |
— |
26 000 |
— |
||
vationsanslaq ...................................................... |
_ |
420 000 |
_ |
||
Skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden, reservations- |
|||||
anslag .............................................................. |
— |
150 000 |
— |
||
Tryckningskostnader, förslagsanslag ........... ............. |
— |
225 000 |
— |
||
Yissa arbeten å mobiliseringsverket, reservationsanslag |
— |
35 000 |
— |
1693 000 |
— |
Transport |
— |
— |
26 104 500 |
— |
Bil. 2. 2
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
''Bil |
Kronor |
Summa kronor |
|||
Transport |
! |
— |
— |
26 104 500*— |
|
D. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering. |
|||||
övningar m. m. |
|||||
Mathållning, förslagsanslag...................................... |
14 |
4 618 000 |
— |
||
Munderingsutrustning, reservationsanslag .................. Kasernutredning, intendenturfordon m.m., reservations- |
15 |
3 316 000 |
— |
||
anslag .............................................................. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid trupp- |
16 |
1 000 000 |
— |
||
förbanden, reservationsanslag ............................. |
17 |
1 690 000 |
— |
||
Remontering, reservationsanslag ............................... |
18 |
361 400 |
— |
||
Furagering, förslagsanslag ...................................... Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon, reser- |
19 |
1905 000 |
— |
||
v ations anslag .................................................... |
— |
150 000 |
— |
||
Truppförbandens övningar, reservationsanslag ............ |
20 |
i no ooo |
— |
||
Fält- och fälttjänstövningar, reservationsanslag ......... |
21 |
575 000 |
— |
14 725 400 |
_ |
E. Sjukvård m. m. |
|||||
Sjuk- och veterinärvård m. m., reservationsanslag ...... |
22 |
— |
— |
465 100 |
|
F. Vapen och ammunition. |
|||||
Vapen och ammunition m. m., reservationsanslag ...... |
23 |
— |
— |
4 343 000 |
1 |
Gr. Byggnader och ingenjörmateriel. |
|||||
Byggnader, övningsfält och skjutbanor. reservations- |
|||||
anslag ............................................................. |
24 |
2 400 000 |
— |
||
Ingenjörmateriel, reservationsanslag........................... Övningar och materiel för järnvägstrupper, reserv a- |
25 |
140 000 |
— |
j |
|
länsanslag ........................................................ |
— |
20 000 |
— |
2 560 000 |
_| |
H. Diverse. |
|||||
Extra utgifter, reservationsanslag .............................. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, re- |
— |
500 000 |
- |
| |
|
servation sanslag........................... ...................... Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare, för- |
— |
70 000 |
— |
||
slagsanslag......................................................... |
— |
70 000 |
— |
640 000 |
|
Säger för normala utgifter |
— |
— |
48 838 000 |
H |
|
Extra ordinarie utgifter. |
— |
— |
1 200 000 |
_ |
|
Säger för lantförsvaret |
— |
— |
50038 000 |
||
III. Sjöförsvaret. |
|||||
(Beräkn. av antalet tjänstgöringsdagar, se bil. 26—27.) |
|||||
Normala utgifter. |
|||||
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. Marinförvaltningen, förslagsanslag ............. |
28 |
213 000 |
— |
||
Avlöning till personal vid kårer och stater in. fl., för- |
29 |
9 737 000 |
— |
||
slagsanslag .................................. Extra biträden vid flottans stationer ...................... |
— |
49 000 |
— |
||
Transport |
— |
9 999 000 |
— |
Särskilda utskottets utlätantle Nr 2.
3 Bil. 2.
Bil. |
Kronor |
Summa kronor |
||
t — |
9 999 000 |
|||
30 |
169 000 |
|||
31 |
39 000 |
— |
||
32 |
117 000 |
— |
||
— |
60 000 |
— |
||
— |
27 000 |
— |
||
— |
23 000 |
— |
10 434 000 |
_ |
33 |
122 000 |
|||
— |
3 000 |
— |
||
34 |
59 000 |
184 000 |
||
35 |
30 000 |
|||
— |
21000 |
— |
||
— |
18 000 |
— |
||
SB |
260 000 |
— |
||
— |
40 000 |
— |
||
5 800 |
— |
|||
— |
2 500 |
— |
377 300 |
|
37 |
2 033 000 |
|||
38 |
958 000 |
— |
||
39 |
120 000 |
— |
||
40 |
750 000 |
— |
3 861000 |
|
41 |
4 505 000 |
|||
42 |
350 000 |
_ |
||
— |
15 000 |
— |
4 870 000 135 000 |
|
43 |
— |
— |
— |
|
44 |
5 205 000 |
_ |
||
45 |
300 000 |
_ |
||
46 |
400 000 |
— |
5 905 000 |
— |
-1 |
-| |
25 766 300 |
— |
Transport
Rekryteringskostnader, förslagsanslag .................
Kustartilleriets reservstat, förslagsanslag............
Marinens reservpersonal, förslagsanslag................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...
Plyttningsersättning, förslagsanslag ...................
Resestipendier, reservationsanslag.........................
B. De värnpliktigas avlöning, Inskrivning och
redovisning.
Penningbidrag, förslagsanslag ............................
Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsan
slag ..............................................................
Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. i
förslagsanslag ..................................................
0. Undervisning, understöd och expenser m. m.
Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalt
m. m., reservationsanslag....................................
Studiestipendier, reservationsanslag ............... ........
Understöd åt föreningar, reservationsanslag............
Skrivmaterialier och expenser m. m., reservationsansl
Tryckningskostnader, förslagsanslag ....................
Biblioteksverksamheten för underbefäl och mansk
vid marinen, reservationsanslag...........................
Fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater öv
stat och värnpliktiga läkare vid marinen............
D. Förplägnad, beklädnad m. ni.
Förplägnad, förslagsanslag......................................
Beklädnad, reservationsanslag....................................
Kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis
m. m., reservationsanslag.......................................
Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m..
reservationsanslag ................................................
E. Övningar.
Flottans krigsberedskap och övningar, reservationsanslag
..............................................................
Kustartilleriets krigsberedskap och övningar, reservationsanslag
...........................................................
F. Sjukvård.
Sjukvård för marinen, förslagsanslag........................
G. Flytande materiel och byggnader.
Underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.
reservationsanslag ................................................
Befästningar, kustartilleriets kaserner m. m., reserva
tionsanslag .........................................................
Kustartilleriets materiel m. m., reservationsanslag......
Transport
Bil. 2. 4
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Bil. |
Kronor |
Summa kronor |
||
— |
— |
— |
25 766 300 |
— |
— |
— |
— |
50 000 |
— |
12 000 |
||||
— |
70 000 |
— |
||
30 000 |
— |
|||
70 000 |
— |
182 000 |
— |
|
— |
— |
25 998 300 |
- 1 |
|
— |
5 000 000 |
— |
||
— |
650 000 |
— |
5 650 000 |
_ |
— |
31 648 300 |
—! |
||
j 48 |
1 204 000 |
|||
_ |
_ |
90 000 |
_ |
|
— |
— |
— |
7 000 |
— |
— |
— |
20 000 |
— |
|
— |
_ |
216 000 |
— |
|
— |
— |
142 000 |
— |
|
_ |
78 000 |
_ |
||
— |
— |
— |
1 609 000 |
— |
__ |
_ |
_ |
2 361 000 |
_ |
— |
— |
— |
30 000 |
— |
— |
— |
— |
120 000 |
— |
— |
— |
— |
80 000 |
— |
— |
— |
— |
18 000 |
— |
— |
— |
— |
25 000 |
— |
— |
— |
6 000 000 |
— |
|
: — |
— |
88 015 200 |
Transport
H. Artilleri-, min-, torped-, radio- och annan
teknisk materiel.
Skjut- och materielförsök samt inskjutning av kanoner,
reservationsanslag ...............................................
I. Diverse.
Utgivande av läroböcker m. m., reservationsanslag....
Extra utgifter, reservationsanslag............................
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslagsanslag
..........................................................
Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare, förslagsanslag
.........................................................
Summa
Extra ordinarie utgifter.
Krigsfartygsmaterielens förnyelse ...........................
Övriga extra anslag, gemensamma för flottan och
kustartilleriet ....................................................
Säger för sjöförsvaret
IV. Flygvapnet.
(Beräkning av antalet tjänstgöringsdagar se bil. 47.)
Avlöning, rekrytering
slagsanslag ............
och resekostnader m. m., för -
anslag .........................................................
Bese stipendier, reservationsanslag........................
Skrivmaterialier och expenser, reservationsanslag
ning, förslagsanslag ...........
ieklädnads- och munderingsut
utredning, reservationsanslag
reservationsanslag .........................................
Flygövningar, reservationsanslag ......................
Flygmaterielens förnyelse och underhåll, reservationsanslag
........................................................
Materielprovning m. m., reservationsanslag .......
Vapen och ammunition, reservationsanslag ........
Flygstationer, byggnader m. in., reservationsansli
Sjuk- och veterinärvård, förslagsanslag..............
Extra utgifter, reservationsanslag ...................
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
5 Bil. 2.
Beräkning
Bil. 1.
av tjänstgöringsdagar för de värnpliktiga.
Tj änst- |
|
görings- |
|
dagar med |
|
penning- |
|
bidrag |
|
Linie. |
|
Infanteriet..... |
1 887 200 |
Kavalleriet... . |
74 780 |
Artilleriet ............ |
378 000 |
Ingenjörtrupperna .......... |
144 600 |
Trängtruppema................ |
94 900 |
Intendenturtrupperna................. |
20 900 |
Studenter och likställda |
212 940 |
Offlcersaspiranter......... |
53 275 |
Keservofficersaspiranter |
37 870 |
Säger |
2 904 465 |
Ersättnlngsreserv. |
|
Värnpliktiga i allmänhet ... |
1 000 000 |
Studenter och likställda . . |
32 930 |
Summa tjänstgöringsdagar |
3 937 395 |
eller i avrundat tal |
3 937 400 |
Beräkning
Bil. 2.
av tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap och musikmanskap
samt musikelever.
A. Fast anställt manskap och musikmanskap.
Fast anställt |
Musikmanskap |
Summa tjänst- görings- dagar |
|||
Antal |
Tjänst- göringsdagar |
Antal |
Tjänst- göringsdagar |
||
Kommendantskapet i Boden Infanteriet ...... Kavalleriet ............. Artilleriet............................. Ingenjörtruppema........................ Trängtruppema ........................... Intendenturtrupperna |
2198 780 1168 569 149 18 |
802 270 6 570 |
18 156 18 30 18 18 |
6 570 6 570 6 570 6 570 |
6 570 6 570 |
Säger Härifrån avgå 10 % vakanta me-niga volontärbeställningar........ |
1 781 930 |
— |
94170 |
1 876100 82100 |
|
Återstod |
— |
— | |
— |
— |
1 794 000 |
B. Musikelever.
Antalet musikelever är 114.
Antalet tjänstgöringsdagar sålunda 365x114 = 41 610 eller i avrundat tal 41 600.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 B höft. (Nr 2.) 788 84 25
Bil. 2. 6
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Bil. 3.
Beräkning
av antalet kästtjänstgöringsdagar.
A. Egna tjänstehästar.
Generalitet .............................................................. 9 hästar
Chefen för lantförsvarets kommandoexpedition .............. 1 »
Generalstabens officerare ............................................. 44 »
Chefen för artilleristaben ............................................. 1 »
Chefen för krigshögskolan............................................. 1 »
Chefen för krigsskolan samt kadettofficeren ur kavalleriet
vid krigsskolan......................................................... 2 »
Chef och lärare vid ridskolan ....................................... 4 »
Regementschefer vid infanteriet................................... 15 »
Kavalleriets officerare (utom fänrikar) ..................... 83 »
Regementschefer vid artilleriet .................................... 6 »
Till inspektör för trängen förordnad kärchef.................. 1 »
Antal
tj.-dagar
B. Stamhästar.
Staber m. m..................
Infanteriet, stabsgruppen
» , övriga ........
Kavalleriet ...................
Artilleriet ....................
Ingenjörtrupperna ..........
Trängen .......................
Intendentur trupp erna .....
C. Lejda hästar.
Infanteriet ....................
Kavalleriet......................
Artilleriet ......................
Ingenjörtrupperna .........
Trängen ........................
Intendenturtrupp e rn a ....
Summa 167
.............. 106
........ 103
.....— 243 346
............ 1690
............ 980
..... 154
........... 135
............ 2
Summa 3 413
365 dagar 60 955
i 365 dagar 1 245 745
18 300 dagar
1050 »
66 000 »
29 060 »
11 600 »
1500 » 127 510
D. Remonter.
Vid truppförbanden 307 remonter i 45 dagar .....................
» remontdepåerna 307 » » 244 » 74 908 dagar
» » 307 » » 200 » 61 400 »
Summa 136 308 dagar *)
eller i avrundat tal 1448 000.
13 815
Summa 1 448 025
*) Endast vid beräkning av veterinärvårdsanslaget.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
7 Bil. 2.
A.
Bil. 4.
Beräkning
av anslaget för avlöning till personal vid staber och truppförband ra. fl.
Löner ooh arvoden upptagna i vederbörliga stater för:
Generalitetet, staber m. fl.
Generalitetet.........................................................
Arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner
Kommendantskapet i Boden .................................
Generalstaben ...................................................
Artilleristaben ......................................................
Rullföringsbefälhavare med biträden .....................
Bataljonsläkare vid fältläkarkåren .........................
Remonteringsstyrelsen ..........................................
Undervisningsverken.
Krigsskolan .........................................................
Krigshögskolan.....................................................
Artilleri- och ingenjörhögskolan ...........................
Ridskolan ............................................................
Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet...............
Artilleriets skjutskola ..........................................
kr. 170160:-» 89 590: —
» 89 550: —
» 501 120: —
» 129 340: —
» 458 670: —
» 151 650: —
.» 13 200: — kr. i 603 280: —
kr. 182 315: —
» 56 545: —
» 84 690: -
» 54 060: —
» 101 590: —
» 22 060: — , 501 260: —
Truppförband m. m.
Infanteriet.
Livregementets grenadjärer samt tio andra normalinfanteriregementen
å 550000 kronor.......................................
Svea livgarde ...............................................................
Norrbottens regemente ........................ ..........................
Västerbottens regemente ................................................
Gotlands infanterikår......................................................
Kavalleriet.
Överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriet.................
Livregementet till häst...................................................
Skånska kavalleriregementet .........................................
Norrlands dragonregemente.............................................
Artilleriet.
Svea artilleriregemente och två andra fördelnings artilleriregementen
å 538 830 kronor.......................................
Norrbottens artillerikår..................................................
Arméartilleriregementet...................................................
Luftvärns artilleriregementet.............................................
Bodens artilleriregemente................................................
Artilleriets fabriker och .tyganstalter ..............................
Fortifikationen och ingenjörtrupperna.
Past anställda officerare och underofficerare med vederlikar
vid fortifikationen ...................................................
Svea ingenjörkår ............................................................
Göta ingenjörkår............................................................
Fälttelegrafkåren ............................................................
Bodens ingenjörkår ......................................................
Trängen.
Officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen
En trängkår ..................................................................
Två trängkårer å 51 450 kronor .......................................
kr. 6 050000 » 675 300 >» 590 330 » 447 790 » 273170 |
— » 8 036 590: — |
kr. 28 260 » 406 010 » 406 010 » 472 010 |
- » 1 312 290: — |
kr. 1 616 490 » 157 630 » 543 030 » 360 340 » 498 600 » 602 890 |
- » 3 778 980:- |
kr. |
1317110: — |
» |
120 740: — |
» |
105 190: — |
» |
133 730: — |
» |
105140:— „ 1781910: — |
kr. |
520 640: - |
» |
61 780: — |
» |
102 900: — „ 685 320: — |
Transport kr. 17 699 630: —
Bil. 2. 8
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Transport kr. 17 699 630: —
Intendenturen.
Intendenturkåren................................................................................. » 844 910: —
Garnisonssjukhusen m. m.
Garnisonssjukhuset i Stockholm .................................... kr. 138 180: —
Garnisonssjukhuset i Boden.......................................... » 17 610: —
Arméns sjuksköterskekår ............................................. » 48 130: — » 203 920: —
Polispersonalen.
Polispersonalen i Boden och Karlsborg ................................................ » 121400: —
B. Kallortstillägg, förslagsvis............................................................ » 56 000: —
C. Arvoden för upprätthållande av veterinär vården vid vissa
truppförband, förslagsvis............................................................ » 3 000: —
D. Särskild ersättning å 50 öre per dag åt sergeanter, kommende
rade
såsom biträden till regementsintendenter ...................... » 5 500: —
E. Felräkningspenningar, förslagsvis .............................................. » 12 200: —
F. Hyresbidrag å 225 kronor åt förslagsvis 120 furirér .................. » 27 000: —
G. Anställningspenning å 50 kronor åt förslagsvis 800 volontärer ...... » 40 000: —
H. Kostnader för 114 musikelever å 100 kronor.............................. » 11400: —
I. Gottgörelse för 164 tjånstehästar å 250 kronor.......................... » 41 000: —
J. Vissa arvoden ........................................................................... » 643 300: —
K. Stipendier å 3 OOO kr. för underlättande av officersrekryteringen
i Boden.................................................................................... » 24 000: —
L. Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligtvis av vissa be
fattningar,
förslagsvis....................................................... ” 8 000: —
Säger kr. 19 741 260: —
Härifrån avgå:
På grund av beräknade vakanser 3 Vs % av förestående
summa .................................................... .......... kr. 657 400: —
Ersättning för tjänstebostäder åt officerare och underofficerare
med vederlikar.......................................... » 450 000: — „ l107 40O: —
Återstod kronor 18 633 860: —
eller i avrundat tal 18 633 000 kronor.
Stat
för Generalitetet.
Generalstabschef, inspektör för infanteriet, arméfördelningschefer, |
Antal |
Löneplan och lönegrad |
intendent................................................................................ |
9 |
O. 8 |
Kommendant i Boden ................................................................ |
1 |
O. 7 |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor Arvoden å 600 kronor till 6 såsom brigadchefer förordnade rege- |
166 560: — |
|
mentschefer vid infanteriet .................................................... |
» |
3 600: - |
Summa förslagsanslag kronor |
170 160: - |
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
9 Bil. 2.
Stat
för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.
Löneplan |
||
Antal |
och lönegrad |
|
a) Arméfördelnlngsstaberna. |
börligt avlönings- reglemente |
|
Ordinarie beställningshavare. .Fältläkare................................................. |
3 |
C. 13 |
Fältveterinärer........................... |
3 |
C. 11 |
Pensionerad personal. Expeditionsunderofficerare, arvoden.................. |
9 |
— |
b) Militärbefälet för Norrbotten (milltärläroverksinspektlonen). Ordinarie beställningshavare. Adjutant, arvode motsvarande lön enligt ....................................... |
1 |
O. 3 |
Pensionerad personal. Expeditionsunderofficer, arvode.............. |
1 |
— |
c) Infanteriinspektionen. Pensionerad personal. Expeditionsunderofficer, arvode........................ |
1 |
|
d) Kavallerllnspektlonen. Ordinarie personal. Ryttmästare, arvode motsvarande lön enligt ................................. |
1 |
0. 3 |
Löner till ovanstående ordinarie betällningshavare, förslagsvis ...... kronor |
65 110: — |
|
Arvoden till 5 expeditionsunderofficerare i Stockholm å 2 340 kronor |
» |
24 430: — |
Summa förslagsanslag kronor |
89 590:- |
Bil. 2. 10
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Stat
för Kommendantskapet i Boden.
Ordinarie beställnlngshavare. |
Antal |
Löneplan |
Fästningsläkare (regementsläkare).................................................... |
1 |
C. 11 |
Regementsläkare.......................................................................... |
1 |
C. 11 |
Bataljonsläkare ........................................................................... |
2 |
C. 9 |
Fästnings veterinär (regementsveterinär).......................................... |
1 |
C. 9 |
Musikpersonal. |
||
Musikdirektör .............................................................................. |
1 |
Uo. 3(4) |
Musikfanjunkare.......................................................................... |
1 |
Uo. 3 |
Musiksergeanter........................................................................... |
4 |
Do. 2 |
Musikfurirer av 1. klassen............................................................ |
2 |
Ma. 5 |
» » 2. » .............................. ............................. |
2 |
Ma. 4 |
Musikkorpraler ........................................................................... |
2 |
Ma. 3 |
Musikvicekorpraler ...................................................................... |
3 |
Ma. 2 |
Musikvolontärer........................................................................... |
9 |
Ma. 1 |
Övrig personal. |
||
Expeditionsunderofficerare, arvoden................................................ |
2 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare ...................... kronor |
79 440= — |
|
Arvoden å 1170 kronor till envar av regementsläkama, bataljons- |
||
läkarna och regementsveterinären i Boden................................. |
» |
5 850: — |
Arvoden å 2 130 kronor till 2 expeditionsunderofficerare ............... |
» |
4 260: — |
Summa förslagsanslag kronor |
89 550: - |
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
il Bil. 2.
Stat
för Generalstaben.
Antal
Militärstaten.
Överadjutanter och stabsadjutanter.
Överste ..............
Ö verstelöj tnanter
Majorer..............
Kaptener ..........
Överstelöjtnant
Majorer...........
Militärattachéer.
Pensionerad personal.
Redogörare, arvode ....................................
Bibliotekarie, arvode....................................
Aktuarier, arvoden.......................................
Expeditionsunderofficerare, arvoden...............
Civilstaten.
Professor ......................
Krigsarkivarie................
Förste expeditionsvakt
Expeditionsvakter ..........
Löner till ovanstående officerare, förslagsvis................................
» » » ordinarie civil personal, förslagsvis ...........
Arvoden å 3 600 kronor till 1 bibliotekarie, 3 aktuarier och 1 redo
görare ...................................................................................
Arvoden å 2 340 kronor till 2 expeditionsunderofficerare .............
Vikariats ersätt ning under semester för ordinarie best äl In in galla vara
å civilstaten, förslagsvis .................................................
Ersättning åt aspiranter och inkommenderade officerare ...........
Ersättning åt officerare, kommenderade till järnvägarna ...........
För passagesystemets genomförande i kaptensgraden ..............
1
4
9
30
1
1
1
3
kronor
Löneplan
och lönegrad
enligt vederbörligt
avlöningsreglemente
-
O. 6
O. 5
O. 4
O. 3
O. 5
O. 4
Avd. B. 20
Avd. B. 15
Avd. B. 3
Avd. B. 1
410 000: —
32 300: —
18 000: —
4 680: —
1 000: -18 500: —
15110: —
1 530: -
Summa förslagsanslag kronor 501120: —
Anm. 1. De i staten uppförda militärattachéerna skola vara underkastade transport till
andra beställningar i innehavande grader inom armén.
Anm. 2. Arvodena till bibliotekarie, aktuarier och redogörare samt expeditionsassistenter
må icke utgå, därest för resp. befattningars upprätthållande förordnas officerare
(underofficerare) på aktiv stat.
Bil. 2. 12
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Stat
för Artilleristaben.
Antal |
Löneplan |
|
Ordinarie beställnlngshavare. |
||
Överste .................................................................... |
1 |
O. 6 |
Majorer................................................................. |
2 |
O. 4 |
Kaptener .......................................................... |
9 |
O. 3 |
Löjtnanter.......................................................... |
3 |
O. 2 |
Expeditionsvakt ........................................................................... |
1 |
Avd. B. 1 |
Övrig personal. |
||
Expeditionsofficer, arvode ................................................ |
1 |
— |
Expeditionsunderofficer, arvode............................................. |
1 |
— |
Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare .... kronor |
115 000: — |
|
Arvode å 3 600 kronor till 1 expeditionsofficer.............................. |
» |
3 600: — |
» » 2 340 » » 1 expeditionsunderofficer ..................... |
») |
2 340: — |
» » 1 200 » » 1 artilleristabsofficer, chef för konstruk- |
||
tionsavdelningen ..................................................... |
)) |
1 200: - |
Arvoden å 600 kronor till 11 artilleristabsofficerare och 1 infanteri- |
||
officer .................................................................................... |
» |
7 200: - |
Summa förslagsanslag kronor |
129 340: — |
Anm. De i staten uppförda officerarna skola vara underkastade transport till andra beställningar
i innehavande grader inom armén.
Stat
för rullföringsbefälhaYare med biträden.
Antal |
Enhets- kostnad. Arvode. Kronor |
Summa kronor |
|||
Befälhavaren för Stockholms stads rullföringsområde...... |
1 |
3 600 |
|||
Kullföringsbefälhavare i landsorten .................... |
73 |
3180 |
— |
232 140 |
_ |
Kullföringsbefälhavare å Gotland, tillika landstormsområdes- |
|||||
befälhavare ........................................ |
4 |
2 760 |
_ |
11040 |
_ |
Officerare vid Stockholms stads rullföringsområde ........ |
3 |
3180 |
— |
9 540 |
_ |
Biträden vid Stockholms stads rullföringsområde............... |
6 |
2 340 |
— |
14 040 |
— |
» » » lantrullföringsområde.................. |
2 |
2 340 |
— |
4 680 |
— |
» » rullföringsområden i landsorten............ |
83 |
2130 |
— |
176 790 |
— |
“ » » å Gotland, tillika land- |
|||||
stormsförrådsförvaltare................................................ |
4 |
1710 |
— |
6 840 |
— |
Summa kronor |
— |
— |
— |
458670 |
— |
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
13 Bil. 2.
Stat
för bataljonsläkare vid fältllikarkåren.
Enhets |
. |
||||
Antal |
kostnad. Lön (Arvode). |
Summa kronor |
|||
Kronor |
|||||
Bataljonsläkare, löner................................................... |
44 |
2 400 |
_ |
105 600 |
_ |
två ålderstillägg till lönen å 300 kronor, det ena efter 3 |
|||||
Dagarvoden å 12 kronor under 75 dagar för förslagsvis 29 |
26 100 |
||||
bataljonsläkare ........................................................... Dagarvoden å 6 kronor under 75 dagar för förslagsvis 15 |
|||||
6 750 |
|||||
b atalj onsläkare............................................................. |
— |
— |
— |
— |
|
Summa kronor |
138 450 |
— |
|||
Ålderstillägg till ovanstående bataljonsläkare, förslagsvis .. |
13 200 |
— |
|||
Summa förslagsanslag kronor |
151650 |
— |
Stat
för Remonteringsstyrelsen.
Ordinarie beställningshavare.
Chef, arvode ..........................................
Arvode till chefen förslagsvis ..................
Övrig personal.
Redogörare, arvode ................................
Antal |
Löneplan och lönegrad |
Summa kronor |
||
1 |
O. 4 |
9 600 |
- |
|
1 |
_ |
3 600 |
_ |
|
Summa förslagsanslag kronor |
13 200 |
— |
Bil. 2. 14 Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Stat
för Krigsskolan.
a) Offieerskursen. Ordinarie beställningshavare. |
Antal |
Löneplan och lönegrad |
Summa kronor |
|
Chef, överstelöjtnant .................................................. Kaptener (1 adjutant och 1 kompanichef), arvoden mot- |
1 |
O. 5 |
||
svarande lön enligt .................................................. |
2 |
O. 3 |
||
Kaptener (ryttmästare) eller löjtnanter (4 kadettofficerare, |
||||
svarande lön enligt .................................................. |
10 |
O- 3 eller O- 2 |
||
Bataljonsläkare, tillika lärare i militär sundhets- och för- |
||||
bandslära............................................................... |
1 |
C. 9 |
||
Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings- |
||||
havare ..................................................................... |
— |
— |
93 400 |
— |
Övrig personal. |
||||
Redogörare, förutom fri bostad, arvode ........................ |
1 |
— |
3 600 |
— |
Förvaltare m. m., arvode ............................................ |
1 |
— |
2 340 |
— |
Bataljonsadjutant m. m., arvode..................................... |
1 |
— |
2 340 |
— |
Köksföreståndare, arvode ........................................... |
1 |
— |
2 340 |
— |
Kompanichef, arvode .................................................. |
1 |
— |
1500 |
— |
Kadettofficerare ur infanteriet, arvoden å 600 kr............ |
3 |
— |
1800 |
— |
Kadettofficer ur kavalleriet, arvode ............................. |
1 |
— |
900 |
— |
Kompaniadjutant, arvode ............................................. |
1 |
— |
2 340 |
— |
Förste lärare i krigskonst, arvode ................................. |
1 |
— |
1350 |
— |
Andre » » » » |
1 |
— |
1020 |
— |
Förste » » vapenlära och artilleriexercisreglemente, |
||||
arvode ........................................................ |
1 |
— |
1200 |
-■ |
Andre lärare i vapenlära och artilleriexercisreglemente, |
||||
arvode ................................. |
1 |
— |
900 |
— |
Förste lärare i krigsbyggnadskonst, arvode .................... |
1 |
— |
1200 |
— |
Andre » » » » |
1 |
— |
900 |
— |
Förste » » topografi, » ................. |
1 |
— |
1200 |
— |
Andre » » » » |
1 |
— |
900 |
— |
Förste » » militärförvaltning, » ............... |
1 |
— |
720 |
— |
Andre » » » » |
1 |
— |
600 |
— |
Lärare i gymnastik och vapenövning, » |
1 |
— |
1020 |
— |
» » stats- och samhällslära......... |
1 |
— |
870 |
— |
Biträdande lärare......................... |
— |
— |
3 000 |
— |
Förslagsvis4 förmän, 1 maskinist, 1 skogvaktare, 1 hov-slagare, 21 gårdskarlar med helårstjänst, 3 slottsupp-passare, 1 baderska, 1 hushållerska, 1 städerska, 1 sjuk-sköterska, 1 sköterskebiträde, 2 kokerskor, 3 köksbiträden |
||||
och 1 kökskarl ............ |
— |
— |
44 200 |
— |
1 sjukvårdssoldat, dagtraktamente å kr. 1: 50 i 365 dagar |
1 |
— |
547 |
50 |
1 spel, dagtraktamente å kr. 1: 50 i 365 dagar ............... |
1 |
— |
547 |
50 |
Säger för offieerskursen kronor |
— |
— |
170 735 |
— |
b) Reservofficerskurserna. |
||||
Kompanichef, arvode ............................................... |
1 |
— |
600 |
— |
Kadettofficerare, arvoden å 300 kr......... ...... |
3 |
— |
900 |
— |
Kompaniadjutant, arvode .................................... |
1 |
— |
2 340 |
— |
Lärare i krigskonst och topografi, arvode .................... |
1 |
— |
600 |
— |
Biträdande lärare, arvode .. ....... |
1 |
— |
250 |
— |
Betjäning, förslagsvis 2 gårdskarlar och 2 köksbiträden... |
— |
— |
1250 |
— |
För ytterligare en kurs ............ .......... ..... |
— |
— |
3 600 |
— |
Säger för reservofficerskurserna kronor |
— |
— |
9 540 |
— |
Arvode till chefen för krigsskolan ................................. |
— |
— |
2 040 |
— |
Summa förslagsanslag kronor |
— |
— |
182315 |
Anm. De i staten uppförda officerarna skola vara underkastade transport till andra beställningar
i innehavande grader inom armén. Kapten (löjtnant), som förordnas till
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
15 Bil. 2.
Stat
för Krigshögskolan.
Löneplan |
||||
Antal |
enligt veder- |
Summa |
||
börligt |
kronor |
|||
Ordinarie beställningshavare. |
avlönings- reglemente |
|||
Chef, överstelöjtnant ................................................... |
1 |
O. 5 |
||
Kapten, adjutant, arvode motsvarande lön enligt............ |
1 |
O. 3 |
||
Majorer eller kaptener1), lärare ............ ...................... |
2 |
0.4 eller 0.3 |
||
Expeditionsvakt............................................................ Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings- |
1 |
Avd. B. 1 |
||
havare, förslagsvis ................................................... |
— |
— |
37 870 |
— |
Övrig personal. |
||||
Biträdande adjutant, arvode.......................................... Till lärarna i tvångsämnena beräknas arvodena till 14 |
1 |
— |
3 600 |
— |
kronor för varje timmes undervisningsskyldighet eller |
6 930 |
|||
Till lärarna i de valfria ämnena beräknas arvodena till 10 |
||||
kronor för värjo timmes undervisningsskyldighet eller |
4 800 |
|||
Lärare i ridning, arvode ............................................. |
— |
— |
480 |
— |
Arvoden till repetitörer................................................ |
— |
— |
1 125 |
— |
Maskinist, arvode........................................................ |
— |
— |
1740 |
— |
Summa förslagsanslag kronor |
— |
— |
56 545 |
- |
Anm. 1. De i staten uppförda regementsofficerama skola vara underkastade transport till
andra beställningar i innehavande grader inom armén. Kapten, som förordnas
till adjutant eller lärare, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt
truppförband samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget
arvode. Den vid truppförbandet härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande
truppförbandschef för den närmast i tur till kaptensbefordran stående
kompetente löjtnanten; den sålunda ledigblivna löjtnantslönen disponeras för den
närmast i tur stående kompetente fänriken och fänrikslönen på samma sätt till
eventuellt befintlig surnumerär fänrik.
Anm. 2. Därest maskinisten i sådan egenskap åtnjuter tjänstebostad, skall han därför erlägga
ersättning enligt de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och
marinen stadgade grunder.
*) Kapten, förordnad såsom lärare, åtnjuter liksom adjutanten arvode motsvarande lön enligt O. 3.
8) 990 undervi8ningstimmar motsvara 33 undervisningstimmar i veckan under 30 undervisningsveckor.
3) 960 undervisningstimmar motsvara 32 undervisningstimmar i veckan under 30 undervisningsveckor.
adjutant, kompanichef, kadettofficerare eller lärare, frånträder innehavande lön på
stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden för förordnandet i
denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet härigenom ledigblivna lönen
disponeras av vederbörande truppförbandschef för den närmast i tur till kaptensbefordran
stående kompetente löjtnanten; den sålunda ledigblivna löjtnantslönen
disponeras för den närmast i tur stående kompetente fänriken och fänrikslönen på
samma sätt till eventuellt befintlig surnumerär fänrik.
Bil. 2. 16
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Stat
för Artilleri- och ingenjörhögskolan.
Antal |
Löneplan |
Summa |
||
Ordinarie beställningshavare. |
börligt avlönings- reglemente |
kronor |
||
Chef, överstelöjtnant ................................................... |
1 |
0. 5 |
||
Kaptener (1 adjutant och 4 lärare), arvoden motsvarande |
||||
lön enligt.................................................................. Expeditionsvakter......................................................... |
5 2 |
0. 3 Avd. B. 1 |
||
Lön och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings- |
||||
bavare, förslagsvis ................................................... |
— |
— |
53 440 |
— |
Övrig personal. |
||||
Redogörare, arvode ...................................................... |
1 |
— |
3 600 |
— |
Arvoden till lärare, biträdande lärare och repetitör......... |
— |
— |
25 910 |
— |
Maskinist, arvode.......................................................... |
1 |
— |
1740 |
— |
Summa förslagsanslag kronor |
— |
— |
84 690 |
— |
Anm. 1. Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad
inom armén. Kapten, som förordnas till adjutant eller lärare, frånträder innehavande
lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden för
förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet härigenom
ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef för den närmast
i tur till kaptensbefordran stående kompetente löjtnanten; den sålunda ledigblivna
löjtnantslönen disponeras för den närmast i tur stående kompetente fänriken och
fänrikslönen på samma stat till eventuellt befintlig surnumerär fänrik.
Anm 2. Därest maskinisten i sådan egenskap åtnjuter tjänstebostad, skall ban därför erlägga
ersättning enligt de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och
marinen stadgade grunder.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
n Bil. 2.
Stat
för Ridskolan.
Löneplan |
||||||
och lönegrad |
||||||
An- |
enligt |
Dag- avlönin Krono |
Summa |
|||
tal |
vederbörligt avlönings- |
g- |
kronor |
|||
reglemente |
||||||
Ordinarie beställningshavare. |
||||||
Chef, major ................................................. Ryttmästare, förste lärare, arvode motsvarande |
1 |
O. 4 |
— |
— |
— |
— |
lön enligt ................. Ryttmästare eller löjtnant, lärare, tillika adjutant, |
1 |
0. 3 |
— |
— |
— |
— |
arvode motsvarande lön enligt ..................... Löjtnant, andre lärare, arvode motsvarande |
1 |
0.3 eller 0.2 |
— |
— |
— |
— |
lön enligt ................................................... Bataljonsveterinär med skyldighet att jämte egen |
1 |
0. 2 |
— |
— |
— |
— |
tjänst bestrida veterinärvården vid Utnäslöts |
1 |
C. 8 |
||||
Redogörare ................................................... Löner och arvoden till ovanstående ordinarie |
1 |
Uo. 4 |
— |
— |
— |
—* |
beställningshavare, förslagsvis ...................... |
— |
— |
— |
— |
32 490 |
— |
Övrig personal. |
||||||
Läkare, arvode............................................... Förvaltare, förutom fri bostad och bränsle samt |
1 |
— |
— |
— |
930 |
|
planteringsland, arvode................................. |
1 |
— |
— |
— |
2130 |
_ |
Förste lärare i ridning, arvode ......... |
1 |
— |
— |
— |
1800 |
— |
1 |
. |
1350 1 200 |
||||
Lärare i krigsvetenskap, arvode ...................... Dagavlöning å 3 kronor per dag åt två lönlösa |
1 |
— |
— |
— |
— |
|
kavalleriofficerare under 10 månader, förslagsvis |
— |
— |
900 |
— |
1800 |
_ |
Maskinist, arvode ........................................... Hovslagarunderbefäl, dagtraktamente å 2 kr. i |
1 |
— |
— |
— |
1290 |
— |
365 dagar ............ ............... |
1 |
— |
— |
— |
730 |
_ |
Stallbetjänte, förslagsvis .............................. |
— |
— |
— |
— |
9 500 |
— |
Beklädnadsersättningåt7stallbetjänteål20kronor |
— |
— |
— |
— |
840 |
— |
Summa förslagsanslag kronor |
— |
— |
— |
54060 |
— |
Anm. Chefen är underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom
armén. Ryttmästare eller löjtnant, som förordnas till lärare eller adjutant, fränträder
innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter
under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet
härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandsebef för den
närmast i tur till ryttmästare- (löjtnants-)befordran stående kompetente löjtnanten
(fänriken); den sålunda ledigblivna löjtnants- (fänriks-) lönen disponeras för den närmast
i tur stående kompetente fänriken (sumumeräre fänriken) o. s. v.
Bil. 2. 18
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Stat
för Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
Löneplan |
||||
och lönegrad |
||||
enligt veder- |
Summa |
|||
börligt |
kronor |
|||
avlönings- |
||||
Ordinarie beställnlngshavare. |
reglemente |
|||
Chef, överstelöjtnant ................................................... |
1 |
O. 5 |
||
Kaptener, förste lärare, arvoden motsvarande lön enligt |
3 |
O. 3 |
||
Löjtnant, adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie, |
||||
arvode motsvarande lön enligt................................... |
1 |
O. 2 |
||
Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings- |
||||
havare, förslagsvis .................................................. |
— |
— |
33 220 |
— |
Övrig personal. |
||||
Läkare, inbeordrad under 200 dagar .............................. |
1 |
— |
||
Biträdande adjutant, inbeordrad under 160 dagar............ |
1 |
— |
||
Förvaltare, arvode ....................................................... |
1 |
— |
2130 |
— |
Väbel, arvode............................................................. |
1 |
— |
2130 |
— |
Köksföreståndare, arvode ............................................ |
1 |
— |
2130 |
— |
Vapenhantverkarfurir av 2. klassen, dagtraktamente å 2 kr. |
||||
i 200 dagar ............................................................... |
1 |
— |
400 |
— |
Förste lärare, arvoden ä 1,080 kr. ................................. |
3 |
— |
3 240 |
— |
Andre lärare, inbeordrade under 160 dagar, arvoden å |
||||
540 kr..................................................................... |
3 |
— |
1620 |
— |
Repetitörer, inbeordrade under 160 dagar, arvoden å 200 kr. |
5 |
— |
1000 |
— |
Andre lärare, inbeordrade under 50 dagar, arvoden å 180 kr. |
3 |
— |
540 |
— |
Repetitörer, inbeordrade under 50 dagar, arvoden å 60 kr. |
3 |
— |
180 |
— |
Veterinär, arvode förslagsvis ....................................... |
1 |
— |
300 |
— |
Subalternofficerare, inbeordrade under 70 dagar ............ |
40 |
— |
— |
— |
Majorer, inbeordrade under 30 dagar.............................. |
10 |
— |
— |
— |
Kaptener, inbeordrade under 30 dagar........................... |
16 |
— |
— |
— |
Sergeanter, inbeordrade under 40 dagar ........................ |
17 |
— |
— |
— |
Kulsprutekursens officerare, inbeordrade under 40 dagar |
31 |
— |
— |
— |
Regementschefer, inbeordrade under 10 dagar ............... |
5 |
— |
— |
— |
Tjänstgöringstraktamenten enligt författningsenligt gäl- |
||||
lande grunder åt förestående personal, förslagsvis ...... |
— |
— |
48 000 |
— |
Tjänstgöringstraktamenten enligt författningsenligt gäl- |
||||
lande grunder åt officerare och underofficerare vid öv- |
||||
ningstrupp, förslagsvis ............................................. |
— |
— |
6 700 |
— |
Summa förslagsanslag kronor |
— |
101590 |
— |
Anm. Chefen är underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom
armén. Kapten (löjtnant), som förordnas till förste lärare (adjutant m. m.), frånträder
innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden
för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet härigenom
ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandsehef för den närmast
i tur till kaptens- (löjtnants-) befordran stående kompetente löjtnanten (fänriken); den
sålunda ledigblivna löjtnants- (fänriks-) lönen disponeras på den närmast i tur stående
kompetente fänriken (surnumeräre fänriken) o. s. v.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
19 Bil. 2.
Stat
för Artilleriets skjutstol».
Staben.
Chef,
Lärare, arvodenå, 180kr., inbeordrade
Adjutant, kapten, inbeordrad
Adjutanter, löjtnanter, inbeordrade
Redogörare, inbeordrad
Läkare, »
Veterinär, »
inbeordrad under 49 dagar .
'' '' 49 » .
49 » .
49 » .
49 » .
49 » .
49 » .
Till skjutskolan beordrade officerare och underofficerare.
Överstelöjtnanter och. majorer, inbeordrade under 49 dagar..
Kaptener och löjtnanter, » » 49 » ..
Sergeanter, » » 49 » ..
Major,
Kaptener,
Löjtnanter,
Styckjunkare,
Sergeanter,
Tyghantverkare
Instruktionsdivlsionen.
inbeordrad under 49 dagar,
inbeordrade » 49 »
» » 49 »>
» » 49 »
» » 49 » ;;
» » 49 »
Kompletteringsbatterier.
Antal
Kaptener, inbeordrade under 8 dagar.......................................
Löjtnanter, » » 8 » .....................................
Styckjunkare, » » 8 » .......................................
Sergeanter, » » 8 » .......................................
Tjänstgöringstraktamenten enligt författningsenligt gällande grunder
åt förestående personal, förslagsvis.......................................
Summa förslagsanslag kronor
5
22
3
1
5
7
2
15
2
Summa
kronor
360
21700
22 060
Bil. 2. 20
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Stat
för Livregementets grenadjärer samt tio andra normalinfanteriregementen.
Antal |
Löneplan och lönegrad |
|
Officerare. |
||
Överste .................................................................................... |
1 |
O. 6 |
Överstelöjtnant........................................................................... |
1 |
0. 5 |
Majorer...................................................................................... |
2 |
O. 4 |
Kaptener ................................................................................... |
ii |
O. 3 |
Löjtnanter................................................................................... |
22 |
O. 2 |
Underlöjtnanter och. fänrikar........................................................ |
7 |
O. 1 |
Underofficerare. |
||
Fanjunkare.................................................................................. |
10 |
Uo. 3 |
Sergeanter ..............................................................................■••• |
21 |
Uo. 2 |
Manskap. |
14 |
|
Furirer av 1. klassen ................................................................. |
Ma. 5 |
|
» » 2. » ................................................................... |
26 |
Ma. 4 |
Korpraler ................................................................................. |
28 |
Ma. 3 |
Vicekorpraler .............................................................................. |
28 |
Ma. 2 |
Volontärer................................................................................... |
40 |
Ma. 1 |
Sjukvårdsfurir av 1. klassen ........................................................ |
1 |
Ma. 5 |
» » 2. » ....................................................... |
1 |
Ma. 4 |
Sjukvårdskorpraler........................................................................ |
2 |
Ma. 3 |
Sjukvårdsvicekorpraler................................................................. |
2 |
Ma. 2 |
Sjukvårdssoldater ........................................................................ |
2 |
Ma. 1 |
Vapenhantverkarfurir av 2. klassen ............................................. |
1 |
Ma. 4 |
Vapenhantverkarkorpral ............................................................... |
i |
Ma. 3 |
Vapenhantverkarvicekorpral ......................................................... |
1 |
Ma. 2 |
Vapenhantverkarsoldat ................................................................ |
1 |
Ma. 1 |
Hovslagarvieekorpral..................................................................... |
i |
Ma. 2 |
Musikpersonal. |
1 Uo. 3(4) |
|
Musikdirektör .............................................................................. |
i |
|
Musikf anj unkare......................................................................... |
i |
Uo. 3 |
Musiksergeanter........................................................................... |
3 |
Uo. 2 |
Musikfurir av 1. klassen ............................................................ |
1 |
Ma. 5 |
Musikfurirer» 2. » ........................................................... |
2 |
Ma. 4 |
Musikkorpral .............................................................................. |
1 |
Ma. 3 |
Musikvicekorpraler........................................................................ |
2 |
Ma. 2 |
Musikvolontärer.......................................................................... |
6 |
Ma. 1 |
Civilmilitär personal. |
1 |
C. 11 |
Regementsläkare......................................................................... |
||
Bataljonsläkare ........................................................................ |
1 |
C. 9 |
Vapenhantverkare ........................................................................ |
1 |
C. 3 |
Förrådsvaktmästare .................................................................... |
1 |
C. 1 |
Pensionerad personal. |
||
Inskrivningsofficer, arvode ............................................................ |
1 |
— |
Vapenunderofficer, »] ........................................................... |
1 |
— |
Expeditionsunderofficerare, arvoden ............................................. |
2 |
— |
Biträde åt regementsintendenten, arvode ....................................... |
1 |
|
Löner till ovanstående ordinarie bestå!lningshavare, i medeltal för |
||
samtliga regementen förslagsvis................................................ kronor |
538 300: — |
|
Arvode till 1 inskrivningsofficer................................................... |
)) |
3 180:— |
Arvoden å 2 130 kronor till 1 vapenunderofficer, 2 expeditionsunder- |
||
officerare och 1 biträde åt regementsintendenten....................... |
)> |
8 52U: — |
t Summa förslagsanslag kronor |
550 000:- |
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
21 Bil. 2.
Stat
för Svea livgarde.
Löneplan |
||
Antal |
och lönegrad vederbörligt avlönings- reglemente |
|
Officerare. |
||
Överste ............................. ......... |
1 |
O. 6 |
Överstelöjtnant ........................................................... |
1 |
O. 5 |
Majorer................................. |
2 |
O. 4 |
Kaptener .............................. |
13 |
0. 3 |
Löjtnanter................ |
25 |
O. 2 |
Underlöjtnanter och fänrikar........................................................ |
8 |
O. 1 |
Underofficerare: |
||
Fanjunkare ..................... ......... |
12 |
Uo. 3 |
Sergeanter ................................................................................. |
23 |
Uo. 2 |
Manskap. |
||
Furirer av 1. klassen ....................... ... ...... |
18 |
Ma. 5 |
» » 2. » |
34 |
Ma. 4 |
Korpraler ............ |
36 |
Ma. 3 |
Vicekorpraler...................... |
36 |
Ma. 2 |
Volontärer .......................... |
52 1 |
|
Sjukvårdsfurir av 1. klassen................ |
Ma. 5 |
|
» » 2. » |
1 |
Ma. 4 |
Sjukvårdskorpraler.............................. |
2 |
Ma. 3 |
Sjukvårdsvicekorpraler..................... |
2 |
Ma. 2 |
Sjukvårdssoldater ............................ |
'') 3 |
Ma. 1 |
Vapenhantverkarfurirer av 2. klassen .............. |
2)2 |
Ma. 4 |
Vapenhantverkarkorpral ....................... |
1 |
Ma. 3 |
Vapenhantverkarvieekorpral .. |
1 |
Ma. 2 |
Vapenhantverkarsoldat...... |
1 |
Ma. 1 |
Hovslagarvicekorpral............... |
1 |
Ma. 2 |
Musikpersonal. |
||
Musikdirektör ............ |
1 |
Uo. 3(4) |
Musikfanjunkare............. |
1 |
Uo. 3 '' |
Musiksergeanter......... |
3 |
Uo. 2 |
Musikfurir av 1. klassen |
1 |
Ma. 5 |
Musikfurirer » 2. » |
2 |
Ma. 4 |
Musikkorpral ........ |
1 |
Ma. 3 |
Musikvicekorpraler ........ |
2 |
Ma. 2 |
Musikvolontärer............ |
6 |
Ma. 1 |
Civilmilitär personal. Regementsläkare............ |
1 |
C. 11 |
Bataljonsläkare ...... |
1 |
C. 9 |
Yapenhantverkare ... |
1 |
C. 3 |
Förrådsvaktmästare ...... |
1 |
C. 1 |
Pensionerad personal. |
||
Inskrivningsofficer, arvode |
1 |
— |
V apenunderofficer, » |
1 |
_ |
Expeditionsunderofficerare, arvoden |
2 |
— |
Biträde åt regementsintendenten ... |
1 |
— |
Löner till ordinarie beställningshavare |
kronor 662,340: — |
|
Arvode till inskrivningsofficer . |
» |
3,600: - |
Arvoden å 2 340 kronor till 1 vapenunderofficer, 2 expeditionsunder-officerare och 1 biträde åt regementsintendenten, arvode ........... |
» |
9 360: — |
Summa förslagsanslag kronor 675 300: — |
1) Därav 1 avsedd för krigsskolan å Karlberg.
2) ” 1 » » skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 B höft. (Nr 2.) lss 24 26
Bil. 2. 22
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Stat
för Norrbottens regemente.
Antal |
Löneplan |
|
Officerare. |
||
Överste ...................................................................................... |
1 |
0. 6 |
Överstelöjtnant ............................................................................ |
1 |
O. 5 |
Majorer ...................................................................................... |
3 |
0. 4 |
Kaptener ................................................................''.................. |
14 |
0. 3 |
Löjtnanter ................................................................................. |
25 |
0. 2 |
Underlöjtnanter och fänrikar........................................................ |
8 |
0. 1 |
Underofficerare. |
||
Fanjunkare ................................................................................ |
11 |
Uo. 3 |
Sergeanter .................................................................................. |
23 |
Uo. 2 |
Manskap. |
||
Furirer av 1. klassen ................................................................. |
14 |
Ma. 5 |
» » 2. » ..... ............................................... |
26 |
Ma. 4 |
Korpraler .................................................................................. |
32 |
Ma. 3 |
Vicekorpraler............................................................................... |
32 |
Ma. 2 |
Volontärer.................................................................................... |
46 |
Ma. 1 |
Sjukvårdsfurir av 1. klassen ........................................................ |
i |
Ma. 5 |
» » 2. » ..................................... |
i |
Ma. 4 |
Sjukvårdskorpraler........................................................................ |
2 |
Ma. 3 |
Sjukvårdsvicekorpraler.................................... ............................. |
2 |
Ma. 2 |
Sjukvårdssoldater........................................................................ |
2 |
Ma. 1 |
Vapenhantverkarfurir av 2. klassen ............................................. |
1 |
Ma. 4 |
V apenhantverkarkorpral ............................................................. |
1 |
Ma. 3 |
Vapenhantverkarvicekorpral ......................................................... |
1 |
Ma. 2 |
Vapenhantverkarsoldat ............................................................... |
1 |
Ma. 1 |
Hovslagarvicekorpral..................................................................... |
1 |
Ma. 2 |
Clvllmilitär personal. |
||
Vapenhantverkare ....................................................................... |
1 |
C. 3 |
Förrådsvaktmästare ...................................................................... |
1 |
C. 1 |
Pensionerad personal. |
||
Inskrivningsofficer, arvode........................................................... |
1 |
— |
Vapenunderofficer, » ............................................................ |
1 |
— |
Expeditionsunderofficerare, arvoden................................................ |
2 |
— |
Biträde åt regementsintendenten, arvode ....................................... |
1 |
|
Löner till ovanstående ordinarie beställningsfiavare, förslagsvis...... kronor |
578 630: - |
|
Arvoden å 2130 kronor till 1 vapenunderofficer, 2 expeditionsunderoffi- |
||
cerare ocli 1 biträde åt regementsintendenten ........................... |
» |
8 bau: — |
Arvode till 1 inskrivningsofficer................................................... |
» |
3 180: — |
Summa förslagsanslag kronor |
590 330: — |
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
23 Bil. 2.
Stat
för Västerbottens regemente.
Antal |
Löneplan |
|
Officerare. |
||
Överste ... |
1 |
0. 6 |
Överstelöjtnant .......................................................................... |
1 |
O. 5 |
Major........................................................................................ |
1 |
O. 4 |
Kaptener ................ ......... .. ...... ......... |
9 |
O. 3 |
Löjtnanter ....................................................................... |
19 |
O. 2 |
Underlöjtnanter och fänrikar......................................................... |
6 |
O. 1 |
Underofficerare. |
||
Fanj unkare ................... |
9 |
Uo. 3 |
Sergeanter .................................................................................. |
18 |
Uo. 2 |
Manskap. |
||
Furirer av 1. klassen ........ ...... |
12 |
Ma. 5 |
» » 2. » |
22 |
Ma. 4 |
Korpraler............ .. ..... ....... ......... |
20 |
Ma. 3 |
Vicekorpraler ..................... ... ............ |
20 |
Ma. 2 |
Volontärer ............ ....... |
34 |
Ma. 1 |
Sjukvårdsfurir av 1. klassen ... ... |
1 |
Ma. 5 |
Sjukvårdskorpraler.................... ............. |
2 |
Ma. 3 |
Sjukvård svicekorpral............... |
1 |
Ma. 2 |
Sjukvårdssoldater....... . ................. |
2 |
Ma. 1 |
Yapenhantverkarfurir av 2. klassen . |
1 |
Ma. 4 |
Yapenhantverkarvicekorpral ........................ ............... |
1 |
Ma. 2 |
Vapenhantverkarsoldat .... |
1 |
Ma. 1 |
Hovslagarvieekorpral............ ....... |
1 |
Ma. 2 |
Musikpersonal. |
||
Musikfanjunkare......... |
1 |
Uo. 3(4) |
Musiksergeant... |
1 |
Uo. 2 |
Musikfurir av 1. klassen |
1 |
Ma. 5 |
» » 2. » |
1 |
Ma. 4 |
Musikkorpral ...... |
1 |
Ma. 3 |
Musikvicekorpral |
1 |
Ma. 2 |
Musikvolontärer |
2 |
Ma. 1 |
Civllmllltär personal. |
||
Bataljonsläkare ............. |
1 |
C. 9 |
Vapenhantverkare .. |
1 |
C. 3 |
Förrådsvaktmästare ..................................................................... |
1 |
C. 1 |
Pensionerad personal. |
||
Inskrivningsofficer, arvode............................................. |
1 |
— |
Biträde åt regementsintendenten, » ............................................. |
1 |
— |
Vapenunderofficer, » |
1 |
— |
Expeditionsundetofficerare, arvoden.............................................. |
2 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor |
436 090: — |
|
Arvode till 1 inskrivningsofficer............................................... |
») |
3 180: — |
Arvoden å 2 130 kronor till 1 vapenunderofficer, 2 expeditionsunder- |
||
omcerare och 1 biträde åt regementsintendenten .................... |
» |
8 520:- |
Summa förslagsanslag kronor |
447 790: - |
Bil. 2. 24
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Stat
för Gotlands infnnterikär.
Antal |
Löneplan |
|
Officerare. |
||
Överstelöjtnant ........................................................................... |
1 |
0. 5 |
Major.......................................................................................... |
1 |
O. 4 |
Kaptener .................................................................................... |
6 |
0. 3 |
Löjtnanter................................................................................... |
9 |
O. 2 |
Underlöjtnanter ocli fänrikar......................................................... |
3 |
O. 1 |
Underofficerare. |
||
Fanjunkare.................................................................................. |
5 |
Uo. 3 |
Sergeanter.................................................................................... |
11 |
Uo. 2 |
Manskap. |
||
Furirer av 1. klassen ................................................................... |
8 |
Ma. 5 |
» » 2. » .......... ........................... |
15 |
Ma. 4 |
Korpraler .................................................................................... |
16 |
Ma. 3 |
16 |
Ma. 2 |
|
Yolontärer ............................................................................... |
24 |
Ma. 1 |
Sjukvårdsfurir av 2. klassen ......................................................... |
1 |
Ma. 4 |
Sjukvårdsvicekorpral .................................................................... |
1 |
Ma. 2 |
Sjukvårdssoldat ........................................................................ |
1 |
Ma. 1 |
Vapenhantverkarkorpral ............................................................... |
1 |
Ma. 3 |
Vapenhantverkarsoldat ................................................................ |
1 |
Ma. 1 |
Hovslagarvicekorpral ................................................................... |
1 |
Ma. 2 |
Musikpersonal. |
||
Musikfanjunkare................................................. |
1 |
Uo. 3(4) |
Musiksergeant............................................................................ |
1 |
Uo. 2 |
Musikfurir av 1. klassen.............................................................. |
1 |
Ma. 5 |
» » 2. » ........................................................... |
1 |
Ma. 4 |
Musikkorpral .................. ..................................... |
1 |
Ma. 3 |
Musikvicekorpral ......................................................... |
1 |
Ma. 2 |
Musikvolontärer.................. .... ......................... |
2 |
Ma. 1 |
Clvilmilltär personal. |
||
Bataljonsläkare ... ... ................................... |
1 |
C. 9 |
Yapenhantverkare....... ............................... |
1 |
C. 3 |
Förrådsvaktmästare ................................................................... |
1 |
C. 1 |
Pensionerad personal. |
||
Inskrivningsofficer, arvode ..................................................... |
1 |
— |
Vapenunderofficer, » ................................................... |
1 |
— |
Expeditionsunderofficer, » ................................................. |
1 |
— |
Biträde åt regementsintendenten, arvode ....................................... |
1 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... |
kronor |
263 600: — |
Arvode till 1 inskrivningsofficer................................................. |
)) |
3180: — |
Arvoden å 2 130 kronor till 1 vapenunderofficer, 1 expeditionsunder- |
||
officer och 1 biträde åt regementsintendenten............................ |
» |
6 390: — |
1 Summa förslagsanslag kronor |
273170: - |
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
25 Bil. 2.
Stat
för överstelöjtnanter och inajorer vid kavalleriet.
Officerare. Överstelöjtnant ........................................................................... Majorer....................................................................................... Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ...... |
Antal |
Löneplan |
1 2 kronor |
O. 5 0. 4 28 260: — |
|
Summa förslagsanslag kronor 28 260: — |
Bil. 2. 26
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Stat
för Livregementet till häst och Skånska kavalleriregementet.
Antal |
Löneplau och lönegrad |
|
Officerare. |
||
Överste ....................................................................................... |
1 |
0. 6 |
Ryttmästare................................................................................ |
7 |
0. 3 |
Löjtnanter.................................................................................... |
14 |
0. 2 |
Underlöjtnanter och fänrikar........................................................ |
4 |
O. 1 |
Underofficerare. |
||
Fanjunkare.................................................................................. |
5 |
Uo. 3 |
Sergeanter ................................................................................. |
9 |
Uo. 2 |
Manskap. |
||
Furirer av 1. klassen .................................................................. |
5 |
Ma. 5 |
» » 2. » ................................................................. |
18 |
Ma. 4 |
Korpraler.................................................................................... |
23 |
Ma. 3 |
Volontärer................................................................................... |
180 |
Ma. 1 |
Sjukvårdsfurir av 2. klassen ......................................................... |
1 |
Ma. 4 |
Sjukvårdskorpral ........................................................................ |
1 |
Ma. 3 |
Sjukvårdsryttare......................................................................... |
2 |
Ma. 1 |
Hovslagarfurir av 2. klassen........................................................ |
‘)1 |
Ma. 4 |
Hovslagarkorpraler ..................................................................... |
4 |
Ma. 3 |
Hovslag arryttare ........................................................................ |
4 |
Ma. 1 |
Vapenhantverkarkorpral ............................................................... |
1 |
Ma. 3 |
Musikpersonal. |
||
Musikfanjunkare........................................................................... |
1 |
Uo. 3(4) |
Musiksergeant.............................................................................. |
1 |
Uo. 2 |
Musikfurir av 1. klassen ............................................................ |
1 |
Ma. 5 |
» » 2. » ......................... ..................... |
1 |
Ma. 4 |
Musikkorpral.............................................................................. |
1 |
Ma. 3 |
Musikvicekorpral ........................................................................ |
1 |
Ma. 2 |
Musikvolontärer.......................................................................... |
2 |
Ma. 1 |
Civilmilitär personal. |
||
Bataljonsläkare ........................................................................... |
1 |
C. 9 |
Regementsveterinär.................................................................... |
2)1 |
C. 8 |
Vapenhantverkare ....................................................................... |
1 |
C. 3 |
Pensionerad personal. |
||
Biträde åt regementsintendenten, arvode ....................................... |
1 |
— |
Vapenunderofficer, » ....................................... |
1 |
— |
Expeditionsunderofficer, » ...................................... |
1 |
— |
Uppbördsman för furage m. m. » ....................................... |
1 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare i medeltal för |
||
båda regementena, förslagsvis.................................................. kronor |
397 490: — |
|
Arvoden å 2,130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1 |
||
vapen- och 1 expeditionsunderofficer samt 1 uppbördsman för furage |
» |
8 520: — |
Summa förslagsanslag kronor |
406 010:- |
*) Vid Livregementet till häst tillkommer ytterligare 1 hovslagarfurir av 2. klassen.
a) Vid Skånska kavalleriregementet i stället 1 bataljonsveterinär.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
27 Bil. 2.
Stat
för Norrlands dragonregemente.
Antal |
Löneplan |
|
Officerare. |
||
Överste ..................................................................................... |
1 |
0. 6 |
Hyttmästare............................................................................... |
8 |
0. 3 |
Löjtnanter .............................................................................. |
16 |
O. 2 |
Underlöjtnanter och fänrikar....................................................... |
5 |
O. 1 |
Underofficerare. |
||
Fanjunkare ................................................................................. |
6 |
Uo. 3 |
Sergeanter ................................................................................. |
10 |
Uo. 2 |
Manskap. |
||
Furirer av 1. klassen .................................................................. |
6 |
Ma. 5 |
» » 2. » .................................................................. |
22 |
Ma. 4 |
Korpraler .................................................................................... |
29 |
Ma. 3 |
Volontärer.................................................................................. |
225 |
Ma. 1 |
Sjukvårdsfurir av 2. klassen ......................................................... |
1 |
Ma. 4 |
Sjukvård skorpral.......................................................................... |
1 |
Ma. 3 |
3 |
Ma. 1 |
|
Hovslagarfurir av 2. klassen........................................................ |
1 |
Ma. 4 |
5 |
Ma. 3 |
|
Ma. 1 |
||
Hovslagarryttare........................................................................... |
5 |
|
Vapenhantverkarkorpral ......................................................... ..... |
i |
Ma. 3 |
Musikpersonal. |
Uo. 3 (4) |
|
Musikfanjunkare........................................................................... |
i |
|
Musiksergeant........................................................................... |
i |
Uo. 2 |
Musikfurir av 1. klassen.............................................................. |
i |
Ma. 5 |
» » 2. » ............................................................... |
i |
Ma. 4 |
Musikkorpral ............................................................................ . |
i |
Ma. 3 |
Musikvicekorpral.......................................................................... |
i |
Ma. 2 |
2 |
Ma. 1 |
|
Civllmilltär personal. |
||
Bataljonsläkare............................................................................ |
1 |
C. 9 |
Begementsveterinär ..................................................................... |
1 |
C. 9 |
Vapenhantverkare ....................................................................... |
1 |
C. 3 |
Pensionerad personal. |
||
Biträde åt regementsintendenten, arvode .. .................................. |
1 |
— |
Vapenunderofficer, » ....................................... |
1 |
— |
Expeditionsunderofficer, » ...................................... |
1 |
— |
Uppbördsman för furage m. m. » ...................................... |
1 |
|
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis — kronor |
463 490: — |
|
Arvoden å 2130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1 |
||
vapen- och 1 expeditionsunderofficer samt 1 uppbördsman för furage |
») |
8 520: — |
Summa förslagsanslag kronor |
472010:- |
Bil. 2. 28
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Stat
för Svea artilleriregemente och två andra fördelningsartilleriregementen.
Löneplan |
||
Officerare. |
Antal |
enligt vederbörligt avlönings- reglemente |
Överste................................................................................... |
1 |
0. 6 |
Överstelöjtnant .......................................................................... |
1 |
O. 5 |
Majorer................................................................................... |
2 |
O. 4 |
Kaptener .................................................................................. |
11 |
O. 3 |
Löjtnanter ...... ...................................................................... |
20 |
O. 2 |
Underlöjtnanter och fänrikar.......................................... . |
6 |
O. 1 |
Underofficerare. |
||
8 |
Uo. 3 Uo. 2 |
|
Sergeanter .............................................................................. |
'') 17 |
|
Manskap. |
||
Furir er av 1. klassen ....................................................... |
■) 14 |
Ma. 5 |
» » 2. » ............................... |
25 |
Ma. 4 |
Konstaplar ............................................................................. |
36 |
Ma. 3 |
Volontärer ...................................................................... |
105 |
Ma. 1 |
Sjukvårdsfurir av 2. klassen ............................................... |
1 |
Ma. 4 |
Sjukvårdskonstaplar ......................................................... |
2 |
Ma. 3 |
Sj uk vårds artillerister............................................................ |
3 |
Ma. 1 |
Hantverksfurir av 2. klassen........................................... |
1 |
Ma. 4 |
Hantverkskonstaplar.......................................................... |
2 |
Ma. 3 |
Hantverksartillerister ............................................................ |
2 |
Ma. 1 |
Hovslagarfurir av 2. klassen ............................................. |
2) 1 |
Ma. 4 |
Hovslagarkonstaplar ............................................................. |
3 |
Ma. 3 |
Hovslagarartillerister ............................................................ |
4 |
Ma. 1 |
Musikpersonal. |
||
Musikfanjunkare.................................................................... |
1 |
Uo. 3 (4) |
Musiksergeant............................................................... |
1 |
Uo. 2 |
Musikfurir av 1. klassen .................................................... |
1 |
Ma. 5 |
» » 2. » |
1 |
|
Musikkonstapel .................................................. Musikvicekonstapel .................................................................... Musikvolontärer...................................................................... |
1 1 2 |
Ma. 3 Ma. 2 Ma. 1 |
Civllmllitär personal. |
||
Regementsläkare........................................................................ |
1 |
C. 11 |
Bataljonsläkare ...................................................... |
1 |
C. 9 |
Bataljonsveterinär.......................................................... |
*) 1 |
C. 8 |
Pensionerad personal. |
||
Biträde åt regementsintendenten, arvode......................................... |
1 |
_ |
Vapenunderofficer, » .............................. |
1 |
— |
Expeditionsunderofficer, » |
1 |
— |
Uppbördsman för furage m. m. » ......................................... |
1 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare i medeltal för samtliga |
||
regementen, förslagsvis .......................................................... kronor |
530 030: — |
|
Arvoden å 2 340 kronor i Stockholm och 2 130 kronor i landsorten |
||
till 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapen- och 1 expeditions-underofficer samt 1 uppbördsman för furage.............................. |
» |
8 800:- |
Summa förslagsanslag kronor |
538 830:- |
'') Vid Wendes artilleriregemente tillkomma 1 sergeant, 1 furir av 1. klassen och 1 furir av
8. klassen samt 1 regementsveterinär.
2) Vid Svea artilleriregemente tillkommer 1 hovslagarfurir av 2. klassen.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
29 Bil. 2.
Stat
för Norrbottens artillerikår.
Antal |
Löneplan och lönegrad vederbörligt avlönings- reglemente |
|
Officerare |
||
Major.......................................................................................... |
1 |
O. 4 |
Kaptener .................................................................................... |
4 |
O. 3 |
Löjtnanter................................................................................... |
7 |
0. 2 |
Underlöjtnanter och fänrikar....................................................... |
2 |
0. 1 |
Underofficerare. |
||
Styckjunkare ............................................................................. |
2 |
Uo. 3 |
Sergeanter ............................................................................... |
6 |
Uo. 2 |
manskap. |
||
Furirer av 1. klassen.................................................................... |
5 |
Ma. 5 |
» » 2. » .................................................................... |
9 |
Ma. 4 |
Konstaplar ................................................................................. |
10 |
Ma. 3 |
Volontärer................................................................................... |
20 |
Ma. 1 |
Sjukvårdskonstapel ..................................................................... |
1 |
Ma. 3 |
Sj ukvårds artillerist........................................................................ |
1 |
Ma. 1 |
Hovslagarkonstapel ................................................................... |
1 |
Ma. 3 |
Hovslagarartillerist ..................................................................... |
1 |
Ma. 1 |
Pensionerad personal. |
||
Expeditionsunderofficer m. m., arvode ......................................... |
1 |
— |
Kasernunderofficer m. m., arvode.................................................. |
1 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor |
153 370:- |
|
Arvoden å 2 130 kronor till 1 expeditionsunderofficer m. m. och 1 kasern- |
||
underofficer m. in.................................................................... |
» |
4 260: — |
Summa förslagsanslag kronor |
157 630: - |
Bil. 2. 30
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Stat
för Annéartilleriregenientet.
Löneplan |
||
Antal |
och. lönegrad vederbörligt avlönings- reglemente |
|
Officerare. |
||
Överste ................................................................................... |
1 |
0. 6 |
Överstelöjtnant ....................................... |
1 2 |
0. 5 0. 4 |
Majorer........................................................................... |
||
Kaptener ...................................................... |
13 |
O. 3 |
Löjtnanter...................................................................... |
25 |
0. 2 |
Underlöjtnanter och fänrikar........................................... |
8 |
0. 1 |
Underofficerare. |
||
Styckjunkare ................................................................. |
9 |
Uo. 3 |
Sergeanter ................................................... |
19 |
Uo. 2 |
Manskap. |
||
Furirer av 1. klassen........................................... |
14 |
Ma. 5 |
» » 2. » .............................................................. |
25 |
Ma. 4 |
Konstaplar ....................................................................... |
35 |
Ma. 3 |
Volontärer..................................................................... |
113 |
Ma. 1 |
Sjukvårdsfurir av 2. klassen .................................................... |
1 |
Ma. 4 |
Sjukvårdskonstaplar ................................................................. |
2 |
Ma. 3 |
Sjukvårdsartillerister.................................................. |
2 |
Ma. 1 |
Hantverksfurirer av 2. klassen............................. |
2 |
Ma. 4 |
Hantverkskönstaplar...................................... |
4 |
Ma. 3 |
Hantverksartillerister ................................................................. |
3 |
Ma. 1 |
Musikpersonal. |
||
Musikstyckj unkare........................................................................ |
1 |
Uo. 3(4) |
Musiksergeant.............................................. ........ |
1 |
Uo. 2 |
Musikfurir av 1. klassen...... ......... |
1 |
Ma. 5 |
» » 2. » |
1 |
Ma. 4 |
Musikkonstapel ..................... .......... |
1 |
Ma. 3 |
Musikvicekonstapel...................................... |
1 |
Ma. 2 |
Musikvolontärer...... ................................. ..... |
2 |
Ma. 1 |
Clvilmilitär personal. |
||
Regementsläkare........................................................................... |
1 |
C. 11 |
Pensionerad personal. |
||
Biträde åt regementsintendenten, arvode ................................ |
1 |
— |
Vapenunderofficer, » ............................... |
1 |
— |
Expeditionsunderofficer, » |
1 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor |
539 640: — |
|
Arvoden å 2 130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1 |
» |
3 390: — |
Summa förslagsanslag kronor |
543 030: - |
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
31 Bil. 2.
Stat
för LuftYfirnsartllloriregementet.
Antal |
Löneplan vederbörligt avlönings- reglemente |
|
Officerare. |
||
Överste ...................................................................................... |
1 |
0. 6 |
Major........................................................................................ |
1 |
O. 4 |
Kaptener, arvoden motsvarande lön enligt .................................... |
8 |
0. 3 |
Löjtnanter, arvoden motsvarande lön enligt................................... |
20 |
O. 2 |
Underofficerare. |
||
Styckjunkare .............................................................................. |
6 |
Uo. 3 |
Sergeanter ................................................................................ |
13 |
Uo. 2 |
Manskap. |
||
Furirer av 1. klassen................................................................... |
8 |
Ma. 5 |
» » 2. » .................................................. ................. |
15 |
Ma. 4 |
Konstaplar ................................................................................ |
24 |
Ma. 3 |
Volontärer.................................................................................... |
74 |
Ma. 1 |
Sjukvårdsfurir av 2. klassen ......................................................... |
1 |
Ma. 4 |
Sjukvårdskonstapel .................................................................... |
1 |
Ma. 3 |
Sjukvårdsartillerist ..................................................................... |
1 |
Ma. 1 |
Hantverksfurirer av 2. klassen..................................................... |
2 |
Ma. 4 |
Hantverkskonstaplar.................................................................... |
3 |
Ma. 3 |
Hantverksartillerister ..... ............................................................ |
2 |
Ma. 1 |
Musikpersonal. |
||
Musiksty ckj unkare........................................................................ |
1 |
Uo. 3 (4) |
Musiksergeant............................................................................. |
1 |
Uo. 2 |
Musikfurir av 1. klassen............................................................... |
1 |
Ma. 5 |
» av 2. klassen.............................................................. |
1 |
Ma. 4 |
Musikkonstapel .......................................................................... |
1 |
Ma. 3 |
Musikvicekonstapel .............................................................. |
1 |
Ma. 2 |
Musikvolontärer ....................................................................... ... |
2 |
Ma. 1 |
Clvllmilitär personal. |
||
Bataljonsläkare ........................................................................... |
1 |
C. 9 |
Pensionerad personal. |
||
Biträde åt regementsintendenten, arvode ....................................... |
1 |
— |
Vapenunderoffieer, » ...................................... |
1 |
— |
Expeditionsunderofficer, » ....................................... |
1 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... |
kronor |
353 950: — |
Arvoden å 2130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1 |
||
vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer........................ |
)) |
6 390: — |
Summa förslagsanslag kronor |
360 340:- |
Anm. De i staten uppförda regementsofficerarna skola vara underkastade transport till
andra beställningar i innebavande grader inom armén. Kapten eller löjtnant
som förordnas vid Luftvärnsartilleriregementet, frånträder innehavande lön pä stat
vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna
stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet härigenom ledigblivna lönen disponeras
av vederbörande truppförbandschef för den närmast i tur till kaptens-(löjtnants-)
befordran stående kompetente löjtnanten (underlöjtnanten).
Bil. 2. 32
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Stat
för Bodens artilleriregemente.
Löneplan |
||
Antal |
och lönegrad vederbörligt avlönings- reglemente |
|
Officerare. |
||
Överste ....................................................................................... |
1 |
0. 6 |
1 |
O. 5 O. 4 |
|
Majorer...................................................................................... |
2 |
|
11 |
O. 3 O. 2 |
|
20 |
||
Underlöjtnanter och fänrikar......................................................... |
6 |
O. 1 |
Underofficerare. |
||
Styckjunkare ............................................................................. |
8 |
Uo. 3 |
Sergeanter ................................................................................. |
18 |
Uo. 2 |
Manskap. |
||
Eurirer av 1. klassen .............................................................. |
14 |
Ma. 5 |
» » 2. » .................................................. |
25 |
Ma. 4 |
Konstaplar ........................................................................... |
30 |
Ma. 3 |
Yolontärer ................................................................................ |
105 |
Ma. 1 |
Sjukvärds furir av 2. klassen ......................................................... |
1 |
Ma. 4 |
Sjukvårdskonstaplar .................................................................... |
2 |
Ma. 3 |
Sjukvårdsartillerister.................................................................... |
3 |
Ma. 1 |
Hantverksfurirer av 2. klassen...................................................... |
2 |
Ma. 4 |
Hantverkskonstaplar.................................................................... |
3 |
Ma. 3 |
Hantverksartillerister ................................................................. |
3 |
Ma. 1 |
Pensionerad personal. |
||
Biträde åt regementsintendenten, arvode ....................................... |
i |
— |
Vapenunderofficer, » ....................................... |
i |
— |
Expeditionsunderofficer, » ....................................... |
i |
— |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor |
492 210: — |
|
Arvoden å 2 130 kronor till 1 biträde till regemenstintendenten, 1 |
||
vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer ..................... |
» |
6 390: — |
Summa förslagsanslag kronor |
498 600:- |
Särskilda utskottets utlåtande Nr ii.
33 Bil. 2.
Stat
för Artilleriets fabriker och tyganstalter.
Löueplan |
||
Antal |
och lönegrad |
|
börligt |
||
avlönings- reglemente |
||
Ordinarie befattningshavare. |
||
Fälttygmästare......... |
1 |
0. 5 |
Styresmän.............. |
3 |
O. 4 |
Tygmästare av 1. klassen . |
1 |
O. 4 |
» » 2. » |
2 |
O. 3 |
Tyg- eller fabriksingenj örer .. |
5 |
C. 12 |
Departementsskrivare .. |
2 |
C. 6 |
Tyg- eller fabriksförvaltare av 1. klassen........ |
12 |
C 7 |
Besiktningsrustmästare eller tygverkmästare |
16 |
C. 6 |
Verkmästare av 1. klassen |
5 |
C. 6 |
Tygförvaltare av 2. klassen .......... |
5 |
C. 5 |
Verkmästare av 2. klassen.... |
2 |
C. 4 |
Tyg- eller fabriksskrivare . |
9 |
G. 3 |
Tyghantverkare .................. |
37 |
C. 3 |
Fortmaskinister....... |
7 |
C. 3 |
Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare, för- |
kronor |
|
slagsvis .............. Arvoden å 2,040 kronor till fälttygmästare och å 2,400 kronor till |
— |
561 970: - |
envar av 3 styresmän vid artilleriets fabriker |
— |
9 240: — |
Pensionerad personal. |
||
Officer, ledare för artilleridepartementets tekniska revision, arvode |
1 |
3 600: — |
Expeditionsunderofficer vid tekniska revisionen, arvode |
1 |
2 340: — |
Expeditionsunderofficerare vid artilleridepartementets militärbyrä, |
3 |
7 020: — |
Expeditionsunderofficer vid artilleridepartementets civilbyrå, arvode |
i |
|
holms tygstation, arvoden ............. |
5 |
11700: — |
Kontroll- och besiktningsunderofficerare, arvoden |
2 |
4 680: - |
Summa förslagsanslag kronor |
— |
602 890: — |
Anm. De i staten uppförda beställningshavarna skola vara underkastade transport till
andra beställningar i innehavande grader eller tjänsteklasser inom armén.
Bil. 2. 34
lSärskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Stat
för fast anställda officerare och underofficerare med vederlikar vid Fortifikationen.
Löneplan och lönegrad |
||
Antal |
enligt vederbörligt |
|
avlönings- reglemente |
||
Officerare. |
||
Överstar .................................................................................... |
3 |
O. 6 |
Överstelöjtnanter ...................................................................... |
4 |
O 5 |
Majorer....................................................................................... |
8 |
O. 4 |
Kaptener ................................................................................... |
37 |
O. 3 |
Löjtnanter................................................................................... |
52 |
O. 2 |
Underlöjtnanter och fänrikar........................................................ |
16 |
O. 1 |
Underofficerare. |
||
Fanjunkare ................................................................................ |
27 |
Uo. 3 |
Sergeanter ................................................................................. |
55 |
Uo. 2 |
Musikpersonal. |
Uo. 3(4) |
|
Musikfanjunkare.......................................................................... |
3 |
|
Musiksergeanter........................................................................... |
3 |
Uo. 2 |
Civilmilitär personal. |
||
3 |
C. 9 |
|
C. 8 |
||
Bataljonsveterinärer ..................................................................... |
3 |
|
Radioingenjör.............................................................................. |
1 |
C. 12 |
Fortifikationskassörer .................................................................. |
8 |
C. 7 |
Departementsskrivare ................................................................... |
1 |
C. 6 |
Tygverkmästare ........................................................................... |
6 |
C. 6 |
Vapenhantverkare ........................................................................ |
4 |
C. 3 |
Tyghantverkare ........................................................................... |
19 |
C. 3 |
Förrådsvaktmästare...................................................................... |
4 |
C. 1 |
Civil personal. |
||
Expeditionsvakt vid fortifikationsstabens huvudstation..................... |
1 |
Avd. B. 1 |
Pensionerad personal. |
||
Bibliotekarie, arvode................................................................... |
1 |
— |
Expeditionsofficer, arvode ............................................................ |
1 |
— |
Biträden åt regementsintendenterna, arvoden ................................. Expeditionsunderoffieerare vid fortifikationsstabens huvudstation och |
4 |
|
fortifikationsdepartementet, arvoden.................... ........................ |
4 |
— |
Expeditionsunderoffieerare vid fästningsstaberna, arvoden............... |
3 |
— |
Uppbördsman m. m. å Laxön, arvode............................................. |
1 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ...... Arvoden å 600 kronor till en var av fortifikationsstabsofficerarna av |
kronor |
1 281 000= - |
kaptens (löjtnants) grad, förslagsvis 4 arvoden............................. |
l) |
2 400: — |
Arvoden å 3 600 kronor till 1 bibliotekarie och 1 expeditionsofficer |
» |
7 200: — |
biträden åt regementsintendenterna, 7 expeditionsunderoffieerare |
» |
26 510: - |
Summa förslagsanslag kronor |
1 317 110: — |
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
35 Bil. 2.
Stat
för Svea ingcnjörkår.
Antal |
Löneplan |
|
Manskap. |
||
Furirer av 1. klassen ....................................................... |
5 |
Ma. 5 |
» »2. » |
10 |
Ma. 4 |
Korpraler.................................. |
13 |
Ma. 3 |
Vicekorpraler ....................... |
13 |
Ma. 2 |
Volontärer........... |
75 |
Ma. 1 |
Hantverksfurir av 1. klassen .......................... |
1 |
Ma. 5 |
Hantverksfurirer av 2. klassen ..... |
2 |
Ma. 4 |
Hantverkskorpraler .............................. |
3 |
Ma. 3 |
Hantverksvicekorpraler .......... |
3 |
Ma. 2 |
Hantverkssoldater ........................... |
9 |
Ma 1 |
Vapenlian tverkarkorpral......................... |
1 |
Ma. 3 |
Vapenhantverkarvicekorpral ..... |
1 |
Ma. 2 |
Vapenhantverkarsoldat .......... |
1 |
Ma. 1 |
Sjukvårdsfurir av 2. klassen ........ |
1 |
Ma. 4 |
Sj uk vårdskorpral...... |
1 |
Ma. 3 |
Sjukvårdsvicekorpral............ |
1 |
Ma. 2 |
Sjukvårdssoldat ............ |
1 |
Ma. 1 |
Hovslagarkorpral ............... |
1 |
Ma. 3 |
Hovslagarvicekorpral................. |
1 |
Ma. 2 |
Hovslagarsoldat ........................................................................... |
1 |
Ma. 1 |
Musikmanskap. |
||
Musikfurir av 1. klassen.................. |
1 |
Ma. 5 |
» » 2. klassen.................. |
1 |
Ma. 4 |
Musikkorpral............ |
1 |
Ma. 3 |
Musikvic ekorpral .... |
1 |
Ma. 2 |
Musikvolontärer........ |
2 |
Ma. 1 |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor |
120 740: — |
|
Summa förslagsanslag kronor |
120 740: — |
Bil. 2. 36
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Stat
för Göta ingenjörkär.
Furirer av 1. klassen ......
Manskap.
Korpraler
Vicekorpraler
Volontärer
Hantverksfurir av 1. klassen...
Hantverksfurirer av 2. klassen
Hantverkskorpraler ..........
Hantverksvicekorpraler ..
Hantverkssoldater
V apenhantverkarvicekorpral
Vapenhantverkarsoldat ......
Sj ukvårdskorpral
Sjukvårdsvicekorpral
Sjukvårdssoldat
Hovslagarkorpral
Hovslagarvicekorpral
Hovslagarsoldat .......
Musikfurir av 1. klassen ..
» » 2. »
Musikkorpral ...........
Musikvicekorpral .......
Musikvolontärer ......
Musikmanskap.
intal |
Löneplan |
4 |
Ma. 5 |
8 |
Ma. 4 |
11 |
Ma. 3 |
10 |
Ma. 2 |
64 |
Ma. 1 |
1 |
Ma. 5 |
2 |
Ma. 4 |
3 |
Ma. 3 |
3 |
Ma. 2 |
7 |
Ma. 1 |
1 |
Ma. 2 |
1 |
Ma. 1 |
1 |
Ma. 3 |
1 |
Ma. 2 |
1 |
Ma. 1 |
1 |
Ma. 3 |
1 |
Ma. 2 |
1 |
Ma. 1 |
1 |
Ma. 5 |
1 |
Ma. 4 |
1 |
Ma. 3 |
1 |
Ma. 2 |
2 |
Ma. 1 |
anor |
105 190: — |
Summa förslagsanslag kronor 105 190: —
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
37 Bil. 2.
Stat
fiir Fulttelcgrafkåren.
Antal |
Löneplan |
|
Manskap. |
||
Furirer av 1. klassen .................................................................. |
6 |
Ma. 5 |
» » 2. » .................................................................... |
10 |
Ma. 4 |
Korpraler.................................................................................... |
16 |
Ma. 3 |
Vicekorpraler ...................................................... ....................... |
16 |
Ma. 2 |
Volontärer ................................................................................ |
80 |
Ma. 1 |
Hantverksfurir av 1. klassen........................................................ |
1 |
Ma. 5 |
Hantverksfurirer av 2. klassen..................................................... |
2 |
Ma. 4 |
Hantverkskorpraler ..................................................................... |
4 |
Ma. 3 |
Hantverksvicekorpraler ................................................................ |
3 |
Ma. 2 |
Hantverkssoldater ........................................................................ |
12 |
Ma. 1 |
V apenhantverkarkorpral................................................................ |
1 |
Ma. 3 |
Vapenhantverkarsoldat ........ ........................................................ |
1 |
Ma. 1 |
Sjukvårdskorpral ......................................................................... |
1 |
Ma. 3 |
Sjukvårdsvicekorpraler.................................................................. |
2 |
Ma. 2 |
Sjukvårdssoldat .......................................................................... |
1 |
Ma. 1 |
Hovslagarkorpral ...................................................................... |
1 |
Ma. 3 |
Hovslagarvicekorpral ................................................................... |
1 |
Ma. 2 |
Hovslagarsoldat........................................................................... |
1 |
Ma. 1 |
Musikmanskap. |
||
Musikfurir av 1. klassen............................................................... » » 2. » ............................................................... |
1 1 |
Ma. 5 Ma. 4 |
Musikkorpral.............................................................................. |
1 |
Ma. 3 |
Musikvicekorpral ........................................................................ |
1 |
Ma. 2 |
Musikvolontärer............................................................................ |
2 |
Ma. 1 |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor |
133 730: - |
|
Summa förslagsanslag kronor |
133 730: - |
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 B käft. (Nr 2.) 788 24
27
Bil. 2. 38
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Stat
för Bodens ingenjörkår.
Manskap. Furirer ay 1. klassen ................................................................... |
Antal 5 |
Löneplan och lönegrad Ma. 5 |
» » 2. » ................................................................... |
10 |
Ma. 4 |
Korpraler ...... ............................................................................. |
14 |
Ma. 3 |
Vicekorpraler ............................................................................. |
13 |
Ma. 2 |
Volontärer .................................................................................. |
76 |
Ma. 1 |
Hantverksfurir av 1. klassen.. ...................................................... |
1 |
Ma. 5 |
Hantverksfurirer av 2. klassen................................................... |
2 |
Ma. 4 |
Hantverkskorpraler ..................................................................... |
3 |
Ma. 3 |
Hantverksvicekorpraler ............................................................... |
3 |
Ma. 2 |
Hantverkssoldater ...................................................................... |
8 |
Ma. 1 |
Vapenhantverkarkorpral ............................................................ |
1 |
Ma. 3 |
Vapenhantverkarvicekorpral ......................................................... |
1 |
Ma. 2 |
Vapenhantverkarsoldat ................................................................ |
1 |
Ma. 1 |
Sjukvårdsfurir av 2. klassen.......................................................... |
1 |
Ma. 4 |
Sjukvårdskorpral ......................................................................... |
1 |
Ma. 3 |
Sjukvårdsvicekorpral ................................................................... |
1 |
Ma. 2 |
Sjukvårdssoldater ...................................................................... |
2 |
Ma. 1 |
Hovslagarkorpral ................................................................ ...... |
1 |
Ma. 3 |
Hovslagarvicekorpral.................................................................... |
1 |
Ma. 2 |
Hovslagarsoldat ........................................................................... |
1 |
Ma. 1 |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .. . kronor |
105 140: — |
|
Summa förslagsanslag kronor |
105 140: — |
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
39 Bil. 2.
Stat
för officerare och underofllcerare med vederlikar vid trttngen.
Anta] |
Löneplan |
|
Officerare. |
||
Överste....................................... |
1 |
0. 6 |
Överstelöj tnant ................................................................... |
1 |
O. 5 |
Majorer................................. |
2 |
O. 4 |
Kaptener ............................................. |
13 |
0. 3 |
Löjtnanter...................................... |
19 |
O. 2 |
Underlöjtnanter och fänrikar........................................................ |
6 |
0. 1 |
Underofficerare. |
||
Fanjunkare ................................. |
14 |
Uo. 3 |
Sergeanter ...................... |
28 |
Uo. 2 |
Musikpersonal. |
||
Musikfanjunkare............................ |
3 |
Uo. 3(4) |
Musiksergeanter......................................................................... |
3 |
Uo. 2 |
Civilmilitär personal. |
||
Regementsläkare ................... |
3 |
C. 11 |
Bataljonsläkare ................. |
3 |
C. 9 |
Bataljonsveterinärer.............. |
3 |
C. 8 |
Hantverkare......... ...... |
10 |
C. 3 |
Förrådsvaktmästare .................. |
3 |
C. 1 |
Pensionerad personal. |
||
Biträden åt regementsintendenterna, arvoden ... |
3 |
_ |
Vapenunderofficerare, arvoden ..... |
3 |
— |
Uppbördsman för furage, arvoden......’............ |
3 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ..... kronor Arvoden å 2,130 kronor till envar av 3 biträden åt regementsinten- » |
501 470: — |
|
denterna, 3 vapenunderofficerare och 3 uppbördsman för furage... |
» |
19 170: — |
Summa förslagsanslag kronor |
520 640 — |
Bil. 2. 40
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Stat
för en trängkår (Svea trängkår).
Antal |
Löneplan |
|
Manskap. |
||
Furirer av 1. klassen .................................................................. |
5 |
Ma. 5 |
» » 2. » ................................................................ |
9 |
Ma 4 |
Korpraler ................................................................................... |
13 |
Ma. 3 |
Vicekorpraler.............................................................................. |
11 |
Ma. 2 |
Volontärer.................................................................................... |
17 |
Ma. 1 |
Hovslagarkorpral ........................................................................ |
1 |
Ma. 3 |
Hovslag arvicekorpral .................................................................. |
1 |
Ma. 2 |
Musikpersonal. |
||
Musikfurir av 1. klassen............................................................... |
1 |
Ma. 5 |
» » 2. » ............................................................... |
1 |
Ma. 4 |
Musikkorpral ............................................................................ |
1 |
Ma. 3 |
Musikvicekorpral ........................................................................ |
1 |
Ma. 2 |
Musikvolontärer.......................................................................... |
2 |
Ma. 1 |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis..... kronor |
61 780: - |
|
Summa förslagsanslag kronor |
61 780: — |
Stat
för två trängkårer (Göta och Norrlands trängkårer).
Antal |
Löneplan |
|
Manskap. |
||
Furirer av 1. klassen .................................................................. |
4 |
Ma. 5 |
» » 2. » ............................... ................................... |
8 |
Ma. 4 |
Korpraler .................................................................................. |
10 |
Ma. 3 |
Vicekorpraler .............................................................................. |
9 |
Ma. 2 |
Volontärer ................................................................................. |
13 |
Ma. 1 |
Hovslagarkorpral ......................................................................... |
1 |
Ma. 3 |
Hovslagarvicekorpral ...........................*....................................... |
1 |
Ma. 2 |
Musikpersonal. |
||
Musikfurir av 1. klassen............................................................... |
1 |
Ma. 5 |
» » 2. » ............................................................... |
1 |
Ma. 4 |
Musikkorpral ............................................................................ |
1 |
Ma. 3 |
Musikvicekorpral ......................................................................... |
1 |
Ma. 2 |
Musikvolontärer............................................................................ |
2 |
Ma. 1 |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ..... kronor |
51 450: — |
|
Summa förslagsanslag kronor |
51 450: - |
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
41 Bil. 2.
Stat
för Intendenturkåren.
Antal |
Löneplan |
|
Officerare. |
||
Överstar.................................................................................... |
2 |
O. 6 |
Överstelöjtnanter ....................................................................... |
4 |
O. 5 |
Majorer....................................................................................... |
7 |
O. 4 |
Kaptener........ ......................................................................... |
50 |
O. 3 |
Löjtnanter................................................................................. |
10 |
O. 2 |
Underofficerare. |
||
Förvaltare.................................................................................. |
43 |
Uo. 4 |
Fanjunkare ............................................................................... |
5 |
Uo. 3 |
Sergeanter ................................................................................. |
8 |
Uo. 2 |
Manskap. |
||
Furirer av 1. klassen ............................................... ............... |
9 |
Ma. 5 |
» » 2. » |
9 |
Ma. 4 |
Clvilmilltär personal. |
||
Departementsskrivare ................................................................. |
«) U |
C. 6 |
Civil personal. |
||
Expeditionsvakt vid intendenturstaben .......................................... |
1 |
Avd. B. 1 |
Pensionerad personal. |
||
Officerare vid arméförvaltningens intendentsdepartement, arvoden ... |
2 |
— |
Expeditionsunderofficerare m. m., arvoden ................................... |
7 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor |
803 540: — |
|
Arvoden å 3 600 kronor till 2 officerare vid intendentsdepartementet |
)) |
7 200: — |
Arvoden å 2 340 kronor (i landsorten 2 130 kronor) till 7 expeditions- |
||
underofficerare m. m................................................................ |
)) |
16 170: — |
Tjänstgöringstraktamenten till sådana intendents- eller förvaltaraspiran-ter, som avlagt intendents- eller förvaltarexamen, under tjänst- |
||
göring utom eget truppförbands förläggningsort, förslagsvis ...... |
“ |
10 000:- |
Dagarvoden till officerare och underofficerare, som utan att uppbära |
||
befattning vid truppförband, förslagsvis .................................... |
» |
8 000:- |
Summa förslagsanslag kronor |
844 910:- |
Bil. 2. 42
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Stat
för arméns sjuksköterskekår.
Antal |
Enhets- kostnad. Arvode. Kronor. |
Summa kronor |
|||
Sjuksköterskor, utom fri bostad med möbler, bränsle och |
|||||
lyse samt kost, tvätt och fria resor, arvode .................. 3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter |
32 |
1050 |
33 600 |
||
För anställande av extra sjuksköterskor........................... |
— |
— |
— |
8 770 |
— |
Säger högst kronor Arvodestillägg å 360 kronor (= 120 X 3) åt 32 sjuksköterskor |
42 370 |
||||
hälften eller ............................................................... |
— |
— |
— |
5 760 |
— |
Summa förslagsanslag kronor |
— |
— |
— |
48130 |
— |
Anm. 1. I fråga om rätt för sjuksköterska att för tillträdande av arvodestillägg tillgodoräkna
sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla vad i 6 och 7 §§
i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är stadgat i fråga
om uppflyttning till högre löneklass.
Anm. 2. Det i staten uppförda beloppet för anställande av extra sjuksköterskor disponeras
av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande av extra sjuksköterskor
dels såsom vikarier för de ordinarie sjuksköterskorna under semester
och sjukdom, dels ock för att stå till förfogande vid tillfällen, då sjukligheten
kräver ökad sjukvårdspersonal, eller vid större förläggning av trupp till ett
annat truppförbands etablissemang m. m.
Stat
för polispersonalen i Boden och Karlsborg.
Löneplan |
Löneplan |
||||
och lönegrad |
och lönegrad |
||||
An- |
enligt veder- |
An- |
enligt veder- |
||
tal |
börligt |
tal |
börligt |
||
avlönings- |
avlönings- |
||||
reglemente |
reglemente |
||||
Boden. |
Karlsborg. |
||||
Poliskommissarie........... |
1 |
C. 6 |
Överkonstapel ............... |
1 |
C. 3 |
Överkonstaplar.............. |
5 |
C. 3 |
Konstapel..................... |
1 |
C. 2 |
Konstaplar.................... |
18 |
C. 2 |
|||
Extra konstaplar, arvoden |
6 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie befattningshavare, förslagsvis ............ kronor 101 720: —
Arvoden till 6 extra konstaplar till belopp motsvarande lön i l:a lönegraden
i löneplan C. av avlöningsreglementet för officerare och
underofficerare samt civilmilitära befattningshavare på aktiv stat m. fl.
vid armén och marinen, förslagsvis................................................ » 19 080: —
Till polispersonalens i Boden resor och till dess tillfälliga förstärkning,
högst ......................................................................................... » 600: —
Summa förslagsanslag kronor 121 400: —
Anm. Extra konstapel åtnjuter utöver arvodet kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet
för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen stadgade grunder.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
43 Bil. 2.
Beräkning
Bil. 5.
av anslaget till rekryteringskostnader.
Anslaget är enligt Kungl. Maj:ts förslag beräknat till 392,400 kr.
Antalet meniga volontärer enligt utskottets förslag utgör 56.6 % av motsvarande antal
enligt Kungl. Maj:ts förslag.
Anslaget sålunda (0-56 6 X 392 400 =) 222 098 kr.
eller i avrundat tal 222 000 kronor.
Beräkning
Bil. 6.
av anslaget till arméns reservstater.
I. |
Löner..................... ... ...... ...... |
kr. |
516 727: — |
II. |
Ålderstillägg......................... . |
» |
39 525: — |
III. |
Dagavlöning .......................... |
» |
24 153: 75 |
IV. |
Rese- och traktamentsersättning........ |
» |
15 650: — |
V. |
Pensionskostnader ................................................ |
» |
434 100: — |
Härtill |
kommer för mötande av framtida lönereglering 16 |
% |
ökning av |
löner, ålderstillägg, dagavlöning och pensionskostnader ................. ... »
Summa kr.
eller i avrundat tal 1192 500 kronor.
1 030 155: 75
162 320: 92
1192 476: 67
Beräkning
Bil. 7.
av anslaget till arméns personal över stat.
A. Övertalig personal ...................................................................... kr. 5 000: —
B. Officerare och underofficerare i reserven:
i. |
Ekiperingshjälp och livränta ......... |
.................... kr. 274 640:- |
ii. |
Lön ............................... |
..................... » 244 400:- |
in. |
Rese- och traktamentsersättning ........... |
..................... » 67 420:- |
Säger kr. 586 460: — |
Härifrån avgår livränta för dem, som avgå före uppnådda 42
års ålder ................................................................ • » 41470:- „ 544990._
Summa kr. 549 990: —
eller i avrundat tal 550000 kronor.
Bil. 8.
Beräkning
av anslaget till rese- och traktamentspenningar.
Med hänsyn till det minskade antalet officerare och underofficerare beräknas anslaget
till 65 % av motsvarande anslag enligt Kungl. Maj:ts förslag, sålunda (0.65 X 397 900 =1
258 635 kr.
eller i avrundat tal 260 000 kronor.
Beräkning
av anslaget till ilyttningsersättning.
Bil. 9.
Med hänsyn till det minskade antalet officerare och underofficerare beräknas anslaget
till 65 % av motsvarande anslag enligt Kungl. Maj-.ts förslag, sålunda (0.65 X 180 000=)
117 000 kronor.
Bil. 2. 44
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Bil. 10.
Beräkning:
ar anslaget till penningbidrag.
Penningbidrag:
3 937 400 tjänstgöringsdagar å 0: 50 ...................................................... kr. 1 968 700: —
Avlöningstillägg för reservofficersaspiranter:
37 870 tjänstgöringsdagar å 1:15 ...................................................... » 43 550:50
Summa kr. 2 012 250: 50
eller i avrundat tal 2 012 000 kronor.
Beräkning
av anslaget till understöd åt vissa värnpliktigas familjer.
Bil. 11.
Antalet tjänstgöringsdagar, under vilka familjeunderstöd kan komma att utgå, beräknas
på sätt i prop. nr 20, bil. 2, angivits till omkring 600,000.
Anslaget alltså (0:04x600 000=) 24000 kronor.
Beräkning
Bil.
av anslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m.
12.
Inskrivnings- och mönstring skostnaderna beräknas på sätt i prop. nr 20,
bil. 2, angivits till................................................................................. kr. 267 500: —
Färdkostnaderna, enligt propositionen beräknade till 523 600 kr., böra på
grund av minskad vämpliktsstyrka först minskas med omkring i0 % till
471 000 kr. samt vidare, med hänsyn till minskat antal inkallelser, ytterligare
med omkring 30 % till 330 000 kr. Denna summa bör slutligen på
grund av de betydligt längre resorna till och från tjänstgöringsorten ökas
med omkring 50 % till ...................................................................... >> 495 000: —
Summa kr. 762 500: —
eller i avrundat tal 763 000 kronor.
Beräkning
Bil. 13.
av anslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser.
I. Undervisningsmateriel.
Anslaget beräknas efter 0.9 öre per man och tjänstgöringsdag.
Antalet tjänstgöringsdagar utgör:
för värnpliktiga (bil. 1)..................................................... 3 937 400
» fast anställt manskap och musikmanskap (bil. 2)............ 1 794 000
» musikelever (bil. 2) ...................................................... 41 600
Summa 5 773 000
Titelsumman sålunda (0.009 X 5 773 000=) ............................................. kr. 51957: —
II. De fasta undervisningsverken.
Krigshögskolan.
Anordnande av övningsritter ........................ kr. 300: —
Praktiska övningar.............................. » 15 000: —
Inventarier, böcker, undervisningsmateriel...... » 2 000: —
Skrivmaterialier, lyse, städning m. m............ » 4 500: —
Till särskilda föreläsningar ........................... » 300: —
Gottgörelse för granskning av inträdesprov,
800 kr. per gång, i medeltal per år sålunda » 400: —
22 500: —
Transport kr. 22 500: —
51 957: —
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
45 Bil. 2.
Transport kr.
Artilleri- och Ingenjörhögskolan.
De i prop. nr 20, bil. 2, beräknade kostnaderna minskas med
7,500 kr. till ............................................................... »
Eldskolan........................... ....................................... ,,
Skjutskolan för Infanteriet och kavalleriet ................... »
Artllleriskjutskolan ..................................................... »
Krigsskolan.................................................................. »
Mllltärförvaltningskursen ......................................... »
Arméns läkare och veterinärer samt värnpliktiga läkares,
veterinärers, tandläkares och apotekares utbildning ............ »
Muséer m. m............................................................ »
22 500:—
42 200: —
33 750: -67 000: —
38 000: —
55 000: -17 600: —
45 000: —
7 870: —
kr.
51 957: —
328 920: —
III. Särskilda skolor och utbildningskurser samt oförutsedda behov.
Nuvarande och av försvarsrevisionen föreslagna utbildningskurser,
enligt prop. nr 20, bil. 2, beräknade till
(177 050 + 66 350 + 83 200 + 52 256 =) 378 856 kr., minskas
med hänsyn till det minskade antalet officerare och under
-
officerare med omkring 30 % till................................ kr. 265 200: —
För utvidgning av underofficersskolan ............................. » 50 000: —
Kurser under 20 dagar för officerare och underofficerare å
reservstat.................................................................. » 21000: —
Kurser under 10 dagar för reservofficerare och reservunderofficerare
................................................................... » 10 500: —
Kurser under 30 dagar för äldre reservofficerare............... » 45 500: —
Tillfälligt anordnade kurser samt för oförutsedda behov ... » 23 923: —
Summa kronor 797 000: —
Beräkning
av anslaget till arméns mathållning.
Anslaget beräknas efter 80 öre per man och tjänstgöringsdag.
Antalet tjänstgöringsdagar (bil. 1 och 2) utgör 5 773 000.
Anslaget sålunda (0: 80 X 5 773 000 =) 4 618 400 kr.
eller i avrundat tal 4 618 000 kronor.
Bil. 14.
Beräkning
av anslaget till arméns munderingsutrustning.
Bil. 15.
Anslaget beräknas efter 55 öre per man och 15 öre per häst och tjänstgöringsdag.
Antalet tjänstgöringsdagar (bil. 1—3) utgör:
för manskap 5 773 000,
för hästar (utom vid artilleriet och ingenjörtrupperna) 938 020.
Anslaget sålunda (0: 55 x 5 773 000 + 0:15 X 938 020 =) kr. 3 315 853 kr.
eller i avrundat tal 3 316000 kronor.
Bil. 2. 46
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
I.
n.
III.
IV.
V.
Beräkning
Bil. 16.
av anslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. in.
Kasernutredning (0: 07 X 5 773 000 =) .......................................... kr. 404110: —
Förplägnadsutredning 0: 05 x 5 773 000 + 0: Öl x 1 448 000 =)....... » 303 130; —
Intendenturfordon.
Kostnaderna beräknas till omkring 67 % av i prop. nr 20, bil. 2,
beräknade eller till .............................................................. » 177 500: —
Skidmateriel.
Kostnaderna beräknas till hälften av i prop. nr 20, bil. 2, beräknade
eller till ............................................. » 45 000: —
Pionjär- och slgnalmateriel.
Kostnaderna beräknas till omkring 67 % av i prop. nr 20, bil. 2,
beräknade eller till .............................................................. » 70 500: —
Summa kr. 1 000 240: —
eller i avrundat tal 1 000 000 kronor.
Beräkning
Bil. 17.
av anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden.
I. Bränsle och II. Lyse.
Kostnaderna, enligt prop. nr 20, bil. 2, beräknade till 1 861 740 kr.,
minskas med hänsyn till antalet indragna truppförband m. m.
med omkring 50 % till ......................................................... kr.
in. Vatten (1 000 000 kbm. å 20 öre) ................................................ »
IV. Renhållning och diverse ........................................................... »
931000: —
200 000: —
210 000: —
V. Tvätt (0: 06 X 5 773 000 =) ........................................................ »■ 346 380: —
Summa kr. 1 687 380: —
eller i avrundat tal 1 690 000 kronor.
Inköp av remonter.
307 remonter å kr. 1 000: —
Beräkning
av anslaget till remontering.
Utgifter.
kr. 307 000: —
Bil. 18.
Transport-, rese- och diverse kostnader.
307 remonter å kr. 187:50 ................................................ » 57 562: 50
Omkostnader vid depåerna............................................. » 17 740: —
Å depå störtade remonter.
8 remonter å kr. 1187:50 ..
Utrangerade stamhästar.
210 hästar å kr. 95: — ........
.............................•_!__!L50()iZ: kr. 391 802:50
Inkomster.
kr. 19 950: —
Ersättning för till tjänstebruk uttagna stamhästar.
7 uttagna stamhästär å kr. 1 500: — ......................
eller i avrundat tal 361 400 kronor.
10 500: -
_ »
Återstod kr.
30 450: -361 352:50
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
47 Bil- 2.
Beräkning
Bil. 19.
ar anslaget till furagering.
Anslaget beräknas efter kr. 1: 25 per dag vid truppförbanden samt 309 kr. om året för
varje remont.
Antalet bästtjänstgöringsdagar är 1 448 000 samt antalet remonter 307.
Anslaget sålunda (1: 25 X 1 448 000 + 309 X 307 =) .............................. kr. 1 904 863: —
eller i avrundat tal 1 905 000 kronor.
Beräkning
Bil. 20.
av anslaget till truppförbandens övningar.
I Hästlega m. m.
Antalet hästlejningsdagar utgör 127 510, varav 109 430 beräknas bliva fullgjorda av
2 730 st. ackordhästar samt återstoden, 19 080, genom lejning i vanlig ordning.
Årligen beräknas 10 % eller 273 ackordhästar bliva utrangerade och ersatta med nya.
Anskaffningskostnaden per häst beräknas till 600 kr.; lejningspriset till 4 kr. per häst
och dag.
Kostnaderna sålunda (600 X 273 + 4 X 19 080 =) ............... kr. 240 120: —
För transport av hästar från kavalleriet till artilleriet och
trängen ...................................................................... » 7 000: —
Gottgörelse för hästlega enligt särskild föreskrift.
II. Befälsövningar
8 000: -
kr. 255120:
» 60 000:
III. Vinterövningar.
Kostnaderna beräknas till
150 000:
IV- Truppförbandens övriga övningar.
Kostnaderna beräknas till 60
(0.6 X 553000 =)
av de i prop. nr 20, bil. 2, beräknade eller
......................................... kr. 331 800: —
Övningar vid de motoriserade artilleriförbanden
» med motorfordon vid trängen ...........
Pionjärutbildning ............................................
Fältingenjörskola ............................................
Brevduveväsendet ............................................
V. Kostnader för övningar med Infanteri i
fästningar.......................................................
160 000
18 000
32 000
12 000
12 000
Karlskrona och Vaxholms
565 800:
30 000:
VI. Frivilliga övningar med landstormen ......................................... » 50 000: —
Summa kr. 1110 920: —
eller i avrundat tal 1110 000 kronor.
Beräkning
Bil. 21.
av anslaget till fält- och fälttjänstövningar.
Övningarna förutsättas bliva anordnade i sådan omfattning, att befälspersonalen och
truppförbanden i medeltal per år deltaga i övningarna efter samma grunder som för närvarande.
Med hänsyn härtill beräknas kostnaderna till 60 % av de i prop. nr 20, bil. 2, angivna.
Bil. 2. 48
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Anslaget beräknas sålunda:
I. |
Transportkostnader (0.6 X 335 000=)................................. |
.......... kr. 201 000 |
— |
II. |
Rese- och traktamentsersättning (0.6 X 260 000=)................. |
.......... » 156 000 |
— |
III. |
Inkvarterings- och förläggnlngskostnader (0.6 X 92 000 =) ..... |
.......... » 55 200 |
— |
IV. |
Hästlega (0.6 x 135 000=).................................................. |
.......... » 81000 |
— |
V. |
Markskador (0.6 x 78 000=) ............................................. |
.......... » 46 800 |
— |
VI. |
Diverse (0.6 X 57 000 =) ..................................................... |
......... » 35 000 |
— |
Summa kronor 575 000 |
— |
||
Beräkning |
Bil 22. |
||
av anslaget till sjuk- och veterinär vård. |
|||
I. |
Sjukvård i allmänhet (0: 035 X 5 773 000 =) ........................ |
.......... kr. 202 055: — |
|
II. |
Sanatorievård åt personal vid armén ............................... |
.......... » 50 000 |
— |
III. |
Tandvård ....................................................................... |
.......... » 25 000 |
— |
IV. |
Ögonsjukvård .................................................................. |
.......... » 30 000 |
— |
V. |
Läkarvård m. m. enligt 23 § 1 officersavlöningsreglementet .... |
.......... » 30 000 |
— |
VI. |
Underhåll och sjukvårdsmateriel m. m. vid garnisonssjukhusen |
......... » 50 000 |
— |
VII. |
Arméns bakteriologiska laboratorium .................................. |
.......... » 2 000 |
— |
VIII. |
Veterinärvård (0: 048 X 1448 000 + 136 308=) .................... |
.......... » 76 046 |
78 |
eller i avrundat tal 465 100 kronor. |
Summa kr. 465 101 |
78 |
Beräkning
Bil. 23.
av anslaget till vapen och ammunition m. m.
I. Artillerlmateriel.
Underhållskostnader för till övningar utlämnad materiel... kr. 210 000: —
Förrådskostnader m. m.................................................. » 300 000: —
II. Artilleriammunition. Skarp ammunition för årets övningar.............................. |
kr. |
800 000: — |
Lös » >» » » ....... |
» |
60 000: — |
Revidering av äldre ammunition, transporter, provskjut-ningar m. m.......................................................... |
» |
180 000: — |
III. Materiel för målskjutningsövningar med artilleripjäser. 6 regementen och 1 kår å kr. 2 500: — ......................... kr. |
17 500: — |
|
Skjuttekniska anordningar å skjutfälten........................... |
» |
30 000: — |
Skjutskolan ................................................................. |
» |
6 000: — |
Transporter m. m...................... ................................. |
» |
4 000: — |
IV. Handvapen och kulsprutemateriel. Vård av till övningarna utlämnade handvapen, beräknad |
kr. |
100 000: — |
Vård av till övningarna utlämnade kulsprutor och granat-kastare m. m........................................................... |
» |
36 000: — |
Förrådsvård och transporter m. m.................................. |
» |
200 000: — |
kr.
»
»
510 000: —
1040 000: —
57 500: —
336 000 —
Transport kr. 1 943 500: —
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
+9 Bil. 2.
Transport
V. Handvapen- och kulspruteammunltion m. m.
12 500 000 st. 6.5 mm. skarpa patroner å 12 öre............. kr. 1 500 000: —
1200 000 » 6.5 » kammar- » » 4 » ............... » 48 000: —
8 000 000 » 6.5 » lösa » » 4 » ............... » 320 000: —
410 000 » skarpa pistol- och revolverpatroner å 10 öre » 41 000: —
Gevärs- och handgranatmateriel .................................... » 27 000: —
Lyspistolammunition m. m........................................... ,, 35 000:_
Ammunition för granatkastare m- m. .............................. » 95 000: —
» » pansarhilkanoner .................................. » 6 000: —
Kavalleriets sprängmedel, transporter, ammunitionsvård » 54 500: —
kr. 1943 500: —
» 2126 500: —
VI. Materiel för målskjutnlngsövningar med handvapen
och kulsprutor m. m.
13 700 000 skärpa och kammarskjutningsskott å 0.7 öre ...... kr. 95 900: —
Särskild materiel för de nya vapnen .......................... » 9 600: —
Transporter m. m.......................................................... » 17 500:
VII. Till arméförvaltningens artilleridepartements förfogande.
För den industriella krigsberedskapen, för experiment och försök samt för
oförutsedda utgifter ....................................................................... » 150 000:_‘
Summa kr. 4 343 000: —
Beräkning
Bil. 24.
av anslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor.
För att nedbringa underhållskostnaderna för vissa äldre etablissement, som behöva tagas
i anspråk för förläggning av truppförband enligt föreliggande förslag, förutsättes att på
sätt Kungl. Maj:t föreslagit dylika byggnader underkastas en genomgripande reparation
genom anvisande av särskilda engångskostnader. Dessa hava beräknats till kronor.
Kostnaderna för byggnader, övningsfält och skjutbanor hava enligt prop. nr 20, bil. 2,
beräknats till 3 237 000 kr.
På grund av den föreslagna indragningen av truppförband kan det ovan angivna beloppet
minskas med 837 000 kr.
Anslaget beräknas sålunda till (3 237 000 — 837 000 =) 2 400 000 kronor.
Bil. 25.
Beräkning
av anslaget till ingenjörmateriel.
Anslaget, enligt prop. nr 20, bil. 2, beräknat till 176 800 kr., minskas med omkring
20 % till 140 000 kronor.
Beräkning
Bil. 26.
av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga m. il.
Summa tjänstgörings- |
||
dagar |
||
för värn- |
för kadetter |
|
pliktiga |
m. fl. |
|
Flottan............... |
4 460 |
26 670 |
Kustartilleriet............................................................... |
202 041 |
6 000 |
Summa |
206 501 |
32 670 |
239171 |
Bil. 2. 50
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Beräkning
Bil. 27.
av antalet tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap och skeppsgossar.
Antal |
Antal |
Tjänst- |
|
man |
dagar |
görings- dagar |
|
Flottans sjömanskår..................................................... |
3 751 |
365 |
1 369 115 |
» » (skeppsgossar, som beräknas karlskrivas |
|||
1 maj).......................................... |
145 |
153 |
22 185 |
» skeppsgossekår: 500 skeppsgossar 365 dagar = 182 500 |
160 315 |
||
avgår för karlskrivna............ 22 185 |
— |
— |
|
Kustartilleriets manskap . ............................................ |
532 |
365 |
194 180 |
På grund av vakanser beräknas avgå 4 %...................... |
Summa |
1 745 795 69 832 |
|
Återstå |
summa |
1 675 963 |
Stat
för marinförvaltningen.
Bil. 28.
Löneplan |
Löneplan |
||||
och lönegrad |
och lönegrad |
||||
An- |
enligt veder- |
An- |
enligt veder- |
||
tal |
börligt |
tal |
börligt |
||
avlönings- |
avlönings- |
||||
reglemente |
reglemente |
||||
Artlllerlavdelnlngen. |
|||||
Kemist........................... |
1 |
C. 12 |
Civilavdelningen. |
||
Expeditionsunderoffieerare |
2 |
— |
Marinöverkommissarie ____ |
1 |
Avd. A. 1 |
Amiralitetsråd .............. |
1 |
Avd. B. 20 |
|||
Torpedavdelningen. |
Sekreterare, förste revisor, |
||||
Expeditionsunderofficer ... |
1 |
— |
kamrerare .................. Aktuarie och registrator, |
3 |
Avd. B. 15 |
Minavdelningen. |
revisorer, marinkassör, |
Avd. B. 13 |
|||
Expeditionsunderofficer ... |
1 |
— |
notarie........................ Advokatfiskal, tillika vid |
6 |
|
Fortlflkatlonavdelnlngen. |
1 |
Stockholms örlogsdepå.. |
1 |
Avd. C. 2 |
|
Chef............................ |
Förste expeditionsvakt .... |
Avd. B. 3 |
|||
Intendentsavdelningen. Expeditionsunderofficer ... |
1 |
— |
|||
Lön till ovanstående kemist, förslagsvis................................
Löner till ovanstående övrig ordinarie personal, förslagsvis ...
Arvode till chefen för fortiflkationsavdelningen.....................
Arvoden till 5 expeditionsunderoffieerare (pensionerade).........
Arvode till advokatfiskalen ................................................
Vikariatsersättningar, förslagsvis..........................................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m..........
.............. kronor |
10 020 |
— |
. . , ....... » |
113 512 |
— |
)) |
1170 |
— |
____ » |
11700 |
— |
)) |
4 000 |
— |
» |
2 500 |
— |
.............. » |
70 000 |
— |
Summa kronor 212 902 |
— |
eller avrundat 213 000 kronor.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
51 Bil. 2.
Bil. 22.
Beräkning
av ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid kårer och stater m. 11.
Kronor |
Kronor |
Summa kronor |
|||||
A. |
Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga |
||||||
stater för: |
|||||||
Kårer och stater m. m. |
|||||||
Flottans officerskår, flottans underofficers- |
|||||||
kår, flottans sjömanskår och flottans |
7 710 062 |
||||||
Kustartilleriets officerskår, kustartilleriets |
|||||||
underofficerskår, kustartilleriets man-skap m. fl.......................... |
1 334 178 |
||||||
Mariningenj örkåren, marinintend enturkåren, |
|||||||
marinläkarkåren och flottans poliskår |
930 475 |
||||||
Vid marinstaben anställd personal .. |
11 268 |
— |
|||||
Sjörullföringsbefälhavare med biträden ... |
18 900 |
— |
10 004 883 |
_ |
|||
Undervisningsverken. |
|||||||
Sjökrigshögskolan ....................... |
29 930 |
||||||
Sjökrigsskolan .............................. |
43 963 |
— |
|||||
Skeppsgosseskoloma ..................... |
52 510 |
— |
|||||
Flottans underofficersskola ..................... |
5 000 |
— |
131 403 |
— |
10 136 286 |
||
B. |
Felräkningspenningar, förslagsvis ............... |
— |
— |
— |
— |
2 200 |
— |
C. |
Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl., för- |
||||||
slagsvis............................................... |
— |
— |
— |
— |
5 000 |
— |
|
D. |
Månadslön, arvoden m. m. till personal vid |
||||||
flottans sjukhus i Karlskrona, högst...... |
— |
— |
— |
— |
40 000 |
— |
|
E. |
Arvoden m. m. enligt förteckning............... |
— |
— |
— |
— |
20 212 |
— |
F. |
Kostnader för musikelever vid kustartilleriet |
— |
— |
— |
— |
600 |
— |
G. |
Oförutsedda utgifter för uppehållande till- |
||||||
fälligtvis av uppbördsmannabefattningar |
|||||||
ringar i arvoden, förslagsvis .................. |
— |
— |
— |
— |
10 000 |
— |
|
H. |
Ålderstillägg, förslagsvis ........................... |
— |
— |
— |
5 000 |
— |
|
Summa kronor |
— |
— |
— |
— |
10 219 298 |
— |
Härifrån beräknas avgå:
För tjänstebostäder ........................................................... kr. 150 000: —
På grund av vakanser 3''h % å för avlöning till kårer och stater
ovan beräknat belopp kr. 9 974 715 ................................. » 332 158: —
482 158: -
Återstår summa förslagsanslag kronor 9 737 140: —
eller avrundat 9 737 000 kronor.
Bil. 2. 52
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Stat
för flottans officerskår, underofflcerskår, sjömanskår och skeppsgossekår.
Löneplan |
Löneplan |
||||
och lönegrad |
och lönegrad |
||||
An- |
enligt veder- |
An- |
enligt veder- |
||
tal |
börligt |
tal |
börligt |
||
avlönings- |
avlönings- |
||||
reglemente |
reglemente |
||||
Ofhcerskåren. |
Sjömanskåren. |
||||
Flaggman ...................... |
4 |
O. 8 |
Flaggkorpraler............... |
316 |
Mm. 3 |
Kommendörer ................ |
7 |
O. 6 |
Korpraler och högbåtsman |
1015 |
Mm. 2 |
Kommendörkaptener ...... |
29 |
O. 5 o. O. 4 |
Meniga ......................... |
2 420 |
Mm. 1 |
Kaptener........................ |
102 |
O. 3 |
Meniga under 5 månader |
145 |
Mm. 1 |
Löjtnanter ..................... |
92 |
O. 2 |
|||
Underlöjtnanter och fänri- |
Skeppsgossekåren. |
||||
kar .......................... |
50 |
O. 1 |
Skeppsgossar i3. årskursen |
||
(under 7 månader)......... |
145 |
— |
|||
UndofBcerskåren. |
Skeppsgossari2. årskursen |
158 |
— |
||
Flaggunderofficerare ...... |
158 |
Uo. 3 |
Skeppsgossaril. årskursen |
197 |
— |
Underofficerare av 2. gr.... |
316 |
Uo. 2 |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ......... kronor 7 543 685: —■
Arvode till befälhavande amiralen i Karlskrona................................ » 3 480: —•
Arvode till varvschefen i Karlskrona................................................ » 1800: —
Anställningspenning för förslagsvis 650 man .................................... » 32 500: —
Hyresbidrag åt flaggkorpraler m. fl., förslagsvis 275 man .................. » 61 875: —
Inkvarteririgsersättning till manskap, förslagsvis 200 man.................. » 30 000: —
Dagavlöning till 145 skeppsgossar å 0.35 kronor under 7 månader...... » 10 759: —
» » 158 » å 0.25 » »12 » ...... » 14 417: —
» » 197 » å 0.15 » »12 » ...... » 10 786: —
Ordningsmannaarvoden åt skeppsgossar............................. »_760: —
Summa kronor 7 710 062: -—
Särskilda utskottets utlutande AV it.
53 Bil. 2.
Stat
för kustartilleriets officerskår, iinderofllcerskår och manskap in. fl.
Löneplan |
Löneplan |
||||
och lönegrad |
och lönegrad |
||||
An- |
enligt veder- |
An- |
enligt veder- |
||
tal |
börligt |
tal |
börligt |
||
avlönings- |
avlönings- |
||||
reglemente |
reglemente |
||||
Officerskåren. |
Manskap. |
||||
General ........................ |
1 |
O. 8 |
Underofflcerskorpraler av |
||
Överstar ....................... |
2 |
O. 6 |
1. klass ...................... |
45 |
Ma. 5 |
Överstelöjtnanter............ |
3 |
O. 5 |
Underofflcerskorpraler av |
||
Majorer ......................... |
4 |
O. 4 |
2. klass ...................... |
90 |
Ma. 4 |
Kaptener....................... |
27 |
O. 3 |
Korpraler ...................... |
72 |
Ma. 3 |
Löjtnanter .............. |
30 |
O. 2 |
Meniga........................... |
325 |
Ma. 1 |
Underlöjtnanter och fän- |
|||||
rikar........................... |
15 |
O. 1 |
Musikpersonal. |
||
• Underofficerskåren. |
Musikstyckjunkare .......... |
2 |
Uo. 3 |
||
Underofficerare av 1. gra- |
Pensionerad personal. |
I |
|||
den ........................... |
30 |
Uo. 3 |
Underofficerare.............. |
10 |
| |
Underofficerare av 2. gra- |
|||||
den ............................ |
60 |
Uo. 2 |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ......... kronor 1 295 328: —
Anställningspenning till förslagsvis 150 man .................................... » 7 500: —
Hyresbidrag till underofflcerskorpraler m. fl., förslagsvis 40 man ....... » 9 000: —
Arvoden till 5 pensionerade underofficerare å 2 340 kronor................. » 11 700: —
Arvoden till 5 pensionerade underofficerare a 2 130 kronor................. » 10 650: —
Summa kronor 1 334 178: —
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 saml. 2 B käft. (Nr 2.)
788 24
28
Bil. 2. 54
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Stat
för niariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren
och flottans poliskår m. fl.
Löneplan |
Löneplan | |
||||
och lönegrad |
och lönegrad |
||||
An- |
enligt veder- |
An- |
enligt veder- |
||
tal |
börligt |
tal |
börligt |
||
avlönings- |
avlönings- |
||||
reglemente |
Marinläkarkåren. |
reglemente |
|||
Mariningenjörkåren. |
|||||
Marinöverdirektör............ |
1 |
— |
Marinöverläkare ............. |
1 |
C. 15 |
Marindirektörer av 1. gra- |
Förste marinläkare ......... |
1 |
C. 13 |
||
den ........................... |
2 |
C. 14 |
Marinläkare av 1. graden |
7 |
C. 10 |
Marindirektörer av 2. gra- |
Marinläkare av 2- graden |
14 |
— |
||
den ............................ |
3 |
C. 13 |
Marinläkarestipendiater ... |
7 |
— |
Mariningenjörer av 1. gra-den, 1. löneklassen....... |
9 |
C. 12 |
Flottans poliskår. |
||
| Mariningenjörer av 1. gra- |
(Arvoden enligt § 36 i av- |
||||
den, 2. löneklassen....... |
4 |
C. 10 |
löningsreglementet för |
||
Mariningenjörer av 2. gra- |
officerare och underoffi- |
||||
den ............................ |
5 |
C. 9 |
cerare samt civilmilitära |
||
Extra mariningenjörer...... |
3 |
— |
beställningshavare på |
||
Specialingenjörer av 1. gra- |
C. 13 |
aktiv stat m. fl. vid ar- |
|||
den ........................... |
4 |
mén och marinen till:) |
|||
Specialingenjörer av 2. gra- |
Överkonstaplar, tillika |
||||
den ............................ |
7 |
0. 12 |
tjänstgörande såsom |
||
Specialingenjörer av 3. gra- |
poliskommissarier......... |
2 |
C. 4 |
||
den ............................ |
4 |
C. 10 |
Överkonstaplar .............. |
2 |
C. 3 |
Mariningenjörsstipendiater |
3 |
— |
Konstaplar ..................... |
9 |
C. 2 |
Extra konstaplar ............ |
3 |
— |
|||
Marinintendenturkåren. |
1 |
Musikpersonal. |
|||
Marinöverintendent......... Förste marinintendenter, 1. |
O. 6 |
Musikdirektörer............... |
2 |
Uo. 4 |
|
löneklassen.................. i Förste marinintendenter, 2. |
2 |
O. 5 |
Civil personal. |
||
löneklassen.................. |
4 |
O. 4 |
Advokatfiskal vid Karls- |
||
Marinintendenter avi.gra- |
krona station............... |
1 |
— |
||
den .............................. |
23 |
O. 3 |
Expeditionsvakter vid |
Avd. B. 1 |
|
Marinintendenter av 2. gra- |
Karlskrona station......... |
3 |
|||
| den ............................. |
12 |
O. 2 |
Expeditionsvakter vid |
Avd. B. 1. |
|
Marinunderintendenter____ |
6 |
O. 1 |
Stockholms örlogsdepå.. |
2 |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare vid mariningenjör
kåren,
marinintendenturkåren och marinläkarkåren, förslagsvis ..... kronor
Arvoden till ovanstående överkonstaplar och konstaplar, förslagsvis ... »
Löner till ovanstående ordinarie expeditionsvakter, förslagsvis............ »
Löner till ovanstående ordinarie musikdirektörer .............................. »
Arvode till marinöverdirektören ...................................................... »
Arvoden enl. löneplan C, löneklass 14 till 3 extra mariningenjörer, förslagsvis
..................................................................................... ”
Lönefyllnad till specialingenjör av 2. eller 3. graden, som förestår
torpedverkstaden i Karlskrona...................................................... »
Arvoden till 3 mariningenjörsstipendiater å 1 740 kronor .................. »
Arvoden till 2 marinläkare av 1. graden, sjukhusläkare, å 1170 kronor »
Två arvoden å 1170 kronor för verkställande av ögonundersökningar
och ögonbehandling..................................................................... ”
Ersättning för verkställande av ögonundersökningar av sjöofficerare
och sjökadetter................................. ”
Arvode till 1 marinläkare av 1. graden, placerad å Oscar-Fredriksborg »
Arvoden å 2 700 kronor till 14 marinläkare av 2. graden ............... »_
Transport kronor
733 653: —
50 100: —
13 958: —
8 604: —
16 000: —
16 362: —
480: —
5 220: —
2 340: —
2 340: —
1200:-600: —
37 800: -
888 657 : -
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
5f)
Bil. 2.
Transport kronor 888 657: —
Arvodesförhöjning å 300 kronor till 14 marinläkare av 2. graden......... » 4 200: —
Arvoden till 7 marinläkarstipendiater å 1 410 kronor ........................ » 9 870: —
Dagarvoden ä 12 kronor till marinläkare av 2. graden och marinläkarstipendiater
samt marinläkarstipendiater över stat under tjänstgöring
i land, förslagsvis högst ................................................... » 11000: —
Ekiperingshjälp vid första anställning till marinläkarstipendiat över
stat, förslagsvis högst................................................................ » 3 000: —
Arvoden till extra konstaplar i Karlskrona, löneplan C, lönegrad 1, förslagsvis
.................................................................................... » 5 604: —-
Arvoden till extra konstapel i Stockholm, löneplan C, lönegrad 1, förslagsvis
.................................................................................... » 3144:—
Vikariatsersättning åt polispersonal, förslagsvis................................ » 2 000: —
Arvode till 1 advokatfiskal vid Karlskrona station.............................. » 3 000: —
Summa förslagsanslag kronor 930 475: •—
Anm. 1. Skulle det i staten bestämda antalet marinläkare av 2. graden icke finnas fulltaligt,
må de arvoden, som i följd därav sakna innehavare, till så stor del, som erfordras,
användas till avlöning av ett vakanserna bland marinläkare av 2. graden motsvarande
antal marinläkarstipendiater.
Anm. 2. Av arvodet till advokatfiskal i Karlskrona anses 700 kronor utgöra tjänstgöringspenningar.
Stat
för vid Mariustaben anställd personal.
Antal |
Löneplan |
|
Bibliotekarie (pensionerad officeri.................................................. |
1 |
ligt avlö-nings-reglemente |
Expeditionsundunderofficerare (pensionerade) ....................... |
2 |
— |
Expeditionsvakt ...................................................... |
1 |
Avd. B. 1 |
Lön till ovanstående expeditionsvakt, förslagsvis
Arvode till bibliotekarien.....................................
Arvoden till ovanstående expeditionsunderofficerare
........... kronor 2 988: —
........... » 3 600: —
........... » 4 680: -
Summa kronor 11 268: —
Stat
för sjörnllföringsbefälhavare med biträden.
Antal |
Enhets- kostnad Arvode Kronor |
Summa kronor |
|||
Sjörullföringsbefälhavare i Stockholm ........................ |
1 |
3 600 |
3 600 |
||
Sjörullföringsbefälhavare i landsorten ........................ |
2 |
3180 |
— |
6 360 |
— |
Sjörullföringsbiträden i Stockholm.............................. |
2 |
2 340 |
—; |
4 680 |
— |
Sjörullföringsbiträden i landsorten........................... |
2 |
2130 |
— |
4 260 |
— |
Summa |
— |
_ |
18 900 |
— |
Bil. 2. 56
Särskilda utskottets utlåtande Nr H.
Staterna
för sjökrigsliögskolan och sjökrigsskolan.
I enlighet med kungl. maj:ts proposition upptages för
SJökrigshögskolan............................................................................... kronor 29 930: —
Sjökrigsskolan ....................................................................... • ....... “ 43 963:
Stat
för Skeppsgosseskolau.
Enhets- |
|||||
A . 1 |
kostnad |
Summa |
|||
Antal |
Arvode |
kronor |
|||
Kronor |
|||||
Rektor: |
|||||
Lön ......................................................... 4 000: |
|||||
Tjänstgöringspenningar.............................. 2 000: — |
i |
— |
— |
6 000 |
— |
Ordinarie iimneslärare: |
|||||
Lön ........................................................ 2 200: — |
|||||
Tj&nstgörmgspenningar.............................. 1 400; — |
8 |
3 600 |
— |
28 800 |
— |
Extra ordinarie ämneslärare, arvoden ........................ |
4 |
2 600 |
— |
10 400 |
— |
Lärare i slöjd, arvoden ............................................. |
3 |
400 |
— |
1200 |
— |
För inövande av hornblåsare och trumslagare ............ |
— |
— |
— |
500 |
— |
Timlärare för 31 veckotimmar å 110 kronor för vecko- |
|||||
timme, arvode........................................................ |
— |
— |
— |
3 410 |
— |
Lärare för meddelande av undervisning åt i Stockholm |
|||||
förlagda skeppsgossar; arvode å 50 kronor under 7 |
|||||
månader ............................................................... |
— |
— |
— |
350 |
— |
Statsbidrag för rektor till elementarlärarnas nya änke- |
|||||
och pupillkassa...................................................... |
— |
— |
— |
250 |
— |
Statsbidrag för 8 ordinarie ämneslärare till folkskol- |
|||||
lärarnas änke- och pupillkassa................................. |
— |
— |
— |
1600 |
— |
Summa förslagsanslag kronor |
52 510 |
_ |
Stat
för flottans undofficersskola.
För bestridande av undervisning i engelska språket beräknas erforderligt,
förslagsvis högst........................ ........................................................... kr. 5 000: —
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
57 Bil. 2.
Förteckning
över i stat icke uppförda arvoden.
Överstyrelsen.
Portvakt hos marinförvaltningen............................................ kr. 468: —
» i marinstaben (jämte fri hostad m. m.)..................... » 540: — kr
Flottan.
Flottans station i Karlskrona.
1 uppbördsman vid sjömanskårens matinrättning..................... kr. 348: —
1 » » skeppsgossekårens » » 282: —
1 • » » sjöreservens » » 210: —
1 » » flottans sjukhus » » 144: —
1 tvättförestånderska ............................................................ » 1 500: —
1 tillsyningsman vid stationens häkte .................................... » 174: —
Flottans örlogsdepå i Stockholm.
1 uppbördsman vid depåns matinrättning .............................. kr. 348: —
1 tillsyningsman vid koldepå i Norrland................................. » 600: —
1 » » depåns häkte.......................................... » 174: —
Kustartilleriet.
Vaxholms kustartilleriregemente.
Juridiskt biträde åt kommendanten ...................................... kr. 300: —
1 uppbördsman vid matinrättningen å Oscar Fredriksborg ...... » 282: —
Tillsyningspersonal för bevakning ......................................... » 4 800: —
1 sjuksköterska å 252:50 per månad...................................... » 3 030: —
1 kokerska ........................................................................... » 830: —
Karlskrona kustartilleriregemente.
Juridiskt biträde åt regementschefen ..................................... kr. 300: —
1 uppbördsman vid regementets matinrättning........................ » 282: —
1 » » matinrättningen å V. Hästholms fort......... » 144: —
1 » » » » Kungsholms fort............ » 210: —
1 » » » » Almö ........................... » 72: —
1 » » » » Aspö ........................... » 72: —
1 » » » » Oscarsvärn .................. » 144: —
1 kokerska ............................................................ » 830: —
Tillsyningspersonal............................................................... » 4 128: —
1 008: —
3 780:-
15 424:-
Summa kr. 20 212: —
Bil. 2. 58
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Beräkning
ar anslaget till rekryteringskostnader.
Bil. 30.
Enligt samma beräkningsgrunder som i Kungl. Maj:ts proposition beräknas anslaget
sålunda:
I. Kekryteringsmedel.
Antal rekryter vid: |
|
Sjömanskåren............................................... |
............. 650 |
Skeppsgossekåren......................................... |
............. 200 |
Kustartilleriet ............................................. |
............. 150 |
II. Avskedspreruier. Antal till avskedspremier berättigade vid: |
|
Sjömanskåren: 100 X 601 ..................... |
. kr. 60 000: — |
30 X 1 000 » ..................... |
» 30 000: — |
Kustartilleriet: 15 X 600 » ..................... |
kr. 9 000: — |
5 x 1000 » ..................... |
» 5 000: — |
III. Civilanställning
1000 x 55 kr. = kr. 55 000: —
kr. 90 000: —
» 14 000: —
kr. 104 000: —
» 10 000: —
Summa kr. 109 000: —
Beräkning
av anslaget till kustartilleriets reservstat.
1 överstelöjtnant,
1 major,
2 kaptener i högsta löneklassen,
2 » i mellersta » ,
2 » i lägsta » ,
3 underofficerare i högre löneklassen och
2 n i lägre »
Bil. 31.
Löner till ovanstående beställningshavare.............................. kr. 21100: —
Avgå pensionsavgifter..................................................... » 532: 50
Alderstillägg till kaptener och underofficerare, förslagsvis...........................
Dagavlöning till inkallad personal, förslagsvis .........................................
Pensionskostnader, förslagsvis.................................................................
Bese- och traktamentsersättning, förslagsvis .............................................
Beräknad lönefyllnad på grund av stegringen av levnadskostnaderna, 16 % å
summan av löner, ålderstillägg och dagavlöning....................................
kr. 20 567:50
» 1 050: —
» 885:50
» 11822: —
.. 650: —
» 3 600: -
eller avrundat 39 000 kronor.
Summa kr. 38 575: —
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
fil •
Bil. 32.
Beräkning
av anslaget till marinens reservpersonal.
Anslaget beräknas i enlighet med Kungl. Maj:ts proposition; dock med den skillnaden
att en för flygvapnet avsedd reservofficer vid flottan i kostnadshänseende upptages här i
stället för under flygvapnet samt att den ärliga rekryteringen minskas till:
Vid flottan:
8 reservofficersaspiranter,
6 reservfänrikar,
mariningenjör,
marinintendentsaspiranter,
m arinintend enter,
marinläkare,
f. d. stamofficerare och
2 underofficerare och flaggkorpraler.
Kostnaderna beräknas sålunda:
A. Personal över stat.
Beräknas erforderligt.........................
B. Officerare m. fl. i reserven.
I. Eklperlngshjälp.
Reservofficersaspiranter, flottan .........
» kustartilleriet
Marinintendentsaspiranter ..................
Flaggkorpraler .................................
Underofficerare, flottan .....................
» kustartilleriet ............
Officerare, flottan ...........
» kustartilleriet
Marinintendenter ...........
Vid kustartilleriet:
5 reservofficersaspiranter,
4 reservfänrikar och
2 underofficerare.
II. Pension (livränta).
Officerare m. fl.............................
Underofficerare och flaggkorpraler .
Avgår 25 % ................................
D.
III. Lön.
Första tjänstgöring:
8 reservofficersaspiranter
5 fänrikar
kr. 1800
i> 2190
............................. kr. 484: —
Antal.
.. 8
.. 5
.. 2
.. 8
. 4
,, 2
29 X 600 kr. = kr. 17 400: —
6
.. 4
.. 2
12 x 400 » := '' » 4 800. -
Säger kr. 22 200: —
17
14
31 X 1 200 kr. = kr.
37 200:
9 300:
Återstod Säger kr. 27 900: -
kr.
14 400
it) 950
G. 1 fänrik |
» |
» 2 456:— .............. |
)» |
2 456: - |
8 flaggkorpraler |
» |
» 900: - ............... |
.............................» |
7 200: — |
Repetitions övning: |
||||
Flottan. |
||||
D. 3 kaptener |
å |
kr. 952: —............... |
.............................. kr. |
2 856r — |
D. 3 löjtnanter |
» |
» 584: —............... |
» |
1 752: — |
D. 5 |
» |
» 584: -............... |
» |
2 920: — |
G. 1 |
» |
» 655: — ............... |
. » |
655: — |
D. 5 fänrikar |
w |
» 444: — ............... |
........................ » |
2 220: — |
G. 1 marinunderintendent |
» |
» 1332: — .............. |
................... .»,: |
1 332: — |
G. 1 |
» |
» 1 494: — .............. |
. » |
1 494: — |
D. 24 underofficerare |
» |
» 431: - ........ |
.............................. » |
10 344: — |
Kustariilleriet. |
||||
20 officerare |
» |
» 430: —.............. |
................... » |
8 600: — |
8 underofficerare |
» |
» 344: —.............. |
.............................. » |
2 752: - |
Kr. |
69 931: — |
|||
På grund av successiv avgån |
g beräknas en minskning |
av 15 % eller med... » |
10 490: — |
|
Återstod säger kr. |
59 441: — |
Bil. 2.
Bil. 2. 60
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
IV. Bese- och traktamentsersättning.
Beräknas erforderligt...........................
Säger kr. 7 000: —
Sammanfattning.
A.
B.
Personal över stat ............................................................................ kr.
Officerare m. fl. i reserven:
I. |
Ekiperingshjälp...................................... |
............ kr. 22 200: — |
II. |
Pension (livränta).................................... |
.............. » 27 900: - |
III. |
Lön ..................................................... |
............. » 59 441: — |
IV. |
Bese- och traktamentsersättning.............. |
.............. » 7 000: — |
484: —
116 541: —
eller avrundat 117 000 kronor.
Summa kr. 117 025: —
Beräkning
Bil. 33.
av anslaget till penningbidrag.
239 171 tjänstgöringsdagar å 50 öre ........................................................ kr. 119 585: —
Avlöningstillägg för reservofficersaspiranter och marinintendentsaspiranter
i reserven, 2 140 tjänstgöringsdagar å kr. 1:15...................................... » 2 461: —
Summa kr. 122 046: —
eller avrundat 122 000 kronor.
Beräkning
av anslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader.
Bil. 34.
Inskrivnings- och mönstringskostader beräknas till .................................... kr. 10 000: >—
Färdkostnaderna beräknas sålunda:
1 944 inställda värnpliktiga å kr. 25: — .......‘........................................ » 48 600: —
eller avrundat 59 000 kronor.
Summa kr. 58 600: —
I.
Beräkning
Bil. 33.
av anslaget till undervisningsmateriel och undervisningsanstalter m. in.
De fasta undervisningsverken.
A. Sjökrigshögskolan............................................................ kr. 3 000: —
B. Sjökrigsskolan:
Undervisningsmateriel m. m.:
Nuvarande anslag.................................... kr. 4 052: —
För marinintendentskolan ........................ » 690: —
Läroböcker och instrument till kadetterm.m. » 14 000:— ,, 18 742-_
C. Skeppsgosseskolan............................................................ » 2 555:— j^. 24 297-
II. Kostnadsfria hemresor för skeppsgossar
eller avrundat 30 000 kronor.
........... » 5 666: —
Summa kr. 29 963: —
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
öl Bil. 2
7in. 36.
Beräkning
av anslaget till skrivmaterialier och expenser.
Anslaget beräknas sålunda:
I. Skrivmaterialier och expenser.
Marinförvaltningen............ 70 ;
Sjöförsvarets koinmandoexp. 75
Marinstaben...................... SO
Högste befälhavaren över
av nuv. anslag,
kr. 60 000
» 14 400
» 13 600
kr. 42 000
» 10 800
» 10 900
kustflottan .................... |
. 75 » » » |
» |
» 4 000: - = |
)) |
3 000: — |
Flottans station i Karlskrona, |
|||||
stationen........ |
. 80 » » » |
» |
» 60 800: — = |
» |
48 600: — |
D:o varvet ........... |
80 » » » |
» |
» 38 400: — = |
)) |
30 700: - |
Flottans örlogsdepå i Stock |
- |
||||
holm .......................... |
50 » » » |
“ |
“ 140 000: —f~ |
“ |
44 000: — |
Chefen för kustartilleriet .. |
. 75 » » » |
)) |
„ 8 100: — = |
» |
6 100: — |
Vaxholms kustart.-reg:te .. |
60 » » » |
)) |
» 22 000: — = |
» |
13 200: — |
Karlskrona kustart.-reg:te. |
80 » » » |
)) |
» 13 000: — = |
» |
10 400: — |
Sjökrigshögskolan............ |
100 » » » |
») |
» 2 200:- = |
» |
2 200: — |
Sjökrigsskolan.................. |
100 » » » |
» |
» 3 200: — = |
)) |
3 200: — |
kr. 225 100: —
II. Hyra m. fl. kostnader vid sjörullföringsexpedltlonerna.
På grund av reducering av antalet expeditioner torde nuvarande anslag
till de återstående expeditionerna icke kunna sänkas och beräknas alltså:
Göteborg .............................................................................. kr. 3 000: —
Karlskrona (ev. Malmö) .......................................................... » 2 400: —
Stockholm............................................................................. » 4 550: —
III. Hyra av vissa expeditions- m. fl. lokaler.
(Lokal för marinförvaltningen förutsättes kunna beredas å Skeppsholmen.)
Lokal för sjökrigshögskolan (expeditionsvakten)........................ kr. 1 400: —
a » kustartilleriets chefsexpedition ................................. » 4 200: —
IV. För oförutsedda utgifter.
Till marinförvaltningens disposition .........................................................
kr. 9 950: —
kr. 5 600: —
» 19 350: —
Summa kr. 260000:
Bil. 2. 62
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Beräkning
Bil. 37.
ar anslaget till förplägnad.
Flottan, stam och värnpliktiga.........
» skeppsgossar ....................
» kadetter m. fl....................
Kustartilleriet, stam ......................
» värnpliktiga .............
» kadetter m. fl..........
På grund av vakanser beräknas avgå...
Beräknat antal tjänst- |
||
gö rings cl agat |
||
I land |
Ombord |
|
507 860 |
887 900 |
|
117 715 |
42 600 |
|
12 170 |
14 500 |
|
194 180 |
— |
|
202 041 |
— |
|
6 000 |
— |
|
Summa |
1 039 966 |
945 000 |
.......................| 69 832 |
— |
|
Återstå summa |
970 134 |
945 000 |
Anslaget sålunda:
970134 x O.so + 945 000 x 1.33= ........................................................... kr. 2 032 957: —
eller avrundat 2 033 000 kronor.
Bil. 38.
Beräkning
av anslaget till beklädnad.
Antal ti änstgöringsdagar (bil. 26) ............................ 239171
» » (bil. 27) .......................... 1675 963
1 915 134 X 0.5 o kr = kr. 957 567: —
eller avrundat 958 000 kronor.
Bil. 33.
Beräkning
av anslaget till kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis.
Antal tjänstgöringsdagar i land med avdrag för dem, som åtnjuta hyresbidrag eller inkvarteringsersättning
och för vakanser, beräknas i avrundade tal till:
sjömanskåren och flottans värnpliktiga .................... 450 000
skeppsgossar ............................................................ 113 000
kustartilleriets manskap............................................. 175 000
» * värnpliktiga ....................................... 208 000
946 000 x 0.12 kr. = kr. 113 520: —
Härtill kommer för musikinstrument m. m. vid
Flottan ............................................................................... kr. 4 000: —
Kustartilleriet........................................................................ » 2 000: — l-r 6 000''_
Summa kr. 119 520: —
eller avrundat 120 000 kronor.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
G3 Bil. 2.
Bil. 40.
Beräkning
av anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning oeh tvätt in. in.
I. Kostnaderna för bränsle, lyse, vatten och renhållning
med nuvarande prisläge och nuvarande organisation be
räknas i Kungl. Maj:ts proposition utgöra ...................... kr. 826 216: —
På grund av föreslagna inskränkningar i organisationen beräknas
detta belopp kunna minskas med omkring 25 %
eller med ................................................................... kr 200 000:— ,
- kr. b2b 21b:
II. Enligt samma grunder som i Kungl. Maj:ts proposition
beräknas tvättkostnaderna sålunda:
Tvätt, av beklädnadspersedlar:
Fri tvätt för stammanskap ombord under vintermånaderna,
285 000 tj änstgöringsdagar å 15 öre................................ kr. 42 750: —
Eri tvätt för skeppsgossar, med
avdrag för 4 % vakanser ... 149 787 tjänstg.-dagar
Fri tvätt för värnpliktiga vid
flottan ........................... 4 460 »
Pri tvätt för värnpliktiga vid
kustartilleriet ....................... 202 041 »
356 288 tjänstg.-dagar X 6 öre » 21377: —
Tvätt av sängservis:
946 000 tjänstgöringsdagar (Bil. 39) X 5 öre........................... » 47 300: —
Övrig tvätt:
Tvätt för matinrättningar, sjukhus m. m............................ » 12 000: —
Summa kr. 749 643: —
eller avrundat 750 000 kronor.
Bil. 41.
Beräkning
av anslaget till flottans krigsberedskap och övningar.
Anslaget beräknas sålunda:
A. Egentliga ovningskostnader ombord.
Enligt den föreslagna rustningsplanen beräknas erforderligt... kr. 4 377 575
__60 000
B. Expedition för militärledsarbeten ......... ........................
C. Undervattensbåtdepåer...............................................................
D. Frivilliga motorbåtskårens övningar ...........................................
E. Kostnader i land.
vartill kommer Va av beräknade expeditionskostnader för 1
flygdepåfartyg med......................................................
kr.
Skolor och kurser i land .......................
Bese- och traktamentskostnader..............
Utbildningskurser vid kustsignalväsendet
Övriga utgifter ...................................
kr. 95 000: —
» 51500: —
» 15 000: —
» 38 500: —
4 437 575
22 500
5 000
5 000
kr. 200 000: —
Genom förändring av bestämmelserna angående särskilda förmåner ombord
beräknas kunna inbesparas ...................................................... kr.
Summa kr. 4 670 075:
165 000:
eller avrundat 4 505 000 kronor.
Återstår kr. 4 505 075: —
Bil. 2. m
''Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Bil. 42.
Beräkning
av anslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar.
Anslaget beräknas sålunda:
Skjutövningar..........................
Minammunition......................
Bränsle....................................
Övrig utredning.......................
Tjänstgöringstraktamenten m. m.
Transporter och resor...............
Övriga kostnader ....................
...... kr. 205 000: —
..... » 15 000: —
...... .» 50 000-.—
...... » 30 000: —
...... » 30 000: —
...... » 10 000: —
.... » 10 000: —
Summa kr. 350 000: —
Beräkning
Bil. 43.
av anslaget till sjukvård vid marinen.
Enligt samma beräkningsgrunder som i Kungl. Maj:ts proposition beräknas anslaget
sålunda:
Sjukvård till manskap m. fl., 1 915 134 (Bil. 38) tjänstgöringsdagar x 5 öre kr. 95 757: —
» » officerare m. fl.................................................................. » 13 000: —
Sanatorievård.. ....................................................................................... » 25 000: —
Tandvård ombord................................................................... » 1 500: —
Summa kr. 135 257: —
eller avrundat 135000 kronor.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
«5 Bil. 2.
Beräkning
Bil. 4-1.
av anslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader in. in.
Anslaget beräknas sålunda:
1. Underhåll av fartyg och båtar.
Allmänna inventarier m. m.....
Krigsfartygen ......................
Ovningsfartygen ..................
Mindre fartyg och båtar .......
Transportfartyg ...................
Torpedmateriel......................
Radiomateriel ...... ..... .......
Minmateriel .... .............
kr. 300 000: —
» 2 372 000: —
» 100 000: —
» 75 000: —
» 120 000: —
» 145 000: —
» 35 000: —
” 45 000: — kr. 3192 000: —
2. Underhåll av hus och byggnader ...................................................... » 525 000: —
3. Avlöning:
Stat å arvoden m. m. till personalen, förslagsvis............ kr. 23 000: —
Bevaknings- och ordonnans^''änst, arbetare, anställda vid
upplagda fartyg, biträden vid departementskontor och
förråd m. m. .............................. ........................ » 250 000: —
Gratifikationer m. m.................................................... » 3 000: —
Verkmästare och mästare å månadslönarstat................ » 295 000:— „ 571000:_
4. Åtskilliga behov:
Lastdragarfart och forsellön ....................................... kr. 30 000: —
Belysning å varven ................................................... » 15 000: —
Sjöinstrument och sjökort ......................................... » 30 000: —
Renhållning och röjning............................................. » 45 000: —
Sjöförbindelse Skeppsholmen—staden........................... » 10 000: —
5. Till marinförvaltningens disposition
130 000: —
250 000: —
Kr. 4 668 000: —
Genom nedgång i varupriserna beräknas kostnaderna för materialens underhåll
kunna minskas med.................................................................. kr. 330 000: —-
Återstå kr. 4 338 000: —-
I enlighet med Kungl. Maj:ts proposition beräknas härå 20 % dyrtidstill
lägg
till arbetare m 11................................................................. kr. 867 600: —
Summa kr. 5 205 600: —
eller avrundat 5 205 000 kronor.
Beräkning
av anslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner m. m.
Bil. 45.
Anslaget beräknas inklusive dyrtidstillägg sålunda:
Vaxholms fästning, 75 % av nuvarande anslag, 154000:—........................ kr. 115 000: —
Karlskrona » 100 % » » » 106 000:—....................... » 106 000: —
Till marinförvaltningens disposition .......................................................... » 79 000: —
Summa kr. 300 000: —
Bil. 2. 66
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Beräkning
av anslaget till kustartilleriets materiel.
Bil. 46.
Anslaget, inklusive dyrtidstillägg, beräknas sålunda:
V axholms |
Karlskrona |
Summa |
||||
Artilleriinventarier ............................................ |
20 000 |
23 000 |
43 000 |
|||
Min- och torpedinventarier ................................ |
20 000 |
— |
23 000 |
— |
43 000 |
— |
Maskin- och. timmermansinventarier..................... |
90 000 |
— |
110 000 |
— |
200 000 |
— |
Underhåll av handvapenförrådet........................... |
4 000 |
— |
4 000 |
— |
8 000 |
— |
Sjöförbindelser............................................. |
40 000 |
— |
35 000 |
— |
75 000 |
— |
Yttre renhållningen............................................ |
4 000 |
— |
3 500 |
— |
7 500 |
— |
Anslagstavlor inom fästningarnas skyddsområden |
4 500 |
— |
2 000 |
— |
0 500 |
— |
utgifter ......................................... 17 000: •—• |
— |
— |
— |
— |
17 000 |
— |
Summa 17 000: — |
182 500 |
— |
200 500 |
— |
400 000 |
— |
Särskilda utskottets utlutande Nr 2.
Bil. 2.
Bil. 47.
Beräkning
av tjänstgöringsdagar för värnpliktiga och fast anställt manskap vid flygkårerna.
Summa tjänst- görings- dagar |
|
A. Värnpliktiga. |
|
Värnpliktiga i linjetjänst....................................................................... Ersättningsreserv ................................................................................. Studenter och likställda ...................................................................... Officers- och reservofficersaspiranter .............................. ..................... |
115 570 26 160 5 260 |
Antal tjänstgöringsdagar |
157 140 |
B. Fast anställt manskap. |
|
261 man i 365 dagar............................................................... 95 265 Härifrån avgå 10 % meniga volontärbeställningar........................ 4 745 |
90 520 |
Summa tjänstgöringsdagar |
247 660 |
Bil.
Beräkning
av anslaget till avlöning, rekrytering och resekostnader m. in.
48.
A.
Löner och arvoden upptagna å vederbörliga stater för
Flygvapnets ledning...............................................
Skolkåren..............................................................
Jägarkåren ..........................................................
Spanarkåren..........................................................
Bomb- och torpedkåren .........................................
Flygverkstäderna .................................................
kr. 185 966: —
» 221 520: —
» 202 466: —
» 277 870: —
» 177 708: —
» 43 836: —
Kr. 1 109 366: —
B.
C.
D.
E.
F.
G.
H.
I.
J.
Felräkningspenningar, förslagsvis....................................
Hyresbidrag å 225 kr. åt förslagsvis 6 furirer.................
Anställningspenning å 50 kr. åt förslagsvis 40 volontärer
Yissa arvoden (köksföreståndare, maskinister m. fl.)........
Bekryteringskostnader...................................................
Flygvapnets reservpersonal .........................................
Bese- och traktamentspenningar ....................................
Flyttningsersättning ......................................................
Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare ...............
kr. 1 200: —
» 1 350:-
» 2 000: -
» 22 000: —
.. 4 900: —
» 50 000: —
» 30 000: —
» 20 000: —
» 6 000: —
Kr. 1246 816: —
Härifrån avgå:
På grund av beräknade vakanser 2 % av förestående summa kr. 24 816: —
Ersättning för tjänstebostäder åt officerare och underofficerare
med vederlikar ................................................................. » 18 000:— 42 816:_
Återstod kronor 1 204 000: —
Bil. 2. 68
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Stat
för flygvapnets ledning m. m. (Stockholm).
Löneplan och löne- |
||||
Antal |
grad enligt veder-börligt avlönings- |
Lön |
||
reglemente |
||||
Officerare. |
||||
Generalsperson eller flaggman, chef för flygvapnet |
1 |
O. 8 |
17 040 |
— |
Överste eller kommendör, chef för flygstaben ... |
1 |
O. 6 |
13 020 |
|
Regementsofficerare, avdelningschefer i flygstaben |
2 |
O. 5 eller 0. 4 0. 5 eller 0. 4 |
19 800 9 900 |
|
1. marinintendent .......................................... |
1 |
|||
Kaptener ......................................................... Kapten ur intendenturkåren eller marinintendent |
5 |
O. 3 |
36 960 |
|
av 1. graden................................................ |
i |
O. 3 |
7 392 |
I |
Civilmilitär personal. |
||||
Flygöveringenjör ........................................... |
i |
C. 14 |
11460 |
— |
Flygingenjör ................................................... |
i |
C. 13 |
10 500 |
— |
Flygingenjörer.................................................. |
2 |
0. 12 |
20 040 |
— |
Förvaltningsskrivare......................................... |
1 |
c. 6 |
6 048 |
|
Civil personal. |
||||
Revisor........................................................... |
1 |
Avd. B. 13 |
7 212 |
_ |
Kontorsskrivare, kvinnlig................................... |
1 |
Avd. C. 5 |
3 606 |
-1 |
Expeditionsvakt ................................................ Vikariatsersättning samt avlöning till ritare och |
1 |
Avd. B. 1 |
2 988 |
— |
övrig icke ordinarie personal, förslagsvis högst |
— |
— |
20 000 |
— |
Summa förslagsanslag |
— |
185 966 |
— |
Anm. De i staten uppförda ordinarie beställningshavare skola vara underkastade transport
till andra beställningar i innehavande grader inom armén respektive marinen.
Särskilda utskottets utlutande Nr 2.
6» Bil. 2.
Stat
för Skolkare!! (Ljungbyked).
1 |
Antal |
1 Löneplan och löne-grad enigt veder-börligt avlönings-reglemente |
Lön |
|
Officerare. |
||||
| Regementsofficer ............................... |
i |
j O. 5 eller 0. 4 |
8 700 |
_ |
Kaptener ............................. |
4 |
0. 3 |
25128 |
|
Intendent, kapten ur intendenturkåren eller marin- |
||||
intendent av 1. graden ................ |
1 |
0. 3 |
6 282 |
|
Löjtnanter............ |
9 |
0. 2 |
36 018 |
— |
Underofficerare. |
||||
Förvaltare......................................... |
2 |
Uo. 4 |
8 124 |
|
Fanjunkare ................... |
4 |
Uo. 3 |
13 800 |
|
Sergeanter ................ |
6 |
Uo. 2 |
17 316 |
|
Fanjunkare, pensionerade, arvoden ............... |
3 |
6 390 |
— |
|
Manskap. |
||||
Furirer av 1. kl.................... |
3 |
Ma. 5 |
4 752 |
|
Furirer av 2. kl. |
5 |
Ma. 4 |
6 960 |
|
Korpraler .......................... |
8 |
Ma. 3 |
9 216 |
|
Vicekorpraler ......... |
12 |
Ma. 2 |
8 928 |
|
Volontärer............... |
32 |
Ma. 1 |
19 200 |
|
Sjukvårdsfurir av 2. kl. . |
1 |
Ma. 4 |
1 392 |
|
Vapenhantverkarkorpral....... |
1 |
Ma. 3 |
1152 |
|
Hantverksfurir av 1. kl. |
1 |
Ma. 5 |
1 584 |
|
Hantverksfurir av 2. kl. |
1 |
Ma, 4 |
1 392 |
|
Hantverkskorpraler ........................ |
2 |
Ma. 3 |
2 304 |
|
Hantverksvicekorpraler....... |
4 |
Ma. 2 |
2 976 |
|
Hantverkssoldater ............................................ |
10 |
Ma. 1 |
6 000 |
— |
Civilmilitär personal. |
||||
Batalj onsläkare ........................... |
1 |
C. 9 |
6 528 |
|
Flygingenjör ................................................... |
1 |
C. 12 |
8 820 |
|
Verkmästare av 1. kl....... |
1 |
C. 6 |
||
Tyghantverkare ................... |
2 |
C. 3 |
7 200 |
|
Vapenhantverkare .............. |
1 |
C. 3 |
3 600 | |
_ |
Förrådsvaktmästare ..........................................| |
1 |
C. 1 |
2 700 1 |
— |
Summa förslagsanslag | |
— 1 |
— |
221520 |
— 1 |
Anm. De i staten uppförda ordinarie beställningsliavare skola vara underkastade transport
till andra beställningar i innehavande grader inom armén respektive marinen.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 B höft. (Nr 2.)
788 24 29
Bil. 2. 70
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Stat
för Jägarkåren (Malmslätt).
Antal |
Löneplan och löne-grad enligt veder-börligt avlönings-reglemente |
Lön |
||
Officerare. |
||||
Regementsofficer ............................................. |
1 |
O. 5 eller O. 4 |
9180 |
— |
Kaptener ........................................................ |
4 |
O. 3 |
26 904 |
— |
Intendent, kapten ur intendenturkåren eller marin- |
||||
intendent av 1. graden.................................... |
1 |
0. 3 |
6 726 |
— |
Löjtnanter ........................................ |
6 |
O. 2 |
25 956 |
— |
Fänrikar......................................................... |
2 |
0. 1 |
5 744 |
— |
Underofficerare. |
||||
Förvaltare................................................ |
2 |
Uo. 4 |
8 772 |
— |
Fanjunkare ............................................. |
3 |
Uo. 3 |
11250 |
|
Sergeanter ............................................. |
5 |
Uo. 2 |
15 690 |
_! |
Fanjunkare, pensionerade, arvoden...................... |
3 |
— |
6 390 |
— |
Manskap. |
||||
Furirer av 1. kl............................................... |
2 |
Ma. 5 |
3168 |
— |
Furirer av 2. kl.... |
2 |
Ma. 4 |
2 784 |
— |
Korpraler ........................................................ |
4 |
Ma. 3 |
4 608 |
— |
Vicekorpraler ................................................... |
6 |
Ma. 2 |
4 464 |
— |
Yolontärer....................... |
16 |
Ma. 1 |
9 600 |
— |
Sjukvårdsfurir av 2. kl..................................... |
1 |
Ma. 4 |
1392 |
— |
Vapenbantverkarfurir av 2. kl. .......................... |
1 |
Ma. 4 |
1392 |
— |
Vapenhantverkarkorpral..................................... |
1 |
Ma. 3 |
1152 |
— |
Vapenhantverkarvicekorpral............................ |
1 |
Ma. 2 |
744 |
— |
Hantverksfurir av 1. kl............................. |
1 |
Ma. 5 |
1584 |
— |
Hantverksfurir av 2. kl....... |
1 |
Ma. 4 |
1 392 |
— |
Hantverkskorpraler ........................... ...... |
2 |
Ma. 3 |
2 304 |
— |
Hantverksvicekorpraler....................................... |
3 |
Ma. 2 |
2 232 |
— |
Hantverkssoldater ............................................ |
8 |
Ma. 1 |
4 800 |
— |
Civilmilitär personal. |
||||
Bataljonsläkare ............................................. |
1 |
C. 9 |
6 984 |
— |
Flygingenjör, verkstadschef ............................... |
1 |
C. 12 |
9 300 |
— |
Flygingenjör ................................................... |
1 |
C. 10 |
7 860 |
— |
Verkmästare av 1. kl. ..................................... |
1 |
C. 6 |
5 454 |
— |
Tyghantverkare ................................................ |
2 |
C. 3 |
7 800 |
— |
Vapenhantverkare ............................................. |
1 |
C. 3 |
3 900 |
— |
Förrådsvaktmästare .......................................... |
1 |
C. 1 |
2 940 |
— |
Summa förslagsanslag |
— |
| 202 466 |
— |
Anm. De i staten uppförda ordinarie beställningsliavare skola vara underkastade trans
port
till andra beställningar i innehavande grader inom armén respektive marinen.
Särskilda utskottets utlåtande AV 2.
71 Bil. 2.
Stat
för Spanarkären (Barkarby och Hägernäs).
Löneplan och löne- |
||||
Antal |
grad enligt veder-börligt avlönings-reglemente |
Lön |
||
Officerare. |
||||
Överste (kommendör) eller överstelöjtnant (kom-mendörkapten) ............... |
i |
0. 6 eller 0. o |
11760 |
1 |
Kaptener ...................... |
4 |
O. 3 |
29 568 |
|
Intendent, kapten ur intendenturkåren eller marin- |
||||
intendent av 1. graden................... |
1 |
O. 3 |
7 392 |
|
Löjtnanter............. |
9 |
O. 2 |
43 308 |
— |
Underofficerare. |
||||
Förvaltare ..................................... |
2 |
Ilo. 4 |
9 744 |
|
Fanjunkare ................................... |
4 |
Uo. 3 |
16 800 |
|
Sergeanter .................................. |
6 |
Uo. 2 |
21 096 |
|
Fanjunkare, pensionerade, arvoden ... |
4 |
9 360 |
— |
|
Manskap. |
||||
Furirer av 1. kl......... |
4 |
Ma. 5 |
6 336 |
|
Furirer av 2. kl................................... |
4 |
Ma. 4 |
5 568 |
|
Korpraler ... |
8 |
Ma. 3 |
9 216 |
|
Vicekorpraler...... |
12 |
Ma. 2 |
8 928 |
|
Volontärer..................... |
32 |
Ma. 1 |
19 200 |
|
Sjukvårdsfurir av 2 kl..... |
1 |
Ma. 4 |
1 392 |
|
Sjukvårdskorpral .. |
1 |
Ma 3 |
1152 |
|
Vapenhantverkarfurirer av 2. kl. . |
2 |
Ma 4 |
2 784 |
|
Vapenhantverkarkorpral ......... |
1 |
1152 |
||
Vapenliantverkarvicekorpral ...... |
1 |
Ma. 2 |
744 |
|
Hantverksfurir av 1. kl. . |
1 |
Ma. 5 |
||
Hantverksfurir av 2. kl. .. |
1 |
1 392 |
||
Hantverkskorpraler |
2 |
2 304 |
||
Hantverks vicekorpraler |
4 |
Ma. 2 |
2 97fi |
|
Hantverkssoldater............................... |
10 |
Ma. 1 |
6 000 |
- |
Civilmilitär personal. |
||||
Bataljonsläkare ................ |
1 |
C. 9 |
7 768 |
|
Flygingenjör ................................. |
1 |
r c. 12 |
10 020 |
|
Flygmgenjör ............................... |
1 |
C. 10 |
8 580 |
|
Flygfotograf................ |
1 |
C. 6 |
6 048 |
|
Verkmästare av 1. kl. |
1 |
C. 6 |
6 048 |
|
Tyghantverkare .......... |
2 |
C. 3 |
8 700 |
|
Vapenhantverkare .. |
i |
C. 3 |
4 350 |
|
Förrådsvaktmästare .............................. |
2 |
C. 1 |
6 600 |
-, |
Summa förslagsanslag | |
- | |
i |
277 870 |
-1 |
Anm. De i staten uppförda ordinarie beställningshavare skola vara underkastade trans
port
till andra beställningar i innehavande grader inom armén respektive marinen.
Bil. 2. 72
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Stat
för Bomb- och torpedkåren (Karlsborg).
Antal |
Löneplan och löne-grad enligt veder-börligt avlönings-reglemente. |
Lön |
||
Officerare. |
||||
Begementsofficer ............................................. |
1 |
O. 5 eller 0. 4 |
9180 |
— |
Kaptener ........................................................ Intendent, kapten ur intendenturkåren eller marin- |
4 |
0. 3 |
26 904 |
|
intendent av 1. graden.................................... |
1 |
0. 3 |
6 726 |
— |
Löjtnanter ....................................................... |
5 |
0. 2 |
21 630 |
|
Underofficerare. |
||||
Förvaltare......................................................... |
2 |
Uo. 2 |
8 772 |
— |
Fanjunkare ..................................................... |
4 |
Uo. 3 |
15 000 |
— |
Sergeanter ...................................................... |
4 |
Uo. 4 |
12 552 |
— |
Fanjunkare, pensionerade, arvoden ..................... |
3 |
6 390 |
||
Manskap. |
||||
Furirer av 1. kl................................................. |
2 |
Ma. 5 |
3168 |
— |
Furirer av 2. kl................................................ |
2 |
Ma. 4 |
2 784 |
— |
Korpraler ....................................................... |
4 |
Ma. 3 |
4 608 |
— |
Vicekorpraler ................................................... |
6 |
Ma. 2 |
4 464 |
— |
Volontärer ..................................................... |
12 |
Ma. 1 |
7 200 |
- |
Sjukvårdsfurir av 2 kl........................................ |
1 |
Ma. 4 |
1392 |
- |
Vapenhantverkarfurir av 2. kl............................ |
1 |
cé a |
1 392 |
— |
Vapenhantverkarkorpral .................................... |
1 |
Ma. 3 |
1152 |
— |
Vapenh antverkarvicekorpral ............................. |
1 |
Ma. 2 |
744 |
— |
Hantverksfurir av 1 ■ kl..................................... |
1 |
Ma. 5 |
1 584 |
— |
Hantverksfurir av 2. kl..................................... |
1 |
Ma. 4 |
1392 |
— |
Hantverkskorpraler .......................................... |
2 |
Ma. 3 |
2 304 |
— |
Hantverksvicekorpraler .................................... |
4 |
Ma. 2 |
2 976 |
— |
Hantverkssoldater ............................................. Civilmilitär personal. |
10 |
Ma. 1 |
6 000 |
|
Bataljonsläkare 1.............................................. |
_ |
— |
— |
— |
Flygingenjör .................................... .............. |
1 |
C. 12 |
9 300 |
— |
Verkmästare av 1. kl....................................... |
I 1 |
C. G |
5 454 |
— |
Tyghantverkare ................................................ |
2 |
C. 3 |
7 800 |
H |
Vapenhantverkare ............................................. |
1 |
C. o |
3 900 |
|
Förrådsvaktmästare .......................................... |
1 |
C. 1 |
2 940 |
— |
Summa förslagsanslag |
— |
1 177 708 |
I— |
1 Gemensam med Luftvärnsartilleriregementet.
Anm. De i staten uppförda ordinarie beställningshavare skola vara underkastade trans
port
till andra beställningar i innehavande grader inom armén respektive marinen.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
T* Bil. 2.
Stat
för flygverkstädcrna (förslagsvis K a ris b or g).
Officer. |
An- tal |
Löneplan och |
Lön |
|
Löjtnant, mflygare................................................ |
i |
O. 2 |
4 326 |
— |
Underofficerare. |
||||
Förvaltare .......................................................... |
i |
Uo. 4 |
4 386 |
— |
Sergeant, inflygare................................................ |
i |
Uo. 2 |
3138 |
— |
Clvllmllltär personal. |
||||
Flygingenjör, verkstadschef .................................. |
i |
C. 13 |
9 780 |
— |
Flygingenjör ....................................................... |
i |
C. 10 |
7 860 |
— |
Verkmästare av 1. kl......................................... |
i |
C. 6 |
5 454 |
— |
Verkmästare av 2. kl........................................... |
2 |
C. 4 |
8 892 |
— |
Summa förslagsanslag |
— |
— |
43 836 |
— |
Bihang till riksdagens protokoll W24. 11 sand. 2 B haft. (Nr 2.) ?88 24 30
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
1
RESERVATIONER.
Reservation
av herrar Vennersten, Nilsson i Kristianstad, Widell''och Johansson
i Fredrikslund, samt med hänvisande till särskilda yttranden herrar hind
man. Magnusson i Tumlmlt och Henrikson, vilka anse, att utskottets
yttrande och förslag bort erhålla följande lydelse.
LWTFÖIfSVARET.
1. Allmänna utgångspunkter.
Utskottet ansluter sig i stort sett till det av Kung! Maj:t framlagda
forslaget till härordning och förutsätter några väsentligare avsteg från
namnda förslag endast i vad rör kust fästningar nas förseende med infanteribesattmng.
det självständiga kavalleriet samt utbildningstiden för vissa värnpliktskategorier.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag äro ingå infanteriförband i fred förlagda
1 Vaxholms och Karlskrona kustfästningar. Det förutsattes nämligen, att
dessa fastnmgar vid mobilisering skola erhålla erforderlig infanteribesättmng
genom av Svea och Göta livgarden, Kronobergs regemente och Norra
skanska infanteriregementet uppsatta formationer. Nämnda regementen
föreslås med hänsyn härtill erhålla en starkare organisation än infanteriregementena
i allmänhet.
Enligt utskottets åsikt är denna anordning ur synpunkten av kustfästningarnas
krigsberedskap mindre tillfredsställande. Utskottet har även
den uppfattningen, att en kustfästnings infanteribesättning för att kunna
val fylla de fordringar, som vid krig ställas på densamma, bör vara förtrogen
med terrangförhållanden, försvarsanstalter, försvarsplaner m m vid
vederbörlig fästning. Med hänsyn härtill bör enligt utskottets mening infanten
i fred forlaggas till här avsedda fästningar. Utskottet finner sig
således icke kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag i här föreliggande hän
seende, utan föreslår, att särskilda infanteriförband organiseras inom de
bada kustfastnmgarna. Dessa förband synas dock kunna erhålla en svagare
organisation an Övriga infanteriförband och föreslår utskottet, att ett något
reducerat infanteriregemente, Karlskrona grenadjärregemente, förlägges till
Karlskrona samt att eu infanterikår, Vaxholms grenadjärkår, förlägges till
Vaxholms fästning^ En följd av denna anordning är givetvis, att Svea och
Gota livgarden, Kronobergs regemente och Norra skånska infanteriregeBihang
till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 C höft. (Nr 2.) iss 24 30
2 Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
mentet med hänsyn till kustfästningarnas förseende med infanteribesättning
icke erhålla någon förstärkt organisation.
Genom den sålunda föreslagna anordningen vinnes även den fördelen,
att flertalet av Bekinges värnpliktiga kunna fullgöra sin värnpliktstjänstgöring
i närheten av sina hemorter.
Betäffande det nuvarande självständiga kavalleriet (Skånska husar- och
dragonregementena) göres i Kungl. Maj:ts proposition (sid. 30) följande
uttalande:
»Såsom chefen för generalstaben framhållit, vore det ur mditar synpunkt
visserligen önskvärt att i huvudsak bibehålla det självständiga kavalleriet.
Då emellertid, som förut nämnts, det statsfinansiella läget med nödvändighet
kräver en stark begränsning av försvarskostnaderna, samtidigt
som den tekniska utrustningen måste tillgodoses och nya vapen, särskilt
flygvapnet, tillkomma, är det ofrånkomligt att företaga indragningar av truppförband,
där detta kan ske med minsta offer av försvarskraft. Med hänsyn
härtill och till de stora besparingar, som vinnas genom en indragning
av hela det självständiga kavalleriet jämte dess ridande artilleri di vision,
har jag ansett mig böra föreslå en sådan indragning.»
Den av Kungl. Maj:t föreslagna indragningen av det självständiga kavalleriet
motiveras således icke av militära skäl, utan hava därvid som synes
statsfinansiella synpunkter varit avgörande. .....
Enligt utskottets åsikt erfordras fortfarande för riksförsvaret självständigt
kavalleri av icke alltför ringa styrka. Av ekonomiska och statsfinansiella
skäl finner utskottet sig likväl vara nödsakat att begränsa ifrågavarande
organisation till 1 brigad om sammanlagt 8 skvadroner eller till samma
styrka, som chefen för generalstaben förutsätter i sitt till Kungl. Maj.t
ingivna s. k. besparingsförslag. För kostnadernas nedbringande finner utskottet
emellertid nödvändigt att, på sätt i det följande närmare angives,
för ifrågavarande 8 skvadroner föreslå en något svagare organisation an
för kavalleriet i övrigt.
I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag förutsätter utskottet, att bkanska
dragonregementets nuvarande etablissement kommer att tagas i anspråk
för Södra skånska infanteriregementets förläggning. Under sadana förhållanden
torde lämpligen det av utskottet föreslagna sjalvstandiga kavalleriet
under namn av Skånska kavalleribrigaden böra förlaggas med . ett
regemente — Skånska husarregementet — om fem skvadroner i Hälsingborg
och med en kår — Skånska dragonkåren — om tre skvadroner i
Landskrona. Kronprinsens husarregemente måste givetvis bibehållas såsom
f ördelningskavalleriregemente.
Organiserandet av de båda infanteriförbanden i kustfästningarna samt
av Skånska kavalleribrigaden medför givetvis ökade kostnader. Ehuru
utskottet iakttagit största möjliga sparsamhet vid dessa truppförbands organiserande,
bliver kostnadsökningen så betydande, att besparingar på andra
punkter bliva ofrånkomliga, därest försvarskostnaderna icke skola allt for
Särskilda utskottets ''utlåtande Nr 2.
3
mycket överskrida den av Kungl. Maj:t förutsatta kostnadsramen. Vid
övervägande av denna fråga liar utskottet funnit sig för vinnande av erforderliga
besparingar böra föreslå, att utbildningstiden för studenter och
likställda, underbefäl och fackmän samt kavalleriets linjemanskap bestämmes
till sammanlagt 800 dagar i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna 350
(för underbefäl och fackmän vid träng- och intendenturtrupperna 325).
Genom denna avkortning beräknas erhållas eu årlig besparing av 750,000
kionor. (rivetvis kunna betänkligheter anföras mot en sådan minskning
av övningstiden. Då emellertid erforderliga besparingar icke hava kunnat
vinnas på annat sätt och då den vinst i försvarskraft, som erhålles genom
organiserandet av kustfästningsinfanteriförbanden och den Skånska kavalleribrigaden,
enligt utskottets uppfattning mer än uppväger de olägenheter,
som följa av här avsedd avkortning av utbildningstiden, så har utskottet
dock ansett sig böra föreslå denna anordning.
Beträffande vissa smärre organisatoriska detaljer m. m. har utskottet
eu från Kungl. Maj:t avvikande mening. Till dessa frågor återkommer
utskottet i det följande.
II. Värnplikten.
A. Årskontingenten inskrivna värnpliktiga och dess
fördelning på hären, marinen och flygvapnet.
Härutinnan ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag. Den vid
hären årligen inskrivna värnpliktskontingenten beräknas således till 33,207
man, varav 29,014 vapenföra och 4,193 icke vapenföra.
B. Uppdelning av härens värnpliktskontingent å för
linjetjänst avsedda och ersättningsreserv.
Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag angående uppdelning
av de värnpliktiga å för linjetjänst avsedda och ersättningsreserv. De
årligen uttagna kontingenterna beräknas av utskottet uppdelas sålunda:
linjetjänst omkring 27,055 man och
ersättningsreserven omkring 6,152 man (varav omkring 4,051 icke
vapenföra).
C. Grunder för uttagning av värnpliktiga till linjetjänst
och ersättningsreserv.
Utskottet ansluter sig till de i Kungl. Maj.ts förslag angivna grunderna
för uttagning av värnpliktiga till linjetjänst och ersättningsreserv.
4
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
D. Avgången bland de inskrivna värnpliktiga samt dessas
uppdelning på härens olika truppslag.
Beträffande beräknandet av avgången bland de inskrivna värnpliktiga
ansluter sig utskottet till de i Kungl. Maj:ts proposition angivna grunderna.
I fråga om fördelningen på de olika truppslagen m. m. av den årligen
inskrivna kontingenten studenter och likställda ansluter sig utskottet till
Kungl. Maj:ts förslag endast med den skillnaden, att antalet »för annan
utbildning avsedda» vid kavalleriet av utskottet beräknas till 22 i stället
för av Kungl. Maj:t beräknade 17, i samband varmed infanteriets motsvarande
siffra förutsättes bliva ändrad från 496 till 491.
Av värnpliktiga i allmänhet uttagas enligt Kungl. Maj:ts förslag till linjetjänst
årligen 25,620 man, varav för infanteriet 18,000 man. Oaktat
utskottet förutsätter bibehållandet av särskilda infanteriförband i kustfästningarna,
behöver sistnämnda kontingent icke ökas, ty hänsyn till dessa
fästningars behov vid mobilisering av infanteritrupp har i Kungl. Maj:ts
proposition tagits vid beräknandet av ifrågavarande kontingent. På grund
av den av utskottet förordade utökningen med åtta skvadroner av den av
Kungl. Maj:t föreslagna kavalleriorganisationen inträder vid detta truppslag
ett ökat behov av till linjetjänst uttagna värnpliktiga. Den för varje nytillkommande
skvadron erforderliga årskontingenten beräknas, som i det
följande närmare angives, endast till 25 man. Kavalleriets här avsedda
kontingent kommer alltså att ökas med sammanlagt 200 man eller från
av Kungl. Maj:t föreslagna 875 man till 1,075 man. Beträffande antalet
vid övriga truppslag till linjetjänst uttagna värnpliktiga ansluter sig utskottet
till Kungl. Maj:ts förslag. Hela antalet här avsedda värnpliktiga
uppgår sålunda enligt utskottets förslag till 25,820 man i stället för i
Kungl. Maj:ts proposition beräknade 25,620.
För uppdelandet av det till ersättningsreserven uttagna manskapet beräknas
— liksom enligt Kungl. Maj:ts förslag — handräckningsbehovet
vara bestämmande.
E. Värnpliktstid och uppbådsindelning.
Härutinnan ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag.
F. Utbildningstiden.
1. För linjetjänst uttagna värnpliktiga.
Allmänna synpunkter.
Utskottet ansluter sig till de i Kungl. Maj:ts proposition (sid. 51—65)
uttalade allmänna synpunkterna angående utbildningstidens längd, åtgärder
för höjandet av utbildningens effektivitet m. m.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
5
Utskottet ansluter sig även till Kungl. Maj:ts förslag angående anslag
för det frivilliga skytteväsendets befrämjande, avkortning av utbildningstiden
för värnpliktiga, vilka såsom medlemmar av skytteföreningar förvärvat
sig viss skjutskicklighet samt angående återupptagande av skolungdomens
militärövningar.
Utbildningstiden för värnpliktiga i allmänhet vid de olika truppslagen. ™
I det föregående har omförmälts, att utbildningstiden för underbefäl
eller fackmän samt för kavalleriets värnpliktiga av utskottet föreslås till
sammanlagt 300 dagar i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna 350 (för
underbefäl eller fackmän vid träng- och intendenturtrupperna 325). Antalet
repetitionsövningar och dagantalet för desamma förutsättas bliva oförändrade.
Den av utskottet föreslagna avkortningen kommer alltså att äga
rum på första tjänstgöringens bekostnad. Aled hänsyn härtill torde inryckning
till första tjänstgöring böra äga rum:
för underbefäl eller fackmän vid infanteriet, träng- och intendenturtrupperna
omkring den 1 december under första värnpliktsåret; samt
för underbefäl eller fackmän vid artilleriet och ingenjörtrupperna ävensom
för till linjetjänst vid kavalleriet uttagna värnpliktiga omedelbart efter nyåret
under andra värnpliktsåret.
Utskottet ansluter sig i övrigt till Kungl. Maj:ts förslag angående utbildningstid
och sättet för dess fördelning på första tjänstgöring och
repetitionsövningar.
Utbildningstiden för studenter och likställda.
Som tidigare angivits, föreslår utskottet för studenter och likställda en
minskning av utbildningstiden från av Kungl. Maj:t föreslagna 350 dagar
till 300 dagar. Denna avkortning förutsättes bliva förlagd till första
tjänstgöringen. Aled oförändrad inrycknings tid kommer utryckningen från
nämnda tjänstgöring till följd härav att för flertalet studenter och likställda
äga rum i slutet av april i stället för enligt Kungl. Maj:ts förslag i början
av juni.
Ovanstående gäller dock icke kategorien »läkare m. fl.». För dessa bör
tjänstgöringen ordnas på sätt nedanstående tabell utvisar.
Militärutbildning |
Fack- utbild- |
Fack-tj änst- |
Summa |
||
1. året |
2. året |
mng |
gönng |
||
Läkare.................................... |
80 |
90 |
60 |
70 |
300 |
Veterinärer................................. |
90 |
60 |
50 |
100 |
300 |
Tandläkare och apotekare............ |
60 |
— |
42 |
198 |
300 |
2. Till ersättningsreserven uttagna eller överförda värnpliktiga.
Utskottet ansluter sig till Kungl. AIaj:ts förslag angående tjänstgöringstid
i fred för de till ersättningsreserven uttagna eller överförda värnplik
-
6
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
tiga. Med hänsyn till organisationens enligt utskottets förslag utökade
omfattning beräknas antalet tjänstgöringsdagar för handräcknings tjänst till
1,315,000 i stället för i Kungl. Maj:ts proposition angivna 1,240,000.
3. Reservtruppövning och landstormsövning.
Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag angående landstormsövning
om 15 dagar för befäl och specialmanskap vid landstormen samt
angående uppförande i riksstaten av ett ordinarie anslag om 50,000 kronor
för de frivilliga landstormsövningarnas understödjande.
Reservtruppövning ifrågasättes icke.
G. De värnpliktigas inskrivning, redovisning och avlöning.
Härutinnan ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag.
III. Fredsorganisätionen.
A. Lantförsvarets kommandoexpedition.
Utskottet ansluter sig till Kungl. Majrts förslag och förutsätter alltså,
att frågan om hela den militära förvaltningens organisation snarast möjligt
upptages till avgörande.
B. Arméförvaltningen.
Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag.
C. Härens organisation i fred på högre och lägre
truppförband.
Härutinnan förutsätter utskottet vissa, under avdelning I närmare angivna
avvikelser från Kungl. Maj:ts förslag.
D. Högre staber och inspektioner.
Enligt utskottets förslag är chefen för Skånska husarregementet tillika
chef för Skånska kavalleribrigaden. Denne regementschef intager alltså
såsom brigadchef motsvarande ställning som infanteriets brigadchefer. Aven
för honom bör därför å staten för generalitetet uppföras ett årligt arvode
om 600 kronor.
I fråga om högre staber och inspektioner i övrigt ansluter sig utskottet
till Kungl. Maj:ts förslag.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
7
E. Undervisningsanstalter och ntbildningskurser in. in.
På grund av den enligt utskottets förslag i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag utökade kavalleriorganisationen bör antalet elever ur kavalleriet
vid ridskolan beräknas till 15 i stället för av Kungl. Maj:t beräknade 12.
Av nämnda anledning samt på grund av organiserandet av infanteritruppförband
i kustfästningarna bör vidare det sammanlagda antalet elever t id
gymnastiska centralinstitutet beräknas till högst 31 i stället för av Kungl.
Maj:t beräknade högst 28.
T övrigt ansluter sig utskottet till i Kungl. Maj:ts proposition framställda
förslag och gjorda uttalanden.
F. Lägre truppförband.
1. Allmänna synpunkter.
Vid beräknandet av staterna för regementen och kårer hava de i Kungl,
Maj:ts proposition angivna allmänna grundsatserna i tillämpliga delar blivit
följda med huvudsakligen följande undantag.
I avvaktan på den i det föregående berörda utredningen angående förvaltningens
organisation har utskottet dels ansett sig icke böra i staterna
upptaga de av Kungl. Maj:t föreslagna regementskassörerna utan i stället
tillsvidare uppföra arvoden åt pensionerade underofficerare såsom biträden
åt regementsintendenterna, dels ock funnit sig böra förorda, att de nuvarande
förrådsförvaltarna, vilka av Kungl. Maj:t föreslås att överflyttas
till truppförbandens stater, tillsvidare bibehållas på intendenturkårens stat.
Kungl. Maj:ts förslag angående avskaffandet av den hittillsvarande underlöjtnantsgraden
har utskottet, i avvaktan på den i det följande föreslagna
utredningen angående förbättrandet av underofficerarnas tjänsteställning
m. m., icke ansett sig böra för närvarande biträda.
Utbildningen av värnpliktigt linjemanskap ävensom av officers- och
reservofficersaspiranter förutsättes (i tillämpliga delar) böra ordnas efter
samma allmänna grunder som enligt Kungl. Maj:ts proposition. Även i
fråga om utbildningen av det fast anställda manskapet har utskottet vid
staternas beräknande utgått från de av Kungl. Maj:t angivna grunderna.
Som längre fram närmare omförmäles, förutsätter utskottet dock, att denna
angelägenhet göres till föremål för särskild utredning.
I den följande redogörelsen för de olika truppslagens organisation beröres
icke behovet av musikpersonal, läkare, veterinärer, regementspastorer
och reservpersonal samt icke heller behovet av hästar.
2. Förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning.
Uti Kungl. Maj:t proposition föreslås vissa åtgärder till förbättrande
av underofficerarnas tjänsteställning. Sålunda förordas utbytande av be
-
8
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
nämmngen underofficerare mot sekundofficerare och inrättande av en ny
tjänstegrad, vars innehavare skulle erhålla titeln sekundlöjtnanter med tjänsteställning
efter löjtnanter. Den nya graden avses att huvudsakligen tilldelas
förrådsförvaltare. Vidare föreslås, att fänriks tjänstegrad tillägges
fanjunkare och styckjunkare, vilka därvid med bibehållande av sina nuvarande
titlar skulle räkna tjänsteställning i förhållande till fänrikar efter
datum för fullmakter resp. konstitutorial. Med avseende å sergeanters
tjänsteställning ifrågasättes däremot icke någon förändring.
Även uti herr Reuterskiölds m. fl:s motion (I : 205) och herr Lindgrens
m. fi:s motion (II : 348) föreslås till förbättrande av underofficerarnas
tjänsteställning inrättande av en ny tjänstegrad, vars innehavare skulle
erhålla enahanda titel och tjänsteställning som enligt K ung]. Maj:ts förslag.
Uti herr Wigforss’ in. flis motion (I: 248) och herr Hanssons i Stockholm
in. flis motion (II : 392) ställes Kungl. Maj:ts förslag i förevarande
avseende i samband med förslaget om den nuvarande underlöjtnantsgradens
avskaffande och framhålles i anslutning härtill bland annat följande. Genom
fänrikarnas hastigare uppflyttning till löjtnanter skulle underofficerarna —
med undantag av förrådsförvaltarna, vilka skulle erhålla sekundlöjtnants
tjänsteställning alltjämt komma att stå i ungefär samma subordinationsförhållande
som nu även till de yngsta officerarna. Det borde emellertid
icke ur befälsföringssynpunkt möta några betänkligheter att bereda
de äldre underofficerarna, vilka i allmänhet sysselsattes i administrativa
befattningar, en högre tjänsteställning. Bättre än att godtaga Kungl.
Maj:ts förslag syntes vara att från Kungl. Maj:t begära nytt förslag till
en rationell lösning av förevarande fråga. Därvid borde mindre vikt
läggas vid själva benämningarna och större vikt vid den reella innebörden.
För underofficerskårens medlemmar borde det mest betydelsefulla vara att
erhålla en efter arbetets vikt och art anpassad självständigare ställning.
För vinnande av detta mål syntes det vara tillräckligt med en omarbetning
i vissa delar av nu gällande reglementen och föreskrifter. En sådan
omarbetning syntes kunna av Kungl. Maj:t företagas utan riksdagens
hörande, men då saken redan tillmätts den betydelse, att den bringats
inför riksdagen, vore lämpligast att hos Kungl. Maj:t begära nytt förslag
till nästa riksdag.
Herr Karlsson i Gasabäck in. fl. hemställa i sin motion (II: 390) om
avslag å Kungl. Maj;ts förslag i denna del.
Tilldelandet av officers tjänsteställning i viss utsträckning åt äldre underofficerare
synes med hänsyn till dem åvilande tjänsteansvar och tjänsteålder
vara väl motiverat, Vid bedömande av, i vilken utsträckning officers
tjänsteställning bör tilldelas de nuvarande underofficerarna, bör emellertid,
som också i Kungl. Maj:ts proposition framhålles, befälsföringens krav
tillgodoses. Orediga eller eljest mindre lämpliga befälsförhållanden måste
undvikas. På grund härav erfordras en lämpligt avvägd begränsning.
Det vill visserligen synas utskottet, som innebure Kungl. Maj:ts förslag
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
9
i stort sett en lämpligt avpassad lösning av den föreliggande frågan, ehuru
den föreslagna benämningen sekundofficer förefaller vara mindre tilltalande.
Utskottet bär dock kommit till den uppfattningen, att frågan är i behov
av ytterligare utredning. Utskottet finner sig därför böra föreslå riksdagen
att, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag i denna del, i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om förnyad utredning samt om framläggande till
nästa års riksdag av förslag till frågans lösning.
3. Infanteriet.
Enligt utskottets förslag organiseras, utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit,
särskilda infanteriförband i kustfästningarna. Samtliga infanteriregementen
komma vid sådant förhållande att bibehållas, dock med det undantaget,
att Vaxholms grenadjärregemente ersättes med Vaxholms grenadjärkår.
Beträffande de i Kungl. Maj:ts proposition upptagna infanteriregementena
förutsättes i huvudsak icke någon annan ändring, än att de båda
kompanier, vilka med hänsyn till kustfästningarnas förseende med infanteribesättning
vid mobilisering organiseras vid Svea livgarde, Göta livgarde,
Kronobergs regemente och Norra skånska infanteriregementet, icke
skola organiseras.
Karlskrona grenadjärregemente och Vaxholms grenadjärkår förutsättas
bliva organiserade under sommarrekrytskolan på fem resp. fyra kompanier.
För dessa båda truppförband beräknas befälsbehovet efter motsvarande
grunder som vid infanteriet i övrigt.
En sammanfattning av det vid infanteriet beräknade befälsbehovet lämnas
i nedanstående tabell.
10
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Infall -
1 |
Under- |
|||||||||||
Officerare |
Office- |
Man- |
||||||||||
rare |
||||||||||||
O |
||||||||||||
O: < CD |
O- < CD *-i CD ef CD |
g 3. |
w p ►ö |
t"* C» C_i. ef P |
p- CD S1 oT P 5-.. |
SB 3 |
ce CD n ffq |
Underbefäl |
||||
CO et- |
3. cf |
O i-i CD |
CD P |
P ct- |
tv 5 |
P K |
p P |
Furirer |
W |
K |
||
P P CD |
i-i |
t- CD O |
i-i CD |
CD l-J |
E |
to K |
O ►3 i-i |
Vice- Drpra |
||||
p CD CD |
P CD CD |
CD H |
CD i-i |
|||||||||
Livregementets grenadjärer...... 19 regementen = Livregemen- |
1 |
1 |
2 |
11 |
21 |
7 |
9 |
19 |
14 |
26 |
28 |
28 |
tets grenadj ärer .................. Svea livgarde: |
19 |
19 |
38 |
209 |
399 |
133 |
171 |
361 |
266 |
494 |
532 |
532 |
regementet.......................... |
1 |
1 |
2 |
13 |
24 |
8 |
11 |
21 |
18 |
34 |
36 |
36 |
stridsvagnbataljonen ............ |
— |
1 |
3 |
6 |
1 |
3 |
3 |
4 |
9 |
12 |
15 |
|
Göta livgarde ........................ |
1 |
1 |
2 |
13 |
24 |
8 |
11 |
21 |
18 |
34 |
36 |
36 |
Karlskrona grenadj ärregemente |
1 |
1 |
1 |
9 |
19 |
6 |
9 |
18 |
12 |
22 |
20 |
20 |
Norrbottens regemente ............ |
1 |
1 |
3 |
15 |
24 |
7 |
11 |
21 |
14 |
26 |
32 |
32 |
Jämtlands fältjägarregemente ... |
1 |
1 |
2 |
11 |
21 |
7 |
9 |
19 |
14 |
26 |
28 |
28 |
mentet.............. |
1 |
1 |
2 |
11 |
21 |
7 |
9 |
19 |
14 |
26 |
28 |
28 |
Vaxholms grenadjärkår........... |
— |
1 |
1 |
6 |
9 |
3 |
5 |
11 |
8 |
15 |
16 |
16 |
Gotlands infanteriregemente...... |
1 |
1 |
2 |
11 |
23 |
7 |
9 |
20 |
14 |
28 |
29 |
29 |
Summa personal |
27 |
28 |
561 312 |
591 |
194 |
257 |
533 |
396 |
740 |
797 |
800 |
'') Billigt Kungl. Maj:ts förslag åtskiljas icke i staten löjtnanter samt underlöjtnanter
och fänrikar.
a) Verkmästare 2. klass.
4. Kavalleriet.
Kavalleriet utgöres enligt utskottets förslag dels av följande för arméfördelningarna
avsedda kavalleriregementen, nämligen Livgardet till häst,
Livregementets dragoner, Livregementets husarer, Smålands husarregemente,
Kronprinsens husarregemente och Norrlands dragonregemente 3),
dels av Skånska husarregementet (fem skvadroner) och Skånska dragonkåren
(tre skvadroner), vilka båda truppförband tillsammans bilda Skånska
kavalleribrigaden.
De för arméfördelningarna avsedda kavalleriregementena förutsättas bliva
organiserade på samma sätt, som motsvarande regementen enligt Kungl.
Maj:ts förslag.
Som i det föregående framhållits, har utskottet funnit nödvändigt att
för kostnadernas minskande organisera den Skånska kavalleribrigadens
skvadroner något svagare än fördelningskavalleriregementenas. För vardera
av dessa senare beräknas enligt Kungl. Maj:ts förslag 125 hästar. Utskottet
anser sig kunna vid Skånska kavalleribrigaden minska detta antal
till 100. Man torde nämligen enligt utskottets mening kunna räkna med,
3) Varje regemente organiseras å fyra skvadroner utom Norrlands dragonregemente,
för vilket en femte till Boden förlagd sqvadron tillkommer.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
11
teriet.
ska |
P |
(utom musik |
in a n s k a p) |
Civil- mllitär- personal |
Arvoden |
|||||||||
| Volontärer |
B |
ost |
a 11 |
ning |
små |
n |
V apenliantverkare |
Förrådsvaktmästare |
officerare |
underofficerare |
||||
Sjukvårdsmanskap |
Hov- slagar- manskap |
Vapenhantverkar- manskap |
||||||||||||
Furirer |
| Korpraler |
Vice- korpraler |
Meniga |
Vice- korpraler |
Furirer 2. klass |
Korpraler |
Vice- korpraler |
Meniga |
||||||
1. klass |
2. klass |
|||||||||||||
40 |
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
4 |
760 |
19 |
19 |
38 |
38 |
38 |
19 |
19 |
19 |
19 |
19 |
19 |
19 |
— |
76 |
52 |
1 |
1 |
2 |
2 |
3 |
1 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
3 |
52 |
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
4 |
34 |
1 |
— |
2 |
1 |
2 |
1 |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
4 |
46 |
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
4 |
40 |
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
5 |
40 |
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
5 |
24 |
— |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
— |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
— |
3 |
120 |
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
4 |
1229 |
27 |
27 |
54 |
54 |
56 |
28 |
28 |
27 |
27 |
28 |
29 |
28 |
1 |
112 |
att det ytterligare antal ridhästar, som vid sådant förhållande kommer att
erfordras vid mobilisering för uppbringande av skvadronerna till fältstyrka,
utan alltför stora svårigheter kan anskaffas genom utskrivning (inköp) av
hästar. Tillgången å dresserade och för fältbruk användbara ridhästar är
nämligen i Skåne så riklig, att en sådan anordning väl kan förutsättas
för de i Skånska kavalleribrigaden ingående truppförbanden. Till följd
av det sålunda minskade hästantalet bör vid nämnda brigad skvadronerna
(utom under tiden för repetitionsövningarna) organiseras å två troppar i
stället för — såsom vid fördelningskavalleriet förutsättes — å tre. Denna
minskning av tropparnas antal möjliggör eu minskning av den fast anställda
personalen. Genom nämnda reduceringar uppstå jämförelsevis betydande
besparingar. För kostnadernas nedbringande föreslår utskottet
vidare, att någon särskild beställning för brigadchefen icke uppföres, utan
att chefen för Skånska husarregementet tillika är brigadchef. I övrigt
förutsätter utskottet, att ifrågavarande båda kavalleriförband organiseras
efter motsvarande grunder som fördelningskavalleriregementena.
De av utskottet för kavalleriet föreslagna personalstaterna för de olika
truppförbanden framgår av nedanstående tabell.
12
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Kavalleriet.
Fördelningskavalleriregementena.
x)
Livgardet till häst
Livregementets
dragoner .........
Livregementets
husarer...........
Smålands husarregemente
......
Kronprinsens husarregemente
4)
Norrlands dragonregemente
......
Tillhopa
Skånska kavalleribrigaden.
Skånska husarregementet
......
Skånska dragonkåren
............
Officerare
Under office rare -
Manskap (utom musikmanskap)
Underbefäl
Furirer
Tillhopa
Summa för
kavalleriet
6 31 3
—, 1
lj —
1 11
7 ! 4 i 4
37
75 24
10| 19
47 94 29
31 55
10
41
15
70
31
Beställningsmän
Sjukvårds manskap -
180
180
180
180
180
225
1
1
1
1
1
1
124144 1,125 b 6 13
29
391153
19] 200
11 120
30 320
Hovslagar manskap -
3|| 1
1 1
174|[ 1,445 8
2 4
8 17
Vapen
hantv.-
mansk.
Civil
mili
tär
per
sonal
Förrådso.
hantverksstaten -
25 25
31 3
33
33
<
o
c ^
p £
p- M
8 g!
B*
o 2
CD P
hi W
SB
24
4
’) 3
31
*) De för fördelningskavalleriet angivna staterna överensstämma med Kung].. Maj:ts förslag med den avvikelse,
som framgår av not 2.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag åtskiljes icke i staten löjtnanter samt underlöjtnanter och fänrikar.
3) Därav 1 avsedd för ridskolan.
4) Enligt Kungl. Maj:ts förslag Skånska kavalleriregementet.
8) 1 expeditionsunderofficer, 1 biträde hos regementsintendenten, 1 vapenunderofficer, tillika uppbördsman
för furage.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
13
På grund av den minskade kadern bliver vid Skånska kavalleribrigaden
mobiliseringstillgången å fast och f. d. fast anställd personal givetvis proportionsvis
mindre än vid fördelningskavalleriregementena. Men å andra
sidan ställes vid mobilisering å nämnda brigad väsentligt mindre krav än
å kavalleriet i övrigt i fråga om detaclieringar till kvarter och staber m. m.
De mobiliserade skvadronernas beskaffenhet torde därför vid Skånska kavalleribrigaden
bliva fullt jämförbar med skvadronernas vid det övriga kavalleriet.
5. Artilleriet.
Utskottet ansluter sig i fråga om artilleriets organisation till Kungl.
Maj:ts förslag. De i detta upptagna subalternofficerarna föreslås av utskottet
bliva fördelade på löjtnanter samt underlöjtnanter och fänrikar på
sätt nedanstående tabell utvisar.
Kungl. |
Utskottets förslag |
||
slag, löjt- |
|||
Löjtnanter |
Underlöjt-nanter och |
||
fänrikar |
|||
fänrikar |
|||
Svea artilleriregemente .................................... |
26 |
20 |
6 |
Fem regementen = Svea artilleriregemente ...... |
130 |
100 |
30 |
Gotlands artillerikår......................................... |
11 |
8 |
3 |
Norrbottens artillerikår ..................... |
8 ’ |
t) |
2 |
Arméartilleriregementet .................. |
26 |
20 |
6 |
Luftvärnsartilleriregementet........................... . |
21 |
21 |
— |
Bodens artilleriregemente ................................. |
28 |
21 |
7 |
— |
196 |
54 |
|
Summa |
250 |
250 |
Som av tabellen framgår, förutsättas samtliga subalternofficerare vid Luftvärnsartilleriregementet
vara löjtnanter. Innan artilleriofficerare vinna inträde
vid nämnda regemente, böra de nämligen enligt utskottets åsikt
genom flerårig tjänstgöring såsom officerare hava förskaffat sig grundlig
kännedom om förhållandena vid markstridsartilleriet.
Ifrågavarande officerare torde därför vid tidpunkten för nämnda inträde
böra hava nått löjtnants tjänstegrad.
6. Ingenjörtrupperna och fortifikationen.
Utskottet ansluter sig i fråga om organiserandet av ingenjörtrupperna
och fortifikationen till Kungl. Maj:ts förslag. De i detta upptagna 81
subalternofficerarna föreslås av utskottet bliva fördelade på 61 löjtnanter
samt 20 underlöjtnanter och fänrikar.
7. Trängtrupperna.
Utskottet ansluter sig i fråga om trängtruppernas organisation till Kungl.
Maj:ts förslag. De i detta upptagna 44 subalternofficerarna föreslås av
utskottet bliva fördelade på 33 löjtnanter samt 11 underlöjtnanter och
fänrikar.
14
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
8. Intendenturtrupperna och inteudenturkåren.
I fråga om organiserandet av intendenturtrupperna och intendenturkåren
ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag med den skillnad, att 1
kapten (regementsintendent) och 1 förvaltare (förrådsförvaltare) tillkomma för
vartdera Karlskrona grenadjärregemente, Vaxholms grenadjärkår, Skånska
husarregementet och Skånska dragonkåren.
G. Armé musik eu.
Försvararevisionen har föreslagit armémusikens organiserande på sätt
nedanstående tabell utvisar.
Beställning |
Typ |
Typ II 2) |
Typ III 3) |
Musiklöjtnanter .................... |
1 |
||
Musikfanjunkare.................... |
1 |
1 |
l |
Musiksergeanter.......................... |
4 |
3 |
— 1 |
Musikfurirer av 1. klass |
1 |
1 |
1 |
Musikfurirer av 2. klass |
2 |
2 |
1 |
Musikkorpraler ................ |
3 |
2 |
2 |
Musikvicekorpraler ....... |
4 |
_ |
|
Musikvolontärer............. |
6 |
3 |
2 |
Summa |
22 |
12 |
7 |
) Avsedd för Svea och Q-öta livgarden. För Svea livgarde tillkommer 1 musikvolontär avsedd
för K. K. S.
s) Avsedd för övriga infanteriregementen samt för kavalleri- och artilleriregementen.
8) Avsedd för G-otlands artillerikår samt ingenjör- och trängkårer.
Kungl. Maj:ts förslag beträffande armémusikens organiserande kan sammanfattas
i följande tabell.
Personal |
Typ I '') |
Typ II 2) |
Typ |
Typ IV *) |
Musikfanj unkare...................... |
1 |
1 |
1 |
|
Musiksergeanter....................................... |
4 |
3 |
i |
5 |
Musikfurirer av 1. klass |
2 |
1 |
i |
3 |
Musikfurirer av 2. klass |
2 |
2 |
i |
2 |
Musikkorpraler ............... |
1 |
1 |
i |
2 |
Musikvicekorpraler ............ |
2 |
1 |
i |
2 |
Musikvolontärer .. |
5 |
3 |
2 |
9 |
Musikelever.................................................... |
5 |
4 |
3 |
6 |
*) Avsedd för samtliga infanteriregementen utom Norrbottens regemente.
2) Avsedd för Karlsborgs garnison, Livgardet till häst, Livregementets dragoner, Svea artilleriregemente
och Arméartilleriregementet.
8) Avsedd för Livregementets husarer, Smålands husarregemente, Skånska kavalleriregementet
och Norrlands dragonregemente, Göta, Wendes, Norrlands, Upplands och Smålands artilleriregementen,
Gotlands artillerikår, Svea ingenjörkår, Fälttel^grafregementet samt envar av de
sex trängkårerna.
4) Avsedd för Bodens garnison.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
15
Ministern för utrikes ärendena har för sin del enligt uttalande till statsrådsprotokollet
förordat, att armémusiken organiseras, på siitt framgår av
följande tabell.
Personal |
Typ |
Typ II •) |
Typ |
Typ IV 4; |
!__ |
Musiklöjtnant ...................................... |
i |
||||
Musikfanjunkare ...................................... |
— |
1 |
i |
1 |
— |
Musiksergeanter .............................. |
7 |
6 |
6 |
3 |
l |
Musikfurirer av 1. klass ..................... |
3 |
3 |
2 |
1 |
l |
Musikfurirer av 2. klass ........... |
2 |
3 |
2 |
2 |
l |
Musikkorpraler.............................. |
2 |
2 |
2 |
1 |
i |
Musikvicekorpraler .................................... |
2 |
2 |
2 |
1 |
l |
Musikvolontärer .................. |
7 |
7 |
6 |
3 |
2 |
Musikelever ............................................. |
7 |
6 |
5 |
4 |
3 |
*) Avsedd för vartdera av Svea och Göta livgarden.
*) Avsedd för Norrbottens regemente.
3) Avsedd för ett vart av övriga infanteriregementen.
4) Avsedd för vartdera av Skånska kavalleriregementet, Göta artilleriregemente, Karlsborgs
garnison, 1 av kavalleriregementena och 1 av artillerigementena i Stockholm.
5) Avsedd för vardera av Svea och Skånska trängkårerna.
Herrar K. J. Ekman och linne yrka i motion (I : 224) bifall till det
av ministern för utrikes ärendena framställda förslaget rörande armémusikens
organiserande.
Herr Lindhagen föreslår i motion (I: 232), att de i den blivande militärorganisationen
ingående musikkårerna bibehållas i sin nuvarande omfattning.
Herrar Eeuterskiöld m. fl. och Lindgren m. fl. herr Ingeström samt
herrar Wigforss m. fl. och Hansson i Stockholm m. fl. ansluta sig i fråga
om armémusikens organiserande till de av försvarsrevisionen föreslagna
grunderna.
Herr Lovén föreslår i motion (II : 354) följande ändringar i den av
Kungl. Maj:t föreslagna musikorganisationen nämligen,
att å musikkårer av typ IV två musiksergeantbeställningar uppflyttas
till musikfanjunkarebeställningar .med avlöningsförmåner enligt lönegrad
Ilo. 3 avlöningsreglementet;
att å musikkårer av typ I och II en musiksergeantbeställning uppflyttas
till musikfanjunkare-(styckjunkare-)beställning med avlöningsförmåner
enligt lönegrad Uo. 3 avlöningsreglementet;
att musikkårer av typ III om 7 man utökas med en musikfanjunkarebeställning
med avlöningsförmåner enligt lönegrad Uo. 3 avlöningsreglementet
; samt
att å staterna för samtliga kavalleri- och artilleriregementen (även de i
landsorten) uppföras musikkårer av samma typ.
Vid övervägande av de i ämnet föreliggande olika förslagen har utskottet
funnit det av Kungl. Maj:t framställda förslaget mest lämpat så
-
16
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
som grundval för armémusikens ordnande. Dock anser sig utskottet böra
förorda åtskilliga ändringar i den av Kungl. Maj:t föreslagna organisationen.
I syfte att något förbättra musikpersonalens befordrings-, löne- och
pensionsförhållanden finner sig utskottet sålunda böra biträda de av herr
Loven i detta avseende framställda ändringsförslag, i vad de angå musikkårer
av de av Kungl. Maj:t föreslagna typerna I och III, ävensom i anledning
av samma förslag i övrigt böra förorda, att musikkåren av typ
IY (för Bodens garnison) sammansättes av 2 musikfanjunkare, därav en
musikdirektör, 4 musiksergeanter, 2 musikfurirer av 1. klass, 2 musikfurirer
av 2. klass, 2 musikkorpraler, 3 musikvicekorpraler, 9 musikvolontärer
och 6 musikelever. I händelse av bifall till utskottets förslag,
i nu angivna delar, uppstår enligt verkställda beräkningar — frånsett
pensionskostnaderna — beträffande musikkår av typ I eu kostnadsminskning
av 610 kronor, beträffande musikkår av typ IV en kostnadsminskning
av 420 kronor samt beträffande musikkår av typ III eu kostnadsökning
av 3,750 kronor. För att motväga den sålunda uppkomna kostnadsökningen
anser sig utskottet vidare böra föreslå, att musikkår av typ
II icke organiseras vid något truppförband, utan ersättes med musikkår av
typ III med den beträffande sistnämnda typ nyss förordade jämkningen.
För Karlskrona grenadjärregemente och Vaxholms grenadjärkår synes
med hänsyn till den av utskottet för dessa truppförband föreslagna begränsade
organisationen böra avses musikkår av den ovan förordade
minsta typen. För Karlsborgs garnison bör beräknas samma musikpersonal
som vid ett normalinfanteriregemente. Denna personal bör lämpligen
uppföras å Luftvärn sartilleriregementets stat. För Norrlands ingenjörkår
beräknas icke någon musikpersonal, enär musikbehovet torde kunna
tillgodoses av Jämtlands fältjägarregementes musikkår.
På grund av det sålunda anförda får utskottet alltså föreslå, att armémusiken
organiseras på sätt nedanstående tabell utvisar.
Personal |
Typ I'') |
Typ II») |
Typ IIP) |
Musikdirektör .............................................................. |
1 |
1 |
|
Musikfanjunkare ............................................................ |
1 |
1 |
1 |
Musiksergeanter ........................................................ |
3 |
1 |
4 |
Musikfurir av 1. klass ...................................... ..... |
1 |
1 |
2 |
Musikfurir av 2. klass ................................................ |
2 |
1 |
2 |
Musikkorpraler.............................................................. |
1 |
1 |
2 |
Musikvicekorpraler ........................................................ |
2 |
1 |
3 |
Musikvolontärer ........................................................ |
6 |
2 |
9 |
Musikelever ................................................................... |
5 |
3 |
6 |
*) Avsedd för samtliga infanteriregementen (utom Norrbottens regemente och Karlskrona grenadjärregemente)
samt för Karlsborgs garnison (Luftvärnsartilleriregementet).
2) Avsedd för Karlskrona grenadjärregemente, Vaxholms grenadjärkår, samtliga kavalleriregementen,
Skånska dragonkåren, samtliga artilleriregementen utom Bodens artilleriregemente
och Luftvärnsartilleriregementet, Gotlands artillerikår, Svea ingenjörkår, Fälttelegrafregementet
samt trängkårerna.
3) Avsedd för Bodens garnison.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
17
H. Civilmilitära samt civila kårer och stater.
1. Fältläkarkåren.
Utöver den läkai-personal, som upptages i Kungl. Maj:ts proposition,
tillkommer med hänsyn till den av utskottet förutsatta härorganisationen:
för Karlskmoa grenadjärregemente 1 regementsläkare,
» Vaxholms grenadjärkår 1 bataljonsläkare,
» Skånska husarregementet 1 »
» Skånska dragonkåren 1 »
2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.
I fråga om garnisonssjukhusens organisation ansluter sig utskottet till
Kungl. Maj:ts förslag.
På grund av den av utskottet förutsatta härorganisationen bliver antalet
ordinarie sjuksköterskor 45 i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna
41.
3. Fältveterinärkåren.
Vid kavalleriet erfordras enligt utskottets förslag för vardera av Livgardet
till häst, Livregementets dragoner, Livregementets husarer, Skånska
husarregementet och Skånska dragonkåren 1 bataljonsveterinär samt för
vartdera av Smålands husarregemente, Kronprinsens husarregemente och
Norrlands dragonregemente 1 regementsveterinär.
I övrigt ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag, i förhållande
till vilket utskottets förslag innebär en ökning med 1 regements- och 1
bataljonsveterinär.
4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.
Härutinnan ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag.
5. Ecklesiastikstaten.
Utöver de regementspastorer, som upptagas i Kungl. Maj:ts proposition,
tillkommer enligt utskottets förslag 1 för vardera av Karlskrona
grenadjärregemente, Vaxholms grenadjärkår, Skånska husarregementet och
Skånska dragonkåren.
6. Polispersonalen.
Härutinnan ansluter utskottet sig till Kungl. Maj:ts förslag.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 C käft. (Nr 2.)
788 24 31
18
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
I. Härens hästar och remonteringsväsendet.
1. Härens hästar.
Egna tjänstehästar.
Utöver det av Kung!. Maj:t beräknade antalet erfordras 1 häst för
vardera av cheferna för Karlskrona grenadjärregemente samt Vaxholmsgrenadjärkår.
För kavalleriofficerare utom fänrikar erfordras dessutom
162 hästar i stället för 130 enligt Kungl. Maj:ts förslag. Antalet egnatjänstehästar
ökas alltså med 34 eller från 242 till 276.
Stamhästar.
Beträffande antalet stamhästar för chefen för lantförsvarets kommandoexpedition,
generalitetet och arméfördelningsstaberna samt tränginspektionen,
generalstaben, artilleristaben, kommendantskapet i Boden, militärbefälet på
Gotland, fälttygmästaren samt undervisningsverken ansluter sig utskottet
till Kungl. Maj:ts förslag.
Vid infanteriet minskas det av Kungl. Maj:t beräknade hästbehovet
vid vartdera av Svea livgarde, Göta livgarde, Kronobergs regemente samt
Norra skånska infanteriregementet med hästar för 1 regementsofficer,
1 regementsadjutant och 2 kompanichefer. Å andra sidan inträder ökning
i hästbehovet på grund av de för kustfästningarna organiserade infanteriförbanden,
varvid beräknas för Karlskrona grenadjärregemente i stabsgruppen
6 hästar (avsedda för regementschefen, 2 regementsofficerare,
regementskvartermästaren och 2 regementsadjutanter) och i kompanichefsgruppen
12 hästar (avsedda för signalofficeren, 5 kompanichefer och
— 6 hästar -— kulsprutekompaniet) samt för Vaxholms grenadjärkår i
stabsgruppen 4 hästar (avsedda för kårchefen, majoren, regementskvartermästaren
och regementsadj utan ten) och i kompanichefsgruppen 11 hästar
(avsedda för 4 kompanichefer, signalofficeren och — 6 hästar — kulsprutekompaniet)
.
Infanteriets sammanlagda hästbeliov ökas således med 17 hästar eller
från av Kungl. Maj:t beräknade 648 hästar till 665 (220 i stabsgruppen
och 445 i kompanichef sgruppen).
Vid kavalleriet tillkommer — utöver det av Kungl. Maj:t beräknade
hästantalet (3,130) hästar för Skånska kavalleribrigaden. Som i det
föregående omförmälts, anser sig utskottet beträffande densamma kunna
begränsa hästantalet till 100 hästar för var och en av de åtta skvadronema.
Kavalleriets sammanlagda hästbehov kommer till följd härav att ökas till
3,930.
I fråga om antalet hästar vid artilleriet, ingenjör-, träng- och intendenturtrupperna
ifrågasätter utskottet icke någon ändring av Kungl. Maj:ts
förslag.
Det för hären erforderliga antalet stamhästar bliver alltså:
1!)
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
lantforsvarets kommandoexpedition, generalitetet, general-staben m. fl. staber och undervisningsverken |
132 |
hästar |
infanteriet.................................. |
665 |
> |
kavalleriet................................. |
3,930 |
|
artilleriet .................................. |
2,149 |
|
fortifikationen och ingenjörtrupperna |
221 |
» |
trängtrupperna......................................... |
268 |
» |
intendenturtrupperna |
4 |
tillhopa 7,369 hästar
Lejda hästar.
Vid infanteriet ökas det av Kung], Maj:t beräknade antalet lejningsdagar
med 40 vid vartdera av Svea livgarde, Göta livgarde, Kronobergs
regemente och Norra skånska infanteriregementet. Därjämte beräknas
för Karlskrona grenadjärregemente ett behov av 1,000 och för Vaxholms
grenadjarkår ett behov av 900 lejningsdagar. Infanteriets sammanlagda
behov av hästlejningsdagar ökas alltså med 2,060 lejningsdagar eller från
av Kungl. Maj:t beräknade 31,480 till 33,540.
Vid kavalleriet erfordras utöver av Kungl. Maj: t beräknade 1,200 lejningsdagar
200 lejningsdagar för vart och ett av Skånska kavalleribrigadens
båda kulspruteförband. Det sammanlagda behovet uppgår alltså till 1,600
lejningsdagar.
I fråga om antalet hästlejningsdagar vid artilleriet, ingenjör-, träng- och
intendenturtrupperna ansluter utskottet sig till Kungl. Maj ris förslag.
Det för hären erforderliga antalet lejningsdagar bliver alltså:
infanteriet..................
kavalleriet...................
artilleriet ...................
ingenjörtrupperna ....
trängtrupperna..........
intendenturtrupperna
.............. 33,540 lejningsdagar
.............. 1,600 »
............. 107,000 »
............. 36,510
............. 22,300 »
............. 2,500 »
tillhopa 203,450 lejningsdagar
Enligt Kungl. Majris förslag beräknas ifrågavarande antal till 200,990.
Ökningen är således 2,460 lejningsdagar.
Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj ris förslag angående ett definitivt
övergående till det s. k. ackordhästsystemet.
2. Remonteringsväsendet.
Remonteringsgrunder.
„ I fråga om grunderna för remontering^! ansluter sig utskottet till
Kungl. Majris förslag.
o Antalet stamhästar har, som i det föregående omförmälts, beräknats
sålunda:
20
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitet, generalstaben
m. fl. staber ............................................................
» infanteriet, 220 hästar för stabsgruppen och 445 hästar
för kompanichefsgruppen, tillhopa ....................................
» kavalleriet ........................................................................
» artilleriet................................................................................
» fortifikationen och ingenjörtrupperna................................
» trängtrupp ern a.......................................................................
» intenden turtrupperna...........................................................
eller tillhopa 7,369 hästar
Generalstabsgruppen och infanteriets stabsgrupp räkna tillsammans
(132 -f 220) = 352 stamhästar. Den årliga överflyttningen av 8-åriga stamhästar
till infanteriet kommer således att utgöra (352 : 8 =) 44 hästar;
av dessa beräknas 36 hästar kunna lämnas av kavalleriet och 8 hästar
av övriga truppslag (artilleriet, ingenjörtrupperna och trängtrupperna).
Vid kavalleriet beräknas 10 % remontering å 3,930 — 4 x 36 =3,786
stamhästar samt dessutom 36 remonter såsom ersättning för överflyttade
hästar eller sammanlagt 379 + 36 =415 remonter.
För artilleriet, ingenjörtrupperna och trängtrupperna beräknas 9 % remontering
å (2,149 + 221 + 268 — 4 X 8 =) 2,606 stamliästar samt dessutom
8 remonter såsom ersättning för överflyttade hästar eller sammanlagt
(235 + 8=) 243 remonter.
I enlighet med 1923 års riksdags beslut torde det antal stamhästar,
som årligen uttages till egna tjänstehästar, böra beräknas till 10, för
för vilka ersättning bör utgå med motsvarande antal eller 10 remonter.
Det antal remonter, som således årligen bör tillföras armén, är:
vid kavalleriet ............................................................................ 415 remonter
» artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna........................... 243 »
ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar...... 10_»
tillhopa 668 remonter
eller 80 remonter mera än enligt Kungl. Maj:ts förslag.
Infanteriets kompanichefsgrupp och intendenturtrupperna erhålla årligen
från de beridna truppslagen ett visst antal vid dessa truppslag icke vidare
användbara hästar.1)
Remonteringsstyrelsen och remontdepåerna.
Härutinnan ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag.
132 hästar
665 »
3,930 *
2,149 »
221
268 »
4 »
4. Anställandet av »jordavlönat» underbefäl i reserven.
Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag angående anställandet
av jordavlönat underbefäl i reserven.
På, enahanda sätt beräknas även flygvapnet erhålla sitt behov av stamhästar.
Särskilda utskottats utlåtande Nr 2.
21
J. Reservpersonal.
1. Personal pa reservstat.
Med hänsyn till den av utskottet föreslagna härorganisationen bör den
av Kungl. Maj:t föreslagna reservstaten utökas med 6 kompaniofficerare
och 2 underofficerare. I övrigt ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts
förslag.
2. Personal i arméns reserver.
Med hänsyn till den av utskottet föreslagna härorganisationen beräknas
antalet årligen i reserven utnämnda officerare och underofficerare till
165 resp. 98 i stället för av Kungl. Magt beräknade 160 resp. 96.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag göres genomgåendet av frivilliga kurser
om 3 månader till villkor för befordran av löjtnant eller sergeant i reserven
till kapten resp. fanjunkare i reserven. Dylika kurser skulle säkerligen
visa sig vara av betydande värde för främjande av reservbefälets
militära användbarhet. Det torde dock, särskilt för underofficerarna, med
hänsyn till vederbörandes civila verksamhet ofta bliva förenat med stora
svårigheter för reservpersonalen att kunna disponera över den för kursernas
genomgående erforderliga tiden. Lämpligheten av att medgiva ovan angiven
befordran endast åt de reservofficerare och reservunderofficerare,
som genomgått ifrågavarande kurs, torde därför kunna ifrågasättas. Det
förefalla utskottet, som om även fullgörandet av ett visst lämpligt avvägt
vill antal repetitionsövningar eller annan däremot svarande tjänstgöring
borde få möjliggöra här avsedd befordran.
3. Väg- och vattenbyggnadskären.
Utskottet ansluter sig till i Kungl. Maj:ts proposition gjort uttalande
angående väg- och vattenbyggnadskåren.
K. Den fast anställda personalens rekrytering.
Under denna rubrik behandlas i Kungl. Maj:ts proposition bland annat
tre frågor, på vilka utskottet anser sig böra något närmare ingå, nämligen
om manskapets rekrytering, om underbefäls och underofficerares befordran
till officerare och reservofficerare samt om rekrytering av officers- och
underofficerskårerna vid de i Boden förlagda truppförbanden.
1. Manskapets rekrytering.
Bland de åtgärder, som kunna främja eu god manskapsrekrytering,
angives i propositionen förbättrande av manskapets utbildning. Med av
-
22
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
seende härå framliålles, att visst utrymme åt undervisning i allmänbildande
ämnen enligt Kungl. Maj:ts förslag kommer att förefinnas såväl vid de
lägre manskapsskolorna (rekryt-, korpral- och furirskolorna) som särskilt
vid underofficersskolan, vilken skulle erhålla en varaktighet av omkring
16 månader i stället för nuvarande 10 månader.
I anledning därav att Svenska underofficersförbundet i yttrande över försvarsrevisionens
betänkande föreslagit det nuvarande rekryteringssystemets
ersättande med ett system grundat på antagning av befälselever med viss
kortare tids provtjänstgöring, innan fast anställning ägde rum, och anordnande
av en tvåårig underofficersskola jämte särskilda kurser för bibringande
av realskolekompetens, uttalas i propositionen, att all anledning
vore att betvivla, att eu sådan anordning skulle erbjuda någon som helst
säkerhet för en tillfredsställande manskapsrekrytering. På grund härav
och av andra angivna skäl har Kungl. Maj:t funnit berörda förslag icke
böra föranleda någon åtgärd.
Av kostnads- och andra skäl har Kungl. Maj:t ej heller funnit sig böra,
åtminstone för närvarande, följa ett av chefen för generalstaben i hans
s. k. besparingsförslag framställt förslag om anordnande av en 2-årig miltär
mellanskola, avsedd att genomgås före den egentliga militäranställningen
och bibringa kunskaper bland annat i samma ämnen som militär mellanskola.
Herr Wigforss m. fl. och herr Hansson i Stockholm m. fl. förorda i
sina motioner nr 248 resp. 392, att Svenska underofficersförbundets förslag
om införande av ett nytt anställningssystem grundat på antagning av
befälselever göres till föremål för närmare prövning i samband med den
utredning om befälsordningens demokratisering, vilken motionärerna, såsom
i det följande skall närmare omförmälas, anse böra komma till stånd.
Mot anlitande i avvaktan på nämnda utredning av de av Kungl. Maj:t
föreslagna åtgärderna för underbefälsutbildningens höjande förklara sig
motionärerna icke hava något att erinra.
Herr Norman m. fl. hemställa uti sin motion, att eu militär mellanskola
i överensstämmelse med chefens för generalstaben förslag måtte upprättas,
och att ett särskilt anslag å 25,000 kronor för studiestipendier
måtte anvisas.
Utskottet, som anser det vara en angelägenhet av största vikt, att åtgärder
vidtagas till höjande av manskapets och därmed även underofficerarnas
utbildning, finner vad Kungl. Maj:t föreslagit med avseende på ordnandet
av rekryt-, korpral-, furir- och underofficersskolor vara ägnat att
verka i sådan riktning. Emellertid vill det synas utskottet, som om såväl
Svenska underofficersförbundets förslag om införande av ett anställningssystem,
grundat på antagning av befälselever, som i synnerhet chefens för
Särskilda utskottets utlåtande Nr £<
23
generalstaben förslag om anordnande av eu militär mellanskof äro väl
förtjänta att göras till föremål för ytterligare allsidig prövning. Utskottet
finner sig därför böra tillstyrka avlåtande av skrivelse till Kungl. Maj:t
med anhållan om förnyad utredning i berörda hänseende och framläggande
för riksdagen av de förslag, vartill utredningen må föranleda.
2. Underbefäls och underofficerares befordran till officerare och
reservofficerare.
Med avseende på denna fråga har Kungl. Maj:t — under uttalande att
principiellt sett möjlighet borde finnas för underbefäl och underofficerare
att vinna inträde på officersbanan — av i propositionen närmare angivna
skäl funnit sig för närvarande icke kunna föreslå annan åtgärd i sådant
syfte än beviljande av studiestipendier till därav förtjänta underbefäl och
underofficerare för att förhjälpa dem att avlägga för anställning som officer
erforderliga kunskapsprov. Dylika stipendier borde i regel kunna utdelas
till en och samma person under flera år i följd och jämväl under
tiden för vistelsen vid krigsskolan. De borde erhålla en storlek av minst
1,200 kronor och kunna åtnjutas ända till fyra år i följd. Beräknades
årligen sammanlagt 10 underbefäl och underofficerare kunna medelst
studiestipendier erhålla möjlighet att genomgå krigsskolan för befordran
till officer, borde anslagets storlek således bestämmas till minst 48,000
kronor. Åt Kungl. Maj:t borde uppdragas att meddela närmare bestämmelser
angående det sätt, varpå frågan sålunda borde ordnas.
Uti sina motioner nr 205 resp. 348 framställa herr Reuterskiöld m. fl.
och herr Lindgren m. fl. vissa förslag i förevarande ämne. Såsom redan
i annat sammanhang antytts, föreslå motionärerna inrättande av en ny
ijänstegrad, sekundlöjtnant, vilken hänföres till subalternofficersgraderna
och som under vissa närmare angivna förutsättningar skall kunna ernås
av underofficer. Den, som sålunda befordrats till sekundlöjtnant, avses
att i samma ordning som underlöjtnant och i visst fall framför sådan
■vidarebefordras till löjtnant, varefter han i fråga om kaptensbefordran skall
vara likställd med övriga löjtnanter.
Herr Karlsson i Gasabäck m. fl. hemställa i sin förutberörda motion
nr 390, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl-. Maj:t anhålla om
skyndsam utredning, huruvida icke förevarande fråga kunde lösas sålunda,
att ett antal officersbefattningar till och med kompanichef besättas med
Rit befordrade underofficerare.
Herr Wigforss m. fl. och herr Hansson i Stockholm m. fl. förorda, såsom
i det föregående angivits, i sina merberörda motioner nr 248 resp.
392, att frågan om en demokratiserad befälsordning göres till föremål
för en ingående prövning. I motionerna framhålles, hurusom kravet på
24
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
en dylik befiilsordning avser åtgärder för beredande av möjlighet för en
var dugande man att utan hänsyn till social ställning eller förmögenhet
kunna på den militära banan avancera till de högsta poster. En sådan
demokratiserad befälsordning förutsatte omarbetning av nu gällande bestämmelser
för antagning av officersaspiranter och undanröjande av de
hinder av ekonomisk art, som kunde avhålla en för officerskallet lämplig
och hågad från att aspirera.1 I det senare avseendet syntes Kungl. Maj:ts
förslag om studiestipendier för genomgående av krigsskolan vara värt
beaktande.
Slutligen hemställa herr Kilbom m. fl. i motion nr 396, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om vidtagande snarast möjligt
av erforderliga åtgärder för officerskårens demokratisering, bland annat
genom beredande av möjlighet för underbefälet att utan större svårigheter
vinna befordran till officerare inom alla grader.
Såsom i Kungl. Maj:ts proposition framliålles, lärer icke mer än eu
mening råda därom, att principiellt sett underofficerare och underbefäl
böra äga möjlighet att vinna inträde på officersbanan. I fråga däremot
om de åtgärder, som böra vidtagas för att främja denna möjlighet, äro
meningarna så mycket mera delade. Kungl. Maj:t anser det icke tillrådligt
att till förmån för underbefäl och underofficerare meddela eftergift
beträffande nu gällande fordringar för vinnande av officerskompetens.
I stället föreslår Kungl. Maj:t utdelande av stipendier till sådana av
nämnda personalgrupper, som visat sig därav förtjänta och vilja inhämta
stadgat kunskapsmått för inträde vid krigsskolan. Yad härutinnan föreslås
anser sig utskottet givetvis böra understödja. Att i enlighet med
vissa motionärers förslag öppna möjlighet för underofficerare att utan inhämtande
av eljest stadgad officerskompetens vinna befordran till kompaniofficerare
finner utskottet däremot icke vara tillrådligt. Uteslutet torde
emellertid icke vara att — utan officerskompetensens sänkande — kunna
bereda ökad möjlighet för underbefäl och underofficerare att vinna officersanställning
även på andra vägar än den av Kungl. Maj:t föreslagna.
På grund härav och med hänsyn till det samband, som givetvis råder
mellan förevarande fråga och spörsmålet om förbättrande av underofficerarnas
tjänsteställning, med avseende varå utskottet i det föregående föreslagit
riksdagen att hos Kungl. Maj: t begära ny utredning, har utskottet
funnit sig böra föreslå avlåtande av skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan,
att Kungl. Maj:t ville, med beaktande av vad utskottet ovan anfört,
i samband med spörsmålet om förbättrande av underofficerarnas
tjänsteställning även underkasta förevarande fråga förnyad allsidig utredning
och för nästa års riksdag framlägga det förslag, vartill denna utredning
må föranleda.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
25
3. Rekrytering av officers- och underofficerskårerna vid de i Boden
förlagda truppförhanden.
Uti Kungl. Maj:ts proposition (sid. lä2K o. f.) framhålles, att officersrekryteringen
vid Norrbottens regemente och Bodens artilleriregemente sedan
lång tid tillbaka varit högst otillfredsställande, att för vinnande av ändring
härutinnan särskilda åtgärder synas böra vidtagas, samt att även beträffande
underofficersrekryteringen dylika åtgärder torde vara erforderliga. Efter en
redogörelse för de från olika håll till föreliggande frågas lösning föreslagna
åtgärderna uttalas i propositionen, att endast en av dessa kunde antagas
med full säkerhet leda till målet, nämligen införandet av ett på tvång
grundat passagesystem, men att en sådan anordning emellertid måste befaras
medföra en ogynnsam inverkan på officers- och underofficersrekryteringen
i allmänhet och därför icke nu borde ifrågasättas. I stället föreslås åtskilliga
åtgärder i syfte att på frivillighetens väg säkerställa rekryteringen.
Sålunda förordas, att officerare och underofficerare med vederlikar vid alla
i Boden förlagda avdelningar av krigsmakten efter viss tids, förslagsvis
sex års, tjänstgöring i Boden i lönehänseende skola äga tillgodoräkna sig tre
tjänsteår, utöver vad eljest är medgivet. Vidare föreslås beredande av
möjlighet till transport till sydligare förlagda truppförband samt anordnande
av stipendier för från krigsskolan nyutexaminerade fänrikar, som taga anställning
vid i Boden förlagda truppförband. Slutligen ifrågasättes att
tillförsäkra officerare och underofficerare med vederlikar, tillhörande i Boden,
Umeå och Soflefteå förlagda truppförband och formationer, jämte deras
familjemedlemmar rätt till en årlig fri resa å järnväg till sydligare delar
av landet.
Herrar Wigtorss m. fl. och Hansson i Stockholm m. fl. framhålla, att
det vore anledning befara, att vad Kungl. Maj:t föreslagit i syfte att
trygga rekryteringen vid de till Boden förlagda truppförbanden icke skulle
visa sig vara tillfyllest. Ett väl ordnat passagesystem komme nog att
befinnas vara den enda effektiva utvägen ur svårigheterna. Motionärerna
förordade därför en påpekan hos Kungl. Maj:t av angelägenheten, att förslag
i berörda avseende utarbetades. Under tiden syntes de av Kungl. Majt
föreslagna palLativen kunna prövas.
Vid övervägande av förevarande fråga har utskottet kommit till den
uppfattningen, att, såsom ock av ovannämnda motionärer göres gällande,
en effektiv lösning av frågan icke torde kunna vinnas annorledes än genom
införande av ätt väl ordnat passagesystem. Utskottet finner sig därför
böra föreslå aflåtande av skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan, att
förslag i berörda avseende snarast möjligt måtte uppgöras och föreläggas
riksdagen.
26
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Utskottet kar emellertid funnit sig jämväl böra överväga, huruvida och
i vad mån i avvaktan på frågans slutliga lösning de uti Kungl. Maj:ts
proposition föreslagna åtgärderna till rekryteringens främjande lämpligen
kunna komma till utförande. Yad härvid angår Kung! Maj:ts förslag
om medgivande av viss extra tjänsteårsberäkning för Bodenpersonalen samt
om tillförsäkrande av rätt för denna personal till en årlig fri resa å järnväg
till sydligare delar av landet, anser sig utskottet med hänsyn till de
konsekvenser, ett bifall till dessa förslag skulle komma att medföra i fråga
om andra grupper av statens befattningshavare, icke kunna tillstyrka desamma.
Annorlunda synes det utskottet ställa sig med avseende å förslaget
om beredande av möjlighet till transport till sydligare förlagda
truppförband och anordnande av stipendier till förmån för från krigsskolan
nyutexaminerade fänrikar, som taga anställning vid i Boden förlagda truppförband.
Dessa åtgärder synas utskottet vara av den art, att de väl låta
förena sig med ett sådant passagesystem, som utskottet anser innebära
den effektiva lösningen. Utskottet finner sig alltså böra tillstyrka Kungl.
Maj:ts förslag i denna del.
IT. Lantförsvarets kostnader.
1. Årliga kostnader.
Vid beräknandet av de årliga kostnaderna för den av utskottet föreslagna
organisationen av lantförsvaret har utskottet följt de i Kungl. Maj:ts
proposition angivna beräkningsgrunderna; och får utskottet beträffande
de särskilda anslagen hänvisa till det i bil. A meddelade sammandraget.
Av nämnda bil. framgår, att lantförsvarets årliga kostnader efter genomförd
organisation skulle uppgå till omkring 81.3 miljoner Bönor eller omkring
1,3 miljoner kronor mera än vad den av Kungl. Uaj:t föreslagna
organisationen skulle draga.
I förhållande till det nuvarande provisoriet innebär utskottets förslag
en besparing efter genomförd organisation på omkring 13.7 niljoner kronor.
2. Engångskostnader.
Byggnads- och reparationsarbeten.
Med hänsyn till den av utskottet förutsatta härorganisafionen beräknas
kostnaderna för byggnadsarbeten liksom enligt Kungl. Maj:ts förslag till
1.490.000 kronor.
Kostnaderna för reparationsarbeten beräknas enligt utskcttet förslag till
omkring 800,000 kronor i stället för i Kungl. Maj:ts förslag beräknade
690.000 kronor.
Utskottet förutsätter att, i anslutning till vad Kungl. Haj:t ävenledes
föreslår, för bestridande av här avsedda kostnader tagas i anspråk vissa
av riksdagen redan beviljade och anvisade medel för åtskiliga byggnads
-
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
27
företag, vilka av en eller annan anledning ännu icke kommit till utförande
och som enligt den av utskottet föreslagna organisationen komme att bliva
obehövliga.
Materielanskafftiing.
I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag föreslår även utskottet anskaffning
av beväpning och annan materiel m. m. för 41,775,000 kronor.1)
Anskaffningen bör fördelas på en tid av 10 år.
Med hänsyn till den av utskottet föreslagna organisationen erfordras
vissa smärre jämkningar beträffande det sätt, varpå enligt de av Kungl.
Maj:t verkställda beräkningarna denna summa skall fördelas på olika
materialslag m. m. Det sätt varpå dessa jämkningar böra vidtagas torde,
sedan Kungl. Maj:t därom framlagt förslag, böra framdeles av riksdagen
prövas.
Ersättning åt kommuner till följd av indragning av truppförband in. in.
Utskottet ansluter sig till de i Kungl. Maj:ts proposition härutinnan
gjorda uttalandena.
Övergången till den nya härordningen.
1. Allmänna synpunkter.
Lika litet som Kungl. Maj:t anser sig utskottet vare sig kunna eller
böra framlägga ett detaljerat förslag till de för övergången till den nya
härordningen erforderliga bestämmelserna, utan håller utskottet före, att
dessa bestämmelser böra, såsom ock Kungl. Maj:t förutsatt och jämväl
tidigare i liknande fall skett, utfärdas av Kungl. Maj:t.
Beträffande tidpunkten för övergången ansluter sig utskottet till Kungl.
Maj:ts förslag, att den nya värnpliktslagen skall träda i kraft med ingången
av år 1925, samt att den nya organisationen i huvudsak skall genomföras
under hösten och vintern 1925—1926.
2. Värnplikten.
Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag angående bestämmelserna
för övergångens ordnande ur värnpliktssynpunkt.
3. Organisationen.
Med avseende på den vid armén för närvarande anställda personalen kan
man, såsom i propositionen framhålles, i stort sett skilja emellan två olika
huvudgrupper, nämligen sådan personal, som är anställd medelst kontrakt
eller förordnande, och sådan personal, som innehar fullmakt eller konstitutorial
på sina beställningar. Den förra gruppen utgöres av arméns man- *)
*) Därest vissa i årets statsverksproposition för materiel anskaffning avsedda belopp av
riksdagen beviljas, minskas kostnaden till 40,075,000 kronor.
28
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
skap ävensom viss annan personal i arvodesbefattningar (maskinister, eldare
m. fl.), den senare av officerare och underofficerare ävensom civilmilitär
personal och en del civil personal.
Ifråga om sistnämnda personalgrupp hava herr Fjellman m. fl. uti sin
motion nr 381 hemställt om vissa ur personalsynpunkt önskvärda förbättringar
uti de av Kungl. Magt föreslagna övergångsbestämmelserna.
Vidare har herr Lindhagen uti sin motion nr 235 bland annat hemställt,
att den vid härorganisationen direkt eller indirekt anställda personal, som
drabbas av denna organisations minskning, hålles skadeslös i möjligaste
mån för därigenom vållade avsevärda och varaktiga förluster.
I likhet med Kungl. Maj:t och förenämnda motionärer anser utskottet
nödvändigt att tillse, att den personal, som till följd av minskningar i härorganisationen
blir övertalig, icke blir alltför mycket lidande härpå.
Det antal beställningar för officerare och underofficerare m. fl., som
enligt den av utskottet föreslagna organisationen skall indragas, är betydande.
Sammanlagt bliva 182 officerare, 530 underofficerare och 259
musikunderofficerare övertaliga.
Beträffande sättet för övergångens anordnande ansluter sig utskottet i
fråga om nämnda personalgrupper i stort sett till Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet anser dock, att sådana äldre löjtnanter, underlöjtnanter och
sergeanter, vilka till följd av ogynnsamma befordringsförliållanden vid
vederbörliga regementen och kårer, endast erhållit befordran till kaptener
respektive löjtnanter eller fanjunkare i regemente (kår o. s. v.), böra vid
eventuell överflyttning till övergångsstat kunna tilläggas lön såsom kapten
respektive löjtnant eller fanjunkare. Vidare synes sådan till övergångsstat
överförd personal, vilken upprätthåller befattning, som enligt organisationen
skall bestridas av pensionerad personal, eller eljest tages i anspråk för
ständig tjänstgöring, böra i avlöningshänseende fullt jämställas med den
å aktiv stat kvarstående personalen. An vidare ifrågasätter utskottet viss
jämkning dels med avseende på beräkningen av den tjänstetid, som må
tillgodoräknas vederbörande för uppflyttning i högre löneklass inom vederbörliga
lönegrader, och dels i fråga om avlöning under tjänstgöring åt
den personal å övergångsstat, som är boende å tjänstgöringsorten. I
sistnämnda hänseende håller utskottet före, att avlöningen under all tjänstgöring
bör utgå efter tjänstgöringsortens (bostadsortens) ortsgrupp. Slutligen
finner utskottet det skäligt, att personal å övergångsstat, som är
boende i kronans hus, får, där så utan olägenhet kan ske, kvarbo därstädes
intill den 1 oktober närmast efter det budgetår, med vars utgång
rätten till full avlöning enligt vederbörlig ortsgrupp upphör.
Övergången till den nya organisationen torde alltså för berörda personalgrupper
böra ordnas enligt följande allmänna riktlinjer.
1. Den personal på aktiv stat, som icke kan beredas plats å de nya
staterna uppföres å övergångsstat. A sådan stat äger, med nedan nämnda
undantag, icke någon annan befordran rum än i regemente (kår o. s. v.).
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
29
2. Överflyttning till övergångsstat kan ske antingen frivilligt eller
tvångsvis. Frivillig övergång må kunna medgivas, så snart beslut i organisationsfrågan
av riksdagen fattats. Överflyttning tvångsvis äger rum vid
tiden för den nya organisationens ikraftträdande. Beställningshavare, som
tvångsvis överförts, må dock inom viss av Kungl. Magt bestämd tid kunna
beredas tillfälle att sedermera, på gjord framställning, inträda i de rättigheter
och skyldigheter, som tillkomma den frivilligt övergångna personalen.
3. Beställningshavare, som frivilligt övergår, äger såsom lön åtnjuta
det belopp han vid avgång efter uppnådd pensionsålder i innehavande
tjänstegrad skulle hava fått uppbära i pension, samt efter inträdet i pensionsåldern
bibehålla samma belopp såsom pension. Dylik beställningshavare
skall intill uppnådda 50 levnadsår i fredstid under varje tvåårsperiod
tjänstgöra det dagantal, som svarar mot en repetitionsövning vid
vederbörligt truppslag. Under tjänstgöring utom bostadsorten utgår enligt
vanliga grunder tjänstgöringstraktamente ävensom gottgörelse för resor till
och från tjänstgöringsorten.
4. Tvångsvis överförd beställningshavare äger under en tid av ett ar,
räknat från slutet av det budgetår, varunder övergången till den nya organisationen
kommer att i huvudsak äga rum, uppbära avlöning enligt de
närmast före övergången gällande grunder. Efter nämnda tids förlopp bibehålies
den då innehavda lönen, dock beräknad efter A-ort.
Befordran till högre lönegrad eller uppflyttning till högre löneklass må
äga rum enligt följande grunder:
a) löjtnant, underlöjtnant eller sergeant, som vunnit befordran till kapten
respektive löjtnant eller fanjunkare i regemente (kår o. s. v.), må, om han
överflyttas till övergångsstat, tilläggas lön såsom kapten respektive löjtnant
eller fanjunkare från och med den tidpunkt, då han — därest de för
budgetåret 1924—1925 fastställda staterna fortfarande varit gällande —
kan beräknas skola hava kommit i åtnjutande av lön på stat i sådan
beställning;
b) personal å övergångsstat, vilken upprätthåller befattning, som enligt
organisationen skall bestridas av pensionerad personal, eller eljest tages i
anspråk för ständig tjänstgöring, erhåller såväl uppflyttning i löneklass
enligt för aktiv personal gällande grunder som befordran till högre lönegrad
å övergångsstat närmast efter jämnårig dylik personal å aktiv stat;
c) uppflyttning till högre löneklass inom den lönegrad, vederbörande
vid övergången tillhör, må i övrigt äga rum i mån av fullgjord tjänstgöring.
Härvid må före övergången fullgjord tjänstgöring å aktiv stat
tillgodoräknas vederbörande, och skall sex månaders effektiv tjänstgöring å
övergångsstat anses motsvara ett års tjänstgöring å aktiv stat.
Efter uppnådd pensionsålder utgår till tvångsvis överförd beställningshavare
pension med samma belopp som till motsvarande personal å
aktiv stat.
Tvångsvis överförd beställningshavare är underkastad full tjänstgörings -
30
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
.skyldighet. Den årliga tjänstgöringen skall i fredstid omfatta minst det
dagantal, som svarar mot en repetitionsövning vid vederbörligt truppslag.
Vid kortare tjänstgöring utom bostadsorten utgår enligt vanliga grunder
tjänstgöringstraktamente ävensom gottgörelse för resor till och från tjänstgöringsorten.
Vid långvarigare tjänstgöring utom bostadsorten utgår lönen
efter den ortsgrupp, till vilken tjänstgöringsorten hör, varjämte ersättning
för flyttning till och från tjänstgöringsorten må kunna tillerkännas vederbörande
enligt vanliga regler. Vid tjänstgöring å bostadsorten må avlöningen
utgå efter tjänstgöringsortens (bostadsortens) ortsgrupp.
5. Personal, som är boende i Kronans hus, må, där så utan olägenhet
kan ske, kvarbo därstädes intill den 1 oktober närmast efter det budgetår,
med vars utgång rätten, till full avlöning enligt vederbörlig ortsgrupp
upphör.
Vad därefter angår den personal, som är anställd medelst kontrakt eller
förordnande, utgöras de kontraktsanställda, som förut erinrats, av arméns
manskap ävensom av viss annan personal i arvodesbefattningar (maskinister,
eldare m. fl.).
I Kungl. Maj:ts proposition anföres beträffande övergångens ordnande
för dessa personalgrupper i huvudsak följande.
Med hänsyn till den redan beslutade, till 20 ä 25 % uppgående vakanssättningen
av antalet volontärbeställningar enligt stat samt till det förhållandet,
att det äldre underbefälets kontrakt i allmänhet endast förlängdes
för ett år i sänder, syntes något hinder ur denna synpunkt icke möta för
organisationens omedelbara genomförande.
För erhållande av nödig kontinuitet i underbefälets utbildning, befordran
och avgång m. m. syntes det under övergången böra vara medgivet att,
oberoende av vakansförhållandena, årligen antaga det enligt den nya organisationen
normalt erforderliga rekrytantalet.
Beträffande sådana befattningar, som innehades endast på förordnande,
syntes den nya organisationen, utom i undantagsfall, omedelbart kunna
genomföras genom återkallande av de givna förordnandena.
Vidkommande frågan om ersättning till det äldre manskap, som vid
härordningens genomförande skulle bliva övertaligt, syntes billighetsskäl
tala för att, där ej civil anställning kunde anskaffas åt vederbörande, någon
ersättning bereddes denna personal, särskilt dem, som vore familjeförsörjare.
En framkomlig väg syntes härvidlag vara att medgiva full lön
till sådana familjeförsörjare och äldre personal, som på grund av övergången
till den nya härordningen blivit övertaliga, under så lång tid, som
motsvarades av den för officerare och underofficerare m. fl. föreslagna
respittiden, d. v. s. under ett år, räknat från slutet av det budgetår, varunder
övergången till den nya organisationen i stort sett ägde rum. På
Kungl. Maj:ts prövning borde därjämte bero, huruvida i särskilt ömmande
fall någon ersättning härutöver borde utgå.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
31
Slutligen borde tagas under övervägande, huruvida och i vad mån dels
likvärdiga civila befattningar kunde beredas åt kontraktsanställda innehavare
av till indragning ifrågakommande arvodesbefattningar och dels
medelst förordnande tillsatta innehavare av sådana befattningar borde bibehållas
vid dessa.
Uti sin motion nr 399 liar herr Loven föreslagit,
dels att ersättningen till de äldre underbefäl, som i anledning av försvarets
omorganisation bliva övertaliga, måtte beräknas till ett belopp,
som motsvarar två årslöner, beräknat efter vederbörande befattningshavares
placering å löneplanen vid tidpunkten för avskedets meddelande,
dels att nämnda ersättning skall utbetalas med hela sitt belopp, då
avsked erliålles,
dels ock att befattningshavare, vilkens befordringsutsikter redan nu äro
stängda och som i anledning härav begär avsked, bör erhålla sig tillkommande
ersättning redan fr. o. m. den 1 november 1924.
Vidare hava herr Törnkvist i Karlskrona m. 9. uti sin motion nr 391
hemställt, att riksdagen måtte, under förutsättning av att beslut i försvarsfrågan,
som leder till större eller mindre indragningar i den civila arbetarstammen
hos försvarets olika grenar, besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj:t begära skyndsamt framläggande för riksdagen av förslag till bestämmelser
angående vidtagande av behövliga åtgärder för tryggandet av
den civila arbetarstammens framtid.
Vad först beträffar sättet för ordnandet av övergången för nu ifrågavarande
personalgrupper, har utskottet intet att erinra mot Kungl. Maj:ts
förslag.
Vad därefter angår frågan om ersättning åt berörda personal, anser
utskottet i likhet med Kungl. Maj:t, att ersättning i vissa fall även här
bör utgå. Den tid, som stått utskottet till buds för denna invecklade
frågas behandling, har emellertid icke medgivit uppgörandet av något förslag
till densammas definitiva ordnande, utan anser utskottet, att frågan
bör hänskjutas till Kungl. Maj:t med anhållan om förnyad utredning och
framläggande av ett därpå grundat förslag till nästa års riksdag. Härvid
torde böra beaktas, att ersättningen till arméns manskap, som i regel icke
inriktat sig på längre tids anställning vid krigsmakten, synes böra begränsas
till den äldre personalen, särskilt familjeförsörjare. Beträffande
övrig personal synes det vara förenligt med billighet och rättvisa, att viss
ersättning beredes personal med längre tjänstetid, i den mån densamma
icke kan erhålla anställning vid civila verk eller inrättningar. I vissa fall,
såsom vid lång tids tjänstgöring vid krigsmakten, synes ersättningen lämpligen
böra utgå i form av pension under vederbörandes återstående livstid,
i andra fall åter torde viss engångsersättning vara att föredraga.
32
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
I samband med den sålunda ifrågasatta utredningen torde jämväl böra
utredas, om och i vad mån särskilda åtgärder böra vid tagas i det uti
herr Törnkvists i Karlskrona m. flis motion angivna syfte, tryggandet av
den civila arbetarstammens vid försvarsväsendet framtid.
Kostnaderna för övergången hava av utskottet beräknats utgöra för officerare
och underofficerare med vederlikar:
under 1. övergångsåret (1925—1926) ......................... 500,000 kronor
» 10. » .................................................... 200,000 »
För det äldre underbefälet hava kostnaderna beräknats till omkring
250,000 kronor under 1. övergångsåret och 200,000 kronor under
2. övergångsåret.
Härtill komma vissa kostnader för den övriga kontraktsanställda personalen.
4. Särskilda kostnader för övertaliga byggnader och materiel.
Därest utskottets föreliggande förslag genomföres, synas några särskilda
kostnader för övertaliga byggnader och materiel icke behöva beräknas.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
33
SJÖFÖRSVARET.
I. Allmänna grunder för sjöförsvarets ordnande.
Utskottet ansluter sig i allt väsentligt till Kungl. Maj:ts förslag med
de undantag, som betingas av den organisation av flygvapnet, vilken utskottet
ansett sig böra förorda. Utskottet har icke heller något att erinra
mot åvägabringandet av den i Kungl. Maj:ts proposition förutsatta
utredningen angående förläggningen och anordnandet av Stockholms örlogsstation.
II. Flottan.
A. Sjökrigsmaterielen.
Beträffande fartygsmaterielens fördelning biträder utskottet Kungl. Maj:ts
förslag, enligt vilket fartygen upptagas på sätt nedan angives.
Kustflottan.
3 pansarskepp, Sverigetyp,
3 » äldre typ,
1 pansarkryssare,
3 torpedkryssare,
8 jagare,
12 torpedbåtar,
6 torpedundervattensbåtar,
1 minkryssare,
1 minundervattensbåt (under byggnad),
3 depåfartyg och kanonbåtar samt
16 vedettbåtar.
Lokalstyrkor.
3 pansarskepp, äldre typ,
2 jagare,
15 torpedbåtar,
2 motortorpedbåtar,
10 torpedundervattensbåtar,
5 depåfartyg och kanonbåtar samt
6 vedettbåtar.
Materielreserv.
2 pansarskepp, äldre typ,
1 lasarettsfartyg,
4 skeppsgossefartyg samt
3 logementsfartyg.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 C höft. (Nr 2.)
788 24 32
34
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Till utrangering enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande föreslås 3
logementsfartyg.
I fråga om flottans ersättning sbyggnad ansluter sig utskottet till Kungl.
Maj:ts förslag beträffande såväl de fartygstyper, som böra anskaffas under
5-årsperioden 1924—1929, som rörande de medel, vilka böra avses för
ändamålet. Utskottet förordar sålunda nedan angivna nybyggnadsplan för
budgetåren 1/i 1924—30/6 1929.
4 jagare ................................... för en beräknad kostnad av 28.3 milj. kr.
3 torpedundervattensbåtar ...... » » » » »13.1 » »
2 motortorpedbåtar ................. » » » » » 0.62 » »
Summa 42.02 milj. kr.
I likhet med Kungl. Maj:t anser utskottet, att nybyggnadsplanen med
hänsyn till fallande priser kan genomföras för ett belopp av 40 miljoner
kronor. Dessa medel synas böra fördelas enligt Kungl. Maj:ts förslag,
nämligen med 3.5 miljoner kronor under budgetåret 1924—1925 samt
9,125,000 kronor per år under budgetåren 1/i 1925—1929.
Även om frågan angående försvarsväsendets ordnande icke skulle vinna
sin lösning vid innevarande års riksdag, böra emellertid enligt utskottets
åsikt 3.5 miljoner kronor beviljas för igångsättande under budgetåret 1924
—1925 av ersättningsbyggnad enligt ovan förordade plan.
B. Fredsorganisationen.
Utskottet biträder Kungl. Majrts förslag i följande punkter:
Sjöförsvarets kommandoexpedition:
Marinförvaltningen;
Marinstaben:
Marinöverdirektören, mar inöver intendenten, marinöverläkaren och inspektören
för undervattensbåtvapnet;
Sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan och sjökarteverket;
Sjöstyrkorna;
Flottans stationer och örlogsdepåer;
Skeppsgosseinstitutionen;
Flottans varv;
Flottans poliskår och
Övriga personalbehov.
Flygvapnets utbildningskurser.
I överensstämmelse med vad i det följande anföres rörande flygvapnet,
har utskottet för genomgående av utbildningskurser vid detta vapen beräknat
23 officerare, 10 underofficerare och flaggkorpraler samt 9 korpraler.
I övrigt biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag i denna del.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
35
Flottans personalstater.
Under denna rubrik behandlas i Kungl. Maj:ts proposition officerskåren,
under-(sekund-)officerskåren, sjömanskåren, skeppsgossekåren, mariningenjörkåren,
marinintendenturkåren, marinläkarkåren och ecklesiastikstaten.
Med avseende å underlöjtnantsgradens bibehållande samt underofficerarnes
tjänsteställning gäller i tillämpliga delar vad utskottet härutinnan anfört
i fråga om armén.
Beträffande indragning av tredje underofficersgraden samt inrättande av
en ny manskapsgrad, flaggkorpraler, och upptagande av visst antal korpraler
såsom högbåtsmän jämte i samband därmed stående frågor biträder utskottet
Kungl. Maj:ts förslag.
Jämväl i övrigt har utskottet vid beräkning av personalstaterna för
ovannämnda kårer ansett sig böra följa Kungl. Majrts förslag, dock med
iakttagande av de ändringar, som betingas av utskottets förslag rörande
flygvapnets organisation.
I överensstämmelse härmed föreslår utskottet, att nedan angivna antal
beställningar uppföras å flottans stater för de olika kårerna.
Officerskåren.
5
8
18
21
flaggman,
kommendörer,
kommendörkaptener av 1. graden,
»2. »
118
105
48
kaptener,
löjtnanter samt
underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerskåren.
190 flaggunderofficerare samt
384 underofficerare av 2. graden.
Sjömanskåren.
350 flaggkorpraler,
1,154 korpraler, därav högst 200 högbåtsmän,
1,810 meniga samt
145 meniga under 5 månader.
Skeppsgossekåren.
145 skeppsgossar i 3. årskursen (under 7 månader),
158 » i 2. » samt
197 » il. » .
36
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Mariningenjörkåren.
1 marinöverdirektör,
3 marindirektörer av 1. graden,
3 » » 2. » ,
9 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen,
6 » » 1. » , 2. » ,
7 » * 2. » ,
4 extra mariningenjörer,
4 specialingenjörer av 1. graden,
8 » » 2. » ,
4 » » 3. » samt
4 mariningenjörsstipendiater.
Marinintendenturkåren.
1 marinöverintendent,
2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,
6 » » , 2. » ,
29 marinintendenter av 1. graden,
15 » » 2. » samt
7 marinunderintendenter.
Marinläkarkåren.
1 marinöverläkare,
3 förste marinläkare,
9 marinläkare av 1. graden,
20 » »2. » samt
10 marinläkarstipendiater.
Ecklesiastikstaten.
2 amiralitetspastorer,
3 amiralitetspredikanter,
2 klockare samt
1 kyrkvaktare.
Förutom ovan upptagna beställningar bar utskottet beträffande bär ifrågavarande
kårer dels å försvarsdepartementets stat upptagit 1 kommendör,
dels för att uppföras å flygvapnets stater beräknat nedannämnda personal,
nämligen
2 kommendörer eller kommendörkaptener av 1. graden,
1 kommendörkapten av 1. eller 2. graden,
7 kaptener,
10 löjtnanter eller underlöjtnanter,
1 flaggunderofficer,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
37
3 underofficerare av 2. graden,
5 flaggkorpraler,
6 korpraler,
1 förste marinintendent eller marinintendent av 1. graden,
1 marinintendent av 1. graden och
1 marinläkare av 1. graden.
C. Reservpersonalen.
Utskottet har icke annat att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag beträffande
reservpersonalen, än att antalet för huvudsaklig tjänstgöring vid flygvapnet
avsedda reservfänrikar bör minskas till 1, vilken upptages å staten för
flottans reservpersonal.
D. De värnpliktiga och deras redovisning.
Beträffande flottans värnpliktiga anser sig utskottet böra tillstyrka den
av Kungl. Maj:t föreslagna utbildningstiden av 350 dagar med hänsyn
dels till nödvändigheten av att för höjandet av flottans krigsberedskap
under övningsåret undvika besättningsombyten å rustade fartyg, dels till
det förhållandet att det övervägande flertalet av flottans värnpliktiga vid
fullgörandet av sin fredstjänstgöring fortsätta utövningen av samma yrke
som i det civila livet, varigenom denna tjänstgöring för dem torde kunna
anses mindre betungande.
Utskottet biträder sålunda Kungl. Maj:ts förslag rörande de värnpliktiga
och deras redovisning.
III. Kustartilleriet.
A. Allmän organisation.
Utskottet ansluter sig i allt väsentligt till Kungl. Maj:ts förslag och
anser alltså, att rikets kustfästningar skola utgöras av Vaxholms, Karlskrona,
Alvsborgs och Hemsö fästningar samt Hörningsholms och Luleå kustpositioner,
samt förutsätter, att vissa åtgärder skola vidtagas till skydd
av den flygstation, som föreslås bliva upprättad i Fårösund, ävensom att
viss krigsmateriel anskaffas för att, då det strategiska läget påfordrar,
tagas i anspråk för skyddet av jämväl andra kustorter än dem, som redan
i fredstid försetts med fast försvar. Utskottet håller även före, att kustartilleriet
i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag bör indelas på
tre truppförband, nämligen Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen
samt Alvsborgs kustartillerikår.
38
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
B. De värnpliktiga.
Utskottet finner sig böra godtaga Kung].. Maj:ts utgångspunkt, att tjänstgöringstiden
för kustartilleriets värnpliktiga bör givas samma varaktighet
som vid huvuddelen av härens specialtruppslag. Med hänsyn till vad i
fråga om utbildningstiden vid sistnämnda truppslag föreslagits bör alltså
de värnpliktigas utbildningstid vid kustartilleriet bestämmas enligt Kungl.
Maj:ts förslag endast med den avvikelsen, att utbildningstiden för såväl
studenter och likställda som underbefäl och fackmän bestämmes till 300
dagar, fördelade på en första tjänstgöring om 265 dagar under första
eller andra året samt en repetitionsövning om 35 dagar före utgången av
femte året.
C. Fredsorganisationen.
Allmänna synpunkter.
Med avseende å underlöjtnantsgradens bibehållande och förbättrandet
av underofficerarnas tjänsteställning gäller i tillämpliga delar vad utskottet
härutinnan anfört beträffande armén.
I konsekvens med sin vid behandlingen av flottans personalstater intagna
ståndpunkt ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag angående
avskaffande av tredje underofficersgraden samt införande av flaggkorpralsgraden
jämväl vid kustartilleriet.
Utskottet biträder i övrigt Kungl. Maj:ts förslag i följande punkter:
Chefen för kustartilleriet jämte stab;
Kommendantskapen i kust fästning ärna;
Skjutskola och mineringsskolor samt
Truppförbanden.
Övriga personalbehov.
I överensstämmelse med vad i det följande anföres rörande flygvapnet,
har utskottet för genomgående av utbildningskurser vid detta vapen beräknat
7 officerare, 3 underofficerare och flaggkorpraler samt 4 korpraler.
I övrigt biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag i denna del.
Kustartilleriets stat.
I överensstämmelse med vad ovan anförts föreslår utskottet, att nedan
angivna antal beställningar uppföras å kustartilleriets stater.
1 generalsperson,
2 överstar,
4 överstelöjtnanter,
8 majorer,
38 kaptener,
43 löjtnanter,
21 underlöjtnanter och fänrikar,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
39
46 underofficerare av 1. graden,
90 » » 2. » ,
79 flaggkorpraler,
304 korpraler,
580 meniga,
1 regementspastor,
1 fästningspredikant samt
2 musikstyckj unkare.
Förutom ovan upptagna beställningar bar utskottet beträffande bär
ifrågavarande personal upptagit 1 regementsofficer, 2 kaptener, 4 subalternofficerare
och 2 underofficerare att uppföras å flygvapnets stater.
D. Reservpersonalen.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag i denna del.
IV. Sjöförsvarets kostnader.
1. Årliga kostnader.
Vid beräknandet av de årliga kostnaderna för den av utskottet föreslagna
organisationen av sjöförsvaret har utskottet följt de av Kungl. Maj:t
i prop. nr 20 angivna beräkningsgrunderna; och får utskottet beträffande
de särskilda anslagen hänvisa till de i bil. 2 till nämnda proposition
meddelade beräkningarna. Av denna bil. framgår, att sjöförsvarets årliga
kostnader efter genomförd omorganisation skulle uppgå till omkring 41.677
miljoner kronor, varav 31,552 miljoner kronor normala utgifter och 10.125
miljoner kronor extra utgifter. Genom den av utskottet förordade organisationen
av flygvapnet samt minskningen av tjänstgöringstiden för värnpliktiga
vid kustartilleriet uppkommer en besparing i de ovan angivna
normala utgifterna av 75,000 kronor.
I förhållande till de under det så kallade provisoriet utgående kostnaderna
för sjöförsvaret erhålles genom detta förslag en årlig besparing
av 1.591 miljoner kronor.
2. Engångskostnader.
Byggnadskostnader.
I likhet med Kungl. Maj:t anser utskottet, att några engångskostnader
för byggnadsarbeten icke böra beräknas för sjöförsvaret.
Materielanskaffning.
Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag att i engångskostnader
till materielanskaffning för sjöförsvaret upptaga 12,538,000 kronor, fördelade
på en period av 10 år med ett årligt anslag av avrundat 1,254,000
kronor.
40
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Utskottet tillstyrker jämväl Kungl. Maj:ts förslag att för här nämnt
ändamål taga i anspråk vissa reservationer angivna i till proposition nr 20
fogad skrivelse, uppgående för flottan till kronor 95,639: 72 och för kustartilleriet
till kronor 121,507: 30.
I fråga om användningen av de för materielanskaffning här upptagna
medlen anser utskottet, att förslag av Kungl. Maj:t bör avgivas i samband
med framställning om medlens anvisande.
• •
V. Övergången till den nya marinorganisationen.
I avseende å tidpunkten för den nya marinorganisationens ikraftträdande
ävensom i fråga om besättande av vissa nytillkomna manskapsbeställningar
med övertaliga underofficerare har utskottet intet att erinra mot
Kungl. Maj:ts förslag.
Beträffande sättet för överförande av den övertaliga personalen till övergångsstat
och dess avlöning m. m. böra i tillämpliga delar gälla enahanda
bestämmelser, som i det föregående föreslagits beträffande lantförsvaret.
Dock bör i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tjänstgöringsskyldigheten
för flottan tillhörande personal fastställas till 60 dagar för varje fyraårsperiod
för den frivilligt överförda personalen och full tjänstgöringsskyldighet,
dock minst 60 dagar under varje tvåårsperiod, för den tvångsvis överförda
personalen.
Liksom i fråga om armén bör utredning verkställas angående eventuell
ersättning åt den personal vid marinen, som är anställd medelst kontrakt
eller på förordnande och som vid övergången blir övertalig. Härvid torde
särskild uppmärksamhet böra ägnas åt övergångsförhållandena för flottans
polispersonal, marinen tillhörande månadslönare m. fl., beträffande vilka
full motsvarighet saknas vid lantförsvaret.
Kostnaderna för övergången hava av utskottet beräknats utgöra för officerare
och underofficerare med vederlikar:
under |
1. övergångsåret (1925—1926)............ |
........... kronor |
870,000 |
— |
» |
2. » ............. |
.......... » |
760,000 |
— |
» |
3. ............. |
.......... » |
630,000 |
— |
* |
4. |
.......... » |
615,000 |
— |
» |
5. * ............. |
.......... » |
600,000 |
— |
» |
6. » ............ |
.......... > |
590,000 |
— |
» |
7. » ............. |
580,000 |
— |
|
» |
8. » ............. |
.......... » |
570,000 |
— |
» |
9. » ............. |
......... » |
560,000 |
— |
» |
10. » ............. |
......... » |
550,000 |
— |
För det äldre underbefälet hava kostnaderna beräknats till 100,000 kronor
under 1. övergångsåret och till 75,000 kronor under 2. övergångsåret.
Härtill komma vissa kostnader för övrig kontraktsanställd personal, vilka
kostnader dock icke utan föregående ingående utredning låta sig beräknas.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
41
FLYGVAPNET.
A. Flygvapnets ställning inom försvarsorganisationen.
1. Synpunkter i fråga om flygvapnets organisation.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle flygvapnet organiseras på två olika
kårer, armé fly gkåren och marin flygkåren, underställda en gemensam chef,
chefen för flygvapnet. För handläggning av vapnet rörande tekniska och
ekonomiska frågor skulle inrättas ett centralt organ, fly g styr elsen, för vilken
chefen för flygvapnet skulle vara chef. Styrelsen skulle arbeta å fyra
byråer, nämligen armébyrån för ärenden rörande arméflygkåren, marinbyrån
för ärenden rörande marinflygkåren, tekniska byrån för försök och frågor
angående flygmaterielens utveckling och för samverkan med det civila flygväsendets
organ samt slutligen förvaltningsbyrån för förvaltningsärenden.
I fråga om flygstridskrafternas användning i krig eller vid krigsfara
skulle planläggningen därav ankomma på general- och marinstabscheferna
samt ledningen på deras föredragning utövas av högste befälhavaren över
armé- och marinstridskrafterna.
Den föreslagna organisationen skulle sålunda innebära en genomförd
uppdelning på förhand av flygvapnet på hären och marinen, lämnande
åt vapenchefen huvudsakligen endast ett tekniskt och ekonomiskt inflytande
på vapnets utveckling och ledning.
Berörda organisationsform anser sig utskottet icke kunna förorda och
densamma synes ej heller väl överensstämma med vad Kungl. Maj:t anför
beträffande vapnets stora betydelse för krigföringen, ej allenast såsom
ett numera oumbärligt hjälpvapen vid lånt- och sjöstridskrafternas operationer
utan även för avvärjande av luftanfall och för utförande av självständiga
anfallsföretag i syfte att tillfoga fienden sådana skador, att hans
krigföring mer eller mindre lamslås. Det vill nämligen förefalla utskottet,
som om denna organisationsform allt för ensidigt anpassats efter en luftstridskrafternas
användning såsom enbart hjälpvapen åt hären och marinen,
medan däremot deras mera självständiga uppträdande ställts i
skymundan. Den föreslagna organisationen skulle med andra ord icke
leda till ett enhetligt och i förhållande till armén och marinen fristående
flygvapen utan synes snarare kunna betraktas såsom blott en utveckling till
omfånget av nuvarande flygorganisationer, löst sammanfogade eller rättare
sagt sidoställda under en gemensam styrelse. En dylik dualistisk organisation
synes i sig själv innebära ett frö till slitningar mellan dess skilda
delar och härigenom kunna befaras medföra vanskligheter för vapnets kommande
utveckling i målmedveten anda.
42
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Utskottet anser, att den bärande grunden för flygvapnets organisation
måste vara så lagd, att vapnet på ett ändamålsenligt sätt förmår, icke
blott fylla sin uppgift att samverka med lånt- och sjöstridskrafterna utan
jämväl utföra självständiga uppdrag utan omedelbart samband med härens
och flottans operationer.
Det står vidare klart för utskottet, att behovet av luftstridskrafter för
mera självständiga operationer samt vid här och marin måste framträda
med växlande styrka vid olika krigsfall och under skilda stridslägen. I
fråga om vapnets användning och dess fördelning på armé och marin
synas sålunda några bestämda gränser icke på förhand kunna uppdragas.
Redan den första uppmarschgrupperingen — därest man får använda en
dylik term för ett flygvapen — måste tydligen vara anpassad efter det
inträdda krigsfallet och kan synbarligen icke ens den givas en för samtliga
fall gällande form. I den mån som under ett krigs fortgång stridsläget
sedan växlar, blir det tydligen nödvändigt att vidtaga sådana omgrupperingar
av luftstridskrafterna, som föranledas av det inträdda läget.
Det synes därför utskottet, att någon grund för en uppdelning på förhand
av flygvapnet i en armé- och en marinflygkår icke kan sökas i dess
användning under krig, och att en organisation, vilken stelt ordnar vapnet
i tvenne huvuddelar, en för armén och en för marinen, icke kan vara
lämplig. Fastmera torde organisationen böra kännetecknas av en smidighet,
vilken möjliggör att utan alltför stora omgångar och friktioner vidtaga
de grupperingar av tillgängliga luftstridskrafter, som det tillfälliga
läget kräver. En dylik smidighet förutsätter i sin ordning såsom bärande
grund enhetlighet, så långt sådan är möjlig, i utbildning och materiel.
Enligt utskottets uppfattning bör sålunda en följdriktig organisation av
flygvapnet inom sina huvudramar innefatta ensartad utbildning och ensartad
materiel, varigenom vapnets grupperingar under ett krig tvivelsutan på
bästa sätt underlättas. Utskottet har med detta betraktelsesätt kommit till
den slutledningen, att vapnets huvudramar böra omfatta en efter en: den
grundläggande utbildningen, jagarutbildningen, spanarutbildningen samt
bomb- och torpedutbildningen.
I stället för i en arméflygkår och en marinflygkår bör vapnet enligt utskottets
åsikt uppdelas i en skolkar, en jagarkår, en spanarkår samt en
bomb- och torpedkår. En sådan organisation torde jämväl lämna nödigt
utrymme för bibringandet av den särskilda krigsutbildning, som erfordras
för den direkta samverkan med armé och marin. Härförutom vinnes även
med densamma fördelen av utbildningens specialisering och koncentrering.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle de båda kårcheferna var för sig
splittra sin ledning på samtliga övningsgrenar, nämligen den grundläggande
utbildningen, jagarutbildningen, spanarutbildningen och bombutbildningen
samt chefen för marinflygkår en härutöver på torpedutbildningen. Enligt
utskottets förslag samlas varje kårchefs ledareverksamhet på en enda gren
av flygvapnet, genom vilket förhållande en förutsättning skapas att kunna
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
4;5
driva denna gren längre, än vad annars bleve möjligt. Chefen för jagarkåren
kommer sålunda enligt utskottets förslag att endast syssla med
jagarutbildning, cliefen för spanarkåren med spanarutbildning samt chefen
för bomb- och torpedkåren med bomb- och torpedutbildning.
Utskottet håller före, att ur ett så ordnat flygvapen utgångna jagar-,
spanar- samt bomb- och torpedformationer böra komma att stå på eu
kvalitativt högre ståndpunkt än formationer, utgångna ur en organisation
byggd på annan grund, eu omständighet som synes vara av särskilt stor
vikt och betydelse för ett flygvapen av det jämförelsevis begränsade omfång,
vårt land är i stånd att uppsätta.
Med hänsyn till kårernas storlek och i dem ingående skilda flygövningsgrenar
har Kungl. Maj:t i sitt förslag upptagit delad förläggning för vardera
kåren. Bortsett från mindre detachement skulle sålunda arméflygkåren
förläggas till Malmslätt, Ljungbyhed och Itinkaby samt marinflygkåren
till Hägernäs och Karlskrona. Utom det att vederbörande kårchef,
såsom förut berörts, skulle hava att splittra sin ledareverksamhet på vapnets
samtliga övningsgrenar, skulle denna verksamhet enligt utskottets
mening genom den delade förläggningen än ytterligare försvåras, samtidigt
som befälsföringen i sin helhet skulle förlora i omedelbarhet och kraft.
Med utskottets förslag synes det bliva möjligt att giva de olika kårerna
en samlad förläggning under kårchefens direkta befäl, vilket förhållande
eldigt utskottets mening innebär en avgjord fördel. I den mån flygvapnet
växer i omfång, växer nämligen också betydelsen av eu kraftig befälsföring,
och en dylik underlättas väsentligt, därest de olika kårerna så att säga
ständigt befinna sig under vederbörande chefs ögon.
Het synes Vidare utskottet, som om dess förslag med sin bredare och
i utformningen enklare grund vore mera ägnat än Kungl. Maj:ts att utan
rubbningar i det bestående medgiva en flygvapnets framtida utveckling.
Slutligen måste utskottet befara, att genomförandet av Kungl. Maj:ts
förslag skulle medföra stora vanskligheter i fråga om övergång från fredstjänst
till det mångdubbelt ökade utbildningsarbetet vid flygvapnets ställande
på krigsfot. Sedan de mobiliserade flygförbanden lämnat fredsförläggningsplatserna,
måste nämligen utbildningsarbetet där uppbringas till
det yttersta, dels för att fylla avgången i fält, dels för att utöka flygförbandens
antal. Koncentration och specialisering i ledningen bliva vid
ett sådant tillfälle ännu mera oundgängliga än i fred, och kårchefer, vilka
under dylika omständigheter hade att splittra sin kraft på skilda uppgifter
och förläggningsorter, komme att ställas inför uppgifter, som lätt
bleve dem övermäktiga. Utskottet håller före, att dess organisationsförslag
med däri avsedd koncentration i ledning, befälsföring och förläggning innebär
en alldeles särskild fördel vid en dylik påfrestning.
Innan utskottet går att närmare behandla den föreslagna organisationens
enskildheter, lämnas i det följande en redogörelse för dess huvuddrag.
44
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
2. Huvuddragen av flygvapnets organisation.
Arméns flygtrupper och marinens flygväsende utbrytas ur armén och
marinen samt sammanslås till ett i förhållande till armé och marin fullt
fristående flygvapen, underställt en under Konungen direkt lydande chef.
Flygvapnets fredskader ökas successivt enligt för detsamma uppgjorda
stater. Yapnets fasta officersbehov fy lies dels genom passage från armén
och marinen, dels genom utbildning av vapnets egna officersaspiranter.
Övrigt personalbehov tillgodoses genom direkt rekrytering samt med reserv
och värnpliktiga. För utbildning till flygare och flygspanare ur armén
och marinen såsom elever beordrad personal kvarstår å respektive stater
inom armén och marinen under utbildningstiden och återgår vid dennas
slut till vederbörande truppförband, flottan eller kustartilleriet.
Flygvapnet uppdelas å följande kårer: skolkåren, jägarkåren, spanarkåren
samt bomb- och torpedkåren. Dessa kårer stå under befäl av var
sin chef av regementsofficers grad, ansvarig för underställd kårs krigstukt,
krigsduglighet och tjänstbarhet i övrigt samt förvaltning. Vid skolkåren,
som förlägges till Ljungbyhed, äger fly gara tbildningen rum, vid jägarkåren,
vilken förlägges till Malmslätt, jagarutbildningen, vid spanarkåren,
vilken förlägges till Hägernäs-Barkarby, spanarutbildningen samt slutligen
vid bomb- och torpedkåren, med förläggning till Karlsborg, utbildningen
i bombkastning och torpedfällning.
Från ovannämnda kårer avdelas smärre kadrer — detachement — till
Boden, Karlskrona och Göteborg ävensom till kustflottan under de tider,
då denna är rustad.
I fråga om flygmaterielens underhåll, vård och uppläggning förutsättas
följande anordningar. Vid varje kår uppföres en mindre reparationsverkstad,
ansluten till kårens tygkompani. I denna verkstad utföras de mindre
underhållsarbeten, vilka krävas för materielens hållande i flygdugligt skick.
Större reparationer och vid sidan härav jämväl nytill verkning i mindre
utsträckning utföras vid de två större flygverkstäderna, den ena å Malmslätt,
den andra å plats, som framdeles bör bestämmas. Reparationsverkstäderna
rekvirera från flygverkstäderna sådana större standarddelar,
som de själva icke tillverka, såsom vingställ, propellrar m. m. Genom en
dylik anordning undvikas kostsamma transporter av hela flygplan, samtidigt
som mekanikerutbildningen vid de olika kårerna kan givas en fast
grund genom tjänstgöring i vederbörande reparationsverkstad.
Flygverkstäderna å Stockholms varv nedläggas.
Nyanskaffning av flygmateriel beräknas i huvudsak äga rum genom beställning
från den civila industrien.
För fältformationen avsedd materiel upplägges i fredstid i de olika
kårernas förråd samt vid detachement och stationer. Vården bestrides av
vederbörande tygkompani. Med denna anordning undvikes materielens
hopande på ett fåtal punkter, varjämte övergången till krigsfot underlättas.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
45
Efter vid varje kår verkställd mobilisering förflytta sig flygför!Kinden
omedelbart från fredsförläggningsplatserna till för varje särskilt krigsfall
utsedda »uppmarsclisstationer», varest emellertid för uppmarschens hemlighållande
inga åtgärder böra företagas under fred. I betraktande av flygförbandens
lättförflyttbarliet behöver denna uppmarsch icke innebära någon
förbandens koncentrering, en omständighet av alldeles särskild vikt och
betydelse, enär man med hänsyn till företag från fiendens sida såsom
allmän regel måste sträva efter att hålla krigsförläggningarna så spridda
och så växlande som möjligt.
B. Den föreslagna organisationens enskildheter.
1. Flygvapnets ledning.
För att kunna hävda det fristående flygvapnets intressen vid sidan av
armén och marinen bör befälet över vapnet utövas av en direkt under
Konungen lydande chef, i tjänsteställning likställd med arméns och marinens
högsta chefer. Chefen för flygvapnet förutsättes därför erhålla generalspersons
eller flaggmans tjänsteställning. Inom försvarsdepartementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli samt lånt- och sjöförsvarets kommandoexpeditioner
föranleder tillkomsten av det fristående flygvapnet icke några
ändringar i organisationen eller tillsättandet av nya befattningar. Flygvapnet
berörande förvaltningsärenden handläggas liksom hittills av vederbörande
byråer. Att organisera en särskild kommandoexpedition för flygvapnet
erfordras icke med den omfattning, vapnet här föreslås erhålla.
Beträffande chefens för flygvapnets ställning i förhållande till generalstabs-
och marinstabscheferna samt arméns och marinens högre befälhavare
bör denna så regleras, att erforderligt samarbete kommer till stånd, samtidigt
som chefen för flygvapnet tillförsäkras den befogenhet, som är nödvändig
för vapnets ledning. I för chefen för flygvapnet utfärdad instruktion
bör sättet för ifrågavarande samarbete närmare bestämmas.
Till chefens för flygvapnets biträde ställas en stab samt en teknisk byrå
och en förvaltningsbyrå.
För handläggning av ärenden berörande flygvapnets organisation, utbildning
och utrustning samt flygstridskrafternas användning biträdes chefen
för flygvapnet av en flygstab under en stabschef av överstes eller kommendörs
tjänsteställning. Härvid bör, där särskilda omständigheter icke
annat föranleda, då chefen för flygvapnet är utgången ur armén, stabschef
en uttagas från marinen och tvärtom.
Flygstaben fördelas på en truppavdelning och en utrustningsav
delning. Truppavdelningen handhaver ärenden rörande flygvapnets
organisation, övningar och personal samt luftstridskrafternas användning.
Utrustningsavdelningen handlägger ärenden rörande beväpning samt utrustning.
För vardera avdelningen avses en regementsofficer såsom chef samt
två kompaniofficerare. Avdelningscheferna äro jämväl föredragande i flyg
-
46
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
förvaltningen beträffande ärenden, vilka röra deras avdelningar. Hos chefen
för flygvapnet tjänstgör härutöver en kompaniofficer såsom adjutant.
Tekniska och ekonomiska ärenden, vilka beröra flygvapnet, handläggas
av en fly g förvaltning, för vilken chefen för flygvapnet är chef, och vilken
arbetar på två byråer: tekniska byrån och förvaltningsbyrån. Tekniska
byrån handlägger ärenden rörande flygmaterielens kontruktion samt radio-,
bomb- och torpedtekniska frågor m. m. Tekniska byrån förestås av en
flygöveringenjör, och å densamma tjänstgöra tre ordinarie flygingenjörer.
I mån av behov anställes härutöver ritpersonal m. m. Förvaltningsbyrån
handhaver flygvapnets ekonomiska förvaltning och står under en regementsofficer
ur intendenturkåren eller en 1. marinintendent såsom chef.
Den ekonomiska förvaltningen göres fullt fristående från arméns och marinens
centrala förvaltningsorgan, en anordning som utskottet i likhet med
Kungl. Maj:t finner vara särskilt ägnad att befrämja ordning och planmässighet
samt god ekonomi för flygvapnet i dess helhet.
A förvaltningsbyrån tjänstgör förutom chefen följande ordinarie personal,
nämligen en kapten ur intendenturkåren eller marinintendent av 1. graden
såsom assistent, en revisor såsom föredragande i besvärs- och anmärkningsmål
m. m. samt en förvaltningsskrivare och ett kvinnligt biträde såsom
kontor sskrivare.
I enlighet med vad ovan anförts, föreslår utskottet sålunda för vapnets
ledning och förvaltning följande ordinarie personal:
Chef för flygvapnet, generalsperson eller flaggman,
Adjutant hos chefen för flygvapnet, kompaniofficer,
Chef för flygstaben, överste eller kommendör,
Chef för flygstabens truppavdelning, regementsofficer,
Tjänstgörande officerare å flygstabens truppavdelning, 2 kompaniofficerare,
Chef för flygstabens utrustningsavdelning, regementsofficer,
Tjänstgörande officerare å flygstabens utrustningsavdelning, 2 kompaniofficerare,
Chef för tekniska byrån, flygöveringenjör,
Tjänstgörande ingenjörer å tekniska byrån, 3 flygingenjörer,
Chef för förvaltningsbyrån, regementsofficer ur intendenturkåren eller
1. marinintendent,
Assistent vid förvaltningsbyrån, kapten ur intendenturkåren eller marinintendent
av 1. graden,
Revisor vid förvaltningsbyrån, civil tjänsteman i 13. lönegraden,
Kontorsskrivare vid förvaltningsbyrån, kvinnligt biträde, samt
1 förvaltningsskrivare och
1 expeditionsvakt.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
47
2. Flygkårernas och flyg verkstädernas personal samt utbildningen.
Flygkårernas personal och dess utbildning.
Såsom förut angivits, avses flygvapnet räkna följande kårer: skolkåren,
spanarkåren, jägarkåren samt bomb- och torpedkåren.
Vid skolkåren, förlagd till Ljungbyhed, äger flygarutbildningen rum.
Kåren, som bör stå under befäl av en regementsofficer, uppdelas på stab
och tre kompanier.
Till 1. kompaniet förläggas uttagningsfiygskola och flygskola samt till
2. kompaniet fortsättningsflygskola.
Till uttagningsfiygskola inbeordras årligen dels på passage från armén
och marinen officerare, underofficerare och fast anställt manskap, dels
underofficerare och fast anställda samt värnpliktiga vid flygvapnet, i vilken
sistnämnda kategori jämväl ingå officers- och reservofficersaspiranter. Uttagningsflygskolan
varar omkring sex veckor. Inryckningen sker årligen
i två omgångar, en i början av januari och en den 1 juli. Av till sagda
skola beordrad personal uttagas till flygarelever från armén om möjligt 11
officerare samt 9 underofficerare och fast anställt manskap, från marinen
om möjligt 8 officerare samt 6 underofficerare och fast anställt manskap
samt från flygvapnet förutom underofficerare och fast anställt manskap om
möjligt 14 på frivillighetens väg uttagna värnpliktiga, häri inräknade officersoch
reservofficersaspiranter.
Utbildningen pågår vid 1. kompaniet omkring sex månader. Härunder
avläggas prov för privatförarcertifikat.
Efter avslutad kurs vid flygskolan överföras eleverna till fortsättningsflygskolan,
vilken förlägges till 2. kompaniet. Under fortsättningsflygskolan
avlägges fältflygarprov. Utbildning i förandet av sjöplan äger jämväl
rum därstädes.
Efter avslutad utbildning vid fortsättningsflygskolan beordras godkänd
personal till tjänstgöring vid spanarkåren.
Utbildningen i sin helhet för flygare framgår närmare av nedanstående
diagram.
Officerare, underofficerare och fast anställda på passage från armén samt vid
flygvapnet.
''å Uttagnings- 15/s Flygskola 31/ie
2. året.
3. året. I''
4. året. i1
• 1- l/l |
Fortsättnings- |
flygskola 15/e Tjänstgöring vid |
31/l» |
l/l |
flygskola |
spanarkåren Tjänstgöring med fördelning å |
|
olika kårer |
1/6 |
||
Rep.-övning |
5. året. I
6 veckor
48
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Officerare, underofficerare och fast anställda på passage från marinen.
15/i Uttagnings- Vs Flygskola och fortsättningsflygskola
1. året. I-—
flygskola (dårar 4 månader å sjöplan)
V1 Tjänstgöring å spanar- */u Tjänst
2.
året. ““—^
kåren
göring med fördelning å olika kårer 31/io
3. kret. — —
4. året.
Rep. övning
6 veckor
sl/u
1. året.
2. året. I!
3. kret.
4. kret. I1
5. året. I1
1. året.
3. året. I1
4. året. I
Offlcersaspiranter vid flygvapnet.
Vv Uttagnings- 15/s Offlcers -
aspirantskola med flygutbildning |
flygskola 15/io Krigs- |
—i |
|
eller Sjökrigsskola |
sl/i2 resp. 31/io |
||
''i Tjänstgöring vid olika kårer såsom |
|||
flygfänrik. |
s,/i> |
||
0. 8. v. |
|||
| |
Värnpliktiga (studenter och övriga lämpliga). V? Uttagnings- ls/8 Flygskola |
3i/12 |
|
Fortsättnings- 3% |
flygskola Reservofficers- |
1 3l/l2 |
|
flygskola Tjänstgöring vid olika kårer som flygare |
kurs 15/io |
||
Frivillig tjänstgöring |
|||
i (två månader) |
Vid 3. kompaniet bedrivas verkstads- och förrådstjänst samt utbildning
av kantverkspersonal m. m. Under kompaniet lyder en mindre reparationsverkstad.
Den fast anställda kadern vid skolkaren beräknas sålunda:
Kårchef: 1 regementsofficer.
Kår st aben:
1 kapten, regementskvartermästare och mobiliseringsofficer,
1 kapten ur intendenturkåren eller marinintendent av 1. graden,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
49
1 bataljonsläkare,
1 flygingenjör,
2 förrådsförvaltare,
1 fanjunkare, köksföreståndare, pensionerad underofficer,
1 fanjunkare, bataljonsadjutant och väbel, pensionerad underofficer,
1 fanjunkare, pensionerad underofficer,
1 vapenhantverkare samt
1 förrådsvaktmästare.
1. kompaniet:
1 kapten, kompanichef,
4 löjtnanter, flyglärare,
1 fanjunkare, kompaniadjutant,
4 sergeanter, flyglärare,
1 furir av 1. klassen, 1
2 furir er av 2. »
3 korpraler, , flygmekaniker
4 vicekorpraler samt
12 volontärer. I
2. kompaniet:
1 kapten, kompanichef,
3 löjtnanter, flyglärare,
1 fanjunkare, kompaniadjutant,
2 sergeanter, flyglärare,
2 furirer av 1. klassen, 1
3 furirer av 2. »
5 korpraler, t flygmekaniker
8 vicekorpraler samt
20 volontärer. J
3. kompaniet:
1 kapten, kompanichef samt tyg- och kasernofficer,
1 löjtnant, biträdande tygofficer samt vapenofficer,
1 löjtnant, lärare,
1 fanjunkare, kompaniadjutant,
1 fanjunkare, tyg- och kasernunderofficer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 hantverksfurir av 2. »
2 hantverkskorpraler,
4 hantverksvicekorpraler samt
10 hantverkssoldater.
Härtill komma:
1 verkmästare av 1. klassen och
2 tyghantverkare.
Vid spanarkåren, förlagd till Hägernäs-Barkarby, äger dels flygspanarutbildning,
dels flygutbildning för förande av spanarplan rum. Kåren,
som bör stå under befäl av en regementsofficer, uppdelas på stab och
tre kompanier.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 sand. 2 C käft. (Nr 2.) 788 24 33
50
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
För flygspanarutbildning avsedd personal beordras ur armén och marinen,
varvid från armén årligen uttagas 12 officerare och från marinen
förslagsvis 6 officerare, 1 reservofficer och 1 underofficer. Sagda utbildning
tager sin början för samtliga elever den 1 november med en förberedande
kurs i radio m. m., vilken pågår till den 15 nästföljande april.
Därefter vidtager flygspanarskola, vilken avslutas den 15 därpå följande
oktober.
Där flygspanarutbildningen icke försiggår vid gemensamma skolor, har
utskottet tänkt sig, att eleverna ur armén förnämligast tjänstgöra vid det
till Barkarby förlagda kompaniet och eleverna från marinen vid det till
Hägernäs förlagda.
Flygspanarutbildningen i sin helhet framgår av nedanstående diagram.
1. året.
2. året.
3. året.
4. året
Va Kurs i
! |
radio m. m. 15A Flygspanarskola |
---1 ......i ''Vid |
Vs |
Vinterövning Vs |
l1/* månads S1/i2 |
För samtliga flygspanare |
repetitionsövning För marin-flygspanare |
|
— |
lVs månads repetitions- --1 ------ |
övning för samtliga flygspanare -
Beträffande flygarutbildningen vid spanarkåren hänvisas till förut under
skolkåren angivna utbildningsdiagram. Antalet elever beräknas uppgå till
20 från armén och 14 från marinen. De flygare, vilka sedermera icke
beordras såsom elever till jagar- eller bomb- och torpedkårerna, kvarstanna
vid spanarkåren intill flygtjänstens avslutande. Nämnda elever beräknas
uppgå till 7 från armén och 5 från marinen.
Flygspanar- och flygarutbildning be drives vid 1. och 2. kompanierna
enligt vad ovan anförts.
Till 3. kompaniet förläggas verkstads- och förrådstjänst samt utbildning
av hantverkspersonal m. m. Under kompaniet lyder en mindre reparationsverkstad.
Den fast anställda kadern vid spanarkåren beräknas sålunda:
Kårchef: 1 regementsofficer.
Kårstaben:
1 kapten, regementskvartermästare och mobiliseringsofficer,
1 kapten ur intendenturkåren eller marinintendent av 1. graden,
1 bataljonsläkare,
2 flygingenjörer,
1 flygfotograf,
2 förrådsförvaltare,
2 fanjunkare, köksföreståndare, pensionerade underofficerare,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
51
1 fanjunkare, bataljonsadjutant och väbel, pensionerad underofficer,
1 fanjunkare, pensionerad underofficer,
1 vapenbantverkare samt
2 förrådsvaktmästare.
1. kompaniet (Barkarby):
1 kapten, kompanichef,
2 löjtnanter, flyglärare,
2 löjtnanter, flygspanarlärare,
1 fanjunkare, kompaniadjutant,
1 sergeant, radiounderofficer,
1 sergeant, truppunderofficer, väbel,
2 furirer av 1. klassen,
2 furirer av 2. »
4 korpraler, flygmekaniker
6 vicekorpraler samt
16 volontärer.
2. kompaniet (Hägernäs):
1 kapten, kompanichef,
2 löjtnanter, flyglärare,
2 löjtnanter, flygspanarlärare,
1 fanjunkare, kompaniadjutant,
1 sergeant, radiounderofficer,
1 sergeant, truppunderofficer,
2 furirer av 1. klassen, |
2 furirer av 2. »
4 korpraler, j flygmekaniker
6 vicekorpraler samt
16 volontärer. J
3. kompaniet (Barkarby och Hägernäs):
1 kapten, kompanichef samt tyg- och kasernofficer,
1 löjtnant, biträdande tygofficer och vapenofficer,
1 fanjunkare, kompaniadjutant,
1 fanjunkare, 1 , , ,
1 sergeant J v8" oeh kasernunderofficerare,
1 sergeant, lärare,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
2 vapenhantverkarfurirer av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 hantverksfurir av 2. »
2 hantverkskorpraler,
4 hantverksvicekorpraler samt
10 hantverkssoldater.
Härtill komma:
1 verkmästare av 1. klassen,
1 verkmästare av 2. » och
2 tyghantverkare.
52
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Vid jägarkåren, förlagd till Malmslätt, äger jagarutbildning rum. Kåren,
som bör stå under befäl av en regementsofficer, uppdelas på stab och tre
kompanier.
Vid 1. och 2. kompanierna bedrivas enskild jagarutbildning samt jagarutbildning
i förband. Jagarskjutskola äger rum vid Karlsborg samt vid
Hästholmen.
Beträffande flygarutbildningen hänvisas till under skolkåren angivna utbildningsdiagram.
Antalet elever beräknas uppgå till 10 från armén och 5 från marinen
samt 14 från flygvapnet.
Vid 3. kompaniet bedrivas verkstads- och förrådstjänst samt utbildning
av hantverkspersonal m. m. Erforderliga reparationer av flygmaterielen
verkställas vid flygverkstäderna å Malmslätt.
Den fast anställda kadern vid jägarkåren beräknas sålunda:
Kårchef: 1 regementsofficer.
Kår staben:
1 kapten, regementskvartermästare och mobiliseringsofficer,
1 kapten ur intendenturkåren eller marinintendent av 1. graden,
1 bataljonsläkare,
2 flygingenjörer, därav en verkstadschef,
2 förrådsförvaltare,
1 fanjunkare, köksföreståndare, pensionerad underofficer,
1 fanjunkare, bataljonsadjutant och väbel, pensionerad underofficer,
1 fanjunkare,
1 vapenhantverkare, samt
1 förrådsvaktmästare.
1. kompaniet.
1 kapten, kompanichef,
2 löjtnanter, flyglärare,
1 fänrik,
1 fanjunkare kompaniadjutant,
2 sergeanter, flyglärare,
furir av 1. klassen, j
furir av 2. »
korpraler, flygmekaniker
vicekorpraler samt
1
1
2
3
8 volontärer.
2. kompaniet.
1 kapten, kompanichef,
3 löjtnanter, flyglärare,
1 fänrik,
1 fanjunkare, kompaniadjutant,
2 sergeanter, flyglärare,
1 furir av 1. klassen,
furir av 2. »
korpraler,
vicekorpraler samt
1
2
3
8 volontärer.
flygmekaniker
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
53
3. kompaniet:
1 kapten, kompanichef samt tyg- cell kasernofficer,
1 löjtnant, biträdande tygofficer och vapenofficer,
1 fanjunkare, kompaniadjutant,
1 sergeant, lärare,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhan tverkarvicekorpral,
1 liantverksfurir av 1. klassen,
1 liantverksfurir av 2. »
2 hantverkskorpraler,
3 hantverksvicekorpraler samt
8 hantverkssoldater.
Härtill komma:
1 verkmästare av 1. klassen och
2 tyghantverkare.
Vid bonit)- och torpeclkåren, förlagd till Karlsborg, äger utbildning rum
dels i bombkastning och fällande av torpeder, dels i förandet av bomboch
torpedplan. Kåren, som bör stå under befäl av en regementsofficer,
uppdelas på stab och tre kompanier.
Vid 1. kompaniet bedrives huvudsakligen bombtjänst, under det att
torpedtjänsten äger rum vid 2. kompaniet.
Beträffande flygarutbildningen hänvisas till under skolkåren angivna
diagram.
Antalet elever beräknas uppgå till 3 från armén och 4 från marinen.
Vid 3. kompaniet bedrivas verkstads- och förrådstjänst samt utbildning
av hantverkspersonal m. m. Under kompaniet lyder en mindre reparationsverkstad.
Hen fast anställda kadern vid bomb- och torpedkåren beräknas sålunda:
Kårchef: 1 regementsofficer.
Kårstaben:
1 kapten, regementskvartermästare och mobiliseringsofficer,
1 kapten ur intendenturkåren eller marinintendent av 1. graden,
1 bataljonsläkare,
1 flygingenjör,
2 förrådsförvaltare,
1 fanjunkare, köksföreståndare, pensionerad underofficer,
1 fanjunkare, bataljonsadjutant och väbel, pensionerad underofficer,
1 fanjunkare, » »
1 vapenhantverkare samt
1 förrådsvaktmästare.
1. kompaniet:
1 kapten, kompanichef,
2 löjtnanter, flyglärare,
1 fanjunkare, kompaniadjutant,
1 sergeant, lärare,
54
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
1 furir av 1. klassen,
1 furir av 2. »
2 korpraler,
3 vicekorpraler samt
6 volontärer.
flygmekaniker
2. kompaniet:
1 kapten, kompanichef,
2 löjtnanter, flyglärare,
1 fanjunkare, kompaniadjutant,
1 sergeant, lärare,
1 furir av 1. klassen,
1 furir av 2. »
2 korpraler,
3 vicekorpraler samt
6 volontärer.
> flygmekaniker
3. kompaniet:
1 kapten, kompanichef samt tyg- och kasernofficer,
1 löjtnant, vapenofficer,
1 fanjunkare, kompaniadjutant,
1 fanjunkare, tyg- och kasernunderofficer,
1 sergeant, radiounderofficer,
1 sergeant, lärare, torpedmästare,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 hantverksfurir av 2. »
2 hantverkskorpraler,
4 hantverksvicekorpraler samt
10 hantverkssoldater. _
Härtill komma:
1 verkmästare av 1. klassen och
2 tyghantverkare.
Läkarvården vid bomb- och torpedkåren ombesörj es av den å garnisonssjukhuset
å Karlsborg uppförda läkarpersonalen.
Flygverkstädernas personal.
Flygverkstaden å Malmslätt, vilken anslutes till jägarkåren, avses att
tillgodose det huvudsakliga behovet av större flygmaterielreparationer för
skol- och jagarkårerna.
För tillgodoseendet av motsvarande behov för spanar- samt bomb- och
torpedkårerna avser utskottet en andra flygverkstad, angående vilkens förläggning
ytterligare utredning synes erforderlig.
För den nya flygverkstaden erfordras följande å ordinarie stat upptagen
personal:
Verkstadschef: 1 flygingenjör.
Assistent: 1 flygingenjör.
Övrig personal:
1 löjtnant, inflygare,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
55
1 förrådsförvaltare,
1 sergeant, inflygare,
1 verkmästare av 1. klassen samt
2 verkmästare av 2. klassen.
Därest den här föreslagna nya tlygverkstaden skulle komma att anslutas
till en flygkår, torde lämpligen flygverkstadens å ordinarie stat upptagna
personal böra uppföras till denna kårs stat.
De värnpliktiga.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande tjänstgöringstiden
för flygvapnets värnpliktiga. Visserligen har utskottet beträffande armén
föreslagit en nedsättning av den utav Kungl. Maj:t föreslagna utbildningstiden
för studenter och likställda, underbefäl och fackmän samt kavalleriets
värnpliktiga med 50 dagar. Med hänsyn till att flygutbildningen måste
bedrivas under hela året kan likväl utskottet icke förorda en motsvarande
nedsättning för flygvapnets värnpliktiga. Vad som förut anförts ifråga om
flottans värnpliktiga torde för övrigt i viss män äga tillämpning även på
flygvapnets. Årskontingenten värnpliktiga beräknar utskottet i överensstämmelse
med Kungl. Maj;ts förslag.
3. Flygkårernas materiel samt flygkårernas och flygverkstädernas
förläggning.
Flygkårernas materiel.
I fråga om inom olika länders luftstridskrafter för närvarande förekommande
flygplantyper och dessas utrustning hänvisas till den utredning
därom, som förekommer i Kungl. Maj:ts proposition. Förutom med behövligt
antal skol- och övningsplan bör enligt utskottets mening jagarkaren
förses med jagar- och eskortplan, spanarkåren med spanarplan samt bomboch
torpedkåren med bomb- och torpedplan. För skolkåren bör endast
avses skol- och övningsplan. Av samtliga plan bör en lämplig del utgöras
av sjöplan, varjämte förutsättes, att planen såsom regel bliva så konstruerade,
att övergång från lijulställ till flottörställ och tvärtom kan äga rum.
Flygkårernas föreläggning.
För skolkåren avses, såsom förut sagts, Ljungbylied såsom förläggningsplats.
Denna plats är även i de flesta hänseenden härför särdeles lämplig.
Ljungbyhed med den bredvid liggande Bonarps hed bildar nämligen goda
och vidsträckta flygfält, där ett stort antal elever samtidigt kunna utbildas,
vilket förhållande är av stor betydelse, enär årligen 48 flygare avses att
utbildas vid kåren. Eu del hangarer och en mindre verkstadsbyggnad,
vilka förut tillhört Tlmlinverkens flygskola, finnas redan på platsen. Genom
vinterboning och inredning av vissa kronans där befintliga byggnader kan
i övrigt erforderligt förläggningsutrymme vinnas. Ytterligare nödiga byggnadsåtgärder
utgöras av uppförandet av nya hangarer, tillbyggnad av den
Thulinska verkstaden, ordnandet av garage för bilar samt vattentillgång
56 Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
och avlopp ävensom utförandet av belysningsinstallafioner och anskaffandet
av brandattiralj.
För utbildning med sjöplan måste emellertid annan plats tagas i anspråk.
I detta avseende har utskottets uppmärksamhet fästs därå, att vid det ur
flygsynpunkt nära Ljungbyhed belägna Landskrona redan förefinnes en
kronan tillhörig hangar, och att förläggningsutrymme kan beredas i det i
denna stad befintliga, för lantförsvarets behov i framtiden obehövliga liusaretablissementet.
Emellertid förutsätter utskottet, att utbildningen å sjöplan
tillsvidare kommer att äga rum vid spanarkårens förläggning vid Hägernäs.
För jägarkåren föreslår utskottet Malmslätt till förläggningsplats. Flygfältet
därstädes, vilket under årens lopp planerats, lämpar sig också särdeles
väl för flygning med jagarplan. Hangarer och verkstadsbyggnader
m. m. finnas där redan utförda i jämförelsevis stor utsträckning, enär
fältet under en följd av år utgjort flygkompaniets förnämsta övningsplats.
Yissa byggnadsåtgärder bliva dock erforderliga. Dessa utgöras i huvudsak
av flyttning av två manskapsbaracker och ordnandet av skollokaler, omboning
av officersbostäder och underofficersmäss, uppförandet av ett gymnastikhus,
vaktbyggnad och vinterstall, förråd för nedmonterade flygplan,
uppvärm bar reparationshangar och monteringshall. Eu del av dessa byggnadsåtgärder
sammanhänga dock mindre med jägarkåren än med de flygverkstäder,
vilka avses att såsom hittills vara förlagda till Malmslätt.
Den för jägarkåren så viktiga skjututbildningen avses att huvudsakligen
förläggas till Karlsborg med utnyttjande av det fria skjutfält, som Vättern
erbjuder. Emellertid förutsätter utskottet, att för viss del av denna utbildning
det ävenledes vid Vättern och nära Malmslätt belägna Hästholmen
jämväl skall komma till användning, i följd varav utskottet förordar
ett mindre markköp vid denna plats.
För spanarkåren föreslås Hägernäs—Barkarby såsom förläggningsort.
Vid dessa platser äro redan nu en del anordningar vidtagna. Sålunda
hava under de senare åren avsevärda planeringsarbeten kommit till stånd
å flygfältet vid Barkarby, vilket tillhör kronan och utgör en del av Stockholms
garnisons övningsfält, varjämte en del hangarer in. m. därstädes
blivit utförda. Vid Hägernäs har under eu följd av år marinens vinterflygskola
varit förlagd. Kronan äger där ett mindre markområde.
Utskottet, som är av den åsikten, att, allmänt sett, permanenta anläggningar
för flygvapnet, med hänsyn till den större lättheten att vid sådant
läge bereda skydd mot luftbombardering, så långt möjligt är böra läggas
indragna i landet, har dock ansett sig kunna förorda Barkarby—Hägernäs
såsom förläggningsort för spanarkåren. Förutom att, såsom nyss framhållits,
en del kronan tillhöriga anordningar redan finnas utförda å platserna
i fråga, har därvid varit bestämmande den omständigheten, att
nämnda platser ligga inom huvudstadens luftbevakningsområde. Spanarkårens
läge i huvudstadens närhet betingas för övrigt jämväl av önskvärdheten
av att denna kår står i nära förbindelse med där förlagda tekniska
och militära högskolor.
Särskilda utskottets utlåtande Nr X.
57
De arbeten, vilka bliva behövliga för spanarkårens förläggning, utgöras
vid Barkarby av uppförande av förläggningslokaler för ett kompani, eu del
hangarer, en mindre verkstadsbyggnad, förråd och garage in. in., ordnandet
av vattentillgång och avlopp, installerandet av elektrisk belysning samt
anskaffandet av brandattiralj.
För inkvartering av flygare och spanarelever av officers grad förutsattes
ianspråktagandet av de kronan tillhöriga, å övningsfältet befintliga gårdarna
Säby och Hägerstalund.
Vid Hägernäs förutsattes förläggningen i huvudsak äga rum i ett av
marinen till förfogande ställt logementsfartyg. De anordninngar, vilka därstädes
bliva erforderliga, omfatta fördenskull i huvudsak planerings- och
strandskoningsarbeten, uppförandet av hangarer, förråd, garage, en mindre
reparationsverkstad m. in., ordnandet av vattentillgång och avlopp samt
installation av elektrisk belysning tillika med anskaffandet av brandattiralj
.
För bomb- och torpedkåren föreslår utskottet Karlsborg såsom förläggningsort.
Bestämmande för valet av denna plats har varit dels dess
gynnsamma läge och dels att kronan redan förfogar över såväl nödiga
markområden till flygfält som förläggningsutrymmen därstädes. Beträffande
läget bildar den lilla Bottensjön med dess ringa sjöhävning en utmärkt
hamn för lättning och landning med sjöplan, samtidigt som Vättern erbjuder
möjlighet till sådan lättning och landning vid olika sjöhävning.
Den omständigheten, att Vätterns västra del kan beräknas vara isbelagd
endast omkring 70 dagar om året, gör denna sjö särskilt lämpad för torpedflygning.
Till jämförelse må anföras, att Mälarvikarna i Stockholms närhet
i regel äro isbelagda 120—130 dagar om året. Med hänsyn till fara för
angrepp från luften erbjuder Karlsborg, med sin undandragna och delvis
av jägarkåren täckta belägenhet, jämväl fördelar, vilka icke kunnat förbises
av utskottet. Härtill kommer, att vissa luftskyddsanordningar av andra
anledningar avses till utförande vid Karlsborg.
Vid Karlsborg kan även lämplig torpedskjutningsbana erhållas. För
bombkastningsövningar kan artilleriskjutfältet jämte några smärre öar komma
till användning, medan Vättern i sin ordning erbjuder ett vidsträckt skjutfält
för utbildningen med kulsprutor.
Förutom de förläggningar, för vilka härovan redogjorts, har utskottet,
såsom förut angivits, avsett, att smärre kadrer — detachement — skulle
avdelas till Boden, Karlskrona och Göteborg samt till kustflottan, då denna
är rustad. Ändamålet med de till nämnda orter förlagda detachement är
att bereda den personal, som är avsedd att i krigstid i första hand komma
till användning vid dessa orter, tillfälle att ingående lära känna de omständigheter,
vilka äro förknippade med denna användning, på samma gång
som vederbörande högre chefer erhålla dels vana att disponera flygförband
och dels nödig personalkännedom beträffande befälspersonalen vid de förband,
vilka vid mobilisering i första rummet komma att ställas till deras
förfogande.
58
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Eu del arbeten bliva av nöden för dessa detachements förläggning.
Sålunda måste i Boden uppföras en del hangarer och garage, en expeditionsbyggnad
och en bensinlagringsanläggning, varjämte därvarande flygfält
bör ytterligare planeras. I Karlskrona och Göteborg erfordras en del
planering och cementering med slipar, hangarer och expeditionsbyggnad
jämte ammunitionsförråd.
För förutnämnda detachements inkvartering krävas i Boden, Karlskrona
och Göteborg icke några särskilda anordningar, då sådan kan beredas i
redan befintliga kronans etablissement å dessa orter. Yad detachementet
vid kustflottan beträffar, förutsättes, att detta förlägges å en till flygdepåfartyg
ändrad äldre 1. klass pansarbåt, vars iordningsställande för ändamålet
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag torde böra bekostas med för
flygvapnet avsedda medel.
Utskottet föreslår jämväl inrättandet av flygstationer av mera tillfällig
natur vid Vännäs och Gustafsvik samt å Gotland.
Flygstationen vid Vännäs avses att endast tidvis tagas i anspråk, förnämligast
för vinterflygningar, samt att tjänstgöra såsom mellanstation mellan
Boden och flygvapnets sydligare förläggningar. De båda andra stationerna,
vilka ävenledes beräknas endast tidvis komma att tagas i anspråk av flygförband,
betingas av önskvärdheten att främja flygvapnets bekantskap med
vissa särskilt viktiga kustområden. Då kronan redan förfogar över för
ändamålet nödiga markområden tillika med en del byggnader, erfordras
för dessa flygstationer i huvudsak endast uppförande av hangarer och
slipanordningar.
Flygverkstädernas förläggning.
Med den utvidgning, flygvapnet skulle erhålla enligt utskottets förslag,
bliva flygverkstäderna å Malmslätt icke tillräckliga för materielens underhåll.
Icke heller bleve så förhållandet, därest de utvidgades, enär för sjöplanens
klargöring, avvägning och inflygning tillgång till lämpligt farvatten är en
nödvändighet. Utskottet har tänkt sig uppförandet av nya flygverkstäder
vid Karlsborg, varest både flygfält och farvatten finnas och där verkstäderna
med hänsyn till platsens undandragna läge samt bomb- och torpedkårens
förläggning dit skulle erhålla en enligt utskottets mening gynnsam
belägenhet. Emellertid förordar utskottet, att riksdagen hos Kungl. Maj:t
anhåller om närmare utredning och framläggande av förslag till nästa års
riksdag angående förevarande förläggningsfråga.
I detta sammanhang anser sig utskottet böra uttala, att under inga
förhållanden några större kostnader böra göras för ytterligare utvidgning
av flygverkstäderna vid flottans varv i Stockholm. Den nuvarande flygdepån
vid sagda varv synes snarast möjligt böra utbrytas för att tillföras
flygvapnet. Härvid torde för marinens nuvarande flygväsende använda
verktygsmaskiner, verktyg och övriga inventarier ävensom eljest för varvets
drift eventuellt obehövliga inventarier, som kunna vara flygvapnet till nytta,
böra överföras till detta vapen.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
59
C. Flygvapnets kostnader.
I Kungl. Maj:ts proposition förutsattes, att den i densamma föreslagna
organisationen av flygvapnet genomföres under loppet av 10 år. För
denna övergångsperiod av 10 år upptager propositionen en engångskostnad,
fördelad på de 10 åren, för materielanskaffning, byggnader m. m. av
20,586,900 kronor, varjämte föreslås att för vissa byggnadsändamål taga
i anspråk för byggnadsföretag vid armén reserverade medel till ett belopp
av 1,799,000 kronor. Sedan organisationen sålunda genomförts, skulle
den kräva en årskostnad av 7,200,000 kronor. Under övergångsperioden
skulle de årliga kostnaderna (med undantag av anparten av engångskostnaderna)
successivt stiga från 4,010,000 kronor till 7,050,000 kronor.
Utskottet håller före, att det med hänsyn bland annat till den raska
utveckling, som för närvarande äger rum beträffande materielen, icke är
lämpligt att nu binda organisationen med avseende på materielanskaffning
för så lång tid framåt som 10 år. Denna synpunkt har föranlett utskottet
att föreslå en organisationsplan, som genomföres under loppet av 5 år.
Enligt denna organisationsplan komma årskostnaderna för den genomförda
organisationen att belöpa sig till 6,043,000 kronor, varjämte 1,000,000
kronor per år avses för fortsatt materielanskaffning. Under övergångsperioden
av 5 år föreslås ett årligt anslag av 7,043,000 kronor att i
enlighet med det följande fördelas mellan flygvapnets årliga organisationskostnader
och kostnader för materielanskaffning, byggnader m. m. Dessutom
föreslås, att av för byggnadsföretag vid armén reserverade medel
må tagas i anspråk 1,896,320 kronor för bestridande av de med de olika
flygkårernas förläggning förenade byggnadskostnaderna.
Årliga organisationskostnader.
Vid angivandet av de årliga organisationskostnaderna användas i det
följande huvudsakligen samma titlar som i Kungl. Maj:ts proposition.
Enligt kostnadsberäkningarna (bil. 2) uppgår vid den av utskottet föreslagna
organisationen anslaget till avlöning, rekrytering och resekostnader
m. m. till 1,204,000 kronor. Uti den under detta anslag beräknade posten
för flygvapnets reservpersonal hava bland annat upptagits medel för beredande
av ekiperingshjälp och gottgörelse efter avslutad tjänstgöring enligt
de i Kungl. Maj:ts förslag tillämpade grunder.
För flygövningar erfordras enligt av utskottet verkställd särskild utredning
årligen 1,609,000 kronor.
För underhåll och förnyelse av materielen bör enligt likaledes av utskottet
verkställd särskild utredning beräknas 2,361,000 kronor.
Samtliga årliga organisationskostnader, fördelade på olika titlar, framgå
av följande
60
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Sammanfattning av årskostnaderna.
Avlöning, rekrytering och resekostnader m. m............. kr.
De värnpliktigas avlöning och färder in. m.................. »
Resestipendier........................................................................ ''•»
Skrivmaterialier och expenser in. in.................................. »
Mathållning, furagering och förplägnadsutredning ......... »
Beklädnads- och munderingsntrustning samt kasernutredning
.......................................................................... »
Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m....... »
Flygövningar ........................................................................ »
Flygmateriel (förnyelse och underhåll) .............. »
Materielprovning m. m...................................................... »:
Vapen och ammunition ............................... s
Flygstationer, byggnader m. m........................................ »
Sjuk- och veterinärvård ........................... ■»
Extra utgifter............................................. ''»
Summa kronor
1,204,000: -112,000: —
7,000: -20,000: —
229,000: —
150,000: —
78,000: —
1,609,000: —
2,361,000: —
30,000: —
120,000: —
80,000: —
18,000: —-25,000: —
6,043,000: —
För beräkning av, huru stor del av det årliga anslaget av 7,043,000
kronor, som kän avses för anskaffning av materiel, byggnader m. m., med
andra ord för vad i propositionen benämnes engångskostnader, är det
nödvändigt att fastställa en plan för organisationens genomförande under
de fena första åren. Det har därvid befunnits lämpligt med hänsyn till
materielbeståndets avvägning att genomföra organisationen sålunda, att
första årets årskostnader uppgå till 60 %, andra årets till 70 %, tredje
årets till 80 % och fjärde årets till 90 % av femte årets årskostnad:
Kadrernas uppsättning, antalet utbildade flygare och antalet värnpliktiga
kunna då successivt utökas i samma progression. Sammanlagda årskostnaderna
under de fem första åren skulle alltså belöpa sig till 24,17-2,000
kronor. Då emellertid vissa kostnader ej äro direkt proportionella mot
organisationens omfattning utan i det närmaste lika stora vid en mindre
som vid en större organisation, men det likväl synes lämpligt att bibehålla
ovannämnda enkla progression för organisationens genomförande,
komma sammanlagda årskostnaderna för de fem första åren att uppgå till
24,262,000 kronor i stället för nyssnämnda belopp, 24,172,000 kronor.
Kostnaderna för materielanskaffning, byggnader in. in.
(engångskostnader).
I enlighet med den av utskottet förordade planen kunna för materielanskaffning
och byggnader in. m. av det beräknade anslaget å 7,000,000
kronor årligen under första femårsperioden disponeras de belopp, som
framgå av följande sammanställning:
Särskilda utskottets ''utlåtande Nr 2.
61
Årliga organisations- kostnader. |
Kostnader |
Summa |
|
byggnader m. m. |
|||
kr. |
kr. |
kr. |
|
1. året ................................. |
3 652 000 |
3 391 000 |
7 043 000 |
2. året ........... |
4 255 000 |
2 788 000 |
7 043 000 |
3. året ................................. |
4 857 000 |
2 186 000 |
7 043 000 |
4. året ............ |
5 455 000 |
1 588 000 |
7 043 000 |
5. året ................................. |
6 043 000 |
1 000 000 |
7 043 000 |
Summa |
24 262 000 |
10 953 000 |
35 215 000 |
Tillsammans med förutnämnda belopp å 1,896,320 kronor för byggnadsföretag
vid armén reserverade medel skulle alltså för materielanskaffning,
byggnader m. m. bliva tillgänglig för hela femårsperioden en summa
av 12,849,320 kronor.
Enligt av utskottet verkställd utredning belöper sig behovet för byggnader,
iordningställande av flygfält m. in., såsom av det följande framgår,
till 4,527,500 kronor.
För materielanskaffning återstår således en summa av 8,321,820 kronor.
Utskottet har latit verkställa en utredning beträffande omfattningen av
det materielbestånd, som för angivna kostnad kan anskaffas. Enligt denna
utredning, som visar, att det är möjligt att inom ifrågavarande kostnadsram
erhålla ett materielbestånd, som står i rimligt förhållande till den
under femårsperioden uppnådda organisationen i övrigt, utgör:
anskaffningskostnaden för flygplan och motorer ......... kronor 6,338,600:
anskaffningskostnaden för övrig flygmateriel............... » 1,983,220: —
Summa anskaffningskostnader kronor 8,321,820: —
Det nyss nämnda behovet av 4,527,500 kronor för byggnader m. m.
fördelar sig sålunda:
Engångskostnader för byggnader, flygfält in. in.
Skolkåren (Ljungbybed):
Inlösande av förut Thulinverken tillhöriga hangarer och mindre verkstadsbyggnad
m. m.,
Ordnande och omboning av barackläger för tre kompanier,
Hangarer och garage,
Y erkstadsbyggnad,
Vatten, avlopp, brandattiralj,
Elektriska belysningsinstallationer och
Ordnande av befälsbostäder.............................................. kronor 500 000:_
Jagarkåren (Malm slätt):
Flyttning av två manskapsbaracker samt inredning av
skollokaler,
Omboning av officersbostäder,
62
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Omboning av underofficersmäss m. m.,
Gymnastikhus,
Vakt- och arrestbyggnad,
Vinterstall,
Förråd för nedmonterade flygplan,
Uppvärmningsbar reparationshangar,
Monteringshall och
Planering m. m. (häri inberäknat kostnad för markinköp
vid Hästholmen) ...........................................-.................. kronor 400 000:
Spanarkåren:
Hägernäs:
Planering m. m.,
Strandskoning m. m.,
Flygskjul, verkstad, förråd, garage, badhus, avträden,
bensin- och oljeförråd,
Bostad för förrådsförvaltare,
Vatten, avlopp, brandattiralj och
Elektriska belysningsinstallationer kronor 650,0000: —
Barkarby:
Planering m. m.,
Förläggning för ett kompani, varvid
de kronan tillhöriga gårdarna
Säby och Hägerstalund beräknas
ingå för viss inkvartering av
personal m. m.,
Hangarer,
Verkstäder, förråd, garage, avträden,
bensin- och oljeförråd,
Vatten, avlopp, brandattiralj och
Elektriska belysningsinstallationer
m. m. ....................................... kronor 650000:— t 1300 000''
Bomb- och torpedkåren (Karlsborg):
Fältets planering och bensinlag
ringsanläggning.
............................ kronor 150 000: —
Hangarer, förråd, verkstad m. m.... » 450 000: —
Monteringshall ................................ »_50 000: —
Ändring av äldre pansarbåt titt depåfartyg för kustflottan.
....................................................................................
Flygverkstäderna:
Verkstadsetablissement .......................................................
650000:
145 000:
800 000:
Boden:
Hangarer,
Expeditionsbyggnader med vaktlokaler m. m.,
Uppvärmbart garage,
Bensinlagringsanläggning och
Planering av flygfält m. m................................................. » 152 000:
Vännäs:
Hangarer och förråd,
Planering m. ..................................................................... * 100 000:
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
63
Gustafsvik och Gotland:
Planering, slipar, cementplaner, strandskoning,
Hangarer, värmecentral och förråd samt
Vatten, avlopp, belysning, ammunitionsförråd.................. kronor 111500: —
Karlskrona:
Planering, slipar, cementplaner, strandskoning,
Hangarer, värmecentral, förråd,
Expeditionslokaler m. m.,
Vatten, avlopp, belysning och
Ammunitionsförråd ............................................................. » 215 000: —
Gö teborg:
Planering, cementering, slipar,
Hangarer med verkstad och förråd,
Expeditionslokaler,
Vatten, avlopp och belysning och
Ammunitionsförråd ............................................................... » 154 000: —
Summa kronor 4 527 500: —
Fördelning av byggnadskostnaderna för flygvapnet.
Ehuru utskottet förutsätter, att genomförandet av flygvapnets nyorganisation
i stort sett påbörjas under budgetåret 1925—1926, anser utskottet
sig böra förorda, att — under förutsättning av bifall till utskottets
förslag i fråga om nämnda nyorganisation — redan under budgetåret 1924
—1925 utav de för armébyggnadsändamål 1''eserverade medel dels det i
Kungl. Maj:ts proposition omförmälda beloppet å 1,799,000 kronor dels ock
ytterligare 97,320 kronor eller tillhopa 1,896,320 kronor få användas för
påbörjande av för ifrågavarande organisation erforderliga nybyggnader m. m.
Angivna belopp synas i huvudsak böra fördelas på följande sätt:
För skolkåren......................... |
.. kronor |
500,000 |
— |
» jägarkåren ...................... |
..... » |
155,000 |
— |
» spanarkåren .................. |
1,091,320 |
— |
|
» bomb- och torpedkåren. |
» |
80,500 |
— |
» Karlskrona flygstation . |
> |
15,000 |
— |
» Göteborgs » |
» |
35,000 |
— |
» Fårösunds » |
» |
19,500 |
— |
Kronor |
1,896,320 |
— |
|
För flygvapnet i övrigt erforderliga |
byggnadskostnader, 2,631,180 kro- |
||
nor, synas enligt uppgjort förslag lämpligen böra fördelas på nedanstående |
|||
budgetår med: |
|||
1925—1926 ........................... |
..... kronor |
1,366,180 |
— |
1926—1927 ........................... |
..... » |
650,000 |
— |
1927—1928 ........................... |
..... S> |
615,000 |
— |
Kronor |
2,631,180 |
— |
Sistnämnda kostnader ingå i för flygvapnets organisation angivna en
gångskostnader.
64
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
D. Flygteknisk forskning och utbildning av flygingenjörer.
Liksom Kungl. Maj:t förutsätter utskottet, att flygmaterielen så långt
möjligt tillverkas inom landet. För att flygtekniken och flygindustrien
inom landet skola kunna hålla jämna steg med utvecklingen utomlands,
är det givetvis av vikt, att bl. a. möjligheter till flygteknisk forskning beredas
inom landet. I Kungl. Maj:ts proposition förordas för det ändamålet
inrättandet av ett aerodynamiskt laboratorium, vilket dock med hänsyn
till att det komme att tagas i tjänst även för den civila flygindustrien
och den civila luftfarten ansetts böra organiseras fristående från flygvapnet
och förläggas till tekniska högskolan samt bekostas av medel å
annan huvudtitel än försvarets. Utskottet, som till fullo inser forskningens
stora betydelse för höjande av flygmaterielens kvalitet och därmed av flygvapnets
effektivitet, ansluter sig till de synpunkter, Kungl. Maj:t sålunda
anfört.
I detta sammanhang vill utskottet med hänsyn till flygvapnets behov
av specialutbildade flygingenjörer framhålla vikten av att möjligheter till
grundlig flygteknisk specialutbildning av ingenjörer snarast beredas.
E. Förberedandet av nyorganisationens genomförande.
Uti motionen nr 229 har herr Pålsson — jämte det han föreslagit
vissa ändringar i den av Kungl. Maj:t för flygvapnet ifrågasatta organisationen
— hemställt, att riksdagen måtte besluta att å stat för flygstyrelsen
från och med den 1 juli 1924 uppföra en generalsperson eller
flaggman, chef för luftförsvaret, med avlöning enligt O. 7 i vederbörligt
avlöningsreglemente, ävensom härför anvisa ett belopp av 15,000 kronor.
Denna sin hemställan motiverar motionären därmed,, att den blivande
chefen för flygvapnet bör sättas i tillfälle att i samråd med cheferna för
general- och marinstaberna själv förbereda organisationen och föreslå erforderliga
instruktioner m. m.
Det skäl, motionären sålunda åberopar, synes utskottet tungt vägande
och äga giltighet jämväl med avseende å den av utskottet förordade organisationen.
På grund härav och då utskottet, såsom av det föregående
framgår, förutsätter, att för flygvapnet erforderliga nybyggnader böra påbörjas
redan under budgetåret 1924—1925, anser sig utskottet böra tillstyrka,
att åtgärd vidtages i omförmälda syfte. Lämpligen synes riksdagen
härvid kunna inskränka sig sig till att — under förutsättning av
bifall till utskottets förslag i fråga om flygvapnets nyorganisation — lämna
Kungl. Maj;t medgivande att tillsätta chef för flygvapnet från och med
den 1 juli 1924 samt låta bestrida avlöningen till denne från förslagsanslaget
till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.
Särskilda utskottets utlåtande Nr ti.
65
It c 8 er vante rn as In e m ställa n.
På grund av vad vi sålunda anfört, få vi hemställa,
l:o) att riksdagen må besluta följande.
LAjVTFÖ RS VARET.
A. Lånt Hirs varets kommandoexpedition.
Denna expeditions personal skall bestå av:
1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,
1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,
3 kaptener ur generalstaben,
7 pensionerade officerare, därav 6 såsom chefer för registrator-, värnplikts-,
bok-, personal- och rulldetaljerna ävensom detaljen för »Tjänstemeddelanden
rörande lantförsvaret» samt 1 såsom biträde åt chefen för
bokdetaljen, samtliga med arvode å departementets stat,
2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,
2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsnnderofficernre med arvoden
å departementets stat och
1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.
B. Arméförvaltningen.
Den å ämbetsverkets stat för närvarande uppförda och för en assistent
å sjukvårdsstyrelsen avsedda bataljonsläkarbeställningen indrages.
Den å sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande officeren ur intendenturkåren
ävensom förvaltaren ur samma kår ersättas den förre av 1 pensionerad
officer såsom redogörare och den senare av 1 pensionerad underofficer
såsom förrådsförvaltare.
C. Härens organisation i fred på högre och lägre
truppförband.
Arméns truppförband organiseras å sex arméfördelningar samt Bodens
trupper och Gotlands trupper.
Bodens trupper skola bestå av:
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 C höft. (Nr 2.) 788 24 34
66
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Norrbottens regemente, en skvadron av Norrlands dragonregemente,
Bodens artilleriregemente, Norrbottens artillerikår, Bodens ingenjörkår samt
ett intendenturkompani.
Gotlands trupper skola fortfarande såsom hittills bestå av Gotlands infanteriregemente
och Gotlands artillerikår.
Arméns övriga truppförband uppdelas på de sex arméfördelningarna, på
sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.
Karlsborg nedlägges såsom fästning och bibehålies endast såsom förrådsplats
och förläggningsort för vissa truppförband.
D. Högre staber och inspektioner m. in.
1. Generalitetet.
Detta skall bestå av:
1 chef för generalstaben,
1 inspektör för infanteriet,
1 inspektör för militärläroverken m. m.,
6 arméfördelningschefer,
1 generalfälttygmästare och inspektör för artilleriet,
1 chef för fortifikationen,
1 generalintendent,
1 kommendant i Boden,
1 militärbefälhavare på Gotland och
1 inspektör för kavalleriet.
2. Arméfördelningsstaberna.
Var och en av de sex arméfördelningsstaberna skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,
1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,
1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,
1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,
1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren,
1 biträde i fördelningsintendenturen, pensionerad underofficer, samt
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande
den ene i stabsexpeditionen, den andre hos fortifikationsofficern.
3. Brigadchefer och brigadstaber.
12 regementschefer vid infanteriet förordnas att jämte egna beställningar
upprätthålla befattningarna som chefer för infanteribrigader.
Särskilda utskottds utlåtande Nr 2.
(57
Vid varje infanteribrigad skall till brigadchefens biträde finnas eu brigadstab,
bestående av 1 brigadkvartermästare och 1 brigadadjutant, båda
beordrade ur vederbörlig arméfördelnings truppförband.
Chefen för Skånska husarregementet förordnas att jämte egen beställning
upprätthålla befattningen som chef för Skånska kavalleribrigaden.
4. Kommendantskapet i Koden.
Kommendantens i Boden stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer eller kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur Bodens trupper,
1 artilleribefälhavare, chefen för Bodens artilleriregemente,
1 fortifikationsbefälliavare, regementsofficer ur fortifikationen,
1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,
1 förrådsförvaltare ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,
1 garnisonspastor,
1 fästningsläkare,
1 regementsläkare,
2 bataljonsläkare,
1 fästningsveterinär,
1 biträde i fästningsintendenturen, pensionerad underofficer,
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, samt
1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden
och Karlsborg gemensamma staten.
Därjämte skall på kommendantskapets stat uppföras musikkåren för
Bodens garnison, nämligen:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
4 musiksergeanter,
2 mnsikfurirer av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2 klassen,
2 musikkorpraler,
3 musikvicekorpraler,
9 musikvolontärer och
(5 musikelever.
5. Militärbefalet på Gotland.
Militärbefälhavarens på Gotland stab skall bestå av:
1 stabschef, kapten ur generalstaben, med tjänstgöring endast vissa
tider av året,
2 adjutanter, kompaniofficerare, beordrade ur Gotlands trupper,
1 fortifikationsofficer, pensionerad officer,
68
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 stabsläkare, regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 stabsveterinär, bataljonsveterinär,
1 stabspastor, regementspastor,
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande
den ene bos fortifikationsofficeren, den andre hos stabsintendenten, samt
1 pensionerad underofficer, uppbördsman vid intendenturförrådet å
Tings täde.
6. Infanteriinspektionen.
Inspektörens för infanteriet stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
7. Militärläroverksinspektionen.
Inspektörens för militärläroverken m. m. stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 adjutant, pensionerad officer, och
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
8. Kavalleriinspektionen.
Kavalleriinspektörens stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 adjutant, kompaniofficer ur kavalleriet, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
9. Generalstaben.
Generalstaben skall bestå av, förutom chefen, följande personal:
a) Militärstaten.
1. Överadjutanter och stabsadjutanter.
1 överste,
4 överstelöjtnanter,
13 majorer,
34 kaptener,
2. Militärattachéer.
1 överstelöjtnant,
3 majorer.
3. Pensionerad personal.
1 redogörare, pensionerad officer,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
1 bibiotekarie, pensionerad officer,
3 aktuarier, pensionerade officerare,
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.
b) Civilstaten.
1 professor,
1 krigsarkivarie,
1 förste expeditionsvakt,
3 expediti onsvakter.
10. Artilleristaben.
Denna stab skall bestå av:
1 överste, chef för staben,
2 majorer,
9 kaptener,
3 löjtnanter,
1 officer, beordrad ur infanteriet,
1 pensionerad officer såsom expeditionsofficer,
1 pensionerad underofficer såsom expeditionsunderofficer samt
1 expeditionsvakt.
11. Fortifikationsstaben.
Denna stab skall bestå av:
1 överste, chef för staben, samt
7 andra officerare, därav högst 3 regementsofficerare.
12. Intendenturstaben.
Intendenturstaben skall bestå av:
1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,
4 kaptener, » »
2 löjtnanter, » »
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, samt
1 expeditionsvakt.
13. Tränginspektioiien.
Inspektörens för trängen stab skall bestå av:
2 adjutanter, kaptener ur trängen, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
14. Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg.
Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg indragas.
70
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
E. Undervisningsanstalter och utbildnings kurser,
1. Krigsskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
Stab:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,
1 slottspastor,
1 bataljonsläkare,
1 redogörare, pensionerad officer,
1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,
pensionerad underofficer,
1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad underofficer,
samt
1 köksföreståndare, pensionerad underofficer.
Officer.skur sens kompanibefäl :
t kompanichef, kapten.
5 kadettofficerare, samt
1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.
Officer skursens lärarpersonal:
5 förste lärare,
5 andre lärare,
2 lärare och
11 biträdande lärare.
Officer skur sens betjäning m. fl.:
Förslagsvis: 4 förmän — därav 1 rättare, 1 stallförman, 1 logementsvaktmästare
och 1 slottsvaktmästare — 1 maskinist, tillika badmästare,
1 skogvaktare, tillika postbud, 1 hovslagare, tillika uppsyningsman över
belysningen, 21 gårdskarlar, 3 slottsuppassare, 1 baderska, 1 hushållerska,
1 städerska, 1 sjuksköterska, 1 sköterskebiträde, 2 kokerskor, 3 köksbiträden
och 1 kökskarl, samt
1 sjukvårdsbeställningsman, beordrad ur Svea livgarde, samt vid behov
1 spel, beordrat ur truppförband tillhörande Stockholms garnison.
llescrr officer skursens kompanibefäl :
1 kompanichef,
4 kadettofficerare samt
1 kompaniadjutaut, tillika vapenunderofficer, pensionerad underofficer.
Reservofficerskursens lärarpersonal:
1 lärare samt
1 biträdande lärare.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
71
llcscrvoffucr skur sats betjäning:
Förslagsvis: 2 gårdskarlar och 2 köksbiträden, samtliga för en tid av
fyra månader.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat med lön
chefen samt med arvoden:
adjutanten och kompanichefen vid officerskursen: med arvoden såsom
kaptener; samt
kadettofficerarne, 3 förste och 2 andre lärare samt 1 lärare, samtliga
vid officerskursen: med arvoden såsom kaptener eller löjtnanter.
2. Krigshögskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, kapten,
1 biträdande adjutant, tillika redogörare, pensionerad officer,
4 lärare i militära ämnen, därav 2 majorer och 2 kaptener,
förslagsvis 10 övriga lärare i militära ämnen,
förslagsvis 4 lärare i levande språk,
repetitörer till erforderligt antal,
1 expeditionsvakt samt
1 maskinist.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med
lön regementsofficerarna samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och
2 lärare i militära ämnen.
3. Artilleri- och ingenjörhögskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,
1 redogörare, pensionerad officer,
4 lärare i militära ämnen, kaptener,
övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt
5,
förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,
repetitörer till erforderligt antal,
2 expeditionsvakter samt
1 maskinist.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med
lön chefen samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och 4 lärare i
militära ämnen.
4. Ridskolan.
Denna skolas personal skall bestå av:
1 chef, major,
72
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
1 förste lärare,
1 andre lärare,
1 lärare, tillika adjutant,
1 andre lärare,
1 bataljonsveterinär,
1 redogörare,
1 förvaltare, pensionerad underofficer,
1 maskinist,
stallbetjänte till erforderligt antal samt
1 hovslagarbeställningsman, beordrad ur Livgardet till häst.
Chefen uppföres med lön å skolans stat. Av lärarna uppföras å skolans
stat 2 med arvoden såsom ryttmästare och 2 med arvoden såsom löjtnanter.
5. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
Denna skolas personal skall bestå av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,
1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförband under
högst 160 dagar,
3 förste lärare,
10 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 5 under
högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,
12 repetitörer, subalternofficerare, beordrade ur tru] >] »förbanden, därav
7 under högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,
1 läkare, beordrad under högst 200 dagar,
1 förvaltare, ]
1 väbel (samtliga pensionerade
1 köksföreståndare, tillika biträde åt väbeln, j underofficerare,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klass, beordrad ur Svea livgarde under
högst 200 dagar.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat med lön
chefen samt med arvoden adjutanten såsom löjtnant och förste lärarne
såsom kaptener.
6. Artillerist} utskolan.
De nuvarande särskilda skjutskolorna för fältartilleriet samt för fästnings-
och positionsartilleriet skola sammanslås till en för artilleriet i dess
helhet gemensam skjutskola.
Den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av 1
överste, chef, 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben
erforderliga personalen.
Skjutskolan, vilken förutsättes pågå under en tid av sju veckor, skall
fortfarande såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktionsdivisioner,
allt på sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
73
F. Lägre truppförband.
1. Infanteriet.
a) Svea livgarde skall bestå av:
a) regementet:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
13 kaptener,
24 löjtnanter samt
8 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
11 fanjunkare och
21 sergeanter.
Manskap:
18 furirer av 1. klassen,
34 furirer av 2. klassen,
36 korpraler,
36 vicekorpraler,
52 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
3 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
2 vapenhantverkarfurirer av 2.
klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civilinilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 biträde hos regementsintendenten,
1 expeditionsunderofficer och
1 vapenunderofficer.
1>) stridsvagnbataljonen:
Officerare: Manskap:
1 överstelöjtnant eller major,
3 kaptener,
6 löjtnanter samt
1 underlöjtnant eller fänrik.
Underofficerare:
3 fanjunkare och
3 sergeanter.
4 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
12 korpraler,
15 vicekorpraler och
21 volontärer.
Civilinilitär personal:
1 verkmästare av 2. klassen.
74
Särskilda utskottets utlåtande Kr 2.
b) Göta livgarde skall bestå av samma personal, som för Svea livgarde
under a) regementet är upptagen, med undantag därav, att staten å ena
sidan ökas med 1 pensionerad officer såsom inskrivningsofficer och 1 pensionerad
underofficer såsom expeditionsunderofficer samt å andra sidan
minskas med 1 sjukvårdssoldat och 1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen.
c) Yart och ett av nedan uppräknade infanteriregementen, nämligen:
Livregementets grenadjärer, Första livgrenadjärregementet, Andra livgrenadjär
regementet,
Västgöta regemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs,
Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings regementen, Dalregementet, Hälsinge,
Älvsborgs, Hallands, Bohusläns, Västmanlands, Västerbottens, Kalmar, Värmlands
regementen, Norra Skånska infanteriregementet och Västernorrlands
regemente skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
11 kaptener,
21 löjtnanter samt
7 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
9 fanjunkare och
19 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
28 korpraler,
2 8 vicekorpraler,
40 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårds vicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2.
klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civilmilitiir personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 -regementspastor.
Pensionerad personal:
1 biträde hos regementsintendenten,
2 expeditionsunderofficerare, och
1 vapenunderofficer.
d) Jämtlands fältjägarregemente och Södra skånska infanteriregementet skola
bestå av samma personal, som ovan under c) angivits, samt därutöver vid
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
<;)
förstnämnda regemente t pensionerad
mentsintendenten samt vid sistnämnd
officer såsom förrådsförvaltare å Iteviiij
e) Norrbottens regemente skall bestå
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
15 kaptener,
24 löjtnanter samt
7 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
11 fanjunkare och
21 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
32 korpraler,
32 vicekorpraler,
46 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
f) Gotlands infanteriregemente ski
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
11 kaptener,
23 löjtnanter samt
7 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
9 fanjunkare och
20 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
28 furirer av 2. klassen,
29 korpraler,
underofficer såsom biträde åt regea,
regemente 1 pensionerad under»ehed.
av:
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sj ukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhan tverkarfurir av 2.
klassen,
1 vapenhan tverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhan tverkar soldat.
Civilmilitär personal:
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
1 biträde hosregementsintendenten,
2 expeditionsunderofficerare och
1 vapenunderofficer.
bestå av:
2 9 vicekorpraler,
120 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sj ukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhan tverkarfurir av 2.
klassen,
i vapenhan tverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
76
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
g) Karlskrona grenadjärregemente
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
1 major,
9 kaptener,
19 löjtnanter samt
6 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
9 fanj unkare och
18 sergeanter.
Manskap:
12 furirer av 1. klassen,
22 furirer av 2. klassen,
20 korpraler,
20 vicekorpraler,
34 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
1 sjukvårdsvicekorpral,
2 sjukvårdssoldater,
1 liovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2.
klassen,
li) Vaxholms grcnadjärkår skall
Officerare:
1 överstelöjtnant och chef,
1 major,
6 kaptener,
9 löjtnanter samt
3 underlöjtnanter och fänrikar.
Civilmilitär personal:
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
1 biträde liosregementsintendenten,
2 expeditionsunderofficerare och
1 vapenunderofficer.
skall bestå av:
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
CiTilmilitär personal:
1 regementsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 biträde hos regementsintendenten,
2 expeditionsunderofficerare och
I vapenunderofficerare.
av:
Underofficerare:
5 fanjunkare och
II sergeanter.
Manskap:
8 furirer av 1. klassen,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
77
15 furirer av 2. klassen,
1(5 korpraler,
16 vicekorpraler,
24 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sj ukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
1 liovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarkorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
1 mnsiksergeant,
1 nmsikfurir av 1. klassen,
I nmsikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
! musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
1 biträde hos regementsintendenten,
1 expeditionsunderofficer och
1 vapenunderofficer.
2. Kavalleriet.
a) Livregementets dragoner skall bestå
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major,
6 ryttmästare,
12 löjtnanter samt
4 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
5 fanjunkare och
9 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
20 furirer av 2- klassen,
23 korpraler,
180 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sj ukvårdskorpral,
2 sjukvårdsryttare,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
4 hovslagarkorpraler,
4 hovslagarryttare och
1 vapenhan tverkarkoral.
av:
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
'' m
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 bataljons veterinär och
1 vapenhantverkare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 biträde lios regementsintendenten,
1 expeditionsunderofficer,
1 vapenunderofficer och
1 uppbördsman för furage.
78
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
b) Livgardet till häst skall bestå av samma personal, som ovan under
a) angivits, med undantag därav, att staten ökas med en 1 hovslagarfurir
av 2. klassen, vilken är avsedd för ridskolan.
c) Vart och ett av nedanstående regementen, nämligen Livregementets
husarer, Smålands husarregemente och Kronprinsens husarregemente skall
bestå av samma personal, som ovan under a) angivits, med undantag därav,
att i staten för vartdera Smålands husarregemente och Kronprinsens husarregemente
uppföres 1 regementsveterinär i stället för 1 bataljonsveterinär.
d) Norrlands dragonregemente skall
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major,
7 ryttmästare,
15 löjtnanter samt
4 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
6 fanjunkare och
10 sergeanter.
Manskap:
6 furirer av 1. klassen,
.24 furirer av 2. klassen,
29 korpraler,
225 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
3 sjukvårdsryttare,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
5 hovslagarkorpraler,
5 hovslagarryttare och
1 vapenhan tverkarkorpral.
bestå av:
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär och
1 vapenhantverkare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 biträde hos regementsintendenten,
1 expeditionsunderofficer,
1 vapenunderofficer och
1 uppbördsman för furage.
e) Skånska husarregementet skall bestå av:
Officerare: Underofficerare:
1 överste och chef,1) 6 fanjunkare och
1 major, 9 sergeanter.
6 ryttmästare,
12 löjtnanter samt Manskap:
3 underlöjtnanter och fänrikar. 5 furirer av 1. klassen,
'') Tillika chef för skånska kavalleribrigaden.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
71)
18 furirer av 2. klassen,
19 korpraler,
200 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
3 sjukvårdsryttare,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
5 liovslagarkorpraler,
5 hovslagarryttare och
1 vapenhan tverkarkorpral.
Musik personal:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
f) Skånska dragonkåren skall bestå
Officerare:
1 överstelöjtnant och chef,
4 ryttmästare,
7 löjtnanter samt
2 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
4 fanjunkare och
6 sergeanter.
Manskap:
3 furirer av 1. klassen,
11 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
120 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsryttare,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
3 hovslagarkorpraler,
3 hovslagarryttare och
1 vapenhantverkarkorpral.
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 bataljons veterinär och
1 vapenhantverkare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 biträde hos regementsintendenten,
1 expeditionsunderofficer,
1 vapenunderofficer och
1 uppbördsman för furage.
av:
Mnsikper sonat:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musik vicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 batalj onsveterinär och
1 vapenhantverkare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 biträde hos regementsintendenten,
1 expeditionsunderofficer och
t vapenunderofficer, tillika uppbördsman
för furage.
80
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
3. Artilleriet.
a) Det nuvarande Positionsartilleriregementet skall benämnas Arméartilleriregementet,
och till detsamma skall överföras den för den nuvarande
Karlsborgs artillerikär avsedda tunga artillerimaterielen ävensom den av
ingenjörtrupperna hittills omliänderhavda ballongmaterielen.
Karlsborgs artillerikår skall benämnas Luftvärnsartilleriregementct och
ombeväpnas med luftvärnsartillerimateriel, varjämte till regementet skall
överföras den av ingenjörtrupperna hittills omhänderhavda strålkastarmaterielen.
Norrbottens artillerikår, förlagd till Boden, skall uppsättas.
b) Svea artilleriregemente skall bestå
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
12 kaptener,
20 löjtnanter samt
6 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
9 styckjunkare och
18 sergeanter.
Manskap:
15 furirer av 1. klassen,
27 furirer av 2. klassen,
41 konstaplar,
110 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
2 hovslagarfurirer av 2. klassen,
3 hovslagarkonstaplar,
4 hovslagarartillerister,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
2 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
av:
Musikpersonal:
1 musiks tyckj unkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilinilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär och
1 batalj onsveterinär.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 biträde hos regementsintendenten,
1 expeditionsunderoflicer,
1 vapenunderofficer och
1 uppbördsman för furage.
c) Vart och ett av nedan uppräknade artilleriregementen, nämligen Göta
artilleriregemente, Wendes artilleriregemente, Norrlands artilleriregemente,
Upplands artilleriregemente och Smålands artilleriregemente, skall bestå av
samma personal, som ovan under b) angivits, med undantag därav,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
att antalet hovslagarfurirer i samtliga
för
klassen, samt att i staten för Norrlands
någon regementsveterinär.
d) Gotlands artillerikår skall bestå av:
Ofllcerare:
1 överstelöjtnant och chef,
6 kaptener,
8 löjtnanter samt
3 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
3 styckjunkare och
7 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
10 furirer av 2. klassen,
14 konstaplar,
7 1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
l
1
81
stater minskas till 1, att staten
1 sergeant och 2 furirer av 2.
artilleriregemente icke upptages
volontärer,
sjukvårdsfurir av 2. klassen,
sjukvårdskonstapel,
sjukvårdsartillerist,
liovslagarfurir av 2. klassen,
hovslagarkonstapel,
liovslagarartillerist,
hantverksfurir av 2. klassen,
hantverkskonstapel och
liantverksartillerist.
Pensionerad personal:
expeditionsunderofficer och
vapenunderofticer.
e) Bodens artilleriregemente skall
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
10 kaptener,
21 löjtnanter samt
7 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofllcerare:
8 styckjunkare och
17 sergeanter.
Manskap:
13 furirer av 1. klassen,
24 furirer av 2. klassen,
bestå av:
30 konstaplar,
105 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
2 liantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskonstaplar och
3 hantverksartillerister.
Pensionerad personal:
1 biträde hos regementsintendenten,
1 vapenunderofficer och
1 uppbördsman för furage.
f) Arméartilleriregementet skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
Bihang till riksdagens protokoll 1924.
12 kaptener,
20 löjtnanter samt
6 underlöjtnanter och fänrikar.
11 sand. 2 C höft. (Nr 2.) 788 2-i 35
82
Särskilda utskottets utlåtande AV 2.
Underofficerare:
• 10 styckjunkare och
19 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
27 furirer av 2. klassen,
35 konstaplar,
113 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
2 sjukvårdsartillerister,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
4 hantverkskonstaplar och
3 hantverksartillerister.
Musikpersonal:
1 musikstyckj unkare,
g) Luftvärnsartilleriregementet skall
Officerare:
1 överste och chef,
1 major,
7 kaptener samt
21 löjtnanter.
Underofficerare:
7 styckjunkare och
15 sergeanter.
Manskap:
8 furirer av 1. klassen,
15 furirer av 2. klassen,
24 konstaplar,
74 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister. *)
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare.
Pensionerad personal:
1 biträde hos regementsintendenten,
1 expeditionsunderofficer och
1 vapenunderofficer.
bestå av:
Musikpersonal:1)
1 musikdirektör,
1 musikstyckjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
2 musikvicekonstaplar,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civil personal:
1 garnisonspastor å Karlsborg.
Pensionerad personal:
1 biträde hos regementsintendenten,
1 expeditionsunderofficer och
1 vapenunderofficer.
*) Avsedd för Karlsborgs garnision.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
83
h) Norrbottens artillerikår skall
Officerare:
1 major och chef,
4 kaptener,
6 löjtnanter samt
2 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
2 styckjunkare och
6 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
bestå av:
9 furirer av 2. klassen,
10 konstaplar,
20 volontärer,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sj ukvårdsartillerist,
1 hovslagarkonstapel och
1 hovslagarartillerist.
Pensionerad personal;
1 expeditionsunderofficer och vapenunderofficer
samt
1 kasernunderofficer och väbel.
4. Fortifikationen och ingenjörtrupperna.
a) Vid fortifikationen skall finnas följande personal anställd, nämligen
Officerare:
3 överstar,
4 överstelöjtnanter,
9 majorer,
49 kaptener,
61 löjtnanter samt
20 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
33 fanjunkare och
66 sergeanter.
Musikpersonal:
2 musikfanjunkare och
2 musiksergeanter.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
2 bataljonSveterinärer1),
1 radioingenjör,
9 fortifikationskassörer,
1 departementsskrivare,
5 vapenhantverkare,
7 tygverkmästare,
24 tyghantverkare och
5 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor och
1 expeditionsvakt.
Pensionerad personal:
1 bibliotekarie,
1 expeditionsofficer,
4 biträden hos regementsintendenter,
7 expeditionsunderofficerare och
1 uppbördsman m. m. å Laxön.
b) Vid vart och ett av nedan uppräknade ingenjörtruppförband skall
finnas anställd följande manskapspersonal, nämligen:
’) Därav en avsedd för Karlsborgs garnison.
84
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
vid Svea
Manskap:
6 furirer av 1. klassen,
11 furirer av 2. klassen,
14 korpraler,
14 vicekorpraler,
80 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenliantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
vid Göta
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
10 vicekorpraler,
58 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
ingenjörkär:
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurir er av 2. klassen,
3 kantverkskorpraler,
3 hantverksvicekorpraler och
8 hantverkssoldater.
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen.
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
ingenjörkår:
1 hovslagarvicekorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
2 hantverksvicekorpraler och
6 hantverkssoldater.
Manskap:
7 furirer av 1. klassen,
14 furirer av 2. klassen,
20 korpraler,
20 vicekorpraler,
110 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarkorpral,
1 hovslagarvicekorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
3 hantverksfurirer av 2. klassen,
6 hantverkskorpraler,
5 hantverksvicekorpraler och
12 hantverkssoldater.
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Vid Fälttelegraf regementet:
1
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
85
Vid Bodens ingenjörkår:
Manskap:
3 furirer av 1. klassen,
7 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
1 0 vicekorpraler,
56 volontärer,
1 sjukvårdskorpral,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
1 sjukvårdssoldat,
Vid Norrlands
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
7 furirer av 2. klassen,
10 korpraler,
10 vicekorpraler,
60 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
1 liovslagarvicekorpral,
1 vapenhan tverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 vapenlian tverkarsoldat,
1 liantverksfurir av 1. klassen,
2 liantverksfurirer av 2. klassen,
3 liantverkskorpraler,
2 hantverksvicekorpraler och
6 hantverkssoldater.
ingenjörkår:
1 liovslagarvicekorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenliantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 vapenhan tverkarsoldat,
1 liantverksfurir av 1. klassen,
2 liantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
3 hantverksvicekorpraler, och
8 hantverkssoldater.
5. Trängen och träiigtrupperna.
a) Den för trängen gemensamma
nämligen:
Officerare:
1 överste,
3 överstelöjtnanter,
3 majorer,
24 kaptener,
33 löjtnanter samt
11 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
25 fanjunkare och
50 sergeanter.
Musikpersonal:
6 musikfanjunkare och
6 musiksergeanter.
staten skall upptaga följande personal,
Civilniilitär personal:
6 regementsläkare,
6 bataljonsläkare,
5 batalj onsveterinärer,
20 hantverkare och
6 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
2 regementspastorer.
Pensionerad personal:
6 biträden hos regementsintendenter,
1 expeditionsunderofficer samt
12 vapenunderofficerare och uppbördsmän
för furage m. m,
86
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
b) Vid vart och ett av nedan uppräknade trängtruppförband skall finnas
anställd följande manskapspersonal, nämligen:
Vid Svea och
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
10 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
11 vicekorpraler,
17 volontärer,
1 hovslagarkorpral och
1 hovslagarvicekorpral.
Norrlands trängkårer:
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Vid Göta trängkår, Skånska trängkåren samt Västmanlands och
Ostgöta trängkårer:
Manskap: Musikmanskap:
4 furirer av 1. klassen,
8 furirer av 2. klassen,
8 korpraler,
9 vicekorpraler,
13 volontärer,
1 hovslagarkorpral och
1 hovslagarvicekorpral.
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
6. Intendenturkåren och intendenturtrupperna.
Vid intendenturkåren och intendenturtrupperna skall finnas anställd
följande personal, nämligen:
Officerare:
2 överstar,
5 överstelöjtnanter,
9 majorer,
7 7 kaptener och
14 löjtnanter.
Underofficerare:
14 förvaltare,
6 fanjunkare och
11 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen och
13 furirer av 2. klassen.
Civilmilitär personal:
2 departementsskrivare.
Civil personal:
1 expeditionsvakt.
Pensionerad personal:
2 expeditionsofficerare vid arméförvaltningens
intendentsdepartement,
2 biträden vid intendenturförråd och
5 expeditionsunderofficerare.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
87
G. Vissa civilmilitära samt civila kårer och stater.
1. Fältläkarkåren.
Deri på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:
1 generalfältläkare,1) 51 bataljonsläkare3) samt
1 överfältläkare,1) 44 bataljonsläkare vid fältläkar
6
fältläkare,2) kåren.4)
46 regementsläkare,3)
2. Garnisonssjukliusen och arméns sjuksköterskekår.
Den å staten för garnisonssj ukhuset i Stockholm uppförda överläkarbeställningen
med bataljonsläkares lön skall ändras till en överläkarbeställning
med regementsläkares lön.
Såsom redogörare vid nämnda sjukhus skall anställas 1 pensionerad
officer.
Å staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg skola uppföras 1 regementsläkare
och 1 bataljonsläkare, avsedda för nämnda sjukhus och garnisonen
å Karlsborg.
Vid arméns sjuksköterskekår skola finnas 45 ordinarie sjuksköterskor.
3. Fältveterinärkåren.
Den på aktiv, stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:
1 överfältveterinär,1)
6 fältveterinärer,2)
10 regementsveterinärer3) samt
20 bataljonsveterinärer.3)
4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.
Staten för artilleriets fabriker och tyganstalter skall upptaga följande
personal, nämligen:
Ordinarie befattningshavare:
1 fälttygmästare,
3 styresmän,
1 tygmästare av 1. klassen,
2 tygmästare av 2. klassen,
5 tyg- eller fabriksingenjörer,
2 departementsskrivare,
12 tyg- eller fabriksförvaltare av 1
klassen,
8 tygförvaltare av 2. klassen,
18 besiktningsrustmästare eller tyg
verkmästare,
6 verkmästare av 1. klassen,
2 verkmästare av 2. klassen,
9 tyg- eller fabriksskrivare,
49 tyghantverkare och
7 fortmaskinister.
*) Uppföre! å, arméförvaltningens stat.
2) Uppförda å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.
s) Uppförda å truppförbandens m. fl. stater.
4) Uppförda å staten för bataljonsläkare vid fältläkarkären.
88
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Pensionerad personal.
1 ledare för artilleridepartementets tekniska revision, pensionerad officer,
1 expeditionsunderofficer vid artilleridepartementets tekniska
revision,
1 expeditionsunderofficer vid artilleridepartementets civilbyrå,
3 expeditionsunderofficerare vid artilleridepartementets militärbyrå,
7 expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och
Stockholms tygstation samt
2 kontroll- och besiktningsunderofficerare
5. Ecklesiastikstaten.
Denna stat skall bestå av:
44 regementspastorer,l)
2 garnisonspastorer,2) samt
1 slottsj)astor.3)
samtliga
pensio
nerade
underof
ficerare.
6. Polispersonalen.
Arméns polispersonal skall bestå av:
i Boden: å Karlsborg:
1 poliskommissarie, 1 överkonstapel och
5 överkonstaplar, 1 konstapel.
18 konstaplar och
6 extra konstaplar.
H. Härens hästar och remonteringsväsendet.
1. Härens hästar.
Egna tjänstehästar.
Nedan omförmäld personal skall vara skyldig att var och en hålla en
egen tjänstehäst, nämligen:
chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet,
inspektören för militärläroverken m. m., de sex arméfördelningscheferna,
generalfälttygmästaren och inspektören
för artilleriet, chefen för fortifikationen, militärbefälhavaren
på Gotland, kommendanten i Boden, inspektören
för kavalleriet och inspektören för trängen tillhopa 15 hästar
chefen för lantförsvarets kommandoexpedition............ 1 häst
'') Uppförda å truppförbandens stater.
s) Uppförda, 1 å staten för kommendantskapet i Boden och 1 S staten för Luftvärnsartilleriregementet.
s) Uppförd å staten för krigsskolan.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2. |
89 |
||
samtliga officerare vid generalstaben med undantag |
|||
av militärattachéerna................. |
tillhopa |
52 |
hästar |
chefen för artilleristaben............................................ |
1 |
häst |
|
chefen för krigshögskolan ......................................... |
1 |
» |
|
chefen för krigsskolan ävensom kadettofficeren ur |
» |
2 |
hästar |
chefen för ridskolan ävensom de fyra lärarna där-städes .............................................................................. |
» |
5 |
|
samtliga regements- och kårchefer vid infanteriet... |
28 |
» |
|
samtliga officerare vid kavalleriet utom fänrikar ... |
162 |
» |
|
samtliga regementschefer vid artilleriet .................. |
9 |
||
eller |
tillhopa |
276 hästar. |
Stamhästar.
Vid armén skola finnas tillhopa 7,369 stamliästar, nämligen:
vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitetet, generalstaben m. fl.
staber och undervisningsverken: |
||||
lantförsvarets kommandoexpedition.......... |
........ 1 |
|||
generalitetet, arméfördelningsstaberna |
och |
|||
tränginspektionen .......................................... |
....... 61 |
|||
generalstaben .............................................. |
........ 39 |
|||
artilleristaben .............................................. |
........ 15 |
|||
kommendantskapet i Boden..................... |
........ 2 |
|||
militärbefälet på Gotland ......................... |
........ 2 |
|||
fälttygmästaren ........................................... |
........ 1 |
|||
undervisningsverken .................................. |
........ 11 |
tillhopa |
132 |
hästar |
vid infanteriet ................................................. |
665 |
|||
> kavalleriet ................................................. |
» |
3,930 |
» |
|
» artilleriet.................................................... |
» |
2,149 |
||
» fortifikationen och ingenjörtrupperna.. . |
» |
221 |
» |
|
» trängtrupperna.......................................... |
» |
268 |
» |
|
» intendenturtrupperna............................... |
» |
4 |
» |
|
eller |
tillhopa |
7,369 |
hästar. |
Lejda hästar.
Antalet hästlejningsdagar vid armén skall beräknas sålunda:
vid infanteriet.............................................................. 33,540 lejningsdagar
» |
kavalleriet ......................................... |
.................... 1,600 |
|
artilleriet............................................. |
..................... 107,000 |
» |
|
ingenjörtrupperna............................. |
..................... 36,510 |
||
» |
trängtrupperna ............................... |
..................... 22,300 |
» |
intendenturtrupperna........................ |
...................... 2,500 |
» |
eller tillhopa 203,450 lejningsdagar.
90
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
2. Remonteringsväsendet.
Antalet remonter.
Årligen skall följande antal remonter tillföras armén, nämligen:
vid kavalleriet......................................................................... 415 remonter
» artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna ........................ 243 »
ersättning för till egna tjänstekästar uttagna stamhästar ... 10 »
eller tillhopa 668 remonter.
Remonteringsstyrelsen.
Den vid remonteringsstyrelsen anställda personalen skall utgöras av:
1 chef, officer på reservstat eller i reserven, och
1 redogörare, pensionerad officer.
Remontdepåerna.
Vid armén skola finnas tre remontdepåer, nämligen vid Herrevadskloster
i Skåne, Gudhem i Västergötland och Utnäslöt i Västmanland
I. Reservpersonal.
1. Personal på reservstat.
För övergång från aktiv stat till reservstat skall för officerare, läkare
och veterinärer fordras, förutom full tjänstduglighet, 7 tjänsteår såsom
officer, respektive militärläkare eller militärveterinär. Såsom villkor för
sådan övergång skall för underofficer fordras 4 tjänsteår som sergeant vid
eller i regemente (kår) och 34 levnadsår.
Kapten (ryttmästare) på reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall
kunna befordras till major på reservstat. Regementsläkare (regementsveterinär)
på reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall kunna befordras
till fältläkare (fältveterinär) på reservstat.
Personal på reservstat skall vara tjänstgöringsskyldig i krig, och då
värnpliktig eljest inkallas till rikets försvar, ävensom vid sådan övning,
som till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt
dessutom i fred i 45 dagar under loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden.
a) Reservstaten för officerare och underofficerare skall bestå av:
2 generalspersoner,
6 överstar,
56 majorer,
325 kompaniofficerare och
102 underofficerare.
b) Reservstaten för fältläkarkåren skall bestå av:
2 fältläkare och
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
91
4 regementsläkare.
o) Reservstaten för fältveterinärkåren skall bestå av:
1 fältveterinär och
1 regementsveterinär.
2. Personal i arméns reserver.
a) Officerare och underofficerare, vilka inom regementes (kårs) reserv vunnit
sin första officers- respektive underofficersanställning.
Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga
i krig, och då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar, ävensom
vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan
bliva anbefalld, samt dessutom i fred under loppet av varje treårsperiod
av tjänstetiden intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 42 års ålder:
vid infanteriet, träng- och intendenturtrupperna i 35 dagar samt vid övriga
truppslag i 45 dagar.
Ifrågavarande personal skall vid sin första utnämning erhålla ekiperingshjälp,
officer med 750 kronor och underofficer med 600 kronor.
Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelse utgående
pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till
400 kronor.
Därest officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort
honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått den
för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans efterlevande anhöriga
eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens vid tiden
för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.
Officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort honom
åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall efter uppnådda 42 års ålder vara
berättigad att utbekomma i stället för pensionen ett mot dennas efter 5
procent kapitaliserade värde svarande belopp.
b) Officerare och underofficerare, som vid eller efter avgång från beställning
på stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i regementes
(kårs) reserv.
Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga
i samma omfattning som ovan under a) omförmälda officerare och
underofficerare.
Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående
pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till
400 kronor.
c) Underbefäl i reserven.
Ifrågavarande personal må kvarstå i reserven intill utgången av det
kalenderår, varunder vederbörande uppnår 34 års ålder, och skall vara
92
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
tjänstgöringsskyldig i krig, samt då värnpliktiga eljest inkallas till rikets
försvar, ävensom vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap
kan bliva anbefalld, dock att för underbefäl i reserven, som
kommit i åtnjutande av militära egnahemspremier, särskilda bestämmelser
gälla i fråga om tjänstetid och tjänstgöringsskyldighet.
d) Fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservpersonal.
Fältläkarstipendiat- och fältveterinärstipendiatbeställningar i reserven skola
indragas.
Yad ovan under a) och b) föreslagits i fråga om tjänstgöringsskyldighet,
avlönings- och pensionsförmåner samt ekiperingshjälp för officerare skall i
tillämpliga delar gälla även beträffande läkare och veterinärer, dock att den
ordinarie tjänstgöringsskyldigheten i fred, oavsett vid vilket truppslag
tjänstgöringen fullgöres, skall vara 45 dagar under loppet av varje treårsperiod
av tjänstetiden.
J. övergången till den nya härordningen.
De ovan föreslagna ändringarna i nu gällande härordning skola träda i
kraft under budgetåret den 1 juli 1925—den 30 juni 1926 å de tider
Kungl. Maj:t bestämmer.
SJÖFÖRSVARET.
I. Flottan.
A. S.jökrigsmaterielen.
a) Under tiden 1924—1929 skall, oavsett vilket beslut riksdagen
fattar i de under punkt l:o) angivna hänseenden, ersättningsbyggnad av
krigsfartygsmateriel, omfattande nybyggnad av fyra jagare, tre torpedundervattensbåtar
och två motortorpedbåtar, äga rum.
b) Av ännu återstående behållning, 333,500 kronor, å det i 1919 års
riksstat uppförda reservationsanslaget till krigsfartygsmateriel må användas
högst 260,000 kronor för omändring av de såsom stridsfartyg utrangerade
f. d. pansarbåtarna Göta och Thule till logementsfartyg.
B. Marinförvaltningen.
Å marinförvaltningens stat indragas 2 befattningar tillhörande lönegraden
B 15, 3 befattningar tillhörande lönegraden B 13 och 2 expeditionsvaktsbefattningar,
varjämte 1 andre kemist överflyttas till den under
flottans personalstater upptagna civila personalen.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
93
C. Marinstaben.
Den å marinstabens stat för närvarande uppförda registrator- och
aktuariebefattningen indrages.
D. Sjökrigsskolan.
a) Marinintendentsskolan skall upphöra såsom särskild undervisningsanstalt
och undervisningen av marinintendentselever och marinintendentsaspiranter
förläggas till sjökrigsskolan.
b) Sjökrigsskolans elever skola åtnjuta inkvarteringsersättning ävensom
befrias från erläggande av terminsavgifter samt erhålla fri undervisningsmateriel
och fria läroböcker.
E. Flottans stationer.
Den revision av fartygsredogörelserna, som för närvarande äger rum
å flottans stationer (de s. k. sjörevisionerna), skall upphöra.
F. Flottans personalstater.
Flottans personalstater skola upptaga följande personal:
Officerare:
5 flaggmän,
8 kommendörer,
18 kommendörkaptener av 1.
graden,
21 kommendörkaptener av 2.
graden,
118 kaptener,
105 löjtnanter,
48 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
190 flaggunderofficerare,
384 underofficerare av 2. graden.
Manskap:
F laggkorpraler:
350 flaggkorpraler.
1,154
1,810
500
1
3
3
9
6
7
4
4
övrigt manskap:
korpraler, därav högst 200
högbåtsmän, samt
meniga.
Skeppsgossar:
skeppsgossar.
Mariningenjtirer:
marinöverdirektör,
marindirektörer av 1. graden,
marin direktörer av 2. graden,
mariningenjörer av 1. graden,
1. löneklassen,
mariningenjörer av 1. graden,
2. löneklassen,
mariningenjörer av 2. graden,
extra mariningenjörer,
specialingenjörer av 1. graden,
94
Särskilda utskottets utlåtande Kr 2.
8 specialingenjörer av 2. graden,
4 specialingenjörer av 3. graden,
vartill komma
4 mariningenjörsstipendiater.
Marin intendenter:
1 marinöverintendent,
2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,
6 förste marinintendenter, 2. löneklassen,
29 marinintendenter av 1. graden,
15 marinintendenter av 2. graden och
7 marinunderintendenter.
Marinläkare:
1 marinöverläkare,
3 förste marinläkare,
9 marinläkare av 1. graden,
20 marinläkare av 2. graden och
10 marinläkarstipendiater.
Ecklesiastikpersonal:
2 amiralitetspastorer,
3 amiralitetspredikanter,
2 klockare och
1 kyrkvaktare.
Polispersonal:
2 överkonstaplar, tillika poliskommissarier,
2 överkonstaplar,
16 konstaplar och
5 extra konstaplar.
Masikpersonal:
2 musikdirektörer.
Civil personal:
1 advokatfiskal,
1 kemist,
1 rektor, 1 ordinarie ämneslärare,
tillika förste lärare, och 7 övriga
ordinarie ämneslärare vid skeppsgosseskolan,
6 expeditionsvakter.
Pensionerad personal:
2 officerare och
58 sekundofficerare.
G. Flottans reservpersonal.
1. Personal å reservstat.
Den nuvarande reservstaten för flottan skall i mån av beställningshavarnas
avgång indragas.
2 Personal i flottans reserv.
A. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler).
1. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler), vilka inom
flottans reserv vunnit sin första anställning som officer, respektive
underofficer (flaggkorpral).
a) Officerare, vilka genomgått utbildning som reservofficersaspiranter,
ävensom underofficerare (flaggkorpraler).
Ifrågavarande officerare och underofficerare (flaggkorpraler) skola intill
av Konungen bestämd levnadsålder vara tjänstgöringsskyldiga vid krig och
allmän mobilisering, ävensom vid sådan större rustning, som till utrönande
av flottans krigsberedskap eller eljest kan bliva anbefalld, samt dessutom
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
95
i fred dels under för respektive personalkategorier stadgad, till första anställningsåret
förlagd utbildningstid, dels ock under tvenne repetitionsövningar
av lägst 60 och högst 90 dagars längd å tider, som av Konungen
bestämmas.
Ekiperingshjälp skall utgå med 600 kronor till reservofficersaspirant
och 400 kronor till här avsedd officer. Sekundofficer (flaggkorpral) skall
vid sin första utnämning erhålla ekiperingshjälp med 600 kronor.
Officer eller underofficer, som fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet
och som kvarstått i flottans reserv intill föreskriven ålder, skall
vara berättigad att efter uppnådda 55 års ålder under sin återstående
livstid åtnjuta årlig pension, officer med 600 kronor och underofficer
(flaggkorpral) med 400 kronor.
Därest officer eller underofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning
fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han
uppnått den för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans
efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens
vid tiden för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde svarande
belopp.
Officer eller underofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning
fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall vara berättigad att
i samband med avgången ur reserven i stället för pensionen utbekomma
ett mot dennas efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.
b) Officerare, vilka efter genomgången sjökrigsskola icke erhållit beställning
på stat, men som vunnit anställning i reserven.
För dessa officerare skola gälla enahanda bestämmelser som för under
mom. 2 nedan omförmälda, dock att de under första tjänståret efter
konstitueringen till fänrik skola, i likhet med i mom. 1 a) ovan avsedda
officerare, vara tjänstgöringsskyldiga under viss utbildningstid.
2. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler), som vid avgång
från beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension
eller den vid uppnådda 50 levnads- och 30 tjänstår utfallande
pension — på ansökan vunnit inträde i flottans reserv.
Ifrågavarande officerare och underofficerare (flaggkorpraler) skola vara
tjänstgöringsskyldiga enligt enahanda grunder som under mom. 1 a) ovan
omförmälda officerare och underofficerare (flaggkorpraler), dock att de i
fredstid skola intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 40 års ålder,
fullgöra en repetitionsövning om 60 dagar under loppet av varje fyraårsperiod
av tjänstetiden.
Flaggkorpral skall vid utnämning till beställning i reserven erhålla
ekiperingshjälp med 600 kronor.
Beträffande pension, utbetalande av dess kapitaliserade värde i samband
med avgång ur reserven eller dessförinnan i händelse av dödsfall gäller
vad därom blivit sagt beträffande de under mom. 1 a) här ovan omförmälda
officerarna och underofficerarna (flaggkorpralerna).
96
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
B. Mariningenjörer, inarinintendenter och marinläkare.
1. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka inom flottans
reserv vunnit sin första anställning såsom mariningenjörer av
2. graden resp. marinunderintendenter.
Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas
till 600 kronor.
2. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka vid avgång
från beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension eller
den enligt gällande bestämmelser efter viss levnads- och tjänstålder
utfallande pension—på ansökan vunnit inträde i flottans
reserv.
Här avsedd marinintendent skall vara skyldig att intill utgången av det
kalenderår, då han uppnår 40 års ålder, fullgöra en eller flera repetitionsövningar
om sammanlagt 180 dagar.
Pension skall till här ifrågavarande personal utgå i enlighet med vad
som under A. 1 a) är sagt beträffande officerare, dock att mariningenjör
skall för erhållande av sagda förmån hava kvarstått i beställning på stat
intill 40 års ålder.
3. Marinläkare.
Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas
till 600 kronor.
4. Beträffande tjänstgöringsskyldighet vid krig, mobilisering m. m.
gäller vad ovan under A. 1 a) sagts.
H. De värnpliktiga och deras redovisning.
Antalet sjörullföringsbefälhavare skall minskas från 6 till 4.
II. Kustartilleriet.
1. Kustartilleriets personalstat.
Kustartilleriets personalstat skall upptaga följande personal:
Officerare:
1 chef för kustartilleriet, generalsperson,
2 överstar,
4 överstelöjtnanter,
8 majorer,
38 kaptener,
43 löjtnanter,
21 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
46 underofficerare av 1. graden,
90 » » 2. » .
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Manskap:
97
Flaggkorpraler:
79 flaggkorpraler.
Övrigt manskap:
304 korpraler,
580 meniga.
Musik personal:
2 musikstyckj vinkare.
Civil personal:
1 regementspastor och
1 fästningspredikant.
Pensionerad personal:
1 officer och
11 underofficerare.
2. Kustartilleriets reservpersonal,
a) Personal it reservstat.
Reservstaten för kustartilleriet skall upptaga 3 regementsofficerare, 9
kompaniofficerare och 10 underofficerare.
För övergång till reservstat samt tjänstgöringsskyldighet skola gälla
enahanda bestämmelser som för reservstatspersonalen vid armén.
b) Personal i kustartilleriets reserv.
Beträffande officerare och underofficerare i kustartilleriets reserv skola
i tillämpliga delar gälla enahanda bestämmelser som för motsvarande
personal vid armén.
III. Övergången till den nya marinorganisationen.
Föreslagna ändringar i nu gällande marinorganisation skola träda i kraft
under budgetåret den 1 juli 1925—den 30 juni 1926 å de tider, Kungl.
Maj:t bestämmer.
FLYGVAPNET.
Lika med utskottet.
2:o)—6:o). I tillämpliga delar lika med utskottets hemställan.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 G höft. (Nr 2.) 788 4i 36
98
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Värnpliktslagen.
Emedan utskottets förslag avviker från Kungl. Maj:ts förslag beträffande
antalet till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet ävensom i fråga om
utbildningstidens längd för vissa värnpliktiga, erfordras följande ändringar
i §§ 24 och 27 av den av Kungl. Maj:t föreslagna värnpliktslagen.
§ 24, mom. 1, d).
Årskontingenten vid hären till linjetjänst uttagna värnpliktiga ändras
från 25,620 till 25,820.
§ 37.
1. Utbildningstid för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst.
Avdelningarna A och B föreslås erhålla nedanstående lydelse. :)
»A. Till linjetjänst uttagen värnpliktig, som icke nämnes under B,
C eller D i detta moment, är skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar,
under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som
nedan angives, nämligen:
a) vid infanteriet i sammanlagt etthundranittiofem dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundratjugu dagar, som tager sin
början under första eller andra året, samt
med tre repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte
året; dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman,
skall tjänstgöra i sammanlagt trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundrafemtio dagar, som tager sin
början under första eller andra året, samt
med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte
året;
b) vid kavalleriet i sammanlagt trehundra dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundratrettio dagar, som tager
sin början under första året, samt
med två repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av sjätte
året; *)
*) Avvikelser från Kungl. Maj:ts förslag äro angivna med spärrad stil.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
99
c) vill artilleriet i sammanlagt tvåhundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundratrettiofem dagar, som tager
sin början vid fältartilleriet under andra året och vid fästningsartilleriet
under första eller andra året, samt
med tre repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av sjätte
året; dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman, skall
tjänstgöra i sammanlagt trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras
:
med en första tjänstgöring om tvåhundratrettio dagar, som tager sin
början under första eller andra året; samt
med två repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av sjätte
året;
d) vid ingenjörtrupperna i sammanlagt tvåhundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundratrettiofem dagar, som tager sin
början under andra året; samt
med tre repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av sjätte
året; dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman,
skall tjänstgöra i sammanlagt trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundratrettio dagar, som tager sin
början under första eller andra året, samt
med två repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av sjätte
året;
e) vid tr ängtrupp erna och intendenturtrupperna i sammanlagt etthundranittiofem
dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:
vid tr ängtrupperna i trängtjänst och sjukvårdstjänst:
med en första tjänstgöring om etthundratjugu dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med tre repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte
året;
vid trängtrupperna i biltjänst:
med en första tjänstgöring om etthundrasjuttio dagar, som tager sin
början under första eller andra året, samt
med en repetitionsövning om tjugufem dagar före utgången av femte
året; samt
vid intendenturtrupperna:
med en första tjänstgöring om etthundratjugu dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med tre repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte
året; dock att
100
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
värnpliktig, som vid trängtrupperna eller intendenturtrupperna uttagits
för utbildning till underbefäl eller fackman, skall tjänstgöra i sammanlagt
trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundrafemtio dagar som tager sin
början under första eller andra året, samt
med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte
året;
f) vid flottan i sammanlagt trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras i en följd med början under första eller andra året;
g) vid kustartilleriet i sammanlagt tvåhundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundrafem dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en repetitionsövning om trettiofem dagar före utgången av femte
året; dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman,
skall tjänstgöra i sammanlagt trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundrasextiofem dagar, som tager
sin början under första eller andra året, samt
med en repetitionsövning om trettiofem dagar före utgången av femte
året; samt
h) vid flygvapnet i sammanlagt trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med eu första tjänstgöring om trehundrafemton dagar, som tager sin
början under första året, samt
med en repetitionsövning om trettiofem dagar under tredje året.
B. Värnpliktig, vilken före tjänstgöringens påbörjande avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt
läroverk eller som vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som,
enligt vad Konungen förordnar, skall anses däremot svara, eller som vid
navigationsskola avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller maskinistexamen
av första eller andra klass, är skyldig att, på sätt Konungen
närmare förordnar, under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal
dagar, som nedan angives, nämligen:
a) vid hären i sammanlagt trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
med en första tjänstgöring om minst tvåhundrasextiofem dagar, som
tager sin början under första året och antingen fullgöres i en följd eller
uppdelas på första och andra året, samt
med en repetitionsövning före utgången av femte året;
b) vid marinen i sammanlagt trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
vid flottan i en följd med början under första eller andra året, och
Särskilda utskottds utlåtande Nr 2.
101
vid kustartilleriet med en första tjänstgöring om tvåhundrasextiofem
dagar, som tager sin början under första året och antingen fullgöres i en
följd eller uppdelas på första och andra året, samt
med en repetitionsövning om trettiofem dagar före utgången av femte
året; samt
c) vid flygvapnet i sammanlagt trehundra dagar, vilken tjänstgöring ''
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundrasextiofem dagar, som tager
sin början under första året, samt
med en repetitionsövning om trettiofem dagar under tredje året.
§ 32, mom. 1.
Utskottet finner icke anledning till erinran mot de ändringar, Kungl.
Maj:t föreslår i denna §. Emellertid anser sig utskottet böra förorda avskaffande
av mönstringsskyldigheten för sådana värnpliktiga, som frikallats
från värnpliktens fullgörande under fredstid. Den praktiska nyttan därav
synes nämligen icke stå i rimligt förhållande till de olägenheter, mönstringsanmälningarna,
särskilt i betraktande av den stora omfattning, nämnda
värnpliktskategori kommer att erhålla, skulle vålla enskilda och myndigheter.
Utskottet föreslår därför, att ifrågavarande moment erhåller följande
lydelse:
»1. Yarje år skall mönstring, som i denna § omförmäles, hållas med
■värnpliktiga, med undantag av dem, som under årets lopp varit i tjänstgöring
såsom värnpliktiga eller som äro inskrivna å sjömanshus och inmönstrade
till sjöfart eller som blivit frikallade från värnpliktens
fullgörande under fredstid.»
§ 33, mom. 2 och 3.
Av samma skäl, som utskottet under näst föregående § anfört i fråga
om mönstringen, föreslår utskottet sådan jämkning av mom. 2 och 3, att
värnpliktig, som frikallats från värnpliktens fullgörande under fredstid,
jämväl befrias från adressanmälningsskyldighet.
Nämnda moment föreslås erhålla följande lydelse:
»2. Yämpliktig, med undantag av den, som är inskriven å sjömanshus
och tillhör marinen eller flygvapnet, skall, därest han icke frikallats
från värnpliktens fullgörande under fredstid, under tid då han
ej är i tjänstgöring hålla vederbörande områdesbefälhavare underrättat om
sin adress.
3. Yärnpliktig, som är inskriven å sjömanshus och tillhör marinen
eller flygvapnet, skall, därest han icke frikallats från värnpliktens
102
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
fullgörande under fredstid, under tid då han ej är i tjänstgöring
eller inmönstrad till sjöfart hålla sjömanshusombudsmannen underrättad
om sin adress.»
Med ovan angivna undantag ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts
förslag till värnpliktslag.
I sammanhang med värnpliktslagen har utskottet ansett sig böra till
behandling upptaga herr Vennerströms motion nr 4 angående förslag till
ändrad lydelse av § 1 i lagen om samvetsömma värnpliktiga.
Såsom i motionen erinrats, förelågo, då riksdagen år 1920 antog lagen
om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,
motioner, som åsyftade, att varje slag av samvetsbetänkligheter
skulle kunna föranleda befrielse från värnpliktstjänstgöring i den ordning
värnpliktslagen stadgar. Riksdagen beslöt då, i enlighet med andra lagutskottets
hemställan, att allenast på religiös övertygelse grundade samvetsbetänkligheter
skulle kunna medföra befrielse härifrån. Vad utskottet
till stöd för sin berörda hemställan anförde har till fullo bekräftats av de
gångna årens erfarenhet.
En lag av här ifrågavarande art måste vara så avfattad och så tilllämpas,
att densamma, i den mån det är möjligt, kan utestänga värnpliktiga,
vilkas samvetsbetänkligheter icke äro fullt uppriktiga, från att
söka erhålla det önskvärda tillståndet att tjänstgöra på annat sätt än
värnpliktslagen föreskriver. Detta grundväsentliga önskemål ernås dels
genom att utsträcka tjänstgöringens längd utöver värnpliktslagens i erfor -derlig grad, så att de värnpliktiga, vilkas samvetsbetänkligheter kapitulera
inför det ökade antalet tjänstgöringsdagar, avstå från att begära sådant
tillstånd, dels genom omsorgsfull prövning av de sökandes föregående levnadsomständigheter
och ådagalagda sinnesart.
Beträffande de religiöst samvetsömma torde de nuvarande bestämmelserna
enligt erfarenheterna från de tre åren 1921, 1922 och 1923, under
vilka lagen tillämpats, i stort sett hava hållit simulanterna borta, om
också exempel dock icke saknats, att värnpliktiga, som erhållit tillstånd
tjänstgöra enligt denna lag, vid närmare betänkande funnit med sin fördel
förenligt att låta samvetsbetänkligheterna fara, och anhållit att få återgå
till värnpliktstjänstgöring i vanlig ordning. Skulle emellertid lagen utsträckas
att omfatta även andra värnpliktiga än dem, som hysa religiösa
samvetsbetänkligheter, torde svårigheterna i hög grad ökas.
Hur skall man för övrigt kunna påvisa verkliga samvetsbetänkligheter
av annan än religiös art? Hur skall man kunna utgallra simulanterna,
d. v. s. dem, som av allmän motvilja mot militärtjänst o. s. v. önska få
på annat sätt, än värnpliktslagen föreskriver, fullgöra sin värnpliktstjänstgöring?
Beträffande de religiöst samvetsömma har kontroll kunnat vinnas,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
103
då dessa i regel äro anslutna till religiösa samfund och föreningar, vilkas
medlemmar äga kännedom om varandra, och dessutom statskyrkans präster
till en viss grad äga kännedom om de inom församlingen boende och om
dem kunna avgiva utlåtande.
Förutsättningar för kontroll av de »etiskt» samvetsömma torde däremot
saknas. Eget påstående om samvetsbetänkligheter kan ju på intet sätt
anses tillfyllestgörande. Det skulle ju leda till de betänkligaste konsekvenser
och kunna göra hela värnpliktsidén illusorisk. Enda utvägen att
i någon mån säkerställa försvaret mot simulanter skulle vara att för dessa
värnpliktiga lagstadga en tjänstgöringstid av så avsevärd längd utöver den,
som är tillmätt för de religiöst samvetsömma, att denna skulle verka avskräckande
på dem, som icke verkligen hyste starka samvetsbetänkligheter.
Något sådant har motionären ingalunda tänkt sig.
Men även om talan skulle lyckas inskränka antalet av dem, som av
andra skäl än religiösa hysa samvetsbetänkligheter, att endast omfatta
verkligt samvetsömma, torde nya svårigheter resa sig i tillämpningen.
Beträffande dem, som önska tillstånd att tjänstgöra vid krigsmakten i
särskild ordning, torde ett ökat antal inom måttliga gränser icke medföra
svårigheter, då förläggningsutrymme vid truppförbanden ju alltid finnes,
och dessa värnpliktiga genom att huvudsakligen användas för liandräckningsgöromål
därigenom frigöra de vapenföra till förmån för utbildningsarbetet.
Men då det gäller att med civilt arbete sysselsätta värnpliktiga under
rimlig tjänstgöringstid, visar det sig svårt bereda tillräckliga arbetstillfällen.
De religiöst samvetsömma, som fått tillstånd utföra civilt arbete,
utgjorde år 1921 151, år 1922 152 och år 1923 210, vilket, om man
tager i betraktande, att 1921 var det första året, då dylikt tillstånd beviljades,
och följaktligen ett avsevärt antal, som, tillhörande äldre årgångar,
väntat på lagens ikraftträdande, ingår i siffran 151, utvisar en betydande
ökning. Domän- och vattenfallsstyrelserna, som anordnat arbeten
åt ifrågavarande värnpliktiga, torde icke utan avsevärd svårighet kunna
bereda ett ytterligare ökat antal erforderlig sysselsättning. Att finna
arbeten inom andra områden torde knappast vara möjligt. Därtill kommer,
att dessa arbeten ställa sig för statsverket synnerligen ofördelaktiga, då
de påkalla anordningar för förläggning, utspisning och övrig administration,
som annars varit obehövliga, vartill kommer att de värnpliktigas
arbetsprestationer icke i genomsnitt uppgå till den verklige yrkesarbetarens.
En ytterligare ökning av antalet värnpliktiga att utföra civilt arbete
vållar alltså betydande svårigheter, vartill kommer att i ännu högre grad
olägenheter av social och disciplinär art komma att göra sig gällande.
Under de gångna åren hava sålunda vid mer än ett tillfälle arbetskonflikter
mellan de verk, som anordnat ifrågavarande arbeten, och dessa
104
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
verks ordinarie arbetare vållat obehag för de av värnpliktiga utförda arbetena
då dessa senare ansetts utföra s. k. strejkarbete. Möjligheterna till
dylika konflikter torde i hög grad ökas, därest även icke religiösa civilarbetare
skulle tillkomma.
Av icke ringa betydelse är jämväl de egendomliga disciplinära förhållanden,
som äro rådande på de värnpliktigas arbetsplatser.
De samvetsömma värnpliktiga, som fullgöra sin tjänstgöring vid truppförbanden,
äro härunder underställda krigslagarna i likhet med övriga i
tjänstgöring varande värnpliktiga, och de militära myndigheterna vitsorda
deras i stort sett goda uppförande och villighet.
De samvetsömma värnpliktiga, som utföra civilt arbete, äro icke underkastade
några som helst straffbestämmelser, därest de icke förbryta sig
mot allmän lag. Ehuru de väl få antagas ursprungligen hava varit fridsamma
och laglydiga medborgare, visar dock erfarenheten från de gångna
åren, att frånvaron av straffbestämmelser demoraliserat dem. Vägran att
utföra arbete, att åtlyda arbetsbefälets föreskrifter angående ordningen
inom förläggnings- och utspisningslokaler samt rymning från arbetsplatserna
hava förekommit i ett stort antal fall. Den rymde kan visserligen
genom polismyndighetens försorg hämtas och åter inställas på arbetsplatsen,
men han undgår straff för rymningsbrottet och kan ostraffat upprepa
detsamma, liksom han kan vägra utföra arbete, eller att på föreskriven
tid inställa sig till måltid, att vistas i logementet nattetid in. m.
Dessa företeelser äro icke — såsom velat göras gällande — sällan förekommande,
utan hava tilltagit i oroväckande grad.
Såväl domän- som vattenfallsstyrelserna hava upprepade gånger påvisat
det obehag, som vållas genom frånvaron av straffbestämmelser. För de
värnpliktiga synes den gällande ordningen (eller oordningen) vara ganska
lockande, vilket torde framgå av, att ett för varje år ökat antal samvetsömma
vilja utföra civilt arbete, trots att de därigenom erhålla en avsevärt
längre tjänstgöringstid än de, som tjänstgöra vid truppförbanden i särskild
ordning.
Såsom av militieombudsmannens ämbetsberättelse till innevarande års
riksdag framgår, har militieombudsmannen haft sin uppmärksamhet riktad
på sistnämnda brist i lagstiftningen och funnit densamma vara av synnerligen
betänklig art och ägnad att äventyra ändamålet med 1920 års
ovannämnda lag. Trots detta hava emellertid åtgärder ännu icke vidtagits
för rättelses åvägabringande.
Därest de samvetsömmas antal skall ytterligare ökas med de »etiskt»
samvetsömma, torde de nu sist omnämnda förhållandena komma att bliva
ännu mer påtagliga, för att icke säga olidliga.
Av sålunda anförda skäl anser utskottet, att herr Vennerströms ifrågavarande
motion icke bör till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
105
grund av det ovan anförda hemställen:
l:o) att riksdagen antager Kungl. Maj:ts förslag till värnpliktslag,
dock att § 24 mom. 1 d, § 27 mom. 1 A och B,
§ 32 mom. 1 samt § 33 mom. 2 och 3 givas ovan föreslagen
lydelse;
2:o) att riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag rörande de
värnpliktigas avlöning;
3 ro) att herr Vennerströms motion nr 4 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd; samt
4:o) lika med utskottet.
Bil. A. 106
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Sammandrag
över anslagen under fjärde huvudtiteln.
Bil. |
Kronor |
Summa kronor |
|||
I. Departementet. |
|||||
Departementschefen ............................................. |
24 000 |
— |
|||
Departementet, förslagsanslag ................................. |
304 900 |
- |
328 900 |
— |
|
Säger för departementet |
— |
— |
328000 |
— |
|
n. Lantförsvaret. |
|||||
(Beräkning av antalet tjänstgöringsdagar |
|||||
se bil. 1—3.) |
|||||
Normala utgifter. |
|||||
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. |
|||||
i Arméförvaltningen, förslagsanslag ........................... j Avlöning till personal vid staber och truppförband, |
524 400 |
— |
|||
förslagsanslag...................................................... | Inkvarteringens ordnande i Stockholm, reservations- |
4 |
30 610 000 |
— |
||
21 450 |
|||||
Rekryteringskostnader, reservationsanslag................ |
400 000 |
— |
|||
i Arméns reservstater, förslagsanslag.......................... |
1 877 000 |
— |
|||
I Arméns personal över stat, förslagsanslag ............... |
920 000 |
— |
|||
200 000 |
|||||
| Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag........ j Bese- och traktamentskostnader m. m. för hästuttag- |
400 000 |
— |
|||
ningsnämndernas ordförande, förslagsanslag .......... |
100 000 |
— |
|||
i Flyttningsersättning, förslagsanslag ........................ |
180 000 |
— |
35 262 350 |
||
B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och |
|||||
redovisning. |
|||||
Penningbidrag, förslagsanslag ................................. |
2 435 000 |
— |
|||
Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsanslag |
40 000 |
||||
förslagsanslag.................................................... |
791 000 |
— |
3 266 000 |
_ |
|
C. Undervisning, understöd, expenser m. m. |
|||||
Undervisnings- och gymnastikmateriel samt under |
|||||
visnings anstalter och utbildningskurser, reservations-anslag ............................................................... |
1 073 000 |
. |
|||
i Studiestipendier, reservationsanslag ......................... Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande, |
61 000 |
- |
|||
reservationsanslag ................................................ ! Frivilliga skytteväsendets befrämjande, reservations- |
26 000 |
— |
|||
anslag ............................................................... |
750 000 |
— |
|||
Skrifmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m., reser-vationsanslag ..................................................... Skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden, reservations- |
460 000 |
— |
|||
anslag .............................................................. |
270 000 |
— |
|||
Tryckningskostnader, förslagsanslag ........................ |
250 000 |
— |
|||
Vissa arbeten å mobiliseringsverket, reservationsanslag |
35 000 |
— |
2 925 000 |
— |
|
Transport |
- |
41 453 350 |
— |
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
107 Bil. A.
Transport
D. Förplägnad, intendenturmaterlel, remontering,
övningar m. m.
Mathållning, förslagsanslag ..................................
Munderingsutrastning, reservationsanslag ................
Kasernutredning, intendenturfordon, reservations
anslag ........................................................
Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid trupp
förhanden, reservationsanslag..........................
Remontering, reservationsanslag .......................
Furagering, förslagsanslag ................................
Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon, reservationsanslag
....................................................
Truppförbandens övningar, reservationsanslag...........
Fält- och fälttjänstövningar, reservationsanslag ........
E. Sjukvård m. m.
Sjuk- och veterinärvård, reservationsanslag ..............
F. Vapen och ammunition.
Vapen och ammunition m. m., reservationsanslag .....
Underhåll av och försök med stridsvagnmateriel, reser
vationsanslag ...................................................
G-. Byggnader och ingenjörmaterlel.
Byggnader, övningsfält och skjuthanor, reservationsanslag
..............................................................
Ingenj örmateriel, reservationsanslag..........................
tionsanslag
H. Diverse.
Extra utgifter, reservationsanslag ..............................
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
...............................................
Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare, förslagsanslag
.........................................................
Säger för normala utgifter
Extra ordinarie utgifter.............
Säger för lantförsvaret
Bil. |
Kronor |
Summa kronor |
||
— |
— |
41 453 350 |
— |
|
8 156 000 |
— |
|||
1 710 000 |
— |
i |
||
3 310 000 |
— |
|||
225 000 |
— |
26 743 000 |
||
— |
782 800 |
; |
||
5 960 000 |
— |
|||
60 000 |
— |
6 020 000 |
||
3 360 000 |
— |
|||
20 000 |
— |
3 556 800 |
||
590 000 |
i |
|||
70 000 |
— |
|||
90 000 |
— |
750 000 |
— |
|
— |
— |
79 305 950 |
— |
|
— |
— |
2 000 000 |
— |
|
— |
— |
81 305 950 |
— |
Bil. A. 108
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Bil. 1.
Beräkning
av tjänstgör! ngsdagar för de värnpliktiga.
Tjänstgöringsdagar med penningbidrag
A. Beväringen. |
1—145. |
146.—240. dagen |
241.—310. dagen |
under |
Summa |
Linje. |
|||||
Infanteriet .................. |
2 112 400 |
1003 000 |
212 600 |
— |
3 328 000 |
Kavalleriet .................. |
141 800 |
101 300 |
60 800 |
— |
303 900 |
Artilleriet .................. |
419 800 |
267 000 |
43 710 |
— |
730 510 |
Ineeniörtrupperna ...... |
155 000 |
101 500 |
16 000 |
— |
272 500 |
Trängtruppema............ |
162 370 |
74 700 |
12 060 |
— |
249 130 |
Intendenturtrupperna ... |
46 400 |
21300 |
3 250 |
— |
70 950 |
Studenter och likställda |
148 680 |
95 460 |
65 000 |
— |
309 140 |
Officersaspiranter......... |
— |
— |
75 000 |
— |
75 000 |
Beservofficersaspiranter |
— |
— |
49 000 |
— |
49 000 |
Säger |
3 186 450 |
1 664 260 |
537 420 |
— |
5 388 130 |
Ersättningsreserv ........ |
1120 000 |
195 000 |
— |
— |
1 315 000 |
B. Landstormen . . |
— |
— |
— |
89 300 |
89 300 |
Summa tjänstgörings- |
|||||
dagar ..................... |
4 306 450 |
1 859 260 |
537 420 |
89 300 |
6 792 430 |
Härifrån avgår för värn-pliktiga, tillhörande |
|||||
väsendet .................. |
75 000 |
— |
— |
— |
75 000 |
Återstod |
4 231450 |
1 859 260 |
537 420 |
89 300 |
6 717 430 |
eller i avrundat tal...... |
— |
— |
— |
— |
6 717 000 |
Särskilda utskottets ''utlåtande Nr 2.
109 Bil. A.
Bil. 2.
Beräkning
av tjänstgöiingsdngar för fast anställt manskap och iniisikinaiiskap
samt musikelever.
A. Fast anställt manskap
Fast anställt |
Musikmanskap |
Summa tjänst- |
|||
Antal |
Tjänsfc- göringsdagar |
Antal |
Tjänst- göringsdagar |
görings- dagar |
|
Staber och undervisningsverk......... |
18 |
6 570 |
6 570 |
||
Infanteriet ..................... ...... |
4 317 |
1 575 705 |
312 |
113 880 |
1 689 585 |
Kavalleriet......................... |
1927 |
703 355 |
48 |
17 520 |
720 875 |
Artilleriet ....................... |
1952 |
712 480 |
60 |
21 900 |
734 380 |
Ingenjörtrupperna ......................... |
702 |
256 230 |
12 |
4 380 |
260 610 |
Trängtruppema......... |
286 |
104 390 |
36 |
13 140 |
117 530 |
Intendenturtrupperna .................... |
27 |
9 855 |
— |
— |
9 855 |
Säger |
9 211 |
3 362 015 |
486 |
177 390 |
3 539 405 |
Härifrån avgå 10 % vakanta me- |
|||||
niga volontärbeställningar............ |
— |
— |
— |
— |
137 970 |
Återstod eller i avrundat tal...................... |
— |
— |
— |
— |
3 401435 3 401 000 |
B. Musikelever.
Antalet musikelever är 214.
Antalet tjänstgörings dagar sålunda 365 X 214 = 78110 eller i avrundat tal 78 000.
Bil. A. no
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Bil. 3.
Beräkning
av antalet hästtjänstgöringsdagar.
A. Egna tjänstehästar.
Generalitetet och. inspektören för trängen ....................
Chefen för lantförsvarets kommandoexpeditien...............
Generalstabens officerare .............................................
Chefen för artilleristaben ............................. ...............
Chefen för krigshögskolan............................................
Chefen och kadettofficeren ur kavalleriet vid krigsskolan
Chef och lärare vid ridskolan .......................................
Regementschefer vid infanteriet....................................
Kavalleriets officerare (utom fänrikar) ...........................
Regementschefer vid artilleriet .....................................
15 hästar
1 »
52 »
1 »
1 »
2 »
5 »»
28 »
162 »
9 »
Antal
tj.-dagar
B. Stamhästar.
Summa 276 »
i 365 dagar 100 740
Staber m. fl....................
Infanteriet, stabsgruppen
Kavalleriet ...................
Artilleriet......................
Ingenjörtrupperna .........
Trängen.........................
Intendenturtrupperna _____
C. Lejda hästar.
Infanteriet....................
Kavalleriet ....................
Artilleriet ....................
Ingenj örtrupp erna ........
Trängen ........................
Intendenturtrupperna.....
132 »
665 »
3 930 »
2149 »
221 »
268 »
4 »
Summa 7 369 »
i 365 dagar 2 689 685
33 540 dagar
1 600
107 000
36 510
22 300
2500 ” 203 450
D. Remonter.
Vid truppförhanden 668 remonter i 45 dagar ................................................ 30 060
» remontdepåerna 668 » » 244 » 162 992 dagar
» » 668 » » 200 » 133 600 »
Summa 296 592 dagar *)
Summa 3 023 935
Härifrån avgå för 295 utackorderade stamhästar vid kavalleriet i 320 dagar ...... 94 400
Återstod 2 929 535
'') Endast vid beräkning av veterinärvårds anslaget.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
in Bil. A.
Beräkning
Bil. 4.
av anslaget för avlöning till personal vid staber och truppförband in. 11.
A. Löner och arvoden upptagna i vederbörliga stater för:
Generalitetet, staber m. m.
Generalitetet............................................................... kr. 252 180: —
Arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner...... » 197 930: —
Generalstaben ............................................................ » 568 070: —•
Artilleristaben ........................................................ ... » 129 340: —
Kommendantskapet i Boden ....................................... » 94 430: —
Rullföringsbefälhavare med biträden ........................... » 458 670: —
Bataljonsläkare vid fältläkarkåren ............................... » 151 650: —
Remonteringsstyrelsen ................................................ » 13 200: —
Undervisningsverken.
Krigsskolan .............................................................. kr. 197 865: —
Krigshögskolan ....................................................... » 85 745: —
Artilleri-och ingenjörhögskolan.................................... » 84 690: —
Ridskolan .................................................................. » 62 800: —
Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.................... » 137 080: —
Artilleriets skjutskola ................................................. » 25 860: —
«
1 865 470: -
594 040: —
kr. 657 700: —
» 146 320: —
Truppförband m. m.
Infanteriet.
Livregementets grenadjärer jämte 19 andra normalrege
menten å 522 920 kronor.....................................
Svea livgarde: a) regementet...............
b) stridsvagnsbataljonen
Göta livgarde ....................................
Karlskrona grenadjärregemente............
Norrbottens regemente........................
Jämtlands fältjägarregemente..............
Södra skånska infanteriregementet .......
Vaxholms grenadjärkår........................
Gotlands infanteriregemente ................
Kavalleriet.
Livgardet till häst .................
Livregementets dragoner.......
Livregementets husarer.........
Smålands husarregemente .....
Kronprinsens husarregemente.
Norrlands dragonregemente_____
Skånska kavalleribrigaden:
Skånska husarregementet .
Skånska dragonkåren .......
kr. 402 980: —
» 242 050: —
kr. |
10 458 400: — |
|
» |
804 020 |
_ |
» |
663 060 |
— |
» |
455 720 |
— |
» |
582 880 |
— |
» |
525 050 |
— |
» |
525 050 |
— |
» |
296 860 |
— |
» |
557 730 |
— |
kr. |
57 180 |
|
» |
403 050 |
— |
» |
403 050 |
— |
n |
377 520 |
— |
n |
377 520 |
— |
» |
377 520 |
— |
» |
459 180 |
— |
» |
645 030 |
— |
14 868 770: —
» 3100 050: —
Artilleriet.
Svea artilleriregemente.......
Göta artilleriregemente.......
Wendes artilleriregemente .
Norrlands artilleriregemente
Upplands artilleriregemente.
Smålands artilleriregemente
Gotlands artillerikår ...........
Bodens artilleriregemente.....
....................... Hr. bUZ ZDU ...................... » 567 500 |
_ |
...................... » 567 500 |
— |
................... .. 567 500 |
— |
...................... » 567 500 |
— |
...................... » 567 500 |
— |
...................... » 224 440 |
— |
...................... » 507 100 |
— |
Transport kr. 4 171 290 |
— kr. 20 428 330: — |
Bil. A. 112
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Transport kr.
Arméartilleriregementet ..............................................
Luftvärnsartilleriregementet ........................................
Norrbottens artillerikår..............................................
Artilleriets fabriker och tyganstalter ...........................
Fortifikationen och ingenjörtrupperna.
Fast anställda officerare och underofficerare med vederlikar
vid fortifikationen ..........................................
Svea ingenjörkår.................................
Göta ingenjörkår................................
Fälttelegrafregementet ........................
Bodens ingenjörkår..............................
Norrlands ingenjörkår ........................
* Trängen.
Svea trängkår .............
Göta trängkår.............
Norrlands trängkår.......
Skånska trängkåren ____
Västmanlands trängkår.
Ostgöta trängkår..........
Intendenturen.
Intendenturkåren.........
4,171,290
564 250
367 900
157 630
686 950
kr. 20,428,330:
5 948 020: —
kr. |
1 536 250 |
— |
» |
129 400 |
— |
») |
96 760 |
— |
» |
174 120 |
— |
» |
78 620 |
— |
» |
93 620 |
— |
kr. |
934 830 |
|
» |
59 280 |
— |
»» |
49 150 |
— |
» |
59 280 |
— |
» |
49 150 |
— |
» |
49 150 |
— |
» |
49 150 |
— |
— » 2 108 770: —
Garnisonssjukhusen m. m.
Garnisonssjukhuset i Stockholm
Garnisonssjukhuset å Karlsborg..
Garnisonssjukhuset i Boden........
Arméns sjuksköterskekår...........
Polispersonalen.
Polispersonalen i Boden och Karlsborg
B. Kallortstillägg ............................................................................
C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid vissa trupp
förband.
...................................................................................
D. Särskild ersättning å 50 öre per dag åt sergeanter, kommen
derade
såsom biträden till regementsintendenter..................
E. Felräkningspenningar................................................................
F. Hyresbidrag ä 225 kronor åt förslagsvis 180 furirer..................
G. Anställningspenning å 50 kronor åt förslagsvis 1,400 volontärer
H. Kostnader för 214 musikelever ä 100 kronor ...........................
I. Gottgörelse för 276 tjänstehästar ä 250 kronor ........................
J. Vissa arvoden..............................................................................
K. Stipendier å 3,000 kronor för underlättande av officersrekryte
ringen
i Boden.......................................................................
L. Oförutsedda utgifter, förslagsvis...................................................
1 249 990:
1 192 000:
kr. |
138 180: — |
|
» |
22 250: — |
|
» |
17 610: — |
|
» |
70 000:— „ |
248 040: |
126 400:
56 000: —
5 000: —
10 000
20 000
40 500
70 000
21 400
69 000
776 000
24 000
10 000
Säger kr. 32 403 450
Härifrån avgår:
På grund av beräknade vakanser 3l/s % av förestående
summa .................................................................. kr.
Ersättning för tjänstebostäder åt officerare och underofficerare
m. fl....................................................... »
1 093 400: -700 000: —
1 793 400:
Återstod kr. 30 610 050: -
eller i avrundat tal 30 610 000 kronor.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
1
Reservation
av herr Lindman, som anfört:
I den av herr Yennersten m. fl. avgivna reservationen, som i stort sett
ansluter sig till det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget men med vissa
förbättringar, har jag kunnat instämma; dock har jag ansett, att därutöver
vissa tillägg bort föreslås, avseende att tillföra försvaret väsentliga förbättringar,
vilka väl motsvara den härför erforderliga kostnadsökningen.
Dessa tillägg avse dels viss kaderökning vid infanteriet och artilleriet
jämlikt motion nr 372 i Andra kammaren för att möjliggöra uppsättande
av reservtrupper, dels uttagande jämlikt motion nr 251 i Första och 370
i Andra kammaren av samtliga vapenföra värnpliktiga till tjänst med vapen,
dels genomförande jämlikt motion nr 228 i Första och 371 i Andra
kammaren av den för flottan föreslagna ersättningsbyggnaden under fyra
år i stället för fem.
Jag har slutligen icke kunnat biträda det förslag till flygvapnets organisation,
som av utskottet blivit framlagt.
Utöver de i motionerna anförda motiven vill jag ytterligare framhålla
följande.
Det är obestridligt, att kravet på vid mobilisering tillgängligt antal
verkligt rutinerat befäl stiger, i samma mån som de värnpliktigas utbildning
blir sämre.
Redan för linjens mobilisering borde därför sänkning av utbildningstiden
åtföljts av en ökning av den aktiva befälskadern. Ännu mer är
emellertid en sådan ökning nödvändig för att under ett krig kunna uppsätta
mer än våra fåtaliga linjetruppförband — att så måste kunna ske
erkännes av alla, vilka över huvud taget vilja försvara fosterlandet med
vapenmakt. Genom den minskade utbildningstiden, under vilken därtill
inga reservtruppövningar föreslås äga rum, bliva de äldre årgångarna av
värnpliktiga vid mobilisering föga användbara, och då reservtrupperna normalt
komma att utgöras av äldre värnpliktiga, måste vid inträffande mobilisering
en grundlig övning givas åt dessa, innan de kunna vara användbara
i linjen. För denna utbildning fordras med nödvändighet rutinerat
— d. v. s. aktivt — befäl i relativt stort antal. Därest en sådan
utbildning icke kan komma till stånd, är det desto angelägnare, att de
svagt utbildade förbanden åtminstone bliva försedda med talrikt och dugligt
befäl. Den erforderliga dugligheten är emellertid icke tillfinnandes
annat än hos det fast anställda befälet.
Ehuru skäl sålunda föreligga att öka befälstillgången betydligt över den
i motion nr 372 i Andra kammaren föreslagna, har ur ekonomisk synpunkt
antalet begränsats till det där upptagna, och bör således kadern
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 C höft. (Nr 2.) 788 24 37
Kaderökning
vid infanteriet
och artilleriet.
2
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
vid varje fältinfanteriregemente ökas med 1 major, 2 kaptener, 2 subaltern
officerare och 2 sergeanter samt vid varje fördelningsartilleriregemente
med 2 kaptener, 3 löjtnanter, 1 styckjunkare, 3 sergeanter, 5 furirer och
5 konstaplar samt 15 volontärer; antalet pensionerade underofficerare bör
däremot minskas med 2 vid varje fältinfanteri- och fördelningsartilleriregemente.
Därjämte bör antalet stamhästar vid varje fördelningsartilleriregemente
ökas till 376 samt anslaget till lejning av hästar ökas med
150,000 kronor. Kostnaderna för denna ökning beräknas:
vid infanteriet till ungefär 37,500 kronor per regemente eller tillhopa
(24 X 37,500)= 900,000 kronor;
vid artilleriet till 57,400 kronor per regemente eller tillhopa
(6 X 57,400) = 344,400 kronor, vartill komma 150,000 kronor för remontering
och underhåll m. m. av hästar och 205,600 kronor för underhåll
av manskapet m. m. eller tillhopa för infanteriet och artilleriet 1,600,000
kronor. Det bör emellertid framhållas, att under ett avsevärt antal år
framåt — d. v. s. den tid, vilken våra ekonomiska omsorger nu närmast
böra gälla — ökningen i kostnader i huvudsak inskränker sig till skillnaden
i kostnaden för • personalen på aktiv stat och på övergångsstat,
d. v. s. per infanteriregemente ungefär 4,000 kronor, per fördelningsartilleriregemente
ungefär 21,800 kronor eller tillsammans 245,000 kronor,
vartill komma kostnaderna för naturaunderhåll och hästar vid artilleriet
med 355,600 kronor. Hela kostnadsökningen för de närmaste åren inskränker
sig således till omkring 600,000 kronor. På grund av medgiven
respittid för den aktiva personalens inträde på övergångsstat uppstår
icke någon ökning i form av löner för officerare och underofficerare
förr än från och med budgetåret 1927—1928.
Genom den föreslagna kaderökningen erhålles ur befälssynpunkt möjlighet
att organisera omkring 1 Is större krigsstyrka av infanteriet och omkring
V* större krigsstyrka av artilleriet. Vid infanteriet finnas i huvudsak
vapen och utrustning för denna styrka utom i fråga om kulsprutor, kulsprutegevär
samt en del andra moderna hjälpmedel; vid artilleriet är pjästillgången
fullt tillräcklig.
Vapenutbild- Ur såväl försvarets som allmän medborgerlig synpunkt anser jag, att
den t ap eu för a principen om vapenutbildning av hela den vapenföra årsklassen bör bibeårsklassen.
hållas, varför jag ansett de i motionerna nr 251 i Första kammaren samt
nr 370 i Andra kammaren framställda förslag böra vinna riksdagens
bifall.
I fråga om tjänstgöringstidens längd för huvuddelen av de värnpliktiga,
som tilldelats infanteriet, artilleriet och ingenjörtrupperna ävensom kustartilleriet,
anser jag, att densamma icke är tillfredsställande, men har jag
på grund av för närvarande rådande förhållanden icke ansett mig nu böra
i denna del påyrka någon ändring i Kungl. Maj:ts förslag.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
.3
För flottan är materielen, såsom i propositionen riktigt framhålles, den
dominerande faktorn. Titan väl utrustade, underhållna och bemannade
samt för sitt ändamål lämpade fartyg kan man ej tala om ett sjöförsvar.
Kring fartygsbeståndets storlek röra sig, som det säges i motionerna nr
228 i Första kammaren och nr 371 i Andra kammaren, de övriga problemen:
kadrernas storlek och sammansättning, krigsberedskapens och övningarnas
omfattning, utbildningens organisation, örlogsstationernas beskaffenhet,
förrådens storlek m. m., varför också kostnaden för alla dessa
organisationer i det väsentliga står i sammanhang med fartygsbeståndet.
Den grundläggande faktorn i en sjöförsvarsorganisation är sålunda fartygsbeståndets
storlek och beskaffenhet, och upprätthållandet av fartygsbeståndet
är den primära förutsättningen för organisationens brukbarhet. Men
fartygsbeståndet kan icke upprätthållas, utan att ersättningsbyggnaderna i
rätt tid utföras, och detta kan icke ske, utan att de för byggnaderna verkligen
erforderliga medlen reserveras och fördelas i någorlunda jämna årskvoter.
Av grundläggande betydelse bliva sålunda dels fartygsbeståndets storlek,
dels ock den kostnad, som erfordras för fartygens ersättande med nya i
mån av utrangering.
Beträffande den förstnämnda av dessa frågor har icke i propositionen
framlagts någon flottplan. Den frågan hänvisas till utredning. Intill dess
sådan utredning verkställts, har man således i denna för sjöförsvaret så
utomordentligt viktiga fråga att räkna med ett provisorium. Då är det
emellertid av vikt, att under detta provisorium den materiel, som finnes, ersättes
med ny i mån av behov, och att tiden för ersättningsbyggnaden ej
utsträckes för långt.
På grund av att så gott som ingen ersättningsbyggnad ägt rum under
en följd av år och på grund av den förslitning, för vilken fartygsmaterielen
varit i särskilt hög grad utsatt under neutralitetsvakten, är behovet av ersättningsbyggnad
trängande, och ett allt för knappt anslag för ändamålet,
såsom av utskottet föreslagits, skulle innebära ett för starkt fortsatt tärande
på den redan hårt reducerade styrkan.
De marina myndigheternas nybyggnadsprogram omfattar för en tid av
tre år 4 jagare, 3 torpedundervattensbåtar samt fortsatta försök med motortorpedbåtar.
Programmet synes enkelt och redigt samt i överensstämmelse
med tidens krav. Ingen torde emellertid kunna förneka, att det endast
avser att tillgodose de mest trängande behoven rörande fartygsmaterielens
förnyelse.
Kungl. Maj:t har också upptagit myndigheternas program vad beträffar
fartygstyper och antalet fartyg, men utsträckt tiden för nybyggnadsplanens
genomförande från 3 till 5 år. Det för nybyggnaden erforderliga beloppet,
beräknat till 40 miljoner kronor, fördelas sålunda, att 3.5 miljoner kronor
utgå under instundande budgetår och återstoden med 9.125 miljoner kronor
per år under därpå följande fyra budgetår.
Flottans
ersättnings
byggnad.
4
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Flygvapnets
organisation.
I förutberörda motioner framhålles, att om flottan verkligen skall
kunna vidmakthållas vid en storlek, som motsvarar det nuvarande beståndet,
under vilket det enligt mitt förmenande icke är möjligt att gå, är det
oundvikligt, att redan nu årskvoten för ersättningsbyggnaden beräknas
väsentligt högre, än vad som gjorts i propositionen. Detta ernås på enklaste
sätt, om — med godkännande av det program för nybyggnad, som i propositionen
föreslås — tiden för dess genomförande minskas. Ur byggnad
steknisk synpunkt finnes härför intet hinder.
Statsbudgeten har under de sista 4 Va budgetsåren erhållit en avsevärd
lättnad genom utebliven ersättningsbyggnad. Den skulle genom antingen
ett bifall till propositionen eller till utskottets förslag under de kommande
5 åren bliva mindre belastad, än den rätteligen borde bli, därest man vill
vidmakthålla nuvarande fartygsbestånd utan att, om så skall kunna ske,
nödgas efter denna 5-årsperiods slut bära ett betydligt högre anslag för
ändamålet.
Yad man därför nu efter mitt förmenande bort föreslå, hade varit ett
anslag, som i högre grad närmat sig det för den nu befintliga materielens
vidmakthållande erforderliga beloppet under de närmaste åren.
Utskottet har i sitt betänkande anfört, att den av Kungl. Maj:t föreslagna
organisationen allt för ensidigt anpassats efter en luftstridskrafternas
användning såsom enbart hjälpvapen åt hären och marinen, medan däremot
deras mera självständiga uppgifter ställts i skymundan. Utskottet vidgår
emellertid den allmänt rådande åsikten, att flygvapnet är ett numera oumbärligt
hjälpvapen vid lånt- och sjöstridskrafternas operationer, men anser,
att den bärande grunden för flygvapnets organisation måste vara så lagd,
att vapnet jämväl kan utföra självständiga uppdrag utan omedelbart samband
med härens och flottans operationer.
Då flygstridskrafterna emellertid äro oumbärliga för härens och flottans
operationer, så förefaller det mig, tvärtemot utskottets åsikt, som om utskottets
organisationsform allt för ensidigt anpassats efter en luftstridskrafternas
användning för självständiga uppgifter, medan däremot deras
användning såsom hjälpvapen åt hären och marinen ställts i skymundan.
Oavsett att dessa flygvapnets självständiga uppgifter tillmätts en som
sådan överdriven betydelse, i det en närmare granskning skall ge vid
handen, att en stor del av dessa uppgifter äga omedelbart samband med
härens och flottans operationer såsom förberedelser till dessa och från
dessa oskiljaktiga, anser jag, att den mest påtagliga och nära till hands
liggande risken med den av utskottet föreslagna organisationen är den,
att när hären respektive flottan oundgängligen för sina operationer kräver
sina numera oumbärliga hjälpvapen, några sådana icke längre äro tillfinnandes,
därigenom lamslående båda vapnens fortsatta operationer.
Det har vidare framhållits, att behovet av luftstridskrafter såväl för
mera självständiga operationer som vid här och flotta maste framträda
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
5
med växlande styrka vid olika krigsfall, och att till följd härav några bestämda
gränser icke på förhand kunna uppdragas i fråga om vapnets användning
och fördelning på armé och marin. Detta är endast delvis sant.
Då luftstridskrafter av viss minimiomfattning måste ingå i för lånt- resp.
sjökrigsoperationer avsedda styrkor, för att dessa skola kunna på avsett
sätt utnyttjas, är det oundgängligen nödvändigt att vid uppgörandet av
den på den allmänna försvarsplanen grundade organisationen av flygvapnet
i första hand hava tillgodosett detta minimibehov av luftstridskrafter samt
att först därefter uppsätta för mera självständiga uppdrag avsedda flygformationer.
Detta minimum av luftstridskrafter får icke riskeras på andra
uppgifter, så att i behovets stund här eller dofta eller bådadera i sina
operationer äro dömda att operera utan luftstridskrafter.
Tillgång till luftstridskrafter för självständiga uppgifter är högeligen
önskvärd, men denna tillgång får ej skapas på bekostnad av härens och
dottans nödvändiga hjälpmedel. Den måste tillgodoses med bedntliga
luftstridskrafter, naturligen även från dem, som äro tilldelade hären och
dottan, i den mån de ej äro oundgängligen nödvändiga för pågående
operationer.
Vid uppgörande av dygvapnets organisation enligt utskottets förslag
synes man hava från början sökt uppsätta ett slags universiellt dygvapen,
avsett att kunna användas för alla möjliga behov och krigsfall. Resultatet
av ett sådant tillvägagångssätt torde med all sannolikhet bliva, att
man kommer att erhålla dygformationer, som visserligen kunna dyga och
utkämpa luftstrider, men däremot ej kunnat bibringas den för samarbete
med lånt- och sjöstridskrafterna nödvändiga utbildningen.
Den av utskottet förordade organisationen av dygvapnet med inordnande
av för såväl land- som sjökrigföringen avsedda dygformationer i samma
kårer medgiver nämligen ej en sådan utbildning i erforderlig omfattning.
Den för utbildning till dygare och spanare avsedda tiden är med nyssnämnda
organisation otillräcklig för bibringande av den behövliga färdigheten
i och erfarenheten om hanterandet och användningen av för såväl
land- som sjökrigföringen avsedda flygplan. Ej heller kunna cheferna för
spanar- samt bomb- och torpeddygkårerna, vilka chefer måste vara antingen
armé- eller marinutbildade ofdcerare, vara tillräckligt förtrogna med
både land- och sjökrigföringen för att med erforderlig erfarenhet och sakkunskap
kunna övervaka och leda utbildningen av respektive kårers båda
specialgrenar. Allt för liten hänsyn har dessutom i utskottsförslaget tagits
till den speciella utbildning, som erfordras för att erhålla med sjöstridskrafterna
väl samarbetade dygformationer.
Härtill kommer, att den i utskottets förslag förordade förläggningen av
bomb- och torped- samt spanarkårerna är ur strategisk och utbildningssynpunkt
olämplig. Särskilt synes förläggningen av den för sjökrigföringen
och offensiva uppdrag över våra gränshav avsedda torpeddygkåren till
Karlsborg vara felaktig. Ävenledes måste förläggningen till Barkarby av
6
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
spanarkårens lantflygformationer anses såsom i strategiskt avseende mindre
välbetänkt. Med hänsyn till strategiska, utbildnings- och ekonomiska
förhållanden är det för flygvapnet och riksförsvaret därför fördelaktigare
och riktigare att sammanföra alla för landkrigföringen avsedda spanar- och
bombflvgformationer till en kår med förläggning i Karlsborg och alla för
sjökrigföringen avsedda spanar- samt bomb- och torpedflygformationer till
en kår med förläggning förslagsvis i Västerås, dit verkstäderna för sjöflygplan
då jämväl böra förläggas. Härigenom skulle i möjligaste mån
kunna vinnas den koncentration i utbildningen av i utbildningshänseende
verkligen sammanhörande formationer, vilken utskottsförslaget med orätt
till räknar sig som en av sina största förtjänster gent emot Kungl. Maj:ts
förslag.
Med den påstådda möjligheten till koncentrering i utskottets förslag förhåller
det sig nämligen på följande sätt.
SJcolkåren på Ljungbyhed måste hava ett detachement på kusten, till
en början vid Hägernäs, för utbildning i flygning av sjöflygplan.
Jägarkåren måste hava ett detachement vid kusten för utbildning i flygning
av sj öj agtflygplan.
Bomb- och torpedkåren måste, så snart några övningar av värde skola
försiggå, med 3/''i av sin styrka, nämligen den hälft av bombflygplanen,
som är sjöflygplan, och samtliga torpedflygplan, basera dessa på någon
kuststation.
Spanarkåren har redan i utskottets förslag mast förläggas till tva olika
platser, Barkarby och Hägernäs.
Någon bild av koncentrering har jag svårt att härav få fram. Nej,
saken är den, att utskottet, i sin strävan att skapa ett flygvapen fullt fristående
från armén och marinen, icke velat höra talas om de krav på
specialutbildning och övningar, som äro oundgängliga för att skapa hjälpvapen
för här och flotta, ja, överhuvudtaget icke velat höra talas om, att
i detta sammanhang någon skillnad mellan dessa båda vapenslag förefinnes,
och härav förletts att med våld i fyra kårer sammanföra formationer, vilka
särskilt beträffande spanarkåren samt bomb- och torpedkåren hava så gott
som ingenting gemensamt i utbildningshänseende och därför även betinga
en skild förläggning.
Häri ligger sannerligen inte ett utan många frön till slitningar inom
dessa lioptvingade delar, som väl kunna befaras medföra stora vanskligheter
för vapnets kommande utveckling i målmedveten anda.
Med obefintligheten av den påstådda koncentreringen i utbildningen
enligt utskottets förslag försvinner givetvis också möjligheten till den enhetliga
och kraftiga befälsföringen, som av utskottet åberopas som eu ytterligare
fördel för dess förslag.
Flygvapnets organisation på en för landkrigföringen avsedd spanar- och
bombflygkår samt en för sjökrigföringen avsedd spanar-, bomb- och torpedflygkår
jämte de av utskottet föreslagna skol- och jagarkårerna synes där
-
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
7
för för hela försvaret vara av största vikt att få genomförd i stället för
den av utskottet förordade organisationen på, förutom de båda sistnämnda
kårerna, eu gemensam spanarkår samt eu gemensam bomb- och torpedkår.
Utskottets organisationsförslag har dessutom utarbetats på så kort tid,
att någon detaljgranskning angående dess genomförbarhet till uppgivna
kostnader ej kunnat verkställas. Lokal undersökning angående bomb- och
torpedflygkårens lämpliga förläggning till Karlsborg har ej heller hunnit
verkställas. Vid uppgörande av förslag till organisation av ett nytt vapenslag
synes vidare vara nödvändigt, att vederbörande armé- och marinmyndigheter
beredas tillfälle yttra sig över detsamma. Så har emellertid
ej blivit gjort. Utskottets förslag angående flygvapnet kan därför ej anses
vara lagt på tillräckligt säker grund, varför i frågans nuvarande läge närmare
utredning beträffande flygvapnets lämpliga organisation synes mig
erforderlig, i all synnerhet som en sådan utredning väl torde medhinnas,
då ju enligt utskottsförslaget flygvapnets uppsättning icke skulle påbörjas
förr än budgetåret 1925—1926.
Till utskottets förslag angående tillsättandet av en chef för flygvapnet
från den 1 juli 1924 ansluter jag mig.
På grund av vad jag sålunda anfört, har jag ansett, att utskottet bort
hos riksdagen hemställa:
Beträffande infanteriets och artilleriets fredsorganisation, i överensstämmelse
med motion nr 372 i Andra kammaren:
att vid varje fältinfanteriregemente, för uppsättande av reservtrupper,
den av Kungl. Ma:jt föreslagna staten skall ökas
med: 1 major, 2 kaptener, 2 subalternofficerare och 2 sergeanter,
medan densamma minskas med 2 pensionerade sekundofficerare,
samt
att vid varje fördelningsartilleriregemente, i och för uppsättande
av reservtrupper och ytterligare arméartilleri, utöver
Kungl. Maj:ts förslag skall tillkomma: 2 kaptener, 3 löjtnanter,
1 styckjunkare, 3 sergeanter, 5 furirer och 5 konstaplar samt
15 volontärer, medan staten minskas med 2 pensionerade
sekundofficerare.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag till värnpliktslag, i överensstämmelse
med motionerna nr 251 i Första kammaren och nr 370 i Andra kammaren:
att § 16 mom. 2 och 3 skall erhålla följande lydelse:
»2. Sådant uppskov kan ock medgivas enda arbetsföra
sonen, sonsonen eller dottersonen till orkeslös eller vanför
fader, farfader, morfader eller till änka, frånskild eller övergiven
hustru eller ogift kvinna, enda arbetsföra fostersonen
till orkeslös eller vanför fosterfader eller till fostermoder,
ävensom enda arbetsföra brodern till ett eller flera minder
-
8
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
åriga eller vanföra faderlösa syskon, dock endast såvida sagda
föräldrar, far- eller morföräldrar eller fosterföräldrar eller
syskon äro av hans arbete för sitt uppehälle väsentligen beroende.
Har sådan för sitt uppehälle av den värnpliktiges
arbete väsentligen beroende anhörig, som nyss nämnts, av
samme värnpliktige erhållit försörjning allt ifrån början av
kalenderåret närmast före inskrivningsförrättningen eller, där
behovet av försörjning uppstått först vid senare tidpunkt, allt
ifrån behovets uppkomst, kan även i det fall, att den värnpliktige
icke är den enda arbetsföra sonen, sonsonen, dottersonen,
fostersonen eller brodern, uppskov med inskrivningen
medgivas honom, därest han är den enda, som, såvitt veterligt
är, kan lämna nödigt försörjningsbidrag.
Likaledes må dylikt uppskov i den utsträckning och efter
de grunder, som Konungen bestämmer, tillsvidare kunna medgivas
den, vilken har hustru, barn eller fosterbarn, som är
för sitt uppehälle väsentligen beroende av hans arbete, dock
att utan hinder av detta medgivande till linjetjänst skola årligen
inskrivas minst i § 24 bestämt antal värnpliktiga.
3. Förefinnes anledning till uppskov enligt denna § ännu
vid inskrivningsförrättningen det år, under vilket den värnpliktige
fyller tjugufyra år, frikallas han från värnpliktens fullgörande
under fredstid, dock att Konungen må avgöra i vad
mån detta stadgande skall äga tillämpning beträffande i mom.
2, sista stycket, omförmälda värnpliktiga»;
att i § 17 mom. 3, första stycket, efter orden »påbörjad
dylik tjänstgöring» skall inskjutas orden »efter de grunder, som
Konungen närmare bestämmer»;
att i mom. 8 av samma §, andra stycket, orden »§ 16 mom.
2 a)» skall ändras till »§ 16 mom. 2, andra stycket»; samt
att § 24 mom. 1 d) skall erhålla följande lydelse:
»samtliga övriga för utbildning med vapen enligt de närmare
föreskrifter, Konungen meddelar, dugliga värnpliktiga,
och må detta antal genom tillämpning av i § 16 mom. 2,
andra stycket, lämnat medgivande icke minskas under 29,808
årligen inskrivna värnpliktiga, ökat med det antal, som under
föregående år av i § 16 mom. 2, andra stycket, nämnd anledning
erhållit uppskov med den i § 27 mom. 1 föreskrivna
första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd; de sålunda
uttagna värnpliktiga fördelas med 3,140 till marinen, 428
till flygvapnet och övriga till hären.»
Beträffande flottans ersättningsbyggnad, i överensstämmelse med motionerna
nr 228 i Första och nr 371 i Andra kammaren:
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
9
att riksdagen för sin del ville besluta sådan ändring i Kungl.
Maj:ts proposition nr ‘20, att den i propositionen föreslagna
ersättningsbyggnaden skall äga rum under tiden 1924—1928
i stället för under tiden 1924—1929.
Beträffande flygvapnets organisation:
att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning
och förslag till organisation av flygvapnet i huvudsaklig överensstämmelse
med ovan angivna grunder samt med den uppsägningstid
och till de kostnader, som av utskottet förordats,
ävensom att nämnda förslag måtte föreläggas 1925 års riksdag.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Reservation
av lierr 12. A. Magnusson i Tumhult och herr A. Henrikson som anfört:
I den av herr A. F. Vennersten m. tf. avgivna reservationen, som i
stort sett ansluter sig till Kungl. Majt:s förslag, med vissa förbättringar,
hava vi kunnat instämma utom såvitt avser flygvapnet. I sistnämnda del
ansluta vi oss till den av herr S. A. A. Lindman avgivna reservationen.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
1
Ees eqvation
av herrar Rosén, Renytsson i Norup och Hamn in, som ansett, att
utskottets yttrande bort hava följande lydelse.
»Det förslag till revision av landets försvarsväsende, som Kungl. Maj:t
vid årets riksdag framlagt, kan utskottet icke i oförändrat skick biträda.
För det utredningsarbete rörande försvarsväsendets omgestaltning, som
sedan år 1919 pågått, hava såsom riktlinjer gällt de allmänpolitiska synpunkter,
vilka vid försvarsrevisionens tillsättande utvecklades i statsrådsprotokollet.
Därvid angavs, »att Sverige bör medverka i strävandena att
efter det förödande världskriget skapa en varaktig fred och eu internationell
rättsordning, ägnad att trygga freden och möjliggöra rustningsbördornas
avveckling; att problemet alltså bör behandlas i samband med det
Nationernas förbund, som nu utgått ur dessa strävanden, och med hänsyn
till de förhållanden i världen, som i övrigt uppstått genom kriget; samt
att vårt lands försvarsanstalter enligt nu gällande organisation icke kunna
anses lämpade efter vårt folks bärkraft och det fredliga kulturarbetets
behov, vadan en begränsning och anpassning i enlighet härmed bör ske».
I sistnämnda avseende uttalades, att »utredningen har att taga hänsyn till,
dels de ofantligt stegrade kostnader för de hittillsvarande försvarsanstalterna,
som blivit en följd av den under krigstiden inträdda prisstegringen,
dels till de från en övervägande majoritet av folket gjorda anmärkningarna
mot nuvarande organisation, utsträckning och tidsförlängning av de värnpliktiges
övningar, dels till de rön, som under världskriget gjorts om
oändamålsenligheten i vissa delar av den nuvarande planläggningen i övrigt
av våra försvarsanstalter».
Då försvarsrevisionens betänkande framlades, befanns det, att de på
revisionens utredning grundade förslagen icke kunnat, i den mån önskligt
varit, byggas på ett klarnat internationellt läge. Yilket inflytande, som
Nationernas förbund kunde komma att utöva, vore ännu ovisst. Förhållandena
i det genom fredssluten omgestaltade Europa kunde icke betecknas
såsom stadgade. Såsom utgångspunkt hade försvarsrevisionen fördenskull
varit hänvisad att välja endast vårt lands militärpolitiska och ekonomiska
läge, sådant detta framstod efter de förändringar, som världskriget medfört.
Försvarsrevisionens betänkande utmynnade i tre från varandra skiljaktiga
förslag till försvarsväsendets ordnande. Det förslag, som Kungl. Maj:t
framlagt, avser emellertid en väsentligt mindre begränsning av försvarsväsendets
organisation än den, som ett betydande flertal inom revisionen
ansett nödvändig. I fråga om kostnadssumman överstiger Kungl. Maj:ts
förslag till och med det belopp, som en lösning i överensstämmelse med
den av herr Widell m. fl. vid försvarsrevisionens betänkande fogade reservationen
skulle kräva.
2
Särskilda utskottets utlåtandeNr 2.
Fråga uppstår då, huruvida under tiden mellan det försvarsrevisionen i
mars 1923 avgav sitt betänkande och fram till början av innevarande år,
när propositionen avlämnades, någon sådan förändring i landets militärpolitiska
eller ekonomiska läge inträffat, att denna motiverar den av Kungl.
Maj:t nu intagna ståndpunkten.
Så kan emellertid, enligt utskottets mening, ej anses vara fallet. Något
sådant påstående göres ej heller i propositionen. Skiljaktigheten förklaras
av olikhet i uppfattningen ej blott om ställningen för närvarande utan
om hela utvecklingen på ifrågavarande områden. Så uttalade herr statsministern
i sitt yttrande till statsrådsprotokollet, bland annat, att det
nuvarande världsläget icke »lämnar någon tillräcklig utgångspunkt för
bedömandet, huruvida eller i vad mån vi kunna minska den försvarsberedskap,
som när världskriget var överhängande eller brutit ut, ansågs
betingad av hänsynen till vår nationella säkerhet». Med andra ord: varje
beskärning av 1914 års härordning saknar enligt detta yttrande allt stöd
av militärpolitisk motivering. Med denna utgångspunkt är det naturligt,
att regeringen framlagt en proposition, som tar ut i försvarskostnader allt,
som det är möjligt att prässa. fram ur en statsbudget, i vilken regeringen
på en mängd andra områden nedprässat utgifterna. Men det är lika
uppenbart, att ett så motiverat och uppgjort förslag icke kan läggas till
grund för en försvarsreform, som bygger .på, att 1914 års härordning
jämväl vid tiden för dess genomförande innebar en olycklig överbelastning.
Utskottet anser, att i varje fall nu för vårt land en sådan förbättring
inträtt militärpolitiskt och samtidigt en sådan försvagning statsfinansiellt,
att en reduktion av landets försvarsbördor nödvändigtvis måste
genomföras.
Den invändning ur militärorganisatoriska synpunkter, som riktats emot
det förslag, utskottet här nedan framlägger, är, att det genom indragning
av vissa truppförband »bryter sönder den nuvarande försvarsorganisationen»
och minskar »möjligheten att låta armén vid mobilisering svälla ut skyndsammast
möjligt».
Klart är, att för alla, som i en minskning av våra försvarsanstalter se
rent abnorma åtgärder och som med större eller mindre tillfredsställelse
se och förstora varje yttring ute i världen av bibehållen rustningsvilja,
en sådan invändning skall äga synnerlig betydelse. Men för dem däremot,
som medgiva att en beskärning av vissa delar av organisationen är en
nödvändighet, därest icke, med hänsyn till nytillkomna vapenslag och en
allt mera dyrbar militärutrustning revisionen av försvaret skall utmynna
i ett utvidgat militärväsende, kan en dylik invändning icke vara avgörande.
Då i enlighet med den utveckling, som pågår inom alla länder, vissa av
försvarsväsendets uppgifter överflyttas på exempelvis ett nyupprättat flygväsende,
följer därav ofrånkomligt, att förutvarande vapenslag måste underkastas
reducering. Att med höga kostnader uppehålla en omfattande,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
ö
men för utbildningsändamål icke effektivt utnyttjad arméstomme är, med
hänsyn till vårt lands begränsade tillgångar, uteslutet. En till omfattningen
beskuren arméorganisation betyder därför icke en »sönderbruten»
sådan, utan utgör enligt utskottets mening ett ofrånkomligt led i en
rationell och efter förhållandena avpassad omläggning av försvarsväsendets
ram.
Givetvis bör emellertid indragandet av truppförband icke gå längre,
än som av bärande skäl kan anses oundgängligt. Då utskottet för
arméns vidkommande stannat för en organisation med fyra arméfördelningar,
sammansatta i huvudsak enligt Kungl. Maj:ts på försvarsrevisionens
förslag grundade proposition, har detta skett därför, att å ena sidan ekonomiska
hänsyn göra en sådan beskärning nödvändig, och att å andra
sidan denna styrka bör äga möjligheter att, rätt utnyttjad, jämte det
övriga gränsförsvaret fylla den armén åliggande uppgiften. Med hänsyn
till samtliga omständigheter, som härvid kunna komma i betraktande,
synes alltså, enligt utskottets åsikt, en arméorganisation av nu angiven
omfattning vara den för närvarande lämpligaste och starkast motiverade.
När utskottet sålunda föreslår bibehållandet av ett militärväsende av
den omfattning, som förslaget innebär, vill utskottet emellertid icke dölja,
att detta ej avser en för någon längre tid bestående lösning. Det är
utskottets fasta förhoppning, att utvecklingen skall gå i sådan riktning,
att i en icke avlägsen framtid en ytterligare beskärning av försvarsväsendet
skall bliva möjlig. En sådan utveckling kan och bör Sveriges folk främja
genom att i sin mån medverka till och påskynda skapandet av en internationell
rättsordning, som kan upprätthålla fred mellan folken.
Det har gjorts gällande, att den utbildningstid, som utskottet funnit sig
böra föreslå, är för kort för att de värnpliktiga skulle kunna bibringas
erforderlig militär utbildning. Utskottet hyser emellertid den uppfattningen,
att om tjänstgöringstiden väl användes och inga onödiga övningar ifrågakomma,
denna skall visa sig vara fullt tillräcklig.
I detta sammanhang vill utskottet betona vikten av, att den olust för
värnpliktsövningarna, som på så många håll hyses och som ej sällan
kommer till uttryck, bortarbetas. Detta sker bland annat genom utbildningstidens
användande på ett ändamålsenligt sätt, såsom ovan nämnts,
och genom förebyggande av en sådan behandling av värnpliktiga, vilken
tyvärr stundom förekommit, som för dem och allmänheten kännes orättvis
och kränkande. Ingen eftergift behöver härigenom ske på kravet på
disciplin och god ordning.»
I det följande kommer vårt förslag till utskottsutlåtande att betecknas
såsom »reservanternas».
4
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Försvarsdepartementet.
I fråga om försvarsdepartementets verksamhetsområde och nämnda departements
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli ansluta sig reservanterna till
Kungl. Maj:ts av utskottet tillstyrkta förslag.
Lantförsv arets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner komma att i det
följande avhandlas i samband med redogörelsen för lantförsvaret resp.
sjöförsvaret.
LANTFÖRSVARET.
I. Allmänna grunder för lantförsvarets
ordnande.
Reservanterna ansluta sig beträffande härorganisationen i huvudsak till
för svar srevisionens av herr Ingeström i motionen nr 241 i första kammaren
upptagna förslag samt i fråga om värnpliktien i väsentliga delar
till herrar Wigforss’ m. flis och Hanssons i Stockholm m. fl:s motioner,
nr 248 i första kammaren och 392 i andra kammaren.
II. Värnplikten.
A. Årskontingenten inskrivna värnpliktiga och dess
fördelning.
Reservanterna ansluta sig till utskottets förslag angående befrielse från
tjänstgöring i fred för familjeförsörjare och icke vapenföra värnpliktiga.
Utskottet beräknar den årligen inskrivna, i fred tjänstgöringsskyldiga
vämpliktskontingenten till 32,652 man, vilken styrka utgöres av samtliga
inskrivna vapenföra värnpliktiga, sedan avdrag gjorts för det beräknade
antalet vapenföra familjeförsörjare.
Denna siffra synes enligt reservanternas förmenande vara allt för lågt
beräknad. I verkligheten kommer tillgången på vapenföra värnpliktiga
säkerligen att bliva betydligt större.
Försvarsrevisionen beräknade den årligen inskrivna vapenföra kontingenten
till 38,800 man. Det förutsattes, att varje årsklass under de fyra
åren närmast före inskrivningsåret på grund av emigration komme att
minskas med i medeltal 2,000 man. Denna siffra har i propositionen
höjts till 3,600 man. Med de begränsningar för immigrationen till
Amerikas Förenta Stater, som där utfärdats, och som, om de ändras, ha
alla utsikter att bliva skärpta, torde det av försvarsrevisionen beräknade
avdraget komma att visa sig fullt tillräckligt.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
5
Med hänsyn till den begränsning av arméorganisationen, som reservanterna
förorda, torde även det i Kungl. Maj:ts proposition beräknade avdraget
av värnpliktiga, 3,000 man, som årligen komma att taga fast anställning
vid krigsmakten, böra ej oväsentligt minskas. Jämväl i ett par
andra avseenden synas Kungl. Maj:ts beräkningar i fråga om antalet värnpliktiga
vara alltför snäva.
På grund av nu nämnda omständigheter och med hänsyn till önskvärdheten
såväl ur kostnads- som utbildningssynpunkt att få det beräknade
antalet vapenföra värnpliktiga så nära överensstämmande med verkligheten
som möjligt, hava reservanterna beräknat detta antal till 35,400 man.
Dessa värnpliktiga förutsättas bliva fördelade på hären, marinen och
flygvapnet på sätt följande tabell utvisar.
Studenter och likställda (officers- och |
Hären |
Marinen |
Flygvapnet |
Summa |
1070 29 124 |
150 4110 |
46 900 |
1266 34134 |
|
Summa |
||||
30194 |
4 260 |
946 |
35 400 |
B. Uppdelning av härens värnpliktskontingent å för linjetjänst
avsedda och ersättningsreserv.
Det förutsättes, att de i fred tjänstgöringsskyldiga värnpliktiga uppdelas
å för linjetjänst avsedda och ersättningsreserv.
Till linjetjänst uttagas samtliga studenter.
Av värnpliktiga i allmänhet uttagas:
till linjetjänst ................................................................................ 22,600 man,
» ersättningsreserv .................................................................... 6,524 >
Summa 29,124 man.
C. Grunder för uttagning av värnpliktiga till linjetjänst
och ersättningsreserv.
Beträffande grunderna för uttagning av värnpliktiga till linjetjänst och
ersättningsreserv torde vad i Kungl. Maj:ts proposition (sid. 43) i sådant
avseende anföres i fråga om vapenföra värnpliktiga böra i tillämpliga delar
iakttagas.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 C käft (Nr 2.) lss S4 38
Ö
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
D. Avgången bland de inskrivna värnpliktiga samt dessas
uppdelning på härens olika truppslag.
Avgången bland de värnpliktiga beräknas i överensstämmelse med de i
Kungl. Maj:ts proposition angivna grunderna.
Till linjetjänst uttagna studenter och likställda beräknas komma att
uppdelas på olika truppslag m. m. ungefärligen sålunda:
officersaspiranter......................................................................................... 130
blivande läkare, tandläkare, apotekare och veterinärer .................... 117
övriga: infanteriet...................................................................................... 474
kavalleriet........................................ 14
artilleriet .....,............................................................................... 175
ingenjörtrupperna......................................................................... 45
trängtrupperna ............................................................................ 80
intendenturtrupperna..................................................................... 20
olika truppslag i intendenturbefattning................................... 15
Summa 1,070
Övriga till linjetjänst årligen uttagna värnpliktiga hava förutsatts bliva
uppdelade på olika truppslag sålunda:
infanteriet........................................................................................... 1)16,735
kavalleriet................................................................................................ 595
artilleriet .............................................................................................. 2,835
ingenjörtrupperna.................................................................................... 1,110
trängtrupperna ...................................................................................... 975
intendenturtrupperna........................................................................... 350
Summa 22,600
E. Värnpliktstid och uppbådsindelning.
Ifråga om värnpliktstid och uppbådsindelning ansluta sig reservanterna
till den av utskottet intagna ståndpunkten.
F. Utbildningstiden,
1. För linjetjänst uttagna värnpliktiga,
a) Allmänna synpunkter.
Reservanterna ansluta sig till de i kungl. propositionen uttalade synpunkterna
i fråga om åtgärder för höjandet av utbildningens effektivitet. *)
*) Härav avses för skidlöpartjänst vid Norrbottens regemente 435 man, för garnisonstjänst
i huvudstaden 650 man, för Gotlands infanterikår — förutom 200 värnpliktiga från
Gotland — 250 värnpliktiga från fastlandet.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 3. 7
För befrämjande av ett effektivt utnyttjande av linjemanskapets utbildningstid
bör nämnda manskap befrias icke endast från den ständiga och
det huvudsakliga av den tillfälliga för truppförbanden gemensamma liandräckningstjänsten
utan även i väsentlig utsträckning från den dagligen
inom kompani (skvadron, batteri o. s. v.) förekommande handräckningstjänsten.
Tillgången å ersättningsreserv har beräknats medgiva en dylik
befrielse. Enligt reservanternas mening bör handräckningsmanskapet vid
infanteriet under den ur liandräckningssynpunkt mest krävande tiden på
året icke behöva uppgå till mera än högst 100 man för ett regemente.
I enlighet med i kungl. propositionen angivna grunder uttagas vid infanteriet,
artilleriet, ingenjör-, träng- och intendenturtrupperna 20 % av de
till linjetjänst uttagna »värnpliktiga i allmänhet» till underbefäl eller fackmän.
Detta manskap förutsättes erhålla 90 dagar längre utbildningstid
än övriga nyssnämnda värnpliktiga.
Repetitionsövningarnas antal är enligt reservanternas förslag — liksom
enligt utskottets — högst två. Den sista repetitionsövningen förutsättes
äga rum senast under det fjärde året.
Förutom för de såsom skidlöpare uttagna kommer i allmänhet viss vinterutbildning
att bibringas studenter och likställda.
Erfarenheten har visat, att åtskilliga värnpliktiga med hänsyn till sin
yrkesutövning önska fullgöra tjänstgöringen på vintern. Då det jämväl
ur militär synpunkt måste anses fördelaktigt, att en del värnpliktiga erhålla
vinterutbildning, avse reservanterna, att viss del av de värnpliktiga
i allmänhet vid infanteriet skola inrycka till tjänstgöring på hösten undei
första året för utbildning under vinterhalvåret. Dessa värnpliktiga förutsättas
bliva uttagna företrädesvis på frivillighetens väg. På grund av att
utbildningen förlägges till den mörkare årstiden, beräknas dessa värnpliktiga
erhålla 15 dagars längre utbildningstid än de på våren inryckande.
I fråga om avkortning av övningstiden för värnpliktiga, vilka visa sig
vara i besittning av en viss skjutskicklighet, samt om den manliga ungdomens
fysiska fostran ansluta sig reservanterna till de av utskottet gjorda
uttalandena.
Beträffande återinförandet av skolungdomens vapenövningar, som förordas
i Kungl. Maj:ts proposition, ansluta sig reservanterna till den mening,
som framförts i motion nr 240 i första kammaren av herr J. Bergman.
Reservanterna anse alltså, att vapenövningar för skolungdomen icke böra
återinföras.
b) Värnpliktiga i allmänhet.
Utbildningstiden är:
vid infanteriet:
för flertalet värnpliktiga 140 dagar,
för de på hösten under första året inryckande värnpliktiga 155 dagar,
8
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
för underbefäl eller fackmän 280 dagar;
vid kavalleriet 255 dagar;
vid artilleriet och ingenjörtrupperna:
för flertalet värnpliktiga 200 dagar,
för underbefäl eller fackmän 290 dagar;
vid träng- och intendenturtrupperna:
för flertalet värnpliktiga 140 dagar,
för underbefäl eller fackmän 230 dagar.
Utbildningstidens uppdelning å första tjänstgöring och repetitionsövningar
framgår av nedanstående tabell.
Repetitions- |
||||
Första tjänstgöring. |
övningar |
|||
Summa dagar |
||||
Antal dagar |
||||
Antal dagar |
Antal |
för varje |
||
övning |
||||
Infanteriet: |
||||
flertalet: höstgruppen................................. |
105 |
2 |
25 |
155 |
vårgruppen ................................. |
90 |
2 |
25 |
140 |
underbefäl eller fackmän ........................... |
180 |
2 |
25 |
230 |
195 |
2 |
30 |
255 |
|
Artilleriet: |
||||
140 |
2 |
30 |
200 |
|
underbefäl eller fackmän ........................... |
230 |
2 |
30 |
290 |
Ingenjörtrupperna: |
||||
140 |
2 |
30 |
200 |
|
underbefäl eller fackmän ........................... |
230 |
2 |
30 |
290 |
Trängtrupperna: |
||||
sjukvårdstjänst: flertalet ................................................. |
90 |
2 |
25 |
140 |
underbefäl eller fackmän ........................ |
180 |
2 |
25 |
230 |
trängtjänst ock biltjänst: flertalet ................................................. |
115 |
1 |
25 |
140 |
underbefäl eller fackmän ........................ |
205 |
1 |
25 |
230 |
Intendenturtrupperna: |
||||
flertalet .................................................... |
115 |
1 |
25 |
140 |
underbefäl eller fackmän .......................... |
205 |
1 |
25 |
230 |
Reservanterna förutsätta, att värnpliktiga, som uttagas för skidlöpartjänst
vid Norrbottens regemente, för garnisonstjänst i huvudstaden eller för
tjänstgöring såsom övningstrupp vid infanteristutskolan i regel fullgöra
hela tjänstgöringen i en följd på sätt utskottet föreslagit.
Av övriga värnpliktiga vid infanteriet inkallas flertalet till första tjänstgöring
i tvenne inkallelsegrupper, nämligen i en höstgrupp och en vårgrupp
(huvuddelen av de värnpliktiga). Höstgruppen inrycker till tjänst
-
Särskilda iutskottets utlåtande Nr 2.
9
göring under första värnpliktsåret den 1 november, utom vid regementen
förlagda norr om Dalälven, vid vilka inryckningen äger rum den 10 oktober.
Vårgruppen inrycker till första tjänstgöring under andra värnpliktsåret den
10 juni.
Underbefäl eller fackmän vid infanteriet fullgöra första tjänstgöringen
under andra värnpliktsåret med inryckning den 12 mars.
Vid kavalleriet fullgöres första tjänstgöringen under andra värnpliktsåret
med inryckning den 22 februari.
Av de till fästningsartilleriet uttagna värnpliktiga inkallas flertalet till
fullgörande av första tjänstgöring i två inkallelsegrupper, nämligen i en
höstgrupp och en vårgrupp. Höstgruppen inrycker till tjänstgöring under
första värnpliktsåret den 15 oktober. Vårgruppen inrycker till första tjänstgöring
den 18 april.
Underbefäl eller fackmän vid fästningsartilleriet fullgöra första tjänstgöring
under andra värnpliktsåret med inryckning den 18 januari.
Övriga värnpliktiga vid artilleriet samt ingenjörtruppernas värnpliktiga
fullgöra första tjänstgöringen under andra värnpliktsåret, flertalet med inryckning
den 18 april. Underbefäl eller fackmän med inryckning den 18
januari.
Vid träng- och intendenturtrupperna fullgöra flertalet första tjänstgöringen
på sätt utskottet föreslagit. Underbefäl eller fackmän fullgöra vid nämnda
truppslag första tjänstgöringen under andra värnpliktsåret med inryckning
för de till trängen i sjukvårdstjänst uttagna den 12 mars samt för övriga
värnpliktiga den 15 februari.
För överskådlighetens skull har upprättats följande tabell över de förutsatta
tiderna för värnpliktstjänstgöringens fullgörande.
10
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Infanteriet.
Flertalet :
Värnpliktiga uttagna för skidl
vid Norrbottens regemente:
höstgruppen ...................
vintergruppen ................
i huvudstaden:
sommargruppen........................
vintergruppen .......................
vårgruppen.............................
Övriga värnpliktiga: höstgruppen1)
vårgruppen ....
Underbefäl eller fackmän ..................
Kavalleriet .............................
Artilleriet.
Flertalet:
Fästnings artilleriet: höstgruppen
vårgruppen......
Artilleriet i övrigt .......................
Underbefäl eller fackmän ..................
Ingenjörtrupperna.
Flertalet ......................................
Underbefäl eller fackmän ..................
Trängtrupperna.
Flertalet:
sjukvårdstjänst .......................
trängtjänst ..................................
biltjänst: höstgruppen ...................
vintergruppen .............
vårgruppen ...................
Underbefäl eller fackmän:
sj ukvårdstj änst ............................
trängtjänst ..................................
biltjänst.......................................
Intendenturtrupperna
Flertalet ........................................
Underbefäl eller fackmän ...................
Första tjänstgöring
Värnplikts år
Inryckning |
Utryckning |
Antal dagar för |
då repeti-tionsövning |
|||
Värnpliktsår |
u p CKJ |
Värnpliktsår |
C P er; |
H O: cd ö 00 |
2. repetitions- övning |
|
t i. |
*8/7 |
1. |
18/n |
|||
2. |
Vi |
2. |
29/5 |
_ |
_ |
_ |
t 1. |
7» Vh |
1. |
,a/u |
|||
1. |
2. |
22/s |
— |
_ |
_ |
|
2. |
28/2 |
2. |
*7» |
— |
— |
_ |
1. |
Vil |
2. |
Va |
14 |
3. |
5. |
2. |
>»/, |
2. |
7. |
— |
2. |
5. |
2. |
>7» |
2. |
7» |
— |
2. |
5. |
2. |
22/a |
2. |
7» |
— |
2. |
5. |
1. |
15/l0 |
2. |
*•/» |
14 |
3. |
5. |
2. |
18/4 |
2. |
7® |
— |
2. |
5. |
2. |
18/4 |
2. |
7» |
— |
2. |
5. |
2. |
IS/, |
2. |
7» |
— |
2. |
5. |
2. |
IS/4 |
2. |
7» |
2. |
5. |
|
2. |
18/l |
2. |
7. |
— |
2. |
5. |
2. |
10/e |
2. |
7» |
2. |
5. |
|
2. |
18/s |
2. |
Ve |
— |
4. |
|
1. |
Vid |
2. |
is/a |
14 |
4. |
_ |
2. |
i/a |
2. |
28/s |
— |
4. |
__ |
2. |
18/b |
2. |
Ve |
— |
4. |
— |
2. |
12/e |
2. |
Ve |
2. |
5. |
|
2. |
‘Ve |
2. |
Ve |
— |
4. |
|
2. |
‘Ve |
2. |
Ve |
— |
4. |
— |
2. |
2. |
Ve |
4. |
|||
2. |
15/a |
2. |
Ve |
— |
4. |
— |
Anm.
In- resp. utryckningsdagar vid repetitionsövning förutsättas vara vid infanteriet,
träng- och intendenturtrupperna den 9 september resp. 5 oktober samt vid kavalleriet,
artilleriet och ingenjörtrupperna den 6 september resp. 7 oktober.
) Vid norr om Dalälven förlagda regementen eker inryckning den 10 oktober.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
11
c) Studenter och likställda.
Utbildningstiden är 290 dagar, vilken utbildning fnllgöres:
vid infanteriet, träng- och intendenturtrupperna med eu första tjänstgöring
om 265 dagar och en repetitionsövning om 25 dagar;
vid övriga truppslag med en första tjänstgöring om 260 dagar och en
repetitionsövning om 30 dagar.
Inryckning till första tjänstgöring äger rum strax före midsommar under
första värnpliktsåret.
liepetitionsövningen fullgöres senast fjärde värnpliktsåret.
Nedanstående tabell utvisar de förutsatta tiderna för värnpliktstjänstgöringens
fullgörande.
Första tjänstgöring |
Bepetitions- övning |
|||||
Inryckning |
Utryckning |
G |
||||
5 |
G |
|||||
< |
3 *3 |
pr |
pr |
|||
3 |
S5* |
3'' |
5- |
|||
*Ö |
G |
►Ö |
O |
er; |
||
7? |
CKJ |
SDO |
Pa ■ |
P- ! |
||
et- 03 |
CD |
cr<5 |
cn |
|||
H |
i |
|||||
1. |
l5/6 |
1. |
22/ia |
_ |
||
4. |
15/, |
4. |
9/o |
4. |
9/e |
9/l0 |
1. |
!5/s |
1. |
22/n |
|||
4. |
17/, |
4. |
•Va |
4. |
8/» |
Vio |
Infanteriet, träng- och intendenturtrupperna:
första
tjänstgöringsom gången
andra »
Kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna:
första
tjänstgöringsomgången .
andra »
Ovanstående gäller dock icke kategorien »läkare m. fl.»,
fullgöres tjänstgöringen på sätt nedanstående tabell utvisar.
Av dessa
Militärutbildning |
Fack- |
Summa dagar |
|||
1. året |
2. året |
utbild- ning |
tj änst-göring |
||
. * 1 Läkare ........................................... |
80 |
90 |
60 |
60 |
290 |
i Veterinärer ....................................... |
90 |
60 |
50 |
90 |
290 |
1 Tandläkare och apotekare .................. |
60 |
— |
42 |
188 |
290 |
2. Till ersättningsreserven uttagna eller överförda värnpliktiga.
Tjänstgöringstiden är 140 dagar. Tjänstgöringen fullgöres i enlighet
med av utskottet föreslagna grunder, dock med den skillnad, att någon
*) Fullgöres enligt generalfältläkarens bestämmande i anslutning till fackutbildning eller
senare i en eller flera omgångar.
12
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
militärutbildning av ersättningsreserven icke förutsattes. Samtliga ifrågavarande
värnpliktiga torde nämligen erfordras under hela tjänstgöringstiden
för liandräckningstjänsten.
3. Reservtruppövning och landstormsövning.
Reservtruppövning förekommer icke.
Reservanterna ansluta sig till det av utskottet gjorda uttalandet beträffande
understödjande från statens sida av de frivilliga landstormsövningarna.
I likhet med utskottet anse icke heller reservanterna sig kunna biträda
Kungl. Maj :ts förslag angående övning om 15 dagar för befäl och fackmän
vid landstormen.
III. Fredsorganisationen.
A. Lantförsvarets kommandoexpedition.
I fråga om lantförsvarets kommandoexpedition ansluta sig reservanterna,
i likhet med utskottet, till Kungl. Maj:ts förslag.
B. Arméförvaltningen.
I anslutning till av utskottet gjort uttalande bör arméförvaltningen tills
vidare organiseras i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.
C. Härens organisation i fred på högre och lägre
truppförband. Fästningar.
1. Högre truppförband.
Hären indelas i fred på fyra arméfördelningar, Norrbottens militärbefäl
samt Gotlands trupper.
Varje arméfördelning består av fyra infanteriregementen, ett kavalleriregemente,
ett artilleriregemente samt en trängkår. Därjämte ingå i fred
i arméfördelningarna vissa nedan angivna truppförband ur artilleriet, ingenjör-(fälttelegraf-)trupperna
och intendenturtrupperna.
Norrbottens militärbefäl organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med
utskottets förslag och omfattar Västerbottens regemente samt följande till
Boden förlagda trupper, nämligen: Norrbottens regemente, Bodens artil
leriregemente,
Norrbottens artillerikår, en skvadron ur Norrlands dragonregemente,
Bodens ingenjörkår och ett intendenturkompani. De till Boden
förlagda förbanden ingå i fredstid i Bodens trupper.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
13
Gotlands trupper utgöras av Gotlands infanterikår ock Gotlands artillerikår.
2. Fästningar.
Fästningen Boden samt Tingstädepositionen bibehållas. Karlsborgs fästning
nedlägges.
3. Lägre truppförband.
Av det ovan anförda framgår, att antalet infanteriregementen är aderton,
vartill kommer en infanterikår, antalet kavalleriregementen fyra samt antalet
trängkårer fyra.
Behovet av infanteribesättning i Vaxholms och Karlskrona kustfästningar
tillgodoses genom avdelande av infanteri vid mobilisering från Svea livgarde
och Kronobergs regemente. För detta ändamål avses vid dessa
regementen en förstärkning av befälskadern och värnpliktskontingenten i
enlighet med de i Kungl. Maj:ts proposition angivna grunderna.
Förutom de för varje arméfördelning städse avsedda fördelningsartilleriregementena
samt de i Norrbottens militärbefäl ingående artilleriförbanden
organiseras, liksom enligt utskottets förslag, två artilleritruppförband, nämligen
ett arméartilleriregemente och ett luftvärnsartilleriregemente.
Av ingenjörtrupperna organiseras — förutom den i Norrbottens militärbefäl
ingående Bodens ingenjörkår — tre fältingenjörkårer.
En fälttelegrafkår uppsattes.
Utöver det i Norrbottens militärbefäl ingående intendenturkompaniet
organiseras två intendenturkompanier.
I huvudsaklig överensstämmelse med försvarsrevisionens förslag föreslås
nedan angivna förläggningsorter för de lägre truppförbanden.
Infanteriregementena: Stockholm, Örebro, Linköping, Vänersborg, Uppsala,
Skövde, Strängnäs, Växjö, Jönköping, Falun, Borås, Boden, Umeå,
Eksjö, Karlstad, Östersund, Kristianstad, Sollefteå.
Gotlands infanterikår: Visby.
Kavalleriregementena: Stockholm, Eksjö, Hälsingborg, Umeå.
Fördelningsartilleriregementena: Uppsala, Göteborg, Kristianstad, Östersund.
Bodens artilleriregemente och Norrbottens artillerikår: Boden.
Gotlands artillerikär: Visby.
Arméartilleriregementet: Jönköping.
Luftvärnsartilleriregementet: Karlsborg.
Ingenjörkårerna: Gävle,1) Karlsborg,2 *) Boden, Östersund.*)
Fälttelegraf kår eu: Stockholm.4)
Trängkårerna: Örebro, Skövde, Sollefteå, Hässleholm.
Intendenturkompanicrna: Stockholm, Karlsborg, Boden.
*) Hälsinge regementes nuvarande kasern. Ett komp. å Vaxön.
*) Ett komp. i Karlskrona.
s) Förlagd till Jämtlands fältjägarregementes kasern.
4) Svea ingenjörkårs nuvarande kasern.
14
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
D. Högre staber och inspektioner m. m.
1. Armétördelningschefer och annéfbrdelningsstaber.
Som av det föregående framgår, utgör antalet beställningar för arméfördelningschefer
fyra.
Varje arméfördelningsstab föreslås bliva organiserad i enlighet med utskottets
förslag.
2. Brigadchefer och brigadstaber.
I likhet med utskottet förutsätta reservanterna, att den nuvarande
brigadchef sinstitution en tillsvidare bibeliålles. Åtta regementschefer ur
infanteriet böra således förordnas att jämte egna beställningar upprätthålla
brigadchefsbefattningar. Brigadstab organiseras enligt utskottets förslag.
3. Militärbefälet för Norrbotten.
I fråga om militärbefälet för Norrbotten ansluta sig reservanterna till
utskottets förslag.
4. Kommendantskapet i Boden.
I fråga om kommendantskapet i Boden ansluta sig reservanterna till
utskottets förslag utom beträffande garnisonspastor. I sistnämnda avseende
hänvisas till reservanternas uttalande om »Ecklesiastikstaten».
5. Militärbefälet på Gotland.
Det nuvarande militärbefälet på Gotland indrages. Chefen för Gotlands
infanterikår förutsättes erhålla befäl jämväl över Gotlands artillerikår.
6. Infanteriinspektionen.
Infanteriinspektionen organiseras, i likhet med vad utskottet förordat,
enligt Kungl. Maj:ts förslag.
7. Militärläroverksinspektionen.
Liksom enligt utskottets förslag beräknas icke någon särskild beställning
för inspektören för militärläroverken samt förutsättes, att militärbefälhavaren
för Norrbotten förordnas jämväl vara inspektör för militärläroverken.
8. Kavalleriinspektionen.
Kavalleriinspektionen bibeliålles. Med hänsyn till kavalleriets i förhållande
till dess nuvarande organisation väsentligt reducerade styrka synes
personalen vid inspektörens för kavalleriet stab kunna minskas till:
1 stabschef, kapten ur generalstaben,
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
15
0. Generalstaben.
Generalstaben föreslås bliva organiserad enligt de av Kungl. Maj:t tillliimpade
grunderna. I huvudsaklig överensstämmelse med de av försvarsrevisionen
följda beräkningsgrunderna beräknas personalen å generalstabens
stat sålunda:
a) Militärstaten.
1. Overadjutanter och stabsadjutanter.
1 överste,
4 överstelöjtnanter,
10 majorer,
34 kaptener.
2. Militärattachéer.
1 överstelöjtnant,
3 majorer.
3. Pensionerad personal.
1 redogörare, pensionerad officer,
1 bibliotekarie, pensionerad officer,
3 aktuarier, pensionerade officerare,
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.
b) Civilstaten.
1 professor,
1 krigsarkivarie,
1 förste expeditionsvakt,
3 expeditionsvakter.
10. Generalfälttygmästare» och inspektören för artilleriet samt
artilleristaben.
I fråga om generalfälttygmästare» och inspektören för artilleriet samt
artilleristaben ansluta sig reservanterna, liksom utskottet, till Kungl. Maj:ts
förslag.
11. Chefen för fortifikationen med stab — fortifikationens huvudstation —
samt arméförvaltningens fortifikationsdepartement.
Beträffande chefen för fortifikationen med stab samt arméförvaltningens
fortifikationsdepartement ansluta sig reservanterna, liksom utskottet, till
Kungl. Maj:ts förslag.
12. Chefen för intendenturkåren samt intendenturstaben.
I likhet med utskottet ansluta sig reservanterna till Kungl. Maj:ts förslag.
16
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
13. Inspektören för trängen.
I anslutning till av utskottet gjort uttalande anse även reservanterna,
att den nuvarande tränginspektionen kan indragas samt att inspektionsfrågan
vid detta truppslag bör ordnas på sätt utskottet föreslagit.
14. Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg.
Enligt reservanternas förslag förläggas till Karlsborg: Luftvärnsartilleriregementet,
en ingenjörkår och ett intendenturkompani. Kommendantens
hittillsvarande göromål torde utan större olägenhet kunna omhänderhavas
av chefen för nämnda regemente. Kommendantskapet å Karlsborg föreslås
därför till indragning.
I anslutning till utskottets förslag förutsättes, att kommendantskapet i
Stockholm indrages.
D. Undervisningsanstalter och utbildningskurser m. m.
1. Krigsskolan.
Beträffande krigsskolans organisation ansluta sig reservanterna till utskottsutlåtande!
På grund av härorganisationens omfattning beräknas dock antalet
elever i officerskursen till omkring 85 samt i vardera reservofficerskursen
till omkring 65 i stället för av utskottet beräknade 65 resp.
45 ä 50.
Krigsskolans personal bör i förhållande till utskottets förslag ökas med
1 kadettofficer och 2 biträdande lärare, samtliga vid officerskursen. Därjämte
tillkommer 1 slottspastor.
Beträffande uppförandet av beställningar för vissa lärare m. fl. å undervisningsanstalternas
stater biträda reservanterna, liksom utskottet, Kung!
Maj:ts förslag.
2. Krigshögskolan.
I enlighet med vad försvarsrevisionen förutsatt, bör en ny lärokurs vid
krigshögskolan årligen taga sin början. I fråga om krigshögskolans organisation
i övrigt ansluta sig reservanterna till den av utskottet intagna ståndpunkten.
Antalet ordinarie elever i varje lärokurs beräknas i överensstämmelse
med försvarsrevisionens förslag till 22.
Personalbehovet beräknas efter motsvarande grunder som i utskottsutlåtandet
till:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, kapten,
1 biträdande adjutant, tillika redogörare, pensionerad officer,
2 majorer, 1 ... . ......
„ , . 1 lärare i militära ämnen,
2 kaptener, J
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
17
förslagsvis 10 övriga lärare i militära ämnen,
förslagsvis 4 lärare i levande språk,
repetitörer till erforderligt antal,
1 expeditionsvakt samt
1 maskinist.
För ovan angivna kaptener uppföras å krigshögskolans stat arvoden
motsvarande kaptens lön. För regementsofficerare uppföras vederbörliga
beställningar å krigshögskolans stat.
Det sammanlagda antalet undervisningstimmar per undervisningsvecka
beräknas för varje läsår sålunda:
militära ämnen ........................................................ 33,
levande språk......................................................... 32.
I fråga om den till övergångsstat överförde förste expeditionsvakten
ävensom rörande vidtagande av åtgärder i syfte att låta de officerare,
vilka förbereda sig för inträde vid krigshögskolan under förberedelsetiden
komma i åtnjutande av oavkortade löneförmåner, ansluta sig reservanterna
till utskottsutlåtandet.
3. Artilleri- och ingenjörhögskolan.
Beträffande artilleri- och ingenjörhögskolans organisation ansluta även
reservanterna sig till Kungl. Maj:ts förslag.
Elevantalet beräknas utgöra:
allmän artillerikurs............................................... 32,
» fortifikationskurs......................... 12,
högre artillerikurs.............................. 10,
» fortifikationskurs......................................... 6.
4. Ridskolan.
I fråga om ridskolan ansluta sig reservanterna till utskottsutlåtandet
med den ändring, att personalen bör utökas med 1 andre lärare, löjtnant,
samt 2 stallbetjänte. För denne andre lärare uppföres å staten för ridskolan
arvode motsvarande löjtnants lön.
Det årliga elevantalet beräknas till 16.
5. Infanteriofficersskolan.
Utskottet har funnit sig böra förorda, vad Kungl. Maj:t ifrågasatt, att
frågan angående organiserandet av en infanteriofficersskola göres till föremål
för särskild utredning, snarast möjligt efter det beslut angående härordningen
blivit av statsmakterna fattat. Reservanterna ansluta sig till
denna uppfattning.
18
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
6. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet
(infanteri skj utskolan).
Beträffande infanteriskjutskolans organisation ansluta sig reservanterna
till Kungl. Maj:ts av utskottet tillstyrkta förslag, dock med de ändringar,
vilka äro en följd av organisationens ändrade omfattning.
Elevantalet bör således utgöra:
subalternofficerskursen ............................................... 50
majors- och kaptenskursen: 12 majorer och 22 kaptener
(ryttmästare).
sergeantkursen............................................................. 21
kulsprutekursen ........................................................... 40.
Till följd av det av reservanterna sålunda förutsatta elevantalet inträder
en mindre ökning av personalbehovet vid skolan.
Skolans stat bör alltså bestå av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,
1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförbanden under
högst 160 dagar,
3 förste lärare,
10 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 5 under
högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,
12 repetitörer, subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav
7 under högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,
1 läkare, beordrad under högst 200 dagar,
1 förvaltare,
1 väbel,
1 köksföreståndare, tillika biträde åt väbeln,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen, beordrad ur Svea livgarde under
högst 200 dagar.
Av denna personal böra å staten för skjutskolan för infanteriet och
kavalleriet med arvoden uppföras:
adjutanten: med arvode såsom löjtnant; samt
de tre förste lärarne: med arvoden såsom kaptener.
Lönen för chefen upptages å skolans stat.
samtliga pensionerade underofficerare,
7. Artilleriskjutskolan.
Artilleriskjutskolan organiseras i enlighet med Kungl. Maj:ts, jämväl av
utskottet förordade förslag, dock med den skillnad, att — utöver i staben,
instruktionsdivisioner och kompletteringsbatterier ingående personal — de
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2. 19
till skolan beordrade officerarna och underofficerarna beräknas komma
att utgöra:
regementsofficerare ...................................................... (j,
kompaniofficerare......................................................... 25,
sergeanter..................................................................... 4.
8. Gymnastiska centralinstitutet.
I likhet med utskottet förorda reservanterna Kungl. Maj:ts förslag, att
officerare tillsvidare fortfarande böra beordras till instruktörs- och gymnastiklärarkurserna.
Det till institutet årligen beordrade antalet officerare beräknas till 24.
9. Särskilda utbildningskurser.
Vissa särskilda utbildningskurser böra i anslutning till, vad utskottet
förutsätter, anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med av försvarsrevisionen
föreslagna grunder. Det ungefärliga elevantalet vid de olika kurserna
beräknas i huvudsaklig överensstämmelse med försvarsrevisionens förslag.
Antalet för utbildning till flygförare och flygspanare årligen beordrade
officerare m. fl. beräknas dock i enlighet med utskottets förslag.
F. Lägre truppförband.
1. Allmänna synpunkter.
Vid beräknandet av behovet av befäl, tjänstgörande vid kompani (skvadron,
batteri o. s. v.) inom regemente (kår) samt av »regementsofficerare, förvaltningspersonal
m. fl.» hava reservanterna med några smärre undantag anslutit
sig till de av utskottet följda beräkningsgrunderna.
Tilläggen, som vid staternas beräknande göras för utom truppförbanden
beordrad personal, överensstämma ävenledes i huvudsak med de motsvarande
tillägg, med vilka utskottet räknat.
I fråga om pensionerade underofficerare såsom biträden i intendenturerna,
förrådsförvaltarnas bibehållande å intendenturkårens stat samt det
av Kungl. Maj:t föreslagna avskaffandet av den hittillsvarande underlöjtnantsgraden
ansluta sig reservanterna till vad utskottet anfört.
Ordnandet av utbildningen av värnpliktigt linjemanskap, fast anställt
manskap ävensom av officers- och reservofficersaspiranter förutsättes äga
rum i tillämpliga delar efter samma allmänna grunder, som enligt utskottets
förslag.
2. Förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning.
Beträffande frågan angående förbättrandet av underofficerarnas tjänsteställning
ansluta sig reservanterna till det av utskottet gjorda uttalandet.
20
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
3. Infanteriet.
Infanteriregementenas antal är 18, förslagsvis benämnda Svea livgarde,
Livregementets grenadjärer, Ostgöta livgrenadjärregemente, Yästgöta regemente,
Upplands regemente, Skaraborgs regemente, Södermanlands regemente,
Kronobergs regemente, Jönköpings regemente, Dalregementet, Älvsborgs
regemente, Norrbottens regemente, Västerbottens regemente, Kalmar
regemente, Värmlands regemente, Jämtlands fältjägarregemente, Skånska
infanteriregementet och Västernorrlands regemente. Regementenas förläggningsorter
hava i det föregående förslagsvis angivits. Härtill kommer
Gotlands infanterikår.
Årskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet vid infanteriet
i dess helhet beräknas till sammanlagt 16,735 man. Av denna
styrka avses 650 man för garnisonstjänst i Stockholm, 435 man för skidlöpartjänst
vid Norrbottens regemente samt 450 (varav 250 från fastlandet)
man för tjänstgöring vid Gotlands infanterikår. Fördelas återstoden
lika på samtliga regementen utom beträffande Svea livgarde och Kronobergs
regemente, vilka erhålla omkring 400 man flera värnpliktiga än övriga
regementen, blir årskontingenten inskrivna värnpliktiga per regemente omkring
800 man.
Utbildningen av de till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet förutsättes
i enlighet med utskottets förslag organiserad under sommarrekrytskolan
å sju utbildningsenheter. Vid Svea livgarde och Kronobergs regemente tillkomma
under sommarrekrytskolan ytterligare tre kompanier.
Under vinterrekrytskolan organiseras i regel två kompanier på varje
regemente, varvid de värnpliktiga förutsättas bliva härtill uttagna företrädesvis
på frivillighetens väg. För minskande av handräckningsbehovet ifrågasätta
reservanterna, huruvida det icke kan vara lämpligt att årligen anordna
vinterrekrytskolor endast vid halva antalet regementen (med fyra kompanier
för varje). För varje regemente förekommer vinterrekrytskola i så fall
vart annat år.
För utbildning av de till garnisonstjänst i Stockholm uttagna värnpliktiga
organiseras två särskilda kompanier vid Svea livgarde.
Till skidlöpartjänst uttagna värnpliktiga förutsättas organiserade å tre
särskilda kompanier.
Vid Gotlands infanterikår förutsättes utbildningen organiserad under
sommarrekrytskolan å endast fyra kompanier.
Behovet av »regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl.» har beräknats
i enlighet med Kungl. Maj:ts proposition.
Utöver det för normalregementet beräknade personalbehovet har vid
Svea livgarde, Kronobergs regemente och Norrbottens regemente befäl beräknats
för i det föregående omnämnda, vid dessa regementen organiserade
särskilda kompanier.
En sammanfattning av det beräknade befälsbehovet lämnas uti nedanstående
tablå.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2. 21
Tablå över bcfiilsbehovet och föreslagna stater vid infanteriet.
Under- |
Under- |
Pensio- |
|||||||||
offic. |
befäl |
nerade |
|||||||||
Överstar |
Overs te- löjtnantej |
g £ o’ •-i CD |
Kaptenei |
Subaltern- officerare |
Fanjunkai |
in CD crq CD P 3 er |
Furirer |
W o •3 E- cT |
O K CD CD H P |
Under-j officerarf |
|
Normalregemente. |
CD |
►i |
CD |
||||||||
Personal, tjänstgörande vid kompani |
|||||||||||
inom regementet ......................... |
— |
— |
— |
7 |
16 |
7 |
9 |
23 |
27 |
— |
— |
Regementsofficerare in. fl.......... |
1 |
X |
2 |
1 |
3 |
1 |
7 |
2 |
— |
— |
*)4 |
Utom regementet beordrad personal 2) |
— |
— |
— |
3 |
12 |
— |
4 |
15 |
1 |
— |
|
Summa |
1 |
1 |
2 |
11 |
31 |
8 |
20 |
40 |
28 |
— |
4 |
Föreslagen stat |
1 |
1 |
2 |
12 |
30 |
9 |
19 |
40 |
29 |
— |
4 |
Svea livgarde. |
|||||||||||
Personal, tjänstgörande vid kompani |
|||||||||||
inom regementet......................... |
— |
— |
— |
12 |
26 |
12 |
14 |
53 |
47 |
— |
— |
Regementsofficerare m. fl................ |
1 |
1 |
3 |
®)2 |
4 |
1 |
7 |
2 |
— |
4)1 |
l)4 |
Utom regementet beordrad personal |
— |
— |
— |
3 |
12 |
~ |
4 |
15 |
1 |
||
Summa |
1 |
1 |
3 |
17 |
42 |
13 |
25 |
70 |
48 |
1 |
4 |
Föreslagen stat |
1 |
1 |
3 |
17 |
42 |
13 |
25 |
70 |
48 |
1 |
4 |
Kronobergs regemente. |
|||||||||||
Personal, tjänstgörande vid kompani |
|||||||||||
inom regementet ........................ |
— |
— |
— |
10 |
22 |
10 |
12 |
41 |
39 |
--- |
— |
Regementsofficerare m. fl................ |
1 |
1 |
3 |
5)2 |
4 |
1 |
7 |
2 |
— |
— |
*)4 |
Utom regementet beordrad personal |
— |
— |
— |
3 |
12 |
~ |
4 |
15 |
1 |
— |
— |
Summa |
1 |
1 |
3 |
15 |
38 |
11 |
23 |
58 |
40 |
— |
4 |
Föreslagen stat |
1 |
1 |
3 |
15 |
38 |
11 |
23 |
58 |
40 |
— |
4 |
Norrbottens regemente. |
|||||||||||
Personal, tjänstgörande vid kompani |
|||||||||||
inom regementet................. |
— |
— |
— |
10 |
16 |
8 |
11 |
23 |
30 |
— |
— |
Regementsofficerare m. fl................ |
1 |
1 |
3 |
1 |
«)5 |
1 |
7 |
2 |
— |
— |
>)4 |
Utom regementet beordrad personal |
— |
— |
— |
3 |
12 |
— |
4 |
15 |
2 |
— |
|
Summa |
1 |
1 |
3 |
14 |
33 |
9 |
22 |
40 |
32 |
— |
4 |
Föreslagen stat |
1 |
1 |
3 |
14 |
33 |
10 |
21 |
40 |
32 |
— |
4 |
Gotlands Infanterikår. |
|||||||||||
Personal, tjänstgörande vid kompani |
|||||||||||
inom kåren ...................... |
— |
— |
— |
4 |
9 |
4 |
5 |
19 |
16 |
— |
— |
Regementsofficerare m. fl............... |
_ |
1 |
1 |
1 |
2 i |
1 |
5 |
1 |
7)1 |
8)4 |
|
Utom kåren beordrad personal......... |
— |
1 |
2 I |
1 |
3 |
— |
|||||
Summa |
— |
1 |
1 |
6 |
13 1 |
5 |
11 |
23 |
10 |
1 |
4 |
Föreslagen stat |
— |
1 |
1 |
6 |
13 1 |
0 |
11 |
23 |
16 |
1 |
4 |
l) 1 biträde åt regementsintendenten, 2 expeditionsunderofficerare och 1 vapenunderofficer.
ä) Den utom truppförband beordrade personalen angives här och i det följande medelst
hela tal. Bråkdelar hava sålunda utelämnats.
*) Därav 1 kapten avsedd som adjutant hos kommendanten i Vaxholms fästning.
4) Avsedd för inskrivningsväsendet.
6) Därav 1 kapten avsedd som adjutant hos befälhavande amiralen i Karlskrona.
e) Därav 1 löjtnant avsedd som adjutant hos kommendanten i Boden.
7) Biträdande intendent.
8) 1 biträde i intendenturen, 1 expeditionsunderofficer, 1 vapenunderofficer, och 1 förrådsförvaltare
i Tingstäde.
Anm. Befälsbehovet är: vid Jämtlands fältjägarregemente detsamma som vid normalregemente
med tillägg av en pensionerad underofficer.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 C höft. (Nr 2.)
788 24 39
22
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet kaptener
och subalternofficerare resp. fanjunkare och sergeanter hava vissa,
jämkningar mellan beställningarna inom dessa personalkategorier företagits.
Av subalternofficerarna beräknas såsom löjtnanter:
vid normalregemente .......................................... 23
» Svea livgarde......................................................... 32
» Kronobergs regemente............................... 29
» Norrbottens regemente ...................................... 25
» Gotlands infanterikår ........................................ 9
Av furirerna hänföras till första klassen:
vid normalregemente................................................... 14
» Svea livgarde......................................................... 25
» Kronobergs regemente......................................... 20
Infan -
Li vregementets grenadjärer ......
13 regementen = Livregementets
grenadj ärer ..................
Svea livgarde...........................
Kronobergs regemente ............
Norrbottens regemente ............
Jämtlands fältjägarregemente ...
Gotlands infanterikår ...............
Summa personal
Officerare |
Under- office- rare |
M a |
n - |
||||||||
Överstar |
Överstelöjtnanter |
Majorer |
Kaptener |
Löjtnanter |
Underlöjtnanter och |
Fanjunkare |
ce er? o> p 2 r+- |
Underbefäl |
|||
Furirer |
Korpraler |
Vice- korpraler |
|||||||||
1. klass. |
2. klass. |
||||||||||
i |
i |
2 |
12 |
23 |
7 |
9 |
19 |
14 |
26 |
28 |
28 |
13 |
13 |
26 |
156 |
299 |
91 |
117 |
247 |
182 |
338 |
364 |
364 |
1 |
1 |
3 |
17 |
32 |
10 |
13 |
25 |
25 |
45 |
48 |
48 |
1 |
1 |
3 |
15 |
29 |
9 |
11 |
23 |
20 |
38 |
40 |
40 |
1 |
1 |
3 |
14 |
25 |
8 |
10 |
21 |
14 |
26 |
32 |
32 |
1 |
1 |
2 |
12 |
23 |
7 |
9 |
19 |
14 |
26 |
28 |
28 |
— |
1 |
1 |
6 |
9 |
3 |
5 |
11 |
8 |
15 |
16 |
16 |
18 |
19 |
40 |
232 |
440 |
135 |
174 365 |
277 |
514 |
556 |
556 |
‘) Därav 1 avsedd för krigsskolan å Karlberg.
2) Därav 1 avsedd för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
4. Kavalleriet.
Kavalleriet utgöres av fyra regementen, nämligen Livregementet till häst
(Stockholm), Smålands husarregemente (Eksjö), Skånska kavalleriregementet
(Hälsingborg) och Norrlands dragonregemente (Umeå). De tre förstnämnda
regementena organiseras vartdera å tre vanliga skvadroner och en teknisk
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
23
vid Norrbottens regemente ....................................... 14
» Gotlands infanterikår .......................................... 8
Vad antalet vicekorpraler, meniga volontär er samt beställningsmän beträffar,
bär deras antal ansetts böra beräknas i huvudsak efter de av
revisionen angivna och av Kungl. Maj:t även följda beräkningsgrunderna.
I stället för benämningen »gevärshantverkarmanskap» har här och i det
följande införts namnet »vapenhantverkarmanskap».
Den civilmilitära personalen har likaledes beräknats efter nämnda grunder.
I stället för benämningen gevär shantverkare har här och i det följande
införts namnet vapenhantverkare.
Sammanfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts rörande infanteriets organisation
hava nedanstående förslag till personalstater för de olika regementena upprättats.
teriet.
skap |
(utom musi |
kmanskap) |
Civil- milltär personal |
Arvoden |
||||||||||
Volontärer |
B |
s t |
å 1 ] n i n g s |
m ä |
n |
P ►tf CD tf tf* P tf ct- CD PT P i-i CD |
C: ►-i po tf- 73 < P pr B p: 73 C+- p H CD |
O o CD i-i P *t CD |
d tf tf- CD »-i O a» tfa O CD i-i P 3 |
|||||
Sjukvårdsmanskap |
Hov- slagar- manskap |
V apenhantverkar-manskap |
||||||||||||
Furirer |
w o •3 i-i P CD *1 |
pr o £ 2! CD '' ►i |
g CD tf. CfQ* p |
K O l-i ^ ►tf 21 P CD CD '' i-i |
hej Ea. P H 73 CD 73 t-j |
W o ►-i ►tf P CD* |
PT O ►3 CD '' •-i |
sä CD tf c6* p |
||||||
P? P 73 73 |
to £ p 73 73 |
|||||||||||||
40 |
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
1 |
1 |
1 |
i |
1 |
1 |
1 |
— |
4 |
520 |
13 |
13 |
26 |
26 |
26 |
13 |
13 |
13 |
13 |
13 |
13 |
13 |
52 |
|
70 |
1 |
1 |
2 |
2 |
‘>3 |
1 |
2) 2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
i |
4 |
58 |
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
_ |
4 |
46 |
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
4 |
40 |
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
5 |
24 |
— |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
— |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
l |
4 |
798 |
18 |
19 |
36 |
37 |
38 |
19 |
19 |
19 |
18 |
19 |
19 |
19 |
2 |
77 |
skvadron. För Norrlands dragonregemente tillkommer därjämte en till
Boden förlagd skvadron.
Arskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet vid kavalleriet
beräknas till sammanlagt 595 man, vilket motsvarar 35 man per
skvadron eller samma styrka, som beräknas av utskottet. Utbildningen
tänkes organiserad i enlighet med utskottets förslag.
24
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Befälsbeliovet för varje regemente beräknas i huvudsak på samma sätt
som enligt utskottets förslag. I enlighet härmed hava nedanstående förslag
till personalstater upprättats.
Kavalleriet.
Officerare |
Under- office- rare (utom musik- under- office- rare) |
Manskap (utom musikmanskap) |
Civil- mili- tär per- sonal |
Arvo-den åt |
|||||||||||||||||
Överstar |
Överstelöjtnanter |
Majorer |
Ryttmästare |
Löjtnanter |
Underlöjtnanter och fänrikar |
Fanjunkare |
Sergeanter |
Underbefäl |
Volontärer |
Beställning8män |
För-råds-o. hant-verks-staten |
Underofficerare |
|||||||||
Furirer |
Korpraler |
Sjukvårds- manskap |
Hovslagar- manskap |
Vapen- hantv.- mansk. |
|||||||||||||||||
1. klass. |
2. klass. |
Furirer 2. kl. |
Korpraler |
Meniga |
Furirer 2. kl. |
Korpraler |
Meniga |
Korpraler |
Yapenhantv. |
||||||||||||
Livregementet till |
|||||||||||||||||||||
häst.................. |
i |
; |
7 |
15 |
4 |
5 |
9 |
5 |
18 |
23 |
ISO |
1 |
1 |
2 |
b 2 |
4 |
4 |
i |
i |
4 |
|
Smålands husar- |
|||||||||||||||||||||
regemente......... |
i |
l |
7 |
15 |
4 |
5 |
9 |
5 |
18 |
23 |
180 |
1 |
1 |
2 |
1 |
4 |
4 |
i |
i |
4 |
|
Skånska kavalleri- |
|||||||||||||||||||||
regementet ...... |
i |
l |
7 |
15 |
4 |
5 |
9 |
5 |
18 |
23 |
180 |
1 |
1 |
2 |
1 |
4 |
4 |
i |
i |
4 |
|
Norrlands dragon- |
|||||||||||||||||||||
regemente......... |
i |
l |
8 |
17 |
5 |
6 |
10 |
6 |
22 |
29 |
225 |
1 |
1 |
3 |
1 |
5 |
5 |
i |
i |
4 |
|
Summa personal |
4 |
2 |
2 |
29 |
6217 |
21 |
37 |
21 76 98 |
785 4 |
4 |
9 |
1 5 |
17 |
17 |
1 4 |
4 |
16 |
5. Artilleriet.
Artilleriet utgöres av de fyra fördelningsartilleriregementena, nämligen
Svea artilleriregemente (Uppsala), Göta artilleriregemente (Göteborg),
Wendes artilleriregemente (Kristianstad), och Norrlands artilleriregemente
(Östersund) samt Gotlands artillerikår (Visby), Norrbottens artillerikår
(Boden), Arméartilleriregementet (Jönköping), Luftvärnsartilleriregementet
(Karlsborg) och Bodens artilleriregemente (Boden). Sistnämnda regemente
hänföres till fästningsartilleriet, medan övriga artilleritruppförband tillhöra
fältartilleriet.
Fältartilleriet.
Fördelnings- Vad först fördelningsartilleriregementena angår, hava dessa ensartad
amentenT'' organisation och beväpning. Den nuvarande beväpningen med 7.5 cm.
kanoner och 10.5 cm. haubitser kompletteras med 15 cm. liaubitsmateriel.
Regementena organiseras på 6 (under repetitionsövningarna 9) batterier.
*) Därav 1 avsedd för ridskolan.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
25
Fördelningen av batterierna på olika pjästyper bestämmes av Knngl.
Maj:t med hänsyn till mobiliseringsförliållandena. Vid Norrlands artilleriregemente
ingå de under innevarande vår färdigställda bergshaubitserna
i de ovan angivna (i batterierna.
Årskontingcnten inskrivna, artilleriet i linjetjänst tilldelade värnpliktiga
är 2,835 man, studenter och likställda icke medräknade. Denna kontingent
fördelas sålunda:
fördelningsartilleriregementena, tillsammans ............................. 1 ,(>00 man
Gotlands artillerikår....................................................................... 1) 110 »
Norrbottens artillerikår ................................................................. 135 »
Arméartilleriregementet ............................................................... 340 »
Luftvärnsartilleriregementet.......................................................... 290 »
Bodens artilleriregemente............................................................... 360 »
Summa 2,835 man.
Den på varje fördelningsartilleriregemente beräknade årskontingenten,
400 man, eller samma styrka, som av utskottet förutsatts, fördelas på de
sex batterierna samt på regementsvis anordnade signal- och andra skolor.
Befälsbehovet för varje fördelningsartilleriregemente beräknas på huvudsakligen
samma sätt som enligt utskottets förslag.
I likhet med Kungl. Maj:ts förslag, organiseras Gotlands artillerikår
under tiden för första tjänstgöringen (för flertalet värnpliktiga) på två
batterier samt under repetitionsövningarna på två anspända batterier om
4 pjäser och kadrar på ytterligare två batterier, bestående av beriden
batteristab och servismanskap. Fördelningen av batterierna på olika pjästyper
bestämmes av Kungl. Maj:t med hänsyn till mobiliseringsförliållandena.
Såsom av tabellen ovan framgår, beräknas den inskrivna årskontingenten
värnpliktiga i linjetjänst till 110 man, nämligen 60 från Gotlands
inskrivningsområde och 50 från fastlandet.
Befälsbehovet beräknas på sätt nedanstående tabell utvisar:
Officerare |
Under- officerare |
Underbefäl |
Pensione- rade |
||||||
g jg |
w P V |
o Qp 3 Er- |
C_l. £ CO Ö «ej- |
CO »1 er? |
*2 £ f-i |
W o c CO |
O B» O |
O o O CD Qj |
|
CD |
£ |
gs |
§ F |
i-i CD |
P |
P |
2 CD P i-j |
||
t-i |
S 3 |
CD |
P |
CD |
© |
||||
Personal, tjänstgörande vid |
11 |
13 |
|||||||
batteri (skola) inom kåren |
— |
2 |
5 |
2 |
4 |
— |
— |
||
Regementsofficerare m. fl.... |
l |
2 |
2 |
1 |
3 |
2 |
1 |
’)2 |
|
nal................................. |
— |
— |
3 |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
Summa |
1 |
4 |
10 |
3 |
7 |
15 |
14 |
— |
2 |
Föreslagen stat .................. |
l |
4 |
10 |
3 |
7 |
15 |
14 |
— |
o |
'') Därav 60 från Gotlands inskrivningsområde och 50 från fastlandet.
*) 1 vapenunderofficer, 1 expeditionsunderofficer.
Gotlands
artillerikår.
26
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Norrbottens
artillerikår.
Av subalternofficerarna beräknas 8 vara löjtnanter.
Av furirerna uppföras å staten 5 såsom furirer av 1. klassen.
Antalet meniga volontärer beräknas till 71.
Antalet beställningsmän beräknas sålunda:
Sjukvårdsmanskap:
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel och
1 sjukvårdsartillerist.
Hantverksmanskap:
1 hantverksfurir av 2. klassen,
1 hantverkskonstapel och
1 hantverksartillerist.
Hovslagrarmanskap:
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
1 hovslagarkonstapel och
1 liovslagarartillerist.
Beträffande den allmänna organisationen av Norrbottens artillerikår gäller
i huvudsak vad försvarsrevisionen och utskottet härom anfört.
Såsom av det föregående framgår, beräknas den inskrivna årskontingenten
värnpliktiga i linjetjänst till 135 man.
Befälsbehovet beräknas på sätt nedanstående tabell utvisar:
Under- |
Under- |
Pensione- |
|||||||||
officerare |
befäl |
rade |
|||||||||
Överstar |
Överste- löjtnanter |
Majorer |
Kaptener |
Subaltern- officerare |
Styck- junkare |
Sergeanter |
Furirer |
Konstaplar |
Officerare |
Under- officerare |
|
Personal, tj änstgörande vid |
|||||||||||
batteri (skola) inom kå- |
|||||||||||
ren.............................. |
— |
— |
— |
2 |
5 |
2 |
4 |
10 |
10 |
_ |
_ |
Regementsofficerare m. fl. |
— |
1 |
1 |
— |
— |
1 |
2 |
— |
‘)2 |
||
sonal........................... |
— |
— |
— |
1 |
5 |
— |
1 |
2 |
— |
— |
— |
Summa |
— |
— |
1 |
4 |
10 |
2 |
6 |
14 |
10 |
_ |
2 |
Föreslagen stat .............. |
— |
— |
1 |
4 |
10 |
3 |
5 |
14 |
10 |
— |
2 |
I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet styckjunkare
och sergeanter har viss jämkning ägt rum mellan beställningarna
inom dessa personalkategorier.
Av subalternofficerarna beräknas 8 vara löjtnanter.
Av furirerna uppföras å staten 5 såsom furirer av 1 klassen.
Antalet meniga volontärer beräknas till 20.
Antalet beställningsmän beräknas sålunda:
Sjukvårdsmanskap: Hovslagarmanskap:
1 sjukvårdskonstapel och 1 hovslagarkonstapel och
1 sjukvårdsartillerist. 1 liovslagarartillerist.
*) 1 expeditionsunderofficer, tillika vapenunderofficer; 1 kasernunderofficer, tillika väbel
m. m.
Särskilda utskottets utlåtande Kr 2.
27
Arméartilleriregementet organiseras i huvudsak i enlighet med utskottets
förslag.
Såsom av det föregående framgår, beräknas den inskrivna årskontingenten
värnpliktiga i linjetjänst till 340 man.
Bcfälsbehovet beräknas på sätt nedanstående tabell utvisar:
Officerare |
Under- officerare |
Under- befäl |
Pensione- rade |
||||||||
Överstar |
Överste- löjtnanter |
Majorer |
Kaptener 1 __ |
Subaltern- officerare |
Styck- junkare |
Sergeanter |
Furirer |
Konstaplar |
Officerare |
Under- officerare |
|
Personal, tjänstgörande vid Regementsofficerare m. fl. |
1 |
1 |
2 |
8 2 3 |
19 1 13 |
8 2 |
15 2 1 |
33 2 4 |
33 2 |
— |
l)3 |
Summa |
1 |
1 |
2 |
13 |
33 |
10 |
18 |
39 |
35 |
— |
3 |
! Föreslagen stat ............... |
1 |
1 |
2 |
13 |
33 |
9 |
19 |
39 |
35 |
— |
3 |
I och för erhållande av gynnsammare proportion mellan antalet styckjunkare
och sergeanter har liksom enligt utskottets förslag viss jämkning
ägt rum mellan beställningarna inom dessa personalkategorier.
Av subalternofficerarna beräknas 25 vara löjtnanter.
Av furir erna upptagas 14 såsom furirer av 1. klassen.
Antalet meniga volontär er beräknas till 113.
Antalet beställningsmän beräknas sålunda:
Sjukvårdsmanskap:
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar och
2 sjukvårdsartillerister.
Hantverksmanskap:
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
4 hantverkskonstaplar och
3 hantverksartillerister.
Liksom utskottet, ansluta sig reservanterna till Kungl. Maj:ts förslag Luftvärnsangående
omorganiserandet av Karlsborgs artillerikår till ett luftvärns- regem^tet.
artilleriregemente.
Såsom av det föregående framgår, beräknas årskontingenten värnpliktigt
linjemanskap till 290 man.
i) i biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer
Bodens
artilleri
regemente,
28 Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Det beräknade befälsbehovet framgår av nedanstående tabell.
Officerare |
Under- officerare |
Under- befäl |
Pensione- rade |
|||||||
Överstar |
Överste- löj tnanter |
Majorer |
Kaptener |
Subaltern- officerare |
Styckjunkare |
Sergeanter |
3 5. CD •1 |
Konstaplar |
Officerare |
Underofficerare |
5 |
20 |
4 |
it |
18 |
22 |
|||||
1 |
— |
1 |
2 |
1 |
2 |
2 |
2 |
2 |
— |
0 3 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
— |
— |
— |
1 |
— |
1 |
7 |
21 |
6 |
13 |
23 |
24 |
— |
3 |
1 |
— |
1 |
8 |
20 |
6 |
13 |
23 |
24 |
— |
3 |
Personal,tjänstgörande vid
batteri (skola) inom regementet
.....................
''Regementsofficerare m. fl.
Utom regementet beordrad
personal ...............
Summa
Föreslagen stat
I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet
kaptener och subalternofficerare har liksom enligt utskottets förslag viss
jämkning ägt rum mellan beställningarna inom dessa personalkategorier.
Av subalternofficerarna beräknas samtliga vara löjtnanter.
Av furir erna uppföras å staten 8 såsom furir er av 1. klassen.
Antalet meniga volontär er beräknas till 74.
Antalet beställning smän beräknas sålunda:
Sjukvårdsmanskap: Hantverksinanskap:
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen, 2 liantverksfurirer av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel och 3 hantverkskonstaplar och
1 sjukvårdsartillerist. 2 hantverksartillerister.
Bodens artilleriregemente organiseras i huvudsak i enlighet med Kung!.
Maj:ts av utskottet tillstyrkta förslag.
Såsom av det föregående framgår, är den inskrivna årskontingenten av
värnpliktigt linjemanskap 360 man. Hälften av denna årskontingent inrycker,
som jämväl i det föregående omförmälts, till första tjänstgöring
på hösten under första värnpliktsåret, medan den återstående hälvten inrycker
på våren under andra året.
1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer.
iS''Urskilda utskottets utlåtande AV 2.
21)
Befälsbeliovet beräknas enligt nedanstående tabell.
Under- |
Under- |
Pensione- |
|||||||||
Uincoraro |
officerare |
befäl |
rade |
||||||||
a |
|||||||||||
ce |
w O |
0 |
|||||||||
G; |
BO- |
W |
O? B & O Sfi |
Tf} CD |
)rj |
G |
P-> CD |
||||
ce |
? « |
P |
7? C—.. |
P 73 |
O |
||||||
•1 7> |
ö t U ? |
■-s CD |
0 CD |
5 3 |
p 7? |
0 rf- ''V |
>-1 CD |
CD >-4 P |
P> O CD ►i |
||
CD |
>1 |
ft |
CD |
||||||||
Personal, tjänstgörande vid |
|||||||||||
kompani (skola) inom re- |
6 |
15 |
6 |
12 |
31 |
28 |
|||||
Regementsofficerare m. fl. |
1 |
1 |
3 |
1 |
l)2 |
1 |
4 1 |
2 |
2 |
— |
s) 3 |
personal .................... |
— |
— |
— |
3 |
13 |
— |
6 |
— |
— |
— |
|
Summa |
1 |
1 |
3 |
10 |
29 |
7 |
17 |
39 |
30 |
— |
3 |
Föreslagen stat |
1 |
1 |
3 |
11 |
28 |
8 |
lfi |
39 |
30 |
— |
3 |
I och för erhållande av en gynnsammare proportion dels mellan antalet
kaptener och subalternofficerare, dels mellan antalet styckjunkare och
sergeanter har viss jämkning ägt rum mellan beställningarna inom dessa
personalkategorier.
Av subalternoffcerarna beräknas 21 vara löjtnanter.
Av furir erna upptagas i staten 14 såsom furirer av 1. klassen.
Antalet meniga volontär er beräknas till 105.
Antalet beställningsmän beräknas sålunda:
Sjukvårdsmanskap: Hantverksmanskap:
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen, 2 hantverksfurirer av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar och 3 hantverkskonstaplar och
3 sj ukvårdsartillerister. 3 hantverksartillerister.
Sammanfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts rörande artilleriets organisation,
hava följande personalstater för de olika artilleritruppförbanden upprättats. * 2
*) Därav avses 1 såsom adjutant hos kommendanten i Boden.
2) 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer.
30 Särskilda utskottets utlåtande Kr 2.
Artilleriet.
Under- |
||||||||||||||||||||||
Officerare |
office- |
Manskap (utom musikmanskap) |
t-i |
|||||||||||||||||||
rare |
O P- |
|||||||||||||||||||||
a B |
Underbefäl |
Beställningsmäri |
P s» et- O M |
|||||||||||||||||||
O: < |
51 |
Sjukvårds- |
Hovslagar- |
Hantverks- |
a» g |
|||||||||||||||||
, |
O |
CD |
g |
K |
tr1 .o: |
B SO |
GG S |
■< O |
manskap |
manskap |
manskap |
3 g |
||||||||||
co ►1 CD |
co »si |
jo O* |
"B c-t- CD |
B~ SO |
CD hi |
b" |
er; CD p |
* o |
O B |
B |
G |
? |
||||||||||
P <-t |
B B 3 CD <-t |
® |
CD H |
ert- CD ►1 |
O o B* P. |
''pr to 3 |
O •-i |
i—* E |
to E |
CD P" P" |
-t CO -i |
►5" CO •1 to |
w o B CD |
g CD _B |
►5’ CD •-< to |
« O B ÖB e+ |
g CO B_ |
H CO •1 to |
* O B CD |
g O 3_ |
P- CD P 3 |
|
Sr |
00 CD |
CD CD |
E p |
B p" ►1 |
cn p |
E p" |
to -l |
oq p |
E p |
•Ö P* |
033 p |
P- CD *-s |
||||||||||
CD |
CD CD |
00 CD |
||||||||||||||||||||
Svea artilleriregemente |
1 |
1 |
3 |
11 |
21 |
7 |
8 |
15 |
14 |
25 |
36 |
105 |
1 |
2 |
3 |
'') 2 |
3 |
4 |
1 |
2 |
2 |
4 |
artilleriregemente...... Wendes artillerirege- |
2 |
2 |
6 |
22 |
42 |
14 |
16 |
30 |
28 |
50 |
72 |
210 |
2 |
4 |
6 |
2 |
6 |
8 |
2 |
4 |
4 |
8 |
1 |
1 |
3 |
12 |
23 |
7 |
9 |
18 |
15 |
29 |
41 |
no |
1 |
2 |
3 |
1 |
3 |
4 |
1 |
2 |
2 |
4 |
|
Gotlands artillerikår...... |
1 |
4 |
8 |
2 |
3 |
7 |
5 |
10 |
14 |
71 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
||
Norrbottens artillerikår |
— |
— |
1 |
4 |
8 |
2 |
3 |
5 |
5 |
9 |
10 |
20 |
— |
1 |
1 |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
2 |
Arméartilleriregementet |
1 |
1 |
2 |
13 |
25 |
8 |
9 |
19 |
14 |
25 |
35 |
113 |
1 |
2 |
2 |
— |
— |
— |
2 |
4 |
3 |
3 |
1 |
_ |
1 |
8 |
20 |
_ |
6 |
13 |
8 |
15 |
24 |
74 |
1 |
1 |
1 |
_ |
_ |
_ |
2 |
3 |
2 |
3 |
|
Bodens artillerirege- |
||||||||||||||||||||||
1 |
1 |
3 |
11 |
21 |
7 |
8 |
16 |
14 |
25 |
30 |
105 |
1 |
2 |
3 |
_ |
_ |
_ |
2 |
3 |
3 |
3 |
|
Summa personal2) |
7 |
6 |
20 |
00 cn |
168 |
47 |
62 |
123 |
103 |
188 |
262 |
808 |
8 |
15 |
20 |
6 |
14 |
18 |
11 |
19 |
17 |
29 |
6. Ingenjörtrupperna och fortifikationen.
Ingenjörtrupperna.
Ingenjörtrupperna utgöras av Svea ingenjörkår (förlagd till Gävle,
fästningsingenjörkompaniet i Vaxholm), Göta ingenjörkår (Karlsborg med
fästningsingenjörkompaniet i Karlskrona), Fälttelegrafkåren (Stockholm),
Bodens ingenjörkår (Boden) samt Norrlands ingenjörkår (Östersund).
Svea ingenjörkår organiseras på kårstab, två fältingenjörkompanier, ett
krigsbro-(park-)kompani, ett fästningsingenjörkompani (Vaxholm) samt ett
tyg-(minör-)kompani.
Göta ingenjörkår organiseras på kårstab, ett fältingenjörkompani, ett
krigsbro-(park-)kompani, ett fästningsingenjörkompani (Karlskrona) samt ett
tyg-(minör-)kompani.
*) Därav 1 för bestridande av tjänsten vid Generalstabens stall, vilken beställning icke
finnes vid övriga fördelningsartilleriregementen.
2) Av denna personal äro följande beställningar överförda från fortifikationens (ingenjörtruppernas)
stat, nämligen''-
1 kapten, 2 löjtnanter (underlöjtnanter), 1 fanjunkare (styckjunkare), 2 sergeanter, B furirer,
5 korpraler (konstaplar) och 17 meniga volontärer för ballongformationema samt
1 kapten, 2 löjtnanter (underlöjtnanter), 1 fanjunkare (styckjunkare), 3 sergeanter, 1 furir,
4 korpraler (konstaplar) och 15 meniga volontärer för belysningsformationerna.
Summa 2 kaptener, 4 löjtnanter (underlöjtnanter), 2 fanjunkare (styckjunkare), 5 sergeanter,
4 furirer, 9 korpraler (konstaplar) och 32 meniga volontärer för ballong- och belysningsformationerna.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
31
Fälttelegraf kåren organiseras på kårstab, två fälttelegrafkompanier, två
radiokompanier samt ett tygkompani.
Bodens ingenjörkår organiseras på kårstab, ett fältingenjörkompani, ett
fästningsingenjörkompani, ett krigsbro-(park-)kompani, ett fälttelegraf-(radio-)
kompani samt ett tyg-(minör-)kompani.
Norrlands ingenjörkår organiseras på kårstab, ett fältingenjörkompani,
ett krigsbro-(park-)kompani samt ett tyg-(minör-)kompani.
Ingenjörtrupperna räkna alltså tillhopa 22 kompanier.
Den vid ingenjörtrupperna inskrivna årskontingenten till linjetjänst uttagna
värnpliktiga i allmänhet uppgår till 1,110 man, fördelade på sätt
nedanstående tabell utvisar.
1 Kår |
Fältingenj ör-tjänst |
Fästom gs-ingenjör-tj änst |
Fälttelegraf- tjänst |
Radio- tjänst |
Summa |
Ing. 1 ........................ |
210 |
50 |
260 |
||
Ing. 2 ........................ |
155 |
50 |
— |
— |
205 |
Ing. 3 ....................... |
— |
— |
140 |
70 |
210 |
Ing. 4 ........................ |
155 |
50 |
50 |
25 |
280 |
Ing. 5 ........................ |
155 |
— |
— |
— |
155 |
Summa |
675 |
150 |
190 |
95 |
1110 |
Utbildningen ordnas i enlighet med de av utskottet angivna grunderna.
Befälsbehovet för den vid kårerna anordnade utbildningen av värnpliktiga
och fast anställt manskap beräknas på sätt nedanstående tabell
utvisar.
Kår |
Officerare |
Under- officerare |
Underbefäl |
||||
Kaptener |
Subaltern- officerare |
Fanjunkare |
Sergeanter |
Furirer |
Korpraler |
Vicekorpraler |
|
Ing. 1................................................... |
6 |
11 |
6 |
11 |
15 |
10 |
10 |
Ing- 2................................................... |
4 |
7 |
4 |
6 |
10 |
9 |
8 |
Ing. 3................................................... |
5 |
10 |
5 |
10 |
8 |
16 |
15 |
Ing. 4................................................... |
5 |
9 |
5 |
8 |
12 |
11 |
10 |
Ing. 5................................................... |
3 |
5 |
3 |
6 |
7 |
6 |
6 |
Summa |
23 |
42 |
23 |
41 |
62 |
52 |
49 |
Behovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. m. beräknas i
enlighet med de av försvarsrevisionen angivna grunderna.
Nedanstående tabell innehåller en sammanfattning av det beräknade befälsbehovet.
32
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Officerare |
Under- officerare |
Underbefäl |
||||||||
2, v 3 ö M A* |
K p |
8> i3 tfe c- O 03 |
P B. p* |
w CD orq CD |
P |
W O H |
<3 o'' CD pr o |
O. CD CD J3 & O P5 O CD |
||
CD P |
3 3 |
p pr |
P P |
-t |
P. |
►o |
-J P P p* |
|||
® 73 1 |
CD |
CD »p |
p •-j CD |
et-- CD hj |
>-i |
CD »I |
p CD 1-4 |
g CD CD |
||
Svea ingenjörkår. |
||||||||||
1. |
Kompanier och skolor ............... |
— |
6 |
11 |
6 |
11 |
15 |
10 |
10 |
_ |
2. |
Regementsofficerare m. fl.......... |
2 |
1 |
1 |
1 |
3 |
1 |
2 |
2 |
b 2 |
Tillhopa |
2 |
7 |
12 |
7 |
14 |
16 |
12 |
12 |
— |
|
Göta ingenjörkår. |
||||||||||
1. |
Kompanier och skolor .............. |
— |
4 |
7 |
4 |
6 |
10 |
9 |
8 |
_ |
2. |
Regementsofficerare m. fl.......... |
1 |
1 |
2 |
1 |
3 |
1 |
2 |
2 |
a)l |
Tillhopa |
1 |
5 |
9 |
5 |
9 |
11 |
11 |
10 |
— |
|
Fälttelegrafkåren. |
||||||||||
1. |
Kompanier och skolor ............. |
5 |
10 |
5 |
10 |
18 |
16 |
15 |
_ |
|
2. |
Regementsofficerare m. fl.......... |
2 |
1 |
1 |
1 |
3 |
1 |
2 |
2 |
2) 1 |
Tillhopa |
2 |
6 |
11 |
6 |
13 |
19 |
18 |
17 |
— |
|
Bodens ingenjörkår. |
||||||||||
1. |
Kompanier och skolor .............. |
— |
5 |
9 |
5 |
8 |
12 |
11 |
10 |
— |
2. |
Regementsofficerare m. fl. ......... |
2 |
i |
1 |
1 |
3 |
1 |
2 |
2 |
2) 1 |
Tillhopa |
2 |
6 |
10 |
6 |
11 |
13 |
13 |
12 |
— |
|
Norrlands ingenjörkår. |
||||||||||
1. 2. |
3 |
5 |
3 |
6 |
7 |
6 |
6 |
|||
Regementsofficerare m. fl.......... |
1 |
1 |
2 |
2 |
1 |
1 |
— |
|||
Tillhopa |
1 |
4 |
7 |
3 |
8 |
7 |
7 |
7 |
5 |
|
Summa |
8 |
28 |
49 |
27 |
55 |
66 |
61 |
58 |
5 |
Officerare och underofficerare uppföras liksom hittills å en för fortifikationen
i dess helhet gemensam stat samt underbefäl å särskilda stater
för de olika truppförbanden.
Antalet meniga volontärer ävensom beställning smän beräknas efter samma
grunder som enligt Kungl. Maj:ts förslag. I det beräknade behovet av
hantverksmanskap ingår även erforderligt underbefäl för tygkompanierna.
Det för de olika kårerna beräknade manskapet framgår av nedanstående
tabell. I denna angives även, huru det för truppförbanden beräknade
antalet furirer uppdelas på löneklasser.
b 1 tillsyningsman å Laxön, 1 biträde åt regementsintendenten.
2) Biträde åt regementsintendenten.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
33
rq h •t'' |
*3 P R* |
W |
<8 |
Sjukvårds- manskap |
Hov- slagar- manskap |
Vapen- hant- verkar- manskap |
Hantverks- manskap |
|||||||||||||
O |
pr |
o‘ |
rq |
*1 |
N |
|||||||||||||||
K å r |
E P 03 |
to pr p 03 |
p CD- M |
o ►i t: £- CD- |
p: CD ►i |
5. r* to |
w o •i ►ö |
<5 CD* CD pr o |
CD |
w o ►3 |
<3 CD* CD pr o |
CD |
w o •i |
<3 o* ® 7T O |
CD P_ |
R’ |
R to |
w o ►3 |
CD* CD pr o |
K (D a5'' |
03 CD P |
03 CD |
’s |
pr |
P |
►-j |
acj’ p |
R |
OTC P |
►-1 |
>r p- |
pr p- |
P |
►3 ►i P |
crq 1 |
||||||
03 03 |
03 |
03 |
||||||||||||||||||
Svea ingenjörkår |
5 |
11 |
12 |
12 |
75 |
1 |
1 |
i |
2 |
i |
l |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
3 |
3 |
8 |
|
Göta ingenjörkår |
4 |
7 |
11 |
10 |
55 |
1 |
1 |
i |
1 |
i |
l |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
3 6 |
2 |
6 12 |
|
kåren ............ Bodens ingenjör- |
6 |
13 |
18 |
17 |
92 |
1 |
1 |
i |
2 |
i |
i |
l |
1 |
1 |
1 |
1 1 |
3 2 |
5 2 |
||
kår .............. Norrlands ingen- |
4 |
9 |
13 |
12 |
64 |
1 |
1 |
i |
1 |
“ |
i |
l |
1 |
l |
1 |
3 |
6 8 |
|||
jörkår............ |
2 |
5 |
7 |
7 |
48 |
— |
1 |
2! 1 |
— |
i |
l |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
3 |
3 |
||
Summa |
21 |
45 |
61 |
58 |
334 |
4 |
5 |
6 |
7 |
i |
5 |
5 |
5 |
5 |
5 |
5 |
11 |
18 |
15 |
40 |
Den vid kårerna erforderliga civilmilitära personalen framgår av nedanstående
tabell.
Kår |
j. Fortifika- B-adio- tions- ingenjör kassör |
Vapen- hant- verkare |
Tygverk- mästare |
Tyghant- verkare |
Förråds- vakt- mästare |
Svea ingenjörkår ............... |
— 1 |
i |
2 |
5 |
1 |
Gröta ingenjörkår ................ |
— 1 |
i |
1 |
5 |
1 |
Fälttelegrafkåren................. |
1 1 1 |
i |
2 |
5 |
1 |
Bodens ingenjörkår ............. |
— I 1 |
i |
1 |
4 |
1 |
Norrlands ingenjörkår ......... |
1 |
i |
1 |
5 |
1 |
Summa |
1 5 |
5 |
7 |
24 |
5 |
Fortifikationen.
Den för fortifikationens liuvudstation, arméförvaltningens fortifikationsdepartement
samt ingenjör staberna erforderliga personalen beräknas efter
samma grunder som i utskottets förslag.
Tillägget för utom fortifikationen beordrad personal beräknas uppgå till
1 kapten, 20 subalternofficerare och 1 sergeant.
Sammanfattning.
Å fortifikationens gemensamma stat uppföres därför den personal, som
framgår av följande tabell.
34
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Officerare |
Under- office- rare |
Civilmilitär personal |
Q |
Arvo-den åt |
|||||||||||
Regements- officerare |
Kaptener |
Subaltern- officerare |
Fanjunkare |
Sergeanter |
Radioingenjör |
Fortifikations- kassör |
Departements- skrivare |
Vapen- hantverkare |
Tygverk- mästare |
Tyghant- verkare |
Förråds- vaktmästare |
& ® H ce O D P |
officerare |
underofficerare |
|
Ingenjörtrupperna |
8 |
28 |
49 |
27 |
55 |
i |
5 |
5 |
7 |
24 |
5 |
*)5 |
|||
Fortifikationens hu- |
|||||||||||||||
vudstation......... |
3 |
7 |
5 |
— |
— |
— |
1 |
1 |
_ |
_ |
_ |
_ |
l |
2)2 |
3)2 |
Arméförval tn. fort.- |
|||||||||||||||
dep.................. |
1 |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
s)2 |
Ingenjörstaber...... |
3 |
2 |
2 |
2 |
8 |
— |
3 |
3f3 |
|||||||
Arméfördelnings- |
|||||||||||||||
staber............... |
— |
4 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
|
Utom fort. kom- |
|||||||||||||||
menderade ..... |
— |
1 |
20 |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
-- |
— |
Summa |
15 |
44 |
76 |
30 |
63 |
i |
9 |
1 |
5 |
7 |
24 |
5 |
l |
2 |
12 |
Föreslagen stat |
15 |
44 |
76 |
31 |
62i |
i |
9 |
1 |
5 |
7 |
24 |
5 |
1 |
2 |
12 |
I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet
fanjunkare och sergeanter har liksom enligt utskottets förslag en viss jämkning
mellan beställningarna i dessa grader vidtagits.
Av de 15 regementsofficerarna upptagas i staten 3 såsom överstar, 4
såsom överstelöjtnanter och 8 såsom majorer.
Av subalternofficerarna beräknas 57 vara löjtnanter.
7. Trängtrupperna.
Trängtrupperna förutsättas utgöras av fyra kårer, nämligen Svea trängkår
(Örebro), Göta trängkår (Skövde), Norrlands trängkår (Sollefteå) och
Skånska trängkåren (Hässleholm). Samtliga kårer organiseras på kårstab,
ett träng- och ett sjukvårdskompani, varjämte vid Svea trängkår tillkommer
ett bilkompani. En av kårcheferna förutsättes tillika vara förordnad
som inspektör för trängen och i denna egenskap hava till sitt förfogande
såsom adjutant en kapten.
Arskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet beräknas
till sammanlagt 975 man, vilken styrka förutsättes bliva fördelad på de
olika tjänsterna enligt nedanstående tabell.
'') 4 biträden åt regementsintendenterna, 1 tillsyningsman å Laxön.
2) 1 expeditionsofficer, 1 bibliotikarie.
8) Expeditionsunderofficerare.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
35
Svea trängkår ..............................
Göta trängkår ..............................
Norrlands trängkår ........................
Skånska trängkåren........................
Summa
Inskrivna värnpliktiga |
Summa |
||
Träng-ta än st |
Sjukvårds- tjänst |
Bil tjänst |
|
100 |
. 100 |
175 |
375 |
100 |
100 |
— |
200 |
ioo |
100 |
— |
200 |
100 |
100 |
~ |
200 |
400 |
400 |
175 |
975 |
Det beräknade befälsbehovet framgår av nedanstående tabell.
Officerare |
Under- officerare |
Under- befäl |
B ^ |
|||||
gL 0) |
||||||||
. W 2 3 3 CD |
w so ►e CD |
o ep Hj p pa er cd p CD J- >-s st |
P P |
Ul CD n CD P |
a. e*. |
W o ■3 ►i P |
2,5’ t* P CD CD CD H H P |
|
P5 g. ® ep |
CD |
CD P |
P H CD |
sr |
►i |
cT >-* |
CD |
|
Begementsofficerare m. fl............ Personal, tjänstgörande vid kom- |
4 |
b 5 |
4 |
4 |
12 21 |
4 30 |
35 |
s) 12 |
pani (skola) inom kårerna......... |
— |
9 |
22 |
9 |
— |
|||
Utom kårerna beordrad personal |
— |
4 |
9 |
— |
6 |
16 |
— |
— |
Summa |
4 |
18 |
35 |
13 |
39 |
50 |
35 |
12 |
Föreslagen stat ........................... |
5 |
17 |
35 |
17 |
35 |
50 |
35 |
12 |
Som av den föreslagna staten framgår, bär en av kaptenerna, liksom
enligt utskottets förslag, utbytts mot 1 major.
I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet
fanjunkare och sergeanter har vidare viss jämkning mellan beställningarna
inom dessa personalkategorier företagits.
Av regementsoffcerarna beräknas 1 vara överste, tillika inspektör, 2
överstelöjtnanter och 2 majorer.
Av subalternofficerarna beräknas 27 vara löjtnanter.
Av furirerna beräknas 16 vara furirer av 1. klassen.
Antaler korpraler, vicekorpraler, meniga volontärer, beställningsmän och
civilmilitär personal har beräknats i enlighet med av utskottet föreslagna
grunder. Med hänsyn till behovet vid trängkårerna av vapenhantverkare,
särskilt för vården av kulsprutor m. m. har dock en vapenhantverkarkorpral
uppförts för varje trängkår. 1
1) Därav 1 adjutant hos den till inspektör för trängen förordnade kårchefen.
2) 4 biträden åt regementsintendenten, 4 vapenunderofficerare samt 4 uppbördsman för
furage m. m.
36
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Sammanfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts rörande ti-ängens och trängtruppernas
organisation hava upprättats nedanstående förslag till personalstater dels
för officerare och underofficerare med vederlikar m. fl. vid trängen och
dels för de särskilda trängkårerna.
Trängt rupperna.
Officerare |
Under- officerare utom musik- under- officerare |
M |
ans |
kap (utom musikmanskap) |
Civil- militär personal |
> -2 -2 C Om o SOo re |
||||||||||||
C: o |
O: re |
B ►O |
t? |
CJ B pb © ►i |
ce |
Underbefäl |
< |
Beställnings- män |
Förråds-och hant-verks-staten |
ce o'' B re >-t to P- re |
||||||||
Cfl ST |
ds. |
:T |
3? O: Bjrt-* |
^3 |
H CTQ re |
Furirer |
©_ © |
< to |
Hovslagar- manskap |
P 3 Pb |
||||||||
ce V *1 |
& B re ►2 |
o |
re 3 o |
B o |
Er £ so ^ O re t* |
pr B H o |
3 re H |
1. klassen |
2. klassen |
Korpraler |
icckorpraler |
B: -t o ►1 |
penhantverkar- korpraler |
Korpraler |
Vicekorpraler |
Hantverkare |
Förråds- vaktmästare |
''-i O re re -2 B 3 |
Trängens gemensam-ma stat ............... 1 |
2 |
2 |
17 |
27 |
8 |
17 |
35 |
13 |
4 |
12 |
||||||||
Svea trängkår ......... — |
— |
4 |
10 |
ii |
ii |
17 |
i |
i |
i |
|||||||||
Göta trängkår ......... — |
4 |
8 |
8 |
9 |
13 |
i |
i |
i |
_ |
_ |
_ |
|||||||
Norrlands trängkår ... — |
4 |
8 |
8 |
9 |
13 |
L |
i |
i |
— |
_ |
_ |
|||||||
Skånska trängkåren .. — |
— |
4 |
8 |
8 |
9 |
13 |
1 |
i |
i |
— |
— |
— |
||||||
Summa 1 |
2 |
2 |
17 |
27 |
8 |
17 |
35 | |
16 |
34 |
35 |
38 |
56 |
4 |
4 |
4 |
13 |
4 |
12 |
8. Intendenturtrupperna och intendenturkåren.
Intendenturtrupperna.
Intendenturtrupperna organiseras på tre kompanier, vilka förläggas till
Stockholm, Karlsborg och Boden.
Arskontingenten till linjetjänst uttagna, intendenturtrupperna tilldelade
värnpliktiga i allmänhet beräknas till 350 man.
För tjänsten vid förplägnadsanstal terna beräknas er sättning sreserven tillhörande
värnpliktiga året om befinna sig i tjänstgöring.
Befälsbehovet vid intendenturtrupperna bei-äknas till:
3 kaptener, 6 sergeanter och
4 löjtnanter, 23 furirer.
3 fanjunkare,
Denna personal uppföres såsom hittills på intendenturkårens stat.
Intendenturkåren.
I likhet med vad utskottet föreslagit hava vissa intendenturbefattningar,
som nu upprätthållas av aktiv personal, ansetts kunna bestridas av pen
-
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
■57
sionerad personal mot arvoden. I enlighet med utskottets förslag liava
vidare förrådsförvaltarna bibehållits å intendenturkårens stat.
I fråga om personalbehovet vid centralstyrelsen (arméförvaltningens intendentsdepartement
och sjukvårdsstyrelse samt intendenturstaben) biträda
reservanterna, liksom utskottet, Kungl. Maj:ts förslag. Följande personal
beräknas alltså:
4 regementsofficerare, 2 departementsskrivare,
10 kaptener, 1 expeditionsvakt.
4 löjtnanter,
Dessutom upptagas å intendenturkårens stat arvoden åt 2 pensionerade
officerare och 5 pensionerade underofficerare.
Av ovanstående personal beräknas en officer kunna i förekommande
fall disponeras såsom föredragande för intendenturärenden hos militärbefälhavaren
för Norrbotten.
Personalbehovet vid varje fördelningsintendentur beräknas till:
1 regementsofficer (fördelningsintendent) och
1 kapten (expeditionsintendent).
A staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner uppföres
för varje fördelningsintendentur arvode åt 1 pensionerad underofficer,
biträde i fördelningsintendenturen.
Med hänsyn till den förut omnämnda utredningen rörande förvaltningens
allmänna organisation ifrågasättes icke för närvarande någon förändrad organisation
av fästningsintendenturen i Boden. Personalbehovet beräknas liksom
enligt utskottets förslag till:
1 regementsofficer (fästningsintendent),
1 löjtnant (adjutant) och
1 förvaltare (uppbördsman vid fästningsmagasinet).
A kommendantskapets stat uppföres därjämte arvode för en pensionerad
underofficer, biträde i fästningsintendenturen.
Men hänsyn till den av reservanterna i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag förordade minskade organisationen av Gotlands trupper synes förvaltningsorganisationen
därstädes utan olägenhet kunna undergå eu förenkling.
Personalbehovet beräknas med hänsyn härtill allenast till 1 regementsofficer
(stabs- och regementsintendent) samt 1 förvaltare (förrådsförvaltare
vid Gotlands infanterikår). Därjämte uppföres å staten för Gotlands infanterikår
arvoden åt 2 pensionerade underofficerare, varav en såsom biträde
i intendenturen och en såsom förrådsförvaltare i Tingstäde, samt å
staten för Gotlands artillerikår arvode åt 1 pensionerad underofficer såsom
förrådsförvaltare.
Personalbehovet för arméns centrala intendenturförråd m. m. beräknas i
anslutning till utskottets förslag till 3 regementsofficerare, 5 kaptener, 11
förvaltare och 3 sergeanter, varjämte arvoden uppföras för 2 pensionerade
underofficerare.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 saml. 2 C höft. (Nr 2.)
788 24 40
38
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
För varje truppförband utom de på Gotland samt Norrlands ingenjörkår
beräknas 1 kapten såsom regementsintendent och 1 förvaltare såsom
förrådsförvaltare. Vid Norrlands ingenjörkår, vilken avsetts att förläggas
till Jämtlands fältjägarregementes kasernetablissement har icke beräknats
någon regementsintendent. Intendenturen vid Gotlands trupper har i det
föregående behandlats.
För upprätthållande av redogörarbefattningarna vid generalstaben, krigsskolan
och garnisonssjukhuset i Stockholm beräknas i anslutning till utskottets
förslag i stället för aktiv personal pensionerade officerare med arvoden.
Den för arméns truppförband —• utom Gotlands trupper — erforderliga
personalen ur intendenturkåren beräknas sålunda:
för aderton |
infanteriregementen ................. |
18 |
kaptener |
och |
18 förvaltare, |
» fyra |
kavalleriregementen .................. |
4 |
» |
» |
4 |
» åtta |
artilleritrupp förband.................. |
8 |
» |
» |
8 |
» fem |
ingenjörkårer.............................. |
4 |
» |
5 » |
|
» fyra |
träng k år er ................................. |
4 |
» |
> |
4 |
eller tillhopa |
38 |
kaptener |
och |
3 9 förvaltare. |
Sammanfattnin g.
I enlighet med vad sålunda anförts, beräknas personalstaten för intendenturkåren
sålunda:
Civil- |
Arvoden |
|||||||||||||
Officerare |
Under- officerare |
Furirer |
militär |
åt pen-sione- |
||||||||||
personal |
rade |
|||||||||||||
Överstar |
Överste- löjtnanter |
Majorer |
Kaptener |
Löjtnanter |
Förvaltare |
Fanjunkare |
50 CD er; CD PJ CD •-1 |
1. klassen |
E m CD |
CD t/3 ''Ö >r g -t PS - 3 1 |
x •c p P- v? S-'' ce |
officerare |
EL CD O B CD CD •-< pa CD |
|
Intendenturfcrupperna ____ |
3 |
4 |
— |
3 |
6 |
12 |
11 |
_ |
||||||
Centralstyrelsen ............ Fördeln i ngsint enden - |
4 |
10 |
4 |
-- |
2 |
1 |
2 |
5 |
||||||
4 |
4 |
- |
— |
— |
||||||||||
Fästningsintendenturen i |
||||||||||||||
Boden 2)..................... |
1 |
— |
1 |
i |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||
Intendenturen på Got-land ’)........................ Arméns centrala inten- |
1 |
|||||||||||||
denturförråd in. m. ... |
3 |
o |
ii |
— |
3 |
— |
— |
— |
2 |
|||||
denturer..................... |
— |
38 |
39 |
- |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
||||
Summa |
1 q |
60 |
9 |
52 |
3 |
9 |
12 |
11 |
2 |
1 |
2 |
7 |
||
Föreslagen stat |
2 |
5 |
8 |
58 |
9 |
52 |
3 |
9 |
12 |
11 |
2 |
1 |
2 |
7 |
1) Därjämte arvoden åt 4 pensionerade underofficerare, biträden i fördelningsintendenturerna,
å staten för fördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.
2) Därjämte arvode åt 1 pensionerad underofficer, biträde i fästningsintendenturen, å
staten för kommendantskapet i Boden.
3) Å staten för Gotlands infanterikår uppföras därjämte arvoden för 2 pensionerade
underofficerare (1 biträde i intendenturen, 1 förrådsförvaltare i Tingstäde), samt å staten
för Gotlands artillerikår arvode åt 1 pensionerad underofficer (förrådsförvaltare).
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
39
Såsom av tablån framgår bär, för vinnande av någorlunda likställighet
med andra truppslag i befordringshänseende, 2 kaptensbeställningar ansetts
böra utbytas mot regementsofficersbeställningar.
G. Arméniusikcn.
För vardera Karlsborgs garnison och Gotlands trupper torde böra finnas
en musikkår av den av utskottet förordade »Typ I». Denna musikpersonal
synes lämpligen böra uppföras å staten för Luftvärnsartilleriregementet
resp. Gotlands infanterikår.
Vid Norrlands ingenjörkår beräknas musikbehovet i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag bliva tillgodosett av Jämtlands fältjägarregementes musikkår.
Beträffande armémusiken i övrigt ansluta sig reservanterna till de av
utskottet föreslagna organisationsgrun derna.
Armémusiken bör alltså organiseras på sätt nedanstående tabell utvisar.
Personal |
Typ I >) |
Typ II -) |
Typ III 8) |
Musikdirektör ................................................... |
1 |
1 |
|
Musikf an j unkare................................................ |
1 |
1 |
1 |
Musiksergeanter................................................ |
3 |
1 |
4 |
Musikfurirer av 1. klass .................................... |
1 |
1 |
2 |
Musikfurirer av 2. klass .................................... |
2 |
1 |
2 |
Musikkorpraler ................................................ |
i |
1 |
2 |
Musikvicekorpraler .......................................... |
2 |
1 |
3 |
Musikvolontärer ................................................ |
(1 |
2 |
9 |
Musikelever ...................................................... |
5 |
3 |
6 |
H. Ci vil militära samt civila kårer och stater.
1. Fältläkarkåren.
Läkarvården vid Karlsborgs garnison bör såsom hittills bestridas av de
å staten för garnisonssjukhuset därstädes uppförda läkarna.
För omhänderhavande av läkarvården vid Gotlands trupper böra å staten
för Gotlands infanterikår uppföras 1 regements- och 1 bataljonsläkare.
Vid Norrlands ingenjörkår, som förutsättes bliva förlagd till Jämtlands
fält]ägarregemente, synes läkarvården kunna ombesörjas av de vid nämnda
regemente anställda båda läkarna.
Antalet bataljonsläkare vid fältläkarkåren minskas till 25.
*). Avsedd för samtliga infanteriregementen utom Norrbottens regemente, Karlsborgs
garnison och Gotlands trupper.
2) Avsedd för samtliga kavalleri- och artilleriregementen, utom Bodens artilleriregemente
och Luftvärn sartilleriregementet, ingenjörkårerna utom Göta ingenjörkår, Bodens ingenjörkår,
Norrlands ingenjörkår samt tiängkårema.
3) Avsedd för Bodens garnison.
40
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
I fråga om beräknandet av läkarbeliovet i övrigt ansluta sig reservanterna
till de av utskottet följda beräkningsgrunderna, dock med det undantaget,
att bataljonsläkare icke beräknas vid fördelningsartilleriregementena.
Det enligt ovan beräknade läkarbehovet framgår av nedanstående tabell.
Batal- |
||||||
General- |
Över- |
Bege- |
Batal- |
jons- |
||
fält- läkare |
fält- läkare |
läkare |
ments-1 åkare |
jons- läkare |
vid fält-skär- |
|
kåren |
||||||
Arméförvaltningen ........................ |
i |
i |
— |
i |
— |
|
Arméfördelningsstaberna ............... |
— |
— |
4 |
— |
— |
— |
Kommendantskapet i Boden............ |
— |
— |
— |
2 |
2 |
1 |
Garnison ssjukhuset i Stockholm ..... |
— |
- |
— |
2 |
— |
— |
Garnisonssjukhuset ä Karlsborg...... |
— |
— |
1 |
1 |
— |
|
Krigsskolan ................................. Infanteriet: IT regementen (alla |
— |
1 |
||||
utom Norrbottens regemente) |
— |
— |
— |
18 |
18 |
— |
Kavalleriet: 4 regementen........... Artilleriet: 4 fördelningsartilleri- |
— |
— |
— |
4 |
" |
|
regementen ............................. |
— |
— |
— |
4 |
— |
— |
Arméartilleriregementet ............ |
— |
— |
1 |
— |
— |
|
Ingenjörtrupperna: Svea ingenjörkår |
— |
— |
— |
1 |
||
Fälttelegrafkåren .................... |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
Trängtrupperna: 4 trängkårer...... |
— |
— |
— |
4 |
4 |
— |
Fältläkarkåren.............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
25 |
Summa |
i |
i |
4 |
33 |
32 |
25 |
2. Gariusonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.
Garnisonssjukhusen i Stockholm, Karlsborg och Boden bibehållas.
Gemensamt för Gotlands infanterikår och Gotlands artillerikår beräknas
eu ordinarie sjuksköterska. Så synes även lämpligen böra ske beträffande
Jämtlands fältjägarregemente och Norrlands ingenjörkår. Behovet av sjuksköterskor
vid de båda till Karlsborg förlagda truppförbanden förutsattes
bliva tillgodosett genom garnisonssjukhuset därstädes. I övrigt tilldelas
varje regemente eller kår en ordinäre sjuksköterska. Antalet sådana sjuksköterskor
bliver alltså 37.
I likhet med utskottet föreslå även reservanterna, att ett visst belopp
ställes till sjukvårdsstyrelsens förfogande för anställning av extra sjuksköterskor.
3. Fältveterinärkåren.
Behovet av veterinärer på aktiv stat beräknas efter motsvarande grunder,
som enligt utskottets förslag. Det beräknade behovet framgår av nedanstående
tabell.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
41
| Överfält- 1 veterinär |
: Fältveteri- närer |
Regements- veterinärer |
Bataljons-! veterinärer |
1 |
i |
_ |
|
— |
4 |
— |
— |
— |
— |
i |
— |
— |
— |
— |
i |
_ |
— |
i |
— |
— |
— |
i |
i |
— |
— |
i |
i |
_ |
— |
i |
i |
— |
— |
i |
i |
— |
— |
— |
i |
— |
— |
— |
i |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
4 |
1 |
4 |
7 |
14 |
Sjukvårdsstyrelsen ...................
Arméfördelningsstaberna ..........
Kommendantskapet i Boden.......
Ridskolan ..............................
Kavalleriregementen: Stockholm
Eksjö
Artilleriregementen:
Gotlands artillerikår
Fältingenjörkårerna * 2
Fälttelegrafkåren.....
Trängkårerna..........
Hälsingborg1)
Umeå............
Stockholm Ö...
Göteborg ......
Kristianstad...
Östersund1) ...
Summa
Anm. Det förutsattes, att arméfördelningsstaberna äro förlagda till Stockholm, Skövde
Hälsingborg och Östersund.
4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.
I fråga om artilleriets överstyrelse, ammunitionsfabriken, Karl Gustafs
stads gevärsfaktori, Åkers krutbruk samt tygstationerna i Stockholm, å
Karlsborg och i Boden räknas med samma personalbehov som enligt utskottets
förslag. På grund av det ökade antal artilleritruppförband, som
reservanternas förslag i jämförelse med utskottets innefattar, tillkommer
vid tygverkstäderna följande personalbehov, utöver vad som enligt sagda
förslag beräknats, nämligen: 2 tygförvaltare av 2. klassen, 1 besiktningsrustmästare,
1 verkmästare av 1. klassen och 8 tyghantverkare, varjämte
antalet arvoden åt expeditionsunderofficerare (pensionerad personal) ökas
med 2.
Den personal, som erfordras, är alltså följande.
Ordinarie befattningshavare.
1 fälttygmästare,
3 styresmän,
1 tygmästare av 1. klassen,
2 » » 2. »
5 tyg- eller fabriksingenjörer,
2 departementsskrivare,
12 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.
klassen,
7 tygförvaltare av 2. klassen,
17 besiktningsrustmästare eller
tygverkmästare,
6 verkmästare av 1. klassen,
2 ■> » 2. » ,
9 tyg- eller fabriksskrivare,
45 tyghantverkare och
7 fortmaskinister.
x) Vederbörande fördelningsveterinär bestrider regementsveterinärtjänsten.
2) Veterinärvården vid Norrlands ingenjörkår förutsattes bliva ombesörjd av den vid Norrlands
artilleriregemente anställda bataljonsveterinären.
42
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Personal å pensionsstat:
1 officer, ledare av artilleridepartementets tekniska revision,
1 expeditionsunderofficer vid dito,
1 » » artilleridepartementets civilbyrå,
3 expeditionsunderofficerare vid artilleridepartementets militärbyrå,
7 » » artilleriets tygverkstäder och Stockholms
tygstation,
2 kontroll- och besiktningsunderoffinerare.
5. Ecklesiastikpersonalen.
Behovet av militärpastorer torde bliva vederbörligen tillgodosett, därest
1 militärpastor beräknas för varje garnisonsort.
Ifrågavarande behov beräknas alltså till 24 militärpastorer (utom slottspastorn
å Karlberg).
6. Polispersonal.
I fråga om arméns polispersonal ansluta sig reservanterna till utskottets
förslag.
Nedanstående polispersonal beräknas alltså:
Boden: Karlsborg:
1 poliskommissarie, 1 överkonstapel,
5 överkonstaplar, 1 konstapel.
18 konstaplar och
6 extra konstaplar.
I. Härens hästar och remontering*väsendet.
1. Härens hästar.
Egna tjänstehästar.
Behovet av egna tjänstehästar beräknas efter samma grunder som i utskottets
förslag dock med de ändringar, som betingas av den större organisation,
som reservanterna förorda, samt bibehållandet av inspektören för
kavalleriet. Behovet utgör sålunda:
Inspektörerna för infanteriet och kavalleriet, fyra arméfördelningschefer,
generalfälttygmästaren, chefen för fortifikationen,
chefen för generalstaben, militärbefälhavaren för Norrbotten,
kommendanten i Boden ..........................................................
Chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ...........................
Generalstabsofficerare (med undantag av militärattachéer).........
Chefen för krigshögskolan.............................................................
11 hästar
1 häst
49 hästar
1 häst
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
4:;
Chefen för krigsskolan samt kadettofficeren ur kavalleriet vid
krigsskolan ................................................................................ Chefen för ridskolan ävensom de fyra därstädes anställda |
2 |
hästar |
lärarna......................................................................................... |
5 |
» |
Chefen för artilleriets skjutskola .................................................. Regementschefer vid infanteriet samt chefen för Gotlands in- |
1 |
häst |
fanterikår ..................................................................................... |
19 |
hästar |
Kavalleriofficerare, utom fänrikar................................................... |
108 |
» |
Regementschefer vid artilleriet ................................................ |
7 |
» |
En till inspektör för trängen förordnad kårchef........................ |
i |
häst |
Summa |
205 |
hästar |
Stamliästar. |
||
Högre staber in. in. |
||
Behovet beräknas utgöra: |
||
Chefen för lantförsvarets kommandoexpedition .......................... Inspektörerna för infanteriet och kavalleriet, fyra arméfördel- |
1 |
häst |
ningschefer, generalfälttygmästaren, chefen för fortifikationen, |
10 |
hästar |
Adjutanter hos inspektören för infanteriet och i fyra arméför- |
||
delningsstaber.............................................................................. |
10 |
;> |
Eältveterinärer................................................................................ |
4 |
» |
Reservgrupp om 4 hästar för varje arméfördelningsstab ........ Generalstaben 35 hästar, varav 13 avses för utom huvudsta- |
16 |
>. |
tionen placerade officerare ..................................................... |
35 |
|
Artilleristaben ................................................................................... |
15 |
|
Officerare vid fortifikationens huvudstation .................... |
14 |
|
Kommendantskapet i Boden ...................................................... |
2 |
>j |
Eälttygmästaren ................................................................................ |
1 |
häst |
Undervisningsverken ..................................................................... |
10 |
hästar |
Summa |
118 |
hästar |
Infanteriet.
Behovet vid infanteriet beräknas enligt motsvarande grunder som efter
utskottets förslag, dock med den skillnad, att hästar icke beräknas för
signalofficeren eller för cheferna för gevärskompanier samt att antalet hästar
för ett kulsprutekompani beräknas till 8 (varav en för kompanichefen).
Under sådana förhållanden erfordras för vart och ett normalinfanteriregemente
i stabsgruppen 8 hästar avsedda för regementschefen, 3 regementsofficerare,
regementskvartermästaren och 3 regementsadj utan ter samt 8
hästar till kulsprutekompaniet. Yid Svea livgarde, Kronobergs regemente
och Norrbottens regemente tillkomma i stabsgruppen 2 hästar utöver behovet
vid normalinfanteriregementet. Yid Gotlands infanterikår erfordras
44
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
i stabsgruppen 4 hästar avsedda för kårchefen, majoren, regementskvartermästaren
och regementsadjutanten och 8 för kulsprutekompaniet.
För studentkulsprutekompanierna erfordras 22 hästar.
Infanteriets behov av stamhästar är således 154 hästar i stabsgrupperna
och 174 för kulsprutekompanierna eller tillsammans 328 hästar.
Kavalleriet.
Liksom enligt utskottets förslag räknas med 130 stamhästar pr skvadron.
Antalet stamhästar blir alltså 17 x 130 = 2,210.
Artilleriet.
Antalet stamhästar vid artilleriet är beräknat efter samma grunder som
enligt utskottets förslag, dock med den ökning, som blivit en följd av att
fyra fördelningsartilleriregementen förutsättas bliva organiserade.
Antalet beräknas sålunda till (4 x 300 + 95 + 80=) 1,375.
Fortifikationen oeh ingenjörtrnpperna.
Behovet beräknas utgöra:
för de tre fältingenjörkårerna....................................................... 102 hästar
» fälttelegraf kåren ......................................................................... 50 »
» kåren i Boden ....................................................................... 3 g ;>
Trängtrupperna.
Summa 190 hästar
Antalet har enligt samma grunder som i utskottets förslag beräknats till
(46 + 44 + 46 + 45=) 181.
Intendenturtrupperna.
En häst beräknas liksom enligt Kungl. Maj:ts förslag för chef för
intendenturkompani. Summa 3 hästar.
Sammanfattning.
Högre staber m. m................................................. |
.................. 118 hästar |
Infanteriet.................................................................... |
................... 328 |
Kavalleriet.................................................................. |
.................. 2,210 |
Artilleriet .................................................................... |
.................. 1,375 » |
Fortifikationen och ingenjörtrupperna ................... |
................... 190 » |
Trängtrupperna ........................................................ |
.................. 181 |
Intendenturtrupperna................................................. |
.................. 3 |
Summa 4,405 hästar.
Lejda hästar.
Behovet av hästlejning vid infanteriet beräknas enligt motsvarande grunder,
som de av utskottet följda. * Behovet beräknas bliva:
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
45
Sexton normalinfanteriregementen ä 1,160
Svea livgarde...................................................
Kronobergs regemente....................................
Gotlands infanterikår .................................
Studentkompanierna.....................................
1 8,560 lejningsdagar
1,100
1,100
700
1,340
Tillhopa 22,800 lejningsdagar
Yid kavalleriet beräknas liksom enligt utskottets förslag för varje rege -
mente 350 lejningsdagar, tillsammans sålunda (4 |
x 350 =) 1,400 lej- |
Behovet av liästlejning vid artilleriet beräknas i enlighet med de i ut-skottets förslag följda beräkningsgrunderna sålunda: |
|
Fyra fördelningsartilleriregementen ä 16,566 ........... |
66,264 lejningsdagar |
Gotlands artillerikår......................................................... |
3,474 » '') |
Norrbottens artillerikår .................................................. |
3,588 |
Studenter, officers- och reservofficersaspiranter ......... |
3,000 |
Underbefälsskolor ............................................................ |
6,000 |
Artilleri- och ingenjörhögskolan .................................... |
444 » |
Reserv för försök m. in............................................... |
1,022 » |
Tillhopa |
83,792 lej ningsdagar |
Yid ingenjörtrupperna beräknas behovet av hästlejning sålunda: |
|
För Svea ingenjörkår.................................................... |
5,800 lejningsdagar |
» Göta ingenjörkår...................................................... |
4,900 |
» Fälttelegrafkåren .................................................... |
10,200 |
» Bodens ingenjörkår .............................................. |
6,500 » |
» Norrlands ingenjörkår............................................. |
4,900 |
Reserv för övningsmarscher och skolor ..................... |
2,500 |
Tillhopa |
34,800 lejningsdagar |
Yid träng eu beräknas antalet hästlejningsdagar sålunda:
fyra trängkårer ä 3,955 ........................... 15,820 lejningsdagar
studentkompaniet.......................................... 880 >
tillhopa 16,700 lejningsdagar
För intendenturtrupperna beräknas antalet lejningsdagar till 2,500.
Sammanfattas vad ovan anförts, erfordras enligt den nu föreslagna organisationen
följande antal hästlejningsdagar vid armén, nämligen:
Samma antal hästlejningsdagar, som enligt Kungl. Maj:ts förslag.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
46
vid |
infanteriet ................................. |
............ 22,800 |
lejningsdagar |
2> |
kavalleriet ................................. |
............ 1,400 |
% |
artilleriet................................... |
........... 83,792 |
||
> |
ingenjörtrupperna..................... |
............ 34,800 |
» |
» |
trängtrupperna........................... |
............ 16,700 |
» |
» |
intendenturtrupperna............... |
........... 2,500 |
» |
eller tillhopa 161,992 lejningsdagar
På sätt Kungl. Maj:t föreslagit, förordas ett definitivt övergående till
det s. k. ackordhästsystemet. Av det ovan angivna antalet lejningsdagar
beräknas härvid omkring 138,000 dagar fullgöras medelst ackordhästar
samt återstoden 24,000 dagar genom ledning i vanlig ordning.
2. Remonteriiigsväsendet.
Årliga antalet remonter.
Detta beräknas på sätt, revisionen föreslagit och enligt nu gällande
grunder sålunda.
Generalstabsgruppen räknar 118 hästar, infanteriets stabsgrupp 154 =
272 hästar. Detta hästbehov fylles genom att årligen från de beridna
truppslagen överföra 34 åttaåriga hästar (21 från kavalleriet och 13 från
artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna).
Infanteriets kulsprutekompanier och intendenturtrupperna erhålla årligen
från de beridna truppslagen ett visst antal vid dessa truppslag icke vidare
användbara hästar.
Kavalleriets årliga behov av remonter är: (2,210 — 4x21) X 0.10 + 21
= 234.
Artilleriets, ingenjör- och trängtruppernas årliga behov av remonter är:
(1,375 + 190 + 181 — 4 X 13) X 0.09 + 13=176.
Med stöd av erfarenheterna från de senaste åren beräknas årligen högst
10 stamhästar uttagas till egna tjänstehästar. Som ersättning för dessa
beräknas 10 remonter.
Det årligen erforderliga remontantalet blir alltså (234 + 165 + 10 =)409.
Bemonteiingsstyrelsen.
I fråga om remonteringsstyrelsen ansluta sig reservanterna till Kungl.
Maj:ts, jämväl av utskottet tillstyrkta förslag.
Remontdepiierna.
Beträffande remontdepåerna ansluta sig reservanterna till utskottets
förslag.
Särskilda wtnlcottetn utlåtande Kr 2.
47
J. ReNervpersonal.
1. Personal ä reservstat.
Arméns reservstat förutsattes bliva organiserad enligt de grunder, som
Kungl. Maj:t föreslagit och utskottet tillstyrkt.
Med hänsyn till omfattningen av den av reservanterna föreslagna organisationen
bör antalet å reservstat uppförd personal bestämmas till 1
generalsperson, 4 överstar, 4G majorer, 200 kompaniofficerare, 70 underofficerare,
2 fältläkare och 4 regementsläkare. Däremot anse reservanterna
att 1 fältveterinär och 1 regementsveterinär, som av utskottet uppförts å
reservstat, böra utgå.
2. Personal i arméns reserver.
Beträffande arméns reserver ansluta sig reservanterna till de av utskottet
föreslagna organisationsgrunderna.
Det med hänsyn till den av reservanterna föreslagna härorganisationen
beräknade årligen anställda minsta antalet i reserven utnämnda reserv
-
officerare är: |
||
infanteriet ......................... |
.......... 91 |
trängen......................................... 5 |
kavalleriet .......................... |
.......... 4 |
intendenturtrupperna.................. 3 |
artilleriet............................ |
.......... 16 |
Summa 128 |
ingenjörtrupperna............ |
.......... 9 |
Årligen beräknas nedan angivet antal i reserven utnämnda underofficerare
anställas i reserven: |
||
infanteriet ........................... |
........ 48 trängen.......................... |
................ 5 |
kavalleriet ............................ |
........ 7 intendenturtrupperna.. |
............... 2 |
artilleriet............................. |
........ 13 |
Summa 80 |
ingenjörtrupperna................ |
........ 5 |
Det beräknade årligen anställda minsta antalet i reserven utnämnda
läkare är 4 och veterinärer 2.
3. Väg- och vatteubyggiiiidskåren.
Vad i Kungl. Maj:ts proposition anförts rörande väg- och vattenbyggnadskåren
föranleder ingen erinran av reservanterna.
4. Anställandet av »jordavlönat» underbefäl i reserven.
Härutinnan ansluta sig reservanterna till det av utskottet gjorda uttalandet.
48
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
t
K. Den fast anställda personalens rekrytering.
1. Manskapets rekrytering.
Reservanterna ansluta sig till vad utskottet anfört utom i avseende å
utredning om anordnandet av en s. k. militär mellanskof. Förslaget i
sistnämnda avseende syftar till en utvidgning av den militära organisationen,
som reservanterna så mycket mindre kunna biträda, som värdet
av en skola av detta slag kan starkt ifrågasättas.
2. Underbefäls och underofficerares befordran till officerare och
reservofficerare.
Reservanterna ansluta sig till utskottets uttalande.
3. Rekrytering av officers- och underofficerskårerna vid de i Boden
förlagda truppförbanden.
Utskottets yttrande och förslag biträdes av reservanterna.
4. Befordringssystemet.
Utskottets uttalande biträdes av reservanterna.
IV. Lantförsvarets kostnader.
1. Ärliga kostnader.
Vid beräknandet av de årliga kostnaderna för den av reservanterna föreslagna
organisationen av lantförsvaret, hava vi följt de i Kungl. Maj:ts
proposition angivna beräkningsgrunderna. Beträffande de särskilda anslagen
hänvisas till de i bil. meddelade beräkningarna. Därav framgår, att lantförsvarets
årliga kostnader efter organisationens genomförande skulle uppgå
till omkring 61 miljoner kronor eller omkring 19 miljoner kronor mindre
än vad den av Kungl. Maj:t föreslagna organisationen skirlie draga.
2. Engångskostnader.
Byggnads- och reparationsarbeten.
Med hänsyn till den av reservanterna föreslagna härorganisationen erfordras
vissa byggnadsarbeten, såsom för ordnande av förrådslokaler för
artilleriets motormateriel, ballonghall m. m. för arméartilleriregementets
ballongbatteri, Norrlands ingenjörkårs förläggning i Östersund m. m. Ifrågavarande
kostnader komma enligt överslagsvis gjorda beräkningar att uppgå
till högst omkring 1,005,000 kronor.
Särskilda utskottets utlåtande Nr
40
I likhet med vad Kungl Maj:ts proposition ur 20 förutsätter (sid. 338)
böra därjämte utföras vissa reparationsarbeten, huvudsakligen omfattande
ersättning av förslitna golv, reparationer av nedröstade tak samt verkställande
av eftersatta målningsarbeteu. Genom utförande av dessa arbeten,
vilka för den av reservanterna föreslagna härorganisationen beräknats betinga
en kostnad av högst omkring 600,000 kronor, bliver det möjligt
att minska det ordinarie underhållsanslaget för arméns byggnader.
För ovan avsedda byggnads- och reparationsarbeten beräknas den sammanlagda
kostnaden således komma att uppgå till högst omkring 1,605,000
kronor.
För bestridande av dessa kostnader behöva några särskilda medel icke
av riksdagen beviljas, utan torde härför — i enlighet med vad även
Kungl. Maj:ts proposition förutsätter — böra tagas i anspråk vissa av
riksdagen redan beviljade och anvisade medel för åtskilliga byggnadsföretag,
vilka av en eller annan anledning icke kommit till utförande och som
enligt den av reservanterna föreslagna organisationen komrne att bliva
obehövliga.
Materielanskaffning.
För anskaffande av beväpning och annan materiel m. m. beräknar Kungl.
Maj:t en summa av 41,775,000 kronor.
Då reservanterna nu föreslå en härorganisation av väsentligt mindre
omfattning än den av Kungl. Maj:t föreslagna, bliver behovet av här avsedda
nyanskaffningar uppenbarligen väsentligt minskat. Reservanterna
hava därför ansett sig kunna begränsa ifrågavarande kostnader till 27,000,000
kronor. I likhet med Kungl. Maj:t föreslå reservanterna att anskaffningen
fördelas på 10 år. Därest riksdagen innevarande år skulle bevilja medel
för anskaffning av här åsyftad materiel (jfr prop. nr 20, sid. 344), förutsätta
reservanterna, att motsvarande minskning göres i materielanskaffningskostnaderna
under 10-årsperioden.
Beträffande kostnadernas fördelning på olika materielslag bör enligt
reservanternas mening förslag icke nu avgivas, utan torde denna fråga,
sedan Kungl. Maj:t därom framlagt förslag, böra framdeles av riksdagen
prövas.
Ersättning åt kommuner till följd av indragning av truppförband in. in.
Reservanterna ansluta sig till Kungl. Maj:ts uttalande därom, att frågan
om de skyldigheter, som kan komma att åligga kronan beträffande ersättning
till de kommuner, vilka genom regementsindragningar bliva ekonomiskt
lidande, göres till föremål för en ingående och allsidig utredning. Därvid
bör jämväl undersökas lämpligheten och möjligheten av att till ifrågavarande
platser förlägga andra statsinstitutioner, såsom Kungl. Maj: t
ifrågasatt.
50
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Y. Övergången till den nya härordningen.
1. Allmänna synpunkter.
Reservanterna ansluta sig till utskottets uttalande.
2. Värnplikten.
Reservanterna biträda i detta avseende vad utskottet uttalat.
3. Organisationen.
Jämväl i detta avseende ansluta reservanterna sig till utskottets uttalanden
och förslag.
Det antal beställningar för officerare och underofficerare m. fl., som
enligt den av reservanterna föreslagna organisationen skall indragas, är
betydligt mindre än enligt utskottets förslag. Sammanlagt bliva enligt
reservanternas förslag 680 officerare, 715 underofficerare, 220 musikunderofficerare
samt 90 civilmilitära och civila beställningshavare övertaliga.
Kostnaderna för övergången hava av reservanterna beräknats utgöra för
officerare och underofficerar^ med vederlikar:
ider
-1926).......................... kr. 5,100,000: —
» -• » » 4,700,000: —
* 3- » » 3,900,000: —
4. » ..................................................... » 3,600,000: —
5- » ...................................................... » 3,300,000: —
3. .................................................... » 3,000,000: —
» 7 • » » 2,700,000: —
» 8. » :> 2,400,000: —
* 9- » » 2,100,000: —
•’ 10. » ..................................................... » 1,800,000: —
För det äldre underbefälet hava kostnaderna beräknats till omkring
500,000 kronor under första övergångsåret och 400,000 kronor under
andra övergångsåret.
Härtill komma vissa kostnader för den övriga kontraktsanställda personalen.
4. Särskilda kostnader för övertaliga byggnader och materiel.
På grund av de indragningar m. m. av truppförband, som reservanterna
föreslå, komma ett antal kasernetablissement icke längre att erfordras för
förläggning av truppförband. Kostnaderna för dessa byggnaders underhåll,
för tillsyn av desamma och den i vissa av dem förvarade materielen samt
för materielvård m. m. beräkna reservanterna ett belopp av omkring
300,000 kronor per år.
I övrigt ansluta sig reservan terna till vad utskottet anfört i denna del.
Särskilda utskottets utlutande Nr 2.
Öl
SJÖFÖRSVARET.
I. Allmänna grunder för sjöförsvarets ordnande.
Reservanterna ansluta sig i lmvudsak till Kungl. Maj:ts förslag, dock
med de erinringar och ändringar, som i det följande under olika punkter
angivas.
Reservanterna hava intet att erinra mot åvägabringande av den i Kungl.
Maj:ts proposition förutsatta utredningen angående förläggningen och anordnandet
av Stockholms örlogsstation.
II. Flottan.
A. Sjökrigsmaterielen.
Reservanterna vilja icke binda sig vid beräknandet av vissa livslängder
för olika fartygsslag. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att i
varje särskilt fall pröva frågor om fartygens fortsatta användning eller utrangering.
Frågan om de olika fartygstyper, som böra ersätta föråldrade fartyg,
kommer att beröras i samband med frågan rörande flottans ersättningsbyggnad.
I fråga om fartygsmaterielens fördelning ansluta sig reservanterna i
huvudsak till f örsvar srevision ens, i herr Igeströms motion förordade förslag,
dock med iakttagande av de ändringar; vilka betingas av sådana utrangeringar,
som Kungl. Maj:t redan verkställt i överensstämmelse med
försvarsrevisionens förslag, samt med nedan angivna avvikelser i övrigt.
Sålunda lära de tvenne torpedkryssare, till vilkas iordningställande föregående
riksdag beviljat medel, icke böra förläggas i materielreserv, utan
synas desamma böra fördelas till kustflottan.
Motortorpedbåtarna torde på av Kungl. Maj:t anförda skäl böra tilldelas
lokalstyrka.
Med avseende å depåfartyg för flygbåtar och förändringen av förutvarande
pansarbåtarna Göta och Thule till logementsfartyg ansluta sig
reservanterna till Kungl. Maj:ts förslag. Härav föranledes en minskning
från 5 till 2 av de enligt försvarsrevisionens förslag i materielreserv upptagna
äldre pansarskeppen.
Det nya flygdepåfartyget synes böra tilldelas kustflottan, varifrån i stället
1 kanonbåt nedflyttas i lokalstyrka. Sammanlagda antalet depåfartyg och
kanonbåtar i kustflottan blir således det av försvarsrevisionen föreslagna,
varemot antalet dylika fartyg i lokalstyrka ökas från av revisionen förutsatta
3 till 4.
52
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Logementsfartygen torde böra upptagas på sätt Kungl. Maj:t föreslår.
Enligt reservanternas mening bör alltså flottan fördelas i olika krigsberedskapsgrader
i enlighet med vad nedan angives.
Kustflottan.
3 pansarskepp, Sverigetyp,
3 pansarskepp, äldre typ.
1 pansarkryssare,
3 torpedkryssare,
8 jagare,
8 torpedbåtar,
6 torpedundervattensbåtar,
1 minkryssare,
1 minundervattensbåt (under byggnad),
3 depåfartyg och kanonbåtar samt
1 2 vedettbåtar.
Lokalstyrkor.
3 pansarskepp, äldre typ,
13 torpedbåtar,
2 motortorpedbåtar,
10 torpedundervattensbåtar,
4 depåfartyg och kanonbåtar samt
7 vedettbåtar.
Materielreserv.
2 pansarskepp, äldre typ.
2 jagare,
6 torpedbåtar,
1 kanonbåt,
1 lasarettsfartyg samt
3 logementsfartyg.
Till utrangering enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande föreslås 3
vedettbåtar och 3 logementsfartyg.
I detta sammanhang vilja reservanterna framhålla, att förändringar i
fartygens tillstånd, krigsmaterielens utveckling samt andra orsaker givetvis
kunna påkalla ändringar i fartygsmaterielens fördelning. Det bör härvid
ankomma på Kungl. Maj:t att, liksom hittills varit fallet, besluta i dylika
frågor, i den mån ökat personalbehov härav icke föranledes.
I fråga om flottans ersättningsbyggnad ansluta sig reservanterna till Kungl.
Maj:ts förslag vad beträffar de fartygstyper, som böra anskaffas under 5-årsperioden
1924—1929. Reservanterna ställa sig emellertid, i likhet med
försvarsrevisionen, tveksamma inför den föreslagna nya och större typen
av jagare. Särskilt med hänsyn till de alltför höga kostnaderna, vilket
också av revisionen betonats, anse reservanterna att försiktigheten bjuder
att icke f. n. medel avses för byggande av mera än en dylik jagare. I
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
53
denna sin uppfattning hava också reservanterna stärkts vid denna frågas
behandling inom utskottet, Reservanterna föreslå alltså att under 5-årsperioden
ej beräknas högre belopp än vad som erfordras för nedan angiven
nybyggnad, nämligen:
1 jagare .................................. för en beräknad kostnad av 7.3 milj. kr.
2 torpedundervattensbåtar...... » » » » » 8.8 » »
2 motortorpedbåtar.................. » » » » » 0.62 » »
16.72 milj. kr
Reservanterna förorda, att 3.5 miljoner kronor av nämnda belopp utgår
under budgetåret 1924—1925 och att återstoden eller 13.22 miljoner kronor
fördelas å budgetåren lii 1925—s0/6 1929.
Även om frågan angående försvarsväsendets ordnande icke skulle vinna
sin lösning vid innevarande års riksdag, böra emellertid enligt reservanternas
åsikt 3.5 miljoner kronor beviljas för igångsättande under budgetåret 1924—
1925 av ersättningsbyggnad enligt ovan förordade plan.
B. Fredsorganisationen.
Reservanterna biträda Kungl. Maj:ts förslag i följande punkter:
Sjöförsvarets kommandoexpedition;
Marinöverdirektören, marinöverintendenten, marinöverläkaren och inspektören
för undervattensbåtsvapnet;
Sjökrigshögskolan och sjökrigsskolan; samt
Flottans varv.
Särskilda erinringar framställas rörande marinförvaltningen, marinstaben,
sjökarteverket, sjöstyrkorna, flottans stationer, skeppsgosseinstitutionen,
flottans poliskår, flygvapnets utbildningskurser, övriga personalbehov samt
flottans personalstater.
Marinförvaltningen.
Reservanterna anse, att den av Kungl. Maj:t föreslagna, för marinförvaltningen
upptagna personalen bör minskas med en regementsofficer och
en kapten avsedda för industriens krigsorganisation, varjämte den enligt
Kungl. Maj:ts förslag till Karlskrona överflyttade 2:e kemisten i marinförvaltningen
anses kunna helt indragas.
Marinstaben.
Den enligt Kungl. Maj:ts förslag för handläggning av ärenden rörande
Nationernas förbund i marinstaben upptagne regementsofficeren är enligt
reservanternas mening icke erforderlig.
Sj ökarteverket.
Antalet för tjänstgöring i sjökarteverket under hela året upptagna officerare
bör enligt reservanternas mening minskas till 1 regementsofficer
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 C käft. (Nr 2.) 788 24 41
54
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
och 2 kompaniofficerare. Beträffande personal för sjömätningar hänvisas
till nästföljande punkt.
Sjöstyrkorna.
Reservanterna finna det tveksamt, huruvida ökning av personal för sjömätningar
utöver försvarsrevisionens beräkningar bör särskilt upptagas.
De båda torpedkryssare, för vilkas iståndsättande riksdagen anvisat medel,
böra emellertid ingå i kustflottan, varigenom ett ökat personalbehov för
sjöstyrkorna uppkommer. Detta bör på sätt Kungl. Maj:t föreslagit tillgodoses
genom överflyttning i största möjliga utsträckning av personal från
tjänstgöring i land till tjänstgöring ombord. Då reservanterna biträda
Kungl. Maj:ts förslag härutinnan, är det dock under villkor, att någon
ökning i totalbehovet av officerare utöver vad i herr Ingeströms motion
beräknats, härigenom icke får föranledas.
Ovningskostnaderna böra enligt reservanternas mening kunna minskas
med 20,000 kronor i förhållande till vad av Kungl. Maj:t föreslagits.
Flottans stationer och örlogsdepåer.
Såsom chef för underofficers- och sjömanskårerna i Stockholm bör, enligt
reservanternas mening, avses en kommendörkapten i stället för den av
Kungl. Maj:t föreslagna kommendören, varjämte i överensstämmelse med
herr Ingeströms motion distriktsläkarna å flottans stationer böra indragas
och sålunda antalet marinläkare å flottans stationer minskas med två i
förhållande till Kungl. Maj:ts förslag.
Skeppsgosseinstitutionen.
I avsikt att minska kostnaderna för skeppsgosseinstitutionens uppehållande
men med upptagande av samma antal skeppsgossar, som Kungl.
Maj:ts förslag avser (500 nummer), föreslå reservanterna, i likhet med
utskottet, att skeppsgossekåren i Marstrand indrages och överflyttas till
Karlskrona. På grund härav beräknas följande personalminskning kunna
äga rum:
a) Militärpersonal:
1 kommendörkapten,
2 underofficerare,
2 korpraler samt
5 meniga.
b) Lärare:
1 extraordinarie ämneslärare samt
1 slöjdlärare.
\ idare inbesparas arvoden till vissa icke ordinarie befattningshavare,
vilka arvoden för innevarande budgetår upptagits med ett sammanlagt
belopp av 10,760 kronor. Däremot böra, utöver vad Kungl. Maj:t före
-
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
55
slagit, arvoden beräknas åt 1 officer, kasernbefälhavare, och 2 underofficerare,
rustkammaruppbördsmän, samtliga f. d. stam.
Flottans poliskår.
Reservanterna ansluta sig till herr Ingeströms motion, enligt vilken
poliskåren i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag minskas med 9 man
till 16. Skulle denna polisstyrka vid något tillfälle visa sig otillräcklig,
synes militärt manskap kunna användas som förstärkning.
Flygvapnets utbildningskurser.
I överensstämmelse med vad i det följande anföres rörande flygvapnet,
hava reservanterna, liksom utskottet, för genomgående av utbildningskurser
vid detta vapen beräknat 23 officerare, 10 underofficerare och flaggkorpraler
samt 9 korpraler.
Övriga personalbehov.
Reservanterna finna icke skäl till annan avvikelse från Kungl. Maj:ts
förslag härutinnan, än att med anledning av reservanternas förslag rörande
kustartilleriets organisation, behovet av personal från flottan till kustfästningarna
minskas med 2 marinintendenter och 2 marinläkare.
Flottans personalstater.
Under denna rubrik behandlas i Kungl. Maj:ts proposition officerskåren,
under(sekund)officerskåren, sjömanskåren, skeppsgossekåren, mariningenjörkåren,
marinintendenturkåren, marinläkarkåren och ecklesiastikstaten.
Med avseende å underlöjtnantsgradens bibehållande samt underofficerarnes
tjänsteställning gäller i tillämpliga delar vad utskottet och reservanterna
härutinnan anfört i fråga om armén.
Beträffande indragning av tredje underofficersgraden samt inrättande av
en ny manskapsgrad, flaggkorpraler, och upptagande av visst antal korpraler
såsom högbåtsman jämte i samband därmed stående frågor biträda
reservanterna Kungl. Maj:ts förslag.
Jämväl i övrigt hava reservanterna vid beräkning av personalstaterna
för ovannämnda kårer ansett sig böra följa Kungl. Maj:ts förslag, dock
med iakttagande av de ändringar, som betingas av ovan gjorda uttalande
angående fredsorganisationen.
I överensstämmelse härmed föreslå reservanterna, att nedan angivna
antal beställningar uppföras å flottans stater för de olika kårerna.
Officerskåren.
5 flaggman,
7 kommendörer,
16 kommendörkaptener av 1. graden,
21 » > 2. » ,
56
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
116 kaptener,
105 löjtnanter samt
48 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofflcerskären.
190 flaggunderofficerare samt
382 underofficerare av 2. graden.
Sjömanskär en.
350 flaggkorpraler,
1,154 korpraler, därav högst 200 högbåtsmän,
1,805 meniga samt
145 meniga under 5 månader.
Skeppsgossekären.
145 skeppsgossar i 3. årskursen (under 7 månader),
158 » i 2. » samt
197 » il.».
Mariningenjörkåren.
1 marinöverdirektör,
3 marindirektörer av 1. graden,
3 » » 2. » ,
9 mariningenjörer av 1. graden, 1, löneklassen,
6 » » 1. » , 2. » ,
7 » » 2. » ,
4 extra mariningenjörer,
4 specialingenjörer av 1. graden,
8 » » 2. » ,
4 » » 3. » , samt
4 mariningenjörstipendiater.
Marinintendenturkåren.
1 marinöverintendent,
2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,
6 » » , 2. » ,
28 marinintendenter av 1. graden,
14 » » 2. » , samt
7 marinunderintendenter.
Marinläkarkåren.
1 marinöverläkare,
2 förste marinläkare,
16 marinläkare av 1. graden,
20 » » 2. » , samt
10 marinläkarstipendiater.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
57
2
3
2
1
2
2
9
3
2
1
1
6
3
60
Ecklesiastikstaten.
amiralitetspastorer,
amiralitetspredikanter,
klockare, samt
kyrkvaktare.
Poliskåren.
överkonstaplar, tillika poliskommissarier,
överkonstaplar,
konstaplar samt
extra konstaplar.
Musikpersonal.
musikdirektörer.
Civil personal.
advokatfiskal,
rektor och 8 ordinarie ämneslärare vid skeppsgosseskolan samt
expeditionsvakter.
Pensionerad personal.
officerare och
underofficerare.
Förutom ovan upptagna beställningar hava reservanterna beträffande här
ifrågavarande kårer dels å försvarsdepartementets stat upptagit 1 kommendör
dels för att uppföras å flygvapnets stater beräknat nedannämnd personal,
nämligen
2 kommendörer eller kommendörkaptener av 1. graden,
1 kommendörkapten av 2. graden,
7 kaptener,
10 löjtnanter eller underlöjtnanter.
1 flaggunderofficer,
3 underofficerare av 2. graden,
5 flaggkorpraler,
6 korpraler,
1 förste marinintendent eller marinintendent av 1. graden,
1 marinintendent av 1. graden samt
1 marinläkare av 1. graden.
C. Reservpersonalen.
Mot Kungl. Maj:ts förslag beträffande reservpersonalen hava reservanterna
ingen annan erinran än att dels antalet för huvudsaklig tjänstgöring
vid flygvapvet avsedda reservfänrikar bör minskas till 1, vilken upptages
å staten för flottans reservpersonal, dels ock, i enlighet med vad under
>Lantförsvaret» anförts, reservanterna icke kunna tillstyrka beräknande av
medel för anställande av »jordavlönat underbefäl».
58
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
D. De värnpliktiga och deras redovisning.
Reservanterna anse, att utbildningstiden för värnpliktiga i linjetjänst bör
utgöra 200 dagar i stället för 350 enligt Kungl. Maj:ts förslag. Minskningen
i utbildningstiden medför inkallelse av värnpliktiga i tvenne omgångar
under samma år för sjöstyrkornas bemanning m. m. året runt.
Enligt Kungl. Maj:ts beräkningar föreligger en skillnad mellan vinter- och
sommarbehovet av omkring 100 man. Reservanterna beräkna för vinterbehovet
samma antal som Kungl. Maj:t, nämligen 1,300 man, samt 1,200
man för sommarbehovet eller sammanlagt 2,500 man.
Arskontingenten sjömanshusinskrivna värnpliktiga, som kunna inskrivas
och tilldelas marinen i allmän tjänst beräknas till 1,850 man, av vilka
omkring 1,500 beräknas fullgöra hela tjänstgöringen. Resten av de 2,500
man, som erfordras, eller 1,000 man bör fyllas från till sjötjänst inskrivna
värnpliktiga.
Med tillämpning av samma beräkningsgrunder, som följts av Kungl.
Maj:t, skulle följande antal värnpliktiga komma att uttagas till linjetjänst
och tilldelas flottan i sjötjänst:
1 000 X 100 X 100 1 1flA
-= 1 160.
96 X 90
Flottan torde således böra årligen tilldelas sammanlagt 1,850 + 1,160 =
3,010 värnpliktiga förutom studenter och likställda.
I övrigt hava reservanterna icke funnit anledning till annan erinran mot
Kungl. Maj:ts förslag än att utbildningstiden för studenter och likställda
bör utgöra 290 dagar samt att penningbidraget till de värnpliktiga bör
utgå på sätt som reservanterna föreslagit beträffande värnpliktiga vid armén.
III. Kustartilleriet.
A. Allmän organisation.
Reservanterna anse, att Vaxholms, Karlskrona och Älvsborgs fästningar
böra bibehållas. För kostnadernas nedbringande synes det emellertid nödvändigt
att begränsa de försvarsanstalter, som skola bemannas. Bland
annat anse sig reservanterna böra förorda, att samtliga nämnda fästningar
tilldelade rörliga batterier uppläggas. Ej heller ifrågasätta reservanterna
någon anskaffning av rörligt artilleri för det lokala kustförsvaret. Slutligen
anse sig reservanterna böra förorda nedläggande av Hemsö fästning samt
Hörningsholms och Luleå kustpositioner.
I övrigt ansluta sig reservanterna till Kungl. Maj:ts förslag rörande den
allmänna organisationen av kustartilleriet.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
50
B. Do värnpliktiga.
Reservanterna finna sig böra godtaga Kungl. Maj:ts utgångspunkt, att
tjänstgöringstiden för kustartilleriets värnpliktiga bör givas samma varaktighet
som vid huvuddelen av härens specialtruppslag. Med hänsyn till
vad reservanterna i fråga om utbildningstiden vid sistnämnda truppslag
föreslagit, bör alltså de värnpliktigas utbildningstid vid kustartilleriet bestämmas
till 200 dagar för till linjetjänst uttagna och 140 dagar för ersättningsreserven
tilldelade värnpliktiga i allmänhet samt 290 dagar för
till linjetjänst uttagna studenter och likställda. Utbildningstiden för till
linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet synes böra uppdelas på en första
tjänstgöring om 170 dagar, som tager sin början under andra året, och
en repetitionsövning om 30 dagar före utgången av fjärde året. För
till linjetjänst uttagna studenter och likställda torde första tjänstgöringen
böra bestämmas till 260 dagar och taga sin början under första året
samt en repetitionsövning om 30 dagar böra fullgöras före utgången av
fjärde året. Ersättningsreservens tjänstgöring synes liksom vid hären böra
enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser fullgöras antingen i en
följd med början under första eller andra året eller ock med en första
och en andra tjänstgöring under de tre första åren.
Årskontingentens storlek har av reservanterna beräknats till 920 man
uttagna till linjetjänst, 40 studenter och likställda samt 180 man tillhörande
ersättningsreserven.
C. Fi^edsorganisationen.
1. Allmänna synpunkter.
Reservanterna ansluta sig till vad utskottet under denna punkt anfört.
2. Chefen för kustartilleriet jämte stab.
Även i avseende å denna punkt ansluta sig reservanterna till utskottets
yttrande.
3. Kommendantskapen i kustfästningarna.
Beträffande kommendantskapen i Vaxholms, Karlskrona och Älvsborgs
fästningar anse sig reservanterna böra förorda Kungl. Maj:ts förslag endast
med den ändringen, att antalet underofficerare i fästningsstaben i Vaxholms
fästning minskas med 1 underofficer på stat och 3 pensionerade
underofficerare. På grund av i det föregående omnämnt förslag att nedlägga
Hemsö fästning beräknas där ingen personal erforderlig.
4. Skjutskola och inineringsskolor.
För tillfällig tjänstgöring som elever m. m. i skjutskola och mineringsskolor
beräkna reservanterna 13 subalternofficerare.
60
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
5. Truppförbanden.
Reservanterna anse, att vartdera av Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen
bör organiseras på regementsstab och två bataljoner om
sammanlagt sju kompanier, varav fyra artillerikompanier, två minkompanier
och ett yrkeskompani samt Älvsborgs kustartillerikår på kårstab och två
kompanier, varav ett artillerikompani och ett minkompani.
Såsom framgår av det föregående hava reservanterna beräknat årskontingenten
vid kustartilleriet av till linjetjänst uttagna värnpliktiga, frånsett
studenter och likställda, till sammanlagt 920 man. Av efterföljande tablå
framgår, huru denna kontingent synes böra ungefärligen fördelas på de
olika truppförbanden och manskapsavdelningarna, ävensom det antal man,
som beräknas inställa sig till tjänstgöring.
Manskapsavdelning |
ar |
|||
Minörer |
Eldare |
Övriga |
Summa |
|
Vaxholms kustartilleriregemente........................ |
90 |
60 |
250 |
400 |
Karlskrona kustartilleriregemente ......... |
80 |
60 |
290 |
430 |
Älvsborgs kustartillerikår...................... |
30 |
20 |
40 |
90 |
Summa |
200 |
140 |
580 |
920 |
Vad studenter och likställda beträffar, hava reservanterna beräknat dessa
till 40 man, men förutsatt att årligen 12 taga anställning som reservofficersaspiranter.
Vidare hava reservanterna utgått ifrån, att kustartilleriet årligen bör
tilldelas 220 värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven.
Den för utbildningen vid truppförbanden erforderliga befälspersonalen
ävensom antalet menigt manskap vid artilleri- och minavdelningarna beräknas
på sätt nedanstående tablå angiver.
Officerare |
Under- officerare |
Manskap |
|||||||
U1 B |
Artilleri- |
Min- |
|||||||
o g? |
* |
CD |
CD B |
avdelningen |
avdelningen |
||||
g 3 |
•§ |
B |
o" |
cl |
C |
||||
H O so a |
CD b CD |
Cfc |
p" |
B CD *-* |
B Pj CD |
a CD |
B Cb CD |
S CD |
|
■ |
CD CD |
Cb CD |
3* CD g |
p |
O* CD B |
o3* p |
|||
Vaxholms kustartilleriregemente. 1. Kompanier och skolor........ |
7 |
14 |
28 |
48 |
88 |
34 |
70 |
||
2. Regementsofficerare m. fl. ........ |
3 |
1 |
— |
8 |
2 |
2 |
2 |
||
Karlskrona kustartilleriregemente. 1. Kompanier och skolor........... |
7 |
15 |
31 |
50 |
94 |
31 |
63 |
||
2. Regementsofficerare m. fl.......... |
3 |
1 |
— |
9 |
2 |
2 |
— |
2 |
|
Älvsborgs kustartlllerikår. |
|||||||||
1. Kompanier och skolor............... |
— |
2 |
4 |
9 |
_ |
14 |
25 |
16 |
25 |
2. Regementsofficerare m. fl.......... |
1 |
— |
1 |
3 |
2 |
1 |
— |
1 |
|
Summa |
7 |
18 |
34 |
88 |
6 |
117 |
207 |
86 |
158 |
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
61
Antalet manskap vid ekonomi-, maskin- och hantverksavdelningarna beräknas
sålunda:
Ekonomi- |
Ig P |
Hantverks- |
|||||
avdelningen |
M g |
avdelningen |
U) |
||||
W |
W |
(D p CL S |
P |
H |
1 |
||
B trr |
►-< |
P P-* (-1 |
►a CD |
B B CD •-« 3 |
B |
||
0» H pt. |
cd K £3 |
£jo |
^ pT B'' |
ÖB 1 |
P |
||
cd |
g |
o* a> 3 |
CD •-1 |
V>: B |
|||
Vaxholms kustartilleriregemente ............ |
5 |
5 |
8 |
25 |
6 |
3 |
52 |
, Karlskrona kustartilleriregemente............ |
5 |
5 |
8 |
25 |
6 |
3 |
52 |
Älvsborgs kustartillerik&r ..................... |
2 |
2 |
2 |
8 |
2 |
1 |
17 |
Summa |
12 |
12 |
18 |
58 |
14 |
7 |
121 |
Av det i denna tablå upptagna manskapet förutsättas 67 vara underbefäl
och 54 meniga.
6. Övriga personalbehov.
Förutom den i det föregående beräknade personalen kräves jämväl följande
personal, nämligen:
a) för tjänstgöring hos de centrala marinmyndigheterna, 6 kompaniofficerare,
vilka samtliga förutsättas vara kaptener;
b) i flygvapnets utbildningskurser 7 subalternofficerare, 2 underofficerare
och 4 underbefäl av manskapet; samt
c) som tillägg för utom truppförhanden beordrad personal in. in. 13
subalternofficerare och 3 underofficerare.
7. Kustartilleriets stat.
En sammanfattning av personalbehovet vid kustartilleriet i överensstämmelse
med reservanternas förslag utvisar, att för vapnet erfordras militär
personal enligt nedanstående tabell.
Officerare |
Under- officerare |
Manskap |
||||||
Q |
||||||||
B CD >-t SL DO CD |
o £ 33 3 I S o CD rat |
Kaptener |
Subaltern- officerare |
På stat |
B CD CD » cL 2. so B H CD O P p, Cb |
Underbefäl |
Meniga |
|
O B |
'' |
|||||||
Chefen för kustartilleriet med stab |
1 |
1 |
2 |
_ |
i |
— |
— |
-v- |
Vaxholms fästning ..................... |
— |
2 |
2 |
— |
8 |
3 |
— |
— |
Karlskrona fästning..................... |
— |
2 |
1 |
— |
8 |
3 |
— |
— |
Älvsborgs fästning ..................... |
— |
— |
1 |
— |
4 |
1 |
270 |
- 1 |
Truppförbanden ........................ |
— |
7 |
18 |
34 |
88 |
6 |
419 |
|
Centrala myndigheter.................. |
— |
— |
6 |
— |
— |
|||
Flygvapnet................................. Utom truppförbanden beordrad |
7 13 |
2 |
4 |
|||||
personal................................. |
— |
— |
— |
3 |
— |
— |
||
Summa |
1 |
12 |
30 |
54 |
114 |
13 |
274 |
419 |
62
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Det ovan angivna antalet regementsofficerare torde i staten böra uppdelas
på 2 överstar, 3 överstelöjtnanter och 7 majorer.
Av det sammanlagda antalet subalternofficerare torde i staten 36 böra
upptagas som löjtnanter och 18 som underlöjtnanter.
Av det sammanlagda antalet underofficerare torde i staten 38 böra upptagas
som underofficerare av 1. graden och 76 som underofficerare av 2.
graden.
Det sammanlagda antalet underbefäl torde slutligen böra fördelas på
60 underofficerskorpraler av 1. klassen, 120 underofficerskorpraler av 2.
klassen samt 94 korpraler.
Slutligen bör på kustartilleriets stat upptagas:
1 regementspastor och
2 musikstyckjunkare.
Däremot hava reservanterna icke ansett det erforderligt att avse någon
fästningspredikant för Karlskrona fästning.
D. Reservpersonalen.
Med den av reservanterna förordade organisationen synes kustartilleriets
reservstat böra erhålla följande sammansättning:
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
2 kompaniofficerare i högsta löneklassen,
3 * i mellersta »
3 » i lägsta »
3 underofficerare i högre löneklassen samt
3 > i lägre »
I övrigt ansluta sig reservanterna rörande kustartilleriets reservpersonal
till Kungl. Maj:ts förslag endast med den ändringen, att den personal,
som årligen anställes i reserven, bör beräknas till 10 reservofficerare och
5 underofficerare.
IV. Sjöförsvarets kostnader.
1. Årliga kostnader.
Vid beräknandet av de årliga kostnaderna för den här ovan föreslagna
organisationen av sjöförsvaret hava reservanterna följt de av Kungl. Maj:t
i proposition nr 20 tillämpade beräkningsgrunderna. Beträffande de särskilda
anslagen hänvisas till de i bil. meddelade beräkningarna. Av nämnda
bil. framgår, att sjöförsvarets årliga kostnader efter genomförd organisation
skulle uppgå till omkring 34.4 miljoner kronor. I detta belopp ingår
jämväl kostnaden för ersättningsbyggnad. Den i propositionen beräknade
kostnadssumman uppgår till 41.7 miljoner kronor.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
63
2. Engångskostnader.
Byggnadskostnad^.
I likhet med Kungl. Maj:t anse reservanterna att några engångskostnader
för byggnadsarbeten icke böra beräknas för sjöförsvaret.
Materielanskaffning.
Till materielanskaffning för marinen har i Kungl. Maj:ts proposition
upptagits ett belopp av 12,538,000 kronor, avrundat till 1,254,000 kronor
att utgå under 10 år. Försvarsrevisionen har ansett beloppet böra
fixeras till 9,230,000 kronor under tioårsperioden. Då från sistnämnda
belopp bör avgå 716,500 kronor, som i årets statsverksproposition upptagits
för samma ändamål, minskas försvarsrevisionens kostnadssumma till
8,513,500 kronor. Av ett till försvarsrevisionens betänkande fogat särskilt
yttrande framgår emellertid, att två ledamöter vid sina kalkyler
stannat vid omkring en halv miljon kronor lägre årligt belopp än det av
revisionens flertal förordade.
Då de inom försvarsrevisionen verkställda beräkningarna utförts för
omkring två år sedan, och då reservanternas förslag innefattar en begränsning
av organisationen, synes för materielanskaffning vid marinen
ett belopp av 7,000,000 kronor vara tillräckligt. Detta belopp bör beräknas
utgå under en tioårsperiod med 700,000 kronor årligen.
Reservanterna tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, att för här nämnt ändamål
må därjämte tagas i anspråk vissa reservationer, angivna i till Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 fogad skrivelse, uppgående för flottan till
95,639: 72 kronor och för kustartilleriet till 121,507: 30 kronor.
I fråga om användningen av de för materielanskaffning här upptagna
medlen anse reservanterna, att förslag av Kungl. Maj:t bör avgivas i samband
med framställning om medlens anvisande.
64
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
• •
V. Övergången till den nya marinorganisationen.
I avseende å tidpunkten för den nya marinorganisationens ikraftträdande
ävensom i fråga om besättande av vissa nytillkomna manskapsbeställningar
med övertaliga underofficerare ansluta sig reservanterna i likhet
med utskottet till Kungl. Maj:ts förslag.
Beträffande den övertaliga personalen, dess avlöning m. m. böra i lämpliga
delar gälla samma bestämmelser, som de, vilka utskottet föreslagit
för lantförsvaret och mot vilka reservanterna icke haft någon erinran att
göra. Även i övrigt beträffande övergångsförliållandena för flottans personal
instämma reservanterna i utskottets uttalande.
Kostnaderna för övergången hava av reservanterna beräknats utgöra för
officerare och underofficerare med vederlikar:
under 1. övergångsåret (1925—1926)
» 2. » ..........................
» 3. » .........................
» 4. »
» 5. » ..........................
» 6. » .........................
»7. »
» 8. » ........................
» 9. » ..........................
» 10. » ..........................
1.160.000 kronor
1.005.000 •
790.000 »
760.000 »
730.000 »
700.000 »
675.000 »
650.000 »
625.000 »
600.000 »
För det äldre underbefälet hava kostnaderna beräknats till under första
övergångsåret 100,000 kronor och under andra övergångsåret 75,000
kronor.
FLYGVAPNET.
Lika med utskottets förslag, dock att flygvapnet tilldelade studenter
och likställda skola hava samma utbildningstid som hären tilldelade värnpliktiga
av nämnda kategori.
Sammanfattning.
Kostnaderna för den av reservanterna föreslagna försvarsorganisationen
uppgå till nedannämnda belopp. Därjämte angivas motsvarande kostnader
enligt utskottets förslag. Engångs- och övergångskostnaderna avse i båda
fallen medeltalet för tioårsperioden.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
65
Reser- vanternas förslag |
Utskottets förslag |
||||
Kronor |
Kronor |
||||
I. |
Årliga organisationskostnader: Departementet.................................................... Lantförsvaret: |
329 000 |
— |
329 000 |
— |
Normala kostnader............................................ |
59 573 000 |
— |
48 938 000 |
— |
|
Extra ordinarie kostnader.................................... |
1500 000 |
— |
1200 000 |
— |
|
Säger för lantförsvaret |
61 073 000 |
— |
50 038 000 |
— |
|
Sjöförsvaret: |
|||||
Normala kostnader ............................................. |
30 188 000 |
— |
25 998 000 |
— |
|
Extra ordinarie kostnader.................................... |
4 265 000 |
— |
5 650 000 |
— |
|
Säger för sjöförsvaret |
34 453 000 |
— |
31 648 000 |
— |
|
Flygvapnet ......................................................... |
6 000000 |
— |
6 000 000 |
||
Summa årliga organisationskostnader |
101 855 000 |
- |
88 015 000 |
_ |
|
II. |
Engångskostnader (i medeltal för åren 1925-1934): |
2 700 000 |
2100 000 |
||
Sjöförsvaret......................................................... |
700 000 |
— |
623 000 |
— |
|
Flygvapnet ........................................................ |
1 000 000 |
— |
1000 000 |
— |
|
Summa årliga engångskostnader |
4 400 000 |
— |
3 723 000 |
— |
|
III. |
Övergångskostnader (i medeltal under övergångs-tiden) : Lantförsvaret ...................................................... |
3 650 000 |
6 143 000 |
||
Sjöförsvaret........................................................ |
787 000 |
— |
1 803 000 |
— |
|
Summa årliga övergångskostnader |
4 437 000 |
— |
7 946 000 |
— |
|
Summa summarum |
110692 000 |
— |
99 684 000 |
— |
På grund av vad här ovan anförts få reservanterna -— som förutsätta
att, utom såvitt avser flottans ersättningsbyggnad, frågan angående ordnandet
av försvarsväsendets olika grenar bör avgöras i ett sammanhang
— hemställa
l:o) att riksdagen — under förutsättning att riksdagen fattar
beslut, som av Kungl. Maj:t godkännes, om antagande av ny
värnpliktslag — under förklarande att Kungl. Maj:ts proposition
nr 20 angående försvarsväsendets ordnande icke kunnat av riksdagen
oförändrat bifallas, må bifalla vad reservanterna, i anledning
av samma proposition ävensom de i ämnet väckta motionerna,
här nedan föreslå, nämligen:
66
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
LANTFÖRSVARET.
A. Lantförsvarets kommandoexpedition.
Denna expeditions personal skall bestå av:
1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,
1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,
3 kaptener ur generalstaben,
7 pensionerade officerare, därav 6 såsom chefer för registrators-, värnplikts-,
bok-, personal- och rullde talj erna ävensom detaljen för »Tjänstemeddelanden
rörande lantförsvaret» samt 1 såsom biträde åt chefen för
bokdetaljen, samtliga med arvode å departementets stat,
2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,
2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare med
arvoden å departementets stat och
1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.
B. Arméförvaltningen.
Den å ämbetsverkets stat för närvarande uppförda och för en assistent
å sjukvårdsstyrelsen avsedda bataljonsläkarbeställningen indrages.
Den å sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande officeren ur intendenturkåren
ävensom förvaltaren ur samma kår ersättas den förre av 1 pensionerad
officer såsom redogörare och den senare av 1 pensionerad underofficer såsom
förrådsförvaltare.
C. Härens organisation i fred på högre och lägre
truppförband. Fästningar.
Arméns truppförband organiseras å fyra arméfördelningar, Norrbottens
militärbefäl samt Gotlands trupper.
Norrbottens militärbefäl skall bestå av:
Västerbottens regemente, Norrbottens regemente, Bodens artilleriregemente,
Norrbottens artillerikår, en skvadron ur Norrlands dragonregemente,
Bodens ingenjörkår samt ett intendenturkompani.
Gotlands trupper skola bestå av Gotlands infanterikår och Gotlands
artillerikår.
Arméns övriga truppförband uppdelas på de fyra arméfördelningarna,
på sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.
Karlsborg nedlägges såsom fästning samt bibehålies endast såsom förrådsplats
och förläggningsort för vissa truppförband. Tingstädepositionen bibehålies.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
G7
D. Högre stabel* och inspektioner in. in.
1. Generalitetet.
Detta skall bestå av:
1 chef för generalstaben,
1 inspektör för infanteriet,
4 arméfördelningscliefer,
1 militärbefälhavare för Norrbotten,
1 generalfälttygmästare och inspektör för artilleriet,
1 chef för fortifikationen,
1 generalintendent,
1 kommendant i Boden samt
1 inspektör för kavalleriet.
2. Arméfördelriingsstaberna.
Var och en av de fyra arméfördelningsstaberna skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,
1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,
1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendentui’kåren,
1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,
1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,
1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren, samt
3 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande
den ene i stabsexpeditionen, den andre hos fördelningsintendenten och
den tredje hos fortifikationsofficeren.
3. Brigadchefer och brigadstaber.
8 regementschefer vid infanteriet förordnas att jämte egna beställningar
upprätthålla befattningarna som chefer för infanteribrigader.
Vid varje infanteribrigad skall till brigadchefens biträde finnas en brigadstab,
bestående av 1 brigadkvartermästare och 1 brigadadjutant, båda
beordrade ur vederbörlig arméfördelnings truppförband.
4. Militärbefalet för Norrbotten.
Militärbefälhavarens för Norrbotten stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
1 adjutant, kapten, beordrad ur militärbefälets truppförband, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
68
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
5. Kommendantskapet i Boden.
Kommendantens i Boden stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer eller kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur Bodens trupper,
1 artilleribefälhavare, chefen för Bodens artilleriregemente,
1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur fortifikationen,
1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,
1 förrådsförvaltare ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,
1 garnisonspastor,
1 fästningsläkare,
1 regementsläkare,
2 bataljonsläkare,
1 fästningsveterinär,
1 biträde åt fästningsintendenten, pensionerad underofficer,
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, samt
1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden
och Karlsborg gemensamma staten.
Därjämte skall på kommendantskapets stat uppföras musikkåren för
Bodens garnison, nämligen:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
4 musiksergeanter,
2 musikfurirer av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
2 musikkorpraler,
3 musikvicekorpraler,
9 musikvolontärer och
6 musikelever.
6. Militärbefalet på Gotland.
Militärbefälet på Gotland indrages, och chefen för Gotlands infanterikår
erhåller befäl jämväl över Gotlands artillerikår.
7. Infanteriinspektionen.
Inspektörens för infanteriet stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
8. Militärläroverksinspektionen.
Den nuvarande militärläroverksinspektionen indrages, och militärbefälhavaren
för Norrbotten förordnas att jämväl vara inspektör för militärläroverken.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
•it)
1). Kavalleriinspektionen.
Kavalleriinspektörens stab skall bestå av:
1 stabsclief, kapten ur generalstaben, och
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
10. Generalstaben.
Generalstaben skall bestå av, förutom chefen, följande personal:
a) Militärstaten.
1. Överadjutanter och stabsadjutanter.
1 överste,
4 överstelöjtnanter,
10 majorer och
34 kaptener.
2. Militärattachéer.
1 överstelöjtnant,
3 majorer.
3. Pensionerad personal.
1 redogörare, pensionerad officer,
1 bibliotekarie, pensionerad officer,
3 aktuarier, pensionerade officerare, och
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.
b) Civilstaten.
1 professor,
1 krigsarkivarie,
1 förste expeditionsvakt och
3 expeditionsvakter.
11. Artilleristaben.
Denna stab skall bestå av:
1 överste, chef för staben,
2 majorer,
9 kaptener,
3 löjtnanter,
1 officer, beordrad ur infanteriet,
1 pensionerad officer såsom expeditionsofficer,
1 pensionerad underofficer såsom expeditionsunderofficer samt
1 expeditionsvakt.
12. Fortifikationsstaben.
Denna stab skall bestå av:
1 överste, chef för staben, samt
7 andra officerare, därav högst 3 regementsofficerare.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 C höft. (Nr 2 ) 788 21 42
70
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
13. Intendenturstaben.
Intendenturstaben skall bestå av:
1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,
4 kaptener, » »
2 löjtnanter, » »
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, samt
1 expeditionsvakt.
14. Tränginspektionen.
Den nuvarande tränginspektionen indrages, och en av kårcheferna vid
trängen förordnas att övertaga inspektörens åligganden. Som denne kårchefs
biträde beordras en kapten ur trängen.
15. Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg.
Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg indragas.
E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser in. in.
1. Krigsskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
Stab :
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,
1 slottspastor,
1 bataljonsläkare,
1 redogörare, pensionerad officer,
1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,
pensionerad underofficer,
1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad underofficer,
samt
1 köksföreståndare, pensionerad underofficer.
Officer skur sens kompanibefäl:
1 kompanichef, kapten,
5 kadettofficerare, samt
1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.
Officer skur sens lärarpersonal:
5 förste lärare,
5 andre lärare,
2 lärare och
8 biträdande lärare.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
71
Officer skursens betjäning m. fl.:
Förslagsvis: 4 förmän — därav 1 rättare, 1 stallförman, 1 logementsvaktmästare
och 1 slottsvaktmästare —- 1 maskinist, tillika badmästare,
1 skogvaktare, tillika postbud, 1 hovslagare, tillika uppsyningsman över
belysningen, 19 gårdskarlar, 3 slottsuppassare, 1 baderska, 1 hushållerska,
1 städerska, 1 sjuksköterska, 1 sköterskebiträde, 2 kokerskor, 2 köksbiträden
och 1 kökskarl samt
1 sjukvårdsbeställningsman, beordrad ur Svea livgarde, och vid behov
1 spel, beordrat ur truppförband tillhörande Stockholms garnison.
Reservo fficerskursens kompanibefäl:
1 kompanichef,
3 kadettofficerare samt
1 kompaniadjutant, tillika vapenförvaltare, pensionerad underofficer.
Reservofficerskursens lärarpersonal:
1 lärare samt
1 biträdande lärare.
Reservofficerskursens betjäning: ''
Förslagsvis: 2 gårdskarlar och 2 köksbiträden, samtliga för en tid av
fyra månader.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat med lön
chefen samt med arvoden:
adjutanten och kompanichefen vid officerskursen: med arvoden såsom
kaptener; samt
kadettofficerarne, 3 förste och 2 andre lärare samt 1 lärare, samtliga
vid officerskursen: med arvoden såsom kaptener eller löjtnanter.
2. Krigshögskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
1
1
1
2
2
chef, överstelöjtnant,
adjutant, kapten,
biträdande adjutant, tillika redogörare, pensionerad officer,
majorer, 1 .
, , } lärare i militära ämnen,
kaptener, J
förslagsvis 10 övriga lärare i militära ämnen,
förslagsvis 4 lärare i levande språk,
repetitörer till erforderligt antal,
1 expeditionsvakt samt
1 maskinist.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med
lön regementsofficerarna samt med arvoden såsom kaptener ovan angivna
kaptener.
72
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
3. Artilleri- och ingenjörhögskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,
1 redogörare, pensionerad officer,
4 lärare i militära ämnen, kaptener,
övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt
5,
förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,
repetitörer till erforderligt antal,
2 expeditionsvakter samt
1 maskinist.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med
lön chefen samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och 4 lärare i
militära ämnen.
4. Ridskolan.
Denna skolas personal skall bestå av:
1 chef, major,
1 förste lärare, ryttmästare,
1 lärare, tillika adjutant, ryttmästare eller löjtnant,
2 andre lärare, löjtnanter,
1 batalj onsveterinär,
1 redogörare,
1 förvaltare, pensionerad underofficer,
1 maskinist,
stallbetjäning till erforderligt antal, förslagsvis 1 fodermarsk och 8 man,
samt
1 hovslagarbeställningsman, beordrad ur Livregementet till bäst.
Chefen uppföres med lön å skolans stat. Av lärarna uppföras å skolans
stat ovan upptagna ryttmästare och löjtnanter med arvoden.
5. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
Denna skolas personal skall bestå av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,
1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförbanden under
högst 160 dagar,
3 förste lärare,
10 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 5 under
högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,
12 repetitörer, subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav
7 under högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
73
1 läkare, beordrad under högst 200 dagar,
1 förvaltare, 1 . ,
. ... , samtliga pensionerade
1 väbel, 1 ",
1 köksföreståndare, tillika biträde åt väbeln, J
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen, beordrad ur Svea livgarde under
högst 200 dagar.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat med lön
chefen samt med arvoden adjutanten såsom löjtnant och förste lärarna
såsom kaptener.
6. Artilleriskjutskolan.
De nuvarande särskilda skjutskolorna för fältartilleriet samt för fästningsoch
position sartilleriet skola sammanslås till en för artilleriet i dess helhet
gemensam skjutskola.
Den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av 1
överste, chef, 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben
erforderliga personalen.
Skjutskolan, vilken förutsättes pågå under en tid av sju veckor, skall
fortfarande såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktionsdivisoner,
allt på sätt Kung!. Maj:t närmare bestämmer.
F. Lägre truppförband,
1. Infanteriet.
a) Svea livgarde skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
17 kaptener,
32 löjtnanter och
10 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofllcerare:
13 fanjunkare och
25 sergeanter.
Manskap:
25 furirer av 1. klassen,
45 furirer av 2. klassen, *)
48 korpraler,
48 vicekorpraler,
70 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
3 sjukvårdssoldater1),
1 hovslagarvicekorpral,
2 vapenhantverkarfurirer av 2.
klassen2),
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhan tverkarsoldat.
*) Därav 1 avsedd för krigsskolan å Karlberg.
a) Därav 1 avsedd för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
74
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Musikpersonal s
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
Ciyilmilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor ’).
Pensionerad personal:
1 inskrivningsofficer,
1 underofficer, biträde åt regements
intendenten,
2 expeditionsunderofficerare och
1 vapenunderofficer.
b) vart och ett av nedan förslagsvis uppräknade infanteriregementen,
nämligen:
Livregementets grenadjärer, Östgöta livgrenadjärregcmente, Västgöta regemente,
Upplands, Skaraborgs, Södermanlands och Jönköpings regementen,
Dalregementet, Älvsborgs, Västerbottens, Kalmar och Värmlands regementen,
Skånska infanteriregementet och Västernorrlands regemente skola bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
12 kaptener,
23 löjtnanter samt
7 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
9 fanjunkare och
19 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
2 8 korpraler,
28 vicekorpraler,
40 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen, 1
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhan tverkarf urir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhan tverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
1) Gemensam för Stockholms garnison.
Särskilda utskottets
Clvilmilitilr personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 vapenliantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
I regementspastor 1).
c) Kronobergs regemente skall bestå
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
15 kaptener,
29 löjtnanter samt
9 underlöjtnanter oali fänrikar.
Sekund officerare:
II fanjunkare och
23 sergeanter.
Manskap:
20 furirer av 1. klassen,
38 furirer av 2. klassen,
40 korpraler,
40 vicekorpraler,
58 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2.
klassen,
1 vapenliantverkarkorpral, *)
utlåtande Nr 2. 75
Pensionerad personal:
1 underofficer, biträdeåtregements
intendenten,
2 expeditionsunderofficerare och
1 vapenunderofficer.
av:
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhan tverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 underofficer, biträde åt rege
mentsintendenten,
2 expeditionsunderofficerare och
1 vapenunderofficer.
*) Gemensam för samtliga truppförband å, samma garnisonsort.
76
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
d) Norrbottens regemente skall bestå
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
14 kaptener,
25 löjtnanter och
8 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
10 fanjunkare och
21 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
32 korpraler,
32 vicekorpraler,
46 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
e) Jämtlands fältjägarregemente skall
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
12 kaptener,
23 löjtnanter samt
7 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
9 fanjunkare och
19 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
2 8 korpraler,
2 8 vicekorpraler,
40 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
av:
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhan tver karkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Civilmilitär personal:
1 vapenhantverkare och
1 förråds vaktmästare.
Pensionerad personal:
1 underofficer, biträde åt regements
intendenten,
2 expeditionsunderofficerare och
1 vapenunderofficer.
bestå av:
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2.
klassen,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
77
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 vapenliantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor.1)
Pensionerad personal:
5 pensionerade underofficerare.
f) Gotlands infanterikår skall bestå
Ofiicerare:
1 överstelöjtnant och chef,
1 major,
(5 kaptener,
9 löjtnanter samt
3 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
5 fanjunkare och
11 sergeanter.
Manskap:
8 furirer av 1. klassen,
15 furirer av 2. klassen,
16 korpraler,
16 vicekorpraler,
24 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarkorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal1 2 * 4):
av:
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor.2)
Pensionerad personal:
1 officer, biträdande intendent,
1 underofficer, biträde i intenden
turen,
1 expeditionsunderoffieer,
1 vapenunderofficer och
1 förrådsförvaltare i Tingstäde.
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
2. Kavalleriet.
a) Livregementet till häst, Smålands husarregemente och Skånska kavalleriregementet
skola vartdera bestå av:
Officerare: Underofficerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major,
7 ryttmästare,
15 löjtnanter samt
4 underlöjtnanter och fänrikar.
5 fanjunkare och
9 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
18 furirer av 2. klassen,
b Gemensam för samtliga truppförband i Östersund.
s) Avsedd för Gotlands trupper.
78
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
23 korpraler,
180 volontärer,
1 sjuk vår dsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
2 sj ukvärdsry tutare,
1 x) hovslagarfurir av 2. klassen,
4 liovslagarkorpraler,
4 hovslagarryttare och
1 vapenhan tverkarkorpral.
Mnsikpersonal:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
b) Norrlands dragonregemente skall
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major,
8 ryttmästare,
17 löjtnanter samt
5 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
6 fanjunkare och
10 sergeanter.
Manskap:
6 furirer av 1. klassen,
22 furirer av 2. klassen,
29 korpraler,
225 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
3 sjukvårdsryttare,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
5 liovslagarkorpraler,
5 kovslagarryttare och
1 vapenhan tverkarkorpral. *)
2 musikvolontärer och
3 musikelever,
Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär2) och
1 vapenhantverkare.
Civil personal:
1 regementspastor3).
Pensionerad personal:
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
1 expeditionsunderofficer,
1 vapenunderofficer och
1 uppbördsman för furage m. m.
bestå av:
Mnsikpersonal:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär och
1 vapenhantverkare.
Pensionerad personal:
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
1 expeditionsunderofficer,
1 vapenunderofficer och
1 uppbördsman för furage m. m.
*) Därjämte uppföres på Livregementets till häst stat 1 hovslagarfurir av 2. klassen avsedd
för ridskolan.
2) Vid skånska kavalleriregementet en bataljonsveterinär. Regementsveterinärtjänsten
bestrides av vederbörande fördelningsveterinär.
s) Endast vid Skånska kavalleriregementet.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
79
3. Artilleriet.
a) Svea artilleriregemente, Göta artilleriregemente och Norrlands artilleriregemente
skola vartdera bestå av:
Officerare: |
Musikpersonal: |
||
1 |
överste och chef, |
1 |
musikstyckjunkare, |
1 |
överstelöjtnant, |
1 |
musiksergeant, |
3 |
majorer, |
1 |
musikfurir av 1. klassen, |
11 |
kaptener, |
1 |
musikfurir av 2. klassen, |
21 |
löjtnanter samt |
1 |
musikkonstapel, |
7 |
underi öj titan ter och fänrikar. |
1 |
musikvicekonstapel, |
2 |
musikvolontärer och |
||
Underofficerare: |
3 |
musikelever. |
|
8 |
styckjunkare och |
||
15 |
sergeanter. |
Civilinilitär personal: |
|
1 |
regementsläkare, |
||
Manskap: |
1 |
regementsveterinär2) och |
|
14 |
furirer av 1. klassen, |
1 |
batalj onsveterinär. |
25 |
furirer av 2. klassen, |
||
36 konstaplar, |
Civil personal: |
||
105 |
volontärer, |
1 |
regementspastor3). |
1 |
sjukvårdsfurir av 2. klassen, |
||
2 |
sj ukvårdskonstaplar, |
Pensionerad personal: |
|
3 |
sj ukvårdsartillerister, |
1 |
underofficer, biträde åt rege |
1 |
hovslagarfurir av 2. klassen,1) |
mentsintendenten, |
|
3 |
hovslslagarkonstaplar, |
1 |
expeditionsunderofficer, |
4 hovslagarartillerister, |
1 |
vapenunderofficer och |
|
1 |
hantverksfurir av 2. klassen, |
1 |
uppbördsman för furage m. |
2 |
hantverkskonstaplar och |
||
2 |
hantverksartillerister. |
||
b) |
Wendes artilleriregemente skall |
bestå |
av: |
Officerare: |
Underofficerare: |
||
1 |
överste och chef, |
9 |
styckjunkare och |
1 |
överstelöj tnant, |
18 |
sergeanter. |
3 |
majorer, |
Manskap: |
|
12 kaptener, |
|||
23 |
löjtnanter samt |
15 |
furirer av 1. klassen, |
7 |
underlöjtnanter och fänrikar. |
29 |
furirer av 2. klassen, |
‘) Yid Svea artilleriregemente 2, därav 1 lör bestridande av tjänsten vid generalstabens
stall.
2) Avsedd för Göta artilleriregemente, vid de båda andra artilleriregementena bestrider
vederbörande fördelningsveterinär regementsveterinärtjänsten.
3) Endast vid Göta artilleriregemente.
80
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
41 konstaplar,
110 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
1 liovslagarfurir av 2. klassen,
3 liovslagarkonstaplar,
4 hovslagarartillerister,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
2 liantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
Musikpersonal:
1 musikstjckjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare,
1 regementsveterinär och
1 bataljonsveterinär.
Pensionerad personal:
1 underofficer, biträde åt regements
intendenten,
1 expeditionsunderofficer,
1 vapenunderofficer och
1 uppbördsman för furage in. in.
c) Gotlands artillerikår skall bestå av:
Officerare:
1 major och chef,
4 kaptener,
8 löjtnanter samt
2 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
3 styckjunkare och
7 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
10 furirer av 2. klassen,
14 konstaplar,
71 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
1 liovslagarfurir av 2. klassen,
1 hovslagar konstapel,
1 hovslagarartillerist,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
1 hantverkskonstapel och
1 hantverkssoldat.
Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare.
Pensionerad personal:
1 expeditionsunderofficer och
1 vapenunderofficer.
d) Norrbottens artillerikår skall bestå av:
Officerare: Underofficerare:
1 major och chef, 3 styckjunkare och
4 kaptener, 5 sergeanter.
8 löjtnanter samt
2 underlöjtnanter och fänrikar. Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
81
Särskilda utskottets
9 furirer av 2. klassen,
10 konstaplar,
20 volontärer,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
1 hovslagarkonstapel och
1 hovslagarartillerist.
utlåtande Nr 2.
Pensionerad personal:
1 expeditionsnnderofficer, tillika
vapenunderofficer, samt
1 kasernunderofficer, tillika väbel
m. m.
e) Arméartilleriregementet skall bestå
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
13 kaptener,
25 löjtnanter samt
8 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
9 styckjunkare och
19 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
25 furirer av 2. klassen,
35 konstaplar,
113 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvärdskonstaplar,
2 sjukvårdsartillerister,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
f) Luftvärnsartilleriregementet
Officerare:
1 överste och chef,
1 major,
8 kaptener samt
20 löjtnanter.
Underofficerare:
6 styckjunkare och
13 sergeanter.
Manskap:
8 furirer av 1. klassen,
av:
4 hantverkskonstaplar och
3 hantverksartillerister.
Musikpersonal:
1 musikstyckjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare.
Pensionerad personal:
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
1 expeditionsunderofficer och
1 vapenunderofficer.
skall bestå av:
15 furirer av 2. klassen,
24 konstaplar,
74 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
82
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Musikpersonal''):
1 musikdirektör,
1 musikstyck]''unkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
2 musikvicekonstaplar,
6 musikvolontärer ocli
5 musikelever.
g) Bodens artilleriregemente skall
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
11 kaptener,
21 löjtnanter samt
7 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
8 styckjunkare och
16 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
25 furirer av 2. klassen,
Civil personal:
1 garnisonspastor.
Pensionerad personal:
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
1 espeditionsunderofficer och
1 vapenunderofficer.
bestå av:
30 konstaplar,
105 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskonstaplar och
3 hantverksartillerister.
Pensionerad personal:
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
1 vapenunderofficer och
1 expeditionsunderofficer.
4. Fortifikationen och ingenjörtrupperna.
a) Vid fortifikationen skall finnas
Officerare:
3 överstar.
4 överstelöjtnanter,
8 majorer,
44 kaptener,
57 löjtnanter samt
19 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
31 fanjunkare och
62 sergeanter. *)
följande personal anställd, nämligen:
Mnsikpersonal:
2 musikfanjunkare och
2 musiksergeanter.
Civilmilitär personal:
2 bataljonsläkare,
3 bataljonsveterinärer,
1 radioingenjör,
9 fortifikationskassörer,
1 departementsskrivare,
5 vapenhantverkare,
*) Avsedd för Karlsborgs garnison.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
83
7 tygverkmästare,
24 tyghantverkare och
5 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor och
1 expeditionsvakt.
Pensionerad personal:
1 bibliotekarie,
1 expeditionsofficer,
5 underofficerare, därav 4 biträden
åt regementsintendenterna och
1 tillsyningsman å Laxön, samt
7 expeditionsunderofficerare.
b) Vid vart och ett av nedan uppräknade ingenjörtruppfUrband skall
finnas anställd följande manskapspersonal:
vid Svea ingenjörkår:
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
11 furirer av 2. klassen,
12 korpraler,
12 vicekorpraler,
75 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhan tverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
3 hantverksvicekorpraler och
8 hantverkssoldater.
Musik man skap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
vid Göta ingenjörkår:
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
7 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
10 vicekorpraler,
55 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarvicekorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
2 hantverksvicekorpraler och
6 hantverkssoldater.
Manskap:
6 furirer av 1. klassen,
13 furirer av 2. klassen,
18 korpraler,
17 vicekorpraler,
92 volontärer,
vid Fälttelegraf kår en:
1 sj ukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
. 1 sjukvårdsvicekorpral,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarkorpral,
1 hovslagarvicekorpral,
84
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhan tverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
3 hantverksfurirer av 2. klassen,
6 hantverkskorpraler,
5 hantverksvicekorpraler och
12 hantverkssoldater.
vid Bodens i
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
13 korpraler,
12 vicekorpraler,
64 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
vid Norrlands
Manskap:
2 furirer av 1. klassen,
5 furirer av 2. klassen,
7 korpraler,
7 vicekorpraler,
48 volon tärer,
1 sjukvårdskorpral,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
1 sjukvårdssoldat,
1 liovslagarvicekorpral,
Musik mans kap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
1 liovslagarvicekorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhan tverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
2 hantverksvicekorpraler och
6 hantverkssoldater.
ingenjörkår:
1 hovslagarsoldat,
1 vapenlian tverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
3 hantverksvicekorpraler,
8 hantverkssoldater.
5. Trängtrupperna.
a) Den för trängen gemensamma staten skall upptaga följande personal,
nämligen:
Officerare:
Underofficerare:
1 överste,
2 överstelöjtnanter,
2 majorer,
17 kaptener, •
27 löjtnanter samt
8 underlöjtnanter och fänrikar.
17 fanjunkare och
35 sergeanter.
Musikpersonal:
4 musikfanjunkare och
4 musiksergeanter.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
85
Cirilinilitiir personal:
4 regementsläkare,
4 bataljonsläkare,
4 bataljonsveterinärer,
113 hantverkare och
4 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor.
b) Vid vart och ett av nedan uppräknade trängtruppförband skall finnas
anställd följande manskapspersonal, nämligen:
Pensionerad personal:
4 underofficerare, biträden åt regementsintendenter,
4 vapenunderofficerare och
4 uppbördsmän för furage.
vid Svea
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
10 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
11 vicekorpraler,
17 volontärer,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 bovslagarkorpral och
1 hovslagarvicekorpral.
vid en var av Göta och Norrlands
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
8 furirer av 2. klassen,
8 korpraler,
9 vicekorpraler,
13 volontärer,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 hovslagarkorpral och
1 hovslagarvicekorpral.
tr ängkår:
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
trängkårer samt Skånska trängkåren:
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
6. Intendentiirtrupperna och intendeuturkåren.
Vid intendenturtrupperna och intendenturkåren skall finnas anställd följande
personal, nämligen:
Officerare:
2 överstar,
5 överstelöjtnanter,
8 majorer,
58 kaptener och
9 löjtnanter.
Bihang till riksdagens protokoll 1924.
Underofficerare:
52 förvaltare,
3 fanjunkare och
9 sergeanter.
11 sand. 2 C käft. (Nr 2.)
788 24 43
86
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Manskap:
12 furirer av 1. klassen och
11 furirer av 2. klassen.
Civilmilitär personal:
2 departementsskrivare.
Civil personal:
1 expeditionsvakt.
Pensionerad personal:
2 officerare och
7 underofficerare.
G. Vissa civilmilitära samt civila kårer och stater.
1. Fältläkarkåreii.
Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:
1 generalfältläkare,1) 32 bataljonsläkare3) samt
1 överfältläkare,1) 25 bataljonsläkare vid fältläkar
4
fältläkare,* 2) kåren.4)
33 regementsläkare,3)
2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.
Den å staten för garnisonssjukhuset i Stockholm uppförda överläkarbeställningen
med bataljonsläkares lön skall ändras till eu överläkarbeställning
med regementsläkares lön.
Såsom redogörare vid nämnda sjukhus skall anställas 1 pensionerad
officer.
Å staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg skola uppföras 1 regementsläkare
och 1 bataljonsläkare, avsedda för nämnda sjukhus och garnisonen
å Karlsborg.
Vid arméns sjuksköterskekår skola finnas 37 ordinarie sjuksköterskor.
Ett visst belopp ställes till sjukvårdsstyrelsens förfogande för anställning
av extra sjuksköterskor.
3. Fältveterinärkåren.
Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:
1 överfältveterinär,1)
4 fältveterinärer,2)
7 regementsveterinärer3) samt
14 batalj onsveterinärer.3)
4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.
Staten för artilleriets fabriker och tyganstalter skall upptaga följande
personal, nämligen;
*) Uppförd å arméförvaltningens stat.
2) Uppförda å staten för arraéfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.
3) Uppförda å truppförbandens m. fl. stater.
4) Uppförda å staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
87
Ordinarie befattningshavare:
1 fälttygmästare,
3 styresmän,
1 tygmästare av 1. klassen,
2 tygmästare av 2. klassen,
5 tyg- eller fabriksingenjörer,
2 departementsskrivare,
12 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.
klassen,
7 tygförvaltare av 2. klassen,
17 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,
<> verkmästare av 1. klassen,
2 verkmästare av 2. klassen,
9 tyg- eller fabriksskrivare,
45 tyghantverkare och
7 fortmaskinister.
Pensionerad personal:
1 officer, ledare av artilleridepartementets tekniska revision,
1 expeditionsunderofficer vid » » »
1 expeditionsunderofficer vid artilleridepartementets civilbyrå,
3 expeditionsunderofficerare vid » militärbyrå,
7 expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och Stockholms
tygstation samt
2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.
5. Polispersonalen.
Arméns polispersonal skall bestå av:
i Boden: å Karlsborg:
1 poliskommissarie, 1 överkonstapel och
5 överkonstaplar, 1 konstapel.
18 konstaplar och
6 extra konstaplar.
H. Härens hästar och remonteringsväsendet.
1. Härens hästar.
Egna tjänstehästar.
Nedan omförmäld personal skall vara skyldig att var och en hålla en
egen tjänstehäst, nämligen:
chefen för generalstaben, inspektörerna för infanteriet och kavalleriet, de
fyra arméfördelningscheferna, generalfälttygmästaren och inspektören för
artilleriet, chefen för fortifikationen, militärbefälhavaren för Norrbotten
och kommendanten i Boden .................................... tillhopa 11 hästar
chefen för lantförsvarets kommandoexpedition .......................... 1 häst
samtliga officerare vid generalstaben med undantag av militärattachéerna
................................................................ tillhopa 49 hästar
chefen för krigshögskolan ............................................................... 1 häst
chefen för krigsskolan ävensom kadettofficeren ur kavalleriet
vid samma skola ........................................................ tillhopa 2 hästar
chefen för ridskolan ävensom de fyra lärarna därstädes » 5 »
88
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
chefen för artilleriets skjutskola .................................................
samtliga regementschefer vid infanteriet samt chefen för Grot -
1 häst
lands infanterikår .................................................
samtliga officerare vid kavalleriet utom fänrikar
samtliga regementschefer vid artilleriet ...............
en till inspektör för trängen förordnad kårchef .
tillhopa
19
108
7
1
hästar
häst
Summa 205 hästar
Stamhästar.
Vid armén skola finnas tillhopa 4,405 stamhästar, nämligen:
vid högre staber m. m.:
chefen för lantförsvarets kommandoexpedition . . 1
inspektörerna för infanteriet och kavalleriet, fyra
arméfördelningschefer, generalfälttygmästaren,
chefen för fortifikationen, chefen för general
-
staben, militärbefälhavaren för Norrbotten...... adjutanter hos inspektören för infanteriet och i |
10 |
||
fyra arméfördelningsstaber................................ |
10 |
||
fältveterinärer.......................................................... reservgrupp om 4 hästar för varje arméfördel- |
4 |
||
ningsstab ............................................................... |
16 |
||
generalstaben .......................................................... |
35 |
||
artilleristaben............................................................ |
15 |
||
kommendantskapet i Boden.................................. |
2 |
||
officerare vid fortifikationens huvudstation ........ |
14 |
||
fälttygmästaren ....................................................... |
1 |
||
undervisningsverken ................................................ |
10 |
tillhopa |
118 hästar |
vid infanteriet... . .................................................... |
» |
328 » |
|
» kavalleriet.......................................................... |
» |
2,210 * |
|
» artilleriet ........................................................... |
» |
1,375 » |
|
» fortifikationen och ingenjörtrupperna ........... |
» |
190 » |
|
» trängtrupperna................................................ |
» |
181 |
|
» intendenturtrupperna ..................................... |
» |
3 » |
|
Summa |
4,400 hastar |
||
Lejda hästar. |
|||
Antalet lxästlejningsdagar vid armén skall beräknas sålunda: |
|||
vid infanteriet .......................................................... |
22,800 lejningsdagar |
||
» kavalleriet ....................................................... |
1,400 |
» |
|
» artilleriet............................................................ |
83,792 |
» |
|
» ingenjörtrupperna ............................................ |
34,800 |
» |
|
» trängtrupperna .................................................. |
16,700 |
» |
|
» intendenturtrupperna ....................................... |
2,500 |
» |
Summa 161,992 lejningsdagar
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
89
2. Renionteringsväsendet.
Antalet remonter.
Ärligen skall följande antal remonter tillföras armén, nämligen:
kavalleriet..................................................................................... 234 remonter
artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna ................................. 165
ersättning för till egna tjänstehästar tittagna stamhästar ... 10 »
Summa 409 remonter
Remonteringsstyrelsen.
Den vid remonteringsstyrelsen anställda personalen skall utgöras av:
1 chef, officer å reservstat eller i reserven, och
1 redogörare, pensionerad officer.
Remontd epåern a.
Vid armén skola finnas två remontdepåer, nämligen vid Herrevadskloster
i Skåne och Utnäslöt i Västmanland.
I. Reservpersonal.
1. Personal å reservstat.
a) Reservstaten för officerare och underofficerare skall bestå av:
1 generalsperson,
4 överstar,
46 majorer,
260 kompaniofficerare och
7 0 underofficerare.
b) Reservstaten för fältläkarkåren skall bestå av:
2 fältläkare och
4 regementsläkare.
c) Reservstaten för fältveterinärkåren skall bestå av:
1 fältveterinär och
1 regementsveterinär.
2. Personal i arméns reserver.
a) Officerare och underofficerare, vilka inom regementes (kårs) reserv
vunnit sin första officers- respektive under officer sanställning.
Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga
i krig, och då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar, ävensom
vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva
anbefalld, samt dessutom i fred under loppet av varje treårsperiod av
tjänstetiden, intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 42 års ålder:
vid infanteriet, träng- och intendenturtrupperna i 35 dagar samt vid övriga
truppslag i 40 dagar.
90
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Ifrågavarande personal skall vid sin första utnämning erhålla ekiperingshjälp,
officer med 750 kronor och underofficer med 600 kronor.
Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående
pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till
400 kronor.
Därest officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort
honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått den
för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans efterlevande anhöriga
eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens vid tiden
för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.
Officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort honom
åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall efter uppnådda 42 års ålder vara
berättigad att utbekomma i stället för pensionen ett mot dennas efter
5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.
b) Officerare och underofficerare, som. vid eller efter avgång från beställning
på stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i
regementes (kårs) reserv.
Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgörings -skyldiga i samma omfattning som ovan under a) omförmälda officerare
och underofficerare.
Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående
pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till
400 kronor.
c) Underbefäl i reserven.
Ifrågavarande personal må kvarstå i reserven intill utgången av det
kalenderår, varunder vederbörande uppnår 34 års ålder, och skall vara
tjänstgöringsskyldig i krig samt då värnpliktiga eljest inkallas till rikets
försvar, ävensom vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap
kan bliva anbefalld.
d) Fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservpersonal.
Fältläkarstipendiat- och fältveterinärstipendiatbeställningar i reserven skola
indragas.
Yad ovan under a) och b) föreslagits i fråga om tjänstgöringsskyldighet,
avlönings- och pensionsförmåner samt ekiperingshjälp för officerare skall i
tillämpliga delar gälla även beträffande läkare och veterinärer, dock att den
ordinarie tjänstgöringsskyldigheten i fred, oavsett vid vilket truppslag
tjänstgöringen fullgöres, skall vara 45 dagar under loppet av varje treårsperiod
av tjänstetiden.
J. övergången till den nya härordningen.
De ovan föreslagna ändringarna i nu gällande härordning skola träda i
kraft under budgetåret den 1 juli 1925—den 30 juni 1926 å de tider,
Kungl. Maj:t bestämmer.
Särskilda utskottets utlåtande Kr 2.
91
SJ (^FÖRSVARET,
i. Flottan.
A. Sjökrigsmaterielen.
a) Under tiden 1924—1929 skall ersättningsbyggnad av krigsfartygsmateriel,
omfattande nybyggnad av en jagare, två torpedundervattensbåtar
och två motortorpedbåtar, äga rum.
b) Av ännu återstående behållning, 333,500 kronor, å det i 1919 års
riksstat uppförda reservationsanslaget till krigsfartygsmateriel må användas
högst 260,000 kronor för omändring av de såsom stridsfartyg utrangerade
f. d. pansarbåtarna Göta och Thule till logementsfartyg.
B. Marin förval t ningen.
A marinförvaltningens stat indragas 1 andre kemist samt 2 befattningar
tillhörande lönegraden B 15, 3 befattningar tillhörande lönegraden B 13
och 2 expeditionsvaktsbefattningar.
C. Marinstaben.
Den å marinstabens stat för närvarande uppförda registrators- och aktuariebefattningen
indrages.
D. Sjökrigsskolan.
a) Marinintendentsskolan skall upphöra såsom särskild undervisningsanstalt
och undervisningen av marinintendentselever och marinintendentsaspiranter
förläggas till sjökrigsskolan.
b) Sjökrigsskolans elever skola åtnjuta inkvarteringsersättning ävensom
befrias från erläggande av terminsavgifter samt erhålla fri undervisningsmateriel
och fria läroböcker.
E. Flottans stationer.
a) Den revision av fartygsredogörelserna, som för närvarande äger rum
å flottans stationer (de s. k. sjörevisionerna), skall upphöra.
b) I staten för skeppsgosseskolorna indrages för skolan i Marstrand
upptagen personal, varemot för skolan i Karlskrona upptagen personal
ökas med 2 ordinarie ämneslärare, 1 extra ordinarie ämneslärare samt
1 lärare i slöjd.
92
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Flottans personalstater.
upptaga följande personal:
F.
Flottans personalstater skola
Officerare:
5 flaggman,
7 kommendörer,
16 kommendörkaptener av 1.
graden,
21 kommendörkaptener av 2.
graden,
116 kaptener,
105 löjtnanter samt
48 underlöjtnanter ock fänrikar.
Underofficerare:
190 flaggunderofficerare och
382 underofficerare av 2. graden.
Manskap:
Flaggkorpraler:
350 flaggkorpraler.
Övrigt manskap:
1,152 korpraler, därav högst 200
högbåtsman, samt
1,805 meniga.
Skeppsgossar :
500 skeppsgossar.
Mariningenjörer:
1 marinöverdirektör,
3 marindirektörer av 1. graden,
3 marindirektörer av 2. graden,
9 mariningenjörer av 1. graden,
1. löneklassen,
6 mariningenjörer av 1. graden,
2. löneklassen,
7 mariningenjörer av 2. graden,
4 extra mariningenjörer,
4 specialingenjörer av 1. graden,
8 specialingenjörer av 2. graden,
4 specialingenjörer av 3. graden,
vartill komma
4 mariningenj örsstipendiater.
Marinintendenter:
1 marinöverintendent,
2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,
6 förste marinintendenter, 2. löneklassen,
28 marinintendenter av 1. graden,
14 marinintendenter av 2. graden och
7 marinunderintendenter.
Marinläkare:
1 marinöverläkare,
2 förste marinläkare,
16 marinläkare av 1. graden,
20 marinläkare av 2. graden och
10 marinläkarstipendiater.
Ecklesiastikpersonal:
2 amiralitetspastorer,
3 amiralitetspredikanter,
2 klockare och
1 kyrkvaktare.
Polispersonal:
2 överkonstaplar, tillika poliskommissarier,
2 överkonstaplar,
9 konstaplar och
3 extra konstaplar.
Musikpersonal:
2 musikdirektörer.
Civil personal:
1 advokatfiskal och
6 expeditionsvakter.
Pensionerad personal:
3 officerare och
60 underofficerare.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(J. Flottans reservpersonal.
1. Personal ä reservstat.
I ten nuvarande reservstaten för flottan skall i man av beställningshavarnas
avgång indragas.
2. Personal i flottans reserv.
A. Officerare cell underofficerare (flosskorpraler).
1. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler), vilka inom
flottans reserv vunnit sin första anställning som officer, respektive
underofficer (flaggkorpral).
a) Officerare, vilka genomgått utbildning som reservofficersaspiranter,
ävensom underofficerare (flaggkorpraler).
Ifrågavarande officerare och underofficerare (flaggkorpraler) skola intill
av Konungen bestämd levnadsålder vara tjänstgöringsskyldiga vid krig och
allmän mobilisering, ävensom vid sådan större rustning, som till utrönande
av flottans krigsberedskap eller eljest kan bliva anbefalld, samt dessutom
i fred dels under för respektive personalkategorier stadgad, till första anställningsåret
förlagd utbildningstid, dels ock under tvenne repetitionsövningar
av lägst 60 och högst 90 dagars längd å tider, som av Konungen
bestämmas.
Ekiperingslijälp skall utgå med 600 kronor till reservofficersaspirant
och 400 kronor till här avsedd officer. Underofficer (flaggkorpral) skall
vid sin första utnämning erhålla ekiperingslijälp med 600 kronor.
Officer eller underofficer, som fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet
och som kvarstått i flottans reserv intill föreskriven ålder, skall
vara berättigad att efter uppnådda 55 års ålder under sin återstående
livstid åtnjuta årlig pension, officer med 600 kronor och underofficer
(flaggkorpral) med 400 kronor.
Därest officer eller underofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning
fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han
uppnått den för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans
efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens
vid tiden för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde svarande
belopp.
Officer eller underofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning
fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall vara berättigad att
i samband med avgången ur reserven i stället för pensionen utbekomma
ett mot dennas efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.
b) Officerare, vilka efter genomgången sjökrigsskola icke erhållit beställning
på'' stat, men som vunnit anställning i reserven.
För dessa officerare skola gälla enahanda bestämmelser som för under
mom. 2 nedan omförmälda, dock att de under första tjänståret efter
konstitueringen till fänrik skola, i likhet med i inom. 1 a) ovan avsedda
officerare, vara tjänstgöringsskyldiga under viss utbildningstid.
94
Särskilda utskottets utlutande Nr 2.
2. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler), som vid avgång
från beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension
eller den vid uppnådda 50 levnads- och 30 tjänstår utfallande
pension — på ansökan vunnit inträde i flottans reserv.
Ifrågavarande officerai-e och underofficerare (flaggkorpraler) skola vara
tjänstgöringsskyldiga enligt enahanda grunder som under mom. 1 a) ovan
omförmälda officerare och underofficerare (flaggkorpraler), dock att de i
fredstid skola intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 40 års ålder,
fullgöra en repetitionsövning om 60 dagar under loppet av varje fyraårsperiod
av tjänstetiden.
Flaggkorpral skall vid utnämning till beställning i reserven erhålla
ekiperingshjälp med 600 kronor.
Beträffande pension, utbetalande av dess kapitaliserade värde i samband
med avgång ur reserven eller dessförinnan i händelse av dödsfall
gäller vad därom blivit sagt beträffande de under mom. 1 a) här ovan
omförmälda officerarna och underofficerarna (flaggkorpralerna).
B. Mari ningen jörer, marinintendenter och marinläkare.
1. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka inom flottans
reserv vunnit sin första anställning såsom mariningenjörer av
2. graden resp. marinunderintendenter.
Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas
till 600 kronor.
2. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka vid avgång
från beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension eller
den enligt gällande bestämmelser efter viss levnads- och tjänstålder
utfallande pension — på ansökan vunnit inträde i flottans
reserv.
Här avsedd marinintendent skall vara skyldig att intill utgången av
det kalenderår, då han uppnår 40 års ålder, fullgöra eu eller flera repetitionsövningar
om sammanlagt 180 dagar.
Pension skall till här ifrågavarande personal utgå i enlighet med vad
som under A. 1 a) är sagt beträffande officerare, dock att mariningenjör
skall för erhållande av sagda förmån hava kvarstått i beställning på stat
intill 40 års ålder.
3. Marinläkare.
Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas
till 600 kronor.
4. Beträffande tjänstgöringsskyldighet vid krig, mobilisering m. m.
gäller vad ovan under A. 1 a) sagts.
H. Do värnpliktiga och deras redovisning.
Antalet sjörullföringsbefälhavare skall minskas från 6 till 4.
Särskilda utskottets utlutande Kr 2.
''.tf)
II. Kustartilleriet.
1. Kustartilleriets personalstat.
Kustartilleriets personalstat skall upptaga följande personal:
Officerare:
1 chef för kustartilleriet, generalsperson.
2 överstar,
3 överstelöjtnanter,
7 majorer,
30 kaptener,
36 löjtnanter samt
18 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
38 underofficerare av 1. graden samt
76 » » 2. »
Manskap:
60 underofficerskorpraler av 1. klassen,
120 » » 2. » ,
94 korpraler och
419 meniga.
Musikpersonal:
2 musikstjckjankare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
13 underofficerare.
2. Kustartilleriets reservpersonal,
a) Personal å reservstat.
Reservstaten för kustartilleriet skall upptaga 3 regementsofficerare, 8
kompaniofficerare och 6 underofficerare.
För övergång till reservstat samt tjänstgöringsskyldighet skola gälla
enahanda bestämmelser som för reservstatspersonalen vid armén.
b) Personal i kustartilleriets reserv.
Beträffande officerare och underofficerare i kustartilleriets reserv skola
i tillämpliga delar gälla enahanda bestämmelser som för motsvarande
personal vid armén.
96
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
• •
in* Övergången till den nya marinorganisationen.
Föreslagna ändringar i nu gällande marinorganisation skola träda i kraft
under budgetåret den 1 juli 1925—den 30 juni 1926 å de tider, Kungl.
Maj:t bestämmer.
FLYGVAPNET.
Lika med utskottets förslag.
2: o) Lika med utskottets förslag.
3:o) Lika med utskottets förslag.
4:o) Lika med utskottets förslag.
5:o) Lika med utskottets förslag.
6: o) Lika med utskottets förslag.
VÄRNPLIKTSLAGEN.
Vår ståndpunkt ifråga om storleken av den kontingent värnpliktiga, som
årligen skall uttagas till värnpliktstjänstgöring vid bären, marinen och
flygvapnet, de värnpliktigas fördelning å linjetjänst och ersättningsreserv
samt tjänstgöringstidens längd och uppdelning i olika fall har angivits
under avdelningen »Försvarsväsendets ordnande». Då denna ståndpunkt
är i vissa avseenden avvikande såväl från Kungl. Maj:ts proposition som
utskottets förslag, komma vi i det följande att föreslå de förändringar beträffande
värnpliktslagen, som härav föranledas.
I de delar, där ändringar i värnpliktslagen påkallas till följd av den
av reservanterna förordade organisationen och värnpliktstjänstgöringens
längd m. m., synes ytterligare motivering icke vara erforderlig.
Särskilda utskottets utlåtande AV ti.
97
Härutöver vilja reservanterna anföra följande.
Utskottet tiar tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag beträffande § 18, som
avser inskrivningsnämnds sammansättning. Enligt nämnda förslag skall
inskrivningsnämnd bestå av en regementsofficer såsom ordförande, en läkare
och en inom området bosatt icke militär person. Denna sistnämnde
jämte ersättare för honom väljes för ett år i sänder av landstinget eller,
där rullföringsområde utgöres av stad, som ej lyder under landsting, av
stadsfullmäktige. Denna anordning motiveras i propositionen därmed, att
en på angivna sätt sammansatt nämnd medför fördelar ur besparingssynpunkt.
Samma förenkling av ifrågavarande organisation kan ernås
därigenom, att rullföringsbefälliavaren, som enligt den kungl. propositionen
och utskottets förslag skall biträda nämnden i dess arbete, såsom herr
Rosén i sin motion föreslagit, utses till ordförande i nämnden. Reservanterna
ansluta sig därför till nämnda i motionen föreslagna ändring.
Med hänsyn till inskrivningsnämndens uppgift att bland annat pröva
och besluta om frikallelse av sociala skäl, kunna reservanterna icke ansluta
sig till förslaget, att i inskrivningsnämnd skall finnas blott en icke militär
ledamot. Reservanterna ansluta sig därför i denna del till det yrkande,
som framställts i herr Holmströms motion om bibehållande av två av
landsting resp. stadsfullmäktige valda ledamöter.
Vid bifall till reservanternas förslag rörande inskrivningsnämnds sammansättning,
bliva kostnaderna för nämnden något lägre än enligt utskottets
förslag, på samma gång som nämnden, enligt reservanternas mening, blir
bättre skickad att fylla sin uppgift.
Då hittills rullföringsbefälhavare kvarstår i denna befattning till en alltför
hög ålder, symes böra föreskrivas, att rullföringsbefälhavare är skyddig
avgå senast vid uppnådda 65 år. En sådan föreskrift torde vara lämplig
jämväl med hänsyn till den ökade tillgång på övertalig personal, som
uppstår genom den av reservanterna föreslagna nya härorganisationen.
Även beträffande inskrivningsnämnd för sjömanshus föreslå reservanterna,
i anslutning till ovannämnda motioner, enahanda ändringar.
§ 28 mom. 1 har i Kungl. Maj.ts förslag till värnpliktslag bibehållits
i sin nuvarande lydelse: »Då rikets försvar det kräver, så ock när det
erfordras till stillande av uppror, må Konungen, efter statsrådets hörande,
till tjänstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller de större eller
mindre delar därav, som finnas behövliga.»
I motioner av herrar Wigforss m. fl. och Hansson i Stockholm m. fl.
har yrkats sådan ändring av § 28, att orden: »så ock när det erfordras
till stillande av uppror» måtte utgå.
Nu ifrågavarande lagbestämmelse hade ursprungligen följande lydelse:
»Då rikets försvar det kräver, må Konungen efter statsrådets hörande
till tjänstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller de större eller
mindre delar därav, som finnas behövliga.» I samband med det förslag
till ny härorganisation, som framlades vid 1901 års riksdag, föreslog
98
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Kungl. Maj:t, att bestämmelsen skulle erhålla följande ändrade lydelse:
»Då rikets försvar det kräver, så ock när det erfordras till avvärjande
av uppror, må Konungen» o. s. v. I en i andra kammaren väckt motion
yrkade A. Hedin, att ifrågavarande tillägg ej måtte av riksdagen antagas.
Motionären framhöll, bland annat, att det skulle utgöra en fläck
på värnpliktslagen, om med varandra jämställdes plikten att försvara landet
mot en inkräktare och den att gå i fält mot landsmän. I den debatt,
som förekom i andra kammaren, ställde sig, bland andra, Karl Staaff,
H. Hedlund och Persson i Tällberg helt på motionärens sida. Med
icke alltför stor majoritet antogs emellertid paragrafen med den lydelse,
som ännu är gällande.
Då reservanterna nu ansluta sig till yrkandet om borttagande av bestämmelsen,
att beväringens första uppbåd eller delar därav må kunna inkallas
till stillande av uppror, gives därmed blott stöd åt ett gammalt
krav.
Kunde man redan år 1901 göra gällande, att angivna bestämmelse
vore olämplig och av denna anledning icke borde inskrivas i värnpliktslagen,
föreligga enligt reservanternas åsikt nu starkare skäl att borttaga
densamma, så mycket hellre som bestämmelsen ifråga saknar praktisk
betydelse.
De värnpliktigas avlöning.
. I fråga om de värnpliktigas avlöning få reservanterna, i anledning av
herr Karlssons i Gasabäck motion i andra kammaren, föreslå, att penningbidraget
skall utgå med 50 öre om dagen; dock att värnpliktig, som
uttages till längre tjänstgöringstid än 140 dagar, skall för överskjutande
tid åtnjuta ett penningbidrag av 1 krona om dagen.
Förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring.
Reservanterna ansluta sig till utskottets yttrande och hemställan.
Lagen den 1(5 oktober 1914 om förbud i vissa fall mot värnpliktigs
skiljande från tjänst eller arbete.
Till utskottets uttalande under denna punkt ansluta sig reservanterna.
Lagen den 21 maj 1920 om värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter
mot värnpliktstjänstgöring.
Reservanterna ansluta sig till vad utskottet i detta avseende uttalat och
föreslagit.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2. 0.)
På grund av vad bär ovan anförts, hemställa vi:
1 :o) att riksdagen — under förutsättning att riksdagen
fattar beslut, som av Kungl. Maj:t godkännes, angående försvarsväsendets
ordnande — med förklarande, att Kungl. Maj:ts
förslag till värnpliktslag icke kunnat av riksdagen oförändrat
antagas, må, i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition
samt i ämnet väckta motioner, för sin del besluta
antaga följande
Förslag
till
V ärnpliktslag.
KAP. I.
Allmänna bestämmelser.
§§ 1—5.
Lika med utskottets förslag.
§ 6-
1. Yngling, vilken avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg
från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid annan läroanstalt
förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen förordnar,
skall anses däremot svara, så ock yngling, vilken vid navigationsskola
avlagt sjökaptens- eller stvrmansexamen eller maskinistexamen av första
eller andra klass, må redan det år, då han fyller aderton eller nitton år,
anmäla sig till inskrivning.
För bifall härtill fordras att vara vapenför.
2. Lika med utskottets förslag.
3. Likaledes må annan yngling, än i mom. 1 avses, redan det år, då
han fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning antingen för
att utbildas till underbefäl eller fackman vid infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna,
trängtrupperna eller intendenturtrupperna eller för att från
annat inskrivningsområde än Norrbottens uttagas för utbildning vid Norrbottens
regemente.
För bifall härtill fordras, att han är vapenför och i övrigt lämplig till
den tjänstgöring, vartill han anmäler sig.
4. Lika med utskottets förslag.
5. Lika med utskottets förslag.
§§ 7-10.
Lika med utskottets förslag.
100
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
KAP. II.
Om de värnpliktigas inskrivning och redovisning.
§ 11-
1. Lika med utskottets förslag.
2. För inskrivning av de värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus,
samt för redovisning av marinens och flygvapnets å sjömanshus in
skrivna värnpliktiga bestämmas särskilda sjörullföringsområden, .vart och
ett omfattande ett eller flera sjömanshus. För varje sjörullföringsområde
förordnas en befälhavare (sjörullföringsbefälhavare), lydande under stationsbefälhavare
vid station av flottan.
§§ 12—15.
Lika med utskottets förslag.
KAP. III.
Om uppskov med inskrivning eller tjänstgöring, så ock om frikallelse
efter inskrivning.
§§ 16 och 17.
Lika med utskottets förslag.
KAP. IT.
Om inskrivningsnämnd och inskrivningsrevision.
§ 18.
1. För rullföringsområde skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående
av rullföringsbefälhavaren eller i de fall, Konungen så bestämmer, annan
officer såsom ordförande samt tre andra ledamöter, nämligen en läkare
och två inom området bosatta, icke militära personer, vilka jämte ett lika
antal suppleanter väljas varje gång för två år av landstinget eller, där
rullföringsområde utgöres av stad, som ej lyder under landsting, av stadsfullmäktige.
Eu ledamot och en suppleant avgå årligen. Omfattar rullföringsområde
landsdelar, hörande under olika landsting, eller landsdel
och stad, som ej lyder under landsting, väljas särskilt för varje sådan
landsdel eller stad två ledamöter i nämnden jämte lika antal suppleanter.
De av landsting eller stadsfullmäktige valda ledamöter eller, i händelse
de äro hindrade, deras suppleanter deltaga i nämndens förrättningar endast
i vad angår det område, för vilket de blivit valda.
För större rullföringsområde må, där Konungen så bestämmer, finnas
två eller flera inskrivningsnämnder, var och en för viss del av rullföringsområdet,
sammansatta såsom ovan är föreskrivet.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
101
2. För sjömanshus skall finnas eu inskrivningsnämnd, bestående av
sjörullföringsbefälhavaren eller i de fall, Konungen så bestämmer, annan
officer såsom ordförande samt tre andra ledamöter, nämligen en läkare
och två inom staden, där sjömanshuset är beläget, bosatta, icke militära
personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter väljas på sätt i mom. 1
är för varje fall stadgat.
3. För att beslut må kunna av inskrivningsnämnd fattas, erfordras,
att samtliga ledamöter äro tillstädes.
Falla vid omröstning till beslut rösterna lika, gälle ordförandens mening.
§ 19.
1. Inskrivningsnämnd — — — åligger:
a)—f) lika med utskottets förslag;
g) att efterfråga, vilka av de värnpliktiga önska uttagas för utbildning
till underbefäl eller fackmän vid infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna,
trängtrupperna och intendenturtrupperna, för utbildning till plutonchef
eller motsvarande befattning eller för utbildning i särskild ordning vid
Svea livgarde eller vilka värnpliktiga önska uttagas från annat inskrivningsområde
än Norrbottens för utbildning vid Norrbottens regemente och
från annat inskrivningsområde än Gotlands för utbildning vid Gotlands
infanterikår, ävensom att enligt föreskrifter, som Konungen meddelar, uppgöra
förslag till dylik uttagning, varvid iakttages, att vid lika lämplighet
i första rummet ifrågakomma de, vilka anmält sig därtill, samt att för
utbildning till underbefäl eller fackmän icke böra uttagas sådana värnpliktiga,
som visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda dem eller
av deras arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter eller olägenheter
; samt
h) lika med utskottets förslag.
Över nämndens (se utskottets förslag) av nämnden.
2. Lika med utskottets förslag.
3. Lika med utskottets förslag.
4. Lika med utskottets förslag.
§§ 20 och 21.
Lika med utskottets förslag.
§ 22.
Inskrivningsrevision sammanträder på kallelse av ordföranden. Revisionen
åligger:
a)—g) lika med utskottets förslag;
h) att verkställa uttagning av värnpliktiga för utbildning till underbefäl
eller fackmän vid infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna, trängtrupperna
och intendenturtrupperna, för utbildning till plutonchef eller motsvarande
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 C käft. (Nr 2.) ?sa 24 44
102
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
befattning, för utbildning i särskild ordning vid Svea livgarde samt från
annat inskrivningsområde än Norrbottens för utbildning vid Norrbottens
regemente och från annat inskrivningsområde än Gotlands för utbildning
vid Gotlands infanterikår.
Inskrivningsrevisionens beslut--(se utskottets förslag) — — be
stämmer.
§ 23.
Lika med utskottets förslag.
KAP. Y.
Om de värnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet samt underhåll
och förmåner in. in.
§ 24.
1. Till linjetjänst uttagas
a) vapenföra värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg
från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid
annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen
förordnar, skall anses däremot svara, så ock värnpliktiga, som vid navigationsskola
avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller maskinistexamen
av första eller andra klass;
b) enligt de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, andra vapenföra
värnpliktiga till så stort antal, som erfordras, för att årskontingenten skall
uppgå:
vid hären till 22,600 man,
» marinen till 3,930 man, samt
» flygvapnet till 700 man.
2. Till ersättningsreserven uttagas övriga vapenföra värnpliktiga.
§ 25.
Lika med utskottets förslag.
§ 26.
Av infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna, trängtrupperna och in ten -denturtrupperna tilldelade, till linjetjänst uttagna värnpliktiga uttagas tjugu
procent för utbildning till underbefäl eller fackmän.
§ 27.
1. Utbildningstid för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst.
A. Till linjetjänst uttagen värnpliktig, som icke nämnes under B, C eller
D i detta moment, är skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar,
under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan
angives, nämligen:
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
103
a) vid infanteriet i sammanlagt etthundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om nittio dagar, som tager sin början under
första eller andra året, samt
med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av fjärde
året; dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman,
skall tjänstgöra i sammanlagt tvåhundratrettio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras :
med en första tjänstgöring om ettliundraåttio dagar, som tager sin början
under andra året, samt
med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av fjärde
året;
b) vid kavalleriet i tvåhundrafemtiofem dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
med eu första tjänstgöring om etthundranittiofem dagar, som tager sin
början under andra året, samt
med två repetitionsövningar om trettio dagar före utgången av fjärde året;
c) vid artilleriet och ingenjörtrupperna i sammanlagt tvåhundra dagar,
vilken tjänstgöring skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundrafyrtio dagar, som tager sin
början vid fältartilleriet och ingenjörtrupperna under andra året och vid
fästningsartilleriet under första eller andra året, samt
med två repetitionsövningar om trettio dagar före utgången av fjärde
året; dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman,
skall tjänstgöra i sammanlagt tvåhundranittio dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundratrettio dagar, som tager sin
början under första eller andra året,
samt med två repetitionsövningar om trettio dagar före utgången av
fjärde året;
d) vid trängtrupperna och intendenturtrupperna i sammanlagt etthundrafyrtio
dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:
vid trängtrupperna i trängtjänst:
med en första tjänstgöring om etthundrafemton dagar, som tager sin
början under andra året, samt
med en repetitionsövning om tjugufem dagar före utgången av fjärde året,
vid trängtrupperna i bil tjänst:
med en första tjänstgöring om etthundrafemton dagar, som tager sin
början under första eller andra året, samt
med en repetitionsövning om tjugufem dagar före utgången av fjärde året;
vid trängtrupperna i sjukvårdstjänst:
med en första tjänstgöring om nittio dagar, som tager sin början under
andra året, samt
104
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av fjärde
året; samt
vid intendenturtrupperna:
med eu första tjänstgöring om etthundrafemton dagar, som ''tagel- sin
början under andra året, samt
med en repetitionsövning om tjugufem dagar före utgången av fjärde
året; dock att
värnpliktig, som vid trängtrupperna eller intendenturtrupperna uttagits
för utbildning till underbefäl eller fackman, skall tjänstgöra i sammanlagt
tvåhundratrettio dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:
vid trängtrupperna i sjukvårdstjänst:
med en första tjänstgöring om etthundraåttio dagar, som tager sin början
under andra året, samt
med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av femte
året; samt
vid trängtrupperna i trängtjänst och biltjänst ävensom vid intendenturtrupperna
:
med en första tjänstgöring om tvåhundrafem dagar, som tager sin början
under andra året, samt
med en repetitionsövning om tjugufem dagar före utgången av fjärde året;
e) vid flottan i sammanlagt tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras i en följd med början under första eller andra året;
f) vid kustartilleriet i sammanlagt tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundrasjuttio dagar, som tager'' sin
början under första eller andra året, samt
med en repetitionsövning om trettio dagar före utgången av fjärde året;
samt
g) vid flygvapnet i sammanlagt tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundrasjuttio dagar, som tager sin
början under första eller andra året, samt med en repetitionsövning om
trettio dagar före utgången av fjärde året.
B. Värnpliktig, vilken före tjänstgöringens påbörjande avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt
läroverk eller som vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som,
enligt vad Konungen förordnar, skall anses däremot svara, eller som vid
navigationsskola avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller maskinistexamen
av första eller andra klass, är skyldig att, på sätt Konungen närmare
förordnar, under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal
dagar, som nedan angives, nämligen:
a) vid hären i sammanlagt tvåhundranittio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om minst tvåhundrasextio dagar, som upp -
Särskilda -utskottets utlåtande Nr 2.
105
delas i två tjänstgöringsomgångar, av vilka den ena tager sin början under
första året och den andra fullgöres före utgången av fjärde året; samt
med eu repetitionsövning före utgången av fjärde året;
b) vid flottan i sammanlagt tvåliundranittio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras i eu följd med början under första eller andra året;
c) vid kustartilleriet i sammanlagt tvåliundranittio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundrasextio dagar, som tager sin
början under första året och antingen fullgöres i en följd eller uppdelas
på första och andra året, samt
med en repetitionsövning om trettio dagar före utgången av fjärde året;
samt
e) vid flygvapnet i sammanlagt tvåliundranittio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundrasextio dagar, som tager sin
början under första året, samt
med en repetitionsövning om trettio dagar före utgången av fjärde året.
C och D. Lika med utskottets förslag.
E. Under A nämnd värnpliktig, som uttagits för utbildning i särskild
ordning vid Svea livgarde eller från annat inskrivningsområde än Norrbottens
uttagits för utbildning vid Norrbottens regemente, må, på sätt
Konungen finner gott förordna, fullgöra honom åliggande första tjänstgöring
samt första eller första och andra repetitionsövningarna i en följd
med början under första eller andra året.
E. Oavsett vad under A stadgas, skall för där nämnda, infanteriet
tilldelade värnpliktiga, som påbörja första tjänstgöringen under första året,
denna ökas med femton dagar; dock att vad nu sagts, icke skall äga
tillämpning vare sig i fråga om värnpliktiga, som uttagits för utbildning
till underbefäl eller fackmän, eller i fråga om de under E omförmälda
värnpliktiga.
G. Lika med F i utskottets förslag.
2. Tjänstgöringstid för värnpliktiga, uttagna till ersätta in gsreserven.
Till ersättningsreserven uttagen värnpliktig är skyldig att, på sätt
Konungen närmare förordnar, under fredstid tjänstgöra i sammanlagt etthundrafyrtio
dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen i en följd
med början under första eller andra året eller ock med en första och en
andra tjänstgöring under de tre första åren.
3. Särskilda bestämmelser.
A. Lika med utskottets förslag.
B. Därest, på sätt Konungen närmare förordnar, hemförlovning skall
äga rum viss tid under pågående tjänstgöring, äge värnpliktig, som sådant
åstundan efter därom hos vederbörande militärmyndighet gjord fram
-
106
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
ställning, tvärstanna i tjänstgöring intill utgången av flen tjänstgöringsperiod,
till vilken lian inkallats.
C. Lika med D i utskottets förslag.
D. Lika med E i utskottets förslag.
E. Därest vid flottan tillgången på i tjänstgöring varande, till linjetjänst
uttagna värnpliktiga skulle överstiga behovet, äger Konungen medgiva
visst antal dylika värnpliktiga avkortning av den i mom. 1 föreskrivna
tjänstgöringstiden, skolande därvid i första rummet ifrågakomma
sådana värnpliktiga, vilka visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda
dem eller av deras arbete för sitt uppehälle väsentligen beroende
bära anhöriga avsevärda svårigheter.
F. Yårder fartyg, därå värnpliktig tjänstgör, hindrat att återkomma
till station av flottan och avmönstras, innan tiden för den tjänstgöring,
till vilken den värnpliktige inkallats, gått till ända, är denne likväl skyldig
att tjänstgöra ombord, till dess avmönstringen ägt rum. Ersättning för
den överskjutande tjänstgöringstiden erhåller den värnpliktige enligt särskilda
bestämmelser.
G. Har värnpliktig under i mom. 1 eller 2 föreskriven tjänstgöring
blivit fälld till straff för rymning eller olovligt undanhållande av minst ett
dygns varaktighet, eller har hans tjänstgöring avbrutits för verkställighet
av straffarbete eller omedelbart ådömt fängelsestraff, skall den tid, under
vilken han varit rymd eller olovligen undanhållit sig eller hans tjänstgöring
sålunda varit avbruten, ej tillgodoräknas honom såsom tjänstgöringstid,
där ej Konungen för särskilda fall annorledes förordnar. I vad
män den värnpliktige må tillgodoräkna sig fullgjord del av tjänstgöringen,
samt i vilken ordning han skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet,
bestämmer Konungen.
Värnpliktig jämlikt denna lag åliggande tjänstgöring må icke avbrytas
för undergående av förvandlingsstraff för böter.
H och I. Lika med utskottets förslag.
§§ 28—32.
Lika med utskottets förslag.
§ 33.
1. För värnpliktig, som tillhör beväringen, gäller, såvitt Konungen ej
för särskilda fall finner gott annorlunda bestämma:
a) att den värnpliktige under hela sin tjänstetid tillhör icke blott det
truppslag vid hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som
han tilldelats eller vartill han överförts, utan även den värnpliktsgrupp,
vartill han enligt § 24 uttagits eller överförts;
b) att den värnpliktige, om han avflyttar till annat område eller överföres
till annat sjömanshus, tillhör den truppavdelning av hären, kustartilleriet
eller flygvapnet eller den flottans station, som erhåller sina värn
-
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
107
pliktiga från det område, till vilket han inflyttar, eller det sjömanshus,
vartill han överföres; samt
c) att, om den värnpliktige icke är inkallad till tjänstgöring, när landstormen
inom hans ort uppbådas, han är pliktig utgå med densamma och
då har lika tjänstgöringsskyldighet och förpliktelser i övrigt som värnpliktig
tillhörande landstormen.
2. Lika med utskottets förslag.
3. Lika med utskottets förslag.
§ 34.
Lika med utskottets förslag.
§ 35.
1. Lika med utskottets förslag.
2. Under tjänstgöring erhåller till beväringen hörande värnpliktig underhåll,
sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning
samt dessutom penningbidrag, allt likaledes enligt särskilda bestämmelser;
dock att värnpliktig, som jämlikt § 27 mom. 3 C b) kvarbliver
i tjänstgöring utöver den i mom. 1 av samma § föreskrivna tid, äger att
under den överskjutande tiden i stället för penningbidrag åtnjuta kontant
förmån till belopp, motsvarande begynnelseavlöning för fast anställd menig.
3. Lika med utskottets förslag.
§§ 36—39.
Lika med utskottets förslag.
KAP. Yl.
Om påföljd för åsidosättande av denna lags föreskrifter,
så ock om laga förfall.
§§ 40—44.
Lika med utskottets förslag.
KAP. VII.
Om åtgärder med anledning av förseelse mot denna lag,
så ock om användning av böter.
§§ 45 och 46.
Lika med utskottets förslag.
KAP. VIII.
Särskilda bestämmelser.
§§ 47—50.
Lika med utskottets förslag.
108
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Bestämmelser om lagens ikraftträdande.
§§ 51—56.
Lika med utskottets förslag.
2:o) att riksdagen — under förutsättning av bifall till reservanternas
hemställan under punkten l:o) — må besluta, att
det värnpliktig jämlikt § 35 mom. 2 värnpliktslagen tillkommande
penningbidrag skall, i och med att den nya värnpliktslagens
bestämmelser rörande tjänstgöringstiden träda i tilllämpning,
utgå med 50 öre om dagen, dock att värnpliktig,
som uttages till längre tjänstgöringstid än 140 dagar, skall
för överskjutande tid åtnjuta ett penningbidrag av 1 krona
om dagen.
3: o) Lika med utskottets förslag.
4:o) Lika med utskottets förslag.
Herr Uellstvöm bär instämt i de yrkanden, som innefattas i förestående,
av herrar Rosen, Bengtsson i Norup och Hamrin avgivna reservation.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
10! *
Sammandrag
över anslagen under fjärde huvudtiteln enligt reservation av
, lierr itosén m. fl.
Bil. |
Kronor |
Summa kronor |
||
24 000 |
||||
— |
305 000 |
— |
329 000 |
— | |
329 000 |
||||
524 400 |
||||
4 |
22 970 000 |
— |
||
_ |
21450 |
_ |
||
— |
320 000 |
— |
||
— |
1490 000 |
— |
||
— |
745 000 |
— |
||
— |
340 000 |
— |
||
_ |
100 000 |
_ |
||
— |
150 000 |
— |
||
— |
29 500 |
— |
26 690 350 |
— |
2 854 000 |
||||
— |
30 000 |
— |
||
— |
760 000 |
— |
3 644 000 |
_ |
930 000 |
||||
— |
61000 |
— |
||
— |
26 000 |
— |
1 |
|
— |
440 000 |
— |
||
_ |
210 000 |
_ |
||
— |
235 000 |
— |
||
— |
35 000 |
— |
1937 000 |
— |
— |
32 271 35o|—| |
I. Departementet.
Departementschefen..............
Departementet, förslagsanslag
Säger för departementet
II. Lantförsvaret.
(Beräkning av antalet tj änstgöringsdagar se bil 1—3)|
Normala utgifter.
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.
Arméförvaltningen, förslagsanslag .......................
Avlöning till personal vid staber och truppförband,
förslagsanslag ..................................................
Inkvarteringens ordnande i Stockholm, reservations
anslag..............................................................
Bekryteringskostnader, reservationsanslag.................
Arméns reservstater, förslagsanslag .......................
Arméns personal över stat, förslagsanslag ..............
Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag........
Bese- och traktamentskostnader åt hästuttagnings
nämndernas ordförande, förslagsanslag ..............
Blyttningsersättning, förslagsanslag..........................
Besestipendier, reservationsanslag.............................
B.
De värnpliktigas avlöning, Inskrivning och
redovisning.
Penningbidrag, förslagsanslag ...........................
Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsanslag
........................................................
Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader, förslagsanslag.
........................................................
C. Undervisning, understöd, expenser m. m.
Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser, reservationsanslag.
.................................................
Studiestipendier, reservationsanslag.....................
Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande,
reservationsanslag..........................................
Skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m., reservationsanslag
.....................................................
Skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden, res erva
Tryckningskostnader, förslagsanslag
Transport
no
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Bil. |
Kronor |
Summa kronor |
|||
Transport |
— |
— |
32 271 350 |
— |
|
D. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering |
o |
||||
övningar m. m. |
|||||
Mathållning, förslagsanslag .................................... |
— |
5 720 000 |
— |
||
Munderingsutrustning, reservationsanslag .................. Kasernutredning, intendenturfordon m. m., reserva- |
4 109 000 |
||||
tionsanslag............ ......................................... Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid trupp- |
— |
1 240 000 |
|||
förbanden, reservationsanslag .............................. |
— |
2 310 000 |
— |
||
Remontering, reservationsanslag .............................. |
— |
473 000 |
— |
||
Furagering, förslagsanslag ....................................... Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon, |
— |
2 457 000 |
— |
||
reservationsanslag................................................ |
— |
200 000 |
— |
||
Trupp förbandens övningar, reservationsanslag...... Fält- och fälttjänstövningar, reservationsanslag ......... |
— |
1 300 000 |
— |
||
— |
706 000 |
— |
18 515 000 |
— |
|
E. Sjukvård m. m. |
|||||
Sjuk- och veterinärvård, reservationsanslag ............... |
- |
— |
— |
550 000 |
- |
F. Vapen och ammunition. |
|||||
Vapen och ammunition m. m., reservationsanslag ...... Underhåll och försök med stridsvagnsmateriel, reser- |
— |
4 861000 |
— |
||
vationsanslag..................................................... |
— |
50 000 |
— |
4 911000 |
— |
G. Byggnader och Ingenjörmateriel |
|||||
1 Byggnader, övningsfält och skjutbanor, reservations- |
|||||
anslag.............................................................. |
— |
2 500 000 |
— |
||
Ingenjörmateriel, reservationsanslag........................... Övningar och materiel för järnvägstrupper, reserva- |
— |
156 000 |
|||
tionsanslag........................................................ |
— |
20 000 |
— |
2 676 000 |
— |
H. Diverse. |
|||||
| Extra utgifter, reservationsanslag............................. i Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, |
— |
500 000 |
— |
||
reservationsanslag .............................................. Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare, |
— |
70 000 |
— |
||
reservationsanslag................................................ |
— |
80 000 |
— |
650 000 |
— |
Säger för normala utgifter |
— |
— |
59 573 350 |
— |
|
Extra ordinarie utgifter ............ |
— |
— |
1 500 000 |
— |
|
Säger för lantförsvaret |
— |
— |
61073 350 |
— |
|
III. Sjöförsvaret. |
|||||
(Beräkning av tjänstgöringsdagar se bil. 5—6.) |
|||||
Normala utgifter. |
|||||
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. |
|||||
Marinförvaltningen, förslagsanslag ........................... Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl., |
— |
230 500 |
— |
||
förslagsanslag...................................................... |
7 |
10 535 000 |
— |
||
Extra biträden vid flottans stationer, förslagsanslag, högst |
— |
49 000 |
— |
||
Transport |
10 814 500 |
— |
— |
— |
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
in
Transport
Rekryteringskostnader, förslagsanslag .....................
Kustartilleriets reservstat, förslagsanslag ..................
Marinens reservpersonal, förslagsanslag ..................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.........
Flyttnings ersättning, förslagsanslag .......................
Resestipendier, reservationsanslag..............................
B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning
och redovisning.
Penningbidrag, förslagsanslag .................................
Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsanslag
...............................................................
Inskrivnings-, t mönstrings- och färdkostnader m. m.,
förslagsanslag ......................................................
C. Undervisning, understöd och expenser m. m.
Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalten
m. m., reservationsanslag...................................
Studiestipendier, reservationsanslag.......................
Understöd åt föreningar, reservationsanslag............
Skrivmaterialier och expenser m. m., reservationsanslag
Tryckningskostnader, förslagsanslag .....................
Biblioteksverksamheten för underbefäl och manskap
vid marinen, reservationsanslag .......................
Fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater över
stat och värnpliktiga läkare vid marinen, förslagsanslag,
högst ...................................................
D. Förplägnad, beklädnad m. m.
Förplägnad, förslagsanslag......................................
Beklädnad, reservationsanslag..................................
Kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis
m. m., reservationsanslag....................................
Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m.,
reservationsanslag .............................................
E. Övningar.
Flottans krigsberedskap och övningar, reservationsanslag
..............................................................
Kustartilleriets krigsberedskap och övningar, reservationsanslag
...................................................
Krigsövningar vid kustfästningarna, reservationsanslag
F. Sjukvård.
Sjukvård för marinen, förslagsanslag........................
G. Flytande materiel och byggnader.
Underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.,
reservationsanslag .............................................
Befästningar, kustartilleriets kaserner m. m., reservationsanslag
.....................................................
Kustartilleriets materiel m. m., reservationsanslag ...
Transport
Bil.
Kronor |
Summa kronor |
||
10 814 500 |
_ |
_ |
— |
150 000 |
— |
||
54 000 |
— |
||
240 000 |
— |
||
75 000 |
— |
||
35 000 |
— |
||
30 000 |
— |
11398 500 |
— |
504 000 |
|||
3 000 |
— |
||
133 000 |
— |
640 000 |
— |
34 000 |
= |
||
19 000 |
— |
||
315 000 |
— |
||
60 000 |
— |
||
6 000 |
— |
||
2 500 |
_ |
460 500 |
|
2 415 000 |
|||
1 170 000 |
— |
||
153 000 |
— |
||
825 000 |
— |
4 563 000 |
— |
5100 000 |
|||
450 000 |
_ |
||
20 000 |
— |
5 570 000 |
— |
— |
— |
161000 |
— |
6 240 000 |
|||
375 000 |
|||
500 000 |
— |
7115 000 |
— |
— |
29 908 000 |
112
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Bil. |
Kronor |
Summa |
|||
Transport |
_ |
— |
— |
29 908 000 |
— |
H. Artilleri-, min-, torped-, radio- och annan |
|||||
teknisk materiel. |
|||||
Skjut- och materielförsök samt inskjutning av kanoner, |
|||||
reservationsanslag ................................................ |
— |
50 000 |
50 000 |
_ |
|
I. Diverse. |
|||||
Utgivande av läroböcker m. m., reservationsanslag..... |
— |
15 000 |
— |
||
Extra utgifter, reservationsanslag............................. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, för- |
— |
95 000 |
|||
slagsanslag .................................................... Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare, för- |
— |
35 000 |
— |
||
slagsanslag ......................................................... |
— |
85 000 |
— |
230 000 |
— |
Summa |
— |
— |
— |
30 188 000 |
— |
Extra ordinarie utgifter. |
|||||
Krigsfartygsmaterielens förnyelse ........... ............... Övriga extra anslag, gemensamma för flottan och |
— |
3 365 000 |
— |
||
kustartilleriet..................................................... |
900 000 |
— |
4 265000 |
— |
|
Säger för sjöförsvaret |
1 * '' - - |
— |
34 453 000 |
— |
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
113
Bil. 1.
Beräkning
av tjänstgönngsdagnr för de värnpliktiga.
Tjänstgöringsdagar med penningbidrag |
|||
1.-140. dagen |
fr. o. in. |
Summa |
|
Linie. Infanteriet ..................................................... Kavalleriet .................................................... Artilleriet......................................................... Ingenj örtrupperna............................................ Trängtruppema................................................ Intendenturtruppema ...................................... Studenter och likställda.................................... Officersaspiranter............................................ Keservofficersaspiranter ................................... |
1 982 530 |
325 530 5 050 |
2 308 060 |
Säger |
2 773 020 |
883 640 |
3 656 660 |
Ersättningsreserv ............................................. |
1 no 000 |
— |
1 no 000 |
Summa tjänstgöringsdagar |
8 883 020 |
883 040 |
4 766 660 |
Bil. 2.
Beräkning
av tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap och musikmanskap
samt musikelever.
A. Fast anställt manskap och musikmanskap.
Fast anställt |
Musikmanskap |
Summa |
|||
Antal |
Tjänst- göringsdagar |
Antal |
Tjänst- göringsdagar |
||
Staber och undervisningsverk...... Infanteriet ................................. Kavalleriet................................. Artilleriet ................................. Ingenjörtruppema ..................... Trängtruppema........................... Intendenturtruppema .................. |
2 943 |
1 074195 8 395 |
18 216 24 42 12 24 |
6 570 8 760 4 380 8 760 |
6 570 1153 035 8 395 |
Säger |
6 322 |
2 307 530 |
336 |
122 640 |
2 430 170 |
Härifrån avgå 10 % vakanta meniga |
_ |
101120 |
|||
Återstod |
— |
— |
— |
— |
2 329 050 '' |
B Musikelever.
Antalet musikelever är 146.
Antalet tjänstgöringsdagar sålunda (365 x 146 =) 53 290.
114
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Beräkning
av antalet hästtjänstgöringsdagar.
A. Egna tjänsteliästar.
205 hästar i 365 dagar......................................................................
B. Stamhästar.
4 405 hästar i 365 dagar......................................................................
C. Lejda hästar.
Antal lejningsdagar......................... .................................................
D. Remonter.
Vid truppförbanden 409 remonter i 45 dagar....................................
» remontdepåerna 409 » » 244 » 99 796 tj.-dagar
» <> 409 » » 200 » 81800 »
Summa 181596 tj.-dagar3)
Summa tjänstgörinj
*) Därav vid artilleriet och ingenjörtrupperna 571 225.
2) » » » » »_118 590.
Summa 689 815.
Endast vid beräkning av veterinärvårdsanslaget.
Sil. 3.
Antal
tj.-dagar
.......... 74 825
..........*)1 607 825
.......... s) 162 190
.......... 18 405
;sdagar 1 863 245
Särskilda utskottets utlåtande Nr '',1.
115
Bil. 4
Beräkning
av anslaget för avlöning till personal vid staber och truppförband in. il.
A. Löner och arvoden upptagna i vederbörliga stater för:
Generalitetet, staber m. fl.
Generalitetet...........................................................
Arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner
Kommendantskapet i Boden ..................................
Generalstaben ......................................................
Artilleristaben........................................................
Rullföringsbefälhavare med biträden .......................
Bataljonsläkare vid fältläkarkåren ..........................
Remonteringsstyrelsen ................................................ » 13 200: — kr, i 611 560:
Undervisningsverken.
Krigsskolan ....................................................
Krigshögskolan ............................................
Artilleri- och ingenjörhögskolan .......................
Ridskolan ......................................................
Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet .......
Artilleriets skjutskola .......................................
Truppförband m. m.
Infanteriet.
Livregementets grenadjärer ■ samt fjorton andra i
infanteriregementen å 549 000 kronor ...........
Svea livgarde ..................................................
Kronobergs regemente.......................................
Norrbottens regemente....................................
Gotlands infanterikår ........ ............................
Kavalleriet.
Överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriet............... kr.
Livregementet till häst samt två andra kavalleriregementen
å 410 500 kronor ..................................... »
Norrlands dragonregemente ....................................... »
Artilleriet.
Svea artilleriregemente och tre andra fördelningsartilleri
regementen
å 550 400 kronor .......................
Gotlands artillerikår.........................................
Norrbottens artillerikår ....................................
Arméartilleriregementet ...................................
Luftvärnsartilleriregementet .............................
Bodens artilleriregemente ...............................
Artilleriets fabriker och tyganstalter . ...............
.... kr. |
187 500: — |
» |
110 200: — |
» |
89 550: — |
» |
536 900: — |
» |
129 340; — |
» |
458 670: — |
» |
86 200: - |
» |
13 200: — |
.... kr. |
190 300: — |
» |
85 745: — |
» |
84 690: — |
» |
62 800: — |
» |
118 000: — |
» |
24 000: - |
al- |
|
.... kr. |
8 235 000: — |
» |
825 750: — |
» |
649 500: — |
n |
579 420: — |
» |
303 380: — |
38 280: —
1 231 500: —
476 500: —
... kr. |
2 201 600: — |
» |
201 400: — |
» |
162 280: — |
» |
543 030: — |
» |
377 900: — |
» |
510 480: — |
» |
660 760: - |
Fortifikationen och ingenjörtrupperna.
Past anställda officerare och underofficerare med vederlikar
vid fortifikationen .......................................... kr. 1 468 600
Svea ingenjörkår........................................................ » 120 240
Göta ingenjörkår ..................................................... » 91580
Fälttelegrafkåren......................................................... » 154 590
Bodens ingenjörkår .................................................. » 89 370:
Norrlands ingenjörkår ............................................... » 74 140:
Trängen.
Officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen kr. 679 680:
Svea trängkår........................................................... » 59 280:
Göta trängkår samt två andra trängkårer å 49 150 kronor » 147 450:
565 535:
10 593 050: —
1 746 280:
4 657 450: —
1 998 520: -
886 410:
Transport kr. 22 058 805: —
116
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Intendenturen.
Intendenturk&ren
Transport kr. 22 058 805: —
964 000:
Garnisonssjukhusen m. ni.
Garnisonssjukhuset i Stockholm .......
Gamisonssjukhuset å Karlsborg .........
Garnisonssjukhuset i Boden ...............
Arméns sjuksköterskekår.....................
Polispersonalen.
Polispersonalen i Boden och Karlsborg
B. Kallortstillägg, förslagsvis .....
... kr. |
138 000: — |
|
» |
22 250: — |
|
» |
17 610: — |
|
.. » |
33 835:— „ |
211 875: — |
................ » |
121 400: — |
|
................ )) |
56 000: — |
C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid vissa
infanteritruppförband, förslagsvis ....................................... » 4 000: —
D. Särskild ersättning å 50 öre per dag åt sergeanter, kom
menderade
såsom biträden åt regementsintendenter, förslagsvis
........................................................................... ,, 8 000: —
E. Felräkningspenningar, förslagsvis .......................................... » 15 000: —
F. Hyresbidrag å 225 kronor åt förslagsvis 140 furirer.................. » 31500: —
G. Anställningspenning å 50 kronor åt förslagsvis 1100 meniga vo
lontärer
........................................................................... » 55 000: —
H. Kostnader för 146 musikelever å 100 kronor ........................ » 14 600: —
I. Gottgörelse för 205 tjänstehästar å 250 kronor ..................... » 51 250: —
J. Vissa arvoden....................................................................... » 700 000: —
K. Stipendier å 3 OOO kronor för underlättande av officersrekry
teringen
i Boden.............................................................. » 24 000: —
L. Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligtvis av vissa befattningar,
förslagsvis............................. ........................... » 10 000: —
Säger kr. 24 325 430: —
Härifrån avgår:
På grund av beräknade vakanser 3 Vs % av förestående
summa............................................................... kr. 806 000: —
Ersättning för tjänstebostäder åt officerare och underofficerare
med vederlikar ...................................... » 550 000:— „ 1356 000-
Återstod kronor 22 969 430: —
eller i avrundat tal kronor 22 970 000: —.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
117
Beräkning
av antalet tjänstgöringsdngnr för de värnpliktiga in. in.
Bil.
Antal tjänstgöringsdagav |
Summa tj änstgöringsdagar |
|||
1.-140. dagen |
fr o. m. 141. dagen å 1 kr. |
för värnpliktiga |
officers- aspiranter |
|
Flottan......... ............................... |
375 094 |
188 005 |
526 184 |
36 915 |
Kustartilleriet ............................... |
141 123 |
58182 |
190 425 |
8 880 |
Summa |
516 217 |
246 187 |
716 609 |
45 795 |
762 404 |
762 404 |
Beräkning
ar antalet tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap m. fl.
Bil
6.
Antal man |
Antal dagar |
Tj änstgö-ringsdagar |
|
Flottans sjömanskår .......................................... |
3 307 |
365 |
1207 055 |
» » (den 1 maj karlskrivna skepps- |
|||
gossar) ......................................................... |
145 |
153 |
22 185 |
Flottans skeppsgossekår .................................... |
355 |
365 |
129 575 |
» » |
145 |
212 |
30 740 |
Kustartilleriets manskap.................................... |
693 |
365 |
252 945 |
Summa |
— |
— |
1 642 500 |
Avgå beräknade vakanser å%.......................... |
65 700 |
||
Återstod |
— |
— |
1 576 800 |
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt 2 G höft. (Nr 2.)
788 24 45
118
Särskilda utskottets utlåtande Kr 2.
Bil. 7.
Beräkning
av ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid k&rer och stater m. fl.
Kronor |
Kronor |
Summa kronor |
|||||
A. |
Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga |
||||||
Kårer och stater m. m. |
|||||||
Flottans officerskår, flottans underofficers-kår, flottans sjömanskår och flottans skepps-gossekår ............................................ Kustartilleriets officerskår, kustartilleriets m. fl............................................... Mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, och flottans poliskår m. fl. ... ................ Vid marinstaben anställd personal ............ Sjörullföringsbefälhavare med biträden ...... |
7 903 039 1 650 883 1 231 866 |
- |
10 816 166 |
||||
U ndervisningsverken. |
|||||||
Sjökrigshögskolan .................................... Sjökrigsskolan.......................................... Skeppsgosseskolorna................................. |
29 930 |
— |
|||||
Flottans underofficersskola........................ |
5 715 |
— |
132 118 |
— |
10 948 284 |
||
B. |
Felräkningspenningar, förslagsvis.................. |
— |
— |
— |
— |
2 400 |
— |
C. |
Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl., förslags-vis ....................................................... |
—- |
— |
— |
— |
7 000 |
— |
D. |
Månadslön, arvoden m. m. till personal vid |
— |
— |
— |
— |
40 000 |
— |
E. |
Arvoden m. m. enligt förteckning.................. |
— |
— |
— |
— |
28 906 |
— |
F. |
Kostnader för musikelever vid kustartilleriet... |
— |
— |
— |
— |
600 |
— |
G. |
Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligt-vis av uppbördsmannabefattningar m. m. samt |
12 000 |
|||||
H. |
Ålderstillägg, förslagsvis.............................. |
— |
— |
— |
— |
5 000 |
_ |
Summa kronor |
— |
— |
— |
11 044 190 |
— |
Härifrån beräknas avgå:
För tjänstebostäder ........................................................... kr. 160000: —
På grund av vakanser 3Vs % å för avlöning till kårer och stater
ovan beräknat belopp kr. 10 816 166: — ........................... » 359 167: —
Återstår summa förslagsanslag kronor 10 535 023: —
eller avrundat 10 535 000 kronor.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
119
Bil. till Bil. 7.
Stat
för kustartilleriets officerskår, kustartilleriets iinderofflcerskår, kustartilleriets
manska]) in. il.
Löneplan |
Löneplan |
||||
och lönegrad |
och lönegrad |
||||
Antal |
enligt vederbörligt |
Antal |
enligt veder-börligt |
||
avlönings- |
avlönings- |
||||
reglemente |
reglemente |
||||
Kustartilleriets |
Kustartilleriets |
||||
officerskår. |
manskap. |
||||
General och chef......... |
1 |
O. 8 |
Underofficerskorpraler |
||
2 3 |
O. 6 |
60 |
Ma. 5 |
||
Överstelöjtnanter........ |
O. 5 |
Underofficerskorpraler |
Ma. 4 |
||
Majorer ..................... |
7 |
O. 4 |
av 2. klass ............... |
120 |
|
Kaptener..................... |
30 |
O. 3 |
Korpraler.................... |
94 |
Ma. 3 |
Löjtnanter ................1. Underlöjtnanter och fän- |
36 |
O. 2 |
Meniga........................ |
419 |
Ma. 1 |
18 |
O. 1 |
Musikpersonal. |
|||
Musikstyckjunkare ...... |
2 |
Uo. 3 |
|||
Kustartilleriets under- |
Civil personal. |
||||
officerskår. |
|||||
Underofficerare av 1. |
Regementspastor ......... |
1 |
|||
graden ..................... Underofficerare av 2. |
38 |
Uo. 3 |
Pensionerad personal. |
13 |
|
graden ..................... |
76 |
Uo. 2 |
Underofficerare............ |
— |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis....
Arvode till 1 regementspastor ................................................
Arvoden till 5 pensionerade underofficerare å 2 340 kronor .......
Arvoden till 7 pensionerade underofficerare å 2 130 kronor .......
Anställningspenning till förslagsvis 175 man ............................
Hyresbidrag åt manskap, förslagsvis .......................................
kronor
1 604 353
1 170
11 700
14 910
8 750
10 000
Summa förslagsanslag kronor 1 650 883
120
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Bil. till Bil. 7.
Stat
för flottans officerskår, flottans underofflcerskår, flottans sjöinanskår
och flottans skeppsgossekår.
1 |
Lönpplan |
Löneplan |
|||
och lönegrad |
och lönegrad |
||||
Antal |
enligt veder- |
enligt veder- |
|||
hörligt |
börligt |
||||
avlönings- |
avlönings- |
||||
reglemente |
reglemente |
||||
Flottans officerskår. |
Flottans sjömanskår. |
||||
Flaggman.................... |
5 |
O. 8 |
Flaggkorpraler...... |
350 |
Mm. 3 |
Kommendörer............. |
7 |
O. 6 |
Korpraler och högbåts- |
||
Kommendörkaptener av |
män ................... |
1152 |
Mm. 2 |
||
1. graden................. |
16 |
O. 5 |
Meniga............. |
1805 |
Mm. 1 |
Kommendörkaptener av |
Meniga under 5 månader |
145 |
Mm. 1 |
||
2. graden................ |
21 |
O. 4 |
|||
Kaptener................. |
116 |
O. 3 |
|||
Löjtnanter ....... |
105 |
O. 2 |
Flottans skeppsgosse- |
||
Underlöjtnanter och fän- |
kår. |
||||
rikar........................ |
48 |
O. 1 |
Skeppsgossar i 3. års- |
||
kursen (under 7 måna- |
|||||
Flottans underofficers |
der) ........................ |
145 |
_ |
||
kår. |
Skeppsgossar i 2. års- |
||||
Flaggunderofficerare..... |
190 |
Uo. 3 |
kursen ......... |
158 |
_ |
Underofficerare av 2. |
Skeppsgossar i 1. års- |
||||
graden ..................... |
382 |
Uo. 2 |
kursen ................ |
197 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie befattningshavare, förslagsvis............
Arvode till beställningshavare, som förordnas att samtidigt uppehålla
befälhavande amirals- och stationsbefälhavareämbetena i Karlskrona
Arvode till varvschefen i Karlskrona................................................
Arvode till varvschefen i Stockholm ................................................
Anställningspenning till förslagsvis 560 man ..................................
Hyresbidrag åt manskap, förslagsvis 300 man....................................
Inkvarteringsersättning till manskap, förslagsvis 300 man å 150 kronor
Dagavlöning till 145 skeppsgossar å 0.35 kronor (under 7 månader)
Dagavlöning till 158 skeppsgossar å 0.25 kronor.................................
Dagavlöning till 197 skeppsgossar å 0.15 kronor .............................
Ordningsmannaarvoden åt skeppsgossar............................................
kronor 7 719 637: —
3 480
1800
900
28 000
67 500
45 000
10 759
14 417
10 785
760
75
25
Summa förslagsanslag kronor 7 903 039
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
121
Stat
Bil. till Bil 7.
för mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinlilkarkåren, flottans
ecklesiastikstat och flottans poliskår in. 11.
Löneplan
och lönegrad
Mariningenjörkåren. |
An- tal |
enligt veder |
Marinöverdirektör ......... |
i |
|
Marindirektörer av 1. gra- |
||
den .......................... |
3 |
C. 14 |
Marindirektörer av 2. gra- |
||
den ........................... |
3 |
C. 13 |
Mariningenjörer av 1. gra- |
||
den, 1. löneklassen ...... |
9 |
C. 12 |
Mariningenjörer av 1. gra- |
||
den, 2. löneklassen ..... |
6 |
C. 10 |
Mariningenjörer av 2. gra- |
||
den ........................... |
7 |
C. 9 |
Extra mariningenjörer...... |
4 |
— |
Specialingenjörer av l.gra- |
||
den ............................ |
4 |
C. 13 |
Specialingenjörer av 2. gra- |
||
den ........................... |
8 |
C. 12 |
Specialingenjörer av 3. gra- |
||
den ........................... |
4 |
C. 10 |
Marinin genj örsstipendiater |
4 |
— |
Marinintendenturkåren. |
||
Marinöverintendent......... |
1 |
O. 6 |
Förste marinintendenter, 1. |
||
löneklassen.................. |
2 |
O. 5 |
Förste marinintendenter, 2. |
||
löneklassen.................. |
6 |
O. 4 |
Marinintendenter av 1. gra- |
||
den ........................... |
28 |
O. 3 |
Marinintendenter av 2. gra- |
||
den .......................... |
14 |
O. 2 |
Marinunderintendenter ... Marinläkarkåren. |
7 |
O. 1 |
Marinöverläkare ........... |
1 |
C. 15 |
Förste marinläkare ......... |
2 |
C. 13 |
Marinläkare av 1. graden |
6 |
C. 10 |
Marinläkare av 2. graden |
20 |
— |
Marinläkarstipendiater ... |
10 |
— |
Flottans ecklesiastikstat. |
An- tal |
Löneplan |
Amiralitetspastorer ......... |
2 |
— |
Amiralitetspre dikanter..... |
3 |
— |
Klockare ........................ |
2 |
— |
Kyrkvaktare ................. Flottans poliskår. (Arvoden enligt § 36 i av-löningsreglementet för Överkonstaplar, tillika |
1 |
|
poliskommissarier........ |
2 |
C. 4 |
Överkonstaplar ............... |
2 |
C. 3 |
Konstaplar ..................... |
9 |
C. 2 |
Extra konstaplar ............ |
3 |
— |
Musikpersonal. |
||
Musikdirektörer............... Civil personal. |
2 |
Uo. 4 |
Advokatfiskal vid Karls- |
||
krona station............... Expedtions vakter vid |
1 |
— |
Karlskrona station ...... Expeditionsvakter vid |
3 |
Avd. B. 1 |
Stockholms station ...... |
3 |
Avd. B. 1 |
Pensionerad personal. |
||
Officer........................... |
1 |
— |
Underofficerare............... |
54 |
— |
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare vid mariningenjör
kåren,
marinintendenturkåren och marinläkarkåren, förslagsvis ...... kronor
Arvoden till ovanstående överkonstaplar och konstaplar, förslagsvis ... »
Löner till ovanstående ordinarie expeditionsvakter, förslagsvis............ »
Löner till ovanstående ordinarie musikdirektörer ............................. »
Arvode till marinöverdirektören ...................................................... »
Arvoden enl. löneplan C, löneklass 14 till 4 extra mariningenjörer, förslagsvis
........................................................................... 11
Transport kronor
859 896: —
50 136: -16 956: -8 604: —
16 000: —
21816: —
973 408: —
122
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Transport kronor 973 408: —
Lönefyllnad till specialingenjör av 2. eller 3. graden, som förestår
torpedverkstaden i Karlskrona...................................................... » 480:_
Arvoden till 4 mariningenjörsstipendiater å 1 740 kronor..................... » 6 960:_
Arvoden till 2 marinläkare av 1. graden, sjukhusläkare, å 1170 kronor » 2 340:_
Två arvoden å 1170 kronor för verkställande av ögonundersökningar
och ögonbehandling.................................................................... » 2 340:_
Ersättning för verkställande av ögonundersökningar av sjöofficerare
och sjökadetter.......................................................................... » J 50O:_
Arvode till 1 marinläkare av 1. graden, placerad å Oscar-Fredriksborg » 600: —
Arvoden å 2 700 kronor till 20 marinläkare av 2. graden .................. » 54 000: —
Arvodesförhöjning å 300 kronor till 15 marinläkare av 2. graden ...... » 4 500: —
Arvoden till 10 marinläkarstipendiater å 1 410 kronor........................ » 14 100:_
Dagarvoden å 12 kronor till marinläkare av 2. graden och marinläkarstipendiater
samt marinläkarstipendiater över stat under tjänstgöring
i land, förslagsvis högst .................................................. » 20 000:_
Ekiperingshjälp vid första anställning till marinläkarstipendiat över
stat, förslagsvis högst ........................................................ ,, 5 000:_
Avlöning till 1 amiralitetspastor vid flottans station i Karlskrona ...... » 2 000: —
Avlöning till 1 amiralitetspastor vid flottans station i Stockholm ...... » 1 860:_
Avlöning till 2 amiralitetspredikanter ä 1 200 kronor vid flottans station
i Karlskrona .......................................................................... „ 2 400:_
Avlöning till 1 amiralitetspredikant vid flottans station i Stockholm .. » 1410:__
Avlöning till klockaren vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona......... » 600: —
Avlöning till klockaren vid Skeppsholms församling........................... » 720:_
Arvode 150 kronor samt ersättning för mistad bostadsförmån 350 kronor
till 1 kyrkvaktare vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona...... » 500: —
Arvoden till extra konstaplar i Karlskrona, löneplan C, lönegrad 1, förslagsvis
................................................................................... » 5 604: —
Arvoden till extra konstaplar i Stockholm, löneplan C, lönegrad 1, förslagsvis
................................................................................. » 3144: —
Vikariatsersättning åt polispersonal, förslagsvis................................. » 3 000: —
Arvode till 1 advokatfiskal vid Karlskrona station .......................... » 3 000: —
Arvode till 1 pensionerad officer...................................................... » 3 ISO:_
Arvoden till 34 pensionerade underofficerare i Karlskrona å 2 130 kronor » 72 420: —
Arvoden till 20 pensionerade underofficerare i Stockholm å 2 340 kronor » 46 800: —
Summa förslagsanslag kronor 1231 866: —
ulle det i staten bestämda antalet marinläkare av 2. graden icke finnas fulltaligt,
må de arvoden, som i följd därav sakna innehavare, till så stor del, som erfordras,
användas till avlöning av ett vakanserna bland marinläkare av 2. graden motsvarande
antal marinläkarstipendiater.
niralitetspastorn vid flottans station i Karlskrona är skyldig att själv hålla
pastorsexpedition.
r arvodet till advokatfiskal i Karlskrona anses 700 kronor utgöra tiänstgöringspenningar.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
123
Bil. till Bil. 7.
Stat
för Skeppsgosseskolan.
. 4 000:
.. 2 000:
.. 2 200:
1400:
Rektor:
Lön ................................................
Tjänstgöringspenningar .....................
Ordinarie ämneslärare:
Lön ..............................................
Tjänstgörings penningar .....................
Extra ordinarie ämneslärare, arvoden ........................
Lärare i slöjd, arvoden ............................................
För inövande av hornblåsare och trumslagare ............
Timlärare för 31 veckotimmar å 110 kronor för veckotimme,
arvode .....................................................
Lärare för meddelande av undervisning åt de skeppsgossekåren
i Marstrand tillhörande skeppsgossar,
vilka äro förlagda i Stockholm, ä 50 kronor i månaden
under 7 månader .............................................
Statsbidrag för rektor till elementarlärarnas nya änke
och
pupillkassa .....................................................
Statsbidrag för 8 ordinarie ämneslärare till folkskollärarnas
änke- och pupillkassa.................................
Summa
Antal |
Enhets- kostnad Arvode Kronor |
Summa kronor |
||
i |
— |
— |
6 000 |
— |
8 |
3 600 |
28 800 |
_ |
|
4 |
2 600 |
— |
10 400 |
— |
3 |
400 |
— |
1200 |
— |
— |
— |
— |
500 |
— |
— |
— |
— |
3 410 |
— |
_ |
— |
— |
350 |
— |
— |
— |
— |
250 |
— |
— |
_ |
— |
1600 |
— |
— |
_ |
|_ |
52 510 |
124
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Bil. till Bil. 7.
Förteckning
örer i stat icke uppförda arvoden.
Från det av Kung! Maj:t beräknade beloppet................................ kr. 41382-_
avgå följande poster:
Uppbördsman vid matinrättningen å Hörningsholm ............ kr. 36:_
Tillsy ni ngspersoTi al vid Norrlands mineringsavdelning ........ » 840:_
* » Hemsö fästning ............................. » 840:_
Personal vid skeppsgossekåren i Marstrand ...................... » 10 760: —
Återstod kr 28 906: —
Bil. 8.
Beräkning
av anslaget till förplägnad.
1025 000 tjänstgöringsdagar ombord å 1.33 kr...................................... kr. 1363 250-
1314 204 » i land » O.so » ....................................... » 1051 363-
Summa kr. 2 414 613: —
eller avrundat 2 415 000 kronor.
Bil. 9.
Beräkning
av anslaget till kasern* och förplägnadsutredning samt sängservis m. m.
Antal tjänstgöringsdagar i land ................................ 1 314 204
Avgår för dem, som åtnjuta hyresbidrag................... 100 000
Tillkommer för musikinstrument vid:
Flottan .....................................
Kustartilleriet ...........................
1 214 204 X 12 öre = kr. 145 704: —
kr. 5 000: —
» 2 500: —
7 500: —
Summa kr. 153 204: —
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
1
R c s e r v a t i o n
av herrar lleuterskiöld och J. Johansson i Ivälkebo som yrkat, att
utskottets yttrande (sid. 86 ff.) skulle erhålla följande lydelse:
I.
FÖRS VA R S VÄ S ENDE T S ORD NA N DE.
Utskottets yttrande.
Utskottet har vid prövningen av de sålunda framlagda olika förslagen
till försvarsfrågans lösande funnit sig böra i huvudsak ansluta sig till de
förslag, som innehållas i motionerna I: 205 och II: 348. Yissa ändringar
däri hava emellertid under utskottsarbetet visat sig önskvärda, och särskilt
har utskottet velat, då detta kunnat ske utan att grundidéerna i de nämnda
motionerna behövt förlora sin bärighet, föreslå sådana organisatoriska modifikationer,
varigenom kostnadernas nedbringande blivit möjligt.
Utskottet finner, i likhet med motionärerna, att härens nuvarande
fredsorganisation bör sä långt ske kan bevaras, och intet av våra bygderegementen
indragas. Regementena äro, frånsett alla känsloskäl, att betrakta
som den naturliga och nödvändiga ram, inom vilken landets hela
försvarskraft även under tider som stunda kan och bör samlas, och kunna
knappast, bl. a. med hänsyn till växande folkmängd, utan skada minskas i
antal. De skäl, som anförts för deras indragning, sakna dessutom bärighet.
Besparingar i landets budget, som genom dylika indragningar kunna vinnas,
drabba nämligen i själva verket — i form av ökade kostnader för permissionsresor,
svåra ekonomiska olägenheter för ett flertal av de nuvarande
garnisonsstäderna samt deras invånare, kringliggande landsbygd o. s. v. —
i så hög grad den enskilde, att deras effektiva besparingsvärde avsevärt
härigenom reduceras. Förutsatt att de värnpliktigas utbildningstid, som
sig bör, skall kunna utnyttjas -— motsatsen vore enligt utskottets mening
ett ansvarslöst slöseri med nationalekonomiska värden —- och förutsatt att
ingen direkt eller indirekt »kategoriklyvning» sker, måste regementsindragningarna
dessutom kompenseras med ungefär motsvarande utökning av de
behållna regementenas kadrer, vilket även ur budgetsynpunkt skulle göra
sagda indragningar föga givande.
Ur försvarets synpunkt skulle för övrigt regementsindragningarna lätt
kunna leda därhän, att Sverige, ehuru detta land bland de skandinaviska
staterna är den största, komme att bliva den militäriskt relativt svagaste.
Till jämförelse kan nämnas, att Finland förutom s. k. skyddskårstrupper
på omkring 100,000 man har en härorganisation, som inriktar sig på 6
arméfördelningar i fält, samt att Norge dels funnit med sina intressen
9
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
förenligt att utöka sina infanteriregementens antal från 17 till 19, de båda
nytillkomna dock organiserade på regementsstab och en bataljon, dels redan
i fred har en härorganisation om 6, låt vara relativt svaga, arméfördelningar.
Den främst bärande tanken i de ovan omnämnda motionerna är emellertid
befälsfrågans lösande genom det s. k. moderniserade indelningsverket enligt
de grunder, som där angivits, vilket även enligt utskottets mening är ett
nödvändigt supplement inte blott till den korta och såvitt möjligt lika utbildningstid,
som i motionerna hävdas och numera blivit en ofrånkomlig nödvändighet,
utan till varje härordning med fackmässigt sett kort utbildning
— och hit måste räknas bl. a. även de härordningar, som föreslagits i försvarsrevisionens
betänkande, i den kungl. propositionen och i herr Hermelins
m. flis motion.
Det s. k. moderniserade indelningsverket lika väl som den såvitt möjligt
lika utbildningstiden utgöra dessutom naturliga länkar i strävandena att,
avlägsnande missnöjesanledningar, bringa försvarsväsendet och folkets flertal
i nära kontakt med varandra och sålunda vinna det förstnämndas popularisering
med därav säkerligen följande stabilisering.
Utskottet erkänner vidare, att det ur ekonomisk synpunkt måste anses
fullt riktigt, att hänsyn tages till de avsevärda nationalekonomiska värden,
som för landet i dess helhet inbesparas genom ett lågt antal utbildningsdagar
för den värnpliktiga ungdomen i fredstid, och att denna vinst bör
tagas i betraktande vid bedömandet av de verkliga kostnaderna för krigsmaktens
organisation.
Utskottet övergår härefter till en redogörelse för det förslag, som utskottet
ansett sig böra, på grundvalen av Kungl. Maj:ts propositioner nr 20
och 21 samt förut berörda motioner, i den mån dessa avvika från propositionerna,
utarbeta och nu föreslår riksdagen till antagande.
FÖRSVARSDEPARTEMENTET.
I fråga om försvarsdepartementets verksamhetsområde och dess avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli ansluter sig utskottet till vad härom i propositionen
nr 20 föreslås. Sistnämnda kansli består i överensstämmelse med beslut
fattat vid 1923 års riksdag av följande anställda:
1 statssekreterare,
1 expeditionschef,
6 kansliråd,
5 förste kanslisekreterare,
1 registrator,
5 andre kanslisekreterare,
1 kontorsskrivare, kvinnlig,
2 kanslibiträden, kvinnliga,
3 kontor sbiträden, kvinnliga,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
3
1 förste expeditionsvakt,
2 expeditionsvakter samt amanuenser i man av behov.
För lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner redogöres i
senare sammanhang.
LANTFÖESVAEET.
I. Allmänna grunder för lantförsvarets ordnande.
Utskottet hänvisar till de i motion I: 205 och II: 348 s. 11 —16 angivna
allmänna synpunkterna rörande härens organisation och härordningssystemet.
Det sistnämnda torde sålunda böra grundas på följande faktorer:
cn aktiv befälskader, vars styrka utskottet av kostnadsskäl dock ansett sig
böra beräkna i ungefärlig överensstämmelse med vad i proposition nr 20
upptagits;
officers- och underoffccrspcrsonal å reservstat och i arméns reserver i likhet
med sagda proposition;
eu indelt befälskader (underbefäl och specialister i reserven), beräknad
i överensstämmelse med motion I: 205 och II: 348, men med viss inskränkning
i fråga om antalet, förorsakad därav att den aktiva befälspersonalens
ovannämnda reducerade antal måst tagas till utgångspunkt för beräkningen;
beväring med kort och lika utbildningstid utom vad angår »studenter
och likställda», för vilka utskottet ansett sig tills vidare, enligt vissa i det
följande angivna grunder och stadganden, böra avse viss längre utbildningstid
än för övriga.
II. Värnplikten.
A. År skontingenten inskrivna värnpliktiga och dess
fördelning.
I nära anslutning till proposition nr 20 s. 39, men utgående från ått
denna räknat med minimiantal, beräknas årskontingenten inskrivna värnpliktiga
i medeltal under de närmaste 10 åren till 37,929 man, därav
vapenföra .......................................................................................... 32,928 man
icke vapenföra ................................................................................ 5,001 »
Av de vapenföra beräknas 1,266 man och av de icke vapenföra 142
man tillhöra »studenter och likställda».
Sedan 3,430 man av årskontingenten tilldelats marinen och 1,060 man
flygvapnet, återstå för härens del 33,439 man. Den tänkta fördelningen
av värnpliktskontingenten framgår av följande tabell:
4 Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Hären |
Marinen |
Flygvapnet |
Summa |
|||||||||
Va- pen- föra |
Icke va- pen- föra |
Sum- ma |
Va- pen- föra |
Icke va- pen- föra |
Sum- ma |
Va- pen- föra |
Icke va- pen- föra |
Sum- ma |
Va- pen- föra |
Icke va- pen- föra |
Sum- ma |
|
»Studenter och Officers aspiran-ter............... |
150 |
150 |
48 |
48 |
198 |
198 |
||||||
Blivande läkare |
117 |
13 |
ISO! |
8 |
8 |
— |
125 |
13 |
138 |
|||
För annan ut-bildning av-sedda ......... |
831 |
129 |
960 |
68 |
68 |
44 |
44 |
943 |
129 |
1,072 |
||
Tillhopa |
1,098 |
142 |
1,240 |
124 |
— |
124 |
44 |
— |
44 |
1,266 |
142 |
1,408 |
Övriga värnplik-tiga ........ |
27,680 |
4,519 |
32,199 3,126 |
180 |
3,306 |
856 |
160 |
1,016 |
31,662 |
4,859 |
36,521 |
|
Summa |
28,778 |
4,661 |
33,439! 3,250 |
180 3,430 |
900 |
160; |
1,060 |
32,928 |
5,001 |
37,929 |
B. Uppdelning av härens vapenföra värnpliktskontingent
nr utbildningssynpunkt.
Utgående från att största möjliga antal av de vapenföra värnpliktiga
med hänsyn till krigsbehovet bör erhålla så effektiv trupputbildning, som
utbildningstiden kan medgiva, och förutsättande möjligheten av att kontingenten
vapenföra värnpliktiga kan överstiga den ovan angivna, anser utskottet,
som finner varje s. k. »kategoriklyvning» bland likställda oriktig,
viss kontingents uttagande till linjetjänst och återstoden till ersättningsreserv,
såsom i propositionen föreslagits, icke böra äga rum. Ett viktigt
villkor för den korta utbildningstidens effektiva utnyttjande är emellertid,
att de, som lättast tillgodogöra sig denna utbildning, i huvudsak befrias
från därunder förekommande handräckningstjänst och föreslår utskottet
därför, att de vapenföra värnpliktiga, »studenter och likställda» dock t. v.
undantagna, sedan deras olika förmåga att tillgodogöra sig utbildningen
prövats, viss tid efter deras inryckning till första tjänstgöringen av vederbörande
truppbefäl föreslås till uppdelning i »fullt vapenföra» och »mindre
vapenföra» (se motion I: 205 och II: 348 s. 17), varvid de sistnämnda
torde böra utgöra högst 8 % av hela den inryckta styrkan och närmast
avses för handräckningstjänst, men dock i den utsträckning, handräckningstjänsten
det medgiver, bibringas någon vapenutbildning.
En fråga, som är värd livligt beaktande, är den, om ej ur finansiell
synpunkt järnvägstjänstemän och viss för krigsindustrien erforderlig specialutbildad
personal lämpligen borde befrias från en vapenutbildning, varav
dessa personalgrupper vid krigstillfälle ej hava någon användning, samt i
stället till förbilligande av statsdriften och närmast av krigsmaterielanskaffningen
få i innehavd statstjänst eller industriellt arbete fullgöra värnpliktstjänstgöringen
motsvarande arbete. Utskottet uttalar en förväntan, att
Kungl. Maj:t snarast upptager denna fråga till slutlig utredning.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
5
C. Avgången bland de inskrivna värnpliktiga samt dessas
uppdelning på härens olika truppslag.
Beträffande avgången bland inskrivna värnpliktiga utgår utskottet från
samma grunder, som i proposition nr 20 s. 45 o. ff. angivits.
Årskontingenten av hären tilldelade »studenter och likställda» beräknas
som ovan nämnts utgöra 150 officersaspiranter, 130 blivande läkare m. fl.
samt 960 för annan tjänst disponibla, bland vilka även reservofficersaspiranter
inräknas.
Blivande läkare m. fl. torde årligen fördela sig ungefär sålunda:
läkare ........................................................................... 93
tandläkare.................................................................. 17
apotekare ..................................................................... 8
veterinärer .................................................................. 12
Summa 130
De för annan utbildning avsedda beräknas komma att fördelas på de
olika truppslagen ungefärligen sålunda:
infanteriet................................................................... 525
kavalleriet................................................................... 22
artilleriet ................................................................... 168
ingen] örtrupperna ..................................................... 55
trängtrupperna........................................................... 140
intendent urtrupperna .............................................. 30
olika truppslag i intendenturbefattning.................. 20
Summa 960
Antalet vapenföra hären tilldelade värnpliktiga beräknas till 27,680 man,
varav 8 % mindre vapenföra avsedda för handräckningstjänst. Dessa böra
fördelas på olika truppslag på följande sätt:
infanteriet........................................ |
..................... 20,079 |
kavalleriet......................................... |
..................... 900 |
artilleriet ......................................... |
................... 3,662 |
ingenjörtrupperna ........................... |
..................... 1,451 |
trängtrupperna ................................. |
.................... 1,188 |
intendenturtrupperna ..................... |
..................... 400 |
Summa 27,680
D. Värnpliktstid och uppbådsindelning.
I enlighet med propositionen och motion I: 205 och II: 348 ifrågasättes
ingen ändring i nu gällande bestämmelser.
6
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
E. Utbildningstiden.
1. Allmänna synpunkter.
Någon särskild utbildningstid för utbildning av tvångsvis uttaget värnpliktigt
underbefäl bär utskottet ej ansett sig kunna tillstyrka, men förutsätter,
att dylik utbildning inom ramen av den vanliga övningstiden borde
kunna i viss utsträckning anordnas, då det är synnerligen önskvärt att härför
lämpade värnpliktiga vid infanteriet erhålla utbildning till ställföreträdande
gruppchefer. Sagda utbildning torde lämpligast ske, utan att de härför utsedda
överflyttas till särskild övningsavdelning, ty genom att bibehålla dem
på de kompanier, där de vid inryckningen placerats, och genom att utbilda
dem jämsides med övriga värnpliktiga samt därvid, så snart urvalet
kunnat ske, ställa dem i viss föregångsställning gagnas såväl deras egen
som ock övrigas utbildning, och kan misstag i fråga om sagda urval lättare
rättas.
Uttagning till fackmän måste trots lika övningstid med övriga värnpliktiga
äga rum, och de uttagnas utbildning genom långt driven specialisering
på allt sätt ökas i värde.
Första utbildningen bör så vitt möjligt i sin helhet åtminstone för infanteriet,
ur effektivitetssynpunkt, förläggas till sommarhalvåret. Att såsom
i motion II: 392 skett, räkna med uppdelning av infanteriets värnpliktiga i
en vårgrupp och en sommargrupp, den första med inryckning i början
av mars, skulle vara särdeles olyckligt bl. a. med hänsyn därtill, att
mars och april månader inom stora delar av vårt land föga lämpa sig
för en kort och forcerad första utbildning. Ännu olämpligare torde det
vara att utan avsevärt ökad utbildningstid räkna med en inryckning under
hösten för viss del av de värnpliktiga.
Mot alla värnpliktigas inkallande till första tjänstgöring under samma
tidrymd, nu närmast sommarhalvåret, kan visserligen anföras, att aktiva
befälet, beräknat som utskottet föreslår, i ungefärlig överensstämmelse
med proposition nr 20, blir för knappt i förhållande till värnpliktskontingentens
storlek. Trots att sagda proposition räknar med såväl höst- som
vårgrupper av infanteriets värnpliktiga och därigenom får ett lägre maximiantal
på en gång i tjänst inkallade värnpliktiga, blir dock skillnaden mellan
detta och det maximiantal, med vilket utskottet räknat, ej så stor,
som vid första påseendet kunde antagas. Detta sammanhänger med, att
huvuddelen av den i propositionen föreslagna höstgruppen består av underbefäl
och fackmän med så lång utbildning, att denna sträcker sig även
över den följande sommaren. Utöver vad propositionen upptagit, föreslår
utskottet dock bibehållandet av ytterligare 1 löjtnant och 1 sergeant per
infanteriregemente, under erinran att, om så visar sig nödvändigt, ytterligare
tillgång å befäl kan erhållas genom den indelta personalen, närmast
den på penninge- och civilanställningskontrakt (se s. 69 tf ).
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
7
Den första repet i Höns ö v n i ng e n bör enligt utskottets mening, om, såsom
vid infanteriet m. fl. truppslag nedan föreslås, tvenne repetitionsövningar
anordnas, ur utbildningssynpunkt följa omedelbart efter första tjänstgöringen.
Den andra repetitions övning ens framflyttande till femte eller sjätte året
skulle visserligen vara att ur militära synpunkter föredraga framför dess
fullgörande året efter det, då första tjänstgöringen fullgjorts, men utskottet
bär det oaktat, av hänsyn till härmed förknippade olägenheter för de värnpliktiga,
ansett sig ej kunna biträda detta förslag. Yad som här föreslagits
om andra repetitionsövningen gäller även om de fall, där endast en
dylik övning upptagits.
Reservtrupps- och landstormsövningar har utskottet av kostnadsskäl tills
vidare ej kunnat föreslå. Genom att i värnpliktslagen införa bestämmelser
om viss eventuell tjänstgöringsskyldighet för landstormsmän har
dock, vad landstormsövning angår, frågan hållits öppen och blir beroende
av Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut i varje fall.
Vint er utbildning har, vad de värnpliktiga angår, ej av utskottet kunnat
föreslås. Genom utbildning av såväl den aktiva som indelta stammen
torde det oaktat kunna tillförsäkras vår mobiliserade armé goda ledare
och föregångsmän under ett eventuellt vinterfälttåg i nordsvensk terräng
och härigenom i viss mån de olägenheter uppvägas, som eljes då kunna
uppstå på grund av de värnpliktigas obekantskap med härvid mötande förhållanden.
Afkortning i övning stiden med 10 dagar i form av hemförlovning för
värnpliktiga, som visa sig vara i besittning av viss skjutskicklighet, anser
utskottet, på sätt i motion I: 205 och II: 348 föreslagits, böra stadgas.
Den manliga ungdomens utbildning i skjutning torde böra inramas i den
frivilliga skytterörelsens arbetsprogram och bekostas av till detta anslagna
statsmedel.
2. Vapenföra värnpliktiga i allmänhet.
Utbildningstiden föreslår utskottet, i enlighet med motion I: 205 och
II: 348, för alla till inalles 140 dagar, beträffande studenter och likställda
dock t. v. till 200 ä 270 dagar.
Utbildningstidens uppdelning å första tjänstgöring och repetitionsövningar
för flertalet framgår av nedanstående tabell:
8
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Första |
Repetitions- |
|||
tjänstgöring |
övningar |
Summa |
||
Antal dagar |
dagar |
|||
Antal dagar |
Antal |
för varje repe- |
||
Infanteriet: |
titionsövning |
|||
Värnpliktiga, som uttagas till skidlöpar- |
||||
tjänst vid Norrbottens regemente, garni- |
||||
sonstjänst i huvudstaden eller vid samtliga |
||||
truppslag som mindre vapenfört handräck- |
||||
„ ningsmanskap........................... |
140 |
— |
_ |
140 |
Övriga vapenföra värnpliktiga ................. |
90 |
2 |
25 |
140 |
Kavalleriet |
no |
1 |
30 |
140 |
Artilleriet |
no |
1 |
30 |
140 |
Ingenjörtrupperna ................................. |
no |
1 |
SO |
140 |
Trängtrupperna: |
||||
Sjukvårdstjänst........................... |
90 |
2 |
25 |
140 |
Trängtjänst .................. |
115 |
1 |
25 |
140 |
Biltjänst ............. |
115 |
1 |
25 |
140 |
Intendenturtrupperna |
115 |
1 |
25 |
140 |
För till slcidlöpartjänst vid Norrbottens regemente uttagna värnpliktiga,
vilka bl. a. avses för vakthållning i Boden den tid övriga värnpliktiga ej
äro inkallade, föreslår utskottet, att inkallelsen sker i två inkallelsegrupper
med inryckning i början av oktober respektive mitten av januari samt utryckning
i mitten av februari och början av juni1).
De värnpliktiga, vilka uttagas för garnisonstjänst i huvudstaden, inkallas
i tre inkallelsegrupper. De ungefärliga tiderna för dessa gruppers in- och
utryckning till tjänstgöring framgår av nedanstående tabell:
Sommargruppen ............................ Vintergruppen ............................. Vårgruppen .................................. |
Inryckning |
Utryckning |
|
Värnpliktsår |
Tid för |
Värnpliktsår |
Tid för |
i. 1. 2. |
V; Vn S8/a |
1. 2. 2. |
2s/n ,2/a "/» |
Med hänsyn till vad utskottet nedan (s. 27 ff.) föreslår rörande infanteriskjutskolans
verksamhet, torde inga bestämmelser erfordras rörande ändrad
inryckningstid för till övningstrupp vid skolan eventuellt uttagna.
Övriga värnpliktiga vid infanteriet fullgöra första tjänstgöringen under
2. värnpliktsåret. In- och utryckningsdagar förutsättas bliva omkring 26
maj och 9 september, därvid 14 dagars hemförlovning medräknats.
Vid kavalleriet, artilleriet samt ingenjörtrupperna fullgöres första tjänstgöringen
under 2. värnpliktsåret med inryckning omkring den 4 maj och
utryckning den 6 september, därvid 14 dagars hemförlovning medräknats.
'') De här och i det följande angivna tiderna för de värnpliktigas in- och utryckning
till och från tjänstgöring äro endast förslagsvis angivna.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
i)
Vid trängtrupperna måste, på grund av den nedan föreslagna indragningen
av lialva antalet trängkårer och den därför per kår räknat relativt
stora värnpliktskontingenten, de till sjukvårds- och trängtjänst uttagnas
första tjänstgöring ordnas i två inkallelsegrupper.
Tiderna för dessa gruppers in- och utryckning framgår av nedanstående
tabell:
Inryckning |
Utryckning |
|||
Värn pliktsår |
Tid för |
Värnpliktsår |
Tid för |
|
Till sjukvårdstjänst uttagna: |
||||
Vintergruppen .......................... |
2. |
V»'') |
2. |
ä4/5 |
Sommargruppen ......................... |
2. |
S6/5 >) |
2. |
B/o |
Till trängtjänst uttagna: |
||||
Vintergruppen ........................... |
2. |
l7/l |
2. |
>S/6 |
Sommargruppen ......................... |
2. |
18/5 |
2. |
Vt |
De till biltjänst uttagna värnpliktiga inkallas till fullgörande av första
tjänstgöringen i tre inkallelsegrupper. Tiderna för dessa gruppers in- och
utryckning framgå av nedanstående tabell:
Inryckning |
Utryckning |
|||
Värnpliktsår |
Tid för |
Värnpliktsår |
Tid för |
|
Höstgruppen ................................. |
i. |
6/i0 |
2. |
so/, |
Vintergruppen .............................. |
2. |
28/, |
2. |
,4/» |
Sommargruppen ............................ |
2. |
16/6 |
2. |
Vt |
Vid intendenturtrupperna fullgöres första tjänstgöringen i enlighet med
vad ovan angivits för dem vid trängtrupperna i trängtjänst, som tilldelats
sommargruppen.
För repetitions övning ärna beräknas in- och utryckningsdagar bliva:
vid infanteriet, träng- och intendenturtrupperna den 9 september, respektive
den 5 oktober samt
vid övriga truppslag den 6 september, respektive den 7 oktober.
Repetitionsövningarna fullgöras:
för de till infanteriet och trängtrupperna i sjukvårdstjänst uttagna under
2. och 3. värnpliktsåren samt
för de till kavalleriet, artilleriet, ingenjörtrupperna, trängtrupperna i trängtjänst
och biltjänst samt intendenturtrupperna uttagna under 3. värnpliktsåret.
Eu sammanfattning av ovan angivna förslag angående tiden för värnpliktstjänstgöringens
ordnande lämnas i nedanstående tabell: *)
*) 14 dagars hemförlovning medräknad.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 C käft. (Nr 2.) 788 24 46
10 Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Första |
1. |
Repetitions- |
2. |
Repetitions- |
||||||
tjänstgöring |
övning |
övning |
||||||||
Inryck- |
Utryck- |
|||||||||
rang |
rang |
< |
t—< a |
2 |
H-1 3 |
a |
||||
to: 3 3 |
p: 3 |
-t 3 pr |
a pr 2. 5’ |
a pr 3 3’ |
3 ''H- |
O pr 2. s* |
h 0 pr1 2. 3* |
|||
Dag |
Dag |
CD |
er? CD |
er? |
CD |
er? CD |
r-s |
|||
''pr |
pr |
•-i |
eu |
Cli |
||||||
00 |
CD |
Of? |
er? |
OQ |
er? |
|||||
Infanteriet: |
■-* |
|||||||||
Värnpliktiga, uttagna till skid- |
||||||||||
löpartjänst vid Norrbottens rege-mente : höstgruppen........................... |
1. |
Vio |
2. |
»Va |
||||||
vintergruppen........................ Värnpliktiga, uttagna för garni- |
2. |
''Vl |
2. |
Va |
||||||
sonstjänst i huvudstaden: |
1. |
lh |
1. |
**/n |
||||||
vintergruppen ........................ |
1. |
''In |
2. |
“/s |
||||||
„ v&rgruppen ........................... |
2. |
»Va |
2. |
''Vt |
||||||
Övriga värnpliktiga .................. |
2. |
‘Vt |
2. |
Va1) |
2. |
Vt |
V10 |
3. |
e/o |
V10 |
Kavalleriet .............................. |
2. |
Vt |
2. |
Vt'') |
3. |
Vt |
V10 |
|||
Artilleriet ................................. |
2. |
Vt |
2. |
Vt'') |
3. |
Va |
Vit |
|||
Ingenjörtrupperna ............. |
2. |
Vt |
2. |
Vt'') |
3. |
e/o |
V10 |
|||
Trängtrupperna: |
||||||||||
Sjukvårdstjänst (vinter) ............ D:o (sommar)........ |
2. 2. |
Va •‘Vt |
2. 2. |
‘Vt Vt'') |
12. 1 |
Vt |
Vid |
3. |
Va |
Vid |
Trängtj änst (vinter) ................. |
2. |
"Il |
2. |
''Vt |
V10 |
|||||
D:o (sommar) ............... |
2. |
''Vt |
2. |
Vt |
|3. |
|||||
Biltj änst: |
||||||||||
höstgruppen........................... |
1. |
Vid |
2. |
so/, |
1 |
|||||
vintergruppen ...................... |
2. |
28/l |
2. |
“It |
i |
Vt |
5/io |
|||
vårgruppen ......................... |
2. |
''Vt |
2. |
Vt |
||||||
Intendenturtrupperna ............... |
2. |
''Vt |
2. |
Vt |
3. |
Vt |
V10 |
3. Studenter och likställda.
Den tvekan, som stundom uttalats rörande det i motionerna I: 205 och
II: 348 framlagda liärordningsförslagets effektivitet i fråga om underbefälsrekryteringen,
och den strävan, som utskottet haft att nedbringa kostnaderna
genom viss begränsning av denna underbefälsstam, föranleder utskottet
att, utan uppgivande av principen om tvångsuttagningens avskaffande,
föreslå, att »studenter och likställda» må erhålla eu längre utbildning än
övriga värnpliktiga och därigenom garanti vinnas för underbefälsrekryteringen
åtminstone under den övergångstid, som alltid måste förflyta, innan
det nya »indelningsverket» kommit i full funktion, d. v. s. om G a 7 år,
då frågan om principens fulla genomförande efter utskottets mening bör
upptagas till förnyad prövning. Men även under denna övergångstid torde
utbildningen böra ordnas på ett sätt, som så litet som möjligt betungar de
värnpliktiga, varom nu är fråga. Utskottet har härvid beaktat vad som *)
*) 14 dagars hemförlovning medräknad.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
11
anförts dels i motion I: 244 av herr Felir, dels av Uppsala studentkår i
dess uttalande av den 31 mars 1924, och föreslår i anslutning härtill,
att utbildningen i huvudsak förlägges till tiden juni—september och fördelas
å tre år. För att i görligaste mån taga hänsyn till »studenters
och likställdas» olika lämplighet för befälsuppgifter och sålunda göra organisationen
så effektiv som möjligt, föreslår utskottet, att samtliga »studenter
och likställda», som blivit infanteriet tilldelade, skola genomgå en
rekrytskola om 90 dagar, en gruppchefs- eller motsvarande kurs om 60
dagar och tvenne repetitionsövningar om tillsammans 50 dagar eller sammanlagt
200 dagar. Vid gruppchefskursens slut uttages, främst på frivillighetens
väg, ungefär halva antalet till fortsatt utbildning i plutonchef skurs
under 70 dagar och kompenseras de härtill antagna, vilka alla böra lämpa
sig för nu ifrågavarande uppgift, med viss premie. Sättes denna till 250
kronor, så motsvaras totalkostnaden för sagda premie ungefär av den besparing,
som uppstått därigenom, att övrigas utbildningstid begränsats till
200 dagar.
Utskottet förutsätter vidare, att utbildningstiden rationellare än hittills
utnyttjas, och att utbildningen, ledd av fullt lämpligt befäl, göres så intresseväckande
och omväxlande som möjligt är. Studenternas krav på att de
för längre utbildning avsedda värnpliktiga måtte tagas ej blott från deras led
utan även från andra härför lämpliga medborgargrupper, anser utskottet
vara fullt riktigt, i synnerhet som härigenom den börda, som nu lägges på
dem och med dem likställda, därigenom kan lättas.
Utbildningstiden blir sålunda för omkring 500 av vapenföra »studenter
och likställda» 270 dagar samt för övriga vapenföra, däri inräknade läkare
m. fl., 200 dagar. Utbildningstidens fördelning för samtliga vapenföra
»studenter och likställda» utom läkare m. fl. framgår av nedanstående
tabell:
Grupp- |
Pluton- |
|||||
Första |
Repetitions- |
chefs- |
chefs- 1 |
|||
tjänstg. |
övningar |
(special-) |
(special-) |
Summa |
||
kurs |
kurs |
dagar |
||||
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
Antal |
||
dagar |
dagar |
dagar |
dagar | |
|||
Infanteriet, träng- och inten- denturtrupperna ............... Kavalleriet, artilleriet och in- |
90 |
2 |
25 |
60 |
— |
200 |
genjörtrupperna ................ 500 per år uttagna vid samt- |
no |
1 |
30 |
60 |
70 |
200 270 |
liga truppslag dessutom...... |
— |
— |
— |
— |
Första tjänstgöringen fullgöres under 1. värnpliktsåret. Repetitionsövningarna
fullgöras under 2. och 3. åren.
Gruppchefs- eller motsvarande specialkurs fullgöres under 2. året och
plutonchefs- eller motsvarande specialkurs under 3. värnpliktsåret.
12 Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
De förutsatta in- och utryckningsdagarna framgå av nedanstående tabell:
1 |
tjänst- göring |
Grupp chefs-special-) |
1. repeti-tionsövning |
Plutonchefs- (special-) kurs |
2. repeti-tionsövning |
||||||||||
< v: ■-* a ''H- |
B >4 |
a $ |
■< p: -t B |
Inrycki da |
5 n eu o |
< p: a 3 |
I-H B *-< |
C, rrf- H Cb O p ar? B |
p: *1 3 ''H, |
B •1 g-i- |
Utryck da |
p: B |
B >1 Cb « |
a rf Cb o |
|
tt |
er? 2. |
er? B_ |
P? |
er? b_ |
er? 2- |
art? 3 |
£ = |
er? b |
|||||||
— |
B |
c-9- |
B |
||||||||||||
po Tt |
00 |
er? ■/. |
po H |
oa i |
er? CD |
po |
er? X |
0? CD |
po •1 |
er? oa |
er? ce |
po >-« |
Or? CD 1 |
er? 00 |
|
Infanteriet, träng- och |
1. |
‘Va |
16/« |
2. |
10/t |
9/» |
2. |
> |
6/10 |
3. |
9/9 |
Vid |
|||
Kavalleriet, artilleriet och |
1. |
18/e |
Vio |
2. |
Vt |
V. |
2. |
"/• |
Vio |
||||||
500 tillhörande samtliga därav vid infanteriet, |
3. |
‘/t |
9/» |
3. |
»/» |
6/io |
|||||||||
därav vid kavalleriet, |
3. |
S6/0 |
»A. |
- |
Tjänstgöringen för läkare m. fl. fullgöres enligt nedanstående tabell:
Militärutbild- |
F ackutbildning |
||
ning 1. värn- |
och facktjänst- |
Summa |
|
pliktsåret |
göring |
||
Läkare och veterinärer ........................ |
901) |
no8) |
200 |
Tandläkare och apotekare..................... |
60>) |
140 D |
200 |
4. Icke vapenföra värnpliktiga.
a) Värnpliktiga i allmänhet.
Militärtjänstgöringen avser att fylla behovet av handräckningsmanskap
å tider, då uttagna 8 % mindre vapenfört handräckningsmanskap ej är disponibelt
vid truppförbanden, d. v. s. i runt tal under 235 dagar per år.
Tjänstgöringstiden fördelas och inkallelse sker i kommandoväg med
hänsyn till beliovsprincipen, och böra högst 2,000 man samtidigt vara inkallade.
b) Studenter och likställda.
Tjänstgöringstiden bör vara 140 dagar. Tjänstgöringen fullgöres enligt
av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser antingen i en följd med början
under första eller andra året eller ock med en första och en andra tjänstgöring
under de tre första åren. * 2
'') Inryckningsdag sammanfallande med vederbörligt truppslags inryckningsdag till första
tjänstgöring.
2) Fullgöres i en eller flera omgångar enligt generalfältläkarens bestämmande.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
13
Ifrågavarande värnpliktiga beräknas i första hand tagas i anspråk för
utbildning vid artilleriet i mättjänst, vid trängtrupperna i sjukvårdstjänst
(adjutanter vid sjukvårdsformationer, sjukhusunderofficerare, läkarbiträden
m. m.) samt vid intendenturtrupperna för utbildning till krigskassörer
samt till vissa mera krävande kommissariebefattningar.
5. fteservtruppövning och landstormsörning.
Reservtruppövning anser sig utskottet ej kunna nu förorda.
Beträffande landstormsövning hava enligt motion I: 205 och II: 348
stadgandena i värnpliktslagen om landstormsmans skyldighet att underkasta
sig sådan övning i fredstid bibehållits, varigenom dylik övning vid behov
kan utan ändring av sagda lag anordnas, om medel därtill beviljas.
I fråga om understödjande från statens sida av frivilliga landstormsövningar
tillstyrker utskottet vad härom i propositionen föreslagits.
F. De värnpliktigas inskrivning och redovisning.
Beträffande de värnpliktigas inskrivning och redovisning hänvisar utskottet
till vad härom i det följande anföres rörande värnpliktslagen.
G. De värnpliktigas avlöning.
De värnpliktigas avlöning bör i överensstämmelse med motion I: 205
och II: 348 utgöras av penningbidrag utgående för alla lika med 50 öre
om dagen under all tjänstgöring. S. k. penningtillskott bör ej utgå.
Åt studenter och likställda, som genomgått s. k. plutonchefskurs, bör
dock enligt utskottets mening dessutom utgå en premie av 250 kronor.
III. Fredsorganisationen.
A. Lantförsvarets kommandoexpedition.
Lantförsvarets kommandoexpedition organiseras i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag1) (proposition nr 20 s. 98). För densamma beräknas alltså
följande personal, nämligen:
1 chef, regementsofficer, med arvode å d e p ar t e in eu tets stat.
1 souschef, regementsofficer ur generalstaben.
3 kaptener ur generalstaben.
7 pensionerade officerare, därav 6 såsom chefer för registrator-, värnplikts-,
bok-, personal- och rulldetaljerna ävensom detaljen för »Tjänste
-
'') I stället för den av Kungl. Maja, föreslagna benämningen »sekundofficer» anser utskottet
att benämningen »underofficer» fortfarande bör användas.
14 Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
meddelanden rörande Lantf örsvaret» samt 1 såsom biträde åt chefen för
bokdetaljen, samtliga med arvoden å departementets stat.
2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade nr truppförbanden.
2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare med
arvoden å departementets stat och
1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.
B. A rti i éftfr val bni n gen.
Frågan angående arméförvaltningens organisation bör — i anslutning
till vad chefen för försvarsdepartementet uttalat (proposition nr 20 s. 100)
uppskjutas till dess definitiva beslut rörande försvarsväsendets allmänna
organisation och omfattning fattats. Ordnandet av lantförsvarets förvaltning
i dess helhet bör snarast möjligt upptagas till prövning. Med hänsyn härtill
liai utskottet intet att erinra mot att arméförvaltningen tillsvidare
organiseras i enlighet med Kungl. Majrts förslag.
C. Härens organisation i fred på högre och lägre
truppförband.
1. Högre truppförband och fästningar.
I syfte att nedbringa kostnaderna utan att i högre grad rubba organisationen
och utan att indraga något bygderegemente föreslår utskottet,
att hären i fred indelas i fem arméfördelningar, tvenne självständiga infanteribrigader
samt Gotlands trupper.
Boden bibehålies som fästning men med den i motion I: 205 och
II: 348 s. 23 angivna inskränkning. Tingstädepositionen bibehålies likaså.
a) Arméfördelningarna.
Följande förändringar i fråga om de i arméfördelningarna i fred ingående
tiupperna, har utskottet ansett möjliga och lämpliga att genomföra:
Göta livgarde bör i samband med minskningen av arméfördelningarnas
antal omorganiseras till Göta pansarvagnsgardesbataljon.
För att tillgodose behovet av infanteribesättning i kustfästningarna bibehållas
Vaxholms och Karlskrona grenadjärregementen, men av besparingskäl
reducerade till kårer om vardera en bataljon.
Livgardet till häst reduceras, av samma skäl som ovan angivits i fråga
om Gota livgarde, till eu skvadron, som i fredstid sammanslås med Livregementets
dragoner; vid krigsorganisation avses denna skvadron att ingå
i den ena av de föreslagna självständiga infanteribrigaderna.
Skånska husar- och dragonregementena reduceras och bilda en självständig
kavalleribrigad på sätt i motion I: 205 och II: 348 angivits.
Svea ai tilleriregemente sammanslas med Upplands artilleriregemente och
av dessas kadrar bildas dels Svea artilleriregemente, dels Stockholms artillerikår.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
15
Den ridande divisionen ur Wendes artilleriregemente, nu avsedd för självständiga
kavallerifördelningen, indrages i enlighet med motion I: 205 och
II: 348.
Norrbottens artillerikår nybildas genom utbrytande av det nu i Boden
förlagda detachementet från Norrlands artilleriregemente ur sagda regemente.
Positionsartilleriregementet, försett med den artilleri- och ballongmaterial
proposition nr 20 (s. 103) angiver, benämnes Arméartilleriregementet.
Karlsborgs artillerikår organiseras i överensstämmelse med proposition
nr 20 som Karlsborgs luftvärnsartilleriregemente.
Dodens ingenjörkär sammanslås med därvarande detachement ur fälttelegrafkåren
och benämnes Norrbottens ingenjörkår.
Fälttelegrafkåren benämnes Fälttelegraf regementet.
Östgöta, Göta och Västmanlands trängkårer indragas. De indragna trängkårernas
förrådsbyggnader bibehållas dock och däri förvarade förråd omhändertagas
av de bibehållna trängkårernas personal. Indragningarna medföra,
att viss del av de vid mobilisering av trängen organiserade förplägnadskolonnerna
måste ersättas av en motsvarande utökning av truppförbandens
livsmedelskolonner, vilken utan större kostnad låter sig genomföra.
I övrigt bibehållas samtliga truppförband.
Varje arméfördelning bör som nu bestå av fyra infanteriregementen, ett
kavalleriregemente och ett artilleriregemente.
Dessutom uppdelas på de fem arméfördelningarna i fred:
Karlskrona grenadjärkår.
Kavalleribrigaden.
Arméartilleriregementet (Stockholm).
Luftvärnsartilleriregementet (Karlsborg).
Svea Göta och Norrlands ingenjörkårer.
Fälttelegraf regementet.
Skånska, Svea och Norrlands trängkårer.
Andra och Fjärde intendenturkompanierna.
b) De självständiga infanteribrigaderna.
Stockholmsbrigaden.
Denna, som närmast avses för huvudstadens och angränsande områdens
försvar, består i fred av:
Svea livgarde.
Göta pansarvagnsbataljon.
Södermanlands regemente.
Vaxholms grenadjärkår.
En skvadron ur Livregementets dragoner.
Stockholms artillerikår.
Första intendenturkompaniet.
16
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Norrbottensbrigaden.
Denna, som organiseras med hänsyn till det tidiga gränsförsvaret vid
nordöstra gränsen samt behovet av viss fredsgarnison i Boden, består i
fred av:
Norrbottens regemente.
Västerbottens regemente.
En skvadron ur Norrlands dragonregemente (förlagd i Boden).
Norrbottens artillerikår.
Bodens artilleriregemente.
Norrbottens ingenjörkår.
Tredje intendentur kompaniet.
c) Gotlands trupper.
Gotlands trupper böra framdeles liksom för närvarande utgöras av
Gotlands infanteriregemente och
Gotlands artillerikår.
2. Lägre truppförband.
Antalet infanteritruppförband utgör 28, därav 1 pansarvagnsbataljon
och 2 kårer samt 25 regementen.
Antalet kavalleritruppförband utgör 7 regementen, och artilleriet är
organiserat å 5 arméfördelningsartilleriregementen, 3 artillerikårer, 1 arméartilleriregemente,
1 luftvärnsartilleriregemente och 1 fästningsartilleriregemente.
Ingenjörkårerna utgöras av 4 ingenjörkårer och 1 fälttelegrafregemente,
trängtrupperna av 3 trängkårer och intendenturtrupperna av 4 intendenturkompanier.
Vad de lägre truppförbandens förläggning angår, bibehållas de nuvarande
med följande iakttagelser och ändringar:
Göta pansarvagnsgardesbataljon förlägges i Göta livgardes kasern.
Första och Andra livgrenadjärregementena få disponera förutom nuvarande
etablissement även Östgöta trängkårs lokaler i Linköping.
Södra skånska infanteriregementet behåller Bevinge som sommartruppövningsplats
och får av medel, som torde kunna bli disponibla genom
försäljning av ledigblivna kaserner och markområden, åt sig uppbyggt ett
mindre vinteretablissement i Lund efter närmare utredning och förslag,
som torde av Kungl. Maj:t för nästa riksdag framläggas.
Viss del av Vaxholms och Karlskrona grenadjärkårers etablissement
överlämnas till marinen för dess behov.
Livregementets dragoner övertaga Livgardets till häst kaserner.
Skånska husarregementet förlägges i sin helhet i Hälsingborg, varmed
Landskrona upphör att vara garnisonsstad.
Den för Norrbottensbrigaden avsedda skvadronen förlägges i det för Norrbottens
kavallerikår avsedda etablissementet.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
17
Arm (''artilleriregementet förlägges i Svea artilleriregementes nuvarande
etablissement och Stockholms artillerikår övertager Positionsartilleriregementets
förläggning.
Svea artilleriregemente förlägges i Uppsala.
Norrbottens artillerikår förlägges i det etablissement, som nu användes
av detacliementet i Boden ur Norrlands artilleriregemente.
Svea ingenjörkårs nu å Vaxön förlagda kompani förlägges med kåren
invid Järvafältet.
Norrlands ingenjörkår förlägges i Jämtlands fältjägareregementes etablissement
i Östersund.
Fälttelegraf regementet förlägges, i enlighet med vad i propositionen föreslagits,
tillsvidare med huvuddelen vid Marieberg och radiobataljonen i
Västmanlands regementes etablissement i Västerås.
Första intendenturkompaniet förlägges i Göta livgardes nuvarande etablissement
i Stockholm.
Fjärde intendenturkompaniet förlägges i Västernorrlands regementes etablissement
i Sollefteå.
3. Sammanfattning.
Armén kommer sålunda efter utskottets förslag i fred att bestå av följande
truppförband, nämligen:
Infanteriet:
Svea livgarde förlagt i Stockholm,
Göta pansarvagnsgardesbataljon förlagd i Stockholm,
Livregementets grenadjärer förlagda i Örebro,
Första livgrenadjärregementet
Andra livgrenadjärregementet
Västgöta regemente
Upplands regemente
Skaraborgs regemente
Södermanlands regemente
Kronobergs regemente
Jönköpings regemente
Dalregementet
Hälsinge regemente
Älvsborgs regemente
Hallands regemente
Bohusläns regemente
Västmanlands regemente
Norrbottens regemente
Västerbottens regemente
Kalmar regemente
Värmlands regemente
Jämtlands fältjägareregemente
Norra skånska infanteriregementet
förlagt i Linköping,
y> » »
» » Vänersborg,
» Uppsala,
» » Skövde,
» » Strängnäs,
» » Växjö,
» » Jönköping,
» » Falun,
» » Gävle,
» » Borås,
» » Halmstad,
» » Uddevalla,
» » Västerås,
» » Boden,
» » Umeå,
» » Eksjö.
» » Karlstad.
» Östersund,
» Kristianstad,
18
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Södra skånska infanteriregementet förlagt i Lund,
Gotlands infanteriregemente
Yästernorrlands regemente
Yaxliolms grenadjärkår
Karlskrona grenadjärkår
» » Visby,
» » Sollefteå,
» » Oskar-Fredriksborg.
» » Karlskrona.
Livregementets dragoner
Livregementets husarer
Smålands husarregemente
Skånska husarregementet
Skånska dragonregementet
Norrlands dragonregemente
Kronprinsens hussarregemente
Kavalleriet:
förlagda i Stockholm,
» Skövde,
förlagt » Eksjö,
» » Hälsingborg,
» Ystad,
» » Umeå,1)
» Malmö.
Svea artilleriregemente
Göta artilleriregemente
AVendes artilleriregemente
Norrlands artilleriregemente
Smålands artilleriregemente
Stockholms artillerikår
Gotlands artillerikår
Norrbottens artillerikår
Bodens artilleriregemente
Arméartilleriregementet
Luftvärnsartilleriregementet
Svea ingenjörkår
Göta ingenjörkår
Fälttelegrafregementet
Bodens ingenjörkår
Norrlands ingenjör kår
Artilleriet:
förlagt i Uppsala,
» Göteborg
» Kristianstad
» Östersund,
» Jönköping,
förlagd » Stockholm,
» » Visby,
» » Boden,
förlagt » Boden,
» » Stockholm,
» Karlsborg,
Ingenj örtrupperna:
förlagd i Stockholm,
» Karlsborg,* 2)
förlagt » Stockholm,3)
förlagd » Boden,
» » Östersund.
Trängtrupperna:
Svea trängkår förlagd i Örebro,
Norrlands trängkår » » Sollefteå,
Skånska trängkåren » » Hässleholm.
Intendenturtrupperna:
Första intendenturkompaniet förlagt i Stockholm,
Andra intendenturkompaniet » » Karlsborg,
Tredje intendenturkompaniet » » Boden,
Fjärde intendenturkompaniet » » Sollefteå.
*) En skvadron detacherad till Boden.
2) Fästningsingenjörkompaniet förlagt i Karlskrona,
s) Badiobataljonen förlagd i Yästerås.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
19
Med undantag av de trupper, som enligt vad ovan sagts (s. 15, 16) ingå
i de självständiga infanteribrigaderna och Gotlands trupper, indelas dessa
truppförband i fred i fem arméfördelningar på sätt konungen bestämmer.
D. Högre staber och inspektioner m. in.
1. Arméfördelningscliefer och arméfördelningsstaber.
Antalet beställningar för arméfördelningscliefer minskas till fem.
Varje arméfördelningsstab organiseras i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (propositionen nr 20 s. 109 tf.) och förutsättes sålunda bestå av
följande personal nämligen:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben.
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,
1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,
1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,
1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,1)
1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren,*)
3 pensionerade underofficerare, av vilka två tjänstgöra såsom expeditionsunderofficerare
i stabsexpeditionen, resp. hos fortifikationsofficern samt den
tredje hos fördelningsintendenten.
2. Brigadchefer och brigadstaber,
a) Självständiga infanteribrigaderna.
Stockholmsbrigaden: chefsskapet över brigaden utövas av en brigadchef,
vilken är generalsperson med lön från generalitetets stat. Med sagda chefsskap
förenas kommendantsbefattning i Stockholm.
Brigadchefen har till sitt förfogande en stab, brigadstaben, vilken består
av följande personal nämligen:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
1 adjutant, kompaniofficer ur brigadens truppförband,
1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,
1 brigadintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 brigadläkare,3)
1 brigadveterinär,4)
2 pensionerade underofficerare, av vilka eu tjänstgör som expeditionsunderofficer
i stabsexpeditionen och en hos brigadintendenten.
*) Bestrider samtidigt läkarvården vid ett i tjänstgöringsorten förlagt truppförband.
s) Bestrider samtidigt veterinärtjänsten vid samtliga i tjänstgöringsorten förlagda
truppförband
s) Bestrider samtidigt läkarvården vid ett i tjänstgöringsorten förlagt truppförband.
4) Bestrider samtidigt veterinärvården vid samtliga brigaden tillhöriga och i Stockholm
förlagda truppförband.
20
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Norrbottensbrigaden: chefsskapet utövas av brigadchef, i fred tillika kommendant
i Boden, vilken är generalsperson med lön å generalitetets stat.
Brigadchefen har till sitt förfogande en stab bestående av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur brigadens truppförband,
1 artilleribefälhavare, chef för Bodens artilleriregemente,
1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur fortifikationen,
1 fastmngsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,
1 förvaltare ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,
1 f ästningsläkare,1)
1 regementsläkare,
2 bataljonsläkare,
1 fästningsveterinär,2)
1 garnisonspastor,
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande
den ene i stabsexpeditionen, den andre hos fästningsintendenten, samt
1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden
och Karlsborg gemensamma staten.
Därjämte bör på kommendatskapets stat uppföras musikkåren för Bodensgarnisonen
(se s. 57).
b) Övriga brigader.
I likhet med vad nu sker, förordnas vid infanteribrigader, inordnade i
arrnéfördelningsförband, tio regementschefer att jämte egna befattningar
upprätthålla brigadchefsbefattningar. Liknande anordning föreslås i fråga
om självständiga kavalleribrigaden.
Det nu till brigadchef utgående arvodet bibehålies.
Som biträden åt brigadchef beordras fortfarande ur honom underordnade
truppförband 1 brigadkvartermästare och 1 brigadadjutant.
3. Militärbefälet på Gotland.
Chefsskapet över pa Gotland förlagda trupper utövas fortfarande av
militärbefälhavaren pa Gotland, uppförd å generalitetets stat.
I enlighet med proposition nr 20 bör militärbefälhavarens å Gotland
stab bestå av:
1 stabschef, kapten ur generalstaben, med tjänstgöring endast vissa tider
av året,
2 adjutanter, kompani officerare. beordrade ur Gotlands trupper, * *)
) Bestrider jämte övriga läkare läkarvården vid i Boden förlagda trupper ocli å garnisonssjukhuset.
6
*) Bestrider veterinärvården vid i Boden förlagda trupper.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
21
1 fortifikationsofficer, pensionerad officer,
1 stabsintendent, regementsofficer nr intendenturkåren,
1 stabsliikare,1)
1 bataljonsläkare,1)
1 stabsveterinär,2)
1 stabspastor,3)
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande
den ene bos fortifikationsofficeren och den andre hos stabsintendenten,
samt
1 pensionerad underofficer, uppbördsman vid intendenturförrådet å
Tingstäde.
4. Inspektören för infanteriet och militärläroverken.
Inspektören för infanteriet med generalsbeställning bör bibehållas. Honom
eller eventuellt annan av nedannämnda truppförbands inspektörer torde ock
kunna anförtros inspektionsskyldigheten i fråga om militärläroverken.
Inspektörens för infanteriet stab bör, i likhet med vad i proposition
nr 20 föreslås, bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
På grund av de tekniska hjälpmedlens stora betydelse för infanteriet
synes det lämpligt, att den föreslagna nya adjutanten särskilt avses för
beredande av infanteritekniska frågor inom inspektionen.
5. Kavalleriinspektionen.
Kavalleriinspektören bibehålies men erhåller överstelön å generalitetets
stat.
Kavalleriinspektörens stab bör bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 adjutant, kompaniofficer ur kavalleriet samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
6. Generalstaben.
Chefen för generalstaben bibehålies som generalsperson med lön å generalitetets
stat.
I övrigt föreslår utskottet samma sammansättning av generalstaben, som
i proposition nr 20 skett, med personalen fördelad på olika tjänsteuppdrag
på sätt nedan angives:
l) Bestrider tillika läkarvården vid ett av truppförbanden.
*) Bestrider tillika veterinärvården vid båda truppförbanden.
8) Bestrider tillika pastoralvården vid båda truppförbanden.
22
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
för chefsexpeditionen ..............................
n centralavdelningen ..........................
» organisationsavdelningen ..................
» utrikesavdelningen..............................
» kommunikationsavdelningen ............
» tekniska avdelningen ........................
» krigshistoriska avdelningen................
» topografiska avdelningen .................
» lantförsvarets kommandoexpedition
» arméfördelningsstaberna ...................
» självständiga infanteribrigadstaberna
» infanteriinspektionen .......................
» kavalleriinspektionen .........................
» arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
» järnvägsstyrelsens militärbyrå ..........
Generalstabens stat bör alltså bestå av:
a) Militärstaten.
Overadjutanter och stabsadjutanter.
1 överste,
4 överstelöjtnanter,
13 majorer,
34 kaptener.
Militärattachéer.
1 överstelöjtnant,
3 majorer.
Pensionerad personal.
1 redogörare, pensionerad officer,
1 bibliotekarie, pensionerad officer,
3 aktuarier, pensionerade officerare,
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.
b) Civilstaten.
1 professor,
1 krigsarkivarie,
1 förste expeditionsvakt,
3 expeditionsvakter.
7. General falttyginästaren och inspektören för artilleriet samt
artilleristaben.
Å generalitetets stat föreslås fortfarande uppförd en generalsbeställning
för inspektören för artilleriet, tillika generalfälttygmästare och jämväl chef
för arméförvaltningens artilleridepartement.
1.
2.
3.
Regements officerare -
1
1
1
1
1
1
2
1
5
2
1
1
Kompani
officerare
1
4
6
2
3
2
1
3
3
5
2
Summa 18
34
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
23
I fråga om artilleristaben ansluter sig utskottet till Kung]. Maj:ts proposition
nr 20 s. 122.
Å artilleristabens stat böra således uppföras:
1 överste 3 löjtnanter
2 majorer 1 expeditionsvakt.
9 kaptener.
Härtill komma skäliga arvoden för 1 pensionerad officer (expeditionsofficer)
och 1 pensionerad underofficer (expeditionsunderofficer).
Liksom hittills torde därjämte allt fortfarande 1 infanteriofficer med
erforderlig kompetens böra beordras till tjänstgöring å artillerideparte
mentets
militärbyrås första expeditionsavdelning.
8. Chefen för fortifikationen med stab — fortifikationens huvudstation —
samt arméförvaltningens fortifikationsdepartement.
Beträffande chefen för fortifikationen föreslår utskottet, att en generalsbeställning
fortfarande upptages å generalitetets stat.
Även beträffande arméförvaltningens fortifikationsdepartement ansluter
sig utskottet till Kungl. Majrts proposition nr 20 s. 125.
Fortifikation sstaben bör alltså utgöras av 1 överste och chef samt 7
andra officerare, därav högst 3 regementsofficerare. Antalet aspiranter
bör utgöras av 5 subalternofficerare. För arméförvaltningens fortifikationsdepartements
kasernbyrå böra beräknas 1 regementsofficer och 2 kaptener.
9. Chefen för intendenturkåren samt intendenturstaben.
Även härvidlag ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts proposition
nr 20 s. 125.
Intendenturstaben bör således bestå av:
1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,
4 kaptener ur intendenturkåren,
2 löjtnanter ur intendenturkåren,
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer samt
1 expeditionsvakt.
10. Inspektören för trängen.
Trots begränsningen av truppförbandens antal torde en indragning av
tränginspektionen ej f. n. vara rådlig och föreslår utskottet densamma
organiserad sålunda:
1 överste, chef för trängens officers- och underofficerspersonal och med
högsta ledning och inspektion av trängtrupperna.
1 inspektörens för trängen stab böra ingå:
2 adjutanter, kaptener ur trängkåren,
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
24
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
11. Kommendantskapen.
Kommendantskapet i Boden har, som ovan angivits, förenats med chefsskapet
för Norrbottensbrigaden och kommendantskapet i Stockholm med
chefsskapet för Stockholmsbrigaden.
Kommendantskapet å Karlsborg torde, i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag och motion I: 205 och II: 348, kunna indragas.
E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser in. in.
1. Krigsskolan.
Krigsskolan förutsattes, vad angår officerskursen och reservofficerskursen,
bliva organiserad i full överensstämmelse med proposition nr 20 s. 131 o. f.,
varvid antalet kadetter i officerskursen beräknas i likhet med propositionen
till 105, men antalet deltagare i reservofficerskursen antages komma
att understiga de 200, varmed propositionen kalkylerat, detta med hänsyn
till den erfarenhet man har rörande svårigheterna att rekrytera sagda befälskategori.
Vid sidan av de nämnda kurserna bör emellertid ytterligare en kurs
inrättas i enlighet med vad på annat ställe (s. 31, 80) säges i syfte
att möjliggöra underofficerares befordran till officerare och omfattande 10
månader. Sagda kurs, som avses bli först framdeles vid behov inrättad,
beräknas komma att omfatta omkring 20 elever samt kallas i det följande
»högre underofficersskolan». Den avses i stort sett pågå de tider, då endast
en årskontingent officerskadetter är vid krigsskolan under utbildning,
vadan särskilda lokalutrymmen för densamma ej torde erfordras.
Krigsskolans personal bör utgöras av:
Stab:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,
1 slottspastor,
1 bataljonsläkare,
1 redogörare, pensionerad officer,
1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,
pensionerad underofficer,
1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad underofficer
samt
1 köksföreståndare, pensionerad underofficer.
Officer skur sens kompanibefäl:
1 kompanichef, kapten,
5 kadettofficerare samt
1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.
Officer skur sens lärarpersonal:
5 förste lärare,
5 andre lärare,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
25
2 lärare och
11 biträdande lärare.
Officer skur sens betjäning m. fl.:
Förslagsvis 4 förmän — därav 1 rättare, 1 stallförman, 1 logementsvaktmästare
och 1 slottsvaktmästare, — 1 maskinist, tillika badmästare,
1 skogvaktare, tillika postbud, 1 hovslagare, tillika uppsyningsman över
belysningen, 21 gårdskarlar, 3 slottsuppassare, 1 baderska, 1 hushållerska,
1 städerska, 1 sjuksköterska, 1 sköterskebiträde, 2 kokerskor, 3 köksbiträden
och 1 kökskarl samt
1 sjukvårdsbeställningsman, beordrad ur Svea livgarde, och vid behov
1 spel, beordrat ur truppförband tillhörande Stockholms garnison.
Reservofficer skursens kompanibefäl:
1 kompanichef,
4 kadettofficerare samt
1 kompaniadjutant, tillika vapenförvaltare, pensionerad underofficer.
Reservofficer skur sens lärarpersonal:
1 lärare samt
1 biträdande lärare.
Reservofficer skursens betjäning:
Förslagsvis: 2 gårdskarlar och 2 köksbiträden, samtliga för en tid av
fyra månader.
Högre under officer sskolans befäl:1)
1 chef, major.
1 kompaniofficer, kapten,
1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.
Högre under officer sskolans lärarpersonal:
4 förste lärare.
Högre underofficersslcolans betjäning:
Förslagsvis: 2 gårdskarlar,
1 köksbiträde.
Med hänsyn till det av försvarsrevisionen föreslagna uppförandet av beställningar
för vissa lärare m. fl. å undervisningsanstalternas stater har Kungl.
Maj:t i proposition nr 20 s. 132 beträffande kompaniofficerare föreslagit
den ändringen, att å nämnda stater i stället för löner böra upptagas arvoden
till belopp motsvarande lönerna. Under tid, då sådant arvode åtnjutes
och vederbörande sålunda avstår sin avlöning vid det egna regementet,
bör lönesuccession där äga rum. Då en sådan anordning ur flera
synpunkter kan vara förenad med fördelar, har utskottet ansett sig ej böra
avstyrka detta förslag. *)
*) Ej å skolans stat men med lämpliga arvoden.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 C käft. (Nr 2.)
788 2 4 47
26
Särskilda utskottets utlåtande tfr 2.
På grund av det nu anförda böra alltså av ovan föreslagen personal å
krigsskolans stat med arvoden uppföras:
adjutanten och kompanichefen vid officerskursen: med arvoden såsom
kaptener samt
kadettofficerarna, 3 förste och 2 andre lärare samt 1 lärare, samtliga
vid officerskursen: med arvoden såsom kaptener eller löjtnanter.
Beställningen för skolchefen bör såsom hittills uppföras å krigsskolans
stat.
2. Krigshögskolan.
Utskottet ansluter sig till vad departementschefen i proposition nr 20 s.
134 o. f. framhållit och föreslagit beträffande såväl organisation som fördelning
av antal undervisningstimmar och rätt till oavkortade löneförmåner
under förberedelsestudier. Utskottet räknar sålunda med årligen påbörjade,
tvååriga kurser, omfattande 25 ordinarie elever vardera.
Krigshögskolans personal bör alltså utgöras av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, kapten,
1 biträdande adjutant, tillika redogörare, pensionerad officer,
2 majorer 1 ... .
2 kaptener j iarare 1 mihtara ämnen,
förslagsvis 10 övriga lärare i militära ämnen,
förslagsvis 4 lärare i levande språk,
repetitörer till erforderligt antal.
1 expeditionsvakt,
1 maskinist.
I enlighet med vad i det föregående (s. 25) anförts i fråga om krigsskolan
böra för ovan angivna kaptener å krigshögskolans stat uppföras
arvoden såsom kaptener. För regementsofficerarne bör lön uppföras å högskolans
stat.
3. Artilleri- och ingenjörhögskolan.
Då det ur militär synpunkt är synnerligen önskvärt, att den allmänna
kursen vid artilleri- och ingenjörhögskolan är tvåårig, och då detta önskemåls
tillgodoseende, på sätt Kung!. Maj:t föreslagit i proposition nr 20
s. 140, kan ske för en jämförelsevis obetydlig kostnad, har utskottet
ånsett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag angående ifrågavarande högskolas
organisation. Det förutsättes alltså, att en tvåårig allmän kurs tager
sin början vartannat år.
Något normalantal ordinarie elever torde, som hittills, ej böra beräknas.
I enlighet med proposition nr 20 s. 141 bör å artilleri- och ingenjörhögskolans
stat uppföras:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,
1 redogörare, pensionerad officer,
4 lärare i militära ämnen, kaptener,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
27
övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt
5,
förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,
repetitörer till erforderligt antal,
2 expeditionsvakter samt
1 maskinist.
Av denna personal synas å artilleri- och ingenjörhögskolans stat adjutanten
samt 1 lärare i militära ämnen böra erhålla arvoden såsom kaptener.
Chefen uppföres med lön å skolans stat.
4. Ridskolan.
Ridskolan organiseras i överensstämmelse med proposition nr 20 s. 143,
men då utskottets förslag upptager ett kavalleritruppförband mer än propositionen,
bör räknas med 21 elever i bada kurserna, därav från
kavalleriet 15, från artilleriet 4 samt från fortifikationen och trängen var
-
dera 1.
Ridskolans stat bör alltså utgöras
1 chef, major,
1 förste lärare,
1 andre lärare,
1 lärare, tillika adjutant,
1 andre lärare,
1 bataljonsveterinär,
1 redogörare,
För de fyra lärarna uppföras å
mästare och 2 löjtnanter. Chefen
av:
1 förvaltare, pensionerad underofficer,
1 maskinist,
stallbetjänte till erforderligt antal
samt
1 hovslagarbeställningsman, beordrad
ur Livregementets dragoner.
ridskolans stat arvoden för 2 ryttuppföres
med lön å skolans stat.
5. Infanteriofficersskolan.
Beträffande den i proposition nr 20 omförmälda infanteriofficersskolan
finner utskottet, att närmare utredning erfordras.
6. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
Denna skolas uppgift att utgöra en till krigsstyrelsens förfogande
stående försöksanstalt och sakkunnig institution är utan tvivel stor. Vapenteknikens
framsteg och härpå grundade förändringar i det taktiska förfaringsättet
äro frågor, som genom studier inom egen och utländska arméer
oavbrutet måste följas. De härvid gjorda erfarenheterna böra snarast tillgodogöras
det egna försvaret dels i form av reglementariska bestämmelser,
dels, då förändringarna blivit av mera omfattande natur, även i form av
praktisk oah teoretisk instruktion. Utgående från att världskrigets erfarenheter
inom en nära framtid hunnit samlas och omstöpas i för svenska
förhållanden lämpade former, anser utskottet, att man kan räkna med att
28
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
större förändringar därefter ej under närmaste framtid kunna förväntas,
vadan infanteri- och kavalleriskjutskolan såsom årligen återkommande undervisningsanstalt
ur denna synpunkt ej torde vara nödvändig. Men även om
man räknar med att, såsom under de närmaste åren efter världskriget var
fallet, en snabb och genomgripande utveckling på de tekniska och taktiska
områdena förestår, synes skjutskolan för infanteriet och kavalleriet ej ens
genom årligen återkommande utbildningskurser kunna som sig bör sprida
kunskapen härom över armén, eftersom den, på grund av en nödvändigtvis
stark begränsning av elevantalet i proportion till befälskadern i dess helhet,
årligen direkt når blott en mycket ringa procent av denna.
Sagda skola måste redan nu, och framför allt om utvecklingen inom
de ifrågavarande militära omradena pågår i raskare takt, kompletteras med
truppförbandsvis ordnad undervisning. Utskottet kan följaktligen ej finna
annat, än att ifrågavarande skola säkerligen bättre än vad nu är fallet
skulle fylla sin uppgift som central undervisningsanstalt, om densamma
främst inriktades pa att förse respektive truppförband med för befälets undervisning
utbildade och särskilt lämpade instruktörer.
Behovet av dylika befälsinstruktörer anser utskottet kunna fyllas, om
exempelvis en regementsofficer och en kompaniofficer per infanteriregemente
(och endera av dem per infanterikår, kavalleriregemente o. s. v.) vid
behov exempelvis vart tredje år — vid infanteriskjutskolan genomginge
en 70 dagars instruktionskurs. Sedan bör det bliva dessa instruktörers
uppgift att på truppförbanden närmast svara såväl för att de senaste
tekniska och taktiska erfarenheterna bliva fullt bekantgjorda för truppförbandets
befälspersonal, som att de från krigsskolan och underofficersskola
nyligen utexaminerade finge eventuella luckor i sin skjuttekniska och därav
beroende taktiska utbildning avhjälpta samt sin instruktörsförmåga i berörda
avseenden förbättrad.
Betydelsen av skjutskolan för infanteriet och kavalleriet i dess egenskap
av undervisningsanstalt för befälet i gemen skulle dessutom i och med
ett eventuellt realiserande av den ovan berörda tanken på en infanteriofficersskola
avsevärt komma att minskas.
I överensstämmelse med vad ovan sagts föreslår utskottet alltså följande
organisation av skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
Dess ständigt i funktion varande personal utgöres av
1 chef, överste eller överstelöjtnant,
3 första lärare, i regel majorer, och
1 förvaltare, pensionerad underofficer.
Vad chef och lärare beträffar, tillhöra de generalstaben eller visst truppförband
och erhålla visst årligt arvode som ersättning för ökat arbete samt
samlas årligen under minst två månader till gemensamma överläggningar
och studier.
Förvaltaren erhåller arvode i likhet med övriga pensionerade underofficerare
på arvodesstat.
29
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
I medeltal vart tredje år anordnas 70 dagars instruktörsutbildnmgskurser
med 1 till 2 officerare från samtliga truppförband. Härvid organiseras
skolan i huvudsak enligt i proposition nr 20 s. 148 angivna grunder och
med där upptagen personal.
Även under år då skjutskolan ej är samlad till kurs, böra vissa medel,
exempelvis 10,000 kronor, ställas till chefens förfogande i och för studier
utomlands och försöks anordnande inom svenska armén. . Dylika försök
kunna lämpligen anordnas vid ett eller flera truppförband i samband med
dessas övningar.
7. Artilleriskjutskolan.
Artilleriskjutskolan föreslår utskottet organiserad i överensstämmelse med
proposition nr 20 s. 150 såsom en gemensam skjutskola, med en överste
som chef och en kapten som adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben
beräknade personalen. Skolan beräknas pågå i sju veckor och
organiseras som hittills på stab, kurser och instruktionsdivisioner, allt på
sätt Kungl. Maj:t bestämmer.
8. Gymnastiska centralinstitutet.
I anslutning till vad departementschefen uttalat i proposition nr 20
s. 151 anser utskottet, att officerare tillsvidare fortfarande böra beordras
till instruktörs- och gymnastiklärarkurserna.
Det till institutet årligen beordrade antalet officerare beräknas till högst
20 i instruktörs- och 8 i gymnastiklärarkursen.
9. Särskilda utbildningskurser.
Yissa särskilda utbildningskurser i huvudsaklig överensstämmelse med de
av försvarsrevisionen föreslagna grunder torde böra, på sätt i proposition
nr 20 s. 151 ff. sägs, anordnas.
Elevantalet torde böra beräknas såsom i propositionen.
F. Lägre truppförband.
1. Allmänna synpunkter.
I motion I: 205 och II: 348 hava staterna för regementen och kårer, d. v. s.
den aktiva befälskaderns storlek beräknats, ej såsom av såväl försvarsrevisionen
som Kungl. Maj: t skett, med utgångspunkt enbart från freds-utan
även från krigsbehovet av en till trupputbildare duglig befälskader. I likhet
med motionärerna anser utskottet, att då vår krigsorganiserade armé till
större delen kommer att bestå av värnpliktiga med kort utbildning, d. v. s.
med mindre utbildningstid än 1 år, huvuddelen av den föreslagna befälskadern
bör utgöras av den som befälsreserv närmast för krigsorganisationen avsedda
indelta personalen. För att göra denna så talrik, som ur kngsbehovssynpunkt
och med hänsyn till den korta övningstiden för de värnpliktiga ar
önskligt, hava motionärerna utökat den aktiva kadern av underbefäl ock
30
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
volontärer högst väsentligt utöver vad exempelvis Kungl. Maj:t tänkt sig
för att därigenom möjliggöra rekryteringen av indelta. Ur försvarsbudgetens
synpunkt medför detta för en organisation helt i enlighet med
sagda motion avsevärda årliga merkostnader i jämförelse även med propositionen,
bl. a. för avlöning och underhåll av personalen vid truppförbanden,
merkostnader, som dock ur krigsberedskapssynpunkt måste anses synnerligen
väl motiverade och med hänsyn till samtidigt gjord reducering av de värnpliktigas
utbildningstid ur nationalekonomisk synpunkt vore fullt försvarbara.
Utskottet har emellertid ansett nödvändigt att nedbringa dessa kostnader
inom en snävare ram, och har därför undersökt i vad mån detta,
med godtagande i huvudsak av de aktiva befälskadrer, med vilka regeringsförslaget
räknar, är möjligt, utan att grundidéen i det ursprungliga förslaget
enligt motion I: 205 och II: 348 förvanskas. Denna undersökning
(se s. 61 ff.) har givit vid handen, att ett dylikt nedbringande av kostnaden
är möjligt.
Utgår man sålunda från samma beräkningsgrund som Kungl. Maj:t för
beräknande av den aktiva personalen, d. v. s. från befälsbehovet, då de
vapenföra värnpliktiga äro inkallade till fullgörande av första tjänstgöringen,
kommer man till följande resultat. Sagda befälsbehov står självfallet i viss
proportion till den på en gång inneliggande värnpliktskontingentens storlek.
Som av det föregående framgår, räknar utskottet i likhet med Kung], Maj:t i
stort sett med samma värnpliktskontingent per år i full vapenutbildning — av
Kungl. Maj:t kallad linjetjänst — och denna kontingent utgöres enligt utskottets
förslag av hela antalet vapenföra, minskat med 8 % mindre vapenföra
till handräckningsmanskap. Frånsett trängtrupperna, är truppförbandsorgamsationen
i Kungl. Maj:ts och i utskottets förslag likaledes i stort
sett sammanfallande. En olikhet förefinnes emellertid och den består
dan, att Kungl. Maj:t räknar med en uppdelning av värnpliktskontingenten
vid infanteriet, trängen och intendenturtrupperna enligt propositionen
nr 20 s. 60 o. tf., på en höst- och en vårgrupp, under det att utskottet
endast för trangtruppernas del avser en motsvarande anordning. Skillnaden
blir emellertid vid närmare granskning obetydlig, enär Kungl. Maj:t
avser, att höstgruppens huvuddel skall utgöras av 25 % tvångsvis uttagna
underbefäl och fackmän, vilkas avsevärt förlängda utbildningstid gör, att de
komma att ligga i utbildning även under den tid, då vårgruppen är inkallad.
Till höstgruppen avser Kungl. Maj.t att, förutom nämnda underbefäl och
fackman, eventuellt även inkalla »en mindre del — vid infanteriregemente
sannolikt ett kompani, vid trängkår och intendenturkompani en mindre
utbildningsavdelning — av de värnpliktiga». Dividerar man nu värnpliktskontingenten
per infanteriregemente med det i propositionen föreslagna
antalet utbildningskompanier, som skola vara i verksamhet per utbildningsår
raknat, eller med 8, skulle i genomsnitt på kompani komma 75
man. Det kan därför antagas, att den av Kungl. Maj:t avsedda inkallelsen
av vanliga värnpliktiga till påbörjande av första tjänstgöringen på
hosten omfattar ungefärligen detta antal, varav åter blir eu följd, att skill
-
31
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
nåden mellan den värnpliktskontingent, varmed utskottet måste rakna, och
den, med vilken propositionen har räknat, blir omkring 75 man.
I viss grad torde olägenheten av denna ökning av kontingenten uppvägas
därav, att man, som nedan närmare angives, genom att något särskilt
underbefälskompani ej organiseras, kan under forsta tjänstgöringen
räkna med 5 i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna 4 vanliga gevarskompanier.
Utskottet anser sig nämligen med fog kunna utgå från att
ett underbefälskompani, om utbildningen där skall kunna ratt bedrivas, å
alla stadier kräver större tillgång på befäl än ett vanligt kompani
För att emellertid, där så erfordras, taga konsekvenserna av den talrikare
kontingenten värnpliktiga samtidigt i tjänst inkallade, som b lr
en följd av endast en övningsomgång, har utskottet i jämförelse med
proposition nr 20 ökat kadrerna vid normalinfanteriregementena med 1
löjtnant och 1 sergeant. Därutöver lärer under den brådaste och ur mstruktörssynpunkt
mest prövande tiden, nämligen under forsta utbildningsmånaden
(juni) visst mindre antal indelt stambefäl kunna ställas till fordom
den av utskottet föreslagna organisationen, vad angår antalet truppförband,
är fullt jämförlig med Kungl. Maj:ts, hava med hänsyn till utom
truppförbandet beordrad personal staterna kunnat helt beräknas i överensstämmelse
med proposition nr 20.
Utan närmare utredning torde frågan om underlöjtnantsgradens avskaffande
och om förvaltningens organisation ej kunna avgöras. Vad sistnämnda
fråga angår, bör understrykas, att densamma bäst torde losas på det i motion
I- 205 och II: 348 s. 36 angivna sättet och hänvisar härvid utskottet till
ett yttrande i frågan från sakkunnigt håll, som i form av bilaga I har bifogas.
Förrådsförvaltarna böra bibehållas tillsvidare på intendenturkårens stat.
Ordnandet av de vapenföra värnpliktigas utbildning framgår av vad
härom under de olika truppslagen säges. För volontärernas och det fast
anställda manskapets (=befälselevernas) utbildning redogores i samband med
indelningsverket.
2. Förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning.
I fråga om åtgärder till förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning
ansluter sig utskottet till det i motion 1:205 och II: 348 framlagda
förslaget, som går ut på att till förrådsförvaltare förordnade underofficerare
och i expeditioner beordrade på arvodesstat upptagna pensionerade underofficerare
böra erhålla officers grad, men anser, att bestämmelserna härom
f. n. böra av Kungl. Maj:t meddelas.
Körande underofficers befordran till officer och de villkor, som harfor
böra uppställas, hänvisas till vad i denna sak å sid. 24, 25 yttras, och anser
utskottet, att även denna fråga t. v. bör av Kungl. Maj:t kunna avgöras.
3. Infanteriet.
Infanteritruppförbandens antal, beskaffenhet (regementen eller kårer)
samt förläggning framgår av vad på s. 17, 18 härom redan angivits.
32
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Enligt vad i det föregående (s. 5) omförmälts, har årskontingenten
vapenföra värnpliktiga vid infanteriet beräknats till 20,079 man, varifrån
ur trupputbildningssynpunkt böra frånräknas 8 % mindre vapenföra till
han draekmngsm an skap uttagna, vadan sålunda hela antalet vapenutbildade
Jian vid detta vapenslag beräknas till 18,473 man.
Utbildningen av studenter och likställda samt officers- och reservofficersaspiranter
torde böra ordnas efter i huvudsak enahanda grunder som
enligt Kungl. Mapts förslag (propositionen s. 164).
Av infanteriets värnpliktiga beräknas 700 (650)’) man för garnisonstjanst
i Stockholm, 500 (460) man för skidlöpartjänst vid Norrbottens
regemente samt 400 (368) på fastlandet inskrivna och där uttagna för
utbiidnmg vid Gotlands infanteriregemente, vilket beräknas kunna på
sm höjd erhålla 2o0 man värnpliktiga från hemorten per årskontingent.
. Je™toden eller 18,479 (16,995) man fördelas på truppförbanden med
iakttagande av, att alla regementen, där ej annat säges, erhålla lika antal
ch alla kårer lika, samt med iakttagande av att regemente erhåller dub
145
(130)OrmtnntmSent ^ Mr'' GÖta stridsvag^desbataljon erhåller
Normala årskontingenten blir härigenom per regemente 696 (640) man
och per kår 348 (322) man inskrivna värnpliktiga.
Första utbildningen av de ett normalregemente tilldelade och för full
vapenutbildning utvalda värnpliktiga förutsattes ordnad i en omgång
(sommartid) å sju utbildningsenheter, nämligen fem gevärskompanier och
två kompanier, avsedda för kulsprute- och granatkastarskyttar samt signalister
och pionjärer. ö
Vid kår'' räknas med 4 utbildningsenheter, därav 3 gevärskompanier och
... .pam for de uamnda specialutbildade värnpliktiga, varav en pluton
for varje ovan namnd gren av specialutbildningen.
Vid pansarvagnsbataljonen beräknas utbildningen organiserad på 3 pansarvagnskompanier.
nr reIjetltwnsövmngar>ia organiseras truppförbanden på sätt Kungl.
Majrt bestämmer med iakttagande av att hänsyn bör tagas såväl till de
inryckande värnpliktigas antal som till tillgång på fullt utbildningsdugligt
befäl samt att. kompanier och motsvarande förband ej göras alltför svaga,
hor utbildning av de till garnisonstjänst i Stockholm uttagna och i tre
omgångar inryckande värnpliktiga organiseras 2 särskilda kompanier å Svea
livgarde.
De till skidlöpartjänst uttagna, Norrbottens regemente tilldelade som
inrycka i två omgångar, organiseras på 3 särskilda kompanier.
Vad befalsbehovet vid normalinfanteriregemente angår, har, som av det
föregående framgår, utskottet räknat med nödvändigheten att utöver de i
propositionen upptagna staterna upptaga 1 löjtnant och 1 sergeant vid
— “■-* "«»*■* »p»-
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
33
varje regemente. Befälsbehovet i övrigt har beräknats i överensstämmelse
med proposition nr 20.
Befälsbehovet vid Svea livgarde har beräknats med hänsyn till att
regementet enligt detta förslag ej skall uppsätta någon pansarvagnsbataljon,
men att vid detsamma böra finnas tvenne kompanier för utbildning av
till garnisonstjänst i Stockholm särskilt uttagna.
Vid Norrbottens regemente avses i nedan upptagna stater att organisera
3 särskilda kompanier av de till skidlöpartjänst uttagna. Antalet har
sänkts från fyra till tre med hänsyn till att utbildning sker i en höst- och
en vintergrupp.
Som lcustfästningsinfanteriregementena i form av kårer bibehållits, förekommer
ingen utvidgad organisation av vissa andra regementen, avseende
uppsättandet av infanteribesättningstrupper i kustfästningarna.
Vid Gotlands infanteriregemente har vid befälsbehovets beräknande hänsyn
tagits till det vid detta regemente befintliga större antalet volontärer,
därvid utskottet, liksom Kungl. Maj:t i proposition nr 20 s. 164 o. f.,
ansett detta ökade befälsbehov kunna begränsas till vad som erfordras
för ett kompani. I likhet med Kungl. Maj:t har utskottet även ansett
sig böra föreslå, att t. f. regementschefen enligt nuvarande organisation
erhåller ordinarie beställning; och har därmed regementsofficersgraden vid
regementet beräknats efter samma grunder som vid normalinfanteriregementet.
Vid Vaxholms och Karlskrona grenadjärkårer har räknats med 1 kapten
vid vardera avsedd som adjutant hos respektive kommendanten i Vaxholm
och befälhavande amiralen i Karlskrona.
Beträffande Göta pansarvagnsgardesbataljon bar utskottet använt samma
beräkningsgrunder, som Kungl. Maj:t tillämpat i fråga om Svea gardes
stridsvagnsbataljon, men med det tillägg, att bataljonen, som gjorts till
ett fristående förband, med hänsyn härtill fått staten utökad med bl. a.
ytterligare 1 kapten, 1 fanjunkare, 1 sergeant och 2 pensionerade underofficerare
o. s. v.
En sammanfattning av vad ovan anförts rörande regementenas befälsbehov
med tillägg för utom regementet beordrad personal framgår av
nedanstående tabell:
34
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Tablå över befälsbeliovet och föreslagna stater yid infanteriet.
Officerare. |
Und. off |
Und. bef |
P |
||||||||
1 |
P Hri |
||||||||||
O: < |
o |
g |
O «L t" ^ O: |
P P |
ce ® ►1 |
w O |
® p |
2. S P> 00 |
|||
® ►1 CD c*- |
0 ® |
O ►i |
rt- 0) P |
r» g g H 83 3. P |
‘p P s*u |
TO CD P P |
3. ® |
*o H t |
Pi B 1 3 |
*1 p p ffi ® p |
|
Normalinfanteriregemente. |
p » |
CD |
CD ^1 |
|s- |
• a |
||||||
Personal, tjänstgörande vid kompani |
17 |
||||||||||
inom regementet.......... |
— |
— |
— |
7 |
7 |
1C |
2£ |
27 |
— |
— |
|
Regementsofficerare m. fl.... |
1 |
1 |
2 |
1 |
3 |
1 |
7 |
2 |
— |
■; 4 |
— |
Utom regementet beordrad personal |
— |
— |
— |
3 |
9 |
1 |
3 |
15 |
1 |
— |
— |
Föreslagen stat s:a |
1 |
1 |
2 |
11 |
29 |
9 |
20 |
40 |
28 |
4 |
— |
Svea livgarde. |
|||||||||||
Personal, tjänstgörande vid kompani |
|||||||||||
inom regementet.................. |
— |
— |
— |
9 |
20 |
9 |
12 |
32 |
35 |
— |
— |
Regementsofficerare m. tf............ |
1 |
1 |
2 |
1 |
3 |
1 |
7 |
2 |
— |
*) 4 |
*) i |
Utom regementet beordrad personal |
— |
— |
— |
3 |
10 |
1 |
3 |
15 |
1 |
||
Föreslagen stat s:a |
1 |
1 |
2 |
13 |
33 |
11 |
22 |
49 |
36 |
4 |
i |
Göta pansarvagnsgardesbataljon. Personal, tjänstgörande vid kompani |
|||||||||||
inom bataljonen ........... |
— |
— |
— |
3 |
4 |
3 |
2 |
11 |
12 |
— |
_ |
Regementsofficerare m. fl.......... |
— |
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
1 |
— |
2 |
— |
Utom bataljonen beordrad personal |
— |
— |
— |
— |
2 |
— |
3 |
— |
— |
— |
|
Föreslagen stat s:a |
— |
— |
*)1 |
4 |
7 |
4 |
4 |
15 |
12 |
2 |
— |
Norrbottens regemente. |
|||||||||||
Personal, tjänstgörande vid kompani |
|||||||||||
inom regementet .................. |
— |
— |
— |
10 |
17 |
9 |
11 |
23 |
31 |
— |
— |
Regementsofficerare m. fl.............. |
1 |
1 |
3 |
1 |
5 |
1 |
7 |
2 |
— |
*) 4 |
— |
Utom regementet beordrad personal |
— |
— |
— |
3 |
10 |
1 |
3 |
15 |
1 |
— |
|
Föreslagen stat s:a |
1 |
1 |
3 |
14 |
32 |
11 |
21 |
40 |
32 |
4 |
— |
Kustfästnlngslnfanterikär. |
|||||||||||
Personal, tjänstgörande vid kompani |
|||||||||||
inom kåren......................... |
— |
— |
— |
4 |
9 |
4 |
5 |
15 |
15 |
— |
_ |
Regementsofficerare m. fl.............. |
— |
1 |
1 |
2 |
2 |
1 |
4 |
1 |
— |
*) 3 |
— |
Utom kåren beordrad personal ...... |
— |
— |
— |
1 |
5 |
1 |
2 |
7 |
1 |
— |
|
Föreslagen stat s:a |
— |
1 |
1 |
7 |
16 |
6 |
11 |
22 |
16 |
3 |
— |
Gotlands infanteriregemente. |
|||||||||||
Personal, tjänstgörande vid kompani |
|||||||||||
inom regementet....................... |
— |
— |
— |
8 |
18 |
8 |
11 |
31 |
29 |
— |
— |
Regementsofficerare m. fl................ |
1 |
1 |
2 |
1 |
4 |
1 |
7 |
2 |
— |
*)4 |
— |
Utom regementet beordrad personal |
— |
— |
— |
2 |
8 |
— |
2 |
9 |
— |
— |
|
Föreslagen stat s:a |
1 |
1 |
2 |
U |
30 |
9 |
2o| |
42 |
29 |
4 |
— |
*) 2 i regementsexpeditionen, 1 i regementsförvaltningen och 1 i vapenförrådet. Vid Södra
skånska infanteriregementet ytterligare en pensionerad underofficer avsedd som förvaltare på
Revinge och å Jämtlands fältjägareregemente även som biträde åt regementsintendenten.
2) Till hjälp vid inskrivningsväsendet.
8) Kan vara överstelöjtnant.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
35
Av subalternerna beräknas som löjtnanter:
vid normalregemente .........................................
» Svea livgarde ...............................................
» Göta pansarvagnsgardesbataljon.................
» Norrbottens regemente..............................
» Gotlands infanteriregemente.....................
» kårerna..........................................................
Av furirerna hänföras till första klassen:
vid normalregemente .........................................
» Svea livgarde...............................................
» Göta pansarvagnsgardesbataljon
» Norrbottens regemente................................
» Gotlands infanteriregemente.......................
» kustfästningskårerna ...................................
21,
24,
3,
22,
21,
10.
14,
16,
4,
14,
14 och
7.
Yad antalet vicekorpraler, meniga volontärer samt beställningmän beträffar,
har deras antal ansetts böra beräknas i huvudsak efter de av revisionen
angivna och även av Kungl. Maj:t följda beräkningsgrunderna. I stället
för benämningen »gevärshan t ver karman skap» har här och i det följande
införts namnet »vapenhan tverkarmanskap».
Gen civilmilitära personalen har likaledes beräknats efter nämnda grunder.
Antalet framgår av tabellen å s. 37. I stället för benämningen »gevärshantverkare»
har införts namnet »vapenhantverkare». Vid Göta pansarvagnsgardesbataljon
har tillkommit en verkmästare av 2. klassen.
Sammanfattning1.
I enlighet med vad sålunda anförts rörande infanteriets organisation
hava nedanstående förslag till personalstater för de olika regementena
upprättats:
36
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Infan -
Livvegementets grenadjärer.
19 regementen=Livregemen
tets grenadjärer...............
Svea livgarde ..................
Göta pansarvagnsgardesba
taljon.
.....................
Norrbottens regemente..
Jämtlands fältjägarregemente
Vax ho! in s grenadjärkår...
Karlskrona grenadjärkår
Södra skånska infanteriregementet.
..........................
Gotlands infanteriregemente
Officerare. |
j Under-| Office-1 rare. |
M |
a n - |
||||||||
Överstar. |
Överstelöjtnanter. |
Majorer. |
Kaptener. |
Löjtnanter och fänrikar. |
Fanjunkare. |
Sergeanter. |
Underbefäl. |
<1 o p 1* H CD |
|||
Furirer. |
Korpraler. |
Vice- korpraler. |
|||||||||
1. klass. |
2. klass. |
||||||||||
i |
i |
2 |
n |
29 |
9 |
20 |
14 |
26 |
28 |
28 |
40 |
19 |
19 |
38 |
209 |
551 |
171 |
380 |
266 |
494 |
532 |
532 |
760 |
1 |
1 |
2 |
13 |
33 |
11 |
22 |
16 |
33 |
36 |
36 |
48 |
— |
— |
1 |
4 |
7 |
4 |
4 |
4 |
11 |
12 |
15 |
21 |
1 |
1 |
3 |
14 |
32 |
11 |
21 |
14 |
26 |
32 |
32 |
46 |
1 |
1 |
2 |
11 |
29 |
9 |
20 |
14 |
26 |
28 |
28 |
40 |
— |
1 |
1 |
7 |
16 |
6 |
11 |
7 |
15 |
16 |
16 |
22 |
— |
1 |
1 |
7 |
16; |
6 |
11 |
7 |
15 |
16 |
16 |
22 |
1 |
1 |
2 |
n |
29 |
9 |
20 |
14 |
26 |
28 |
28 |
40 |
1 |
1 |
2 |
ii |
30 |
9 |
20 |
14 |
28 |
29 |
29 |
120 |
25 |
271 |
54 |
29s| |
772| |
245 |
529| |
370 |
700 |
757 |
76o| 1,159 |
1) Därav 1 avsedd för krigsskolan ä Karlberg.
g) Därav 1 avsedd för skjutskolan för infanteriet ock kavalleriet.
s) Verkmästare 2. klass
4. Kavalleriet.
Som framgår av vad tidigare sagts, är kavalleriet avsett att bestå av 7
regementen, nämligen:
Livregementets dragoner (Stockholm).
Livregementets husarer (Skövde),
Smålands husarregemente (Eksjö),
Skånska husarregementet (Hälsingborg),
Skånska dragonregementet (Ystad),
Kronprinsens husarregemente (Malmö) och
Norrlands dragonregemente (Umeå och Boden).
Av dessa böra Livregementets dragoner och Norrlands dragonregemente
organiseras på 4 vanliga och 1 teknisk skvadron, de övriga på 3 vanliga
och 1 teknisk. Den fjärde av de vanliga skvadronerna vid Livregementets
dragoner avses för den s. k. Stockholmsbrigaden och den motsvarande
skvadronen vid Norrlands dragonregemente för den s. k. Norrbottensbrigaden.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
37
torf «t.
s k |
a r |
(utom musikmansk |
ap) |
Civll- milltär personal. |
Arvoden |
||||||||||||
Beställ |
n i n |
g s m ä n. |
Vapenhantverkare. |
Förråds vaktmästare. |
Övriga. |
Officerare. |
Underofficerare. |
||||||||||
Sj uk v årdsm anskap. |
Hovslagar manskap. |
Vapen- hantverkar- manskap. |
|||||||||||||||
Furirer. |
Korpraler. |
Vice- korpraler. |
Meniga. |
Furirer 2. kl. |
Korpraler. |
Vice- korpraler. |
Meniga. |
Furirer 2. kl. |
Korpraler. |
Vice- korpraler. |
Meniga. |
||||||
1. klass. |
2. klass. |
||||||||||||||||
i |
i |
2 |
2 |
2 |
— |
— |
i |
— |
i |
1 |
i |
i |
i |
i |
— |
— |
4 |
19 |
19 |
38 |
38 |
38 |
_ |
_ |
19 |
_ |
19 |
19 |
19 |
19 |
19 |
19 |
— |
— |
76 |
1 |
1 |
2 |
2 |
*)8 |
— |
— |
1 |
— |
s) 2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
i |
4 |
1 |
1 |
1 |
1 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
8)i |
— |
3 |
|
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
— |
— |
1 |
— |
i |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
4 |
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
— |
— |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
5 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
1 |
— |
1 |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
— |
3 |
||
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
1 |
— |
1 |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
- |
3 |
|
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
_ |
_ |
1 |
_ |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
5 |
|
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 — |
4 |
|||
25 |
28 |
53 |
53 |
1 54 - |
- |
27 |
| - |
| 28 |
| 28 |
l 23 |
28 28 |
28 1 |
1 1 |
in |
Årskontingenten vapenföra värnpliktiga beräknas utgöra 30 man per
skvadron eller inalles 900 man, däri inräknade 8 % mindre vapenfört
handräckningsmanskap (se s. 5). Av fullt vapenövade räknar årskontingenten
sålunda 828 man.
Kontingenten per skvadron har satts till 30 (27 k 28) *) man i stället
för av Kungl. Maj:t föreslagna 35 på den grund, att utskottet räknar med
ett avsevärt antal indelt stam i tjänst under repetitionsövningarna. Med
hänsyn till att enligt utskottets förslag mobiliseringsbehovet av manskap
och underbefäl såväl för linjetrupp som ersättningsformationer erhålles av
aktiv och indelt stam samt f. d. stamanställda utan indelning,, böra de
värnpliktiga utbildas till ersättningsreserv, avsedd huvudsakligast för att
vid krig efter ytterligare utbildning ersätta i fält lidna förluster.
Studenter och likställda förutsättas under all tjänstgöring utom under
repetitionsövningarna vara sammandragna till ett för hela kavalleriet gemensamt
förband.
») Siffran inom parentes anger antal värnpliktiga för vapenutbildning, efter avdrag av 8 %
mindre vapenföra.
38
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Det fast anställda manskapets utbildning avses ordnad i huvudsak enligt
grunder, som angivas i samband med indelningsverket å sid. 70 o. f.
Under repetitionsövningarna böra de vanliga skvadronerna organiseras
på 2 eller 3 troppar. Dessutom organiseras signal-, kulsprute- och pansarbilsförband
samt staber och trängformationer.
Befälsbehovet beräknas i överensstämmelse med vad i proposition nr
20 s. 171 o. f. skett och torde därför med hänsyn till ökat antal
truppförband, bibehållen kader, fast anställt manskap per truppförband
raknat samt minskat antal värnpliktiga per skvadron vara fullt tillräckligt.
Detsamma gäller om förvaltningspersonalen.
Tablå över befUlsbeliovet och föreslagna stater vid kavalleriet.
►ti |
|||||||||
Officerare |
Office- |
Under- befäl |
P w |
||||||
a s |
|||||||||
O: |
Övei eller |
a VJ et- |
P |
0Q ® |
M |
O H CD P 2 P- |
|||
CD |
B f |
B |
S? B |
C |
p |
►1 ►O |
P CD |
||
1. Samtliga regementen, utom Livregementets |
P ►t |
is. er |
CD et- P ►1 O- |
g. B TT ^ P |
p K4 P M |
p p Ct- ® |
» ►i |
P ST t* |
P P» CD |
Personal, tjänstgörande vid skvadron (skola) |
|||||||||
inom regementet ........ |
_ |
4 |
10 |
4 |
6 |
18 |
90 |
||
Regementsofficerare m. fl. |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 I |
3 |
3 |
1\1 |
Utom regementet beordrad personal |
6 |
i |
4 |
||||||
Föreslagen stat |
1 |
1 |
6 |
16 |
5 |
9 |
25 |
23 |
4 |
2. Livregementets dragoner och Norrlands |
|||||||||
dragonregemente. |
|||||||||
Bland personal, tjänstgörande vid svadron (skola) |
|||||||||
inom regementet, tillkommer |
— |
— |
1 |
3 |
1 |
1 | |
5 |
6 |
— |
Föreslagen stat |
1 |
ll |
7 |
19 | |
6 |
10 i |
30 |
29 |
4 |
Av subalternofficerare beräknas såsom löjtnanter:
vid Livregementets dragoner och Norrlands dragonregemente 14
* vart och ett av de fem övriga regementena 12
Av furirerna hänföras till första klassen:
vid normalregemente.............................. g
» vart och ett av de båda övriga regementena............................ 6
Antalet meniga volontärer, beställning smän och civilmilitär personal beräknas
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och framgår av tabellen å
sid. 40.
Som i det föregående är omförmält, uppföres å »staten för arméfördelmngsstaber,
militärbefäl och inspektioner» ett arvode motsvarande ryttmästares
lön för adjutanten hos inspektören för kavalleriet.
uppMrdsJInemeiltSeXPediti0Uen’ 1 '' r8gement9farvaltningen- 1 * vapenförrådet och 1 som furage -
Särskilda utskottets utlåtande nr 2.
39
Sammanfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts rörande kavalleriets organisation,
har förslag till personalstater för de olika kavalleriregementena upprättats
i enlighet med omstående tabell (s. 40, 41).
5. Artilleriet.
Artilleriet utgöres av 5 fördelningsartilleriregementen nämligen:
Svea artilleriregemente (Uppsala),
Göta » (Göteborg),
Wendes » (Kristianstad),
Smålands » (Jönköping),
Norrlands » (Östersund), tre kårer, nämligen:
Stockholms (Stockholm), Norrbottens (Boden) och Gotlands (Visby)
artillerikårer.
Dessutom räknar artilleriet 1 arméartilleriregemente (Stockholm), 1 luftvärnsartilleriregemente
(Karlsborg) och Bodens artilleriregemente (Boden).
Sistnämnda artilleritruppförband hänföres till fästningsartilleriet medan
övriga tillhöra fältartilleriet.
Årskontingenten inskrivna, artilleriet tilldelade värnpliktiga
har med hänsyn bland annat till den indelta stampersonal, som i detta
förslag upptagits vid artilleriet, kunnat beräknas till 3,662 (3,395) man, ’)
studenter och likställda ej inräknade. Denna kontingent fördelas sålunda:
varj e fördelningsartilleriregemente
alltså sammanlagt 5 regementen .....
Stockholms artillerikår .................
Norrbottens artillerikår .........,.......
Gotlands artillerikår.......................
Arméartilleriregementet .................
Luftvärnsartilleriregementet...........
Bodens artilleriregemente..............
(400) man,
..................... 2,160 (2,000) man
..................... 144 ( 135) *
144 ( 135) »
.................... 2) 119 ( 110) »
..................... 367 ( 340) »
.................... 340 ( 315) »
..................... 388 ( 360) >
Summa 3,662 (3,395) man
Fältartilleriet.
Fördelningsartilleriregementena erhålla ensartad organisation och beväpning.
Den nuvarande beväpningen med 7.6 cm. kanoner, 10.5 cm. haubitser
kompletteras med 15 cm. haubitsmateriel.
I överensstämmelse med de i motion I: 205 och II: 348 s. 13 och 32
framhävda synpunkter anser utskottet det vara mycket önskvärt att söka
utöka artilleriet utöver vad av Kungl. Maj:t föreslagits och föreslår därför
en utökning av fördelningsartilleriregementenas fredsorganisation med ett
batteri per regemente.
Varje fördelningsartilleriregemente organiseras sålunda såväl under första l
l) Siffran inom parentes anger antalet till vapenutbildning avsedda efter avdrag av 8 %.
a) Därav 60 från Gotland och 59 från fastlandet.
40
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Kavaj.
b Därav 1 avsedd för ridskolan.
tjänstgöringen som under repetitionsövningarna å 8 batterier, samtliga om
4 pjäser. Dessutom organiseras vid sistnämnda tillfälle 1 division om 3
batterikadrar. Fördelningen av batterierna på olika pjästyper bestämmes
av Kungl. Maj:t med hänsyn till mobiliseringsförhållandena. Vid Norrlands
artilleriregemente ingå de numera färdigställda bergsbatterierna i ovan
angivna 8 batterier.
Den för varje fördelningsartilleriregemente beräknade årskontingenten
värnpliktiga, 400 man i vapentjänst, fördelas på de 8 batterierna samt på
regementsvis anordnade signal- och andra skolor.
Det för ett fördelningsartilleriregemente beräknade befälsbehovet framgår
av nedanstående tabell:
Personal, tjänstgörande vid batteri
(skola) inom regementet ...............
Regementsofficerare m. fl. ..............
Utom regementet beordrad personal
Föreslagen stat s:a
Officerare |
Under- off. |
Under- befäl |
| Pensio-nerade |
|||||||
Överstar |
Överstelöjt- nanter |
Majorer |
Kaptener |
Subaltern- officerare |
Styckjunkare |
Sergeanter j |
Furirer |
Konstaplar i |
O B» o ® 9 ® |
Under- officerare |
_ |
8 |
18 |
8 |
15 |
39 |
44 |
||||
i |
i |
3 |
2 |
1 |
2 |
b 3 |
2 |
b 2 |
a) 4 |
|
— |
— |
— |
3 |
9| |
— |
2 |
6 |
|||
i |
i |
3 |
13 |
28 |
10 |
20 |
47 |
46 |
4 |
b Vid Wendes artilleriregemente tillkomma 1 sergeant och 2 fnrirer.
) 1 i regementsexpeditionen, 1 i vapenförrådet, 1 i regementsförvaltningen och 1 uppbördsman
för furage m. m. "
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
41
lorlet.
M a |
n s k a p (utom |
musikmanskap) |
Civll- militär personal |
Arvoden |
||||||||||
Underbefäl |
1 cT o 3 ? |
Bes |
t, ä 11 n i n |
g s in ä n |
Förråds- och hantv.- st.aten |
Officerar |
r* 3 Ou © •i O p> o © |
|||||||
Sjukvårds manskap |
| Hovslagar- j |
Vapen- hantv.- manskap |
||||||||||||
Furirer |
Korpraler |
Furirer |
tf O ►C ►1 JO CD |
tf |
Korpraler |
tf |
SS |
|||||||
1. klase |
2. klass |
CD |
1. klass |
2. klass |
g © B era’ 9 |
►i © ro £ |
Meniga |
o ►i SL © |
Vapen- titverkare |
p» © |
||||
6 |
24 |
29 |
225 |
i |
1 |
3 |
*) 2 |
5 |
5 |
i |
i |
4 |
||
5 |
20 |
23 |
180 |
— |
i |
1 |
2 |
1 |
4 |
4 |
i |
i |
— |
4 |
5 |
20 |
23 |
180 |
— |
i |
1 |
2 |
1 |
4 |
4 |
i |
i |
— |
4 |
5 |
20 |
23 |
180 |
i |
1 |
2 |
i 1 |
4 |
4 |
i |
i |
— |
4 |
|
6 |
24 |
29 |
225 |
— |
i |
1 |
3 |
1 |
5 |
5 |
i |
i |
— |
4 |
5 |
20 |
23 |
180 |
— |
i |
1 |
2 |
1 1 |
4 |
4 |
i |
i |
— |
4 |
5 |
20 |
23 |
180 |
— |
i |
1 |
2 |
t 1 |
4 |
4 |
i |
i |
— |
4 |
37 |
148 |
173 |
! 1350 |
— |
7 |
7 |
1C |
8 |
30 |
30 |
7 |
7 |
— |
28 | |
Av subalternofficerarna beräknas vara 19 löjtnanter.
Av furir erna beräknas enligt normalorganisationen IT och vid Wendes
artilleriregemente 18 vara furirer av första klassen.
För varje regemente beräknas antalet meniga volontär er till 115 samt
antalet beställningsmän enligt proposition nr 20. Antalet framgår av
tablån å s. 46, 47.
Stockholms och Norrbottens artillerikårer. I likhet med vad i proposition nr
20 föreslagits för Norrbottens artillerikår organiseras denna och Stockholms
artillerikår på två batterier vardera under den första tjänstgöringen och
ytterligare 2 batterikadrar under repetitionsövningarna. Varje batteri organiseras
på 4 pjäser. Fördelningen av batterierna på olika pjästyper bestämmas
av Kungl. Maj:t med hänsyn till mobiliseringsförhållandena.
Såsom av tabellen å sid. 39 framgår, beräknas den inskrivna årskontingenten
vapenföra värnpliktiga till 144 man, därav 9 mindre vapenföra
i handräckningstjänst och återstoden i full vapentjänst.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 U höft. (Nr 2.) 788 24 48
42
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Befälsbehovet per kår beräknas på sätt nedanstående tabell utvisar:
Officerare |
Under- off. |
Under- befäl |
j Pensio-| nerade |
||||||||
Överstar |
S\ O: SB *1 O ® fr ? |
Majorer |
Kaptener |
Subaltern- officerare |
Styckjunkare |
Sergeanter |
Furirer |
1 Konstaplar i1 |
j Officerare 1 |
Under-; officerare |
|
Personal, tjänstgörande vid batteri |
2 |
ä |
2 |
4 |
10 2 |
10 |
|||||
Regementsofficerare m. fl............ |
1 |
1 |
i i |
r)2 |
|||||||
Utom kåren beordrad personal......... |
1 |
3| |
2 |
||||||||
* |
|||||||||||
Föreslagen stat s:ä |
— |
— |
i |
4 |
»\ |
2 |
e! |
14 |
10 |
_ |
2 |
Av subalternofficerarna beräknas 6 vara löjtnanter.
Av furir erna uppföras å staten såsom furirer av 1. klassen 5.
Antalet meniga volontär er beräknas till 20.
Beställningsmän beräknas enligt propositionens förslag och deras antal
framgår av tabellen å sid. 46, 47.
Gottands artillerikår. I likhet med propositionen föreslår utskottet, att
Gotlands artillerikår under tiden för första tjänstgöringen organiseras på
2 batterier och att under repetitionsövningarna kadrer till 2 batterier dessutom
uppsättas.
Som av tabellen å sid. 39 framgår, beräknas årskontingenten vapenföra
värnpliktiga till 119 man, därav 9 mindre vapenföra i handräckningstjänst
och återstoden i vapentjänst. Av de vapenföra värnpliktiga uttagas 60
från Gotland och 59 från fastlandet.
Befälsbehovet beräknas på sätt nedanstående tablå visar.:
Officerare |
Under- off. |
Under- befäl |
1 Pensionerade | underofficerare |
||||||
överstar |
Överste- löjtnanter |
g 2 o’ ►s o ►1 |
Kaptener |
Löjtnanter |
ce C* <<« O p p ** p H (t |
1 Sergeanter |
Furirer |
O CD P 9 |
|
2 |
5 |
2 |
4 |
n |
13 |
||||
— |
i |
— |
2 |
2 |
1 |
3 |
2 |
l |
2)2 |
— |
— |
— |
2 |
4 |
2 |
— |
— |
||
— |
i |
6 |
11 |
3 |
7 |
15 |
14| 2 |
Personal, tjänstgörande vid. batteri (skola)
inom kåren .......................................
Regementsofficerare m. fl......................
Utom kåren beordrad personal...............
Föreslagen stat s:a
Av subalternofficerarna beräknas 7 vara löjtnanter.
Av furir erna anses 5 böra uppföras såsom furirer av 1. klassen.
) 1 i kårexpeditionen, tillika vapenunderofficer, 1 kasernunderofficer, tillika väbel in. in.
2) 1 i vapenförradet och 1 i karexpeditionen.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
43
Antalet meniga volontärer upptages till 71.
Antalet beställningemån beräknas enligt propositionens förslag och framgår
av tabellen å sid. 4b, 47.
Arméartilleriregementet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag sammanföres
allt för markstrid avsett tungt artilleri -— utom de nu fördelningsartilleriregementena
tilldelade 15 cm. haubitsbatterierna — jämte de från ingenjörtrupperna
överförda ballongformationerna till Arméartilleriregementet.
Detta regemente organiseras i huvudsak efter de i Kungl. Maj:ts
förslag angivna grunderna, nämligen på eu division om tre 15 cm. liaubitsbatterier,
två divisioner från nuvarande Karlsborgs artillerikår, en om två
10 om. kanonbatterier och en om två 21 cm. haubitsbatterier. De från
ingenjörtrupperna överförda ballongformationerna benämnas ballongbatteriet.
Ovan nämnda organisation bibehålies under såväl första tjänstgöringen
som repetitionsövningarna. Motorisering förutsättes bliva genomförd.
Som av tabellen å s. 39 framgår, beräknas inskrivna kontingenten
vapenföra värnpliktiga till 367 man, därav 27 man mindre vapenföra
avsedda för handräckningstjänst och återstoden, 340, för vapentjänst.
Befälsbehovet beräknas på sätt nedanstående tablå, utvisar:
Officerare |
■ Under-off. |
Under- befäl |
p i-d |
|||||||
9: 2 |
o 3 ® 9 S B ® |
g «P |
* 9 V |
° M o n |
ce o 97* |
® er? ® |
►J |
* o 3 CD n- |
»-S CO &s- o CD CD *-i H P P -pa S CD |
|
9 |
® {L ^ e? |
* ® |
3. . ® |
s. 5. |
3 w 9 < ® |
3 et- ® |
® |
►ö p* H |
||
Personal, tjänstgörande vid batteri (skola) |
1 |
|||||||||
inom regementet .............................. |
— |
— |
8 |
19 |
8 |
15 |
33 |
33 |
— |
|
Regementsofficerare in. fl...................... |
1 |
1 |
2 |
2 |
1 |
2 |
2 |
2 |
2 |
>)3 |
Utom regementet beordrad personal ...... |
— |
— |
2 |
6 |
— |
2 |
6 |
— |
||
Föreslagen stat s:a |
1 |
1 |
2 |
12 |
26 |
10 |
19 |
41 |
35! |
3! |
Av subalternerna beräknas 17 vara löjtnanter.
Av furir er na beräknas 14 böra uppföras som furirer av 1. klass.
Antalet menige volontärer bör upptagas till 113.
Beställning smän beräknas i enlighet med propositionen och framgår av
tabellen å s. 46, 47.
Luftvärnsartilleriregementet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag omorganiseras
nuvarande Karlsborgs artillerikår till ett luftvärnsartilleriregemente,
till vilket sammanföres såväl det rörliga som det fasta luftvärnsartilleriet
med därtill hörande, från ingenjörtrupperna överförda belysningsformationer.
l) 1 i regementsexpeditionen, 1 i regementsforvaltningen och 1 vapenunderofficer.
44
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Regementet organiseras tillsvidare under såväl den första tjänstgöringen
som under repetitionsövningarna på 4 luftvärnskanonbatterier och 1 strålkastarebatteri,
det sistnämnda motsvarande ingenjörtruppernas hittillsvarande
fältbelysningsformationer. Den för det fasta luftförsvaret avsedda
personalen erhåller dock under repetitionsövningarna, sedan skarpskjutningår
med pjäser avslutats, sin utbildning på respektive orter under
lämplig tid, förslagsvis de två sista veckorna.
Såsom av tabellen s. 39 framgår, beräknas årskontingenten vapenföra
värnpliktiga till 340 man, därav 25 man mindre vapenföra som handräckningsmanskap
och återstoden för vapenutbildning.
I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit upptagas å luftvärnsartilleriregementets
stater endast regementsofficerarna samt manskapet. Vid regementet
tjänstgörande kompani- och underofficerare kvarstå över stat vid
vederbörligt artilleritruppfurband och uppbära på luftvärnsartilleriregementets
stat arvoden till lönerna motsvarande belopp.
Beträffande befälspersonalen följer utskottet Kungl. Maj:ts förslag och
framgår befälsbehovet av nedanstående tablå:
Officerare
o: Q:
— 5
l! 2
« &
&
JK P
D »
2. p
9
to M
20
1
Under
off.
13
9
Under
befäl
18
2
3
1'' 7! 21!''
löll
23
22 —
2 *)3
24
Personal, tjänstgörande vid batteri (skola)
inom regementet ..............................
Regementsofficerare m. fl. ...................
Utom regementet beordrad personal ......
Föreslagen stat s:a
Av subalternofficerarna beräknas 14 vara löjtnanter.
Av furir erna uppföras å staten 8 såsom furirer av 1. klassen.
Antalet meniga volontär er beräknas till 74.
Antalet beställningsmän beräknas i enlighet med propositionen och
framgår av tabellen å s. 46, 47.
Fästningsartmeriet.
I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit organiseras Bodens artilleriregemente
under tiden för första tjänstgöringen på 3 bataljoner om vardera
2 fästningsartillerikompanier. Två bataljoner avses för den fasta
och en för den rörliga bestyckningen. Denna organisation bibehålies under
repetitionsövningarna, därvid dock jämväl forten och vissa permanenta
batterier erhålla bemanning, något som ock tidvis kan finnas lämpligt un
-
1 i regementsexpeditionen, t i regementsförvaltningen och 1 i vapenförrådet.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
45
Såsom av tabellen s. 39 framgår, är den inskrivna årskontingenten
vapenföra värnpliktiga 388 man, därav 28 mindre vapenföra skola användas
som handräckningsmanskap och återstoden få vapenutbildning.
Utbildningen organiseras enligt de i Kungl. Maj:ts förslag angivna
grunderna.
HefälsbeJiovet beräknas enligt nedanstående tabell:
Pensionerade |
|||||||||
Personal, tjänstgörande vid batteri (skola) inom regementet .............................. Kegementsofficerare m. fl...................... Utom regementet beordrad personal ..... Föreslagen stat s:a |
Officerare |
Under- off |
Under- befäl |
||||||
Överstar 1 |
Överste- löjtnanter |
Majorer |
Kaptener | |
| Sub al tern -| officerare |
1 Styckjunkare |
Sergeanter |
Furirer |
Konstaplar |
|
i |
i |
3 |
6 2 2 |
15 2 11 |
6 2 |
12 3 2 |
31 2 4 |
28 2 |
*)3 |
i |
i |
3 |
10| 28 |
8 |
17 |
37 |
30 |
3 |
Av sub alter no ffeer ar na beräknas 21 vara löjtnanter.
Av furir erna upptagas i staten 13 såsom furirer av 1. klassen.
Antalet meniga volontär er beräknas till 105.
Antalet beställning smän beräknas enligt Kungl. propositionen och framgår
av tabellen å sid. 46, 47.
Sammanfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts rörande artilleriets organisation
hava omstående personal stater för de olika artilleritruppförbanden upprättats
(s. 46, 47): *)
*) 1 i regementsexpeditionen, 1 i regementsförvaltningen och 1 i vapenförrådet.
46
Särskilda viskottets utlåtande Nr 2.
År till e -
Officerare |
Under- officerare |
||||||
... |
Överstar |
Överstelöjtnanter |
Majorer |
1 Kaptener |
Löjtnanter och |
Styckjunkare |
Qn U ® 8» ® ►i |
Stockholms artillerikår ...... Svea artilleriregemente........................... Tre regementen = Svea artillerirege-mente.................... |
1 3 |
1 3 |
i 3 9 |
4 13 39 13 6 4 12 7 10 |
8 28 84 28 11 8 26 21 28 |
2 10 30 10 3 2 10 7 8 |
6 20 60 21 7 6 19 15 17 |
Wendes artilleriregemente .................... Gotlands artillerikår....... Norrbottens artillerikår... Arméartilleriregementet ........................ Luftvärnsartilleriregementet .................. Bodens artilleriregemente ..................... |
i i i X |
i i i i |
3 1 2 1 3 |
||||
Summa personal 2 |
8 |
8 |
23 |
108 |
242 |
82 |
171 |
’) För bestridande av tjänster, vid generalstabens stall.
) Av denna personal äro följande beställningar överförda frau fortifikationens (ingénjör1
kapten, 2 löjtnanter och fänrikar, X fanjunkare (styckjunkare), 2 sergeanter, 3 furirer,
1 ”, 2 >• » » , 1 » » » i
, 1 furir.
Summa 2 kaptener, 4 löjtnanter och fänrikar, 2 fanjunkare (styckjunkare), 5 sergeanter, 4 furirer,
6. Ingeiijörtrupperna och fortifikationen.
Ingen jörtrupperna.
Ingeiijörtrupperna utgöras (se s. 15, 18) dels av 4 ingenjörkårer, nämligen
Svea ingenjörkår (Stockholm), Göta ingenjörkår (Karlsborg och Karlskrona),
Norrlands ingenjörkår (Östersund) och Bodens ingenjörkår (Boden),
dels av Fälttelegrafregementet (Stockholm).
I överensstämmelse med propositionen nr 20 organiseras de olika
ingenjörtruppförbanden sålunda:
Svea ingenjörkår å kårstab samt 3 fältingenjör-, 1 krigsbro- och parkkompani,
1 tyg-(minör-)kompani och 1 fästningsingenjörkompani.
Göta ingenjörkår å kårstab samt 1 fältingenjörkompani, 1 krigsbro- och
parkkompani, 1 tyg-(minör-)kompani och 1 fästningsingenjörkompani.
Fälttelegraf regementet å regementsstab samt 1 telegrafbataljon, 1 radiobataljon
och 1 tygkompani — telegrafbataljonen om 3 fälttelegrafkompanier
samt radiobataljonen om 2 radiokompanier.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
47
riet.
Manskap (utom musikmanskap) |
Arvoden |
|||||||||||||
Underbefäl 1 |
Volontärer |
Beställnin |
g s in ä n |
Officerare |
Underofficerare |
|||||||||
Sjukvårds- manskap |
Hovslagar-man skap |
Hantverks- manskap |
||||||||||||
Fn . • K P CD CD |
u 2. klass o £ |
Konstaplar 1 |
Furirer 2 kl. |
Konstaplar |
Meniga |
"9 P 3. ►i o •i DO £ |
Konstaplar |
Meniga |
Furirer 2 kl. |
Korpraler |
K CD 2. *3* P |
|||
5 |
9 |
10 |
20 |
i |
i |
bi |
i |
i |
- |
_ |
• 2 |
|||
17 |
30 |
46 |
115 |
i |
2 |
3 |
i |
3 |
4 |
i |
2 |
2 |
— |
4 |
1 51 |
90 |
138 |
345 |
3 |
6 |
9 |
3 |
9 |
12 |
3 |
6 |
6 |
— |
12 |
18 |
32 |
46 |
115 |
1 |
2 |
3 |
1 |
3 |
4 |
1 |
2 |
2 |
— |
4 |
5 |
10 |
14 |
71 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
2 |
5 |
9 |
10 |
20 |
— |
1 |
1 |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
2 |
|
14 |
27 |
35 |
113 |
1 |
2 |
2 |
— |
— |
2 |
4 |
3 |
— |
3 |
|
8 |
15 |
24 |
74 |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
_ |
2 |
3 |
2 |
— |
3 |
13 |
24 |
30 |
105 |
1 |
2 |
3 |
— |
— |
— |
2 |
3 |
3 |
— |
3 |
i ims |
240 |
353 |
978 |
9 |
18 |
24 |
7 |
18 |
23 |
12 |
21 |
19 |
— |
35 |
truppernas) stat nämligen
5 korpraler (konstaplar) och 17 meniga volontärer för ballongformationerna samt
4 „ d .) 15 * »> >» belysningsformationerna
9 korpraler (konstaplar) och 32 meniga volontärer för ballong- och belysningsformationerna.
Bodens ingenjörkår å kårstab samt 2 fästningsingenjörkompanier, 1
telegraf- och radiokompani samt 1 tyg-(minör- och park-)kompani.
Norrlands ingenjörkår å kårstab samt 2 fältingenjörkompanier, 1 krigsbrooch
parkkompani och 1 tyg-(minör-)kompani.
Enligt den föreslagna organisationen komma alltså ingenjörtrupperna att
räkna tillhopa 24 kompanier. Härvid är att märka, att ballong- och
belysningsformationer förutsättas icke bliva av ingenjörtrupperna uppsatta.
Den vid ingenjörtrupperna inskrivna årskontingenten av vapenföra värnpliktiga
kommer (s. 5) att uppgå till sammanlagt 1,451 man, därav 106
man mindre vapenföra i handräcknings tjänst och 1,345 man i vapentjänst,
vilka styrkor beräknas bliva fördelade på sätt nedanstående tabell utvisar:
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Inskrivna värnpliktiga.
ISvea ingenjörkår ......... Göta ingen örkå ......... | Fälttelegrafregementet ... Summa |
I hand-räck-nings-tjänst |
Fält- ingenjör- tjänst |
Fäst- nings- ingenjör- tjänst |
Fält- telegraf- tjänst |
Radio- tjänst |
| Summ a |
30 16 26 13 21 |
348 183 14 264 |
30 30 120 |
221 21 |
104 10 |
408 (378) 351 (335) 178 (165) |
|
106 |
809 |
180 | 242 | 114 |
1451 (1 345) |
För ifrågavarande manskap, liksom för de fast anställda rekryterna,
ordnas utbildningen kårvis. I övrigt ordnas manskapsutbildningen i huvudsak
enligt de grunder som i Kungl. propositionen förutsattes.
Befälsiehovet för den vid kårerna anordnade utbildningen av värnpliktiga
och fast anställt manskap beräknas på sätt nedanstående tabell
utvisar:
Kår och regemente |
Officerare |
Under- officerare |
Underbefäl |
||||
Kaptener |
Subaltern - offieerare _____ |
Fanjun- kare |
Sergeanter |
-J N* a> •t |
Korpraler |
Vice- korpraler |
|
Svea ingenj örkår ............................... Göta ingenjörkår ............................. 1 Fälttelegrafregementet Norrlands ingenjörkår |
6 5 6 4 4 |
11 i»8 7 |
6 4 6 4 4 |
10 : 8 1 12 1 6 1 |
16 12 20 11 9 |
12 9 18 9 9 |
j 12 ] 18 8 8 |
Bodens ingenjörkår Summa |
|||||||
25 |
46 1 24 | 43 j |
68 |
57 | 54 |
Behovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal in. m. beräknas
enligt proposition nr 20, se härom tabellen s. 49.
Såsom uppbördsman för å Laxön förvarad ingenjör- och intendenturmateriel
samt såsom tillsyningsman över byggnaderna därstädes beräknas
1 Pensionerad underofficer. Den hittillsvarande tillsyningsmannen å Laxön
blir på grund härav överflödig.
Sammanfattning.
Ingenjörtruppernas beräknade befälsbehov framgår av följande tabell
(s. 49):
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
49
.......„ ~ '' | Olficerare |
Under- officerare |
Underbefäl |
Pensio- nerade |
|||||||
o g* * CD B |
Kapten |
% £ p: P P |
h- P P Tf |
CO CD ►i 0? CD P P |
hj H* CD |
w O •-< |
Vice- korpral |
o P3 O CD |
Under officera |
|
-i E. ® Ut |
CD |
K CD |
P *-i CD |
rrt- CD H |
CD |
CD |
CD |
"S '' CD |
||
Svea Ingenjörkår. |
||||||||||
i Kompanier och skolor ........................... |
— |
6 |
11 |
6 |
10 |
16 |
12 |
12 |
— |
— |
I Regementsofficerare m. fl...................... |
2 |
1 |
1 |
1 |
3 |
1 |
2 |
2 |
— |
l) 2 |
Tillhopa | |
2 |
7 |
12 |
7 |
13 |
17 |
14 |
14 |
— |
2 |
Göta Ingenjörkår, |
||||||||||
Kompanier och skolor ........................... |
— |
5 |
8 |
4 |
8 |
12 |
9 |
8 |
— |
— |
Regementsofficerare in. fl...................... |
1 |
i |
2 |
— |
4 |
1 |
2 |
2 |
— |
2) 1 |
Tillhop a |
1 |
6 |
10 |
4 |
12 |
13 |
11 |
10 |
— |
|
Fälttelegrafregementet. |
||||||||||
j Kompanier och skolor........................... |
— |
6 |
12 |
6 |
12 |
20 |
18 |
18 |
— |
— |
I Regementsofficerare m. fl..................... |
3 |
1 |
1 |
1 |
4 |
1 |
2 |
2 |
— |
2) 1 |
Tillhopa |
3 |
7 |
13 |
7 |
16 |
21 |
20 |
20 |
— |
1 |
Bodens ingenjörkår. |
||||||||||
j Kompanier och skolor .......................... |
— |
4 |
7 |
4 |
6 |
9 |
9 |
8 |
— |
— |
[ Regementsofficerare m. fl...................... |
1 |
1 |
2 |
— |
4 |
1 |
2 |
2 |
— |
2)1 |
Tillhopa |
1 |
5 |
9 |
4 |
10 |
10 |
11 |
10 |
— |
1 |
Norrlands Ingenjörkår. |
||||||||||
| Kompanier och skolor ........................... |
— |
4 |
8 |
4 |
7 |
11 |
9 |
8 |
— |
— |
j Regementsofficerare m. fl...................... |
2 |
1 |
1 |
1 |
2 |
— |
1 |
2 |
— |
— |
Tillhopa |
2 |
5 |
9 |
5 |
9 |
11 |
10 |
10 |
— |
— |
Summa |
9 |
30 |
53 |
27 |
60 |
72 |
66 |
64 |
! _ |
5 |
Av subalternofficerarne föreslås 35 vara löjtnanter.
Liksom för närvarande är fallet, böra officerare och underofficerare uppföras
å en för fortifikationen i dess helhet gemensam stat samt underbefäl
å särskilda stater för de olika truppförbanden.
Antalet meniga volontärer och beställningsmän torde böra beräknas i
enlighet med proposition nr 20.
I det beräknade behovet av hantverksmanskap ingår även erforderligt
underbefäl för tygkompanierna.
Det för de olika kårerna och Fälttelegrafregementet sålunda beräknade
manskapet framgår av följande tabell. I denna angives även, huru det
för truppförbanden beräknade antalet furirer lämpligen bör uppdelas på
löneklasser.
’) 1 tillsyningsman å Laxön, 1 i kårförvaltningen.
*) 1 i regera eu t s-(kår-)1''ö rv al tn in gen.
50
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Underbefäl |
Sjukvårds- |
Hovslagar- |
Yapen- |
Hantverks- |
||||||||||||||||
manskap |
m |
ans k ap |
m |
anskap |
manskap |
|||||||||||||||
Furi- rer |
H o |
< 5’ <0 |
t |
3 s. |
W |
: O’ |
g |
w. |
< cd’ > CD |
Meniga |
w |
o’ CD |
CD g. P |
Furi- rer |
w |
< cd’ CD |
t* |
|||
i |
1. klass | |
2. klass |
v ro |
o ■i *-< 2L CD |
o 3 ct- PS CD >-s |
ir 2. klass |
H 2L CD ''t |
O i* . p h |
CD g Ä* p |
•-i ro n |
. K TS t-i P ro >-i |
>3 P cT H |
P? O P CD rt |
E p- ce CD |
2. klass |
1 t-i P cd’ H |
o H P P1 |
CD g. crq’ p |
||
I Svea ingenjör- |
11 |
|||||||||||||||||||
kår........ |
6 |
14 |
14 |
80 |
1 |
1 |
i |
2 |
i |
1 |
1 |
l |
1 |
1 |
3 |
0 |
||||
1 Göta ingenjör- |
z |
O |
o |
|||||||||||||||||
kår.......... |
4 |
9 |
11 |
10 |
58 |
1 |
1 |
i |
i |
1 |
1 |
l |
1 |
1 |
2 |
|||||
Fälttelegraf- |
■ |
2 |
6 |
|||||||||||||||||
regementet ... |
7 |
14 |
20 |
20 |
HOj 1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
i |
i |
1 |
1 |
l |
1 |
1 |
3 |
6 |
5 |
12 |
jörkår ......... |
3 |
7 |
11 |
10 |
56 |
1 |
o |
1 |
i |
1 |
i |
1 |
1 |
2 |
■ |
|||||
Norrlands in- |
3 |
0 |
||||||||||||||||||
genjörkår...... |
4 |
7 |
10 |
10 |
60 |
1 |
l |
i |
1 |
— |
i |
1 |
1 |
l |
l| |
1 |
2 |
3 |
3 |
8 |
Summa |
24 |
48 |
66 64 |
364l |
4! |
5 |
6 |
71 1 |
5 |
4 j |
5 |
5 |
5| |
5 |
11 |
18 |
15 |
401 |
Den vid kårerna och Fälttelegrafregementet erforderliga civilmilitära
personalen beräknas, i överensstämmelse med vad i propositionen nr 22
föreslagits, till 5 fortifikationskassörer, 5 vapenhantverkare, 7 tygverkmästare,
24 tyghantverkare och 5 förrådsvaktmästare. Angående denna
personals fördelning på truppförbanden se tabellen å s. 51.
Som teknisk expert vid radiolaboratorium (montering, undersökning och
underhåll av samt försök med radiomateriel) bör vid Fälttelegrafregementet
anställas en å fortifikationens gemensamma stat uppförd radioingenjör.
Fortifikationen.
Förutom den för ingenjörtrupperna erforderliga personalen kräves viss
personal dels för fortifikationens huvudstation och arméförvaltningens
fortifikationsdepartement, dels för ingenjörstaberna i fästningarna, dels för
arméfördelningsstaberna och dels för militärbefälhavarens å Gotland stab.
För behovet av officerare vid fortifikationens liUvudstation och arméförvaltningens
fortifikationsdepartement har redogörelse lämnats i det föregående
(s. 23).
Till det i det föregående beräknade behovet av officers- och kompaniofficerspersonal
bör liksom vid övriga truppslag göras erforderligt tillägg
för utom fortifikationen beordrad personal. Detta tillägg bör utgöras av
1 kapten, 21 subaltemofficerare samt 2 sergeanter.
S a in in a n f a 11 n i u g.
A fortifikationens gemensamma stat uppföres sålunda den personal, som
framgår av följande tabell (s. 51):
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
f)l
Arvoden |
|||||||||||||||
Under- |
åt pon-sione- |
||||||||||||||
Offiecrare |
offlce- |
Civilmilittlr personal |
2 |
||||||||||||
• |
rart* |
rade |
|||||||||||||
! I |
O ^ s i 3 g 5. S® « |
Kaptener |
Löjtnanter och fänrikar |
Fanjunkare |
| Sergeanter |
Radioingenjör |
Fortifikation s- kassörer |
t! !TS 2 B 3 1 |
Vapen- li an tverkarc |
Tyg- verkmästare |
Tyg- liantverkare |
Förråds- vaktmästare |
CD cn O 0 |
Officerare |
Under- officerare |
Ingen.jörtrnppernu .. |
9 |
30 |
53 |
27 |
60 |
1 |
5 |
— |
5 |
7 |
24 |
5 |
'') 5 |
||
3 |
8 |
5 |
_ |
_ |
_ |
1 |
1 |
_ |
— |
_ |
— |
i |
*)2 |
*) 2 |
|
Arméförvaltningens |
|||||||||||||||
fortifikationsde-partement.......... |
1 |
2 |
*) 2 |
||||||||||||
Ingenjörstaber ...... Arméfördelnings- |
2 |
2 |
2 |
2 |
8 |
3 |
~ |
s) 2 |
|||||||
_ |
5 |
—r- |
— |
||||||||||||
Brigadstaber ......... Utom fortifikationen |
1 |
1 |
|||||||||||||
kommenderade____ |
— |
1 |
21 |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
||
Summa |
16 |
49 |
81 |
29 |
70 |
i |
9 |
1 |
5 |
7 |
24 |
5 |
i |
2 |
|
Föreslagen stat |
16 |
49 |
81 |
33 |
60 |
i |
9 |
1 |
5 |
1 |
24 |
5 |
,i |
2 |
11 |
I och för erhållande av en nöjaktig proportion mellan antalet fanjunkare
och sergeanter har en viss jämkning mellan beställningarna i dessa grader
vidtagits.
Av de 16 regementsofficer ar na upptagas i staten 3 såsom överstar, 4
såsom överstelöjtnanter och 9 såsom majorer.
Av subaltcrnofficcrarna upptagas 54 som löjtnanter.
7. Trängtrupperna.
Som i det föregående (s. 18 och 23) föreslagits, synes tränginspektionen
böra bibehållas och trängtrupperna organiseras på tre kårer, nämligen Svea
trängkår (Örebro), Norrlands trängkår (Sollefteå) och Skånska trängkåren
(Hässleholm). Av de indragna trängkårernas organisation och etablissement
bibehållas endast erforderliga utrymmen för förvaring av krigsförråden och
anställas per indragen trängkår som uppbördsmän och vårdare av dessa
förråd 1 pensionerad officer och 1 pensionerad underofficer.
Vad trängtruppernas organisation angår, har utskottet som tidigare nämnts,
(s. 15) utgått från att viss del av krigsorganisationens förplägnadskolonner
ersättes med en utökning av truppträngens livsmedelskolonner. Enär
dessutom de till biltjänst uttagna ej avses ingå i trängkompanierna, utan
i stället skola utbildas i särskilt bilkompani, har utskottet, ehuru kårernas
antal minskats, ansett ett trängkompani per kår tillrådligt.
*) 4 biträden åt regementsintendenterna, 1 tillsyningsman å Laxön.
s) 1 expeditionsofficer, 1 bibliotekarie.
3) Expeditionsunderofficerare.
52
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Vad bilkompaniernas antal beträffar, erinrar utskottet, att de till biltjänst
uttagna värnpliktiga enligt utskottets förslag (se s. 9) inrycka i
trenne olika grupper (höst-, vinter- och sommargruppen), och att sagda
värnpliktiga under huvuddelen av sin första tjänstgöring torde bliva uppdelade
på arméns övriga truppförband. Utskottet har därför ansett det
möjligt att organisera endast ett bilkompani, vilket föreslås ingå i Svea
trängkår i Örebro, där erforderligt förläggningsutrymme under repetitionsövningarna
utan svårighet torde kunna lånas av Livregementets grenadjärer.
Vad till sist angår sjukvårdskompaniernas antal, så är det erforderligt
att 1 sådant finnes för var och eu av fredsarméfördelningarna, varför utskottet
föreslår, att 2 dylika kompanier organiseras vid vardera av Norrlands
och Skånska trängkårerna, under det att Svea trängkår endast erhåller
1 sjukvårdskompani.
Sammandrag rörande trängtrnppernas organisation.
Antal kompanier |
|||
Kår. |
|||
Träng- |
Sjukvårds- |
Bil- |
|
- |
kompanier |
kompanier |
kompanier |
Svea trängkår.................... |
i |
1 |
■ i |
Norrlands trängkår ............................. |
i |
2 |
|
Skånska trängkåren ................................. |
i |
2 |
— |
Summa |
3 |
5 |
i |
Vid beräkningen av årskontingenten vapenföra värnpliktiga (s. 5), tilldelade
trängtrupperna, har utskottet utgått från att de i Kungl. propositionen
föreslagna 1,400 man i linjetjänst i utskottets förslag böra kunna
minskas till 1,100 man vapenföra i vapenutbildning med tillägg av 8 %
mindre vapenföra i handräckningstjänst, varför årskontingenten beräknas till
inalles 1,188 man vapenföra.
Dessas uppdelning på linjetjänst, sjukvårdstjänst samt biltjänst framgår
av följande tabell:
Inskrivna värnpl |
i k t i g a |
• |
|||
Handräckn.- manskap |
Trängtjänst |
Sjukvårds- j |
Biltjänst |
Summa |
|
Svea trängkår ............. |
36 |
125 |
1 100 |
225 |
486 f450) |
Norrlands trängkår...... |
26 |
125 |
200 |
— |
351 (325) |
Skånska trängkåren...... |
26 |
125 |
200 |
— |
|
Summa |
88 |
375 |
500 |
225 1,188 (1,100) |
De i vapentjänst utbildade värnpliktigas uppdelning på vart och ett av
de olika kompanierna beräknas ske i enlighet med nedanstående tabell:
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
f>:s
Inryckning |
Antal inskrivna |
1 vinter |
r>o |
\ sommar |
75 |
1 vinter |
40 |
\ sommar |
HO |
1 höst |
50 |
! vinter |
50 |
( sommar |
125 |
Trängkompanier (3 st.)..........
Sjukvårdskornpanier (5 st.) ....
Bilkompani (1 st.) ................
Utbildningeu av vapenföra i vapenutbildning anses i stort sett böra ske
efter samma grunder, som i Kungl. propositionen nr 20 s. 198 föreslagits
för »flertalet av till linjetjänst uttagna». Detsamma gäller om utbildningen
av studenter och likställda samt fast anställt manskap.
Befälsbeliovet för. den kärvis anordnade utbildningen av värnpliktiga och
fast anställt manskap beräknas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag på
sätt nedanstående tabell utvisar:
Kaptener |
Subal- terner |
fanjun- kare |
Sergean- ter |
Furirer |
Korpraler |
|
Vid varje trängkompani....... |
1 |
o O |
1 |
3 |
4 |
4 |
Vid varje sjukvårdskompani |
1 |
2 |
1 |
2 |
3 |
4 |
Vid bilkompaniet................. |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
3 |
Totala befälsbehovet, beräknat i överensstämmelse härmed, framgår av
nedanstående tabell:
Tränginspektionen................................. Regementsofficerare m. fl...................... Personal tjänstgörande vid kompani (skola) |
Officerare |
Under- off. |
Under- befäl |
Pensio- nerade |
|||||
Överstar |
Övriga rege-ment8off. |
Kaptener |
Löjtnanter |
Fanjunkare |
Sergeanter |
Furirer |
Korpraler |
Officerare |
Under- officerare |
i |
3 |
2 3 9 2 |
3 20 4 |
3 9 1 |
6 20 2 |
3 29 16 |
35 |
*)» |
i *)''12 |
Utom kårerna beordrad personal............ Föreslagen stat S:a |
|||||||||
l| 3 |
16 |
27 |
13 |
28 |
48 |
35 |
3 |
13, |
Av regementsofficerarna beräknas 1 vara överstelöjtnant och 2 majorer.
Av subalternoffeer ärna beräknas 19 vara löjtnanter.
Av furir erna beräknas 10 för vardera Norrlands och Skånska trängkårerna,
varav 4 furirer av 1. klassen, samt 9 för Svea trängkår, varav
4 furirer av 1. klassen.
Antalet vice korpraler, meninga volontärer, beställning smän och civilmilitär
personal har beräknats i enlighet med Kungl. propositionen. *)
*) För vård av de indragna trängkårernas förråd.
2) 3 för vård av de indragna kårernas förråd, 3 i kårförvaltningarna, 3 i vapenförråd, 3 som
furageförvaltare.
54
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Sammanfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts rörande trängtruppernas organisation
har upprättats nedanstående förslag till personalstater dels för officerare
och underofficerare med vederlikar m. fl. vid trängen och dels för
de särskilda trängkårerna:
Trängtrupperna.
Officerare |
Under- offi- cerare |
Manskap utom musik-manskap |
Civil- militär personal |
> *-s |
> i-1 < |
||||||||||||||
Q. < © |
P P- Q |
ce ® •-J era ® p P |
Underbefäl |
YolontU |
| Beställ-nings-män |
Förråds-o. fiantv.-staten |
p ^ S 2 p- ^ S 9» |
oden åt pensi |
|||||||||||
0 1 Xj |
ro ® Cz |
Majore: |
W p nr ® P |
C: P P |
•löjtnan fänrika |
P &. P |
Furirer |
>1 O |
< r> ® pr |
j Hov-slagar-manskap |
M » p |
< p Tf 8S |
32^ O CD 3 Sfi. |
||||||
.... Trängens |
►s |
P 3 e+ (D |
o |
w Ct-® »-i O n |
H ® |
® |
1. klassen |
to £ p" ro ro ® P |
>5 ® |
o V * P ®* »1 |
o n |
Korpraler |
Vice- korpraler |
< ® 7? P a> |
B 3'' p ro ® |
B 5 CD p CD P & |
O 3 CD H P O* CD |
||
1 |
1 |
2 |
16 |
19 |
s |
13 |
28 |
— |
J |
10 |
3 |
13 |
3 |
||||||
gemen-samma stat |
|||||||||||||||||||
kår ..... |
— |
_ |
_ |
_ |
4 |
10 |
11 |
10 |
17 |
i |
|||||||||
Norrlands |
1 |
_ |
— |
||||||||||||||||
trängkår ... |
~j |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
4 |
11 |
12 |
■» |
17 |
± |
i |
— |
— |
— |
— |
trängkåren. |
— |
— |
— |
— |
—1 |
— |
4 |
11 |
12 |
10|17 |
i |
i) |
— |
_ |
_ |
_ |
|||
Summa |
1 |
1 |
2 |
16 |
19 |
8} |
13 |
28! |
12 |
32 |
35 |
3051 |
3 |
3 |
10 |
3 |
13 |
Q O |
8. Intendeuturtrupperna och intendenturkåren.
Intendenturtruppema.
Intendentur trupperna föreslås i enlighet med Kung]. propositionen skola
bestå av 4 kompanier förlagda i Stockholm, Karlsborg, Boden och Sollefteå.
Årskontingenten vapenföra värnpliktiga tilldelade intendenturtruppema
beräknas (s. 5) till 400, inräknat eventuellt uttaget mindre vapenfört liandräckningsmanskap,
och fördelas samt utbildas efter samma grunder som angivas
i Kungl. propositionen.
För tjänsten å förplägnadsanstalterna beräknas visst mindre antal icke
vapenföra, de tider av året då så erfordras, bliva till tjänstgöring inkallade.
Befälsbehovet vid intendenturtruppema beräknas till:
4 kaptener 8 sergeanter och
5 löjtnanter 27 furirer
4 fanjunkare
Denna personal uppföres såsom hittills på intendenturkårens stat.
Intendenturkåren.
I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit, torde vissa i det följande
närmare angivna intendenturbefattningar, som nu upprätthållas av aktiv
personal, böra bestridas av pensionerad personal mot arvoden.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
oo
Horn i (let föregående (s. 31) omförmults, bibehållas förrudsförvalturna
— vilka enligt Kungl. Maj:ts förslag äro överförda till truppförbandens
stater — på intendenturkårens stat.
I fråga om personalbehovet vid centralstyrelsen (arméförvaltningens intendenturdepartement
och sjukvårdsstyrelse samt intendenturstaben) biträder
utskottet Kungl. Maj:ts förslag i proposition nr 20 s. 206. Följande
personal beräknas alltså:
4 regementsofficerare 2 departementsskrivare
10 kaptener 1 expeditionsvakt.
4 löjtnanter
Dessutom upptagas å intendenturkårens stat arvoden åt 2 pensionerade
officerare och 5 pensionerade underofficerare.
Personalbehovet vid fördelningsmtendenturerna beräknas till:
1 regementsofficer (fördelningsintendent) och
1 kapten (expeditionsintendent).
Å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner uppföras
för varje fördelningsintendentur arvode åt en pensionerad underofficer såsom
biträde.
Vid Stoclcholmsbrigaden placeras 1 brigadintendent, regementsofficer ur
intenden turkåren.
Vid Norrbottensbrigadcn (Bodens garnison) placeras 1 fästningsintendent
(regementsofficer), 1 adjutant (löjtnant) och 1 förvaltare, alla ur intendenturkåren,
den sistnämnda som uppbördsman vid fästningsmagasinet.
A brigadstabens stat placeras dessutom 1 pensionerad underofficer som
biträde i brigadintendenturen.
I militärbefälhavarens på Gotland stab ingå 1 stabsintendent, regementsofficer
ur intendenturen, samt 2 pensionerade underofficerare, den ene biträde
till stabsintendenten, den andre som uppbördsman vid intenden turförrådet
å Tingstäde.
Personalbehovet för arméns centrala intendentur förr åd m. m. beräknas
sålunda:
Arméns |
inte n denturförråd |
Arméns centrala bekläd- nads- verkstad |
Summa 1 |
||||
Stock- holm |
Karls- borg |
Boden |
Öster- sund |
Hässle- holm |
|||
i |
i |
1 |
3 |
||||
i |
i |
1 |
_ |
_ |
2 |
5 |
|
3 |
3 |
2 |
1 |
1 |
1 |
11 |
|
Sergeanter ..................... |
1 |
1 |
1 |
3 |
|||
Pensionerade underoffice-rare............................ |
1 |
1 |
_ |
_ |
_ |
2 |
56
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
För varje truppförband beräknas 1 kapten såsom regementsintendent och
1 förvaltare såsom förrådsförvaltare, dock ej kapten vid Norrlands ingenjörkår.
För upprätthållande av redogörarbefattningarna vid generalstaben, krigsskolan
och garnisonssjukhuset i Stockholm beräknas i stället för aktiv
personal pensionerade officerare med arvoden.
Den för arméns truppförband erforderliga personalen ur intendenturkåren
beräknas sålunda:
för samtliga infanteritrupp förband............... 28 kaptener och 28 förvaltare,
» » kavalleriregementen.................. 7 » > 7 »
» » artilleritruppförband ............... 11 » » H >
» » ingenjörtrupper (utom Norrlands
ing.-kår)........................ 4 » » 5 »
» » tr ängkår er................................. 3 » »3 »
eller tillhopa 53 kaptener och 54 förvaltare.
Sammanfattni n g.
I enlighet med vad sålunda anförts, beräknas personalstaten för intendenturkåren
sålunda:
Officerare |
Under- officerare |
Förmer |
Civil- militär och civil personal |
Arvoden |
||||||||||
Överstar |
S. o c-t- B CD B S-© ? |
Majorer |
Kaptener |
! Löjtnanter |
Förvaltare |
Fanjunkare |
Sergeanter |
1. klassen |
2. klasson |
Ö CD ce pr so 5 | ° B e-t- OQ |
Expeditions- vakt |
Officerare |
1 Under- officerare |
|
Intendenturtrupperna ... |
4 |
5 |
4 |
8 |
14 |
13 |
||||||||
Centralstyrelsen1) ......... F ördelningsintendentu- |
4 |
10 |
4 |
— |
— |
2 |
i |
2 |
5 |
|||||
Terna................ |
5 |
5 |
||||||||||||
Brigadintendenturen i Norrbotten2) ............ Brigadintendenturen i |
1 |
— |
1 |
1 |
— |
|||||||||
Stockholm2) ...... |
1 |
|||||||||||||
Arméns centrala inten-denturförråd m. m. ... |
3 |
5 |
— |
11 |
— |
3 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
||
Gotland2)....... Begements- och kår- |
1 |
— |
- |
— |
— |
|||||||||
intendenturerna........ |
— |
53 |
— |
54 |
— |
|||||||||
Summa |
15 |
77 |
10 |
66 |
4 |
11 |
14 |
13 |
2 |
i |
2 |
7 |
||
Föreslagen stat............ |
2 |
5 |
9 |
76 |
10 |
64 |
6 |
11 |
14 |
13 |
2 |
i |
2 |
7 ! |
‘) Därjämte arvoden ät 5 pensionerade underofficerare, biträden i fördelningsintendenturerna.
s) Därjämte arvode åt 1 pensionerad underofficer, biträde i brigadintendenturen.
3) Därjämte arvoden åt 2 pensionerade underofficerare, en som biträde åt stabsintendent
och 1 som förrådsförvaltare.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
57
Såsom av tablån framgår, har för vinnande av någorlunda likställighet
med andra truppslag i befordringshänseende 1 kaptensbeställning ansetts
böra utbytas mot regementsofficersbeställning.
G. Armé musiken.
Utskottet har vid prövning av olika föreliggande förslag ansett sig böra
förorda organiserandet av 3 huvudtyper enligt nedanstående tabell:
Personal |
Typ I1) |
Typ II2) |
Typ in3) |
Anteckningar |
Musikdirektör................................. |
1 |
1 |
'') Avsedd för samtliga infan- |
|
Musikfanjunkare ........................... |
1 |
1 |
1 |
teriregementen utom Norr- |
Musiksergeanter ........................... |
3 |
1 |
4 |
bottens regemente. |
Musikfurirer av 1. klass.................. |
1 |
1 |
2 |
2) Avsedd för samtliga infan- |
Musikfurirer av 2. klass.................. |
2 |
1 |
2 |
terikårer, kavalleri- och artil- |
Musikkorpraler .............................. |
1 |
1 |
2 |
leriregementen, utom Bodens |
Musikvicekorpraler ........................ |
2 |
1 |
3 |
artilleriregemente, ingenjör- |
Musikvolontärer............................ |
6 |
2 |
9 |
kårerna, utom Bodens ingen- |
Musikelever........................ |
5 |
3 |
6 |
jörkår, samt trängkårerna. *) Avsedd för Bodens garnison. |
Sammanfattning.
I enlighet med ovanstående har uppgjorts det förslag till personalstater
för armémusiken, som nedanstående tabell visar:
Personal.
Truppförband |
Musik- direktör |
H+5 P ÄK tf £ p ce P V CD |
Musik- sergeant |
Musikfurirer |
Musikfurirer |
Musik- korpraler |
Musikvice- korpraler |
Musik- volontårer |
Musik- elever |
24 infanteriregementen ...... |
24 |
24 |
72 |
24 |
48 |
24 |
48 |
144 |
120 |
2 infanterikårer och 1 pan-vagnsbataljon ............... |
_ |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
6 |
9 |
7 kavalleriregementen ...... |
— |
7 |
7 |
7 |
7 |
7 |
7 |
14 |
21 |
7 artilleriregementen......... |
— |
7 |
7 |
7 |
7 |
7 |
7 |
14 |
21 |
2 artillerikårer.................. |
— |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
2 |
4 |
6 |
4 ingenj örkårer ............... |
— |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
8 |
12 |
3 trängkårer..................... |
— |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
3 |
6 |
9 |
I Boden förlagda trupper ... |
1 |
1 |
4 |
2 |
2 |
2 |
3 |
9 |
6 |
Summa |
25 |
51 |
102 |
52 |
76 |
52 |
77 |
205 |
204 |
Föreslagen stat.................. |
25 |
51 |
102 |
52 |
76 |
52 |
77 |
205 |
204 |
H. Civilmilitära samt civila kårer och stater.
1. Fältläkarkåren.
I besparingssyfte och med hänsyn till de värnpliktigas korta övningstid
med därav följande minskade arbete för läkarepersonalen anser utskottet
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 sand. 2 C käft. (Nr 2.) 788 24 49
58
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
sig böra förorda en avsevärd reducering i fråga om fältläkarekåren. Utskottet
förmenar, att en läkare per truppförband kan ombesörja läkarevården
utom under repetitionsövningarna, då ökat antal läkare bör påräknas dels
från de vid fältläkarkåren placerade bataljonsläkarne av lägre lönegraden,
dels av värnpliktiga läkare. Utskottet har vidare funnit, att fältläkarna i
arméfördelningsstaberna analogt med fältveterinärerna i samma staber samtidigt
böra kunna tjänstgöra som regements-(bataljons)läkare vid något i
arméfördelningschefens tjänstgöringsort förlagt truppförband.
För i Boden och Visby förlagda staber, trupper och sjukhus ombesörjes
läkaretjänsten av en för varje plats gemensam personal.
Vid Stockholmsbrigadens stab är läkare vid något av brigadens truppförband
föredragande i sjukvårds- och dylika frågor.
Behovet av läkare å aktiv stat framgår av nedanstående tabell:
B atal- |
||||||
Gene- ralfält- läkare |
Över- fält- läkare |
Fält- läkare |
Rege- ments- läkare |
Batal- jons- läkare |
jons-läkare |
|
kåren |
||||||
1 |
1 |
1 |
||||
Arméfördelningsstaberna............ |
— |
— |
5 |
— |
— |
— |
I Boden förlagda trupper .......... |
— |
— |
— |
2 |
2 |
— |
Garnisonssjukhuset i Stockholm.. |
— |
— |
— |
2 |
— |
— |
Krigsskolan ................. .......... |
— |
— |
— |
— |
1 |
— |
I Visby förlagda trupper och stab |
— |
— |
— |
1 |
1 |
— |
utom Norrbottens och Gotlands |
_ |
_ |
_ |
23 |
_ |
_ |
Infanterikårer (bataljoner) ......... |
— |
— |
— |
— |
3 |
— |
Kavalleriet: 7 regementen ......... Artilleriet: 5 fördelningsartilleri- |
— |
— |
— |
— |
7 |
— |
regementen ........................... |
— |
— |
— |
5 |
— |
— |
Arméartilleriregementet ............ |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
Luftvämsartilleriregementet ...... |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
Stockholms artillerikår............... Ingenjörtrupperna: 3 ingenjör- |
1 |
|||||
kårer (utom Bodens ingenjörkår) |
— |
— |
— |
— |
3 |
— |
Fälttelegrafregementet............... |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
Trängtrupperna: o trängkårer ... |
— |
— |
— |
3 |
3 |
— |
Fältläkarkåren........................... |
— |
— |
— |
— |
— |
44 |
Summa |
1 |
1 |
5 |
40 |
21 |
44 |
Föreslagen stat ....................... |
1 |
1 |
5 |
36 |
20 |
44 1 |
Utgående ifrån att arméfördelningschefernas tjänstgöringsorter bliva Hälsingborg,
Linköping, Skövde, Stockholm och Östersund har utskottet i
den föreslagna staten för fältläkarekåren räknat med att respektive fältläkare
skola bestrida läkarebefattningarna vid Skånska husarregementet,
Första livgrenadjärregementet, Skaraborgs regemente, Arméartilleriregementet
och Norrlands artilleriregemente och ha därför i sagda stat räknat
med 1 bataljonsläkare och 4 regementsläkare mindre än tabellen ovan
visar.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
59
2. Garmsonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.
Garnisonssjukhusen i Stockholm och Boden bibehållas organiserade i
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.
Det nuvarande garnisonssjukhuset å Karlsborg förutsattes bliva övertaget
av luftvärnsregementet.
Arméns sjuksköterskekår erhåller den i propositionen nr 20 angivna
sammansättning. Antalet ordinarie sjuksköterskor blir alltså 41.
Visst belopp ställes till sjukvårdsstyrelsens förfogande för anställning
av extra sjuksköterskor.
3. Fä It veterinärkåren.
I likhet med vad rörande viss reducering av fältläkarkåren sagts, bör
även fältveterinärkåren minskas så till vida, att vid truppförband, där regementsveterinär
(fältveterinär) finnes, bataljonsveterinärbeställningen indrages.
Behovet av veterinärer på aktiv stat framgår av nedanstående tabell:
Sjukvårdsstyrelsen .................
Arméfördelningsstaberna ........
I Boden förlagda trupper........
I Visby förlagda trupper .......
Ridskolan .............................
Skånska dragonregementet .....
Smålands husarregemente........
Kronprinsens husarregemente ..
Norrlands dragonregemente.....
Göta artilleriregemente ...........
Vendes artilleriregemente........
Smålands artilleriregemente.....
Svea artilleriregemente ...........
Stockholms artillerikår ...........
3 ingenjörkårer (utom Bodens)
Fälttelegrafregementet ...........
3 trängkårer ..........................
Föreslagen stat.
Summa
Över fält veterinär -
Fält veterinär -
Rege ments veterinär -
Batal jons veterinär -
10
10
10
10
Å följande truppförband anses veterinärtjänsten kunna uppehållas av
fältveterinärer:
Skånska husarregementet,
Livregementets husarer,
Livregementets dragoner och
Norrlands artilleriregemente.
Om andra arméfördelningens stab sexpedition flyttas till Eksjö eller
Jönköping, kan ytterligare en regementsveterinärbefattning upprätthallas
av fältveterinär.
60
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.
I fråga om artilleriets fabriker och tyganstalter räknas med samma
personalbehov som i Kungl. propositionen nr 20.
Den personal, som erfordras, är alltså följande:
Ordinarie
1 fälttygmästare,
3 styresmän,
1 tygmästare av 1. klassen,
2 » » 2. »
5 tyg- eller fabriksingenjörer,
2 departementsskrivare,
12 tyg- eller fabriksförvaltare av
1. klassen,
befattningshavare:
8 tygförvaltare av 2. klassen,
18 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,
6 verkmästare av 1. klassen,
2 » » 2. »
9 tyg- eller fabriksskrivare,
49 tyghantverkare och
7 fortmaskinister.
Personal å pensionsstat:
1 officer, ledare av artilleridepartementets tekniska revision,
1 expeditionsnnderofficer vid d:o,
1 * » artilleridepartementets civilbyrå,
3 expeditionsnnderofficerare » artilleridepartementets militärbyrå,
5 * » artilleriets tygverkstäder och Stockholms
tygstation,
2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.
5. Ecklesiastikstaten.
Regementspastorinstitutionen torde böra bibehållas, varvid gemensam
pastoralvård organiseras vid följande truppförband:
1) Lnftvärnsartilleriregementet och Göta ingenjörkår,
2) Arméartilleriregementet och Stockholms artillerikår,
3) Svea livgarde och Göta pansarvagnsgardesbataljon,
4) Livregementets grenadjärer och Svea trängkår,
o) Västernorrlands regemente och Norrlands trängkår,
6) Jämtlands fältjägareregemente och Norrlands ingenjörkår,
7) Fälttelegrafregementet och Svea ingenjörkår,
8) Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår genom stabspastorn
i militärbefälhavarens stab,
9) Alla i Boden förlagda trupper genom garnisonspastorn i Norrbottensbrigadens
stab.
Ecklesiastikstaten kommer sålunda att bestå av 41 regementspastorer,
1 garnisonspastor (Boden), 1 stabspastor (Visby) och 1 slottspastor (Karlberg).
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(51
(i. Polispersonalen.
Fästningspolisen i Boden och Karlsborg föreslår utskottet organiserad i
överensstämmelse med motion I: 205 och II: 348 enligt nedanstående:
I Boden: Å Karlsborg:
1 poliskommissarie, 1 överkonstapel,
3 överkonstaplar, 1 konstapel.
9 konstaplar.
I. Indelningsverket.
1. Indelningsverkets omfattning.
I det föregående har i samband med de lägre truppförbandens organisation
(s. 29) angivits, att ur besparingssynpunkt utskottet ansett sig böra
inskränka den föreslagna aktiva kadern av underbefäl och volontärer till
ungefär samma storlek som i Kungl. propositionen nr 20 föreslagits.
Detta har, som likaledes berörts, särskilt för infanteriets del medfört, att,
då det indelta underbefälet skall rekryteras ur den aktiva underbefälskadern,
en begränsning måst göras även i fråga om det indelningsverk, som är i
motion I: 205 och II: 348 föreslaget. Då utskottet förordar ett dylikt
indelningsverk, uppstår sålunda frågan: huru stort lian detta verk med nämnda
kader som rekryteringskälla Hiva?
a) Infanteriet.
Utskottet utgår, i likhet med motionärerna, från att tjänstetiden för den
aktiva underbefälskadern indelas i två tjänstgöringsperioder vardera om
tre år, och att övergången mellan dessa samtidigt betecknar en befordran
för de i andra perioden ingående till furirs grad.
Som av tabell å s. 36, 37 framgår, utgöra samtliga underbefäl av korprals
och vicekorprals grad, volontärer samt beställningsmän i motsvarande anställning
för infanteriet i dess helhet 757 + 760 + 1,159 + 53 + 53 +
4- 54 + 27 + 28 + 25 + 28 --- 2,944 man. Uppdelade på tre årgångar
2,944
manskap kommer därför på varje —-— = 981 man.
3
Antager man, att 10 % av den ursprungliga årgången under de tre åren
av olika anledningar avgått, kan man således, när indelningsverket är
genomfört, beräkna, att årligen 883 man antingen gå till fortsatt aktiv
militärtjänst under andra tjänstgöringsperioden eller övergå till indelningsverket
i B-klass.
Av ovannämnda tabell framgår vidare, att staterna för infanteriet upptager
i andra tjänstgöringsomgången anställda furirer till 370 + 700 +
+ 25 + 28 + 28 = 1,151 man. För rekrytering av andra tjänsteperiodens
furirsbeställningar erfordras således per år Vs av denna styrka eller
383 man.
För rekrytering av B-klassen inom infanteriets indelningsverk återstå
sålunda 883 — 383 man per år = 500 man. Hela B-klassen för detta
62
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
truppslag kan därför, med hänsyn till 15-års tjänstetid i denna kategori
av indelningsverket, beräknas till 15 X 500 = 7,500.
Som ovan anförts, utgör ursprungliga årskontingenten i andra treårsperioden
av den aktiva tjänstgöringen 383 furirer. Utgår man från
att denna under sagda period reducerats med 5 %>, så torde den med
364 man per år kunna rekrytera indelningsverkets A-klass, varigenom
detta med 12 års tjänstetid skulle utgöra 12 x 364 = 4,368 man.
Infanteriets indelta stam skulle enligt dessa beräkningar utgöra:
A-klass...................................... 4,368 man.
B klass..................................... 7,500 »
Summa 11,868 man.
b) Kavalleriet.
I fråga om kavalleriet räkna motionärerna propotionsvis per regemente
med ungefär samma kadrer av underbefäl och volontärer som den Kungl.
propositionen nr 20. Utskottet har i fråga om detta truppslag emellertid
ej behövt utnyttja hela tillgången på aktiv stam för att rekrytera den indelta,
utan kunnat ur kostnadssynpunkt låta en del av den förstnämnda avgå
utan indelning.
Det i motion I: 205 och II: 348 (s. 31) för kavalleriet beräknade behovet
av indelt stam utgjorde av A-klass 177 man och B-klass 2,775 man.
Då utskottet minskat skvadronernas antal från 33 enligt motionen till
30, eller med omkring 10 %, kan därför sagda behov nu sättas till 160
A-klass och 2,498 B-klass.
Arskontingenterna bli sålunda enligt utskottets förslag för kavalleriet:
160
A-klass ■ ig =14 man,
2498
B-klass —-.....= 167 man,
15
och kavalleriets indelta stam:
A-klass 14 X 12= 168 man,
B-klass 15 X 167 = 2,505 »
Summa 2,673 man.
Med bibehållande av tjänstgöringsperioder om respektive 3 och 6 år
skulle årligen vid kavalleriet 304 man avgå utan indelning.
c) Artilleriet.
Beräknas tillgången av personal, disponibel per år för inträde i indelningsverket,
för artilleriet enligt samma grunder som (s. 61) skett för infanteriet,
framgår därav följande.
Tabellen å sid. 46, 47 visar, att totalstyrkan av konstaplar, volontärer och
beställningsmän i motsvarande grad, med andra ord av aktiv personal, i
första tjänstgöringsperioden utgör: 353 + 978 + 18 -f 24 + 18 + 23 +
1454
+ 21 + 19 = 1,454 man eller uppdelade på tre årgångar —-— = 484 man.
O
Beräknas vid tredje årets slut eu avgång ha skett om 10 %, blir då
årskontingenten för fortsatt aktiv eller indelt tjänst 436 man.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
63
Av ovannämnda tabell framgår vidare, att i andra tjänstgöringsomgången
anställda furirer utgöra 136 + 246 + 9 + 7 + 12 = 410 man eller per
410
årgång räknat g- =137 man.
Av de vid ovannämnda vid första tjänstgöringsperiodens slut kvarstående
436 man åtgå således 137 man att rekrytera andra tjänstgöringsomgången,
vadan för indelningsverkets B-klass återstå 436 137 = 299 man.
Med avdrag av 5 % å andra tjänstgöringsperiodens årgångssiffra eller
137 man, kan man räkna med att vid denna periods slut 130 man bil
tillgängliga för rekrytering av indelningsverkets A-klass vid arilleriet.
I motion I: 205 och II: 348 (s. 35) hade motionärerna inriktat sig på eu
krigsorganisation, som med omkring 1 4 översteg den, med vilken Kungl.
propositionen räknat, och därför kommit till det resultat, att det skulle
erfordras 117 man per år till A-klass och 305 man per år till B-klass för
säkerställande av behovet av befäl och specialister vid artilleriet. Minskas
sagda siffror med V*, alltså ner till propositionens ståndpunkt, blir behovet
vid artilleriet av indelt stam per årskontingent 88 av A-klass och 229 av
B-klass, varav framgår, att för den indelta stammens rekrytering vid artilleriet
överskott uppstår av aktiv personal, som sålunda kommer att i
likhet med vad vid kavalleriet sker avgå utan indelning. Utan indelning
beräknas avgå årligen 119 man.
Artilleriets indelta stam beräknar utskottet sålunda vid fullt genomfört
indelningsverk enligt ovanstående komma att utgöra:
A-klass 88 X 12 = 1,056 man,
B-klass 229 X 15 = 3,435 >
Summa 4,491 man.
d) Ingenjörtrupperna.
Göras för ingenjörtrupperna motsvarande beräkningar till utrönande av
den av utskottet beräknade aktiva stampersonalens tillräcklighet för rekrytering
av det i motion I: 205 och II: 348 för detta truppslag föreslagna
indelningsverket, visar sig, att ett avsevärt överskott finnes, som ej erfordras
för indelningsverkets rekrytering. Sagda årliga överskott kan beräknas till
127 man, alla utom 4 avgående efter 3 års aktiv tjänst. Utskottet ansluter
sig sålunda, vad ingenjörtrupperna angår, till den i motionerna föreslagna
rekryteringen av indelningsverket med 20 av A-klass och 30 av
B-klass per år.
Ingenjörtruppernas indelta stam blir härigenom:
A-klass 12 X 20 = 240 man,
B-klass 15 X 30 = 450 »
Summa 690 man.
e) Trängtrnpperna och intendenturtrupperna.
Göras rörande trängtrupperna motsvarande beräkningar, framgår därav,
att utskottets aktiva stater bli tillräckliga för bibehållande av det i motion
64 Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
I: 205 och II: 348 avsedda indelningsverket för trängen, som i utskottets
förslag omfattar 3 utökade kårer. Överskottet av f. d. aktiv personal,
som ej skulle kunna beredas indelning, utgör per år räknat 3, därav 1
efter 6 och 2 efter 3 års tjänst. Utskottet ansluter sig även här till
den i de namnda motionerna föreslagna rekryteringen av indelningsverket
med 12 av A-klass och 20 av B-klass.
Trängtruppernas indelta stam bliver härigenom:
A-klass 12 X 12 = 144 man,
B-klass 15 x 20 = 300 »
Summa 444 man.
Utskottet föreslår vidare, att för intendenturtrupperna böra beräknas 9
av A-klass per år.
Slutresultatet av undersökningen rörande det här föreslagna indelningsverkets
omfattning framgår av nedanstående tabeller:
Tabell utvisande årliga antalet övergångna till indelningsverket.
B-klass
500
167
229
30
20
Infanteriet.................................... |
A-klass ...................... 364 |
Kavalleriet..................................... |
..................... 14 |
Artilleriet ................................... |
..................... 88 |
Ingenjör trupperna............................... |
...................... 20 |
Trängtrupperna ................................ |
...................... 12 |
Intendenturtrupperna.......................... |
...................... 9 |
Summa 507
946
Tabell utvisande totalstyrkan av indelt stam.
. A-klass
Infanteriet............................................ 4 368
Kavalleriet..................................................... ^gg
Artilleriet ................................................................ l.o56
Ingenjörtrupperna.................................................... 240
Trängtrupperna ...................................................... 144
Intendenturtrupperna............................................ j yg
B-klass
7,500
2,505
3,435
450
300
Summa 6,084 14,190
20,247
2. Indelningsverkets uppgift inom försvarsorganisationen.
I utskottets förslag (s. 2, 30) liksom i motionerna I: 205 och II: 348
(s. 14) har framhållits, att det rent militära grundmotivet för skapandet
av ett moderniserat indelningsverk är, att Sverige måste söka så lösa befälsfrågan,
att landet, som vid krigsfara eller under krig måste höja utMdmng
skvalité en hos det värnpliktiga manskapet, kan disponera det antal
utbildat befäl utöver vad den aktiva kadern kan ge, som härför med hänsyn
till kort fredsutbildning av detta manskap är erforderligt för att göra
hären operationsduglig. Skall vårt lands försvarskraft, den dag det gäller
rikets vara eller icke vara, i någorlunda grad kunna utnyttjas, så måste
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(>r>
dessutom besinnas, att för de Hosta av liärens värnpliktiga manskap Hera
år förgått, sedan de voro i militär tjänst, och att de följaktligen måste
hastigt kunna uppliva vad de glömt, d. v. s. kanske det mesta av vad
de en gång lärt.
Det gäller att göra klart för sig, om Sverige i sagda läge kan reda sig
utan erforderligt antal goda trupputbildare. Utskottet anser det vara fullt
klart, att brist på dylika trupputbildare under alla förhållanden och med
vilken som helst i Sverige f. n. tänkbar fredsutbildningstul, i långt högre
grad än den föreslagna förkortade utbildningstiden för de värnpliktiga,
skulle kunna bli landet till skada.
Såsom viktigt, om än i andra hand, framstår även önskemålet att
kunna fylla den krigsorganiserade arméns samtliga befälsposter med dugliga
truppledare. Eu avsevärd del av dessa poster fylles givetvis, vid
krig av den trupputbildarepersonal, varom ovan talats. Men vakanser
uppstå lika visst snart, särskilt inom de lägsta ledareposterna, närmast
inom gruppchefs- och ställföreträdande gruppchefskategorierna vid infanteriet.
Och att detta är eu olägenhet kan ej nekas. Tages emellertid
hänsyn till det svenska soldatmaterialets obestridligt höga ståndpunkt,
synes det berättigat att utgå ifrån, att dylika olägenheter å ena
sidan delvis kunna bortelimineras med hjälp av det övriga befälets goda
förutsättningar både för utbildning och ledning av trupp och å den andra
väga relativt lätt i jämförelse med olägenheterna av att befälsfrågan ur
utbildaresynpunkt vore olöst.
Undersöker man, huru trupputbildningsfrågan ställer sig för den händelse,
att det indelningsverk blir genomfört, som utskottet föreslår, blir
resultatet följande.
Som av tabell å s. 64 framgår, avser utskottets förslag att ställa omkring
20,000 man indelt stam till härens förfogande. Nära en tredjedel
av denna stam, den s. k. A-klassen, utgöres av befäl med sex års aktiv
tjänst och genomgången underofficersutbildning. Alla de återstående, den
s. k. B-klassen, ha 3 års aktiv tjänst och dess huvuddel har i regel full
korpralsutbildning och mer därtill.
Både A- och B-klassen ha efter slutad aktiv tjänst genom fortsatt tjänstgöring
i fred satts i tillfälle att bibehålla och att utveckla sina där förvärvade
färdigheter och instruktörsegenskaper.
Av sammandragen rörande de olika truppslagens aktiva kadrer från och
med korprals (konstapels)-graden och uppåt av vid truppförbanden (ej vid
högre staber och centrala verk) placerat och alltså för trupputbildning
disponibelt befäl synes, att omkring 6,000 man dylika stå till förfogande.
Den första reflektion, som härvid gör sig, torde bliva den, att indelningsverket
för en relativt liten kostnad lämnar mer än 3 gånger så många
trupputbildare som den aktiva armén.
Ur behovssynpunkt sett, är det av intresse, att konstatera det den aktiva
kadern och indelningsverket tillsammans ställa omkring 26,000 goda trupp
-
66
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
utbildare till disposition. Gäller det vid krigsfara eller krig att utbilda
150,000 värnpliktiga, d. v. s. manskap till ungefär 6 arméfördelningar och
erforderliga ersättningsformationer, disponeras härför 1 utbildare per 6
man. Gäller det att fördubbla denna styrka disponeras 1 per 12 o. s. v.
Infanteriet, som i utskottets förslag blivit relativt hårt beskuret i fråga
om indelt personal, disponerar dock per regemente, förutom sin aktiva
befälspersonal, omkring 160 A-klass- och 270 B-klassbefäl.
Det torde vara uppenbart av vad ovan anförts, att även i utskottets
förslag motionernas grundidé beträffande indelningsverket är effektivt bevarad
och att även utskottets på motionerna grundade förslag kan ur utbildning
ssynpunkt lösa befälsfrågan för den krigsorganiserade armén.
Att här i detalj söka belysa, huru föreliggande förslag lyckats lösa den
ovan nämnda frågan rörande i fält erforderlig truppledarepersonal skulle
bli för vidlyftigt och förutsätta en ingående granskning av en tänkt krigsorganisation.
Genom nedan återgivna exempel avser utskottet emellertid
att antydningsvis belysa detta spörsmål.
Utskottet utgår ifrån, att vid infanteriet kadern av officerare och underofficerare
på aktiv stat, reservstat och i arméns reserv kan lämna personal
till regementenas och bataljonernas staber och, vad kompanierna angår,
rekrytera per kompani räknat kompanichefs- och kompaniadjutantsbefattningarna
samt några ])hitonschefsbefattningar. Den nästa frågan blir då:
huru skall det återstående behovet av plutonchefer och hela behovet av plutonchef
sställföreträdare kunna fyllas?
Om man räknar med en organisation per infanteriregemente om 12
gevärskompanier, vardera om 4 plutoner, samt 3 kulsprute- och 2 specialkompanier,
vardera om 2 plutoner, blir slutsumman 58 plutoner per
regemente. Med en starkare organisation kan ej gärna räknas, och av
de antydningar i fråga om infanteriets organisation, som i propositionen
nr 20 givas, har man i densamma snarare räknat med en svagare än
med en starkare dylik. Det ovan nämnda behovet av plutonchefer, som
ej fylles av personal på aktiv- och reservstat samt i reserven, blir då 41
man, vartill komma 58 plutonchefsställföreträdare eller i runt tal 100
man per regemente.
För att fylla i frågavarande behov av plutonchefer och plutonchefsställföreträdare
bör man, om utskottets här framlagda förslag följes, kunna
räkna med följande personal:
Furirer på aktiv stat ........................................... 401)
Indelt A-klassbefäl................................................. 1G 02)
Till plutonchefer utbildade studenter .................. 903)
_ Summa pers. 290
r) Se sid. 34.
2) Se sid. 66.
3) Av infanteriet tilldelade 525 studenter och likställda (s. 5) anses 250 ha kommit
att genomgå plutonchefskurs. Räknar man med 12 årsklasser av dem och viss avgång, torde
för infanteriet i dess helhet kunna räknas med 2,500 och per normalinfanteriregemente
med 90 till plutonchefer utbildade studenter och likställda.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
67
Det synes liiirav framgå, att, sedan det krigsorganiserade regementets
hela behov av plutonchefer och ställföreträdande plutonchefer fyllts,
nära 200 % av för denna befattning kvalificerad personal ytterligare bör
bli disponibel för andra likvärdiga uppgifter vid linjeregementet, reservoch
ersättningsformationer och för fyllande av genom tidigt inträffade förluster
uppståndna vakanser.
I det ovan medräknade antalet A-klassbefäl inräknades emellertid endast
sådant, som alltjämt befann sig på indel t stat, och ej sådant, som ehuru
fullt fältdugligt vid omkring 38 års ålder redan lämnat sin indelta beställning.
Räknar man med att omkring 7 årsklasser dylikt befäl vid
trängande behov kunna tillföras hären (landstormens behov av befäl kan
säkerligen någorlunda tillgodoses med vad som sedan återstår av sagda
befäl och som ej fyllt 50 år), så kan man räkna med ytterligare omkring
100 f. d. indelta per regemente till ersättande bl. a. av ifrågavarande
tidigt inträffade förluster.
Det synes utskottet härav framgå, att det dels lyckats för infanteriets
del lösa plutonchefsfrågan i fält på ett sätt, som fyller linjeregementets
och dess ersättningsformationers fulla behov, dels i beaktansvärd grad
givit möjligheter till eu utsvällning av organisationen i syfte att vid krig
vad infanteriet beträffar utöka arméfördelningarnas antal.
Göras motsvarande beräkningar i fråga om behovet av gruppchefer vid
infanteriet, kommer man till liknande ehuru något mindre fördelaktiga
resultat. Härvid är emellertid att beakta, att under kriget uppståndna
vakanser inom denna befälskategori i många fall torde kunna fyllas av
män, som vid fronterna av kriget självt härtill skolats.
Vad övriga truppslag angår, möter befälsfrågans lösande i jämförelse
med förhållandena vid infanteriet mindre svårigheter, vartill kommer att
utskottets förslag, särskilt vid kavalleriet och artilleriet, endast obetydligt
frångått i motion I: 205 och II: 348 gjorda beräkningar.
3. Indelningsverkets rekrytering.
Den aktiva stammen är, som av det föregående torde framgått, enda
direkta rekryteringskällan för den indelta stampersonalen. Med hänsyn
härtill föreslår utskottet, att denna källa, d. v. s. stampersonalen, vad
volontärer och underbefäl i manskapsgrad angår, i överensstämmelse med
motionerna I: 205 och II: 348 själv må rekryteras som följer:
1) Stamanställning verkställes beträffande alla inom området förlagda
och med stamanställda organiserade truppförband tillhörande armén, där
ej för särskilda fall annorlunda stadgats, genom allmänna rekryteringsnämnder,
en i varje län och en för Stockholms stad.
2) Rekrvteringsnämnd består av en av Konungens befallningshavande
för 4 kalenderår utsedd ordförande och 4 för samma tid av landstinget
eller Stockholms stadsfullmäktige valda ledamöter. Finnes inom ett län stad,
som ej i landsting deltager, väljas av landstinget 2 och av stadens fullmäktige
2 ledamöter; äro flere städer, som ej i landsting deltaga, be
-
68
Särskilda utskottets utlåtande nr 2.
star nämnden av en ledamot, vald av varje stads fullmäktige, och lika
manga ledamöter, valda av landstinget.
3) Ordförande och ledamöter i rekryteringsnämnd erhålla det arvode,
som av landsting och stadsfullmäktige på framställning av Konungens befallningshavande
för varje period före valet bestämmes, att utgå för ordföranden
och de landstingsvalda ledamöterna av landstingsmedel, och för
de (ivriga av vederbörande stads medel.
4) Så snart till rekryteringsnämndens ordförande från vederbörande
truppförbands chef inkommit anmälan om lediga stamnummer, åligger det
nämnden att snarast möjligt anskaffa och hos vederbörande chef till godkännande
föreslå svensk man i åldern 18—21 år, som är villig och lämplig
att för området inträda som stambefälselev (volontär) vid truppförbandet
i fråga. Vägrar chefen godkännande, kan ärendet på nämndens begäran
underställas Konungens befallningshavande, som efter samråd med arméfördelningschef
och inspektören för vapnet avgör frågan. Över Konungens
befallningshavandes utslag må ej klagas.
5) Sedan föreslagen sökande blivit som stambefälselev (volontär) godkänd,
upprättar rekryteringsnämnden med honom ett kapitulationskontrakt,
vårtid formulär av Konungen i statsrådet fastställts, och skall kontraktet
innehålla nödiga bestämmelser om kapitulations- och inryckningstid, avlöningsförmåner,
tjänstgöring och avsked ävensom villkoren för stamanställning
med indelning vid kontraktets utgång.
6) Vid kontraktets underskrivande må rekryteringsnämnd, som därtill
för ''visst ar, när särskilda skäl föreligga, erhållit Konungens medgivande,
utbetala städja till visst belopp. Städja såväl som avlöningsförmåner
gäldas av statsmedel.
7) Utbildnings- och kapitulationstiden för stambefälselev (volontär), som
kvarstår efter första året, omfattar två perioder, vardera om tre år, räknade
från inryckningsdagen.
Sättet för övergång pa aktiv till indelt tjänst framgår av följande principer
härför:
Under första perioden är stambefälselev stamrekryt och genomgår de
skolor, som erfordras för vinnande av full utbildning till korpral eller
konstapel samt tjänstgör vid behov som sådan. Under periodens sista år
uppdelas stambefälseleverna (volontärer, korpraler in. fl.) i 1) eu A-klass,
omfattande dem, som finnas lämpliga för furirs- och underofficersutbildning
och tvärstanna i ständig tjänst under andra perioden, samt 2) en B-klass,
omfattande dem, som finnas lämpliga att vid periodens slut övergå till
stamanställning i indelt tjänst.
Under andra perioden avslutas stambefälselevs (korprals, konstapels)
underbefälsutbildning, och tjänstgör lian som furir till periodens slut, då
han antingen övergår till A-klass i indelt tjänst enligt indelningskontrakt
med rekryteringsnämnden, eller efter avslutad underofficersutbildning befordras
till underofficer vid förbandet.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(59
Indelningskontralcten äro för såväl A-klass som B-klass av tre slag,
egnahemskontrakt, civilanställningskontrakt och penningkontrakt; i kapitulationskontraktet
skall angivas, vilket slag av inclelningskontrakt; som avses,
därest vid kapitulationstidens slut sådant kontrakt kommer att slutas.
Egnahemskontrakt skall tillförsäkra den stamanställde dels företrädesrätt
till ett egnahemslån i enlighet med de för statens egnahemslånerörelse
eljes gällande regler genom de vanliga låneförmedlarne, dels ock ett
kontant bosättningsbidrag av 3,000 kronor i B-klass och 7,000 kronor i
A-klass, att utbetalas så snart den stamanställde styrker, att han kan
erhålla och bruka viss jordbrukslägenliet, helst inom förbandets stånd,
eller, där rekryteringsnämnden av särskilda skäl så prövar lämpligare,
viss bostadslägenhet med möjlighet till fast försörjning genom visst arbete
i orten. Ang. ändring av nu gällande egnahemsförfattningar hänvisar utskottet
till vad utskottet i det följande anfört (s. 80).
Civilanställningskontrakt skall tillförsäkra den stamanställde dels omedelbart
antagande, efter genomgången nödig utbildningskurs, i viss befattning
vid visst statens verk eller koncessionerat enskilt företag eller, där så kan
genom rekryteringsnämndens försorg ske, i kommunal eller enskild fast
tjänst, dels ock ett kontant civilekiperingsbidrag av 300 kronor i B-klass
och 600 kronor i A-klass.
Penningkontrakt skall tillförsäkra den stamanställde dels ett civilekiperingsbidrag
såsom vid civilanställning enligt mom. 3, dels ock en ersättning
under anställningstiden vartannat år av 300 kronor i B-klass och
600 kronor i A-klass, att utgå i män som föreskriven tjänstgöring fullgjorts.
Den tjänstgöringsskyldighet, som jämlikt indelningskontrakt skall åligga
stamindelt, omfattar i A-klass 12 år och i B-klass 15 år, och fullgöres
1 fredstid vid egnahems- och civilanställningskontrakt med 30 dagar minst
två år av tre, efter inkallelse. Vid krig eller mobilisering, som infaller
under indelningsåren, är stamindelt tjänstpliktig för den tid som erfordras,
liven om därunder indelningstiden går till ända.
Under inkallelsetiden åtnjuter stamindelt i A-klass dagavlöning med
2 kronor, i B-klass med 1 krona.
Avskedspremie vid avgång utan indelning må ej utgå med högre belopp
än civilekiperingsbidraget.
Bekryteringsnämnd är skyldig att, efter anmälan från vederbörande
truppförbands chef, avsluta indelningskontrakt med de därtill berättigade
och pliktige.
Samtliga lägre befattningar vid postverket, telegrafverket och, i den
mån marinens platsbehov blivit tillgodosett, tullverket, böra, i den utsträckning
Konungen i statsrådet föreskriver, avses för stamindelta av
B-klass, så ock för stamindelta av A-klass andra befattningar inom dessa
verk, som på samma sätt bestämmas.
70
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Rekryteringsnämnd åligger att årligen, i god tid och på sätt Konungen
föreskriver, hos Konungen göra anmälan om ungefärliga antalet avskedspremier,
penningersättningar, civilbeställningar, civilekiperings- och bosättningsbidrag,
som nämnden anser sig behöva för avslutandet av kapitulations-
eller indelningskontrakt ävensom underrätta låneförmedlarne i orten
om antalet erforderliga egnahemslån. Konungen fördelar därefter genom
beslut i statsrådet tillgängliga medel och beställningar mellan rekryteringsnämnderna,
varvid bör tillses, att beställning med tjänstgöring å viss ort
skall i första hand disponeras av rekryteringsnämnden inom det län, dit
orten hör.
Stamindelt, som före indelningsårens slut blir till krigstjänst oduglig
och förty erhåller förtidsavsked, vare skyldig återbetala, förutom återstoden
av egnahemslånet i enlighet med lånekontraktets bestämmelser, inom 6
månader så stor del av det kontanta bosättningsbidraget, som, efter avräknande
i A-klass av 600 kronor och i B-klass av 300 kronor, proportionellt
belöper å de återstående indelningsåren, och skall lägenheten
häfta såväl för lånet som för sagda del av bidraget, intill dess skulden
guldits, dock med möjlighet för Konungen i statsrådet att i särskilt fall
befria härifrån.
Avlider stamindelt före indelningsårens slut, äge sterbhuset behålla vad
av bosättningsbidraget enligt mom. 2 på den återstående tiden belöper,
och vid särskilt ömmande omständigheter må Konungen i statsrådet medgiva
avkortning även av ogulden del å egnahemslånet.
Maximiantalet av till indelningsverket årligen övergående stam, hären tillhörande,
är enligt vad ovan anförts (s. 64), 507 till A-klass och 946 till
B-klass. Av dessa beräknas 75 % övergå till egnahemskontrakt, 15 %
till civilanställningskontrakt och 10 % till penningekontrakt.
Härigenom kommer per år att överföras till indelning med
A) Egnahemskontrakt:
A-klass 380, B-klass 710, summa 1,090.
B) Civilanställningskontrakt:
A-klass 76, B-klass 142, summa 218.
C) Penningekontrakt:
A-klass 51, B-klass 94, summa 145.
4. Utbildning.
Stampersonalens utbildning under sin tjänst i aktiva kadern exemplifieras
av följande ungefärliga plan för sagda utbildning vid infanteriet. Vid
övriga truppslag tänkes utbildningen bedriven i tillämpliga delar på lika
sätt.
Inryckning i tjänst beräknas ske den 1 april och utryckning ur tjänst
3 ä 6 år därefter 31 mars. Beväringen förutsättes härvid rycka in i slutet
av maj eller början av juni.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
71
Första treårsperioden.
Sommarrekrytskola, inklusive kulsprutegevärsutbildning: 1. anställningsåret
1U— 7 10.
Specialutbildning. 1. anställningsåret 6/io—31/i, varvid följande uppdelning
göres på
kulsprute tjänst,
signal tjänst,
pionjärtjänst,
granatkastartj änst.
Vinterrekrytskola: 1. anställningsåret ''/*■—15''3-
Vicekorpralsskola: 1. anställningsåret ie/3 2. anställningsåret ''/5.
Specialutbildning (fortsatt): 2. anställningsåret /:> h. ^ ^
Eepetitionsövning med beväring (som gruppchef): 2. anställningsåret Vo ''/io.
Korpralsskola: 2. anställningsåret 6/io—3. anställningsåret 16,5. ^ g
Instruktörtjänst vid beväringens rekrytutbildning: 3. anställningsåret 16/s 7s>.
Eepetitionsövning (som gruppchef): 3. anställningsåret I» /io.
För dem, som rekapitulera på ytterligare tre år: furirskola: 3. anställningsåret
®/l0-31/3.
För dem, som ej rekapitulera: fortsättningskurs under viss tid, avseende
komplettering av deras militära kunskaper; huvuddelen av tiden ställes dock
till vederbörandes förfogande för genomgående av civila kurser, avseende
att förbereda för det yrke, till vilket övergång i samband med inträde i
indelningsverket eller eljest avgång ur aktiv tjänst beräknas ske, och för
provtjänstgöring vid statens eller kommunala verk, där civanställning
önskas, allt med full lön från det militära.
Andra treårsperioden.
Fortsatt furirskola: 4. anställningsåret V* 1 It-.
Instruktörtjänst: 4., 5. och 6. anställningsåren under tiden för de värnpliktigas
första tjänstgöring och repetitionsövningarna; för ett mindre antal:
viss instruktörtjänst även under tiden mellan repetitionsövningarna och
första tjänstgöringen vid volontäravdelningen.
Under offeer sskola: 4. och 5. anställningsåren under sammanlagt 10
månadar, då vapenföra värnpliktigas utbildning ej pågår.
Civila kurser och provtjänstgöring: 6. anställningsårets sista del i enlighet
med vad i fråga om första treårsperioden ovan sagts.
J. Härens hästar och remonteringsväsende.
1. Härens hästar.
Egna tjänstehästar.
Antalet egna tjänstehästar bör i överensstämmelse med de principer,
som legat till grund för Kungl. propositionen nr 20 liksom för motion
I: 205 och II: 348 beräknas på följande sätt.
72
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet, de fem arméfördelningsclieferna,
cheferna för två självständiga infanteribrigader, militärbefälhavaren
på Gotland, generalfälttygmästare!! och inspektören för artilleriet,
chefen för fortifikationen, inspektören för kavalleriet och inspektören
för Gängen tillhopa ....................................................................... i 4 hästar
chefen for lantförsvarets kommandoexpedition ........................... 1 häst
samtliga officerare vid generalstaben, utom militärattachéerna 52 hästar
chefen för artilleristaben ................................................ | j^t
chefen för krigshögskolan ..................................................... | „
chefen för krigsskolan med kadettofficeren ur kavalleriet vid
samma skola ................................................................................ 2 hästar
chefen for ridskolan ävensom de fyra därstädes anställda lärarna 5 »
samtliga regements- och kårchefer vid infanteriet (utom chefen
för pansarvagnsbataljonen) .................................................... 27
samtliga kavalleriofficerare utom fänrikar .................................... 146 »
samtliga regementschefer vid artilleriet .................................... 8 »
eller tillhopa 257 hästar
Stamhästar.
Stamhäs tan talet synes böra beräknas sålunda:
För chefen för lantförsvarets kommandoexpedition bör avses 1 häst.
För generalitet^, arméfördelningsstaherna och tränginspektionen avses:
1 häst för var och en av cheferna för generalstaben, inspektören för infanteriet,
de fem arméfördelningscheferna, de två cheferna för självständiga
infanteribrigaderna, generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet,
chefen för fortifikationen, militärbefälhavaren på Gotland, inspektören för
kavalleriet och inspektören för trängen tillhopa ........................... 14 hästar
1 häst för var och en av vardera aderton adjutanter, nämligen
två hos inspektören för infanteriet, två i varje arméfördelningsstab,
två i varje självständig brigadstab, samt två i
tränginspektionen, eller tillhopa.................................................. 18 »
1 häst för var och eu av de fem fältveterinärerna..................... 5 »
en reservgrupp om 4 hästar vid var och en av de fem armé
fördelningsstaberna,
eller tillhopa ............................................. 20 »
eller tillhopa 57 hästar
För generalstaben bör avses en gemensam grupp av 39 stamhästar, nämligen
17 för stabscheferna vid infanteriinspektionen, kavalleriinspektionen,
de fem arméfördelningsstaberna och de två cheferna för självständiga infanteribrigaderna,
militärbefälet på Gotland samt generalstabsofficerarna vid
de fem arméfördelningsstaberna, ävensom 22 hästar för huvudstationens
officerare.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
73
För artilleristaben bör beräknas 1 häst för chefen och 1 häst för var
och en av de fjorton artilleristabsofficerarna eller tillhopa 15 hästar.
För militärbefälet på Gotland böra beräknas 2 hästar för de bada adjutanterna.
För fälttygmästaren bör avses 1 häst.
För undervisningsverken bör beräknas 1 häst för var och en av chefen
för krigshögskolan, chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan, chefen för
krigsskolan, adjutanten vid krigsskolan och kadettofficeren ur kavalleriet
vid sistnämnda skola, alltså tillhopa 10 stamhästar.
Vad infanteriet beträffar, synes antalet stamliästar böra beräknas, på
sätt nedanstående tabell utvisar: * *)
Stabs- |
Kompani- chefs- |
|
gruppen |
gruppen |
|
Livregementets grenadjärer: |
||
Regementschef och 3 regementsofficerare............................. |
4 |
— |
Regementskvartermästare och 3 regementsadjutanter ............ |
4 |
— |
Signalofficer...................................................................... |
’— |
1 |
Kompanichefer .................................................................. |
— |
7 |
Kulsprutekompaniet ............................................................ |
— |
6 |
Tillhopa |
8 |
14 |
21 regementen lika med Livregementets grenadjärer ............ |
168 |
294 |
Svea Livgarde: |
||
Samma antal hästar som vid Livregementets grenadjärer samt |
8 |
16 |
därutöver hästar för ytterligare 2 kompanichefer ............... |
||
Norrbottens regemente. |
||
Samma antal hästar, som för Livregementets grenadjärer samt |
||
dessutom för 1 regementsofficer, 1 regementsadjutant och 3 |
10 |
17 |
Gotlands Infanteriregemente. |
||
Samma antal hästar, som vid Livregementets grenadjärer samt |
14 |
|
ytterligare för 1 kompanichef .......................................... |
9 |
|
4 |
8 |
|
4 |
8 |
|
Göta pansarvagnsgardesbataljon2i........................................ |
3 |
— |
214 |
371 |
|
585 |
'') Stabsgruppen beräknad för 2 regementsofficerare och 2 adjutanter. Kompanichefsgruppen
beräknad för 1 signalofficer, 4 kompanichefer och 3 till kulsprutepluton.
*) Till en regementsofficer, 1 regementskvartermästare och 1 regementsadjutant.
Vid kavalleriet beräknas stamhästantalet i överensstämmelse med Kuhgl.
propositionen nr 20 enligt nedanstående tabell:
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 G käft. (Nr 2.)
788 81 50
74
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Regemente |
Antal stamhästar |
Därav aekords- hästar1) |
Livregementets dragoner................ |
630 |
50 |
Livregementets husarer ...... |
500 |
35 |
Smålands husarregemente ....... |
500 |
35 |
Kronprinsens husarregemente |
500 |
50 |
Skånska husarregementet . |
500 |
50 |
Skånska dragonregementet |
500 |
50 |
Norrlands dragonregemente ..... |
630 |
|
Tillhopa |
3 760 |
270 |
'') I detta förslag räknas dock med något ökad ^ackordering av hästar för i Skåne för*
lagda regementen, vilket torde motsvaras av de ökade möjligheter härför som i denna.
provins obestridligen förefinnes.
\ id artilleriet beräknas följande antal stamhästar erforderliga:
Truppförband |
Antal hästar |
Svea artilleriregemente 47 hästar per batteri (47 X 8) |
376 |
Fyra arméfördelningsartilleriregementen = Svea artilleriregemente... |
1.504 |
Stockholms artillerikår ... |
95 |
Gotlands artillerikår ... |
95 |
Norrbottens artillerikår.................................................. |
80 |
Tillhopa |
2,150 |
Vid de motoriserade artilleriregementena synas inga stamhästar erforderliga,
utan böra under tiden mellan repetitionsövningarna för upprätthållande
av officerarnas ridkunnighet hästar till dem beordras ur kavalleriet.
\ id fortifikationen och ingenjörtrupperna beräknas, förutom ur kavalleriet
''särskilt beordrade stamhästar, följande hästar vara erforderliga:
Vid Svea ingenjörkår ............................ ...................................... 66 hästar
» Göta ingenj örkår ..............................................................; 40 »
* Fälttelegrafregementet............. 55 »
, > Norrbottens ingenjörkår ...................... 29 »
! » Norrlands ingenjörkår .................................................... 31 »
Tillhopa 221 hästar.
Vid trängtrupperna beräknas, utom särskilt ur kavalleriet beordrade stamhästar,
följande antal stamhästar:
Vid Skånska trängkåren............................................................... 50 hästar
» Norrlands trängkår............................................................. 50 » >
» Svea » ................................................................ 46 s
Tillhopa 146 hästar.
"Vid intendenturt)upperna beräknas vara erforderliga 4 stamhästar.
Sammanfattning: behovet av stamhästar utgör sålunda:
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
(.)
Vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitet, generalstaben m. 11.
staber och undervisningsverken:
Lantförsvarets kommandoexpedition ................................... 1
Generalitet, arméfördelningsstaberna och tränginspek -
tionen................................................................... |
.................. 57 |
||
Generalstaben ......................................................... |
.................. 39 |
||
Artilleristaben........................................................ |
.................. 15 |
||
Militärbefälet på Gotland..................................... |
................. 2 |
||
Fälttygmästaren.................................................... |
.................. 1 |
||
Undervisningsverken .............................................. |
.................. 10 |
125 |
hästar |
Vid infanteriet....................................................... |
585 |
» |
|
» kavalleriet .................................................... |
3,760 |
» |
|
» artilleriet ......................................................... |
2,150 |
» |
|
» fortifikationen och ingenjörtrupperna......... |
221 |
||
» trängtrupperna............................................ |
146 |
» |
|
» intendenturtrupperna ................................... |
4 |
||
Tillhopa |
6,991 |
hästar |
|
Lejda hästar. |
Infanteriets behov av hästlejning per normalregemente beräknas utgöra:
Övningsperoider |
A n |
tal |
Summa hästlejnings- dagar |
Hästar |
Dagar |
||
Sommarrekrytskola ......................................... |
6 |
50 |
300 |
Repetitionsövning ............................................ |
38 |
20 |
760 |
1,060 |
|||
10 % reserv omkring |
100 |
||
Tillhopa |
1,160 |
För Svea livgarde och Gotlands infanteriregemente kan hästlejningsbehovet
minskas med respektive 2 och 1 hästar per regemente, varefter hästlejningsdagarna
för Svea livgarde sättas till 1,120 och för Gotlands infanteriregemente
till 1,140.
Per infanterikår (utom pansarvagnsbataljon) beräknas hästlejning per kår
utgöra:
Övningsperioder |
A n Hästar |
tal Dagar |
Summa hästlejnings- dagar |
. Sommarrekrytskola .......................................... |
3 |
50 |
150 |
Repetitionsövning ............................................. |
15 |
20 |
300 |
450 |
|||
10 % reserv omkring |
45 |
||
Tillhopa |
495 |
76
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Behovet av liästlejningsdagar för studentkompanierna har ansetts kunna
reduceras till 1,200 liästlejningsdagar.
För infanteriet i dess helhet erfordras alltså följande antal hästlejningsdagar,
nämligen:
För
»
23 normalregementen (23 x 1,160)
Svea livgarde......................................
Gotlands infanteriregemente ............
2 kårer (2 x 495) .............................
studentkompanierna .........................
.............. 26,680 lejningsdagar
.............. 1,120 »
............. 1,140 »
.............. 990
.............. 1,200_»
Till hopa 31,130 lej ningsdagar
För kavalleriet räknas med 200 liästlejningsdagar per regemente, varför
för kavalleriet i dess helhet erfordras 7 X 200 = 1,400 hästlejningsdagar.
För artilleriet beräknas behovet av hästlejningsdagar enligt nedanstående
tabell:
Första tjänstgöring. Vinterövningar ....... Artilleri- och ingen- jörhögskolan......... Reserv för försök Summa |
. Antal hästlejningsdagar |
||||||||
Svea artil- leri- rege- mente |
4 rege-menten Svea artil- leri- rege- mente |
Stock- holms artil- lerikår |
Got- lands artil- lerikår |
Norr- bot- tens artil- lerikår |
Stu- denter. offi- cers- ocli reserv- offi- cers- aspi- ranter |
Under- befäls- skolor |
Artil- leri- och ingen- jörhög- skolan |
Reserv för försök m. m. |
Summa |
2,267 14,150 |
9,068 56,600 |
768 2,706 |
768 2,706 |
480 3,108 |
3,000 |
6,000 |
444 |
990 |
16,351 79,269 6,000 444 990 |
16,417 |
65,668 |
3,474 |
3,474 |
3,588! 3,000 |
6,000 444 990 |
103,154 |
Ingenjörtruppernas behov av lejda hästar beräknas bliva:
Vid Svea ingenjörkår........................................
» Göta » ...........................................
» FUlttelegrafregementet...........................................
» Bodens ingenjörkår ................................................
» Norrlands ingenjörkår ...........................................
Tillhopa
Vartill komma för övningsmarsejker och skolor.........
7,220 lejningsdagar
6,480
10,540
3,060
6,210
33,510 lejningsdagar
3,000
eller inalles 36,510 lejningsdagar
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
77
Yad trängtruppcrnas behov av lejda hästar angår, har i proposition nr
20 räknats med 600 man utbildade i trängtjiinst och lika många i sjukvårdstjänst,
under det att utskottet (se s. 52) endast räknat med 375 utbildade
i trängtjänst och 500 i sjukvårdstjänst. Oaktat utbildningstiden
enligt utskottets förslag är väsentligt kortare än enligt Kuugl.
Maj:ts förslag och förlängd utbildningstid för underbefäl och fackmän bortfallit,
har trots reduceringen av antalet trängkårer utskottet ansett sig
böra räkna med samma antal hästlejningsdagar per kår som i kungl.
propositionen göres. Vad särskilt angår repetitionsövningarna, har hänsyn
därvid särskilt tagits till att enligt utskottet förslag endast eu årsklass i
trängtjänst utbildade och endast två årsklasser i sjukvårdstjänst utbildade
komma att vara i tjänst på samma gång.
Enligt vad ovan anförts, har utskottet sålunda i likhet med kungl.
propositionen räknat med 3,582 hästlejningsdagar per trängkar eller inalles
3 X 3,582 = 10,746 hästlejningsdagar, vartill komma 810 dagar för studentkompaniet,
eller inalles 11,556 hästlejningsdagar.
Vid intendenturtrupperna beräknas 2,500 hästlejningsdagar.
Sam ma nfattning.
Sammanlagda beräknade antalet hästlejningsdagar blir sålunda:
Vid |
infanteriet........................................ |
.................... 31,130 lejningsdagar |
» |
kavalleriet.......................................... |
..................... 1,400 |
» |
artilleriet .......................................... |
................... 103,154 |
» |
ingenjörtrupperna .......................... |
..................... 36,510 » |
trängtrupperna ............................... |
..................... 11,556 » |
|
» |
intendenturtrupperna ..................... |
.................... 2,500 |
Tillhopa 186,200 lejningsdagar.
2. Remonteringsväsendet.
Antalet stamhästar har, som i det föregående angivits, beräknats till:
Vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitetet, gen er al -
staben m. fl. staber ................................ |
............................ 125 |
hästar |
Infanteriet, 214 hästar för stabsgruppen |
och 371 hästar |
» |
Kavalleriet....................................................... |
............................ 3,760 |
» |
Artilleriet ...................................................... |
......................... 2,150 |
» |
Fortifikationen och ingenjörtrupperna.......... |
221 |
» |
Trängtrupperna................................................ |
............................. 146 |
» |
Intendenturtrupperna ................................... |
............................ 4 |
eller tillhopa 6,991 hästar.
Generalstabsgruppen och infanteriets stabsgrupp räkna tillsammans 125
+ 214 = 339 stamhästar. Den årliga överflyttningen av 8-åriga stamhästlir
78
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
till infanteriet kommer således att utgöra 339 : 8 = 42 hästar; av dessa
beräknas 35 hästar kunna lämnas av kavalleriet och 7 hästar av övriga
truppslag (artilleriet, ingenjörtrupperna och trängtrupperna).
Vid kavalleriet beräknas 10 % remontering å 3,760 — (4 x 35) = 3,620
stamhästar samt dessutom 35 remonter såsom ersättning för överflyttade
hästar eller sammanlagt 362 + 35 = 397 remonter.
För artilleriet, ingenjörtrupperna och trängtrupperna beräknas 9 % remontering
å 2,150 + 221 + 146 — (4 x 7)= 2,489 stamhästar samt dessutom
8 remonter såsom ersättning för överflyttade hästar eller sammanlagt
224 + 7 = 231 remonter.
I enlighet med 1923 års riksdags beslut torde det antal stamhästar,
som årligen må uttagas till egna tjänstehästar, böra beräknas till 10, för
vilka ersättning bör utgå med motsvarande antal eller 10 remonter.
Det antal remonter, som således årligen bör tillföras armén, är:
Vid kavalleriet.................................... gg-j
»
artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna ........................ 231
Ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar ... 8
Tillhopa 636
remonter
»
»
remonter.
Remonterlngsstyrelsen.
Remonteringsstyrelsen torde böra bestå av chef och två ledamöter jämte
fyra suppleanter förordnade av Kungl. Maj:t.
Remontdepåerna.
Remontdepåerna föreslår utskottet till 3, nämligen Herrevadskloster, Gudhem
och Utnäslöt.
K. Reservpersonal.
1. Personal å reservstat.
Ehuru utskottet anser synnerligen önskligt att, utöver vad Kungl. Maj: t
föreslagit, antalet beställningar å reservstat för officerare och underofficerare
utökas, har. utskottet måst avstå härifrån främst med hänsyn till de svårigheter,
som av allt att döma detta skulle möta ur faktisk rekryteringssynpunkt.
Det kan nämligen dragas i tvivelsmål, om ens den av Kungl. Maj:t
föreslagna personalen å sagda stat skall från de aktiva stater, som
Kungl. Maj:t föreslagit, framdeles kunna rekryteras. Som utskottets eget
förslag i huvudsak måst i fråga om den aktiva personalen gå ner till
Kungl. Maj.ts, mötes utskottet av samma svårigheter, vilka göra eu utökning
så gott som otänkbar. Med hänsyn till den stora befälsreserv
av f. d. aktivt befäl med underofficers kompetens, som indelningsverkets
A-klass-befal ger, torde emellertid samtidigt nackdelarna av en otillräcklig
reservstatspersonal minskas.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
79
Utskottet föreslår således liär, i likhet med Kungl. Maj:t, att personalen
på reservstat beräknas till följande antal:
2 generalspersoner, (i överstar, 56 majorer och 319 kompaniofficerare,
100 underofficerare, 2 fältläkare, 4 regementsläkare och 1 fältveterinär.
Utskottet delar uppfattningen, att eu löne- och pensionsreglering för
reservstatspersonalen snarast möjligt bör komma till stånd, samt att därvid
den ursprungliga relationen mellan aktiva personalens och reservstatspersonalens
löne- och pensionsförmåner bör ungefärligen återställas och
detta jämväl så vitt avser den nuvarande reservstatspersonalen.
2. Personal i arméns reserv.
I fråga om arméns reserver inskränker utskottet sig till att tillstyrka
en utredning rörande ett lämpligare sätt att med hänsyn till detta här
ordningsförslags övriga detaljer lösa denna viktiga fråga.
Rekryteringen av arméns reserver, närmast inom officers- och underofficersgraderna,
bör nämligen efter utskottets tanke ske i intimt samband
med utbildningen av de studenter och likställda, som genomgått s. k.
plutonchefsutbildning (se s. 11). Förlagd liksom studenternas övriga utbildning
till sommarmånaderna och kompenserad med efter varje tjänstgöringsperiod
utgående studiestipendier inom ramen av tillgängliga medel, bör en
sålunda ordnad organisation säkerligen kunna komma att fylla den dubbla
och betydelsefulla uppgiften att å ena sidan, i långt högre grad än hittills
skett, rekrytera arméns reserver och å den andra för mindre bemedlade
studenter och likställda underlätta deras fortsatta studiearbete, med andra
ord att komma såväl till militär som till kulturell nytta.
Vad angår villkoren för sergeants befordran till fanjunkare i reserven, angives
i propositionen, att— förutom fullgörande av visst antal repetitionsövningar
bör fordras genomgång av en särskilt anordnad tre manaders utbildningskurs,
avsedd att bibringa vederbörande erforderlig kompetens. För närvarande kräves
för dylik befordran fullgörande av tio repetitionsövningar. Då reservpersonalen
endast är skyldig att fullgöra en repetitionsövning vart tredje år,
är sådan befordran nu praktiskt taget utesluten. Med hänsyn härtill och
då utskottet icke känner sig övertygat om behovet av den i Kungl. Maj:ts
proposition ifrågasatta särskilda utbildningskursen, anser utskottet det önskvärt,
att icke såsom villkor för sergeants befordran till fanjunkare i reserven
stadgas genomgående av någon sådan kurs och att antalet obligatoriska
repetitionsövningar minskas, så att det för dylik befordran blott
fordras fullgörande av minst fyra repetitionsövningar eller däremot svarande
tjänstgöring. Därest härvid skyldigheten att fullgöra repetitionsövning
vart tredje år bibehålies och för befordran i reserven, liksom nu,
förutsättes, att den på aktiv stat varande underofficerspersonalens tjänsteställning
i förhållande till reservpersonalen bevaras, synes det utskottet,
som om en omläggning av befordringsvillkoren i nyss angivna riktning
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
skulle vara ägnad att medföra eu tillfredsställande ordning i förevarande
hänseende.
3. Väg- och vattenbyggnadskären.
I väntan på ytterligare utredning föreslår utskottet, att frågan om vä«-och vattenbyggnadskårens omorganisation måtte få anstå,
4. Anställandet av »jordavlönat» underbefäl i reserven.
Uti Kungl. Maj:ts proposition föreslås vidtagande av vissa åtgärder i
syfte att tillföra armén eu reserv av »jordavlönat» underbefäl. Sålunda
avses ett ärligt belopp av 200,000 kronor till »militära egnahem spremier»,
vilka efter närmare angivna grunder skola tilldelas underbefäl, som vid avgång
från beställning på stat inträda i reserven, för att förhjälpa dem till
forvarv av egna hem. Vidare ifrågasättes beredande av viss företrädesrätt
åt dylikt underbefäl till erhållande av lån ur egnahemslånefonden och förvärvande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar.
Beträffande sattet för omförmälda anordnings genomförande i olika avseenden
vill utskottet hänvisa till propositionen.
Då utskottet i det föregående på annat och bättre sätt, än Kungl.
Maj:t här föreslagit, hemställt om stambefäls anställande med egna hem
inom indelningsverket, saknar utskottet anledning tillstyrka Kungl. Maj: t»
nu omhandlade förslag, men tillstyrker, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
i bil. 1 (s. 7. 8) till propositionen nr 20, vissa ändringar i gällande
egnahemsförfattningar till möjliggörande av indelt stambefäls företrädesrätt
till egnahemslån m. m.
L. Den fast anställda personalens rekrytering.
1. Manskap.
I fråga om manskapsrekryteringen vid hären är förslag redan i samband
med indelningsverket (s. 67) framställt. Utskottet vill i detta sammanhang
endast påpeka det föreslagna indelningsverkets stora betydelse
for sakerstallande av sagda rekrytering. Liknande betydelse tillskriver
utskottet även varje åtgärd, som avser att höja de militära skolornas utbildnmgsresultat.
Beaktande detta har utskottet i det föregående (s. 71)
bl. a, föreslagit en obligatorisk 16 månaders allmän underofficersskola för
alla furirer. Utskottet finner sig under sådana förhållanden icke böra, i
anslutning till väckta motioner, hemställa om ytterligare utredning genom
Kung], Maj:t rörande särskilda manskapsskolor.
2. Underbefäls och underofficerares befordran till officerare och
underofficerare.
I överensstämmelse med vad i motion I: 205 och II: 348 anförts, föreslår
utskottet, att okad möjlighet beredes underbefäl och underofficer att vinna
befordran till officerare på stat och i reserven på sätt där angivits.
I detta syfte har, som i det föregående anförts, (s. 24) föreslagits inrättandet
av en högre underofficersskola om 10 månader. Berättigad att
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Hl
vinna inträde i denna skola bör varje underofficer vara, som genomgått
allmän nnderofficersskola och avlagt prov motsvarande realskolexamen samt
under minst (i år fullgjort väl vitsordad militärtjänst som underofficer.
Efter avlagd examen i högre nnderofficersskola bör underofficer, som
därom ingiver ansökan, äga att befordras till officer pa stat eller i reserven.
Bestämmelser härom torde kunna bero av Kungl. Maj:t att utfärda, tills
förslag om lag i ämnet kunnat av Kungl. Maj:t för riksdagen framläggas.
3. Officerare.
Frånsett den förändring, som ovan föreslagits i syfte att bereda underbefäl
och underofficerare ökad möjlighet av befordran till officersgrad,
anser utskottet att officerskårens rekrytering i allmänhet bor ske efter
samma grunder som för1 närvarande tillämpas. XJtskottet uttalar dock,
i anslutning till motion I: 205 och II: 348, sin förhoppning, att Kungl.
Maj:t snarast må vidtaga åtgärder för att befordran till regementsofficer
och högre grad måtte ske dels med tillbörlig hänsyn till väl vitsordad
trupptjänstgöring, dels under iakttagande av att Kungl. Maj:ts handlingsfrihet
ej i fråga om sagda befordran genom generalskommissioner eller
eljes må beskäras.
4. Rekrytering av officers- och underofficerskåreraa vid i Boden
förlagda truppförband.
Utskottet föreslår riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
om framläggande av förslag snarast möjligt till säkerställande av rekryteringen
av officers- och underofficerskårerna vid i Boden förlagda truppförband.
Utskottet tillstyrker dock redan nu, att möjlighet till transport till sydligare
truppförband fortfarande beredes sagda personal och att stipendier
utdelas till från krigsskolan utexaminerade fänrikar som taga anställning
vid i Boden förlagda truppförband. I övrigt torde vad Kungl. Maj:t
föreslagit böra prövas i samband med frågan om passagesystem, varom
Kungl. Maj:t icke lärer underlåta att verkställa slutlig och snar utredning.
IY. Lantförsvarets kostnader.
1. Årliga kostnader.
Rörande beräkningsgrunderna för sagda kostnader har utskottet med
följande undantag följt Kungl. Maj:ts principer
Penningbidraget till de värnpliktiga har beräknats till 50 öre pr dag,
varjämte för studenter och likställda, som genomgått plutonchefs eller
liknande kurs d. v. s. fullgjort 270 dagars tjänstgöring, avsetts en premie
om 250 kronor.
82
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Avlöningen till volontärer, vice korpraler, korpraler (konstaplar) och
furirer har, med hänsyn till de med övergång till indelt stat förbundna ekonomiska
förmåner, vilka göra den nu för sagda personal skeende månatliga
och obligatoriska insättningen å sparbank av viss del av lönen mindre
än hittills erforderlig, över lag sänkts med 50 kronor per år i jämförelse
med vad Kungl. Maj:t beräknat.
I fråga om indelningsverket har utskottet — i likhet med vad Kungl. Maj:t
gjort med avseende på övergångskostnaderna för officerare och underofficerare
m. fl. — räknat med en övergångsperiod av 10 år och alltså för
härmed förbundna kostnader beräknat medelkostnaden.
2. Engångskostnader.
Byggnads- och reparationsarbeten.
I likhet med Kungl. Maj:t föreslår utskottet följande anslag till byggnadsarbeten
:
1)
2)
3)
4)
5)
6)
7)
«)
Uppförande och förrådsbyggnad m. m. för Göta
pansarvagnsgardesbataljon ....................................... kr.
Ordnandet av Västmanlands regementes förläggning »
Ordnandet av Jämtlands fältjägares regementes förläggning
..................................................................... »
Beredande av förrådsutrymme för motoriserade artilleriförband
.................................................................... »
Ordnande av förläggning för Arméartilleriregementets
ballongbatteri.................................................... »
Uppförande av verkstadsbyggnad för Fälttelegrafregementets
radiobataljon ....................................... »
Ordnande av Norrlands ingenjörkårs förläggning...... »
Ordnande av Andra intendenturkompaniets förläggning
............................................................................ »
(30,000: —
50,000: —
100,000: —
100,000: —
100,000: —
160,000: —
495,000: —
30,000: —
eller tillhopa kr. 1,095,000: —
Vad Kungl. Maj:t föreslagit angående ordnande av Första och Andra
livgrenadjärregementenas förläggning, anser utskottet sig, med hänsyn till
att Östgöta trängkårs byggnader enligt utskottets förslag av sagda regementen
kunna få disponeras, ej böra tillstyrka. Ej heller torde erfordras det
av Kungl. Maj :t föreslagna ordnandet av förrådsbyggnad för Första intendenturkompaniet,
som enligt utskottets förslag bör förläggas till nuvarande
Göta livgardes etablissement.
Utgående från att reparationsarbeten för vissa etablissement, i likhet med
Kungl. Maj:ts förslag, kräva 690,000 kronor, komma kostnaderna för ovan
upptagna byggnads- och reparationsarbeten att uppgå till (1,095,000 +
+ 690,000 =) 1,785,000 kronor. För den händelse att av nu besparade
medel, eller 4,076,320 kronor, anslås 1,896,320 kronor till uppförande
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
83
av vissa byggnader för flygvapnet, skulle av sagda medel, sedan ovanstående
nybyggnads- och reparationskostnader därav guldits, återstå 4,076,320 —
— (1,785,000 + 1,896,320) =395,000 kronor.
Dessa medel jämte dem, som kunna beräknas inflyta genom försäljning
av Fredrikshov (Stockholm), föreslår utskottet skola användas för uppförande
av ett för vinterbehov erforderligt etablissement i Lund, avsett
för Södra skånska infanteriregementet, vilket regemente bibehåller Revinge
som sommarövningsplats.
Medel till uppförande av Fälttelegrafregementets nya etablissement torde
kunna erhållas genom försäljning av Mariebergsområdet.
Materialanskaffning.
Utskottet föreslår, i överensstämmelse med Kungl. Maj:t och efter samma
fördelning, att till den i proposition nr 20 sid. 341 upptaga krigsmateriel
anslås dels för budgetåret 1924—1925 ett belopp av 1,700,000 kronor dels
för kommande 10-årsperiod 40,075,000 kronor utgående med ett årligt
belopp av 4,007,500 kronor.
Någon materielanskaffning utöver den sålunda föreslagna, som i huvudsak
torde fylla krigsbehovet för 6 arméfördelningar, anser utskottet, huru önskvärd
densamma med hänsyn till utrustning av reservformationer än må
vara, dock ej böra i fredstid ifrågakomma dels med hänsyn till att den
ifrågavarande materielen i fredstid ej torde behöva användas, dels ock
skulle under uteslutande förrådsförvaring bli omodern, innan den behöver
i krig tagas i anspråk.
övergång till den nya härordningen.
1. Allmänna synpunkter.
Lika litet som — — — — (= utskottets utlåtande s. 65—70)
— — — — försvarsväsendets framtid.
Kostnaderna för övergången hava beräknats ungefärligen utgöra för offt -
cerare |
och underofficerare med |
vederlikar: |
||
under |
1. |
övergångsåret (1925 |
—1926) 1,200,000 |
— |
2. |
> ......... |
............. 960,000 |
— |
|
3. |
» ......... |
.............. 580,000 |
— |
|
» |
4. |
» ......... |
.............. 560,000 |
— |
» |
5. |
» ......... |
.............. 550,000 |
— |
» |
6. |
» ......... |
............. 540,000 |
— |
» |
7. |
» ......... |
.............. 530,000 |
— |
5» |
8. |
» |
.............. 520,000 |
— |
- » |
9. |
» ......... |
.............. 510,000 |
— |
» |
10. |
» ......... |
.............. 500,000 |
— |
84
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
För äldre underbefäl hava kostnaderna beräknats till omkring 300,000
kronor under 1. övergångsåret och 250,000 kronor under 2. övergångsåret.
Härtill komma vissa kostnader för den övriga kontraktsanställda personalen.
Medelkostnaden för övergångsperioden blir sålunda 700,000
kronor per år.
SJÖFÖBSYABET.
I. Allmänna grunder för sjöförsvarets ordnande.
Utskottet ansluter sig, i likhet med Kungi. ''Maj:t, i allt väsentligt till
de av försvarsrevisionen framlagda grunderna, vilka även tagits till utgångspunkt
för motionerna I: 205 och II: 348. Utskottet räknar sålunda med
den för närvarande befintliga krigsfartygsmaterielen samt föreslår bibehållande
av Stockholms och Karlskrona flottstationer samt Göteborgs ör
logsdepå. Utskottet anser vidare, att de fasta lokala försvarsanstalterna
höra utgöras av Vaxholms, Karlskrona, Älvsborgs och Hemsö fästningar
samt Hörningsholms och Luleå kustpositioner.
Frågor rörande flygväsendet behandlas i samband med detta.
II. Flottan.
A. Sjökrigsm återigen.
Fragoi i elände fartygens livslängd synas böra av Kungl. Maj:t i varje
särskilt fall prövas.
Beträffande de olika fartygstyper, som böra ersätta föråldrade fartyg,
hänvisai utskottet till vad utskottet yttrat rörande flottans ersättningsbyggnad
(sid. 86).
I avseende på fartygsmaterielens fördelning ansluter sig utskottet i huvudsak
till försvarsrevisionens i herr Ingeströms motion förordade förslag, dock
med iakttagande av de ändringar, vilka betingas av sådana utrangeringar,
som Kungl. Maj:t redan verkställt, samt med nedan angivna avvikelser i
övrigt.
Sålunda böra de tvenne torpedkryssare, till vilkas iordningställande
föregående års riksdag beviljat medel, icke förläggas i materielreserv, utan
synas desamma böra tilldelas kustflottan. Motortorpedbåtarna torde på
av Kungl. Maj:t anförda skäl böra tilldelas lokalstyrka. I fråga om depåfartyg
för flygbåtar och förändringen av förutvarande pansarbåtar till logementsfartyg
ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag, dock att till logementsfartyg
torde böra avses Niord och Göta. Härav föranledes en minskning
från 5 till 2 av de i försvarsrevisionens förslag i materielreserv upptagna
äldre pansarskeppen.
Särskilda utskottets utlåtande Nr X.
8f)
Det nya flygdepåfartyget synes böra tilldelas kustflottan, varifrån 1
kanonbåt nedflyttas i lokalstyrka. Sammanlagda antalet depåfartyg och
kanonbåtar i kustflottan blir således det av försvarsrevisionen föreslagna,
varemot antalet dylika fartyg i lokalstyrka ökas från av revisionen förutsatta
3 till 4.
Logementsfartygen torde böra upptagas på sätt Kungl. Maj:t föreslår.
Enligt utskottets uppfattning bör flottan sålunda fördelas i olika krigs -beredskapsgråder i enlighet med vad nedan angives:
K iistflottan:
3 pansarskepp, Sverige typ,
3 » äldre typ,
1 pansarkryssare,
3 torpedkryssare,
8 jagare,
8 torpedbåtar,
6 torpedundervattensbåtar,
1 minkryssare,
1 minundervattensbåt (under byggnad),
3 depåfartyg och kanonbåtar samt
12 vedettbåtar.
Lokafstyrkor:
3 pansarskepp, äldre typ,
13 torpedbåtar,
2 motortorpedbåtar,
10 torpedundervattensbåtar,
4 depåfartyg och kanonbåtar samt
7 vedettbåtar.
Materielreserv:
2 pansarskepp, äldre typ,
2 jagare,
6 torpedbåtar,
1 kanonbåt,
1 lasarettsfartyg,
4 skeppsgossefartyg samt
3 logementsfartyg.
Till utrangering enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande föreslås 3
vedettbåtar och 3 logementsfartyg.
I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att, då förändringar i fartygens
tillstånd, krigsmateriel ens utveckling samt andra orsaker kunna påkalla
ändringar i fartygsmaterielens fördelning, det bör ankomma på Kungl.
Maj:t att, liksom hittills varit fallet, besluta i dylika frågor, i den män
ökat personalbehov härav icke föranledes.
Särskilda utskottets utlåtande nr 2.
I fråga om flottans ersättninysbyggnad föreslår utskottet följande:
De fartygstyper Kung! Maj:t föreslagit till anskaffning under tiden
1924 1929 torde böra godtagas, men utskottet håller före, att det av
Kungl. Maj.t föreslagna nybyggnadsanslaget för sagda femårsperiod bör kunna
nedsättas från 40 till 35 miljoner kronor, vilken summa lika fördelas på
sagda femårsperiod med 7 miljoner kronor per budgetår.
Rörande användningen av sagda 35 miljoner kronor får utskottet, efter
att hava hört sjömilitära fackmän, föreslå följande nybyggnad av krigsfartygsmateriel
under åren 1924—1929 nämligen:
4 jagare............................. beräknad kostnad............ 28 miljoner kronor
2 torpedundervattensbåtar « > gg »
2 motortorpedbåtar ......... » » q,62 » »
Summa 37,42 miljoner kronor.
I likhet med vad i kungl. propositionen framhålles, torde man emellertid
kunna räkna med en på grund av fallande priser skeende reducering av
sagda 37,42 miljoner kronor till det ovan angivna beloppet, 35 miljoner
kronor.
Även om frågan angående försvarsväsendets ordnande icke skulle vinna
sin lösning vid innevarande års riksdag, böra emellertid, enligt utskottets
åsikt, medel beviljas för igångsättande under budgetåret 1924—1925 av
ersättningsbyggnad enligt ovan förordade plan.
B. Fredsorganisationen.
Beträffande flottans fredsorganisation har utskottet, som ansluter sig
till den i motionerna I: 205 och II: 348 hävdade principen om manskapsbeliovets
fyllande väsentligen med stampersonal, icke funnit anledning till
erinran mot Kungl. Maj:ts förslag i följande punkter:
Sjöförsvarets kommandoexpedition.
Marinförvaltningen.
Marinstaben.
Marinöverdirektören, marinöverintendenten, marinöverläkaren och inspektören
för undervattenbåtsvapnet.
Sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan och sjökarteverket.
Sjöstyrkorna.
Flottans stationer, örlogsdepåer, varv och poliskår.
Vad sjöstyrkorna angår, finner utskottet likväl önskvärt, att för kostnadernas
nedbringande övningsskeppet af Chapman utsändes alternerande
med pansarkryssaren Fylgia å expedition till avlägsnare farvatten.
I fråga om flottans varv vill utskottet kraftigt understryka nödvändigheten,
att genom en snar omorganisation av driften och reducering av viss personal,
närmast den civila kontorspersonalen, sagda drift väsentligt förbilligas.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
87
Skeppsgosselnstitutionen.
Liksom i motionerna I: 205 och II: 348 skett, föreslår utskottet skeppsgossekårens
förläggande till Karlskrona med därav följande indragning av
skolan i Marstrand. Kåren synes t. v. böra bestå av minst 410 gossar,
därav 10 i regel torde som musikelever förläggas vid Stockholms station.
I samband med indragning av skeppsgosseskolan i Marstrand har följande
personalminskning kunnat äga rum i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag:
a) Militärpersonal:
1 kommendörkapten,
2 underofficerare,
2 korpraler samt
5 meniga.
b) Lärare:
1 extraordinarie ämneslärare samt
1 slöjdlärare.
Vidare inbesparas arvoden till icke ordinarie befattningshavare, vilka
arvoden för innevarande budgetår upptagits med ett sammanlagt belopp
av 10,760 kronor. Däremot böra, utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit,
arvoden beräknas åt en officer, kasernbefälhavare, och 2 underofficerare,
rustkammaruppbördsmän — samtliga f. d. stam.
Flygvapnet: utbildningskursen.
I överensstämmelse med vad om flygvapnet i det följande säges, har
utskottet för utbildningskurser vid detta vapen beräknat: 2 officerare,
1 underofficer och 11 korpraler mindre än Kungl. Maj:t. Utskottet räknar
följaktligen med att av flottans personal 23 officerare, 10 underofficerare
och flaggkorpraler samt 9 korpraler samtidigt äro kommenderade till flygvapnet,
vilket föranleder en ökning av den i motionen I: 205 och II: 348
föreslagna staten med 8 officerare.
Övriga personalbehov.
Utskottet finner icke skäl till annan avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag
härutinnan, än att, med hänsyn till den vid Vaxholms grenadjärkår befintliga
bataljonsläkaren, den av Kungl. Maj:t föreslagna biträdande läkarebefattningen
icke upptages i beräkningarna.
Flottans personalstater.
Under denna rubrik behandlas i Kungl. Maj:ts proposition officerskåren,
under(sekund)officerskåren, sjömanskåren, skeppsgossekåren, mariningenjörkåren,
marinintendenturkåren, marinläkarkåren och ecklesiastikstaten.
88
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Med avseende på underlöjtnantsgradens bibehållande samt underofficerarnas
tjänsteställning gäller i tillämpliga delar vad utskottet härutinnan anfört
i fråga om armén.
Beträffande indragning av 3. underofficersgraden samt inrättande av en
ny manskapsgrad, flaggkorpraler, och upptagande av visst antal korpraler
såsom högbåtsman jämte i samband därmed stående frågor, tillstyrker
utskottet Kungl. Maj:ts förslag.
I fråga om personalstaterna för ovannämnda kårer har utskottet följt i
motionerna 1:205 och 11:348 angivna stater, dock har officerskåren jaå
grund av ovan omnämnda utökning av personal, avsedd för kommendering
till flygvapnet, ökats med 8 officerare, därav 3 kaptener och 5 löjtnanter.
Sjömanskåren har vidare minskats med 200 meniga i samband med
att den flottan tilldelade värnpliktskontingenten ökats med 400 man. Samtidigt
har sjömanskåren ökats med 118 meniga under 5 månader, utgörande
Karlskrona karlskrivna skeppsgossar.
Mariningenjörkåren har i samband med flygvapnets utbrytande till självständig
organisation minskats med två specialingenjörer.
I fråga om marinintendenturkåren biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag
och räknar med 2 intendenter utöver de i ovan angivna motioner
föreslagna. Dessutom anser utskottet, att den av Kungl. Maj:t föreslagna
fördelningen mellan beställningarna bör tillämpas.
I fråga om niarinläkarekårcn ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts
förslag med det undantag, som ovan under »övriga personalbehov» angives.
Härav föranledes en ökning av det i nyssnämnda motion angivna antalet
marinläkare med 1, sålunda från 7 till 8.
I överensstämmelse härmed föreslår utskottet, att nedan angivna antal
beställningar uppföras å flottans stater för de olika kårerna:
Officerskären.
5 flaggmän,
7 kommendörer,
lfl kommendörkaptener av 1. graden,
21 kommendörkaptener av 2. graden,
118 kaptener,
105 löjtnanter samt
50 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofflcer&kåren.
175 flaggunderofficerare samt
355 underofficerare av 2. graden.
Sjömanskären.
350 flaggkorpraler,
1,150 korpraler och högbåtsman,
2,800 meniga samt
118 meniga under 5 månader.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
89
Skeppsgossekåren.
118 skeppsgossar i 3. årskursen (under 7 månader),
130 skeppsgossar i 2. årskursen samt
162 skeppsgossar i 1. årskursen.
Marlningenjörkåren.
1 marinöverdirektör,
2 marindirektörer av 1. graden,
3 » » 2. » ,
9 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen,
5 » » 1. » , 2. » ,
7 » » 2. » .
4 extra mariningenjörer,
4 specialingenjörer av 1. graden,
7 » » 2. » ,
4 » » 3. » , samt
4 mariningenjörstipendiater.
Marinintendenturkåren.
1 marinöverintendent,
2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,
6 » » , 2. » >
29 marinintendenter av 1. graden,
15 » » 2. » , samt
7 marinunderintendenter.
Marinläkarkåren.
1 marinöverläkare.
3 förste marinläkare,
8 marinläkare av 1. graden,
20 » » 2. » , samt
10 marinläkarstipendiater.
E cklesiast ikstat en.
2 amiralitetspastorer,
3 amiralitetspredikanter,
2 klockare, samt
1 kyrkvaktare. __
Förutom ovan upptagna beställningar har utskottet, beträffande här
ifrågavarande kårer, dels å försvarsdepartementets stat upptagit 1 kommendör,
dels för att uppföras å flygvapnets stater beräknat nedannämnd
personal, nämligen:
2 kommendörer eller kommendörkaptener,
1 kommendörkapten,
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 sand. 2 C höft. (Nr 2.) 788 24 51
90
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
7 kaptener,
10 löjtnanter eller underlöjtnanter,
1 flaggunderofficer,
3 underofficerare av 2. graden,
5 flaggkorpraler,
6 korpraler,
1 förste marinintendent eller marinintendent av 1. graden,
1 marinintendent av 1. graden och
1 marinläkare av 1. graden.
Beservpersonalen.
Utskottet har icke annat att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag beträffande
reservpersonalen än att dels antalet för huvudsaklig tjänstgöring vid flygvapnet
avsedda reservfänrikar bör minskas till 1, vilken upptages å staten
för flottans reservpersonal, dels ock, i överensstämmelse vad i motionerna
I: 205 och II: 348 anföres, utskottet icke kan tillstyrka beräknandet av
medel för anställande, vad flottan beträffar, av »jordavlönat underbefäl».
Värnplikten.
I likhet med motionerna I: 205 och II: 348 föreslår utskottet att å
sjömanshus inskrivna, som. varit å handelsfartyg inmönstrade och under
minst 9 månader tjänstgjort till sjöss, i fred frikallas från tjänstgöring.
Dessas antal är givetvis variabelt men uppskattas till omkring 1,200 man
per år. Återstoden av på sjömanshus inskrivna värnpliktiga, approximativt
beräknade till 500 man per år, tjänstgöra vid flottan. Återstoden av
flottans värnpliktsbehov för stationstjänst fylles av värnpliktiga från arméns
inskrivningsområden.
Utbildningstiden för värnpliktiga i allmänhet bör sättas till 140 dagar,
fullgjorda i en följd.
Arskontingenten av dessa vapenföra värnpliktiga tilldelade flottan beräknas
till 850 man, uppdelade i inkallelsegrupper.på sätt Kungl. Maj:t
må närmare bestämma.
Av värnpliktiga studenter och likställda uttagas till ingenjörer, elektroingenjörer,
intendenter och läkare samma antal som i motionen angivits
(eller 28), börande utbildningstiden för dessa bestämmas till 270 dagar.
Beträffande de värnpliktigas inskrivning och redovisning, ansluter sig
utskottet i tillämpliga delar till Kungl. Maj:ts förslag.
Penningbidraget, liksom premien för 270 dagars tjänst, bör utgå enligt
samma grunder som för härens värnpliktiga.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
91
III. Kustartilleriet.
A. Allmän organisation.
Med avseende på Karlskrona, Älvsborgs och Hemsö fästningar samt
Hörningsholms och Luleå kustpositioner ansluter sig utskottet till Kungl.
Maj:ts förslag, varmed motionerna I : 205 och II : 348 överensstämma.
Beträffande Vaxholms fästning har i sagda motioner ifrågasatts, huruvida
icke en omläggning av befästningssystemet i Stockholms skärgård
borde komma till stånd. Härmed avsågs ett från sakkunnigt håll framlagt
förslag, att i den yttersta skärgården anlägga vissa befästningar vid liuvudinfartslederna
till Stockholm. Utskottet erkänner det ändamålsenliga i
detta förslag, men då utredning i frågan ej nu kan slutföras, har utskottet
måst begränsa sig till uttalandet av den förväntan, att av Kungl. Maj:t
detta spörsmål snarast upptages till definitiv prövning. Och då skydd
under alla omständigheter måste beredas huvudstaden, ansluter sig utskottet
f. n. till Kungl. Maj:ts förslag jämväl i vad det avser Vaxholms fästning.
Det samma gäller beträffande skyddet av Fårösunds flygstation samt anskaffning
av rörligt sjöfrontsartilleri för det lokala kustförsvaret.
Kustartilleriets truppförband böra i överensstämmelse med sagda motioner
utgöras av Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen samt
Älvsborgs kustartillerikår.
B. De värnpliktiga.
Vad xäbildningstiden beträffar, ansluter sig utskottet till motionerna
I : 205 och II : 348 och föreslår alltså, att densamma för samtliga kustartilleriets
värnpliktiga i allmänhet bestämmes till sammanlagt 140 dagar
i en följd med inryckning året efter inskrivningen. I överensstämmelse
med vad utskottet föreslagit beträffande armén, böra av studenter och likställda
halva antalet (20) genomgå 200 dagars utbildning och återstoden
(20) 270 dagars utbildning. Uppdelningen av denna tjänstgöringstid på
olika tidsperioder och värnpliktsår torde böra bestämmas av Kungl. Maj.t.
Med hänsyn till utbildningsförhållandena vid kustartilleriet, där såväl
skjutövningar med pjäser som mineringsövningar måste bedrivas under de
delar av året, då farvattnen äro isfria, bör den praktiska utbildningen till
huvudsaklig del förläggas till sommartiden och alltså huvuddelen av de
värnpliktiga inkallas till tjänstgöring nämnda tid (sommarkontingenten).
De värnpliktiga, som tilldelas denna kontingent, förutsättas erhålla en
sådan utbildning, att de vid mobilisering kunna omedelbart avses för försvarsanstalternas
bemanning. Därjämte kräves emellertid, att en mindre
92
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
kontingent (vinterkontingenten) inkallas för att under övriga delar av året
bestrida erforderlig garnisons- och liandräckningstjänst.
Vid beräkningen av sommarkontingentens storlek har utskottet utgått
ifrån att samtliga, ej i materielreserv förlagda, försvarsanstalter skola kunna
bemannas. För de försvarsanstalter däremot, som äro förlagda i materielreserv,
avses ingen bemanning. Vidare har vid beräkningen av denna
kontingents storlek förutsatts, dels att vid mobilisering ett begränsat
antal årsklasser inkallas, vilket främst betingas av den väsentligt minskade
utbildningstid, som utskottet föreslagit, dels att det sker en
ytterligare specialisering utav utbildningsarbetet, vilken icke kan nås utan
att öka antalet kompanier. Då dessa enheters styrka med hänsyn till
ett rationellt bedrivet utbildningsarbete ej torde kunna minskas utöver en
viss gräns, har det även av denna anledning varit nödvändigt att höja
sommarkontingentens storlek. I överensstämmelse med de sålunda framlagda
synpunkterna har utskottet beräknat sommarkontingentens storlek
till 1,040 man vapenföra. Av dessa förutsättas 40 vara studenter eller
andra värnpliktiga med ungefär motsvarande allmänbildning. Vinterkontingentens
storlek har däremot begränsats till 160 vapenföra, vartill komma
180 man icke vapenföra för handräckning.
C. Fredsorganisationen.
1. Allmänna synpunkter.
I motion I: 205 och II: 348 förutsattes, att indelningsverket skulle införas
vid kustartilleriet på så sätt, att såväl de, som överföras till s. k. A-klass,
som de, vilka övergå till s. k. B-klass, erhölle penningkontrakt vid indelning,
där sådan ansågs behövlig, och eljes avskedspremie i A-klass av högst
600 kronor och i B-klass 300 kronor.
Vid närmare utredning av frågan har utskottet funnit, att vid vissa
manskapsavdelningar ekonomi-, maskin- och liantverksavdelningarna
samt i viss man även övriga avdelningar — det är önskvärt att söka
kvarhalla manskapet i tjänst under längre tid än vad som förutsättes
enligt det sålunda framlagda förslaget till indelningsverk. Av denna anledning
anser utskottet det icke ändamålsenligt att införa indelningsverket
annat än vid artilleriavdelningen samt i viss utsträckning även vid minavdelningen.
Enligt verkställda beräkningar torde antalet manskap, som
årligen övergår till indelt tjänst, böra bestämmas till 55, varav 15 till
A-klass och återstoden till B-klass. Samtliga förutsättas erhålla anställning
medelst penningkontrakt. För de härav föranledda kostnaderna redogöres
i annat sammanhang.
Med avseende på manskapets uppdelning på tjänstegrader ansluter sig
utskottet till motionerna I : 205 och II : 348 och anser alltså, att den för
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
93
arméns manskap fastställda löneplanen bör tillämpas jämväl vid kustartilleriet.
Det kan dock möjligen vara lämpligt att utbyta furirsbenämninmot
den vid kustartilleriet hävdvunna titeln underofficerskorpral.
2. Chefen för kustartilleriet jämte stab.
Utskottet anser sig böra t. v. biträda Kungl. Maj:ts förslag i proposition
nr 20, att chefen för kustartilleriet bör vara placerad i huvudstaden samt
intaga den ställning inom försvarsorganisationen, som förutsättes i Kungl.
Maj:ts förslag, men finner, att den i sistnämnda förslag upptagna stabspersonalen
— 1 regementsofficer, 3 kompaniofficerare, 1 underofficer samt
1 underofficer med arvode — torde kunna minskas med 1 kompaniofficer.
Det bör nämligen beaktas, att med den starkt förkortade och till sommarmånaderna
koncentrerade utbildningen av de värnpliktiga behovet av instruktionspersonal
blir väsentligen högre sommartid än vintertid. A andra
sidan torde arbetet i kustartilleristaben i viss mån vara av sådan natur,
— exempelvis då det gäller utarbetandet av reglementen och instruktioner
m. m. —, att det kan i viss utsträckning koncentreras till vintern.
Under dessa omständigheter synes det befogat att minska antalet adjutanter
med en, men att i stället beordra två kompaniofficerare till tillfällig
tjänstgöring i staben under tiden 1 oktober—30 april.
Utskottet anser alltså, att i kustartilleriets stab bör upptagas:
1 stabschef, regementsofficer,
2 adjutanter, kompaniofficerare,
1 underofficer samt
1 pensionerad underofficer med arvode.
Därjämte böra 2 kompaniofficerare beräknas för tillfällig tjänstgöring
vintertid i nämnda stab.
3. Kommendantskapen.
I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag har utskottet för kommendantskapen
beräknat den personal, som angives i efterföljande tablå:
Underofficerare |
|||||||
unicerare |
o. flaegkorpraler |
||||||
Summa |
|||||||
Bege- |
Subal- |
Pensione- |
Pensione- |
||||
ments- |
Kaptener |
ternoffi- |
rade med |
På stat |
rade med |
||
officerare |
cerare |
arvode |
arvode |
||||
Vaxholms fästning............ |
2 |
i |
i |
_ |
12 |
3 |
19 |
Karlskrona fästning ......... |
2 |
i |
— |
— |
8 |
3 |
14 |
Alvsborgs fästning............ |
— |
i |
— |
— |
4 |
1 |
6 |
Hemsö fästning ............... |
— |
— |
— |
i |
2 |
1 |
4 |
Luleå kustposition............ |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
i |
Gotland............................ |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
1 |
Summa |
4 |
3 |
i |
i |
26 |
10 |
45 |
94
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
4. Skjut- och mineringsskolor.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag förutsattes, att batteribemanningar in. in.
vid skjutskolan skola i tur och ordning lämnas av de olika kompanierna.
Till skillnad mot vad fallet är vid armén komme sålunda, såsom även
för närvarande är förhållandet, icke något instruktionskompani att organiseras
vid nämnda skjutskola.
Med den väsentligt förkortade utbildningstid för de värnpliktiga, som
utskottet föreslår, lär det icke bli möjligt att så utbilda de värnpliktiga, att
de hinna deltaga i skjutskolans skjutningar, vilka taga sin början omkring
den 1 juli. För den skull torde även vid kustartilleriet en instruktionsavdelning,
sammansatt främst av stammanskap, böra organiseras för att
ingå i skjutskolan. Detta medför en ökning av den för skolan avsedda
officerspersonalen med 3 kompaniofficerare. Härigenom blir antalet till
skjutskolan beordrade kompaniofficerare 14. I överensstämmelse med
Kungl. Maj.ts förslag förutsättes, att jämväl underofficerare beordras som
elever till skjutskolan och beräknas därför 4 underofficerare för tillfällig
kommendering till kustartilleriets skjutskola.
För tillfällig kommendering till mineringsskolor beräknas i överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag 2 kompaniofficerare.
5. Truppförbanden.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag förutsättas kustartilleriets truppförband
bliva organiserade på följande sätt:
Vaxholms kustartilleriregemente på regementsstab och tre bataljoner om
sammanlagt 10 kompanier, nämligen sex artillerikompanier, två minkompanier
samt ett yrkeskompani.
Karlskrona kustartilleriregemente på regementsstab och 3 bataljoner om
sammanlagt 8 kompanier, nämligen fem artillerikompanier, två minkompanier
och ett yrkeskompani, samt
Älvsborgs kustartillerikar pa karstab och 3 kompanier, nämligen två
artillerikompanier och ett minkompani.
Med avseende på truppförbandens organisation torde den föreslagna
avsevärt förkortade värnpliktstiden nödvändiggöra eu långt gående specialisering
av utbildningen. Av denna anledning har det ansetts nödvändigt
att något öka antalet utbildningsenheter, d. v. s. antalet kompanier. Utbildningen
av artilleripersonalen vid Vaxholms kustartilleriregemente (avsedd
för bemanning av Vaxholms och Hemsö fästningar, Hörningsholms
och Lulea kustpositioner samt de marina flygstationernas artillerimateriel),
borde därför uppdelas på exempelvis nedanstående sätt:
ett kompani för den personal som skall bemanna mätavdelningar,
meteorologiska och geodetiska stationer, ballonger in. m.,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
95
ett kompani för utbildning av pjässerviser vid svåra pjäser,
ett kompani för utbildning av personalen vid luftvärn sbatterier,
två kompanier för utbildning av personal vid medelsvåra och lätta
batterier med fast uppställning ävensom lyskanonbatterier,
ett kompani för utbildning av personal vid rörliga medelsvåra och lätta
kanonbatterier, samt
ett kompani för utbildning av personal vid rörliga haubitsbatterier.
Vid Karlskrona kustartilleriregemente torde motsvarande uppdelning av
utbildningen böra åvägabringas, ehuru antalet kompanier synes kunna nedbringas
till sex.
Älvsborgs kustartillerikår torde böra bibehållas organiserad enligt motionen.
I överensstämmelse med vad som sålunda anförts böra kustartilleriets
truppförband organiseras enligt följande:
Vaxholms kustartilleriregemente på regementsstab och tre bataljoner om
sammanlagt 7 artillerikompanier, 2 minkompanier och 1 yrkeskompani.
Karlskrona kustartilleriregemente på regementsstab och tre bataljoner
om tillsammans 6 artillerikompanier, 2 minkompanier och 1 yrkeskompani,
samt
Älvsborgs kustartillerikår på kårstab, 2 artillerikompanier och 1 minkompani.
Emellertid har utskottet funnit, att den förkortade utbildningstiden
samt specialiseringen av utbildningen även är ägnad att minska övningskostnaderna.
En bidragande orsak härtill är även eu verkställd sänkning
av ammunitionspriserna. Utskottet har därför ansett det tillfyllest att
beräkna anslaget för kustartilleriets krigsberedskap och övningar till allenast
500,000 kronor.
Med avseende å Vaxholms kustartilleriregementes förläggning föreslås
i Kungl. Maj:ts förslag, att den bataljon av nämnda regemente, som är
förlagd på Vaxholms kastell och Rindö redutt, jämväl skall förläggas till
Oscar-Fredriksborg i det, genom Vaxholms grenadjärregementes av Kungl.
Maj:t föreslagna indragning, ledigblivna kasernetablissementet. Utskottet,
som blott föreslår sistnämnda regementes minskning till kår, anser dock, att
kasernutrymmet i nämnda etablissement bör medgiva inkvartering därstädes
av en bataljon ur Vaxholms kustartilleriregemente och biträder sålunda
Kungl. Maj:ts förslag i berörda avseende.
Såsom i det föregående omnämnts, har år skontingenten vid kustartilleriet
i dess helhet inskrivna vapenföra värnpliktiga, frånsett studenter och
likställda, beräknats till sammanlagt 1,160 man.
Av efterföljande tabell framgår, huru denna kontingent ungefärligen bör
fördelas på de olika truppförbanden och manskapsav delningarna, ävensom
det antal man, som beräknas inställa sig till tjänstgöring:
96
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
1 j Vaxholms kustartilleriregemente...... Karlskrona kustartilleriregemente Summa |
Antal inskrivna |
Antal vid inryckning |
||
Minörer |
Eldare |
Övriga |
Summa |
|
90 60 30 |
50 40 20 |
420 340 no |
560 440 160 |
519 407 149 |
180 |
no |
870 | |
1160 |
1075 |
Vad studenter och likställda beträffar, har utskottet beräknat, att dessa
komma att for kustartilleriet i dess helhet uppgå till 40 man, varjämte
kustartilleriet årligen torde böra tilldelas 180 icke vapenföra värnpliktiga.
Beträffande utbildningen av det fast anställda manskapet har förutsatts,
att namnda utbildning skall ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med
vad nu ar fallet. Dock torde det bliva nödvändigt att i större utsträckning
an under nuvarande förhållanden sammanföra eleverna i gemensamma
skoior Avenså torde, i likhet med vad nu föreslagits beträffande armén,
järn val kustartilleriets underofficerare böra beordras till högre underofficersskola.
I enlighet med vad ovan anförts rörande truppförbandens .allmänna
organisation och utbildningens ordnande, torde officerare och underofficerare
för den vid truppförbanden anordnade utbildningen av värnpliktiga
och fast anställda böra beräknas på sätt nedanstående tabell utvisar:
I Officerare |
Underofficerare |
Underbefäl |
||
Kaptener |
Subaltern- officerare |
Artilleri- avdelningen |
Min- avdelningen |
|
11 |
20 |
41 1 |
77 |
55 |
10 |
16 |
34 |
62 |
36 |
3 |
5 |
12 | |
20 |
16 |
24 |
41 | |
87 | |
159 |
107 |
Yaxholms kustartilleriregemente
Karlskrona kustartilleriregemente
Älvsborgs kustartillerikår ............
Summa
I den sålunda behövliga personalstyrkan äro inbegripna jämväl maskinister,
vid musikkåren tjänstgöringsskyldiga underofficerare av ekonomiavdelningen
samt däckspersonal för kustartilleriets maskindrivna båtar.
För att emellertid nedbringa antalet har utskottet ansett, att indelt
manskap bor kunna inkallas till tjänstgöring under de tider av året, då
behovet av underbefäl är stort, och beräknar därför, att det fast anställda
underbefälet kan nedbringas till följande antal:
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
97
Underbefäl |
||
Artilleri- |
Min- |
|
avdelningen |
avdelningen |
|
| Vaxholms kustartilleriregemente .......................................... |
68 |
48 |
Karlskrona kustartilleriregemente......................................... |
53 |
31 |
Älvsborgs kustartillerikår..................................................... |
18 |
14 |
Summa |
139 |
93 |
Yad antalet regementsofficerare, förvaltningspersonal ni. fl. angår, beräknas
detta för vart och ett av Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen
sålunda:
1 överste, regementschef,
3 regementsofficerare, bataljonschefer,
1 kapten, regementskvartermästare,
3 underofficerare, bataljonsadjutanter,
1 underofficer å stat och 1 pensionerad underofficer som biträden åt
regementskvartermästaren,
1 underofficer å stat och 1 pensionerad underofficer som biträden åt
regementsintendenten,
1 underofficer, regementsväbel,
1 underofficer, köksföreståndare,
1 underofficer, uppbördsman för beklädnadsförrådet, samt
1 pensionerad underofficer som uppbördsman för skjutfält och skjutbanor.
Vidare erfordras vid vartdera regementet underbefäl av manskapet för
matsal, förråd och handräckning.
Vid Älvsborgs kustartillerikår beräknas ifrågavarande personal till:
1 regementsofficer, kårchef, tillika kommendant,
1 subalternofficer, kåradjutant,
1 underofficer, biträde åt kåradjutanten,
1 pensionerad underofficer, biträde åt kårintendenten,
1 underofficer, väbel,
1 underofficer, köksf öreståndare,
1 pensionerad underofficer, uppbördsman för beklädnadsförrådet samt
3 underbefäl av manskapet för matsal, handräckning och förråd.
En sammanfattning av vad sålunda anförts rörande befälsbehovet vid de
olika truppförbanden giver vid handen, att för dessa bör beräknas den
fast anställda befälspersonal, nedanstående tabell angiver:
98
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Officerare |
Underbefäl |
|||||
° c? fl |
w c+- CD |
o 5? er1 CD h-* |
Under- >fficerare |
® a |
Min- avdelnii |
|
<-t S. ® t» |
CD |
3 B |
Cfq ö. CD 1 |
crq CD |
||
P |
P |
|||||
Vaxholms kustartilleriregemente. |
||||||
Kompanier och. skolor ......... |
_ |
11 |
20 |
41 |
68 |
48 |
Regementsofficerare m. fl. .............................. |
4 |
1 |
8 |
2 |
2 |
|
4 |
12 |
20 |
49 |
70 |
50 |
|
Karlskrona kustartilleriregemente. |
||||||
Kompanier och skolor......... |
_ |
10 |
16 |
34 |
53 |
31 |
Regementsofficerare m. fl. . |
4 |
1 |
8 |
2 |
2 |
|
4 |
11 |
16 |
42 |
55 |
33 |
|
Älvsborgs kustartillerikår. |
||||||
Kompanier och skolor ... |
_ |
3 |
5 |
12 |
18 |
14 |
Regementsofficerare m. fl................................ |
1 |
1 1 |
3 1 |
2 |
1 |
|
1 1 |
3 |
6 1 |
15 |
20 |
15 |
|
Summa |
9 |
26 |
42 | |
106 | |
145 |
98 |
Antalet för artilleri- och minavdelningarna erforderligt menigt manskap
beräknas sålunda:
Artilleri- avdelningen |
Min- avdelningen |
Summa |
|
Vaxholms kustartilleriregemente ........................ |
140 |
100 |
240 |
Karlskrona kustartilleregemente ............... |
120 |
70 |
190 |
Alvsborgs kustartillerikår ................................. |
40 |
30 |
70 |
Summa |
300 |
200 |
500 |
Antalet manskap vid ekonomi-, maskin- och hantverksavdelningarna beräknas
sålunda:
Ekonomi- avdelningen |
Maskinavdel-ningen (eldare) |
Hantverks- avdelningen |
Summa |
|||
Sjuk- vårdare |
Kockar |
Horn- blåsare |
Vapen- smeder |
Timmer- män |
||
7 |
7 |
8 |
36 |
10 |
5 |
73 |
6 |
6 |
8 |
28 |
7 |
4 |
59 |
2 |
2 |
2 1 |
10 | |
2 |
1 |
19 |
15 |
15 |
18 |
74 j |
19 |
10 | |
151 |
Vaxholms kustartilleriregemente...
Karlskrona kustartilleriregemente
Alvsborgs kustartillerikår............
Summa
Av det i denna tablå upptagna manskapet förutsättas 83 vara av underbefäls
grad och 68 meniga.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
99
Därjämte har i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag ett mindre
belopp upptagits i kostnadsberäkningarna för anställning av musikelever
vid Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen.
En sammanfattning av det föregående giver vid handen, att för tjänsten
vid kustartilleriets truppförband erfordras följande personal:
Officerare |
a 0 |
Manskap |
||||
P- |
||||||
'' Regemen j officerar |
Kaptene |
Subalterj officerar |
O P> O CD H P ►i |
a p p- CD H er1 CD |
Meniga |
|
® 5T |
1-1 |
CD P |
B |
|||
Utbildningspersonalen m. m............................ Menigt manskap vid artilleri- och. minavdel- |
9 |
26 |
42 |
106 |
243 |
500 |
ningarna ................................................ |
— |
‘ |
||||
Manskap av ekonomi-, maskin- och hantverks- |
83 |
68 |
||||
avdelningarna ......................................... |
— |
— |
— |
— |
||
Summa |
9 |
26 |
42 |
106 |
326 |
568 |
Av det i denna tablå upptagna underbefälet torde 210 böra utgöras
av underofficerskorpraler, därav 70 av 1. klass och 140 av 2. klass, samt
116 korpraler.
6. Övriga personalbehov.
Förutom den i det föregående beräknade personalen kräves personal
jämväl för tillgodoseende av andra behov.
För tjänstgöring i sjöförsvarets kommandoexpedition, marinstaben och
marinförvaltningen ha såsom framgår av det föregående beräknats 5 kaptener
och 1 underofficer från kustartilleriet.
Därjämte kräves, såsom under avdelningen »Flygvapnet» närmare angives,
att viss personal, 7 subalternoffinerare, 2 underofficerare samt 4 underbefäl
av manskapet, avses för tillfällig tjänstgöring såsom elever vid flygvapnet.
Slutligen torde vid uppgörandet även av kustartilleriets stat ett tillägg
böra göras för viss utom truppförbanden beordrad personal m. m. Detta
tillägg har beräknats till 3 kaptener, 13 subalternofficerare och 4 underofficerare.
7. Kustartilleriets stat.
Sammanfattas vad i det föregående anförts rörande personalbehovet vid
kustartilleriet, kommer alltså att för vapnet erfordras den militära personal,
nedanstående tabell utvisar:
100
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Officerare |
Under- officer. |
Manskap |
|||||||||
W |
[ |
CO |
O p |
a p |
| |
||||||
Generalsperson |
Cfc CD B CD P et- ta O P? CD CD H *~i |
Kaptener |
ub alternofficerare |
Pensionerade, |
På stat |
Pensionerade, |
derofficerskorprali |
derofficerskorpral |
Korpraler |
Meniga |
|
»-i |
|||||||||||
1 Chefen för kustartilleriet med stab |
1 |
1 |
2 |
— |
-j |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
garna .............. .. |
— |
4 |
3 |
1 |
i |
26 |
10 |
||||
Truppförbanden ........................ j Sjöförsvarets kommandoexpedition |
— |
9 |
26 |
42 |
106 |
8 |
70 |
140 |
116 |
568 |
|
m. m....................................... Flygvapnet................................... Utom truppförbandet beordrad per- |
— |
— |
5 |
7 |
=j |
1 2 |
= |
3 |
3 |
— |
— |
sonal... |
— |
— |
2 |
14 |
—I |
4 |
—| |
— |
— |
— |
— |
Summa |
1 |
14 |
ce" ce |
64 |
i| |
140 |
19; |
73 |
143 |
116 |
568 |
Det ovan angivna antalet regementsofficerare torde i staten böra uppdelas
på 2 överstar (regementschefer), 4 överstelöjtnanter och 8 majorer.
Av det sammanlagda antalet subalternofficerare har utskottet ansett 43
böra i staten upptagas som löjtnanter och 21 som underlöjtnanter.
Det sammanlagda antalet underofficerare bör fördelas enligt följande:
47 underofficerare av 1. graden samt
93 » » 2. »
Slutligen bör i enlighet med revisionens förslag på kustartilleriets stat
upptagas:
1 regementspastor,
1 fästningspredikant och
2 musikstyckjunkare.
D. Reservpersonalen.
1. Personal å reservstat.
Med avseende å kustartilleriets reservstat ansluter sig utskottet till försvarsrevisionens
förslag och förutsätter alltså, att kustartilleriets reservstat
erhåller följande sammansättning:
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
2 kompaniofficerare i högsta löneklassen,
3 » » mellersta » ,
4 » » lägsta » ,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
101
3 underofficerare i högre löneklassen och
3 » » lägre »
Beträffande fordringarna för övergång till reservstat, tjänstgöringsskyldig
het i fred, avlönings- och pensionsförmåner samt befordran å reservstat
tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag.
2. Personal i kustartilleriets reserv.
Vad denna personal beträffar, torde frågan därom även för kustartilleriets
del, såsom vid armén, böra göras till föremål för särskild utredning.
Utskottet har ansett sig böra beräkna enahanda kostnad för ifrågavarande
personalkategori, som upptagits i Kungl. Maj:ts förslag.
IV. Sjöförsvarets kostnader.
1. Årliga kostnader.
I fråga om beräkning av sjöförsvarets årliga kostnader ha i huvudsak
Kungl. Maj:ts beräkningsgrunder följts.
Manskapslönerna hava för flottan beräknats enligt den av Kungl. Maj:t
föreslagna löneplan och alltså, i jämförelse med motion I: 205 och II: 348,
sänkts med 150 kronor för korpraler och meniga. De beräknade enhetsbeloppen
ligga dock något över Kungl. Majrts siffror. Även beträffande
kustartilleriets manskap har en sänkning i förhållande till sagda motioner
ägt rum med 150 kronor till likhet med armén. Avlöningskostnaderna till
den fast anställda personalen hava för beräknade vakanser minskats med
3 Vs %.
Kostnaderna för reservpersonalen ha minskats med hänsyn till flygvapnets
avskiljande.
Dyrtidstillägg hava inräknats såväl i fråga om kostnaderna för beklädnad
som i fråga om fartygsmaterielens underhåll.
På grund av å s. 95 anförda skäl har kostnaden för kustartilleriets
övningar sänkts med 120,000 kronor i jämförelse med Kungl. Maj:ts
förslag.
Enär utskottet, i jämförelse med Kungl. Maj:t, gjorts vissa förändringar
i fartygsmaterielens fördelning (s. 85), ha dennas underhållskostnader minskats
med 120,000 kronor.
2. Engångskostnader.
Byggnadsarbeten. I likhet med Kungl. Maj:t har utskottet ej beräknat
några engångskostnader för byggnadsarbeten.
Materielanskaffning. Utskottet har i fråga om materielanskaffning till
sjöförsvaret, flottans s. k. ersättningsbyggnad oräknad, följt Kungl. Maj:ts
förslag såväl i fråga om anskaffningsplan som i fråga om medelanslag
(se proposition nr 20 s. 607).
102
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Utskottet föreslår således för budgetåret 1924—1925 ett anslag om
716,500 kronor för materielanskaffning till sjöförsvaret och för därpå följande
1 O-årsperiod ett anslag om 12,538,000 kronor utgående med
1,253,800 kronor per budgetår för samma ändamål.
övergången till den nya marinorganisationen.
I avseende å tidpunkten för den nya marinorganisationens ikraftträdande
ävensom i fråga om besättande av vissa nytillkomna manskapsbeställningar
med övertaliga underofficerare har utskottet intet att erinra mot
Kungl. Maj:ts förslag.
Beträffande sättet för överförande av den övertaliga personalen till övergångsstat
och dess avlöning m. m. böra i tillämpliga delar gälla enahanda bestämmelser,
som i det föregående (sid. 83) föreslagits beträffande lantförsvaret.
Bock bör i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tjänstgöringsskyldigheten
för flottan tillhörande personal fastställas till 60 dagar för varje fyraårsperiod
för den frivilligt överförda personalen och full tjänstgöringsskyldighet,
dock minst 60 dagar under varje tvåårsperiod, för den tvångsvis överförda
personalen.
Liksom i fråga om armén bör utredning verkställas angående eventuell
ersättning åt den personal vid marinen, som är anställd medelst kontrakt
eller på förordnande och som vid övergången blir övertalig. Härvid torde
särskild uppmärksamhet böra ägnas åt övergångsförhållandena för flottans
polispersonal, marinen tillhörande månadslönare m. fl., beträffande vilka
full motsvarighet saknas vid lantförsvaret.
Kostnaderna för övergången hava av utskottet beräknats
cerare och underofficerare med vederlikar:
under 1. övergångsåret (1925—1926)........................... kr.
» 2. » ................................................... »
» 3. » >,
» 4. » »
» 5. » »
» 6. » ............................. »
» 7. » >
» 8. » ........................................ »
* 9. » ,
» 10. » ................................................. >,
För det äldre underbefälet hava kostnaderna beräknats
kronor under 1. året och 75,000 kronor under 2. året.
utgöra för offi -
1,125,000 |
— |
1,000,000 |
— |
800,000 |
— |
775,000 |
— |
750,000 |
— |
730,000 |
— |
710,000 |
— |
690,000 |
— |
675,000 |
— |
660,000 |
— |
till 100,000 |
Härtill komma vissa kostnader för övrig kontraktsanställd personal.
Medelkostnaden per år blir sålunda 791,500 kronor.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
103
LUFTFÖRSVARET.
A. Flygvapnets ställning inom försvarsorganisationen.
1. Synpunkter ifråga om flygvapnets organisation.
Enligt Kung!. Maj:ts förslag skulle — — — — (== utskottets förslag
s. 181) — — — — flottans operationer.
Det står vidare klart för utskottet, att beliovet av luftstridskrafter för
mera självständiga operationer samt vid här och marin måste framträda
med växlande styrka vid olika krigsfall och under skilda stridslägen. I
fråga om vapnets användning och dess fördelning på armé och marin
synas sålunda några bestämda gränser icke på förhand kunna uppdragas.
Redan den första uppmarschgrupperingen — därest man får använda en
dylik term för ett flygvapen — måste tydligen vara anpassad efter det
inträdda krigsfallet och kan synbarligen icke ens den givas en för samtliga
fall gällande form. I den mån som under ett krigs fortgång stridsläget
sedan växlar, blir det tydligen nödvändigt att vidtaga sådana omgrupperingar
av luftstridskrafterna, som föranledas av det inträdda läget.
Det synes därför utskottet, att någon grund för eu uppdelning på förhand
av flygvapnet i en armé- och marinflygkår icke kan sökas i dess
användning under krig, och att en organisation, vilken stelt ordnar vapnet
i tvenne huvuddelar, en för armén och en för marinen, icke kan vara
lämplig. Fastmera torde organisationen böra kännetecknas av en smidighet,
vilken möjliggör att utan allt för stora omgångar och friktioner vidtaga
de grupperingar av tillgängliga luftstridskrafter, som det tillfälliga
läget kräver. Eu dylik smidighet förutsätter i sin ordning såsom bärande
grund enhetlighet, så långt sådan är möjlig, i utbildning och materiel.
Enligt utskottets — — — — (= utskottet s. 181 —182)---—
— — vederbörande chefs ögon.
Det synes vidare utskottet, som om dess förslag med sin bredare och
i utformningen enklare grund vore mera ägnat än Kungl. Maj:ts att utan
rubbningar i det bestående medgiva en flygvapnets framtida utveckling.
Slutligen måste utskottet befara, att genomförandet av Kungl. Maj:ts
förslag skulle medföra stora vanskligheter i fråga om övergång från fredstjänst
till det mångdubbelt ökade utbildningsarbetet vid flygvapnets ställande
på krigsfot. Sedan de mobiliserade flygförbanden lämnat fredsförläggningsplatserna
och förflyttat sig till för varje särskilt krigsfall utsedda
»uppmarschstationer» — varest emellertid för uppmarschens hemlighållande
»inga» åtgärder böra företagas under fred — måste nämligen utbildningsarbetet
där uppbringas till det yttersta, dels för att fylla avgången
i fält, dels för att utöka flygförbandens antal. Koncentration och
specialisering i ledningen bliva vid ett sådant tillfälle ännu mera maktpåliggande
än i fred, och kårchefer, vilka under dylika omständigheter
104
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
hade att splittra sin kraft på skilda uppgifter och förläggningsorter, komme
att ställas inför uppgifter, som lätt bleve dem övermäktiga. Utskottet
håller före, att dess organisationsförslag med däri avsedd koncentration i
ledning, befälsföring och förläggning innebär en alldeles särskild fördel
vid en dylik påfrestning.
Den organisation utskottet föreslår, torde kunna och böra beslutas oavsett
riksdagens beslut i övrigt rörande försvaret.
Innan utskottet----(= utskottet s. 182—193)---kårs
stat.
De värnpliktiga.
Utskottet finner nödvändigt att även beträffande flygvapnet fasthålla vid
den princip rörande kort och lika utbildningstid, varpå utskottets förslag
i övrigt är byggt. Utbildningstiden bör sålunda för de värnpliktiga, som
uttagas till flygvapnet omfatta 140 dagar för vapenföra och högst samma
antal för icke vapenföra samt 200 dagar för studenter och likställda utom
för dem av dessa, som enligt ovan (= utskottets yttrande s. 6) på frivillighetens
väg uttagits till flygelever, och som sålunda erhålla minst 270 dagars
utbildning. Utbildningstiden för vapenföra värnpliktiga i allmänhet synes, beroende
av utbildningsarbetets allmänna gång inom flygvapnet, antingen böra
fullgöras i en följd eller uppdelas på eu första tjänstgöring om 110 dagar
och eu repetitionsövning om 30 dagar, Kungl. Maj:t obetaget att beroende
på förhållandena i varje fall välja det ena eller andra sättet för utbildningstidens
fördelning. Den obligatoriska utbildningen tager sin början
under 1. eller 2. året och skall vara avslutad under 3. året. För vapenföra
studenter och likställda, bortsett från den som på frivillighetens väg
uttagits till flygutbildning, torde första tjänstgöringen böra bestämmas till
170 dagar och taga sin början under 1. året, varjämte en repetitionsövning
om 30 dagar bör fullgöras före utgången av tredje året. De icke
vapenföra värnpliktigas tjänstgöring synes liksom vid övriga vapenslag böra
fullgöras i en följd med början under 1. eller 2. året.
Med hänsyn till önskvärdheten av flygutbildningens bedrivande under
hela året beräknas årskontingenten värnpliktiga av utskottet till sammanlagt
856 vapenföra värnpliktiga i allmänhet, inkallade enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande i 2 eller 3 omgångar och, vad antalet beträffar, uppdelade
på omgångarne likaledes enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, ävensom 44
vapenföra studenter och likställda samt 160 icke vapenföra värnpliktiga i
allmänhet.
Flygkårens materiel etc.
I fråga om — — — — ■— — —. —
— — — (= utskottet s. 194—204) — — — — — _ _ _ _
— — — — — — — — — åtgärder därför.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
105
Sammanfattning.
För jämförelses skull bär utskottet låtit uppgöra följande
Tablå
utvisande kostnaderna för utskottets oeh Kungl. Maj:ts förslag samt det nuvarande
provisoriet enligt 11)24 års statsverkspropositiou ävensom
11)14 års försvarsorganisation.
Reservatio-nens förslag |
Kungl. Maj:ts |
Provisoriet |
1914 års |
|
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|
I. Årliga organisationskostnader. Departementet................................ |
329 000 |
329 000 |
341000 |
294 000 |
Lantförsvaret: normala kostnader..................... extra ordinarie kostnader ............ |
71 556 650 |
77 946 000 |
92 178 000 |
113 900 000 |
Säger för lantförsvaret |
73 556 650 |
79 946 000 |
95 053000 |
122300000 |
Sjöförsvaret: normala kostnader...................... extra ordinarie kostnader............ |
31355 800 |
31552 000 |
36 368 000 |
42 727 000 |
Säger för sjöförsvaret |
39355 800 |
41677000 |
43 193 000 |
59327000 |
Flygvapnet ................................... |
6 000000 |
7200000 |
— |
|
Summa årliga organisationskostnader |
119 241 450 |
129 152 000 |
138 587 000 |
181 921 000 |
II. Engångskostnader (i medeltal |
||||
Lantförsvaret................................. Sjöförsvaret.................................. Flygvapnet .................................. |
4 007 000 |
4 007 000 |
— |
|
Summa årliga engångskostnader |
6 261 000 |
7 320 000 |
_ |
— |
III. Övergångskostnader (i medel-tal under övergångstiden): |
||||
Lantförsvaret................................ Sjöförsvaret ................................. |
700 000 |
800 000 |
— |
— |
Summa årliga övergångskostnader |
1 491 500 |
1 450 000 |
||
IV. Indelningsverket, medeltal un-der övergångstiden ............. |
4 115 000 |
_ |
_ |
|
Summa summarum |
131108950 |
137922 000 |
138 587 000 |
181 921 000 |
På grund av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa:
l:o) att riksdagen — under förutsättning att riksdagen fattar
beslut, som av Kungl. Maj:t godkännes, om antagande av ny
värnpliktslag — med förklarande att Kungl. Maj:ts proposition
nr 20 angående försvarsväsendets ordnande icke kunnat
av riksdagen oförändrat bifallas, må bifalla vad utskottet, i
anledning av samma proposition ävensom de i ämnet väckta
motionerna, här nedan föreslår, nämligen:
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 sand. 2 C käft. (Nr 2.)
788 84 52
106
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Lantförsvaret.
A. Lånt försvarets kommandoexpedition.
Denna expeditions personal skall bestå av:
1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat.
1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,
3 kaptener ur generalstaben,
7 pensionerade officerare, därav 6 såsom chefer för registrators-, värnplikts-,
bok-, personal- och rulldetaljerna ävensom detaljen för »Tjänstemeddelanden
rörande lantförsvaret» samt 1 såsom biträde åt chefen för
bokdetaljen, samtliga med arvode å departementets stat,
2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,
2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare med
arvoden å departementets stat och
1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.
B. Arméförvaltningen.
Den å ämbetsverkets stat för närvarande uppförda och för en assistent
å sjukvårdsstyrelsen avsedda bataljonsläkarbeställningen indrages.
Den å sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande officeren ur intendenturkåren
ävensom förvaltaren ur samma kår ersättas den förre av 1 pensionerad
officer såsom redogörare och den senare av 1 pensionerad underofficer
såsom förrådsförvaltare.
C. Härens organisation i fred pa högre och lägre
truppförband.
Arméns truppförband organiseras å fem arméfördelningar, tvenne självständiga
infanteribrigader och Gotlands trupper.
Stoclcholmsbrigaden består i fred av:
Svea livgarde.
Göta pansarvagnsgardesbataljon.
Södermanlands regemente.
Vaxholms grenadjärkår.
En skvadron ur Livregementets dragoner.
Stockholms artillerikår.
Första intendenturkompaniet.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
107
Norrbottensbrigaden består i fred av:
Norrbottens regemente.
Västerbottens regemente.
En skvadron ur Norrlands dragonregemente (förlagd i Boden).
Norrbottens artillerikår.
Bodens artilleriregemente.
Norrbottens ingenjörkår.
Tredje intendenturkompaniet.
Gotlands trupper utgöres av:
Gotlands infanteriregemente och
Gotlands artillerikår.
Arméns övriga truppförband uppdelas på fem arméfördelningar, på sätt
Kungl. Maj:t bestämmer.
Karlsborg nedlägges som fästning, men bibehålies som förrådsplats och
förläggningsort för vissa truppförband.
D. Högre staber och inspektioner in. in.
1. Generalitetet.
Detta skall bestå av:
1 chef för generalstaben,
1 inspektör för infanteriet och militärläroverken,
0 arméfördelningschefer,
2 chefer för självständiga infanteribrigader,
1 generalfälttygmästare och inspektör för artilleriet,
1 chef för fortifikationen,
1 generalintendent,
1 militärbefälhavare på Gotland och
1 inspektör för kavalleriet.
2. Arinétördelningsstaberna.
Var och en av de fem arméfördelningsstaberna skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,
1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,
1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,
1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,
1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren,
3 pensionerade underofficerare, en tjänstgörande i stabsexpeditionen, en
hos fortifikationsofficern och en hos fördelningsintendenten.
108
Särskilda utskottets utlåtande AV 2.
3. Brigadchefer och brigadstaber (utom vid de självständiga
infanteribrigaderna).
10 regementschefer vid infanteriet, 1 regementschef vid kavalleriet förordnas
att jämte egna beställningar upprätthålla befattningarna som chefer
för infanteribrigader, inordnade i arméfördelningsförband resp. som chef
för självständiga kavalleribrigaden.
Vid varje brigad skall till brigadchefens biträde finnas en brigadstab,
bestående av 1 brigadkvartermästare och 1 brigadadjutant, båda beordrade
ur underordnade truppförband.
4. Brigadstaber vid de självständiga infanteribrigaderna.
Stockholm sbrigaden.
Brigadstaben skäll bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
1 adjutant, kompaniofficer ur brigadens truppförband,
1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,
1 brigadintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 brigadläkare,
1 brigadveterinär,
2 pensionerade underofficerare, av vilka en tjänstgör som expeditionsanderofficer
i stabsexpeditionen och en hos brigadintendenten.
Norrbottensbrigaden.
Brigadstaben skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur brigaden,
1 artilleribefälhavare, chefen för Bodens artilleriregemente,
1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur fortifikationen,
1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,
1 förvaltare ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,
1 fästningsläkare,
1 regementsläkare,
2 bataljonsläkare,
1 fästningsveterinär,
1 garnisonspastor,
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande
den ene i stabsexpeditionen, den andre hos fästningsintendenten, samt
l fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden
och Karlsborg gemensamma staten.
Därjämte skall på kommendantskapets stat uppföras musikkåren för
Bodens garnison, nämligen:
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
109
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
4 musiksergeanter,
2 musikfurirer av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
2 musikkorpraler,
;3 musikvicekorpraler,
9 musikvolontärer och
6 musikelever.
5. Militärbefälet på Gotland.
Militärbefälhavarens på Gotland stab skall bestå av:
1 stabsclief, kapten ur generalstaben, med tjänstgöring endast vissa
tider av året,
2 adjutanter, kompaniofficerare, beordrade ur Gotlands trupper,
1 fortifikationsofficer, pensionerad officer,
1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 stabsläkare, regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 stabsveterinär,
1 stabspastor, regementspastor,
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande
den ene hos fortifikationsofficeren, den andre hos stabsintendenten, samt
1 pensionerad underofficer, uppbördsman vid intendentnrförrådet å
Tingstäde.
fi. Infanteriinspektioneii.
Inspektörens för infanteriet stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
7. Kavalleriinspektionen.
Kavalleriinspektörens stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 adjutant, kompaniofficer ur kavalleriet, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
8. Generalstaben.
Generalstaben skall bestå av, förutom chefen, följande personal:
a) Militärstaten.
1. Överadjutanter och stabsadjutanter.
1 överste,
Ilo
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
4 överstelöjtnanter,
13 majorer,
34 kaptener.
2. Militärattachéer.
1 överstelöjtnant,
3 majorer.
3. Pensionerad personal.
1 redogörare, pensionerad officer,
1 bibliotekarie, pensionerad officer,
3 aktuarier, pensionerade officerare,
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare,
b) Civilstaten.
1 professor,
1 krigsarkivarie,
1 förste expeditionsvakt,
3 expeditionsvakter.
9. Artilleristaben.
Artilleristaben skall bestå av:
1 överste, chef för staben,
2 majorer,
9 kaptener,
3 löjtnanter,
1 officer, beordrad ur infanteriet,
1 pensionerad officer såsom expeditionsofficer,
1 pensionerad underofficer såsom expeditionsunderofficer samt
1 expeditionsvakt.
10. Fortifikationsstaben.
Fortifikationsstaben skall bestå av:
1 överste, chef för staben, samt
7 andra officerare, därav högst 3 regementsofficerare.
11. Intendenturstaben.
Intendenturstaben skall bestå av:
1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,
4 kaptener, » »
2 löjtnanter, » »
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, samt
1 expeditionsvakt.
12. TYänginspektionen.
Inspektörens för trängen stab skall bestå av:
2 adjutanter, kaptener ur trängen, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
Särskilda utskottets utlåtande AV 2.
in
13. Kommendantskapen.
Kommendantskapet å Karlsborg indrages.
Kommendantskapen i Boden och Stockholm förenas med chefskapet för
de resp. självständiga infanteribrigaderna.
E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser.
1. Krigsskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
Stab:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,
1 slottspastor,
1 bataljonsläkare,
1 redogörare, pensionerad officer,
1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,
pensionerad underofficer,
I bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad underofficer,
samt
I köksföreståndare, pensionerad underofficer.
Of feer skur sens kompanibefäl:
1 kompanichef, kapten,
5 kadettofficerare, samt
1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.
Officer skur sens lärarpersonal:
5 förste lärare,
5 andre lärare,
2 lärare och
II biträdande lärare.
Officerskursens betjäning ni. fl.:
Förslagsvis: 4 förmän — därav 1 rättare, 1 stallförman, 1 logementsvaktmästare
och 1 slottsvaktmästare — 1 maskinist tillika badmästare,
1 skogvaktare, tillika postbud, 1 hovslagare, tillika uppsyningsman över
belysningen, 21 gårdskarlar, 3 slottsuppassare, 1 baderska, 1 hushållerska,
1 städerska, 1 sjuksköterska, 1 sköterskebiträde, 2 kokerskor, 3 köksbiträden
och 1 kökskarl, samt
1 sjukvårdsbeställningsman, beordrad ur Svea livgarde, samt vid behov
1 spel, beordrat ur truppförband tillhörande Stockholms garnison.
112
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Beser vofficer skursens kompanibefäl:
1 kompanichef
4 kadettofficerare samt
1 kompaniadjutant, tillika vapenförvaltare, pensionerad sekundofficer.
Reservofficer skursens lärarpersonal:
1 lärare samt
1 biträdande lärare.
Reservofficer skur sens betjäning:
Förslagsvis. 2 gårdskarlar och 2 köksbiträden, samtliga för en tid av
fyra månader.
Högre under of ficer sskolans befäl:
1 chef, major,
1 kompaniofficer, kapten,
1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.
Högre underofficer sskolans lärarpersonal:
4 förste lärare.
Högre underofficersskolans betjäning:
Förslagsvis: 2 gårdskarlar,
1 köksbiträde.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat dels med
lön chefen, dels
adjutanten och kompanichefen vid officerskursen: med arvoden såsom
kaptener; samt
kadettofficerarne, 3 förste och 2 andre lärare samt 1 lärare, samtliga
vid officerskursen: med arvoden såsom kaptener eller löjtnanter.
2. Krigshögskolan.
Krigshögskolans personal skall utgöras av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, kapten,
1 biträdande adjutant, tillika redogörare, pensionerad officer,
4 lärare i militära ämnen, därav 2 majorer och 2 kaptener,
förslagsvis 10 övriga lärare i militära ämnen,
förslagsvis 4 lärare i levande språk,
repetitörer till erforderligt antal,
1 expeditionsvakt samt
1 maskinist.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med
lön regementsofficerarna, samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och
2 lärare i militära ämnen.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
113
3. Artilleri- och ingenjörhögskolan.
Artilleri- och ingenjörhögskolans personal skall utgöras av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,
1 redogörare, pensionerad officer,
4 lärare i militära ämnen, kaptener,
övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt
5,
förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,
repetitörer till erforderligt antal,
2 expeditionsvakter samt
1 maskinist.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med
lön chefen, samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och 4 lärare i
militära ämnen.
4. Ridskolan.
Ridskolans personal skall bestå av:
1 chef, major,
1 förste lärare,
1 andre lärare,
1 lärare, tillika adjutant,
1 andre lärare,
1 batalj onsveterinär,
1 redogörare,
1 förvaltare, pensionerad underofficer,
1 maskinist,
stallbetjänte till erforderligt antal samt
1 hovslagarbeställningsman, beordrad ur Livregementets dragoner.
Chefen uppföres med lön å skolans stat. Av lärarna uppföras å skolans
stat 2 med arvoden såsom ryttmästare och 2 med arvoden såsom löjtnanter.
5. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
Skjutsskolans ständiga personal skall bestå av:
1 chef, överstelöjtnant,
3 förste lärare,
1 förvaltare, pensionerad underofficer.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras ingen å skolans stat
annat än med visst arvode som ersättning för ökat arbete.
De år skjutskolan för infanteriet och kavalleriet är i funktion för utbildning
av instruktörer (s. 29) beordras till densamma med vissa arvoden
och traktamenten erforderligt antal lärare repetitörer m. fl.
114
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
6. Artilleristjutskolan.
De nuvarande särskilda skjutskolorna för fältartilleriet samt för fästnings-
och positionsartilleriet skola sammanslås till en för artilleriet i dess
helhet gemensam skjutskola.
Den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av 1
överste, chef, 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben
erforderliga personalen.
Skjutskolan, vilken förutsättes pågå under en tid av sju veckor, skall
fortfarande såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktionsdivisioner,
allt på sätt Kungl. Maj: t närmare bestämmer.
F. Lägre truppförband.
1. Infanteriet.
a) Svea livgarde skall bestå av
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
13 kaptener,
36 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
11 fanjunkare och
22 sergeanter.
Manskap:
16 furirer av 1. klassen,
33 furirer av 2. klassen,
36 korpraler,
36 vicekorpraler,
48 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sj ukvårdsvicekorpraler,
3 sjukvårdssoldater,
1 hovsLagare vicekorpral,
2 vapenhantverkarfurirer av 2.
klassen.
1 vapenhantverkarkorpral.
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenliantverkarsoldat.
Musik person a!:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 officer och
4 underofficerare.
Särskilda utskottets ''utlåtande AV 2.
I IT)
It) Göta pansarvagngardesbataljon
Officerare:
1 överstelöjtnant eller major,
4 kaptener samt
7 löjtnanter och fänrikar,
Underofficerare:
4 fanjunkare och
4 sergeanter.
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
11 furirer av 2. klassen,
12 korpraler,
15 vicekorpraler och
21 volontärer.
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
1 vapenhantverkarekorpral,
1 vapenhantverkaresoldat.
skall bestå av:
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musik vicekorpral,
2 musikvolontärer,
3 musikelever,
Cirilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare,
1 förrådsvaktmästare,
1 verkmästare av 2. klassen.
Pensionerad personal:
3 underofficerare.
c) Vart och ett av nedan uppräknade infanteriregementen, nämligen:
Livregementets grenadjärer, Första livgrenadjärregementet, Andra livgrenadjärregementet,
Västgöta regemente, Upplands, Skaraborgs, Södermanlands,
Kronobergs, Jönköpings regementen, Dalregementet, Hälsinge, Älvsborgs,
Hallands, Bohusläns, Västmanlands, Västerbottens, Kalmar, Värmlands regemente,
Norra skånska infanteriregementet och Västernorrlands regemente: skall
bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
11 kaptener,
29 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
9 fanjunkare och
20 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
28 korpraler,
28 vicekorpraler,
40 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpral er,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarevicekorpral,
1 vapenliantverkarfurir av 2.
klassen,
1 vapenhan tverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
116 Särskilda
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
l musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
utskottets utlåtande Nr 2.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare 1),
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
4 underofficerare.
d) Jämtlands fältjägar regemente och Södra skånska infanteriregementet
skola bestå av samma personal, som ovan under c) angivits, samt därutöver
vid förstnämnda regemente 1 pensionerad underofficer såsom biträde
åt regementsintendenten och vid sistnämnda regemente 1 pensionerad
underofficer såsom förrådsförvaltare å Revingelied.
e) Norrbottens regemente skall bestå
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
14 kaptener,
32 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
11 fanjunkare och
21 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
32 korpraler.
32 vicekorpraler,
46 volontärer,
av:
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Civilmilitär personal:
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
4 underofficerare.
f) Gotlands infanteriregemente skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
11 kaptener,
30 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
9 fanjunkare och
20 serganter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
l) Första livgrenadjärregementet, Skaraborgs och Västmanlands regementen hava ri
regementsläkare uppförda å staten. ° J
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
117
28 furirer av 2. klassen,
29 korpraler,
29 vicekorpraler,
1 20 volontiirer,
1 sjukvårdsfurir av 1 klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjuk vårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 liovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2.
klassen,
1 vapenlian tverkarkorpral,
1 vapenkanverkarvicekorpral och
1 vapenlian tverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
g) Karlskrona ocli Vaxholms gr<
Officerare:
1 överstelöjtnant,
1 major,
7 kaptener,
16 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
6 fanjunkare och
11 sergeanter.
Manskap:
7 furirer av 1. klassen,
15 furirer av 2. klasen,
16 korpraler,
16 vicekorpraler,
22 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjuk vårdssoldat,
1 ho vslagare vicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2.
klassen,
1 musikfanjunkare,
3 musikserganter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klssen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
Cmlinilitär personal:
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad peronal:
4 underofficerare.
adjärkårer skola vardera bestå av:
1 vapenhantverkarkorpral och
1 vapenhan tverkaresoldat.
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
3 underofficerare.
118
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
2. Kavalleriet.
a) Livgardet till häst reduceras till en skvadron, som sammanslås med
Livregementets dragoner.
b) Livregementets dragoner och Norrlands dragonregemente skola vartdera
bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major,
7 ryttmästare,
19 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
6 fanjunkare och
10 sergeanter.
Manskap:
6 furirer av 1. klassen,
24 furirer av 2. klassen,
29 korpraler,
225 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
3 sjukvårdsryttare,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,1)
5 hovslagarkorpraler,
5 hovslagarryttare och
1 vapenhan tverkarkorpral.
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär (blott vid
Norrlands dragonregemente),
1 vapenhantverkare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
4 underofficerare.
c) Vart och ett av nedan uppräknade kavalleriregementen, nämligen: Livregementets
lmsarer, Smålands husarregemente, Kronprinsens husarregemente,
Skånska husar- och Skånska dragonregementena-, skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major,
6 ryttmästare,
16 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
5 fanjunkare och
9 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
20 furirer av 2. klassen,
23 korpraler,
180 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
2 sjukvårdsryttare,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
4 hovslagarkorpraler,
4 hovslagarryttare och
1 vapenhan tverkarkorpral.
'') Livregementets dragoner 2 hovslagarfurirer.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
119
Musikpergonal:
1 m u sikfanj ankare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilmilitiir personal:
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär och '')
1 vapenhantverkare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
4 underofficerare.
3. Artilleriet.
a) Svea och Upplands artilleriregementen sammanslås och av dessa bildas
dels Svea artilleriregemente förlagt i Uppsala, dels Stockholms artillerikår
förlagd i Stockholm.
Till det nuvarande Positionsartilleriregementet skall såsom Arméartilleriregemente
överföras den för den nuvarande Karlsborgs artillerikår avsedda
tunga artillerimaterielen ävensom den av ingenjörtrupperna hittills omhänderhavda
ballongmaterielen.
Karlsborgs artillerikår skall såsom Luftvärnsartilleriregemente ombeväpnas
med luftvärnsartillerimateriel, varjämte till regementet skall överföras den
av ingenjörtrupperna hittills omhänderhavda strålkastarmaterielen.
Norrbottens artillerikår, förlagd till Boden, skall uppsättas.
bestå av:
b) Svea artilleriregemente skall
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
13 kaptener,
28 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
10 styckjunkare och
20 sergeanter.
Manskap:
17 furirer av 1. klassen,
30 furirer av 2. klassen,
46 konstaplar,
115 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
3 hovslagarkonstaplar,
4 hovslagarartillerister,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
2 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
Mnsikpersonal:
1 musikstyckjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
'') Vid livregementets husarer och Skånska husarregementet dock ingen regementsveterinär.
120
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2
1 musikvicekonstapel,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare och
1 regementsveterinär.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
4 underofficerare,
c) Vart och ett av nedan uppräknade artilleriregementen, nämligen: Göta
armenregemente, Wendes artilleriregemente, Norrlands artilleriregemente,
och Smålands artilleriregemente; skall bestå av samma personal, som ovan
under b) angivits, med undantag därav
att staten för Wendes artilleriregemente ökas med 1 sergeant och 2
furirer av 2. klassen, samt att i staten för Norrlands artilleriregemente
icke upptages vare sig regementsläkare eller regementsveterinär.
d) Gotlands artillerikår skall bestå
Officerare:
1 överstelöjtnant och chef,
6 kaptener, och
11 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
3 styckjunkare och
7 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
10 furirer av 2. klassen,
14 konstaplar,
71 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
1 hovslagarkonstapel,
av:
1 hovslagarartillerist,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
1 hantverkskonstapel och
1 han tverksartill eris!
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Pensionerad personal:
2 underofficerare.
e) Bodens artilleriregemente skall bestå av:
Officerare: Underofficerare:
1 överste och chef, 8 styckjunkare och
1 överstelöjtnant, 17 sergeanter.
3 majorer,
10 kaptener och Manskap:
28 löjtnanter och fänrikar. 13 furirer av 1. klassen,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
121
24 furirer av 2. klassen,
30 konstaplar,
105 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskonstaplar och
3 hantverksartillerister.
Pensionerad personal:
3 underofficerare.
skall bestå av:
f) Arméartilleriregementet
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
12 kaptener och
26 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
1 förvaltare,
10 styckjunkare och
19 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
27 furirer av 2. klassen,
35 konstaplar,
113 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
2 sjukvårdsartillerister,
g) Luftvärnsartilleriregementet
Officerare:
1 överste och chef,
1 major,
7 kaptener och
21 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
7 styckjunkare och
15 sergeanter.
Manskap:
8 furirer av 1. klassen,
15 furirer av 2. klassen, *)
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
4 hantverkskonstaplar och
3 hantverksartillerister.
Musikpersonal:
1 musikstyckjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
2 musikvolontärer och
3 musik el ev er.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare.
Pensionerad personal:
3 underofficerare,
skall bestå av:
24 konstaplar,
74 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
Musikpersonal:‘)
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
*) Avsedd för Karlsborgs garnison.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 sand. 2 C käft. (Nr 2.) 788 24 53
122
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
h) Norrbottens artillerikår skall
Officerare:
1 major och chef,
4 kaptener,
8 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
2 styckjunkare och
6 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare.
Civil personal:
1 garnisonspastor å Karlsborg.
Pensionerad personal:
3 underofficerare.
bestå av:
9 furirer av 2. klassen,
10 konstaplar,
20 volontärer,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
1 liovslagarkonstapel och
1 hovslagarartillerist.
Pensionerad personal:
2 underofficerare.
i) Stockholms artillerikår skall bestå av personal, som ovan under h) angivits,
och dessutom av
1 hovslagarfurir av 2. klassen, 1 musikstyckjunkare, 1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen, 1 musikfurir av 2. klassen, 1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral, 2 musikvololontärer, 3 musikelever, 1 bataljonsläkare
och 1 batalj onsveterinär.
4. Fortifikationen och ingenjörtrupperna.
a) Vid fortifikationen skall finnas
Officerare:
3 överstar,
4 överstelöjtnanter,
9 majorer,
49 kaptener,
81 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
33 fanjunkare och
66 sergeanter.
följande personal anställd, nämligen
Musikpersonal:
4 musikfanjunkare,
4 musiksergeanter.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare,
3 bataljonsläkare,
3 bataljonsveterinärer,
1 radioingenjör,
9 fortifikationskassörer,
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
123
1 departementsskrivare,
5 vapenliantverkare,
7 tygverkmästare,
24 tygkantverkare och
5 förråds vaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor och
1 expeditionsvakt.
Pensionerad personal:
2 officerare,
11 underofficerare.
b) Vid vart och ett av nedan uppräknade ingenjörtruppförband skall
finnas anställd följande manskapspersonal, nämligen:
vid Svea ingenjörkår:
Manskap:
6 furirer av 1. klassen,
11 furirer av 2. klassen,
14 korpraler,
14 vicekorpraler,
BO volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 liovslagarsoldat,
1 vapenhan tverkarkorpral,
1 vapenhan tverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
3 hantverksvicekorpraler och
8 hantverkssoldater.
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
vid Göta ingenjörkår:
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
10 vicekorpraler,
ÖB volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarvicekorpral,
1 liovslagarsoldat,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen
3 hantverkskorpraler,
2 hantverksvicekorpraler och
6 hantverkssoldater,
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer,
3 musikelever.
124
Särskilda utskottets utlåtande Ur 2.
vid Fälttelegraf regementet:
Manskap:
7 furirer av 1. klassen,
14 furirer av 2. klassen,
20 korpraler,
20 vicekorpraler,
110 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårds vicekorpral,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarkorpral,
1 liovslagarvicekorpral,
1 kovslagarsoldat,
1 vapenliantverkarkorpral,
1 vapenkantverkarvicekorpral,
1 vapenkantverkarsoldat,
1 kantverksfurir av 1. klassen,
3 kantverksfurirer av 2. klassen,
6 kantverkskorpraler,
5 kantverksvicekorpraler ock
12 kantverkssoldater.
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer ock
3 musikelever.
vid Bodens ingenjörkår:
Manskap:
3 furirer av 1. klassen,
7 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
10 vicekorpraler,
56 volontärer,
1 sjukvårdskorpral,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
1 sjukvårds solda t,
1 liovslagarvicekorpral,
1 vapenkantverkarkorpral,
1 vapenkantverkarvicekorpral,
1 vapenkantverkarsoldat,
1 kantverksfurir av 1. klassen,
2 kantverksfurirer av 2. klassen,
3 kantverkskorpraler,
2 kantverksvicekorpraler ock
6 kantverkssoldater.
vid Norrlands
Manskap:
4 furirer av 1. klassen.
7 furirer av 2. klassen,
10 korpraler,
10 vicekorpraler,
60 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2, klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
1 kovslagarvicekorpral,
1 kovslagar soldat,
1 vapenkantverkarkorpral,
1 vapenkantverkarvicekorpral,
ingenjörkår:
1 vapenkantverkarsoldat,
1 kantverksfurir av 1. klassen,
2 kantverksfurirer av 2. klassen
3 kantverkskorpraler,
3 kantverksvicekorpraler,
8 kantverkssoldater.
Musikmnnskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer ock
3 musikelever.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
125
5. Trängen och trängtrupperna.
a) Östgöta-, Göta och Västmanlands trängkårer indragas.
b) Den för Gången gemensamma staten skall upptaga följande personal,
nämligen:
Officerare:
1 överste,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
16 kaptener,
27 löjtnanter och fänrikar.
Cirilinilitär personal:
regementsläkare,
batalj on släkare,
batalj onsveterinärer,
hantverkare och
förrådsvaktmästare.
Underofficerare:
13 fanjunkare och
2 8 sergeanter.
Musikpersonal:
3 musikfanjunkare,
3 musiksergeanten.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionered personal:
3 officerare,
13 underofficerare.
c) Vid vart och ett av nedan uppräknade trängtruppförband skall finnas
anställd följande manskapspersonal, nämligen:
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
10 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
10 vicekorpraler,
17 volontärer,
1 hovslagarkorpral och
1 hovslagarvicekorpral.
trängkår:
Mnsikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
vid Svea
vid vardera av Skånska
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
11 furirer av 2. klassen,
12 korpraler,
10 vicekorpraler,
17 volontärer,
1 hovslagarkorpral och
1 hovslagarvicekorpral.
trängkåren och Norrlands trängkår:
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral.
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
126
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
6. Intendenturkåren och intendenturtrupperna.
Vid intendenturkåren och intendenturtrupperna skall finnas anstäld följande
personal, nämligen:
Officerare:
2 överstar,
5 överstelöjtnanter,
9 majorer,
7 6 kaptener och
10 löjtnanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen och
13 furirer av 2. klassen.
Civilmilitär personal:
2 departementsskrivare:
Underofficerare:
64 förvaltare,
6 fanjunkare och
11 sergeanter.
Civil personal:
1 expeditionsvakt.
Pensionerad personal:
2 officerare,
7 underofficerare.
G. Vissa civilmilitära samt civila kårer och stater.
1. Fältläkarkären.
Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av1
generalfältläkare,1) 36 regementsläkare,3)
1 överfältläkare,1) 20 bataljonsläkare3) samt
5 fältläkare,2) 44 bataljonsläkare vid fältläkarkåren.4)
2. Garnisonssj ukhusen och arméns sjuksköterskekår.
Den å staten för garnisonssjukhuset i Stockholm uppförda överläkarbeställmngen
med bataljonsläkares lön skall ändras till en överläkarbeställning
med regementsläkares lön.
Såsom redogörare vid nämnda sjukhus skall anställas 1 pensionerad officer.
Garnisonssjukhuset å Karlsborg övertages av luftvärnsartilleriregementet.
Vid arméns sjuksköterskekår skola finnas 41 ordinarie sjuksköterskor.
3. Fältveterinärkåren.
Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:
1 överfältveterinär,'')
5 fältveterinärer,2)
10 regementsveterinärer3) samt
10 bataljonsveterinärer.3)
*) Uppförd å arméförvaltningens stat.
3) Uppförda å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.
) Uppförda å truppförbandens m. fl. stater.
4) Uppförda å staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
127
4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.
Staten för artilleriets fabriker
personal, nämligen:
Ordinarie
och tyganstalter skall upptaga följande
1 fälttygmästare,
3 styresmän,
1 tygmästare av 1. klassen,
2 tygmästare av 2. klassen,
5 tyg- eller fabriksingenjörer,
2 departementsskrivare,
12 tyg- eller fabriksförvaltare av 1
klassen,
befattningshavare:
8 tygförvaltare av 2. klassen,
18 besiktningsrustmästare eller
verkmästare,
6 verkmästare av 1. klassen,
2 verkmästare av 2. klassen,
9 tyg- eller fabriksskrivare,
49 tyghantverkare och
7 fortmaskinister.
tyg -
Pensionerad personal.
1 ledare för artilleridepartementets tekniska revision, pensionerad officer,
1 expeditionsunderofficer vid artilleridepartementets tekniska revision,
1 expeditionsunderofficer » » civilbyrå,
3 expeditionsunderofficerare vid » militärbyrå,
7 expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och
Stockholms tygstation samt
2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.
samtliga
pensionerade
underofficerare.
5. Ecklesiastikstaten.
Ecklesiastikstaten skall bestå av:
41 regementspastorer,1)
1 garnisonspastor,* 2)
1 slottspastor,3) samt
1 stabspastor.4)
6. Polispersonalen.
Arméns polispersonal skall bestå av:
i Boden: å Karlsborg:
1 poliskommissarie, 1 överkonstapel och
3 överkonstaplar och 1 konstapel.
9 konstaplar.
‘) Uppförda å. truppförbandens stater.
a) Uppförda, 1 å staten för kommendantskapet i
artillerire gementet.
3) Uppförd å staten för krigsskolan.
*) Uppförd å militärbefälets ä Gotland stat.
Boden och 1 å staten för luftvärns -
128
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
H. Indelningsverket.
Följande personal skall vid fullt genomförd organisation ingå i indelningsverket
:
A-klass |
B-klass |
|
Infanteriet......................... |
.................... 4,368 |
7,425 |
Kavalleriet ........................ |
..................... 168 |
2,505 |
Artilleriet ........................... |
.................... 1,056 |
3,435 |
Ingenjörtrupperna ........... |
..................... 240 |
450 |
Trängtrupperna.................. |
..................... 144 |
300 |
Intendenturtrupperna ..... |
..................... 108 |
— |
Summa 6,984 |
14,115 |
I. Härens hästar och remonteringsväsendet.
1. Härens hästar.
Egna tjänsteliästar.
Följande personal skall vara skyldig att hålla var och en egen tjänstehäst,
nämligen:
chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet, de fem arméfördelningscheferna,
cheferna förde två självständiga infanteribrigaderna, militärbefälhavaren
på Gotland, generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet,
chefen för fortifikationen, inspektören för kavalleriet och inspektören
tor trangen ........................................................ |
tillhopa |
14 |
hästar |
chefen för lantförsvarets kommandoexpedition......... |
1 |
häst |
|
samtliga officerare vid generalstaben med undantag |
|||
av militärattachéerna......................................... |
» |
52 |
hästar |
chefen för artilleristaben................... |
1 |
häst |
|
chefen för krigshögskolan ........................... |
1 |
||
chefen för krigsskolan ävensom kadettofficeren ur |
|||
kavalleriet vid samma skola ..................... |
» |
2 |
hästar |
chefen för ridskolan ävensom de fyra lärarna därstädes |
» |
5 |
|
samtliga regementschefer vid infanteriet ............ |
» |
27 |
•» |
samtliga officerare vid kavalleriet utom fänrikar.... |
» |
146 |
|
samtliga regementschefer vid artilleriet..................... |
8 |
» |
|
eller |
tillhopa |
257 |
hästar. |
Stamhästar.
Vid armén skola finnas tillhopa 6,991 stamhästar, nämligen:
vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitetet, generalstaben m. fl.
staber och undervisningsverken:
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
129
lantförsvarets kommandoexpedition .......... |
....... 1 |
||
generalitetet, arméfördelningsstaberna |
och |
||
tränginspektionen ............................................ |
....... 57 |
||
generalstaben ............................................... |
39 |
||
artilleristaben ............................................ |
15 |
||
kommendantskapet i Boden ...................... |
....... 2 |
||
militärbefälet på Gotland |
....... 2 |
||
fälttygmästare)! ............................................ |
1 |
||
undervisningsverken ................................... |
10 |
tillhopa |
125 hästar |
vid infanteriet............................................... |
» |
585 » |
|
» kavalleriet............................................... |
3,760 |
||
» artilleriet ............................................... |
» |
2,150 |
|
» fortifikationen och ingenjörtrupperna |
» |
221 |
|
» trängtruppema ...................................... |
» |
146 |
|
» intendenturtrupperna............................ |
4 |
||
eller tillhopa |
6,991 hästar. |
||
Lejda hästar. |
|||
Antalet hästlejningsdagar vid armén skall beräknas sålunda: |
|||
vid infanteriet .................................................. |
31,480 lejningsdagar |
||
» kavalleriet .................................................. |
1,400 |
» |
|
» artilleriet..................................................... |
103,154 |
||
» ingenjörtrupperna...................................... |
36,510 |
» |
|
» trängtruppema............................................ |
11,556 |
» |
|
» intendenturtrupperna................................ |
2,500 |
» |
|
eller |
tillhopa |
186,200 |
lejningsdagar |
2. Remonterings väsendet.
Antalet remonter.
Årligen skall följande antal remonter tillföras armén, nämligen:
vid kavalleriet .............................................................................. 397 remonter
» artilleriet, ingenjör- och trängtruppema......... ................ 231 »
ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar ... 8 »
eller tillhopa 636 remonter.
Kemonteringrsstyrelsen.
Den vid remonteringsstyrelsen anställda personalen skall utgöras av:
1 chef, officer å reservstat eller i reserven, och
1 redogörare, pensionerad officer.
Remontdepåerna.
Vid armén skola finnas tre remontdepåer, nämligen vid Herrevadskloster
i Skåne, Gudhem i Västergötland och Utnäslöt i Västmanland.
130
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
I. Reservpersonal.
1. Personal å reservstat.
För övergång från aktiv stat till reservstat skall för officerare, läkare
och veterinärer fordras, förutom full tjänstduglighet, 7 tjänsteår såsom
officer, respektive militärläkare eller militärveterinär. Såsom villkor för
sådan övergång skall för underofficer fordras 4 tjänsteår såsom sergeant
vid eller i regemente (kår) och 34 levnadsår.
Kapten (ryttmästare) å reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall
kunna befordras till major å reservstat. Regementsläkare (regementsveterinär)
å reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall kunna befordras till
fältläkare (fältveterinär) å reservstat.
Personal å reservstat skall vara tjänstgöringsskyldig i krig och då värnpliktiga
eljest inkallas till rikets försvar, ävensom vid sådan övning, som
till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom
i fred i 45 dagar under loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden.
a) Reservstaten för officerare och underofficerare skall bestå av:
2 generalspersoner,
6 överstar,
56 majorer,
319 kompaniofficerare och
100 underofficerare.
b) Reservstaten för fältläkarkåren skall bestå av:
2 fältläkare och
4 regementsläkare.
c) Reservstaten för fältveterinärkåren skall bestå av:
1 fältveterinär och
1 regementsveterinär.
2. Personal i arméns reserver.
a) Officerare och underofficerare, vilka inom regementes (kårs) reserv
vunnit sin första officers- respektive under officer sanställning.
Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgörings -skyldiga i krig och då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar, ävensom
vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan
bliva anbefalld, samt dessutom i fred under loppet av varje treårsperiod
av tjänstetiden intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 42 års ålder:
vid infanteriet, träng- och intendenturtrupperna i 35 dagar samt vid övriga
truppslag i 45 dagar.
Ifrågavarande personal skall vid sin första utnämning erhålla ekiperingshjälp,
officer med 750 kronor och underofficer med 600 kronor.
Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående
pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till
400 kronor.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
131
Därest officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort
honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan lian uppnått den
för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans efterlevande anhöriga
eller annan rättsinnehavare utbetalas ett, mot pensionens vid tiden
för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde, svarande belopp.
Officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort honom
åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall efter uppnådda 42 års ålder vara
berättigad att utbekomma i stället för pensionen ett, mot dennas efter 5
procent kapitaliserade värde, svarande belopp.
b) Officerare och underofficerare, som vid eller efter avgång från beställning
på stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde
i regementes (kårs) reserv.
Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga
i samma omfattning som ovan under a) omförmälda officerare och
underofficerare.
Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående
pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till
400 kronor.
c) Underbefäl i reserven.
Ifrågavarande personal må kvarstå i reserven intill utgången av det
kalenderår, varunder vederbörande uppnår 34 års ålder, och skall vara
tjänstgöringsskyldig i krig samt då värnpliktiga eljest inkallas till rikets
försvar, ävensom vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap
kan bliva anbefalld, dock att för underbefäl i reserven, som övergått
till indelningsverket, de för detta givna särskilda bestämmelser gälla i
fråga om tjänstetid och tjänstgöringsskyldighet.
d) Fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservpersonal.
Fältläkarstipendiat- och fältveterinärstipendiatbeställningar i reserven skola
indragas.
Vad ovan under a) och b) sagts i fråga om tjänstgöringsskyldighet,
avlönings- och pensionsförmåner samt ekiperingshjälp för officerare skall i
tillämpliga delar gälla även beträffande läkare och veterinärer, dock att den
ordinarie tjänstgöringsskyldigheten i fred, oavsett vid vilket truppslag
tjänstgöringen fullgöres, skall vara 45 dagar under loppet av varje treårsperiod
av tjänstetiden.
J. övergången till den nya härordningen.
Ovan angivna ändringar i nu gällande härordning skola träda i kraft
under budgetåret den 1 juli 1925—den 30 juni 1926 å de tider Kungl.
Maj:t bestämmer.
132
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
SJÖFÖRSVARET.
I. Flottan.
A. Sjökrigsm återigen.
a) Under tiden 1 juli 1924—30 juni 1929 skall, oavsett vilket beslut
riksdagen i övrigt fattar rörande försvars väsendets organisation, ersättningsbyggnad
av krigsfartygsmateriel, omfattande nybyggnad av fyra jagare, två
torpedundervattensbatar och tva inotortorpedbåtar, äga rum för en sammanlagd
kostnad av 35,000,000 kronor.
b) Av ännu återstående behållning, 333,500 kronor, å det i 1919 års
riksstat uppförda reservationsanslaget till krigsfartygsmateriel må användas
högst 260,000 kronor för omändring av de såsom stridsfartyg utrangerade
f. d. pansarbåtarna Niord och Göta till logementsfartyg.
B. Marinförvaltningen.
A marinförvaltningens stat indragas: 2 befattningar tillhörande lönegraden
B 15, samt 3 befattningar tillhörande lönegraden B 13, och 2
expeditionsvaktsbefattningar, varjämte 1 andre kemist överflyttas till den
under flottans personalstater upptagna civila personalen.
C. Marinstaben.
Ben å marinstabens stat för närvarande uppförda registrators- och
aktuariebefattningen indrages.
D. Sjökrigsskolan.
a) Marinintendentsskolan skall upphöra såsom särskild undervisningsanstalt
och undervisningen av marinintendentselever och marinintendentsaspiranter
förläggas till sjökrigsskolan.
b) Sjökrigsskolans elever skola åtnjuta inkvarteringsersättning ävensom
befrias från erläggande av terminsavgifter samt erhålla fri undervisningsmateriel
och fria läroböcker.
E. Flottans stationer.
a) Ben revision av fartygsredogörelserna, som för närvarande äger rum
å flottans stationer (de s. k. sjörevisionerna), skall upphöra.
b) I staten för skeppsgosseskolorna indrages den för skolan i Marstrand
upptagna personal, varemot för skolan i Karlskrona upptagen personal
ökas med 2 ordinarie ämneslärare, 1 extra ordinarie ämneslärare samt
1 lärare i slöjd.
c) Hos Kungl. Maj:t anhalles om utredning angående utflyttning av
Stockholms station till Yaxholm.
Särskilda utskottets utlåtande AV 2.
133
Flottans personalstater skola
Officerare:
5
7
16
21
118
155
Underofficerare:
175 flaggunderofficerare,
355 underofficerare av 2 graden.
Manskap:
Flaggkorpraler:
350 flaggkorpraler,
övrigt manskap:
1,150 korpraler, därav högst 200
högbåtsman samt
2,800 meniga,
118 meniga, karlskrivna skeppsgossar,
under 5 månader.
Skeppsgossar:
410 skeppsgossar.
Mariningenjörer:
1 marinöverdirektör,
2 marindirektörer av 1. graden,
3 marindirektörer av 2. graden,
9 mariningenjörer av 1. graden,
1. löneklassen,
5 mariningenjörer av 1. graden,
2. löneklassen,
7 mariningenjörer av 2. graden,
4 extra mariningenjörer,
4 specialingenjörer av 1. graden,
7 specialingenjörer av 2. graden,
4 specialingenjörer av 3. graden,
vartill komma
4 mariningenjörsstipendiater.
personal:
Mariniutendenter:
1 marinöverintendent,
2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,
6 förste marinintendenter, 2. löneklassen,
29 marintendenter av 1. graden,
15 marinintendenter av 2. graden och
7 marinunderintendenter.
Marinlöknre:
1 marinöverläkare,
3 förste marinläkare,
8 marinläkare av 1. graden,
20 marinläkare av 2. graden och
10 marinläkarstipendiater.
Ecklesiastikpersonal:
2 amiralitetspastorer,
3 amiralitetspredikanter,
2 klockare och
1 kyrkvaktare.
Polispersonal:
2 överkonstaplar, tillika poliskommissarier,
2 överkonstaplar,
9 konstaplar och
2 extra konstaplar.
Musikpersonal:
2 musikdirektörer.
Civil personal:
1 advokatfiskal,
1 kemist,
1 rektor, 1 ordinarie ämneslärare,
tillika förste lärare, och 7 övriga
ordinarie ämneslärare vid skeppsgosseskolan,
6 expeditionsvakter.
Pensionerad personal:
1 officer och
5 8 underofficerare.
Flottans personalstater.
upptaga följande
flaggman,
kommendörer,
kommendörkaptener av 1.
graden,
kommendörkaptener av 2.
graden,
kaptener,
löjtnanter och fänrikar.
134
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
G. Flottans reservpersonal.
1. Personal å reservstat.
Den nuvarande reservstaten för flottan skall i män av beställningsliavarnas
avgång indragas.
2. Personal i flottans reserv.
A. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler).
1. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler), vilka inom
flottans reserv vunnit sin första anställning som officer, respektive
underofficer (flaggkorpral).
a) Officerare, vilka genomgått utbildning som reservofficersaspiranter, ävensom
underofficerare (flaggkorpraler):
Ifrågavarande officerare och underofficerare (flaggkorpraler) skola intill
av Konungen bestämd levnadsålder vara tjänstgöringsskyldiga vid krig och
allmän mobilisering, ävensom vid sådan större rustning, som till utrönande
av flottans krigsberedskap eller eljest kan bliva anbefald, samt dessutom
i fred dels under för respektive personalkategorier stadgad, till första anställningsåret
förlagd utbildningstid, dels ock under tvenne repetitionsövningar
av lägst 60 och högst 90 dagars längd å tider, som av Konungen
bestämmas.
Ekiperingshjälp skall utgå med 600 kronor till reservofficersaspirant
och 400 kronor till här avsedd officer. Underofficer (flaggkorpral) skall
vid sin första utnämning erhålla ekiperingshjälp med 600 kronor.
Officer eller underofficer, som fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet
och som kvarstått i flottans reserv intill föreskriven ålder, skall
vara. berättigad att efter uppnådda 55 års ålder under sin återstående
livstid åtnjuta årlig pension, officer med 600 kronor och underofficer
(flaggkorpral) med 400 kronor.
Därest officer eller underofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning
fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han
uppnått den för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans
efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare utbetalas ett, mot pensionens
vid tiden för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde, svarande
belopp.
Officer eller underofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning
fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall vara berättigad att
i samband med avgången ur reserven i stället för pensionen utbekomma
ett, mot dennas efter 5 procent kapitaliserade värde, svarande belopp.
b) Officerare, vilka efter genomgången sjökrigsskola icke erhållit beställning
på stat, men som vunnit anställning i reserven:
För dessa officerare skola gälla enahanda bestämmelser som för de under
mom. 2 här nedan omförmälda, dock att de under första tjänsteåret efter
konstitueringen till fänrik skola, i likhet med de i mom. 1 a) ovan avsedda
officerare, vara tjänstgöringsskyldiga under viss utbildningstid.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
135
2. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler), som vid avgång
från beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension
eller den vid uppnådda 50 levnads- och 30 tjänsteår utfallande
pension — på ansökan vunnit inträde i flottans reserv.
Ifrågavarande officerare och underofficerare (flaggkorpraler) skola vara
tjänstgöringsskyldiga enligt enahanda grunder som de under mom. 1 a)
ovan omförmälda officerare och underofficerare (flaggkorpraler), dock att de i
fredstid skola intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 40 års ålder,
fullgöra en repetitionsövning om 60 dagar under loppet av varje fyraårsperiod
av tjänstetiden.
Flaggkorpral skall vid utnämning till beställning i reserven erhålla
ekiperingslijälp med 600 kronor.
Beträffande pension, utbetalande av dess kapitaliserade värde, i samband
med avgång ur reserven eller dessförinnan i händelse av dödsfall,
gäller vad därom blivit sagt beträffande de under mom. 1 a) här ovan
omförmälda officerarna och underofficerarna (flaggkorpralerna).
B. Mariningenjörer, marinintendenter och marinläkare.
1. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka inom flottans
reserv vunnit sin första anställning såsom mariningenjörer av
2. graden resp. marinunderintendenter.
Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas
till 600 kronor.
2. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka vid avgång
från beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension eller
den enligt gällande bestämmelser efter viss levnads- och tjänsteålder
utfallande pension — på ansökan vunnit inträde i flottans
reserv.
Här avsedd marinintendent skall vara skyldig att intill utgången av det
kalenderår, då han uppnår 40 års ålder, fullgöra en eller flera repetitionsövningar
om sammanlagt 180 dagar.
Pension skall till här ifrågavarande personal utgå i enlighet med vad
under A 1 a) är sagt beträffande officerare, dock att mariningenjör skall
för erhållande av sagda förmån hava kvarstått i beställning på stat intill
40 års ålder.
3. Marinläkare.
Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas
till 600 kronor.
4. Beträffande tjänstgöringsskyldighet vid krig, mobilisering m. m.
gäller vad ovan under A 6. la) sagts.
H. De värnpliktiga och deras redovisning.
Antalet sjörullföringsbefälhavare skall minskas från 6 till 4.
136
Särskilda utskottets utlåtande Kr 2.
II. Kustartilleriet.
1. Kustartilleriets personalstat.
Kustartilleriets personalstat skall upptaga följande personal:
Officerare:
1 chef för kustartilleriet, generalsperson,
2 överstar,
4 överstelöjtnanter,
8 majorer,
38 kaptener,
64 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
47 underofficerare av 1. graden,
93 * » 2. »
Manskap:
73 underofficerskorpraler av 1. klassen,
143 » » 2. » ,
116 korpraler,
568 meniga.
Musikpersonal:
2 musikstyckjunkare.
Civil personal:
1 regementspastor och
1 fästningspredikant.
Pensionerad personal:
1 officer och
19 underofficerare.
2. Kustartilleriets reservpersonal,
a) Personal å reservstat.
Reservstaten för kustartilleriet skall upptaga 3 regementsofficerare, 9
kompaniofficerare och 10 underofficerare.
För övergång till reservstat samt tjänstgöringsskyldighet skola gälla
enahanda bestämmelser som för reservstatspersonal vid armén.
b) Personal i kustartilleriets reserv.
Beträffande officerare och underofficerare i kustartilleriets reserv skola
i tillämpliga delar gälla enahanda bestämmelser som för motsvarande
personal vid armén.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
137
III. Övergången till den nya marinorganisationen.
Föreslagna ändringar i nu gällande marinorganisation skola träda i
kraft under budgetåret den 1 juli 1925—den 30 juni 1920 å de tider,
Kungl. Maj:t bestämmer.
LUFTFÖRSVARET.
A. Allmänna grunder för flygvapnets ordnande.
Under tiden 1 juli 1925—30 juni 1930 skall, oavsett vilket beslut
riksdagen i övrigt fattar rörande försvarsväsendets ordnande, ett självständigt
flygvapen organiseras och utrustas för en sammanlagd kostnad av 35,000,000
kronor i enlighet med nedanstående.
Arméns flygtrupper — — —--— (= utskottet s. 234 238)
—— — — truppförband m. fl.
2:o) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
dels om utfärdande av nödiga bestämmelser rörande indelningsverket
i enlighet med de i utskottets betänkande angivna
grunderna, dels ock om dessa bestämmelsers inarbetande
i särskild lag om krigsmakten, vartill Kungl. Maj:t ville
för riksdagen framlägga förslag;
3:o) att riksdagen för sin del måtte besluta, att § 5 av
Kungl. kungörelsen 27 juni 1919 angående allmänna villkor
och bestämmelser för statens egnahemslånerörelse, sådan den
lyder enligt Kungl. kungörelsen 25 maj 1923 skall erhålla
följande ändrade lydelse:
§ 5.
Egnahemslån — — — — (nötkreatur eller häst).
Låneför medlaren — — — — — själv.
I fråga om — — — — — — — hem.
Vid beviljandet av egnahemslån skall företräde givas
åt sökande, som av rekryteringsnämnd erhållit indelningskon
trakt till eget hem, varjämte under i övrigt — —
— — — sägs.
4:o) att riksdagen för sin del måtte besluta, att mom. 9
av Kungl. kungörelsen 17 oktober 1913 angående grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar,
sådant det lyder enligt Kungl. kungörelsen 28 november
1919 skall erhålla följande lydelse:
Bihang till riksdagens ''protokoll 1924. 11 saml. 2 C käft. (Nr 2.)
788 24 54
138
Särskilda utskottets utlåtande nr 2.
9. I fråga om — — — — — gälla:
att — — — — — person,
att, där från den, som av rekryteringsnämnd erhållit
indelningskon trakt till eget hem, anbud inkommer till
det åsätta saluvärdet eller däröver, dylikt anbud skall
antagas; skolande där två eller flera sådana anbud inkomma,
auktion mellan anbudsgivare av nu nämnt slag
anställas för avgörande av företrädet emellan,
att, där antagligt anbud, som nyss nämnts, icke föreligga
och från två eller flera lämpliga anbud inkommit
till det — — — — — prövning;
5:o) att riksdagen må, i anledning av herr Reuterskiölds
m. flis motion nr 205, herr Lindgrens m. fl. motion nr 348,
herr Wigforss m. flis motion nr 248 och herr Hanssons i
Stockholm m. flis motion nr 392, uti skrivelse till Kungl.
Maj it anhålla, att Kungl. Maj it måtte för nästkommande års
riksdag framlägga förslag till förbättrande av underofficerarnas
tjänsteställning i enlighet med av utskottet i detta utlåtande
förordade riktlinjer;
6:o) att riksdagen må, i anledning av herr Reuterskiölds
motion nr 205, herr Lindgrens m. flis motion nr 348, herr
Wigforss’ m. flis motion nr 248, herr Hanssons i Stockholm
m. flis motion nr 392, herr Karlssons i Gasabäck m. flis
motion nr 390 samt herr Kilboms m. flis motion nr 396,
uti skrivelse till Kungl. Maj it anhålla, att Kungl. Maj it, med
beaktande av vad utskottet i ämnet anfört, måtte i samband
med spörsmålet om förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning
äxen underkasta frågan om underbefäls och underofficerares
befordran till officerare och reservofficerare förnyad
slutlig utredning och för nästkommande års riksdag framlägga
det förslag, vartill nämnda utredning må föranleda;
7 :o) att riksdagen må, i anledning av herr Wigforss’ m. flis
motion nr 248 och herr Hanssons i Stockholm m. flis motion
nr 392, i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att i samband
med slutlig prövning av frågan om passagesystem förslag
till tryggande av rekryteringen av officers- och underofficerskårema
vid de i Boden förlagda truppförbanden snarast möjligt
måtte uppgöras och föreläggas riksdagen; samt
8:o) att övriga till utskottet överlämnade motioner, i vad
de avse försvarets ordnande, i den mån de icke kunna anses
besvarade genom utskottets hemställan här ovan underpunkterna
Ko)—7:o), icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Särskilda utskottets utlåtande, Nr 2.
139
II.
VÄRNPLIKTSLAGEN
_ _ — — — — (= utskottet s. 241—308) — — — —
Utskottets yttrande.
Då utskottet funnit sig böra till grund för försvarsväsendets ordnande
lägga motionerna I: 205 och II: 348, har utskottet även haft att taga
ställning till det i dessa motioner framlagda förslaget om värnpliktslagens
ersättande med en ny lag om krigsmakten av mera omfattande innehåll.
Med fullt gillande av tanken att i en enda lag sammanföra grunderna
för såväl värnplikten som befälsorganisationen, indelningsverket, befalsrekrytering
och befälsbefordran, har utskottet dock icke haft tillfälle att
underkasta förslaget den ingående granskning, som erfordras och som
torde böra i första hand av Kungl. Maj:t verkställas. Utskottet har
därför begränsat sig till att i det förslag till värnpliktslag, som av
Kungl. Maj:t förelagts riksdagen, införa sådana förändringar, som av utskottets
förslag rörande försvarets ändrade organisation föranletts, och
uttalar den förhoppningen, att den sålunda omarbetade värnpliktslagens
antagande icke skall utgöra hinder för Kungl. Maj:t att för nästa riksdag
framlägga förslag till lag om krigsmakten med beaktande av nu anförda
synpunkter. I avvaktan på en sådan lag torde Kungl. Maj:t kunna och
böra i administrativ väg utfärda nödiga bestämmelser rörande de ämnen,
som icke kunnat i värnpliktslagen medtagas.
Beträffande de ändringar i Kungl. Maj:ts förslag till värnpliktslag, som
utskottet föreslår, må till motivering följande anföras.
§ 4.
Utskottet har ansett uttrycket »duglig till krigstjänst» mindre lämpligt
med hänsyn därtill, att utskottet i motsats till propositionen bibehållit
skillnaden mellan vapenföra och icke vapenföra och därför såväl i denna
som i följande paragrafer ersatt detsamma med uttrycket »till tjänstgöring
inom krigsmakten oförmögen eller synnerligen olämplig». Utskottet
föi-menar, att då, med den korta övningstid, som utskottet föreslår, det
måste fordras ett starkt urval, som utesluter för utbildning uppenbart olämpliga
element, den av utskottet föreslagna formuleringen är väl grundad. I
samband härmed har utskottet ansett sig böra förorda, att i uttrycket »be
-
140
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
stående kroppslig svaghet» ordet »bestående» uteslutes, helst därigenom
ingen väsentlig ändring i sak sker, men avfattningen blir klarare.
Då utskottet vidare ansett, att såväl familjeförsörjare som de i nuvarande
§ 16 mom. 2 avsedda värnpliktiga böra frikallas från värnplikts
fullgörande i fredstid, har utskottet inflyttat bestämmelsen härom som
mom. 2 i denna § 4.
§ 6.
Utskottet anser, att den utbildning, som avses för vapenföra studenter
och likställda, bör kunna meddelas en var vapenför värnpliktig, som önskar
komma i åtnjutande därav och äger härför nödiga förutsättningar. I anledning
härav har utskottet omformulerat mom. 2, och ansett mom. 3
kunna utgå, då utskottet icke kunnat tillstyrka tvångsuttagning av underbefäl
och fackmän och stadgandet i övrigt är överflödigt.
§ 7.
Utskottet har här infört de bestämmelser angående vapenföra, icke
vapenföra och mindre vapenföra, som i motion I: 205 och II: 348 intagits
i förslaget till lag om krigsmakten § 23 mom. 3 och § 47 mom. 2,
då av denna uppdelning föreskrifterna om övnings tiden äro beroende.
§ 16.
Ändringen i mom. 1 innebär endast förkortning och förtydligande;
mom. 2 utgår, i följd av överflyttning till § 4, och mom. 3 fullständigas
med ett av föreskrifterna i § 4 mom. 2 betingat tillägg.
Beträffande mom. 4 har utskottet ansett skäligt, att den som återvinner
svenskt medborgarskap på ett tydligare sätt omnämnes och därjämte
likställes med naturaliserade, vare sig dessa en gång varit eller icke varit
svenska medborgare utskottet finner heller ingen anldening att bi
behålla
någon skillnad mellan dessa. Beträffande åter dem som utflyttat
utan att förlora svenskt medborgarskap, har utskottet icke funnit skäl
bibehålla vare sig bestämmelsen, att utflyttningen ej må ha skett i strid
med då gällande föreskrifter, eller bestämmelsen, att utflyttningen måst
ske till främmande världsdel, eller slutligen bestämmelsen om 28 års
ålder, resp. 9 års bortovaro, utan''ansett 26 års ålder och 7 års bortovaro
tillräckliga. Avväger man nämligen mot varandra rikets intresse att återfå
dugliga medborgare, som härifrån hindras, när de trots sin ålder måste
riskera värnpliktens utkrävande vid hemkomsten, och å den andra rikets
intresse av värnpliktens utkrävande av en var till varje pris, måste efter
utskottets tanke det förra intresset överväga, helst när värnpliktstiden är
mycket ^ kort. Helt annorlunda ställer sig saken i stormaktsländer med
krav på en stark armé, vars enda grund är värnplikten. Över huvud
skulle utskottet funnit önskvärt, att själva uttrycket »värnplikt» ersatts
av något annat, såsom även skett i motion I: 205 och II: 348, men utskottet
har nödgats ställa även denna fråga på vidare utredning.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
141
Mom. 5 innehåller ett nytt stadgande, som av erfarenheten visats vara
behövligt till undvikande av obillighet och redan torde genom praxis vara
i viss mån tillämpat.
§ 17-
Utskottet har här infört de jämkningar, som av utskottets förslag rörande
försvarsväsendets ordnande föranletts.
§ 19.
Utskottet föreslår endast vissa av sammanhanget betingade redaktionella
ändringar.
§§ 23—26.
Då utskottet icke skiljer mellan linjetjänst och ersättningsreserv och
icke heller anser någon fixering av antalet årligen uttagna böra ske, eftersom
varje sådan fixering skulle betyda en s. k. kategoriklyvning, är paragrafen
överflödig. Utskottet har i dess ställe insatt nuvarande stadgande, som
i proposition nr 20 återfinnes såsom § 25 mom. 3.
Och då efter utskottets förslag tvångsuttagning av underbefäl och fackmän
ej skall äga rum, torde även § 26 i Kungl. Maj:ts förslag böra
utgå; i dess ställe har utskottet insatt samma förslags § 25 mom 2 i
enlighet med nu gällande lag.
Utskottet har för övrigt ansett lämpligt, att Kungl. Maj:t må kunna,
dock oberoende av besvär, pröva beslut av inskrivningsrevisionen, och
förty i denna riktning omformulerat § 23 andra stycket.
§ 27.
Denna paragraf är helt omarbetad på grund av vad utskottet föreslagit
angående värnpliktens ordnande med 140 dagar lika för alla, undantagandes
under övergångstiden studenter och likställda. Paragrafens behövliga
uppdelning i särskilda paragrafer har utskottet ansett böra ske
vid den allmänna revision utskottet förordat.
§ 32.
Utskottet har ansett mönstringsskyldighet böra upphöra för värnpliktiga,
som frikallats från värnpliktens fullgörande i fredstid.
§ 34.
Med hänsyn till utbildningstidens förkortning har utskottet här föreslagit
den föreslagna tjänstetidens förkortning till ett år.
§ 36.
Utskottet har ansett lämpligt, att å ena sidan den landstormsövning,
varom här stadgas, icke blir obligatorisk, utan beroende av riksdagens
medverkan i varje fall, och å den andra att den icke med nödvändighet
*42 Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
begränsas att avse blott 20 % av antalet, helst utskottet i annat sammanhang
hemställt om slutlig utredning rörande landstormens underbefälsfråga.
§ 39.
Utskottet har ej ansett nödigt att i denna § upptaga bestämmelser
om särskilda förmåner under utbildningstjänst, då sådan ej regelbundet
återkommer, utan beror av särskilt beslut av Konung och riksdag, och
då dylika förmåner ej heller i och för sig torde erfordras.
De värnpliktigas avlöning.
Uti (— utskottet s. 316—317)— — — — uttagna värn
pliktiga.
För egen del ansluter sig utskottet till det i motionerna I: 205 och
II: 348 gjorda yrkandet om 50 öres dagavlöning, dock med tillägg för
studenter m. fl., som fullgjort 270 dagars utbildning av en särskild premie
om 250 kronor.
Förordningen den 18 juni 1909 — —----
(= utskottet s. 317—319) — — — — noggrant övervakas.
Lagen den 21 maj 1920 om värnpliktiga, villa hysa samvetsbetänkligheter
mot värnpliktstjänstgöring.
§ 1--- — (= utskottet s. 319—320)---motion åsyftas.
Detsamma gäller om herr Yennerströms motion, som sålunda ej torde
böra i detta sammanhang prövas.
På grund av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa:
l:o) att riksdagen — under förutsättning att riksdagen
fattar beslut, som av Kungl. Maj:t godkännes angående försvarsväsendets
ordnande — med förklarande att Kungl. Maj:ts
förslag till värnpliktslag icke kunnat av riksdagen oförändrat
antagas må, i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition,
för sin del antaga följande
Yärnpliktslag.
KAP. I.
Allmänna bestämmelser.
§§ 1''—3 = utskottets §§ 1—3.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
148
§ 4.
1. Från värnpliktens fullgörande — — annan dylik orsak
är till tjänstgöring inom krigsmakten oförmögen eller synnerligen olämplig.
2. = utskottets § 4 mom. 2.
§ 5 = utskottets § 5.
§ 6-
1 Yngling — — — (= Kungl. Maj:ts § 6 mom. 1) —
inskrivning.
För bifall härtill fordras att vara vapenför.
2. Annan yngling må ock redan det år, då han fyller 18 ellei 19 ar,
anmäla sig till inskrivning för sådan utbildning, vartill yngling, om vilken
i mom. 1 sägs, är avsedd, där han är vapenför och, på sätt Konungen
förordnar, visar sig äga förutsättningar för dylik utbildning.
3. För en var enligt mom. 1 eller 2 inskriven — — — (= utskottets
§ 6 mom. 4) — — — — 20 år.
4. = utskottets § 6 mom. 5.
§ 7.
1. Såsom vapenför skall inskrivas endast den, vars fysiska utveckling
och kroppsliga beskaffenhet gör honom lämplig till vapentjänst och i stånd
till de med tjänsten och utbildningen därtill förenade ansträngningar. Övriga
värnpliktiga inskrivas som icke vapenföra.
2. Av de vapenföra, som tilldelats visst truppförband i vapentjänst,
uttagas, sedan inryckning ägt rum, genom vederbörande befäl såsom mindre
vapenföra av hela antalet högst 8 % till handräcknings- och annan tjänst
vid förbandet.
§§ 8—10 = utskottets §§ 8—10.
KAP. II.
§11= Kungl. Maj:ts § 11.
§§ 12—13 = utskottets §§ 12, 13.
§ 14.
1. Vid---(= utskottets § 14 mom. 1)-----styrker,
att han är till tjänstgöring inom krigsmakten duglig och lämplig, och som
---yrke.
1 = utskottets § 14 mom. 2, 3.
§ 15 = utskottets § 15.
144
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
kap. in.
§ 16.
1. Uppskov (= utskottet § 16 mom. 1)----aV
övergående anledning vid inskrivningsförrättningen---ansträn*
ningarna skulle utsättas för men eller fara. 8
2. = utskottets § 16 mom. 2.
3. Bliver — — — (= utskottets § 16 mom. 3)----« 4
mom. 1 till tjänstgöring inom krigsmakten oförmögen, äger —___
fullgörande.
Uppkommer----fredstid.
4. I enahanda---(= utskottets § 16 mom. 4)____
IilKalläS!
a) den som återvunnit svenskt medborgarskap utan naturalisation genom
atennflyttmng eller som blivit genom naturalisation till svensk medborgare
upptagen, sa framt kan det år, lian jämlikt § 5 mom. 3 är skyldig att
inställa sig till inskrivning, fyller minst 26 år;
7 b) f-vfl iTr efUr 2VflyUning från riket åter “%ttat hit, så framt minst
ar o utit från avflyttningen till återinflyttningen och han under det år,
han återmflyttat, fyllt minst 26 år; samt
c) = utskottets § 16 mom. 4 c.
5. = utskottets § 16 mom. 5.
§ 17.
1 • Uppskov — — —
inskrivningen medgivas:
a) = utskottets § 17 mom. 1 a.
b) = utskottets § 17 mom. 1 b.
c) = utskottets § 17 mom. 1 c.
d) = utskottets § 17 mom. 1 d.
2 Yppas för vapenför värnpliktig, efter det---(= utskottets
§ 17 mom. 2) — — — bestämmer.
3. Från (= utskottets § 17 mom. 3)----hem
forlovas vapenför värnpliktig, för----värnpliktig.
4. — utskottets § 17 mom. 4.
5- = utskottets § 17 mom. 5.
6. = utskottets § 17 mom. 6.
KAP. IV.
§ 18 = utskottets § 18.
§ I9.
1. Inskrivningsnämnd — — — — åligger:
a) att pröva de värnpliktiges duglighet och lämplighet för tjänstgöring
inom krigsmakten ävensom deras vapenförhet eller icke vapenförhet;
följd för vapenföra värnpliktiga kan vid
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
145
b) = utskottets § 19 mom. 1 b.
c) att, därest — — — (= utskottets § 19 mom. 1 c)--— —,
att han icke är duglig och lämplig till tjänstgöring inom krigsmakten, utan
hinder — — — fullgörande;
d) = utskottets § 19 mom. 1 d.
e) = utskottets § 19 mom. 1 f.
g) att efterfråga, vilka av de värnpliktiga önska uttagas för sådan utbildning,
vartill yngling kan enligt § 6 anmäla sig, eller för utbildning i
särskild ordning vid Svea livgarde — — — (— utskottets § 19 mom.
1 g) — — — — vid Gotlands infanteriregemente, samt
h) = utskottets § 19 mom. 1 h.
Över — — — (= utskottets § 19 mom. 1, slutstycket — — — —
nämnden.
2. = utskottets § 19 mom. 2.
3. = utskottets § 19 mom. 3.
4. = utskottets § 19 mom. 4.
§§ 20, 21 = uskottets §§ 20, 21.
§ 22.
Inskrivningsrevisionen — — — (= utskottets § 22) — — —
åligger:
a—d) = utskottets § 22 mom. a—d.
e) = utskottets § 22 mom. f.
f) att pröva — — — uttagas till vapentjänst; samt
g) att besluta om uttagning, varom i § 19 mom. 1 g) sägs, ävensom,
efter framställning av vederbörande truppbefäl, av de studenter och likställda,
vilka skola fullgöra 270 dagars utbildning.
Inskrivningsrevisionens — — — bestämmer.
§ 23 —■ utskottets § 23.
KAP. V.
§ 24 = utskottets § 25 mom. 3.
§ 25 = utskottets § 25 mom. 1.
§ 26 — utskottets § 25 mom. 2.
§ 27.
1. Vapenför värnpliktigs utbildningstid.
A. Vapenför värnpliktig, som icke namnes under B, C eller D i detta
moment, är skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar, xmder fredstid
för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives:
146
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
a) vid infanteriet i sammanlagt 140 dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
med en första tjänstgöring om 90 dagar, som tager sin början under
andra året, samt
med två repetitionsövningar om 25 dagar före utgången av tredje året;
dock att
mindre vapenför skall tjänstgöra 140 dagar i en följd;
b) vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna i sammanlagt 140
dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om 110 dagar, som tager sin början under
andra året, samt
med en repetitionsövning om 30 dagar före utgången av tredje året;
dock att
mindre vapenför skall tjänstgöra såsom vid infanteriet'',
c) vid trängtrupperna och intendenturtrupperna i sammanlagt 140 dagar,
vilken tjänstgöring skall fullgöras:
vid trängtrupperna i trängtjänst:
med en första tjänstgöring om 115 dagar, som tager sin början länder
första eller andra året samt
med en repetitionsövning om 25 dagar före utgången av tredje året.
vid trängtrupperna i biltjänst:
med en första tjänstgöring om 115 dagar, som tager sin början under
första eller andra året, samt
med en repetitionsövning om 25 dagar före utgången av tredje året;
vid trängtrupperna i sjukvårdstjänst:
med en första tjänstgöring om 90 dagar, som tager sin början under
första eller andra året, samt
med två repetitionsövningar om 25 dagar före utgången av tredje året,
samt
vid intendenturtrupperna:
med en första tjänstgöring om 115 dagar, som tager sin början under
andra året, samt
med en repetitionsövning om 25 dagar före utgången av tredje året;
dock att
mindre vapenför skall tjänstgöra såsom vid infanteriet;
d) vid marinen och flygvapnet i sammanlagt 140 dagar, vilken tjänstgöring
med början under första eller andra året fullgöres i en följd eller
med den uppdelning Kungl. Maj:t finner nödigt föreskriva.
B. Värnpliktig, vilken före tjänstgöringens påbörjande avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt
läroverk eller som vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått. som,
enligt vad Konungen förordnar, skall anses däremot svara, eller som vid
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
147
navigationsskola avlagt sjökaptens- eller styrmansexamcn eller maskinistexamen
av första eller andra klass, är skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar,
under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar som
nedan angives, nämligen:
a) vid infanteriet, tr ängtrupp erna och intendenturtrupperna i sammanlagt
200 eller 270 dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om 90 dagar, som tager sin början under
sommaren första året, samt med två repetitionsövningar om 25 dagar före
utgången av tredje året, ävensom med en gruppchefs- eller specialkurs om
60 dagar, som tager sin början under sommaren andra året, samt, för de
därtill lämpliga, enligt beslut av inskrivningsrevisionen på framställning av
vederbörande truppförbands chef, intill 50 % av hela antalet med en plutonchefs-
eller andra specialkurs under 70 dagar, som tager sin början under
sommaren tredje året;
b) vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna i sammanlagt 200 eller
270 dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om 110 dagar, som tager sin början under
sommaren första året samt med en repetitionsövning om 30 dagar före utgången
av tredje året, ävensom med specialkurser på sätt i mom. a) är stadgat,
c) vid marinen och flygvapnet i sammanlagt 200 eller 270 dagar, vilken
tjänstgöring skall fullgöras på sätt Konungen med tillämpning i huvudsak
av de i mom. a) stadgade grunder, närmare förordnar, med början under
första eller andra året och före utgången av tredje året.
G. Värnpliktig — — — (= utskottets £5 2 < mom. 1. C.)
— — — visar sig äga förutsättningar för utbildning på sätt om värnpliktig
i mom. B är stadgat, må fullgöra — — — — meddelade bestämmelser.
D. = utskottets § 27 mom. 1. D.
E. = utskottets § 27 mom. 1. E.
E. = utskottets § 27 mom. 1. F.
2. Icke-vapenför värnpliktigs tjänstgöring i fredstid.
Icke vapenför värnpliktig är skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar,
under fredstid tjänstgöra i sammanlagt högst 140 dagar, vilken
tjänstgöring skall fullgöras med början under första eller andra året i en
följd, eller med den uppdelning Kungl. Maj:t bestämmer före tredje årets
utgång.
3. Särskilda bestämmelser.
A. Vapenför värnpliktig, som, på sätt Konungen närmare förordnar,
visar sig vara i besittning av viss skjutskicklighet, äger åtnjuta 10 dagars
avkortning av den i mom. 1 föreskrivna tjänstgöringstiden vid tidpunkt under
utbildningen, som härför på sätt Konungen bestämmer prövas lämplig.
B. Flottan tilldelade å sjömanshus inskrivna värnpliktige, vilka vid inskrivningen
varit inmönstrade till sjöfart 9 månader eller därutöver, skola,
148
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
där ej Konungen annorlunda förordnar, icke inkallas till tjänstgöring 1
fredstid.
C. == Kungl. Maj:ts förslag § 27 mom. 3. C.
D. = utskottets §27 mom. 3. D.
E. = utskottets § 27 mom. 3. E.
F. = Kungl. Maj:ts förslag § 27 mom. 3. G.
G—I = utskottets § 27 mom. 3. G—I.
§ 28 = Kungl. Maj:ts förslag § 28.
§§ 29—32 = utskottets §§ 29—32.
§ 33.
1. Kungl. Maj:ts förslag § 33 mom. 1.
2, 3. = utskottets § 33 mom. 2, 3.
§ 34.
1. = utskottets § 34 mom. 1.
2. = utskottets § 34 mom. 3.
3. Värnpliktig, som innehaft fast anställning — — —. (= utskottets
§ 34 mom. 4.)--— under minst ett år, anses--— tjänst
göring;
dock att överförd vapenför värnpliktig är — — — Konungen.
4. = utskottets § 34 mom. 5.
5. = utskottets § 34 mom. 6.
§ 35. = utskottets § 35.
§ 36.
1. Värnpliktige, som överförts till landstormen, äro skyldiga att, på sätt
Konungen närmare förordnar, därest riksdagen ställt nödiga medel till förfogande,
under fredstid för sin utbildning deltaga i en landstormsövning om
högst 15 dagar.
2—4 = utskottets § 36 mom. 1—3.
§§ 37—39 = utskottets §§ 37—39.
KAP. VI.
§§ 40—44 = utskottets §§ 40—44.
KAP. VII.
§§ 45—46 = utskottets §§ 45, 46.
KAP. VIII.
§§ 47—50 = utskottets §§ 47—50.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
149
Bestämmelser om lagens ikraftträdande.
§§ 51 — 52 = utskottets §§ 51, 52.
§§ 53—55 = utskottets §§ 54—5(5.
2:o) att det värnpliktig jämlikt § 35 mom. 2 värnpliktslagen
tillkommande penningbidrag skall, i och med att den
nya värnpliktslagens bestämmelser rörande tjänstgöringstiden
träda i tillämpning, utgå med femtio öre om dagen vid all
tjänstgöring, dock att därutöver värnpliktig, som fullgjort tvåhundrasjuttio
dagars utbildningstjänst jämlikt § 27 mom. B.,
vid tjänstgöringstidens slut skall erhålla en premie av tvåhundrafemtio
kronor;
3:o) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
om utarbetande och framläggande för nästa års riksdag av
förslag till lag om krigsmakten, omfattande dels värnpliktslagen
i förenklad form, dels ock grunderna såväl för stambefälets
anställning och indelningsverket, som för befälsrekrytering och
befälsbefordran i allmänhet;
4:o) att de till utskottet överlämnade motionerna rörande
värnpliktslagen, i den mån de icke kunna anses besvarade
genom utskottets hemställan under punkterna l:o), 2:o) och
3:o), icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.»
Bilaga I.
Förvaltningstjänsten vid infanteriregementena.
I försvarsrevisionens betänkande, del. I, sid. 385, har revisionen bl. a.
med beaktande av nödvändigheten att lätta arbetsbördan för regementsintendenterna
vid infanteriet föreslagit anställande av en pensionerad officer
såsom biträde åt regementsintendenten. Denne befattningshavare benämner
revisionen förvaltningsofficer.
Innevarande års försvarsproposition har i huvudsak följt av revisionen
i detta hänseende angivna grundsatser men utbytt den av revisionen föreslagna
förvaltningsofficeren mot regementskassören, vilken ansetts skola
utgå från gruppen pensionerade sekundofficerare.
Herr Eeuterskölds m. fl. förslag till härordning, här nedan benämnt
bondeförbundets motion, har tänkt sig en genomgripande omorganisation
150
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
av forvaltnmgsgöromålen vid truppförbanden på så sätt, att samtliga sådana
ärenden, således även kasern värd särenden, sammanföras under regementsintendenten
med biträde av särskilt förordnade förvaltningsofficerare i likhet
med propositionen eller kommenderade underofficerare.
Det synes mig, som om bondeförbundets motion utan tvekan skulle
kunna betecknas såsom den för truppförbandens förvaltning och tjänst
mest ändamålsenliga förvaltningsorganisationen. Då det emellertid icke
vare sig av försvarspropositionen eller bondeförbundets motion framgår,
hur förvaltningstjänsten i detalj är avsedd organiseras, torde några påpekanden
härutinnan vara erforderliga. År nämligen avsikten den att lätta
arbetsbördan för regementsintendenterna vid infanteriet, måste ofrånkomligen
de nuvarande förvaltningsunderofficerarna kvarstå eller m. a. o. regementskassören
eller förvaltningsofficeren måste utöka organisationen, icke ersätta
den nuvarande förvaltningsofficeren. En sådan utdikning torde hava av
försvårsrevisionen avsetts, men har beklagligen icke kommit till tillräckligt
klart uttryck i vare sig försvarspropositionen eller bondeförbundets motion.
Eu organisation av förvaltningstjänsten vid truppförbanden i enlighet
med bondeförbundets motion, samt under förutsättning att de i motionen
omnämnda förvaltningsofficerarna icke utesluta ett bibehållande av de nuvarande
förvaltningsunderofficerarna, torde vara att anse som den mest
lyckliga lösningen av frågan. Organisationen torde lämpligen böra genomföras
enligt bilagda diagram.
Beträffande detaljerna torde böra omnämnas, att tjänsten som furageuppbördsman
och bränsleuppbördsman icke kan anses vara mera krävande,
än att befattningarna kunna betraktas som bisyssla. Uppbörden av bränsleoch
lysemateriel m. m. skidle eventuellt även kunna tänkas åläggas den
förvaltningsofficer, vilken handlägger ärenden rörande kasernvård och renhållning.
Härigenom vinnes fördelen av minskning i förvaltningspersonalen.
En eventuell nackdel med en sådan organisation är dock, att förvaltningsofficeren
för kasernvårdsärenden får för mycket att göra, oaktat
handläggningen av bränsle- och lyseärenden icke kan anses särskilt betungande.
I detta sammanhang torde böra framhållas, att här renliållningsärenden,
vilka vid ett infanteriregemente äro av rätt stor omfattning,
hava överförts från den nuvarande bränsleuppbördsmannen och väbeln till
förvaltningsofficeren för kasernvårdsärenden. Eu sådan åtgärd torde nämligen
vara både praktisk och för tjänsten förenklande.
Köksföreståndarens befattning är av den natur, att den icke torde kunna
sammanställas med annan tjänst liksom icke heller kunna nöjaktigt skötas
av pensionerad personal.
Vapen vårdsärenden torde icke lämpligen böra åläggas regementsintendenten.
Denna är nämligen icke fackman på detta område och besitter
icke härför nödiga specialkunskaper. Vapenvården synes ofrånkomligen
böra skötas av specialutbildad personal. Det torde icke vara tillfyllest,
om förvaltningsofficeren för vapenvårdsärenden fått sådan specialutbildning.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
151
Genom nödvändigheten av att över förvaltningsofficeren för vapenvårdsärenden
sätta särskild utbildad officer (vapenofficer) uppstår dualism i befälsföring
mellan regementsintendent och vapenofficer, vilket torde böra
undvikas.
Uddevalla den 23 februari 1924.
G. Humble.
Regementsintendenten.
Ärenden |
rörande |
kassa, avlöning, pen-sionärer m. m. |
Förvaltningsofficer (regements-kassör) = pensionerad under-officer. |
» |
» |
mundering, fordons-materiel, skidmateriel, |
Förrådsintendenten = förval-taren. |
» |
» |
tvätt och intendentur-verkstäder m. m. |
Förrådsunderofficeren = under-officer på stat. |
» |
proviant, utspisning |
Köksföreståndaren ^underofficer |
|
» |
» |
furage och utfodring |
Furageuppbördsmannen = un-derofficer på stat. |
» |
» |
bränsle, lyse, vatten |
Bränsleombudsmannen = under-officer på stat, tillika väbel. |
» |
» |
kasernvård och ren-hållning |
Förvaltningsofficer = pensio-nerad underofficer. |
» |
marketenteriet |
Förvaltningsofficer = pensione-rad underofficer. |
|
» |
» |
allmän förvaltning, för-rådskontroll, musik-materiel, motorfordon, |
Förvaltningsunderofficeren — un-derofficer på stat = den nu-varande förvaltningsunderoffi-ceren. Denne tjänstgör till-lika som regementsintenden-ten s adjutant. |
152
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Sammandrag
över anslagen under fjärde huvudtiteln.
1. Departementet och 2. Lantforsvaret.
Bilaga II.
Bil |
Kronor |
Summa kronor |
||
24 00( |
)- |
|||
.. - |
304 90( |
)- |
328 90( |
) — |
t - |
328 m |
)- |
||
524 400 |
— |
|||
• — |
28 583 000 |
|||
— |
21450 |
_ |
||
— |
1 851 500 |
— |
||
— |
898 000 |
— |
||
— |
400 000 |
— |
||
— |
100 000 |
_ |
||
— |
180000 |
— |
||
— |
29 500 |
— |
32 587 850 |
|
2 340 000 |
||||
— |
40 000 |
— |
||
— |
750 000 |
— |
3 130 000 |
|
1 050 000 |
||||
— |
61000 |
- |
||
— |
26 000 |
|||
— |
750 000 |
|||
— |
460 000 |
|||
— |
260 000 |
|||
— |
250 000 |
|||
- |
35 000| |
2 892 000 |
||
i -1 |
- 1- |
-| |
38 609 850 |
1. Departementet.
Departementschefen.......................
Departementet, förslagsanslag ...............
Säger för departementet
2. Lantforsvaret.
(Beräkning av antalet tjänstgöringsdagar
se bil. A—C.)
Normala utgifter.
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.
Arméförvaltningen, förslagsanslag ........................
Avlöning till personal vid staber och truppförband
förslagsanslag ..................................
Inkvarteringens ordnande i Stockholm, reservations
anslag .............................
Arméns reservstater, förslagsanslag....................
Arméns personal över stat, förslagsanslag ..............
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag........
Rese- och traktamentskostnader för hästuttagniiigs
nämndernas ordförande, förslagsanslag .................
Flyttningsersättning, förslagsanslag......................
Resestipendier, reservationsanslag...............
B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och
redovisning.
Penningbidrag m. m., förslagsanslag ..................
Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsanslag
Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader, förslagsanslag
........................
C. Undervisning, understöd, expenser m. m.
Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser, reservations
anslag
............................
Studiestipendier, reservationsanslag..................
Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande
reservationsanslag ........................
Frivilliga skytte väsendets befrämjande, reservationsanslag
.................................................................
Skrivmaterialierl expenser, bränsle, lyse m. m., reservationsanslag
.....................
Skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden, reservationsanslag
..........................
Tryckningskostnader, förslagsanslag ........................
Vissa arbeten å mobiliseringsverket, reservationsanslag
Transport
Särskilda utskottets utlutande Nr 2.
15.5
Bil. |
Kronor |
Summa kronor |
||
— |
— |
38 609 850 |
— 1 |
|
6 058 400 |
||||
_ |
4 462 800 |
— |
||
i - |
1 392 800 |
— |
||
3 000 000 |
||||
_ |
735 000 |
|||
— |
3 664 000 |
|||
225 000 |
||||
_ |
1 720 000 |
|||
— |
957 000 |
— |
22 215 000 |
— |
— |
— |
700 000 |
||
5 750 000 |
— |
|||
— |
60 000 |
— |
5 810 000 |
|
3 275 000 |
||||
— |
176 800 |
— |
||
— |
20 000 |
3 471 800 |
__j |
|
590 000 |
— |
|||
. — |
70 000 |
— |
||
. - |
90 000 |
— |
750 000 |
|
r — |
— |
— |
71556650 |
— |
— |
— |
— |
2 000 000 |
- |
t — |
— |
73 556 650;— |
Transport
D. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering,
övningar m. m.
j Mathållning, förslagsanslag.....................................
i Munderingsutrustning, reservationsanslag ..................
j Kasemutredning, intendenturfordon, reservationsanslag
[ Bränlse, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden,
reservationsanslag................................
j Remontering, reservationsanslag ..............................
Furagering, förslagsanslag .......................................
j Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon, re
| servationsanslag .................................................
j Truppförbandens övningar, reservationsanslag...........
i Fält- och fälttjänstövningar, reservationsanslag ........
E. Sjukvård m. m.
Sjuk- och veterinär vård, resrevationsanslag ..............
F. Vapen och ammunition.
Vapen och ammunition m. m., reservationsanslag .....
Underhåll av och försök med pansarvagnsmateriel, reservationsanslag
...........................................
t G. Byggnader och ingenjörsmateriel.
Byggnader, övningsfält och skjutbanor, reserva
anslag ........................................................
Ingenjörsmateriel, reservationsanslag .................
Övningar och materiel för järnvägstrupper, reservationsanslag
........................;...............................
H. Diverse.
Extra utgifter, reservationsanslag ......................
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, re
servationsanslag ...........................................
slagsanslag
Säger för normala utgifter
Extra ordinarie utgifter.
Angående härens indelningsverk se Bilaga II: D.
H. Söderbom.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 saml. 2 C höft. (Nr 2.)
788 24 55
154
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2
Beräkning
av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga.
Vapenföra:
Infanteriet, trängen och intendenturtrupperna ..................................
Kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna .....................................
Studenter och likställda...................................................................
Officersaspiranter ............................................................................
Beservofficersaspiranter................................................................
Bil. II: A.
2,737,635
756,250
253,190
84,150
55,635
Icke vapenföra:
Studenter...................................................................................................... 19,330
Övriga ........................................................................................ 530,000
Säger 4,436,190
Härifrån avgår för värnpliktiga tillhörande det frivilliga skytteväsendet .......... 75,000
Återstod 4,361,190
eller i avrundat tal 4,361,000 tjänstgöringsdagar.
Bil. II: B.
Beräkning
av tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap och mnsikmanskap samt
musikmanskap.
*
A. Fast anställt manskap och musikmanskap.
Fast anställt |
Musikmanskap |
Summa tjänst- görings- dagar |
|||
Antal |
Tjänst- göringsdagar |
Antal |
Tjänst- göringsdagar |
||
Staber och undervisningsverk ...... Infanteriet ................................. Kavalleriet ................................. Artilleriet .................................... Ingenjörtrupperna ........................ Trängtrupperna............................. |
4,080 1,813 1,895 706 162 |
1,489,200 |
18 306 42 54 24 18 |
6.570 15,330 19,710 8,760 6.570 |
6,570 1,600,890 677,075 711,385 264,990 67,160 9,855 |
Intendenturtrupperna..................... |
27 |
||||
Säger |
8,683 |
3,169,295 | |
462 |
168,630 |
3.337,925 |
Härifrån avgå 10 % vakanta meniga |
— |
140,325 |
|||
Återstod |
- |
— 1 |
3,197,600 |
B. Musikelever.
Antalet musikelever är 204. Antalet tjänstgöringsdagar 365 X 204 =.................. 74,460
___eller i avrundat tal 74,400
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2,
155
Beräkning
av hästtjilnstgöringsdagar.
A. Egna tjänstehästar, 257 i 365 dagar
B. Stamhästar, 6,991 i 365 dagar .......
C. Lejda hästar ...............................
Bil. II: C.
Antal tjänstgöringsdagar
93,
805
... 2,551,715
186,200
D. Remonter.
Vid truppförbanden, 636 i 45 dagar.........................................................
» remontdepåerna, 636 i 244 » ......... 155,184 dagar
636 i 200 » ......... 127,200 »
Summa 282,384 dagar M__
Summa
Härifrån avgå för 270 utackorderade stamhästar vid kavalleriet i 320 dagar.....
• Återstod
*) Endast vid beräkning av veterinärvårdsanslaget. * 1
28,620
2,860,340
86,400
2,773,940
Bil. II: D.
Beräkning
av de årliga kostnaderna för indelningsverket vid liären.
1. Kontraktskostnader.
Årligen utgående engångskostnader för övergången till egnahems
kontrakt
(bosättningsbidrag) (380 X 7,000 + 710 X 3,000=) ...... 4,790,000:
Årligen utgående engångskostnader för övergången till civilanställningskontrakt
(civilekiperingsbidrag)(76 X 600 + 142 X 300—)...
Årligen utgående engångskostnader för övergång till penningkontrakt
*
a) civilekiperingsbidrag (51 X 600 + 94 X 300 =)...... 58,800:
88,200:
. (12 x 51 x 600 + 15 x 94 x 3Ö0=) „t1nn. __
b) årsersättnmgar ---„-—— 395,100. 453,900: — 5,332,100: —
2. Kostnaderna för indelt personals fredstjänstgöring.
a) Avlöning:
| X 6,084 A-klass ä 2 kr. i 30 dagar =.
| X 14,190 B-klass å 1 kr. i 30 dagar =
283,800: —
282,300: — 566,100: —
b) Vunderhåll m. m.:
| X 20,274 man å 1: 55 per dag i 30 dagar = i runt tal ....... .................... 628,800: —
Säger kr. 6,527,000: —
Under den närmaste 10-årsperioden beräknas kostnaderna i medeltal per år till omkring
4,000,000 kronor.
156
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Sammandrag
över
anslagen under fjärde huvudtiteln.
Bil. III.
3. Sjöförsvaret.
III. Sjöförsvaret. (Beräkning av antalet tjänstgöringsdagar, se bil.III: A,BO |
Bil. |
Kronor |
Summa kronor |
||
Normala utgifter. |
|||||
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m, |
|||||
Marinförvaltningen, förslagsanslag .......................... j Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl., för- |
230 500 |
— |
|||
11 798 000 |
|||||
Extra biträden vid flottans stationer........................ |
49 000 |
— |
|||
Bekryteringskostnader, förslagsanslag ..................... |
170 000 |
— |
|||
Kustartilleriets reservstat, förslagsanslag ................. |
53 800 |
— |
|||
Marinens reservpersonal, förslagsanslag..................... |
248 000 |
— |
|||
Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag......... |
75 000 |
— |
|||
Flyttningsersättning, förslagsanslag........................... |
35 000 |
— |
|||
Resestipendier, reservationsanslag............................. |
30 000 |
— |
12 689 300 |
_ |
|
B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning |
|||||
och redovisning. |
|||||
Penningsbidrag, förslagsanslag................................ Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslags- |
182 000 |
— |
|||
anslag .............................................................. Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. in., |
3 000 |
— |
|||
förslagsanslag ..................................................... |
63 000 |
— |
248 000 |
_ |
|
C. Undervisning, understöd och expenser m. m. |
|||||
j Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter |
|||||
m. m., reservationsanslag....................................... |
34 000 |
— |
|||
Studiestipendier, reservationsanslag........................... |
24 000 |
— |
|||
Understöd åt föreningar, reservationsanslag............... |
19 000 |
— |
|||
Skrivmaterialier och expenser m. m., reservationsanslag |
320 000 |
— |
|||
Tryckningskostnader, förslagsanslag ........................ ] Biblioteksverksamheten för underbefäl och manskap |
60 000 |
— |
|||
vid marinen, reservationsanslag............... | Fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater över |
6 000 |
— |
|||
stat och värnpliktiga läkare vid marinen ............ |
2 500 |
~ |
465 500 |
_ |
|
D. Förplägnad beklädnad m. m. |
|||||
i Förplägnad, förslagsanslag....................................... |
2 382 000 |
_ |
|||
i Beklädnad, reservationsanslag.............................. Kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis |
1 149 000 |
— |
|||
m. m., reservationsanslag.................................... Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m., |
148 000 |
— |
|||
reservationsanslag ............................................... |
850 000 |
— |
4 529 000 |
_: |
|
E. Övningar. |
|||||
Flottans krigsberedskap och övningar, reservations-anslag .............................................................. Kustartilleriets krigsberedskap och övningar, reserva- |
5 120 000 |
— |
|||
tionsanslag ............................................. |
515 000 |
— |
|||
Krigsövningar vid kustfästningarna, reservationsanslag |
20 000 |
— |
5 655 000 |
— |
|
Transport |
_ |
— |
Särskilda utskottets utlåtande Nr 3.
157
Bil. |
Kronor 1 |
Summa kronor |
|||
Transport |
1 |
||||
I<\ Sjukvård. |
| |
||||
Sjukvård för marinen, förslagsanslag........................ |
170 000 |
i |
|||
G. Flytande materiel och byggnader. |
|||||
Underhåll av flottans fartyg och byggnader in. m., reservationsanslag ................................................ | Befästningar, kustartilleriets kaserner in. m., reserva- j tionsanslag .....................................;................... j Kustartilleriets materiel m. m., reservationsanslag...... |
6 240 000 454 000 |
— |
7 309 000 |
||
H. Artilleri-, min-, torped-, radio- och annan |
|||||
Skjut- och materielförsök samt inskjutning av kanoner, |
— |
— |
50 000 |
||
I. niverse. |
|||||
Utgivande läroböcker m. m., reservationsanslag ......... Extra utgifter, reservationsanslag..................._........... Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, för-slagsanslag ......................................................... Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare, för-slagsanslag ......................................................... Summa |
15 000 35 000 90 000 |
- |
240 000 |
_ |
|
31 355 800 |
|||||
Extra ordinarie utgifter. |
|||||
Krigsfartygsmaterielens förnyelse .......................... Övriga extra anslag, gemensamma för flottan och |
7 000 00C 1 000 OOC |
— — |
8 000 OOC |
H |
|
Säger för sjöförsvaret |
— |
|- |
39 355 80C |
-1 |
Angående marinens indelningsverk se Bilaga III: C.
C. Ekman.
158
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Bil. III: A.
Beräkning
aT antalet tjänstgöringsdagar för marinens beväring m. m.
Flottan...........
Kustartilleriet
Summa
Tjänst-görings-dagar |
Summa tjänstgöringsdagar |
|
Bevaring |
Officers-aspiranter |
|
144 715 |
107 800 |
36 915 11150 |
333 165 |
285 100 |
48 065 |
333165 |
Beräkning
Bil. III; B.
av antalet tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap vid marinen.
Antal man |
Antal dagar |
Tjänst- görings- dagar |
|
Flottans sjömanskår............ “ ” (den 1 maj karlskrivna skepps- |
4 300 |
365 |
1 569 500 |
gossar............................. |
118 |
153 |
18 054 |
» skeppsgossekår.......... |
292 |
365 |
106 580 |
» ») |
118 |
212 |
25 016 |
Kustartilleriets manskap.................................. |
900 |
365 |
328 500 |
Summa |
— |
— |
2 047 650 |
Avgår för beräknade vakanser 4 % |
— |
— |
81 906 |
Återstod |
— |
— |
1965 744 ; |
Beräkning
aT de årliga kostnaderna för indelningsverket vid kustartilleriet.
Årligen utgående kostnader för övergång till penningekontrakt:
1. Kontraktskostnader.
mi. 111: (J.
a) civilekiperingbidrag 15 X 600 + 40 X 300 =
,, . ..... 12 x 15 X 600 + 15 x 40 x 300
b; årersättmngar -=---=
2. Kostnader för indelt personals fredstjänstgöring.
Avlöning.
V2 • 180. A-klass ä 2 kr. i 30 dagar = ................
V2 • 600. B-klass å 1 kr. i 30 dagar =
... kr. 154 000:
kr. 51 000: —
» 175 000: —
............. kr. 5 400: —
............ » 9 000: — , ..
- kr. 14 400: —
Underhåll m. ro.
V* 780 man å 1: 55 i 30 dagar i runt tal ............................................. „ jg qqq._.
Säger kr. 207 400: —
Under de närmaste 10 åren beräknas medelkostnaden per år till omkring 115 000 kronor.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
I
Reservation
av herr Hellberg, som anfört följande:
Efter världskriget bör vårt land utan allt för stor risk kunna företaga
eu minskning av sina rustningar. Randstaternas uppkomst längs Östersjöns
ostsida bär förbättrat dess försvarspolitiska läge, den övervägande
sannolikheten talar för en kommande längre fredsperiod trots de alltjämt
fortvarande efterverkningarna från den stora katastrofen, och den nyskapade
internationella fredsorganisationen, Nationernas förbund, kan väntas efterhand
växa in i staternas medvetande som en oumbärlig institution, vilken
under och medels ett oavbrutet arbete för att avlägsna uppstående konflikter
förvärvar allt större stadga, styrka och auktoritet. Såsom det fredens
föregångsland Sverige genom sin oegennyttiga och lojala hållning vid
prövande tillfällen — främst under unionskrisen och i Ålandsfragan
visat sig vara, har det också en särskild förpliktelse att, så långt det kan,
efterkomma den maning till en sådan rustningsminskning, som det genom
sitt inträde i nämnda förbund principiellt godkänt. Och slutligen gör
den närvarande ekonomiska situationen det trängande behövligt att åstadkomma
en lättnad i de betungande kostnader, som även under det nu
rådande provisoriet vårt försvarsväsen betingar.
Å andra sidan är dock den innevarande tiden en ännu osäker övergångstid,
och under eu sådan kan det icke anses välbetänkt att vidtaga alltför
långtgående rustningsinskränkningar. Det synes mera överensstämmande
med dess krav att gå fram med en viss försiktighet, att inte mer
än nödvändigt rubba den hittillsvarande försvarsorganisationen och sålunda
så långt möjligt bevara möjligheten till en ökad militär kraftutveckling,
därest mot förväntan en sådan skulle erfordras. Om och när freden inom
vår världsdel vunnit den större fasthet, på vilken det ändå är berättigat
att våga hoppas, kan rustningsinskränkningen föras vidare utan onödigt
dröjsmål och utan äventyrlighet.
Vid ett försök att bedöma vår försvarsfråga från dessa utgångspunkter
inställer sig först problemet om en »avvägning» mellan de olika vapnen.
Och då synes det nya läge, som världskriget skapat vid Östersjön, innebära,
att lantförsvarets vikt något minskats i förhållande till de båda
andra vapen, med vilka numer måste räknas. Vårt land har icke längre
landgräns mot någon stormakt och har därför, så länge det nuvarande
läget består, icke att räkna med möjligheten av ett anfall över en sådan
gräns. Överhuvud torde ett så konsekvent »fredförande» land som Sverige
näppeligen hava att befara ett direkt mot dess bestånd riktat anfall. Men
om mot all sannolikhet ett sådant skulle komma eller om i det hela någon
krigisk aktion mot oss skulle företagas, så måste den alltid gå över havet.
* Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Och då blir det flottan samt det nya luftvapnet, som få bilda den första
och mycket maktpåliggande försvarslinjen. Därför torde det kunna anses
berättigat att proportionellt låta dessa vapen bliva något bättre tillgodosedda
än vad flottan samt arméns och marinens flygväsenden varit före världskriget.
En viss minskning också av flottan måste emellertid alltid följa
av det allmänna kravet på en inskränkning av försvarsväsendet i dess helhet.
Möjligheten till en lösning av försvarsfrågan är ju begränsad av de
förhanden varande faktiska förhållandena, och dessa kräva en jämkning
mellan två i dessa fall motsatta intressen: å ena sidan det militära”
som vill ett starkt men som följd därav också kostsamt försvar, och å
andra sidan det ekonomiska, respektive personliga, som önskar ett i fråga
om kostnader och uppoffringar i levande kraft så billigt försvar som möjligt.
En dylik jämkning kan naturligtvis göras så, att den företrädesvis tillgodoser
det ena eller det andra av dessa båda intressen. Och det synes
vara fallet med de två ytterpartiernas nu föreliggande förslag. Högerns
är alldeles övervägande bestämt av de militära kraven och beaktar därför
mindre de ekonomiska. Dess kostnadsram för försvaret sammanfaller
i stort sett med den nuvarande provisorietidens, och denna, som framtvingar
en mycket stark afknappning av anslagen till andra statsändamål,
kännes dock av en säkerligen alldeles övervägande folkmening vara alltför
■vid för våra nuvarande tillgångar. Socialdemokraternas förslag, som intager
den motsatta flygelståndpunkten — bland dem som fått någon
aktuell betydelse i meningsutbytet —, har å andra sidan så starkt
skattat åt sparsamhetskravet, att det ur militär synpunkt betraktas såsom
i mycket hög grad otillfredsställande. En lösning efter endera av dessa
båda partiers linjer skulle därför inte komma att svara mot vad man
kunde kalla folkmeningens genomsnitt och skulle därför mer eller mindre
komma att sakna det stöd av denna, som är behövligt.
Föi^ att överföra de här gjorda anmärkningarna på föreliggande konkreta
fall, så hava de först och främst sin tillämpning på de två huvudfrågorna
för lantförsvaret: organisationen och övningstiden.
\ ad den förra angår vill högern bevara dess gamla ram, de sex arméfördelningarna,
oförminskad. Socialdemokraterna åter vilja minska den
till hälften, alltså till endast tre fördelningar. Båda yrkandena äro uttryck
av den förut framhållna ensidigheten i uppfattningen och leda därför till
konsekvenser, som under närvarande förhållanden svårligen äro försvarbara.
Det i och för sig önskvärdaste hade väl varit att kunna bibehålla hela
den gamla kadern orörd. Men ur ekonomisk synpunkt är detta icke möjligt,
så framt den så högeligen behövliga besparingen skall kunna uppnås;
denna ar väsentligen beroende på en inskränkning i här berörda punkt.
Att å andra sidan driva sparsamheten så långt, att organisationen minskas
till halva storleken, synes vara att gå alltför häftigt fram och torde militärt
sett kunna anses vara att vedervåga möjligheten för lantförsvaret att
ens något sånar nöjaktigt kunna fylla sin uppgift. Frisinnade folkpartiet
Särskilda utskottets utlåtande Kr 2. *>
liar som bekant föreslagit fyra fördelningar, och bondeförbuudet, som att
börja med påyrkat samma antal som högern, d. v. s. sex, bär sedan gatt
ned till fem. Båda dessa förslag kanna visa sig användbara i medlingssyfte.
Det förra borde då emellertid hälst utvidgas med någon antydan
till reservformationer. Ett på enskilt initiativ uppgjort förslag om fyra fördelningar
otdi två reservfördelningar utöver dem har varit uppe till ingående
överläggning inom det liberala partiet. För min del har jag dock funnit
mig mer tilltalad av ett förslag om fem »förtunnade» fördelningar. Detta
skulle vara militärt fördelaktigare med sitt större antal operativa enheter, och
det skulle inbespara en del av de alltid obehagliga och även ekonomiskt något
betänkliga regementsindragningarna. Men det medför å andra sidan en
(ökad kostnad, som beräknats uppgå till omkring 4 miljoner över en organisation
på fyra fördelningar. Det är dess frånsida, och den är visserligen
ganska beaktansvärd. Något torde dennas vikt komma att reduceras genom
den utgiftsminskning, som kan följa av de lokala ersättningsanspråkens
bortfallande. Och förslagets militära »mervärde» kan säkerligen anses så
stort, att det proportionellt avsevärt överväger den ekonomiska ökningen.
Därför har jag till sist ansett mig böra stanna vid detta förslag.
Kommer så den andra huvudfrågan för lantarmén: övningstiden. Denna
har i regeringsförslaget upptagits till 195 (225) dagar för huvudvapnet,
infanteriet, efter vilket den ju alltid brukar mätas enskilda högermotionärer
hava påyrkat ett högre dagantal. Men alla de övriga partierna
hava samlat sig om 140 dagar, vilka därmed praktiskt taget torde kunna
anses fastslagna. Denna tid har av den militära sakkunskapen betecknats
såsom alldeles otillräcklig för en modern soldatutbildning. I själva verket
förutsätter den väl också en fortsatt utbildning antingen närmast före
eller omedelbart efter ett eventuellt krigsutbrott, ett rådrum, som naturligtvis
kan, dock icke med säkerhet, beräknas. Det kännes därför
förenat med en viss betänksamhet att acceptera den. Emellertid bör
det ju beaktas, att de nu föreslagna 140 dagarna äro kvalitativt betydligt
mer värda, än de skulle varit förut, då det är meningen, att de skola
»renodlas» för övningsändamål genom utsöndring av de mycket tidsödande
liandräckningsgöromålen. Om de så också komma att utnyttjas samvetsgrant,
planmässigt och energiskt, torde det resultat, som under dem vinnes,
kunna bli, om inte motsvarande en verklig krigsberedskap, dock jämförelsevis
tillfredsställande.
Men desto angelägnare är det då att eu därmed nära sammanhängande
fråga, nämligen den som rör befälets rekrytering, löses på bästa möjliga
sätt. Skall den knappa övningstiden kunna ge det utbildningsresultat,
som det är angeläget att söka åstadkomma, så maste befälet vara väl
skickat för sin uppgift. Det gäller inte minst om underbefälet, som närmast
har de värnpliktiges utbildning om hand. Därför är det av allra
största vikt, att befälsfrågan i dess helhet blir löst på ett rationellt sätt
(jag tänker härvid bland annat på officerarnes och underofficerarnes in
-
4
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
bördes tjänstgöringsförhållanden), eventuellt med tillämpning i viss utsträckning
av det så kallade jordavlöningssystemet, och särskilt att genom
lämpliga och verksamma medel — god, för det civila livet användbar
skolutbildning, avgångspremier efter viss tids tjänstgöring — det sörjes
för en intellektuellt och moraliskt väl kvalificerad rekrytering av underbefälet.
Går man så över till sjöförsvaret, så har meningsutbytet där väsentligen
rört sig dels om den nuvarande fartygsuppsättningens disposition och den
därmed omedelbart sammanhängande bemanningsfrågan, dels om anslaget
till ersättningsbyggnad efter »uttjänta» fartyg.
Från högersidan har yrkats, att största möjliga antal fartyg skulle behållas
i kustflottan och som följd därav vara rustade, och till dess uppfattning har,
fastän med skiljaktig motivering, frisinnade folkpartiet i huvudsak anslutit
sig. Socialdemokraterna däremot hava yrkat, att endast så vitt möjligt fullt
stridsdugliga fartyg skulle behållas rustade, medan alla äldre skulle överföras
till lokalstyrkorna eller materielreserven — så skulle enligt deras
förslag blott de tre nya pansarbåtarna (F-båtarna) få stanna kvar i kustflottan,
medan de övriga tre äldre, som högern fört dit, skulle utmönstras.
De båda yrkandena kunna sägas innebära å ena sidan en större, men i
genomsnitt kvalitativt svagare flotta och å andra en mindre, kvalitativt
starkare (med enbär stambemanning).
I ekonomiskt avseende blir skillnaden ganska avsevärd. Högerförslaget
medför en mycket stor personaluppsättning, som i förhållande till fartjgsmaterielen
kunnat betecknas som »överorganisation», och den betingar
dryga kostnader. Socialdemokraterna hava däremot starkt beskurit denna
»topptunga» organisation och därmed åstadkommit icke oväsentliga besparingar
(medan deras föreslagna stambemanning åter medfört en kostnadsökning).
Av de båda förslagen synes mig det senare vara att föredraga. Dock
torde vederbörande förslagsställare i sin reduktionsiver i väsentliga avseenden
hava gått något för långt. Med tillämpning av deras princip fastän
i mera varsam form har från sakkunnigt håll ett modifierat förslag uppgjorts,
som synes mig bättre motsvara förhållandenas krav. Det innebär
för mobiliseringsbehov en gruppering av fartygen, som kommer rätt nära
försvarsrevisionens och således över socialdemokraternas — men har dock
endast upptagit fyra pansarskepp (F-båtarna och Oscar II) i kustflottan.
Men för fredstjänstgöringen, som blir avgörande i fråga om bemanningen,
har i första linjen, vars fartyg skulle vara rustade hela året om och ha full
bemanning, endast medtagits 1 (torped-)fartyg mer än i socialdemokraternas
och i andra linjen med reducerad (20 %) bemanning 3 mer än i detta.
Personalökningen i förhållande till detsamma skulle också bli jämförelsevis
obetydlig. Höjningar ha även vidtagits å övnings- och underliållsanslagen
samt a någon mer punkt. Däremot komma kostnaderna för bemanningen
att något nedgå därigenom att även värnpliktiga ingå i densamma.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2. o
Kominer mitt förslag i här berörda avseenden alltså socialdemokraternas
•rätt nära, så bär jag däremot icke kunnat ansluta mig till deras och än
mindre till frisinnade folkpartiets ståndpunkt i fråga om ersättningsbyggnadsanslaget
till flottan. Detta är av nämnda partier så knappt tilltaget,
att det måste medföra eu betydande nedgång i sjöförsvarets styrka. För
att vidmakthålla denna synes vad regeringen äskat vara erforderligt. Jag
ansluter mig därför i fråga om anslagsbeloppet till dess förslag i denna
punkt. Dock har jag därmed icke i dess helhet accepterat den nybyggnadsplan,
som är förbunden därmed. Det synes mig nämligen önskvärt,
att den föreslagna nya fartygstypen icke, i varje fall icke utan förutgående
närmare prövning, fastställes av riksdagen.
I fråga om kustartilleriet ansluter jag mig till frisinnade folkpartiets
förslag, vilket i sin definitiva form bl. a. innebär, att saväl Karlskrona
och Yaxliolm som även Älvsborg skola bibehållas som kustfästningar.
Om flygvapnet har som bekant inom utskottet uppnatts full enighet.
På grund av det ovan anförda får jag — som i övriga delar ansluter
mig till yrkandena i herr Roséns m. fbs reservation alltså hemställa,
att riksdagen måtte
1) i fråga om lantarméns organisation besluta antaga en sådan
på 5 fördelningar efter de grunder, som äro angivna i den vid
denna reservation fogade bil. A,
2) i fråga om flottans indelning oeh organisation besluta i
överensstämmelse med de vid denna reservation fogade bilagorna
B och C,
3) i fråga om engångskostnader för flottan och anslaget till
flottans nybyggnad bevilja det i Kungl. Maj:ts proposition nr 20
föreslagna beloppet, dock med det förbehåll, att frågan om den
nya jagare typen lämnas öppen för att efter förutgången ny utredning
särskilt underställas riksdagens prövning, samt
4) under förutsättning att yrkandet i mom. 1) härovan vinner
riksdagens bifall, besluta, att § 24 mom. 1) och § 27 mom. 1 F
värnpliktslagen erhålla följande lydelse:
§ 24.
1. Till linjetjänst uttagas enligt de närmare föreskrifter, Konungen
meddelar, vapenföra värnpliktiga till så stort antal, som erfordras, för att
årskontingenten skall uppgå:
vid hären till 25,875 man,
vid marinen till 2,214 man, samt
vid flygvapnet till 746 man.
1.
§
27.
Utbildningstid för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst.
6
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
F. Oavsett vad under A stadgas, skall för där nämnda, infanteriet tilldelade
värnpliktiga, som påbörja första tjänstgöringen under första året,,
denna ökas med tjugu dagar; dock att vad nu sagts icke skall äga tillämpning
vare sig i fråga om värnpliktiga, som uttagits för utbildning
till underbefäl eller fackmän, eller i fråga om de under E omförmälda
värnpliktiga.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
7
Bilaga A till reservation av herr Hellberg.
P. M.
rörande lantförsvarets organisation.
I. Översikt över organisationen.
Antalet arméfördelningar i fred är fem.
Varje arméfördelning består av fyra infanteriregementen, ett kavalleriregemente,
ett artilleriregemente och en trängkår. Därjämte ingå i fred i
arméfördelningarna vissa nedan upptagna truppförband ur artilleriet, ingenjör-
och intendenturtrupperna.
Norrbottens militärbefäl omfattar dels V ästerbottens regemente, dels följande
till Boden förlagda truppförband, nämligen Norrbottens regemente,
Bodens artilleriregemente, Norrbottens artillerikår, en skvadron ur Norrlands
dragonregemente, Bodens ingenjörkår och ett intendenturkompani.
Gotlands trupper utgöras av Gotlands infanterikår och Gotlands artillerikår.
Behovet av infanteribesättning i Vaxholms och Karlskrona kustfästningar
tillgodoses genom avdelande av infanteri vid mobilisering från Göta livgarde
och Kronobergs regemente, för vilket ändamål dessa regementen i
enlighet med de i Kungl. Maj ds proposition angivna grunderna erhålla en
förstärkning av befälskadern och värnpliktskontingenten.
Vidare organiseras:
ett arméartilleriregemente,
ett luftvärnsartilleriregemente,
tre ingenjörkårer,
en fälttelegrafkår, och
tre intendenturkompanier.
Bodens fästning och Tingstädepositionen bibehållas.
Karlsborgs fästning nedlägges.
II. Värnplikten.
A. Värnpliktskontingentens storlek, uppdelning å olika
truppslag m. m.
1. Till linjetjänst uttagas:
samtliga studenter..................
värnpliktiga i allmänhet
............ 1,070 man
............ 24,805 »
Summa 25,875 man
8
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
allmänhet är följande:
2. Till er sättning sreserven uttagas 6,524 man.
3. Summa i fred tjänstgöringsskyldiga värnpliktiga 32,399 man.
4. De till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet bara förutsatts
bliva uppdelade på olika truppslag sålunda:
infanteriet ......................................................................................man
kavalleriet ....................................................................................... 735 »
artilleriet.......................................................................................... 2,900 »
ingenjörtrupperna........................................................................... 1,230 »
trängtrupperna............................................................................... 1,250 »
intendenturtrupperna ................................................................... 350 »
Summa 24,805 man
B. Värnpliktstid och uppbiuJ si uddning.
Utskottets förslag.
C. Utbildningstid.
1. Uttagning till underbefäl eller fackmän sker enligt frisinnade folkpartiets
förslag.
2. Utbildningstiden för värnpliktiga
infanteriet:
underbefäl eller fackmän.....................
flertalet värnpliktiga (vårgruppen)......
flertalet värnpliktiga (höstgruppen) ...
kavalleriet .........................................
artilleriet och ingenjörtrupperna:
underbefäl eller fackmän ....................
flertalet värnpliktiga ...........................
träng- och intendenturtrupperna:
underbefäl eller fackmän.....................
flertalet värnpliktiga...............................
Utbildningstiden uppdelas å första tjänstgöring och repetitionsövningar
enligt frisinnade folkpartiets förslag.
De värnpliktiga fullgöra sin tjänstgöring tpå sätt frisinnade folkpartiet
föreslagit.
3. Utbildningstiden för studenter och likställda är 290 dagar.
Tjänstgöringen fullgöres på sätt frisinnade folkpartiet föreslagit.
4. Ersättningsreservens värnpliktiga tjänstgöra enligt frisinnade folkpartiets
förslag under 140 dagar.
Reserv trupp ö v ning förekommer icke.
Kungl. Maj:ts förslag om landstormsövning biträdes icke.
230 dagar
140 »
160 »
255 *
290 »
200 »
230 »
140 *
0.
6.
’) Härav avses enligt frisinnade folkpartiets förslag visst antal värnpliktiga för skidlöpartjänst
vid Norrbottens regemente, för garnisonstjänst i huvudstaden samt för Gotlands
infanterikår.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
III. Fredsorganisationen.
A. Lantforsviirets kommandoexpedition.
Utskottets förslag.
B. Arméförvaltningen.
Utskottets förslag.
O. Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband.
Fästningar.
1. Högre truppförband.
Hären indelas i fem arméfördelningar, Norrbottens militärbefäl samt
Gotlands trupper.
Varje arméfördelning sammansättes enligt frisinnade folkpartiets förslag.
Norrbottens militärbefäl organiseras i huvudsak enligt frisinnade folkpartiets
förslag.
Gotlands trupper utgöras av Gotlands infanterikår och Gotlands artillerikår.
2. Fästningar.
Fästningen Boden samt Tingstädepositionen bibehållas.
Karlsborgs fästning nedlägges.
3. Lägre truppförband.
Antalet infanteriregementen är 22, vartill kommer en infanterikår, antalet
kavalleriregementen fem samt antalet trängkårer fem.
Antalet fördelningsartilleriregementen är fem. I övrigt organiseras artilleriet
enligt utskottets förslag.
Av ingenjörtrupper organiseras, förutom Bodens ingenjörkår, tre fältingenjörkårer
och en fälttelegrafkår.
Utöver det i Norrbottens militärbefäl ingående intendenturkompaniet
organiseras tre intendenturkompanier.
Följande förläggningsorter föreslås:
Infanteriregementena: Stockholm (två regementen), Örebro, Linköping
(två regementen), Vänersborg, Uppsala, Skövde, Strängnäs, Växjö, Jönköping,
Falun, Gävle, Borås, Halmstad, Uddevalla, Västerås, Boden, Umeå,
Eksjö, Karlstad, Östersund, Kristianstad, Ystad, Sollefteå.1)
Infanterikåren: Visby.
1) Av de upptagna förläggningsorterna skola tre utgå, då trenne regementen skola indragas
utöver Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen.
10
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Kavalleriregementena: Stockholm, Skövde, Eksjö, Hälsingborg, Umeå.1)
Fördelningsartilleriregementena: Stockholm, Göteborg, Kristianstad, Jönköping,
Östersund.
Kodens artilleriregemente och Norrbottens artillerikår: Boden.
Arméartilleriregementet: Uppsala.
Luftvärnsartilleriregementet: Karlsborg.
Ingenjörkårerna: Stockholm* 2), Karlsborg3), Boden, Östersund.4)
Fälttelegrafkåren: Stockholm.
Trängkårerna: Örebro, Skövde, Sollefteå, Hässleholm, Linköping.
Intendenturkompanierna: Stockholm, Karlsborg, Boden, Sollefteå.
D. Högre staber och inspektioner in. in.
Högre staber och inspektioner organiseras enligt frisinnade folkpartiets
förslag med nedan angivna ändringar och tillägg:
a. Antalet arméfördelningschefer och arméfördelningsstaber föreslås till
fem.
b. Antalet brigadchefer och brigadstaber beräknas till tio.
c. Militärlär ov erksinspektionen bibehålies i enlighet med Kungl. Maj:ts
proposition.
d. Kommendantskapet i Boden organiseras i huvudsak enligt Kungl.
Maj:ts proposition. Kommendanten i Boden är samtidigt militärbefälhavare
i Norrbotten.
e. Vid Generalstaben minskas antalet beställningar enligt Kungl. Maj:ts
förslag med en regementsofficer och en kapten.
Kungl. Maj:ts förslag angående uppförande av särskilda beställningar å
Generalstabens stat för militärattacheér biträdes icke.
f. I fråga om artilleristaben synes den nuvarande organisationen vara
att föredraga framför den av Kungl. Maj:t föreslagna. Erågan om artilleristabens
organisation torde böra göras till föremål för förnyad utredning.
g. Träng inspektionen bibehålies. Personalen vid inspektörens för trängen
stab minskas till en adjutant, kapten ur trängen och en expeditionsunderofficer,
pensionerad underofficer.
h. Biträden i intendenturen (stabskassörer) uppföras icke å vederbörliga
stater.
E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser in. in.
Då starka skäl tala för ett bibehållande av den nuvarande organisationen
beträffande vissa skolor, synes den av Kungl. Maj:t föreslagna organisationen
endast försöksvis böra tillämpas med de ändringar, som be
*)
De angivna förläggningsorterna överensstämma med försvarsrevisionens förslag.
2) Ev. annan plats. Ett komp. Vaxön.
3) Ett komp. Karlskrona.
4) Förlagd till Jämtlands fältjägarregementes kasern.
Särskilda utskottets utlåtande AV 2.
11
tingas av den begränsade härorganisationen, såsom beträffande antalet lärare
och elever vid vissa skolor o. s. v.
F. Lägre truppförband.
1. Allmänna grunder.
Vid beräknandet av staterna för regementen och kårer hava de. i Kungl.
Maj:ts proposition angivna allmänna grundsatserna i tillämpliga delar blivit
följda.
Ifråga om förrådsförvaltarnas bibehållande å intendenturkårens stat samt
det av Kungl. Maj:t föreslagna avskaffandet av den hittillsvarande underlöjtnantsgraden
biträdes frisinnade folkpartiets förlag. Pensionerade underofficerare
såsom biträden i intendenturen (regements- och förrrådskassörer)
uppföras icke i vederbörliga stater.
Ordnandet av utbildningen av värnpliktigt linjemanskap och fast anställt
manskap ävensom av officers- och reservofficersaspiranter förutsattes äga
rum i tillämpliga delar efter samma allmänna grunder, som enligt frisinnade
folkpartiets förslag.
2. Förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning.
Frågan angående förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning bör
göras till föremål för särskild utredning i samband med frågan om underbefäls
befordran till officerare.
3. Infanteriet.
Infanteriregementenas antal är 22. Härtill kommer Gotlands infanterikår.
Årskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet vid infanteriet
i dess helhet beräknas till sammanlagt 18,340 man. Av denna
styrka avses 650 man för garnisonstjänst i Stockholm, 435 för skidlöpartjänst
vid Norrbottens regemente samt 450 man för tjänstgöring vid Gotlands
infanterikår. Återstoden — 17,330 man bör fördelas lika på
samtliga regementen å fastlandet, dock att Göta livgarde och Kronobergs
regemente böra erhålla omkring 400 man flera värnpliktiga än övriga
regementen. Därigenom blir årskontingenten inskrivna värnpliktiga omkring
727 man vid varje normalregemente.
Utbildningen förutsättes under sommarrekrytskolan organiserad vid normalregemente
å sex utbildningsenheter. Vid Göta livgarde och Kronobergs
regemente tillkomma under sommarrekrytskolan ytterligare tre kompanier.
För utbildning av de till garnisonstjänst i Stockholm uttagna värnpliktiga
organiseras två särskilda kompanier vid Svea livgarde.
Till skidlöpare änst uttagna värnpliktiga förutsättas orgariserade å tre
särskilda kompanier.
Vid Gotlands infanterikår förutsättes utbildningen organiserad under
sommarrekrytskolan å endast fyra kompanier.
De beräknade fredsstaterna framgå av följande tabell.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 samt. 2 C käft. (Nr 2.)
785 24 56
12
Särskilda utskottets utlåtande Kr 2.
Infan -
Livregementets grenadjärer .
17 regementen = ovan..........
Svea livgarde......................
Göta livgarde.....................
Kronobergs regemente .......
Norrbottens regemente .......
Gotlands infanterikår ..........
I
Officerare
Under office rare -
Överstar |
Övers telöj tnanter |
Maj orer |
Kaptener |
Löjtnanter |
Underlöjtnanter och |
Fanjunkare |
Sergeanter |
Underbefäl |
|||
Furir er |
Korpraler |
Vice- korpraler |
|||||||||
1. klass |
2. klass |
||||||||||
1 |
1 |
2 |
10 |
17 |
5 |
8 |
15 |
ii |
21 |
24 |
24 |
17 |
17 |
34 |
170 |
289 |
85 |
136 |
255 |
187 |
357 |
408 |
408 |
1 |
1 |
2 |
12 |
20 |
6 |
9 |
18 |
15 |
29 |
32 |
32 |
1 |
1 |
3 |
6)14 |
22 |
7 |
10 |
19 |
17 |
33 |
36 |
36 |
1 |
1 |
3 |
514 |
22 |
7 |
10 |
19 |
17 |
33 |
36 |
36 |
1 |
1 |
3 |
13 |
®)18 |
6 |
9 |
17 |
11 |
21 |
27 |
27 |
1 |
— |
1 |
6 |
10 |
3 |
5 |
11 |
8 |
15 |
16 |
16 |
23 |
22; |
48: |
239 |
398 |
119 |
187 |
354 |
266 |
509 |
579 |
579 |
Summa personal
Vid Jämtlands fältjägarregemente tillkommer en pensionerad underofficer utöver
M a n -
Anm.
staten för normalregementet.
1 2 expeditionsunderofficerare och 1 vapenunderofficer.
2) 1 expeditionsunderofiicer och 1 vapenunderofficer.
s) Därav 1 avsedd för Krigsskolan å Karlberg.
4) * 1 " » Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
5) ” 1 “ såsom adjutant bos kommendanten i Vaxholms fästning.
4. Kavalleriet.
Kavalleriet utgöres av fem regementen, nämligen Livregementets dragoner
(Stockholm), Livregementets husarer (Skövde), Smålands husarregemente
(Eksjö), Skånska kavalleriregementet (Hälsingborg) och Norrlands dragonregemente
(Umeå). De fyra förstnämnda regementena organiseras vart-''
derå å tre vanliga skvadroner och en teknisk sqvadron. För Norrlands
dragonregemente tillkommer därjämte en till Boden förlagd skvadron.
Arskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet vid
kavalleriet beräknas till sammanlagt 735 man, vilket motsvarar 35 per
skvadron eller samma styrka, som beräknas av utskottet. Utbildningen
tiinkes organiserad i enlighet med utskottets förslag.
De beräknade fredsstaterna framgå av vidstående tablå.
t er i ut
S/irskilila utskottets uttåtauile Nr 2.
K5
ska |
p (utom musikmanskap) |
Civil- mllltär personal |
Arvoden 1 åt pen-sionerade |
|||||||||||
Volontärer |
B |
est |
ä 1 1 |
n i n g s m ä |
n |
Vapenhantverkare |
Förrå dsvaktmästare |
Officerare |
Underofficerare |
|||||
Sjukvårdsmanskap . |
Hov- slagar- manskap |
V apenhantverl |
ar- |
|||||||||||
Furirer |
Korpraler |
Vice- korpraler |
Meniga |
-i Vice- korpraler |
Furirer 2. klass |
Korpraler |
Vice- korpraler |
Meniga |
||||||
1. klass |
2. klass |
|||||||||||||
32 |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 i |
_ |
>)3 |
544 |
! 17 |
17 |
17 |
17 |
34 |
17 |
17 |
17 |
17 |
17 |
17 |
17 |
— |
51 |
44 |
1 |
1 |
2 |
2 |
3) 3 |
1 |
4) 2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
2) 2 |
50 |
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
") 1 |
'') 3 |
50 |
1 |
2 |
2 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
l)3 |
|
30 |
1 |
1 |
2 |
2 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
L) 3 |
24 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
8) 1 |
>°)3 j |
||
780 |
22 |
23 |
2G |
27 |
46 |
ce 0* |
| 23 |
23 |
22 |
23 |
| 23 |
23 |
2 |
CO CD |
6) Avsedd för inskrivningsväsendet.
7) Därav 1 avsedd såsom adjutant lios befälhavande amiralen i Karlskrona.
8) „ 1 » » » » kommendanten i Boden.
°) Biträdande intendent. ''
10) 1 expeditionsunderofficer, 1 vapenunderofficer och 1 förrådsförvaltare i Tingstäde.
Kavalleriet.
Officerare
Under office rare -
Manskap (utom musikmanskap)
Livregementets
dragoner ......
Livregementets
husarer ........
Smålands husar
regemente.. ..
Skånska kavalleriregementet.
.
N orrlands dragonregemente
Summa
personal
I
1 1
1 1
1 1
1 1
1 1
7j 15
7 15
7 15
9
9
6j 9
ö! 9
6 10
3 Q
Underbefäl |
Bäställning8män |
||||||||
Furirer |
< |
Sjukvårds- Hovslagar-manskap manskap |
Vapen. lantverka manskap |
||||||
£ p* |
t© E P* |
Korpraler |
Ö- s so: •-i o ►i |
Furirer 2. |
© — P |
Furirer 2. Menigi |
o ►5 E |
Meniga |
W o É |
M |
CD |
E sT |
E sö“ |
* |
►i |
||||
CD |
CD |
||||||||
5 |
18 |
1 |
1 |
1 |
l)2 |
4 |
4 |
1 |
|
5 |
18 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
4 |
4 |
1 |
5 |
18 |
1 |
1 |
1 |
1 |
4 |
4 I |
1 |
|
5 |
18 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
4 |
1 4 |
1 |
6 |
22 |
1 |
1 |
1 |
5 |
1 5 |
1 |
||
26- 94121 |
5 |
5 ll| 6|| 21 |
1 21 |
5 |
Civil
militär
personal
Förrådsoch
hantverksstaten -
o
B- =?
1
1
1
1
1
5
3
3
3
3
3
15
J) Därav en avsedd för ridskolan.
Arvoden åt pensionerade underofficerare -
14
Särskilda utskottets utlåtande Kr 2
5. Artilleriet.
Artilleriet utgöres av de fem fördelningsartilleriregementena, nämligen
Svea artilleriregemente (Stockholm), Göta artilleriregemente (Göteborg),
Vendes artilleriregemente (Kristianstad), Norrlands artilleriregemente (Östersund)
och Smålands artilleriregemente (Jönköping) samt Gotlands artillerikår
(Visby), Norrbottens artillerikår (Boden), Arméartilleriregementet (hopsala),
Luftvärnsartilleriregementet (Karlsborg) och Bodens artilleriregemente
(Boden). Sistnämnda regemente hänföres till fästningsartilleriet, medan
övriga artilleritruppförband tillhöra fältartilleriet.
Vad först fördelningsartilleriregementena angår, hava dessa ensartad organisation
och beväpning. Den nuvarande beväpningen med 7.5 cm. kanoner
och 10.5 cm. haubitser må kompletteras med 15 cm. haubitsmateriel.
Regementena organiseras på fem batterier under tiden för den första
tjänstgöringen (för flertalet värnpliktiga). Under repetitionsövningarna organiseras
åtta batterier.
År skontingenten inskrivna, artilleriet i linjetjänst tilldelade värnpliktiga,
är 2,900 man, studenter och likställda icke medräknade. Denna kon
-
tingent fördelas sålunda:
fördelningsartilleriregementena, tillsammans................................ 1,700 man
Gotlands artillerikår ....................................................................... x)110 »
Norrbottens artillerikår .............................................................. 135 »
Arméartilleriregementet................................................... 340 »
Luftvärnsartilleriregementet ........................................................ 290 »
Bodens artilleriregemente ............................................................. 325 >
Summa 2,90T) man
Den på varje fördelningsartilleriregemente beräknade årskontingenten,
340 man, fördelas på de fem batterierna samt på regementsvis anordnade
signal- och andra skolor.
I likhet med Kungl. Maj:ts förslag organiseras Gotlands artillerikår
under tiden för första tjänstgöringen för flertalet värnpliktiga på två batterier
samt under repetitionsövningarna på två anspänna batterier om fyra
pjäser och kadrar till ytterligare två batterier, bestående av beriden batteristab
och servismanskap. Fördelningen av batterierna på olika pjästyper
bestämmes av Kungl. Maj:t med hänsyn till mobiliseringsförhållandena.
Den inskrivna årskontingenten värnpliktiga i linjetjänst beräknas till
110 man.
Beträffande den allmänna organisationen av Norrbottens artillerikär gäller
i huvudsak vad utskottet härom anfört.
’) Därav 60 från Gotlands inskrivningsområde och 50 från fastlandet.
Särskilda utskottets utlåtande Sr 2.
15
Den inskrivna årskontingenten värnpliktiga i linjetjänst beräknas till
135 man liksom enligt utskottets förslag.
Amu''artilleriregementet organiseras i huvudsak i enlighet med utskottets
förslag.
Den inskrivna årskontingenten värnpliktiga i linjetjänst beräknas till
340 man, liksom enligt utskottets förslag.
Luftvärnsartilleriregementct organiseras i huvudsak i enlighet med utskottets
förslag.
Årskontingenten värnpliktigt linjetnanskap beräknas till 290 man eller
enligt frisinnade folkpartiets förslag.
Bodens artilleriregemente organiseras i huvudsak i enlighet med utskottets
förslag.
Den inskrivna årskontingenten av värnpliktigt linjemanskap är 325 man.
De beräknade fredsstaterna framgå av följande tablå.
Officerare
Svea artilleriregemente.
Tre regementen = Svea
artilleriregemente......
Wendes artilleriregemente
....................
Gotlands artillerikår ..
Norrbottens artillerikår.
Arméartilleriregementet
Luftvärnsartill erirege
mentet.
.................
Bodens artilleriregemente
..................
Summa personal
Artilleriet.
Under office rare -
Manskap (utom musikmanskap)
Överstar |
Överstelöjtnanter |
Majorer |
Kaptener |
Löjtnanter |
| Underlöjtnanter och fänrikar |
Styckj unkare |
Sergeanter |
Underbefäl |
Volontärer |
Beställningsmän |
en åt pensionerade under-officerare |
||||||||||
Furirer |
Konstaplar |
Sjukvårds- manskap |
Hovslagar- manskap |
Hantverks- manskap |
|||||||||||||||||
1. klass |
2. klass |
c 2. ►T 0 H t© E |
Konstaplar |
Meniga |
Furirer 2. kl. |
Konstaplar |
Meniga |
Furirer 2. kl. |
Konstaplar |
Meninga |
|||||||||||
i |
i |
2 |
12 |
16 |
5 |
7 |
14 |
12 |
23 |
34 |
96 |
1 |
2 |
3 |
‘)2 |
2 |
3 |
1 |
2 |
2 |
3 |
3 |
3 |
6 |
36 |
48 |
15 |
21 |
42 |
36 |
69 |
102 |
288 |
3 |
6 |
9 |
3 |
6 |
9 |
3 |
6 |
6 |
9 |
1 |
1 |
2 |
12 |
16 |
5 |
7 |
14 |
12 |
23 |
34 |
96 |
1 |
2 |
3 |
1 |
2 |
3 |
1 |
2 |
2 |
3 |
1 |
4 |
6 |
2 |
3 |
7 |
5 |
10 |
14 |
71 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
||
1 |
4 |
6 |
2 |
3 |
5 |
5 |
9 |
10 |
20 |
— |
1 |
1 |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
2 |
||
1 |
1 |
2 |
13 |
20 |
6 |
9 |
19 |
14 |
25 |
35 |
113 |
1 |
2 |
2 |
— |
— |
— |
2 |
4 |
3 |
2 |
1 |
— |
1 |
8 |
20 |
— |
6 |
13 |
8 |
15 |
24 |
74 |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
— |
2 |
3 |
2 |
2 |
1 |
1 |
3 |
11 |
21 |
7 |
8 |
1 16 |
14 |
25 |
i 30 |
105 |
1 1 |
2| 3 |
— |
— |
— |
1 2 |
3 |
3 |
2 |
|
8 |
8 |
17100 |
153j42 |
641130 |
106 |
199|283 |
863 |
1 9 |
17| 23 |
I 7 |
1 12 |
1 17 |
112 |
21 |
19 |
25 |
1) Därav eu för bestridande av tjänsten vid Generalstabens stall, vilken beställning icke finnes vid Övriga
rdelningsartilleriregementen.
16
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
6. Ingen,]örtrupperna och fortifikationen.
Ingenjörtrupperna utgöras av Svea ingenjörkår (förlagd till Stockholm),
Göta ingenjörkår (Karlsborg med fästningsingenjörkompaniet i Karlskrona)’
Fälttelegrafkåren (Stockholm), Bodens ingenjörkår samt Norrlands ingenjörkår
(Östersund).
Den vid ingenjörtrupperna inskrivna årskontingenten till linjetjänst uttagna
värnpliktiga i allmänhet uppgår till 1,2.30 man.
Vad beträflar fredsstaterna ansluter reservationen till frisinnade folkpartiets
förslag med uteslutande av de beräknade biträdena åt regementsintendenterna.
7. Trängen och trängtrupperna.
Förutom den i det föregående omförmälda inspektören för trängen med
stabspersonal utgöres trängen och trängtrupperna av fem kårer, nämligen
Svea trängkår (Örebro), Göta trängkår (Skövde), Norrlands trängkår (Sollefteå),
Skånska trängkåren (Hässleholm) och Östgöta trängkår (Linköping).
Samtliga kårer organiseras på kårstab, ett träng- och ett sjukvårdskompani,
varjämte vid vardera Svea trängkår och Norrlands trängkår tillkommer ett
bilkompani.
Ai skontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet beräknas
till sammanlagt 1,250 man.
Den beräknade fredsstaten framgår av nedanstående tabell.
Civil militär personal -
Under officerare -
Manskap (utom musikmanskap) -
Officerare.
Beställnings män -
Förråds
och
hantverks
-staten
Underbefäl
Hovslagar manskap -
Furirer
8. Iutendenturkåren och intendenturtrupperna.
Intendenturtrupperna.
Intendenturtrupperna organiseras i enlighet med Kungl. Majds förslag
pa fyra kompanier, vilka förläggas till Stockholm, Karlsborg, Sollefteå
och Boden.
Särskilda utskottets idlidautle Nr 2.
17
Årskontingenten till linjetjänst uttagna intendenturtrupperna tilldelade
värnpliktiga i allmänhet beräknas till 350 man.
Befälsbehovet vill intendenturtrupperna beräknas i enlighet med Kungl.
Majts förslag till:
4 kaptener, « sergeanter och
5 löjtnanter, 27 furirer.
4 fanjunkare,
Denna personal uppföres såsom hittills pa intendent!!!kaiens stat.
In teiiilen tu rkåren.
Frisinnade folkpartiets förslag biträdes i huvudsak med de ändringar,
som betingas av den större organisationen samt uteslutandet ur organisationen
av biträden åt regementsintendenten (motsvarande befattningsinnehavare).
Sammanfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts, beräknas personalstateu föi intendenturkåren
sålunda:
■ |
Civilmili- |
Arvo- |
||||||||||||
tär |
och |
don |
åt |
|||||||||||
Officerare |
officerare |
r urirer |
civil |
pensio- |
||||||||||
personal |
nerade |
|||||||||||||
o |
K X |
|||||||||||||
Kaptener |
f-i |
"3 |
Hi |
CD |
tc |
CD rr >0 |
►ö |
o |
P- |
|||||
Överstar |
Övers te-öjtnanter |
Maj orer |
C« B P Ct- CD |
bevakare |
B. S p? p i-i CD |
a«? CD 0 CD Hi |
. klassen |
. klassen |
k- p S 3 c+- |
CH O* 0 CO < p |
3? CD CD »-i P CD |
CD Hi O 3 CD CD •H P |
||
CH |
»-i CD |
|||||||||||||
'' Intendenturtrupperna.. |
4 |
5 |
_ |
4 |
8 |
14 |
13 |
|||||||
Centralstyrelsen ......... | Fördelningsintenden- |
4 5 |
10 |
4 |
z |
||||||||||
5 |
||||||||||||||
| Fästningsintenden- turen i Boden......... Intendenturen på Got- |
i |
— |
1 |
1 1 |
||||||||||
i |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||||||
Arméns centrala inten- |
11 |
|||||||||||||
denturförråd m. m. .. • Begements- och kårin- |
3 |
5 47 |
3 |
|||||||||||
48 |
||||||||||||||
tendenturen ..... ..... |
— |
— |
||||||||||||
Summa |
14 |
71 |
10 |
4 |
11 |
14 |
13 |
2 |
i |
2 |
7 |
|||
Föreslagen stat |
2 |
l ® |
9 |
65 |
11 |
4 |
11 |
11 |
13 |
5 |
i |
2 |
7 |
‘) Å staten för Gotlands infanterikår uppföras därjämte arvoden för en pensionerad
officer (biträdande intendent) samt en pensionerad underofficer (förrådsförvaltare i Imgstäde)
samt i staten för Gotlands artillerikår arvode åt en pensionerad underofficer (förrådsförvaltare).
18
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
G. Armémusiken.
Frisinnade folkpartiets förslag rörande armémusiken biträdes.
H. Civilmilitära samt civila kårer och stater.
1. Fältläkarkåren.
Behovet av läkare beräknas enligt de grunder, som angivas av frisinnade
folkpartiet, samt utgör:
1 generalfältläkare,
1 överfältläkare,
5 fältläkare,
39 regementsläkare.
39 bataljonsläkare och
25 bataljonsläkare vid fältläkarkåren.
2. Garnisionssjukhusen.
Frisinnade folkpartiets förslag biträdes.
Antalet sjuksköterskor ökas i förhållande till det ökade antalet truppförband.
3. Fältveterinär kåren.
Behovet av veterinärer beräknas enligt de grunder, som angivas av frisinnade
folkpartiet, samt utgör:
1 överfältveterinär,
5 fältveterinärer,
9 regementsveterinärer, och
16 bataljonsveterinärer.
4. Artilleriets fabriker och tygstater.
Personalbehovet beräknas enligt de grunder, som angivas uti frisinnade
folkpartiets förslag.
5. Ecklesiastikpersonalen.
Behovet av militärpastorer beräknas enligt de grunder, som angivas uti
frisinnade folkpartiets förslag.
6. Polispersonalen.
Frisinnade folkpartiets förslag.
I. Härens hästar.
1. Behovet av egna tjänstehästar beräknas enligt samma grunder som
uti frisinnnade folkpartiets förslag. Behovet utgör 240 hästar.
Särskilda utskottets utlåtande Nr It.
19
2. Behovet av stamhästar beräknas efter samma grunder som uti frisinnade
folkpartiets förslag, dock att stamhästar även beräknas för kompanichefer
för infanteriet.
Antalet stamhästar uppgår till:
Högre staber m. m.......... |
129 |
hästar |
Infanteriet .................................................. |
532 |
|
Kavalleriet............................................. |
. 2,625 |
* |
Artilleriet ................................................. |
. 1,550 |
> |
Fortifikationen och ingenjörtrupperna |
190 |
|
Trängtrupperna ...................................... |
224 |
|
Intendenturtrupperna............................... |
4 |
It |
Summa 5,254 hästar
3. Behovet av lejda hästar beräknas enligt motsvarande grunder som
de av utskottet följda, nämligen:
id |
infanteriet ....................... |
27,640 lejningsdagi |
» |
kavalleriet ....................... |
1,750 |
artilleriet ........................ |
... 93,118 |
|
ingenjörtrupperna ........... |
... 34,800 |
|
* |
trängtrupperna................. |
20,655 » |
intendenturtrupperna ...... |
2,500 |
eller tillhopa 180,463 lejningsdagar
4. Antalet remo åter beräknas årligen till 473.
5. Ifråga om remonteringsstyrkan och remontdepderna biträdes utskottets
förslag.
J. Reservpersonal.
1. Personal å reservstat beräknas enligt frisinnade folkpartiets förslag.
2. Beträffande personal i arméns reserver biträdas de av utskottet angivna
organisationsgrunderna.
3. Väg- och vattenbyggnadskåren.
Det av utskottet gjorda uttalandet biträdes.
4. Anställandet av jordav lönat underbefäl i reserven.
Denna fråga synes böra göras till föremål för förnyad utredning.
K. Den fast anställda personalens rekrytering.
1. Manskapets rekrytering.
Utskottets förslag biträdes.
20
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
2. Underbefäls och underofficerares befordran till officerare.
Det skulle för visso lända försvarsväsendet till gagn, om vidgade möjligheter
kunde åstadkommas för vinnande av inträde å officersbanan. Åtgärder
i detta syfte få emellertid icke leda till vare sig en sänkning av
officerskårens duglighet eller till eu skadlig dualism inom densamma. Under
beaktande härav synes den av utskottet begärda utredningen böra
snarast komma till stånd.
i. Rekrytering av officers- och underofficerskårerna vid de i Boden
förlagda trupptörbanden.
Utskottets förslag biträdes.
IV. Lai i tföi\s varets kostnader.
1. Ärliga kostnader.
Med tillämpning av i huvudsak samma beräkningsgrunder som uti frisinnade
folkpartiets förslag hava de årliga kostnaderna beräknats till omkring
66,000,000 kronor.
2. Engångskostnader.
För bestridande av erforderliga kostnader för byggnads- och reparationsarbeten
torde i enlighet med Kungl. Maj:ts proposition böra tagas i anspråk
vissa av riksdagen beviljade och anvisade medel för åtskilliga byggnadsföretag.
.
Kostnaderna för matericlanskaffning beräknas till 35,000,000 kronor.
Fragan om ersättning åt kommuner till följd av indragning av truppförband
torde i enlighet med Kungl. Maj:ts proposition göras till föremål
för särskild utredning.
V. Övergången.
Övergången till den nya härordningen bör ske i eldighet med frisinnade
folkpartiets förslag med de förändringar, som betingas av den nu
föreslagna organisationen. ............
Övergångskostnaderna beräknas i medeltal under en tioårsperiod till
omkring 3,250,000 kronor.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
21
liil, II. till reservation av herr Hellberg.
P. M.
rörande indelning och organisation
av flottan.
Fartygsbeståndet.
Sjöstyrkornas far tygsbestånd grundas på bestämda av erfarenheten givna
livslängder, då överåriga fartyg ur alla synpunkter — militära och ekonomiska
— måste anses som olämpliga.
Följande livslängder kunna internationellt och på grund av svensk erfarenhet
anses som normala, nämligen:
Tablå nr 1.
1 Far tygsslag |
Normal livslängd |
Eventuella |
||
i kustflotta |
i lokalstyrka |
Summa |
||
Pansarskepp ..................... ........... |
20 |
10 |
30 |
10 |
Kryssare ....................................... |
20 |
10 |
30 |
10 |
Jagare ......................................... |
16 |
8 |
24 |
8 |
Torpedbåtar'' ................................. |
16 |
8 |
24 |
8 |
Motortorpedbåtar........................... |
1 |
2 |
12 |
|
Undervattensbåtar ................ ....... |
12 |
6 |
18 |
Utgår man från att söka hålla dessa livslängder, komma sjöstyrkorna,
grundade på nuvarande fartygsbeståndet, att få i följande tablå nr 2 angivna
sammansättning.
22
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Tablå nr 2.
Sjöstyrkornas sammansättning m. in.
a. Kustflottan.
Deplace-ment |
Färdig- byggd år |
Livs-längd |
Bör |
7 600 |
1921 |
| |
1941 |
7 600 |
1921 |
1 20 |
1941 |
7 600 |
1917 |
1937 |
|
4 600 |
1907 |
J |
1927 |
27 400 |
Fart
y g
Pansarskepp.
Gustav V........................
Drottning Victoria ...........
Sverige............................
Oscar II...........................
Summa pansarskepp = 4.
Kryssare.
Fylgia, pansarkryssare .....
Clas Fleming, minkryssare.
Summa kryssare = 2.
Jagare.
Wrangel...........................
Waclitmeister....................
Munin..............................
Hugin ..............................
Vidar................................
Kuguar.............................
Sigurd.........
Wale...........................
Summa jagare = 8.
Summa
Summa
Torpedbåtar.
Vega....................................................
Vesta.................................................
Polaris ............................................
Perseus ............................................
Regulus ..............................................
Rigel................................................
Antares..............................................
Arcturus ..............................................
Altair..............................................
Argo .................................................
Castor.......................................
Pollux ....................................
Iris l) ...............................
Thetis l) ....................................
Astrea ‘) ..................................
Spiea *)...............................
Summa torpedbåtar = 16. *) Summa
’) Föreslås redan nu överföras till lokalstyrkorna.
a) Därav överföras 4 till lokalatyrkorna.
5 000
1800
Summa
1920
1907
1914
1918
1918
1912
1911
1910
1909
1909
1908
} 20
16
1927
1934
1934
1934
1928
1927
1926
1925
1925
1924
1912 |
1928 |
|
1912 |
1928 |
|
1910 |
1926 |
|
1910 |
1926 |
|
1910 |
1926 |
|
1910 |
1926 |
|
1909 |
1925 |
|
1909 |
16 |
1925 |
1909 |
1925 |
|
1909 |
1925 |
|
1909 |
1925 |
|
1909 |
1925 ! |
|
1909 |
1925 |
|
1909 |
! |
1925 j |
1909 |
1925 i |
|
1908 |
1924 j |
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
a. Kustflottnn (forts.).
•2:i
Fartyg
Undervattensbåtar.
Valen.......................
Uttern.....................
Illern.......................
Bävern ...................
Valrossen.................
Sälen.......................
Hajen .....................
Summa U-b&tar = 7.
Deplace-ment |
Färdig- byggd &r |
Livs-lägnd |
Bör |
= { |
Under bygga. 1921 |
1933 |
|
_ |
1921 |
12 |
1933 |
— |
1921 |
1933 |
|
_ |
1920 |
1932 |
|
— |
1920 |
1932 |
|
1920 |
1932 |
Depåfartyg.
Svea *) ........................
Oden *) ........................
Summa depåfartyg = 2.
Summa
3 050
3 070
6 750
1886
1897
Bära
kvarstå
t. v.
Vedettbåtar.4)
Sökaren.................................................................
Svep aren ..............................................................
Sprängaren ...........................................................
i Nr 19...................................................................
» 20....................................................................
I » 27»)..................................................................
| » 28»).................................................................
I » 29»).................................................................
» 30»).................................................................
| » 31...................................................................
I » 32....................................................................
» 33....................................................................
( » 34....................................................................
| » 35...................................................................
| » 36....................................................................
» 37....................................................................
S Summa vedettbåtar = 16»). Summa
225
225
225
70
105
no
no
no
no
no
no
no
no
no
no
no
2 060
1918
1918
1918
1914
1896
1898
1899
1899
1900
1900
1900
1902
1902
1903
1903
1904
30
1948
1948
1948
1944
1926
1928
1929
1929
1930
1930
1930
1932
1932
1933
1933
1934
l) U-bätsdepåfartyg.
*) Förutsatt att Oden användes till flygdepåfartyg.
3) Föreslås redan nu att överföras till lokalstyrkorna.
4) Avsedda för mineringsuppdrag m. m.
») Därav överföras 4 till loka''styrkor nu.
24
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
b. Lokalstyrkorna.
Fartyg |
jDeplace |
Färdig- byggd år |
Livs-längd |
Bör för-läggas i |
|
rangeras) |
|||||
Pansarskepp. |
1 |
1 |
|||
Manligheten................................... Tapperheten... j Wasa.................................... Äran .............................. j Dristigheten............................ i Niord *)...................... 1 Thor *) ..................)............... |
3 800 |
1904 1 1903 |
30 |
1934 1 1932 |
|
| Summa pansarskepp = 7.2) |
Summa |
26 200 |
|||
Kryssare. |
|||||
j Psilander, torpedkryssare .............. I Jacob Bagge » Omen » |
850 850 850 |
1900 1898 1897 |
| 30 |
1930 1928 1927 |
|
j Summa kryssare — 3. |
Summa |
2 550 |
|||
Jagare. |
|||||
Magne ......................................... [ Mode ........................................... |
460 460 |
1905 1902 |
} 24 |
1929 1926 |
|
Summa jagare = 2. |
Summa |
920 |
|||
Torpedbåtar. |
|||||
| Plejad ........................ ! Nr 5....................................... ; » 6........................... » 7.............................. » 8............. .. . ! » 9.................... » 10.............. ! » ii............ » 12.......... |
120 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 |
1905 1908 1908 1907 1909 1908 |
24 |
1929 1932 1932 1931 1931 1933 1933 ! 1932 |
|
j » 14...... I ■ 15............................. |
::::::::::::::::::::::: |
||||
Summa torpedbåtar = 11. s) |
Summa 1 |
720 |
|||
Motortorpedbåtar. |
1 |
| |
|||
| Mtb. Nr 1 . |
11 11 |
1919 1919 |
\ 12 |
1931 1931 |
|
» » 2 .................................. |
|||||
Undervattensbåtar. |
|||||
Delfinen ........................................ Tumlaren........................................ Svärdfisken ..................................... |
— |
1915 1914 1914 |
18 |
1933 1932 1932 |
'') Föreslås att redan nu avföras som stridsfartyg.
2) Avgår 2 (se ovan); återstår 5.
3) Tillkomma 4, överförda, från kustflottan, men böra i stället 5 andra avföras, återstå 10
Sii islå! da utskottets utlåtande Nr ii.
I». Lokalstyrkornn iförts.).
Fartyg
Bör för-läggas i |
|||
Deplace- |
Färdig- |
Livs- |
material- |
merit |
byggd! |
längd |
reserv |
i ton |
År |
antal År |
el. ut-rangeras |
i |
år |
||
1916 |
1934 |
||
— |
1916 |
1934 |
|
_ |
1915 |
1933 |
|
— |
1915 |
18 |
1933 |
_ |
1909 |
1927 |
|
■ — |
1909 |
1927 |
|
— |
1910 |
192H |
|
- 500—600 |
1874—\ |
1 1 |
Böra t. v. |
pr fartyg |
1879 ( |
[ 40. \ |
kvarstå |
400 1 |
1891 |
1931 |
|
80 |
1894 |
\ Omkr. |
|
80 |
1894 |
! 1930 |
|
60 60 |
1903 1903 |
30 a 40 |
) Omkr. |
60 |
1903 |
( 1935 |
|
60 |
1903 |
) |
|
400 |
Aborren .......
Braxen .........
Gräddan..........
Laxen............
U-båten Nr 2 .
,> » 3
» » 4 .
Summa D-båtar = 10.
Depåfartyg m. fl.
3 st. f. d. kanonbåtar..........
-Svensksund.......................
Vedettbåtar.
Nr 21 '').............................
» 22 *).............................
» 23................................
» 24...............................
» 25...............................
» 26................................
Summa vedettbåtar = 6.2)
Summa |
Summa
) Föreslås redan nn att förläggas i materielreserv.
) Tillkomma 4 från kust.flottan, men avgå 2, som förläggas i materielreserv; återstå S.
26
Särskilda utskottets utlåtande Kr 2.
Tablå nr 3.
Sammanställning av sjöstyrkoma.
(K = kustflottan; L = lokalstyrkorna)
Ilo vi- .
sions- Propo- Detta
majon- sitionen " förslag
Fartygsslag teten terna
Revisions majoriteten -
Proposi tionen -
Social
demokra-
Detta förslag
terna
Kryssare ...
Motortorpedbåtar
■ Undervattens
-
Depåfartyg.
K. |
1 L'' |
K. |
1 L- |
K. |
| L. |
K. |
L. |
K. |
L. |
K. |
L. |
K. |
L. |
K. |
L. |
A |
n t |
a 1 |
f a |
r t |
y s |
Storlek |
i deplacement *) ton |
||||||||
6 |
3 |
6 |
3 |
3 |
4 |
4 |
5 |
35 000 |
11200 |
35 000 |
11 200 |
22 800 |
16 000 |
27 400 |
18 |
3 |
1 |
5 |
— |
4 |
1 |
2 |
3 |
7 650 |
850 |
9 350 |
— |
7 650 |
850 |
6 800 |
2 |
8 |
— |
8 |
2 |
8 |
— |
8 |
2 |
3 880 |
— |
3 880 |
920 |
3 880 |
3 880 |
||
8 |
13 |
12 |
15 |
8 |
5 |
12 |
10 |
960 |
1260 |
1440 |
1200 |
960 |
600 |
1440 |
|
2 |
— |
— |
2 |
— |
2 |
2 |
22 |
— |
— |
22 |
— |
22 |
— |
||
7 |
10 |
7 |
10 |
7 |
5 |
7 |
10 |
||||||||
3 |
3 |
3 |
5 |
3 |
2 |
2 |
4 |
4 250 |
1500 |
3 450 |
2 800 |
4 050 |
500 |
3 050 |
2 |
12 |
7 |
16 |
6 |
7 |
7 |
12 |
8 |
1620 |
545 |
2 060 |
400 |
660 |
725 |
1 620 |
520 |
49 |
37 |
57 |
43 |
40 |
26 |
47 |
44 |
53 382 |
15 355 |
55180 |
16 542 |
40 000 |
18 697 |
44 190 |
25 472 |
86 |
ioo i |
66 |
91 |
68 737 |
71 722 |
58 697 |
69 662 |
* U-bfttstonnaget ej medräknat; dessutom har flygdepåfartyget Odens tonnage ej medräknats.
Sjöstyrkomas linjeindelning.
Sjöstyrkornas fartyg hänföras ur rustnings- och bemanningssynpunkt
till l:a, 2:a och 3:e linjen.
1:a linjens fartyg äro rustade året om, och för dessa avses fullständig
bemanning redan i fredstid. l:a linjen äger sålunda hög grad av stridsberedskap
och kan omedelbart vid mobilisering tagas i bruk.
2:a linjens fartyg äro förlagda i beredskap med reducerade besättningar
i fredstid. Besättningarna kompletteras med personal från landtjänstgöring
(företrädesvis instruktionspersonal, lärare och elever vid under viss tid
på året pågående skolor), den tid de avses utgå på expedition eller vid
mobilisering. 2:a linjen äger sålunda en viss grad av stridsberedskap
och kan sålunda vid mobilisering tagas i bruk efter jämförelsevis kort tid.
3:e linjens fartyg äro i fredstid avrustade. Vid mobilisering avses de
att bemannas med ersättningspersonal, reservpersonal och inryckande värnpliktiga.
En viss stamkader erliålles dock vid mobilisering för kustflottan
tillhörande fartyg genom frigörande av i land (överstyrelser, stationer och
varv) i fred tjänstgörande stampersonal. Sistnämnda personal ersättes
därvid med vid mobilisering inryckande.
I tablå nr 4 gives eu sammanställning av i l:a, 2:a och 3:e linjen
ingående fartyg.
I tablå nr 5 gives eu jämförelse mellan antalet rustade fartyg i fred
enligt olika förslag.
Särskilda utskottets utlåtande Nr ti.
Här föreliggande förslag torde medföra följande fördelar:
1) Krigsberedskapen är bättre tillgodosedd;
2) Kostsamma av- och pårustningar undvikas i möjligaste mån;
3) Underhållskostnaderna kunna minskas genom att de reducerade besättningarna
å i beredskap liggande fartyg kunna användas för underhållsarbeten.
Tablå nr 4.
Linjeindelning enligt förslaget.
l:a linjen
(rustad året om)
Kustflottan.
Pansarskeppsdivisionen (3
fartyg),
i 1 kryssare (långrese- och
kadettf artyg),
1 division (4) jagare av nuvarande
typ l),
1 division (4) torpedbåtar *),
1 depåfartyg för u-båtar,
2 divisioner (6) u-båtar,
1 minkryssare,
[ J- division (3) mineringsvedettbåtar.
2:a linjen
(i beredskap och rustad
del av året)
3:e linjen
(avrustade farty
tr>
Kustflottan.
1 division (4) torpedbåtar,
1 » (3) u-båtar,
» (3) minerings
vedettbåtar.
Lokalstyrkorna.
1 depåfartyg för u-båtar,
2 divisioner (6) u-båtar,
3 vedettbåtar,
1 depåfartyg (kanonbåt),
2 motor torpedbåtar.
Kustflottan.
1 pansarskepp.
Övrig del2).
Lokalstyrkorna.
Övrig del 3).
*) Framdeles ersättas dessa 4 jagare av nuvarande typ och 4 torpedbåtar av 1. division
med (4) jagare av ny typ.
2) Endast ett mindre antal fartyg (övervattentorpedbåtar och vedettbåtar.)
s) Större delen av lokalstyrkorna.
Tablå nr 5.
Jämförelse över rustade fartyg enligt olika förslag.
Förslag |
Rustade |
året om |
Rustade en del av |
året *) |
Summa ! sum- j |
|||
Artil- leri- fartyg |
Torped- fartyg |
1 Övriga1 Sum-fartvg ; ma 1 |
Artil- leri- fartyg |
Torped- fartyg |
Övriga fartyg |
Sum- ma |
||
Revisionsmajoritetens .. |
o O |
20 |
10 33 |
2 |
3 |
12 |
17 |
50 |
Propositionens ........... |
3 |
18 |
6 27 j |
2 |
7 |
14 |
23 |
50 |
Socialdemokraternas..... |
4 |
13 |
5 22 i |
0 |
10 |
10 |
20 |
42 |
Detta förslag ............. |
4 |
14 |
5 | 23 |
0 |
13 |
10 |
23 |
46 |
l) Enligt detta'' förslag skola dessa fartyg ligga i beredskap (2:a linjen) med reducerade
besättningar, förlagda på lämpligt sätt.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 11 sand. 2 C höft. (AV 2.)
788 24 57
28
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Personalen vid flottan enligt förslaget.
Personalbehovet i fredstid framgår av följande:
1) Full bemanning beräknas för l:a linjens fartyg, varvid nu gällande
besättningslistor tillämpas.
2) Reducerad bemanning beräknas för 2:a linjens fartyg (c:a 20 % av
besättningslistan).
3) Ingen bemanning beräknas för 3:e linjens fartyg.
4) Erforderlig personal beräknas för överstyrelse, stationer och varv samt
skolor i land.
Vissa skäl tala för att till en del bemanna fartygen med värnpliktige
bland annat för att ej ställa de på sjömanshus inskrivna i så gynnad
ställning att de alldeles skulle gå fria från värnplikt och för att av denna
kategori särskilt utnyttja sjökaptener, styrmän och maskinpersonal. Men
om övningstiden i fred skall sättas till blott 200 dagar, böra inkallelserna
läggas så, att olika delar av årskontingenten enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
inrycka två eller fyra gånger om året. Detta därför att den ständigt
rustade styrkan (landets första försvarslinje) må hava besättningar, som i
högsta möjliga grad äro övade vid varje tidpunkt på året.
Kostnaderna.
Som utgångspunkt har tagits utskottets kostnader. Till dessa hava lagts
här nedan angivna poster, dels föranledda av att detta förslag upptar
något större antal fartyg och dels av att utskottets förslag på vissa punkter
alltför snävt beskurit organisationen.
Ökningar utöver socialdemokratiska förslaget.
Flottan.
1. Personalberäkningarna måste något revideras uppåt såväl för Stockholms
örlogsdepå som för överstyrelsen varjämte de ökade övningarna kräva
någon personalökning.
Ökningen beräknas till:
1 kommendörkapten (G ort)....... |
.... 9,289 |
— |
2 kaptener (G) .......................... |
.... 14,784 |
— |
1 kapten (F) ............................ |
.... 7,170 |
— |
1 » (D) ............................ |
.... 6,726 |
— |
4 löjtnanter (G)............................ |
.... 19,248 |
— |
1 löjtnant (D) ............................ |
.... 4,326 |
— |
2 fänrikar (D) .......................... |
.... 5,742 |
— |
Summa officerskåren 67,285: —
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
29
5 flaggunderofficerare (D) ............... 18,750: —
5 underofficerare 2. gr. (G)........... 17,580: —
5 » (D) ........... 15,690: —
Summa underofficerskåren 52,020: —
10 flaggkorpraler .............................. 17,760: —
naturaförmåner till dito ............ 6,000: —
Summa sjömanskären 23,760: —
1 mariningenjör 2 gr. (D)............... 6,984: —
1 specialingenjör 1 gr. (D) ............ 9,780: —
Summa ingenjörskåren 16,764: —
Summa summarum flottan 159,829: —
Utom denna ökning i personalkostnad för flottan måste
räknas med
2. Övning sanslag et.
Övningsanslaget måste uppbringas i det närmaste lika med
revisionsmajoritetens förslag. Ökningen beräknas till ...... 450,000: —
3. Underhållsanslaget.
Underhållsansanslaget blir något höjt genom bibehållandet
av Göteborgs örlogsdepå i ungefär nuvarande omfattning,
varjämte de fartyg,, som bibehållas och ej lagts i materielreserv,
något ökats till antalet. Ökningen beräknas till... 117,000: —
4. Bränsleanslaget.
Bränsleanslagets samt expensanslagets höjning torde ej
kunna sättas lägre än............................................................. 75,000: —
Ökade kostnader för örlogsflottan 801,829: —
Genom användandet jämväl av värnpliktiga vid flottans bemanning uppkommer
eu besparing av omkring 325,000 kronor, varigenom ovan upptagna
ökade kostnader för flottan minskas till 476,829 kronor.
30
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Personalkadrernas storlek vid flottan i fred.
Personalens storlek enligt förslaget jämfört med andra förslag framgår
av
Tablå Nr 6.
Personalkadrernas storlek vid flottan i fred.
Personalkategori |
Nu- varande org. |
Propo- sitionen |
Social- demokra- tiska förslaget |
Detta förslag |
Officerare............................... |
354 |
325 |
284 |
296 |
Underofficerare ............... .. |
1413 |
575 |
434 |
449 |
Plaggkorpraler och meniga ................... |
3 725 |
3 325 |
3 751 |
3 276 |
Skeppsgossar ....................... |
600 |
500 |
500 |
500 |
Mariningenjörer................... |
55 |
49 |
45 |
47 |
Marinintendenter ........... |
78 |
60 |
48 |
48 |
Marinläkare..................................................... |
47 |
43 |
30 |
30 |
Ovan i detta förslag upptaget antal flaggkorpraler och meniga fördelas
på följande sätt, nämligen:
Flaggkorpraler......................................................... 326
Korpraler ............................................................... 1,100
Meniga.................................................................... 1,850
Summa 3,276.
Antalet värnpliktiga i allmänhet, som enligt detta förslag bör tilldelas
örlogsflottan, utgöres av 1,200 man av å sjömanshus inskrivna sjökaptener,
styrmän, övermaskinister och maskinister samt av övriga å sjömanshus
inskrivna de, som sex månader eller därutöver varit inmönstrade till sjöfart,
allt i den mån de icke erfordras för flygvapnet.
Särskilda utskottets utlåtande Nr ...
31
Bilaga C till reservation av herr Hellberg.
P. M.
rörande ökat personalbehov vid flottan utöver
det socialdemokratiska förslagets
organisation.
Till komplettering av förut lämnat P. M. rörande indelning och organisation
av flottan, där det säges att personalberäkningarna måste något
revideras uppåt såväl för Stockholms örlogsdepå som för överstyrelsen
ävensom på grund av ökade övningar, må anföras följande:
Överstyrelsen.
Marinförvaltningen bör ökas med 1 kapten (G) och 1 underofficer 2.
graden (G) i likhet med vad revisionsmajoriteten föreslagit (å sid. 59 i
revisionsbetänkandets del II 3:e och 2:a raden nedifrån). Beträffande arméförvaltningen
föreslås särskild personal för att handhava de viktiga frågorna
om industriens krigsorganisation. Det förefaller nödvändigt att även i
marinförvaltningen avses personal för denna betydelsefulla uppgift.
Stockholms örlogsdepå.
Bör ökas med 1 kommendörkapten (G),
1 kapten (G),
1 underofficer 2. graden (G).
Depåchefen, som både skall vara personalchef och varvsclief, behöver
ovillkorligen två adjutanter och bör därför staten ökas ut med en förste
adjutant och stabschef, kommendörkapten. Revisionsbetänkandets del II
sid. 521 (mitt på) bör därför omformuleras så:
»Direkt under depåchefen lyda följande myndigheter:
1. Stabschefen (1. adjutanten) hos depåchefen.
2. Chefen för örlogsdepåns fartyg in. m. (ekipagemästaren).
3. Chefen för örlogsdepåns vapendepartement.»
O. s. v.
Personalen vid denna depå bör uppdelas å två kompanier. Detta nödvändiggör
ökning av befäl för ett kompani utöver utskottsförslaget. Dära\
ökning med 1 kapten (G) och 1 underofficer 2. graden (G).
32
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
Göteborgs örlogsdepå.
Till denna depå böra av 2. linjens fartyg förläggas minst 1 u-båtsdivision
och Va (3 st.) miueringsdivision, ingående i Göteborgs lokalstyrka
samt av 3. linjens fartyg de, som avses att ingå i samma lokalstyrka.
Vid denna depå bör även anordningar finnas vidtagna för utrustande av
rekvirerade handelsfartyg. Det är klart, att den personal, som utskottsförslaget
avser till depån (revisionsbetänkandets del II, sid. 526), är alldeles
otillräcklig för här skisserade uppgift.
Bör därför utökas med
1 kapten (depåchef),
2 korpraler,
4 menige.
Karlskrona varv.
Därvarande artilleridepartement har sedan 1 Vs år tillbaka till stor vinst
för staten upptagit en omfattande tillverkning av artillerimateriel såsom
projektiler, patronhylsor, dimbildare m. m., varjämte lätta kanoner omtubas,
flackbanepjäser ändras till luftvärnspjäser o. s. v. Detta nödvändiggör
statens utökande med 1 specialingenjör, som placeras med tjänst
vid artilleridepartementet.
Sjöstyrkorna.
Övriga föreslagna ökningar, 1 kapten, 5 löjtnanter, 2 fänrikar, 5 flaggunderofficerare,
8 underofficerare 2. graden, 8 flaggkorpraler och 1 mariningenjör
2. graden förorsakas av följande förändringar: 1 u-båt bör vara
rustad hela året utöver de 5, som utskottet föreslagit, — för denna erfordras
3 officerare och 6 underofficerare eller flaggkorpraler; tre fartyg
ha föreslagits rustade en del av året utöver vad utskottet föreslagit, det
övriga är föranlett av knappheten i utskottets egen bemanningsplan, vilken
efter behov vidgats. I det avseendet må erinras om anmärkningen å sid.
508 i revisionsbetänkandets del II, där det talas om att personalbehovet
beräknas fyllas på vissa skisserade sätt bl. a. från ersättningspersonal.
Den i denna P. M. föreslagna personalökningen torde vara den minsta
för att utskottets egna beräkningar skola hålla streck.
Särskilda utskottets utlåtande nr U.
1
Reservation
av lierr lleutevskiöld som beträffande »övergången till den nya härordningen»
ansett, att utskottets yttrande (sid. 155 tf) bort hava följande
lydelse:
»Med avseende å den vid armén för närvarande anställda personalen
vill utskottet till en början erinra att personalen omfattar tre huvudgrupper,
den ena anställd medels kontrakt, den andra medels förordnande
och den tredje medels konstitutorial eller fullmakt. Yad de båda första
(manskap, maskinister, eldare in. fl.) angår, gäller dels att anställning
efter kontrakt ej kan under kontraktstiden ensidigt rubbas, och att efter
kontraktets utlöpande endast billighetsskäl kunna göras gällande i fråga
om ersättning, där kontraktet ej kan förnyas, men bort efter nuvarande
organisationen förnyas, dels ock att anställning på förordnande när som
helst kan ensidigt av staten genom återkallelse upphöra, varefter endast
liknande billighetsskäl kunna beaktas. Yad åter den tredje huvudgruppen
(officerare, underofficerare, civilmilitär och viss civil personal) angår, ställer
sig saken principiellt annorlunda, i det att grundlagen genom regeringsformens
§ 36 lägger absoluta hinder i vägen för ensidigt upphävande av
de genom fullmakt, eller ett därmed i detta avseende likställt konstitutorial,
anställdes avlöningsförmåner.
Ifråga om ■— — — — — — — — — lidande härpå. Beträffande
sättet för övergångens anordnande vill utskottet till en början erinra
att varken ett förbehåll i utfärdad fullmakt eller vid befattnings ledigförklaring
eller ens befattningshavares egen förklaring om villighet att övergå
å ny lönestat, för vilken avlöningsreglemente med dylika förbehåll stadgats,
kan lagligen fråntaga befattningshavaren hans rätt enligt regeringsformen,
vars föreskrift i detta stycke icke är dispositiv, utan tvingande
och därför ej kan genom överenskommelse eller än mindre ensidigt av
staten sättas ur kraft. Aven om avlöningsreglemente stadgar en aldrig så
vidsträckt iävftyiinmgsskyldighet, saknar Kung! Maj:t rättighet att taga
denna skyldighet i anspråk och staten blir betalningspliktig, om detta
oaktat så skulle ske. Oavsett huruvida en befattningshavare, som ej må
själv döma om sin skyldighet, utan har att låta denna genom behörig
allmän domstol prövas, kan tills vidare anses pliktig åtlyda en förflyttningsbefallning,
medför förflyttningen icke upphävande av hans på innehavande
fullmakt grundade rätt till vissa avlöningsförmåner. Verkan av
förflyttningen i detta hänseende blir allenast, att den formellt förflyttade
lagligen kvarstår på den plats, varå han har fullmakt, även om han å
denna ingen verksamhet erhåller: han skall med andra ord överföras å
indragningsstat med bibehållande av alla personliga löneförmåner enligt
fullmakten, och detta utan hänsyn till om riksdagen härför anvisat medel
2
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
eller ej (jfr rättsfall i Nytt Juridiskt arkiv avel. I, ref. ur 74 årg. 1899
och ref. nr 10$ årg. 1910).
Visserligen anses domstol — ehuru efter 1909 felaktigt — icke vara
behörig att pröva förenligheten av en i laglig ordning utfärdad författnings
innehåll med grundlag, men vid prövning av befattningshavares anspråk
på lön enligt fullmakt i trots av avlöningsreglementes motsatta bestämmelser
gäller prövningen i själva verket icke frågan om grundlagsenligheten
av den författning, som stadgat skyldighet för befattningshavaren,
utan endast frågan, huruvida de av denna författning fordrade förutsättningarna
för skyldighetens inträde äro eller icke äro för handen: då avlöningsreglementet
varken utgör eller kan utgöra rättsgrunden för Kungl.
Maj:ts förflyttningsmakt, och då denna förflyttningsmakts lagliga existens
eller icke existens, vilken beror av regeringsformen allena, är nödvändig
förutsättning för inträdet av befattningshavarens underkastelseskyldighet,
måste domstolen pröva även förutsättningens existens eller icke existens.
Ej heller kan, såsom ovan antytts, stöd för en tvångsförflyttning vinnas
i befattningshavares egen förklaring om samtyckt övergång till lön enligt nytt
avlöningsreglemente. Denna förklaring har nämligen sin enda rättsliga betydelse
däri, att den befriar staten från dess tidigare skyldighet att betala
lön enligt fullmakten — utan en sådan förklaring skulle staten eljes
riskera att, även om den betalade ny lön, nödgas utbetala tillika den
äldre, och därför göres alltid till villkor för ny löns erhållande avståendet
av den äldre. Däremot är förklaringen fullständigt betydelselös, då det
gäller avlöningsvillkoren, vilka kunna ensidigt av staten ändras, så länge
ej därigenom själva rätten till beloppet genom fortfarande skyldighet till
tjänstgöring enligt fullmakt — oavsett om skyldigheten tages i anspråk
eller ej — rubbas.
Av det sagda följer, att Kungl. Maj:t och riksdagen icke lagligen ens
kunna tvångsvis beröva befattningshavare med fullmakt lagligen innehavande
avlöningsförmåner, utan alltid måste räkna med, att dessa kunna
domstolsvägen utdömas och sålunda framtvinga utgifter å indragningsstat.
Vad de militära befattningshavarna angår, kan visserligen härvidlag tvekan
råda, huruvida dessa avlöningsförmåner äro de, som vid övergången faktiskt
gälla, eller de som i 1907 års äldre avlöningsreglemente bestämts
och med fullmakten normalt avsetts, även om sannolikheten talar för att
det bör bli de faktiskt gällande, som eventuellt komma att utdömas. Men
detta spörsmål behöver riksdagen knappast söka att lösa och bör ej heller
så ställa övergången, att frågan med nödvändighet blir en domstolsfråga
med oöverskådliga ekonomiska verkningar.
Riksdagen synes tvärtom böra, med erkännande av rätten för en var
befattningshavare att, om han vill övergå å indragningsstat med avlöning
enligt 1907 års reglemente eller den högre avlöning som lagligen kan
tillkomma honom, anordna en särskild övergångsstat med sådana villkor,
att vederbörande finna med sin fördel förenligt att begagna densamma
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
3
framför indragningsstaten. Fördelen för staten själv av en dylik anordning
ligger i den friare disposition över befattningshavarens tjänstgöring, som
på detta sätt kan vinnas.
Utskottet föreslår därför följande allmänna riktlinjer för övergång av
personal med fullmakt eller konstitutorial vid den nya organisationens
genomförande:
1. Den personal på aktiv stat, som icke kan beredas plats a de nya
staterna, uppföres å övergångsstat. Den, som överförts till övergångsstat,
må på härom inom en månad efter övergångsbeslutet gjord framställning
i stället överflyttas å indragningsstat. Å övergångs- eller indragningsstat
äger, med nedan nämnda undantag, icke någon annan befordran rum än
i regemente (kår o. s. v.).
2. = utskottets förslag s. 157.
3. = utskottets förslag s. 157.
4. = utskottets förslag s. 157.
5. Personal å indragningsstat erhåller avlöning enligt bestämmelserna
i 1907 års avlöningsreglemente, där ej lagligen högre avlöning tillkommer
densamma.
6. = punkt 5 i utskottets förslag s. 158.
Yad därefter angår
försvarsväsendets framtid.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
1
Reservation
av lierr Vennerström, som beträffande utbildningstiden för värnpliktiga
studenter och med dem likställda yrkat bifall till herr Wagnssons m. flis
motion nr 347.
Särskilda utskottets utlåtande Nr 2.
1
Särskilt yttrande
av herr Rydén, som anfört:
Med hänsyn till de ofantliga försvarsbördor, som av 1914 års riksdag
pålades landet, har det framstått som eu angelägenhet i första hand att
få, till stånd ett riksdagsbeslut, vilket möjliggör försvarskostnadernas nedskärning
till rimliga belopp och de personliga bördornas minskning. I
detta syfte har jag inom försvarsutskottet biträtt utskottsmajoritetens hemställan.
Oberoende av försvarsfrågans utgång vid innevarande års riksdag synas
emellertid strävandena böra omedelbarligen inriktas på en lösning av Sveriges
försvarsfråga enligt den grundsyn på problemet, som här nedan
sammanfattas i följande kortfattade satser:
1. Så länge det gynnsammare försvarspolitiska läge består, som vunnits
genom Finlands självständighet, har faran för ett fientligt anfall över
våra landgränser praktiskt taget försvunnit.
2. Undervattens- och torpedvapnets förmåga att kunna uppträda i
öppen sjö jämte flygvapnets enorma utveckling jämväl i anfallskraft möjliggör
för dessa vapen att avvisa landstigningsföretag över havet av fientliga
trupper.
3. Armén har under dessa ändrade förhållanden förlorat det väsentliga
av sin tidigare uppgift i det svenska försvarssystemet.
4. Flottan och flygvapnet måste bilda huvudelementen i Sveriges
försvar.
5. En försvarsorganisation efter dessa grunder möjliggör synnerligen
stora nedsättningar i de årliga försvarskostnaderna samt den allmänna
värnpliktens avskaffande.
6. En definitiv — i den mån någonting å detta område kan betraktas
som definitivt — lösning av försvarsfrågan synes sålunda böra gå ut på:
a) Arméns nedskrivning till ett efter dess förminskade betydelse avpassat
minimum;
b) Den allmänna värnpliktens avskaffande;
c) Flottan och flygvapnet erhålla platsen som huvudelement i försvarsorganisationen
.